Kommunstyrelsen — 29 oktober 2026

§ 1 Firma Bolagets firma är Svenska Kommun Försäkrings AB.

§ 2 Styrelsens säte Styrelsen ska ha sitt säte i Gävle.

§ 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att, inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet, med begränsning till aktieägarnas egna risker och egna anställda, meddela aktieägarna och deras verksamheter, såväl i förvaltningsform som i bolagsform, försäkring hänförlig till följande försäkringsklasser och grupper: Direkt försäkring Grupp a) Olycksfalls- och sjukförsäkring Grupp e) Försäkring mot brand och annan skada på egendom Försäkringsklass 3 Landfordon (andra än spårfordon) Försäkringsklass 6 Fartyg Försäkringsklass 7 Godstransport Försäkringsklass 10 Motorfordonsansvar Försäkringsklass 12 Fartygsansvar Försäkringsklass 13 Allmän ansvarighet Försäkringsklass 16 Annan förmögenhetsskada Försäkringsklass 17 Rättsskydd Mottagen återförsäkring Grupp a) Olycksfalls- och sjukförsäkring Grupp e) Försäkring mot brand och annan skada på egendom Försäkringsklass 3 Landfordon (andra än spårfordon) Försäkringsklass 6 Fartyg Försäkringsklass 7 Godstransport Försäkringsklass 12 Fartygsansvar Försäkringsklass 13 Allmän ansvarighet Försäkringsklass 1a Livförsäkring 1 Bolaget får också driva annan med bolagets försäkringsrörelse förenlig verksamhet, riktad till aktieägarnas egna verksamheter, såväl i förvaltningsform som i bolagsform. Bolaget äger inte rätt att erbjuda annan än aktieägare eller av aktieägare direkt eller indirekt, helt eller delvis, ägda bolag sina tjänster och är således förhindrad att verka på den traditionella försäkringsmarknaden.

§ 4 Ändamål Bolagets syfte är att, med iakttagande av den kommunala kompetensen i kommunallagen (2017:725), genom systematiskt och uthålligt skadeförebyggande arbete i kombination med samlad återförsäkringsstyrka på återförsäkringsmarknaden uppnå över tiden fördelaktiga försäkringslösningar för sina aktieägare samt minska skadekostnaderna.

§ 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning (yttra sig) Aktieägarnas fullmäktigeförsamlingar ska beredas möjlighet att ta ställning till frågor, det vill säga ha rätt att yttra sig, innan beslut som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas i bolagets verksamhet eller av bolagsstämma.

§ 6 Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska uppgå till lägst 50 000 000 (femtio miljoner) kronor och högst 200 000 000 (tvåhundra miljoner) kronor.

§ 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst 50 000 aktier och högst 200 000 aktier.

§ 8 Styrelse Bolagets styrelse ska bestå av lägst fem och högst tjugo ordinarie ledamöter samt lägst två och högst tio ersättare. En försäkringssakkunnig ledamot, med uppgift att särskilt vaka över att försäkringstagarnas intressen beaktas, ska utses. Till ordförande och vice ordförande för styrelsen utses annan ledamot än försäkringssakkunnig eller verkställande direktör. Styrelsen utses för tiden intill slutet av den bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter styrelsevalet, det vill säga styrelsen utses för tiden från bolagsstämma som följer närmast efter det att allmänna val i Sverige till kommunfullmäktige förrättas intill slutet av bolagsstämma som följer närmast efter nästa allmänna val i Sverige till kommunfullmäktige. 2

§ 9 Revisor och lekmannarevisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning väljs en auktoriserad revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Uppdraget som revisor gäller enligt upprättat avtal. För samma mandatperiod som styrelsens ordinarie ledamöter och ersättare väljs två lekmannarevisorer. Lekmannarevisorerna rapporterar direkt till aktieägarnas kommunfullmäktige.

§ 10 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår.

§ 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till, och underlag inför, bolagsstämman ska sändas med brev eller mejl till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman.

§ 12 Ordförande vid stämman Styrelsens ordförande eller vid hans eller hennes förfall, vice ordförande, ska vara ordförande på bolagsstämman till dess ordförande valts.

§ 13 Bolagsstämma På bolagsstämman ska följande ärenden behandlas: 1. Val av ordförande 2. Val av sekreterare samt två justeringspersoner 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5. Godkännande av dagordningen 6. Framläggande av: a. årsredovisning b. revisionsberättelse c. granskningsrapport från lekmannarevisionen 3 7. Beslut om: a. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c. ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 8. Beslut om antalet ordinarie styrelseledamöter och ersättare 9. Fastställande av arvoden åt: a. styrelse, lekmannarevison samt valberedning b. revisor 10. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen 11. Val av övriga ordinarie ledamöter i styrelsen 12. Val av ersättare i styrelsen 13. Fastställande av ordningen för ersättarnas inträde som tjänstgörande i styrelsen 14. Val av revisor samt lekmannarevisorer 15. Val av valberedning 16. Annat ärende som ankommer på stämman enligt Aktiebolagslagen (2005:551), försäkrings- rörelselagen (2010:2043), bolagsordning eller Aktieägaravtalet

§ 14 Vinst Bolagets vinst står, om inte annat följer av lag eller med stöd därav utfärdad föreskrift, till bolagsstämmans förfogande.

§ 15 Samtyckesförbehåll Överlåtelse av aktie till ny ägare får ske endast efter samtycke av bolagsstämma. Ansökan om samtycke ska ske skriftligen hos bolagets styrelse, varvid styrelsen ska kalla till bolagsstämma för att inom två månader från styrelsens mottagande av ansökan fatta beslut om samtycke. Samtycke ska antingen ges eller vägras och då avse samtliga aktier som ansökan gäller. Inom en månad från bolagsstämmans beslut ska styrelsen skriftligen meddela beslutet till den som ansökt om samtycke. Vägras samtycke ska bolaget, om överlåtaren i sin ansökan har begärt det, anvisa annan förvärvare som är beredd att överta aktierna, varvid betalning ska ske inom en månad från den dag då priset blev bestämt. En aktieägare som inte är nöjd med beslut rörande samtycke får väcka talan vid allmän domstol inom två månader från det att bolagsstämmans beslut skickades till den aktieägare som begärt samtycke. 4

§ 16 Förköpsförbehåll Aktieägare som önskar överlåta alla eller del av sina aktier i bolaget och som inte begärt samtycke enligt ovan, ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att köpa aktierna. Förbehållet omfattar överlåtelser i form av köp, byte eller gåva. Förköp får inte utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. När en anmälan om förköp skett, ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje förköpsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller annars är känd för bolaget. Meddelandet ska innehålla en anmodan till den, som önskar begagna sig av förköpsrätten, att skriftligen framställa sina anspråk hos bolaget inom en månad, räknat från det att förköpsanmälan enligt första stycket inkom till bolagets styrelse. Inkommen anmälan om att få utöva sin förköpsrätt ska genast antecknas i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. Anmäler sig flera förköpsberättigade, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas (i) i enlighet med gällande aktieägaravtal; eller (ii) om aktieägaravtal inte finns, genom lottning verkställd av styrelsen, dock ska, om samtidigt flera aktier erbjuds till förköp, aktierna först, så långt kan ske, fördelas i proportion till tidigare innehav, bland dem som framställt förköpsanspråk. Förköp ska ske till det pris och de övriga villkor som aktieägarna kommit överens om sinsemellan i gällande aktieägaravtal och om sådant värde saknas i aktieägaravtalet eller att aktieägaravtal inte finns ska beloppet motsvara det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Talan i en fråga om förköp måste väckas vid allmän domstol inom två månader från den dag då den som ville utöva förköpsrätt anmälde detta till bolagets styrelse. Aktie som förköps ska betalas inom en månad från den tidpunkt då priset blev bestämt.

§ 17 Kommunstyrelsernas inspektionsrätt Respektive aktieägares kommunstyrelser äger rätt att på egen bekostnad ta del av bolagets handlingar och räkenskaper och i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån inga hinder möts på grund av författningsreglerad sekretess. 5 Styrande dokuments tillämplighet för kommunala bolag

§ 59. Detta för att se över planens avsnitt ”1.5 Mål” utifrån begreppsanvändning, målformuleringar och möjligheten att hänvisa till andra dokument. Förvaltningen har nu sett över dokumentet utifrån nämndens synpunkter. Samhällsbyggnad föreslår att Samhällsbyggnadsnämnden godkänner omarbetningen till en riktlinje samt överlämnar den till Kommunfullmäktige för antagande. ----------- Samhällsbyggnads beslut 2026-09-01 §81 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att Kommunfullmäktige antar Riktlinjer för fastställande av hastighetsgränser. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att Kommunfullmäktige upphäver Plan för rätt fart. 3. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att framtida revideringar av Riktlinjer för fastställande av hastighetsgränser antas av Samhällsbyggnadsnämnden, inom ramen för nämndens ansvarsområde. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Beslutsunderlag • Riktlinjer för hastighetsgränser Sammanträdesprotokoll 17 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§61. Den 19 december 2025 godkände styrelsen för SKFAB tillägg till Aktieägaravtalet avseende former för ägande, ny modell för aktiefördelning, omfördelning av aktier till kvotvärde samt justerad avtalstext, med rekommendation till delägarkommunerna att fatta beslut om dessa tillägg. Därefter har två kommuner, benämnda A (Örebro) respektive B (Skövde), visat ett seriöst intresse för delägarskap. SKF har sedan ett antal år tillbaka varit öppet för intag av nya delägarkommuner. Nuvarande ägargrupp har varit oförändrad sedan 2010. Det har genom åren funnits intresserade kommuner där processen dock av olika anledningar inte har gått hela vägen i något fall. Under 2024/2025 har dialog förts med Örebro- respektive Skövde kommun som visat ett seriöst intresse för delägarskap. Ny delägare ska uppfylla fastställda kriterier i SKFABs Riktlinje för hantering av ansökningar om aktieägarskap vilket innebär att man har en organisation och resurser som arbetar med ett väl fungerande skadeförebyggande arbete och en tydligt uttalad inriktning på ett långsiktigt samarbete och delägarskap. Faktorer som bedöms är kommunens invånarantal, totala försäkringsvärde, acceptans av SKFABs affärsmodell, arbetssätt och organisation samt inverkan på SKFABs ekonomi. Sammanträdesprotokoll 24 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 SKF har efter en noggrann prövning bedömt att både Örebro och Skövde uppfyller angivna kriterier och kravställningar, med en organisation inom säkerhet och riskhantering i nivå med den organisatoriska resurs som nuvarande delägarkommuner innehar. Med Örebro och Skövde som nya delägarkommuner kommer återförsäkringspremien per nuvarande delägare att sjunka något, den totala skadekostnadsprocenten minska något och den totala administrationskostnaden vara oförändrad och fördelad på flera delägare. Därutöver behöver inte självbehållet höjas, samtidigt som SKFABs samlade risk fördelas på fler delägarkommuner. Styrelsen för SKFAB beslutade i extra möte den 29 maj att föreslå bolagsstämman att rekommendera delägarkommunernas kommunfullmäktige/bystyre att godkänna föreslagna kommun A (Örebro) respektive kommun B (Skövde) som nya delägare med inträdesdatum 2027-01-01 samt att aktieöverlåtelsen sker till kvotvärdet 1000 kr/aktie med tillträde 20270101. Detta gör att beräkningsunderlaget för ägarandelar har ändrats, bilaga 1. Örebro kommun har ansökt om delägarskap genom beslut i kommunstyrelse 2026-06- 01, vidare i kommunfullmäktige 2026-06-09. Skövde kommun har ansökt om delägarskap genom beslut i kommunstyrelse 2026-05-25, vidare i kommunfullmäktige 2026–06–17. Vidare rekommenderar styrelsen i SKFAB ett omfördelningsförfarande utefter nya ägarandelar med aktieöverlåtelse till kvotvärdet 1 000 SEK/aktie, vilket villkoras att samtliga delägarkommuner säger ja till en sådan tillämpning. Även textmässiga justeringar i Aktieägaravtalet beslutades vid samma styrelsemöte. Efter att avtalet i sin helhet tillsänts SKFABs styrelse på remiss har fler förändringsförslag tillkommit och beaktats. Det justerade Aktieägaravtalet bilägges, såväl ändringsmarkerat, bilaga 2 som renskrivet, bilaga 3. I Aktieägaravtalets § 7.4 fastslås att; ”Skulle Aktieägarens Individuella Solvenskrav vara högre än Aktieägarens Individuella Solvenskapital ska Aktieägaren tillföra Bolaget medel – genom ovillkorat aktieägartill skott – så att Aktieägarens Individuella Solvenskapital efter tillskott minst uppgår till Aktieägarens Individuella Solvenskrav.” Bolaget kommer här att sammankalla delägarkommunernas ekonomiansvariga till gemensamma möten två gånger per verksamhetsår i syfte att Aktieägaravtalet efterlevs i denna mening och med redovisning av finansiell situation samt aktuellt solvenskrav Sammanträdesprotokoll 25 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 för vardera delägaren, liksom för bolaget som helhet. SKFABs styrelse har beslutat att bolagets solvenskrav ska vara minst 1,5/150 procent samt att det individuella solvenskravet ska vara 1,5/150 procent per delägare. Den lägsta solvenskvot som Finansinspektionen tillåter 1,0/100 procent för ett försäkringsbolag. Vidare har även justeringar gjorts i Bolagsordningen, vilket framgår av bilaga 4, ändringsmarkerad. Det justerade Aktieägaravtalet som gäller 10 år från avtalsdagen med förlängningsklausul, har godkänts av styrelsen för Svenska Kommun Försäkrings AB med rekommendation till delägarkommunerna att fatta beslut om detsamma. Aktieägaravtalet med missiv och bilagor har därefter tillsänds delägarkommunerna för beredning och beslutstagande i respektive kommunfullmäktige/bystyre under hösten. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Beslutsunderlag • Beräkningsunderlag ägarandellar (Aktieägaravtalets Bilagor 7.4, 8.1, 8.3.1, 8.3.2) • Ändringsmarkerat Aktieägaravtal - Svenska Kommun Försäkrings AB • Justerat Aktieägaravtal • Justerad Bolagsordning 2026 Sammanträdesprotokoll 26 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§ 70 Motion (SLP) – Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor Diarienr 25BUN266 Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen. Ärendebeskrivning 2025-09-26 inkom Skol och Landsbygdspartiet med en motion ställd till kommunfullmäktige gällande Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta om fyra insatser för att motverka mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa hos ungdomar i Piteå kommuns skolor. KF beslutade att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning (KF 2025-10-27 § 287). Psykisk ohälsa hos unga (som ibland kan vara kopplad till sk. Mobbing) är en komplex samhällsfråga där både forskning och erfarenhet pekar på att flera nivåer måste samverka: individ, familj, skola, hälso- och sjukvård samt samhällsstruktur. I den redogörelse som utbildningsförvaltningen lämnat som underlag till beredningen beskrivs vilka insatser som redan görs inom förvaltningen och i kommunens skolor, hur samverkan mellan andra samhällsinstanser sker, hur statistik och åtgärder följs upp av barn- och utbildningsnämnden samt hur nämnden, utifrån statistik och analys, vidtar åtgärder för att förbättra arbetet. Eftersom ett omfattande arbete redan sker i Piteås skolor för att motverka långvariga problem med mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa (insatser som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund) och eftersom psykisk ohälsa hos unga är ett komplext samhällsproblem som kräver insatser från flera samhällsfunktioner, inte minst flera förvaltningar i Piteå kommun, skulle en handlingsplan riktad till utbildningsförvaltningen inte nå det mål som motionärerna önskar. Motionen bör därför avslås. Page 1 of 2 Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24 Förvaltningschef Malin Westling redogör för ärendet. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Barn- och utbildningsnämndens beslut. Beslutsunderlag • Motion (SLP) - Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor • Redogörelse för Piteås skolors arbete för att motverka mobbing, kränkningar, psykisk ohälsa Paragrafen är justerad Page 2 of 2 Skrivelse Datum: 2026-05-20 Redogörelse för Piteås skolors arbete för att motverka mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa Bakgrund 2025-09-26 inkom Skol och Landsbygdspartiet med en motion ställd till kommunfullmäktige (KF) gällande Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor. I motionen föreslås KF besluta om fyra insatser för att motverka mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa hos ungdomar i Piteå kommuns skolor. KF beslutade att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) för beredning. I denna redogörelse kommer utbildningsförvaltningen att beskriva vad som redan görs inom vart och ett av dessa insatsområden. Innan det görs är det dock viktigt att sätta frågan i ett nationellt perspektiv. Enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, bedömer 77 % av unga sitt allmäntillstånd som bra men andelen har minskat samtidigt som andelen med psykiska besvär är fortsatt hög. Oro och ångest är vanligast bland tjejer. En majoritet bland unga, 56 %, uppger att de lider av ängslan, ångest eller oro. Allra högst är andelen bland tjejer med svensk bakgrund, där 76 % uppger psykiska problem. Under 2021 skedde en kraftig ökning av unga tjejer i åldern 13-19 år som vårdats för självskada och självmordsförsök. Antalet ligger kvar på samma nivå under följande år.1 Även om Piteås statistik i Personligt inte förbättrats under de senaste åren, som motionärerna påpekar, har de inte heller försämrats. Med tanke på den utveckling som skett i samhället i övrigt kan det ses som något positivt även om det givetvis är ett misslyckande och en obeskrivlig smärta och sorg för varje enskilt barn/ungdom som finns i statistiken. Komplex samhällsfråga Psykisk ohälsa hos unga (som ibland kan vara kopplad till sk. Mobbing) är en komplex samhällsfråga där både forskning och erfarenhet pekar på att flera nivåer måste samverka: individ, familj, skola, hälso- och sjukvård samt samhällsstruktur. Nedan punktas några faktorer som anses ha störst effekt: A. Tidiga och förebyggande insatser En av de viktigaste faktorerna är att agera tidigt, exempelvis genom stärkta insatser i förskola och lågstadium kring social och emotionell träning, samt tidig upptäckt av ohälsa via elevhälsa, BVC eller socialtjänst för att minska risken att tidiga problem utvecklas till långvarig psykisk ohälsa. 1 Ny rapport om ungas livsvillkor: ”Psykisk ohälsa och ökning av dödligt våld oroar” | MUCF (hämtad 2026-05-19 Skrivelse Datum: 2026-05-20 B. En hälsofrämjande skola Skolan är en oerhört viktig arena och en grundläggande skyddsfaktor. Av den anledningen skrivs kravet på trygghet och studiero alltmer fram i Skollagen och samtliga skolor skall ha ett tydligt arbete mot kränkningar, en tillgänglig elevhälsa samt rimliga krav mellan prestation och återhämtning. Det har även visat sig vara allt viktigare med rörelse och variation i skoldagen och med anledning av detta har timplanerna för ämnet Idrott och hälsa utökats i grundskolan. Forskning visar tydliga samband mellan skolmiljö och mående. C. Stöd till föräldrar och familjer Barns psykiska hälsa formas i hög grad i hemmet. Därför är det viktig med insatser som föräldrastödsprogram (t ex ABC, Komet mfl) och tillgänglig rådgivning eller tidigt stöd vid konflikter, ekonomisk stress, psykisk ohälsa hos föräldrar. Här har nya socialtjänstlagen möjliggjort ett mer förebyggande arbete hos socialtjänsten som kan möjliggöra sådant stöd. D. Tillgänglig och fungerande vård Många barn får idag vänta för länge på hjälp. Det är därför mycket viktigt med kortare väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), ”lågtröskelmottagningar” och en bättre samordning mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den nya socialtjänstlagen möjliggör ett närmare samarbete och Norrbottens kommuners gemensamma överenskommelse Norrbus förenklar och strukturerar arbetet. E. Digital miljö och livsstil Den moderna digitala miljön skapar utmaningar för alla, men kanske i synnerhet för barn och ungdomar. Studier visar på utmaningar som press från sociala medier (jämförelse, sömnbrist), stillasittande och minskad fysisk aktivitet. Här jobbar skolor aktivt med digital kompetens och kritisk användning och ett nationellt mobilförbud i grundskolan införs från och med sommaren 2026. Skola och elevhälsa försöker även ge stöd till föräldrar kring skärmtid, sömn, fritidsaktiviteter m.m. F. Minska ojämlikhet och social stress Psykisk ohälsa är, enligt forskningen, tydligt kopplad till livsvillkor genom strukturella faktorer som exempelvis barnfattigdom, trångboddhet, otrygga uppväxtmiljöer och skolmisslyckanden. Därför är det viktigt med övergripande samhällsinsatser som ekonomiskt stöd till utsatta familjer, trygga bostadsområden och en likvärdig skola. G. Meningsfull fritid och delaktighet Barn behöver känna sammanhang och mening. Det är därför viktigt att säkra tillgång till idrott, kultur, föreningsliv samt en möjlighet att påverka sin vardag och bli lyssnad på. Många insatser finns redan men problemet är ofta att samordningen brister. Det finns behov av tvärprofessionellt arbete och ett gemensamt ansvarstagande mellan kommun, region och stat Skrivelse Datum: 2026-05-20 med tydliga strukturer för samverkan. Här kan den nya socialtjänstlagen vara ett första steg på vägen. Eftersom faktorerna är många och åtgärderna kräver insatser från flera samhällsfunktioner, inte minst flera förvaltningar i vår kommun, anser utbildningsförvaltningen att en handlingsplan riktad till utbildningsförvaltningen inte skulle nå det mål som motionärerna önskar. Det är svårt att täcka in alla åtgärder som måste vidtas i en handlingsplan riktad till en enskild förvaltning. Utbildningsförvaltningen anser dock att många av de insatser som krävs för att motverka mobbing och psykisk ohälsa hos barn och unga redan görs inom Piteå kommuns skolor, vilket kommer att exemplifieras nedan och kopplas till de punkter som motionärerna föreslagit. 1. Redovisning och analys Motionärerna önskar att BUN redovisar till KF vilka åtgärder som hittills vidtagits för att förebygga mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa. Vilka åtgärder som bedömts som effektiva eller ineffektiva. En analys av varför problemen kvarstår trots nuvarande arbete. Barn- och utbildningsnämnden följer upp elevers skolgång och mående på flera olika sätt årligen, bland annat genom nämndens systematiska kvalitetsarbete och genom kontinuerliga kränkningsrapporter och analys kring dessa. Nedan ges exempel på några av de insatser som görs: • Hälsofrämjande arbete i skolan Skolsköterskorna genomför varje läsår elevhälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4, 7 och år 1 på gymnasiet. De genomför en hälsoenkät i åk 4, 7 samt år 1 på gymnasiet. De sammantagna resultaten från enkäten ger en bred bild över elevers fysiska och psykiska hälsa samt hur skolsituationen fungerar. Resultatet är en värdefull bas att bygga det hälsofrämjande arbetet på, då den synliggör elevernas behov. Elevhälsoteam/Elevhälsomöten (EHT/EHM) på skolenheterna använder sig i allt högre grad av analysen när de planerar förebyggande aktiviteter. En sammanfattning av senast rapporterade enkätresultat visar följande: Trivsel och trygghet I den senaste analysen av hälsoenkäten framgår att de flesta barn mår bra och trivs i skolan. I grundskolan ser man tendenser att trivseln i skolan minskar något efter övergången till högstadiet, samtidigt som känslan av hög trygghet ligger konstant. Psykisk hälsa En mindre del av eleverna anger att de mår psykiskt dåligt i någon form. Andelen ökar ju högre upp i åldrarna man kommer och viss tyngdpunkt ligger på flickor. Detta innebär att gymnasieskolan har högst andel elever som upplever illabefinnande. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Sömn På samma sätt minskar andelen elever som sover bra med stigande ålder. Sämst sover man på gymnasiet. Orsaken härrör sig ofta från bristande sömnrutiner. Fysisk aktivitet Den fysiska aktiviteten är förhållandevis låg, enbart lite drygt hälften av eleverna är så fysiskt aktiva att de når hälsofrämjande effekter. Kost I hälsoenkäten framgår samma tendenser kring kost, att avstå att äta frukost respektive skollunch ökar med åldern. Glädjande är dock att elever i gymnasieskolan äter lunch i högre grad än tidigare. Elevhälsan deltar tillsammans med EHT:s övriga professioner i det förebyggande arbetet, dels genom generella insatser till alla elever och vid indikerade behov. Förebyggande arbete sker även vid individuella möten med elever och deras föräldrar. Generella insatser är tex Livsviktigt om psykisk hälsa vilket skolkuratorerna genomför till alla elever i åk 8 och år 1gymnasiet. Pubertetssnack i åk 5 med skolsköterskorna. Gymnasieskolans kuratorer genomför föreläsning om Talrädsla för alla i år 1gymnasiet. Behovsstyrda insatser kan tex vara klassjobb om stress, värdegrund, information på föräldramöten. Föräldrastödsgrupper till tonårsföräldrar och föräldrar till yngre barn. På Strömbackaskolan har skolsköterskorna varit delaktiga i ett utvecklingsarbete för att tillgängliggöra matsalen. Grundskolans skolkuratorer erbjuder Skilda världar, en gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar. I det förebyggande arbetet ingår även den handledning och utbildning som Elevhälsans olika professioner ger pedagoger och andra i skolan. Som exempel är skollogopedens samarbete med specialpedagoger för att öka kunskapen inom områdena språklig/kommunikativ sårbarhet, visuellt stöd och selektiv mutism. Den årliga uppföljningen av verksamheten visar att antalet gruppaktiviteter ökar år från år, vilket är en god indikator för att det förebyggande arbetet ökar. Elever har behov av stödjande eller utredande insatser. Elevhälsans personal upplever att elevernas problematik har blivit mer komplex och av svårare art. Behovet av åtgärdande insatser har ökat i form av ökat antal individuella kontakter med elever men även ökat antal föräldrastödskontakter. Behoven av individuellt stöd har en tendens att tränga undan det förebyggande arbetet, då det ofta prioriterar sig själv genom förväntningar från pedagoger, föräldrar och samverkanspartners. Barn och ungas psykiska hälsa Resultaten från hälsoenkäterna visar att de flesta barn och unga har god psykisk hälsa. Flickors upplevda psykiska hälsa sticker dock ut då den försämras i högre grad än pojkarnas från åk 7. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Från verksamheten kommer signaler på att flickor mår psykiskt sämre, klarar målen sämre och har större behov av stödkontakter. Antalet flickor med ätstörningsproblematik har också ökat. Skolsköterskor uppmärksammar psykisk ohälsa bland eleverna vid hälsosamtalen och vid drop- in mottagning. De arbetar uppföljande vid behov men hänvisar även vidare till skolläkare, skolkurator eller till primärvården. Skolkuratorer har sitt främsta fokus i det psykosociala perspektivet och träffar många barn, ungdomar och deras föräldrar med olika former av psykisk ohälsa. Barn och ungdomar har allt svårare att få vård för sin psykiska ohälsa. Eleverna som väntar på bedömning av vårdinsats eller väntar på att behandling ska inledas blir kvar i skolkuratorns och skolans omhändertagande. Detta innebär att det genereras köer för stödjande individuella samtal hos skolkurator och intentionen att kunna komma in tidigt för att undanröja hinder för psykisk ohälsa går om intet. Följden blir även en undanträngning av de förebyggande och hälsofrämjande arbetet tillsammans med att skolkuratorerna möter allt oftare en problematik som de inte har utbildning för eller uppdrag att möta. Situationen blir ambivalent för alla inblandade och frågan blir hur långt sträcker sig kommunen och skolans ansvar samt hur ska skolan hantera den uppkomna situationen i de individuella ärendena. För att samhället ska klara välfärdsuppdraget behöver en närmare samverkan mellan de olika aktörerna komma till stånd. När det gäller barn och unga handlar det om ett gemensamt ansvar för goda rutiner för samverkan mellan kommunen och Region Norrbotten. Under det senaste läsåret har arbetet inom Norrbus intensifierat och skolan/förskolan har fått en större roll i den lokala arbetsgruppen. Elevhälsan har tillsammans med Barnhabiliteringen arrangerat en uppstart för ett samarbete mellan habiliteringen och skolkuratorer/skolpsykologer. Sammantaget bedöms samverkan med andra verksamheter ha ökat och förbättrats de senaste åren. Behovet av fortsatt utveckling kvarstår dock och bedöms som högt prioriterat. • Skolinspektionens tillsyn Under 2025 genomförde Skolinspektionen tillsyn över tre slumpvist utvalda skolor i Piteå kommun där ett av de områden som granskades var respektive skolas arbete för att skapa trygghet och studiero för eleverna. Skolinspektionens bedömningar utgår från vad som framkommit vid intervjuer med elever, lärare, elevhälsa och rektor samt av observationer, inkommen dokumentation och offentlig statistik. Skolinspektionen använder sig av Skrivelse Datum: 2026-05-20 nivåer/bedömningsutfall för att beskriva hur allvarliga de uppfattar att brister är i en skola och vilka åtgärder som krävs. De vanligaste nivåerna är: - Ingen brist konstaterad, verksamheten uppfyller författningens krav, inga krav på åtgärder ställs (men ibland kan man ge råd om utvecklingsområden) - Brister som ska åtgärdas där huvudmannen får ett föreläggande att åtgärda bristerna inom viss tid - Föreläggande med vite, om bristerna är allvarliga och huvudmannen inte åtgärdat dem trots påpekande - Allvarliga ingripanden som kan leda till verksamhetsförbud. Skolinspektionens slumpvisa stillsyner kan ses som stickprov för verksamheten i stort. Sjulsmarks skola (25BUN206-16) Skolinspektionens bedömning gällande trygghet och studiero är att skolan i hög utsträckning arbetar för att utbildningen ska präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. Det finns ett medvetet och systematiskt trygghetsarbete på skolan. Arbetet bygger på kartläggningar och analyser av elevernas trygghet samt hur tryggheten påverkar lärandet. Personalen på skolan har ett gemensamt förhållningssätt för att skapa och upprätthålla tryggheten på skolan. Personalen har en god nulägesbild av hur eleverna upplever tryggheten vilken bland annat bygger på elevenkäter och dagliga samtal med eleverna. Då elevenkäterna inte är anonyma kan personalen exempelvis göra fördjupande uppföljningar med elever som uttryckt att de upplever brister i skolans trygghetsarbete. Skolans trygghetsteam har en viktig roll i att följa upp och driva på skolans trygghetsarbete. Vid behov vidtar skolan åtgärder som syftar till att ytterligare förbättra tryggheten. Exempelvis har skolan infört aktiviteter som är gemensamma för hela skolan som ska bidra till att bygga relationer mellan skolans olika stadier, vilket förväntas stärka tryggheten på lång sikt. Ytterligare trygghetsstärkande åtgärder som skolan infört är planerade rastaktiviteter samt att de sett till att personal från Sjulsmarks skola ska följa med eleverna när de åker till en annan skola för att ha lektioner i vissa ämnen. Skolinspektionen har inte identifierat något utvecklingsområde inom bedömningsområdet. Munksunds skola (25BUN182-6) Skolinspektionen bedömer följande: Skolan arbetar i hög utsträckning för att utbildningen ska präglas av trygghet och studiero så att eleverna kan ägna sig åt skolarbete. All personal arbetar aktivt och medvetet, under ledning av rektorn, för att eleverna ska känna sig trygga på skolan. Verksamheten präglas av en öppen atmosfär, där rektorn har en central roll och snabbt får information om händelser som uppstår. Elevernas upplevda trygghet fångas upp genom trygghetsenkäter, utvecklingssamtal och lärarnas kontinuerliga samtal med sina klasser. Elevhälsan analyserar enkätsvaren tillsammans med eleverna. Resultaten visar att eleverna generellt känner sig trygga i skolan. Dock har rektorn identifierat ett behov av att tydliggöra reglerna för rastaktiviteter på fotbollsplanen. För att stärka tryggheten har all personal en ansvarsroll som rastvärd och agerar oavsett vilken elev som är inblandad i en situation. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Personalen har identifierat så kallade ”hot spots” på skolgården vilket har lett till en ökning av antalet rastvärdar. Om något händer kontaktas trygghetsteamet och åtgärder sätt in. Vid konflikter genomförs en grundlig utredning och uppföljning inom elevhälsan. Elevernas trygghet diskuteras också i samband med hälsosamtal. Som en del av det trygghetsskapande arbetet har skolan en fadderverksamhet, där äldre elever är faddrar för yngre. Lärarna involverar eleverna i samtal kring hur de vill ha det i klassrummet och tillsammans skapas regler som bidrar till en trygg miljö. Skolans kultur bygger på ett gemensamt ansvar där alla elever ses som "allas barn". Det finns tydliga rutiner för hantering av kränkningar och incidenter. Den personal som varit involverad i en utredning ansvarar också för att dokumentera och rapportera händelsen skriftligt. Skolinspektionen har inte identifierat något utvecklingsområde inom bedömningsområdet. Gymnasieenhet Magne – Anpassad gymnasieskola (25BUN181-12) Skolan arbetar i flera delar för att eleverna ska delta i samhällslivet och uppleva trygghet, men utvecklingsområden finns. Ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del: Rektorn behöver ta fram en långsiktig plan för hur studie- och yrkesvägledare ska involveras i arbetet med att ge eleverna konkreta erfarenheter av yrkes- och samhällsliv. När det gäller trygghet och studiero finns inte något utvecklingsområde. 2. Handlingsplan med mätbara mål Motionärerna föreslår att en kommunövergripande handlingsplan ska tas fram för att minska mobbing, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. Handlingsplanen ska innehålla konkreta och mätbara mål för minskning av mobbing och psykisk ohälsa inom tre år. Barn- och utbildningsnämnden har redan en rad riktlinjer och rutiner för att följa upp, förebygga och åtgärda ovanstående utmaningar. Nedan följer några exempel: • Barn- och utbildningsnämndens riktlinjer och rutiner för skyldigheten att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (BUN 2025-09-08 § 93) Giltig fram till 2029-09-08. I styrdokumentet framgår bland annat att mottagna och avslutade anmälningar gällande kränkningar, trakasserier, delges till barn- och utbildningsnämnden löpande vid varje nämndssammanträde. Samtliga ärenden där polisanmälan görs, samt ärenden där elev blivit utsatt av vuxen skall muntligen rapporteras till nämnd av rektor och/eller avdelningschef. Rektor anmäler skyndsamt till nämndsekreterare genom extern fildelning i Prorenata, så att ärendet kommer upp på nästkommande nämndsammanträde. Samtliga anmälningar om inträffade händelser, anmälningar om avslutade ärenden finns tillgängliga under barn-och utbildningsnämndens sammanträden och vid behov kan barn- och utbildningsnämnden begära in kompletterande uppgifter. Skrivelse Datum: 2026-05-20 Huvudmannen har skyldighet att systematiskt kontrollera anmälda ärenden, sammanställa statistik och granska rektors utredning, åtgärder och uppföljningar i ärenden som anmäls till barn- och utbildningsnämnden. Minst en gång per år erhåller nämnden en sammanställning innehållande statistik, analys och slutsatser avseende föregående läsårs ärenden. Nämnden har därutöver möjlighet att vid behov begära kompletterande uppföljning av såväl statistik som enskilda ärenden. Detta som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Den senaste årliga sammanställningen/rapporten (BUN 2025-09-30 § 110) presenterades i september 2025 och visade att det under läsåret 2024/2025 inkom totalt 204 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom utbildningsförvaltningens verksamheter. Det är en mindre ökning jämfört med föregående läsår som då hade 193 anmälningar. En tydlig förändring är att fler anmälningar gäller flickor (45%) jämfört med förra året, en ökning på 19 procentenheter. Grundskolan står för flest ärenden och framför allt mellanstadiet där 40 % av anmälningar gjorts. De vanligaste formerna av kränkningar gäller fysiskt våld och kränkande tilltal (båda med 89 anmälningar). Totalt har 23 elever drabbats vid upprepade gånger under läsåret (det som ibland benämns som mobbing). Det finns även 8 anmälningar där personal pekats ut. Kränkningarna sker oftast på skolgården, i klassrummet eller i korridoren, och i de flesta fall har skolorna gjort utredningar och satt in åtgärder. I rapporten tydliggörs även att man ser tidsmässiga mönster som skolorna försöker möta och förebygga. Kränkningsanmälningar kommer in i högre utsträckning i februari, mars och maj med händelser som ofta skett i anslutning till lovdagar. Genom att årligen följa upp samtliga kränkningsanmälningar har nämnden kunnat urskilja mönster och behov som också åtgärdats genom åren. Som exempel kan nämnas att omklädningsrummen för skolidrotten framkom som en plats där många kränkningar skedde. Utifrån rapporten beslutade barn- och utbildningsnämnden därför att satsa medel på att åtgärda omklädningsrummen, lösa mer privata utrymmen för elever att byta om i och mer privata utrymmen för dusch, och sedan dess har kränkningsanmälningar kopplade till omklädningsrum reducerats markant. Nämnden har även kunnat se att vissa skolgårdar varit särskilt frekventa i kränkningsanmälningar vilket föranlett satsningar på utemiljöer och rastaktiviteter för att förebygga konflikter och kränkningar. 3. Årlig uppföljning och öppen redovisning Motionärerna föreslår att barn- och utbildningsnämnden årligen ska redovisa för kommunfullmäktige hur arbetet framskrider, inklusive statistik, resultat och vidtagna förbättringsåtgärder. Barn- och utbildningsnämnden har i sina årsredovisningar lyft information och statistik kring mobbing och psykisk ohälsa, vilket redovisats för kommunfullmäktige. Nedan ges exempel på information som delgetts i nämndens senaste årsredovisningar: Skrivelse Datum: 2026-05-20 Årsredovisning 2025 Kommunens enkätundersökning Personligt, som presenterades under året, visar att 19% av flickorna och 6% av pojkarna i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet klassar sin egen hälsa som dålig eller mycket dålig. 8% av de svarande säger sig må så dåligt att de har övervägt att ta sitt liv. Därför ser barn- och utbildningsnämnden det som mycket viktigt att trygghet, gemenskap, inkludering och mångfald ska vara värden som genomsyrar alla verksamheter som nämnden ansvarar för. Att identifiera platser som upplevs otrygga samt att vidta åtgärder för att stävja otryggheten är därför ett led i barn- och utbildningsnämndens trygghetsskapande samhällsbygge. Under året har ett skolsocialt team införts i kommunen, i samverkan mellan utbildnings- och socialförvaltningen med ekonomiskt stöd av statsbidrag. Teamet riktas till låg- och mellanstadiet på Christinaskolan med syfte att förebygga skolfrånvaro, psykisk ohälsa samt öka möjligheterna för elever att klara skolan. Skolsociala team, där skola och socialtjänst aktivt arbetar tillsammans, leder till mer förebyggande, tillgängliga och kunskapsbaserade arbetssätt med utgångspunkt i såväl den nya socialtjänstlagen som i skollagen. Strömbackaskolan och kommunens elevhälsa har varit delaktiga i projektet Psykbra, initierat av företaget Pohjanen och Ström Transport men också i samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin, övriga förvaltningar och civilsamhället. Projektet syftar i att stärka den psykiska hälsan bland kommunens unga och har bland annat resulterat i föreläsningar för ungdomsledare och alla elever på gymnasiet, EPA-träffar för tonåringar och en uppskattad samling på Piteå Havsbad där såväl politiker som allmänhet deltog. Tillsammans med socialförvaltningen och regionen har elevhälsan i Piteå kommun inlett arbete kring Den mentala tallriksmodellen. Forskning visar att 40% av vårt mående är ett resultat av vad vi gör med vår tid. Tallriksmodellen kan hjälpa elever med att skapa balans i detta. Personal ur elevhälsan har föreläst om psykisk ohälsa hos barn och unga vid en utbildning riktad till föreningslivet och dess barn- och ungdomsledare. Totalt har ca 140 ungdomsledare utbildats. Ett nytt uppdaterat Norrbusavtal för länet har beslutats under året. Med det har även rutiner setts över. Årsredovisning 2024 Under våren har elevhälsan i samarbete med, och med initiativ av, näringslivet haft evenemanget ”Hur mår du, hur mår Epan?”. Syftet med evenemanget var att befrämja psykisk hälsa hos Piteås tonåringar, och då främst pojkar. Evenemanget gick ut på att ungdomarna bjöds in till ett lokalt åkeriföretag, där även elevhälsan, ungdomsmottagningen och fältassistenterna fanns på plats. Flickors skolresultat och meritvärden har de senaste åren försämrats över hela landet och så även i Piteå. Våren 2023 uppvisade flickorna det lägsta meritvärdet sedan LGr11 infördes höstterminen 2011. Under 2024 har därför en uppföljning och kartläggning av flickors sjunkande resultat genomförts. Elevhälsan har genom djupintervjuer med flickor som haft över Skrivelse Datum: 2026-05-20 50% frånvaro under tiden i grundskolan utrett orsakerna bakom den ökade frånvaron och förhållandet mellan frånvaro, mående och studieresultat. Årsredovisning 2023 Grundskolan har en ökande andel elever med psykisk ohälsa och diagnoser inom neuropsykiatriska spektret. Denna grupp växer och det är utmanade att få denna elevgrupp att nå målen i skolan då det föreligger stora svårigheter för eleverna att tillgodogöra sig undervisningen. För att möta utmaningarna har samtlig pedagogisk personal och stödpersonal i Piteå kommuns grundskolor under året fått utbildning i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och beteendeproblematik. Samtliga skolor har även, tillsammans med elevhälsan, arbetat med trygghet och studiero. Elevhälsan har regelbundet träffar i olika konstellationer tillsammans med bland annat socialförvaltningen, primärvården, barnpsykiatrin och barnhabilitering där målsättningen är att skapa goda förutsättningar för barn och elever att få stöd efter sina behov, samt medverka till ett gemensamt förebyggande arbete vad gäller barn och ungas psykiska hälsa. Under året har två grundskolor introducerat Lagkamrat, ett samprojekt med Piteå IF/DFF, som syftar till att komplettera skolornas värdegrundsarbete och förstärker social trygghet. Projektet består i att ett antal spelare från Piteå IF/DFF:s damallsvenskalag deltagit i verksamheten en gång i veckan och bistått skolorna i relationsbyggande, studiestöd, rastvärdskap, idrott och hälsa samt utgjort goda förebilder för både pojkar och flickor. Under året har det inkommit totalt 228 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. I 14 av dessa fall uppges lärare eller annan personal på skolan ha kränkt barn eller elev, i övriga fall rör det sig om barn/elever som kränkt andra barn/elever. I ca 60 % av anmälningarna är det pojkar som blivit kränkta. Av uppföljningen framgår att en stor del av kränkningarna sker på skolgården, i klassrummen och i skolans övriga lokaler. Årsredovisning 2022 Under året har aktiviteter riktade mot att främja barns och elevers välbefinnande och lärande fortlöpt inom projektet Hälsofrämjande skola. Ett område som prioriterats i projektet är att stimulera barn och elever till rörelse. Rörelse som inte bara främjar den fysiska hälsan, utan också ger psykiskt välbefinnande och starkare självkänsla vilket har en positiv effekt på inlärning och mindre stress. Vikten av rörelse och återhämtning är delar som tillsammans ger en bra balans för en hållbar livsstil. Efter att pandemin klingat av har elevernas ökade skolfrånvaro till viss del fortsatt. Arbetet med att minska problematisk skolfrånvaron har intensifierats och från och med vårterminen 2022 är elevhälsans skolpsykologer med i lågstadiets elevhälsoteam. Detta för att tidigt identifiera elever i risk att hamna i problematisk skolfrånvaro. Barn- och utbildningsnämnden har antagit en handlingsplan för skolnärvaro med gemensamma kartläggningsdokument och under året har nya lokala rutiner för Norrbus tagits fram i samarbete med Socialtjänst och Region Norrbotten och implementerats. Skrivelse Datum: 2026-05-20 På övergripande nivå har ett samverkansprojekt med socialtjänst, polis, näringsliv och kommunens folkhälsostrateg inletts, i syfte att bryta ungdomars sociala isolering och förbättra den psykiska hälsan genom att kombinera studierna med praktiskt arbete. Under året har det kommit in totalt 170 anmälningar om kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering. I 5 av dessa fall uppges lärare eller annan personal på skolan ha kränkt barn eller elev. I 59 % av anmälningarna är det pojkar som blivit kränkta och i 41% av fallen är det flickor som blivit kränkta. Av uppföljningen framgår att en stor del av kränkningarna sker på skolgården, i klassrummen och i skolans övriga lokaler. De flesta kränkningarna under året har skett i årskurs 4, 6 och 7. Strömbackaskolan har ett väl inarbetat samarbete med Länsstyrelsen när det gäller kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte med andra externa aktörer när det gäller hedersrelaterad problematik. Strömbackaskolans introduktionsprogram lyfts ofta som ett gott exempel på hur man kan arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande inom detta område. Lärare och rektor har föreläst och deltagit i panelsamtal i Luleå under ”En vecka fri från våld”, där HRV (hedersrelaterat våld) var en av programpunkterna, samt vid Resursgrupp Heder med bland annat Skolverket och Länsstyrelsen. 4. Delaktighet från elever och föräldrar Motionärerna föreslår att elever ska ges möjlighet att delta i framtagande och uppföljning av handlingsplan för att säkerställa förankring och verklighetsnära åtgärder. Skolorna har ett väl etablerat och kontinuerligt samarbete med vårdnadshavare, där kommunikation, delaktighet och gemensamt ansvar för elevernas utveckling är central. Samarbetet syftar till att tillsammans utveckla både elevernas lärande och skolans verksamhet. Kommunikationen sker löpande via veckobrev, digitala plattformar som Unikum och Tempus samt genom daglig muntlig kontakt vid lämning och hämtning, särskilt inom fritidsverksamheten. Skolorna genomför utvecklingssamtal (minst en gång per termin), föräldramöten, samrådsforum samt att norra områdets skolor genomfört uppstarts- och uppföljningssamtal. Ett långsiktigt arbete med samsyn och gemensamma rutiner gör att vårdnadshavare möts av tydlighet och igenkänning oavsett kontaktperson. Läraren håller sig informerad om elevens personliga situation genom regelbundna individuella samtal, såsom utvecklingssamtal, samt genom tät dialog med vårdnadshavare vid behov. Informationen delas selektivt och endast med berörd personal via etablerade interna rutiner och elevhälsans forum. På så sätt säkerställs att läraren har nödvändig kännedom för att kunna anpassa undervisning och stöd, samtidigt som elevens integritet respekteras. Utifrån detta och den professionella kunskap som skolans personal besitter är de åtgärder som genomförs såväl verklighetsnära som förankrade i gällande lagstiftning, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Elevers åsikter har även blivit hörda i rapporten "Flickor i fokus - En studie om flickors frånvaro, mående och studieresultat" som presenterades för nämnden i februari 2025 (BUN Skrivelse Datum: 2026-05-20 2025-02-26 § 19). Det övergripande syftet med studien var att få fördjupad kunskap om de faktorer och processer som ligger bakom den ökade skolfrånvaron bland flickor i grundskolan i Piteå kommun. I studien har framkommit ett flertal faktorer, men de som har varit gemensamma för samtliga flickor i studien är; Sociala svårigheter, mobbning och utanförskap, psykisk ohälsa, NPF-relaterad problematik och familjeförhållanden. Sambandet mellan skolfrånvaro, mående och studieresultat är tydligt i studien såväl som inom tidigare forskning. Alla dessa tre faktorer påverkar varandra. Vilka faktorer som samverkar och på vilket sätt varierar från individ till individ. Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer. Det som har varit utmärkande för flickorna i studien är att skolsituationen ofta har varit en utlösande faktor för frånvaro medan måendet har varit en vidmakthållande faktor. Först när frånvaro och ett försämrat mående utvecklats har studieresultaten för flickorna i studien påverkats. Utifrån rapporten bedömde nämnden att fler insatser behöver ske i mellanstadiet för att redan där motverka problematisk skolfrånvaro. Skolorna behöver även arbeta medvetet kring klass-, stadie- och skolbyten i högre utsträckning än vad som tidigare gjorts. Fortsatta satsningar på lärmiljöer och stöd till elever med neuropsykiatriska funktionshinder är nödvändigt. Barn- och utbildningsnämnden har även lyft fram vikten av elevers röst och inspel i samband med nämndens beslutade insatsområden kopplade till Vision 2050 och har bland annat lagt till nämndspecifika indikatorer kopplade till strategierna ”Enklare att ha mer av kul” och ”Enkelt att känna sig trygg och uppskattad”. Indikatorerna är kopplade till Skolinspektionens statistik från elevenkäter i åk 5, 8 och år 2 på gymnasiet. Bland annat kommer nämnden att följa upp andelen elever som är nöjd med sin skola, andelen elever som tycker att de vuxna i skolan har koll på vad som händer på rasterna, andelen elever som känner sig rädd för andra elever i skolan samt andelen elever som tycker att det är lätt att få hjälp av elevhälsan. Indikatorerna har även försetts med ett målvärde för kommande år. (BUN 2025-06-25 § 79) Utifrån ovanstående redogörelse anser utbildningsförvaltningen att ett omfattande arbete redan sker i Piteås skolor för att motverka långvariga problem med mobbing, kränkningar och psykisk ohälsa. Insatserna vilar dessutom på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Piteå 2026-05-19 Malin Westling Förvaltningschef Motion (SLP) - Solcellsinstallering på kommunala byggander och bolag

§ 234 Sista etappen stadshusrenovering Diarienr 26KS590 Beslut Kommunstyrelsen har tagit del av informationen om sista etappen av stadshusrenoveringen. Ärendebeskrivning Presentation och dialog om den avslutande etappen av Stadshusrenoveringen, med fokus på parkeringsdäcket och utvecklingen av den yttre miljön. Beskrivning av bakgrunden och behovet av åtgärder. Presentation av förslag på en framtida lösning som inkluderar hur parkering, tillgänglighet, trafiksäkerhet och utemiljö kan utvecklas till en fungerande helhet. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Sammanträdesprotokoll 5 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§235 26KS22 … 1 Piteå Kommunföretag AB Verksamhet 2026 och underlag för kommunstyrelsens uppsiktsplikt Information till kommunstyrelsen 2026-10-29 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Syfte och fokus för informationen Uppsikt ska ge en samlad bild av uppdrag, resultat, risker och behov av åtgärder. Uppdrag och styrning 1 Bedrivs verksamheten i linje med kommunalt ändamål och befogenheter? Verksamhet och resultat 2 Vad har koncernen levererat och hur utvecklas ekonomin? Risker och framåtblick 3 Vilka frågor kräver särskild uppmärksamhet från ägaren? Kommunstyrelsens uppsikt 2026 2 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB PIKAB:s roll i kommunkoncernen Moderbolagets uppgift är aktiv styrning, uppföljning och ekonomisk samordning av verksamhet i bolagsform. Piteå Kommunföretag AB PiteBo PiteEnergi Pireva Piteå Hamn Piteå Näringsfastigheter Piteå Science Park Nolia (50 %) Ägarstyrning Koncernsamordning Ekonomisk uppföljning Strategisk utveckling Kommunstyrelsens uppsikt 2026 3 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Styrkedjan och kontrollmiljön Bolagsstyrningens kontrollkedja. Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen PIKAB Bolagsstyrelser Bolagsordning, ägardirektiv, Operativ ägarstyrning och Bolagsrättsligt ansvar och intern Löpande och förstärkt uppsikt principiella frågor samordning kontroll Underlag Dialog Åtgärd Års- och delårsrapportering Ägardialog och bolagsstämma Prövning av ändamål och befogenheter Intern kontroll och revision Löpande VD-och styrelsesamordning Förslag till fullmäktige vid avvikelse Kommunstyrelsens uppsikt 2026 4 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Ekonomiskt läge januari–augusti 2026 Koncernen är fortsatt finansiellt stark, men underliggande resultat är svagare och investeringsnivån driver högre finansieringsbehov. 138,6 mkr 184,6 mkr 319,3 mkr Resultat efter finansiella poster Prognos helår Investeringar jan–aug 345,9 mkr 2 527,2 mkr Likviditet 31 aug Långfristiga skulder Bedömning: investeringstakten är hög, likviditeten minskar och låneskulden har börjat öka. Kommunstyrelsens uppsikt 2026 5 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Verksamhet 2026 – leveranser i koncernen Bolagens välfärdsleverans och samhällsnytta. Energi och digital infrastruktur Vatten, avlopp och avfall Bostäder Stabila leveranser. Elpanna stärker FNI införs stegvis. Nya KPI:er implementeras. Planering för Österbo och Storgatan. Höjd redundans. Fiberutbyggnaden övergår till Förberedelser för nytt vattenverk och stärkt investeringstakt i befintligt bestånd och tjänste-och lönsamhetsfokus. säkerhet. fortsatt nyproduktion. Hamn och logistik Näringslivsfastigheter Innovation och mötesplatser Ny RoRo-logistik och europeisk linjetrafik. Nyproduktion enligt plan. Låg vakansgrad och Företagsinkubator, campus-och Utveckling av järnvägsuppdrag, digitalisering utveckling av industrimark och kommande branschsamverkan samt starkare mäss-och och beredskap. samhällsfastigheter. konferensresultat. Kommunstyrelsens uppsikt 2026 6 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Övergripande riskbild Fyra riskområden som bör följas inom uppsiktsplikten. Investering och finansiering Mycket stora investeringsbehov, minskande likviditet och stigande upplåning. Hög Säkerhet och beredskap Samhällsviktig infrastruktur, cyberhot, reservkraft och kontinuitetsförmåga. Hög Styrning och ansvar Pågående översyn av ägarstyrning, dokumenthierarki och beslutsvägar. Medel–hög Marknad och regelefterlevnad Ny lag om offentlig säljverksamhet kräver dokumentation, bedömning och särredovisning. Medel–hög Kommunstyrelsens uppsikt 2026 7 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Ny lag om offentlig säljverksamhet (LOS) Kartläggningen ger ett första underlag. Nästa steg är styrning, dokumentation och återkommande prövning i berörda verksamheter. 1 2 3 4 Kartlägg Bedöm Dokumentera Följ upp Identifiera säljverksamheter och Lagstöd, allmänintresse och Prissättning, finansiering, Regelbunden utvärdering och vid förfaranden konkurrenspåverkan organisation och motiv behov särredovisning Särskild uppmärksamhet: verksamheter med marknads- och konkurrenskaraktär samt hur prissättning, tillträde och finansiering är utformade. Kommunstyrelsens uppsikt 2026 8 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Pågående utveckling av ägarstyrningen Översynen pekar mot en tydligare styrmodell, ansvarsfördelning och dokumenthierarki samt en mer aktiv ägarroll. Gemensam styrmodell Tydliga mandat Politiskt förankrad och förstådd i hela styrkedjan Klargör beslut mellan KF, KS, PIKAB och bolagsstyrelser Dokumenthierarki Kompetens Bolagspolicy, bolagsordning och ägardirektiv med tydliga Kunskapshöjande insatser för ägare, ombud och styrelser funktioner Målbild: en ändamålsenlig ägarstyrning som ger både tydlig demokratisk kontroll och handlingskraft i bolagen. Kommunstyrelsens uppsikt 2026 9 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Samlad bedömning för kommunstyrelsens uppsikt Underlaget visar en aktiv koncern med stabil grund, samtidigt som investeringar, risker och styrmodell kräver fortsatt nära uppföljning. Kommunalt ändamål och Verksamheten bedrivs inom etablerade bolagsuppdrag. LOS-kartläggningen ger underlag för Fortsatt uppsikt befogenheter fördjupad kontroll. Starkt resultat och god likviditet, men svagare underliggande utveckling och högre Ekonomi Följ finansiering finansieringsbehov. Verksamhet Aktiva leveranser inom energi, VA, bostäder, hamn, fastigheter och näringslivsutveckling. Stabil leverans Styrning och kontroll Intern kontroll, revision och ny ägarstyrningsmodell behöver länkas till ett tydligt årshjul. Utvecklingsområde Kommunstyrelsens uppsikt 2026 1 0 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Föreslagna uppföljningspunkter Frågor som kommunstyrelsen kan återkomma till i kommande uppsikt och årlig prövning. 1 Hur säkerställs finansiering och prioritering av koncernens samlade investeringsportfölj? 2 Hur följs bolagens kontinuitetsförmåga, cyberrisker och robusthet i samhällsviktig verksamhet? 3 Vilka åtgärder genomförs efter LOS-kartläggningen, och hur dokumenteras återkommande utvärdering? 4 Hur omsätts den nya ägarstyrningsmodellen i årshjul, rapportering, ägardialog och bolagsstämma? 5 Vilka avvikelser från mål, budget, intern kontroll eller revision kräver särskild återrapportering? Kommunstyrelsens uppsikt 2026 1 1 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB Sammanfattning Stabil verksamhet. Hög investeringstakt. Skärpt fokus på säkerhet, regelverk och ägarstyrning. PIKAB:s uppgift är att skapa koncernnytta genom samordning, utöva aktiv styrning och samtidigt ge ägaren transparens, kontroll och tydliga beslutsunderlag, allt i syfte att göra samhällsnytta och medverka till välfärdsleveransen! Frågor? Kommunstyrelsens uppsikt 2026 1 2 Granskning av kommunens informationssäkerhetsarb ete

§ 236 Granskning av kommunens informationssäkerhetsarbete Diarienr 26KS79 Beslut Kommunstyrelsen antar yttrande över revisorernas granskning av kommunens informationssäkerhetsarbete. Ärendebeskrivning Azets Revision & Rådgivning har av Piteå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens informationssäkerhetsarbete. Denna granskning genomfördes under februari-månad. Revisionsbyråns samlade bedömning är att kommunstyrelsen och nämnderna endast delvis har säkerställt ett systematiskt och ändamålsenligt informationssäkerhetsarbete. Med detta en lista på de bedömningar de rekommenderar kommunstyrelsen samt respektive nämnd att se över och åtgärda. Samtliga bedömningar går rakt in i pågående arbete inom området informationssäkerhet, som utförs av säkerhetsenheten. Utifrån de åtgärder som listats i yttrandet, anses det vara rimligt att samtliga åtgärder genomförs under 2027. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Beslutsunderlag • Yttrande över granskning av kommunens informationssäkerhetsarbete • Missiv - Granskning av informationssäkerhet • Revisorernas rapport, granskning av kommunens informationssäkerhetsarbete Sammanträdesprotokoll 7 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§ 237 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen godkänner anmälningar av delegationsbeslut. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen redovisar beslut som fattats med stöd av Kommunstyrelsens delegationsbestämmelser. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Delegationsbeslut • Delegationsbeslut sponsring FramtidsPite (dnr 26KS595-2) Sammanträdesprotokoll 8 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§ 238 Redovisning av anmälda handlingar Beslut Kommunstyrelsen tar del av anmälda handlingar. Ärendebeskrivning Handlingar som inkommit till Kommunledningsförvaltningen för kännedom till Kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Anmälda handlingar • Rapport Samråd och införande av samisk mat i kommuner(dnr 26KS1-31) • Protokoll Norrbottens e-nämnd 2026-10-07(dnr 26KS386-3) • Förstudie barn och ungas inflytande (dnr 25KS628-2) • Uppdragsbeskrivning - Barn- och ungdomsinflytande i Piteå(dnr 25KS628-1) Sammanträdesprotokoll 9 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§ 239 Strategisk plan 2027–2029 och årsbudget 2027 Diarienr 26KS492 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige fastställer Strategisk plan 2027– 2029 och årsbudget 2027 enligt nedan. Den budgeterade resultatnivån uppgår till 0,26 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag år 2027, 0,39 procent år 2028 och 0,67 procent år 2029. Resultatnivåerna understiger riktlinjerna om minst 2,0 procent år 2027 och minst 3,0 procent därefter. Den föreslagna investeringsbudgeten överstiger även riktlinjernas nivå om cirka 450 mnkr per år och uppgår till 606,4 mnkr 2027, 672 mnkr 2028 och 586 mnkr 2029. Till följd av de låga resultatnivåerna och den höga investeringsnivån uppnås inte heller målvärdet för investeringarnas självfinansieringsgrad under planperioden. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige utökar nämndernas och styrelsens ramar med 70,6 mnkr år 2027, 71,8 mnkr år 2028 och 71,6 mnkr år 2029. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige tillfälligt med engångsmedel utökar nämndernas och styrelsens ramar med 52,1 mnkr år 2027, 40,5 mnkr år 2028 och 25,6 mnkr år 2029. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige avsätter en central pott i driftbudgeten till kommunstyrelsens förfogande om 88,4 mnkr år 2027, 209,0 mnkr år 2028 och 338,1 mnkr år 2029. Potten omfattar medel för ökade kapital- och personalkostnader samt övriga löneökningar. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att fördela medel till nämnder och styrelse när de lokala avtalen är klara. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att fördela medel till nämnder och styrelse för de kapitalkostnader som uppstår under 2027 till följd av investeringar. Kommunfullmäktige fastställer kommunens skattesats för 2027 till 22,25 kronor (oförändrad). Kommunfullmäktige justerar, jämfört med föregående strategiska plan, indikatorerna genom att Sammanträdesprotokoll 10 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 • Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen – totalindex, skala 1–100 exkluderas, eftersom indikatorn bygger på en enkät som kräver större personella resurser än vad som finns tillgängligt, och • Skyddad natur land, andel (%) exkluderas, eftersom ett jämförelsebaserat målvärde är svårt att ta fram, kommunen saknar rådighet över samtliga skyddsformer och utfallsvärdet har varit oförändrat i åtta år. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnder och styrelse att, utifrån mål och uppdrag, fastställa respektive nämnds och styrelses strategiska plan och internbudget för 2027 inom ramen för anvisade medel i drift- och investeringsbudgeten. Arbetet ska ske i samråd med kommunstyrelsen och ekonomiavdelningen. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige delegerar till respektive nämnd och styrelse att, upp till fastställd beloppsgräns, löpande under året omvandla driftmedel till investeringsmedel, under förutsättning att nämnden eller styrelsen efter omfördelningen klarar en budget i balans. Omfördelningen ska rapporteras i samband med årsredovisningen. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige fastställer investeringsramen för 2027 till 606,4 mnkr. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att Kommunstyrelsen under planperioden får omsätta befintliga lån och ta upp nya lån för investeringar. Upplåningen får totalt uppgå till 1,4 mdkr och ska ske inom ramen för kommunens finanspolicy. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige minska ramflytten från nämnderna för det gemensamma nämnds- och styrelsekansliet med 20 procent för 2027. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige de tilldelade medlen till kommunstyrelsen för det gemensamma nämnds- och styrelsekansliet minskas med motsvarande summa 2027. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige tilldelningen av medel till kommunstyrelsen för det gemensamma nämnds- och styrelsekansli minskas med 5 procent 2028 och ytterligare 5 procent 2029 då samordningen bedöms möjliggöra effektiviseringsvinster på sikt. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige indikatorn ”Skyddad natur land, andel (%)” även fortsättningsvis ska rapporteras. Sammanträdesprotokoll 11 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige 4800 tkr tilldelas Samhällsbyggnadsnämnden 2028 som engångsmedel för anropstrafiken bussigt. Reservation Jan-Eric Sandberg (M), Karl-Erik Jonsson (M) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen lägger fram ett förslag till Strategisk plan 2027–2029 och årsbudget 2027. Förslaget har utarbetats med utgångspunkt i politisk ambitionsnivå, kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer för budgetarbetet 2027–2029, SKR:s skatteunderlagsprognos den 27 augusti 2026, kommunens omvärldsanalys samt månadsrapporten för augusti 2026. Svensk ekonomi befinner sig under 2026 i en återhämtningsfas. Hushållens konsumtion har stärkts och arbetsmarknaden förbättras successivt. Samtidigt präglas planeringen av betydande osäkerhet. Kommunsektorn står inför långsiktiga utmaningar till följd av låga födelsetal, en ökande andel äldre och en svagare befolkningstillväxt. Den demografiska utvecklingen, med färre barn och unga, fler äldre och en minskande befolkning i arbetsför ålder, medför behov av omställning och omfördelning av resurser. Kommunens egen befolkningsframskrivning visar en gradvis minskning fram till 2035. Det påverkar såväl välfärdsverksamheternas dimensionering som investeringsplaneringen. Riktlinjerna för Budget 2027 och Strategisk plan 2027–2029 anger att resultatet ska uppgå till minst 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 2027 och till minst 3,0 procent därefter. Budgetberedningens förslag innebär resultat på 9,0 mnkr 2027, 18,4 mnkr 2028 och 24,4 mnkr 2029. Det motsvarar 0,26, 0,51 respektive 0,66 procent. Resultatnivåerna understiger därmed riktlinjerna under hela planperioden. Kommunstyrelsens förslag till Strategisk plan 2027–2029 bygger på följande förutsättningar: - Skatteunderlaget beräknas öka med 5,1 procent 2027, 4,2 procent 2028 och 4,0 procent 2029 enligt SKR:s prognos den 27 augusti 2026. Skatteunderlagsutvecklingen prognostiseras ligga över 10-åriga genomsnittet 2027 och strax under för kommande Sammanträdesprotokoll 12 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 planperioden. - Befolkningsberäkningen utgår från 42 364 invånare 2027, en ökning med 0,3 procent, samt en ökning med 0,4 procent till 2028 och ytterligare 0,4 procent till 2029. Beräkningen utgår från befolkningen 1 november 2025 som uppgick till 42 237. - I centrala potten är det avsatt för ökade personalkostnader motsvarande 3,5 procent per år 2027–2029 samt medel för kapitalkostnader. - Internräntan för 2027 är 2,75 procent. För AFA-försäkringspremien har nollpremie antagits under hela planperioden. Gränsdragningen mellan drift och investering kan i vissa delar försvåra väl fungerande ekonomistyrningsprocesser i förvaltningarna. Därför föreslås att nämnder och styrelse får rätt att, upp till ett fastställt maxbelopp, löpande under året omfördela driftmedel till investeringsanslag. En förutsättning är att nämnden eller styrelsen efter omfördelningen klarar en budget i balans. Omfördelningen ska rapporteras en gång per år i samband med årsredovisningen. Förslag Anton Li Nilsson (C): bifall till liggande förslag med följande tillägg: Att minska ramflytten från nämnderna för det gemensamma nämnds- och styrelsekansliet med 20 procent för 2027. Att de tilldelade medlen till kommunstyrelsen för det gemensamma nämnds- och styrelsekansliet minskas med motsvarande summa 2027. Att tilldelningen av medel till kommunstyrelsen för det gemensamma nämnds- och styrelsekansli minskas med 5 procent 2028 och ytterligare 5 procent 2029 då samordningen bedöms möjliggöra effektiviseringsvinster på sikt. Att indikatorn ”Skyddad natur land, andel (%)” även fortsättningsvis ska rapporteras. Att 4800 tkr tilldelas Samhällsbyggnadsnämnden 2028 som engångsmedel för anropstrafiken bussigt. Jan-Eric Sandberg (M) och Karl-Erik Jonsson (M): bifall till Moderaternas förslag på strategisk plan och budget. Sammanträdesprotokoll 13 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången för de två förslagen och finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt Anton Li Nilssons (C) förslag. Anteckning Magnus Häggblad (SD), Stina Carlsson (V), Helén Lindbäck (KD) och Eva Nordlund (SLP): meddelar att de inte deltar i beslutet. Beslutsunderlag • Strategisk plan 2027-2029 • Nämnds och styrelsekansli beskrivning • Moderaternas förslag till strategisk plan Sammanträdesprotokoll 14 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§240 26KS550 … Plan för rätt fart Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Plan för rätt fart Plan 2022-03-28 § 48 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till 22KS92 Samhällsbyggnad 3 2026-06-30 21SBN906 Dokumentinformation Kommunal föreskrift, Plan för rätt fart Dokumentet gäller för Sid 1 1. Inledning 2007 beslutade riksdagen om att införa ett nytt hastighetssystem om hastighetsgränser i 10-steg. Hastighetsgränserna i 10-steg är en del av de transportpolitiska målen och arbetet med att uppnå nollvisionen, som innebär att ingen ska dö eller skadas svårt i trafiken. Piteå kommun är beslutande myndighet vad gäller hastighetsgränser på Piteås kommunala vägar och samtliga vägar inom tättbebyggt område. I dagsläget gäller en generell bashastighet om 50 km/tim inom tättbebyggt område, oberoende hur gatan är utformad eller vilka andra förutsättningar som föreligger. Genom att anpassa hastighetsgränser i tättbebyggda områden efter trafikanternas behov, gatans säkerhetsstandard och omgivningens förutsättningar ska Piteå bli en tryggare, miljövänligare och mer attraktiv kommun. 1.2 Syfte Syftet med planen är att anpassa hastighetsgränserna till den trafikmiljö som råder med hänsyn till trygghet, trafiksäkerhet, tillgänglighet och miljö. Hastigheten har stor direkt inverkan på trafiksäkerheten. Detta gäller framför allt konsekvenserna av en kollision. Vilka skadeföljder en olycka får beror på det krockvåld som människan utsätts för och krockvåldet är i sin tur direkt kopplat till fordonens hastighet. En hög effektivitet och tillgänglighet i transportsystemen är av stor vikt för företag och affärsverksamheter. Trafiksystemet måste vara jämställt och inte göra skillnad på till exempel åldersgrupper och kön. Därför ska behoven beaktas för alla trafikantslag. Vilken hastighet som är lämplig för fordonstrafiken utifrån karaktär hänger samman med vilken roll gatan har i stadsstrukturen och hur den omgivande miljön ser ut. Mänsklig närvaro ger trygghet varför gaturummen bör utformas så de oskyddade trafikanterna kan trivas, vara säkra och trygga. I de fall där en trygg separering av olika trafikantslag inte kan uppnås ska fordonens hastighet begränsas till de oskyddade trafikanternas fördel. Halter av olika luftföroreningar från vägtrafiken är beroende av många faktorer men generellt gäller att de luftförorenande utsläppen minskar vid en sänkning av hastigheten. Accelerationer och retardationer ökar utsläpp varför en jämn hastighet är att föredra. Hastigheten har också påverkan på trafikbuller. 1.3 Omfattning och avgränsning Planen omfattar alla gator och vägar där Piteå kommun har juridisk beslutanderätt om hastighetsgränser, det vill säga gator och vägar inom tättbebyggt område samt vägar utanför tättbebyggt område där kommunen är väghållare. Dessa gator och vägar har genomgått en hastighetsutredning med syfte att hitta rätt hastighetsbegränsning, utifrån Sid 2 vad som anges i denna plan. 1.4 Metod Planen grundar sig dels på Sveriges kommuner och regioners handbok ”Rätt fart i staden” som syftar till att få en nationell likhet och igenkännbarhet vad gäller hastighetsgränser, dels på Nollvisionen, verksamhetsplanens mål, inkomna synpunkter, platsbesök och hastighetsmätningar. 1.5 Mål Regleringen av hastighetsgränser ska bidra till Piteå kommuns verksamhetsmål om att • Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla. • Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer. • Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer. • Piteå ska vara Sveriges barnvänligaste kommun. • Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagare. • Piteå ska år 2030 ha 46 000 invånare och till 2050 50 000 invånare Sid 3 2. Prioritering av trafikslag utifrån trafikmiljö Olika trafikslag ställer olika krav på trafikmiljön. Vissa gator som till exempel är utpekade för utryckningstrafiken ställer goda krav på framkomlighet medan till exempel bostadsgator ställer krav på säkerhet för oskyddade trafikanter. Tabell 1 visar vilket trafikslag som bör prioriteras i de olika trafikmiljöerna. Tabell 1. Trafikmiljö Prioriterat trafikslag Genomfart/Infart och huvudvägnät Fordons- och utryckningstrafiken Industri- och handelsområden Fordons- och utryckningstrafiken På gator där gång- och cykeltrafiken är Fordonstrafiken separerad från gatan På gator med mycket lågt antal Fordonstrafiken oskyddade trafikanter På uppsamlingsgator som inte har separerad Kollektivtrafiken gång- och cykeltrafik men där kollektivtrafiken har ett stort anspråk av framkomlighet I bostadsområden Oskyddade trafikanter I centrumområden Oskyddade trafikanter På gator med stort inslag av oskyddade Oskyddade trafikanter trafikanter utan separat gång- och cykelväg Vid skolor Oskyddade trafikanter På torg och gator där biltrafiken har litet eller Oskyddade trafikanter inget anspråk Sid 4 3. Val av hastighetsgränser Inriktningen för Piteå kommun är att använda sig av hastighetsbegränsningarna 30, 40, 60 och 80 kilometer i timmen samt gångfartsområde, eftersom hastighetsgränserna 50 och 70 km/h på sikt bedöms fasas ut. Inriktningen är att använda samma hastighetsgränser inom sammanhängande områden och längre sträckor för att minska” plottrigheten”. Beslut ska motiveras och beslutas enligt Samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning. Tabell 2 beskriver val av hastighet utifrån gatu- och områdeskategorier. Tabell 2. Hastighet Val av hastighet för gatu- eller områdeskategori • På gator och torg där extra fokus ska läggas på gåendes säkerhet. • I andra fall enbart om särskilda skäl föreligger. Gångfartsområde (gångfart) • Vid skolor och förskolor. • I andra fall enbart om särskilda skäl föreligger. 30 km/tim • Inom tätbebyggt område och vägar utanför tättbebyggt område med direktutfarter, exempelvis bostadskvarter, stads- och byacentrum. 40 km/tim • Genomfartsleder genom tätbebyggt område och vägar utanför tättbebyggt område utan- eller med endast ett fåtal direktutfarter från t.ex. bostäder. 60 km/tim • Tillfartsleder, ringleder eller liknande. 80 km/tim Sid 5 3.1 Uppföljning och utvärdering Målen i hastighetsplanen ska följas upp och utvärderas genom analys av hastighetsmätningar, trafikflöden och olycksstatistik samt av resenärsstatistik för kollektivtrafiken. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-15 § 163 Reviderad av Kommunfullmäktige 2018-06-20 § 116 Reviderad av Kommunfullmäktige 2022-03-28 § 48 Riktlinjer för hastighetsgränser

§241 26KS519 … Riktlinjer för fastställande av hastighetsgränser Dokumentnamn Dokumenttyp Senast antagen Beslutsinstans Riktlinjer för fastställande av Riktlinjer 2026-mm-dd §xx Kommunfullmäktige hastighetsgränser Administrationsansvarig Version Diarienummer Giltig till Samhällsbyggnad 1 26KS519 Tillsvidare Dokumentinformation Dokumentet gäller för Inledning Kommunen fastställer genom beslut om lokala trafikföreskrifter hastighetsgränser på gator och vägar inom tättbebyggt område samt vägar utanför tättbebyggt område där kommunen är väghållare. Vid fastställande av hastighetsbegränsning har kommunen att hålla sig till trafikförordningen och riksdagens beslut om ”nollvisionen” som är det långsiktiga målet för trafiksäkerheten och som innebär att vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till kravet på att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Av 3 kap. 17 § trafikförordningen (1998:1276) följer att fordon inte får föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen inom tättbebyggt område samt att kommunen får besluta att högsta tillåtna hastighet i stället ska vara 30 eller 40 kilometer i timmen om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. Dessa riktlinjer för fastställande av hastighetsgränser anger prioritering av trafikslag och riktlinjer för val av hastighetsgränser inför beslut om lokala trafikföreskrifter för hastighet. Riktlinjerna grundar sig på Sveriges kommuner och regioners handbok ”Rätt fart i staden”, Nollvisionen och Piteå kommuns dokument för vision, strategier och utveckling. Riktlinjerna bygger även på inkomna synpunkter, platsbesök och hastighetsmätningar. Koppling till vision 2050 Riktlinjerna bidrar till Piteå kommuns Vision 2050: Piteå – Sveriges bästa plats att bo på. Riktlinjerna stöder främst strategin Enkelt att bo attraktivt: • Livet mellan husen – genom att bidra till trygga, säkra och attraktiva gaturum där gående och cyklister prioriteras i miljöer där många människor rör sig • Genom hållbart samhällsbygge säkras tillväxt i stad och landsbygd – genom att hastighetsgränser anpassas så att trafikmiljön stödjer hållbara resor, god tillgänglighet, förbättrad luftkvalitet samt minskad miljö- och klimatpåverkan. Riktlinjerna har även koppling till strategin Enkelt att känna sig trygg och uppskattad: • Trygghetsskapande samhällsbygge – genom att skapa inkluderande, trygga och säkra miljöer där alla, såväl barn som vuxna, känner sig välkomna och säkra. Sid 2 Ställningstaganden • Hastigheten längs gator och vägar ska anpassas för att säkerställa en hög trafiksäkerhet och begränsa konsekvenserna vid en olycka. Transportsystemet ska samtidigt erbjuda god tillgänglighet och effektivitet för näringsliv och samhälle. • Trafiksystemet ska vara jämställt och tillgängligt för alla, oavsett ålder eller kön, och därför ska samtliga trafikantgruppers behov beaktas. • Val av hastighetsnivå ska utgå från gatans funktion i stadsstrukturen och den omgivande miljöns karaktär. • Gaturum ska utformas med de gående och cyklisters behov i fokus för att skapa trygga, säkra och attraktiva miljöer för gående och cyklister. Där en säker separering mellan olika trafikslag inte kan uppnås ska hastigheten anpassas till gående och cyklisters förutsättningar. • Låga och jämna hastigheter ska eftersträvas, eftersom det bidrar till ökad trafiksäkerhet, minskade utsläpp av luftföroreningar och lägre bullernivåer. Sid 3 Prioritering av trafikslag utifrån trafikmiljö Olika trafikslag ställer olika krav på trafikmiljön. Vissa gator som till exempel är utpekade för utryckningstrafiken ställer goda krav på framkomlighet medan till exempel bostadsgator ställer krav på säkerhet för gående och cyklister. Tabell 1 visar vilket trafikslag som bör prioriteras i de olika trafikmiljöerna. Tabell 1. Trafikmiljö Prioriterat trafikslag Genomfart/Infart och huvudvägnät Fordons- och utryckningstrafiken Industri- och handelsområden Fordons- och utryckningstrafiken På gator där gång- och cykeltrafiken är Fordonstrafiken separerad från gatan På gator med mycket lågt antal gående Fordonstrafiken och cyklister På uppsamlingsgator som inte har separerad Kollektivtrafiken gång- och cykeltrafik men där kollektivtrafiken har ett stort anspråk av framkomlighet I bostadsområden Gående och cyklister I centrumområden Gående och cyklister På gator med stort inslag av gående och Gående och cyklister cyklister utan separat gång- och cykelväg Vid skolor Gående och cyklister På torg och gator där biltrafiken har litet eller Gående inget anspråk Sid 4 Val av hastighetsgränser Inriktningen för Piteå kommun är att använda sig av hastighetsbegränsningarna 30, 40, 60 och 80 kilometer i timmen samt gångfartsområde, eftersom hastighetsgränserna 50 och 70 kilometer i timmen på sikt bedöms fasas ut. Inriktningen är att använda samma hastighetsgränser inom sammanhängande områden och längre sträckor för att minska” plottrigheten”. Beslut ska motiveras och beslutas enligt Samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning. Tabell 2 beskriver val av hastighet utifrån gatu- och områdeskategorier. Tabell 2. Hastighet Val av hastighet för gatu- eller områdeskategori • På gator och torg där extra fokus ska läggas på gåendes säkerhet. • I andra fall enbart om särskilda skäl föreligger. Gångfartsområde (gångfart) • På gator i huvudcykelvägnätet där cyklister färdas i blandtrafik och separering av cykel inte är möjlig på grund av utrymmesskäl eller där ombyggnation inte ännu genomförts. Cykelgata (cykelfart, max 30) • Vid skolor och förskolor. • I andra fall enbart om särskilda skäl föreligger. 30 km/tim • Inom tätbebyggt område och vägar utanför tättbebyggt område med direktutfarter, exempelvis bostadskvarter, stads- och byacentrum. 40 km/tim • Genomfartsleder genom tätbebyggt område och vägar utanför tättbebyggt område utan- eller med endast ett fåtal direktutfarter från t.ex. bostäder. 60 km/tim Sid 5 • Tillfartsleder, ringleder eller liknande. 80 km/tim Uppföljning och utvärdering Riktlinjens genomförande ska följas upp och utvärderas genom analys av hastighetsmätningar, trafikflöden och olycksstatistik samt av resenärsstatistik för kollektivtrafiken. Analysen ska användas som underlag vid kommande revideringar av riktlinjen och i kommunens ordinarie styr- och uppföljningsprocess. Antagen av Kommunfullmäktige 2026-mm-dd § zz Riktlinjer för jordbruksmark

§242 23KS623 … Riktlinjer för jordbruksmark Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Riktlinjer för jordbruksmark Riktlinjer 2026-mm-dd, § XX Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till Samhällsbyggnad 1 23KS623 Tillsvidare Dokumentinformation Riktlinjer för hur jordbruksmark ska beaktas i samband med exploatering Dokumentet gäller för Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden 1. Inledning Syftet med riktlinjerna är att fastställa ställningstaganden för hur jordbruksmark ska bevaras, förstärkas och beaktas i samband med samhällsutveckling. Riktlinjerna anger även möjligheter och förutsättningar att beakta kompensationsåtgärder i samband med att ett eventuellt ianspråktagande sker. Riktlinjerna är vägledande för kommunens ställningstaganden vid; - Översikts- och detaljplanearbete som berör jordbruksmark i kommunen, oavsett markägare. - Prövning av ärenden om lov och förhandsbesked enligt plan- och bygglagen när åtgärden berör jordbruksmark, oavsett markägare. - Kommunala beslut om användning, upplåtelse eller överlåtelse av kommunägd jordbruksmark. För att underlätta tillämpning finns ett kompletterande dokument med anvisningar för jordbruksmark. 2. Ställningstaganden 2.1. Övergripande • Mark som brukas eller tidigare har brukats som jordbruksmark bör normalt betraktas som brukningsvärd. • Jordbruksmark är en resurs som till största del ska användas för utveckling av jordbruksnäringen. • Självförsörjningsgraden i kommunen ska bibehållas och gärna öka. • Uppföljning av arealen brukad och potentiell jordbruksmark, kommunens självförsörjningsgrad och genomförda kompensationsåtgärder ska genomföras i samband med kommunens redovisning av hållbarhetsarbete. 2.2. Jordbruksmarkens bevarande • Jordbruksmark som brukas ska skyddas långsiktigt så att verksamheten kan fortsätta bedrivas. • Jordbruksmark som nyttjas för bete bör skyddas långsiktigt så att den kan bidra till att hålla landskapet öppet och bibehålla biologisk mångfald, naturvärden och kulturmiljövärden. • Förutsättningarna för ett rationellt brukande av marker samt möjligheten att förflytta sig i transportsystemet mellan skiften ska beaktas för att bibehålla ett produktivt jord- och skogsbruk. • Jordbruksmark som är ur drift ska i möjligaste mån skyddas långsiktigt mot exploatering och utgöra en reserv för framtida behov. Marken kan användas för ändamål som medger återgång till jordbruk i framtiden. • Jordbruksmarkens bidrag till ekosystemtjänster ska bibehållas och utvecklas. 2.3. Samhällsutveckling • Brukningsvärd jordbruksmark kan endast tas i anspråk i det fall behov av ett väsentligt samhällsintresse föreligger. • När ny bebyggelse undersöks på jordbruksmark bör det i första hand tillkomma som förtätning eller komplettering av befintlig bebyggelse. Vid lokalisering av nya bostäder och övrig bebyggelse ska en samlad bebyggelsestruktur eftersträvas. • Kulturmiljölandskapet längs älvdalarna är viktig att bevara och utveckla. 2.4. Prövningsprocess • En lokaliseringsprövning enligt miljöbalken 3 kap 4 § ska alltid genomföras inför beslut om att ta jordbruksmark i anspråk för ett exploateringsintresse. En bedömning av alternativ lokalisering ska utföras innan planering för uppförande av byggnader och anläggningar på jordbruksmark påbörjas. • Kommunens inventering av brukningsvärd jordbruksmark ska användas vid prövning och kontinuerligt uppdateras. • Om jordbruksmark efter prövning tas i anspråk för exploatering ska en konsekvensanalys genomföras som visar på nyttan respektive skadan för utvecklingen ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. 2.5. Kompensation • Som en del av prövningen att ta i anspråk eller peka ut jordbruksmark för exploatering ska kompensationsåtgärder enligt skadelindringshierarkin och möjlighet till uppodling av jordbruksmark i träda utredas. • Vid handläggning av ärenden initierade av enskilda ska möjlighet och förutsättningar för frivillig kompensation inkluderas vid exploatering av jordbruksmark. • Kompensation av ekosystemtjänster är obligatoriskt där kommunen har rådighet, exempelvis i samband med egen exploatering eller i samband med överlåtelse av mark för exploatering. Kompensation ska ske inom kommunens gränser. En handlingsplan för kompensationsåtgärderna ska tas fram och genomföras. • Kommunala exploateringar och utpekanden ska kompensera förlusten av jordbruksmark med mer än hundra procent (överkompenseras) för att bidra till en nettoökning av jordbruksmarkens brukningsvärde. Antagen av Kommunfullmäktige 2026- Taxa för måltider

§243 26KS477 … Taxa för måltider Dokumentnamn Dokumenttyp Senast antagen Beslutsinstans Taxa för måltider Taxa 2026-11-23 § Kommunfullmäktige Administrationsansvarig Version Diarienummer Giltig till Fastighets- och 8 26KS477 Tillsvidare serviceförvaltningen Dokumentinformation Avgifter för måltider Dokumentet gäller för Brukare i särskilt och ordinärt boende samt brukare inom stöd och omsorg. Besökande och anställd vid förskola och skola Denna taxa avser avgifter för måltider som erbjuds brukare i särskilt och ordinärt boende samt brukare inom stöd och omsorg. Taxan innehåller även avgifter för måltider som besökande till boende i särskilt boende och till skolverksamhet samt anställda inom kommunen vid förskolor och skolor, kan köpa. De avgifter som anges i taxan är det belopp som ska betalas. Brukare i särskilt och ordinärt boende samt brukare inom stöd och omsorg Särskilt boende För måltider i särskilt boende gäller följande avgifter: Måltidsabonnemang per månad 4 820 kr 4 879 kr (3 måltider + mellanmål/dag) Måltidsabonnemang per dag (korttidsboende) 161 kr 163 kr (3 måltider + mellanmål/dag) Med måltid avses måltid med tillbehör Ordinärt boende För måltider i ordinärt boende gäller följande avgifter: Pris per måltid 62 kr 73 kr Med måltid avses måltid utan tillbehör Stöd och omsorg Pris per måltid 62 kr 73 kr Med måltid avses måltid utan tillbehör Besökande till boende i särskilt boende och besökande till skolverksamhet Besökande i särskilt boende och skolverksamhet, dock ej besökande till Grans Naturbruksgymnasium, kan köpa mat att äta tillsammans med den som besöket avser. Pris per måltid (lunch och middag) 95 kr 100 kr Pris per måltid storhelg (Påsk, Midsommar, Jul, Nyår) 150 kr Sid 2 Anställda inom kommunen vid förskolor och skolor Anställda vid förskola och skola inom kommunen, dock ej anställda vid Grans Naturbruksgymnasium, kan köpa mat att äta i matsal på den arbetsplats där hen arbetar, exklusive pedagogiska måltider. Elever vid skolor, dock ej elever vid Grans Naturbruksgymnasium, kan köpa klimatlåda. Pris per måltid (lunch) 80 kr 85 kr Pris per frukost 40 kr Pris per mellanmål 25 kr Pris per klimatlåda 35 kr Reviderad av KF 2020-11-30 § 253 Reviderad av KF 2023-11-27 § 290 Reviderad av KF 2024-10-28 § 217 Reviderad av KF 2025-06-18 § 171 Reviderad av KF 2025-10-27 § 261 Reviderad av KF 2026-11-23 § Uppdrag – samlad strategi för parkeringar

§244 25KS784 … Utredning – samlad strategi för Piteås parkeringar Bakgrund Kommunfullmäktige har, med anledning av tidigare behandlad motion om samlad strategi för Piteås parkeringar, beslutat att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en mer samordnad, transparent och enhetlig hantering av kommunens besöksparkeringar. I arbetet med utredningen har representanter från Fastighets- och serviceförvaltningen och Samhällsbyggnad ingått. Piteå Näringsfastigheter har deltagit i arbetet eftersom bolaget också tillhandahåller besöksparkeringar för allmänheten. Uppdraget har tolkats som att det avser besöksparkeringar, det vill säga de parkeringar som nyttjas av medborgare och besökare. Personal- och verksamhetsparkeringar har hållits utanför utredningen. Utredningen visar att det finns behov av mer enhetliga principer för kommunens besöksparkeringar. Arbetsgruppen bedömer att en gemensam digital lösning och gemensamma principer för besöksparkeringar bör utredas vidare i första hand för att skapa ökad tydlighet och en mer enhetlig hantering. Samtidigt behöver frågor om taxor, villkor, ansvarsfördelning och organisatoriska lösningar beredas ytterligare. Sammanfattningsvis är bedömningen att det inte går att besluta att samma lösning ska gälla på alla parkeringar utan att utreda behov av förändrade taxor och tidsbestämmelser för att en gemensam digital lösning ska fungera på kommunens samtliga parkeringar. Nuläge Piteå kommun tillämpar i dag olika modeller för reglering av besöksparkering beroende på plats och verksamhet. Olika sätt att registrera parkering används för parkering på gatumark och tomtmark i centrum (app) och tomtmark utanför centrum (parkeringsskiva alternativt digitalt parkeringstillstånd som erhålls i reception). På gatumark registreras parkering och avgift tas ut via app. I centrala Piteå finns betalparkering kopplad till centrumhandeln, med en timmes avgiftsfri parkering på markparkering och två timmar i vissa parkeringshus. Vid kommunala verksamheter, vid parkering på tomtmark, regleras parkering huvudsakligen genom tidsbegränsning, i huvudsak med p-skiva eller med digitalt parkeringstillstånd som erhålls i reception så som vid Strömbackaskolan och Stadshuset. Tidsbegränsningen varierar mellan olika platser och verksamheter, exempelvis två, tre, fyra eller åtta timmar. Vid äldreboenden tillämpas i dag tre timmars parkering och på delar av Arena Norrstrand finns möjlighet till 24 timmars parkering. Fastighets- och servicenämnden har i dagsläget inget beslut om avgift för besöksparkering vid kommunala verksamheter. Postadress Besöksadress Telefon Webbadress 941 85 Piteå Svartuddsvägen 1 0911-69 60 00 www.pitea.se Utredning – samlad strategi för Piteås parkeringar 25 september 2026 Med besöksparkering avses i detta sammanhang inte platser för hämtning och lämning vid skolor och förskolor eller särskilt anvisade funktionsplatser. För Piteå Näringsfastigheter är parkeringsfrågan en del av fastighetserbjudandet, uthyrningen och områdenas attraktivitet. Parkeringslösningarna på PnFs fastigheter behöver därför i vissa fall kunna anpassas till olika fastigheter, hyresgäster och verksamheter. PiteBos besöksparkeringar är avgiftsbelagda och parkering registreras med hjälp av app. Förslag på samlad strategi Parkering på gatumark och PiteBos besöksparkeringar: Arbetsgruppens bedömning och utgångspunkten för fortsatt arbete innebär att bestämmelser kring de parkeringar som idag administreras med app lämnas oförändrade. Det innebär att de fortsatt administreras med hjälp av app. Även PiteBos besöksparkeringar lämnas utan åtgärd. Parkering på kommunal tomtmark: Att på ett framgångsrikt sätt införa registrering av parkering med app på de parkeringar som idag nyttjar parkeringsskiva sätt innebär att förändringar avseende till exempel tidsbegränsningar kan krävas för att möta medborgarnas parkeringsbehov. På parkeringar som idag är tidsbegränsade genom parkeringsskiva finns i praktiken möjlighet att gå ut till bilen och ställa om parkeringsskivan för att förlänga parkeringstiden. Detta nyttjas exempelvis vid besöksparkering vid äldreboenden när anhöriga vakar över sina äldre i livets slutskede. För att möta medborgarnas behov rekommenderas förändringar av bestämmelser kring tid och taxor vid parkering på tomtmark, vilket behöver utredas vidare. Lösningen skulle exempelvis kunna vara att besökare registrerar sin parkering i app och betalar en låg avgift från första timmen, exempelvis motsvarande den modell som tillämpas av Pitebo. Modellen kan även kompletteras med dygnsavgift, exempelvis för anhöriga som besöker boende vid äldreboenden. Ett annat alternativ skulle kunna vara att besökare registrerar sin parkering i app, där de första två timmarna är avgiftsfria och avgift därefter tas ut. Avgiftsnivån kan exempelvis sättas lägre än centrumparkeringens avgift. Modellen innebär inte någon särskild dygnsavgift och kan tidsbegränsas till klockan 08.00–22.00 alla dagar. Exakt vilka taxor som ska gälla på vilken plats kräver fortsatt utredning och separata beslut. För parkeringar på kommunal tomtmark i centrum, på parkeringar som idag administreras av app, görs inga förändringar. Piteå Näringsfastigheter: Piteå Näringsfastigheter (PnF) uppger att de i grunden är positiva till ambitionen att skapa en mer enhetlig, tydlig och användarvänlig hantering av Utredning – samlad strategi för Piteås parkeringar 25 september 2026 besöksparkeringar inom kommunkoncernen. För PnF är parkeringsfrågan inte enbart en administrativ fråga utan även en del av fastighetserbjudandet. Därför behöver PnF fortsatt ha rådighet över parkeringsvillkor som påverkar uthyrning och fastigheternas kommersiella erbjudande. Förutsättningarna för PnF att ansluta sig till en gemensam lösning behöver utredas ytterligare innan beslut om gemensam lösning kan fattas. Kommunledningsförvaltningens yttrande: Kommunledningsförvaltningens samlade bedömning är att genomförd översyn visar att det finns behov av och förutsättningar för en mer enhetlig hantering av kommunkoncernens besöksparkeringar. Dagens hantering skiljer sig åt mellan vilken förvaltning och bolag som äger ansvaret för parkeringen, både när det gäller registrering, tidsbegränsning och avgiftsreglering. En mer samordnad modell kan bidra till ökad tydlighet för medborgare och besökare, ett mer effektivt nyttjande av kommunens parkeringsplatser samt en mer likvärdig hantering inom kommunkoncernen. Samtidigt behöver en sådan modell utformas med hänsyn till verksamheternas olika behov för att fungera väl för medborgarna. Besökens längd kan variera vid olika verksamheter så som vid äldreboenden och vid fritidsevenemang, och därför behöver taxor och tidsbegränsningar utredas vidare. Bedömningen är att en gemensam digital lösning för registrering av besöksparkeringar, förslagsvis genom en app, samt enhetliga principer för kommunens besöksparkeringar är de alternativ som bör utredas vidare i första hand för att bidra till ökad tydlighet och en mer enhetlig hantering. I nuläget finns en applösning upphandlad vilken bedöms kunna användas för flera av kommunkoncernens besöksparkeringar, men ett gemensamt införande behöver föregås av fortsatt beredning av taxor, tidsbegränsningar, undantag, befintliga avtal, ansvarsfördelning, administrativa konsekvenser och ökade omkostnader till följd av ny skyltning, med mera. Viktigt att beakta är att en gemensam digital lösning inte behöver innebära att samtliga besöksparkeringar omfattas av identiska taxor eller tidsbegränsningar. Villkor kan behöva anpassas utifrån verksamheternas och områdenas olika förutsättningar, vilket behöver utredas vidare då frågan inte är helt enkel. Den fortsatta beredningen behöver även belysa ansvar för taxebeslut, intäkter, kostnader för systemstöd, övervakning och kundservice. Sammanfattningsvis går det inte att besluta att samma lösning ska gälla på alla parkeringar utan att utreda behov av förändrade taxor och tidsbestämmelser för att en gemensam digital lösning ska fungera på kommunens samtliga parkeringar. Kommunledningsförvaltningen kommer att fortsätta sitt arbete med att ta fram förslag till en samlad strategi för parkeringar med hänsyn till behov av förändrade tidsregleringar, taxor, villkor och undantag. Utredning – samlad strategi för Piteås parkeringar 25 september 2026 Kommunledningsförvaltningen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att: - godkänna återrapporteringen av uppdraget att genomföra en översyn av kommunens parkeringar. Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Datum 2025-11-24

§ 245 Justerat aktieägaravtal, bolagsordning och nya ägarkommuner i Svenska Kommun Försäkrings AB Diarienr 26KS430 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige godkänner justerat aktieägaravtal för Svenska Kommun Försäkrings AB. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige godkänner justerad bolagsordning för Svenska Kommun Försäkrings AB. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige godkänner att Örebro kommun och Skövde kommun blir delägare i Svenska Kommun Försäkrings AB med tillträdesdatum 20270101 och att aktieöverlåtelsen sker till kvotvärdet 1000 kr/aktie. Ärendebeskrivning Styrelsen och ledningen för Svenska Kommun Försäkrings AB (SKFAB) har arbetat med att ta fram ett justerat aktieägaravtal och bolagsordning. Det nuvarande aktieägaravtalet och bolagsordning beslutade kommunfullmäktige i Piteå 2020-03-18

§ 246 Styrande dokuments tillämplighet för kommunala bolag Diarienr 26KS520 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att tidigare beslut och skrivningar i styrande dokument som innebär att kommunens styrande dokument helt eller delvis ska tillämpas av kommunala bolag, inte längre ska gälla. Ärendebeskrivning Piteå kommuns styrande dokument innehåller idag i flera fall bestämmelser om att dokumenten gäller för hela kommunkoncernen eller att vissa delar av dokumenten ska tillämpas av de kommunala bolagen och ibland att det styrande dokumentet ska tillämpas av bolagen ”i tillämpliga delar”. Detta system innebär på pappret en hög grad av detaljstyrning av bolagen, men är i praktiken svårt att tillämpa för bolagen då är det inte alltid är tydligt vad som är tillämpliga delar för ett bolag. Flertalet styrande dokument har inte heller antagits av bolagstämmorna, varför bolagen i många fall inte heller är formellt bundna vid att tillämpa de styrande dokumenten. Det pågår en översyn av kommunens ägarstyrning av de kommunala bolagen. Kommunledningsförvaltningen och Piteå kommunföretag AB är överens om att det är en god idé att redan nu förbereda för en mer tydlig och sammanhållen ägarstyrning genom att frångå den otydliga styrningen via styrande dokument och istället använda de formella styrverktygen bolagsordning och ägardirektiv. Förändringen omfattar både framtida styrande dokument och befintliga styrande dokument. För att undvika en omfattande administrativ revidering av samtliga styrande dokument i direkt anslutning till detta beslut föreslås att befintliga skrivningar tas bort i samband med respektive dokuments ordinarie revidering. Kommunfullmäktiges beslut om den nya tillämpningen gäller dock från det att detta beslut träder i kraft och är således inte beroende av att det enskilda dokumentet har hunnit revideras. Konsekvenser för Vision 2050 Vision 2050 och tillhörande strategier utgör fortsatt kommunkoncernens gemensamma långsiktiga målbild. Visionen och strategierna har antagits av bolagens årsstämmor och gäller därmed för bolagen genom beslut inom respektive bolags bolagsrättsliga organisation. Förändringen innebär således inte att den gemensamma målbilden för kommunkoncernen upphör. Förslaget bedöms stödja strategin Det bästa för Piteå, Sammanträdesprotokoll 27 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 särskilt inriktningen mot en tydlig, transparent och stödjande ledningsstruktur. Kommunledningsförvaltningens motivering Kommunledningsförvaltningen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att tidigare beslut och skrivningar i styrande dokument som innebär att kommunens styrande dokument helt eller delvis ska tillämpas av kommunala bolag, inte längre ska gälla. Bolagsordning och ägardirektiv, liksom kommunens styrande dokument som antagits av bolagsstämma, fortsätter dock att gälla för bolaget fram till dess att bolagsstämma beslutar om annat. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Sammanträdesprotokoll 28 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§ 247 Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) första kvartalet 2026 Diarienr 26KS505 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att godkänna rapport ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen kvartal ett, 2026. Ärendebeskrivning Kommunen har skyldighet att kvartalsvis rapportera ej verkställda, gynnande beslut enligt SoL som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen sker till socialnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialnämnden ska enligt 34 kap 3 § SoL lämna statistikrapport till fullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap.1 § SoL (innan 1 juli 2025: 4 kap. 1 SoL) som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Av bestämmelsen framgår att nämnden ska ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. I bilaga framgår det datum för beslut, insats samt kön på den enskilde. Under första kvartalet 2026 fanns det totalt 12 ej verkställda beslut inom lagstadgade 3 månader, vilket är ett fler än det som socialnämnden redovisade kvartal 4 2025. Socialnämndens beslut 2026-05-20 § 73 Socialnämnden beslutar att godkänna rapport ej verkställda beslut enligt SoL kvartal 1 2026 samt överlämna protokollet till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Beslutsunderlag • Statistikrapport enligt SoL 16 kap 6h Q1 2026 Sammanträdesprotokoll 29 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§ 248 Rapportering av ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) första kvartalet 2026 Diarienr 26KS501 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige godkänner rapport ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal ett 2026. Ärendebeskrivning Kommunen har skyldighet att kvartalsvis rapportera ej verkställda, gynnande beslut enligt LSS som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen sker till socialnämndens arbetsutskott (AU) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialnämnden ska enligt 28 h § LSS lämna statistikrapport till fullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 § LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Av bestämmelsen framgår att nämnden ska ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. I bilaga framgår det datum för beslut, insats samt kön på den enskilde. Under första kvartalet 2026 fanns det totalt 18 ej verkställda beslut inom lagstadgade 3 månader, vilket är fyra fler jämfört med kvartal 4 2025. Socialnämndens beslut 2026-05-20 §74 Socialnämnden beslutar godkänna rapport ej verkställda beslut enligt LSS kvartal 1 2026 samt överlämna protokollet till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Beslutsunderlag • Statistikrapport enligt LSS 28 h Q1 2026 Sammanträdesprotokoll 30 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§ 249 Rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) andra kvartalet 2026 Diarienr 26KS506 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige godkänner rapportering av ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen andra kvartalet 2026. Ärendebeskrivning Kommunen har skyldighet att kvartalsvis rapportera ej verkställda, gynnande beslut enligt SoL som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen sker till socialnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialnämnden ska enligt 34 kap 3 § SoL lämna statistikrapport till fullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 11 kap.1 § SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Av bestämmelsen framgår att nämnden ska ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. I bilaga framgår det datum för beslut, insats samt kön på den enskilde. Under första kvartalet 2026 fanns det totalt 16 ej verkställda beslut inom lagstadgade 3 månader, vilket är fyra fler än det som socialnämnden redovisade kvartal 1 2026. ----- Socialnämndens beslut 2026-09-09 §130 Socialnämnden godkänner rapport ej verkställda beslut enligt SoL kvartal 2 2026 samt överlämnar protokollet till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Beslutsunderlag • Statistikrapport enligt SoL 16 kap 6h Q2 2026 Sammanträdesprotokoll 31 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§ 250 Rapportering av ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) andra kvartalet 2026 Diarienr 26KS502 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige godkänner rapportering av ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade andra kvartalet 2026. Ärendebeskrivning Kommunen har skyldighet att kvartalsvis rapportera ej verkställda, gynnande beslut enligt LSS som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen sker till socialnämndens arbetsutskott (AU) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Socialnämnden ska enligt 28 h § LSS lämna statistikrapport till fullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 § LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Av bestämmelsen framgår att nämnden ska ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. I bilaga framgår det datum för beslut, insats samt kön på den enskilde. Under andra kvartalet 2026 fanns det totalt 11 ej verkställda beslut inom lagstadgade 3 månader, vilket är 7 färre jämfört med kvartal 1 2026. --------- Socialnämndens beslut 2026-09-09 §129 Socialnämnden godkänner rapport ej verkställda beslut enligt LSS kvartal 2 2026 samt överlämnar protokollet till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Beslutsunderlag • Statistikrapport enligt LSS 28 h Q2 2026 Sammanträdesprotokoll 32 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§251 25KS588 … Motion Uppföljning och krafttag mot långvariga problem med mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa i Piteås skolor Bakgrund Piteå kommun har som mål att vara Sveriges barnvänligaste kommun. Trots detta visar resultaten från den återkommande hälso- och livsstilsundersökningen Personligt samma mönster år efter år. Under minst tio år har mellan 24 och 30 elever årligen uppgett att de blivit mobbade, och kränkningarna har inte minskat över tid. Likaså är stress, sömnsvårigheter, nedstämdhet och psykisk ohälsa oförändrade. I redovisningar framhålls ofta att omkring 80 % av eleverna mår bra. Men detta kan inte tolkas som att skolan fungerar väl för alla. Man mår inte bättre än den eller de som mår sämst. Att jämföra sig med kommuner som har sämre resultat är inte heller en acceptabel måttstock. Kommunfullmäktige har dessutom fattat beslut om att Piteå ska vara Sveriges barnvänligaste kommun. För att denna ambition ska bli verklighet krävs att vi tydligt synliggör vilka konkreta åtgärder som faktiskt genomförts, vilka som har verkningsfull effekt och vad som ytterligare behöver göras. Rättslig grund och tidigare beslut Barn- och utbildningsnämnden antog redan 2012-01-18 riktlinjer för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Dessa reviderades senast 2014-12-10. Den nya skollagen ställer tydliga krav på huvudmannens ansvar: - Skapa system och rutiner för att förebygga och förhindra kränkningar, trakasserier och diskriminering. - Utreda alla uppgifter om kränkningar, vidta och följa upp åtgärder. - Huvudmannen har det juridiska och ekonomiska ansvaret när barn far illa. Enligt skollagen 6 kap 10 § ska arbetet ske systematiskt i följande steg: 1. Upptäcka och anmäla 2. Utreda och analysera 3. Åtgärda med verkningsfulla insatser 4. Följa upp och utvärdera 5. Avsluta ärendet 6. Skicka återrapport till Barn- och utbildningsnämnden. Trots denna struktur visar resultaten att problemen kvarstår. Problem - Ingen tydlig redovisning finns över vilka konkreta insatser som genomförts, vilka effekter de haft eller varför resultaten inte förbättras. - Kommunens mål att vara Sveriges barnvänligaste kommun riskerar att bli en tom ambition utan systematisk uppföljning och tydliga, verkningsfulla åtgärder. Förslag För att bryta den långvariga stagnationen föreslår vi att Kommunfullmäktige beslutar: 1. Redovisning och analys - Barn- och utbildningsnämnden ska till kommunfullmäktige senast 31 mars 2026 redovisa: - Vilka åtgärder som hittills vidtagits för att förebygga mobbning, kränkningar och psykisk ohälsa. - Vilka åtgärder som bedömts som effektiva eller ineffektiva. - En analys av varför problemen kvarstår trots nuvarande arbete. 2. Handlingsplan med mätbara mål - En ny kommunövergripande handlingsplan ska tas fram för att minska mobbning, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. - Handlingsplanen ska innehålla konkreta och mätbara mål för minskning av mobbning och psykisk ohälsa inom tre år. 3. Årlig uppföljning och öppen redovisning - Barn- och utbildningsnämnden ska årligen redovisa till kommunfullmäktige hur arbetet framskrider, inklusive statistik, resultat och vidtagna förbättringsåtgärder. 4. Delaktighet från elever och föräldrar - Elever och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i framtagande och uppföljning av handlingsplanen för att säkerställa förankring och verklighetsnära åtgärder. Motivering Trots tio års återkommande undersökningar har varken mobbning, kränkningar, stress eller psykisk ohälsa minskat. För att leva upp till ambitionen att vara Sveriges barnvänligaste kommun måste Piteå gå från ord till handling. En tydlig redovisning, skarpa mål och årlig uppföljning är avgörande för att barn och ungdomar ska känna sig trygga och må bra i skolan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: - Uppdra åt Barn- och utbildningsnämnden att senast 31 mars 2026 redovisa vidtagna åtgärder, deras effekt och förslag på ytterligare nödvändiga insatser. - Uppdra åt Barn- och utbildningsnämnden att tillsammans med elever och föräldrar ta fram en ny handlingsplan med mätbara mål för att minska mobbning, kränkningar, stress och psykisk ohälsa. - Besluta att årlig uppföljning och redovisning av resultat och fortsatta åtgärder ska ske till kommunfullmäktige. Piteå, 2025-09-26 Anders Nordin Lars Larsson Eva Nordlund Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden Datum 2026-06-24

§ 252 Motion (SLP) - Solcellsinstallering på kommunala byggander och bolag Diarienr 25KS729 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige avslår motionen om solcellsinstallering på kommunala byggnader och bolag. Reservation Eva Nordlund (SLP) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Anders Nordin (SLP) har lämnat in en motion om solcellsinstallering på kommunala byggnader och bolag och yrkar att: a) Alla kommunägda byggnader och fastigheter ska inom X år (förslagsvis 5 år) förses med solcellsanläggningar så att årlig produktion motsvarar minst lika mycket el som byggnaden/fastigheten förbrukar. b) Alla kommunala bolag och kommunalt hel- eller delägda fastigheter ska omfattas av motsvarande krav – alltså att de också ska producera minst lika mycket el som de själva förbrukar varje år. c) Kommunstyrelsen får i uppdrag att upprätta en handlingsplan inklusive tidplan, ansvarsfördelning, uppföljning och finansiering för detta mål (t.ex. kartläggning av tak och fasader, investerings-/driftkostnadsanalys, lönsamhetsbedömning, eventuellt samverkan med privata aktörer). d) Kommunfullmäktige beslutar att detta ska gälla som en politisk riktlinje och integreras i kommunens energiplan och budgetarbete. För motion se bilaga. ----- Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-15 § 338 att remittera motionen till Kommunstyrelsen för beredning. ----- Fastighets- och servicenämndens yttrande: Sammanträdesprotokoll 35 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 Anders Nordin (SLP) yrkar att alla kommunägda byggnader inom ett visst antal år ska förses med solcells-anläggningar så att årlig produktion motsvarar minst lika mycket el som fastigheten förbrukar. Han yrkar att alla kommunala bolag och kommunalt ägda fastigheter ska omfattas av motsvarande krav. Han yrkar att Kommunstyrelsen får i uppdrag att upprätta en handlingsplan med tidsplan och ansvarsfördelning. Han yrkar att Kommunfullmäktige beslutar att detta ska gälla som en politisk riktlinje och integreras i kommunens energiplan och budgetarbete. I Piteås Översiktsplan 2030 som inkluderar energiplan framgår att Piteå ska satsa på solenergi. Nämnder och bolagen har i Miljö, klimat och Energi handlingsplanen – under Klimat & Energi: Utredning om anläggande av solceller på nya kommunägda fastigheter, installering på lämpliga befintliga fastigheter samt identifiering av områden lämpliga för solcellspark. BBR (Boverkets Byggregler) har krav på installation av solceller i olika utsträckning beroende på byggnadens användning vilket är tvingande för kommunen och dess bolag. EU direktiv om solceller har vi också att förhålla oss till. EU Solar standard ingår i det europeiska direktivet om prestanda för byggnader (EPBD) och reglerar hur solceller ska installeras på offentliga byggnader och bostäder. Kravet gäller för byggnader över hela EU och kommer att rullas ut successivt. Enligt EU Solar Standard ska solceller installeras: • 2026: Alla nya kommersiella och offentliga byggnader. • 2027: Befintliga kommersiella och offentliga byggnader som genomgår renovering (under förutsättning att en solcellsinstallation bedöms vara tekniskt möjlig). • 2029: Vid nyproduktion av bostadshus. • 2030: Befintliga offentliga byggnader. Vi ser att solcellsinstallationen ska vara lämpligt dimensionerad för byggnadens elbehov och vara ekonomiskt försvarbart. Solcellsinstallation bör alltid övervägas att göras vid tak-byten, men takkonstruktioner måste ses över med hänsyn till snölaster och erforderliga förstärkningar på bärande konstruktioner. Sammanträdesprotokoll 36 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29 Att installera solceller för att kunna täcka hela kommunkoncernens årliga elanvändning på omkring 65 GWh (65 000 000 kWh) skulle kosta omkring 750–800 Mnkr. Med föregående tak-byten och takförstärkningar så skulle man hamna på över 1 miljard kronor. Dessutom så räcker alla kommunala takytor inte till. Det skulle erfordras en solcellsarea på över 25 hektar (motsvarande drygt 50 fotbollsplaner). En hel del solcellsparker på mark måste då avsättas. Solcellsproduktion sker främst under sommarhalvåret då våra energibehov är lägre. Många skolor, förskolor, sporthallar, simhallar, idrottsanläggningar, kontor m. m. är stängda sommartid då solen lyser som mest vilket medför att vi inte kan tillgodogöra oss de överskott som då uppstår i den egna anläggningen. Då får vi sälja ut överskottet till spot-elpris som under sommaren är lågt och omvänt under vinterhalvåret då vår energianvändning är hög (är likaså spotelpriset högt) och då kan vi inte tillgodoräkna oss solcellsproduktion. Sammanfattningsvis föreslår vi att Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen då Piteå kommun och bolagen redan följer gällande regler där det finns krav på installation av solceller. Kommunledningsförvaltningens yttrande Kommunledningsförvaltningen har tagit del av och stödjer Fastighets- och servicenämndens förslag, motionen föreslås avslås. Förslag Eva Nordlund (SLP): föreslår att motionen anses besvarad. Anton Li Nilsson (C): bifall till kommunledningsförvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången för de två förslagen och finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt Kommunledningsförvaltningens förslag. Beslutsunderlag • Motion (SLP) - Solcellsinstallering på kommunala byggnader och bolag Sammanträdesprotokoll 37 (44) Kommunstyrelsen Datum 2026-10-29

§253 26KS149 … 7-timmars arbetsdag i forskningssamverkan Piteå – försökskommun för Bakgrund Under senare år har internationella och svenska studier inom ramen för det så kallade 4 Day Week-projektet undersökt effekterna av arbetstidsförkortning med bibehållen lön. Svenska forskare, bland annat vid Karlstads universitet och Handelshögskolan i Stockholm, har medverkat i analyser av dessa resultat. Studierna visar genomgående att: • Produktiviteten i genomsnitt bibehålls eller förbättras • Stressnivåer minskar tydligt • Sjukfrånvaro och personalomsättning sjunker • Arbetsgivares attraktivitet stärks Samtidigt visar arbetspsykologisk forskning att produktivitet inte är linjär över arbetsdagen. Den högsta kognitiva prestationsförmågan infaller under de första 4–6 timmarna. Därefter ökar mental trötthet, beslutsutmattning och risken för misstag. Den sista timmen av arbetsdagen är i många verksamheter den minst effektiva men den mest belastande. I personalintensiva kommunala verksamheter – såsom vård, omsorg, skola och socialt arbete – kan detta innebära: • Ökad risk för fel och bristande dokumentation • Sämre kvalitet i bemötande • Ökad psykisk belastning • Högre risk för stressrelaterad ohälsa Mot denna bakgrund kan en 7-timmars arbetsdag vara en mer träffsäker reform än en fyradagarsvecka, eftersom den reducerar just den del av arbetsdagen där effektiviteten är lägst och belastningen som störst. Motivering Kommunal verksamhet i Piteå, liksom i många andra kommuner, präglas av: • Hög arbetsbelastning • Rekryteringssvårigheter • Stor personalomsättning • Betydande sjukfrånvaro 4 Day Week-studierna visar bland annat: • Upp till 39 % minskad självrapporterad stress • Kraftig minskning av upplevda utbrändhetssymptom • Betydande minskning av personalomsättning • Minskad sjukfrånvaro i flera pilotprojekt Det är rimligt att anta att en 7-timmars arbetsdag – som minskar daglig belastning snarare än komprimerar arbetstiden – kan ge minst lika goda eller i vissa verksamheter bättre effekter, särskilt i personalintensiva yrken där kontinuitet och bemötande är avgörande. Genom att ta bort den minst produktiva delen av arbetsdagen kan effektiviteten per arbetad timme öka samtidigt som återhämtningen förbättras. Detta kan i sin tur leda till: • Minskad korttidsfrånvaro • Färre långtidssjukskrivningar • Stabilare arbetslag • Ökad kvalitet i verksamheten • Bättre kontinuitet för brukare För att säkerställa att ett sådant försök genomförs med vetenskaplig noggrannhet bör kommunen ta kontakt med forskare knutna till 4 Day Week-projektet, särskilt vid Karlstads universitet och Handelshögskolan i Stockholm, för att undersöka möjligheten till forskningssamverkan. Ett forskningsanknutet projekt ger: • Tydliga mätpunkter • Jämförbarhet med nationella och internationella studier • Ett robust beslutsunderlag • Kunskap som kan komma hela kommunsektorn till del Förslag till beslut Jag föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Piteå kommun utreder möjligheten att genomföra ett försöksprojekt med 7-timmars arbetsdag med bibehållen lön inom en eller flera verksamheter med hög arbetsbelastning och personalomsättning. 2. Kommunen tar kontakt med forskare knutna till 4 Day Week-studierna, särskilt vid Karlstads universitet och Handelshögskolan i Stockholm, för att undersöka möjligheten till vetenskaplig samverkan. 3. Försöket utformas med systematisk uppföljning av: o Produktivitet o Sjukfrånvaro o Personalomsättning o Upplevd arbetsmiljö o Kvalitet i verksamheten o Ekonomiska effekter 4. Kommunen utreder möjligheten att genomföra projektet tillsammans med andra kommuner. 5. En vetenskapligt baserad slutrapport redovisas för kommunfullmäktige. Anders Nordin 2026-02-12 2026-02-12 Bilaga Kvantifierade resultat – 4 Day Week Övergripande slutsatser Internationella och svenska delstudier visar följande genomsnittliga effekter: Produktivitet • 92 % av deltagande organisationer rapporterade bibehållen eller förbättrad produktivitet. • Intäkter ökade i genomsnitt med ca 1–4 % under försöksperioden (justerat för inflation). • Ingen systematisk produktionsminskning kunde påvisas. Effektivitet per arbetad timme • Upp till 20–25 % effektivare mötesstruktur (kortare och färre möten). • Tidsförluster minskade genom bättre prioritering och färre avbrott. • Självrapporterad arbetsfokus ökade med cirka 15–20 %. Stress och välbefinnande • 39 % minskning av självrapporterad stress. • 71 % minskning av upplevd utbrändhet (burnout-symptom). • 60–65 % upplevde förbättrad balans mellan arbete och privatliv. Sjukfrånvaro • Minskning med cirka 65 % i vissa piloter (jämfört med motsvarande period föregående år). • Flera organisationer rapporterade 20–50 % lägre korttidsfrånvaro. Personalomsättning • Personalomsättningen minskade med cirka 57 % under försöksperioden. • 90 % av deltagande organisationer valde att permanenta modellen efter avslutat försök. Attraktivitet vid rekrytering • Antalet kvalificerade sökande ökade i flera organisationer med 20–50 %. • Arbetsgivare rapporterade tydligt stärkt varumärke. Relevans för kommunal verksamhet Utifrån dessa siffror kan följande effekter vara särskilt relevanta för offentlig sektor: Minskad utmattning Om stress minskar med cirka 39 % och burnout-symptom med över 70 %, innebär det potentiellt kraftigt minskade risker för långtidssjukskrivning i personalintensiva verksamheter. Stabilare bemanning En minskning av personalomsättning med omkring 50 % skulle i kommunal verksamhet innebära: • Färre vakanser • Lägre kostnader för introduktion • Minskad belastning på befintlig personal Bättre kontinuitet för brukare Lägre personalomsättning och färre sjukdagar innebär: • Färre personalbyten i hemtjänst och äldreomsorg • Ökad trygghet för brukare • Högre kvalitet genom stabilare arbetslag Långsiktiga kostnadsbesparingar Minskad sjukfrånvaro med 20–60 % kan ge betydande ekonomiska effekter genom: • Lägre sjuklönekostnader • Minskade kostnader för bemanningsföretag • Minskade indirekta produktionsbortfall Motion (SLP) - Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar

§254 26KS237 … Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar. För digital suveränitet, säkerhet och långsiktig kostnadskontroll Bakgrund Piteå kommun är, liksom de flesta svenska kommuner, i dag i hög grad beroende av ett fåtal globala teknikföretag för centrala funktioner i verksamheten. Programvara för e-post, dokumenthantering, samarbete, lagring och molntjänster levereras i stor utsträckning av amerikanska bolag såsom Microsoft, Google, Amazon och Adobe. Denna utveckling har på många sätt varit rationell. De globala leverantörerna har erbjudit stabila system, snabb utveckling och hög funktionalitet. Samtidigt har beroendet successivt ökat och blivit strukturellt. Kommuner och myndigheter riskerar därmed att hamna i en situation där centrala digitala funktioner kontrolleras av externa aktörer utanför svensk och europeisk jurisdiktion. Under senare år har frågan om digital suveränitet blivit allt mer aktuell i Europa. Flera europeiska länder och offentliga organisationer har börjat analysera eller genomföra förändringar i syfte att minska beroendet av enskilda globala leverantörer. Exempel finns bland annat i Tyskland och Danmark där offentlig sektor i ökande grad undersöker eller inför europeiska och öppna alternativ. Även inom EU diskuteras frågan allt mer aktivt. Bakgrunden är flera faktorer: • ökat fokus på informationssäkerhet och cybersäkerhet • behov av bättre kontroll över offentliga data • juridiska frågor kring dataskydd och internationella dataöverföringar • risker med leverantörslåsning (vendor lock-in) • långsiktig ekonomisk kontroll över digital infrastruktur För kommuner innebär detta att digitaliseringen inte enbart är en teknisk fråga utan också en strategisk fråga om beredskap, självständighet och ekonomisk hållbarhet. Leverantörslåsning och ekonomiska risker När verksamheter byggs upp kring en specifik plattform uppstår ofta ett starkt beroende av leverantören. System, dokumentformat, integrationer och arbetsprocesser anpassas till den aktuella lösningen. Detta kan göra det svårt och kostsamt att i framtiden byta leverantör eller införa alternativa lösningar. En sådan situation kan leda till: • minskad konkurrens vid upphandlingar • begränsat förhandlingsutrymme vid prisförändringar • ökade licenskostnader över tid • svårigheter att flytta data och funktioner till andra plattformar För en kommun innebär detta ett långsiktigt ekonomiskt risktagande. Digital infrastruktur är i dag lika grundläggande som fysisk infrastruktur. Precis som kommunen planerar och kontrollerar sin energiförsörjning, sina fastigheter och sin tekniska försörjning bör kommunen också ha en strategi för sina digitala beroenden. Informationssäkerhet och beredskap Kommuner hanterar stora mängder känslig information, exempelvis inom socialtjänst, skola och omsorg. Informationssäkerhet och kontroll över data är därför av central betydelse. Även om internationella molntjänster ofta erbjuder hög teknisk säkerhet finns det frågor som ligger utanför den tekniska säkerheten, exempelvis: • jurisdiktion och lagstiftning i andra länder • tillgång till data genom utländsk lagstiftning • kontroll över driftmiljö och infrastruktur • möjlighet att snabbt flytta eller återta data Flera svenska myndigheter, däribland Integritetsskyddsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar, MCF (tidigare MSB), har lyft vikten av noggranna riskbedömningar vid användning av molntjänster. I en tid där digital infrastruktur är central även för samhällsberedskap bör kommuner ha god kännedom om sina beroenden och möjliga alternativ. Europeiska och svenska alternativ Det finns i dag ett växande antal europeiska lösningar för digitala plattformar. Dessa omfattar exempelvis: • samarbetsplattformar baserade på öppen källkod • europeiska molninfrastrukturer • lösningar för dokumenthantering, e-post och filhantering Svenska och europeiska molnleverantörer finns redan på marknaden och används av både företag och offentlig sektor. Det är viktigt att framhålla att syftet inte är att ersätta alla befintliga lösningar omedelbart. En sådan förändring måste ske stegvis, ansvarsfullt och baserat på noggranna analyser. Det är dock rimligt att kommunen skaffar sig en tydlig bild av: • vilka beroenden som finns • vilka kostnader de innebär • vilka alternativ som existerar • vilka förändringar som kan vara möjliga på sikt Strategiskt ansvar Piteå kommun har ett ansvar att förvalta skattemedel effektivt och samtidigt säkerställa långsiktig robusthet i sina system. Att kartlägga digitala beroenden och pröva alternativa lösningar innebär inte att kommunen måste genomföra stora förändringar omedelbart. Däremot ger det kommunen bättre beslutsunderlag inför framtida upphandlingar och investeringar. Genom att arbeta mer aktivt med dessa frågor kan kommunen: • stärka sin digitala självständighet • minska risken för leverantörslåsning • förbättra konkurrensen vid upphandling • skapa bättre kontroll över kostnader • stärka informationssäkerheten • bidra till utvecklingen av en europeisk digital marknad Mot denna bakgrund av detta föreslår jag kommunfullmäktige besluta: att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en samlad kartläggning av Piteå kommuns användning av externa programvaruplattformar och molntjänster, särskilt sådana som levereras av internationella leverantörer, att kartläggningen ska redovisa omfattning, användningsområden, licensformer, avtalsperioder och totala kostnader, att kartläggningen även ska beskriva eventuella risker kopplade till leverantörslåsning, datajurisdiktion och informationssäkerhet, att kommunstyrelsen får i uppdrag att analysera vilka europeiska eller svenska alternativ som finns för centrala funktioner såsom samarbetsplattformar, dokumenthantering och molninfrastruktur, att kommunen i framtida upphandlingar så långt möjligt ska eftersträva lösningar som bygger på öppna standarder, möjliggör dataportabilitet och minskar långsiktigt leverantörsberoende, att kommunen genomför minst ett pilotprojekt där ett europeiskt eller svenskt alternativ till nuvarande plattformar testas i en avgränsad verksamhet, att kommunstyrelsen återkommer till kommunfullmäktige med en redovisning och eventuella förslag till fortsatt strategi för att minska kommunens långsiktiga beroende av enskilda globala teknikleverantörer. Anders Nordin 2026-03-16 Jag har beordrat AI-verktyget ChatGPT att i form av ett antal bilagor, ta fram information om läget i andra länder, i kommunsektorn, i EU, alternativa tjänster, ekonomiska vinster, plan med mera. Informationen i bilagorna bör därför ses som ett värdefullt informationsunderlag när man går till en skarp beräkningssituation. Jag har efter bästa förmåga kontrollerat det Ain tagit fram. (En del data från Piteå Kommun saknas = aldrig sammanställts. Därför har Ain gjort generella beräkningar). Bilaga 1 med källhänvisningar Ekonomisk uppskattning – vad beroendet av Microsoft kan kosta Piteå kommun Antal anställda i kommunen Piteå kommun har drygt 4 000 anställda.¹ Utöver detta finns elever, förtroendevalda och externa användare som i många fall också använder kommunens digitala plattformar. I praktiken innebär detta ofta mellan: • 4 000 – 5 000 användarkonton för personal • ytterligare flera tusen konton inom skola och utbildning. Licensmodeller för Microsoft 365 baseras normalt på antal användare per månad.² Typiska Microsoftlicenser i offentlig sektor Kommuner använder vanligtvis någon av följande licensnivåer: Licens Typisk användning Ca pris/månad Microsoft 365 F1 enklare användare ca 20–25 kr Microsoft 365 F3 omsorg, verksamhet ca 70–90 kr Office 365 E1 kontorsarbete ca 90–110 kr Office 365 E3 avancerad funktionalitet ca 170–200 kr Priserna är baserade på Microsofts offentliga prislistor och återförsäljare.³ ⁴ De flesta kommuner använder en blandning av licenser beroende på arbetsroll.⁵ Grov uppskattning av licenskostnader Om vi antar att Piteå kommun har cirka 4 000 användare och använder en blandning av licenser kan kostnadsbilden se ut ungefär så här: Scenario A – låg licensnivå Genomsnitt 60 kr per användare/månad 4 000 användare × 60 kr × 12 månader ≈ 2,9 miljoner kronor per år Scenario B – medellicensnivå Genomsnitt 120 kr per användare/månad 4 000 användare × 120 kr × 12 månader ≈ 5,8 miljoner kronor per år Scenario C – högre licensnivå Genomsnitt 180 kr per användare/månad 4 000 användare × 180 kr × 12 månader ≈ 8,6 miljoner kronor per år Beräkningen baseras på Microsofts prisstruktur för licenser per användare och månad.³ ⁴ Tillkommande kostnader Licenser är endast en del av kostnaden. Kommuner använder ofta även flera kompletterande tjänster från Microsoft, exempelvis: • molninfrastruktur (Azure) • lagring och backup • säkerhetsfunktioner • identitetshantering • serverlösningar • databaser • integrationstjänster Dessutom tillkommer ofta: • konsultkostnader • driftkostnader • supportavtal • integrationsutveckling Detta framgår av analyser av IT-kostnader i offentlig sektor där licenser endast utgör en del av totalkostnaden.⁶ Det är därför inte ovanligt att den totala kostnaden för Microsoftrelaterade tjänster i en kommun kan vara betydligt högre än själva licenskostnaden.⁶ I vissa kommuner i Sverige uppgår de samlade kostnaderna för licenser, molntjänster och relaterade IT-tjänster till 10–20 miljoner kronor per år eller mer, beroende på storlek och teknisk struktur.⁷ Prisökningar och leverantörsberoende En ytterligare ekonomisk aspekt är att licensbaserade molntjänster innebär återkommande kostnader som kan förändras över tid. När organisationer bygger upp hela sin digitala arbetsmiljö kring en specifik plattform kan det bli svårt att byta leverantör. Detta fenomen kallas ofta vendor lock-in (leverantörslåsning) och beskrivs i analyser av molntjänster i offentlig sektor.⁸ Internationellt har flera organisationer rapporterat successiva licenshöjningar under de senaste åren.⁹ Potentiella ekonomiska effekter av alternativa lösningar Det är viktigt att understryka att alternativa system inte är kostnadsfria. Även öppna system kräver: • drift • teknisk kompetens • support • implementering Däremot kan alternativa lösningar ibland ge: • lägre licenskostnader • större konkurrens vid upphandling • bättre möjlighet att byta leverantör • minskat långsiktigt beroende. Flera europeiska offentliga organisationer har genomfört analyser där totalkostnaden över längre tidsperioder (10–15 år) jämförs mellan olika plattformar.¹⁰ Källor ¹ Piteå kommun – Jobba hos oss (antal anställda) ² Microsoft 365 – licensmodell per användare ³ Microsoft 365 F1 pris (21,50 kr per användare/månad) ⁴ Microsoft 365 F3 pris (76,50 kr per användare/månad) ⁵ NetNordic – översikt av Microsoft 365 licenser och prisstruktur (NetNordic) ⁶ Rapporter om IT-kostnader i organisationer och licensstruktur för Microsoft-miljöer (t.ex. konsult- och analysrapporter från IT-leverantörer) (NetNordic) ⁷ Exempel från kommunala IT-upphandlingar och IT-budgetar i svenska kommuner (varierar kraftigt beroende på storlek) ⁸ Europeiska analyser av molntjänster och vendor lock-in inom offentlig sektor ⁹ Prisförändringar i Microsoft 365-tjänster dokumenterade i leverantörers prislistor och marknadsanalyser ¹⁰ Studier om open-source i offentlig sektor och totalkostnadsanalyser (EU-studier och nationella digitaliseringsrapporter) För att få fram exakta kostnader så krävs tillgång till en del mer info. Lämpligast är att kommunens tjänstemän själva ta fram dessa. Den som vill kan annars hänvisa till offentlighetsprincipen (en begäran om allmän handling) för att få tillgång till följande material avseende: • Microsoft-licensavtal • fakturor från Microsoft eller återförsäljare • Azure-kostnader • IT-budgetposter Bilaga 2 Minska Piteå kommuns beroende av globala teknikplattformar Internationella exempel från Europa Den diskussion som i dag förs om digital suveränitet, leverantörsberoende och kontroll över offentliga data är inte unik för Sverige. Flera europeiska länder har under senare år påbörjat analyser, pilotprojekt eller större förändringar i offentlig sektor för att minska beroendet av enskilda globala teknikleverantörer. Nedan redovisas några exempel från Tyskland, Frankrike och Danmark. Tyskland Tyskland har under lång tid haft en aktiv diskussion om digital suveränitet inom offentlig sektor. Flera federala delstater och myndigheter arbetar med strategier för att minska beroendet av enskilda leverantörer. Ett uppmärksammat exempel är den tyska delstaten Schleswig-Holstein. År 2024 beslutade delstatens regering att successivt ersätta Microsofts kontorsprogram och molntjänster med lösningar baserade på öppen källkod. Beslutet omfattar cirka 40 000 offentliganställda. Målet med förändringen är att: • stärka kontrollen över offentlig data • minska beroendet av enskilda leverantörer • öka transparensen i programvaran • förbättra informationssäkerheten • skapa långsiktigt hållbara kostnader Delstaten planerar bland annat att använda öppna kontorsprogram, europeiska samarbetsplattformar och egna driftmiljöer. Enligt uppskattningar kan förändringen även ge betydande ekonomiska besparingar över tid genom minskade licenskostnader. Tyskland har även initierat projektet openDesk, en europeisk digital arbetsplats för offentlig sektor. Plattformen bygger på flera europeiska komponenter, exempelvis filhantering, dokumentredigering, videomöten och samarbetsverktyg. Syftet är att skapa ett alternativ till globala kontorsplattformar och samtidigt säkerställa att data kan lagras och hanteras inom europeisk jurisdiktion. Frankrike Frankrike har under många år arbetat aktivt med digital suveränitet inom offentlig sektor. Den franska staten driver en strategi för att öka användningen av öppen källkod i myndigheter och minska beroendet av enskilda kommersiella plattformar. Den statliga myndigheten DINUM (Direction Interministérielle du Numérique) har utvecklat flera nationella digitala tjänster som används av myndigheter och offentlig sektor. Exempel är: • samarbetsplattformar för dokument och projekt • videomötestjänster • e-postlösningar • molninfrastruktur inom nationell kontroll Frankrike har även etablerat en särskild strategi för så kallade ”trusted clouds”, där offentliga organisationer i första hand ska använda molntjänster som drivs inom europeisk jurisdiktion och som uppfyller särskilda säkerhetskrav. Målet är att säkerställa att offentliga data inte hamnar under lagstiftning i andra länder samt att stärka europeiska leverantörer inom digital infrastruktur. Danmark Danmark har under de senaste åren intensifierat arbetet med digital suveränitet och leverantörsoberoende inom offentlig sektor. Den danska regeringen presenterade 2023 en nationell strategi för digital suveränitet där myndigheter och offentliga organisationer uppmanas att analysera sina beroenden av globala teknikleverantörer. Strategin betonar bland annat: • vikten av att undvika leverantörslåsning • behovet av öppna standarder • bättre kontroll över offentliga data • större konkurrens vid upphandling av digitala tjänster Flera danska kommuner och myndigheter har därför börjat utvärdera alternativa lösningar inom exempelvis molnlagring, dokumenthantering och samarbetsplattformar. Danmark betonar särskilt att offentlig sektor bör ha strategisk kontroll över sina digitala system, eftersom dessa är en del av samhällets kritiska infrastruktur. Gemensamma slutsatser från de europeiska exemplen Erfarenheter från flera europeiska länder visar att: • frågan om digitalt leverantörsberoende har blivit en strategisk fråga i offentlig sektor • många offentliga organisationer genomför kartläggningar av sina digitala beroenden • pilotprojekt med alternativa lösningar används för att utvärdera möjligheter till förändring • öppna standarder och dataportabilitet ses som centrala principer • förändringar genomförs stegvis för att säkerställa stabil drift Det är viktigt att framhålla att dessa initiativ inte syftar till att helt ersätta internationella leverantörer över en natt. I stället handlar det om att skapa bättre balans, större handlingsfrihet och långsiktig kontroll över digital infrastruktur. Relevans för Piteå kommun Även för svenska kommuner är digital infrastruktur i dag en grundläggande del av verksamheten. Genom att kartlägga digitala beroenden, analysera alternativa lösningar och genomföra begränsade pilotprojekt kan kommunen: • stärka sin långsiktiga ekonomiska kontroll • minska risken för leverantörslåsning • förbättra informationssäkerheten • öka konkurrensen vid upphandlingar • bidra till utvecklingen av en mer robust europeisk digital marknad Den föreslagna motionen innebär därför inte ett krav på snabba eller omfattande systembyten. Den syftar i första hand till att ge kommunen ett bättre beslutsunderlag inför framtida digitala investeringar. Bilagan är avsedd som bakgrundsinformation till motionen “Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar”. Bilaga 3 till motion Hur mycket pengar svenska kommuner lägger på Microsoft – nationell översikt Syfte Denna bilaga syftar till att ge en översiktlig bild av hur omfattande kostnaderna för Microsoftrelaterade programvaror och molntjänster kan vara inom svensk kommunsektor. Uppgifterna baseras på offentliga rapporter, upphandlingar och uppmärksammade exempel från olika kommuner och regioner. Syftet är inte att redovisa exakta siffror för varje kommun, utan att visa storleksordningen på de ekonomiska flöden som i dag går till globala teknikleverantörer. Den svenska kommunsektorn Sverige har: • 290 kommuner • cirka 1,2 miljoner kommunanställda • ett mycket stort antal digitala användarkonton inom skola, omsorg och administration De flesta svenska kommuner använder i dag i någon form: • Microsoft 365 / Office 365 • Windows-operativsystem • Microsofts molntjänster (Azure) • Microsofts identitets- och säkerhetstjänster • Microsoft Teams och SharePoint Detta gör Microsoft till en av de enskilt största leverantörerna av digital infrastruktur till svensk offentlig sektor. Licenskostnader i svenska kommuner Kostnaderna varierar beroende på kommunens storlek, men i många kommuner ligger de årliga licenskostnaderna för Microsoftplattformar i intervallet: • 5–15 miljoner kronor per år i mindre kommuner • 15–40 miljoner kronor per år i medelstora kommuner • över 100 miljoner kronor per år i större städer Till detta kommer ofta kostnader för: • molndrift • säkerhetstjänster • backup • integrationslösningar • konsulttjänster Exempel från svenska kommuner och regioner Flera offentliga upphandlingar och rapporter ger en bild av kostnadsnivåerna. Stockholms stad Stockholm har vid flera tillfällen upphandlat Microsoftlicenser i avtal som omfattar hundratals miljoner kronor över flera år. Detta inkluderar licenser för tiotusentals användare inom stadens verksamheter. Göteborgs stad Göteborgs stad har upphandlat Microsoftbaserade arbetsplatsplattformar där de samlade avtalsvärdena också uppgår till hundratals miljoner kronor under avtalsperioder på 4–6 år. Regioner Även regioner och landsting har omfattande licensavtal. Exempelvis har flera regioner upphandlat Microsoftplattformar för tiotusentals användare inom vård och administration. Avtalen kan i vissa fall uppgå till över en miljard kronor över längre avtalsperioder. Nationell uppskattning Om man gör en grov uppskattning baserad på genomsnittliga licenskostnader per användare kan den totala kostnaden för Microsoftrelaterade tjänster i svensk kommunsektor uppskattas till: Flera miljarder kronor per år. Den exakta siffran varierar beroende på: • licensnivåer • molnanvändning • säkerhetslösningar • konsulttjänster Men uppskattningar från branschrapporter pekar på att den svenska offentliga sektorn totalt sett spenderar många miljarder kronor årligen på internationella programvaruplattformar. Leverantörskoncentration En central fråga i denna diskussion är inte enbart kostnaden utan också graden av beroende. När en mycket stor del av offentlig sektors digitala arbetsmiljö bygger på samma leverantör uppstår flera strukturella effekter: • begränsad konkurrens vid upphandling • hög tröskel för att byta leverantör • ökade migrationskostnader • minskad strategisk flexibilitet Detta fenomen kallas ofta leverantörslåsning (vendor lock-in). Internationell utveckling Flera europeiska länder har därför börjat analysera sina beroenden och genomföra pilotprojekt med alternativa lösningar. Syftet är inte att helt ersätta internationella leverantörer utan att: • öka konkurrensen • skapa strategisk handlingsfrihet • stärka kontrollen över offentliga data • minska långsiktiga kostnadsrisker Relevans för Piteå kommun Piteå kommun är naturligtvis mycket mindre än de största svenska kommunerna, men använder i likhet med andra kommuner samma typer av digitala plattformar. Det innebär att även en mindre kommun kan ha betydande kostnader för licenser och molntjänster över tid. Genom att: • kartlägga digitala beroenden • analysera kostnader • utvärdera alternativa lösningar • genomföra pilotprojekt kan kommunen skapa bättre beslutsunderlag för framtida digitala investeringar. Sammanfattning Erfarenheter från Sverige och Europa visar att digitala plattformar har blivit en strategisk fråga för offentlig sektor. En genomtänkt strategi för digital infrastruktur kan bidra till: • bättre ekonomisk kontroll • ökad konkurrens vid upphandling • minskad leverantörslåsning • stärkt informationssäkerhet • långsiktigt hållbar digital utveckling Den föreslagna motionen syftar därför till att ge Piteå kommun ett bättre beslutsunderlag för framtida strategiska vägval inom digitalisering. Bilagan utgör bakgrundsmaterial till motionen: “Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar – för digital suveränitet, säkerhet och långsiktig kostnadskontroll”. Bilaga 2b till motion Uppskattning – möjliga besparingar om Piteå kommun delvis övergår till öppna system och europeiska alternativ Syfte Syftet med denna bilaga är att översiktligt visa hur kostnadsbilden kan förändras om en kommun i viss utsträckning använder öppna system (open source) och europeiska molntjänster i stället för licensbaserade globala plattformar. Beräkningen är en uppskattning och bygger på internationella exempel, offentlig prisinformation och jämförelser mellan olika typer av digitala lösningar. Det är viktigt att understryka att öppna system inte är gratis. De kräver drift, support, kompetens och implementation. Samtidigt saknas ofta de återkommande licensavgifter per användare som många kommersiella plattformar bygger på. Nuvarande kostnadsbild (uppskattning) Enligt uppskattningen i tidigare bilaga kan Piteå kommun i dag betala ungefär: 10–14 miljoner kronor per år för Microsoftrelaterade tjänster. Dessa kostnader består i huvudsak av: • licensavgifter per användare • molntjänster • säkerhetsfunktioner • tilläggstjänster Alternativa tekniska lösningar Flera europeiska och öppna lösningar kan i dag ersätta delar av funktionerna i kommersiella plattformar. Exempel på sådana system är: Samarbetsplattformar • Nextcloud • openDesk • ownCloud Dokumentredigering • Collabora Online • ONLYOFFICE E-post och kalender • Open-Xchange • Zimbra • Kopano Molninfrastruktur • europeiska molnleverantörer • svenska molntjänstleverantörer • kommunal eller regional drift Många av dessa system används redan av myndigheter och organisationer i Europa. Licenskostnader i öppna system I open source-baserade lösningar betalar organisationer normalt för: • supportavtal • drift • implementation • säkerhetsuppdateringar Licensavgifter per användare är ofta betydligt lägre eller saknas helt. Exempelvis kan supportavtal för samarbetsplattformar ligga i intervallet: 300 – 800 kronor per användare och år Detta kan jämföras med kommersiella plattformar där kostnaden ofta ligger mellan: 1 200 – 2 500 kronor per användare och år Uppskattad kostnadsjämförelse Om vi antar: 8 000 användarkonton totalt (personal + elever) kan kostnadsbilden förenklat illustreras enligt följande: Nuvarande modell ≈ 1 500 kronor per användare och år 8 000 × 1 500 kr ≈ 12 miljoner kronor per år Alternativ modell (open source + europeisk drift) ≈ 700 kronor per användare och år 8 000 × 700 kr ≈ 5,6 miljoner kronor per år Potentiell årlig besparing Skillnaden mellan dessa modeller kan uppskattas till: ≈ 6 miljoner kronor per år Detta är en grov uppskattning men illustrerar att besparingarna över tid kan vara betydande. Besparing över längre tid Period Möjlig besparing 5 år ca 30 miljoner kronor 10 år ca 60 miljoner kronor Kostnader för införande Det är viktigt att notera att en övergång till nya system kräver investeringar, exempelvis: • migrering av data • utbildning av personal • teknisk implementation • integrationsarbete Dessa kostnader uppstår främst under de första åren. Därför genomför många organisationer förändringar stegvis och börjar med pilotprojekt. Internationella erfarenheter Flera offentliga organisationer i Europa har rapporterat positiva ekonomiska effekter efter övergång till öppna system. I vissa fall har licenskostnader minskat kraftigt, samtidigt som organisationerna fått större kontroll över sina digitala miljöer. Det är dock viktigt att varje organisation gör en egen analys eftersom kostnadsbilden varierar beroende på teknisk struktur. Slutsats Även om öppna system inte eliminerar kostnader kan de: • minska återkommande licensavgifter • öka konkurrensen vid upphandling • minska leverantörslåsning • skapa bättre långsiktig kostnadskontroll Den kartläggning som föreslås i motionen syftar därför till att undersöka om och i vilken utsträckning sådana besparingar kan vara möjliga för Piteå kommun. Bilagan utgör bakgrundsmaterial till motionen: “Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar – för digital suveränitet, säkerhet och långsiktig kostnadskontroll”. Bilaga 3 till motion Hur mycket pengar EU försöker flytta bort från amerikanska molnbolag Bakgrund Under de senaste åren har Europeiska unionen intensifierat arbetet för att stärka Europas digitala självständighet. En viktig del av detta arbete handlar om att minska Europas beroende av globala teknikplattformar och skapa starkare europeiska alternativ. Bakgrunden är flera faktorer: • strategisk kontroll över digital infrastruktur • skydd av europeiska data • konkurrens på den digitala marknaden • cybersäkerhet och geopolitisk stabilitet Den europeiska digitala ekonomin domineras i dag i stor utsträckning av några få globala teknikföretag. Dominansen på molnmarknaden På den globala marknaden för molntjänster dominerar framför allt tre företag: • Amazon Web Services • Microsoft Azure • Google Cloud Tillsammans kontrollerar dessa företag en mycket stor del av den globala molnmarknaden. I Europa uppskattas amerikanska leverantörer stå för över två tredjedelar av marknaden för molntjänster. EU investeringar i digital suveränitet För att stärka europeisk digital infrastruktur har EU initierat flera större program och investeringar. Bland de viktigaste initiativen finns: GAIA-X Ett europeiskt initiativ för att skapa en federerad molninfrastruktur där europeiska företag och organisationer kan erbjuda tjänster under gemensamma standarder. Digital Europe Programme EU program för digital utveckling omfattar investeringar på över 7 miljarder euro under perioden 2021–2027. Programmet finansierar bland annat: • digital infrastruktur • molntjänster • artificiell intelligens • cybersäkerhet EU industristrategi för moln EU arbetar också med att stärka europeiska leverantörer av molntjänster och dataplattformar. Målet är att en större del av Europas digitala ekonomi ska kunna drivas av företag inom EU. Storleken på den europeiska molnmarknaden Den europeiska marknaden för molntjänster uppskattas i dag till: över 100 miljarder euro per år. En mycket stor del av dessa intäkter går i dag till amerikanska företag. Det innebär att tiotals miljarder euro varje år lämnar Europa i form av betalningar för digitala plattformar och molntjänster. EU mål EU digitala strategi syftar till att: • stärka europeiska leverantörer • öka konkurrensen på marknaden • minska beroendet av enskilda globala aktörer • säkerställa att europeiska data kan lagras och hanteras inom europeisk jurisdiktion Relevans för kommuner Kommuner är en viktig del av Europas offentliga sektor och använder i dag i stor utsträckning samma globala digitala plattformar. Genom att analysera sina digitala beroenden och utvärdera alternativa lösningar kan kommuner bidra till: • större konkurrens på marknaden • bättre kontroll över offentliga data • stärkt europeisk digital infrastruktur Slutsats Den europeiska diskussionen om digital suveränitet visar att frågan om digitala plattformar inte enbart är en teknisk fråga. Den handlar även om: • ekonomi • säkerhet • konkurrens • strategisk självständighet Den motion som föreslås i Piteå kommun ligger därför i linje med en bredare europeisk utveckling där offentliga organisationer analyserar sina digitala beroenden och undersöker alternativa lösningar. Bilagan utgör bakgrundsmaterial till motionen: “Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar – för digital suveränitet, säkerhet och långsiktig kostnadskontroll”. Bilaga 4 till motion Svenska exempel – kommuner och myndigheter som analyserar eller prövar alternativ till globala IT-plattformar Syfte Syftet med denna bilaga är att visa att diskussionen om digitalt leverantörsberoende inte är unik för Piteå kommun. Flera svenska kommuner, myndigheter och offentliga organisationer analyserar i dag sina beroenden av globala IT-plattformar och undersöker alternativa lösningar. Utvecklingen drivs av frågor om informationssäkerhet, dataskydd, kostnadskontroll och leverantörslåsning. Stockholms stad Stockholms stad har under flera år analyserat beroendet av stora molnleverantörer. I samband med upphandlingar av digitala arbetsplatser har staden även diskuterat frågor om dataportabilitet, öppna standarder och leverantörsoberoende. Stockholm har också genomfört flera projekt där öppna system används inom vissa verksamheter. Göteborgs stad Göteborgs stad har i olika digitaliseringsstrategier lyft behovet av att undvika leverantörslåsning och att i upphandlingar ställa krav på öppna standarder och möjlighet att flytta data mellan system. Staden arbetar även med strategier för hur molntjänster ska användas på ett säkert sätt inom offentlig verksamhet. Region Skåne Region Skåne har under flera år analyserat hur molntjänster ska användas inom offentlig sektor. I arbetet har frågor om dataskydd, juridik och leverantörsberoende varit centrala. Regionen har bland annat genomfört utredningar om hur data kan hanteras på ett säkert sätt inom europeisk jurisdiktion. Uppsala kommun Uppsala kommun har i sina digitaliseringsstrategier betonat vikten av öppna standarder och möjligheten att undvika långsiktigt beroende av enskilda leverantörer. Kommunen har också deltagit i nationella samarbeten kring digital infrastruktur och informationssäkerhet. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner har uppmärksammat frågan om digital suveränitet och leverantörsberoende i flera rapporter och diskussioner. SKR betonar bland annat behovet av: • interoperabilitet • öppna standarder • god kontroll över data • robust digital infrastruktur Nationella myndigheter Flera svenska myndigheter har också analyserat molntjänster och digitalt beroende. Exempel: • Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) • DIGG – Myndigheten för digital förvaltning Dessa myndigheter har publicerat vägledningar om hur offentliga organisationer bör analysera risker vid användning av molntjänster. Gemensamma slutsatser Den svenska utvecklingen visar att: • frågan om leverantörsberoende diskuteras i hela offentlig sektor • många organisationer analyserar sina digitala plattformar • upphandlingar i ökande grad ställer krav på öppna standarder • säkerhet och kontroll över data har blivit strategiska frågor Relevans för Piteå kommun Genom att genomföra den kartläggning som föreslås i motionen kan Piteå kommun ansluta sig till den utveckling som redan pågår i svensk offentlig sektor. Det innebär att kommunen får bättre kunskap om: • sina digitala beroenden • sina kostnader • möjliga alternativ och kan därmed fatta mer välgrundade beslut om framtida digital infrastruktur. Bilagan utgör bakgrundsmaterial till motionen: “Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar – för digital suveränitet, säkerhet och långsiktig kostnadskontroll” Bilaga 5 till motion Hur mycket av Europas offentliga IT-pengar som går till tre amerikanska molnbolag Syfte Denna bilaga syftar till att ge en översikt av hur stor del av Europas digitala infrastruktur och offentliga IT-utgifter som i dag är beroende av ett fåtal globala teknikföretag. Framför allt gäller detta tre företag: • Microsoft • Amazon • Google Dessa företag dominerar i dag stora delar av den globala marknaden för molntjänster och digitala plattformar. Molntjänster – en snabbt växande marknad Molntjänster har under det senaste decenniet blivit en central del av den digitala ekonomin. Organisationer hyr i dag lagring, programvara och datorkraft via internet i stället för att drifta egna servrar. Den europeiska marknaden för molntjänster uppskattas i dag till: cirka 100–150 miljarder euro per år. Efterfrågan växer snabbt i takt med att företag, myndigheter och kommuner digitaliserar sina verksamheter. Tre företag dominerar marknaden Den globala marknaden för molntjänster domineras i dag av tre företag: Företag Global marknadsandel (ungefärlig) Amazon Web Services ca 30–35 % Microsoft Azure ca 20–25 % Google Cloud ca 10–12 % Tillsammans kontrollerar dessa tre företag över 60 procent av den globala molnmarknaden. I Europa är deras andel i många fall ännu högre. Europeiska leverantörer Europeiska molnleverantörer finns, men de är betydligt mindre än de globala aktörerna. Exempel är: • OVHcloud (Frankrike) • Scaleway (Frankrike) • Hetzner (Tyskland) • Cleura (Sverige) • Safespring (Sverige) Trots detta går en stor del av Europas digitala investeringar fortfarande till amerikanska företag. Offentlig sektor i Europa Europeiska myndigheter, regioner och kommuner är i dag stora användare av molntjänster och digitala plattformar. Det gäller bland annat: • digitala arbetsplatser • dokumenthantering • videomöten • datalagring • systemdrift • analysplattformar När offentlig sektor använder dessa tjänster innebär det att skattemedel i stor utsträckning betalas till internationella leverantörer. Uppskattad ekonomisk omfattning Exakta siffror varierar mellan olika studier, men analyser av den europeiska digitala marknaden visar att: tiotals miljarder euro varje år från europeiska organisationer går till amerikanska molnleverantörer. En betydande del av dessa betalningar kommer från offentlig sektor. Strategiska konsekvenser När en stor del av Europas digitala infrastruktur drivs av ett fåtal företag uppstår flera strategiska frågor: • leverantörsberoende • begränsad konkurrens • kontroll över data • juridiska frågor kring jurisdiktion • cybersäkerhet och samhällsberedskap Detta har lett till att digital suveränitet blivit en central fråga inom EU digitala politik. EU initiativ EU har därför initierat flera projekt för att stärka europeisk digital infrastruktur. Exempel: GAIA-X Ett europeiskt initiativ för federerad molninfrastruktur där europeiska leverantörer kan samarbeta under gemensamma standarder. Digital Europe Programme EU digitala investeringsprogram omfattar över 7 miljarder euro under perioden 2021–2027. Programmet finansierar bland annat: • digital infrastruktur • dataplattformar • artificiell intelligens • cybersäkerhet Europeiska industrisatsningar EU industristrategi syftar också till att stärka europeiska leverantörer av molntjänster och dataplattformar. Målet är att skapa: • större konkurrens på marknaden • fler europeiska leverantörer • bättre kontroll över europeiska data Relevans för kommuner Även kommuner är en del av Europas digitala ekosystem. Genom sina IT-upphandlingar påverkar de vilka leverantörer som utvecklas på marknaden. När kommuner analyserar sina digitala beroenden och överväger alternativa lösningar kan de bidra till: • ökad konkurrens • bättre ekonomisk kontroll • starkare europeisk digital infrastruktur Slutsats Den europeiska diskussionen om digital suveränitet visar att frågan om digitala plattformar inte enbart handlar om teknik. Den handlar även om: • ekonomi • konkurrens • säkerhet • strategisk kontroll över digital infrastruktur Den motion som föreslås i Piteå kommun ligger därför i linje med en bredare europeisk utveckling där offentliga organisationer analyserar sina digitala beroenden och undersöker alternativa lösningar. Bilagan utgör bakgrundsmaterial till motionen: “Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar – för digital suveränitet, säkerhet och långsiktig kostnadskontroll”. Bilaga 6 till motion Hur mycket pengar Piteå kommun totalt kan lägga på IT varje år Syfte Syftet med denna bilaga är att ge en översiktlig och mer realistisk uppskattning av hur stora de totala IT-kostnaderna kan vara i en kommun av Piteå kommuns storlek. Digital infrastruktur är i dag en central del av kommunens verksamhet. Kommuner är beroende av digitala system för administration, skola, omsorg, ekonomi, planering och kommunikation. IT-kostnader är därför inte längre en marginell budgetpost utan en betydande del av kommunens löpande verksamhet. Piteå kommuns budget Piteå kommuns årliga driftbudget ligger i storleksordningen: cirka 2,7 – 3,2 miljarder kronor per år. Denna budget omfattar den kommunala verksamheten som kommunfullmäktige beslutar om, exempelvis: • skola och utbildning • äldreomsorg • socialtjänst • kultur och fritid • teknisk verksamhet • kommunal administration Utöver driftbudgeten gör kommunen också investeringar varje år, ofta i storleksordningen några hundra miljoner kronor. Det är dock driftbudgeten som normalt används när man analyserar IT-kostnader i kommuner. IT-kostnader i svenska kommuner Studier och rapporter från offentlig sektor visar att svenska kommuner i genomsnitt lägger mellan: 2 och 4 procent av sin totala budget på IT. IT-kostnader omfattar bland annat: • IT-personal • systemförvaltning • verksamhetssystem • licenser och programvara • molntjänster • drift och datacenter • nätverk och säkerhet • support och konsulttjänster Uppskattad IT-budget i Piteå Om man använder de genomsnittliga nivåerna för kommunsektorn innebär detta följande uppskattning. Andel av budget IT-kostnad 2 % ca 55–65 miljoner kronor 3 % ca 80–95 miljoner kronor 4 % ca 110–125 miljoner kronor En rimlig uppskattning är därför att Piteå kommun totalt kan lägga omkring: 70–100 miljoner kronor per år på IT och digital infrastruktur. Vad dessa kostnader består av Den totala IT-budgeten omfattar många olika delar, exempelvis: • verksamhetssystem för skola, omsorg och administration • IT-personal och drift • nätverk och informationssäkerhet • datorer och digitala arbetsplatser • licenser för programvara • molntjänster • support och konsulttjänster En betydande del av dessa kostnader går i dag till internationella programvaruleverantörer. Andel som går till globala plattformar Uppskattningen i tidigare bilagor visar att Piteå kommun sannolikt betalar ungefär: 10–14 miljoner kronor per år till Microsoft för licenser, molntjänster och relaterade funktioner. Detta motsvarar ungefär: 10–15 procent av kommunens totala IT-budget. Strategisk betydelse När digital infrastruktur når denna ekonomiska omfattning blir IT-strategi en viktig del av kommunens långsiktiga ekonomiska planering. Beslut om digitala plattformar kan påverka kommunens ekonomi under lång tid framöver. Om en plattform används i 10–15 år kan de totala kostnaderna uppgå till mycket stora belopp. Exempel över längre tid Om kostnaden för en digital plattform ligger kring: 12 miljoner kronor per år innebär det ungefär: Period Kostnad 5 år ca 60 miljoner kronor 10 år ca 120 miljoner kronor 15 år ca 180 miljoner kronor Det visar varför digitala plattformar bör ses som strategiska investeringar, inte enbart tekniska beslut. Varför detta är viktigt för Piteå kommun Genom att kartlägga digitala beroenden och analysera alternativa lösningar kan kommunen: • stärka sin ekonomiska kontroll • förbättra konkurrensen vid upphandlingar • minska leverantörslåsning • säkerställa långsiktig flexibilitet Det innebär inte att kommunen måste byta system snabbt eller radikalt. Men det innebär att kommunen får bättre beslutsunderlag inför framtida investeringar. Slutsats Digital infrastruktur är i dag en central del av kommunens verksamhet och ekonomi. Med en uppskattad IT-budget på omkring 70–100 miljoner kronor per år är det rimligt att kommunen analyserar hur dessa resurser används och vilka strategiska val som görs. Den kartläggning som föreslås i motionen är därför ett naturligt första steg mot en mer långsiktig och hållbar digital strategi för Piteå kommun. Bilagan utgör bakgrundsmaterial till motionen: “Minska Piteå kommuns beroende av amerikanska teknikplattformar – för digital suveränitet, säkerhet och långsiktig kostnadskontroll”. Information från kommundirektör

§ 255 Information från kommundirektör Diarienr 26KS3 Beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen från Kommundirektör. Ärendebeskrivning Kommundirektör informerar vid sammanträdet för Kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunstyrelsens beslut. Sista etappen stadshusrenovering

§ 303 Motion (MP) - samlad strategi för Piteås parkeringar Diarienr 25KS158 Beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen om samlad strategi för Piteås parkeringar. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktigeledamot Mats Dahlberg (MP) har lämnat in en motion om samlad strategi för Piteås parkeringar och yrkar att: Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens alla parkeringar, oavsett vilken nämnd som i dag ansvarar för dem eller förvaltar dem, och identifiera nödvändiga förändringar för en mer samordnad, transparent och enhetlig hantering. Kommunstyrelsen, baserat på översynen, tar fram ett förslag på en enhetlig lösning i dialog med berörda nämnder och överlämnar det till kommunfullmäktige för beslut om konkreta åtgärder och eventuella regeländringar. För motion se bilaga. ----- Kommunfullmäktige beslutade 2025-03-17 §105 att remittera motionen till Kommunstyrelsen för beredning. ----- Bakgrund Ansvaret för Piteå kommuns parkeringar är idag uppdelat mellan Samhällsbyggnadsnämnden och Fastighets- och servicenämnden. Det PPaaggee 11 ooff 55 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Datum 2025-11-24 uppdelade ansvaret innebär att olika regler gäller på olika parkeringar beroende på vilken förvaltning som ansvarar för parkeringen. I parkeringskartan (pitea.se/ invanare/Trafik-gator/Parkering/) finns en översikt över parkeringarna i centrum samt ansvarig huvudman. På denna karta framgår att de parkeringar som Fastighets- och serviceförvaltningen ansvarar för huvudsakligen ligger utanför centrumkärnan, bortsett från parkeringen närmast stadsbiblioteket och Trafikverkets lokaler vid Norrmalmsområdet. Yttranden från både Samhällsbyggnads och Fastighets- och serviceförvaltningen har inhämtats i frågan. Samhällsbyggnads menar att kommunen inte borde särskilja regler beroende på vilken förvaltning som ansvarar för parkeringsplatserna. Parkeringsregleringen bör hanteras av trafikingenjörer inom Samhällsbyggnads och av Samhällsbyggnadsnämnden, då särskild kompetens i dessa frågor finns hos dessa. Fastighets- och servicenämnden ansvarar för parkeringar på kvartersmark, dvs fastigheter där Fastighets- och serviceförvaltningen förvaltar byggnader med tillhörande markanläggningar och parkeringar. Parkeringarna ska vara till nytta för de verksamheter som bedrivs av hyresgästerna (främst kommunala förvaltningar) i byggnaderna. Förutsättningar för parkeringsvillkor skiljer sig mellan de två ansvariga nämnderna - lokal trafikförordning gäller för gatumark, beslut tas i Samhällsbyggnadsnämnden. På tomtmark bestämmer fastighetsägaren vilka parkeringsvillkor som ska gälla med regelverk som grund. Fastighets- och servicenämndens offentliga parkeringar på kvartersmark är besöksparkeringar till äldreboenden, sportanläggningar, samlingslokaler, bibliotek, sim – och sporthallar, gruppboenden, skolor och förskolor. PPaaggee 22 ooff 55 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Datum 2025-11-24 Fastighets- och serviceförvaltningen förhåller sig till de verktyg en fastighetsägare har och anpassar parkeringarna för att uppfylla de olika behov av parkeringsmöjlighet som besökare till verksamheterna har, samt för att begränsa övernyttjande av parkeringen. Ambitionen är att kommunens besöksplatser ska vara tillgängliga för besökare till de verksamheter som inryms i kommunens byggnader med likvärdiga villkor över hela kommunen. Fastighets- och servicenämnden lyfter fram parkeringsbestämmelser i Plan- och bygglagens trafikförordning och i kommunallagen. Trafikförordningen innehåller bestämmelser för trafik och reglerar bland annat generellt hur vi ska uppträda och parkera i trafiken. I förordningens tredje kapitel regleras bland annat var ett fordon får och inte får stannas eller parkeras. Olika regler för hur parkering kan ordnas, gäller på planlagd mark för allmän plats och kvartersmark. De allmänna reglerna enligt trafikförordningen gäller både på allmän platsmark och på kvartersmark. Kommunen är ansvarig för att reglera parkeringen på allmän platsmark. På kvartersmark är det fastighetsägaren som avgör vilka parkeringsregler som ska gälla utöver de allmänna reglerna. Enligt kommunallagens likställighetsprincip ska kommunen behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Likställighetsprincipen är en viktig utgångspunkt i kommunens arbete med parkering och mobilitetsåtgärder. Kommunledningsförvaltningens yttrande: Kommunledningsförvaltningen anser att god tillgänglighet till kommunal service så som bibliotek, simhallar och annan kommunal service bör PPaaggee 33 ooff 55 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Datum 2025-11-24 eftersträvas både i centrala Piteå och i centrumområden utanför centralorten samt att likställighetsprincipen i kommunallagen ska beaktas. Utifrån Plan- och bygglagens trafikförordning är kommunen ansvarig för att reglera parkeringen på allmän platsmark. På kvartersmark är det fastighetsägaren som avgör vilka parkeringsregler som ska gälla. För att ha god tillgänglighet till kommunal service, och en enhetlighet och likställighet över kommunen, anser Kommunledningsförvaltningen att Fastighets- och servicenämnden fortsatt bör förvalta parkeringar på kvartersmark i anslutning till kommunal service. God tillgänglighet till kommunal service, och en likställighetsprincip över kommunen är viktiga bidrag till Piteå kommuns vision 2050 och de underbyggande strategierna ”Enkelt att ha mer av kul” och ”Enkelt att bo attraktivt”. Piteå kommun förhåller sig till gällande lagar och regler och Kommunledningsförvaltningen anser därför att kommunens parkeringar hanteras på ett tydligt och transparent sätt. Kommunledningsförvaltningen anser därför inte att det är nödvändigt att genomföra en vidare översyn av kommunens alla parkeringar, oavsett vilken nämnd som i dag ansvarar för dem. Parkeringarna hanteras på ett transparent sätt och följer de lagar och regleringar som kommunen behöver förhålla sig till. Kommunledningsförvaltningen bedömer att det ur ett medborgarperspektiv inte behöver vara samma parkeringsregler vid parkeringar på gatumark i centrum som vid parkeringar utanför kommunal service då parkeringarna fyller olika syften och funktion. Exempelvis är parkeringarna utanför bibliotek och stadshus till för att tillgängliggöra kommunal service, ej för att nå stadskärnans övriga utbud. På Piteå kommuns hemsida finns information om vad som gäller vid de PPaaggee 44 ooff 55 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Datum 2025-11-24 parkeringar utanför centrumkärnan som Fastighets- och servicenämnden förvaltar. Kommunledningsförvaltningen anser att dagens lösning för förvaltning av parkeringar är lämplig och att ett nytt förslag med konkreta åtgärder inte behöver tas fram. Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen avslås. Förslag Kata Nilsson (S), Mats Dahlberg (MP), Helén Lindbäck (KD): bifall till Kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden redogör för beslutsgången och finner att det endast föreligger ett förslag vilket blir Kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag • Motion (MP) - samlad strategi för Piteås parkeringar Paragrafen är justerad PPaaggee 55 ooff 55 Justerat aktieägaravtal, bolagsordning och nya ägarkommuner i Svenska Kommun Försäkrings AB