Kommunfullmäktige — 29 september 2026

§ 1 Stämmans öppnande Ordförande Erik Holmes(cid:415)g Gästrike Va(cid:425)en AB hälsar alla välkomna och förklarar årets stämma för Gästrike Va(cid:425)en AB öppen. § 1a Val av ordförande vid stämman. Till ordförande för stämman föreslås Erik Holmes(cid:415)g. § 1b Upprop Upprop av deltagare för stämman. § 1c Upprä(cid:425)ande och godkännande av röstlängd. Så som röstlängd föreslås nedanstående förteckning över deltagande ak(cid:415)eägare: Gävle kommun, ägarandel 60 % Stämmoombud Julia Brozin Hofors kommun, ägarandel 10 % Stämmoombud Diana Blomgren Ockelbo kommun, ägarandel 10 % Stämmoombud Patrik Jonsson Älvkarleby kommun, ägarandel 10 % Stämmoombud Katrin Jakobsson Östhammars kommun, ägarandel 10 % Stämmoombud Peter Nyberg Totalt 100 % § 1d Val av två justerare A(cid:425) jämte ordföranden justera dagens protokoll valdes Julia Brozin och Katrin Jakobsson. § 1e Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad Kallelsen (cid:415)ll stämman skickades ut (cid:415)ll berörda 2026-03-31. Stämman beslutar a(cid:425) den blivit kallad i behörig ordning. § 1f Godkännande av dagordning Stämman godkänner utskickad dagordning.

§ 2 Administration Nuvarande lydelse Förslag till ändring Överförmyndarförvaltningen Uppsala kommun ska ha i Uppsala kommun ska ha ansvaret för beredning av ansvaret för beredning av ärenden och verkställighet ärenden och verkställighet av nämndens beslut samt av nämndens beslut samt planera och administrera planera och administrera den verksamhet nämnden den verksamhet nämnden ansvarar för. ansvarar för. Kommentar: Nuvarande överförmyndarförvaltning föreslås från den 1 januari 2027 bli en avdelning med placering på Uppsala kommuns kommunledningskontor.

§ 3 Arkivhantering Uppsala kommun ansvarar för att nämndens hantering av nämndens allmänna handlingar sker i enlighet med bestämmelser i de regelverk och förskrifter som gäller för nämndens verksamhet. Pågående ärenden ska flyttas till nämnden. För tillsyn över nämndens arkiv svarar arkivmyndigheten i Uppsala kommun. Nämnden ska upprätta en beskrivning av nämndens allmänna handlingar i enlighet med 4 kap. 2 §offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Slutarkivering av nämndens allmänna handlingar ska Uppsala kommun ansvara för. 1 Bilaga 2: Förslag till justeringar i Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd

§4 Medlemskap Till medlem antas enbart en kommun som kan förväntas följa föreningens stadgar och beslut samt bidra till förverkligandet av föreningens ändamål. Ansökan om inträde samt datum prövas av styrelsen eller av den styrelsen utser. Ansökan kan göras enbart av kommun inom Roslagen. Kommunerna ansvarar för framtagande av innehåll rörande sitt geografiska område. Informationen ska hålla en likvärdig nivå för alla deltagande kommuner.

§5 Medlemsinsats och avgifter Årsavgift betalas på det sätt som och inom den tid som styrelsen beslutar. I den mån avgifter och ersättningar visar sig otillräckliga för täckande av kostnader för verksamheten, har styrelsen rätt att besluta om extra avgifter som för ett kalenderår får uppgå till högst 20% utöver den av föreningsstämman fastställda årsavgiften. Skulle ytterligare höjning av årsavgiften erfordras skall detta beslutas av ordinarie eller extra föreningsstämma.

§ 6 Arvode och annan ekonomisk ersättning till ledamöter och ersättare Ledamöter och ersättare i nämnden ska ersättas i enlighet med de bestämmelser som gäller i respektive kommun som utsett ledamöterna och ersättarna och denna kommun ska även ombesörja utbetalning av arvode och annan ersättning. 1

§ 7 Kostnadsfördelning Uppsala kommun ska fastställa budgeten för nämnden efter samråd med övriga samverkande kommuner. Förslaget till budget och därmed kostnaden för respektive ingående kommun, ska lämnas till medverkande kommuner senast den 1 oktober för att nämndens behov ska kunna integreras i respektive övergripande kommunbudget. Den nettokostnad som budgeteras för en period ska fördelas mellan ingående kommuner enligt andelstal. Andelstalet bestäms som respektive kommuns folkmängd 1 januari före verksamhetsåret. För Heby kommun ska till andelen läggas en utjämningsfaktor med 1,5% av totalt antal invånare per den 1 januari året före verksamhetsåret och för Knivsta kommun ska från andelen räknas av en utjämningsfaktor om 1,5% av det totala antalet invånare per den 1 januari. I den löpande redovisningen bokförs en budgeterad intäkt motsvarande respektive deltagande kommuns andel. Ingående kommuner kan ha olika ambition och möjlighet för uppräkning av kostnader mellan år. Därför är en öppen budgetberedning och ett transparent slutligt budgetförslag från den gemensamma nämnden viktigt. För att skapa tydlighet och förutsägbarhet ska följande beräkning vara vägledande för den gemensamma nämndens budgetförslag för nästkommande år: [nettokostnad innevarande år] x [PKV] x [volymförändring] x [effektivitetskrav] Med "nettokostnad innevarande år" avses: Den kostnad som återstår att finansiera med skattemedel, efter avräkning av externa intäkter. Till skattemedel ska de skattefinansierade bidrag som erhålls från andra kommuner räknas. Nuvarande lydelse Förslag till ändring Med "PKV" avses: SKL: s Med "PKV" avses: SKR: s Prisindex kommunal Prisindex kommunal verksamhet är ett uttryck för verksamhet är ett uttryck för prisutvecklingen, särskilt prisutvecklingen, särskilt anpassat för kommunal anpassat för kommunal verksamhet. verksamhet. Kommentar: SKL har bytt namn till SKR, Sveriges kommuner och regioner. Med "volymförändring" avses: De delar av verksamheten som är volymrelaterade bör räknas upp. En 2 Bilaga 2: Förslag till justeringar i Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd rimlig approximation för denna uppräkning är den totala volymförändringen mellan åren baserat på samma befolkningsunderlag som används för att bestämma fördelningen mellan ingående kommuner, se nedan. Överförmyndarnämnden förväntas i sitt budgetförslag ta ansvarsfull hänsyn till volymförändring i respektive ingående kommuner och hitta en rättvis balans mellan volympåverkade och icke volympåverkade kostnader. Med "effektivitetskrav'' avses: Ingen kommunal verksamhet kan förväntas få full pris- och volymkompensation utan effektivitetskrav. Att fastställa ett trovärdigt och rättvist gemensamt långsiktigt effektivitetskrav är svårt. Överförmyndarnämnden förväntas därför i sitt budgetförslag inhämta kunskap från ingående kommuner och ta ansvarsfull hänsyn till de effektivitetskrav som uttrycks i dessa. Slutlig reglering av bidrag från varje samverkande kommun för visst år ska ske per den 31 december, senast den 15 januari året efter verksamhetsåret. Betalning av bidraget ska ske i månadsvis mot faktura. Vid års- och delårsbokslut (december, augusti, april) ska genererade över- eller underskott fördelas mellan de samverkande kommunerna. En grundläggande princip för samarbetet och finansieringen av den gemensamma nämnden bygger på lika villkor mellan kommunerna. Därför ska genererade över- och underskott fördelas mellan ingående kommuner i förhållandet till kommunernas andelar. I undantagsfall, om tillräcklig kunskap och dokumentation finns om att avvikelse kan härledas till enskild kommun, kan den gemensamma nämnden besluta om avvikande fördelning av över- eller underskott. Det resultat som redovisas i resultaträkningen för den gemensamma nämnden vid periodavslut av Uppsala kommuns räkenskaper ska endast motsvara den andel av överskott eller underskott som löper mot Uppsala kommun. Övriga kommuners resultatandel ska i Uppsalas räkenskaper redovisas som förutbetald intäkt eller förutbetald kostnad. • Ett överskott i gemensam nämnd ska återföras till ingående kommuner. Det sker genom en del av redovisad intäkt, som motsvarar kommunens andel av överskottet, redovisas som förutbetald intäkt och skuldförs mot aktuell kommun. Denna kommun ska reducera sin kostnad för lämnade bidrag till Uppsala kommun avseende överförmynderi och redovisa motsvarande fordran. • Ett underskott i gemensam nämnd ska kompenseras Uppsala kommun. Det sker genom att en upplupen intäkt bokförs från varje ingående kommun, som motsvarar kommunens andel av underskottet, och redovisas som en fordran mot aktuell kommun. Denna kommun ska öka sin kostnad för lämnade bidrag avseende överförmynderi och redovisa motsvarande skuld. Enköpings kommun ansvarar för och bekostar överflytt av pågående ärenden, när verksamheten överförs till den gemensamma nämnden den 1 januari 2019. Övriga kostnader, såsom skadestånd, som härrör från tiden efter den 1 januari 2019, ska fördelas mellan de samverkande kommunerna, medan kostnader som är hänförliga till tiden före den 1 januari 2019 återkrävas från den kommun som förorsakat kostnaden.

§8 Föreningsstämma 8.1 Ordinarie föreningsstämma Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ. Ordinarie föreningsstämma skall hållas före utgången av april månad. 8.2 Extra föreningsstämma Styrelsen har rätt att kalla till extra föreningsstämma. Extra föreningsstämma skall sammankallas när styrelsen, revisor eller minst 2/3 av de röstberättigade medlemmarna begär det. 8.3 Kallelse Skriftlig kallelse till såväl ordinarie som extra föreningsstämma skall tillställas medlemmarna via post eller e-mail tidigast sex och senast två veckor före stämman. Förslag till föredragningslista till föreningsstämma upprättas av styrelsen. Föredragningslista skall tillsammans med kallelse, verksamhetsberättelse, revisionsberättelse och övriga stämmohandlingar göras tillgängliga för varje medlem. Övriga meddelanden till medlemmarna översänds genom brev eller e-mail. Kallelse till sammanträden med styrelsen skall jämte föredragningslista utgå skriftligen via post eller e-mail minst en vecka i förväg. 8.4 Motioner Motioner till föreningen skall vara styrelsen tillhanda före mars månads utgång. 8.5 Val vid föreningsstämma Till att leda föreningsstämman väljs stämmoordförande, sekreterare, protokolljusterare och rösträknare. Vid ordinarie stämma ska följande behandlas: Vid ordinarie föreningsstämma skall följande punkter ingå: 1. Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller vice ordförande, 2. Val av ordförande för föreningsstämman, 3. Val av två justeringsmän som tillika är rösträknare 4. Fråga om föreningsstämman blivit behörigt utlyst, 5. Fastställande av röstlängd, 6. Godkännande av dagordning 7. Styrelsens verksamhetsberättelse, 8. Revisionsberättelse, 9. Fastställande av resultaträkning och balansräkning, 10.Beslut om dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 11.Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för föregående års förvaltning, 12.Fastställande av årlig avgift Stadgar antagna xxxxxx Roslagssamarbetet Ekonomisk Förening 13.Behandling av motioner 14.Fastställande av budget 15.Fastställande av styrelsearvoden 16.Val av styrelseledamöter och styrelsens ordförande 17.Val av revisor och revisorssuppleant 18.Val av valberedning för beredning av förslag till styrelserepresentanter jämte valav ordförande i valberedningen 19.Övriga anmälda ärenden 20.Föreningsstämmans avslutande Vid föreningsstämma skall protokollföras vilket justeras av stämmoordföranden jämte valda protokolljusterare. Justerat protokoll skall översändas till föreningens medlemmar senast en månad efter stämman.

§ 9 Informa(cid:415)on om översyn av styrdokument Gästrike Vatten AB:s styrelse informerar ägarna om tidplan för arbete med att göra en översyn och ta fram ett förslag till reviderade styrdokument för Gästrike Vatten koncernen. Gästrike Vatten AB:s styrelse har under de senaste åren tillsammans med Vd och verksamheten sett över Gästrike Vatten-koncernens riktning samt den interna styrningen. En Affärsplan med ny vision och affärsidé har tagits fram och beslutades inför 2025. Under arbetet har även identifierats ett behov av översyn och revidering av styrdokumenten för att harmonisera med nuvarande lagstiftning, ägarkommunernas och Gästrike Vatten-koncernens behov samt arbetssätt. Vid ägardialoger har frågan lyfts och medskick till Gästrike Vatten AB:s styrelse har varit att arbeta med frågan och ta fram ett förslag för förankring. Tidplan – framtagande av förslag och förankring under hösten 2026 - beslut i KF under våren 2027 - antagande årsstämma april 2027. Styrdokument för Gästrike Vatten-koncernen • Aktieägaravtal (mellan ägarkommunerna) • Ägardirektiv för Gästrike Vatten AB (ägarkommunernas gemensamma beställning till Gästrike Vatten AB:s styrelse) • Samarbetsavtal med bilaga (mellan ägarkommunerna och styrelserna inom Gästrike Vatten-koncernen) • Bolagsordningar för respektive styrelse inom Gästrike Vatten-koncernen Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se ME9GM-THWW1-URWJ0-8ETK1-9AJH1-F56SL :yek tnemucod oenneP Dnr Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Datum 2026-04-27 .paksnegetnemukod åp nman tnäkO !leF DI tnemukoD Bakgrund Gästrike Vatten-koncernen bildades 2008 av kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby. Inför bildandet 2008 togs styrdokument fram. I samband med att Östhammars kommun kom in i samarbetet 2017 lyftes kommunen samt det nya anläggningsbolaget Östhammar Vatten AB in i styrdokumenten. Ingen annan omarbetning skedde. 2020 gjordes en översyn av bolagsordningarna som reviderades varvid de efter beslut i respektive kommunfullmäktige antogs på respektive bolagsstämma.

§ 10 Stämmans avslut Ordförande tackar för visat intresse och avslutar mötet. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se ME9GM-THWW1-URWJ0-8ETK1-9AJH1-F56SL :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." INGELA LINDSTRÖM Julia Elisabeth Maria Brozin VD-assistent Ombud Gävle Kommun Serienummer: de4fb7cfa11c41[…]2a7fc7659dafb Serienummer: 2fc710a90a39b2[…]61be2df79fac4 IP: 83.137.xxx.xxx IP: 83.137.xxx.xxx 2026-04-28 05:16:41 UTC 2026-04-28 08:34:33 UTC KATRIN JAKOBSSON Lena So(cid:839)a Blad Ombud Älvkarleby Kommun VD Serienummer: f2129d84c16c20[…]d93f6081c3060 Serienummer: 4b6bb9b222dc75[…]aa991f8311235 IP: 83.172.xxx.xxx IP: 83.137.xxx.xxx 2026-04-28 14:22:24 UTC 2026-04-29 07:10:56 UTC ERIK HOLMESTIG Ordförande Serienummer: 84a3c263efe0ea[…]e5ec68755cb89 IP: 84.23.xxx.xxx 2026-05-17 06:16:54 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. ME9GM-THWW1-URWJ0-8ETK1-9AJH1-F56SL :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag Org.nr 556387-4824 Rapport om årsredovisningen Uttalanden identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Dannemora årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, Gruvfastighets Aktiebolag för år 2025. utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är bild av Dannemora Gruvfastighets Aktiebolags finansiella ställning per högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året enligt oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av årsredovisningens övriga delar. intern kontroll. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som balansräkningen. har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som Grund för uttalanden är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) oss om effektiviteten i den interna kontrollen. och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens förhållande till Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag enligt god uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande enligt dessa krav. direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som Upplysning av särskild betydelse kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta Vi vill fästa uppmärksamheten på uppgifterna i förvaltningsberättelsen, verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig under rubriken Händelser efter årets slut, att kommunfullmäktige i mars osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa 2026 beslutade att bolaget ska likvideras. Vi har inte modifierat våra uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den uttalanden på grund av detta. väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Våra slutsatser Styrelsens och verkställande direktörens ansvar baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla verksamheten. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag, org. nr. 556387-4824 1/2 X3Q2Q-BHXZ8-OAPB5-9X1YD-N5AGT-0RQJ2 :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Dannemora under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till Gruvfastighets Aktiebolag för år 2025 samt av förslaget till dispositioner dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på beträffande bolagets vinst eller förlust. revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i Vi tillstyrker att bolagsstämman behandlar förlusten enligt förslaget i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamot och verkställande sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild Grund för uttalanden betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt oberoende i förhållande till Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag enligt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med enligt dessa krav. aktiebolagslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Västerås den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner Azets Revision & Rådgivning beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av Cecilia Kvist bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande Auktoriserad revisor bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag, org. nr. 556387-4824 2/2 X3Q2Q-BHXZ8-OAPB5-9X1YD-N5AGT-0RQJ2 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." CECILIA KVIST Undertecknare 3 På uppdrag av: Azets Serienummer: 06533c6dc3687a[…]ed3f4ba5762e7 IP: 31.208.xxx.xxx 2026-06-12 06:16:15 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. X3Q2Q-BHXZ8-OAPB5-9X1YD-N5AGT-0RQJ2 :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberäelse Till bolagsstämman i Gästrike Vaen AB Org.nr 556751-1661 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme Ualanden och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Vi har utfört en revision av årsredovisningen och Dessutom: koncernredovisningen för moderbolaget och koncernen för år 2025. identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Enligt vår uppfaning har årsredovisningen och koncernredovisningen årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror uppräats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla på oegentligheter eller misstag, utformar och utför väsentliga avseenden rävisande bild av moderbolagets och granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt a utgöra en grund för våra ualanden. Risken för a inte årsredovisningslagen. Förvaltningsberäelsen är förenlig med upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, Vi tillstyrker därför a bolagsstämman fastställer resultaträkningen eersom oegentligheter kan innefaa agerande i maskopi, och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosäande av intern kontroll. Grund för ualanden skaar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) som har betydelse för vår revision för a utforma och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till beskrivs närmare i avsniet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i omständigheterna, men inte för a uala oss om eektiviteten i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i den interna kontrollen. Sverige och har i övrigt fullgort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande Vi anser a de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och direktörens uppskaningar i redovisningen och tillhörande ändamålsenliga som grund för våra ualanden. upplysningar. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar drar vi en slutsats om lämpligheten i a styrelsen och Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för a verkställande direktören använder antagandet om fortsa dri vid årsredovisningen och koncernredovisningen uppräas och a den uppräandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi ger en rävisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och drar också en slutsats, med grund i de inhämtade verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig bedömer är nödvändig för a uppräa en årsredovisning och osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga a vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. fortsäa verksamheten. Om vi drar slutsatsen a det finns en Vid uppräandet av årsredovisningen och koncernredovisningen väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberäelsen fästa ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och bolagets förmåga a fortsäa verksamheten. De upplyser, när så är koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan a fortsäa om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera ualandet om verksamheten och a använda antagandet om fortsa dri. årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser Antagandet om fortsa dri tillämpas dock inte om styrelsen och baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för verkställande direktören avser a likvidera bolaget, upphöra med revisionsberäelsen. Dock kan framtida händelser eller verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till a göra förhållanden göra a e bolag inte längre kan fortsäa något av dea. verksamheten. Revisorns ansvar utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland Våra mål är a uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida upplysningarna, och om årsredovisningen och årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på och händelserna på e sä som ger en rävisande bild. oegentligheter eller misstag, och a lämna en revisionsberäelse som innehåller våra ualanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, planerar och utför vi koncernrevisionen för a inhämta tillräckliga men är ingen garanti för a en revision som utförs enligt ISA och god och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella revisionssed i Sverige alltid kommer a upptäcka en väsentlig informationen för företag eller aärsenheter inom koncernen som felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av grund för a göra e ualande avseende koncernredovisningen. oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens sye. Vi är beslut som användare faar med grund i årsredovisningen och ensamt ansvariga för våra ualanden. koncernredovisningen. Gästrike Vatten AB, org. nr. 556751-1661 1/3 W6MH7-LXW0L-Z8HFD-X2W5G-3NYNT-USMVC :lekcyntnemukod oenneP Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfaning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Gästrike Vatten AB, org. nr. 556751-1661 2/3 W6MH7-LXW0L-Z8HFD-X2W5G-3NYNT-USMVC :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra förfaningar ersäningsskyldighet mot bolaget, eller a e förslag till dispositioner Ualanden av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder förvaltning för moderbolaget och koncernen för år 2025 samt av vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning förslaget till dispositioner beträande bolagets vinst eller förlust. under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på Vi tillstyrker a bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder förvaltningsberäelsen och beviljar styrelsens ledamöter och som utförs baseras på vår professionella bedömning med verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär a vi fokuserar Grund för ualanden granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar enligt denna beskrivs närmare i avsniet Revisorns ansvar. Vi är faade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god förhållanden som är relevanta för vårt ualande om ansvarsfrihet. revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgort vårt yrkesetiska ansvar Som underlag för vårt ualande om styrelsens förslag till dispositioner enligt dessa krav. beträande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är Vi anser a de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och förenligt med aktiebolagslagen. ändamålsenliga som grund för våra ualanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner Falun den dag som framgår av vår elektroniska underskri beträande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning Azets Revision & Rådgivning AB innefaar dea bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfaning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Dea innefaar bland annat a fortlöpande Camilla Edelbrink bedöma bolagets ekonomiska situation och a tillse a bolagets Auktoriserad revisor organisation är utformad så a bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på e betryggande sä. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för a bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för a medelsförvaltningen ska skötas på e betryggande sä. Revisorns ansvar Vårt mål beträande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt ualande om ansvarsfrihet, är a inhämta revisionsbevis för a med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersäningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sä handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt ualande om dea, är a med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för a en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer a upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda Gästrike Vatten AB, org. nr. 556751-1661 3/3 W6MH7-LXW0L-Z8HFD-X2W5G-3NYNT-USMVC :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Camilla Helena Edelbrink Auktoriserad revisor Serienummer: bbaaa6609cd88c[…]312107a18b238 IP: 31.209.xxx.xxx 2026-03-23 08:58:42 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. W6MH7-LXW0L-Z8HFD-X2W5G-3NYNT-USMVC :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberäelse Till bolagsstämman i Östhammar Vaen AB Org.nr 559099-4447 Rapport om årsredovisningen utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga Ualanden och ändamålsenliga för a utgöra en grund för våra ualanden. Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Östhammar Vaen AB Risken för a inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av för år 2025. oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror Enligt vår uppfaning har årsredovisningen uppräats i enlighet med på misstag, eersom oegentligheter kan innefaa agerande i årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig rävisande bild av Östhammar Vaen ABs finansiella ställning per den information eller åsidosäande av intern kontroll. 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för skaar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberäelsen är förenlig som har betydelse för vår revision för a utforma med årsredovisningens övriga delar. granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till Vi tillstyrker därför a bolagsstämman fastställer resultaträkningen omständigheterna, men inte för a uala oss om eektiviteten i och balansräkningen. den interna kontrollen. Grund för ualanden utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) används och rimligheten i styrelsens och verkställande och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder direktörens uppskaningar i redovisningen och tillhörande beskrivs närmare i avsniet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i upplysningar. förhållande till Östhammar Vaen AB enligt god revisorssed i Sverige drar vi en slutsats om lämpligheten i a styrelsen och och har i övrigt fullgort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. verkställande direktören använder antagandet om fortsa dri vid Vi anser a de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och uppräandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med ändamålsenliga som grund för våra ualanden. grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser Styrelsens och verkställande direktörens ansvar eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för a förmåga a fortsäa verksamheten. Om vi drar slutsatsen a det årsredovisningen uppräas och a den ger en rävisande bild enligt finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberäelsen årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för a om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana uppräa en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga upplysningar är otillräckliga, modifiera ualandet om felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis Vid uppräandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och som inhämtas fram till datumet för revisionsberäelsen. Dock kan verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga a framtida händelser eller förhållanden göra a e bolag inte längre fortsäa verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om kan fortsäa verksamheten. förhållanden som kan påverka förmågan a fortsäa verksamheten utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och och a använda antagandet om fortsa dri. Antagandet om fortsa innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om dri tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och avser a likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har händelserna på e sä som ger en rävisande bild. något realistiskt alternativ till a göra något av dea. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade Revisorns ansvar omfaning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också Våra mål är a uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida informera om betydelsefulla iakagelser under revisionen, däribland årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, identifierat. och a lämna en revisionsberäelse som innehåller våra ualanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för a en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer a upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare faar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat Östhammar Vatten AB, org. nr. 559099-4447 1/2 VY6WN-NYQXJ-Y9QYW-6TN1D-US1KJ-TS6Y8 :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra förfaningar revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder Ualanden som utförs baseras på vår professionella bedömning med Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär a vi fokuserar av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Östhammar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är Vaen AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträande väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle bolagets vinst eller förlust. ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar Vi tillstyrker a bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i faade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förvaltningsberäelsen och beviljar styrelsens ledamöter och förhållanden som är relevanta för vårt ualande om ansvarsfrihet. verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Som underlag för vårt ualande om styrelsens förslag till dispositioner beträande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är Grund för ualanden förenligt med aktiebolagslagen. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsniet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Östhammar Vaen AB enligt god Falun den dag som framgår av vår elektroniska underskri revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgort vårt yrkesetiska ansvar Azets Revision & Rådgivning AB enligt dessa krav. Vi anser a de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra ualanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning Camilla Edelbrink innefaar dea bland annat en bedömning av om utdelningen är Auktoriserad revisor försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfaning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Dea innefaar bland annat a fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och a tillse a bolagets organisation är utformad så a bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på e betryggande sä. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för a bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för a medelsförvaltningen ska skötas på e betryggande sä. Revisorns ansvar Vårt mål beträande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt ualande om ansvarsfrihet, är a inhämta revisionsbevis för a med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersäningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sä handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt ualande om dea, är a med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för a en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer a upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersäningsskyldighet mot bolaget, eller a e förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på Östhammar Vatten AB, org. nr. 559099-4447 2/2 VY6WN-NYQXJ-Y9QYW-6TN1D-US1KJ-TS6Y8 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Camilla Helena Edelbrink Auktoriserad revisor Serienummer: bbaaa6609cd88c[…]312107a18b238 IP: 31.209.xxx.xxx 2026-03-23 08:58:42 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. VY6WN-NYQXJ-Y9QYW-6TN1D-US1KJ-TS6Y8 :lekcyntnemukod oenneP rsredovisning och Koncernredovisning f!r " G strike Vatten AB 556751-1661 R kenskaps!ret 2025 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 2 (31) Org.nr 556751-1661 Styrelsen och verkst llande direkt"ren f"r G strike Vatten AB avger f"ljande !rsredovisning och koncernredovisning f"r r kenskaps!ret 2025. ! " F rvaltningsber ttelse Information om verksamheten Bolaget bildades och startade sin verksamhet 2008 och ska enligt g llande bolagsordning - Bedriva verksamhet som f"ljer av huvudmannaskapet enligt lagen om allm nna vattentj nster (vattentj nstlagen) innefattande produktion och distribution av dricksvatten samt avledande och omh ndertagande av avloppsvatten samt administration f"r detta. - #ga och f"rvalta aktier i dotterbolag vilka r gare till ing!ende kommuners VA-anl ggningar. - Utg"ra en kvalificerad resurs i respektive garkommuns samh llsplaneringsprocess som direkt eller indirekt ber"r den kommunala VA-f"rs"rjningen samt tillhandah!lla kompetens inom dessa omr!den. Koncernen I G strike Vatten koncernen ing!r f"rutom moderbolaget G strike Vatten AB f"ljande dotterbolag: G vle Vatten AB Hofors Vatten AB Ockelbo Vatten AB #lvkarleby Vatten AB $sthammar Vatten AB G strike Vatten AB har sitt s te i G vle kommun, G vleborgs l n. #garf!rh$llanden #garkommunerna G vle, Hofors, Ockelbo, #lvkarleby och $sthammar ger gemensamt driftbolaget G strike Vatten AB. G vle kommun r majoritets gare med 60 procent av aktierna, medan de "vriga fyra kommunerna ger 10 procent vardera. Anl ggningsbolagen r dotterbolag till G strike Vatten AB. De gs till 99 procent av G strike Vatten AB och den !terst!ende 1 procenten gs av respektive garkommun. Respektive garkommun utser tv! styrelseledam"ter till G strike Vatten AB:s styrelse samt samtliga styrelseledam"ter i sitt eget anl ggningsbolag. Verksamheten samt v"sentliga h"ndelser i koncernen G strike Vatten AB ansvarar, tillsammans med sina dotterbolag, f"r att dricksvatten produceras och distribueras samt att avloppsvatten omh ndertas och renas f"r kunder och samh lle. Bolaget ansvarar ven f"r den administration som kr vs f"r verksamheten. Alla medarbetare r anst llda i G strike Vatten AB. #ven system, mobil utrustning inklusive fordon som beh"vs f"r VA-verksamheten gs och f"rvaltas av G strike Vatten AB. G strike Vatten AB har full kostnadst ckning fr!n sina dotterbolag. Gemensamma kostnader f"rdelas enligt en f"rdelningsnyckel fastst lld av styrelsen, d r kostnaderna f"rdelas enligt f"ljande: 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 3 (31) Org.nr 556751-1661 - G vle Vatten AB: 71 % - Hofors Vatten AB: 7 % - Ockelbo Vatten AB: 3 % - #lvkarleby Vatten AB: 7 % - $sthammar Vatten AB: 12 % Utgifter kopplade till de stora investeringsprojekt som p!g!r, liksom kostnader som endast ber"r ett eller flera av bolagen men inte hela koncernen, belastar respektive bolag direkt och f"rdelas inte via f"rdelningsnyckeln fr!n G strike Vatten AB. V sentliga h ndelser under !ret: - En organisationsutveckling har genomf"rts under slutet av 2025 och b"rjar g lla fr!n 1 januari 2026. - En "versyn av Allm nna best mmelser f"r VA (ABVA) f"r G strike Vatten-koncernen har genomf"rts vilket resulterat i nya best mmelser %Kommunala f"reskrifter om anv ndning av den allm nna VA-anl ggningen % (KFVA). Dessa har beslutats av G strike Vatten AB:s styrelse och har d refter godk nts av samtliga kommunfullm ktigen och b"rjar g lla fr!n den 1 januari 2026. Som komplement till KFVA har skriften %S! fungerar v!ra VA-tj nster - information till v!ra kunder% uppdaterats och beslutats av G strike Vatten AB:s styrelse. - G strike Vatten AB:s styrelse har beslutat om yttrande avseende Lekmannarevisorernas granskning av krisberedskap samt beslutat att arbeta efter nytt nul ge som inneb r att organisationen i stort kommer kunna m"ta "nskem!len i G vles kommunplan 2025. - Det har ven varit fortsatta och omfattande f"r ndringar i tidplaner och aktiviteter internt, i garkommunerna samt hos statliga och privata akt"rer. Dessa f"r ndringar understryker vikten av en agil verksamhetsplanering och behovet av att st rka samarbetet b!de inom koncernen och mellan styrelserna i G strike Vatten och garkommunerna. H$llbarhetsupplysningar En stor del av G strike Vattens k rnverksamhet r inriktad p! h!llbarhet inom milj"omr!det. Arbetet med att bredda perspektivet till att omfatta b!de milj"m ssigt, ekonomiskt och socialt ansvar utvecklas kontinuerligt. Inom h!llbarhetsomr!det r vattenskydd, hantering av slam, smart vattenanv ndning samt klimatanpassning av b!de VA-verksamheten och v!ra st der centrala fokusomr!den. Dessa fr!gor hanteras integrerat och i n ra samverkan med garkommunernas fysiska planering f"r att s kerst lla en l!ngsiktigt h!llbar utveckling. Medarbetare Under 2025 har rekryteringar genomf"rts b!de f"r att ers tta avg!ngar och f"r att ytterligare st rka organisationen genom fler medarbetare och nya kompetenser. Vid utg!ngen av !r 2025 var antalet tillsvidareanst llda medarbetare p! G strike Vatten 154, vilket r 5 fler n vid ing!ngen av !ret. Det har under en l ngre tid varit en utmaning att hitta r tt resurser och kompetenser, b!de vid rekrytering och vid anlitande av konsulter, fr mst f"r utredning och projektering. En ljusning ses dock inom omr!det, och vid rekryteringar under h"sten har m!nga kompetenta personer s"kt sig till G strike Vatten. Ett stort antal konsulter st rker fortsatt organisationen med b!de kompetens och kapacitet inom s!v l den l"pande driften som i projektverksamheten. Under !ret har arbete fortsatt utifr!n resultaten fr!n tidigare !rs medarbetarunders"kning. &rets medarbetarunders"kningar visar p! ett flertal stora f"rb ttringar inom flera viktiga omr!den, bland annat 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 4 (31) Org.nr 556751-1661 f"rb ttrad internkommunikation och "kat f"rtroende f"r ledningen. Utveckling av ledningsgruppens arbete har fortl"pt och ett ledarutvecklingsprogram f"r samtliga chefer har genomf"rts. Som en del i att bygga en organisation som r nnu mer samspelt, h!llbar och v l rustat f"r framtiden har uppdragen f"r respektive avdelning tydliggjorts. Detta har medf"rt att en organisationsutveckling har genomf"rts under slutet av 2025 som b"rjar g lla fr!n och med 1 januari 2026. Arbetsmilj! En god och s ker arbetsmilj" r h"gt prioriterad inom G strike Vatten. Under !ret har flera initiativ genomf"rts f"r att ytterligare st rka arbetsmilj"arbetet. Bland annat har ett nytt st"dsystem inf"rts f"r att enklare rapportera in och hantera riskobservationer, tillbud och olyckor samt skyddsronder. Milj!ansvar Verksamheten pr glas av ett tydligt h!llbarhetsperspektiv, d r h nsyn tas till kommande generationers behov av en trygg och l!ngsiktigt s ker VA-f"rs"rjning. P! s! vis kan v!ra vattenresurser hanteras, bevaras och anv ndas p! ett h!llbart och ansvarsfullt s tt. Kunskapskrav st lls p! entrepren"rer och leverant"rer. I de fall d r utbildning inom dricksvattenhygien saknas erbjuds en s rskilt framtagen utbildning av G strike Vatten f"r att s kerst lla r tt kompetensniv!. Dricksvatten klassificeras som ett livsmedel, och vattenkvaliteten "vervakas kontinuerligt genom provtagning enligt fastst llda kontrollprogram. Samtliga analyserade vattenprov har legat inom g llande gr nsv rden, vilket inneb r att allt levererat dricksvatten har varit h lsom ssigt s kert under !ret. Dotterbolagens verksamhet r till stora delar tillst!ndspliktig enligt milj"balken. Samtliga uttag av vatten ligger inom givna tillst!nd, med undantag f"r ett som ber"r Hofors Vatten AB. F"r varje reningsverk uppr ttas ett s rskilt milj"bokslut. Samtliga reningsverk bed"ms ha haft resultat inom g llande villkor, med undantag f"r ett reningsverk som ber"r $sthammar Vatten AB. Risk och os"kerhetsfaktorer VA-branschen st!r fortsatt inf"r ett betydande f"r ndringstryck och genomg!r den st"rsta strukturomvandlingen sedan 1970-talet. Klimatf"r ndringar, urbanisering och sk rpta regelverk st ller nya och omfattande krav p! verksamheten. Samtidigt utvecklas VA-organisationernas roll i samh llsplaneringen, och anl ggningarna beh"ver b!de uppgraderas och f"rnyas. Bland de viktigaste regel ndringarna kan s rskilt n mnas f"r ndringar i lagen om allm nna vattentj nster (LAV), inf"randet av nya dricksvattenf"reskrifter och EU-direktiv, revideringen av avloppsdirektivet samt det "kade fokus som nu riktas mot klimatanpassning, skyfalls!tg rder, s kerhet och civilt f"rsvar. Fyra stora investeringar kommer att p!verka hela G strike Vatten-koncernen under de kommande !ren. Investeringarna i G vle, #lvkarleby samt $sthammars kommuner str cker sig "ver flera planperioder, och har en total investeringsvolym p! cirka 7 000 mnkr. De omfattar: - B ttre dricksvattenkvalitet genom ut"kad rening av PFAS- mnen vid tv! vattenverk i G vle - Trygg dricksvattenf"rs"rjning genom mer dricksvatten samverkan mellan G vle och #lvkarleby kommuner - Utveckling av avloppsrening f"r G vle Nytt avloppsreningsverk i G vle och !tg rder p! nuvarande reningsverk Duvbacken - VA-utveckling $stra $sthammar Dessa investeringar kr ver var f"r sig stora insatser, och genom att de r samtida "kar belastningen ytterligare p! organisationen. Investeringarna p!verkar ven befintliga VA-anl ggningar och 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 5 (31) Org.nr 556751-1661 verksamheten vilket "kar krav p! utveckling av system samt kr ver f"ljdinvesteringar f"r anpassning. D! behovet att underh!lla och uppgradera VA-anl ggningarna r stort, ofta st"rre n det ekonomiska utrymmet, inneb r det att underh!llet begr nsas utifr!n int kterna. Samarbetet mellan styrelserna inom G strike Vatten-koncernen och med garkommunerna f"r att kunna leverera och planera VA-verksamheten och m"jligg"ra kommunernas ambitioner, beh"ver fortsatt st rkas och utvecklas. S rskilt med tanke p! att tillg!ngen p! resurser och medel med stor sannolikhet kommer att medf"ra utmanande prioriterings- och avv gningsfr!gor under planperioden. Tidplanerna f"r flera aktiviteter och investeringar inom G strike Vatten-koncernen p!verkas av garkommunerna samt av statliga och privata akt"rer. S rskilt kan lyftas aktiviteter inom Trafikpusslet i G vle och nya etableringar/exploateringar. Det visar p! vikten av en agil verksamhets- och resursplanering. Det ekonomiska l get och utvecklingen b!de i garkommunerna och samh llet som helhet r svag. S!v l inflation, h"gre r ntor och demografin p!verkar kostnadsutvecklingen. G strike Vatten-koncernens utg!ngspunkt f"r kapacitet r SCB:s prognoser f"r befolkningsutveckling samt utbyggnadsplaner i respektive kommuns Vattentj nstplan. Sett till kommunerna som helhet sker en l!ngsam "kning eller minskning av antalet inv!nare per !r. SCB:s senaste rapport fr!n 2024 visar p! prognos f"r antal inv!nare till 2040. F"r enstaka orter och stadsdelar kan ut"kning av VA-kapaciteten beh"vas f"r anslutning av nya bostadsomr!den eller f"r verksamhetsmark. Huvuddelen av int kterna f"r verksamheten kommer fr!n kundernas brukningsavgifter. Utifr!n prognos f"r befolkningsutvecklingen och det ekonomiska l get r det tydligt att antalet nya kunder kommer att vara begr nsat. F"rbrukningen av VA-tj nster utifr!n den f"rs!lda m ngden r f"rh!llandevis j mn "ver !ren i samtliga kommuner. I G vle, Ockelbo och $sthammars kommuner st!r hush!llen f"r huvuddelen av f"rbrukningen, ca tv! tredjedelar, medan de i Hofors och #lvkarleby kommuner utg"r cirka h lften d! verksamheter st!r f"r en st"rre andel av f"rbrukningen. I en l!gkonjunktur kan antas att verksamheter kan dra ned p! produktionen vilket kan p!verka f"rbrukningen, medan hush!llen och samh llsviktig verksamhets f"rbrukning ligger mer konstant. D! huvuddelen av kostnaderna f"r VA-verksamheten r fasta, det vill s ga de p!verkas inte av m ngden dricksvatten som produceras eller avloppsvatten som renas, minskar inte kostnaderna motsvarande en minskad f"rbrukning. Det inneb r att kostnader f"rdelas p! befintliga VA-kunder i respektive kommun. Det inneb r i sin tur att verksamheten ytterligare beh"ver h!lla fokus p! att v ga kostnader och int kter mot varandra samt enbart prioritera strategiska satsningar med kostnadseffektiva l"sningar ur b!de ett investerings-och driftsperspektiv. Det stora nationella investeringsbehovet, b!de f"r reinvesteringar och nyinvesteringar inom VA-verksamheten och inom "vrig teknisk infrastruktur, inneb r att det r s rskilt viktigt att arbeta l!ngsiktigt och strategiskt med finansieringsfr!gorna. F"retaget har sitt s te i G vle. Fler$rs!versikt (Mnkr) Koncernen 2025 2024 2023 2022 2021 Nettooms ttning 445,5 428,8 403,5 359,5 330,7 Balansomslutning 3 020,7 2 369,1 2 160,0 1 792,4 1 603,6 Investeringar 691,50 416,70 278,11 222,61 290,14 Moderbolaget 2025 2024 2023 2022 2021 Nettooms ttning 167,8 151,1 146,3 125,2 106,6 Balansomslutning 32,9 26,5 22,5 27,0 22,5 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 6 (31) Org.nr 556751-1661 K"nslighetsanalys Eftersom G strike Vatten AB har full kostnadst ckning genom sina dotterbolag r det av stor vikt att verksamheten bedrivs p! ett enkelt, effektivt och resurseffektivt s tt som inte skapar on"diga kostnader f"r dotterbolagen. Det ing!r ven i uppdraget att aktivt arbeta med l!neportf"ljen utifr!n fastst lld finanspolicy och med h nsyn till de finansiella f"ruts ttningarna i respektive dotterbolag, i syfte att minimera r nterisken s! l!ngt det r m"jligt. F!r"ndringar i eget kapital Aktie- Annat eget kapital Minoritets- Totalt Koncernen kapital inkl. $rets resultat intresse Belopp vid !rets ing!ng 5 000 000 100 047 173 1 015 578 106 062 751 &rets resultat 3 902 321 39 417 3 941 738 Belopp vid $rets utg$ng 5 000 000 103 949 494 1 054 995 110 004 489 Aktie- rets Totalt Moderbolaget kapital resultat Belopp vid !rets ing!ng 5 000 000 0 5 000 000 &rets resultat 0 0 Belopp vid $rets utg$ng 5 000 000 0 5 000 000 F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f"resl!r att till f"rfogande st!ende vinstmedel (kronor): Balanserat resultat 0 &rets resultat 0 N!gon vinst eller f"rlust finns ej att disponera. Koncernens och moderbolagets resultat och st llning i "vrigt framg!r av efterf"ljande resultat- och balansr kningar samt kassafl"desanalyser med noter. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 7 (31) Org.nr 556751-1661 Koncernens Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 " Resultatr kning Nettooms ttning 2 445 484 908 428 670 956 $vriga r"relseint kter 3 21 422 930 9 925 421 466 907 838 438 596 377 R!relsens kostnader Produktionskostnader -93 782 930 -95 720 985 $vriga externa kostnader 4 -129 742 715 -140 841 188 Personalkostnader 7 -129 230 111 -115 026 794 Avskrivningar av materiella anl ggningstillg!ngar -67 006 689 -62 574 243 -419 762 445 -414 163 209 R!relseresultat 47 145 393 24 433 168 Resultat fr$n finansiella poster $vriga r nteint kter och liknande resultatposter 8 252 915 135 316 R ntekostnader och liknande resultatposter 9 -40 324 941 -33 095 040 -40 072 026 -32 959 724 Resultat efter finansiella poster 7 073 367 -8 526 557 Resultat f!re skatt 7 073 367 -8 526 557 Skatt p! !rets resultat 10 -3 131 629 1 978 687 rets resultat 3 941 738 -6 547 870 H nf"rligt till moderf"retagets aktie gare 3 902 321 -6 482 391 H nf"rligt till innehav utan best mmande inflytande 39 417 -65 478 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 8 (31) Org.nr 556751-1661 Koncernens Not 2025-12-31 2024-12-31 " Balansr kning TILLG NGAR Anl"ggningstillg$ngar Immateriella anl"ggningstillg$ngar Koncessioner, patent, licenser, varum rken samt liknande r ttigheter 11 3 713 807 1 493 518 3 713 807 1 493 518 Materiella anl"ggningstillg$ngar Byggnader och mark 12 227 121 967 191 814 555 Maskiner och andra tekniska anl ggningar 13 1 396 502 595 1 366 736 970 Inventarier, verktyg och installationer 14 33 631 212 30 937 516 P!g!ende nyanl ggningar och f"rskott avseende materiella anl ggningstillg!ngar 15 1 264 735 571 710 212 609 2 921 991 345 2 299 701 650 Finansiella anl"ggningstillg$ngar Uppskjuten skattefordran 16 5 900 531 7 713 621 5 900 531 7 713 621 Summa anl"ggningstillg$ngar 2 931 605 683 2 308 908 789 Oms"ttningstillg$ngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 14 256 614 12 077 077 Fordringar G vle kommunkoncern 14 837 579 2 198 761 Fordringar "vriga kommuner 14 516 326 7 720 182 Aktuella skattefordringar 0 85 195 $vriga fordringar 40 753 446 33 125 333 F"rutbetalda kostnader och upplupna int kter 17 4 755 579 5 055 880 89 119 544 60 262 428 Summa oms"ttningstillg$ngar 89 119 544 60 262 428 SUMMA TILLG NGAR 3 020 725 227 2 369 171 217 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 9 (31) Org.nr 556751-1661 Koncernens Not 2025-12-31 2024-12-31 " Balansr kning EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital h"nf!rligt till moderf!retagets aktie"gare Aktiekapital 5 000 000 5 000 000 Annat eget kapital inklusive !rets resultat 103 949 494 100 047 173 108 949 494 105 047 173 Innehav utan best"mmande inflytande Innehav utan best mmande inflytande 1 054 995 1 015 578 Eget kapital h"nf!rligt till minoritetsintresset 1 054 995 1 015 578 Summa eget kapital 110 004 489 106 062 751 Avs"ttningar 22 $vriga avs ttningar 320 759 057 398 258 440 320 759 057 398 258 440 L$ngfristiga skulder 23, 24 Checkr kningskredit G vle Kommun 25 1 307 811 092 724 026 456 Skulder till kreditinstitut 410 615 182 505 173 226 $vriga skulder 26 394 753 636 392 852 605 2 113 179 910 1 622 052 287 Kortfristiga skulder 23 Skulder till kreditinstitut 217 323 595 51 499 851 Leverant"rsskulder 164 135 484 111 205 545 Checkr kningskredit hos G vle kommun 25 32 599 559 46 027 057 Skulder till G vle kommunkoncern 5 210 862 6 476 410 Skulder till "vriga kommuner 2 427 787 2 230 285 Aktuella skatteskulder 2 424 972 1 340 980 $vriga skulder 6 150 515 6 803 567 Upplupna kostnader och f"rutbetalda int kter 27 46 508 997 17 214 044 476 781 771 242 797 739 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 020 725 227 2 369 171 217 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 10 (31) Org.nr 556751-1661 Koncernens Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 ! Kassafl desanalys Den l!pande verksamheten Resultat efter finansiella poster 28 7 073 367 -8 526 557 Justeringar f"r poster som inte ing!r i kassafl"det m.m 29 -8 591 664 42 071 627 Betald skatt -149 352 76 599 Kassafl!de fr$n den l!pande verksamheten f!re f!r"ndringar av r!relsekapital -1 667 649 33 621 669 Kassafl!de fr$n f!r"ndringar i r!relsekapital F"r ndring av kortfristiga fordringar -26 043 224 149 547 353 F"r ndring av kortfristiga skulder 64 177 210 90 600 582 Kassafl!de fr$n den l!pande verksamheten 36 466 337 273 769 604 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anl ggningstillg!ngar -2 222 257 -518 589 Investeringar i materiella anl ggningstillg!ngar -689 294 416 -416 198 340 Kassafl!de fr$n investeringsverksamheten -691 516 673 -416 716 929 Finansieringsverksamheten Upptagna l!n 669 372 200 213 795 519 Amortering av l!n -14 321 864 -70 866 731 Kassafl!de fr$n finansieringsverksamheten 655 050 336 142 928 788 rets kassafl!de 0 -18 537 Likvida medel vid $rets b!rjan Likvida medel vid !rets b"rjan 0 18 537 Likvida medel vid $rets slut 0 0 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 11 (31) Org.nr 556751-1661 Moderbolagets Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 " Resultatr kning Nettooms ttning 2 167 833 348 151 069 253 $vriga r"relseint kter 601 662 1 039 468 168 435 010 152 108 721 R!relsens kostnader Handelsvaror -302 193 -154 626 $vriga externa kostnader 4, 5, 6 -35 878 507 -33 647 146 Personalkostnader 7 -129 230 111 -115 026 794 Avskrivningar av materiella anl ggningstillg!ngar -2 297 535 -2 452 458 -167 708 346 -151 281 024 R!relseresultat 726 664 827 697 Resultat fr$n finansiella poster $vriga r nteint kter och liknande resultatposter 8 12 335 25 431 R ntekostnader och liknande resultatposter 9 -553 712 -639 071 -541 377 -613 640 Resultat efter finansiella poster 185 287 214 057 Resultat f!re skatt 185 287 214 057 Skatt p! !rets resultat 10 -185 287 -214 057 rets resultat 0 0 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 12 (31) Org.nr 556751-1661 Moderbolagets Not 2025-12-31 2024-12-31 " Balansr kning TILLG NGAR Anl"ggningstillg$ngar Materiella anl ggningstillg!ngar Maskiner och andra tekniska anl ggningar 13 225 392 396 216 Inventarier, verktyg och installationer 14 15 879 796 12 057 393 16 105 188 12 453 609 Finansiella anl ggningstillg!ngar Andelar i koncernf"retag 18, 19 495 000 495 000 495 000 495 000 Summa anl"ggningstillg$ngar 16 600 188 12 948 609 Oms"ttningstillg$ngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 40 000 160 625 Fordringar hos koncernf"retag 7 700 374 10 580 255 Fordringar G vle Kommun 5 825 572 0 $vriga fordringar 5 098 110 287 F"rutbetalda kostnader och upplupna int kter 17 2 767 987 2 739 139 16 339 031 13 590 306 Summa oms"ttningstillg$ngar 16 339 031 13 590 306 SUMMA TILLG NGAR 32 939 219 26 538 915 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 13 (31) Org.nr 556751-1661 Moderbolagets Not 2025-12-31 2024-12-31 " Balansr kning EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 20 5 000 000 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Fritt eget kapital 21 &rets resultat 0 0 0 0 Summa eget kapital 5 000 000 5 000 000 L$ngfristiga skulder 23, 24 Skulder till kreditinstitut 5 455 670 2 537 289 5 455 670 2 537 289 Kortfristiga skulder 23 Skulder till kreditinstitut 1 175 173 1 380 990 Leverant"rsskulder 6 675 119 3 607 961 Skulder G vle Kommun 784 838 2 029 016 Aktuella skatteskulder 1 448 172 602 294 $vriga skulder 6 072 019 6 367 443 Upplupna kostnader och f"rutbetalda int kter 27 6 328 228 5 013 922 22 483 549 19 001 626 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 32 939 219 26 538 915 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 14 (31) Org.nr 556751-1661 Moderbolagets Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 ! Kassafl desanalys Den l!pande verksamheten Resultat efter finansiella poster 28 185 287 214 057 Justeringar f"r poster som inte ing!r i kassafl"det 29 2 297 535 2 452 458 Betald skatt 660 591 307 600 Kassafl!de fr$n den l!pande verksamheten f!re f!r"ndring av r!relsekapital 3 143 413 2 974 115 Kassafl!de fr$n f!r"ndring av r!relsekapitalet F"r ndring av kortfristiga fordringar -2 748 725 -2 750 999 F"r ndring av kortfristiga skulder 2 841 863 2 179 737 Kassafl!de fr$n den l!pande verksamheten 3 236 551 2 402 853 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anl ggningstillg!ngar -5 949 115 -3 761 909 Kassafl!de fr$n investeringsverksamheten -5 949 115 -3 761 909 Finansieringsverksamheten Upptagna l!n 2 712 564 1 340 519 Kassafl!de fr$n finansieringsverksamheten 2 712 564 1 340 519 rets kassafl!de 0 -18 537 Likvida medel vid !rets b"rjan 0 18 537 Likvida medel vid $rets slut 0 0 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 15 (31) Org.nr 556751-1661 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar &rsredovisningen och koncernredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 &rsredovisning och koncernredovisning (K3). Int"ktsredovisning Bolagen f"ljer BFNAR 2003:3 som anger att en inkomst redovisas som int kt f"rst d! det r sannolikt att de ekonomiska f"rdelarna som f"retaget ska f! av transaktionen kommer att tillfalla f"retaget. I enlighet med Lag (2006:412) om allm nna vattentj nster (LAV) f!r avgifterna inte "verskrida det som beh"vs f"r att t cka kostnader som r n"dv ndiga f"r att ordna och driva VA-anl ggningen. Eventuella "veruttag/underuttag b"r !terf"ras/belasta abonnentkollektivet inom tre !r fr!n det att dessa uppst!tt genom !terbetalning eller som taxes nkning alternativt taxeh"jning f"r att uppn! kostnadst ckning. Om inkomsterna fr!n avgifterna "verskrider kostnaderna f"religger f"ljaktligen en legal f"rpliktelse. I enlighet med VA-lagen redovisas "veruttag som en skuld och det "veruttag som skett f"r framtida investeringar redovisas som l!ngfristig skuld och l"ses upp i den takt som anl ggningen skrivs av. Anl"ggningsavgifter Anl ggningsavgiften r en eng!ngsavgift som ska betalas n r fastigheten ansluts till kommunalt VA och ska t cka kostnaderna f"r att ansluta en fastighet vilket inneb r att den ska t cka kostnaderna f"r nyinvesteringar i anl ggningen samt del av huvudanl ggningen, administration och r ntekostnader f"r nyanl ggning i ledningsn tet och del av huvudanl ggning. Anl ggningsavgiften int ktsf"rs i dotterbolagen enligt matchningsprincipen vilket inneb r att den m"ter kapitalkostnaderna som r h nf"rbara till anslutningsavgiften enligt nedanst!ende. &r 1 10% f"r administrationskostnader och 1/33 av resterande 90 %. &r 2-33 1/33 av resterande 90 % Brukningsavgifter Brukningsavgiften r en periodisk avgift f"r t ckande av drift- och underh!llskostnader, kapitalkostnader f"r investeringar eller andra kostnader f"r en allm n VA-anl ggning som inte t cks av en anl ggningsavgift. Brukningsavgiften faktureras l"pande till alla kunder. Gemensamma int"kter och kostnader Gemensamma kostnader fr!n moderbolaget har f"rdelats utifr!n olika f"rdelningsnycklar: Personalkostnaderna har f"rdelats fr!n moderbolaget till dotterbolagen utifr!n tidredovisning. Direkta kostnader h nf"rbara till dotterbolagen har debiterats dotterbolagen i sin helhet. $vriga kostnader f"rdelas utifr!n f"rdelningsnyckel fastst lld av styrelsen i G strike Vatten AB. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 16 (31) Org.nr 556751-1661 Koncernredovisning Koncernredovisningen r uppr ttad enligt redovisningsr!dets rekommendation 1 om koncernredovisning. I koncernredovisningen ing!r dotterf"retag d r moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer n 50% av r"sterna, eller p! annat s tt har ett best mmande inflytande. Koncernens bokslut r uppr ttat enligt f"rv rvsmetoden, vilket inneb r att dotterbolagens egna kapital vid f"rv rvet, fastst llt som skillnaden mellan tillg!ngarnas och skuldernas verkliga v rden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ing!r h rigenom den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter f"rv rvet. Minoritetsintresse f"religger d! respektive kommun ger 1% av sitt anl ggningsbolag. Minoritetsintresset utg"r ett ov sentligt belopp varf"r det inte har redovisats separat. Anl"ggningstillg$ngar Materiella anl ggningstillg!ngar redovisas till anskaffningsv rde minskat med avskrivningar. I anskaffningsv rdet ing!r utgifter som direkt kan h nf"ras till f"rv rvet av tillg!ngen. N r en komponent i en anl ggningstillg!ng byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsv rde aktiveras. Materiella anl ggningstillg!ngar har i balansr kningen tagits upp till anskaffningsv rdet med avdrag f"r avskrivningar och eventuella ned-/uppskrivningar. Avskrivningar p! anl ggningstillg!ngar redovisas i resultatr kningen och belastar r"relseresultatet med avskrivningar enligt plan fr!n anskaffningstillf llet. F"ljande avskrivningstider har till mpats: Inventarier 3-10 !r Maskiner 5-10 !r Fordon 5 !r Tekniska anl ggningar* 10-33 !r VA-ledningar** 33-80 !r *Som tekniska anl ggningar r knas exempelvis; pumpstationer, tryckstegringar, h"greservoarer, brunnar, infiltrationsanl ggningar. **VA-ledningar r en teknisk anl ggning och avskrivningstiden r beroende av om det r en; huvudledning, servisledning, omr!desledning, samt om mark eller sj"f"rlagd ledning. Byggnader (vattenverk och avloppsreningsverk) Delas upp i komponenter i enlighet med K3; tak, stomme, grund, byggnadsanl ggning. Anl ggningens huvudsakliga funktion styr om anl ggningen r att beakta som en byggnad eller en produktionsanl ggning. Syftet med byggnaden vid en produktionsanl ggning r ett skal/skydd f"r att skydda produktionen, den tekniska anl ggningen och utg"r d rmed en byggnadsanl ggning. F"ljande avskrivningstider har till mpats: Tak 25 !r Stomme 50 !r Grund 50 !r Byggnadsanl ggning 10-25 !r *Avskrivningstiden f"r byggnader "vertagna fr!n kommunen har anpassats till !terst!ende nyttjandeperiod fr!n tidpunkten vid "vertagandet. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 17 (31) Org.nr 556751-1661 Finansiella leasingavtal D! de ekonomiska risker och f"rdelar som r f"rknippade med de leasade tillg!ngarna har "verg!tt till leasetagaren klassificeras avtalet som finansiell leasing. Vid det f"rsta redovisningstillf llet redovisas en tillg!ng och skuld i balansr kningen. Vid efterf"ljande redovisningstillf llen f"rdelas minimileasingavgifterna p! r nta och amortering av skulden enligt effektivr ntemetoden. R nta ska f"rdelas "ver leasingperioden genom att belasta varje r kenskaps!r med ett belopp som motsvarar en fast r ntesats f"r den under respektive r kenskaps!r redovisade skulden. Variabla avgifter ska redovisas som kostnad det r kenskaps!r utgifterna uppkommer. Operationella leasingavtal F"retaget redovisar samtliga leasingavtal, s!v l finansiella som operationella, som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linj rt "ver leasingperioden. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erh!llas avseende aktuellt !r och justeringar tidigare !rs aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar v rderas till vad som enligt f"retagets bed"mning skall betala till eller erh!llas fr!n Skatteverket. Bed"mningen g"rs enligt de skatteregler och skattesatser som r beslutade eller som r aviserade och med stor s kerhet kommer att fastst llas. F"r poster som redovisas i resultatr kningen, redovisas ven d rmed sammanh ngande skatteeffekter i resultatr kningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas i resultat- och balansr kningarna hos dotterbolagen. Avs"ttningar En avs ttning redovisas i balansr kningen n r f"retaget har en legal eller informell f"rpliktelse till f"ljd av en intr ffad h ndelse och det r sannolikt att ett utfl"de av resurser kr vs f"r att reglera f"rpliktelsen och en tillf"rlitlig uppskattning av beloppet kan g"ras. Vid f"rsta redovisningstillf llet v rderas avs ttningar till den b sta uppskattningen av det belopp som kommer att kr vas f"r att reglera f"rpliktelsen p! balansdagen. Avs ttningarna ompr"vas varje balansdag. Om utfl"de av resurser ej f"rv ntas inom 5 !r redovisas avs ttning till nuv rdet av de framtida betalningar som kr vs f"r att reglera f"rpliktelsen.. Kassafl!desanalys Kassafl"desanalysen uppr ttas enligt indirekt metod. Det redovisade kassafl"det omfattar endast transaktioner som medf"rt in- eller utbetalningar. Likvida medel best!r av tillgodohavande p! koncernkonto hos G vle Kommun. Likvida medel p! koncernkonto redovisas som fordran/skuld mot G vle Kommun. L$n Varje enskild kommun har borgens!tagande f"r finansiering av investeringar i sitt respektive anl ggningsbolag. F"r moderbolaget samt f"r G vle Vatten AB sker finansiering sedan 2021 genom checkr kningskredit hos G vle kommun som l"per med r nta f"r samtliga nettoinvesteringar i VA-anl ggningar och "vriga investeringar som inte r internt finansierade. F"r de "vriga dotterbolagen sker upptagning av l!n externt hos kreditinstitut mot reverser som l"per med r nta och amortering f"r samtliga nettoinvesteringar i VA-anl ggningar som inte r internt finansierade. Fordringar Fordringar med f"rfallodag mer n 12 m!nader efter balansdagen redovisas som anl ggningstillg!ngar, "vriga som oms ttningstillg!ngar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell pr"vning ber knas bli betalt. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 18 (31) Org.nr 556751-1661 Not 2 Nettooms"ttning Koncernen 2025 2024 Nettooms"ttning Anslutningsavgifter 15 688 767 13 844 200 Konsumtionsavgifter 457 444 811 409 886 854 $ver (-)-/underuttag (+) VA-kollektivet * -27 648 669 5 025 097 445 484 909 428 756 151 * G vle Vatten AB -31,2 (0) mnkr, Hofors Vatten AB 0 (0,9) mnkr, Ockelbo Vatten AB 0 (0) mnkr, #lvkarleby Vatten AB 3,5 (1,2) mnkr och $sthammar Vatten AB 0 (2,9) mnkr. Moderbolaget 2025 2024 Nettooms"ttning Fakturerade kostnader dotterbolag 167 833 348 151 069 252 167 833 348 151 069 252 Not 3 %vriga r!relseint"kter Koncernen 2025 2024 $vriga r"relseint kter 12 835 182 7 052 556 R"relsebidrag $sthammar Kommun 8 587 748 2 872 865 21 422 930 9 925 421 Not 4 Arvode till revisorer Koncernen Med revisionsuppdrag avses granskning av !rsredovisningen och bokf"ringen samt styrelsens och verkst llande direkt"rens f"rvaltning, "vriga arbetsuppgifter som det ankommer p! bolagets revisor att utf"ra samt r!dgivning eller annat bitr de som f"ranleds av iakttagelser vid s!dan granskning eller genomf"randet av s!dana "vriga arbetsuppgifter. 2025 2024 Azets Revision & R$dgivning AB Revisionsuppdrag 370 600 0 370 600 0 KPMG AB Revisionsuppdrag 0 335 600 Revisionsverksamhet ut"ver revisionsuppdraget 40 170 51 263 40 170 386 863 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 19 (31) Org.nr 556751-1661 Moderbolaget Med revisionsuppdrag avses granskning av !rsredovisningen och bokf"ringen samt styrelsens och verkst llande direkt"rens f"rvaltning, "vriga arbetsuppgifter som det ankommer p! bolagets revisor att utf"ra samt r!dgivning eller annat bitr de som f"ranleds av iakttagelser vid s!dan granskning eller genomf"randet av s!dana "vriga arbetsuppgifter. 2025 2024 Azets Revision & R$dgivning AB Revisionsuppdrag 108 600 0 108 600 0 KPMG AB Revisionsuppdrag 0 88 600 Revisionsverksamhet ut"ver revisionsuppdraget 12 873 16 644 12 873 105 244 Not 5 Leasingkostnader - Operationell leasing d"r G"strike Vatten "r leasingtagare Moderbolaget 2025 2024 Leasingkostnader 857 428 604 470 Hyreskostnader 2 000 000 2 000 000 2 857 428 2 604 470 Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter f"rfaller enligt f"ljande: Inom 1 !r 947 689 1 380 990 Senare n 1 !r men inom 5 !r 1 689 340 2 537 289 Senare n 5 !r 0 0 2 637 030 3 918 279 Not 6 Transaktioner med koncernf!retag Moderbolaget Andell ink"p och f"rs ljning (%) avseende f"retag inom G strike Vatten koncernen 2025 2024 Ink"p 6 % 6 % F"rs ljning 100 % 100 % 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 20 (31) Org.nr 556751-1661 Not 7 Anst"llda och personalkostnader Koncernen 2025 2024 Medelantalet anst"llda Kvinnor 62 57 M n 90 85 152 142 L!ner och andra ers"ttningar Styrelse och verkst llande direkt"r* 3 239 740 3 063 139 $vriga anst llda 84 879 073 76 029 907 88 118 813 79 093 046 Sociala kostnader Pensionskostnader f"r styrelse och verkst llande direkt"r 758 986 790 652 Pensionskostnader f"r "vriga anst llda 8 261 868 7 145 545 $vriga sociala avgifter enligt lag och avtal 29 782 727 26 516 469 38 803 581 34 452 666 Totala l!ner, ers"ttningar, sociala kostnader och pensionskostnader 126 922 394 113 545 712 * Total kostnad f"r styrelsearvoden i G strike Vatten koncernen r 1 756 100 kr (1 622 545), av dessa utg"r 721 526 kr (607 262) kostnad f"r moderbolagets styrelse. Moderbolaget 2025 2024 Medelantalet anst"llda Kvinnor 62 57 M n 90 85 152 142 L!ner och andra ers"ttningar Styrelse och verkst llande direkt"r* 3 239 740 3 063 139 $vriga anst llda 84 879 073 76 029 907 88 118 813 79 093 046 Sociala kostnader Pensionskostnader f"r styrelse och verkst llande direkt"r 758 986 790 652 Pensionskostnader f"r "vriga anst llda 8 261 868 7 145 545 $vriga sociala avgifter enligt lag och avtal 29 782 727 26 516 468 38 803 581 34 452 665 Totala l!ner, ers"ttningar, sociala kostnader och pensionskostnader 126 922 394 113 545 711 * Total kostnad f"r styrelsearvoden i G strike Vatten koncernen r 1 756 110 kr (1 622 545), av dessa utg"r 721 526 kr (607 262) kostnad f"r moderbolagets styrelse. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 21 (31) Org.nr 556751-1661 K!nsf!rdelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 30 % 30 % Andel m n i styrelsen 70 % 70 % Andel kvinnor bland "vriga ledande befattningshavare 44 % 50 % Andel m n bland "vriga ledande befattningshavare 56 % 50 % Not 8 %vriga r"nteint"kter och liknande resultatposter Koncernen 2025 2024 $vriga r nteint kter 252 913 135 315 252 913 135 315 Moderbolaget 2025 2024 $vriga r nteint kter 12 335 25 431 12 335 25 431 Not 9 R"ntekostnader och liknande resultatposter Koncernen 2025 2024 $vriga r ntekostnader 1 559 398 1 659 225 R ntekostnader till G vle Kommun 24 059 659 16 608 430 R ntekostnader till kreditinstitut 13 371 545 13 542 993 Borgensavgifter till #lvkarleby kommun 265 665 250 899 Borgensavgifer till Hofors kommun 282 770 255 520 Borgensavgifter till Ockelbo kommun 275 319 185 474 Borgensavgifter till $sthammars Kommun 510 584 592 500 40 324 940 33 095 041 Moderbolaget 2025 2024 R ntekostnader till G vle kommun 297 615 543 147 $vriga r ntekostnader 256 097 95 924 553 712 639 071 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 22 (31) Org.nr 556751-1661 Not 10 Aktuell och uppskjuten skatt Koncernen 2025 2024 Skatt p$ $rets resultat Aktuell skatt -1 318 539 -543 476 Uppskjuten skatt -1 813 089 2 522 164 Totalt redovisad skatt -3 131 628 1 978 688 Avst"mning av effektiv skatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat f"re skatt 7 073 366 -8 441 362 Skatt enligt g llande skattesats 20,60 -1 457 113 20,60 1 738 921 Ej avdragsgilla kostnader -348 470 -506 425 Ej skattepliktiga int kter 152 131 20 196 Under !ret utnyttjade underskottsavdrag som inte tidigare har aktiverats 1 123 694 160 078 Andra skattem ssiga avdrag 399 082 2 058 164 Skatt h nf"rlig till tidigare !r 105 472 0 Ej avdragsgilla r ntor -1 293 335 -1 463 194 F"r ndring tempor ra skillnader -1 813 089 -29 052 Redovisad effektiv skatt 44,27 -3 131 628 23,44 1 978 688 Moderbolaget 2025 2024 Skatt p$ $rets resultat Aktuell skatt -185 287 -214 057 Totalt redovisad skatt -185 287 -214 057 Avst"mning av effektiv skatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat f"re skatt 185 287 214 057 Skatt enligt g llande skattesats 20,60 -38 169 20,60 -44 096 Ej avdragsgilla kostnader -156 215 -173 485 Ej skattepliktiga int kter 2 541 3 524 Skatt h nf"rlig till tidigare !r 6 556 0 Redovisad effektiv skatt 100,00 -185 287 100,00 -214 057 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 23 (31) Org.nr 556751-1661 Not 11 Ledningsr"tter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 1 493 518 974 929 Ink"p 2 222 257 518 589 F"rs ljningar/utrangeringar -1 968 0 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 3 713 807 1 493 518 Utg$ende redovisat v"rde 3 713 807 1 493 518 Not 12 Byggnader och mark Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 278 024 026 277 301 152 Omklassificeringar 37 740 846 722 874 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 315 764 872 278 024 026 Ing!ende avskrivningar -86 209 471 -82 667 647 &rets avskrivningar -2 433 434 -3 541 824 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -88 642 905 -86 209 471 Utg$ende redovisat v"rde 227 121 967 191 814 555 Bokf"rt v rde byggnader 55 637 522 20 777 036 Bokf"rt v rde mark 171 484 445 171 037 519 227 121 967 191 814 555 Not 13 Maskiner och andra tekniska anl"ggningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 1 821 762 065 1 618 202 789 Ink"p 2 843 577 7 199 170 Omklassificeringar 88 157 983 196 360 106 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 1 912 763 625 1 821 762 065 Ing!ende avskrivningar -455 025 097 -398 884 664 &rets avskrivningar -61 235 936 -56 140 433 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -516 261 033 -455 025 097 Utg$ende redovisat v"rde 1 396 502 592 1 366 736 968 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 24 (31) Org.nr 556751-1661 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 6 009 790 6 009 790 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 6 009 790 6 009 790 Ing!ende avskrivningar -5 613 575 -5 442 751 &rets avskrivningar -170 824 -170 824 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -5 784 399 -5 613 575 Utg$ende redovisat v"rde 225 391 396 215 Not 14 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 62 091 598 50 507 441 Ink"p 6 031 015 3 405 459 F"rs ljningar/utrangeringar -2 313 055 -2 321 322 Omklassificeringar 0 10 500 020 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 65 809 558 62 091 598 Ing!ende avskrivningar -31 154 081 -30 555 591 F"rs ljningar/utrangeringar 2 313 055 2 293 497 &rets avskrivningar -3 337 318 -2 891 987 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -32 178 344 -31 154 081 Utg$ende redovisat v"rde 33 631 214 30 937 517 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 29 200 178 24 330 657 Ink"p 5 949 115 2 774 071 F"rs ljningar/utrangeringar -2 313 055 -2 293 497 Omklassificeringar 0 4 388 947 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 32 836 238 29 200 178 Ing!ende avskrivningar -17 142 784 -17 154 647 F"rs ljningar/utrangeringar 2 313 055 2 293 497 &rets avskrivningar -2 126 711 -2 281 634 Utg$ende ackumulerade avskrivningar -16 956 440 -17 142 784 Utg$ende redovisat v"rde 15 879 798 12 057 394 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 25 (31) Org.nr 556751-1661 Not 15 P$g$ende nyanl"ggningar och f!rskott avseende materiella anl"ggningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 710 212 609 512 201 897 Ink"p 680 421 791 405 593 712 Omklassificeringar -125 898 829 -207 555 175 Omf"rt till resultatr kningen 0 -27 825 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 1 264 735 571 710 212 609 Utg$ende redovisat v"rde 1 264 735 571 710 212 609 Not 16 Uppskjuten skattefordran Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Byggnader -7 415 550 -6 998 547 Skattem ssigt underskott 13 316 082 14 712 168 5 900 532 7 713 621 &rets bokf"rda v rde fastigheter: 222 868 157 &rets skattem ssiga v rde fastigheter: 186 870 337 Not 17 F!rutbetalda kostnader och upplupna int"kter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 F"rutbetalda leasingavgifter 198 921 148 689 F"rutbetalda hyreskostnader 610 369 605 865 F"rutbetalda licensavgifter 1 114 371 757 210 $vriga f"rutbetalda kostnader 2 831 918 3 544 115 4 755 579 5 055 879 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 F"rutbetalda leasingkostnader 198 921 148 689 F"rutbetalda licensavgifter 1 114 371 757 210 $vriga f"rutbetalda kostnader 1 454 695 1 833 239 2 767 987 2 739 138 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 26 (31) Org.nr 556751-1661 Not 18 Andelar i koncernf!retag Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 495 000 495 000 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv"rden 495 000 495 000 Utg$ende redovisat v"rde 495 000 495 000 Not 19 Specifikation andelar i koncernf!retag Moderbolaget Kapital- R!str"tts- Antal Bokf!rt Namn andel andel andelar v"rde G vle Vatten AB 99% 1% 99 99 000 Hofors Vatten AB 99% 1% 99 99 000 Ockelbo Vatten AB 99% 1% 99 99 000 #lvkarleby Vatten AB 99% 1% 99 99 000 $sthammar Vatten AB 99% 1% 99 99 000 495 000 Org.nr S"te G vle Vatten AB 556751-1646 G vle Hofors Vatten AB 556751-2289 Hofors Ockelbo Vatten AB 556751-6454 Ockelbo #lvkarleby Vatten AB 556751-2248 #lvkarleby $sthammar Vatten AB 559099-4447 $sthammar Not 20 Antal aktier och kvotv"rde Moderbolaget Antal Kvot- aktier v"rde 5 000 1 000 5 000 Not 21 Disposition av vinst eller f!rlust Moderbolaget 2025-12-31 F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f"resl!r att till f"rfogande st!ende vinstmedel: Balanserat resultat 0 &rets resultat 0 N!gon vinst eller f"rlust finns ej att disponera. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 27 (31) Org.nr 556751-1661 Not 22 Avs"ttningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Ber knade skadest!ndsanspr!k d r VA-huvudmannen har strikt ansvar 3 500 000 3 170 000 Avs ttning f"r avg!ngsvederlag 317 259 057 395 088 440 320 759 057 398 258 440 Baserat p! sammanst llda uppgifter fr!n inkomna renden, juridiska principer samt utredning av skadepunkter har tidigare avs ttning i G vle Vatten AB, i samband med !rsbokslut per 2023-12-31. omv rderats till 400 mk.r D! utbetalning f"rv ntas ske inom 5 !r har ingen nuv rdesber kning gjorts. Not 23 Skulder som avser flera poster Koncernen F"retagets l!n om 627 938 777 kronor (556 673 077) redovisas under f"ljande poster i balansr kningen. 2025-12-31 2024-12-31 L$ngfristiga skulder $vriga skulder till kreditinstitut 410 615 182 505 173 226 410 615 182 505 173 226 Kortfristiga skulder $vriga skulder till kreditinstitut 217 323 595 51 499 851 217 323 595 51 499 851 Moderbolaget F"retagets l!n om 6 630 843 kronor (3 918 279) redovisas under f"ljande poster i balansr kningen. 2025-12-31 2024-12-31 L$ngfristiga skulder $vriga skulder till kreditinstitut 5 455 670 2 537 289 5 455 670 2 537 289 Kortfristiga skulder $vriga skulder till kreditinstitut 1 175 173 1 380 990 1 175 173 1 380 990 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 28 (31) Org.nr 556751-1661 Not 24 L$ngfristiga skulder Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Skulder som ska betalas senare n fem !r efter balansdagen 51 276 620 84 003 750 51 276 620 84 003 750 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Skulder som ska betalas senare n fem !r efter balansdagen 0 0 0 0 Not 25 Checkr"kningskredit Koncernen Beviljat belopp p! checkr kningskredit hos G vle kommun uppg!r till 150 mnkr totalt f"r G strike Vattenkoncernen exklusive G vle Vatten AB som har en separat checkr kningskredit p! 2 000 mnkr hos G vle kommun. F"r G vle Vatten AB redovisas saldot som l!ngfristig skuld d! checkr kningskrediten avser l!ngfristig finansiering. F"r "vriga bolag redovisas eventuellt saldo som kortfristig fordran/skuld. G vle kommun r kontohavare mot banken. Total checkr kningskredit som f"rfaller senare n fem !r efter balansdagen uppg!r till 2 000 mnkr. Not 26 %vriga l$ngfristiga skulder Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Periodiserade anslutningsavgifter Ing!ende balans 384 185 558 392 598 414 &rets nya anslutningar 19 070 835 4 888 212 &terf"rd periodisering -13 569 776 -13 301 068 389 686 617 384 185 558 Skuld f!r investeringsbidrag till Kar! V$tmark Ing!ende balans 114 658 123 955 &rets f"r ndring -9 297 -9 297 105 361 114 658 Skuld avseende investeringar i VA-anl"ggning Valbo$sen Ing!ende balans 4 293 361 6 646 073 &rets f"r ndring -2 356 712 -2 352 712 1 936 649 4 293 361 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 29 (31) Org.nr 556751-1661 Skuld avseende framtida investering s"kerst"llande av vattenf!rs!rjning i G"vle Ing!ende balans 1 259 025 2 493 045 &rets f"r ndring -1 234 020 -1 234 020 25 005 1 259 025 Redundans drickvattenf!rs!rjning Ing!ende balans 3 000 000 3 000 000 3 000 000 3 000 000 Int kter fr!n anslutningsavgifter int ktsf"rs med ca 13% det f"rsta !ret och d refter ca 3% per !r. Totalt belopp som !terf"rs senare n fem !r efter balansdagen uppg!r till 320 696 849 kr. Not 27 Upplupna kostnader och f!rutbetalda int"kter Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna semesterl"ner 4 533 066 3 815 189 Upplupna lagstadgade sociala och andra avgifter 1 424 290 1 198 732 Upplupna kostnader 3 870 296 3 085 462 $veruttag fr!n VA-kollektivet 34 243 468 6 594 799 Upplupna r ntekostnader 2 437 878 2 519 861 46 508 998 17 214 043 *$ver(-) -/underuttag(+) fr!n VA-kollektivet i G vle Vatten AB med 31,2 mnkr (0), Hofors Vatten AB med 0 mnkr (0,9), Ockelbo Vatten AB med 0,0 mnkr (0), #lvkarleby Vatten AB med 3,1 mnkr (1,2) samt $sthammar Vatten AB med 0 mnkr (2,9). Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna semesterl"ner 4 533 066 3 815 189 Upplupna lagstadgade sociala och andra avgifter 1 424 290 1 198 732 Upplupna kostnader 370 872 0 6 328 228 5 013 921 Not 28 R"ntor och utdelningar Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Erh!llen r nta -252 915 -135 315 Erlagd r nta 40 324 941 33 211 637 40 072 026 33 076 322 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 30 (31) Org.nr 556751-1661 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Erh!llen r nta -12 335 -25 431 Erlagd r nta 553 712 639 071 541 377 613 640 Not 29 Justering f!r poster som inte ing$r i kassafl!det Koncernen 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 67 006 689 62 574 244 Anslutningsavgifter 5 501 059 -8 412 854 Investeringsfond -3 590 732 -3 586 732 Investeringsbidrag -9 297 -9 297 Resultat vid f"rs ljning av anl ggning 0 27 825 $vriga avs ttningar -77 499 383 -8 521 560 -8 591 664 42 071 626 Moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 2 297 535 2 452 458 2 297 535 2 452 458 Not 30 Uppgifter om moderf!retag Moderbolaget Moderf"retaget d r G strike Vatten AB r dotterf"retag och koncernredovisning uppr ttas r G vle Kommun, 212000-2338. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP G strike Vatten AB 31 (31) Org.nr 556751-1661 &rsredovisningen fastst lldes den 19 februari 2026 G vle datum enligt digital signering Erik Holmestig Ingalill Tegelberg Ordf"rande Niklas Nygren Torbj"rn Jansson Bo Vadstr"m Magnus Jonsson Ulrika Norling Bo Janzon Margareta Vid'n Berggren P r-Olof Olsson Lena Blad Verkst llande direkt"r V!r revisionsber ttelse har l mnats Azets Revision & R!dgivning AB Camilla Edelbrink Auktoriserad revisor 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." ERIK HOLMESTIG Bo Janzon Styrelseledamot Styrelseledamot Serienummer: 84a3c263efe0ea[…]e5ec68755cb89 Serienummer: 2254dbf099c777[…]83be11d32aa35 IP: 84.23.xxx.xxx IP: 90.225.xxx.xxx 2026-02-20 06:43:38 UTC 2026-02-20 10:50:13 UTC PÄR-OLOF OLSSON BO VADSTRÖM Styrelseledamot Styrelseledamot Serienummer: f4934803035d92[…]c6632996993c4 Serienummer: 00bb753f937cf9[…]b63aee2c83bb2 IP: 195.35.xxx.xxx IP: 94.234.xxx.xxx 2026-02-20 13:44:04 UTC 2026-02-20 17:13:32 UTC Torbjörn Jansson MARGARETA VIDÉN BERGGREN Styrelseledamot Styrelseledamot Serienummer: 10ba6efa2f3ac3[…]60d26e988eb44 Serienummer: d7e8eee3e32eb8[…]6ec69c5718528 IP: 185.183.xxx.xxx IP: 37.2.xxx.xxx 2026-02-20 17:28:18 UTC 2026-02-20 18:02:44 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Curt Niklas Nygren Lena So(cid:839)a Blad Styrelseledamot VD/Styrelseledamot Serienummer: 5b94bf7dd09592[…]8fc64fd88fe77 Serienummer: 4b6bb9b222dc75[…]aa991f8311235 IP: 79.142.xxx.xxx IP: 2.249.xxx.xxx 2026-02-22 06:41:44 UTC 2026-02-22 19:18:50 UTC Pär Magnus Michael Jonsson ULRIKA NORLING Styrelseledamot Styrelseledamot Serienummer: 949fae8068393a[…]75f81d6a76bea Serienummer: 841a847c8fe92b[…]b9f95fa2a1069 IP: 83.137.xxx.xxx IP: 94.191.xxx.xxx 2026-02-23 08:29:37 UTC 2026-02-23 12:34:31 UTC Siv Ingalill Tegelberg Camilla Helena Edelbrink Styrelseledamot Revisor Serienummer: 80928f947952e0[…]34442746d7343 Serienummer: bbaaa6609cd88c[…]312107a18b238 IP: 217.208.xxx.xxx IP: 31.209.xxx.xxx 2026-03-02 15:45:10 UTC 2026-03-23 09:02:44 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 0G0MA-SKHK9-HWHI2-U6P8D-PN07D-BU25G :lekcyntnemukod oenneP rsredovisning f!r " sthammar Vatten AB 559099-4447 R kenskaps!ret 2025 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 2 (19) Org.nr 559099-4447 Styrelsen och verkst llande direkt#ren f#r "sthammar Vatten AB avger f#ljande !rsredovisning f#r r kenskaps!ret 2025. ! # F rvaltningsber ttelse Information om verksamheten Bolaget bildades och startade sin verksamhet 2017 och ska enligt g llande bolagsordning - vara huvudman f#r vatten- och avloppsverksamheten i enlighet med lagen om allm nna vattentj nster (vattentj nstlagen) i "sthammar kommun - ga och f#rvalta allm nna anl ggningar f#r ndam!let, samt - d rmed f#renlig verksamhet Koncernen I G strike Vatten koncernen ing!r f#rutom moderbolaget G strike Vatten AB f#ljande dotterbolag: G vle Vatten AB Hofors Vatten AB Ockelbo Vatten AB $lvkarleby Vatten AB "sthammar Vatten AB "sthammar Vatten AB har sitt s te i "sthammar kommun, Uppsala l n. $garf!rh%llanden "sthammar Vatten AB r ett dotterbolag till moderbolaget G strike Vatten AB. Kommunerna G vle, Hofors, Ockelbo, $lvkarleby och "sthammar ger gemensamt G strike Vatten AB. G strike Vatten AB innehar 99 % av aktierna och "sthammar kommun ger resterande 1 %. "sthammar kommun utser samtliga styrelseledam#ter. Verksamheten samt v#sentliga h#ndelser "sthammar Vatten AB tillhandah!ller anl ggningar f#r de allm nna vattentj nsterna i "sthammar kommun. Tillsammans med moderbolaget G strike Vatten AB s kerst lls en l!ngsiktigt h!llbar VA-verksamhet i enlighet med huvudmannens ansvar enligt lagen om allm nna vattentj nster (vattentj nstlagen). Detta omfattar produktion och distribution av dricksvatten, avledning och omh ndertagande av avloppsvatten samt tillh#rande administration. "sthammar Vatten AB:s f#ruts ttningar p! marknaden betraktas som stabila. "sthammar Vatten AB har, genom sitt lagstadgade uppdrag, en monopolst llning som kommunens leverant#r av vatten- och avloppstj nster. Begr nsningar kvarst!r i m#jligheterna att ansluta nya kunder till b!de dricks- och spillvattenn tet. Den systeml#sning som syftar till att sammanl nka VA-anl ggningarna i de #stra delarna av "sthammars kommun, och som beslutats av Kommunfullm ktige, utg#r en central del i arbetet med att #ka VA-kapaciteten. Ett omfattande arbete har under !ret genomf#rts i n ra dialog mellan styrelse och bolagets ledning och tj nstem n, samt genom !terkommande f#rankringsm#ten med "sthammars kommuns ledning, inom ramen f#r programmet VA-utveckling stra sthammar. Ut#ver detta har ytterligare !tg rder genomf#rts f#r att p! kort sikt st rka kvalit%n, samt i #vriga delar av kommunen s kerst lla en trygg leverans av dricksvatten och ett milj#m ssigt ansvarsfullt omh ndertagande av avloppsvattnet f#r en god vattenmilj#. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 3 (19) Org.nr 559099-4447 Flera st#rre h ndelser har p!verkat kunderna under !ret. En vattenl cka i "sthammar p!verkade kunderna d! kokning rekommenderades f#r att s kerst lla dricksvattnets kvalitet efter lagning. Missf rgat vatten har drabbat kunder i "sthammar och Norrskedika, !tg rder p!g!r. F#r att s kra dricksvattnets kvalitet inf#rdes bevattningsf#rbud fr!n v!ren till och med h#sten p! grund av mycket l!ga grundvattenniv!er. L nsstyrelsen har under !ret skickat ut vattenskyddsomr!det f#r vattent kterna Ed och B#rstil p! samr!d, yttrande har ingetts p! samr!det d r justeringar #nskas och "sthammar Vatten AB har som s#kande bem#tt #vriga inkomna yttranden. $rendet r nu !ter hos l nsstyrelsen f#r bearbetning. Arbete har fortl#pt i flera med kommunen gemensamma utvecklingsfr!gor. S rskilt kan lyftas arbetet med Vattentj nstplan d r granskning p!g!r. "sthammar Vatten AB:s styrelse har beslutat om m!lniv!er f#r VA-utvecklingen i #stra "sthammar som m#jligg#r stegvis utveckling samt yttrande avseende ny detaljplan Gimo 8:81. Kommunfullm ktige har fattat beslut om att h#ja VA-taxans brukningsavgift fr!n 1 januari 2026 i "sthammar kommun, samt att l mna driftbidrag till "sthammar Vatten AB. Milj!ansvar Verksamheten pr glas av ett tydligt h!llbarhetsperspektiv, d r h nsyn tas till kommande generationers behov av en trygg och l!ngsiktigt s ker VA-f#rs#rjning. P! s! vis kan v!ra vattenresurser hanteras, bevaras och anv ndas p! ett h!llbart och ansvarsfullt s tt. Dricksvatten klassificeras som ett livsmedel, och vattenkvaliteten #vervakas kontinuerligt genom provtagning enligt fastst llda kontrollprogram. Samtliga analyserade vattenprov har legat inom g llande gr nsv rden, vilket inneb r att allt levererat dricksvatten har varit h lsom ssigt s kert. "sthammar Vatten AB:s verksamhet r till v sentliga delar tillst!ndspliktig enligt milj#balken. Samtliga vattenuttag sker inom ramen f#r beviljade tillst!nd. F#r varje reningsverk uppr ttas ett s rskilt milj#bokslut. Sju reningsverk Alunda, Gimo, Harg, Hargshamn, Skoby, "regrund och "sthammar bed#ms uppfylla g llande villkor. F#r "sterbybruk reningsverk bed#ms villkoren nnu inte vara uppfyllda. &tg rdsarbete p!g!r f#r att s kerst lla att villkoren n!s. Int#kter och kostnader &rets resultat uppg!r till +1,2 mnkr och redovisas mot eget kapital. Huvuddelen av bolagets int kter h rr#r fr!n brukningsavgifter, medan en mindre del avser periodens anl ggningsavgifter. Bolagets #ver- eller underuttag integreras i den l!ngsiktiga ekonomiska planeringen, d r avgiftsuttaget balanseras mot verksamhetens kostnader. Den ekonomiska plan som uppr ttas utg!r fr!n den strategi som fastst llts av styrelsen. Genom att successivt anpassa avgiftsniv!erna till kostnadsutvecklingen kan tidigare upparbetade #ver- eller underuttag !terf#ras p! ett transparent och strukturerat s tt. "sthammar Vatten AB belastas med samtliga kostnader som h nf#r sig till bolagets VA-f#rs#rjning. Personalkostnader f#rdelas fr!n moderbolaget till dotterbolagen utifr!n faktisk redovisad arbetstid. Direkta kostnader som kan h nf#ras till "sthammar Vatten AB debiteras bolaget i sin helhet, medan #vriga gemensamma kostnader f#rdelas enligt en f#rdelningsnyckel som fastst llts av styrelsen i G strike Vatten AB. Enligt denna f#rdelningsnyckel belastas "sthammar Vatten AB med 12 procent av G strike Vatten AB:s kostnader. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 4 (19) Org.nr 559099-4447 Investeringar Bolagets investeringar best!r huvudsakligen av nyinvesteringar, men ven av f#rnyelse av befintliga anl ggningar oc VA-ledningsn t. Syftet r att s kerst lla en h#g och stabil kvalitet i vattenf#rs#rjningen samt att st rka kapaciteten inom b!de vatten- och avloppsreningen. Flera av investeringarna r fler!riga projekt, varav en betydande del r kopplade till den systeml#sning som r under uppbyggnad och syftar till att sammanl nka VA-anl ggningarna i de #stra delarna av "sthammars kommun. Fler%rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettooms ttning 68 103 64 843 67 552 56 112 50 621 &rets #ver- (+)/underuttag (-) 1 197 -8 331 -7 041 262 5 502 Ackumulerat #ver-/underuttag -4 278 -5 475 2 855 9 896 9 634 Investeringar 54 209 29 916 31 927 28 015 73 599 Balansomslutning 419 650 368 596 346 085 321 248 300 939 S!ld m ngd VA (tm3) 842 822 862 840 849 Producerad m ngd vatten (tm3) 1 095 1 190 1 111 1 042 1 032 Mottagen m ngd avlopp (tm3) 1 886 2 777 2 776 2 105 2 098 I nettooms ttningen ing!r #ver-/underuttag tm3 = tusental kubikmeter Differensen mellan s!ld m ngd, producerad m ngd och mottagen m ngd ger en indikation om anl ggningarnas status. Risk- och os#kerhetsfaktorer samt f!rv#ntad utveckling VA-branschen st!r fortsatt inf#r ett betydande f#r ndringstryck och genomg!r den st#rsta strukturomvandlingen sedan 1970-talet. Klimatf#r ndringar, urbanisering och sk rpta regelverk st ller nya och omfattande krav p! verksamheten. Samtidigt utvecklas VA-organisationernas roll i samh llsplaneringen, och anl ggningarna beh#ver b!de uppgraderas och f#rnyas. Bland de viktigaste regel ndringarna kan s rskilt n mnas f#r ndringar i lagen om allm nna vattentj nster (LAV), inf#randet av nya dricksvattenf#reskrifter och EU-direktiv, revideringen av avloppsdirektivet samt det #kade fokus som nu riktas mot klimatanpassning, skyfalls!tg rder, s kerhet och civilt f#rsvar. Den regionala utvecklingen r fortsatt stark, ven om en viss avmattning m rks lokalt. F#r att m#ta framtida krav och s kerst lla en stabil VA-f#rs#rjning kr vs fortsatta satsningar p! att st rka leveranss kerhet, kvalitet och kapacitet vid vattenverk och reningsverk. H!llbarhetsomr!det r fortsatt prioriterat, d r vattenskydd, slamhantering, smart vattenanv ndning och klimatanpassning av b!de VA-verksamheten och v!ra samh llen utg#r centrala utvecklingsomr!den. Detta arbete beh#ver ske i n ra samverkan med kommunernas fysiska planering. Investerings- och exploateringsbehoven i "sthammar Vatten AB r betydande, till f#ljd av sk rpta krav och behovet av #kad kapacitet f#r att m#jligg#ra utbyggnad av kommunalt VA till nya anslutningar. Den l!ngsiktiga investeringsplanen omfattar d rf#r omfattande !tg rder inom b!de dricksvatten- och avloppsomr!det, inklusive utveckling och anpassning av distributionsn ten. Kostnadsniv!erna f#r bolaget f#rv ntas #ka successivt under kommande planperiod. Detta r inte enbart en konsekvens av f#r ndrat kostnads- och r ntel ge, utan ocks! av de stora investeringar som kr vs under de kommande !ren. De #kade kostnaderna skapar behov av #kade int kter. Exploateringsutbyggnad ska finansieras genom anl ggningsavgifter, medan #vriga kostnads#kningar ska t ckas av brukningstaxan. Bed#mningen r att b!de taxeh#jningar och driftbidrag, i linje med tidigare beslut i kommunfullm ktige, TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 5 (19) Org.nr 559099-4447 kommer att beh#vas under de kommande !ren f#r att s kerst lla att verksamheten inte blir underfinansierad. D! investeringsbehoven f#r b!de reinvesteringar och nyinvesteringar r betydande, s!v l inom "sthammar Vatten AB som nationellt inom VA-sektorn liksom inom den #vriga tekniska infrastrukturen i Sverige, blir det s rskilt viktigt att arbeta strategiskt med finansieringsfr!gorna. K#nslighetsanalys R!ntor En f#r ndring av r ntan med ' 1 procentenhet skulle inneb ra en f#r ndringar i kostnader p! ca ' 3,6 mnkr f#r bolaget. Int!kter En f#r ndring av int kter med ' 1 procentenhet skulle inneb ra en f#r ndring av int kter p! ca ' 680 tkr f#r bolaget. Kostnader En f#r ndring av direkta kostnader med ' 1 procentenhet skulle inneb ra en f#r ndring i kostnader p! ca ' 160 tkr f#r bolaget. F!r#ndringar i eget kapital Aktie- "vrigt fritt rets Totalt kapital eget kapital resultat Belopp vid !rets ing!ng 100 000 10 000 000 -5 474 745 4 625 255 Disposition enligt beslut av !rsst mman: Balanseras i ny r kning -5 474 745 5 474 745 0 &rets resultat 1 197 216 1 197 216 Belopp vid %rets utg%ng 100 000 4 525 255 1 197 216 5 822 471 F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f#resl!r att till f#rfogande st!ende vinstmedel (kronor): balanserat resultat 4 525 255 !rets resultat 1 197 216 5 722 471 disponeras s! att i ny r kning #verf#res 5 722 471 5 722 471 F#retagets resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning samt kassafl#desanalys med noter. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 6 (19) Org.nr 559099-4447 Resultatr # kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Nettooms ttning 2 68 103 087 64 843 417 "vriga r#relseint kter 3 7 781 462 3 805 063 75 884 549 68 648 480 R!relsens kostnader Produktionskostnader -15 860 263 -17 412 283 "vriga externa kostnader 4, 5, 6 -37 193 336 -36 546 850 Avskrivningar av materiella anl ggningstillg!ngar -11 227 541 -10 115 344 -64 281 140 -64 074 477 R!relseresultat 11 603 409 4 574 003 Resultat fr%n finansiella poster "vriga r nteint kter och liknande resultatposter 7 17 376 27 938 R ntekostnader och liknande resultatposter 8 -9 417 235 -10 005 183 -9 399 859 -9 977 245 Resultat efter finansiella poster 2 203 550 -5 403 242 Resultat f!re skatt 2 203 550 -5 403 242 Skatt p! !rets resultat 9 -1 006 334 -71 503 rets resultat 1 197 216 -5 474 745 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 7 (19) Org.nr 559099-4447 Balansr # kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl#ggningstillg%ngar Immateriella anl ggningstillg!ngar Koncessioner, patent, licenser, varum rken samt liknande r ttigheter 10 551 223 423 968 551 223 423 968 Materiella anl ggningstillg!ngar Byggnader och mark 11 14 501 488 15 513 302 Maskiner och andra tekniska anl ggningar 12 281 994 143 283 893 290 Inventarier, verktyg och installationer 13 11 303 495 11 633 793 P!g!ende nyanl ggningar och f#rskott avseende materiella anl ggningstillg!ngar 14 93 973 944 47 878 535 401 773 070 358 918 920 Finansiella anl ggningstillg!ngar Uppskjuten skattefordran 15 457 405 376 738 457 405 376 738 Summa anl#ggningstillg%ngar 402 781 698 359 719 626 Oms#ttningstillg%ngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 594 858 735 164 Fordringar "sthammar Kommun 14 422 576 5 305 220 "vriga fordringar 755 539 1 898 113 F#rutbetalda kostnader och upplupna int kter 95 221 938 316 16 868 194 8 876 813 Summa oms#ttningstillg%ngar 16 868 194 8 876 813 SUMMA TILLG NGAR 419 649 892 368 596 439 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 8 (19) Org.nr 559099-4447 Balansr # kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 16 100 000 100 000 100 000 100 000 Fritt eget kapital 17 Balanserat resultat 4 525 255 10 000 000 &rets resultat 1 197 216 -5 474 745 5 722 471 4 525 255 Summa eget kapital 5 822 471 4 625 255 Avs#ttningar "vriga avs ttningar 18 3 050 000 3 150 000 3 050 000 3 150 000 L%ngfristiga skulder 19 Skulder till kreditinstitut 20 223 533 180 259 853 137 "vriga skulder 21 29 738 074 29 235 070 253 271 254 289 088 207 Kortfristiga skulder 19 Checkr kningskredit G vle Kommun 22 32 157 703 22 622 081 Skulder till kreditinstitut 107 011 694 36 396 737 Leverant#rsskulder 13 480 101 8 841 322 Skulder koncernf#retag 840 326 361 876 Skulder "sthammar kommun 613 735 592 500 Aktuella skatteskulder 1 277 575 641 861 "vriga skulder 44 375 0 Upplupna kostnader och f#rutbetalda int kter 23 2 080 658 2 276 600 157 506 167 71 732 977 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 419 649 892 368 596 439 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 9 (19) Org.nr 559099-4447 Kassafl ! desanalys Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Den l!pande verksamheten Resultat efter finansiella poster 24 2 203 550 -5 403 242 Justeringar f#r poster som inte ing!r i kassafl#det 25 11 630 545 12 086 206 Betald skatt -451 287 -91 266 Kassafl!de fr%n den l!pande verksamheten f!re f!r#ndring av r!relsekapital 13 382 808 6 591 698 Kassafl!de fr%n f!r#ndring av r!relsekapitalet F#r ndring av kortfristiga fordringar -7 991 381 -2 662 384 F#r ndring av kortfristiga skulder 14 522 520 -14 971 408 Kassafl!de fr%n den l!pande verksamheten 19 913 947 -11 042 094 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anl ggningstillg!ngar -127 255 -154 540 Investeringar i materiella anl ggningstillg!ngar -54 081 692 -29 761 116 Kassafl!de fr%n investeringsverksamheten -54 208 947 -29 915 656 Finansieringsverksamheten Upptagna l!n 40 000 000 72 090 000 Amortering av l!n -5 705 000 -31 132 250 Kassafl!de fr%n finansieringsverksamheten 34 295 000 40 957 750 rets kassafl!de 0 0 Likvida medel vid %rets slut 0 0 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 10 (19) Org.nr 559099-4447 Noter Not 1 Redovisnings- och v#rderingsprinciper Allm#nna upplysningar &rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 &rsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna r of#r ndrade j mf#rt med f#reg!ende !r. Int#ktsredovisning Bolaget f#ljer BFNAR 2003:3 som anger att en inkomst redovisas som int kt f#rst d! det r sannolikt att de ekonomiska f#rdelarna som f#retaget ska f! av transaktionen kommer att tillfalla f#retaget. I enlighet med Lag (2006:412) om allm nna vattentj nster (LAV) f!r avgifterna inte #verskrida det som beh#vs f#r att t cka kostnader som r n#dv ndiga f#r att ordna och driva VA-anl ggningen. Eventuella #veruttag/underuttag b#r !terf#ras/belasta abonnentkollektivet inom tre !r fr!n det att dessa uppst!tt genom !terbetalning eller som taxes nkning alternativt taxeh#jning f#r att uppn! kostnadst ckning. Om inkomsterna fr!n avgifterna #verskrider kostnaderna f#religger f#ljaktligen en legal f#rpliktelse. I enlighet med VA-lagen redovisas #veruttag som en skuld och det #veruttag som skett f#r framtida investeringar redovisas som l!ngfristig skuld och l#ses upp i den takt som anl ggningen skrivs av. Anl#ggningsavgifter Anl ggningsavgiften r en eng!ngsavgift som ska betalas n r fastigheten ansluts till kommunalt VA och ska t cka kostnaderna f#r att ansluta en fastighet vilket inneb r att den ska t cka kostnaderna f#r nyinvesteringar i anl ggningen samt del av huvudanl ggningen, administration och r ntekostnader f#r nyanl ggning i ledningsn tet och del av huvudanl ggning. Anl ggningsavgiften int ktsf#rs i dotterbolagen enligt matchningsprincipen vilket inneb r att den m#ter kapitalkostnaderna som r h nf#rbara till anslutningsavgiften enligt nedanst!ende. &r 1 10% f#r administrationskostnader och 1/33 av resterande 90 %. &r 2-33 1/33 av resterande 90 % Brukningsavgifter Brukningsavgiften r en periodisk avgift f#r t ckande av drift- och underh!llskostnader, kapitalkostnader f#r investeringar eller andra kostnader f#r en allm n VA-anl ggning som inte t cks av en anl ggningsavgift. Brukningsavgiften faktureras l#pande till alla kunder. Gemensamma int#kter och kostnader Gemensamma kostnader fr!n moderbolaget har f#rdelats utifr!n olika f#rdelningsnycklar: Personalkostnaderna har f#rdelats fr!n moderbolaget till dotterbolagen utifr!n tidredovisning. Direkta kostnader h nf#rbara till dotterbolagen har debiterats dotterbolagen i sin helhet. "vriga kostnader f#rdelas utifr!n f#rdelningsnyckel fastst lld av styrelsen i G strike Vatten AB. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 11 (19) Org.nr 559099-4447 Anl#ggningstillg%ngar Materiella anl ggningstillg!ngar redovisas till anskaffningsv rde minskat med avskrivningar. I anskaffningsv rdet ing!r utgifter som direkt kan h nf#ras till f#rv rvet av tillg!ngen. N r en komponent i en anl ggning byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsv rde aktiveras. Materiella anl ggningstillg!ngar har i balansr kningen tagits upp till anskaffningsv rdet med avdrag f#r avskrivningar och eventuella ned-/uppskrivningar. Avskrivningar p! anl ggningstillg!ngar redovisas i resultatr kningen och belastar r#relseresultatet med avskrivningar enligt plan fr!n anskaffningstillf llet. F#ljande avskrivningstider har till mpats: Inventarier 3-10 !r Maskiner 5-10 !r Tekniska anl ggningar* 10-33 !r VA-ledningar** 33-80 !r *Som tekniska anl ggningar r knas exempelvis; pumpstationer, tryckstegringar, h#greservoarer, brunnar, infiltrationsanl ggningar. **VA-ledningar r en teknisk anl ggning och avskrivningstiden r beroende av om det r en; huvudledning, servisledning, omr!desledning, samt om mark eller sj#f#rlagd ledning. Byggnader (vattenverk och avloppsreningsverk) Delas upp i komponenter i enlighet med K3; tak, stomme, grund, byggnadsanl ggning. Anl ggningens huvudsakliga funktion styr om anl ggningen r att beakta som en byggnad eller en produktionsanl ggning. Syftet med byggnaden vid en produktionsanl ggning r ett skal/skydd f#r att skydda produktionen, den tekniska anl ggningen och utg#r d rmed en byggnadsanl ggning. F#ljande avskrivningstider har till mpats: Tak 25 !r Stomme 50 !r Grund 50 !r Byggnadsanl ggning 10-25 !r *Avskrivningstiden f#r byggnader #vertagna fr!n kommunen har anpassats till !terst!ende nyttjandeperioden fr!n tidpunkten vid #vertagandet. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erh!llas avseende aktuellt !r och justeringar av tidigare !rs aktuella skatt. Skatteskulder/-fordringar v rderas till vad som enligt f#retagets bed#mning skall betalas till eller erh!llas fr!n Skatteverket. Bed#mningen g#rs enligt de skatteregler och skattesatser som r beslutade eller som r aviserade och med stor s kerhet kommer att fastst llas. F#r poster som redovisas i resultatr kningen, redovisas ven d rmed sammanh ngande skatteeffekter i resultatr kningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas i resultat- och balansr kningarna. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 12 (19) Org.nr 559099-4447 Avs#ttningar En avs ttning redovisas i balansr kningen n r f#retaget har en legal eller informell f#rpliktelse till f#ljd av en intr ffad h ndelse och det r sannolikt att ett utfl#de av resurser kr vs f#r att reglera f#rpliktelsen och en tillf#rlitlig uppskattning av beloppet kan g#ras. Vid f#rsta redovisningstillf llet v rderas avs ttningar till den b sta uppskattningen av det belopp som kommer att kr vas f#r att reglera f#rpliktelsen p! balansdagen. Avs ttningarna ompr#vas varje balansdag. Om utfl#de av resurser ej f#rv ntas inom 5 !r redovisas avs ttning till nuv rdet av de framtida betalningar som kr vs f#r att reglera f#rpliktelsen. Kassafl!desanalys Kassafl#desanalysen uppr ttas enligt indirekt metod. Det redovisade kassafl#det omfattar endast transaktioner som medf#rt in- eller utbetalningar. Likvida medel redovisas som kort fordran/skuld mot G vle kommun. L%n "sthammar Kommun har borgens!tagande f#r finansiering av investeringar i "sthammar Vatten AB. F#r "sthammar Vatten AB sker upptagning av l!n externt hos kreditinstitut mot reverser som l#per med r nta och amortering f#r samtliga nettoinvesteringar i VA-anl ggningar som inte r internt finansierade. Fordringar Fordringar med f#rfallodag mer n 12 m!nader efter balansdagen redovisas som anl ggningstillg!ngar, #vriga som oms ttningstillg!ngar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell pr#vning ber knas bli betalt. Not 2 Nettooms#ttningens f!rdelning 2025 2024 Nettooms#ttningen per r!relsegren Anslutningsavgifter 1 237 138 1 183 033 Konsumtionsavgifter 66 865 950 60 803 910 Underuttag/"veruttag VA-kollektivet 0 2 856 474 68 103 088 64 843 417 Not 3 "vriga r!relseint#kter 2025 2024 "vriga r#relseint kter -806 286 932 198 R#relsebidrag "sthammar Kommun 8 587 748 2 872 865 7 781 462 3 805 063 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 13 (19) Org.nr 559099-4447 Not 4 Arvode till revisorer Med revisionsuppdrag avses granskning av !rsredovisningen och bokf#ringen samt styrelsens och verkst llande direkt#rens f#rvaltning, #vriga arbetsuppgifter som det ankommer p! bolagets revisor att utf#ra samt r!dgivning eller annat bitr de som f#ranleds av iakttagelser vid s!dan granskning eller genomf#randet av s!dana #vriga arbetsuppgifter. 2025 2024 Azets Revision & R%dgivning AB Revisionsuppdrag 54 250 0 54 250 0 KPMG AB Revisionsuppdrag 0 48 000 Revisionsverksamhet ut#ver revisionsuppdraget 4 800 19 605 4 800 67 605 Not 5 Kostnader fr%n G#strike Vatten AB 2025 2024 Styrelsearvoden 284 838 250 051 Inhyrd personal 8 922 659 9 141 301 "vriga kostnader enligt f#rdelningsnyckel fastst lld av G strike Vatten AB 9 193 185 8 079 404 18 400 682 17 470 756 Not 6 Transaktioner med koncernf!retag Andel ink#p och f#rs ljning (%) avseende f#retag inom G strike Vatten koncernen 2025 2024 Ink#p 35 % 35 % F#rs ljning 0 % 0 % Not 7 "vriga r#nteint#kter och liknande resultatposter 2025 2024 "vriga r nteint kter 17 376 27 938 17 376 27 938 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 14 (19) Org.nr 559099-4447 Not 8 R#ntekostnader och liknande resultatposter 2025 2024 R ntekostnader till kreditinstitut 7 586 852 8 714 268 Borgensavgifter till "sthammars Kommun 510 584 592 500 "vriga r ntekostnader 1 319 799 698 415 9 417 235 10 005 183 Not 9 Skatt p% %rets resultat 2025 2024 Skatt p% %rets resultat Aktuell skatt -1 087 001 -148 176 Uppskjuten skatt 80 667 76 673 Totalt redovisad skatt -1 006 334 -71 503 Avst#mning av effektiv skatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat f#re skatt 2 203 551 -5 403 242 Skatt enligt g llande skattesats 20,60 -453 932 20,60 1 113 068 Ej avdragsgilla kostnader -74 567 -54 429 Ej skattepliktiga int kter 1 453 1 486 Andra skattem ssiga avdrag -80 667 -76 673 Skatt h nf#rlig till tidigare !r 23 648 0 Ej avdragsgilla r ntor -502 936 -1 131 628 F#r ndring tempor ra skillnader 80 667 76 673 Redovisad effektiv skatt 45,67 -1 006 334 -1,32 -71 503 Not 10 Ledningsr#tter 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 423 968 269 428 Ink#p 127 255 154 540 Utg%ende ackumulerade anskaffningsv#rden 551 223 423 968 Utg%ende redovisat v#rde 551 223 423 968 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 15 (19) Org.nr 559099-4447 Not 11 Byggnader och mark 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 22 913 573 22 253 199 Omklassificeringar 0 660 374 Utg%ende ackumulerade anskaffningsv#rden 22 913 573 22 913 573 Ing!ende avskrivningar -7 400 271 -6 407 845 &rets avskrivningar -1 011 814 -992 426 Utg%ende ackumulerade avskrivningar -8 412 085 -7 400 271 Utg%ende redovisat v#rde 14 501 488 15 513 302 Bokf#rt v rde byggnader 12 262 188 13 274 002 Bokf#rt v rde mark 2 239 300 2 239 300 14 501 488 15 513 302 Not 12 Maskiner och andra tekniska anl#ggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 330 648 369 308 708 717 Ink#p 0 663 171 Omklassificeringar 7 986 282 21 276 481 Utg%ende ackumulerade anskaffningsv#rden 338 634 651 330 648 369 Ing!ende avskrivningar -46 755 079 -37 952 193 &rets avskrivningar -9 885 429 -8 802 886 Utg%ende ackumulerade avskrivningar -56 640 508 -46 755 079 Utg%ende redovisat v#rde 281 994 143 283 893 290 Not 13 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 15 657 096 15 503 101 F#rs ljningar/utrangeringar 0 -27 825 Omklassificeringar 0 181 820 Utg%ende ackumulerade anskaffningsv#rden 15 657 096 15 657 096 Ing!ende avskrivningar -4 023 303 -3 703 271 &rets avskrivningar -330 298 -320 032 Utg%ende ackumulerade avskrivningar -4 353 601 -4 023 303 Utg%ende redovisat v#rde 11 303 495 11 633 793 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 16 (19) Org.nr 559099-4447 Not 14 P%g%ende nyanl#ggningar och f!rskott avseende materiella anl#ggningstillg%ngar 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 47 878 535 40 899 265 Ink#p 54 081 692 29 097 945 Omklassificeringar -7 986 282 -22 090 850 Omf#rt till resultatr kning 0 -27 825 Utg%ende ackumulerade anskaffningsv#rden 93 973 945 47 878 535 Utg%ende redovisat v#rde 93 973 945 47 878 535 Not 15 Uppskjuten skattefordran 2025-12-31 2024-12-31 Byggnader 457 405 376 738 457 405 376 738 &rets bokf#rda v rde fastigheter: 12 262 188 &rets skattem ssiga v rde fastigheter: 14 482 602 Not 16 Antal aktier och kvotv#rde Antal Kvot- aktier v#rde 100 1 000 100 Not 17 Disposition av vinst eller f!rlust 2025-12-31 F!rslag till vinstdisposition Styrelsen f#resl!r att till f#rfogande st!ende vinstmedel: balanserat resultat 4 525 255 !rets resultat 1 197 216 5 722 471 disponeras s! att i ny r kning #verf#res 5 722 471 5 722 471 TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 17 (19) Org.nr 559099-4447 Not 18 Avs#ttningar 2025-12-31 2024-12-31 Ber knade skadest!ndsanspr!k d r VA-huvudman har strikt ansvar 250 000 350 000 Ansvar f#r skador skyfall 2021 2 800 000 2 800 000 3 050 000 3 150 000 Not 19 Skulder som avser flera poster F#retagets l!n om 330 544 874 kronor (296 249 874) redovisas under f#ljande poster i balansr kningen. 2025-12-31 2024-12-31 L%ngfristiga skulder "vriga skulder till kreditinstitut 223 533 180 259 853 137 223 533 180 259 853 137 Kortfristiga skulder "vriga skulder till kreditinstitut 107 011 694 36 396 737 107 011 694 36 396 737 Not 20 L%ngfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Skulder som ska betalas senare n fem !r efter balansdagen 46 727 500 60 203 750 46 727 500 60 203 750 Not 21 "vriga l%ngfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Periodiserade anslutningsavgifter Ing!ende balans 29 120 411 28 758 077 &rets nya anslutningar 1 574 495 1 390 830 &terf#rd periodisering -1 062 194 -1 028 496 29 632 712 29 120 411 Skuld f!r investeringsbidrag till Kar! V%tmark Ing!ende balans 114 658 123 955 &rets f#r ndring -9 297 -9 297 105 361 114 658 Int kter fr!n anslutningsavgifter int ktsf#rs med ca 13% det f#rsta !ret och d refter ca 3% per !r. Totalt belopp som !terf#rs senare n fem !r efter balansdagen uppg!r till 24 117 402 kr. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 18 (19) Org.nr 559099-4447 Not 22 Checkr#kningskredit Beviljat belopp p! checkr kningskredit hos G vle Kommun uppg!r till 150mnkr f#r G strike Vattenkoncernen exklusive G vle Vatten AB. Eventuellt saldo redovisas som kortfristig fordran/skuld. G vle Kommun r kontohavare mot banken. Not 23 Upplupna kostnader och f!rutbetalda int#kter 2025-12-31 2024-12-31 Upplupna r ntekostnader 1 317 042 1 325 530 Upplupna kostnader 763 618 951 072 2 080 660 2 276 602 Not 24 R#ntor och utdelningar 2025-12-31 2024-12-31 Erh!llen r nta -17 376 -27 938 Erlagd r nta 9 417 235 10 145 340 9 399 859 10 117 402 Not 25 Justering f!r poster som inte ing%r i kassafl!det 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 11 227 541 10 115 344 Anslutningsavgifter 512 301 362 334 Investeringsbidrag -9 297 -9 297 Utrangering av anl ggningstillg!ngar 0 27 825 "vriga avs ttningar -100 000 1 560 000 11 630 545 12 056 206 Not 26 Uppgifter om moderf!retag Moderf#retag i den minsta koncern d r f#retaget ing!r och som uppr ttar koncernredovisning r G strike Vatten AB med organisationsnummer 556751-1661 med s te i G vle. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP "sthammar Vatten AB 19 (19) Org.nr 559099-4447 &rsredovisningen fastst lldes den 19 februari 2026 "sthammar datum enligt digital signering P r-Olof Olsson Margareta Vid%n Berggren Ordf#rande Tomas Bendiksen M!ns Lorichs Sabina St!hl Lena Blad Verkst llande direkt#r V!r revisionsber ttelse har l mnats Azets Revision & R!dgivning AB Camilla Edelbrink Auktoriserad revisor TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." MARGARETA VIDÉN BERGGREN SABINA STÅHL Styrelseledamot Styrelseledamot Serienummer: d7e8eee3e32eb8[…]6ec69c5718528 Serienummer: 2d991117727881[…]ed0e5eebc811c IP: 37.2.xxx.xxx IP: 78.82.xxx.xxx 2026-02-19 19:20:20 UTC 2026-02-20 12:07:07 UTC PÄR-OLOF OLSSON MÅNS LORICHS Styrelseledamot Styrelseledamot Serienummer: f4934803035d92[…]c6632996993c4 Serienummer: d1f77d91c33835[…]b44b66cd6922e IP: 195.35.xxx.xxx IP: 90.129.xxx.xxx 2026-02-20 13:42:38 UTC 2026-02-20 14:31:54 UTC Lena So(cid:839)a Blad TOMAS BENDIKSEN VD/Styrelseledamot Styrelseledamot Serienummer: 4b6bb9b222dc75[…]aa991f8311235 Serienummer: 048fcb7aec560a[…]229de6a2d1089 IP: 2.249.xxx.xxx IP: 46.252.xxx.xxx 2026-02-22 19:13:36 UTC 2026-02-23 07:57:35 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Camilla Helena Edelbrink Revisor Serienummer: bbaaa6609cd88c[…]312107a18b238 IP: 31.209.xxx.xxx 2026-03-23 09:01:09 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. TS3HO-O9UG4-1BANL-Z32DG-73FYZ-ZHT0W :lekcyntnemukod oenneP Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag Org nr 556387-4824 Östhammars kommun Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari-31 december 2025 Org nr 556387-4824 Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot i Dannemora Gruvfastigheter AB intygar, dels att denna kopia av årsredovisningen stämmer överens med originalet, dels att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts på årsstämma 2026- - . Årsstämman beslutade att godkänna styrelsens förslag till hur förlusten ska fördelas. Östhammar .…… Ort och datum . . Underskrift Namnförtydligande N5EPS-OOCJM-99GV0-CTM6Y-UIGJK-JQ4HO :lekcyntnemukod oenneP Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag Org nr 556387-4824 Förvaltningsberättelse Verksamheten Allmänt om verksamheten Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag är ett av Östhammars kommun helägt bolag och har haft som uppgift att förvalta de av SSAB övertagna mark- och fastighetsbestånden i Dannemora samhälle. Under 2008 försåldes samtliga fastigheter och inventarier till Dannemora Förvaltnings AB samt två fastigheter som överlåtits till Östhammars kommun. Efter försäljningen 2008 bedrivs ingen verksamhet i bolaget. Köpeskillingen skulle enligt avtal ha betalts den 31 december 2015 med en ränta på 2,5 procent som löper under tiden tills betalning sker. Som säkerhet för ovan nämnda fordran fanns pantbrev i ett antal fastigheter i anslutning till gruvområdet. En konkursansökan gällande samtliga fyra bolag inom Dannemora Mineral-koncernen lämnades in den 18 mars 2015. Under 2016 försattes hela Dannemora mineral koncernen i konkurs. Bolaget skrev 2016 ner hela fordran på Dannemora förvaltning AB, som var ett av de bolag som ingick i Dannemora mineral koncernens konkurs, till noll. Förlusten som detta medförde täcktes genom ett ägartillskott från bolaget ägare Östhammars kommun. Under 2017 erhöll bolaget en slututdelning från konkursboet efter Dannemora mineral. Miljö 2007 publicerade länsstyrelsen i Uppsala län en rapport efter genomförd inventering av miljöföroreningar i Dannemora gruvområde. L änsstyrelsens bedömning då var att Dannemora gruvområde tillhörde riskklass 1 (mycket stor risk), vilket betyder att angelägenheten för vidare undersökningar är mycket stor. Länsstyrelsen avsåg också att genomföra en ansvarsutredning för området. Geosigma genomförde 2014 en förstudie över området för att mer i detalj identifiera förorenade områden, beskriva spridningsförutsättningarna och ge underlag för avgränsning av eventuella föroreningar. I arbetet ingick också en inventering av tidigare utförda miljötekniska, geotekniska och hydrogeologiska utredningar. Förstudien har genomförts på uppdrag av SSAB. I förstudien har ett antal delområden undersökts, riskklassats och lämnats rekommendationer och principiella förslag till åtgärder där potentiella risker bedöms förekomma.. Provtagningar de tre senaste åren visar på hög koncentration av föroreningar i den del av gruvområdet som kallas sandmagasinet, främst arsenik. Mätningar av avrinningen från området visar inte på något större läckage av föroreningar från området. Därför bedömdes att föroreningarna ger marginella negativa miljöeffekter på vattenlevande växter och djurliv i närområdet. Under 2021 och 2022 har tre bolag gemensamt behövt ta ansvar för undersökningar i Dannemoraområdet på uppmaning av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet över förorenad mark. Det är Bullerforsens Kraft AB, Stora Enso AB samt SSAB som bedrev gruvverksamhet fram till 1992 i Dannemora. Östhammars kommun genom Dannemora gruvfastighet medverkar i detta arbete som markägare under Sandmagasinet och via den principöverenskommelse som tecknats 1992. Kommunens uppdrag är att riskminimera de eventuella åtgärder som kan läggas på parterna och som kan påverka kommunen, en ambition som delas av SSAB och de övriga bolagen. Därför är det angeläget att via undersökningar snäva in uppdraget successivt och fortfarande få acceptans för det från tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsens dnr i frågan är 575-9236-2020. Ett antal kommunmedlemmar bor i anslutning till sandmagasinet vars intressen SSAB och kommunen har att ta hänsyn till och där ytterligare undersökningar bedrivs i ett parallellspår. Bolagen har lämnat in en handlingsplan för fortsatt utredningsarbete som omfattar fler undersökningar vilket Länsstyrelsen begärde kompletteringar på i slutet av 2022. Dessa kompletteringar och korrigeringar har lämnats till Länsstyrelsen i maj 2023 som de godkände i juni, med tidsplaner som rymmer 2024 och 2025. De senaste undersökningarna av marken visar på förhöjda föroreningshalter i de ytor där man använt tidigare gruvmaterial (ex grusgångar, körvägar mm) och det är att förvänta att ytterligare åtgärdsprogram (bla med kommunikation) kommer att förväntas av tillsynsmyndigheten. Ingen uppskattning av kostnader för sanering är uppskattade av de inblandade parterna. Bolaget har inte reserverat någon kostnad för framtida saneringskostnader av gruvområdet. Kostnaden för sanering är en fråga för Östhammars kommun såsom enda ägare till Dannemora gruvfastighet. Då bolaget saknar egna medel skulle ett föreläggande att sanera gruvområdet medföra att bolaget skulle försättas i konkurs. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Ingen verksamhet har bedrivits i bolaget och inga löner eller arvoden har utgått under 2025. Bolagets ekonomiska situation har förbättrats under året då ägaren Östhammars kommuns har tillfört bolaget nytt kapital, dels en gammal fordran på 272 tkr och dels nytt kapital på 828 tkr. Det gör att koncernkrediten har kunnat återbetalas och att företaget har pengar i kassan. Händelser efter årets slut Kommunfullmäktige beslutade i mars 2026 att Dannemora gruvfastighet ska likivideras. N5EPS-OOCJM-99GV0-CTM6Y-UIGJK-JQ4HO :lekcyntnemukod oenneP Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag Org nr 556387-4824 Flerårsöversikt Alla belopp i tkr 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning - - - - - Resultat efter finansiella poster -97 -374 -155 -104 -40 Soliditet 71% -192% -54% 3% 41% Förändring eget kapital Balanserat resultat Alla belopp tkr Aktiekapital Reservfond Övrigt fritt kapital inkl. årets resultat Vid årets början 2025-01-01 200 50 -771 Ägartillskott 828 Årets resultat -97 Vid årets slut 2025-12-31 200 50 828 -868 Resultatdisposition Styrelsen föreslår att ansamlat underskott, 97 211 kr, balanseras i ny räkning. Vad beträffar resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Resultaträkning 2025-01-01 2024-01-01 Belopp i tkr Not -2025-12-31 -2024-12-31 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar mm Nettoomsättning – – Summa rörelseintäkter, lagerförändringar mm – – Rörelsekostnader Övriga externa kostnader -83 -357 Summa rörelsekostnader -83 -357 Rörelseresultat -83 -357 Finansiella poster Ränta -14 -17 Summa finansiella poster -14 -17 Resultat efter finansiella poster -97 -374 Årets resultat -97 -374 N5EPS-OOCJM-99GV0-CTM6Y-UIGJK-JQ4HO :lekcyntnemukod oenneP Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag Org nr 556387-4824 Balansräkning Belopp i tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 0 272 Fordringar hos ägaren Östhammars kommun Summa kortfristiga fordringar 0 272 Kassa och bank 293 Summa omsättningstillgångar 293 272 SUMMA TILLGÅNGAR 293 272 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital 200 200 Aktiekapital Reservfond 50 50 Summa bundet eget kapital 250 250 Fritt eget kapital Balanserat resultat 57 -397 -97 -374 Årets resultat Summa fritt eget kapital -40 -771 Summa eget kapital 210 -521 2 Långfristiga skulder 0 793 Checkräkningskredit, Östhammars kommun Summa långfristiga skulder 0 793 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 83 0 Summa kortfristiga skulder 0 0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 293 272 N5EPS-OOCJM-99GV0-CTM6Y-UIGJK-JQ4HO :lekcyntnemukod oenneP Dannemora Gruvfastighets Aktiebolag Org nr 556387-4824 Noter Belopp i tkr om inget annat anges Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämnden allmänna råd BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag. Not 2 Chekräkningskredit 2025-12-31 2024-12-31 Beviljad kreditlimit 10 500 10 500 Outnyttjad del - -9 707 Utnyttjat kreditbelopp 0 793 Not 3 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 2025-12-31 2024-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga 2025-12-31 2024-12-31 Eventualförpliktelser Som framgår av förvaltningsberättelsens avsnitt om miljö finns föroreningar på de fastigheter bolaget sålde under 2008. Ansvaret för sanering av dessa föroreningar faller tillbaka på bolaget och SSAB såsom tidigare ägare. Kostnadernas storlek samt hur de skall fördelas mellan tidigare ägare är inte känd. Årsredovisningens innehåll blev klart 2026-05-12. Datum enligt den elektroniska signeringen. Östhammar Peter Nyberg Stefan Lundström Ordförande/ Verkställande direktör Styrelseledamot Vår revisionsberättelse har lämnats enligt datum på den elektroniska signeringen Azets revison och rådgivning Cecilia Kvist Auktoriserad revisor N5EPS-OOCJM-99GV0-CTM6Y-UIGJK-JQ4HO :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Leif Peter Nyberg Per Stefan Lundström Undertecknare 1 Undertecknare 2 På uppdrag av: Azets På uppdrag av: Azets Serienummer: 5e4ac23c030dfb[…]06dc9f8c3ffad Serienummer: defb5066a82fd6[…]a266025cf4577 IP: 192.165.xxx.xxx IP: 83.227.xxx.xxx 2026-06-10 11:04:32 UTC 2026-06-11 06:45:46 UTC CECILIA KVIST Undertecknare 3 På uppdrag av: Azets Serienummer: 06533c6dc3687a[…]ed3f4ba5762e7 IP: 31.208.xxx.xxx 2026-06-12 06:16:15 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. N5EPS-OOCJM-99GV0-CTM6Y-UIGJK-JQ4HO :lekcyntnemukod oenneP Årsredovisning för Hargs Hamn AB 556300-6625 Räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31 Fastställelseintyg Jag intygar att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts på årsstämman 2026-05-25. Årsstämman beslöt att godkänna styrelsens förslag till vinstdisposition. Jag intygar att innehållet i dessa handlingar överensstämmer med originalen och att originalen undertecknats av samtliga personer som enligt lag ska underteckna dessa. Hargshamn 2026-05-28 Nicklas Ebersson Verkställande direktör Årsredovisning för Hargs Hamn AB 556300-6625 Räkenskapsåret 2025-01-01 - 2025-12-31 > C � Förvaltningsberättelse 1 :;, Resultaträkning 4 '< 0 > Balansräkning 5 <i J Kassaflödesanalys 7 Noter 8 3 ..! Underskrifter 18 C, 'Sr: r, � � � h Q..,, ' i t 0� -' ( ( q t ( q 0 Hargs Hamn AB 1/18 556300-6625 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hargs Hamn AB, 556300-6625, avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2025-01-01 -2025-12-31. Verksamheten Verksamhetens art och inriktning Bolaget ska äga och förvalta fastigheter, bedriva hamnrörelse samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget har sitt säte i Hargshamn, Östhammars kommun. Hargs Hamn AB, är dotterbolag till Östhammars kommun som äger 79%, Hargs Bruk AB äger 11% och Lantmännen Ek För äger 10%. Östhammars kommun upprättar koncernredovisning för den minsta koncernen som bolaget ingår i. Hargs Hamn AB ska tillhandahålla konkurrenskraftiga och flexibla logistiktjänster för lastning, lossning och lagring av bulkgods, Ro-Ro gods, fartygscontainers och projektlaster samt erbjuda en tydlig totalprismodell gentemot sina kunder. Hamnen ska erbjuda tilläggstjänster i de fall detta genererar kundnytta och stärker kundrelationen eller förbättrar hamnens lönsamhet. Hamnen ska utveckla samarbetet med befintliga kunder genom att leverera hög kvalitet på hamnens tjänster, kostnadseffektivitet och flexibilitet i alla delar av affärsrelationen. Hargs Hamn AB ska vara det självklara valet för hamnkunder som fraktar och lagrar bulk-eller industrigods huvudsakligen till eller från norra Storstockholm, Uppsalaregionen och östra Västmanland. Våra kunder ska känna att vi kan ta ett helhetsansvar. Vi ska ha ytorna, lagringsutrymmena och tjänsterna, men också kunnandet och serviceandan. Hamnen ser möjligheten att utifrån farledsfördjupning och byggnation av ny kaj bli den ledande regionala logistikaktören som säkerställer råvaruimport för värmeproduktionen i närregionen och erbjuder möjligheter till potentiella nya internationellt inriktade företagsetableringar. Årsredovisningen är upprättad i tusen kronor, (tkr). VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ARET Under 2025 hanterades 709 000 ton gods över kaj jämfört med 640 000 ton 2024. Ökningen av godstonnage förklaras av en rekordstor spannmålsskörd under 2025. Milda vintermånader har samtidigt inneburit minskade nivåer av utlastning av bränsle till värmeverken medans utlastning av timmer och massaved har legat på relativt stabila volymer. Lantmännens nya utbyggnadsfas i hamnen, Hargshamn 3.0 har inletts under året. Projektet beräknas vara avslutat 2027 och kommer färdigställt innebära utökad lager-och hanteringskapacitet. Under året har asfalteringsinsatser genomförts i hamnen i syfte att både säkerställa ändamålsenlig godshantering samt för att förbättra förutsättningarna för omhändertagande av dagvatten för specifika godssegment. En eskalerande konflikt förgick under året mellan Sveriges Hamnar och de två fackförbunden Transport samt Hamnarbetarförbundet. Varsel om strejk förelåg och genomfördes i form av riktade insatser från ett av fackförbunden. Hargs Hamn AB påverkades inte av denna nu avslutade konflikt. HALLBARHETSUPPLY SNINGAR Hargs Hamn AB är certifierat inom miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Ledningssystemet omfattar: - Kvalitet (enligt ISO 9001) - Miljö (enligt ISO 14001) -Arbetsmiljö (enligt ISO 45001) Bolaget deltar i ett antal branschgemensamma forum för samverkan i syfte att ytterligare stärka kompetens och möjlighet till samarbete inom dessa områden. En tydlig pågående utveckling är efterfrågan på miljörapportering från kundsidan. Hargs Hamn AB 2/18 556300-6625 Hamnen är utrustad med el-kran och följer utvecklingen i efterfrågan för ladd-infrastruktur avseende lastbilar. I samband med byggnationen av ny kaj som färdigställdes 2023, förbereddes även för framdragning av land-ström för fartyg, i dagsläget saknas dock denna efterfrågan från anlöpande rederier. Hamnkontoret är utrustat med ladd-stationer för personbilar. TILLSTÅNDS-ELLER ANMÄLNINGSPLIKTIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Hamnverksamheten omfattas av ett tillstånd som 2003-03-12 har meddelats av Miljödomstolen avd 9 vid Stockholms tingsrätt, mål nr M 39-02 och har kompletterats av dom 2012-10-23 i Mark-och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt mål nr M 2570-10 samt dom 2015-11-18 i Mark-och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt mål nr M 1469-07. Tillståndet ger bolaget rätt att bedriva hamnverksamhet i Hargshamn på fastigheterna Söderharg 1 :27, 1: 29 och 15: 1 i Östhammars kommun. För tillståndet gäller villkor för godsvolymer, buller och dagvattenh antering. ANVÄNDNING AV FINANSIELLA INSTRUMENT Företaget arbetar i stor utsträckning mot större bolag och bolag med vilken man har en befintlig och långsiktig relation, vilket minskar kreditrisken generellt. Företaget har vidare ytterst begränsad handel med utlandet, vilket gör att även valutarisken är mycket liten. Företaget gör i de fall nya kunder tas in en sedvanlig kreditprövning, vilket dock sker relativt sällan, merparten av bolagets merförsäljning sker inom befintlig kundstock. Riskexponering och valutarisker gällande bolagets skulder till kreditinstitut utgår från bolagets finanspolicy vars mål är att säkerställa bolagets betalningsförmåga på kort och lång sikt utifrån ränterisker, betalningsberedskap, valutarisker och medelsförvaltning. Rättvisande översikt över utvecklingen 2025 2024 2023 2022 Nettoomsättning 91 933 91 728 97 956 86 870 Rörelseresultat 14 703 14 963 22 388 17 565 Resultat efter finansiella poster 10 882 10 462 18 802 16 065 Rörelsemarginal % 16 16,3 22,9 20,2 Avkastning på totalt kapital% 4 4,1 5,9 5,5 Avkastning på sysselsatt kapital% 4,4 4,4 6,6 6,2 Avkastning på eget kapital% 5, 1 5, 1 9,6 8,9 Balansomslutning 377 574 376 617 385 960 318 522 Kassalikviditet % 186,8 133 91,4 84,1 Soliditet% 56 54,2 50,8 56,8 Medelantalet anställda 8 8 7 7 Nyckeltalsdefinitioner Definitioner av nyckeltal, se Not 1. Hargs Hamn AB 3/18 556300-6625 Förändringar i eget kapital Aktie- Reserv Fri överkurs- Balanserat Arets kapital fond fond resultat resultat Ingående balans 28 952 3 590 50 255 95 490 8 043 Balanseras i ny räkning 8 043 -8 043 Utdelning -1 046 Arets resultat 8 575 Utgående balans 28 952 3 590 50 255 102 487 8 575 Resultatdisposition Belopp i kr Till årsstämmans förfogande står följande medel Fri överkursfond 50 255 423 Balanserat resultat 102 486 731 Arets resultat 8 575 025 Medel att disponera 161317179 Styrelsen föreslår att medlen disponeras enligt följande Utdelning 1 088 248 Balanseras i ny räkning 160 228 931 Summa 161317179 Specifikation av förslag till utdelning per aktie Akties/ag Stamaktier 694 839 st x1 ,56619 kr Styrelsens yttrande om vinstutdelning Bolagets egna kapital har beräknats i enlighet med svensk lag och Bokföringsnämndens uttalande. Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen. Styrelsen finner även att den föreslagna utdelningen till aktieägarna är försvarbar med hänsyn till de parametrar (verksamhetens art, omfattning och risker samt konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt) som anges i 17 kap 3 §, andra och tredje stycket, i aktiebolagslagen. Hargs Hamn AB 4/18 556300-6625 Resultaträkning Belopp i Tkr Not 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Rörelsens intäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 3,5 91 933 91 728 Övriga rörelseintäkter 0 9 Summa rörelsens intäkter, lagerförändringar m.m. 91 933 91 737 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 4,6 -50 441 -50 523 Personalkostnader 7 -11 229 -10 795 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -15 343 -15 456 Övriga rörelsekostnader -217 0 Summa rörelsens kostnader -77 230 -76 774 Rörelseresultat 14 703 14 963 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 494 326 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 -4 315 -4 827 :,. G Summa resultat från finansiella poster -3 821 -4 501 :,. �" r: Resultat efter finansiella poster 10 882 10 462 :,. ci tJ C Resultat före skatt 10 882 10 462 C,: -.! V" Skatter i'.= Skatt på årets resultat 10 -2 307 -2 419 C: � Summa skatter -2 307 -2 419 � 2" " Arets resultat 8 575 8 043 "0 ' i C Q � _;; ( ( Q ( ( Hargs Hamn AB 5/18 556300-6625 Balansräkning Belopp i Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 292 697 303 603 11 Maskiner och andra tekniska anläggningar 33 490 35 887 12 Inventarier, verktyg och installationer 3 569 3 030 13 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 495 752 14 Summa materiella anläggningstillgångar 330 251 343 272 Summa anläggningstillgångar 330 251 343 272 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 17 855 18 459 ). � Övriga fordringar 1 155 1 480 � � Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 367 615 15 Summa kortfristiga fordringar 19 377 20 554 ci Kassa och bank C, :;: Kassa och bank 27 946 12 791 -.! lJ" i=" Summa kassa och bank 27 946 12 791 � Summa omsättningstillgångar 47 323 33 345 � � 1' SUMMA TILLGÅNGAR 377 574 376 617 l1 ' i ' C ( _:; C ' C C C Hargs Hamn AB 6/18 556300-6625 Balansräkning Belopp i Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 17 28 952 28 952 Reservfond 3 590 3 590 Summa bundet eget kapital 32 542 32 542 Fritt eget kapital 16 Fri överkursfond 50 255 50 255 Balanserat resultat 102 487 95 490 Arets resultat 8 575 8 043 Summa fritt eget kapital 161 317 153 788 Summa eget kapital 193 859 186 330 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 22 235 22 235 Summa obeskattade reserver 22 235 22 235 Avsättningar ...; Uppskjuten skatteskuld 18 3 587 2 616 i'= C: Summa avsättningar 3 587 2 616 Långfristiga skulder a Övriga skulder till kreditinstitut 19 132 564 139 599 Övriga långfristiga skulder 0 769 Summa långfristiga skulder 132 564 140 368 § ( Kortfristiga skulder ( Leverantörsskulder 7 717 6 238 Kortfristig del av långfristigt lån 7 174 7 519 Aktuell skatteskuld 798 1 276 Övriga kortfristiga skulder 1 875 1 967 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 7 765 8 068 Summa kortfristiga skulder 25 329 25 068 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 377 574 376 617 Hargs Hamn AB 7/18 556300-6625 Kassaflödesanalys Belopp i Tkr Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten lngångsvärde löpande verksamheten Rörelseresultat 14 703 14 963 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 24 15 560 15 456 Erlagd ränta -3 821 -4 501 Betald inkomstskatt -1 814 -3 339 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 24 628 22 579 Förändring rörelsefordringar Ökning/minskning kundfordringar 604 2 972 Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar 573 -347 Ökning/minskning av rörelsefordringar 1 177 2 625 Förändring rörelseskulder Ökning/minskning leverantörsskulder 1 480 -8 767 Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder -1 165 -80 > � Ökning/minskning av rörelseskulder 315 -8 847 :;;" Kassaflöde från den löpande verksamheten 26120 16 357 il lnvesteringsverksamheten Förvärv av övriga materiella anläggningstillgångar -2 539 -5 792 ::, .J V" Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 539 -5 792 f': "'' Finansieringsverksamheten � Amortering av skuld -7 380 -7 619 � Utbetald utdelning -1 046 0 � h Kassaflöde från finansieringsverksamheten -8 426 -7 619 h i _,, Arets kassaflöde 15 155 2 946 \ i Likvida medel vid årets början 12 791 9 845 C 0 Likvida medel vid årets slut 27 946 12 791 _;; { Q C Q Hargs Hamn AB 8/18 556300-6625 Noter Belopp i Tkr om inget annat anges. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats utifrån anskaffningsvärden om inget annat anges. Nyckeltalsdefinitioner: Rörelsemarginal Rörelseresultat/ Nettoomsättning Avkastning på totalt kapital (Rörelseresultat+ finansiella intäkter)/ Totala tillgångar Avkastning på sysselsatt kapital (Rörelseresultat+ finansiella intäkter)/ Sysselsatt kapital Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster/ Justerat eget kapital Balansomslutning Totala tillgångar Kassalikviditet (Omsättningstillgångar -Varulager)/ Kortfristiga skulder Soliditet (Totalt eget kapital+ (100 % -aktuell bolagsskattesats av obeskattade reserver))/ Totala tillgångar Utländsk valuta Omräkning till redovisningsvaluta Monetära poster i utländs valuta räknas om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster räknas inte om utan redovisas till kursen vid anskaffningstillfället. Materiella anläggningstillgångar Avskrivning Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspelgar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Hargs Hamn AB 9/18 556300-6625 Övrig rörelseintäkt, respektive Övrig rörelsekostnad. Ar Byggnader 5-100 Ar Maskiner och andra tekniska anläggningar 5-30 Ar Inventarier, verktyg och installationer 5-30 Kommentar För vissa av de materiella anläggningstillgångarna, byggnader, har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Nyttjandeperioden på dessa komponenter har bedömts variera mellan 10-50 år. Byggnader består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Ingen avskrivning sker på komponenten mark, vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader: -Stomme 20-100 år -Stomkompletteringar, innerväggar mm 20-40 år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation mm 15-30 år -Yttre ytskikt, fasader, yttertak mm 15-30 år - Inre ytskikt, maskinell utrustning mm 0-15år - Asfaltering 5-20 år - Markarbeten 50 år Nedskrivningar av anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Atervinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats. Leasing Leasetagare Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Operationellt leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive första förhöjd hyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012: 1. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den Hargs Hamn AB 10/18 556300-6625 avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört. Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräkna inflyta. Ersättningar till anställda Skuld avseende övriga långfristiga ersättningar till anställda redovisas till nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen. Pensioner utgörs av både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och kostnadsförs löpande när prestation utförs. Förmånsbestämda pensionsplaner kostnadsförs löpande utifrån inbetalda pensionspremier i enlighet med förenklingsregler i K3. Kortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bonus, bilersättningar och liknande ersättningar som förfaller inom 12 månader från balansdagen det år som den anställde tjänar in ersättningen och kostnadsförs löpande. Skatter Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Uppskjuten skatteskuld redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, dock inte för temporära skillnader som härrör från första redovisningen av goodwill. Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen och har inte nuvärdesberäknats. Intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. Inkomst från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas. Hyresinkomster från hallar och lagerytor redovisas som en intäkt linjärt under hyresperioden. Hargs Hamn AB 11/18 556300-6625 Not 2 Uppskattningar och bedömningar Vid upprättandet av årsredovisningen har företagsledningen gjort uppskattningar och bedömningar som påverkat bolagets redovisning. Dessa uppskattningar och bedömningar har gjorts utifrån vad som är känt vid tidpunkten för årsredovisningens angivande och baseras på historiska erfarenheter och de antaganden som företagsledningen bedömer vara rimliga under gällande omständigheter. De slutsatser som företagsledningen har dragit ligger till grund för redovisade värden. På balansdagen föreligger inga antaganden om framtiden eller andra viktiga källor till osäkerhet som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Not 3 Nettoomsättningens fördelning Nettoomsättning per verksamhetsgren 2025-01-01- 2024-01-01- Verksamhet 2025-12-31 2024-12-31 Hamn intäkter 63 618 64 131 Arrende och Hyresintäkter 26 173 25 652 lt> Övrigt 2 142 1 945 :; Summa 91 933 91 728 � Not 4 Operationella leasingavtal - leasetagare ..J lJ 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 " Framtida minimileaseavgifter � � Inom ett år 168 204 � Senare än ett år men inom fem år 94 263 Senare än fem år 0 0 Summa 262 467 Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter C Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter 392 329 [ .;; Kommentar till not Leasingavtalen avser i huvudsak bilar. C C Not 5 Operationella leasingavtal - leasegivare 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Framtida minimileaseavgifter Inom ett år 24 452 26 859 Senare än ett år men inom fem år 59 604 61 409 Senare än fem år 12 310 13 567 Summa 96 366 101 835 Variabla avgifter som ingår i räkenskapsårets resultat Variabla avgifter som ingår i räkenskapsårets resultat för leasegivare 265 606 Kommentar till not Bolaget är främst leasegivare av lagerhallar och lagerytor. Hargs Hamn AB 12/18 556300-6625 Not 6 Ersättningar till revisorer 2025-01-01- 2024-01-01- Revisor och revisionsföretag Typ av uppdrag 2025-12-31 2024-12-31 Azets Revision & Rådgivning AB Revisionsuppdrag 11 0 KPMGAB Revisionsuppdrag 9 130 Summa 20 130 Not 7 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse Medelantalet anställda 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Kvinnor 4 4 Kvinnor(%) 50 50 Män 4 4 Män(%) 50 50 Medelantalet anställda 8 8 Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Styrelseledamöter Kvinnor 0 1 Kvinnor(%) 0 12,5 Män 8 7 IJ 'S Män(%) 100 87,5 Antal styrelseledamöter 8 8 Löner och andra ersättningar 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Styrelsen och VD 1 800 1 880 Varav tantiem och liknande 102 282 Övriga anställda 5 381 5 134 Summa 7 181 7 014 Sociala kostnader inklusive pensionskostnader 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Pensionskostnader Styrelsen och verkställande direktören 390 391 Övriga anställda 906 865 Summa pensionskostnader 1 296 1 256 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 2 589 2 553 Summa 3 885 3 809 Hargs Hamn AB 13/18 556300-6625 Not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Ränteintäkter Övriga 494 316 Summa 494 316 Kursdifferenser 0 10 Summa 494 326 Not 9 Räntekostnader och liknande resultatposter 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Räntekostnader övriga 4 315 4 827 Summa 4 315 4 827 Not 10 Skatt på årets resultat 2025-01-01- 2024-01-01- 2025-12-31 2024-12-31 Aktuell skatt Aktuell skatt -1 343 -1 219 Justering avseende tidigare år 7 -145 Summa -1 336 -1 364 Uppskjuten skatt Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -971 -1 055 Summa -971 -1 055 Summa -2 307 -2 419 Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt 10 882 10 462 Gällande skattesats (%) 20,60 20,60 Skatt enligt gällande skattesats -2 242 -2 155 Väsentlig post som har påverkat sambandet mellan räkenskapsårets skattekostnad/intäkt 2025-01-01- 2024-01-01- Typ av väsentlig post 2025-12-31 2024-12-31 Ej skattepliktiga intäkter 7 0 Skatt på grund av ändrad taxering -7 145 Skatt på ej avdragsgilla kostnader 65 119 ----- Summa 65 264 Redovisad effektiv skatt -2 307 -2 419 Redovisad effektiv skatt i procent 21,20 23,10 Kommentar till not Skillnad mellan aktuell och effekiv skatt förklaras dels av ej avdragsgilla kostnader och dels skillnad mellan skattemässiga och planenliga avskrivningar av byggnad och markanläggning. Hargs Hamn AB 14/18 556300-6625 Not 11 Byggnader och mark 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 465 561 463 061 Förändringar av anskaffningsvärden Försäljningar/utrangeringar -1 048 0 Omklassificeringar 1 847 2 500 Utgående anskaffningsvärden 466 360 465 561 Ingående avskrivningar -161 958 -149 421 Förändringar av avskrivningar Försäljningar/utrangeringar 831 0 Arets avskrivningar -12 536 -12 537 Utgående avskrivningar -173 663 -161 958 Redovisat värde 292 697 303 603 Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 84 337 81 562 > Förändringar av anskaffningsvärden Omklassificeringar 0 2 775 > Utgående anskaffningsvärden 84 337 84 337 Ingående avskrivningar -48 450 -45 927 Förändringar av avskrivningar -! v Arets avskrivningar -2 397 -2 523 Utgående avskrivningar -50 847 -48 450 C: � Redovisat värde 33 490 35 887 Not 13 Inventarier, verktyg och installationer 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 29 151 29 151 Förändringar av anskaffningsvärden Inköp 949 0 't Q Utgående anskaffningsvärden 30 100 29 151 Q Ingående avskrivningar -26 121 -25 725 Förändringar av avskrivningar Arets avskrivningar -410 -396 Utgående avskrivningar -26 531 -26 121 Redovisat värde 3 569 3 030 Not 14 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 752 235 Förändringar av anskaffningsvärden Under året nedlagda utgifter 2 539 5 791 Omklassificeringar -2 796 -5 274 Utgående anskaffningsvärden 495 752 Redovisat värde 495 752 Hargs Hamn AB 15/18 556300-6625 Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Typ av interimspost 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetalda leasingavgifter 262 467 Övriga förutbetalda kostnader 105 148 Summa 367 615 Not 16 Resultatdisposition Belopp i kr Till årsstämmans förfogande står följande medel Fri överkursfond 50 255 423 Balanserat resultat 102 486 731 Arets resultat 8 575 025 Medel att disponera 161 3171 79 Styrelsen föreslår att medlen disponeras enligt följande Utdelning 1 088 248 Balanseras i ny räkning 160 228 931 Summa 161317179 Specifikation av förslag till utdelning per aktie Akties/ag Stamaktier 694 839 st x1 ,56619 kr Styrelsens yttrande om vinstutdelning Bolagets egna kapital har beräknats i enlighet med svensk lag och Bokföringsnämndens uttalande. Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen. Styrelsen finner även att den föreslagna utdelningen till aktieägarna är försvarbar med hänsyn till de parametrar (verksamhetens art, omfattning och risker samt konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt) som anges i 17 kap 3 §, andra och tredje stycket, i aktiebolagslagen. Not 17 Upplysningar om aktiekapital m.m. Specifikation av aktiekapital Kvotvärde per Akties/ag akties/ag Antal aktier Stamaktier 41,666667 694 839 Hargs Hamn AB 16/18 556300-6625 Not 18 Uppskjuten skatt Specifikation uppskjuten skatteskuld 2025-12-31 2024-12-31 Temporär Temporär Typ av skillnad/avdrag skillnad/avdrag Skatteskuld skillnad/avdrag Skatteskuld Byggnad 17 411 3 587 12 697 2 616 ----- Summa specifikation uppskjuten skatteskuld 3 587 2 616 Uppskjuten skatteskuld 3 587 2 616 Not 19 Långfristiga skulder Skulder som förfaller senare än 5 år från balansdagen 2025-12-31 2024-12-31 Kreditinstitut 21 816 31 300 Not 20 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter )."C 2025-12-31 2024-12-31 ).�" Upplupna personalrelaterade kostnader 2 399 2 792 ci Upplupna räntekostnader 337 315 t.i Övriga upplupna kostnader 653 639 Förutbetalda hyresintäkter 4 375 4 322 ..!u 'S f'; Summa 7 765 8 068 ,.; Not 21 Ställda säkerheter <i Ställda säkerheter för företagets egen räkning ( För egna skulder och avsättningar Q 1 Typ av skuld eller avsättning Typ av säkerhet 2025-12-31 2024-12-31 __., ( Ovriga skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar 28 000 28 000 ( Q i Q Not 22 Poster och delposter som slagits samman för balansräkning Aktuella lån redovisas på två poster i balansräkningen, dels som kortfristiga skulder som avser "Övriga skulder till kreditinstitut" och dels som långfristiga skulder som avser "Kortfristig del av långfristigt lån". Not 23 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Efterfrågan på hamnens tjänster på både kort och lång sikt bedöms generellt fortsatt god. En positiv utveckling förväntas i spannmålsaffären som förväntas växa med utökad lager-och hanteringskapacitet. Pellets och skrot är andra befintliga godssegment i vilka vi fortsatt ser en ökad basvolym kommande 2-3 år. Vi ser under kommande år etableringar av industrikaraktär med koppling till sjöfart i eller i anslutning till hamnen. Möjligheten att ta emot större fartyg förväntas öppna fler affärsmöjligheter i nya godssegment. Ny VD för hamnen tillträdde i mars 2026. Hargs Hamn AB 17/18 556300-6625 Not 24 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 15 560 15 456 Summa 15 560 15 456 Not 25 Upplysning om moderföretag Uppgift om moderföretag Typ av moderföre/ag Företagets namn Säte Moderföretag Osthammars kommun Osthammar Hargs Hamn AB 18/18 556300-6625 Underskrifter Årsredovisningens innehåll bestämdes 2026-03-24 Hargshamn Datum framgår av den elektroniska underskriften. Nicklas Ebersson Pär-Olof Olsson Verkställande direktör Styrelseordförande Göran Brocknäs Mikael Jeppsson Styrelseledamot Styrelseledamot Jan Holmberg Lars Holmgren Styrelseledamot Styrelseledamot Roger Lamell Thomas Andersson Styrelseledamot Styrelseledamot Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av vår elektroniska underskrift. Azets Revision & Rådgivning AB Cecilia Kvist Auktoriserad revisor Penn30 Signaturerna i detta dokument är Juridiskt bindande. Dokumentet ör signerat genom Penneo"' för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar Jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Claes Nicklas Ebersson Jan Peter Mikael Jeppsson Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: ed40547 3dba1 24[. ..] 307a07f5a9127 Serienummer: 7d88b1 54266b Jd[. .. ]3f62f5a31f a82 IP: 212.1 16.xxx.xxx /P: 155. 190.xxx.xxx 2026-03-24 06:51:15 UTC 2026-03-24 06:53:59 UTC PÄR-OLOF OLSSON JAN HOLMBERG Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: f4934803035d92[. ..J c6632996993c4 Serienummer: d227a804 76566c[. .. Je997af14eea1 3 /P: 2 7 2.116.xxx.xxx IP: 94.234.xxx.xxx 2026-03-24 07:42:1 1 UTC 2026-03-24 08:44:59 UTC ROGER LAMELL THOMAS ANDERSSON Undertecknare 1 Undertecknare 1 Serienummer: d479cbd9c2bb2d[. ..] 5ab3c04f737ec Serienummer: d 1 b8528e6cf6db[. ..] Bd 133e267e752 IP: 90.1 30.xxx.xxx /P: 90.130.xxx.xxx 2026-03-24 08:59:20 UTC 2026-03-2408:59:31 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat haslwärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings https://eutl.penneo.com. verktyg för digitala signaturer. Penn30 Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneon.• för söker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Mee/ min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LARS HOLMGREN GÖRAN BROCKNÄS Undertecknare 1 Undertecknare 1 ,, ,, Serienummer: 425b6625d7 9/cl {. ..J d3a9bb8e06190 Serienummer: Sb5c3651d6693f{. ..J a5467b2492003 /P: 212.116.xxx.xxx /P: 37.2.xxx.xxx 2026-03-24 09:00:45 UTC 2026-03-24 09:01: 19 UTC e-, e-, BanklD BanklD CECILIA KVIST Undertecknare 2 Serienummer: 06533c6dc3687a{. ..J ed3f4ba5762e7 /P: 31.208.xxx.xxx 2026-03-24 11 :43:02 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är· validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings https://eutl.penneo.com. verktyg för digitala signaturer. www.osthammar.se/slutforvar Aktuellt i slutförvarsfrågan 2026-09-29 Rapport från Slutförvarsorganisationen till Kommunfullmäktige Perioden 2026-06-16 – 2026-12-15 Status i slutförvarsprövningarna Kärnbränsleförvaret Den 15 januari 2025 togs det första spadtaget för slutförvaret för använt kärnbränsle och sedan dess har förberedande ovanjordsarbeten gjorts i området. SKB har bland annat avverkat träd och fyllt igen vattenområde samt påbörjat anläggande av bergupplag, vattenreningsanläggning och kapselbro över kylvattenkanalen. Ovanjordsarbetet kunde inledas i och med att Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt den 24 oktober 2024 gav SKB tillstånd enligt miljöbalken till kärnbränsleförvaret. Innan bergarbeten får påbörjas krävs även ett godkännande från Strålsäkerhets- myndigheten enligt kärntekniklagen och i januari 2025 lämnade SKB in ansökan till myndigheten. Den mest omfattande delen av ansökan utgörs av en preliminär säkerhetsredovisning (PSAR). SKB beräknar att det, efter myndighetens godkännande, kommer att ta ungefär tio år innan förvaret är klart för deponering av avfall. SFR – fortsatt drift och utbyggnad Den 23 januari 2025 var det sprängstart för utbyggnaden av SFR. I och med det påbörjade SKB vad som är en ungefär sex år lång byggperiod. Under den första delen av byggperioden kommer det att göras bergarbeten och under den senare delen främst bygg-, betong- och installationsarbeten. Under mars 2026 nådde bergarbetet ner till förvarsdjup, det vill säga arbetet med själva förvarsdelarna kunde då påbörjas. Bergarbetet kunde inledas i och med att Strålsäkerhetsmyndigheten i november 2024 beslutade att godkänna SKB:s säkerhetsredovisning (PSAR) för SFR. Myndighetens godkännande var dock villkorat. Innan den mest kvalificerade förvarsdelen (2BMA, bergssal för medelaktivt avfall) får uppföras behöver SKB skicka in en utvecklad och detaljerad redovisning av konstruktionen för godkännande av myndigheten. SKB ska även redovisa en plan över vilka åtgärder som kommer att vidtas under uppförandet. Godkännandet av PSAR är ett av flera steg i den så kallade stegvisa prövningen enligt kärntekniklagen. Innan anläggningen får tas i provdrift, vilket är nästa steg i den stegvisa prövningen, krävs en av Strålsäkerhetsmyndigheten godkänd förnyad säkerhets- redovisning (FSAR). Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt gav i december 2022 SKB tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt drift och utbyggnad av det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmark vilket möjliggjorde för SKB att påbörja ovanjords- arbeten under 2023. Frågan om villkor för utsläpp till vatten har dock skjutits upp under en prövotid. SKB ska senast två år efter att bergarbeten för SFR har påbörjats lämna in redovisning och förslag på åtgärder och villkor till domstolen som därefter har att fastställa slutliga villkor även för utsläpp till vatten. www.osthammar.se/slutforvar Övrig aktuell information Utbyggnad av piren vid SFR SKB lämnade i oktober 2025 in en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för utfyllnad av vattenområde m.m. för att, i direkt anslutning till nuvarande pir norr om SFR, skapa mer verksamhetsytor. På de nya ytorna planeras tillverkning av ventilationsrör, ballast- hantering (med krossning), gjutning av betongelement och upplagsytor. Mark- och miljödomstolen har sedan dess skickat ansökan samt kompletterande handlingar från SKB på remiss. Kommunen har lämnat yttranden, vilka finns att läsa i dokumentbanken på vår slutförvarswebb. Mer information samt ansökningshandlingarna är tillgängliga via SKB:s hemsida. Mark- och miljödomstolen håller den 24 september 2026 huvudförhandling i målet i Nacka tingsrätt. Ytterligare bergupplag i Forsmark SKB lämnade i december 2025 in en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till upplag av bergmassor m.m. Ansökan avser ytterligare bergupplag i Forsmark, det vill säga bergupplag utöver de som planeras i direkt anslutning till kärnbränsleförvaret och SFR, för hantering av massor från kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR. Mer information samt ansökningshandlingarna är tillgängliga via SKB:s hemsida. Mark- och miljödomstolen kungjorde i april 2026 ansökan och gav samtidigt bland annat Östhammars kommun möjlighet att lämna synpunkter. Kommunens yttrande finns att läsa i dokumentbanken på vår slutförvarswebb. SKB lämnade i juni 2026 in en begäran om anstånd med att bemöta synpunkter till i december 2026. Domstolen har beviljat anstånd och satt en preliminär tidsplan, med två remissrundor under våren 2027 och med huvudförhandling i september 2027. Dialogforum SKB ska, enligt villkoren för både kärnbränsleförvaret och SFR, årligen ha möten med Östhammars kommun för att avhandla lokala miljöfrågor, så kallade dialogmöten. Årets möte hålls den 30 september. Från Östhammars kommun deltar ledamöter från Slutförvarsgruppen, Kommunstyrelsens arbetsutskott samt tjänstepersoner från Slutförvarsorganisationen. Slutförvarsorganisationen 30 år Den 5 november bjuder Slutförvarsorganisationen in allmänheten till ett kvällsarrangemang på Storbrunn med föreläsningar på slutförvarstema, för att uppmärksamma att kommunens slutförvarsorganisation funnits i 30 år. Under kvällen kommer representanter från kommunen, SKB och Strålsäkerhetsmyndigheten hålla presentationer om slutförvarsfrågan. Utställning om slutförvar på Österbybruks bibliotek Slutförvarsorganisationen tog under 2024 fram en liten, enkelt flyttbar utställning om slutförvar som är tänkt att kunna användas fristående i offentlig miljö men även bemannad vid mässor och andra arrangemang. Utställningen har utformats för att väcka nyfikenhet om slutförvarsfrågan. Mer information om utställningen finns på vår slutförvarswebb. Utställningen kommer från den 12 oktober och cirka två veckor framåt vara utställd på Österbybruk bibliotek. Kvällen den 12 oktober kommer utställningen vara bemannad med tjänsteperson och ledamot från Slutförvarsgruppen. www.osthammar.se/slutforvar Information om slutförvar på Oland Visar Den 27-28 juni anordnade Föreningsalliansen Olandsbygden evenemanget Oland Visar på Lunda flygfält mellan Alunda och Gimo. Slutförvarsorganisationen deltog som utställare, med tipspromenad och utställningen som togs fram 2024. Riksgälden föreslår kärnavfallsavgifter och säkerheter för 2027-2029 Kärnkraftsindustrin är, enligt svensk lagstiftning, ansvarig för att ta hand om det radioaktiva avfall som uppkommer vid kärnkraftverken samt för att säkerställa finansieringen för detta. Industrin lämnar vart tredje år en kostnadsberäkning för återstående kostnader till Riksgälden som sedan tar fram ett förslag på avgifter. Riksgälden föreslår kärnavfallsavgifter i nivå med nuvarande, med undantag för Oskarshamn där de föreslår att avgiften höjs efter ett längre driftstopp 2025. De föreslagna säkerhetsbeloppen är högre än tidigare för samtliga reaktorinnehavare, vilket förklaras av den nya och högre kostnadsberäkningen. Förslaget finns att läsa på Riksgäldens hemsida. Ny generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten Johan Börjesson tillträder den 1 januari 2027 som ny generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten. Bakgrundsinformation om SKB:s slutförvarsansökningar Den 16 mars 2011 lämnade SKB in ansökan enligt miljöbalken och kärntekniklagen om att få bygga och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark till Mark- och miljödomstolen i Nacka respektive Strålsäkerhetsmyndigheten. Den 19 december 2014 lämnade SKB in ansökan enligt miljöbalken och kärntekniklagen om att bygga ut slutförvaret för låg- och medelaktivt driftavfall, SFR. Ansökningshandlingarna finns på SKB:s hemsida. Alla handlingar i ärendena, förutom de som är belagda med sekretess som till exempel det fysiska skyddet runt anläggningen, är offentliga. Östhammars kommuns slutförvarswebb och podcast På kommunens slutförvarswebb www.osthammar.se/slutforvar hittar du information om de slutförvar som är eller kan bli aktuella i Östhammars kommun. På hemsidan hittar du även webbsändningar av slutförvarsorganisationens möten och en dokumentbank med bland annat kommunens yttranden i prövningarna. I podcasten Bergrummet – en podd om slutförvarsfrågorna i Östhammars kommun kan du höra om vad som är aktuellt i slutförvarsfrågorna. Om du har önskemål på något ämne som du vill att vi tar upp finns det ett formulär för det längst ner på sidan där podden finns.

11§ Avslutning Ordförande förklarade stämman avslutad. Justerare Utdragsbestyrkande TeamEngine E-Signing Protokoll fört vid ordinarie årsstämma i Hargs Hamn AB den 2026-05-25 org.nr. 556300-6625 Närvarande aktieägare Antal aktier och röster Östhammars kommun 548 923 representerad av Fabian Sjöberg Hargs Bruk AB 76 432 representerad av Simone Tufvesson Lantmännen ek för 69 484 representerad av Mikael Jeppsson ________ Summa 694 839 Samtliga aktier var sålunda företrädda på stämman. Förutom ovanstående representanter för ägarna deltog Pär-Olof Olsson, Roger Lamell, Thomas Andersson, Göran Brocknäs, Jan Holmberg, Sabina Ståhl, Tommy Runarsson, Joachim Haas, Ulf Häggbom, Nicklas Ebersson och Viktoria Lundgren vid stämman.

§ 12 Tvister Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Kan enighet inte uppnås ska tvisten avgöras av allmän domstol.

§ 13 Stämman avslutades. Vid protokollet: Viktoria Lundgren Justeras: Fabian Sjöberg Simone Tufvesson Mikael Jeppsson TeamEngine Document E-Sign ID: E84C69CD-28E0-4714-B141-6717848921A6. Page 3 of 4. Signatures for document with ID: E84C69CD-28E0-4714-B141-6717848921A6. Viktoria Lundgren Mikael Jeppsson Date: 2026-05-27 14:01 CEST Date: 2026-05-28 00:58 CEST Role: Ekonomichef Role: Spannmålschef Signed via account: viktoria.lundgren@hargshamn.se Signed via account: mikael.jeppsson@lantmannen.com Fabian Sjöberg Simone Tufvesson Date: 2026-06-01 09:21 CEST Date: 2026-06-03 11:24 CEST Role: Stämmoordförande Signed via account: simone.tufvesson@hargsbruk.se Signed via account: fabian.sjoberg.politik@osthammar.se TeamEngine Document E-Sign ID: E84C69CD-28E0-4714-B141-6717848921A6. Page 4 of 4. Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-04-30 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Protokoll Årsstämma Östhammar Vatten AB 2026 Östhammar Vatten AB (org.nr 559099–4447) Mötesdatum: 2026-04-16 Typ av möte: Årsstämma, hybrid Plats: Lysgatan 2, Gävle Närvarande: Peter Nyberg, Ombud Östhammars kommun Lena Blad, Ombud Gästrike Vatten AB Pär-Olof Olsson, Ordförande Margareta Widén Berggren, Vice ordförande Måns Lorichs, Ledamot Peter Jansson, Lekmannarevisor Jonas Wärn, Ekonomichef Ingela Lindström, VD-assistent Gästrike Vatten koncernen består av moderbolaget Gästrike Vatten AB och dess dotterbolag Gävle Vatten AB, Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle Hofors Vatten AB, Ockelbo Vatten AB, Älvkarleby Vatten AB och Östhammar Vatten AB; ett för varje 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se ägarkommun. Vi ansvarar för kommunal VA-försörjning och att bidra till en hållbar samhällsutveckling i de fem www.gastrikevatten.se kommunerna. 8L8XF-VVGKY-78IGG-P3OE7-68GZW-CGP4K :yek tnemucod oenneP Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-04-30 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Dagordning

§ 14 Avveckling av den gemensamma nämnden Vid avveckling av den gemensamma nämnden ska överskott eller underskott fördelas på samma sätt som kostnaderna för den gemensamma nämnden verksamhet, enligt § 7. --- 4 Bilaga 2: Förslag till justeringar i Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Avtalet signeras elektroniskt av respektive kommun Enköpings kommun: [namn, titel] Heby kommun: [namn, titel] Håbo kommun: [namn, titel] Knivsta kommun: [namn, titel] Tierps kommun: [namn, titel] Uppsala kommun: [namn, titel] Älvkarleby kommun [namn, titel] Östhammars kommun: [namn, titel] 5 Datum: Diarienummer: 2026-06- KSN-2026-01509 Kommuner i Uppsala län Hemställan Handläggare: Hannes Vidmark, kommunledningskontoret Önskemål om justering av avtal för gemensam överförmyndarnämnd Uppsala kommun ber om samtliga kommuners godkännande av en förändring av den gemensamma överförmyndarnämndens förvaltning i Uppsala kommun. Förändringen förutsätter, förutom godkännande från alla kommuner, en mindre justering av nuvarande avtal och behöver därför hanteras av respektive kommunfullmäktige. Bakgrund Uppsala kommun har gjort en översyn av överförmyndarförvaltningens organisation. Bakgrunden är att förvaltningen i Uppsalas koncern är liten och med, ett viktigt, men avgränsat och specifikt uppdrag. Uppsala kommun önskar med anledning av översynen omvandla den nuvarande överförmyndarförvaltningen till en avdelning med placering på kommunledningskontoret. Skäl till förändringen är att verksamhetens chef ska få mer utrymme för frågor som rör överförmyndarens verksamhet och i mindre grad behöva ägna sig åt Uppsala kommuns övergripande frågor. Som en avdelning på en större förvaltning med brett uppdrag ges också ett nytt sammanhang med möjligheter till utbyte som gynnar både verksamhet och medarbetare. Några andra förändringar är inte aktuella utan verksamheten ska fortsätta arbeta för den gemensamma överförmyndarnämnden på samma sätt som idag. Det nuvarande avtalet om gemensam överförmyndarnämnd reglerar specifikt att det ska finnas en överförmyndarförvaltning knuten till den gemensamma överförmyndarnämnden. Uppsala kommun ber därför om samtliga kommuners godkännande av förändringen. Om ett godkännande från alla kommuner ges kan en enkel justering av det befintliga avtalet ske. Bifogat finns förslag på nytt avtal för godkännande. Som bilagor finns också ett dokument som beskriver ändringarna i nuvarande avtal samt protokoll från Uppsalas kommunfullmäktige i frågan. Erik Pelling Birgitta Pettersson Kommunstyrelsens ordförande Stadsdirektör Postadress: Uppsala kommun, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 www.uppsala.se REVIS I O NS B E RIiTTE I-.S E Sverigedemokraterna östha mma r Vi har granskat ekonomiska rapporter och protokollför kalenderåret 2025för SD östhammar. Vi tillstyrker att balansräkning och resultaträkning fastställs samt att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för perioden. Joakim Larsson Mattias Wid6n 4 fu'u^lua^' örbyhus 22januari2026 Heby [datum] "*11-LoZu Av årsmötet valda revsiorer Missiv Änr 302583 Datum 2026-08-26 28000-71215202 DI tnemukoD Styrelsen Östhammar Vatten AB VA-utveckling östra Östhammar - status per 30 april 2026 Under det första tertialet 2026 har arbetet inom program VA-utveckling östra Östhammar tagit flera viktiga steg framåt. Östhammar Vatten AB:s styrelse har fattat beslut om att lokalisering av ett avsaltningsverk bör vara i anslutning till Öregrunds avloppsreningsverk för att nyttja synergieffekterna. Kommunfullmäktige i Östhammar har beslutat om en Vattentjänstplan för Östhammars kommun, denna lägger grunden för den fortsatta VA-utvecklingen i kommunen och därmed också för programmet. Arbetet utgår från den inriktning som beskrivs i underlagen till kommunfullmäktige i Östhammars beslut, främst ”Utvecklingsplan för VA-försörjningen i de östra delarna av Östhammars kommun” samt strategin för realisering där arbete sker utifrån ekonomi, samverkan och stegvis utförande. Det handlar inte bara om att hitta kostnadseffektiva lösningar utan även att identifiera mindre åtgärder för att möjliggöra anslutningar och därmed intäkter så snart som möjligt. Ekonomi Utfall för första tertialet 2026 blev 9,8 mnkr. Enligt plan kommer en större del av årsbudgeten behövas under hösten för uppstart av projektering av överföringssystemet samt för planerad uppstart av totalentreprenad i samverkan för avloppsreningsverket och avsaltningsverket. Kostnader för resurser och aktiviteter som inte kan redovisas som investering, redovisas under posten rörelsekostnader i tabell 1 nedan. Främst är det kommunikation (både tid och kostnader) som innefattas, men även viss kostnad för övriga resurser samt hyra av lokal ingår. Kapitalkostnaderna avser räntekostnader för lånade investeringsmedel, avskrivningskostnader samt tillkommande skattekostnad till följd av att Östhammar Vatten genom ökade räntekostnader träffas av regelverket om ränteavdragsbegränsningar. Prognosen för 2026 för dessa poster är något högre än budget kopplat till ökat behov av kommunikation samt beräknad tillkommande skattekostnad. Ett årligt driftbidrag ges från Östhammars kommun till Östhammar Vatten då utvecklingskostnader för tillväxt inte får belasta VA-kollektivet. Tabell 1 Utfall och prognos för VA-utveckling östra Östhammar tom 30 april 2026 Utfall 2023–2025 Budget 2026 Utfall T1 2026 Prognos 2026 Investering 49,5 mnkr 36,9 mnkr 9,8 mnkr 38,4 mnkr Rörelsekostnader 5,0 mnkr 2,3 mnkr 0,5 mnkr 2,8 mnkr Kapitalkostnader 2,0 mnkr 2,6 mnkr 0,5 mnkr 3,1 mnkr Driftsbidrag 6,0 mnkr 5,0 mnkr 1,7 mnkr 5,0 mnkr Gästrike Vatten koncernen består av moderbolaget Gästrike Vatten AB och dess dotterbolag Gävle Vatten AB, Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle Hofors Vatten AB, Ockelbo Vatten AB, Älvkarleby Vatten AB och Östhammar Vatten AB; ett för varje 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se ägarkommun. Vi ansvarar för kommunal VA-försörjning och att bidra till en hållbar samhällsutveckling i de fem www.gastrikevatten.se kommunerna. Änr 302583 Datum 2026-08-26 28000-71215202 DI tnemukoD Kommunikation Under det första tertialet 2026 har kommunikationsarbetet intensifierats väsentligt. Intresset för programmet från invånare och media har ökat markant, drivet av bland annat samrådsprocesser för både miljötillstånd och detaljplan samt fastställande av Östhammar kommuns Vattentjänstplan. • Media: Artiklar i lokaltidningar och branschtidningar under perioden, bland annat i Cirkulation. • Webb: Uppdatering av struktur och innehåll på Gästrike Vattens och Östhammars kommuns hemsida. • Kundtjänst: Information och utbildning för Gästrike Vattens och kommunens kundtjänst (Östhammar Direkt) för att stärka förmågan att besvara frågor. • Studiebesök: Medarbetare från Miljö- och hälsa, Östhammars kommun har besökt avsaltningspiloten. • Politisk dialog: Samtliga partier representerade i Östhammars kommunfullmäktige har erbjudits besök för information och dialog om aktuella VA-frågor. Fram till och med april har två möten genomförts. Projekt Överföringssystem Östhammar - Öregrund Under första tertialet 2026 har arbetet i projektet fortskridit inom flera viktiga områden: • Markförhandling: Dialogen med berörda fastighetsägare har fortsatt. Såväl gemensamma möten som enskilda möten med fastighetsägare i fält har genomförts. Flera avtal har tecknats. Ansökan om ledningsrättsförrättning har lämnats in till Lantmäteriet. • Tillstånd: Länsstyrelsen har fattat beslut om förläggning enligt anmälan med föreslagna försiktighetsmått till skydd för miljön, så kallat 12:6 samråd enligt Miljöbalken. Det innebär att de godkänner den planerade sträckningen och ledningarnas utformning med grunda schakt och uppbyggnadsvall. • Dimensionering: Arbete har skett med dimensionering av ledningarna med hänsyn till både dricksvatten och spillvatten för att säkerställa att dimensioneringen av hela systemlösningen. Projekt Utbyggnation Öregrunds avloppsreningsverk Under första tertialet 2026 har fokus legat på följande områden: • Systemhandling: Arbete med systemhandling har fortsatt med fokus på att färdigställa processlösningen för det utbyggda avloppsreningsverket. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Änr 302583 Datum 2026-08-26 28000-71215202 DI tnemukoD • Miljötillstånd: Arbetet med att ta fram en sammanhållen tillståndsansökan för både avloppsreningsverket och avsaltningsverket har fortskridit. Teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning är under framtagande. • Detaljplan: Samråd av detaljplanen för Öregrund 5:38 och del av Öregrund 5:7 sker under perioden april/maj. Då flera av samrådshandlingarna sammanfaller med underutredningar inom miljötillståndet har dessa tagits fram gemensamt för att spara både tid och kostnad samt för att säkra ett enhetligt underlag. Detaljplanen möjliggör utbyggnad av avloppsreningsverket och uppförandet av det nya avsaltningsverket på fastigheten. Projekt Mer vatten inklusive avsaltningsverk Under första tertialet 2026 har fokus legat på följande områden: • Lokalisering avsaltningsverk: Baserat på utförda utredningar av lokaliseringen av avsaltningsverket har Östhammar Vatten AB:s styrelse fattat beslut om att gå vidare med projektering av avsaltningsverket på samma fastighet som avloppsreningsverket. • Avsaltningspilot: Syftet med piloten är att identifiera vilken process – förbehandling, avsaltning och återmineralisering – som krävs för att skapa ett dricksvatten av det bräckta vattnet i Öregrundsgrepen. Redan nu har viktiga slutsatser dragits för flera av stegen i processen. En nära dialog pågår med VA-organisationerna på Öland och Gotland för att ta tillvara deras erfarenheter. • Systemhandling och dimensionering: Arbete pågår med att ta fram en systemhandling för process och maskin. Parallellt med detta har stort fokus legat på dimensionering av hela dricksvattensystemet – allt ifrån intagsledningar och avsaltningsverk till hållbara uttag i grundvattentäkter och distributionssystem. Bakgrund Kommunfullmäktige i Östhammar har 2022 fattat beslut om en särskild satsning på VA-utveckling i östra delen av Östhammars kommun. Ett VA-utvecklingsprogram är därför startat med uppgiften att: • säkra produktionen av mer dricksvatten • öka kapaciteten att rena en större mängd avloppsvatten samtidigt som vi bidrar till renare fjärdar • ge fler tillgång till kommunalt VA vilket är positivt ur miljö- och hälsosynpunkt • möjliggöra en önskad tillväxt och expansion i området Genom investeringar i överföringssystem som förbinder Östhammar och Öregrund, utbyggnation av Öregrunds reningsverk samt mer vatten möjliggörs tillväxt och samhällsutveckling genom att fler får tillgång till kommunalt VA och att nuvarande kunder får bättre kvalitet. Planen för utbyggnad till och anslutning av befintliga fastigheter, så kallade omvandlingsområden, fastställs i vattentjänstplanen för Östhammars kommun. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Änr 302583 Datum 2026-08-26 28000-71215202 DI tnemukoD Kommunfullmäktige i Östhammar har beslutat att de ökade rörelse- och finansiella kostnader som är hänförbara till VA-utvecklingen i de östra delarna ska finansieras genom ett årligt driftbidrag. Övergripande tidplan Utredning och förberedande arbeten för de grundläggande investeringarna planeras 2025–2026. Utförande planeras starta under 2027–2028, för att år 2031 ha ett sammanknutet system med god VA-kapacitet i drift. Parallellt kan utbyggnad till nya och befintliga områden ske med fokus på Östhammars tätort. Beslutad budget Den VA-utveckling som behövs i östra Östhammar innebär att stora investeringar kommer att behöva genomföras inledningsvis. Investeringarna är en förutsättning för att möjliggöra de intäkter som väntas under kommande år, både via anslutning och VA-taxa till VA-kollektivet samt genom skatteintäkter till kommunen vid inflyttning. Den totala investeringen för VA-utveckling i östra Östhammar beräknas till drygt 1 mdkr, åren 2023 - 2040. Ingen hänsyn har tagits till indexuppräkningar, omvärldsfaktorer med mera. Tabell 2 Investering för VA-utveckling östra Östhammar i budgetram (mnkr) Utfall 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2023– 2025 Budget 49,5 36,9 64,0 229,0 219,0 85,0 69,0 60,5 27,5 De investeringar som planeras innebär, utöver investeringsutgifter, även ökade rörelse- och finansiella kostnader. Det innebär att ett årligt driftbidrag behövs för att balansera Östhammar Vattens intäkter och täcka upp för det underskott som annars skulle uppstå, och därigenom undvika att utvecklingskostnaderna för tillväxt belastar VA-kollektivet. Detta i enlighet med beslut

§15 Uteslutning Medlem som inte fullgör sina förpliktelser mot föreningen eller genom sitt handlingssätt skadar eller motverkar föreningens ändamål kan av styrelsen uteslutas. Beslut om uteslutning fattas av styrelsen. En utesluten medlem kan hänskjuta frågan om uteslutning till föreningsstämman genom att anmäla detta till styrelsen inom en månad från det att meddelandet om uteslutning skickades till medlemmen.

§16 Stadgeändring Beslut kräver: Föreningsstämman fattar beslut om ändring av föreningens stadgar. Beslutet är giltigt om 2/3 del av röstberättigade medlemmar godkänner förslaget. Beslutet är även giltigt om det har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senaste stämman biträtts av flertal av de röstande eller den majoritet som krävs enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Medlem som önskar att föreningsstämma skall besluta om viss ändring av stadgarna skall till styrelsen senast 2 månader före föreningsstämman inge skriftligt förslag till stadgeändringen. Styrelsen skall senast två veckor före stämman utsända sådant förslag till föreningens medlemmar samt förelägga förslaget föreningsstämman.

§17 Upplösning Beslut om upplösning av föreningen kan endast fattas av ordinarie föreningsstämma. Därvid krävs att beslutet biträds av två tredjedelar av de röstande. För att vinna laga kraft skall beslutet bekräftas på följande ordinarie föreningsstämma. Även då krävs att beslutet biträds av fyra femtedelar av de röstande. Vid upplösning av föreningen skall insatskapitalet fördelas enligt stämmans beslut. Stadgar antagna xxxxxx Roslagssamarbetet Ekonomisk Förening Stadgar antagna xxxxxx Roslagssamarbetet Ekonomisk Förening 904 1 (6) 851 81 Sundsvall Ekonomisk förening, bostadsrättsförening, 0771-670 670 sambruksförening och kooperativ bolagsverket.se hyresrättsförening Nyregistrering Fyll i blanketten på din dator eller texta tydligt. Skicka till: Skriv under och skicka in den i original. Läs mer på Bolagsverket sidan 5. 851 81 Sundsvall 1. Kontaktuppgifter i ärendet Kom ihåg att fylla i e-postadress och telefonnummer så att vi enkelt kan kontakta dig. Kontaktpersonens förnamn och efternamn Företagsnamn Anna Lakmaker Norrtälje kommun Postadress Postnummer Postort Box 800 761 28 Norrtälje E-postadress Telefonnummer dagtid Ev. depositionskontonr (tre siffror) anna.lakmaker@norrtalje.se 0739443421 2. Föreningens adress C/o Postadress Norrtälje kommun Box 800 Postnummer Postort E-postadress 761 28 Norrtälje anna.lakmaker@norrtalje.se 3. Föreningens namn Lämna gärna flera namnförslag. Förslag nr 1 Roslagssamarbetet ekonomisk förening Förslag nr 2 Ekonomisk förening Roslagssamarbetet Förslag nr 3 4. Styrelseledamöter Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Sjöberg Fabian Postadress Postnummer Postort Östhammar Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Orgård Richard Postadress Postnummer Postort Österåker Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Lodenius Per Postadress Postnummer Postort Norrtälje Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 4. Styrelseledamöter (fortsättning) Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 5. Styrelsesuppleanter Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 5. Styrelsesuppleanter (fortsättning) Personnummer Land (om bosatt utomlands) Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 6. Styrelseordförande Personnummer Efternamn Förnamn TBD 7. Verkställande direktör – om sådan utsetts Personnummer Land (om bosatt utomlands) x Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 8. Vice verkställande direktör – om sådan utsetts Personnummer Land (om bosatt utomlands) x Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 9. Särskild firmatecknare – om sådan utsetts Personnummer Land (om bosatt utomlands) x Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 10. Delgivningsmottagare – om sådan utsetts Personnummer x Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 11. Revisor – behöver inte alltid anmälas Personnummer Land (om bosatt utomlands) x Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 12. Revisorssuppleant – om sådan utsetts Personnummer Land (om bosatt utomlands) x Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 13. Revisionsbolag – om sådant utsetts till revisor Namn, revisionsbolaget Organisationsnummer x Postadress Postnummer Postort Huvudansvarig revisor Personnummer Land (om bosatt utomlands) DBD Efternamn Samtliga förnamn Postadress Postnummer Postort 14. Firmateckning ☐ 1. Firman tecknas av styrelsen (ordinarie styrelseledamöter) ☐ 2. Firman tecknas av styrelseledamöterna två i förening ☐ 3. Firman tecknas av styrelseledamöterna var för sig ☐ 4. Firman tecknas enligt nedan Fyll i eventuell annan firmateckning här Föreningen tecknas av två av styrelseledarmöter i föreningen , eller av föreningsstämman utsedd person. 15. Övrigt Registreringsavgift Kontaktpersonen i ärendet får ett meddelande med information om registreringsavgiften och hur den ska betalas. När betalningen har kommit in till oss kan vi börja arbeta med ditt ärende. Information Använd den här blanketten när du vill registrera en ny förening. Du som ska starta en ekonomisk förening eller bostadsrättsförening kan anmäla direkt i e-tjänsten på verksamt.se. Vi skickar ett registreringsbevis när vi har registrerat ärendet. Anmäl verklig huvudman inom 4 veckor! Alla nyregistrerade föreningar måste anmäla verklig huvudman till Bolagsverket inom fyra veckor från registreringen. Läs mer på bolagsverket.se. I e-tjänsten Sök företagsinformation kan du kontrollera vad som händer med ditt ärende och även betala registreringsavgiften. E-tjänster och mer information hittar du på bolagsverket.se. Bilagor ● Föreningens stadgar. ● Protokoll som visar att föreningens medlemmar har antagit stadgarna samt valt styrelse och revisor (bestyrkt kopia). 1. Kontaktuppgifter i ärendet Fyll i kontaktuppgifterna i ärendet. Vi skickar i första hand meddelanden till kontaktpersonens e-postadress. Om du är ett ombud som har ett depositionskonto hos Bolagsverket och depositionskontot ska användas för betalning av registreringsavgiften, ska du också fylla i det tresiffriga kontonumret. 2. Föreningens namn Lämna gärna flera namnförslag. Vi granskar förslagen i tur och ordning och registrerar det första förslag vi kan godkänna. Vi kontaktar inte dig innan vi godkänner ett förslag. Läs mer om att välja företagsnamn på bolagsverket.se. 3. Föreningens adress Fyll i adressen samt eventuell e-postadress. 4. Styrelseledamöter Fyll i person- och adressuppgifter för styrelseledamöterna. För personer som inte har ett svenskt personnummer ska du fylla i födelsedatum (åååå-mm-dd). Är personen inte folkbokförd i Sverige ska du fylla i det land som personen bor i. Styrelsen ska bestå av minst tre styrelseledamöter. Följande personer måste bo inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES): ● minst hälften av styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna (räknade var för sig) ● verkställande direktören ● vice verkställande direktörerna ● minst en av de särskilda firmatecknarna. Om föreningen inte uppfyller dessa krav kan du ansöka om dispens hos Bolagsverket. Bilagor i vissa fall ● Pass (bestyrkt kopia) för varje person som inte är folkbokförd i Sverige.* ● Ansökan om dispens om kraven på bosättning inte uppfylls. 5. Styrelsesuppleanter Fyll i person- och adressuppgifter för styrelsesuppleanterna. Läs mer under 4. Styrelseledamöter. 6. Styrelseordförande Fyll i personuppgifter för styrelseordföranden här. 7. Verkställande direktör Om föreningen har en verkställande direktör ska du fylla i person- och adressuppgifter här. För personer som inte har ett svenskt personnummer ska du fylla i födelsedatum (åååå-mm-dd). Är personen inte folkbokförd i Sverige ska du fylla i det land som personen bor i. Verkställande direktör kan inte utses i en bostadsrättsförening eller sambruksförening. Bilaga i vissa fall ● Pass (bestyrkt kopia) för varje person som inte är folkbokförd i Sverige.* 8. Vice verkställande direktör Om föreningen har en vice verkställande direktör ska du fylla i person- och adressuppgifter här. Vice verkställande direktör kan inte utses i en bostadsrättsförening eller sambruksförening. Läs mer under 7. Verkställande direktör. 9. Särskild firmatecknare Om föreningen har en särskild firmatecknare ska du fylla i person- och adressuppgifter här. Du ska även fylla i hur firmateckningen ska vara för föreningen i rutan 14. Firmateckning. Bilaga i vissa fall ● Pass (bestyrkt kopia) för varje person som inte är folkbokförd i Sverige.* 10. Delgivningsmottagare Om föreningen inte har någon behörig ställföreträdare som bor (är folkbokförd) i Sverige ska styrelsen utse en delgivningsmottagare. Fyll i person- och adressuppgifter för delgivningsmottagaren här. Som behörig ställföreträdare räknas styrelseledamöter och särskilda firmatecknare, men inte till exempel en verkställande direktör som bara har behörighet att teckna firman för löpande förvaltningsåtgärder. Delgivningsmottagaren måste vara folkbokförd i Sverige. Observera att föreningen bara ska registrera delgvningsmottagare när en sådan behövs enligt lag. 11. Revisor Du ska anmäla en auktoriserad revisor till Bolagsverket om föreningen uppfyller villkoren för att vara en större förening eller är en kreditmarknadsförening. Fyll i person- och adressuppgifter för revisorn här. Läs mer i 8 kap. 5 § lagen om ekonomiska föreningar. 12. Revisorssuppleant När lagen kräver en auktoriserad revisor måste även minst en av revisorssuppleanterna vara auktoriserad. Fyll i person- och adressuppgifter för revisorssuppleanten här. Läs mer i 8 kap. 5 § lagen om ekonomiska föreningar. 13. Revisionsbolag Om föreningen har ett registrerat revisionsbolag som du vill anmäla till Bolagsverket, ska du fylla i uppgifterna här. Fyll även i person- och adressuppgifter för den huvudansvariga revisorn. 14. Firmateckning Markera firmateckningen som gäller för föreningen. Föreningens firma kan alltid tecknas av styrelsen i sin helhet. Skriv hur firman tecknas om det kan ske på annat sätt. 15. Övrigt Här kan du fylla i övriga uppgifter. 16. Försäkran och underskrift En styrelseledamot eller den verkställande direktören ska skriva under anmälan. * Kopian ska innehålla namn, födelsedata, giltighetstid, namnteckning och foto. Kopiera hela uppslaget i passet som visar uppgifterna. Om namnteckningen finns på en separat sida måste du även skicka in en kopia av det uppslaget. Minst en annan person ska bestyrka att kopian stämmer överens med originalet. Namnteckning, namnförtydligande och telefonnummer till den som bestyrkt ska finnas på kopian. Bilaga 5 : Ekonomisk modell för Roslagssamarbetet 1. Årsavgiften är enhetlig för samtliga tre kommuner och fastställs årligen av styrelsen senast den 30 november. Styrelsen ansvarar för att besluta om avgiftens storlek utifrån kommande års budgetbehov. 2. Det finns ingen fördelningsnyckel baserad på invånarantal; alla kommuner betalar samma belopp. 3. Styrelsen kan, med samtliga kommunrepresentanters konsensus, besluta om extra projektavgifter. 4. Finansiella rapporter över intäkter och kostnader lämnas kvartalsvis till styrelsen. I styrelsen sitter kommunstyrelseordförande (eller motsvarande politisk position) från samtliga tre kommuner, vilket säkerställer representativ insyn. Destinationsstrategi Roslagen 2030 Ett styrmedel för hållbar destinationsutveckling Norrtälje kommun | Östhammars kommun | Österåkers kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Arbetet bakom strategin 4 Omvärldsanalys 6 Roslagens målgrupper 8 Vision Roslagen 2030 11 Målområde 1 14 Målområde 2 18 Målområde 3 22 Målområde 4 25 Roslagens ledmotiv 28 A. Levande landsbygd 29 B. Berikande bruk 32 C. Spännande småstäder 36 D. Skiftande skärgård 39 Samarbete & rollfördelning 43 Vägen mot Vision Roslagen 2030 46 Version 1.0 Dokumentet kommer att uppdateras över tiden. En aktuell version av Destinationsstrategi Roslagen 2030 finns att hämta här. Kontaktuppgifter Norrtälje kommun Östhammars kommun Österåkers kommun Torkel Andersson Lisa Karm-Togo Kristina Eineborg Utvecklingsstrateg Destinationsutvecklare Näringslivs- och utvecklingsdirektör 0176-71168 0173–86278 0736-252153 E-post E-post E-post Externa processledare Per Ekman, Tendensor | 0707–449980 | E-post Laila Gibson, Gibson Consulting | 0767–872798 | E-post 2 Inledning Välkommen att ta del av Destinationsstrategi Roslagen 2030. Strategin spelar en viktig roll för att besöksnäring, kommuner, civilsamhälle och destinationsbolag ska kunna samarbeta för en hållbar utveckling av Roslagen som attraktiv och konkurrenskraftig besöksdestination. Det här dokumentet innehåller en framtidsvision för Roslagen som visar ett önskvärt tillstånd år 2030. Vägen dit presenteras genom fyra målområden och fyra ledmotiv. Av strategin framgår också önskvärda samarbetsformer och en tydlig rollfördelning mellan aktörerna. Roslagen har ett bra utgångsläge! Här finns en kreativ besöksnäring och ett pärlband av genuina natur- och kulturupplevelser i både inland och skärgård. Närheten till Sveriges mest befolkningstäta regioner och Sveriges största flygplats är en styrka för Roslagens företag och föreningar. Mycket är ännu outvecklat och därför pekar strategin på en rad utvecklingsmöjligheter att ta tillvara - med varsam hand. En viktig uppgift för Destinationsstrategi Roslagen 2030 är att beskriva hur framtidens besökare kan tas om hand och hur aktörerna i Roslagen kan möta de förändringar som sker i samhället. Genuina natur- och kulturupplevelser efterfrågas i allt högre utsträckning och allt fler vill vara fysiskt aktiva på fritiden. Dessutom blir fler nyfikna på att hitta spännande och hållbara upplevelser i närheten av där man bor. Sammantaget är Roslagen väl rustat för att möta en sådan framtid. Pandemin har i skrivande stund haft en stor inverkan på stora delar av besöksnäringen. Även om många aktörer i Roslagen har klarat utmaningen väl så återstår ett hårt arbete för många företag att komma åter på fötter. Tidshorisonten i Destinationsstrategi Roslagen 2030 överbryggar pandemin med god marginal. Därför är det naturligt att fokus läggs på långsiktiga möjligheter för Roslagen som besöksdestination. Tack alla ni som bidragit till Destinationsstrategi Roslagen 2030! Utan era idéer och kunskap hade strategin inte kunnat tas fram. Nu väntar ett gemensamt arbete där alla kan hitta sin roll för ett starkare och än mer upplevelserikt Roslagen till gagn för såväl besöksnäring, våra besökare och för alla som bor och verkar i Roslagen. 3 Arbetet bakom strategin En bred analys och dialogprocess ligger till grund för framtagandet av Destinationsstrategi Roslagen 2030. Det gör den starkt förankrad hos destinationens intressenter som besöksnäringen, destinationsbolaget och kommunernas politiker och tjänstepersoner. Processen har letts av en arbetsgrupp med tjänstepersoner från de tre kommunerna i Roslagen med stöd av processledarna Laila Gibson och Per Ekman på Tendensor. Följsamhet med övrig samhällsutveckling Ett avstamp har gjorts i existerande styrdokument och strategier. Allt för att Roslagen som besöksdestination ska hänga väl ihop med samhällsutvecklingen i sin helhet. Hit räknas kommunala styrdokument som översiktsplaner, kommunstrategier, tillväxt- och näringslivsstrategier. En hållbar destinationsutveckling innebär att såväl invånares som besökares behov och önskemål kan tillgodoses. En involverande idéprocess Under våren 2021 har en lång rad dialogmöten arrangerats för att klargöra viljeinriktning och lyssna på den kunskap de inblandade aktörerna besitter. Entreprenörer i besöksnäringen och föreningsrepresentanter har deltagit liksom politiker och tjänstepersoner från de tre kommunerna Östhammar, Norrtälje och Österåker. En serie öppna frågor har tjänat som en röd tråd genom processen. Omvärld och trender Människors värderingar och efterfrågan på besöksupplevelser förändras över tiden. Framtiden tillhör de besöksdestinationer som kan förstå och ta tillvara på förändringar som sker och utveckla en hållbar besöksupplevelse. Trenderna som observerats återges i strategin och de har spelat en stor roll för inriktningen i Destinationsstrategi Roslagen 2030. Analys av Roslagens förutsättningar Den kunskap som finns om dagens besökare till Roslagen har tagits tillvara. Det handlar om tillgänglig statistik om dagens besökare till Roslagen och om de insikter om besökarnas behov och beteende som finns hos destinationens aktörer. Under den dialogprocess som drivits har Roslagens förutsättningar stått i fokus. Dialog med den omgivande regionen Besökaren bryr sig sällan om gränser och därför har Roslagen allt att vinna på samarbete med den omgivande regionen. Kontakter har tagits med Region Uppsala, Region Stockholm och med Stockholm Archipelago. Det är tydligt att Roslagen ingår i en stark regional satsning på besöksnäringen inför framtiden. Viktiga synergier finns att utforska med Stockholm Archipelago, till exempel i form av en gemensam målmarknad. 4 Destinationsrådet och destinationsbolaget Ledning och personal i destinationsbolaget Visit Roslagen har givit tydliga inspel till destinationsstrategin. På samma sätt har det nybildade Destinationsrådet kunnat bidra med viktiga medskick och de har precis som destinationsbolaget och kommunerna tjänat som remissinstans för Destinationsstrategi Roslagen 2030. Digitala enkäter och diskussionsforum Allmänheten har kunnat ge sin syn på Roslagen med dess unika kvaliteter och möjligheter genom en öppen enkät på kommunernas sidor. En riktad enkät skickades också ut till ungdomar för att deras perspektiv ska tas med i strategin. Tre kommunala handlingsplaner Destinationsstrategi Roslagen 2030 innebär en gemensam resa för kommunerna i Roslagen och för den samlade besöksnäringen. För att respektive kommun lättare ska hitta sin roll och för att kunna prioritera utvecklas särskilda handlingsplaner för respektive kommun. 5 Omvärldsanalys En kraftsamling för att utveckla Roslagen som besöksdestination ligger helt rätt i tiden! Roslagen har många värden som allt oftare efterfrågas i dagens samhälle: närheten till storstäder i kombination med natur, spännande kultur och engagerade lokala krafter. Destinationsstrategi Roslagen 2030 bör bygga på kunskap om Roslagens utgångsläge och omvärld för att kunna staka ut vägen framåt. Var står Roslagen idag och vilka olika faktorer påverkar färdplanen? En analys har därför gjorts av rapporter och forskning om turism och samhällsutveckling. Aktörerna i Roslagen har involverats i tolkning av slutsaterna. Analysen har omfattat tre delar: samhällsförändringar både internationellt och nationellt som på olika sätt påverkar besöksnäringen och destinationer, förändring som pågår i den omgivande regionen samt planer för Roslagen och de tre kommunerna Norrtälje, Östhammar och Österåker. Utifrån resultatet har en rad skeenden pekats ut som är särskilt viktiga för Roslagen. Trender som påverkar Roslagen • Sökandet efter genuina upplevelser. Besökarens strävan efter autentiska, genuina och individuella upplevelser ökar. Det äkta och personliga slår kopierat och massproducerat. Det ställer större krav på Roslagen att ta tillvara sin historia och kultur för att särskilja destinationen från övriga. Det kan göras genom att utveckla utbudet av närproducerad mat och matupplevelser, gårdsbutiker, kulturutbud, evenemang och unika boenden. • Intresset för natur- och kulturturism ökar. Naturen blir en allt viktigare reseanledning för miljontals svenskar och utländska besökare till Sverige. Människors motiv för att söka sig till naturen är ofta avkoppling, socialt umgänge och att utöva olika aktiviteter som vandring, cykling eller paddling. Intresset för naturupplevelser väntas öka ytterligare. En röd tråd är det växande intresset att ta del av lokal kultur och historia, en utveckling som gynnar Roslagen i allra högsta grad. • Förändrade besöksmönster. Människor åker på fler och kortare vistelser över året och en tydligt ökande efterfrågan på "hemester” kan ses. Det gäller att skapa möjligheter för fler att ta del av naturen, såväl i skärgården som på fastlandet och då utgå från efterfrågan på komfort och tillrättalagda upplevelser och tillgänglighet. När det gäller möten så kan Roslagen erbjuda kvalitativa och naturnära alternativ till konferenser i storstäderna. • Platser spelar en viktig roll. Regioner, städer och besöksdestinationer lägger allt större vikt vid att utveckla sin attraktivitet och sin särart. Platser blir också viktiga arenor för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Ur människors perspektiv spelar den egna platsen en fortsatt viktig roll för identitet och livskvalitet. Roslagen bör 6 identifiera sig som en livsmiljö snarare än en besöksdestination. • Besökardialog i förändring. Det digitala landskapet har drastiskt förändrat spelreglerna för hur besöksdestinationer kan marknadsföras och säljas. Besökarnas egna rekommendationer och berättelser hamnar i fokus. Destinationens aktörer bör vara närvarande i de kanaler och de forum som besökarna väljer. Besökarnas önskemål om dialog och delaktighet går att möta med digitalisering före, under och efter vistelsen. Insatser för att möta förändringarna För att möta förändringarna i omvärlden introduceras här en rad insatser som tillsammans bidrar en förmåga att förändras över tiden. • Digitalisera mera – se digitaliseringen som en möjlighet att bygga relationer med besökare och för att forma en god besöksupplevelse i Roslagen. Digital teknik kan koppla samman traditioner och storytelling med nutiden och den kan göra Roslagen mer tillgängligt för både boende och besökare. • Verka tillsammans – samverkan och delaktighet blir än viktigare när omvärlden blir mer föränderlig och svårförutsägbar. Ett medvetet gränsöverskridande samarbete krävs i Roslagen som sträcker sig över två län, tre kommuner och som har en mångfald av företag och föreningar i ett väldigt varierande landskap. • Dialog med besökaren – i arbetet med att utveckla Roslagens utbud och tillgänglighet är det också viktigt ständigt lära om besökarna och involvera dem i destinationens utveckling. De insikter som växer fram måste snabbt omsättas till praktisk handling. I allt högre utsträckning behöver fokus riktas mot särskilda grupper, som till exempel ungdomar eller besökare med särskilda intressen. • Skapa resiliens – Roslagen måste rusta för framtiden och klara möta en värld med snabba förändringar. Det kan göras genom en medveten satsning på hållbarhet och genom att klara balansen mellan att exploatera och bevara. Roslagen måste utvecklas varsamt och respektfullt. Besökarnas förväntningar måste balanseras med lokalbefolkningens behov och med företagens utvecklingsidéer. 7 Roslagens målgrupper För att utveckla Roslagen som besöksdestination gäller det att känna besökarna och deras föränderliga behov och vanor över tiden. Genom att göra tydliga målgruppsval kan marknadsföringen av Roslagen bli intressant för mottagaren och hållbara kundrelationer kan etableras. Målgruppsvalet spelar en viktig roll för alla destinationens aktörer: besöksnäringen, destinationsbolag som kommunerna. Naturintresserade som primär målgrupp Roslagen attraherar varje år en lång rad besökare med vitt skilda och intressen och reseanledningar. Den gemensamma faktorn för många av dem är sökandet efter stimulerande naturupplevelser. Det gäller såväl fritidsresenärer som de som besöker Roslagen för möten och konferenser. I det här avsnittet introduceras idén om naturintresserade som en primär målgrupp för Roslagen som besöksdestination. Visit Sweden pekar ut gruppen som särskilt viktig för att attrahera internationella besökare till Sverige och den stämmer väl med dagens svenska och utländska besöksströmmar till Roslagen (länk Visit Sweden). Gruppen naturintresserade innefattar nyfikna upptäckare, vandrare, paddlare och cyklister. Alla är de viktiga för Roslagens resa mot 2030. De kulturella upplevelserna spelar en viktig roll för många naturintresserade. En vandring genom Roslagen blir mångfalt mer berikande genom att upptäcka historiska besöksmål och genom möten med människor som bor här. Det som är äkta och autentiskt för Roslagen blir viktigt att förstärka och lyfta fram. Roslagenbor och fritidshusägare En viktig målgrupp för besöksnäringen är Roslagenborna. En hållbar utveckling av Roslagen som besöksdestination förutsätter att de behov som externa besökare har balanseras med invånarnas krav och förväntningar på en attraktiv och väl fungerande livsmiljö. Just detta behandlas i flera avsnitten i destinationsstrategin. I Roslagen finns dessutom 35 000 fritidshus vilket är en ovanligt stor koncentration. Fritidshusägarna spenderar alltmer tid i Roslagen och de blir, tillsammans med övriga besökare till fritidshusen, alltmer aktiva upplevelsekonsumenter. Fritidshusägarna tillför många värden till Roslagen och de bör ses som en viktig målgrupp för destinationen och som intressenter i Roslagens hållbara samhällsutveckling. Intressebaserade grupper En fördel i den digitala världen är att destinationen kan möta besökaren med skräddarsydd information och att utgå från personliga intressen. Ur besökarens synvinkel är det naturligt att utgå från motiv och intresse när man söker information och väljer resmål. Sannolikt än mer så i framtiden. För Roslagen blir det viktigt att kartlägga och bygga relationer med de intressegrupper som passar Roslagens förutsättningar. 8 En sådan intressegrupp är båtfolket. Människor som söker sig till Roslagens skiftande skärgård för segling, paddling och för natur- och kulturupplevelser i övärlden. Båtfolket utgör ett tydligt exempel på hur en intressegrupp kan vara föremål för en träffsäker och intresseväckande marknadsföring från Roslagen. Och för skärgårdens besöksnäring och samhällsutveckling spelar målgruppen är viktig roll. Den starka närmarknaden Roslagen finns i direkt anslutning Uppsala - Stockholmsregionen som är Sveriges mest befolkningstäta och snabbast växande region. Inom två timmars radie finns en stor mängd naturintresserade människor som har Roslagen kvar att upptäcka. Insikten om den starka närmarknaden kan förenkla valet av marknadskanaler men inte ersätta naturintresset som tema och relationsbyggare. Besökare från närregionen är ofta dagsbesökare och ett viktigt mål är att få dem att övernatta och upptäcka mer i Roslagen. Idrottsbesökare En växande grupp av besökare kommer till Roslagen kommer för idrott: tävlingar, turneringar och andra arrangemang för barn, ungdomar och vuxna. Roslagens alla föreningar spelar en viktig roll för att förverkliga det värdskap och den kvalitet som förväntas av den här målgruppen. För att utveckla idrottsturismen i Roslagen krävs ett ökat samarbete mellan föreningar, besöksnäring, kommuner och civilsamhälle. Precis som andra grupper av besökare vill idrottsbesökare ofta uppleva mer av Roslagen under sin vistelse. Möten och konferenser Många av Roslagens besökare kommer för möten och konferenser. I Roslagen finns en lång rad anläggningar för såväl stora som små möten och den gemensamma nämnaren är möjligheten till en naturnära vistelse. Möten i Roslagen kan göras mer upplevelserika genom att de fyra ledmotiven i destinationsstrategin blir naturliga inslag i mötesupplevelsen. Roslagen har en potential att växa som mötesdestination genom att existerande anläggningar utvecklas hållbart och att nya aktörer ser dagens ljus. I den här strategin tas behovet av ökad boendekapacitet upp och också den är en nyckel till fler och bättre möten i Roslagen. Den utländska besökaren Roslagen har en stor potential att attrahera fler utländska besökare. Stockholm är den dominerande destinationen för utlandsgäster till Sverige och för de grupper som stannar längre blir Roslagen med dess skärgård och naturupplevelser intressant. Gruppen har förväntningar på engelskspråkig information och på lättillgängliga och samtidigt genuina natur- och kulturupplevelser. Många utlandsbesökare har stor köpkraft och är beredd att betala extra för lite guldkant. Utlandsmarknaden kräver marknadsföring som sker i samverkan med andra aktörer i regionen. 9 Lärande om besökarna Besökarnas föränderliga behov och vanor bör ständigt utforskas och diskuteras. Slutsatserna bör ligga till grund för produktutveckling och av förbättringar av tillgänglighet och service. Det viktiga är att slutsatserna snabbt omvandlas till praktisk handling. Undersökningarna kan genomföras av besöksnäringen, destinationsbolaget eller av kommunerna. Resultaten bör delas och diskuteras i Destinationsrådet. Vad efterfrågar besökarna? Hur tar de sig runt i Roslagen och vilka aktiviteter och tjänster konsumeras. Vilka problem möter besökaren på under sin vistelse och vilka förslag till förbättringar ha de? Hur vill de använda den nya tekniken? Det är exempel på frågor som bör vara i fokus. Notera att svaren kan variera mycket beroende på vilken intressegrupp vi undersöker. Det finns fler grupper att intressera sig för. Ungdomar har särskilda förväntningar på upplevelser och miljöer. Funktionsnedsatta har särskilda behovsbilder som behöver tillgodoses. 10 Vision Roslagen 2030 Vision Roslagen 2030 ska göra det möjligt att arbeta för en gemensam framtidsbild. Den berättar om ett framtida tillstånd då Roslagen lyckats med sina ambitioner som samlad besöksdestination. År 2030 har Roslagen tagit plats bland de mest lyskraftiga och omtyckta svenska destinationerna. Roslagen har vunnit besökarnas hjärta för sina rika natur- och kulturvärden och för ett oöverträffat välkomnande. År 2030 arbetar alla aktörer i Roslagen på ett hållbart sätt och tar tillvara de unika värden som finns i Roslagen till gagn för invånare, besökare och framtida generationer. Roslagen kan år 2030 erbjuda en rad unika och engagerande upplevelser som utvecklats med besökare i alla åldrar som utgångspunkt och deras olika intressen, drömmar och behov. Resan mot 2030 präglades av ett gränsöverskridande samarbete och ett kreativt entreprenörskap. Vi lyckades göra det som tidigare framstod som omöjligt. 11 Målområden Visionen för Destination Roslagen 2030 är indelad i fyra strofer som var och en har sitt målområde. 1. Ett långsiktigt varumärkesbyggande: Roslagen ska utvecklas till en lyskraftig destination med ett starkt varumärkesbyggande som innebär att destinationens unika värden och kvaliteter förstärks och kommuniceras. 2. Ett hållbart Roslagen. Hållbarhet är vår gemensamma röda tråd: en strävan efter en destinationsutveckling som bidrar till ett mer hållbart samhälle. 3. En upplevelserik destination. Roslagens upplevelser och tillgänglighet ska formas utifrån besökarnas föränderliga behov och i samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer i Roslagen. 4. En stark besöksnäring. Roslagen ska vara en förtroendefull destination med en stark besöksnäring som agerar tillsammans i utvecklingsfrågor. Allt som görs utgår från den gemensamma visionen. Varje målområde är indelat på följande vis: • Inledning - en allmän beskrivning av målområdet, hur det kopplar an till stroferna i visionen för Destination Roslagen 2030 och på vilket sätt målområdet är viktigt för Roslagen. • Målbilder 2030 - ett önskat läge och de effekter som ska eftersträvas i arbetet med att implementera destinationsstrategin. Exempel på mätningar och statistik som kan användas för att följa upp arbetet och kunna avgöra om det går åt rätt håll. Underlag för att göra justeringar i insatserna. • Insatser - gemensamma satsningar på vissa åtgärder för att få de önskade effekterna och uppnå målbilderna. Ett ansvar för alla besöksnäringens aktörer, utifrån den rollfördelning som föreslås i strategins avslutande kapitel. Roslagens fyra ledmotiv En lika viktig del av Destinationsstrategi Roslagen 2030 är de fyra ledmotiven som åskådliggör de tematiska upplevelseområden som Roslagen har att erbjuda. Levande landsbygd, Berikande bruk, Spännande småstäder och Skiftande skärgård. Ledmotiven är baserade på geografiska områden i Roslagen som ger destinationen en spännande karaktär. De ligger också i linje med de fyra hörnpelarna i varumärkes- plattformen för Roslagen (Visit Roslagen, 2019). Ledmotiven presenteras i detalj efter målområdena. 12 Destinationsstrategins tre delar Figur 1: Destinationsstrategins tre delar 13 Ett långsiktigt varumärkesbyggande Målområde 1 Strofen i visionen som kopplar till varumärke lyder: 2030 har Roslagen tagit plats bland de mest lyskraftiga och omtyckta svenska destinationerna. Roslagen har vunnit besökarnas hjärta för sina rika natur- och kulturvärden och för ett oöverträffat välkomnande. Den inledande strofen i visionen visar tydligt att Roslagens besöksnäring har höga ambitioner om ett välkänt och uppskattat Roslagen, både i regionen och i övriga Sverige. En viktig förutsättning för att lyckas med det är är att besöksupplevelsen i Roslagen är äkta och minnesvärd. Först då kommer Roslagens besökare att berätta entusiastiskt för andra om sina upplevelser i Roslagen. Men utöver det finns allt att vinna på ett målrinriktat och välorganiserat varumärkesbyggande som involverar alla destinationens aktörer. Ett sådant arbete innebär att insikter om Roslagens besökare tillvaratas och att en stark varumärkesbyggande berättelse kommuniceras konsekvent. Sist men inte minst handlar också om att utveckla Roslagen på ett sätt som vårdar och tillvaratar Roslagens särart och icke-kopierbara natur- och kulturvärden. I det här målområdet presenteras strategiska mål och insatser som tillsammans leder oss mot ett sådant varumärkesbyggande. Destinationsrådet är det naturliga forum där varumärket Roslagen har sin hemvist och ägarskap. Aktiva insatser från kommuner, besöksnäring och destinationsbolag är nödvändiga. Vad menar vi med ett platsvarumärke? En stark idé om vad som gör platsen unik och attraktiv - idag och i framtiden. Varumärket visar hur platsen skiljer sig från andra och vilket värde den tillför människor. Varumärket Roslagen - förr och nu Namnet Roslagen har en har anor från 1400-talet men är för den svenska befolkningen kanske mest förknippad med visornas värld. "I Roslagens famn på den blommande ö" är den inledande strofen i Calle Schewens vals av Evert Taube. Idag är det Roslagen den gemensamma benämningen för Österåker, Norrtälje och Östhammars kommuner i all besöksorienterad kommunikation. I fokus står de 14 upplevelsevärden och det utbud som området har att erbjuda en besökare. Men det bör poängteras att Roslagen normalt avser ett större geografiskt område än de tre kommunerna, inte minst Vaxholm. Destinationsbolaget fyller rollen som den drivande kraften för att stärka varumärket i omvärlden och för att sälja destinationen till nationella och internationella besökare. Det är angeläget att nu uppnå ett bredare samarbete på destinationen för att nå varumärkesmålen för 2030. 2018 togs en varumärkesplattform fram som tjänar som stöd när Roslagen ska kommuniceras. Ett viktigt inslag i varumärkesplattformen är Roslagens fyra hörnpelare som ligger i linje med de nya ledmotiven som presenteras i den här destinationsstrategin. En varumärkesmätning genomfördes 2018 som ger svar på vilka associationer och förväntningar människor i omvärlden har på Roslagen som plats. Havet och skärgården dominerar av naturliga skäl och i övrigt finns få negativa inslag i undersökningsresultatet. Ett strategiskt mål är att Roslagen ska 2030 ha tagit plats som en av de mest kända och omtyckta svenska destinationerna. Det saknas i skrivande stund en mätning av hur Roslagen står sig i konkurrens med kända besöksdestinationer som Österlen, Bohuslän och Gotland. Det kan med goda skäl antas att Roslagen än så länge inte tillhör familjen av Sveriges topplista av lyskraftiga besöksregioner. Framtidens varumärkesbyggande för platser och destinationer Destinationer blir alltmer medvetna om värdet av ett starkt och målmedvetet varumärkesbyggande. Ett sådant syftar till att bygga förtroendefulla relationer byggs med valda målgrupper och till att Roslagen klarar sig väl när besökaren väljer mellan olika destinationer. Varumärket ska ses som ett samlat styrmedel för att utveckla och kommunicera destinationen utifrån dess särskilda styrkor och kvaliteter. Alltså är varumärkesbyggande mer än platsmarknadsföring. Partnerskap för Roslagens varumärkesbyggande. Ett effektivt och koordinerat varumärkesbyggande förutsätter ett gott samarbete. Ansvaret för varumärkesbyggandet ligger hos destinationsrådet. Rådet bör årligen sätta upp mål och riktning för varumärkesbyggandet och dessutom aktivt följa upp resultat och effekter. En särskild varumärkesgrupp kan tjäna som stöd. Varumärket Roslagen bör användas och kommuniceras aktivt av såväl kommuner, destinationsbolag som av besöksnäringen. Kommunerna bör eftersträva att varumärket Roslagen hittar en roll i deras samlade platsmarknadsföring. Destinationsbolaget är genom sin roll som marknadsföringsorganisation en viktig användare av varumärket Roslagen i den löpande marknadsföringen av destinationen. Målbilder 2030 - varumärket Roslagen Övergripande mål: Roslagen ska utvecklas till en lyskraftig destination med ett starkt varumärkesbyggande som innebär att destinationens unika värden och kvaliteter förstärks 15 och kommuniceras. A. Roslagen ska 2030 ha tagit plats som en av de mest kända och omtyckta svenska destinationerna. Indikatorer: o Nationella kännedoms- och attitydundersökningar. o Jämförelsedestinationer och indikatorer ska utses. B. En stark lokal identitet och stolthet hos människor i Roslagen. Indikatorer: o SCB medborgarundersökning. o Lokala kvantitativa och kvalitativa undersökningar. C. Fullt nöjda besökare till Roslagen, i linje med varumärkets löften. Indikatorer: o Besökarundersökningar. o Direktdialog med besökarna, fysiskt och i sociala media. D. Ett väl positionerat varumärke inom de fyra ledmotiven. Indikatorer: o Nationella kännedoms- och attitydundersökningar. o Besökarundersökningar (nöjdhet inom respektive ledmotiv). Insatser - varumärket Roslagen 1. Stärk Roslagens varumärkesbyggande platsmarknadsföring För att nå målbilden om en plats bland de mest kända svenska destinationerna krävs en väl utvecklad platsmarknadsföring som leder till mätbara resultat och effekter. Destinationsbolaget spelar en nyckelroll i det arbetet och måste därför ha ett tydligt uppdrag samt tillräckliga resurser och kompetens för att klara uppgiften. Vidare bör besöksnäringen i Roslagen kommunicera Roslagen som samlad destination i sina egna kanaler. Också de tre kommunerna bör införliva marknadsföring i av Roslagen i sin marknadsföring och kommunikation. 2. Stärk det lokala engagemanget för Roslagen och den lokala identiteten Varumärket Roslagen blir inte starkare än den bild som människor som bor i Roslagen har av sin hemregion. Att utveckla en stark regional identitet är därför en prioriterad målbild. Roslagen kan tillföra känslan av historia, naturvärden och sammanhållning. En viktig del i strategin är att skapa positiva möten mellan invånare och besökare samt att tillvarata invånarnas egna berättelser, bilder och tips om sevärdheter. Det handlar också om att klara balansen mellan besökarens behov och krav och de som Roslagenborna själva har. 3. Verka för en hög grad av nöjdhet hos besökarna till Roslagen 16 Besökarens upplevelse av sin vistelse i Roslagen ligger till grund för berättelser och omdömen ges, inte minst online. Det leder oss till slutsatsen att Roslagens varumärkesbyggande måste inbegripa ett ständigt undersökande av besökarens upplevelser och behov. Utifrån slutsatserna som dras måste alla aspekter av besöksupplevelsen vidareutvecklas aktiv. Det undersökande arbetet bör bedrivas av såväl av destinationsbolaget, kommunerna som av besöksnäringen. Destinationsrådet bör ta del av och diskutera de rön som framkommer. 4. Positionera Roslagen inom de fyra ledmotiven (landsbygden, bruken, småstäderna och skärgården) De fyra ledmotiv som presenteras i Destinationsstrategi Roslagen 2030 bör ges en central plats i Roslagens destinationsutveckling och marknadsföring. Besökarens upplevelse måste formas aktivt inom respektive ledmotiv och marknadsföringen bör utgå från besökarens specifika intressen inom ledmotiven. Men helheten - Roslagen som samlad besöksupplevelse - får inte gå förlorad när enskilda upplevelser kommuniceras. 17 Ett hållbart Roslagen Målområde 2 Strofen i visionen som kopplar till hållbarhet lyder: År 2030 arbetar besöksnäringen i Roslagen på ett hållbart sätt och tar tillvara de unika värden som finns i Roslagen till gagn för invånare, besökare och framtida generationer. En medveten satsning på omställningen till hållbara destinationer är avgörande för framtidens turism och besöksnäring. Människor kommer i allt högre utsträckning att förvänta sig att kunna göra hållbara val när gäller resor och vistelser, både på fritiden och i arbetet. Besöksnäringen behöver kunna visa upp lösningar som bidrar till den nödvändiga omställningen till ett fossilfritt samhälle. Hållbarhet för Roslagen som destination I Roslagen finns särskilt känsliga naturmiljöer, värdefulla kulturarv och landskap, som belastas ett stort tryck från många besökare sker under en begränsad tid på året. Hållbarhet är ett tydligt perspektiv i Region Stockholm, Region Uppsala och i kommunernas planer, men mindre tydligt i Roslagens besöksnäring och destinationsutveckling. Det är därför viktigt att Destinationsstrategi Roslagen 2030 sätter hållbarhet i första rummet så att en medveten satsning på en hållbar besöksnäring tar form. De globala målen Hållbar utveckling i besöksnäringen kan kopplas till de Globala målen på olika sätt. Destinationsstrategin för Roslagen fokuserar främst på Mål 11 och Mål 12. • Mål 11 ”Hållbara städer och samhällen” där målsättningen är att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Här har framför allt det offentliga ett stort ansvar i att bidra till delmål som att tillgängliggöra hållbara transportsystem för boende och besökare, att skydda natur- och kulturarv, att verka för inkluderande och hållbara samhällen och att ”främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen”. • Mål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion” beskriver vikten av att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. En ökad satsning på produktion av tjänster och upplevelser som inom besöksnäringen är ett sätt att bidra till att förändra vårt sätt att producera och konsumera. Detta är ett steg på vägen, men upplevelser och service är inte per automatik hållbara. Detta globala mål innehåller också delmål inom områden som besöksnäringen kan föregå med gott exempel, 18 som hållbar förvaltning och användning av naturresurser, minska mängden matsvinn och avfall, inspirera till hållbara livsstilar och skapa verktyg för att mäta besöksnäringens hållbarhet. Ett positivt bidrag Det finns olika sätt för Roslagens besöksnäring att bidra till en hållbar destination och ett hållbart samhälle. Destinationsstrategin för Roslagen utgår från denna proaktiva syn på förhållandet mellan hållbarhet och besöksnäring. Ambitionen är att besöksnäringen i Roslagen ska bidra till ett mer hållbart samhälle. Med detta menas att Roslagens besöksnäring blir en del av lösningen på ett framtida hållbart samhälle, inte att besöksnäringen ses som ett problem som orsakar negativa effekter. En hållbar besöksnäring omtalas ofta i termer av vikten av aktörers enskilda ansvar genom att bland annat minimera negativa miljöeffekter och inte bidra till så kallad "överturism". Detta är naturligtvis ett viktigt sätt att arbeta med hållbarhet, men kan uppfattas som relativt defensivt. Arbetet med en hållbar destinationsutveckling handlar om en förändring, en process för ett annat sätt att skapa tillväxt, utveckling och livskraft. Det är något som görs tillsammans, det är föränderligt och beror på ett geografiskt sammanhang. Hållbar destinationsutveckling handlar om mer än bara en ambition att förändra världen till det bättre och består av en rad små processer som tillsammans på olika sätt bidrar till att säkerställa både dagens och framtida behov på platsen där utvecklingen sker. Målbilder 2030 – hållbarhet i Roslagen Övergripande mål: Hållbarhet är vår utgångspunkt, en strävan efter en destinationsutveckling som bidrar till ett mer hållbart samhälle. För detta område har fyra målbilder tagits fram, en mer övergripande och en för de tre aspekterna av hållbarhet. Dessa beskriver i korta drag effekterna som ska uppnås med arbetet inom ramen för destinationsstrategin, samt ger exempel på hur dessa kan mätas. A. En besöksnäring som på ett tydligt sätt bidrar till ett hållbart Roslagen och inspirerar till en hållbar livsstil. Indikatorer: o Besöksundersökningar och regelbundna uppföljningar bland företag och föreningar i besöksnäringen. o Lära av goda exempel: omställningsåtgärder i företag och organisationer. B. Miljömässigt – hållbara upplevelser och ökat resande med kollektiva och miljövänliga transporter till och inom Roslagen. Indikatorer: o Statistik över omställningscheckar och andra bidrag och investeringar i miljömässiga förbättringar bland aktörer. o Antal miljömärkningar i besöksnäringen. 19 o Mätningar över nyttjandegrad av kollektiva transporter. C. Ekonomiskt – Året runt-verksamheter inom besöksnäringen i Roslagen och ökad andel lokalt ägande. Indikatorer: o Statistik över antal företag som bedriver året runt-verksamhet inom besöksnäringen i Roslagen. o Statistik över antal besöksnäringsföretag registrerade i Roslagen. o Företagsbarometer och liknande. D. Socialt – en besöksnäring som speglar Roslagens identitet och bottnar i en ömsesidig respekt mellan besöksnäring och boende. Indikatorer: o Statistik över antal lokala samverkansprojekt med koppling till besöksnäringen i Roslagen. o Attitydmätningar bland lokalbefolkning. Insatser – ett hållbart Roslagen 1. Öka kunskap och kompetens kring hur besöksnäringen än mer kan bidra till ett hållbart Roslagen. Här behövs nulägesanalyser, omvärldsbevakning och utbyte av erfarenheter. Privata, offentliga och ideella aktörer som arbetar med Roslagens besöksnäring kan uppmuntras att lyfta fram goda exempel och konkreta åtgärder. Det blir en inspiration till hur varje aktör kan arbeta praktiskt med omställning till ett mer hållbart arbetssätt, utifrån sina förutsättningar och anpassat till sin verksamhet. 2. Miljömässigt – medveten satsning på miljömässigt hållbara upplevelser och transporter till och inom Roslagen. Ett viktigt arbete under de kommande åren blir att göra både gemensamma och enskilda insatser för att minimera påverkan på miljön från Roslagens besöksnäring, utifrån hela värdekedjan. Det handlar om att ge besökaren möjlighet till miljövänliga alternativ före, under och efter resan och att fler delar av verksamheter blir miljövänliga. 3. Ekonomiskt – förbättra möjligheterna för året runt-verksamheter och lokalt ägande. En gemensam satsning på säsongsförlängning och utökat utbud under hela året, gör att fler aktörer inom besöksnäringen kan stå bättre ekonomiskt rustade, även vid perioder med mindre omsättning. Här behövs också ännu tydligare stöd från det offentliga och ökade kunskaper bland investerare och andra finansiärer om besöksnäringens potential och vikten av lokalt ägande. 4. Socialt – stärka den lokala identiteten som genomsyrar utbudet i Roslagens besöksnäring och öka samverkan mellan besöksnäring och boende. Satsningar som beskrivits ovan, på hållbara upplevelser året runt ger en ökad konkurrenskraft. Den kan ytterligare förstärkas med unika upplevelser, som än mer bygger 20 på Roslagens identitet och kultur. Här behöver de boende involveras i besöksnäringen på ett naturligt sätt, genom dialog och aktiviteter. Gör alla stolta över livet i Roslagen och låt besökarna få vara en liten del av det. 21 Ett upplevelserikt Roslagen Målområde 3 Strofen i visionen som kopplar till upplevelser och tillgänglighet lyder: Roslagen kan år 2030 erbjuda en rad unika och engagerande upplevelser som utvecklats med besökare i alla åldrar som utgångspunkt och deras olika intressen, drömmar och behov. En destination är en plats för upplevelser. En plats som ger besökaren ett välkommet avbrott i vardagen och som ger minnen för livet. En upplevelserik plats har inte bara en dragningskraft för besökare utan är också en plats där människor vill leva och bo. I det här målområdet pekas särskilt på behovet av att forma tydliga reseanledningar till Roslagen utifrån besökarnas specifika intresseområden. Det handlar såväl om natur- och kulturupplevelser som shopping och evenemang. Besökarens upplevelse av vistelsen i Roslagen kommer också i stor utsträckning påverkar av tillgängligheten i form av tillgång till till tjänster, information och transportmöjligheter. Roslagens reseanledningar Roslagen värdesätts för sitt småskaliga men rika utbud av natur-och kulturupplevelser. Det mångfacetterade utbudet gör dock att Roslagen som destination kan upplevas som spretig och lite svår att ta sin an, särskilt som förstagångsbesökare. Bredden i utbudet är ändå en styrka för att ha många ben att stå på och locka olika typer av besökare. Det ligger en utmaning i att våga vara unik och lyfta fram några specifika karaktärsdrag som är mer kända. Som destination är det ändå viktigt att visa upp några fyrtorn som besökaren kan styra mot för att också upptäcka allt annat som finns att uppleva på destinationen. Något behöver fånga de potentiella besökarnas intresse så att de går vidare och söker mer information. Därför behövs satsningar på tydliga tips, råd och paketering: • Vad rekommenderas till en besökare i Roslagen olika tider på året - för dagsbesökare och övernattande? • Vad ska man inte missa som förstagångsbesökare till Roslagen? • Vad finns det för nyheter för den som varit i Roslagen förut? Roslagen behöver en kombination av fasta besöksmål, evenemang (återkommande och nya) och paketerade upplevelser för att ha tillräckliga reseanledningar. 22 Tillgänglighet i Roslagen Inför 2030 behöver Roslagen stärka sin tillgänglighet inom alla tre följande områden: • Besökarservice och värdskap. Mottagandet av besökaren och värdskapet före, under och efter besöket är en viktig del av tillgängligheten i Roslagen. Det handlar om intresseväckande information om orten och dess historia, besöksmål och evenemang. Roslagen är till ytan en stor geografisk destination med en komplexitet som våra besökare behöver hjälp att förstå. Därför bör servicen vara anpassad utifrån de prioriterade målgrupperna. Bra kartor och enkla bokningssystem bidrar också till en god tillgänglighet. Det gäller att hitta rätt kombination av digital information och personlig service. Mänskliga möten bidrar till en god besöksupplevelse. • Infrastruktur för besökare. För att besökarna ska kunna ta del av upplevelseutbudet behövs också tillgänglighet i form av en turistisk infrastruktur. Med det menas allt från boendemöjligheter, leder för cykel och vandring, rastplatser, parkeringsplatser, skyltar till bryggor och hamnar. Sammantaget spelar infrastrukturen en roll för besökarens möjlighet att uppleva alla delar av Roslagen. I utvecklingen av den turistiska infrastrukturen måste hänsyn tas till grupper av människor med olikartade behov. • Smidiga transporter. Ett tillgängligt Roslagen har också ett fungerande transportsystem som gör det enkel att ta sig hit och ta sig runt, i såväl inland som skärgård. Transporterna behöver tydligt matcha resmönster hos olika typer av besökare, olika tider på året. Roslagen sträcker sig över flera administrativa gränser och det kan behövas flera transportslag för besökaren att nå sitt slutmål. Därför blir det viktigt med helhetssyn i utvecklingen av transportlösningar. Målbilder 2030 – upplevelserikt Roslagen Övergripande mål: Besökarnas upplevelser och Roslagens tillgänglighet ska formas utifrån ett långsiktigt förhållningssätt och i samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer i destination Roslagen. A. Ett rikt utbud av hållbara aktiviteter och lärorika kulturupplevelser som levandegör Roslagens dåtid, nutid och framtid. Indikatorer: o Besöksundersökningar. o Mätningar bland besöksnäringens aktörer om förändringar i utbudet. o Antal bokningsbara paket och aktiviteter online. C. Värdefulla evenemang året runt inom idrott, kultur och övriga intressen. Indikatorer: o Antal återkommande och nya evenemang i Roslagen. o Evenemangsundersökningar utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter. D. Upplevelserik shopping med lokalanknytning och inspirerande möten. Indikatorer: o Handelsindex. 23 o Undersökningar om mötesindustrins utveckling och effekter i Roslagen. E. En enkel och tillgänglig destination att besöka med inspirerande kommunikation och bra besökarservice. Indikatorer: o Undersökningar av resmönster och nyttjande av transportmedel. o Besökarundersökningar. o Medieanvändning bland besökare och mätningar av marknadskanaler. Insatser – upplevelserikt Roslagen 1. Paketering – fasta besöksmål och evenemang, inkludera lokal mat och dryck. Vision Roslagen 2030 visar ett framtida Roslagen med upplevelser för besökare i alla åldrar, utifrån deras drömmar, behov och intressen. Det förutsätter att aktörerna har god kunskap om varandras utbud i Roslagen för att kunna skapa paket. Det förutsätter också en lyhördhet och god kunskap om besökarnas önskemål. Digitaliseringen kan bidra till att förstärka själva besöksupplevelsen. Platsbaserade digitala upplevelser som förstärker det utbud som finns kan också ge stora möjligheter att berätta om Roslagens historia och kultur. 2. Inspirerande kommunikation och bra besökarservice. En gemensam satsning behövs i Roslagen för att hitta fram till rätt kombination av digital och personlig information och service. För att kunna bli en hållbar destination i världsklass, året runt, är det därför viktigt att fortsätta välkomna besökare till Roslagen, oavsett preferenser och digitala förkunskaper, med såväl personliga möten som med tydlig digital information och målgruppsanpassade upplevelser. Detta bidrar även till goda relationer samt en god service till våra aktörer och kommuninvånare på ett och samma ställe. Dialogen med besökare ska utvecklas, före, under och efter resan. Vilken information behöver olika typer av besökare i de olika faserna av besöket? Varumärkesplattformen för Roslagen är den gemensamma utgångspunkten för all kommunikation av Roslagen. 3. Utvecklad infrastruktur för besökare. En gemensam satsning och översyn av leder för naturbaserade aktiviteter behövs. Detta kan bland annat innehålla en tydlig prioritering av vilka leder som ska lyftas fram och hur drift, underhåll och information ska skötas. En strategisk utveckling av nya leder och tillhörande service behövs också. För att göra Roslagen än mer tillgänglig och öka möjligheterna att ta emot fler övernattande besökare behövs även en ökad kapacitet på olika typer av boende, såsom hotell, ställplatser och campingar. 4. Smidiga transportlösningar. För Roslagen som destination behövs också ett samarbete över administrativa gränser för att hitta smidiga lösningar på transporter till och inom Roslagen. Besökarperspektivet måste inkluderas för att säkerställa möjligheterna till ett enkelt och hållbart resande. Såväl offentliga som privata aktörer behövs för att möjliggöra bättre transportlösningar, inte minst med ny teknik. Det finns ett stort värde i kunskapen om hur resmönster och beteenden hos besökare förändras. 24 En stark besöksnäring Målområde 4 Strofen i visionen som kopplar till besöksnäring lyder: Resan mot 2030 präglades av ett gränsöverskridande samarbete och ett kreativt entreprenörskap. Vi lyckades göra det som tidigare framstod som omöjligt. Roslagen har ett rikt utbud av småföretag och entreprenörer som tillsammans formar den samlade upplevelsen för besökaren. Utan en stark och växande besöksnäring stannar Roslagen och för att nå vår vision om 2030 spelar den en avgörande roll. Flera faktorer blir nu viktiga för att besöksnäringen ska kunna växa hållbart. Företagare som vill utveckla sin verksamhet behöver ges de bästa av förutsättningar och särskilt viktig är tillgången till kompetent arbetskraft. Företagen kan också behöva nätverkande, rådgivning och riskvilligt kapital för att klara utvecklingsresan. Sist men inte minst måste företagens kontakt med kommunerna i tillståndsfrågor fungera smidigt eftersom företag i besöksnäringen ofta känsliga för störningar och avbrott. Nya företagare behövs i besöksnäringen och därför måste det vara attraktivt att starta och driva företag på i Roslagen. Därutöver behöver Roslagen attrahera investeringar från aktörer i omvärlden, något som bör vara föremål för ett organiserat investeringsfrämjande arbete där kommunerna bör vara drivande. Besöksnäringens förmåga till innovation och förändring sätts också i fokus i det här målområdet. Det är omställningen till ett hållbart samhälle, digitaliseringen och förändrade beteenden hos besökarna som driver på förändringstakten. Många av utmaningarna måste besöksnäringen tackla tillsammans i Roslagen och med omgivande samhälle. Besöksnäringen i Roslagen idag Den småskalighet och variation som präglar Roslagens besöksnäring är en styrka att bygga vidare på inför framtiden. Det faktum att det råder en avsaknad av större dragare och dominerande aktörer betyder att besöksnäringen behöver kunna jobba tillsammans för att forma och marknadsföra tydliga reseanledningar till Roslagen. Såväl företag, föreningar som kommuner behöver vara engagerade. Besöksnäringen är väl representerade i de fyra ledmotiv som presenteras i den här besöksnäringsstrategin - levande landsbygd, berikande bruk, spännande småstäder och skiftande skärgård. Men det behövs mer samarbete mellan aktörerna och starkare kopplingar mellan olika branscher, såsom gröna näringar, kultursektorn och besöksnäringen. 25 När besökare övernattar i Roslagen stärks förutsättningarna för en hållbar ekonomi i besöksnäringen. Men utbudet av boendemöjligheter för besökarna är i skrivande stund en akilleshäl. För att lösa problemet krävs nyetableringar och en utökad kapacitet i befintliga anläggningar. En ökad boendekapacitet i Roslagen än en tydlig framgångsfaktor för att nå Vision Roslagen 2030. Föreningar och Roslagenbor som del av besöksnäringen Utan civilsamhället stannar Roslagen som besöksdestination. Det lokala engagemang som finns för bygdens historia, kulturliv och samhällsutveckling är en nyckel till en hållbar destinationsutveckling. Roslagens alla hembygds- och intresseföreningar verkar för att bevara och tillgängliggöra Roslagens kulturarv. Civilsamhället bör alltså ses som en viktig pusselbit i den samlade destinationsutveckling. Därför bör hembygds- och intresseföreningar ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet hållbart. Föreningarnas samverkan med övrig besöksnäring och med destinationens övriga aktörer kan med fördel vidareutvecklas. Värdet av gränsöverskridande samarbete Alltmer i Roslagen behöver göras tillsammans. Behovet av gränsöverskridande samarbete är därför en röd tråd i Destinationsstrategi Roslagen 2030. Roslagen behöver en övergripande vision och gemensamma idéer om hur aktörerna ska möta besökarna och det behövs tydliga insatsområden att fokusera på. En kultur behöver växa fram som främjar samarbete i besöksnäringen och där man lär av varandra och vågar testa nytt. Under 2021 formas ett destinationsråd som fungerar som ett sammanhållande ledarskapsforum för Roslagen som knyter samman besöksnäring, kommuner och destinationsbolaget. Det är i skrivande stund få destinationer som har kompletterat sitt destinationsbolag med liknande forum, vilket innebär en konkurrensfördel för Roslagen. I stycket om Rollfördelning beskrivs samarbetsformer och ansvarsområden tydligare. Målbilder 2030 – växande besöksnäring Övergripande mål: Roslagen ska vara en förtroendefull destination med en stark besöksnäring som har en samsyn i utvecklingsfrågor. Allt som görs utgår från den gemensamma visionen. A. En hållbar och växande besöksnäring i Roslagen. Indikatorer: o Nyföretagandestatistik. o Besöksnäringsstatistik. B. Goda förutsättningar för innovation i all destinations- och produktutveckling. Indikatorer: o Kvalitativa uppföljningar. C. Att besöksnäring och besökaren ges ett tydligt utrymme i samhällsutveckling. 26 Indikatorer: o Kvalitativa uppföljningar. D. En effektiv kompetensförsörjning till besöksnäringen. Indikatorer: o Arbetsmarknadsstatistik. o Kontinuerliga behovsanalyser. Insatser – växande besöksnäring 1. Skapa förutsättningar för en växande besöksnäring. Besöksnäringen i Roslagen bör synliggöras som en möjlighet för nya företagare och för externa investerande aktörer. Företag och entreprenörer som vill växa hållbart måste ges de förutsättningar som krävs i form av kompetens och kapital. Det investeringsfrämjande arbetet för att attrahera kapital och investeringar bör vidareutvecklas i dialog med omgivande regionala aktörer. Kommunernas handläggning av ärenden som rör företagens utvecklingsfrågor måste vara effektiv och kundorienterad, inom ramen för den lagstiftning som gäller. En sund rollfördelning mellan kommuner och besöksnäring bidrar till ömsesidigt förtroende över tiden. 2. Stärk förutsättningarna för innovation i all destinations- och produktutveckling. Besökarnas resmönster och behov förändras snabbt och det medför stora krav på besöksnäringens förmåga till omställning och innovation. En öppen, experimenterande och lärande kultur eftersträvas i Roslagen som understödjer nytänkande och innovation. Särskilda insatser bör vidtas för att företag i ökad utsträckning ska utveckla och paketera upplevelser tillsammans. Sist men inte minst bör besöksnäringen knytas bättre till innovationsstödssystemet i form av företagsrådgivning, inkubatorer och tillgängligt riskkapital. 3. Ge besöksnäring och besökaren ett tydligt utrymme i samhällsutveckling. Turism och besöksnäringen bör ges särskild hänsyn i regional och kommunal samhällsplanering. Besökarens perspektiv och behov bör aktivt lyftas in vilket besöksnäringen kan bidra med i olika dialogprocesser. Av särskild vikt är besöksnäringens behov av fungerande infrastruktur och effektiva transporter, såväl i skärgården som i övriga Roslagen. De tre kommunerna i Roslagen bör ha höga ambitioner när det gäller friluftsområden, centrum- och utemiljöer, cykelvägar och egna besöksanläggningar. Allt för ett mer upplevelserikt Roslagen till gagn för såväl besökare som invånare. 4. Forma effektiv kompetensförsörjning till besöksnäringen. Roslagens besöksnäring är i stort behov av kompetenta och välmotiverade medarbetare för att växa hållbart. Kontinuerliga kompetensanalyser måste göras för att klargöra de ständigt föränderliga behoven i alla delar av besöksnäringen. En handlingsberedskap och flexibilitet bör finnas i utbildningssektorn för att möta behoven. Samarbeten kan behöva formas med andra regioner i Sverige eller utlandet för att hitta rätt kompetens till besöksnäringen. En hög attraktivitet i Roslagens som livsmiljö bidrar till en effektiv kompetensförsörjning i besöksnäringen. 27 Roslagens ledmotiv Det strategiska arbetet med att utveckla Roslagen som destination har fyra ledmotiv. 1. Levande landsbygd 2. Berikande bruk 3. Spännande småstäder 4. Skiftande skärgård Kombinationen av dessa ledmotiv ger Roslagen sin unika karaktär som destination. Alla fyra har sina möjligheter och utmaningar och olika utvecklingsområden. Här ligger fokus på några särskilt viktiga utvecklingsområden för de första åren inom ramen för den här strategin. Urvalet baseras på tongivande trender i besöksnäringen, förändringar i efterfrågan och beteende bland besökare, naturliga förutsättningar i Roslagen och engagemang och vilja att satsa. Ledmotiven är valda utifrån Roslagens naturliga geografi och för att också stimulera till samverkan över administrativa gränser, dvs i nord-sydlig riktning. Detta är ett komplement till den samverkan som finns och utvecklas inom de tre kommunerna i Roslagen. Strategin utgår därmed från ett brett perspektiv på Roslagen och lyfter fram att just kombinationen av skärgård, bruken, städerna och landsbygden är viktig. De fyra ledmotiven hänger också i stora drag samman med varumärkesplattformen för Roslagen och de hörnstenar som lyfts fram där. Förhoppningen är att alla verksamma inom besöksnäringen i Roslagen ska känna en tillhörighet till någon eller några av ledmotiven, även om inte verksamhet bedrivs i alla geografiska områden i Roslagen. De utvecklingsområden som lyfts fram i strategin omfattar dock inte allt utbud som finns i Roslagen, utan är några utvalda utifrån det förankringsarbete som har bedrivits för att ta fram denna strategi. Insatser som görs inom dessa utvecklingsområden, kommer att stärka hela destination Roslagen. 28 En levande landsbygd Ledmotiv 1 År 2030 har Roslagen en levande och upplevelserik landsbygd, med besökare och besöksnäring som tar gemensamt ansvar för en hållbar utveckling. 29 Inledning Ledmotivet Levande landsbygd spelar en stor roll för Roslagens samlade karaktär som besöksdestination och för de besökare som vill ha en aktiv och engagerande vistelse i Roslagen. Med landsbygd menar vi här framför allt fastlandet i Roslagen utanför de spännande småstäderna. Det är tre önskvärda effekter som eftersträvas: • Ett rikare utbud av aktiviteter och upplevelser i Roslagen som kommer såväl besökare som invånare till gagn. • En växande besöksnäring som kan ge värdefulla jobbtillfällen för människor som vill bo och verka på Roslagens landsbygd. • De natur- och kulturresurser som finns i Roslagen kan tillvaratas och tillgängliggöras genom en hållbar och balanserad turism. Roslagens goda förutsättningar Roslagen är väl positionerat för att möta ett växande intresse för natur- och kulturturism vilket kan bidra till en mer levande landsbygd i Roslagen. I grunden finns goda naturliga förutsättningar men det kommer att krävas ett aktiv samarbete för att lyckas fullt ut. Områden och leder för cykel, vandring och andra aktiviteter behöver vidareutvecklas och göras mer tillgängliga. En sammankopplad infrastruktur, uthyrning och service för den aktiva besökaren behövs över hela Roslagen. Sist men inte minst måste nya digitala möjligheter tillvaratas kontinuerligt för att lyfta såväl besöksinformation som besöksupplevelse. Balans för hållbar utveckling Den ökande strömmen av människor som söker sig ut i naturen kan medföra bestående avtryck i naturen. De flesta av besökarna till Roslagen vill göra rätt och det finns stora möjligheter att hjälpa besökarna att agera hållbart, både när det gäller deras rörelser i naturen och när det gäller konsumtion, renhållning, hygien och avfall. Den hållbara besöksupplevelsen bör göras till ett gemensamt ansvar för besökaren, besöksnäringen och kommunerna. I synnerhet bör markägarna ges en särskild plats i samarbetet eftersom natur- och kulturturismen tydligt påverkar deras villkor. Utvecklingsområden Här tas en serie utvecklingsområden för ledmotivet Levande landsbygd upp. Notera att det utöver cykel och vandring också finns andra aktiva naturupplevelser såsom paddling och båtliv som tas upp i Skiftande skärgård. a) Cykling i Roslagen Cykelturism lyfts fram som en prioriterad möjlighet i Destinationsstrategi Roslagen 2030. Områden och leder behöver utvecklas med besökarens samlade upplevelse i fokus. Cykelleder bör knyta samman olika delar av Roslagen och tillgängliggöra de fyra ledmotiven i den här destinationsstrategin. Cykelleder för stigcykling och mountainbike 30 behöver utvecklas med hänsyn till cyklisternas varierande fysiska förutsättningar och det ska vara enkelt att välja rätt nivå. Såväl nya cykelleder behöver liksom en kvalitetsutveckling av existerande leder. Roslagens kultur och historia behöver synliggöras för cyklisten så att den blir ett berikande inslag i cykelupplevelsen. Besöksnäring och kommunerna behöver samarbeta för att forma en infrastruktur för cykling i form av besöksinformation, måltider, övernattning och service. Det behövs tydliga planer för drift och underhåll samt en klar rollfördelning. b) Vandring, kanot och ridning i Roslagen Få aktiviteter har så låga trösklar som just vandring. Roslagen har fina förutsättningar för en givande vandringsupplevelse med vandringspärlor som Roslagsleden, Blå leden, Vikingaleden, Upplandsleden och de olika naturreservaten. I takt med att intresset för vandringsupplevelser blir större så ökar också besökarnas förväntningar på leder, service och information. Det ska vara möjligt för besökaren att vandra och konsumera hållbart och det ska vara enkelt att hitta rätt och ta sig runt. Därför krävs en medveten utveckling av vandringsupplevelser där besöksnäring, markägare, kommunerna och andra berörda aktörer bör vara delaktiga. Även den växande efterfrågan på kanot kan behöva mötas. Roslagen har förutom sin kuststräcka även sjöar och vattendrag som kan vidareutvecklas till attraktiva paddlingsleder för olika grupper. Infrastrukturen för kanotisten som innefattar uthyrning, kurser, boende och information bör ständigt utvecklas. Möjligheterna till ridning i Roslagen kan också stärkas. Det finns kunniga aktörer som erbjuder ridning med häst & vagn eller islandshästar samt en rad aktiva ridklubbar. För att utveckla Roslagen som besöksdestination för ridintresserade kan aktörerna behöva mötas och hitta gemensamma vägar framåt. Möjligheten till övernattning är viktigt för att få besökarna att stanna längre. Naturnära boenden efterfrågas ofta och det kan inbegripa allt från vindskydd till bed & breakfast. c) Kulturupplevelser En tredje utvecklingsinsats för ledmotivet Levande landsbygd är utveckling av kulturlivet och kulturupplevelser i vid bemärkelse. Ett rikt utbud av konst, musik, evenemang och kulturella besöksmål är en viktig besöksanledning till Roslagens landsbygd och det bidrar till en rik livsmiljö för människor som bor i området. För att lyckas måste kreativa näringar knytas närmare andra aktörer i besöksnäringen för att forma och marknadsföra kulturupplevelser. Ett lika viktigt perspektiv är att se Roslagens kultur och historia som en del av besökarens vandrings- eller cykelupplevelser. Då kan besökaren lära känna Roslagen bättre och det möter ett växande intresse för att lära mer. I planeringen av leder och områden kan historiska och kulturella besöksupplevelser lyftas fram. 31 Berikande bruk Ledmotiv 2 Som juveler i den levande landsbygdens krona finns Roslagens Vallonbruk och andra bruksmiljöer. År 2030 är dessa oslipade diamanter omsorgsfullt rustade och upplevs som berikande kulturmiljöer. 32 Inledning Liksom leder för naturbaserade aktiviteter kan bruken ses som en ryggrad på Roslagens fastland. De har stora möjligheter att fortsätta att utvecklas som starka besöksmål var för sig men också tillsammans och komplettera varandra. Utmaningen för bruken ligger till viss del i att både bevara och nyttja dem som kulturmiljöer, besöksmål och lokalsamhällen. I detta arbete blir det viktigt att än tydligare lyfta fram vilka likheter och skillnader bruken har. Det ökar attraktionskraften hos var och ett av bruken och blir till än starkare reseanledningar – att besöka fler än ett bruk. Bruken och bruksmiljöerna fyller också en viktig funktion som ”skyltfönster” för andra natur- och kulturupplevelser i Roslagen. Kombinationen natur och kultur blir ett ännu starkare kort och kan locka de som besöker Roslagen främst för naturen att också ta del av kulturmiljöer och vice versa. Genom att paketera upplevelser både för privatpersoner och grupper med möjligheter att skräddarsy sitt besök, finns det möjlighet att få fler övernattande besökare i Roslagen – med bruken som dragare. Tydliga temaresor kan utvecklas där bruken kopplas ihop som ett pärlband, med möjligheter att vandra eller cykla, åka bil eller kollektivt mellan bruken och övernattningar och måltidsupplevelser. Det finns också goda möjligheter att locka besökare från andra länder än Sverige med tydlig information på andra språk och att sätta in bruken i ett sammanhang och berätta om dess betydelse ur ett historiskt perspektiv. Det är dock viktigt att inte ta för givet att begreppet vallonbruk eller storheten i bruksmiljöerna i Roslagen är känt för många andra besökare, särskilt inte de utländska eller de som har mindre kunskap eller intresse för svensk historia och brukens betydelse. Det behöver finnas en tydlig samsyn kring hur varumärket och berättelsen om bruken ska användas och lyftas både regionalt, nationellt och internationellt. Utvecklingsområden Nedan presenteras några viktiga utvecklingsområden för ledmotivet Berikande bruk. Varje bruk har naturligt nog sina respektive enskilda utmaningar och möjligheter, därför ligger fokus i denna strategi på utvecklingsområden som är gemensamma. Detta är ett levande dokument och utvecklingsområdena kan komma att ändras över tid, utifrån behov. a) Kulturmiljöerna Bruken som besöksmål omfattar ett större geografiskt område än en del andra typer av besöksmål som kan bestå av enstaka byggnader. För Roslagens bruk blir det viktigt med en omsorgsfull satsning på dem som kulturmiljöer, då det är en stor del av attraktionskraften. Brukens byggnader, miljöer och landskap bör hanteras både utifrån ett förvaltnings- och ett nyttjandeperspektiv. I den regionala kulturstrategin för Region Uppsala finns särskilt uttalat Vallonbrukens betydelse och en strategi för att ta tillvara brukens potential ska i skrivande stund tas fram. Även om den ska gälla för vallonbruken i Uppland, kan den tjäna som ett viktigt verktyg för bruksmiljöer i hela Roslagen, i kombination med denna destinationsstrategi. I satsningen på bruken som attraktiva kulturmiljöer som besöksmål behöver också utbudet av mat och logi stärkas. De utgör en viktig grund för att utöka andelen övernattande 33 besökare som bidrar till den lokala ekonomin. Det är också en förutsättning för att kunna paketera bruken med andra upplevelser. En tydlig satsning på måltidsupplevelser med mycket närproducerade råvaror bidrar ger ytterligare en anledning till att besöka bruken med omnejd. b) Aktiviteter vid bruken Utöver att förvalta och utveckla byggnader och kulturlandskapet kring bruken, behövs en fortsatt satsning på att fylla bruksmiljöerna med spännande och lärorika aktiviteter för besökare i alla åldrar. För att historia ska bli tillgänglig och attraktiv för en bred grupp är det viktigt att levandegöra brukens historia och öka lusten till lärande med olika pedagogiska grepp. Här är ett bra tillfälle att dra nytta av all ny teknik som digitaliseringen har burit med sig. Bruken är utmärkta platser att fylla med spännande storytelling. Bygg vidare på människors nyfikenhet och förkärlek för utmaningar, skattjakter, uppdrag, lek och spel som verktyg för att lära mer om historia och kultur och berika fler besökares vistelse i Roslagen. En digitalisering där ny teknik nyttjas som passar bruken och deras miljöer kan locka nya målgrupper och man kan på ett naturligt sätt få in en lärandeaspekt, särskilt bland barn. Det kan vara lösningar som kan användas året runt, av såväl lokala skolklasser som besökande barnfamiljer eller vid generationsbesök av mor- och farföräldrar och deras barnbarn. Det kan vara en utmaning att utveckla för olika grupper, att involvera barn och ungdomar och att börja använda ny teknik och pedagogik. Här är det viktigt med en öppenhet och att involvera fler personer i utvecklingen av bruken som besöksmål. Ta hjälp av unga besökare och lokala skolklasser till exempel, uppmuntra till nya idéer och använd dem som testpiloter. Att koppla in fler aktörer som kan bidra med aktiviteter och idéer är ett sätt att säkra generationsväxlingen och förstärka de ideella krafterna. Ju fler som engagerar sig i bruken, i olika åldrar, desto mindre sårbar blir verksamheten och risken för att kunskap försvinner minskar. c) Kurser & konferenser I en hållbar utveckling av Roslagens bruk som besöksmål finns stora vinster ur ett socialt perspektiv där bruken kan berika kunskapen om lokalhistorian och öka stoltheten bland invånare för den unika resurs som bygden har. Till detta kommer en stor möjlighet att även ökad hållbarhet ut ekonomiskt perspektiv och bidra till den lokala ekonomin. Då behövs en fortsatt utveckling av ett brett utbud av kurser och möjligheter till konferenser året runt på bruken. Kurserna bidrar till att locka fler intressestyrda målgrupper och kan utformas än mer utifrån de olika brukens profil och inriktning. Utöver besök av skolklasser är detta ett bra verktyg för att förstärka exempelvis vår- och höstsäsongen. Fler kurser som erbjuds är också en möjlighet att utöka antalet aktörer som engagerar sig och kan nyttja bruken som levande miljöer. Bruken kan också förstärka sin position som mötesplatser och berika genom sina kreativa miljöer. Här kan fördelarna med att samlas i det lilla formatet lyftas fram, att erbjuda 34 tydliga och spännande alternativ till storstadens anonyma konferenslokaler. Bruken blir då mötesplatser med fler dimensioner, med närheten till ett historiskt perspektiv, med närproducerad mat och möjligheten till kombination av kultur- och naturupplevelser, även för affärsresenärer. Liksom för fritidsbesökarna, behöver deltagarna på kurser och konferenser tillgång till bra mat och logi. Det är en förutsättning för att kunna locka till mer än dagsbesök. I sökandet efter ”det genuina” med en tydlig lokal koppling, även inom mötesindustrin, har bruken en stor potential att kunna erbjuda detta. 35 Spännande småstäder Ledmotiv 3 Roslagens småstäder spelar år 2030 en viktig roll som upplevelserika platser och som broar mellan skärgård och fastland. De har utvecklats till än mer livfulla, trygga, tillgängliga och intresseväckande orter. 36 Inledning Ledmotivet Spännande småstäder kan framstå som lite oväntat med tanke på de starka naturvärden som präglar Roslagen som besöksdestination. De varumärkesmätningar som gjorts visar att människor ofta får skärgård och hav på näthinnan när de tänker på Roslagen. Besökarna till Roslagen besöker påtagligt ofta någon av småstäderna för att shoppa, äta och för att uppleva folkvimlet. Några av besökarna har en konkret reseanledning till småstaden som till exempel ett evenemang eller ett enskilt besöksmål. Det finns också besökare som ser småstaden som ett välkommet stopp på resan genom Roslagen för vidare färd ut i till skärgården eller inlandet. Norrtälje och Åkersberga, Östhammar och Vaxholm är viktiga servicenoder i Roslagen. Men även andra orter både vid kusten och i inlanden är viktiga pusselbitar i besökarnas upplevelser. Samhällena i Roslagen har goda förutsättningar att utveckla en särpräglad småstadskaraktär utifrån sina egna unika förutsättningar. Småstäderna (kommuner och besöksnäring) behöver investera i attraktionsfaktorer och kvaliteter som efterfrågas av morgondagens besökare: småskalig shopping och genuina måltidsupplevelser, en tilltalande stadsbild med goda mötesplatser samt möjligheten att delta i det lokala vardagslivet. Kvaliteterna kommer såväl invånare som besökare till gagn. Det behövs en helhetsorienterad platsutveckling som tillgodoser alla människors behov. Besökarperspektivet På flera svenska besöksdestinationer hamnar besökares intressen ibland i konflikt med de behov som människor som lever och bor på platsen har. Potentiella konfliktytor finns inom flera områden: användning av ytor i stadsmiljön, trafik och parkering, renhållning och även hur offentliga medel ska prioriteras. I Destinationsstrategi Roslagen 2030 är hållbar samhällsutveckling en röd tråd och en sådan förutsätter att lokalbefolkningens behov tillgodoses samtidigt som Roslagen utvecklas som besöksdestination. I flera fall överensstämmer behovsbilder hos besökaren och med Roslagenbornas. Ett exempel är att besökarna möjliggör ett upplevelseutbud i Roslagen som inte hade funnits utan dem. Ett besökarperspektiv måste lyftas in i samhällsutvecklingen där staden och dess miljöer formas. Hur tar man sig enkelt in i staden och hittar rätt som ny besökare? Vilket intryck får människor som kommer till vår stad? Hur kan den lokala kulturen lyftas fram och göras tillgänglig? Hur väl stämmer utbudet i staden med det som faktiskt efterfrågas av våra besökare? En gränsöverskridande platsutveckling En modern syn på utveckling av stadskärnor och stadsmiljöer innebär att stadens olika aktörer jobbar tillsammans i förtroendefulla samarbeten om både helheten i staden och i avgränsade fysiska områden. I dialogen involveras exempelvis invånare, butiksinnehavare, 37 fastighetsägare och stadsutvecklare. Liknande arbetssätt finns redan i de tre kommunerna i Roslagen men de kan fördel vidareutvecklas för att nå målbilderna inför 2030. Destinationsbolaget, besöksnäringen och kommunernas näringslivsutvecklare kan bidra med viktiga besökarperspektiv i platsutvecklingen. Intervjuundersökningar med besökare och besöksstatistik bör användas aktivt. Utvecklingsområden Varje småstad och ort i Roslagen för unika förutsättningar. Men det finns en fyra områden mot vilka kommunerna och besöksnäringen i Roslagen behöver rikta fokus på när det gäller Spännande småstäder. a) Sociala mötesplatser Stadsmiljön fyller i allt högre utsträckning rollen som social mötesplats. Särskild vikt bör läggas vid att utforma goda mötesplatser i stadsmiljön så att människor vill stanna upp och vistas en längre stund. Mötesplatser skapar värde för både boende och för besökare och bidrar också till att möten mellan de båda grupperna sker. Evenemang spelar en särskilt viktig roll i sammanhanget och det tas upp i ett särskilt avsnitt. b) Kulturella upplevelser Utan kultur tappar Roslagen mycket av sin dragningskraft. Allt från konst, design, musik och teater till graffiti och poetry slam gör Roslagen till en levande plats och till en berikande besöksupplevelse. Kulturarrangemang har också en potential som reseanledning till Roslagen för särskilda intressegrupper och för en bred publik. c) Upplevelserik shopping E-handel har skapat stora utmaningar för centrumkärnor och butikshandel och pandemin har medfört ytterligare utmaningar. Roslagens besökare är en möjlighet för butikshandeln inför 2030 eftersom de särskilt efterfrågar småskalig shopping med utbud av lokalproducerade varor och genuina måltidsupplevelser. Såväl befintliga aktörer som nya kan ta tillvara på en sådan utveckling. d) Portar för vidare resa i Roslagen Besöksdestinationer med en stor geografi som Roslagen har en god anledning att se var besökarna ansamlas. En sådan plats är i våra småstäder och därför bör orterna stärkas som utgångspunkter för båttrafik och för resor till Roslagens kust och inland. Tydlig besökarinformation kan spela en viktig roll just i Roslagens småstäder så att besökaren enkelt kan hitta rätt i Roslagen utifrån egna motiv och intressen. 38 Skiftande skärgård Ledmotiv 4 Skärgården i Roslagen 2030 är en unik värld av öar, kust och hav som erbjuder hållbara upplevelser året runt, i alla skiftande väder. Skärgården är lätt att besöka och den präglas av en stark samverkan mellan besöksnäring och boende. 39 Inledning En positiv utveckling av utbud och service i skärgården är en stark pusselbit i byggandet av varumärket Roslagen. Som har nämnts tidigare i strategin är Roslagen främst förknippad med skärgården och havet. En tydlig fortsatt satsning på skärgården blir en naturlig del av arbetet att utveckla Roslagen som destination. Det är bra för Roslagen att dra nytta av att associeras med något positivt, men det kan också bli en utmaning i längden om alltför mycket exponering leder till ett överutnyttjande i känsliga miljöer. Det kan leda till negativa effekter på naturen och det sociala livet i skärgården. Skärgården ska utvecklas som en stark och hållbar plats i Roslagen i sig själv, men kan även nyttjas som dragplåster och skyltfönster för andra produkter som blir reseanledningar olika tider på året. Genom att visa på möjligheter att kombinera upplevelser i skärgården och på andra platser i Roslagen, kan besökare spridas ut geografiskt och över året. Att visa upp och utveckla ett brett utbud ökar Roslagens så kallade resiliens, det vill säga att vara mindre sårbar och ha flera ben att stå på. I det här fallet genom att ta emot fler besökare, nå fler besökare i alla åldrar, med olika reseanledningar. För att besökare överhuvudtaget ska kunna ta del av det fina utbudet i Roslagens skärgård behöver transporter och tillgänglighet utvecklas. Särskilt för en komplex geografi som en skärgård kan vikten av tillgänglighet inte betonas nog mycket. Tillgängligheten är en stor och viktig nyckelfråga som idag upplevs som en flaskhals för besök och utveckling av skärgården som besöksmål. Det är ett viktigt perspektiv som behöver genomsyra de utvecklingsområden som presenteras för skärgården i denna strategi. Utvecklingsarbetet kring tillgänglighet beskrivs också i kapitlet Målområde 3 - Ett upplevelserikt Roslagen. Samverkan över gränserna Aktörer behöver hitta tydlig samsyn över administrativa och organisatoriska gränser för att kunna dra åt samma håll i långsiktiga frågor som tillgänglighet, hållbar utveckling och näringslivsfrågor. Ett bra exempel idag är Stockholm Archipelago som bildar en god grund för strategiskt utvecklingsarbete. Även samarbeten med andra platser med skärgårdar i Sverige och i övriga Östersjön kan utvecklas till exempel inom marknadsföring på internationella marknader. Utvecklingsområden I denna strategi fokuseras på några viktiga områden för utveckling av besöksnäringen när det gäller ledmotivet Skiftande skärgård. En utgångspunkt har varit de strategiska fokusområden som bland annat finns utpekade i den befintliga skärgårdsstrategin för Stockholmsområdet. a) Naturupplevelsen Naturen är skärgårdens stora attraktionskraft. Det ökade intresset för vistelse i natur gör att Roslagens skärgård har möjlighet att bli en drömdestination för många. Det blir naturligt med en fortsatt satsning av fler möjligheter att uppleva skärgårdens natur året runt. Det 40 behöver dock vara en gemensam utveckling, utifrån en samsyn på vikten av ett respektfullt nyttjande av den känsliga naturen. En del i den hållbara utvecklingen för skärgården blir att främst fokusera på ett rörligt friluftsliv som arrangeras av professionella företag och föreningar med stor kunskap om naturbaserad turism. Då finns det också möjlighet att ha mer överblick över var besökare befinner sig, hur många de är, vad de gör och styra bort från känsliga områden och minimera aktiviteter som stör. I paket och aktiviteter som bokas genom entreprenörer kan också ett lärandeperspektiv utvecklas. Ju mer en besökare lär sig om den naturmiljö hon befinner sig i, desto större chans att hennes besök inte påverkar naturen negativt. Detta ger också de lokala entreprenörerna större ekonomiska möjligheter att bedriva och utveckla sin verksamhet året runt. I utvecklandet av sätt att uppleva skärgårdens natur blir det också viktigt att sträva efter fler och längre säsonger med aktiviteter året runt. Det bildar underlag för fler företag som kan vara verksamma i skärgården. Här behövs innovativa lösningar, utveckling av befintliga produkter och paket tillsammans med innovativa kombinationer som passar trender och förändrade behov hos nya generationer av besökare. Roslagens skärgård har ytterligare en styrka i närheten till storstäderna. Det blir viktigt att utveckla kommunikationen detta. Här kan man lyfta möjligheten att uppleva storslagna naturupplevelser i en natur nära storstäderna, antingen som alternativ för den som vill söka sig bort från staden utan att åka långt (för närmarknaden) eller för de som kombinera storstad och skärgård (särskilt för utländska besökare där båda delarna blir reseanledningar). b) Skärgårdskulturen Roslagens skärgård har också en stor styrka i sin spännande historia och nutida lokalkultur. Utvecklingsarbetet för skärgården som destination bör också präglas av ökade möjligheter för besökare att lära om och uppleva skärgårdskulturen. För de som inte har levt och verkat på öar eller vid en kust blir det otroligt fascinerande att få lära sig mer om livet i skärgården i nära möten. Det finns ett ökat intresse för att kombinera natur och lokalkultur på resor och där har Roslagens skärgård med sitt maritima kulturarv en stor konkurrenskraft. Det bidrar också till att öka den sociala hållbarheten. Samma slutsatser kan dras som när det gäller naturen; ju fler besökare förstår om livet i skärgården, desto mer kan man se det som lokalsamhällen att ha respekt för och inte enbart som en arena för den egna upplevelsen. Hållbarhet blir ett naturligt nyckelord för Roslagens skärgård, det är som sagt särskilt viktigt i känsliga miljöer som skärgården, både ur ett miljömässigt och ett socialt perspektiv. Ökade kunskaper om besökare och besöksmönster, positiv styrning genom zonering och fler och längre säsonger samt en stark samverkan blir viktiga verktyg. Boende, deltidsboende och fritidshusägare och besöksnäringens aktörer blir alla viktiga parter i att utveckla en ännu bättre sammanhållning. Med gemensamma krafter kan man också bli en än starkare röst kring exempelvis viktiga frågor som lokal service och 41 transporter och hur skärgårdskulturen både kan vara del av en besökares upplevelser och en vardag för boende. c) Båtlivet En särskild profil och styrka för skärgården är möjligheten till båtliv. I Roslagens skärgård finns stor potential och att utveckla förutsättningarna för ett njutbart och hållbart båtliv. Det blir viktigt att ta fram handlingsplaner för utveckling av service, information och utbud för besökare på olika sätt vill uppleva skärgården från vattnet. Även här är samverkan över gränser viktigt och ett tydligt samspel och rollfördelning mellan privata och offentliga aktörer, som kan agera utifrån ett besökarperspektiv. Ett viktigt verktyg blir att hitta innovativa lösningar för att knyta samman öar och kust via vattnet. Omvärldsbevakning nationellt och internationellt av lösningar på andra destinationer med mycket båtliv kan ge inspiration till nya idéer och åtgärder. Även om just Roslagens skärgård har unika drag som sin lokala kultur, så finns det utmaningar och förutsättningar som delas med andra skärgårdar och ö-baserade destinationer som kan inspirera till ökad tillgänglighet och ett enklare båtliv. 42 Samarbete & rollfördelning För att Roslagen ska nå vision och målbilder för år 2030 krävs ett gott samarbete mellan besöksnäringen, kommunerna, destinationsbolaget och andra viktiga aktörer. Som ledstjärna för samarbetet finns den gemensamma destinationsstrategin. En tydlig rollfördelning förenklar samarbetet. Det behöver vara tydligt hur man som aktör kan bidra till den gemensamma destinationsutvecklingen och vem som ansvarar för olika frågor. För att rollfördelningen ska fungera krävs respekt för varandras roller och en öppen kommunikation. Med start 2021 etablerades Roslagens Destinationsråd som ett övergripande forum för samarbete mellan destinationens aktörer. Rådet kommer att spela en viktig roll för samarbete i Roslagen och för att gemensamma möjligheter och utmaningar ska kunna fångas upp. Här redogörs för rollfördelningen mellan aktörerna: besöksnäringen, destinationsbolaget, kommunerna och destinationsrådet. Den omgivande regionen tas också upp. Besöksnäringen Besöksnäringen ansvarar för att utveckla sina egna företag utifrån drömmar och mål. Deras roll på destinationen är att ge besökaren hållbara och minnesvärda upplevelser med en god kvalitet och ett gott värdskap. Både företag och föreningar i besöksnäringen utvecklar och marknadsför sina erbjudanden till destinationens målgrupper på egen hand och även tillsammans med andra. Företag och föreningar ansvarar även för att utveckla samarbetet mellan varandra. Besöksnäringen förväntas också spela en aktiv roll i destinationens samlade utveckling genom sin medverkan i destinationsrådet. Destinationsbolaget Roslagen har en viktig resurs i det gemensamma Destinationsbolaget. Bolagets roll är att utveckla, marknadsföra och sälja turistbaserade tjänster och produkter i Roslagen. Därmed är bolaget en kraft för att stärka varumärket Roslagen på en nationell och internationell marknad. Destinationsbolaget har en viktig funktion i att ge inspirerande information och service till besökare och främja ett gott värdskap. Bolaget ska också vara en mötesplats för besöksnäringen och bidra till dess kompetensutveckling. Visit Roslagen är det nuvarande destinationsbolaget och uppdraget konkurrensutsätts löpande. Kommunerna De tre kommunerna Östhammar, Norrtälje och Österåker fyller i sin roll som samhällsutvecklare en nyckelroll för Roslagen som besöksdestination; både genom att utveckla och tillgängliggöra besöksupplevelser och genom sin myndighetsutövning där kontakt med besöksnäringen sker. För att lyckas i rollen krävs en medvetenhet i politik och i verksamheter om att besöksnäring och turism spelar en stor roll för hållbar utveckling 43 och för formandet av en upplevelserika och attraktiva lokalsamhällen. Lika viktigt är en medvetenhet om besöksnäringens speciella villkor och utmaningar. I kommunens roll att utveckla Roslagen som besöksdestination ingår (baseras på rapport från SKR och Visita): o Samhällsplanering Att tydligt lyfta in turism och besöksnäring i översiktsplanering och samhällsutveckling. Ett besökarperspektiv handlar ofta om tillgänglighet och att upplevelsekonsumtion ska ges plats. o Myndighetsutövning Att säkerställa att lagar och regler för besöksnäringen efterlevs; serveringstillstånd, bygglov, brandtillsyn och miljötillsyn. En hög servicenivå i handläggningen är viktig. o Tillhandahålla god kommunal service En god kommunal service som rastplatser, vatten- och sophantering, cykel- och vandringsleder, ställplatser för husbilar mm är en förutsättning för nöjda besökare en väl fungerande besöksnäring. o Destinationsutveckling Kommunen ska delta aktivt i Destinationsrådet tillsammans med besöksnäring och destinationsbolaget. Behov hos såväl medborgare som besökare ska tillgodoses. Kommunerna axlar ett långsiktigt perspektiv i samhälls- och destinationsutveckling. o Etableringsfrämjande Att attrahera och möjliggöra företagsetableringar inom besöksnäringen som stärker det samlade utbudet i Roslagen. Det görs genom framförhållning i samhällsplanering och genom ett aktivt etableringsfrämjande arbete. o Platsutveckling; lokalsamhällen, stadskärnor och handel Kommunerna tillhandahåller i varierande omfattning egna verksamheter som utgör själva reseanledningen eller som spelar en viktig roll i upplevelsen. Det kan handla om allt från museum, offentlig konst, konsthallar, egna evenemang, till mötesplatser, parker, idrottsanläggningar och natur- och kulturområden. Denna platsutveckling av lokalsamhällen, stadskärnor och handelsområden kan tillsammans med näringens och civilsamhällets initiativ bidra till en upplevelserik vistelse och en hållbar utveckling. Destinationsrådet Destinationsrådet består av representanter för besöksnäringen, politisk ledning i de tre kommunerna i Roslagen samt destinationsbolagets ledning. Vägledande för rådets arbete är Destinationsstrategi Roslagen 2030. Arbetet ska präglas av ett lärandeperspektiv, där 44 både de deltagande parternas kunskap används liksom omvärldsbevakning inom viktiga teman för Roslagen. Rådet har följande roller: • Att påvisa möjligheter och utvecklingsbehov hos Roslagen som besöksdestination. • Att efter varje kalenderår värdera hur det gångna året har gått och att utifrån slutsatserna föreslå förändringar inför kommande period. • Att främja en öppen och konstruktiv dialog mellan besöksnäring, kommunerna och destinationsbolaget. • Identifiera och besluta om utvecklingsinsatser och i förekommande fall medfinansiering. Den omgivande regionen Det finns en rad samarbetspartner, nätverk och organisationer som påverkar Roslagen som besöksdestination. Det handlar om Vaxholms kommun, Region Uppsala, Region Stockholm, de båda Länsstyrelserna, Stockholm Archipelago, stödsystemet kring entreprenörer och intresseorganisationer inom det civila samhället. En regelbunden kontakt med dessa aktörer behövs för att utveckla Roslagen som destination. 45 Vägen mot Vision Roslagen 2030 En gemensam framtidsbild Destinationsstrategi Roslagen 2030 ger Roslagens alla aktörer en gemensam framtidsbild att arbeta för. Den visar vad som behöver göras av aktörerna tillsammans för klara resan dit under hållbara former. Destinationsrådet som Roslagens strategiska forum Ett första naturligt steg för att starta resan mot 2030 är att Destinationsrådet fullt ut tar sig an strategin som sitt huvudsakliga styrmedel för utveckling av Roslagen som besöksdestination. Det är också viktigt att Roslagens alla aktörer som utgör destinationen, utgår från visionen och de målbilder som presenteras. Avsnittet En god rollfördelning som beskrivs i det här dokumentet ger en god vägledning. Vad kan göras av var och en och vad kan vi göra tillsammans för att uppnå visionen för 2030? Kommunala handlingsplaner Den övergripande destinationsstrategin för Roslagen kompletteras av kommunala handlingsplaner som visar hur Östhammar, Norrtälje och Österåkers kommun kan utvecklas som besökskommuner i Roslagen. De bör ha ett kortare perspektiv och visa konkreta åtgärder som ska genomföras, för att uppfylla målbilderna. Till sist På vägen till 2030 kommer det med all sannolikhet att utvecklas många nya verktyg och lösningar som besöksnäringen kan anamma. Det kommer också uppstå möjligheter i omvärlden som vi i skrivande stund inte kan förutse. Fokus på hållbarhet, digitalisering och tillgänglighet måste bestå. Strategin är ett levande dokument och kommer att behöva uppdateras under perioden fram till 2030. En aktualitetsprövning föreslås genomföras år 2025. I samband med den kan Roslagens aktörer göra en genomlysning av vad som åstadkommits och klargöra hur arbetet ska se ut de resterande åren fram till 2030. 46 Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar kommuner har kommit överens om att från och med den 1 januari 2019 inrätta en gemensam nämnd kallad Överförmyndarnämnden i Uppsala län, för överförmyndarverksamhet. Uppsala kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Uppsala kommuns organisation. Den gemensamma nämnden benämns i detta avtal fortsättningsvis, nämnden.

21 § PBL). Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Här nedan följer en preliminär tidplan för planarbetet. Tidplanen kan komma att ändras allt eftersom att frågor uppstår och utredningar som behöver göras. Planstart Q3- 2025 Beslut om samråd Q2- 2026 Samråd Q2- 2026 Beslut om granskning Q2- 2026 Granskning Q2- 2026 Godkännande inför antagande Q3- 2026 Beslut om antagande Q3- 2026 Laga kraft Q4- 2026 Genomförandetid Planens genomförandetid föreslås vara 15 år från den dag den vinner laga kraft. Huvudmannaskap Detaljplanen innehåller ingen allmän mark. Huvudmannaskapet är enskilt, detta eftersom all mark inom planområdet ligger inom Forsmarksverkets område och inte är allmänt tillgänglig. Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för - Utbyggnad av kvartersmark enligt detaljplanen ANTAGANDEHANDLING Avtal Inget exploateringsavtal har upprättats och det kommer inte heller upprättas exploateringsavtal i samband med detaljplanens genomförande. Fastighetsrättsliga åtgärder Inga förändringar av fastigheters gränser planeras ske i samband med detaljplanens genomförande. Ekonomiska frågor Planläggningen sker på privat mark där kommunen ansvarar för att planen får det innehåll och den utformning som krävs, exploatören bekostar planarbetet och genomförandet av planen. Ekonomi Detaljplanen bedöms vara ekonomisk genomförbar. Planavgift Planavgift ska inte tas ut vid bygglov. Överlåtelse av mark Ingen överlåtelse av mark planeras i samband med detaljplanens genomförande. Anslutningsavgifter Exploatören ska bekosta de anslutningsavgifter för teknisk infrastruktur som är kopplade till detaljplanens genomförande, exempelvis el och VA. Tekniska frågor Dagvatten För större delen av piren kommer dagvattenhanteringen utgöras av att all nederbörd tillåts infiltrera ner i den porösa och genomsläppliga krossfyllningen (fraktion 0-600mm) som hela piren är uppbyggd av. Vatten som har infiltrerat ner i krossmassorna kommer att passera den kvävereningszonen innan det når recipienten. Flera delar av den planerade verksamheten på piren kommer att byggas in, detta kan utföras med exempelvis tält eller annan likvärdig lösning. ANTAGANDEHANDLING Där det finns risk för spill av olja, drivmedel eller att en större mängd partiklar kan uppstå förhindras spridningen med hjälp av lokala punktåtgärder. Allt dagvatten som faller på den framtida piren kommer ledas via kvävereningszonen innan det når recipienten. Runt verksamhetsområdet som piren planeras att utgöra planeras en kvävereningszon med en våtmarksdel och en flisdel för rening av vattnet från Piren. Målet är att rena minst 70% av kvävet som kommer från utfyllnadsmassorna. I huvudsak är det nitratkväve som ska renas då ammoniumkväve sannolikt redan har denitrifierats. Kväve som sprids med vattnet kommer spridas diffust. • Vatten renas i en grundare våtmarkszon. • Kvävereningszonen byggs upp med en våtmarksdel och en flisdel på insidan av den yttre skyddsvallen. • Skyddsvallen ut mot recipienten ska utformas tät med hjälp av lera för att kunna styra utflödet från kvävereningszonen och för att inte få in havsvatten som blandas upp med det vatten som ska renas från kväve. Då den yttre skyddsvallen utformas tät bör även utlopp genom vallen utformas med avstängningsfunktion. Att kunna hålla vatten inom kvävereningszonen skulle ge möjlighet till att förhindra spridning av förorenat vatten eller släckvatten vid olycka eller brand. Figur 18: Systemskiss i sektion över kvävereningszonen med en våtmarksdel och en flisdel. Brandvatten En industrivattenledning planeras att anläggas till piren. Ledningen avses förses med flera avsättningar för verksamheternas behov samt möjliggöra anslutning av brandposter inom området. ANTAGANDEHANDLING Först ut är etableringen för betongstationen, där avses en brandpost placeras inom cirka 70 meter från anläggningen. Bedömningen är att brandvattenförsörjning kan säkerställas i samband med utbyggnaden av området. En mer detaljerad utformning och dimensionering av brandvattenlösningen kan hanteras vidare i projekterings- och genomförandeskedet i samråd med brandförsvaret. Andra tekniska utredningar Exploatören inom området ansvarar för att det som utretts gällande dagvatten och buller följs vid planens genomförande. Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvenser Naturmiljö Planförslaget innebär fortsatt störning från bullrande industriell verksamhet och transporter, vilket kommer att pågå på piren i större eller mindre omfattning under drygt 50 år. Piren hyser ett rikt fågelliv vilket redan påverkas idag och kommer att påverkas framöver av verksamhet i Forsmark under lång tid. I samband med den revirkartering för fåglar som genomfördes under 2025 (Ekologigruppen, 2025) påträffades 43 fågelarter inom eller i anslutning till det planerade verksamhetsområdet. Av dessa arter bedöms 21 arter vara naturvårdsrelevanta. En utvärdering av om ianspråktagande av mark och bullerstörningar har betydelse för att återupprätta tillfredsställande populationsnivåer har genomförts för dessa (se Bilaga Artskyddsutredning). Utredningen visar att verksamhetens föreslagna utformning bedöms kunna komma i konflikt med 4 § artskyddsförordningen när det gäller drillsnäppa, gulsparv, större strandpipare och ärtsångare. För dessa arter krävs skyddsåtgärder för att förbud enligt artskyddsförordningen inte ska utlösas. Mark och vatten Vid drift av olika industriella verksamheter inom planområdet kommer det att genereras dagvatten från nederbörd. Allt dagvatten som faller inom verksamhetsområdet för piren kommer infiltrera i krossmassorna där fördröjning och eventuell sedimentavskiljning sker. Vidare leds dagvattnet till kvävereningszonen (E) där i huvudsak kväverening sker. Verksamheter som bedöms kräva särskilda försiktighets- och säkerhetsåtgärder kommer att skyddas med hjälp av lokala punktåtgärder såsom väderskydd eller placering på hårdgjord yta, vilket minskar risken för spridning av föroreningar till dagvatten och i förlängningen recipienten. Sammantaget väntas den planerade markanvändningen inte påverka eller äventyra möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer för recipienten Öregrundsgrepen, och inte heller förväntas någon negativ påverkan på närliggande Natura 2000-områden till följd av planområdets utsläpp till vatten under driftskedet. ANTAGANDEHANDLING Strandskydd Inom det område som omfattas av Forsmarksverket finns ett flertal detaljplaner som till vissa delar överlappar varandra. I några av dessa detaljplaner har strandskyddet upphävts för hela eller delar av planområdet, vilket resulterat i att det är svåröverskådligt var strandskyddet formellt fortfarande gäller eller inte. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Sociala konsekvenser Säkerhet Genomförande av denna detaljplan innebär ingen påverkan på hälsa och säkerhet. Tillgänglighet Då planområdet inte är tillgängligt för allmänheten blir det inga större konsekvenser av detaljplanens genomförande. Friluftsliv och rekreation Då planområdet inte är tillgängligt för allmänheten blir det inga större konsekvenser av detaljplanens genomförande. De motionsslingor och rekreationsområden som finns för anställda inom Forsmarksverket påverkas inte i någon större omfattning. Prövning av barnets bästa En barnkonsekvensanalys har bedömts inte vara relevant i ärendet. Planområdet är inte idag och kommer inte efter detaljplanens genomförande att vara tillgängligt för allmänheten. Medverkande Planhandlingarna har upprättats av: Simon Dahlvik Planarkitekt Datum Dnr Sid 2026-04-27 BMN-2025-1664 1 (6) Plan- och byggenheten – Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Förslag till detaljplan för FORSMARK 6:8 (Piren) Östhammars kommun, Uppsala län 2026-05-08 Postadress Besöksadress/Reg.office Telefon Telefax Organisationsnummer Bankgiro Box 66 Stångörsgatan 10 Nat 0173-860 00 Nat 0173-175 37 212000-0290 233-1361 Fakturaadress 742 21Östhammar Int +46 173 860 00 Int +46 173 175 37 V.A.T. No Box 106 www.osthammar.se E-post SE212000029001 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Samrådsförfarandet Förslag till detaljplan för Forsmark 6:8 (Piren), utgjorde underlag för samråd under perioden 27 mars – 17 april 2026. Detaljplanen hanteras med utökat förförande enligt Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Berörda enheter inom kommunen, statliga verk, länsstyrelsen samt berörda sakägare och andra med väsentligt intresse av planen har underrättats och beretts tillfälle att yttra sig under denna tid. Planhandlingarna har under samrådstiden varit tillgängliga på kommunkontoret i Östhammar, samt på kommunens hemsida. En kungörelse om samråd publicerades på kommunens hemsida den 27 mars och i Annonsnytt i Uppland den 10 april. I denna samrådsredogörelse redovisas de yttranden som inkommit under samrådstiden, samtliga yttranden sammanfattas och kommenteras. Samrådsredogörelsen fungerar som underlag för kommande detaljplanearbete. Sammanfattning Uppsala brandförsvar menar att en utökning av verksamhet innebär att den samlade riskbilden för området kring Forsmarks kärnkraftverk behöver analyseras och beaktas. Brandförsvaret påpekar också att skyddsvallen ska kunna samla upp släckvatten och att avstängningsfunktionen måste kunna aktiveras utan deras hjälp. Dessutom behöver tillgången till brandvatten i området utredas och säkerställas för att en brand ska kunna bekämpas effektivt och för att marken ska bedömas lämplig enligt plan- och bygglagen. Länsstyrelsen ifrågasätter kommunens plan att upphäva strandskyddet inom detaljplaneområdet och bedömer att området fortfarande är viktigt för djur- och växtlivet och kräver att kommunen tydligare redovisar de särskilda skälen för upphävandet samt motiverar varför planintresset ska väga tyngre än strandskyddsintresset. Inkomna yttranden med kommentarer Totalt inkom fem yttranden under samrådet. Remissinstans Ankomststämplat Yttrande utan Yttrande med erinran synpunkter Myndigheter och grannkommuner 1. Vård- och omsorgsnämnden 2026-03-31 x 2. Barn- och utbildningsnämnden 2026-04-08 x 3. Lantmäteriet 2026-04-13 x 4. Uppsala brandförsvar 2026-04-17 x 5. Länsstyrelsen 2026-04-27 x Föreningar, företag och organisationer Privatpersoner I detta dokument sammanfattas de inkomna yttranden och kommenteras. Samtliga originalyttranden hålls tillgängliga hos Samhällsbyggnadskontoret på Östhammars kommun. Myndigheter och kommuner 1. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ingenting att erinra. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 2. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden har inga synpunkter på planförslaget. Detaljplanen bedöms inte ha någon direkt påverkan på något enskilt barn eller barn i grupp, varken i positiv eller i negativ bemärkelse. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 3. Lantmäteriet Lantmäteriet har inga synpunkter på planförslaget. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 4. Uppsala brandförsvar Risker Detaljplanen medför ny utökad verksamhet och det bör därför analyseras och beaktas hur den nya verksamheten påverkar, eller påverkas av, den samlade riskbilden för befintliga verksamheter inom Forsmarks kärnkraftverks område om detta inte har utförts. Hantering av släckvatten Det framgår att den yttre skyddsvallen ska utformas tät för att kunna samla upp släckvatten och därmed att även utlopp genom vallen utformas med avstängningsfunktion. Brandförsvaret vill skicka med att en avstämningsfunktion behöver kunna aktiveras utan brandförsvarets hjälp. Tillgång till brandvatten Brandförsvaret känner inte till om det finns brandposter i närheten av planområdet. Om en brand ska kunna bekämpas effektivt behöver det finnas tillgång till brandvatten. Behovet av brandvatten bör därför utredas. Finns behov av brandvatten behöver tillgången till brandvatten i området säkerställas för att kunna bedöma om marken är lämplig för ändamålet enligt PBL 2 kap 6 §. Kommentar: De risker som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen är främst relaterade till intern maskin- och fordonstrafik, transporter till och från planområdet, brand i fordon/arbetsmaskiner samt risk för skred. Den planerade verksamheten bedöms inte innebära någon ny typ av riskkälla jämfört med befintlig situation och redan tillståndsgivna verksamheter inom Forsmarksområdet. Transporter till och från piren och SKB:s slutförvarsprojekt kommer att ske inom Forsmarks industriområde. Anläggandet av verksamheterna på piren kommer sammantaget att minska transporterna till och från SKB:s verksamheter under bygg- och driftskede då den utbyggda piren ger förutsättningar för lokal tillverkning av byggkomponenter och större lokal återanvändning av bergmassor. Planförslaget bedöms inte väsentlig förändra den samlade riskbilden inom området. Skyddsvallens avstängningsfunktion kommer att kunna aktiveras utan stöd av brandförsvaret. Planbeskrivningen har uppdaterats under rubriken ”Tekniska frågor” angående tillgången till brandvatten. 5. Länsstyrelsen Strandskydd Planområdet omfattas i dagsläget av generellt strandskydd. Av planhandlingarna framgår att strandskyddet planeras att upphävas genom antagande av denna detaljplan. I planbeskrivningen anges att planområdet redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften (s. 12) och att strandskyddet upphävs inom hela planområdet med hänvisning till att området inte är tillgängligt för allmänheten (s. 29). Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (MB 7 kap. 13 §). Av samrådsunderlaget, bland annat artskyddsutredningen, framgår att naturvärden har identifierats vid dykundersökningar och på land har 43 fågelarter dokumenterats i området i samband med inventering, varav 21 arter bedömdes vara naturvårdsrelevanta. Området kan därmed, enligt Länsstyrelsens bedömning, inte anses ha tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknar betydelse för djur- och växtlivet enligt MB 7 kap. 18 e § 1. Se även under rubriken Artskyddsförordningen (2007:845). Länsstyrelsen anser därför att kommunen till granskningsskedet ska: • Redovisa särskilt skäl för upphävande enligt MB 7 kap. 18 e § • Motivera om intresset som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. För att kunna göra denna bedömning behöver kommunen även redovisa vad upphävandet får för konsekvenser för växt- och djurlivet. Miljökvalitetsnormer (MKN) ytvatten Detaljplanen omfattar utfyllnad av vattenområde med bergmassor från slutförvaret. Från detta material förväntas kväve från sprängmedelrester lakas ut över tid till recipienten Öregrundsgrepen (WA 20826862). Vattenförekomsten har klassats med måttlig status för näringsämnen, men god status för totalmängd kväve i förvaltningscykel 3. Klassningen är dock osäker. Reningssteg planeras inom piren som förväntas kunna rena ca 70% av den bedömda mängden kväve och bedöms, enligt underlaget, inte påverka MKN. I pågående tillståndsprövningar (mål nr M 8782-25) kommer slutliga villkor och skyddsåtgärder att fastställas. Där kommer bedömning av miljökvalitetsnormer att ingå. Länsstyrelsen kommer att ta ställning till utformning av villkor och skyddsåtgärder i tillståndsprövningen. Länsstyrelsen bedömer att planhandlingarna på ett tillräckligt sätt påvisar hur det ska säkerställas att miljökvalitetsnormer avseende ytvatten inte riskerar att äventyras. Artskyddsförordningen (2007:845) Förbuden i 4 § artskyddsförordningen (fåglar) kan aktualiseras vid detaljplanens genomförande om skyddsåtgärder inte vidtas. En artskyddsutredning för fåglar vid Piren, Forsmark, har genomförts. Utredningen visar att verksamhetens föreslagna utformning bedöms kunna komma i konflikt med 4 § artskyddsförordningen när det gäller drillsnäppa, gulsparv, större strandpipare och ärtsångare. För dessa arter krävs skyddsåtgärder för att förbud enligt artskyddsförordningen inte ska utlösas. I den parallella tillståndsprövningen kommer frågan om förenlighet med artskyddsutredningens bestämmelser att prövas, det är viktigt att detaljplanen anpassas så att nödvändiga skyddsåtgärder eller andra anpassningar för fridlysta arter inte hindras. 11 kap. miljöbalken (1998:808), Vattenverksamhet Enligt handlingarna möjliggör detaljplanen en tillståndspliktig verksamhet. Den 1 december 2025 kungjorde Mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt ansökan om tillstånd för vattenverksamhet m.m. mål nr M 8782-25. I pågående tillståndsprövningar kommer slutliga villkor och skyddsåtgärder att fastställas. Länsstyrelsen kommer att ta ställning till utformning av villkor och skyddsåtgärder i tillståndsprövningen. Länsstyrelsen vill upplysa kommunen om att det är viktigt att detaljplanen utformas så att de slutliga villkor och skyddsåtgärder som fastställs i pågående prövning kan omhändertas på lämpligt sätt. Kommentar: En redovisning av särskilda skäl för upphävande av strandskydd enligt Miljöbalken 7 kap. 18 e §, samt en redovisning av upphävandets konsekvenser för djur- och växtliv har lagts till i planbeskrivningen under sida 12, 13. Kommunen iakttar den parallella tillståndsprövningen och säkerställer att slutliga villkor och skyddsåtgärder vad gäller fridlysta arter och vattenverksamhet inte hindras av detaljplanen. Revidering av planförslaget Samrådet och de synpunkter som inkommit har resulterat i följande förändringar:  Planbeskrivningen har uppdaterats under rubriken ”Tekniska frågor” angående tillgången till brandvatten.  Planbeskrivningen har uppdaterats under rubriken ”Strandskydd” med en redovisning av särskilda skäl för upphävande av strandskyddet samt upphävandets konsekvenser för djur- och växtliv.  Övriga redaktionella ändringar och mindre kompletteringar i text har gjorts i planbeskrivningen och plankarta. BMN-2025-1664 1 (4) Plan- och byggenheten – Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING Simon Dahlvik Granskningsutlåtande Förslag till detaljplan för FORSMARK 6:8 (Piren) Östhammars kommun, Uppsala län 2026-07-06 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG.NUMMER BANKGIRO Box 66 Stångörsgatan 10 +46 (0) 173 860 00 212000–0290 233–1361 Fakturaadress 742 21 Östhammar MAIL V.A.T. NO Box 106 byggochmiljo@osthammar.se SE212000029001 742 21 www.osthammar.se Östhammar ANTAGANDEHANDLING Planförfarandet Förslag till detaljplan för Forsmark 6:8 (Piren) utgjorde underlag för granskning under perioden 20 maj – 19 juni 2026. Detaljplanen hanteras med utökat förfarande enligt Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Berörda förvaltningar inom kommunen, statliga verk, länsstyrelsen samt berörda sakägare och andra med väsentligt intresse av planen har underrättats och beretts tillfälle att yttra sig under denna tid. Planhandlingarna har under granskningstiden varit tillgängliga på kommunkontoret i Östhammar samt på kommunens hemsida. I detta granskningsutlåtande redovisas de yttranden som inkommit under granskningstiden, samtliga yttranden sammanfattas och kommenteras. Här sammanfattas även vilka synpunkter som inte blivit tillgodosedda under planprocessen och vilka eventuella revideringar som sker i planhandlingarna innan detaljplanen antas. Sammanfattning Efter granskning har inga synpunkter på planförslaget inkommit. Inkomna yttranden med kommentarer Totalt inkom fyra yttranden under granskningen. Remissinstans Ankomststämplat Yttrande utan Yttrande med synpunkter erinran på planförslaget Myndigheter och grannkommuner 1. Vård- och omsorgsnämnden 2026-05-25 x 2. Länsstyrelsen i Uppsala län 2026-05-27 x 3. Lantmäteriet 2026-06-05 x 4. Uppsala brandförsvar 2026-06-16 x Föreningar och organisationer 5. Privatpersoner 6. 7. I detta dokument sammanfattas och kommenteras inkomna yttranden. Samtliga originalyttranden hålls tillgängliga på Samhällsbyggnadskontoret i Östhammars kommun. ANTAGANDEHANDLING Myndigheter och kommuner 1. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ingenting att erinra. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 2. Länsstyrelsen i Uppsala län Syftet med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att planlägga för industrimark. Befintlig pir planeras att fyllas ut med syfte att tillskapa verksamhetsytor för behov kopplat till utbyggnaden av Kärnbränsleförvaret och SFR. Detaljplanens överensstämmelse med översiktsplanen Länsstyrelsen bedömer att detaljplaneförslaget överensstämmer med översiktsplanen enligt 4 kap. 33 § p.5 PBL. Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen har inget att tillägga i fråga om hur planförslaget tillgodoser statliga eller andra allmänna intressen och bedömer, med hänsyn till prövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 3. Lantmäteriet Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2026-05-25) har inget noterats. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 4. Uppsala brandförsvar Brandförsvaret har granskat planförslaget avseende brandförsvarets insatsmöjligheter samt möjligheten att uppfylla gällande bygglagstiftning avseende brandtekniska krav. Efter granskning av inkomna handlingar har brandförsvaret inga synpunkter mot planförslaget. Brandförsvaret önskar ta del av beslut om laga kraft. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. ANTAGANDEHANDLING Revidering av planförslaget • Granskningen och de synpunkter som inkommit har inte medfört några förändringar i planförslaget. • Mindre redaktionella ändringar har gjorts i planbeskrivningen. • Komplettering med särskild handling enligt 6 kap. 16 § miljöbalken, Forsmark 6:8 (”Piren”). ___________________________ ____________________________ Merike Dahlberg Simon Dahlvik Plan- och byggchef Planarkitekt DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0 Godkänt) C1 - Öppen 1(93) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2025-10-21 Therese Myhrberg Helén Segerstedt Elna Topac Kvalitetssäkring 2025-10-23 Annika Malmer (TS) 2025-10-23 Erik Setzman (TS) 2025-10-24 Ida Tjerngren (Godkänd) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utfyllnad av vattenområde m.m., inom fastigheten Forsmark 6:8, Östhammars kommun Oktober 2025 E venemangsgatan 13, Box 3091, 169 03 Solna. Tel efon: 08-459 84 00. Org.nr: 556175-2014. Säte i Sol na. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 2(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Icke-teknisk sammanfattning Svensk Kärnbränslehantering AB (SK B) ansvarar för att ta hand om radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken på ett långsiktigt säkert sätt. I For smark pågår just nu två stora anläggningspr ojekt: dels en utbyggnad av det befintliga slutförvaret för kortlivat radioa ktivt avfall (SFR ), dels ett nytt slutförvar för använt kärnbränsle (Kärnbränsleförvaret). Tillsammans kommer dess a projekt att generera stora mängder ber gmassor – om kring 9 miljon er ton totalt. SK B har i de båda anläggningspr ojek ten konstaterat att det finns behov av ytterligare verksamhetsytor bland annat till följd av att uppförandet av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR delvis sammanfaller i tiden. Tidigare har planeringen i huvudsak utgått från att byggprojek ten kom mer genomföras efter varandra. Att projekten sammanfaller i tiden ger möjlighet till samordning genom nyttjande av gemensamma anläggningar, till exempel en bet ongstation, samt lokal tillverkning av byggkompon enter. Lokal tillverkning säkerställer kvalitet och ger minskade transporter och effektivare logistik, men kräver större ytor för tillverkning, hantering och lagring jämfört med tidigare planering. SK B arbetar med att begränsa klimatpåverkan och skapa förutsättningar för cirkulära flöden avsee nde hanteringen av bergmassor , och som ett led i detta planerar bolaget bland annat att nyttiggöra massor na i större utsträckning än tidigare planerat. På så sätt kan transportarbetet och transpo rtavstånden och därmed både miljö- och klimatpåverkan från transpor terna reduceras avsev ärt. För att tillgodose beh ovet av verksamhetsytor på ett sätt som även möjliggör återanvändning av massor lokalt ansöker bolaget nu om tillstånd att bygga ut en befintlig pir i Forsmark genom att fylla ut delar av havsbot ten. Syftet är att skapa nya ytor för hantering, tillverkning och lagring av byggmaterial, samt att möjliggöra lokal avsättning av överskottsmassor och därmed minska beh ovet av transporter. Utfyllnaden runt piren kom mer att ske med ber gmassor från anläggandet av SK B:s slutförvar. Planerad verksamhet Den bef intliga piren, som byggdes på 1980 -talet, planeras att byggas ut genom utfyllnad i havet på både norra och söd ra sidan. Den tillskapade verksamhetsytan blir cirka 12 hektar stor. Utöver detta planeras anläggning av ett system för att rena vatten från kväve (”kvävereningszon med en våtmarksdel och en flisdel”, se avsnitt 5.3), samt en yttre skyddsvall/strandbank mot havet. Totalt kommer ett cirka 22 hektar stort grunt vattenområde att tas i anspråk för utfyllnaden. Utfyllnaden kommer att ske med ber gmasso r från anläggande av SK B:s slutförvar. På den nya verksamhetsytan planeras bland annat: • Tillverkning och lagring av prefabricerade betongelement. • Krossn ing, sortering och lagring av ber gmassor . Anläggningsarbetet planeras att starta om kring år 2027 och pågå i cirka sex år. Verksamheten på området kom mer att pågå i olika former fram till omkring 2080-talet. Miljökonsekvenser I miljök onsek vensbesk rivningen har de mest relevanta miljöaspekterna bed ömts vara påverkan på marina arter och naturmiljöer, påverkan på naturmiljö på land med särskilt fokus på fågelliv, buller, utsläpp till vatten samt klimatpåverkan. Utsläpp till vatten och påverkan på miljök valitetsnormer för vatten (MKN) Vid anläggning och drift av verksamhetsytan på piren kommer kväve från sprängmedelsrester att laka ut, särskilt när ber gmassor läggs i havet. Under det första skedet vid anläggande av den yttre neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 3(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren skyddsvallen ber äknas cirka 400 kg kväve släppa s ut, vilket inte kan renas. SK B föreslår ett reningssy stem med en våtmarksdel och en flisdel innanför skyddsvallen. De totala kvävemängderna som bed öms kunna laka ut från bergmassor na uppg år till 22 ton kväve, varav cirka 16 ton bedöms kunna renas bor t med föreslagen reningslösning. Utsläppen bedöms inte påverka miljök valitetsnormer för vatten eller närliggande skyddade Natura 2000-områden negativt. Marina arter och bottenmiljöer Anläggandet av den utfyllda piren innebär att cirka 22 hektar grunda, produktiva marina bot tenmiljöer tas i anspråk. Dessa områden är viktiga för fiskproduktion och biologisk mångfald, med förekomst av blåstång, smaltång, kärlväxter och kransalger. För att mildra påverkan föreslås skyddsåtgärder såsom att begränsa grumling vid arbeten och att utforma nya strandbankar som återskapar viktiga lek- och uppv äxtmiljöe r för fisk. Med dessa åtgärder bed öms den negativa påverkan på marina arter och bot tenmiljöer kunna beg ränsas. Buller Buller från den planerade verksamheten på piren har utretts och det bedöms inte uppst å några negativa effekter vid närmaste bos täder, som ligger minst cirka 2,5 km bor t. Däremot föreslås bullerskyddande åtgärder för att skydda närliggande naturmiljöer och fågellivet. Med dess a åtgärder bed öms ljudnivån kunna hållas under 45 dBA vid närmaste Natura 2000-område (For smarksbr uk), vilket är ett vedertaget riktvärde som enligt studier inte innebär negativ påverkan på fåglar. Naturmiljö och arter på land På land tas mark i anspråk som bed öms sakna naturvärden, men piren har en rik förekomst av fågelarter som kan störas av arbet en och buller. För att minska påverkan planeras skyddsåtgärder, bland annat att bullrande arbet en inte får påbör jas under fåglarnas häckningstid (1 april –31 juli). Med föreslagna åtgärder bedöms påverkan på fåglar och övriga naturvärden på land vara beg ränsad och acce ptabel. Klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning Under driftskedet uppstår utsläpp till luft från transpor ter och arbetsmaskiner, främst i form av kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM10). Enligt mätningar från SLB-analys ligger halterna av NO₂ i området mellan 10 och 20 μg/m³, vilket är långt under miljökvalitetsnormen på 90 μg/m³ och även under miljökvalitetsmålet på 60 μg/m³. Damm kan bildas vid anläggningsarbeten, materialhantering och krossning, men påverkar främst arbetsmiljön och kan beg ränsas med åtgärder som bev attning. Klimatpåverkan från arbetsmaskiner bedöms vara marginell, och utsläppe n sker främst lokalt inom For smarksom rådet. Verksamheten bed öms inte leda till några överskridanden av miljök valitetsnormer för luft och endast ge upphov till små, lokala och hanterbara negativa konsek venser vad gäller klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning. Landskapsb ild Den planerade utfyllnaden av piren innebär att en verksamhetsyta skapas på ungefär samma höjd som den bef intliga piren. Under drift kom mer olika verksamheter, som tält och upplag, att synas från havet men inte från närliggande bos täder enligt en siktanalys. Området får ett ytterligare industriellt inslag, men det blir inte dominerande i landskapsb ilden. När verksamheten avslutas kvarstår utfyllnaden, som smälter in i landskapet . Påverkan på landskapsb ilden bedöms inte bli påtaglig varken under driftskede eller efter avslutad verksamhet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 4(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Sårbarhet för klimatförändringar och andra yttre händelser Verksamheten bed öms inte vara känslig för klimatförändringar eller yttre händelser som skyfall eller torka, men höjdsättningen har ändå anpassats för att hantera högt vattenstånd, vind och vågor. Damning vid torka kan hanteras med dammbin dande åtgärder. Inga särskilda skydd krävs mot skyfall, och inga känsliga anläggningar finns på platsen. Risk och säkerhet Vid anläggande av piren finns viss risk för ras och skred, särskilt på grund av förekomst av lera på havsbot ten. Stabiliteten kan säkerställas genom arbet smetoder såsom muddring av det översta lerlagret alternativt genom nedpress ning. Muddermassor som uppst år planeras att återanvändas i konstruktionen. Sedimenten är inte förorenade, vilket minskar risken för spridning av föroreningar. Arbetet kom mer utföras etappv is och anpassas efter platsen s förutsättningar. Erfarenheter från tidigare byggnationer används för att öka säkerheten. Riskerna bedöms som hanterbara med rätt åtgärder. Under driftskedet är de största riskerna koppl ade till fordonstrafik, brand och spill. Anlagd kvävereningszon mellan verksamhetsytan och havet minskar även risken för spridning av förorenat vatten vid en eventuell olycka under driftskedet. Fordon kom mer vara utrustade för att hantera mindre utsläpp och riskfyllda verksamheter byggs in eller skyddas med punktåtgärder. SK B kom mer löpa nde arbeta med föreby ggande och hantering av risker. Kumulativa effekter Kumulativa effekter är den samlade miljöp åverkan som kan uppst å då flera verksamheter pågår samtidigt i ett område. I For smarksområdet pågår både bef intlig verksamhet i drift samt SK B:s pågående anläggningspr ojekt med anläggande av Kärnbränsleförvaret samt utbyggnad av SFR . Den samlade miljöpå verkan har bedömts för miljöaspekterna klimatpåverkan, utsläpp till vatten, buller och naturmiljö. Avsee nde klimatpåverkan bedöms utfyllnaden av piren minska den samlade klimatpåverkan från SK B:s anläggningspr ojek t i For smark genom att möjliggöra lokal användning av ber gmassor som uppst år vid anläggandet av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR . Genom att tillverka byggkompon enter på plats minskar beh ovet av transpo rter, vilket leder till upp till 99 % lägre utsläpp jämfört med alternativa lösningar. Tot alt kan klimatpåverkan från hantering och transpo rter av cirka 9 miljoner ton bergmassor minska med 40–70 % över 60–70 år. Piren, tillsammans med planerat berguppl ag inom fastigheten Öst hammar Ön 1:1 (som hanteras i en sepa rat tillståndsansök an) bidrar därmed till en betydande långsiktig klimatnytta. I ett kumulativt fall med utsläpp av kväve från SK B:s samtliga verksamheter skulle utbyggnaden av piren i ett värsta fall innebä ra att upp till 10 ton kväve släpps ut till havet under ett år. Det är om ingen rening alls skulle ske. Med planerade reningsåtgärder minskar utsläppet till cirka 7 ton. Tidigare utredningar visar att utsläpp av upp till 25 ton kväve årligen inte bed öms påverka vattenmiljön negativt. Därför bed öms utfyllnaden av piren inte innebära någon negativ påverkan på vattenmiljön , oavsett vilken reningsgrad som uppn ås. För att utreda den kumulativa påverkan av buller har en bullerutredning tagits fram. Bullerutredningen visar att även när man räknar med buller från flera verksamheter samtidigt, så överskrids inte riktvärden vid bos täder. Det gäller både under anläggningstiden och när verksamheten är i drift. Även påverkan på fåglar i Natura 2000-områden har bed ömts. Med föreslagna skyddsåtgärder ligger ljudnivåerna under 45 dBA , vilket är ett vedertaget värde för att bed öma påverkan på fåglar. Det innebä r att ingen negativ påverkan förväntas om föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Utfyllnad av piren medför att grunda havsom råden tas i anspråk. Utfyllnad av två havsom råden har ock så nyligen genomförts vid Stora Asphällan strax söder om piren som en del av utbyggnaden av neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 5(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren SFR , och ett mindre havsområde planeras att fyllas ut inför byggnation av Kärnbränsleförvaret. Trots den artificiella prägeln finns höga naturvärden på bot tnarna i det område som planeras fyllas ut. Des sa miljöer och naturvärden är inte unika och en genomförd dykinventering visar att motsvarande miljöe r även finns på liknande bottnar i närområdet. För eslagen utformning av piren innebär att de negativa effekterna på marina livsmiljöe r och naturvärden minskar genom att miljöer spa ras eller återskapas i samband med en utfyllnad. Alternativredovisning SK B har inför tillståndsansökan noga utrett möjliga alternativ till föreslagen lösn ing, såväl alternativa lokaliseringar av verksamhetsytor i Forsmark, som utformning av själva verksamhetsytan. Dessu tom har ett nollalternativ undersök ts, vilket innebä r konsekvenserna av om den planerade utfyllnaden av piren inte genomförs. Nollalternativ I nollalternativet fortsätter bef intlig markanvändning i stort sett som idag, med viss etablering på bef intlig pir. Miljöpåverkan kvarstår från pågående projekt, särskilt buller och damning, men ökar igen vid förslutning av slutförvaren. Bristen på ytor leder till ökad transpo rt och längre avstånd, vilket ger större klimatpåverkan och försämrade möjligheter till resu rshushållning och cirkularitet. Alternativ lokalisering SK B har utrett möjligheterna att tillgodose beh ovet av verksamhetsytor inom bef intliga verksamhetsom råden för de pågående anläggningspr ojekten. Om rådet utmed kylvattenkanalen skulle teoretiskt räcka till för lagring av prefab-element men har inte bed ömts som lämpligt på grund av känslig infrastruktur och dess direkta närhet till kylvattenkanalen. Det finns inga andra onyttjade ytor att tillgå inom Kärnbränsleförvarets verksamhetsom råde som kan möta beh ovet av tillkom mande verksamhetsytor. Det samma gäller inom verksamhetsom rådet för SFR - utbyggnaden. Området runt Kärnbränsleförvaret är väl undersök t och det har konstaterats att det inte är möjligt att utöka verksamhetsom rådet för Kärnbränsleförvaret utan att kom ma i konflikt med skyddade arter såsom gölgroda och gulyxne. SK B har därför undersök t flera möjliga platser på land för nya verksamhetsytor nära For smark, men har funnit att de flesta områden är olämpliga på grund av höga naturvärden, skyddade arter och andra intressen. Endast ett annat område på land bedömdes som relativt lämpligt men även där finns beg ränsningar. Därför har SK B valt att gå vidare med en ansök an om att etablera verksamhetsytor genom utfyllnad i havet vid befintlig pir. Alternativ utformning SK B har utrett möjligheten att skapa verksamhetsytor vid piren genom utfyllnad både norr och söd er om piren (huvudalternativ) eller endast söd er om piren (alternativ). Utfyllnad på båda sidor ger större yta och bättre flexibilitet. Att enbart anlägga halva piren innebä r ökade risker för att störningar i produktionen försen ar färdigställandetiden vilket i förlängningen kan påverka den svenska energiförsörjningen. Miljöpå verkan under anläggningsskedet blir mindre vid alternativet med att endast anlägga den söd ra sidan, med halverad påverkan på bottenmiljö och från minskade kväveutsläpp. Under drift blir miljöp åverkan något lägre, men möjligheten till cirkulär massh antering försämras vilket påverkar klimatnyttan negativt. Motiv till valt huvudalternativ SK B har beh ov av ytor som innebär utfyllnader både norr och söder om piren. Genomförandet av det sökta alternativet innebär ökad flexibilitet, minskade transpor ter samt minskade klimatpåverkande utsläpp från SK B:s andra verksamheter i Forsmark. Utfyllnaden vid piren har anpassats för att minska påverkan på naturmiljöer genom att undvika områden med höga naturvärden, och nya strandbankar utformas för att återskapa marina naturvärden. För att inte riskera att påverka vissa fågelarter negativt föreslås därutöver skyddsåtgärder för häckande fåglar. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 6(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Innehåll 1 Inledning och bakgrund ......................................................................................................... 8 1.1 Bakgrund ................................ ................................ ................................ ................................ .. 8 1.2 Verksamhetens syfte................................ ................................ ................................ ................. 9 1.3 Ansök ans omfattning och avgränsning ................................ ................................ .................... 9 2 Metod för miljökonsekvensbeskrivningen ......................................................................... 11 2.1 Avgränsningar av miljök onsek vensbesk rivningen ................................ ................................ . 11 2.2 Metod för miljöbed ömning ................................ ................................ ................................ .... 13 3 Bedömningsgrunder ............................................................................................................. 14 3.1 Klimatpåverkan ................................ ................................ ................................ ...................... 14 3.2 Naturmiljö ................................ ................................ ................................ .............................. 14 3.3 Miljök valitetsnormer ................................ ................................ ................................ .............. 17 3.4 Buller ................................ ................................ ................................ ................................ ...... 18 3.5 Klimatanpassn ing ................................ ................................ ................................ ................... 18 4 Områdesbeskrivning och platsförutsättningar .................................................................. 20 4.1 Lokalisering – Forsmarksom rådet ................................ ................................ .......................... 20 4.2 Planförhållanden ................................ ................................ ................................ ..................... 21 4.3 Riksintressen och skyddade områden ................................ ................................ ..................... 22 4.4 Recipienten Öregrundsgrepen ................................ ................................ ................................ 26 4.5 Naturmiljö och arter ................................ ................................ ................................ ............... 28 4.6 Kulturmiljö ................................ ................................ ................................ ............................. 38 4.7 Buller och utsläpp till luft ................................ ................................ ................................ ....... 39 4.8 Klimatpåverkan - förutsättningar ................................ ................................ ........................... 39 5 Planerad verksamhet (huvudalternativ) ............................................................................ 40 5.1 Anläggningsarbeten ................................ ................................ ................................ ................ 41 5.2 Verksamheter under drift................................ ................................ ................................ ........ 42 5.3 Kväverening ................................ ................................ ................................ ........................... 43 5.4 Möjliga användningsom råden efter år 2080 ................................ ................................ ........... 44 6 Konsekvenser under anläggningsskedet............................................................................. 45 6.1 Utsläpp till vatten och påverkan på MKN ................................ ................................ .............. 45 6.2 Marina arter och bottenmiljöer ................................ ................................ ............................... 48 6.3 Buller ................................ ................................ ................................ ................................ ...... 50 6.4 Naturmiljö och arter på land ................................ ................................ ................................ ... 54 6.5 Risk och säkerhet ................................ ................................ ................................ ................... 55 7 Konsekvenser under driftskedet ......................................................................................... 57 7.1 Utsläpp till vatten och påverkan på MKN ................................ ................................ .............. 57 7.2 Buller ................................ ................................ ................................ ................................ ...... 57 7.3 Naturmiljö och arter på land ................................ ................................ ................................ ... 59 7.4 Klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning ................................ ................................ ....... 61 7.5 Landskapsb ild ................................ ................................ ................................ ......................... 62 7.6 Sårbarhet för klimatförändringar och andra yttre händelser ................................ ................... 64 7.7 Risk och säkerhet ................................ ................................ ................................ ................... 64 8 Kumulativa effekter ............................................................................................................. 66 8.1 Klimatpåverkan ................................ ................................ ................................ ...................... 66 8.2 Utsläpp till vatten ................................ ................................ ................................ ................... 67 8.3 Buller ................................ ................................ ................................ ................................ ...... 67 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 7(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 8.4 Naturmiljö ................................ ................................ ................................ .............................. 69 9 Alternativredovisning .......................................................................................................... 71 9.1 Krav på alternativredovisning ................................ ................................ ................................ 71 9.2 Verksamhetsytor i Forsmark ................................ ................................ ................................ .. 71 9.3 Nollalternativ ................................ ................................ ................................ .......................... 73 9.4 Alternativ lokalisering ................................ ................................ ................................ ............ 74 9.5 Alternativ utformning ................................ ................................ ................................ ............. 78 9.6 Motiv till valt huvudalternativ ................................ ................................ ................................ 80 10 Samlad bedömning ............................................................................................................... 82 10.1 Konsekvenser för människors hälsa och miljön ................................ ................................ ..... 82 10.2 Påverkan på riksintressen och skyddade områden ................................ ................................ . 84 10.3 För enlighet med gällande miljök valitetsnormer ................................ ................................ ..... 85 10.4 Jämförelse av alternativ ................................ ................................ ................................ .......... 85 10.5 Avstämning mot miljöm ålen ................................ ................................ ................................ .. 86 11 Skyddsåtgärder och uppföljning ......................................................................................... 89 12 Samråd .................................................................................................................................. 90 13 Sakkunskap enligt 15 § miljöbedömningsförordningen ................................................... 91 14 Referenser ............................................................................................................................. 92 Bilagor C.1 Samrådsredogörelse C.2 Lokaliseringsutredning C.3 Marin dykundersök ning (djupangivelser är maskade av sek retess käl) C.4 Artskyddsutredning C.5 Bullerutredning neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 8(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 1 Inledning och bakgrund 1.1 Bakgrund Svensk Kärnbränslehantering AB, härefter även ben ämnt som SK B eller bolaget, har i uppd rag att ta hand om det radioaktiva avfallet inklusive använt kärnbränsle från de befintliga svenska kärnkraftverken så att det hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt för att skydda människors hälsa och miljön. SK B finns på flera platser i Sverige; däribland Forsmark i Öst hammars kommun. På Stora Asph ällan i Forsmark, någon kilometer öster om For smarks kärnkraftverk, finns sedan 1980 -talet slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR . Avfallet som tas emot på SFR är exempel vis verktyg, skyddskläder och filter från befintliga svenska kärnkraftverk, men även radioaktivt avfall från sjukvård, forskning och industri och framöver även radioaktivt rivningsavfall från svenska kärnkraftverk. Den nu påbör jade utbyggnaden av det befintliga slutförvaret SFR kom mer att generera cirka 2 miljon er ton utsprängt berg. I Söd erviken, sydost om Forsmarks kärnkraftverk, planeras slutförvaret för använt kärnbränsle, Kärnbränsleförvaret, att byggas. När alla de ursprungliga tolv reaktorerna i det svenska kärnkraftsprogrammet har tagits ur drift kom mer de att ha gett upph ov till cirka 12 000 ton använt kärnbränsle. Det är denna mängd som Kärnbränsleförvaret dimensioneras och byggs för. Kärnbränsleförvaret består av två delar – ett driftområde på markytan för vilket anläggningsarbeten påbörjats samt ett depon eringsom råde under jord på ca 500 m djup. Ber gtekniskt innebä r det att totalt cirka 7 miljon er ton ber g kommer att tas ut under flera dece nnier när Kärnbränsleförvaret byggs. Beh ov av ytterligare verksamhetsytor har upps tått till följd av att uppf örandet av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR delvis sammanfaller i tiden. Tidigare har planeringen i huvudsak byggt på ett sek ventiellt genomförande. Detta ger möjlighet till samordning mellan projek ten, till exempel genom nyttjande av en gemensam bet ongstation. Dessu tom planeras numera för lokal tillverkning av prefab-element, alltså formgjutna prefabricerade betongelement vilka utgör viktiga byggstenar i planerade konstruktioner. Lokal tillverkning av byggkomponenter säkerställer kvalitet och ger minskade transporter och effektivare logistik. Det ta kräver större ytor för tillverkning, hantering och lagring jämfört med tidigare planering. Vid fortsatt projektering och genomförande av anläggningsarbeten har det blivit tydligt att verksamheten har större beh ov av utrymmen än vad som tidigare antagits, vilket gör att beh ovet av verksamhetsytor är större än vad som tidigare kunnat förutses. SK B arbetar med att begränsa klimatpåverkan och skapa förutsättningar för cirkulära flöden avsee nde hanteringen av jord- och ber gmassor , och som ett led i detta planerar bolaget bland annat att nyttiggöra massor na i större utsträckning än tidigare planerat. Massorna kom mer användas vid byggnationen av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR i form av bland annat betongballast och fyllnadsmaterial, samt till återförslutning av slutförvaren. Under 2022 antog SK B en färdplan för hållbart byggande och drift och har satt höga mål för hållbart byggande. Transpo rter, framför allt av bergmassor , kom mer att stå för en bet ydande del av klimatpåverkan från SK B:s verksamheter i Forsmark. De kan under uppf örande, drift och förslutning (totalt 60-70 år) komma att ge upph ov till utsläpp av klimatpåverkande gaser i en storleksordning som i genomsnitt motsvarar 1-2 % av den minskning av klimatpåverkan från transpo rterna i länet som det nationella transpo rtmålet1 för 2030 kräver. SK B beskrev i miljöpr övningarna av Kärnbränsleförvaret och SFR -utbyggnaden miljö- och klimatpåverkan från transporterna av ber gmassor baserat på ett antagande om antingen succe ssiva lastbilstranspo rter ca 80 km till Uppsalaområdet eller fartygstranspo rter ca 150 km till Stock holmsom rådet för nyttiggörande där relativt omgående. Det byggde på underlag och 1 Utifrån Sveriges klimatpolitiska ramverk (antaget år 2017 ). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 9(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren prognoser som då, trots byggnationen av För bifart Stockholm med flera, visade ett fortsatt bet ydande underskott och behov av ber gmassor där i framtiden. Idag är bed ömningen att marknaden för bergmassor i Stockholmsregionen idag och i den närmaste framtiden är mättad. SK B måste därför finna andra lösn ingar för att hushålla med den naturresu rs som massor na utgör och beg ränsa klimatpåverkan av hanteringen och transpor terna av massor na. Ambitionen är därför nu istället att öka den egna återanvändningen av massor samt förbättra förutsättningarna för lokal avyttring över tid. Det ta kan realiseras genom att behålla massor na i For smarksom rådet under längre tid för förslutning av SK B:s anläggningar och andra lokala/regionala beh ov, istället för att om cirka 60 år behöva transpo rtera in nya masso r eller bryta nytt ber g på annat håll. På så sätt kan transpor tarbetet och transpor tavstånden och därmed både miljö- och klimatpåverkan från transporterna reduceras avsev ärt. Framför allt kan då för klimatet onödigt många och långa fartygstranspor ter i storleksordningen upp till 700 km till mottagare runt Öst ersjön undvikas. Med etablering av ytterligare verksamhetsytor i For smarksområdet kom mer SK B kunna bidra till regionens och Vattenfallkoncernens klimatmål och uppn å företagets eget klimatmål så som planerat genom att minska verksamhetens klimatpåverkan med 50 % till 2030 jämfört med basåret 2019. 1.2 Verksamhetens syfte Aktuell ansök an syftar till att tillgodose delar av besk rivet beh ov av ytterligare verksamhetsytor för SFR -utbyggnaden och Kärnbränsleförvaret genom att fylla ut i vattenområdet runt bef intlig pir bel ägen norr om SFR . På den utfyllda piren planeras bland annat för tillverkning och lagring av prefab-element samt för logistikytor för avyttring av överskottsmassor via fartyg. Utfyllnaden runt piren kom mer att ske med ber gmassor från anläggandet av SK B:s slutförvar. Då kväve från spr ängmedelsrester följer med bergmassor na riskerar kväverester från material i konstruktionen, samt från hanteringen av bergmassor ovanpå verksamhetsytan, att nå havet. Delar av utfyllnaden kommer därför att göras i syfte att anordna ett system för kväverening. För att tillgodose hela SK B:s beh ov planeras vidare ett berguppl ag väster om For smarks kärnkraftverk där bland annat massor för återförslutning av SK B:s slutförvar planeras att lagras. Tillståndsansök an om ber guppl aget kom mer att lämnas in sepa rat. 1.3 Ansökans omfattning och avgränsning Ansök an rör utvidgning av bef intlig pir belägen norr om Stora Asph ällan, inom fastigheten Öst hammar Forsmark 6:8, genom utfyllnad i Öregrundsgrepe n. Piren tillskapades genom utfyllnad med massor från tidigare anläggningspr ojek t i For smarksområdet. Syftet med åtgärden är att tillskapa nödvändiga verksamhetsytor för SK B:s anläggningspr ojek t, samt anläggande av skyddsvall mot havet och ytor för kväverening mellan verksamhetsytan och skyddsvallen. Åtgärden utgör en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. SK B avser att sök a tillstånd dels för sch akt och utfyllnad norr om bef intlig pir och dels för sch akt och utfyllnad söd er om bef intlig pir. Delar av de verksamheter som kommer att bedrivas på verksamhetsytorna utgör anmälningspliktiga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken men ingår i aktuell tillståndsansök an. Dessa verksamheter är sortering och krossn ing av ber g samt tillverkning av bet ong. SK B har under som maren 2024 lämnat in en anmälan om tillfällig lagring och hantering av 9000 kubik meter bergmassor och krossn ing av maximalt 20 000 ton berg på den befintliga piren. Verksamheten som besk rivs i anmälan ska bed rivas med inriktning att vara avslutad sen ast den 31 juli 2027. Länsstyrelsen fattade beslut om försiktighetsmått den 15 augusti 2024 (dnr 526 8-2024). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 10(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Då bet ongstationen beh övs även för andra ändamål, utöver tillverkning av prefab-element, redan under år 2026 planerar SKB även att lämna in en separat anmälan för att säkerställa bet ongtillverkning i tid innan tillstånd för den samlade ansök an för piren meddelas. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 11(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 2 Metod för miljökonsekvensbeskrivningen 2.1 Avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningen En avgränsning av innehållet i miljök onsek vensbesk rivningen (MKB:n) innebä r en fokusering på väsen tliga frågor och miljöeffekter som ska konsek vensbed ömas. I detta avsnitt anges vilka avgränsningar i tid, rum och sak som gjorts i MKB-arbet et. Avgränsningarna styrs av den planerade verksamheten, dess lokalisering och förutsed da miljöpå verkan samt inkomna synpunkter under samråd. 2.1.1 Avgränsning av verksamheten Ansök an omfattar uppförande och drift av en verksamhetsyta för logistik, massh antering och tillverkning och lagring av byggkompon enter som beh övs vid uppf örande av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR , inklusive vattenverksamhet i form av utfyllnad av vattenområde i samband med anläggande av verksamhetsytan. För mer utförlig besk rivning av den planerade verksamheten, se Tek nisk besk rivning. Bor ttranspo rt av överskottsmassor till externa mottagare via fartyg eller lastbil har avgränsats bor t från aktuell ansök an. Des sa transpo rter finns beskrivna, konsek vensbed ömda och reglerade sed an tidigare i tillstånden för Kärnbränsleförvaret och utbyggnad av SFR , bland annat genom villkor om beg ränsning av antal transporter under vissa tider och genomförande av bullerskyddsåtgärder längs transpo rtvägar. Vid verksamhetsytan kommer mottagning, lagring eller hantering av ber gmassor uteslutande vara massor som härrör från Kärnbränsleförvaret och utbyggnad av SFR varför det inte finns skäl att i aktuell ansökan reglera externa transpo rter. Dock kommer verksamhetsytan skapa förutsättningar för lokal avsättning och ökad cirkularitet genom hushållning med naturresursen ber gmassor vilket leder till minskat transpor tbehov och klimatpåverkan från SK B:s verksamheter, se närmare gällande avgränsning av miljöaspekten klimatpåverkan i avsnitt 2.1. 4. 2.1.2 Geografisk avgränsning Konsekvensbed ömningarna omfattar det geog rafiska område som kan påverkas av den sök ta verksamheten och bed öms vara relevant att utreda. Det ta innefattar såväl det direkta påverkansom rådet där verksamheten bedrivs och kringliggande områden där en påverkan kan påvisas, exempel vis anslutande havsom råden. Påverkansom rådet är olika stort för olika typer av miljöaspekter. Viss påverkan upps tår i själva vattenområdet/markområdet som tas i anspråk för anläggandet av verksamhetsytan (t.ex. påverkan på marina arter), medan andra aspek ter (t.ex. buller och utsläpp till vatten) har ett större så kallat influensområde. 2.1.3 Avgränsning i tid Verksamheten kom mer att ge upph ov till miljökonsek venser både under anläggningsskedet av den planerade verksamhetsytan (när utfyllnad sker i havet) och då verksamhetsytan är i drift med de olika funktioner som planeras (logistik, massh antering, tillverkning och lagring av byggkompon enter m.m.). Båda dessa skeden beskrivs därför i MKB:n . För att inte blanda ihop byggskedet av denna verksamhet med byggskedet för Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR ben ämns byggskedet för verksamhetsytan som ”anläggningsskede” medan byggskedet för Kärnbränsleförvaret respek tive utbyggnaden av SFR ben ämns som ”uppförandeskede” i denna MKB. Anläggandet av verksamhetsytan planeras starta cirka år 2027 och bedöms ta totalt cirka sex år. Utbyggnaden planeras ske etappv is. Söd ra delen planeras byggas ut under totalt cirka tre år, därefter planeras den norra delen byggas ut under cirka tre år. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 12(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Verksamhetsytorna tas i drift allteftersom respe ktive utbyggnadsetapp färdigställs. Verksamhet kommer att bedrivas på ytan under Kärnbränsleförvarets och utbyggnaden av SFR :s uppf örandesk eden och driftskeden samt inför förslutning (fram till cirka 2080-talet för Kärnbränsleförvaret). Nyttjandet av verksamhetsytorna kommer att variera över tid utifrån Kärnbränsleförvarets och SFR :s beh ov. I MKB:n besk rivs faser med huvudsaklig användning under år 2027-2031, år 2032-2036 samt därefter fram till cirka 2080-talet. 2.1.4 Avgränsning av miljöaspekter Beg reppe n påverkan, effekt och konsek vens är centrala i en MKB. En miljöpåverkan är en fysisk förändring av miljön . Förändringen kan leda till en försämring i miljök valitet som i sin tur kan ge följdverkningar för någon eller något intresse, det vill säga en miljökonsekvens. Värderingen av en miljök onsekvens baseras på storlek och varaktighet av påverkan, samt på förekom sten av skyddsvärda intressen i det område som ber örs. Både direkta och indirekta effekter ingår i bed ömningen. Påverkan, effekter och konsekvenser som besk rivs i MKB:n baseras på en bed öm ning av vad som kan ge upph ov till betydande miljöpå verkan. Vidare har de frågeställningar som framkommit i samrådet, som utgör en del i miljöb edömningsproce ssen, styrt delar av innehållet. Till exempel har av den anledningen påverkan på marina arter (t.ex. fisk) lyfts fram efter synpunkter i samrådet. Andra aspek ter har tagits upp i samrådet, men har inte bed ömts vara relevanta att utvärdera närmare och har därför avgränsats bor t. Påverkan på kulturmiljön har utretts och besk rivits i samrådssk edet och bedöms vara obe tydlig (se Bilaga B.1). Det besk rivs därför inte närmare i MKB:n. Aspek terna friluftsliv och fiske har inte heller bedömts vara relevanta att utvärdera närmare eftersom det aktuella området (piren och nära omkringliggande vattenområde) inte är tillgängligt för allmänheten då det är del av Forsmarks skyddsob jekt. Den påverkan och de effekter av den direkta verksamheten som bed ömts vara relevanta att besk riva i MKB:n är: • Utsläpp till vatten och påverkan på miljök valitetsnormer (MKN) • Marina arter och bottenmiljöer • Naturmiljö och arter på land • Buller • Klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning • Landskapsb ild • Sårbarhet för klimatförändringar och andra yttre händelser • Risk och säkerhet I Tabel l 2-1 redovisas vilka miljöaspekter som bed ömts vara relevanta att bed öma i MKB:n för drift- respe ktive anläggningssk ede. Tabell 2-1. Miljöaspekter som bedöms för tidsskeden anläggning respektive drift. Miljöaspekter Anläggningsskede Driftskede Utsläpp till vatten och påverkan på MKN X X Marina arter och bottenmiljöer X Naturmiljö och arter på land X X Buller X X Klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning X X neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 13(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Landskapsbil d X Sårbarhet för klimatförändringar och andra yttre X händelser Risk och säkerhet X X Utöver påverkan och effekter av den direkta verksamheten är det även relevant att besk riva kumulativ påverkan och effekter av verksamheter i närområdet för ett antal miljöaspek ter. Miljöaspek ten klimatpåverkan bed öms i MKB:n vara bet ydande, men den klimatnytta som denna verksamhet bid rar med bör i första hand tillgodoräknas SK B:s redan pågående anläggningspr ojekt med utbyggnad av Kärnbränsleförvaret och SFR . Därför beskrivs klimatpåverkan och resu rshushållning till följd av verksamheten i huvudsak i avsnitt 8 Kumulativa effekter. Sammantaget besk rivs kumulativa effekter för miljöaspek terna klimatpåverkan, utsläpp till vatten, naturmiljö samt buller. 2.2 Metod för miljöbedömning Utgångspu nkten i föreliggande MKB är att redovisa den planerade verksamhetens miljöeffekter utifrån ett värsta fall-sce nario vid full drift (resp ektive under anläggningssk edet). Miljök onsek vensbed ömningen är i huvudsak kvalitativ, men utgår från vissa ramar, så kallade bedömningsgrunder. Genom att tillämpa bed ömningsgrunderna kan den planerade verksamhetens miljöeffekter sättas i relation till respek tive aspekts värde. Ben ämningarna värde, påverkan, effekt och konsek vens är cen trala i MKB:n och förklaras kortfattat nedan. • Värde – kan utgöras av objekt och /eller områden samt samband. • Påverkan – den fysiska åtgärden i sig. • Effekt – den förändring som uppkommer i om givningen till följd av påverkan. Effekten är omfattningen eller graden av påverkan. Om det är möjligt besk rivs det kvantitativt. • Konsekvens – betydelsen av den förändring som uppst år. Konsekvens definieras som en sammanvägning av miljöaspek tens värde och omfattning av påverkan (effekten). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 14(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 3 Bedömningsgrunder 3.1 Klimatpåverkan Klimat- och energistrategin för länet från 2019 (Länsstyrelsen i Upps ala län, Miljöstrategienheten, 2019) gäller tills vidare och fokuserar på transpor ter, energianvändning, förnybar energi och minskad indirekt klimatpåverkan från konsumtion. Av förslag till revidering av länets klimat- och energistrategi ”Tillsammans för ett fossilfritt Uppsala län, Klimat- och energistrategi” (Länsstyrelsen i Uppsala län, 2025) framgår att Upps ala län beh över minska utsläppen med 450 000 ton koldioxidekvivalenter per år till 2030 och 900 000 ton till 2045 för att nå Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp. Störst minskning har hittills skett inom el, fjärrvärme och uppv ärmning, men den stora utmaningen är transporter. För att nå det nationella transpo rtmålet krävs 70 % lägre utsläpp från transpor terna i länet 2030 jämfört med 2010. Hittills har minskningen varit 32 %, så utsläppen från transpo rterna behöver minska med ytterligare 38 % till 2030 (Länsstyrelsen Uppsala län, 2024). SK B arbetar för att bidra till Vattenfallkoncernens mål om nettonollutsläpp sen ast 2040, i linje med 1,5 -gradersmålet och GHG-protokollet2. Målet är att minska klimatavtrycket med 50 % till 2030 jämfört med 2019 (Vattenfall, 2025). År 2024 hade SK B:s årliga utsläpp minskat med cirka 15 %. 3.2 Naturmiljö 3.2.1 Svensk standard för naturvärdesinventering Bed ömning av naturmiljön och arter utgår ifrån resultaten av naturvärdesinventering, fågelinventering samt uppg ifter från Artpor talen. Naturvärdesbe dömning av landlevande arter och naturvärden i området för piren (se Bilaga B.4 Artskyddsutredning) har genomförts enligt standard, SS 19990 00:20 233 för naturvärdesinventeringar. I en naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS-standard ingår endast kartläggning av områden med värde för biologisk mångfald. Bed ömningen besk river endast det aktuella naturvärdet, historiskt eller potentiellt framtida naturvärde bedöms inte. Inventeringen redovisar och beskriver naturvärdesbio tope r (avgränsade områden) som har naturvärdesk lass 1–4 utifrån en standardiserad skala. Om råden med lägre naturvärde redovisas inte. 2 GHG-protokollet är en global standard för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp. 3 Svensk standard · SS 199000:2023 . Naturvärdesinventering (NVI) - Kartläggning och värdering av biol ogisk mångfald - Krav och vägledning. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 15(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Högt naturvärde Högsta naturvärde, Naturvärdesklass 1 – Mycket stor särskild betydelse för biol ogisk mångfald. Omfattar biot oper som har god överensstämmelse med ett referenstillstånd för naturliga ekosystem. Innehåller mycket goda livsmiljöer för naturvårdsarter och nästan alltid med inslag av rödlistade och hotade arter. Om råden med högsta naturvärde är särskilt viktiga värdekärnor för biol ogisk mångfald i en nationell och regional grön infrastruktur. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bed öms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biol ogisk mångfald. Högt naturvärde, Naturvärdesklass 2 – Stor särskild betydelse för biol ogisk mångfald. Omfattar biot oper som har väsen tliga kvaliteter, typisk a för naturliga ekosystem. Innehåller goda livsmiljöer för naturvårdsarter, ofta med inslag av rödlistade och hotade arter. Om råden med högt naturvärde är värdekärnor för biol ogisk mångfald i en nationell och regional grön infrastruktur. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bed öms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biol ogisk mångfald på regional eller nationell nivå. Påtagligt naturvärde, Naturvärdesklass 3 – Påtaglig särskild betydelse för biol ogisk mångfald. Omfattar biot oper som har typiska kvaliteter för naturliga ekosystem men som kan vara delvis påverkade eller saknar längre kontinuitet och därför inte uppfyller kriterier för naturvärdesklass 1 eller 2. Innehåller oftast livsmiljöer för naturvårdsarter. Bidrar till en nationell eller regional grön infrastruktur för biol ogisk mångfald. Den totala arealen av dessa områden kan lokalt ha stor särskild betydelse för biol ogisk mångfald där landskapet i övrigt är påverkat och har brist på biol ogisk mångfald. Visst naturvärde, Naturvärdesklass 4 – Viss särskild betydelse för biol ogisk mångfald. Omfattar biot oper med vissa kvaliteter av betydelse för biol ogisk mångfald. Kan innehålla livsmiljöer för naturvårdsarter. Bidrar till grön infrastruktur för biol ogisk mångfald åtminstone på lokal nivå. Den totala arealen av dessa områden har viss särskild betydelse för att bev ara bio logisk mångfald i Sverige. Enskilda områden kan lokalt ha särskild betydelse för biol ogisk mångfald där landskapet i övrigt är påverkat och har brist på biol ogisk mångfald. Figur 3-1. Naturvärdesklasser av naturvärdesbiotoper. Källa: SS 199000:2323 3.2.2 Naturvärdesbiotoper Naturvärdesb iotope r har inget direkt skydd i lag men i miljöba lkens inledande paragraf (1 kap.1 §) anges att lagen ska tillämpas så att värdefulla naturmiljöer skyddas och vårdas samt att den biol ogiska mångfalden bev aras. Miljöba lkens hushållningsbes tämmelser (3 kap. 3 §) anger dess utom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön . Naturvärdesbiotope r med naturvärdesk lass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. 3.2.3 Skyddade arter Genom artskyddsförordningen (2007:845) och reglerna i 8 kap. miljöbalken har Sverige implementerat EU:s art- och habitatdirektiv och EU:s fågeldirektiv. I artskyddsförordningen finns förteck ningar och bestämmelser för skyddade arter. Där anges vilka arter som ska skyddas och hur de ska skyddas, mot till exempel jakt, insamling, handel eller exploatering. Sverige har ett ansvar för att se till att dessa arter uppn år gynnsam bev arandestatus vilket exempel vis kan ske genom skydd av deras livsmiljöer eller fridlysning. En fridlyst växt- svamp- eller djurart skyddas för att neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 16(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren den riskerar att försvinna eller utsättas för plundring eller för att uppf ylla internationella åtaganden och regelverk. Fridlysningen innebär att man inte får plock a, fånga eller döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Vissa arter har ett ännu starkare skydd som innebär att man inte heller får störa djuren, eller skada deras fortplantningsom råden eller vilopl atser, till exempel bon eller övervintringsplatser. 3.2.4 Rödlistade arter Artdatabanken har Naturvårdsverkets uppd rag att ta fram Sveriges rödlista. Rödlistan är en prognos för risken att enskilda arter dör ut i Sverige. Listan uppdateras vart femte år, den sen aste rödlistan kom ut år 2020 (Artdatabanken, 2020). Den listar arter som har en osäker framtid på grund av minskande eller mycket små populationer. I Sverige är drygt 4200 arter rödlistade varav drygt 2 000 är hotade. De flesta av de hotade arterna är hotade på grund av intensivt jordbruk och skogsbr uk som dels gör att gamla ängs- och hagmarker växer igen dels att skog hyggesavverkas så att alla arter som är ber oen de av gamla träd och av kontinuitet försvinner från dessa områden. Figur 3-2 visar en översikt över de olika kategorierna av rödlistningar. Rödlistade arter har inget juridiskt skydd. Rödlistningen är dock ett stöd i prioriteringar av naturvårdande insatser och fungerar som referensvärden för tillståndet för Sveriges arter, bland annat för uppföljning av nationella miljök valitetsmål. Figur 3-2. Det finns sex kategorier av rödlistade arter varav tre av dessa är hotade och en är nationellt utdöd, Artdatabanken 2020. 3.2.5 Skyddsvärda träd Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer rekom menderas samråd med länsstyrelsen om något särskilt skyddsvärt träd ska avverkas eller på annat sätt påverkas bet ydande. Det ta då de ofta hyser stora art- och habitatvärden. 3.2.6 Strandskydd Strandskyddet regleras enligt 7 kap. miljöb alken och utgör en bedömningsgrund i miljök onsekvensbesk rivningar. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön . Länsstyrelsen kan under vissa förutsättningar utvidga strandskyddet. En utvidgning kan göras upp till 300 meter om det beh övs för att tillgodose strandskyddets syften. Vid planering av verksamheter inom eller nära strandnära områden ska MKB:n redovisa om området omfattas av strandskydd, hur verksamheten påverkar allmänhetens tillgång till strandområden samt livsvillkoren för djur- och växtlivet. MKB:n ska även belysa behovet av dispens och särskilda skäl för detta, samt bed öma samlade effekter på strandskyddets syften (Naturvårdsverket, 2012). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 17(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 3.2.7 Marina arter och bottenmiljöer All typ av bot tenvegetation har ett naturvärde, även kala havsbot tnar kan vara värdefulla om de exempel vis fungerar som lekplatser för fisk. Särskilt höga naturvärden finns ofta där det finns täta best ånd av storvuxen vegetation som skapar livsmiljöe r för många djurarter. Faktorer som påverkar naturvärdet inkluderar ekologisk funktion, artrikedom, täthet, yttäckning, mänsklig påverkan samt hur ovanlig livsmiljön är (se Bilaga B.3 Marin dykundersök ning). För bed ömning av bot tenvegetation tillämpas Havs- och vattenmyndighetens metod (HaV, 2016) som länge använts inom miljööv ervakning av bot tenvegetation. Metoden omfattar en bed ömning av täckningsgraden, det vill säga mängden, av samtliga förekom mande makrosk opi ska alger och växter samt fastsittande makrosk opi ska djur som är synliga för blotta ögat. Exempel på sådana organismer är blåmusslor och havstulpaner. Utöver detta dokumenteras graden av sed imentation genom en visuell bed ömning enligt en fyrgradig skala. Skalan sträcker sig från nivå 1, där ingen sed imentpålagring förekom mer, till nivå 4, där ett kraftigt partikelsläpp uppstår som kraftigt försämrar sikten under en längre tid. Den na metodik möjliggör en samlad bed ömning av ekologisk status, påverkan från sedimentation samt förändringar i artsammansättning över tid (Sveriges Vattenekologer AB, 2025). Områden upp till 6 meters djup betraktas i regel som särskilt gynnsamma för lek- och uppv äxande yngel relativt sett till djupare områden. 3.3 Miljökvalitetsnormer 3.3.1 Miljökvalitetsnormer för vatten Inom ramen för EU:s vattendirektiv (2006/60/EG) har miljökvalitetsnormer för vatten utveck lats. För ytvatten innehåller normerna kvalitetskrav angående ekologisk status och kemisk status. För grundvatten finns kemiska och kvantitativa kvalitetskrav. Miljök valitetsnormer för ytvatten för berörd recipient (Öregrundsgrepe n) besk rivs närmare i avsnitt 4.4.3. Inga grundvattenförekomster bedöms ber öras av verksamheten. 3.3.2 Miljökvalitetsnormer för luft I luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns fastställda miljök valitetsnormer för luft: kvävediox id och kväveox id, svaveldioxider, kolmonoxid, ozon, bensen , partiklar (PM 10 och PM2,5), ben s(a)py ren, arsen ik, kadmium, nickel och bly. Normerna anger den halt av respek tive ämne som maximalt får förekom ma i utomhusluften. De miljökvalitetsnormer som är aktuella för denna typ av verksamhet är kvävediox id och partiklar, se gällande normer i Tabell 3–1. Tabell 3-1. Svenska miljökvalitetsnormer för luft för kvävedioxid, NO2, och partiklar PM10. Parameter Miljökvalitetsnorm (µg/m3) Anmärkning Kvävedioxid NO 40 µg/m3 (årsm edelvärde) Får ej överskridas 2 60 µg/m3 (dygnsm edelvärde) Får ej överskridas mer än 7 dygn per år 90 µg/m3 (timmedelvärde) Får ej överskridas mer än 175 timmar per år Partiklar, PM 40 µg/m3 (årsm edelvärde) Får ej överskridas 10 50 µg/m3 (dygnsm edelvärde) Får ej överskridas mer än 35 dygn per år neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 18(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 3.4 Buller 3.4.1 Riktvärden för industri- och verksamhetsbuller Naturvårdsverket har publicer at vägledning med riktvärden för industri- och annat verksamhetsbu ller (Naturvårdsverket, 2015) som syftar till att uppn å en god ljudmiljö och utgör stöd för bed ömning vid miljöpr övning. Ansök t verksamhet inkluderar såväl anläggnings- som driftskede inom vilka buller uppk om mer. Med anledning av att ansök t verksamhet är planerad att pågå under lång tid redovisas beräknade bullernivåer i relation till riktvärdena som avser industri- och verksamhetsbu ller. Naturvårdsverket har även publicerat riktvärden vilka avses att tillämpas vid anläggnings- och byggnationsverksamhet (Naturvårdsverket, 2004). De sistnämnda medger en generellt högre ljudnivå och har således inte bedömts relevanta att tillämpa för aktuell verksamhet. Enligt Naturvårdsverkets vägledning för industribu ller (Rappo rt 6538 ) gäller följande riktvärden vid bost äder och känsliga verksamheter: 50 dBA Leq dagtid (06–18), 45 dBA Leq kväll/helgdag (18–22, 06–18), samt 40 dBA LFm ax nattetid (22–06). Riktvärdena är avsed da att tillämpas för bed ömning av huruvida buller från industriell verksamhet kan anses vara en olägenhet för människors hälsa. Riktvärdena redovisas i Tabell 3–2. Tabell 3-2. Riktvärden för externt industribuller, ekvivalent (Leq) och maximal ljudnivå (LFmax), Naturvårdsverkets ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” (Rapport 6538). Dag Kväll 18–22 samt Natt 06–18 lör-, sön- och 22–06 helgdag 06–18 Utgångspunkt för L [dBA ] L [dBA ] L [dBA ] eq eq Fmax olägenhetsbedömning vid 50 45 40 bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler 3.5 Klimatanpassning Enligt en rappor t från SM HI ”Framtidsklimat i Uppsala län − enligt RCP-scenarier” (SMHI, 2015) besk rivs klimatförändringarna i Uppsala län vid sekelskiftet år 210 0. Det bedöms att det i Uppsala län: • Kom mer bli 3–5 grader varmare, med störst temper aturskillnad på vintern. • Vegetationsperioden förlängs med upp till tre månader och de varma dagarna blir fler. • Nederbörden ökar med 20–30 %, särskilt vinter och vår, liksom kraftiga regn. • Vattendrag får högre vinterflöden men lägre vårflöden, och fler dagar med låg tillrinning. • Markfuktigheten minskar, med upp till 45 torra dagar per år vid höga utsläpp. Klimatförändringarnas omfattning ber or på framtida utsläppsnivåer (SM HI, 2015). Sveriges kust kom mer i framtiden att påverkas både av havsnivåhöjning och landnivåhöjning. Landhöjningen i Uppsa la län medför att nettoeffekten av havsnivåhöjn ingen blir något lägre än i vissa av Sveriges sydligare län. Enligt SM HI:s ber äkningar bed öms medelvattenståndet vid kusten i Öst hammars kommun som medianvärde stiga med 36 cm utifrån det mest extrema utsläppssce nariot för 210 0 (SSP5-8,5) korrigerat för landhöjningen och i jämförelse med per ioden 1995 –2014 (SM HI, 2025). Länsstyrelsen i Uppsa la län har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys för länet för perioden 2022–2026. Länets riskbild besk rivs där utifrån regeringens nationella prioriterade utmaningar för klimatanpassningsarbetet, vilket innefattar följande faktorer: neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 19(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren • Ras, skred och erosion. • Översvämning. • Höga temper aturer. • Brist i vattenförsörjning. • Bio logiska och ekologiska effekter. • Påverkan på inhemsk och internationell livsmedelspr oduktion och handel. • Ökad förekomst av skadegörare och sjukdomar samt invasiva främmande arter. Brister avseende vattenförsörjning väntas bli vanligare särskilt i kustområdena på grund av minskad grundvattenbildning i de mindre vattenförekomsterna, vilket kan leda till råvattenbrist och försämrad vattenkvalitet (Länsstyrelsen Uppsala Län, 2022). För SK B:s verksamheter bedöms det därför som särskilt viktigt att de planerade verksamheterna kan försörjas med alternativa vattenkällor. Vid höjdsättningen av verksamhetsom rådet och planerade anläggningar bör även framtida höjda havsnivåer bea ktas. Grundläggningsnivå längs med Östersjökusten Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs med Öst ersjök usten som är aktuella som bed ömningsgrunder i Upps ala län. Rekommenderad lägsta grundläggningsnivå är framtagen utifrån IPCC spec ialrappo rt om havet i ett förändrat klimat och klimatsscenariot RCP 8,5 som indikerar en havsnivåhöjning med cirka 0,85 meter till år 210 0 och runt 2 meter till år 220 0, och därefter fortsatt höjda nivåer. Länsstyrelsen rekom menderar således att ny beby ggelse och viktiga samhällsfunktioner vid Öst ersjök usten placeras över 2,70 meter (RH2000). Rekom mendationen bygger på SMH I:s prognoser för högvattenstånd år 220 0 med säkerhetsmarginal (Länsstyrelsen i Stock holms län, 2021) . neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 20(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 4 Områdesbeskrivning och platsförutsättningar De platsspec ifika förutsättningarna utgör, tillsammans med den sök ta verksamhetens påverkan, grunden för bedömningen av konsek venser. I detta kapitel redogörs för platssp ecifika förutsättningar vad gäller sådana parametrar där den sökta verksamheten kan komma att bid ra. I kapitel 5 redogörs för påverkan från den planerade verksamheten samt förväntade miljök onsekvenser. 4.1 Lokalisering – Forsmarksområdet For smarks industriområde är beläget nordost om For smarks brukssa mhälle och riksväg 76 i Öst hammars kommun, se Figur 4–1. Inom industriområdet ligger For smarks kärnkraftverk med tre reaktorer, som ägs av For smarks Kraftgrupp AB (FKA). Vid kärnkraftverket finns även kringverksamheter som krävs för driften, bland annat vattenverk, avloppsr eningsverk, oljedepå, kraftledningar och Svalörens markförvar för lågaktivt avfall. Figur 4-1. Forsmarks industriområde med verksamheter och den befintliga piren. Närmast boende till piren är markerade med röd ring. Kärnbränsleförvaret planeras att byggas söd er om kärnkraftverket och kylvattenkanalen i ett område som kallas Söd erviken, till vänster om inloppe t till kylvattenkanalen i Figur 4–1 ovan. Anläggningsarbeten för att anlägga driftområdet på markytan har påbör jats. SFR , med driftområde ovan jord och själva förvarsom rådet cirka 60 meter under havets bot ten, är bel äget på Stora Asph ällan, öster om kärnkraftverket. SFR håller för närvarande på att byggas ut för att få ytterligare slutförvarsutrymme. På Stora Asphällan ligger ock så For smarks hamn, där transpo rter av bland annat låg- och medelaktivt driftavfall och använt kärnbränsle sker i nuläget. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 21(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Hela Forsmarksom rådet är i öster avgränsat av kustvattenförekomsten Öregrundsgrepe n. Söd er om Stora Asph ällan och SFR ligger Asph ällsfjärden, från vilken kylvatten leds in till kärnkraftverket längs den utgrävda kylvattenkanalen. Biotestsjön, som är belägen norr om Stora Asph ällan, uppf ördes genom att vallar byggdes av överskottsberg mellan ett antal öar i For smarks skärgård. Till Bio testsjön pumpas uppv ärmt kylvatten från kärnkraftverket. På vägen ut mot Bio testsjön ligger piren i For smark, som fungerar som vågbrytare för Forsmarks hamn. 4.2 Planförhållanden 4.2.1 Översiktsplan I Öst hammars kommuns gällande översiktsplan (”Översiktsplan 2023”) (Östhammars kom mun, 2024) , redovisas huvuddragen i kom munens syn på framtida mark- och vattenanvändning. Området närmast Forsmarks kärnkraftverk och SK B:s anläggningar, där även piren ingår, är i planen utpek at för utveck ling av omgivningsstörande verksamheter (industri). Översiktsplanen nämner även att miljök valitetsnormerna (MKN) för Öregrundsgrepe n och Kallrigafjärden riskerar att bli påverkade av utbyggnaden för slutförvar i Forsmark samt att deras status behöver beaktas, bland annat med avsee nde på utsläpp av kväve. 4.2.2 Detaljplan Området kring For smarks kärnkraftverk detaljplanelades till stora delar 1994 i en grundplan för området (detaljplan 9.0 2) (Öst hammars kommun, 199 4). Planen ger huvudsakligen förutsättningar för produktion av el, energiproduktion och energiteknisk verksamhet. Ett flertal tillägg och ändringar i delar av detaljplanen har sedan dess gjorts för att möjliggöra utbyggnad av SK B:s slutförvarsanläggningar. Området vid piren omfattas dock fortfarande av detaljplanen från 1994, se Figur 4-2. Figur 4-2. Urklipp från detaljplanekarta 9.02. (Östhammars kommun, 1994). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 22(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Området vid befintlig pir (WE ) anges i detaljplanen som ”biotestsjö med dammbyggnader 2 spärrdamm”. Vattenområdet som omger piren (W Natur) innefattar följande besk rivning: ”Naturområde mot havet med öppet enskilt vatten och öar. Skog mot havet skall bevaras som vind och insynsskydd. Skog på öar får ej avverkas. Inom området får byggnader ej uppföras och får inga nya anläggningar utföras”. Utbyggnaden av piren kräver en ändring i detaljplanen och en sådan proces s är initierad med Öst hammars kommun. 4.2.3 Strandskydd Strandskyddet är reglerat i miljöbalken och omfattar både land och vatten, inklusive undervattensmiljön . Det utgår från strandkanten och sträcker sig vanligtvis 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. I detaljplanen från 1994 som området runt piren omfattas av har strandskyddet inte upph ävts. Syftet med det allmänna strandskyddet är att bev ara goda livsvillkor för djur- och växtliv samt att värna allmänhetens fria tillgång till strandområden. Piren i sig är en konstgjord struktur med anlagda strandbankar och även om det finns livsmiljöer för djur och växtliv på piren samt på havsbo ttnarna utanför är dessa inte unika för For smarksom rådet utan liknande miljöer finns i närområdet. Allmänheten har inte tillträde till det aktuella området vid piren då det ingår i For smarks skyddsobjek t och industriområde, varför strandskyddets syften sedan länge inte kan anses vara uppf yllda. 4.3 Riksintressen och skyddade områden I For smarksområdet finns ett antal utpek ade riksintressen och skyddade områden, vilka illustreras i kartorna nedan se Figur 4–3 och 4-4. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 23(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 4-3. Områden av riksintresse för slutförvaring av använt kärnbränsle, vindbruk respektive sjöfart. Hela havsområdet i kartan, Öregrundsgrepen, ingår i riksintresse för yrkesfiske. Forsmarksområdet är även av riksintresse för energiproduktion (gränsen för riksintresset är sekretessklassad). Området i Forsmark där piren ingår har pekats ut som riksintresse för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall, samt för energiproduktion och vindbruk. Farleden till For smarks hamn är av riksintresse för sjöfart och även hamnen är av riksintresse. Hela kustområdet utanför For smark, Öregrundsgrepe n, är av riksintresse för yrkesfiske. Hela Forsmarksområdet ligger inom Kustområdet från Arkösund till Forsmark som är av riksintresse för högexploaterad kust. Riksintresset täcker in hela kustområdena och skärgårdarna från Arkösu nd i söd er till Forsmark i norr. Anläggningarna i Forsmark ingår i ett skyddsob jek t4, vars nuvarande gräns bes lutades i november 2013, se Figur 4–4. Att området ingår i ett skyddsobj ekt innebä r att obeh öriga inte har rätt att bet räda området utan måste anmäla sin ankomst i förväg. 4 Enligt skyddslag (2010:30 5) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 24(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 4-4. Området runt Forsmark utgör skyddsobjekt. 4.3.1 Natura 2000-områden Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest värdefulla naturområden, som syftar till att skydda vissa särskilt utpek ade naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Forsmarksområdet omges av flera Natura 2000-områden, i detta avsnitt besk rivs de tre närmst bel ägna områdena, vilka är Skaten- Rångsen , Kallriga och Forsmarksbr uk, se Figur 4-5. Kallriga och Skaten-Rångsen är dessu tom naturreservat. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 25(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 4-5. Områden av riksintresse för natur- och kulturmiljövården, naturreservat och Natura 2000-områden. Skaten-Rångsen är beläget en bit nordväst om området för pirens utbredning, och är skyddat enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Området är även utpekat som naturrese rvat. Skaten-Rångsen bes tår av skogbek lädda öar, skärgård, laguner, våtmarker och landhöjningssk og som inrymmer hela den naturliga busk- och skogssu cce ssion som uppk ommit genom landhöjningen i relativt sen tid. Här finns många värdefulla naturtyper både på land och i vatten. Om rådet är viktigt för bev arande av miljöer och arter såsom de skyddade arterna grön sköldmossa och guckusko (orkidé) samt för fågelliv och föryngringslokaler för fisk. Bev arandemålet är att bevara värdena och skydda det varierade landskapet från hot såsom skogsbr uk, muddring, övergödning och igenväxning (Länsstyrelsen Uppsa la län, 2016c ). Kallriga är beläget sydväst om piren och är skyddat enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Merparten av Natura 2000-området ingår även i naturreservatet Kallriga. Kallriga har höga naturvärden, särskilt koppl ade till kustmiljöer. Om rådet är ett varierat kustlandskap med barr- och lövskog, strandängar, hagar och marina miljöe r. Det finns rik växtlighet tack vare kalkrik mark. Kustområdet är sön derskuret med fjärdar, laguner, med varierande salhalt, och kärr i olika avsnörningsstadier. Här lever många fåglar, särskilt under flyttperioden, och delar av området är skyddade för fågelliv med tillträdesförbud. Skogarna är delvis gamla och artrika. Havsområdet med stora vikar och sund har en stor andel mjukbot ten vilka utgör viktiga repr oduktionslokaler för fisk och födosök slokaler för sjöfågel (Länsstyrelsen Uppsa la län, 2016b) . For smarksbr uk ligger cirka 1 km öster om området för bef intlig pir och är till stor del skyddat som fågelskyddsom råde enligt EU:s fågeldirektiv. Ingående arter enligt fågeldirektivet är fisktärna och silvertärna. Syftet med Natura 2000-området Forsmarksbr uk är att skydda fågellivet och det råder tillträdesförbud under häckningssä song. De yttre öarna best år till stor del av kalt berg. Vegetationen är starkt påverkad av fågelspillningen. På en del öar finns stora havtornssn år samt träd (Länsstyrelsen Upps ala län, 2016a ). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 26(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 4.4 Recipienten Öregrundsgrepen Havsområdet närmast utanför For smark, Öregrundsgrepe n, består av en smal skärgård med en flack topog rafi, relativt öpp en mot Bot tenhavet. Öregrundsgrepe n har därför stort vattenutbyte med om givande hav med en genomsnittlig omsättningstid på cirka 30 dygn. De övergripande strömningsförhållandena i Öregrundsgrepe n domineras av den sydgående kustströmmen. Närmare For smark påverkar kylvattenström men till kärnkraftverken strömningsförhållandena gradvis in mot kylvattenkanalen. Den idag dominerande påverkan på den akvatiska miljön och fisk utgörs av kärnkraftverkets kylvattenintag, dels genom den förhöjda dödligheten som uppst år då fisk fastnar på bandsilarna i vattenintaget, dels påverkan på bestånds- och struktursammansättning till följd av utsläppe n av uppv ärmt kylvatten från reaktorerna. Under hösten 2023 genomförde SK B inom ramen för erhållet tillstånd för SFR -utbyggnaden en utfyllnad av grunda havsom råden på båda sidor om vägen från SFR mot Bio testsjön. 4.4.1 Bottenförhållanden kring piren Bef intlig pir och den angränsande strandbanken är artificiella strukturer konstruerade av ber gmassor från byggandet av kärnkraftverken och SFR. De närliggande stränderna på Stora Asph ällan är också kraftigt modifierade, sen ast i samband med den pågående utbyggnaden av SFR då ett havsom råde på cirka 4,5 ha fylldes ut. Havsbot tnarna i området utgörs till största delen av sand med spridda sten- och block partier. Söd er om piren förekom mer vissa mjukare bot tnar med finkorniga sed iment. Vattendjupet varierar mellan cirka 2–10 meter och de största djupen återfinns norr om den bef intliga piren. 4.4.2 Strömningsförhållanden kring piren Resu ltaten från en hydrodynamisk modellering visar de genomsnittliga strömningsförhållandena i området kring piren. Under bron mot Bio testsjön kan det strömma åt båda riktningarna med en dominerande västlig kompon ent (Figur 4–2, strömros D) med strömhastigheter som når upp till 0,25 m/s. I Dyviksfjärden, väster om bron, pendlar strömriktningen till och från Skaten-Rångsen (Figur 4–2, strömrosor E och F). Söd er om piren är strömmen mer varierad men går företrädesv is mot nordost (mot Grisselgrundet) eller mot kylvattenintaget (Figur 4–2, strömros C). Nordost om piren går strömmen längs strandkanten (Figur 4–2, strömros G). Påverkan från kylvattenintaget är tydlig med en dominerande ström kompon ent i riktning mot kylvattenintaget (Figur 4–2, strömroso r A och B). Det vatten som sugs in i kylvattenintaget släpps ut vid kylvattenutsläppe t vid Bio testsjön. Utanför Biotestsjön s utlopp är strömmen oftast riktad mot Skaten-Rångsen (Figur 4–3, strömros A, B). Strömmen har dock en stark kompon ent söd erut som vid vissa tillfällen kan transportera vattnet mot Natura 2000-området Kallriga. En utbyggnad av piren bed öms endast påverka det lokala strömningsmönstret marginellt, till exempel utbytet under vägbron som leder ut mot Bio testsjön. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 27(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 4-6. Strömrosor i området visar de dominerande strömstyrkorna och riktningar på ytan under perioden 1 juni – 30 september för scenariot med alla tre reaktorer i gång och ett kylvattenintag på 160 m3/s. Strömmens riktning anges alltid mot det håll det strömmar. Figur 4-7. Strömrosor i närheten av kylvattenutsläppet som visar de dominerande strömstyrkorna och riktningar på ytan under perioden 1 juni – 30 september för scenariot med alla tre reaktorer i gång och ett kylvattenintag på 160 m3/s. Strömmens riktning anges alltid mot det håll det strömmar. 4.4.3 Miljökvalitetsnormer och vattenkvalitet Vattenområdet utanför For smark ingår i den sydligare delen av kustvattenförekom sten Öregrundsgrepe n (WA20826862), som är en del av Bot tenhavet. Öregrundsgrepen omfattas av miljök valitetsnormer, se Tabell 4–1 resp ektive Tabell 4-2. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 28(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Tabell 4-1. Statusklassning och miljökvalitetsnorm gällande ekologisk status för recipienten Öregrundsgrepen. Ekologisk statusklassning Dålig Otillfreds- Måttlig God Hög ställande Status X Kvalitetskrav X (år 2039) Målsättningen är att god ekologisk status ska uppn ås till 2039. Övergripande ekologisk status har bed ömts till måttlig där kvalitetsfaktorn växtplankton varit utslagsgivande. Bed öm ningen stöds av kvalitetsfaktorn näringsämnen som ock så visar måttlig status. Särskilt förorenade ämnen (SFÄ ) har ej klassats eftersom endast ett fåtal mätningar finns vad gäller SFÄ i vattenförekomsten. På grund av påverkan från om givande vatten uppnås ej god status avsee nde näringsämnen och /eller biol ogiska kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning. Vattenförekomsten är därmed ber oende av statusförbättringar koppl at till omgivande kustvattenförekomster. Vattenförekomsten har därför undantag med tidsfrist till 2039 på grund av naturliga förhållanden. Tabell 4-2. Statusklassning och miljökvalitetsnorm gällande kemisk status för recipienten Öregrundsgrepen. Kemisk statusklassning Uppnår ej god God Status X Status utan överallt X överskridande ämnen Kvalitetskrav X Målsättningen är att god kemisk status ska uppnås till 2027. Vattenförekomsten uppn år inte kraven för en god kemisk status då gränsvärdet för tributyltennföreningar i ytvatten överskrids. Vattenförekomsten får en tidsfrist till 2027 med skälet att det anses vara tekniskt omöjligt att göra en tillförlitlig klassn ing på grund av kunskapsbr ist. Vattenförekomsten har undantag för bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföroreningar eftersom halterna bedöms vara omöjliga att minska. Det ta beror främst på långväga transpor terade luftföroreningar. 4.5 Naturmiljö och arter Naturmiljön vid piren på land respek tive i vattnet har undersökts och förutsättningarna avsee nde naturvärden och förkom mande djur- och växtarter i området redovisas i detta avsnitt. Vattenmiljöe rna inventerades genom en marin dykundersök ning av Sveriges Vattenekologer AB under 2024 medan landmiljöer na vid piren undersök tes genom NVI av Ekologigruppen under 2025. 4.5.1 Naturvärden i vatten En stor andel av For smarksom rådets stränder, inklusive strandbankarna vid den befintliga piren, är konstgjorda och består av branta block stränder. Bottenområdet vid piren har inventerats i olika utsträckning vid flera tillfällen. För att utreda hur en breddning av piren kan påverka förekom mande naturvärden och marina djursamhället på platsen har en marin dykundersökning neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 29(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren utförts av Sveriges Vattenekologer AB (se Bilaga B.3 Marin dykundersök ning). Undersök ningsom rådet i dykundersök ningen visas i Figur 4–8. Figur 4-8. Undersökningsområdet vid dykundersökning genomförd 2024. Den marinbio logiska dykundersökningen har utförts längs sex transek ter vid piren samt två referenstransek ter vid Grisselgrundet. Undersök ningsområdet i anslutning till piren visas i Figur 4–8. Undersök ningen omfattade inventering av bot tensubstrat och bottenvegetation i syfte att besk riva havsbot tnarnas växtsamhällen med fokus på förekomst av sällsynta arter och höga naturvärden. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 30(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 4-9. Kartan visar dyktransekternas (nr P1-6) placering och sträckning vid piren samt referenstransekterna vid Grisselgrundet (PR1 och PR2). Dessutom visas var kompletterande punktinventering genomförts (gröna prickar) (Sveriges Vattenekologer AB, 2025). Resu ltatet av dykundersök ningen visar att naturvärdena är höga på båda sidor av piren, särskilt i grunda områden ner till 3–4 meters djup där tång och kärlväxter bildar omfattande bälten och ängar. Naturvärdena utgörs av artrika samhällen av tång, kärlväxter och kransalger. Inga rödlistade arter obse rverades. Inte heller noterades några för området unika naturvärden utan förekom mande bot tenmiljöer återfinns på liknande bot tnar i Forsmarks skärgård. Karaktären på växtsamhället och förekomst av naturvärden skiljer sig åt mellan norra och söd ra sidan om piren, detta främst med anledning av bot tenstrukturen och expon eringen för vågor som skiljer sig åt. På den norra sidan observerades de högsta naturvärdena inom grundområden strax öster om pirens mitt, särskilt kring transek t P2. Platsen utmärker sig med avsee nde på artrikedom och strukturell variation. På södra sidan är naturvärdena generellt höga tack vare artrika kärlväxtsamhällen och en varierad bot tenstruktur, se redovisning av förekommande bot tenvegetation i Figur 4–10. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 31(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 4-10. Inventerad yta för respektive transekt P1-P6 och redovisning av andel av ytan som vid inventeringen år 2024 var täckt med bottenvegetation. Till vänster tång och till höger kärlväxter. Transekt P2, har en täckningsgrad av tång på 50% av den inventerade ytan. Förekomst av kärlväxter är större på södra sidan om piren (Bilaga C.3 Marin Dykundersökning). Pirens norra sida är öppen för nordvindar, vilket ger en vågexpon erad miljö med stark vattenrörelse som sliter bort vegetation, vilket medför rörelse av sed iment och djur som inte kan hålla sig fast. Den varierande bottenstrukturen kan dock dämpa vågorna lokalt genom att bryta vattenrörelsen och skapa lugnare partier bakom grundområden. Där finns artrika algsamhällen och omfattande tångbälten, särskilt av blåstång, samt täta bestånd av kransalger och kärlväxter. På hårda bot tnar dominerar fintrådiga alger som grönslick, fjäderslick, brunslick samt skäggalg/krulltrassel, vilka uppt räder rikligt även i vågskyddade miljöer. Tång, främst blåstång, förekom mer och är bältesbildande på olika djup främst på vågskyddade bot tnar, med en täckningsgrad upp till 75 %. Grövre alger som kräkel och näckmossa förekom mer mer spa rsamt. Sand- och grusbot tnarna har generellt låg vegetationstäckning, som mest 25 %. Den högsta vegetationstäckningen finns kring 3,5 m djup där kransalger och kärlväxter täcker ca 50 % av bot ten i två undersök ta transek tavsnitt. Kransalgen bor ststräfse är ängsbildande med 50 % täckningsgrad i ett 13 m långt avsnitt kring 3,5 m djup. Kärlväxtsamhället repr ese nteras av fem arter varav hårsärv och bor stnate är vanligast. Figur 4-11. Tångbälten söder om piren (vänster) och norr om piren (höger) (Sveriges Vattenekologer AB, 2025). Söd er om piren är vågexpon eringen lägre, vilket gynnar sedimentation och tät vegetation på mjukbot tnar. Växtsamhällena på hårdbotten söder om piren är artfattigare än norr om piren. Vid neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 32(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren genomförd undersökning noterades 14 algtaxa5 på södra sidan jämfört med 17 på norra sidan. Grövre rödalger som kräkel och rödblad saknas på södra sidan, där i stället spiralbandsalger är vanliga. Näckmossa obser verades bara en gång söd er om piren, men är vanligare på den norra sidan. Tång förekom mer spr itt på hårdbottnarna och bildar bälten på grundare delar nära land, med täckningsgrader upp till 75 %, uppskattning av förekomst försvårades av epifyter. Kärlväxtsamhället är däremot mer artrikt söd er om piren, vilket förklaras av lägre vågexpon ering och mer lämpliga bottnar. Kärlväxtängar med upp till 75 % täckning är vanliga på 1–4 meters djup, där hårsärv och bor stnate dominerar, men även skruvnating, hornsärv och ålnate förekom mer frekvent. Kransalger finns i låg täckning (max 5 %). Bottenvegetation som registrerades vid dykundersök ningen redovisas sammanställt i Tabell 4–3. Sammantaget förekom mer på den norra sidan bältesliknande tång (täckning mellan 25–75 %) främst i mitten av det inventerade området där det är grundare och mindre vågexpon erade områden. Längs den inre delen av piren är det betydligt mer glest och tångens täckningsgrad skattas generellt till 5 % med några mindre ytor med 25 % täckningsgrad. På södra sidan har den större delen av de grundaste, strandnära bot tnarna åtminstone glesa tångbälten (med en täckningsgrad på cirka 25 %). Även här förekom mer de tätaste tångbältena (50–75 % täckningsgrad) längs stränderna kring pirens mitt. Tabell 4-3. Bottenvegetation förekommande norr och söder om piren respektive vid referenspunkter öster om piren (Sveriges Vattenekologer AB, 2025). Grupp Latinskt namn Svenskt namn Förekomst i område Kärlväxter Ceratophyllum demersum FL Hornsärv Norra, söd ra och ref. Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Söd ra Myriophyllum sibiricum Knopp slinga Söd ra och ref. Myriophyllum spicatum Axslinga Norra, söd ra och ref. Stuckenia filiformis Sm alnate Ref. Stuckenia pectinata Bor stnate Norra, söd ra och ref. Potamogeton perfoliatus Ålnate Norra, söd ra och ref. Ranunculus circinatus Hjulmöja Söd ra Ranunculus baudotii Vitstjälksmöja Söd ra Ruppia cirrhosa Skruvnating Norra, söd ra och ref. Zannichellia palustris Hårsärv Norra, söd ra och ref. Rödalger Aglaothamnion roseum Rose ndun Norra Ceramium tenuicorne (epi) Ullsläke Norra, söd ra och ref. Coccotylus/Phyllophora Rödblad Norra Furcellaria lumbricalis Kräkel Norra och ref. Hildenbrandia rubra Havsstenhinna Norra, söd ra och ref. Polysiphonia fucoides Fjäderslick Norra, söd ra och ref. Rhodochorton purpureum Purpuralg Norra och ref. Brunalger Battersia arctica Ishavstofs Norra, söd ra och ref. Chorda filum Sudare Norra, söd ra och ref. Dictyosiphon/Stictyosiphon (epi) Skäggalg/krulltrassel Norra, söd ra och ref. Ectocarpus/Pylaiella Brunslick Norra, söd ra och ref. Elachista fucicola epi Tångludd Norra och södra Fucus radicans Sm altång Norra, söd ra och ref. Fucus vesiculosus Blåstång Norra, söd ra och ref. Leathesia marina CF epi Murkelalg Söd ra 5 Taxa är en bio logisk term som bet yder en grupp av organismer i systematiken (klassificeringen), till exempel art, släkte, familj, ordning osv . neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 33(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Grönalger Aegagropila linnaei Getraggsalg Norra och ref. Cladophora glomerata Grönslick Norra, söd ra och ref. Spirogyra FL Spir albandsalger Söd ra Ulothrix CF Skvalpalg Söd ra och ref. Ulva Tarmalger Norra, söd ra och ref. Kransalger Chara aspera Bor ststräfse Norra och ref. Chara globularis Skörsträfse Söd ra Chara virgata Papillsträfse Söd ra Tolypella nidifica Havsrufse Norra, söd ra och ref. Mosso r Fontinalis Näckmossa Norra, söd ra och ref. 4.5.2 Marina arter Området kring For smarks skärgård har goda förutsättningar för akvatisk produktion och ett rikt marint liv. Havsbot ten domineras av sand med inslag av sten och block. Trots att aktuellt område till stor del utgörs av tidigare utfyllnader bedömer SK B att det har kvaliteter för akvatisk produktion och fisk utifrån den bot tenkartering som genomförts i det aktuella området (Sveriges Vattenekologer AB, 2024). Av tidigare genomförda undersök ningar framkom att For smarks skärgård hyser en stor artdiversitet av fisk– och bottenfauna. Inom ramen för kärnkraftverkets recipientkontrollprogram år 2024 fångades 18 olika fiskarter i provfisken i skärgården (Åkerlund m.fl. 2025). Abborre och mört dominerade fångsten under augusti medan mört och björkna var vanligast under oktober . Övriga arter som fångades i Forsmarks skärgård under 2024 var braxen, gärs, id, lax, löja, nors, sarv, sik, stensimpa, storspigg, strömming, sutare, svart smörbult och tånglake. Utöver dessa arter fångades ett fåtal individer av arterna gös, ruda, skarpsill och småspigg vid fisket 2023 (Adill m.fl. 2024) liksom gädda och vimma vid fisket 2022 (Adill m.fl. 2023). I årligen utförda yngelinventeringar (yngelprovfiske med tryckvåg, HaV, 2021) genomförda inom ramen för recipientkontrollprogrammet under 2024 (Åkerlund m.fl. 2025) framkom yngelförekomster av tolv olika arter. De vanligaste arterna var storspigg, elritsa och mört men även yngel av arterna abbo rre, björkna/braxen, gädda, gärs, id, sandstubb, småspigg och strömming förekom. Utöver dessa arter förekom yngel av arterna löja, vilken även förekom mit vid motsvarande inventering 2023 (Adill m.fl. 2024). Vid den sen aste undersök ningen från år 2024 (se Bilaga C.3 Marin dykundersök ning), framkom att förekom mande djursamhällen är typiska för området och omfattar bland annat kräftdjur, insek ter, maskar och iglar, mossd jur, snäckor, musslor och vissa fiskarter som tånglake. I Tabell 4–4 redovisas de marina djurarter som konstaterats vid genomförd dykinventering av området. Tabell 4-4. Djurtaxa inom aktuellt område för ansökan (Sveriges Vattenekologer AB, 2025). Grupp Latinskt namn Svenskt namn Kräftdjur Gammarus Tångmärlor Idotea spp Tånggråsuggor Idotea baltica Vanlig tånggråsugga Jaera albifrons Inget svenskt namn Saduria entomon Skorv Insek ter Chironomidae Mygglarver Maskar/iglar Hediste diversicolor Bakbor stig rovmask Oligochaetae Fåbor stmaskar Nematomorpha Tagelmaskar Piscicola geometra Fiskigel neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 34(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Mossd jur Electra crustulenta Mossd jur Musslor Cerastoderma/Cardium Hjärtmusslor Macoma baltica Öst ersjöm ussla Mytilus edulis Blåmussla Snäckor Radix/Lymnaea Dammsnäckor Hydrobia Tusensnäckor Theodoxus fluviatilis Båtsnäcka Amphibalanus improvisus Slät havstulpan Svampdjur Ephydatia fluviatilis Söt vattensvamp Fiskar Zoarces viviparus Tånglake 4.5.3 Naturvärden på land For smarksom rådet sett i ett större per spek tiv utmärker sig genom sin, för Uppland, ovanliga vildmarkskaraktär med skogsklädda moränmarker och enstaka hällar. Om rådets höga naturvärden ber or på flera samverkande faktorer såsom den pågående landhöjningen som ständigt skapar nya miljöer och den flacka topo grafin vilken möjliggör en mosa ik av naturtyper . Den kalkrika marken främjar artrikedom , och det finns hög förekomst av våtmarker och naturskog. Området är relativt ostört. Den höga andelen våtmarker, ofta små och varierande, gynnar grundvattenber oende arter, inklusive flera orkidéer som gulyxne, samt den hotade gölgrodan som utgör ett centralt naturvärde i området. Området vid piren i For smark och den angränsande strandbanken är artificiella strukturer och de närliggande stränderna har modifierats kraftigt. Delar av området är bev uxet av träd och buskar men eftersom anläggandet av den bef intliga piren skedde för cirka 40 år sedan är vegetationen relativt ung. För utsättningarna för höga naturvärden är därför begränsade. De översta masso rna i pirens västra del grävdes bort under 2024 och användes vid den utfyllnad som gjorts inom den pågående utbyggnaden av SFR . Under 2025 har landområdena vid piren inventerats av Ekologigruppen (Ekologigruppen , 2025a) som har genomfört en NVI enligt inventeringsstandard SIS 1990 00:20 23. Under 2025 har även en fågelinventering genomförts av Ekologigruppen (Ekologigruppen , 2025b). Resultatet av inventeringarna har föranlett en artskyddsutredning avsee nde fågel, vilken uppr ättats av Ekologigruppen under 2025 (se Bilaga C.4 Artskyddsutredning). Naturvärden Det inventerade området är cirka 15 hektar stort och utgörs av industrimark, ruderatmark, fyllnadsmassor och unga, talldominerade skogar. Om rådet är till största del konstgjort och består av fyllnadsmassor , men två mindre områden, som tidigare utgjordes av mindre skär, utgör naturmark. Skogsbest åndens ålder är ung och träden är jämnåriga och bedöms till största del vara planterade. I inventeringsom rådet finns inga naturvärdesbiotoper med högt eller högsta naturvärde. En naturvärdesbio top har ett påtagligt naturvärde (naturvärdesb iotop 1) och en naturvärdesbio top har ett visst naturvärde (naturvärdesbio top 2), se lokalisering av biot oper na i Figur 4–12. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 35(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 4-12. Naturvärdesbiotopernas läge och fördelning inom inventeringsområdet (Ekologigruppen 2025a). Biotoper som bedöms fortsätta utanför området har i dessa delar inte besökts och har därför en preliminär bedömning och avgränsning (rastrerade och streckade områden). Naturvärdesb iotop 1, klassificerad med naturvärdesklass 3, består av en äldre kobbe med ber ghällar, klappe rstens- och klippstrand samt hällmark, där naturen till stor del bevarats trots att om givningen fyllts ut med massor . Trädskiktet är mycket spa rsamt, medan buskskiktet domineras av havtorn och en. Fältskiktet är glest men innehåller arter anpassa de till det havsnära läget, som strandveronika och havssä lting, och bot tenskiktet består av torktåliga mossor och lavar. Bio topen s värde ligger främst i dess höga grad av naturlighet, se foto taget av naturvärdesbiotop 1 i Figur 4– 13. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 36(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 4-13. Naturvärdesbiotop 1 bedöms ha påtagligt naturvärde. Den utgörs av en heterogen, äldre kobbe med öppna klippor och mindre strandpartier som sparats då ytor runtom har fyllts ut ((Ekologigruppen, 2025a) (Foto: Maya Edlund)). Naturvärdesb iotop 2, klassificerad med naturvärdesklass 4, är strax under nio hektar. Om rådet utgörs av yngre planteringssk og, grusiga vägkanter och buskmark och har tillkom mit genom utfyllnad med fyllnadsmassor. Om rådet har ett visst värde för fågelliv, även om flera obse rverade fågelarter saknar lämpliga häcknings- och livsmiljöer , vilket beg ränsar artvärdet. Utöver naturvärdesb iotoper na finns det inom området ytor som inte bedöms hysa några naturvärden, se Figur 4–14. Det är kraftigt påverkade ytor med öppen och exploaterad mark utan eller med mycket spa rsamt förekom mande vegetation. Områdena saknar i stort sett värdearter, samt värdefulla strukturer och element för biologisk mångfald såsom buskar, äldre träd, inhemska växter, örtrikt fältskikt eller död ved (Ekologigruppen , 2025a). Figur 4-14. Exempel på delar av föreslaget verksamhetsområde på piren som inte bedöms hysa några naturvärden. Foto: Staffan Holmberg. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 37(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Vid naturvärdesinventeringen hittades flera skyddsvärda fågelarter. Vidare redovisning avsee nde fågel ges i följande avsnitt. En skyddad växtart, ask, förekom mer inom den del av inventeringsom rådet som inte berörs av exploateringen (naturvärdesb iotop 1). Om råden utanför biot oper na har bedömts ha lågt eller inget naturvärde (Ekologigruppen , 2025a). Skyddade arter Vid genomförd naturvärdesinventering (Ekologigruppe n, 2025a) och genomförd revirkartering för fåglar (Ekologigruppen , 2025b) samt utifrån uppg ifter i Artpor talen (tidsperiod 2010–2025) har förekomst av fågelarter inom eller i anslutning till det planerade logistikområdet dokumenterats. En artskyddsutredning för fågel (se Bilaga C.4 Artskyddsutredning) har upprättats i syfte att utreda och bed öma den planerade verksamhetens påverkan på fågelarter inom området, särskilt med avsee nde på buller och ianspråktagande av mark, samt att föreslå skyddsåtgärder som möjliggör etablering av ett verksamhetsområde utan att strida mot artskyddsförordningen. De arter som utgörs av rödlistade fågelarter, arter som är listade i fågeldirektivets bilaga 1, och arter med liten lokal popu lation eller tydligt negativ populationstrend ben ämns hädanefter som naturvårdsrelevanta arter. I samband med inventering i området har 43 fågelarter dokumenterats, varav 21 stycken bed öms vara naturvårdsrelevanta. Dessa redovisas i Tabell 4–5. Av de naturvårdsrelevanta arterna bed öms sex stycken häcka inom verksamhetsom rådet under 2025. Dess a var drillsnäppa (NT), grönfink (EN), gulsparv (NT), större strandpipare (negativ popu lationstrend), sädesärla (negativ popu lationstrend) och ärtsångare (NT). Arterna fiskmås och skrattmås, gråtrut och havstrut, liksom silvertärna noterades vid flera tillfällen rastande och födosök ande på och runt piren men bed ömdes inte häcka i området. Gök, havsör n och storlom noterades endast vid ett tillfälle och bed öm des inte häcka inom inventeringsom rådet. För havsör n saknas också lämpliga bot räd. Blåhake och svartsnäppa var endast rastande på väg till sina häckningslokaler i norra Sverige. Övriga naturvårdsrelevanta arter noterades förbiflygande eller rastande och bed ömdes inte häcka i området vid piren under 2025 (Ekologigruppen , 2025b). Tabell 4-5. Tabellen redovisar de naturvårdsrelevanta arter som noterades vid fågelinventering 2025. Rödlistningskategorier enligt följande: NT - nära hotad, VU - sårbar, EN - starkt hotad, CR - akut hotad, LC – Livskraftig, DD – kunskapsbrist (Ekologigruppen, 2025a, 2025b). Art Skydd, rödlistning eller Förekommer i Utredning, källa indikatorvärde vid naturvärdesbiotop, inventeringstillfälle notering Blåhake Listad i fågeldirektivets Rastande, ej häckning. Fågelinventering bilaga 1 2025 Drillsnäppa Rödlistad (NT), 2 Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ 2025 Fiskmås Rödlistad (NT), 2 Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ 2025 Gråkråka Rödlistad (NT), För biflygande, Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ födosök ande, ej 2025 häckning. Gråtrut Rödlistad (VU), 2 Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ 2025 Grönfink Rödlistad (EN), 1,2 NVI 2025, Artskyddsförordningen 4§ Fågelinventering 2025 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 38(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Gulspa rv Rödlistad (NT), 1,2 NVI 2025 Artskyddsförordningen 4§ Gök Rödlistningskategori (LC) Spel /sång. Ej Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ häckning. 2025 Havstrut Rödlistad (VU), 2, För bipaserande Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ 2025 Havsör n Rödlistad (NT), 2, För bipaserande Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ 2025 Järnspa rv Rödlistningskategori (LC) Rastande. Ej Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ häckning. 2025 Ladusvala Rödlistningskategori (LC) För biflygande, Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ födosök ande, ej 2025 häckning. Silvertärna Listad i fågeldirektivets Ej häckande par. Fågelinventering bilaga 1 2025 Skrattmås Rödlistad (NT), 2 NVI 2025, Artskyddsförordningen 4§ Fågelinventering 2025 Storlom Listad i fågeldirektivets Spel /sång. Ej Fågelinventering bilaga 1 häckning. 2025 Strandskata Rödlistad (NT), 2 Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ 2025 Större Rödlistningskategori (LC) 2 Fågelinventering strandpipare Artskyddsförordningen 4§ 2025 Svartsnäppa Rödlistad (NT), Rastande, ej häckning Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ 2025 Svartvit Rödlistad (NT), 2 NVI 2025 flugsnappare Artskyddsförordningen 4§ Sångsvan Listad i fågeldirektivets Parning/ceremonier. Fågelinventering bilaga 1 Ej häckning. 2025 Sädesä rla Rödlistningskategori (LC) Par i lämplig Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ häckbiot op, troliga 2025 häckningar. Ärtsångare Rödlistad (NT), 2 Fågelinventering Artskyddsförordningen 4§ 2025 Läget vid kusten gör att ett stort antal fladdermöss sannolikt passerar Forsmark under vår och höst (de Jong, 2016). Det aktuella området bedöms dock inte särskilt viktigt för fladdermöss då det är mycket utsatt vädermässigt och inte hyser biotoper av spec iellt stort värde för fladdermöss. 4.6 Kulturmiljö For smarksom rådet är ett lågt och flackt landskap som för omkring 1 000 år sed an låg under vatten, ungefär två kilometer från den dåtida kustlinjen. På grund av detta finns inga registrerade kulturhistoriska lämningar på land i området. År 2017 genomförde Nordic Maritime Group en ekolodsundersök ning (Side Sca n son ar) av havsbot ten söder om Stora Asph ällan för att undersök a förekomsten av eventuella kulturhistoriska lämningar i vattenområdet. Undersök ningen visade inga avvikelser eller spår av kulturhistoriskt eller arkeol ogiskt intresse. Nordic Maritime Group bedömde ock så att risken för att oupptäckta lämningar skulle finnas på bot ten inom det aktuella området är låg, främst med hänsyn till neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 39(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren områdets historiska bakgrund som visar på begränsad mänsklig aktivitet innan kärnkraftverket byggdes i bör jan av 1970 -talet (Nordic Maritime Group, 2017). 4.7 Buller och utsläpp till luft For smarksom rådet är idag till viss del påverkat av den bef intliga industriverksamhet som bed rivs i området, och som både bidrar med visst buller till omgivningen och utsläpp av miljöpå verkande ämnen (bland annat NO2 och partiklar PM 10) till luft. Halterna av luftföroreningar i Forsmarksom rådet är låga, enligt beräkningar och data framtagna av SLB-analys på uppd rag av Öst ra Sveriges Luftvårdsförbund. Ber äknad halt av kvävediox id, NO2, (timmedelvärde) ligger på 10–20 μg/m 3, där miljök valitetsnormen som ska uppn ås ligger på 90 μg/m 3 och miljök valitetsmålet är 60 μg/m 3. För partiklar (PM10) beräknas årsmedelhalten vara mindre än 10 μg/m 3. Miljökvalitetsnormen som ska klaras är 40 μg/m 3, och miljökvalitetsmålet samt WHO:s riktvärde är 15 μg/m3 (SLB-analys, 2025). Av de etablerade verksamheterna i For smarksom rådet är ljud härrörande från Dannebo strömriktarstation den främsta bullerkällan. Stationen ligger cirka en kilometer väster om For smarks kärnkraftverk. Kartläggning av ljudförhållandena i området runt kärnkraftverket har utförts vid flera tillfällen, bland annat under 2004, 2008 och 2012 (Structor Akustik, 2014). Pågående projek t som erhållit miljötillstånd inom For smarksområdet som tillfälligt eller mer per manent kom mer bid ra till bullerpåverkan är anläggande och drift av det planerade Kärnbränsleförvaret, utbyggnad och drift av SFR samt For smarks hamn. Piren är bel ägen cirka 450 meter norr om SFR och For smarks hamn. De närmaste bost äderna är belägna sydost om piren, på ett avstånd av cirka 2,5 kilometer. I området finns flera Natura 2000-områden. Det närmaste Natura 2000-området är Forsmarksbr uk, på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer öster om piren, och Kallriga, på ett avstånd om cirka 2 kilometer. 4.8 Klimatpåverkan - förutsättningar SK B har genomfört klimatber äkningar och transpo rterna, särskilt av ber gmassor , väntas stå för en stor del av klimatpåverkan från SK B:s verksamheter i For smark under byggnation, drift och förslutning av dess a. Under denna tid (totalt 60–70 år) kan utsläppen bli över 300 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar i snitt 4 000–5 000 ton per år, vilket är cirka 3–4 promille av dagens utsläpp i Uppsa la län, eller 1–2 % av den minskning av transpor tutsläpp som krävs för att nå länets transpor tmål till 2030. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 40(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 5 Planerad verksamhet (huvudalternativ) Bef intlig pir planeras att fyllas ut med syfte att tillskapa verksamhetsytor för beh ov koppl at till utbyggnaden av Kärnbränsleförvaret och SFR . Planerad verksamhet besk rivs närmare i Teknisk besk rivning. Totalt innebär utbyggnaden av hela piren att en verksamhetsyta på cirka 12 hektar (ha) tillskapas, vilket bed öms möta de beh ov som finns av ytterligare verksamhetsytor. Med föreslagen skyddsvall mot havet samt skyddsåtgärd för kväverening enligt principsk issen i Figur 5–1, innebä r detta att ett totalt cirka 22 ha stort grunt vattenområde tas i anspråk för utfyllnaden. Inga rivningsarbeten kommer att krävas. Att tillskapa ytan och anlägga den på höjdnivån cirka +3,5 m bed öms kräva i storleksor dningen 2 miljoner ton ber gmassor . Figur 5-1. Layoutförslag för utfyllnad av piren. Utfyllnaden planeras att ske stegvis i etappe r, där den yttre skyddsvallen i resp ektive etapp anläggs först. Enligt nuvarande ber äkningar blir det en etappv is utbyggnad med cirka en etapp per år under totalt cirka 6 år för utfyllnad av hela den planerade verksamhetsytan vid piren. SKB planerar att bör ja med att anlägga den söd ra halvan då detta område är grundare. Behovet av verksamhetsytor kan då mötas tidigare genom att verksamhetsyta går snabba re att anlägga på den södra sidan. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 41(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 5.1 Anläggningsarbeten 5.1.1 Södra delen av piren Arbetena inleds med anläggande av den yttre skyddsvallen och därefter sker utfyllnad innanför för konstruktion av kvävreningszon samt verksamhetsyta. För att uppn å tillräcklig stabilitet i konstruktionen För att uppn å tillräcklig stabilitet sker massu tskiftning genom i första hand nedpress ning och i andra hand genom muddring och återfyllnad. En kombin ation av arbetsmetoderna kan bli aktuell då muddermassor kom mer att behövas för anläggande av planerad kvävereningszon samt tätning av skyddsvallen. Skyddsvallen anläggs genom utläggning av ber gmassor med bandtraktor. Endast grova massor (ca 150 –600 mm) kommer att användas för utbyggnad av skyddsvallen då dessa innehåller betydligt mindre kväve än finare fraktioner. För att förhindra grumling genomförs anläggningsarbetena för skyddsvallen inom grumlingssk ydd (siltgardin eller motsvarande). Skyddsvallen knyts an mot bef intlig pir i ytterändarna och anläggs till höjdnivå cirka + 2 meter, för att fungera som vågbrytare och förhindra utbyte av havsvatten vid högvattenstånd. Som en skyddsåtgärd för att omhänderta kväve från masso rna anläggs en kvävereningszon innehållandes en våtmarksdel och en flisdel (vidareutveckling av tidigare benämnd ”blå zon” i samrådsunderlaget, Bilaga B.1.1 ) innanför skyddsvallen. Syftet är att tillskapa en yta som ger förutsättning för rening av kväve genom fördröjning och denitrifikation6. För att möjliggöra detta beh över vatten kunna kvarhållas i zonen till ett föreslaget vattendjup om cirka 0,4 m. Det ta föreslås ske genom återanvändning av muddermassor vilka trycks upp mot strandbanken för att skapa ett tätande skikt mot havet, alternativt kan gummiduk eller annan lösn ing med likvärdig funktion kom ma att användas. Insidan av skyddsvallen fylls därefter med ber gkross och täcks med geot extil. Längs hela insidan av skyddsvallen anläggs en flisreaktor som en del av kvävereningslösn ingen. Flisreaktorn utgörs av en ficka längs skyddsvallen vilken anläggs med tät bot ten innanför skyddsvallen och beskickas med pump med intag från por volymen i fyllnadskroppen , se principskiss i Figur 5-4. Fickan fylls med träflis (tall- och lövträ). Den inre delen av kvävereningszonen (våtmarksdelen), skapas genom utfyllnad av ber gkross och ovan detta läggs ett lager muddermasso r eller likvärdigt material som är lämpligt för etablering av vegetation. I första hand används muddermassor lokalt från det område som fylls ut. På ytan etableras snabbv äxande vassväxter (helofyter), utvalda för att effektivt bilda den biomassa som beh övs för denitrifikation och kväverening. Området innanför zonen för kväverening fylls därefter upp med ber gkross i fraktion 0–600 mm till planerad höjdnivå (cirka + 3,5 meter). 5.1.2 Norra delen av piren Utbyggnad av den norra delen av piren planeras att ske på motsvarande sätt som anläggande av söd ra delen av piren, och bedöms preliminärt bes tå av utbyggnad i tre etapper . Då det är flera meter djupare på den norra delen av piren kom mer utbyggnaden av respek tive etapp kräva bet ydligt större tillgång till ber gmassor för att skapa motsvarande storlek på verksamhetsyta. 6 Den itrifikation är en mikrobiell process som sker när bakterier omvandlar kväve i form av nitrat till kvävgas som avgår till atmosfären. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 42(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 5.2 Verksamheter under drift 5.2.1 Uppförandeskedet för Kärnbränsleförvaret och SFR (ca 2027-2036) Verksamheten kom mer att starta på den befintliga piren och utökas i takt med att verksamhetsytor färdigställs. Planerad verksamhet på den bef intliga piren inkluderar etablering och drift av bet ongstation inklusive kringverksamheter som kubrisering7 och produktion av ballast för bet ongtillverkning. Verksamhetsytan som tillskapas genom utfyllnad i angränsande vattenområde planeras under inledande år (ca år 2027–2031) framförallt att användas för tillverkning (gjutning) och lagring av prefabricerade betongelement, se Figur 4–3. Tillverkningen av bet ongelementen sker i särskild anläggning för ändamålet. Ytor intill tas i bruk för hantering och lagring av bet ongelement samt tillverkning och lagring av ventilationsrör. Bet ongelementen samt ventilationsrören kommer att användas som byggkomponenter vid uppförande av exempel vis stamtunnlar, betongkassu ner samt byggnader ovan mark vid Kärnbränsleförvaret och SFR. Lagring av i synnerhet betongelement är ytkrävande då de tillverkas i omgångar och beh över ligga och härda i cirka 20 dygn innan de får förflyttas. Figur 5-2. Disposition av verksamhetsytor cirka är 2027–2031. På den södra delen planeras prefab-tillverkning och lagring av betongelement under de inledande åren när pirens verksamhetsytor etablerats. Utbyggnad sker etappvis och ytorna tas i anspråk successivt allteftersom ytorna färdigställs. Efter att behovet av ytor för prefab-tillverkning tillgodosetts planeras ytan på den södra delen att användas för lagring och avtäckning inomhus av byggkompon enter och material för SK B:s anläggningspr ojekt (cirka år 2032-2036) , se Fig ur 5-3. 7 Avnötning av kanter på bergkross. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 43(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 5-3. Verksamhetsytor cirka är 2032–2036. Den södra delen av piren planeras under dessa år användas för lagring och avtäckning inomhus av byggkomponenter och material för SKB:s anläggningsprojekt. Den norra delen av piren planeras under den inledande tidsper ioden användas för ballasthantering, krossn ing, sortering och tillfällig lagring av ber gmasso r inför avyttring eller återanvändning. 5.2.2 Driftskedet för Kärnbränsleförvaret och SFR (ca 2037-2080) Efter att den södra delen inte längre beh över nyttjas för lagring och hantering av bland annat byggkompon enter planeras större del av pirens verksamhetsyta att nyttjas för masshantering eller för andra beh ov under slutförvarens drifttid. Under Kärnbränsleförvarets och SFR :s driftskeden (ca 50 år) kom mer verksamhetsytan i sin helhet att nyttjas för krossning och sortering av ber gmassor i olika fraktioner för återanvändning inom projekten samt för avyttring på den lokala marknaden. Att piren med dess verksamhetsytor är lokaliserad i närheten av hamnen är fördelaktigt för att även kunna försörja regionala, nationella eller internationella marknader runt Östersjön. 5.3 Kväverening För att rena dagvatten samt lakvatten från bergmassor från i huvudsak kväve under anläggnings- och driftskedet ingår i föreslagen anläggningskonstruktion ett kvävereningssy stem i form av en våtmarksdel och en flisdel. Kvävereningssy stemet bygger på principen att kväveberikat vatten först leds genom en flisreaktor där denitrifikationsproce sser avlägsnar nitratkväve och därefter genom en konstruerad våtmark för ytterligare rening genom naturliga reningsproce sser i ett växtbaserat system. Cirkulationen som behövs i systemet förutsätter att vatten pumpas antingen från vattenvolymen innanför skyddsvallen under den första konstruktionsfasen , eller via en brunn från por volymen under verksamhetsytan och vidare mellan reningsstegen och ut till havet. Innan kvävereningszonen är anlagd, leds utgående vatten för rening via flisreaktorn och sed an till havet. När kvävereningszonen är etablerad leds utgående vatten från flisreaktorn innan det pumpas ut i havet. Systemet kommer att utformas så att vattnet kan recirkuleras mellan flisreaktor och kvävereningszon ett valfritt antal gånger för att på så sätt opt imera kvävereningen och upprätthålla flisreaktorns funktion vid låga vattenflöden. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 44(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 5-4. Principlösning för den föreslagna konstruktionen för kväverening. Piren med verksamhetsyta är till vänster i bilden medan det omgivande havet är till höger i bilden. Det bed öms i genomförd utredning av kvävereningslösningen (WRS, 2025, se Bilaga B.5 till teknisk besk rivning) att i genomsnitt cirka 500 kg kväve per hektar och år våtmark och cirka 1 ton kväve per 600 m3 flisreaktor kan avskiljas i systemet. Med undantag för några enstaka år i början av utbyggnaden bed öms målsättningen om 70 % kväveavskiljning över tid kunna klaras. För den söd ra delen är förutsättningarna för att klara målsättningarna för kvävereningen mer gynnsamma än på den norra sidan. Detta eftersom de havsvolymer som ska fyllas ut här (volymer utpressat lakvatten) är mindre än på norra sidan. 5.4 Möjliga användningsområden efter år 2080 Efter att bergarbetena vid Kärnbränsleförvaret resp ektive SFR upph ört (under cirka 2080-talet) finns det inte längre något beh ov av verksamhetsytan för SK B:s ändamål. Ytan skulle då exempel vis kunna användas för industriändamål (enligt bes tämmelser i en kom mande detaljplan) av någon annan verksamhetsutövare. Ett annat alternativ är att låta ytan återgå till naturmark. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 45(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 6 Konsekvenser under anläggningsskedet Det ta avsnitt besk river bedömd påverkan och miljök onsek venser som uppst år under anläggningsskedet för ansökt verksamhet. Miljökonsekvenser under driftskedet redovisas i avsnitt 7. I detta avsnitt besk rivs den ansökta verksamhetens konsek venser per miljöaspekt utifrån ansök ans yrkanden om att fylla ut dels söd er och dels norr om piren. Ansök an och konsek vensbed ömningen omfattar hela piren (utfyllnad på söd ra och norra sidan). Konsekvensbed ömningen har dock delats upp och beskriver anläggningssk edet utifrån: • Anläggande av söd ra delen av piren • Anläggande av norra delen av piren Syftet med uppd elningen är att redovisa konsek venserna av ett anläggningsskede som kommer att ske etappv is. Slutligen besk rivs hela den sök ta verksamheten (hela piren med utfyllnad på söd ra och norra sidan) och dess samlade miljöpåverkan i anläggningsskedet. 6.1 Utsläpp till vatten och påverkan på MKN Under anläggningsskedet vid utfyllnad i vattenområdet kan vissa utsläpp av förorenande ämnen från fordon och arbetsmaskiner förekom ma, men i huvudsak besk rivs i detta avsnitt förväntade utsläpp av kväve från sprängmedel på bergmassor na som ska användas för utfyllnad i vattenområdet. Som besk rivs i teknisk besk rivning avsnitt 3.3 bedöms om kringliggande bot tensediment som planeras att användas i konstruktionen inte vara förorenade. SK B har genomfört beräkningar av den totala mängd kväve som kan förekom ma på ber gmassor na som används vid konstruktion av piren och den mängden har beräknats till 22 ton8. Beräknade utsläpp baseras på att skyddsvallen byggs upp av grova massor (150 –600 mm) och att övriga massor är osorterade (0–600 mm). 6.1.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Anläggande av södra sidan av piren Anläggningssk edet inleds med att den yttre skyddsvallen anläggs. Under denna tid kommer reningslösn ingen med kvävereningszonen inte att finnas på plats. Vid anläggande av strandbanken har det antagits att allt kväve på bergmassor na snabbt kom mer att lakas ur och lösa sig i vattenfasen. SK B:s utsläppsber äkningar visar att utfyllnaden av själva strandbanken (med fraktion 150 -600 mm) längs den södra sidan av piren ger upphov till utsläpp av ca 150 kg kväve till havet. När bergmaterialet tippa s i vatten beräknas utträngda vattenvolymen motsvara ett flöde ungefär i intervallet 2–11 l/s. När fyllningen är slutförd kom mer flödena avta markant och motsvara avrinningen från ytan som är mindre än 1 l/s. Vid fortsatt utfyllnad innanför skyddsvallen och när kvävereningszonen är på plats kommer kvävebe rikat överskottsvatten att pumpas via flisreaktorn och sed an ut i havet. 8 Mängden 20 ton baseras på antaganden om att sprängmedelsåtgången är 2,2 kg/tfm3 (teoretisk fast utsprängd bergvoly m), att 10% av sprängmedlet antas bli spill eller odetonerade sprängämnesrester där 50% har antagits fastna på bergmaterialet och 50% löser sig i länshållningsvattnet i tunneln. För delningen av ammonium- och nitratkväve i sprängämnesresterna har antagits vara 50:50 för både bergmaterialet och länshållningsvattnet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 46(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren När verksamhetsom rådet byggts upp kom mer urlakning av kväve i ber gmaterialet ovanför havsnivån att gradvis ske drivet av nederbör d. Det ta flöde pumpas genom flisreaktorn till kvävereningszonen och sedan vidare till recipienten Öregrundsgrepe n. Eftersom bergmassor na som läggs ovan vattenlinjen är mycket torra kan det i praktiken dröja flera år innan lakvatten kan bör ja avrinna. Detta innebär att beräknade halter i lakvatten troligen överskattas samtidigt som tiden det tar för kvävet att laka ur underskattas. Anläggande av norra sidan av piren Anläggningssk edet fortsätter på motsvarande sätt som för den södra sidan med etappv ist anläggande av skyddsvall som ansluts mot befintlig pir/anlagd verksamhetsyta. Utfyllnaden av skyddsvallen (med fraktion 150 –600 mm) längs den norra sidan av piren ber äknas av SK B ge upph ov till utsläpp av ca 250 kg kväve till havet. Utfyllnad innanför skyddsvallen bedöms ge upph ov till en utträngd vattenvolym som motsvarar ett flöde ungefär i intervallet 2–9 l/s. När kvävereningszonen är på plats kom mer kvävebe rikat överskottsvatten att pumpas via flisreaktorn och sed an ut i havet. När fyllningen är slutförd kommer flödena avta markant och motsvara avrinningen från ytan som är mindre än 1 l/s. Anläggande av hela piren Utfyllnaden av skyddsvallen (med fraktion 150 –600 mm) längs båda sidor av piren ber äknas av SK B ge upph ov till utsläpp av ca 400 kg kväve till havet. Utfyllnad innanför skyddsvallen bedöms ge upph ov till en utträngd vattenvolym som motsvarar ett flöde ungefär i intervallet 2–11 l/s. När kvävereningszonen är på plats kom mer kvävebe rikat överskottsvatten att pumpas via flisreaktorn och sed an ut i havet. När fyllningen är slutförd kommer flödena avta markant och motsvara avrinningen från ytan som är mindre än 2 l/s. Preliminära ber äkningar av kväveutsläpp till havet med föreslagen konstruktionslösning uppg år till totalt cirka 4 ton. Utsläppen väntas ske under flera år där det största utsläppe t för en tolvmånadersperiod bedöms uppg å till maximalt cirka 1,2 ton. 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Figur 6-1. Förväntade utsläpp av kväve per år under den initiala perioden. gk Utsläpp av kväve per år neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 47(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Topp året väntas med nuvarande planering ske i bör jan av pirens anläggningssk ede då reningskapaciteten inte är i full drift, se Fig ur 6-1. Sammantaget bed öms systemlösn ingen med kvävereningszonen kunna rena bort i storleksordningen 16 ton kväve av de totalt 22 ton som tillförs med ber gmassor na under anläggningssk edet. Efter 10 år finns endast en mindre mängd kväve kvar i por volymen (cirka 2 ton). Det bedöms sammantaget finnas goda möjligheter till en hög reningsgrad avsee nde kväve (minst cirka 70 % i systemet som helhet under hela kvävereningssy stemets driftstid) vid dimensionering av kvävereningszonen enligt redovisad besk rivning. Ett utsläpp av 2 ton kväve ber äknas ge upph ov till en maximal haltförhöjning på 0,3 µg/l i Öregrundsgrepe n och 0,6 µg/l i Natura 2000 området Skaten-Rångsen , se Figur 6-2. Haltökningen för totalkväve i figuren kan jämföras med bakgrundshalten i Öregrundsgrepen som är 260 µg/l. Dessa haltökningar är inte detekterbara och de bed öms inte orsaka några negativa effekter i recipienten. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Figur 6-2. Beräknad årlig haltförhöjning i recipienten till följd av den planerade verksamheten. Bakgrundshalten i Öregrundsgrepen är 260 µg/l. För Natura 2000-områdena Skaten-Rångsen och Kallriga har en utredning av SK B tidigare fastslagit (R-16-11) att man endast kan förvänta sig marginella negativa effekter i form av påväxtalger och utslagning av värdefull bottenvegetation vid en utsläpps nivå om 25 ton kväve per år. Det finns därför god marginal till att negativa effekter ska kunna uppstå eftersom det maximala utsläppe t från anläggande av piren beräknas bli mindre än 2 ton det som mest. Sammantaget väntas således den planerade verksamheten inte påverka möjligheten att uppnå gällande miljök valitetsnormer för recipienten Öregrundsgrepen, och inte heller förväntas någon negativ påverkan på närliggande Natura 2000-områden till följd av verksamhetens utsläpp till vatten under anläggningssk edet. Se redovisning av kumulativa effekter i avsnitt 8.2. 6.1.2 Åtgärder och försiktighetsmått På grund av att kväveföroreningarna från sprängämnesresterna sitter fördelade på bergmaterialets mineralytor återfinns de största kvävemängderna i de finare fraktionerna eftersom dess a bid rar med den största sammanlagda ytan (Trafikverket, 2019). I ber äkningen av kväveutsläppen antas att cirka 90 % av kvävet i bergmassor na återfinns i den finare fraktionen (0–150 mm), som i sin tur utgör cirka 27 % av den totala bergmängden. Det skulle därför teoretiskt kunna göra skillnad för kväveutsläppen hur de olika fraktionerna används i konstruktionen. l/gµ evävklatoT Haltförhöjning i recipienten Skaten-Rångsen Yttre Grepen Kallriga 2000 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 48(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Att sortera fraktioner, och huvudsakligen lägga de mindre fraktionerna i det översta skiktet av konstruktionen (alltså ovan vattenytan), skulle möjliggöra att fördröja och minska kväveutsläppen ytterligare. Sor tering av fraktioner görs inför utläggande av skyddsvallen, men det bed öms vara svårt att hitta ytor för sortering av resterande del av konstruktionen. 6.2 Marina arter och bottenmiljöer Det ta avsnitt redogör för den bed ömda påverkan, effekterna och konsek venserna av den ansök ta verksamheten på naturmiljön i Öregrundsgrepe n samt på förekom mande marina arter. Bed ömningen av direkt påverkan och effekt har geog rafiskt avgränsats till det planerade verksamhetsom rådet och det närliggande området kring piren. Vidare besk rivs de skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minimera verksamhetens negativa konsek venser för vattenmiljön och förekom mande marina arter. 6.2.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Som besk rivits under rubriken förutsättningar i avsnitt 4.5 bed öms havsbot tnarna norr respek tive söd er om piren ha höga naturvärden. De höga naturvärdena utgörs av förekomst av varierande bot tenstruktur vilket skapat förutsättningar för artrika samhällen av bottenvegetation bes tående av tång, kärlväxter och kransalger. Genomförd marin dykundersök ning (Bilaga C.3) har visat att det finns höga naturvärden inom området aktuellt för utfyllnad. Samtidigt har utredningen visat att naturvärdena inte är unika utan återfinns på liknande bottnar i närområdet. Det ta innebä r att en utbyggnad av piren som skulle innebä ra att havsbot tnar försvinner inte medför att unika livsmiljöer och naturvärden går förlorade i området. Piren i sin nuvarande utformning är konstgjord, och de höga naturvärdena i de närliggande bot tnarna har delvis uppk om mit tack vare dess närvaro. Området är alltså redan idag långt ifrån orört. I detta avsnitt bedöms den ansök ta verksamhetens påverkan, effekter och konsekvenser för den akvatiska naturmiljön och förekom mande marina arter under anläggningssk edet. Anläggningsarbetet i vattenområdet kom mer innebä ra arbeten med utläggande av spr ängsten i ett grunt vattenområde, vilket kan medföra uppk omst av tempor är grumling och sed imentation. Risken för negativ påverkan på den marina miljön och arter från grumling bed öm s vara som störst vid anläggande av den yttre strandbanken. Under den initiala utfyllnadsfasen, innan reningssy stemet är fullt utbyggt i den första etappen, kommer ammoniumkväve att kunna nå recipienten. Utsläppen av ammonium blir dock kortvariga. SK B har tidigare utrett ekologiska effekter av kväveutsläpp där effekterna vid dessa utsläppsn ivåer bed ömts vara mycket lokala (se Hjerne O, Tröjbom M, Tunbrant S, 2016). När den första våtmarksdelen är i drift bedöms en succe ssivt större del av ammoniumet att om vandlas till nitrat som inte bildar toxisk ammoniak. Utöver ovanstående kan de arbetsmaskiner som används komma att verka störande i vattenområdet, vilket innebär en liten, tempor är och lokal negativ påverkan. Anläggande av södra sidan av piren Utbyggnad av piren på söd ra sidan om bef intlig pir innebä r en permanent förlust av ett grunt, produktivt marint habitat samt bor tfall av fiskproduktion inom ett knappt 11 ha stort grunt bot tenområde. Området söd er om piren kännetecknas av lägre vågexponering, mer mjukbot ten, högre sed imentpålagring och artrika kärlväxtsamhällen. Söd er om bef intlig pir återfinns de högsta naturvärdena sett till områdets avgränsning. Inventering av det söd ra området visade på omfattande förekomst av kärlväxtängar som ofta täcker stora ytor på 1–4 meters djup. Kransalger förekom mer men i låga täckningsgrader. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 49(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Det är de artrika, täta och utbredda växtsamhällena på grunda bot tnar som utgör de högsta naturvärdena i området, trots att det är starkt påverkat av mänsklig verksamhet genom till exempel piren och modifierade strandmiljöer . Genomförd marin dykundersök ning visar att naturvärdena inte är unika utan återfinns på liknande bottnar i närområdet. Det förekom mer inte heller några skyddade arter. Detta innebär att en utbyggnad av söd ra delen av piren som skulle innebära att havsbot tnarna på platsen försvinner inte medför att unika livsmiljöer och naturvärden går förlorade i området sett ur ett större perspektiv. Anläggande av norra sidan av piren Utbyggnad av piren på norra sidan om bef intlig pir innebä r en permanent förlust av ett grunt, produktivt marint habitat samt bor tfall av fiskproduktion inom ett drygt 11 ha stort grunt bot tenområde. Norr om bef intlig pir har de högsta naturvärdena vid genomförd marin dykundersökning konstaterats vid det större grundområde som är lokaliserat ungefär i mitten av bef intlig pir, se ytan i avsnitt 4.5, och som från piren sträcker sig norrut i havet. Den stora arealen av grunda bot tnar inom detta område bidrar till att naturvärdet bedöms som högt, eftersom det skapar förutsättningar för stora sammanhängande blåstångsbä lten vilket utgör viktiga livsmiljöer för många andra marina arter. Inventeringen visade att ungefär hälften av bottenytan på det grundområde som besk rivits ovan var täckt av tång, vilket var betydligt mer än på de övriga undersök ta ytorna vid piren. Det ta område undviks i och med den utformning som SK B valt. Sammantaget är det de artrika, täta och utbredda växtsamhällena på grunda bottnar som utgör de högsta naturvärdena i området, trots att det är starkt påverkat av mänsklig verksamhet genom till exempel piren och modifierade strandmiljöer. Precis som på söd ra sidan om piren bed öms naturvärdena inte vara unika utan återfinns på liknande bot tnar i närområdet. Det ta innebär att en utbyggnad av norra delen av piren som innebär att havsbot tnar försvinner inte medför att unika livsmiljöe r och naturvärden går förlorade i området sett ur ett större perspek tiv. Jämförelsev is bedöms naturvärdena på den norra sidan av piren vara något lägre än på pirens söd ra sida och således ge något mindre påverkan. Anläggande av hela piren Utbyggnad av hela piren, norra och söd ra sidan, innebär en per manent förlust av ett grunt, produktivt marint habitat samt bor tfall av fiskproduktion inom ett ca 22 ha stort grunt bot tenområde. Generellt inom aktuellt område för utfyllnad, norr och söder om bef intlig pir, gäller att de högsta naturvärdena främst återfinns på grunda bot tnar ner till cirka fyra meters djup. Inom detta djupintervall förekom mer täta bälten av tång, framför allt blåstång och smaltång, samt artrika ängar av kärlväxter och kransalger. Dessa växtsamhällen skapar skogsliknande livsmiljöe r som är mycket viktiga för den bio logiska mångfalden och den ekologiska funktionen i området. Det finns möjligheter att genom olika åtgärder minska de negativa effekterna på livsmiljöe r och naturvärden, genom att bev ara eller återställa det som går förlorat vid en eventuell utfyllnad, se vidare nedan. Sammantaget är det de artrika, täta och utbredda växtsamhällena på grunda bottnar som utgör de högsta naturvärdena i området, trots att det är starkt påverkat av mänsklig verksamhet genom till exempel piren och modifierade strandmiljöer. Genomförd marin dykundersök ning (Bilaga C.3 Marin dykundersök ning) visar också att naturvärdena inte är unika utan återfinns på liknande bot tnar i närområdet. Det ta innebär att en utbyggnad av piren som skulle innebära att havsbot tnar försvinner inte medför att unika livsmiljöer och naturvärden går förlorade i området. För att mildra de negativa konsek venserna föreslås skydds- och kompen sationsåtgärder, se avsnitt 6.2.2. För utsatt att föreslagna åtgärder vidtas bed öms de samlade negativa konsek venserna för marina arter och bot tenmiljöer vara beg ränsade. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 50(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 6.2.2 Åtgärder och försiktighetsmått Planerade skyddsåtgärder För att minska påverkan på havsmiljön vid planerad utfyllnad kom mer SK B vidta försiktighetsåtgärder i form av åtgärder som minskar spridning av grumling såsom utplacerande av siltskärm eller dylikt. Utläggning av bank/slänt kom mer inte att genomföras under per ioden 1 april – 31 juli. Det marina habitat som försvinner planerar SK B att delvis ersätta genom att utforma den nya strandbanken på ett sådant sätt att skyddade lek- och uppv äxtmiljöe r för fisk återskapas. För utom en långgrund profil kom mer strandbankarna ges en ojämn utformning, både i horison tell och vertikalled för att skapa mikromiljöer med olika förhållanden (skyddade resp ektive vågutsatta delar), se illustrationer av alternativ ojämn utformning av strandlinjen i Figur 6-3. Figur 6-3. Illustration av en piruppbyggnad som breddas även under vattenytan genom utplacering av material både horisontellt och vertikalt. Detta ger olika förutsättningar i djup, substrat och vågexponering för att gynna en mångfald av arter och täta växtsamhällen. Pilarna i bilden illustrerar vågexponering. Ytterligare möjliga åtgärder Uppv uxen bot tenvegetation i form av till exempel täta tångbälten är en viktig kompon ent för att skapa bra förhållanden för utveck ling av fiskrom och småfisk. SK B kommer undersök a om sådd resp ektive flytt av tångplantor skulle kunna vara effektiva metoder för att snabba på etableringen av bot tenvegetation på de nya strandbankarna. Då det är osäkert om och hur lång tid det tar innan de nyskapade strandmiljöer na fullt ut kom mer kunna kompen sera för de grundområden som exploateras föreslår SK B även att en fiskeavgift ska bet alas. 6.3 Buller 6.3.1 Påverkan, effekt och konsekvenser För att utreda bullerpåverkan härrörande från arbeten på piren till omgivande bost äder har bullerberäkningar genomförts av Akustikkonsulten (se Bil aga C.5). Tillämpad beräkningsmodell är ISO 9613 -2:19 . Även kumulativa ber äkningar med annan samtida verksamhet har genomförts, vilket redovisas i avsnitt 8. Bullerutredningen är genomförd utifrån konservativa antaganden. De konservativa antagandena består bland annat i simulering av ett medvindsfall, d.v.s. då det blåser från källan mot mottagarpunkten (bostäder etc.), samtida drift av all verksamhet inom verksamhetsområdet samt höjdsättning i terrängmodell (som tillämpas för beräkning av ljudspridning). De ber äkningsfall som använts i genomförd bullerutredning avser tidsper ioden då verksamhet bed rivs på befintligt område för piren under samtida pågående utfyllnad norr och söd er om piren neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 51(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren (anläggningssk edet) respe ktive tidsperioden då hela piren, norra och södra sidan, är utbyggd och verksamhet bed rivs på ytan (driftskedet). Se beräkningsfall i Tabell 6-1. Tabell 6-1. Beräkningsfall A01-A04 motsvarande skede innan och under utbyggnad av piren (Skede 1), och efter färdigställd verksamhetsyta på piren (skede 2). Beräkningsfall Beskrivning A01 Verksamhetsområde Piren skede 1 med åtgärder. Kampanjvis krossn ing av ballast skärmat med con tainers (tre containers på höjd med en total höjd om 7,7 7 m). A02 Verksamhetsområde Piren skede 2 med åtgärder. För - och efterkross i bullerdämpat tält och kampanjvis krossning av ballast. Alla krossar skärmade med con tainers (tre con tainers på höjd med en total höjd om 7,7 7 m). A03 Verksamhetsområde Piren skede 1 utan åtgärder. A04 Verksamhetsområde Piren skede 2 utan åtgärder. Driften av verksamhetsom rådet har i bullerutredningen delats in i två skeden, skede 1 och skede 2. I skede 1 bed rivs verksamheten på den befintliga piren och utfyllnadsarbeten är pågående och i skede 2 har området kring piren fyllts ut med ber gmassor och verksamhetsom rådet utvidgats. Anläggningssk edet motsvararar skede 1 och driftskedet motsvarar skede 2. I detta avsnitt redovisas uppg ifter beträffande anläggningssk edet, skede 1. Gemensamt för anläggningssk edet, ober oen de vilken sida av piren som fylls ut först, är att verksamhetsom rådet kom mer vara lokaliserat till befintliga ytor för piren då samtidig utfyllnad i vattenområdet för uppbyggnad av nya verksamhetsytor pågår. Se illustration av lokalisering av bullerkällor mm inom verksamhetsområdet i Figur 6-4. Uppst ällning av verksamhetsytan inkluderar bullerreducer ande åtgärder. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 52(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 6-4. Illustration i situationsplan av skede 1, anläggningsskede, placering av bullerkällor och bullerreducerande objekt/åtgärder (Akustikkonsulten, 2025). Anläggande av södra sidan av piren Genomförd bullerutredning visar att det dimensionerande riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, på 50 dBA för dagtid kl. 6-18, enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538 , ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” innehålls vid samtliga omkringliggande bostäder. Även riktvärdena på ekvivalent ljudnivå för tidsper iod kväll 45 dBA och natt 40 dBA klaras. Bullerspridningen från verksamhetsom rådet till omgivningen illustreras i Figur 6-5. Under anläggningssk edet kom mer tippning av ber gmassor ut i vattenområdet från dumper utföras för konstruktion av piren, denna verksamhet kan pågå hela dygnet, men har bet ydligt lägre ekvivalenta ljudnivåer jämfört med driften under dagtid. Inte heller riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid, 55 dBA , riskerar att överskridas vid tippning av ber gmassor . Som högst ber äknas en maximal ljudnivå om 35 dBA vid det närmaste bos tadshuset för denna bullerkälla. Även då bullerreducerande åtgärder inte inkluderas i bullerutredningen, ber äkningsfall A03 se Tabell 6-1 ovan, innehålls dimensionerande riktvärdet för dagtid på 50 dBA och även riktvärdet för tidspe rioderna kväll och natt. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 53(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 6-5. Ljudutbredningskarta för anläggningsskede, skede 1 (beräkningsfall A01). Visar ljudutbredningsfält i steg om 5 dB. Dimensionerande riktvärde på 50 dBA enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538, innehålls vid omkringliggande bebyggelse. Spr idning av buller till de närliggande Natura 2000-områdena under anläggningssk edet förväntas inte ge upph ov till ekvivalent ljudnivå som överstiger 45 dBA . Notera att detta gäller både med och utan vidtagna bullerreducerande åtgärder (beräkningsfall A01 och A03). Anläggande av norra sidan av piren Motsvarande om givningspå verkan som besk rivs ovan i avsnitt 6.3.1 Anläggande av södra sidan av piren gäller för utfyllnad av norra sidan av piren. Anläggande av hela piren Motsvarande om givningspå verkan som besk rivs ovan i avsnitt 6.3.1 Anläggande av södra sidan av piren gäller för utfyllnad av hela piren. Sammantaget innebär anläggningssk edet ober oen de av alternativ för utfyllnad att nya bullerkällor tillkom mer i området. Eftersom det endast finns ett fåtal boende och ingen ljudkänslig verksamhet i närheten, samt eftersom gällande riktvärden för industribu ller bed öms kunna uppf yllas, förväntas inga negativa konsek venser för människors hälsa till följd av buller från verksamheten. Bed ömningen omfattar fall där bullerreducerande åtgärder vidtas, men det kan samtidigt konstateras att verksamheten inte heller utan åtgärder riskerar att överskrida riktvärdena. 6.3.2 Åtgärder och försiktighetsmått För att reducera spridning av buller från för- och efterkross , vilka är de anläggningsdelar som ger upph ov till högst ljudeffektnivå, planeras dessa placeras inuti bullerreducerande tält eller motsvarande annan lösn ing såsom avskärmning med con tainrar eller bullervall. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 54(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 6.4 Naturmiljö och arter på land 6.4.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Anläggande av södra sidan av piren Vid inledande delen av den planerade verksamheten med anläggningsarbeten söder om piren kommer landmiljöer på den bef intliga piren utsättas för störningar och buller från arbetsmaskiner och befintliga landytor kom mer även tas i anspråk för verksamheten. Enligt naturvärdesinventeringen som genomfördes 2025 (Ekologigruppen 2025a ) utgörs stora delar av inventeringsom rådet av konstgjorda ytor som skapats i ganska sen tid genom utfyllnad med fyllnadsmassor . De områden där verksamhetsytor planeras bedöms sakna naturvärden och utgörs av kraftigt påverkade miljöe r med öppen och exploaterad mark utan eller med mycket gles växtlighet. I dagsläget är det planerade verksamhetsområdet i viss mån redan bullerstört på grund av SK B:s övriga verksamheter och anläggningar på och i närheten av piren. Fågellivet är trots denna bullerpåverkan tämligen rikt i området vilket kan indikera att fåglar generellt inte störs mycket av buller. Utfyllnad av det planerade verksamhetsområdet innebä r att bland annat ett konstaterat revir av större strandpipare liksom två troliga revir av drillsnäppa resp ektive gulspa rv försvinner. Sådana markhäckande arter riskerar att dödas och deras bon eller ägg riskerar skadas om markarbet en utförs inom häckningsper ioden. Även fåglar som häckar i den glesa vegetationen riskerar att skadas/dödas om avverkning/röjning sker under häckningstid. Om starkt bulleralstrande arbeten påbör jas under häckningstid riskerar detta leda till avbruten häckning för fåglar i det aktuella områdets närhet. SK B planerar att vidta skyddsåtgärder för att undvika att avsiktligt döda fåglar eller skada deras bon eller ägg genom att beg ränsa vilka arbeten som får genomföras under häckningsper iod. För att dess utom beg ränsa negativ påverkan på de lokala fågelpopu lationerna vid ianspråktagande av mark föreslås även habitatförstärkande åtgärder (se avsnitt 7.3.2). Med föreslagna åtgärder bedöms negativ påverkan på fågelpopu lationerna bli beg ränsad och påverkan på andra naturvärden minimal. Anläggande av norra sidan av piren Vid anläggande av den norra sidan av piren tillkom mer en liknande störning och buller från arbetsmaskiner på den bef intliga piren som vid anläggande av den söd ra sidan. Eftersom landområdena vid den bef intliga piren vid denna tidpunkt redan kom mer vara ianspråktagna för industriverksamhet bed öms den tillkom mande störningen vara marginell. Anläggande av hela piren Totalt sett kom mer anläggande av hela piren att innebä ra att befintliga landområden på piren kommer att utsättas för störningar och buller från arbetsmaskiner och transpo rter och befintliga landytor kom mer även tas i anspråk för verksamheten. De områden där verksamhetsytor planeras bed öms sakna naturvärden och utgörs av kraftigt påverkade miljöer med öppe n och exploaterad mark. I dagsläget är det planerade verksamhetsom rådet i viss mån redan bullerstört på grund av SK B:s övriga verksamheter och anläggningar på och i närheten av piren, men fågellivet är trots denna bullerpåverkan tämligen rikt i området. Vid anläggningsarbeten kom mer konstaterade revir av fågelarterna drillsnäppa , gulspa rv och större strandpipare försvinna, och sådana markhäckande arter riskerar att dödas och deras bon eller ägg riskerar skadas om markarbet en utförs inom neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 55(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren häckningsper ioden. Även fåglar som häckar i den glesa vegetationen riskerar att skadas/dödas om avverkning/röjn ing sker under häckningstid. Om starkt bulleralstrande arbeten påbörjas under häckningstid riskerar detta leda till avbruten häckning för fåglar i det aktuella områdets närhet. SK B planerar att vidta skyddsåtgärder för att undvika att avsiktligt döda fåglar eller skada deras bon eller ägg genom att beg ränsa vilka arbeten som får genomföras under häckningsper iod. För att dess utom beg ränsa negativ påverkan på de lokala fågelpopu lationerna vid ianspråktagande av mark föreslås även habitatförstärkande åtgärder (se avsnitt 7.3.2). Med föreslagna åtgärder bedöms negativ påverkan på fågelpopu lationerna bli beg ränsad och påverkan på andra naturvärden minimal. 6.4.2 Åtgärder och försiktighetsmått För att undvika att avsiktligt döda fåglar eller skada deras bon eller ägg kommer avverkning av träd och röjning av buskar, liksom marksch aktning inte ske under fåglars häckningstid (1 april-31 juli). För att inte riskera att avbryta pågående häckningar kom mer starkt bullrande verksamheter inte påbör jas under fåglars häckningstid. De nya stränderna som skapas när utfyllnaden är klar, liksom bef intliga stränder, görs lämpliga för markhäckande vadarfåglar. 6.5 Risk och säkerhet 6.5.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Anläggande av södra sidan av piren Risker under anläggningssk edet av söd ra sidan av piren beh över beaktas. Risker under anläggningssk edet bedöms i huvudsak vara koppl ade till risk för ras och skred. Genomförd geot eknisk utredning visar att förekomsten av lera på sjöbo tten runt piren behöver bea ktas vid konstruktionsarbet ena för att uppn å den stabilitet som krävs för att inte förorsaka skred samt medföra sättningar vid lastökning. Tillräcklig stabilitet bedöms kunna uppn ås antingen genom muddring av det översta lerlagret alternativt genom massu tskiftning genom nedpress ning. Om det anses lämpligt vid fortsatt projektering kommer muddring utföras och muddermassor att återanvändas som konstruktionsmaterial för kvävereningszonen. Genomförd sed imentundersökning visar att bottensed iment längs den södra sidan av piren inte är förorenade och således bedöms det inte finns någon risk för föroreningssp ridning vid hantering av sed imenten. Anläggande av norra sidan av piren Risker vid anläggande av den norra delen av piren bedöms vara likvärdiga med risker vid anläggande av söd ra delen av piren. Översiktliga stabilitetsberäkningar har gjorts i en ber äkningssek tion längs planerad skyddsvall på norra sidan av piren. Stabilitetsbe räkningarna visar att för att uppnå tillräcklig stabilitet (säkerhetsfaktor) vid anläggande av bankens södra sida, kan en flackare släntlutning (1:3) behövas. Utskiftning av det översta lerlagret (1–2 meter) vid anläggande skulle höja säkerhetsfaktorn ytterligare. Om det anses lämpligt vid fortsatt projektering kommer muddring utföras och muddermassor att återanvändas som konstruktionsmaterial för kvävereningszonen. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 56(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Genomförd sed imentundersökning visar att bottensed iment längs norra sidan av piren inte är förorenade och således bedöms det inte finns någon risk för föroreningssp ridning vid hantering av sed imenten. Anläggande av hela piren Vid anläggande av hela piren kom mer risker gällande ras och skred att behöva beaktas. Stabilitetsförhållanden måste beaktas under alla skeden av verksamhetsytans anläggande. Anläggningsarbetena kom mer att utföras etappv is och under kontrollerade former. Utformningen och släntlutningen kommer att anpassas efter de platsspeci fika förutsättningarna och massor nas egenskaper . Det finns även goda möjligheter att vid detaljkonstruktion dra nytta av erfarenheter från tidigare byggnation av strandbank och utfyllnad i havsom rådet norr om Stora Asph ällan som genomfördes inom ramen för tillståndet för utbyggnaden av SFR . Sammantaget bed öms riskerna under anläggningssk edet med vidtagna försiktighetsmått vara hanterbara och acce ptabla. 6.5.2 Åtgärder och försiktighetsmått SK B kom mer att utarbeta en riskhanteringsplan utifrån egenkontrollen för verksamheten och utifrån befintliga rutiner. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 57(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 7 Konsekvenser under driftskedet Det ta avsnitt besk river bedömd påverkan och miljök onsek venser som uppst år under driftskedet för ansök t verksamhet. I detta avsnitt besk rivs den ansök ta verksamhetens konsek venser per miljöaspekt utifrån att verksamheten bedrivs inom en fullt utbyggd pir, alltså efter utfyllnad på söd ra och norra sidan om piren. Konsekvensbed ömning av driftskedet för alternativ utformning av verksamhetsom rådet beskrivs i avsnitt 9 Alternativredovisning. 7.1 Utsläpp till vatten och påverkan på MKN 7.1.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Under driftskedet då verksamhetsytorna används för olika verksamheter kommer kväverester i ber gmaterialet ovanför havsnivån fortsätta att lakas ur av nederbörden till por volymen under verksamhetsytan. De delar av verksamhetsytan som används för uppl ag av ber gmassor och ballast kommer ytterligare att bid ra till att kväve tillförs porvolymen och i förlängningen kvävereningssy stemet. Tot alt sett bedöms dock vattenflödena under driftskedet bli lägre än under anläggningssk edet (troligen under 2 l/s). Kvävetillförseln kom mer när fyllningen väl är genomförd avta snabbt för att efter 20–25 år troligen vara nere på några hundra kilo per år. Vid denna tidpunkt bed öms beh ovet av kväverening ha upph ört och anläggningen för kväverening kan då avveck las. För utom kväveläckage från ber gmassor na på utfyllnadsytan kom mer det vid drift av olika verksamheter på piren att genereras dagvatten från nederbörd. Allt dagvatten som faller inom verksamhetsom rådet för piren kom mer infiltrera i krossmassor na där fördröjning och eventuell sed imentavskiljning sker. Vidare leds dagvattnet till kvävereningszonen där i huvudsak kväverening sker. Verksamheter som bed öms kräva särskilda försiktighets- och säkerhetsåtgärder kommer att skyddas med hjälp av lokala punktåtgärder såsom väderskydd eller placering på hårdgjord yta, vilket minskar risken för spridning av föroreningar till dagvatten och i förlängningen recipienten. Sammantaget väntas den planerade verksamheten under driftskedet inte påverka eller äventyra möjligheten att uppn å gällande miljök valitetsnormer för recipienten Öregrundsgrepen , och inte heller förväntas någon negativ påverkan på närliggande Natura 2000-områden till följd av verksamhetens utsläpp till vatten under driftskedet. Se redovisning av kumulativa effekter i avsnitt 8.2. 7.1.2 Åtgärder och försiktighetsmått Lokala punktåtgärder såsom väderskydd eller placering på hårdgjord yta krävs för att reducera risken för spridning av föroreningar till dagvatten. Kvävereningszonen fungerar fortsatt för rening av framförallt kväve till dess att beh ovet upph ört och anläggningen kan avveck las. Våtmarken kan då tjäna som yngelkammare för havslevande fisk, om den förbinds med havet. 7.2 Buller 7.2.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Den ansök ta verksamheten medför bullerpåverkan från bland annat betongstation, arbetsmaskiner, tippning och bergkrossn ing under både uppf örande- och driftskedet av Kärnbränsleförvaret. Bullerberäkningar har utförts av Akustikkonsulten enligt ISO 9613 -2:19, med konservativa antaganden som medvind och samtidig drift. Se beräkningsfall i Tabell 6-1. En utförligare neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 58(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren redovisning av genomförd bullerutredning ges i avsnitt 6.3 . I detta avsnitt redovisas för driftskedet, skede 2. Under driftskedet är verksamhetsom rådet lokaliserat till det utfyllda verksamhetsområdet, både norra och söd ra sidan av piren. Se illustration av lokalisering av bullerkällorna inom verksamhetsområdet i skede 2 i Figur 7-1. Uppst ällningen av verksamhetsytan inkluderar bullerreducerande åtgärder. Figur 7-1. Illustration i situationsplan av skede 2, driftskede, placering av bullerkällor och bullerreducerande objekt/åtgärder (Akustikkonsulten, 2025). Genomförd bullerutredning visar att det dimensionerande riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, på 50 dBA för dagtid kl. 6-18, enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538 , ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” innehålls vid samtliga omkringliggande bostäder. Även riktvärdena på ekvivalent ljudnivå för tidsper iod kväll (45 dBA ) och natt (40 dBA ) klaras. Bullerspridningen från verksamhetsom rådet till omgivningen illustreras i Figur 7-2. Spr idning av buller till de närliggande Natura 2000-områdena förväntas med föreslagna bullerskyddsåtgärder inte ge upph ov till ekvivalent ljudnivå som överstiger 40 dBA. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 59(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 7-2. Ljudutbredningskarta för driftsskede, skede 2 (beräkningsfall A02). Ljudutbredningsfält visas i steg om 5 dB. Även då bullerreducerande åtgärder inte inkluderas i bullerutredningen, ber äkningsfall A04, se Tabell 6-1, innehålls dimensionerande riktvärdet vid bostäder för dagtid på 50 dBA och även riktvärdet för tidsper ioderna kväll och natt. Sammantaget innebär driftskedet att nya bullerkällor tillkom mer i området. Eftersom det endast finns ett fåtal boen de och ingen ljudkänslig verksamhet i närheten, samt eftersom gällande riktvärden för industribuller bed öms kunna uppf yllas, förväntas inga negativa konsek venser för människors hälsa till följd av buller från verksamheten. Bed ömningen omfattar fall där bullerreducerande åtgärder vidtas, men det kan samtidigt konstateras att verksamheten inte heller utan åtgärder riskerar att överskrida riktvärdena. 7.2.2 Åtgärder och försiktighetsmått För att reducera spridning av buller från för- och efterkross , vilka är de anläggningsdelar som ger upph ov till högst ljudeffektnivå, planeras dessa placeras inuti bullerreducerande tält eller motsvarande annan lösn ing såsom avskärmning med con tainrar. 7.3 Naturmiljö och arter på land 7.3.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Verksamhetens driftskede innebä r fortsatt störning från bullrande industriell verksamhet och transpo rter, vilket kom mer att pågå på piren i större eller mindre omfattning under drygt 50 år. Piren hyser ett rikt fågelliv vilket kommer påverkas av verksamheten under lång tid. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 60(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren I samband med den revirkartering för fåglar som genomfördes under 2025 (Ekologigruppen 2025b) påträffades 43 fågelarter inom eller i anslutning till det planerade verksamhetsområdet. Av dess a arter bed öms 21 arter vara naturvårdsrelevanta. En utvärdering av om ianspråktagande av mark och bullerstörningar har betydelse för att återupprätta tillfredsställande pop ulationsnivåer har genomförts för dessa (se Bilaga C.4 Artskyddsutredning). Utredningen visar att verksamhetens föreslagna utformning bed öms kunna komma i konflikt med 4 § artskyddsförordningen när det gäller drillsnäppa , gulsparv, större strandpipare och ärtsångare. För dessa arter krävs skyddsåtgärder för att förbud enligt artskyddsförordningen inte ska utlösa s. För budet att påbör ja starkt bullrande verksamheter under fåglars häckningstid (1 april-31 juli) kommer även tillämpas under driftskedet. För att ytterligare minska negativa effekter av bullerstörning kommer bullerdämpande åtgärder tillämpas vid bulleralstrande arbeten i verksamhetsområdet. Trots dess a åtgärder bedöms viss bullerstörning kunna ske i områdets omedelbara närhet varför skyddsåtgärder för att gynna förekom mande fågelarter föreslås utföras både inom den del av piren som inte exploateras och vid Bio testsjön, som ligger cirka 1 km nordväst om piren. En åtgärd som föreslås är att minkfällor placeras ut på piren under häckningstid för att gynna markhäckade fågelarter. För att gynna drillsnäppa och större strandpipare föreslås ock så anläggande av en strandyta anpassa d för häckande vadararter vid Bio testsjön (se föreslagen placering på kartan i Figur 7-3). I anslutning till denna yta, liksom i pirens östra del, genomförs ställvis avverkning av tall för att gynna buskvegetation och ruderatväxter vilket gynnar gulsparv och ärtsångare. Med föreslagna åtgärder bedöms påverkan på den lokala fågelpopu lationen blir begränsad och förbud enligt artskyddsförordningen bedöms inte utlösas. Ingen påverkan på andra naturvärden på land bedöms uppst å. 7.3.2 Åtgärder och försiktighetsmått Föl jande skyddsåtgärder planeras att utföras: • För att undvika att avsiktligt döda fåglar eller skada deras bon eller ägg kommer avverkning av träd och röjning av buskar, liksom marksch aktning inte ske under fåglars häckningstid (1 april-31 juli). • För att inte riskera att avbryta pågående häckningar kom mer starkt bullrande verksamheter inte att påbör jas under fåglars häckningstid. • De nya stränderna som skapas efter att utfyllnaden är klar, liksom bef intliga stränder, görs lämpliga för markhäckande vadarfåglar. • För att gynna förekom mande markhäckande fågelarter föreslås att minkfällor placeras ut på piren under häckningstid. • För att gynna drillsnäppa och större strandpipare föreslås också anläggande av en strandyta anpassad för häckande vadararter vid Bio testsjön (se föreslagen placering på kartan i Figur 7-3). I anslutning till denna yta, liksom i pirens östra del, genomförs ställvis avverkning av tall för att gynna buskvegetation och ruderatväxter vilket gynnar gulspa rv och ärtsångare. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 61(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 7-3. Kartan redovisar var ytan för att skapa lämpliga häckningsmiljöer för vadarfåglar är planerad, samt röjning och gallring av ung tall. Dessa åtgärder genomförs vid Biotestsjön (röd prick). Minkfällor placeras ut i pirenområdet. (Bilaga C.4 Artskyddsutredning) 7.4 Klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning 7.4.1 Påverkan, effekt och konsekvenser For smarksom rådet påverkas idag delvis av den befintliga industriverksamheten i området, vilket medför visst utsläpp av miljöpåverkande ämnen, såsom kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM10), till luften. Enligt ber äkningar och data från SLB -analys, utförda på uppd rag av Öst ra Sveriges Luftvårdsförbund, är dock halterna av luftföroreningar i området låga. Den beräknade halten av kvävedioxid (NO₂), som timmedelvärde, ligger mellan 10 och 20 μg/m³. Detta är långt under neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 62(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren miljökvalitetsnormen på 90 μg/m³ och även under miljökvalitetsmålet, som är satt till 60 μg/m³ (SLB-analys, 2025). I detta avsnitt redovisas för konsek venser för klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning under driftskedet. Utsläpp till luft kan upps tå både som damm och som avgaser med kvävediox id och partiklar från transpo rter och arbetsmaskiner. Den klimatpåverkan som uppkommer från drift av arbetsmaskiner har bedömts vara marginell. Damning väntas uppk om ma vid anläggningsarbet en, hantering av massor och vid transpo rter till, från och inom verksamhetsområdet. När material krossas kan damm uppst å, vilket främst är ett arbetsmiljöpr oblem och påverkar om givningen i liten utsträckning. För att minska dammspr idningen kan dammreducer ande åtgärder kom ma att vidtas vid behov. Exempel på sådana åtgärder är bev attning av uppl ag, vägar och vid beh ov maskiner som ger upph ov till damm såsom krossa nläggning. Dammet bin ds då av vatten. SK B arbet ar aktivt för att minska dammbildning, särskilt för att tillskapa god arbetsmiljö. Transporter till och från, samt inom, verksamhetsom rådet medför utsläpp av till exempel koldioxid, partiklar och kväveox ider. Dessa ämnen kan bid ra till förstärkt växthuseffekt, försurning och övergödning av land och vattenområden. Utsläppen från arbetsmaskiner kom mer dock endast att ske lokalt inom industriområdet, och även transpor ter till följd av verksamheten planeras främst att gå lokalt inom For smarksom rådet. Miljök valitetsnormerna för luft kan främst riskera att överskridas i stadsmiljöe r med mycket trafik. Den regionala bakgrundshalten av kvävediox id, NO2, ligger i nuläget långt under gällande miljök valitetsnorm, och utifrån detta bed öms utsläpp till luft från verksamheten inte riskera att några miljök valitetsnormer överskrids. Verksamheten bed öms inte heller bidra mer än marginellt till växthuseffekt, försurning och övergödning. Sammantaget bed öms verksamheten under driftskedet ge upph ov till små negativa konsek venser avsee nde klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning. Miljöp åverkan bed öms dock i första hand vara lokal, och inga miljökvalitetsnormer för luft bed öms överskridas. 7.4.2 Åtgärder och försiktighetsmått För att minska dammspr idning inom verksamhetsom rådet och tillfartsvägar kan dammreducer ande åtgärder kom ma att vidtas vid beh ov. 7.5 Landskapsbild 7.5.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Verksamhetsytan på den utfyllda piren utformas för att bli +3,5 meter över havet, vilket är ungefär samma höjd nivå som den befintliga piren (+3 meter över havet). På verksamhetsytan kom mer det under olika per ioder finnas olika verksamheter, bland annat tältbyggnader och olika uppl ag av massor och ballast som kan synas på håll. Bost adsbeby ggelse och andra intressepu nkter utifrån landskapsbi ldsperspek tiv är begränsad runt kustområdet i For smark, men en line-of-sight-analys9 har gjorts utifrån de närmaste bos täderna (cirka 2,5 km sydväst om piren), se Figur 7-4. 9 GIS-analys i 3D som undersök er ett objekts synlighet från olika geog rafiska intressep unkter baserat på höjddata. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 63(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 7-4. Intressepunkt i form av närbelägna bostäder för analys av synlighet av planerad utfyllnad av piren (gul punkt). Enligt genom förd line-of-sight-analys bed öms verksamheten inte vara synlig från den studerade intressepu nkten. Den utfyllda piren kom mer dock att vara synlig från havet. I framtaget fotomontage illustreras hur utfyllnaden skulle kunna se ut under driftskedet av verksamhetsytan, se Figur 7-5. Figur 7-5. Fotomontage - den utfyllda piren sedd från kustlinjen (vy från öster). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 64(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Som kan ses i fotomontaget innebär verksamheter på den utfyllda piren ett ytterligare industriellt inslag i landskapsb ilden runt For smark. Verksamheten kommer dock inte vara dominerande, utan det finns som synes andra industriella verksamheter i närområdet. När verksamheten har avslutats kom mer utfyllnaden i havsom rådet att kvarstå. Utfyllnaden har liknande höjdnivå som om givande landområden och bedöms därmed inte påtagligt påverka landskapsbilden. Sammantaget bed öms den planerade verksamheten inte påtagligt påverka landskapsbi lden i For smarksom rådet, varken under drift eller när verksamheten har avslutats. 7.5.2 Åtgärder och försiktighetsmått Inga särskilda skyddsåtgärder behövs. 7.6 Sårbarhet för klimatförändringar och andra yttre händelser 7.6.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Piren planeras på en nivå som bed öms säker mot översvämning och i linje med rekommenderad lägsta grundläggningsnivå längs med Öst ersjökusten. Verksamheten som ska bed rivas på piren under den aktuella tidsper ioden bed öms som helhet inte vara sårbar för klimatförändringar eller några yttre händelser. Eftersom det aktuella området ligger vid kusten är det dock ändå relevant att planera höjdsättningen för att bea kta framtida höjda havsvattenstånd till följd av klimatförändringarna. Yttre skyddsvallen för piren höjdsätts till ca +2,0 m. Höjd en för själva verksamhetsytan är satt till cirka +3,5 m. Höjd sättningen av verksamhetsytan är utformad för att bea kta högvattenstånd samt vind- och våguppst uvning vid ett framtida förändrat klimat. Långvarig torka kan ge upph ov till större besvär med damning men detta kan motverkas med ökade dammbin dande insatser. Verksamheten som kommer bed rivas på den planerade piren är inte känslig mot skyfall. Det kommer inte finnas några anläggningar eller infrastruktur som måste skyddas från skyfallsflöden. I övrigt bed öms inte verksamheten vara sårbar för klimatförändringar eller några yttre händelser. 7.6.2 Åtgärder och försiktighetsmått Vid höjdsättningen av verksamhetsom rådet och planerade anläggningar bea ktas framtida höjda havsnivåer. 7.7 Risk och säkerhet 7.7.1 Påverkan, effekt och konsekvenser Under verksamhetsytans drifttid bed öms tänkbara haverier och olyckor vid verksamhetsytan främst relateras till maskin- och fordonstrafik inom verksamheten samt transpo rterna till och från den. Övriga risker som kan ske är bland annat risk för brand och skred. Brand kan uppstå i fordon/arbetsmaskin. Att kunna hålla kvar vatten inom kvävereningszonen skulle ge möjlighet till att förhindra spridning av förorenat vatten eller släckvatten vid olycka eller brand. Den yttre skyddsvallen kom mer att utformas tät, och utlopp genom vallen bör av denna anledning utformas med avstängningsfunktion. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 65(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren För beaktande av olycksrisker samt spill från fordon ska varje fordon vara utrustat med utrustning för att hantera mindre utsläpp, typ spruckna hydraulslangar. Utrustningen bes tår av hink och spa de samt saneringsmedel (Absol eller likvärdigt). Vid tankning ska detta ske på iordninggjord tankplats med gummiduk och invallad volym, alternativt med spillskydd. Flera delar av den planerade verksamheten som bed öm s kräva särskilda försiktighets- och säkerhetsåtgärder planeras att byggas in med tält eller likvärdig lösn ing. Där det finns risk för spill av olja, drivmedel eller att en större mängd partiklar kan upps tå förhindras spridningen med hjälp av lokala punktåtgärder såsom inbyggnad, väderskydd, placering på hårdgjord yta, täta kärl, tät markduk eller oljeavskiljare. Det ta rör exempel vis krossa nläggning, bet ongstation, fabrik för prefab-gjutning och tankplats. Skulle olja trots allt spridas från pirens verksamhetsom råde kom mer det fångas i kvävereningszonen som utformas med en tät skyddsvall ut mot recipienten. Med planerad utformning, rutiner och skyddsåtgärderna bedöms därmed risken för oljespill till recipienten liten. 7.7.2 Åtgärder och försiktighetsmått SK B kom mer att utarbeta en riskhanteringsplan utifrån egenkontrollen för verksamheten och utifrån befintliga rutiner. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 66(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 8 Kumulativa effekter I detta avsnitt besk rivs kumulativa effekter koppl ade till klimatpåverkan, utsläpp till vatten, naturmiljö och buller. Vid bed ömning av kumulativa effekter beaktas annan samtidigt pågående och planerad verksamhet i For smarksom rådet. Den sök ta verksamheten vid piren har nära kopp ling till SK B:s pågående anläggningspr ojek t i For smark då verksamheten syftar till att förse dessa anläggningspr ojekt med verksamhetsytor för att kunna tillverka, lagra och hantera byggkompon enter samt att kunna lagra och hantera överskottsmassor inför avyttring till externa mottagare. Vidare kom mer cirka 2 miljoner ton av de totalt cirka 9 miljon er ton bergmassor som uppst år vid anläggande av SK B:s slutförvar att nyttjas i konstruktionen vid utfyllnad runt piren för att anlägga nämnda ytor. Utfyllnaden runt piren är därför av stor betydelse för massh anteringen och ger förutsättningar för ökad cirkularitet och lokal användning av massor na. Utöver anläggningsarbeten för slutförvaren genomför SK B även anläggningsarbeten i Forsmarks hamn. SK B har inom ramen för tidigare tillståndsproce sser för SFR -utbyggnaden, Kärnbränsleförvaret och hamnen utrett och besk rivit kumulativa effekter av nämnda anläggningspr ojekt samt av bef intlig verksamhet vid kärnkraftverket och Svenska kraftnäts strömriktarstation. Utöver aktuell ansök an för piren avser SK B att lämna in en separat ansök an om tillstånd till ett ber guppl ag inom fastigheten Ön 1:1 beläget i anslutning till Svenska kraftnäts strömriktarstation. Syftet med ber guppl aget är att tillskapa ytterligare verksamhetsytor där bland annat bergmassor som beh övs för förslutning av SFR och Kärnbränsleförvaret ska kunna långtidslagras. Tidigare utredningar av kumulativa effekter, utgör tillsammans med tillkom mande miljöpå verkan av planerade projekt, grund för bedömningarna i detta kapitel. 8.1 Klimatpåverkan Utfyllnad av piren är positiv ur ett klimatper spek tiv då den skapar förutsättningar för ökad cirkularitet för SK B:s pågående anläggningspr ojekt genom hushållning med naturresu rsen ber gmassor och minskad klimatpåverkan. Den lokala tillverkningen av byggkomponenter på piren, som till exempel prefab-element i betong, bid rar till att egna ber gmassor kan nyttjas i större utsträckning lokalt vilket minskar transpo rterna och klimatpåverkan jämfört med att transpo rtera in färdiga produkter från tillverkning på annat håll. Vid tillskapande av nya verksamhetsytor på piren används cirka 2 miljon er ton av överskottsmassor från anläggandet av SK B:s slutförvar. Genom att de nyttjas för konstruktionsändamål lokalt undviks klimatpåverkan från borttranspor t av dessa överskottsmassor som annars vore nödvändig. Den lokala landtransporten av de aktuella ber gmassor na till anläggandet av piren antas till 2 x 1 km, d v s ett totalt transpo rtavstånd om 2 km för varje lass bergmassor varav hälften för de återvändande eller tom ma lastbilarna i andra riktningen. Antagna alternativ för avyttring av massor na är antingen med lastbil landvägen 2 x 40 km, d v s totalt 80 km (förutsatt att lokal mottagare kan erhållas) eller med fartyg sjövägen 2 x 700 km, det vill säga totalt 1 400 km (täcker in de flesta tänkbara hamnar runt Östersjön). Baserat på dess a förutsättningar beräknas utökningen av piren att, förutom den ökade lokala resu rshushållningen, minska klimatpåverkan från cirka 8 000 – 90 000 ton CO2e till cirka 300 ton CO2e . Det motsvarar en minskning på cirka 95 % vid direkt jämförelse av lastbilsalternativet resp ektive upp till cirka 99 % jämfört med fartygsalternativet. Under de närmaste 10–15 åren kom mer SK B:s klimatpåverkan att öka och vara som störst för att sed an åter minska under det efterföljande driftskedet. Utsläppen av klimatpåverkande gaser från verksamheten i For smark under de mest intensiva åren har, när hela värdekedjan beaktas, ber äknats till kring 20 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) om året. Drivmedel som används för transpo rt och hantering av uttagna ber gmassor bedöms utgöra ungefär en tredjedel av den totala klimatpåverkan. En lika stor andel utgörs av cem ent och bet ong, medan den resterande tredjedelen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 67(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren utgörs av stål tillsammans med övriga transpo rter, energiförsörjning, reso r och andra byggmaterial. Avgörande för utfallet är främst val av drivmedel, användningen av cem ent och stål samt hur väl nyttiggörande av material lyckas genomföras. Pot entialen för att minska klimatpåverkan när det gäller hantering och transpo rter av ber gmassor är bet ydande. Besk rivningen av kumulativ klimatpåverkan i detta avsnitt fokuserar därför på SK B:s samlade hantering och transpor ter av ber gmassor som omfattar materialhanteringen: • inom For smarksområdet (Kärnbränsleförvaret, SFR -utbyggnaden, hamnen, utfyllda piren och det planerade berguppl aget (sepa rat miljötillståndsprövning) och däremellan) samt • externt för avyttring eller inköp av ber gmassor . Klimatber äkningar av kumulativ klimatpåverkan har gjorts där utöver redan tillståndsgivna ytor för massh antering inom verksamhetsom rådena för SFR , Kärnbränsleförvaret och hamnen, även den aktuella piren med dess verksamhetsytor och det planerade berguppl aget inom Ön 1:1 har inkluderats. Bor ttranspor terna av massor för avyttring och nyttiggörande på annan plats antas ske till hälften med fartyg och till hälften med lastbilar med mottagare på ett genomsnittligt avstånd av 700 respek tive 40 km. Övrig klimatpåverkan från hanteringen av massor na inom SK B:s verksamhetsom råde i For smark med arbet smaskiner, krossa r och sortering inklusive loss ning och lastning är av marginell betydelse och har avgränsats bor t. Den samlade klimatpåverkan från uttaget av cirka 9 miljoner ton ber gmassor , med bea ktande av vad som kan nyttiggöras av SK B, kan då beg ränsas till storleksor dningen 100 000 ton CO2e . Jämfört med analyserade sce narier utan piren och det planerade ber guppl aget innebä r det en minskning av klimatpåverkan från transpo rterna av ber gmassor med 40-70 % sett över ungefär 60-70 år. På längre sikt bid rar därmed piren och det planerade ber guppl aget till en betydande posi tiv kumulativ påverkan på utsläppen av klimatpåverkande gaser från SK B:s verksamheter i Forsmark. 8.2 Utsläpp till vatten I det teor etiska konservativa fallet att ingen kväverening alls skulle ske vid utbyggnaden av piren skulle maximalt 4 ton kväve släppa s ut under ett enskilt år. I kombin ation med maximalt årligt utsläpp från SK B:s övriga verksamheter som uppsk attats till 6 ton detta år, blir det kumulativa utsläppe t sammanlagt 10 ton för detta hypot etiska scenario. Med genomförda reningsåtgärder ber äknas det maximala kumulativa utsläppet istället bli cirka 7 ton det värsta året. SK B har i tidigare miljöprövningar av Kärnbränsleförvaret och SFR konstaterat att ett maximalt kumulativt utsläpp av 25 ton kväve till Öregrundsgrepen inte skulle riskera att äventyra uppf yllandet av någon miljökvalitetsnorm för vatten. Därför bed öms inte utfyllnaden av piren, oavsett uppn ådd reningsgrad, riskera att någon miljök valitetsnorm påverkas negativt. 8.3 Buller Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbu ller (Rappor t 6538 ) har tillämpats som bed ömningsgrund för buller i detta konsek vensavsnitt. För att utreda om givningspå verkan för buller och kumulativa effekter av buller i området har Akustikkonsulten i Sverige AB utfört en bullerutredning (se Bilaga C.5). Bed ömning av kumulativ påverkan för buller omfattar tillkom mande buller från ansök t verksamhet både under anläggnings- och driftskedet gemensamt med bef intlig och annan planerad omgivningspå verkande verksamhet avsee nde buller i området. Följande verksamheter har inkluderats i beräkning av kumulativt buller: ansök t verksamhet med verksamhetsytor (både anläggnings- och driftskede), For smarks hamn, Kärnbränsleförvarets anläggningssk ede, utbyggnad av SFR anläggningssk ede, fartyg i farled, For smarks kärnkraftverk, Svenska Kraftnäts strömriktarstation och eventuellt ber guppl ag inom fastighet Ön 1:1 . De kumulativa beräkningsfallen, avseende både anläggnings- och driftskedet, är neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 68(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren konservativa, då det inte är troligt att alla de antagna verksamheterna är i drift samtidigt, enligt nu gällande tidplaner för övriga planerade verksamheter. De ber äkningsfall som tillämpats redovisas i Tabell 8-1. Anläggningssk edet motsvarar beräkningsfall A05/skede 1 och driftskedet motsvarar ber äkningsfall A06/skede 2. Tabell 8-1. Beräkningsfall för kumulativt buller. Beräkningsfall Beskrivning Kumulativt beräkningsfall: Logistikområde Piren skede 1 (A01), SFR anläggningsskede, For smarks hamn, fartyg i farled, Kärnbränsleförvaret A05 anläggningsskede, For smarks kärnkraftverk, Dannebo strömriktarstation och eventuellt bergupplag inom fastighet Ön 1:1 . Kumulativt beräkningsfall: Logistikområde Piren skede 2 (A02) , SFR anläggningsskede, For smarks hamn, fartyg i farled, Kärnbränsleförvaret A06 anläggningsskede, For smarks kärnkraftverk, Dannebo strömriktarstation och eventuellt bergupplag inom fastighet Ön 1:1 . Omgivningspå verkan avsee nde kumulativt buller redovisas i Figur 8-1 (motsvarande anläggningssk ede, ber äkningsfall A05), resp ektive i Figur 8-2 (motsvarande driftskede, ber äkningsfall A06). Figur 8-1. Ljudutbredningskarta för kumulativt beräkningsfall vid anläggningsskede (beräkningsfall A05). Ljudutbredningsfält visas i steg om 5 dB. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 69(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 8-2. Ljudutbredningskarta för kumulativt beräkningsfall vid driftskede med bullerdämpande åtgärder (beräkningsfall A06). Ljudutbredningsfält visas i steg om 5 dB. Genomförda bullerberäkningar visar att även i de kumulativa ber äkningsfallen kan riktvärden för ekvivalent ljudnivå innehållas under samtliga tidsperioder (dag, kväll och natt) vid samtliga bost äder. Sammantaget innebä r detta att verksamheten inte bed öms medföra några negativa konsek venser för människors hälsa till följd av buller, även bea ktat andra planerade och pågående verksamheter i Forsmark. De kumulativa bullernivåerna har även utretts i relation till Natura 2000-områden i For smark, i synnerhet fågelskyddsom rådet Forsmarksbr uk som ligger närmast piren. För bed ömning av påverkan på fåglar har ekvivalent ljudnivå 45 dBA använts som bed ömningsgrund, vilket är ett vedertaget värde för att bed öma påverkan på fåglar, där det i studier för trafikbuller inte har visat sig ge några negativa konsekvenser. I Figur 8-2 framgår att ekvivalent ljudnivå 45 dBA kan innehållas inom For smarksbr uk och även övriga Natura 2000-områden (se gränsen mellan grönt och gult i Figur 8-2). 8.4 Naturmiljö Utfyllnad av piren medför att grunda havsom råden tas i anspråk. Om rådet som sådant karakteriseras av de artificiella strukturer som piren och intilliggande strandbankar utgör. Dessa konstruerades i samband med tidigare anläggningspr ojekt i For smark på 1980-talet. Utfyllnad av två havsom råden har ock så nyligen genomförts vid Stora Asph ällan strax söder om piren som en del av utbyggnaden av SFR , och ett mindre havsom råde planeras att fyllas ut inför byggnation av Kärnbränsleförvaret. Trots den artificiella prägeln finns höga naturvärden på bot tnarna i det område som planeras fyllas ut. Des sa miljöer och naturvärden är inte unika utan genomförd dykinventering visar att motsvarande finns även på liknande bot tnar i närområdet. Den utformning som SK B föreslår har neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 70(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren pot ential att minska de negativa effekterna på marina livsmiljöer och naturvärden genom att miljöer spa ras eller återskapas i samband med en utfyllnad. Föreslagna åtgärder för att påskynda etablering av tångbälten på nya bot tnar gör ock så att täta bes tånd av storvuxen vegetation som skapar viktiga, skogsliknande, livsmiljöer för en mängd djur har potential att snabbare kom ma på plats. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 71(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 9 Alternativredovisning 9.1 Krav på alternativredovisning Best ämmelser om alternativbesk rivning finns både i miljöbalken och i miljöbe dömnings- förordningen. Enligt 6 kap. 35 § 2 miljöbalken ska en MKB innehålla uppg ifter om alternativa lösn ingar för verksamheten eller åtgärden. Av 17 § miljöb edömningsförordningen framgår att MKB:n ska innehålla uppg ifter om alternativa lokaliseringar och utformningar samt skäl till valt alternativ. Om Länsstyrelsen under samrådet beg är ska MKB:n innehålla en redovisning av alternativa sätt att nå samma syfte. Länsstyrelsen i Uppsa la län har under samrådsproce ssen beg ärt att en sådan redovisning ska göras. En samlad redovisning av massh antering och beh ov av verksamhetsytor för SK B:s verksamhet över tid samt hur respe ktive ytor planeras att nyttjas har därför tagits fram, se bilaga C.2 och sammanfattande avsnitt nedan. 9.2 Verksamhetsytor i Forsmark SK B har utrett beh ov och alternativa lokaliseringar för verksamhetsytor inom For smarksområdet, se Bilaga C.2 Lokaliseringsutredning. Del s har tillgängliga ytor inom bef intliga verksamhetsom råden för SFR -utbyggnaden och Kärnbränsleförvaret utretts liksom alternativ för lokalisering av nya verksamhetsytor. Genomförda utredningar av möjliga lokaliseringar av verksamhetsytor på land visar att det finns få lämpliga områden inom rimligt avstånd från SK B:s anläggningspr ojekt i Forsmark, framför allt på grund av konflikter med höga naturvärden och skyddade arter. SK B har även utrett möjligheten att etablera verksamhetsytor genom utfyllnad i havet. I Bilaga C.2 ingår en scenarioanalys omfattande nyttjande av olika ytor och kombin ationer av dess a för att kunna: • Spa ra tillräcklig volym av ber gmassor till återförslutning. • Nyttiggöra massor i egen verksamhet för konstruktionsändamål (bland annat till prefabricering av bet ongelement lokalt av strålsäkerhetssk äl). • Avyttra överskottsmassor på den externa marknaden. • Beg ränsa intrång i naturvärden och påverkan på skyddade arter. • Beg ränsa klimatpåverkan. • Beg ränsa kostnader för massh antering. För utsättningar för scen arioanalysen har varit att: • SK B använder egna bergmasso r för att bygga upp de verksamhetsytor som beh övs. • Bet ongstation, kross ning av ballast och prefab-tillverkning av bet ongelement kan med fördel samlokaliseras för att beg ränsa antalet transpor ter. Då betongstationen beh övs även för andra ändamål och redan under år 2026 är SFR-utbyggnaden respe ktive Kärnbränsleförvaret verksamhetsom råden eller befintlig pir möjliga placeringar (då vare sig verksamhetsyta på uppl agsområde 8 (inom fastigheten Ön 1:1) eller utfyllnaden vid piren kom mer att vara anlagda och tillgängliga). • FK A har ställt höga krav på hantering av material och emballage för att inte riskera igensättning av kylvattenintaget som kan påverka reaktorsäkerheten. Det medför en mer ytkrävande hantering med lagring och avtäckning av byggkompon enter och material inomhus. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 72(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren • Avyttring av överskottsmassor till den externa marknaden ska i första hand ske sjöv ägen men det kan ock så bli aktuellt med vägtransporter för att tillgodose massbeh ov på den lokala marknaden. Enligt SG U:s kartvisarfunktion uppskattas den lokala marknaden av kross ber g till ca 100 000 ton per år. Då det årliga beh ovet av massor på den lokala marknaden är begränsat behövs det ytor för att hålla ett utjämningslager under längre tid för att kunna avsätta större volymer till den lokala marknaden. • Söd ervikens berguppl ag inom Kärnbränsleförvarets verksamhetsom råde räcker inte till för att långtidslagra massor som beh övs till förslutning av SK B:s slutförvar. Att etablera ett långtidslager för ber gmassor på den planerade utfyllda ytan i havet har inte bed ömts som rimligt utan denna verksamhet bed öms vara lämpligare att etablera inom uppl agsom råde 8. Med hänsyn till närheten till hamnen är det lämpligare att prioritera att använda piren som verksamhetsyta för extern avyttring av överskottsmassor . Ytor som ingått i scen arioanalysen för verksamhetsytor är: • Utfyllnad vid piren, hela (norra och söd ra delen) eller halva (södra delen). • Uppl agsom råde 8. • Ytor (5 ha) vid Kärnbränsleförvaret o Utmed kylvattenkanalen (innanför verksamhetsom rådet). o Utanför verksamhetsom rådet. Området utmed kylvattenkanalen skulle teor etiskt räcka till för lagring av prefab-ele ment (ca 5 hektar) men FK A har avvisat förslaget på grund av att det finns känslig infrastruktur i området och på grund av områdets direkta anslutning till kylvattenkanalen. Det finns inga andra onyttjade ytor att tillgå inom Kärnbränsleförvarets verksamhetsom råde som kan möta beh ovet av tillkom mande verksamhetsytor. Det samma gäller inom verksamhetsom rådet för SFR -utbyggnaden. Området runt Kärnbränsleförvaret är väl undersökt och det förekom mer flera kända lokaler med gölgroda och gulyxne. Det har därför konstaterats att det inte är möjligt att utöka verksamhetsom rådet för Kärnbränsleförvaret utan att kom ma i konflikt med dessa skyddade arter. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 73(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 9-1. Ytor som ingått i scenarioanalysen. Upplagsområde 8 och piren (hela respektive södra delen) är markerade med rosa färg. Befintliga verksamhetsområden är blåa samt med orangefärgade områden där utfyllnader med egna massor planeras (utfyllnad vid Stora Asphällan är redan genomförd). Inom Kärnbränsleförvarets verksamhetsområde finns Södervikens bergupplag markerat med vit färg. Områden med röd färg är områden inom eller i direkt anslutning till Kärnbränsleförvarets verksamhetsområde som övervägts för etablering av prefabricering och lagring av betongelement. Uppl agsom råde 8 planeras att användas för massh antering och långtidslagring av ber gmassor inför förslutning medan pirens ytor används för tillverkning och lagring av byggnadselement (bland annat prefabricering och lagring av bet ongelement) till SK B:s anläggningspr ojek t samt till massh antering för extern avyttring av ber gmassor . Scen arioanalysen visar att SK B har beh ov av både upplagsom råde 8 och av de verksamhetsytor som tillskapas vid utfyllnad vid piren, samt att valda utformningar och lokaliseringar för att uppn å syftena med de sökta verksamheterna är lämpliga. Motiven till detta är att: • Intrång i naturvärden och påverkan på skyddade arter kan beg ränsas genom val av placering och justeringar av de ytor som tas i anspråk samt genom skydds- och kompen sationsåtgärder. • Klimatpåverkan beg ränsas och förutsättningarna för cirkularitet och hushållning med naturresursen bergmassor förbättras. • Tillräcklig volym av ber gmasso r till återförslutning kan lagras lokalt och möjligheten att tillgodose lokala behov av ber gmassor ökar. • Tillräckliga verksamhetsytor kan etableras för att kunna genomföra SFR -utbyggnaden och Kärnbränsleförvaret parallellt. Ytorna beh övs för ett effektivt, flexibelt och säkrare genomförande av SK B:s anläggningspr ojek t. Nedanstående redovisning av nollalternativ, alternativ lokalisering och utformning samt motiv till valt alternativ fokuserar på utfyllnad av piren som omfattas av aktuell tillståndsansök an. 9.3 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av hur det nuvarande tillståndet i miljön förväntas förändras i framtiden om den tänkta verksamheten inte kom mer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att ge ett underlag för att kunna värdera vilken förändring neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 74(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren verksamheten eller åtgärden medför ur miljösy npunkt. Nollalternativet innebär således att platsen för verksamheten genomgår en annan utveck ling än vad som skulle vara fallet om den ansök ta verksamheten blev av. Nollalternativet innebä r i det här fallet att utfyllnaden av piren och de verksamhetsytor som omfattas av aktuell ansökan inte kom mer till stånd. Nuvarande markanvändning antas i stort fortsätta oförändrad. På befintlig pir planeras en betongstation att etableras (anmälningspliktig verksamhet) för att tillgodose beh ov av bet ong till Kärnbränsleförvaret och SFR -utbyggnaden. Bot tenområdena runt piren kommer i nollalternativet att kvarstå oförändrade. SK B:s anläggningspr ojekt kommer att pågå i For smarksområdet under de närmaste åren varav utbyggnaden av SFR samt transporter och massh antering koppl at till hamnen bed öms ha störst bet ydelse för bullernivåer och damning i pirens om givning. Efter det att anläggningssk edena avslutats kom mer byggrelaterat buller att avta men eftersom ber guttag kom mer att ske under hela Kärnbränsleförvarets drifttid kommer viss miljöpå verkan relaterat till massh antering att kvarstå. Vid förslutning av slutförvaren bedöms miljöpåverkan till följd av transpor ter och massh antering att öka igen ungefär motsvarande anläggningssk edet. SK B:s verksamhetsytor begränsas i nollalternativet till de ytor som finns tillgängliga inom redan tillståndsgivna verksamhetsom råden. Det innebär att det kom mer att saknas verksamhetsytor som beh övs för tillverkning, hantering och lagring av prefabricerade betongelement och annat byggmaterial för anläggande av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR , samt tillräckliga logistikytor för avyttring av överskottsmasso r från dessa anläggningspr ojek t i närheten av hamnen. Det innebä r att transpo rtbehovet ökar då byggkompon enter och annat material i större utsträckning beh över transpor teras in till For smark från externa leverantörer. Förutsättningarna för extern avyttring av massor via hamnen försämras, liksom möjligheten att ha större utjämningslager lokalt. I nollalternativet beg ränsas logistikytorna nära hamnen till en yta vid SFR som kan ta emot cirka 8-10 fartygslaster. I händelse av isläggning eller annan störning innebä r detta stora risker för stopp i produktionen och omfattande lastbilstranspo rter. Bristen på ytor för genomströmningslager innebär att snabb avyttring kommer att behöva prioriteras vilket innebä r att transportavstånden för överskottsmassor na riskerar att bli långa jämfört med om större genomströmningslager kan hållas för att tillgodose mer lokala beh ov över tid. Vidare blir beh ovet av att transpor tera bor t överskottsmassor från SK B:s slutförvarsanläggningar större då bergmassor inte kom mer att beh övas för konstruktionsändamål för att anlägga verksamhetsytorna vid piren (cirka 2 miljoner ton bergmassor ). Sammantaget innebär nollalternativet större klimatpåverkan, cirka 50 000 ton CO 2e10, då transpo rtmängden och avstånden ökar. Förutsättningarna för cirkularitet och hushållning med naturresursen bergmassor försämras. 9.4 Alternativ lokalisering Som tidigare nämnts har genomförda utredningar av möjliga lokaliseringar av verksamhetsytor på land visat att det inte finns tillräckliga ytor inom bef intliga verksamhetsom råden samt att det finns få lämpliga oex ploaterade områden inom rimligt avstånd från SK B:s anläggningspr ojek t i For smark, framför allt på grund av konflikter med höga naturvärden och skyddade arter. SK B har därför även utrett möjligheten att etablera verksamhetsytor genom utfyllnad i havet vilket ligger till grund för aktuell ansök an. I detta avsnitt besk rivs lokaliseringsarbetet för ytor på land och varför SK B har landat i aktuell ansökan som innebä r utfyllnad i vatten. 10 Räknat på hälften båt- respek tive biltranspor ter för att avyttra massor na, varav lastbil beräknats ske landvägen 2 x 40 km, d v s totalt 80 km (förutsatt att lokal mottagare kan erhållas) respek tive med fartyg sjövägen 2 x 700 km, det vill säga totalt 1 400 km (täcker in de flesta tänkbara hamnar runt Öst ersjön). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 75(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Lokaliseringsarbetet för nya verksamhetsytor på land har genomförts stegvis. I en förstudie som genomfördes under 2023 identifierades 13 potentiella områden som hade en yta som var minst 4,5 hektar, se Figur 9-2. Kriterier som utvärderades i förstudien listas i Tabell 9-1. Tabell 9-1. Kriterier som utvärderades i förstudieskedet för 13 potentiella landområden. Urvalskriterier Typ av frågor Vatt enav rinning Området läge i förhållande till vattenavrinning och recipient Acc ess till befintliga vägnät Avstånd till närmaste vägnät Närhet t ill avsättning för material lokalt Avst ånd t ill större vägnäten Tillgäng lighet till checkpoint Avstånd till checkpoint Konsek venser för jaktintresse Finns jak tintressen och vilken betydelse har dessa Buller Buller mot om givande närboende (anläggande, krossning, tung trafik) Synint ryck Är bergupplaget synligt för omgivningen Traf ik Vägarnas bärighet och trafiksäkerhet in/utfart m.m. Naturvär den Rik sintresse naturvård, skyddade arter, känsliga naturtyper, övriga naturvärden Topogr afi Områdets placering i landskapet Tillgång till el Närhet ti ll befintlig elinfrastruktur Möjlighet till krossning på plats Utrymme och avstånd till närboende neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 76(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 9-2. Karta över 13 potentiella landområden som utvärderades i förstudien. I den första urvalspr oces sen valde SK B att gå vidare med fem av dess a områden för fördjupade bed ömningar liksom ytterligare tre i närområdet, se Figur 9-3. Det finns flera intress en i form av bland annat riksintressen, vattenskyddsom råden, natur- och kulturvärden samt närhet till bostäder som har bea ktats i arbetet. Avstånd till SK B:s anläggningspr ojekt samt fördelar med att välja ytor som är placerade innanför check poi nt och inom For smarks industriområde är faktorer som har vägt tungt i den fortsatta urvalsproce ssen . neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 77(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 9-3. Områden för fördjupad bedömning i lokaliseringsprocessen. För område 1 och 2 identifierades närheten till For smarks bruk, som är av riksintress e för kulturmiljön samt Bruksdammen som är vattenskyddsom råde, vara betydande aspekter att beakta. I For smarksområdet finns generellt höga naturvärden och förekomst av skyddade arter varför det har varit en viktig faktor att bea kta i lokaliseringsutredningen. Flera möjliga lokaliseringar för etablering av nya verksamhetsytor har därför utretts genom fördjupade artinventeringar och genom naturvärdesinventeringar. Under 2023 genomfördes en naturvärdesinventering (Ekologigruppen , 2023) i område 1, 2, 3 och 4 samt under 2024 även för uppl agsom råde 8 (Ekologigruppen , 2024a), se Figur 9-3. I område 6 och 7 finns känd förekomst av skyddade arter varför dess a inte utreddes vidare. Om råde 5 bed ömdes ligga för långt bort från SK B:s anläggningsprojekt för att vara en lämplig lokalisering varför inte heller detta område utreddes vidare. De fem alternativen som utretts närmare för etablering av nya verksamhetsytor på land jämförs här med varandra. Område 1 (längst söderut, längs väg 76): Större delen av delområdet bedöms ha påtagliga naturvärden, men bio topk valiteterna är generellt låga. Trots det förekom mer fortfarande ett stort antal naturvårdsrelevanta arter. Närheten till For smarks bruk, som är av riksintresse för kulturmiljöv ården, samt Bruksdammen, som är vattenskyddsom råde, har gjort att SK B bed ömt denna lokalisering som mindre lämplig. Område 2 (norr om område 1, vid Svenska kran): Om rådet bedömdes hysa höga naturvärden, med god förekomst av groddjur och förekomst av annan skyddad art. Även denna lokalisering ligger nära Forsmarksbr uk som utgör ett riksintresse för kulturmiljöv ården, och Bruksdammen, som är vattenskyddsom råde, vilket gjort att SK B bedömt denna lokalisering som mindre lämplig. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 78(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Område 3 (längst österut, mot Gunnarsbo -Lillfjärden): För eslaget område ligger i anslutning till ett rikkärr som bed ömdes hysa högsta naturvärde (naturvärdesk lass 1). Direkt söd er om området ligger ett rikkärrsom råde med rikliga förekomster av den fridlysta orkidén gulyxne. De intilliggande rikkärrens höga naturvärden har gjort att SK B bed ömt denna lokalisering som mindre lämplig. Område 4 (längst norrut): Större delen har enbart visst naturvärde men det dräneras mot sumpsk ogsområden med högt naturvärde. För att realisera detta lokaliseringsalternativ beh över bef intlig väg förlängas via detta sumpsk ogsområde vilket kan påverka dess hydrologi. Om rådet har god förekomst av groddjur och utgör också del av ett större sammanhängande skogsom råde med förekomst av naturvårdsrelevanta fågelarter. De höga naturvärdena har gjort att SK B bed ömt denna lokalisering som mindre lämplig. Område 8 (upplagsom råde 8, söd er om område 4): Utifrån de inventeringar som genomförts utgör uppl agsom råde 8 inom fastigheten Ön 1:1 den lämpligaste lokaliseringen utifrån förekomst av naturvärden och skyddade arter inom rimligt avstånd från SK B:s slutförvarsanläggningar i For smark. Av de lokaliseringar som inventerats förefaller det som om det inom ett rimligt avstånd är svårt att hitta ett område där det inte finns, eller finns färre skyddade arter. Det ta gäller framför allt för de i 4a § artskyddsförordningen skyddade arterna åkergroda och större vattensalamander. I stort sett överallt där inventering har genomförts i Forsmarksområdet har arterna påträffats. Uppl agsom råde 8 bedöms vara relativt artfattigt i förhållande till andra alternativ i For smarksom rådet. Uppl agsom råde 8 är redan påverkat av buller från den strömriktarstation (tillhörande Svenska kraftnät) som är belägen i anslutning till området. Det finns också en befintlig väg framdragen till området. Genomförda utredningar av möjliga lokaliseringar av verksamhetsytor på land visar att det finns få lämpliga områden inom rimligt avstånd från SK B:s anläggningspr ojek t i For smark, framför allt koppl at till konflikter med höga naturvärden och skyddade arter samt med trafik på allmän väg. SK B har därför även utrett möjligheten att etablera verksamhetsytor genom utfyllnad i havet. Norr om SFR finns en pir som byggts upp med massor från anläggning av SFR på 1980-talet. Piren utgör därmed en artificiell struktur och är ett sed an tidigare påverkat område, som ligger nära SK B:s anläggningspr ojek t och hamnen, varför en utfyllnad av bef intlig pir bed ömts vara lämpligt att utreda. 9.5 Alternativ utformning SK B har utrett möjligheten att tillskapa verksamhetsytor vid piren, dels genom utfyllnad söd er om piren och dels norr om piren. Två alternativa utformningar har studerats: en där utfyllnad sker både norr och söder om piren (hela piren vilket är huvudalternativ) och en där utfyllnad endast sker på ena sidan av piren (söd ra delen). En större utfyllnad norr om piren beg ränsas av fastighetsgränsen för SK B:s fastighet samt av kritisk infrastruktur som ägs av Svenska kraftnät strax norr om piren. Alternativet där utfyllnad bara sker på ena sidan om piren kom mer därför att bli ungefär hälften så stor som alternativet med hela piren. Detta alternativ ställer höga krav på planering av verksamheten, då aktiviteter kom mer att beh öva bedrivas sek ventiellt i stället för parallellt vilket minskar flexibiliteten. I alternativet där utfyllnad endast sker på ena sidan av piren (södra sidan) nyttjas denna yta initialt för prefab-tillverkning och lagring av bet ongelement (cirka år 2027-2031) varefter samma yta används för lagring och avtäckning inomhus av byggkompon enter och material (cirka år 2032- 2036). Först därefter blir ytan tillgänglig för genomströmningslager, krossn ing och sortering inför avyttring av ber gmassor till den externa marknaden (cirka år 2037-2080). Alternativet illustreras i Figur 9-4, 9-5 och 9-6 där det seriella nyttjande av ytorna för olika ändamål besk rivs. Orsaken till att den södra halvan besk rivs som alternativ är att detta område är grundare och kan möta beh ovet av verksamhetsytor tidigare genom att ytan går snabbare att anlägga. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 79(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 9-4. Verksamhetsyta då endast den södra delen av piren fylls ut. Betongstation och ballasthantering planeras på befintlig pir. Prefab-tillverkning och lagring av betongelement planeras på den utfyllda ytan under de inledande åren när pirens verksamhetsytor etablerats (cirka år 2027-2031). Figur 9-5. Lagring och avtäckning inomhus av byggkomponenter och material planeras på den utfyllda ytan efter det att de inte längre behövs för prefab (cirka år 2032-2036). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 80(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Figur 9-6. Efter att behovet av ytor för byggkomponenter tillgodosetts planeras den utfyllda ytan att användas för genomströmningslager, krossning och sortering för extern avyttring av bergmassor, cirka år 2036-2080. Att enbart anlägga halva piren innebä r ökade risker för att störningar i produktionen försen ar färdigställandetiden vilket i förlängningen kan påverka den svenska energiförsörjningen. Miljök onsek venser under anläggningssk edet vid anläggande av den söd ra delen redovisas i avsnitt 6. Jämfört med sök t alternativ ger utfyllnad av endast den söd ra delen av piren mindre påverkan på den marina naturmiljön (cirka 11 ha av bot tenmiljön tas i anspråk jämfört med 22 ha vid utfyllnad på båda sidor om piren). Eftersom mängden massor som beh övs för att bygga upp konstruktionen sammantaget är mindre för den söd ra delen minskar även de beräknade kväveutsläppen till havet med drygt hälften jämfört med om hela piren anläggs. Anläggningssk edet kommer att kortas vilket innebär att tiden för miljöp åverkan från anläggningsarbet en såsom buller och utsläpp till luft från arbetsmaskiner med mera beg ränsas i tiden. Miljök onsek venserna under driftskedet för sök t verksamhet redovisas i avsnitt 7. Verksamheten som planeras på den söd ra delen av piren kom mer att vara den samma som planeras på hela piren (sök t alternativ) men då ytan är begränsad kom mer inte lika många verksamheter kunna bedrivas parallellt utan istället seriellt med färre verksamheter åt gången. Det gör att miljöp åverkan genom bland annat buller och damning beg ränsas något under verksamhetens driftskede. Om endast halva piren (söd ra delen) fylls ut minskar den pos itiva klimatpåverkan av verksamheten som besk rivits i avsnitt 8.1 genom att förutsättningarna för cirkulär massh antering försämras och beh ovet av bor ttranspor t av överskottsmasso r ökar. 9.6 Motiv till valt huvudalternativ SK B har beh ov av ytor som innebär utfyllnader både norr och söder om piren. Flexibiliteten att hantera förändringar/störningar under anläggningsarbetena för Kärnbränsleförvaret och SFR - utbyggnaden ökar om hela piren anläggs varför SK B har valt denna omfattning i ansök an. Anläggandet av hela piren bid rar också tillsammans med det planerade ber gupplaget till en bet ydande pos itiv kumulativ påverkan på utsläppe n av klimatpåverkande utsläpp från SK B:s verksamheter i Forsmark. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 81(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Piren utgör en artificiell struktur och ligger i ett påverkat område. Naturvärdena som har identifierats i vattenmiljön är inte unika utan finns på liknande bottnar i närområdet i For smark och inga skyddade arter har påträffats. Utformningen av den planerade utfyllnaden har anpassats så att ett område med högt naturvärde undviks och därutöver planeras utformning av de nya strandbankarna att utformas för att skapa förutsättningar för återskapande av naturvärden. Utfyllnaderna planeras få flackt sluttande sidor under vattenlinjen och nya grundområden med varierande djup vilket ger goda förutsättningar för höga naturvärden. En flikig strandlinje planeras för att skapa förutsättningar för olika livsmiljöe r vilket gynnar en mångfald av arter. En flikig pirstrand innebär även en längre strandlinje och därmed mer yta för tångbälten längs med stranden. För vissa fåglar skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen gör SK B bed ömningen att skyddsåtgärder och försiktighetsmått kom mer att beh övas och vara möjliga att genomföra för att den planerade verksamheten ska kunna genom föras utan att komma i konflikt med artskyddsförordningen. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 82(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 10 Samlad bedömning I detta avsnitt görs en samlad bed ömning av verksamhetens påverkan och konsek venser i förhållande till beskrivna alternativ, samt i förhållande till miljökvalitetsnormer, riksintressen, Natura 2000 och Sveriges miljök valitetsmål. 10.1 Konsekvenser för människors hälsa och miljön De miljöaspekter som har identifierats som mest relevanta i MKB:n innefattar påverkan på marina arter och naturmiljöe r, påverkan på naturmiljö på land (fågel), buller, utsläpp till vatten, samt klimatpåverkan. Nedan beskrivs en samlad bedömning av konsek venser utifrån respek tive miljöaspekt. 10.1.1 Naturmiljö – påverkan under anläggningsskedet Anläggande av verksamhetsytan på piren kom mer att innebä ra att naturmiljöer tas i anspråk, såväl marina miljöe r i havsom rådet utanför pirens norra resp ektive söd ra sida, som landmiljöer på den bef intliga piren. De landområden där verksamhetsytor planeras bed öms sakna naturvärden och inga naturvärden på land bedöms således påverkas av verksamheten vid ianspråktagande av markytor. Däremot finns det tämligen rik förekomst av fågelarter på piren som skulle kunna påverkas. SK B planerar att vidta skyddsåtgärder för att undvika att avsiktligt döda fåglar eller skada deras bon eller ägg genom att beg ränsa vilka arbeten som får genomföras under häckningsper iod. Med de vidtagna skyddsåtgärderna bedöms påverkan på fågelarter och andra naturvärden på land vara begränsad. Utfyllnad i vattenområden utmed piren innebä r även att värdefulla bottenmiljöer tas i anspråk. Sammantaget innebär utbyggnad av norra och södra sidan av piren en per manent förlust av ett grunt, produktivt marint habitat samt bor tfall av fiskproduktion inom ett ca 22 ha stort grunt bot tenområde. De högsta naturvärdena bed öms återfinnas på grunda bot tnar ner till cirka fyra meters djup. Inom detta djupintervall förekom mer täta bälten av tång, framför allt blåstång och smaltång, samt artrika ängar av kärlväxter och kransalger som utgör mycket viktiga livsmiljöer för den biologiska mångfalden och den ekologiska funktionen i området. Det finns möjligheter att genom olika åtgärder minska de negativa effekterna på livsmiljöe r och naturvärden, genom att bev ara eller återställa det som går förlorat vid en eventuell utfyllnad. För att mildra de negativa konsek venserna föreslås skyddsåtgärder såsom att förhindra/minimera spr idning av grumling vid anläggningsarbeten, samt att utforma den nya strandbanken på ett sådant sätt att skyddade lek- och uppv äxtmiljöer för fisk återskapas, se avsnitt 6.2. 2. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms den negativa påverkan på marina arter och naturmiljöer kunna beg ränsas. 10.1.2 Naturmiljö – påverkan under driftskedet Påverkan på naturmiljön och arter under driftskedet bedöms i första hand vara koppl at till buller och andra störningar i och med den verksamhet som kom mer att bedrivas på den utfyllda piren i större eller mindre omfattning under drygt 50 år. SK B föreslår skyddsåtgärder såsom att ej påbör ja bulleralstrande verksamheter under fåglars häckningstid (1 april-31 juli) samt andra bullerdämpande åtgärder. Trots dessa åtgärder bedöms viss bullerstörning kunna ske i områdets omedelbara närhet, och därför föreslås ytterligare skyddsåtgärder för att gynna förekommande fågelarter. Med vidtagna skyddsåtgärder bed öms påverkan på fågelarter under driftskedet vara beg ränsad och acce ptabel och förbud enligt artskyddsförordningen bedöms inte utlösa s. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 83(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 10.1.3 Buller SK B har utrett bullerpåverkan från den planerade verksamheten på piren, och buller bed öms varken under anläggningssk edet eller driftskedet medföra några negativa effekter vid närmaste bost äder, vilka ligger på ett bet ydande avstånd från piren (minst ca 2,5 km). Däremot har bullerskyddande åtgärder föreslagits utifrån hänsyn till naturmiljön och förekom mande fågelarter, se ovan. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms ljudnivån 45 dBA kunna innehållas vid närmaste Natura 2000-område (For smarksbr uk), vilket är ett vedertaget värde för att bed öma påverkan på fåglar, där det i studier för trafikbuller inte har visat sig ge några negativa konsek venser . 10.1.4 Utsläpp till vatten Hantering av spr ängmassor vid anläggande och drift av verksamhetsytan på piren kommer att medföra utlakning av kväve från massor na, i synnerhet under anläggningssk edet då bergmassor läggs i havet. Under det inledande anläggningssk edet när skyddsvallen anläggs ber äknas det ske ett utsläpp av totalt cirka 400 kg kväve till havet, vilket inte är möjligt att rena. SK B föreslår att innanför skyddsvallen anlägga ett kvävereningssy stem med flisreaktor och efterföljande våtmark som kvävebe rikat vatten kom mer att pumpas genom innan utsläpp till havet. Preliminära ber äkningar av kväveutsläpp till havet med den föreslagna kvävereningslösn ingen uppg år till totalt cirka 4 ton. Utsläppen väntas ske under flera år, där det största årliga utsläppe t bed öms uppg å till maximalt cirka 2 ton. Topp året väntas med nuvarande planering ske i bör jan av pirens anläggningssk ede då reningskapaciteten inte är i full drift. Sammantaget bedöms systemlösn ingen med kvävereningszonen kunna rena bor t i storleksordningen 16 ton kväve av de totalt 22 ton som tillförs med ber gmassor na under anläggningssk edet. Utsläppen till vatten med de reningsåtgärder som föreslås bedöms inte påverka möjligheten att uppn å gällande miljök valitetsnormer i Öregrundsgrepe n, och inte heller förväntas någon negativ påverkan på närliggande Natura 2000-områden till följd av verksamhetens utsläpp till vatten (se närmare avsnitt 8.1.2). 10.1.5 Klimatpåverkan Utfyllnad av piren är sammantaget pos itivt ur ett klimatper spe ktiv då det skapar förutsättningar för ökad cirkularitet för SK B:s pågående anläggningspr ojekt genom hushållning med naturresursen ber gmassor och minskad klimatpåverkan. Den lokala tillverkningen av byggkomponenter på piren, som till exempel prefab-element i betong, bid rar till att egna ber gmassor kan nyttjas i större utsträckning lokalt vilket minskar transpo rterna och klimatpåverkan jämfört med att transpo rtera in färdiga produkter från tillverkning på annat håll. Vid tillskapande av nya verksamhetsytor på piren används cirka 2 miljon er ton av överskottsmassor från anläggandet av SK B:s slutförvar. Genom att de nyttjas för konstruktionsändamål lokalt undviks klimatpåverkan från borttranspor t av dessa överskottsmassor som annars vore nödvändig. Sammantaget bed öms tillskapande av verksamhetsytan på piren, tillsammans med planerat ber guppl ag (sepa rat miljötillståndsansök an) innebä ra att klimatpåverkan från uttaget av cirka 9 miljon er ton bergmassor vid anläggande av Kärnbränsleförvaret och utbyggnad av SFR, med bea ktande av vad som kan nyttiggöras av SK B, kan begränsas till storleksor dningen 100 000 ton CO2e . Jämfört med analyserade sce narier utan piren och det planerade berguppl aget innebär det en minskning av klimatpåverkan från transpo rterna av ber gmassor med 40-70 % sett över ungefär 60- 70 år. På längre sikt bid rar därmed piren och det planerade ber guppl aget till en betydande positiv kumulativ påverkan på utsläppen av klimatpåverkande gaser från SK B:s verksamheter i For smark. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 84(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 10.2 Påverkan på riksintressen och skyddade områden I For smarksområdet finns ett flertal områden som utgör riksintressen eller andra skyddade områden (exempel vis Natura 2000-områden eller naturrese rvat) skyddade enligt 3. kap eller 4 kap. miljöbalken. Samtliga riksintressen och skyddade område beskrivs i avsnitt 4.3. Eftersom verksamhetsom rådet helt eller delvis ingår i områden av riksintresse för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall, riksintresse för högexploaterad kust, riksintresse för yrkesfiske samt riksintresse för vindbruk har påverkan på dessa riksintress en bed ömts som särskilt relevanta att utvärdera. Piren ligger helt inom riksintresse för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall vilket täcker stora delar av For smarksom rådet. Riksintresset syftar till att skydda mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten och nyttjandet av om rådena för slutförvaring. Den planerade verksamheten har nära koppling till SK B:s övriga anläggningspr ojek t med anläggande av slutförvar för använt kärnbränsle och kärnavfall. Den planerade verksamheten bed öms därför ligga i linje med riksintress et. Piren ligger även helt inom riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kap. 4§ miljöb alken (Kustområdet från Arkösund till Forsmark), vilket (som namnet antyder) täcker hela kustområdet från Arkösu nd till Forsmark. Riksintresset syftar till att skydda kustområdet med dess viktiga natur- och kulturvärden från exploatering som kan påtagligt skada dessa värden, samtidigt som det ska gynna allmänhetens tillgång till rekreationsom råden och friluftsliv. Eftersom det redan finns etablerad verksamhet i Forsmarksområdet, och att den planerade verksamheten har ett tydligt samband till bef intlig verksamhet, utgör riksintresset inte ett hinder i detta fall. Des sutom är området inte tillgängligt för allmänheten (skyddsob jek t) och nyttjas således inte för rekreation. Havsområdet utanför piren, Öregrundsgrepen, utgör riksintresse för yrkesfiske (Öregrundsgrepen- Gräsö-Grisslehamn). Som namnet antyder sträcker sig riksintress eom rådet över ett mycket stort kustområde. Utfyllnad av bot tenområdena utanför piren innebär förlust av ett grunt, produktivt marint habitat samt bor tfall av fiskproduktion inom ett ca 22 ha stort grunt bot tenområde. Set t till hela riksintresseo mrådets storlek (ca 60 000 ha) är dock bor tfallet av bot tenyta och fiskproduktion till följd av verksamheten obet ydlig. Därmed bed ömer SK B att verksamheten inte medför någon negativ påverkan på riksintresse för yrkesfisket. Slutligen ingår piren i riksintresse för vindbruk. Riksintresset syftar till att ange områden som har särskilt goda vindförutsättningar ur ett nationellt perspektiv, för att de behövs för viktiga eller nödvändiga funktioner i samhället och/eller för en landsdels behov av viss energiproduktion (Energimyndigheten, 2024). Utfyllnaden av piren bed öms inte utgöra ett hinder för riksintresset. Utöver riksintresseom råden är det relevant att bed öma konsek venser na av verksamheten för närliggande Natura 2000-områden, i synnerhet Skaten-Rångsen , Kallriga och Forsmarksbr uk. För Skaten-Rångsen och Kallriga bed öms i bev arandeplanerna att områdena är särskilt känsliga för övergödning och igenväxning samt följaktligen konsek venser för fiskreproduktion. Påverkan på dess a Natura 2000-områden görs därför koppl at till verksamhetens kväveutsläpp i avsnitt 10.1.2. Natura 2000-området For smarksbr uk, som ligger cirka 1 km öster om området för bef intlig pir är till stor del skyddat som fågelskyddsom råde enligt EU:s fågeldirektiv. Om rådet bedöms därför i synnerhet vara känsligt för buller från verksamheten. Framtagen externbullerutredning visar att verksamheten med de bullerdämpande åtgärder som föreslås innebä r att bullernivån i Natura 2000- området For smarksbr uk kan hållas till maximalt 45 dBA, även i ett kumulativt scenario där all verksamhet i Forsmark bea ktas. En ljudnivå på 45 dBA är ett vedertaget värde för att bedöma påverkan på fåglar, där det i studier för trafikbuller inte har visat sig ge några negativa konsek venser . Därmed bed öms den planerade verksamheten, med vidtagna bullerbegränsande åtgärder, inte ge några negativa konsek venser för Natura 2000-området Forsmarksbr uk. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 85(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 10.3 Förenlighet med gällande miljökvalitetsnormer För Natura 2000-områdena Skaten-Rångsen och Kallriga har en utredning av SK B tidigare fastslagit (R-16-11) att man endast kan förvänta sig marginella negativa effekter i form av påväxtalger och utslagning av värdefull bottenvegetation vid en utsläpps nivå om 25 ton kväve per år. Det finns därför god marginal till att negativa effekter ska kunna uppst å eftersom det maximala utsläppe t från anläggande av piren beräknas bli 1,2 ton det värsta året. Sammantaget väntas således den planerade verksamheten inte påverka möjligheten att uppn å gällande miljökvalitetsnormer för recipienten Öregrundsgrepe n, och inte heller förväntas någon negativ påverkan på närliggande Natura 2000-områden till följd av verksamhetens utsläpp till vatten. Det ska noteras att även i det teor etiska konservativa fallet att ingen kväverening alls skulle ske vid utbyggnaden av piren, skulle det maximala utsläppet av kväve under ett enskilt år bli 4 ton. Därför bed öms inte utfyllnaden av piren, oavsett uppn ådd reningsgrad, riskera att någon miljök valitetsnorm påverkas negativt. 10.4 Jämförelse av alternativ SK B har genomfört utredningar av flertalet möjliga lokaliseringar av verksamhetsytor på land. Utredningarna visar att det finns få lämpliga områden inom rimligt avstånd från SK B:s anläggningsprojekt i Forsmark, framför allt koppl at till konflikter med höga naturvärden och skyddade arter samt med trafik på allmän väg. Därför har SK B även sett över möjligheten att etablera verksamhetsytor genom utfyllnad i havet, där piren norr om SFR har bedömts lämplig att utreda på grund av dess artificiella struktur och lokalisering i ett sedan tidigare påverkat område i närheten av SK B:s anläggningspr ojekt och Forsmarks hamn. I detta avsnitt jämförs det sökta alternativet mot nollalternativet utifrån behov av verksamhetsytor, påverkan på vattenmiljö och klimatpåverkan. I samrådet har det efterfrågats en beskrivning av effekterna av att inte anlägga kvävereningslösningen, som utgör en del av ansök an, varför ett sådant scen ario ingår i redovisningen. 10.4.1 Behov av verksamhetsytor SK B har beh ov av ytor som innebär utfyllnader både norr och söder om piren. Flexibiliteten att hantera förändringar/störningar under anläggningsarbetena för Kärnbränsleförvaret och SFR - utbyggnaden ökar om hela piren (utfyllnad söd er och norr om piren) anläggs varför SK B har valt denna omfattning i ansökan. I nollalternativet beg ränsas SK B:s verksamhetsytor till de ytor som finns tillgängliga inom redan tillståndsgivna verksamhetsom råden. Det innebär att det kom mer att saknas verksamhetsytor som beh övs för tillverkning, hantering och lagring av prefabricerade betongelement och annat byggmaterial för anläggande av Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR , samt tillräckliga logistikytor för avyttring av överskottsmasso r från dessa anläggningspr ojek t i närheten av hamnen. Det innebä r risker för störningar och stopp i produktionen och omfattande transpo rter. Dessa risker kan medföra att projek tens byggtid och relaterad miljöpåverkan riskerar att förlängas. 10.4.2 Vattenmiljö Anläggandet av piren innebär att bottenmiljöer omfattande cirka 22 ha tas i anspråk. Piren utgör en artificiell struktur och ligger i ett påverkat område. Naturvärdena som har identifierats i vattenmiljön är inte unika utan finns på liknande bot tnar i närområdet i Forsmark och inga skyddade arter har påträffats. Anpassningar av placering och utformning har gjorts för att undvika ett område med högt naturvärde och för att skapa förutsättningar för återskapande av naturvärden. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 86(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Vid anläggande och drift av verksamhetsytan på piren kommer hantering av spr ängmassor na, från SFR och Kärnbränsleförvaret, medföra utlakning av kväve från masso rna. Ett system för kväverening har föreslagits i ansökan, vilket bedöms vara en lämplig skyddsåtgärd för att minska kväveutsläppen som uppst år från den planerade verksamheten, i synnerhet under anläggningssk edet. SK B har i genomförda ber äkningar av kväveutsläpp konstaterat att kvävereningslösningen kan rena bor t i storleksor dningen 16 ton kväve av de totalt 22 ton som tillförs med ber gmassor na under anläggningssk edet. Det bed öms finnas goda möjligheter att optimera funktionen av reningen för att kunna erhålla en genomsnittlig kväveavskiljning om minst cirka 70 % i systemet som helhet under hela kvävereningssy stemets driftstid. Samtidigt har SK B tidigare fastslagit att man endast kan förvänta sig marginella negativa effekter i form av påväxtalger och utslagning av värdefull bottenvegetation i Öregrundsgrepen och närliggande Natura 2000-områden vid en utsläppsn ivå om 25 ton kväve per år. Även i ett teor etiskt fall utan något kvävereningssy stem vid utfyllnaden av piren skulle det maximala utsläppe t av kväve under ett enskilt år bli 4 ton. Därför bed öms inte utfyllnaden av piren, oavsett uppn ådd reningsgrad, riskera att någon miljök valitetsnorm påverkas negativt. Det totala fotavtrycket på bot ten vid utfyllnad av hela piren är cirka 22 ha, varav verksamhetsytan utgör 12 ha. Av det totala fotavtrycket utgör kvävereningszonen drygt 5 ha, alltså nästan 25 proce nt. Utan den föreslagna skyddsåtgärden för kväverening skulle dock flacka slänter och strandbankar ändå beh öva anläggas av stabilitetsskäl, och utformningen av denna kan som föreslagits utformas flikig för att gynna marina arter. Sammantaget skulle verksamheten utan den föreslagna skyddsåtgärden medföra utsläpp av totalt 22 ton kväve i Öregrundsgrepe n (utspritt under en dryg tioårsper iod), samtidigt som drygt 5 ha bot tenyta skulle sparas och den permanenta påverkan på den marina miljön därmed bli mindre. I nollalternativet uppförs inga nya konstruktioner i anslutning till piren varför inga nya bot tenmiljöer tas i anspråk eller utsläpp av kväve sker från piren. 10.4.3 Klimatpåverkan Utfyllnad av piren är positivt ur ett klimatperspek tiv då den skapar förutsättningar för ökad cirkularitet för SK B:s pågående anläggningspr ojekt genom hushållning med naturresu rsen ber gmassor och minskad klimatpåverkan. Den lokala tillverkningen av byggkomponenter på piren, som till exempel prefab-element i betong, bid rar till att egna ber gmassor kan nyttjas i större utsträckning lokalt vilket minskar transpo rterna och klimatpåverkan jämfört med att transpo rtera in färdiga produkter från tillverkning på annat håll. Vid tillskapande av nya verksamhetsytor på piren används cirka 2 miljon er ton av överskottsmassor från anläggandet av SK B:s slutförvar. Genom att de nyttjas för konstruktionsändamål lokalt undviks klimatpåverkan från borttranspor t av dessa överskottsmassor som annars vore nödvändig. Anläggandet av hela piren bidrar också tillsammans med det planerade berguppl aget till en betydande pos itiv kumulativ påverkan på utsläppen av klimatpåverkande gaser från SK B:s verksamheter i Forsmark. I jämförelse med sök t alternativ innebä r nollalternativet en större klimatpåverkan då transpo rtmängden och avstånden ökar. Förutsättningarna för cirkularitet och hushållning med naturresursen bergmassor försämras. 10.5 Avstämning mot miljömålen Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljök valitetsmål som besk river det tillstånd som ska uppn ås i ett generationspe rspek tiv och är Sveriges nationella genomförande av den ekologiska neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 87(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren dimensionen av de globa la hållbarhetsmålen. Miljök valitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbet et ska leda till. För den sök ta verksamheten har 8 nationella miljökvalitetsmål bed ömts vara relevanta att utvärdera, se Tabell 10-1. Dessa är: Begränsad klimatpåverkan, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt djur- och växtliv, Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Frisk luft, Ingen övergödning samt Bara naturlig försurning. Övriga miljöm ål (säker strålmiljö, skyddande ozonskikt, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och myllrande våtmarker) bed öms inte beröras av verksamheterna i föreliggande ansök an. Tabell 10-1. Verksamhetens påverkan i förhållande till de nationella miljömålen. Verksamhetens påverkan på måluppfyllelse Miljömål Begränsad Sammantaget innebä r de sök ta verksamheterna vissa tillkommande klimatpåverkan transpor ter jämfört med nuläget, vilket innebä r vissa utsläpp av växthusgasen CO2. I jämförelse med de i For smark tillståndsgivna verksamheterna med utbyggnad av Kärnbränsleförvaret och SFR innebä r dock de sök ta verksamheterna i denna ansök an att klimatavtrycket från SKB:s verksamheter totalt sett kommer att bli lägre. Eftersom ändringen ändå är liten i ett nationellt perspek tiv bed öms den sök ta verksamheten sammantaget ha en neutral inverkan på miljömålet. Giftfri miljö Den sök ta verksamheten kan innebä ra en viss användning av ämnen och kemikalier, i synnerhet drivmedel samt smörj- och hydrauloljor till den mobila maskinparken. Kemikalierna kommer att hanteras på ett miljösä kert sätt. Där det finns risk för spill av olja, drivmedel eller att en större mängd partiklar kan uppstå förhindras spridningen med hjälp av lokala punktåtgärder såsom inbyggnad, väderskydd, placering på hårdgjord yta, täta kärl, tät markduk eller oljeavskiljare. Vatten från betongtillverkning kommer hanteras så att inga otillåtna utsläpp sker till recipient. Totalt sett bed öms verksamheten ha en neutral inverkan på miljömålet. Frisk luft Utsläppen till luft från arbetsmaskiner och interna transpor ter innebä r en begränsad påverkan och väntas inte bidra till överskridande av någon miljökvalitetsnorm. Nyttjande av verksamhetsytan innebä r ock så ett mer effektivt resursutnyttjande, minskade externa transpor ter och därmed minskade utsläpp till luft totalt sett från SKB:s verksamheter i For smark. Sett ur ett nationellt perspek tiv bed öms den sök ta verksamheten sammantaget ha en neutral inverkan på miljömålet. Hav i balans samt Utsläpp av kväve till Öregrundsgrepen från SKB:s vattenhantering levande kust och har utretts och bed ömts i denna ansök an. I bed ömningen av skärgård kumulativa effekter med SKB:s samtliga verksamheter görs bed ömningen att verksamheterna sammantaget inte bed öms leda till några negativa ekologiska effekter i Öregrundsgrepen , och inte heller till risk för överskridande av någon miljökvalitetsnorm eller någon negativ påverkan på havsmiljön i närliggande Natura 2000 - neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 88(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren områden (särskilt Skaten-Rångsen ). Således bed öms verksamheten ha en neutral inverkan på måluppfyllelsen för miljömålet. Ingen övergödning Verksamheterna bed öms ge upphov till vissa utsläpp till luft från arbetsmaskiner och transpor ter, samt utsläpp av kväve till vatten. Verksamheternas bidrag till övergödning genom utsläppet av kväve bed öms i ett regionalt perspek tiv vara marginellt och bed öms inte påverka uppfyllelsen av miljöm ålet. Bara naturlig Verksamheternas utsläpp av kväveoxid bed öms vara marginellt i försurning förhållande till det totala utsläppet i länet och verksamhetens bidrag till övergödning och försurning genom utsläpp av kväveoxider bed öms därför vara försumbart. Det samma gäller utsläpp av svaveldioxid. God bebyggd miljö Verksamheten planeras i anslutning till befintlig industriverksamhet. En detaljplanerändring planeras för att medge verksamheten. Verksamheten på piren kommer att ge upphov till visst buller och transpor ter. Inga bullerriktvärden bed öms överskridas till följd av detta. Ett rikt djur- och Verksamheten innebä r att naturmiljöer tas i anspråk, såväl marina växtliv miljöer i ett ca 22 ha grunt havsområde i anslutning till piren, som landmiljöer på den befintliga piren. Med de skydds- och kompen sationsåtgärder för marina habitat samt de skyddsåtgärder för fåglar som föreslås bed öms verksamheten inte påverka någon arts bev arandestatus eller utlösa förbud enligt artskyddsförordningen. Verksamheten bed öms inte påverka uppfyllelsen av miljömålet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 89(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 11 Skyddsåtgärder och uppföljning I tillståndsansök an har ett antal skyddsåtgärder och förslag på kontroller föreslagits, vilka sammanfattas här: Naturvårdsåtgärder Föl jande skyddsåtgärder föreslås för att skydda fåglar: • Habitatförstärkande åtgärder för fågel på pirens östra del samt vid Bio testsjön. • Ingen avverkning av träd och buskar eller sch aktning av mark under fåglars häckningstid (1 april-31 juli). • Starkt bullrande arbeten (drift av ber gkross) påbör jas inte under fåglars häckningstid. • För eslagna bullerskyddande åtgärder, t.ex. i form av anpassad placering av krossa r och /eller skärmning av krossa r vidtas. • De nya stränderna som skapas efter att utfyllnaden är klar, liksom bef intliga stränder, görs lämpliga för markhäckande vadarfåglar. Föl jande skyddsåtgärder föreslås för att minska påverkan på marina arter (t.ex fisk): • Grumlingssk ydd såsom siltskärm eller dylikt används vid arbeten i vatten. • Utläggning av strandbank/slänt kom mer inte att genomföras under perioden 1 april – 31 juli. • Den nya strandbanken utformas på ett sådant sätt att skyddade lek- och uppv äxtmiljöer för fisk återskapas, t.ex. genom en långgrund profil samt en ojämn utformning. • Erläggande av fiskeavgift. Kvävereningsåtgärder Föl jande skyddsåtgärder föreslås för att minska verksamhetens utsläpp av kväve: • Anläggande av föreslagen kvävereningslösn ing. Enligt miljöbalken (22 kap. 1 § 5) ska en ansök an om tillstånd innehålla förslag till övervakning och kontroll av verksamheten. I kontrollprogrammet redovisas hur verksamhetens miljöpåverkan, samt de villkor som domstolen beslutar om, avses följas upp. Ett kontrollprogram kommer att tas fram för den sök ta verksamheten. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 90(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 12 Samråd I följande avsnitt redovisas för samrådets genomförande. SK B har genomfört ett avgränsningssa mråd enligt 6 kap. 29 § miljöbalken avseende tillstånd till utfyllnad i vattenområde för tillskapande av verksamhetsytor vid bef intlig pir utanför Stora Asph ällan i Forsmark. Samrådet genomfördes under perioden 17 mars – 25 april 2025. Inför samrådet togs ett samrådsunderlag fram som besk rev den planerade verksamheten och dess förväntade miljöpåverkan. Underlaget bifogades i inbjudan till myndigheter, organisationer och närliggande verksamheter, och fanns tillgängligt via SK B:s hemsida under hela samrådstiden. Den 8 april 2025 hölls ett öppet samrådsmöte för närboen de, berörda organisationer och allmänheten. Den 10 april 2025 hölls ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Upps ala län och Öst hammars kommun. Den 14 april 2025 gjordes ett kompletterande utskick till ytterligare sju parter efter mötet med myndigheter, och dessa fick förlängd svarstid till 16 maj 2025. Samråd har även hållits skriftligt med övriga ber örda myndigheter, organisationer, närliggande verksamheter, närboen de samt allmänheten via annonsering i lokaltidningar. Huvudsakliga synpunkter som inkommit gäller behovet av att tydliggöra ansök ans omfattning och avgränsning i förhållande till befintliga tillstånd, att utveck la och redovisa alternativ till pirens placering med hänsyn till riksintresse t för högexploaterad kust, att besk riva miljöp åverkan mer utförligt särskilt vad gäller fisk, fåglar och buller, att utreda kväverening och våtmarker mer noggrant, att redovisa hur resu rser hanteras ur ett hållbarhetsperspek tiv, samt att klargöra den långsiktiga planeringen för pirens användning efter år 2080. Närmare redovisning av det genomförda samrådet samt hur de inkomna synpunkterna har omhändertagits i MKB-arbet et redovisas i framtagen samrådsredogörelse, se Bilaga C.1 till denna MKB. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 91(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 13 Sakkunskap enligt 15 § miljöbedömningsförordningen Den na MKB är en del av en spec ifik miljöbed ömning enligt 6 kapitlet miljöb alken. MKB:n har uppr ättats av Structor Miljöbyrån Stock holm AB i samverkan med SK B. Ansvarig hos Structor Miljöby rån Stockholm AB för framtagande av MKB:n har varit Helén Seg erstedt, Therese Myhrberg och Elna Topa c. Helén har varit konsult och arbetat med tillståndsfrågor och miljök onsek vensbesk rivningar sed an 1999. Hon har en bred erfarenhet av miljökonsek vensbesk rivning och miljöp rövningar av industrier, infrastruktur, energianläggningar och vattenverksamheter, bland annat SK B:s anläggningar. Helén har en magisterexamen i kemi från Uppsa la Universitet och har även utbildat sig inom miljök onsek vensbesk rivning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Therese har varit konsult sedan 2017 och har arbetat med att ta fram miljök onsekvensbesk rivningar och miljöb edömningar inom flertalet tillståndsärenden enligt miljöbalken. Therese har en civilingenjörsex amen inom energi och miljö från KTH och har även vidareutbildat sig inom miljöjuridik. Elna Top ac har fjorton års erfarenhet av arbete med miljö- och hållbarhet i olika befattningar och roller, och har arbetat sedan 2023 med spec ifik och strategisk miljöbed ömning av planer samt miljöfarliga verksamheter. Elna är utbildad miljöv etare och har en Fil. Mag. Miljö- och hälsoskydd. Bid ragande till miljök onsekvensbesk rivningen har varit Sara Nordén (SK B) gällande delarna som rör naturmiljö, Mats Tröjbom (Mats Tröjbom Konsult AB) gällande delarna som rör utsläpp till vatten samt Erik Set zman (SK B) som har ansvarat för delarna rörande klimatpåverkan. Sara Nordén är biolog och har arbetat med natuokrmiljöfrågor för SK B i For smarksområdet sed an 2002. Hon har arbetat med SK B:s samtliga miljöpr övningar. Sara har en masterexamen i bio logi från Uppsa la universitet. Erik Set zman är civilingenjör lantmäteri och hållbarhetsstrateg/miljösamordnare på SK B samt har arbetat med miljö- och tillståndsfrågor mer än 20 år i företaget. Mats Tröjbom är biolog och har arbetat med kemifrågor för SK B i Forsmarksom rådet sed an 2005. Han har arbetat med utsläpp till vatten i SK B:s samtliga miljöpr övningar. Mats har en masterexamen i biologi från Stock holms universitet. Utöver ovanstående har flertalet konsulter/expertutredare bidragit med underlag och utredningar till tillståndsansök an. Bland dessa kan nämnas Akustikkonsulten (bullerutredning), Ekologigruppen (Naturvärdesinventeringar/artskyddsutredning), Sveriges Vattenekologer AB (marin dykundersök ning), Structor Uppsa la AB (dagvattenutredning), WRS (utredning av kvävereningslösn ing) samt Bjerking (geot eknisk utredning). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 92(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren 14 Referenser Skriftliga rapporter Adill A, Eiler S M, Holliland P B, Wallin Kihlberg I, Åkerlund C, 2024. Bio logisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk. Årsrapport för 2023. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resu rser. Aqua notes 2024:16. Adill A, Ber gman I, Eiler S M, Holliland P B, Åkerlund C, 2023. Biologisk recipientkontroll vid For smarks kärnkraftverk. Årsrappo rt för 2022. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resu rser. Aqua repor ts 2023:8. de Jong (2016) J, 2016. Inventering av fladdermöss vid For smark. SK B P-16-30, Svensk Kärnbränslehantering AB. Ekologigruppen (2025a) Piren, Forsmark Naturvärdesinventering, Naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS 1990 00:20 23. SK Bdoc id 20937 14 Ekologigruppen (2025b) Fågelinventering Piren, SK B. SK Bdoc id 20897 19 HaV (2021) Fisk i kustvatten - Yngelprovfiske med tryckvåg, övervakningsmanual. Version 1.0 2021-10-04. Havs och vattenmyndigheten. HaV (2016) Vegetationsklädda bot tnar, ostkust. Version 1:1, 2016-12-07. Havs och vattenmyndigheten. Hjerne O, Tröjbom M, Tunbrant S, 2016. Konsek vensbed ömning för vattenmiljöer – Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle (bilaga K:5). SK Bdoc 138 6598 ver 3.0, Svensk Kärnbränslehantering AB. Länsstyrelsen i Stockholms län (2021) Faktablad 2021:16 Rekom mendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Öst ersjök usten i Stock holms län – med hänsyn till risken för översvämning. Daterat: 2021-10-22 Länsstyrelsen i Uppsa la län (2016a) Bev arandeplan Forsmarksbr uk. Områdesk od SE0210 153 Dnr: 511 -3149 -16 Länsstyrelsen i Uppsa la län (2016b ) Bev arandeplan Kallriga. Om rådesk od SE0210 220 Dnr: 511 - 0986 -16. Daterad: 2016-12-15 Länsstyrelsen i Uppsa la län (2016c) Bev arandeplan Skaten-Rångsen . Om rådesk od SE0210 227 Dnr: 511-1021-16. Daterad 2016-12-15 Länsstyrelsen Upps ala Län (2022) Klimat- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2022–2026. Länsstyrelsens meddelandeserie 2022:1 0 Länsstyrelsen Upps ala län (2024) Klimat- och energistrategi för Uppsala län: reviderad version. Uppsa la: Länsstyrelsen Uppsa la län. https://www.sva.se/media/qbhlkwx2/klimat-och - energistrategi-foer -uppsa la-laen.pdf neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP DokumentID Sekretess Sida 2082191, (1.0) C1 - Öppen 93(93) Miljökonsekvensbeskrivning för utbyggnad av piren Naturvårdsverket (2004). Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. NFS 2004:1 5. Naturvårdsverket (2012) Handbok 2009:4. Strandskydd – en vägledning för planering och prövning. Utgåva 2, daterad februari 2002. Framtagen av Naturvårdsverket och Boverket. Naturvårdsverket (2015). Vägledning om industri- och annat verksamhetsbu ller. Naturvårdsverkets rappo rt 6538 . Nordic Maritime Group (2017) Sjökabelförläggning i Asph ällsfjärden utanför Forsmark – Marinarkeol ogisk utredning steg 1. Rappor t 2017:21. SMH I (2015) Sjök vist E, Asp P m.fl. KLIMATOL OG I Nr 20, 2015. Framtidsklimat i Uppsa la län − enligt RCP-sce narier. Structor Akustik AB (2014) Utbyggnad av SFR , Bullerutredning. Daterad: 2014-05-27 Åkerlund C, Holliland P B, Eiler S M, Wallin Kihlber g I, Adill A, 2025. Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk. Årsrapport för 2024. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resu rser. Aqua notes 2025:12. Digitala referenser, hemsidor Artdatabanken (2020) Rödlistade arter i Sverige 2020. Artdatabanken SLU , Uppsa la. Arter och natur Hämtad: 2025-06-18 Energimyndigheten (2025). Riksintressen energiproduktion-vindbruk. Riksintressen energiproduktion-vindbruk Hämtad: 2025-09-16. Lantmäteriet (2025) Min karta Min Karta Hämtat: 2025-06-26 Länsstyrelsen i Uppsa la län (2025) Energi- och klimatomställning Energi- och klimatomställning | Länsstyrelsen Upps ala SLB-analys (2025) Luftföroreningskartor Luftföroreningskartor | SLB-analys Hämtat: 2025-06-25 SMH I (2025) Framtida medelvattenstånd. Framtida medelvattenstånd — S M HI Publicerad 30 november 2020, uppd aterad 1 april 2025. Hämtat: 2025-06-26 Vattenfall (2025) Vattenfall Green Finance Framework Vattenfall Green Fin ance Framework Daterad: Juni 2025 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,1912802 DItnemukoD :gniredner FDP 2026-06-29 Särskild handling enligt 6 kap. 16 § miljöbalken, Forsmark 6:8 ("Piren") Inledning och bakgrund Enligt 6 kap 16§ miljöbalken ska det i ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning eller i en särskild handling i anslutning till beslutet finnas en redovisning av: 1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet, 2. hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter, 3. skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och 4. vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Syftet med ovanstående krav på redovisning är att säkerställa transparens kring hur hänsyn har tagits till det som kommit fram i arbetet med detaljplanen och miljöbedömningen (inklusive miljökonsekvensbeskrivningen). I den särskilda handlingen görs motiveringar och beslut tillgängliga för allmänheten och för dem som deltagit i samråd under processen. Detta dokument utgör en så kallad särskild handling enligt 6 kap 16 § miljöbalken för detaljplan Forsmark 6:8 (”Piren”), Östhammars kommun. Planens syfte och huvuddrag Planområdet är beläget vid befintlig pir utanför Stora Asphällan i Forsmarksområdet. Piren tillskapades genom utfyllnad inför anläggande av Forsmarks industriområde på 1980-talet. Syftet med detaljplanen är att planlägga för Industrimark. Befintlig pir planeras fyllas ut med syfte att tillskapa verksamhetsytor för behov kopplat till utbyggnaden av Kärnbränsleförvaret och slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) som genomförs av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). 1 2026-06-29 Integrering av miljöaspekter i planen Undersökning och strategisk miljöbedömning Vid upprättande av plan eller program ska kommunen undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen är den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en strategisk miljöbedömning (miljökonsekvensbeskrivning) ska göras eller inte. Kommunens undersökning resulterade i att planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan varför en strategisk miljöbedömning skulle göras. Särskilt relevanta aspekter som lyftes var påverkan på vattenmiljö, Natura 2000-områden, marina växtsamhällen, samt risk för utsläpp kopplade till verksamheten. Parallellt med planprocessen har SKB tagit fram en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utfyllnad av vattenområde vid befintlig pir m.m. inom den aktuella fastigheten. Inför ansökan om tillstånd har samråd hållits enligt miljöbalkens bestämmelser och en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Miljökonsekvensbeskrivningen i tillståndsärendet är aktuell och har bedömts vara tillräcklig för detaljplaneärendet. I detaljplaneärendet har avgränsningssamråd hållits med Länsstyrelsen. I avgränsningssamrådet i detaljplaneärendet har Länsstyrelsen hänvisat till det yttrande som Länsstyrelsen avgivit i tillståndsärendet. I sak behandlar alltså miljökonsekvensbeskrivningen de aspekter som lyfts i avgränsningssamrådet som genomförts med Länsstyrelsen inom ramen för detaljplaneärendet. Markanvändningen och planområdets geografiska avgränsning i förslaget till ny detaljplan överensstämmer med det verksamhetsområde som anges i framtagen miljökonsekvensbeskrivning. Tidsmässigt sträcker sig beskrivningen i framtagen miljökonsekvensbeskrivning fram till 2080-talet och det finns även en övergripande beskrivning av områdets användning efter det att den ansökta verksamheten inte längre är i drift. Mot denna bakgrund anses den geografiska, tidsmässiga och sakliga avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen vara tillräcklig även för detaljplaneärendet. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram under 2025 och är därför även aktuell. Arbete med utredningar och integrering av miljöaspekter I samband med arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har underlagsutredningar tagits fram i syfte att studera områdets förutsättningar, belysa miljöpåverkan, föreslå eventuella justeringar av placering och utformning samt identifiera behov av skyddsåtgärder. För ärendet har dagvattenutredning, bullerutredning, geoteknisk utredning och artskyddsutredning tagits fram och också bilagts planhandlingarna. De aspekter som bedömts vara betydande och som behandlats i miljökonsekvensbeskrivningen är utsläpp till vatten samt marina arter och 2 2026-06-29 bottenmiljöer. Därutöver har buller, naturmiljö och arter på land, klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning, landskapsbild, sårbarhet för klimatförändringar samt risk och säkerhet beskrivits. Utsläpp till vatten Vid anläggning och drift av verksamhetsytan på piren kommer kväve från sprängmedelsrester att laka ut, särskilt när bergmassor läggs i havet. Under det första skedet vid anläggande av den yttre skyddsvallen beräknas cirka 400 kg kväve släppas ut, vilket inte kan renas. Ett reningssystem med en våtmarksdel och en flisdel planeras innanför skyddsvallen. De totala kvävemängderna som bedöms kunna laka ut från bergmassorna uppgår till 22 ton kväve, varav cirka 16 ton bedöms kunna renas bort med föreslagen reningslösning. Utsläppen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormer för vatten eller närliggande skyddade Natura 2000-områden negativt. Marina arter och bottenmiljöer Anläggandet av den utfyllda piren innebär att cirka 22 hektar grunda, produktiva marina bottenmiljöer tas i anspråk. Dessa områden är viktiga för fiskproduktion och biologisk mångfald, med förekomst av blåstång, smaltång, kärlväxter och kransalger. För att mildra påverkan föreslås skyddsåtgärder såsom att begränsa grumling vid arbeten och att utforma nya strandbankar som återskapar viktiga lek- och uppväxtmiljöer för fisk. Med dessa åtgärder bedöms den negativa påverkan på marina arter och bottenmiljöer kunna begränsas. Buller Buller från den planerade verksamheten på piren har utretts och det bedöms inte uppstå några negativa effekter vid närmaste bostäder, som ligger minst cirka 2,5 km bort. Däremot föreslås bullerskyddande åtgärder för att skydda närliggande naturmiljöer och fågellivet. Med dessa åtgärder bedöms ljudnivån kunna hållas under 45 dBA vid närmaste Natura 2000-område (Forsmarksbruk), vilket är ett vedertaget riktvärde som enligt studier inte innebär negativ påverkan på fåglar. Naturmiljö och arter på land På land tas mark i anspråk som bedöms sakna naturvärden, men piren har en rik förekomst av fågelarter som kan störas av arbeten och buller. För att minska påverkan planeras skyddsåtgärder, bland annat att bullrande arbeten inte får påbörjas under fåglarnas häckningstid (1 april –31 juli). Med föreslagna åtgärder bedöms påverkan på fåglar och övriga naturvärden på land vara begränsad och acceptabel. Klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning Under driftskedet uppstår utsläpp till luft från transporter och arbetsmaskiner, främst i form av kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM10). Enligt mätningar från SLB-analys ligger halterna av NO₂ i området mellan 10 och 20 μg/m³, vilket är långt under 3 2026-06-29 miljökvalitetsnormen på 90 μg/m³ och även under miljökvalitetsmålet på 60 μg/m³. Damm kan bildas vid anläggningsarbeten, materialhantering och krossning, men påverkar främst arbetsmiljön och kan begränsas med åtgärder som bevattning. Klimatpåverkan från arbetsmaskiner bedöms vara marginell, och utsläppen sker främst lokalt inom Forsmarksområdet. Verksamheten bedöms inte leda till några överskridanden av miljökvalitetsnormer för luft och endast ge upphov till små, lokala och hanterbara negativa konsekvenser vad gäller klimatpåverkan, utsläpp till luft och damning. Landskapsbild Den planerade utfyllnaden av piren innebär att en verksamhetsyta skapas på ungefär samma höjd som den befintliga piren. Under drift kommer olika verksamheter, som tält och upplag, att synas från havet men inte från närliggande bostäder enligt en siktanalys. Området får ett ytterligare industriellt inslag, men det blir inte dominerande i landskapsbilden. När verksamheten avslutas kvarstår utfyllnaden, som smälter in i landskapet. Påverkan på landskapsbilden bedöms inte bli påtaglig varken under driftskede eller efter avslutad verksamhet. Sårbarhet för klimatförändringar och andra yttre händelser Verksamheten bedöms inte vara känslig för klimatförändringar eller yttre händelser som skyfall eller torka, men höjdsättningen har ändå anpassats för att hantera högt vattenstånd, vind och vågor. Damning vid torka kan hanteras med dammbindande åtgärder. Inga särskilda skydd krävs mot skyfall, och inga känsliga anläggningar finns på platsen. Risk och säkerhet Vid anläggande av piren finns viss risk för ras och skred, särskilt på grund av förekomst av lera på havsbotten. Riskerna bedöms kunna hanteras genom sedvanliga geotekniska åtgärder. Under driftskedet är de största riskerna kopplade till fordonstrafik, brand och spill. Anlagd kvävereningszon mellan verksamhetsytan och havet minskar även risken för spridning av förorenat vatten vid en eventuell olycka under driftskedet. Hänsyn tagen till miljökonsekvensbeskrivning och inkomna synpunkter Samrådet i miljötillståndsärendet genomfördes under perioden 17 mars – 25 april 2025. Huvudsakliga synpunkter som inkom omfattade beskrivning av miljöpåverkan mer utförligt särskilt vad gäller fisk, fåglar och buller, att utreda kväverening och våtmarker mer noggrant, att redovisa hur resurser hanteras ur ett hållbarhetsperspektiv, samt att klargöra den långsiktiga planeringen för pirens användning efter år 2080. Utredningar av buller och kväverening samt påverkan på fisk och fåglar har genomförts och redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med skyddsåtgärder. 4 2026-06-29 Utfyllnaden vid piren har anpassats för att minska påverkan på naturmiljöer genom att undvika områden med höga naturvärden, och nya strandbankar har utformats för att återskapa marina naturvärden. För att inte riskera att påverka vissa fågelarter negativt har därutöver skyddsåtgärder för häckande fåglar föreslagits. I plansamrådet har frågor lyfts om den samlade riskbilden för området kring Forsmarks kärnkraftverk samt tillgång till brandvatten, möjlighet till uppsamling av släckvatten och en avstängningsfunktion i skyddsvallen. Vidare har en tydligare redovisning av de särskilda skälen för upphävandet av strandskyddet efterfrågats som motiverar varför planintresset ska väga tyngre än strandskyddsintresset. Planbeskrivningen har därefter uppdaterats under rubriken ”Tekniska frågor” angående tillgången till brandvatten m m. Planbeskrivningen har också uppdaterats under rubriken ”Strandskydd” med en redovisning av särskilda skäl för upphävande av strandskyddet samt upphävandets konsekvenser för djuroch växtliv. Skälen till att planen antas i stället för alternativ som övervägts Det finns inga onyttjade ytor att tillgå inom Kärnbränsleförvarets eller SFR-utbyggnadens verksamhetsområden som kan möta behovet av tillkommande verksamhetsytor. Området runt Kärnbränsleförvaret är väl undersökt och det har konstaterats att det inte är möjligt att utöka verksamhetsområdet för Kärnbränsleförvaret utan att komma i konflikt med skyddade arter såsom gölgroda och gulyxne. Därför har flera möjliga platser på land undersökts för nya verksamhetsytor nära Forsmark. Genomförda utredningar av möjliga lokaliseringar av verksamhetsytor på land visar att det finns få lämpliga områden inom rimligt avstånd från SKB:s anläggningsprojekt i Forsmark, framför allt kopplat till konflikter med höga naturvärden och skyddade arter samt med trafik på allmän väg. Därför har även möjligheten att etablera verksamhetsytor genom utfyllnad i havet utretts. Den pir som finns norr om SFR har byggts upp med massor från anläggning av Forsmarks industriområde på 1980-talet. Piren utgör därmed en artificiell struktur och är ett sedan tidigare påverkat område, som ligger nära SKB:s anläggningsprojekt och hamnen, varför en utfyllnad av befintlig pir bedömts vara lämpligt. Även alternativ utformning har utretts genom att utfyllnad både norr och söder om piren (huvudalternativ) eller endast söder om piren har övervägts. Utfyllnad på båda sidor ger större yta och bättre flexibilitet. Att enbart anlägga halva piren innebär ökade risker för att störningar i produktionen försenar färdigställandetiden för slutförvaren vilket i förlängningen kan påverka den svenska energiförsörjningen. Sammanfattningsvis kan behovet av verksamhetsytor tillgodoses genom utfyllnader både norr och söder om piren. Genomförandet av planen innebär ökad flexibilitet, minskade transporter samt minskade klimatpåverkande utsläpp från SKB:s andra 5 2026-06-29 verksamheter i Forsmark. Utfyllnaden vid piren har anpassats för att minska påverkan på naturmiljöer genom att undvika områden med höga naturvärden, och nya strandbankar utformas för att återskapa marina naturvärden. För att inte riskera att påverka vissa fågelarter negativt föreslås därutöver skyddsåtgärder för häckande fåglar. Åtgärder för övervakning och uppföljning Uppföljning har stor betydelse för att tillgodose syftet med en miljöbedömning och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling. Uppföljning är även viktigt för att följa upp om de i miljökonsekvensbeskrivningen föreslagna skyddsåtgärderna verkligen genomförs. Samordning för uppföljning kan ske i samband med kommunens miljöövervakning som förekommer av andra orsaker. Boverket rekommenderar till exempel att uppföljningen av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av en plan i realiteten ger så långt som möjligt kopplas till befintliga tillsyns-, miljölednings- och övervakningssystem. Uppföljning kopplat till den miljöpåverkan som planen ger upphov till bör utvärdera vad utfallet av planen blev och i vilken utsträckning som förutsägelserna av konsekvenserna varit korrekta. De utredningar eller åtgärdsförslag som identifierats bör genomföras och utvärderas. I fallet med piren kommer ett miljötillstånd att förenas med villkor och åtaganden. Enligt miljöbalken (22 kap. 1 § 5) ska en ansökan om tillstånd innehålla förslag till övervakning och kontroll av verksamheten. I kontrollprogrammet redovisas hur verksamhetens miljöpåverkan, samt de villkor som domstolen beslutar om, avses följas upp. Ett kontrollprogram kommer att tas fram för den sökta verksamheten. I fortsatt arbete med detaljprojektering ska hänsyn tas till föreslagna åtgärder som underlagsutredningar och miljökonsekvensbeskrivning föreslår. Mål och åtgärder förs in i ett miljöprogram som följs upp av miljöansvariga vid möten, ronder och miljörevisioner. 6 Uppdragsnamn Ä rendenr Uppdragsnr SFR Utbyggnad 23U0999 Författare (Namn) Sekretess Filnamn Maria Kaneteg C1 - Öppen 6-OJ-111-G-PM-0002 Revision Status Dokumenttyp A Informationshandling Rapport Granskad Godkänd av Datum Ibrahim Al-Zubaidi Ibrahim Al-Zubaidi 2025-09-26 PM Geoteknik Tillståndsprövning Piren Revisionsförteckning Rev Beskrivning Granskad Godkänd Kompletterad med beräkningsbilaga samt A IAZ 2026-03-04 ytterligare underlag Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP Innehåll 1 Objekt .............................................................................................................................................. 3 2 Syfte ................................................................................................................................................. 3 3 Underlag för undersökningen ......................................................................................................... 3 3.1 Geotekniska undersökningar ................................................................................................. 3 3.2 Övriga underlag ...................................................................................................................... 3 4 Styrande dokument ......................................................................................................................... 4 4.1 Författningar .......................................................................................................................... 4 4.2 Styrande dokument, råd och anvisningar .............................................................................. 4 5 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass.......................................................................................... 4 5.1 Geoteknisk kategori ............................................................................................................... 4 5.2 Säkerhetsklass ........................................................................................................................ 5 6 Planerade konstruktioner ................................................................................................................ 5 7 Topografi-, mark- och geotekniska förhållanden ............................................................................ 6 7.1 Topografi och ytbeskaffenhet ................................................................................................ 6 7.2 Geotekniska förhållanden ...................................................................................................... 6 8 Materialegenskaper ........................................................................................................................ 6 8.1 Härledda egenskaper ............................................................................................................. 6 8.2 Valda materialparametrar ..................................................................................................... 6 8.3 Omräkningsfaktorer ............................................................................................................... 7 9 Stabilitetsförhållanden .................................................................................................................... 7 9.1 Förutsättningar ...................................................................................................................... 8 9.2 Resultat .................................................................................................................................. 8 10 Rekommendationer ................................................................................................................... 9 10.1 Massutskiftning genom nedpressning ................................................................................... 9 10.2 Kompletterande undersökningar ......................................................................................... 10 11 Referenser ................................................................................................................................ 10 12 Bilagor ....................................................................................................................................... 10 Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 1 Objekt Bjerking AB har på uppdrag av SKB utfört en geoteknisk undersökning på del av fastigheten Östhammar Forsmark 6:8 som underlag för kommande utbyggnader. Det undersökta området ligger i Forsmark, Östhammar. Figur 1-1: Undersökt område ungefärligt markerat med streckad gränslinje. Forsmark kärnkraftverk sydväst i bild (Lantmäteriet 2025). 2 Syfte Syftet med uppdraget har varit att utreda de geotekniska förutsättningarna för utfyllnad av befintlig pir. Observera, sekretessbelagd information redovisas ej i denna rapport. 3 Underlag för undersökningen 3.1 Geotekniska undersökningar Resultaten från utförda undersökningar framgår av Markteknisk undersökningsrapport (MUR) SFR Utfyllnad med filnamn 6-OJ-100-G-RA-0001, daterad 2025-09-26, upprättad av Bjerking AB. Även Markteknisk undersökningsrapport (MUR) SFR Havsvik Forsmark, daterad 2022- 12-22, och PM Geoteknik SFR Havsvik Forsmark, daterad 2023-01-13, upprättade av Sigma Civil AB har utgjort geotekniskt underlag. 3.2 Övriga underlag Följande handlingar har utgjort underlag för undersökningen: • Arbetsmaterial över planerad utfyllnad daterat 2025-05-08 och 2025-05-15 från Structor • Situationsplan erhållen 2024-04-08 • Modell över bottenyta erhållen 2026-02-26 Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 4 Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN 1997 med tillhörande nationell bilaga enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder), grundförfattningen BFS 2011:6 med senaste ändringsförfattningen för EKS BFS 2022:4. 4.1 Författningar Tabell 4-1: Författningar. Publikation Publikationsnummer Publicerad av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning BFS 2011:10 Boverket av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:03 Arbetsmiljöverket Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om TSFS 2018:57 Transportstyrelsen tillämpning av eurokoder 4.2 Styrande dokument, råd och anvisningar Tabell 4-2: Styrande dokument, råd och anvisningar. Publikation Publikationsnummer Publicerad av Geokonstruktion, Administrativa regler TRVINFRA-00229 Trafikverket Geokonstruktion, Dimensionering och utformning TRVINFRA-00230 Trafikverket Allmän material- och arbetsbeskrivning för AMA Anläggning Svensk Byggtjänst anläggningsarbeten (AMA) Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk SS-EN 1990 Svensk Standard Laster på bärverk SS-EN 1991 Svensk Standard Dimensionering av Geokonstruktioner SS-EN 1997 Svensk Standard 5 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Val av geoteknisk kategori och säkerhetsklass skall analyseras och väljas för respektive anläggningsdel och konstruktion. 5.1 Geoteknisk kategori Geokonstruktioner ska utifrån geoteknisk komplexitet och risk klassificeras i geoteknisk kategori enligt SS-EN 1997–1. Med hänsyn till följande förutsättningar skall schakt och stödkonstruktion utföras och kontrolleras enligt minst Geoteknisk Kategori 2 (GK2): • Undergrunden är av sådan beskaffenhet att den kan beskrivas med egenskaper och metoder enligt svensk praxis. • Grundvattensituationen kan analyseras och hanteras med allmänt vedertagna metoder. • Allmän praktisk erfarenhet föreligger av geokonstruktionen. Dimensionering och utförande görs med allmänt vedertagna metoder. Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 5.2 Säkerhetsklass Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser och säkerhetsindex ska göras i enlighet med ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av Eurokoder” (TSFS 2018:57) Avdelning I, 2 kap. Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras vid brott i en byggnadsverksdel, skall samtliga byggnadsverksdelar i den nya geokonstruktionen hänföras till säkerhetsklass 2 (SK2) enligt följande förutsättningar: • Byggnadsverket är så utformat och använt att personer vistas i, på, under eller invid det. • Byggnadsverksdelen är av sådant slag att kollaps medför medelstor risk för personskador. 6 Planerade konstruktioner För att erhålla ytterligare verksamhetsytor som behövs för det planerade Kärnbränsleförvaret och för utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat avfall (SFR) planeras utfyllnader vid befintlig pir. Utfyllnaden planeras att ske med sprängsten som uppstår av berguttaget för de underjordiska utrymmena. Figur 6-1: Skiss – Planerad utfyllnad i gult med tillhörande strandbank i vitt. Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 7 Topografi-, mark- och geotekniska förhållanden 7.1 Topografi och ytbeskaffenhet Området som har undersökts ligger i en havsvik i Öregrundsgrepen och kring undersökt område finns utfyllda landtungor. Geoteknisk undersökning är utförd från vattenytan. 7.2 Geotekniska förhållanden Sjöbotten består ytligt av grusig sand med växtdelar och jordmaterialet utgörs sedan av lera på friktionsjord på berg. Förekomsten av lerjord har främst påträffats i sonderingar utförda i områdets mellersta och västra delar. Leran är varvig med inslag av sandkorn och siltskikt. I områdets östra delar, punkt QFR067 och QFR068, har även gyttjig lera påträffats. Lerans skrymdensitet har testats i laboratorium och bedöms variera mellan ca 1,6 – 2,0 t/m3. Vattenkvoten i leran varierar mellan 26 - 80% och konflytgränsen mellan 23-67%, leran anses därför variera mellan lågplastisk och högplastisk. Leran bedöms tillhöra materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3. Lerans skjuvhållfasthet har uppmätts till, korrigerad med hänsyn till konflytgräns, 2-10 kPa och benämns extremt låg till mycket låg. Friktionsjorden utgörs av sandig lermorän och bedöms tillhöra materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Lermoränens skrymdensitet är ca 2,0 t/m3. Lermoränens skjuvhållfasthet har uppmätts till 10-85 kPa och benämns mycket låg till hög. Utförda hejarsonderingar i lermoränen påvisar en friktionsvinkel som varierar mellan ca 33°- 42° och en elasticitetsmodul som varierar mellan 5 MPa – 80 MPa. Lermoränens relativa fasthet anses variera mellan mycket låg och mycket hög. Block förekommer i friktionsjorden vilket har registrerats i 1 av 6 jordberg-sonderingar. Av 6 utförda JB-sonderingar tyder 1 sondering på att borrning i sprickigt berg har utförts. 8 Materialegenskaper 8.1 Härledda egenskaper Friktionsvinkel för friktionsjorden har härletts från hejarsondering. Lerans och lermoränens odränerade skjuvhållfasthet har utvärderats genom CPT-sondering och vingförsök. 8.2 Valda materialparametrar Materialegenskaperna har ansatts enligt härledda värden samt enligt Bilaga A i TRVINFRA- 00230. Tabell 8-1: Valda materialparametrar för beräkning. Jordlager Jordparameter Valda värden Ny fyllning packad Tunghet,  ( ') 18 kN/m3 (8 kN/m3) enligt AMA, (ovan Odränerad skjuvhållfasthet, cu - VY) Effektiv kohesion, c’k - Friktionsvinkel,  42° E-modul 50 MPa Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP Jordlager Jordparameter Valda värden Ny fyllning (under Tunghet,  ( ') 21 kN/m3 (11 kN/m3) VY) Odränerad skjuvhållfasthet, cu - Effektiv kohesion, c’k - Friktionsvinkel,  40° E-modul 20 MPa Gyttjig lera Tunghet,  ( ') 15 kN/m3 (5 kN/m3) Odränerad skjuvhållfasthet, cu 2-6 kPa Effektiv kohesion, c’k 0,1*cu Friktionsvinkel,  30° E-modul - Lerig morän / Tunghet,  ( ') 20 kN/m3 (10 kN/m3) Lermorän Odränerad skjuvhållfasthet, cu 6-70 kPa Effektiv kohesion, c’k 0,1*cu Friktionsvinkel,  30-33° E-modul 5-20 MPa 8.3 Omräkningsfaktorer Bestämning av omräkningsfaktorer i tabell 8-2 har utförts i enlighet med kapitel 3.4.2 IEG rapport 6:2008. För materialegenskaper valda enligt Bilaga A i TRVINFRA-00230 har omräkningsfaktorn 1,0 ansatts då egenskaperna inte är bestämda mot bakgrund av sondering eller provtagning. Tabell 8-2. Omräkningsfaktor för lera och lermorän. Avser stabilitetsberäkningar. Delfaktor Förklaring Intervall Skjuvhållfasthet Friktionsvinkel  Beror av antal oberoende 0,9–1,0 0,95 1,0 (1,2) undersökningspunkter och den aktuella materialegenskapens naturliga variation.  Beaktar osäkerheter i bestämningen av 0,9–1,0 1,0 0,95 3 jordens egenskaper.  Beaktar omfattningen av en potentiell 0,9–1,0 1,0 1,0 (4,5,6,7) brottyta.  För dimensionering av banker och 1,0 1,0 1,0 8 slänter.   =  (1,2) ·  3 ·  (4,5,6,7) ·  8 0,95 0,95 9 Stabilitetsförhållanden Stabilitetskontroll har utförts i fyra sektioner, se figur 9-1. Utförd kontroll har utvärderats enligt partialkoefficientmetoden med dimensionerande värden varpå erforderlig säkerhetsfaktor uppgår till minst 1,00 både vid odränerad analys och kombinerad analys. Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP Figur 9-1: Beräkningssektioner i relation till strandbank. 9.1 Förutsättningar Geometrier för strandbank är uppritade enligt normalsektion 6-OJ-111-M-31-2-00-0001 (arbetsmaterial daterat 2025-05-15). Beräkningar är utförda med lägsta vattenstånd och medelvattenstånd där vattennivåer (RH2000) kommer från SMHI webbdata (inom perioden 2015-08 till 2025-07). • Lägsta vattenstånd -0,60 • Medelvattenstånd +0,10 • Högsta vattenstånd +1,10 9.2 Resultat Tabell 9-1 redovisar erhållna säkerhetsfaktorer vid de olika analyserna där erforderlig stabilitet uppnås för samtliga sektioner. Tabell 9-1: Resultat från stabilitetskontroll. Lägsta erhållna säkerhetsfaktor vid Sektion Vattenstånd odränerad analys / kombinerad analys Vänster slänt Höger slänt -0,60 1,36 / 1,37 1,01 / 1,00 A-A +0,10 1,37 / 1,39 1,02 / 1,02 +1,10 1,42 / 1,42 1,09 / 1,09 B-B -0,60 1,71 / 1,71 1,16 / 1,18 Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP Lägsta erhållna säkerhetsfaktor vid Sektion Vattenstånd odränerad analys / kombinerad analys Vänster slänt Höger slänt +0,10 1,76 / 1,78 1,23 / 1,17 -0,60 2,08 / 1,97 1,96 / 1,82 C-C +0,10 2,15 / 2,06 2,00 / 1,89 -0,60 1,03 / 1,04 1,18 / 1,18 D-D +0,10 1,10 / 1,10 1,21 / 1,23 10 Rekommendationer Området är översiktligt undersökt och kompletterande geotekniska undersökningar rekommenderas. Följande rekommendationer är preliminära och bör verifieras med vidare undersökning under fortsatt projektering. Notera att utskiftning av material skall anpassas till den planerade verksamhetens behov och krav på planerade konstruktioner. Vid framtagande av bygghandlingar skall arbetsordningen för schakt- och uppfyllnadsarbeten beskrivas. Innan etablering av en mobilkran, betongpumpbil eller andra tyngre arbetsfordon ska geotekniker kontaktas för att kontrollera att jorden har erforderlig bärförmåga. För anläggande av planerad utfyllnad rekommenderas massutskiftning genom nedpressning för vidare analys och projektering. 10.1 Massutskiftning genom nedpressning Utfyllnad utförs genom överhöjning över den projekterade ytan där de befintliga lösa jordarna pressas undan succesivt genom kontrollerade skred och ersätts med fyllnadsmassor, se figur 10-1 för principskiss. För att verifiera stabilitet och sättningar under och efter anläggande krävs kontrollprogram. Undanpressning kräver inte urgrävning och kan spara tid, särskilt vid successiv undanpressning. Metoden kan vara billigare än alternativa metoder, då schaktning i och vid vatten kan vara logistiskt svårt. Observera att det är svårt att exakt styra skredens utbredning och djup, vilket kan leda till kvarvarande kompressibla jordlager. Undanpressning kan också orsaka hävning och sidoförskjutningar vilken kan påverka närliggande ledningar och marknivåer. Figur 10-1. Principsektion undanpressning (Trafikverket, 2025) Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 10.2 Kompletterande undersökningar Nedan ges några förslag på kompletterande undersökningar som bör utföras vid fortsatt projektering: • I tidigare utförda geotekniska undersökningar har endast den yttre norra vallen undersökts och analyserats. Vid fortsatt projektering bör övriga ytor samt det södra området undersökas för att få bättre kännedom i området samt att minimera de geotekniska riskerna. • Underliggande lermorän bör analyseras vidare i syfte att klarlägga dess sättningsegenskaper vid påförande av planerad återfyllnad. • I utförda undersökningar har ett avstånd mellan sonderingspunkterna ansatts till ca 100 m. Vid vidare projektering bör avståndet mellan undersökningspunkter minskas för att reducera de geotekniska riskerna i projektet. 11 Referenser Trafikverket. (2025). TRVINFRA-00230. Borlänge: Trafikverket. 12 Bilagor Bilaga 1 Stabilitetsanalys (18 sidor) Sekretess: C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 1 av 18 C1 - Öppen A B C A B C D D neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 2 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 3 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 4 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 5 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 6 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 7 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 8 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 9 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 10 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 11 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 12 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 13 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 14 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 15 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 16 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 17 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP 6-OJ-111-G-PM-0002_Bilaga 1 Sida 18 av 18 C1 - Öppen neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,5944212 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 Uppdragsnummer: 10-18118 PM 01 Datum 2025-10-20 Upprättad av: Paul Appelqvist Telefon: Beställare: 0730 - 780 986 Svensk Kärnbränslehantering AB E-post: Genom: paul@akustikkonsulten.se Erik Setzman Verksamhetsområde piren – Östhammars kommun Externbullerutredning Bilagor A01: Ljudkarta - Resultat ekvivalent ljudnivå (Verksamhetsområde piren skede 1 med åtgärder) A02: Ljudkarta - Resultat ekvivalent ljudnivå (Verksamhetsområde piren skede 2 med åtgärder) A03: Ljudkarta - Resultat ekvivalent ljudnivå (Verksamhetsområde piren skede 1 utan åtgärder) A04: Ljudkarta - Resultat ekvivalent ljudnivå (Verksamhetsområde piren skede 2 utan åtgärder) A05: Ljudkarta - Resultat ekvivalent ljudnivå (Kumulativt beräkningsfall: Verksamhetsområde piren skede 1 (A01) med befintlig och planerad verksamhet i närområdet) A06: Ljudkarta - Resultat ekvivalent ljudnivå (Kumulativt beräkningsfall: Verksamhetsområde piren skede 2 (A02) med befintlig och planerad verksamhet i närområdet) 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 1 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 1 Inledning Svensk Kärnbränslehantering AB (”SKB”) projekterar för verksamhetsområde piren norr om Stora Asphällan, avsett bland annat för lagring och krossning av bergmassor samt tillverkning av betong. Verksamhetsområdet ligger norr om SFR (slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall) och Forsmarks hamn samt öster om Forsmarks kärnkraftverk i Forsmark, Östhammars kommun. I samband med detta ska externt buller från den planerade verksamheten utredas. I föreliggande promemoria (”PM”) redovisas ljudberäkningar innefattande betongstation, arbetsmaskiner, tippning och krossning av bergmassor. Därutöver redovisas kumulativ ljudnivå med både befintlig (Forsmarks kärnkraftverk och Svenska Kraftnäts strömriktarstation ”Dannebo”) och planerad verksamhet (Kärnbränsleförvaret, SFR, Forsmarks hamn och bergupplag område 8) i närområdet. 2 Förutsättningar Det planerade verksamhetsområdet ”piren” ligger cirka 450 m norr om SFR och Forsmarks hamn. Det planerade verksamhetsområdet och närliggande befintliga verksamheter redovisas översiktligt i Figur 1. De närmaste bostäderna (blå punkter i Figur 1) ligger sydost om verksamhetsområdet, på ett avstånd om minst 3 000 m. Det finns även flera Natura 2000-områden i närområdet (röd linje i Figur 1). De närmaste Natura 2000-området är Forsmarks bruk, på ett avstånd om cirka 1 500 m öster om verksamhetsområdet, och Kallriga, på ett avstånd om cirka 2 000 m från verksamhetsområdet. I denna PM görs bedömning av ljudnivåer vid närliggande bostäder. Figur 1. Översiktsbild över planerat verksamhetsområde piren med närområde. 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 2 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 3 Bedömningsgrunder Vid bedömning av externt buller vid bostäder, från en verksamhet, kan olika typer av riktvärden på buller användas. Det vanligaste är att tillämpa antingen riktvärdena i ”Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser” (NFS 2004:15) eller Naturvårdsverkets ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” (Rapport 6538). När det gäller reglering av ljudnivåer från liknande verksamheter i närområdet, kopplade till uppförandet av Kärnbränsleförvaret, SFR och Forsmarks hamn, har de riktvärden som anges i NFS 2004:15 (byggbuller) tillämpats. Dessa riktvärden anges i utdrag i Tabell 1. För den planerade verksamheten görs den huvudsakliga bedömningen i stället mot riktvärdena i Rapport 6538 (externt industribuller), enligt utdrag i Tabell 2. En anledning till detta är att det planerade verksamhetsområdet kommer vara i drift under en lång tid, bland annat både under uppförande- och driftskedet för Kärnbränsleförvaret. Här ska noteras att riktvärdena för externt industribuller är lägre än de som tillämpas för byggbuller. För tidsperiod dag är, till exempel, riktvärdet för externt industribuller 10 dB lägre jämfört med riktvärdet för byggbuller, 50 dBA (Tabell 2) jämfört med 60 dBA (Tabell 1). Tabell 1. Riktvärden för byggbuller, ekvivalent (L ) och maximal ljudnivå (L ), enligt eq Fmax ”Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser” (NFS 2004:15). Helgfri mån-fre Lör-, sön- och Samtliga dagar helgdag Område Dag Kväll Dag Kväll Natt 07-19 19-22 07-19 19-22 22-07 L [dBA] L [dBA] L [dBA] eq eq Fmax Bostäder Utomhus (vid fasad) 60 50 50 45 45 70 Inomhus (bostadsrum) 45 35 35 30 30 45 Vårdlokaler Utomhus (vid fasad) 60 50 50 45 45 - Inomhus 45 35 35 30 30 45 Utbildningslokaler Utomhus (vid fasad) 60 - - - - - Inomhus 40 - - - - - Arbetslokaler för tyst verksamhet 1) Utomhus (vid fasad) 70 - - - - - Inomhus 45 - - - - - 1)Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. Tabell 2. Riktvärden för externt industribuller, ekvivalent (L ) och maximal ljudnivå (L ), eq Fmax Naturvårdsverkets ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” (Rapport 6538). Dag Kväll 18-22 samt Natt 06-18 lör-, sön- och helgdag 06-18 22-06 L [dBA] L [dBA] L [dBA] eq eq Fmax Utgångspunkt för olägenhetsbedömning vid bostäder, 50 45 40 skolor, förskolor och vårdlokaler 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 3 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 Utöver detta gäller enligt Rapport 6538 att: ▪ Maximala ljudnivåer (L > 55 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22-06 AFmax annat än vid enstaka tillfällen. ▪ Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena i Tabell 2 sänkas med 5 dBA. ▪ I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av någon av tidsperioderna ovan, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår. Dock bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för minst en timme, även vid kortare händelser. Då merparten av verksamheten planeras vara i drift dagtid, kl. 06-18, är det riktvärdet tidsperiod dag, ekvivalent ljudnivå 50 dBA enligt Tabell 2, som är dimensionerande för bedömningen i detta PM. Tippning av bergmassor från dumper kan dock förekomma dygnet runt, men denna bullerkälla ger upphov till betydligt lägre ljudnivåer jämfört med driften dagtid. 4 Beskrivning av akustiska storheter Normalt används två olika akustiska storheter för att beskriva ljud, ekvivalent ljudnivå och momentan maximal ljudnivå med tidsvägning FAST. Tidsvägning FAST har att göra med hur snabbt en ljudmätare reagerar på korta förlopp. Dessa storheter motsvarar vad som normalt används för riktvärden på ljud i Sverige, t.ex. byggbuller och externt industribuller. I Figur 2 ges en beskrivning av de två olika storheterna, skillnaden är viktig att beakta vid bedömning av ljudberäkningar. Figur 2. Beskrivning av de akustiska storheterna ekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå med tidsvägning FAST. Den ekvivalenta ljudnivån för tidsperioden motsvarar 40 dBA och den momentana maximala ljudnivån 55 dBA. 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 4 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 Den ekvivalenta ljudnivån är det logaritmiska medelvärdet (även kallat energimedelvärde) av ljudnivån över en tidsperiod t.ex. 10 minuter. I aktuell utredning har alla bullerkällor antagits vara i full drift samtidigt med angivna driftförutsättningar. Den momentana maximala ljudnivån är den högsta momentana ljudnivån under samma tidsperiod. För maximal ljudnivå finns för de flesta verksamheter endast riktvärden nattetid, till exempel för externt industribuller enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538. 5 Beräkningsförutsättningar Beräkningar av ljudnivåer utomhus, ekvivalent ljudnivå, har utförts i programmet SoundPlan version 8.2 med beräkningsmodellen ISO 9613-2:1996. Beräkningsmodellen simulerar ett medvindsfall, d.v.s. då det blåser från källan mot mottagarpunkten, i enlighet med kraven i gällande mätmetod för ljud vid bostad (ljudimmission), Naturvårdsverkets Meddelande 6/1984. Även övriga meteorologiska parametrar i beräkningsmodellen uppfyller kraven i mätmetoden. Den vädersituation som beräkningsmodellen simulerar kan sägas motsvara ett värsta, sällan förekommande, ljudutbredningsfall. Bullerkällornas placering och övrig driftinformation har antagits i samråd med SKB och motsvarar ett exempel när all planerad verksamhet inom verksamhetsområdet är i drift samtidigt. Driften har delats in i två skeden, skede 1 och skede 2. I skede 1 bedrivs verksamheten på den befintliga piren samtidigt som utfyllnad med bergmassor sker i vattenområdet och i skede 2 har området kring piren fyllts ut med bergmassor. I Figur 3 visas en situationsplan med placering av bullerkällorna för skede 1 och i Figur 4 motsvarande situationsplan för skede 2. I Tabell 3 anges information om antagna bullerkällor. Samma bullerkällor antas i både skedena där för- och efterkrossen har antagits placerade i bullerdämpande tält. I skede 2 antas därutöver skärmning med containers i riktning mot öster. Antagna ljudeffektnivåer motsvarar vad som har antagits i tidigare bullerutredningar för SKB:s andra verksamheter i närområdet (Kärnbränsleförvaret, SFR och Forsmarks hamn). Det bedöms enligt Akustikkonsultens erfarenhet motsvara rimliga antaganden för aktuella bullerkällor. 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 5 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 Figur 3. Situationsplan med placering av bullerkällorna för skede 1 med åtgärder. Figur 4. Situationsplan med placering av bullerkällorna för skede 2 med åtgärder. 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 6 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 Tabell 3. Information om antagna bullerkällor. Bullerkälla Ljudeffektnivå i dBA Kommentarer 1 st. med källhöjd 4 m. Placerad i tält, vilket ger olika Förkross 120 ljudnivå beroende på riktning från tältet. 1 st. med källhöjd 4 m. Placerad i tält, vilket ger olika Efterkross 120 ljudnivå beroende på riktning från tältet. 1 st. med källhöjd 4 m. Krossning av ballast i kampanj Efterkross 120 tillsammans med sorteringsverket. 1 st. med källhöjd 4 m. Krossning av ballast i kampanj Sorteringsverk 110 tillsammans med efterkrossen. Hjullastare 106 3 st. fördelade över angivna areor med källhöjd 2 m. 1 st. med källhöjd 2 m. Lastar förkrossen med Grävmaskin 104,5 bergmassor i skede 2. 220 tippningar av bergmassor med dumper per dygn (kl. Tippning bergmassor 118 00-24) jämnt fördelat över dygnet med källhöjd 2 m. Cementbil tömning 108 1 st. med källhöjd 2 m. I drift 45 min/dag. Lastning ballast betong 113 1 st. med källhöjd 2 m. I drift 5 min/timme. Spolning betongbil 103 1 st. med källhöjd 2 m. I drift 5 min/timme. Lastning betongbil 98 1 st. med källhöjd 2 m. I drift 5 min/timme. Markarbete och 2 st. platser källhöjd 2 m. Uppmätt vid kontroll av ljud 104 lossning utfyllnad gällande utfyllnad av logistikytan vid SFR 2023. Bullerkällorna placeras i en terrängmodell uppbyggd med digitalt höjddata med hög upplösning (laserdata från Lantmäteriet). Plushöjden inom utfyllnaden av verksamhetsområdet har antagits vara +3,5 m och beräkningarna utförs utan skärmande bergmassor, vilket är konservativt. Terrängmodellen i 3D med bullerkällornas placering anges i Figur 5 för skede 1 och Figur 6 för skede 2. Figur 5. Terrängmodell med bullerkällornas placering för skede 1 med åtgärder. 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 7 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 Figur 6. Terrängmodell med bullerkällornas placering för skede 2 med åtgärder. I Tabell 4 beskrivs de beräkningsfall som redovisas i denna PM. Beräkningsfall A03 och A04 har samma bullerkällor och drift som beräkningsfall A01 respektive A02. Skillnaden är att inga åtgärder antas, där för- och efterkrossen inte antas vara placerade inuti bullerdämpande tält i skede 2 och ingen skärmning med containers antas vid kampanjvis krossning av ballast i skede 1 och 2. Detta avser att visa effekten av de åtgärder som antagits. Här ska förtydligas att åtgärderna är dimensionerade för att minimera ljudnivån mot Natura 2000-områdena. Det finns inget av behov av åtgärder för att minimera ljudnivån mot bostäder. Det ska även poängteras att de kumulativa beräkningsfallen A05 och A06 är konservativa, då det inte är troligt att alla de antagna verksamheterna är i drift samtidigt, enligt nu gällande tidplaner för övriga planerade verksamheter. 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 8 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 Tabell 4. Beräkningsfall. Beräkningsfall Beskrivning Verksamhetsområde piren skede 1 med åtgärder. Kampanjvis krossning av A01 ballast skärmat med containers (tre containers på höjd med en total höjd om 7,77 m). Verksamhetsområde piren skede 2 med åtgärder. För- och efterkross i A02 bullerdämpat tält och kampanjvis krossning av ballast. Alla krossar skärmade med containers (tre containers på höjd med en total höjd om 7,77 m). A03 Verksamhetsområde piren skede 1 utan åtgärder. A04 Verksamhetsområde piren skede 2 utan åtgärder. Kumulativt beräkningsfall: Verksamhetsområde piren skede 1 (A01), bergupplag område 8 med containers vid krossar, SFR anläggningsskede, A05 Forsmarks hamn, fartyg i farled, Kärnbränsleförvaret anläggningsskede, Forsmarks kärnkraftverk och strömriktarstation ”Dannebo”. Kumulativt beräkningsfall: Verksamhetsområde piren skede 2 (A02), bergupplag område 8 med containers vid krossar, SFR anläggningsskede, A06 Forsmarks hamn, fartyg i farled, Kärnbränsleförvaret anläggningsskede, Forsmarks kärnkraftverk och strömriktarstation ”Dannebo”. Det kumulativa beräkningsfallet A05 och A06 motsvarar vad som i stort redovisats under huvudförhandlingen för Kärnbränsleförvaret hösten 2024, med tillägg av det nu planerade verksamhetsområdet och bergupplag område 8. En skillnad mot det som antogs hösten 2024 är förändrad drift inom SFR, motsvarande nu gällande förutsättningar där krossning planeras inom verksamhetsområde piren, och att pålning/spontning vid Forsmarks hamn redan är utfört och därav inte ingår. Notera även att det för skede 2 antas att utfyllnad görs både åt norr och åt söder för terrängmodellen. Om endast den norra delen av piren byggs ut kommer verksamheten bedrivas på samma sätt som vid utbyggnad av hela piren, men verksamheten med prefabricering och lagring av betongelement respektive masshantering kommer att behöva ske sekventiellt i stället för samtidigt. Om endast den södra delen byggs ut kommer layouten se ut på motsvarande sätt som för norra delen av piren. I båda fallen bedöms det inte bli någon signifikant skillnad i ljudnivå jämfört med om både norra och södra delen av piren byggs ut. Detta då antalet bullerkällor kommer vara likvärdigt i samtliga fall, förutom att mindre verksamhet kommer bedrivas samtidigt om utbyggnad görs åt endast ett håll. Beräkningsmodellen anger beräkningsosäkerheten till ±1-3 dBA. Osäkerheten ökar normalt med avståndet från bullerkällorna och är också beroende på t.ex. topografin i området samt skärmning. Utöver ovan angiven osäkerhet finns även en osäkerhet i antagna ljudeffektnivåer, som kan skilja mot de faktiska bullerkällorna. De antagna ljudeffektnivåerna bedöms dock motsvara rimliga antaganden för liknande bullerkällor. 6 Resultat Ekvivalent ljudnivå utomhus redovisas för höjden 2 m över mark som ljudutbredningskartor med ljudutbredningsfält i steg om 5 dB. Beräkningsfallen i Tabell 4 motsvaras av bilaga A01-A06 i A3 format. I Figur 7 redovisas ljudutbredningskartan för beräkningsfall A01 (skede 1 med åtgärder) och i Figur 8 ljudutbredningskartan för beräkningsfall A02 (skede 2 med åtgärder). I ljudutbredningskartorna motsvaras gränsen 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 9 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 mellan grönt och gult av dimensionerande riktvärde tidsperiod dag, ekvivalent ljudnivå 50 dBA, enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538. Figur 7. Ljudutbredningskarta A01 med ljudutbredningsfält i steg om 5 dB. Figur 8. Ljudutbredningskarta A02 med ljudutbredningsfält i steg om 5 dB. Enligt resultatet i bilaga A01-A06 klaras riktvärdet på ekvivalent ljudnivå tidsperiod dag (50 dBA) för samtliga bostäder, både för beräkningsfallen med verksamhetsområde piren 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 10 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP PM 01 enskilt (bilaga A01-A04) och kumulativt (bilaga A05-A06). Detta gäller således både beräkningsfallen med (A01-A02) och utan (A03-A04) åtgärder. Som nämnts är åtgärderna dimensionerade för att minimera ljudnivån mot Natura 2000-områdena. Även riktvärdena på ekvivalent ljudnivå för tidsperiod kväll (45 dBA) och natt (40 dBA) klaras för samtliga beräkningsfall, både enskilt och kumulativt. Den verksamhet som gäller tippning av bergmassor från dumper, som kan pågå hela dygnet, har betydligt lägre ekvivalenta ljudnivåer jämfört med driften tidsperiod dag. Inte heller riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid, 55 dBA, riskerar att överskridas vid tippning av bergmassor. Som högst beräknas en maximal ljudnivå om 35 dBA, för denna bullerkälla, vid det närmaste bostadshuset. Även om bedömningen i stället görs mot riktvärdena för byggbuller, enligt Tabell 1, klaras riktvärdena för samtliga tidsperioder och beräkningsfall. Detta då riktvärdena för byggbuller, så som anges i avsnitt 3, är högre än de som tillämpas för externt industribuller. Dominerande bullerkällor inom verksamhetsområdet är krossarna, särskilt när de inte är placerade i bullerdämpande tält. När dessa inte är i drift är den ekvivalenta ljudnivån lägre än de redovisade ekvivalenta ljudnivåerna. 7 Slutsatser Resultatet visar att samtliga bostäder klarar dimensionerande riktvärde tidsperiod dag (50 dBA), enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538, för den planerade verksamheten inom verksamhetsområde piren. Även riktvärdena tidsperiod kväll (45 dBA) och natt (40 dBA) klaras. Detta gäller både med och utan åtgärder. Här kan noteras att full samtidig drift antagits för samtliga bullerkällor inom verksamhetsområdet, vilket är konservativt. I beräkningarna antas även ett sällsynt ljudutbredningsfall, där det bland annat antas att det blåser medvind från alla bullerkällor. Detta innebär att ljudnivån sannolikt är lägre än den redovisade stor del av tiden under ett år för närliggande bostäder, då förhärskande vindriktning i området är syd-sydvästlig. Akustikkonsulten i Sverige AB Stockholm, 2025-10-20 Handläggare Kvalitetsgranskning Paul Appelqvist Jens Fredriksson Seniorkonsult akustik Seniorkonsult akustik 10-18118, PM 01, 2025-10-20 Sida 11 (11) neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP Ekvivalent ljudnivå (dBA) > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 Natura 2000-områden Områden med närliggande bostäder Bullerkälla - Area Bullerkälla - Punkt Bostäder Övriga byggnader Bedömningsgrunder bostäder Riktvärden enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538, "Vägledning om industri- och annat veksamhetsbuller" Ekvivalent ljudnivå Dag kl. 06-18 - 50 dBA (Dimensionerande för planerad verksamhet) Kväll kl. 18-22 - 45 dBA Natt kl. 22-06 - 40 dBA Bullerkällor piren Bullerkällor - Kl. 06-18 Efterkross 1 st - 120 dBA (Kampanj ballast) Sorteringsverk 1 st - 110 dBA (Kampanj ballast) Hjullastare 1 st - 106 dBA (Kross och övrig hantering) Hjullastare 1 st - 106 dBA (Kross och betong) Markarbete och lossning utfyllnad 104 dBA (Uppmätt SFR 2023) Dumper tippning bergmassor 220 st/dygn (kl 00-24) - 118 dBA Cementbil tömning 108 dBA (45 min/dag) Lastning ballast betong 113 dBA (5 min/timme) Spolning betongbil 103 dBA (5 min/timme) Lastning betongbil 98 dBA (5 min/timme) 0 500 1000 1500 2000 m Verksamhetsområde piren Beräkning av externt industribuller Beräkningsfall: Skede 1 med åtgärder Drift: kl. 06-18 (tippning bergmassor kl. 00-24) Ekvivalentnivå 2 m över mark Paul Appelqvist Jens Fredriksson 10-18118 A01 2025-10-20 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP Ekvivalent ljudnivå (dBA) > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 Natura 2000-områden Områden med närliggande bostäder Bullerkälla - Area Bullerkälla - Punkt Bullerkälla - Kross i tält Bostäder Övriga byggnader Bedömningsgrunder bostäder Riktvärden enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538, "Vägledning om industri- och annat veksamhetsbuller" Ekvivalent ljudnivå Dag kl. 06-18 - 50 dBA (Dimensionerande för planerad verksamhet) Kväll kl. 18-22 - 45 dBA Natt kl. 22-06 - 40 dBA Bullerkällor piren Bullerkällor - Kl. 06-18 Förkross 1 st - 120 dBA (I tält) Efterkross 1 st - 120 dBA (I tält) Efterkross 1 st - 120 dBA (Kampanj ballast) Sorteringsverk 1 st - 110 dBA (Kampanj ballast) Grävmaskin 1 st - 104,5 dBA (Förkross) Hjullastare 2 st - 106 dBA (Kross och övrig hantering) Hjullastare 1 st - 106 dBA (Koss och betong) Dumper tippning bergmassor 220 st/dygn (kl 00-24) - 118 dBA Cementbil tömning 108 dBA (45 min/dag) Lastning ballast betong 113 dBA (5 min/timme) Spolning betongbil 103 dBA (5 min/timme) Lastning betongbil 98 dBA (5 min/timme) 0 500 1000 1500 2000 m Verksamhetsområde piren Beräkning av externt industribuller Beräkningsfall: Skede 2 med åtgärder Drift: kl. 06-18 (tippning bergmassor kl. 00-24) Ekvivalentnivå 2 m över mark Paul Appelqvist Jens Fredriksson 10-18118 A02 2025-10-20 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP Ekvivalent ljudnivå (dBA) > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 Natura 2000-områden Områden med närliggande bostäder Bullerkälla - Area Bullerkälla - Punkt Bostäder Övriga byggnader Bedömningsgrunder bostäder Riktvärden enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538, "Vägledning om industri- och annat veksamhetsbuller" Ekvivalent ljudnivå Dag kl. 06-18 - 50 dBA (Dimensionerande för planerad verksamhet) Kväll kl. 18-22 - 45 dBA Natt kl. 22-06 - 40 dBA Bullerkällor piren Bullerkällor - Kl. 06-18 Efterkross 1 st - 120 dBA (Kampanj ballast) Sorteringsverk 1 st - 110 dBA (Kampanj ballast) Hjullastare 1 st - 106 dBA (Kross och övrig hantering) Hjullastare 1 st - 106 dBA (Kross och betong) Markarbete och lossning utfyllnad 104 dBA (Uppmätt SFR 2023) Dumper tippning bergmassor 220 st/dygn (kl 00-24) - 118 dBA Cementbil tömning 108 dBA (45 min/dag) Lastning ballast betong 113 dBA (5 min/timme) Spolning betongbil 103 dBA (5 min/timme) Lastning betongbil 98 dBA (5 min/timme) 0 500 1000 1500 2000 m Verksamhetsområde piren Beräkning av externt industribuller Beräkningsfall: Skede 1 utan åtgärder Drift: kl. 06-18 (tippning bergmassor kl. 00-24) Ekvivalentnivå 2 m över mark Paul Appelqvist Jens Fredriksson 10-18118 A03 2025-10-20 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP Ekvivalent ljudnivå (dBA) > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 Natura 2000-områden Områden med närliggande bostäder Bullerkälla - Area Bullerkälla - Punkt Bostäder Övriga byggnader Bedömningsgrunder bostäder Riktvärden enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538, "Vägledning om industri- och annat veksamhetsbuller" Ekvivalent ljudnivå Dag kl. 06-18 - 50 dBA (Dimensionerande för planerad verksamhet) Kväll kl. 18-22 - 45 dBA Natt kl. 22-06 - 40 dBA Bullerkällor piren Bullerkällor - Kl. 06-18 Förkross 1 st - 120 dBA Efterkross 1 st - 120 dBA Efterkross 1 st - 120 dBA (Kampanj ballast) Sorteringsverk 1 st - 110 dBA (Kampanj ballast) Grävmaskin 1 st - 104,5 dBA (Förkross) Hjullastare 2 st - 106 dBA (Kross och övrig hantering) Hjullastare 1 st - 106 dBA (Koss och betong) Dumper tippning bergmassor 220 st/dygn (kl 00-24) - 118 dBA Cementbil tömning 108 dBA (45 min/dag) Lastning ballast betong 113 dBA (5 min/timme) Spolning betongbil 103 dBA (5 min/timme) Lastning betongbil 98 dBA (5 min/timme) 0 500 1000 1500 2000 m Verksamhetsområde piren Beräkning av externt industribuller Beräkningsfall: Skede 2 utan åtgärder Drift: kl. 06-18 (tippning bergmassor kl. 00-24) Ekvivalentnivå 2 m över mark Paul Appelqvist Jens Fredriksson 10-18118 A04 2025-10-20 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP Ekvivalent ljudnivå (dBA) > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 Natura 2000-områden Bostäder Övriga byggnader Bedömningsgrunder bostäder Riktvärden enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538, "Vägledning om industri- och annat veksamhetsbuller" Ekvivalent ljudnivå Dag kl. 06-18 - 50 dBA (Dimensionerande för planerad verksamhet) Kväll kl. 18-22 - 45 dBA Natt kl. 22-06 - 40 dBA 0 500 1000 1500 2000 m Verksamheter i Forsmark Kumulativt beräkningsfall Verksamheter: SFR anläggningsskede, Forsmarks hamn, fartyg i farled, strömriktarstation Dannebo, Kärnbränsleförvarets anläggningsskede, Forsmarks kärnkraftverk, verksamhetsområde piren skede 1 med åtgärder och bergupplag område 8 med containers vid krossar. Ekvivalentnivå 2 m över mark Paul Appelqvist Jens Fredriksson 10-18118 A05 2025-10-20 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP Ekvivalent ljudnivå (dBA) > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 Natura 2000-områden Bostäder Övriga byggnader Bedömningsgrunder bostäder Riktvärden enligt Naturvårdsverkets Rapport 6538, "Vägledning om industri- och annat veksamhetsbuller" Ekvivalent ljudnivå Dag kl. 06-18 - 50 dBA (Dimensionerande för planerad verksamhet) Kväll kl. 18-22 - 45 dBA Natt kl. 22-06 - 40 dBA 0 500 1000 1500 2000 m Verksamheter i Forsmark Kumulativt beräkningsfall Verksamheter: SFR anläggningsskede, Forsmarks hamn, fartyg i farled, strömriktarstation Dannebo, Kärnbränsleförvarets anläggningsskede, Forsmarks kärnkraftverk, verksamhetsområde piren skede 2 med åtgärder och bergupplag område 8 med containers vid krossar. Ekvivalentnivå 2 m över mark Paul Appelqvist Jens Fredriksson 10-18118 A06 2025-10-20 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0465802 DItnemukoD :gniredner FDP Artskyddsutredning för fåglar, piren, Forsmark Påverkan på skyddade arter av fåglar och behov av skyddsåtgärder med avseende på artskyddsförordningens bestämmelser 22 oktober 2025 Slutversion neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP Om rapporten BESTÄLLARE Svensk Kärnbränslehantering (SKB) (beställningsnummer: 4501767225) Kontaktperson: Sara Nordén Mejl: sara.norden@skb.se UTFÖRANDE ORGANISATION Ekologigruppen AB (organisationsnummer: 556342-2285) Kontaktperson: Aina Pihlgren Adress huvudkontor: Åsögatan 121, 116 24 Stockholm Telefon: 08-525 201 00 www.ekologigruppen.se UPPDRAGET Titel: Artskyddsutredning för fåglar, piren, Forsmark Underrurbrik: Påverkan på skyddade arter av fåglar och behov av skyddsåtgärder med avseende på artskyddsförordningens bestämmelser Slutversion: 22 oktober 2025 Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Rapport: Fingal Gyllang GIS och kartor: Ebba Melin Intern granskning av rapport: Jens-Henrik Kloth 2025-08-15 Internt projektnummer: 11241 Bild på framsidan på Drillsnäppa. Foto: Malin Löfgren neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 1 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Naturmiljön i området 5 Planerad verksamhet 7 Arbetstider 7 Vägförbindelse 8 Buller 8 Mål och syfte 10 Avgränsningar 10 Geografi 10 Arter som omfattas 10 Kunskapsunderlag 11 Osäkerheter kopplade till kunskapsunderlaget 11 Bullerpåverkan på fåglar 12 Fåglar inom utredningsområdet 15 Konsekvenser för naturmiljö 21 Naturmiljön i området 21 Påverkan på Natura 2000 22 Bedömning av risk för förbud och behov av skyddsåtgärder 23 Skyddsåtgärder 29 Referenser 34 Bilaga 1. Icke naturvårdsrelevanta fågelarter Bilaga 2. Artskyddsförordningen Bilaga 3. Metod för artskyddsutredning fåglar Bilaga 4. Process vid artskyddsutredningar neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 2 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Sammanfattning Om de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som föreslås i denna artskyddsutredning genomförs är det Ekologigruppens bedömning att den planerade verksamheten kan genomföras utan att komma i konflikt med artskyddsförordningen. Bakgrund Ekologigruppen har på uppdrag av Svensk Kärnbränslehantering (SKB) tagit fram denna artskyddsutredning för fåglar som förekommer i och vid område piren, Forsmark, se Figur 1. Artskyddsutredningen är baserad på den fågelinventering och naturvärdesinventering som genomfördes i området under 2025, samt på observationer av fåglar registrerade i databasen Artportalen. Den planerade verksamheten omfattar utvidgning av befintlig pir norr om Stora Asphällan, inom fastigheten Forsmark 6:8, genom utfyllnad i Öregrundsgrepen. Syftet med åtgärden är att tillskapa ett verksamhetsområde med nödvändiga verksamhetsytor för SKB:s anläggningsprojekt, samt andra åtgärder som kan behövas för att minimera verksamhetens omgivningspåverkan. Mål och syfte Målet med utredningen är att beskriva och bedöma det planerade verksamhetsområdets påverkan på fågelarter samt ge förslag på skyddsåtgärder. Syftet med utredningen är att utreda möjligheterna att placera ett verksamhetsområde på piren utan att det kommer i konflikt med artskyddsförordningens bestämmelser Förekomst av fågelarter I samband med inventeringen påträffades 43 fågelarter inom eller i anslutning till det planerade verksamhetsområdet. Av dessa arter bedöms 21 arter vara naturvårdsrelevanta och 22 vara ej naturvårdsrelevanta arter med stabila eller ökande populationer. Påverkan på naturvärden Enligt naturvärdesinventeringen som genomfördes 2025 utgörs stora delar av inventeringsområdet av konstgjorda ytor som skapats i ganska sen tid genom utfyllnad med fyllnadsmassor. De ytor där verksamhetsområde planeras bedöms sakna naturvärden och utgörs av kraftigt påverkade ytor med öppen och exploaterad mark utan eller med mycket gles växtlighet. Påverkan på Natura 2000-områden Det finns tre Natura 2000-områden i närheten av pirenområdet; Forsmarksbruk (fågeldirektivet), Kallriga (art- och habitatdirektivet) och Skaten-Rångsen (art- och habitatdirektivet). De förväntade bullernivåerna från det planerade verksamhetsområdet bedöms inte påverka dessa områden då bullernivåerna i dessa områden till allra största delen förväntas bli lägre än 45 dBA. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 3 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Påverkan på fåglar En utvärdering av om ianspråktagande av mark och bullerstörningar har betydelse för att återupprätta tillfredsställande populationsnivåer har genomförts för de naturvårdsrelevanta arter som förekommer i området. Utredningen visar att den planerade verksamheten bedöms kunna komma i konflikt med 4§ artskyddsförordningen när det gäller drillsnäppa, gulsparv, större strandpipare och ärtsångare. För dessa arter krävs skyddsåtgärder för att förbud enligt artskyddsförordningen inte ska utlösas. Kvarvarande naturmark i pirenområdet förväntas ha höga bullernivåer, från 50 dBA i östra delen av pirenområdet och> 60 i anslutning till verksamhetsområdet. Bullernivåer över 55 dBA skulle kunna innebära stor påverkan på fågellivet. Av den anledningen föreslås skyddsåtgärder genomföras runt Biotestsjön. Skyddsåtgärder De skyddsåtgärder för fåglar som bedöms som nödvändiga i syfte att minimera risk för att den planerade verksamheten kommer i konflikt med artskyddsförordningen sammanfattas enligt följande.  Avverkning av träd och buskar, liksom grävarbeten och markschaktning (på grund av markhäckande fågelarter), sker ej under fåglars häckningstid (1 april - 31 juli).  Starkt bullrande verksamheter påbörjas inte under fåglars häckningstid.  Bullerdämpande åtgärder genomförs.  Placera ut minkfällor i häckningstid på pirenområdet för att gynna markhäckade fågelarter.  Habitatförstärkande åtgärder genomförs på utvald plats vid Biotestsjön.  Undvik intrång i omkringliggande naturmark vid anläggandet av verksamhetsområdet. Anlägg inga vägar eller uppställningsytor för maskiner, byggbodar etc. i intilliggande naturområden. Dessa åtgärder är av betydelse för samtliga inom området häckande fågelarter det vill säga inte bara de arter som är naturvårdsrelevanta. Minkfällorna har främst betydelse för vadarfåglar som är markhäckande men även för eventuellt häckade andfåglar och vitfågel (måsar, trutar och tärnor). Specifika åtgärder som behövs för de fyra ovan nämnda naturvårdsrelevanta arterna är: Drillsnäppa och större strandpipare:  Anlägg en yta anpassad för häckande vadararter vid Biotestsjön.  De nya ”strandkanterna” som skapas efter att utfyllnaden är klar, och befintliga stränder görs lämpliga för markhäckande vadarfåglar. Gulsparv och ärtsångare:  Avverka tall både på piren och på utpekad plats vid Biotestsjön för att gynna buskvegetation och ruderatväxter. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 4 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Bakgrund Ekologigruppen har på uppdrag av SKB tagit fram denna artskyddsutredning för fågelarter som förekommer inom område piren i Forsmark. Läge och avgränsning framgår av Fel! Hittar inte referenskälla.. Inventeringsområdet som är cirka 15 hektar stort utgörs främst av industrimark, ruderatytor, fyllnadsmassor och ung, talldominerad skog. Ställvis förekommer buskage av havtorn. Området är till största del anlagt och består av fyllnadsmassor, men två mindre delar, som tidigare utgjordes av mindre skär, utgör naturmark. Skogsbestånden är unga och träden är jämnåriga och bedöms till största del vara planterade. Inventeringsområdet ligger direkt väster om ett område som är utpekat som riksintresse för naturvård (Figur 1). Området ligger också nära tre Natura 2000-områden; Forsmarksbruk (fågeldirektivet) cirka en kilometer öster om pirenområdet, Skaten-Rångsen (habitatdirektivet), cirka två km nordväst om piren och Kallriga (habitatdirektivet), cirka 2 km sydost om piren. Figur 1 Utredningsområdets läge (blå gräns) i förhållande till kända naturvärden i närområdet. Utredningsområdet ligger mellan två Natura 2000-områden (Skaten-Rångsen och Forsmarksbruk). Naturvärdesinventeringen har endast omfattat landmiljöerna på piren. Vattenmiljöerna har inventerats av Sveriges Vattenekologer AB. Inom ramen för fågelinventeringen har fåglar som observerats i omkringliggande vattenmiljöer tagits i beaktning, även i de fall fågel observerats utanför den blåa avgränsningen. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 5 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Artskyddsutredningen är baserad på den fågelinventering som Ekologigruppen genomförde i området under 2025 (Ekologigruppen 2025a). Information om områdets fågelliv har även hämtats från databasen Artportalen, sökning för åren 2010–2025. Ekologigruppen genomförde en naturvärdesinventering i området 2025 (Ekologigruppen 2025b). Naturmiljön i området Ett områdes naturvärden har generellt stor betydelse för vilka olika arter som kan utnyttja det som livsmiljö. Områden med höga naturvärden har oftast störst möjlighet att hysa täta populationer av arter med stora krav på sin livsmiljö. Naturvärdesinventeringen (Ekologigruppen 2025b) har resulterat i två avgränsade naturvärdesbiotoper; naturvärdesbiotop 1 med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3), och naturvärdesbiotop 2 med visst naturvärde (naturvärdesklass 4), (Figur 2). Totalt täcker dessa biotoper en yta om knappt tio hektar, fördelat på 0,9 hektar i naturvärdesbiotop 1 och nio hektar i naturvärdesbiotop 2. Ytterligare fem hektar utgörs av lägre naturvärden. Naturvärdesinventeringen (NVI) genomfördes endast i pirens landmiljöer. Vattenmiljöerna inventerades av Sveriges Vattenekologer AB 2024. Naturvärdesklasser Följande naturvärdesklasser finns i SIS standard 199000:2014. Högsta naturvärde, naturvärdesklass 1. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald Högt naturvärde, naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Visst naturvärde, naturvärdesklass 4. Viss betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesbiotop 1 (Figur 2) utgörs av en äldre kobbe med stenhällar och buskmark som sparats medan omkringliggande område har fyllts ut med fyllnadsmassor. Trädskikt saknas, utöver en enstaka ask och några rönnar. Buskskiktet består av havtorn och en. Fältskiktet är glest med gräs och ris, med inslag av arter knutna till det havsnära läget, exempelvis havtorn, strandveronika, havssälting, strandaster och bunge. Bottenskiktet utgörs av torktåliga mossor och lavar. Värdet är främst knutet till den höga graden av naturlighet som präglar biotopen, vilket innebär att det är tämligen opåverkat av människan. Naturvärdesbiotop 2 utgörs av konstgjorda ytor som skapats i ganska sen tid genom utfyllnad med fyllnadsmassor. Biotopen utgörs av yngre planteringsskogar, grusiga vägkanter och buskmark. Värdet varierar något, med exempelvis något högre inslag av pollen- och nektarväxter i vägkanter, men hela området har i sin helhet värden för fåglar. De ytor som bedöms ha lägre naturvärden utgörs av kraftigt påverkade ytor med öppen och exploaterad mark utan- eller med mycket gles vegetation. Områdena saknar i stort sett värdearter, samt värdefulla strukturer och element för biologisk mångfald såsom bärande buskar, äldre träd, inhemska växter, örtrikt fältskikt och död ved. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 6 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 2 Kartan redovisar resultatet från naturvärdesinventeringen 2025 (Ekologigruppen 2025b). Naturvärdesinventeringen avser bara landmiljöerna. Vattenmiljöerna har inte ingått i inventeringen. De rastrerade områdena utanför inventeringsområdet är inte besökta därav preliminär bedömning och avgränsning. Tabell 1 Arealfördelning naturvärdesbiotoper inom utredningsområdet Naturvärdesklass Area hektar Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3 0,9 Visst naturvärde, naturvärdesklass 4 9,0 Lågt naturvärde 5,0 neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 7 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Planerad verksamhet SKB projekterar för ett verksamhetsområde på piren norr om Stora Asphällan, avsett bland annat för uppläggning och krossning av bergmassor med mera, samt tillverkning av betong. Området ligger norr om SFR (slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall) och Forsmarks hamn samt öster om Forsmarks kärnkraftverk i Forsmark, Östhammars kommun. Den planerade verksamheten omfattar utvidgning av befintlig pir norr om Stora Asphällan, inom fastigheten Forsmark 6:8, genom utfyllnad i Öregrundsgrepen. Syftet med åtgärden är att tillskapa nödvändiga verksamhetsytor för SKB:s anläggningsprojekt kopplat till utbyggnaden av Kärnbränsleförvaret och SFR, samt andra åtgärder som kan behövas för att minimera verksamhetens omgivningspåverkan. Utbyggnaden av verksamhetsytan kommer att ske etappvis och bedöms ta cirka 6 år. Verksamhet kommer att bedrivas på ytan under hela Kärnbränsleförvarets och SFR:s driftskeden och inför förslutning (fram till cirka 2080- talet),(SKB 2025). Figur 3 Den planerade verksamheten omfattar utvidgning av befintlig pir genom utfyllnad i Öregrundsgrepen. Syftet med åtgärden är att tillskapa nödvändiga verksamhetsytor för SKB:s anläggningsprojekt kopplat till utbyggnaden av Kärnbränsleförvaret och SFR, samt andra åtgärder som kan behövas för att minimera verksamhetens omgivningspåverkan. (Karta från Stuctor 2025-02-18). Arbetstider Arbetet kommer normalt att pågå helgfria vardagar, måndag-fredag kl. 06.00-22.00. In- och uttransporter (lossning och lastning) kan dock komma att ske alla dagar dygnet runt (kl. 00.00- 24.00). Underhåll och andra mindre bulleralstrande arbetsmoment kan komma att bedrivas neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 8 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 utanför de normala arbetstiderna (SKB 2025). Särskilt bulleralstrande arbeten som krossning kommer i huvudsak att genomföras dagtid måndag-fredag kl. 06.00-18.00. Vägförbindelse Transporter till verksamhetsområdet sker genom befintlig väg till området. Buller Buller från verksamheten kommer att uppkomma under anläggningsskedet, från arbetsmaskiner och transporter samt under driftskedet vid betongtillverkning, maskinkörning och periodvis från kross- och sorteringsverk, skutknackning och från transporter till och från verksamheten. Bullerberäkningar för område piren (Akustikkonsulten 2025a) är genomfört under våren 2025. Beräknade bullerkällor är förkross, efterkross, sorteringsverk, hjullastare, grävmaskin, tippning bergmassor, tömning av cementbil, lastning av ballast till betong och spolning av betongbil. Därutöver redovisas kumulativ ljudnivå med både befintlig (Forsmarks kärnkraftverk och Svenska Kraftnäts strömriktarstation ”Dannebo”), planerat bergupplag norr om strömriktarstationen och planerad verksamhet (Kärnbränsleförvaret, utbyggt SFR och Forsmarks hamn) i närområdet (Akustikkonsulten 2025). Bullerkällornas placering och övrig driftinformation har antagits i samråd med SKB och motsvarar ett exempel när all planerad verksamhet inom verksamhetsområdet är i drift samtidigt. Driften av verksamhetsområdet har delats in i två skeden, Skede 1 (Figur 4) och Skede 2 (Figur 5). I Skede 1 bedrivs verksamheten på den befintliga piren och i Skede 2 har området kring piren fyllts ut med bergmassor, och en del av verksamheten har flyttats till denna nya yta. Samma bullerkällor antas i båda skedena, där för- och efterkrossen har antagits placerade i bullerdämpande tält. I Skede 2 antas därutöver skärmning med containers i riktning mot öster. Antagna ljudeffektnivåer motsvarar vad som har antagits i tidigare bullerutredningar för SKB:s andra verksamheter i närområdet (Kärnbränsleförvaret, SFR och Forsmarks hamn). Det bedöms enligt Akustikkonsultens erfarenhet motsvara rimliga antaganden för aktuella bullerkällor (Akustikkonsulten 2025). De dominerande bullerkällorna från verksamheten är krossarna, där åtgärder kommer att göras för att skärma av mot buller. Beräkningarna är genomförda utifrån drift av verksamheten dagtid kl. 06-18 enligt Naturvårdsverkets riktvärden, 50 dBA, för externt industribuller. För tidsperiod dag är riktvärdet för externt industribuller 10 dB lägre jämfört med riktvärdet för byggbuller, 50 dBA jämfört med 60 dBA. Framräknade värden avser ekvivalent ljudnivå i decibel, och är medelljudnivån under en given tidsperiod (dBA), till exempel ett dygn. I Figur 5 redovisas den beräknade kumulativa bullerstörningen från verksamheter i pirenområdet i Skede 2, och från SKB:s övriga verksamheter. I mätningarna antas för- och efterkrossen vara placerade i bullerdämpande tält, och skärmning med containrar i riktning mot öster. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 9 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 4. Kartan visar kumulativt buller för verksamheter i piren och SKB:s övriga verksamheter. Kartan redovisar piren i Skede 1. I Skede 1 bedrivs verksamheten på den befintliga piren. Bullerkällor (för- och efterkrossen) har antagits placerade i bullerdämpande tält. Vit ellips visar var verksamhetsområdet är beläget. Figur 5. Kartan visar kumulativt buller för verksamheter i piren och SKB:s övriga verksamheter. Kartan redovisar piren i Skede 2 ( då området kring piren har fyllts ut med bergmassor, och en del av verksamheten har flyttats till denna nya yta). Bullerkällor (för- och efterkrossen) har antagits placerade i bullerdämpande tält. I Skede 2 antas därutöver skärmning med containers i riktning mot öster. Vit ellips visar var verksamhetsområdet är beläget. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 10 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Mål och syfte Målet med utredningen är att beskriva och bedöma den planerade verksamhetens påverkan på förekommande fågelarter med avseende på ökade bullernivåer, ianspråktagande av naturmiljö och övrig relevant påverkan samt i förekommande fall ge förslag på skyddsåtgärder för att förhindra negativ påverkan på arternas lokala populationer och områdets kontinuerliga ekologiska funktion. Syftet med utredningen är att bedöma om det är möjligt att placera ett verksamhetsområde med flera verksamheter på denna plats utan att det kommer i konflikt med artskyddsförordningens bestämmelser och att föreslå skyddsåtgärder som möjliggör planens genomförande. Utredningen bedömer påverkan på samtliga fågelarter som noterats inom eller i nära anslutning till inventeringsområdet. Avgränsningar Under nedanstående rubriker redovisas avgränsningar för den aktuella artskyddsutredningen. Geografi Föreliggande artskyddsutredning omfattar det föreslagna verksamhetsområdets påverkan på fåglar utifrån den planerade verksamhetens omfattning och förläggning (se Figur 3 och beskrivning i text ovan). Artskyddsutredningen utgår från den tekniska beskrivningen av den planerade verksamheten (SKB 2025). Om omfattningen av verksamheten förändras finns risk för att också påverkan på fåglar förändras. Således kan artskyddsutredningen behöva uppdateras om den geografiska utbredningen, föreslagen placering av byggnader, infrastruktur etcetera ändras. Arter som omfattas Utredningen avser påverkan på samtliga fågelarter som finns noterade inom eller i vissa fall även i nära anslutning till det planerade verksamhetsområdet, och inom bullerzon med kumulativ bullernivå över 45 dBA. De arter som redovisas i analysen utgörs av rödlistade fågelarter, arter som är listade i fågeldirektivets bilaga 1, och arter med liten lokal population eller tydligt negativ populationstrend. Dessa benämns i denna rapport som naturvårdsrelevanta arter. Uppgifter om artförekomster har hämtats från tidigare inventeringar (Ekologigruppen 2025a; Ekologigruppen 2025b) och från databasen Artportalen (sökperiod 2010–2025). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 11 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Naturvårdsrelevanta arter Begreppet omfattar fågelarter som i denna rapport behandlas med närmare utredning och som särskilt ska beaktas vid tillämpning av artskyddsförordningen. Även begreppet prioriterade arter används ibland för dessa arter. Rödlistade arter Den svenska rödlistan utarbetas av Artdatabanken. Rödlistan uppdateras vart femte år och den senaste rödlistan gavs ut 2020. Rödlistan i sig innebär inget skydd utan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns sex rödlistningskategorier: (RE) nationellt utdöd, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad, och (DD) kunskapsbrist. Arter utan känd minskning eller negativ påverkan och med tillräckligt stor population klassas som livskraftiga (LC), det vill säga ej rödlistade. Fågelarter listade i fågeldirektivets bilaga 1 I fågeldirektivet listas arter som är särskilt skyddade i EU:s fågeldirektiv. Dessa arter är även markerade med B i artskyddsförordningens bilaga 1. För dessa arter måste respektive stat upprätta skyddade livsmiljöer. Dessa arter markeras med förkortningen FD. Fågelarter med liten lokal population Arter som lokalt har en liten population men som inte är rödlistade då de är förhållandevis vanliga i ett nationellt perspektiv. Fågelarter som uppvisar en negativ trend Innefattar arter med tydligt negativ trend vilken inte hunnit fångats upp i någon rödlisteklassning. Med negativ trend avses arter vars population har minskat med ≥ 20 % de senaste 10 åren. Kunskapsunderlag Kunskapsunderlag som inhämtats för denna artskyddsutredning utgörs av verksamhetsbeskrivningen för utredningsområdet (SKB 2025), bullerberäkningar (Akustikkonsulten 2025), samt de fågel- och naturvärdesinventeringar framtagna av Ekologigruppen under 2025 (Ekologigruppen 2025a; Ekologigruppen 2025b). Ytterligare information om områdets fågelliv har även inhämtats från databasen Artportalen (ArtDatabanken sökperiod 2010–2025). Osäkerheter kopplade till kunskapsunderlaget Det finns en viss osäkerhet kopplad till hur fåglar reagerar på buller. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 12 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Bullerpåverkan på fåglar I dagsläget är det planerade verksamhetsområdet i viss mån redan bullerstört på grund av SKB:s övriga verksamheter och anläggningar i närheten av piren, till exempel utbyggnaden av SFR. De befintliga anläggningarna alstrar buller dygnet runt och ger upphov till ett kontinuerligt buller. Fågellivet är trots denna bullerpåverkan tämligen rikt i området vilket kan sägas visa att fåglar generellt inte störs mycket av buller. Fåglar som häckar eller uppehåller sig i pirenområdet är sannolikt vana vid det buller som SKB:s verksamheter medför och har sannolikt anpassat sig. När det gäller att bedöma störningseffekter från bullrande verksamheter finns det få vetenskapliga undersökningar eller studier där det undersökts hur olika fågelarter reagerar på buller. Ett underlag som är tillgängligt är Naturvårdsverkets rapport Effekter av störningar på fåglar (Naturvårdsverket 2004). Enligt rapportens slutsatser kan fåglar störas av olika ljud- och synintryck. Kortvariga plötsliga störningar i form av någon typ av buller där fåglarna uppfattar intrycken som en plötslig fara bedöms ge skrämseleffekter så att fåglarna flyr, medan en kontinuerlig ljudstörning inte anses ge upphov till samma skrämseleffekt. Många studier pekar istället på att fåglarna i ganska stor utsträckning kan vänja sig vid en ljudstörning. När det gäller störning på fåglar generellt har man konstaterat att en del fågelarter ogärna verkar uppehålla sig i närheten av vindkraftverk, järnvägar, bilvägar och stigar. På samma sätt kan terrängkörning, skogsarbete, flyg, båttrafik, jakt och fotgängare skrämma en del arter, och leda till att områden undviks. Störningseffekterna sprider sig ofta långt från källan. Direkta effekter på avstånd mellan 40 och 4 800 m nämns i litteraturen liksom gränsvärden för buller på 35 - 100 dBA. För många arter kan dock störningseffekter saknas, och en del arter uppvisar till och med högre täthet nära störningskällor (Naturvårdsverket 2004). När det gäller buller finns det ingen enkel eller entydig koppling mellan bullernivåer och påverkan på fåglar. Forskningen på området är begränsad men antyder att olika typer av buller påverkar olika mycket och att olika fågelarter påverkas olika mycket. Ett flertal studier har visat att fåglars beteenden, exempelvis hur och när de sjunger, påverkas av buller (European Environment Agency 2020). Det har varit svårare att påvisa om, och i så fall i vilken utsträckning, som tätheten av häckande fåglar inom de områden som utsätts för buller påverkas (European Environment Agency 2020). Det är med andra ord svårt att förutsäga hur buller kommer att påverka hur många fåglar av olika arter som väljer att inte häcka inom ett bullerutsatt område. I Helldin (2013), en studie som handlar om hur buller från vägtrafik påverkar fågellivet, återges resultat från undersökningar om hur buller från vägar påverkar fågellivet. Studierna som refereras visar att tätheten av ett antal olika häckande fåglar längs vägar med mycket trafik är lägre inom ett område om cirka 100 - 150 meter från vägen. Resultaten visar också att ju större trafikmängden är på vägen desto större andel av de förekommande fågelarterna hade en lägre populationstäthet till följd av bullret. Mellan 45 och 50 dBA såg man en minskning med cirka 20 % och kring 55 dBA var tätheten cirka 50 % lägre. Fåglar som häckade i skog verkade något känsligare för buller jämfört med fåglar i gräsmarker. En relativt stor undersökning av hur buller från järnvägstrafik påverkar fågellivet längs Botniabanan kom till slutsatsen att bullret från järnvägen hade mycket liten påverkan på fågellivet. I samband med anläggandet av Botniabanan (Nyland – Umeå) registrerades fågellivet innan byggandet påbörjades, under tiden anläggandet pågick samt efter att järnvägen stod klar och trafikerades. Samtidigt som områden nära Botniabanan inventerades följdes också neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 13 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 fågellivet i kontrollområden på längre avstånd från järnvägssträckningen. Resultatet av inventeringarna beskrivs i en studie om hur fåglar påverkas av järnvägar (de Jong 2019). Någon negativ påverkan på fågellivet, som en följd av anläggande och drift av Botniabanan, kunde inte registreras. Denna studie är baserad på att cirka tio tåg om dygnet som trafikerar Botniabanan. Det har diskuterats att intermittent buller påverkar fågellivet i lägre grad än ihållande buller. Detta skulle kunna vara en förklaring till att fågellivet, som verkar vara fallet, påverkas i lägre grad längs järnvägar (intermittent buller) i jämförelse med längs vägar (ihållande buller) (Helldin, 2013). Verksamheterna vid det planerade verksamhetsområdet beräknas framförallt utföras dagtid vilket innebär att det kommer att finnas tysta perioder. I den framtagna bullerutredningen (Akustikkonsulten 2025a, b) har alla bullerkällor antagits vara i full drift och kan därmed tänkas beskriva ett maxscenario. Det är osäkert om alla bullerkällor verkligen kommer vara igång samtidigt under driften och de verkliga nivåerna blir sannolikt lägre. Sannolikt kommer bullrande perioder följas av tystare perioder även dagtid. De bullrande verksamheter som kommer att utföras i verksamhetsområdet kommer dels att vara av kontinuerlig karaktär (under de kampanjer som krossning av bergmassor pågår), dels av intermittent karaktär (övrig tid då till exempel lastbilar deponerar krossade bergmassor i upplagsområdet). Verksamheten som planeras inom verksamhetsområdet kan således, i likhet med järnvägsbuller, tidvis vara av intermittent karaktär. Utifrån slutsatsen att det intermittenta bullret från Botniabanan inte påverkat fågellivet längs järnvägen är bedömning att buller från anläggning av vägar och etableringsytor, liksom buller från bergkrossning, kan innebära en minskad påverkan jämfört med kontinuerligt buller på fågellivet i närliggande områden. Studien från Botniabanan är dock baserad på att cirka tio tåg om dygnet trafikerar Botniabanan. De tysta perioderna i piren kommer säkerligen vara kortare än de tysta perioderna vid Botniabanan, därav bedömningen att bullret från verksamheten kan innebära en minskad påverkan på fågellivet i närliggande områden, till skillnad från Botniabanan där påverkan på fågellivet var försumbart. En annan rapport som behandlar hur buller påverkar fågelliv är från Centrum för biologisk mångfald använts (Collinder et al. 2012, Helldin 2013). I denna rapport finns sammanställd kunskap om hur fåglar påverkas av kontinuerligt buller från stora vägar. I denna anges:  Ljudnivåer över 55 dBA ekvivalent nivå ger en minskning av fågelpopulationernas täthet med 70 % jämfört med opåverkade förhållanden.  Ljudnivåer mellan 50-55 dBA ekvivalent nivå ger en minskning av fågelpopulationernas täthet med i genomsnitt 30 %.  Ljudnivåer mellan 45-50 dBA ekvivalent nivå ger en minskning av fågelpopulationernas täthet med i genomsnitt 10 %. Buller som är intermittent tycks dock vara mindre störande för fåglar än kontinuerligt buller och bedömningen är påverkan av buller sannolikt är mindre under de perioder som bullret är av intermittent karaktär än under de perioder med kontinuerligt buller. Det är dock svårt att ange nivåer för acceptabelt buller när bullret är av intermittent karaktär. I miljödomar som gäller täktverksamhet eller bergkrossning verkar bullrets påverkan på fågellivet sällan vara en fråga som diskuteras närmare. Vi har inte hittat några sådana domar, även om det inte kan uteslutas att det finns, och vi har inte heller hittat riktlinjer för hur mycket buller som bedöms acceptabelt i förhållande till fågellivet vid sådan verksamhet. Många ornitologer har av egen erfarenhet uppfattningen att fåglar generellt störs mer av mänsklig närvaro än av bullrande verksamheter. Till exempel noterades inom ramen för en fågelinventering arter som tjäder, spillkråka och talltita i ett skogsområde där verksamheter med neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 14 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 höga bullernivåer pågick vid varje inventeringstillfälle. Berguvar häckar emellanåt i stenbrott där mycket bullrande verksamhet pågår. En spelplats för tjäder finns i närheten av Arlanda flygplats. För fågellivet innebär sannolikt mänsklig närvaro runt häckningsplatser en större störning än buller. Höga bullernivåer antas dock kunna påverka häckningsframgång för fåglar eftersom fågelsången riskerar att inte höras i bullrande miljöer. För att inte riskera att missa störning för någon art har vi i denna utredning utgått från att fåglar kan påverkas negativt redan vid bullernivåer från 45 dBA och uppåt. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 15 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Fåglar inom utredningsområdet I samband med inventeringen påträffades 43 fågelarter. Av dessa bedöms 21 arter vara naturvårdsrelevanta (Tabell 2, Figur 6, Figur 7, Figur 8, Figur 9). Av de naturvårdsrelevanta arterna bedömdes sex arter; drillsnäppa (NT), grönfink (EN), gulsparv (NT), större strandpipare (negativ populationstrend), sädesärla (negativ populationstrend) och ärtsångare (NT) häcka inom verksamhetsområdet under 2025. Fiskmås och skrattmås, gråtrut och havstrut, liksom silvertärna noterades vid flera tillfällen rastande och födosökande på och runt piren men bedömdes inte häcka i området. Gök, havsörn och storlom noterades endast vid ett tillfälle och bedöms inte häcka inom inventeringsområdet. För havsörn saknas också lämpliga boträd. Blåhake och svartsnäppa var endast rastande på väg till sina häckningslokaler i norra Sverige. Övriga naturvårdsrelevanta arter noterades förbiflygande eller rastande och bedömdes inte häcka i pirenområdet 2025. De arter som påträffades under inventeringen, som inte bedöms vara naturvårdsrelevanta, redovisas i Bilaga 1. Tabell 2 Tabellen redovisar de naturvårdsrelevanta arter som noterades vid inventeringen 2025. FD=fågeln är listad i fågeldirektivets bilaga 1. RK=rödlistekategori. NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, LC=livskraftig Art FD/RK Förekomst/ Häckningsstatus Drillsnäppa NT Fyra par. Permanent revir, trolig häckning. Blåhake FD Rastande, ej häckning. Fiskmås NT Ett par. Par i lämplig häckbiotop, möjlig häckning. Gråkråka NT Förbiflygande, födosökande, ej häckning. Gråtrut VU Förbiflygande, födosökande, ej häckning. Grönfink EN Ett par. Permanent revir, bobygge, trolig häckning. Gulsparv NT Fyra par. Permanent revir, tre troliga och en möjlig häckning. Gök LC, lokalt ovanlig Spel/sång. Ej häckning. Havstrut VU Förbiflygande, födosökande, ej häckning. Havsörn FD/NT Förbiflygande. Ej häckning. Järnsparv LC, minskande trend Rastande. Ej häckning. Ladusvala LC, minskande trend Förbiflygande, födosökande, ej häckning. Silvertärna FD 4 par. Obs i häcktid. Ej häckning. Skrattmås NT 6 par. Obs i häcktid. Ej häckning. Storlom FD Spel/sång. Ej häckning. Strandskata NT Rastande, ej häckning. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 16 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Art FD/RK Förekomst/ Häckningsstatus Större strandpipare LC, minskande trend Ett par, ruvande, konstaterad häckning. Svartsnäppa NT Rastande, ej häckning Sångsvan FD Parning/ceremonier. Ej häckning. Sädesärla LC, minskande trend Sju par i lämplig häckbiotop, troliga häckningar. Ärtsångare NT Tre par permanent revir, troliga häckningar. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 17 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 6. Figuren visar observerade individer (färgade punkter) och bedömd utbredning för revir för drillsnäppa (NT), gulsparv (NT) och större strandpipare (LC, liten lokal population) i förhållande till de planerade verksamhets- och utfyllnadsområdena, samt utbredning av buller genererade av dessa verksamheter. Ekvivalenta bullernivåerna som redovisas i kartan utgör det sammanlagda bullret från SKB:s befintliga verksamheter och förväntat tillkommande buller från den nya verksamhetsområdet (Skede 2 med bullerdämpande åtgärder i piren och bullerdämpande containers vid krossar vid det externa bergupplaget), så som det redovisas av Akustikkonsulten (2025a). I kartan är Inventeringsområdet för fåglar har även omfattat vattenmiljöerna utanför det i kartan utpekade inventeringsområdet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 18 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 7. Figuren visar observerade individer (färgade punkter) och bedömd utbredning för revir för gulsparv (NT), grönfink (EN) och sädesärla (LC) i förhållande till de planerade verksamhets- och utfyllnadsområdena, samt utbredning av buller genererade av dessa verksamheter. Bullernivåerna som redovisas i kartan utgör det sammanlagda bullret från SKB:s befintliga verksamheter och förväntat tillkommande buller från den nya verksamhetsområdet (Skede 2 med bullerdämpande åtgärder i piren och bullerdämpande containers vid krossar vid det externa bergupplaget), så som det redovisas av Akustikkonsulten (2025a). Inventeringsområdet för fåglar har även omfattat vattenmiljöerna utanför det i kartan utpekade inventeringsområdet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 19 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 8 Figuren visar fynd av fiskmås (NT), skrattmås (NT) och gråtrut (VU) i förhållande till de planerade verksamhets- och utfyllnadsområdena, samt utbredning av buller genererade av dessa verksamheter. Dessa arter är vanligtvis kolonihäckare. Bedömningen är att dessa arter inte häckade inom inventeringsområdet 2025. Bullernivåerna som redovisas i kartan utgör det sammanlagda bullret från SKB:s befintliga verksamheter och förväntat tillkommande buller från den nya verksamhetsområdet (Skede 2 med bullerdämpande åtgärder i piren och bullerdämpande containers vid krossar vid det externa bergupplaget), så som det redovisas av kustikkonsulten (2025a). Inventeringsområdet för fåglar har även omfattat vattenmiljöerna utanför det i kartan utpekade inventeringsområdet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 20 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 9 Figuren visar fynd av övriga naturvårdsrelevanta fågelarter i förhållande till de planerade verksamhets- och utfyllnadsområdena, samt utbredning av buller genererade av dessa verksamheter. Ingen av dessa arter bedömdes häcka inom inventeringsområdet 2025. Bullernivåerna som redovisas i kartan utgör det sammanlagda bullret från SKB:s befintliga verksamheter och förväntat tillkommande buller från den nya verksamhetsområdet (Skede 2 med bullerdämpande åtgärder i piren och bullerdämpande containers vid krossar vid det externa bergupplaget), så som det redovisas av Akustikkonsulten (2025a). Inventeringsområdet för fåglar har även omfattat vattenmiljöerna utanför det i kartan utpekade inventeringsområdet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 21 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Konsekvenser för naturmiljö I detta avsnitt görs en bedömning av den planerade verksamhetens konsekvenser för naturmiljön. Naturmiljön i området Ett områdes naturvärden har generellt stor betydelse för huruvida olika fågelarter kan utnyttja det som livsmiljö. Områden med höga naturvärden har oftast störst möjlighet att hysa täta populationer av fåglar med stora krav på sin livsmiljö. Naturvärdesklasser Följande naturvärdesklasser finns i SIS standard 199000:2014. Högsta naturvärde, naturvärdesklass 1. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald Högt naturvärde, naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Visst naturvärde, naturvärdesklass 4. Viss betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesinventeringen (NVI) genomfördes endast i pirens landmiljöer. Enligt naturvärdesinventeringen som genomfördes 2025 (Figur 2 och Figur 10) utgörs stora delar av inventeringsområdet av konstgjorda ytor som skapats i ganska sen tid genom utfyllnad med fyllnadsmassor. Detta område utgörs av ung planterad skog, grusiga vägkanter och buskmark. De ytor där verksamhetsområde planeras bedöms sakna naturvärden och utgörs av kraftigt påverkade ytor med öppen och exploaterad mark utan- eller med mycket sparsam vegetation (Figur 10). Omkringliggande vattenområden som planeras att fyllas ut bedöms inte i denna utredning. Endast ett mindre område bedömdes hysa påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3). Detta område, som ligger utanför planerat verksamhetsområde, utgörs av en äldre kobbe med stenhällar och buskmark som sparats medan omkringliggande område har fyllts ut med fyllnadsmassor. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 22 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 10. Naturvärdesbiotoper i inventeringområdet. Kartan är densamma som i Figur 2. De rastrerade områdena utanför inventeringsområdet är inte besökta därav preliminär bedömning och avgränsning. Påverkan på Natura 2000 Det finns tre Natura 2000-områden i närheten av pirenområdet Figur 1 och Figur 11). Det närmaste Natura 2000-området är Forsmarksbruk (fågeldirektivet), på ett avstånd om cirka 1 500 meter öster om verksamhetsområdet, Kallriga (art- och habitatdirektivet), på ett avstånd om cirka 2 000 meter från verksamhetsområdet och Skaten-Rångsen (art- och habitatdirektivet), drygt 2 000 meter väster om piren. I Figur 11 redovisas de förväntade bullernivåerna från det planerade verksamhetsområdet (Akustikkonsulten 2025a). För bedömning av påverkan på fåglar har ekvivalent ljudnivå 45 dBA använts som bedömningsgrund, vilket är ett vedertaget värde för att bedöma påverkan på fåglar, där det i studier för trafikbuller inte har visat sig ge några negativa konsekvenser. I Figur 10 framgår att ekvivalent ljudnivå 45 dBA kan innehållas inom Forsmarksbruk och även övriga Natura 2000- områden (se gränsen mellan grönt och gult i Figur 10). neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 23 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 11. Kartan visar närliggande Natura 2000-områden och förväntade bullernivåer i Skede 2 (Akustikkonsulten 2025a). Bedömning av risk för förbud och behov av skyddsåtgärder Alla vilda fåglar är skyddade enligt § 4 artskyddsförordningen. När det gäller störning måste en bedömning ske av om störningen har betydelse eller saknar betydelse för att upprätthålla eller återupprätta tillfredsställande nivåer av arternas populationer. I dagsläget är det planerade verksamhetsområdet i viss mån redan bullerstört på grund av SKB:s övriga verksamheter och anläggningar på och i närheten av piren. Fågellivet är trots denna bullerpåverkan tämligen rikt i området vilket kan indikera att fåglar generellt inte störs mycket av buller. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 24 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Driftstiden är uppskattad till cirka 60 år. Både under anläggning och drift innebär aktiviteterna i området tidsbegränsad bullerstörning för fåglar i omgivningen (arbeten kommer normalt att pågå helgfria vardagar, måndag-fredag kl. 06.00-22.00. Nedan görs först en bedömning av den påverkan på naturvårdsrelevanta fågelarter som det planerade verksamhetsområdet bedöms innebära. I nästa avsnitt följer förslag på skyddsåtgärder som bedöms nödvändiga för att den planerade verksamheten inte ska komma i konflikt med artskyddsförordningen. I Tabellen redovisar observationer av naturvårdsrelevanta arter i förhållande till det planerade verksamhetsområdet (Skede 2) och kumulativa bullernivåer. De kumulativa ljudnivåerna utgörs av befintliga verksamheter i Forsmark och förväntade bullernivåer från det nya verksamhetsområdet (Skede 2). För de arter som bedöms kunna påverkas av det planerade logistiområdet är artnamnet skrivet med fet stil i kolumn 1. Föreslagna skyddsåtgärder redovisas i nästa avsnitt ”Skyddåtgärder” , sidan 27. FD=fågeln är listad i fågeldirektivets bilaga 1. RK=rödlistekategori. NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, LC=livskraftig. Nedan görs en samlad bedömning av förekommande fågelarter utifrån de tio kriterier som beskrivs i metodavsnittet i bilaga 4. Bedömningen leder fram till en slutsats om hur arterna kan komma att påverkas av den planerade verksamheten och om skyddsåtgärder är nödvändiga i syfte att undvika förbud enligt artskyddsförordningen. I tabellen görs en bedömning av alla naturvårdsrelevanta fågelarter som noterats i inventeringsområdet vid mer än ett tillfälle och med aktiviteter som indikerar häckning eller möjlig häckning. Vi har utgått från att bullret från det planerade verksamhetsområdet delvis är av intermittent karaktär och vid dessa perioder är bedömningen att påverkan från buller kan vara lägre än vid perioder av kontinuerligt buller (se avsnitt om bullerpåverkan på fåglar). För kontinuerligt buller från stora vägar anges bullernivåer mellan 45–50 dBA som liten påverkan på fågelarter, 50–55 dBA viss påverkan och över 55 dBA stor påverkan på fåglar. De arter som bedöms riskera negativ påverkan av den planerade verksamheten är drillsnäppa, gulsparv, större strandpipare och ärtsångare. För dessa arter bedöms skyddsåtgärder vara nödvändiga i syfte att undvika att verksamheten kommer i konflikt med artskyddsförordningen. Föreslagna skyddsåtgärder redovisas under rubrik skyddsåtgärder. Observera att för alla fågelarter gäller att avverkningsrestriktioner under häcktid förutsätts och att bulleralstrande arbeten inte påbörjas under fåglarnas häckningstid. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 25 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Tabell 3 Tabellen redovisar observationer av naturvårdsrelevanta arter i förhållande till det planerade verksamhetsområdet (Skede 2) och kumulativa bullernivåer. De kumulativa ljudnivåerna utgörs av befintliga verksamheter i Forsmark och förväntade bullernivåer från det nya verksamhetsområdet (Skede 2). För de arter som bedöms kunna påverkas av det planerade logistiområdet är artnamnet skrivet med fet stil i kolumn 1. Föreslagna skyddsåtgärder redovisas i nästa avsnitt ”Skyddåtgärder” , sidan 27. FD=fågeln är listad i fågeldirektivets bilaga 1. RK=rödlistekategori. NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, LC=livskraftig Art RK/ Häckmiljö Kommentar Anledning till att tillfredsställande begränsande? FD population inte påverkas/påverkas Drillsnäppa NT Nej. Häckar i olika Drillsnäppa häckar alltid nära vatten på Konflikt med artskyddsförordningen bedöms miljöer nära vatten steniga och grusiga stränder, gärna med uppstå. Bedömningen är att skyddsåtgärder är i skärgårdar, sjöar ett visst sandinslag, men bedöms inte ha nödvändiga. Ianspråktagande av naturmark och vattendrag. höga krav på sina häckningsbiotoper. Den för anläggande av verksamhetsområdet, samt bedöms inte vara särskilt störningskänslig. ökade bullernivåer, bedöms kunna ha Fyra par drillsnäppa bedömdes ha revir betydelse för att återupprätta populationen och häcka i pirenområdet 2025. Två av av arten på en tillfredsställande nivå. reviren ligger längs stränder där det • Direkt påverkan på planeras för utfyllnad. Övriga två revir häckningsmiljöer ligger utanför verksamhetsområdet men inom områden med höga bullernivåer. • Höga bullernivåer Bullernivåerna i områdena öster och väster om verksamhetsområdet är i intervall 50-60 dBA. Naturmarken öster om verksamhetsområdet kommer att bevaras. I detta område kommer sannolikt mänsklig närvaro vara låg vilket är gynnsamt för drillsnäppa och andra fågelarter Gråkråka NT Nej Arten observerades vid flera tillfällen Anläggande av verksamhetsområdet, och under inventeringen men den bedömdes ökade bullernivåer bedöms sakna betydelse inte ha sin boplats i inventeringsområdet för att återupprätta populationen av arten på 2025. Området ingår troligen i ett större en tillfredsställande nivå. födosöksrevir. Gråkråka förekommer ofta • Arten bedöms inte vara i stadsmiljöer och nära människan och störningskänslig och kan fortsatt bedöms inte vara störningskänslig. förväntas använda verksamhetsområdet för födosökande. Grönfink EN Nej Det är inte brist på häckningsmiljöer som Anläggande av verksamhetsområdet, och är begränsande för grönfink utan den ökade bullernivåer bedöms sakna betydelse sjukdom som drabbat arten som medför för att återupprätta populationen av arten på att populationen minskar snabbt. Den en tillfredsställande nivå. förekommer ofta i direkt närhet till • Ingen direkt påverkan på människor, till exempel i trädgårdar och häckningsmiljö parker. Ett par grönfink bedömdes ha revir och häckade troligen direkt öster om • Häckmiljö bedöms inte vara verksamhetsområdet (i område som inte begränsande kommer ianspråktas) och inom • Bedöms inte vara bullerintervall >60 dBA. I detta område störningskänslig kommer sannolikt mänsklig närvaro vara låg vilket är gynnsamt för grönfink och • Sjukdom begränsar utbredning andra fågelarter. Arten bedöms inte vara störningskänslig och förekommer ofta i neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 26 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Art RK/ Häckmiljö Kommentar Anledning till att tillfredsställande begränsande? FD population inte påverkas/påverkas stadsmiljöer och i människoskapade miljöer. Gulsparv NT Nej Gulsparv är en av de arter som har Konflikt med artskyddsförordningen bedöms minskat mest i häckningstid de senaste 25 uppstå. Bedömningen är att skyddsåtgärder är åren. Minskningen beror sannolikt på nödvändiga. Anläggande av förändringar i jordbrukslandskapet med verksamhetsområdet, samt ökade intensifiering av jordbruket med färre bullernivåer bedöms kunna ha betydelse för boplatser och ökad användning av att återupprättapopulationen av arten på en bekämpningsmedel med minskad tillgång tillfredsställande nivå. på mat som följd. Fyra par bedömdes häcka i inventeringsområdet, tre troliga häckningar och en möjlig. Ett av reviren ligger inom det planerade verksamhetsområdet, övriga tre revir i områden som inte kommer att ianspråktas, men där bullernivåerna kommer att vara höga, från 55 dBA och >60 dBA. Naturmarken öster och väster om verksamhetsområdet kommer att bevaras. I dessa områden kommer sannolikt mänsklig närvaro vara låg vilket är gynnsamt för gulsparv och andra fågelarter Havstrut VU Nej År 2018 uppskattades den svenska Anläggande av verksamhetsområdet, och populationen till 8 000 par. Den lokala ökade bullernivåer bedöms sakna betydelse populationen uppskattades 2024 till 840 för att återupprätta populationen av arten på par. Arten är rödlistad i kategori VU- en tillfredsställande nivå. Arten häckade inte i sårbar, och trenden för arten är området 2025 och lämpliga häckningsmiljöer fortfarande nedåtgående. Havstrut bedömd saknas. noterades under inventeringen och bedömdes inte häcka i pirenområdet under 2025. Arten häckar ofta på mindre, kala skär varför inventeringsområdet bedöms sakna häckningsmiljöer. Silvertärna FD Nej Arten är inte rödlistad, men omfattas av Anläggande av verksamhetsområdet, och fågeldirektivets bilaga 1. Trenden för arten ökade bullernivåer bedöms sakna betydelse är nedåtgående. Silvertärna bedömdes för att återupprätta populationen av arten på inte häcka i pirenområdet under 2025. en tillfredsställande nivå. Arten häckade inte i Arten noterades när den rastade eller området 2025 och lämpliga häckningsmiljöer födosökte på och vid piren. Silvertärna bedömd saknas. häckar främst i kolonier på mindre, kala skär. piren bedöms vara för stort och hysa för många träd för att utgöra en lämplig häckningsmiljö. Skrattmås NT Nej Skrattmås bedömdes inte häcka i Anläggande av verksamhetsområdet, och pirenområdet under 2025. Arten ökade bullernivåer bedöms sakna betydelse noterades när den rastade eller födosökte för att återupprätta populationen av arten på på och vid piren. Den häckar främst i en tillfredsställande nivå. Arten häckade inte i kolonier på mindre, kala skär. piren området 2025 och lämpliga häckningsmiljöer bedöms vara för stort och hysa för många bedömd saknas. träd för att utgöra en lämplig häckningsmiljö. Skrattmås bedöms inte neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 27 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Art RK/ Häckmiljö Kommentar Anledning till att tillfredsställande begränsande? FD population inte påverkas/påverkas vara störningskänslig och förekommer ofta i städer. Strandskata NT Nej Efter att ha minskat under många år har Anläggande av verksamhetsområdet, och nu trenden för arten stabiliserat sig. ökade bullernivåer bedöms sakna betydelse Strandskata bedömdes inte häcka i för att återupprätta populationen av arten på pirenområdet under 2025, men området en tillfredsställande nivå. Arten häckade inte i bedöms hysa lämpliga häckningsmiljöer. området 2025. Arten noterades när den rastade eller födosökte på och vid piren. Större LC, Nej År 2018 uppskattades den svenska Konflikt med artskyddsförordningen bedöms strandpipare minska populationen till drygt 15 000 par. Den uppstå. Bedömningen är att skyddsåtgärder är nde lokala populationen uppskattades 2024 till nödvändiga. Anläggande av popula 140 par. Arten är inte rödlistad men verksamhetsområdet, samt ökade tionstr populationen har de senaste10 åren bullernivåer bedöms kunna ha betydelse för end minskat med knappt 40%. Ett par att återupprätta populationen av arten på en konstaterades häcka på de öppna tillfredsställande nivå. Arten har en liten lokal grusytorna inom det planerade population. verksamhetsområdet. Arten bedöms inte vara störningskänslig för verksamheter något som val av häckningsplats indikerar, men är sannolikt känslig för mänsklig närvaro. Sångsvan FD Nej Arten är inte rödlistad men omfattas av Anläggande av verksamhetsområdet, och fågeldirektivets bilaga 1. Arten har en ökade bullernivåer bedöms sakna betydelse positiv och ökande populationstrend. Ett för att återupprätta populationen av arten på par sångsvan noterades under en tillfredsställande nivå. Arten häckade inte i inventeringen men arten bedömdes inte området 2025. häcka i pirenområdet under 2025. Bedömningen är att det finns lämpliga häckningsmiljöer så länge det är liten mänsklig närvaro. Sädesärla LC, Nej Arten är inte rödlistad men populationen Anläggande av verksamhetsområdet, och minska har de senaste10 åren minskat med ökade bullernivåer bedöms sakna betydelse nde knappt 20%. Sju par häckade i för att återupprätta populationen av arten på popula inventeringsområdet; tre i det planerade en tillfredsställande nivå. Arten bedöms inte tionstr verksamhetsområdet, två öster respektive vara störningskänslig. Häckmiljön bedöms inte end väster om detta. Arten bedöms inte vara vara begränsande och arten bedöms inte ha störningskänslig för verksamheter något höga krav på sina häckningsmiljöer. som val av häckningsplats indikerar. Den verkar inte heller vara känslig för mänsklig närvaro då den ofta häckar i människoskapade miljöer som parker, trädgårdar mm. Ärtsångare NT Nej Tre par bedömdes häcka i Konflikt med artskyddsförordningen bedöms inventeringsområdet; två öster om det uppstå. Bedömningen är att skyddsåtgärder är planerade verksamhetsområdet och ett nödvändiga. Anläggande av par väster om detta. Reviren ligger inom verksamhetsområdet, samt ökade bullernivåer 50-55, 55-60 och >60 dBA. bullernivåer bedöms kunna ha betydelse för neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 28 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Art RK/ Häckmiljö Kommentar Anledning till att tillfredsställande begränsande? FD population inte påverkas/påverkas Häckningsmiljöer ianspråktas inte av det att återupprätta populationen av arten på en planerade verksamhetsområdet. tillfredsställande nivå. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 29 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Skyddsåtgärder Under denna rubrik presenteras förslag till skyddsåtgärder i syfte att förhindra att det planerade verksamhetsområdet kommer i konflikt med artskyddsförordningen. De åtgärder som betecknas som skyddsåtgärder nedan måste genomföras för att bedömningen om att verksamheten inte kommer i konflikt med artskyddsförordningen ska vara giltig. De ytterligare åtgärder som föreslås är önskvärda men bedöms inte nödvändiga utifrån artskyddsförordningens krav. För fågelarterna drillsnäppa, gulsparv, större strandpipare och ärtsångare bedömer Ekologigruppen att skyddsåtgärder behöver vidtas för att verksamheten inte ska komma i konflikt med artskyddsförordningen. Vi utgår från att åtgärder behöver genomföras i sådan omfattning att åtgärderna uppväger den förväntade negativa påverkan som genomförandet av det nya verksamhetsområdet innebär. Bedömningen är att den kvarvarande naturmarken på pirenområdet kommer att ha höga bullernivåer, >60 dBA närmast verksamhetsområdet och avtagande till 50 dBA i pirens östra del. För kontinuerligt buller anges bullernivåer mellan 45– 50 dBA innebära liten påverkan, 50–55 dBA viss påverkan och över 55 dBA stor påverkan. Det finns alltså en risk att fåglarna störs av dessa bullernivåer varför skyddsåtgärder föreslås att utföras i naturmark runt Biotestsjön, en bit norr om pirenområdet. Om de skyddsåtgärder som föreslås i denna artskyddsutredning genomförs är det Ekologigruppens bedömning att risken är liten för att den planerade verksamheten ska strida mot bestämmelserna i artskyddsförordningen och praxis kring tillämpningen av dessa bestämmelser. Förutsatt att nedanstående skyddsåtgärder genomförs är vår bedömning att förbud enligt artskyddsförordningen inte utlöses. • Ingen avverkning av träd och buskar eller schaktning av mark sker under fåglarnas häckningstid, 1 april-31 juli. • Starkt bullrande arbeten påbörjas inte under fåglars häckningstid. • För att minska buller från verksamhetsområdet genomförs bullerdämpande åtgärder i form av till exempel containrar som skärmar av krossarna, anpassad placering av krossarna för att styra buller åt ett visst håll och användning av bullerdämpande tält. • Framförallt den norra stranden av piren utgörs av stora block och stenar med mycket håligheter emellan, vilka sannolikt utgör lämpliga boplatser för mink. Gynna markhäckande arter, t ex drillsnäppa, större strandpipare, mås, trut- och tärnfåglar, genom att sätta ut och vittja minkfällor under fåglarnas häckningstid, perioden 1 april – 31 juli. Företrädesvis används fällor som är godkända av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2025). Det finns olika varianter men den bäst lämpade är sannolikt slagfällor som dödar minken i fångstögonblicket. Eftersom det finns en etablerad utterförekomst i området runt Biotestsjön placeras inga fällor ut där. • På utpekad plats vid Biotestsjön, Figur 12, skapas en yta om cirka 15 x 15 meter där grus och småsten av olika fraktioner (singel, makadam och ytterligare någon storlek, se Figur 15) läggs ut för att skapa lämpliga häckningsmiljöer för vadarfåglar. Platsen är belägen på utsidan av Biotestsjöns västra strand, och utgörs i dagsläget av öppna klipphällar (Figur 13). Ovanför klipphällarna finns en cirka 30 meter bred trädridå (Figur 14) och därefter grusvägen som löper runt Biotestsjön. För att komma ner till neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 30 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 klipphällarna där substratet (grus och småsten av olika fraktioner, singel, makadam och ytterligare någon storlek, Figur 13), ska placeras ut behöver en körväg försiktigt röjas fram. Röj bort tall i körvägen och glesa ut på båda sidor om den anlagda vägen. Även i anslutning till de öppna klipphällarna röjs tall bort. Lövträd och buskar sparas. Förekomst av havtorn gynnas och ges möjlighet att sprida sig, gärna på bekostnad av yngre tall och gran. Havtorn bildar täta snår lämpliga för häckande fågelarter som gulsparv och ärtsångare. Buskarna tjänar även som utkiksplatser för fåglar och bären utgör lämplig föda. • De nya ”strandkanterna” som skapas i pirenområdet efter att utfyllnaden är klar, och befintliga stränder görs lämpliga för markhäckande vadarfåglar, t ex genom att lägga ut mer grus, sand och småsten än vad som finns idag. Håligheter mellan stora block och stenar fylls igen med grus och småsten för att undanröja möjliga boplatser för mink. • Undvik intrång i omkringliggande naturmark vid anläggandet av verksamhetsområdet. Anlägg inga vägar eller uppställningsytor för maskiner, byggbodar etc. i intilliggande naturområden. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 31 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 12. Kartan redovisar var ytan för att skapa lämpliga häckningsmiljöer för vadarfåglar är planerad, samt röjning och gallring av ung tall. Dessa åtgärder fenomförs vid Biotestsjön (röd prick). Minkfällor placeras ut i pirenområdet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 32 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 13. Föreslagen plats för anläggande av vadarstrand på Utsidan av västra Biotestsjön. Figur 14. Trädridå ovanför föreslagen vadarstrand. Tallar röjs bort. Lövträd och buskar sparas. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 33 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Figur 15. Större strandpipare lägger ofta sina ägg i stenskravel. Stenarna är av olika storlekar. Bilden är från utsidan av Biotestsjöns nordvästra del, cirka 200 meter väster om utloppet. neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP 34 Artskyddsutredn ing för fåglar, piren, Forsmark Slutversion 22 oktober 2025 Referenser Tryckta källor Akustikkonsulten (2025a). Verksamhetsområde piren – Östhammars kommun. Externbullerutredning. Collinder, P. et al. (2012). Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer – en metod för att identifiera konfliktpunkter. (CBM:s skriftserie 62). SLU, Centrum för biologisk mångfald. de Jong., A. (2019). Are railways detrimental to bird populations? A BDACI study on the construction of the Bothnia Line Railway. Ekologigruppen (2025a). Fågelinventering piren, SKB. Ekologigruppen (2025b). piren, Forsmark, Naturvärdesinventering. Helldin, J-O. (2013). Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer II – slutrapport. (CBM:s skriftserie 74). SLU, Centrum för biologisk mångfald. Naturvårdsverket (2004). Effekter av störningar på fåglar – en kunskapssammanställning för bedömning av inverkan på Natura 2000-objekt och andra områden. (Rapport 5351). Naturvårdsverket (2009). Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser. (Handbok 2009:2). Naturvårdsverket (2010). Manual för uppföljning i skyddade områden – skyddsvärda fåglar. Naturvårdsverket (2012). Undersökningstyp: Fåglar: Revirkartering, generell metod. SKB (2025). Underlag för avgränsningssamråd - Utbyggnad av piren. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utfyllnad i vattenområde för tillskapande av verksamhetsytor i Forsmarksområdet, Östhammars kommun. Digitala källor European Environment Agency (2020). Environmental noise in Europe – 2020. https://www.eea.europa.eu/en/analysis/publications/environmental-noise-in-europe Naturvårdsverket (2025). Fångstredskap. https://www.naturvardsverket.se/lagar-och-regler/beslut/fangstredskap/ GIS- och kartmaterial Akustikkonsulten (2025). Shape-filer och bullerkartor i pdf-format för olika bulleralternativ. Övriga källor Artdatabanken (2025). Artfakta. https://artfakta.se/ Artportalen (2025). Artportalen. https://www.artportalen.se/ neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP Bilaga 1. Icke naturvårdsrelevanta fågelarter I bilagans tabell redovisas de icke naturvårdsrelevanta arter som noterats i utredningsområdet (Ekologigruppen 2025a). För dessa arter bedöms att verksamheten inte riskerar att förhindra möjligheten att upprätthålla populationen av arterna på en tillfredställande nivå Dessa arter utreds därför inte närmare i denna artskyddsutredning. Tabell 1 Tabellen redovisar arter med stora nationella och lokala populationer. Det planerade verksamhetsområdet bedöms inte påverka möjligheten att upprätthålla tillfredsställande nivåer av arternas populationer. Art Risk för påverkan Bofink Nej Domherre Nej Gransångare Nej Grågås Nej Gråhäger Nej Gräsand Nej Hämpling Nej Knipa Nej Knölsvan Nej Koltrast Nej Nordlig gulärla Nej Rödhake Nej Skata Nej Sparvhök Nej Steglits Nej Stenskvätta Nej Storskarv Nej Storskrake Nej Talgoxe Nej Törnsångare Nej Vigg Nej neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP Art Risk för påverkan Ängspiplärka Nej neppÖ - 1C ssalksseterkeS ,tnäkdoG sutatS ,0.1 noisreV ,0734902 DItnemukoD :gniredner FDP Bilaga 2. Artskyddsförordningen Regelverket kring artskydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen (2007:845). Förord- ningen ska enligt prejudicerande domar ses som en precisering av vad som kan följa av miljö- balkens allmänna hänsynsregler när det gäller skydd av arter. Det innebär att tillståndsmyndigheten har att bedöma hur skyddade arter påverkas av en planerad verksamhet. Artskyddsförordningen är en nationell lagstiftning som införlivar EU:s art- och habitatdirektiv, samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. 4 § och 7 § är implementeringar av de två EU-direktiven fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Skyddet är utformat som ett strikt skydd, det vill säga, det finns ingen rimlighetsavvägning mellan olika intressen.

§78 i Östhammars kommunfullmäktige 2022-06-14. Övergripande beslut Inför beslut sker förankring och beredning på såväl tjänstemanna- som politisk nivå. 2027/28 Investeringsbeslut genomförande – upphandling av utförandeentreprenader samt fas 2 för verken (ÖVAB) 2027 Beslut om utförande av investeringarna (KF) 2026/27 Beslut om behovsutredning för omvandlingsområde (BMN) 2026/27 Förhålla sig till inriktning i beslutad Vattentjänstplan. Ansökan om tillstånd för reningsverk och avsaltning, Påbörja detaljprojektering av överföringsledningar, Upphandla entreprenör för fas 1 av verken (ÖVAB) April 2026 Lokalisering av avsaltningsverk (ÖVAB) Dec 2025 Målnivåer för VA-utvecklingen i östra Östhammar (ÖVAB) Nov 2024 Utredning avsaltningsverk för mer dricksvatten (ÖVAB) Okt 2024 Inriktning för utförande av överföringsledningar (ÖVAB) Juni 2022 Beslut om VA-utveckling i de östra delarna samt finansiering (KF) Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Änr 302583 Datum 2026-08-26 28000-71215202 DI tnemukoD Maj 2022 Plan för VA-utvecklingen i de östra delarna av Östhammars kommun (ÖVAB) Ansvarig för lämnad information är Joanna Wasshem, programledare och Lena Blad, Vd. Beslut om status fattas av Östhammar Vatten AB:s styrelse. Delges Kommunfullmäktige i Östhammar Gästrike Vatten AB:s styrelse Peter Nyberg, kommundirektör Östhammars kommun Anna Bergsten, VA-samordnare Östhammars kommun Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Östhammars kommun KSau 1 september 2026 VA-utveckling i östra Östhammar Varför • För lite vatten idag att göra dricksvatten av. Ännu sämre läge 2026 än vid beslutet Överförings- 2022 utifrån både kunskap och krav. Stort Mer vatten Bygga ut avlopps- ledningar underhållsbehov på vattenverken. i östra delarna av reningsverket mellan • Bra avloppsrening i Östhammars kommunen i Öregrund Östhammar och reningsverk men kan inte ansluta fler pga Öregrund miljötillstånd. Utmanande att rena avloppsvatten i Öregrund pga stora säsongsvariationer. Underhållsbehov på reningsverken. Utbyggnad och anslutning • Vi kan inte ansluta fler kunder och verksamheter idag. Kommunen önskar Program VA-utveckling östra Östhammar tillväxt och har ansvar för kommunal VA- försörjning i flera områden. Status per 30 april, T 1 2026 Status Viktiga förutsättningar • Ekonomi – mindre avvikelser från budget • Kommunfullmäktige beslut Vattentjänstplan • Dialog med fastighetsägare pågår, flera avtal • Bygg- och miljönämndens beslut om behovsutredningar för tecknade. omvandlingsområden. • Tekniska handlingar tas fram – dimensionering, systemhandlingar, mm • Tillstånd/lov – Miljötillstånd förbereds, detaljplan Strategi samråd • Ekonomi • Kommunikation – Webb/politisk dialog • Samverkan • Bolagsstyrelsebeslut avsaltningsverk bredvid Öregrunds reningsverk • Stegvis utförande • Bolagsstyrelsebeslut ansökan miljötillstånd reningsverk och avsaltning Öregrund förbereds G strike Vatten AB 1 (2) 556751-1661 2026-01-01 - 2026-12-31 Balansrapport f r 2026-04-01 period 2026-01-01 2026-03-31 2026-04-30 2026-04-30 TILLG!NGAR Anl"ggningstillg#ngar Materiella anl"ggningstillg#ngar Maskiner och andra tekniska anl ggningar 225 392,18 182 686,28 -14 235,30 168 450,98 Inventarier, verktyg och installationer 15 879 796,05 15 241 015,15 3 454 304,95 18 695 320,10 16 105 188,23 15 423 701,43 3 440 069,65 18 863 771,08 Finansiella anl"ggningstillg#ngar Andelar i koncernf!retag 495 000,00 495 000,00 0,00 495 000,00 495 000,00 495 000,00 0,00 495 000,00 Summa anl"ggningstillg#ngar 16 600 188,23 15 918 701,43 3 440 069,65 19 358 771,08 Oms"ttningstillg#ngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 40 000,00 14 506 442,00 -661 287,00 13 845 155,00 Fordringar hos koncernf!retag 7 700 373,85 3 210 484,57 5 096 903,87 8 307 388,44 "vriga fordringar 5 098,15 -2 695,85 36 300,00 33 604,15 F!rutbetalda kostnader och upplupna int kter 2 767 986,63 4 731 376,69 457 594,35 5 188 971,04 10 513 458,63 22 445 607,41 4 929 511,22 27 375 118,63 Summa oms"ttningstillg#ngar 10 513 458,63 22 445 607,41 4 929 511,22 27 375 118,63 SUMMA TILLG!NGAR 27 113 646,86 38 364 308,84 8 369 580,87 46 733 889,71 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital -5 000 000,00 -5 000 000,00 0,00 -5 000 000,00 -5 000 000,00 -5 000 000,00 0,00 -5 000 000,00 Summa eget kapital -5 000 000,00 -5 000 000,00 0,00 -5 000 000,00 L#ngfristiga skulder Skulder till kreditinstitut -5 455 670,00 -5 155 172,45 -2 979 132,71 -8 134 305,16 -5 455 670,00 -5 155 172,45 -2 979 132,71 -8 134 305,16 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut -1 175 173,00 -1 185 849,46 -602 656,81 -1 788 506,27 Checkr kningskredit 5 825 571,75 -10 125 684,56 -683 096,28 -10 808 780,84 Leverant!rsskulder -6 675 118,86 -2 269 828,44 -2 859 000,01 -5 128 828,45 Skulder G vle Kommun -784 837,95 0,00 0,00 0,00 Aktuella skatteskulder 2 645 415,00 3 689 169,00 193 657,00 3 882 826,00 "vriga skulder -10 165 606,00 -11 808 774,91 1 178 108,67 -10 630 666,24 Upplupna kostnader och f!rutbetalda int kter -6 328 227,80 -8 589 575,20 -536 056,75 -9 125 631,95 -16 657 976,86 -30 290 543,57 -3 309 044,18 -33 599 587,75 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER -27 113 646,86 -40 445 716,02 -6 288 176,89 -46 733 892,91 G strike Vatten AB 2 (2) 556751-1661 2026-01-01 - 2026-12-31 Balansrapport f r 2026-04-01 period 2026-01-01 2026-03-31 2026-04-30 2026-04-30 Ber"knad f rlust -3,20 G strike Vatten AB 1 (1) 556751-1661 2026-01-01 - 2026-12-31 Resultatrapport f r 2026-04-01 2025-04-01 2026-01-01 2025-01-01 period 2026-04-30 2025-04-30 2026-04-30 2025-04-30 R relsens int!kter Nettooms ttning 16 140 173,54 13 624 377,92 61 863 634,75 55 079 797,30 !vriga r"relseint kter 111 733,00 42 438,00 477 870,00 104 381,00 16 251 906,54 13 666 815,92 62 341 504,75 55 184 178,30 R relsens kostnader Handelsvaror 0,00 -65 671,85 0,00 -297 551,20 !vriga externa kostnader -4 680 908,57 -2 967 499,83 -14 253 133,13 -11 107 669,91 Personalkostnader -11 103 266,96 -10 396 558,60 -46 811 839,50 -42 823 642,02 Avskrivningar av materiella anl ggningstillg#ngar -387 856,27 -177 731,10 -1 069 343,09 -710 487,74 -16 172 031,80 -13 607 461,38 -62 134 315,72 -54 939 350,87 R relseresultat 79 874,74 59 354,54 207 189,03 244 827,43 Resultat fr"n finansiella poster !vriga r nteint kter och liknande resultatposter 257,00 556,00 2 571,00 1 191,00 R ntekostnader och liknande resultatposter -80 131,76 -59 910,53 -209 760,28 -246 018,43 -79 874,76 -59 354,53 -207 189,28 -244 827,43 Resultat efter finansiella poster -0,02 0,01 -0,25 0,00 Skatter Skatt p# #rets resultat 0,00 0,00 0,00 0,00 Ber!knad f rlust -0,25 0,00 Datum 2026-06-09 Verksamhetsrapport Gästrike Vatten-koncernen Tertial 1 – per 30 april 2026 Gästrike Vatten koncernen består av moderbolaget Gästrike Vatten AB och dess dotterbolag Gävle Vatten AB, Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle Hofors Vatten AB, Ockelbo Vatten AB, Älvkarleby Vatten AB och Östhammar Vatten AB; ett för varje ägarkommun. 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se Vi ansvarar för kommunal VA-försörjning och att bidra till en hållbar samhällsutveckling i de fem kommunerna. www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Innehåll 1 Vd har ordet ................................................................................................................................. 3 2 Gästrike Vatten-koncernen .......................................................................................................... 4 2.1 Utfall och prognos, koncernen ............................................................................................. 4 2.2 Utfall extern granskning, intern kontrollplan, riskanalys, bolagsmål och särskild rapportering ................................................................................................................................ 6 3 Gästrike Vatten AB ..................................................................................................................... 12 3.1 Medarbetare ....................................................................................................................... 12 3.3 Sammanfattning av viktiga händelser ................................................................................ 15 4 Gävle Vatten AB ......................................................................................................................... 16 4.1 Utfall och prognos ............................................................................................................... 16 4.2 Sammanfattning av viktiga händelser ................................................................................ 18 5 Hofors Vatten AB ....................................................................................................................... 19 5.1 Utfall och prognos ............................................................................................................... 19 5.2 Sammanfattning av viktiga händelser ................................................................................ 21 6 Ockelbo Vatten AB ..................................................................................................................... 22 6.1 Utfall och prognos ............................................................................................................... 22 6.2 Sammanfattning av viktiga händelser ................................................................................ 23 7 Älvkarleby Vatten AB ................................................................................................................. 24 7.1 Utfall och prognos ............................................................................................................... 24 7.2 Sammanfattning av viktiga händelser ................................................................................ 26 8 Östhammar Vatten AB ............................................................................................................... 27 8.1 Utfall och prognos ............................................................................................................... 27 8.2 Sammanfattning av viktiga händelser ................................................................................ 28 9 Statistik ...................................................................................................................................... 30 9.1 Personalstatistik .................................................................................................................. 30 9.2 VA-statistik .......................................................................................................................... 33 Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 1 Vd har ordet Framdrift Som organisation fortsätter vi att utvecklas, och det är med glädje vi ser en fortsatt positiv trend i årets medarbetarundersökning. Engagerade och kompetenta medarbetare är avgörande för vår förmåga att fullgöra ett samhällskritiskt uppdrag. Under 2026–2028 står vi inför de största investeringarna i vår historia. Det ställer höga krav på framdrift i projekt och program, samtidigt som vi varje dag, dygnet runt, året om, levererar säkert vatten och fungerande avlopp till våra kunder. Att kombinera hög investeringstakt med stabil drift är krävande, men helt nödvändigt för att långsiktigt säkra en hållbar VA-försörjning. Vi hänger ihop – på riktigt Gästrike Vatten är en integrerad del av våra fem ägarkommuner. I nära dialog har vi gemensamt tagit fram långsiktiga planer som nu har godkänts av respektive bolagsstyrelse. Dessa planer ger oss inriktning för utveckling och tydliga ekonomiska ramar för de kommande fyra åren vilket utgör en viktig grund för våra prioriteringar. När planerna beslutas av respektive kommunfullmäktige, inklusive nya taxenivåer från 2027, skapas förutsättningar för ett ansvarsfullt och långsiktigt genomförande. Omvärld och förutsättningar De viktigaste omvärldshändelserna och trenderna innefattar högre krav och vattenbrist. Sedan årsskiftet gäller undersökningsplikt av råvatten och nya, betydligt striktare gränsvärden för bland annat PFAS, bisfenol A och uran. Nya och striktare EU-gemensamma hygienkrav och kontrollförfaranden har införlivats för material som kommer i kontakt med dricksvatten. Naturvårdsverket har presenterat sitt förslag för hur EU:s reviderade avloppsvattendirektiv ska implementeras i svensk lagstiftning. Den nya cybersäkerhetslagen (NIS2) trädde i kraft i januari och ställer högre krav på VA-organisationers IT-säkerhet och driftssäkerhet. En torr vinter har gett låga grundvattennivåer, vilket gjort att vi redan fått be om sparsamhet och bevattningsförbud i flera orter i Östhammars kommun. Synlighet och förståelse Gästrike Vatten och vår verksamhet uppmärksammas i allt större utsträckning. Den tillfälliga spillvattenledningen till Duvbacken i Gävle har med glimten i ögat beskrivits som en ”modern konstinstallation”, vilket både väckt intresse och bidragit till ökad förståelse för vår verksamhet. De stora projekten har stått i fokus i medierapporteringen, även om ett brunnslock fick störst genomslag i riksmedia – ett illustrativt exempel på hur nära vår verksamhet är människors vardag. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till alla medarbetare för de insatser som görs varje dag. Ert engagemang är avgörande för att vi ska lyckas möta framtidens krav. Varje droppe räknas. Lena Blad VD, Gästrike Vatten-koncernen Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 2 Gästrike Vatten-koncernen 2.1 Utfall och prognos, koncernen Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Gästrike Vatten - koncernen april april april helår helår helår 2026 2 026 2026 2026 2 026 2 026 Anslutningsintäkter 8,6 6,2 2,4 18,7 18,7 0,0 "Investeringsfond" återföring 0,7 0,7 0,0 2,0 2,0 0,0 Rörelsens intäkter 168,2 170,9 -2,8 521,7 520,0 -1,7 Driftbidrag Östhammars 1,7 1,7 0,0 5,0 5,0 0,0 kommun Verksamhetskostnader -62,7 -67,6 4,9 -202,7 -200,1 2,7 Verksamhetsprojekt -12,2 -16,4 4,2 -49,3 -50,0 -0,7 Personalkostnader -46,0 -51,4 5,4 -154,3 -146,8 7,5 Avskrivningar -23,8 -27,1 3,3 -81,3 -77,4 3,9 Rörelseresultat 34,3 16,9 17,3 59,7 71,3 11,6 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -17,7 -25,7 8,0 -77,2 -74,4 2,8 Resultat efter fin. poster 16,6 -8,8 25,4 -17,5 -3,0 14,4 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före skatt 16,6 -8,8 25,4 -17,5 -3,0 14,4 Skatt 0,0 -2,0 2,0 -6,1 -1,1 5,0 Periodens resultat 16,6 -10,8 27,5 -23,6 -4,1 19,4 Investeringar (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Gästrike Vatten - koncernen april april april helår helår helår 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 Investeringar 273,5 546,2 -272,7 1 638,5 1 391,1 -247,4 Exploateringar 14,1 26,4 -12,3 79,3 70,7 -8,6 Totalt investeringar 287,6 572,6 -285,0 1 717,8 1 461,7 -256,0 Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Gästrike Vatten-koncernens samlade resultat för tertial 1 2026 uppgår till +17 mnkr, vilket är drygt 27 mnkr högre än periodens budget. Det högre resultatet förklaras främst av periodiseringsavvikelser vad gäller verksamhetskostnader och verksamhetsprojekt (ca +9 mnkr), lägre kostnader än budgeterat för personal (ca +5 mnkr) samt för räntekostnader i Gävle Vatten (+8 mnkr). Även de lägre personal- och räntekostnaderna är delvis att betrakta som periodiseringsavvikelser, men i viss mån utgör de faktiska kostnadsinbesparingar då antalet helårsanställda under perioden har varit lägre än budgeterat, liksom lånevolymen i Gävle Vatten. Koncernens totala intäkter, varav över 90 % härrör från brukningsavgifter i respektive anläggningsbolag, uppgår till 179 mnkr vilket är i nivå med budget. Prognosen för helåret är för koncernen ett resultat på ca -4 mnkr, vilket är 19 mnkr högre än budget. Personalkostnaderna beräknas även på helårsbasis bli lägre än budgeterat (ca +7 mnkr), då bedömningen är att rekryteringar inte kommer att genomföras fullt ut enligt budget. Även kapitalkostnaderna (avskrivningar och räntor) bedöms bli lägre än budgeterat (ca +7 mnkr), främst till följd av en sänkt investeringsprognos och därmed ett lägre lånebehov i Gävle Vatten. Utöver detta har prognosen för koncernens totala skattekostnader justerats ner (+5 mnkr), då det i Gävle Vatten finns ett stort skattemässigt underskott från tidigare år som inte var beaktat i budget. De totala intäkterna beräknas för helåret uppgå till ca 545 mnkr, vilket är i nivå med budget. Den största andelen av koncernens intäkter och kostnader, ungefär två tredjedelar, finns i Gävle Vatten AB. Fakturor ställs ut och konteras direkt på respektive bolag i koncernen. Samtliga medarbetare redovisar sin tid för att kostnader ska fördelas till rätt bolag. Övriga gemensamma kostnader i moderbolaget Gästrike Vatten AB fördelas ut till anläggningsbolagen i enlighet med beslutad fördelningsnyckel; Gävle Vatten AB 71 %, Hofors Vatten AB och Älvkarleby Vatten AB 7 % vardera, Ockelbo Vatten AB 3 % och Östhammar Vatten AB 12 %. Utfallet för koncernens totala investeringar är som vanligt lågt i förhållande till budget vid den här tiden på året, det gäller genomgående i hela projektportföljen. Helårsprognosen är totalt sett ca 255 mnkr lägre än budget, avvikelsen är i princip fullt ut kopplad till tidsförskjutning i de tre stora investeringar som pågår i Gävle Vatten AB; Bättre dricksvattenkvalitet genom utökad rening av PFAS-ämnen vid två vattenverk i Gävle, Trygg dricksvattenförsörjning genom mer dricksvatten – samverkan mellan Gävle och Älvkarleby kommuner, samt Utveckling av avloppsrening för Gävle – Nytt avloppsreningsverk i Gävle och åtgärder på nuvarande reningsverk Duvbacken. Tidsförskjutningen bedöms inte i något av projekten påverka den slutliga leveranstidpunkten, utan det handlar enbart om omfördelning av investeringsutgifter under projekttiden. Av den totala budgetavvikelsen var ca 180 mnkr identifierade redan i samband med vårens rambudgetarbete och är därmed beaktade i budgetramar för 2027–2030. I den ekonomiska sammanställningen för koncernen har alla koncerninterna transaktioner eliminerats från de totala intäkterna respektive kostnaderna och investeringarna, det gäller såväl utfallet som budget och prognos. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 2.2 Utfall extern granskning, intern kontrollplan, riskanalys, bolagsmål och särskild rapportering 2.2.1 Extern granskning Den auktoriserade revisionen har granskat årsbokslutet för 2025 utan anmärkning. Under hösten har även en fördjupad granskning genomförts, utan att några ytterligare åtgärdsförslag identifierats. Sammantaget bedömer revisionen att bolaget har en relativt god grund för en fungerande intern kontroll. Lekmannarevisorerna har fortsatt sin fördjupade granskning av Gästrike Vattens styrelseuppföljning av verksamheten. Den senaste granskningen har haft fokus på investeringsprocessen. Granskningen bekräftar tidigare intern identifierade utvecklingsområden och rekommenderar bland annat: • en mer enhetlig och koncerngemensam struktur för investeringsplanering • tydligare minimikrav på beslutsunderlag • fastställda principer för prioritering av investeringar • systematisk och dokumenterad uppföljning av genomförda projekt För dotterbolagen lyfts särskilt behovet av att stärka erfarenhetsåterföring samt att standardisera dokumentation och uppföljning under projektens genomförande. Pågående utvecklingsinsatser adresserar identifierade förbättringsområden i investeringsprocess och styrning, bland annat genom ”Portföljstyrning” samt utveckling av projektprocessen. Vidare har revisorerna lämnat synpunkter inom området krisberedskap (tema för 2024 års granskning). Uppföljning har även skett av tidigare granskningar inom kompetensförsörjning och informationssäkerhet. Verksamheten har i dessa delar tagit till sig lämnade rekommendationer och bedriver ett löpande utvecklingsarbete. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 2.2.2 Intern kontrollplan Uppföljningen av intern kontrollplan sker i samband med delårsrapporteringen. Internkontrollplanen baseras på den riskanalys som gjordes i samband med verksamhetsplaneringen hösten 2025. Strategiskt Risk Kontrollmoment 2026 Bedömning Kommentar målområde vid T1 2026 Leveranssäkerhet Varning går inte ut Uppdatering och Arbete fortlöper enligt om försök till/intrång uppföljning rutiner. plan. i system eller på Status och plan Säkerhetshöjande anläggning. skalskydd åtgärder har uppdaterade genomförts och fortsatt arbete pågår. Kompetens & Utmaning att få Stärkt resursplanering Utvecklingsarbete arbetsmiljö tillgång till fortlöper under året. nyckelkompetens i Rör såväl rekrytering rätt omfattning och som upphandling. vid rätt tidpunkt (såväl rekrytering som konsult/entreprenör) Kvalitet Brister i handlingar Uppdatering rutiner Leverantörsuppföljning vid projektering upphandling och sker på taktisk nivå leverantörsuppföljning med ombud för våra viktigaste leverantörer. Kostnadseffektivitet Avsaknad av enhetlig Identifiera de mest Arbete pågår enligt och adekvat kritiska delarna per plan och resultatet underhållsplan. kommun. återrapporteras vid årets slut. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 2.2.3 Riskanalys Ledningsgruppen genomför tertialvisa riskworkshops som en del av arbetet med att stärka intern styrning och kontroll som en integrerad del i verksamhetsuppföljningen. Sannolikhet och konsekvens på en skala från 1 till 4 sammanvägs till en risk. Risker med ett värde från 12 och uppåt hanteras som väsentlig(hög) risk och rapporteras enligt nedan. Risk Påverkan Åtgärd för att reducera risk Avsaknad av resurser Brister vid beställning och Säkerställa en samordnad resurs- som kan ta fram och granskning av handlingar och portföljplanering. granska samt systemval. Kan leda Ökad kompetens- och systemhandlingar. till dyrare och erfarenhetsöverföring mellan suboptimerade lösningar i såväl medarbetare som projekt. våra investeringsprojekt. Framtagande av en kompetens- försörjningsplan på kort och lång sikt. Åtkomst till digitala, Styrning och övervakning God kontroll över informations- kritiska av VA-anläggningar kan tillgångar. informationstillgångar påverkas, vilket riskerar Investeringar i nätverksmiljö för samt styr- och driftstörningar i vatten- ökad redundans. övervakningssystem produktion och avlopps- kan försvåras eller hantering med utebli. konsekvenser för arbetsmiljö, leverans- säkerhet, miljö och hälsa. Prioriterar kvalitet och Har inte tillräckliga motiv Adekvat styrning av projekt med tid högre än ekonomi. för kostnadsökningar. Risk lämplig mix av styrning på tid, för försämrat förtroende, kvalitet och kostnader. varumärke samt ökad kostnad för kunderna. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 2.2.4 Utfall bolagsmål De fyra strategiska målområdena pekar ut de områden där Gästrike Vatten-koncernen behöver fokusera på att utveckla och stärka organisationen. Till de strategiska målområdena finns bolagsmål som stöd för att följa utvecklingen och säkerställa att verksamheten håller rätt riktning. Under verksamhetsåret 2026 följs nedan bolagsmål upp. Strategiskt Bolagsmål 2026 Utfall vid Prognos Kommentar målområde T1/Måltal helår 2026 Leveranssäkerhet Bra dricksvatten- 0/0 Enstaka avvikelser i Gävle, kvalitet* Ockelbo och Östhammar. Förhöjda PFAS-halter vid verk i Gävle. Vattnet bedöms fortsatt vara hälsosamt och rent. Leveranssäkerhet God tillstånds- 2/0 Två överskridanden hantering avlopp** noterades i början av året vid Åmot och Jädraås reningsverk, orsakat av tillfälligt hög belastning. Efterföljande prover låg inom gränsvärden Leveranssäkerhet God tillstånds- 2/0 Vid ett enstaka kort tillfälle hantering vatten** har grund-vattennivån legat under miniminivån för vattendom i Gävle. Överskrider spolvattenuttag i Hammardammen i Hofors. Kompetens och Ledarskapsindex 71/79 Positiv trend vid arbetsmiljö *** undersökning våren 2026. Kompetens och Engagemangsindex 75/79 Positiv trend vid arbetsmiljö **** undersökning våren 2026 Kompetens och Observationer 63/300 En ökning jämfört med arbetsmiljö ***** 2025 dock något lågt. *Antal tillfällen där dricksvattnet inte bedöms som hälsosamt och rent **Antal avvikelser utifrån tillstånd för reningsverk eller vattendom ***Index kopplat mot ledarskapet i verksamheten. Måltalet avser år 2028. ****Index kopplat till engagemanget i verksamheten. Måltalet avser år 2028. ***** Målet avser arbetsmiljöobservationer under helår 2026 *****Antal inrapporterade observationer kopplat mot arbetsmiljöarbetet i verksamheten. Det övergripande målet är 0 svårt skadade. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Under 2026 ska måltal tas fram för nedan fyra bolagsmål. Bolagsmål Beskrivning Oplanerade leveransavbrott Målet beskriver hur många kunder som drabbas av oplanerade leveransavbrott längre än fyra timmar. Bräddning Målvärdet beskriver bräddad andel på reningsverk och ledningsnät. Läckage från dricksvattenledningar Målvärdet beskriver andelen läckage från våra dricksvattenledningar. Tillskottsvatten i spillvattenledningsnätet Målvärdet beskriver andelen tillskottsvatten i spillvattenledningsnätet. Bolagsmål inom områdena kundnöjdhet och kostnadseffektivitet/portföljstyrning utvecklas under 2026. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 2.2.5 Särskild rapportering 2026 För sex områden sker en särskild rapportering från respektive bolagsstyrelse till berörd kommun. Strategiskt Beskrivning Status T1 2026 målområde Leveranssäkerhet Bättre dricksvattenkvalitet genom utökad rening av Särskild rapportering T1 PFAS-ämnen vid två vattenverk i Gävle Leveranssäkerhet Trygg dricksvattenförsörjning genom mer dricksvatten Särskild rapportering T1 –samverkan mellan Gävle och Älvkarleby kommuner. Leveranssäkerhet Utveckling av avloppsrening för Gävle – Nytt Särskild rapportering T1 avloppsreningsverk i Gävle och åtgärder på nuvarande reningsverk Duvbacken. Leveranssäkerhet VA-utveckling Östra Östhammar. Särskild rapportering T1 Leveranssäkerhet VA-utveckling Åbyggeby, Gävle Särskild rapportering T1 Kvalitet Status ärenden skadekrav efter skyfall 2021, Gävle Särskild rapportering T1 Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 3 Gästrike Vatten AB 3.1 Medarbetare Årets medarbetarundersökning har genomförts under tertialet och visar på en svag förbättring inom samtliga indexområden; Engagemang, Ledarskap, Teameffektivitet, Arbetsmiljö och Ledning vilket är positivt. Löneöversynen har genomförts enligt plan. Utfallet uppgår till tre procent på bolagsnivå, i linje med det centrala märket och gällande kollektivavtal, samt har bidragit till en förbättrad lönespridning. Arbetet med att uppdatera befattningsbeskrivningar och BAS-värdering av samtliga befattningar pågår och fortsätter under året. En god och säker arbetsmiljö är fortsatt prioriterat. Under perioden har, utöver riskobservationer, positiva observationer införts i syfte att sprida goda exempel och säkra arbetssätt. Skyddsorganisationen har förstärkts med ytterligare skyddsombud. Inom projektverksamheten pågår arbete för att säkerställa en god arbetsmiljö både i genomförande och i planering av kommande driftskeden. Rekryteringsläget bedöms för närvarande som gynnsamt, med god tillgång till kvalificerade kandidater till stor del på grund av det regionala konjunkturläget. Vid utgången av tertial 1 uppgår antalet medarbetare till 160. En översyn görs under året av långsiktig bemanningsplan, det gör att antalet medarbetare inte kommer följa budget. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 3.2 Utfall och prognos Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Gästrike Vatten AB april april april helår helår helår (moderbolag) 2026 2 026 2026 2026 2 026 2 026 Intäkter från dotterbolag 61,9 66,5 -4,6 199,4 194,5 -5,0 Övriga intäkter 0,1 0,0 0,1 0,0 0,3 0,3 Verksamhetskostnader -14,7 -12,5 -2,2 -37,5 -41,1 -3,5 Verksamhetsprojekt 0,0 -1,0 1,0 -3,0 -3,0 0,0 Personalkostnader -46,0 -51,4 5,4 -154,3 -146,8 7,5 Avskrivningar -1,1 -1,3 0,2 -3,9 -3,2 0,7 Rörelseresultat 0,2 0,2 0,0 0,7 0,7 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,2 -0,2 0,0 -0,6 -0,6 0,0 Resultat efter fin. poster 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före skatt 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 Skatt 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,0 Periodens resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringar (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Gästrike Vatten AB april april april helår helår helår (moderbolag) 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 Investeringar 0,0 0,3 -0,3 1,0 1,0 0,0 Exploateringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt investeringar 0,0 0,3 -0,3 1,0 1,0 0,0 Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Utfallet till och med april vad gäller bolagets totala kostnader är ca 4,5 mnkr lägre än budget. Det innebär att 4,5 mnkr mindre än budgeterat har fördelats till dotterbolagen. Den lägre kostnadsnivån är främst relaterad till personalkostnaderna som är ca 5,5 mnkr lägre än budget. Delvis handlar det om en periodiseringsavvikelse då budgeten är fördelad jämnt över året samtidigt som ett antagande om successivt ökad bemanning under året samt ännu ej genomförd lönerevision innebär lägre kostnader i början av året, men delvis utgör avvikelsen en faktisk kostnadsinbesparing då antalet helårsanställda under perioden har varit lägre än planerat. Även verksamhetsprojekten har ett lägre utfall än budgeterat, medan periodens verksamhetskostnader är högre än budget främst kopplat till IT samt resurskonsulter som i viss mån har ersatt vakanta tjänster. Prognosen för helåret är i nuläget att bolagets totala kostnader kommer att vara ca 5 mnkr lägre än budgeterat. Bedömningen är att rekryteringar inte kommer att genomföras fullt ut enligt budget, vilket innebär en sänkt prognos för personalkostnader. Även avskrivningskostnaderna bedöms komma att bli något lägre än budget. Delvis kommer vakanser dock att behöva tillsättas av konsulter, vilket tillsammans med ökade IT-kostnader innebär ökade verksamhetskostnader och därmed en viss ”dämpning” av kostnadsinbesparingarna. Inga investeringar har gjorts hittills i år. Prognosen för helåret är i nivå med budget. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 3.3 Sammanfattning av viktiga händelser Utvecklingsaktiviteter Många utvecklingsaktiviteter pågår i verksamheten. De kommer att underlätta vardagen samtidigt som de ger ordning och reda. Förändringarna påverkar vardagen under året bland annat då vissa moment tar längre tid. Några av de aktiviteter som pågår: • Aktiviteter för att utveckla vårt informationssäkerhetsarbete. • Översyn av ekonomiprocessen, ledningsprocessen, projektprocessen samt VA- serviceprocessen. • Införande av portföljstyrning. • Revidering av objektförvaltningsmodell. • Hantering av anläggningsinformation. • Uppdatering av ekonomisystemet inklusive prognosverktyg, ärendehanteringssystemet samt system för kartdata. • Ta fram en plan för och implementera framtida lagringsytor • Översyn av de bolagsstyrande dokumenten. Investering i nätverksmiljö Genomförs för ökad redundans och lägre kostnader. Digital vattenmätning Drygt 1 250 vattenmätare har bytts hos våra kunder. Det motsvarar cirka 25 % av det totala antalet som ska bytas under året (nära 5 000). Styrning och beslut på koncernnivå • Årsredovisning, verksamhetsrapport och bolagsstyrningsrapport 2025 godkända. • Årsstämma 2025 genomförd. • Långsiktig plan 2027–2030 beslutad inklusive budgetramar och investeringsutblick. • Principer för VA-taxa fastställda som övergripande styrdokument. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 4 Gävle Vatten AB 4.1 Utfall och prognos Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Gävle Vatten AB april april april helår helår helår 2026 2 026 2026 2026 2 026 2 026 Anslutningsintäkter 8,0 5,6 2,4 16,8 16,8 0,0 "Investeringsfond" återföring 0,7 0,7 0,0 2,0 2,0 0,0 Rörelsens intäkter 115,3 117,1 -1,8 358,4 357,4 -1,0 Verksamhetskostnader -67,1 -75,0 7,9 -225,1 -225,1 0,0 Verksamhetsprojekt -8,8 -10,0 1,2 -30,0 -30,2 -0,2 Avskrivningar -13,8 -16,2 2,4 -48,5 -46,5 2,0 Rörelseresultat 34,2 22,1 12,1 73,5 74,3 0,8 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -11,4 -19,3 7,9 -58,0 -54,5 3,5 Resultat efter fin. poster 22,8 2,8 20,1 15,5 19,8 4,3 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före skatt 22,8 2,8 20,1 15,5 19,8 4,3 Skatt 0,0 -2,0 2,0 -6,0 0,0 6,0 Periodens resultat 22,8 0,8 22,1 9,5 19,8 10,3 Investeringar & Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Exploateringar (mnkr) utfall mot prognos mot budget budget Gävle Vatten AB april april april helår helår helår 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 Investeringar* 267,3 523,6 -256,3 1 570,8 1 312,0 -258,8 Exploateringar 13,2 24,3 -11,1 73,0 67,1 -5,9 Totalt investeringar 280,6 547,9 -267,4 1 643,8 1 379,1 -264,7 *Varav: Atlas Reningsverk 167,3 190,5 -23,2 571,5 532,0 -39,5 Trygg Vattenförsörjning 82,0 243,0 -161,1 729,1 557,7 -171,4 Bättre Dricksvattenkvalitet 9,3 56,1 -46,8 168,2 116,6 -51,6 Ledningsomläggning OKB 0,1 0,3 -0,2 1,0 2,9 1,9 Övriga ny- och reinvesteringar 8,7 33,7 -25,0 101,0 102,8 1,8 Positivt resultat = överuttag, d v s skuld till VA-kollektivet. Negativt resultat = underuttag, d v s fordran på VA-kollektivet Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Saldo Överuttag/Underuttag (mnkr) Utfall 2025 Prognos 2026 Prognos 2027 Ackumulerad kort skuld (+) resp. fordran (-) 31,2 51,0 45,3 till VA-kollektivet Periodens resultat uppgår till 22,8 mnkr, vilket är ca 22 mnkr högre än budget. Såväl rörelsekostnader som finansiella kostnader bidrar till den positiva budgetavvikelsen. Periodens verksamhetskostnader är ca 8 mnkr lägre än budget, bland annat till följd av att konsult- och entreprenadkostnader inte faller ut jämnt över året. Även räntekostnaderna är ca 8 mnkr lägre än budget, främst handlar det om en periodiseringsavvikelse då budgeten är fördelad jämnt över året medan utfallet förväntas öka successivt i takt med ökad upplåning till följd av att investeringar genomförs. Även utfallet för verksamhetsprojekt och avskrivningskostnader samt budgeterad men ej uppbokad skattekostnad bidrar till det positiva resultatet, medan de totala intäkterna är ungefär i nivå med budget. Prognosen för helåret är ett resultat på ca 20 mnkr, vilket är ca 10 mnkr högre än budget. Rörelseresultatet bedöms bli ungefär i nivå med budget, det är de finansiella kostnaderna samt skatt som beräknas komma att avvika från budget. Främst handlar det om att budgeterad skattekostnad på 6 mnkr inte förväntas falla ut, kopplat till ett stort skattemässigt underskott från tidigare år som inte var beaktat i budget. Även räntekostnaderna bedöms bli ca 4 mnkr lägre än budget på helårsbasis, i huvudsak till följd av en sänkt prognos för investeringar och därmed ett minskat lånebehov under året. Observera dock att prognosen är mycket osäker, bland annat kan tidpunkt och omfattning vad gäller utbetalning av regresskrav för skador till följd av skyfallet i augusti 2021 komma att påverka utfallet. I nuläget är prognosen för Gävle Vatten AB:s kostnader kopplade till dessa regresskrav oförändrad, 400 mnkr, vilket motsvarar tidigare gjord avsättning och tidigare mottaget rörelsebidrag från Gävle kommun. Efter att utbetalningar gjorts till försäkringsbolag och berörda kunder (självrisker) under 2024–2025 med totalt ca 90 mnkr, återstår ca 310 mnkr av ursprunglig avsättning. Inga utbetalningar har hittills gjorts under 2026. Utfallet för investeringar är som vanligt lågt i förhållande till budget vid den här tiden på året, det gäller genomgående i hela projektportföljen. Helårsprognosen är totalt sett ca 265 mnkr lägre än budget, avvikelsen är i princip fullt ut kopplad till tidsförskjutning i de tre stora investeringar som pågår; Bättre dricksvattenkvalitet genom utökad rening av PFAS-ämnen vid två vattenverk i Gävle, Trygg dricksvattenförsörjning genom mer dricksvatten – samverkan mellan Gävle och Älvkarleby kommuner, samt Utveckling av avloppsrening för Gävle – Nytt avloppsreningsverk i Gävle och åtgärder på nuvarande reningsverk Duvbacken. Tidsförskjutningen bedöms till stor del inte påverka den slutliga leveranstidpunkten, utan det handlar främst om omfördelning av investeringsutgifter under projekttiden. Av prognostiserad budgetavvikelse på 265 mnkr var ca 180 mnkr identifierade redan i samband med vårens rambudgetarbete och är därmed beaktade i budgetramar för 2027– 2030. Tillkommande justering på -85 mnkr är fullt ut relaterad till projektet Trygg Vattenförsörjning. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 4.2 Sammanfattning av viktiga händelser Underhåll anläggningar och ledningsnät • Yttre skydd har stärkts. • Fastighetsåtgärder har vidtagits samt pågår. • Ledningsnätsförnyelse har slutförts och pågår. • Mer omfattande underhållsspolning har startats upp i Valbo och Forsbacka för ökad kapacitet. • Åtgärder och omläggning på spillvattenledning till Duvbackens reningsverk förbil Atlas byggområde har påbörjats. Nytt tillstånd • Tillstånd erhållet för Duvbackens reningsverk, träder i kraft 18 maj. • Tillstånd erhållet för ny grundvattenbrunn i Valbo. Utredningar och utveckling • Studie genomförd för integration av slampyrolys vid Atlas reningsverk. • Förstudie påbörjad för hantering av markbädd vid Axmarby reningsverk. • Kapacitetsutredningar pågår för bland annat Forsbacka, Ersbo och Valbo/Backa. • Samordning av dagvatten och skyfall pågår tillsammans med Gävle kommun. • Exploateringsprojekten Tallharen och Skoglundshöjden har färdigställts och Västra Kungsbäck, Järvstagläntan och Gavlehov Västra har startats upp. • Byggnation pågår av en lösning för akut hantering av slam från enskilda avlopp tillsammans med Gästrike Återvinnare. • Utredningar pågår inom ramen för Gävle kommuns koncernprogram för kommunal ledningsomläggning för Gävle-Kringlan, Ostkustbanan samt arbete med följdinvesteringar för anpassning till de stora pågående VA-investeringarna. Styrning och beslut på bolagsnivå • Årsredovisning och bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2025 har godkänts av styrelsen och överlämnats till Gävle kommun. • Årsstämma för 2025 har genomförts. • Styrelsen har godkänt statusrapporter för 2025 avseende och överlämnat dessa till Gävle kommun. • Styrelsen har beslutat om omdisponering av investeringsbudget från 2025 till 2026 och överlämnat reviderad investeringsbudget 2026 till Gävle kommun. • Styrelsen har beslutat om genomförande av entreprenad för anläggande av nytt vattenverk med yttre anläggningar vid Mon med en investeringsbudget på 1,2 – 1,4 mnkr och överlämnat information till Gävle kommun samt Älvkarleby Vattens styrelse. • Styrelsen har godkänt förslag till preliminär resultat-, balans- och investeringsbudget för 2027, med planeringshorisont 2028–2030, samt överlämnat förslaget till Gävle kommun. • Styrelsen har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att höja VA-taxans anläggningsavgift från och med den 1 januari 2027. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 5 Hofors Vatten AB 5.1 Utfall och prognos Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Hofors Vatten AB april april april helår helår helår 2026 2 026 2026 2026 2 026 2 026 Anslutningsintäkter 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 "Investeringsfond" återföring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rörelsens intäkter 11,8 12,1 -0,3 36,3 36,3 0,0 Verksamhetskostnader -9,7 -8,0 -1,7 -24,1 -24,1 0,0 Verksamhetsprojekt -1,1 -1,0 -0,1 -3,1 -3,4 -0,3 Avskrivningar -1,9 -2,0 0,1 -6,1 -5,9 0,1 Rörelseresultat -1,0 1,0 -2,0 3,2 3,0 -0,1 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,9 -1,0 0,1 -2,9 -2,8 0,1 Resultat efter fin. poster -1,8 0,1 -1,9 0,3 0,2 0,0 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före skatt -1,8 0,1 -1,9 0,3 0,2 0,0 Skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat -1,8 0,1 -1,9 0,3 0,2 0,0 Investeringar & Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Exploateringar (mnkr) utfall mot prognos mot budget budget Hofors Vatten AB april april april helår helår helår 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 Investeringar 0,5 3,5 -2,9 10,4 10,4 0,0 Exploateringar 0,0 0,1 -0,1 0,3 0,3 0,0 Totalt investeringar 0,5 3,6 -3,0 10,7 10,7 0,0 Positivt resultat = överuttag, d v s skuld till VA-kollektivet. Negativt resultat = underuttag, d v s fordran på VA-kollektivet Saldo Överuttag/Underuttag (mnkr) Utfall 2025 Prognos 2026 Prognos 2027 Ackumulerad kort skuld (+) resp. fordran (-) -3,1 -2,9 -1,9 till VA-kollektivet Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Resultatet för tertial 1 uppgår till -1,8 mnkr, vilket är 1,9 mnkr lägre än periodens budget. Större delen av avvikelsen (ca 1,7 mnkr) är relaterad till verksamhetskostnaderna, i viss mån i form av periodiseringsavvikelser vad gäller främst snöröjning och el (det vill säga att budgeten är fördelad jämnt över året medan utfallet är högre vissa månader på året), men främst till följd av omfattande akuta läcklagningar på bland annat Malmjärnsvägen där vattenledningen är i stort behov av underhåll. Periodens brukningsintäkter är ca 0,3 mnkr lägre än budget medan utfallet för verksamhetsprojekt och kapital är ungefär i nivå med budget. Prognosen för helåret är ett resultat på 0,2 mnkr, vilket är i nivå med budget. De höga entreprenad- och materialkostnaderna kopplade till vårens läcklagningsinsatser bedöms på helårsbasis kunna kompenseras av inbesparingar inom andra områden, bland annat vad gäller konsultkostnader som sannolikt är något för högt budgeterade. Även intäktsprognosen är i nuläget i nivå med budget, men med tanke på det lite lägre utfallet för tertial 1 finns här en risk för att prognosen kan behöva justeras senare i år. En något förhöjd prognos för verksamhetsprojekt kompenseras av lite lägre kapitalkostnader. Utfallet för investeringar är som vanligt lågt i förhållande till budget vid den här tiden på året, det uppgår till 0,5 mnkr vilket är 3 mnkr lägre än periodens budget. Prognosen för helåret är dock i nivå med budget. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 5.2 Sammanfattning av viktiga händelser Påverkan efter stormen Johannes och ovädret Anna • Råvattenintaget i sjön Hyn frös, vilket krävde omfattande insatser för att säkra dricksvattenproduktionen. Kunder uppmanades att spara vatten, leverans av dricksvatten kunde hela tiden ske. Påverkan för kunder • Flera större vattenläckor vid Malmjärnsvägen samt i Silverdalen och Born har påverkat dricksvattenleveransen. Utredning initierad för Malmjärnsvägen. Tillsyn av vattenanläggningar • Mindre åtgärder kommer att ske under året efter tillsyn. Ledningsnätsåtgärder • Omläggning av dagvattenledning för att möjliggöra etablering av vätgasmack. • Åtgärder vid Gamla Landsvägen i Torsåker är slutfört. Underhåll anläggningar • Yttre skydd har stärkts. • Flera fastighetsåtgärder har vidtagits samt pågår. Styrning och beslut på bolagsnivå • Årsredovisning och bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2025 har godkänts av styrelsen och överlämnats till Hofors kommun. • Årsstämma för 2025 har genomförts. • Styrelsen har godkänt förslag till preliminär resultat-, balans- och investeringsbudget för 2027, med planeringshorisont 2028–2030, samt överlämnat förslaget till Hofors kommun. • Styrelsen har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att höja VA-taxans anläggnings- och brukningsavgifter från och med den 1 januari 2027. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 6 Ockelbo Vatten AB 6.1 Utfall och prognos Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Ockelbo Vatten AB april april april helår helår helår 2026 2 026 2026 2026 2 026 2 026 Anslutningsintäkter 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 "Investeringsfond" återföring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rörelsens intäkter 7,7 7,7 0,0 23,8 23,8 0,0 Verksamhetskostnader -4,5 -5,0 0,5 -15,0 -14,8 0,2 Verksamhetsprojekt -0,4 -0,5 0,0 -1,4 -1,6 -0,2 Avskrivningar -1,4 -1,4 0,0 -4,3 -4,3 0,0 Rörelseresultat 1,4 0,8 0,6 3,2 3,2 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,7 -0,8 0,1 -2,3 -2,4 -0,1 Resultat efter fin. poster 0,7 0,1 0,7 0,9 0,8 -0,1 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före skatt 0,7 0,1 0,7 0,9 0,8 -0,1 Skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat 0,7 0,1 0,7 0,9 0,8 -0,1 Investeringar & Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Exploateringar (mnkr) utfall mot prognos mot budget budget Ockelbo Vatten AB april april april helår helår helår 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 Investeringar 0,0 2,2 -2,2 6,7 6,7 0,0 Exploateringar 0,2 0,1 0,1 0,3 0,3 0,0 Totalt investeringar 0,2 2,3 -2,2 7,0 7,0 0,0 Positivt resultat = överuttag, d v s skuld till VA-kollektivet. Negativt resultat = underuttag, d v s fordran på VA-kollektivet Saldo Överuttag/Underuttag (mnkr) Utfall 2025 Prognos 2026 Prognos 2027 Ackumulerad kort skuld (+) resp. fordran (-) -1,1 -0,4 -0,2 till VA-kollektivet Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Resultatet för tertial 1 uppgår till 0,7 mnkr, vilket är 0,7 mnkr högre än budget. Avvikelsen är i huvudsak relaterade till lägre verksamhetskostnader än budgeterat. Ingen enskild post sticker ut, det handlar främst om att kostnader inte faller ut jämnt över året. Utfall för såväl intäkter som verksamhetsprojekt och kapital är ungefär i nivå med budget. Prognosen för helåret är ett resultat på 0,8 mnkr, vilket är ungefär i nivå med budget. En mindre del av de lägre verksamhetskostnaderna från tertial 1 bedöms kvarstå även på helårsbasis, men ”möts” av en något förhöjd prognos för verksamhetsprojekt. Såväl intäkter som kapitalkostnader beräknas även på helårsbasis bli i nivå med budget. Utfallet för investeringar är som vanligt lågt i förhållande till budget vid den här tiden på året, det uppgår till 0,2 mnkr vilket är 2,2 mnkr lägre än periodens budget. Prognosen för helåret är dock i nivå med budget. 6.2 Sammanfattning av viktiga händelser Påverkan efter stormen Johannes och ovädret Anna • Starka vindar och kraftigt snöfall medförde betydande framkomlighetsproblem till anläggningar samt orsakade störningar i form av ström- och kommunikationsbortfall. VA- försörjningen kunde hela tiden upprätthållas. Tillsyn av vattenanläggningar • Mindre åtgärder kommer att ske under året efter tillsyn. Ledningsnätsåtgärder • Särskild läcksökning har genomförts. • Entreprenad avseende Skogsbyn i Jädraås har slutförts. Underhåll anläggningar • Flera fastighetsåtgärder har vidtagits samt pågår. Dialog om äldre tillstånd för reningsverk • Tillsammans med tillsynsmyndigheten VGS har dialog förts om hur uppdatering av äldre tillstånd kan ske. Styrning och beslut på bolagsnivå • Årsredovisning och bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2025 har godkänts av styrelsen och överlämnats till Ockelbo kommun. • Årsstämma för 2025 har genomförts. • Styrelsen har godkänt förslag till preliminär resultat-, balans- och investeringsbudget för 2027, med planeringshorisont 2028–2030, samt överlämnat förslaget till Ockelbo kommun. • Styrelsen har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att höja VA-taxans anläggnings- och brukningsavgifter från och med den 1 januari 2027. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 7 Älvkarleby Vatten AB 7.1 Utfall och prognos Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Älvkarleby Vatten AB april april april helår helår helår 2026 2 026 2026 2026 2 026 2 026 Anslutningsintäkter 0,1 0,1 0,0 0,4 0,4 0,0 "Investeringsfond" återföring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rörelsens intäkter 10,8 11,1 -0,3 34,5 34,5 0,0 Verksamhetskostnader -7,8 -8,0 0,2 -23,9 -23,9 0,0 Verksamhetsprojekt -0,9 -1,2 0,3 -3,5 -3,5 0,0 Avskrivningar -1,8 -1,9 0,0 -5,6 -5,4 0,1 Rörelseresultat 0,4 0,2 0,2 1,9 2,0 0,1 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,9 -1,0 0,0 -3,0 -3,1 -0,1 Resultat efter fin. poster -0,5 -0,8 0,3 -1,1 -1,0 0,0 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före skatt -0,5 -0,8 0,3 -1,1 -1,0 0,0 Skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens resultat -0,5 -0,8 0,3 -1,1 -1,0 0,0 Investeringar & Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Exploateringar (mnkr) utfall mot prognos mot budget budget Älvkarleby Vatten AB april april april helår helår helår 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 Investeringar 0,4 3,4 -2,9 10,2 10,1 -0,1 Exploateringar 0,2 0,2 0,0 0,5 0,5 0,0 Totalt investeringar 0,6 3,6 -2,9 10,7 10,6 -0,1 Positivt resultat = överuttag, d v s skuld till VA-kollektivet. Negativt resultat = underuttag, d v s fordran på VA-kollektivet Saldo Överuttag/Underuttag (mnkr) Utfall 2025 Prognos 2026 Prognos 2027 Ackumulerad kort skuld (+) resp. fordran 3,1 2,1 0,7 (-) till VA-kollektivet Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Resultatet för årets första fyra månader uppgår till -0,5 mnkr, vilket är 0,3 mnkr högre än budget. Något lägre kostnader än budgeterat (totalt ca 0,5 mnkr) för verksamhetskostnader och verksamhetsprojekt motverkas i viss mån, men inte fullt ut, av lite lägre brukningsintäkter än budgeterat. När det gäller de lägre rörelsekostnaderna så handlar det främst om att kostnader inte faller ut jämnt över året, ingen enskild post sticker ut. Periodens kapitalkostnader är i nivå med budget. Prognosen för helåret är ett resultat på -1 mnkr vilket är i nivå med budget, det gäller såväl intäkter som rörelse- och kapitalkostnader. Med tanke på det lägre intäktsutfallet för tertial 1 finns viss risk för prognosjustering senare i år, men ytterligare några månaders utfall behövs för att kunna göra en kvalificerad bedömning kring fortsatt intäktsutveckling och eventuell resultatpåverkan. Utfallet för investeringar är som vanligt lågt i förhållande till budget vid den här tiden på året, det uppgår till 0,6 mnkr vilket är 2,9 mnkr lägre än periodens budget. Prognosen för helåret är i nivå med budget. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 7.2 Sammanfattning av viktiga händelser Processutveckling • Provtagning i recipient har påbörjats i syfte att bedöma känslighet och status avseende mikroföroreningar från reningsverk. • Förstudie av nytt kemikalietanksystem vid Gårdskärs reningsverk har genomförts. Ledningsnätsåtgärder • Entreprenaden längs Flerängsvägen och Lindsängsvägen fortgår. • Luktreducerande åtgärder har genomförts vid fyra avloppspumpstationer. • Installation av två nya mätarbrunnar har genomförts. • Utredning av kapacitetsutökning för Marma/Dragon Gate har initierats. Underhåll anläggningar • Yttre skydd har stärkts. • Fastighetsåtgärder har vidtagits samt pågår. Styrning och beslut på bolagsnivå • Årsredovisning och bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2025 har godkänts av styrelsen och överlämnats till Älvkarleby kommun. • Årsstämma för 2025 har genomförts. • Styrelsen har antagit yttrande avseende översiktsplan för Älvkarleby kommun 2050 och överlämnat detta till Bygg- och miljö i Älvkarleby kommun. • Styrelsen har godkänt statusrapport för 2025 avseende Trygg vattenförsörjning i Älvkarleby och Gävle samt överlämnat rapporten till Älvkarleby kommun. • Styrelsen har godkänt förslag till preliminär resultat-, balans- och investeringsbudget för 2027, med planeringshorisont 2028–2030, samt överlämnat förslaget till Älvkarleby kommun. • Styrelsen har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att höja VA-taxans anläggnings- och brukningsavgifter från och med den 1 januari 2027. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 8 Östhammar Vatten AB 8.1 Utfall och prognos Resultaträkning (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse utfall mot prognos mot budget budget Östhammar Vatten AB april april april helår helår helår 2026 2 026 2026 2026 2 026 2 026 Anslutningsintäkter 0,4 0,4 0,0 1,3 1,3 0,0 "Investeringsfond" återföring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Rörelsens intäkter 24,2 25,1 -0,9 75,0 74,0 -1,0 Driftbidrag 1,7 1,7 0,0 5,0 5,0 0,0 Verksamhetskostnader -17,3 -15,9 -1,4 -47,8 -47,3 0,5 Verksamhetsprojekt -1,2 -3,3 2,1 -10,0 -10,0 0,0 Avskrivningar -3,8 -4,3 0,5 -13,0 -12,1 0,9 Rörelseresultat 3,9 3,6 0,3 10,5 10,9 0,4 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -3,5 -3,5 -0,1 -10,4 -11,0 -0,6 Resultat efter fin. poster 0,4 0,1 0,3 0,1 -0,1 -0,2 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före skatt 0,4 0,1 0,3 0,1 -0,1 -0,2 Skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 -1,0 -1,0 Periodens resultat 0,4 0,1 0,3 0,1 -1,1 -1,2 Investeringar & Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos Avvikelse Exploateringar (mnkr) utfall mot prognos mot budget budget Östhammar Vatten AB april april april helår helår helår 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 2 026 Investeringar 10,1 24,3 -14,1 72,8 73,8 1,0 Exploateringar 0,5 1,7 -1,2 5,2 2,5 -2,7 Totalt investeringar* 10,6 26,0 -15,3 77,9 76,3 -1,7 *Varav program VA- 9,8 12,3 -2,5 36,9 38,4 1,5 utveckling Östra Östhammar Positivt resultat = överuttag, d v s skuld till VA-kollektivet. Negativt resultat = underuttag, d v s fordran på VA-kollektivet Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Saldo Överuttag/Underuttag (mnkr) Utfall 2025 Prognos 2026 Prognos 2027 Ackumulerad kort skuld (+) resp. fordran (- -4,3 -5,4 -6,3 ) till VA-kollektivet Resultatet för tertial 1 uppgår till +0,4 mnkr, vilket är 0,3 mnkr högre än periodens budget. I detta resultat ligger brukningsintäkter som är 0,9 mnkr lägre än budget och verksamhetskostnader som är 1,4 mnkr högre än budget, dessa avvikelser uppvägs dock av att periodens utfall för verksamhetsprojekt är lågt, ca 2 mnkr lägre än budgeterat, och att även avskrivningskostnaderna är ca 0,5 mnkr lägre än budget. Periodens räntekostnader är i nivå med budget. När det gäller verksamhetskostnader och verksamhetsprojekt så handlar avvikelserna främst om periodisering, det vill säga att kostnader inte faller ut jämnt över året. Vad gäller intäkter och avskrivningar så handlar det däremot om en faktisk intäkts- respektive kostnadsminskning. Prognosen för helåret är ett resultat på -1,1 mnkr, vilket är 1,2 mnkr lägre än budget. Intäktsprognosen har justerats ner med 1 mnkr med tanke på den budgetavvikelse som konstaterats för tertial 1. Avvikelsen uppstod under en enskild månad och kan kopplas till att en retroaktiv post ingick i budgetunderlaget och därmed genererade en för hög budgetsiffra för den enskilda månaden, bedömningen är därför att den lägre intäktsnivån inte är en trend utan budgeten bör kunna hålla under resterande del av året. Vad gäller rörelsekostnaderna så är helårsprognosen för verksamhetsprojekt i nivå med budget, medan verksamhetskostnaderna beräknas bli ca 0,5 mnkr lägre än budget, främst till följd av sänkt prognos för entreprenadkostnader. Kapitalkostnaderna bedöms bli ca 0,3 mnkr lägre än budget totalt sett, om än med en viss omfördelning från avskrivnings- till räntekostnader. De sänkta rörelse- och kapitalkostnaderna innebär trots den nedjusterade intäktsprognosen ett beräknat resultat före skatt ungefär i nivå med budget. Dock har en tillkommande skattekostnad lagts in i prognosen med 1 mnkr, vilket förklarar den prognostiserade budgetavvikelsen på -1,2 mnkr. Detta efter att det i samband med årsbokslutet 2025 konstaterades att Östhammar Vatten träffas av regelverket om ränteavdragsbegränsningar tidigare än beräknat. Utfallet för investeringar är som vanligt lågt i förhållande till budget vid den här tiden på året, det uppgår till 10,6 mnkr (varav program VA-utveckling Östra Östhammar står för 9,8 mnkr) vilket är drygt 15 mnkr lägre än periodens budget. Prognosen för helåret är dock ett utfall ungefär i nivå med budget. 8.2 Sammanfattning av viktiga händelser Påverkan för kunder • Låga grundvattennivåer har medfört att bevattningsförbud införts från och med den 13 april i Östhammar, Öregrund, Gräsö, Gimo och Hargshamn. • Särskild kommunikationsinsats då en ny taxekonstruktion införs i Östhammars kommun från 1 januari 2027. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Tillsyn och vattenkvalitet • Färgat vatten i Östhammar, orsakat av skogsavverkning i kombination med avsaknad av tjäle, medförde ett flertal kundklagomål under januari. Förberedelser för pilottester av reningsmetoder pågår. • Provtagning och åtgärdsarbete har genomförts i Film efter att luktande ämne konstaterats i råvattnet. Brunnen togs tillfälligt ur drift. • Installation av UV-ljus i Norråsen, Österbybruk har genomförts, vilket innebär att kraven enligt mikrobiologisk barriäranalys (MBA) uppfylls. • Mindre åtgärder kommer att ske under året efter tillsyn av vattenanläggningar. • Arbetet med vattenskyddsområdet för Ed-Börstil fortlöper. Beslut från länsstyrelsen inväntas. • Tillsyn har genomförts av länsstyrelsen vid vattenskyddsområdet i Fresta, Alunda. Ledningsnätsåtgärder • Ett stort antal vattenläckor och avloppsstopp har inträffat i kommunen. I Alunda och Österbybruk har läckor medfört tillfälligt behov av ökat inköp av vatten från TEMAB. • Uppstart av ledningsnätsförnyelse vid Kanalvägen i Österbybruk. • Uppdrag vid Hallgatan i Östhammar har slutförts. • Uppdrag har initierats för utplacering av ytterligare mätarbrunnar i kommunen. Underhåll anläggningar • Yttre skydd har stärkts. • Fastighetsåtgärder har vidtagits samt pågår. • Slam från Alunda avloppsreningsverk har tillfälligt transporterats till andra anläggningar. Utredningar och utveckling • Vattentjänstplanen för Östhammars kommun har fastställts av kommunfullmäktige. • Planering av pilotförsök med kompostering av kommunalt avloppsslam har initierats. Genomförande planeras till hösten 2026. • Förstudie inför konvertering av SCADA-system vid Krutuddens reningsverk har påbörjats. • Fortsatt samverkan i exploateringsplanering har skett med Östhammars kommun. Styrning och beslut på bolagsnivå • Årsredovisning och bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2025 har godkänts av styrelsen och överlämnats till Östhammar kommun. • Årsstämma för 2025 har genomförts. • Styrelsen har godkänt statusrapport för 2025 avseende VA-utveckling i östra Östhammar samt överlämnat rapporten till Östhammars kommun. • Styrelsen har beslutat att gå vidare med projektering av avsaltningsanläggning i anslutning till Öregrunds reningsverk. • Styrelsen har godkänt förslag till preliminär resultat-, balans- och investeringsbudget för 2027, med planeringshorisont 2028–2030, och överlämnat detta till kommunen. • Styrelsen har beslutat att begära driftbidrag från Östhammar kommun för att hantera ej aktiverbara rörelse- och kapitalkostnader kopplade till VA-utvecklingen i östra Östhammar 2027. • Styrelsen har beslutat att föreslå kommunfullmäktige att höja VA-taxans anläggnings- och brukningsavgifter från och med den 1 januari 2027. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 9 Statistik 9.1 Personalstatistik Personalstruktur 2026-04-30 Genomsnittlig Genomsnittlig Årsarbetare Antal anställda sysselsättningsgrad ålder Tillsvidare Visstid Tillsvidare Visstid Tillsvidare Tillsvidare Kvinnor 66,6 68 99,4 44,0 Män 92,1 92 99,8 48,8 Totalt 158,7 160 99,6 46,7 Åldersstruktur Anställningsform Kön 2026-04-30 2025-04-30 2024-04-30 Tillsvidare Kvinnor 44,0 42,7 42,2 Män 48,8 48,1 47,0 Totalt 46,7 45,9 45,1 60 år eller Anställningsform Kön Upp till 29 år 30–39 år 40–49 år 50–59 år äldre Tillsvidare Kvinnor 3 22 24 14 5 Män 3 12 29 37 11 Totalt 6 34 53 51 16 Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Rekrytering och personalförsörjning Nytillsättning Kön 2026-04-20 2025-04-30 2024-04-30 Tillsvidare Kvinnor 4 5 2 Män 3 5 4 Totalt 7 10 6 Avgångar Kön 2026-04-20 2025-04-30 2024-04-30 Tillsvidare Kvinnor 1 2 1 Män 1 1 4 Totalt 2 3 5 Sjukfrånvaro Obligatorisk sjukredovisning 2026-04-30 (%) 2025-04-30 (%) 2024-04-30 (%) Total sjukfrånvaro 4,2 3 3,5 - varav långtidssjukfrånvaro* 65,4 52,4 46,0 Sjukfrånvaro för kvinnor 4,6 5,0 3,6 Sjukfrånvaro för män 3,9 1,6 3,5 Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 29 år eller 2,2 10,1 3,4 yngre Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 30–49 år 4,2 2,8 3,2 Sjukfrånvaro i åldersgruppen, 50 år eller 4,4 2,1 4,1 äldre *Den del av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD Arbetat tid och frånvaro Arbetad tid och frånvaro 2026-04-30 2025-04-30 2024-04-30 Kön Dagar Procent Dagar Procent Dagar Procent Nettoarbetstid Kvinnor 8123 - 7 377 - 6721 - Män 11 013 - 10 501 - 10 270 - Totalt 19 136 - 17 878 - 16 991 - Sjukdom totalt Kvinnor 377 4,6 272 5,0 243 3,6 antal dagar Män 430 3,9 122 1,6 357 3,5 Totalt 807 4,2 394 3,0 599 3,5 Föräldrapenning Kvinnor 360 4,4 459 8,4 332 4,9 Män 99 0,9 127 1,6 251 2,4 Totalt 459 2,4 586 4,4 583 3,4 VAB Kvinnor 83 1,0 43 5,0 121 1,8 Män 20 0,2 35 1,6 39 0,4 Totalt 103 0,5 78 3,0 160 0,9 Semester Kvinnor 242 3,0 198 3,6 267 4,0 Män 390 3,5 281 3,6 441 4,3 Totalt 632 3,3 480 3,6 708 4,2 Studier Kvinnor 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Män 4 0,0 2 0,0 1 0,0 Totalt 4 0,0 2 0,0 1 0,0 Övrig frånvaro Kvinnor 16 0,2 8 0,1 12 0,2 Män 51 0,5 50 0,6 72 0,7 Totalt 67 0,4 58 0,4 84 0,5 Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se Dnr <helpdesk.external_reference> Datum 2026-06-09 >ecnerefer_tnemucod< DI tnemukoD 9.2 VA-statistik Gävle Vatten AB Nyckeltal (t kbm) T1 2026 T1 2025 T1 2024 T1 2023 T1 2022 Mottagen mängd 6 848 025 6 815 529 6 977 134 5 452 852 5 108 017 Producerad mängd 2 593 180 2 802 363 2 818 103 3 194 527 3 054 410 Försåld mängd 2 143 552 2 152 009 2 133 495 2 051 495 2 148 413 Antal vattenläckor 12 42 33 20 17 Antal avloppsstoppar 31 22 32 37 39 Hofors Vatten AB Nyckeltal (t kbm) T1 2026 T1 2025 T1 2024 T1 2023 T1 2022 Mottagen mängd 604 122 527 299 841 797 571 103 512 326 Producerad mängd 426 877 406 426 371 042 366 256 395 923 Försåld mängd 218 782 225 807 245 390 216 667 280 147 Antal vattenläckor 21 8 4 1 2 Antal avloppsstoppar 1 1 1 3 6 Ockelbo Vatten AB Nyckeltal (t kbm) T1 2026 T1 2025 T1 2024 T1 2023 T1 2022 Mottagen mängd 304 570 229 902 354 200 241 236 237 485 Producerad mängd 120 415 123 131 116 726 109 908 137 913 Försåld mängd 91 426 88 703 100 035 84 073 84 570 Antal vattenläckor 2 2 2 5 3 Antal avloppsstoppar 3 3 2 5 6 Älvkarleby Vatten AB Nyckeltal (t kbm) T1 2026 T1 2025 T1 2024 T1 2023 T1 2022 Mottagen mängd 474 663 576 561 968 808 719 397 560 410 Producerad mängd 386 560 369 750 427 433 456 585 427 426 Försåld mängd 236 484 58 953 256 138 271 124 268 974 Antal vattenläckor 9 5 5 13 11 Antal avloppsstoppar 17 13 16 31 19 Östhammar Vatten AB Nyckeltal (t kbm) T1 2026 T1 2025 T1 2024 T1 2023 T1 2022 Mottagen mängd 775 617 798 230 1 414 366 1 028 151 871 707 Producerad mängd 369 935 359 180 379 502 372 218 332 865 Försåld mängd 259 555 297 650 276 966 284 390 290 141 Antal vattenläckor 11 5 5 12 7 Antal avloppsstoppar 8 5 6 14 22 Gästrike Vatten AB | Lysgatan 2, 802 86 Gävle 020-37 93 00 | info@gastrikevatten.se www.gastrikevatten.se sthammar Vatten AB 1 (2) 559099-4447 2026-01-01 - 2026-12-31 Balansrapport f r 2026-04-01 period 2026-01-01 2026-03-31 2026-04-30 2026-04-30 TILLG!NGAR Anl"ggningstillg#ngar Immateriella anl"ggningstillg#ngar Koncessioner, patent, licenser, varum!rken samt liknande r!ttigheter 551 223,40 551 223,40 0,00 551 223,40 551 223,40 551 223,40 0,00 551 223,40 Materiella anl"ggningstillg#ngar Byggnader och mark 14 501 488,46 14 248 534,88 948 182,14 15 196 717,02 Maskiner och andra tekniska anl!ggningar 281 994 142,92 287 151 724,98 1 202 159,98 288 353 884,96 Inventarier, verktyg och installationer 11 303 495,22 11 220 920,73 -27 524,83 11 193 395,90 P"g"ende nyanl!ggningar och f#rskott avseende materiella anl!ggningstillg"ngar 93 973 944,41 93 145 122,52 715 725,48 93 860 848,00 401 773 071,01 405 766 303,11 2 838 542,77 408 604 845,88 Finansiella anl"ggningstillg#ngar Uppskjuten skattefordran 457 405,00 457 405,00 0,00 457 405,00 457 405,00 457 405,00 0,00 457 405,00 Summa anl"ggningstillg#ngar 402 781 699,41 406 774 931,51 2 838 542,77 409 613 474,28 Oms"ttningstillg#ngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 594 858,33 823 674,96 2 594 254,46 3 417 929,42 Fordringar sthammar Kommun 14 422 576,00 7 899 996,00 633 332,00 8 533 328,00 vriga fordringar 755 539,00 0,00 1 000,00 1 000,00 F#rutbetalda kostnader och upplupna int!kter 95 221,16 94 700,00 56 894,00 151 594,00 16 868 194,49 8 818 370,96 3 285 480,46 12 103 851,42 Summa oms"ttningstillg#ngar 16 868 194,49 8 818 370,96 3 285 480,46 12 103 851,42 SUMMA TILLG!NGAR 419 649 893,90 415 593 302,47 6 124 023,23 421 717 325,70 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital -100 000,00 -100 000,00 0,00 -100 000,00 -100 000,00 -100 000,00 0,00 -100 000,00 Fritt eget kapital Balanserat resultat -4 525 254,78 -4 525 254,78 0,00 -4 525 254,78 $rets resultat -1 197 216,09 -1 197 216,09 0,00 -1 197 216,09 -5 722 470,87 -5 722 470,87 0,00 -5 722 470,87 Summa eget kapital -5 822 470,87 -5 822 470,87 0,00 -5 822 470,87 sthammar Vatten AB 2 (2) 559099-4447 2026-01-01 - 2026-12-31 Balansrapport f r 2026-04-01 period 2026-01-01 2026-03-31 2026-04-30 2026-04-30 Avs"ttningar vriga avs!ttningar -3 050 000,00 -3 050 000,00 0,00 -3 050 000,00 -3 050 000,00 -3 050 000,00 0,00 -3 050 000,00 L#ngfristiga skulder Skulder till kreditinstitut -223 533 180,00 -263 533 180,00 0,00 -263 533 180,00 vriga skulder -29 738 073,95 -29 607 558,60 -174 499,33 -29 782 057,93 -253 271 253,95 -293 140 738,60 -174 499,33 -293 315 237,93 Kortfristiga skulder Checkr!kningskredit G!vle Kommun -32 157 703,03 -3 166 347,36 1 751 570,64 -1 414 776,72 Skulder till kreditinstitut -107 011 694,00 -104 809 194,00 875 000,00 -103 934 194,00 Leverant#rsskulder -13 480 100,85 -4 746 372,89 -3 355 061,64 -8 101 434,53 Skulder koncernf#retag -840 326,42 -385 508,15 -611 378,47 -996 886,62 Skulder sthammar kommun -613 735,00 -899 977,00 531 255,00 -368 722,00 Aktuella skatteskulder -1 277 575,00 -1 119 559,00 0,00 -1 119 559,00 vriga skulder -44 374,78 1 361 403,81 -1 857 072,29 -495 668,48 Upplupna kostnader och f#rutbetalda int!kter -2 080 660,00 -2 231 177,00 -464 176,00 -2 695 353,00 -157 506 169,08 -115 996 731,59 -3 129 862,76 -119 126 594,35 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER -419 649 893,90 -418 009 941,06 -3 304 362,09 -421 314 303,15 Ber"knad vinst 403 022,55 sthammar Vatten AB 1 (1) 559099-4447 2026-01-01 - 2026-12-31 Resultatrapport f r 2026-04-01 2025-04-01 2026-01-01 2025-01-01 period 2026-04-30 2025-04-30 2026-04-30 2025-04-30 R relsens int!kter Nettooms!ttning 10 703 680,87 10 113 183,31 23 618 871,89 22 827 859,76 vriga r"relseint!kter 651 234,12 2 222 706,72 2 776 134,28 2 994 197,10 11 354 914,99 12 335 890,03 26 395 006,17 25 822 056,86 R relsens kostnader Produktionskostnader -2 304 903,83 -1 228 739,61 -5 186 669,88 -4 020 574,44 vriga externa kostnader -4 388 365,73 -4 217 111,79 -13 457 105,18 -13 414 788,43 Avskrivningar av materiella anl!ggningstillg#ngar -967 707,74 -937 577,05 -3 816 385,43 -3 722 525,52 -7 660 977,30 -6 383 428,45 -22 460 160,49 -21 157 888,39 R relseresultat 3 693 937,69 5 952 461,58 3 934 845,68 4 664 168,47 Resultat fr"n finansiella poster vriga r!nteint!kter och liknande resultatposter 1 044,17 -509,31 8 335,71 4 778,02 R!ntekostnader och liknande resultatposter -875 320,72 -797 990,71 -3 540 158,84 -3 053 151,33 -874 276,55 -798 500,02 -3 531 823,13 -3 048 373,31 Resultat efter finansiella poster 2 819 661,14 5 153 961,56 403 022,55 1 615 795,16 Skatter Skatt p# #rets resultat 0,00 0,00 0,00 0,00 #rets resultat 0,00 0,00 0,00 0,00 Ber!knad vinst 403 022,55 1 615 795,16 Nämnd Datum: Nämndbehandlad: Överförmyndarnämnden 2026-06-15 2026-06-15 Ansvarig: Version: 1 Kristina Lindgren Bokslut och helårsprognos mars 2026 Gemensam nämnd Tabell 1 Överförmyndarnämnden, kommunbidrag och resultat per verksamhet. Belopp i miljoner kronor. Periodens utfall Periodens utfall Kommunbidrag januari-mars januari-mars Helårsprognos 2026 2026 2025 resultat 2026 Politisk verksamhet 22,3 0,9 0,5 2,4 Flyktingmottagande 2,5 0,0 0,0 0,1 Övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämnden totalt 24,8 1,0 0,5 2,5 Tabell 2 Prognososäkerhet. Belopp i miljoner kronor. Prognos- Prognos- Prognosspann Prognosspann försämring förbättring min max Prognososäkerhet 0,2 0,2 2,3 2,7 Nämndens analys – sammanfattning Periodens resultat per mars är ett överskott 1,0 mnkr vilket är en positiv avvikelse i förhållande till budget. Överskottet beror dels på att kansliet har haft lägre personal- och verksamhetskostnader, dels på att arvodeskostnaderna är lägre än budget. Avvikelsen i arvodeskostnaderna jämfört med budget beror främst på en högre andel huvudmän som själva står för arvodet samt att vi i budget inte tagit hänsyn till att vissa uppdrag inte är ett helt kalenderår. Åtgärder för ekonomi i balans Ej aktuellt. Risker och osäkerhet Inga kända risker och osäkerheter. Investeringar Överförmyndarnämnden har inga investeringar år 2026. Uppsala kommun Tabell 3 Överförmyndarnämnden, kommunbidrag och resultat per verksamhet. Belopp i miljoner kronor. Periodens utfall Periodens utfall Kommunbidrag januari-mars januari-mars Helårsprognos 2026 2026 2025 resultat 2026 Politisk verksamhet 22,3 0,5 0,3 1,3 Flyktingmottagande 2,5 0,0 0,0 0,2 Övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Nämnden totalt 24,8 0,6 0,3 1,5 Tabell 4 Prognososäkerhet. Belopp i miljoner kronor. Prognos- Prognos- Prognosspann Prognosspann försämring förbättring min max Prognososäkerhet 0,2 0,2 1,3 1,7 Nämndens analys – sammanfattning Periodens resultat per mars är ett överskott 0,6 mnkr vilket är en positiv avvikelse i förhållande till budget. Överskottet beror dels på att kansliet har haft lägre personal- och verksamhetskostnader, dels på att arvodeskostnaderna är lägre än budget. Avvikelsen i arvodeskostnaderna jämfört med budget beror främst på en högre andel huvudmän som själva står för arvodet samt att vi i budget inte tagit hänsyn till att vissa uppdrag inte är ett helt kalenderår. Åtgärder för ekonomi i balans Ej aktuellt. Risker och osäkerhet Inga kända risker och osäkerheter. Investeringar Överförmyndarnämnden har inga investeringar år 2026. Plats och tid KS-salen, Stadshuset, kl. 14:00-15.40 Måndagen den 15 juni 2026 Beslutande Ingrid Burman (V) Uppsala ordförande Thomas Folkesson (S) Uppsala tj.g. ersättare Lotta Carlberg (C) Tierp ledamot Gunilla Hamrin (S) Heby ledamot Kjell Hansson (S) Enköping ledamot Inger Liljeberg-Kjelsson (M) Uppsala tj.g. ersättare Kristina Trusse (KNU) Knivsta ledamot Christian Nordberg (M) Håbo ledamot Maria Nyström (KD) Östhammar ledamot Heikki Tiitinen (KD) Enköping ledamot Agneta Bergström (S) Älvkarleby ledamot Övriga deltagande Soroor Moetazed (MP) Enköping ersättare Gerd Sköldestig (S) Enköping ersättare Anna Koskela Lundén (L) Knivsta ersättare Helene Cranser (-) Håbo ersättare Ej närvarande Bertil Brunn (S) Uppsala ledamot Lars Gunnar Gardetoft (KD) Uppsala ledamot Hans-Göran Björk (KD) Heby ersättare Aygun Alakbarova (M) Älvkarleby ersättare Roger Lamell (S) Östhammar ersättare Barbro Wiklund (S) Tierp ersättare Sumaia Eizuldeen (S) Uppsala ersättare Kristina Lindgren tf förvaltningsdirektör Ebba Wall sekreterare Justering Paragrafer 175–211 Justering Uppsala kommun använder sig av en avancerad elektronisk underskrift för justering av beslutsprotokoll. Denna återfinns på en separat sida sist i protokollet. Protokollet justeras av följande personer Ingrid Burman (V), ordförande Lotta Carlberg (C), justerare Protokollförare Ebba Wall (cid:32)(cid:55)(cid:97)(cid:55)(cid:97)(cid:57)(cid:56)(cid:97)(cid:102)(cid:48)(cid:51)(cid:98)(cid:49)(cid:45)(cid:57)(cid:55)(cid:52)(cid:57)(cid:45)(cid:52)(cid:99)(cid:52)(cid:52)(cid:45)(cid:55)(cid:56)(cid:52)(cid:50)(cid:45)(cid:100)(cid:102)(cid:51)(cid:52)(cid:101)(cid:102)(cid:52)(cid:52)(cid:32)(cid:58)(cid:68)(cid:73)(cid:32)(cid:100)(cid:101)(cid:110)(cid:103)(cid:105)(cid:83)(cid:32)(cid:121)(cid:108)(cid:108)(cid:97)(cid:99)(cid:105)(cid:110)(cid:111)(cid:114)(cid:116)(cid:99)(cid:101)(cid:108)(cid:69)(cid:32)

§ 208 Verksamhetsuppföljning Överförmyndaren beslutar att godkänna verksamhetsuppföljning och delårsbokslut per mars 2026 Föredragande Kristina Lindgren Sammanfattning I samband med delårsbokslut ska kommunövergripande inriktningsmål och uppdrag samt nämndspecifika mål från verksamhetsplanen följas upp. När det gäller kommunövergripande inriktningsmål och uppdrag följer det Uppsala som är värdkommun. Motivering En uppföljning har skett av både de kommunövergripande inriktningsmålen och de nämndspecifika målen från verksamhetsplanen. Uppföljningen biläggs detta beslut. Delges: Beslut och bilaga delges kommunledningskontoren i samtliga samverkande kommuner (cid:32)(cid:55)(cid:97)(cid:55)(cid:97)(cid:57)(cid:56)(cid:97)(cid:102)(cid:48)(cid:51)(cid:98)(cid:49)(cid:45)(cid:57)(cid:55)(cid:52)(cid:57)(cid:45)(cid:52)(cid:99)(cid:52)(cid:52)(cid:45)(cid:55)(cid:56)(cid:52)(cid:50)(cid:45)(cid:100)(cid:102)(cid:51)(cid:52)(cid:101)(cid:102)(cid:52)(cid:52)(cid:32)(cid:58)(cid:68)(cid:73)(cid:32)(cid:100)(cid:101)(cid:110)(cid:103)(cid:105)(cid:83)(cid:32)(cid:121)(cid:108)(cid:108)(cid:97)(cid:99)(cid:105)(cid:110)(cid:111)(cid:114)(cid:116)(cid:99)(cid:101)(cid:108)(cid:69)(cid:32) (cid:6)(cid:39)(cid:32)(cid:38)(cid:47)(cid:45)(cid:42)(cid:41)(cid:36)(cid:46)(cid:38)(cid:28)(cid:1)(cid:48)(cid:41)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:33)(cid:47)(cid:32)(cid:45)(cid:1) (cid:5)(cid:32)(cid:47)(cid:1)(cid:35)(cid:252)(cid:45)(cid:1)(cid:31)(cid:42)(cid:38)(cid:48)(cid:40)(cid:32)(cid:41)(cid:47)(cid:32)(cid:47)(cid:1)(cid:35)(cid:28)(cid:45)(cid:1)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:49)(cid:36)(cid:47)(cid:46)(cid:1)(cid:48)(cid:41)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:32)(cid:39)(cid:32)(cid:38)(cid:47)(cid:45)(cid:42)(cid:41)(cid:36)(cid:46)(cid:38)(cid:47)(cid:1)(cid:28)(cid:49)(cid:1)(cid:32)(cid:41)(cid:1)(cid:32)(cid:39)(cid:39)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:33)(cid:39)(cid:32)(cid:45)(cid:28)(cid:1)(cid:43)(cid:32)(cid:45)(cid:46)(cid:42)(cid:41)(cid:32)(cid:45)(cid:1) (cid:5)(cid:32)(cid:47)(cid:47)(cid:28)(cid:1)(cid:31)(cid:42)(cid:38)(cid:48)(cid:40)(cid:32)(cid:41)(cid:47)(cid:1)(cid:40)(cid:32)(cid:31)(cid:1)(cid:46)(cid:36)(cid:41)(cid:28)(cid:1)(cid:32)(cid:39)(cid:32)(cid:38)(cid:47)(cid:45)(cid:42)(cid:41)(cid:36)(cid:46)(cid:38)(cid:28)(cid:1)(cid:48)(cid:41)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:33)(cid:47)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:34)(cid:252)(cid:39)(cid:39)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:46)(cid:42)(cid:40)(cid:1)(cid:46)(cid:37)(cid:252)(cid:39)(cid:49)(cid:46)(cid:47)(cid:252)(cid:41)(cid:31)(cid:36)(cid:34)(cid:1)(cid:35)(cid:28)(cid:41)(cid:31)(cid:39)(cid:36)(cid:41)(cid:34)(cid:1)(cid:42)(cid:30)(cid:35)(cid:1) (cid:48)(cid:43)(cid:43)(cid:33)(cid:52)(cid:39)(cid:39)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:38)(cid:45)(cid:28)(cid:49)(cid:1)(cid:43)(cid:255)(cid:1)(cid:28)(cid:49)(cid:28)(cid:41)(cid:30)(cid:32)(cid:45)(cid:28)(cid:31)(cid:32)(cid:1)(cid:32)(cid:39)(cid:32)(cid:38)(cid:47)(cid:45)(cid:42)(cid:41)(cid:36)(cid:46)(cid:38)(cid:28)(cid:1)(cid:48)(cid:41)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:33)(cid:47)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:32)(cid:41)(cid:39)(cid:36)(cid:34)(cid:47)(cid:1)(cid:32)(cid:10)(cid:5)(cid:2)(cid:20)(cid:1162)(cid:33)(cid:357)(cid:45)(cid:42)(cid:45)(cid:31)(cid:41)(cid:36)(cid:41)(cid:34)(cid:32)(cid:41)(cid:1141)(cid:1)(cid:23)(cid:28)(cid:45)(cid:37)(cid:32)(cid:1) (cid:48)(cid:41)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:33)(cid:47)(cid:1)(cid:38)(cid:28)(cid:41)(cid:1)(cid:49)(cid:28)(cid:39)(cid:36)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:28)(cid:46)(cid:1)(cid:40)(cid:32)(cid:31)(cid:1)(cid:32)(cid:41)(cid:1)(cid:17)(cid:5)(cid:7)(cid:1162)(cid:39)(cid:252)(cid:46)(cid:28)(cid:45)(cid:32)(cid:1)(cid:40)(cid:32)(cid:31)(cid:1)(cid:46)(cid:47)(cid:357)(cid:31)(cid:1)(cid:33)(cid:357)(cid:45)(cid:1)(cid:46)(cid:36)(cid:34)(cid:41)(cid:28)(cid:47)(cid:48)(cid:45)(cid:49)(cid:28)(cid:39)(cid:36)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:36)(cid:41)(cid:34)(cid:1)(cid:32)(cid:39)(cid:39)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:49)(cid:36)(cid:28)(cid:1) (cid:49)(cid:28)(cid:39)(cid:36)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:36)(cid:41)(cid:34)(cid:46)(cid:47)(cid:37)(cid:252)(cid:41)(cid:46)(cid:47)(cid:32)(cid:41)(cid:1)(cid:43)(cid:255)(cid:1)(cid:46)(cid:36)(cid:34)(cid:41)(cid:1141)(cid:48)(cid:43)(cid:43)(cid:46)(cid:28)(cid:39)(cid:28)(cid:1141)(cid:46)(cid:32)(cid:1141)(cid:1)(cid:5)(cid:252)(cid:45)(cid:1)(cid:255)(cid:47)(cid:32)(cid:45)(cid:33)(cid:36)(cid:41)(cid:41)(cid:46)(cid:1)(cid:252)(cid:49)(cid:32)(cid:41)(cid:1)(cid:36)(cid:41)(cid:33)(cid:42)(cid:45)(cid:40)(cid:28)(cid:47)(cid:36)(cid:42)(cid:41)(cid:1)(cid:42)(cid:40)(cid:1)(cid:35)(cid:48)(cid:45)(cid:1)(cid:31)(cid:48)(cid:1)(cid:36)(cid:41)(cid:46)(cid:47)(cid:28)(cid:39)(cid:39)(cid:32)(cid:45)(cid:28)(cid:45)(cid:1)(cid:31)(cid:32)(cid:47)(cid:1) (cid:48)(cid:47)(cid:33)(cid:252)(cid:45)(cid:31)(cid:28)(cid:45)(cid:30)(cid:32)(cid:45)(cid:47)(cid:36)(cid:33)(cid:36)(cid:38)(cid:28)(cid:47)(cid:1)(cid:46)(cid:42)(cid:40)(cid:1)(cid:38)(cid:45)(cid:252)(cid:49)(cid:46)(cid:1)(cid:33)(cid:357)(cid:45)(cid:1)(cid:28)(cid:47)(cid:47)(cid:1)(cid:17)(cid:5)(cid:7)(cid:1162)(cid:39)(cid:252)(cid:46)(cid:28)(cid:45)(cid:32)(cid:41)(cid:1)(cid:46)(cid:38)(cid:28)(cid:1)(cid:38)(cid:48)(cid:41)(cid:41)(cid:28)(cid:1)(cid:49)(cid:28)(cid:39)(cid:36)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:28)(cid:1)(cid:28)(cid:39)(cid:39)(cid:28)(cid:1)(cid:31)(cid:32)(cid:39)(cid:28)(cid:45)(cid:1)(cid:28)(cid:49)(cid:1)(cid:48)(cid:41)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:33)(cid:47)(cid:32)(cid:41)(cid:1141)(cid:1) (cid:16)(cid:40)(cid:1)(cid:31)(cid:42)(cid:38)(cid:48)(cid:40)(cid:32)(cid:41)(cid:47)(cid:32)(cid:47)(cid:1)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:49)(cid:46)(cid:1)(cid:48)(cid:47)(cid:1)(cid:43)(cid:255)(cid:1)(cid:43)(cid:28)(cid:43)(cid:43)(cid:32)(cid:45)(cid:1142)(cid:1)(cid:32)(cid:39)(cid:39)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:42)(cid:40)(cid:1)(cid:31)(cid:42)(cid:38)(cid:48)(cid:40)(cid:32)(cid:41)(cid:47)(cid:32)(cid:47)(cid:1)(cid:1153)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:49)(cid:46)(cid:1)(cid:48)(cid:47)(cid:1153)(cid:1)(cid:47)(cid:36)(cid:39)(cid:39)(cid:1)(cid:32)(cid:47)(cid:47)(cid:1)(cid:41)(cid:52)(cid:47)(cid:47)(cid:1)(cid:17)(cid:5)(cid:7)(cid:1162)(cid:31)(cid:42)(cid:38)(cid:48)(cid:40)(cid:32)(cid:41)(cid:47)(cid:1142)(cid:1) (cid:33)(cid:357)(cid:39)(cid:37)(cid:32)(cid:45)(cid:1)(cid:31)(cid:32)(cid:1)(cid:32)(cid:39)(cid:32)(cid:38)(cid:47)(cid:45)(cid:42)(cid:41)(cid:36)(cid:46)(cid:38)(cid:28)(cid:1)(cid:48)(cid:41)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:33)(cid:47)(cid:32)(cid:45)(cid:41)(cid:28)(cid:1)(cid:36)(cid:41)(cid:47)(cid:32)(cid:1)(cid:40)(cid:32)(cid:31)(cid:1141)(cid:1)(cid:6)(cid:41)(cid:31)(cid:28)(cid:46)(cid:47)(cid:1)(cid:31)(cid:32)(cid:47)(cid:1)(cid:32)(cid:39)(cid:32)(cid:38)(cid:47)(cid:45)(cid:42)(cid:41)(cid:36)(cid:46)(cid:38)(cid:47)(cid:1)(cid:48)(cid:41)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:46)(cid:38)(cid:45)(cid:36)(cid:49)(cid:41)(cid:28)(cid:1) (cid:42)(cid:45)(cid:36)(cid:34)(cid:36)(cid:41)(cid:28)(cid:39)(cid:31)(cid:42)(cid:38)(cid:48)(cid:40)(cid:32)(cid:41)(cid:47)(cid:32)(cid:47)(cid:1)(cid:34)(cid:255)(cid:45)(cid:1)(cid:28)(cid:47)(cid:47)(cid:1)(cid:49)(cid:28)(cid:39)(cid:36)(cid:31)(cid:32)(cid:45)(cid:28)(cid:1141)(cid:1) f99604f1-d6e3-4935-8c7d-1622927c0813 (cid:32)(cid:55)(cid:97)(cid:55)(cid:97)(cid:57)(cid:56)(cid:97)(cid:102)(cid:48)(cid:51)(cid:98)(cid:49)(cid:45)(cid:57)(cid:55)(cid:52)(cid:57)(cid:45)(cid:52)(cid:99)(cid:52)(cid:52)(cid:45)(cid:55)(cid:56)(cid:52)(cid:50)(cid:45)(cid:100)(cid:102)(cid:51)(cid:52)(cid:101)(cid:102)(cid:52)(cid:52)(cid:32)(cid:58)(cid:68)(cid:73)(cid:32)(cid:100)(cid:101)(cid:110)(cid:103)(cid:105)(cid:83)(cid:32)(cid:121)(cid:108)(cid:108)(cid:97)(cid:99)(cid:105)(cid:110)(cid:111)(cid:114)(cid:116)(cid:99)(cid:101)(cid:108)(cid:69)(cid:32) Underskrift 1 Underskrift 2 Namn: INGRID BURMAN Namn: LOTTA CARLBERG Identifieringsmetod: E-legitimation Identifieringsmetod: E-legitimation Organisation: ÖFN Organisation: Överförmyndarnämnden Befattning: Ordförande Befattning: Politiker Datum och tid: 2026-06-22 09:30:16 GMT+02:00 Datum och tid: 2026-06-22 10:40:41 GMT+02:00 Transaktions-ID: c1ab99a16755433db5cbf87de17358fd Transaktions-ID: 8f9cc96413374fca831762c967c5f8b7 Verksamhets-/affärsplan 2026 Fas: Uppföljning per mars verksamhetsplan 2026 Organisation: 5500 - Överförmyndarnämnden (ÖFN) Postadress: Uppsala kommun, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 (Kontaktcenter) www.uppsala.se Innehållsförteckning 1 Fokusmål 1: Uppsala ska säkra en stark ekonomi och värna välfärden .................... 3 1.1 Uppdrag 1. Frigöra tid och resurser till kommunens kärnverksamheter genom att minska den administrativa belastningen, öka takten i digitaliseringen och skapa förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande. (Alla nämnder och bolag) ................................................ 4 1.2 Uppdrag 11. Öka valdeltagandet i områden och grupper med lågt valdeltagande samt utveckla samverkan kring att genomföra val i Uppsala kommun. (KS, VLN, ÄLN, OSN, UBN, AMN, KTN, GSN, IFN, ÖFN, UKAF, SFAB, UKK) .......................................................................... 6 1.3 Överförmyndarnämnden ska ha en ett hållbart resursnyttjande ....................................... 7 1.4 NB1.1. Kommunen ska ha ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv (Gemensamt HR- nämnd-/bolagsmål) ................................................................................................................... 8 1.5 Nämndmål: Överförmyndarnämnden ska ha en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö 9 2 Fokusmål 2: Uppsala ska ha ett välmående näringsliv och skapa fler jobb ............ 12 2.1 Uppdrag 12. Förenkla företagens vardag genom att utveckla en nytänkande, effektiv och rättssäker service och myndighetsutövning med hög kvalitet. (Alla nämnder och bolag) ..... 13 2.2 Uppdrag 16. Stärka Uppsalas position som nationell och internationell aktör och driva utveckling i och tillsammans med omvärlden. (Alla nämnder och bolag) .............................. 14 2.3 Uppdrag 14. Öka andelen Uppsalabor som är självförsörjande. (AMN, KS, OSN, UBN, GSN, IFN, KTN, MHN, PBN, RÄN, SCN, ÄLN, ÖFN, UKAF, SFAB, UPAB, UVA, UHEM, UKK, UST) ................................................................................................................................................. 15 3 Fokusmål 3: Uppsala ska leda klimatomställningen .............................................. 17 3.1 Område: Transport ............................................................................................................ 18 3.2 Område: Energi ................................................................................................................. 19 3.3 Område: Konsumtion ........................................................................................................ 21 3.4 Område: Övriga områden ................................................................................................. 22 4 Fokusmål 4: Uppsala ska bli tryggare med jämlika livsvillkor ................................ 23 4.1 Uppdrag 40. Stärka arbetet med att främja psykisk hälsa och social gemenskap. (Alla nämnder och bolag) ................................................................................................................ 24 4.2 Uppdrag 42. Utveckla kommunens krisberedskap och det civila försvaret i syfte att stärka samhällets motståndskraft. (Alla nämnder och bolag) ........................................................... 25 4.3 Uppdrag 31. Förhindra att välfärden missbrukas genom att motverka alla former av välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet i kommunens verksamheter och hos de leverantörer som anlitas av kommunen. (Alla nämnder och bolag) ............................................................ 26 4.4 KS-BESLUT: I dialog inom kommunen vidta nödvändiga åtgärder för att på kort sikt stärka kommunens robusthet, resiliens och redundans mot allvarliga störningar inom relevanta områden med anledningen av kriget i Ukraina. ...................................................................... 28 4.5 Överförmyndarnämnden ska säkerställa att särskild hänsyn tas till barns rättigheter i myndighetsutövningen ........................................................................................................... 28 4.6 Granskningen av årsräkningar ska vara klar senast den 1 september 2026 ..................... 29 4.7 Överförmyndarnämnden ska tillse att äldre och personer med funktionsvariationer upplever trygghet och tillgänglighet ....................................................................................... 30 4.8 Ställföreträdare ska erbjudas nödvändig utbildning och kompetensutveckling .............. 32 Fokusmål 1: Uppsala ska säkra en stark ekonomi och värna välfärden Uppsala går in i en svår tid och många invånare och verksamheter får det tuffare ekonomiskt på grund av omvärldsläget. Uppsala kommunkoncern har en välskött ekonomi och ska fortsätta att utveckla en effektiv förvaltning för att klara kommunens välfärdsuppdrag. Hållbar ekonomisk utveckling är en av förutsättningarna för en stark välfärd och behövs för att säkra människors försörjning och sociala trygghet. En hållbar ekonomi innebär att kostnaderna inte överstiger intäkterna och att kostnaderna inte överförs på kommande generationer. Kommunens resurser ska fördelas jämställt. Ansvarsfull resursanvändning innebär bland annat att kontinuerligt ta tillvara möjligheterna till både effektiviseringar och omprioriteringar. Ekonomisk hållbarhet förutsätter också ett framtidsperspektiv som skapar utrymme för kvalitetsförbättringar och nödvändiga investeringar idag som skapar nytta över lång tid framåt. Uppsala kommun ska ge de som bor, verkar och besöker Uppsala välfärdstjänster och service av god kvalitet. Barn och elever ska ges förutsättningar att minst nå kunskapskraven och nå gymnasieexamen. För att lyckas ges elever förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning genom att deras utveckling och lärande stimuleras i en trygg miljö under hela utbildningskedjan, från förskola till gymnasium. Varje barn ges rätt stöd och stimulans i sitt lärande. Oavsett ålder ges förutsättningar för ett livslångt lärande, ständig utveckling, god livskvalitet, minskade kunskapsklyftor och goda utbildningsresultat. Stöd, vård och omsorg ska ha god kvalitet och utformas utifrån individens behov och förutsättningar. Det ska finnas valfrihet för äldre och kvaliteten alltid ska värnas. Kvaliteten inom äldreomsorgen ska stå i fokus, både i egen och i upphandlad verksamhet. Uppsala ska vara en äldrevänlig kommun där äldreomsorgen känns trygg för Uppsalas äldre och deras anhöriga. Kommunen kännetecknas av god service, tillgänglighet och effektivitet i alla kontakter med invånare, företag, organisationer och besökare. Verksamhetens kvalitet utvecklas kontinuerligt utifrån nyskapande, innovationer, omvärldsbevakning och ständiga förbättringar. Uppsalas invånare, brukare och medarbetare har erfarenheter och förslag om kommunens utveckling och är en resurs som ska tas till vara. Att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en hållbar arbetsmiljö och goda utvecklingsmöjligheter är grundförutsättningar för att engagera, motivera och utveckla medarbetare. Det kräver ett strukturerat och systematiskt arbete med kompetensplanering. Kommunen behöver bli bättre på att ta hand om den kompetens som redan finns i verksamheten och säkerställa en stabil grundbemanning. För att kunna erbjuda service av god kvalitet behövs fler som arbetar heltid, lägre sjuktal, fler som får förutsättningar att förlänga arbetslivet och en träffsäker nyrekrytering. Bedömning Delvis uppfyllt Senaste kommentar (2025-12-31): Överförmyndarnämnden har påbörjat eller färdigställt alla åtgärder kopplade till Fokusmål 1 förutom åtgärder för att öka valdeltagandet (eftersom det inte varit val under året). UPPDRAG 1.1 Uppdrag 1. Frigöra tid och resurser till kommunens kärnverksamheter genom att minska den administrativa belastningen, öka takten i digitaliseringen och skapa förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande. (Alla nämnder och bolag) För att klara av välfärdsuppdraget och öka samhällsnyttan behöver alla nämnder och bolagsstyrelser säkerställa en resurseffektiv verksamhet. Genom systematisk verksamhetsutveckling, digitalisering och innovation såväl inom respektive förvaltning och bolag som inom gemensam administration ska resurser frigöras till kommunens kärnverksamheter. Ökad samverkan och samfinansiering med universiteten för att dra nytta av forskningsresultat och spetskompetens kan stärka utvecklingen. För att kunna erbjuda en enklare vardag för invånare samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten ska kommunen öka takten i digitaliseringen av verksamheternas processer och utvecklingen av digitala tjänster. Utveckling av processer, datadrivet beslutsfattande och nya tjänster med stöd av AI och automatisering ska öka. En förutsättning är hela kommunens ansvarstagande för sin datakvalitet, informationsförvaltning och informationssäkerhet. Systematiken för att följa upp och analysera kvalitet, produktivitet och effektivitet ska vidareutvecklas. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2028-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): 1.Beskriv det ni har gjort och ert pågående arbete med åtgärder inom era stödprocesser och/eller administration för att frigöra resurser till kärnverksamhet (inte det ni planerar att göra framöver). -Digital brevlåda (P) -E-arkiv och uppdatering av informationshanteringsplan (G) -Register i systemet Recruto (P) -Fler instruktionsfilmer till hemsidan, som förklarar processen för brukare och anhöriga (P) 2. Har åtgärden/åtgärderna gett förväntat resultat/förväntad effekt? (exempelvis för ekonomi, brukare, personal, kvalitet) Beskriv resultat/effekt ni sett under 2025 och när ytterligare effekt förväntas nås. Fler upplevs nöjda med hemsidan, färre frågor på telefon om var man kan hitta information. Tidsbesparing i färre kompletteringar och färre slagningar i olika system. Vi har rekryterat betydligt fler nya gode män under 2025 än föregående år. Vårt mål var 80 st nya men det blev 122 st nya. Året innan var det 86 st nya. I år är det redan 51 st nya ställföreträdare. En ökad procent inlämning via e-tjänster, under 2026 var det 26,5% jämfört med 19% under 2025. Förbättrad arbetsmiljö när det är lättare att och mer ändamålsenliga e-tjänster och support till dom. 3. Beskriv hur ni har mätt effekterna, och vad mätningarna visar (ange eventuella indikatorer som bidrar vid mätningen). Mycket statistik kan sökas fram via vårt verksamhetssystem. Till exempel hur mycket som lämnas in digitalt, hur mycket vi kompletterar m.m. Vi mäter också antal nya gode män vilket kan jämföras med statistik för föregående år och flera år bakåt i tiden ÅTGÄRDER 1.1.1 Fortsätta arbeta i enlighet med den digitala färdplanen Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Under hösten 2025 har vi tagit fram nya åtgärder och uppdaterat den digitala färdplanen. Arbetat pågår löpande. ÅTGÄRDER 1.1.2 Erbjuda utbildning för redovisning i e-tjänst Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Pausad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Utbildning planeras till hösten, i dagsläget finns länkar till filmer om e-tjänsten. ÅTGÄRDER 1.1.3 Införa e-arkiv för att möjliggöra en helt digital process Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Tester och införandeplan genomfördes under 2025 och var klart i början av 2026. E- arkivering ska nu genomföras för samtliga handlingstyper som ska bevaras. ÅTGÄRDER 1.1.4 Utveckla användarvänligheten av e-tjänsten för årsräkning Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Pausad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Löpande dialog med leverantör, men inga större ändringar genomförda i nuläget. UPPDRAG 1.2 Uppdrag 11. Öka valdeltagandet i områden och grupper med lågt valdeltagande samt utveckla samverkan kring att genomföra val i Uppsala kommun. (KS, VLN, ÄLN, OSN, UBN, AMN, KTN, GSN, IFN, ÖFN, UKAF, SFAB, UKK) Förutsättningarna att nyttja sina demokratiska rättigheter är inte jämlikt fördelade. Kommunen ska därför utveckla arbetet med att öka valdeltagandet i områden och grupper med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande. För att de allmänna valen 2026 ska kunna genomföras på ett tryggt, rättssäkert och tillgängligt sätt behöver samverkan mellan berörda nämnder och bolagsstyrelser stärkas. En mer robust valorganisation behöver byggas upp i såväl mellanvalsperiod som vid valår. Arbetet omfattar bland annat bemanning, lokalförsörjning och logistik. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Planering av nyhetsbrev till alla ställföreträdare under våren 2026 med information om valet (i samråd med kommunikatör). ÅTGÄRDER 1.2.1 Utskick till alla ställföreträdare inför valet i september Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Planering av nyhetsbrev till alla ställföreträdare under våren 2026 med information om valet (i samråd med kommunikatör). 1.3 Överförmyndarnämnden ska ha en ett hållbart resursnyttjande Ansvarig Susanna Sandström (susanna.sandstrom) ÅTGÄRDER 1.3.1 Nämndens ekonomi följs upp regelbundet genom ägarsamråd och månadsrapportering till nämnden Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Ekonomin följs upp enligt plan månadsvis på nämndens sammanträden och halvårsvis med ägarsamrådet. Delårsbokslutet visar på ett överskott på 1 mnkr eftersom det upptäcktes en beräkningsmiss av nämndens kostnader för arvoden till gode män sent 2025 när budget för 2026 redan var beslutad. ÅTGÄRDER 1.3.2 Tidig dialog i nämnden vid indikationer om överskott/underskott Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Dialog om överskottet med nämnd planerad. 1.4 NB1.1. Kommunen ska ha ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv (Gemensamt HR-nämnd-/bolagsmål) Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ska i första hand vara förebyggande och hälsofrämjande. Väl fungerande systematik, rutiner och den löpande dialogen mellan chef och medarbetare skapar förutsättningar för kommunen som arbetsgivare att säkerställa en god organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö. Alla medarbetare har därtill ett individuellt ansvar att aktivt bidra till en god arbetsmiljö. Samtliga nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag ska regelbundet följa upp arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten samt säkerställa att en returnering av arbetsmiljöuppgifter kan hanteras på ett bra sätt. Som arbetsgivarnämnd har kommunstyrelsen en särskild tillsynsplikt för kommunens arbetsmiljö och följer därför upp hur nämnderna tillämpar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom kommer kommunstyrelsen under planperioden särskilt följa upp och analysera de arbetsmiljörelaterade nyckeltalen hållbart medarbetarengagemang, sjukfrånvaro och upprepad kortidssjukfrånvaro samt tillbud och arbetsskador på kommunövergripande nivå. Ansvarig Susanna Sandström (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Under 2026 har det inte genomförts någon medarbetarundersökning än, däremot genomförs en regelbunden dialog med skyddsombud för att få span på eventuella arbetsmiljöbrister som behöver åtgärdas. 1.5 Nämndmål: Överförmyndarnämnden ska ha en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete ska i första hand vara förebyggande och hälsofrämjande. Väl fungerande systematik, rutiner och den löpande dialogen mellan chef och medarbetare skapar förutsättningar för kommunen som arbetsgivare att säkerställa en god organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö. Alla medarbetare har därtill ett individuellt ansvar att aktivt bidra till en god arbetsmiljö. Ansvarig Susanna Sandström (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Under 2026 har det inte genomförts någon medarbetarundersökning än, däremot genomförs en regelbunden dialog med skyddsombud för att få span på eventuella arbetsmiljöbrister som behöver åtgärdas. ÅTGÄRDER 1.5.1 Följa upp korttidssjukfrånvaro med tidiga åtgärder Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Följs upp med omtankesamtal där arbetsgivaren tar första samtalet och vid återkommande många frånvarotillfällen erbjuds samtal med HR. Medarbetare med fler än 6 frånvarotillfällen per år har minskat. ÅTGÄRDER 1.5.2 Flexibel fysisk arbetsplats och ett digitalt arbetssätt Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Medarbetarna erbjuds hemarbete på halvtid ungefär, verksamhetens behov styr. Vid årsskiftet har vi slutat med manuella underskrifter och ska under våren 2026 gå över till expediering via digital brevlåda vilket möjliggör flexibilitet i ännu större utsträckning. ÅTGÄRDER 1.5.3 Löpande dialog mellan chef och medarbetare om mål, arbetsuppgifter och individuell utveckling Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Arbetsgivaren bokar in dialog varje vår och höst, men medarbetare och arbetsgivare kan initiera samtal när behov finns också. Vi har även infört kortare avstämningar med tätare intervall, cirka 20 min varannan månad. ÅTGÄRDER 1.5.4 Arbeta i enlighet med beslutad kompetensförsörjningsplan Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Kompetensförsörjningsplanen ska ses över under 2026. KOMMUNFULLMÄKTIGES INDIKATORER Titel Kön Utfall Utfall Utfall Utfall Mål 2026 R12 2023 2024 2025 2026 FM1 8. Alla 79 80 80 81 80 Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen – Totalindex (skala 0- 100) FM1 9. Sjukfrånvaro Alla 8,1% 7,1% 7,0% 6,9% 7,0% totalt bland anställda, kommun, andel (%) Fokusmål 2: Uppsala ska ha ett välmående näringsliv och skapa fler jobb Ekonomisk hållbarhet skapas genom ett starkt näringsliv och en växande arbetsmarknad i hela kommunen. En stärkt lokal ekonomi och en expansiv jobbtillväxt inom stad och landsbygder är avgörande för att genom stabila skatteintäkter säkra invånarnas välfärd och sociala trygghet. Att nå klimatmålen är en gemensam utmaning men utgör även en betydande möjlighet för näringslivet. När Uppsala växer och fler arbetar har vi råd att investera i välfärden. Arbete är det som bygger Uppsalas gemensamma välstånd och ger individer ekonomisk frihet och möjlighet att utvecklas. Vårt mål är att alla som kan också ska arbeta och att företagen ska växa och utvecklas. De konkreta åtgärderna för ett bättre näringslivsklimat ska förverkligas och Uppsala ska vara ett nav för företagande och jobb. Invånare och besökare ges möjlighet till meningsfull fritid och rekreation. Kulturell infrastruktur och det offentliga rummet bidrar till en nära, trygg och inspirerande miljö. Uppsalas stadskärna ska utvecklas i mänsklig skala för ökad trivsel för boende och besökare. Företag väljer Uppsala som ett attraktivt alternativ för expansionsinvesteringar, nyetableringar och företagande. För att öka attraktiviteten ska Uppsala utvecklas som idrotts- och kulturkommun. Ett starkt civilsamhälle skapar mötesplatser där människor har möjlighet att aktivt delta i samhället. I Uppsala ska stad och land utvecklas tillsammans. Den hållbara stads- och landsbygdsutvecklingen säkerställer likvärdig tillgång till boende, arbete, kommunikationer, samhällsservice och offentliga platser. Uppsala ska vara fysiskt och socialt sammanhållet. I staden ska genomfartstrafiken minska. Samhällsbyggandet ska ske med bevarad och helst ökad kvalitet. Befintliga bostadsområden ska renoveras och förtätas varsamt och med respekt för boende och befintliga miljöer. Samarbeten med Uppsalas två universitet och de två universitetssjukhusen gör Uppsala till en stark kunskapsstad. I samverkan med bland andra universiteten utvecklas de kunskapsintensiva och exportinriktade branscherna. I en globaliserad värld sammanlänkas det lokala med den globala utvecklingen. Det blir därför allt viktigare att som kommun förstå och analysera omvärlden, dess skeenden och konsekvenser. Kommunens roll i ett regionalt sammanhang handlar om att stärka kontakter med omkringliggande kommuner, näringsliv, akademi, statliga myndigheter och Region Uppsala för att hitta smarta och effektiva lösningar på gemensamma utmaningar. Det är även centralt att Uppsala kommun samverkar och samarbetar internationellt, med särskilt fokus på samarbeten inom vårt närområde och inom EU. Bedömning Delvis uppfyllt Senaste kommentar (2025-08-31): Nämnden arbetar inte i större utsträckning med näringslivet, men har handläggningstider som gynnar t.ex. mäklare, banker och bouppteckningsbyråer som är beroende av nämndens beslut. Målet är uppfyllt i den grad vi kan bidra till denna fråga. UPPDRAG 1.6 Uppdrag 12. Förenkla företagens vardag genom att utveckla en nytänkande, effektiv och rättssäker service och myndighetsutövning med hög kvalitet. (Alla nämnder och bolag) Uppsala är en kommun där nya och befintliga företag ges förutsättningar att starta och växa. För att stimulera jobbtillväxt behöver det skapas bättre förutsättningar för fler företag att starta, etablera sig, ställa om och växa i kommunen. Företag och företagare ska mötas av bra service med hög tillgänglighet, god förståelse, effektiv handläggning och tydlig kommunikation. Kommunens anseende som affärspartner och som aktiv och framåtblickande samverkanspartner ska öka. Upphandling är ett strategiskt verktyg för att främja näringslivsklimatet i Uppsala. Upphandlingarna ska om möjligt delas upp i mindre delar för att underlätta för små och lokala företag att delta och lägga anbud. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Överförmyndarnämnden har relativt korta handläggningstider och har kunnat upprätthålla dessa. ÅTGÄRDER 1.6.1 Nämndens handläggningstider ska int överstiga 10 arbetsdagar för ett komplett ärende som inte har en komplexitet utöver det vanliga Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Överförmyndarnämnden har relativt korta handläggningstider, som max 10 dagar för kompletta ärenden. De flesta ärendetyper har kortare handläggningstider. Handläggningstiderna följs upp genom en internkontroll med stickprov kvartalsvis. UPPDRAG 1.7 Uppdrag 16. Stärka Uppsalas position som nationell och internationell aktör och driva utveckling i och tillsammans med omvärlden. (Alla nämnder och bolag) Att driva och delta i relevanta och prioriterade samarbeten och hämta hem erfarenheter bidrar till att verksamheten kan utvecklas för att skapa mer nytta för våra invånare och samtidigt stärka Uppsalas förutsättningar nationellt och internationellt. Uppsala ska positionera sig som en aktiv och trovärdig samverkanspart i frågor som är avgörande för kommunens utveckling och attraktivitet. Visat ledarskap och nya nätverk stärker Uppsalas möjligheter att påverka och bidra samtidigt som det ökar attraktiviteten för investeringar och gemensamma satsningar. För att möta ekonomiskt utmanande tider samtidigt som behovet av utveckling kvarstår ska Uppsala kommun bygga strategisk kapacitet för att använda de möjligheter som erbjuds att söka extern finansiering genom nationella och europeiska fonder och program. När kommunens verksamheter deltar i eller driver externt finansierade projekt ska det finnas en tydlig koppling till kommunens mål och planerad verksamhetsutveckling. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Nämnden har ett framstående utvecklingsarbete kopplat till digitalisering och att förebygga brott inom välfärden. Detta ska upprätthållas och förstärkas ytterligare med en ny lagstiftning från 1 juli 2026 där nämnden ska ha fokus på rättssäkerhet och kvalitet. Arbetet med lagstiftningen förväntas vara klart 2028 då de sista åtgärderna implementeras. ÅTGÄRDER 1.7.1 Fortlöpande förbättringsarbete där nämnden agerar även på oprövad mark Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Nämnden får ny lagstiftning från 1 juli 2026 och ska ha fokus på rättssäkerhet och kvalitet. En arbetsgrupp tar fram konsekvenser och åtgärder kopplat till förändringarna och vi hoppas kunna vara en förebild vad gäller nya rutiner och arbetssätt. UPPDRAG 1.8 Uppdrag 14. Öka andelen Uppsalabor som är självförsörjande. (AMN, KS, OSN, UBN, GSN, IFN, KTN, MHN, PBN, RÄN, SCN, ÄLN, ÖFN, UKAF, SFAB, UPAB, UVA, UHEM, UKK, UST) För att fler ska komma i arbete är det centralt att det finns växande företag som är villiga att anställa. Fler ska kunna starta och driva företag och näringslivets konkurrenskraft ska stärkas. Arbetssökande ska få möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som näringslivets kompetensförsörjning ska underlättas. För att möta kompetensbehoven spelar arbetsgivare en viktig roll genom att möjliggöra praktik och anställning. Arbetsgivare behöver se och ta tillvara all kompetens. Fler personer ska erbjudas arbetsmarknadsanställningar och andra insatser för att få en första arbetslivserfarenhet. Kommunen ska erbjuda platser för Prao, APL, arbetsmarknadsanställningar och praktik i den egna verksamheten samt kravställa på praktik- och lärlingsplatser i upphandlingar. Genom individanpassat stöd och insatser kan övergången från skolan till ett inkluderande arbetsliv underlättas. Kommunen ska möjliggöra för personer med försörjningsstöd att transportera sig till utbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Stödet för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna ta steget ut på arbetsmarknaden utökas. Arbetet med utbildnings- och jobbcenter i olika stadsdelar i Uppsala ska fortsätta att utvecklas. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2022-01-01 2028-12-31 Pausad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Vi håller på att utvärdera hur uppdraget kan tas omhand, genom informationsinsater eller aktiva åtgärder. De första åtgärderna ska vara genomförda 2026. Fokusmål 3: Uppsala ska leda klimatomställningen Det är nu klimatmålen ska nås. Uppsala ska vara världsledande i miljö- och klimatomställningen samt förbättra beredskapen för ett förändrat klimat. Kommunen tar ansvar och motverkar klimatförändringarna genom omställning till klimatneutralt Uppsala 2030 och klimatpositivt Uppsala 2050. Det ställer krav på kraftfulla insatser inom bland annat transporter, byggande, energi och livsmedel. Samtidigt ökas takten i anpassningar för ett förändrat klimat, inte minst med avseende på nederbördseffekter. Effekterna av klimatförändringarna i världen blir allt tydligare. Uppsala har i dag en klimatpåverkan som är flera gånger större än vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv och mer behöver göras för att nå klimatmålen. Utsläppen ska minska med 10–14 procent per år i kommunen för att ligga i linje med Parisavtalet. Kommunen ska aktivera en koldioxidbudget för den egna verksamheten, och för kommunen som geografiskt område, i syfte att löpande kunna följa upp och vidta åtgärder som minskar kommunens påverkan. Mer ska göras för att skydda värdefull natur, skydda grund- och dricksvatten, säkerställa ekosystem och gynnsam bevarandestatus för hotade arter samt för att bevara, utveckla och stärka ekologiska samband i landskapet. Livsmiljöer för olika arter ska utvecklas och nyskapas i syfte att stärka den biologiska mångfalden i stadsmiljö och på landsbygd. Fler naturreservat ska bildas och kompensatoriska naturvårdsåtgärder utföras vid markexploateringar. Luft- och livskvalitet ska förbättras i stadskärnan för att värna verksamheter och boende i city. Kommunens ska samtidigt skapa förutsättningar för alla invånare, verksamheters och företags möjlighet att ställa om till det nya, attraktiva, klimatomställda livet. Fler laddstationer för elfordon ska byggas samtidigt som utbyggnad av gång- och cykelvägar. Stadsmiljön ska förbättras bland annat genom att genomfartstrafiken minskar i syfte att nå en bättre luftkvalitet, ökad tillgänglighet och lägre klimatutsläpp. En stor utmaning för att nå utsläppsmålen är att minska klimatpåverkan av konsumtion och långväga resande, något som kommunen kommer att arbeta vidare med. Innovativa sätt att öka återbrukandet i samhället behöver utvecklas. Det behövs samhällsförändringar som kräver nya sätt att leda och arbeta för att möta klimatutmaningarna. Därför är innovation centrala i klimatarbetet. Miljö- och klimatdriven verksamhets- och affärsutveckling genomförs via breda samarbeten, bland annat inom Uppsala klimatprotokoll. Stora satsningar ska göras på en energiförsörjning som bidrar till ett klimatpositivt samhälle, på att ställa klimatkrav vid upphandling och inköp, fortsatt utbyggnad av solenergi, kretsloppslösningar, utfasning av fossila plaster, ekologiskt hållbart jordbruk och att säkra ett hållbart och klimatanpassat byggande. Kommunen ska fullfölja arbetet med att montera solceller på alla kommunala fastigheter där så är möjligt senast 2025. Bedömning Delvis uppfyllt Senaste kommentar (2025-12-31): Vi har genomfört de åtgärder vi kan för att minska förvaltningens klimatavtryck, men arbetet kommer fortsätta löpande framöver. UPPDRAG 1.9 Område: Transport Transporter står för en betydande del av utsläppen inom Uppsalas kommungeografi. För att minska utsläppen behöver tekniska lösningar gå hand i hand med förändrade resvanor och en hållbar samhällsplanering. Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner i Uppsala ska minska genom att minska behovet av transporter samt genom en övergång till fossilfria drivmedel. Avgörande för att minska utsläppen från transporter är: • Målstyrning mot ett mer aktivt resande och mer hållbara resmönster • Utveckling av ekonomiska styrmedel • Främjande av gång-, cykel- och kollektivtrafik • Elektrifiering och förnybara drivmedel Att göra det enkelt och attraktivt att välja hållbara färdsätt är en grundförutsättning för en lyckad transportomställning. El kommer att ersätta en allt större del av dagens fossila bränslen. Även andra fossilfria drivmedel kommer att behövas. Det ställer krav på att det finns en god infrastruktur för och tillgång till el-laddning och andra fossilfria drivmedel. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) ÅTGÄRDER 1.9.1 1.07 Utveckla insatser för att främja anställdas hållbara resande i tjänsten samt till och från arbetet. (Alla nämner och bolag) Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Dialog och utbyte av erfarenheter internt vad gäller bästa sättet att ta sig till jobbet. Många föredrar att cykla/gå eller åka kollektivt eftersom vi sitter så nära stationen. Förväntas vara klart 2026. UPPDRAG 1.10 Område: Energi Energisystemet är en grundpelare i samhällets funktion – från bostäder och offentlig service till näringsliv och transporter. Samtidigt förändras energiproduktion, distribution och användning i snabb takt, vilket skapar både utmaningar och möjligheter i klimatomställningen. Avgörande för att minska utsläppen från energiområdet är: • Minskad energianvändning genom energieffektivisering • Ökad andel förnybar energi • Minskad förbränning av fossil plast i fjärrvärmeproduktion Uppsala kommun har sedan länge ett aktivt arbete med energieffektivisering för att minska energianvändningen i egna fastigheter och verksamheter, och detta arbete behöver fortgå. Kommunens lokaler ska drivas resurseffektivt genom behovsanpassad energianvändning och minskade energiförluster. Detta, precis som energiomställningen i stort, kräver nära samverkan med andra aktörer. För att bidra till en ökad andel förnybar energi behöver kommunen även fortsättningsvis installera solenergianläggningar på kommunägda fastigheter, som tak, anläggningsytor och andra hårdgjorda ytor. Elektrifiering är en central lösning för att minska utsläppen inom industri och transporter. För att möjliggöra detta krävs ett effektivt och kapacitetsanpassat elnät, och därför behöver också elnätsanvändningen optimeras. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) ÅTGÄRDER 1.10.1 2.04 Minska mängden fossil plast som går till energiåtervinning (förbränning) genom att: - arbeta förebyggande för att minska plastanvändningen. - ställa krav på återvunnen, biobaserad och återvinningsbar plast vid inköp. - säkerställa utvecklad och korrekt sortering i den egna verksamheten. (Alla nämnder och bolag) Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Nämnden nyttjar inte särskilt mycket plast, men har precis beslutat om att börja e-arkivera vilket minskar både beställningar och dess emballage som går till återvinning. Förväntas vara klart 2026. ÅTGÄRDER 1.10.2 2.05 Arbeta för att minska energianvändningen i fastigheter och verksamheter genom förändringar i teknik och beteende. Säkerställ att berörd personal har kunskap om energibesparingsåtgärder i sin verksamhet genom att ta fram relevanta energisparutbildningar. (Alla nämnder och bolag) Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Ej påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Vi tar del av gemensamma insatser i Uppsala stadshus där vi sitter. Förväntas vara klart 2026. ÅTGÄRDER 1.10.3 2.08 Minska användningen av vatten och särskilt tappvarmvatten i kommunens fastigheter och verksamheter. (Alla nämnder och bolag) Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Pausad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Dialog och påminnelse om hur man nyttjar vatten är planerad. Förväntas vara klart 2026. UPPDRAG 1.11 Område: Konsumtion Varor och tjänster som konsumeras i Uppsala orsakar betydande utsläpp, både lokalt och i andra delar av världen. Konsumtionsbaserade utsläpp är svåra att bryta ner per kommun, men genomsnittssvenskens utsläpp från konsumtion bedöms åtta gånger större än vad som krävs för att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader. Det omfattar klimatpåverkan från privatpersoners inköp och resor, såväl som näringslivets och offentlig sektors konsumtion, oavsett var i världen dessa utsläpp sker. Bygg- och anläggningssektorn står för en väsentlig del av de konsumtionsbaserade utsläpp som Uppsala orsakar utanför kommunens gränser, vilket adresseras i ett eget område i klimatbudgeten. Klimatbudgetens åtgärder under konsumtion omfattar i nuläget kommunorganisationens egna inköp. Området kommer att utvecklas i takt med att möjligheten att beräkna och följa upp konsumtionsbaserade utsläpp ökar. Uppsala kommun köper i genomsnitt in varor och tjänster för cirka 5–6 miljarder kronor per år, vilket innebär att Uppsala är en av Sveriges största marknadsaktörer. Krav och incitament i kommunens upphandlingar kan driva utvecklingen mot mer klimatvänliga lösningar och skapa efterfrågan på innovativa och resurseffektiva alternativ. Detta gäller samtliga utsläppsområden och alla delar av kommunens verksamhet. Upphandling är ett nyckelverktyg för att nå klimatmålen och kommunen har sedan länge arbetat aktivt med att integrera hållbarhetskrav i sina upphandlingar. Avgörande för att minska kommunorganisationens utsläpp från konsumtion under de kommande åren är: • Ökad livslängd och ökat återbruk • Förenkla hållbara val vid inköp och upphandling Genom att ställa krav på cirkulära lösningar, såsom återbrukade produkter och reparerbarhet, ska kommunen bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi och enförbättrad resurshushållning. Stödet till kommunens verksamheter ska utvecklas så att det blir lättare att välja varor och tjänster med lägre klimatpåverkan. Utöver upphandling vidareutvecklar kommunen andra verktyg för att minska de egna utsläppen och bidra till ett mer hållbart samhälle. Särskilt stort fokus läggs på att öka det interna återbruket inom kommunens verksamheter. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) ÅTGÄRDER 1.11.1 5.04 Utveckla och implementera arbetssätt för att öka det interna återbruket inom kommunens verksamheter. (Alla nämnder och bolag) Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Ej påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Vi har inte haft behov av att återbruka eller köpa in något nytt på länge. Förväntas vara klart 2026. UPPDRAG 1.12 Område: Övriga områden I tillägg till satsningar inom de utpekade fem stora utsläppsområdena behöver åtgärder som påverkar klimatomställningen mer övergripande genomföras. Kraftfull och målinriktad styrning av den egna verksamheten är avgörande för att lyckas med omställningen. Kommunen ska även använda sin position som möjliggörare för samhällets omställning genom sina många kontaktvägar till andra offentliga aktörer, näringslivet, föreningslivet och Uppsalas invånare. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Stoppad (susanna.sandstrom) ÅTGÄRDER 1.12.1 6.05 Stärka invånarnas möjligheter att engagera sig för klimatomställningen, genom kommunikation, kunskapsspridning och dialog. (Alla nämnder och bolag) Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Ej påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Detta ligger inte särskilt nära nämndens verksamhetsområde och det skulle nog vara främmande för oss att börja denna dialog i de forum vi verkar. Fokusmål 4: Uppsala ska bli tryggare med jämlika livsvillkor I Uppsala kommun är trygghet en rättighet för alla och ingen ska begränsas av otrygghet eller oro att utsättas för brott. Uppsala ska upplevas som en trygg kommun att verka och leva i. Uppsala ska inte ha någon utsatt stadsdel. Uppsala kommuns arbete med trygghet, säkerhet och att förebygga brott är till för att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, egendom, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Ett starkt områdesarbete förebygger och förhindrar social oro. Insatser för att bekämpa kriminaliteten kombineras med förebyggande åtgärder som ger resultat. Kommunen ska fortsätta att utveckla samarbetet med polisen för ökad trygghet. Kommunens verksamhet har jämlikhet, mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och rättvisa som utgångspunkt. Kommunen stärker förutsättningarna för alla människor i alla delar av samhället. Alla ska erbjudas en livsmiljö där de kan växa, utvecklas och må bra oavsett individuella förutsättningar. Alla ska känna sig välkomna och inkluderade i kommunens verksamheter och kunna lita på att få det stöd de behöver av samhället. All utveckling ska ske med särskild hänsyn till människor och områden som har sämst socioekonomiska förutsättningar. De som står längst utanför idag ska prioriteras. Uppsala är en öppen, jämställd och solidarisk kommun som berikas av mångfald och tar ansvar för integrationen. Klyftorna mellan människor och områden ska minska och där är jämställdhetsarbetet särskilt viktigt. Livsvillkoren ska vara lika goda oavsett var i kommunen man växer upp och lever. Kompensatoriska insatser kan krävas för att uppnå det. I Uppsala ska barn och unga ha en god och trygg uppväxtmiljö som präglas av framtidstro och samhörighet. Att investera i barns utveckling är en av de viktigaste vägarna till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa och utbildning. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet. Barnperspektivet ska genomsyra stadsplaneringen. Välfärd och god folkhälsa ska bygga ett hållbart Uppsala. Alla barn ska kunna se sina föräldrar gå till jobbet. En lyckad integration leder till att fler arbetar. Kommunen ska satsa på att säkerställa att fler som idag står långt från arbetsmarknaden kommer in i arbete. Boendesegregationen måste brytas. Kommunen kommer svara mot de utmaningar som finns på bostadsmarknaden. Många av Uppsalas hushåll har en osäker boendesituation eller är trångbodda och riskerar att drabbas av ökande priser på el och värme. Behoven av bostäder med lägre boendekostnad är stora och kommunen behöver stärka arbetet för att säkra boendevillkoren. Kommunen ska ha en god krisberedskap för att kunna hantera olika sorters samhällsstörningar och förmågan till civilt försvar ska stärkas. Bedömning Delvis uppfyllt Senaste kommentar (2025-08-31): Huvuddelen av överförmyndarnämndens verksamhetsmål ligger under fokusmål 4. Förvaltningen har arbetat strategisk under året för kompetensutveckling och ökat fokus på att upptäcka och anmäla välfärdsbrott. Vi är också på god väg att nå målet för antalet nya ställföreträdare vi vill rekrytera årligen. Utöver det når vi till 100% av vårt övergripande granskningsmål. UPPDRAG 1.13 Uppdrag 40. Stärka arbetet med att främja psykisk hälsa och social gemenskap. (Alla nämnder och bolag) Den psykiska ohälsan ökar i samhället, även bland barn och unga. Den grundar sig i både yttre faktorer och inre faktorer som påverkar människors mående. Att stärka skyddsfaktorer som trygg närmiljö, bra boende, utbildning, goda levnadsvanor, sociala relationer, meningsfyllda aktiviteter och gemenskap skapar förutsättningar för psykiskt välbefinnande. Kommunen behöver fokusera på främjande och förebyggande åtgärder, utveckla samverkan med Region Uppsala och civilsamhället, samt ge extra stöd till utsatta grupper. Alla verksamheter ska bidra i arbetet med att stärka samhällets skyddsfaktorer för psykisk hälsa. Med innovativa arbetssätt och i bred samverkan ska kommunen skapa jämlika förutsättningar för social gemenskap. Skolan har ett särskilt ansvar för att främja hälsa och arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa bland barn och unga. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Fortsatt arbete för att rekrytera fler gode män och minska väntetiderna. Vi har lagt extra resurser på annonsering och avsatt en halvtidstjänst för administration och ytterligare rekryteringsinsatser av gode män. Förväntas vara klart 2026. ÅTGÄRDER 1.13.1 Förkorta väntetiden för den som är i behov av insatser Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Vi arbetar aktivt för att öka inflödet av nya gode män, för att förkorta våra väntetider för den som är i behov av insatser. Insatserna har gett effekt och vi har hittills fått in 51 nya gode män under 2026, med ett mål på 90 st. UPPDRAG 1.14 Uppdrag 42. Utveckla kommunens krisberedskap och det civila försvaret i syfte att stärka samhällets motståndskraft. (Alla nämnder och bolag) Kommunen ska ha en god förmåga till krisberedskap och civilt försvar. Planering för att minska sårbarheter, stärka kontinuitetshantering och öka förmågan att hantera fredstida samhällsstörningar behöver fortsätta. Planeringen för civilt försvar ska fortsätta stärkas i alla samhällsviktiga verksamheter. Kommunens förmåga till civilt försvar tar sin utgångspunkt i kommunens krisberedskap och syftar till att inför och under höjd beredskap och ytterst krig värna befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta ett väpnat angrepp. Trygghetspunkter i staden och landsbygderna ska vara ett led i detta arbete. Ett systematiskt arbete med utbildning och övning krävs inom kommunens verksamheter. Samverkan och samordning med relevanta aktörer är av största vikt. Beredskap krävs även för att kunna arbeta analogt när vardagens tillgängliga teknik inte längre fungerar. En förutsättning för detta arbete är att kommunen fortsätter öka sin förmåga att hantera uppgifter inom området säkerhetsskydd. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Löpande arbete med att utveckla beslutad kontinuitetshanteringsplan. Förväntas utvecklas under flera år framöver, men beredskap finns på plats i nuläget. ÅTGÄRDER 1.14.1 Arbeta fortlöpande med nämndens kontinuitetshantering Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Den finns en beslutat kontinuitetshanteringsplan från september 2024. Internt finns en arbetsgrupp för dessa frågor som arbetar löpande med att utveckla vår beredskap och planera övningar. ÅTGÄRDER 1.14.2 Genomföra minst en övning i kontinuitetshantering varje år Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Pausad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Planerad till hösten 2026. UPPDRAG 1.15 Uppdrag 31. Förhindra att välfärden missbrukas genom att motverka alla former av välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet i kommunens verksamheter och hos de leverantörer som anlitas av kommunen. (Alla nämnder och bolag) Alla nämnder och bolagsstyrelser behöver vidta åtgärder för att förebygga, upptäcka och motverka välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet. Företag och organisationer som fuskar och bryter mot regler i arbetslivet ska utestängas från fortsatta relationer med kommunen. Det kan vara brott mot regler om arbetsmiljö, att företag eller organisationer tar del av bidrag som de inte har rätt till, inte betalar skatter och avgifter eller låter människor arbeta som inte har arbetstillstånd i Sverige. Systematiska kontroller för att upptäcka fel, oegentligheter och infiltration samt bakgrundskontroll av individer och företrädare för bolag och föreningar inför exempelvis avtalstecknande, utbetalningar, anställning och konsultverksamhet ska utvecklas. En kommungemensam kontrollfunktion ska inrättas för att stödja organisationen i arbetet. Myndighetssamverkan ska öka för att bekämpa den organiserade brottsligheten, de kriminellas ekonomi och utnyttjande av de offentliga systemen. Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrott pågår sedan några år tillbaka och behöver ständigt ses över och utvecklas. Arbete kommer fortsätta löpande framöver. ÅTGÄRDER 1.15.1 Fortlöpande utbilda förvaltningens medarbetare, förtroendevalda och ställföreträdare om välfärdsbrott Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Pausad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Planerat till hösten 2026. ÅTGÄRDER 1.15.2 Utveckla en samverkan med sociala myndigheter i samverkanskommunerna Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Arbetet är påbörjat och samverkan med några av kommunerna finns. ÅTGÄRDER 1.15.3 Utveckla nämndens rutiner för att upptäcka och motverka välfärdsbrott Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Löpande arbete som utvecklas ständigt. TILLKOMMANDE UPPDRAG 1.16 KS-BESLUT: I dialog inom kommunen vidta nödvändiga åtgärder för att på kort sikt stärka kommunens robusthet, resiliens och redundans mot allvarliga störningar inom relevanta områden med anledningen av kriget i Ukraina. Att-sats: att uppdra åt kommunledningskontoret att vidta nödvändiga åtgärder för att på kort sikt stärka kommunens robusthet, resiliens och redundans mot allvarliga störningar inom relevanta områden. Att-sats: att hemställa till övriga nämnder och bolagsstyrelser att i dialog med kommunledningskontoret göra detsamma. Beslutspunkten ingick i: Inriktning avseende Uppsala kommuns agerande med anledning av kriget i Ukraina (KSN-2022-00704). Sammanträde: KS 2022-03-09 Följs upp från och med augusti 2022. Ansvarig Status Rapportperiod Susanna Sandström Färdig 2026-12-31 (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Nämndens har en beslutad kontinuitetshanteringsplan sedan september 2024. En revidering är genomförd 2025 och det har även tagits fram en utbildningsplan. 1.17 Överförmyndarnämnden ska säkerställa att särskild hänsyn tas till barns rättigheter i myndighetsutövningen Ansvarig Susanna Sandström (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Förvaltningen har på uppdrag av nämnden lagt till barnrättskonsekvenser till samtliga beslut i individärenden som gäller barn. Barn får också yttra sig i stor utsträckning när de är berörda och bedöms förstå innebärden av beslut. ÅTGÄRDER 1.17.1 Barn ska få yttra sig i ärenden som gäller denne om det är lämpligt med hänsyn till barnets ålder och frågans art Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Barnets rätt till insyn och yttrande är inkorporerat i nämndens rutinbeskrivningar och beslut. ÅTGÄRDER 1.17.2 Vid alla beslut som rör barn så ska barnrättskonsekvenser beaktas Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Barnrättskonsekvenser är inkorporerade i nämndens rutiner och efterföljs. 1.18 Granskningen av årsräkningar ska vara klar senast den 1 september 2026 Ansvarig Susanna Sandström (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Nämndens mål är att samtliga årsräkningar ska vara färdiggranskade den 1 sept. ÅTGÄRDER 1.18.1 Individuella mål för respektive handläggare Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Individuella mål är satta och genomförda för alla granskande handläggare. Viss revidering utifrån utfallet och behovet på förvaltningen sker löpande. ÅTGÄRDER 1.18.2 Månadsmål på förvaltningsnivå Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Vi har haft månadsmål för hela våren jan-juni vilket varit en viktig faktor för att öka transparens och måluppfyllnad. Med hjälp av nya månadsmål har vi kunnat uppnå det totala målet. 1.19 Överförmyndarnämnden ska tillse att äldre och personer med funktionsvariationer upplever trygghet och tillgänglighet Ansvarig Susanna Sandström (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2025-12-31): Målet på helåret var 80 st nya ställföreträdare och utfallet blev 122 st nya ställföreträdare under 2025. ÅTGÄRDER 1.19.1 Genomföra ungefär en rekryteringsträff per månad i värdkommunen Uppsala Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Rekryteringsträffarna i värdkommunen Uppsala har genomförts enligt plan, där träffarna numera är helt digitala. ÅTGÄRDER 1.19.2 Genomföra digitala rekryteringsinsatser Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Numera är alla informationsträffar i Uppsala digitala. ÅTGÄRDER 1.19.3 Nya ställföreträdare erbjuds ett lämpligt första uppdrag Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Nya ställföreträdare kontaktas och erbjuds ett lämpligt första uppdrag som är särskilt utvalt av handläggare på förvaltningen. ÅTGÄRDER 1.19.4 Utvärdera genomförda rekryteringstillfällen Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Förvaltningen har tillsammans med en representant från kommunikationsavdelningen sett över genomförda marknadsföringsinsatser och vilket utfall det gett. Vi utvärderar också närvaro på träffarna i samverkanskommunerna och bedömer var det är lämpligt att lägga mest energi framgent. ÅTGÄRDER 1.19.5 Genomföra minst en rekryteringsträff per år i samverkanskommunerna Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Informationsinsatser har genomförts i Uppsala, Enköping, Östhammar och Tierp under våren. Resterande kommuner är planerade under hösten. ÅTGÄRDER 1.19.6 Genomföra riktade informationsinsatser om hur man lämnar synpunkter till funktioner nära huvudmännen Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Pausad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Planerat till hösten. ÅTGÄRDER 1.19.7 Utreda möjligheten att betala ut arvoden till ställföreträdare oftare Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Pausad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Planerat till hösten. 1.20 Ställföreträdare ska erbjudas nödvändig utbildning och kompetensutveckling Ansvarig Susanna Sandström (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Varje år håller förvaltningen delvis i en kurs för nya ställföreträdare som genomförs vår och höst. Det hålls även en kompetenshöjande föreläsning under både våren och hösten. ÅTGÄRDER 1.20.1 Erbjuda utbildning till både nya ställföreträdare och befintliga ställföreträdare Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Färdig (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Varje vår och höst erbjuds nya ställföreträdare en kurs. Vi har även lagt till ett kurstillfälle för ställföreträdare som har svårt att redovisa. ÅTGÄRDER 1.20.2 Genomföra och finnas tillgängliga för information- och utbildningsinsatser riktade mot personal hos viktiga samverkanspartners Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Under våren har vi både besökt anpassat gymnasium, Rotary och demenscafét för information om verksamheten. ÅTGÄRDER 1.20.3 Genomföra två vidareutbildande föreläsningar per år Ansvarig Startdatum Slutdatum Status Susanna Sandström 2026-01-01 2026-12-31 Påbörjad (susanna.sandstrom) Senaste kommentar (2026-04-30): Den första föreläsningen genomfördes i februari med fokus på anhörigstöd och bemötande och den andra kommer hållas i november. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Dannemora Gruvfastighets AB Sammanträdesdatum Ordinarie bolagsstämma 2026-06-24 1(3) Plats och tid Kommunkontoret Beslutande Fabian Sjöberg, ombud Övriga deltagande Fredrik Borgelin, sekreterare Utses att justera Fabian Sjöberg Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare ………………………………………………………… Paragrafer 1 - 11 Ordförande ………………………………………………………… Justerande ………………………………………………………………………………………………………………….. ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdatum 2026-06-24 Datum för Datum för Anslagsuppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats För protokollet Justerare Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Dannemora Gruvfastighets AB Sammanträdesdatum Ordinarie bolagsstämma 2026-06-24 2(3) Underskrift ……………………………………………………..