Barn- och utbildningsutskottet — 22 september 2026

Bu § 82 Dnr 2024-000051 Upprop Beslut Bengt-Erik Rolfs (s) ordförande förrättar upprop för dagens sammanträde 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 83 Dnr 2024-000052 Val av justerare Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Utse ledamot Per-Erik Olofsson (c) till att justera dagen sammanträdesprotokoll 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 84 Dnr 2024-000053 Godkännande av ärendelista Beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar Godkänna ärendelistan för dagens sammanträde 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 85 Dnr 2026-000321 Föregående mötesprotokoll barn- och utbildningsutskottet Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Lägga föregående mötesprotokoll till handlingarna 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 86 Dnr 2026-000126 - Arbetsmiljö skolans verksamhetsområde Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Föreslå kommunstyrelsen att besluta att samtliga personal inkluderas i utredningen Sammanfattning av ärendet Skolans verksamhetsområde bedriver ett kontinuerligt systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på att identifiera, följa upp och åtgärda risker i arbetsmiljön. Arbetet sker bland annat genom återkommande OSA-enkäter, dialog mellan chef och medarbetare, planerade insatser inom det systematiska arbetsmiljöarbetet samt i samverkan med HR och företagshälsovården. Under innevarande läsår fortsätter arbetet enligt den struktur som användes föregående läsår. Resultat och signaler som framkommer följs upp av respektive chef och ligger till grund för såväl individuella som verksamhetsövergripande åtgärder. Bakgrund Arbetet med OSA-enkäten fortsätter på samma sätt som föregående läsår. Enkäten genomförs månadsvis och resultatet analyseras av respektive chef. Utifrån resultaten vidtas åtgärder där behov identifieras. En åtgärd som har införts är exempelvis månadsvisa individuella avstämningar mellan chef och medarbetare. Verksamheten arbetar samtidigt för att öka deltagandet i OSA- enkäten. Målsättningen är att samtliga medarbetare besvarar enkäten varje månad för att ge ett så tillförlitligt underlag som möjligt för det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Samt för att kunna stötta enskilda medarbetare i sitt uppdrag. Under vecka 41 fortsätter de sedan tidigare planerade modulerna inom det systematiska arbetsmiljöarbetet i grundskolan. Fokus för den aktuella insatsen är kommunikation. Upplägget och arbetet med modulerna har tidigare presenterats för BU. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet På medarbetarnas initiativ och efterfrågan har skolledningen även genomfört ett gemensamt möte med arbetslaget på Åkerskolan. Syftet var att ge möjlighet till dialog kring arbetslagets upplevelse av arbetsmiljön samt att följa upp och diskutera de skrivelser som upprättades under våren. Mötet genomfördes mot bakgrund av en tydlig önskan från arbetslaget om en gemensam dialog kring frågorna. Skolledningen har därutöver en löpande dialog med HR och företagshälsovården som stöd i det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet. Utifrån denna dialog är inriktningen framåt att arbetsmiljöfrågor hanteras inom ordinarie struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inkomna KIA-anmälningar hanteras enligt gällande rutin och i nära samråd med HR samt, vid behov, företagshälsovården. Medarbetare uppmanas att signalera till närmaste chef om behov finns av individuellt stöd eller samtal med företagshälsovården. Medarbetare som uppmärksammar brister eller risker i arbetsmiljön uppmanas också att rapportera dessa i KIA, så att frågorna kan dokumenteras, utredas, åtgärdas och följas upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovårdens rekommendation är att individuella arbetsmiljöärenden i första hand hanteras individuellt och enligt etablerade rutiner, snarare än genom behandling av enskilda ärenden i grupp. Den gemensamma dialog som tidigare genomförts med arbetslaget ska ses mot bakgrund av den starka efterfrågan på ett sådant möte från medarbetarna. Sammantaget fortsätter skolledningen att arbeta strukturerat med att identifiera risker, genomföra åtgärder och följa upp arbetsmiljön. Arbetet sker såväl på organisatorisk nivå som genom individuella insatser där behov finns. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Arbetet genomförs huvudsakligen inom befintlig organisation och budget. Insatser från företagshälsovården kan medföra kostnader inom ramen för befintliga avtal. Ett förebyggande och systematiskt arbetsmiljöarbete bedöms samtidigt vara viktigt för att minska risken för arbetsrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro. Jämställdhet och likabehandling: 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Det systematiska arbetsmiljöarbetet omfattar samtliga medarbetare. Genom återkommande uppföljningar och möjlighet till såväl gemensam som individuell dialog skapas förutsättningar för att uppmärksamma skillnader i arbetsmiljö och arbetsbelastning. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för den yttre miljön. Barnperspektivet: En god och hållbar arbetsmiljö för skolans medarbetare är en viktig förutsättning för kontinuitet, trygghet och kvalitet i verksamheten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedöms därför indirekt ha betydelse för elevernas arbetsmiljö och förutsättningar för utbildning. Organisatoriska konsekvenser: Arbetet innebär ett fortsatt fokus på tydlig kommunikation, regelbunden uppföljning samt fungerande rutiner för rapportering, utredning och åtgärder. OSA-enkäten, individuella avstämningar och fortsatt stöd från HR och företagshälsovården utgör viktiga delar i detta arbete. Beslutsunderlag Resultat från genomförda OSA-enkäter. Dokumentation inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Relevanta KIA-anmälningar och tillhörande uppföljning. Tidigare information till BU avseende planerade moduler inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Relevanta skrivelser avseende arbetsmiljön vid Åkerskolan. Beslutet ska skickas till Ansvariga chefer inom skolans verksamhetsområde. HR 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 87 Dnr 2026-000636 Förskolan Beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar Informationen om organisation och pågående utvecklingsarbete inom förskolans verksamhetsområde godkänns. Rektors fortsatta arbete med systematiskt kvalitetsarbete och utveckling av förskolans verksamhet noteras Sammanfattning av ärendet Förskolans verksamhetsområde anpassar organisationen utifrån aktuella förutsättningar och förändringar i barnantalet. Vid förskolan Älven har ett minskat barnantal inneburit behov av att se över organisation och bemanning samt möjligheterna till ökad samverkan mellan avdelningarna. Parallellt med de organisatoriska anpassningarna ligger verksamhetens fokus på det systematiska kvalitetsarbetet och förskolans uppdrag utifrån läroplanen. På längre sikt är ambitionen att utveckla ett mer processinriktat arbetssätt. Bekymmersamt för budget 2026 att driva Älvens förskola med det låga barnunderlag som just nu finns. Bakgrund Förskolan Älven har sett över sin organisation med anledning av ett minskat barnantal. För att använda verksamhetens resurser på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skapa en väl fungerande verksamhet har samverkan mellan avdelningarna utvecklats. På måndagar och fredagar samverkar avdelningarna genom att verksamheten organiseras gemensamt på en avdelning. Dessa dagar är de barn som har en vistelsetid om 15 timmar per vecka inte på plats i verksamheten, vilket innebär ett lägre barnantal och skapar förutsättningar för den gemensamma organisationen. Under tisdagar, onsdagar och torsdagar sker gemensamma öppningar och stängningar mellan avdelningarna. Organisationen syftar till att 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet anpassa bemanningen efter barnens närvaro och samtidigt använda tillgängliga personalresurser på ett effektivt sätt. Under hösten går Malin P in som vikarie inom administration på 50 procent. Uppdraget omfattar ansvar för förskolans administrativa delar samt administration av skolskjutsar och inackorderingsbidrag. Förändringen innebär en förstärkning av den administrativa funktionen under hösten och skapar förutsättningar för en tydligare fördelning av administrativa arbetsuppgifter. Förskolans huvudsakliga utvecklingsfokus är för närvarande det systematiska kvalitetsarbetet och verksamhetens uppdrag utifrån förskolans läroplan. Arbetet syftar till att skapa en tydlig struktur för planering, genomförande, uppföljning, analys och utveckling av utbildningen. På längre sikt är ambitionen att utveckla ett mer processinriktat arbetssätt. Genom att i högre grad arbeta med sammanhängande processer över tid ska det systematiska kvalitetsarbetet tydligare kopplas till undervisningen, läroplansuppdraget och de utvecklingsbehov som identifieras i verksamheten. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Anpassningen av organisationen vid Älven sker mot bakgrund av ett minskat barnantal och syftar till att använda befintliga personalresurser på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Den administrativa förstärkningen om 50 procent under hösten sker inom ramen för verksamhetens planering och förutsättningar. Jämställdhet och likabehandling: Verksamhetens organisation och systematiska kvalitetsarbete ska säkerställa att samtliga barn ges likvärdiga förutsättningar att ta del av utbildningen utifrån förskolans uppdrag. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för den yttre miljön. Barnperspektivet: Barnets bästa ska vara en utgångspunkt vid organisatoriska förändringar inom förskolan. Samverkan mellan avdelningarna 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet behöver därför kontinuerligt följas upp utifrån barnens behov av trygghet, kontinuitet och en utbildning av god kvalitet. Anpassningen av organisationen ska ske på ett sådant sätt att kvaliteten i verksamheten och barnens förutsättningar för utveckling och lärande bibehålls. Organisatoriska konsekvenser: Ett minskat barnantal innebär behov av att kontinuerligt anpassa verksamhetens organisation. Ökad samverkan mellan avdelningarna samt gemensamma öppningar och stängningar innebär ett förändrat arbetssätt för medarbetarna. Organisationen behöver därför följas upp för att säkerställa att den fungerar väl utifrån såväl verksamhetens behov som barnens och medarbetarnas förutsättningar. Förslag till beslut Informationen om organisation och pågående utvecklingsarbete inom förskolans verksamhetsområde godkänns. Rektors fortsatta arbete med systematiskt kvalitetsarbete och utveckling av förskolans verksamhet noteras Beslutsunderlag Aktuellt barnantal och planerad närvaro. Underlag inom ramen för förskolans systematiska kvalitetsarbete. Förskolans läroplan. Beslutet ska skickas till Rektor förskolan Skolchef 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 88 Dnr 2026-000003 Information barn- och utbildningsutskottet, skolchef Beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar Informationen från skolchef godkänns. Informationen om pågående utvecklings-, utrednings- och verksamhetsarbete noteras. Sammanfattning av ärendet Inom skolchefens verksamhetsområde pågår ett flertal aktiviteter och utvecklingsarbeten. Dessa omfattar bland annat åtgärder inom skolmiljön, uppföljning av skolmåltider, genomlysning av grundskolans verksamhet, kompetensförsörjning, kommande nationella reformer samt utvecklingsarbete inom kultur, bibliotek och Lärande Centrum. Därutöver pågår ett utredande arbete avseende organisationen för Kultur och Fritid samt olika samverkans- och utvecklingsinsatser tillsammans med andra kommunala verksamheter och externa aktörer. Bakgrund Grundskola och skolmiljö Arbetet med att uppföra staket runt skolområdet planeras att påbörjas den 5 oktober. Enligt nuvarande tidsplan ska arbetet vara färdigställt den 30 oktober. Åtgärden är en del i arbetet med att utveckla en trygg och ändamålsenlig skolmiljö. Skolledningen kommer även att träffa teknisk chef för dialog om skolmåltiderna. Bakgrunden är återkommande synpunkter från såväl elever som vårdnadshavare på den mat som serveras. Samt att maten tagit slut vid ett flertal tillfällen och ersatts med annan rätt. Skolledningen har även genomfört ett möte med ansvariga för det nya kostprogrammet. Vid mötet lyftes vikten av att skolmåltiderna utformas på ett sätt som bidrar till att eleverna äter den mat som serveras. En fungerande skollunch är betydelsefull för elevernas ork och koncentration under skoldagen och därmed också för deras förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen och nå 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet utbildningens mål. Frågan kommer därför att följas upp i fortsatt dialog med berörda verksamheter. Föräldramöten har genomförts inom grundskolan. Genomlysning av grundskolans verksamhet Sirkka Persson, skolutvecklare, genomför för närvarande en genomlysning av grundskolans verksamhet. Under veckan har hon varit på plats i Överkalix och deltagit vid möten, erbjudit och genomfört samtal med medarbetare och skolledning samt tagit del av och granskat relevant dokumentation. Även erbjudit ordförande och vice ordförande i BU möjlighet till samtal. Arbetet fortsätter med verksamhetsobservationer. Genomlysningen ska bidra med ett fördjupat underlag för analys av verksamheten och det fortsatta utvecklingsarbetet inom grundskolan. Kompetensförsörjning Rekrytering pågår av vikarie i SO för årskurs 7–9. Annons är publicerad och det finns behöriga sökande till tjänsten. Intervjuer pågår. Utvecklingsarbete utifrån Friendsenkäten Framtidsenheten har gjort en projektansökan med syfte att tillsammans med skolan fortsätta utvecklingsarbetet utifrån resultaten från Friendsenkäten. Arbetet är en del av det fortsatta förebyggande och främjande arbetet med elevernas trygghet, trivsel och skolmiljö. Föräldramöte kommer att äga rum i närtid för att presentera Friendsenkäten och projektansökan för fortsatta arbetet framåt. Bothnia Arc Kommunen har erbjudits möjlighet att delta i ett projekt inom Bothnia Arc tillsammans med kommuner i norra Sverige och Finland. Efter en samlad bedömning väljer verksamheten att i nuläget avstå från deltagande. Bedömningen är att det för närvarande inte finns tillräckliga organisatoriska förutsättningar för att gå in i ytterligare ett projekt och samtidigt säkerställa ett aktivt och kvalitativt deltagande. Kommande reformer inom utbildningsområdet Ett flertal nationella reformer berör förskolan, grundskolan, SFI och vuxenutbildningen. Vissa förändringar har redan trätt i kraft medan ytterligare reformer väntas under 2027 och 2028. Skolledningen och barn- och utbildningsutskottet behöver löpande följa reformerna och analysera vilka konsekvenser de får för bland 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet annat organisation, kompetens, arbetssätt, ekonomi och verksamheternas planering. Organisation för Kultur och Fritid Kommunledningen har framfört önskemål om att se över organisationen för Kultur och Fritid i syfte att skapa en mer sammanhållen organisation. Ett förslag som ska utredas är att organisatoriskt överföra ansvaret för biblioteket till Framtidsenheten. Ett utredande arbete har påbörjats. Inom ramen för arbetet behöver organisatoriska, verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser belysas innan ställning kan tas till en eventuell förändring. Det finns även behov av att upprätta en kulturplan. Kulturgruppen behöver involveras i det fortsatta arbetet för att säkerställa delaktighet och ett brett perspektiv på kommunens framtida kulturarbete. Bibliotek och kultur Under sommaren genomfördes en vernissage på biblioteket med ett stort deltagande, vilket är positivt och visar på bibliotekets betydelse som mötesplats och arena för kultur. Under september pågår en AI-utställning på biblioteket. Planering pågår även för att ställa ut delar av kommunens konstsamling i bibliotekets lokaler. I samband med detta har behov identifierats av att se över förvaringen och hanteringen av kommunens konst. Nuvarande förvaring bedöms inte vara optimal och det finns behov av att säkerställa att konsten förvaras och hanteras på ett sätt som minimerar risken för skador. Under vecka 44 planerar biblioteket aktiviteter inom ramen för läslovet för elever i årskurs 5 och 6 från såväl den kommunala som den fristående grundskolan. Aktiviteten planeras innehålla bland annat boktips och pizza och syftar till att stimulera läsintresse och skapa en positiv gemenskap kring läsning. Tord Vakthnäs har skänkt en tavla till biblioteket. Verksamheten framför ett stort tack för gåvan. Utveckling av Lärande Centrum Ett samarbete pågår mellan skolan, Framtidsenheten och RISE kring utvecklingen av kommunens Lärande Centrum. Arbetet fokuserar bland annat på hur Lärande Centrum ytterligare kan utvecklas som mötesplats mellan vuxenstuderande och det lokala och 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet regionala näringslivet. Ambitionen är att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv och skapa bättre förutsättningar för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Flera av de pågående insatserna genomförs inom ramen för befintlig verksamhet och budget. Eventuella ekonomiska konsekvenser av en förändrad organisation för Kultur och Fritid behöver utredas vidare. Även kommande nationella reformer inom utbildningsområdet kan medföra ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som behöver analyseras närmare. Jämställdhet och likabehandling: Utvecklingsarbetet inom utbildning, kultur och bibliotek ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning, kultur och kommunal service. Perspektivet behöver fortsatt beaktas i såväl verksamhetsutveckling som eventuella organisatoriska förändringar. Miljö: Ärendet bedöms i nuläget inte medföra några betydande konsekvenser för den yttre miljön. Miljö- och hållbarhetsperspektivet behöver beaktas vid framtida investeringar och förändringar i verksamheterna. Barnperspektivet: Flera av de redovisade insatserna har en direkt koppling till barn och unga. Arbetet med skolmiljö, skolmåltider, Friendsenkäten, verksamhetsutveckling och läsfrämjande aktiviteter syftar till att stärka barn och ungas förutsättningar för trygghet, lärande och utveckling. Barnets bästa ska fortsatt beaktas vid beslut och förändringar som berör verksamheterna. Organisatoriska konsekvenser: Genomlysningen av grundskolan, kommande nationella reformer och översynen av Kultur och Fritids organisation kan innebära behov av framtida organisatoriska förändringar. Dessa behöver beredas och konsekvensbedömas innan eventuella beslut fattas. Förslag till beslut Informationen från skolchef godkänns. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Informationen om pågående utvecklings-, utrednings- och verksamhetsarbete noteras. Beslutsunderlag Information från skolchef. Underlag (tidigare tjänsteskrivelse) avseende genomlysning av grundskolans verksamhet. Projektansökan avseende fortsatt arbete utifrån Friendsenkäten. Underlag avseende kommande reformer inom utbildningsområdet. Underlag inom ramen för översynen av organisationen för Kultur och Fritid. Beslutet ska skickas till Berörda verksamhetsansvariga 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 89 Dnr 2026-000078 Information om aktuella delgivningar samt delegationer Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om pågående statsbidrag inom barn- och utbildningsverksamheten för 2026 godkänns. Redovisningen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsverksamheten har under 2026 flera pågående statsbidrag som sammantaget uppgår till 4 241 291 kronor. Statsbidragen utgör ett betydelsefullt ekonomiskt tillskott och skapar förutsättningar för att bibehålla och utveckla insatser inom bland annat bemanning, kompetensförsörjning, undervisning, förskolans kvalitet, skolsocialt arbete, läxhjälp och lovskola. Statsbidragen är av stor betydelse för verksamhetens möjligheter att genomföra prioriterade utvecklingsinsatser och stärka förutsättningarna för barn och elever att nå utbildningens mål. Bakgrund Statsbidrag är riktade statliga medel som kompletterar kommunens ordinarie finansiering av utbildningsverksamheten. Bidragen har olika syften, villkor och redovisningskrav och behöver därför följas upp löpande för att säkerställa att medlen används i enlighet med respektive bidrags förutsättningar. För barn- och utbildningsverksamheten är statsbidragen en viktig del i möjligheten att utveckla kvaliteten och genomföra insatser som stärker verksamhetens förutsättningar. Samtidigt är bidragen tidsbegränsade eller beroende av statliga beslut, vilket innebär att långsiktiga åtaganden behöver planeras med hänsyn till att finansieringen kan förändras mellan åren. Pågående statsbidrag 2026 Statsbidrag Belopp 2026 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Personalförstärkning 458 200 kr Lärarlönelyftet 174 832 kr Karriärtjänster 85 000 kr Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan 677 852 kr Skolsociala team 336 699 kr Läxhjälp 90 000 kr Stärkt kunskapsutveckling2 410 000 kr Lovskola 8 708 kr Totalt 4 241 291 kr Statsbidragens betydelse för verksamheten De pågående statsbidragen omfattar flera centrala delar av barn- och utbildningsverksamhetens uppdrag. Det största enskilda bidraget är Stärkt kunskapsutveckling om 2 410 000 kronor. Tillsammans med övriga bidrag skapar detta ekonomiska förutsättningar för såväl riktade stöd- och utvecklingsinsatser som arbete med kompetens och bemanning. Statsbidragen är en avgörande faktor för verksamhetens möjligheter att fortsätta det pågående kvalitets- och utvecklingsarbetet. De bidrar till att förstärka verksamhetens kapacitet inom områden som har direkt betydelse för undervisningens kvalitet, barns och elevers stöd, närvaro, likvärdighet och måluppfyllelse. Samtidigt behöver verksamheten ha en tydlig framförhållning kring vilka insatser som finansieras med tidsbegränsade statsbidrag. Om ett statsbidrag minskar eller upphör behöver konsekvenserna analyseras innan verksamheten tar ställning till om insatsen ska avslutas, anpassas eller finansieras inom ordinarie budget. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: De redovisade statsbidragen uppgår sammantaget till 4 241 291 kronor för 2026. Bidragen förstärker barn- och utbildningsverksamhetens ekonomiska förutsättningar och möjliggör insatser som annars helt eller delvis skulle behöva finansieras inom ordinarie budgetram. Eftersom statsbidragen kan vara tidsbegränsade eller förändras mellan åren behöver ekonomiska åtaganden som finansieras med statsbidrag följas och riskbedömas inför kommande 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet budgetår. Skulle statsbidragen dras in eller minska leder det till en stor negativ påverkan för verksamheten. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Flera av statsbidragen stödjer insatser som syftar till ökad likvärdighet och bättre förutsättningar för barn och elever att få det stöd och den undervisning de behöver. Insatserna kan därmed bidra till att minska skillnader i förutsättningar och resultat. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta miljökonsekvenser. Barnperspektivet: Statsbidragen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för verksamheten att möta barns och elevers behov och utveckla kvaliteten i utbildningen. Särskilt betydelsefulla är de insatser som stärker kunskapsutveckling, tillgång till personal, socialt stöd och möjligheter till ytterligare undervisning. Förslag till beslut 1. Informationen om pågående statsbidrag inom barn- och utbildningsverksamheten för 2026 godkänns. 2. Redovisningen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Delegationer och delgivningar, statsbidrag 2026. Beslut avseende beviljade/pågående statsbidrag 2026. Ekonomisk sammanställning av statsbidrag inom barn- och utbildningsverksamheten 2026. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 90 Dnr 2026-000635 Värdegrundsarbete Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om det planerade och pågående värdegrundsarbetet inom förskolan och grundskolan godkänns. Skolledningens fortsatta arbete med att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och verksamhetsövergripande värdegrundsarbete noteras Sammanfattning av ärendet Förskolan och grundskolan planerar ett förstärkt och mer sammanhållet värdegrundsarbete under läsåret. Bakgrunden är bland annat de behov som identifierats genom Friendsenkäten samt de anmälningar om kränkande behandling som inkommit inom grundskolan. Förskolan planerar att arbeta utifrån materialet Kanin och Igelkott, medan grundskolan kommer att utgå från Be the Hero. Inom grundskolan har även en trygghetsgrupp bildats med representanter från respektive stadium. Gruppen ska tillsammans med skolkurator och rektor planera och stödja ett värdegrundsarbete som genomsyrar hela verksamheten. Arbetet utgår från förskolans och grundskolans läroplansuppdrag och ska vara en angelägenhet för samtliga medarbetare i verksamheten. Bakgrund Skolledningen ser ett behov av att förstärka och skapa en större samsyn kring värdegrundsarbetet inom såväl förskolan som grundskolan. Resultaten från Friendsenkäten tillsammans med de anmälningar om kränkande behandling som inkommer visar att det finns behov av ett långsiktigt, förebyggande och systematiskt arbete med trygghet, bemötande, relationer, normer och värden. Arbetet behöver genomsyra hela verksamheten och vara en naturlig del av barnens och elevernas vardag. Det innebär att värdegrundsarbetet 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet inte enbart kan genomföras vid enskilda temadagar, lektioner eller aktiviteter, utan behöver vara en del av verksamhetens förhållningssätt och det dagliga arbetet. Samtliga medarbetare har därför en viktig roll i att skapa samsyn och bidra till att de gemensamma värdena omsätts i praktiken. Förskolan Inom förskolan planeras ett värdegrundsarbete med utgångspunkt i materialet Kanin och Igelkott. Materialet ska användas som stöd i arbetet med barnen kring bland annat känslor, empati, vänskap, respekt och hur vi är mot varandra. Arbetet knyter an till förskolans läroplan. Förskolan ska aktivt arbeta för att barnen utvecklar bland annat öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande samt förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. Alla som arbetar i förskolan har ett ansvar för att följa läroplanens normer och värden och bidra till att förskolans uppdrag genomförs. Grundskolan Grundskolan kommer att utgå från Be the Hero som en del av det gemensamma värdegrundsarbetet. För att skapa struktur, kontinuitet och delaktighet har en trygghetsgrupp bildats. I gruppen finns representanter från respektive stadium. Trygghetsgruppen ska tillsammans med skolkurator och rektor utgöra en arbetsgrupp under läsåret och planera det övergripande värdegrundsarbetet. Trygghetsgruppens första möte genomförs tisdag vecka 39. Gruppen ska bidra till att arbetet får en gemensam riktning samtidigt som det anpassas efter elevernas ålder och de behov som finns inom respektive stadium. En viktig utgångspunkt är att trygghetsgruppen ska stödja och samordna arbetet, men att ansvaret för värdegrundsarbetet inte ligger enbart på gruppen. För att arbetet ska få effekt behöver det omsättas i det dagliga arbetet av samtliga medarbetare och genomsyra undervisning, raster, relationer och övriga delar av skoldagen. Läroplansuppdraget Värdegrundsarbetet är en central del av skolans uppdrag och inte en valbar eller fristående aktivitet. I kapitel 1 i grundskolans läroplan, 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Skolans värdegrund och uppdrag, framgår att skolväsendet vilar på demokratins grund och att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar inom skolan ska främja respekt för varje människas egenvärde. I kapitel 2, Övergripande mål och riktlinjer, konkretiseras detta ytterligare. Under området normer och värden anges att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta samhällets gemensamma värderingar och omsätta dem i praktisk handling. Lärare ska tillsammans med övrig skolpersonal också vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. Värdegrundsuppdraget är därmed hela verksamhetens ansvar och behöver integreras i skolans ordinarie arbete med undervisning, trygghet och kunskapsutveckling. Tryggare skola Arbetet kompletteras även genom Tryggare skola. Ett kommande möte är inplanerat den 24 september. Detta arbete behöver samordnas med övriga insatser så att verksamheten får en gemensam riktning och olika insatser förstärker varandra. Det fortsatta arbetet ska följas upp inom ramen för verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Resultat från Friendsenkäten, anmälningar om kränkande behandling och andra relevanta underlag kan användas för att identifiera utvecklingsområden och följa effekterna av genomförda insatser. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Arbetet genomförs huvudsakligen inom ramen för befintlig verksamhet och organisation. Eventuella kostnader för material, kompetensutveckling eller externa insatser hanteras inom verksamheternas ordinarie planering och budget. Jämställdhet och likabehandling: Värdegrundsarbetet har en tydlig koppling till jämställdhet, likabehandling och alla människors lika värde. Ett gemensamt och 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet systematiskt arbete skapar bättre förutsättningar för att identifiera och motverka normer, beteenden och strukturer som kan bidra till diskriminering, exkludering eller kränkande behandling. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för den yttre miljön. Barnperspektivet: Barn- och elevperspektivet är centralt i arbetet. Barn och elever har rätt till en trygg utbildningsmiljö där de bemöts med respekt och ges förutsättningar att utvecklas och lära. Ett strukturerat och långsiktigt värdegrundsarbete bedöms bidra till ökad trygghet, delaktighet och studiero samt till goda relationer mellan barn, elever och vuxna. Organisatoriska konsekvenser: Arbetet förutsätter samsyn, delaktighet och kontinuitet i hela organisationen. Trygghetsgruppen i grundskolan får en samordnande och stödjande funktion, men genomförandet är ett gemensamt ansvar för alla som arbetar i verksamheten. Arbetet behöver därför ges utrymme i verksamheternas planering och följas upp kontinuerligt. Förslag till beslut Informationen om det planerade och pågående värdegrundsarbetet inom förskolan och grundskolan godkänns. Skolledningens fortsatta arbete med att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och verksamhetsövergripande värdegrundsarbete noteras Beslutsunderlag Resultat från Friendsenkäten. Sammanställning och analys av anmälningar om kränkande behandling. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22), kapitel 1 och 2. Läroplan för förskolan (Lpfö 18), kapitel 1 och 2. Materialet Kanin och Igelkott. Materialet Be the Hero. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Underlag från arbetet med Tryggare skola. Beslutet ska skickas till Rektor förskola Rektor grundskola Skolchef 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 91 Dnr 2025-000423 Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om det systematiska kvalitetsarbetet inom grundskolan godkänns. Informationen om identifierade utvecklingsområden avseende ledning och stimulans, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram noteras. Sammanfattning av ärendet Grundskolans systematiska kvalitetsarbete fortsätter under läsåret med fokus på kontinuerlig uppföljning, analys och utveckling av verksamheten. Under utvecklingsdagarna vecka 44 genomförs en mitterminsavstämning där verksamhetens resultat och arbete så långt under terminen följs upp och analyseras. Särskilt fokus kommer att ligga på elevernas måluppfyllelse, trygghet och studiero, närvarofrämjande arbete samt elevhälsans arbete. Ett utvecklingsområde som har identifierats och där arbete nu har påbörjats är skolans arbete med ledning och stimulans, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Bakgrund Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att verksamheten kontinuerligt följer upp sina resultat, analyserar orsaker till identifierade utvecklingsbehov samt planerar och genomför åtgärder som leder till förbättrad kvalitet och ökad måluppfyllelse. Under utvecklingsdagarna vecka 44 kommer grundskolan därför att genomföra en mitterminsavstämning. Syftet är att skapa en samlad bild av verksamhetens utveckling under höstterminen och identifiera vilka insatser som behöver prioriteras under resterande del av läsåret. Uppföljningen kommer särskilt att omfatta: • elevernas kunskapsresultat och måluppfyllelse, • trygghet och studiero, • det närvarofrämjande arbetet, samt • elevhälsans arbete och hur detta bidrar till elevernas förutsättningar att nå utbildningens mål. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Utgångspunkten är att uppföljningen inte enbart ska beskriva resultat och genomförda aktiviteter, utan även innehålla analys av varför resultaten ser ut som de gör och vilka åtgärder som behöver vidtas framåt. Ledning och stimulans Ett utvecklingsområde som har identifierats är arbetet med ledning och stimulans i undervisningen. Skolan behöver utveckla en bred och tillgänglig grund i den ordinarie undervisningen för att skapa goda förutsättningar för så många elever som möjligt att lyckas. Det innebär bland annat att utveckla arbetet med tydliggörande pedagogik och en tillgänglig lärmiljö. Exempel på detta kan vara användning av bildstöd och visuella strukturer, tydliga instruktioner och frågor, förutsägbarhet samt att minska visuellt buller och andra störande moment i lärmiljön. Genom att utveckla den ordinarie undervisningen och lärmiljön kan fler elevers olika behov mötas inom ramen för undervisningen. Detta är en viktig del i skolans förebyggande arbete och i ambitionen att skapa en inkluderande och tillgänglig utbildning. Extra anpassningar och särskilt stöd Verksamheten har identifierat ett behov av att ytterligare utveckla samsynen kring skillnaden mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetet behöver utgå från att undervisningen i första hand ska planeras och genomföras så att elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. När det framkommer att en elev riskerar att inte nå de kriterier som minst ska uppfyllas behöver skolan agera i enlighet med bestämmelserna om stödinsatser. Det är viktigt att det finns en gemensam och rättssäker arbetsgång för hur behov uppmärksammas, utreds, dokumenteras, åtgärdas och följs upp. Särskilt stöd och åtgärdsprogram 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Ett särskilt utvecklingsarbete har påbörjats kring särskilt stöd och åtgärdsprogram. Syftet är att skapa en större samsyn i verksamheten och säkerställa att arbetsgång och dokumentation sker i enlighet med gällande regelverk. Beslut om åtgärdsprogram är myndighetsutövning. Det ställer krav på rättssäker handläggning och tydlig dokumentation. Det behöver framgå vilka behov av särskilt stöd eleven har, hur behoven ska tillgodoses, när åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt vem som ansvarar för uppföljningen. Arbetet med åtgärdsprogram ska inte ses som enbart en dokumentationsfråga. Fokus behöver ligga på att de stödinsatser som beslutas är relevanta utifrån elevens behov, genomförs i praktiken och kontinuerligt följs upp utifrån vilken effekt de får för elevens lärande och skolsituation. Studioverksamheten Studioverksamheten utgör en del av skolans arbete med att möta elever som är i behov av stöd. Verksamheten bemannas i första hand med specialpedagogisk kompetens. Genom att prioritera specialpedagogisk kompetens i studioverksamheten stärks förutsättningarna för att undervisning och stödinsatser utformas utifrån elevernas individuella behov och i nära anslutning till den ordinarie undervisningen. Studioverksamheten behöver samtidigt ses som en del av skolans samlade arbete med stödinsatser. Elevens behov och beslutade stöd ska vara styrande för hur stödet organiseras. Målsättningen är att skolans samlade kompetens används där den gör störst skillnad för elevernas möjligheter att utvecklas mot utbildningens mål. Fortsatt systematiskt kvalitetsarbete Resultaten från mitterminsavstämningen under vecka 44 ska ligga till grund för verksamhetens fortsatta prioriteringar och utvecklingsinsatser. Det systematiska kvalitetsarbetet ska skapa en tydlig kedja mellan identifierade behov, analys, beslutade insatser, genomförande och uppföljning. På så sätt skapas bättre förutsättningar för att insatser genomförs utifrån faktiska behov och att verksamheten kan bedöma om de leder till önskad effekt. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Arbetet genomförs i huvudsak inom ramen för befintlig organisation och budget. Prioriteringen av specialpedagogisk kompetens i studioverksamheten innebär att befintliga personalresurser riktas mot identifierade behov. Det fortsatta kvalitetsarbetet kan synliggöra behov av ytterligare insatser eller resurser, vilka i sådana fall behöver hanteras inom ordinarie budget- och planeringsprocess. Jämställdhet och likabehandling: Ett systematiskt arbete med tillgängliga lärmiljöer och stödinsatser bidrar till att elever ges förutsättningar att lyckas utifrån sina behov. Uppföljningen behöver även användas för att identifiera eventuella skillnader mellan olika elevgruppers resultat, närvaro, trygghet och tillgång till stöd. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för den yttre miljön. Barnperspektivet: Barn- och elevperspektivet är centralt i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med måluppfyllelse, trygghet och studiero, närvaro och elevhälsa har direkt betydelse för elevernas rätt till en utbildning av god kvalitet. Utvecklingen av ledning och stimulans samt arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd syftar till att skapa bättre förutsättningar för elever att få sina behov tillgodosedda så tidigt som möjligt. En tydlig och rättssäker hantering av särskilt stöd och åtgärdsprogram är särskilt viktig för de elever som har behov av mer omfattande stödinsatser. Organisatoriska konsekvenser: Utvecklingsarbetet förutsätter en gemensam förståelse och arbetsgång i hela verksamheten. Lärare, elevhälsa, specialpedagogisk kompetens och skolledning behöver samverka för att stödinsatser ska identifieras, genomföras och följas upp på ett systematiskt sätt. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Mitterminsavstämningen under vecka 44 blir en viktig del i detta arbete och i planeringen av verksamhetens fortsatta prioriteringar. Förslag till beslut Informationen om det systematiska kvalitetsarbetet inom grundskolan godkänns. Informationen om identifierade utvecklingsområden avseende ledning och stimulans, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram noteras. Bakgrund Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att verksamheten kontinuerligt följer upp sina resultat, analyserar orsaker till identifierade utvecklingsbehov samt planerar och genomför åtgärder som leder till förbättrad kvalitet och ökad måluppfyllelse. Under utvecklingsdagarna vecka 44 kommer grundskolan därför att genomföra en mitterminsavstämning. Syftet är att skapa en samlad bild av verksamhetens utveckling under höstterminen och identifiera vilka insatser som behöver prioriteras under resterande del av läsåret. Uppföljningen kommer särskilt att omfatta: • elevernas kunskapsresultat och måluppfyllelse, • trygghet och studiero, • det närvarofrämjande arbetet, samt • elevhälsans arbete och hur detta bidrar till elevernas förutsättningar att nå utbildningens mål. Utgångspunkten är att uppföljningen inte enbart ska beskriva resultat och genomförda aktiviteter, utan även innehålla analys av varför resultaten ser ut som de gör och vilka åtgärder som behöver vidtas framåt. Ledning och stimulans Ett utvecklingsområde som har identifierats är arbetet med ledning och stimulans i undervisningen. Skolan behöver utveckla en bred och tillgänglig grund i den ordinarie undervisningen för att skapa goda förutsättningar för så många elever som möjligt att lyckas. Det innebär bland annat att utveckla arbetet med tydliggörande pedagogik och en tillgänglig lärmiljö. Exempel på detta kan vara användning av bildstöd och visuella strukturer, tydliga instruktioner 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet och frågor, förutsägbarhet samt att minska visuellt buller och andra störande moment i lärmiljön. Genom att utveckla den ordinarie undervisningen och lärmiljön kan fler elevers olika behov mötas inom ramen för undervisningen. Detta är en viktig del i skolans förebyggande arbete och i ambitionen att skapa en inkluderande och tillgänglig utbildning. Extra anpassningar och särskilt stöd Verksamheten har identifierat ett behov av att ytterligare utveckla samsynen kring skillnaden mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Arbetet behöver utgå från att undervisningen i första hand ska planeras och genomföras så att elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. När det framkommer att en elev riskerar att inte nå de kriterier som minst ska uppfyllas behöver skolan agera i enlighet med bestämmelserna om stödinsatser. Det är viktigt att det finns en gemensam och rättssäker arbetsgång för hur behov uppmärksammas, utreds, dokumenteras, åtgärdas och följs upp. Särskilt stöd och åtgärdsprogram Ett särskilt utvecklingsarbete har påbörjats kring särskilt stöd och åtgärdsprogram. Syftet är att skapa en större samsyn i verksamheten och säkerställa att arbetsgång och dokumentation sker i enlighet med gällande regelverk. Beslut om åtgärdsprogram är myndighetsutövning. Det ställer krav på rättssäker handläggning och tydlig dokumentation. Det behöver framgå vilka behov av särskilt stöd eleven har, hur behoven ska tillgodoses, när åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt vem som ansvarar för uppföljningen. Arbetet med åtgärdsprogram ska inte ses som enbart en dokumentationsfråga. Fokus behöver ligga på att de stödinsatser som beslutas är relevanta utifrån elevens behov, genomförs i praktiken och kontinuerligt följs upp utifrån vilken effekt de får för elevens lärande och skolsituation. Studioverksamheten 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Studioverksamheten utgör en del av skolans arbete med att möta elever som är i behov av stöd. Verksamheten bemannas i första hand med specialpedagogisk kompetens. Genom att prioritera specialpedagogisk kompetens i studioverksamheten stärks förutsättningarna för att undervisning och stödinsatser utformas utifrån elevernas individuella behov och i nära anslutning till den ordinarie undervisningen. Studioverksamheten behöver samtidigt ses som en del av skolans samlade arbete med stödinsatser. Elevens behov och beslutade stöd ska vara styrande för hur stödet organiseras. Målsättningen är att skolans samlade kompetens används där den gör störst skillnad för elevernas möjligheter att utvecklas mot utbildningens mål. Fortsatt systematiskt kvalitetsarbete Resultaten från mitterminsavstämningen under vecka 44 ska ligga till grund för verksamhetens fortsatta prioriteringar och utvecklingsinsatser. Det systematiska kvalitetsarbetet ska skapa en tydlig kedja mellan identifierade behov, analys, beslutade insatser, genomförande och uppföljning. På så sätt skapas bättre förutsättningar för att insatser genomförs utifrån faktiska behov och att verksamheten kan bedöma om de leder till önskad effekt. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Arbetet genomförs i huvudsak inom ramen för befintlig organisation och budget. Prioriteringen av specialpedagogisk kompetens i studioverksamheten innebär att befintliga personalresurser riktas mot identifierade behov. Det fortsatta kvalitetsarbetet kan synliggöra behov av ytterligare insatser eller resurser, vilka i sådana fall behöver hanteras inom ordinarie budget- och planeringsprocess. Jämställdhet och likabehandling: Ett systematiskt arbete med tillgängliga lärmiljöer och stödinsatser bidrar till att elever ges förutsättningar att lyckas utifrån sina behov. Uppföljningen behöver även användas för att identifiera eventuella skillnader mellan olika elevgruppers resultat, närvaro, trygghet och tillgång till stöd. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för den yttre miljön. Barnperspektivet: Barn- och elevperspektivet är centralt i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med måluppfyllelse, trygghet och studiero, närvaro och elevhälsa har direkt betydelse för elevernas rätt till en utbildning av god kvalitet. Utvecklingen av ledning och stimulans samt arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd syftar till att skapa bättre förutsättningar för elever att få sina behov tillgodosedda så tidigt som möjligt. En tydlig och rättssäker hantering av särskilt stöd och åtgärdsprogram är särskilt viktig för de elever som har behov av mer omfattande stödinsatser. Organisatoriska konsekvenser: Utvecklingsarbetet förutsätter en gemensam förståelse och arbetsgång i hela verksamheten. Lärare, elevhälsa, specialpedagogisk kompetens och skolledning behöver samverka för att stödinsatser ska identifieras, genomföras och följas upp på ett systematiskt sätt. Mitterminsavstämningen under vecka 44 blir en viktig del i detta arbete och i planeringen av verksamhetens fortsatta prioriteringar. Förslag till beslut Informationen om det systematiska kvalitetsarbetet inom grundskolan godkänns. Informationen om identifierade utvecklingsområden avseende ledning och stimulans, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram noteras. Beslutsunderlag Underlag för SKA årshjul 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 92 Dnr 2025-000785 Fritidshemmet Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om fritidshemmets verksamhet, bemanning och pågående kompetensutvecklingsinsatser godkänns. Informationen om möjligheten till arbetsintegrerat lärande (AIL) som en långsiktig kompetensförsörjningsinsats noteras. Sammanfattning av ärendet Fritidshemmets verksamhet har under läsåret behov av förstärkt bemanning med anledning av att det finns elever med omfattande behov av stöd. Ansökan om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder pågår. Samtidigt finns en utmaning avseende kompetensförsörjningen inom fritidshemmet. Rekrytering av lärare i fritidshem pågår, men verksamheten saknar för närvarande behöriga sökande. Som en möjlig långsiktig kompetensförsörjningsinsats har skolchef haft dialog med Umeå universitet om arbetsintegrerat lärande (AIL). Modellen innebär att studier till lärare kombineras med anställning och arbete i verksamheten. Barn- och utbildningsutskottet behöver ta ställning till om detta är en modell som kommunen ska arbeta vidare med parallellt med ordinarie rekrytering. Under APT vecka 39 påbörjas även en intern kompetensutvecklingsinsats för fritidshemmets medarbetare med fokus på läroplanen och fritidshemmets uppdrag. Bakgrund Bemanning och stödinsatser Fritidshemmets bemanning har förstärkts utifrån de behov som finns i den aktuella elevgruppen. Det finns elever med omfattande behov som medför behov av extraordinära stödåtgärder. Ansökan om tilläggsbelopp kopplat till dessa stödinsatser pågår. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Förstärkningen syftar till att skapa förutsättningar för att möta elevernas individuella behov och samtidigt upprätthålla trygghet och kvalitet för samtliga elever i fritidshemmets verksamhet. Behovet av stöd och bemanning följs kontinuerligt upp utifrån elevernas behov och verksamhetens förutsättningar. Rekrytering och kompetensförsörjning Verksamheten har en pågående rekrytering av lärare i fritidshem. Annons är publicerad men det saknas för närvarande behöriga sökande. Tillgången till rätt kompetens är en viktig kvalitetsfråga för fritidshemmet. Verksamheten behöver därför arbeta både med rekrytering och med alternativa, mer långsiktiga lösningar för kompetensförsörjningen. Arbetsintegrerat lärande – AIL Skolchef har haft möte med Umeå universitet om möjligheten att arbeta med arbetsintegrerat lärande (AIL) med fokus på kompetensförsörjning inom fritidshemmet. Modellen innebär att en studerande kombinerar högskolestudier med en anställning i verksamheten. Den studerande söker en arbetsplats och rektor genomför intervju inför eventuell anställning. Enligt den information som presenterats är upplägget att den studerande arbetar i verksamheten måndag till onsdag motsvarande cirka 50 procent. Torsdagar och fredagar ägnas åt studier eller verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Den studerande behöver ha tillgång till en mentor. Mentorskapet kan organiseras inom den egna verksamheten eller, om förutsättningarna finns, genom samverkan med en närliggande kommun. Utbildningen pågår under fyra år. Den studerande erbjuds en heltidsanställning där lönen motsvarar cirka 50 procent av en heltidslön. Därutöver tillkommer en kostnad för arbetsgivaren kopplad till studierna. AIL kan vara ett sätt att långsiktigt bygga upp behörig kompetens inom fritidshemmet. Modellen innebär samtidigt ett flerårigt åtagande för kommunen och ställer krav på såväl ekonomiska förutsättningar som tillgång till handledning och en organisation som kan stödja den studerande under utbildningstiden. Mot bakgrund av svårigheterna att rekrytera behöriga lärare i fritidshem finns anledning att närmare undersöka om AIL kan vara ett 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet komplement till den ordinarie rekryteringen. Ordinarie rekryteringsarbete bör fortsätta samtidigt som förutsättningarna för ett eventuellt deltagande i AIL utreds. Intern kompetensutveckling Parallellt med arbetet med långsiktig kompetensförsörjning påbörjas en intern kompetensutvecklingsinsats för befintliga medarbetare inom fritidshemmet. Under APT vecka 39 inleds arbetet med fokus på fritidshemmets uppdrag utifrån läroplanen. Syftet är att stärka medarbetarnas gemensamma förståelse för fritidshemmets undervisningsuppdrag och skapa en större samsyn kring hur läroplanens mål och intentioner omsätts i den dagliga verksamheten. Kompetensutvecklingen ska bidra till att stärka kvaliteten i verksamheten och tydliggöra att fritidshemmet är en del av skolväsendets samlade utbildningsuppdrag, där undervisningen ska stimulera elevernas utveckling och lärande och samtidigt erbjuda en meningsfull fritid. Arbetet behöver vara långsiktigt och följas upp inom ramen för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Den förstärkta bemanningen inom fritidshemmet innebär ökade personalkostnader. Ansökan om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder pågår. Ett eventuellt deltagande i AIL innebär ett flerårigt ekonomiskt åtagande för kommunen. Innan beslut om deltagande fattas behöver kostnader för anställning, ersättning kopplad till studier, mentorskap och övriga förutsättningar analyseras och ställas i relation till verksamhetens långsiktiga behov av behörig personal. Samtidigt behöver kostnaden vägas mot svårigheterna att rekrytera behöriga lärare i fritidshem och möjligheten att genom AIL långsiktigt stärka kommunens kompetensförsörjning. Jämställdhet och likabehandling: Verksamheten ska ge alla elever likvärdiga förutsättningar att delta i fritidshemmets utbildning. Förstärkta stödinsatser för elever med 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet omfattande behov är en del i arbetet med att skapa en tillgänglig och inkluderande verksamhet. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några direkta konsekvenser för den yttre miljön. Barnperspektivet: Elevernas rätt till en trygg och kvalitativ verksamhet är central. Förstärkt bemanning utifrån identifierade behov skapar bättre förutsättningar att ge elever det stöd de behöver. Tillgången till utbildad och behörig personal har betydelse för fritidshemmets kvalitet. Såväl den interna kompetensutvecklingen som arbetet med långsiktig kompetensförsörjning bedöms därför ha positiva konsekvenser för elevernas utbildning, utveckling, lärande och trygghet. Organisatoriska konsekvenser: Ett eventuellt deltagande i AIL innebär behov av långsiktig planering och organisation kring anställning, mentorskap och samverkan med universitetet. Det behöver även säkerställas att verksamheten har förutsättningar att ge den studerande det stöd som krävs under den fyraåriga utbildningen. Förslag till beslut Informationen om fritidshemmets verksamhet, bemanning och pågående kompetensutvecklingsinsatser godkänns. Informationen om möjligheten till arbetsintegrerat lärande (AIL) som en långsiktig kompetensförsörjningsinsats noteras Beslutsunderlag Information om fritidshemmets aktuella bemanning och stödbehov. Ansökan om tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder. Underlag från pågående rekrytering av lärare i fritidshem. Information från Umeå universitet om arbetsintegrerat lärande (AIL). Planering för intern kompetensutveckling inom fritidshemmet. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Beslutet ska skickas till Rektor grundskola och fritidshem Skolchef 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 93 Dnr 2025-000786 Rastverksamheten Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Barn- och utbildningsutskottet ger rektor för grundskola och fritidshem i uppdrag att skyndsamt säkerställa en fungerande rastverksamhet. Informationen om arbetet med att utveckla rastverksamheten och rastvärdsorganisationen godkänns. Informationen om fortsatta åtgärder för att säkerställa en fungerande och trygg rastverksamhet noteras. Sammanfattning av ärendet Grundskolan arbetar med att utveckla rastverksamheten i syfte att skapa en trygg, strukturerad och meningsfull miljö för eleverna under hela skoldagen. Som en del av arbetet har organisationen för rastvärdskap setts över. Arbetslaget fick inledningsvis i uppdrag att utifrån befintlig tjänstefördelning fördela rastvärdstid. I dialogen framkom svårigheter att få organisationen att fungera inom ramen för medarbetarnas samlade arbetsuppgifter. Rektor har därefter upprättat ett rastvärdsschema utifrån tjänstefördelningen. Det finns fortsatt behov av dialog och förankring kring organisationen. Rektor och medarbetare kommer därför vid kommande arbetslagsmöte gemensamt att följa upp rastvärdsschemat och säkerställa att organisationen är tydlig och praktiskt genomförbar. Även organisationen kring rastaktiviteter och rastmaterial utvecklas. Nya rastleksaker har beställts och arbetslaget behöver tillsammans med eleverna skapa hållbara rutiner för utlåning, återlämning och förvaring. Bakgrund 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Rastvärdsorganisation En fungerande rastverksamhet är en viktig del i skolans arbete med elevernas trygghet, studiero och sociala miljö. Vuxennärvaro under raster skapar förutsättningar för att förebygga otrygga situationer, tidigt uppmärksamma konflikter och stödja elevernas samspel. Arbetslaget har därför, i samband med läsårsstart, fått i uppdrag att utifrån beslutad tjänstefördelning se över och fördela tiden för rastvärdskap. I återkopplingen till rektor framkom att arbetslaget såg svårigheter att skapa tillräckligt utrymme för rastvärdskap i förhållande till övriga arbetsuppgifter. För att säkerställa en fungerande organisation har rektor därefter upprättat ett rastvärdsschema utifrån befintlig tjänstefördelning. I samband med detta har medarbetarna lyft synpunkter på schemats utformning och hur uppdraget påverkar den samlade arbetssituationen. Vid nästa arbetslagsmöte kommer rektor och medarbetare därför att gemensamt gå igenom organisationen. Syftet är att tydliggöra förutsättningarna, fånga upp eventuella praktiska hinder och säkerställa att rastvärdsschemat är känt och möjligt att genomföra. Det är samtidigt angeläget att en beslutad organisation därefter fungerar i praktiken. I nuläget finns brister i följsamheten till rastvärdsschemat, vilket innebär en risk för att den planerade vuxennärvaron under elevernas raster inte kan säkerställas. Detta behöver åtgärdas skyndsamt. Enligt 2 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av rektor. Av 2 kap. 10 § framgår att rektor beslutar om skolenhetens inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter elevernas olika förutsättningar och behov. Rastvärdsorganisationen behöver därför ses som en del av skolans samlade organisation för att skapa trygghet och en fungerande skoldag. Rektor ansvarar för att organisera verksamheten och tydliggöra uppdrag och ansvar. Medarbetarna ansvarar inom ramen för sina respektive uppdrag för att bidra till att den beslutade organisationen genomförs. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Organisation i årskurs 4–9 Inom arbetslaget för årskurs 4–9 har en ansvarsfördelning tagits fram för att skapa vuxennärvaro i olika delar av verksamheten under raster och mellanrum. Jonas och Annica har i uppdrag att finnas inomhus och ge stöd i mellanrummen samt i elevfiket för elever i årskurs 7–9. De medarbetare som har rastvärdstid enligt schema ansvarar samtidigt för vuxennärvaron utomhus för eleverna i årskurs 4–6. Organisationen syftar till att använda tillgängliga personalresurser så att vuxennärvaro finns på de platser där eleverna befinner sig och där behov av stöd och tillsyn har identifierats. Rastaktiviteter och material I april genomfördes en beställning av rastleksaker i syfte att utveckla möjligheterna till organiserade och meningsfulla aktiviteter under elevernas raster. Det har därefter framkommit att rutinerna för utlåning, återlämning och förvaring av materialet behöver utvecklas. Avsaknaden av en tydlig struktur har inneburit att delar av materialet har försvunnit. En ny beställning av rastmaterial har genomförts. Inför att det nya materialet tas i bruk behöver arbetslaget tillsammans med eleverna skapa tydliga och hållbara rutiner för hur materialet ska hanteras. Ett förslag från rektor är att skapa färdiga leklådor med material för olika rastaktiviteter. Eleverna kan då på ett enkelt sätt välja och använda en låda under rasten och därefter återlämna den komplett. Ett företag har även sponsrat verksamheten med kundkorgar som kan användas för förvaring av rastmaterialet. Detta skapar förutsättningar för en tydligare och mer organiserad hantering där materialet blir lättillgängligt för eleverna samtidigt som det blir enklare att hålla ordning och följa upp att material återlämnas. Arbetet med rastmaterialet ska också ses som en möjlighet att göra eleverna delaktiga. Genom att tillsammans med eleverna utforma rutiner för användning och återlämning skapas möjlighet att arbeta med ansvarstagande och omsorg om skolans gemensamma material. Fortsatt utvecklingsarbete Rastverksamheten behöver ses som en del av skolans samlade arbete med trygghet och studiero och inte som en verksamhet fristående från skolans övriga uppdrag. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Det fortsatta arbetet ska därför fokusera på att skapa en fungerande rastvärdsorganisation, tydlig ansvarsfördelning, god vuxennärvaro och bättre förutsättningar för meningsfulla aktiviteter under rasterna. Organisationen behöver följas upp för att säkerställa att planerad bemanning faktiskt finns på plats och att eventuella brister eller hinder kan identifieras och åtgärdas. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Inköp av nytt rastmaterial innebär en kostnad för verksamheten. Tydligare rutiner för utlåning, återlämning och förvaring bedöms minska risken för att material försvinner eller behöver ersättas. Rastvärdsorganisationen utgår från befintlig tjänstefördelning och innebär i nuläget inga ytterligare personalkostnader. Jämställdhet och likabehandling: En organiserad rastverksamhet med god vuxennärvaro skapar bättre förutsättningar för att alla elever ska kunna känna sig trygga och delta i aktiviteter. Vid planering av rastaktiviteter behöver verksamheten säkerställa att aktiviteter och material är tillgängliga och attraktiva för olika elevgrupper. Miljö: Tydliga rutiner för hantering och förvaring av rastmaterial bidrar till ökad livslängd på materialet och minskat behov av återkommande nyinköp. Barnperspektivet: Barnperspektivet är centralt i organiseringen av rastverksamheten. Elever har rätt till en trygg skolmiljö under hela skoldagen. En fungerande rastvärdsorganisation och synliga, närvarande vuxna skapar bättre förutsättningar för trygghet, förebyggande av konflikter och tidig upptäckt av situationer där elever behöver stöd. En utvecklad rastverksamhet med tillgång till aktiviteter och material kan även bidra till rörelse, social gemenskap och meningsfulla raster. Elevernas delaktighet i att skapa rutiner för rastmaterialet stärker samtidigt deras ansvarstagande och inflytande. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Organisatoriska konsekvenser: En fungerande rastverksamhet förutsätter en tydlig ansvarsfördelning och att beslutad organisation genomförs. Dialogen mellan rektor och medarbetare är viktig för att identifiera praktiska hinder och skapa en hållbar organisation. Efter genomförd dialog behöver ansvar och förväntningar vara tydliga så att rastvärdsorganisationen fungerar kontinuerligt. Förslag till beslut Informationen om arbetet med att utveckla rastverksamheten och rastvärdsorganisationen godkänns. Informationen om fortsatta åtgärder för att säkerställa en fungerande och trygg rastverksamhet noteras. Barn- och utbildningsutskottet ger rektor för grundskola och fritidshem i uppdrag att skyndsamt säkerställa en fungerande rastverksamhet. Beslutsunderlag Tjänstefördelning för aktuellt läsår. Rastvärdsschema. Underlag avseende organisationen för rastverksamheten.Skollagen (2010:800), 2 kap. 9–10 §§. Underlag avseende inköp och organisation av rastmaterial. Beslutet ska skickas till Rektor grundskola och fritidshem Skolchef 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 94 Dnr 2026-000329 Budget 2027 (BU:s område) Beslut Inga beslut fattas under dagens sammanträde enbart information om budget Sammanfattning av ärendet Genomgång av förutsättningar av Budget 2027 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 95 Dnr 2026-000684 Skrivelse till skolchef från årskurs 7 Strandskolan Beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar Att eleverna fått återkoppling av sin skrivelse, ärendet är hanterat Sammanfattning av ärendet Föreligger skrivelse till skolchef från årskurs 7 Strandskolan Beslutsunderlag Skrivelse Svar på skrivelse 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 96 Dnr 2026-000709 Kulturbidrag Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Ängeså Sameförening beviljas kulturbidrag med 3000 kronor för genomförande av föreläsning om samisk kultur, religion och traditioner. Brännabergets Festplats beviljas kulturbidrag med 3000 kronor för genomförande av kultur- och musikevenemang under sommaren 2026. Överkalix konstförening beviljas kulturbidrag med 3000 kronor för konstaktiviteter riktade till barn och unga samt stipendium inom estetiska ämnen. Lansåns Bya och Intresseförening beviljas kulturbidrag med 3000 kronor för kulturaktiviteter under 2026. Sammanfattning av ärendet Överkalix kommun har mottagit fyra ansökningar om kulturbidrag för verksamhet och arrangemang under 2026. Ansökningarna kommer från Ängeså Sameförening, Brännabergets Festplats, Överkalix konstförening samt Lansåns Bya och Intresseförening. Ansökningarna omfattar aktiviteter inom samisk kultur och kunskapsförmedling, musik, konst, skapande verksamhet för barn och unga samt lokala kultur- och föreningsaktiviteter. De sökande bidrar genom sina planerade aktiviteter på olika sätt till ett varierat kulturutbud och till möjligheter för kommuninvånare och besökare att ta del av kultur och gemenskap. Bakgrund Ängeså Sameförening Ängeså Sameförening, organisationsnummer 802538-0174, ansöker om kulturbidrag för genomförande av en föreläsning med Jungel Svonni. Syftet med föreläsningen är att öka kunskapen om samisk kultur och historiska levnadssätt. Föreläsningen planeras att behandla 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet föreläsarens erfarenheter och berättelser med koppling till samisk religion, andlighet och offertraditioner. Föreningens förstahandsalternativ är att genomföra föreläsningen digitalt. Kostnaden för en digital föreläsning uppges till 6 000 kronor, med eventuell tillkommande kostnad för digital mötesplattform. Om föreläsningen behöver genomföras på plats har föreningen redovisat följande kostnadsberäkning: • föreläsning: 6 000 kronor, • resa tur och retur Tana: 3 250 kronor, • boende två dagar: 3 500 kronor, samt • föreläsningslokal: 3 800 kronor. Den sammanlagda kostnaden för ett fysiskt arrangemang beräknas till 16 550 kronor utifrån de angivna delposterna. I ansökan anges totalsumman 15 750 kronor, varför kostnadsberäkningen behöver förtydligas innan ett eventuellt bidrag beslutas. Aktiviteten bedöms kunna bidra till kunskap om samisk kultur, historia och traditioner samt till att synliggöra det samiska kulturarvet. Brännabergets Festplats Brännabergets Festplats ansöker om kulturbidrag för planerade kultur- och musikevenemang under sommaren 2026. Verksamheten planerar bland annat ett antal musikkvällar med livemusik. Bland de artister som enligt ansökan redan är bokade finns Stiko Per Larsson, Blue Foley, Klas Norberg samt Sunway & Sunrays. Sökanden beskriver Brännabergets Festplats som en viktig lokal kulturplats och framhåller att arrangemangen bidrar till ett levande kulturliv och till Överkalix attraktivitet. Evenemangen riktar sig till en bred målgrupp och ambitionen är att skapa mötesplatser och trivsel för såväl kommuninvånare som besökare. I ansökan förekommer två olika uppgifter om sökt belopp, 5 000 kronor respektive 50 000 kronor. Ansökt belopp behöver därför verifieras innan beslut fattas. Överkalix konstförening Överkalix konstförening ansöker om 5 000 kronor i kulturbidrag. Bidraget avses i första hand användas för en konstaktivitet riktad till barn och unga i samband med arrangemanget Konst på Berget på Brännaberget den 25 juli 2026. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Syftet är att ge barn och unga i Överkalix ytterligare möjligheter att möta konst, delta i konstnärligt skapande och ta del av olika kulturella uttrycksformer. Föreningen planerar även att använda en del av bidraget till att uppmärksamma elever i årskurs 9 vid grundskolorna i Överkalix som utmärkt sig inom de estetiska ämnena. Detta planeras ske genom ett stipendium med syfte att uppmuntra ungas kreativitet och fortsatta engagemang inom konst och kultur. Ansökan har ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och kombinerar möjlighet till eget skapande med uppmuntran till fortsatt kulturellt engagemang. Lansåns Bya och Intresseförening Lansåns Bya och Intresseförening, organisationsnummer 897600-9897, ansöker om 5 000 kronor i kulturbidrag för tre planerade aktiviteter under 2026. Föreningen planerar att genomföra Musik i sommartid, en till två bakkurser i föreningens bagarstuga samt en barnloppis under perioden inför jul. Syftet är att bidra till ett levande Lansån och till kommunens samlade kulturutbud. Föreningen vill genom aktiviteterna skapa mötesplatser för boende, besökare och turister samt bidra till ökad aktivitet i byn. Aktiviteterna planeras delvis i samverkan med Överkalix kommun, ABF och biblioteket. Det ansökta beloppet om 5 000 kronor fördelas enligt följande: • Musik i sommartid: 2 000 kronor, • bakkurser: 1 500 kronor, samt • barnloppis: 1 500 kronor. Föreningens planerade verksamhet omfattar olika målgrupper och kombinerar musik, lokala mat- och baktraditioner samt en aktivitet med särskild inriktning mot barnfamiljer. Samlad bedömning De inkomna ansökningarna representerar olika delar av kulturområdet och bidrar sammantaget till en bredd av kulturaktiviteter i kommunen. Aktiviteterna omfattar såväl kulturarv och kunskapsförmedling som musik, konst, skapande verksamhet och lokala mötesplatser. Flera av aktiviteterna har även ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv eller bidrar till aktiviteter som är tillgängliga för olika åldersgrupper. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Inför beslut behöver ansökningarna bedömas utifrån kommunens gällande kriterier för kulturbidrag och tillgängliga budgetmedel. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Beslut om kulturbidrag innebär kostnader inom kommunens avsatta budget för kulturbidrag 2026. Den totala ekonomiska konsekvensen är beroende av vilka belopp som beviljas. Innan beslut fattas behöver det säkerställas att bidragen ryms inom tillgänglig budget. Jämställdhet och likabehandling: De planerade aktiviteterna riktar sig till olika målgrupper och bidrar till ett brett kulturutbud. Vid bedömning av ansökningarna bör tillgänglighet och möjligheten för olika grupper att ta del av aktiviteterna beaktas. Miljö: De flesta aktiviteterna bedöms ha begränsad miljöpåverkan. Ett digitalt genomförande av Ängeså Sameförenings föreläsning skulle innebära ett minskat behov av resor. Barnperspektivet: Flera av ansökningarna innehåller aktiviteter som direkt eller indirekt berör barn och unga. Överkalix konstförening planerar särskilda konstaktiviteter för barn och unga samt stipendium till elever i årskurs 9. Lansåns Bya och Intresseförening planerar en barnloppis och Brännabergets arrangemang riktar sig till olika åldersgrupper. Kulturaktiviteter som är tillgängliga för barn och unga bidrar till möjligheter till delaktighet, kreativitet och en meningsfull fritid. Sociala och kulturella konsekvenser: Kulturbidragen skapar förutsättningar för föreningslivet att genomföra aktiviteter och arrangemang som annars kan vara svåra att finansiera. Ett varierat lokalt kulturutbud kan bidra till gemenskap, delaktighet, attraktivitet och levande mötesplatser i kommunen och dess byar. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Förslag till beslut Ängeså Sameförening beviljas kulturbidrag med 3000 kronor för genomförande av föreläsning om samisk kultur, religion och traditioner. Brännabergets Festplats beviljas kulturbidrag med 3000 kronor för genomförande av kultur- och musikevenemang under sommaren 2026. Överkalix konstförening beviljas kulturbidrag med 3000 kronor för konstaktiviteter riktade till barn och unga samt stipendium inom estetiska ämnen. Lansåns Bya och Intresseförening beviljas kulturbidrag med 3000 kronor för kulturaktiviteter under 2026. Beslutsunderlag Ansökan om kulturbidrag från Ängeså Sameförening. Ansökan om kulturbidrag från Brännabergets Festplats. Ansökan om kulturbidrag från Överkalix konstförening. Ansökan om kulturbidrag från Lansåns Bya och Intresseförening. Kommunens riktlinjer och kriterier för kulturbidrag. Tillgänglig budget för kulturbidrag 2026. Beslutet ska skickas till Ängeså Sameförening. Brännabergets Festplats. Överkalix konstförening. Lansåns Bya och Intresseförening. Ansvarig handläggare för kulturbidrag. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 97 Dnr 2026-000710 Ensam är inte stark Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Att föreslå kommunstyrelsen besluta att anta Överenskommelsen Ensam är inte stark – överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten godkänns. Samt Uppdra till skolchef att utifrån kommunens behov och förutsättningar, delta i relevanta samarbetsområden inom ramen för överenskommelsen Sammanfattning av ärendet Samtliga kommuner i Norrbottens län, Norrbottens Kommuner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har träffat en överenskommelse inom ramen för det nationella initiativet Ensam är inte stark. Syftet är att stärka kommunernas kapacitet för styrning, ledning och utveckling av skolväsendet genom långsiktig och strukturerad samverkan. Överenskommelsen innebär att kommunerna ges möjlighet att utveckla gemensamma lösningar, dela resurser och kompetens samt identifiera och fördjupa samarbeten inom prioriterade utvecklingsområden. Varje kommun väljer själv vilka samarbetsområden den deltar i utifrån egna behov, förutsättningar och prioriteringar. Barn- och utbildningsutskottet bedömer att överenskommelsen skapar förutsättningar för att stärka skolans utvecklingsarbete och bidra till en mer likvärdig och kvalitativ utbildning i Norrbotten. Barn- och utbildningsutskottet föreslår därför att överenskommelsen godkänns och att kommunen deltar i relevanta samarbetsområden. Bakgrund 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Mindre kommuner har särskilda strukturella förutsättningar som kan påverka möjligheten att långsiktigt och strategiskt bedriva skola och skolutveckling. Begränsade administrativa resurser och specialistkompetenser, demografiska utmaningar samt geografiska avstånd kan skapa sårbarhet i organisation, styrning och utvecklingsarbete. Mot denna bakgrund har kommunerna i Norrbotten identifierat behov av strategisk samverkan och kapacitetsbyggande. Överenskommelsen Ensam är inte stark har tagits fram mellan länets 14 kommuner, Norrbottens Kommuner och SKR. Arbetet utgår från det nationella initiativet med samma namn, som fokuserar på samverkan och samarbete för stärkt kapacitet för skolutveckling, framför allt i mindre kommuner. Överenskommelsens övergripande mål är att stärka kommunernas kapacitet att styra, leda och utveckla skolväsendet. Detta ska ske genom att gemensamma och hållbara former för samverkan och kapacitetsbyggande utvecklas, konkreta utvecklingsområden identifieras och gemensamt lärande skapas. Samarbetena kan exempelvis omfatta skola på vetenskaplig grund, myndighetsprocesser och specialistkompetenser. Arbetet ska integreras i kommunernas ordinarie styrning, ledning och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att varje kommun själv avgör vilka samarbeten den deltar i. Överenskommelsen innebär således inte ett åtagande att delta i samtliga gemensamma aktiviteter, utan skapar en gemensam struktur och ram för långsiktig samverkan. Kommunerna åtar sig bland annat att förankra initiativet i den egna organisationen, integrera utvalda samarbeten i styrning och ledning, delta i planering, genomförande och uppföljning samt avsätta nödvändiga resurser i form av tid och mandat för nyckelpersoner. Norrbottens Kommuner ansvarar bland annat för att stödja länets samverkan, skapa utrymme för utvalda initiativ i länsövergripande forum och bidra till ett systematiskt lärande. SKR bidrar med struktur, vägledning, erfarenhetsutbyte och expertstöd samt medverkar i uppföljning och dokumentation. Överenskommelsen gäller från den 1 oktober 2026 till och med den 31 december 2027. Under perioden ska bland annat nationella och 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet länsövergripande träffar genomföras, en gemensam plan för prioriterade utvecklingsområden tas fram och konkreta samarbeten utvecklas. Innan utgången av 2027 ska samarbetet genomlysas och resultatet ligga till grund för ställningstagande om fortsatt samverkan. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi Överenskommelsen innebär ett åtagande för kommunen att avsätta nödvändiga resurser, bland annat i form av tid och mandat för nyckelpersoner som deltar i utvalda samarbeten. Någon specifik kostnadsnivå framgår inte av överenskommelsen. Samtidigt kan samverkan med andra kommuner skapa möjligheter att dela kompetens, resurser och funktioner och därigenom bidra till ett mer effektivt nyttjande av kommunens resurser. Eventuella kostnader för enskilda samarbetsinsatser behöver bedömas utifrån respektive samarbetsområde och hanteras inom ordinarie budgetprocess. Jämställdhet Överenskommelsen har som övergripande mål att bidra till en likvärdig och kvalitativ utbildning. Ett stärkt systematiskt kvalitetsarbete och gemensamt lärande kan bidra till att skillnader i utbildningens kvalitet och förutsättningar uppmärksammas och motverkas. Någon särskild jämställdhetskonsekvens av själva beslutet framgår inte av underlaget. Jämställdhetsperspektivet bör beaktas i de konkreta utvecklingsområden som kommunen väljer att delta i. Miljö Beslutet bedöms inte medföra några direkta betydande miljökonsekvenser. Samverkan och digitala mötesformer kan, där de är möjliga och ändamålsenliga, begränsa behovet av resor mellan kommunerna. Barnperspektivet Överenskommelsen har en tydlig koppling till barn och elevers rätt till en likvärdig och god utbildning. Genom att stärka kommunernas kapacitet att styra, leda och utveckla skolväsendet skapas bättre förutsättningar för att långsiktigt utveckla utbildningens kvalitet. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Ett ökat erfarenhetsutbyte och möjligheten att dela kompetens och resurser mellan kommunerna kan särskilt gynna mindre kommuners förutsättningar att möta barns och elevers behov. Förslag till beslut Överenskommelsen Ensam är inte stark – överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten godkänns. Skolchef ges i uppdrag att, utifrån kommunens behov och förutsättningar, delta i relevanta samarbetsområden inom ramen för överenskommelsen Beslutsunderlag Överenskommelse Ensam är inte stark – överenskommelse om samarbete för stärkt kapacitet och skolutveckling i Norrbotten, daterad 2026-05-05. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Skolchef Norrbottens kommuner 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 98 Dnr 2026-000708 Ansökan förnyat teateravtal Beslut Barn- och utbildningsutskottet besluta Föreslå kommunstyrelsen besluta att Överkalix Riksteaterförening beviljas ett årligt verksamhetsbidrag om 100 000 kronor för år 2027 och 2028. Teateravtalet mellan Överkalix kommun och Överkalix Riksteaterförening förlängs för perioden 2027–2028 och bidragsnivån fastställs till 100 000 kronor per år. Överkalix Riksteaterförening ska årligen redovisa hur beviljat bidrag har använts samt lämna en kortfattad redovisning av genomförd verksamhet. Efter avtalsperiodens utgång upphör beslutet om verksamhetsbidrag. För fortsatt bidrag från och med 2029 ska Överkalix Riksteaterförening inkomma med en ny ansökan som prövas av kommunen. Sammanfattning av ärendet Överkalix Riksteaterförening har ansökt om förlängning av nuvarande teateravtal med Överkalix kommun samt om en höjning av det årliga verksamhetsbidraget från 80 000 kronor till 100 000 kronor. Föreningen motiverar ansökan med ökade kostnader för bland annat föreställningar, lokaler och annonsering. Nuvarande bidragsnivå har enligt föreningen varit oförändrad under de senaste tre åren. Överkalix Riksteaterförening har en betydelsefull roll för tillgången till scenkonst i kommunen och arrangerar föreställningar från bland annat Riksteatern, Norrbottensteatern och fria scenkonstgrupper. Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas 100 000 kronor per år under en tvåårsperiod. Efter periodens utgång ska en ny ansökan lämnas in för eventuell fortsatt finansiering. Bakgrund Överkalix Riksteaterförening har ett befintligt teateravtal med Överkalix kommun, daterat den 5 februari 2025. Föreningen har 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet inkommit med en ansökan om att avtalet ska förlängas med ytterligare två år. Föreningen ansöker samtidigt om att det årliga verksamhetsbidraget höjs från nuvarande 80 000 kronor till 100 000 kronor. Som grund för den önskade höjningen anges att bidragsnivån varit oförändrad under tre år samtidigt som kostnaderna för föreställningar, lokaler och marknadsföring har ökat. Överkalix Riksteaterförening bedriver verksamhet med syfte att erbjuda kommuninvånarna tillgång till professionell scenkonst. Föreningen köper bland annat in föreställningar från Riksteatern, Norrbottensteatern och fria scenkonstgrupper. Föreningens verksamhet bidrar till att skapa ett lokalt kulturutbud och tillgängliggör professionell scenkonst i kommunen. I en mindre kommun är det lokala föreningslivets engagemang betydelsefullt för möjligheten att erbjuda ett varierat kulturutbud. Mot bakgrund av föreningens verksamhet och de kostnadsökningar som redovisats bedömer förvaltningen att en höjning av verksamhetsbidraget från 80 000 kronor till 100 000 kronor per år är motiverad. Förvaltningen föreslår att bidraget beviljas för en avgränsad period om två år. Detta skapar förutsägbarhet för föreningens planering samtidigt som kommunen efter avtalsperioden ges möjlighet att göra en ny bedömning av verksamheten, de ekonomiska förutsättningarna och behovet av fortsatt kommunalt stöd. För att möjliggöra uppföljning av kommunens bidrag ska föreningen årligen lämna en redovisning av hur bidraget har använts. Redovisningen ska även kortfattat beskriva den verksamhet som genomförts under året, exempelvis genomförda arrangemang och föreställningar samt deltagande eller publikantal där sådana uppgifter finns tillgängliga. Efter den tvååriga avtalsperioden ska föreningen, om fortsatt kommunalt verksamhetsbidrag önskas, lämna in en ny ansökan. Den nya ansökan prövas utifrån då gällande förutsättningar och kommunens ekonomiska ramar. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: Förslaget innebär att kommunens årliga bidrag till Överkalix Riksteaterförening ökar från 80 000 kronor till 100 000 kronor, vilket motsvarar en ökad kostnad om 20 000 kronor per år. För avtalsperioden om två år innebär beslutet ett sammanlagt verksamhetsbidrag om 200 000 kronor och en kostnadsökning om totalt 40 000 kronor jämfört med nuvarande bidragsnivå. Bidraget behöver beaktas inom kommunens budget för kulturverksamhet för respektive år. Jämställdhet och likabehandling: Ett lokalt utbud av scenkonst skapar möjligheter för olika grupper att ta del av kultur på hemorten. Föreningen bör i sin verksamhet eftersträva ett brett och tillgängligt kulturutbud. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta konsekvenser för den yttre miljön. Lokalt arrangerade kulturaktiviteter kan samtidigt innebära att kommuninvånare får tillgång till professionell scenkonst utan behov av resor till andra orter. Barnperspektivet: Tillgång till kultur och scenkonst är betydelsefull även för barn och unga. I den mån föreningens utbud riktas till eller är tillgängligt för barn och unga bidrar verksamheten till deras möjligheter att möta olika kulturella uttrycksformer på hemorten. Sociala och kulturella konsekvenser: Överkalix Riksteaterförenings verksamhet bidrar till kommunens kulturutbud och skapar lokala mötesplatser kring scenkonst. Ett tvåårigt avtal ger föreningen bättre förutsättningar för framförhållning och planering av kommande föreställningar. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Beslutsunderlag Ansökan från Överkalix Riksteaterförening om förlängning av teateravtal och höjt verksamhetsbidrag. Befintligt teateravtal mellan Överkalix kommun och Överkalix Riksteaterförening, daterat 2025-02-05. Kommunens budget för kulturverksamhet. Beslutet ska skickas till Överkalix Riksteaterförening. Ansvarig för kulturverksamheten. Ekonomikontoret 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 99 Dnr 2026-000718 Anpassad grundskola Beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar Informationen om det ökade behovet av anpassad grundskola inom kommunens verksamhet godkänns. Uppdra till Skolledningen att tillsammans med tekniska kontoret ges i uppdrag att utreda en långsiktigt hållbar organisation och ändamålsenliga lokaler för anpassad grundskola. I utredningen ingår att särskilt undersöka förutsättningarna för att använda och anpassa lokaler i anslutning till förskolans avdelning Ugglan för verksamheten. Utredningen ska omfatta verksamhetsmässiga, lokalmässiga, organisatoriska och ekonomiska konsekvenser samt behov av bemanning och kompetens. Barn- och utbildningsutskottet beaktar de ökade kostnaderna för anpassad grundskola i budgetarbetet inför 2027. Sammanfattning av ärendet Skolledningen ser ett ökat behov av att organisera verksamhet inom anpassad grundskola. Prognosen för perioden 2026–2028 är att cirka 7– 9 elever kommer att ha behov av utbildning inom anpassad grundskola och stödbehov av sådan omfattning att verksamheten inte bedöms kunna organiseras på ett ändamålsenligt sätt enbart genom integrering i grundskolans befintliga verksamhet. För att möta elevernas behov behöver kommunen skapa en långsiktigt hållbar organisation med ändamålsenliga lärmiljöer, tillräckliga lokaler och rätt bemanning och kompetens. Att enbart avsätta ett klassrum i grundskolans befintliga lokaler bedöms inte ge tillräckliga förutsättningar för den verksamhet som behöver organiseras. Barn- och utbildningsutskottet föreslår därför att 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet alternativa lokallösningar utreds. Ett alternativ är lokaler i anslutning till förskolans avdelning Ugglan, där det även kan finnas möjlighet att skapa en lösning med gemensamt mottagningskök för förskolan och den anpassade grundskolan. Bakgrund Ökat behov av anpassad grundskola Förvaltningen ser ett ökat behov av utbildning inom anpassad grundskola i den kommunala verksamheten. Utifrån nu kända behov uppskattas elevantalet till cirka 7–9 elever under perioden 2026–2028. De aktuella eleverna bedöms ha omfattande och varierande behov. För flera av eleverna bedöms behoven vara av sådan karaktär att de inte fullt ut kan tillgodoses genom att eleverna är integrerade i grundskolans befintliga organisation. Kommunen behöver därför planera för att organisera och aktivera en sammanhållen verksamhet för anpassad grundskola. Utgångspunkten för organisationen ska vara elevernas individuella behov och deras rätt till en utbildning som ger förutsättningar för utveckling och lärande. Organisationen behöver därför utformas långsiktigt och inte enbart utifrån en tillfällig lösning för de elever som är aktuella i dagsläget. Behov av ändamålsenliga lokaler En första bedömning är att det inte är tillräckligt eller ändamålsenligt att enbart avsätta ett klassrum i grundskolans befintliga lokaler. Elevgruppen har behov som ställer särskilda krav på såväl lokalernas utformning som lärmiljön. För att verksamheten ska kunna organiseras på ett tryggt och pedagogiskt ändamålsenligt sätt bedöms det finnas behov av minst tre till fyra rum i direkt anslutning till varandra. Det skapar förutsättningar för att organisera undervisningen utifrån olika elevers behov, arbeta individuellt eller i mindre grupper och skapa möjlighet till avskildhet och återhämtning när detta behövs. Lärmiljöerna behöver redan från verksamhetens start planeras och anpassas utifrån den aktuella elevgruppens behov. Det kan exempelvis handla om tydlighet och förutsägbarhet i den fysiska miljön, möjlighet att begränsa störande intryck samt tillgång till olika typer av undervisnings- och aktivitetsytor. Elevernas behov ska vara styrande för lokalernas utformning och verksamhetens organisation. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Måltidssituation Skolledningens bedömning är att det även finns behov av att kunna erbjuda eleverna i anpassad grundskola möjlighet att äta sin skollunch i verksamhetens egna lokaler. Måltidssituationen behöver kunna anpassas utifrån elevernas individuella behov av bland annat trygghet, struktur, förutsägbarhet och en lugn miljö. En framtida lokallösning behöver därför omfatta förutsättningar för måltider i eller i direkt anslutning till verksamheten. Möjlig lokalisering i anslutning till förskolan Ugglan Ett alternativ som skolledningen föreslår ska utredas är lokaler i anslutning till förskolans avdelning Ugglan. Lokalerna behöver utredas utifrån möjligheten att skapa en sammanhållen och ändamålsenlig verksamhet med de undervisnings-, aktivitets- och stödmiljöer som elevgruppen behöver. En möjlig fördel med lokaliseringen är att förskolan och den anpassade grundskolan skulle kunna ha ett gemensamt mottagningskök. En sådan lösning kan innebära samordningsvinster samtidigt som eleverna i anpassad grundskola ges möjlighet att äta i sina egna verksamhetslokaler. Förslaget om lokalerna vid Ugglan ska i detta skede ses som ett alternativ som behöver utredas. Utredningen behöver bland annat belysa lokalernas lämplighet, behov av ombyggnation och anpassning, tillgänglighet, arbetsmiljö, måltidsorganisation, utemiljö och ekonomiska konsekvenser. Bemanning och kompetens En utökad verksamhet inom anpassad grundskola innebär även ett ökat behov av personal och relevant kompetens. Bemanningen behöver utgå från elevernas faktiska behov och kan därför förändras över tid. Elevantalet är inte ensamt avgörande för personalbehovet. Elevernas individuella behov av stöd, omsorg, tillsyn och pedagogiska insatser behöver ligga till grund för organisation och bemanning. Verksamheten behöver även säkerställa tillgång till pedagogisk och specialpedagogisk kompetens samt övriga kompetenser som krävs för att skapa en trygg utbildningsmiljö och ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Långsiktig organisation Skolledningens bedömning är att kommunen behöver undvika en kortsiktig lokallösning som inom en begränsad tid behöver göras om. Prognosen om 7–9 elever under perioden 2026–2028 innebär att verksamheten behöver planeras med ett flerårigt perspektiv. Samtidigt behöver organisationen vara tillräckligt flexibel för att kunna möta förändringar i såväl elevantal som elevernas individuella behov. En utredning bör därför ta ett samlat grepp om lokaler, bemanning, kompetens, måltider, lärmiljö, arbetsmiljö och ekonomi. Utredningen ska ligga till grund för beslut om hur kommunens verksamhet för anpassad grundskola långsiktigt ska organiseras. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomiska konsekvenser: En utökad organisation för anpassad grundskola innebär ökade kostnader för kommunen. Inför budget 2027 behöver hänsyn tas till såväl kostnader för anpassning av lokaler som ökade personalkostnader. Därutöver kan kostnader uppkomma för bland annat inventarier, pedagogiskt material, hjälpmedel och andra anpassningar av lärmiljön. Den ekonomiska konsekvensen kan inte fastställas innan lokal- och organisationsutredningen är genomförd. Utredningen behöver därför innehålla kostnadsberäkningar för föreslagen lokallösning samt en bedömning av verksamhetens långsiktiga driftskostnader. Eventuella möjligheter till samordning, exempelvis avseende mottagningskök, bör också belysas ur ett ekonomiskt perspektiv. Jämställdhet och likabehandling: En ändamålsenligt organiserad anpassad grundskola bidrar till likvärdiga förutsättningar för elever att få tillgång till en utbildning anpassad efter deras individuella förutsättningar och behov. Verksamheten behöver organiseras så att eleverna ges möjlighet till delaktighet och gemenskap samtidigt som deras individuella behov av anpassning och stöd tillgodoses. Miljö: Eventuella ombyggnationer och lokalanpassningar kan medföra miljömässiga konsekvenser. Dessa behöver beaktas i den fortsatta 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet lokalutredningen. Möjligheten att nyttja och anpassa befintliga kommunala lokaler bör vägas mot behovet av långsiktigt ändamålsenliga lösningar. Barnperspektivet: Barnperspektivet är centralt i ärendet. Organisationen och lokalerna ska utformas utifrån elevernas bästa och deras individuella behov. Elever inom anpassad grundskola kan ha omfattande behov av stöd och en fysisk, pedagogisk och social lärmiljö som är tydlig, tillgänglig och förutsägbar. Tillgång till flera sammanhängande rum skapar bättre möjligheter att anpassa undervisning och aktiviteter samt erbjuda lugn och återhämtning. Möjligheten att äta måltider i verksamhetens egna lokaler bedöms också vara betydelsefull för de elever som har behov av en lugnare och mer anpassad måltidsmiljö. Samtidigt behöver verksamheten organiseras så att eleverna ges möjlighet till delaktighet och gemenskap med övriga elever när detta är förenligt med respektive elevs behov och bästa. Organisatoriska konsekvenser: Aktiveringen av verksamhet för anpassad grundskola innebär en större organisatorisk förändring. Förutom lokaler behöver kommunen planera för bemanning, kompetensförsörjning, elevhälsa, måltider, skolskjuts, pedagogisk organisation och samverkan med grundskolans övriga verksamhet. Organisationen behöver vara hållbar över tid men samtidigt flexibel, eftersom elevernas behov ska vara styrande för hur verksamheten utformas och bemannas. Förslag till beslut Informationen om det ökade behovet av anpassad grundskola inom kommunens verksamhet godkänns. Skolledningen tillsammans med tekniska kontoret ges i uppdrag att utreda en långsiktigt hållbar organisation och ändamålsenliga lokaler för anpassad grundskola. I utredningen ingår att särskilt undersöka förutsättningarna för att använda och anpassa lokaler i anslutning till förskolans avdelning Ugglan för verksamheten. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Utredningen ska omfatta verksamhetsmässiga, lokalmässiga, organisatoriska och ekonomiska konsekvenser samt behov av bemanning och kompetens. Barn- och utbildningsutskottet beaktar de ökade kostnaderna för anpassad grundskola i budgetarbetet inför 2027. Beslutsunderlag Prognos avseende elevunderlag och behov inom anpassad grundskola 2026–2028. Bedömning av nuvarande och kommande lokalbehov. Underlag avseende elevernas behov och verksamhetens organisatoriska förutsättningar. Kommande lokalutredning och kostnadsberäkning. Skollagen (2010:800). Läroplan för anpassade grundskolan. Beslutet ska skickas till Rektor. Skolchef. Teknisk chef/ansvarig för kommunens fastigheter. Ekonomikontoret 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 100 Dnr 2025-000415 Kränkningar & klagomål Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om anmälningar, klagomål och det pågående utvecklingsarbetet av rutinerna godkänns. Rutinerna för kränkande behandling och klagomål ses över och anpassas till de lagändringar som gäller från den 1 augusti 2026 samt övriga gällande styrdokument. Behovet av skyndsam inhägnad av skolområdet lyfts fortsatt som en prioriterad trygghets- och säkerhetsåtgärd. Arbetet med ytterligare organisatoriska och förebyggande trygghetsåtgärder fortsätter och följs upp under läsåret 2026/2027. Sammanfattning av ärendet Inför läsåret 2026/2027 har verksamheten påbörjat ett utvecklingsarbete av rutinerna för kränkande behandling och klagomål. Rutinerna behöver ses över utifrån gällande styrdokument och de ändringar i skollagen som trädde i kraft den 1 augusti 2026. De nya bestämmelserna innebär bland annat förändringar i reglerna om kränkande behandling samt ett tydligare ansvar för huvudman och rektor att arbeta för att trygghet och studiero både förebyggs och upprätthålls. Redan före skolstart har två anmälningar inkommit med anledning av elever som lämnar skolans område. Verksamheten bedömer därför att behovet av en skyndsam inhägnad av skolområdet är särskilt angeläget. Bemanningen har förstärkts, framför allt under eftermiddagarna på fritidshemmet, men ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga för att säkerställa en trygg miljö för såväl elever som personal. Skolstarten har ännu inte ägt rum och några ytterligare anmälningar finns därför inte att redovisa i dagsläget. Bakgrund 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet Alla barn och elever har rätt till en trygg utbildningsmiljö och verksamheten ska arbeta aktivt för att förebygga och motverka kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar också för att det finns skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och för att nödvändiga åtgärder vidtas när brister framkommer. Verksamheten har påbörjat en översyn och utveckling av befintliga rutiner för kränkande behandling och klagomål. Syftet är att skapa tydliga, kända och rättssäkra arbetssätt för personal, skolledning, barn, elever och vårdnadshavare. Rutinerna behöver beskriva ansvar, informationsvägar, dokumentation, utredning, åtgärder och uppföljning samt vara anpassade till de nya bestämmelser som gäller från höstterminen 2026. Nya bestämmelser om kränkande behandling Från den 1 augusti 2026 har skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling ändrats. Det har bland annat förtydligats att all personal i verksamheten aktivt ska uppmärksamma och motverka kränkande behandling. Personalens tidigare generella anmälningsskyldighet till rektor har förändrats till en informationsskyldighet i de situationer som anges i skollagen. Det gäller bland annat när personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling, allvarliga eller upprepade trakasserier eller sexuella trakasserier. Informationsskyldigheten gäller också när ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av någon i personalen. Förändringarna innebär att verksamhetens rutiner behöver ses över så att det är tydligt för samtliga medarbetare när och hur information ska lämnas vidare, vem som ansvarar för fortsatt hantering samt hur utredning, åtgärder och uppföljning ska dokumenteras. Nya bestämmelser om trygghet och studiero Från den 1 augusti 2026 gäller även nya och ändrade bestämmelser om trygghet och studiero. Huvudmannens och rektorns ansvar har förtydligats. Utöver det förebyggande arbetet ska det bedrivas ett arbete för att trygghet och studiero ska upprätthållas. Förändringarna innebär bland annat att ordningsregler ersätts av skolregler. Skolreglerna ska vara gemensamma för skolenheten och innehålla en plan för vilka konsekvenser överträdelser kan leda till. Ett 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet förväntansdokument ska tydliggöra skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare och bland annat innehålla information om skolreglerna. Möjligheterna att använda vissa disciplinära åtgärder har också stärkts. Skolan ska dessutom som huvudregel vara mobilfri under hela skoldagen i de obligatoriska skolformerna samt i fritidshemmet. Mobiltelefoner ska samlas in vid skoldagens början och återlämnas vid skoldagens slut, med möjlighet till undantag i vissa situationer. Även dessa förändringar behöver beaktas i skolans samlade rutiner och förebyggande trygghetsarbete. Trygghet och säkerhet på skolområdet Inför läsåret 2026/2027 finns ett skyndsamt behov av att få skolområdet inhägnat. Redan före elevernas ordinarie skolstart har två anmälningar inkommit som rör elever som lämnar skolans område. För vissa elever är tydliga fysiska gränser och en förutsägbar miljö en viktig del av de stöd- och säkerhetsåtgärder som behöver finnas under skoldagen och fritidshemmets verksamhet. Inhägnaden bedöms därför vara en viktig del av ett större trygghetsarbete. En fysisk avgränsning ersätter inte verksamhetens ansvar för tillsyn, bemanning, rutiner och individuellt anpassade åtgärder, men kan tillsammans med dessa bidra till en säkrare och mer förutsägbar skolmiljö. Förstärkt bemanning och fortsatta åtgärder Bemanningen har förstärkts, särskilt under eftermiddagarna på fritidshemmet. Åtgärden syftar till att öka vuxennärvaron och skapa bättre förutsättningar för tillsyn, trygghet och stöd. Verksamheten bedömer samtidigt att förstärkt bemanning inte är en tillräcklig åtgärd i sig. Arbetet behöver även omfatta tydliga rutiner, ansvarsfördelning, förebyggande insatser, riskbedömningar och uppföljning samt anpassningar utifrån enskilda elevers behov. Åtgärderna behöver ses som delar av ett sammanhållet trygghets- och säkerhetsarbete. Aktuellt läge inför skolstart Skolstarten för läsåret 2026/2027 har ännu inte ägt rum. Utöver de två anmälningar som avser elever som lämnar skolans område finns därför inga ytterligare anmälningar att redovisa i dagsläget. Rapportering och 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet uppföljning fortsätter under läsåret i enlighet med verksamhetens rutiner. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Förstärkt bemanning och behovet av inhägnad av skolområdet medför eller kan medföra ekonomiska konsekvenser. Kostnader för inhägnad behöver hanteras tillsammans med ansvarig teknisk verksamhet. Kostnaden för inhägnaden inryms ej i befintlig budget. Ytterligare trygghetsåtgärder kan innebära kostnader som behöver bedömas när åtgärdernas omfattning är klarlagd. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Tydliga och rättssäkra rutiner för kränkningar, klagomål, trygghet och studiero ska bidra till att alla barn och elever får likvärdiga förutsättningar att känna sig trygga och bli bemötta med respekt. Uppföljningen behöver uppmärksamma om olika grupper av elever påverkas på olika sätt. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta miljökonsekvenser. Vid eventuell inhägnad och andra fysiska åtgärder bör hållbara material och långsiktig funktion beaktas. Barnperspektivet: Ärendet har ett tydligt barn- och elevperspektiv. Elevernas rätt till trygghet och en säker skolmiljö är central. Åtgärder behöver utformas utifrån barnets bästa och samtidigt ta hänsyn till individuella behov, delaktighet, integritet och möjligheten att delta i utbildningen och fritidshemmets verksamhet på likvärdiga villkor. Förslag till beslut 1. Informationen om anmälningar, klagomål och det pågående utvecklingsarbetet av rutinerna godkänns. 2. Rutinerna för kränkande behandling och klagomål ses över och anpassas till de lagändringar som gäller från den 1 augusti 2026 samt övriga gällande styrdokument. 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet 3. Behovet av skyndsam inhägnad av skolområdet lyfts fortsatt som en prioriterad trygghets- och säkerhetsåtgärd. 4. Arbetet med ytterligare organisatoriska och förebyggande trygghetsåtgärder fortsätter och följs upp under läsåret 2026/2027. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Kränkningar & klagomål. Skollagen (2010:800), särskilt bestämmelser om klagomål, trygghet och studiero samt åtgärder mot kränkande behandling. Lagändringar som trädde i kraft den 1 augusti 2026 avseende trygghet, studiero och kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för kränkande behandling och klagomål. Inkomna anmälningar inför läsåret 2026/2027. Beslutet ska skickas till Skolchef Rektor grundskola och fritidshem Teknisk chef 2026-09-22 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 101 Dnr 2026-000739 Kosten i verksamheterna Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Föreslå till kommunstyrelsen att till nästkommande sammanträde besluta att uppdra till teknisk chef/kostchef att utreda en kostverksamhet som är ändamålsenlig för verksamheterna Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsutskottet diskuterar kostverksamheten att den är undermålig i verksamheterna. Undertecknat av följande personer Bengt Erik Rolfs E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-09-28 11:20:38 Transaktionsidentitet: 4DFF8EAC76D2D43F769C22C38FC94FB59EFEFC658D Per-Erik Gustav Olofsson E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-09-28 12:09:29 Transaktionsidentitet: 744659E3AFE1288782C6BE4159E9725C1950659BEA ANNA-LENA ERIKSSON E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-09-28 12:59:16 Transaktionsidentitet: 021304418CBF3823BD0B16CCF33865358B731E52C7 Underskriftstjänst: twoday Underskriftstjänst © twoday Dokumentet är signerat av Ciceron DoÄ Organisation Organisation: Överkalix kommun Organisationsnr: 212000-2684 E-post: kommun@overkalix.se Hemsida: www.overkalix.se © twoday