Barn- och utbildningsutskottet — 19 augusti 2026

Bu § 65 Dnr 2024-000051 Upprop Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Bengt-Erik Rolfs ordförande förrättar upprop för dagens sammanträde 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 66 Dnr 2024-000052 Val av justerare Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Utse ledamot Ann-Louise Vinsa till att justera dagens protokoll 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 67 Dnr 2024-000053 Godkännande av ärendelista Beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar Godkänna ärendelistan för dagens sammanträde 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

§ 68 Dnr 2026-000321 Föregående mötesprotokoll barn- och utbildningsutskottet Beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar Godkänna föregående mötesprotokoll 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 69 Dnr 2026-000003 Information barn- och utbildningsutskottet, skolchef 260811 Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Att godkänna informationen. Sammanfattning av ärendet Skolchef lämnar aktuell information om barn- och utbildningsverksamheten inför läsåret 2026/2027. Informationen omfattar förändringar i skolledningens ansvarsfördelning, genomförda rekryteringar, lokal- och säkerhetsfrågor, organisationsfrågor inom förskola och grundskola, genomförda utbildningsdagar, aktuellt barn- och elevunderlag samt uppstarten av skolsocialt team. Därutöver informeras utskottet om en identifierad risk för övertalighet inom grundskolan efter årsskiftet Bakgrund Förändringar i skolledningens ansvar Ansvarsfördelningen inom skolledningen justeras. Anneli Johansson blir rektor för SFI/VUX motsvarande 25 procent av tjänsten. Emma Enström ansvarar för verksamhets- och kvalitetsutveckling motsvarande 25 procent av tjänsten. Johanna Palmgren övertar personalansvaret för elevhälsans personal eftersom elevhälsan ingår i grundskolans inre organisation. Anneli Johansson övertar personalansvaret för studie- och yrkesvägledaren, då huvuddelen av studie- och yrkesvägledarens tjänst är förlagd till SFI/VUX. Rekryteringar SG börjar sin anställning som lärare inom SFI, 75 procent, den 12 augusti 2026. FM börjar sin anställning som studie- och yrkesvägledare, 75 procent, den 10 augusti 2026. AH börjar sin anställning som specialpedagog, 100%, den 12 augusti 2026. Lokaler och fysisk miljö 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Elevskåp är beställda. I Strandskolans lokaler pågår renovering med ommålning av korridorer och trapphus samt byte av viss belysning. Sofforna i elevfiket har klätts om. Älvens förskola Älvens förskola står inför organisatoriska utmaningar till följd av att antalet barn är lägre än under våren. Organisationen behöver därför ses över. Ett viktigt utvecklingsområde är att skapa ett ökat samarbete i huset och utveckla gemensamma dagliga rutiner. Säkerhet vid skolområdet Verksamheten inväntar slutgiltigt besked om när staket kan sättas upp runt skolområdet. Det finns en stor oro kopplad till elever som är rymningsbenägna. Verksamheten har god kontakt med Tekniska, som hanterar frågan som ett prioriterat ärende. Utvecklingsdagar Skolchef redogör för de utvecklingsdagar (U-dagar) som genomförts med personal inom förskola och skola. Aktuellt barn- och elevunderlag Vid tidpunkten för informationen finns 88 barn i förskolan och 200 elever i grundskolan. Under sommaren har flera familjer från andra länder i Europa besökt kommunen. Skolstart för eleverna är den 19 augusti 2026 klockan 08.00. Skolsocialt team Det skolsociala teamet har påbörjat sitt arbete. Annica Rova anställs motsvarande 40 procent inom skolans organisation med finansiering genom statsbidrag. Även Maria Kjellstrand ingår i teamet. Arbetet ska bedrivas i nära samarbete med elevhälsan och övrig personal. En plan för teamets fortsatta arbete är under framtagande. Risk för övertalighet Det finns en identifierad risk för övertalighet inom grundskolan efter årsskiftet. Frågan hanteras inte i nuläget, men dialog förs med berörda fackliga parter. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Ärendet avser i huvudsak information och innebär i sig inget nytt ekonomiskt beslut. Flera av de redovisade förändringarna och insatserna har dock ekonomiska och organisatoriska konsekvenser inom redan planerad verksamhet. Det skolsociala teamets förstärkning med Annica Rova finansieras genom statsbidrag. En eventuell framtida övertalighet inom grundskolan kan få ekonomiska och organisatoriska konsekvenser, men någon åtgärd eller ekonomisk bedömning beslutas inte inom ramen för detta informationsärende. Ur barnperspektiv syftar flera av insatserna till att stärka kvalitet, trygghet, tillgänglighet och stöd för barn och elever. Frågan om staket runt skolområdet är särskilt angelägen ur säkerhets- och barnperspektiv med hänsyn till elever som är rymningsbenägna. Översynen av organisationen vid Älvens förskola behöver genomföras med barnens behov, kontinuitet och kvalitet i utbildningen som utgångspunkt. Några särskilda konsekvenser avseende jämställdhet eller miljö har inte identifierats i det underlag som ligger till grund för denna information. Förslag till beslut Barn- och utbildningsutskottet godkänner informationen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Information barn- och utbildningsutskottet, skolchef år 2026. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 70 Dnr 2026-000078 Information om aktuella delgivningar samt delegationer Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om pågående statsbidrag inom barn- och utbildningsverksamheten för 2026 godkänns. Redovisningen läggs till handlingarna Sammanfattning av ärendet Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsverksamheten har under 2026 flera pågående statsbidrag som sammantaget uppgår till 4 241 291 kronor. Statsbidragen utgör ett betydelsefullt ekonomiskt tillskott och skapar förutsättningar för att bibehålla och utveckla insatser inom bland annat bemanning, kompetensförsörjning, undervisning, förskolans kvalitet, skolsocialt arbete, läxhjälp och lovskola. Statsbidragen är av stor betydelse för verksamhetens möjligheter att genomföra prioriterade utvecklingsinsatser och stärka förutsättningarna för barn och elever att nå utbildningens mål. Bakgrund Statsbidrag är riktade statliga medel som kompletterar kommunens ordinarie finansiering av utbildningsverksamheten. Bidragen har olika syften, villkor och redovisningskrav och behöver därför följas upp löpande för att säkerställa att medlen används i enlighet med respektive bidrags förutsättningar. För barn- och utbildningsverksamheten är statsbidragen en viktig del i möjligheten att utveckla kvaliteten och genomföra insatser som stärker verksamhetens förutsättningar. Samtidigt är bidragen tidsbegränsade eller beroende av statliga beslut, vilket innebär att långsiktiga åtaganden behöver planeras med hänsyn till att finansieringen kan förändras mellan åren. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Pågående statsbidrag 2026 Statsbidrag Belopp 2026 Personalförstärkning 458 200 kr Lärarlönelyftet 174 832 kr Karriärtjänster 85 000 kr Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan 677 852 kr Skolsociala team 336 699 kr Läxhjälp 90 000 kr Stärkt kunskapsutveckling 2 410 000 kr Lovskola 8 708 kr Totalt 4 241 291 kr Statsbidragens betydelse för verksamheten De pågående statsbidragen omfattar flera centrala delar av barn- och utbildningsverksamhetens uppdrag. Det största enskilda bidraget är Stärkt kunskapsutveckling om 2 410 000 kronor. Tillsammans med övriga bidrag skapar detta ekonomiska förutsättningar för såväl riktade stöd- och utvecklingsinsatser som arbete med kompetens och bemanning. Statsbidragen är en avgörande faktor för verksamhetens möjligheter att fortsätta det pågående kvalitets- och utvecklingsarbetet. De bidrar till att förstärka verksamhetens kapacitet inom områden som har direkt betydelse för undervisningens kvalitet, barns och elevers stöd, närvaro, likvärdighet och måluppfyllelse. Samtidigt behöver verksamheten ha en tydlig framförhållning kring vilka insatser som finansieras med tidsbegränsade statsbidrag. Om ett statsbidrag minskar eller upphör behöver konsekvenserna analyseras innan verksamheten tar ställning till om insatsen ska avslutas, anpassas eller finansieras inom ordinarie budget. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet De redovisade statsbidragen uppgår sammantaget till 4 241 291 kronor för 2026. Bidragen förstärker barn- och utbildningsverksamhetens ekonomiska förutsättningar och möjliggör insatser som annars helt eller delvis skulle behöva finansieras inom ordinarie budgetram. Eftersom statsbidragen kan vara tidsbegränsade eller förändras mellan åren behöver ekonomiska åtaganden som finansieras med statsbidrag följas och riskbedömas inför kommande budgetår. Skulle statsbidragen dras in eller minska leder det till en stor negativ påverkan för verksamheten. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Flera av statsbidragen stödjer insatser som syftar till ökad likvärdighet och bättre förutsättningar för barn och elever att få det stöd och den undervisning de behöver. Insatserna kan därmed bidra till att minska skillnader i förutsättningar och resultat. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta miljökonsekvenser. Barnperspektivet: Statsbidragen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för verksamheten att möta barns och elevers behov och utveckla kvaliteten i utbildningen. Särskilt betydelsefulla är de insatser som stärker kunskapsutveckling, tillgång till personal, socialt stöd och möjligheter till ytterligare undervisning. Förslag till beslut 1. Informationen om pågående statsbidrag inom barn- och utbildningsverksamheten för 2026 godkänns. 2. Redovisningen läggs till handlingarna Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Delegationer och delgivningar, statsbidrag 2026. Beslut avseende beviljade/pågående statsbidrag 2026. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Ekonomisk sammanställning av statsbidrag inom barn- och utbildningsverksamheten 2026. Ekonomichef 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 71 Dnr 2026-000635 Värdegrundsarbete Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Tacka för informationen och beslutar att följa arbetet som en stående punkt på dagordningen vid Barn och utbildningsutskottets möten under läsåret. Sammanfattning av ärendet Förskolan och grundskolan påbörjar ett gemensamt, strukturerat och långsiktigt värdegrundsarbete som ska genomsyra den dagliga verksamheten. Syftet är att stärka trygghet, gemenskap, respekt, delaktighet och förutsättningarna för lärande. Förskolan arbetar med stöd av materialet Kanin och Igelkott och grundskolan utgår från Be the Hero. Materialen ger personalen konkreta och färdiga upplägg som underlättar ett systematiskt och åldersanpassat arbete med värdegrundsfrågor. Förslag till beslut Barn- och utbildningsutskottet tar emot informationen och beslutar att följa arbetet som en stående punkt på dagordningen vid BU:s möten under läsåret. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Värdegrundsarbete. Läroplan för förskolan, Lpfö 18 reviderad 2025. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22. Skollagen (2010:800). Pedagogiskt material Kanin och Igelkott. Pedagogiskt material Be the Hero. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Beslutet ska skickas till Skolchef Rektor förskola Rektor grundskola och fritidshem 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 72 Dnr 2025-000423 Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Att informationen om det systematiska kvalitetsarbetet godkänns. Att inriktningen för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet under läsåret 2026/2027 godkänns. Att Kvalitetsrapporten för läsåret 2025/2026 läggs till handlingarna Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsverksamheten fortsätter under läsåret 2026/2027 det utvecklingsarbete inom systematiskt kvalitetsarbete som påbörjades under läsåret 2025/2026. Arbetet utvecklas genom ett tydligt årshjul, fler avstämningstillfällen och ett ökat fokus på analys för att säkerställa att beslutade insatser leder till avsedd effekt. Som en del av arbetet startas PULS – Pedagogisk utveckling av lärande systematiskt – med representanter från förskola, grundskola och fritidshem. Gruppen leds av en förstelärare och ska bidra till en mer systematisk utveckling av kvaliteten i undervisning och lärande. Kvalitetsrapporten för läsåret 2025/2026 visar samtidigt att verksamheten behöver hålla i och hålla ut i de prioriterade utvecklingsområden som påbörjades föregående läsår Förslag till beslut Informationen om det systematiska kvalitetsarbetet godkänns. Inriktningen för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet under läsåret 2026/2027 godkänns. Kvalitetsrapporten för läsåret 2025/2026 läggs till handlingarna 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsrapport läsåret 2025/2026. Skollagen (2010:800), 4 kap. – Kvalitet och inflytande. Läroplan för förskolan, Lpfö 18 reviderad 2025. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 73 Dnr 2026-000636 Förskolan Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om förskolans organisation och pågående utvecklingsarbete godkänns. Det fortsatta arbetet med att anpassa förskolans organisation utifrån aktuellt barnunderlag, verksamhetens behov och gällande styrdokument godkänns. Det fortsatta utrednings- och dialogarbetet avseende förslaget att samla den kommunala förskoleverksamheten till Campusområdet fortsätter som underlag för framtida ställningstagande. Sammanfattning av ärendet Förskolans organisation har förändrade förutsättningar inför läsåret 2026/2027. Från läsårsstart har förskolans rektor bättre förutsättningar för ett närvarande pedagogiskt ledarskap eftersom rektor inte längre samtidigt ansvarar för grundskolan. Samtidigt är barnantalet lägre än föregående termin, vilket innebär behov av organisatoriska anpassningar. Utmaningarna är särskilt tydliga vid Älvens förskola, där organisation och arbetssätt behöver ses över för att verksamheten långsiktigt ska kunna bedrivas med god kvalitet och i enlighet med gällande styrdokument. Parallellt pågår en process utifrån förslaget att samla den kommunala förskoleverksamheten till Campusområdet. Dialogmöten genomförs med medarbetarna som en del av arbetet. Bakgrund Förskolans organisation behöver kontinuerligt anpassas efter barnantal, barngruppernas sammansättning, barnens behov, personalens kompetens och de fysiska lärmiljöernas förutsättningar. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Skollagen och förskolans läroplan utgör grunden för hur utbildningen ska organiseras och genomföras. Omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet och utbildningen ska vara trygg, stimulerande och likvärdig. Barngruppens storlek och sammansättning är en del av förskolans kvalitetsförutsättningar. Organisationen behöver därför bedömas utifrån en helhet där bland annat barnens behov och ålder, personalens kompetens och personaltäthet samt inne- och utemiljö vägs samman. Ett mer närvarande pedagogiskt ledarskap Från och med läsårsstart ansvarar förskolans rektor inte längre även för grundskolan. Förändringen skapar bättre förutsättningar för ett mer närvarande pedagogiskt ledarskap och för att rektor kontinuerligt ska kunna leda, följa upp och utveckla förskolans verksamhet tillsammans med medarbetarna. Den ökade närvaron är betydelsefull i det fortsatta organisations- och kvalitetsarbetet, bland annat för att utveckla gemensamma strukturer, det systematiska kvalitetsarbetet och en tydlig koppling mellan verksamhetens organisation och förskolans läroplan. Förändrat barnunderlag och Älvens förskola Förskolan har ett lägre barnantal än under föregående termin. Det förändrade barnunderlaget påverkar verksamhetens förutsättningar och innebär att organisationen behöver ses över. Utmaningarna är särskilt tydliga vid Älvens förskola. Verksamheten behöver göra vissa anpassningar för att skapa en långsiktigt hållbar organisation som kan leva upp till gällande styrdokument och samtidigt erbjuda barnen en utbildning med god kvalitet. I översynen behöver bland annat barngruppernas sammansättning, bemanning och kompetens, samarbete mellan avdelningar, gemensamma rutiner och användningen av lokaler vägas samman. Förslag om samlad förskoleverksamhet på Campusområdet Parallellt pågår ett arbete utifrån förslaget att på sikt samla hela den kommunala förskoleverksamheten till Campusområdet. Förslaget är en del av en större diskussion om hur förskolan långsiktigt kan organiseras för att möta förändrade barnantal och samtidigt skapa 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet goda förutsättningar för kvalitet, kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. En samlad organisation bedöms kunna skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan medarbetare och avdelningar, kollegialt lärande, gemensam planering, flexiblare användning av personalens kompetenser och en mer sammanhållen utveckling av förskolans lärmiljöer. Det kan också skapa bättre förutsättningar att rusta verksamheten för framtida förändringar i barnunderlag och behov. Något slutligt ställningstagande till en centralisering görs inte inom ramen för detta informationsärende. Fortsatt utredning behöver belysa pedagogiska, organisatoriska, ekonomiska, arbetsmiljömässiga och barnrelaterade konsekvenser innan ett eventuellt beslut fattas. Dialog och delaktighet Dialogmöten genomförs med förskolans medarbetare. Syftet är att skapa delaktighet, fånga verksamhetens erfarenheter och tillsammans identifiera vilka förutsättningar och arbetssätt som behövs för en välfungerande organisation. Målsättningen är att organisatoriska förändringar ska utgå från verksamhetens uppdrag och barnens behov samt skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för personalen att arbeta i enlighet med skollagen och förskolans läroplan. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Ett minskat barnantal påverkar förutsättningarna för hur förskolans resurser och bemanning kan organiseras. Organisatoriska förändringar kan innebära både omställningskostnader och möjligheter till effektivare användning av lokaler och personella resurser. De ekonomiska konsekvenserna av en eventuell samlad förskoleverksamhet på Campusområdet behöver utredas särskilt innan beslut fattas. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Organisationen ska ge alla barn likvärdiga möjligheter till omsorg, utveckling och lärande. Vid förändringar behöver verksamheten uppmärksamma hur olika grupper av barn och familjer påverkas och säkerställa att tillgänglighet och kvalitet upprätthålls. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Miljö: En eventuell förändring av lokalanvändningen kan få konsekvenser för transporter, energianvändning och nyttjande av kommunens lokaler. Dessa aspekter behöver ingå i en fortsatt konsekvensanalys. Barnperspektivet: Barnets bästa ska vara en central utgångspunkt i det fortsatta arbetet. Förändringar av organisation, barngrupper eller lokalisering behöver bedömas utifrån bland annat trygghet, kontinuitet, relationer, gruppsammansättning, lärmiljö och barnens möjligheter till utveckling och lärande. Barnens perspektiv behöver beaktas på ett sätt som är anpassat till deras ålder och mognad. Förslag till beslut 1. Informationen om förskolans organisation och pågående utvecklingsarbete godkänns. 2. Det fortsatta arbetet med att anpassa förskolans organisation utifrån aktuellt barnunderlag, verksamhetens behov och gällande styrdokument godkänns. 3. Det fortsatta utrednings- och dialogarbetet avseende förslaget att samla den kommunala förskoleverksamheten till Campusområdet fortsätter som underlag för framtida ställningstagande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Förskolans organisation. Skollagen (2010:800). Läroplan för förskolan, Lpfö 18 reviderad 2025. Aktuellt barnunderlag och organisatoriskt underlag för förskolan. Underlag avseende förslag om samlad kommunal förskoleverksamhet på Campusområdet. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 74 Dnr 2025-000785 Fritidshemmet Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Att informationen om fritidshemmets organisation och utvecklingsarbete godkänns. Att inriktningen för fritidshemmets fortsatta kvalitets- och verksamhetsutveckling under läsåret 2026/2027 godkänns. Sammanfattning av ärendet Sammanfattning av ärendet Fritidshemmet står inför ett fortsatt utvecklingsarbete under läsåret 2026/2027. En pågående rekrytering av legitimerad lärare i fritidshem fortsätter efter att en behörig sökande tackat nej till erbjuden tjänst. Verksamheten har identifierat behov av att stärka det pedagogiska ledarskapet, utveckla arbetet utifrån läroplanen och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Intern kompetensutveckling, gemensamma planerings- och utvärderingsmallar, stöd i analysarbetet samt studiebesök och erfarenhetsutbyte planeras. Den förändrade elevgruppen innebär samtidigt behov av att se över bemanningen, då det finns elever med behov av extraordinära stödinsatser. Bakgrund Fritidshemmet är en del av skolväsendet och ska komplettera utbildningen i förskoleklass och grundskola. Undervisningen ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Utbildningen ska bedrivas i enlighet med skollagen och läroplanen och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Verksamheten har identifierat behov av att stärka den pedagogiska utvecklingen i fritidshemmet. Ett prioriterat område är att skapa en tydligare koppling mellan fritidshemmets undervisning, läroplanens mål och det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att skapa en mer 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet gemensam struktur för planering, genomförande, uppföljning och analys samt att tydligare kunna bedöma vilken effekt verksamhetens arbetssätt får för elevernas utveckling, lärande och trygghet. Rekrytering av lärare i fritidshem Rekrytering av lärare i fritidshem har genomförts. En behörig sökande erbjöds tjänsten men tackade dessvärre nej. En ny rekryteringsannons är därför publicerad och rekryteringsprocessen fortsätter. Verksamheten bedömer att det finns ett stort behov av en legitimerad lärare i fritidshemmet. En sådan funktion är viktig för att tillsammans med rektor kunna leda och utveckla det pedagogiska arbetet och bidra till att undervisningen utvecklas med utgångspunkt i läroplanen, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kompetensutveckling och systematiskt kvalitetsarbete Under läsåret startas en intern fortbildningsinsats för personalen i fritidshemmet. Fortbildningen kommer att ha fokus på fritidshemmets uppdrag enligt läroplanen samt på det systematiska kvalitetsarbetet. Inom båda dessa områden har verksamheten identifierat utvecklingsbehov. Förutsättningarna för ett mer systematiskt arbete ska samtidigt förbättras genom att personalen får tillgång till gemensamma och färdiga mallar för veckoplanering och utvärdering. Personalen ska också få stöd i analysarbetet. Målsättningen är att gå från att främst beskriva vilka aktiviteter som har genomförts till att i högre grad analysera varför arbetet ger vissa resultat, vad eleverna får möjlighet att utveckla och vilka förändringar som behöver göras i undervisningen. Förändrad elevgrupp och behov av förstärkning Inför läsåret har fritidshemmet en förändrad elevgrupp. Bland annat har nya elever börjat i förskoleklass och en stor andel av dessa elever har plats i fritidshemmet. I elevgruppen finns även elever med behov av extraordinära stödinsatser. Mot denna bakgrund bedöms det finnas behov av att förstärka personalgruppen. Behovet behöver bedömas utifrån elevgruppens sammansättning och elevernas faktiska stödbehov, med målsättningen att skapa en trygg, tillgänglig och pedagogiskt fungerande verksamhet för samtliga elever. Studiebesök och erfarenhetsutbyte Som en del av utvecklingsarbetet planeras studiebesök och erfarenhetsutbyte med andra fritidshemsverksamheter under läsåret. Syftet är att ge personalen möjlighet att ta del av andra verksamheters arbetssätt, organisation och erfarenheter samt få kunskap och 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet inspiration till det fortsatta utvecklingsarbetet. Erfarenheterna ska tas tillbaka till den egna verksamheten, diskuteras gemensamt och värderas utifrån de lokala behoven och fritidshemmets uppdrag. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet, miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Fortsatt rekrytering av legitimerad lärare i fritidshem samt en eventuell förstärkning av personalgruppen medför ekonomiska konsekvenser. Omfattningen behöver bedömas utifrån rekryteringsutfall, elevgruppens sammansättning och identifierade stödbehov samt hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocess och fattade beslut. Stöd för elever med behov av extraordinära stödinsatser kommer att hanteras under tilläggsbelopp och är något som inte ryms inom befintlig budget. Intern fortbildning och utveckling av gemensamma arbetsmaterial genomförs huvudsakligen inom befintlig organisation. Studiebesök och erfarenhetsutbyte kan medföra kostnader för exempelvis resor, eventuell logi och vikariebehov. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Ett mer systematiskt kvalitetsarbete och en utvecklad undervisning ger bättre förutsättningar att uppmärksamma om elever ges likvärdiga möjligheter till delaktighet, lärande, lek och utveckling oavsett kön eller andra förutsättningar. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta miljökonsekvenser. Barnperspektivet: Utvecklingsarbetet utgår från elevernas behov och rätt till en trygg och meningsfull fritid samt en undervisning som stimulerar utveckling och lärande. Förstärkt pedagogisk kompetens, förbättrad planering och uppföljning samt anpassning av bemanningen efter elevgruppens behov bedöms kunna stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet. Förslag till beslut 1. Informationen om fritidshemmets organisation och utvecklingsarbete godkänns. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet 2. Inriktningen för fritidshemmets fortsatta kvalitets- och verksamhetsutveckling under läsåret 2026/2027 godkänns. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Fritidshemmet. Skollagen (2010:800). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22. Kvalitetsrapport läsåret 2025/2026. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 75 Dnr 2025-000786 Rastverksamheten Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Att Informationen om det fortsatta utvecklingsarbetet av rastverksamheten godkänns. Att Inriktningen för rastverksamhetens fortsatta utveckling under läsåret 2026/2027 godkänns. Sammanfattning av ärendet Grundskolan fortsätter under läsåret 2026/2027 det utvecklingsarbete av rastverksamheten som påbörjades föregående läsår. Arbetet syftar till att skapa trygga, trivsamma och inkluderande raster genom stärkt vuxennärvaro, gemensamma raster och en tydligare pedagogisk struktur. Planering pågår för att utveckla pedagogiskt planerade rastaktiviteter vid vissa raster. Verksamheten ser även behov av en skyndsam inhägnad av skolområdet, lekplatsbesiktning samt inköp och gemensamma rutiner för hantering av lekmaterial. Bakgrund Utvecklingen av rastverksamheten påbörjades under föregående läsår och fortsätter under läsåret 2026/2027. Rasterna är en viktig del av elevernas skoldag och behöver organiseras så att de bidrar till trygghet, gemenskap, rörelse, återhämtning och goda relationer. En trygg rastmiljö är också en viktig del av skolans förebyggande arbete för trygghet och studiero. Verksamheten bedömer att vuxennärvaron på rasterna behöver stärkas. Närvarande vuxna ska inte enbart ha en tillsynsfunktion utan vara aktiva och närvarande pedagoger som finns nära eleverna, uppmärksammar behov, stödjer samspel och relationer samt kan förebygga och tidigt hantera konflikter och otrygga situationer. Gemensamma raster och pedagogiskt planerade rastaktiviteter 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Arbetet med gemensamma raster fortsätter. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en samlad organisation, tydlig vuxennärvaro och en mer gemensam rastkultur. Planering pågår även för att utveckla rastverksamheten med pedagogiskt planerade rastaktiviteter under vissa raster. Aktiviteterna ska erbjuda eleverna fler möjligheter till lek, rörelse och social gemenskap och samtidigt kunna bidra till att fler elever hittar meningsfulla sammanhang under rasterna. Rastaktiviteterna ska vara ett komplement till elevernas fria lek och egna initiativ. Skolområdets inhägnad och säkerhet Verksamheten ser ett tydligt behov av att inhägnaden av skolområdet genomförs skyndsamt. I verksamheten finns elever som behöver tydliga fysiska gränser och där en avgränsning av skolområdet är viktig ur trygghets- och säkerhetsperspektiv. Frågan behöver därför fortsatt prioriteras i dialog med Tekniska. En lekplatsbesiktning kommer att genomföras. Tekniska ansvarar för att besiktningen sker och i samråd med skolledningen för den fortsatta hanteringen av eventuella åtgärdsbehov som identifieras. Lekmaterial och elevdelaktighet Det finns behov av att köpa in mer lekmaterial för rastverksamheten. Eleverna ska ges möjlighet att vara delaktiga genom att lämna önskemål om vilket material och vilka aktiviteter de efterfrågar. Elevdelaktigheten kan bidra till att materialet bättre motsvarar elevernas intressen och används aktivt i rastverksamheten. I samband med inköp av nytt material behöver verksamheten också införa tydliga gemensamma rutiner för hur lekmaterialet hanteras. Det ska vara tydligt hur material tas fram, används, samlas in efter rast och tas om hand vid skoldagens slut. Rutinen ska bidra till att materialet är tillgängligt, hållbart över tid och ett gemensamt ansvar i verksamheten. Fortsatt utveckling och uppföljning Rastverksamheten ska följas upp som en del av skolans systematiska kvalitets- och trygghetsarbete. Uppföljningen bör bland annat belysa elevernas upplevelse av trygghet och trivsel, vuxennärvarons funktion, deltagandet i planerade aktiviteter och hur gemensamma rutiner fungerar i praktiken. Resultatet används för att successivt utveckla rastverksamheten. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Utvecklingen av rastverksamheten medför kostnader för inköp av ytterligare lekmaterial. Inhägnad av skolområdet och eventuella åtgärder efter lekplatsbesiktningen kan också innebära ekonomiska konsekvenser. Kostnader och ansvar behöver hanteras inom respektive verksamhets ansvarsområde och beslutade budgetramar. Inhägnaden av skolområdet beräknas kosta ca 800 tkr. Ett beslut som fattades av Kommunstyrelsen. Jämställdhet och sociala konsekvenser: En mer organiserad och inkluderande rastverksamhet kan bidra till att fler elever ges likvärdiga möjligheter att delta i lek, rörelse och gemenskap. Vid planering av aktiviteter och inköp av material bör verksamheten uppmärksamma att utbudet tilltalar olika elever och inte förstärker begränsande könsmönster. Miljö: Vid inköp av lekmaterial bör hållbarhet, kvalitet och möjlighet till långvarig användning beaktas. Tydliga rutiner för förvaring och insamling av material bidrar till att minska slitage och onödiga nyinköp. Barnperspektivet: Förslaget har ett tydligt barn- och elevperspektiv. Syftet är att skapa en tryggare och mer trivsam rastmiljö där eleverna får tillgång till närvarande vuxna, möjlighet till lek och aktivitet samt inflytande över delar av rastverksamhetens innehåll. Inhägnaden av skolområdet är särskilt betydelsefull för elever som behöver tydliga gränser och förutsägbarhet för att kunna vistas tryggt på skolområdet. Förslag till beslut Informationen om det fortsatta utvecklingsarbetet av rastverksamheten godkänns. Inriktningen för rastverksamhetens fortsatta utveckling under läsåret 2026/2027 godkänns. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Rastverksamheten. Skollagen (2010:800). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22. Kvalitetsrapport läsåret 2025/2026. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 76 Dnr 2025-000415 Kränkningar & klagomål Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Att informationen om anmälningar, klagomål och det pågående utvecklingsarbetet av rutinerna godkänns. Att rutinerna för kränkande behandling och klagomål ses över och anpassas till de lagändringar som gäller från den 1 augusti 2026 samt övriga gällande styrdokument. Att behovet av skyndsam inhägnad av skolområdet lyfts fortsatt som en prioriterad trygghets- och säkerhetsåtgärd. Att arbetet med ytterligare organisatoriska och förebyggande trygghetsåtgärder fortsätter och följs upp under läsåret 2026/2027 Sammanfattning av ärendet Inför läsåret 2026/2027 har verksamheten påbörjat ett utvecklingsarbete av rutinerna för kränkande behandling och klagomål. Rutinerna behöver ses över utifrån gällande styrdokument och de ändringar i skollagen som trädde i kraft den 1 augusti 2026. De nya bestämmelserna innebär bland annat förändringar i reglerna om kränkande behandling samt ett tydligare ansvar för huvudman och rektor att arbeta för att trygghet och studiero både förebyggs och upprätthålls. Redan före skolstart har två anmälningar inkommit med anledning av elever som lämnar skolans område. Verksamheten bedömer därför att behovet av en skyndsam inhägnad av skolområdet är särskilt angeläget. Bemanningen har förstärkts, framför allt under eftermiddagarna på fritidshemmet, men ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga för att säkerställa en trygg miljö för såväl elever som personal. Skolstarten har 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet ännu inte ägt rum och några ytterligare anmälningar finns därför inte att redovisa i dagsläget. Bakgrund Alla barn och elever har rätt till en trygg utbildningsmiljö och verksamheten ska arbeta aktivt för att förebygga och motverka kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar också för att det finns skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och för att nödvändiga åtgärder vidtas när brister framkommer. Verksamheten har påbörjat en översyn och utveckling av befintliga rutiner för kränkande behandling och klagomål. Syftet är att skapa tydliga, kända och rättssäkra arbetssätt för personal, skolledning, barn, elever och vårdnadshavare. Rutinerna behöver beskriva ansvar, informationsvägar, dokumentation, utredning, åtgärder och uppföljning samt vara anpassade till de nya bestämmelser som gäller från höstterminen 2026. Nya bestämmelser om kränkande behandling Från den 1 augusti 2026 har skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling ändrats. Det har bland annat förtydligats att all personal i verksamheten aktivt ska uppmärksamma och motverka kränkande behandling. Personalens tidigare generella anmälningsskyldighet till rektor har förändrats till en informationsskyldighet i de situationer som anges i skollagen. Det gäller bland annat när personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling, allvarliga eller upprepade trakasserier eller sexuella trakasserier. Informationsskyldigheten gäller också när ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av någon i personalen. Förändringarna innebär att verksamhetens rutiner behöver ses över så att det är tydligt för samtliga medarbetare när och hur information ska lämnas vidare, vem som ansvarar för fortsatt hantering samt hur utredning, åtgärder och uppföljning ska dokumenteras. Nya bestämmelser om trygghet och studiero Från den 1 augusti 2026 gäller även nya och ändrade bestämmelser om trygghet och studiero. Huvudmannens och rektorns ansvar har förtydligats. Utöver det förebyggande arbetet ska det bedrivas ett arbete för att trygghet och studiero ska upprätthållas. Förändringarna innebär bland annat att ordningsregler ersätts av skolregler. Skolreglerna ska vara gemensamma för skolenheten och innehålla en plan för vilka konsekvenser överträdelser kan leda till. Ett 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet förväntansdokument ska tydliggöra skolans förväntningar på elever och vårdnadshavare och bland annat innehålla information om skolreglerna. Möjligheterna att använda vissa disciplinära åtgärder har också stärkts. Skolan ska dessutom som huvudregel vara mobilfri under hela skoldagen i de obligatoriska skolformerna samt i fritidshemmet. Mobiltelefoner ska samlas in vid skoldagens början och återlämnas vid skoldagens slut, med möjlighet till undantag i vissa situationer. Även dessa förändringar behöver beaktas i skolans samlade rutiner och förebyggande trygghetsarbete. Trygghet och säkerhet på skolområdet Inför läsåret 2026/2027 finns ett skyndsamt behov av att få skolområdet inhägnat. Redan före elevernas ordinarie skolstart har två anmälningar inkommit som rör elever som lämnar skolans område. För vissa elever är tydliga fysiska gränser och en förutsägbar miljö en viktig del av de stöd- och säkerhetsåtgärder som behöver finnas under skoldagen och fritidshemmets verksamhet. Inhägnaden bedöms därför vara en viktig del av ett större trygghetsarbete. En fysisk avgränsning ersätter inte verksamhetens ansvar för tillsyn, bemanning, rutiner och individuellt anpassade åtgärder, men kan tillsammans med dessa bidra till en säkrare och mer förutsägbar skolmiljö. Förstärkt bemanning och fortsatta åtgärder Bemanningen har förstärkts, särskilt under eftermiddagarna på fritidshemmet. Åtgärden syftar till att öka vuxennärvaron och skapa bättre förutsättningar för tillsyn, trygghet och stöd. Verksamheten bedömer samtidigt att förstärkt bemanning inte är en tillräcklig åtgärd i sig. Arbetet behöver även omfatta tydliga rutiner, ansvarsfördelning, förebyggande insatser, riskbedömningar och uppföljning samt anpassningar utifrån enskilda elevers behov. Åtgärderna behöver ses som delar av ett sammanhållet trygghets- och säkerhetsarbete. Aktuellt läge inför skolstart Skolstarten för läsåret 2026/2027 har ännu inte ägt rum. Utöver de två anmälningar som avser elever som lämnar skolans område finns därför inga ytterligare anmälningar att redovisa i dagsläget. Rapportering och uppföljning fortsätter under läsåret i enlighet med verksamhetens rutiner. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Förstärkt bemanning och behovet av inhägnad av skolområdet medför eller kan medföra ekonomiska konsekvenser. Kostnader för inhägnad behöver hanteras tillsammans med ansvarig teknisk verksamhet. Kostnaden för inhägnaden inryms ej i befintlig budget. Ytterligare trygghetsåtgärder kan innebära kostnader som behöver bedömas när åtgärdernas omfattning är klarlagd. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Tydliga och rättssäkra rutiner för kränkningar, klagomål, trygghet och studiero ska bidra till att alla barn och elever får likvärdiga förutsättningar att känna sig trygga och bli bemötta med respekt. Uppföljningen behöver uppmärksamma om olika grupper av elever påverkas på olika sätt. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta miljökonsekvenser. Vid eventuell inhägnad och andra fysiska åtgärder bör hållbara material och långsiktig funktion beaktas. Barnperspektivet: Ärendet har ett tydligt barn- och elevperspektiv. Elevernas rätt till trygghet och en säker skolmiljö är central. Åtgärder behöver utformas utifrån barnets bästa och samtidigt ta hänsyn till individuella behov, delaktighet, integritet och möjligheten att delta i utbildningen och fritidshemmets verksamhet på likvärdiga villkor. Förslag till beslut 1. Informationen om anmälningar, klagomål och det pågående utvecklingsarbetet av rutinerna godkänns. 2. Rutinerna för kränkande behandling och klagomål ses över och anpassas till de lagändringar som gäller från den 1 augusti 2026 samt övriga gällande styrdokument. 3. Behovet av skyndsam inhägnad av skolområdet lyfts fortsatt som en prioriterad trygghets- och säkerhetsåtgärd. 4. Arbetet med ytterligare organisatoriska och förebyggande trygghetsåtgärder fortsätter och följs upp under läsåret 2026/2027 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Kränkningar & klagomål. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Skollagen (2010:800), särskilt bestämmelser om klagomål, trygghet och studiero samt åtgärder mot kränkande behandling. Lagändringar som trädde i kraft den 1 augusti 2026 avseende trygghet, studiero och kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för kränkande behandling och klagomål. Inkomna anmälningar inför läsåret 2026/2027. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 77 Dnr 2026-000126 Arbetsmiljö skolans verksamhetsområde Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om det pågående arbetsmiljöarbetet godkänns. Inriktningen för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet inom förskola och grundskola under läsåret 2026/2027 godkänns. Sammanfattning av ärendet Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsverksamheten fortsätter under läsåret 2026/2027 att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet. I grundskolan fortsätter arbetet utifrån den plan som togs fram tillsammans med medarbetarna under föregående läsår, med kommunikation som aktuellt fokusområde. Arbetet sker främst inom ramen för arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar (APT). Den arbetsmiljöutredning som beställts av kommunstyrelsen har påbörjats genom intervjuer med skolledningen och ordföranden i barn- och utbildningsutskottet, genomförda av företagshälsan Avonova. Förskolan påbörjar samtidigt ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete. Månadsvisa avstämningar fortsätter och höstterminen inleds med medarbetarsamtal. Bakgrund Grundskolans fortsatta arbetsmiljöarbete I grundskolan fortsätter det arbetsmiljöarbete som påbörjades under föregående läsår. Arbetet utgår från den plan som togs fram tillsammans med medarbetarna och ska följas upp kontinuerligt. Det aktuella fokusområdet är kommunikation. Arbetet med kommunikation förläggs i första hand till ordinarie forum, framför allt arbetslagsmöten och APT. Syftet är att skapa kontinuitet och göra arbetsmiljöfrågorna till en integrerad del av 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet verksamhetens gemensamma arbete. Fokus ligger på att utveckla tydlighet, informationsvägar, dialog och gemensamma arbetssätt samt att följa upp hur genomförda åtgärder påverkar arbetsmiljön. Arbetsmiljöutredning genom Avonova Den arbetsmiljöutredning som beställts av kommunstyrelsen har påbörjats. Som en del av utredningen har skolledningen och ordföranden i barn- och utbildningsutskottet intervjuats av företagshälsan Avonova. Avonova har meddelat att återkoppling ska lämnas, men någon sådan återkoppling har ännu inte ägt rum. Skolledningen har i nuläget inte fått klarhet i hur den fortsatta processen för utredningen kommer att genomföras. Skolledningen har framfört önskemål om att en representant från Avonova träffar personalgruppen för att informera om utredningen och dess fortsatta process. Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete Inom förskolan påbörjas ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete. Syftet är att skapa en tydligare struktur för att regelbundet identifiera arbetsmiljöfrågor, bedöma behov, planera åtgärder och följa upp effekterna av genomförda insatser. Arbetet ska integreras i verksamhetens ordinarie mötes- och uppföljningsstruktur. Månadsavstämningar och medarbetarsamtal De månadsvisa avstämningarna fortsätter att genomföras. Avstämningarna ger möjlighet till regelbunden dialog mellan chef och medarbetare och kan bidra till att arbetsmiljöfrågor, behov och risker uppmärksammas tidigt. Höstterminen inleds även med medarbetarsamtal. Samtalen är en del av den löpande dialogen om uppdrag, arbetsmiljö, förutsättningar, utveckling och behov och utgör tillsammans med övriga forum ett underlag för det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Det löpande arbetsmiljöarbetet genomförs huvudsakligen inom befintlig organisation och beslutade budgetramar. Den av kommunstyrelsen beställda arbetsmiljöutredningen genom 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet företagshälsan kan medföra kostnader enligt gällande avtal och beställning. Eventuella ytterligare åtgärder med anledning av utredningens resultat kan innebära ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser, men dessa kan bedömas först när återkoppling och eventuella rekommendationer har lämnats. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska omfatta samtliga medarbetare och bidra till likvärdiga och hållbara arbetsvillkor. Vid uppföljning bör verksamheten vara uppmärksam på om arbetsmiljö, arbetsbelastning, delaktighet eller kommunikation upplevs olika mellan grupper. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta konsekvenser för den yttre miljön. Barnperspektivet: En god arbetsmiljö för medarbetarna skapar bättre förutsättningar för stabilitet, närvaro, samarbete och kvalitet i verksamheten. Ett fungerande arbetsmiljöarbete bedöms därför indirekt bidra till en tryggare och mer förutsägbar utbildningsmiljö för barn och elever. Förslag till beslut 1. Informationen om det pågående arbetsmiljöarbetet godkänns. 2. Inriktningen för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet inom förskola och grundskola under läsåret 2026/2027 godkänns. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Arbetsmiljö. Grundskolans plan för arbetsmiljöarbetet, framtagen tillsammans med medarbetarna under läsåret 2025/2026. Kommunstyrelsens beställning av arbetsmiljöutredning. Eventuellt kommande återkoppling/rapport från Avonova 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 78 Dnr 2026-000329 Budget 2027 (BU:s område) Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Informationen om verksamheternas identifierade behov inför budget 2027 godkänns. Det fortsatta budgetarbetet utgår från verksamheternas storlek, barn- och elevunderlag, lagstadgade uppdrag samt identifierade stöd- och kompetensbehov. Eventuella anpassningar av budget och organisation genomförs successivt och med hänsyn till verksamheternas förutsättningar att genomföra nödvändiga förändringar med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet. Identifierade investeringsbehov beaktas i det fortsatta arbetet med investeringsbudget 2027. Att konsekvensanalyser genomförs och presenteras till barn och utbildningsutskottets sammanträde 2026 Sammanfattning av ärendet Inför budget 2027 pågår ett arbete med att tydliggöra förskolans och grundskolans faktiska resursbehov. Rektorerna har fått underlag för resurstilldelning och i uppdrag att beräkna och beskriva respektive verksamhets behov utifrån bland annat barn- och elevunderlag, stödbehov, organisation och kompetens. I förskolan finns två barn med behov av extraordinära stödinsatser som kräver konstant vuxennärvaro. I grundskolan har två nya elever tillkommit med omfattande stödbehov och behov av hög vuxennärvaro för att ges förutsättningar att utvecklas och nå så långt som möjligt såväl kunskapsmässigt som socialt. Samtidigt behöver investeringsbudgeten 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet ses över utifrån identifierade behov i verksamheternas fysiska lärmiljöer. Bakgrund Budgetprocessen behöver utgå från verksamheternas uppdrag, storlek och faktiska behov samt från principen om god ekonomisk hushållning. Resurserna ska användas så effektivt som möjligt samtidigt som verksamheterna ges förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter enligt skollag och läroplaner. Är just nu en pågående arbetsprocess. Skollagen anger att barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller som uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation kan ha rätt till särskilt stöd. Undervisningen ska också, som huvudregel, bedrivas av legitimerade och behöriga lärare eller förskollärare. Dessa krav behöver beaktas när organisation och resurstilldelning planeras. Förskolan – omfattande stödbehov I förskolan finns två barn med behov av extraordinära stödinsatser. Barnens behov är av sådan omfattning att konstant vuxennärvaro krävs under vistelsetiden för att skapa trygghet, tillgänglighet och förutsättningar att delta i utbildningen. Behoven påverkar förskolans organisation och bemanning och behöver därför beaktas särskilt i budget- och resursplaneringen för 2027. Grundskolan – stödbehov och kompetens Grundskolan har inför läsåret fått två nya elever med behov av extraordinära stödinsatser. Eleverna behöver en hög grad av vuxennärvaro och individuellt anpassat stöd för att få förutsättningar att växa, utvecklas och nå framgång både kunskapsmässigt och socialt. Stödbehoven behöver följas upp kontinuerligt och organisationen anpassas efter elevernas faktiska behov och de utredningar och beslut som görs inom ramen för skolans stödarbete. Grundskolan har sammantaget en god bemanning. Parallellt pågår ett arbete med att säkerställa att organisationen uppfyller skollagens krav avseende legitimation och behörighet och att rätt kompetens används i rätt del av verksamheten. Resursfrågan behöver därför bedömas både utifrån antal medarbetare och utifrån kompetens, uppdrag och hur resurserna organiseras för att ge största möjliga effekt för eleverna. Underlag för resurstilldelning 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Rektorerna har fått underlag för resurstilldelning och i uppdrag att beräkna och beskriva respektive verksamhets behov. Underlagen ska ge en tydligare bild av vilka resurser som krävs för grunduppdraget, vilka behov som följer av barn- och elevgruppernas sammansättning samt vilka särskilda stöd-, kompetens- och organisationsbehov som behöver beaktas. Syftet är att skapa ett så transparent och behovsbaserat beslutsunderlag som möjligt inför den fortsatta budgetprocessen. Budgeten behöver även vara rimlig i förhållande till verksamhetens storlek och behov, samtidigt som tillgängliga skattemedel ska användas ansvarsfullt och med fokus på kvalitet och resultat. Successiv anpassning av organisation och budget Erfarenheterna från föregående läsår visar att utvecklings- och förändringsarbete tar tid i organisationen. Förändringar behöver förankras, planeras, genomföras och följas upp för att få avsedd effekt och för att verksamheten ska kunna behålla stabilitet och kvalitet under omställningen. Om budgetramen behöver minska bör anpassningen därför, så långt det är möjligt, ske successivt och med framförhållning. Det ger verksamheten bättre förutsättningar att anpassa organisation, bemanning och arbetssätt på ett strukturerat sätt och minskar risken för kortsiktiga åtgärder som påverkar kvalitet, arbetsmiljö eller möjligheten att uppfylla lagstadgade krav. Investeringsbehov Investeringsbudgeten behöver ses över inför 2027. Flera behov har identifierats i verksamheterna. Bland annat finns behov av att fortsätta renoveringen av Strandskolan och att utveckla förskolans lärmiljöer. Därutöver kan ytterligare behov identifieras i rektorernas fortsatta arbete med verksamhets- och resursplanering. Investeringsbehoven behöver prioriteras utifrån bland annat säkerhet, arbetsmiljö, pedagogisk funktion, tillgänglighet, lokalernas skick och vilken effekt investeringen bedöms få för barnens och elevernas lärmiljö. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Ekonomi: De omfattande stödbehoven inom både förskola och grundskola innebär behov av personella resurser och påverkar verksamheternas kostnader. Det fortsatta budgetarbetet behöver väga dessa behov mot verksamheternas samlade ekonomiska ramar och övriga lagstadgade uppdrag. En successiv budgetanpassning kan innebära att full ekonomisk effekt av organisatoriska förändringar uppnås först över tid. Investeringsbehoven medför kostnader som behöver prioriteras och hanteras inom kommunens investeringsplanering. Jämställdhet och sociala konsekvenser: En behovsbaserad resurstilldelning ska bidra till att barn och elever får stöd utifrån sina faktiska behov. Vid resursfördelning och uppföljning behöver verksamheten även uppmärksamma eventuella skillnader mellan grupper och säkerställa likvärdiga möjligheter till lärande, utveckling och delaktighet. Miljö: Renoveringar och investeringar i lärmiljöer kan innebära både kortsiktiga och långsiktiga miljökonsekvenser. Vid planering och upphandling bör hållbara materialval, energieffektivitet och långsiktig användbarhet beaktas. Barnperspektivet: Barnets och elevens bästa ska vara en utgångspunkt i beslut som rör utbildningen. De identifierade stödbehoven visar att vissa barn och elever behöver omfattande vuxenstöd för att kunna delta i utbildningen och utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Budget- och organisationsförändringar behöver därför konsekvensbedömas så att verksamheten även fortsättningsvis kan ge barn och elever den trygghet, ledning, stimulans och det stöd som de har rätt till. Förslag till beslut 1. Informationen om verksamheternas identifierade behov inför budget 2027 godkänns. 2. Det fortsatta budgetarbetet utgår från verksamheternas storlek, barn- och elevunderlag, lagstadgade uppdrag samt identifierade stöd- och kompetensbehov. 3. Eventuella anpassningar av budget och organisation genomförs successivt och med hänsyn till verksamheternas förutsättningar att genomföra nödvändiga förändringar med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet 4. Identifierade investeringsbehov beaktas i det fortsatta arbetet med investeringsbudget 2027. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Budget 2027, barn- och utbildningsverksamheten. Skollagen (2010:800). Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Identifierade investeringsbehov inom förskola och grundskola. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 79 Dnr 2026-000638 Vårdgivaransvar elevhälsan Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Att föreslå kommunstyrelsen besluta att nuvarande samarbete med den fristående skolans huvudman avseende utlåning av kommunens skolsköterske- och skolkuratorskompetens avslutas. Samt att skolchef får i uppdrag att, med beaktande av gällande avtal och erforderlig uppsägningstid, verkställa avslutandet av samarbetet. Den fristående skolans huvudman ansvarar därefter för att inom sitt huvudmannaansvar organisera och säkerställa tillgången till de elevhälsokompetenser som skollagen kräver. Ersättning för elevhälsa hanteras inom kommunens ordinarie bidrag till den fristående skolans huvudman i enlighet med skollagens bestämmelser om grundbelopp. Sammanfattning av ärendet Överkalix kommun har ett samarbete med en fristående skola som innebär att kommunen tillhandahåller delar av kommunens elevhälsokompetens, däribland skolsköterska och skolkurator. Samtidigt finns ett behov av att stärka kommunens egen elevhälsa och säkerställa en tillgänglig, sammanhållen och välfungerande organisation för eleverna i den kommunala grundskolan. Barn- och utbildningsutskottet föreslår därför att samarbetet avslutas och att den fristående huvudmannen i stället organiserar den elevhälsa som följer av det egna huvudmannaansvaret. Hemkommunens grundbelopp till en fristående grundskola omfattar redan ersättning för elevhälsa. Bakgrund Enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800) ska det finnas elevhälsa för elever i bland annat grundskolan. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det ska 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, arbeta på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och vara en del av skolans kvalitetsarbete. Ansvaret för att elevhälsan organiseras och att eleverna har tillgång till de professioner som lagen kräver ligger på respektive skolhuvudman. Detta gäller såväl kommunala som fristående huvudmän. För elevhälsans medicinska insats gäller därutöver hälso- och sjukvårdens regelverk, bland annat hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), patientsäkerhetslagen (2010:659) och patientdatalagen (2008:355). Den aktör som är vårdgivare ansvarar för att hälso- och sjukvården organiseras och bedrivs så att kraven på god och säker vård uppfylls. Skolkuratorns psykosociala insats är däremot normalt inte hälso- och sjukvård enbart genom att den bedrivs inom elevhälsan. Nuvarande samarbete och kommunens behov Kommunen har hittills genom samarbete tillhandahållit skolsköterske- och skolkuratorskompetens till den fristående skolan. Barn- och utbildningsutskottet bedömer att denna ordning behöver omprövas. Redan i nuläget finns utmaningar i att skapa tillräcklig kontinuitet, tillgänglighet och kapacitet i den kommunala elevhälsan. Kommunens elevhälsopersonal behöver i högre grad kunna riktas mot de kommunala skolenheternas behov och ingå fullt ut i skolornas förebyggande, hälsofrämjande och systematiska kvalitetsarbete. Ett avslut av samarbetet innebär inte att elever vid den fristående skolan står utan rätt till elevhälsa. Den fristående huvudmannen har ett eget ansvar enligt skollagen att säkerställa tillgången till föreskrivna elevhälsokompetenser och att, för den medicinska insatsen, säkerställa en organisation som uppfyller hälso- och sjukvårdens krav. Pågående nationell reform av elevhälsan Den statliga utredningen En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) innehåller förslag som syftar till att tydliggöra och stärka elevhälsans syfte och uppdrag, stärka vårduppdraget och förbättra elevernas tillgång till elevhälsans professioner. Utredningen har remissbehandlats under 2026. Det är viktigt att skilja mellan gällande rätt och föreslagna förändringar. Vid tidpunkten för denna tjänsteskrivelse är SOU 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet 2025:113 ett beredningsunderlag och inte i sig gällande lag. Barn- och utbildningsutskottets förslag att avsluta samarbetet grundas därför inte på att den föreslagna reformen redan förbjuder nuvarande samarbetsform, utan på respektive huvudmans ansvar enligt gällande regelverk, kommunens behov av att säkerställa den egna elevhälsans kapacitet samt inriktningen mot en tydligare och mer sammanhållen elevhälsoorganisation. Ersättning till fristående huvudman Enligt skollagens bestämmelser om bidrag till fristående grundskolor ska hemkommunen lämna bidrag för varje elev. Grundbeloppet ska bland annat avse ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. När kommunens direkta tillhandahållande av skolsköterske- och skolkuratorskompetens upphör behöver kommunens bidragsberäkning och eventuella nuvarande avräkningar eller särskilda överenskommelser ses över så att ersättningen för elevhälsa hanteras korrekt inom grundbeloppet och enligt principen om bidrag på lika villkor. Bedömning Barn- och utbildningsutskottets samlade bedömning är att kommunen behöver prioritera en stabil och sammanhållen elevhälsa för de kommunala skolenheterna. När den egna organisationen redan har svårigheter att säkerställa en välfungerande elevhälsa är det inte ändamålsenligt att samtidigt upprätthålla en ordning där begränsad elevhälsokompetens löpande ställs till en annan huvudmans förfogande. Ett tydligare huvudmannaansvar skapar även bättre förutsättningar för respektive huvudman att själv planera, leda, följa upp och utveckla sin elevhälsa utifrån den egna elevgruppens behov. För den medicinska elevhälsan tydliggörs samtidigt ansvar för vårdgivarskap, patientsäkerhet, journalföring, ledning och kvalitet. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Ett avslut av nuvarande samarbete innebär att kommunens personella resurser inom elevhälsan inte längre används för löpande insatser hos den fristående huvudmannen. Den fristående 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet huvudmannen erhåller ersättning för elevhälsa genom det grundbelopp som hemkommunen betalar per elev. Inför förändringen behöver nuvarande avtal, ersättningsmodell och eventuella avräkningar analyseras så att kommunen varken dubbelersätter eller underkompenserar den fristående huvudmannen och så att bidraget beräknas enligt skollagens likabehandlingsprincip. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Förslaget bedöms i sig inte innebära olika rätt till elevhälsa mellan elever. Respektive huvudman ansvarar även fortsättningsvis för att eleverna får tillgång till elevhälsa enligt skollagen. Vid genomförandet behöver särskild hänsyn tas till kontinuitet för elever som har pågående kontakter med elevhälsans professioner. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta miljökonsekvenser. Barnperspektivet: Elevens rätt till en tillgänglig och välfungerande elevhälsa är central. För kommunens elever bedöms förslaget kunna stärka tillgänglighet, kontinuitet och möjligheten till ett sammanhållet förebyggande och hälsofrämjande arbete. För elever vid den fristående skolan behöver förändringen genomföras med framförhållning och i dialog med den fristående huvudmannen så att övergången inte leder till avbrott i nödvändiga elevhälsoinsatser, särskilt inom den medicinska elevhälsan. Förslag till beslut 1. Nuvarande samarbete med den fristående skolans huvudman avseende utlåning av kommunens skolsköterske- och skolkuratorskompetens avslutas. 2. Skolchef får i uppdrag att, med beaktande av gällande avtal och erforderlig uppsägningstid, verkställa avslutandet av samarbetet. 3. Den fristående skolans huvudman ansvarar därefter för att inom sitt huvudmannaansvar organisera och säkerställa tillgången till de elevhälsokompetenser som skollagen kräver. 4. Ersättning för elevhälsa hanteras inom kommunens ordinarie bidrag till den fristående skolans huvudman i enlighet med skollagens bestämmelser om grundbelopp. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Vårdgivaransvar för elevhälsan. Skollagen (2010:800), särskilt 2 kap. 25 § samt bestämmelserna om bidrag till fristående grundskolor. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Patientsäkerhetslagen (2010:659). Patientdatalagen (2008:355). SOU 2025:113 En förbättrad elevhälsa. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 80 Dnr 2026-000646 Genomlysning av grundskolan Beslut Barn och utbildningsutskottet beslutar Att informationen om den beslutade externa genomlysningen av grundskolans verksamhet godkänns. Att genomlysningen genomförs av Sirkka Persson AB i enlighet med uppdragets fastställda omfattning och inriktning. Att resultatet av genomlysningen, inklusive slutrapport och rekommendationer, återrapporteras till barn- och utbildningsutskottet och används som underlag för fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete Sammanfattning av ärendet Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsverksamheten har valt att genomföra en oberoende extern genomlysning av grundskolans verksamhet. Syftet är att få en samlad och självständig bedömning av verksamhetens kvalitet, regelefterlevnad, styrning, uppföljning och utvecklingsbehov samt att skapa ett tydligt underlag för fortsatt förbättringsarbete. Genomlysningen kommer att genomföras av Sirkka Persson AB. Uppdraget omfattar bland annat granskning av huvudmannens ansvar, verksamhetsstyrning, systematiskt kvalitetsarbete, undervisningens förutsättningar, trygghet och studiero, elevhälsans organisering, stödinsatser, dokumentation och klagomålshantering. Arbetet ska mynna ut i en skriftlig rapport för att ge verksamheten stöd i fortsatta utvecklingsarbetet. Bakgrund Som en del av det pågående kvalitets- och utvecklingsarbetet finns ett värde i att låta en extern och oberoende part genomlysa grundskolans verksamhet. En extern granskning ger möjlighet att komplettera verksamhetens egna uppföljningar och analyser med ett utifrånperspektiv och kan bidra till att synliggöra såväl styrkor som brister, risker och utvecklingsområden. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Av förfrågningsunderlaget framgår att granskningen ska genomföras med en metodik som i relevanta delar motsvarar den typ av tillsyn, kvalitetsgranskning och bedömning som används vid inspektioner inom skolområdet. Genomlysningen ska vara självständig, saklig och opartisk och ge ett underlag som kan användas för beslut om förbättringsåtgärder. Genomlysningen ska inte enbart ha fokus på att identifiera brister. Ett viktigt syfte är också att synliggöra det som fungerar väl och skapa ett mer träffsäkert underlag för vilka delar av verksamheten som behöver prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Uppdragets omfattning Genomlysningen omfattar planering, genomförande, analys och rapportering av en extern granskning av grundskolans verksamhet. Enligt uppdragsunderlaget ska relevanta delar av följande områden ingå: • huvudmannens ansvar och verksamhetsstyrning, • systematiskt kvalitetsarbete, • undervisningens förutsättningar, • trygghet och studiero, • elevhälsans organisering och arbete, • extra anpassningar, stödinsatser och särskilt stöd, • dokumentation och klagomålshantering, samt • efterlevnad av tillämplig lagstiftning, läroplaner och övriga styrdokument. Metod och genomförande Arbetet kommer att bygga på flera typer av underlag för att ge en så heltäckande bild av verksamheten som möjligt. I uppdraget ingår genomgång av styrdokument, rutiner, beslut, uppföljningar och andra relevanta dokument. Därutöver genomförs intervjuer med relevanta funktioner, exempelvis skolledning, rektorer och personal samt vid behov andra berörda grupper. Insamlat material ska analyseras i förhållande till lag, förordning, läroplaner, allmänna råd och andra relevanta styrdokument. Metoden ska vara strukturerad och transparent och tydligt visa vilka granskningsområden och bedömningsgrunder som används, hur faktauppgifter verifieras samt hur iakttagelser skiljs från bedömningar. Resultat och återrapportering 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Genomlysningen ska resultera i en inledande uppdragsplan med tidplan, metod och avgränsningar, en muntlig avstämning efter genomförd informationsinsamling samt en skriftlig slutrapport med iakttagelser, analyser och slutsatser. Därutöver ska ett särskilt yttrande tas fram där föreslagna åtgärder tydligt delas upp mellan rekommenderade förbättringar och sådana åtgärder som bedöms nödvändiga för att verksamheten ska uppfylla tillämpliga krav, regler och styrdokument. För varje föreslagen åtgärd ska bakgrund, bedömning, prioritet och motivering framgå. Resultatet ska återföras till verksamheten och barn- och utbildningsutskottet och utgöra ett underlag för prioriteringar i det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet. Ambitionen är att genomlysningen ska bidra till ett gemensamt kunskapsunderlag och till konkreta, genomförbara och uppföljningsbara förbättringsåtgärder. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Genomlysningen medför en kostnad för den externa konsulttjänsten som bekostas av kommundirektörens budget. Samtidigt bedöms granskningen kunna bidra till en mer träffsäker prioritering av verksamhetens resurser genom att tydliggöra vilka insatser och utvecklingsområden som bör prioriteras. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Genomlysningen kan bidra till att synliggöra skillnader i barns och elevers förutsättningar, bemötande, trygghet, stöd och måluppfyllelse. Detta skapar bättre förutsättningar för ett likvärdigt och rättssäkert utvecklingsarbete. Miljö: Ärendet bedöms inte medföra några betydande direkta miljökonsekvenser. Barnperspektivet: Genomlysningen har ett tydligt barn- och elevperspektiv eftersom flera av de områden som granskas har direkt betydelse för elevernas rätt till en trygg och likvärdig utbildning, undervisning av god kvalitet och tillgång till stöd. Resultatet ska användas för att stärka verksamhetens förmåga att möta elevernas behov och skapa bättre förutsättningar för lärande, utveckling och måluppfyllelse. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Förslag till beslut 1. Informationen om den beslutade externa genomlysningen av grundskolans verksamhet godkänns. 2. Genomlysningen genomförs av Sirkka Persson AB i enlighet med uppdragets fastställda omfattning och inriktning. 3. Resultatet av genomlysningen, inklusive slutrapport och rekommendationer, återrapporteras till barn- och utbildningsutskottet och används som underlag för fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Genomlysning av grundskolans verksamhet. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet

Bu § 81 Dnr 2026-000647 Skolskjutsar Beslut Barn- och utbildningsutskottet beslutar Att besluta att nuvarande avtal/överenskommelse som innebär att kommunen generellt bekostar skolskjuts för elever vid den fristående skolan sägs upp, med beaktande av avtalad uppsägningstid. samt att skolchef får i uppdrag att verkställa uppsägningen och säkerställa att framtida prövningar av skolskjuts för elever vid fristående grundskola sker individuellt i enlighet med skollagen. Kommunen anordnar även fortsättningsvis skolskjuts för elev vid fristående grundskola inom kommunen i de enskilda fall där detta kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, i enlighet med 10 kap. 40 § skollagen. Sammanfattning av ärendet Sammanfattning av ärendet Överkalix kommun har i dag ett avtal/överenskommelse som innebär att kommunen bekostar skolskjuts för elever vid en fristående skola. Barn- och utbildningsutskottet föreslår att den generella överenskommelsen sägs upp eftersom den medför ekonomiska kostnader för kommunen. En uppsägning innebär inte att kommunen kan avstå från den prövning som följer av skollagen. För elever som går i en fristående grundskola inom hemkommunen ska kommunen anordna skolskjuts när detta kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Frågan behöver därför efter avtalets upphörande hanteras genom individuell prövning enligt skollagen. Bakgrund 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet Kommunens grundläggande skyldighet att anordna skolskjuts gäller elever i kommunal grundskola som går i den skolenhet där kommunen annars skulle ha placerat eleven och som behöver skolskjuts med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. För elever som väljer en annan skolenhet gäller ett mer begränsat ansvar. Enligt 10 kap. 40 § skollagen (2010:800) ska hemkommunen anordna skolskjuts för elever som går i en fristående grundskola inom kommunen under samma förutsättningar som gäller för elever som valt en annan kommunal skolenhet än den kommunen annars skulle ha placerat dem i. Det innebär att en elev vid en fristående grundskola inom hemkommunen inte har samma ovillkorliga rätt till skolskjuts som en elev vid den av kommunen anvisade skolan. Kommunen ska dock anordna skolskjuts om detta kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Ekonomiska svårigheter och individuell prövning Högsta förvaltningsdomstolen har klargjort innebörden av bestämmelsen. Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för en elev som valt en fristående skola inom hemkommunen om skolskjutsen kan ordnas utan merkostnad för kommunen. Om transporten däremot medför en merkostnad kan detta utgöra en sådan ekonomisk svårighet som innebär att kommunen inte är skyldig att anordna skolskjutsen. Bedömningen behöver göras i det enskilda fallet. En generell uppsägning av ett avtal med den fristående skolan kan därför inte ersätta kommunens skyldighet att pröva en enskild elevs rätt till skolskjuts enligt skollagen. Förvaltningens bedömning Nuvarande överenskommelse innebär att kommunen generellt tar på sig kostnader för skolskjuts för elever vid den fristående skolan. Detta går längre än den skyldighet som följer direkt av skollagen, eftersom lagstiftningen förutsätter en bedömning av om skolskjutsen kan anordnas utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Barn- och utbildningsutskottet bedömer därför att det finns skäl att avsluta den generella avtalslösningen och i stället tillämpa skollagens 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet bestämmelser i varje enskilt fall. På så sätt tydliggörs kommunens ansvar samtidigt som kommunen undviker att generellt bära kostnader som den enligt lag inte är skyldig att ta på sig. Innan avtalet sägs upp behöver avtalets lydelse, uppsägningstid och eventuella andra avtalsrättsliga förpliktelser kontrolleras. Det behöver även säkerställas att berörda vårdnadshavare får tydlig information om hur ansökan och individuell prövning av skolskjuts kommer att hanteras efter förändringen. Konsekvenser avseende ekonomi, jämställdhet miljö samt barnperspektivet Ekonomi: Ett avslut av den generella överenskommelsen bedöms kunna minska kommunens kostnader för skolskjuts. Den faktiska ekonomiska effekten beror på hur många elever som efter individuell prövning även fortsättningsvis ska erbjudas skolskjuts eftersom transporten kan samordnas utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Beslutet bör därför följas av en ekonomisk uppföljning. Jämställdhet och sociala konsekvenser: Förändringen ska tillämpas likvärdigt och rättssäkert. Samtliga ansökningar ska bedömas utifrån samma lagstadgade kriterier och individuella förutsättningar. Miljö: Förändrade transportlösningar kan påverka resmönster och antalet enskilda transporter. Miljökonsekvenserna är svåra att bedöma innan omfattningen av framtida skolskjutsbeslut är känd. Barnperspektivet: Barnets bästa ska beaktas vid beslut som rör barn. En uppsägning av den generella överenskommelsen innebär därför inte att elevers behov av skolskjuts lämnas oprövade. Varje ansökan ska hanteras individuellt enligt skollagens bestämmelser. Förändringen behöver kommuniceras med god framförhållning för att ge elever och vårdnadshavare möjlighet att planera inför den nya ordningen. Förslag till beslut 1. Nuvarande avtal/överenskommelse som innebär att kommunen generellt bekostar skolskjuts för elever vid den fristående skolan sägs upp, med beaktande av avtalad uppsägningstid. 2026-08-19 Barn- och utbildningsutskottet 2. Skolchef får i uppdrag att verkställa uppsägningen och säkerställa att framtida prövningar av skolskjuts för elever vid fristående grundskola sker individuellt i enlighet med skollagen. 3. Kommunen anordnar även fortsättningsvis skolskjuts för elev vid fristående grundskola inom kommunen i de enskilda fall där detta kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, i enlighet med 10 kap. 40 § skollagen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse – Skolskjuts för elever vid fristående skola. Skollagen (2010:800), 10 kap. 32 och 40 §§. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2013 ref. 77. Gällande avtal/överenskommelse om skolskjuts för elever vid den fristående skolan. Undertecknat av följande personer Bengt Erik Rolfs E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-08-25 08:27:10 Transaktionsidentitet: 7F98D617814786F4710AFA2F76734F59C94298D1F3 ANNA-LENA ERIKSSON E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-08-25 10:19:58 Transaktionsidentitet: 0FC4B4521758C5A2296E46DA85D2375CCB125911E4 ANN-LOUISE VINSA E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-08-25 12:16:58 Transaktionsidentitet: A95692A1C8D92272FAC5A1B2F71461CA0648FFF61C Underskriftstjänst: twoday Underskriftstjänst © twoday Dokumentet är signerat av Ciceron DoÄ Organisation Organisation: Överkalix kommun Organisationsnr: 212000-2684 E-post: kommun@overkalix.se Hemsida: www.overkalix.se © twoday