Kommunstyrelsen — 29 april 2026

§ 84 Förvaltningens information Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Sektorcheferna lämnar aktuell information från sina verksamheter. KS/2023:1435

§ 85 Beslut om reviderad förbundsordning och reviderat reglemente för kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal - Orust som ny medlem Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna att Orust kommun inträder som medlem i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal från och med den 1 januari 2027. 2. Anta reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. 3. Anta reviderat reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. 4. Godkänna bilaga till förbundsordningen avseende kostnadsfördelning och införandemodell, innebärande att Orust kommun under åren 2027–2030 erlägger medlemsbidrag enligt ordinarie fördelningsmodell samt särskild tilläggsersättning enligt fastställd införandemodell. 5. Godkänna informationen om att Orust kommun i samband med inträdet ska tillskjuta kapital motsvarande sin medlemsandel i kommunalförbundets egna kapital per den 1 januari 2027, varvid slutlig reglering ska ske med utgångspunkt i kommunalförbundets fastställda egna kapital per den 31 december 2026. 6. Godkänna inriktningen att Räddningstjänsten Fyrbodal per den 1 januari 2027 övertar fordon, räddningsutrustning och övriga inventarier hänförliga till Orusts räddningstjänst till bokfört värde. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 12 februari 2026 att ansöka om medlemskap i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal med önskat inträde den 1 januari 2027. Förbundsdirektionen i Räddningstjänsten Fyrbodal behandlade frågan den 24 februari 2026 och ställde sig positiv till att ta in Orust som medlem i kommunalförbundet, varefter frågan hänsköts till medlemsrådet och medlemskommunerna för fortsatt beredning och beslut. Förbundsdirektionen bedömer att Orust kommuns inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal stärker förbundets samlade förmåga och robusthet. Genom att en ytterligare medlemskommun ansluter ökar de organisatoriska och operativa förutsättningarna att upprätthålla och utveckla beredskapen, särskilt inom Orust kommun men även i angränsande delar av förbundets geografiska område. Ett utökat medlemsunderlag skapar också bättre långsiktiga förutsättningar att bära gemensamma framtida kostnader, såsom kostnader för ledningscentral och andra gemensamma anläggningar och funktioner. Därutöver förbättras möjligheterna att på sikt realisera samordningsvinster och effektiviseringar inom såväl ledning och administration som operativ verksamhet. En arbetsgrupp bestående av medlemskommunernas kommundirektörer och ekonomichefer har kvalitetssäkrat underlaget och utarbetat ett förslag för hur Orusts inträde i Räddningstjänsten Fyrbodal kan genomföras. Utgångspunkten i förslaget är att Orust från och med inträdet ska vara fullvärdig medlem i förbundet och att medlemsbidraget därefter, i likhet med övriga medlemskommuner, i grunden ska fördelas enligt den ordinarie 80/20-modellen. I beredningen har det samtidigt konstaterats att Orusts nuvarande räddningstjänststruktur medför en högre kostnadsnivå än vad som följer av den ordinarie fördelningsmodellen. En central utgångspunkt har därför varit att Orusts inträde inte ska medföra en ökad kostnadsbelastning för de nuvarande medlemskommunerna till följd av denna merkostnad. Förslaget innebär därför att mellanskillnaden hanteras genom en tidsbegränsad införandemodell, där Orust under åren 2027– 2030 erlägger en särskild tilläggsersättning utöver ordinarie medlemsbidrag. Det kan samtidigt konstateras att en utökning från sju till åtta medlemskommuner inom ramen för den befintliga 80/20-modellen medför vissa inbördes fördelningseffekter mellan de nuvarande medlemskommunerna. Dessa effekter följer av fördelningsmodellens konstruktion med 20% som fördelas lika mellan medlemmar. Detta orsakar en lätt fördyrning för större medlemskommuner och en något mindre kostnadsminskning för de mindre. Denna effekt ska skiljas från den merkostnad som är hänförlig till Orusts nuvarande kostnadsbild. Den senare föreslås bäras fullt ut av Orust genom införandemodellen, medan de inbördes omfördelningseffekterna är en följd av att den ordinarie fördelningsnyckeln tillämpas på en utökad medlemskrets. Till följd av dessa omfördelningseffekter bedöms kostnaderna för de tre större medlemskommunerna öka med cirka 0,3–0,6 procent, medan kostnaderna för de mindre medlemskommunerna minskar med ungefär 0,9–2,1 procent. Procenttalet avser förändring av respektive kommuns totala medlemsbidrag i förbundet. Denna interna omfördelning innebär samtidigt att de mindre kommunerna fortsatt har en högre kostnad per invånare i vissa fall upp till omkring 100 procent jämfört med de större medlemskommunerna. Efter kvalitetssäkringen av kalkylen har den bedömda kostnadsnivån för Orusts integration i förbundet fastställts till cirka 21 979 000 kr i 2027 års prisnivå. Bedömningen i underlaget är att återstående skillnad mellan Orusts kostnadsbild och utfallet enligt ordinarie fördelningsmodell kan hanteras genom en särskild ersättning från Orust på 1 981 000 kr som trappas av i lika delar under fyra år. Under denna period ska förbundet successivt realisera samordningsvinster och effektiviseringar för att möta bortfall av intäkten från detta. För befintliga medlemskommuner innebär beslutet att en ny medlem tas in i förbundet och att förbundets styrdokument därför behöver justeras. Justeringar omfattar endast logiska justeringar som är en direktföljd av tillträdet av en till medlem i förbundet, samt att en numera inaktuell skrivning om införandemodell kopplat till bildandet av Räddningstjänsten Fyrbodal har tagits bort. I övrigt är styrdokumenten i sak oförändrade. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 58 föreslå kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. Godkänna att Orust kommun inträder som medlem i kommunalförbundet Räddningstjänsten Fyrbodal från och med den 1 januari 2027. 2. Anta reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. 3. Anta reviderat reglemente för Räddningstjänsten Fyrbodal att gälla från och med den 1 januari 2027, under förutsättning att samtliga nuvarande medlemskommuner samt Orust kommun fattar motsvarande beslut. 4. Godkänna bilaga till förbundsordningen avseende kostnadsfördelning och införandemodell, innebärande att Orust kommun under åren 2027–2030 erlägger medlemsbidrag enligt ordinarie fördelningsmodell samt särskild tilläggsersättning enligt fastställd införandemodell. 5. Godkänna informationen om att Orust kommun i samband med inträdet ska tillskjuta kapital motsvarande sin medlemsandel i kommunalförbundets egna kapital per den 1 januari 2027, varvid slutlig reglering ska ske med utgångspunkt i kommunalförbundets fastställda egna kapital per den 31 december 2026. 6. Godkänna inriktningen att Räddningstjänsten Fyrbodal per den 1 januari 2027 övertar fordon, räddningsutrustning och övriga inventarier hänförliga till Orusts räddningstjänst till bokfört värde. Förslag till beslut under sammanträdet Martin Reteike (MP), Veronica Almroth (L), Rolf Sörvik (V), Anders Arnell (M), Lars Larsson (C) och Göran Karlsson (S) föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt arbetsutskottets förslag. Michael Relfsson (FO) föreslår kommunstyrelsen att avslå förslaget. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta enligt arbetsutskottets förslag eller om kommunstyrelsen ska avslå det. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets beslutsförslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-02 Bilaga till förbundsordning § 10 Förbundsmedlemmarnas medlemsandelar samt kostnadsfördelning Förslag till reviderad förbundsordning – Räddningstjänsten Fyrbodal Förslag till reviderat reglemente - Räddningstjänsten Fyrbodal Beslutet skickas till Räddningstjänsten Fyrbodal Ekonomienheten Kommundirektör KS/2026:536

§ 86 Yttrande över förslag till bildande av Norra Stigfjordens naturreservat Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom remissyttrandet och översända det till Länsstyrelsen. Yttrandet utgör kommunens svar både i egenskap av markägare och inom ramen för myndighetssamrådet. Jäv Lars Larsson (C) och Michael Relfsson (FO) anmäler jäv. Reservation Thomas Asker (FO) reserverar sig skriftligen mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen Västra Götaland har begärt yttrande över förslag till beslut om bildande av Norra Stigfjordens naturreservat. Det planerade reservatet omfattar cirka 1 992 hektar, varav omkring 1 600 hektar utgörs av vatten. Det nuvarande området omfattas av ett äldre beslut som bedöms som ålderdomligt, i vissa delar otydligt och inte tillräckligt för att långsiktigt säkra natur- och friluftsvärden. Länsstyrelsen har därför påbörjat en etappvis omvandling från äldre naturvårdsområden till naturreservat, där Norra Stigfjorden utgör den första etappen. Norra Stigfjorden utgörs av ett kulturpräglat skärgårds‑ och kustlandskap med höga naturvärden knutna till ålgräsängar, strandängar, naturbetesmarker, lövskogar och våtmarker. Stigfjorden är en av länets mest betydelsefulla lokaler för sjöfågel och vadare. Området omfattas av flera utpekanden, bland annat Natura 2000, riksintresse för naturvård, friluftsliv, yrkesfiske och högexploaterad kust samt som internationellt värdefull våtmark. Kommunen har förståelse för att förändringen påtagligt påverkar dem som bor och bedriver verksamhet inom området. Länsstyrelsen behöver arbeta med berörda markägare med information, dialog och stöd vid tolkning av reglerna. Det är viktigt att noggrant avväga markägarnas och de boendes intressen mot naturvårdens och friluftslivets samt att undvika onödigt långtgående regleringar. Orust kommun är positiv till att området ges ett långsiktigt skydd genom bildandet av naturreservat. Kommunen ser dock behov av vissa förtydliganden och justeringar, vilka beskrivs närmare nedan. Utredning Det nuvarande naturvårdsområdet omfattar ett större område utan uppdelning mellan olika markslag och utan skötselplan. Detta innebär i praktiken ett mer passivt skydd, där fokus främst ligger på förbud/prövning snarare än på skötsel. I delar av området, t.ex ute på öar pågår igenväxning, vilket är ett av de största hoten mot områdets landbaserade värden. Genom det nya beslutet införs kartbundna föreskrifter och en detaljerad skötselplan. Beslutet ger förutsättningar för intrångsersättning vilket saknas i den tidigare ordningen. Ersättningen ska enligt gällande regler och praxis motsvara marknadsvärdeminskningen på den berörda delen plus 25 procent, och bestäms utifrån en särskild värderingsutredning. Skötseln ska även fortsättningsvis i första hand utföras av markägare och djurhållare i området. Om ersättning för skötseln kan utgå beror bland annat på om åtgärderna redan finansieras genom statligt stöd. Åtgärder som redan fått sådan ersättning ersätts normalt inte på nytt, för att undvika statlig dubbelfinansiering. Västkuststiftelsen stöttar markägare genom rådgivning, hjälp med ansökningar om miljöersättningar och samordning av skötsel. I vissa fall kan stiftelsen även ta ett större ansvar för skötseln om markägaren inte kan eller vill sköta marken. Om skötselplanen innehåller åtgärder utöver det som normalt ingår i statliga stöd, exempelvis större betesfållor eller extra fållindelning, kan Västkuststiftelsen i vissa fall bidra ekonomiskt till markägare eller djurhållare, utifrån en prioritering inom stiftelsens budget. Orust kommun äger fastigheten Lalleröd 2:127, som berörs av nya reservatet i en mindre del vid Gårvik. Berörd del utgörs av berg, strand och vattenområde med brygga för småbåtar. Bedömning Det föreslagna reservatet stämmer överens med intentionerna i kommunens översiktsplan, den fördjupade översiktsplanen för havet samt kommunens friluftsplan. Länsstyrelsen har beaktat behovet av att kunna utföra underhålls‑ och säkerhetsåtgärder genom undantag och tillståndsreglering, bland annat avseende befintliga vägar, ledningar och VA‑anläggningar. Kommunen välkomnar att föreskrifter och skötselplan avser att möjliggöra fortsatt jordbruksverksamhet och restaurering av igenvuxna naturbetesmarker, vilket är avgörande för att bevara odlingslandskapet och de hävdberoende naturmiljöerna. Kommunen ser också positivt på att friluftslivet uppmärksammas och att utveckling av leder, besöksanordningar och tillgänglighet kan ske, i samverkan med berörda markägare. Skötselplanen pekar ut områden där parkeringsplatser, informationsskyltar, markerade leder, rastplatser och annan friluftsinfrastruktur kan utvecklas. Samtidigt ser kommunen behov av förtydliganden och justeringar, vilka utvecklas i de följande avsnitten. Överskådlighet och struktur Beslutstext, föreskrifter och bilagor är omfattande, vilket riskerar att göra materialet svårt att överblicka. För att öka tydligheten föreslår kommunen att beslutet inleds med en kort introduktion som redogör för hur dokumentet är uppbyggt och hur olika delar hänger samman. Det är en hög detaljeringsgrad i underlaget, länsstyrelsen bör överväga om det går att förenkla delar för att minska omfattningen. Länsstyrelsen bör även se över om antalet föreskrifter kan minskas, för ökad tydlighet, utan att syftet med reservatet motverkas. Länsstyrelsen bör tillhandahålla materialet i ett GIS‑baserat format, där olika delområden i kartan kopplas till relevanta delar av beslutet och skötselplanen. Detta skulle underlätta genom att tydliggöra vilka regler som gäller i respektive område, och var gränserna mellan olika områden går. Dubbelregleringar Dubbelreglering mellan reservatsföreskrifter och annan gällande lagstiftning bör i möjligaste mån undvikas. Endast föreskrifter som innebär en faktisk skärpning i förhållande till annan lagstiftning bör regleras särskilt inom reservatet. För de delområden där konventionellt jordbruk ska bedrivas bör reservatsföreskrifterna begränsas till regler som går utöver annan lagstiftning, till exempel förbud mot sådd eller plantering av energiskog, julgranar eller fruktträd. Formuleringar som kan uppfattas som att åtgärder är tillåtna inom reservatet trots att de i praktiken är starkt begränsade eller förbjudna enligt annan lagstiftning bör undvikas. Som exempel kan nämnas skogsgödsling, där gällande regelverk och allmänna råd innebär omfattande begränsningar. Vattendrag, hydromorfologisk restaurering och småvatten Kommunen välkomnar att restaurering av vattendrag behandlas i skötselplanen. Inriktningen framstår dock som fisk‑ och öringsfokuserad, medan andra hydromorfologiska värden i strandängsområden och kustnära vattendrag riskerar att förbises. Kommunen föreslår därför att skötselområde 7 kompletteras med en skrivning om att hydromorfologisk restaurering av vattendrag får genomföras, inklusive återkoppling till svämplan, strukturåtgärder i fåran och återmeandring där så är lämpligt. Skötselplanen nämner möjligheter till restaurering av småvatten och dammar för artinriktade åtgärder, bland annat med koppling till strandpadda. Kommunen ser positivt på detta men anser att småvatten bör lyftas som ett generellt verktyg för att gynna våtmarksarter och deras livsmiljöer. Det är viktigt att reservatsföreskrifterna inte i onödan hindrar framtida restaureringsprojekt, där ytterligare åtgärdsbehov kan identifieras i takt med ökad kunskap och nya underlag, exempelvis inom ramen för vattenförvaltningen. Störande aktiviteter, inklusive drönare Det är i dagsläget oklart hur återkommande störande aktiviteter såsom drönarflygning, modellflyg och liknande ska hanteras inom reservatet. Kommunen har tidigare mottagit klagomål på störande hobbyflygverksamhet över Stigfjorden. Mot denna bakgrund bör Länsstyrelsen antingen tydliggöra att sådana aktiviteter i första hand hanteras genom annan lagstiftning, eller komplettera föreskrifterna med skrivningar om störande flygaktiviteter i särskilt känsliga områden och under känsliga perioder. Militära undantag Militära verksamheter undantas i stor utsträckning från reservatsföreskrifterna. Kommunen har förståelse för behovet av att möjliggöra nationellt viktiga verksamheter men efterfrågar en kort motivering till hur Länsstyrelsen avser säkerställa att militära övningar i praktiken inte motverkar reservatets syften. Det kan exempelvis ske genom samråd mellan Försvarsmakten och Länsstyrelsen, planering av övningsområden och hänsyn till särskilt lokaler eller känsliga tidsperioder. Tillståndsprövning och samordning Det bör framgå hur tillstånd enligt reservatsföreskrifterna samordnas med andra prövningar enligt miljöbalken, för att undvika dubbelprövning och motstridiga beslut. Kommunen ser också behov av att klargöra hur prövning av vattenbruk inom och i anslutning till reservatet ska samordnas mellan Länsstyrelsen och kommunen, mot bakgrund av kommunens ökade ansvar för vattenbruk. Tomthål, strandskydd och tillsynsansvar Inom de tomter som Länsstyrelsen klippt ut ur reservatet gäller strandskyddet fortsatt. Det innebär att nya byggnader mm även fortsättningsvis behöver dispens från strandskyddet. I områden utan reservat ansvarar kommunen normalt för tillsyn och prövning av strandskydd, vilket kan innebära att kommunen får tillsyns- och prövningsansvar inom dessa tomthål. För att undvika gränsdragningsproblem anser kommunen att Länsstyrelsen även fortsättningsvis ska ha ansvar för tillsyn och prövning enligt strandskyddet där. Detta minskar risken för oklarheter kring var gränserna går och vilken myndighet som ansvarar. Invasiva arter Kommunen ser positivt på att bekämpning av invasiva främmande arter möjliggörs inom reservatet, men bedömer att regleringen behöver förtydligas. Det bör framgå vilka åtgärder som kan genomföras inom ramen för markägarens ansvar enligt gällande regelverk och när mer omfattande bekämpningsinsatser, exempelvis mekanisk borttagning eller grävning med maskin, kräver särskilt tillstånd enligt reservatsföreskrifterna. Förslag till beslut under sammanträdet Britt-Marie Andrén-Karlsson (S), Martin Reteike (MP), Rolf Sörvik (V), Ingemar Talje (M), Anders Arnell (M) och Veronica Almroth (L) föreslår kommunstyrelsen att anta tjänsteskrivelsen som kommunens yttrande. Thomas Asker (FO) föreslår att kommunstyrelsen återremitterar ärendet för en fördjupad prövning av hur friluftslivets intressen förhåller sig till äganderätten och dess begränsningar. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet kan avgöras idag, eller om det ska återremitteras. Ordföranden finner att ärendet ska avgöras idag, och att det då enbart kvarstår ett förslag till beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-16 Översiktskarta Karta över kommunägd fastighet Länsstyrelsens förslag till bildande av Norra Stigfjordens naturreservat Stigfjorden äldre beslut 1979 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Västra Götaland Reservation Yttrande från Folkviljan Orust – Norra Stigfjordens naturreservat Bildandet av naturreservatet i Norra Stigfjorden syftar till att långsiktigt bevara och utveckla områdets höga naturvärden, både marina och terrestra, samtidigt som friluftsliv och jordbruk ska kunna samexistera. Området omfattar värdefulla naturtyper såsom strandängar, grunda havsvikar, ålgräsängar samt ett variationsrikt kulturlandskap med hög biologisk mångfald. Området har även internationell betydelse genom Natura 2000 och Ramsarstatus. Vi delar i grunden ambitionen att värna dessa värden. Samtidigt vill vi särskilt belysa dekonsekvenser som förslaget medför för berörda markägare, då detta perspektiv är avgörande för ett långsiktigt hållbart och legitimt genomförande. Påverkan på markägare De föreslagna föreskrifterna innebär en tydlig skärpning jämfört med tidigare naturvårdsområde, framför allt genom ökad tillståndsplikt och mer långtgående restriktioner i mark- och vattenanvändning. Detta omfattar bland annat: • Byggnation och anläggningar: Uppförande eller förändring av byggnader, bryggor, vägar, ledningar och annan infrastruktur kräver i stor utsträckning tillstånd. Även åtgärder kopplade till jordbrukets utveckling omfattas. • Skogsbruk: Skogsmark med höga naturvärden omfattas av antingen förbud eller tillståndsplikt. För markägare som inte ingått intrångsavtal innebär detta en kvarstående brukanderätt som samtidigt är föremål för betydande begränsningar. • Jordbruk: Jordbruket lyfts som en förutsättning för att upprätthålla landskapsvärden, men föreskrifterna begränsar samtidigt handlingsutrymmet genom tillståndskrav och restriktioner. • Marina nyttjanden: Begränsningar kring bryggor, förtöjning, muddring och vattenbruk påverkar möjligheten att nyttja vattenområden. • Löpande brukande: Även mindre och praktiska åtgärder riskerar att omfattas av tillståndsplikt, vilket kan försvåra den dagliga förvaltningen. Det bör särskilt noteras att endast en begränsad del av marken berättigar till ekonomisk ersättning, trots att föreskrifterna i praktiken påverkar nyttjandet i betydligt större omfattning. Erfarenheter från tidigare reservatsbildningar Erfarenheter från andra naturreservat visar att utmaningarna ofta uppstår i den praktiska tillämpningen snarare än i själva beslutet. Följande risker är återkommande: • Successiv skärpning av tillämpning: Praxis i tillståndsärenden kan över tid leda till mer restriktiv tolkning än vad som ursprungligen avsågs. • Ojämlik tillståndsprövning: Likartade åtgärder kan bedömas olika, vilket skapar rättsosäkerhet. • Otillräcklig ersättning: Ekonomisk kompensation motsvarar inte alltid den faktiska påverkan på brukandet. • Försvårat vardagsbrukande: Även normala underhållsåtgärder kan bli administrativt betungande. • Bristande långsiktig dialog: Samverkan mellan myndighet och markägare tenderar att avta efter beslut. Dessa erfarenheter är viktiga att beakta för att undvika att liknande situationer uppstår även i detta fall. Förslag till förbättringar För att skapa bättre balans mellan naturvårdsintressen och markägares förutsättningar föreslås följande: • Tydligare tillämpningsprinciper: Klargör hur föreskrifterna ska tolkas och tillämpas för att säkerställa förutsägbarhet och likabehandling. • Förenklade tillståndsprocesser: Inför riktlinjer, standardiserade bedömningar och rimliga handläggningstider. • Utökad ersättning: Säkerställ att även indirekta och funktionella inskränkningar i markanvändning kan ersättas. • Undantag för normalt brukande: Tydliggör att löpande drift och underhåll inte ska omfattas av tillståndsplikt. • Stärkt lokalt inflytande: Inrätta former för kontinuerlig dialog och reellt inflytande för markägare i förvaltningen. • Proportionalitet i reglering: Säkerställ att restriktioner inte går längre än vad som krävs för att uppnå syftet med reservatet. • Ekonomiska konsekvenser: Att noga beakta värdeminskning och begränsad intecknings- möjlighet för den enskilde mark/fastighetägaren. Avslutande bedömning Naturreservatet utgör ett viktigt verktyg för att uppnå nationella och internationella miljömål. För att dessa mål ska kunna realiseras på ett långsiktigt hållbart sätt krävs dock att markägarnas roll och förutsättningar beaktas fullt ut. Ett ensidigt fokus på skydd utan tillräcklig hänsyn till praktiskt brukande, rättssäkerhet och ekonomiska konsekvenser riskerar att underminera både legitimitet och genomförbarhet. Vi anser därför att förslaget bör kompletteras och justeras i enlighet med ovanstående synpunkter för att säkerställa en bättre balans mellan allmänna och enskilda intressen. KS/2026:525

§ 87 Antagande av bestämmelser om omställningsstöd,pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF-KR 26) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Anta bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF- KR 26) att gälla från och med 2026-10-15. Sammanfattning av ärendet SKR:s styrelse har den 19 december 2025 antagit förslag till nya bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda – OPF-KR 26. Reglerna gäller för uppdrag som tillträds efter valet 2026 eller senare och är indelade i fyra kapitel: inledande bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser och familjeskydd. Följande förändringar införs: • Omställningsstöd: o En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller mer. o Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid. o Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande en tolftedel av prisbasbeloppet. • Pension: o Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. o Kortare utbetalningstid (minst 10 år) möjlig. o Tidigaste uttag vid 62 år (allmänpension minus två år, anpassat efter AKAP-KR), automatisk utbetalning vid 70 år (LAS ålder plus 12 månader, anpassat efter AKAP-KR) om ingen ansökan inkommit dessförinnan. o Sambobegreppet förtydligas (anpassat efter AKAP-KR). • Familjeskydd: o Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag. o Sambobegreppet klargörs (anpassat efter AKAP-KR). Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslutade 2026-04-15 § 48 föreslå kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: Anta bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda (OPF- KR 26) att gälla från och med 2026-10-15. Förslag till beslut under sammanträdet Britt-Marie Andrén-Karlsson (S) föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-23 Bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd OPF-KR 26 Pensionsriktlinjer förtroendevalda OPF-KR 26 Tillämpningsanvisningar OPF-KR 26 Beslutet skickas till HR-enheten KS/2026:538

§ 88 Revidering av regler för partistöd Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Anta reviderade regler för partistöd enligt bilaga daterad 2026-03-24. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 9 oktober 2025 (§ 60) att se över regelverket för partistöd, gällande den del som handlar om ledamöters frånvaro i fullmäktige. Genomgången skulle göras innan beslutet om nästa års partistöd fattas. Frågan som skulle utredas var om det är möjligt att minska partistödet för partier som har mycket låg närvaro i fullmäktige. Det handlar alltså om när varken ordinarie ledamot eller ersättare tjänstgör vid fullmäktiges sammanträden vid ett upprepat antal tillfällen. Förvaltningen har kontaktat en jurist på SKR. Juristen bedömer att en sådan begränsning inte är förenlig med kommunallagen (2017:725). Enligt kommunallagen får partistöd ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti räknas som representerat om det har fått ett mandat i fullmäktige och en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Partistödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar något parti. Förvaltningen ser ändå att regelverket för partistöd behöver uppdateras för att förtydliga vissa delar och för att uppdatera laghänvisningarna till den nya kommunallagen. Förvaltningen bifogar därför ett förslag till reviderade regler för partistöd. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 50 föreslå kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: Anta reviderade regler för partistöd enligt bilaga daterad 2026-03-24. Förslag till beslut under sammanträdet Göran Karlsson (S) och Michael Relfsson (FO) föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-24 Reviderade regler för kommunalt partistöd, daterade 2026-03-24 Beslutet skickas till Ekonomienheten Administrativa enheten KS/2026:436

§ 89 Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Anta reviderad delegeringsordning, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar, bilaga 1. 2. Reviderad delegeringsordning gäller från och med 2026-07-01. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. 2. Godkänna samverkansavtalet under förutsättning att övriga samverkanskommuner gör detsamma. Sammanfattning av ärendet 8+fjordar är ett samarbete, som bedrivits i projektform, och syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Samverkan och samarbete sker även i hög utsträckning med andra samhällsaktörer, exempelvis statliga myndigheter, universitet, länsstyrelsen, näringslivet, föreningslivet och allmänheten. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar positivt till såväl havsmiljön som friluftsliv och företagande. Projektet har vuxit och vidareutvecklats över tid. Det föreligger behov av att formalisera samarbetet, varför förslag till samverkansavtal tagits fram. Samverkansavtalet tydliggör uppdragstagarens (Stenungsunds kommun) respektive uppdragsgivarnas (övriga samverkanskommuner) ansvar och befogenheter. Samverkansavtalet innefattar att varje samverkanskommun ska betala en årlig grundersättning om 120 tkr, som ska medfinansiera: • Lön och personalomkostnader • IT och telefoni • Lokaler/hyra • Avskrivningar på maskiner, inventarier, fordon Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 55 föreslå kommunstyrelsen besluta att: • Anta reviderad delegeringsordning, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar, bilaga 1. • Reviderad delegeringsordning gäller från och med 2026-07-01. Arbetsutskottet föreslog kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: • Ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. • Godkänna samverkansavtalet under förutsättning att övriga samverkanskommuner gör detsamma. Förslag till beslut under sammanträdet Lars Larsson (C), Rolf Sörvik (V) och Göran Karlsson (S) föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-09 Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar, bilaga 1 Avtal: Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Beslutet skickas till kommun@kungalv.se kommun@orust.se tjorns.kundcenter@tjorn.se kommunen@uddevalla.se kommun@stenungsund.se KS/2026:511

§ 90 Stiftelsen Orustbostäders årsredovisning 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Godkänna Stiftelsens Orustbostäder årsredovisning för år 2025. Jäv Göran Karlsson (S), Ingemar Talje (M) och Alexander Hutter (S) anmäler jäv. Sammanfattning av ärendet Stiftelsen Orustbostäder har upprättat en årsredovisning för år 2025. Till årsredovisningen medföljer även revisionsberättelse och granskningsrapport. Enligt Stiftelsen Orustbostäder stadgar ska kommunfullmäktige senast den sista juni fatta besluta om årsredovisningen. Stiftelsen redovisar ett positivt resultat på 2,46 miljoner kronor för år 2025. Verksamhetsåret präglas av fortsatta omfattande underhållsinsatser, låg vakansgrad i bostadsbeståndet, fortsatt minskning av energianvändning och planerad byggstart av projektet Triangeln i Svanesund våren 2026. Stiftelsen har under året också gått över från redovisningsregelverk K2 till K3. Både auktoriserad revisor samt de förtroendevalda revisorerna har granskat årsredovisningen, och bedömer att den har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt god revisionssed och att den ger en rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning. Revisorerna bedömer också att stiftelsens verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 57 föreslå kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: Godkänna Stiftelsens Orustbostäder årsredovisning för år 2025. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-20 Stiftelsen Orustbostäders årsredovisning 2025 Beslutet skickas till Stiftelsen Orustbostäder Ekonomienheten KS/2026:576

§ 91 Redovisning av obesvarade motioner Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Lägga redovisning av obesvarade motioner till handlingarna. Sammanfattning av ärendet En motion är ett politiskt verktyg för ledamöter i fullmäktige, där de kan lämna ett förslag som fullmäktige behöver ta ställning till. När en motion lämnas in måste den alltid beredas, vilket betyder att förslaget utreds och prövas från olika perspektiv innan fullmäktige fattar ett beslut. Beredningen av ärendet ska enligt kommunallagen vara klar inom ett år från att motionen lämnades in. En redovisning av obesvarade motioner lämnas till fullmäktige en gång per år. Den 1 april fanns det inga motioner som inte har beretts inom föreskriven tid, det vill säga ett år. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 59 föreslå kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: Lägga redovisning av obesvarade motioner till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-01 Beslutet skickas till Administrativa enheten KS/2025:958

§ 92 Insats utan behovsprövning - samtalsstöd vid skadligt bruk och beroende samt våld i nära relation Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Samtalsstöd vid skadligt bruk och beroende samt våld i nära relation blir en insats som kan ges utan föregående individuell behovsprövning. Sammanfattning av ärendet Nya Socialtjänstlagen (2025:400) ger möjligheten för kommuner att utföra insatser utan föregående behovsprövning. I dagsläget behovsprövas samtalsstöd genom vad som kallas för ”öppenvård” av myndighetsutövare som också följer upp insatsen efter att kontakt med vuxenbehandlare varit i gång en period. Socialtjänsten har ett tydligt uppdrag att arbeta tidigt och lättillgängligt. Vi ser att dagens arbetssätt riskerar göra att personer med behov av stöd inte söker sig till socialtjänsten på grund av utredningsförfarandet. Insatser utan föregående behovsprövning kan möjliggöra att fler väljer att söka stöd av en vuxenbehandlare i tidigare skede av sin utsatthet och därmed förebyggs svårare skadligt bruk eller våldsutsatthet. Vikten av lågtröskelinsatser stödjs även i Socialstyrelsens allmänna riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. De insatser som föreslås kunna erbjudas utan föregående behovsbedömning är insatser som i dagsläget mycket sällan leder till avslagsbeslut då det är klientens egen upplevelse som ligger till grund för bedömning. Vilken metod som används i arbetet med klienten är det i dagsläget vuxenbehandlare som avgör och det föreslås fortsatt fungera på samma sätt. En vägledning kommer att tas fram för vuxenbehandlare att utgå från gällande när och hur de skall vända sig till myndighetsutövare för hantering i ärenden. Det kommer till exempel gälla då vuxenbehandlare ser att insatsen inte är tillräcklig eller inte har önskad effekt. Myndighetsutövning gör då skyddsbedömning och förhandsbedömning enligt befintlig rutin vid anmälningar. Kriterier för att kunna ta del av insats utan föregående behovsprövning inom skadligt bruk och beroende och våld i nära relation föreslår vi vara följande: • Vara folkbokförd i Orust kommun • Vara 20 år eller äldre • Uppleva sig vara i behov av stöd utifrån områden våld i nära relation eller skadligt bruk och beroende. Insatsen är frivillig, deltagaren tar själv kontakt. Utskottet för omsorg beslutade 2026-04-14 § 21 föreslå kommunstyrelsen besluta att: Samtalsstöd vid skadligt bruk och beroende samt våld i nära relation blir en insats som kan ges utan föregående individuell behovsprövning. Förslag till beslut under sammanträdet Veronica Almroth (L) och Rolf Sörvik (V) föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-07 Beslutet skickas till Sektor omsorg KS/2025:1803

§ 93 Orustförslaget - Utöka projektet klassmormor/morfar med "politiska pensionärer" Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Anse e-förslaget besvarat. Sammanfattning av ärendet Ett Orustförslag har inkommit med förslag om att utöka projektet klassmormor/klassmorfar genom att särskilt rikta rekrytering till pensionerade politiker. Projektet klassmorföräldrar bedrivs i dag i delar av kommunens skolor och syftar till att stärka vuxennärvaron i skolmiljön. Förvaltningen konstaterar att projektet redan är känt och marknadsförs, bland annat vid seniormässan. Vidare är deltagande i projektet frivilligt och det är respektive skolenhet som avgör om och i vilken omfattning verksamheten har förutsättningar att delta. Synpunkter från rektorer visar att nuvarande omfattning upplevs som ändamålsenlig vid de skolor där projektet bedrivs och att en generell utökning kan innebära en belastning på kärnverksamheten. Mot denna bakgrund föreslås Orustförslaget anses besvarat. Utskottet för lärande beslutade 2026-04-13 § 36 föreslå kommunstyrelsen besluta att: Anse e-förslaget besvarat. Utredning Orustförslaget föreslår att projektet klassmorföräldrar ska utökas genom att särskilt involvera pensionerade politiker från kommunens politiska partier. Förslagsställaren anger att detta kan bidra till ökad vuxennärvaro i skolan samt stärka kontakten mellan skola och samhälle. Projektet klassmorföräldrar bedrivs i dag vid vissa skolor i kommunen. Det är inte ett obligatoriskt inslag utan varje skolenhet avgör själv om man har intresse och organisatoriska förutsättningar att delta. Projektet är därmed inte infört på samtliga skolor i nuläget. Information om projektet och möjligheten att engagera sig som klassmorförälder lämnas redan i olika sammanhang, bland annat i samband med seniormässan. Rekryteringsinsatser riktar sig således redan till äldre målgrupper. Synpunkter har inhämtats från rektorer på kommunens skolor. De rektorer som har rekryterat klassmorföräldrar, uppger att man i nuläget är nöjd med nuvarande omfattning och att verksamheten fungerar väl. Rektorerna framhåller samtidigt att en ytterligare utökning av antalet klassmorföräldrar kan innebära en ökad belastning på skolans kärnverksamhet. Mottagande av klassmorföräldrar kräver handledning, samordning och uppföljning från skolans personal, vilket behöver vägas mot ordinarie uppdrag. Förvaltningen bedömer att syftet med Orustförslaget, att uppmärksamma och utveckla projektet klassmorföräldrar, redan tillgodoses genom befintlig verksamhet och pågående informationsinsatser. Samtidigt är det av stor vikt att skolornas möjlighet att själva avgöra omfattning och deltagande respekteras, utifrån lokala förutsättningar och verksamhetens behov. Mot bakgrund av att projektet redan är etablerat, att information och rekrytering sker, samt att en generell utökning inte bedöms som ändamålsenlig i nuläget, föreslår förvaltningen att Orustförslaget anses besvarat. Förslag till beslut under sammanträdet Veronica Almroth (L) föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-18 Beslutet skickas till Förslagsställaren Sektor lärande KS/2026:8

§ 94 Rapportering av kränkande behandling, delårsanalys Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt sektorns årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet, ska en rapportering ske i april avseende första halvan av terminen (kvartal 1), i form av en sammanställning och analys. En sammanställning har upprättats för perioden 1 januari-31 mars 2026. Verbala kränkningar går ofta över i våldshandlingar. Många rapporter om fysiskt våld och hot om våld innehåller även verbala kränkningar som till exempel elaka kommentarer och kränkande tilltal/beteenden. Detta bekräftar behovet kring vikten av arbetet hur man uttrycker sig mot varandra. Vissa som utsätter andra som kränkare återkommer i flera ärenden. Vissa elever återkommer som utsatta. Under årets tre första månader förekommer flest rapporter på F-6 på både Henåns skola och Ängås skola. Totalt har det rapporterats 118 kränkningar under första kvartalet 2026. En redovisning av antal händelser per skola och stadie ser ut enligt följande: Varekils F-6 skola: 0 Ellös F-6 skola: 0 Henåns F-6 skola: 64 Henåns 7-9 skola: 12 Ängås F-6 skola: 28 Ängås 7-9 skola: 13 Bagarevägens förskola: 1 En redovisning av händelser per månad och skolenhet ser ut enligt följande: Skolenhet Januari Februari Mars Henåns F-6 skola 9 25 30 Henåns 7-9 skola 1 5 6 Ellös F-6 skola 0 0 0 Ängås F-6 skola 8 7 13 Ängås 7-9 skola 2 7 4 Varekils F-6 skola 0 0 0 Anpassad grundskola 0 0 0 Bagarevägens förskola 0 0 1 En redovisning av vilken kategori av händelser som förekommit, ser ut enligt följande: Förnedring/kränkande tilltal/psykosocialt: 50 Fysiskt våld: 62 Hot: 6 Utskottet för lärande beslutade 2026-04-13 § 37 föreslå kommunstyrelsen besluta att: Lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-07 KS/2026:342

§ 95 Rapportering av särskilt stöd Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet I kommunrevisionens granskning av särskilt stöd rekommenderas kommunstyrelsen att följa upp arbetet med särskilt stöd enligt Skolverkets allmänna råd. Enligt skollagen ska alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskaper som minst ska nås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Om eleven trots extra anpassningar befaras inte nå kunskaperna ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Rektorn beslutar om åtgärdsprogram ska upprättas eller ej och vårdnadshavare ska ges möjlighet att överklaga beslutet. Vid mätning i september 2025 hade 4,2 % av eleverna ett åtgärdsprogram vilket kan jämföras med riksgenomsnittet för samma läsår som var 6,7%. En förklaring till den lägre nivån var troligen att alla åtgärdsprogram inte hunnit färdigställas vid läsårsstart samt att ett aktivt arbete med att fler elever ska lyckas inom ramen för ordinarie undervisning bedrivits. Vid ny mätning i mars 2026 har 7% av eleverna ett åtgärdsprogram. I tabellen nedan redogörs för i vilka skolor och årskurser åtgärdsprogrammen finns. Skola Fkl. Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Summa Ellös skola 0 2 1 2 2 1 0 8 Varekils 0 0 1 1 1 7 3 13 skola Henåns 0 1 4 1 4 3 9 5 10 4 41 skola Ängås 1 2 1 1 1 1 1 2 5 3 18 skola Änggårdens 1 3 2 1 2 9 resursskola Summa 1 5 7 6 8 15 15 7 15 7 89 Procent 0,6% 3,4% 4,7% 3,8% 5,0% 9,5% 9,3% 4,0% 10,3% 5,0% 7,0% Utskottet för lärande beslutade 2026-04-13 § 38 föreslå kommunstyrelsen besluta att: Lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-04-08 KS/2026:8

§ 96 Rapportering av kränkande behandling, mars Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Totalt har det inkommit 54 rapporter under perioden 1 mars – 31 mars. 36 avser Henåns skola, 17 avser Ängås skola och 1 avser Bagarevägens förskola. Utskottet för lärande beslutade 2026-04-13 § 42 föreslå kommunstyrelsen besluta att: Lägga informationen till handlingarna. KS/2026:544

§ 97 Sponsring av Öppet Varv 2026 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Uppdra åt sektor Ledning och verksamhetsstöd att teckna sponsoravtal med Öppet Varv för år 2026 till maxbeloppet 51 500 kr Sammanfattning av ärendet Sedan många år tillbaka har Orust kommun på olika sätt bidragit till genomförandet av Öppet Varv i Ellös. Öppet Varv är en av Orusts största evenemang och drar årligen tusentals besökare. Därmed är också arrangemanget viktigt för Orust kommun. Sektor Ledning och verksamhetsstöd för redan samtal med arrangören som numera är Hallberg- Rassy (tidigare även Sweboat). Vi brukar årligen också vara på plats i en egen monter och har ofta genomfört uppskattade frukostmöten i samband med arrangemanget för öns företagare. Förvaltningen föreslår att sponsoravtalet uppgår till 51 500 kronor, exklusive moms för 2026. Pengarna tas inom befintlig ram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 52 föreslå kommunstyrelsen besluta att: Uppdra åt sektor Ledning och verksamhetsstöd att teckna sponsoravtal med Öppet Varv för år 2026 till maxbeloppet 51 500 kr Förslag till beslut under sammanträdet Lars Larsson (C), Magnus Averdal (SD) och Michael Relfsson (FO) föreslår kommunstyrelsen besluta enligt arbetsutskottets förslag till beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-25 Beslutet skickas till Öppet Varv, Hallberg-Rassy KS/2025:1481

§ 98 Revidering av sammanträdesplan för år 2026 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Revidera kommunstyrelsens sammanträdesplan för år 2026 enligt bilaga daterad 2026-03-20. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2025-10-29 om sammanträdesplan för år 2026. Enligt denna plan ska kommunstyrelsen sammanträda alla månader förutom juli och december. Ett flertal önskemål har dock kommit om att kommunstyrelsen även ska sammanträda i december, eftersom det blir en lång beslutsprocess för ärenden som är färdigutredda i slutet av året men som får vänta med att behandlas till januari. Därför föreslår förvaltningen nu en justering av sammanträdesplanen i december, där utskotten tidigareläggs vilket ger möjlighet att förlägga ett sammanträde med kommunstyrelsen den 16 december. Utskottet för omsorg ligger kvar med tidigare fastställt datum, eftersom sektor omsorg bedömer att flytten av datum inte passar för deras verksamhet. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 56 föreslå kommunstyrelsen besluta att: Revidera kommunstyrelsens sammanträdesplan för år 2026 enligt bilaga daterad 2026-03-20. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-20 Reviderad sammanträdesplan för 2026 daterad 2026-03-20 Beslutet skickas till Samtliga sektorchefer Samtliga sekreterare KS/2025:1515

§ 99 Beslut om e-förslag - Förbättring av strandpromenaden i Ellös Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: Avslå e-förslaget med hänvisning till tjänsteskrivelsen daterad 2026-03-19. Sammanfattning av ärendet Ett e-förslag har inkommit med förslag om att Orust kommun ska förbättra strandpromenaden i Ellös samt anlägga en stödmur som förbättrar säkerheten för dom som använder strandpromenaden och som även fungerar som skydd mot högt vattenstånd. Förslagsställaren lyfter att det förekommit incidenter där personer varit nära att falla ut i stenarna mot havet. Kommunen ser positivt på förslagets intentioner och delar målsättningen om att öka trygghet och tillgänglighet för alla som använder våra gång- och cykelvägar. Utredningen visar dock att det aktuella området består av gammal havsbotten där det sedan tidigare finns dokumenterade sättningsproblem nära släntkrönet mot havet. Att anlägga en stödmur på denna plats skulle innebära en ökad belastning som riskerar att förvärra dessa sättningar. Förvaltningens bedömning är också att slänten mot havet är lågt sluttande och en stödmur bedöms därför inte ge någon tydlig säkerhetsförbättring. Däremot planerar kommunen att åtgärda de partier där ytskiktet idag är ojämnt, vilket förbättrar både komfort och säkerhet för gående och cyklister. En stödmur som samtidigt ska fungera som översvämningsskydd kräver en avancerad och kostsam konstruktion. Det skulle dessutom skapa utmaningar vid skyfall, då regnvatten inte längre kan rinna ut i havet på ett naturligt sätt. I dagsläget bedömer kommunen att det inte finns behov av ett översvämningsskydd längs denna sträcka. Den totala sträckan av strandpromenaden är cirka 250 meter. En uppskattad kostnad för en stödmur utan översvämningsfunktion ligger på omkring 5 miljoner kronor, med risk för fördyringar på grund av de geotekniska förutsättningarna. En sådan investering ryms inte inom investeringsbudgeten för 2026 eller flerårsplanen 2025–2027. För att genomföra åtgärden skulle andra redan planerade investeringar behöva omprioriteras. Utskottet för samhällsutveckling beslutade 2026-04-07 § 49 föreslå kommunstyrelsen besluta att: Avslå e-förslaget med hänvisning till tjänsteskrivelsen daterad 2026-03-19. Förslag till beslut under sammanträdet Martin Reteike (MP) föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-19 E-förslag daterat 2025-09-30 Beslutet skickas till Mark- och exploateringsenheten Förslagsställaren KS/2025:1443

§ 100 Beslut om antagande av Ändring av detaljplan för Mollösund 5:398 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Anta detaljplan Ändring av detaljplan för Mollösund 5:398 enligt 5 kap 27 § plan och bygglagen (PBL). 2. Planförslaget inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Beslutet fattas med stöd av 6 kap 7 § miljöbalken (MB). Sammanfattning av ärendet Planändringen drivs till följd av att detaljplanen för Mollösunds östra hamnområde inte visade sig möjliggöra uppförandet av uteserveringar. Planändringen syftar till att genom ett tillägg i användningsbestämmelsen V1 säkerställa uppförandet av icke bygglovspliktiga uteserveringar. Ändringen av detaljplanen utgör enbart en planteknisk justering och innebär inga förändrade förutsättningar på platsen. Planhandlingarna var på samråd under tiden 5 december 2025–22 december 2025 och på granskning under tiden 2 februari 2026–16 februari 2026. Meddelande inför antagande och granskningsutlåtandet har annonserats från och med 2026-03-02. Planändringen medför inga förändrade förutsättningar på platsen och ingen betydande miljöpåverkan bedöms uppstå till följd av planändringen. Det finns inga kvarstående synpunkter från samråd eller granskning. Förvaltningen bedömer att planförslaget kan antas. Utskottet för samhällsutveckling beslutade 2026-04-07 § 50 föreslå kommunstyrelsen besluta att: 1. Anta detaljplan Ändring av detaljplan för Mollösund 5:398 enligt 5 kap 27 § plan och bygglagen (PBL). 2. Planförslaget inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Beslutet fattas med stöd av 6 kap 7 § miljöbalken (MB). Förslag till beslut under sammanträdet Göran Karlsson (S), Rolf Sörvik (V), Michael Relfsson (FO) och Lars Larsson (C) föreslår kommunstyrelsen besluta enligt utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-02-17 Mollösund 5_398 Ändring av detaljplan Plankarta Antagande 2026_02_27 Mollösund 5_398 Ändring av detaljplan Planbeskrivning Antagande 2026_02_27 Ändring av detaljplan för Mollösund 5.398 Granskningsutlåtande 2026_02_27 Beslutet skickas till Mark- och exploatering Bygg och miljö Utvecklingsenheten KS/2025:1893

§ 101 Beslut om planbesked för fastigheten Röra-Äng 1:89 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Meddela positivt planbesked för att ändra detaljplan för Röra-Äng 1:89 i Orust kommun. Beslutet har fattats med stöd av 5 kap 2 § plan- och bygglagen. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att ändra detaljplan för Röra-äng 1:89. 3. Förvaltningen ska teckna ett plankostnadsavtal med sökanden innan planarbetet påbörjas. Sammanfattning av ärendet Ansökan syftar till att öka byggrätten och skapa förutsättning för två åretruntboenden inom fastigheten. Området för planansökan bedöms inte beröras av förorenad mark eller fornlämningar. Åtgärden bedöms inte påverka riksintresset högexploaterad kust eller kräva stora åtgärder kopplat till stigande vatten och skyfall. Planbeskedet är förenligt med översiktsplanen som pekar på att utvecklingen av Henån främst bör ske genom förtätning. Planbeskedet är även i linje med bostadsförsörjningsprogrammet, där Henån är prioriterat för planläggning. Åtgärden bedöms inte påverka riksintresset högexploaterad kust. Åtgärden bedöms kunna genomföras utan stora åtgärder kopplat till stigande vatten och skyfall. Geoteknik och dagvatten bedöms behöva utredas i kommande detaljplanprocess. Förvaltningen föreslår att ansökan ska ges positivt planbesked. Planarbetet bedöms kunna genomföras med en planändring. Planen bedöms kunna antas Q4 2027. Utskottet för samhällsutveckling beslutade 2026-04-07 § 51 föreslå kommunstyrelsen besluta att: 1. Meddela positivt planbesked för att ändra detaljplan för Röra-Äng 1:89 i Orust kommun. Beslutet har fattats med stöd av 5 kap 2 § plan- och bygglagen. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att ändra detaljplan för Röra-äng 1:89. 3. Förvaltningen ska teckna ett plankostnadsavtal med sökanden innan planarbetet påbörjas. Förslag till beslut under sammanträdet Magnus Averdal (SD) föreslår kommunstyrelsen besluta enligt utskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-19 Ansökan om planbesked inklusive bilagor Beslutet skickas till Planenheten Mark- och exploatering Bygg och miljö Sökande KS/2021:302

§ 102 Beslut att anta ändring av detaljplan för Mölneby Nedergård 3:5 m.fl. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Anta Ändring av byggnadsplan för Mölneby Nedergård 3:5 med flera enligt 5 kap 27 § plan och bygglagen. 2. Göra en redaktionell ändring genom att ta bort ordet frontespis på sidan 21, för att planbeskrivningen ska överensstämma med plankartan. 3. Planförslaget inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Beslutet fattas med stöd av 6 kap 7 § miljöbalken. 4. Tillämpa planavgift inom området enligt taxa för planavgift antagen av kommunfullmäktige 2021-11-11 § 119. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2021-03-31 § 80 att starta upp arbetet med att ändra detaljplan för Mölneby Nedergård 3:5 med flera. Området är beläget ca 1 km nordväst om Svanesund, på Orust sydöstra sida och uppfördes som fritidshusbebyggelse. Idag används cirka hälften av de 75 fastigheterna som helårsbostäder. Planändringens primära syfte är att skapa förutsättningar för ett ökat permanentboende genom att tillåta en utökad byggrätt. Ändringen innebär att gällande byggnadsarea om 80 kvadratmeter för huvudbyggnad och 20 kvadratmeter för komplementbyggnad utökas till en största bruttoarea om 270 eller 300 kvadratmeter. Planen har digitaliserats i samband med ändringen och anpassats till Boverkets riktlinjer för planbestämmelser och svensk standard för plankartor. Detaljplanen var på samråd under hösten 2021 och på granskning sommaren 2024, båda föranledde mindre justeringar av förslaget. Efter synpunkter i samrådet gjordes geotekniska och bergtekniska undersökningar. Dessa visade på stabilitetsproblem inom en bostadsfastighet i området och vilka åtgärder som krävdes för att lösa problemen. Eftersom kommunen inte har rådighet över åtgärdernas utförande och fastighetsägaren inte uppgett att de avser genomföra åtgärder har planförslagets lämplighet i för den berörda fastigheten inte kunnat säkerställas. Förvaltningen bedömer det som nödvändigt att undanta Mölneby 3:13 från planändringen eftersom kommunen inte hade rådighet över de åtgärder krävdes för att säkerställa markens lämplighet för den byggrätt som ändringen av detaljplanen ger. Planenheten har utrett platsens förutsättningar och förslag till förändring är därefter framarbetade. Förvaltningen bedömer att planförslaget kan antas enligt reglerna för standardförfarande 5 kap 27 § plan- och bygglagen. Planarbetet kommer långsiktigt finansieras genom att tillämpa planavgift på kommande bygglov inom planområdet, enligt taxa för planavgift antagen av kommunfullmäktige 2021-11-11 § 119. Utskottet för samhällsutveckling beslutade 2026-04-07 § 52 föreslå kommunstyrelsen besluta att: 1. Anta Ändring av byggnadsplan för Mölneby Nedergård 3:5 med flera enligt 5 kap 27 § plan och bygglagen 2. Planförslaget inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Beslutet fattas med stöd av 6 kap 7 § miljöbalken. 3. Tillämpa planavgift inom området enligt taxa för planavgift antagen av kommunfullmäktige 2021-11-11 § 119. Förslag till beslut under sammanträdet Lars Larsson (C) föreslår kommunstyrelsen att lägga till följande ändringsförslag: Göra en redaktionell ändring genom att ta bort ordet frontespis på sidan 21, för att planbeskrivningen ska överensstämma med plankartan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-12 Plankarta 2025-12-08 Planbeskrivning 2025-03-16 Samrådsredogörelse, 2024-06-03 Granskningsutlåtande 2025-03-16 Beslutet skickas till Mark- och exploatering Bygg och miljö KS/2026:535, KS/2026:7

§ 103 Anmälan av inkomna skrivelser Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Följande inkomna skrivelser anmäls: Miljö- och byggnadsnämndens beslut 2026-01-22 § 1 Tillsynsplan och kontrollplan enligt miljöbalken, livsmedelslagen, receptfria läkemedel, animaliska biprodukter m.fl. 2026 – KS/2026:535 Förbundsdirektionens protokoll 2026-03-26, Fyrbodals kommunalförbund – KS/2026:7 KS/2026:7

§ 104 Information från Fyrbodals förbundsdirektions sammanträden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Lars Larsson (C) informerar om att en träff med sjukhusdirektör Björn Järbur på nästa sammanträde med kommunalförbundet, med anledning av att Orust har begärt diskussion om ojämlikheten i inställelsetid för ambulansverksamheten i våra kommuner. KS/2026:1

§ 105 Anmälan av delegeringsbeslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Delegeringsbeslut i följande handlingar anmäls: Delegeringsbeslut skolskjuts 2026-03-16 till 2026-04-15 Attestlista 2026 Delegeringsbeslut kommunstyrelsen § 84 – 183 Anställningar februari 2026 KS/2026:6

§ 106 Ordförandens information Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Ordförande Catharina Bråkenhielm (S) informerar om strategiska fastighetsköp som mark- och exploateringsenheten arbetar med.