Kungjort.

Perstorp · Möte · Protokoll

Kommunfullmäktige — 16 september 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 68 Ekonomisk redogörelse för budget i balans

beslutstyp: godkännandediarienr: perstorp:-:2026:126
§ 68 Ekonomisk redogörelse för budget i balans 2026/126 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026 att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att senast vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 september 2026 redovisa vilka åtgärder och beslut som nämnden har vidtagit i syfte att uppnå en budget i balans. I detta ärende lämnas en redovisning av de åtgärder som beslutats och genomförts under vårterminen 2026. Controller redogör för budget i balans, prognos, risker och nästa steg i verksamheten. Prognosen förbättras men osäkerheten kvarstår. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämnden beslutar, att notera informationen. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande 17 Sida Tjänsteskrivelse 2026-07-27 Dnr 2026/126 Dnr 2012 BUN Emelie Lennung, Controller emelie.lennung@perstorp.se, 0435-39241 Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk redogörelse för budget i balans Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026 att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att senast vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 september 2026 redovisa vilka åtgärder och beslut nämnden har vidtagit för att uppnå en budget i balans. I detta ärende redovisas nämndens genomförda och beslutade åtgärder. Ärendet Redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå en budget i balans Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026 att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att senast vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 september 2026 redovisa vilka åtgärder och beslut som nämnden har vidtagit i syfte att uppnå en budget i balans. I detta ärende lämnas en redovisning av de åtgärder som beslutats och genomförts under vårterminen 2026. I samband med att barn- och utbildningsnämndens budget för 2026 fastställdes identifierades ett betydande strukturellt underskott. De ekonomiska förutsättningarna medförde behov av att skyndsamt se över verksamhetens kostnader och förutsättningar för att anpassa verksamheten till tillgänglig budgetram. Som ett första steg genomfördes en kartläggning av verksamhetens kostnadsstruktur och möjliga effektiviseringsåtgärder. Den ekonomiska prognosen visade ett underskott om cirka 8,6 miljoner kronor och analysen visade att de identifierade besparingsmöjligheterna endast täckte en del av det totala åtgärdsbehovet. Parallellt med kartläggningen beslutade nämnden att införa en socioekonomisk viktningsmodell inom skolpengen från och med 2026. Modellen innebär att resurser fördelas utifrån socioekonomiska förutsättningar inom befintlig ekonomisk ram och syftar till att skapa en mer behovsanpassad och likvärdig resursfördelning mellan verksamheterna. Förväntad effekt var inledningsvis en besparing om 1,8 miljoner kronor men beslutet har överklagats av en fristående skola och ärendet bereds nu i Förvaltningsrätten. Då den fristående skolan inte har kunnat identifiera felaktigheter vid framräkning av skolpengen är prognosen god för bifall till kommunens fördel. E-post Organisationsnr PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0 Perstorp 18 2 Trots de genomförda förändringarna kvarstod ett betydande behov av kostnadsanpassningar. För att långsiktigt anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna fattades därför beslut om att inleda ett varselförfarande inom barn- och utbildningsförvaltningen under våren 2026. Åtgärden syftade till att minska personalkostnaderna och utgjorde en central del av de samlade insatser som bedömdes nödvändiga för att begränsa underskottet och skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. I maj var förhandlingarna med fackliga parter klara och 11 tidsbegränsade och 13 tillsvidareanställningar sades upp. I och med att tjänsterna sades upp under innevarande läsår får förvaltningen full effekt först år 2027. Dock kan förvaltningen inte tillgodoräkna sig full besparing kommande år då det inför nästa läsår (27/28) kommer ny lagstiftning (Tid för undervisningsuppdraget, proposition: 2025/26:196) som reglerar lärarnas undervisningstid, vilket väntas medföra utökade kostnader. Förväntad besparing år 2026 uppskattades inledningsvis till 3,3 miljoner kronor. Utöver dessa beslutade åtgärder har förvaltningen tillämpat generell återhållsamhet i verksamheten i enlighet med kommunfullmäktiges direktiv. Återhållsamheten har omfattat såväl vakansprövning som en restriktiv hållning till övriga kostnader som inte bedömts vara verksamhetskritiska. Barn- och utbildningsnämnden har därmed under vårterminen 2026 vidtagit såväl strukturella som verksamhetsanpassande åtgärder för att möta de ekonomiska utmaningarna. Effekterna av åtgärderna följs löpande upp inom ramen för nämndens ordinarie ekonomiska uppföljning. Samtidigt kvarstår vissa osäkerhetsfaktorer inför höstterminen 2026. Dessa avser främst kostnader för interkommunala ersättningar inom anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola samt kostnader kopplade till elevernas programval inom gymnasieskolan, där ersättningsnivåerna varierar väsentligt mellan olika utbildningar. Först efter att elevunderlaget för läsåret 2026/2027 fastställts den 15 september 2026 kan den fullständiga ekonomiska påverkan av antagningen till det nya läsåret bedömas. Därmed kvarstår osäkerhet kring den samlade ekonomiska effekten för nämnden under återstoden av verksamhetsåret. Däremot indikerar en första prognos efter kartläggning av antagningsbesked att de interkommunala ersättningarna inom gymnasieskolan följer det som har budgeterats. Med anledning av osäkerhetsfaktorer kring statsbidrag, samt utökade kostnader för förvaltningen till följd av tvisteförhandlingar (271 684 kronor år 2026 exklusive sociala avgifter) valde förvaltningen att gå fram med en försiktig prognos i maj månad som visar underskott om 6,8 miljoner kronor för helåret. Denna prognos kommer troligtvis att skrivas ner i samband med tertialuppföljningen i augusti. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse, denna handling Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar, att notera informationen. 19 3 Hans Dahlqvist Emelie Lennung Förvaltningschef Controller Perstorps kommun Perstorps kommun Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige 20 PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-26 Socialnämnden Plats och tid: Sessionssalen kl. 09:00-10:24, 10:34-11:31 Elisabeth Holmer (S), ordförande Beslutande Yvonne Långström (PF), 1:e vice ordförande Catharina Henriksson (VIP), 2:e vice ordförande Arnold Andréasson (C), ledamot Kent Madsen (S), ledamot Jakob Ströbeck (M), ledamot Birger Henriksen (SD), ledamot Gerd Wendt (VIP), ledamot Mikael Forsberg (SD), ledamot Ellinor Silwer (KD), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112 Övriga deltagande Lisa Åhlén (C), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112 Carina Cederholm (S), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112 Tara Hägg (SD), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112 Eje Bengtsson (V), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112 Veronica Jönsson, sekreterare Marie Siecke, controller §§ 98-100 Anna Eriksson, verksamhetschef Österbo §§ 97 Åsa Gunnarsson, verksamhetschef LSS §§ 105 Charlotte Köther, socialsekreterare §§ 102 Marie Holmqvist-Ask, personalföreträdare §§ 97-101, §§ 103-112 Utses att justera Gerd Wendt Justeringens datum och plats 2026-08-27 Digital justering Paragrafer 97-112 Ordförande Elisabeth Holmer Sekreterare Veronica Jönsson Justerare Gerd Wendt Anslaget publiceras 2026-08-28 Anslaget tas bort 2026-09-21 Förvaringsplats för protokollet Socialförvaltningen 21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-26 Socialnämnden

§ 70 Interpellation till socialnämndens ordförande, självstyrande

§ 70 Interpellation till socialnämndens ordförande, självstyrande enheter 2026/251 Sammanfattning Charlotta Wendt (VIP) har ställt en interpellation till socialnämndens ordförande Elisabeth Holmer (S) med följande frågor angående Österbo som självstyrande enhet: 1. Togs den processbeskrivning fram som socialnämnden den 17 december 2025 beslutade skulle redovisas till januarinämnden, och när behandlades den i så fall av socialnämnden? Om den inte togs fram eller redovisades – varför verkställdes inte nämndens beslut? 2. Vilka övriga delar av socialnämndens beslut den 17 december 2025 har verkställts respektive ännu inte verkställts, och vad är orsaken till eventuella avvikelser från beslutet? 3. Vilket datum startade det beslutade 12-månadersprojektet formellt, vilket datum avslutas det och när ska den beslutade samlade utvärderingen behandlas av socialnämnden? 4. Hur långt har införandet av självstyrande enhet på Österbo faktiskt kommit i dag? Vilka delar av självstyret inom verksamhet, ekonomi och personal är genomförda och vilka återstår? 5. Hur har socialnämndens beslut om löpande uppföljning av arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi verkställts? Vid vilka tillfällen har denna projektuppföljning redovisats för socialnämnden och vilka resultat har då presenterats? 6. Hur stora resurser har totalt lagts på arbetet med att utreda, förbereda och genomföra självstyrande enhet sedan arbetet inleddes våren 2025? Jag önskar att svaret omfattar både direkta kostnader och uppskattad nedlagd arbetstid för förvaltningsledning, chefer, HR, schemstrateg, nämndsekreterare, arbetsgrupp, fackliga representanter, administration och Österbos medarbetare samt utbildning, möten, rekrytering, förändringsarbete och eventuellt externt stöd. 7. Vilket administrativt stöd har tillförts enhetschefen i enlighet med den beskrivna modellen, hur omfattande är detta uttryckt i arbetstid eller tjänstgöringsgrad, vad kostar stödet och hur finansieras det? 8. Vilka konkreta och, där det är möjligt, mätbara resultat kan hittills konstateras av införandet när det gäller arbetsmiljö, sjukfrånvaro, personalomsättning, kontinuitet, vikariebehov, övertid, ekonomi och kvalitet för de boende? 9. Vilka utgångsvärden fastställdes innan projektet startade för att göra det möjligt att efter 12 månader bedöma om självstyret faktiskt lett till förbättringar? 10. Hur skiljer nämnden i sin uppföljning effekterna av självstyret från effekterna av förändrad grundbemanning och andra åtgärder som samtidigt genomförs på Österbo? 11. Anser socialnämndens ordförande att nämndens beslut om införandet av Utdragsbestyrkande 54 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-02 Kommunfullmäktige självstyrande enhet hittills har verkställts och följts i sin helhet? Om svaret är nej – vilka beslut eller delar av beslut har inte följts och varför? Socialnämndens ordförande Elisabeth Holmer (S) lämnar vid detta sammanträde följande svar: Interpellationen skickades in 5 arbetsdagar innan den ska vara besvarad. Interpellationen kräver en omfattande beredning och kan inte enbart besvaras av en politiker. För att kunna ge ett kvalitativt och rättssäkert svar behöver vi få mer tid för att ta fram mer uppgifter och underlag. Handlingar i ärendet Interpellation om Österbo som självstyrande enhet Interpellationssvar Kommunfullmäktige beslutar, att interpellationen besvaras vid fullmäktiges nästa sammanträde Utdragsbestyrkande 55 From: Charlotta Wendt Sent: 2026-08-26 10:57:49 To: Cecilia Andersson; Håkan Abrahamsson Subject: Interpellation till Kommunfullmäktige 26.09.02 Varning: Det här e-postmeddelandet kommer från en extern organisation. Klicka inte på länkar eller öppna bilagor om du inte känner igen avsändaren och vet att innehållet är säkert. Denna interpellation riktas till Elisabeth Holmer. Om hon inte är närvarande anhålls om svar från antingen kommunstyrelsens ordförande Ronny Nilsson eller vice ordförande socialnämnden Yvonne Långström. Det viktiga är att svar ges vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2:e september. Interpellation till socialnämndens ordförande Elisabeth Holmer Har socialnämndens beslut om självstyrande Österbo verkställts? Socialnämnden har sedan våren 2025 arbetat med frågan om att göra Österbo till en självstyrande enhet. Under arbetets gång har socialnämnden fattat ett antal konkreta beslut om såväl genomförande som tidplan och uppföljning. Den 17 december 2025 fattade socialnämnden beslut om att gå från utredning till genomförande. Österbo skulle bli en självstyrande enhet där självstyret omfattar verksamhet, ekonomi och personal. Självstyret skulle genomföras som ett 12-månadersprojekt, med löpande uppföljning av arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi. Efter projektperioden skulle en samlad utvärdering genomföras och ligga till grund för beslut om fortsatt inriktning. Socialnämnden fattade samtidigt ett mycket konkret beslut om nästa steg. Förvaltningschefen fick i uppdrag att till januarinämnden 2026 ta fram en processbeskrivning innehållande: 56 • tidplan, • genomförandesteg, • former för uppföljning, • resursbehov, samt • status för chefstillsättningen. Detta var således inte allmänna ambitioner utan uppdrag och former för uppföljning som socialnämnden fattat beslut om. Trots detta går det inte att i socialnämndens protokoll från januari 2026 finna den processbeskrivning som nämnden beslutat skulle redovisas då. Inte heller i protokollen från februari, mars, april, maj eller juni går det att finna någon tydlig redovisning av processbeskrivningen, ett fastställt startdatum för 12- månadersprojektet eller den löpande projektuppföljning av arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi som nämnden beslutat om. Det väcker frågor om hur socialnämndens egna beslut har verkställts och följts upp. Det är också svårt att avgöra när det beslutade 12-månadersprojektet egentligen började. Om någon tydlig projektstart inte fastställts blir det också oklart när projektet ska avslutas och när den beslutade slututvärderingen ska genomföras. Ett projekt utan kostnader? I beslutsunderlaget från december anges att självstyret inte innebär några ökade kostnader i sig utan är ett organisatoriskt arbetssätt. Men organisatoriska förändringar genomför sig inte själva. Sedan våren 2025 har politiker, förvaltningsledning, HR, schemstrateg, nämndsekreterare, verksamhetschef, fackliga representanter och andra deltagit i arbetet. Till detta kommer rekrytering, möten, planering, implementering och den tid som Österbos chefer och medarbetare behöver lägga på förändringen. När medarbetare inom ramen för självstyret dessutom ska ta ett större ansvar för bland annat ekonomi, schemaläggning, arbetsmiljö och kvalitetsarbete innebär även detta en användning av arbetstid. Tid är en resurs och resurser kostar pengar, även när kostnaden inte bokförs på ett särskilt projektkonto. 57 I beslutsunderlaget anges dessutom att enhetschefen ska få administrativt stöd för att kunna arbeta strategiskt med mål, uppföljning och kultur. Nämnden beslutade uttryckligen att processbeskrivningen skulle redovisa projektets resursbehov. Just därför är det relevant att få veta om den beslutade resursanalysen faktiskt genomfördes och vad den visade. Under våren har dessutom andra betydande förändringar skett på Österbo. Socialnämnden har bland annat bedömt att grundbemanningen behöver förstärkas motsvarande 3 miljoner kronor inför 2027 med anledning av arbetsmiljösituationen. Den kostnaden ska inte automatiskt betraktas som en kostnad för självstyret. Men den förändrar förutsättningarna på Österbo och gör det ännu viktigare att kunna skilja effekterna av ökad bemanning och andra åtgärder från de effekter som kan hänföras till själva modellen med självstyre. När mer än ett år har gått sedan arbetet inleddes och drygt åtta månader sedan socialnämnden fattade sitt genomförandebeslut bör det därför gå att redovisa vad som beslutats, vad som faktiskt genomförts, vad det hittills har kostat och vilka resultat som uppnåtts. Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till socialnämndens ordförande Elisabeth Holmer: 1. Togs den processbeskrivning fram som socialnämnden den 17 december 2025 beslutade skulle redovisas till januarinämnden, och när behandlades den i så fall av socialnämnden? Om den inte togs fram eller redovisades – varför verkställdes inte nämndens beslut? 2. Vilka övriga delar av socialnämndens beslut den 17 december 2025 har verkställts respektive ännu inte verkställts, och vad är orsaken till eventuella avvikelser från beslutet? 3. Vilket datum startade det beslutade 12-månadersprojektet formellt, vilket datum avslutas det och när ska den beslutade samlade utvärderingen behandlas av socialnämnden? 4. Hur långt har införandet av självstyrande enhet på Österbo faktiskt kommit i dag? Vilka delar av självstyret inom verksamhet, ekonomi och personal är genomförda och vilka återstår? 5. Hur har socialnämndens beslut om löpande uppföljning av arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi verkställts? Vid vilka tillfällen har denna projektuppföljning redovisats för socialnämnden och vilka resultat har då presenterats? 6. Hur stora resurser har totalt lagts på arbetet med att utreda, förbereda och genomföra självstyrande enhet sedan arbetet inleddes våren 2025? Jag 58 önskar att svaret omfattar både direkta kostnader och uppskattad nedlagd arbetstid för förvaltningsledning, chefer, HR, schemstrateg, nämndsekreterare, arbetsgrupp, fackliga representanter, administration och Österbos medarbetare samt utbildning, möten, rekrytering, förändringsarbete och eventuellt externt stöd. 7. Vilket administrativt stöd har tillförts enhetschefen i enlighet med den beskrivna modellen, hur omfattande är detta uttryckt i arbetstid eller tjänstgöringsgrad, vad kostar stödet och hur finansieras det? 8. Vilka konkreta och, där det är möjligt, mätbara resultat kan hittills konstateras av införandet när det gäller arbetsmiljö, sjukfrånvaro, personalomsättning, kontinuitet, vikariebehov, övertid, ekonomi och kvalitet för de boende? 9. Vilka utgångsvärden fastställdes innan projektet startade för att göra det möjligt att efter 12 månader bedöma om självstyret faktiskt lett till förbättringar? 10. Hur skiljer nämnden i sin uppföljning effekterna av självstyret från effekterna av förändrad grundbemanning och andra åtgärder som samtidigt genomförs på Österbo? 11. Anser socialnämndens ordförande att nämndens beslut om införandet av självstyrande enhet hittills har verkställts och följts i sin helhet? Om svaret är nej – vilka beslut eller delar av beslut har inte följts och varför? Lotta Wendt Vi i Perstorp Ändra storlek på texten. 59

§ 100 Ekonomisk redogörelse för budget i balans

diarienr: perstorp:-:2026:324
§ 100 Ekonomisk redogörelse för budget i balans 2026/324 Sammanfattning Enligt Kommunfullmäktiges Beslut § 47 2026-06-24 har man uppdragit åt socialnämnden att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans 2026. Socialnämnden prognostiserar efter uppföljningen per juni ett underskott om 18,5 mnkr på årsbasis. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av vissa tjänster samt att avstå från planerad bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1,1 mnkr. Socialnämndens bedömning är att verksamheten har ett långvarigt strukturellt underskott där budgetramarna inte motsvarar verksamhetens uppdrag, lagkrav eller faktiska behov. De största kostnadsposterna utgörs av placeringar inom barn och unga och äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt underfinansierade driftkostnader. Nämnden bedömer att ytterligare besparingar inte kan genomföras utan betydande negativa konsekvenser för kvalitet, rättssäkerhet, patientsäkerhet, arbetsmiljö och möjligheten att fullgöra lagstadgade uppdrag. Nämnden konstaterar att en långsiktigt hållbar ekonomi förutsätter att budgetramarna anpassas till uppdraget eller att politiska prioriteringar görs avseende verksamhetens omfattning och ambitionsnivå. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse 2026-08-06 KF beslut 2026-06-24 Socialnämnden beslutar, att ställa sig bakom redovisad åtgärdsplan, att socialnämnden överlämnar den ekonomiska redogörelsen för budget i balans till kommunfullmäktige samt att uppdra åt socialnämndens arbetsutskott att tillsammans med förvaltningschefen göra en riskanalys och konkret tydliggöra konsekvenserna, om man lägger ner någon verksamhet. Utdragsbestyrkande 22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-26 Socialnämnden Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Socialnämndens arbetsutskott Förvaltningschef Ekonomichef Utdragsbestyrkande 23 24 Sida Tjänsteskrivelse 2026-08-06 Dnr 2026/324 Dnr 2012 SOC Jessica Nordenvall, Förvaltningschef Jessica.Nordenvall@perstorp.se, 0435-39140 Socialnämnden Redovisning av åtgärder för en budget i balans 2026 - Socialnämnden Sammanfattning Enligt Kommunfullmäktige Beslut § 47 2026-06-24 har man uppdragit åt socialnämnden att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans 2026. Socialnämnden prognostiserar efter uppföljningen per juni ett underskott om 18,5 mnkr på årsbasis. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av vissa tjänster samt att avstå från planerad bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1,1 mnkr. Socialnämndens bedömning är att verksamheten har ett långvarigt strukturellt underskott där budgetramarna inte motsvarar verksamhetens uppdrag, lagkrav eller faktiska behov. De största kostnadsposterna utgörs av placeringar inom barn och unga och äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt underfinansierade driftkostnader. Nämnden bedömer att ytterligare besparingar inte kan genomföras utan betydande negativa konsekvenser för kvalitet, rättssäkerhet, patientsäkerhet, arbetsmiljö och möjligheten att fullgöra lagstadgade uppdrag. Nämnden konstaterar att en långsiktigt hållbar ekonomi förutsätter att budgetramarna anpassas till uppdraget eller att politiska prioriteringar görs avseende verksamhetens omfattning och ambitionsnivå. Ärendet Bakgrund Socialförvaltningen redovisar efter uppföljningen per maj en prognostiserad budgetavvikelse om -18,5 mnkr. Kommunstyrelsen har uppdragit åt socialnämnden att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans. Förvaltningen arbetar sedan lång tid tillbaka systematiskt med kostnadsmedvetenhet, effektiv resursanvändning och löpande ekonomisk uppföljning. Samtidigt har förvaltningen vid upprepade tillfällen redovisat att ytterligare generella besparingar, framför allt avseende personal inte är möjliga utan att påverka lagstadgade uppdrag, kvalitet, rättssäkerhet, patientsäkerhet och arbetsmiljö. E-post Organisationsnr PERSTORPS KOMMUN sn@perstorp.se 212000-0910 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx 0435-314 80 206-3857 11 16 54-0 Perstorp 25 2 Bedömning Socialnämndens bedömning är att verksamheten sedan flera år tillbaka har ett strukturellt underskott. Budgetramarna har under flera år inte motsvarat verksamhetens faktiska kostnadsutveckling, ökade lagkrav eller de behov som finns i kommunen. De största kostnadsposterna utgörs av: • Placeringskostnader inom barn och unga, • Placeringskostnader inom äldreomsorgen till följd av brist på platser i särskilt boende och korttidsplaceringar • Ekonomiskt bistånd där budgeten inte motsvarar kommunens faktiska behov och där de nationella uppräkningarna behöver beaktas. • Underfinansiering i ram av vissa löpande driftkostnader. Socialnämnden har under en längre tid signalerat att nuvarande ekonomiska förutsättningar inte är långsiktigt hållbara. Restriktivitet vid tillsättning av nödvändiga tjänster, i kombination med återkommande besparingskrav, har successivt lett till en mycket hög arbetsbelastning och påverkat arbetsmiljö, kvalitet och rättssäkerhet. Konsekvensen har blivit en hög personalomsättning, framför allt inom myndigheten där flera chefer och handläggare valt att sluta. Men där även andra chefer och nyckelfunktioner inom förvaltningen valt att lämna verksamheten. Rekryteringsläget har samtidigt varit svårt vilket medfört ett omfattande beroende av konsulter till betydligt högre kostnader än ordinarie bemanning. Förvaltningens bedömning är att denna utveckling hade kunnat begränsas om tidigare identifierade personalbehov kunnat tillgodoses i ett tidigare skede. Ytterligare personalminskningar bedöms inte vara möjliga. Tvärtom är den nuvarande bemanningen inom flera verksamheter dimensionerad utifrån ekonomiska förutsättningar snarare än verksamhetens faktiska behov. Strategiska investeringar i egen personal bedöms vara en förutsättning för att minska konsultberoendet, möjliggöra hemtagning av placerade barn och unga, utveckla arbetssätt inom exempelvis ekonomiskt bistånd, arbeta förebyggande samt säkerställa kvalitet, rättssäkerhet och patientsäkerhet. Pågående åtgärder för kostnadskontroll Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att begränsa kostnadsutvecklingen genom att: • Fortlöpande arbeta med att försöka hitta billigare och ändamålsenliga placeringslösningar • Minska beroendet av konsulter genom rekrytering av egen personal, • Förankra samtliga större inköp hos ansvarig chef • Se över lagerhållning och inköpsrutiner • Minska övertidsuttaget där verksamheten medger detta • Noggrant pröva återbesättning av vakanta tjänster • Iaktta återhållsamhet med utbildningar, konferenser och andra ej verksamhetskritiska kostnader. Här möjliggör statsbidragen en del utbildningar och föreläsningar • Följa upp budget och kostnadsutveckling löpande • Utveckla arbetssätt i den mån som är möjligt med nuvarande bemanning som på sikt kan minska behovet av externa insatser och eventuella placeringar. 26 3 Konkreta besparingsåtgärder Under 2026 har vakanta tjänster hållits på för att på så vis hämta hem ekonomin något: Enhetschef förebyggandeenheten- 107tkr Socialt ansvarig samordnare – 386tkr Enhetschef Österbo – 123tkr Besparingen genom att inte tillsätta dessa funktioner omedelbart är medräknad i den prognos nämnden redovisat på årsbasis per maj månad. Det nämnden nu ytterligare kan göra är att vakanshålla en behandlartjänst med en besparing om ca 170 tkr. Nämnden kommer inte heller i år att utöka bemanningen på Österbo utefter den framtagna handlingsplanen. Dialogen kommer fortsätta gällande vilken bemanning som behövs för att säkerställa en god vård och omsorg. Således kan prognosen förbättras med 900tkr genom att denna åtgärd inte genomförs. Samlad bedömning Socialnämndens samlade bedömning är att de redovisade åtgärderna endast ger en marginell effekt i förhållande till det prognostiserade underskottet. Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt med god ekonomisk hushållning och löpande identifiera möjliga effektiviseringar, men bedömer att ytterligare besparingar inte kan genomföras utan betydande konsekvenser för verksamhetens kvalitet, rättssäkerhet, patientsäkerhet, arbetsmiljö och kommunens möjlighet att fullgöra sitt lagstadgade uppdrag. Flera av verksamhetens största kostnadsposter är behovsstyrda och påverkas av faktorer som socialnämnden inte ensam kan styra över, exempelvis behovet av placeringar inom barn och unga, utvecklingen av ekonomiskt bistånd samt inflyttning av personer med behov av stöd och insatser. Samtidigt bedömer nämnden att strategiska investeringar i förvaltningen är en förutsättning för att på sikt minska vissa konstandsposter som externa placeringar. En trygg och rättssäker hemgång för placerade barn och unga förutsätter att kommunen har tillräckliga resurser för kvalificerade öppenvårdsinsatser. Otillräckliga resurser riskerar annars att leda till återplaceringar och därmed ökade kostnader och inte minst lidande för de drabbade barnen. En långsiktigt hållbar ekonomi förutsätter att verksamhetens budgetramar anpassas till socialnämndens uppdrag, de lagstadgade krav som följer av lagstiftningen samt de behov som finns i kommunen. Om de ekonomiska ramarna även fortsättningsvis inte motsvarar uppdragets omfattning behöver kommunfullmäktige ta ställning till antingen utökade ekonomiska ramar eller förändrade politiska prioriteringar. Om kommunfullmäktige bedömer att ytterligare besparingar skall genomföras behöver det tydliggöras vilka verksamheter eller ambitionsnivåer som ska minska. Nämnden har inte identifierat några ytterligare effektiviseringar som kan genomföras utan betydande konsekvenser och kan inte på egen hand välja bort lagstadgade uppgifter eller fatta beslut om förändringar av verksamhetens omfattning. Om tilldelad ekonomisk ram inte är tillräcklig för att fullgöra uppdraget inom nuvarande ambitionsnivå och utefter det behov som finns är det en politisk fråga att prioritera och ange vilken riktning kommunen ska 27 4 ha. Förvaltningens uppdrag är att verkställa de beslut som fattas och säkerställa att verksamheten bedrivs inom beslutade ramar och enligt gällande lagstiftning. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse 2026-08-06 KF beslut 2026-06-24 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar, att ställa sig bakom redovisad åtgärdsplan. Jessica Nordenvall Förvaltningschef Perstorps kommun 28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-16 Kommunstyrelsen

§ 114 Förslag på besparingsåtgärder 2026

beslutstyp: avslagdiarienr: perstorp:-:2026:267, perstorp:-:2026:126, perstorp:-:2026:16
§ 114 Förslag på besparingsåtgärder 2026 2026/267 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026, § 47 att uppdra åt kommundirektör att senast i september inkomma med förslag på besparingsåtgärder som ger effekt på 2026. Kommundirektör har tillsammans med förvaltningschefer tagit fram följande förslag på ytterligare besparingar. Kommunstyrelsen, 3 535 000 kronor Kommunledningsförvaltningen: Kommunledningen har ett flertal mindre poster som kan bidra till ytterligare besparing. Återhållsamhet kring resekostnader, hotell, representation samt kurser bedöms utgöra en besparing om 60 000 kronor. Budgetpost avseende dataprogram om 100 000 kronor är ytterligare en föreslagen besparingsåtgärd, då kostnaden baseras på antal ärenden som systemet ska hantera och hittills i år har ingen kostnad uppstått då inga ärenden förekommit. Arbetsmarknadsenheten har möjlighet till en besparing på 100 000 kronor till följd av att enhetschef avslutar sin tjänst under september månad och att tillförordnad enhetschef på grund av delad tjänst, inte uppnår en tjänstgöringsgrad om 100 procent likt nuvarande enhetschef. Att minska antalet föreläsare och event utgör en möjlig besparing på 35 000 kronor avseende verksamheten för näringsliv. Det kommer vara negativt för företagsklimatet att dra ned på verksamheten, men det borde inte få alltför stor inverkan om det endast sker under en begränsad tid. En besparing på konsulttjänster om 150 000 kronor är också möjlig då kommunen inte kommer delta i Forza samarbetet under 2026. En delvis vakant tjänst in HR ses som en möjlig besparing även under 2026 och den huvudsakliga delen är reda upptagen i tidigare prognoser. Till följd av att personal från projektet Digga Perstorps personal valt att avslutade sina tjänster blir en ytterligare besparing möjlig om 70 000 kr då de avslutade sina tjänster en månad tidigare än först prognostiserat. Kanslienheten bedöms kunna uppnå en besparing om 20 000 kronor till följd av att personal inom enheten kommer verka som interna utbildare inom Digga projektet och där av ersätts av extern finansiering. Utdragsbestyrkande 6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott Teknik- och serviceförvaltningen: Teknik- och serviceförvaltningen bedömer, i samband med uppdraget att inkomma med förslag till besparingar, att förvaltningen kommer att redovisa ett prognostiserat överskott om cirka 3 miljoner kronor. Överskottet möjliggörs främst genom vakanta tjänster. Flera år av besparingskrav har medfört att vissa tjänster redan vid ingången av 2026 varit vakanta och inte återbesatts. De fortsatta och utökade besparingsbehoven under året har dessutom inneburit att ytterligare uppkomna vakanser inte har återbesatts. Mot bakgrund av kommunens ansträngda ekonomiska situation och de kommunicerade behoven av återhållsamhet har teknik- och serviceförvaltningen redan från ingången av 2026 arbetat utifrån ett internt återhållsamhetsmål om ca 2 procent. De tillkommande vakanta tjänsterna har varit en del av förvaltningens arbete med att uppnå detta återhållsamhetsmål. Per augusti är bedömningen att förvaltningen, genom dessa åtgärder och fortsatt återhållsamhet, kan uppnå ett överskott om cirka 3 miljoner kronor. Byggnadsnämnden, 700 000 kronor Plan- och byggförvaltningen har via vakant förvaltningschefstjänst samt vakant planarkitektstjänst en besparing om 700 000 kronor. På kort sikt bidrar vakanshållningen till en förbättrad ekonomisk prognos. Samtidigt finns risker kopplade till minskade personella resurser, bland annat i form av ökad arbetsbelastning för övriga medarbetare, längre handläggningstider samt risk för förskjutningar i pågående utvecklings- och planeringsarbete. Barn- och utbildningsnämnden, 170 000 kronor Barn- och utbildningsnämnden lämnar förslag på besparingsåtgärd om 170 000 kr till följd av vakant tjänst, rektor CT 4–6. Denna kostnad har inte tidigare justerats för i prognos och bedöms där av att ha en positiv påverkan för barn- och utbildningsnämndens resultat 2026. Kultur- och fritidsnämnden, 160 000 kronor En besparing är möjlig för kultur- och fritidsnämnden samt biblioteket. Ersättning för lönekostnader kopplade till den förtidsröstning som hanteras på biblioteket uppgår till cirka 160 000 kronor. Socialnämnden, 1 100 000 kronor Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv Utdragsbestyrkande 7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av en behandlartjänst samt att avstå från planerad bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1 100 000 kronor. Totalt föreslagna besparingsåtgärder samtliga nämnder: 5 665 000 kronor. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse (2026-09-02) Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – BUN Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – KFN Beslut BUN 2026-08-25 Ekonomisk redogörelse för budget i balans Ekonomisk redogörelse för budget i balans - BUN Ekonomisk redogörelse för budget i balans, socialnämnden Redovisning av åtgärder för en budget i balans 2026 - Socialnämnden Yrkande: Charlotta Wendt (VIP) yrkar att socialnämndens åtgärdsplan är otillräcklig med hänsyn till nämndens underskott. Beslutsgång: Ordföranden ställer Charlotta Wendts yrkande mot avslag och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla det. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att socialnämndens åtgärdsplan är otillräcklig med hänsyn till nämndens underskott, att uppdra åt respektive nämnd att genomföra föreslagna besparingsåtgärder, samt att notera redovisningen av barn-och utbildningsnämndens samt socialnämndens redogörelser för budget i balans Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 8 Sida Tjänsteskrivelse 2026-09-02 Dnr 2026/267 Dnr 2012 KS Karoline Karlsson, Ekonomichef karoline.karlsson@perstorp.se, 0435-394 29 Kommunfullmäktige Förslag på besparingsåtgärder 2026 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026, § 47 att uppdra åt kommundirektör att senast i september inkomma med förslag på besparingsåtgärder som ger effekt på 2026. Kommundirektör har tillsammans med förvaltningschefer tagit fram följande förslag på ytterligare besparingar. Kommunstyrelsen, 3 535 000 kronor Kommunledningsförvaltningen: Kommunledningen har ett flertal mindre poster som kan bidra till ytterligare besparing. Återhållsamhet kring resekostnader, hotell, representation samt kurser bedöms utgöra en besparing om 60 000 kronor. Budgetpost avseende dataprogram om 100 000 kronor är ytterligare en föreslagen besparingsåtgärd, då kostnaden baseras på antal ärenden som systemet ska hantera och hittills i år har ingen kostnad uppstått då inga ärenden förekommit. Arbetsmarknadsenheten har möjlighet till en besparing på 100 000 kronor till följd av att enhetschef avslutar sin tjänst under september månad och att tillförordnad enhetschef på grund av delad tjänst, inte uppnår en tjänstgöringsgrad om 100 procent likt nuvarande enhetschef. Att minska antalet föreläsare och event utgör en möjlig besparing på 35 000 kronor avseende verksamheten för näringsliv. Det kommer vara negativt för företagsklimatet att dra ned på verksamheten, men det borde inte få alltför stor inverkan om det endast sker under en begränsad tid. En besparing på konsulttjänster om 150 000 kronor är också möjlig då kommunen inte kommer delta i Forza samarbetet under 2026. E-post Organisationsnr PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0 Perstorp 9 2 En delvis vakant tjänst in HR ses som en möjlig besparing även under 2026 och den huvudsakliga delen är reda upptagen i tidigare prognoser. Till följd av att personal från projektet Digga Perstorps personal valt att avslutade sina tjänster blir en ytterligare besparing möjlig om 70 000 kr då de avslutade sina tjänster en månad tidigare än först prognostiserat. Kanslienheten bedöms kunna uppnå en besparing om 20 000 kronor till följd av att personal inom enheten kommer verka som interna utbildare inom Digga projektet och där av ersätts av extern finansiering. Teknik- och serviceförvaltningen: Teknik- och serviceförvaltningen bedömer, i samband med uppdraget att inkomma med förslag till besparingar, att förvaltningen kommer att redovisa ett prognostiserat överskott om cirka 3 miljoner kronor. Överskottet möjliggörs främst genom vakanta tjänster. Flera år av besparingskrav har medfört att vissa tjänster redan vid ingången av 2026 varit vakanta och inte återbesatts. De fortsatta och utökade besparingsbehoven under året har dessutom inneburit att ytterligare uppkomna vakanser inte har återbesatts. Mot bakgrund av kommunens ansträngda ekonomiska situation och de kommunicerade behoven av återhållsamhet har teknik- och serviceförvaltningen redan från ingången av 2026 arbetat utifrån ett internt återhållsamhetsmål om ca 2 procent. De tillkommande vakanta tjänsterna har varit en del av förvaltningens arbete med att uppnå detta återhållsamhetsmål. Per augusti är bedömningen att förvaltningen, genom dessa åtgärder och fortsatt återhållsamhet, kan uppnå ett överskott om cirka 3 miljoner kronor. Byggnadsnämnden, 700 000 kronor Plan- och byggförvaltningen har via vakant förvaltningschefstjänst samt vakant planarkitektstjänst en besparing om 700 000 kronor. På kort sikt bidrar vakanshållningen till en förbättrad ekonomisk prognos. Samtidigt finns risker kopplade till minskade personella resurser, bland annat i form av ökad arbetsbelastning för övriga medarbetare, längre handläggningstider samt risk för förskjutningar i pågående utvecklings- och planeringsarbete. Barn- och utbildningsnämnden, 170 000 kronor Barn- och utbildningsnämnden lämnar förslag på besparingsåtgärd om 170 000 kr till följd av vakant tjänst, rektor CT 4–6. Denna kostnad har inte tidigare justerats för i prognos och bedöms där av att ha en positiv påverkan för barn- och utbildningsnämndens resultat 2026. Kultur- och fritidsnämnden, 160 000 kronor En besparing är möjlig för kultur- och fritidsnämnden samt biblioteket. Ersättning för lönekostnader kopplade till den förtidsröstning som hanteras på biblioteket uppgår till cirka 160 000 kronor. 10 3 Socialnämnden, 1 100 000 kronor Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av en behandlartjänst samt att avstå från planerad bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1 100 000 kronor. Totalt föreslagna besparingsåtgärder samtliga nämnder: 5 665 000 kronor. Handlingar i ärendet • Tjänsteskrivelse (denna) • Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – BUN • Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – KFN • Beslut BUN 2026-08-25 Ekonomisk redogörelse för budget i balans • Ekonomisk redogörelse för budget i balans - BUN • Ekonomisk redogörelse för budget i balans, socialnämnden • Redovisning av åtgärder för en budget i balans 2026 - Socialnämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att uppdra åt respektive nämnd att genomföra föreslagna besparingsåtgärder, samt att notera redovisningen av barn-och utbildningsnämndens samt socialnämndens redogörelser för budget i balans. Marie Appelqvist Karoline Karlsson Kommundirektör Ekonomichef Perstorps kommun Perstorps kommun Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Räddningsnämnden Förvaltningschefer Controllers 11 4 12 Sida Tjänsteskrivelse 2026-09-03 Dnr 2026/126 Dnr 2012 BUN Emelie Lennung, Controller emelie.lennung@perstorp.se, 0435-39241 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning besparingsåtgärder 2026 Sammanfattning Förvaltningen bedömer, utifrån nu kända förutsättningar inför delårsbokslutet per augusti (T2), att vakanshållningen av rektorstjänsten på Centralskolan kommer att medföra lägre personalkostnader under 2026. Verksamheten bedöms kunna upprätthålla erforderlig ledning genom att förvaltningschefen tillfälligt fullgör rektorsuppdraget under pågående rekryteringsprocess, vilket förväntas medföra en positiv budgetavvikelse om 170 000 kronor under 2026. Ärendet Rektorstjänsten på Centralskolan är för närvarande vakant och en rekryteringsprocess pågår. Utifrån de uppgifter som är kända inför upprättandet av delårsbokslutet per augusti (T2) bedöms vakanshållningen av tjänsten medföra en besparing under 2026. För att säkerställa verksamhetens ledning och kontinuitet har förvaltningschefen tillträtt som tillförordnad rektor under rekryteringsperioden. Därigenom kan verksamheten upprätthållas utan att kostnaden för en ordinarie rektorstjänst belastar verksamheten under hela perioden. Förvaltningens bedömning, baserad på nu kända förutsättningar, är därför att vakanshållningen av rektorstjänsten på Centralskolan kommer att generera en besparing om cirka 170 000 kronor under 2026. Om inga väsentliga förändringar sker under återstående del av året förväntas detta medföra en positiv budgetavvikelse för barn- och utbildningsnämnden motsvarande 170 000 kronor under 2026. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse, denna handling Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar, att notera informationen. E-post Organisationsnr PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0 Perstorp 13 2 Hans Dahlqvist Emelie Lennung Förvaltningschef Controller Perstorps kommun Perstorps kommun Beslutet skickas till: Ekonomichef 14 Sida Tjänsteskrivelse 2026-09-03 Dnr 2026/16 Dnr 2012 KN Emelie Lennung, Controller emelie.lennung@perstorp.se, 0435-39241 Kultur- och fritidsnämnden Uppföljning besparingsåtgärder 2026 Sammanfattning Förvaltningen bedömer, utifrån nu kända förutsättningar inför delårsbokslutet per augusti (T2), att anslaget om 160 000 kronor för valhantering på biblioteket inte kommer att behöva nyttjas. Verksamheten bedöms kunna hantera kostnaderna inom befintlig budgetram till följd av riktade statsbidrag för litteraturinköp, vilket förväntas medföra en positiv budgetavvikelse om 160 000 kronor under 2026. Ärendet I den kommunövergripande budgeten för 2026 har kultur- och fritidsnämnden tilldelats ett anslag om 160 000 kronor för att finansiera de merkostnader som bedömts uppstå i samband med valhantering på biblioteket. Utifrån de uppgifter som är kända inför upprättandet av delårsbokslutet per augusti (T2) bedöms anslaget inte behöva tas i anspråk. Biblioteket har under året erhållit riktade statsbidrag för inköp av litteratur, vilket har minskat belastningen på verksamhetens ordinarie budget för medieförsörjning. Därigenom har ekonomiskt utrymme skapats inom befintlig ram för att hantera de merkostnader som uppstår i samband med valet. Förvaltningens bedömning, baserad på nu kända förutsättningar, är därför att biblioteket kan genomföra de insatser som krävs med anledning av valet utan att det särskilda anslaget om 160 000 kronor behöver nyttjas. Om inga väsentliga förändringar sker under återstående del av året förväntas detta medföra en positiv budgetavvikelse för kultur- och fritidsnämnden motsvarande 160 000 kronor under 2026. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse, denna handling Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar, att notera informationen. E-post Organisationsnr PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0 Perstorp 15 2 Hans Dahlqvist Emelie Lennung Förvaltningschef Controller Perstorps kommun Perstorps kommun Beslutet skickas till: Ekonomichef 16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-08-25 Barn- och utbildningsnämnden

§ 116 Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s

beslutstyp: godkännandediarienr: perstorp:-:2026:274
§ 116 Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s konkursbo samt begäran om kommunal borgen 2026/274 Sammanfattning Perstorps Bostäder AB har under en längre tid analyserat bostadsmarknaden i Perstorps kommun och bedömt behovet av att säkra långsiktigt hållbara och professionellt förvaltade bostäder i kommunen. Som en del av detta arbete har en politisk arbetsgrupp, bestående av såväl majoritet som opposition, följt utvecklingen på den lokala bostadsmarknaden och diskuterat möjliga lösningar för att säkerställa stabila boendeförhållanden för kommunens invånare. Kupolen Fastigheter AB försattes under 2026 i konkurs. Konkursboet omfattar ett betydande bostadsbestånd i Perstorp. Efter en försäljningsprocess har Perstorps Bostäder AB erbjudits att förvärva fastighetsbeståndet, 10 fastigheter, om 88 mnkr. Genom förvärvet säkerställs att fastigheterna fortsättningsvis förvaltas av en långsiktig och lokalt förankrad ägare med samhällsansvar. Förvärvet bidrar till ökad stabilitet på bostadsmarknaden, trygghet för hyresgästerna samt möjligheter att genomföra nödvändiga investeringar i fastigheterna. För att finansiera förvärvet avser Perstorps Bostäder AB att uppta lån motsvarande köpeskillingen. Bolagets styrelse har därför beslutat att hos Perstorps kommun ansöka om kommunal borgen om 88 mnkr. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse 2026-09-08 Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tillstyrka Perstorps Bostäder AB:s förvärv av fastighetsbeståndet från Kupolen Fastigheter AB:s konkursbo till en köpeskilling om 88 mnkr samt att bevilja kommunal borgen såsom för egen skuld för Perstorps Bostäder AB:s upptagande av lån om 88 mnkr för finansiering av förvärvet. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bjuda in representant för vänsterpartiet till föredragningen i kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 31 Sida Tjänsteskrivelse 2026-09-09 Dnr 2026/274 Dnr 2012 KS Henry Roos, VD Henry.roos@perstorp.se Kommunfullmäktige Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s konkursbo samt begäran om kommunal borgen Sammanfattning Perstorps Bostäder AB har under en längre tid analyserat bostadsmarknaden i Perstorps kommun och bedömt behovet av att säkra långsiktigt hållbara och professionellt förvaltade bostäder i kommunen. Som en del av detta arbete har en politisk arbetsgrupp, bestående av såväl majoritet som opposition, följt utvecklingen på den lokala bostadsmarknaden och diskuterat möjliga lösningar för att säkerställa stabila boendeförhållanden för kommunens invånare. Kupolen Fastigheter AB försattes under 2026 i konkurs. Konkursboet omfattar ett betydande bostadsbestånd i Perstorp. Efter en försäljningsprocess har Perstorps Bostäder AB erbjudits att förvärva fastighetsbeståndet, 10 fastigheter, om 88 mnkr. Genom förvärvet säkerställs att fastigheterna fortsättningsvis förvaltas av en långsiktig och lokalt förankrad ägare med samhällsansvar. Förvärvet bidrar till ökad stabilitet på bostadsmarknaden, trygghet för hyresgästerna samt möjligheter att genomföra nödvändiga investeringar i fastigheterna. För att finansiera förvärvet avser Perstorps Bostäder AB att uppta lån motsvarande köpeskillingen. Bolagets styrelse har därför beslutat att hos Perstorps kommun ansöka om kommunal borgen om 88 mnkr. Ärendet Perstorps Bostäder AB har träffat överenskommelse om att förvärva fastighetsbeståndet i Kupolen Fastigheter AB:s konkursbo. Förvärvet omfattar nio bostadsfastigheter och en fastighet med garage inom Perstorps kommun och innebär att cirka 430 lägenheter övergår till Perstorps Bostäder AB:s ägo och förvaltning från tillträdesdagen. Bakgrund Under en längre tid har det funnits stora utmaningar kopplade till förvaltningen av delar av det aktuella fastighetsbeståndet. Samtidigt utgör fastigheterna en viktig del av kommunens bostadsförsörjning. Mot denna bakgrund har Perstorps Bostäder AB, tillsammans med en politisk arbetsgrupp, följt utvecklingen kring fastighetsbeståndet. Arbetet har präglats av en bred samsyn om vikten av att säkerställa en långsiktig ägare med förmåga att utveckla och förvalta fastigheterna. E-post Organisationsnr PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0 Perstorp 32 2 Genom förvärvet ges Perstorps Bostäder AB möjlighet att: • säkerställa långsiktig förvaltning av bostäder inom kommunen, • skapa trygghet och stabilitet för berörda hyresgäster, • genomföra nödvändiga underhålls- och utvecklingsåtgärder, • stärka bolagets roll som kommunens allmännyttiga bostadsföretag, • bidra till kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. • få bättre kontroll av den ”sociala dumpningen” som pågått. Finansiering Köpeskillingen för fastighetsbeståndet uppgår till: Köpeskilling: 88 000 000 kronor Förvärvet avses finansieras genom extern upplåning. Perstorps Bostäder AB:s styrelse har därför beslutat att ansöka om kommunal borgen för lån om 88 mnkr, såsom för egen skuld. Den kommunala borgen höjs därmed från 234 mnkr till 322 mnkr. Bolaget bedömer att förvärvet är förenligt med dess uppdrag som allmännyttigt bostadsbolag och att affären stärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning i Perstorps kommun. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att tillstyrka Perstorps Bostäder AB:s förvärv av fastighetsbeståndet från Kupolen Fastigheter AB:s konkursbo till en köpeskilling om 88 mnkr samt att bevilja kommunal borgen såsom för egen skuld för Perstorps Bostäder AB:s upptagande av lån om 88 mnkr för finansiering av förvärvet. att höja den kommunala borgen, såsom för egen skuld från 234 mnkr till 322 mnkr. Marie Appelqvist Henry Roos Kommundirektör VD Perstorps kommun Perstorps Bostäder AB Beslutet skickas till: Perstorps Bostäder AB 33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-16 Kommunstyrelsen

§ 119 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

diarienr: perstorp:-:2026:13, perstorp:KS:2022:215
§ 119 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning 2026/13 Sammanfattning Som följd av KPMG:s revision av kommunens långsiktiga ekonomistyrning som genomfördes 2025 beslutades att riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska fastställas. Riktlinjerna ska ha ett långsiktigt, strategiskt perspektiv och tydliggöra kommunens tolkning av god ekonomisk hushållning baserat på de egna förutsättningarna. Riktlinjerna ska beslutas av fullmäktige. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse 2026-08-28 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer Resultatutjämningsreserv (RUR) Yrkande: Charlotta Wendt (VIP) yrkar ”att vi håller 4 års rullandeperioder för att förhindra att problem skjuts på framtiden att hantera”. Beslutsgång: Ordföranden ställer Charlotta Wendts yrkande mot avslag och finner att arbetsutskottet beslutar att avslå det. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta riktlinje för God ekonomisk hushållning, att upphäva tidigare beslutad riktlinje 2022/215 §103 avseende resultatutjämningsreserv samt, att notera att en översyn av det finansiella målområdet Hållbar ekonomisk utveckling genomförs i samband med måljusteringar efter val, så att målområdet är i överrensstämmelse med föreliggande riktlinjer Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Reservation: Charlotta Wendt (VIP) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Utdragsbestyrkande 35 Sida Tjänsteskrivelse 2026-08-28 Dnr 2026/13 Dnr 2012 KS Karoline Karlsson, Ekonomichef karoline.karlsson@perstorp.se, 0435-394 29 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Sammanfattning Som följd av KPMG:s revision av kommunens långsiktiga ekonomistyrning som genomfördes 2025 beslutades att riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska fastställas. Riktlinjerna ska ha ett långsiktigt, strategiskt perspektiv och tydliggöra kommunens tolkning av god ekonomisk hushållning baserat på de egna förutsättningarna. Riktlinjerna ska beslutas av fullmäktige. Ärendet Enligt kommunallagen ska alla kommuner i Sverige bedriva sin verksamhet med god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna ska beslutas av fullmäktige och ska utgå från såväl ett verksamhetsperspektiv, som ett finansiellt perspektiv. Riktlinjerna ska ha ett långsiktigt, strategiskt perspektiv och tydliggöra kommunens tolkning av god ekonomisk hushållning baserat på de egna förutsättningarna. Kommunen har tidigare inte haft separata, fastställda riktlinjer för god ekonomisk hushållning. År 2025 genomfördes av KPMG en revision av kommunens långsiktiga ekonomistyrning. I kommunens yttrande 2025/111 §97 beslutades att en sådan riktlinje avseende god ekonomisk hushållning ska tas fram. Därtill har kommunallagen ändrats när det gäller hur kommuner och regioner får hantera sina ekonomiska reserver. Den tidigare så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), som har använts för att jämna ut ekonomin över konjunkturcykler, får inte längre tillämpas. I stället införs en ny reserv, resultatreserven (RER), som syftar till att ge kommuner större flexibilitet i hur sparade medel används. Dessa förändringar utgör ytterligare skäl att ta fram riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Perstorps kommun har under 2023 samt 2024 aktualiserat tillämpning av resultatutjämningsreserv (RUR) i samband med årsbokslut, vilket resulterat i att resultatutjämningsreserven är uttömd. Aktuell riktlinje för resultatutjämningsreserv avseende Perstorps kommun kommer till följd av ovanstående bli inaktuell och behöva upphävas. Föreliggande förslag till riktlinjer tar därav främst hänsyn till användning av resultatreserv (RER), trots att övergångsbestämmelser för RUR fortfarande är aktuella. Inför framtagande av förslag har en omvärldsbevakning av andra kommuners riktlinjer för god ekonomisk hushållning genomförts. Det framtagna förslaget innehåller, i likhet med andra kommuners varianter, finansiella målsättningar. Det finns ingen given utformning eller absolut nivå som de finansiella målen ska förhålla sig till. Målen är en E-post Organisationsnr PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0 Perstorp 36 2 politisk bedömning som baseras på den egna kommunens förutsättningar, historiska resultat samt prognoser. Varje finansiellt mål som tar utrymme från driftsbudgeten för med sig en alternativkostnad i form av utebliven verksamhet. Att väga nyttan av de finansiella målen mot medel till verksamheten är en politisk uppgift. Detta behöver Perstorps kommun, likt samtliga svenska kommuner förhålla sig till. De föreslagna finansiella målen ska därmed fungera vägledande och tas i beaktning under varje års budgetframställning. Kommunen har för närvarande beslut om finansiella mål inom det kommunövergripande målområdet Hållbar ekonomisk utveckling. Det är önskvärt att dessa ses över så att de går i linje i med de långsiktiga finansiella mål som föreslås i dessa riktlinjer. Emellertid befinner sig kommunen i slutet av en mandatperiod och står inför att uppdatera politiska mål efter genomfört val 2026. Därmed bedöms det inte värdefullt att i nuläget riva upp liggande beslut om målområdet Hållbar ekonomisk utveckling. I stället föreslås justering av detta målområde, så att det går i linje med föreliggande riktlinjer, ske i samband med övriga eventuella måljusteringar efter val. Då god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv, har även fyra vägledande principer för en god ekonomisk hushållning i Perstorp tagits fram. Dessa är inte lika snäva som de finansiella målsättningarna utan berör snarare kommunens principiella hållning i ekonomiska frågor. Ärendet har tidigare behandlats av kommunstyrelsen 2026-02-18, men togs inte upp på kommunfullmäktige då ny information behövde beaktas. Handlingar i ärendet Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer Resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, att anta riktlinje för God ekonomisk hushållning, att upphäva tidigare beslutad riktlinje 2022/215 §103 avseende resultatutjämningsreserv samt, att notera att en översyn av det finansiella målområdet Hållbar ekonomisk utveckling genomförs i samband med måljusteringar efter val, så att målområdet är i överrensstämmelse med föreliggande riktlinjer Marie Appelqvist Karoline Karlsson Kommundirektör Ekonomichef Perstorps kommun Perstorps kommun Beslutet skickas till: 37 3 Kommundirektör Ekonomichef 38 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och användning av RER Perstorps kommun PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Antaget av: Kommunfullmäktige Antaget datum: xxxx-xx-xx Senast reviderat: Dokumentet gäller för: Samtliga nämnder och förvaltningar Diarienummer: 39 God ekonomisk hushållning för Perstorps kommun Enligt kommunallagen ska alla kommuner i Sverige bedriva sin verksamhet med god ekonomisk hushållning. Riktlinjer samt mål för god ekonomisk hushållning ska beslutas av fullmäktige och ska utgå från såväl ett verksamhetsperspektiv, som ett finansiellt perspektiv. Lagrum och bakgrund Enligt kommunallagen (2017:725) ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, det s.k. balanskravet. Undantag får göras i den utsträckning som medel från en resultatreserv eller resultatutjämningsreserv tas i anspråk eller om det finns synnerliga skäl. Detta skall göras med restriktivitet och med utgångspunkt i att det ska vara justerat inom 3 år. Annars krävs ytterligare synnerliga skäl för att förlänga justeringstiden. I de fall balanskravsresultatet är negativt ska det regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur reglering ska ske om inte fullmäktige beslutar att reglering inte ska göras med hänvisning till synnerliga skäl. Om vissa angivna förutsättningar är uppfyllda får kommuner i balanskravsutredningen reservera och disponera medel till/från en resultatreserv (RER). Om RER ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även om fatta hanteringen av en sådan reserv. Om det finns en kvarvarande resultatutjämningsreserv (RUR) får denna tas i anspråk enligt det tidigare regelverket, det vill säga för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om så är fallet ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta riktlinjer för hantering av RUR. Vidare ska verksamheten bedrivas så att varje skattekrona gör största möjliga nytta och verksamheten ska inte ge vinst eller avkastning. Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av om riktlinjerna för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och följts. Det är även obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning som innehåller resultat efter balanskravsjusteringar samt ett balanskravsresultat. I denna utredning inkluderas även förändringar av resultatreserv i de fall disponering eller reservering gjorts samt resultatutjämningsreserven i de fall disponering gjorts. RER och RUR är inte en del av kommunens externredovisning och finns därigenom inte med i resultaträkningen, utan hanteras i den till bokföringen sidoordnade balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RER och RUR endast som poster i Eget kapital. 1 40 Reservering och användning av medel i reserver Enligt kommunallagen (2017:725) får kommuner förutsatt att vissa givna förutsättningar är uppfyllda använda en resultatreserv (RER), till exempel vid oväntade kostnadsökningar, så länge det bidrar till en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa ansvarsfull användning måste varje kommun eller region ta fram riktlinjer för hur RER ska hanteras. Det är bara tillåtet att sätta av upp till 5 % av skatteintäkter och statsbidrag per år. Beslut om reservering sker i samband med fullmäktiges fastställande av årsredovisningen. I Perstorps kommun kan resultatreserven (RER) användas för att hantera ekonomiska svängningar, till exempel vid lågkonjunktur. Beslut om att ta medel i anspråk från RER fattas i samband med att kommunfullmäktige beslutar om budgeten, men kan justeras vid behov i årsredovisningen. Det går inte att använda mer än det som redan har reserverats, och detta fastställs i budgetbeslutet för kommande år. Kommunfullmäktige har det formella ansvaret för att besluta om hur resultatreserven (RER) ska disponeras. Beslut om användning ska alltid utgå från kommunens finansiella mål och flerårsplan, och ska syfta till att säkerställa god ekonomisk hushållning. Varje beslut måste motiveras utifrån de rådande förutsättningarna vid tillfället för beslutet. Exempel på användning kan innefatta kostnader för nödvändiga omstruktureringar av verksamheten för att på lång sikt uppnå en god ekonomisk hushållning. Det kan även inkludera oväntade utgiftsökningar till följd av omvärldsförändringar, såsom ökade pensionskostnader eller inkomstbortfall när skatteunderlaget minskar under ett enskilt år. Det är viktigt att betona att resultatreserven inte bör användas för att täcka långsiktiga kostnadsökningar, för att möta ökade ambitioner eller kompensera för ineffektiv verksamhetsdrift. Om medel från resultatreserven har använts ska det framgå i förvaltningsberättelsen till vad och varför medlen har använts. Användning av oanvända medel i övrigt Överskott i årets resultat kan användas för omfördelning mellan verksamheter, finansiering av investeringar eller för att stärka resultatreserven. Beslut om disponering av överskott fattas av kommunfullmäktige utifrån rådande ekonomiska förutsättningar och behov. 2 41 Vägledande principer Då god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv, har fyra vägledande principer för en god ekonomisk hushållning i Perstorp tagits fram. Generationsperspektivet Varje generation ska själv bära sina egna kostnader. Detta är ett grundläggande ställningstagande som syftar till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Inte heller ska den nuvarande generationen behöva betala för framtida förbrukning. Detta kräver såväl långsiktig planering som kontinuerlig uppföljning. Faktorer som kan påverka generationsperspektivet är exempelvis att löpande finansiera verksamheten med lån, som senare generationer behöver betala. Eller att nuvarande generation får betala för sådant som ligger alltför långt in i framtiden. Hänsyn bör dock tas till de demografiska förändringar som sker i Sverige. De innebär att bland annat att skatteintäkterna från den arbetsföra befolkningen varierar när befolkningssammansättningen förändras. Detta ställer krav på kommuner att ta höjd för att intäkterna ska räcka över tid och att effektiviseringar genomförs när så att nödvändigt för att nå en ekonomisk balans. Verksamhetsfokus Syftet med den kommunala verksamheten är inte att generera ett överskott för att bygga upp ett eget kapital. Den ekonomiska styrningen bör därmed vara välplanerad och långsiktig. På så vis kan kommunen över tid säkra sitt ansvar för att tillhandahålla verksamheter som exempelvis skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunens tjänster ska finansieras via skatter och bidrag, och verksamheten skall vara så ändamålsenlig som möjligt. Den långsiktiga ekonomistyrningen bör således vara utformad som sådan att den klarar av att bedriva dessa verksamheter även i händelse av minskade intäkter och med mindre budget. Ekonomistyrningen bör även säkerställa att anpassningar som är av långsiktig karaktär inte otillbörligt drabbar ett enskilt budgetår. Årsvisa avstämningar, utvärderingar och balanser är viktiga redskap för att åstadkomma långsiktighet. Verksamheterna bör också ges möjlighet att arbeta och planera långsiktigt. Många processer som berör invånarna sträcker sig över en längre tid och verksamheterna behöver således ges möjlighet att verka med längre tidshorisonter. Samtidigt måste utformningen av verksamheten och de ekonomiska ramarna vara möjliga att justera i händelse av förändrade verksamhetsmässiga, demografiska, behovsmässiga eller ekonomiska förutsättningar. Transparens och medborgarperspektiv Till skillnad från ett privat företag som driver verksamhet i syfte att gå med vinst, går den kommunala verksamheten ut på att få ut så ändamålsenlig verksamhet som 3 42 möjligt med största möjliga nytta för invånarna. Det är främst med kommunal skatt och andra offentliga medel som den kommunala verksamheten bedrivs. Det är således av stor vikt att användningen av skattemedel gör så stor nytta som möjligt och alltid utgår från ett medborgarperspektiv. Det är viktigt att budgetprocessen är transparent då kommunen styrs genom politiska församlingar på demokratisk grund. Budgettransparens är en viktig del av det ansvarsutkrävande som sker framför allt i samband med val. Ändamålsenlighet och kostnadsmedvetenhet Verksamheterna ska bedrivas med fokus på att uppnå mål och leverera kvalitet på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Det innebär att resurserna ska användas effektivt och medvetet, inte enbart för att förbruka tilldelad budget. Att genomföra uppdraget med lägre kostnader än beräknat är ett uttryck för god ekonomisk hushållning, under förutsättning att kvaliteten bibehålls. Detta ställningstagande bygger på ett långsiktigt perspektiv där varje beslut om resursanvändning ska bidra till helheten i kommunkoncernens måluppfyllelse och ekonomiska stabilitet. Effektivitet, ansvarstagande och nyttomaximering utgör centrala principer för såväl kommun som bolag i koncernen. Finansiella mål Inom ramen för riktlinjer för god ekonomisk hushållning fattar fullmäktige även beslut om långsiktiga finansiella mål. Det finns ingen absolut nivå som de finansiella målen ska förhålla sig till utan dessa baseras på en politisk bedömning utifrån kommunens förutsättningar, budget, historiska resultat samt prognoser. Varje finansiellt mål som tar utrymme från driftsbudgeten för med sig en alternativkostnad i form av utebliven verksamhet. Att väga nyttan av de finansiella målen mot medel till verksamheten är en politisk uppgift. Detta behöver Perstorps kommun, likt samtliga svenska kommuner förhålla sig till. De medföljande målen från god ekonomisk hushållning är därmed vägledande och tas i beaktning under varje års budgetframställning. Förutom dessa långsiktiga mål, ska kommunen enligt lag även sätta mål för varje budgetår och de två planår som budgeten omfattar. Detta innebär alltså att de kortsiktiga målen fastställs löpande. Med bakgrund i de grundantaganden som gjorts har kommunen formulerat följande långsiktiga finansiella mål. Resultatet ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning över en rullande åttaårsperiod Resultatet ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning över en längre sikt. Syftet med detta är att främja en god ekonomisk styrning av kommunens verksamheter. Konjunkturer går upp och ned över tid, och det är därför viktigt att kommunen följer upp och justerar med ett långsiktigt perspektiv. Då målet gäller över en längre sikt är det önskvärt att kommunen i bättre 4 43 ekonomiska tider strävar efter att nå ett större överskott, för att ta höjd för perioder med lågkonjunktur. Uppföljning ska ske årligen i årsredovisningen. Med rullande åttaårsperiod avses de senaste åtta avslutade räkenskapsåren, inklusive det år som årsredovisningen gäller. Målet är uppfyllt om det sammanlagda resultatet under perioden uppgår till minst två procent av periodens sammanlagda skatteintäkter och kommunalekonomiska utjämning. Tabellen nedan illustrerar hur beräkningen faller ut i olika kommande årsredovisningar. Uppföljningsår Rullande 8-årsperiod Bokslut 2026 2019–2026 Bokslut 2027 2020–2027 Bokslut 2028 2021–2028 Kommunens soliditet ska inte understiga 40% Kommunens soliditet är ett mått på den långsiktiga ekonomiska styrkan och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. En soliditet på minst 40 procent innebär att kommunen har en stabil ekonomisk grund och god motståndskraft mot förändringar i omvärlden. Detta är viktigt för att säkerställa att vi kan upprätthålla service och investeringar vid ekonomiska utmaningar. Genom att hålla soliditeten över denna nivå minskar risken för ökad skuldsättning vilket säkrar förtroendet för kommunens ekonomi på lång sikt. Soliditet beräknas genom: Eget kapital / Totala tillgångar. Kommunens självfinansieringsgrad ska inte understiga 50% Självfinansieringsgraden visar hur stor del av kommunens investeringar som finansieras med egna medel, utan att ta nya lån. En nivå på minst 50 procent innebär att kommunen har en hållbar investeringsstrategi och minskar beroendet av extern upplåning. Detta är viktigt för att hålla nere räntekostnader, bibehålla ekonomisk handlingsfrihet och säkerställa att framtida generationer inte belastas med onödiga skulder. Genom att upprätthålla denna nivå stärker vi kommunens långsiktiga ekonomiska stabilitet. Självfinansieringsgrad beräknas genom: Kassaflöde från löpande verksamheten / Kassaflöde från investeringsverksamheten. Skuldsättningsgraden ska inte överstiga 70% Skuldsättningsgraden visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med lån. Genom att hålla skuldsättningsgraden under 70 procent säkerställer vi att kommunen har en balanserad ekonomi och minskar risken för höga räntekostnader. 5 44 En låg skuldsättningsgrad stärker kommunens långsiktiga stabilitet och förtroende hos medborgare och externa aktörer. Skuldsättningsgrad beräknas genom: Totala skulder / Eget kapital. Styrning för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning anger vägledande principer och långsiktiga finansiella mål som ska beaktas inför varje budgetbeslut. De långsiktiga finansiella målen bryts ner i kortsiktiga mål som fastställs för varje år i samband med beslut om budget. Vid varje beslut om budget genomförs därmed en bedömning av kommunens nuvarande följsamhet gentemot de långsiktiga finansiella målen. De långsiktiga finansiella målen följs även upp i samband med varje årsredovisning. Vad gäller målen för soliditet, självfinansieringsgrad och skuldsättningsgrad bedöms målet som uppnått om respektive måls gränsvärde uppnås för det år årsredovisningen gäller. För resultatmålet om två procent gäller rullande uppföljning på de senaste åtta åren, inklusive det år som årsredovisningen gäller. De långsiktiga finansiella målen följs även upp utökat i samband med årsredovisning sista året varje mandatperiod. I denna bedömning beaktas både resultaten per år som ingått i mandatperioden och mandatperioden som helhet. Kommunstyrelsen ska vid behov eller vid lagförändringar lämna förslag till fullmäktige på revideringar och uppdateringar av dessa riktlinjer. 6 45 Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Dokumentnamn: Beslutad av: Gäller: Riktlinjer för Fullmäktige Tillsvidare resultatutjämningsreserv ( RUR) Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutad: Mall KS 2022/215 2022-11-30 Version: Dokumentansvarig: Reviderad: 1.0 Ekonomichef Revideras: Dokumentet gäller för: Samtliga nämnder, styrelser och förvaltningar 1 46 Innehållsförteckning Inledning ...............................................................................................................................................3 Reservering ..........................................................................................................................................3 Lokala riktlinjer ...........................................................................................................................3 Disponering ..........................................................................................................................................4 Redovisning .........................................................................................................................................4 2 47 Inledning Av kommunallagen (2017:725) framgår att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom kommunala bolag, föreningar och stiftelser. Kommunen har beslutat om riktlinjer avseende mål och resultatstyrning genom beslut 2021/168 §73 2021-10-27. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas och utgöra ett strategiskt underlag i budgetdialogen. Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. Som ett komplement till detta kan kommunerna även införa en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter under en konjunkturcykel. Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. Kommunfullmäktige beslutar om inrättande av RUR samt fastställer lokala riktlinjer för hanteringen av den. Reservering Kommuner får enligt kommunallagen 11 kap 14 § reservera medel till en resultatutjämningsreserv som får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger: 1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller 2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelse Resultatutjämningsreserven utgör en del av kommunens egna kapital. Lokala riktlinjer Förutom kommunallagens minimikrav finns ingen ytterligare precisering. I förarbetena anges att kriterier för hanteringen av RUR bör beslutas på lokal nivå. I förarbetena är det tydligt att disponering endast får göras för att utjämna intäkter. Syftet med RUR är att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resultatutjämningsreserven ska möjliggöra för kommunen att möta en tillfällig intäktsdämpning för att undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som på sikt kan komma att behöva byggas upp igen. Resultatutjämningsreserven ska inte hämma nödvändiga effektiviseringsåtgärder och inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. 3 48 Perstorps kommuns resultatutjämningsreserv ska som högst uppgå till det belopp som motsvarar 5 procent av kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Reserveringar av positiva resultat får göras av balanskravsresultatet i enlighet med det vid tillfället bästa alternativ som lagen medger. För att reservera till RUR måste kommunens finansiella mål vara uppfyllda. Disponering RUR får endast disponeras under lågkonjunktur. Bedömning av om det är ett år med hög- eller lågkonjunktur görs genom att jämföra skatteunderlagsutvecklingen för det aktuella året med det genomsnittliga utfallet för de senaste 10 åren. Är prognosen/utfallet för året under genomsnittet är det lågkonjunktur. Om värdet för året är det högre är det högkonjunktur. En ytterligare förutsättning är att balanskravsresultatet är negativt och reserven får då användas för att nå upp till ett nollresultat. Beslut om att använda medel från resultatutjämningsreserven ska fattas i samband med kommunfullmäktiges beslut om budget, men kan vid behov revideras i samband med bokslut. Redovisning Redovisning av RUR sker i årsredovisningens förvaltningsberättelse kopplat till balanskravsutredningen. Disponering av RUR påverkar inte kommunens resultat utan sker som en specifikation av kommunens egna kapital i balansräkningen. 4 49 50 51 52 53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-02 Kommunfullmäktige

§ 133 Förslag på besparingsåtgärder 2026

§ 133 Förslag på besparingsåtgärder 2026 2026/267 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026, § 47 att uppdra åt kommundirektör att senast i september inkomma med förslag på besparingsåtgärder som ger effekt på 2026. Kommundirektör har tillsammans med förvaltningschefer tagit fram följande förslag på ytterligare besparingar. Kommunstyrelsen, 3 535 000 kronor Kommunledningsförvaltningen: Kommunledningen har ett flertal mindre poster som kan bidra till ytterligare besparing. Återhållsamhet kring resekostnader, hotell, representation samt kurser bedöms utgöra en besparing om 60 000 kronor. Budgetpost avseende dataprogram om 100 000 kronor är ytterligare en föreslagen besparingsåtgärd, då kostnaden baseras på antal ärenden som systemet ska hantera och hittills i år har ingen kostnad uppstått då inga ärenden förekommit. Arbetsmarknadsenheten har möjlighet till en besparing på 100 000 kronor till följd av att enhetschef avslutar sin tjänst under september månad och att tillförordnad enhetschef på grund av delad tjänst, inte uppnår en tjänstgöringsgrad om 100 procent likt nuvarande enhetschef. Att minska antalet föreläsare och event utgör en möjlig besparing på 35 000 kronor avseende verksamheten för näringsliv. Det kommer vara negativt för företagsklimatet att dra ned på verksamheten, men det borde inte få alltför stor inverkan om det endast sker under en begränsad tid. En besparing på konsulttjänster om 150 000 kronor är också möjlig då kommunen inte kommer delta i Forza samarbetet under 2026. En delvis vakant tjänst i HR ses som en möjlig besparing även under 2026 och den huvudsakliga delen är redan upptagen i tidigare prognoser. Till följd av att personal från projektet Digga Perstorps personal valt att avslutade sina tjänster blir en ytterligare besparing möjlig om 70 000 kr då de avslutade sina tjänster en månad tidigare än först prognostiserat. Kanslienheten bedöms kunna uppnå en besparing om 20 000 kronor till följd av att personal inom enheten kommer verka som interna utbildare inom Digga projektet och därmed ersätts genom extern finansiering. Utdragsbestyrkande 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-16 Kommunstyrelsen Teknik- och serviceförvaltningen: Teknik- och serviceförvaltningen bedömer, i samband med uppdraget att inkomma med förslag till besparingar, att förvaltningen kommer att redovisa ett prognostiserat överskott om cirka 3 miljoner kronor. Överskottet möjliggörs främst genom vakanta tjänster. Flera år av besparingskrav har medfört att vissa tjänster redan vid ingången av 2026 varit vakanta och inte återbesatts. De fortsatta och utökade besparingsbehoven under året har dessutom inneburit att ytterligare uppkomna vakanser inte har återbesatts. Mot bakgrund av kommunens ansträngda ekonomiska situation och de kommunicerade behoven av återhållsamhet har teknik- och serviceförvaltningen redan från ingången av 2026 arbetat utifrån ett internt återhållsamhetsmål om ca 2 procent. De tillkommande vakanta tjänsterna har varit en del av förvaltningens arbete med att uppnå detta återhållsamhetsmål. Per augusti är bedömningen att förvaltningen, genom dessa åtgärder och fortsatt återhållsamhet, kan uppnå ett överskott om cirka 3 miljoner kronor. Byggnadsnämnden, 700 000 kronor Plan- och byggförvaltningen har via vakant förvaltningschefstjänst samt vakant planarkitektstjänst en besparing om 700 000 kronor. På kort sikt bidrar vakanshållningen till en förbättrad ekonomisk prognos. Samtidigt finns risker kopplade till minskade personella resurser, bland annat i form av ökad arbetsbelastning för övriga medarbetare, längre handläggningstider samt risk för förskjutningar i pågående utvecklings- och planeringsarbete. Barn- och utbildningsnämnden, 170 000 kronor Barn- och utbildningsnämnden lämnar förslag på besparingsåtgärd om 170 000 kr till följd av vakant tjänst, rektor CT 4–9. Denna kostnad har inte tidigare justerats för i prognos och bedöms därav att ha en positiv påverkan för barn- och utbildningsnämndens resultat 2026. Kultur- och fritidsnämnden, 160 000 kronor En besparing är möjlig för kultur- och fritidsnämnden samt biblioteket. Ersättning för lönekostnader kopplade till den förtidsröstning som hanteras på biblioteket uppgår till cirka 160 000 kronor. Socialnämnden, 1 100 000 kronor Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av en behandlartjänst samt att avstå Utdragsbestyrkande 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-16 Kommunstyrelsen från planerad bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1 100 000 kronor. Totalt föreslagna besparingsåtgärder samtliga nämnder: 5 665 000 kronor. Handlingar i ärendet Protokollsutdrag KS AU 2026-09-09 Tjänsteskrivelse 2026-09-02 Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – BUN Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – KFN Beslut BUN 2026-08-25 Ekonomisk redogörelse för budget i balans Ekonomisk redogörelse för budget i balans - BUN Ekonomisk redogörelse för budget i balans, socialnämnden Redovisning av åtgärder för en budget i balans 2026 - Socialnämnden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämndens åtgärdsplan är otillräcklig med hänsyn till nämndens underskott, att uppdra åt respektive nämnd att genomföra föreslagna besparingsåtgärder, samt att notera redovisningen av barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens redogörelser för budget i balans Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Utdragsbestyrkande 5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 135 Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s

beslutstyp: godkännande
§ 135 Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s konkursbo samt begäran om kommunal borgen 2026/274 Sammanfattning Perstorps Bostäder AB har under en längre tid analyserat bostadsmarknaden i Perstorps kommun och bedömt behovet av att säkra långsiktigt hållbara och professionellt förvaltade bostäder i kommunen. Som en del av detta arbete har en politisk arbetsgrupp, bestående av såväl majoritet som opposition, följt utvecklingen på den lokala bostadsmarknaden och diskuterat möjliga lösningar för att säkerställa stabila boendeförhållanden för kommunens invånare. Kupolen Fastigheter AB försattes under 2026 i konkurs. Konkursboet omfattar ett betydande bostadsbestånd i Perstorp. Efter en försäljningsprocess har Perstorps Bostäder AB erbjudits att förvärva fastighetsbeståndet, 10 fastigheter, om 88 mnkr. Genom förvärvet säkerställs att fastigheterna fortsättningsvis förvaltas av en långsiktig och lokalt förankrad ägare med samhällsansvar. Förvärvet bidrar till ökad stabilitet på bostadsmarknaden, trygghet för hyresgästerna samt möjligheter att genomföra nödvändiga investeringar i fastigheterna. För att finansiera förvärvet avser Perstorps Bostäder AB att uppta lån motsvarande köpeskillingen. Bolagets styrelse har därför beslutat att hos Perstorps kommun ansöka om kommunal borgen om 88 mnkr. Handlingar i ärendet Protokollsutdrag KS AU 2026-09-06 Tjänsteskrivelse 2026-09-09 Centerpartiet deltar inte i beslutet. Yrkande: Kristdemokraterna, Vi i Perstorp, Sverigedemokraterna, Moderaterna yrkar samtliga bifall till beslutet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka Perstorps Bostäder AB:s förvärv av fastighetsbeståndet från Kupolen Fastigheter konkursbo till en köpeskilling om 88 mnkr att bevilja kommunal borgen såsom för egen skuld för Perstorps Bostäder AB:s upptagande av lån om 88 mnkr för finansiering av förvärvet, samt att höja den kommunala borgen, såsom för egen skuld från 234 mnkr till 322 mnkr. Utdragsbestyrkande 29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-16 Kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Protokollsanteckning: Centerpartiet genom Kerstin Gustavsson Andersson lämnar följande anteckning: ”Kommunal borgen innebär ett betydande ekonomiskt åtagande för kommunen. Vi anser att ärendet inte är tillräckligt belyst i det föreliggande skriftliga beslutsunderlaget. Vi önskar en fördjupad redovisning av Perstorps Bostäder AB: s såväl som kommunens finansiella situation samt en riskanalys för Perstorps kommun.” Utdragsbestyrkande 30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 136 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

beslutstyp: avslag
§ 136 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning 2026/13 Sammanfattning Som följd av KPMG:s revision av kommunens långsiktiga ekonomistyrning som genomfördes 2025 beslutades att riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska fastställas. Riktlinjerna ska ha ett långsiktigt, strategiskt perspektiv och tydliggöra kommunens tolkning av god ekonomisk hushållning baserat på de egna förutsättningarna. Riktlinjerna ska beslutas av fullmäktige. Handlingar i ärendet Protokollsutdrag KS AU 2026-09-09 Tjänsteskrivelse 2026-08-28 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer Resultatutjämningsreserv (RUR) Yrkande Charlotta Wendt (VIP) yrkar ”att vi håller 4 års rullandeperioder för att förhindra att problem skjuts på framtiden att hantera”. Beslutsgång: Ordföranden ställer Charlotta Wendts yrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen beslutar att avslå det. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta riktlinje för God ekonomisk hushållning, att upphäva tidigare beslutad riktlinje 2022/215 §103 avseende resultatutjämningsreserv samt att notera att en översyn av det finansiella målområdet Hållbar ekonomisk utveckling genomförs i samband med måljusteringar efter val, så att målområdet är i överrensstämmelse med föreliggande riktlinjer Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Reservation: Charlotta Wendt (VIP) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Utdragsbestyrkande 34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott