Kommunstyrelsen — 7 april 2026

§ 0. Om Östhammar demografiska utveckling

§ 1 av 3 bor med barn, men inte § Många skaffar barn efter flytt med partner § De flesta har barn i hushållet Största intressen: § Största intressen: Största intressen: Tre målgrupper för Östhammar: flyttmotiv Viktigaste flyttmotiven, fet text de mest överrepresenterade jämfört med en genomsnittlig flytt Yngre teknisk kompetens Närbarnfamiljer Välfärdskompetens § Den nya platsen var attraktiv för § Bättre livskvalitet § Bättre livskvalitet mig § Ville ha en bättre bostad § Ville ha en bättre bostad § Bättre livskvalitet § Den nya platsen var attraktiv för § Den nya platsen var attraktiv för § Ville ha en bättre bostad mig mig § För att prova något nytt § Ville till en barnvänligare plats § Bättre framtidsutsikter § Bättre framtidsutsikter § Bättre framtidsutsikter § För att prova något nytt § Flyttade ihop med partner § För att prova något nytt § Ville till en barnvänligare plats § Flyttade hemifrån (från § Att bo på platsen var en dröm § Flyttade ihop med partner föräldrar/förälder) som blev verklighet § Minskade avstånd § Minskade avstånd § Flyttade ihop med partner § Ville ha en billigare bostad § Nytt arbete eller att arbetet flyttade § Ville komma närmare släkt/vänner § Minskade restider § Minskade restider § Ville ha en billigare bostad Tre målgrupper för Östhammar: attraktiv plats Viktigast för vad som är en attraktiv plats, fet text mest överrepresenterat jämfört med genomsnittet Yngre teknisk kompetens Närbarnfamiljer Välfärdskompetens § Tryggt/låg brottslighet § Tryggt/låg brottslighet § Tryggt/låg brottslighet § Lugnt § Lugnt § Lugnt § Låg risk för attacker av terrorister § Bra bostäder § Bra skolor/förskolor eller av främmande makt § Rent och snyggt § Nära till naturen § Rent och snyggt § Tillgång till snabbt och pålitligt § Bra bostäder § Bra bostäder internet § Låg risk för attacker av terrorister § Nära till naturen § Nära till naturen eller av främmande makt § Tillgång till snabbt och pålitligt internet § Låg risk för attacker av terrorister § Rent och snyggt § Att det är låg risk för ras, skred och eller av främmande makt erosion till följd av § Tillgång till snabbt och pålitligt klimatförändringar i framtiden § Att det är bra kommunikationer internet § Mycket parker/grönområden § Vackert § Mycket parker/grönområden § Att det är låg risk för vattenbrist till följd § Mycket parker/grönområden § Barnvänligt av klimatförändringar i framtiden Tre målgrupper för Östhammar: attraktiv bostad Viktigast för vad som är en attraktiv bostad, fet text mest överrepresenterat jämfört med genomsnittet Yngre teknisk kompetens Närbarnfamiljer Välfärdskompetens § Bra planlösning § Tillgång till snabbt och pålitligt § Bra planlösning internet i bostaden § Bra läge § Mysig § Tyst i bostaden § Tillgång till snabbt och pålitligt § Tillgång till snabbt och pålitligt internet i bostaden § Fin trädgård/uteplats internet i bostaden § Tyst i bostaden § Bra planlösning § Bra läge § Mysig § Mysig § Tyst i bostaden § Ljust och fräscht i bostaden § Att bostaden har balkong/veranda § Fin trädgård/uteplats § Lite insyn från andra § Bra läge § Bra förvaringsmöjligheter § Platsen där bostaden är belägen § Lite insyn från andra § Att bostaden har balkong/veranda § Viss typ av bostad (villa, § Platsen där bostaden är belägen § Lite insyn från andra radhus, lägenhet, gård m.m.) (område, bygd, stad, ort, § Platsen där bostaden är belägen kommun, region etc.) § Bra förvaringsmöjligheter (område, bygd, stad, ort, § Ljust och fräscht i bostaden kommun, region etc.) Tre målgrupper för Östhammar: attraktiv arbetsplats Viktigast för vad som är en attraktiv arbetsplats, fet text mest överrepresenterat jämfört med genomsnittet Yngre teknisk kompetens Närbarnfamiljer Välfärdskompetens § Hög lön § Hög lön § Trevliga arbetskamrater § Trevliga arbetskamrater § Trevliga arbetskamrater § Bra chef § Fast jobb (tillsvidareanställning) § Balans mellan arbete och fritid § Fast jobb § Balans mellan arbete och fritid § Bra chef § Bra arbetstider § Bra chef § Fast jobb (tillsvidareanställning) § Balans mellan arbete och fritid § Intressanta arbetsuppgifter § Intressanta arbetsuppgifter § Hög lön § Anställningstrygghet § Bra arbetstider § Inte för mycket stress på arbetet § Bra arbetstider § Anställningstrygghet § Anställningstrygghet § Goda möjligheter att utvecklas i § Min kompetens och kapacitet arbetet tas tillvara § Min kompetens och kapacitet tas tillvara § Möjlighet att arbeta hemifrån, helt § Möjlighet att arbeta hemifrån, eller delvis helt eller delvis § Arbete som ger känsla av att uträtta något Tre målgrupper för Östhammar: helhetsbild Målgruppernas orientering mot lantliga vs. urbana platser, samt förenklande eller krävande och givande bostäder BOSTAD: KRÄVANDE OCH GIVANDE BOSTAD: FÖRENKLANDE TGILTNAL OB LLIV :STALP TNABRU OB LLIV :STALP Närbarnfamlijer Yngre teknisk kompetens Välfärdskompetens Slutsatser för Östhammar: prioriterade målgrupper för kommunen Yngre teknisk kompetens Närbarnfamiljer Välfärdskompetens § Det viktigaste för att attrahera § Det viktigaste för att attrahera § Det viktigaste för att attrahera målgruppen yngre teknisk målgruppen närbarnfamiljer är målgruppen välfärdskompetens kompetens är att Östhammar att Östhammar erbjuder den plats är att Östhammar erbjuder en erbjuder en arbets- och och bostad föräldrarna drömt om trygg plats med prisvärt och bostadskarriär med möjlighet att som uppväxtmiljö för barnen. mysigt boende. rota sig på platsen. § Centralt för detta är, vid sidan av § Välfärdskompetensen är starkt § Gruppen flyttar ofta till en lägenhet bra förskolor och skolor, en mysig trygghetsorienterad och sätter en men en villaflytt hägrar på lite sikt. och rejäl bostad, idealet är lugnt mysig miljö mycket högt. En funktionell plats som ändå är och naturnära men ändå med Bostasarketyperna lugn och naturnära är idealet, tillgång till urbant utbud. mainstreambostaden, avskilda, vilket också speglar Bostadsarketyperna men även sociala bostaden och bostadsidealet, där läget är viktigt. mainstreambostaden, avskilda, klimatsäkra bostaden* attraherar En mainstreambostad* av högre men även sociala bostaden* gruppen. standard attraherar gruppen. attraherar gruppen. § På arbetsplatsen är relationer och § På ett jobb är en bra lön och § Möjlighet till distansarbete är helt välbefinnande i fokus, där det är utvecklingsmöjligheter med bra avgörande för gruppen, som lär viktigt med en bra chef och inte för balans arbete/fritid A och O. jobba i Uppsala eller Stockholm. mycket stress på arbetet. *För fördjupade beskrivningar av bostadsarketyper, se huvudrapport 6. Prioriterade utvecklingsområden Utvecklingsområden för Östhammar § Det behövs fler mycket attraktiva bostäder nära Uppsala och Stockholm. Närbarnfamiljerna och den tekniska kompetensen som kommer att flytta till Östhammar de kommande åren är kapitalstarka och kommer från en bostadsmarknad där priserna är mycket högre än i Östhammar. Östhammars bostadsmarknad är väl anpassad till välfärdskompetensen och de köpstarka grupperna som drömmer om ett riktigt lantligt boende. Men Östhammar konkurrerar om den tekniska kompetensen och närbarnfamiljerna, som kräver tillgång till mer urbana miljöer, med kransbygd närmare Uppsala och Stockholm. Då krävs riktigt attraktiva bostäder för att inte säga drömbostäder i Östhammar. Att åstadkomma detta för villor är lättare än för lägenhetsbebyggelse, som är viktig för den tekniska kompetensen. § Skolorna behöver bli bättre. Nöjdheten med grundskolorna i Östhammar är låg. Det gäller även behörigheten till gymnasiet, som är klart under riksgenomsnittet, och långt under kommuner som Enköping och Håbo. Samtidigt är det en av de absolut viktigaste attraktivitetsparametrarna för närbarnfamiljerna. § Den digitala infrastrukturen behöver bli bättre. För målgrupperna är tillgång till snabbt och pålitligt internet extremt viktigt. Östhammar ligger onödigt lågt på tillgång till snabbt bredband, något som riskerar att hämma inflyttning till de mer lantliga områdena. 7. Slutsatser och rekommendationer Slutsatser och rekommendationer (1) § 1. Få kommuner gynnas mer av megatrenderna och omvärldstrenderna än Östhammar. Det är viktigt för Östhammar att se sin kommun i nytt ljus, när den gröna omställningen, digitala utvecklingen och ett ökat trygghetsfokus ger kommunen allt bättre möjligheter att vara en attraktiv kommun.

§ 2. Östhammars regionala sammanhang är bra och blir allt bättre. Östhammar har ett allt bättre läge som kransbygd till Uppsala och även Stockholm, vilket sätter kommunen i en mycket god position för att attrahera barnfamiljer. Samtidigt har kommunen en arbetsroll i förhållande till kommunerna i norr, vilket innebär att Östhammar kan locka en del yngre flyttare därifrån med bra arbetsmöjligheter.

§ 3. Östhammar vinner de flyttare kommunen behöver vinna men behöver fler. Östhammar har kommit in i den gynnsamma dynamik där barnfamiljer vinns från de närliggande större städerna. Framöver behövs det mer av den varan, och fler arbetsflyttare från kommunerna i norr. Slutsatser och rekommendationer (2)

§ 4. Östhammars styrkor är tryggheten och de lantliga kvaliteterna med tillgång till urbaniteten. I takt med att det regionala sammanhanget växer, blir platskvaliteterna Östhammar erbjuder allt mer av en konkurrensfördel.

§ 5. Att bostäder för lägre prislapp strax utanför storstad och större stad blir attraktiva för inflyttare när priset för att låna pengar blir högre. 2. Kommunen i det regionala sammanhanget Falun/Borlänge Västerås Östersund/ Karlstad Gävle Sundsvall Umeå Luleå Örebro Stockholm Det svenska arbetsmarknadsnätverket Linköping/ Norrköping Jönköping Agglomerationer i form av stora, tätt integrerade områden, syns som ”knutar i kartan” styr dynamiken och sätter grundförutsättningarna Göteborg för en kommun Ju mer uppkopplad en kommun är mot en agglomeration, desto bättre Växjö/Kalmar grundförutsättningar har kommunen. Agglomerationsekonomi/teori forskningsfält som passar mycket bra med svenska förhållanden. Helsingborg Malmö/Lund För fördjupad beskrivning, se huvudrapporten Östhammar i nätverket Östhammar har starka relationer med framförallt Uppsala. Kommunen har också betydande relationer med Tierp. Svagare relationer har Östhammar med Norrtälje, Gävle och Stockholm, samt ett antal mindre kommuner i samma del av landet. Topp 10 pendlingsrelationer (flest pendlare ut+in) Dessa kommuner utgör Östhammars regionala sammanhang. Sorterade efter antalet pendlare (in + ut) § Uppsala § Tierp § Norrtälje § Gävle § Stockholm § Älvkarleby § Sigtuna § Solna § Knivsta § Enköping Östhammar 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 8691 0791 2791 4791 6791 8791 0891 2891 4891 6891 8891 0991 2991 4991 6991 8991 0002 2002 4002 6002 8002 0102 2102 4102 6102 8102 0202 2202 Det finns alltmer folk i sammanhanget Folkmängd i det regionala sammanhangets kommuner 1968-2022 Älvkarleby Knivsta Tierp Östhammar Enköping Sigtuna Norrtälje Solna Gävle Uppsala Stockholm Östhammars relationer med Uppsala har ökat kraftigt över tid, men ökningen har avtagit Antal pendlare (in + ut) mellan Östhammar och de starkaste relationerna 3500 3000 Uppsala 2500 Tierp Norrtälje 2000 Gävle Stockholm 1500 Älvkarleby Sigtuna 1000 Solna 500 Knivsta Enköping 0 3 5 7 9 1 3 5 7 9 1 3 5 7 9 1 9 9 9 9 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 2 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Nettoutpendling till Uppsala och Stockholm, nettoinpendling från Tierp, Gävle och Älvkarleby Nettopendling (in - ut) mellan Östhammar och de starkaste relationerna 600 400 200 Uppsala 0 Tierp -200 Norrtälje -400 Gävle Stockholm -600 Älvkarleby -800 Sigtuna -1000 Solna -1200 Knivsta -1400 Enköping -1600 3 5 7 9 1 3 5 7 9 1 3 5 7 9 1 9 9 9 9 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 2 9 9 9 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Vi tittar på två saker för att fastställa kommuners roll… § Agglomerationskapitalet – I vilken § Grad av boende/arbetsspecialisering – utsträckning är man en del av en större är man en boendekommun eller agglomeration? arbetskommun? För fördjupad beskrivning, se huvudrapporten Östhammar är svagt boendespecialiserat med medelhögt agglomerationskapital BOENDEPROFIL ARBETSPROFIL LATIPAKSNOITAREMOLGGA Färgkodning: inrikes flyttnetto, grön = positivt, rött = negativt Norrtälje Agglomerationskapitalet är medelhögt i Östhammar, och skulle bli högre om relationerna med Uppsala och Stockholm stärks ytterligare. Östhammar har en svag boendeprofil som helhet, men i själva verket har kommunen en dubbelroll. Östhammar har en arbetsroll i förhållande till Tierp, Gävle och Älvkarleby, och en mycket tydlig boenderoll i förhållande till framförallt Uppsala. Om olika kommuntyper – Östhammar är som helhet småstad, men har roller som kransbygd till större stad och lokal arbetslivsspecialist Typer och exempelkommuner, samt vilka kommunerna är bäst på att attrahera. § Storstadskommuner. Kommuner som är arbetsspecialiserade i storstadsregioner. Typexempel: Stockholm, Göteborg. Malmö, Solna, Mölndal, Lund. Bra på att attrahera unga. § Kransbygd till storstäder. Kommuner som är boendespecialiserade i storstadsregioner. Typexempel: Österåker, Kungsbacka, Lomma. Bra på att attrahera barnfamiljer. § Större städer. Kommuner som är stora och arbetsspecialiserade regionala centrum, men inte storstadskommuner. Typexempel: Umeå, Jönköping, Linköping. Bra på att attrahera unga. § Kransbygd till större städer. Kommuner som är boendespecialiserade med stark relation till större städer. Typexempel: Hammarö, Habo, Kumla. Bra på att attrahera barnfamiljer. § Lokala arbetslivsspecialister. Arbetsspecialiserade kommuner utan stark relation till större städer och storstäder. Typexempel: Älmhult, Gnosjö, Olofström. Bra på att attrahera medelålders+. § Småstäder. Kommuner som varken är boende- eller arbetsspecialiserade utan stark relation till större städer och storstäder. Typexempel: Katrineholm, Vadstena, Vetlanda. Bra på att attrahera medelålders+. § Boendespecialiserad landsbygd. Boendespecialiserade kommuner med stark relation till lokala arbetslivsspecialister eller småstäder. Typexempel: Mörbylånga, Sölvesborg, Hjo. Bra på att attrahera medelålders+. För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten 8 arbetslivstyper Smetskapare Oaser Regionhubbar Småstäder, landsorter och naturbrukare (G)Lokala tillverkare Upplevelseskapare 8 arbetslivstyper Resultat av en klustring med avseende på 150 arbetslivsrelaterade egenskaper § Smetskapare § (G)Lokala tillverkare § Landsorter § Nära centrum av agglomerationer, hög § Industriell tillverkning som konkurrerar § Som småstäderna inte så utpräglade, inpendling och mycket infrastruktur, på global marknad, domineras av stora dock i mindre skala, små arbetsplatser, hög utbildning och löner, stor privata företag, höga löner men naturbruk/tillverkning/omsorgsyrken, tjänstesektor utanförskap säsongsvarierande, liten tjänstesektor § TypexempelSolna, Sollentuna, § TypexempelOlofström, Perstorp, § TypexempelNordanstig, Gullspång, Göteborg, Stockholm, Mölndal Markaryd, Emmaboda, Hofors, Nordmaling, Valdemarsvik, Torsås Oxelösund § Oaser § Naturbrukare § Upplevelseskapare § Boendekommuner inom § Utpräglade naturbruks-och agglomerationer, småskaligt och § Liten grupp med branschkoncentration fritidsområden, mycket egna företagare kommunalt arbetsliv eftersom de flesta inom hotell-och restaurang, handel och ensamboende, hög arbetsfrekvens boende pendlar ut. och kulturella/personliga tjänster. utanför åldern 20-64, få Säsongsbetonat arbete. långtidsarbetslösa § TypexempelKnivsta, Lerum, Österåker, Kungsbacka, Öckerö § TypexempelHärjedalen, Åre, Malung, § TypexempelÖverkalix, Berg, Sorsele, Borgholm, Strömstad, Årjäng, Älvdalen Strömsund, Vilhelmina, Vansbro § Regionhubbar § Småstäder § Ofta större städer utanför agglomerationer, med storskaligt § ”Sverige i miniatyr”, inga stora arbete i offentlig sektor (statliga avvikelser från genomsnittskommunen. myndigheter, sjukhus, militäranläggning Låg branschkoncentration. eller förvaltning). § TypexempelTranås, Vetlanda, § TypexempelLuleå, Östersund, Nässjö, Katrineholm, Ulricehamn Kalmar, Örebro, Jönköping, Karlstad 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 -0,2 -0,4 -0,6 -0,8 -1 Solna Stockholm Sigtuna Uppsala Gävle Enköping Knivsta Östhammar Norrtälje Älvkarleby Tierp Smetskapare Oas Regionhub GLokal tillverkare Upplevelseskapare Småstad Landsort Naturbrukare repaksnegepyt dem noitalerroK Arbetslivstyper i det regionala sammanhanget Östhammar har starkast drag av (G)Lokal tillverkare Tillväxt och andel sysselsatta i Östhammar per bransch latna ,rå oit rednu gnirdnäröF 400 Information och 300 kommunikation Bygg Fastighet Energi och miljö 200 Hotell och restaurang Kulturella och 100 personliga tjänster Utbildning Vård och omsorg och sociala tjänster 0 Handel Företagstjänster Offentlig förvaltning Jordbruk, skogsbruk -100 och försvar och fiske Transport och lager -200 Tillverkning och -300 utvinning Finans och försäkring -400 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Andel av arbetskraften Slutsatser för Östhammar: kommunen i det regionala sammanhanget § Östhammar har ett medelhögt agglomerationskapital. § Östhammars regionala sammanhang utgörs framförallt till Uppsala, som i många år bidragit till ett ökande agglomerationskapital. Kommunen har också en betydande relation till Tierp, samt en svagare relation till Stockholm, som bidrar till agglomerationskapitalet. § Som helhet är Östhammar en småstad, men kommunen är i realiteten en samling orter med landsbygd och skärgård. Östhammar spelar roller som både lokal arbetslivsspecialist (till Tierp, Gävle och Älvkarleby) och kransbygd (till framförallt Uppsala men även Stockholm) § Som arbetskommun är Östhammar primärt en (G)Lokal tillverkare med många sysselsatta inom tillverkning och utvinning. § Östhammar har spännande möjligheter både i rollen som förväntat expansiv lokal arbetslivsspecialist med stort behov av industriteknisk kompetens, och i rollen som kransbygd till en mycket expansiv större stad med en stor tjänstearbetsmarknad. Möjligheterna att dra nytta av möjligheterna bygger helt och hållet på Östhammars förmåga att vara en attraktiv plats och att locka inflyttare till kommunen. 3. Flyttdynamiken kring kommunen Arbete ett allt mindre viktigt flyttmotiv Hur viktigt anser du själv följande är för att du skall trivas riktigt bra på den plats, där du själv bor? Andel som svarar Allra viktigast/Mycket viktigt. 100% 90% 80% 70% 60% Att det är lugnt och fridfullt 50% Goda arbets- och 40% inkomstmöjligheter på orten 30% 20% 10% 0% 1955 1970 1995 1996 1999 2005 2012 2016 2023 För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Varför flyttar vi då? De vanligaste flyttmotiven enligt enkätundersökningen för Stora flytt- och boendestudien 2015 2023 BÄTTRE LIVSKVALITET BÄTTRE LIVSKVALITET Nya platsen attraktiv Nya platsen attraktiv Bättre bostad Bättre bostad Bättre framtidsutsikter Bättre framtidsutsikter Prova något nytt Prova något nytt Gjorde verklighet av en dröm Gjorde verklighet av en dröm För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Livsmaximering styr flyttarna I vilken utsträckning var följande anledningar till att du flyttade? (% som instämmer) På grund av bättre livskvalitet 58% på grund av att den nya platsen var attraktiv för mig 52% Ville ha en bättre bostad 51% På grund av bättre framtidsutsikter 45% Jag flyttade för att prova något nytt 40% Att bo på platsen var en dröm som blev verklighet 30% På grund av minskade avstånd 29% Flyttade ihop med partner 29% Ville ha en billigare bostad 28% Ville till en barnvänligare plats 28% Ville komma närmare släkt/vänner 26% På grund av minskade restider 26% På grund av nytt arbete eller att arbetet flyttade 24% Jag flyttade "hem" igen till en plats där jag bott tidigare 22% Främst min partners skäl, jag flyttade med 22% På grund av studier 20% Flyttade hemifrån (från föräldrar/förälder) 20% Flyttade på grund av separation med partner 19% Ville komma närmare barn/barnbarn 16% Flyttade till vad som tidigare varit mitt fritidshus 13% Annat, nämligen: 36% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Grundläggande säkerhet, i synnerhet klimatsäkerhet, styr flyttarna på längre sikt Viktiga egenskaper hos platsen det har flyttats till, samt planeras att flyttas till på 10 års sikt 40% Att det fanns tillgång till snabbt och pålitligt internet Tryggt/låg brottslighet 35% Att platsen hade låg risk att bli Nära till vatten, hav eller sjö attackerad av terrorister eller av Att det var vackert främmande makt Att det fanns pålitlig tillgång till relativt 30% billig energi Att det var lätt att ha en hållbar livsstil på platsen Att det var låg risk för översvämningar 25% till följd av klimatförändringar i framtiden Att det var låg risk för vattenbrist till följd av klimatförändringar i framtiden 20% Att det var låg risk för ras, skred och erosion till följd av klimatförändringar i 15% framtiden Att det var låg risk för höga temperaturer till följd av klimatförändringar i framtiden 10% 5% 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% GENOMFÖRD FLYTT TTYLF DARENALP För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Den stora bilden, flyttmotiv då, nu, framåt § Försörjning styr § Försörjning styr § Försörjning styr flyttmönster i huvudsak flyttmönster flyttmönster § Jakten på bättre § Jakten på bättre livskvalitet styr livskvalitet styr flyttmönster i huvudsak flyttmönster i huvudsak § Grundläggande säkerhet styr flyttmönster § -2000 § 2000-2030 § 2030- För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Tre huvudsakliga livsfaser för flyttar § Första frihetsfasen – här unga 18-26 år § Ansvarsåren – här barn och vuxna 0-17, 27-44 år § Andra frihetsfasen – här medelålders och äldre 45+ För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Tre huvudsakliga livsfaser för flyttar – flest flyttar sker i åldrarna 0-44 Flyttintensitet i olika åldrar ”Unga” 0,45 ”Barn och vuxna” 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 ”Medelålders plus” 0,10 0,05 0,00 0+ 5+ 10+ 15+ 20+ 25+ 30+ 35+ 40+ 45+ 50+ 55+ 60+ 65+ 70+ 75+ 80+ 85+ 90+ år år år år år år år år år år år år år år år år år år år Flyttar och preferenser i olika livsfaser Översikt över mest särskiljande dragen för varje livsfas Livsfas Ålder Flyttmotiv Plats- Bostads- Kommun som (ca) preferenser preferenser gynnas Första 18-26 Flytta hemifrån, studier, prova Utbildningsmöjligheter Möjlighet hyra ut, Storstäder och frihetsfasen något nytt, minskade restider, , nöjesutbud, många ”smart”, nybyggd och större städer, t. ex: bättre framtidsutsikter unga, co-working, modern, bilpool, billig Solna, Sundbyberg, restauranger/caféer Uppsala, Malmö, GBG, Umeå Ansvarsåren 27-44, Barnvänligare plats, bättre Nära till Stor yta, plats jobba Kransbygd till Med- livskvalitet, flytta ihop, nytt förskolor/skolor, bra hemifrån, storstad och större följande arbete, bättre bostad skolor/förskolor, odlingsmöjligheter, stad, t. ex: Trosa, 0-17 barnvänligt, bra ”smart”, möjlighet hyra Vellinge, arbets- och ut Staffanstorp, utbildningsmöjligheter Svedala, Nykvarn Andra 45+ Bättre livskvalitet, närmare Nära vatten, nära Balkong/veranda, Kommuner med frihetsfasen barn/barnbarn, billigare bostad, natur, lugnt, låg risk snabbt pålitligt stilla charm med attraktiv plats, dröm för ras, skred, erosion internet, fin vatten, t. ex: Trosa, pga klimat, vackert trädgård/uteplats, tyst, Borgholm, Båstad, lite insyn Sotenäs För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Östhammar förlorar unga men vinner barn och vuxna, samt medelålders plus Inrikes flyttnetto per ålder, 2018-2022 60 40 20 0 -20 -40 -60 -80 0 3 6 9 21 51 81 12 42 72 03 33 63 93 24 54 84 15 45 75 06 36 66 96 27 57 87 18 48 78 09 39 69 99 Östhammar förlorar unga men vinner barn och vuxna, samt medelålders plus Inrikes flyttnetto per grupp 200 150 100 50 0 -50 -100 -150 -200 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 Barn och vuxna Unga Medelålders och äldre Östhammar vinner från Uppsala och Stockholmskommuner, förlorar till Gävle och Tierp § Inrikes flyttnetton totalt, senaste fem åren, gentemot andra kommuner § Horisontellt led § Totalt antal inrikes flyttare (båda riktningarna) senaste fem åren § Vertikalt led § Inrikes flyttnetto gentemot andra kommuner de senaste fem åren § Ju grönare färg, desto positivare flyttnetto, ju större cirkel, desto större befolkning i kommunen. Östhammar tappar unga till de flesta, framförallt Uppsala § Inrikes flyttnetton bland unga senaste fem åren, gentemot andra kommuner § Horisontellt led § Totalt antal inrikes flyttare bland unga (båda riktningarna) senaste fem åren § Vertikalt led § Inrikes flyttnetto bland unga gentemot andra kommuner de senaste fem åren § Ju grönare färg, desto positivare flyttnetto, ju större cirkel, desto större befolkning i kommunen. Östhammar vinner barn och vuxna från Uppsala och Stockholmskommuner, förlorar till Tierp § Inrikes flyttnetton bland barn och vuxna senaste fem åren, gentemot andra kommuner § Horisontellt led § Totalt antal inrikes flyttare bland barn och vuxna (båda riktningarna) senaste fem åren § Vertikalt led § Inrikes flyttnetto bland barn och vuxna gentemot andra kommuner de senaste fem åren § Ju grönare färg, desto positivare flyttnetto, ju större cirkel, desto större befolkning i kommunen. Östhammar vinner medelålders plus från de flesta, framförallt Uppsala och Stockholmskommuner § Inrikes flyttnetton bland de medelåders och äldre senaste fem åren, gentemot andra kommuner § Horisontellt led § Totalt antal inrikes flyttare bland medelålders och äldre (båda riktningarna) senaste fem åren § Vertikalt led § Inrikes flyttnetto bland medelålders och äldre gentemot andra kommuner de senaste fem åren § Ju grönare färg, desto positivare flyttnetto, ju större cirkel, desto större befolkning i kommunen. Beskrivningar av flyttmotiv till och från Östhammar Öppna svar från enkätundersökningen inom ramen för Stora flytt- och boendestudien som beskriver flyttmotiven bakom flyttar till/från Östhammar. Bilden är kvalitativ och inte representativ för alla flyttar. § Till Östhammar § Från Östhammar § ”Hittade äntligen mitt drömhus på § ”Närmare familj. Dåliga chefer landet” – Kvinna, 39, från Uppsala Oskarshamnare från början” – Man, 59, till Oskarshamn § ”Väntade mitt andra barn och ville inte uppfostra mina barn i staden utan på § ”Jobb” – Man, 27, till Uppsala landet” – Kvinna, 25, från Uppsala § ”Ville bo i en större stad” – Man, 59, till § ”En separation var anledningen till att Uppsala jag flyttade. Mitt val styrdes helt och § ”Utbildning” – Man, 22, till Örebro hållet av ekonomiska skäl.” – Kvinna, 39, från Uppsala § Skilsmässa och nytt jobb – Kvinna, 73, från Uppsala § Ville bort från Stockholm – Man, 31, från Stockholm Bra att vinna från, och inte tappa för många unga till, följande kommuner Inrikes flyttnetto, unga, Östhammar vs. viktiga kommuner 15 10 5 0 -5 Gävle Tierp -10 Norrtälje -15 Älvkarleby -20 -25 -30 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Viktigt att vinna barnfamiljer från följande kommuner Inrikes flyttnetto, barnfamiljer, Östhammar vs. viktiga kommuner 60 50 40 30 20 Uppsala 10 Stockholm 0 Gävle -10 -20 -30 -40 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Bra att vinna medelålders och äldre från följande kommuner Inrikes flyttnetto, medelålders och äldre, Östhammar vs. viktiga kommuner 70 60 50 40 30 Uppsala 20 Stockholm Gävle 10 0 -10 -20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 Slutsatser för Östhammar: flyttdynamiken kring kommunen § Inrikes flyttmönster kring Östhammar är tydliga. Kommunen vinner konsekvent flyttare bland barn och vuxna och medelålders+, och förlorar bland unga. Östhammar vinner de livsfasgrupper som behöver vinnas. § Östhammar tappar unga till framförallt närliggande större städer och storstäder, precis som alla andra kommuner av samma typ, och av skäl som hör första frihetsfasen till. § Östhammar vinner barn och vuxna, samt medelålders+ från närliggande större städer och storstäder, av skäl som hör ansvarsår och andra frihetsfasen till. § För Östhammar är det helt avgörande att fortsätta vinna barn och vuxna i hög utsträckning, från Uppsala och från Stockholm. § I kompetensförsörjningsperspektivet är det viktigt att Östhammar också kan vara attraktivt för en lite yngre grupp av flyttare, som inte söker sig till det allra mest urbana. 4. Boendeattraktiviteten i kommunen Platspyramiden står stadigt Viktigaste grundläggande parametrarna för platsattraktivitet (jämförbara med 2015 års studie) Vad är viktigt för en attraktiv plats? Andel som skattar respektive alternativ som viktigt. Känslan att "det är där det händer" Där Att det är mycket liv och rörelse Blandning av människor med olika kulturell/etnisk bakgrund det händer Många människor i min egen ålder Stort nöjesutbud Stort kulturutbud Många restauranger och caféer Bra shopping Myller och Många med samma kulturella/etniska bakgrund som jag möten Att det finns platser där människor möts Bra utbildningsmöjligheter Nära till förskolor/skolor Nära till släkt och vänner Bra möjlighet till sport/fritidsaktiviteter Starka sociala Att man kan identifiera sig med boendeplatsen Att de som bor där känner gemenskap med varandra sammanhang Att det är barnvänligt Bra skolor/förskolor Bra arbetsmöjligheter Att det är billigt att bo där Nära till vatten, hav eller sjö Funktionella Bra kommunal service Nära till affärer konkurrensfördelar Att det är bra kommunikationer Mycket parker/grönområden Att det är vackert Att det är nära till naturen Att det är rent och snyggt Trygghet och grundläggande Bra bostäder Att det är lugnt funktionalitet Tryggt/låg brottslighet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Platspyramiden står stadigt Viktigaste grundläggande parametrarna för platsattraktivitet (nya platsparametrar för 2023) Vad är viktigt för en attraktiv plats? Andel som skattar respektive alternativ som viktigt. Att det finns möjlighet till s.k. co-working Att människorna på platsen inte har för avvikande Där politiska åsikter och värderingar jämfört med mina… det händer Att människorna på platsen har liknande livsstil och intressen som jag Att det finns bra laddinfrastruktur för elbilar Myller och Att potentiella arbetsgivare på platsen är i framkant i den gröna omställningen möten Att det finns ett starkt och levande föreningsliv Att det är en blandning av olika typer av bebyggelse (upplåtelseform, pris, storlek) på platsen Att det är låg risk för höga temperaturer till följd av Starka sociala klimatförändringar i framtiden sammanhang Att kommunen är i framkant med digitala lösningar i sin service och verksamhet Att det är lätt att ha en hållbar livsstil på platsen Att det är låg risk för översvämningar till följd av Funktionella klimatförändringar i framtiden konkurrensfördelar Att det finns pålitlig tillgång till relativt billig energi Att det är låg risk för vattenbrist till följd av klimatförändringar i framtiden Att det är låg risk för ras, skred och erosion till följd Trygghet och grundläggande av klimatförändringar i framtiden Att platsen har låg risk att bli attackerad av terrorister funktionalitet eller av främmande makt Att det finns tillgång till snabbt och pålitligt internet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Livsfasberoende och livsfasoberoende platsattraktivitet Andel med starka preferenser för olika typer av platsvärden i olika livsfaser. FÖRSTA FRIHETSFASEN ANSVARSÅREN ANDRA FRIHETSFASEN § Fem platsvärden 60% § Stadens puls. De urbana värderingarna. 50% § Landets lugn. Fokus på natur och lugn. 40% § Barnliv. Fokus på Stadens puls barnvänlighet, bra skolor och Landets lugn förskolor 30% Grön framkant § Frihetsliv. Fokus på ”livsnjuteri” Barnliv som inte är särskilt urbant, Frihetsliv 20% närhet till vatten, lugnt, rent och snyggt. 10% § Grön framkant. Fokus på låg risk för klimatförändringarnas konsekvenser och framkant i 0% den gröna omställningen. 18 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70 74 För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Helhetserbjudandet blir viktigare – både rurala och urbana kvaliteter blir viktigare Hur viktigt anser du själv följande är för att du skall trivas riktigt bra på den plats, där du själv bor? Andel som svarar Allra viktigast/Mycket viktigt. 100% 90% Att det är lugnt och fridfullt 80% 70% Nära till affärer av olika slag 60% 50% Goda arbets- och 40% inkomstmöjligheter på orten 30% 20% Möjligheter till nöjen och förströelse: t.ex. biograf, teater, 10% danslokal, restaurang 0% 1955 1970 1995 1996 1999 2005 2012 2016 2023 För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Klimatsäkerhet ny och viktig skiktare för platser Riskområden för klimatförändringarnas effekter till vänster. Källa: Statens geotekniska institut. Till höger svar på frågan: Vad tycker du är viktigt för att en boendeplats ska vara attraktiv för dig? Andel som svarar 6–7 på en skala där 1 = Inte alls viktigt, 7 = Helt avgörande. Att det är låg risk för ras, skred och erosion till 47% följd av klimatförändringar i framtiden Att det är låg risk för vattenbrist till följd av 46% klimatförändringar i framtiden Att det är låg risk för översvämningar till följd 44% av klimatförändringar i framtiden Att det är låg risk för höga temperaturer till 28% följd av klimatförändringar i framtiden För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Omställningsframkant ny möjlighet för platsutveckling och ”stadsmannaskap” Andelen som angivit följande som flyttmotiv för sina genomförda flyttar, och de flyttar de planerar på 10 års sikt. § Även viktigt för Vad skulle vara hållbarhetsorienterade med: viktigt för ditt val av plats dit du skulle Hur viktigt var flytta? § Arbetsgivare i framkant i den följande vid ditt val av plats du 27% gröna omställningen 31% flyttade till? § Pålitlig tillgång till relativt billig 20% 23% 22% energi 18% § Bra laddinfrastruktur för elbilar. § Progressiv kommun generellt, Män Kvinnor t.ex i form av att vara i framkant Tyckte vid senaste flytt: Att det var lätt att Tyckte vid senaste flytt: Att Tycker vid en framtida flytt: ha en hållbar livsstil på platsen med digitala lösningar i sin det VAR lätt att ha en hållbar Att det var lätt att ha en Tycker vid en framtida flytt: Att det är lätt livsstil på platsen hållbar livsstil på platsen att ha en hållbar livsstil på platsen service och verksamhet. För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Ständigt denna villa I vilken typ av bostad skulle du helst vilja bo? 70% 60% 50% Villa Bostadsrätt 40% Torp/stuga 30% Hyreslägenhet Radhus/kedjehus 20% Annat 10% 0% 2004 2005 2006 2007 2009 2018 2019 2020 2021 2022 2023 För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten § Bra planlösning § Bra planlösning § Fin trädgård/uteplats § Balkong/veranda § Balkong/veranda § Bra planlösning § Bra läge § Ljust och fräscht § Mysig § Ljust och fräscht § Tyst § Bra läge § Tyst § Fin trädgård/uteplats § Tyst § Mysig § Mysig § Ljust och fräscht § Bra förvaringsmöjligheter § Bra förvaringsmöjligheter § Bra förvaringsmöjligheter § Balkong/veranda § Bra planlösning § Fin trädgård/uteplats § Bra planlösning § Ljust och fräscht § Bra planlösning § Bra läge § Balkong/veranda § Tyst § Ljust och fräscht § Tyst § Bra läge § Tyst § Bra läge § Platsen bostaden är belägen § Platsen bostaden är belägen § Fin trädgård/uteplats § Balkong/veranda § Ej renoveringsbehov § Platsen bostaden är belägen § Ljust och fräscht 3202 5102 Myset gör entré som basfaktor för bostadsattraktivitet De viktigaste bostadskvaliteterna 2015 och 2023. Lägenhet Radhus Villa Lägenhet Radhus Villa För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Pris och energi allt viktigare faktorer för bostadsattraktivitet Viktigt att bostaden är billig Vikten av en energieffektiv bostad 44% 14% 31% Vid senaste flytt 32% Vid framtida flytt 2015 2023 För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten 7 bostadsarketyper för att möta skilda bostadspreferenser NEDRÄVSDATSOB ALLENOITIDART NYA BOSTADSVÄRDEN KRÄVANDE OCH GIVANDE Sociala bostaden: 24% Avskilda bostaden: 33% Stor yta Lite äldre, gärna från någon viss tid Bra plats i bostaden för att kunna jobba Avskildhet från grannar Fin trädgård/uteplats Bra sociala ytor hemifrån Självförsörjande bostaden: 16% Att jag kan utforma bostaden precis Bra odlingsmöjligheter Lite insyn Viss typ av bostad som jag vill ha den Bra möjligheter att ta emot Bra möjlighet att vara självförsörjande, övernattande gäster t. ex höns, odla egen mat, egen energi Mainstream-bostaden: 44% Fin utsikt Sannolikt god värdeutveckling Möjlighet att hyra ut bostaden Bra läge Mysig Platsen där bostaden är belägen Att bostaden skapar energi med hjälp av t. ex solceller Tillgång till delade Bra förvaringsmöjligheter Låg sannolikhet till dyrare sällananvändningssaker Tillgång till snabbt och pålitligt internet Klimatsäkra försäkringspremie till följd av klimatförändringar Gjord av och med hållbara material Tillgång till bilpool Bra planlösning Fint kök bostaden: 24% Kan stå emot klimatförändringarnas Tillgång till hemtjänster som Tyst i bostaden konsekvenser barnpassning, hemstädning och matkassar Delnings- och Skyddsrum eller liknande utrymme Ljust och fräscht Energieffektiv Tjänstebostaden: 7% Trevliga grannar Balkong/veranda ”Smart” med många automatiska Bra möjligheter till leveranser av t. ex funktioner mat och paket Inte behov av renovering Nybyggd och modern Minimala bostaden: 12% Billig Inte så stor yta För fördjupad beskrivning, se huvudrapporten FÖRENKLANDE Boendeattraktiviteten i kommunen § På de kommande bilderna visas mått på kommunens attraktivitet. § Valet av indikatorer bygger på vad som är centralt för platsens attraktivitet enligt resultaten från Stora flytt- och boendestudien. § För mer detaljerade beskrivningar av varje mått, se appendix. § Jämförelser görs i huvudsak med riket som helhet. På några utvalda mått jämförs kommunen med de mest relevanta kommunerna. § Först visas marknadens bedömning av attraktiviteten i form av småhuspriser och hyresnivåer. Därefter följer mått på kommunens attraktivitet i olika perspektiv. Medellåga småhuspriser och hyresnivåer i Östhammar suhåms sirpretemtardavK Färgkodning: inrikes flyttnetto Småhuspriser och hyresnivåer är medellåga i Östhammar, där småhusen är dyra i förhållande till Knivsta hyresnivåerna. Småhuspriserna är väsentligt billigare än dem i de större städerna och i kommunerna närmare Stockholm, men betydligt dyrare än i Tierp och Älvkarleby. Hyresnivåerna i Östhammar är lägre än i samtliga kommuner i det regionala sammanhanget. Månadshyra/m2 lägenheter För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Boendeattraktiviteten i kommunen Modell för genomlysning av kommunens styrkor och svagheter § I botten: grundläggande framgångsfaktorer Klimatrisker- Distansarbete- och § Agglomerationskapital och digitala omställnings- § Socialt kapital fördelar fördelar § I mitten: nulägesbild § Resultat i medborgarundersökningen § Kvalitativa omdömen om kommunen Medborgarundersökning och § I toppen: framåtblickande kvalitativa omdömen attraktivitetsfaktorer § Klimatrisker och gröna omställningsfördelar § Distansarbete- och digitala fördelar Grundläggande framgångsfaktorer För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Om attraktivitetsmåtten § Agglomerationskapital § Medborgarundersökning § Distansarbetspotential § Utsträckningen kommunen § Höga betyg på § Bredbandstäckning är del av en stor, egenskaper som § Arbetande med högspecialiserad samvarierar med distanspotential arbetsmarknad positivt inrikes flyttnetto § Gästnätter § Socialt kapital för… § Fritidshus § Tillit, andel som svarat på § Unga § Flyttnetto 45+ enkät: ”Man kan i § Barn och vuxna allmänhet lita på § Medelålders plus § Klimatrisker och människor” omställningsfördelar § Kvalitativa omdömen om § Valdeltagande § Risknivå för översvämning, kommunen från § Brottslighet (per 1000 inv.) erosion, ras, skred enkätundersökning samt § Tillgång till vattenkraft och sociala medier kompetens för grön industri § Laddinfrastruktur För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Grundläggande framgångsfaktorer Agglomerationskapital Socialt kapital 100 Medel Östhammar 80 (högt = bra) Östhammar 60 (lågt = bra) 40 20 0 S o ci alt k a pit al Tillit ( %) elt a g a n d e ( %) S k a d e g ör el s e g e n d o m s br ott V ål d s br ott d E al V För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Resultat i medborgarundersökningen Medborgarnas omdöme om kommunen i olika perspektiv. Ju längre stapel, desto bättre omdöme. Måtten är utvalda baserat på samband med inrikes flyttnetto för respektive grupp. 0 20 40 60 80 100 r a Attraktivitet relativt andra kommuner r e Möjligheten att bo kvar under eftergymnasiala studier h a Östhammar a g Möjligheten att ha arbete nära där man bor r n A t tu Det lokala nöjes- och kulturlivet Medel Kollektivtrafiken för att ta sig till fritidsaktiviteter Utbudet av caféer och restauranger r Attraktivitet relativt andra kommuner a r e h e r m ilj Kommunen som plats att leva a Utbudet av pendlarparkering Östhammar a r t t n f Frånvaro av berusade personer Medel A r a Grundskolan b Trygghet när det är ljust ute a rs Attraktivitet relativt andra kommuner r re e d e Trygghet när det är mörkt ute h l r a å d Risknivån för att bli utsatt för våld och hot Östhammar t re l ä l A td h Frånvaro av nedskräpning Medel e c m o Frånvaro av bråkiga och störande personer Äldreomsorgen För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Jämförelsekommuner — unga Medborgarnas omdöme om kommunen i olika perspektiv. Ju längre stapel, desto bättre omdöme. Måtten är utvalda baserat på samband med inrikes flyttnetto. Tierp, Norrtälje och Älvkarleby saknar medborgarundersökningar, och hade annars varit intressanta jämförelser. 0 20 40 60 80 100 Attraktivitet relativt andra kommuner Möjligheten att bo kvar under eftergymnasiala studier Östhammar Uppsala Möjligheten att ha arbete nära där man bor Gävle Enköping Det lokala nöjes- och kulturlivet Håbo Kollektivtrafiken för att ta sig till fritidsaktiviteter Utbudet av caféer och restauranger För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Jämförelsekommuner — barn och vuxna Medborgarnas omdöme om kommunen i olika perspektiv. Ju längre stapel, desto bättre omdöme. Måtten är utvalda baserat på samband med inrikes flyttnetto. Tierp, Norrtälje och Älvkarleby saknar medborgarundersökningar, och hade annars varit intressanta jämförelser. 0 20 40 60 80 100 Attraktivitet relativt andra kommuner Kommunen som plats att leva Östhammar Uppsala Utbudet av pendlarparkering Gävle Enköping Frånvaro av berusade personer Håbo Grundskolan Trygghet när det är ljust ute För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Jämförelsekommuner — medelålders plus Medborgarnas omdöme om kommunen i olika perspektiv. Ju längre stapel, desto bättre omdöme. Måtten är utvalda baserat på samband med inrikes flyttnetto. Tierp, Norrtälje och Älvkarleby saknar medborgarundersökningar, och hade annars varit intressanta jämförelser. 0 20 40 60 80 100 Attraktivitet relativt andra kommuner Trygghet när det är mörkt ute Östhammar Uppsala Risknivån för att bli utsatt för våld och hot Gävle Enköping Frånvaro av nedskräpning Håbo Frånvaro av bråkiga och störande personer Äldreomsorgen För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Kvalitativa omdömen: Bra och dåligt med Östhammar Öppna svar från enkätundersökningen inom ramen för Stora flytt- och boendestudien. Bra med Östhammar Dåligt med Östhammar § Nära till vatten och annan natur. Nära till affärer av olika slag. § Mycket trafik som låter (t.ex. epa-traktorer som spelar hög musik) bilar som parkerar där det egentligen inte är tillåtet § Trevligt, skulle ha önskat något större tomt § Liten tomt genomfartsgata ej barnvänligt § Fin miljö § Tråkig § Trevligt område § Mycket trafik under dagarna § Lugn, trygghet och avskildhet § Återvinningsstationens tipp för trädgårdsavfall § Lugn, låg kriminalitet § Lite för mycket skvaller § Fint och nära naturen. § Dåliga kommunikationer § Lugnt o skönt närheten till havet § Lite instängt långt från andra människor § Har nära till affären och nära till nära och kära. Nära till jobbet § Dåligt utbud av ställen där man kan träffa människor § Fin och vacker miljö nära havet § Lägenheten är dyr och lyhört. Dålig hyresvärd § Bra miljö nära natur mkt affärer vårdcentralen § Avvecklar vissa butiker § Ett fint kvarter med trevliga grannar och bra miljö. § Dålig gräsmatta § Lugnt, alla sköter sig själva och skiter i andra § Är nära till naturen, lugnt Östhammar i sociala medier Sagt om kommunen på Twitter, Facebook, Instagram och internetforum El, kärnkraft & slutförvar Diskussioner kring kärnkraft och slutförvar dominerar, tillsammans med evenemang, natur och turism För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Distansarbetspotential Mått som visar potentialen att dra nytta av distansarbete. Tillgång till bredband, andel boende med jobb som kan utföras på distans, samt indikatorer på attraktivitet som är frikopplad från arbete. Rankingpoäng, där 290 = bäst, 1 = sämst. 290 232 174 Medel 116 58 0 Totalt Andel med Andel med Fokus på Fokus på Flyttnetto 45+ snabbt distansjobb besöksnäring fritidhus bredband För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Klimatrisker och omställningsfördelar Faktorer som innebär låg klimatrisk och stora möjligheter i den gröna omställningen. Låg risk för klimateffekter, tillgång till teknikkompetens och vattenkraft i det regionala sammanhanget, samt laddinfrastruktur. Rankingpoäng, där 290 = bäst, 1 = sämst. 290 232 174 Medel 116 58 0 Totalt Låg risk för Koncentration av Tillgång till Laddinfrastruktur klimateffekter teknikkompetens vattenkraft För källor och fördjupade beskrivningar, se appendix Slutsatser för Östhammar: boendeattraktiviteten i kommunen Styrkor Svagheter § Starkt socialt kapital och § Mindre attraktivt för unga sett till faktiskt agglomerationskapital. inrikes flyttnetto. § Överraskande höga omdömen på kvaliteter § Sämre nöjdhet med grundskola och även som är viktiga för unga. behörighet till gymnasium än önskvärt för att vara attraktiva för barn och vuxna. § Attraktivt för barn och vuxna, i synnerhet gällande trygghet. § Sämre nöjdhet med äldreomsorg än önskvärt för att vara attraktiva för § Mycket attraktivt för medelålders+, gällande medelålders+. trygghet, rent och snyggt. § Sämre tillgång till snabbt bredband § Bra attraktivitetsprofil för att dra nytta av akilleshäl för att dra nytta av distansarbete. distansarbetets fördelar. § Vattenbrist kan förvärras av § Väl positionerat med avseende på klimatförändringar. klimatrisker och grön omställning. 5. Prioriterade målgrupper för kommunen Tre målgrupper för Östhammar Definitioner Yngre teknisk kompetens Närbarnfamiljer Välfärdskompetens Yngre teknisk kompetens. Närbarnfamiljer. Personer Välfärdskompetens. Personer Personer 25-40 med teknisk som bor med barn som flyttar som arbetar som kompetens relevant för från Uppsala län, Stockholms undersköterskor eller Östhammar* län eller Gävle till en kommun grundskollärare. som inte är storstad eller större *Personer med tekniska, naturvetenskapliga stad. yrken, yrken inom bygg: Ingenjörer och tekniker Process-och maskinoperatörer, vid stål-och metallverk Smeder och verktygsmakare m.fl. Snickare, murare och anläggningsarbetare Civilingenjörsyrken Installations-och industrielektriker m.fl. Produktionschefer inom tillverkning Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl. Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. Fysiker och kemister m.fl. Tre målgrupper för Östhammar Bakgrundsinformation och livsstil i form av intressen Yngre teknisk kompetens Närbarnfamiljer Välfärdskompetens § Medelhög utbildning/inkomst § Hög utbildning och inkomst § Medel utbildning/inkomst § Flyttar oftast till lägenhet, vill § Flyttar till och vill bo i villa § Flyttar till och vill bo i olika bo i villa bostadstyper § De allra flesta arbetar heltid § De flesta arbetar heltid § 1 av 3 arbetar deltid

§ 6. Mot hybrida arbetsformer Mot hybrida arbetsformer Mot en självgående Mot ny mobilitet Ökat fokus på trygghet Jakten på gemenskapen friktionsfri vardag

§ 7. Slutsatser och rekommendationer för Östhammar § Appendix: källor och attraktivitetsmått 0. Om kommunens demografiska utveckling 400 300 200 100 0 -100 -200 -300 -400 7991 8991 9991 0002 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 Övergripande befolkningsutveckling i Östhammar Dekomponerad befolkningsutveckling, Östhammar, 1997-2022 Naturlig förändring Inrikes flyttnetto Invandringsnetto Totalt (födda-döda) Kommentar § Östhammar har haft en varierande befolkningsutveckling under de senaste åren, med befolkningsökning som regel under 2010-talet och framåt, men med en minskad ökningstakt de senaste åren. § Pandemin gav ett uppsving, med ökad befolkning under 2021, som avtog under 2022. § Invandringsnettot har varit konsekvent positivt under hela 2000-talet, men högre under 1990-talets slut än under mitten av 2010-talet, vilket hör till ovanligheterna. § Den naturliga förändringen (födda minus döda) har varit i regel negativ under hela 2000-talet. § Inrikes flyttnetto varierar, och har haft en starkt positiv uppåttrend under 20000-talet, även om inrikes flyttnetto var svagt negativt år 2022. 1. Trender som påverkar flyttmönster och boendepreferenser Megatrender

§ 8. Mot ny mobilitet FLYTTMÖNSTER OCH BOENDEPREFERENSER

§ 10. Jakten på gemenskapen För fördjupade beskrivningar, se huvudrapporten Slutsatser för Östhammar: trender som påverkar flytt- och boendemönster § Som för alla andra kommuner kommer de övergripande megatrenderna starkt påverka Östhammars förutsättningar att vara en framtida attraktiv kommun de kommande åren. § Värt att initialt belysa för Östhammar är:

21 § PBL). Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Här nedan följer en preliminär tidplan för planarbetet. Tidplanen kan komma att ändras allt eftersom att frågor uppstår och utredningar som behöver göras. Planuppdrag Q3- 2024 Beslut om samråd Q3- 2025 Samråd Q3- 2025 Beslut om granskning Q4- 2025 Granskning Q4- 2025 Godkännande inför antagande Q2- 2026 Beslut om antagande Q2- 2026 Laga kraft Q2- 2026 Genomförandetid Planens genomförandetid föreslås vara 15 år från den dag den vinner laga kraft. ANTAGANDEHANDLING Huvudmannaskap Detaljplanen innehåller ingen allmän mark. Huvudmannaskapet är enskilt, detta eftersom all mark inom planområdet ligger inom Forsmarksverkets område och inte är allmänt tillgänglig. Ansvarsfördelning Exploatören ansvarar för - Utbyggnad av kvartersmark enligt detaljplanen Avtal Inget exploateringsavtal har upprättats och det kommer inte heller upprättas exploateringsavtal i samband med detaljplanens genomförande. Fastighetsrättsliga åtgärder Inga förändringar av fastigheters gränser eller ändrad markanvändning inom fastigheter planeras ske. Ekonomiska frågor Planläggningen sker på privat mark där kommunen ansvarar för att planen får det innehåll och den utformning som krävs, exploatören bekostar planarbetet och genomförandet av planen. Ekonomi Detaljplanen bedöms vara ekonomisk genomförbar. Överlåtelse av mark Ingen överlåtelse av mark planeras i samband med detaljplanens genomförande. Anslutningsavgifter Exploatören ska bekosta de anslutningsavgifter för teknisk infrastruktur som är kopplade till detaljplanens genomförande, exempelvis el- och fibernät. Tekniska frågor Tekniska utredningar Exploatören inom området ansvarar för att det som utretts gällande dagvatten och buller följs vid planens genomförande. ANTAGANDEHANDLING Konsekvenser av planens genomförande Naturmiljö Natura 2000 och naturreservat De områden i närhet till Forsmarksverket som är utpekade Natura 2000-områden och naturreservat är alla av riksvärde. Naturtyperna består av odlingslandskap, skog, strandkomplex stora vikar och sund, skär och små öar med mera. Värden utgörs av både flora och fauna. Både området Kallriga och Skaten-Rångsen är tydligt/kraftigt påverkade av skogsbruk och avverkning samt av muddring och dikning. Detta har påverkat områdenas bevarandetillstånd till det negativa. Vad som utgör en hotbild gentemot dessa naturtyper är aktiviteter så som markavvattning, exploatering av strandområden, invallning, övergödning av vatten och våtmarker. Trädmiljöer Det förekommer ett flertal gamla tallar inom planområdet, dels i klungor dels i form av rader. Förutom detta förekommer det planterade skogslindar i allé inom det område som utgör parkering, se illustration nedan. Dessa trädrader som består av lövträd omfattas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11§ MB och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken, se vidare beskrivningar i tillhörande MKB. Karta över aktuella trädmiljöer inom och i anslutning till planområdet. I det grönmarkerade området på illustrationen ovan finns ett skogsområde som inte ingår i planområdet men som skulle kunna hamna inom ett influensområde till planområdet. Detta område utreds i samband med annat projekt där ny bro ska möjliggöras över inloppskanalen. Längs den blå streckade linjen i illustrationen ovan finns en rad med äldre ädellövträd planterade som i nuläget genomgår en prövning gällande biotopskyddsdispens i samband med ovan beskrivet ANTAGANDEHANDLING projekt inom området. Dessa trädmiljöer hanteras därför inte inom ramen för denna detaljplans MKB. Orkidéer är i tidigare inventeringar observerade i skogsområdet i anslutning till SFR på Stora Asphällan, SFR beläget på ön Stora Asphällan. Skogen består framför allt av ask, björk och sälg men orkidén tvåblad förekommer också rikligt (SKB, 2016). Arten är skyddad enligt artskyddsförordningen och om en verksamhet kan skada arter som är upptagna i artskyddsförordningen kan det behövas dispens innan verksamheten får genomföras. Inga kända förekomster av orkidé finns inom aktuellt planområde och det saknas generellt större sammanhängande naturmiljö där arten kan frodas. Som en förutsättning bedöms sannolikheten för att plantor skulle förekomma inom de mindre trädmiljöerna som liten men då inventering saknas går det inte att utesluta. Fladdermöss Fladdermöss som är skyddade enligt artskyddsförordningen är observerade på ön Stora Asphällan drygt en kilometer öster om planområdet. Utifrån den mycket begränsade tillgången till växtlighet och träd inom planområdet samt utifrån den redan idag utvecklade verksamheten med buller och ljusförhållanden som förekommer så bedöms inte området utgöra någon betydande lokal (varken som viloplats, födosök eller reproducerande) för fladdermössen. Fåglar Under åren 2002–2020 genomfördes en fågelövervakning i Forsmark och resultatet färdigställdes i januari 2021 (Lunds universitet 2021). Sammanfattningsvis har det generellt gått bra för fåglarna i Forsmark under 2000-talet även om det under de senare åren förekommit svagare perioder. Detta gäller exempelvis för arter som fiskgjuse, orre, järpe och tretåig hackspett. Antalet fiskgjusar ANTAGANDEHANDLING minskade kraftigt från 2019 till 2020 (–40%) och en minskning, från en tidigare toppnivå, har pågått under de allra senaste åren. Även gröngölingen hade ett svagt år i området. Utvecklingen i Forsmark för de här arterna stämmer generellt väl överens med utvecklingen för dessa i landet i stort. Flertalet övervakade arter har dock minskat i antal i Forsmark under de allra senaste åren. Undersökningsområdet för fågelövervakningen kan ses i illustrationen nedan. Karta över undersökningsområdet avseende fåglar i Forsmark. Planförslagets miljöpåverkan Ingen exploatering som hotar naturtyperna inom Natura 2000-områdena och naturreservaten föreslås i planförslaget. Planförslaget gör inget fysiskt intrång i dessa och plangränsen överlappar inte på något sätt med gränserna. Det bedöms således inte uppstå någon påverkan från planförslaget på skyddade områden. Inom planområdet förekommer ett antal trädmiljöer som behöver tas bort för att ge plats till nya byggnader. Sannolikheten för att det ska finnas skyddade växtarter inom planområdet har bedömts som liten. Dock omfattas vissa träd av det generella biotopskyddet (allé) och för att vidta en åtgärd som kan skada dessa miljöer får dispens från förbudet ges om det finns särskilda skäl. Inom planområdet är det inte aktuellt att avlägsna någon allé i sin helhet utan endast ett fåtal av träden som omfattas behöver tas bort. Som särskilt skäl anges behovet av verksamhetsutveckling och en prövning gällande biotopskyddsdispens ska inledas i samband med framtagandet av detaljplanen. ANTAGANDEHANDLING Utklipp från situationsplan där trädmiljö och alléer förekommer inom område för nya byggnader. Påverkan av planförslaget bedöms inte kunna innebära någon aktivitet som är förbjuden enligt artskyddsförordningen. Varken för fågelarter eller för arter av fladdermöss. Planförslaget bedöms inte heller påverka arternas bevarandestatus på regional eller lokal nivå. Sammantaget bedöms planförslaget innebära liten negativ effekt på naturmiljön inom planområdet då en trädmiljö med gamla tallar och lövträd samt ett antal alléträd tas bort. Detta innebär små negativa konsekvenser för miljön. Strandskydd Inom det område som omfattas av Forsmarksverket finns ett flertal detaljplaner som till vissa delar överlappar varandra. I några av dessa detaljplaner har strandskyddet upphävts för hela eller delar av planområdet, vilket resulterat i att det är svåröverskådligt var strandskyddet formellt fortfarande gäller eller inte. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Mark och vatten Vattenförekomsten Öregrundsgrepen (WA20826862) ligger intill Forsmarksverket och vatten från förekomsten används i verksamheten på ett sätt så att både uttag och återförande av vatten sker. Den ekologiska statusen har bedömts vara måttlig medan den kemiska statusen ej uppnår god status för aktuellt vatten, se tabell nedan. ANTAGANDEHANDLING Vattenförekomst Ekologisk status Kvalitetskrav Status 2021 Kommentar Öregrundsgrepen (WA20826862) God ekologisk status Måttlig Övergripande 2039 ekologisk status har baserats på relevanta kvalitetsfaktorer med avseende miljökonsekvens-typen Övergödning. Vattenförekomst Kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav Status 2021 Kommentar Öregrundsgrepen God kemisk Uppnår ej god Förutom undantagna ytvattenstatus ämnena kvicksilver och (WA20826862) PDBE bedöms Tributyltenn- föreningar ge ej god kemisk status då de har uppmätts i vattenförekomsten med halter över respektive gränsvärde. Vattenförekomster med bedömd status och fastställda miljökvalitetsnormer. Den ekologiska statusen bedöms som sämre för parametrarna övergödning samt zink där zink är över klassningsgränsen och medför påverkan på den ekologiska statusen. När det gäller vattenkvaliteten lyfts en parameter för alla vatten, det gäller ”Kemisk status” då de överskrider uppsatta mål för kvicksilver och PBDE (bromerade flamskyddsmedel). Dessa kemiska parametrar har samma problem i alla ytvatten i Sverige, de höga halterna av kvicksilver beror bland annat på berggrunden samt långväga global deposition över tid, detta har ackumulerats i marken varvid det kontinuerligt sker läckage till ytvatten, förutom detta finns äldre läckage från tidigare användning av metallen. Bedömningen är sådan att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar för att lösa detta. Förutom detta finns en problematik för vattnenförekomsten med överskridet gränsvärde för tributyltennföreningar, TBT. TBT kan till exempel härröra från båtaktiviteter (skyddsmålning) industrier samt historiska utsläpp. Vattenförekomsten Öregrundsgrepen bedöms inneha ett måttligt värde då både status och kvalitet anses som känsliga samt på grund av att påtagliga naturvärden finns i förekomsten. Vattenförekomstens kvalitet bedöms dessutom som känslig utifrån ett, för Forsmarksverket, verksamhetsperspektiv där förekomsten fyller en viktig funktion. Att tillåta uttag och återförande av havsvatten innebär i sig inte något som kräver utredning inom ramen för detaljplanen utan är en fråga för tillståndsprövningen av vattenverksamheten. I föreliggande detaljplan möjliggörs ingen exploatering som i sig bedöms få påverkan på Öregrundsgrepen med förutsättning att grävning och schaktning i byggskedet utförs på ett ansvarsfullt vis så att inte eventuella föroreningar riskerar att transporteras till förekomsten. Även dagvattenhanteringen i planförslaget behöver säkerställa att inte föroreningar från avrinning leds till förekomsten. Då vatten från Asphällsfjärdens leds in i tilloppskanalen till Forsmarksverket och fungerar som kylvatten är förekomstens vattenkvalité en prioriterad fråga för verksamheten. ANTAGANDEHANDLING Sammantaget bedöms inga effekter uppstå i planförslaget förutsatt att försiktighetsåtgärder vidtas vid byggnation. Således bedöms inga konsekvenser uppstå för miljöaspekten. Resurshushållning Området är redan ianspråktaget för storskalig energiproduktion. Att i samma område lokalisera förvar av använt kärnbränsle och uppföra anläggningar och konstruktioner som krävs för detta är ett sätt att hushålla med naturresurser. Sociala konsekvenser Säkerhet Genomförande av denna detaljplan innebär ingen påverkan på hälsa och säkerhet. Tillgänglighet Då planområdet inte är tillgängligt för allmänheten blir det inga större konsekvenser av detaljplanens genomförande Friluftsliv och rekreation Då planområdet inte är tillgängligt för allmänheten blir det inga större konsekvenser av detaljplanens genomförande. De motionsslingor och rekreationsområden som finns för anställda inom Forsmarksverket påverkas inte i någon större omfattning. Prövning av barnets bästa En barnkonsekvensanalys har bedömts inte vara relevant i ärendet. Planområdet är inte idag och kommer inte efter detaljplanens genomförande att vara tillgängligt för allmänheten. Medverkande Planhandlingarna har upprättats av: Norconsult Sverige AB/Johan Bergström planarkitekt med stöd av Adam Åhlin planarkitekt, Östhammars kommun. 2024-09-02 Dnr BMN-2024-2479 Sid 1 (10) Samhällsbyggnadskontoret Checklista - Undersökning Detaljplan för del av Forsmark 6:5 Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad: 2024-08-22 Figur 1: Översiktskarta över planområdet. Postadress Besöksadress/Reg.office Telefon Telefax Organisationsnummer Bankgiro Box 66 Stångörsgatan 10 Nat 0173-860 00 Nat 0173-175 37 212000-0290 233-1361 Fakturaadress 742 21Östhammar Int +46 173 860 00 Int +46 173 175 37 V.A.T. No Box 106 www.osthammar.se E-post SE212000029001 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Inledning Vid upprättande av plan eller program ska kommunen undersöka om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen är den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en strategisk miljöbedömning (miljökonsekvensbeskrivning) ska göras eller inte. Undersökningen innebär att kommunen identifierar de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och samråder frågan med Länsstyrelsen. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Reglerna om miljöbedömning finns i 6 kap. Miljöbalken. Sedan 1 januari 2018 är ett nytt sjätte kapitel gällande. Det nya kapitlet ska tillämpas för planärenden som beslutats efter 1 januari 2018. Planområdet Planområdet är beläget inom det område som omfattar Forsmarks kärnkraftverk, cirka 20 kilometer norr om Östhammar. För området gäller idag detaljplan 9.03 ”Slutförvar av använt kärnbränsle inom delar av fastigheterna Forsmark 3:32, 6:5, 6:17 samt Berkinge 9:1”, som vann laga kraft 2008-04-11. I gällande översiktsplan 2023 (laga kraft i januari 2024) har området där Forsmarks kärnkraftverk är placerat markerats som ”Område för störande verksamheter, ej bostad”. Området har i den framtida markanvändningskartan getts beteckningen ”VI - Område för utveckling av omgivningsstörande verksamheter (industri)”. Detaljplanens syfte Syftet med planen är att ovan mark möjliggöra uppförande av bebyggelse för kontorsbyggnader och gemensamma ytor som exempelvis sporthall och matsal samt att under mark möjliggöra uppförande av underjordiskt slutförvar för uttjänt kärnbränsle Bedömningsunderlag Undersökningen genomförs genom en checklista. Checklistan ska ge en helhetsbild av effekterna av en detaljplan. Checklistan ger kunskap om vilka frågor som berörs, samt vilka frågor som innebär risk för betydande miljöpåverkan för aktuell detaljplan. Avslutningsvis sker en sammanvägd bedömning av de frågeställningar som bedömts medföra risk för betydande miljöpåverkan. Checklistan inkluderar skyddsvärden, effekter på miljön, samt effekter på hälsa och säkerhet. Berörs? Alltid betydande miljöpåverkan Ja Nej Det ska alltid antas vara betydande miljöpåverkan om genomförandet kan antas innefatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Dessa är de verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken (7 kap. 28 a § MB). 1. Särskilda skyddsområden enligt Europaparlamentets och rådets direktiv x 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (Fågeldirektivet, Natura 2000) 2. Särskilda bevarandeområden enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 x maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (Art- och habitatdirektivet, Natura 2000) Kommentar Om planen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 2 § miljöbedömningsförordningen (eller bilagan till förordningen) kan betydande miljöpåverkan antas. Trots 2 § ska en undersökning alltid genomföras för detaljplaner enligt PBL. x Anger planen förutsättningar för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 2 § eller bilagan till miljöbedömningsförordningen? Detaljplanens syfte är en del i lösningen för förvaring av Sveriges uttjänta kärnbränsle. Kommentar Berörs? Ja Risk för BMP Nej (betydande 1. Förordnanden och skyddsvärden miljöpåverkan)? x 1.1 Berörs riksintressen? x 1.2 Berörs naturreservat? x 1.3 Berörs biotopskydd? x 1.4 Berörs djur- och växtskyddsområden? x 1.5 Berörs strandskyddsområden? x 1.6 Berörs miljöskyddsområden? x 1.7 Berörs vattenskyddsområden? Detaljplanen omfattar områden som berörs av riksintresse för Slutförvaring kärnbränsle och -avfall (3 Kommentar kap. 8§ MB), Energiproduktion (3 kap. 8§ MB), Yrkesfiske (3 kap. 5§ MB) och Högexploaterad kust (4 kap. 4§ MB). Innehållet i denna detaljplan ligger helt i linje med Riksintressena för Energiproduktion samt Slutförvaring kärnbränsle och avfall medan riksintressena för Yrkesfiske och Högexploaterad kust inte är berörda eftersom området detaljplanen omfattar ligger inom det område som kärnkraftsanläggningen disponerar. Riksintresset för yrkesfiske inkluderar även grunda vikar som uppväxtmiljö för fisk, MKBn bör behandla även denna fråga. Man bör även nämna Naturreservatet och Natura 2000-området Kallriga, söder om planområdet. Ett natura 2000-område kan påverkas även om en verksamhet sker utanför området, så även detta bör det finnas analyser kring i kommande MKB. Öster om planområdet finns djur- och växtskyddsområden (fågelskydd). Även dessa områden kan påverkas även om de ligger utanför planområdet och kommande MKB bör innehålla någon analys kring detta, även om det kan vara mindre relevanta störningar för fåglar än för fisk. Stora delar av planområdet omfattas av strandskydd. De delar av detaljplanen som omfattar strandskyddsområden innehåller redan befintlig verksamhet. Men eventuell påverkan på strandskydd bör behandlas i kommande MKB. I området kring kärnkraftverket förekommer följande arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen:  mindre hackspett (födosökande)  orkidéarterna grönvit nattviol, korallrot, nattviol, nästrot, skogsknipprot, skogsnycklar och tvåblad. Dessa arter kan påverkas av denna detaljplan, men bedöms inte påverkas i större utsträckning i och med att de områden som påverkas redan är ianspråktagna för parkeringar och bebyggelse. Berörs? Ja Nej Risk för BMP? Effekter på miljön Högt naturvärde, nyckelbiotoper, 2. ekologiskt känsliga områden, naturresurser Berörs område som utpekas i x 2.1 Länsstyrelsens eller kommunens naturvårdsplan som högt naturvärde? Berörs område som utpekas i x 2.2 Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering? Berörs område som utpekas i x 2.3 Skogsvårdsstyrelsens sumpskogsinventering? Kommentar 3. Kulturmiljö x 3.1 Berörs fornlämning? x 3.2 Berörs kulturhistoriskt värdefull miljö? Kommentar Landskaps- och stadsbild & sociala 4. värden x Finns risk att planen medför påverkan på 4.1 landskapsbilden? Finns risk att planen medför påverkan på 4.2 x stadsbilden? Finns risk att planen medför påverkan på 4.3 x sociala värden? Kommentar Planområdet är redan bebyggt och är inte tillgängligt för allmänheten. 5. Transport och kommunikation x Berörs viktiga transport- eller 5.1 kommunikationsleder? Kommentar 6. Rekreation och rörligt friluftsliv Finns risk att planen påverkar kvaliteten 6.1 eller kvantiteten på någon x rekreationsmöjlighet (strövområde, vandringsled, friluftsanläggning etc.)? Kommentar Planområdet är redan bebyggt och är inte tillgängligt för allmänheten. 7. Mark Finns risk att genomförandet av planen x 7.1 medför instabilitet i mark eller geologiska grundförhållanden - risk för skred, ras etc.? x Finns risk för skada eller förändring av 7.2 någon värdefull geologisk formation? Finns risk att planen medför förändrade x 7.3 sedimentationsförhållanden i vattendrag eller sjö? Kommentar 8. Luft och klimat x 8.1 Finns risk för väsentliga luftutsläpp? x 8.2 Finns risk för obehaglig lukt? Finns risk för förändringar i luftrörelser, x 8.3 luftfuktighet, temperatur eller klimat (regionalt eller lokalt)? x 8.4 Finns risk för skador på byggnader? Kommentar 9. Vatten x Finns risk för förändringar av grundvatten- 9.1 eller ytvattenkvaliteten? x Finns risk för förändringar av 9.2 flödesriktningen för grundvattnet? Finns risk för minskning av x 9.3 vattentillgången i någon yt- eller grundvattentäkt? Finns risk för förändrade 9.4 infiltrationsförhållanden, avrinning eller x dräneringsmönster med risk för översvämning/uttorkning? Finns risk för förändrat flöde, riktning eller x 9.5 strömförhållande i något vattendrag eller någon sjö? Kommentar 10. Växter och svampar Finns risk för förändringar i antal eller x 10.1 sammansättning av växtarter eller växtsamhällen? Finns risk för påverkan av någon hotad 10.2 växtart eller växtsamhälle (enligt x Artdatabankens rödlista eller EU:s art- och habitatdirektiv, fridlysta)? x Finns risk för införande av någon ny 10.3 växtart? Kommentar 11. Areella näringar x Påverkas jordbruk, skogsbruk, djurhållning 11.1 eller fiske? Kommentar 12. Djurliv x Finns risk för förändringar av antalet eller 12.1 sammansättningen av djurarter? Finns risk för påverkan på någon hotad x 12.2 djurart enligt Artdatabankens rödlista eller EU:s art- och habitatdirektiv? x Finns risk för försämring av fiskevatten 12.3 eller jaktmarker? Kommentar Berörs? Ja Nej Risk för BMP? Effekter på hälsa och säkerhet Störningar, buller, utsläpp, vibrationer, 13. radon, ljus och skarpt sken, lukt Finns risk för ökad ljudnivå som kan 13.1 medföra att människor exponeras för x ljudnivåer över rekommenderade gränsvärden? x Finns risk för nya ljussken som kan vara 13.2 bländande? x 13.3 Finns risk för vibrationer? x 13.4 Finns risk för explosion? x 13.5 Finns risk för utsläpp? x 13.6 Finns risk för lukt? x Finns risk att människor utsätts för 13.7 joniserande strålning (radon)? x Finns risk för påverkan från magnetfält 13.8 från kraftledningar? x 13.9 Finns risk för översvämningsproblematik? Kommentar 14. Miljöpåverkan från omgivningen Har området tidigare använts som tipp, X utfyllnadsplats eller dylikt varvid miljö- 14.1 och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? x Finns målpunkt eller transportled för 14.2 farligt gods inom 150 meter? Kärnkraftsverket Forsmark ligger delvis inom och i direkt anslutning till planområdet. Kommentar Det kan finnas grus/sand från Dannemora med arsenik i här/kring Forsmarks kärnkraftverk, vilket är något att ha i åtanke ifall det behöver utredas. 15. Trafiksäkerhet x Finns risk att trafikproblem skapas eller att 15.1 trafiksäkerheten äventyras? 15.2 Finns risk för ökning av fordonstrafik? x Kommentar 16. Omkringliggande projekt x Finns andra projekt som innebär 16.1 miljöpåverkan inom planområdet? x Har denna plan betydelse för andra planers 16.2 eller programs miljöpåverkan? Projektering och byggnation av slutförvar för använt kärnbränsle pågår i direkt anslutning till Kommentar planområdet. Delar av denna detaljplan omfattar lösningar som ingår i slutförvar för använt kärnbränsle. Berörs? Ja Nej Risk för BMP? Miljökvalitetsnormer & miljömål Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljömålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. I fråga om detaljplaner gäller att detaljplan inte får antas om dess genomförande skulle medverka till att MKN överträds, enligt 5 kap. 3 § MB. Luft Innebär planförslaget att miljökvalitetsnormer riskerar x att överskridas för föroreningar i utomhusluft? Se SFS 2010:477 Kommentar Fisk- och musselvatten Innebär planförslaget att miljökvalitetsnormer riskerar x att överskridas för fisk- och musselvatten? Se SFS 2001:554 Kommentar Vatten x Innebär planförslaget att miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas för vattenförekomster? Se SFS 2004:660 Kommentar Miljömål Har relevanta miljömål beaktats vid framtagandet av x planförslaget? I kommande MKB och planprocess är det viktigt att föra diskussion kring relevanta miljömål (framför allt Kommentar Hav i balans samt Levande kust och skärgård, men även Ett rikt växt- och djurliv). Ytterligare mål kan komma att behöva behandlas. Sammanvägd bedömning Med utgångspunkt i ovanstående frågeställningar görs en sammanvägd bedömning och ett motiverat ställningstagande till om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detaljplanens syfte är en del i lösningen för förvaring av Sveriges uttjänta kärnbränsle och enligt formuleringen i 2 § miljöbedömningsförordningen antas detaljplanens genomförande innebära att betydande miljöpåverkan ska antas enligt 6 kap. 3 § första stycket miljöbalken. Det berörda planområdet bedöms medföra en betydande miljöpåverkan och därmed bedöms det att en strategisk miljöbedömning behöver göras. Medverkande Undersökningen om betydande miljöpåverkan har handlagts av följande tjänstemän på förvaltningen: -Susanna Svensson, planarkitekt -Camilla Andersson, miljösakkunnig -Johan Bergström, Sigma Civil AB BMN-2024-2479 1 (4) Plan- och byggenheten – Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING Granskningsutlåtande Förslag till detaljplan för del av Forsmark 6:5 Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad den 19 januari 2026 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORG.NUMMER BANKGIRO Box 66 Stångörsgatan 10 +46 (0) 173 860 00 212000–0290 233–1361 Fakturaadress 742 21 Östhammar MAIL V.A.T. NO Box 106 byggochmiljo@osthammar.se SE212000029001 742 21 www.osthammar.se Östhammar ANTAGANDEHANDLING Planförfarandet Förslag till detaljplan för del av Forsmark 6:5, utgjorde underlag för granskning under perioden 27 november – 27 december 2025. Detaljplanen hanteras med utökat förfarande enligt PBL 2010:900. Berörda förvaltningar inom kommunen, statliga verk, länsstyrelsen samt berörda sakägare och andra med väsentligt intresse av planen har underrättats och beretts tillfälle att yttra sig under denna tid. Planhandlingarna har under granskningstiden varit tillgängliga på kommunkontoret i Östhammar samt på kommunens hemsida. En kungörelse om granskning publicerades på kommunens hemsida. I detta granskningsutlåtande redovisas de yttranden som inkommit under granskningstiden, samtliga yttranden sammanfattas och kommenteras. Här sammanfattas även vilka synpunkter som inte blivit tillgodosedda under planprocessen och vilka eventuella revideringar som sker i planhandlingarna innan detaljplanen antas. Sammanfattning Inga inkomna yttranden har något att erinra. Inkomna yttranden med kommentarer Totalt inkom 7 yttranden under granskningen. Remissinstans Ankomststämplat Yttrande utan Yttrande med synpunkter erinran på planförslaget Myndigheter och grannkommuner 1. Länsstyrelsen Uppsala län 2025-12-16 X 2. Lantmäteriet 2025-12-16 X 3. Vård- och omsorgsnämnden 2025-12-01 X 4. Samhällsbyggnadskontoret 2025-11-28 X Föreningar och organisationer 5. Östhammar Vatten AB 2025-12-16 X 6. Uppsala Brandförsvar 2025-12-16 X 7. Vattenfall Eldistribution AB 2025-12-10 X Privatpersoner Inga yttranden I detta dokument sammanfattas och kommenteras inkomna yttranden. Samtliga originalyttranden hålls tillgängliga på Samhällsbyggnadskontoret i Östhammars kommun. ANTAGANDEHANDLING Myndigheter och kommuner 1. Länsstyrelsen Uppsala län Länsstyrelsen bedömer att detaljplaneförslaget överensstämmer med översiktsplanen enligt 4 kap. 33 § p.5 PBL. Länsstyrelsen har inget att tillägga i fråga om hur planförslaget tillgodoser statliga eller andra allmänna intressen och bedömer, med hänsyn till prövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 2. Lantmäteriet Lantmäteriet har tagit del av planförslagets granskningshandlingar och har inga synpunkter på dessa. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 3. Vård- och omsorgsnämnden, Östhammars kommun Tack för möjligheten att lämna synpunkter på förslag till detaljplan för Forsmark 6:5 Vård- och omsorgsnämnden har ingenting att erinra. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 4. Samhällsbyggnadskontoret Vi bekräftar härmed att vi mottagit detta ärende. Samhällsbyggnadskontoret har inget att yttra i ärendet. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. Föreningar och organisationer 5. Östhammar vatten AB Östhammar Vatten har tagit del av granskningshandlingarna gällande detaljplan för Forsmark 6:5, ärende BMN-2024-2479 och har inget att erinra. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. ANTAGANDEHANDLING 6. Uppsala Brandförsvar Uppsala brandförsvar har tagit del av granskningshandlingar daterade 2025-11-21 samt tillhörande utredningar. Efter granskning av inkomna handlingar har brandförsvaret inga synpunkter mot planförslaget. Brandförsvaret önskar ta del av beslut om laga kraft. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. 7. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. Revidering av planförslaget Granskningen och de synpunkter som inkommit har inte medfört några förändringar i planförslaget. Yttranden som inte blivit tillgodosedda under detaljplaneprocessen Synpunkter från samråd:  Inga kvarstående yttranden. Synpunkter från granskning:  Inga kvarstående yttranden. Datum Dnr Sid 2025-11-21 BMN-2024-2479 1 (9) Plan- och byggenheten – Samhällsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Förslag till detaljplan för del av Forsmark 6:5 Östhammars kommun, Uppsala län 2025-11-21 Postadress Besöksadress/Reg.office Telefon Telefax Organisationsnummer Bankgiro Box 66 Stångörsgatan 10 Nat 0173-860 00 Nat 0173-175 37 212000-0290 233-1361 Fakturaadress 742 21Östhammar Int +46 173 860 00 Int +46 173 175 37 V.A.T. No Box 106 www.osthammar.se E-post SE212000029001 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Samrådsförfarandet Förslag till detaljplan för del av Forsmark 6:5 utgjorde underlag för samråd under perioden 1 oktober – 31 oktober 2025. Detaljplanen hanteras med utökat förförande enligt Plan- och bygglagen (PBL) 2010:900. Berörda enheter inom kommunen, statliga verk, länsstyrelsen samt berörda sakägare och andra med väsentligt intresse av planen har underrättats och beretts tillfälle att yttra sig under denna tid. Planhandlingarna har under samrådstiden varit tillgängliga på kommunkontoret i Östhammar, samt på kommunens hemsida och anslagstavla. En kungörelse om samråd publicerades på kommunens anslagstavla och i Annonsnytt (Alunda, Dannemora, Hargshamn, Gimo, Öregrund, Österbybruk och Östhammar) den 1 oktober. I denna samrådsredogörelse redovisas de yttranden som inkommit under samrådstiden, samtliga yttranden sammanfattas och kommenteras. Samrådsredogörelsen fungerar som underlag för kommande detaljplanearbete. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden, PostNord Sverige AB och Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra. Lantmäteriet påpekar att förhållandena gällande allmän platsmark i planen bör förtydligas. Östhammar Vatten AB påpekar att etableringen inte får påverka vattenanvändningen på ett sätt som kan leda till att vattentillgångarna överskrids. Länsstyrelsen anser att kommunen till granskningsskedet behöver förtydliga riskbilden på platsen, dels med avseende på närheten till anläggningen som är klassad som Sevesoverksamhet dels med avseende på transporter av farligt gods i anslutning till planområdet. Uppsala Brandförsvar menar att en riskanalys bör genomföras och visa acceptansnivåer för individrisk och visa vilka skyddsåtgärder eller planbestämmelser som kan krävas för att säkerställa en godtagbar säkerhetsnivå för boende och personal. Samt att säkerställa tillgång till brandvatten. Inkomna yttranden med kommentarer Totalt inkom 7 yttranden under samrådet. Remissinstans Ankomst- Yttrande Yttrande Sakägare Synpunkter stämplat utan med enligt som ej erinran synpunkter fastighetsförtec tillgodosetts kning Myndigheter och grannkommuner 1. Länsstyrelsen Uppsala län 2025-10-31 x 2. Lantmäteriet 2025-10-06 x 3. Vård- och omsorgsnämnden 2025-11-04 x Föreningar och organisationer 4. PostNord Sverige AB 2025-10-02 x 5. Vattenfall Eldistribution AB 2025-10-20 x x 6. Östhammar Vatten AB 2025-10-30 x 7. Uppsala Brandförsvar 2025-10-31 x Privatpersoner Inga yttranden I detta dokument sammanfattas de inkomna yttranden och kommenteras. Samtliga originalyttranden hålls tillgängliga hos Samhällsbyggnadskontoret på Östhammars kommun. Myndigheter och kommuner 1. Länsstyrelsen Uppsala län Farligt gods, risker Forsmark kärnkraftverk omfattas av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, även kallad sevesolagstiftningen. Verksamheten kan därmed antas utgöra en riskkälla i omgivningen som behöver beaktas vid planläggning av aktuellt område. Kommunen behöver säkerställa att risknivåerna på aktuell plats är acceptabla med avseende på risker kopplade till verksamheten vid Forsmark kärnkraftverk. I planbeskrivningen anges väg 76 som en sekundär transportled för farligt gods. Avståndet från planområdet till vägen är betryggande. Vägtransporter till Forsmarksverket kommer dock via väg 76 och viker av in på vägen till kärnkraftverket. Om transporter av farligt gods passerar planområdet bör det beaktas i planarbetet. Transporter sker även till och från kärnkraftverket via hamnen, vilket nämns i planbeskrivningen. Även dessa transporter bör beaktas när risknivån bedöms. I framtiden, när slutförvaret tas i drift, kan antalet transporter av radioaktiva ämnen förbi planområdet förväntas öka. Även dessa transporter och eventuella risker kopplade till dem bör beaktas i planarbetet. Länsstyrelsen har tagit fram en vägledning för riskhantering vid planläggning intill transportleder för farligt gods, Riskhantering vid transportleder för farligt gods. Kraven på riskhantering beror bland annat på markanvändningens känslighet och avståndet till den aktuella transportleden. Då plankartan innefattar korttidsboende, vilket innebär att sovande personer kommer att förekomma inom planområdet, ökar markanvändningens känslighet jämfört med nuläget. De personer som övernattar kan dock förväntas ha god kännedom om sin omgivning då boendet endast är till för personal som jobbar vid anläggningen och inte är tillgängligt för allmänheten. Till granskningsskedet behöver kommunen visa att risknivån vid de planerade korttidsbostäderna är acceptabel. Länsstyrelsen anser att kommunen till granskningsskedet behöver förtydliga riskbilden på platsen, dels med avseende på närheten till anläggningen som är klassad som Sevesoverksamhet dels med avseende på transporter av farligt gods i anslutning till planområdet. Kommentar: I underlagsmaterialet till den ansökan som SKB gjort till Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen finns omfattande resonemang kring säkerhet och risker både under byggskedet och under driftskedet. När det gäller utbyggnaden under jord, (500 meter under markytan) kommer huvuddelen av utbyggnaden att ske vid sidan av befintlig anläggning med avspärrningar mellan bygg- och driftområdet. Detta innebär bland annat att temporära avskiljande väggar med portar kommer att upprättas som skyddar befintlig anläggning från luftstötvågor och spränggaser från sprängningarna samtidigt som de utgör brandcellsgräns mellan byggområdet och befintlig anläggning. Avspärrningen innebär också att huvuddelen av byggtrafiken kommer att skiljas från driftområdet vilket gör att risker kopplade till ökade trafikvolymer inte påverkar befintlig anläggning. I driftskedet kommer säkerheten vid transport av kärnavfall garanteras genom särskilda krav på transportsystemet där transportbehållare, fartyg och terminalfordon utgör de viktigaste komponenterna. Det är i första hand transportbehållarna som garanterar den höga säkerheten. Transportbehållarnas uppgift är dels att skydda personal och omgivning från strålning, dels att förhindra det transporterade materialet från att frigöras för spridning. SKB kommer inte transportera avfall genom området, det kommer transporteras från hamnen över kylvattenkanalen på ny bro öster om området. Den verksamhet som bedrivs inom Forsmarksverket opererar under ett strikt säkerhetstänk och regelbundna övningar samt genomgångar innebär att det förmodligen är säkrare att vistas inom området än utanför. Riskbilden för planområdet har analyserats med hänsyn till två huvudsakliga riskkällor: 1. Närheten till kärnkraftverk Planområdet ligger inom påverkan från ett kärnkraftverk, vilket omfattas av särskild lagstiftning och beredskapszoner enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Risker kopplade till allvarliga händelser såsom radioaktiva utsläpp har analyserats. 2. Transporter av farligt gods på sekundär led I anslutning till planområdet löper en sekundär transportled för farligt gods, främst använd av lokal distribution. Trafikintensiteten är låg, men transporter av brandfarliga vätskor och gaser förekommer. Risker kopplade till olyckor har analyserats, inklusive scenarier med brand och utsläpp. Risknivån bedöms som låg, men viss påverkan kan uppstå vid extrema händelser. Riskreducerande åtgärder: 1. Korttidsboende förses med avstängningsbart ventilationssystem med möjlighet till central stängning vid olycka. 2. Korttidsboende förses med centralt larmsystem för att i händelse av en olycka kunna varna de som bor där. Sammanfattande bedömning: Efter genomförd riskanalys bedöms risknivån som acceptabel under förutsättning att föreslagna åtgärder genomförs. Planförslaget uppfyller kraven enligt Plan- och bygglagen, Miljöbalken samt beredskapslagstiftning kopplad till kärnteknisk verksamhet. Gällande detaljplan för området innehåller samma bestämmelse kring korttidsboende som finns i denna nya plan. I detaljplan 9.02 lyder bestämmelsen ”K - Kontor, gästförläggning, 2 vaktövernattningsbostad, information, samlingslokaler, matsal”. Markanvändningens känslighet jämfört med nuläget är därmed oförändrad. 2. Lantmäteriet I planbeskrivningen under rubriken ”Genomförande – huvudmannaskap” beskrivs att det i detaljplanen finns allmän plats med enskilt huvudmannaskap. Det aktuella planförslaget innehåller dock ingen allmän plats. Under rubriken ”Ekonomiska frågor – överlåtelse av mark” används termen ”allmän mark”. Om det är allmän platsmark det syftar på bör även den formuleringen kunna strykas. Lantmäteriet har i övrigt inga synpunkter på de aktuella planhandlingarna. Kommentar: Planbeskrivningen justeras så det tydligt framgår att det inte finns någon allmän platsmark inom planområdet. 3. Vård- och omsorgsnämnden, Östhammars kommun Vård- och omsorgsnämnden har ingenting att erinra. Kommentar: Plan- och byggenheten tackar för yttrandet. Föreningar och organisationer 4. Postnord Sverige AB PostNord har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten vilket bland annat innebär att det är PostNord som ska godkänna placeringen och standarden på postmottagningsfunktionen. I denna roll representerar PostNord samtliga postoperatörer som är verksamma i det aktuella området. Post ska kunna delas ut miljövänligt, kostnadseffektivt och med hänsyn till arbetsmiljön för chaufförer och brevbärare. För att det ska kunna genomföras i praktiken behöver utdelningen standardiseras. Vid nybyggnation av villor och radhus placeras postlådan i en lådsamling vid infarten till området. I flerfamiljshus ska man ta emot sin post i en fastighetsbox i anslutning till entrén. Färdvägen till postanordningen ska vara öppen och farbar året runt för valt fordon, samt ges möjlighet att vända. Kontakta PostNord i god tid på utdelningsforbattringar@postnord.com för dialog gällande godkännande av postmottagning i samband med nybyggnation eller annan förändring gällande befintlig alt ny infrastruktur. En placering som inte är godkänd leder till att posten inte börjar delas ut till adressen. Kommentar: Plan- och byggenheten noterar Postnords synpunkter. 5. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB har elnätanläggningar inom område och inom närområde för aktuell detaljplan bestående av 24 kV markkabel, turkos streckad linje i karta nedan. Vattenfall Eldistribution AB är delaktiga i denna utveckling och planerar samt beräknar för lastökningen som tillkommer med detaljplanen. Befintlig 24kV markkabelns placering stämmer med ovanstående karta och har de säkerhetsavstånd som krävs. Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra avseende rubricerat planärende. Vattenfall Eldistribution AB vill informera om följande:  Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Se Gräv inte utan koll | Vattenfall Eldistribution  När du ska bygga, fälla träd, schakta eller spränga nära våra ledningar så glöm inte att beställa bevakning. Då är vi med på plats under arbetets gång och ser till att inga skador uppstår Beställ tjänst Vattenfall Eldistribution  Befintliga elnätanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av genomförandet.  Någon anläggning, tex byggnad, får inte uppföras invid elnätanläggning tillhörande Vattenfall Eldistribution så att gällande säkerhetsavstånd inte hålls. Kommentar: Inom det område där aktuell kabel är förlagd planeras inga förändringar på det djup som kabeln ligger. 6. Östhammar vatten AB Östhammar Vatten AB har tagit del av handlingarna för ovan rubricerat ärende för yttrande och framför följande. Östhammar Vatten vill understryka vikten av att den planerade verksamheten inom Forsmark 6:5 inte påverkar möjligheten att fortsatt köpa den mängd vatten som krävs för att säkerställa den kommunala dricksvattenförsörjningen inom verksamhetsområdet för Forsmarksbruk. Det är av stor betydelse att vattenförsörjningen till den kommunala verksamheten inte begränsas eller påverkas negativt av den ökade vattenanvändningen som planeras inom ramen för slutförvaret och tillhörande anläggningar. Östhammar Vatten föreslår att det i den fortsatta planeringen och tillståndsprocessen utreds hur vattenresurserna ska fördelas, så att kommunens behov av dricksvatten säkerställs. Även ledningsnätets kapacitet behöver ses över utifrån planerad vattenanvändning. Kommentar: Verksamheten inom kraftverksområdet kommer inte förbruka mer vatten efter denna detaljplans genomförande än vad som förbrukas idag. Varken ledningsnätets kapacitet eller tillgång till dricksvatten för de delar av Östhammars kommun som försörjs via kraftverksområdet påverkas. 7. Uppsala Brandförsvar Uppsala brandförsvar har tagit del av samrådshandlingar daterade 2025-09-17 samt tillhörande utredningar. Brandförsvaret har granskat planförslaget avseende brandförsvarets insatsmöjligheter samt möjligheten att uppfylla gällande bygglagstiftning avseende brandtekniska krav. Brandförsvaret har även undersökt risker som kan påverka planområdet och risker som planområdet kan medföra till den befintliga omgivningen. Befintliga risker och verksamheter har undersökts med stöd av brandförsvarets databas Daedalos (2025-10-27). Efter granskning av inkomna handlingar har brandförsvaret följande synpunkter: Risker till och från planområdet Planförslaget medger etablering av korttidsboenden inom ett område där det finns riskkällor av betydande karaktär. Brandförsvaret känner inte till om någon riskutredning har utförts för planen och om hänsyn till individrisk har beaktats. Om ingen sådan utredning har gjorts, bör en riskanalys genomföras innan planen antas, i enlighet med gällande riktlinjer från länsstyrelsens vägledning för riskhantering i fysisk planering. Analysen bör redovisa acceptansnivåer för individrisk och visa vilka skyddsåtgärder eller planbestämmelser som kan krävas för att säkerställa en godtagbar säkerhetsnivå för boende och personal. Tillgång till brandvatten Tillgång till brandvatten i området behöver säkerställas för att kunna bedöma att marken är lämplig för ändamålet enligt PBL 2 kap. 6 §. Inom området ansvarar Forsmark för att tillgång på brandvatten är erforderlig. Mellan en brandpost och uppställningsplats för brandförsvarets fordon ska avstånd uppgå till maximalt 75 meter, och mellan uppställningsplats för fordon och angreppspunkt ska det vara maximalt 50 meter. Brandförsvaret har idag inte kännedom om var brandposter finns placerade inom området och önskar att denna information meddelas i form av koordinater i SWEREF99. Brandförsvaret önskar ta del av samrådsredogörelsen. Kommentar: Risker. I underlagsmaterialet till den ansökan som SKB gjort till Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen finns omfattande resonemang kring säkerhet och risker både under byggskedet och under driftskedet. När det gäller utbyggnaden under jord, (500 meter under markytan) kommer huvuddelen av utbyggnaden att ske vid sidan av befintlig anläggning med avspärrningar mellan bygg- och driftområdet. Detta innebär bland annat att temporära avskiljande väggar med portar kommer att upprättas som skyddar befintlig anläggning från luftstötvågor och spränggaser från sprängningarna samtidigt som de utgör brandcellsgräns mellan byggområdet och befintlig anläggning. Avspärrningen innebär också att huvuddelen av byggtrafiken kommer att skiljas från driftområdet vilket gör att risker kopplade till ökade trafikvolymer inte påverkar befintlig anläggning. I driftskedet kommer säkerheten vid transport av kärnavfall garanteras genom särskilda krav på transportsystemet där transportbehållare, fartyg och terminalfordon utgör de viktigaste komponenterna. Det är i första hand transportbehållarna som garanterar den höga säkerheten. Transportbehållarnas uppgift är dels att skydda personal och omgivning från strålning, dels att förhindra det transporterade materialet från att frigöras för spridning. SKB kommer inte transportera avfall genom området, det kommer transporteras från hamnen över kylvattenkanalen på ny bro öster om området. Den verksamhet som bedrivs inom Forsmarksverket opererar under ett strikt säkerhetstänk och regelbundna övningar samt genomgångar innebär att det förmodligen är säkrare att vistas inom området än utanför. Riskbilden för planområdet har analyserats med hänsyn till två huvudsakliga riskkällor: 1. Närheten till kärnkraftverk. Planområdet ligger inom påverkan från ett kärnkraftverk, vilket omfattas av särskild lagstiftning och beredskapszoner enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Risker kopplade till allvarliga händelser såsom radioaktiva utsläpp har analyserats. 2. Transporter av farligt gods på sekundär led I anslutning till planområdet löper en sekundär transportled för farligt gods, främst använd av lokal distribution. Trafikintensiteten är låg, men transporter av brandfarliga vätskor och gaser förekommer. Risker kopplade till olyckor har analyserats, inklusive scenarier med brand och utsläpp. Risknivån bedöms som låg, men viss påverkan kan uppstå vid extrema händelser. Riskreducerande åtgärder: 1. Korttidsboende förses med avstängningsbart ventilationssystem med möjlighet till central stängning vid olycka. 2. Korttidsboende förses med centralt larmsystem för att i händelse av en olycka kunna varna de som bor där. Sammanfattande bedömning: Efter genomförd riskanalys bedöms risknivån som acceptabel under förutsättning att föreslagna åtgärder genomförs. Planförslaget uppfyller kraven enligt Plan- och bygglagen, Miljöbalken samt beredskapslagstiftning kopplad till kärnteknisk verksamhet. Brandvatten Forsmarks kraftverksområde har via FKA (Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag) ett eget brandförsvar som känner platsen väl och utför regelbundna övningar inom området. En del av dessa övningar sker tillsammans med personal från Uppsala Brandförsvar. I händelse av räddningsinsatser kommer FKAs brandförsvar samarbeta med och vägleda Uppsala brandförsvar. Planområdet kommer projekteras med stöd av brandingenjör och lokal brandstyrka för att säkerställa kravuppfyllnad. Placering av brandposter kommer redovisas på kommande bygglovshandlingar då det är för tidigt att redovisa detta i planskedet. Revidering av planförslaget Samrådet och de synpunkter som inkommit har resulterat i följande förändringar.  Planbestämmelser med krav om avstängningsbar ventilation och larmsystem införs på plankartan för de delar som tillåter korttidsboende.  Planbeskrivningen justeras så det tydligt framgår att det inte finns någon allmän platsmark inom planområdet. Bilaga 1 VON §4/2026 Sidan 1 av 7 Statistikrapport av ej verkställda beslut Omsorgskontoret, Kvartal 4 2025 Bilaga 1 VON §4/2026 Sidan 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Statistikrapport av ej verkställda beslut ................................................................... 3 1.1 Bakgrund ................................................................................................................. 3 1.2 LSS beslut ............................................................................................................... 4 1.3 SoL beslut ................................................................................................................ 6 2 osthammar.se Bilaga 1 VON §4/2026 Sidan 3 av 7 1 Statistikrapport av ej verkställda beslut 1.1 Bakgrund Enligt 34 kap. 3§ Socialtjänstlagen (SoL) (2025:400) ska vård- och omsorgsnämnden kvartalsvis lämna en statistikrapport till kommunfullmäktige över hur många gynnande beslut enligt 11 kap. 1§ och 12 kap. 1§ som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har gått från dagen för respektive beslut. Samma rapporteringsskyldighet gäller för beslut som inte verkställs på nytt efter avbrott i verkställigheten. Det ska också framgå hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller bistånd till kvinnor respektive män. Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387) §28h gäller en motsvarande rapporteringsskyldighet för beslut om insatser enligt 9§ LSS. 3 osthammar.se Bilaga 1 VON §4/2026 Sidan 4 av 7 1.2 LSS beslut Orsak till att Dagar räknat Beslutsdatum/ Nr Beslut beslutet inte har Kön från Avbrott verkställts beslutsdatum 1 2025-06-27 Bostad för vuxna i form Resursbrist, saknar K 187 av gruppbostad 9§9 LSS ledig bostad 2 2025-09-29 Bostad för vuxna i form Missnöjd med tid/ M 93 av servicebostad 9§9 LSS omfattning/utförare 3 2025-04-14 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar M 261 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 4 2024-09-14 Biträde av kontaktperson Medverkar inte till K 473 9§4 LSS verkställighet 5 2025-05-05 Bostad för vuxna i form Resursbrist, saknar M 240 av servicebostad 9§9 LSS ledig bostad 6 2024-07-19 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar M 530 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 7 2025-05-28 Bostad för vuxna i form Resursbrist, saknar K 217 av servicebostad 9§9 LSS ledig bostad 8 2025-04-15 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar M 260 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 9 2024-11-11 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar M 415 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 10 2024-09-20 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar M 467 9§4 LSS lämplig personal /uppdragstagare 11 2024-10-01 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar K 456 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 12 2024-10-27 Biträde av kontaktperson Specifika önskemål K 430 9§4 LSS 13 2024-12-06 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar K 390 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 14 2025-02-28 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar M 306 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 4 osthammar.se Bilaga 1 VON §4/2026 Sidan 5 av 7 Orsak till att Dagar räknat Beslutsdatum/ Nr Beslut beslutet inte har Kön från Avbrott verkställts beslutsdatum 15 2023-06-02 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar M 467 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 16 2025-05-22 Daglig verksamhet 9§10 Är i behov av lång M 223 LSS introduktion/ uppstart. 17 2025-07-09 Biträde av kontaktperson Resursbrist, saknar K 175 9§4 LSS lämplig personal/ uppdragstagare 5 osthammar.se Bilaga 1 VON §4/2026 Sidan 6 av 7 1.3 SoL beslut Orsak till att Dagar räknat Beslutsdatum/ Nr Beslut beslutet inte har Kön från Avbrott verkställts beslutsdatum 1 2025-02-25 Kontaktperson Resursbrist, saknar M 309 lämplig personal/ uppdragstagare 2 2025-05-27 Kontaktperson Resursbrist, saknar M 218 lämplig personal/ uppdragstagare 3 2025-09-04 Kontaktperson Resursbrist, saknar M 118 lämplig personal/ uppdragstagare 4 2025-09-26 Korttidsboende alt. Resursbrist, saknar K 96 Växelvård ledig bostad 5 2025-06-24 Kontaktperson Resursbrist, saknar K 190 lämplig personal/ uppdragstagare 6 2024-12-17 Kontaktperson Specifika önskemål M 379 7 2024-12-10 Kontaktperson Resursbrist, saknar K 386 lämplig personal/ uppdragstagare 8 2024-11-28 Kontaktperson Resursbrist, saknar M 398 lämplig personal/ uppdragstagare 9 2025-01-29 Kontaktperson Resursbrist, saknar K 336 lämplig personal/ uppdragstagare 10 2024-12-17 Kontaktperson Resursbrist, saknar M 379 lämplig personal/ uppdragstagare 11 2025-06-11 Kontaktperson Resursbrist, saknar M 203 lämplig personal/ uppdragstagare 12 2025-09-01 Kontaktperson Resursbrist, saknar M 121 lämplig personal/ uppdragstagare 13 2025-07-31 Kontaktperson Specifika önskemål K 123 6 osthammar.se Bilaga 1 VON §4/2026 Sidan 7 av 7 Orsak till att Dagar räknat Beslutsdatum/ Nr Beslut beslutet inte har Kön från Avbrott verkställts beslutsdatum 14 2025-09-05 Kontaktperson Missnöjd med tid/ M 117 omfattning/utförare 15 2025-08-13 Kontaktperson Personalrelaterade M 140 skäl 16 2025-07-24 Kontaktfamilj Personalrelaterade M 160 skäl 17 2025-07-24 Kontaktfamilj Personalrelaterade K 160 skäl 7 osthammar.se Räddningsnämnden Datum: Protokollsutdrag 2026-02-11