Kommunstyrelsen — 21 april 2026

Förvaltningens information, KS/2026:2, Cristine Lysell, Sarah von Liewen, Lena Gardtman, Henrik Lindh

Beslut om reviderad förbundsordning och reviderat reglemente för kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal - Orust som ny medlem, KS/2023:1435, Henrik Lindh Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna att Orust kommun inträder som medlem i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal från och med den 1 januari 2027. 2. Anta reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. 3. Anta reviderat reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. 4. Godkänna bilaga till förbundsordningen avseende kostnadsfördelning och införandemodell, innebärande att Orust kommun under åren 2027–2030 erlägger medlemsbidrag enligt ordinarie fördelningsmodell samt särskild tilläggsersättning enligt fastställd införandemodell. 5. Godkänna informationen om att Orust kommun i samband med inträdet ska tillskjuta kapital motsvarande sin medlemsandel i kommunalförbundets egna kapital per den 1 januari 2027, varvid slutlig reglering ska ske med utgångspunkt i kommunalförbundets fastställda egna kapital per den 31 december 2026. 6. Godkänna inriktningen att Räddningstjänsten Fyrbodal per den 1 januari 2027 övertar fordon, räddningsutrustning och övriga inventarier hänförliga till Orusts räddningstjänst till bokfört värde. Reservation Michael Relfsson (FO) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 12 februari 2026 att ansöka om medlemskap i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal med önskat inträde den 1 januari 2027. Förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal behandlade frågan den 24 februari 2026 och ställde sig positiv till att ta in Orust som medlem i kommunalförbundet, varefter frågan hänsköts till medlemsrådet och medlemskommunerna för fortsatt beredning och beslut. Förbundsdirektionen bedömer att Orust kommuns inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal stärker förbundets samlade förmåga och robusthet. Genom att en ytterligare medlemskommun ansluter ökar de organisatoriska och operativa förutsättningarna att upprätthålla och utveckla beredskapen, särskilt inom Orust kommun men även i angränsande delar av förbundets geografiska område. Ett utökat medlemsunderlag skapar också bättre långsiktiga förutsättningar att bära gemensamma framtida kostnader, såsom kostnader för ledningscentral och andra gemensamma anläggningar och funktioner. Därutöver förbättras möjligheterna att på sikt realisera samordningsvinster och effektiviseringar inom såväl ledning och administration som operativ verksamhet. En arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas kommundirektörer och ekonomichefer har kvalitetssäkrat underlaget och utarbetat ett förslag för hur Orusts inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal kan genomföras. Utgångspunkten i förslaget är att Orust från och med inträdet ska vara fullvärdig medlem i förbundet och att medlemsbidraget därefter, i likhet med övriga medlemskommuner, i grunden ska fördelas enligt den ordinarie 80/20-modellen. I beredningen har det samtidigt konstaterats att Orusts nuvarande räddningstjänststruktur medför en högre kostnadsnivå än vad som följer av den ordinarie fördelningsmodellen. En central utgångspunkt har därför varit att Orusts inträde inte ska medföra en ökad kostnadsbelastning för de nuvarande medlemskommunerna till följd av denna merkostnad. Förslaget innebär därför att mellanskillnaden hanteras genom en tidsbegränsad införandemodell, där Orust under åren 2027–2030 erlägger en särskild tilläggsersättning utöver ordinarie medlemsbidrag. Det kan samtidigt konstateras att en utökning från sju till åtta medlemskommuner inom ramen för den befintliga 80/20-modellen medför vissa inbördes fördelningseffekter mellan de nuvarande medlemskommunerna. Dessa effekter följer av fördelningsmodellens konstruktion med 20% som fördelas lika mellan medlemmar. Detta orsakar en lätt fördyrning för större medlemskommuner och en något mindre kostnadsminskning för de mindre. Denna effekt ska skiljas från den merkostnad som är hänförlig till Orusts nuvarande kostnadsbild. Den senare föreslås bäras fullt ut av Orust genom införandemodellen, medan de inbördes omfördelningseffekterna är en följd av att den ordinarie fördelningsnyckeln tillämpas på en utökad medlemskrets. Till följd av dessa omfördelningseffekter bedöms kostnaderna för de tre större medlemskommunerna öka med cirka 0,3–0,6 procent, medan kostnaderna för de mindre medlemskommunerna minskar med ungefär 0,9–2,1 procent. Procenttalet avser förändring av respektive kommuns totala medlemsbidrag i förbundet. Denna interna omfördelning innebär samtidigt att de mindre kommunerna fortsatt har en högre kostnad per invånare i vissa fall upp till omkring 100 procent jämfört med de större medlemskommunerna. Efter kvalitetssäkringen av kalkylen har den bedömda kostnadsnivån för Orusts integration i förbundet fastställts till cirka 21 979 000 kr i 2027 års prisnivå. Bedömningen i underlaget är att återstående skillnad mellan Orusts kostnadsbild och utfallet enligt ordinarie fördelningsmodell kan hanteras genom en särskild ersättning från Orust på 1 981 000 kr som trappas av i lika delar under fyra år. Under denna period ska förbundet successivt realisera samordningsvinster och effektiviseringar för att möta bortfall av intäkten från detta. För befintliga medlemskommuner innebär beslutet att en ny medlem tas in i förbundet och att förbundets styrdokument därför behöver justeras. Justeringar omfattar endast logiska justeringar som är en direktföljd av tillträdet av en till medlem i förbundet, samt att en numera inaktuell skrivning om införandemodell kopplat till bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har tagits bort. I övrigt är styrdokumenten i sak oförändrade. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-02 Bilaga till förbundsordning § 10 Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning Förslag till reviderad förbundsordning – Räddningstjänsten Fyrbodal Förslag till reviderat reglemente - Räddningstjänsten Fyrbodal Beslutet skickas till Räddningstjänsten Fyrbodal Ekonomienheten Kommundirektör

Yttrande över förslag till bildande av Norra Stigfjordens naturreservat, KS/2026:536, Marie Arvidsson Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom remissyttrandet och översända det till Länsstyrelsen. Yttrandet utgör kommunens svar både i egenskap av markägare och inom ramen för myndighetssamrådet. Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen Västra Götaland har begärt yttrande över förslag till beslut om bildande av Norra Stigfjordens naturreservat. Det planerade reservatet omfattar cirka 1 992 hektar, varav omkring 1 600 hektar utgörs av vatten. Det nuvarande området omfattas av ett äldre beslut som bedöms som ålderdomligt, i vissa delar otydligt och inte tillräckligt för att långsiktigt säkra natur- och friluftsvärden. Länsstyrelsen har därför påbörjat en etappvis omvandling från äldre naturvårdsområden till naturreservat, där Norra Stigfjorden utgör den första etappen. Norra Stigfjorden utgörs av ett kulturpräglat skärgårds‑ och kustlandskap med höga naturvärden knutna till ålgräsängar, strandängar, naturbetesmarker, lövskogar och våtmarker. Stigfjorden är en av länets mest betydelsefulla lokaler för sjöfågel och vadare. Området omfattas av flera utpekanden, bland annat Natura 2000, riksintresse för naturvård, friluftsliv, yrkesfiske och högexploaterad kust samt som internationellt värdefull våtmark. Kommunen har förståelse för att förändringen påtagligt påverkar dem som bor och bedriver verksamhet inom området. Länsstyrelsen behöver arbeta med berörda markägare med information, dialog och stöd vid tolkning av reglerna. Det är viktigt att noggrant avväga markägarnas och de boendes intressen mot naturvårdens och friluftslivets samt att undvika onödigt långtgående regleringar. Orust kommun är positiv till att området ges ett långsiktigt skydd genom bildandet av naturreservat. Kommunen ser dock behov av vissa förtydliganden och justeringar, vilka beskrivs närmare nedan. Utredning Det nuvarande naturvårdsområdet omfattar ett större område utan uppdelning mellan olika markslag och utan skötselplan. Detta innebär i praktiken ett mer passivt skydd, där fokus främst ligger på förbud/prövning snarare än på skötsel. I delar av området, t.ex ute på öar pågår igenväxning, vilket är ett av de största hoten mot områdets landbaserade värden. Genom det nya beslutet införs kartbundna föreskrifter och en detaljerad skötselplan. Beslutet ger förutsättningar för intrångsersättning vilket saknas i den tidigare ordningen. Ersättningen ska enligt gällande regler och praxis motsvara marknadsvärdeminskningen på den berörda delen plus 25 procent, och bestäms utifrån en särskild värderingsutredning. Skötseln ska även fortsättningsvis i första hand utföras av markägare och djurhållare i området. Om ersättning för skötseln kan utgå beror bland annat på om åtgärderna redan finansieras genom statligt stöd. Åtgärder som redan fått sådan ersättning ersätts normalt inte på nytt, för att undvika statlig dubbelfinansiering.\nVästkuststiftelsen stöttar markägare genom rådgivning, hjälp med ansökningar om miljöersättningar och samordning av skötsel. I vissa fall kan stiftelsen även ta ett större ansvar för skötseln om markägaren inte kan eller vill sköta marken. Om skötselplanen innehåller åtgärder utöver det som normalt ingår i statliga stöd, exempelvis större betesfållor eller extra fållindelning, kan Västkuststiftelsen i vissa fall bidra ekonomiskt till markägare eller djurhållare, utifrån en prioritering inom stiftelsens budget.\nOrust kommun äger fastigheten Lalleröd 2:127, som berörs av nya reservatet i en mindre del vid Gårvik. Berörd del utgörs av berg, strand och vattenområde med brygga för småbåtar. Bedömning Det föreslagna reservatet stämmer överens med intentionerna i kommunens översiktsplan, den fördjupade översiktsplanen för havet samt kommunens friluftsplan.\nLänsstyrelsen har beaktat behovet av att kunna utföra underhålls‑ och säkerhetsåtgärder genom undantag och tillståndsreglering, bland annat avseende befintliga vägar, ledningar och VA‑anläggningar.\nKommunen välkomnar att föreskrifter och skötselplan avser att möjliggöra fortsatt jordbruksverksamhet och restaurering av igenvuxna naturbetesmarker, vilket är avgörande för att bevara odlingslandskapet och de hävdberoende naturmiljöerna.\nKommunen ser också positivt på att friluftslivet uppmärksammas och att utveckling av leder, besöksanordningar och tillgänglighet kan ske, i samverkan med berörda markägare. Skötselplanen pekar ut områden där parkeringsplatser, informationsskyltar, markerade leder, rastplatser och annan friluftsinfrastruktur kan utvecklas.\nSamtidigt ser kommunen behov av förtydliganden och justeringar, vilka utvecklas i de följande avsnitten. Överskådlighet och struktur Beslutstext, föreskrifter och bilagor är omfattande, vilket riskerar att göra materialet svårt att överblicka. För att öka tydligheten föreslår kommunen att beslutet inleds med en kort introduktion som redogör för hur dokumentet är uppbyggt och hur olika delar hänger samman.\nDet är en hög detaljeringsgrad i underlaget, länsstyrelsen bör överväga om det går att förenkla delar för att minska omfattningen. Länsstyrelsen bör även se över om antalet föreskrifter kan minskas, för ökad tydlighet, utan att syftet med reservatet motverkas.\nLänsstyrelsen bör tillhandahålla materialet i ett GIS‑baserat format, där olika delområden i kartan kopplas till relevanta delar av beslutet och skötselplanen. Detta skulle underlätta genom att tydliggöra vilka regler som gäller i respektive område, och var gränserna mellan olika områden går.\n Dubbelregleringar Dubbelreglering mellan reservatsföreskrifter och annan gällande lagstiftning bör i möjligaste mån undvikas. Endast föreskrifter som innebär en faktisk skärpning i förhållande till annan lagstiftning bör regleras särskilt inom reservatet.\nFör de delområden där konventionellt jordbruk ska bedrivas bör reservatsföreskrifterna begränsas till regler som går utöver annan lagstiftning, till exempel förbud mot sådd eller plantering av energiskog, julgranar eller fruktträd.\nFormuleringar som kan uppfattas som att åtgärder är tillåtna inom reservatet trots att de i praktiken är starkt begränsade eller förbjudna enligt annan lagstiftning bör undvikas. Som exempel kan nämnas skogsgödsling, där gällande regelverk och allmänna råd innebär omfattande begränsningar.\ Vattendrag, hydromorfologisk restaurering och småvatten Kommunen välkomnar att restaurering av vattendrag behandlas i skötselplanen. Inriktningen framstår dock som fisk‑ och öringsfokuserad, medan andra hydromorfologiska värden i strandängsområden och kustnära vattendrag riskerar att förbises. Kommunen föreslår därför att skötselområde 7 kompletteras med en skrivning om att hydromorfologisk restaurering av vattendrag får genomföras, inklusive återkoppling till svämplan, strukturåtgärder i fåran och återmeandring där så är lämpligt.\nSkötselplanen nämner möjligheter till restaurering av småvatten och dammar för artinriktade åtgärder, bland annat med koppling till strandpadda. Kommunen ser positivt på detta men anser att småvatten bör lyftas som ett generellt verktyg för att gynna våtmarksarter och deras livsmiljöer.\nDet är viktigt att reservatsföreskrifterna inte i onödan hindrar framtida restaureringsprojekt, där ytterligare åtgärdsbehov kan identifieras i takt med ökad kunskap och nya underlag, exempelvis inom ramen för vattenförvaltningen.\ Störande aktiviteter, inklusive drönare Det är i dagsläget oklart hur återkommande störande aktiviteter såsom drönarflygning, modellflyg och liknande ska hanteras inom reservatet. Kommunen har tidigare mottagit klagomål på störande hobbyflygverksamhet över Stigfjorden. Mot denna bakgrund bör Länsstyrelsen antingen tydliggöra att sådana aktiviteter i första hand hanteras genom annan lagstiftning, eller komplettera föreskrifterna med skrivningar om störande flygaktiviteter i särskilt känsliga områden och under känsliga perioder.\\Militära undantag Militära verksamheter undantas i stor utsträckning från reservatsföreskrifterna. Kommunen har förståelse för behovet av att möjliggöra nationellt viktiga verksamheter men efterfrågar en kort motivering till hur Länsstyrelsen avser säkerställa att militära övningar i praktiken inte motverkar reservatets syften. Det kan exempelvis ske genom samråd mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen, planering av övningsområden och hänsyn till särskilt lokaler eller känsliga tidsperioder.\n Tillståndsprövning och samordning Det bör framgå hur tillstånd enligt reservatsföreskrifterna samordnas med andra prövningar enligt miljöbalken, för att undvika dubbelprövning och motstridiga beslut. Kommunen ser också behov av att klargöra hur prövning av vattenbruk inom och i anslutning till reservatet ska samordnas mellan Länsstyrelsen och kommunen, mot bakgrund av kommunens ökade ansvar för vattenbruk.\ Tomthål, strandskydd och tillsynsansvar Inom de tomter som Länsstyrelsen klippt ut ur reservatet gäller strandskyddet fortsatt. Det innebär att nya byggnader mm även fortsättningsvis behöver dispens från strandskyddet. I områden utan reservat ansvarar kommunen normalt för tillsyn och prövning av strandskydd, vilket kan innebära att kommunen får tillsyns- och prövningsansvar inom dessa tomthål.\nFör att undvika gränsdragningsproblem anser kommunen att Länsstyrelsen även fortsättningsvis ska ha ansvar för tillsyn och prövning enligt strandskyddet där. Detta minskar risken för oklarheter kring var gränserna går och vilken myndighet som ansvarar.\\Invasiva arter Kommunen ser positivt på att bekämpning av invasiva främmande arter möjliggörs inom reservatet, men bedömer att regleringen behöver förtydligas. Det bör framgå vilka åtgärder som kan genomföras inom ramen för markägarens ansvar enligt gällande regelverk och när mer omfattande bekämpningsinsatser, exempelvis mekanisk borttagning eller grävning med maskin, kräver särskilt tillstånd enligt reservatsföreskrifterna.\n Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-16 Översiktskarta Karta över kommunägd fastighet Länsstyrelsens förslag till bildande av Norra Stigfjordens naturreservat Stigfjorden äldre beslut 1979 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Västra Götaland

Antagande av bestämmelser om omställningsstöd,pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26), KS/2026:525, Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: Anta bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) att gälla från och med 2026-10-15. Sammanfattning av ärendet SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd.\nFöljande förändringar införs: • Omställningsstöd: o En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. o Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. o Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. • Pension: o Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. o Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. o Tidigaste uttag vid 62 år (allmänpension minus två år, anpassat efter AKAP-KR), automatisk utbetalning vid 70 år (LAS ålder plus 12 månader, anpassat efter AKAP-KR) om ingen ansökan inkommit dessförinnan.\no Sambobegreppet förtydligas (anpassat efter AKAP-KR). • Familjeskydd: o Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. o Sambobegreppet klargörs (anpassat efter AKAP-KR). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-23 Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd OPF-KR 26 Pensionsriktlinjer förtroendevalda OPF-KR 26 Tillämpningsanvisningar OPF-KR 26 Beslutet skickas till HR-enheten

Revidering av regler för partistöd, KS/2026:538, Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: Anta reviderade regler för partistöd enligt bilaga daterad 2026-03-24. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 9 oktober 2025 (§ 60) att se över regelverket för partistöd, gällande den del som handlar om ledamöters frånvaro i fullmäktige. Genomgången skulle göras innan beslutet om nästa års partistöd fattas.\nFrågan som skulle utredas var om det är möjligt att minska partistödet för partier som har mycket låg närvaro i fullmäktige. Det handlar alltså om när varken ordinarie ledamot eller ersättare tjänstgör vid fullmäktiges sammanträden vid ett upprepat antal tillfällen.\nFörvaltningen har kontaktat en jurist på SKR. Juristen bedömer att en sådan begränsning inte är förenlig med kommunallagen (2017:725). Enligt kommunallagen får partistöd ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti räknas som representerat om det har fått ett mandat i fullmäktige och en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Partistödet får inte utformas så att det