Kommunfullmäktige — 16 september 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 68 Ekonomisk redogörelse för budget i balans
beslutstyp: godkännandediarienr: perstorp:-:2026:126
§ 68
Ekonomisk redogörelse för budget i balans
2026/126
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026 att uppdra åt barn- och
utbildningsnämnden att senast vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30
september 2026 redovisa vilka åtgärder och beslut som nämnden har vidtagit i syfte att
uppnå en budget i balans. I detta ärende lämnas en redovisning av de åtgärder som
beslutats och genomförts under vårterminen 2026.
Controller redogör för budget i balans, prognos, risker och nästa steg i verksamheten.
Prognosen förbättras men osäkerheten kvarstår.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsnämnden beslutar,
att notera informationen.
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Utdragsbestyrkande
17
Sida
Tjänsteskrivelse
2026-07-27 Dnr 2026/126
Dnr 2012
BUN
Emelie Lennung, Controller
emelie.lennung@perstorp.se, 0435-39241
Barn- och utbildningsnämnden
Ekonomisk redogörelse för budget i balans
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026 att uppdra åt barn- och
utbildningsnämnden att senast vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 september
2026 redovisa vilka åtgärder och beslut nämnden har vidtagit för att uppnå en budget i
balans. I detta ärende redovisas nämndens genomförda och beslutade åtgärder.
Ärendet
Redovisning av vidtagna åtgärder för att uppnå en budget i balans
Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026 att uppdra åt barn- och
utbildningsnämnden att senast vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 september
2026 redovisa vilka åtgärder och beslut som nämnden har vidtagit i syfte att uppnå en
budget i balans. I detta ärende lämnas en redovisning av de åtgärder som beslutats och
genomförts under vårterminen 2026.
I samband med att barn- och utbildningsnämndens budget för 2026 fastställdes
identifierades ett betydande strukturellt underskott. De ekonomiska förutsättningarna
medförde behov av att skyndsamt se över verksamhetens kostnader och förutsättningar
för att anpassa verksamheten till tillgänglig budgetram.
Som ett första steg genomfördes en kartläggning av verksamhetens kostnadsstruktur och
möjliga effektiviseringsåtgärder. Den ekonomiska prognosen visade ett underskott om
cirka 8,6 miljoner kronor och analysen visade att de identifierade
besparingsmöjligheterna endast täckte en del av det totala åtgärdsbehovet.
Parallellt med kartläggningen beslutade nämnden att införa en socioekonomisk
viktningsmodell inom skolpengen från och med 2026. Modellen innebär att resurser
fördelas utifrån socioekonomiska förutsättningar inom befintlig ekonomisk ram och
syftar till att skapa en mer behovsanpassad och likvärdig resursfördelning mellan
verksamheterna. Förväntad effekt var inledningsvis en besparing om 1,8 miljoner kronor
men beslutet har överklagats av en fristående skola och ärendet bereds nu i
Förvaltningsrätten. Då den fristående skolan inte har kunnat identifiera felaktigheter vid
framräkning av skolpengen är prognosen god för bifall till kommunens fördel.
E-post Organisationsnr
PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910
Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro
284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0
Perstorp
18
2
Trots de genomförda förändringarna kvarstod ett betydande behov av
kostnadsanpassningar. För att långsiktigt anpassa verksamheten till de ekonomiska
förutsättningarna fattades därför beslut om att inleda ett varselförfarande inom barn- och
utbildningsförvaltningen under våren 2026. Åtgärden syftade till att minska
personalkostnaderna och utgjorde en central del av de samlade insatser som bedömdes
nödvändiga för att begränsa underskottet och skapa förutsättningar för en ekonomi i
balans. I maj var förhandlingarna med fackliga parter klara och 11 tidsbegränsade och 13
tillsvidareanställningar sades upp. I och med att tjänsterna sades upp under innevarande
läsår får förvaltningen full effekt först år 2027. Dock kan förvaltningen inte tillgodoräkna
sig full besparing kommande år då det inför nästa läsår (27/28) kommer ny lagstiftning
(Tid för undervisningsuppdraget, proposition: 2025/26:196) som reglerar lärarnas
undervisningstid, vilket väntas medföra utökade kostnader. Förväntad besparing år 2026
uppskattades inledningsvis till 3,3 miljoner kronor.
Utöver dessa beslutade åtgärder har förvaltningen tillämpat generell återhållsamhet i
verksamheten i enlighet med kommunfullmäktiges direktiv. Återhållsamheten har
omfattat såväl vakansprövning som en restriktiv hållning till övriga kostnader som inte
bedömts vara verksamhetskritiska.
Barn- och utbildningsnämnden har därmed under vårterminen 2026 vidtagit såväl
strukturella som verksamhetsanpassande åtgärder för att möta de ekonomiska
utmaningarna. Effekterna av åtgärderna följs löpande upp inom ramen för nämndens
ordinarie ekonomiska uppföljning.
Samtidigt kvarstår vissa osäkerhetsfaktorer inför höstterminen 2026. Dessa avser främst
kostnader för interkommunala ersättningar inom anpassad grundskola och anpassad
gymnasieskola samt kostnader kopplade till elevernas programval inom gymnasieskolan,
där ersättningsnivåerna varierar väsentligt mellan olika utbildningar. Först efter att
elevunderlaget för läsåret 2026/2027 fastställts den 15 september 2026 kan den
fullständiga ekonomiska påverkan av antagningen till det nya läsåret bedömas. Därmed
kvarstår osäkerhet kring den samlade ekonomiska effekten för nämnden under återstoden
av verksamhetsåret. Däremot indikerar en första prognos efter kartläggning av
antagningsbesked att de interkommunala ersättningarna inom gymnasieskolan följer det
som har budgeterats.
Med anledning av osäkerhetsfaktorer kring statsbidrag, samt utökade kostnader för
förvaltningen till följd av tvisteförhandlingar (271 684 kronor år 2026 exklusive sociala
avgifter) valde förvaltningen att gå fram med en försiktig prognos i maj månad som visar
underskott om 6,8 miljoner kronor för helåret. Denna prognos kommer troligtvis att
skrivas ner i samband med tertialuppföljningen i augusti.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse, denna handling
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar,
att notera informationen.
19
3
Hans Dahlqvist Emelie Lennung
Förvaltningschef Controller
Perstorps kommun Perstorps kommun
Beslutet skickas till:
Kommunfullmäktige
20
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-08-26
Socialnämnden
Plats och tid: Sessionssalen kl. 09:00-10:24, 10:34-11:31
Elisabeth Holmer (S), ordförande
Beslutande
Yvonne Långström (PF), 1:e vice ordförande
Catharina Henriksson (VIP), 2:e vice ordförande
Arnold Andréasson (C), ledamot
Kent Madsen (S), ledamot
Jakob Ströbeck (M), ledamot
Birger Henriksen (SD), ledamot
Gerd Wendt (VIP), ledamot
Mikael Forsberg (SD), ledamot
Ellinor Silwer (KD), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112
Övriga deltagande
Lisa Åhlén (C), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112
Carina Cederholm (S), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112
Tara Hägg (SD), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112
Eje Bengtsson (V), ersättare §§ 97-101, §§ 103-112
Veronica Jönsson, sekreterare
Marie Siecke, controller §§ 98-100
Anna Eriksson, verksamhetschef Österbo §§ 97
Åsa Gunnarsson, verksamhetschef LSS §§ 105
Charlotte Köther, socialsekreterare §§ 102
Marie Holmqvist-Ask, personalföreträdare §§ 97-101, §§ 103-112
Utses att justera Gerd Wendt
Justeringens datum och plats 2026-08-27 Digital justering
Paragrafer
97-112
Ordförande
Elisabeth Holmer
Sekreterare
Veronica Jönsson
Justerare
Gerd Wendt
Anslaget publiceras 2026-08-28 Anslaget tas bort 2026-09-21
Förvaringsplats för protokollet Socialförvaltningen
21
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-08-26
Socialnämnden
§ 70 Interpellation till socialnämndens ordförande, självstyrande
§ 70
Interpellation till socialnämndens ordförande, självstyrande
enheter
2026/251
Sammanfattning
Charlotta Wendt (VIP) har ställt en interpellation till socialnämndens ordförande
Elisabeth Holmer (S) med följande frågor angående Österbo som självstyrande enhet:
1. Togs den processbeskrivning fram som socialnämnden den 17 december
2025 beslutade skulle redovisas till januarinämnden, och när behandlades
den i så fall av socialnämnden? Om den inte togs fram eller redovisades –
varför verkställdes inte nämndens beslut?
2. Vilka övriga delar av socialnämndens beslut den 17 december 2025 har
verkställts respektive ännu inte verkställts, och vad är orsaken till
eventuella avvikelser från beslutet?
3. Vilket datum startade det beslutade 12-månadersprojektet formellt, vilket
datum avslutas det och när ska den beslutade samlade utvärderingen
behandlas av socialnämnden?
4. Hur långt har införandet av självstyrande enhet på Österbo faktiskt
kommit i dag? Vilka delar av självstyret inom verksamhet, ekonomi och
personal är genomförda och vilka återstår?
5. Hur har socialnämndens beslut om löpande uppföljning av arbetsmiljö,
kvalitet och ekonomi verkställts? Vid vilka tillfällen har denna
projektuppföljning redovisats för socialnämnden och vilka resultat har då
presenterats?
6. Hur stora resurser har totalt lagts på arbetet med att utreda, förbereda och genomföra
självstyrande enhet sedan arbetet inleddes våren 2025? Jag
önskar att svaret omfattar både direkta kostnader och uppskattad nedlagd
arbetstid för förvaltningsledning, chefer, HR, schemstrateg,
nämndsekreterare, arbetsgrupp, fackliga representanter, administration
och Österbos medarbetare samt utbildning, möten, rekrytering, förändringsarbete och
eventuellt externt stöd.
7. Vilket administrativt stöd har tillförts enhetschefen i enlighet med den
beskrivna modellen, hur omfattande är detta uttryckt i arbetstid eller
tjänstgöringsgrad, vad kostar stödet och hur finansieras det?
8. Vilka konkreta och, där det är möjligt, mätbara resultat kan hittills
konstateras av införandet när det gäller arbetsmiljö, sjukfrånvaro,
personalomsättning, kontinuitet, vikariebehov, övertid, ekonomi och
kvalitet för de boende?
9. Vilka utgångsvärden fastställdes innan projektet startade för att göra det
möjligt att efter 12 månader bedöma om självstyret faktiskt lett till förbättringar?
10. Hur skiljer nämnden i sin uppföljning effekterna av självstyret från
effekterna av förändrad grundbemanning och andra åtgärder som
samtidigt genomförs på Österbo?
11. Anser socialnämndens ordförande att nämndens beslut om införandet av
Utdragsbestyrkande
54
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-02
Kommunfullmäktige
självstyrande enhet hittills har verkställts och följts i sin helhet? Om svaret
är nej – vilka beslut eller delar av beslut har inte följts och varför?
Socialnämndens ordförande Elisabeth Holmer (S) lämnar vid detta sammanträde följande
svar: Interpellationen skickades in 5 arbetsdagar innan den ska vara besvarad.
Interpellationen kräver en omfattande beredning och kan inte enbart besvaras av en
politiker. För att kunna ge ett kvalitativt och rättssäkert svar behöver vi få mer tid för att
ta fram mer uppgifter och underlag.
Handlingar i ärendet
Interpellation om Österbo som självstyrande enhet
Interpellationssvar
Kommunfullmäktige beslutar,
att interpellationen besvaras vid fullmäktiges nästa sammanträde
Utdragsbestyrkande
55
From: Charlotta Wendt
Sent: 2026-08-26 10:57:49
To: Cecilia Andersson; Håkan Abrahamsson
Subject: Interpellation till Kommunfullmäktige 26.09.02
Varning: Det här e-postmeddelandet kommer från en extern organisation. Klicka inte på länkar eller öppna bilagor om du
inte känner igen avsändaren och vet att innehållet är säkert.
Denna interpellation riktas till Elisabeth Holmer. Om hon inte är närvarande anhålls
om svar från antingen kommunstyrelsens ordförande Ronny Nilsson eller vice
ordförande socialnämnden Yvonne Långström. Det viktiga är att svar ges vid
kommunfullmäktiges sammanträde den 2:e september.
Interpellation till socialnämndens
ordförande Elisabeth Holmer
Har socialnämndens beslut om självstyrande
Österbo verkställts?
Socialnämnden har sedan våren 2025 arbetat med frågan om att göra Österbo till en
självstyrande enhet. Under arbetets gång har socialnämnden fattat ett antal konkreta
beslut om såväl genomförande som tidplan och uppföljning.
Den 17 december 2025 fattade socialnämnden beslut om att gå från utredning till
genomförande. Österbo skulle bli en självstyrande enhet där självstyret omfattar
verksamhet, ekonomi och personal.
Självstyret skulle genomföras som ett 12-månadersprojekt, med löpande
uppföljning av arbetsmiljö, kvalitet och ekonomi. Efter projektperioden skulle en
samlad utvärdering genomföras och ligga till grund för beslut om fortsatt inriktning.
Socialnämnden fattade samtidigt ett mycket konkret beslut om nästa steg.
Förvaltningschefen fick i uppdrag att till januarinämnden 2026 ta fram en
processbeskrivning innehållande:
56
• tidplan,
• genomförandesteg,
• former för uppföljning,
• resursbehov, samt
• status för chefstillsättningen.
Detta var således inte allmänna ambitioner utan uppdrag och former för uppföljning
som socialnämnden fattat beslut om.
Trots detta går det inte att i socialnämndens protokoll från januari 2026 finna den
processbeskrivning som nämnden beslutat skulle redovisas då.
Inte heller i protokollen från februari, mars, april, maj eller juni går det att finna någon
tydlig redovisning av processbeskrivningen, ett fastställt startdatum för 12-
månadersprojektet eller den löpande projektuppföljning av arbetsmiljö, kvalitet och
ekonomi som nämnden beslutat om.
Det väcker frågor om hur socialnämndens egna beslut har verkställts och följts upp.
Det är också svårt att avgöra när det beslutade 12-månadersprojektet egentligen
började. Om någon tydlig projektstart inte fastställts blir det också oklart när projektet
ska avslutas och när den beslutade slututvärderingen ska genomföras.
Ett projekt utan kostnader?
I beslutsunderlaget från december anges att självstyret inte innebär några ökade
kostnader i sig utan är ett organisatoriskt arbetssätt.
Men organisatoriska förändringar genomför sig inte själva.
Sedan våren 2025 har politiker, förvaltningsledning, HR, schemstrateg,
nämndsekreterare, verksamhetschef, fackliga representanter och andra deltagit i
arbetet. Till detta kommer rekrytering, möten, planering, implementering och den tid
som Österbos chefer och medarbetare behöver lägga på förändringen.
När medarbetare inom ramen för självstyret dessutom ska ta ett större ansvar för bland
annat ekonomi, schemaläggning, arbetsmiljö och kvalitetsarbete innebär även detta en
användning av arbetstid.
Tid är en resurs och resurser kostar pengar, även när kostnaden inte bokförs på
ett särskilt projektkonto.
57
I beslutsunderlaget anges dessutom att enhetschefen ska få administrativt stöd för att
kunna arbeta strategiskt med mål, uppföljning och kultur. Nämnden beslutade
uttryckligen att processbeskrivningen skulle redovisa projektets resursbehov.
Just därför är det relevant att få veta om den beslutade resursanalysen faktiskt
genomfördes och vad den visade.
Under våren har dessutom andra betydande förändringar skett på Österbo.
Socialnämnden har bland annat bedömt att grundbemanningen behöver förstärkas
motsvarande 3 miljoner kronor inför 2027 med anledning av arbetsmiljösituationen.
Den kostnaden ska inte automatiskt betraktas som en kostnad för självstyret. Men den
förändrar förutsättningarna på Österbo och gör det ännu viktigare att kunna skilja
effekterna av ökad bemanning och andra åtgärder från de effekter som kan hänföras
till själva modellen med självstyre.
När mer än ett år har gått sedan arbetet inleddes och drygt åtta månader sedan
socialnämnden fattade sitt genomförandebeslut bör det därför gå att redovisa vad
som beslutats, vad som faktiskt genomförts, vad det hittills har kostat och vilka
resultat som uppnåtts.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till
socialnämndens ordförande Elisabeth Holmer:
1. Togs den processbeskrivning fram som socialnämnden den 17 december
2025 beslutade skulle redovisas till januarinämnden, och när behandlades
den i så fall av socialnämnden? Om den inte togs fram eller redovisades –
varför verkställdes inte nämndens beslut?
2. Vilka övriga delar av socialnämndens beslut den 17 december 2025 har
verkställts respektive ännu inte verkställts, och vad är orsaken till
eventuella avvikelser från beslutet?
3. Vilket datum startade det beslutade 12-månadersprojektet formellt, vilket
datum avslutas det och när ska den beslutade samlade utvärderingen
behandlas av socialnämnden?
4. Hur långt har införandet av självstyrande enhet på Österbo faktiskt
kommit i dag? Vilka delar av självstyret inom verksamhet, ekonomi och
personal är genomförda och vilka återstår?
5. Hur har socialnämndens beslut om löpande uppföljning av arbetsmiljö,
kvalitet och ekonomi verkställts? Vid vilka tillfällen har denna
projektuppföljning redovisats för socialnämnden och vilka resultat har då
presenterats?
6. Hur stora resurser har totalt lagts på arbetet med att utreda, förbereda och
genomföra självstyrande enhet sedan arbetet inleddes våren 2025? Jag
58
önskar att svaret omfattar både direkta kostnader och uppskattad nedlagd
arbetstid för förvaltningsledning, chefer, HR, schemstrateg,
nämndsekreterare, arbetsgrupp, fackliga representanter, administration
och Österbos medarbetare samt utbildning, möten, rekrytering,
förändringsarbete och eventuellt externt stöd.
7. Vilket administrativt stöd har tillförts enhetschefen i enlighet med den
beskrivna modellen, hur omfattande är detta uttryckt i arbetstid eller
tjänstgöringsgrad, vad kostar stödet och hur finansieras det?
8. Vilka konkreta och, där det är möjligt, mätbara resultat kan hittills
konstateras av införandet när det gäller arbetsmiljö, sjukfrånvaro,
personalomsättning, kontinuitet, vikariebehov, övertid, ekonomi och
kvalitet för de boende?
9. Vilka utgångsvärden fastställdes innan projektet startade för att göra det
möjligt att efter 12 månader bedöma om självstyret faktiskt lett till
förbättringar?
10. Hur skiljer nämnden i sin uppföljning effekterna av självstyret från
effekterna av förändrad grundbemanning och andra åtgärder som
samtidigt genomförs på Österbo?
11. Anser socialnämndens ordförande att nämndens beslut om införandet av
självstyrande enhet hittills har verkställts och följts i sin helhet? Om svaret
är nej – vilka beslut eller delar av beslut har inte följts och varför?
Lotta Wendt
Vi i Perstorp
Ändra storlek på texten.
59
§ 100 Ekonomisk redogörelse för budget i balans
diarienr: perstorp:-:2026:324
§ 100
Ekonomisk redogörelse för budget i balans
2026/324
Sammanfattning
Enligt Kommunfullmäktiges Beslut § 47 2026-06-24 har man uppdragit åt
socialnämnden att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans 2026. Socialnämnden
prognostiserar efter uppföljningen per juni ett underskott om 18,5 mnkr på årsbasis.
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv
resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan
omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av vissa tjänster samt att avstå från
planerad bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1,1
mnkr.
Socialnämndens bedömning är att verksamheten har ett långvarigt strukturellt
underskott där budgetramarna inte motsvarar verksamhetens uppdrag, lagkrav eller
faktiska behov. De största kostnadsposterna utgörs av placeringar inom barn och unga
och äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt underfinansierade driftkostnader.
Nämnden bedömer att ytterligare besparingar inte kan genomföras utan betydande
negativa konsekvenser för kvalitet, rättssäkerhet, patientsäkerhet, arbetsmiljö och
möjligheten att fullgöra lagstadgade uppdrag.
Nämnden konstaterar att en långsiktigt hållbar ekonomi förutsätter att budgetramarna
anpassas till uppdraget eller att politiska prioriteringar görs avseende verksamhetens
omfattning och ambitionsnivå.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse 2026-08-06
KF beslut 2026-06-24
Socialnämnden beslutar,
att ställa sig bakom redovisad åtgärdsplan,
att socialnämnden överlämnar den ekonomiska redogörelsen för budget i balans till
kommunfullmäktige samt
att uppdra åt socialnämndens arbetsutskott att tillsammans med förvaltningschefen göra
en riskanalys och konkret tydliggöra konsekvenserna, om man lägger ner någon
verksamhet.
Utdragsbestyrkande
22
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-08-26
Socialnämnden
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Socialnämndens arbetsutskott
Förvaltningschef
Ekonomichef
Utdragsbestyrkande
23
24
Sida
Tjänsteskrivelse
2026-08-06 Dnr 2026/324
Dnr 2012
SOC
Jessica Nordenvall, Förvaltningschef
Jessica.Nordenvall@perstorp.se, 0435-39140
Socialnämnden
Redovisning av åtgärder för en budget i balans 2026 -
Socialnämnden
Sammanfattning
Enligt Kommunfullmäktige Beslut § 47 2026-06-24 har man uppdragit åt socialnämnden
att redovisa åtgärder för en ekonomi i balans 2026. Socialnämnden prognostiserar efter
uppföljningen per juni ett underskott om 18,5 mnkr på årsbasis.
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv resursanvändning.
De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan omedelbara
konsekvenser är fortsatt vakanshållning av vissa tjänster samt att avstå från planerad
bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1,1 mnkr.
Socialnämndens bedömning är att verksamheten har ett långvarigt strukturellt underskott
där budgetramarna inte motsvarar verksamhetens uppdrag, lagkrav eller faktiska behov.
De största kostnadsposterna utgörs av placeringar inom barn och unga och
äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt underfinansierade driftkostnader. Nämnden
bedömer att ytterligare besparingar inte kan genomföras utan betydande negativa
konsekvenser för kvalitet, rättssäkerhet, patientsäkerhet, arbetsmiljö och möjligheten att
fullgöra lagstadgade uppdrag.
Nämnden konstaterar att en långsiktigt hållbar ekonomi förutsätter att budgetramarna
anpassas till uppdraget eller att politiska prioriteringar görs avseende verksamhetens
omfattning och ambitionsnivå.
Ärendet
Bakgrund
Socialförvaltningen redovisar efter uppföljningen per maj en prognostiserad
budgetavvikelse om -18,5 mnkr. Kommunstyrelsen har uppdragit åt socialnämnden att
redovisa åtgärder för en ekonomi i balans.
Förvaltningen arbetar sedan lång tid tillbaka systematiskt med kostnadsmedvetenhet,
effektiv resursanvändning och löpande ekonomisk uppföljning. Samtidigt har
förvaltningen vid upprepade tillfällen redovisat att ytterligare generella besparingar,
framför allt avseende personal inte är möjliga utan att påverka lagstadgade uppdrag,
kvalitet, rättssäkerhet, patientsäkerhet och arbetsmiljö.
E-post Organisationsnr
PERSTORPS KOMMUN sn@perstorp.se 212000-0910
Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro
284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx 0435-314 80 206-3857 11 16 54-0
Perstorp
25
2
Bedömning
Socialnämndens bedömning är att verksamheten sedan flera år tillbaka har ett strukturellt
underskott. Budgetramarna har under flera år inte motsvarat verksamhetens faktiska
kostnadsutveckling, ökade lagkrav eller de behov som finns i kommunen.
De största kostnadsposterna utgörs av:
• Placeringskostnader inom barn och unga,
• Placeringskostnader inom äldreomsorgen till följd av brist på platser i särskilt boende
och korttidsplaceringar
• Ekonomiskt bistånd där budgeten inte motsvarar kommunens faktiska behov och där de
nationella uppräkningarna behöver beaktas.
• Underfinansiering i ram av vissa löpande driftkostnader.
Socialnämnden har under en längre tid signalerat att nuvarande ekonomiska
förutsättningar inte är långsiktigt hållbara. Restriktivitet vid tillsättning av nödvändiga
tjänster, i kombination med återkommande besparingskrav, har successivt lett till en
mycket hög arbetsbelastning och påverkat arbetsmiljö, kvalitet och rättssäkerhet.
Konsekvensen har blivit en hög personalomsättning, framför allt inom myndigheten där
flera chefer och handläggare valt att sluta. Men där även andra chefer och
nyckelfunktioner inom förvaltningen valt att lämna verksamheten. Rekryteringsläget har
samtidigt varit svårt vilket medfört ett omfattande beroende av konsulter till betydligt
högre kostnader än ordinarie bemanning. Förvaltningens bedömning är att denna
utveckling hade kunnat begränsas om tidigare identifierade personalbehov kunnat
tillgodoses i ett tidigare skede.
Ytterligare personalminskningar bedöms inte vara möjliga. Tvärtom är den nuvarande
bemanningen inom flera verksamheter dimensionerad utifrån ekonomiska förutsättningar
snarare än verksamhetens faktiska behov. Strategiska investeringar i egen personal
bedöms vara en förutsättning för att minska konsultberoendet, möjliggöra hemtagning av
placerade barn och unga, utveckla arbetssätt inom exempelvis ekonomiskt bistånd, arbeta
förebyggande samt säkerställa kvalitet, rättssäkerhet och patientsäkerhet.
Pågående åtgärder för kostnadskontroll
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att begränsa kostnadsutvecklingen genom att:
• Fortlöpande arbeta med att försöka hitta billigare och ändamålsenliga
placeringslösningar
• Minska beroendet av konsulter genom rekrytering av egen personal,
• Förankra samtliga större inköp hos ansvarig chef
• Se över lagerhållning och inköpsrutiner
• Minska övertidsuttaget där verksamheten medger detta
• Noggrant pröva återbesättning av vakanta tjänster
• Iaktta återhållsamhet med utbildningar, konferenser och andra ej verksamhetskritiska
kostnader. Här möjliggör statsbidragen en del utbildningar och föreläsningar
• Följa upp budget och kostnadsutveckling löpande
• Utveckla arbetssätt i den mån som är möjligt med nuvarande bemanning som på sikt
kan minska behovet av externa insatser och eventuella placeringar.
26
3
Konkreta besparingsåtgärder
Under 2026 har vakanta tjänster hållits på för att på så vis hämta hem ekonomin något:
Enhetschef förebyggandeenheten- 107tkr
Socialt ansvarig samordnare – 386tkr
Enhetschef Österbo – 123tkr
Besparingen genom att inte tillsätta dessa funktioner omedelbart är medräknad i den
prognos nämnden redovisat på årsbasis per maj månad.
Det nämnden nu ytterligare kan göra är att vakanshålla en behandlartjänst med en
besparing om ca 170 tkr.
Nämnden kommer inte heller i år att utöka bemanningen på Österbo utefter den
framtagna handlingsplanen. Dialogen kommer fortsätta gällande vilken bemanning som
behövs för att säkerställa en god vård och omsorg. Således kan prognosen förbättras med
900tkr genom att denna åtgärd inte genomförs.
Samlad bedömning
Socialnämndens samlade bedömning är att de redovisade åtgärderna endast ger en
marginell effekt i förhållande till det prognostiserade underskottet. Förvaltningen
kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt med god ekonomisk hushållning och
löpande identifiera möjliga effektiviseringar, men bedömer att ytterligare besparingar inte
kan genomföras utan betydande konsekvenser för verksamhetens kvalitet, rättssäkerhet,
patientsäkerhet, arbetsmiljö och kommunens möjlighet att fullgöra sitt lagstadgade
uppdrag.
Flera av verksamhetens största kostnadsposter är behovsstyrda och påverkas av faktorer
som socialnämnden inte ensam kan styra över, exempelvis behovet av placeringar inom
barn och unga, utvecklingen av ekonomiskt bistånd samt inflyttning av personer med
behov av stöd och insatser. Samtidigt bedömer nämnden att strategiska investeringar i
förvaltningen är en förutsättning för att på sikt minska vissa konstandsposter som externa
placeringar. En trygg och rättssäker hemgång för placerade barn och unga förutsätter att
kommunen har tillräckliga resurser för kvalificerade öppenvårdsinsatser. Otillräckliga
resurser riskerar annars att leda till återplaceringar och därmed ökade kostnader och inte
minst lidande för de drabbade barnen.
En långsiktigt hållbar ekonomi förutsätter att verksamhetens budgetramar anpassas till
socialnämndens uppdrag, de lagstadgade krav som följer av lagstiftningen samt de behov
som finns i kommunen. Om de ekonomiska ramarna även fortsättningsvis inte motsvarar
uppdragets omfattning behöver kommunfullmäktige ta ställning till antingen utökade
ekonomiska ramar eller förändrade politiska prioriteringar.
Om kommunfullmäktige bedömer att ytterligare besparingar skall genomföras behöver
det tydliggöras vilka verksamheter eller ambitionsnivåer som ska minska. Nämnden har
inte identifierat några ytterligare effektiviseringar som kan genomföras utan betydande
konsekvenser och kan inte på egen hand välja bort lagstadgade uppgifter eller fatta beslut
om förändringar av verksamhetens omfattning. Om tilldelad ekonomisk ram inte är
tillräcklig för att fullgöra uppdraget inom nuvarande ambitionsnivå och utefter det behov
som finns är det en politisk fråga att prioritera och ange vilken riktning kommunen ska
27
4
ha. Förvaltningens uppdrag är att verkställa de beslut som fattas och säkerställa att
verksamheten bedrivs inom beslutade ramar och enligt gällande lagstiftning.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse 2026-08-06
KF beslut 2026-06-24
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar,
att ställa sig bakom redovisad åtgärdsplan.
Jessica Nordenvall
Förvaltningschef
Perstorps kommun
28
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-16
Kommunstyrelsen
§ 114 Förslag på besparingsåtgärder 2026
beslutstyp: avslagdiarienr: perstorp:-:2026:267, perstorp:-:2026:126, perstorp:-:2026:16
§ 114
Förslag på besparingsåtgärder 2026
2026/267
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026, § 47 att uppdra åt kommundirektör att
senast i september inkomma med förslag på besparingsåtgärder som ger effekt på 2026.
Kommundirektör har tillsammans med förvaltningschefer tagit fram följande förslag på
ytterligare besparingar.
Kommunstyrelsen, 3 535 000 kronor
Kommunledningsförvaltningen:
Kommunledningen har ett flertal mindre poster som kan bidra till ytterligare besparing.
Återhållsamhet kring resekostnader, hotell, representation samt kurser bedöms utgöra en
besparing om 60 000 kronor. Budgetpost avseende dataprogram om 100 000 kronor är
ytterligare en föreslagen besparingsåtgärd, då kostnaden baseras på antal ärenden som
systemet ska hantera och hittills i år har ingen kostnad uppstått då inga ärenden
förekommit.
Arbetsmarknadsenheten har möjlighet till en besparing på 100 000 kronor till följd av att
enhetschef avslutar sin tjänst under september månad och att tillförordnad enhetschef på
grund av delad tjänst, inte uppnår en tjänstgöringsgrad om 100 procent likt nuvarande
enhetschef.
Att minska antalet föreläsare och event utgör en möjlig besparing på 35 000 kronor
avseende verksamheten för näringsliv. Det kommer vara negativt för företagsklimatet att
dra ned på verksamheten, men det borde inte få alltför stor inverkan om det endast sker
under en begränsad tid. En besparing på konsulttjänster om 150 000 kronor är också
möjlig då kommunen inte kommer delta i Forza samarbetet under 2026.
En delvis vakant tjänst in HR ses som en möjlig besparing även under 2026 och den
huvudsakliga delen är reda upptagen i tidigare prognoser. Till följd av att personal från
projektet Digga Perstorps personal valt att avslutade sina tjänster blir en ytterligare
besparing möjlig om 70 000 kr då de avslutade sina tjänster en månad tidigare än först
prognostiserat.
Kanslienheten bedöms kunna uppnå en besparing om 20 000 kronor till följd av att
personal inom enheten kommer verka som interna utbildare inom Digga projektet och där
av ersätts av extern finansiering.
Utdragsbestyrkande
6
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-09
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Teknik- och serviceförvaltningen:
Teknik- och serviceförvaltningen bedömer, i samband med uppdraget att inkomma med
förslag till besparingar, att förvaltningen kommer att redovisa ett prognostiserat överskott
om cirka 3 miljoner kronor.
Överskottet möjliggörs främst genom vakanta tjänster. Flera år av besparingskrav har
medfört att vissa tjänster redan vid ingången av 2026 varit vakanta och inte återbesatts.
De fortsatta och utökade besparingsbehoven under året har dessutom inneburit att
ytterligare uppkomna vakanser inte har återbesatts.
Mot bakgrund av kommunens ansträngda ekonomiska situation och de kommunicerade
behoven av återhållsamhet har teknik- och serviceförvaltningen redan från ingången av
2026 arbetat utifrån ett internt återhållsamhetsmål om ca 2 procent. De tillkommande
vakanta tjänsterna har varit en del av förvaltningens arbete med att uppnå detta
återhållsamhetsmål.
Per augusti är bedömningen att förvaltningen, genom dessa åtgärder och fortsatt
återhållsamhet, kan uppnå ett överskott om cirka 3 miljoner kronor.
Byggnadsnämnden, 700 000 kronor
Plan- och byggförvaltningen har via vakant förvaltningschefstjänst samt vakant
planarkitektstjänst en besparing om 700 000 kronor. På kort sikt bidrar vakanshållningen
till en förbättrad ekonomisk prognos. Samtidigt finns risker kopplade till minskade
personella resurser, bland annat i form av ökad arbetsbelastning för övriga medarbetare,
längre handläggningstider samt risk för förskjutningar i pågående utvecklings- och
planeringsarbete.
Barn- och utbildningsnämnden, 170 000 kronor
Barn- och utbildningsnämnden lämnar förslag på besparingsåtgärd om 170 000 kr till
följd av vakant tjänst, rektor CT 4–6. Denna kostnad har inte tidigare justerats för i
prognos och bedöms där av att ha en positiv påverkan för barn- och utbildningsnämndens
resultat 2026.
Kultur- och fritidsnämnden, 160 000 kronor
En besparing är möjlig för kultur- och fritidsnämnden samt biblioteket. Ersättning för
lönekostnader kopplade till den förtidsröstning som hanteras på biblioteket uppgår till
cirka 160 000 kronor.
Socialnämnden, 1 100 000 kronor
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv
Utdragsbestyrkande
7
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-09
Kommunstyrelsens arbetsutskott
resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan
omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av en behandlartjänst samt att avstå
från planerad bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1
100 000 kronor.
Totalt föreslagna besparingsåtgärder samtliga nämnder: 5 665 000 kronor.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse (2026-09-02)
Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – BUN
Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – KFN
Beslut BUN 2026-08-25 Ekonomisk redogörelse för budget i balans
Ekonomisk redogörelse för budget i balans - BUN
Ekonomisk redogörelse för budget i balans, socialnämnden
Redovisning av åtgärder för en budget i balans 2026 - Socialnämnden
Yrkande:
Charlotta Wendt (VIP) yrkar att socialnämndens åtgärdsplan är otillräcklig med hänsyn till
nämndens underskott.
Beslutsgång:
Ordföranden ställer Charlotta Wendts yrkande mot avslag och finner att arbetsutskottet
beslutar att bifalla det.
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå
kommunfullmäktige besluta
att socialnämndens åtgärdsplan är otillräcklig med hänsyn till nämndens underskott,
att uppdra åt respektive nämnd att genomföra föreslagna besparingsåtgärder, samt
att notera redovisningen av barn-och utbildningsnämndens samt socialnämndens
redogörelser för budget i balans
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Utdragsbestyrkande
8
Sida
Tjänsteskrivelse
2026-09-02 Dnr 2026/267
Dnr 2012
KS
Karoline Karlsson, Ekonomichef
karoline.karlsson@perstorp.se, 0435-394 29
Kommunfullmäktige
Förslag på besparingsåtgärder 2026
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026, § 47 att uppdra åt
kommundirektör att senast i september inkomma med förslag på
besparingsåtgärder som ger effekt på 2026.
Kommundirektör har tillsammans med förvaltningschefer tagit fram följande
förslag på ytterligare besparingar.
Kommunstyrelsen, 3 535 000 kronor
Kommunledningsförvaltningen:
Kommunledningen har ett flertal mindre poster som kan bidra till ytterligare
besparing. Återhållsamhet kring resekostnader, hotell, representation samt
kurser bedöms utgöra en besparing om 60 000 kronor. Budgetpost avseende
dataprogram om 100 000 kronor är ytterligare en föreslagen besparingsåtgärd,
då kostnaden baseras på antal ärenden som systemet ska hantera och hittills i
år har ingen kostnad uppstått då inga ärenden förekommit.
Arbetsmarknadsenheten har möjlighet till en besparing på 100 000 kronor till
följd av att enhetschef avslutar sin tjänst under september månad och att
tillförordnad enhetschef på grund av delad tjänst, inte uppnår en
tjänstgöringsgrad om 100 procent likt nuvarande enhetschef.
Att minska antalet föreläsare och event utgör en möjlig besparing på 35 000
kronor avseende verksamheten för näringsliv. Det kommer vara negativt för
företagsklimatet att dra ned på verksamheten, men det borde inte få alltför stor
inverkan om det endast sker under en begränsad tid. En besparing på
konsulttjänster om 150 000 kronor är också möjlig då kommunen inte
kommer delta i Forza samarbetet under 2026.
E-post Organisationsnr
PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910
Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro
284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0
Perstorp
9
2
En delvis vakant tjänst in HR ses som en möjlig besparing även under 2026
och den huvudsakliga delen är reda upptagen i tidigare prognoser. Till följd av
att personal från projektet Digga Perstorps personal valt att avslutade sina
tjänster blir en ytterligare besparing möjlig om 70 000 kr då de avslutade sina
tjänster en månad tidigare än först prognostiserat.
Kanslienheten bedöms kunna uppnå en besparing om 20 000 kronor till följd
av att personal inom enheten kommer verka som interna utbildare inom Digga
projektet och där av ersätts av extern finansiering.
Teknik- och serviceförvaltningen:
Teknik- och serviceförvaltningen bedömer, i samband med uppdraget att
inkomma med förslag till besparingar, att förvaltningen kommer att redovisa
ett prognostiserat överskott om cirka 3 miljoner kronor.
Överskottet möjliggörs främst genom vakanta tjänster. Flera år av
besparingskrav har medfört att vissa tjänster redan vid ingången av 2026 varit
vakanta och inte återbesatts. De fortsatta och utökade besparingsbehoven
under året har dessutom inneburit att ytterligare uppkomna vakanser inte har
återbesatts.
Mot bakgrund av kommunens ansträngda ekonomiska situation och de
kommunicerade behoven av återhållsamhet har teknik- och
serviceförvaltningen redan från ingången av 2026 arbetat utifrån ett internt
återhållsamhetsmål om ca 2 procent. De tillkommande vakanta tjänsterna har
varit en del av förvaltningens arbete med att uppnå detta återhållsamhetsmål.
Per augusti är bedömningen att förvaltningen, genom dessa åtgärder och
fortsatt återhållsamhet, kan uppnå ett överskott om cirka 3 miljoner kronor.
Byggnadsnämnden, 700 000 kronor
Plan- och byggförvaltningen har via vakant förvaltningschefstjänst samt
vakant planarkitektstjänst en besparing om 700 000 kronor. På kort sikt bidrar
vakanshållningen till en förbättrad ekonomisk prognos. Samtidigt finns risker
kopplade till minskade personella resurser, bland annat i form av ökad
arbetsbelastning för övriga medarbetare, längre handläggningstider samt risk
för förskjutningar i pågående utvecklings- och planeringsarbete.
Barn- och utbildningsnämnden, 170 000 kronor
Barn- och utbildningsnämnden lämnar förslag på besparingsåtgärd om
170 000 kr till följd av vakant tjänst, rektor CT 4–6. Denna kostnad har inte
tidigare justerats för i prognos och bedöms där av att ha en positiv påverkan
för barn- och utbildningsnämndens resultat 2026.
Kultur- och fritidsnämnden, 160 000 kronor
En besparing är möjlig för kultur- och fritidsnämnden samt biblioteket.
Ersättning för lönekostnader kopplade till den förtidsröstning som hanteras på
biblioteket uppgår till cirka 160 000 kronor.
10
3
Socialnämnden, 1 100 000 kronor
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv
resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra
utan omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av en
behandlartjänst samt att avstå från planerad bemanningsökning på Österbo.
Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1 100 000 kronor.
Totalt föreslagna besparingsåtgärder samtliga nämnder: 5 665 000
kronor.
Handlingar i ärendet
• Tjänsteskrivelse (denna)
• Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – BUN
• Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – KFN
• Beslut BUN 2026-08-25 Ekonomisk redogörelse för budget i balans
• Ekonomisk redogörelse för budget i balans - BUN
• Ekonomisk redogörelse för budget i balans, socialnämnden
• Redovisning av åtgärder för en budget i balans 2026 - Socialnämnden
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar,
att uppdra åt respektive nämnd att genomföra föreslagna besparingsåtgärder, samt
att notera redovisningen av barn-och utbildningsnämndens samt socialnämndens
redogörelser för budget i balans.
Marie Appelqvist Karoline Karlsson
Kommundirektör Ekonomichef
Perstorps kommun Perstorps kommun
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Socialnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Byggnadsnämnden
Räddningsnämnden
Förvaltningschefer
Controllers
11
4
12
Sida
Tjänsteskrivelse
2026-09-03 Dnr 2026/126
Dnr 2012
BUN
Emelie Lennung, Controller
emelie.lennung@perstorp.se, 0435-39241
Barn- och utbildningsnämnden
Uppföljning besparingsåtgärder 2026
Sammanfattning
Förvaltningen bedömer, utifrån nu kända förutsättningar inför delårsbokslutet per augusti
(T2), att vakanshållningen av rektorstjänsten på Centralskolan kommer att medföra lägre
personalkostnader under 2026. Verksamheten bedöms kunna upprätthålla erforderlig
ledning genom att förvaltningschefen tillfälligt fullgör rektorsuppdraget under pågående
rekryteringsprocess, vilket förväntas medföra en positiv budgetavvikelse om 170 000
kronor under 2026.
Ärendet
Rektorstjänsten på Centralskolan är för närvarande vakant och en rekryteringsprocess
pågår.
Utifrån de uppgifter som är kända inför upprättandet av delårsbokslutet per augusti (T2)
bedöms vakanshållningen av tjänsten medföra en besparing under 2026. För att
säkerställa verksamhetens ledning och kontinuitet har förvaltningschefen tillträtt som
tillförordnad rektor under rekryteringsperioden. Därigenom kan verksamheten
upprätthållas utan att kostnaden för en ordinarie rektorstjänst belastar verksamheten
under hela perioden.
Förvaltningens bedömning, baserad på nu kända förutsättningar, är därför att
vakanshållningen av rektorstjänsten på Centralskolan kommer att generera en besparing
om cirka 170 000 kronor under 2026. Om inga väsentliga förändringar sker under
återstående del av året förväntas detta medföra en positiv budgetavvikelse för barn- och
utbildningsnämnden motsvarande 170 000 kronor under 2026.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse, denna handling
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar,
att notera informationen.
E-post Organisationsnr
PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910
Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro
284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0
Perstorp
13
2
Hans Dahlqvist Emelie Lennung
Förvaltningschef Controller
Perstorps kommun Perstorps kommun
Beslutet skickas till:
Ekonomichef
14
Sida
Tjänsteskrivelse
2026-09-03 Dnr 2026/16
Dnr 2012
KN
Emelie Lennung, Controller
emelie.lennung@perstorp.se, 0435-39241
Kultur- och fritidsnämnden
Uppföljning besparingsåtgärder 2026
Sammanfattning
Förvaltningen bedömer, utifrån nu kända förutsättningar inför delårsbokslutet per augusti
(T2), att anslaget om 160 000 kronor för valhantering på biblioteket inte kommer att
behöva nyttjas. Verksamheten bedöms kunna hantera kostnaderna inom befintlig
budgetram till följd av riktade statsbidrag för litteraturinköp, vilket förväntas medföra en
positiv budgetavvikelse om 160 000 kronor under 2026.
Ärendet
I den kommunövergripande budgeten för 2026 har kultur- och fritidsnämnden tilldelats
ett anslag om 160 000 kronor för att finansiera de merkostnader som bedömts uppstå i
samband med valhantering på biblioteket.
Utifrån de uppgifter som är kända inför upprättandet av delårsbokslutet per augusti (T2)
bedöms anslaget inte behöva tas i anspråk. Biblioteket har under året erhållit riktade
statsbidrag för inköp av litteratur, vilket har minskat belastningen på verksamhetens
ordinarie budget för medieförsörjning. Därigenom har ekonomiskt utrymme skapats inom
befintlig ram för att hantera de merkostnader som uppstår i samband med valet.
Förvaltningens bedömning, baserad på nu kända förutsättningar, är därför att biblioteket
kan genomföra de insatser som krävs med anledning av valet utan att det särskilda
anslaget om 160 000 kronor behöver nyttjas. Om inga väsentliga förändringar sker under
återstående del av året förväntas detta medföra en positiv budgetavvikelse för kultur- och
fritidsnämnden motsvarande 160 000 kronor under 2026.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse, denna handling
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden beslutar,
att notera informationen.
E-post Organisationsnr
PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910
Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro
284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0
Perstorp
15
2
Hans Dahlqvist Emelie Lennung
Förvaltningschef Controller
Perstorps kommun Perstorps kommun
Beslutet skickas till:
Ekonomichef
16
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-08-25
Barn- och utbildningsnämnden
§ 116 Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s
beslutstyp: godkännandediarienr: perstorp:-:2026:274
§ 116
Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s
konkursbo samt begäran om kommunal borgen
2026/274
Sammanfattning
Perstorps Bostäder AB har under en längre tid analyserat bostadsmarknaden i Perstorps
kommun och bedömt behovet av att säkra långsiktigt hållbara och professionellt
förvaltade bostäder i kommunen. Som en del av detta arbete har en politisk arbetsgrupp,
bestående av såväl majoritet som opposition, följt utvecklingen på den lokala
bostadsmarknaden och diskuterat möjliga lösningar för att säkerställa stabila
boendeförhållanden för kommunens invånare.
Kupolen Fastigheter AB försattes under 2026 i konkurs. Konkursboet omfattar ett
betydande bostadsbestånd i Perstorp. Efter en försäljningsprocess har Perstorps
Bostäder AB erbjudits att förvärva fastighetsbeståndet, 10 fastigheter, om 88 mnkr.
Genom förvärvet säkerställs att fastigheterna fortsättningsvis förvaltas av en långsiktig
och lokalt förankrad ägare med samhällsansvar. Förvärvet bidrar till ökad stabilitet på
bostadsmarknaden, trygghet för hyresgästerna samt möjligheter att genomföra
nödvändiga investeringar i fastigheterna.
För att finansiera förvärvet avser Perstorps Bostäder AB att uppta lån motsvarande
köpeskillingen. Bolagets styrelse har därför beslutat att hos Perstorps kommun ansöka
om kommunal borgen om 88 mnkr.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse 2026-09-08
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå
kommunfullmäktige besluta
att tillstyrka Perstorps Bostäder AB:s förvärv av fastighetsbeståndet från Kupolen
Fastigheter AB:s konkursbo till en köpeskilling om 88 mnkr samt
att bevilja kommunal borgen såsom för egen skuld för Perstorps Bostäder AB:s
upptagande av lån om 88 mnkr för finansiering av förvärvet.
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar
att bjuda in representant för vänsterpartiet till föredragningen i kommunstyrelsen
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Utdragsbestyrkande
31
Sida
Tjänsteskrivelse
2026-09-09 Dnr 2026/274
Dnr 2012
KS
Henry Roos, VD
Henry.roos@perstorp.se
Kommunfullmäktige
Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter
AB:s konkursbo samt begäran om kommunal borgen
Sammanfattning
Perstorps Bostäder AB har under en längre tid analyserat bostadsmarknaden i Perstorps
kommun och bedömt behovet av att säkra långsiktigt hållbara och professionellt
förvaltade bostäder i kommunen. Som en del av detta arbete har en politisk arbetsgrupp,
bestående av såväl majoritet som opposition, följt utvecklingen på den lokala
bostadsmarknaden och diskuterat möjliga lösningar för att säkerställa stabila
boendeförhållanden för kommunens invånare.
Kupolen Fastigheter AB försattes under 2026 i konkurs. Konkursboet omfattar ett
betydande bostadsbestånd i Perstorp. Efter en försäljningsprocess har Perstorps Bostäder
AB erbjudits att förvärva fastighetsbeståndet, 10 fastigheter, om 88 mnkr.
Genom förvärvet säkerställs att fastigheterna fortsättningsvis förvaltas av en långsiktig
och lokalt förankrad ägare med samhällsansvar. Förvärvet bidrar till ökad stabilitet på
bostadsmarknaden, trygghet för hyresgästerna samt möjligheter att genomföra
nödvändiga investeringar i fastigheterna.
För att finansiera förvärvet avser Perstorps Bostäder AB att uppta lån motsvarande
köpeskillingen. Bolagets styrelse har därför beslutat att hos Perstorps kommun ansöka om
kommunal borgen om 88 mnkr.
Ärendet
Perstorps Bostäder AB har träffat överenskommelse om att förvärva fastighetsbeståndet i
Kupolen Fastigheter AB:s konkursbo. Förvärvet omfattar nio bostadsfastigheter och en
fastighet med garage inom Perstorps kommun och innebär att cirka 430 lägenheter
övergår till Perstorps Bostäder AB:s ägo och förvaltning från tillträdesdagen.
Bakgrund
Under en längre tid har det funnits stora utmaningar kopplade till förvaltningen av delar
av det aktuella fastighetsbeståndet. Samtidigt utgör fastigheterna en viktig del av
kommunens bostadsförsörjning. Mot denna bakgrund har Perstorps Bostäder AB,
tillsammans med en politisk arbetsgrupp, följt utvecklingen kring fastighetsbeståndet.
Arbetet har präglats av en bred samsyn om vikten av att säkerställa en långsiktig ägare
med förmåga att utveckla och förvalta fastigheterna.
E-post Organisationsnr
PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910
Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro
284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0
Perstorp
32
2
Genom förvärvet ges Perstorps Bostäder AB möjlighet att:
• säkerställa långsiktig förvaltning av bostäder inom kommunen,
• skapa trygghet och stabilitet för berörda hyresgäster,
• genomföra nödvändiga underhålls- och utvecklingsåtgärder,
• stärka bolagets roll som kommunens allmännyttiga bostadsföretag,
• bidra till kommunens långsiktiga bostadsförsörjning.
• få bättre kontroll av den ”sociala dumpningen” som pågått.
Finansiering
Köpeskillingen för fastighetsbeståndet uppgår till:
Köpeskilling: 88 000 000 kronor
Förvärvet avses finansieras genom extern upplåning.
Perstorps Bostäder AB:s styrelse har därför beslutat att ansöka om kommunal borgen för
lån om 88 mnkr, såsom för egen skuld. Den kommunala borgen höjs därmed från 234
mnkr till 322 mnkr.
Bolaget bedömer att förvärvet är förenligt med dess uppdrag som allmännyttigt
bostadsbolag och att affären stärker förutsättningarna för en långsiktigt hållbar
bostadsförsörjning i Perstorps kommun.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar,
att tillstyrka Perstorps Bostäder AB:s förvärv av fastighetsbeståndet från Kupolen
Fastigheter AB:s konkursbo till en köpeskilling om 88 mnkr samt
att bevilja kommunal borgen såsom för egen skuld för Perstorps Bostäder AB:s
upptagande av lån om 88 mnkr för finansiering av förvärvet.
att höja den kommunala borgen, såsom för egen skuld från 234 mnkr till 322 mnkr.
Marie Appelqvist Henry Roos
Kommundirektör VD
Perstorps kommun Perstorps Bostäder AB
Beslutet skickas till:
Perstorps Bostäder AB
33
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-16
Kommunstyrelsen
§ 119 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning
diarienr: perstorp:-:2026:13, perstorp:KS:2022:215
§ 119
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning
2026/13
Sammanfattning
Som följd av KPMG:s revision av kommunens långsiktiga ekonomistyrning som
genomfördes 2025 beslutades att riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska fastställas.
Riktlinjerna ska ha ett långsiktigt, strategiskt perspektiv och tydliggöra kommunens tolkning
av god ekonomisk hushållning baserat på de egna förutsättningarna. Riktlinjerna ska beslutas
av fullmäktige.
Handlingar i ärendet
Tjänsteskrivelse 2026-08-28
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer Resultatutjämningsreserv (RUR)
Yrkande:
Charlotta Wendt (VIP) yrkar ”att vi håller 4 års rullandeperioder för att förhindra att problem
skjuts på framtiden att hantera”.
Beslutsgång:
Ordföranden ställer Charlotta Wendts yrkande mot avslag och finner att arbetsutskottet
beslutar att avslå det.
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå
kommunfullmäktige besluta
att anta riktlinje för God ekonomisk hushållning,
att upphäva tidigare beslutad riktlinje 2022/215 §103 avseende resultatutjämningsreserv
samt,
att notera att en översyn av det finansiella målområdet Hållbar ekonomisk utveckling
genomförs i samband med måljusteringar efter val, så att målområdet är i
överrensstämmelse med föreliggande riktlinjer
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Reservation:
Charlotta Wendt (VIP) reserverar sig till förmån för eget yrkande.
Utdragsbestyrkande
35
Sida
Tjänsteskrivelse
2026-08-28 Dnr 2026/13
Dnr 2012
KS
Karoline Karlsson, Ekonomichef
karoline.karlsson@perstorp.se, 0435-394 29
Kommunfullmäktige
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Sammanfattning
Som följd av KPMG:s revision av kommunens långsiktiga ekonomistyrning som
genomfördes 2025 beslutades att riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska fastställas.
Riktlinjerna ska ha ett långsiktigt, strategiskt perspektiv och tydliggöra kommunens
tolkning av god ekonomisk hushållning baserat på de egna förutsättningarna. Riktlinjerna
ska beslutas av fullmäktige.
Ärendet
Enligt kommunallagen ska alla kommuner i Sverige bedriva sin verksamhet med god
ekonomisk hushållning. Riktlinjerna ska beslutas av fullmäktige och ska utgå från såväl
ett verksamhetsperspektiv, som ett finansiellt perspektiv. Riktlinjerna ska ha ett
långsiktigt, strategiskt perspektiv och tydliggöra kommunens tolkning av god ekonomisk
hushållning baserat på de egna förutsättningarna. Kommunen har tidigare inte haft
separata, fastställda riktlinjer för god ekonomisk hushållning. År 2025 genomfördes av
KPMG en revision av kommunens långsiktiga ekonomistyrning. I kommunens yttrande
2025/111 §97 beslutades att en sådan riktlinje avseende god ekonomisk hushållning ska
tas fram.
Därtill har kommunallagen ändrats när det gäller hur kommuner och regioner får hantera
sina ekonomiska reserver. Den tidigare så kallade resultatutjämningsreserven (RUR), som
har använts för att jämna ut ekonomin över konjunkturcykler, får inte längre tillämpas.
I stället införs en ny reserv, resultatreserven (RER), som syftar till att ge kommuner större
flexibilitet i hur sparade medel används. Dessa förändringar utgör ytterligare skäl att ta
fram riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Perstorps kommun har under 2023 samt
2024 aktualiserat tillämpning av resultatutjämningsreserv (RUR) i samband med
årsbokslut, vilket resulterat i att resultatutjämningsreserven är uttömd. Aktuell riktlinje
för resultatutjämningsreserv avseende Perstorps kommun kommer till följd av
ovanstående bli inaktuell och behöva upphävas. Föreliggande förslag till riktlinjer tar
därav främst hänsyn till användning av resultatreserv (RER), trots att
övergångsbestämmelser för RUR fortfarande är aktuella.
Inför framtagande av förslag har en omvärldsbevakning av andra kommuners riktlinjer
för god ekonomisk hushållning genomförts. Det framtagna förslaget innehåller, i likhet
med andra kommuners varianter, finansiella målsättningar. Det finns ingen given
utformning eller absolut nivå som de finansiella målen ska förhålla sig till. Målen är en
E-post Organisationsnr
PERSTORPS KOMMUN Förvaltning e-post 212000-0910
Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro
284 85 PERSTORP Torget 1 0435-390 00 vx Förvaltning fax 206-3857 11 16 54-0
Perstorp
36
2
politisk bedömning som baseras på den egna kommunens förutsättningar, historiska
resultat samt prognoser. Varje finansiellt mål som tar utrymme från driftsbudgeten för
med sig en alternativkostnad i form av utebliven verksamhet. Att väga nyttan av de
finansiella målen mot medel till verksamheten är en politisk uppgift.
Detta behöver Perstorps kommun, likt samtliga svenska kommuner förhålla sig till. De
föreslagna finansiella målen ska därmed fungera vägledande och tas i beaktning under
varje års budgetframställning.
Kommunen har för närvarande beslut om finansiella mål inom det kommunövergripande
målområdet Hållbar ekonomisk utveckling. Det är önskvärt att dessa ses över så att de går
i linje i med de långsiktiga finansiella mål som föreslås i dessa riktlinjer. Emellertid
befinner sig kommunen i slutet av en mandatperiod och står inför att uppdatera politiska
mål efter genomfört val 2026. Därmed bedöms det inte värdefullt att i nuläget riva upp
liggande beslut om målområdet Hållbar ekonomisk utveckling. I stället föreslås justering
av detta målområde, så att det går i linje med föreliggande riktlinjer, ske i samband med
övriga eventuella måljusteringar efter val.
Då god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett
verksamhetsperspektiv, har även fyra vägledande principer för en god ekonomisk
hushållning i Perstorp tagits fram. Dessa är inte lika snäva som de finansiella
målsättningarna utan berör snarare kommunens principiella hållning i ekonomiska frågor.
Ärendet har tidigare behandlats av kommunstyrelsen 2026-02-18, men togs inte upp på
kommunfullmäktige då ny information behövde beaktas.
Handlingar i ärendet
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer Resultatutjämningsreserv (RUR)
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar,
att anta riktlinje för God ekonomisk hushållning,
att upphäva tidigare beslutad riktlinje 2022/215 §103 avseende resultatutjämningsreserv
samt,
att notera att en översyn av det finansiella målområdet Hållbar ekonomisk utveckling
genomförs i samband med måljusteringar efter val, så att målområdet är i
överrensstämmelse med föreliggande riktlinjer
Marie Appelqvist Karoline Karlsson
Kommundirektör Ekonomichef
Perstorps kommun Perstorps kommun
Beslutet skickas till:
37
3
Kommundirektör
Ekonomichef
38
Riktlinjer för god ekonomisk
hushållning och användning av
RER
Perstorps kommun
PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
Antaget av: Kommunfullmäktige
Antaget datum: xxxx-xx-xx
Senast reviderat:
Dokumentet gäller för: Samtliga nämnder och förvaltningar
Diarienummer:
39
God ekonomisk hushållning för Perstorps kommun
Enligt kommunallagen ska alla kommuner i Sverige bedriva sin verksamhet med god
ekonomisk hushållning. Riktlinjer samt mål för god ekonomisk hushållning ska
beslutas av fullmäktige och ska utgå från såväl ett verksamhetsperspektiv, som ett
finansiellt perspektiv.
Lagrum och bakgrund
Enligt kommunallagen (2017:725) ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger
kostnaderna, det s.k. balanskravet. Undantag får göras i den utsträckning som medel
från en resultatreserv eller resultatutjämningsreserv tas i anspråk eller om det finns
synnerliga skäl. Detta skall göras med restriktivitet och med utgångspunkt i att det ska
vara justerat inom 3 år. Annars krävs ytterligare synnerliga skäl för att förlänga
justeringstiden.
I de fall balanskravsresultatet är negativt ska det regleras under de närmast följande
tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur reglering ska ske om inte
fullmäktige beslutar att reglering inte ska göras med hänvisning till synnerliga skäl.
Om vissa angivna förutsättningar är uppfyllda får kommuner i
balanskravsutredningen reservera och disponera medel till/från en resultatreserv
(RER). Om RER ska användas måste riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även
om
fatta hanteringen av en sådan reserv.
Om det finns en kvarvarande resultatutjämningsreserv (RUR) får denna tas i anspråk
enligt det tidigare regelverket, det vill säga för att utjämna intäkter över en
konjunkturcykel. Om så är fallet ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även
omfatta riktlinjer för hantering av RUR.
Vidare ska verksamheten bedrivas så att varje skattekrona gör största möjliga nytta
och verksamheten ska inte ge vinst eller avkastning.
Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) ska
förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av om riktlinjerna för god ekonomisk
hushållning har uppnåtts och följts.
Det är även obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en
balanskravsutredning som innehåller resultat efter balanskravsjusteringar samt ett
balanskravsresultat. I denna utredning inkluderas även förändringar av resultatreserv
i de fall disponering eller reservering gjorts samt resultatutjämningsreserven i de fall
disponering gjorts.
RER och RUR är inte en del av kommunens externredovisning och finns därigenom
inte med i resultaträkningen, utan hanteras i den till bokföringen sidoordnade
balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RER och RUR endast som
poster i Eget kapital.
1
40
Reservering och användning av medel i reserver
Enligt kommunallagen (2017:725) får kommuner förutsatt att vissa givna
förutsättningar är uppfyllda använda en resultatreserv (RER), till exempel vid oväntade
kostnadsökningar, så länge det bidrar till en god ekonomisk hushållning. För att
säkerställa ansvarsfull användning måste varje kommun eller region ta fram riktlinjer
för hur RER ska hanteras.
Det är bara tillåtet att sätta av upp till 5 % av skatteintäkter och statsbidrag per år.
Beslut om reservering sker i samband med fullmäktiges fastställande av
årsredovisningen.
I Perstorps kommun kan resultatreserven (RER) användas för att hantera ekonomiska
svängningar, till exempel vid lågkonjunktur. Beslut om att ta medel i anspråk från RER
fattas i samband med att kommunfullmäktige beslutar om budgeten, men kan
justeras vid behov i årsredovisningen. Det går inte att använda mer än det som redan
har reserverats, och detta fastställs i budgetbeslutet för kommande år.
Kommunfullmäktige har det formella ansvaret för att besluta om hur resultatreserven
(RER) ska disponeras. Beslut om användning ska alltid utgå från kommunens
finansiella mål och flerårsplan, och ska syfta till att säkerställa god ekonomisk
hushållning. Varje beslut måste motiveras utifrån de rådande förutsättningarna vid
tillfället för beslutet. Exempel på användning kan innefatta kostnader för nödvändiga
omstruktureringar av verksamheten för att på lång sikt uppnå en god ekonomisk
hushållning. Det kan även inkludera oväntade utgiftsökningar till följd av
omvärldsförändringar, såsom ökade pensionskostnader eller inkomstbortfall när
skatteunderlaget minskar under ett enskilt år.
Det är viktigt att betona att resultatreserven inte bör användas för att täcka
långsiktiga kostnadsökningar, för att möta ökade ambitioner eller kompensera för
ineffektiv verksamhetsdrift. Om medel från resultatreserven har använts ska det
framgå i förvaltningsberättelsen till vad och varför medlen har använts.
Användning av oanvända medel i övrigt
Överskott i årets resultat kan användas för omfördelning mellan verksamheter,
finansiering av investeringar eller för att stärka resultatreserven. Beslut om
disponering av överskott fattas av kommunfullmäktige utifrån rådande ekonomiska
förutsättningar och behov.
2
41
Vägledande principer
Då god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett
verksamhetsperspektiv, har fyra vägledande principer för en god ekonomisk
hushållning i Perstorp tagits fram.
Generationsperspektivet
Varje generation ska själv bära sina egna kostnader. Detta är ett grundläggande
ställningstagande som syftar till att ingen generation ska behöva betala för det som
en tidigare generation har förbrukat. Inte heller ska den nuvarande generationen
behöva betala för framtida förbrukning. Detta kräver såväl långsiktig planering som
kontinuerlig uppföljning.
Faktorer som kan påverka generationsperspektivet är exempelvis att löpande
finansiera verksamheten med lån, som senare generationer behöver betala. Eller att
nuvarande generation får betala för sådant som ligger alltför långt in i framtiden.
Hänsyn bör dock tas till de demografiska förändringar som sker i Sverige. De innebär
att bland annat att skatteintäkterna från den arbetsföra befolkningen varierar när
befolkningssammansättningen förändras. Detta ställer krav på kommuner att ta höjd
för att intäkterna ska räcka över tid och att effektiviseringar genomförs när så att
nödvändigt för att nå en ekonomisk balans.
Verksamhetsfokus
Syftet med den kommunala verksamheten är inte att generera ett överskott för att
bygga upp ett eget kapital. Den ekonomiska styrningen bör därmed vara välplanerad
och långsiktig. På så vis kan kommunen över tid säkra sitt ansvar för att tillhandahålla
verksamheter som exempelvis skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunens
tjänster ska finansieras via skatter och bidrag, och verksamheten skall vara så
ändamålsenlig som möjligt. Den långsiktiga ekonomistyrningen bör således vara
utformad som sådan att den klarar av att bedriva dessa verksamheter även i händelse
av minskade intäkter och med mindre budget. Ekonomistyrningen bör även
säkerställa att anpassningar som är av långsiktig karaktär inte otillbörligt drabbar ett
enskilt budgetår.
Årsvisa avstämningar, utvärderingar och balanser är viktiga redskap för att
åstadkomma långsiktighet. Verksamheterna bör också ges möjlighet att arbeta och
planera långsiktigt. Många processer som berör invånarna sträcker sig över en längre
tid och verksamheterna behöver således ges möjlighet att verka med längre
tidshorisonter. Samtidigt måste utformningen av verksamheten och de ekonomiska
ramarna vara möjliga att justera i händelse av förändrade verksamhetsmässiga,
demografiska, behovsmässiga eller ekonomiska förutsättningar.
Transparens och medborgarperspektiv
Till skillnad från ett privat företag som driver verksamhet i syfte att gå med vinst, går
den kommunala verksamheten ut på att få ut så ändamålsenlig verksamhet som
3
42
möjligt med största möjliga nytta för invånarna. Det är främst med kommunal skatt
och andra offentliga medel som den kommunala verksamheten bedrivs. Det är
således av stor vikt att användningen av skattemedel gör så stor nytta som möjligt och
alltid utgår från ett medborgarperspektiv. Det är viktigt att budgetprocessen är
transparent då kommunen styrs genom politiska församlingar på demokratisk grund.
Budgettransparens är en viktig del av det ansvarsutkrävande som sker framför allt i
samband med val.
Ändamålsenlighet och kostnadsmedvetenhet
Verksamheterna ska bedrivas med fokus på att uppnå mål och leverera kvalitet på ett
så ändamålsenligt sätt som möjligt. Det innebär att resurserna ska användas effektivt
och medvetet, inte enbart för att förbruka tilldelad budget. Att genomföra uppdraget
med lägre kostnader än beräknat är ett uttryck för god ekonomisk hushållning, under
förutsättning att kvaliteten bibehålls. Detta ställningstagande bygger på ett långsiktigt
perspektiv där varje beslut om resursanvändning ska bidra till helheten i
kommunkoncernens måluppfyllelse och ekonomiska stabilitet. Effektivitet,
ansvarstagande och nyttomaximering utgör centrala principer för såväl kommun som
bolag i koncernen.
Finansiella mål
Inom ramen för riktlinjer för god ekonomisk hushållning fattar fullmäktige även beslut
om långsiktiga finansiella mål. Det finns ingen absolut nivå som de finansiella målen
ska förhålla sig till utan dessa baseras på en politisk bedömning utifrån kommunens
förutsättningar, budget, historiska resultat samt prognoser. Varje finansiellt mål som
tar utrymme från driftsbudgeten för med sig en alternativkostnad i form av utebliven
verksamhet. Att väga nyttan av de finansiella målen mot medel till verksamheten är
en politisk uppgift.
Detta behöver Perstorps kommun, likt samtliga svenska kommuner förhålla sig till. De
medföljande målen från god ekonomisk hushållning är därmed vägledande och tas i
beaktning under varje års budgetframställning.
Förutom dessa långsiktiga mål, ska kommunen enligt lag även sätta mål för varje
budgetår och de två planår som budgeten omfattar. Detta innebär alltså att de
kortsiktiga målen fastställs löpande. Med bakgrund i de grundantaganden som gjorts
har kommunen formulerat följande långsiktiga finansiella mål.
Resultatet ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter och
kommunalekonomisk utjämning över en rullande åttaårsperiod
Resultatet ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk
utjämning över en längre sikt. Syftet med detta är att främja en god ekonomisk
styrning av kommunens verksamheter. Konjunkturer går upp och ned över tid, och
det är därför viktigt att kommunen följer upp och justerar med ett långsiktigt
perspektiv. Då målet gäller över en längre sikt är det önskvärt att kommunen i bättre
4
43
ekonomiska tider strävar efter att nå ett större överskott, för att ta höjd för perioder
med lågkonjunktur.
Uppföljning ska ske årligen i årsredovisningen. Med rullande åttaårsperiod avses de
senaste åtta avslutade räkenskapsåren, inklusive det år som årsredovisningen gäller.
Målet är uppfyllt om det sammanlagda resultatet under perioden uppgår till minst två
procent av periodens sammanlagda skatteintäkter och kommunalekonomiska
utjämning. Tabellen nedan illustrerar hur beräkningen faller ut i olika kommande
årsredovisningar.
Uppföljningsår Rullande 8-årsperiod
Bokslut 2026 2019–2026
Bokslut 2027 2020–2027
Bokslut 2028 2021–2028
Kommunens soliditet ska inte understiga 40%
Kommunens soliditet är ett mått på den långsiktiga ekonomiska styrkan och visar hur
stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. En soliditet på minst 40
procent innebär att kommunen har en stabil ekonomisk grund och god
motståndskraft mot förändringar i omvärlden. Detta är viktigt för att säkerställa att vi
kan upprätthålla service och investeringar vid ekonomiska utmaningar. Genom att
hålla soliditeten över denna nivå minskar risken för ökad skuldsättning vilket säkrar
förtroendet för kommunens ekonomi på lång sikt.
Soliditet beräknas genom: Eget kapital / Totala tillgångar.
Kommunens självfinansieringsgrad ska inte understiga 50%
Självfinansieringsgraden visar hur stor del av kommunens investeringar som
finansieras med egna medel, utan att ta nya lån. En nivå på minst 50 procent innebär
att kommunen har en hållbar investeringsstrategi och minskar beroendet av extern
upplåning. Detta är viktigt för att hålla nere räntekostnader, bibehålla ekonomisk
handlingsfrihet och säkerställa att framtida generationer inte belastas med onödiga
skulder. Genom att upprätthålla denna nivå stärker vi kommunens långsiktiga
ekonomiska stabilitet.
Självfinansieringsgrad beräknas genom: Kassaflöde från löpande verksamheten /
Kassaflöde från investeringsverksamheten.
Skuldsättningsgraden ska inte överstiga 70%
Skuldsättningsgraden visar hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade
med lån. Genom att hålla skuldsättningsgraden under 70 procent säkerställer vi att
kommunen har en balanserad ekonomi och minskar risken för höga räntekostnader.
5
44
En låg skuldsättningsgrad stärker kommunens långsiktiga stabilitet och förtroende
hos medborgare och externa aktörer.
Skuldsättningsgrad beräknas genom: Totala skulder / Eget kapital.
Styrning för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning anger vägledande principer och långsiktiga
finansiella mål som ska beaktas inför varje budgetbeslut. De långsiktiga finansiella
målen bryts ner i kortsiktiga mål som fastställs för varje år i samband med beslut om
budget. Vid varje beslut om budget genomförs därmed en bedömning av kommunens
nuvarande följsamhet gentemot de långsiktiga finansiella målen.
De långsiktiga finansiella målen följs även upp i samband med varje årsredovisning.
Vad gäller målen för soliditet, självfinansieringsgrad och skuldsättningsgrad bedöms
målet som uppnått om respektive måls gränsvärde uppnås för det år
årsredovisningen gäller. För resultatmålet om två procent gäller rullande uppföljning
på de senaste åtta åren, inklusive det år som årsredovisningen gäller. De långsiktiga
finansiella målen följs även upp utökat i samband med årsredovisning sista året varje
mandatperiod. I denna bedömning beaktas både resultaten per år som ingått i
mandatperioden och mandatperioden som helhet.
Kommunstyrelsen ska vid behov eller vid lagförändringar lämna förslag till fullmäktige
på revideringar och uppdateringar av dessa riktlinjer.
6
45
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv
Dokumentnamn: Beslutad av: Gäller:
Riktlinjer för Fullmäktige Tillsvidare
resultatutjämningsreserv ( RUR)
Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutad:
Mall KS 2022/215 2022-11-30
Version: Dokumentansvarig: Reviderad:
1.0 Ekonomichef
Revideras: Dokumentet gäller för:
Samtliga nämnder, styrelser och
förvaltningar
1
46
Innehållsförteckning
Inledning ...............................................................................................................................................3
Reservering ..........................................................................................................................................3
Lokala riktlinjer ...........................................................................................................................3
Disponering ..........................................................................................................................................4
Redovisning .........................................................................................................................................4
2
47
Inledning
Av kommunallagen (2017:725) framgår att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i
sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom kommunala bolag, föreningar och
stiftelser. Kommunen har beslutat om riktlinjer avseende mål och resultatstyrning genom
beslut 2021/168 §73 2021-10-27.
Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre
tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att
kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa
på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av
för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis
ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas och utgöra ett strategiskt
underlag i budgetdialogen. Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera
kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. Som ett komplement till
detta kan kommunerna även införa en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter under
en konjunkturcykel. Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att
senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är
svag. Kommunfullmäktige beslutar om inrättande av RUR samt fastställer lokala riktlinjer för
hanteringen av den.
Reservering
Kommuner får enligt kommunallagen 11 kap 14 § reservera medel till en
resultatutjämningsreserv som får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av
årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger:
1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och
kommunalekonomisk utjämning, eller
2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och
kommunalekonomisk utjämning, om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive
ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelse
Resultatutjämningsreserven utgör en del av kommunens egna kapital.
Lokala riktlinjer
Förutom kommunallagens minimikrav finns ingen ytterligare precisering. I förarbetena anges
att kriterier för hanteringen av RUR bör beslutas på lokal nivå. I förarbetena är det tydligt att
disponering endast får göras för att utjämna intäkter.
Syftet med RUR är att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resultatutjämningsreserven
ska möjliggöra för kommunen att möta en tillfällig intäktsdämpning för att undvika
kortsiktiga neddragningar av verksamheter som på sikt kan komma att behöva byggas upp
igen. Resultatutjämningsreserven ska inte hämma nödvändiga effektiviseringsåtgärder och
inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen.
3
48
Perstorps kommuns resultatutjämningsreserv ska som högst uppgå till det belopp som
motsvarar 5 procent av kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och
kommunalekonomisk utjämning.
Reserveringar av positiva resultat får göras av balanskravsresultatet i enlighet med det vid
tillfället bästa alternativ som lagen medger.
För att reservera till RUR måste kommunens finansiella mål vara uppfyllda.
Disponering
RUR får endast disponeras under lågkonjunktur. Bedömning av om det är ett år med hög-
eller lågkonjunktur görs genom att jämföra skatteunderlagsutvecklingen för det aktuella året
med det genomsnittliga utfallet för de senaste 10 åren. Är prognosen/utfallet för året under
genomsnittet är det lågkonjunktur. Om värdet för året är det högre är det högkonjunktur.
En ytterligare förutsättning är att balanskravsresultatet är negativt och reserven får då
användas för att nå upp till ett nollresultat.
Beslut om att använda medel från resultatutjämningsreserven ska fattas i samband med
kommunfullmäktiges beslut om budget, men kan vid behov revideras i samband med bokslut.
Redovisning
Redovisning av RUR sker i årsredovisningens förvaltningsberättelse kopplat till
balanskravsutredningen. Disponering av RUR påverkar inte kommunens resultat utan sker
som en specifikation av kommunens egna kapital i balansräkningen.
4
49
50
51
52
53
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-02
Kommunfullmäktige
§ 133 Förslag på besparingsåtgärder 2026
§ 133
Förslag på besparingsåtgärder 2026
2026/267
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2026, § 47 att uppdra åt kommundirektör att
senast i september inkomma med förslag på besparingsåtgärder som ger effekt på 2026.
Kommundirektör har tillsammans med förvaltningschefer tagit fram följande förslag på
ytterligare besparingar.
Kommunstyrelsen, 3 535 000 kronor
Kommunledningsförvaltningen:
Kommunledningen har ett flertal mindre poster som kan bidra till ytterligare besparing.
Återhållsamhet kring resekostnader, hotell, representation samt kurser bedöms utgöra en
besparing om 60 000 kronor. Budgetpost avseende dataprogram om 100 000 kronor är
ytterligare en föreslagen besparingsåtgärd, då kostnaden baseras på antal ärenden som
systemet ska hantera och hittills i år har ingen kostnad uppstått då inga ärenden
förekommit.
Arbetsmarknadsenheten har möjlighet till en besparing på 100 000 kronor till följd av att
enhetschef avslutar sin tjänst under september månad och att tillförordnad enhetschef på
grund av delad tjänst, inte uppnår en tjänstgöringsgrad om 100 procent likt nuvarande
enhetschef.
Att minska antalet föreläsare och event utgör en möjlig besparing på 35 000 kronor
avseende verksamheten för näringsliv. Det kommer vara negativt för företagsklimatet att
dra ned på verksamheten, men det borde inte få alltför stor inverkan om det endast sker
under en begränsad tid. En besparing på konsulttjänster om 150 000 kronor är också
möjlig då kommunen inte kommer delta i Forza samarbetet under 2026.
En delvis vakant tjänst i HR ses som en möjlig besparing även under 2026 och den
huvudsakliga delen är redan upptagen i tidigare prognoser. Till följd av att personal från
projektet Digga Perstorps personal valt att avslutade sina tjänster blir en ytterligare
besparing möjlig om 70 000 kr då de avslutade sina tjänster en månad tidigare än först
prognostiserat.
Kanslienheten bedöms kunna uppnå en besparing om 20 000 kronor till följd av att
personal inom enheten kommer verka som interna utbildare inom Digga projektet och
därmed ersätts genom extern finansiering.
Utdragsbestyrkande
3
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-16
Kommunstyrelsen
Teknik- och serviceförvaltningen:
Teknik- och serviceförvaltningen bedömer, i samband med uppdraget att inkomma med
förslag till besparingar, att förvaltningen kommer att redovisa ett prognostiserat överskott
om cirka 3 miljoner kronor.
Överskottet möjliggörs främst genom vakanta tjänster. Flera år av besparingskrav har
medfört att vissa tjänster redan vid ingången av 2026 varit vakanta och inte återbesatts.
De fortsatta och utökade besparingsbehoven under året har dessutom inneburit att
ytterligare uppkomna vakanser inte har återbesatts.
Mot bakgrund av kommunens ansträngda ekonomiska situation och de kommunicerade
behoven av återhållsamhet har teknik- och serviceförvaltningen redan från ingången av
2026 arbetat utifrån ett internt återhållsamhetsmål om ca 2 procent. De tillkommande
vakanta tjänsterna har varit en del av förvaltningens arbete med att uppnå detta
återhållsamhetsmål.
Per augusti är bedömningen att förvaltningen, genom dessa åtgärder och fortsatt
återhållsamhet, kan uppnå ett överskott om cirka 3 miljoner kronor.
Byggnadsnämnden, 700 000 kronor
Plan- och byggförvaltningen har via vakant förvaltningschefstjänst samt vakant
planarkitektstjänst en besparing om 700 000 kronor. På kort sikt bidrar vakanshållningen
till en förbättrad ekonomisk prognos. Samtidigt finns risker kopplade till minskade
personella resurser, bland annat i form av ökad arbetsbelastning för övriga medarbetare,
längre handläggningstider samt risk för förskjutningar i pågående utvecklings- och
planeringsarbete.
Barn- och utbildningsnämnden, 170 000 kronor
Barn- och utbildningsnämnden lämnar förslag på besparingsåtgärd om 170 000 kr till
följd av vakant tjänst, rektor CT 4–9. Denna kostnad har inte tidigare justerats för i
prognos och bedöms därav att ha en positiv påverkan för barn- och utbildningsnämndens
resultat 2026.
Kultur- och fritidsnämnden, 160 000 kronor
En besparing är möjlig för kultur- och fritidsnämnden samt biblioteket. Ersättning för
lönekostnader kopplade till den förtidsröstning som hanteras på biblioteket uppgår till
cirka 160 000 kronor.
Socialnämnden, 1 100 000 kronor
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kostnadskontroll och effektiv
resursanvändning. De ytterligare åtgärder som bedöms möjliga att genomföra utan
omedelbara konsekvenser är fortsatt vakanshållning av en behandlartjänst samt att avstå
Utdragsbestyrkande
4
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-16
Kommunstyrelsen
från planerad bemanningsökning på Österbo. Åtgärderna motsvarar sammantaget ca 1
100 000 kronor.
Totalt föreslagna besparingsåtgärder samtliga nämnder: 5 665 000 kronor.
Handlingar i ärendet
Protokollsutdrag KS AU 2026-09-09
Tjänsteskrivelse 2026-09-02
Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – BUN
Uppföljning besparingsåtgärder 2026 – KFN
Beslut BUN 2026-08-25 Ekonomisk redogörelse för budget i balans
Ekonomisk redogörelse för budget i balans - BUN
Ekonomisk redogörelse för budget i balans, socialnämnden
Redovisning av åtgärder för en budget i balans 2026 - Socialnämnden
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
att socialnämndens åtgärdsplan är otillräcklig med hänsyn till nämndens underskott,
att uppdra åt respektive nämnd att genomföra föreslagna besparingsåtgärder, samt
att notera redovisningen av barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens
redogörelser för budget i balans
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Utdragsbestyrkande
5
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-09
Kommunstyrelsens arbetsutskott
§ 135 Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s
beslutstyp: godkännande
§ 135
Förvärv av fastighetsbestånd från Kupolen Fastigheter AB:s
konkursbo samt begäran om kommunal borgen
2026/274
Sammanfattning
Perstorps Bostäder AB har under en längre tid analyserat bostadsmarknaden i Perstorps
kommun och bedömt behovet av att säkra långsiktigt hållbara och professionellt
förvaltade bostäder i kommunen. Som en del av detta arbete har en politisk arbetsgrupp,
bestående av såväl majoritet som opposition, följt utvecklingen på den lokala
bostadsmarknaden och diskuterat möjliga lösningar för att säkerställa stabila
boendeförhållanden för kommunens invånare.
Kupolen Fastigheter AB försattes under 2026 i konkurs. Konkursboet omfattar ett
betydande bostadsbestånd i Perstorp. Efter en försäljningsprocess har Perstorps
Bostäder AB erbjudits att förvärva fastighetsbeståndet, 10 fastigheter, om 88 mnkr.
Genom förvärvet säkerställs att fastigheterna fortsättningsvis förvaltas av en långsiktig
och lokalt förankrad ägare med samhällsansvar. Förvärvet bidrar till ökad stabilitet på
bostadsmarknaden, trygghet för hyresgästerna samt möjligheter att genomföra
nödvändiga investeringar i fastigheterna.
För att finansiera förvärvet avser Perstorps Bostäder AB att uppta lån motsvarande
köpeskillingen. Bolagets styrelse har därför beslutat att hos Perstorps kommun ansöka
om kommunal borgen om 88 mnkr.
Handlingar i ärendet
Protokollsutdrag KS AU 2026-09-06
Tjänsteskrivelse 2026-09-09
Centerpartiet deltar inte i beslutet.
Yrkande:
Kristdemokraterna, Vi i Perstorp, Sverigedemokraterna, Moderaterna yrkar samtliga bifall till
beslutet.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
att tillstyrka Perstorps Bostäder AB:s förvärv av fastighetsbeståndet från Kupolen
Fastigheter konkursbo till en köpeskilling om 88 mnkr
att bevilja kommunal borgen såsom för egen skuld för Perstorps Bostäder AB:s
upptagande av lån om 88 mnkr för finansiering av förvärvet, samt
att höja den kommunala borgen, såsom för egen skuld från 234 mnkr till 322 mnkr.
Utdragsbestyrkande
29
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-16
Kommunstyrelsen
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Protokollsanteckning:
Centerpartiet genom Kerstin Gustavsson Andersson lämnar följande anteckning:
”Kommunal borgen innebär ett betydande ekonomiskt åtagande för kommunen. Vi anser att
ärendet inte är tillräckligt belyst i det föreliggande skriftliga beslutsunderlaget. Vi önskar en
fördjupad redovisning av Perstorps Bostäder AB: s såväl som kommunens finansiella
situation samt en riskanalys för Perstorps kommun.”
Utdragsbestyrkande
30
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-09
Kommunstyrelsens arbetsutskott
§ 136 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning
beslutstyp: avslag
§ 136
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning
2026/13
Sammanfattning
Som följd av KPMG:s revision av kommunens långsiktiga ekonomistyrning som
genomfördes 2025 beslutades att riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska fastställas.
Riktlinjerna ska ha ett långsiktigt, strategiskt perspektiv och tydliggöra kommunens tolkning
av god ekonomisk hushållning baserat på de egna förutsättningarna. Riktlinjerna ska beslutas
av fullmäktige.
Handlingar i ärendet
Protokollsutdrag KS AU 2026-09-09
Tjänsteskrivelse 2026-08-28
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer Resultatutjämningsreserv (RUR)
Yrkande
Charlotta Wendt (VIP) yrkar ”att vi håller 4 års rullandeperioder för att förhindra att problem
skjuts på framtiden att hantera”.
Beslutsgång:
Ordföranden ställer Charlotta Wendts yrkande mot avslag och finner att kommunstyrelsen
beslutar att avslå det.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
att anta riktlinje för God ekonomisk hushållning,
att upphäva tidigare beslutad riktlinje 2022/215 §103 avseende resultatutjämningsreserv
samt
att notera att en översyn av det finansiella målområdet Hållbar ekonomisk utveckling
genomförs i samband med måljusteringar efter val, så att målområdet är i
överrensstämmelse med föreliggande riktlinjer
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Reservation:
Charlotta Wendt (VIP) reserverar sig till förmån för eget yrkande.
Utdragsbestyrkande
34
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2026-09-09
Kommunstyrelsens arbetsutskott