Samhällsbyggnadsnämnden — 19 mars 2026

7 § PBL, tomter som omfattas av skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser, allmänna platser samt bebyggelseområden. Enligt 8 kap. 15 § PBL ska en tomt hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och trafiken inte uppstår. Enligt 9 kap. 43 § PBL krävs rivningslov inom detaljplanelagt område för att riva en byggnad eller del av en byggnad. Enligt 9 kap. 75 § PBL ska rivningslov ges för en åtgärd som avser ett byggnadsverk eller del av ett byggnadsverk som inte omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser. Enligt 9 kap. 76 § PBL får rivningslov inte ges om byggnadsverket bör bevaras på grund av dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. Enligt 9 kap. 114 § PBL gäller beslut om bygglov, rivningslov eller marklov omedelbart, även om beslutet inte har fått laga kraft. Enligt 9 kap. 115 § PBL upphör ett beslut om bygglov, rivningslov eller marklov att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet fick laga kraft. Enligt 10 kap. 3 § PBL får en åtgärd som kräver rivningslov inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked. Intressen på platsen För området gäller detaljplan. Området som ansökan avser är inom utpekat riksintresse för naturvård Moälven och skyddade vattendrag Moälven. Fastigheten ligger inom ett område som i kommunens kulturmiljöprogram är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt och där kulturmiljön utgör ett allmänt intresse. Området som ansökan avser befinns inte inom något skyddat område.

11 § PBL. Granskning enligt 5 kap 18 § PBL pågick mellan 16 januari 2026 och 9 februari 2026. Planhandlingarna fanns tillgängliga på kommunens hemsida. Berörda sakägare och myndigheter har underrättats om granskningen. Underrättelse har anslagits av samhällsbyggnadsförvaltningen på kommunens anslagstavla enligt 5 kap 19 § PBL. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Detaljplanen bedöms inte medföra några betydande kommunala kostnader. Detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Byggrätt för bostäder eller centrumändamål har möjliggjorts inom fastigheten London 12. Byggrätten har anpassats i volym och krav på utformning utifrån omgivande bebyggelse och topografi, med hänsyn till kulturhistoriska värden inom fastigheten samt dess omgivning. Detaljplanens planbestämmelser skapar förutsättningar för en stadsmässig bebyggelse som tar ansvar för en god gestaltning och säkerställer varsamhet om befintliga kvalitéer. Ett genomförande av detaljplanen är i linje med den fördjupade översiktsplanens planeringsinriktning att bygga staden inifrån och ut vilket innebär att förtätning och komplettering av bebyggelse.

§ 25 Godkännande av föredragningslista (Sbn/2026:1) Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har i uppgift att ta ställning till föreslagen föredragningslista. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner föredragningslistan. - - - - -

§ 26 Val av justerare (Sbn/2026:2) Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har i uppgift att välja justerare av protokollet. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden väljer Mikael Malmén (S) till justerare av protokollet. - - - - -

§ 27 Information (Sbn/2026:3) Ärendebeskrivning Vid dagens sammanträde lämnas information och förs överläggningar under följande punkter: • Information från HR-avdelningen, bokslut 2025 Föredragande: Helena Bodén, HR-chef • Ny tjänsteskrivelse Föredragande: Caroline Jonsson, nämndsekreterare • Information om ärenden från föredragningslistan Föredragande: Handläggare i ärenden §§ 28, 33, 35-40 Prövning av barnets bästa Ärendet består av en redovisning av den information som nämnden tar del av. Beslutet att ta del av informationen medför ingen åtgärd och bedöms inte påverka barn och ungdomar. Med hänsyn till det har ingen ytterligare prövning av barnets bästa genomförts. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 9 mars 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden tar del av informationen. - - - - -

§ 28 Ekonomisk månadsrapport, februari 2026 (Sbn/2026:4) Ärendebeskrivning Enligt den ekonomiska processen ska nämnderna under månaderna mars, april, juni, augusti, oktober och november lämna en månadsrapport till kommunstyrelsen. Den ska bestå av en helårsprognos för kostnader och intäkter för innevarande år. Prognosen ska ställas mot budgeten och betydande avvikelser ska kommenteras. Om månadsrapporterna visar på negativ budgetavvikelse under året, ska förvaltningschefen ge nämnden åtgärdsförslag och nämnden snarast vidta åtgärder. Rapporten presenteras vid nämndens möte den 19 mars 2026. Nämndresultatet till och med februari är minus 0,6 Mkr. Prognosen för 2026 är ett resultat enligt budget som är -3,2 Mkr. Prövning av barnets bästa Redovisningen av månadsrapport februari inklusive helårsprognos 2026 påverkar inte barn. Däremot kan separata beslut som fattas utifrån det ekonomiska läget komma att påverka barn. Beslutsunderlag • Samhällbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat den 11 mars 2026 • Ekonomisk månadsrapport februari 2026, samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner ekonomisk månadsrapport, februari 2026. - - - - -

§ 29 Yttrande, regional folkhälsostrategi för Västernorrland (25RUN775) (Sbn/2026:22) Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har genom en remiss från kommunstyrelsen fått möjlighet att yttra sig över förslag till Regional folkhälsostrategi för Västernorrland (25RUN775). Bakgrund Arbetet med att ta fram en regional folkhälsostrategi utgår från en behovskartläggning som gjordes 2024 och som visade på behov att stärka det generella och strategiska folkhälsoarbetet på samhällsnivå. Förslaget till strategi har därefter utarbetats i bred dialog och samverkan, tillsammans med länets kommuner, Länsstyrelsen Västernorrland och andra berörda myndigheter samt civilsamhälles- och näringslivsaktörer. Regionen vill i första hand ha synpunkter på: • Hur väl fångar vision och målbild en tydlig och relevant riktning för ett gemensamt folkhälsoarbete i länet? • Hur väl fångar de strukturella handlingsområdena de strategiska förutsättningarna som behöver stärkas på regional nivå? • Hur väl ger principerna vägledning för genomförandet och förflyttningen mot målbilden? • Hur väl fungerar anslutningsförfarandet? Är innehållet i anslutningsbilagan relevant och praktiskt möjlig för er organisation? Örnsköldsviks kommun kommer ha möjlighet att ansluta organisationen till strategin efter att Region Västernorrland beslutat om den slutliga versionen. Sammanfattning av strategin Syftet med den Regionala folkhälsostrategin är att skapa gemensam riktning och stärka de strukturer och arbetssätt som behövs för att långsiktigt förbättra förutsättningarna för jämlik hälsa i Västernorrland. Strategin ska fungera som ett ramverk för samarbete, lärande och utveckling. På så vis stärks länets förutsättningar att minska ojämlikheter i hälsa och främja regional utvecklingskraft. Strategin omfattar det länsgemensamma, strategiska och generella folkhälsoarbetet på befolkningsnivå. Den utgår från ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv som § 29 (forts.) innebär att stärka faktorer som bidrar till förbättrad hälsa samt minska risker för ohälsa hos befolkningen. Strategin har kopplingar till andra områden och planer. Den är bland annat en konkretisering av den regionala utvecklingsstrategin Ett Västernorrland 2020–2030 och utgår särskilt från prioriteringen Stärkt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa inom målområde två. Den har även koppling mot hållbar utveckling och Agenda 2030 och den nationella folkhälsopolitikens övergripande mål samt relaterar till flera sakområdesspecifika planer och program, såsom Nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, omställningen till God och nära vård, ny socialtjänstlag och interna strategier hos länets aktörer. Av strategin framgår det att visionen är ett Västernorrland där hälsa inte avgörs av ojämlika livsvillkor, bakgrund eller plats, utan där samhällsstrukturer, beslut och livsmiljöer stärker alla människors möjligheter att leva ett gott och hälsosamt liv. Strategins målbild är att Västernorrland år 2032 har lagt grunden för ett samlat folkhälsoarbete och tagit nya kliv mot minskade ojämlikheter i hälsa genom - gemensamma befolkningsinriktade initiativ, - gemensamma mål och principer med fokus på att stärka sammanhang och faktorer som främjar hälsa och goda livsvillkor, - en etablerad samverkans- och styrstruktur som möjliggör gemensam analys, prioritering, utforskande och lärande samt - arenor och nya partnerskap som bidrar till en stärkt genomförandekraft för folkhälsoarbetet. Strategin bygger på fem utpekade strukturella handlingsområden, gemensamma befolkningsinriktade initiativ samt fem vägledande principer i det befolkningsinriktade arbetet. Vidare framgår det av strategin fem strukturella handlingsområden som riktar sig främst till strategiska och samordnande aktörer med fokus på stärkt kapacitet för folkhälsoarbetet i länet. De fem handlingsområdena är - utveckla samarbete kring användning av folkhälsodata, - öka kunskap och förmåga att främja jämlika förutsättningar för hälsa, - utveckla arbetssätt som stärker lärande och metodutveckling, - stärka strukturer för samverkan och - möjliggöra hållbar finansiering och resursnyttjande. För att samla anslutna aktörer kring konkreta satsningar som riktar sig till befolkningen och som bidrar till att minska ojämlikheter i hälsa använder sig strategin av gemensamma befolkningsinriktade initiativ som ska ta avstamp i strategins strukturella handlingsområden och vägledande principer. § 29 (forts.) Av strategin framgår fem vägledande principer som utgör viktiga förhållningsramar i genomförandet av strategin och ska vägleda det befolkningsinriktade folkhälsoarbete som görs tillsammans i länet. Strategin gäller för perioden 2026–2032 och följs upp kontinuerligt för att säkerställa lärande, samordning och förflyttning mot målbilden. Bilagor Till strategin hör tre bilagor. Bilaga 1 reglerar anslutningsförfarande organisationer, bilaga 2 reglerar genomförandeplanen och bilaga 3 beskriver hälsoläget i Västernorrland. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Ett förslag till yttrande har upprättats, daterat 27 februari 2026. Berörda verksamheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen har haft möjlighet att komma med synpunkter. Strategin berör budget- och skuldrådgivningens områden i folkhälsoarbetet, så som att främja barns socioekonomiska förutsättningar, suicidpreventivt arbete och ekonomisk hälsa. Strategin bedöms vara aktuell särskilt utifrån den nya socialtjänstlagen (2026:400) som har en förebyggande ansats samt utifrån det behov av samverkan som finns rörande folkhälsa för den målgrupp som verksamheten berör. Förvaltningen har inga invändningar mot strategin som helhet och ser positivt på initiativet till en sammanhållen riktning för länets folkhälsoarbete. Förvaltningen bedömer att ärendet berör flickor och pojkar, kvinnor och män i samma utsträckning och kan inte anses få några negativa konsekvenser för jämställdheten. Prövning av barnets bästa Beslutet om att godkänna och överlämna yttrandet till kommunstyrelsen påverkar inte barn och unga och därför har en enkel prövning av barnets bästa genomförts. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 27 februari 2026 • Förslag till yttrande, regional folkhälsostrategi för Västernorrland (25RUN775), daterat 27 februari 2026 • Remiss, yttrande över förslag till regional folkhälsostrategi för Västernorrland, daterad 8 januari 2026 § 29 (forts.) • Remissversion, Regional folkhälsostrategi för Västernorrland (25RUN775), daterad 26 november 2025 • Remissversion, bilaga 1, anslutningsbilaga, Regional folkhälsostrategi för Västernorrland (25RUN775), daterad 26 november 2025 • Remissversion, bilaga 2, genomförandeplan, Regional folkhälsostrategi för Västernorrland (25RUN775) • Remissversion, bilaga 3, Hälsoläget i Västernorrland, Regional folkhälsostrategi för Västernorrland (25RUN775), daterad 26 november 2025 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till yttrande över Regional folkhälsostrategi för Västernorrland (25RUN775), daterat 27 februari 2026, och överlämnar det till kommunstyrelsen. - - - - -

§ 30 Yttrande, reviderad klimatstrategi 2026-2030 (Sbn/2026:61) Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har genom en remiss från kommunstyrelsen fått möjlighet att yttra sig över Remissutgåva reviderad Klimatstrategi 2026–2030. Bakgrund Nu gällande klimatstrategi 2021–2026 antogs av samhällsbyggnadsnämnden den 21 oktober 2021, § 194. Kommunstyrelsen har reviderat nu gällande klimatstrategi och en ny version har tagits fram. Inget jämförelsedokument har skapats då form och innehåll genomgått större förändringar mot gällande styrdokument. Samhällsbyggnadsförvaltningen har haft möjlighet att vara med vid framtagandet av strategin. Sammanfattning av strategin Klimatstrategins syfte är att skapa förutsättningar för Örnsköldsviks kommunkoncern att på ett systematiskt, strategiskt och långsiktigt sätt arbeta för att hämma klimatförändringarna genom minskade utsläpp samt verka för planetens återhämtning. Arbetet ska ske i linje med kommunkoncernens egna klimatmål, Sveriges nationella mål och Parisavtalet, för att därigenom bidra till att uppnå Agenda 2030. Strategin omfattar två huvudindelningar av utsläpp: kommunkoncernen (utsläpp från kommunkoncernens egna verksamheter) och geografisk kommun (utsläpp från alla aktörer i Örnsköldsviks geografiska kommun). Strategin har följande avgränsningar: - Strategin berör endast utsläppsminskande åtgärder kopplade till växthusgaser - Rörande utsläpp som en konsekvens av konsumtion omfattas endast kommunkoncernens egna utsläpp. - Strategin har inte några mål kopplade till kolsänkor i skog och mark. Klimatstrategin gäller för samtliga av kommunkoncernens nämnder och bolagsstyrelser. Strategin är styrande för kommunkoncernens verksamheter och vägledande för övriga aktörer i den geografiska kommunen. Kommunkoncernens rådighet över utsläppsminskningarna varierar beroende på utsläppskälla, där kommunkoncernen har full rådighet över egna interna utsläpp och en mer begränsad rådighet över andra aktörers utsläpp i geografisk kommun. Strategin omfattar en nulägesanalys där det bland annat framgår att mer än 95 procent av utsläppen av växthusgaser i den geografiska kommunen under 2023 återfinns i fem kategorier av utsläpp - industri, transporter, el och fjärrvärme, jordbruk och arbetsmaskiner. § 30 (forts.) Strategin fokuserar på utsläpp av koldioxid, vilket står för drygt 80 procent av växthusgaserna. Kommunkoncernen har sedan 2021 följt upp målet om en klimatneutral kommunkoncern 2030 genom årliga klimatbokslut. Vid första bokslutet för 2021 identifierades tre områden med stor klimatpåverkan - transporter, fastigheter och inköp av varor och tjänster. Klimatstrategin innehåller 14 mål kopplade till 7 utsläppskategorier. Utsläppskategorierna har tagits fram utifrån de största utsläppsposterna i koldioxidbudgeten samt de områden där kommunkoncernen har en betydande klimatpåverkan. De 14 målen utgår från en kombination av kommunkoncernens egna klimatambitioner, nationella och europeiska mål samt mål från andra relevanta aktörer. Målen återfinns på s. 13 i klimatstrategin. Förtydliganden av målen återfinns i bilaga 1 till strategin. Klimatstrategin bygger på, och förhåller sig till, ett stort antal mål, strategier och planer som sträcker sig från internationella mål på klimatområdet till lokala styrdokument och policys. Kommunens klimatarbete fyller en viktig roll i arbetet med att nå målen. Av strategin framgår att det övergripande klimatmålet för Örnsköldsviks kommunkoncern är kommunfullmäktigemålet att kommunkoncernen ska vara klimatneutral och energieffektiv år 2030. Varor som köps in ska i huvudsak vara giftfria, återvunna eller av förnybar råvara. Vidare framgår det kring det övergripande klimatmålet för Örnsköldsviks geografiska kommun att genom den lokalt antagna koldioxidbudgeten ska kommunen arbeta för minskade utsläpp inom den geografiska kommunen i linje med Parisavtalet. Genomförandet av strategin kräver insatser och engagemang från alla förvaltningar och kommunala bolag. För ett effektivt genomförande kommer klimathandlingsplaner, i form av riktlinjer, att tas fram på förvaltnings- och bolagsnivå. Dessa ska specificera ansvarsfördelning mellan förvaltningar och bolag samt nödvändiga åtgärder som bör genomföras för att uppnå målen. Det är varje nämnds och bolagsstyrelses ansvar att, utifrån Klimatstrategin och Klimathandlingsplanen, konkretisera sitt bidrag genom årliga verksamhetsspecifika aktiviteter, målsättningar och tillföljande mått. Exempel på hur en klimathandlingsplan kan se ut har bifogats remissen från kommunstyrelsen. Alla nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att tillsammans uppnå de 14 målen i klimatstrategin och vid genomförande av utsläppsminskande åtgärder behövs ett helhetsperspektiv och eventuella målkonflikter kommer behöva hanteras. Uppföljning av klimatstrategins 14 mål och de två övergripande målen ska ske årligen vid klimatbokslut. Samtidigt ska uppföljning av åtaganden i Klimathandlingsplanen följas upp. § 30 (forts.) Verksamhetsmål kopplade till klimatstrategins mål följs upp med lämpliga tidsintervaller av verksamheterna själva. Av strategin framgår hur uppföljning ska ske beroende på om målen rör kommunkoncernen eller den geografiska kommunen. Koppling till hållbarhet Sedan maj 2023 deltar Örnsköldsviks kommun i SKR:s utvecklingsnätverk för att styra med Agenda 2030. Agenda 2030 omfattar 17 utvecklingsmål som FN har antagit och de syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Kommunen har antagit en policy för ekologisk hållbarhet, vilken har en koppling till Agenda 2030. Av klimatstrategin framgår att när det gäller policyn för ekologisk hållbarhet bygger strategin vidare på de delar som handlar om utsläppsminskande åtgärder för att skapa en tydlig linje från vision till handling. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Ett förslag till yttrande har upprättats, daterat 27 februari 2026. Berörda verksamheter inom samhällsbyggnadsförvaltningen har haft möjlighet att komma med synpunkter. Förvaltningen ställer sig positiv till en revidering av nu gällande klimatstrategi då den säkerställer att kommunen håller sig uppdaterad med den senaste forskningen samt aktuella rekommendationer från myndigheter. Förvaltningen anser dock att det är oklart om exempelmallen för klimathandlingsplanen är en del av strategin och därmed ingår i ett beslut om antagande. Förvaltningen är av uppfattningen att exempelmallen inte bör vara en del av strategin utan en del av en framtida riktlinje. I övrigt har förvaltningen inga fler synpunkter att lämna. Redaktionella synpunkter lämnas direkt till berörd handläggare på kommunledningsförvaltningen. Hållbarhetsdimensionerna bör beaktas i kommunens handläggningsprocesser och vid beslutstagande. Klimatstrategin har bland annat en koppling mot policy för ekologisk hållbarhet samt Agenda 2030. Hållbarhetsdimensionerna bedöms inte motverkas. Förvaltningen bedömer att ärendet berör flickor och pojkar, kvinnor och män i samma utsträckning och kan inte anses få några negativa konsekvenser för jämställdheten. Prövning av barnets bästa Beslutet om att godkänna och överlämna yttrandet till kommunstyrelsen påverkar inte barn och unga och därför har en enkel prövning av barnets bästa genomförts. § 30 (forts.) Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 27 februari 2026 • Förslag till yttrande, reviderad klimatstrategi 2026-2030, daterat 27 februari 2026 • Remiss, reviderad klimatstrategi 2026-2030, daterad 26 januari 2026 • Remissutgåva, reviderad klimatstrategi 2026-2030 • Exempelmall för framtida klimathandlingsplan (riktlinje) • Nuvarande klimatstrategi: Klimatstrategi 2021-2026, antagen av kommunstyrelsen

§ 31 Yttrande, e-förslagssvar, bagageförvaring (Sbn/2025:608) Ärendebeskrivning Ett e-förslag om att möjlighet till bagageförvaring ska finnas till exempel i resecentrum har lämnats in den 8 augusti 2025 till kommunen. Förslaget överlämnades till samhällsbyggnadsnämnden och kommunledningsförvaltningens tillväxtavdelning för yttrande och återrapporteras till kommunfullmäktige. E-förslaget Förslagslämnaren önskar att det finns möjlighet att förvara väskor eller kassar någonstans i staden till exempel i resecentrum eller i anslutning till någon galleria. Förslagslämnaren tänker speciellt på de tillresta gästerna som kommer med tåg eller taxi. Har de stora väskor eller shoppat mycket och senare vill gå på middag eller hockey vore det toppen att kunna förvara dessa tillhörigheter på säkert ställe. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Samhällsbyggnadsförvaltningen yttrar sig över de delar i förslaget som berör bagageförvaring på resecentrum. År 2011anskaffades bagageförvaringsmoduler till resecentrum som placerades ut. Förvaringsskåpen blev dock utsatta för vandalisering samt att skåpen bröts upp och pengar stals ur skåpen. Det visade sig även att pengahanteringen blev kostsam. Sammantaget med kostsam pengahanteringen, stölder och vandalisering ledde det fram till att 2018 beslutades att förvaringsskåpen skulle tas bort. I samband med att förvaringsskåpen togs bort upprättades ett avtal mellan kommunen och IVK som driver kiosken på resecentrum. Avtalet innebär att IVK tillhandahåller bagageförvaring till resenärer under tiden när kiosken är öppen. Sammantaget anser samhällsbyggnadsförvaltningen att bagageförvaring på resecentrum fungerar tillfredsställande genom avtalet med IVK och att ingen ytterligare bagageförvaring behöver anskaffas och placeras ut. Prövning av barnets bästa Avslag på e-förslaget kan inte anses påverka gruppen barn och unga. En enkel prövning har gjorts av ärendet och bedömningen är att inga kompensatoriska åtgärder kommer att behövas. § 31 (forts.) Ett avslag på e-förslaget påverkar män och kvinnor lika utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 24 februari 2026 • Remiss, E-förslag, bagageförvaring, daterat 4 december 2025 • E-förslag, bagageförvaring, daterat 8 augusti 2025 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige avslår de delar av e-förslaget som avser bagageförvaring på resecentrum. - - - - -

§ 32 E-förslagssvar, en buss som går som idag förbi Kvantum och Coop men utökas till Jula, Jysk, Rusta och Willys (Sbn/2025:615) Ärendebeskrivning Ett e-förslag om att öka busstrafiken som idag går förbi Kvantum, Coop men utökas till Jula, Jysk och Willys har den 4 september 2025 lämnats in till kommunen. I förslaget föreslås även och att man ska kunna ta stadsbussarna in till stan för en middag, bio eller något annat, att sista bussarna går längre än 21-22. Förslaget överlämnades till samhällsbyggnadsnämnden för handläggning och återrapporteras till kommunfullmäktige. E-förslaget Förslagslämnaren önskar att en buss som går som idag förbi Kvantum, Coop utökas till Jula, Jysk, Rusta och Willys och att kunna ta stadsbussarna in till stan för en middag, bio eller något annat, att sista bussarna går längre än 21-22. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Turtäthet och tillförlitlighet lyfts vanligen fram som två av de viktigaste faktorerna för kollektivtrafikens attraktionskraft. Örnsköldsviks kommun har övergripande mål om att få fler invånare att resa med kollektivtrafiken, till exempel uttryckt i åtgärdsprogram för förbättrad lufthälsa i centrala Örnsköldsvik. En utökad turtäthet och utveckling av linjedragningen skulle förbättra tillgängligheten, särskilt för invånare utan tillgång till egen bil, och möjliggöra ett större totalt resande. Utmaningen i att skapa en attraktiv och långsiktig hållbar turtäthet och att förlänga befintliga linjedragningar, ligger i finansieringen. Kostnadstäckningsgraden, det vill säga andelen av kollektivtrafikens kostnader som täcks av biljettintäkterna, har i Västernorrlands län de senaste tio åren legat runt ca 20 %. I resten av landet, storstadslänen undantaget, varierar kostnadstäckningen mellan ca 30-55 %. I Örnsköldsviks tätortstrafik är kostnadstäckningsgraden på ca 15 %. Motsvarande siffra i Sundsvalls stadstrafik är ca 28 %. Sammanfattningsvis är det faktiska kollektiva resandet tämligen begränsat inom tätortstrafiken, trots en hygglig turtäthet. Om turerna för stadstrafiken skulle generellt förlängas ytterligare skulle dessa sannolikt ha mycket få påstigande i förhållande till kostnaden. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att förslaget avslås. § 32 (forts.) Prövning av barnets bästa En enkel prövning har gjorts av ärendet och avslag på e-förslaget bedöms inte påverka gruppen barn och unga negativt, då det inte innebär någon förändring jämfört med nuläget. Beslutet bedöms påverka flickor och pojkar i samma utsträckning och motiverar inga kompensatoriska åtgärder. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 27 februari 2026 • E-förslag, en buss som går som idag förbi Kvantum, Coop men utökas till Jula, Jysk, Rusta och Willys, daterat 4 september 2025 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår e-förslaget om en buss som går som idag förbi Kvantum, Coop men utökas till Jula, Jysk, Rusta och Willys. Samhällsbyggnadsnämndens behandling Anna Sjöberg (V) yrkar bifall till e-förslaget. Andreas Jansson (C) yrkar avslag till e-förslaget i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande finner att det finns två förslag till beslut. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår e-förslaget om en buss som går som idag förbi Kvantum, Coop men utökas till Jula, Jysk, Rusta och Willys. - - - - -

§ 33 E-förslagssvar, rödljus eller övergångsställe för häst vid Solänget travskola (Sbn/2026:56) Ärendebeskrivning Ett e-förslag om rödljus eller övergångsställe för häst vid Solänget travskola har lämnats in till kommunen den 17 oktober 2025. Förslaget överlämnades till samhällsbyggnadsnämnden för handläggning och återrapporteras till kommunfullmäktige. E-förslaget Förslagslämnaren anser att rödljus eller övergångsställe för häst bör anläggas vid Solänget travskola. Förslagslämnaren, som går på Solängets travskola, hänvisar till att ekipage som kör travbanans skogsslinga måste passera en väldigt trafikerad väg. Skälet till att man anser att åtgärderna behövs är att det kan vara svårt att vänta på att passera vägen med en otålig häst och att väntan ibland kan vara upp till 5 minuter. För hästens och kuskens säkerhet anser förslagslämnaren att det skulle vara bra med ett rödljus för hästövergång eller ett övergångställe. Förhållanden på platsen Platsen som förslagslämnaren avser ligger längs Brogatan, ca 25 meter sydöst om Sulkyvägen, där en träningsslinga från travbanan passerar gatan. På platsen är högsta tillåtna hastighet 40 km/tim och höjs till 60 km/tim ca 60 meter sydöst om Sulkyvägen. Brogatans bredd är 9 meter, ytskiktet är asfalt som är målad med kant- och mittlinje. Brogatan är huvudled och därför har fordon från anslutande vägar väjningsplikt. Trafikmängden på sträckan uppmättes i april år 2024 till 3574 fordon/årsmedeldygn varav 7 % (ca 250 st) var tunga fordon. Medelhastigheten var vid samma mättillfälle 51 km/tim. En separerad gång- och cykelbana går parallellt med Brogatan, på den södra sidan, och denna måste också korsas av dem som vill köra travbanans skogsslinga. Sikten längs sträckan är god, vid platsen där skogsslingan passerar Brogatan finns belysning på både Brogatan och gång- och cykelvägen. Varningsmärke för fordon med förspänt dragdjur och tilläggstavla med texten ”Korsande rid- och travväg” finns i båda riktningar. På skogsslingan, strax innan vägövergången, har man på båda sidor om vägen anlagt en ögla, denna kan användas för att cirkulera vilket ger möjlighet till att hålla hästen i rörelse för att undvika ett stillastående väntande. § 33 (forts.) Tillämpliga bestämmelser Enligt lagen om vägtrafikdefinitioner (2001:559) är ett hästfordon ett fordon som är förspänt med dragare. Hästfordon ingår i vad som betecknas som fordon och därför gäller samma regler för hästfordon som övriga fordon. Enligt trafikförordningen (1998:1276) 1 kap. 4 § gäller bestämmelserna om trafik med fordon i tillämpliga delar även den som rider och den som leder eller driver kreatur. Då ett övergångsställe enligt förordningen om vägtrafikdefinitioner (2001:651) är en del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana eller en cykelbana, skulle det inte vara möjligt att anlägga ett övergångsställe för de som kör eller rider över vägen då dessa är att betrakta som fordon. Trafikförordningen (1998:1276) säger i 3 kap. 21§ att förare som kommer från en stig, en ägoväg eller annan liknande utfartsväg har väjningsplikt mot varje fordon som skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg. Detta innebär att de som kör eller rider på skogsslingan har väjningsplikt mot fordon på Brogatan. Att anlägga en trafiksignal på Brogatan för att ge hästekipage företräde kan få flera negativa följdeffekter. Trafiksignalen skulle behöva aktiveras manuellt när ett hästekipage ska passera Brovägen. Detta kan innebära en förhöjd risk när kusk eller ryttare måste släppa tömmar/tyglar för att trycka på en knapp eller dra i ett snöre. Det innebär också att signaltiderna inte blir regelbundet reglerade och riskerar vid täta hästpassager att ge täta stopp och korta påsläpp av trafiken på Brogatan men köbildning som följd. Skogsslingan ligger nära Färgvägen och Sulkyvägen och korsningarna med dessa vägar riskerar att helt eller delvis blockeras vid köbildning. En eventuell trafiksignal skulle behöva regleras gällande hur länge den får visa rött vilket innebär att när ett flertal hästar ska passera samtidigt kan det inte garanteras att samtliga hinner passera vägen och väntan skulle trots trafiksignal uppstå för en del av ekipagen. Trafiklagstiftningen ställer långtgående krav på den som vistas på vägen. Trafikens grundbestämmelse säger att en trafikant ska iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna samt att en vägtrafikant ska visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen, särskild hänsyn ska visas mot bland annat barn och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken. Det är också en fordonsförares skyldighet att inom ramen för högsta tillåtna hastighet anpassa hastigheten till vad trafiksäkerheten kräver. Sikten är god och varningsmärken finns. En förare på Brogatan förväntas förstå att en häst nära vägen kräver att man anpassar sitt körsätt för att passera travslingan på ett säkert sätt. § 33 (forts.) Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att förslaget ska avslås baserat på att ett övergångsställe endast är avsett att användas av gående, inte hästfordon eller ridande, samt att en trafiksignal kan leda till köbildning, ökad risk för hästekipagen om en trafiksignal ska aktiveras manuellt och en ökad risk för falsk trygghet vilket innebär att unga som inte uppnått en trafikmogen ålder tillåts passera vägen utan vuxens uppsikt. De allmänna trafikreglerna bör vara tillräckliga för att möjliggöra en säker passage. Det pågår i dagsläget en dialog med Solänget om möjligheten att förstärka varningsmärkena på platsen där skogsslingan passerar Brogatan. Inget är ännu beslutat i frågan men samhällsbyggnadsförvaltningen ser detta som en rimligare åtgärd än de åtgärden som föreslås i E-förslaget. Beslutet kan inte anses påverka kvinnors och mäns samt flickors och pojkars förutsättningar olika. Prövning av barnets bästa En generell prövning av barnets bästa har gjorts i detta ärende. Prövningen visar att beslutet tar hänsyn till barnets bästa. Förslaget till beslut innebär att framkomligheten och trafiksäkerheten för barn och unga varken förbättras eller försämras. Oavsett hastighet och reglering kan miljön vid vägen vara riskfylld plats för barn som inte är i trafikmogen ålder. Risken för falsk trygghet är stor vid införande av trafiksignal och konsekvensen kan bli att barn som inte är trafikmogna eller i övrigt mogna att hantera situationen tillåts passera vägen utan vuxens uppsikt. Det är en mer verkningsfull åtgärd att barnen hålls under vuxens uppsikt vid de begränsade tillfällen de ska vistas vid vägen och får hjälp att passera vägen på ett säkert sätt. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 16 februari 2026 • E-förslag, rödljus eller övergångsställe för häst vid Solänget travskola, daterat 17 oktober 2025 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår e-förslaget, rödljus eller övergångsställe för häst vid Solänget travskola. - - - - -

§ 34 E-förslagssvar, ta ner buskar och träd bredvid och utefter våra sjöar och älvar (Sbn/2025:519) Ärendebeskrivning Ett e-förslag om att ta ner buskar och träd bredvid och utefter våra sjöar och älvar har lämnats in 15 juli 2025 till kommunen. Förslaget överlämnades till samhällsbyggnadsförvaltningen för handläggning och återrapporteras till kommunfullmäktige. E-förslaget Förslagslämnaren önskar att kommunen tar ner buskar och träd bredvid och utefter våra sjöar och älvar. Det för att öppna upp så att innevånarna ser vattnet och så att vegetationen inte blir kraftig och ogenomtränglig. Förslagslämnaren nämner exempel som de två tjärnar som ligger efter Mycklingsvägen till Gottnevägen samt backen ner till älven vid äldreboendet Rosenbacken. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Det är positivt och uppskattat att det kommer in e-förslag som syftar till att förbättra vår kommun. Engagemang från kommunens invånare är värdefullt och bidrar till att utveckla vår gemensamma miljö. Strandskyddet skapar förutsättningar för allmänhetens tillgång till naturupplevelser och för bevarandet av biologisk mångfald i strandnära områden. Det aktuella e-förslaget strider dock mot strandskyddets syften. Strandskyddet finns för att säkerställa allmänhetens tillgång till stränder samt för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. En omfattande avverkning av träd och annan vegetation i strandzonen riskerar att påverka både djur- och växtlivet negativt och kan leda till en försämrad biologisk mångfald. Därför bedöms den föreslagna åtgärden inte vara lämplig inom ramen för gällande strandskyddsbestämmelser. Strandskyddets omfattning kan skilja sig åt mellan olika sjöar och vattendrag. Vid vissa vattenområden kan strandskyddet vara helt eller delvis upphävt, medan det vid andra fortfarande gäller. Åtgärder som att ta ner träd och buskar inom ett område med gällande strandskydd kräver strandskyddsdispens. I vissa fall prövas dispensärenden av kommunen, men vid särskilt skyddade områden eller enligt särskilda regler är det Länsstyrelsen som ansvarar för prövningen. § 34 (forts.) Sammanfattningsvis bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att e-förslaget bör avslås eftersom de föreslagna åtgärderna strider mot strandskyddets syften. Prövning av barnets bästa Den föreslagna åtgärden avser att ta ner buskar och träd längs våra sjöar och älvar. Vid bedömning av ärendet görs slutsatsen att förslaget inte innebär någon direkt eller indirekt påverkan på barn, eftersom beslutet rör förvaltning av naturmiljö och strandskyddade zoner och inte innebär förändringar av barns rättigheter, trygghet, tillgång till service, vardagsmiljö eller verksamheter riktade till barn. Åtgärden bedöms i stället främst beröra miljö- och naturvärden, särskilt strandskyddets syfte att bevara biologisk mångfald och allmänhetens tillgång till stränder. Då barn inte påverkas som särskild grupp och inga konsekvenser kan identifieras för barns livsvillkor, bedöms en enkel prövning vara tillräcklig. Mot denna bakgrund bedöms att barn inte berörs av förslaget. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 27 februari 2026 • E-förslag, ta ned buskar och träd bredvid och utefter våra sjöar och älvar, daterat 15 juli 2025 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår e-förslag om att ta ner buskar och träd bredvid och utefter våra sjöar och älvar. - - - - -

§ 35 Detaljplaneprogram för Vegakvarteren och Lungviksstrand, godkännande (Sbn/2023:370) Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsutskottet beslutade 12 oktober 2023, § 37, att lämna positivt planbesked och gav i uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram ett detaljplaneprogram för del av Örnsköldsvik 10:1 m.fl. (Stadsdel 2030), numera benämnt som detaljplaneprogram för Vegakvarteren och Lungvikstrand. Syftet med detaljplaneprogrammet är att på ett övergripande plan ange utgångspunkter, riktlinjer och mål för kommande detaljplanering i området. Detaljplaneprogrammet redogör hur området kan utvecklas till en hållbar stadsdel med värdeskapande allmänna platser, olika typer av bostäder, behövliga samhällsfunktioner och ytor för verksamheter. Programmet visar hur de nya kvarteren kan kopplas samman med de kringliggande områdena och stärka centrala Örnsköldsvik med utvecklade stråk och tillkommande målpunkter. Samråd enligt 5 kap 11 § PBL pågick mellan 12 juni och 23 september 2025. Planhandlingarna fanns tillgängliga på kommunens hemsida och i utskriven version på kommunhuset Kronan samt på Örnsköldsviks museum och konsthall, på kommunhuset fanns även en fysisk modell över planförslaget. Samrådet annonserades i lokala medier och på kommunens anslagstavla för information till allmänheten och berörda sakägare och myndigheter har underrättats. Allmänheten och berörda bjöds in till två öppna samrådsmöten där planförslaget presenterades och det fanns utrymme att ställa frågor till tjänstemän och politiker. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Detaljplaneprogrammet bedöms inte medföra några kommunala kostnader men anses vara av stort allmänt intresse i och med dess läge i staden, omfattningen av allmän plats och dess påverkan på stadsbilden. Ett genomförande av de efterföljande detaljplanerna medför kommunala kostnader. Det går inte att utesluta att ett genomförande av efterföljande detaljplaner inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För respektive efterföljande detaljplan inom programområdet kommer en undersökning om betydande miljöpåverkan att genomföras och samrådas med Länsstyrelsen Västernorrland. Om en detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan tas en strategisk miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning fram i samband med den då aktuella detaljplanen. § 35 (forts.) Planprocessen för detaljplaneprogrammet har präglats av en bred samverkan internt och med de kommunala bolagen, där en successiv avvägning mellan olika kommunala intressen har gjorts under arbetets gång. Vid val av inriktning har ambitionen att skapa en långsiktigt hållbar och attraktiv stadsutveckling varit styrande. Under arbetets gång har det vid några tillfällen inneburit målkonflikter. En målkonflikt är de föreslagna parkeringstalen, där avvägningen har stått mellan gällande parkeringstal och ambitionen att främja hållbart resande, ett levande stadsliv och en effektiv markanvändning. Inriktningen i programmet är att testa ett lägre parkeringstal i kombination med mobilitetsåtgärder och stärkta förutsättningar för gång-och cykeltrafik, i syfte att prioritera stadskvaliteter och minska bilberoendet i ett centralt läge. En annan avvägning gäller hantering av kulturvärden och mötet mellan befintlig och tillkommande bebyggelse. Frågeställningen har omfattat hur platsens historiska identitet kan tas tillvara samtidigt som området tillförs ny bebyggelse med lämplig exploateringsgrad. Vägvalet innebär att kulturhistoriskt värdefulla strukturer och bebyggelse ska integreras och att ny arkitektur ska förhålla sig medvetet till platsens skala, materialkaraktär och berättelse. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att inte alla synpunkter som inkommit under samrådet är tillgodosedda. Flertalet av de inkomna synpunkterna som ej är tillgodosedda berör frågeställningar som kommer att utredas i de efterföljande detaljplanerna. I samband med dessa sker fördjupade utredningar och den föreslagna markanvändningen specificeras. Utöver specifika synpunkter eller frågeställningar har det inkommit synpunkter som motsätter sig den föreslagna utvecklingen i sin helhet. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser att den föreslagna utvecklingen medför ett värde för kommunens medborgare och stärker stadens attraktivitet. Planförslaget omfattar en utveckling av den allmänna platsen med tydligare stråk, stärkta parker, fler mötesplatser och ett tillkommande kajstråk som stärker allmänhetens tillgång till vattnet och skapar attraktiva vistelsemiljöer i havsnära läge. Att just denna plats utvecklas är något som är beslutat sedan tidigare i den gällande ”Fördjupad översiktsplan för Örnsköldsviks centralort”. Den nuvarande markanvändningen i form av industri och vinterupplag för båtar anses varken lämplig eller som en resurseffektiv användning av ytor i den centrala staden. En flytt av industrin från staden öppnar upp för ett nytt stråk mellan Stadsträdgården och Lungviksparken och frigör ett centralt läge för bostäder och verksamheter. Den föreslagna utvecklingen inom Lungvikstrand betonar vikten av att kajstråket tydligt ska finnas till för allmänheten medan bostäderna nyttjar kvartersgårdarna. Ett tillskott av bostäder och verksamheter inom områdena bidrar till mer liv och rörelse på platsen över olika tider på dygnet. Något som ökar trivseln och stärker tryggheten på platsen. Vidare medför förtätningen ett ökat underlag för de verksamheter som redan finns i staden. Samhällsplaneringen berör alla grupper i samhället och kommunens jämställdhetsstrategi lyfter jämställd samhällsplanering som ett prioriterat mål. En social konsekvensanalys har § 35 (forts.) genomförts och integrerats i detaljplaneprogrammet, där planförslaget bland annat prövats utifrån jämställdhets- och trygghetsperspektiv. Planförslaget syftar till att skapa en trygg, levande och inkluderande stadsdel genom ett varierat bostadsutbud, blandade funktioner och liv och rörelse över dygnet. Utformningen av allmänna miljöer ska främja både upplevd och faktisk trygghet genom tydliga stråk, god belysning, aktiva bottenvåningar och möjligheter till in- och utblickar. Programmet anger även en inriktning mot hållbar mobilitet, vilket bedöms positivt ur ett jämställdhetsperspektiv genom att främja tillgängliga och trygga transportslag samt stödja vardagslivets behov av närhet mellan bostad, service och rekreation. Sammantaget bedöms planförslaget stärka förutsättningarna för en jämlik och trygg stadsutveckling. Kommunens beslut att godkänna detaljplaneprogrammet är inte juridiskt bindande enligt plan- och bygglagen (2010:900) och kan inte överklagas. De synpunktsinlämnare som uppgett sina kontaktuppgifter kommer att få information om kommunens beslut att godkänna detaljplaneprogrammet och var de kan ta del av samrådsredogörelsen där de fått sina synpunkter bemötta. Möjlighet till fortsatta synpunkter och eventuell överklagan blir aktuellt i samband med efterföljande detaljplaner. Prövning av barnets bästa Detta beslut bedöms inte påverka barn, och enbart en enkel prövning har gjorts. Ett godkännande av detaljplaneprogrammet medför inga direkta konsekvenser för barn. Barnperspektivet har dock varit en integrerad del av programarbetet och har särskilt beaktats genom den sociala konsekvensanalys som genomförts. Programmet anger en inriktning där barn ges en prioriterad plats i den nya stadsdelen genom lekfulla, bilfria och trygga miljöer samt närhet mellan bostäder, lek, rekreation och service. Goda och varierade utemiljöer planeras i Vegakvarteren och Lungvikstrand samt tillhörande parker, med lekplatser för yngre barn och kompletterande ytor för äldre barn och ungdomar, såsom spontanidrott och sociala mötesplatser. Lekmiljöerna ska utformas med naturinslag och främja rörelse, kreativitet, självständighet och social samvaro. I den fortsatta planeringen och i kommande detaljplaner ska barnets bästa fortsatt prövas och konkretiseras. En ny bedömning kommer att göras i samband med detaljplanernas eventuella antagande. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, upprättad 27 februari 2026 • Detaljplaneprogram för Vegakvarteren och Lungvikstrand, upprättad 12 juni 2025, reviderad 27 februari 2026 • Samrådsredogörelse, upprättad 24 februari 2026 • Illustrationsplan, Urban minds, daterad 21 december 2025 § 35 (forts.) • Social konsekvensanalys, Afry, daterad 16 december 2025 • Sammanställning tidigare dialoger, daterad 11 juni 2025 • Trafik- och mobilitetsutredning, Tyréns, daterad 7 mars 2025 • Dagvattenutredning, Wsp, daterad 24 februari 2025 • Kulturmiljöanalys, Örnsköldsviks kommun, daterad 24 januari 2025 • Utökad sedimentundersökning, Sigma, daterad 2 september 2024 • Naturvärdesinventering, Afry, daterad 3 juli 2024 • PM Geoteknik, Wsp, daterad 16 februari 2024 • Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik, Wsp, daterad 31 januari 2024 • Översiktlig miljöteknisk mark-, sediment- och grundvattenundersökning, Sigma, daterad 26 januari 2024 • PM Historisk inventering, Sigma, daterad 10 november 2023 • Översiktlig miljöteknisk markundersökning enligt MIFO 2 av tidigare deponi, Afry, daterad 9 november 2020 • Miljöteknisk markundersökning, Hantverkaren 12, Wsp, daterad 21 december 2017 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplaneprogrammet för Vegakvarteren och Lungvikstrand, upprättad 12 juni 2025, reviderad 27 februari 2026 och överlämnar den till kommunfullmäktige för godkännande. Samhällsbyggnadsnämndens behandling Anna Sjöberg (V) yrkar avslag till förvaltningens förslag till beslut att godkänna detaljplaneprogrammet. Andreas Jansson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut att godkänna detaljplaneprogrammet. Beslutsgång Ordförande finner att det finns två förslag till beslut. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplaneprogrammet för Vegakvarteren och Lungvikstrand, upprättad 12 juni 2025, reviderad 27 februari 2026 och överlämnar den till kommunfullmäktige för godkännande. § 35 (forts.) Protokollsanteckning Anna Sjöberg (V) lämnar följande anteckning till protokollet: Vänsterpartiet ser positivt till utveckling av stadskärnan, och detaljplanedelarna 3 och 4. Men vi anser att del 1 och 2, byggandet på Lungvikstrand inte är lämpligt. - - - - -

§ 36 (forts.) Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att alla synpunkter som inkommit under samråd och granskning är tillgodosedda. De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda ges möjlighet att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen i enlighet med 13 kap 11 § PBL. Ett brev kommer skickas med information om hur beslutet överklagas. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att detaljplanen kan genomföras på ett jämställt sätt. En förtätning med bostäder och centrumverksamhet i ett centralt läge skapar förutsättningar för ökad social närvaro och fler människor i rörelse, vilket kan bidra till en stärkt upplevelse av trygghet, särskilt under kvällstid. Centralt belägna bostäder innebär dessutom god tillgänglighet till kollektivtrafik, gång- och cykelstråk, transportmedel som i högre grad nyttjas av kvinnor och därmed stärker jämlik mobilitet. På längre sikt kan förtätning av bebyggelse även bidra till förbättrad turtäthet och ett mer robust kollektivtrafikutbud. Detaljplanen bedöms också ge god tillgång till service, rekreativa miljöer och parker för lek och vistelse, vilket kan underlätta vardagslivets logistik och skapa mer likvärdiga förutsättningar för kvinnor och män. Prövning av barnets bästa Detta beslut bedöms inte påverka barn, och enbart en enkel prövning har gjorts. Förtätning med bostäder och centrumfunktioner skapar förutsättningar för ökad tillgänglighet till fritidsaktiviteter, skolor, kollektivtrafik samt säkra gång- och cykelstråk, vilket stärker barn och ungas rörelsefrihet. Nya bostäder inom planområdet skulle få god tillgång till parker, rekreativa ytor och lekvänliga miljöer, vilket stödjer barns behov av lek, fysisk aktivitet och socialt samspel. Närheten till service och vardagsfunktioner kan bidra till en mer sammanhållen och hanterbar vardag för barnfamiljer. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, upprättad 18 februari 2026 • Plankarta, upprättad 5 juni 2024, reviderad 13 januari 2026 • Planbeskrivning, upprättad 5 juni 2024, reviderad 13 januari 2026 • Granskningsutlåtande, upprättad 10 februari 2026 • Samrådsredogörelse, upprättad 13 januari 2026 • Volymstudie, daterad 10 december 2025 • Skuggstudie, daterad 9 december 2025 • Rapport - Miljöteknisk markundersökning, daterad 24 november 2024 • Bullerutredning, rev 3, daterad 19 oktober 2023 • PM Korttidsmätning radon, daterad 27 mars 2023 § 36 (forts.) • PM Geoteknik, daterad 9 februari 2023 • Markgeoteknisk undersökningsrapport, daterad 21 november 2022 • Illustrationer och visionsmaterial, daterad 13 december 2021 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplanen för London 12 och del av Örnsköldsvik 8:24, upprättad 5 juni 2024, reviderad 13 februari 2026, och överlämnar den till kommunfullmäktige för antagande i enlighet med 5 kap 27 § plan- och bygglagen (2010:900). - - - - -

§ 37 Nybyggnad av två fritidshus, Ulvön 5:13, förhandsbesked (Sbn/2025:528) Ärendebeskrivning Den 3 oktober 2025 inkom en ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av två fritidshus på fastigheten Ulvön 5:13. Ansökan avser uppförande av ett enplanshus samt ett 1,5-planshus. Handlingarna visar vidare att de två fastigheterna som är planerade att avstyckas önskas med 1436 m2 respektive 1732 m2. Ansökan redovisar vidare att avsikten är att ansluta vatten och avlopp till det kommunala VA-nätet, och dagvatten ska omhändertas via egen anläggning (stenkista). Nya utfarter till de tänkta fastigheterna behöver byggas. Situationsplanen redovisar att dessa planeras anläggas mot befintlig anslutningsväg. Sökanden har angett bland annat att området är utpekat i ÖP 2008, FÖP 2011 och ÖP 2012, att tomterna utgör sammanhållen bebyggelse och komplettering av bebyggelsen av Ulvöhamn. Sökanden anger också att det inte är högt bebyggelsetryck i området, då det endast är ett fåtal hus som uppförts i området de senast 50 åren. För ytterligare uppgifter hänvisas till den skrivelse som inkom den 3 oktober 2025. Den 19 februari 2026 § 22 behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet om förhandsbesked. Nämnden återremitterade ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen för fortsatt handläggning. Tidigare behandlat År 2022 prövades ett positivt förhandsbesked avseende ny bebyggelse på fastigheten Ulvön 5:13, belägen cirka 150 meter nordväst om det område som omfattas av den aktuella ansökan. Då området berörs av landskapsbildsskydd lämnades ansökan om tillstånd enligt förordnande om landskapsbildskyddet in till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen nekande 7 oktober 2025 beslut om tillstånd enligt förordnande om landskapsbildskyddet. Beslutet överklagades av fastighetsägaren. Genom dom den 11 februari 2026 upphävde mark- och miljödomstolen Länsstyrelsens beslut med den sammanfattande motiveringen att länsstyrelsen inte har redovisat tillräckligt konkreta skäl till stöd för bedömningen att åtgärden skulle påverka landskapsbilden på ett sådant sätt att den inte kan tillåtas. Då de planerade byggnaderna inte bedöms komma att utgöra ett alltför dominerande inslag i landskapsbilden och den aktuella översiktsplanen pekar ut platsen som lämplig för bebyggelse, får det vid en intresseavvägning mellan enskilda och allmänna § 37 (forts.) intressen anses oproportionerligt att neka sökt tillstånd. Sökt tillstånd enligt förordnandet om landskapsbildsskydd beviljas därmed. Beslutet kan överklagas till mark- och miljööverdomstolen till och med 4 mars 2026 men det krävs prövningstillstånd för att domstolen ska ta upp ärendet för prövning. (MMD M 3499-25) Yttrande Tillfälle att yttra sig över åtgärden enligt 9 kap. 25 § Plan- och bygglagen har beretts ägarna till fastigheterna Ulvön 7:1, Ulvön 5:39, Ulvön 5:15, Ulvön 5:16, Ulvön 5:22, Ulvön 5:35, Ulvön 5:45 och Sundsbacken 1:2. Inga synpunkter som förhindrar lov har framförts. Övriga sakägare har fått tillfälle att yttra sig genom kungörelse med anslag på kommunens anslagstavla samt med annons i Örnsköldsviks Allehanda. E.ON, Miva, Kultur- och fritidsavdelningen, Stadsarkitekt, Länsstyrelsen, Västernorrlands museum och Miljö- och hälsoenheten har beretts tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen har getts möjlighet att yttra sig med anledning av närliggande fornlämning. Synpunkter har framförts av Miva, E.ON, stadsarkitekten och Kultur- och fritidsavdelningen. E.ON Informerar om att inom och strax utanför berörda fastigheter för fritidshus har E.ON en mellanspänningsledning och lågspänningsluftledning, där de skriver om vilka förhållningsregler som gäller för ledningarna. De informerar även att ingen grävning får ske intill närmare än 4 meter ifrån deras ledningar eller stag. Informerar även var man kan beställa ledningsbevakning, och kan inte deras befintliga anläggningar vara kvar behöver sökande stå för kostnaderna i samband med flytt/ombyggnation eller skada av E.ONs anläggningar. Se yttrande för mer exakt information. Miva Informerar om att kärlet/kärlen ska placeras på närmsta farbara väg för sopbilen. Vid fundering om placering kan sökande kontakta Miva. De informerade att de tänkta fastigheterna ligger utanför befintligt verksamhetsområde för VA, men skulle sannolikt tas in i verksamhetsområdet om det blir aktuellt att fastigheterna bildas och planeras att bebyggas. Kultur- och fritidsavdelningen De konstaterar att området ligger inom både Världsarvet Höga Kusten, flera riksintressen (kulturmiljö och friluftsliv) samt under landskapsbildskydd. § 37 (forts.) Samtidigt finns ett behov av nya bostäder på Norra Ulvön, vilket lyfts i kommunens översiktsplaner, även om dessa inte är juridiskt bindande. Avdelningen betonar att utveckling kan tillåtas om natur- och kulturvärden inte skadas, men att de många överlappande skyddsvärdena gör att en detaljplan bör upprättas för att kunna utreda konsekvenser och kumulativa effekter på ett samlat sätt. Med hänvisning till detta, samt att en detaljplan redan pågår för området, förordar kultur- och fritidsavdelningen avslag på ansökan om förhandsbesked. Se yttrandet från kultur- och fritidsavdelningen för fullständig information. Stadsarkitekt De åtgärder som ansökan avser ligger inom område som utgör riksintresse för kulturmiljövård, Ulvöhamn [Y 36]. Ulvöhamn är Norrlands största fiskeläge och ett av de mer omtalade, som uppstått när fjärrfiskare från Mellansverige säsongsfiskade vid Norrlandskusten. Fiskeläget som ofta kallas ”pärlan i Höga kusten” har ett välbevarat och karaktäristiskt bebyggelsemönster som även vittnar om en bofast befolkning. De åtgärder som ansökan avser påverkar riksintresset för kulturmiljövård ur riskerar att påtagligt skada riksintresset för kulturmiljövården Ulvöhamn [Y 36]. En för platsen ny bebyggelsestruktur föreslås ovanför den vitmålade 1890-talskyrka i högt läge där Kyrkan och befintlig bebyggelse idag kontrasterar sig mot naturmarken i norr. En väsentlig egenskap som till viktig del går förlorad. Kyrka är väl synlig från Ulvösundet. Även de åtgärder som ansökan avser riskerar att bli väl synliga från Ulvösundet vilket är olyckligt ur landskapsbildsynpunkt och bebyggelsebildsynpunkt. De åtgärder som avses i ansökan inte är väl anpassade till vare sig Ulvöhamns bebyggelsestruktur eller karaktären på Ulvöhamns värdefulla bebyggelse som har ett känsligt läge i en kulturmiljö. Detta går ut över Ulvöhamns särart och genuina karaktär. De kulturhistoriska värdenas läsbarhet i Ulvöhamn skulle försvåras ifall de åtgärder som avses i ansökan skulle genomföras. De åtgärder som avses i ansökan föreslås heller inte planeras eller genomföras som del av en helhetslösning i ett större sammanhang där befintliga värden, liksom tillkommande åtgärders anpassning till dessa, kan säkerställas långsiktigt. De åtgärder som avses i ansökan kan vid en första anblick tyckas vara av en måttlig omfattning men detta ska bedömas i proportion till befintliga värden i närområdet som är mycket stora. De åtgärder som ansökan avser bedöms inte lämpliga på den aktuella platsen. § 37 (forts.) Skäl till beslut Lagrum Enligt 2 kap 1 § plan- och bygglagen (2010:900) PBL ska det vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Av 2 kap. 2 § PBL, framgår att i prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Av 2 kap. 4 § PBL framgår att i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Av 2 kap. 5 § PBL framgår att i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Enligt 2 kap. 6 § PBL ska bebyggelse utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Enligt 8 kap. 9 § PBL ska en obebyggd tomt som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas bland annat så att naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara, det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter, att det på tomten eller i eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och risken för olycksfall begränsas. § 37 (forts.) Enligt 8 kap 13 § får en byggnad som är särskilt värdefull från historiskt, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärliga synpunkter inte förvanskas, Första stycket ska tillämpas också på 1. En annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas på krav på bygglov, 2. Tomter i avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i en områdesbestämmelse, 3. Allmänna platser, och 4. Bebyggelseområden. Enligt 4 kap. 2 § PBL ska kommunen genom detaljplan pröva ett områdes lämplighet för bebyggelse och reglera bebyggelsemiljöns utformning när någon av följande situationer föreligger: 1. Ny sammanhållen bebyggelse – Om den planerade bebyggelsen är sådan att det behövs med hänsyn till • bebyggelsens karaktär eller omfattning, • dess inverkan på omgivningen, • behovet av samordning, eller • andra förhållanden i övrigt. 2. Bebyggelse som ska förändras eller bevaras – Om regleringen behöver ske samlat med hänsyn till • den fysiska miljön, • åtgärdens karaktär eller omfattning, eller • andra förhållanden i övrigt. 3. a) Åtgärder som omfattas av krav på bygglov, om åtgärden innebär att ett område tas i anspråk för eller redan används för att anlägga: • industriområde, • köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat större stadsbyggnadsprojekt, • skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, • hamn för fritidsbåtar, • hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar utanför sammanhållen bebyggelse, • campingplats, • nöjespark, eller • djurpark. b) Detaljplan krävs också om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket omfattas av krav på bygglov, eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, och § 37 (forts.) a. byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller b. byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Det står vidare att trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Enligt 9 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska kommunen ge förhandsbesked för en bygglovspliktig åtgärd om åtgärden är lämplig för den avsedda platsen och sökande begär det. Intressen på platsen Området är beläget inom ett utpekat marint skyddat område (HELCOM MPA) samt inom världsarvsområde med mycket höga naturvärden (UNESCO). Det område som den aktuella ansökan avser ligger inom utpekat riksintresse för naturvård Höga Kusten [NRO 22 056] enligt 3 kap. miljöbalken. Värdebeskrivning: • Unika geologiska processer, särskilt landhöjning och landskapsutveckling. • Stor variation i land- och havsnaturtyper, med höga biologiska värden. • Området fungerar som referensområde för naturvård, för naturtypstudier och ekologiska funktioner kopplade till kustmiljöer. Området ligger inom utpekat riksintresse för kulturmiljö, Ulvöhamn [Y 36], enligt riksintressebeskrivning beslutad av RAÄ 2023. Motivering: • Ulvöhamn är Norrlands största och ett av de mer omtalade fiskelägena, uppkommit under 1600-talet när fjärrfiskare från Mellansverige säsongsfiskade vid Norrlandskusten. • Fiskeläget har ett välbevarat och karaktäristiskt bebyggelsemönster, som även vittnar om en bofast befolkning. Uttryck för riksintresset: • Tät bebyggelsestruktur med sjöbodar och bostadshus nära vattnet, de flesta gavelvända, i skyddat läge vid sund. • Dominerande faluröd bebyggelse med inslag av ljust målade hus. • Strandnära hamngata som skiljer tät bebyggelse från glest bebyggt område med gistvallar för torkning av nät. § 37 (forts.) • Kapell från 1620-talet i upphöjt läge och vitmålad 1890-talskyrka väl synlig från vattnet. • Föreningshus med samlingslokalskaraktär och ljusmålad lotsstuga på Lotsberget. • Omgivande kuperad och i stort sett obebyggd naturmark som kontrast till bebyggelsen. Riksintressets värden: • Fiskeläge med ålderdomligt bebyggelsemönster och strandbunden hamngata. • Norrlands med tiden största fjärrfiskeläge, ursprungligen präglat av fiskare från Gävle. • Välbevarat kapell med kyrkogård från 1600-talet. Ulvöhamn är ett av många fiskelägen som uppstod under 1600-talet när fjärrfiskare från Mellansverige säsongsfiskade vid Norrlandskusten. Ulvöhamn har ett ålderdomligt bebyggelsemönster som är typiskt för fiskelägen utmed Norrlandskusten. Det är en karaktäristisk bebyggelse där de funktionella sambanden mellan vattnet och bebyggelsen varit avgörande för bebyggelsestrukturen. Båthus och sjöbodar är placerade vid vattnet. Boningshus, från början enkla kokhus, finns längs med en smal hamngata som löper parallellt med strandlinjen. Kapellet i sitt upphöjda läge ovanför bebyggelsen är också ett typiskt spår efter gävlefiskarna och ett karaktäristiskt inslag i fjärrfiskelägena utmed kusten. Ulvöhamn har med början kring förra sekelskiftet utvecklats till en förhållandevis exklusiv och välkänd turistort. Området ligger även inom utpekat riksintresse för friluftsliv Ulvöarna [Y 29] enligt 3 kap. miljöbalken. Värdebeskrivning: • Tillgång till kuperad och obebyggd naturmark, viktig för rekreation och friluftsliv. • Kombinationen av öppen landskapsbild och historisk bebyggelse ger autentisk kustmiljö. • Terrängen möjliggör vandring, promenader och naturstudier. Området utgör även ett allmänt intresse för friluftsliv och kulturmiljö. Området omfattas av skydd enligt miljöbalken med syfte att bevara landskapsbilden. Området omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. § 37 (forts.) Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Vad som i första hand bör prövas i ett förhandsbesked är om en byggnadsåtgärd över huvud taget kan tillåtas på den avsedda platsen, dvs. närmast en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden (se prop. 1985/86:1 s. 285). Vid den lämplighetsbedömningen ska det prövas om åtgärden uppfyller de allmänna intressena om bl.a. lämplig markanvändning som kommer till uttryck i 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900) PBL. Vidare ska prövas om den sökta åtgärden uppfyller kraven i PBL om byggnaders placering och utformning mm samt om den sökta åtgärden ska föregås av detaljplaneläggning. Riksintresse kulturmiljö och kulturhistoriska värden Det aktuella området ligger inom ett av Riksantikvarieämbetet utpekat riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken [Ulvöhamn Y 36] och omfattas dessutom av 1968 års landskapsbildskydd. Enligt 3 kap. miljöbalken ska riksintressen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden. Ulvöhamn utgör en av Sveriges mest värdefulla och känsliga kulturmiljöer. Dess värde grundas inte på enstaka objekt, utan det som gör området särskilt skyddsvärt är den unika och sammanhållna helhetsmiljön. Miljöns känslighet innebär att även mindre förändringar kan medföra betydande förvanskning, eftersom det är helheten - inte enskilda byggnader - som utgör riksintressets bärande värde. Fiskeläget utgör en kulturhistoriskt värdefull helhet med ett välbevarat och karaktäristiskt bebyggelsemönster, där den vitmålade kyrkan från 1890-talet är ett dominerande landmärke synligt från vattnet. Den omgivande kuperade och obebyggda naturmarken skapar en tydlig kontrast som förstärker landskapsbildens och miljöns autenticitet. Exploatering i denna zon riskerar att bryta denna kontrast, förvanska helhetskaraktären och minska kyrkans visuella dominans, vilket skulle innebära en betydande påverkan på omgivningen. Då platsen är en del av ett värdebärande landskapsrum som om det bebyggs bedöms kunna leda till påtaglig risk för påverkan på helhetsvärdet av kulturmiljön och landskapsbilden och därmed risk för påtagligskada på riksintresset bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att åtgärden behöver prövas genom detaljplan. Den befintliga miljön i Ulvöhamn är även av särskilt kulturhistoriskt värde vilket innebär att det omfattas av förvanskningsförbud enligt 8 kap. 13 § PBL. § 37 (forts.) Den historiska bebyggelsen i Ulvöhamn ligger kvar i sin ursprungliga struktur, något som är mycket ovanligt i Sverige. Hela miljön speglar kustkulturen och fiskelägenas utveckling på ett sätt som saknar i stort sett motsvarighet. Området kännetecknas idag av en tydlig, sammanhållen radbebyggelse längs den historiska strukturens linjer. Den föreslagna byggnationen skulle bryta denna ordning och skapa en splittrad och otydlig bebyggelsebild, vilket skulle påverka områdets läsbarhet och kulturhistoriska kvaliteter negativt. En sådan förändring bedöms som oförenlig med befintlig karaktär varför risk för förvanskning på kulturmiljövärdena föreligger. Landskapets karaktär Den bergsrygg och skogsmark där den föreslagna bebyggelsen avses placeras utgör en central del av områdets historiska landskapskaraktär. Området har ett tydligt kulturhistoriskt värde och är en bärande del av den identitet som präglar Ulvöhamn. En ny bebyggelse i denna miljö skulle innebära ett intrång. För att säkerställa att områdets kulturmiljövärden och landskapskvaliteter bevaras krävs en samlad prövning och reglering genom detaljplan, snarare än enskild bygglovsprövning, i enlighet med lagens syfte att skydda och utveckla värdefulla miljöer. Riksintresse naturvård Det aktuella området ligger inom riksintresse för naturvård med betydande naturvärden som motiverar särskild hänsyn vid prövning av åtgärder. Riksintresseområdets unika geologiska processer, framför allt den pågående landhöjningen och landskapsutvecklingen, utgör en referens för hur kust- och skärgårdsmiljöer förändras över tid och är av nationellt intresse för långsiktig naturvård och forskning. Riksintresseområdet kännetecknas av en stor variation av land- och havsnaturtyper, vilket ger höga biologiska värden genom att det skapar livsmiljöer för många skyddsvärda och sällsynta arter. Kombinationen av strandzoner, skärgårdsöar, skogar och öppna marker bidrar till biologisk mångfald och fungerar som habitat för både växt- och djurliv med ekologiska samband över land och hav. Aktuellt område är litet i sammanhanget, att exploatera platsen bedöms inte skada de geologiska, biologiska och ekologiska värden som riksintresset är avsett att skydda. Riksintresse friluftsliv Riksintresseområdet erbjuder tillgång till kuperad och obebyggd naturmark som är viktig för rekreation och friluftsliv, och den öppna landskapsbilden i kombination med den historiska bebyggelsen ger en autentisk upplevelse av kustmiljön. Då aktuellt område ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse bedöms riksintresseområdets attraktionskraft för friluftsliv och den autentiska upplevelsen av kustmiljön inte påverkas negativt. § 37 (forts.) Detaljplanekrav Utifrån ovanstående bedöms exploatering i direkt anslutning till Ulvöhamns kulturhistoriskt värdefulla miljö aktualisera krav på detaljplan enligt 4 kap. 2 § plan- och bygglagen (PBL). Bestämmelsen anger att detaljplan ska upprättas när det krävs för att pröva markens lämplighet för bebyggelse och för att reglera bebyggelsemiljöns utformning, särskilt vid ny sammanhållen bebyggelse, vid förändring eller bevarande av värdefulla miljöer samt när åtgärder kan få betydande inverkan på omgivningen. Detsamma gäller vid uppförande av ett nytt byggnadsverk om byggnadsverket eller dess användning kan få betydande inverkan på omgivningen. Vidare bedöms åtgärden, trots att den avser ett begränsat antal byggnadsverk, kunna medföra betydande påverkan på kulturmiljön och den historiska bebyggelsestrukturen. Undantaget i 4 kap. 2 § PBL bedöms därmed inte vara tillämpligt, utan detaljplan krävs. Vid bedömningen har även risken för kumulativa effekter beaktats. Även om den aktuella ansökan avser två bostadshus innebär lokaliseringen inom ett värdebärande landskapsrum i Ulvöhamn att ytterligare bebyggelse riskerar att successivt förändra områdets historiska bebyggelsestruktur och landskapsbild. Kumulativa effekter kan uppstå genom att flera till synes begränsade åtgärder sammantaget leder till en gradvis förskjutning av gränsen mellan bebyggelse och obebyggd natur, minskad läsbarhet av kulturmiljön samt försvagade visuella samband, däribland kyrkans roll som dominerande landmärke i landskapet. Samhällsbyggnadsförvaltningen samlade bedömning är således att omständigheterna – för att säkerställa att ny bebyggelse inte påtagligt skadar riksintressena, förvanskar den kulturhistoriska helheten, påverkar landskapsbilden negativt eller för att möjliggöra en bedömning av kumulativa effekter i ett samlat sammanhang – innebär att reglering i detta ärende behöver ske genom detaljplanering. En sådan prövning kan inte genomföras på ett rättssäkert sätt inom ramen för ett enskilt förhandsbesked, utan kräver en samlad reglering där både befintliga förhållanden samt nuvarande och potentiella framtida exploateringar kan bedömas i ett helhetsperspektiv. Översiktsplanen Det aktuella området omfattas av två översiktsplaner, Översiktsplan för Norra Ulvön (FÖP11) och Översiktsplan 2012 för Örnsköldsviks kommun (ÖP12). Området finns utpekat som möjligt för bostadsbebyggelse i båda översiktsplaner, dock med förbehåll. För området anges i FÖP11 att området i alla händelser bör regleras i detaljplan och i ÖP12 att det är angeläget att bebyggelsen anpassas till kulturmiljön. § 37 (forts.) Samlad bedömning Detta förhandsbesked behandlar möjligheten att uppföra två nya bostadshus inom fastigheten Ulvön 5:13. I prövningen har samhällsbyggnadsförvaltningen beaktat områdets starka kulturhistoriska värden, den unika och välbevarade helhetsmiljön, den sammanhållna bebyggelsestrukturen samt gällande riksintressen. Åtgärden bedöms aktualisera krav på detaljplan enligt 4 kap. 2 § PBL. Detta då bestämmelsen anger att detaljplan ska upprättas när det krävs för att pröva markens lämplighet för bebyggelse och för att reglera bebyggelsemiljöns utformning vid bebyggelse som ska förändras eller bevaras om reglering behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljön som åtgärden ska genomföras i. Vidare bedöms åtgärden, trots att den avser enstaka byggnadsverk, kunna medföra sådan påverkan att undantaget i 4 kap. 2 § PBL inte är tillämpligt. En detaljplan krävs därmed, eftersom åtgärden riskerar medföra betydande inverkan på omgivningen och risk för påtaglig skada på riksintresse kulturmiljö. Vid prövning enligt PBL ska både allmänna och enskilda intressen vägas enligt 2 kap. 1 § PBL. Av förarbetena till 2 kap. 1 § plan- och bygglagen framgår att prövningen ska innefatta en proportionalitetsbedömning, där de allmänna intressen som skyddas genom lagstiftningen ska vägas mot den enskildes intresse av att genomföra den sökta åtgärden. En sådan avvägning innebär inte att det enskilda intresset alltid ska ges företräde, utan att åtgärdens lämplighet ska bedömas med hänsyn till platsens förutsättningar och de skyddsvärden som berörs. Utifrån ovan anförda, och vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen samt att ett positivt planbesked (SBN 2023:243) för att påbörja ett planarbete har beviljats för del av fastigheten bedöms det inte vara oproportionerligt mot sökanden att han får avvakta detaljplaneläggningen. I praxis har Mark- och miljööverdomstolen slagit fast att även när en åtgärd avser en enskild byggnad kan det allmänna intresset av att bevara kulturhistoriska värden väga tyngre än det enskilda intresset av att få bebygga en viss plats. I MÖD P 432-13 (Gotland) ansågs ett förhandsbesked inte kunna lämnas eftersom den föreslagna lokaliseringen avvek från den historiska relationen mellan bebyggelse och landskap, trots att åtgärden i sig var begränsad. Domstolen fann att det allmänna intresset av att bevara kulturmiljön vägde tyngre än sökandens intresse. Även i senare praxis har domstolarna betonat vikten av att värna riksintressen för kulturmiljövård vid lokaliseringsprövningar. I MMD P 2390-25 (Malsta kyrkby) bedömdes ny bostadsbebyggelse inom riksintresse för kulturmiljövård medföra en försämrad avläsbarhet av bymiljön och odlingslandskapet, vilket är centrala uttryck för riksintresset. Domstolen fann att det allmänna intresset av att bevara kulturmiljön vägde tyngre än det enskilda intresset av att uppföra bostadshus. § 37 (forts.) Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar, trots sökandens omfattande argumentation och inlämnade skrivelser, att de rättsliga förutsättningarna att lämna ett positivt förhandsbesked inte är uppfyllda. Mot denna bakgrund gör samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen att den aktuella åtgärden, även om den avser ett begränsat antal bostadshus, inte kan anses proportionerlig i förhållande till de kulturhistoriska värden som riskerar att påverkas. Det enskilda intresset av att uppföra nya bostadshus på platsen får därför stå tillbaka för de allmänna intressen som följer av riksintresset för kulturmiljövård och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer efter återremiss Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att ärendet inte behöver handläggas vidare. Detta då en helhetsbedömning av förhållandena i det aktuella fallet fortsatt bedöms innebära att den aktuella åtgärden behöver undersökas och regleras i ett större sammanhang samt att åtgärden fortsatt medför krav enligt plan- och bygglagen på reglering med detaljplan. Förvaltningen står fast vid sitt förslag till beslut om att ge negativt förhandsbesked för nybyggnad av två nya fritidshus. Prövning av barnets bästa Enligt lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (2018:1197) ska en prövning av barnets bästa göras i alla ärenden som rör barn. I detta ärende bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att det blir en enkel prövning eftersom beslutet om att uppföra två nya fritidshus inte har någon direkt påverkan på barn och ungdomar. Beslutsunderlag Handlingar tillhörande beslutet • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterad 26 februari 2026 • Sbn § 22/2026 Nybyggnad av två fritidshus, Ulvön 5:13, förhandsbesked, daterat 19 februari 2026 • Bemötande från sökande, inkom 27 januari 2026 • Remissvar från sökande, inkom 16 januari 2026 • Bemötande av samtliga remissvar, inkom 12 januari 2026 • Kompletterande skrivelse, inkom 12 januari 2026 • Siktlinjer, inkom 8 januari och 16 januari 2026 • Yttrande från Stadsarkitekt, 9 december 2025 • Yttrande Miljö- och hälsoenheten, inkom 27 november 2025 • Yttrande från Länsstyrelsen, inkom 18 november 2025 • Yttrande från sökande, inkom 17 november 2025 § 37 (forts.) • Yttrande från Kultur- och fritidsavdelningen, inkom 17 november 2025 • Yttrande från E.ON, inkom 14 november 2025 • Yttrande från Miva, inkom 14 november 2025 och den 10 november 2025 • Skrivelse, inkom 28 oktober 2025 • Översiktskarta, inkom 28 oktober 2025 • Situationsplan, inkom 28 oktober 2025 • Epostmeddelande, inkom 13 oktober 2025 • Svar på komplettering, inkom 13 oktober 2025 • Epostmeddelande, inkom 3 oktober 2025 • Fotografi, inkom 3 oktober 2025 • Karta, inkom 3 oktober 2025 • Skrivelse, inkom 3 oktober 2025 • Ansökan, inkom 3 oktober 2025 Övriga handlingar • Skrivelse, inkom 11 februari 2026 • Bilaga m 3499-25, inkom 11 februari 2026 • Begäran om förtydligande, inkom 26 januari 2026 • Begäran om förtydligande, inkom 23 januari 2026 • Begäran om förtydligande, inkom 22 januari 2026 • Kompletterande skrivelse, inkom 16 januari 2026 • Beslut LST, inkom 12 januari och 16 januari 2026 • Begäran om chefsprövning, inkom 16 januari 2026 • Bilaga m-2602-07, inkom 12 januari 2026 och 16 januari 2026 • Bilaga m-5329-16, inkom 12 januari och 16 januari 2026 • Bilaga p-4848-16, inkom 12 januari och 16 januari 2026 • För diarieföring, inkom 12 januari 2026 • Bilaga p-5570-20, inkom 12 januari och 16 januari 2026 • Bilaga p-1639723, inkom 12 januari och 16 januari 2026 • För diarieföring, inkom 8 januari 2026 • Begäran om handläggare byte, inkom 8 januari 2026 • Fasadritning 1 plan, inkom 3 oktober 2025 • Fasadritning 1,5 plan, inkom 3 oktober 2025 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om att ge negativt förhandsbesked för nybyggnad av två nya fritidshus då den sökta åtgärden inte kan prövas utan föregående detaljplan, enligt 4 kap. 2 § PBL. § 37 (forts.) Avgiften för handläggningen av ärendet är 0 kronor. Avgiften har fastställts i enlighet med den taxa som kommunfullmäktige har beslutat. Samhällsbyggnadsnämndens behandling Andreas Jansson (C) yrkar att samhällsbyggnadsnämnden ger positivt förhandsbesked för två fritidshus på fastigheten Ulvön 5:13 med stöd av 9 kap. 17 § PBL, åtgärdernas utformning och närmare placering enligt 2 kap. plan- och bygglagen har inte prövats, utöver vad som regleras av villkoren nedan. För att förhandsbeskedet ska vara bindande vid en kommande bygglovsprövning ska följande villkor vara uppfyllda: • Byggnader ska anpassas till terrängen. Schaktning och utfyllnad ska begränsas till vad som är nödvändigt för byggnadens grundläggning. • Sprängning av berg ska undvikas. Om sprängning är nödvändig ska det motiveras i bygglovsansökan, och åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan på omgivning och naturmiljö. • Byggnaders placering ska anpassas till Ulvöhamns bebyggelsestruktur. • Byggnader ska placeras så att ett tydligt mellanrum mot kyrkan bibehålls och dess dominans i landskapsbilden inte påverkas negativt. • Fastighetsstorleken får högst vara 1000 kvm. • Den västra huvudbyggnaden enligt ansökan får uppföras i högst en våning. • Den östra huvudbyggnaden enligt ansökan ska uppföras i mindre än två våningar. • Byggnaders längd får max vara 13 meter. • Huvudbyggnaden ska ha sadeltak med en taklutning mellan 24-35 grader. • Tak på huvudbyggnad ska utföras med matt, rött lertegel. • Fönster ska ha bröstning. • Stora sammanhängande glaspartier får inte utföras. • Fasad ska utföras i träpanel och målas i röd kulör med Falu Rödfärg (eller likvärdig slamfärg) alternativt linoljebaserad täckfärg i varm ljus kulör. Mikael Malmén (S) och Jan Kärnebro (SD) yrkar bifall till Andreas Janssons (C) förslag. Beslutsgång Ordförande finner att det finns två förslag till beslut. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med Andreas Janssons (C) förslag. § 37 (forts.) Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt förhandsbesked för två fritidshus på fastigheten Ulvön 5:13 med stöd av 9 kap. 17 § PBL, åtgärdernas utformning och närmare placering enligt 2 kap. plan- och bygglagen har inte prövats, utöver vad som regleras av villkoren nedan. För att förhandsbeskedet ska vara bindande vid en kommande bygglovsprövning ska följande villkor vara uppfyllda: • Byggnader ska anpassas till terrängen. Schaktning och utfyllnad ska begränsas till vad som är nödvändigt för byggnadens grundläggning. • Sprängning av berg ska undvikas. Om sprängning är nödvändig ska det motiveras i bygglovsansökan, och åtgärder ska vidtas för att minimera påverkan på omgivning och naturmiljö. • Byggnaders placering ska anpassas till Ulvöhamns bebyggelsestruktur. • Byggnader ska placeras så att ett tydligt mellanrum mot kyrkan bibehålls och dess dominans i landskapsbilden inte påverkas negativt. • Fastighetsstorleken får högst vara 1000 kvm. • Den västra huvudbyggnaden enligt ansökan får uppföras i högst en våning. • Den östra huvudbyggnaden enligt ansökan ska uppföras i mindre än två våningar. • Byggnaders längd får max vara 13 meter. • Huvudbyggnaden ska ha sadeltak med en taklutning mellan 24-35 grader. • Tak på huvudbyggnad ska utföras med matt, rött lertegel. • Fönster ska ha bröstning. • Stora sammanhängande glaspartier får inte utföras. • Fasad ska utföras i träpanel och målas i röd kulör med Falu Rödfärg (eller likvärdig slamfärg) alternativt linoljebaserad täckfärg i varm ljus kulör. Avgiften för handläggningen av ärendet är 0 kronor. Avgiften har fastställts i enlighet med den taxa som kommunfullmäktige har beslutat. - - - - - Upplysningar Detta beslut om förhandsbesked innebär inte någon rätt att påbörja den planerade åtgärden. Förhandsbeskedet är giltigt i två år från den dag då beslutet har fått laga kraft och gäller endast under förutsättning att ansökan om bygglov för åtgärden lämnas in inom denna tidsperiod. § 37 (forts.) Sökanden ska lämna in en separat ansökan om anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ansökan görs via Mivas webbplats. För anslutning av el till fastigheten krävs en separat ansökan till den aktuella elägaren. Den sökta åtgärden kan kräva tillstånd med hänsyn till skyddet av landskapsbilden, vilket ansöks hos Länsstyrelsen Västernorrland. Om det finns ett pågående ärende hos Lantmäteriet som rör samma åtgärd som detta beslut, är det viktigt att en kopia av beslutet skickas till lantmäteriet. Eventuell avverkning kan kräva tillstånd från Skogsstyrelsen. Information om hur beslutet kan överklagas framgår av separat bilaga. I handläggningen av ärendet har följande personer deltagit Cecilia Persson, byggnadsinspektör Cecilia Marklund Svensson, enhetschef Clara Ganslandt, avdelningschef

§ 38 Rivningslov för rivning av godsmagasin, Mellansel 3:60 (Sbn/2026:94) Ärendebeskrivning Ansökan avser rivning av ett tidigare godsmagasin/järnvägsförråd på fastigheten Mellansel 3:60. Ansökan om rivningslov inkom den 27 januari 2026 och bedömdes komplett den 30 januari 2026. Fastigheten omfattas av detaljplan Mellansels samhälle, akt 2284K-P71/0730/1, antagen den 30 juli 1971. I detaljplanen är området utlagt med beteckningen Tj, vilket anger område för järnvägsändamål, järnvägstrafik och därmed sammanhörigt ändamål. Fastigheten ligger inom område av allmänt intresse för kulturmiljö. Området berörs även av riksintresse för naturvård Moälven samt skyddade vattendrag Moälven. Mellansel utvecklades som järnvägssamhälle i samband med anläggandet av statsbanan mellan Mellansel och Örnsköldsvik, vilken uppfördes åren 1891–1892 och öppnades för trafik den 1 november 1892. Järnvägen fick stor betydelse för ortens utveckling och området kring stationen och bangården kom att utgöra kärnan i samhällets framväxt. Stationsområdet, med tillhörande byggnader och tekniska anläggningar, är utpekat i kommunens kulturmiljöprogram (område K14) som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Det är mot denna bakgrund området omfattas av kulturmiljöhänsyn. Den aktuella förrådsbyggnaden är uppförd under 1900-talets mitt och har haft funktion kopplad till järnvägsverksamheten. Byggnaden har enligt sökanden inte längre någon funktion för järnvägsändamål. En byggnadsmiljö- och rivningsinventering har genomförts. Inventeringen redovisar förekomst av olika material och avfallstyper. Analys har visat att byggnaden innehåller asbest. I inventeringen framgår även att marken kan vara förorenad och att provtagning kan behöva utföras vid eventuell schaktning. Enligt uppgift avses bottenplattan lämnas kvar då området fortsatt ska användas som upplagsplats. Rivningsplan har upprättats och anger hur material ska omhändertas, sorteras och transporteras till godkänd mottagare. § 38 (forts.) Yttrande Den sökta åtgärden är sådan att ingen bedöms behöva ges tillfälle att yttra sig över ansökan då ansökan är planenlig. Enligt 9 kap. 94 § PBL. Miljö- och hälsoenheten och Kultur- och fritidsavdelningen har beretts tillfälle att yttra sig. Kultur- och fritidsavdelningen Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig över ansökan om rivningslov för järnvägsförråd på fastigheten Mellansel 3:60. Fastigheten ingår i kommunens kulturmiljöprogram (område K14) och omfattar järnvägsstationen med bangård och tillhörande byggnader. Särskild hänsyn ska därför tas till kulturmiljön vid förändringar Den aktuella byggnaden uppfördes under 1900-talets mitt och har använts som garage/förråd. Den är uppförd i liggande panel med sadeltak täckt av tjärpapp. Taket har rasat in och enligt byggnadsmiljöinventering är delar av byggnaden vattenskadade Kultur- och fritidsnämnden bedömer att rivning av järnvägsförrådet inte påverkar kulturmiljön negativt. Miljö- och hälsoenheten Miljö- och hälsoenheten har yttrat sig över ansökan om rivningslov för förrådsbyggnad på fastigheten Mellansel 3:60. Enheten bedömer att bygglovshandlingarna behöver kompletteras med ett förtydligande av materialinventeringen, särskilt avseende belysningsarmaturer och elkablar, då det behöver säkerställas att dessa inte innehåller kvicksilver respektive bly. Vidare framhålls att marken misstänks vara förorenad. Eftersom betongplattan avses lämnas kvar och ingen schaktning planeras bedöms tillvägagångssättet vara acceptabelt. Miljö- och hälsoenheten betonar dock att det i rivningslovet tydligt ska framgå att grävning eller schaktning i marken inte får ske. Skäl till beslut Lagrum Enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, får en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte § 38 (forts.) förvanskas. Bestämmelsen gäller även för bygglovspliktiga anläggningar enligt 16 kap.

§ 39 Tillsynsplan 2026-2027, byggenheten (Sbn/2026:138) Ärendebeskrivning I Örnsköldsviks kommun är det samhällsbyggnadsnämnden, genom byggenheten, som ansvarar för frågor om lov, förhandsbesked och tillsyn enligt Plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Vidare är det byggenheten, tillsammans med miljö- och hälsoenheten, som ansvarar för strandskydd enligt Miljöbalken (MB 1998:808). För att kommunen ska kunna arbeta systematiskt, effektivt och rättssäkert med tillsyn enligt plan- och bygglagen och miljöbalken avseende strandskydd samt för att värna både samhällsbyggandet och naturvärden tas en tillsynsplan fram. Den nu gällande tillsynsplanen Tillsynsplan 2024 byggenheten (Sbn/2024:153) har blivit inaktuell och behöver därmed uppdateras med en ny tillsynsplan för de kommande åren. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Tillsynsplan för byggenheten 2026-2027 redogör för tillsynsområdena enligt PBL och MB, samt föreslår mål och aktiviteter som ska gälla för perioden. Planen visar även vilken prioritetsordning som ska gälla för tillsynsärenden och redogör för vilka resurser som kan tilldelas för tillsynsområdet under åren 2026-2027. Prövning av barnets bästa Plan- och bygglagen syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Tillsynen ser till att den byggda miljön uppfyller samhällets krav och ser till att byggnadsverk, tomter och allmänna platser underhålls och sköts så att värden bevaras samt att olägenheter och olycksrisker inte uppkommer. Tillsyn enligt Plan- och bygglagen kan därför antas har en positiv effekt på barn och ungdomars levnadsförhållanden. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Tillsyn enligt miljöbalken kan därför antas har en positiv effekt på barn och ungdomars framtid och friluftsliv. § 39 (forts.) Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterad 27 februari 2026 • Tillsynsplan 2026-2027, byggenheten, daterad 27 februari 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar tillsynsplan 2026-2027 byggenheten - - - - -

§ 40 Behovsutredning enligt miljöbalken (Sbn/2026:133) Ärendebeskrivning Enligt miljötillsynsförordningen ska en operativ tillsynsmyndighet ha en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Örnsköldsviks kommun har saknat en samlad behovsutredning för hela miljöbalksområdet något som nu åtgärdas via denna utredning. I Örnsköldsviks kommun är samhällsbyggnadsnämnden tillsyns- och prövningsmyndighet enligt miljöbalken. Syftet med behovsutredningen är att redovisa resursbehovet, för att utifrån detta få ett samlat underlag för den årliga tillsynsplaneringen. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Behovsutredningen visar att behovet av tillsyn är större än vad våra resurser räcker till. Det innebär att vi behöver prioritera i vår verksamhet. När vi gör våra prioriteringar bedömer vi vilka områden som har störst behov av vår tillsyn eller där det finns åtaganden som behöver uppfyllas. Det kan till exempel handla om de verksamheter som betalar en årlig tillsynsavgift till oss eller situationer där konsekvenserna blir stora eller allvarliga om vi inte utövar tillsynen. Det är främst inom områdena behovsprioriterad tillsyn som nämnden kan prioritera mellan vilka verksamheter och hur ofta dessa besöks. Inom delar av den skattefinansierade tillsynen kan prioriteringar också ske. Detta gäller exempelvis hur mycket tid som läggs på kvalitetsutveckling, besvarande av remisser, eller olika former av samarbeten och nätverkande. Denna behovsutredning ska årligen revideras och ligga till grund för den tillsynsplan som även den tas fram för varje år. Den prioriterade tillsyn som bedrivs i år beskrevs i tillsynsplan för år 2026 och som beslutats och godkänts av samhällsbyggnadsnämnden strax innan årsskiftet. Prövning av barnets bästa Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Tillsyn enligt miljöbalken kan därför antas har en positiv effekt på barn och ungdomars framtid. § 40 (forts.) Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterad 2 mars 2026 • Behovsutredning för miljö- och hälsoenheten daterad 2 mars 2026 • Bilaga, förteckning över de specifika behoven inom enhetens olika arbetsområden, upprättad 3 mars 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner den av förvaltningen upprättade behovsutredningen och uppdrar till förvaltningen att säkerställa att årliga revideringar genomförs och att dessa kommer till nämndens kännedom. - - - - -

§ 41 Fyllnadsval, ersättare i samhällsbyggnadsutskottet, efter Robin Gustavsson (S) (Sbn/2023:13) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har den 15 december 2025 § 239 godkänt Robin Gustavsson (S) avsägelse från uppdraget som ledamot i samhällsbyggnadsnämnden och utsåg den 23 februari 2026 § 25 Gustav Nilsson (S) till ny ledamot i samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens utskott består av fem ledamöter från samhällsbyggnads- nämnden som även utgör nämndens utökade presidium. Ersättare i utskottet består av övriga ledamöter i nämnden. Ersättarordningen följer den av kommunfullmäktige valda ordning av ledamöter och ersättare till samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har i uppgift att utse ny ersättare i samhällsbyggnadsutskottet. Prövning av barnets bästa Förslaget till beslut är att utse ny representant. Beslut som gäller valärenden bedöms inte påverka barn och ungdomar. Därför har en enkel prövning av barnets bästa gjorts. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 2 mars 2026 • Kf § 25/2026 Fyllnadsval, ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, efter Robin Gustavsson (S), daterat den 23 februari 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden utser Gustav Nilsson (S) till ersättare i samhällsbyggnadsutskottet. - - - - -

§ 42 Meddelanden (Sbn/2026:5) Ärendebeskrivning Ärendet består av en redovisning av handlingar, som nämnden tar del av, enligt nedan: A. E-förslagssvar, bygg inte bussgarage för elbussar på sumpmarken Kommunfullmäktiges beslut den 23 februari 2026 § 7. Kommunfullmäktige avslår e-förslaget, bygg inte bussgarage för elbussar på sumpmarken. (Sbn/2025:335) B. Budget 2026, ekonomisk plan Kommunfullmäktiges beslut den 23 februari 2026 § 8. Kommunfullmäktige anser sig ha tagit del av Budget 2026 – Ekonomiska planer nämnder. Bilaga, rapport Budget 2026 - Ekonomiska planer nämnder. (Sbn/2025:531) C. Budget 2026, verksamhetsplan Kommunfullmäktiges beslut den 23 februari 2026 § 9. Kommunfullmäktige anser sig att ha tagit del av Budget 2026 – Verksamhetsplaner nämnder. Bilaga, rapport Budget 2026 – Verksamhetsplaner nämnder. (Sbn/2025:530) D. Revidering hantering av friskvårdförmån Kommunfullmäktiges beslut den 23 februari 2026 § 11. Kommunfullmäktige upphäver följande punkt i beslutet Kst/2025:1084 Utlägget måste vara gjort under den månad där arbete har utförts Kommunfullmäktige godkänner revidering på tidigare beslut § 154/2024 om att friskvårdsbidrag har följande hantering: Visstidsanställda medarbetare inom kommunkoncernen med timlön erhåller 1/12 av den årliga friskvårdsförmånen för varje månad hen har arbetat. Den ökade kostnaden belastar kommunkoncernens resultat och behandlas i kommunen inom nämndernas tilldelade skattemedel fr.o.m. 2026 och framåt. Beslutet gäller från och med 1 mars 2026. (Sbn/2024:68) E. Motionssvar, uppdatering av cykelplan för Örnsköldsviks kommun (S) Kommunfullmäktiges beslut den 23 februari 2026 § 19. Kommunfullmäktige bifaller motion, uppdatering av cykelplan för Örnsköldsviks kommun (S) med hänvisning till att det, när det pågående arbetet med framtagande av en trafikstrategi för kommunen är klart, är lämpligt att genomföra revidering av cykelplanen från 2016. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen att efter framtagande av en trafikstrategi utvärdera samt revidera de ingående dokumenten i gällande cykelplan. (Sbn/2025:306) § 42 (forts.) F. Avsägelse och fyllnadsval ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, efter Robin Gustavsson (S) Kommunfullmäktige beslut den 23 februari 2026 § 25. Kommunfullmäktige utser Gustav Nilsson (S) till ny ledamot i samhällsbyggnadsnämnden. (Sbn/2023:8) G. Uppföljning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Uppföljning av Örnsköldsviks kommuns arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer år 2025. Bilagor, information och uppföljningen i sin helhet. (Sbn/2022:171) H. Beslutslogg - samhällsbyggnadsnämnden mars 2026 (Sbn/2026:5) Prövning av barnets bästa Beslutet att ta del av meddelandena medför ingen åtgärd och bedöms inte påverka barn och ungdomar. Med hänsyn till det har ingen ytterligare prövning av barnets bästa genomförts. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 4 mars 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden tar del av meddelandena. - - - - -

§ 43 Anmälan av samhällsbyggnadsförvaltningens delegationsbeslut (Sbn/2026:6) Ärendebeskrivning Redovisning av de beslut som fattats med stöd av samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning. Förteckning över • delegationsbeslut, 2026 nr 5-9, samhällsbyggnadsutskottet, • delegationsbeslut, 2026 nr 5-9, Lex-ärenden, • delegationsbeslut, 2026-02-01–2026-02-28, ByggR/Nova, byggenheten, • delegationsbeslut, 2026 nr 155-295, ECOS, miljö och livsmedel m.m, • delegationsbeslut, 2026 nr 1191-1194, i ärenden om alkohol, • delegationsbeslut, 2026 nr 123, i ärenden om tobak, folköl och handel med vissa receptfria läkemedel, • delegationsbeslut, 2026-02-01–2026-02-28, om samhällsbetalda resor, färdtjänst och riksfärdtjänst, • delegationsbeslut, 2026 nr 12-21, parkeringstillstånd för rörelsehindrade, • delegationsbeslut, 2026-02-01–2026-02-28, skolskjuts, • delegationsbeslut, 2026 nr 9, dispensärenden vad gäller bred, lång och tung transport samt uppställning av dito, • delegationsbeslut, 2026-02-01–2026-02-28, upplåtelse av offentlig plats samt yttrande till polismyndighet, • delegationsbeslut, 2026 nr 3, fordonsflytt, • delegationsbeslut, 2026 nr 7-9, personalärenden Prövning av barnets bästa Ärendet består av en redovisning av fattade delegationsbeslut. Ett godkännande av redovisningen innebär att nämnden har tagit del av vilka beslut som har fattats. § 43 (forts.) Godkännandet medför ingen åtgärd och bedöms inte påverka barn och ungdomar. Med hänsyn till det har ingen ytterligare prövning av barnets bästa genomförts. Beslutsunderlag • Samhällsbyggnadsförvaltningens beslutsförslag, daterat 6 mars 2026 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av fattade beslut. - - - - - Signering Följande parter har signerat detta dokument Namn: ANDREAS JANSSON Datum: 2026-03-24 09:05 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 8EF753A17AC488002F7D4E561288848A7CE0CCE47F1EA0549A666F937E1EF664 Namn: Leif Mikael Rune Malmén Datum: 2026-03-24 08:02 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 8EF753A17AC488002F7D4E561288848A7CE0CCE47F1EA0549A666F937E1EF664 Namn: RUT CAROLINE VIKTORIA JONSSON Datum: 2026-03-24 09:27 Signerat kryptografiskt SHA-256 hashvärde: 8EF753A17AC488002F7D4E561288848A7CE0CCE47F1EA0549A666F937E1EF664

§ 180/2021, daterad 7 september 2021 Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslag till yttrande över Remissutgåva reviderad Klimatstrategi 2026–2030, daterat 27 februari 2026, och överlämnar det till kommunstyrelsen. Avstår från att delta i beslutet Jan Kärnebro (SD) avstår från att delta i beslutet. - - - - -