Kommunstyrelsen — 6 oktober 2026

1 § OSL tillämpas för de personer som har ett ärende hos Försäk- ringskassan. För övriga deltagare återstår endast det generella skyddet i 21 kap. OSL, som kan ge visst skydd för uppgift om hälsa. I de fall uppgifterna är sekretessreglerade enligt 28 kap. 1 § OSL hos Försäkringskassan kan den sekretessen föras över till övriga myndigheter om de har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling, s.k. direktåtkomst (11 kap. 4 § OSL). Om det redan finns en tillämplig primär sekretessbestämmelse hos den mottagande myndigheten för uppgifter kan den i stället vara tillämplig enligt 11 kap. 8 § OSL. Försäkringskassan är den myndighet som har i uppdrag att genomföra uppföljning. Myndigheten har, i framställan om översyn av bestämmelser om personuppgiftshantering avseende uppföljning av insatser som finansieras av samordningsförbunden (S2024/01218), gjort bedömningen att bristen på tillämpliga regler leder till att uppgifter som lämnas mellan myndigheterna kan förlora sitt sekretesskydd och att sekretessfrågor i praktiken kan bli komplicerade eftersom en uppgift som behandlas inom uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund kan få olika sekretesskydd beroende av om personen har ett ärende hos Försäkringskassan eller inte. Samtidigt gör Försäkringskassan bedömningen att det visserligen inte sker något röjande av uppgifter i strid med lagstiftning i uppföljningssystemet, men att skyddet för uppgifterna inte kan anses tillräckligt. Försäkringskassan anser att det går att ifrågasätta om behandling av personuppgifter enligt dessa förutsättningar är förenlig med principen om korrekthet i artikel 5.1 a i EU:s dataskyddsförordning. Den principen innebär att behandlingen av personuppgifter ska vara rättvis, skälig, rimlig och proportionerlig i förhållande till de registrerade. Även om hanteringen inte bryter mot denna princip kan regleringen anses otillfredsställande ur integritetssynpunkt. Olika sekretesskydd för uppgift om hälsa Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunerna och regionerna omfattas av olika bestämmelser om sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelserna skiljer sig åt gällande vilka uppgifter de omfattar samt förutsättningarna för sekretess, vilket innebär att samma uppgift kan omfattas av olika sekretesskydd beroende på i vilket sammanhang uppgiften behandlas. Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men (25 kap. 1 § OSL). Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § första stycket OSL). Inom Försäkringskassan gäller sekretess för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende- handläggningen (28 kap. 1 § första stycket OSL). Inom den arbets- marknadspolitiska verksamheten gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (28 kap. 11 § OSL). 4 En ny lag för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund 4.1 Behov av en ny lag Promemorians förslag Det ska införas en ny lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samord- ningsförbund. Skälen för förslaget Personuppgifter behövs som underlag för uppföljning Ett samordningsförbund ska enligt 7 § finsam-lagen svara för uppföljning och utvärdering av de rehabiliteringsinsatser som samordningsförbundet finansierar. Försäkringskassan har i myndighetens regleringsbrev getts i uppdrag att samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. Uppföljning är en aktivitet som görs löpande för att granska hur t.ex. en insats utvecklas i olika avseenden. Utvärdering är en aktivitet som sker vid särskilda tillfällen och som till skillnad från uppföljning innebär mer av värdering och djupare analys. I utvärderingen görs också mer kvalificerade bedömningar eller så reser man frågor om orsakssamband, dvs. vilken insats som lett till vilken effekt.3 De förslag som lämnas i denna promemoria syftar till att skapa förutsättningar för löpande uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för en samlad nationell redovisning av de målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. Den ska också ge underlag för respektive samordningsförbund att på lokal nivå följa upp de rehabiliteringsinsatser som förbunden finansierar. Uppföljningen skapar också förutsättningar för att samordnings- förbundens respektive parter ska kunna göra longitudinella uppföljningar av hur försörjningssituationen för en insatsdeltagare har förändrats efter deltagande i en rehabiliteringsinsats som finansierats av samordningsförbund. Den kan även användas som underlag för lokala utvärderingar av insatser som samordnings- förbund finansierar, t.ex. med avseende på samhällsekonomisk effektivitet. Utvärdering är dock, som framgår ovan, mer omfattande än uppföljning och behöver därför omfatta även andra underlag för att det ska vara möjligt att värdera effekterna av de insatser som samordningsförbunden finansierar. Som framgår av förarbetena till finsam-lagen bedöms det vara lämpligt att fristående expertis anlitas i utvärderingsarbetet. Sådan fristående expertis kan vara universitet och högskolor eller konsulter (prop. 2002/03:132 s. 102). Dessutom kan uppföljningen användas som underlag vid en nationell utvärdering av finansiell samordning för att värdera insatsernas samhällsekonomiska effektivitet. För att en ändamålsenlig uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund ska kunna genomföras krävs tillräckligt underlag i form av uppgifter på individnivå gällande de personer som omfattas av insatserna. Det har inte samlats in eller registrerats några personuppgifter efter den 1 januari 2023 till följd av Försäkringskassans bedömning att det saknas rättsligt stöd för att registrera och utbyta personuppgifter i ett gemensamt system. 3 Riksrevisionen, RiR 2016:29, Statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården, Bilaga 3. Uppföljningar och utvärderingar. Denna avsaknad av personuppgifter resulterar i att underlaget för uppföljning blir otillräckligt, vilket i sin tur försvårar möjligheterna till att genomföra verkningsfulla uppföljningar av de insatser som finansieras. Försäkringskassan har påtalat behovet av en översyn av bestämmelserna om personuppgiftsbehandling vid sådan uppföljning. ISF befarar att den bristfälliga rättsliga regleringen kan komma att få betydande konsekvenser för såväl samordningsförbundens verksamhet som för möjligheterna att följa upp hur de statliga medlen som tilldelas förbunden kommer till användning. Vidare har Datainspektionen (nuvarande Integritets- skyddsmyndigheten, IMY) 2016 bedömt att ett samordnings- förbund behandlade personuppgifter i strid med nu upphävda personuppgiftslagen (1998:204), tillsynsbeslut dnr 391-2015. Aspekterna angivna ovan illustrerar behovet av rättsligt stöd för personuppgiftsbehandling vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Den personuppgiftsbehandling som fordras för uppföljning berör de parter som ingår i ett samordningsförbund – Försäkrings- kassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner – samt samordningsförbunden. Det innebär att det finns behov av en reglering som omfattar samverkan mellan samtliga samverkande parter liksom samordningsförbund. I syfte att möta detta behov bör det införas en ny dataskyddslag för uppföljning av rehabiliterings- insatser finansierade av samordningsförbund. Den nya lagens utformning Registerförfattningar är ofta uppbyggda på liknande sätt. De inledande bestämmelserna anger författningens tillämpnings- område, t.ex. en viss verksamhet inom en viss myndighet. Även förhållandet till annan reglering brukar anges i inledningen. De allra flesta registerförfattningar innehåller därefter ändamåls- bestämmelser som kan delas upp i bestämmelser om primära och sekundära ändamål. Utöver detta anges inte sällan att uppgifter får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överens- stämmelse med lag eller förordning. Det anges ofta att uppgifter får behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in (den s.k. finalitetsprincipen). Efter ändamålsbestämmelserna finns oftast bestämmelser om bl.a. person- uppgiftsansvar, behandling av känsliga personuppgifter, förbud mot vissa sökningar och begränsningar av tillgången till personuppgifter. Flera registerförfattningar innehåller villkor för olika former av elektroniskt utlämnande av uppgifter. Den föreslagna lagen om personuppgiftshantering vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbud föreslås vara uppbyggd på ett motsvarande rätt. 4.2 Allmänna bestämmelser om personuppgiftsbehandling i den nya lagen 4.2.1 Lagens syfte Promemorians förslag Lagen ska ge Försäkringskassan möjligheter att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Lagen ska samtidigt skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid personuppgiftsbehandlingen. Skälen för förslaget En syftesbestämmelse saknar visserligen eget materiellt innehåll, men kan ge värdefull vägledning i fråga om hur de materiella bestämmelserna i en författning ska tolkas. Det bedöms därför vara motiverat att det i lagen införs en bestämmelse som anger i vilket sammanhang det finns ett behov av lagens bestämmelser samt anger ramarna för den personuppgiftsbehandling som aktualiseras vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samord- ningsförbund. Den föreslagna lagen syftar dels till att möjliggöra en ändamålsenlig personuppgiftsbehandling vid uppföljningen, dels till att skydda enskilda mot integritetsintrång vid sådan behandling. Det föreslås att detta dubbla syfte ska framgå av en inledande bestämmelse i lagen. Bestämmelsens formulering bör vara att verksamhet som finansieras av samordningsförbund ska kunna följas upp på ett ändamålsenligt sätt och att människor ska skyddas mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. Motsvarande formulering finns i vissa moderna dataskyddslagar, se t.ex. 1 § beskattningsdatalagen (2026:125), 1 § kronofogdedatalagen (2026:128) samt 1 och 2 §§ i den föreslagna lagen om socialdataregister (prop. 2025/26:165). 4.2.2 Lagens tillämpningsområde Promemorians förslag Lagen ska gälla vid behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordnings- förbund. Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Skälen för förslaget För Försäkringskassans del gäller socialförsäkringsbalkens bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet som avser förmåner enligt balken samt andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen handläggs av Försäkringskassan. När det gäller personer som har ett förmånsärende hos Försäkringskassan går det att argumentera för att uppföljningen av insatserna i samordningsförbunden kan vara en del av uppföljningen av förmånen och att 114 kap. SFB därmed är tillämplig för personuppgiftsbehandlingen. När det gäller rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund ges insatser även till personer som inte har något förmånsärende hos Försäkringskassan. För dessa personer omfattas inte person- uppgiftsbehandlingen av socialförsäkringsbalken och Arbetsför- medlingen, kommunerna och regionerna har – till skillnad från Försäkringskassan – inget uppdrag att hantera personuppgifter för gemensam uppföljning. Tillämpningsområdet för den föreslagna lagen bör därför vara uppföljning av verksamhet som avses i 1 § finsam-lagen, oaktat vilka parter som samverkar. Den föreslagna lagen bör endast gälla vid helt eller delvis automatiserad (elektronisk) behandling av personuppgifter eller om personuppgifterna ingår i eller kommer ingå i ett register (system för uppföljning). Det föreslås komma till uttryck i den nya lagen. Syftet är att visa att lagens tillämpningsområde ansluter till EU:s data- skyddsförordning (artikel 2.1 i förordningen). Med automatiserad behandling avses elektronisk behandling. Delvis automatiserad behandling kan i sin tur vara när personuppgifter t.ex. samlas in manuellt i syfte att senare föras in i ett automatiserat register. Det gäller när tjänstemän från de samverkande parterna muntligen eller skriftligen i fysisk form (på papper) tar emot information om en deltagare som sedan registreras i uppföljningssystemet. Minnesanteckningar som enbart förs på papper kommer inte omfattas av lagens tillämpningsområde. 4.2.3 Lagens förhållande till annan reglering Promemorians förslag Lagen ska innehålla en bestämmelse som upplyser om att lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning. Lagen ska även innehålla en bestämmelse som anger att dataskyddslagen samt föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller vid behandlingen av personuppgifter enligt den nya lagen, om inte annat följer av den nya lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna. Skälen för förslaget EU:s dataskyddsförordning utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. Den är i alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna. Förordningen ska alltså tillämpas av myndigheter och enskilda på samma sätt som om den vore en nationell lag. Den gäller oavsett om det i lagen införs en bestämmelse som hänvisar till den eller inte. En upplysningsbestämmelse bör dock införas för att tydliggöra att lagen innehåller kompletterande bestämmelser till förordningen. En sådan upplysningsbestämmelse klargör framför allt att lagen inte kan tillämpas fristående, utan att lagen ska tillämpas tillsammans med EU:s dataskyddsförordning. Motsvarande bestämmelse finns i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerförfattningar (114 kap. 3 § SFB och 2 § APL). I svensk rätt har det antagits generella kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning genom dataskyddslagen. Bestämmelserna i dataskyddslagen är subsidiära i förhållande till annan nationell dataskyddsreglering. Special- bestämmelser i andra författningar om behandling av personuppgifter ska därför tillämpas före de allmänna bestämmelserna i dataskyddslagen. Det behövs därför inte någon materiell bestämmelse för att specialbestämmelser i de nya lagarna ska ges företräde framför de generella bestämmelserna i dataskyddslagen. För att det, liksom inom annan motsvarande lagstiftning, ska vara tydligt hur den nya lagen förhåller sig till dataskyddslagen föreslås dock att den föreslagna lagen ska innehålla en upplysningsbestämmelse om att dataskyddslagen är subsidiär i f örhållande till lagen. 4.2.4 Särskilt om avlidna personer Promemorians förslag Vid behandling av uppgifter om avlidna personer ska lagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, EU:s dataskyddsförordning, och dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen tillämpas. Skälen för förslaget EU:s dataskyddsförordning är inte tillämplig på uppgifter om avlidna personer. En medlemsstat får dock fastställa bestämmelser för behandling av sådana personuppgifter (skäl 27 till EU:s dataskyddsförordning). Det kan förekomma att personer som har deltagit i rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund avlider innan deras personuppgifter har slutbehandlats i systemet för uppföljning av sådana insatser (jfr avsnitt 4.9). För att kunna använda uppföljningssystemet även för uppföljning över tid är det därför nödvändigt att kunna behandla samtliga uppgifter i registret, även uppgifter om personer som efter registreringen i uppföljnings- systemet har avlidit. De uppgifter om avlidna som kan förekomma i uppföljningssystemet är av mer eller mindre integritetskänslig natur. Regeringen har konstaterat att avlidna personer inte har samma behov av integritetsskydd som levande men att det kan finnas skäl att tillämpa vissa grundläggande bestämmelser även på andra uppgifter än personuppgifter (prop. 2018/19:33 s. 67). Eftersom de personuppgifter som kommer att förekomma i systemet för uppföljning av rehabiliteringsinsatser regelmässigt kommer vara av känslig natur (jfr avsnitt 4.5) är det angeläget att sådana uppgifter omfattas av det integritetsskyddande regelverket som denna promemorias förslag till lag om behandling av personuppgifter utgör. Att lagen gäller även för uppgifter om avlidna kan också anses bidra till att upprätthålla den frid som bör tillkomma en avliden person. Även för efterlevande kan det vara betydelsefullt att uppgifter om avlidna skyddas (jfr prop. 2025/26:165 s. 38). Det ligger dock i sakens natur att bestämmelser som på något sätt kräver den registrerades agerande eller medverkan i övrigt inte är tillämpliga på avlidna personer. Detsamma gäller rättigheter som tillkom den avlidne när denne var i livet. Det innebär t.ex. att bestämmelser om rätten till information, rätten till skadestånd och möjligheten att begära rättelse av registrerades personuppgifter inte är tillämpliga i förhållande till avlidna (jfr prop. 2019/20:106 s. 32). För att få en enhetlig och heltäckande reglering bör även EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och föreskrifter som meddelats i anslutning till den lagen gälla för uppgifter om avlidna. I huvudsak bör samma krav gälla för uppgifter om avlidna personer som för levandes personuppgifter. Exempelvis bör ändamåls- bestämmelser, krav för behandling av känsliga personuppgifter och de principer som följer av artikel 5 i EU:s dataskyddsförordning gälla för uppgifter om avlidna personer. Att vissa bestämmelser inte är tillämpliga vid behandling av uppgifter som avser avlidna personer följer av de regelverk som paragrafen hänvisar till. Det bedöms därför inte finnas skäl att ange detta uttryckligen i lagtexten. 4.3 Personuppgiftsansvar Promemorians förslag Försäkringskassan ska vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Skälen för förslaget Begreppet personuppgiftsansvar är centralt i EU:s dataskydds- förordning. Med personuppgiftsansvarig avses en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter (artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning). Det kan förekomma att personuppgiftsbiträden anlitas. Myndig- heterna kan t.ex. anlita en aktör som ska ansvara för viss behandling av personuppgifter. I sådana fall ska parterna skriva ett s.k. person- uppgiftsbiträdesavtal (artikel 28.3 i EU:s dataskyddsförordning). Vad som gäller när personuppgiftsansvariga anlitar personuppgifts- biträden regleras på ett detaljerat sätt i EU:s dataskyddsförordning. Det bedöms därför inte finnas något behov av att införa bestämmelser om personuppgiftsbiträden i den nya lagen. Det ska finnas en personuppgiftsansvarig för all behandling av personuppgifter. Försäkringskassan har idag genom myndighetens regleringsbrev i uppdrag att samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. För genomförande av detta uppdrag har uppföljningssystemet Uppföljning Finsam skapats. Det är Försäkringskassan som ansvarar för drift och utveckling av systemet Uppföljning Finsam. Det bedöms ändamåls- enligt att Försäkringskassan även fortsättningsvis är ansvarig myndighet för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan föreslås därför vara personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i uppföljningssystemet som myndigheten utför med stöd av lagen, liksom enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Det innebär att myndigheten ansvarar för lagring av uppgifter, hur de processas och för utlämnande. Samtliga överväganden, exempelvis ändamål och skyddsåtgärder i lagen, utgår från en ordning där Försäkringskassan är ensam personuppgiftsansvarig. Även om dessa överväganden skulle kunna gälla även andra myndig- heter görs bedömningen att, om det i framtiden anses att andra myndigheter utöver eller i stället för Försäkringskassan ska kunna förvalta ett uppföljningssystem för uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund, en sådan ändring i så fall bör föregås av en lagändring med de överväganden som ett lagstiftningsförfarande kräver. Det bör därför införas en bestämmelse som anger att Försäkringskassan är personuppgifts- ansvarig för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför enligt lagen, eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. 4.4 Ändamålet för behandling av personuppgifter 4.4.1 Rättslig grund för behandling av personuppgifter Promemorians förslag Försäkringskassans ansvar för uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund ska anges i förordningen med instruktion för Försäkringskassan. Promemorians bedömning Försäkringskassans behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund har stöd främst i den rättsliga grunden allmänt intresse men även i den rättsliga grunden rättslig förpliktelse i EU:s dataskyddsförordning. Arbetsförmedlingens, kommuners och regioners behandling av personuppgifter vid Försäkringskassans uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund har stöd främst i den rättsliga grunden rättslig förpliktelse och allmänt intresse. Skälen för förslaget och bedömningen Behandling av personuppgifter vid nationell uppföljning För att behandling av personuppgifter över huvud taget ska vara tillåten krävs att någon av de rättsliga grunder (villkor för laglig behandling) som anges i artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning är tillämplig. Av särskilt intresse för myndigheters verksamhet är artikel 6.1 c. Denna rättsliga grund gäller när behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Även artikel 6.1 e är av särskilt intresse. Denna rättsliga grund gäller i sin tur när behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Den rättsliga grunden måste fastställas i enligt med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av (artikel 6.3 första stycket). Det innebär att det är lagstiftarens sak att tillhandahålla den rättsliga grunden för myndigheternas behandling av personuppgifter (jfr skäl 47 till EU:s dataskyddsförordning). Detta görs t.ex. i myndigheternas instruktioner, i vilka det bl.a. framgår vad respektive myndighet har för uppgifter. Vilken grad av tydlighet och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behandling av personuppgifter ska anses vara nödvändig måste bedömas från fall till fall utifrån behandlingens och verksamhetens karaktär. Försäkringskassan får årligen genom regleringsbrev i uppdrag att följa upp insatserna som finansieras av samordningsförbunden. Genom finsam-lagen blir detta uppdrag en uppgift som är återkommande och långsiktig. En sådan uppgift bör anges i förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan, här benämnd Försäkringskassans instruktion. Därigenom får Försäkringskassan en rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen som uppfyller EU:s dataskydds- förordnings krav på tydlighet, precision, förutsebarhet och proportionalitet. Behandling av personuppgifter till följd av uppgiftsskyldigheter Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner behöver behandla personuppgifter för att möjliggöra sin uppgiftsskyldighet vid Försäkringskassans uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Stöd för en sådan behandling finns i EU:s dataskyddsförordning i artikel 6.1 c (rättslig förpliktelse) och 6.1 e (allmänt intresse). I avsnitt 5.1 föreslås att Arbetsförmedlingen samt region och kommun som är medlem i ett samordningsförbund ska vara skyldiga att lämna de uppgifter som de förfogar över och som behövs för uppföljning av den finansiella samordningen till Försäkringskassan. Detta innebär att den rättsliga grunden för behandlingen kommer att vara fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i EU:s dataskydds- förordning. En bestämmelse om uppgiftsskyldighet bryter sekretessen mellan myndigheterna och utgör rättslig grund för den personuppgifts- behandling som uppgiftslämnandet utgör, för Försäkringskassan och för den part som lämnar uppgiften. Den föreslagna bestämmelsen om uppgiftsskyldighet bedöms ge rättslig grund för Arbetsförmedlingens, kommuners och regioners personuppgiftsbehandling med anledning av uppgiftslämnandet. 4.4.2 Primärt ändamål Promemorians förslag Personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordnings- förbund. Skälen för förslaget Utöver rättslig grund ska all behandling av personuppgifter genomföras i enlighet med EU:s dataskyddsförordnings grundläggande principer. Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, vilket betyder att det alltid måste finnas minst ett ändamål med personuppgiftsbehandlingen. Ändamålet med behandlingen är avgörande för flera av de grundläggande principerna i EU:s dataskyddsförordning, bl.a. för att avgöra vilka personuppgifter som får behandlas. En behandling enligt artikel 6.1 c eller e i EU:s dataskydds- förordning är bara tillåten om den är nödvändig. Vanligtvis anses det nödvändigt att behandla personuppgifter elektroniskt eftersom en manuell informationshantering inte utgör ett realistiskt alternativ för vare sig myndigheter eller företag (prop. 2017/18:105 s. 46 och 47 och EU-domstolens dom i målet Huber mot Tyskland C-524/06, EU:C:2008:724). Att behandlingen ska vara nödvändig innebär inte att det ska vara omöjligt att uppnå syftet med behandlingen utan att personuppgifter behandlas elektroniskt. Kravet på nödvändighet innebär dock att personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås med andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna (prop. 2017/18:232 s. 117). En bedömning av om nödvändighetskravet är uppfyllt måste göras inför varje behandling. Det föreslås att personuppgifter ska få behandlas elektroniskt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund, under förutsättning att det är nödvändigt att behandla personuppgifterna för att följa upp rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund. Syftet med personuppgifts- behandlingen bedöms inte kunna uppnås på annat sätt; manuell informationshantering är inte ett realistiskt alternativ. 4.4.3 Sekundära ändamål Promemorians förslag Personuppgifter som behandlas enligt det primära ändamålet ska även få behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Skälen för förslaget Personuppgifter kan behandlas enligt primära eller sekundära ändamål. Syftet med denna uppdelning är att göra det tydligt hur personuppgifter dels behandlas i myndigheters egen verksamhet, dels behandlas för att lämnas ut till andra. Primära ändamål speglar ofta en myndighets författningsreglerade uppdrag och arbetsupp- gifter. Sekundära ändamål avser vanligtvis tillhandahållande av personuppgifter till externa mottagare, inte sällan andra myndig- heter, i syfte att tillgodose dessa aktörers behov. Så är fallet även i fråga om uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan föreslås ha det författningsreglerade uppdraget att svara för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund medan Arbetsförmedlingen samt kommuner och regioner som ingår i samverkan föreslås ha uppdraget att lämna de uppgifter till Försäkringskassan som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen. Sedan 2023 sker ingen registrering av personuppgifter, eftersom Försäkringskassan har gjort bedömningen att det nuvarande regel- verket inte ger ett tillräckligt stöd för att hantera personuppgifter för uppföljning av insatser som finansieras av samordningsförbund. Före 2023 registrerade medarbetare hos någon av de samverkande parterna – Arbetsförmedlingen, kommun, region eller Försäkrings- kassan – uppgifter, däribland personuppgifter, i ett gemensamt uppföljningssystem som tillhandahölls av Försäkringskassan (se avsnitt 3.3.2). De uppgifter som registrerades hade lämnats av de enskilda individer som deltog i en insats, muntligen eller via blankett. En del i att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund är att registrera uppgifter om individer som deltar i sådana insatser. Registrering behöver göras av medarbetare från de samverkande parterna. Det kan ske på olika sätt. En medarbetare som tilldelas en samordnande roll (s.k. deltagar- ansvarig) kan ha behov av att registrera uppgifter om individer som anvisas från annan än den egna myndigheten. Vidare kan det vara så att medarbetare från en samverkande part får i uppgift att skriva in en individ i en insats medan en medarbetare från en annan samverkande part får i uppgift att skriva ut individen från insatsen. Det kan även hända att någon uppgift ändras under tiden mellan inskrivning och utskrivning. En sådan åtgärd ska någon av de medarbetare som har tilldelats behörighet kunna vidta, oavsett vilken av parterna som har anvisat individen till rehabiliterings- insatsen. Under förutsättning att tekniska lösningar finns att tillgå kan personuppgifter komma att registreras direkt av remitterande part i Försäkringskassans uppföljningssystem. Eftersom arbete med rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund sker i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt region och kommun som är medlem i ett samordningsförbund måste personuppgifter som behandlas enligt det primära ändamålet även få behandlas för att fullgöra uppgifts- lämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. 4.4.4 Finalitetsprincipen Promemorians förslag Personuppgifter som behandlas för det primära ändamålet ska även få behandlas för andra ändamål, under förutsättning att dessa inte är oförenliga med det ändamål för vilket de samlades in. Skälen för förslaget En upplysningsbestämmelse om att finalitetsprincipen gäller ska införas Av artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning framgår principen om ändamålsbegränsning (finalitetsprincipen). Den innebär att uppgifter inte får vidarebehandlas för ändamål som är oförenliga med insamlingsändamålet. Vid tillämpning av finalitetsprincipen ska myndigheterna beakta det sammanhang inom vilket person- uppgifterna har samlats in, personuppgifternas art, eventuella konsekvenser för registrerade av den planerade fortsatta behand- lingen och förekomsten av lämpliga skyddsåtgärder. Finalitetsprincipen bör utgöra den yttersta ramen för personupp- giftsbehandlingen i ett uppföljningssystem för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Finalitetsprincipen innebär i sig ett integritetsskydd eftersom den förbjuder ytterligare behandling av personuppgifter som är oförenlig med ursprungsändamålen. Vid tillämpning av finalitetsprincipen ska kopplingar mellan de ändamål för vilka personuppgifterna har samlats in och ändamålen med den avsedda ytterligare behandlingen, det sammanhang inom vilket personuppgifterna har samlats in, personuppgifternas art, eventuella konsekvenser för registrerade av den planerade fortsatta behandlingen och förekomsten av lämpliga skyddsåtgärder beaktas (artikel 6.4 i EU:s dataskyddsförordning). Finalitetsprincipen kan alltså inte tillämpas utan avvägningar som i praktiken innebär att de nya ändamålen kommer att behöva ligga mycket nära de ursprungliga ändamålen eller kunna ses som en naturlig förlängning av de ursprungliga ändamålen. Vid utlämnande av personuppgifter gäller dessutom bestämmelser om sekretess (jfr prop. 2023/24:29 s. 50). Bestämmelser om finalitetsprincipen i EU:s dataskydds- förordning är direkt tillämpliga vid Försäkringskassans behandling av personuppgifter. Vidare kommer finalitetsprincipen till uttryck i dataskyddslagarna för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (114 kap. 10 § SFB respektive 5 a § APL). Av tydlighetsskäl föreslås att det bör införas en bestämmelse som ger uttryck för finalitets- principen genom att ange att personuppgifter som behandlas för något av de i lagen angivna ändamålen även får behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in. Långtidsuppföljningar, utvärdering och forskning Finalitetsprincipen kan ge stöd för att samköra uppgifter i ett system för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samord- ningsförbund med uppgifter från befintliga register hos t.ex. Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Statistikmyndigheten SCB. Sådan samkörning av uppgifter ska syfta till att ge ökad kunskap om resultaten av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Det kan handla om att genom samkörning följa upp hur försörjningssituationen för en insatsdeltagare har förändrats efter deltagande i en rehabiliteringsinsats som finansierats av samordningsförbund, s.k. långtidsuppföljningar. Ett sådant exempel kan vara att Arbetsförmedlingen följer upp de individer som myndigheten anvisat till en rehabiliteringsinsats som finansieras av samordningsförbund genom att samköra uppgifter i uppföljningssystemet med Arbetsförmedlingens registeruppgifter för dessa individer. Det kan också handla om att genom samkörning få ytterligare underlag för att utvärdera insatser som finansieras av samordningsförbund. Det kan vidare handla om att samköra uppgifter för forskningsändamål. Samtidigt som samkörning anses kunna medföra stor nytta för att exempelvis vidga kunskapen inom ett aktuellt område, kan samkörning av stora uppgiftsmängder mellan flera system även medföra större risker ur integritetssynpunkt. Personuppgifts- ansvarig, som föreslås vara Försäkringskassan, bör genomföra en noggrann prövning enligt artikel 6.4 EU:s dataskyddsförordning om en samkörning är förenlig med insamlingsändamålen. Vid denna prövning ska personuppgifternas känslighet särskilt beaktas (artikel 6.4 c). Samkörning får vidare endast ske om det är tillåtet enligt relevanta bestämmelser om sekretess. Försäkringskassan måste även vid en proportionalitetsavvägning noggrant pröva samtliga skäl som talar för respektive emot en sådan behandling av personuppgifter. 4.5 Känsliga personuppgifter Promemorians förslag Försäkringskassan ska få behandla känsliga personuppgifter när det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Skälen för förslaget Behandling av känsliga personuppgifter Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan knytas till en person som är i livet. Det är som huvudregel förbjudet att behandla känsliga personuppgifter enligt EU:s dataskydds- förordning. Med känsliga personuppgifter avses uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning (artikel 9.1). Det finns ett antal undantag från förbudet (artikel 9.2). Det är t.ex. tillåtet att behandla känsliga personuppgifter om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt. Behandlingen av de känsliga personuppgifterna ska då stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen (artikel 9.2 g). Det anses utgöra ett viktigt allmänt intresse att svenska myndigheter kan bedriva den verksamhet som tydligt faller inom ramen för deras uppdrag på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt (prop. 2017/18:105 s. 83). Känsliga personuppgifter ska få behandlas vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund Försäkringskassan föreslås, som ovan nämnts, vara personuppgifts- ansvarig för behandlingen av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. För att kunna genomföra uppföljningar av god kvalitet är det nödvändigt att behandla känsliga personuppgifter, framför allt uppgifter om hälsa. Behandlingen av de känsliga personuppgifterna bedöms stå i proportion till det eftersträvade syftet samt i övrigt uppfylla kraven enligt EU:s dataskyddsförordning. Vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund förekommer uppgift om hälsa direkt eller indirekt. En individs behov av en rehabiliteringsinsats som finansieras av samordningsförbund bedöms i sig vara en känslig personuppgift. Vidare förekommer behandling av uppgifter som indirekt avser hälsa. Det kan avse uppgifter om en individs försörjning, t.ex. om individen har beviljats en social- försäkringsförmån och till vilken omfattning förmånen utgår. Även uppgift om att en deltagare anvisats till en rehabiliteringsinsats av hälso- och sjukvården är exempel på uppgift om hälsa som skulle kunna förekomma. Sådana uppgifter behövs för att kunna följa upp insatserna på ett ändamålsenligt sätt. I förlängningen handlar det om att ge underlag för att utforma insatser av god kvalitet. Mot denna bakgrund föreslås att Försäkringskassan ska få behandla personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) när det är nödvändigt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Begreppet nödvändigt innebär inte ett krav på att behandlings- åtgärden ska vara oundgänglig. Det behöver alltså inte vara omöjligt för myndigheterna att utföra sina författningsreglerade uppgifter om inte känsliga personuppgifter behandlas. Behandlingen ska dock alltid vara motiverad utifrån de författningsreglerade uppgifterna. Behandlingen ska även behövas för att myndigheterna ska kunna bedriva sina verksamheter på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. I kravet på nödvändighet ligger även att känsliga personupp- gifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås genom andra medel, t.ex. genom att anonymisera uppgifterna eller att i stället behandla andra typer av uppgifter. Det ligger i sakens natur att direkta eller indirekta uppgifter om hälsa är nödvändiga att behandla om rehabiliteringsinsatser ska kunna följas upp. I egenskap av ansvarig för personuppgiftsbehandlingen har Försäkringskassan dock att ta ställning till vilka personuppgifter som behövs vid uppföljningen. Den föreslagna regleringen om behandling av känsliga person- uppgifter bör av tydlighetsskäl hänvisa till uppgifter som anges i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Det blir då tydligt vad som avses med känsliga personuppgifter. Hänvisningen bör vara dynamisk, dvs. avse EU:s dataskyddsförordning i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. På så sätt säkerställs att eventuella ändringar i dataskyddsförordningen får omedelbart genomslag. 4.6 Sökbegränsningar Promemorians förslag Det ska vara förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa ska dock få göras om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen. Skälen för förslaget Sökning är en form av personuppgiftsbehandling enligt EU:s dataskyddsförordning (artikel 4.2). Sökningar som avslöjar och sammanställer känsliga personuppgifter innebär särskilda risker för enskildas personliga integritet. Möjligheter att söka på känsliga personuppgifter kan leda till kartläggning av personer på grundval av t.ex. etnicitet, politisk ståndpunkt eller religiös uppfattning. Av integritetsskäl är det vanligt förekommande med säkerhets- åtgärder i form av sökbegränsningar som utgår från syftet med en sökning i dataskyddslagar. Sådan reglering finns exempelvis i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerförfattningar (114 kap. 12 § SFB och 14 § APL). Eftersom känsliga personupp- gifter kommer att förekomma i verksamheten med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund bör en motsvarande sökbegränsning som utgår från syftet med sökningen införas i den nya lagen. Sökbegränsningen bör utformas så att det som utgångspunkt ska vara förbjudet att göra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Om syftet med sökningen inte är att få fram ett urval grundat på känsliga person- uppgifter är den tillåten, även om känsliga personuppgifter används vid sökningen (jfr prop. 2017/18:105 s. 91). Det är alltså syftet med resultatet av sökningen som är avgörande för om det föreligger ett sökförbud eller inte. Sökbegränsningen hindrar inte sökningar som görs för att t.ex. ta fram verksamhetsstatistik, för registervård eller för att söka efter ett namn (jfr prop. 2017/18:105 s. 91). Det är dock inte tillåtet att utföra sökningar som innebär att personer kartläggs på grundval av känsliga personuppgifter. Sökbegränsningen omfattar alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Eftersom uppgift om hälsa kommer behandlas både direkt och indirekt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund så behöver det finnas möjlighet att utföra sökningar grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av den föreslagna lagen. Sammanfattningsvis föreslås att det i lagen införs en sökbegränsning i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa föreslås dock få göras i de fall sökningen bedöms vara nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen. 4.7 Åtkomst till personuppgifter Promemorians förslag Försäkringskassan ska begränsa åtkomsten till personuppgifter till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter enligt lagen. Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet. Skälen för förslaget Behörighetsbegränsning som skyddsåtgärd Utgångspunkten är att personuppgifter inte ska spridas till fler än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med person- uppgiftsbehandlingen (artikel 5.1 f i EU:s dataskyddsförordning). Om personuppgifter sprids ökar risken för att uppgifterna kan användas på ett sätt som medför integritetsintrång. Att begränsa tillgången till personuppgifter är en viktig åtgärd för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Det följer redan av EU:s dataskyddförordning (jfr artikel 9.2 g). Av integritetsskäl bör det finnas en reglering i den nya lagen som tydliggör att tillgången till personuppgifter ska begränsas. Den myndighet som är ansvarig för personuppgiftsbehandlingen har ansvar att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskyddsförordning). Begränsad åtkomst till personuppgifter Frågan är på vilket sätt åtkomsten till personuppgifter bör begränsas. Utgångspunkten vid all personuppgiftsbehandling är att det ska finnas ett berättigat behov av åtkomst till personuppgifter. Den som arbetar vid Försäkringskassan ska alltså inte ges obegränsad tillgång till alla personuppgifter som behandlas i uppföljningssystemet. Åtkomsten ska gälla sådana uppgifter som det är tänkbart att personen behöver utifrån sina arbetsuppgifter. Uttrycket ”var och en” inkluderar såväl tillsvidareanställd personal som personer med en tidsbegränsad anställning och konsulter (jfr prop. 2025/26:88 s. 122). Avsikten är att alla som kommer i kontakt med person- uppgifter vid arbetet med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund ska omfattas av bestämmelsen och alltså endast få tillgång till de personuppgifter som behövs för att utföra arbetsuppgifterna. Vilken åtkomst till uppgifter som ges till anställda hos Försäkringskassan eller annan bestäms av Försäkringskassan i egenskap av personuppgiftsansvarig. Med annan avses exempelvis en konsult hos Försäkringskassan eller en anställd hos någon av de andra samverkande parterna och som har ett personuppgifts- biträdesavtal (jfr avsnitt 4.3). I fråga om möjligheten för andra myndigheter att ta del av uppgifter i systemet för uppföljning av rehabiliteringsinsatser, se avsnitt 4.8 om elektroniskt utlämnande av personuppgifter. Åtkomsten till personuppgifter bör begränsas till vad var och en hos Försäkringskassan behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter vid verksamheten med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Kontroll och uppföljning av åtkomsten till personuppgifter I syfte att begränsa intrånget i enskildas integritet och för att Försäkringskassan ska kunna upptäcka och åtgärda obehörig åtkomst bör åtkomsten till personuppgifter kontrolleras och följas upp regelbundet. Ett sådant krav utgör en skyddsåtgärd i EU:s data- skyddsförordnings mening. Liknande regleringar finns i Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerförfattningar (114 kap. 13 § SFB och 11 § APL). Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande. De ska alltså inte bara genomföras när Försäkringskassan får anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. En kontroll kan t.ex. ske genom uppföljning av loggar. Det bör dock vara upp till de samverkande parterna att närmare bestämma formerna för kontrollerna. 4.8 Elektroniskt utlämnande av personuppgifter Promemorians förslag Personuppgifter ska få lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begräns- ningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Bestämmelsen i förordningen om behandling av personupp- gifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten om direktåtkomst till personuppgifter hos Försäkringskassan för Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner inom ramen för rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund ska upphävas. Promemorians bedömning Det bör inte göras någon åtskillnad mellan direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnande. Skälen för förslaget och bedömningen Personuppgifter ska få lämnas ut elektroniskt från uppföljningssystemet Arbetet hos myndigheter har länge varit digitaliserat. Den tekniska utvecklingen innebär att manuell informationshantering mellan myndigheter inte längre är realistisk. För Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner finns därför ett stort och legitimt behov av att kunna behandla personuppgifter elektroniskt vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Sådan behandling kan t.ex. vara utlämnande av uppgifter i form av tillgång till personuppgifter genom det uppföljningssystem som tillhandahålls av Försäkrings- kassan eller på annat sätt elektroniskt utlämnande av uppgifter från uppföljningssystemet. Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner har behov av tillgång till uppföljningssystemet och personuppgifter för att kunna avregistrera en individ från en rehabiliteringsinsats. Det kan även hända att någon uppgift ändras under tiden mellan inskrivning och utskrivning. Elektroniskt utlämnande av personuppgifter från uppföljningssystemet till Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner föreslås därför vara tillåtet om det inte är olämpligt. För att upprätthålla ett adekvat skydd för den personliga integriteten vid utlämnande i elektronisk form är det viktigt att inte fler uppgifter än nödvändigt lämnas ut. Utlämnandet ska dessutom ske på ett sätt som säkerställer lämplig säkerhet för personupp- gifterna. Det inbegriper skydd mot obehörig eller otillåten behandling genom lämpliga tekniska eller organisatoriska åtgärder. För att uppnå en ändamålsenlig avvägning mellan myndigheternas intresse av att på ett effektivt sätt lämna ut personuppgifter elektroniskt och riskerna med sådant utlämnande, innehåller kompletterande dataskyddsregleringar ofta en reglering som anger när sådant utlämnande får ske. Den formulering som har valts i modernare dataskyddsförfattningar är att elektroniskt utlämnande får ske om det inte är olämpligt (jfr t.ex. 11 § i den föreslagna lagen om socialdataregister [prop. 2025/26:165] och 15 § beskattnings- datalagen [2026:125]). All automatiserad behandling av stora mängder personuppgifter kan medföra risker ur integritetssynpunkt. Ett omfattande elektroniskt utlämnande av personuppgifter kan innebära att uppgifterna får en större spridning, vilket ytterligare ökar integritetsriskerna. Det är därför inte säkert att en avvägning mellan behovet och riskerna i alla tänkbara fall medger att uppgifter ska lämnas ut elektroniskt. Varje enskild informationsöverföring ska inte kräva omfattande bedömningar. Myndigheterna bör dock överväga de aspekter som är väsentliga ur integritetssynpunkt. Det gäller t.ex. vid inrättande av nya system för överföring eller när nya skyldigheter att lämna ut information införs. Riskerna med att överföra uppgifter elektroniskt måste då vägas mot myndigheternas och uppgiftsmottagarnas behov av effektiva arbetssätt. Myndigheterna måste även beakta principen om uppgiftsminimering, som innebär att personuppgifter inte får vara för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (artikel 5.1 a i EU:s dataskyddsförordning). Vid lämplighetsbedömningen måste även typen personuppgifter beaktas, t.ex. om det rör känsliga personuppgifter (jfr artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning). Vid överföring av sådana uppgifter bör integritets- och informationssäkerhetsaspekter ges särskilt stor betydelse. Regeringen har i tidigare lagstiftningsärenden varit av uppfattningen att det normalt sett aldrig bör anses olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt till andra myndigheter. I normalfallet bör det därför inte heller i fortsättningen anses olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt till andra myndigheter (prop. 2025/26:88 s. 155). Den föreslagna regleringen ska inte tolkas som att den medför en rätt för vare sig mottagande myndigheter eller enskilda att få ut uppgifter elektroniskt. Regleringen innebär inte heller någon generell eller specifik skyldighet att lämna ut uppgifter på ett visst sätt. Det kan uppkomma behov av att förtydliga möjligheter att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Bestämmelser om detta bör kunna meddelas i förordning med stöd av regeringens restkompetens. Det föreslås därför att det ska finnas utrymme för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter som begränsar myndigheternas möjligheter att själva avgöra när det är lämpligt eller olämpligt att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Av tydlighetsskäl bör en upplysningsbestämmelse som avser detta föras in i den nya dataskyddslagen i anslutning till den föreslagna regleringen om elektroniskt utlämnande. Formerna för elektroniskt utlämnande Elektroniskt utlämnande av uppgifter kan ske antingen genom direktåtkomst eller genom elektroniskt utlämnande på annat sätt än direktåtkomst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av uppgifter på elektronisk väg. Begreppet definieras inte i lag eller i någon annan författning. En myndighet som har direktåtkomst till en annan myndighets databas kan på egen hand söka efter uppgifter i samma databas. Den myndighet som mottar uppgifter kan även hämta in information till sitt eget system och bearbeta den där. Den mottagande myndigheten kan dock inte påverka innehållet i data- basen med stöd av direktåtkomst. Elektroniskt utlämnande av uppgifter på annat sätt än genom direktåtkomst kallas ibland för utlämnande på medium för automatiserad behandling. Det kan ske på olika sätt och exempelvis genom att uppgifter lämnas ut via e-post, USB-minne eller genom filöverföring från ett IT-system till ett annat. Utlämnandet kan även ske automatiskt, t.ex. genom en s.k. fråga-svarstjänst. Det har i olika sammanhang uttryckts att den tekniska utvecklingen har medfört att det är svårt att särskilja direktåtkomst från annat elektroniskt utlämnande (jfr prop. 2000/01:33 s. 110 och 111 och SOU 2012:90 s. 199). Regeringen har uttalat att det inte är en stor skillnad mellan direktåtkomst och en elektronisk fråga-svar- funktion i fråga om risken för integritetsintrång (prop. 2021/22:177 s. 79). Det är mer teknikneutralt att inte göra någon skillnad på direktåtkomst och andra former av elektroniskt utlämnade. Direktåtkomst kan vara att föredra i vissa situationer. Det gäller t.ex. om den utlämnande myndigheten av integritetsskäl vill förhindra att uppgifter hämtas till och bearbetas hos den mottagande myndigheten. Den utlämnande myndigheten kan då bygga in säkerhetsfunktioner som innebär att den mottagande myndigheten enbart kan läsa uppgifterna, men inte kopiera eller i övrigt bearbeta dem. Direktåtkomst kan även vara att föredra om syftet med behandlingen hos den utlämnande myndigheten är informations- försörjning. Ett annat exempel är situationer där två eller flera myndigheter är gemensamt ansvariga för att utföra en viss uppgift, då kan direktåtkomst komma att framstå som det mest ändamåls- enliga sättet för utlämnande (jfr prop. 2025/26:88 s. 157 och 206). Direktåtkomst medför även nackdelar. Direktåtkomst till en databas medför typiskt sett att fler uppgifter än nödvändigt delas. Detta kan jämföras med när specifika uppgifter delas på begäran, t.ex. genom en s.k. fråga-svarstjänst. Informationsöverskottet leder till att informationen får en större spridning, vilket ökar risken för kränkningar av den personliga integriteten. EU:s dataskyddsförordning reglerar inte formerna för utlämnande av personuppgifter. Det bör därför inte finnas några omotiverade begränsningar för elektronisk informationshantering i nationell rätt. Regeringen har tidigare gjort bedömningen att en väl analyserad och förberedd direktåtkomst inte behöver innebära större risker för den enskildes integritet än andra former av elektroniskt utlämnande. Det gäller om de inblandade myndig- heterna har övervägt och löst frågor som rör sekretesskydd på varsitt håll, vidtagit behövliga säkerhetsåtgärder, begränsat eventuell över- skottsinformation och övervägt frågan om eventuella begränsningar i den mottagande myndighetens möjlighet att använda sig av de uppgifter som blir åtkomliga (prop. 2025/26:88 s. 157). IMY har uttalat att det kan finnas skäl att med anledning av både rättsutvecklingen och den tekniska utvecklingen utreda frågan om direktåtkomst fortsättningsvis bör särregleras i förhållande till andra former av utlämnande (IMY:s yttrande över eSam:s promemoria En modern registerförfattning [ES 2022:6], IMY-2022-1665, s. 9). För att i möjligaste mån uppnå en modern och teknikneutral lagstiftning har regeringen tidigare bedömt att det är nödvändigt att inte göra någon åtskillnad mellan olika former av elektroniskt utlämnande (prop. 2025/26:88 s. 157). Sammantaget görs bedömningen att direktåtkomst inte behöver regleras särskilt för att vara tillåtet vid uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. De samverkande parterna bör därför ges möjligheter att själva välja formerna för elektroniskt utlämnande. Den befintliga bestämmelsen om direktåtkomst ska upphävas I nuläget regleras frågan om direktåtkomst för Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner inom ramen för rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund i 5 § förordningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensions- myndigheten. Enligt bestämmelsen får Arbetsförmedlingen och sådana kommuner och regioner som deltar i samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet ha direktåtkomst till personuppgifter hos Försäkringskassan i den utsträckning den registrerade samtycker till det. För att samordningsförbundens verksamhet ska fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns ett fullgott underlag för uppföljning. Det framstår därför inte som en tillfredsställande lösning att låta möjligheterna till en heltäckande uppföljning begränsas av den registrerades samtycke. ISF har i en rapport också framfört att kravet på samtycke var en av orsakerna till att det tidigare uppföljningssystemet SUS hade brister (ISF Rapport 2023:2, Samordnat stöd gör skillnad, s. 127). Det föreslås därför att 5 § förordningen om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten upphävs och ersätts av den föreslagna bestämmelsen om att personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Det innebär att uppföljning kan ske utan inhämtande av samtycke. I sammanhanget bör också nämnas att genom den föreslagna bestämmelsen om åtkomst till personuppgifter (avsnitt 4.7) begränsas den krets som kommer att ha rätt att ta del av person- uppgifter i uppföljningssystemet. Av samma bestämmelse framgår dessutom att det ankommer på Försäkringskassan som personupp- giftsansvarig att regelbundet kontrollera och följa upp denna åtkomst. 4.9 Längsta tid för behandling Promemorians förslag Personuppgifter ska inte få behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Det ska upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Skälen för förslaget En av de grundläggande principerna för behandling av person- uppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning är principen om lagringsminimering (artikel 5.1 e). Principen innebär att person- uppgifter inte får förvaras i en form som möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad som behövs för de ändamål för vilka personuppgifterna behandlas. Principen om lagringsminimering ställer krav på den personuppgiftsansvarige att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens registerför- fattningar innehåller bestämmelser om gallring (114 kap. 15 § SFB och 16 § APL). Till skydd för personuppgifterna hos enskilda som deltar i rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund bör motsvarande också gälla enligt den nya lagen. Den föreslagna regleringen förtydligar att det är ändamålet med behandlingen som avgör hur länge uppgifterna får behandlas. Den föreslagna regleringen möjliggör samtidigt behandling under den tid som den är nödvändig för ändamålet, t.ex. för att följa en historisk utveckling av en viss företeelse. Det är framför allt verksamhetsskäl och myndighetssamverkan som bör vara styrande för bedömningen av om uppgifterna fortfarande behövs. Berättigade och motiverade behov av en längre tids behandling kan på så sätt tillgodoses. Den föreslagna regleringen motsvarar vad som fördes fram som skäl i propositionen Framtidens dataskydd - vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (prop. 2025/26:88 s. 129–130). Som framgår ovan har det inte kommit fram något behov av att föreslå en reglering som närmare anger den längsta tid som uppgifter får behandlas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan dock med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, förkortad RF (den s.k. rest kompetensen) meddela föreskrifter om mer preciserade tidsfrister för behandlingen i vissa fall. Det föreslås därför att en upplysningsbestämmelse om restkompetensen ska införas i den nya dataskyddslagen. 4.10 Enskildas rättigheter Promemorians förslag Rätten att göra invändningar mot personuppgiftsbehandling ska inte gälla vid sådan behandling som är tillåten enligt lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Promemorians bedömning I övrigt bör lagen inte innehålla några begränsningar av den registrerades rättigheter enligt EU:s dataskyddsförordning. Skälen för förslaget och bedömningen Begränsning av rätten att göra invändningar Rätten att göra invändningar mot personuppgiftsbehandling regleras i artikel 21 i EU:s dataskyddsförordning. Rätten innebär att när en myndighet behandlar personuppgifter ska den registrerade ha rätt att när som helst, av skäl som hänför sig till hans eller hennes specifika situation, göra invändningar mot behandlingen. Den person- uppgiftsansvarige får då inte längre behandla uppgifterna om inte denne kan påvisa tvingande berättigade skäl för behandlingen som väger tyngre än den registrerades intressen, rättigheter och friheter eller om det sker för fastställande, utövande eller försvar av rättsliga anspråk. Vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund behandlas personuppgifter primärt genom registrering i det uppföljningssystem som tillhandahålls av Försäkringskassan. För Försäkringskassans verksamhet i övrigt finns undantag från rätten att göra invändningar enligt EU:s dataskyddsförordning (114 kap. 6 § SFB). En bestämmelse om begränsning av de registrerades rättigheter förutsätter att de villkor som anges i artikel 23 i EU:s dataskydds- förordning är uppfyllda. Ett av kraven är att bestämmelsen utgör en åtgärd i syfte att säkerställa något av de mål som anges i artikel 23.1 i EU:s dataskyddsförordning. Ett av dessa mål, enligt artikel 23.1e i samma förordning, gäller ”andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt ett av unionens eller en medlemsstats viktiga ekonomiska eller finansiella intressen, däribland penning-, budget- eller skattefrågor, folkhälsa och social trygghet”. Regeringen har tidigare ansett att bedrivande av verksamhet inom bl.a. socialförsäkring och pensioner, inklusive den administration dessa verksamheter kräver, är ett sådant allmänt intresse som avses i artikel 23.1 e i EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:171 s. 189). Även den verksamhet som bedrivs inom ramen för rehabiliteringsinsatser som finansieras av samord- ningsförbund måste anses utgöra ett sådant allmänt intresse. En ytterligare förutsättning för att en begränsning ska få göras enligt artikel 23.1 i EU:s dataskyddsförordning är att den utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa det aktuella intresset. Försäkringskassan har uppdraget att samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. En del i genomförandet av uppdraget är tillhandahållande av ett uppföljningssystem. Genom uppföljningssystemet behandlas personuppgifter helt eller delvis automatiserat. Uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund kan genomföras även om inte samtliga enskilda omfattas av uppföljningsunderlaget. För att underlaget ska vara ändamålsenligt krävs dock i princip att samtliga deltagare omfattas av uppföljningen. Härtill skulle en möjlighet för den registrerade att invända mot den normala hanteringen försvåra arbetet för myndigheterna, en delvis manuell hantering skulle minska effektiviteten och därmed öka kostnaderna. Mot bakgrund av det starka intresset av ett ändamålsenligt underlag för uppföljning bör ett undantag från rätten att invända mot behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabili- teringsinsatser som finansieras av samordningsförbund anses utgöra en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa ett viktigt mål av generellt allmänt intresse. Begränsningen kan inte heller anses strida mot andemeningen i de grundläggande rättigheterna och friheterna. Det föreslås därför att lagen ska ha en bestämmelse om begränsning av rätten att göra invändningar motsvarande den reglering som finns avseende Försäkringskassans personuppgiftsbehandling i övrigt (114 kap. 6 § SFB). Hänvisningen till artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning bör vara dynamisk, dvs. avse dataskyddsförordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. På så sätt säkerställs att eventuella ändringar i dataskyddsförordningen får omedelbart genomslag. Enskildas rättigheter i övrigt EU:s dataskyddsförordning innehåller ett flertal bestämmelser om den registrerades rättigheter som syftar till att ge den registrerade ökad kontroll över sina personuppgifter. Det handlar bl.a. om information om, tillgång till, rättelse av, radering av och begränsning av behandling av egna personuppgifter samt att kunna göra invändningar mot behandlingen av uppgifterna (artiklarna 12–22). Rättigheterna är inte i alla delar absoluta och det finns såväl direkt tillämpliga undantag som möjlighet att i nationell rätt göra ytterligare undantag i vissa fall. Rätten till radering gäller exempelvis inte i den utsträckning som behandlingen är nödvändig för att uppfylla en rättslig förpliktelse eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse (artikel 17.3 b). Om en personuppgiftsansvarig behandlar uppgifter för vetenskapliga eller historiska forsknings- ändamål eller statistiska ändamål får det enligt artikel 89.2 i unionsrätten eller nationell rätt under vissa förutsättningar också föreskrivas undantag från rätten till tillgång (artikel 15), rätten till rättelse (artikel 16), rätten till begränsning (artikel 18) och rätten att göra invändningar (artikel 21). Det här gäller dock med förbehåll för de villkor och skyddsåtgärder som avses i artikel 89.1. Vissa rättigheter är vidare beroende av den rättsliga grund som ligger till grund för behandlingen. Det gäller särskilt rätten att göra invändningar där den registrerade endast har rätt att göra invändningar mot behandling av personuppgifter som grundar sig på artikel 6.1 e och f i EU:s dataskyddsförordning, dvs. när person- uppgifter behandlas för att utföra en uppgift av allmänt intresse, som ett led i myndighetsutövning eller efter en intresseavvägning. Även här gäller särskilda regler när personuppgifterna behandlas för vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Artikel 14 i EU:s dataskyddsförordning reglerar skyldigheten för den personuppgiftsansvarige att lämna information till den registrerade om personuppgifterna har erhållits från annan än den registrerade själv. I artikel 14.5 anges ett antal undantag från den personuppgiftsansvariges informationsskyldighet. Det gäller bl.a. om tillhandahållandet av informationen visar sig vara omöjligt eller skulle medföra en oproportionerlig ansträngning, särskilt för behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 (artikel 14.5 b). Försäkringskassan håller allmän information om myndighetens behandling av personuppgifter tillgänglig på myndighetens webbplats. Härutöver har myndigheten möjlighet att tillse att deltagarna får information om personuppgifts- behandling för uppföljningssyfte i samband med inskrivning i en rehabiliteringsinsats. Det föreslås, som framgår ovan, att rätten att göra invändningar ska begränsas. I övrigt har det inte kommit fram skäl att föreslå ytterligare begränsning av de rättigheter som EU:s dataskydds- förordning anger och som blir tillämpliga vid behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser 5 Uppgiftsskyldighet och sekretess 5.1 Skyldighet att lämna uppgifter Promemorians förslag Arbetsförmedlingen samt den region och kommun som är medlem i ett samordningsförbund ska vara skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för uppföljning av den finansiella samordningen till Försäkringskassan. Samordningsförbund ska vara skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för uppföljning av den finansiella samordningen till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska vara skyldig att lämna uppgifter som behövs för lokal uppföljning av den finansiella samordningen till samordningsförbund. Skälen för förslaget Uppgifter om individer som deltar i rehabiliteringsinsatser Som framgår av förarbetena till finsam-lagen ska finansiell samordning följas upp på både lokal och nationella nivå (se vidare avsnitt 3). För att genomföra ändamålsenliga uppföljningar av den finansiella samordningen krävs uppgifter om de individer som deltar i rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan har föreslagit att det införs en ny bestämmelse som ger Arbetsförmedlingen, regionerna och kommunerna en skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen till Försäkringskassan (se Försäkrings- kassans svar på regeringsuppdrag Rapport – Uppdrag att analysera behovet av förändringar i lagen [2003:1210] om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, S2024/01218). För att åstadkomma en ändamålsenlig uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund före- slås att Arbetsförmedlingen samt sådana regioner och kommuner som är medlemmar i ett samordningsförbund ska vara skyldiga att lämna de uppgifter, inklusive känsliga personuppgifter, som behövs för sådan uppföljning. För en person (angiven med namn och personnummer) som deltar i en rehabiliteringsinsats som finansieras av samordningsförbund kan det avse uppgift om utbildningsbak- grund, sysselsättning och typ av försörjning före och efter insatsen. Utöver den föreslagna uppgiftsskyldigheten för Arbetsför- medlingen samt sådana regioner och kommuner som är medlemmar i ett samordningsförbund så har Försäkringskassan att förse uppföljningssystemet med uppgifter om individer som deltar i rehabiliteringsinsatser. Det ankommer på de samverkande parterna att bestämma vilka uppgifter som ska lämnas för denna uppföljning. Det kan förekomma att de samverkande parterna av olika anledningar har behov av att ta del av personuppgifter från systemet för uppföljning, t.ex. för uppföljning av sina egna verksamheter. Detta behov bedöms kunna tillgodoses genom elektroniskt utlämnande med stöd av den föreslagna lagen om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund (se vidare avsnitt 4.8). Uppgifter om samordningsförbundens verksamhet Eftersom samordningsförbunden inte beslutar om förmåner eller rättigheter för enskilda eller i övrigt vidtar åtgärder som innefattar myndighetsutövning och därmed inte hanterar några person- uppgifter i syfte att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund, kommer merparten av uppgifterna som behövs för uppföljning att lämnas av de samverkande parterna. Samordningsförbunden behöver dock bidra med mer generella uppgifter, som t.ex. budgeterade och förbrukade medel samt uppgifter om insatserna som förbundet finansierar. För att Försäkringskassan ska få tillgång till dessa uppgifter bör det införas en uppgiftsskyldighet för samordningsförbunden. I praktiken bör det ankomma på Försäkringskassan att i samråd med samordnings- förbunden bestämma vilka uppgifter som samordningsförbunden behöver lämna för uppföljningen. Underlag till samordningsförbundens uppföljning Samordningsförbunden ska svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna (7 § finsam-lagen). Som framgår i avsnitt 3 syftar förslaget i denna promemoria till att skapa förutsättningar för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan, som föreslås tillhandahålla det nationella uppföljningssystemet, ska ge samordningsförbunden tillgång till underlag för respektive förbunds uppföljning. Försäkringskassans ansvar att förse samordningsförbunden med underlag för förbundens uppföljning av de rehabiliteringsinsatser som de finansierar föreslås regleras i Försäkringskassans instruktion. Samordningsförbundens uppdrag sätter ramarna för vilken typ av uppföljning ett förbund kan och ska genomföra och vilket underlag som kan användas vid uppföljningen. Förbundets uppgifter är av övergripande natur och dess beslut avser inte enskilda personer (se avsnitt 3.1). Uppföljningssystemet behöver därför utformas så att samordningsförbunden kan få underlag för uppföljning utan att personuppgifter hanteras. Det ankommer på Försäkringskassan att i samråd med samordningsförbunden bestämma formerna för s amordningsförbundens tillgån g till underlag för uppföljning. 5.2 Det bör införas en ny bestämmelse om sekretess Promemorians förslag Sekretess ska gälla hos Försäkringskassan i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling ska sekretess gälla i högst sjuttio år. Skälen för förslaget De samverkande parterna i ett samordningsförbund har generellt att tillämpa separata sekretessbestämmelser med olika lydelse. Sekretesskyddet för uppgift om hälsa skiljer sig åt mellan de samverkande parterna, då det är starkare inom hälso- och sjukvård och socialtjänst än inom socialförsäkringen och den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (25 kap. 1 § OSL, 26 kap. 1 § OSL samt 28 kap. 1 och 11 §§ OSL). För uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund saknas en specifik sekretessbestämmelse. Dessa uppgifter omfattas i stället av det generella sekretesskyddet i 21 kap. 1 § OSL, som ger ett visst skydd för uppgifter om t.ex. hälsa. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det krävs med hänsyn till vissa intressen (2 kap. 2 § tryckfrihets- förordningen, TF). När det övervägs att införa en ny sekretess- bestämmelse i OSL ska det alltid göras en avvägning mellan sekretessintresset och insynsintresset (prop. 1979/80:2 Del A s. 75– 76). Det kan här konstateras att de uppgifter som kommer att samlas in och behandlas inom ramen för uppföljningen i stor utsträckning utgörs av känsliga personuppgifter (se avsnitt 4.5). Flera av uppgifterna kommer dessutom finnas hos Försäkringskassan som en följd av de samverkande parternas uppgiftsskyldighet. Enskilda som medverkar i rehabiliteringsinsatser kommer alltså inte att kunna förhindra att uppgifterna lämnas in till och förvaras hos Försäkrings- kassan. Vid en avvägning mellan intresset av ett relativt starkt sekretesskydd i verksamheten får det anses väga tyngre än insyns- intresset. Såvitt nu är relevant har de generella sekretessbestämmel- serna i 21 kap. OSL ett kvalificerat rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för offentlighet. Detta kan inte anses utgöra ett tillräckligt sekretesskydd för sådana uppgifter som det är fråga om vid uppföljningen av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Nuvarande sekretessreglering bedöms därför inte vara ändamålsenlig för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Mot denna bakgrund föreslås att det införs en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som anger att sekretess gäller hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan är den myndighet som behandlar personupp- gifter i syfte att genomföra uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Inom Försäkringskassans verksamhet i övrigt tillämpas, såvitt nu är aktuellt, socialförsäkrings- sekretess enligt 28 kap. 1 § OSL. I syfte att Försäkringskassan inte ska ha olika sekretesskydd för samma uppgift bör motsvarande sekretesskydd gälla inom uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Att sekretesskyddet är starkare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänsten skulle innebära att en och samma uppgift får ett lägre sekretesskydd hos Försäkringskassan när uppgiften behandlas för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Situationen är inte ny utan motsvarande gäller för andra uppgifter som Försäkringskassan får del av från hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Vidare har regeringen tidigare gjort bedömningen att sekretesskyddet för uppgifter hos en myndighet kan vara starkare än det sekretesskydd som kommer att gälla för uppgifterna efter överlämnande till en annan myndighet. Situationen är en effekt av att behovet av sekretess och sekretessens styrka i varje sammanhang ska vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet (jfr prop. 2024/25:36 s. 58 f.). Sammanfattningsvis föreslås det att sekretess ska gälla om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. Bestämmelsen innebär att en uppgift om en enskilds personliga förhållanden som lämnas från Arbetsförmedlingen, region eller kommun till Försäkringskassan inom ramen för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund kommer omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. För allmän handling föreslås sekretessen gälla i högst sjuttio år. Tiden motsvarar sekretesskydd inom Försäkringskassan, Arbets- förmedlingen, region och kommun (28 kap. 1 och 11 §§, 25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § OSL). Den nya sekretessbestämmelsen bör införas i anslutning till övriga sekretessbestämmelser som gäller för Försäkringskassans verksamhet. Det föreslås därför att sekretessbestämmelsen införs som en ny paragraf; 28 kap. 4 c § OSL. Därtill föreslås en ny rubrik till paragrafen. Sekretess innebär såväl handlingssekretess som tystnadsplikt. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt 1 kap. 1 och

2 § Årsarvode Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid har rätt till årsarvode med belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1. Årsarvoderade förtroendevalda har rätt till ledigheter på samma villkor som anställda. Ledigheten skall förläggas på sådant sätt, att uppdraget kan fullgöras. Timarvode eller inställelsearvode betalas inte till årsarvoderade enligt denna paragraf för några sammanträden, förrättningar och dylikt med kommunkoncernen dvs förvaltningarna och de helägda bolagen. 2 § a Vid sjukskrivning Vid sjukskrivning upp till 14 dagar görs inget avdrag från årsarvode. Vid sjukskrivning from dag 15 behandlas sjukskrivningen på samma vis som för kommunanställda och följer reglerna i Allmänna bestämmelser dvs karensdag, 14 dagars ersättning av årsarvodet motsvarande 80% (arbetsgivarinträde) samt 10% ersättning upp till dag 90. Dessutom gäller reglerna i AB enligt § 28 mom 7. Ersättare för heltidsarvoderad inträder vid behov upp till 14 dagar utan extra ersättning. Vid sjukskrivning överstigande 14 dagar inträder ersättare 100% då sjukskrivningen för ordinarie årsarvoderad är 100% eller 75%. Ersättning för ersättare utgår då med 100% av årsarvodet. Därefter följer ersättares årsarvode samma procentsats som ordinarie årsarvoderads sjukskrivningsgrad dvs 50% sjukskrivning ersätts med 50% av heltidsarvodet och 25% sjukskrivning ersätts med 25% av heltidsarvodet. 2 § b Vid semester, föräldraledighet och övrig tjänstledighet för årsarvoderad Årsarvoderad har rätt till semester, föräldraledighet och övriga tjänstledighet på samma vis som för kommunanställda. Vid dessa typer av ledighet görs inget avdrag från årsarvodet då ledigheten understiger eller är 30 dagar. För ersättare som inträder vid behov utgår ingen extra ersättning. Vid ledigheter över 30 dagar görs avdrag i förhållande till den procentsats som ledigheten avser. Vid dessa ledigheter över 30 dagar utges ersättning till ersättare i samma omfattning som ledigheten motsvarar. För ledighet motsvarande 100% utges ersättning till ersättaren med 100%, för ledighet motsvarande 75% utges ersättning med 75%, för ledighet motsvarande 60% utges 60% ersättning till ersättaren osv.

3 § Begränsat årsarvode Förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på mindre än 40 % av heltid har rätt till begränsat årsarvode i den utsträckning som fullmäktige beslutat enligt bilaga 1 för arvodesbelopp. Förtroendevald med flera begränsade årsarvoden som sammanlagt överstiger 40% följer regler för begränsat årsarvode. Reglemente – gäller från 2024-01-01 Ingen förtroendevald med begränsat årsarvode kan arvoderas mer än 100 % i Olofströms kommunkoncern. Inom ramen för arvodet ingår följande arbetsuppgifter: a) Rutinmässig uppföljning av förvaltningens arbete. b) Överläggning med tjänsteman eller annan anställd. c) Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd i anledning av sammanträde, besiktning, förrättning, rekrytering eller dylikt. d) Besök på förvaltningar för information, utanordning eller påskrift av handling, underskrift av protokoll i egenskap av ordförande eller justerande. e) Mottagning av allmänheten, telefonsamtal och dylikt. f) Utövande av delegationsbeslut. g) Restid i anledning av ovan uppräknade åtgärder inom Olofströms kommun. Resekostnader ersätts enligt § 8. h) Övriga uppgifter som till sin karaktär är likartade med de inom a-g ovan angivna uppgifterna. Till exempel om man inom nämnd/styrelse utser specifik arbetsgrupp. 3a Vid sjukskrivning Vid sjukskrivning upp till 14 dagar görs inget avdrag från årsarvode. Ersättare inträder vid behov upp till 14 dagar utan extra ersättning. Vid sjukskrivning överstigande 14 dagar inträder ersättare 100% då sjukskrivningen för ordinarie årsarvoderad är 100% eller 75%. Ersättning för ersättare utgår då med 100% av årsarvodet. Därefter följer ersättares årsarvode samma procentsats som ordinarie årsarvoderads sjukskrivningsgrad dvs 50% sjukskrivning ersätts med 50% och 25% sjukskrivning ersätts med 25%. 3b Vid semester, föräldraledighet och övrig tjänstledighet Vid dessa typer av ledighet görs inget avdrag från årsarvodet då ledigheten understiger eller är 30 dagar. För ersättare som inträder vid behov utgår ingen extra ersättning. Vid ledigheter över 30 dagar görs avdrag i förhållande till den procentsats som ledigheten avser. Vid dessa ledigheter över 30 dagar utges ersättning till ersättare i samma omfattning som ledigheten motsvarar. För ledighet motsvarande 100% utges ersättning till ersättaren med 100%, för ledighet motsvarande 75% utges ersättning med 75%, för ledighet motsvarande 60% utges 60% ersättning till ersättaren osv. Reglemente – gäller från 2024-01-01

4 § Bolag och stiftelser Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de bolag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen, 2. besluta om ägardirektiv till bolagen, 3. besluta om att riktlinjer, strategier och andra styrdokument även ska gälla för helägda bolag, 4. ansvara för regelbundna möten mellan styrelsen och bolagsledningarna, 5. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 2–6 b §§ KL är uppfyllda beträffande de bolag och stiftelser kommunen äger eller har intresse i, 6. årligen senast den 30/6 i beslut pröva om den verksamhet som bedrivs i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges till fullmäktige snarast. Finner styrelsen att brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, 7. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. 8. utse stämmoombud för hel-och delägda bolag 9. utse ägarombud till ägarsamråd för delägda bolag 10. besluta om instruktioner till stämmoombud i delägda bolag Reglemente Reglemente

5 § Timersättning – ersättning för förlorad arbetsinkomst Förtroendevald har rätt till timersättning för förlorad arbetsinkomst för det antal timmar som sammanträde enligt § 1 pågår. Med arbetsinkomst jämställs ersättning från arbetslöshetskassa. Ersättningen för förlorad arbetsinkomst utgår i enlighet med styrkt förlorad arbetsinkomst. Rätten till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst kan, vid särskilda arbetsförhållanden, utöver sammanträdestiden även omfatta nödvändig ledighet i anslutning till sammanträdet. Ersättning utgår i enlighet med arbetsgivarintyg från ordinarie arbetsgivare alternativt intyg från arbetslöshetskassa. För egenföretagare utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst i enlighet med senast anmälda årsinkomst till Försäkringskassan. Ersättning ska beräknas enligt Försäkringskassans sjukpenninggrundande inkomst delat på 12 månader delat på 165 timmar, intyg krävs. Blanketten fullmakt/intyg lämnas in av förtroendevald, vid ny lönesättning där timlön framgår. Retroaktivitet gäller, dock skall den nya lönen anmälas inom en månad från det att den förtroendevalde fått kännedom om lönejusteringen.

6 § Personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för att utföra verksamhet enligt 2 §. I paragrafen anges det primära ändamålet för Försäkringskassans behandling av personuppgifter enligt lagen, dvs. uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.2. Ändamålet återspeglar behovet av att kunna behandla personupp- gifter för att kunna genomföra kraven på uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund som följer av 7 § finsam-lagen och den föreslagna 5 c § Försäkrings- kassans instruktion. Det primära ändamålet ger tillsammans med den sekundära ändamålsbestämmelsen (7 §), bestämmelsen om finalitetsprincipen (8 §) och bestämmelsen om syftet med lagen (1 §) en ram för den personuppgiftsbehandling som är tillåten. Av paragrafen framgår att en grundläggande förutsättning för att behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund är att behandlingen är nödvändig för detta ändamål. Kravet på nödvändighet innebär inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandlingen kan anses nödvändig och därmed tillåten, om behandlingen leder till effektivitetsvinster (prop. 2017/18:105 s. 189). Att behandlingen skulle kunna ske manuellt, dvs. utan tekniska hjälpmedel, medför därför inte per automatik att behandlingen inte anses nödvändig. I kravet på nödvändighet ligger dock att personuppgifter inte får behandlas om syftet med behandlingen kan uppnås lika bra med andra medel, t.ex. genom att uppgifterna anonymiseras (jfr prop. 2017/18:232 s. 117).

7 §§ TF och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen har som huvudregel företräde framför tystnadsplikten. Det finns i aktuellt fall inte skäl att frångå den huvudregeln och rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör inte inskränkas. 6 Samlad integritets- och proportionalitetsanalys Promemorians bedömning Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs genom förslagen utgör en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integriteten som finns i regeringsformen, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Förslagen är förenliga med kravet på proportionalitet i EU:s dataskydds- förordning. Skälen för bedömningen Utgångspunkter för bedömningen av förslagens påverkan på den personliga integriteten och proportionalitet Förslaget om en lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordnings- förbund och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet innebär att Försäkringskassan får rätt att samla in och behandla personuppgifter vid sådan uppföljning. Förslaget innebär en ökad personuppgifts- behandling, både sett till antal personuppgifter och antalet registrerade. Även Arbetsförmedlingen, kommun och region kan komma att behöva behandla personuppgifter i en större omfattning med anledning av den föreslagna uppgiftsskyldigheten. Behandlingen som kommer att utföras med stöd av den före- slagna lagen inkluderar bl.a. uppgifter som utgör känsliga person- uppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning, och andra person- uppgifter av mer eller mindre integritetskänslig karaktär. Registren är personnummerbaserade, rikstäckande och omfattar personer som tar del av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund. Det innebär att behandlingen inbegriper särskilt skyddsvärda personuppgifter vilket kan medföra ett betydande intrång i den enskildes personliga integritet. Därför är det nödvändigt att noga bedöma hur den föreslagna lagen, både enskilt och sammantaget, förhåller sig till de regelverk som syftar till att värna om den personliga integriteten. I det följande redovisas samlade överväganden i fråga om lagens risker för den personliga integriteten, integritetsstärkande åtgärder, behovet av den före- slagna regleringen och proportionalitet liksom förslagens förenlighet med EU:s dataskyddsförordning. Vissa faktorer har i tidigare lagstiftningssammanhang ansetts särskilt viktiga att ta hänsyn till när det gäller att bedöma integritets- känsligheten vid behandling av personuppgifter. Det gäller arten av personuppgifter som samlas in och registreras, varför detta görs, hur och av vem uppgifterna används samt mängden uppgifter som samlas på ett och samma ställe eller som på något annat sätt är tillgängliga för bearbetningar och sammanställningar. Även rådande samhällsvärderingar påverkar vad som kan uppfattas som ett integritetsintrång och kan därmed ha viss påverkan på vilken reglering och begränsning av behandlingen av personuppgifter som är nödvändig för att skydda den personliga integriteten (se t.ex. prop. 2005/06:173 s. 15 och prop. 2022/23:34 s. 162). Innebörden av uttrycket betydande intrång i den personliga integriteten I regeringsformen, finns grundläggande bestämmelser till skydd för den personliga integriteten. Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (2 kap. 6 § andra stycket RF). Begreppet enskildas personliga förhållanden har samma innebörd som i sekretesslagstiftningen och avser alltså bl.a. namn och andra identifikationsuppgifter, adress, familjeförhållanden, hälsa, fotografisk bild, uppgift om anställning och en persons ekonomi (prop. 2009/10:80 s. 177). Vid bedömningen av om en åtgärd innebär kartläggning ska åtgärdens effekter snarare än det huvudsakliga syftet med åtgärden beaktas (prop. 2009/10:80 s. 180 och 182). Vad som utgör ett betydande intrång avgörs utifrån bl.a. uppgifternas karaktär och omfattning samt ändamålet med behandlingen (prop. 2009/10:80 s. 183 och 184). Det får göras begränsningar i skyddet för den personliga integriteten Regler till skydd mot intrång i den personliga integriteten finns i bl.a. regeringsformen, olika internationella rättsakter, EU:s dataskydds- förordning och sekretesslagstiftningen. Den enskildes personuppgifter ska skyddas. I de fall en myndighet vill behandla personuppgifter måste den beakta dessa rättigheter. Försäkringskassans personuppgiftsbehandling vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund bedöms, med hänsyn till uppgifternas karaktär och mängden uppgifter i fråga, i vissa fall komma att innebära ett sådant betydande intrång i den personliga integriteten som avses i 2 kap. 6 § andra stycket RF. Motsvarande bedömning görs avseende den personupp- giftsbehandling som följer av förslaget om en ny och utökad uppgiftsskyldighet. Rätten till skydd för den personliga integriteten enligt regeringsformen är inte absolut utan kan inskränkas genom lag. Begränsningar får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett begränsningen, och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar (2 kap. 21 § RF). Enligt artikel 8.2 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, här benämnd Europakonventionen, får rätten till skydd för privatlivet inte inskränkas annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. I artiklarna 3, 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2010/C 83/02), här benämnd EU:s rättighetsstadga, slås det fast att var och en har rätt till fysisk och mental integritet, respekt för sitt privat- och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer samt skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Även i EU:s rättighetsstadga är utgångs- punkten att en inskränkning endast får göras i lag och måste vara förenlig med det väsentliga innehållet i de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan. Begränsningar får med beaktande av proportionalitetsprincipen endast göras om de är nödvändiga och faktiskt svarar mot mål av allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen eller behovet av skydd för andra människors rättigheter och friheter (artikel 52.1). EU:s dataskyddsförordning förutsätter också att propor- tionalitetsbedömningar görs vid behandling av personuppgifter. Den rättsliga grunden som avser rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c) och uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e) ska vara proportionerlig mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3 andra stycket). Behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.2 g och j är endast tillåten om behandlingen står i proportion till det eftersträvade syftet. Rätten till skydd för den personliga integriteten måste vidare enligt skälen i EU:s dataskyddsförordning förstås utifrån sin uppgift i samhället och vägas mot andra grund- läggande rättigheter utifrån proportionalitetsprincipen (skäl 4). Ovanstående villkor innebär bl.a. att det vid en begränsning i skyddet för den personliga integriteten ska göras en proportionalitetsbedömning där integritetsriskerna med person- uppgiftsbehandlingen vägs mot fördelarna med behandlingen. I detta ingår att bedöma om behandlingen av personuppgifterna är nödvändig utifrån det avsedda ändamålet med behandlingen och om det finns alternativ som är mindre integritetskänsliga. För att det ska vara motiverat att införa utökade möjligheter att samla in och behandla personuppgifter i ett uppföljningssystem är alltså en förutsättning att det finns ett konkret och påtagligt behov av behandlingen och att ändamålet inte kan uppnås genom mindre ingripande åtgärder. Den nytta som den utökade personuppgifts- behandlingen innebär måste stå i proportion till integritetsintrånget för de personer som berörs av den ökade spridning av personuppgifter som en utökad behandling medför. Integritetsrisker Genom den föreslagna personuppgiftsbehandlingen får Försäkringskassan rätt att samla in och behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordnings- förbund. Det innebär i sig en integritetsrisk, eftersom en utökad behandling av personuppgifter generellt sett är förenad med större integritetsrisker än vad en mer begränsad behandling är. Enligt förslaget kommer personuppgifterna att samlas in på ett sådant sätt att informationen kan sammanställas och systematiseras, vilket innebär en möjlig kartläggning av individer. Uppgiftssamlingen i sig innebär därför en särskild integritetsrisk. Vid en obehörig befattning med uppgifterna är riskerna dessutom särskilt stora mot bakgrund av att stora mängder uppgifter är samlade hos en och samma aktör (jfr prop. 2025/26:165 s. 101–102). Vid en förlorad kontroll över uppgifterna, exempelvis vid en personuppgiftsincident eller otillbörlig åtkomst, skulle uppgifterna kunna komma i utomståendes händer och användas för negativ särbehandling, övervakning, kartläggning av enskildas personliga förhållanden eller för att utsätta de registrerade för fara eller kränkningar. Oavsett om en otillbörlig spridning av person- uppgifterna medför att den enskilde kommer till skada eller blir behandlad på ett negativt sätt, kan den enskilde komma att uppleva ett lidande av att integritetskänslig information blivit känd för andra i omgivningen utanför den enskildes privata krets eller behöriga befattningshavare på Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner som åläggs en upp- giftsskyldighet kan för detta ändamål komma att behöva behandla fler personuppgifter eller i vart fall att behandla befintliga personuppgifter för ytterligare ett ändamål (jfr avsnitt 4.4.3). Även hos Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner finns det på samma sätt som hos Försäkringskassan en risk för intrång, obehörig hantering av uppgifterna samt risk att uppgifter lämnas på ett sätt som leder till fara för att uppgifterna kan komma i orätta händer. Utöver de risker som finns med själva spridningen av person- uppgifterna innebär även personuppgifternas särskilt integritets- känsliga karaktär utökade integritetsrisker. Detta gäller i synnerhet den föreslagna tillåtna behandlingen av känsliga personuppgifter. Uppgifter i ett uppföljningssystem över rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund kommer till stor del att omfatta personer som i mer än ett avseende har behov av samhällets stöd och som därmed, ur detta perspektiv, skiljer ut dem från den övriga befolkningen. Otillbörlig användning och spridning av sådana uppgifter utanför den enskildes förtroendekrets kan därför uppfattas som särskilt känslig. Vid förlorad kontroll över uppgifterna skulle exempelvis hälsouppgifter kunna vidareförmedlas till någon som använder dem för att selektera bort personer med vissa hälsotillstånd i anställningsprocesser, höja försäkringspremier eller liknande som förutom integritetsintrånget i sig även kan leda till materiella nackdelar för den enskilde. Även behandling av sådana personuppgifter som inte är känsliga på det sätt som avses i EU:s dataskyddsförordning kan vara förenad med integritetsrisker. Behandling av exempelvis personnummer och andra personuppgifter som direkt kan hänföras till den registrerade kan utgöra en integritetsrisk eftersom det möjliggör samkörning av uppgifter som finns i olika källor och behandling för andra ändamål än de ursprungligen avsedda. En samling av flera personuppgifter som är av mindre känslig karaktär kan tillsammans skapa en integritetskänslig sammanställning om en person som kan ligga till grund för utökad kartläggning. Av denna anledning betraktas samkörning ofta som en särskilt integritetskänslig form av person- uppgiftsbehandling. Eftersom den föreslagna lagen möjliggör en omfattande behandling av personuppgifter som även kommer att inbegripa samkörning finns alltså risken för sådana integritets- känsliga sammanställningar. I ett uppföljningssystem över rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund kommer det även att finnas personuppgifter om flera grupper med behov av särskilt skydd. Exempelvis kan personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar vara mindre medvetna om berörda risker, följder och skyddsåtgärder samt om sina rättigheter när det gäller behandling av personuppgifter. Deras personuppgifter förtjänar därför ett särskilt skydd (jfr skäl 38 i EU:s dataskyddsförordning). Det finns också särskilt stora integritets- risker vid personuppgiftsbehandling som rör personer med skyddade personuppgifter och personer som i övrigt är utsatta för våld eller förtryck. När den enskilde deltar i en rehabiliteringsinsats finansierad av ett samordningsförbund, kan det vara svårt honom eller henne att förutse eller förstå att personuppgifterna i framtiden kan komma att behandlas av Försäkringskassan i statistik- och analyssammanhang. Behandling av personuppgifter för andra ändamål än ursprungsändamålet innebär därmed i sig en integritetsrisk, eftersom det innebär att det är svårt för den registrerade att ha full kontroll över sina personuppgifter. Detta gäller särskilt som den enskilde inte kan motsätta sig behandlingen. Utöver detta finns det en risk för att en individ upplever ett obligatoriskt insamlande av uppgifter från socialtjänstens, Försäkringskassans, Arbetsförmedlingens och sjukvårdens verk- samheter till ett uppföljningssystem för samordnade rehabiliterings- insatser som en kränkning av integriteten, något som i sin tur skulle kunna innebära att enskilda avhåller sig från att delta i insatser. Vetskapen om att finnas i ett register kan skapa olust hos en enskild, oaktat om denne befarar att registrets uppgifter kommer ut eller att andra negativa konsekvenser kan uppstå. Föreslagna skyddsåtgärder begränsar riskerna För att motverka de integritetsrisker som identifierats ovan föreslås ett samlat regelverk med både generella bestämmelser i integritets- höjande syfte och bestämmelser om särskilda skydds- och säkerhets- åtgärder. Eftersom det hittills har saknats ett samlat regelverk för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliterings- insatser finansierade av samordningsförbund kan redan förslaget om en ny lag anses innebära en integritetshöjande åtgärd. En särskild reglering bidrar till att Försäkringskassan får ett tydligt rättsligt stöd och rättsliga ramar för sin personuppgiftsbehandling samtidigt som regleringen ökar transparensen gentemot de registrerade och allmänheten. I avsnitt 4.4 föreslås bestämmelser om ändamål för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund. De föreslagna ändamålen utgör en grundläggande begränsning av all behandling vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordnings- förbund. Genom att det i lag fastställs för vilka ändamål Försäkringskassan får behandla personuppgifter bestäms en yttersta ram för behandlingen, som endast kan ändras genom lag. Visserligen är de tillåtna ändamålen förhållandevis brett formulerade, vilket ställer högre krav på såväl regleringen i övrigt som på Försäkrings- kassan själv att uppfylla de krav som finns i EU:s dataskydds- förordning. Bedömningen görs att det inte är möjligt att fastställa mer konkreta ändamål, givet myndighetens breda uppdrag att svara för nationell uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. En mer detaljerad ändamålsbestämmelse skulle snarare riskera att bli svåröverskådlig och skapa hinder för myndigheten att utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. Det bör noteras att ändamålsbestämmelserna ska läsas tillsammans med lagen i dess helhet och särskilt bestämmelsen om lagens syfte. Genom att de breda ändamålsformuleringarna sätts i en kontext tydliggörs ramarna för behandlingen ytterligare. Regleringen i lag medför att ändringar på lägre författningsnivå, såsom en ändring av myndighetens instruktion, inte kan utöka myndighetens utrymme att behandla personuppgifter i ett uppföljningssystem, som skulle kunna få direkta effekter mot en enskild. Denna reglering bedöms minska integritetsriskerna och därmed utgöra en skyddsåtgärd. I avsnitt 4.5 föreslås att känsliga personuppgifter som utgångs- punkt ska få behandlas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Vid uppföljning av rehabiliterings- insatser finansierade av samordningsförbund förekommer uppgift om hälsa. I avsnitt 4.6 föreslås att sökningar ska få utföras i syfte att få fram ett urval av personer grundat på den känsliga person- uppgiften hälsa endast om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen. I avsnitt 4.7 föreslås att åtkomst till personuppgifter i uppföljningssystemet ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Vidare föreslås att åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet. Förslaget om begränsad åtkomst till personuppgifterna säkerställer ett aktivt arbete med s.k. behörighetsstyrning. Det bör endast vara ett begränsat antal medarbetare som har behov av att ta del av de personuppgifter som finns i ett uppföljningssystem. Det bör i många fall även vara tillräckligt för dem som arbetar med att exempelvis ta fram statistiskt underlag för analys att ta del av uppgifter som inte är direkt hänförliga till den registrerade. Kravet på att regelbundet kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter bidrar till att missbruk av behörigheter, intrång och andra säkerhetsrisker kan förebyggas och upptäckas i ett tidigt skede, vilket minskar risken för att personuppgifter används på ett sätt som de inte var avsedda för vid insamlingen. Risken minskar också för att personuppgifts- incidenter i övrigt inträffar. Det kan även framhållas att Försäkrings- kassan har en lång erfarenhet av registerhållning och redan i dag har tydliga rutiner där all åtkomst av personuppgifter sker inom det skal- skydd som avgränsas fysiskt, tekniskt och med behörighetsstyrning. Bestämmelsen utgör därmed en skyddsåtgärd. Även de föreslagna bestämmelserna i avsnitt 4.8 om elektroniskt utlämnande bör betraktas som en skydds- och integritetshöjande åtgärd eftersom en sådan bestämmelse tydliggör och säkerställer att det alltid görs en lämplighetsavvägning innan personuppgifter lämnas ut elektroniskt. Vikten av en sådan avvägning blir särskilt relevant i förhållande till de mer integritetskänsliga formerna av elektroniskt utlämnande. I sammanhanget bör nämnas att avsikten med den aktuella personuppgiftsbehandlingen är att följa upp resultaten av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordnings- förbund genom sammanställning av avidentifierade personuppgifter. För att motverka risken för att enskilda på grund av obehag av att finnas med i ett register inte vill medverka i insatser finansierade av samordningsförbund är det viktigt med tydlig information om såväl ändamålet och syftet med att uppgifterna behandlas som att de behandlade personuppgifterna omfattas av sekretess, säkerheten i behandlingen är stark och tillgången kontrollerad. Vidare bör Försäkringskassan informera om registren genom att hålla allmän information om registren tillgänglig på myndighetens webbplats. Ett tillhandahållande av information säkerställer transparens och öppenhet och bör bidra till att trygga skyddet för den enskilde och säkerställa dennes rättigheter och intressen. Registrerades rättigheter respekteras Utöver de skyddsåtgärder och övriga bestämmelser i integritets- höjande syfte som föreslås i den nya lagen, ger de krav som följer av den allmänna dataskyddsregleringen ett gott skydd för person- uppgifterna vid behandling av personuppgifter under uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund. Ett exempel på en central skyddsbestämmelse är kravet i artikel 24 i EU:s dataskyddsförordning på att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa och kunna visa att behandlingen sker i enlighet med EU:s dataskyddsförordning. Kravet på inbyggt dataskydd och dataskydd som standard samt krav på att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå följer också av artiklarna 25 och 32 i EU:s dataskyddsförordning. Försäkringskassan har alltså ett ansvar för att säkerställa skyddet för de uppgifter som myndigheten kommer att behandla. Den föreslagna sekretessregleringen utgör också en betydelsefull skyddsåtgärd i syfte att minska spridningsrisken för person- uppgifterna. Som anges i avsnitt 5.2 föreslås sekretess gälla hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller samtliga personuppgifter, oavsett från vilken av de samverkande parternas verksamhet uppgiften härrör. Personuppgiftsbehandlingen bedöms vara nödvändig Som framgår i avsnitt 3.2 är det ett angeläget samhällsintresse att förbättra Försäkringskassans möjligheter att framställa nationell statistik och underlag som kan ligga till grund för uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund, efter- som uppföljning är nödvändig för att det ska gå att uttala sig om resultaten av samordnade rehabiliteringsinsatser. Redan av förarbetena till finsam-lagen framgår att det är angeläget att utveckla sektorsövergripande metoder för att åstadkomma en ändamålsenlig uppföljning och resultatredovisning på lokal och nationell nivå av insatser som bedrivs i samverkan (prop. 2002/03:132 s. 101). I avsnitt 4.4 redovisas närmare bedömningar och förslag avseende vilka personuppgifter som ska få behandlas i uppföljningssystemet samt skälen för att uppgiften i fråga bör kunna finnas i systemet. Som exemplifierats ovan kan sådana uppgifter genom framställning av nationell statistik och analysunderlag ge värdefull kunskap om resultaten av samordnade rehabiliteringsinsatser. Att personbundna uppgifter om orsak till en insats får behandlas av Försäkringskassan för att följa upp resultaten av samordnade rehabiliteringsinsatser har ett uppenbart värde. Behandlingen av personuppgifter bedöms vara proportionerlig Den nya lagen möjliggör för Försäkringskassan att utan den enskilda personens samtycke samla in, behandla och även lämna ut uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Särskilt mot bakgrund av den relativt stora omfattningen av personuppgifter som får behandlas vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordnings- förbund innebär förslagen ett intrång i den personliga integriteten, ett intrång som måste vägas mot behovet av att behandla uppgifterna i det avsedda syftet. Den föreslagna regleringen syftar till att balansera Försäkringskassans behov av att utföra sitt samhällsviktiga uppdrag på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt säkerställa ett starkt skydd för enskildas personliga integritet. Detta skydd bedöms vara tillräckligt starkt med hänsyn till föreslagna begränsningar och skyddsåtgärder. Även om den föreslagna regleringen syftar till att uppnå en rimlig balans mellan behov av behandling av personupp- gifter i syfte att genomföra uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund och de effekter på den personliga integriteten som förslagen kan komma att få, kommer vissa risker för integritetsintrång att kvarstå. Förslagen om uppgifts- skyldighet bedöms också uppnå en rimlig balans mellan behovet av ett utökat underlag för uppföljning och det intrång i den personliga integriteten som detta kan medföra. Överföringen av personuppgifter ska ske på ett säkert sätt. Den personuppgiftsansvariga myndigheten eller utföraren ansvarar för att genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken samt för att säkerställa och kunna visa att behandlingen utförs i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (artiklarna 24, 25 och 32). Personuppgiftsbehandlingen i uppföljningssystemet hos Försäkringskassan omgärdas dessutom av flera olika skyddsåtgärder. Som tidigare beskrivits motiveras behandlingen av person- uppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund av tydliga behov och förväntad nytta för såväl samhället i stort som för berörda enskilda utifrån ett behov som under en längre tid har lyfts av berörda aktörer. Personuppgifts- behandlingen syftar alltså till att tillgodose ändamål som bedöms vara godtagbara i ett demokratiskt samhälle, och därför kan rättfärdiga en inskränkning av skyddet för den personliga integriteten i bl.a. regeringsformen. Det bedöms inte vara möjligt att uppnå förslagens syfte med mindre integritetskänsliga alternativ. Därför bedöms det nödvändigt att ge Försäkringskassan en uttrycklig möjlighet att samla in och behandla personuppgifter för att det ska vara möjligt att kunna följa upp den finansiella samordningen på ett ändamålsenligt rätt. Nyttan med personupp- giftsbehandlingen bedöms stå i rimlig proportion till det intrång som uppstår i de enskildas integritet. Den föreslagna behandlingen av personuppgifter bedöms därför inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de syften som ligger till grund för förslagen. Behandlingen av uppgifterna hos Försäkringskassan kommer vidare att omfattas av såväl generella bestämmelser i integritets- höjande syfte som bestämmelser om särskilda skydds- och säker- hetsåtgärder. Uppgifterna föreslås omfattas av sekretesskydd. Genom de föreslagna skyddsbestämmelserna, det dataskydds- rättsliga regelverket i övrigt samt föreslagen bestämmelse om sekretess säkerställs ett integritetsskydd som bedöms vara hållbart och tillfredsställande. Den sammantagna bedömningen är att det föreslagna regelverket innebär en godtagbar avvägning mellan intresset av att uppgifterna samlas in och behandlas av Försäkringskassan och intresset av att skydda den enskildes personliga integritet. Det starka allmän- intresset av att stärka den nationella statistiken och säkerställa ett kunskapsunderlag med hög kvalitet för uppföljning av rehabiliteringsinsatser finansierade av samordningsförbund, står i rimlig proportion till det intrång i den personliga integriteten som en utökad obligatorisk insamling av uppgifter i ett uppföljnings- system innebär. Intrånget bedöms följaktligen vara motiverat och proportionerligt i förhållande till Försäkringskassans behov av att behandla personuppgifter för de föreslagna ändamålen och inom de övriga ramar som anges i den nya lagen. Den personuppgiftsbehandling som möjliggörs av förslagen bedöms utgöra en proportionerlig inskränkning av det skydd för den personliga integriteten som finns i regeringsformen, Europa- konventionen samt EU:s rättighetsstadga. Förslagen bedöms vara förenliga med kraven på proportionalitet enligt EU:s dataskyddsförordning. Det bedöms därmed inte krävas någon ytterligare reglering i dataskyddsrättsligt hänseende. 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Promemorians förslag Författningsförslagen ska träda i kraft den 1 juli 2027. Promemorians bedömning Det behövs inga övergångsbestämmelser. Skälen för förslaget och bedömningen Ikraftträdande Behandlingen av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliterings- insatser finansierade av samordningsförbund motiveras av tydliga behov och förväntad nytta för såväl samhället i stort som berörda enskilda. Detta behov har lyfts av berörda aktörer under en längre tid. Det talar för att förslagen bör träda i kraft så snart som möjligt. Personuppgiftsbehandlingen kommer ske i Försäkringskassans befintliga system för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Systemet behöver dock vidare- utvecklas för det utökade användningsområdet. Vid utveckling av systemet kommer Försäkringskassan behöva samverka med övriga samverkande parter – Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner – samt samordningsförbund. För att skapa tidsmässiga förut- sättningar för nödvändigt utvecklingsarbete föreslås författnings- förslagen träda i kraft den 1 juli 2027. Övergångsbestämmelser Syftet med författningsförslagen är att möjliggöra behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund samt att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid denna behandling. Den personuppgiftsbehandling som regleras sker inte i dag, det finns därför inget behov av övergångsbestämmelser. 8 Förslagens konsekvenser 8.1 Samhällsekonomiska konsekvenser Förslaget innebär att personuppgifter för de individer som deltar i en insats som finansieras av samordningsförbund får registreras i ett nationellt uppföljningssystem. Det ger förutsättningar för att följa upp och utvärdera de insatser som finansieras av samordningsförbund. ISF, som har utvärderat samordnings- förbunden vid flera tillfällen, har tidigare bedömt att utan ett heltäckande uppföljningssystem av samordningsförbundens verksamhet är det omöjligt att följa upp och verifiera den verksamhet som förbunden finansierar. Vidare har ISF dragit slutsatsen att den omständigheten att det inte går att följa upp den verksamhet som förbunden finansierar på individnivå kan komma att få betydande konsekvenser för såväl samordningsförbundens verksamhet som för möjligheterna att följa upp hur de statliga medlen som tilldelas förbunden kommer till användning (En analys av effekterna av samordningsförbundens verksamhet på individnivå, ISF 2023:2). Att kunna behandla personuppgifter som en del i ett heltäckande uppföljningssystem ger möjlighet att följa upp hur statliga, regionala och kommunala medel används inom den finansiella samordningen av rehabiliteringsinsatser. Ett sådant uppföljningssystem kan också utgöra underlag för lokal och nationell utvärdering av finansiell samordning för att värdera insatsernas samhällsekonomiska effektivitet. Att möjliggöra uppföljning och utvärdering av insatser som finansieras av samordningsförbund kan bidra till att utveckla och effektivisera stödet till personerna i målgruppen för finansiell samordning. I förlängningen kan det bidra till att öka personernas arbetsförmåga och återgång i arbete vilket i sin tur kan minska utgifterna för transfereringar och välfärdstjänster. Konsekvenser 8.2 Konsekvenser för de samverkande parterna 8.2.1 Försäkringskassan Ny rättslig reglering Genom förslaget om en ny lag om personuppgiftsbehandling inom den finansiella samordningen och i övrigt föreslagna regeländringar ges Försäkringskassan rättsligt stöd för att samla in och behandla personuppgifter i syfte att följa upp den finansiella samordningen. Det ger också Försäkringskassan en skyldighet att förse samordningsförbunden med de uppgifter som förbunden behöver för att, inom ramen för förbundens verksamhet, genomföra uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna enligt 7 § finsam-lagen. Det ger Försäkringskassan en tydlig rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen och innebär ett utökat ansvar i förhållande till myndighetens arbete med det befintliga uppföljningssystemet. Registrering av uppgifter i uppföljningssystemet Försäkringskassans handläggare behöver registrera uppgifter i uppföljningssystemet om individer som är aktuella hos Försäkrings- kassan och som Försäkringskassan har anvisat till en samordnad rehabiliteringsinsats. Möjligheten att behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund innebär ingen ny arbetsuppgift för Försäkringskassan, utan det innebär i stället att fler uppgifter ska registreras inom ramen för det nuvarande samverkansarbetet av berörd personal hos Försäkringskassan. Det bedöms rymmas inom Försäkringskassans befintliga ekonomiska ramar. Samverkan inom ramen för samordningsförbundens verksamhet innebär även att medarbetare från de samverkande parterna kan inneha en administrativ roll i genomförandet av en samordnings- förbundsfinansierad insats, s.k. deltagaransvarig. En medarbetare från Försäkringskassan som är deltagaransvarig kommer därvid att registrera information om deltagare som anvisats till en insats från Konsekvenser någon av de andra samverkansparterna i uppföljningssystemet. Inte heller denna arbetsuppgift är ny och det bedöms rymmas inom Försäkringskassans befintliga ekonomiska ramar. Försäkringskassan behöver också tillsammans med övriga parter bestämma vilka uppgifter som ska registreras i uppföljnings- systemet. Utlämnande av uppgifter från uppföljningssystemet och behov av systemutveckling För att få ta del av uppgifter från uppföljningssystemet kommer de andra parterna behöva begära det hos Försäkringskassan, och Försäkringskassan behöver hantera parternas begäran. Förslaget innebär vidare att Försäkringskassan behöver vidareutveckla myndighetens befintliga system för uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. I utvecklingen av systemet kommer Försäkringskassan att behöva ta ställning till om systemet ska möjliggöra direktåtkomst för respektive part gällande uppgifter om de individer som respektive parter anvisat till insatser som finansieras av samordningsförbund. Försäkringskassan kommer vidare att behöva utveckla rutiner och eventuella tekniska lösningar för att kunna förse respektive samordningsförbund med uppgifter som är nödvändiga för att samordningsförbunden på lokal nivå ska kunna följa upp de insatser de finansierar. Kostnaderna för systemutveckling beräknas uppgå till 18 miljoner kronor 2027, och ryms därefter inom myndighetens befintliga förvaltningsanslag. 8.2.2 Arbetsförmedlingen Förslaget innebär att Arbetsförmedlingen blir skyldig att lämna uppgifter till Försäkringskassan om individer som Arbetsför- medlingen själva har anvisat som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen. Möjligheten att behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund innebär ingen ny arbetsuppgift för Arbetsförmedlingen utan det innebär i stället att fler uppgifter ska registreras inom ramen för det nuvarande samverkansarbetet för Konsekvenser berörd personal hos Arbetsförmedlingen. Det bedöms rymmas inom Arbetsförmedlingens befintliga ekonomiska ramar. Även medarbetare från Arbetsförmedlingen kan inneha den administrativa rollen deltagaransvarig i genomförandet av en samordningsförbundsfinansierad insats, som innebär att han eller hon kommer att registrera information om deltagare som anvisats till en insats från någon av de andra samverkansparterna i uppföljningssystemet som tillhandahålls av Försäkringskassan. Inte heller detta innebär en ny arbetsuppgift för Arbetsförmedlingen, utan innebär i stället ett tillkommande moment i det nuvarande samverkansarbetet för berörd personal hos Arbetsförmedlingen och det bedöms rymmas inom Arbetsförmedlingens befintliga ekonomiska ramar. För att få ta del av uppgifter från uppföljningssystemet kommer Arbetsförmedlingen behöva begära det hos Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen behöver också tillsammans med övriga parter bestämma vilka uppgifter som ska registreras i uppföljnings- systemet. 8.2.3 Kommuner och regioner Uppgiftsskyldighet Förslaget innebär att regioner och kommuner blir skyldiga att lämna uppgifter om individer som de själva har anvisat som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen till Försäkrings- kassan. Möjligheten att behandla personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund innebär ingen ny arbetsuppgift för region och kommun, utan det innebär i stället att fler uppgifter ska registreras inom ramen för det nuvarande samverkansarbetet för berörd personal hos kommun och region. Den ökade uppgiftsbördan bedöms vara av marginell omfattning. Även medarbetare från regioner och kommuner kan redan idag inneha den administrativa rollen deltagaransvarig i genomförandet av en samordningsförbundsfinansierad insats, som innebär att han eller hon kommer att registrera information om deltagare som anvisats till en insats från någon av de andra samverkansparterna i Konsekvenser uppföljningssystemet som tillhandahålls av Försäkringskassan. Det administrativa momentet som sådant är dock inte nytt utan även i dagsläget registreras uppgifter i uppföljningssystemet i samband med att en deltagare påbörjar samt avslutar en insats. Därutöver är det frivilligt för kommunerna och regionerna att delta i finansiell samordning, varför den ökade uppgiftsbördan endast uppstår om kommunen eller regionen väljer att delta. Därmed är det inte aktuellt med kompensation enligt den kommunala finansieringsprincipen. Regioner och kommuner behöver också tillsammans med övriga parter bestämma vilka uppgifter som ska registreras i uppföljnings- systemet. Nödvändiga och proportionerliga inskränkningar i den kommunala självstyrelsen Enligt 14 kap. 2 § RF sköter kommunerna lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Enligt 14 kap. 3 § RF bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Denna proportionalitetsprincip innebär att ett förslag inte får vara onödigt långtgående och om syftet med det kan uppnås på ett mindre ingripande sätt ska den väg väljas som lägger minst band på kommunernas självbestämmanderätt (jfr prop. 2009/10:80 s. 212). Vid proportionalitetsbedömningen ska det göras dels en bedömning av de konsekvenser det tänkta förslaget eller förslagen får för den kommunala självstyrelsen, dels en avvägning mellan de kommunala självstyrelseintressena och de nationella intressena som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose. Det är frivilligt för en kommun eller region att delta i finansiell samordning enligt finsam- lagen. Genom förslaget om uppgiftsskyldighet åläggs kommuner och regioner som deltar i finansiell samordning en skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen till Försäkringskassan. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra insamling av de uppgifter som behövs för att nationellt kunna följa upp samordnade rehabiliteringsinsatser samt hur tilldelade medel används. Ytterligare syfte är att samordnings- förbunden ska kunna genomföra uppföljning av rehabiliterings- insatserna enligt 7 § finsam-lagen. Det bedöms inte finnas några för Konsekvenser den kommunala självstyrelsen mindre ingripande alternativ än de förslag som lämnas. Förslagen bedöms vara nödvändiga och proportionerliga med hänsyn till behovet av att kunna följa upp finansiell samordning där kommuner och regioner är samverkande parter. 8.3 Konsekvenser för samordningsförbund Samordningsförbunden ska svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna (7 § finsam-lagen). För att kunna genom- föra denna uppgift behöver förbunden tillgång till underlag för uppföljning och utvärdering. Den föreslagna regleringen möjliggör behandling av personuppgifter för uppföljning och ålägger Försäkringskassan att ge förbunden tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för att de insatser som respektive samordningsförbund finansierar ska kunna följas upp. Dessa uppgifter kan också utgöra underlag för samordningsförbundens uppgift att utvärdera rehabiliteringsinsatser som man finansierar. Det bidrar till att samordningsförbunden kan bedöma och värdera de insatser som de finansierar utifrån samhällsekonomisk effektivitet, de gemensamma samverkansmålen och de mål som samordningsförbundet anger för sin verksamhet. 8.4 Konsekvenser för enskilda Förslaget innebär att Försäkringskassan får behandla enskildas personuppgifter i syfte att möjliggöra uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. Personuppgifts- behandlingen är ny och innebär därmed en ökad personuppgifts- behandling, både sett till antal personuppgifter och antalet registrerade. Samtidigt innebär den nya lagen en integritetshöjande åtgärd eftersom det hittills har saknats ett samlat regelverk för personuppgiftsbehandlingen. Redan förslaget om en ny lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund kan således anses innebära en integritetshöjande åtgärd. En särskild reglering bidrar till att Försäkringskassan får ett tydligt rättsligt stöd och rättsliga ramar för sin personuppgiftsbehandling samtidigt som regleringen Konsekvenser ökar transparensen gentemot de registrerade och allmänheten (se även avsnitt 6). 8.5 Övriga konsekvenser 8.5.1 Konsekvenser för jämställdheten Totalt har 23 849 individer under 2024 deltagit i de individinriktade insatser som samordningsförbunden finansierat och av dessa var 57 procent kvinnor och 43 procent män (Försäkringskassan, Rapport – Redovisning av målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbund 2024). Förslaget innebär ett förbättrat underlag för uppföljning av samordningsförbundens insatser, vilket kan bidra till att utveckla stödet till de kvinnor och män som deltar i sådana insatser. Om det förekommer olikheter mellan män och kvinnor inom de samordnade rehabiliteringsinsatserna är det till fördel ur ett jämställdhetsperspektiv att sådana skillnader synliggörs, vilket ett förbättrat underlag för uppföljning kan möjliggöra. 8.5.2 Konsekvenser för arbetsutbudet Förslaget innebär ett förbättrat underlag för att följa upp och utvärdera insatser som finansieras av samordningsförbund. Det skapar förutsättningar för att de insatser som har goda resultat kan spridas, vilket i sin tur kan bidra till att fler snabbare bör kunna lämna offentlig försörjning och stå till arbetsmarknadens förfogande. 8.5.3 Konsekvenser för unionsåtaganden och andra internationella åtaganden Förslagen har tagits fram med hänsyn till bl.a. den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges inter- nationella åtaganden samt de åtaganden som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Förslagen bedöms inte ha några EU-rättsliga konsekvenser. Konsekvenser 8.5.4 Övriga konsekvensbedömningar Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för brottsligheten eller för felaktiga utbetalningar. Förslagen bedöms inte heller ha några konsekvenser för de integrationspolitiska målen, för barnens situation eller miljön. 9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om behandling av personupp- gifter vid uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Lagens syfte

8 § Personuppgifter som behandlas enligt 6 § får också behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med de ändamål som uppgifterna samlades in för. Paragrafen innehåller en bestämmelse om den s.k. finalitets- principen i EU:s dataskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.4. Bestämmelsen tydliggör att finalitetsprincipen i artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning gäller vid behandling av personupp- gifter enligt lagen. Utvidgad behandling av personuppgifter enligt denna paragraf förutsätter att uppgifterna har samlats in för det primära ändamål som anges i 6 §. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning och bör tolkas på samma sätt. Detta innebär bl.a. att behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 i EU:s dataskyddsförordning inte ska anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen. Det innebär också att de omständigheter som anges i artikel 6.4 i EU:s dataskyddsförordning ska beaktas vid bedömningen av om behandlingen är förenlig med finalitetsprincipen. Bestämmelsen medför t.ex. att det kan vara tillåtet att samköra uppgifter som samlats in för uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund med uppgifter från andra register under förutsättning att ändamålet med en sådan behandling inte är oförenligt med det ändamål som anges i

9 § Sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning får behandlas, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Författningskommentar Paragrafen reglerar möjligheten till behandling av känsliga person- uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. Bestämmelsen innebär ett undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter enligt artikel 9.1 i EU:s data- skyddsförordning. I artikel 9.2 finns ett antal undantag, som trots förbudet i vissa fall tillåter behandling av personuppgifter. För behandlingen av personuppgifter i verksamheten med att följa upp rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund finns stöd i undantagen för behandling som är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse enligt artikel 9.2 g. De personuppgifter som myndigheten får behandla med stöd av bestämmelsen är sådana som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskydds- förordning, dvs. personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Definitioner av genetiska och biometriska uppgifter samt uppgifter om hälsa finns i artikel 4.13, 4.14 och 4.15 i EU:s dataskyddsförordning. Känsliga personuppgifter får endast behandlas om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Det innebär att behandlingen måste kunna motiveras i varje enskilt fall. Nödvändighetsrekvisitet har samma innebörd som i 6 § (jfr prop. 2017/18:105 s. 75 och 76). Med uttrycket ”ändamålet med behand- lingen” avses behandling som utförs både med stöd av den primära och med stöd av den sekundära ändamålsbestämmelsen. Hänvis- ningen till EU:s dataskyddsförordning är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Sökbegränsningar

10 § Det är förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Förbudet omfattar dock inte sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av denna lag. Paragrafen reglerar sökbegränsningar avseende känsliga person- uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.6. Författningskommentar Enligt första stycket är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Bestämmelsen utgår från syftet med en sökning. Definitionen av känsliga personuppgifter finns i 9 §, som hänvisar till artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Sökförbudet avser alla tekniska åtgärder som innebär att uppgifter används för att strukturera eller systematisera information i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter. Däremot hindrar bestäm- melsen inte sökningar som görs i ett annat syfte än att identifiera ett urval av individer, t.ex. för att ta fram verksamhetsstatistik eller för registervård (prop. 2017/18:105 s. 91 och 195). Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan inte får utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på genetiska eller biometriska uppgifter eller uppgifter som avslöjar en persons politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelser eller medlemskap i en fackförening. I andra stycket anges att förbudet inte omfattar sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på personuppgifter om hälsa, om sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i verksamhet som omfattas av lagen, dvs. uppföljning rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. Vid sådan uppföljning kan förekomma uppgifter om individers försörjning, t.ex. om individen har beviljats en socialförsäkringsförmån och till vilken omfattning förmånen utgår. Det kan också förekomma uppgifter om att den deltagande individen har anvisats insatsen av hälso- och sjukvården. Även den omständigheten att individen överhuvudtaget deltar i en rehabiliteringsinsats kan anses vara en personuppgift om hälsa. Sådana uppgifter behövs för att kunna följa upp insatserna på ett ändamålsenligt sätt. Förutsättningen för att det ska vara tillåtet att göra sökningar i enlighet med undantaget är att sökningen är nödvändig för att utföra en uppgift i den aktuella uppföljningen. Åtkomst till personuppgifter

11 § Åtkomsten till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter enligt denna lag. Åtkomsten till personuppgifter ska kontrolleras och följas upp regelbundet. Författningskommentar Paragrafen reglerar den interna tillgången till personuppgifter vid verksamheten med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Övervägandena finns i avsnitt 4.7. Uttrycket ”var och en” i första stycket inkluderar såväl tillsvidare- anställd personal som personer med tidsbegränsade anställningar eller uppdrag vid Försäkringskassan. Det ankommer på Försäkrings- kassan som personuppgiftsansvarig att aktivt ta ställning till vilket informationsbehov ett tjänsteåliggande eller uppdrag medför och tilldela den behörighet som behövs utifrån det. Myndigheten har ett ansvar för att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att personuppgifter inte sprids utanför den krets av personer som behöver ha tillgång till dessa för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr artikel 32 i EU:s dataskyddsförordning). Enligt andra stycket ska Försäkringskassan kontrollera och följa upp åtkomsten till personuppgifter regelbundet. Kontroller ska genomföras systematiskt och återkommande och inte bara när Försäkringskassan av någon orsak har fått anledning att misstänka att obehörig åtkomst har förekommit. Kontroll kan t.ex. ske genom uppföljning av loggar i ett system. Elektroniskt utlämnande av personuppgifter

12 § Personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheten att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Paragrafen reglerar förutsättningarna för elektroniskt utlämnande av personuppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 4.8. Av första stycket framgår att elektroniskt utlämnande är tillåtet om det inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses såväl utlämnande genom direktåtkomst som annat elektroniskt utlämnande, t.ex. utlämnande genom e-post. Bedömningen av om utlämnandet är olämpligt ska ske med beaktande av bestämmelser om sekretess, vad syftet med utlämnandet är, vem mottagaren är, vilka uppgifter det rör sig om samt om nödvändiga säkerhetsåtgärder är vidtagna. Elektroniskt utlämnande på andra sätt än genom direktåtkomst till andra offentliga aktörer bör som utgångspunkt anses vara lämpligt. Vid utlämnande genom direktåtkomst är större restriktivitet påkallad. Bedömningen bör då innefatta en noggrann Författningskommentar prövning av vilka särskilda integritetsrisker ett sådant elektroniskt utlämnande kan innebära. Myndigheten kan vid bedömningen behöva överväga typen av personuppgifter, sekretesskyddet hos mottagaren, behovet av säkerhetsåtgärder, t.ex. tekniska begränsningar för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten, mottagarens förmåga att vidta åtgärder för att säkerställa skyddet för den personliga integriteten, mottagarens förmåga att vidta nödvändiga säkerhetsåtgärder, behovet av effektivitet m.m. Att mottagaren har ett kontinuerligt eller stort behov av uppgifterna i sin verksamhet kan tala för att direktåtkomst inte är olämplig. Motsatsvis bör direktåtkomst till uppgifter som mottagaren sällan kan komma att behöva, eller som inte är av särskilt stor betydelse för mottagaren, i högre utsträckning betraktas som olämplig. Om det rör uppgifter som inte är av integritetskänslig karaktär kan detta tala för att ett utlämnande kan ske via direktåtkomst, eller om det finns ett nära samband mellan de olika verksamheterna. Även i situationer där två eller flera myndigheter är gemensamt ansvariga för att utföra en viss uppgift kan direktåtkomst komma att framstå som det mest lämpliga sättet för utlämnande. Detta kan t.ex. aktualiseras i fall där andra medlemmar i ett samordningsförbund än Försäkringskassan har behov av personuppgifter för att uppfylla kraven i sin egen uppföljnings- verksamhet. I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om begränsningar av möjligheterna att lämna ut personuppgifter elektroniskt. Längsta tid för behandling

13 § Personuppgifter får inte behandlas under längre tid än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att person- uppgifter längst får behandlas under viss tid. Paragrafen innehåller en huvudregel om längsta tid för behandlingen av personuppgifter vid verksamheten med uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Bestämmelsen motsvarar principen om lagringsminimering i artikel Författningskommentar 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 4.9. Första stycket innebär en skyldighet för Försäkringskassan att upphöra med behandlingen av personuppgifterna så snart de inte längre behövs med hänsyn till det ändamål för vilket de behandlas. Det är alltså ändamålet med behandlingen som avgör hur länge upp- gifterna får behandlas. När det inte längre, med hänsyn till ända- målet, finns något behov av att behandla personuppgifterna ska dessa tas bort eller avidentifieras på ett sådant sätt att alla identifierings- möjligheter försvinner. Bestämmelsen ställer krav på Försäkrings- kassan att kunna motivera fortsatt behandling av personuppgifter, t.ex. inför en tillsynsmyndighet. I andra stycket finns en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att personuppgifter som längst får behandlas under viss tid. Begränsning av rätten att göra invändningar

14 § Artikel 21.1 i EU:s dataskyddsförordning om rätten att göra invändningar gäller inte vid sådan behandling som är tillåten enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. Författningsförslag 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliterings- insatser Härigenom föreskrivs att det i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser1 ska införas två nya paragrafer, 27 a och 27 b §§, och närmast före 27 a § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Uppgiftsskyldighet 27 a § Arbetsförmedlingen samt den region och kommun som är medlem i ett samordningsförbund ska lämna de uppgifter till Försäkringskassan som behövs för uppföljningen av den finansiella samordningen. 27 b § Ett samordningsförbund ska lämna de uppgifter till Försäk- ringskassan som behövs för upp- följningen av den finansiella sam- ordningen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. 1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2004:793. Författningsförslag 1.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 28 kap. 4 c §, och närmast före 28 kap. 4 c § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 kap. Uppföljning av rehabiliteringsinsatser 4 c § Sekretess gäller hos Försäkrings- kassan i verksamhet som rör uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund enligt lagen (2003:1210) om finansiell sam- ordning av rehabiliteringsinsatser för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027. Författningsförslag 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan ska införas en ny paragraf, 5 c §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 c § Myndigheten ska svara för nationell uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordnings- förbund enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Myndigheten ska lämna de uppgifter till samordningsför- bunden som de behöver för sin uppföljning av rehabiliterings- insatser som bedrivs enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027. Författningsförslag 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Härigenom föreskrivs att 5 § förordningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndig- heten ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2027. 2 Ärendet I maj 2024 kom Försäkringskassan in med en framställan om en översyn av bestämmelserna om personuppgiftshantering avseende uppföljning av insatser som finanserias av samordningsförbunden (S2024/01218). Det nuvarande regelverket ger, enligt Försäkrings- kassan, inte ett tillräckligt stöd för att hantera personuppgifter för uppföljning av insatser inom den finansiella samordningen. Vidare finns det inte tillräckligt sekretesskydd för uppgifterna som lämnas för uppföljning. Det saknas också sekretessbrytande regler som ger stöd för utbyte av uppgifter för uppföljning. På grund av hur regleringen ser ut saknas det möjlighet att göra mer än en begränsad uppföljning och utvärdering av insatserna. Om en ändamålsenlig uppföljning av insatserna ska kunna ske behöver regleringen ses över. I denna promemoria lämnas författningsförslag som ger förutsättningar för, och skydd för den enskilde i samband med, behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliterings- insatser som finansieras av samordningsförbund. 3 Utgångspunkter för promemorians förslag och bedömningar 3.1 Finansiell samordning möjlig sedan 2004 För personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser är det sedan 2004 möjligt för Försäkringskassan, Arbets- förmedlingen, regioner och kommuner att genom samordnings- förbund finansiera sådana insatser, i enlighet med lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, förkortad finsam-lagen. Det är frivilligt för parterna att delta i finansiell samordning enligt denna lag. Ett samordningsförbund utgör en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet. Samordningsförbundet beslutar om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt finansierar insatser i enlighet med syftet med den finansiella samordningen. Samordningsförbundet ska dessutom stödja samarbetet mellan samverkansparterna. Däremot ska samordningsförbundet inte besluta om förmåner eller rättigheter för enskilda eller i övrigt vidta åtgärder som innefattar myndighetsutövning. I förarbetena anges att eftersom samordningsförbundet inte ska bedriva myndighetsutövning gentemot enskilda personer behövs inga särskilda sekretessbestämmelser för detta (prop. 2002/03:132 s. 61). Samordningsförbunden leds av en styrelse som utses av medlemmarna. Varje förbundsmedlem ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Styrelsens ledamöter ska antingen vara ledamöter i kommun- eller regionfullmäktige eller anställda vid Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Vid utgången av 2024 fanns det 69 samordnings- förbund som innefattade 274 av Sveriges 290 kommuner och samtliga regioner. Finansiell samordning enligt finsam-lagen får bedrivas för att uppnå en effektiv resursanvändning. Insatserna inom den finansiella samordningen ska avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbunden koordinerar resurser som de samverkande parterna bidrar med för såväl individinriktade som strukturinriktade insatser. I individinriktade insatser koordinerar samordningsförbunden de resurser som de samverkande parterna avsätter för individer som behöver stöd från flera aktörer. Det är vanligt att s.k. samordningsteam gör en gemensam översyn av personens situation och ger förslag på relevanta insatser som finansieras av förbunden. Exempel på sådana insatser är individuell coachning eller handledning, gruppaktiviteter, arbetsträning, arbetsprövning eller arbetspraktik. De strukturinriktade insatserna syftar till att förbättra samverkan mellan de samverkande parterna. Det kan vara genom att öka medarbetarnas kunskap om individer som behöver samordnad rehabilitering eller genom att skapa goda kontakter för att underlätta samarbetet mellan parterna. Varje samverkande part deltar i insatserna utifrån sitt ansvarsområde. De samverkande parterna kommer överens om vilken part som ska göra vad inom en insats. Även om samtliga parter inte alltid deltar i alla insatser kan de var och en remittera deltagare till insatsen i den omfattning som en individ bedöms ha behov av den aktuella insatsen för att uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Möjligheten att remittera är inte beroende av vilka parter som ansvarar för insatsen. Eftersom insatserna berör en målgrupp med behov av samordnat stöd är det vanligt förekommande att en deltagare har kontakt med flera av de samverkande parterna. Under 2024 var totalt 23 849 individer registrerade i uppföljningssystemet Uppföljning Finsam som deltagare i sådana insatser, varav 57 procent var kvinnor och 43 procent var män (Försäkringskassan, Rapport – Redovisning av målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbund 2024). Målgruppen för samordningsförbundsfinansierade insatser bedöms dessutom omfatta fler individer än så.2 3.2 Uppföljning och utvärdering av finansiell samordning Som framgår i förarbetena till finsam-lagen ska uppföljning och utvärdering ges mycket hög prioritet. Finansiell samordning bör följas upp och utvärderas på såväl lokal som nationell nivå. I syfte att säkerställa att de åtgärder som ett samordningsförbund finansierar och tillhandahåller ger avsett resultat krävs det att åtgärderna följs upp och utvärderas på lokal nivå. För att utröna om finansiell samordning är ett samhällsekonomiskt effektivt medel för att bedriva samordnade insatser krävs en oberoende uppföljning och utvärdering av den finansiella samordningen på nationell nivå (prop. 2002/03:132, s. 100). Uppföljning och utvärdering ska, enligt förarbetena till finsam- lagen, ske löpande och på ett sådant sätt att behovet av tillförlitlig uppföljning på både lokal och nationell nivå säkerställs. Uppföljning och utvärdering ska vara en integrerad del av verksamheten så att resultaten och erfarenheterna blir till nytta för den pågående verksamheten. Insatser som bedrivs inom ramen för finansiell samordning bör bedömas och värderas utifrån de gemensamma samverkansmålen och de mål som samordningsförbundet anger för sin verksamhet. Det är särskilt viktigt med återkoppling till berörd personal för att kunna se nyttan på handläggar- och verksamhetsnivå (prop. 2002/03:132 s. 101 och 102). Samordningsförbunden ska svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna (7 § 5 finsam-lagen). Förbundens uppgifter är dock av övergripande natur och deras beslut avser inte enskilda personer i målgruppen. Orsaken till detta är att samordningsförbund varken övertar eller begränsar huvudmännens ansvar för stöd och förmåner till enskilda personer. Beslutanderätten över åtgärder som riktar sig direkt till den enskilde ligger kvar hos de samverkande parterna. Det har dock förekommit att 2 I förarbetena till finsam-lagen anges att målgruppen kan uppgå till 5 procent av befolkningen i förvärvsaktiv ålder, vilket då motsvarade cirka 280 000 personer (prop. 2002/03:132, s. 49). samordningsförbund har behandlat personuppgifter på ett sätt som det saknats rättsliga förutsättningar för. Dåvarande Data- inspektionen (nuvarande Integritetsskyddsmyndigheten, förkortad IMY) konstaterade 2016 att ett samordningsförbund behandlade personuppgifter i strid med dataskyddslagstiftningen. Datainspektionen förelade samordningsförbundet att upphöra att behandla personuppgifter som inte enbart är av administrativ karaktär (tillsynsbeslut dnr 391-2015). Detta innebär att det finns begränsningar för vilken typ av uppföljning ett samordningsförbund kan och ska genomföra. Vid sidan av uppföljning och utvärdering kopplad till enskilda samordningsförbund finns det som ovan nämnts behov av nationell uppföljning och utvärdering i syfte att belysa om finansiell samordning är ett samhällsekonomiskt effektivt medel för att bedriva samordnade insatser (prop. 2002/03:132 s. 102). Försäkringskassan har återkommande i myndighetens reglerings- brev tilldelats uppdrag att samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. Vidare har regeringen gett utvärderingsuppdrag till Statskontoret (S2003/9151) och Inspektionen för socialförsäkringen, förkortad ISF (S2017/02622 och S2024/00723). 3.3 Underlag för uppföljning av finansiell samordning 3.3.1 Behov av sektorsövergripande system för uppföljning Av förarbetena till finsam-lagen framgår det att för en ändamålsenlig uppföljning och resultatredovisning av insatser som bedrivs i samverkan är det angeläget att utveckla sektorsövergripande metoder för uppföljning och utvärdering. Stora ansträngningar måste göras för att skapa de utvärderingsverktyg som behövs för att skapa en tillförlitlig uppföljning och resultatredovisning på lokal och nationell nivå (prop. 2002/03:132 s. 100 och 101). De myndigheter som då var centrala för att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan inom rehabiliteringsområdet var Arbetsmarknads- styrelsen (AMS), Arbetsmiljöverket (AV), Riksförsäkringsverket (RFV) och Socialstyrelsen (SoS). I regleringsbreven för 2003 till AMS, RFV och SoS fick dessa myndigheter i uppdrag att utveckla rutiner för ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Det uppdrag som gavs 2003 resulterade i skapandet av uppföljnings- systemet SUS (sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). 3.3.2 Uppgifter om individinsatser som underlag för uppföljning I uppföljningssystemet SUS registrerades uppgift om namn, personnummer, adress, utbildningsbakgrund, typ av försörjning samt vilken insats som personen skrevs in i. När insatsen avslutades registrerades bl.a. varför så skedde och vilken försörjning personen hade efteråt. Av tekniska skäl ersattes SUS från och med 2023 av systemet Uppföljning Finsam. I likhet med SUS är det Försäkringskassan som förvaltar Uppföljning Finsam. I samband med övergång till det nya uppföljningssystemet Uppföljning Finsam bedömde Försäkringskassan att det saknas rättsligt stöd för att registrera och utbyta personuppgifter i ett gemensamt system. Som en konsekvens av denna bedömning har det inte samlats in eller registrerats några personuppgifter i uppföljningssystemet efter den 1 januari 2023. Uppföljning Finsam innehåller uppgifter om samordnings- förbunden och deras ekonomi, samt de insatser som de finansierar och vilka målgrupper insatserna främst riktar sig till. Dessa uppgifter registreras av medarbetare på samordningsförbundet. Utsedda medarbetare från parterna, s.k. deltagaransvariga, registrerar uppgifter om deltagarna för respektive insats. I dagsläget registreras endast antalet män och kvinnor som deltar i de individinriktade insatserna. Till följd av den minskade tillgången på underlag för uppföljning är Försäkringskassans uppdrag om uppföljning begränsat till att avse redovisning av målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. Tidigare, före 2023, redovisade Försäkringskassan även resultat av insatserna med avseende på deltagarnas försörjning och sysselsättning efter insats. ISF, som har utvärderat samordningsförbunden vid flera tillfällen, har i en rapport från 2023 angett att de har använt sig av en experimentell ansats för att utvärdera effekterna av de samordnings- team som samordningsförbunden finansierar och att det huvud- sakliga skälet till tillvägagångsättet är att det varken finns ett heltäckande register med information om de individer som behöver samordnad rehabilitering eller något heltäckande register över de individer som får ta del av de insatser som förbunden finansierar. Vidare bedömer ISF att det utan ett heltäckande uppföljningssystem av förbundens verksamhet är omöjligt att följa upp och verifiera den verksamhet som förbunden finansierar. Det går inte heller att genomföra utvärderingar och uppföljningar av god kvalitet utifrån nuvarande underlag, varken på lokal eller nationell nivå. ISF befarar att det faktum att det inte går att följa upp den verksamhet som förbunden finansierar på individnivå kan komma att få betydande konsekvenser för såväl samordningsförbundens verksamhet som för möjligheterna att följa upp hur de statliga medlen som tilldelas förbunden kommer till användning (En analys av effekterna av samordningsförbundens verksamhet på individnivå, ISF 2023:2). 3.4 Dagens rättsliga reglering 3.4.1 EU:s dataskyddsförordning och nationell rätt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning, utgör den primära rättskällan avseende dataskydd inom EU. Kompletterande nationella bestämmelser till förordningen finns i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, förkortad dataskyddslagen. I svensk rätt finns även specialförfattningar som reglerar dataskydd och personuppgiftsbehandling, s.k. registerförfattningar. Dessa författningar reglerar mer i detalj hur specifika myndigheter får behandla personuppgifter. Registerförfattningar utgör ett komplement till den generella data- skyddsregleringen, dvs. EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Syftet med registerförfattningar är att anpassa regleringen till de särskilda behov av personuppgiftsbehandling som myndigheterna har i sina respektive verksamheter. Ett flertal myndigheter saknar registerförfattningar. Dessa myndigheter tillämpar enbart den generella dataskyddsregleringen vid person- uppgiftsbehandling. Gemensamt för de samverkande parterna är att det saknas rättslig reglering avseende personuppgiftsbehandling vid uppföljning av samordnade rehabiliteringsinsatser. För Försäkringskassans del regleras myndighetens möjligheter att behandla personuppgifter i 114 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, medan Arbetsför- medlingens behandling av personuppgifter regleras genom lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknads- politiska verksamheten, förkortad APL. För kommuner tillämpas lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom social- tjänsten, förkortad SoLPuL, och inom regionerna tillämpas patientdatalagen (2008:355), förkortad PDL, för behandling av personuppgifter inom sjukvården. Inom Arbetsförmedlingen får personuppgifter behandlas för att fullgöra ett uppgiftsutlämnande som anges i lag eller förordning (5 § APL). Arbetsförmedlingen får med stöd av samma lag behandla känsliga personuppgifter om de har lämnats i ett ärende (9 § APL). För kommuner får personuppgifter behandlas om behandlingen är nödvändig för uppgiftsutlämnande som anges i lag eller förordning (6 § SoLPuL). Socialtjänsten får med stöd av samma lag behandla känsliga personuppgifter (7 § SoLPuL). Inom regionerna får personuppgifter behandlas för att fullgöra ett uppgiftsutlämnande som anges i lag eller förordning (2 kap. 5 § PDL). Vårdgivare får med stöd av samma lag behandla känsliga personuppgifter (2 kap. 7 a § PDL). 3.4.2 Sekretessregleringen Det saknas sekretessbrytande regler Vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund behövs uppgifter från samtliga samverkande parter. Vissa uppgifter är också sekretessbelagda hos respektive myndighet (25 kap. 1 §, 26 kap. 1 § samt 28 kap. 1 och 11 §§ offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], förkortad OSL). Om en uppgift är sekretessbelagd behöver myndigheten ha stöd av en sekretessbrytande bestämmelse för att lämna uppgiften till en annan myndighet (se t.ex. 10 kap. 28 § OSL). Inom den finansiella samordningen saknas specifika bestämmelser som möjliggör att uppgifter lämnas för uppföljning. Enligt Försäkringskassan har ett sekretessbrytande samtycke i praktiken inhämtats enligt 12 kap. 2 § OSL från de deltagare som anvisas till insatser (S2024/01218). Sekretesskydd för uppgifter vid uppföljningen Vid Försäkringskassans verksamhet med uppföljning av rehabili- teringsinsatser som finansieras av samordningsförbund kan 28 kap.

15 § Kommunstyrelsens uppgifter Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi, mål och verksamheter. Den ska bl.a. leda och samordna - utvecklingen av den kommunala demokratin och brukarinflytandet - politiska råd - näringslivspolitik - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten, - mark och bostadspolitiken och se till att tillfredställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggnaden främjas, - strategiskt arbete med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet - gator och park - energiplaneringen samt främja energihushållningen, - strategiskt arbete för folkhälsa, Reglemente Reglemente - trafikpolitiken, och verka för en tillfredställande trafikförsörjning, infrastruktur samt kollektivtrafik, - kommunikationsverksamhet, - integration av nyanlända - arbetet med att effektivisera administrationen, - utveckling av informationssystem, IT, digitalisering och kommunikation, - upphandlingsverksamhet - konsumentvägledning, - tillsyn enligt alkohollagen - landsbygdsutveckling - kost och städservice - turism - tolkning av arvodesregler och val av arvodesberedning Övriga uppgifter som inte faller under annan nämnd/bolag/förbund eller dylikt.

16 § Markfrågor Styrelsen ska uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om fastighetsbildning. Vidare beslutar styrelsen i följande ärenden: 1. Beslut kring försäljning av bebyggd fastighet utan strategisk betydelse för kommunen, där försäljningsvärdet överstiger det bokförda värdet. 2. Expropriation eller inlösen av hela eller delar av fastigheten inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp, område och villkor i övrigt. 3. Beslut kring försäljning av mark för utökning av befintlig villatomt där marken inte är av strategisk betydelse för kommunen. 4. Starta detaljplaner, sända ut detaljplaner på samråd och ställa ut detaljplaner på granskning. 5. Anta, ändra eller upphäva plan enligt 5 kap. 27 - 32 §§ plan- och bygglagen (SFS 2010:900) i de fall bestämmelserna om enkelt planförfarande enligt 5 kap. 7 § PBL är tillämpliga. 6. Befogenhet att förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid (4 kap 24 - 25 § PBL). 7. Samråd, granskning, antagande, ändring eller upphävande av områdesbestämmelser enligt 5 kap. 29 och 33 §§, då bestämmelserna om enkelt planförfarande i 5 kap. 7 § får tillämpas, enligt PBL 8. Antagande, ändring eller upphävande av områdesbestämmelser som reglerar fråga om vegetation samt markytans utformning och höjdläge (4 kap. 42 § pkt 5a) och om skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen (4 kap. 42 § punkt 5b) enligt PBL. Reglemente Reglemente 9. Rätt att påkalla fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen (FBL) 5 kap. 3 § 3 stycket FBL för att mark och vatten ska kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt. 10. Rätt att påkalla fastighetsbestämning enligt 14 kap. 1 § FBL såvitt gäller område med detaljplan eller områdesbestämmelser eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan eller sådana bestämmelser. 11. Fastställande av belägenhetsadress enligt 10 - 11 § lagen om lägenhetsregister och lägenhetsnummer (SFS 2006:378). 12. Beslut om namnsättning av vägar, broar, verksamhetsbyggnader, torg och liknande. 13. Besluta om samråd och utställning/granskning gällande översiktsplan, fördjupning av översiktsplan (FÖP) och tematisk tillägg till översiktsplan (TÖP). 14. Planprogram. 15. Beslut rörande planbesked och planeringsbesked. 2 KAP. FÖR KOMMUNSTYRELSEN OCH NÄMNDERNA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

17 § Uppdrag och verksamhet Styrelsen och övriga nämnder ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. De ska följa det fullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att styrelsen/nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer.

18 § Organisation inom verksamhetsområdet Styrelsen/nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten.

19 § Delegering Följande delegationer har beslutats av KS §127 2022. 1.13 Arvodesregler Personalutskottet: Tolkning och tillämpning av arvodesregler för förtroendevalda i svårtolkade ärenden. Reglemente – gäller från 2024-01-01 Arvodessamordnare: Tolkning och tillämpning av arvodesregler för förtroendevalda i ärenden av mindre betydelse. Personalutskottet: Inom utskottet utse arvodesberedning. 5.5 Kurser för förtroendevalda Arbetsutskottet: Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser, grundutbildning och förvaltningsspecifika frågor. Avser rätt till arvode samt eventuell deltagaravgift. Förvaltningschef: Undantag från 5.5 första punkten görs för utbildningar och möten där förvaltningschef kallar inom den egna nämndens verksamhet, kommunchef för kommun- eller koncernövergripande möten och utbildningar. Kommunstyrelsens ordförande: Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser, grundutbildning och förvaltningsspecifika frågor anordnade av partierna. Bilaga 1,2 Arvodesersättning Bilaga 3 Handlingsplan avvikelse förlorad arbetsförtjänst och arvode Bilaga 4 Riktlinjer för e-post (uppdateras längre fram även för läsplatta och telefon) Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-30 2026/216-1.7.3 Aktuell information från kommunledningsförvaltningen Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Ärendebeskrivning Övergripande 2026-09-29 är vi 12 697 personer, 10 färre än 2026-09-01 135 färre än mot årsskiftet Förändringen sedan 2026-09-01; -8 födelsenetto -1 flyttningsnetto -1 invandringsnetto Befolkning per 2026-01-01: 12 832 st (enl. bef. Programmet) SCB: 12 844 st Förändring sedan årsskiftet Födda: 69, Avlidna: -146 =-77 födelsenetto Inflyttade 332, Utflyttade: 391=-58 inhemskt flyttningsnetto Invandrade: 45, Utvandrade:-44= +1 invandringsnetto Evenemangsgruppen genomförde den 26/9 en välbesökt skördemarknad. Administrativa avdelningen Det slutliga valresultatet är nu färdigt och kommunicerat till oss från länsstyrelsen. Vi vet också att vi kommer få ett nytt styre bestående av (M), (SD) och (KD). På administrativa avdelningen pågår ett stort arbete med allt från samtycken från alla förtroendevalda, få in ny information i flera system, ersätta iPads till att genomföra utbildningar. Nya kommunfullmäktige har sitt första möte den 26/10. Då hålls också en utbildning under eftermiddagen. Vid det tillfället väljs kommunfullmäktiges presidium och valberedning som sedan ska arbeta fram förslag till alla andra val till nämnder, styrelser och övriga organisationer. Den nationella valprövningsnämnden har fått in rekordmånga överklagande av valet. Innan perioden stänger räknar man med ca 20 tusen överklagande. Det är en flerfaldig ökning sedan föregående val. En väldigt stor andel är dock utan någon större substans. Före Olofströms kommuns räkning finns i skrivande stund två överklagande; en om allmänt valfusk (utan direkt koppling till Olofström eller knappt Sverige) och en från en väljare som inte gillar valresultatet. Vi lanserar nu ett nytt sätt att köpa gåvor vid pensionering och efter 25-års anställning m.m. Det blir ett lokalt presentkort som ersätter våra rekvisitioner. Avtalet för digital post och utskickstjänst är undertecknat. Under hösten ska arbetsgruppen arbeta med uppsättning och information för att sedan kunna dra igång skarpt vid årsskiftet. Detta är en del av SKRs handslaget initiativ och med målet att 80 % av den offentliga posten som är av vikt ska gå ut via mina meddelande till mottagarens digitala brevlåda istället för som vanlig post. Ekonomiavdelningen Arbete med budget 2027 pågår. Revision av delårsbokslut pågår. Fastighets och transportservice • Fortsatt arbete på Klaragymnasiet och Nordenberg flera etapper ska göras • Rivning av toffelvägen 4 samt återställning av utemiljö – framtagning av FFU är påbörjat • Ny konstgräsplan – Framtagning av FFU är i slutskedet • Holjegården är slutbesiktigat, vissa åtgärder är fortfarande kvar det mesta kommer göras klart till 1/10 • Vår nya kollega är på plats från torsdag 1/10. Alma Delic heter hon och kommer från Göteborg • Vi håller på att ta fram åtgärdslistor för samtliga skyddsrum HR-avdelningen I fokus är just nu övergången till Heroma vikariehantering från TimeCare. Äldreförvaltningen och Funktionsstöd börjar boka via Heroma den 1 oktober och går över helt den 12 oktober. HR förbereder också inför utskick av årets medarbetarenkät och utbildning för chefer hur de ska hantera och tolka sitt resultat i verktyget B-Engaged Den 22 september hade vi KPA Pension på fysiskt besök som höll pensionsinformation för runt 70 medarbetare i Kulturhuset. En mycket uppskattad aktivitet. Infrastruktur och näringsliv Linnéa Persson – Teknisk samordnare Offentlig miljö • Rankingen av årets friluftskommun är publicerad och Olofström är den näst bästa friluftskommunen i länet, och handlar på en 29e plats på den nationella rankingen. • Vi arbetar med att fram en avfallshanteringsplan för de kommunala båthamnarna, på uppmaning av miljöförbundet. Emelie Svensson – Mark- och Etableringssamordnare • Solhemmet - bostäder för äldre, förfrågan och dialoger kopplat till ev etablering/exploatering • Utredning och dialog kopplat till förfrågan om mark för kycklingslakteri • Cykelväg till Kyrkhult - utredning av samfällda vägar för att arbetet ska fortsätta framåt • Sydostlänken, behov och förutsättningar kopplat till markinlösen • Budgeten för projekt/exploatering. Samverkan med andra kommuner. Utvärdering av markreserven Näringsliv • Arbetet med kommunens Näringslivs- och tillväxtstrategi fortsätter. Workshop för att bättra avgränsa och prioritera arbetet framåt inom kort. • Uppdrag att undersöka företagens upplevelse av Miljö- och hälsoskyddsverksamheten pågår. Roger Jönsson – Infrastruktur och Näringslivschef • Bron på Ådalsvägen har fått nytt slitlager • Återstående större asfalteringsarbeten för året kommer utföras under vecka 42-44. Det avser del på Östra Storgatan, Ådalsvägen och Snöbärsvägen. • Tar fram underlag för kommande asfaltsupphandling, ramavtalet löper ut till våren. • Styrenheterna i våra trafiksignaler är utbytta. Anläggningarnas funktionalitet är bättre och styrningen fungerar så som den är tänkt. IT-avdelningen Under september har vi fortsatt att utveckla samarbetet med våra grannkommuner. I höst ser vi fram emot att arbeta ännu närmare varandra, bland annat med stöd av ESF-medel. Det blir utbildningar för oss som arbetar med IT, men också utbildningar i Excel och Teams som är öppna för alla medarbetare. På Holjegården har vi levererat nätverket och all grundläggande infrastruktur är nu på plats. Några uttag ska kopplas in i slutskedet och det återstår lite praktiskt arbete, men den stora delen av vårt uppdrag är klar. Med start den här veckan får våra förtroendevalda nya plattor. Till skillnad från tidigare kommer vi att kunna hantera dem centralt. Det ger bättre förutsättningar att hjälpa användarna, hålla plattorna säkra och ta hand om dem under hela deras livslängd. Kostavdelningen • Mjölkstödet är inskickat och godkänt så 90 000:- fick vi tillbaka. • Vi har påbörjat arbetet med implementering av nytt kostdatasystem, Mateo. Vi kommer kunna köra igång under december månad för att vara i fas i januari fullt ut. • Flytten till Holjegården går enl planeringen. Genomgång av maskinparken gjordes i veckan så alla känner sig trygga med den biten innan vi drar igång produktionen. • Planering av kyld matlåda för hemmaboende i egen regi är i planeringsstadiet än så länge. • Övningen av beredskap gick enligt plan. Hela övningen grundade sig på att leveransen från vår leverantör uteblev så vi fick planera om i menyn och tillaga beredskapsmat. När medarbetarna frän Brännargårdens skola kom till arbetet så fanns där inget vatten. Då lades produktionen om med tillagning på Högavångskolan. När allt var flyttat och produktionen skulle starta då gick elen i halva köket så grytorna var ur funktion så fältköket fick tillkallas och delar av maten (nötköttsgryta) tillagades i fältköket medan riset kunde kokas i kökets ugnar. En utvärdering via etjänst har också gjorts av samtliga medarbetare för att kunna utreda övningen. • Gränum skola har tillsammans med kostavdelningen haft en skördedag. Potatis, rotfrukter, örter, äpplen mm skördades och fältköket var på plats och kokade soppa på skörden, äpplen kryddades med kanel och stektes på skolans murrika och serverades med en vaniljkesella, på citronmeliss gjordes en måltidsdryck. Lokalvårdsavdelningen På Brännaregårdsskolan och förskolan testar vi utökad städning med daglig tillsyn i vissa lokaler som t ex inte används så ofta. Medarbetarna har genomfört flera utbildningsinsatser, bland annat PRYL, ergonomi och språkutbildning via Lingio. Vi har arbetat med kommunens beredskapsvecka och hur lokalvården fungerar vid exempelvis vattenbrist. Samtidigt pågår planering inför Holjegården med fokus på lokalvård och tvätthantering. Plan- och byggavdelningen Bygg - Påminnelser och anmodan om att söka slutbesked i återstående oavslutade ärenden från 2021. Betar av äldre ärenden parallellt med det dagliga ordinarie arbetet. Karta/GIS - Övergången från tidigare kartsystemet Geosecma till nya Gaida närmar sig. Aktivt arbete med att hantera alla tekniska utmaningar detta medför. Plan Vilshult station; Trafikverket har samråd för befintlig bana, Älmhult- Olofström. Patrik och Oskar deltog på samrådsmöte i Lönsboda. Handlingarna för Vilshult station är klara och har skickats ut på samråd. Olofströms station; Trafikverket har även haft samrådsmöte gällande delen av sydostlänken som berör Olofströms tätort där avdelningen närvarande. Ett välbesökt möte med god dialog. Ekhagsbergets koloniområde; Uppdraget med detaljplan för ett nytt koloniområde har på börjats. Vi har skickat undersökning av betydande miljöpåverkan till Länsstyrelsen och ska även träffa dem för att diskutera ärendet. EBP industriområde; Länsstyrelsen överprövade detaljplanen och vill att vi ska ta fram en skyfallsutredning för översvämningsrisken. Skyfallsutredningen är under utredning och görs av Sweco. Stabsavdelningen • Rekrytering slutförd av en ny kommunikatör med ansvar för webb och intranät. Personen i fråga börjar i november och arbetar just nu i Ronneby kommun. • Jimmy Eskesjö, samordnaren för beredskap, säkerhet och integration har avslutat sin tjänst. Per Drysén kommer hoppa in som vikarie på deltid under tiden som rekrytering av en ersättare pågår. • Beredskapsveckan har genomförts för 2026 med temat ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Flera övningar har genomförts, både praktiska övningar och desktop/workshopövningar. • Vi förvarar mobila reservkraftverk åt Livsmedelsverket, som livsmedelsbutiker ska kunna använda vid elavbrott. Vi kommer nu delta i en övning med Livsmedelsverket och Karlshamns kommun kopplat till just detta med fokus på larmkedjan. • Flera beredskapsgrupper skapas i kommunen, och senaste tillskottet är äldreförvaltningen och social- och funktionsstödsförvaltningen. • Ny lagstiftning trädde i kraft i somras där kommuner har tydligt informationsansvar till invånare och fastighetsägare vad gäller skyddsrum och skyddsalternativ. Planering av olika insatser pågår för genomförande under hösten, t.ex. på Holjegårdens invigning/öppet hus. • Under hösten väntar vi på att riksdagen ska anta ny lag för det ansvar som kommuner ska ha inom krisberedskap. Det finns ett visst ansvar redan idag, och skillnaden kommer framför allt vara mer konkreta krav på oss kommuner. Lagen planeras träda i kraft den 1 januari 2027. Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(4) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen

20 § Behandling av personuppgifter Styrelsen/nämnden är personuppgiftsansvarig enligt dataskyddsförordningen för behandlingar i sin verksamhet. Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de kommungemensamma system som används Reglemente Reglemente inom bl.a. personaladministration, ekonomi, IT, telefoni, information samt dokument- och ärendehantering. Om en nämnd ska behandla personuppgifter i system för vilka styrelsen är personuppgiftsansvarig ska personuppgiftsbehandlingen ske i enlighet med de instruktioner som lämnas av personuppgiftsansvarig. Behandling av personuppgifter av personal vid annan nämnd än personuppgiftsansvarig nämnd får ske då det är nödvändigt (till exempel kommunens IT-avdelning). Förutsättningarna för att hantera/behandla personuppgifter är att: 1 De grundläggande principerna för behandling av personuppgifter efterlevs 2 Samtliga behandlingar ska ha en rättslig grund Det är varje personuppgiftsansvarigs skyldighet att ge instruktioner till utförare avseende den behandling som utföraren ska hantera för ägarens räkning. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fullmäktige samt hos fullmäktigeberedningar. Styrelsen och nämnderna ska utse dataskyddsombud.

21 § Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige Styrelsen/nämnden ska redogöra för hur uppdrag som lämnats till den fullgjorts. Redovisningen lämnas till styrelsen som samordnar de olika nämndernas redovisningar. Nämnderna ska också fullgöra rapporteringsskyldighet som ålagts dem enligt speciallagstiftning.

22 § Information och samråd Styrelsen, nämnderna och kommunalråd respektive oppositionsledare ska i möjligaste mån från nämnd erhålla den information och det underlag de behöver i sin verksamhet. Rätten till information och underlag omfattar inte uppgift för vilken sekretess råder. Nämnderna ska samråda när deras verksamhet och ärenden berör styrelsens eller annan nämnds verksamhet. Samråd bör även ske med föreningar och organisationer när dessa är särskilt berörda. Styrelsen/nämnden beslutar om formerna för samrådet. Reglemente Reglemente

23 § Medborgarförslag Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till styrelsen/nämnden att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att styrelsen/nämnden kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Styrelsen/nämnderna ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats med anledning av ett medborgarförslag. Styrelsen ska senast i maj månad redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt för beslut inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. Styrelsen/nämnden får besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när styrelsen/nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte när beslut fattas. Arbetsformer

24 § Tidpunkt för sammanträden Styrelsen/nämnden sammanträder på dag och tid som styrelsen/nämnden bestämmer. Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av styrelsens/nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet.

25§FMHochsom behövsför att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den miljöfarliga verksamhetenseller åtgärdensart, omfattning ochmiljöeffekter. FIHMkonstaterar att Försvarsmaktenpå ett tydligt sätt avgränsat ochbeskrivit vilken verksamhet som avsesmedinsats- ochincidentflyg samt stödtill samhället ochvadanmälandärmedomfattar. Att undanta insats- ochincidentflygverksamhet samt stödtill samhället frånde begränsningar som har föreskrivitsi verksamhetenstillstånd gällande flygtider, flygrörelser ochflygvägar kaninnebära enökadstörning. FIHMbedömer dock att det finnsett behovavatt verksamhetenska kunna genomförasutandessa begränsningar ochatt denanmälda verksamhetenär avsådanstor betydelse för totalförsvaret att det inte är rimligt att begränsa den.Vid enavvägningenligt 2 kap.7§miljöbalken godtar FIHMdärmeddenanmälda ändringen.FIHM:s bedömningstödsävenavuttalandeni Klimat- ochnäringslivsdepartementets promemoria Snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret,dnr KN2024/0139,där det framgår att det kanfinnasett behovavatt ändra tillstånd så att inte flygrörelser behöver reserverasför incidentflyget utan att verksamhetenistället kannyttja alla tillståndsgivna flygrörelser.(s.33–34) Ändring av villkor Insats- och incidentflyg Enligt 12§försvarsverksamhetsförordningenhar FIHMmöjlighet att ändra bestämmelser ochvillkor som tillståndsmyndigheten har meddelat om ändringen avverksamhetenhar ett sambandmedde tidigare villkoren. FIHMdelar Försvarsmaktensbedömningatt villkor 2i Koncessionsnämndenför miljöskyddsbeslut den6juli 1995(dnr 191-172-94) behöver ändrasför att möjliggöra enutökadinsats- ochincidentflygverksamhet.Första meningeni villkoretsförsta stycke har dockinte ändratsochordet ”ärendet” hänvisar således BESLUT Datum Beteckning 2026-09-10 FIHM2026-1023- Sida 6(7) till vadFörsvarsmaktenuppgett avseende flygtider vid koncessionsnämndens prövning 1995. FIHMändrar ävenvillkor 7i Miljöprövningsdelegationensbeslut för att tydliggöra att ävenincidentflyg, ochinte enbart insatsflygochstödtill samhället, undantasfrånvillkoren 2–6i nämnda ändringstillstånd. Genom aktuellt beslut kanFörsvarsmaktenundanta insats- och incidentflygverksamhet samt stödtill samhället frånde begränsningar som är föreskrivna i tillstånden gällande flygtider, flygrörelser ochflygvägar.Något behovatt ändra de allmänna villkoren finnsinte enligt FIHM:sbedömning. FIHMföreskriver ävensom försiktighetsmått att verksamhetenska bedrivasi enlighet medvadFörsvarsmaktenhar angivit i nuaktuell anmälan,t.ex.att ordinarie flygvägar ska användasså långt möjligt för att minimera negativ omgivningspåverkan. Flygbullerberäkningar och bullerisolerande åtgärder FIHManser inte att undantagför uppföljning avdenanmäla verksamhetens omgivningspåverkan,samt vidtagande avåtgärder vid eventuell störning ska undantas.FIHManser inte att detta undantagär avsådanvikt för totalförsvaret att ändringenkanmedges. Mot bakgrundhäravbedömer FIHMatt befintliga beslutsformuleringar och villkor, som inte kräver ändring i syfte att möjliggöra verksamhetenmedinsats- ochincidentflyg samt stödtill samhället,ska kvarstå.Vidare förelägger FIHM Försvarsmaktenatt föra anteckningar över blandannat omfattningen avnu anmäldverksamhet i syfte att verksamhetenska kunna följasuppi tillsynen. Verkställighetsförordnande FIHMinstämmer i det Försvarsmaktenanför om behovet avatt kunna genomföra anmäldverksamhet utanuppehåll fram till dessatt ett lagakraftvunnet beslut finns på plats,samt konsekvenserna avatt inte kunna göra det.FIHMbedömer därmed att det finnsskäl att förordna om omedelbar verkställighet. Försvarsmakten behöver därmedinte avvakta ett lagakraftvunnet beslut. Tillämpliga bestämmelser Detta beslut har fattatsmedstödav2kap.4§miljötillsynsförordningen (2011:13), 2och13§§förordningen (2024:1212) medsärskilda bestämmelser om anmälanavvissa försvarsverksamheter,26kap.26 §miljöbalken (1998:808) samt medhänvisningtill 2kap.2–3,6och7§§miljöbalken. BESLUT Datum Beteckning 2026-09-10 FIHM2026-1023- Sida 7(7) De som medverkat i beslutet Detta beslut har fattatsavförsvarsinspektör för hälsa ochmiljö Daniel Lilja. I denslutliga handläggningenhar dessutom miljöjurist Jenny Sundbergochsektionschef Jessica Duf deltagit ochsom föredragande inspektör Kajsa-Stina Hallberg.I handläggningenhar ävensenior inspektör Ida Karlsson medverkat. Dennahandlinghargodkäntsdigitaltochsaknardärförnamnunderskrift. Sändlista FM Transportstyrelsen Länsstyrelseni Blekinge län Länsstyrelseni Skåne län Karlskrona kommun Olofströmskommun Ronnebykommun Sölvesborgskommun För kännedom Flygstaben LedR(avsett för MPS) F17 Privatperson Hur man överklagar Detta beslut kanöverklagastill regeringen,menskickastill Försvarsinspektören för hälsa ochmiljö, 10785Stockholm. Ange vilket beslut som överklagas,vilken ändring som begärssamt vilket stöd som åberopasför ändringsyrkandet.Skrivelsenska vara undertecknad. För att överklagandet ska kunna prövasska det ha inkommit till FIHMinom tre (3) veckor fråndendagmottagarentog del avdetta beslut. Beslut 1 (5) Datum Diarienummer 2026-09-03 4429-2026 Anläggningsnr. 1060-148 Shiloh industries AB anne.lexe@shiloh.com Ändring av villkor i gällande tillstånd Beslut Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne beslutar att ändra villkor 6 i det tillstånd som meddelats Shiloh lndustries AB (556502-8338), (nedan kallat sökanden) den 13 juni 2013 inom fastigheten Holje 116:116 i Olofströms kommun. Villkoret ska ha följande ändrade lydelse: 6. Avfall av olika slag ska samlas upp, sorteras och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Detta beslut gäller när det har fått laga kraft. Överklagande Beslut om kungörelsedelgivning och hur man överklagar, se bilaga. Redogörelse för ärendet Gällande tillstånd Miljöprövningsdelegationen lämnade den 13 juni 2013 (551-13281- 2012.) tillstånd enligt miljöbalken till maskinell metallbearbetning på fastigheten Holje 116:116 i Olofströms kommun. Tillståndet avser en tillverkning motsvarande en högsta bearbetad mängd råmaterial om 35 000 ton plåt per år. I tillståndet föreskrevs bl.a. följande villkor 6. • Avfall av olika slag ska samlas upp, sorteras och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Inom fastigheten får samtidigt lagras högst 3 ton farligt avfall. Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter Page 1 of 6 Miljöprövningsdelegationen Beslut 2 (5) 2 026-09-03 4429-2026 Ärendets handläggning Sökandens ansökan om ändring av villkor har kungjorts i ortstidning. Inga synpunkter har kommit in från allmänheten. Miljöprövningsdelegationen har genomfört remissförfarande. Yrkanden Sökanden har ansökt om ändring av villkor 6 enligt 24 kap. 13 § miljöbalken. Sökanden yrkar att villkoret ska ha följande lydelse. • Avfall av olika slag ska samlas upp, sorteras och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Sökandens redovisning Av ansökningshandlingarna framgår bl.a. följande: Farligt avfall som uppkommer i verksamheten utgörs i huvudsak av emulsioner och oljehaltigt spillvatten från tvätt av pressverktyg och detaljer. Detta förvaras i huvudsak i två cisterner på vardera ca 5 m3 och övrigt farligt avfall förvaras framför allt i IBC-behållare och oljefat. För vissa avfallsslag används de kärl som anvisas av avfallsentreprenören, vilket exempelvis gäller särskilda behållare för lysrör. Lagringskapaciteten för farligt avfall inom verksamhetsområdet utgörs av verksamhetens fysiska och skyddsmässiga förutsättningar, såsom tillgängliga ytor samt krav på att lagring av farligt avfall ska ske invallat och skyddat från nederbörd. Eftersom invallningar kan utgöras av såväl permanenta som mobila lösningar är lagrings- kapaciteten inte nödvändigtvis knuten till en i förväg fastställd och avgränsad yta eller behållare. Detta medför att den teoretiska lagringskapaciteten, uttryckt i ton, kan variera inom vida ramar beroende på hur verksamhetsytorna nyttjas. Som exempel kan nämnas att invallningar för både fat och IBC-behållare finns i flera olika mobila utföranden, t.ex. s.k. spillpallar eller uppsamlingskärl, vilka kan placeras och kombineras flexibelt inom tillgängliga ytor. Lagringskapaciteten är därmed inte knuten till en specifik permanent installation utan kan varieras efter behov, samtidigt som kraven på säker invallad lagring upprätthålls. Page 2 of 6 Miljöprövningsdelegationen Beslut 3 (5) 2 026-09-03 4429-2026 Villkor 6 om att det inom fastigheten samtidigt får lagras högst 3 ton farligt avfall medför att bortforsling av farligt avfall måste ske med omotiverat tät frekvens för att uppfylla villkoret. Detta medför ökat antal transporter med tillhörande ökad miljöbelastning och kostnad. Inga erinringar beträffande förvaringen av farligt avfall har framförts vid besök varken från tillsynsmyndigheten eller i samband med externa ISO 14 001-revisioner. Inga incidenter kopplade till förvaringen av farligt avfall har inträffat i verksamheten. I verksamheten finns beredskapsboxar med saneringsmaterial utplacerade för att underlätta en snabb insats vid eventuellt spill eller läckage. Detsamma gäller placering av brunnstätningar utomhus för att omgående kunna täcka dagvattenbrunnar vid en incident. Ajourhållning av saneringsutrustning sker genom ronderingar av utsedd personal. Beredskapsövningar utförs årligen. Sökanden bedömer att mängdbegränsningen i nuvarande villkor är strängare än nödvändigt och inte miljömässigt motiverad eftersom upphävandet inte medför ökad miljöbelastning eller miljörisker. I stället medför mängdbegränsningen ökade transporter med tillhörande ökad miljöbelastning och kostnader. Eftersom lagring av farligt avfall även är reglerat genom villkor 7 med krav på säker förvaring genom invallning och tät yta så bedöms inte borttagande av mängbegränsningen medföra några negativa miljökonsekvenser eller ökade risker. Yttranden Länsstyrelsen Blekinge Länsstyrelsen har anfört följande. Länsstyrelsen har inget att erinra mot den sökta ändringen och tillstyrker att begränsningen om högst 3 ton farligt avfall som får lagras samtidigt tas bort. Den del av villkoret som reglerar att avfall ska samlas upp, sorteras och förvaras var för sig kvarstår, och säkerställer fortsatt en miljömässigt lämplig hantering av avfallet. Mot denna bakgrund bedöms den specifika begränsningen av den samtidigt lagrade mängden farligt avfall inte vara nödvändig. Page 3 of 6 Miljöprövningsdelegationen Beslut 4 (5) 2 026-09-03 4429-2026 Miljöförbundet Blekinge Väst Miljöförbundet har anfört följande. Miljöförbundet tillstyrker sökandens ansökan om ändring av villkoret avseende maximal samtidigt lagrad mängd farligt avfall. Miljöförbundet bedömer att den befintliga regleringen av hur farligt avfall ska lagras, tillsammans med verksamhetens förutsättningar för säker lagring, ger ett tillräckligt skydd för människors hälsa och miljön. Ett upphävande av mängdbegränsningen bedöms därför inte medföra någon ökad miljörisk. Miljöprövningsdelegationens bedömning Enligt 24 kap. 13 § miljöbalken är det möjligt att ändra eller upphäva villkor i ett tillståndsbeslut efter ansökan av tillståndshavaren. Villkoret får dock upphävas eller mildras endast om det är uppenbart att villkoret inte längre behövs eller är strängare än nödvändigt eller om ändringen påkallas av omständigheter som inte förutsågs när tillståndet gavs. Av underlaget framgår att den maximala lagringen av farligt avfall begränsas av de krav som framgår av villkor 7, samt verksamhetens fysiska förutsättningar. Dessa krav medför att risken för påverkan på människors hälsa och miljön är begränsad, även om lagringsmängden överstiger 3 ton. Villkoret kan därför anses vara strängare än nödvändigt. Samtliga remissinstanser har tillstyrkt ansökan. Miljöprövningsdelegationen anser därför mot bakgrund av det ovan anförda att det finns skäl att ändra villkor 6 i enlighet med sökandens yrkande. Beslut i ärendet har fattats av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne. I beslutet har deltagit Sara Lundquist, ordförande och Anna Kristoffersson, miljösakkunnig. Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift. För information om hur Länsstyrelsen Skåne behandlar personuppgifter, se www.lansstyrelsen.se/skane/om-oss/om- webbplatsen/sa-hanterar-vi-dina-personuppgifter.html. Page 4 of 6 Miljöprövningsdelegationen Beslut 5 (5) 2 026-09-03 4429-2026 Bilaga 1. Beslut om kungörelsedelgivning och hur man överklagar Exp. till: Naturvårdsverket, registrator@naturvardsverket.se Havs- och vattenmyndigheten, havochvatten@havochvatten.se Blekinge Väst, miljokontoret@blekingevast.se Olofströms kommun, medborgarcenter@olofstrom.se Länsstyrelsen Blekinge, blekinge@lansstyrelsen.se Page 5 of 6 Bilaga Beslut om kungörelsedelgivning Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Skåne förordnar med stöd av 47 och 49 §§ delgivningslagen (2010:1932), att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelse. Kungörelsen ska inom tio dagar härefter införas i Post- och Inrikes Tidningar och i tidningen Blekinge läns tidning. Beslutet hålls tillgängligt på Länsstyrelsen Skåne, Södergatan 5, Malmö. Ett exemplar av kungörelsen ska översändas till Olofströms kommun, till Naturvårdsverket och till Havs- och vattenmyndigheten. Delgivning anses ha skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna åtgärder har skett i rätt tid. Hur man överklagar hos Mark- och miljödomstolen Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Växjö Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Överklagandet ska dock skickas till skane@lansstyrelsen.se eller till Länsstyrelsen Skåne, 205 15 Malmö. Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Uppge namn, adress, telefonnummer och eventuell e-postadress. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta. Länsstyrelsen måste ha fått ert överklagande senast den 8 oktober 2026. Överklagande av part som företräder det allmänna ska ha kommit in senast den 24 september 2026. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta Länsstyrelsen, tfn 010-224 10 00 (växel). Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter Page 6 of 6 Meddelande 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2025-06-03 Diarienummer: 2025/1746 Nämnd Kommunstyrelsen Handläggare Namn: Emelie Raaegaard Titel: Kommunikationsansvarig Telefonnummer: 0454-931 16 Uppdatering av färgkoder i grafisk profil för att uppfylla lagkrav på tillgänglighet Sammanfattning Kommunstyrelsen antog den grafiska profilen den 11 december 2012 (KS §201). Den grafiska profilen har delvis uppdaterats för att uppfylla lagkraven på tillgänglighet. Kommunstyrelsen informeras genom detta meddelande om ändringarna. Ärendebeskrivning Två av Olofströms kommuns profilfärgers färgkoder har uppdaterats. Detta för att möta dagens lagkrav inom tillgänglighet så att färgerna kan användas i kommunens kommunikation. Uppdateringen har lett till att vi nu kan säkerställa goda kontrastvärden när färg och text används tillsammans. Uppdateringen gäller enbart färgkoderna för profilfärg Viltshult (rosa) och Olofström (mörkblå). Färgkoderna gör att färgnyanserna bli något mörkare, något som inte uppfattas av gemeneman utan främst för de med behov av tillgänglighetsanpassningar. På nästa sida kan man se de tidigare respektive uppdaterade färgkoderna. Eftersom justeringen är mer av teknisk karaktär, är bedömningen att inget nytt beslut krävs för den grafiska profilen. Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Tidigare färgkoder för färgerna Vilshult och Olofström Uppdaterade färgkoder för färgerna Vilshult och Olofström En stark färgkontrast En stark färgkontrast gör allt lättare att läsa gör allt lättare att läsa CMYK 6/93/9/0 CMYK 82/35/21/6 RGB 221/39/126 RGB 19/128/166 HEX #dd277e HEX #1380a6

26 § Offentliga sammanträden Styrelsen/nämnden får besluta om offentliga sammanträden. Offentliga sammanträden får inte hållas i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild eller i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess.

27 § Sammanträde på distans Styrelsen/nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan höra varandra på lika villkor. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast 20 dagar i förväg anmäla detta till styrelsens/nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Styrelsen/nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i styrelsen/nämnden.

§ 28-48 Beslutande: Ersättare för: Morgan Bengtsson (S) Rolf Jönsson (C) Tommy Holmgren (SD) Pirjo Veteli (S) Bogdanka Sublja (S) Håkan Assarsson Ola Claesson (S) Ingeborg Braun (S) Malin Åman (C) Roal Bencic (SD) Max Nielsen (SD) Robert Andersson (SD) Patrik Krupa Torsten Cairenius (M) Glenn Bengtsson (KD) Övriga deltagare: Karl Andrae, ekonomichef och biträdande kommunchef Anna-Karin Johansen, sekreterare Öjvind Hatt, plan- och byggchef § 29 Andreas Brovall (C) Sekreterare: Elektronisk underskrift Anna-Karin Johansen Ordförande: Elektronisk underskrift Morgan Bengtsson Justerande: Elektronisk underskrift Ola Claesson Elektronisk underskrift Anslagsbevis: Protokollet justeras elektroniskt och anslås på Olofströms kommuns digitala anslagstavla. Protokoll 2(4) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsen

KS § 29/2026 KS 2025/1565 § 29/2026 Förutsättningar för etablering av kriminalvård i Olofströms kommun Kommunstyrelsens beslut: Statusrapporten läggs till handlingarna. Förvaltningen ges i uppdrag att fortsätta kontakten med Kriminalvården. Förvaltningen ges i uppdrag att söka samverkan kring eventuell etablering med Sydostlänken kommunerna det vill säga Karlshamn, Sölvesborg, Osby och Älmhult. Ny återrapport ska ske under oktober månad 2026. Ärendebeskrivning, Ärendet föredras av Öjvind Hatt, plan- och byggchef. Straffskärpningar och förändringar i Sveriges kriminalpolitik gör att Kriminalvården behöver få fram många nya platser. I dag finns drygt tiotusen häktes- och fängelseplatser, som behöver öka till åtminstone det tredubbla inom tio år. Kriminalvården är därför intresserad av att komma i kontakt med kommuner och privata aktörer som har fastigheter, där det är möjligt att bedriva fängelseverksamhet på både kort och lång sikt. Yttrande/Bedömning För att en fastighet ska kunna användas av Kriminalvården måste detaljplanen medge vård. Inga av de platser som i dagsläget möjliggör etablering av kriminalvårdsanstalter inom Olofströms kommun bedöms som lämpliga (såsom f.d. Myran, Västralid och delar av centrum) – utom möjligen Galaxen, som i olika omgångar har använts som flyktingboende. Fastigheten bör ha en storlek som rymmer minst 100 platser, vilket med ett krav på 80 till 100 kvm lokalarea – LOA – per intagen innebär att det krävs något i nivå med f.d. ABU- /Haldafabriken i Svängsta för att befintliga byggnadsbestånd ska komma ifråga. Inom, eller i anslutning till, anläggningen behöver det finnas personal- och köksutrymmen, liksom sjuksköterskemottagning och lokaler som gör det möjligt att anordna sysselsättning för de intagna. Det är ett stort plus om fastigheten ger möjlighet att skapa en sluten fängelsemiljö, och eftersom det sidan av själva fastigheten även är det geografiska läget, och möjligheten att rekrytera medarbetare som är viktiga faktorer, så har bra kollektivtrafik också stor betydelse både för anställda och anhöriga. Alla ovanstående kriterier samspelar när Kriminalvården bedömer, om en fastighet kan vara aktuell för fängelseverksamhet; men det är också viktigt och inte sällan avgörande, att det på den aktuella orten finns en acceptans för att inrätta ett fängelse. Protokoll 3(4) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsen KS § 29/2026 KS 2025/1565 Med detta i åtanke har förvaltningen haft upprepade kontakter med Kriminalvården, som har pekat på Vilshult som en möjlig plats för etablering av en större anstalt, med 2030 som målbild för driftsättning efter lagakraftvunna detaljplaner och påföljande byggnation av såväl anläggning som tågstopp. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Konsekvenserna (positiva och negativa) av ett ev. beslut om fortsatt utredning och planering utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv bedöms som neutrala, och har därför inte föregåtts av dialog med berörda grupper. Konsekvenserna (positiva och negativa) av beslutet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för kvinnor/flickor, män/pojkar och/eller icke binära bedöms också som neutrala. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning från fd. näringslivschefen – Fängelse till Olofström Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2024-2033 Beslutet skickas till Plan- och byggchef Näringslivsenhet Protokoll 4(4) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsen KS § 29/2026 KS 2025/1565 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-30 2026/1560-1.3.1.2 Redovisning - uppdrag att ta fram näringslivs- och tillväxtstrategi Förslag till beslut Ärendebeskrivning Ärendet föredras av chef för infrastruktur och näringsliv Roger Jönsson. Kommunstyrelsen gav § 139 2026 förvaltningen i uppdrag att: ” Ta fram förslag till Näringslivs- och Tillväxtstrategi för perioden 2027– 2035 med genomförande plan och ansvarsfördelning. Förslaget till strategi redovisas i oktober för att därefter kunna antas av Kommunstyrelsen under december 2026.” Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(8) Sammanträdesdatum 2026-09-04 Kommunstyrelsens personalutskott

§ 30 Meddelande cirkulär KSPU 2026-09-04 Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-10-01 2026/215-1.2.7.3 Medel till kommunstyrelsens förfogande Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Ärendebeskrivning Avstämt 2026-09-30 Beslutsdatum Beskrivning Nämnd Återstår av budget Anslag budget 2026 - 5 000 Reserveringar - Olofströmslägret för KFN -150 cirka 100 barn under två veckor stöd i trygghetsboende -700 Stöd till enskilda vägar -700 2025-05-20 KS § 81/2025 Utredning -500 arbetsskor till vissa yrkesgrupper efter avrop 2025-12-29 2025/3436-1 Tjänst KFN -135 kulturavdelningen 2026-02-03 KS § 17/2026 Byte av KFN -153 ridunderlag i ridsportanläggning 2026-02-03 KS § 18/2026 Olofströms KFN -500 bangolf 2026-04-21 KS § 56/2026 Äskande av KS -60 medel till valnänden för hantering av förtidsröster. 2026-04-21 KS § 68/2026 Medel för KFN -150 återställande av skulptur. 2026-06-09 KS § 140/2026 Begäran om KFN -111 anslag för inköp av stolar/stolsvagnar till kulturhuset 2026-09-01 KS § 162/2026 KFN -170 Investeringsbidrag Olofströms brukhundsklubb 2026-09-01 KS § 163/2026 Ansökan om KFN -90 bidrag till stiftelse - Fornebodastugan 2026-09-01 KS § 164/2026 KFN -250 Investeringsbidrag Kyrkhults sportklubb 2026-09-01 KS § 174/2026 KS -61 Marknadsföring Rally-SM Summa 1 270 Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-30 2026/215-1.2.7.3 Meddelande Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Ärendebeskrivning Ären H. Innehåll denr nr 2026/ 6 Delgivning: Beslut UBN § 77 Kamerabevakning vid 1445 Högavångsskolan - redovisning av extern utredning 2023/ 3 Målbild kulturhuset slutversion 471 0 2026/ 1 [ES] FIHM2026-1023-20 Beslut avseende anmälan om 1828 0 ändrad verksamhet, F17 Ronneby 2026/ 1 Beslut om ändring av villkor miljöprövningsdelegationien, 2143 4429-2026 2025/ 1 Meddelande: Uppdatering av färgkoder i grafisk profil för att 1746 uppfylla lagkrav på tillgänglighet Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Beslut UBN § 77 Kamerabevakning vid Högavångsskolan - redovisning av extern utredning.PDF 2 Målbild kulturhuset slutversion 3 FIHM-2026-1023-20 Beslut F 17 Ronneby.pdf 4 Ändring av villkor i gällande tillstånd.pdf 5 Tjänsteskrivelse uppdaterade färgkoder_grafisk profil Protokoll 1(6) Sammanträdesdatum 2026-09-21 Utbildningsnämnden Plats: Lokal Olofström, Kommunhuset Tid: 09:00 - 12:13

31 § Presidium Styrelsens/nämndens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs.

32 § Ersättare för ordföranden och vice ordföranden Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får styrelsen/nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen/nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter. Reglemente Reglemente

33 § Kommunalråd Sedan val av kommunstyrelsen skett utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter en ordförande. Styrelsens ordförande ska också vara kommunalråd. Kommunalråd ska ägna hela sin arbetstid åt uppdrag för kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om kommunalrådets uppgifter, ansvarsområden och tjänstgöringsgrad.

34 § Förhinder En ledamot eller kallad ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till styrelsens/nämndens sekreterare eller någon annan anställd vid aktuellt kansli. Kansliet ska underrätta den ersättare som står i tur om att denne ska tjänstgöra.

35 § Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att delta eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Till varje sammanträde kallas en ersättargrupp på rullande schema. Ersättare tas i första hand från kallad ersättargrupp förutsatt att partilinjen kan hållas. I andra hand enligt invalsordning i fullmäktiges beslut vid valet av nämnden. I sista hand från annat parti och då enligt den ersättarordning som beslutats av kommunfullmäktige. Valnämnden kallar inte ersättargrupp på rullande schema. Ersättargruppens fördelning och tjänstgöring beslutas av styrelsen/nämnden. En så jämn fördelning som möjligt mellan partierna bör eftersträvas. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna. Icke kallade ersättare har rätt att delta utan arvode med undantag för myndighetsutövning mot enskild. En ersättare som börjat tjänstgöra har företräde till tjänstgöring framför annan ersättare oberoende av turordningen, om denne tjänstgör inom sitt eget parti.

36 § Jäv, avbruten tjänstgöring Om jäv föreligger ska ledamoten/ersättaren anmäla detta innan ärendet inleds. En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Reglemente Reglemente Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får tjänstgöra igen endast om inplacerad tjänstgörande ersättare tillhör annat parti.

37 § Yrkanden När styrelsen/nämnden förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte styrelsen/nämnden enhälligt beslutar att medge det. Om ordföranden eller flertalet av ledamöterna anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt.

38 § Deltagande i beslut En ledamot som, där detta är möjligt, avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslut fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet.

39 § Reservation Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering.

40 § Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen/nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot.

41 § Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m. Styrelsen/nämnden ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser. Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig. Nämnderna kan anta styrdokument som endast berör nämndens verksamhet. Nämnden ska i framtagandet av styrdokumentet beakta eventuella övergripande styrdokument och beslut.

42 § Delgivningsmottagare Delgivning till styrelsen eller nämnden sker genom ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen eller nämnden beslutar får ta emot delgivningar. När en sådan person tar emot handlingen Reglemente Reglemente anses styrelsen eller nämnden ha tagit emot den i lagens mening.

43 § Undertecknande av handlingar Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen/nämnden ska på styrelsens/nämndens vägnar undertecknas av förvaltningschef. Styrelsen/nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att enligt av styrelsens/nämndens lämnade direktiv underteckna handlingar på styrelsens/nämndens vägnar. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill.

44 § Utskott Inom styrelsen/nämnden ska finnas ett arbetsutskott med undantag för bygg- och trafiknämnden samt valnämnden. Till styrelsen ska därutöver finnas ett personalutskott. Styrelsen/nämnden kan besluta att ytterligare utskott ska inrättas. Personalutskottet ska bereda och lämna förslag avseende övergripande personalpolicy- och organisationsfrågor samt besluta i personalfrågor enligt kommunstyrelsens delegation. Personalutskottet ska vara pensionsmyndighet vid tolkning av bestämmelser kring pensioner och ersättningar för förtroendevalda Övriga ärenden som ska behandlas av kommunstyrelsen bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunstyrelsens arbetsutskott är personunion med krisledningsnämnden. Inom ett utskott väljer styrelsen/nämnden för den tid styrelsen/nämnden beslutar ett antal ledamöter och ersättare och bland utskottets ledamöter en ordförande och minst en vice ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får styrelsen/nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den vid valet bestämda ordningen. I första hand kallas ersättare från samma parti och i andra hand enligt av fullmäktige beslutad ersättarordning. Utskotten sammanträder på dag och tid som respektive utskott bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst tre ledamöter begär det. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt information om de ärenden som ska behandlas. Reglemente Reglemente Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen/nämnden i dess helhet bör beredas av berört utskott om beredning behövs. Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. När ärendet beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut. Sekretesshandlingar görs enbart tillgängliga för tjänstgörande ledamöter och ersättare.

45 § Anmälningsskyldighet Beslut som fattas med stöd av vidaredelegation från förvaltningschef ska anmälas till chefen. Samtliga beslut som fattas på kommunstyrelsens/nämndens vägnar, inklusive vidaredelegation, ska anmälas till styrelsen/nämnden i enlighet med beslut. NÄMNDERNAS UPPGIFTER

46 § Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Nämnden ansvarar för: ▪ kommunens uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och unga, personer med skadligt bruk, äldreomsorg, omsorg för personer med funktionsnedsättning samt verksamheten inom socialpsykiatrin ▪ våld i nära relationer ▪ enkla faderskapsutredningar ▪ tolkservice ▪ integrationsfrämjande åtgärder avseende ensamkommande barn ▪ ekonomiskt bistånd ▪ arbetsmarknadsinsatser ▪ budget- och skuldrådgivning ▪ uppgifter enligt ärvdabalken (1958:637) avseende provisorisk dödsboförvaltning och dödsboanmälan samt kommunens uppgifter enligt begravningslagen (1990:1144) ▪ uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 (förutom elevhälsan) ▪ uppgifter enligt lagen 2018:222 om bostadsanpassningsbidrag ▪ att hyra in de bostäder som behövs för verksamheten. Reglemente Reglemente Nämnden handlägger och beslutar om bidrag till föreningar inom sina ansvarsområden. Nämnden ska, inom sina ansvarsområden, handha egen donationsförvaltning. Nämndens ska verka för att samråd sker med utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden.

47 § Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare Nämnden ansvarar för: - Förskole- och fritidsverksamhet - Grundskola inklusive anpassad grundskola - Gymnasieskola inklusive anpassad gymnasieskola - Kommunal vuxenutbildning inklusive utbildning i svenska för vuxna invandrare - Yrkeshögskola - Uppdragsutbildning - Musikskola Utbildningsnämnden ansvarar för att de nationella målen uppfylls.

48 § Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare. Kultur- och fritidsnämnden ansvar för: - kommunens uppgifter inom kultur- och fritidsverksamheten - ansvara för biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, innefattande såväl verksamhet i egen regi som stöd till annan kulturell verksamhet i kommunen, samt i övrigt främja kulturlivet - genom ett nära samarbete med föreningar, organisationer och kulturarbetare inom nämndens verksamhetsområde stimulera det arbete som dessa bedriver. - tillgodose behovet av anläggningar och lokaler för kultur och fritidsverksamhet. - ansvara för framtagande av kulturella arrangemang för barn och elever i samarbete med förskola/skola och social- och funktionstödsförvaltningen. - svara för kommunens uppgifter angående lotteritillstånd, lotteriregistrering m m. - ansvara för inköp av konstverk och för att förvalta Olofströms kommuns konstsamling. - fördela bidrag till föreningar och organisationer inom ramen för beviljade anslag och fastställda regler. - verka för bevarande, vård och lämplig användning av byggnader, anläggningar och miljöer av kulturhistoriskt eller estetiskt värde. Reglemente Reglemente - Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för utformning av regler för stipendier och priser inom nämndens ansvarsområde.

49 § Bygg- och trafiknämnden Bygg- och trafiknämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare Nämnden ansvarar för: - Kommunens myndighetsutövning inom bygg och tillsyn i plan och bygglagen. - Trafikuppgifter som avses i 1 § Lagen om nämnder för vissa trafikfrågor. - Avfallsmyndighet - Medger dispens inom strandskyddsområde enligt 7 kap § 18 MB. - Verka för att en god byggnadskultur, en god stads- och landskapsmiljö, samt en god trafikmiljö skapas och upprätthålls - Förutom allmänna (kommunala och regionala intressen) ska även enskilda intressen beaktas. - Samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbete och intressen berör nämndens verksamhet

50 § Valnämnden Valnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. Valnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter vid val till riksdag, region- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet samt folkomröstningar. Valnämndens opartiskhet: Valnämnden är lokal valmyndighet. Valmyndigheten ska agera opartiskt och sakligt. En valmyndighet får aldrig riskera att bli försatt i en situation där väljarna kan få uppfattningen att myndigheten har gjort ett politiskt ställningstagande eller på annat sätt försöker påverka väljarna i deras val (prop. 2004/05:163 s. 104). Ledamöter i valnämnden ska under den tid de är valda agera på ett sådant sätt att valnämndens beslut framstår som neutrala inför väljarna. 20260831 Iréne Robertsson Sammanträden och ärenden under 2025 Antal ärenden för nämnder och beredningar under 2025 Nämnd/utskott Beslut Bered- Antal möten 2025 Total kostnad 2025 2025 totalt1 ning till (20262) i kr för samman- nämnd/ träden och totalt styrelse inkl /KF, månadsarvode3 totalt KSAU 4 48 112 13 (9) 119 067 KSAU 2 (4 varav 1 Ingår i KSAU strategiska inställd) KSPU5 9 3 8 (8 varav 2 63 711 / 243 603 inställda) KS 9 (9) 240 866 / 1 834 UtbN AU 6 (6) 64 541 UtbN 7 (7) 156 484 / 721 864 SN AU 20 (11) 83 252 SN 11 (11) 350 586 / 954 522 BN 9 (10) 139 878 / 409 724 KOF AU6 3 18 6 (5) 17 347 KOFN7 38 7 6 (5) 95 476 / 403 876 Rev 9 (11) 107 100 / 389 772 Valnämnden8 1 967 Valberedning 1 möte genomfört 3 334/28 638 (0) KF 372 037 / 616 183 KF presidium 3 343 1 Uppdrag är ej inräknade eller när information tas till protokollet 2 Pågående år så planerade men ej genomförda än ingår, samt beslutade inställda tom juli 2026 inom parantes 3 Utöver månadsarvode så utgår arvode per sammanträde och ersättning för förlorad arbetsförtjänst - med undantag av kommunstyrelsens ordförande. 4 KSAU 14/1 Beslut 1, Beredning 12, 11/2 Beslut 8, Beredning 6, 11/3 strategiskt, 18/3 Beslut 2, beredning 12, 8/4 Beslut 2, beredning 4, 6/5 beslut 2, beredning 16, 27/5 beslut 3, beredning 10, 26/8 beslut 5, beredning 13, 16/9 strategiska, 30/9 beslut 4, beredning 19, 14/10 beredning 8. Beslut 21, 21/10 strategiskt au som ändrades till beslutande, beslut 5, beredning 0, 18/11 Beslut 4, beredning 7, 2/12 beslut 4, beredning12. Det finns några sekretessärenden som inte är kontrollerade men avser sannolikt upphandlingsunderlagen då de inte ligger offentligt vid beslut - och då är det ksau som fattar besluten. 5 KSPU 7/2 Beslut 1, 21/3 beslut 1, 9/5 Beslut 2, 12/6 Beslut 2, 5/9 Beslut 1, beredning 2, 10/10 Beredning 1, 7/11 beslut 1, 5/12 Beslut 2 6 KofNAU 29/1 Beslut 2, beredning 4, 14/3 Beredning 3, 16/5 beredning 2, 29/8 beredning 3,17/10 Beslut 1, beredning 2, 28/11 beredning 4, 13/6 beslut, beredning 7 Kultur- och fritidsnämnden 7/2 beslut 6, beredning 1, 11/4 beslut 3, beredning 1, 13/6 beslut 4, 26/9 beslut 13, beredning 2, 7/11 beslut 3, beredning 1, 12/12 beslut 9, beredning 2 8 Valberedning 30/9 en kallelse till möte 2025 men är noterad som inställt pga. för få ledamöter så ej beslutsmässig, inplanerat 1 och för 2026 är tre möten genomförda, 2024 genomfördes 5 möten då det var EU-val. Antal ledamöter och ersättare samt månadsarvode per år Nämnd Antal Antal Ersättning till presidium /år ledamöter ersättare KS 13 13 1 593 384 KSAU 5 5 Ingår i KS arvode. KSPU 5 5 179 892 KSAU strategiska 5 5 Ingår i KS arvode UBN 11 11 565 380 UBNAU 5 5 Ingår i UBN arvode SÄN 11 11 603 936 SÄNAU 5 5 Ingår i SÄNAU Revisionen 6 0 282 672 Valberedning9 25 704 enbart ordförande BN 9 9 269 846 KoFNAU 3 3 Ingår i KoFN arvode KoFN 9 9 308 400 ValN 5 5 Enb Ordf. enbart valår 48 840 KF 49 26 244 146 9 Valberedningen består av ordförande, där ordförandeposten ges till KFO, vice ordförande till KSO, och övriga ledamöter är samtliga gruppledare. Alla har en ersättare i valberedningen. Valberedningen sammanträder efter genomfört val men övriga år i undantagsfall. Reglemente – gäller från 2024-01-01 Regler för ersättning till förtroendevalda Olofströms kommun Faställt av: Kommunfullmäktige Ansvarig för revidering: arvodesamordnare Fastställt: KF§158/2023 Gäller för: förtroendevalda i kommun och bolag Ersätter: KF§141/2022 Giltighetstid: tillsvidare Regler för ersättning till förtroendevalda i Olofströms kommun Dessa bestämmelser gäller för de förtroendevalda som avses i 4 kap 1 § kommunallagen. För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid gäller endast 2 § 2a § 2b § samt 7-8 §§ och 17-18 §§.

Paragraf 69-86 Beslutande: Ersättare för: Tamam Abou-Hamidan (S) Malin Åman (C) Peter Stenberg (SD) Hans Jonsson (S) Mikael Fexby (S) Marita Orvegren (S) Bea Magnstedt (C) Thomas Eriksson Annika Eriksson Bencic (SD) Robert Andersson (SD) Marianne Eriksson (M) Ingrid Brånsjö (KD) Övriga deltagare: Patrik Håkansson, förvaltningschef Ann Magnusson, förvaltningssekreterare Daniel Stjernquist, kvalitetsutvecklare Ingela Porter, ekonom §§73-76 Louise Håkansson, ekonom §§69-76 Diana Peteh (S) Per-Erik Öhrn (KD) Roal Bencic (SD) Sekreterare: Elektronisk underskrift Ann Magnusson Ordförande: Elektronisk underskrift Tamam Abou-Hamidan Justerande: Elektronisk underskrift Elektronisk underskrift Ingrid Brånsjö Anslagsbevis: Protokollet justeras elektroniskt och anslås på Olofströms kommuns digitala anslagstavla. Protokoll 3(6) Sammanträdesdatum 2026-09-21 Utbildningsnämnden

UBN § 77/2026 UBN 2026/1296 § 77/2026 Kamerabevakning vid Högavångsskolan - redovisning av extern utredning Utbildningsnämndens beslut: Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag -att göra en skriftlig laglig intresseavvägning (enligt artikel 6.1fi GDPR) där skolans behov av att bevaka hallen utanför toaletterna på Högavångsskolan vägs mot elevers och personals rätt till personlig integritet. Analysen ska delas upp i fyra obligatoriska steg baserade på integritetsskyddsmyndighetens vägledning: 1. Fastställ bevakningsintresset, Ange de skäl vi anser oss ha för kameraövervakning 2. Nödvändighetsprövning. Ange de saker vi anser att vi inte kan uppnå på annat sätt än med kameraövervakning. 3. Bedöm integitetsintresset som försvarbart. 4. Slutlig avvägning och begränsning: tidsbegränsning, geografisk begränsning, lagring och behörighet. - kontakta integritetsskyddsmyndigheten och be om tillsyn utifrån ovanstående underlag. Yrkande Marianne Eriksson (M), Ingrid Brånsjö (KD), Peter Stenberg (SD), Robert Andersson (SD), Annika Eriksson Bencic (SD) yrkar återremiss enligt nedan yrkande Vi yrkar att nämnden beslutar att återremittera ärendet med uppdrag till utbildningsförvalningen att: -göra en separat intresseavvägning för fasadbevakning och bevakning av utomhusytor, samt för bevakning utanför verksamhetstid, -utreda förutsättningarna för inomhusbevakning som aktiveras enbart vid aktiverat inrymningslarm -väga in huvudmannens skyldigheter enligt 6 kap.skollagen och arbetsmiljölagen i bevakningsintresset -en översyn görs av nuvarande rutiner för incidentrapportering vid Högavångsskolan och återkomma till nämnden med förnyad bedömning senast om sex månader -dokumentera bedömningarna enligt Integritetsskyddsmyndighetens arbetsgång i elva steg, inklusive konsekvensbedömning avseende dataskydd -att befintliga kamerasystem inte monteras ner i avvaktan på förnyad prövning. Ärendebeskrivning Protokoll 4(6) Sammanträdesdatum 2026-09-21 Utbildningsnämnden UBN § 77/2026 UBN 2026/1296 Frågan om kamerabevakning i Högavångsskolans inomhusmiljö har aktualiserats under våren 2026. Synpunkter och önskemål om att frågan skulle utredas har framförts från fackliga företrädare vid skolan samt i den offentliga debatten. Utbildningsförvaltningen informerade utbildningsnämndens arbetsutskott den 18 maj 2026 om att en formell begäran om rättslig bedömning hade översänts för vidare hantering. Mot bakgrund av frågans komplexitet beslutades att anlita extern kompetens för att genomföra en oberoende bedömning av förutsättningarna för kamerabevakning vid Högavångsskolan. Den externa utredningen redovisades den 10 juni 2026. Yttrande Utredningen redogör för gällande lagstiftning, Integritetsskyddsmyndighetens praxis samt de omständigheter som framförts som skäl för kamerabevakning. I utredningen konstateras bland annat att: skolmiljöer omfattas av ett starkt integritetsskydd, elever är skyldiga att vistas i skolan, vilket förstärker integritetsintresset, kamerabevakning i korridorer, uppehållsytor och andra områden där elever normalt vistas endast kan komma i fråga vid mycket omfattande och allvarlig problematik, kamerabevakning inte får användas i förebyggande syfte utan måste grundas på dokumenterade inträffade händelser, önskemål om att kunna utreda konflikter eller kränkningar normalt inte utgör tillräcklig grund för kamerabevakning. Utredaren har även analyserat tillgänglig dokumentation av inträffade händelser samt de synpunkter som framförts från verksamheten. Bedömningen är att det saknas underlag som visar på en återkommande eller systematisk problematik av sådan omfattning att den skulle kunna motivera kamerabevakning i skolans inomhusmiljö. Den samlade bedömningen är att bevakningsintresset är lågt och att det inte överväger det starka integritetsintresset. Utredaren rekommenderar därför att befintliga kamerasystem monteras ned. Utbildningsförvaltningen delar den bedömning som redovisas i den externa utredningen. Finansiering Ärendet medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Ett bibehållande eller införande av kamerabevakning utan tillräcklig rättslig grund skulle däremot kunna innebära ekonomiska risker i form av tillsynsåtgärder och eventuella sanktionsavgifter. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Protokoll 5(6) Sammanträdesdatum 2026-09-21 Utbildningsnämnden UBN § 77/2026 UBN 2026/1296 Kamerabevakning i skolmiljö innebär behandling av personuppgifter och ett intrång i barns personliga integritet. Barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa och barns rätt till privatliv ska särskilt beaktas. Utredningen konstaterar att integritetsintresset väger mycket tungt i skolmiljö och att det inte finns tillräckliga skäl för att inskränka detta genom kamerabevakning. Beslutsunderlag PM om kameraövervakning, Per Drysén, 2026-06-10 Information till utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-05-18 Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen Förvaltningschef P.H Rektor Högavångsskolan O.H, K.L Protokoll 6(6) Sammanträdesdatum 2026-09-21 Utbildningsnämnden UBN § 77/2026 UBN 2026/1296 Riktlinje Kommunledningsförvaltningen Datum:2026-06-19 Dnr 2023/471-4.3.1-30 Antagen av: Kommunstyrelsen Datum: 2026-02-03, § 19 Målbild för kulturhuset i Olofströms kommun 1. Övergripande vision Kulturhuset ska vara ett aktuellt, dynamiskt och tillgängligt centrum för kultur, bildning, kreativitet och publika arrangemang. Byggnaden ska fungera som en central mötesplats för lärande, kulturellt utbyte och samhällsengagemang samt vara en inspirerande miljö för såväl kommuninvånare som tillfälliga besökare. 2. Funktion och användning Byggnaden ligger i centrala Olofström och har flexibla samlings- och möteslokaler som möjliggör ett varierande utbud av kulturarrangemang och andra publika evenemang. Fastigheten ska disponeras för att på ett optimalt sätt använda dess nytta för kulturarrangemang, en mötesplats för föreningsliv och folkbildning samt en publik arena för kommuninvånare och andra besökare. Kulturhuset ska i första hand vara en arena för publika kulturevenemang som är öppna för allmänheten, bildnings- och utbildningsaktiviteter, demokratiska möten eller andra arrangemang som är öppna för en bredare publik. Med kulturevenemang avses upplevelse av kulturella uttryck eller aktiviteter som stimulerar reflektion och känslor. Detta kan inkludera allt från scenkonst, musik, film, litteratur, föreläsningar eller andra konstformer som skapar delaktighet och väcker tankar eller insikter. I fastighetens entréplan finns utrymmen för scenkonst, konstupplevelser, musikframträdanden, läsfrämjande aktiviteter, konferenser och mässor. Genom flexibel rumsindelning och tillgång till både större och mindre ytor ska kulturhuset även bli en mötesplats för kreativa workshops och kurser. Ett modernt bibliotek i markplanet fungerar som ett nav för kunskap, utbildning och digitalt lärande. Biblioteket har idag ett nära samarbete med den kommunala kulturverksamheten och föreningslivet samt erbjuder utrymme för studier och evenemang som främjar läsande och lärande. 3. Uthyrning av lokaler Syftet med uthyrningen av lokaler i Kulturhuset är i första hand att stödja och främja kulturella aktiviteter, utbildning och samhällsengagemang. Genom att korttidsuthyrning av samlingslokaler för olika typer av evenemang och verksamheter strävar kulturhuset efter att vara en levande mötesplats för invånare i alla åldrar. Olofströms kommun Box 302 Kommunledningsförvaltningen 293 24 Olofström E-post: ks@olofstrom.se Organisationsnummer: 212000-0811 Tel. 0454-930 00 Hemsida: www.olofstrom.se Riktlinje Kommunledningsförvaltningen Datum:2026-06-19 Dnr 2023/471-4.3.1-30 På plan två finns kontorsutrymmen och sammanträdesrum som under dagtid på vardagar i första hand används av kommunala verksamheter. Dessa utrymmen kan i mån av tillgänglighet hyras ut till föreningar, studieförbund, utbildningsaktörer, företag och organisationer, vilket skapar intäktsmöjligheter samt ett brett och attraktivt utbud för kommuninvånarna. Tillgängliga lokaler: Plan ett: • Dahlian: med ursprunglig kapacitet för 250 sittande personer. Utrustad med scen, ljus- och ljudsystem, myggor, mikrofoner, hörslinga och projektor. Grundmöblering med läktare, med möjlighet att möblera om. • Klockrike. med kapacitet för 25-40 sittande personer. Utrustad med ljudsystem, 1 st mygga, hörslinga och projektor. Grundmöblering: skolsittning 25 personer • Foajén med kapacitet för 25 sittande personer. Grundmöblering: fåtöljer och små runda bord. Projektor och ljud. Dessa tre lokaler avskiljs med skjutväggar som ger möjlighet till att utöka lokalernas samlade yta och kapacitet. Teknisk grundutrustning får ej lämna lokalerna. Plan två: • 4 mötesrum med kapacitet för 10-22 sittande personer. Utrustade med projektor. 2 rum har helt ny teknik för möten digitalt. • 10 kontorsrum i storlekar på 10-25 kvadratmeter Prioriteringar för uthyrning av samlingslokaler: 1. Kulturhusets egna arrangemang och kommunala aktiviteter: Evenemang och aktiviteter som arrangeras direkt av kommunen eller i samarbete med kulturföreningar i har högsta prioritet. 2. Lokala kultur- och föreningsverksamheter: Uthyrning till lokala kulturföreningar, och andra bidragsberättigade föreningar, ideella organisationer och skolor som främjar kulturella och sociala aktiviteter. 3. Utbildning och workshops: Verksamheter som erbjuder utbildning, kurser eller workshops med kulturell eller samhällelig nytta för kommunens invånare. 4. Privata företag och kommersiella evenemang: Uthyrning till företag och för kommersiella evenemang som inte konkurrerar med kulturhusets egna syften och som bidrar ekonomiskt till kulturhusets drift. Samlingslokaler hyrs även ut till privata aktörer Privata fester och sociala sammankomster för slutna sällskap: Lokalerna hyrs till exempel ut för privata ändamål, såsom bröllop eller födelsedagsfester. Vid uthyrning för privata sammankomster debiteras Olofströms kommun Box 302 Kommunledningsförvaltningen 293 24 Olofström E-post: ks@olofstrom.se Organisationsnummer: 212000-0811 Tel. 0454-930 00 Hemsida: www.olofstrom.se Riktlinje Kommunledningsförvaltningen Datum:2026-06-19 Dnr 2023/471-4.3.1-30 hyresgästen samtliga kostnader kopplade till nyttjandet av lokalen. Detta omfattar, utöver lokalhyran, exempelvis kostnader för vaktmästarinsatser före, under och efter arrangemanget, såsom iordningställande, tillsyn, återställning och andra arbetsinsatser. Lokaler hyrs inte ut för aktiviteter som befaras medföra ordningsstörning eller innebära olaglig verksamhet, till exempel hets mot folkgrupp. Lokaler hyrs heller inte ut till grupper eller personer som har kopplingar till organiserad brottslighet, oavsett syftet med arrangemanget. 4. Bokningsprocess - Förfrågan: Alla förfrågningar om uthyrning av lokaler ska göras via kulturhusets e-post eller telefon. Bokning av samlingslokaler sker skriftligt. - Bokningsbekräftelse: Bokningen är inte bekräftad förrän kulturhuset har mottagit skriftlig bekräftelse på att parterna är överens om hyresvillkoren och skickat en skriftlig bokningsbekräftelse. - Avbokningsregler: Avbokningar ska göras skriftligen senast 14 dagar innan bokningsdatumet. Vid avbokning senare än detta tillkommer avbokningsavgift. - Betalning: Betalningsvillkor 30 dagar, betalning sker efter uthyrning. 5. Hyresvillkor - Allmänna villkor: Nyttjande av lokalen får endast ske av den juridiska person som anges som hyresgäst i bokningsbekräftelsen. Bokningen är personlig och får inte överlåtas, upplåtas eller på annat sätt användas av annan juridisk eller fysisk person utan skriftligt medgivande från uthyraren. Hyrestider: Samlingslokalerna är tillgängliga för uthyrning mellan kl 07.00 och 24.00 på vardagar och helger. - Ansvar: Hyresgästen ansvarar för att lokalerna lämnas i samma skick som de mottogs. Eventuella skador eller förluster ska omedelbart rapporteras till kulturhusets personal. - Nyttjande: Bokning och nyttjande av lokalen får endast ske av den juridiska person som anges - Städning: Hyresgästen ansvarar för grundläggande städning efter evenemanget. Vid behov av extra städning tillkommer en avgift. - Teknisk utrustning: Teknisk utrustning i Dahlian hanteras av Kulturhusets personal eller annan sakkunnig person som Kulturhuset godkänt. Enklare teknisk utrustning i övriga lokaler hanteras enligt manualer eller efter instruktioner av Kulturhusets personal. Eventuella skador på utrustningen bekostas av hyresgästen om detta inte följs. - Alkohol och rökning: Rökning är förbjuden inomhus. Servering av alkohol kräver särskilt tillstånd som hyresgästen ansvarar för att skaffa. Hyresgästen ansvarar också för att redan i samband med bokning uppge eventuell servering av alkohol. - Övrigt: Regler för uthyrning sammanställs i dokumentet ”Allmänna villkor för beställning, bokning och genomförande av arrangemang i Kulturhuset”. Olofströms kommun Box 302 Kommunledningsförvaltningen 293 24 Olofström E-post: ks@olofstrom.se Organisationsnummer: 212000-0811 Tel. 0454-930 00 Hemsida: www.olofstrom.se Riktlinje Kommunledningsförvaltningen Datum:2026-06-19 Dnr 2023/471-4.3.1-30 6. Prissättning och avgifter Personalkostnaderna vid uthyrning av samlingslokaler påverkas av den möblering och utformning som beställts av hyresgästen. Att sätta in extra bemanning under kvällar, nätter och helger innebär högre kostnader än att bemanna vardagar på dagtid. Detta påverkar prissättningen. Prissättningen balanseras så att föreningar och kommunala verksamheter stimuleras att genomföra kulturaktiviteter i lokalerna. 7. Tillgänglighet Fastigheten ska vara tillgänglig för alla invånare. Fysisk tillgänglighet: Alla publika delar av fastigheten ska vara tillgängliga för personer med olika typer av funktionsnedsättningar, med ramper, tillgång till hörslinga, hissar, tillgängliga toaletter och tydlig skyltning. Ingångar och lokaler ska vara lättnavigerade och användarvänliga. Social tillgänglighet: Verksamheterna i fastigheten ska vara inkluderande och erbjuda program och evenemang som riktar sig till alla åldersgrupper och sociala grupper med särskilt fokus på kommunens invånare. Nya samarbeten ska prioriteras för att nå nya grupper som vanligtvis inte besöker Kulturhuset. 8. Ekonomisk hållbarhet Ett kommunalt kulturhus är inte självfinansierande. Därför behövs strategier för att säkerställa att fastigheten är ekonomiskt hållbar och en långsiktig resurs för kommunen. • Budget och finansiering: Fastighetens drift och underhåll ska finansieras genom en kombination av kommunala medel och intäkter från uthyrning av lokaler. • Kostnadseffektivitet: Spara på driftkostnader genom energieffektivitet och regelbundet underhåll. Samordna bokningarna för att om möjligt planera in iordningsställande och återställande av lokaler under vardagar. • Inkomster: Uthyrning av samlingslokaler, kontorsutrymmen och sammanträdesrum har stor påverkan för husets ekonomi. En tydlig marknadsföring bör göras för att säkerställa hyresintäkterna. 9. Samverkan och delaktighet Strategier för att involvera föreningar och andra intressenter i utvecklingen av Kulturhuset. Olofströms kommun Box 302 Kommunledningsförvaltningen 293 24 Olofström E-post: ks@olofstrom.se Organisationsnummer: 212000-0811 Tel. 0454-930 00 Hemsida: www.olofstrom.se Riktlinje Kommunledningsförvaltningen Datum:2026-06-19 Dnr 2023/471-4.3.1-30 • Dialog med civilsamhället: Involvera föreningsliv och övriga lokalsamhället i planering och programutveckling. • Samarbeten: Utveckla samarbete med andra verksamhetsområden inom kommunen, kommunens helägda bolag, föreningar och kulturinstitutioner för att stärka verksamheten och skapa ett brett nätverk av stöd och deltagande vid kulturevenemang. • Transparens: Kommunicera regelbundet med invånare och andra intressenter om fastighetens utbud genom kommunens webbplats, sociala medier och visitolofstrom.se 10. Framtida utveckling Riktlinjer för hur fastigheten ska kunna utvecklas och anpassas i framtiden. • Flexibilitet: Lokaler och utrymmen kan redan idag anpassas till förändrade behov och användningsområden, t.ex. genom flyttbara väggar och modulära möbler. • Utvecklingsplaner: Långsiktig planering för framtida behov av renoveringar och nya tekniska lösningar för att hålla Kulturhuset relevant och innovativt. • Profil: Huset har sedan tidigare ett gott renommé bland kulturarbetare i hela landet. För att stärka Kulturhusets profil bör verksamheten verka för att göra Kulturhuset aktuellt, angeläget och välkänt för kommuninvånare och besökare från andra platser. Till exempel genom att medvetandegöra allmänhet och kulturaktörer om ett intressant innehåll och ett väl etablerat varumärke. Olofströms kommun Box 302 Kommunledningsförvaltningen 293 24 Olofström E-post: ks@olofstrom.se Organisationsnummer: 212000-0811 Tel. 0454-930 00 Hemsida: www.olofstrom.se BESLUT Datum Beteckning 2026-09-10 FIHM2026-1023- Sida 1(7) Sändlista Erttjänsteställe,handläggare Ertdatum Erbeteckning FM, Marie Arvenhav, 2026-06-30 FM2026-18243:2 marie.arvenhav@mil.se Vårttjänsteställe,handläggare Vårtföregåendedatum Vårföregåendebeteckning FIHM,Kajsa-Stina Hallberg,0768-615288, 2025-07-09 FIHM2026-1023-4 exp-fihm@mil.se Beslut avseende anmälan om ändrad verksamhet enligt förordningen (2024:1212) med särskilda bestämmelser om anmälan av vissa försvarsverksamheter, Ronneby flottiljflygplats (Blekinge flygflottilj, F 17), Ronneby kommun Beslut Försvarsinspektörenför hälsa ochmiljö (FIHM) medger Försvarsmakten,org.nr. 202100–4615,undantagfrånverksamhetensbegränsningar som avser flygtider, flygrörelser ochflygvägar för insats- ochincidentflygverksamhet samt flygning vid stödtill samhället. Ändring av villkor FIHMändrar villkor 2i Koncessionsnämndenför miljöskyddsbeslut den6juli 1995(dnr 191-172-94). Villkoretsförsta stycke ska ha följande lydelse. 2. Flygning medmilitära flygplan ska huvudsakligenske på de tider som Försvarsmaktenangett i ärendet.Undantaggäller för insats- och incidentflygverksamhet samt flygning vid stödtill samhället. FIHMändrar ävenvillkor 7i Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelseni Blekinge länsbeslut den26augusti 2010(dnr.551-4148-07). Villkoret ska ha följande lydelse. (TK) Postadress Besöksadress Telefon E-post,Internet Försvarsinspektören Valhallavägen117 08-7887500 exp-fihm@mil.se förhälsaochmiljö www.forsvarsmakten.se/hkv 10785Stockholm BESLUT Datum Beteckning 2026-09-10 FIHM2026-1023- Sida 2(7) 7. Ovanstående villkor gäller inte för flygningar medhelikopter som stödåt samhället eller i sambandmedmilitära insats- ochincidentuppdrag. Föreläggande om försiktighetsmått Vidare förelägger FIHMFörsvarsmakten,att vidta följande försiktighetsmått. 1. Om inte annat följer avdetta beslut ska verksamhetenbedrivasi huvudsak i enlighet medvadFörsvarsmaktenhar angivit i denna anmälan, tillhörande kompletteringar eller i övrigt åtagit sigi ärendet. 2. Försvarsmaktenska föra anteckningar över hur insats- ochincidentflyg samt stödtill samhället utförtsavseende minst följande; antal flygrörelser, flygvägar ochflygtider. Informationenska kunna lämnasut till FIHMi sambandmedtillsyn. FIHMförordnar medstödav26kap.26§miljöbalken att detta beslut ska gälla omedelbart ävenom det överklagas. Bakgrund Verksamhetenpå Ronnebyflygflottiljplatsreglerasblandannat avtillstånd meddelat avKoncessionsnämndenför miljöskyddsbeslut den6juli 1995(dnr 191-172-94), samt Miljöprövningsdelegationen vid LänsstyrelsenBlekinge läns ändringstillstånd meddelat den26augusti 2010(dnr 551- 4148-07). Anmälanenligt 2§förordningen (2024:1212) medsärskilda bestämmelser om anmälanavvissa försvarsverksamheter (försvarsverksamhetsförordningen) inkom den1juli 2026till FIHMfrånFörsvarsmakten.Anmälanavser verksamhetsändringpå så sätt att flygverksamhet kopplat till insats- och incidentflyg samt stödtill samhället ska undantasfrånbegränsningar avseende flygtider, flygrörelser ochflygvägar i gällande tillståndsbeslut. Anmälangäller också undantagfrånflygbullerberäkningar ochkravpå bullerisolerande åtgärder för denanmälda verksamheten.Anmälaninnefattar därtill förslagpå ändring av villkor kopplade till ovannämnda ändringar.Försvarsmaktenhar,för aktuell anmälan,ansökt om ocherhållit undantagenligt 16§3–6p försvarsverksamhetsförordningen. Försvarsmaktens anmälan Försvarsmaktenhar i anmälananfört i huvudsakföljande. Ronnebyflottiljflygplatsär enutpekadstrategiskflygplatsi Sverige ochär även enavlandetsviktiga beredskapsflygplatser.För helikopterverksamhetens insatsuppdragsamt stödtill samhället finnsundantagi befintligt tillstånd. BESLUT Datum Beteckning 2026-09-10 FIHM2026-1023- Sida 3(7) I ochmeddet förändrade säkerhetspolitiska läget i närområdet behöver fler operationer ochaktiviteter medstrategiskbetydelse bedrivasfrånRonneby flottiljflygplats. Ronnebyflottiljflygplatsär därtill enavde flottiljer som är särskilt utpekade genom DCA-avtalet (Defense CooperationAgreement) att omfattasavdet militära samarbetet medUSA. Medinsats- ochincidentflygverksamhet samt stödtill samhället avsessådan flygverksamhet som beordrasoch/eller följsuppavFlygstabensCombat OperationsDivision (COD).Begreppet insats- ochincidentberedskapomfattar, förutom att kontrollera/avvisa eventuella kränkningar avsvenskt territorium i luften eller till sjöss,ävenatt kunna följa annat landsövningsverksamhet ochatt kunna bedriva spaningsverksamhet ochpatrullering avSverigesgränser.Behovet avstarter ochlandningar för insats- ochincidentberedskapenkaninte angesi förvägdå de är händelsestyrda ochicke påverkbara.Idagär det inte möjligt att genomföra anmäldverksamhet i nödvändigutsträckningtill följd av begränsningar ochinskränkningar i gällande tillstånd. Detta har ennegativ inverkanpå såväl Försvarsmaktensåtagandensom svensksäkerhet. Genom Nato-medlemskapet är Sverige ålagdatt delta i Nato-gemensamma flygoperationer i syfte att bidra till alliansensavskräcknings- ochförsvarsstrategi. Order om deltagande kankomma medkort varsel.Incidentflygverksamhet är en nationellt prioriterad verksamhet som bedrivsdygnet runt under åretsalla dagar frånolika flygflottiljer ochflygplatser inom riket. Verksamhetenutgår frånett nationellt behovochligger utanför möjligheten att planera eller påverka omfattningen såsom tidpunkter, antal starter samt utflygningsvägar.Det eftersträvasdockatt ordinarie flygvägar användsi huvudsakochså långt möjligt för att minimera negativomgivningspåverkan.Vid kris- eller nödsituationer har Försvarsmakteni uppgift att vara till stödtill samhället.Det kanexempelvisgälla vid brand,översvämning,sjuktransport eller sjönöd/bevakning.Flygningar som avser stödtill samhället görsbåde inom dencivila ochmilitära verksamheten. För att möjliggöra denanmälda verksamhetsändringenföreslår Försvarsmakten att villkor 1och2i Koncessionsnämndensbeslut (dnr 191-172-94), samt 1 och7i Miljöprövningsdelegationensbeslut (dnr 551-4148-07) ändras. Vidare tillägger Försvarsmaktenatt eftersom verksamheteninte är planeringsbar ochdessomfattning inte kanprognosticeraspå ett tillförlitligt sätt saknasdet förutsättningar för att genomföra representativa flygbullerberäkningar.Sådana beräkningar kräver ochförutsätter kännedom om antalet flygrörelser,deras fördelning över tid, flygvägar ochflygprofiler. För denna typ avverksamhet kan dessa parametrar inte fastställasför att ge ett rättvisande eller användbart resultat ochunderlagsom kanligga till grund för kravpå bullerisolerande åtgärder. Bullerisoleringsåtgärder innebär stora kostnader.Kostnaderna för fastigheter som bullerisoleradesi sista etappen,där sista fastighetenfärdigställdesunder år 2024, uppgicktill ca 1–2miljoner kronor per fastighet.Försvarsmaktenanser att krav BESLUT Datum Beteckning 2026-09-10 FIHM2026-1023- Sida 4(7) på flygbullerberäkningar ochbullerisolerande åtgärder för denna typ av verksamhet varkenär ändamålsenliga eller proportionerliga/skäliga. Kravpå bullerberäkningar skulle inte ge ett tillförlitligt beslutsunderlag,samtidigt som verksamheteninte kananpassasutifrån resultatenutanatt det skulle påverka möjligheten att utföra de uppgifter som Försvarsmaktenär ålagdatt utföra. Verksamhetenbör därför inte omfattasavkravpå flygbullerberäkningar eller bullerisolerande åtgärder enligt 2kap7§miljöbalken (rimlighetsavvägningen) eller 2kap3§miljöbalken. Försiktighetsmått enligt miljöbalken ska vara teknisk möjliga, miljömässigt motiverade ochpraktiskt genomförbara. Försvarsmaktens motivering till verkställighetsförordnande Flygverksamhetenvid Ronnebyflottiljflygplatsär avstor vikt för totalförsvaret ochSverigesförsvarsförmåga.Konsekvenserna avatt inte kunna genomföra anmäldverksamhet skulle bli oerhört stora ochriskera,inte bara Sveriges försvarsförmåga,utanävenSverigesåtagandeninom Natosamt förhållandet till övriga allierade ochandra länder.Medhänsyntill det ovananförda,är det mycket viktigt att aktuell verksamhet kanbedrivasi nödvändigomfattning. Försvarsmaktenbehöver kunna säkerställa att anmäldverksamhet kanbedrivas utanuppehåll fram till dessatt ett lagakraftvunnet beslut finnspå plats,varför det är avhögsta vikt att ett verkställighetsförordnande meddelas. Yttranden och bemötande FIHMremitterade Försvarsmaktensanmälantill Naturvårdverket, Folkhälsomyndigheten,Luftfartsverket,Transportstyrelsen,Länsstyrelseni Blekinge län,Länsstyrelseni Skåne län,Ronnebykommun,Karlskrona kommun, Karlshamnskommun,SölvesborgskommunochOlofströmskommun.Anmälan kungjordesi Blekinge LänsTidning, BLT ochi tidningen Sydöstran. I yttrande frånSölvesborgskommunangesatt kommunenförutsätter att eventuella störningar ochökade utsläpptill bland annat luft ochvatten, utifrån utökningen avflygtillfällen, dokumenterasochrapporterasi denårliga miljörapporten till tillsynsmyndigheten. I yttrande frånMiljö- ochbyggnadsnämndeni Ronnebykommunangesatt nämndeninte har några synpunkter på remisseni sak,menser gärna ett förtydligande kring huruvida verksamhetenpåverkar riksintressenpå sikt. Länsstyrelseni Blekinge län,Länsstyrelseni Skåne län, Transportstyrelsen, Miljö- ochsamhällsbyggnadsnämndeni Karlskrona kommunochOlofströms kommunhar anfört att de inte har några erinringar mot anmälan. Försvarsmaktenhar bemött inkomna yttranden ochanfört i huvudsakföljande. Riksintresseområdet reviderasutifrån F 17behovochgeografiska verksamhetsområde ochpåverkasinte avmiljötillståndet eller aktuell anmälan om verksamhetsförändring.Utifrån ett riksintresseperspektivär det enbart BESLUT Datum Beteckning 2026-09-10 FIHM2026-1023- Sida 5(7) påverkansområde förbullerellerannanrisk som kanpåverkaspå sikt vid en framtida tillståndsprövning. Enrevidering avnämnda påverkansområde är inte aktuell förrännya bullerberäkningar är framtagna i eneventuell framtida tillståndsprocess. Skäl för beslut Bedömning FIHMbedömer att anmäldverksamhet är anmälningspliktig enligt 2§ försvarsverksamhetsförordningen. Vid enanmälanenligt försvarsverksamhetsförordningenska bestämmelserna i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet ochhälsoskydd(FMH) tillämpas. Det innebär att enanmälanska innehålla de uppgifter som framgår av

KS § 81/2025 Utredning arbetsskor till NETTO: 3,0 mkr bättre än periodbudget 2025-05-20 vissa yrkesgrupper efter avrop -500 2025-12-29 2025/3436-1 Tjänst kulturavdelningen KFN -135 PROGNOS: 3,4 mkr bättre än årsbudget KS § 17/2026 Byte av ridunderlag i 2026-02-03 ridsportanläggning KFN -153 2026-02-03 KS § 18/2026 Olofströms bangolf KFN -500 Verksamhet 95: Finansiella kostnader KS § 56/2026 Äskande av medel till 2026-04-21 valnänden för hantering av förtidsröster. KS -60 Räntekostnaderna för KS § 68/2026 Medel för återställande av 2026-04-21 skulptur. KFN -150 pensionsförpliktelser är budgeterade till KS § 140/2026 Begäran om anslag för 2026-06-09 inköp av stolar/stolsvagnar till kulturhuset KFN -111 0,2 mkr medan prognosen uppgår till 0,3 Summa 1 841 mkr. Räntan på kommunens lån är budgeterad till 14,5 mkr medan prognosen Till kommunstyrelsens förfogande ligger ligger på 12,3 mkr. även 2026 års löneökningar centralt, på samma sätt som 2025. Nämnderna har NETTO: 1,5 mkr bättre än periodbudget därmed inga egna medel avsatta för löneökningar utan tilldelas dessa efter att PROGNOS: 2,0 mkr bättre än årsbudget personalutskottet godkänt löneökningarna för respektive nämnd och kommunen som Verksamhet 96: Övr. finansiella fordr. o helhet. För 2026 har 18,331 mkr avsatts. skulder. Vid tidpunkten för denna skrivelse återstår Innehåller kostnader för avskrivningar av knappt 0,5 mkr som beräknas fördelas kundfordringar samt om det skulle visa sig under hösten. att borgen måste infrias. Budget och prognos uppgår till 100 tkr. Verksamheten omfattar även finansiell NETTO: Oförändrat mot periodbudget leasing. Efter uppdateringen av RKR:s PROGNOS: Oförändrat mot årsbudget rekommendation R5 ska ytterligare sju lokaler som kommunen hyr av Verksamhet 99: Förändring av eget Olofströmshus redovisas som finansiell kapital leasing. Budgeterad nettobelastning på Till kommunstyrelsens förfogande har resultatet är 1,9 mkr medan prognosen nu avsatts 5,0 mkr för oförutsedda kostnader. ligger på 3,5 mkr dvs 1,7 mkr sämre till Nämnderna kan ansöka om medel ur följd av de extra lokalerna. denna reserv och få ett beslut om NETTO: 1,1 mkr sämre än periodbudget eventuell tilldelning av kommunstyrelsen. PROGNOS: 1,7 mkr sämre än årsbudget Av ovanstående medel ska beaktas reserveringar till följande: PERIOD TOTALT: 1,0 mkr sämre än  0,15 mkr till Olofströmslägret för periodbudget cirka 100 barn under två veckor.  0,7 mkr till stöd i trygghetsboende PROGNOS TOTALT: 2,0 mkr sämre än  0,7 mkr till stöd för enskilda vägar årsbudget Kvarstående medel efter reserveringar: 5-0,15-0,7-0,7=3,45 mkr Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 112-128 Beslutande: Ersättare för: Marie Rosén (S) Karin Nordvall (C) Patrik Krupa (M) Eva Johnsson (S) Kaj Torikka (S) Mirela Atovic (S) Bertil Thomasson (C) Britta Lindgren (M) Max Nielsen (SD) Pia Freij (SD) Susanne Sjöberg (SD) Övriga närvarande: Branislav Nikolic, förvaltningschef Nihad Hodzic, förvaltningschef § 118-§ 125 Cecilia Roskvist, sekreterare Marita Orvegren (S), kallad ersättare Linnea Jönsson (C), kallad ersättare Roal Bencic (SD), kallad ersättare Chiquita Persson, Olofströms kvinno- och tjejjour § 115 Annelie Johnsson, Olofströms kvinno- och tjejjour § 115 Charlotte Porshammar, projektledare ROSSI § 116 Sam Svensson, enhetschef § 116-117 Senida Drndic, arbetsmarknadscoach § 117 Vendela Johansson, SAS § 118 Anders Hagman, verksamhetsutvecklare § 118 Pernilla Andersson, förvaltningsekonom § 119 Emma Torikka, socialsekreterare § 125-128 Sekreterare: Elektronisk underskrift Cecilia Roskvist Ordförande: Elektronisk underskrift Marie Rosén Justerande: Elektronisk underskrift Max Nielsen Elektronisk underskrift Anslagsbevis: Protokollet justeras elektroniskt och anslås på Olofströms kommuns digitala anslagstavla. Protokoll 3(5) Sammanträdesdatum 2026-08-26 Social- och äldrenämnden

SÄN § 120/2026 SN 2026/1650 § 120/2026 Remissvar avseende promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser Social- och äldrenämndens beslut: Social- och äldrenämnden antar upprättat remissvar avseende promemorian ”Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser” samt översänder det till Kommunstyrelsens arbetsutskott. Ärendebeskrivning Promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser innehåller förslag om ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras genom samordningsförbund. Syftet är att skapa bättre möjligheter att följa upp, utvärdera och utveckla insatsernas resultat och samhällsekonomiska effektivitet på såväl lokal som nationell nivå. Förslagen innebär även att tydliga bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet, sekretess och integritetsskydd för att säkerställa en rättssäker hantering av personuppgifter. Social- och äldrenämnden har tagit del av promemorian och getts möjlighet att lämna synpunkter. Yttrande/Bedömning Sammanfattande ställningstagande Social- och äldrenämnden ställer sig positiv till förslagen i promemorian. Nämnden delar bedömningen att det finns ett behov av förbättrade möjligheter att följa upp och utvärdera insatser som finansieras genom samordningsförbund (Finsam). En ändamålsenlig uppföljning är en förutsättning för att kunna bedöma insatsernas resultat, kvalitet och samhällsekonomiska nytta. Förslagen skapar bättre möjligheter att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt och säkerställa att resurser används effektivt för individer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Nämndens synpunkter Nämnden välkomnar förslaget om att skapa ett tydligt rättsligt stöd för behandling av personuppgifter vid uppföljning av Finsam-insatser. Det är positivt att regelverket samtidigt innehåller krav på sekretess, behörighetsstyrning och andra integritetsskyddande åtgärder. Nämnden bedömer att förslaget bidrar till: • förbättrad uppföljning av individinriktade insatser, • ökad kunskap om insatsernas effekter och resultat, • bättre underlag för verksamhetsutveckling och resursprioritering, • stärkt samverkan mellan berörda myndigheter och huvudmän. Nämnden vill samtidigt understryka vikten av att de administrativa konsekvenserna för kommunerna hålls på en rimlig nivå och att tekniska lösningar utformas så att registrering och rapportering blir så enkel och effektiv som möjligt. Protokoll 4(5) Sammanträdesdatum 2026-08-26 Social- och äldrenämnden SÄN § 120/2026 SN 2026/1650 Avslutande synpunkt Social- och äldrenämnden tillstyrker promemorians förslag och bedömer att de skapar bättre förutsättningar för nationell och lokal uppföljning av Finsam-finansierade insatser samtidigt som den personliga integriteten ges ett tillräckligt skydd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser Beslutet skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokoll 5(5) Sammanträdesdatum 2026-08-26 Social- och äldrenämnden SÄN § 120/2026 SN 2026/1650 Promemoria Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser Socialdepartementet Sammanfattning För personer som har behov av samordnade rehabiliteringsinsatser är det sedan 2004 möjligt för Försäkringskassan, Arbetsför- medlingen, regioner och kommuner att genom samordningsförbund finansiera sådana insatser, i enlighet med lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Insatser inom ramen för den finansiella samordningen bör följas upp och utvärderas på såväl lokal som nationell nivå. För att kunna genomföra uppföljningar av insatsernas resultat och dess samhällsekonomiska effektivitet behövs tillräckligt underlag om rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Berörda aktörer har under en längre tid lyft behovet av att få behandla personuppgifter vid uppföljning och Försäkringskassan har kommit in med en framställan om översyn av bestämmelser om personuppgiftshantering avseende uppföljning av insatser som finansieras av samordningsförbunden (S2024/01218). I denna promemoria föreslås en ny lag för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Den föreslagna lagen ger Försäkringskassan möjlighet att behandla personuppgifter vid sådan uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Den ger också möjlighet till elektroniskt utlämnande av uppgifterna, exempelvis genom direktåtkomst, till Arbetsförmedlingen samt kommuner och regioner som är medlemmar i samordningsförbund. Samordningsförbunden föreslås få underlag från Försäkringskassan för uppföljning av de rehabiliteringsinsatser som de finansierar utan att personuppgifter hanteras. Vidare föreslås bestämmelser om uppgiftsskyldighet och sekretess för samverkan mellan de samverkande parterna – Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regioner och kommuner – samt samordningsförbund. Dessutom föreslås bestämmelser som syftar till att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund. Den nya lagen och övriga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Innehåll Sammanfattning .................................................................. 3 1 Författningsförslag ....................................................... 9 1.1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund ................................................................. 9 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ................... 13 1.3 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ....................................................... 14 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan ............ 15 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2024:14) om behandling av personuppgifter vid Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ...................... 16 2 Ärendet .................................................................... 17 3 Utgångspunkter för promemorians förslag och bedömningar ............................................................. 18 3.1 Finansiell samordning möjlig sedan 2004 .............................. 18 3.2 Uppföljning och utvärdering av finansiell samordning ........ 20 3.3 Underlag för uppföljning av finansiell samordning .............. 21 3.3.1 Behov av sektorsövergripande system för uppföljning ............................................................... 21 3.3.2 Uppgifter om individinsatser som underlag för uppföljning ........................................................ 22 3.4 Dagens rättsliga reglering ....................................................... 23 3.4.1 EU:s dataskyddsförordning och nationell rätt ...... 23 3.4.2 Sekretessregleringen................................................ 24 4 En ny lag för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund .............................................. 27 4.1 Behov av en ny lag .................................................................. 27 4.2 Allmänna bestämmelser om personuppgiftsbehandling i den nya lagen........................................................................... 30 4.2.1 Lagens syfte ............................................................. 30 4.2.2 Lagens tillämpningsområde .................................... 31 4.2.3 Lagens förhållande till annan reglering .................. 32 4.2.4 Särskilt om avlidna personer ................................... 34 4.3 Personuppgiftsansvar ............................................................. 35 4.4 Ändamålet för behandling av personuppgifter ..................... 37 4.4.1 Rättslig grund för behandling av personuppgifter ....................................................... 37 4.4.2 Primärt ändamål ...................................................... 39 4.4.3 Sekundära ändamål .................................................. 40 4.4.4 Finalitetsprincipen .................................................. 42 4.5 Känsliga personuppgifter ....................................................... 44 4.6 Sökbegränsningar ................................................................... 46 4.7 Åtkomst till personuppgifter ................................................. 48 4.8 Elektroniskt utlämnande av personuppgifter ....................... 50 4.9 Längsta tid för behandling ..................................................... 56 4.10 Enskildas rättigheter ............................................................... 57 5 Uppgiftsskyldighet och sekretess ................................. 61 5.1 Skyldighet att lämna uppgifter............................................... 61 5.2 Det bör införas en ny bestämmelse om sekretess ................. 64 6 Samlad integritets- och proportionalitetsanalys ............. 67 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................. 81 8 Förslagens konsekvenser ............................................ 83 8.1 Samhällsekonomiska konsekvenser ....................................... 83 8.2 Konsekvenser för de samverkande parterna .......................... 84 8.2.1 Försäkringskassan.................................................... 84 8.2.2 Arbetsförmedlingen ................................................ 85 8.2.3 Kommuner och regioner ......................................... 86 8.3 Konsekvenser för samordningsförbund ................................ 88 8.4 Konsekvenser för enskilda ..................................................... 88 8.5 Övriga konsekvenser .............................................................. 89 8.5.1 Konsekvenser för jämställdheten ........................... 89 8.5.2 Konsekvenser för arbetsutbudet ............................ 89 8.5.3 Konsekvenser för unionsåtaganden och andra internationella åtaganden ........................................ 89 8.5.4 Övriga konsekvensbedömningar ............................ 90 9 Författningskommentar .............................................. 91 9.1 Förslaget till lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ............................................................. 91 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ................. 100 9.3 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ..................................................... 101 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras av samordningsförbund Härigenom föreskrivs följande. Lagens syfte

KSAU § 123/2026 BN 2026/2056 § 123/2026 Inbjudan till Miljöförbundet Blekinge Väst att informera om regler kring fettavskiljare Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Miljöförbundet Blekinge Väst bjuds in att föredra för kommunstyrelsen i ärendet nästkommande sammanträde den 1 september 2026. Om inte datumet är möjligt bjuds de in den 6 oktober. Ärendebeskrivning Företag som hanterar livsmedel och riskerar att släppa ut fett i avloppet måste ha en godkänd fettavskiljare. Avskiljaren måste även tömmas regelbundet. Anmälan om verksamhet och fettavskiljare måste anmälas till Miljöförbundet Blekinge Väst. Även ansökan om dispens från hämtning av fett från fettavskiljare måste göras till Miljöförbundet Blekinge Väst. En diskussion om fettavskiljare, ändrad process dispenser för frekvenserna och eventuella kostnader har förts politiskt. Miljöförbundet Blekinge Väst bjuds därför in för att föredra i ärendet. Beslutet skickas till: Miljöförbundet Blekinge Väst Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 123/2026 BN 2026/2056 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-08-26 2026/2056-1.3.2.1 Inbjudan till Miljöförbundet Blekinge Väst att informera om regler kring fettavskiljare Förslag till beslut Miljöförbundet Blekinge Väst bjuds in att föredra för kommunstyrelsen i ärendet nästkommande sammanträde den 1 september 2026. Om inte datumet är möjligt bjuds de in den 6 oktober. Ärendebeskrivning Företag som hanterar livsmedel och riskerar att släppa ut fett i avloppet måste ha en godkänd fettavskiljare. Avskiljaren måste även tömmas regelbundet. Anmälan om verksamhet och fettavskiljare måste anmälas till Miljöförbundet Blekinge Väst. Även ansökan om dispens från hämtning av fett från fettavskiljare måste göras till Miljöförbundet Blekinge Väst. En diskussion om fettavskiljare, ändrad process dispenser för frekvenserna och eventuella kostnader har förts politiskt. Miljöförbundet Blekinge Väst bjuds därför in för att föredra i ärendet. Beslutet skickas till: Miljöförbundet Blekinge Väst Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Tjänsteskrivelse 1(3) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-30 Diarienummer: 2026/984-12 Nämnd Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Fanny Lennartsson Titel: Driftchef Beslut kökstyp ny högstadieskola - utredning befintligt kök/matsal Förslag till beslut KS beslutar att genomföra byggnad av nytt kök i ny Högstadieskola Ärendebeskrivning Driftchef fick i uppdrag att utreda kring om nuvarande kök och matsal kan behållas i samband med ny högstadieskola. Delen av byggnaden som innefattar kök och matsal är en tillbyggnad som sitter ihop med skolan. Den är byggd med platt tak vilken kräver stort underhåll. Taket har tidigare haft läckor som man har lappat och lagat tillfälligt. Underhåll som behöver göras för att ha kvar kök/matsal uppgår till höga kostnader då det tidigare enbart har gjorts vid behov med enkla medel för att planer funnits på en ny skola. Denna byggnadsdel innehåller även aula och foajé som bedöms vara i dåligt skick och kräver stort underhåll, detta är inte medräknat i kostnader nedan men behöver göras för att kunna behålla kök/matsal under 40år. Om man ska använda byggnadsdelen som innefattar kök/matsal mm behöver man även skilja den från resterade byggnadsdelar då den sitter ihop med den gamla delen av skolan. I den gamla delen av skolan sitter merparten av styr så som uppvärmning mm till hela byggnaden. Om man ska använda det befintliga kök/matsal behöver man räkna på en livcykelkostnadsanalys (LCC) på ca 40år för att kunna matcha den nya skolan vilket gör att man då binder upp den nuvarande byggnaden på lång sikt där inkluderat driftkostnader och underhållskostnader för hela byggnaden. Ur ett perspektiv från utbildning och kost ser man svårigheter med att hantera förflyttning/tid för att elever ska hinna äta samt att köket ska kunna producera mer mat under kortare tid, det skulle kunna innebära utökning av maskinpark samt problem med schemaläggning. Eleverna har idag ca 20-30 minuter på sig att ta sig till matsalen och äta, dem ska på denna tid även hinna lämna/hämta saker i skåpen. Att bygga ett nytt kök i den nya skolan kommer inte vara mer kostsamt och man kan på så vis även få ner driftkostnader. • Kostnader framtagna efter bland annat jämförelse på liknande projekt i andra kommuner • För att hålla resterade byggnad med underhållsvärme är kostnaden ca 350 tkr/år • I dessa kostnader är det inte inräknat utbyte av komponenter som behöver göras för att kunna bevara hela huvudbyggnaden utan enbart kök och matsal Yttrande/bedömning Underhåll som behöver göras för att ha kvar befintligt kök och matsal är högre än nybyggnation av kök och matsal när det görs i samband med nybyggnation av skola. Beräkningen bygger på schablonkostnader som redovisas nedan. Dels så finns en större osäkerhet när det gäller ombyggnation då det ofta tillkommer oförutsedda kostnader och dels kommer stambyten etc att enbart belasta köket. Nuvarande kök/matsal inryms i den nyare byggnadsdelen med platt tak. I den byggnaden finns förutom kök och matsal även bland annat en aula. För att behålla kök och matsal så tillkommer även kostnader för att separera byggnaden från den äldre delen av skolan, renovering av tak med mera, kostnader som inte är medtagen nedan i texten. Även aulan kommer att kräva en omfattande renovering alternativt stå tom men rendera vissa driftskostnader även om den inte används. Vid en nybyggnation av kök och matsal så är ytan anpassad till behovet, och byggnaden är dessutom mindre energikrävande. Förvaltningschef för Utbildning samt kostchef uppger att de ser svårigheter att hantera schemaläggning och tid för lunch med ett större avstånd mellan skola och matsal samt att även tillgänglighetsaspekten behöver beaktas för den dagliga förflyttningen utomhus mellan skola och matsal. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv En ny köks- och matsalslösning bedöms ge eleverna en tryggare och mer tillgänglig måltidssituation. Minskade förflyttningar skapar mer tid för måltiden och en mer sammanhållen skoldag. Lösningen ska ge flickor och pojkar likvärdiga förutsättningar att ta del av skolmåltiden. Barnens behov av trygghet, tillgänglighet och en god måltidsmiljö ska beaktas i fortsatt planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse PP presentation Beslutet skickas till Driftchef F.L Driftingenjör P.P Kostchef C.I Förvaltningschef UTB P.H Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-28 Diarienummer: 2025/1565-7 Nämnd Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Öjvind Hatt Titel: Teknisk samordnare järnväg Återredovisning, förutsättningar för etablering av krominalvård i Olofströms kommun, statusrapport. Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att fortsatt hålla kontakt med Kriminalvården angående förutsättningarna att etablera kriminalvård i Olofströms kommun. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen gav 2026-02-27 förvaltningen i uppdrag att fortsätta kontakten med Kriminalvården samt att återrapportera (KS § 29/2026). Yttrande/Bedömning Kriminalvården har uppgett till näringslivsenheten att det kan finnas intresse från myndighetens sida av en etablering i Olofströms kommun när väl Sydostlänken är klar, och berörda regioner har beslutat om persontrafik på sträckan. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv • Konsekvenserna av beslutet utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv bedöms som neutrala, och beslutet har därför inte föregåtts av dialog med berörda grupper. • Konsekvenserna av beslutet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för kvinnor/flickor, män/pojkar och/eller icke binära bedöms som neutrala. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag KS § 29/2026 Beslutet skickas till Avdelningschef infrastruktur och näringsliv. Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(4) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsen Plats: Lokal Olofström, Kommunhuset Tid: 14:00 - 15:15

KSAU § 141/2026 KS 2026/1646 § 141/2026 Remissvar avseende promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Olofströms kommun lämnar nedstående yttrande. Ärendebeskrivning Promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser innehåller förslag om ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras genom samordningsförbund. Syftet är att skapa bättre möjligheter att följa upp, utvärdera och utveckla insatsernas resultat och samhällsekonomiska effektivitet på såväl lokal som nationell nivå. Förslagen innebär även att tydliga bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet, sekretess och integritetsskydd för att säkerställa en rättssäker hantering av personuppgifter. Social- och äldrenämnden har tagit del av promemorian och getts möjlighet att lämna synpunkter. Ärendet har behandlats i SÄN § 120/2026. Yttrande/Bedömning Sammanfattande ställningstagande Social- och äldrenämnden ställer sig positiv till förslagen i promemorian. Nämnden delar bedömningen att det finns ett behov av förbättrade möjligheter att följa upp och utvärdera insatser som finansieras genom samordningsförbund (Finsam). En ändamålsenlig uppföljning är en förutsättning för att kunna bedöma insatsernas resultat, kvalitet och samhällsekonomiska nytta. Förslagen skapar bättre möjligheter att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt och säkerställa att resurser används effektivt för individer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. SÄNs synpunkter Nämnden välkomnar förslaget om att skapa ett tydligt rättsligt stöd för behandling av personuppgifter vid uppföljning av Finsam-insatser. Det är positivt att regelverket samtidigt innehåller krav på sekretess, behörighetsstyrning och andra integritetsskyddande åtgärder. Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 141/2026 KS 2026/1646 Nämnden bedömer att förslaget bidrar till: • förbättrad uppföljning av individinriktade insatser, • ökad kunskap om insatsernas effekter och resultat, • bättre underlag för verksamhetsutveckling och resursprioritering, • stärkt samverkan mellan berörda myndigheter och huvudmän. Nämnden vill samtidigt understryka vikten av att de administrativa konsekvenserna för kommunerna hålls på en rimlig nivå och att tekniska lösningar utformas så att registrering och rapportering blir så enkel och effektiv som möjligt. Avslutande synpunkt Social- och äldrenämnden tillstyrker promemorians förslag och bedömer att de skapar bättre förutsättningar för nationell och lokal uppföljning av Finsam-finansierade insatser samtidigt som den personliga integriteten ges ett tillräckligt skydd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser Beslutet skickas till: Socialdepartementet Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 141/2026 KS 2026/1646 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-22 2026/1646-1.9.1 Remissvar avseende promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Olofströms kommun lämnar nedstående yttrande. Ärendebeskrivning Promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser innehåller förslag om ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter vid uppföljning av rehabiliteringsinsatser som finansieras genom samordningsförbund. Syftet är att skapa bättre möjligheter att följa upp, utvärdera och utveckla insatsernas resultat och samhällsekonomiska effektivitet på såväl lokal som nationell nivå. Förslagen innebär även att tydliga bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet, sekretess och integritetsskydd för att säkerställa en rättssäker hantering av personuppgifter. Social- och äldrenämnden har tagit del av promemorian och getts möjlighet att lämna synpunkter. Ärendet har behandlats i SÄN § 120/2026. Yttrande/Bedömning Sammanfattande ställningstagande Social- och äldrenämnden ställer sig positiv till förslagen i promemorian. Nämnden delar bedömningen att det finns ett behov av förbättrade möjligheter att följa upp och utvärdera insatser som finansieras genom samordningsförbund (Finsam). En ändamålsenlig uppföljning är en förutsättning för att kunna bedöma insatsernas resultat, kvalitet och samhällsekonomiska nytta. Förslagen skapar bättre möjligheter att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt och säkerställa att resurser används effektivt för individer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. SÄNs synpunkter Nämnden välkomnar förslaget om att skapa ett tydligt rättsligt stöd för behandling av personuppgifter vid uppföljning av Finsam-insatser. Det är positivt att regelverket samtidigt innehåller krav på sekretess, behörighetsstyrning och andra integritetsskyddande åtgärder. Nämnden bedömer att förslaget bidrar till: • förbättrad uppföljning av individinriktade insatser, • ökad kunskap om insatsernas effekter och resultat, • bättre underlag för verksamhetsutveckling och resursprioritering, • stärkt samverkan mellan berörda myndigheter och huvudmän. Nämnden vill samtidigt understryka vikten av att de administrativa konsekvenserna för kommunerna hålls på en rimlig nivå och att tekniska lösningar utformas så att registrering och rapportering blir så enkel och effektiv som möjligt. Avslutande synpunkt Social- och äldrenämnden tillstyrker promemorians förslag och bedömer att de skapar bättre förutsättningar för nationell och lokal uppföljning av Finsam-finansierade insatser samtidigt som den personliga integriteten ges ett tillräckligt skydd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser Beslutet skickas till: Socialdepartementet Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Beslut SÄN § 120 2026 Remissvar avseende promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser.PDF 2 Remiss Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser.PDF Protokoll 1(5) Sammanträdesdatum 2026-08-26 Social- och äldrenämnden Plats: Socialkontoret, tredje våningen Tid: 13:00 - 15:55

KSAU § 143/2026 KS 2026/2248 § 143/2026 Delårsredovisning/delårsrapport 2026 Olofströms kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: Delårsredovisningen för 2026 godkänns. Ärendebeskrivning Karl Andrae, ekonomichef, redovisar i ärendet. Kommunen redovisar ett positivt resultat med hela 39,5 mkr vilket är 12,0 mkr bättre än periodbudget. För året ligger prognosen på 10,0 mkr vilket är 6,8 mkr bättre än årsbudget. Resultat i procent av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag prognostiseras till 1,0 % för 2026. I förhållande till budget så förändras resultatet mindre. Från en budgetavvikelse i delåret på 12,0 mkr till 6,8 mkr i helårsprognosen. Detta är endast en differens på 0,5 procentenhet av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Ärendet gäller inte barn. Ärendet gäller inte jämställdhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsredovisning Olofströms kommun 2026 Beslutet skickas till Ekonomichef Förvaltningschefer Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 143/2026 KS 2026/2248 Tjänsteskrivelse 1(1) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-21 Diarienummer: 2026/2248-1 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Kommunfullmäktige 2026-10-26 Handläggare Namn: Karl Andrae Titel: Ekonomichef - biträdande kommunchef Delårsredovisning/delårsrapport 2026 Olofströms kommun Förslag till beslut Delårsredovisningen för 2026 godkänns. Ärendebeskrivning Kommunen redovisar ett positivt resultat med hela 39,5 mkr vilket är 12,0 mkr bättre än periodbudget. För året ligger prognosen på 10,0 mkr vilket är 6,8 mkr bättre än årsbudget. Resultat i procent av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag prognostiseras till 1,0 % för 2026. I förhållande till budget så förändras resultatet mindre. Från en budgetavvikelse i delåret på 12,0 mkr till 6,8 mkr i helårsprognosen. Detta är endast en differens på 0,5 procentenhet av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Ärendet gäller inte barn. Ärendet gäller inte jämställdhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsredovisning Olofströms kommun 2026 Beslutet skickas till Ekonomichef, förvaltningschefer Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 DelårsredovisningOlofströmskommun2026 Delårsredovisning 2026 Olofströms kommun Delårsredovisning 2026 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Förvaltningsberättelse Översikt över verksamhetens utveckling............................................................................... 3 Den kommunala koncernen................................................................................................... 4-5 Händelser av väsentlig betydelse.......................................................................................... 6-9 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten................................................. 10-11 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning........................................................... 12-14 Uppföljning av vision och mål.......................................................................................................... 15-16 Koncernbolagens resultat efter finansiella poster............................................................................ 17 Driftbudgetens avräkning per nämnd.............................................................................................. 18 Driftbudgetens detaljerade avstämning mot resultaträkningen....................................................... 19 Investeringsbudgetens avräkning per nämnd.................................................................................. 20 Balanskravsresultat............................................................................................................... 21 Väsentliga personalförhållanden........................................................................................... 22-24 Förväntad utveckling.............................................................................................................. 25-27 Delårsbokslut Resultaträkning...................................................................................................................... 28 Balansräkning........................................................................................................................ 29 Kassaflödesanalys................................................................................................................. 30 Tillämpade redovisningsprinciper och ekonomisk ordlista.................................................... 31-33 Noter...................................................................................................................................... 34-42 Ekonomisk och finansiell information Verksamhetens externa kostnader, kommunen.................................................................... 43 Kommunstyrelsen, driftsredovisning och verksamhetsberättelse......................................... 44-50 Kommunstyrelsen, investeringsredovisning.......................................................................... 51-52 Kommunstyrelsen, exploateringsredovisning........................................................................ 53 Kommunstyrelsen, kommentarer till investerings- och exploateringsredovisn...................... 54-57 Utbildningsnämnden driftsredovisning och verksamhetsberättelse..................................... 58-63 Utbildningsnämnden investeringsredovisning med kommentarer......................................... 64 Kultur- och Fritidsnämnden driftsredovisning och verksamhetsberättelse........................... 65-68 Kultur- och Fritidsnämnden investeringsredovisning med kommentarer.............................. 69 Social- och äldrenämnden Äldreförvaltningen driftsredovisning och verksamhetsberättelse......................................... 70-73 Äldreförvaltningen investeringsredovisning med kommentarer............................................. 74 Social- och Funktionsstödsförvaltningen driftsredovisning och verksamhetsberättelse....... 75-79 Social- och Funktionsstödsförvaltningen investeringsredovisning med kommentarer......... 80 Finansieringen, uppföljning med kommentarer..................................................................... 81-83 Förvaltningsberättelse Olofströms kommun Delårsredovisning 2026 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelsens uppställning är upprättad efter LKBR (Lag om Kommunal Bokföring och Redovisning). Förvaltningsberättelsens innehåll är också föremål för granskning av kommunens revisorer. Översikt över verksamhetens utveckling Kommunkoncernen Kommunkoncernen 2026, prognos -26 jan-aug -25 jan-aug 2025 2024 Verksamhetens intäkter 374,9 370,3 560,4 531,4 Verksamhetens kostnader -897,8 -885,4 -1 360,5 -1 380,3 Avskrivningar/Nedskrivningar -69,3 -67,1 -101,6 -105,1 Verksamhetens nettokostnader -592,2 -582,2 -901,7 -954,0 Skatteintäkter & statsbidrag 672,6 669,5 1 004,4 984,9 Verksamhetens resultat 80,4 87,3 102,7 30,9 Finansnetto -20,5 -16,6 -27,3 -14,9 Årets resultat 59,9 70,7 75,4 16,0 Soliditet 1) 31,9% 31,9% 30,9% 30,8% Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser 23,5% 22,3% 21,8% 20,4% Materiella investeringar 2) 117,8 174,2 282,1 234,6 Självfinansieringsgrad 3) 116,0% 82,0% 67,1% 54,0% Låneskuld till banker och kreditinstitut 4) 1 261,3 1 146,2 1 207,3 1 049,6 Antal månadsanställda (visstid + tillsvidare) 1 284 1 323 1 268 1 373 Kommunen Kommunen 2026, prognos -26 jan-aug -25 jan-aug 2025 2024 Verksamhetens intäkter 184,4 124,3 125,2 194,7 181,3 Verksamhetens kostnader -1 122,8 -718,8 -713,5 -1 110,8 -1 138,8 Avskrivningar/Nedskrivningar -45,7 -31,1 -27,9 -42,0 -40,5 Verksamhetens nettokostnader -984,1 -625,6 -616,2 -958,1 -998,0 Skatteintäkter & statsbidrag 1 009,0 672,6 669,5 1 004,4 984,9 Verksamhetens resultat 24,9 47,0 53,3 46,3 -13,1 Finansnetto -14,9 -7,5 -8,4 -8,8 7,0 Årets resultat 10,0 39,5 44,9 37,5 -6,1 Resultat i % av skatter och statsbidrag 1,0% 5,9% 6,7% 3,7% -0,6% Soliditet 1) 38,3% 39,5% 42,9% 40,3% 44,7% Soliditet inklusive totala pensionsförpliktelser 22,7% 23,9% 23,7% 22,5% 22,5% Materiella investeringar 2) 105,4 73,2 130,6 205,8 119,5 Självfinansieringsgrad 3) 56,7% 97,8% 55,2% 41,6% 33,8% Låneskuld till banker och kreditinstitut 4) 406,9 407,8 300,2 355 188,9 Antal månadsanställda (visstid + tillsvidare) 1 175 1 216 1 172 1 263 Personalkostnader 785,1 499,4 498,9 770,5 810,3 Folkmängd 1/11 12 714 12 854 13 013 Kommunal skattesats 21,76 21,76 21,76 21,76 21,76 1)Soliditet definieras som eget kapital dividerat med balansomslutningen. Soliditet inklusive pensionsförpliktelser beräknas med avdrag från eget kapital för pensionsförpliktelser som redovisas utanför balansräkningen. 2)Materiella investeringar avser periodens investeringar i materiella anläggningstillgångar på periodiserad basis. Kassaflödesredovisade investeringar justeras därför för förändring av investeringsrelaterade leverantörsskulder. Finansiella investeringar ingår inte. 3)Självfinansieringsgrad definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital dividerat med materiella investeringar enligt ovanstående definition. 4)Låneskuld avser utestående upplåning i banker och kreditinstitut oavsett återstående löptid. Leasingskulder och övriga skulder ingår inte. Förvaltningsberättelse Koncernorganisation för Delårsredovisning 2026-08-31 Olofströms kommun 2026 Information om bolagens verksamheter Holje Holding AB Olofströms Kraft Nät AB Bolaget är kommunkoncernens ägarbolag och Bolaget är ett renodlat nätbolag vars huvudsak- har ingen egen verksamhet. liga verksamhet består i att transportera elenergi från olika leverantörer till kunderna på Olofströmshus AB ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Bolaget ska förvärva, äga, sälja och förvalta fastigheter samt uppföra bostäder, Olofströms Energiservice AB affärslägen-heter och kollektiva anordningar. Den huvudsakliga verksamheten för bolaget är Syftet med verksamheten är att svara för att bedriva handel med och produktion av försörjningen av bostäder och lokaler i vattenkraftbaserad elenergi. Intressebolaget kommunen. Klåvben AB bedriver motsvarande verksamhet. Olofströms Kraft AB Olofströms Kabel-TV AB I bolaget har all personal i Kraftbolagskoncer- Bolaget har till föremål för sin verksamhet att nen sin anställning. I bolaget bedrivs produk- via antingen fiber- eller koaxkablar leverera tionsanläggningar för värme, återvinning av internetuppkoppling till företag och värme och andra till energiområdet hörande privatkunder. Bolaget har också anläggningar samt att distribuera värme och internetleveranser via ADSL. Accessnätet till andra former av ledningsbunden energi. fastigheterna hyrs av Skanova. Bolaget bedriver även va-verksamhet och entreprenadverksamhet inom anläggnings- sektorn. Bolaget äger även infrastrukturen för bredband i kommunen och upplåter fibernät till bland annat Olofströms Kabel-TV AB. Förvaltningsberättelse Organisation för Olofströms kommun 2026-08-31 Kommunfullmäktige 49 ledamöter Revisionen Valnämnd Valberedning Överförmyndare Krisledningsnämnd Kommunstyrelse 6 ledamöter 5 ledamöter 7-11 ledamöter 5 ledamöter 13 ledamöter Arbetsutskott 5 ledamöter Personalutskott 5 ledamöter Utbildningsnämnd Social- och äldrenämnd Kultur- och fritidsnämnd Bygg- och trafiknämnd 11 ledamöter 11 ledamöter 9 ledamöter 9 ledamöter Utbildningsförvaltning Social- och funktions- Äldreförvaltning Kommunlednings- Kommunlednings- Kommunlednings- Förskola och fritidshem stödsförvaltning Särskilt boende förvaltning förvaltning förvaltning Grundskola Daglig verksamhet LSS Korttidsboende Kultur Plan och bygg Administration Anpassad grundskola Boende LSS Hemtjänst Fritid Infrastruktur och Ekonomi, HR, IT offentlig miljö Gymnasieskola Komvux Korttidsboende Kommunal HSL Badhus - Holjebadet Fastighet SFI Socialpsykiatri Daglig verksamhet Demens Bibliotek Vaktmästeri och Yrkeshögskola Personlig assistans Demensteam Ungdomsverksamhet - transportservice Musikskola Individ- och familjeomsorg Öppenverksamhet Växtverket Ekologisk hållbarhet Arbetsmarknad Bostadsanpassning Kost och lokalvård Förvaltningsstöd Trygghetslarm Social hållbarhet Kvalitetsutveckling Civilberedskap Integration Kommunala helägdabolag Kommunala förbund och Brottsförebyggande Holje Holding AB delägda bolag Besöksnäring Näringsliv Kommunikation Olofströmshus AB Cura Individutveckling Olofströms Kraft AB Räddningstjänsten Västra Blekinge Miljöförbundet Blekinge väst Visit Blekinge AB Techtank AB Västblekinge Miljö AB Kommunassurans AB Skåne Blekinge Vattentjänst AB Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 Händelser av väsentlig fastighetsbestånd, vilket medför behov av prioriteringar mellan olika åtgärder och betydelse investeringar. Förvaltningsberättelsen ska innehålla Utvecklingen inom cybersäkerhetsområdet upplysningar om sådana händelser av har medfört ökade krav på kommunen. väsentlig betydelse för den kommunala Under året har en gemensamt upphandlad koncernen och kommunen som har SOC-tjänst tillsammans med tre andra inträffat under delårsperioden eller efter kommuner införts för kontinuerlig delårsperiodens utgång. Detta är redovisat övervakning av IT-miljön. Ett omfattande utifrån nämnder, koncernföretag och arbete med regler och riktlinjer för kommunförbund. informationssäkerhet har också genomförts och arbete har inletts med en Kommunen kommunövergripande inriktning för användningen av molntjänster. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett Social- och äldrenämnden överskott på 3,3 mkr jämfört med årsbudget. Överskottet förklaras främst av Äldreförvaltningen lägre kostnader för räddningstjänsten samt vakanta tjänster och sjukfrånvaro. Äldreförvaltningen prognostiserar ett Samtidigt belastas resultatet bland annat överskott på 11,0 mkr jämfört med av kostnader för Sydostlänken och årsbudget. Utfallet förklaras bland annat avgångsersättning. av lägre vårdtyngd inom delar av verksamheten, vakanta tjänster och Överförmyndarverksamheten övergick den rekryteringssvårigheter inom 1 januari 2026 till samverkanskommunen hemsjukvården samt ett löpande arbete Ronneby. Under året har bland annat med flexibel bemanning och information och digitala tjänster anpassats resursanpassning. till den nya organisationen. Det gemensamma räddningstjänstförbundet i En omfattande förändring av strukturen Blekinge har inte övertagit inom särskilt boende har genomförts verksamheterna i länets befintliga under året. Korttidsplatserna har flyttats till räddningstjänstförbund, vilket innebär att Brännaregården, växelvårdsplatserna till Olofströms kommun fortsatt ingår i Garvaregården och antalet särskilda Räddningstjänsten Västra Blekinge. boendeplatser har minskats med tio. Parallellt har omfattande förberedelser Planeringen för Sydostlänken har fortsatt genomförts inför kommande inflyttning till inom bland annat planarbete och Holjegården, där Borggården och Västralid förberedelser för företagsetableringar. gemensamt planerat flytten för boende, Kommunens åtagande har under året ökat anhöriga och medarbetare. med totalt 23 mkr till följd av indexuppräkning och tillägg kopplade till Även inom hemtjänst och hemsjukvård har stationsområdet i centrala Olofström. organisationen förändrats. Servicegruppen har avvecklats och dess insatser Arbetet med det nya särskilda boendet integrerats i ordinarie hemtjänst. Inom Holjegården har fortsatt enligt plan och hemsjukvården har en ny kvälls- och projektet närmar sig slutbesiktning. nattorganisation för sjuksköterskor införts Parallellt pågår förstudier och projektering och arbetet med hemtagningsteamet har för flera kommande större investeringar, vidareutvecklats som en del av bland annat konstgräsplan och omställningen mot en mer sammanhållen högstadieskola. Det finns samtidigt ett vård. fortsatt stort behov av underhåll och reinvesteringar i kommunens Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 Social- och Funktionsstödsförvaltningen långsiktigt upprätthålla en likvärdig verksamhet. Social- och funktionsstödsförvaltningen prognostiserar ett underskott på 6,0 mkr Arbetet efter Skolinspektionens tidigare jämfört med årsbudget. Den främsta granskning av huvudmannen har fortsatt orsaken är höga kostnader inom individ- under året. Granskningens iakttagelser om och familjeomsorgen, där externa bland annat behovet av fördjupade placeringar, familjehem och stödboenden resultatanalyser, jämförelser mellan skolor prognostiseras överskrida budgeten med och elevgrupper samt ett tydligare 11,9 mkr. Utfallet motverkas delvis av kompensatoriskt perspektiv har fått ökat lägre kostnader inom bland annat genomslag i huvudmannens systematiska funktionsstöd och av riktade statsbidrag. kvalitetsarbete. Under året har även kommunrevisionen granskat arbetet med Inom individ- och familjeomsorgen har ett särskilt stöd och pekat på omfattande förbättrings- och utvecklingsbehov inom bland annat omställningsarbete genomförts. Samtliga dokumentation, uppföljning och placeringar för barn och unga har stödinsatser. genomlysts och omprövats för att säkerställa ändamålsenlig vårdform, Planeringen av kommunens nya 7–9-skola kvalitet och rättssäkerhet samt en mer har fortsatt under året och är en central effektiv resursanvändning. fråga för den framtida skolstrukturen. Arbetet omfattar verksamhetens behov Förvaltningen har samtidigt fortsatt och skolans utformning samtidigt som den anpassningen till den nya långsiktiga investeringen behöver socialtjänstlagen, med fokus på anpassas till utvecklingen med minskande förebyggande arbete, ökad tillgänglighet elevkullar. och tidigare insatser. Arbetet har bland annat omfattat utvecklade arbetssätt inom Nämnden prognostiserar ett resultat nära vuxenverksamheten samt förberedelser budget för helåret. Underliggande finns inom ekonomiskt bistånd och dock större skillnader mellan arbetsmarknadsverksamheten inför verksamheterna, bland annat lägre kommande aktivitetskrav. kostnader inom förskolan samtidigt som anpassad grundskola, grundskola och Ett förvaltningsövergripande arbete har gymnasieskola prognostiserar underskott. också genomförts för att stärka kvalitetsstyrningen. En struktur för Kultur- och Fritidsnämnden systematisk kvalitetsuppföljning har tagits fram parallellt med utvecklingen av Arbetet med att utveckla Olofström som kvalitetsledningssystem, litterär nod och Jämshög som processbeskrivningar och gemensamma internationell bokby har fortsatt under arbetssätt. perioden. Inom projektet Jämshögs bokby har en bredare lokal och regional Utbildningsnämnden förankring skapats genom dialog med föreningar och externa aktörer, som grund Utbildningsnämndens verksamhet inför den första internationella Jämshög påverkas fortsatt av ett minskande barn- Booktown Festival i september. och elevantal. Tidigare genomförda anpassningar inom framför allt förskolan Kulturhusets lokal Dahlian har renoverats får full effekt under 2026, samtidigt som med bland annat ny gradäng och nya minskande elevkullar successivt påverkar sittplatser och kunde åter öppnas för även grundskolans organisation. verksamhet och uthyrning i mars. Utvecklingen innebär behov av fortsatta anpassningar av bemanning, organisation, Det nyrenoverade Holjebadet har under lokaler och resursfördelning för att året återgått till full verksamhet och lockat nya och återkommande kunder. Samtidigt Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 har verksamheten efter återöppningen Skåne Blekinge Vattentjänst hanterat tekniska problem och nya miljökrav avseende bland annat Under perioden har flera större kemikaliehantering och städning. investeringar och underhållsåtgärder genomförts eller pågått i kommunens VA- Olofströms Kraft anläggningar. Byte av VA-ledningar pågår bland annat vid Tåkasjövägen, Olofströms Kraft Nät AB har fortsatt Vallmovägen och Ekerydsplan och relining omfattande investeringar för att stärka genomförs på flera platser i Olofström, leveranssäkerheten och möta framtida Kyrkhult och Jämshög. behov av ökad elektrifiering. Luftledningar ersätts successivt med markkabel och En omfattande renovering av Karlavägens fördelningsstationer byggs om och pumpstation pågår och två nya pumpar förnyas. Under perioden har har installerats. Den nya pumpstationen investeringarna uppgått till 17,9 mkr. vid Flygfältets industriområde har Ombyggnaden av fördelningsställverket i färdigställts. Därutöver har åtgärder Äskekärra är i huvudsak färdigställd, genomförts vid kommunens vattentorn och samtidigt som arbete har påbörjats med Jämshögs reningsverk. bland annat en ny transformator för att möjliggöra utökningar hos Volvo och Arbetet med tillståndsansökan för ombyggnad av ställverket i Byemåla. Jämshögs reningsverk har fortsatt under året. Utredningen inför en framtida Inom fjärrvärmeverksamheten har en ombyggnad fortsätter och förstudie genomförts inför framtida tillståndsansökan beräknas lämnas in värmeproduktion då de befintliga senare under året. flispannorna närmar sig 25 års ålder. Utredningen visar bland annat behov av Skåne Blekinge Vattentjänst har även en ackumulatortank och möjligheten att medverkat i kommunens arbete med komplettera produktionen med elvärme vid nödvatten- och nödavloppsplanering. låga elpriser. Underlag för framtida investeringar håller på att tas fram. Olofströmshus Olofströms Energiservice AB har haft lägre Olofströmshus har under året genomfört vattenkraftproduktion än normalt under en hyresjustering om 5,85 procent. Trots årets första åtta månader och den höga höjningen ligger bolagets prognostiserar ett negativt helårsresultat. hyresnivåer fortsatt väsentligt under Elpriserna har samtidigt varierat kraftigt genomsnittet för jämförbara allmännyttiga över dygnet, vilket påverkat hur bostäder sett till hyra per kvadratmeter. produktionen planeras. Arbetet inom den nationella planen för vattenkraft fortsätter Vakansgraden för bostäder ligger på för Gonarp och Södra Sunds budgeterad nivå, medan utvecklingen vattenkraftstationer och väntas på sikt inom lokalbeståndet är mer utmanande till medföra nya miljövillkor och investeringar. följd av uppsägningar av flera större lokalhyresavtal. För att möta den ökade Olofströms Kabel-TV AB har fortsatt lokalvakansen har styrelsen beslutat att utbyggnaden av fibernätet, främst genom föreslå försäljning av tre fastigheter. anslutningar på landsbygden och Ärendet har överlämnats till förtätningar i befintliga områden. En större kommunfullmäktige för fortsatt hantering konvertering från koax till fiber har och beslut. genomförts i Hästhoven och övergången från koax till fiber kommer att fortsätta Bolaget fortsätter samtidigt att anpassa successivt. fastighetsbeståndet genom ombyggnad av lokaler till bostäder. Projektet Boklunden omfattar fem nya lägenheter med planerad inflyttning i december 2026 och samtliga Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 lägenheter är redan uthyrda. Investeringar Västblekinge Miljö AB i stamrenoveringar fortsätter enligt plan och har under året påbörjats på ytterligare Västblekinge Miljö AB har under året invigt två adresser. sitt byggåterbruk, vilket är en del av bolagets arbete med ökad cirkularitet och Under våren genomfördes även en minskade avfallsmängder till strukturförändring i organisationen med återvinningscentralerna. syfte att stärka fokus på fastighetsförvaltning, kundperspektiv och Under året pågår ett större driftoptimering. Förändringen är en del i underhållsstopp i biogasanläggningen, bolagets arbete för att möta ökade vilket beräknas vara klart under hösten. driftkostnader och stärka den långsiktiga Parallellt fortsätter arbetet med att minska ekonomiska hållbarheten. mängden restavfall, där införandet av fyrfackssystemet är en central del i arbetet Räddningstjänsten i Västra Blekinge mot bolagets långsiktiga mål. Beslutet att inte låta Räddningstjänsten Bolaget förbereder även en reglering av Blekinge överta verksamheten från de ett upparbetat överskott om 3,3 mkr till befintliga kommunalförbunden har fått Sölvesborgs renhållningskollektiv. betydande ekonomiska konsekvenser för Bakgrunden är att taxan över tid har Räddningstjänsten i Västra Blekinge. överstigit verksamhetens kostnader. Investeringar hade pausats i avvaktan på Regleringen innebär att överskottet ska det nya förbundet och det finns nu ett återföras och att taxan i Sölvesborg kan uppdämt investeringsbehov. Förbundet behöva sänkas framöver för att undvika bedömer ett lånebehov på cirka 10 mkr fortsatt uppbyggnad av skuld till kollektivet. per år under minst tre år, med början redan under 2026. Händelser efter delårsperiodens utgång Under våren har även kostnadsbilden för Inga händelser av väsentlig betydelse har den nya brandstationen i Karlshamn inträffat efter delårsperiodens utgång. tydliggjorts. Årshyran beräknas till cirka 18 mkr, men den slutliga kostnaden är beroende av vilka delar som kommer att ingå i hyran och vilka kostnader som i stället ska belasta verksamheten direkt. Det finns även osäkerhet kring hanteringen av inventarier på cirka 21 mkr. Miljöförbundet i Västra Blekinge Miljöförbundet har under året återbetalat totalt 8,1 mkr av eget kapital till medlemskommunerna efter beslut i respektive kommuns fullmäktige. Återbetalningen innebär en minskning av förbundets egna kapital och en motsvarande utbetalning till medlemskommunerna. Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 Styrning och uppföljning av den Bolagen redovisar till Kommunstyrelsen varje vår för fastställande av om verksamheten kommunala verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att ägardirektiven följts. Utöver detta kallas Budgetens framställande bolagen vid behov på ytterligare För detaljerad beskrivning hänvisas till kommunstyrelsesammanträden samt att de budgetprocessen i kommunens ingår i kommunen koncernövergripande budgetdokument. ledningsgrupp som sammanträder månadsvis. Övergripande planeringsförutsättningar bereds under januari-februari. Fastställande av mål Det är kommunfullmäktige som beslutar om Under mars sker bokslutsberedning såväl de koncernövergripande målen. Målen är internt som med bolag och förbund. specifika för att ha en tydlighet i vad kommunfullmäktige förväntar sig för resultat Under april till maj sker budgetberedning och av nämnderna och i förekommande fall kommunstyrelsens antar preliminära bolagen. Nämnderna har under budgetramar för driften samt att budgetprocessen möjlighet att föreslå nya kommunfullmäktige fastställer mål, där man ser att det behövs en investeringsbudgeten. För budget 2026 har förflyttning, men tar inga egna mål. Däremot dock kommunfullmäktige inte fastställt kan de följa olika indikatorer/mått för att följa investeringsbudget förrän i november. utvecklingen inom sitt verksamhetsområde, och utifrån det identifiera eventuella nya mål. Förvaltningarna jobbar med internbudgeten Bolagen kan föreslå direkt till under maj-juni och nämnderna antar kommunstyrelsen. Det är kommunstyrelsen budgetförslagen under augusti. som samlar ihop målunderlaget och föreslår till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige I oktober så antar kommunstyrelsen beslutade 2025-09-15 om nya mål utifrån den skattesatsen. under 2024 beslutade visionen och kompletterade i nytt beslut 2026-05-04 I november så antar kommunfullmäktige fastställda mål med två mål för såväl budget som ramar för låneomsättning, äldreomsorgen. nyupplåning, borgensramar och skattesats. Även finansiella mål och övergripande mål Genomförande av måluppföljning fastslås. Uppföljningen genomförs i samband med årsbokslut genom en sammanställning. I övrigt sker dialog om uppdrag och Genomförande av budgetuppföljning mål/uppföljning i nämnderna och vid behov i bolagsstyrelserna. Kommunen följer upp budget med månadsuppföljningar med årsprognos för Investeringsplaner mars, maj och oktober. Utöver detta görs delårsbokslut med årsprognos i augusti och Investeringsplaner tas fram för budgetår och avslutningsvis årsbokslut. Vid väsentliga fyra planår. I september till oktober görs avvikelser i prognos och utfall mot budget så avstämning med de helägda bolagen om inkräver kommunstyrelsen handlingsplan och deras planerade investeringar. Det totala berörd nämnd inkallas regelbundet på investeringsbehovet samt tillhörande avrapportering. Den av kommunfullmäktige upplåningsbehov för det kommande året plus tidigare beslutade delningen av två år ytterligare framåt kommuniceras till Socialförvaltningen i två förvaltningar har Kommuninvest utöver att det ligger till grund genomförts och under 2026 har vi därför haft för såväl beslut om upplåning och en äldreförvaltning och en social- och borgensutrymme för det kommande året. funktionsstödsförvaltning. Namnet på nämnden har ändrats från Socialnämnden till Social- och äldrenämnden. Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 För att investeringarna ska inrymmas i kommunkoncernens totalt bedömda låneutrymme görs en avstämning mot kommunkoncernens finansiella mål om att skuldsättningen i koncernen inte bör överstiga koncernens årliga omsättning. Se avsnittet God ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 God ekonomisk hushållning och samt till platser utanför kommunens geografiska område. ekonomisk ställning Kommunen: 1) Kommunen bör ha ett resultat som God ekonomisk hushållning motsvarar en avvikelse mot budget på minst Bedömningen av om Olofströms kommun har en procent. Utöver att ge ett visst skydd mot uppnått god ekonomisk hushållning ska budgetavvikelser för nämnder och finansiering så baseras på måluppfyllelse av finansiella mål ger ett infriat resultat möjlighet att självfinansiera och verksamhetsmål samt en samlad en större del av investeringar än bara bedömning av ekonomiskt utfall. God avskrivningar. ekonomisk hushållning anses uppnådd när samtliga nedanstående kriterier är uppfyllda: 2) Kommunen ska sträva efter att ha en ekonomi där intäkterna möjliggör att en budget kan läggas utan att eventuella 1 Minst 60 procent av kommunens besparingskrav på nämnderna överstiger den finansiella mål ska vara uppfyllda. procentuellt beräknade 2 Resultatmålet ska vara uppfyllt. befolkningsförändringen. Att relatera intäkterna 3 Minst 60 procent av kommunens mot befolkningsförändringar gör att nivån på verksamhetsmål ska vara uppfyllda. besparingsbehov blir hanterbara och logiska. Det Verksamhetsmålen följs upp först i innebär också att nya kostnader behöver kunna årsredovisningen så resultaten för dessa är finansieras med beräknade intäkter så att det inte leder till besparingskrav som svårligen låter sig inte klara ännu. Det mesta tyder ändå på att mötas. vi kommer att uppnå målet om 60%. 3) Kommunen bör ha ett positivt Vid delårstidpunkten uppfylls de ekonomiska rörelsekapital. Detta innebär att kommunens kriterier som kan följas upp. omsättningstillgångar ska överstiga dess Verksamhetsmålen följs upp först i kortfristiga skulder. Planeringen av upplåning årsredovisningen och någon slutlig ska göras för att säkerställa att likviditeten räcker bedömning av god ekonomisk hushållning för att betala kommunens utstående förpliktelser. I kan därför inte göras i delårsredovisningen. detta är rörelsekapitalet en indikator för hur vi på Utvecklingen hittills under året talar dock för kort sikt ligger till betalningsmässigt. att kriterierna för god ekonomisk hushållning kan komma att uppfyllas för helåret. Vid delårstidpunkten bedöms båda kommunkoncernens finansiella mål vara De finansiella målen består av följande: uppfyllda. Av kommunens tre finansiella mål bedöms två vara uppfyllda. Resultatmålet Kommunkoncernen: bedöms utifrån helårsprognosen på 10,0 mkr 1) Upptagna lån ska amorteras på samma tid och är därmed uppfyllt, trots att den som investeringen för vilket det ursprungliga budgeten på 3,2 mkr låg under underliggande lånet upptagits. Amorteringar målnivån. behövs för att lån för investeringar som inte längre har något värde inte ska kvarstå och tränga undan möjlighet att möta behov av nya investeringar. 2) Skuldsättningen i koncernen bör inte överstiga koncernens årliga omsättning. Som skuldsättning räknas långfristiga skulder och ansvarsförbindelser. I årlig omsättning inräknas skatter och generella statsbidrag. Skuldsättningen behöver regleras för att inte räntekostnaderna ska få en undanträngningseffekt mot driften av våra verksamheter. Att relatera mot omsättningen är mer relevant än skuldsättning per invånare då Olofströms Kraft även säljer tjänster till hushåll som inte är folkbokförda i kommunen Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 Finansiella mål 2024-2027 Nettokostnadsandelsutveckling Utfall Utfall Prognos 2025-08 2026-08 2026 Finansiellt mål Utfall 2026-08 Status Verksamhet 81,0% 82,0% 86,7% Koncernen Pensioner 9,1% 6,4% 6,3% För kommunkoncernen ska upptagna lån amorteras på samma tid som Avskrivningar 4,2% 4,6% 4,5% Uppfylld investeringen för vilket det Nedskrivningar 0,0% 0,0% 0,0% underliggande lånet upptagits. Finansnetto 1,3% 1,1% 1,5% Nettokostn.andel 95,6% 94,1% 99,0% Skuldsättningen i koncernen bör inte Resultat i % skatteint/bidr 4,4% 5,9% 1,0% överstiga koncernens årliga omsättning. Uppfylld Som skuldsättning räknas långfristiga Verksamhetsnettot har ökat från 81,0% vid fg skulder och ansvarsförbindelser. I årlig omsättning inräknas skatter och delår till 82,0%. Det är en ökning med en generella statsbidrag. procentenhet. Utifrån prognosen väntas Kommunen verksamhetsnettot istället öka med 5,7 procentenheter. Detta beror på en högre Kommunen bör ha ett resultat som Uppfylld kostnadsandel för årets sista fyra månader än motsvarar en avvikelse mot budget på minst en procent. snittet för de åtta tidigare. Detta gäller såväl budgetmässigt som prognosmässigt. Kommunen ska sträva efter att ha en ekonomi där intäkterna möjliggör att Budget för 2026 har lagts med en budget kan läggas utan att allmänna besparingar som Resultat i procent av skatteintäkter, utjämning eventuella besparingskrav på understiger den procentuellt och generella statsbidrag prognostiseras till nämnderna överstiger den beräknade procentuellt beräknade befolkningsförändringen med 1,0 % för 2026. I förhållande till budget så befolkningsförändringen. 2,4 Mkr. förändras resultatet mindre. Från en Kommunen bör ha ett positivt budgetavvikelse i delåret på 12,0 mkr till 6,8 rörelsekapital. Detta innebär att mkr i helårsprognosen. Detta är endast en kommunens omsättningstillgångar ska överstiga dess kortfristiga Rörelsekapitalet var negativt differens på 0,5 procentenhet av skulder. med -31,1 mkr skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Målet om positivt rörelsekapital har inte uppnåtts. Rörelsekapitalet uppgick till -31,1 Helårsprognosen innebär således att nästan mkr. Måttet har dock blivit mindre samtliga skatteintäkter, generella statsbidrag ändamålsenligt sedan lån som förfaller inom och utjämning förväntas tas i anspråk av tolv månader redovisas som kortfristiga nettokostnaderna. Marginalen för oförutsedda skulder, även när avsikten är att refinansiera kostnader och egenfinansiering av dem. Målet kommer därför att ses över inför investeringar är därmed begränsad. kommande målperiod med inriktning mot ett mått som bättre speglar kommunens För information om de olika verksamheternas likviditetsberedskap. Kommunen och budgetavvikelser hänvisas till respektive kommunkoncernen har under perioden haft nämnds verksamhetsberättelse. tillräcklig likviditet för att fullgöra sina betalningsåtaganden och likviditeten följs löpande på koncernnivå. Utvärdering av ekonomisk ställning Kommunen redovisar för perioden ett resultat på 39,5 mkr, vilket är 12,0 mkr bättre än periodbudget. Helårsprognosen uppgår till 10,0 mkr, 6,8 mkr bättre än årsbudgeten. Nettokostnadsandelsutvecklingen framgår av tabellen nedan. Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 Framåt finns samtidigt betydande Redogörelse för ekonomin i de investerings- och reinvesteringsbehov i hela kommunala koncernföretagen kommunkoncernen. Det gäller bland annat kommunens fastigheter, Olofströmshus Olofströmshus fastighetsbestånd samt elnät, fjärrvärme och VA-infrastruktur. Inom Olofströmshus pågår Bolagets redovisar ett resultat efter finansiella anpassning av fastighetsbeståndet och poster på 5,1 mkr. Prognosen för helåret åtgärder för att möta ökade kostnader och pekar mot ett resultat på 2,3 mkr. Efter de lokalvakanser. Inom Kraftkoncernen kräver betydande nedskrivningarna under 2023– elektrifiering, leveranssäkerhet, framtida 2024 avser bolaget att genomföra en extern värmeproduktion och VA-försörjning fortsatta värdering av fastighetsbeståndet. investeringar. Värderingen kommer att utgöra underlag för bedömningen av fastigheternas redovisade De omfattande investeringsbehoven, värden. tillsammans med en högre räntenivå än under tidigare år, innebär att prioritering av Olofströms Kraft med dotterbolag investeringar, resultatnivåer och skuldsättning blir centrala frågor för kommunkoncernens Kraftkoncernen redovisar ett resultat efter långsiktiga ekonomiska hållbarhet. Tillräckliga finansiella poster på 21,1 mkr. Prognosen för resultat behöver därför upprätthållas för att helåret pekar mot ett resultat på 31,8 mkr. skapa utrymme för egenfinansiering och Resultatet ligger i nivå med resultaten de begränsa behovet av ökad upplåning. senaste åren och det finns ett fortsatt stort behov av kapital för att möta kommande investeringsbehov. Holje Holding Holje Holding bedriver ingen egen verksamhet utan fungerar som kommunkoncernens ägarbolag. Verksamhetens resultat är 0 mkr. Bolaget har mottagit en utdelning från Olofströms Kraft på 5,0 mkr vilket sedan har betalats vidare till Olofströms kommun. Kommunkoncernen Sammantaget är kommunkoncernens ekonomiska läge stabilare än under de senaste två åren. Kommunen prognostiserar ett positivt resultat och de helägda bolagen redovisar sammantaget positiva resultat, även om utvecklingen skiljer sig mellan verksamheterna. Olofströmshus påverkas fortsatt av ökade drift- och finansieringskostnader samt en mer utmanande situation för lokalbeståndet, medan Kraftkoncernen har en stabil resultatutveckling. Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 Vision och övergripande mål för • 2025: 65% Olofströms kommun • 2026: 70% • 2027: 75% Lev livet i Olofströms kommun! I hela vår Övrigt: Varje enskild årskurs ska uppnå natursköna kommun kan alla bo, verka och lägsta målnivå för att målet ska anses ha växa. Tillsammans ger vi kraft och möjlighet uppnåtts. åt varje människa att utvecklas hela livet. Nära till Allt – hållbar livsmiljö Kommunfullmäktige antog ovan nämnda vision 2024. För att nå dit har vi särskilt valt Olofström positioneras som attraktiv att fokusera på tre inriktningar; Barnen i boendekommun centrum, Nära till Allt och Jobb till 1000. Inom Huvudansvarig för målet: var inriktning har fullmäktige beslutat Kommunstyrelsen övergripande mål för perioden 2025-2027. Vi Delansvariga / samverkansparter: Samtliga har valt ett fåtal konkreta mål inom vart nämnder och kommunala bolag område, mål där vi ser att vi behöver en Indikator: förändring för att nå vår vision. • Antal ny-initierade Kommunfullmäktige beslutar om nämndernas marknadsföringsåtgärder (kopplat till mål. Nämnderna kan på egen hand besluta Olofström som boendekommun) om indikatorer för att följa utvecklingen inom • Antal sålda byggklara tomter sina verksamhetsområden och vid behov lyfta • Antalet nya byggklara tomter ytterligare mål i samband med Lägsta målnivå: budgetprocessen. • Antal ny-initierade Barnen i Centrum – hållbar marknadsföringsinsatser: 2025: 2, 2026: 4, 2027: 6 uppväxtmiljö • Antalet sålda byggklara tomter: 2025: 1, Elever får hjälp att klara skolarbetet 2026: 3, 2027: 5 Huvudansvarig för målet: • Antalet nya byggklara tomter: minst 5 Utbildningsnämnden stycken senast 2027 Indikator: Andel elever i årskurs 5 och 8 i Övrigt: Marknadsföringsinsatserna ska vara grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet nya på så sätt att de inte planerats före 2025. som har svarat ”Helt och hållet” eller ”Till stor Insatserna kan vara varierande, från del” på frågan: Tycker du att du får den hjälp kampanjer i sociala medier till att ha monter du behöver från skolan för att klara på ett arrangemang. Insatserna kan också skolarbetet? Källa: Skolenkäten göras i samverkan med andra nämnders verksamhet, exempelvis att lyfta fram bra Lägsta målnivå: skola som en del i att Olofström är en • 2025: 70% boendekommun för barnfamiljer. • 2026: 75% • 2027: 80% Ett levande kulturhus Övrigt: Varje enskild årskurs ska uppnå Huvudansvarig för målet: Kultur- och lägsta målnivå för att målet ska anses ha fritidsnämnden uppnåtts. Indikator: Antalet dagar med Elever har lätt att få kontakt med invånaraktiviteter i kulturhusets lokaler elevhälsan Lägsta målnivå: Huvudansvarig för målet: • 2025: Minst 50 dagar Utbildningsnämnden • 2026: Minst 55 dagar Indikator: Andel elever i årskurs 5 och 8 i • 2027: Minst 60 dagar grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet Övrigt: Med invånaraktiviteter menas att det som har svarat ”Mycket lätt” eller ”Ganska är öppet för allmänheten, antingen direkt eller lätt” på frågan: Hur lätt eller svårt är det att få genom medlemskap i exempelvis förening. hjälp av elevhälsan? Källa: Skolenkäten Exempel på aktiviteter är jobbmässa, kommunfullmäktiges sammanträde eller en Lägsta målnivå: Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 förenings årsmöte/utbildning. Även särskilda Företagare är nöjda med företagsklimatet i arrangemang som t.ex. SM eller galor räknas. kommunen Aktiviteten ska hållas i lokalerna Klockriket, Huvudansvarig för målet: Dahlian och/eller Foajén, och pågå minst 30 Kommunstyrelsen minuter. Delansvariga / samverkansparter: Samtliga Brukare är nöjda med sin hemtjänst nämnder och kommunala bolag Indikator: Företagarnas sammanfattande Huvudansvarig för målet: Social- och betyg på företagsklimatet i kommunen. Källa: äldrenämnden Svenskt Näringslivs enkät Företagsklimat. Indikator: Andelen brukare som svarar Lägsta målnivå: ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd” på frågan • 2026: 3,20 ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget • 2027: 3,30 med den hemtjänst du har?” i ”Undersökningen av äldres uppfattning om • Högsta möjliga betyg är 6,0. kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden”. Övrigt: Målet gäller från 2026 eftersom 2025 Källa: Socialstyrelsen års resultatet av enkäten Företagsklimat Lägsta målnivå: offentliggjorts/redovisats. • 2026: 94% • 2027: 95% Brukare på äldreboenden är nöjda med den vård, omsorg och service de får Huvudansvarig för målet: Social- och äldrenämnden Indikator: Andelen brukare som svarar ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd” på frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?” i ”Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden”. Lägsta målnivå: • 2026: 83% • 2027: 85% Jobb till 1000 – hållbar tillväxt Företagare är nöjda med kommunens service och bemötande Huvudansvarig för målet: Kommunstyrelsen Delansvariga / samverkansparter: Samtliga nämnder och kommunala bolag Indikator: Företagarnas betyg på hur man uppfattar kommunens service och bemötande. Källa: Svenskt Näringslivs enkät Företagsklimat. Lägsta målnivå: • 2026: 3,60 • 2027: 3,70 • Högsta möjliga betyg är 6,0. Övrigt: Målet gäller från 2026 eftersom 2025 års resultatet av enkäten Företagsklimat offentliggjorts/redovisats. Delårsredovisning 2026 Bokslutsresultat 2026-08-31 - koncernen (Resultat efter finansiella poster i tkr) Prognos Bolag 2026-01-01 2026-01-01 2025-01-01 2024-01-01 2026-12-31 2026-08-31 2025-12-31 2024-12-31 Olofströms kommun* 9 952 39 463 37 489 -6 062 Koncernjustering utdelningar -5 000 -5 000 -5 000 -15 000 Holje Holding 4 963 4 995 5 001 15 037 Koncernjustering utdelningar -5 000 -5 000 -5 000 -15 000 Olofströms Kraft AB 6 000 3 622 6 825 5 666 Olofströms Kabel-Tv AB 1 300 759 2 190 1 936 Olofströms Energiservice AB -1 000 78 -2 085 -68 Olofströms Kraft Nät AB 25 500 16 669 30 930 25 627 Olofströmshus AB 2 300 5 345 7 392 -1 322 Övriga koncernjusteringar* 4 933 3 287 3 992 4 730 Summa resultat före skatt 43 948 64 218 81 734 15 544 Aktuell skatt 0 0 0 Uppskj skatt m m -4 352 -6 308 445 Koncernens nettoresultat 59 866 75 426 15 989 Delårsredovisning 2026 Driftbudgetens avräkning per nämnd Avvik. Avvik. års- Helårs- Period- period- budget ./. budget inkl. Prognos budget Red. 2026- Red. 2025- budget ./. progn. TA helår inkl. TA 08 08 Utfall Kommunstyrelsen 118 536 115 211 75 713 70 269 69 594 5 444 3 325 Revisionen 1 600 1 600 1 067 754 927 313 0 Äldreförvaltningen 283 520 272 520 185 086 174 403 0 10 684 11 000 Social- och funktionsstöds förvaltningen 192 565 198 515 127 139 131 958 0 -4 819 -5 950 Kultur- och fritidsnämnden 54 145 53 645 36 116 34 975 33 253 1 141 500 Utbildningsnämnden 366 005 366 105 230 887 230 646 224 096 240 -100 Socialnämnden 0 0 0 0 301 930 0 0 Finansieringen -1 019 562 -1 017 548 -683 846 -682 822 -674 746 -1 024 -2 014 Summa totalt: -3 191 -9 952 -27 839 -39 817 -44 946 11 978 6 761 Delårsredovisning 2026-08 Avstämning mellan driftsbudgetens avräkning och resultaträkningen Utfall Helårsbudget Prognos Avvikelse Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall 2026-08-31 2026 Prognos 2026-08-31 2026-08-31 2026-08-31 2026-08-31 2026-08-31 2026-08-31 2026-08-31 Samtliga Samtliga Samtliga Samtliga nämnder nämnder nämnder nämnder KS KFN UBN SOF ÄLF FINANS REV Verksamhetens intäkter -250 293 -361 686 -369 288 7 602 -129 736 -6 007 -61 091 -24 297 -29 162 0 0 Avgår interna poster 126 011 187 132 184 890 2 242 121 815 1 690 671 952 883 0 0 Summa enligt resultaträkning -124 282 -174 554 -184 398 9 844 -7 922 -4 317 -60 420 -23 345 -28 279 0 0 Verksamhetens kostnader 844 786 1 313 848 1 307 687 6 161 172 038 40 773 290 715 156 954 202 892 -19 339 754 Avgår interna poster -126 011 -187 132 -184 890 -2 242 -15 291 -21 648 -62 376 -5 604 -19 708 -1 382 0 Summa enligt resultaträkning 718 775 1 126 716 1 122 797 3 919 156 746 19 124 228 339 151 349 183 184 -20 721 754 Avskrivningar/Nedskrivningar 31 078 41 862 45 706 -3 844 18 813 90 504 20 568 11 084 0 Nettokostnader 625 571 994 024 984 105 9 919 167 638 14 898 168 423 128 024 155 472 -9 637 754 Skatteintäkter -472 603 -715 777 -708 960 -6 817 0 0 0 0 0 -472 603 0 Generella statsbidrag -199 969 -296 601 -299 953 3 352 0 0 0 0 0 -199 969 0 Verksamhetens resultat -47 000 -18 354 -24 808 6 454 167 638 14 898 168 423 128 024 155 472 -682 209 754 Finansiella intäkter -20 955 -24 880 -28 624 3 744 0 0 0 0 0 -20 955 0 Avgår interna poster 9 359 14 482 14 801 -319 0 0 0 0 0 9 359 0 Summa enligt resultaträkning -11 596 -10 398 -13 823 3 425 0 0 0 0 0 -11 596 0 Finansiella kostnader 28 493 40 043 43 480 -3 437 9 155 120 92 62 106 18 959 0 Avgår interna poster -9 359 -14 482 -14 801 319 -9 121 -91 -87 -2 -56 0 0 Summa enligt resultaträkning 19 134 25 561 28 679 -3 118 33 29 4 59 49 18 959 0 Finansnetto 7 538 15 163 14 856 307 33 29 4 59 49 7 362 0 Årets res. enligt resr. -39 463 -3 191 -9 952 6 761 167 671 14 926 168 427 128 084 155 521 -674 846 754 Årets res. enligt driftb. avr. -39 463 -3 191 -9 952 6 761 70 269 34 976 230 220 132 739 174 403 -682 823 754 * Raderna visas avrundade men innehåller samtliga decimaler. Summorna kan därför skilja vid en manuell summering av raderna. Delårsredovisning 2026 Investeringsbudgetens avräkning per nämnd Prognos Återstår av kvarstående Helårsbudget Redovisning helårsbudget investeringar inkl. TA 2026-08-31 inkl TA 2026 Kommunstyrelsen 209 912 72 813 137 099 52 013 209 912 72 813 Äldreförvaltningen 5 300 327 4 973 4 974 5 300 327 Social- och funktionsstöds förvaltningen 500 51 449 449 500 51 Kultur- och fritidsnämnden 525 0 525 525 525 0 Utbildningsnämnden 1 505 6 1 499 1 499 1 505 6 Summa totalt: 217 742 73 197 144 545 59 460 Delårsredovisning 2026 Förvaltningsberättelse Balanskravsresultat Kommunen redovisar ett positivt resultat om 10,0 mkr efter balanskravsjusteringar. I RUR (resultatutjämningsreserv) finns avsatt 17,9 mkr vilket kan användas t o m år 2033 medan det däremot inte kan göras några avsättningar efter 2023. Fr om 2024 finns möjlighet till avsättning till RER (resultatreserv). Regleringen av avsättningar respektive uttag från RUR och RER regleras i kommunens policy för god ekonomisk hushållning. Med nuvarande prognos kommer det inte att vara möjligt att göra någon avsättning till RER för räkenskapsåret 2026. Några tidigare negativa balanskravsresultat att återställa finns inte. Avstämning mot balanskravet Utfall Utfall Prognos 2026-08 2025 2026 Årets resultat enligt resultaträkningen 39,5 37,5 10,0 - reducering av samtliga realisationsvinster 0,0 -1,5 0,0 + justering för reavinster enligt undantagsm. 0,0 0,0 0,0 + justering för reaförluster enligt undantagsm. 0,0 0,0 0,0 + orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 – just. för återf. av oreal. Förl. i värdepapper 0,0 0,0 0,0 = Årets resultat efter balanskravsjusteringar 39,5 36,0 10,0 – reservering av medel till RUR (ej efter 2023) + användning av medel från RUR (ej efter 2033) 0,0 0,0 0,0 – reservering av medel till RER -26,0 + användning av medel från RER 0,0 = Balanskravsresultat 39,5 10,0 10,0 Avsättningar och användning av RUR och RER 2022 2023 2024 2025 2026 prognos Skatter och statsbidrag 925,1 952,2 984,9 1 004,4 1 008,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 32,5 -12,6 -6,1 36,0 10,0 Resultat som ej får avsättas 9,3 9,5 9,8 10,0 10,1 Möjligt att avsätta 23,2 0,0 0,0 26,0 0,0 Ingående avsättning till RUR 13,4 36,6 24,0 17,9 17,9 Avsättning av medel till RUR (ej efter 2023) 23,2 0,0 - Avgår användning av medel från RUR (ej efter 2033) 0 -12,6 -6,1 Utgående avsättning till RUR 36,6 24,0 17,9 17,9 17,9 Ingående avsättning till RER 0,0 26,0 Avsättning av medel till RER 0,0 26,0 0,0 - Avgår användning av medel från RER 0 0 0 Utgående avsättning till RER 0,0 26,0 26,0 Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 Väsentliga Antal timavlönade män 137 158 Antal timavlönade totalt 453 519 personalförhållanden Sysselsättningsgraden 95,7% 95,8% Personalårsredovisningen visar en Analys: Antalet månadsanställda anställda ögonblicksbild av hur det ser ut för medarbetare har minskat med 39 (47) Olofströms kommun som arbetsgivare. medarbetare sedan föregående period. Det Nyckeltalen som presenteras är av principen är framförallt tillsvidareanställningar som har senast tillgängliga information. minskat. Antalet timavlönade har ökat med 65 individer Underlaget följer kommunens HR-policy och (förgående period var det en minskning med är indelad i tre olika delar: 126 personer). Kommunstyrelsens  Kompetensförsörjning och rekrytering personalutskott har fattat ett inriktningsbeslut  Jämställdhet och mångfald om att sänka andelen arbetade timmar som  Ett hållbart arbetsliv utgörs av timvikarier. Trots det har antalet timmar utförda av timvikarier ökat med 14 000 timmar jämfört med föregående Rekrytering och period. kompetensförsörjning Sysselsättningsgraden är densamma som För att långsiktigt trygga kompetens- förgående period. försörjning och kvalitén på verksamheten arbetar vi aktivt med medarbetarens hela livscykel i organisationen: attrahera, Lön och lönesättning, Jämställdhet och rekrytera, motivera, utveckla och avsluta. Det mångfald systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del i att locka medarbetare och då främst det Grunderna för lönesättning ska vara främjande hälsoarbetet. gemensamma för hela kommunen. Lönepolitiken ska vara tydlig och enhetlig. Anställda Den lönepolitiska dialogen ska vara öppen och förtroendeskapande och i samverkan Mått Utfall Utfall mellan arbetsgivare, fackförbund och 250731 260731 medarbetare. Rätt använt är lön ett effektivt Antal anställda kvinnor 980 953 och betydelsefullt styrmedel för arbetsgivaren. Genom arbetet med Antal anställda män 236 222 lönebildning synliggör vi för medarbetaren att Antal anställda totalt 1 216 1175 deras insats är betydelsefull och att vi som Antal heltidsanställda arbetsgivare belönar goda prestationer. kvinnor 765 745 Lönen ska vara ett resultat av medarbetarens Antal heltidsanställda män 217 201 prestation och bidrag till verksamheten och Antal heltidsanställda totalt 982 946 medarbetare ska på så sätt känna att de kan Antal deltidsanställda påverka sin lön. Löneöversynen är en av de kvinnor 215 208 största investeringarna vi gör under året och Antal deltidsanställda män 19 21 det är viktigt att vi ser på den som en Antal deltidsanställda totalt 234 229 investering som ska leda till effektivitet, produktivitet och kvalitet i våra verksamheter. Personalomsättning inkl. pension 8,9% 5,6% Personalomsättning exkl. pension 6,9% 5,0% Mått Utfall Utfall Antal anställda per chef 18 19 250731 260731 Andel kvinnliga chefer i Medianlön kvinnor 32 800 34 100 förhållande till andel Medianlön män 35 100 37 000 kvinnliga medarbetare 95,9% 93% Medianlön totalt 33 100 34 425 Antal timavlönade kvinnor 316 361 Medellön kvinnor 35 054 36 354 Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 Medellön män 36 871 38 574 Sjukfrånvaron lång 56,55% 52,83% Medellön totalt 35 408 36 775 Sjukfrånvaro total kvinnor 7,46% 6,86% Analys: Medianlönen har ökat med 1 287 kr. Sjukfrånvaro total För kvinnor har den ökat 1 150 kr och för män män 5,93% 4.89% 1 800 kr, vilket innebär att lönegapet mellan Sjukfrånvaro total män och kvinnor har ökat sedan förgående 29 år eller yngre 5,77% 6,73% period. Medellönen har ökat med 1 321kr. Sjukfrånvaro totalt För kvinnor har den ökat 1 250 kr och för män 30-49 år 6,02% 6,21% 1 671 kr. Sjukfrånvaro totalt 50 år eller äldre 8,57% 6,66% I juli skedde utbetalning av den extra satsning som (S) och (C) beslutat om i budget för 2026 Frisknärvaro för vissa socialsekreterare och förskollärare. rullande 12 Under hösten beslutas också om hur månader 66,47% 67,85% satsningen på undersköterskor kommer att Sjukfrånvaro dag fördelas. 0-14 2,39% 2,39% Årets lönekartläggningen kommer Sjukfrånvaro dag genomföras innan satsningen på 15-90 1,14% 0,91% undersköterskor verkställts i lönesystemet. Sjukfrånvaro dag 91 – 3,61% 3,16% Hållbart arbetsliv Analys: Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,69 procentenheter sedan föregående I Olofströms kommun ska vi ha sunda och period. Det är inom intervallet dag 91- som hälsosamma arbetsplatser. frånvaron har minskat mest, med 0,51 Rehabiliteringsarbetet är en del i det procentenheter. Den kortare frånvaron, 0-14 systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen. dagar, är oförändrad. Sjukfrånvaron har Rehabiliterings- och anpassningsarbetet i minskat mest i åldersintervallen 50 år och kommunen ska kännetecknas av tidiga äldre, med 1,93 procentenheter, från 8,59% insatser och ett aktivt arbete i hela till 6,66%. Frisknärvaron har ökat från processen. En framgångsfaktor i 66,62% till 67,85% och det var 844 av 1175 rehabiliteringsarbetet är att vara aktiva i medarbetare som hade fem eller färre rehabiliteringsarbetet från början. sjukdagar under den rullande 12 Medarbetarens egen medverkan är månadsperioden. avgörande för att nå framgång i rehabiliteringsarbetet. Andra avgörande Det är en fortsatt skillnad mellan män och faktorer för en lyckad rehabiliteringsprocess kvinnors sjukfrånvaro där kvinnor har högre är att den genomförs i tidigt skede och på ett sjukfrånvaro än män. strukturerat sätt. Helst ska rehabiliteringsprocessen initieras redan innan Det krävs ett fortsatt arbete från kommunen medarbetare har en frånvaro på grund av att både hantera korttidssjukfrånvaron men sjukdom. Från den 1 september 2025 har vi även arbeta systematiskt i ny leverantör av företagshälsovård som finns rehabiliteringsarbetet med på orten. Under hösten 2026 kommer HR har långtidssjukfrånvaron för att få medarbetare central uppföljning med dem och att kunna återgå i ordinarie arbete med eller förvaltningarna kommer ha egna utan anpassningar eller få hjälp vidare till avstämningar. annan sysselsättning. Kommunen som arbetsgivare måste fortsätta arbeta för att Mått Utfall Utfall tidigt fånga upp tecken på ohälsa hos våra 250731 260731 medarbetare och snabbt rehabilitera våra Sjukfrånvaron medarbetare tillbaka till arbete. Behovet finns totalt 7,15% 6,46% också att agera snabbt om detta inte är Sjukfrånvaron kort 43,45% 47,17% möjligt, och se om det finns annat arbete Förvaltningsberättelse Delårsredovisning 2026 inom kommunen som är mer lämpligt för våra Socialförvaltningen är upplevelsen att knappt medarbetare. Ibland kräver det också att vi hälften gick igenom några kapitel. är modiga som arbetsgivare, om vi inte kan Under våren 2026 påbörjades ett arbete med omhänderta medarbetarens arbetsförmåga, att introducera Friskfaktorerna och i året för att kunna hjälpa medarbetaren vidare. medarbetarenkät kommer vi kunna mäta hur Detta behöver ske skyndsamt och väl vi ligger till i friskfaktorhjulets olika delar. strukturerat både för att vi som arbetsgivare ska veta hur vi ska hjälpa medarbetaren på Bemanningsteamet bästa sätt men även för att det ska bli tydligt Bemanninsteamet är Olofströms kommuns för medarbetaren. Arbete är en konstaterad resurs för att bistå kommunens chefer och de friskfaktor. Långa perioder utan verksamheter de leder med rekrytering och sysselsättning är inte gynnsamt för våra tillsättning av behovet av kortvariga medarbetare. anställningar (mindre än 14 dagar). Äldreförvaltningen har inlett ett arbete med att Exempelvis när medarbetare är sjuka, är kartlägga sjukfrånvaron för att kunna sätta in hemma för vård av barn, har APT eller andra insatser vid behov. kompetensutvecklas. Genom bemanningsteamet säkerställer kommunen Kommunövergripande aktiviteter att vi har en väg in för medarbetare som har kortvariga anställningar. Bemanningen Det sker en rad kommunövergripande arbetar konsekvent med att kvalitetssäkra aktiviteter inom HR-området som leds av HR- våra processer för rekrytering och avdelningen, vilka presenteras nedan. kompetensförsörjning. Bemanningsteamet arbetar efter en gemensam framtagen rutin för säkerställande av giltigt arbetstillstånd och Salutprogrammet att dessa följs upp och kontrolleras regelbundet. Olofströms kommun har sedan flera år ett beslut om att ha ett Salutogent Bemanningsteamet ansvarar också för förhållningssätt, ett hälsofrämjande kommunens drogtestning vid nyanställning förhållningssätt. Salutogen betyder samt bistår i rekryteringsprocessen av hälsofrämjande och är i ett hälsofrämjande Socialförvaltningens sommarvikariat. perspektiv fokus på vad som skapar och vidmakthåller hälsa. Under 2026 byter vi system för Salutogent förhållningssätt innebär att fokus vikariehaneringen, från TimceCare till ligger på vad som skapar och stärker hälsa, Heroma. Utbildningsförvaltningen gick i vad som får oss människor att må bra och början av maj. Äldreförvaltningen och utvecklas. Det belyser vikten av att se alla Funktionsstöd går över i oktober och människors värde och att behandla alla verksamheter inom individer som medmänniskor och med Kommunledningsförvaltningen går över under respekt. Förhållningssättet bidrar även till november. I Heroma saknas en robotiserad verksamhetsutveckling genom att rikta bokningsassisten som slås på under nätter blicken åt våra mål och att göra mer av det och helger. Det kommer innebära behov av som är av värde för medarbetare och dem förändrade arbetssätt och annan som verksamheten är till för. framförhållning för både verksamheterna och Bemanningsenheten. Under 2025 fram till juni 2026 hade vi fokus på att stärka arbetsplatser i det hälsofrämjande genom Salutprogrammet. 10 olika avsnitt med diskussioner på APT som Vad är en bra arbetsplats, Att lyckas som grupp, Bemötande och vad är Hälsa. Inom Utbildningsförvaltningen och Kommunledningsförvaltningen är upplevelsen att merparten av alla arbetsplatser gick igenom de 10 kapitlen. Inom tidigare Delårsredovisning 2026 Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om kommunens eller regionens förväntade utveckling. Lag (2019:986). Den ekonomiska utvecklingen de kommande åren bedöms vara ansträngd. Befolkningsutvecklingen begränsar kommunens intäktsutveckling samtidigt som stora investeringsbehov medför ökade kostnader för avskrivningar och räntor. De preliminära ekonomiska ramarna för 2027–2029 når inte kommunfullmäktiges finansiella resultatmål, trots att allmänna besparingar har lagts in upp till den nivå som medges av målet om högst motsvarande befolkningsminskningen. Fortsatta prioriteringar, effektiviseringar och ställningstaganden kring resultatnivå, investeringstakt och finansiering kommer därför att krävas. Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2026 omfattar planår 2027–2028. Inför budget 2027 har kommunstyrelsen därefter beslutat om preliminära ramar för 2027 med planår 2028–2029. Dessa är ännu inte slutligt fastställda av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har även antagit verksamhetsmål och finansiella mål för kommunen och kommunkoncernen. Den beslutade budgeten och planåren når inte fullt ut kommunfullmäktiges finansiella mål om ett resultat på 1 procent av nämndernas ramar. Prognosen för 2026 motsvarar 1,0 procent av nämndernas ramar och ligger därmed på målnivån. Gällande budget för 2026 med planår Utfall Budget Prognos Plan Plan 2025 2026 2026 2027 2028 Utbildningsnämnden 356,925 357,417 366,105 362,823 366,518 Social- och äldrenämnden* 456,933 466,811 471,035 475,064 493,365 Kommunstyrelsen 107,631 116,006 115,211 117,928 120,582 Kultur- och fritidsnämnden 49,298 52,547 53,645 53,581 54,661 Revisionen 1,329 1,600 1,600 1,600 1,600 Finansieringen exkl centralt avsatta medel för löneökn. -1009,605 -1 018,269 -1 017,548 -1 047,241 -1 081,220 Ofördelad kompensation för räntekostnadsförändringar 2,700 3,100 Ofördelad kompensation för avskrivningar 7,100 11,900 Centralt avsatta medel för löneökningar - 20,697 - 20,809 21,517 Summa (Minus=positivt resultat) -37,489 -3,191 -9,952 -5,636 -7,977 Resultat i % av nämndernas ramar 3,9% 0,3% 1,0% 0,6% 0,8% * Socialnämnden bytte 2026 namn till social- och äldrenämnden och socialförvatningen delades i två förvaltningar; äldreförvaltningen och social- och funktionsstödsförvaltningen. De preliminära ramarna för 2027 med planår 2028–2029 framgår av följande tabell. Delårsredovisning 2026 Förvaltningsberättelse Utfall Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 2029 Utbildningsnämnden 356,925 357,417 Ramförslag 367,129 369,419 376,105 Social- och äldrenämnden 456,933 Äldreförvaltningen - 280,100 Ramförslag 290,236 300,621 311,331 Social- och funkt.förv. - 186,711 Ramförslag 192,606 197,320 202,224 Kommunstyrelsen 107,631 116,006 Ramförslag 121,969 123,980 126,538 Kultur- och Fritidsnämnden 49,298 52,547 Ramförslag 54,540 55,500 56,515 Revisionen 1,329 1,600 Ramförslag 1,631 1,631 1,631 Finansieringen (exkl punkt 1-3) -1009,605 -1018,269 -1 049,761 -1 081,828 -1 112,699 1 Centralt avsatta medel för lönerev. o reserv. medel 20,697 20,815 21,409 22,158 Summa (Minus=positivt resulta -37,489 -3,191 -0,835 -6,448 -6,198 Resultat i % av nämndernas ramar 0,4% 0,1% 0,6% 0,6% De preliminära ramarna innebär att kommunfullmäktiges finansiella mål om ett resultat på 1 procent av nämndernas ramar ännu inte uppnås för budgetåret 2027 eller planåren 2028– 2029. Utfall Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 2029 Summa (Minus=positivt resulta -37,489 -3,191 -0,835 -6,448 -6,198 Resultat i % av nämndernas ramar 0,4% 0,1% 0,6% 0,6% Behov av skattehöjning för att nå noll Allmän besparing i ramförslaget=-, allmänt tillskott=+ -9,700 -10,325 -10,595 Politiska justeringar av ramförslaget 0,031 0,000 0,000 SUMMA -9,669 -10,325 -10,595 Avstämning mot KF:s finansiella mål RESULTATMÅL: Möjligt att fördela (+) (och ändå nå KF:s mål om 1,0 % i nämndsavvikelse) Behövs sparas (-) -9,4 -4,0 -4,5 BESPARINGSTAK: Möjligt att spara (+) (och ändå nå KF:s mål om besparingar högst motsvarande befolkningsminskning) Besparingar behöver minskas (-) 0,0 0,0 0,0 Skattejustering i kronor för att nå KF:s finansiella mål (+) skattehöjning (-) skattesänkning 0,28 0,11 0,12 För att nå resultatmålet saknas 9,4 mkr för 2027, 4,0 mkr för 2028 och 4,5 mkr för 2029. Beloppen framgår av den rödmarkerade raden ovan. Delårsredovisning 2026 Förvaltningsberättelse Allmänna besparingar har lagts in med de högsta belopp som ryms inom kommunfullmäktiges mål om att besparingar högst ska motsvara den beräknade befolkningsminskningen. Se tabellen nedan. Allmän besparing 2027 2028 2029 -9,700 -10,325 -10,595 -0,94% -0,98% -0,98% Kommunen arbetar systematiskt med effektiviseringar och besparingar för att anpassa verksamheterna till tillgängligt ekonomiskt utrymme. Arbetet behöver fortsätta för att skapa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar även under planåren. Med nuvarande preliminära ramar, oförändrade finansiella mål och utan ytterligare besparingar skulle skatten behöva höjas med 28 öre 2027 för att de finansiella målen om resultat och besparingstak ska kunna uppnås. Motsvarande beräknade behov är 11 öre för 2028 och 12 öre för 2029. Beloppen ska inte summeras. En höjning med 28 öre 2027 påverkar även förutsättningarna för efterföljande år och innebär, med nuvarande underlag, att någon ytterligare höjning inte behövs 2028. Det beräknade behovet kan också förändras genom exempelvis ändrade kostnadsnivåer, omprövning av investeringar eller förändrade finansiella mål. Större besparingar än vad nuvarande mål medger är ytterligare ett möjligt handlingsalternativ. Risk- och konsekvensanalyser genomförs av de besparingsförslag som tas fram och utgör underlag för politiska ställningstaganden. Kommunens genomsnittliga ränta har förändrats enligt följande: 2021: 0,22 %, 2022: 0,85 %, 2023: 1,86 %, 2024: 2,70 %, 2025: 3,15 % och 2026-08-31: 3,13 %. Kommunens lånestock har ökat från 89,3 mkr 2021 till 407,8 mkr per den 31 augusti 2026. Med nuvarande lånestock innebär en förändring av den genomsnittliga räntan med en procentenhet cirka 4,1 mkr i förändrad årlig räntekostnad. Lånestocken bedöms dessutom öka med omkring 130 mkr under de kommande två åren till följd av planerade investeringar. Detta ökar kommunens känslighet för ränteförändringar och ställer ökade krav på prioritering av investeringar och tillräckliga resultatnivåer. Budgetförutsättningar i koncernbolagen Olofströms Kraft-koncernen Olofströms Kraft-koncernen står inför fortsatt betydande investeringsbehov inom bland annat elnät, VA, fjärrvärme och bredband. Taxor inom VA och fjärrvärme behöver anpassas till kostnadsutvecklingen, samtidigt som ökade räntekostnader påverkar koncernens ekonomiska förutsättningar. Med en lånestock på 282,4 mkr innebär en förändring av den genomsnittliga räntan med en procentenhet cirka 2,8 mkr i förändrad årlig räntekostnad. Elnätets intäkter regleras genom beslutad intäktsram och elnätstaxan för 2027 är ännu inte fastställd. Olofströmshus Olofströmshus påverkas av fortsatt höga kostnader för räntor, fjärrvärme och renhållning. Bolagets lånestock uppgår till 571,1 mkr, vilket innebär att en förändring av den genomsnittliga räntan med en procentenhet motsvarar cirka 5,7 mkr i förändrad årlig räntekostnad. Till detta kommer behov av fortsatta investeringar och anpassning av fastighetsbeståndet. Delårsredovisning 2026 Olofströms kommun Resultaträkning Mkr Koncernen Kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Budget Prognos Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Helår 2026 2025 2026 2025 2026 2026 Verksamhetens intäkter Not 1 374,9 370,3 124,3 125,2 174,6 184,4 Verksamhetens kostnader Not 2 -897,8 -885,4 -718,8 -713,5 -1 126,7 -1 122,8 Varav pensionskostnader Not 3 -47,1 -50,4 -43,0 -45,9 -66,0 -63,2 Avskrivningar/Nedskrivningar Not 4 -69,3 -67,1 -31,1 -27,9 -41,9 -45,7 Verksamhetens nettokostnader -592,2 -582,2 -625,6 -616,2 -994,0 -984,1 Skatteintäkter Not 5 472,6 461,2 472,6 461,2 715,8 709,0 Generella statsbidrag och utjämning Not 6 200,0 208,3 200,0 208,3 296,6 300,0 Verksamhetens resultat 80,4 87,3 47,0 53,3 18,4 24,9 Finansiella intäkter Not 7 4,0 2,8 11,6 4,9 10,4 13,8 Finansiella kostnader Not 8 -24,5 -19,4 -19,1 -13,3 -25,6 -28,7 Finansnetto -20,5 -16,6 -7,5 -8,4 -15,2 -14,9 Resultat efter finansiella poster 59,9 70,7 39,5 44,9 3,2 10,0 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppskjuten skatt - - - - Skatt på periodens resultat 0,0 - - - - Periodens resultat 59,9 70,7 39,5 44,9 3,2 10,0 Delårsredovisning 2026 Olofströms kommun Balansräkning Mkr Koncernen Kommunen Utg Balans Utg Balans Utg Balans Utg Balans 260831 251231 260831 251231 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 12,8 12,6 - - Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 10 1 133,4 1 134,6 523,5 480,3 Pågående investeringar Not 11 340,1 268,8 267,7 223,3 Maskiner och inventarier Not 12 708,3 729,6 16,3 18,6 Summa 2 181,8 2 133,0 807,5 722,2 Finansiella anläggningstillgångar Not 13 21,1 21,2 285,7 285,7 Summa anläggningstillgångar 2 215,7 2 166,8 1 093,2 1 007,9 Bidrag till statlig infrastruktur Not 14 107,2 87,4 107,2 87,4 Omsättningstillgångar Exploateringsverksamhet o råvaror Not 15 19,9 20,0 15,6 15,4 Fordringar Not 16 131,2 139,6 97,4 89,8 Kassa och bank Not 17 186,6 135,9 104,4 90,7 Summa omsättningstillgångar 337,7 295,5 217,4 195,9 Summa tillgångar 2 660,6 2 549,7 1 417,8 1 291,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Ingående värde 787,6 712,2 520,8 483,3 Årets resultat 59,9 75,4 39,5 37,5 Summa eget kapital Not 18 847,5 787,6 560,3 520,8 Avsättningar Avsättning för pensioner Not 19 25,6 25,9 20,2 20,4 Andra avsättningar Not 20 240,4 213,0 118,0 95,0 Summa avsättningar 266,0 238,9 138,2 115,4 Skulder Långfristiga skulder Not 21 1 059,8 970,9 470,8 387,0 Kortfristiga skulder Not 22 487,3 552,3 248,5 268,0 Summa skulder 1 547,1 1 523,2 719,3 655,0 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 660,6 2 549,7 1 417,8 1 291,2 Panter och ansvarsförbindelser Koncernen Kommunen Utg Balans Utg Balans Utg Balans Utg Balans 260831 251231 260831 251231 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not 23 221,5 230,5 221,5 230,5 Övriga ansvarsförbindelser * Not 24 18,3 18,3 871,3 870,1 Summa panter och ansvarsförbindelser 239,8 248,8 1 092,8 1 100,6 Delårsredovisning 2026 Olofströms kommun Kassaflödesanalys Mkr Koncernen Kommunen 2026 2025 2026 2025 Löpande verksamhet Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Verksamhetens resultat 80,3 87,3 47,0 53,3 Avskrivningar/Nedskrivningar Not 4 69,3 67,1 31,1 27,9 Avsättning för pensioner Not 19 -0,3 -1,0 -0,3 -1,0 Förändring andra avsättningar Not 20 27,4 4,8 23,0 0,0 Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster Not 26 -20,2 0,6 -20,1 0,9 Summa 156,5 158,8 80,7 81,1 Erhållen ränta 0,3 0,1 2,6 2,3 Erhållna utdelningar Not 7 2,1 1,0 7,1 1,0 Erlagd ränta -22,3 -17,0 -18,8 -12,3 Betald skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från löpande verksamhet 136,6 142,9 71,6 72,1 före förändring i rörelsekapital Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring fordringar 10,4 -7,0 -5,7 -13,8 Förändring kortfristiga skulder -35,9 -41,6 -32,5 -19,1 Förändring exploateringsfastigheter Not 27 -0,2 -0,3 -0,2 -0,3 Kassaflöde från löpande verksamhet 110,9 94,0 33,2 38,9 Investeringsverksamhet Not 28 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -0,6 -0,3 0,0 0,0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -112,0 -155,4 -63,7 -109,9 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,1 1,2 0,0 1,2 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -112,5 -154,5 -63,7 -108,7 Finansieringsverksamhet Upptagna lån 207,0 164,8 60,0 164,8 Inlösen av lån -132,0 -48,8 0,0 -48,8 Amortering på lån -20,9 -19,4 -7,2 -4,7 Amortering av skulder för finansiell leasing -1,7 -2,1 -8,7 -6,8 Förändring av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Erhållet/lämnat aktieägartillskott -0,1 -1,8 -0,1 -1,8 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 52,3 92,7 44,0 102,7 Bidrag till statlig infrastruktur Utbetalningar av bidrag till infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kassaflöde 50,7 32,2 13,5 32,9 Livkvida medel vid årets början 135,9 78,4 90,7 37,5 Livkvida medel vid periodens slut 186,6 110,6 104,2 70,4 Delårsredovisning 2026 Tillämpade redovisningsprinciper Regelverk Friskvårdstillägg 0,42 % Den kommunala redovisningen regleras Särskild löneskatt 24,26 procent ingår i po- av lagen om kommunal bokföring och pålägget för pensionskostnad. Särskild redovisning (SFS 2018:597). Därutöver löneskatt utgår vid utbetalning av pensioner, lämnar Rådet för kommunal redovisning premien till såväl avgiftsbestämd som anvisningar och rekommendationer för förmånsbestämd del och vid beräkningen av kommunsektorns redovisning. Olofströms förändringen av pensionsskuld och räntedel i kommun bedriver även verksamhet genom årets pensionskostnad. helägda aktiebolag samt genom kommunförbund. För bolagens Särskild löneskatt redovisning regleras detta i Löneskatten belastar resultatet årsvis. Den Årsredovisningslagen och särskilda löneskatten ingår också i Bokföringsnämnden har i sina K-regelverk ansvarsförbindelser, som avser intjänade angett regler om hur en årsredovisning pensioner t o m 1997. eller ett årsbokslut ska utformas och hur Anläggningstillgångar har i tillgångar, skulder, intäkter och kostnader balansräkningen tagits upp till ska värderas. För kommunalförbund gäller anskaffningsvärdet med avdrag för lag om kommunal bokföring och avskrivningar. I investeringspolicyn har redovisning med tillkommande gränsen för investeringar dragits vid 1 rekommendationer. I enlighet med Rådet PBB för byggnadsinvesteringar och 0,5 för kommunal redovisning skall PBB för övriga investeringar. tilläggsupplysningar lämnas för hur Investeringarna aktiveras och skrivs av tillämpning sker av vissa principiellt viktiga varje månadsskifte. Ackumulerade rekommendationer. Nedan sker anskaffningsvärden och ackumulerade kommentarer i enlighet med detta. I det fall avskrivningar framgår av not 10 och 12 till något helt eller delvis avstiger mot balansräkningen. nämnda regelverk kommenteras detta Anläggningstillgångarnas avskrivningstid också. sätts till beräknad nyttjandetid i enlighet med RKR rekommendation 4. Rak PO-pålägg nominell avskrivningsmetod har tillämpats. PO-påläggen har bokförts i form av För tillgångar med identifierbara procentuella personalomkostnadspålägg i komponenter som har olika samband med löneredovisningen. nyttjandeperiod där varje komponents Arbetsgivaravgifter stäms av månadsvis värde uppgår till minst 100 000 kronor mot skattedeklaration och tillämpas komponentredovisning. mellanskillnaden till följd av lägre avgifter för äldre bokas då som Skatteintäkter personalomkostnadsdifferens i Kommunens redovisade skatteintäkt finansieringen. I personalomkostnads- består av preliminära skatteinbetalningar differensen ingår också avstämning av som kommit kommunen tillgodo under avtalsförsäkringarna. året, prognos för slutavräkning och skillnaden mellan den slutliga taxeringen Förtroendevalda och uppdragstagare och den redovisade skatteintäkten för 31,55 % föregående år. Den preliminära Kommunala avtal inkl lärare 43,77 % slutavräkningen för skatteintäkter baseras Lagstadgade och avgifter 31,42 % på SKR:s augustiprognos för delåret och Avtalsenliga avgifter 0,13 % decemberprognosen för årsbokslutet. Pensionsavgift 11,80 % Delårsredovisning 2026 Avsättningar Leasing Som avsättning redovisas en legal Enligt RKR R5 ska leasingavtal förpliktelse som på balansdagen antingen klassificeras som ett finansiellt eller är säker eller sannolik till sin förekomst operationellt leasingavtal. Ett leasingavtal men oviss till belopp eller till den tidpunkt klassificeras som ett finansiellt då de ska infrias. leasingavtal om det innebär att de ekonomiska fördelar och risker som Sammanställd redovisning omfattas av förknippas med ägandet av objektet i allt kommunen samt direkt eller indirekt till 100 väsentligt överförs från leasinggivaren till % av kommunen ägda bolag. leasingtagaren. Ett leasingavtal som inte Kommunalförbund och delägda bolag klassificeras som finansiellt är ett ingår i respektive verksamhets resultat i operationellt leasingavtal. Finansiella den mån utbetalningar gjorts under året. leasingavtal medför att rättigheter och skyldigheter redovisas som tillgång respektive skuld i balansräkningen. Jämförelsestörande och extraordinära poster Händelser av väsentlig storlek, som inte förväntas inträffa ofta och som saknar samband med den löpande verksamheten betraktas och redovisas som extraordinära poster. Jämförelsestörande poster är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Extraordinära poster särredovisas på egna rader och jämförelsestörande poster särredovisas i not när de förekommer. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 21 och redovisas enligt den så kallade blandmodellen i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning. Pensionsåtagande för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt K3. Pensioner intjänade före 1998, inklusive löneskatt, redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen och tas inte upp som avsättning i balansräkningen. RIPS 21 har använts för beräkning av pensionsskulden. Pensionsåtagandet i kommunen redovisas enligt blandmodellen. Delårsredovisning 2026 Interna Årets resultat är samma i driftsredovisningen och resultaträkningen redovisningsprinciper eftersom de interna posterna tar ut varandra. Olofströms kommuns interna redovisningsprinciper styrs av Gemensamma kostnader som fördelas policydokumentet ”Ekonomi- och mellan kommunens olika verksamheter verksamhetsstyrning”. Av policyn framgår genom interndebitering är framför allt: hur fördelningen av nettoresurser till  Hyror debiteras med pålägg för nämnderna sker och vilka regler som administrationskostnader gäller för budgetkompensation och  Vaktmästeri debiteras till omdisponeringar. Nämndernas budgetar självkostnad beslutas av kommunfullmäktige på två-  IT-kostnader debiteras till positions verksamhetsnivå. Nämnderna självkostnad och fördelas mellan har därefter delegation på att göra nämnderna i förhållande till förändringar inom nämndens budget på ramomslutning. Vid årsbokslutet så en-positions verksamhetsnivå. fördelas eventuellt över-/underskott Förvaltningscheferna har delegation på att enligt ovanstående göra förändringar inom två-positioners fördelningsprincip. verksamhetsnivå.  Kost debiteras till självkostnad beräknad på portionspris. Vid Uppföljning av hur resurserna förbrukats årsbokslutet så fördelas eventuellt och med prognos för helåret sker vid över-/underskott enligt månadsuppföljningar för mars, maj och inköpsandel. oktober. Utöver detta görs också en  Lokalvård debiteras till delårsuppföljning vid augusti samt självkostnad. Vid årsbokslutet så årsbokslut vid årsskiftet. fördelas eventuellt över-/underskott enligt inköpsandel. Upplysning om driftsredovisningens uppbyggnad Investeringsredovisning Investeringsprojekt ingår inte i Driftredovisningens intäkter och kostnader kommunens resultat, utan identifieras med ska spegla respektive nämnds och en särskild projektkod och aktiveras som verksamhets ekonomiska relationer till sin anläggningstillgångar månadsvis när de är omvärld, där de andra nämnderna och färdigställda. Nämnd som har behov av verksamheterna utgör en del av investeringar ansvarar för att investeringen omvärlden. Det innebär att jämfört med planeras in i kommande budget. I resultaträkningens intäkter och kostnader, kommunens budgetmodell kompenseras som endast innehåller kommunexterna för ökade kapitaltjänstkostnader för av poster, har driftredovisningen påförts även kommunfullmäktige beslutade kommuninterna poster såsom köp och investeringar. försäljning mellan nämnder och verksamheter. Beslutsunderlaget ska tydligt klarlägga lönsamheten i planerade investeringar Utöver nämnderna redovisas även eller vilka andra effekter investeringen finansieringen separat i driftsredovis- avser att åstadkomma. ningen. I finansieringen ingår främst poster såsom skatteintäkter, generella Investeringsredovisningens utgifter består statsbidrag och utjämning, av kommunexterna utgifter och även pensionskostnader, finansiella intäkter och utgifter för egen anläggningspersonals finansiella kostnader. I såväl timkostnader. månadsuppföljningar, delår- och årsredovisning ligger sidan ”Sambandet mellan driftbudgetens avräkning och resultaträkningen” med där det framgår hur de interna posterna påverkat respektive nämnd och finansieringen. Delårsredovisning 2026 Olofströms kommun Noter till Resultaträkning Mkr Koncernen Kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Budget Prognos Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Dec Helår 2026 2025 2026 2025 2026 2026 Not 1 Verksamhetens intäkter Nämndernas totala intäkter 250,3 246,3 250,3 246,3 361,7 369,3 Avgår interna intäkter -126,0 -121,1 -126,0 -121,1 -187,1 -184,9 Summa intäkter i koncernbolagen 354,0 - - - - Avgår koncerninterna intäkter -108,9 - - - - Summa externa intäkter 370,3 124,3 125,2 174,6 184,4 Not 2 Verksamhetens kostnader Nämndernas totala kostnader -823,0 -804,9 -823,0 -804,9 -1272,2 -1275,2 Lokalhyror med kontrakt klassade som finansiell leasing - - 17,3 12,1 18,2 26,0 Hyror och leasing för bilar klassade som finansiell leasing 2,0 2,4 2,0 2,4 3,3 2,0 Pensionskostnader -43,0 -45,9 -43,0 -45,9 -66,0 -63,2 Personalomkostnadsdifferens 1,9 1,7 1,9 1,7 2,9 2,7 Avgår interna kostnader 126,0 121,1 126,0 121,1 187,1 184,9 Råvaror och förnödenheter i koncernbolagen -50,3 - - - - Övriga externa kostnader i koncernbolagen -160,4 - - - - Personalkostnader i koncernbolagen -53,2 - - - - Uppskjuten skatt -4,8 - - - - Övriga rörelsekostnader 0,0 - - - - Skatt på periodens resultat 0,0 - - - - Avgår koncerninterna inköp 108,9 - - - - Summa externa kostnader -885,4 -718,8 -713,5 -1 126,7 -1122,8 Not 3 Pensionskostnader Överskott från premiebefrielseförsäkringen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återköp av äldre pensionslösning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omställningsfonden -0,8 -0,8 -0,8 -0,8 -0,6 -0,6 Pensionskostnad, avgiftsbestämd ålderspension KAP-KL -0,9 -1,3 -0,9 -1,3 -1,9 -1,3 Löneskatt på KAP-KL -0,2 -0,3 -0,2 -0,3 -0,5 Diff slutfaktura pens.kostnad, avg. ålderspension KAP-KL fg år 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 Pensionskostnad, förmånsbestämd ålderspension KAP-KL -1,6 -3,0 -1,6 -3,0 -1,6 -2,2 Löneskatt på förmånsbestämd ålderspension KAP-KL -0,4 -1,0 -0,4 -1,0 -0,4 -0,5 Utbetalningar ansvarsförbindelse mm -9,1 -9,4 -9,1 -9,4 -14,5 -13,6 Uttag från överskottsfond 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Löneskatt på utbetalda pensionsmedel -2,3 -2,4 -2,3 -2,4 -3,5 -3,3 Löneskattsjustering enligt slutskattebesked 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionskostnader i bolagen -3,4 - - - - Löneskatt på pensionskostnader i bolagen -1,1 - - - - Pensionsförsäkringspremier för AKAP-KR -21,8 -21,9 -21,8 -21,9 -33,8 -32,7 Löneskatt på AKAP-KR -5,3 -5,3 -5,3 -5,3 -8,2 -7,9 Förvaltningsavgifter -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,3 -0,3 Pensionsförsäkringspremier för riskpremier -0,5 -0,4 -0,5 -0,4 -0,7 -0,6 Summa pensionskostnader -50,4 -43,0 -45,9 -66,0 -63,2 Not 4 Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivning på byggnader/tekniska anl. -32,5 -18,4 -17,3 -26,9 -27,6 Avskrivning på verksamhetsfast klassade som finansiell leasing - - -9,4 -6,5 -9,7 -14,0 Avskrivning på maskiner/inventarier -32,0 -1,5 -1,8 -2,3 -2,3 Avskrivning på bilar etc klassade som finansiell leasing -1,7 -2,3 -1,7 -2,3 -3,0 -1,7 Avskrivning på immateriella anläggningtillgångar -0,3 - - - - Nedskrivningar/utrangeringar 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,1 Summa avskrivningar -67,1 -31,1 -27,9 -41,9 -45,7 Delårsredovisning 2026 Koncernen Kommunen Resultat Resultat Resultat Resultat Budget Prognos Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Dec Helår 2026 2025 2026 2025 2026 2026 Not 5 Skatteintäkter Kommunalskatt, prel. månatliga inbet. 479,2 463,5 479,2 463,5 715,8 718,8 Justering för föregående år slutavräkning -0,1 -0,5 -0,1 -0,5 0,0 -0,1 Prognos för innevarande år slutavräkning -6,5 -1,8 -6,5 -1,8 0,0 -9,7 Summa skatteintäkter 472,6 461,2 472,6 461,2 715,8 709,0 Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 131,1 129,9 131,1 129,9 199,4 196,7 Kostnadsutjämning 7,9 12,0 7,9 12,0 12,1 11,8 Regleringsbidrag/avgift 24,0 22,9 24,0 22,9 30,6 36,0 LSS-utjämning 16,3 18,5 16,3 18,5 23,6 24,5 Kommunal fastighetsavgift 20,7 20,6 20,7 20,6 30,9 31,0 Generella bidrag från staten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga bidrag från staten 0,0 4,4 0,0 4,4 0,0 Summa statsbidrag och utjämning 200,0 208,3 200,0 208,3 296,6 300,0 Not 7 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar 1,0 7,1 1,0 5,0 7,1 Borgensavgifter - - 3,5 3,0 4,6 5,3 Övriga räntor 1,8 0,9 0,9 0,0 1,3 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,1 0,0 0,8 0,1 Summa finansiella intäkter 2,8 11,6 4,9 10,4 13,8 Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnader lån -18,2 -8,1 -4,9 -14,5 -12,3 Ränta på skulder för finansiell leasing bilar -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,4 -0,2 Ränta på skulder för finansiell leasing lokaler - - -10,3 -7,4 -10,3 -15,5 Finansiella kostnader, pensioner -0,7 -0,2 -0,5 -0,2 -0,3 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella kostnader -0,3 -0,3 -0,3 -0,2 Summa finansiella kostnader -19,4 -19,1 -13,3 -25,6 -28,7 Delårsredovisning 2026 Olofströms kommun Noter till Balansräkning Mkr Koncernen Kommunen Utg balans Utg balans Utg balans Utg balans 260831 251231 260831 251231 Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 16,1 13,6 - - Årets aktiverade utgifter 0,6 2,5 - - Utgående ackumulerade anskaffningsv. 16,7 16,1 - - Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -3,5 -3,1 - - Årets avskrivningar -0,4 -0,4 - - Utgående ackumulerade avskrivningar -3,9 -3,5 - - Utgående bokfört värde 12,8 12,6 - - Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden 2 229,8 2 150,4 1 005,2 946,4 Omklassificeringar från pågående 25,9 46,8 20,9 36,1 Övriga omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets aktiveringar 6,9 32,6 6,9 22,7 Inköp klassade som finansiell leasing 0,0 0,0 43,1 0,0 Årets investeringsinkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 Erhållet statligt stöd 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsv. 2 262,6 2 229,8 1 076,1 1 005,2 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -926,2 -876,9 -492,9 -456,9 Omklassificeringar till nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets avskrivningar -33,9 -49,3 -27,6 -36,0 Årets försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -960,1 -926,2 -520,5 -492,9 Nedskrivningar Ingående nedskrivningar -169,0 -169,0 -32,0 -32,0 Nedskrivningar -0,1 0,0 -0,1 0,0 Utgående nedskrivningar -169,1 -169,0 -32,1 -32,0 Utgående bokfört värde 1 133,4 1 134,6 523,5 480,3 Därav finansiell leasing - - 98,1 64,3 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 49,6 26,7 27,2 Not 11 Pågående investeringar Ingående anskaffningsvärde 268,8 166,9 223,3 78,4 Omklassificeringar från pågående -35,8 -111,2 -20,9 -36,8 Årets investeringar 114,9 237,2 73,1 205,8 Årets försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets aktiveringar -7,8 -24,1 -7,8 -24,1 Utgående anskaffningsvärde 340,1 268,8 267,7 223,3 Delårsredovisning 2026 Koncernen Kommunen Utg balans Utg balans Utg balans Utg balans 260831 251231 260831 251231 Not 12 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 1 404,5 1 335,8 60,1 57,3 Omklassificeringar från pågående 9,9 64,4 0,0 0,8 Utrangeringar -16,4 -33,6 -0,7 -0,8 Årets investeringsutgifter 3,6 36,5 0,8 1,4 Inköp klassade som finansiell leasing 0,0 1,4 0,0 1,4 Utgående ack. anskaffningsvärden 1 401,6 1 404,5 60,2 60,1 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -667,8 -648,8 -41,5 -36,1 Omklassificeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utrangeringar 16,4 32,5 0,7 0,7 Årets avskrivningar -34,5 -51,5 -3,1 -6,1 Bidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar -685,9 -667,8 -43,9 -41,5 Nedskrivningar Ingående nedskrivningar -10,0 -10,0 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgående nedskrivningar -10,0 -10,0 0,0 0,0 Uppskrivningar Ingående uppskrivningar 2,9 3,3 0,0 0,0 Avskrivningar på uppskrivet belopp -0,3 -0,4 0,0 0,0 Utgående uppskrivningar 2,6 2,9 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 708,3 729,6 16,3 18,6 Därav finansiell leasing 3,5 5,2 3,5 5,2 Not 13 Finansiella anäggningstillgångar Aktier och andelar i kommunens koncernföretag - - 274,5 274,5 Andelskapital i Kommuninvest ek. förening 9,6 9,6 9,6 9,6 Övriga aktier och andelar 3,5 3,6 1,6 1,6 Reverser intressebolag 8,0 8,0 0,0 0,0 Summa 21,1 21,2 285,7 285,7 Specifikation av Aktier och andelar i koncernftg Holje Holding AB - - 274,5 274,5 Summa - - 274,5 274,5 Not 14 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till Sydostlänken Ursprungligt bidrag 95,0 95,0 95,0 95,0 Tillkommande bidrag 23,0 0,0 23,0 0,0 Ackumulerat bidrag 118,0 95,0 118,0 95,0 Ackumulerad upplösning -10,8 -7,6 -10,8 -7,6 Varav årets upplösning -3,2 -3,8 -3,2 -3,8 Summa 107,2 87,4 107,2 87,4 Not 15 Exploateringsverksamhet/Råvaror och förnödenheter Bostadsområde 9,8 9,6 9,8 9,6 Industriområde 0,7 0,7 0,7 0,7 Vattenförsörjning 5,1 5,1 5,1 5,1 Råvaror och förnödenheter 4,3 4,6 - - Summa 19,9 20,0 15,6 15,4 Delårsredovisning 2026 Koncernen Kommunen Utg balans Utg balans Utg balans Utg balans 260831 251231 260831 251231 Not 16 Fordringar Fakturafordringar 9,9 18,3 5,4 9,1 Varav på kommunala bolag - - 0,2 1,3 Fordringar på intressebolag 7,4 5,7 0,0 0,0 Skattefordringar 4,6 2,5 0,0 0,0 Andra kortfristiga fordringar 1,0 1,5 1,0 1,5 Statsbidragsfordringar 0,0 24,5 0,0 24,5 F-Skatt 21,6 13,0 21,6 13,0 Skattekonto 2,3 3,6 0,6 1,8 Momsfordran 6,6 11,7 6,6 11,6 Förutbetalda kostnader 23,2 21,5 21,2 15,9 Upplupna intäkter 21,7 32,8 9,8 10,1 Beräknade slutavräkningar 2025-2026 (2024) 31,2 2,3 31,2 2,3 Övriga poster 1,7 2,2 0,0 0,0 Summa Fordringar 131,2 139,6 97,4 89,8 Not 17 Kassa och bank Valutatoppkonto enligt engagemangsbesked 187,3 136,3 187,3 136,3 Avgår: bankmedel hänförliga till koncernföretag - - -82,2 -45,2 Avgår: bankmedel hänförliga till delägt företag -0,7 -0,4 -0,7 -0,4 Redovisade bankmedel * 186,6 135,9 104,4 90,7 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Kassa och bank 186,6 135,9 104,4 90,7 * Bankens engagemangsbesked redovisar ett valutatoppkonto som summerar samtliga bankkonton i koncernkontostrukturen. Valutatoppkontot är ett bankinternt sammanräkningskonto och är inte disponibelt för kommunen. På kommunnivå redovisas därför endast saldot på kommunens egna bankkonton. Skillnaden mellan valutatoppkontot och kommunens redovisade bankmedel utgör saldon hänförliga till koncernföretagens egna bankkonton och utgör inte fordringar eller skulder mot kommunen. Not 18 Eget kapital Ingående eget kapital 787,6 712,2 520,8 483,3 Varav ingående resultatutjämningsreserv (RUR) 17,9 17,9 17,9 17,9 Varav ingående resultatreserv (RER) 26,0 0,0 26,0 0,0 Årets resultat 59,9 75,4 39,5 37,5 Varav minskning av resultatutjämningsreserv (RUR) 0,0 0,0 0,0 0,0 Varav ökn/minskn av resultatutjämningsreserv (RER) 26,0 26,0 26,0 26,0 Utgående eget kapital 847,5 787,6 560,3 520,8 Varav utgående resultatutjämningsreserv (RUR) 17,9 17,9 17,9 17,9 Varav utgående resultatreserv (RER) 52,0 26,0 52,0 26,0 Specifikation av eget kapital Anläggningskapital Anläggningstillgångar 2 215,7 2 166,8 1 093,2 1 007,9 Bidrag till statlig infrastuktur 107,2 87,4 107,2 87,4 Anläggningslån -1 059,8 -970,9 -470,8 -387,0 Pensionsskuld -25,6 -25,9 -20,2 -20,4 Medfinansieringsskuld till staten -118,0 -95,0 -118,0 -95,0 Skatteskuld -122,4 -118,0 0,0 0,0 Summa 997,1 1 044,4 591,4 592,9 Rörelsekapital Omsättningstillgångar 337,7 295,5 217,4 195,9 Kortfristiga skulder -487,3 -552,3 -248,5 -268,0 Summa -149,6 -256,8 -31,1 -72,1 Totalsumma 847,5 787,6 560,3 520,8 Delårsredovisning 2026 Koncernen Kommunen Utg balans Utg balans Utg balans Utg balans 260831 251231 260831 251231 Not 19 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 25,9 23,7 20,4 17,7 Pensionsutbetalningar -1,1 -1,5 -1,1 -1,5 Ränte- och basbeloppsförändringar 0,3 0,7 0,3 0,7 Pensionsskuld till förtroendevalda, förändringar 0,7 0,6 0,7 0,6 Nya efterlevandepensioner 0,0 4,3 0,0 4,3 Övrigt -0,2 -1,9 -0,1 -1,4 Utgående avsättning 25,6 25,9 20,2 20,4 varav - Pensionsbehållning PFA etc 7,7 7,9 3,4 3,6 - Pensionsbehållning OPF-KL 2,2 1,8 2,2 1,8 - Förmånsbestämd ålderspension 0,0 0,1 0,0 0,0 - Pension till efterlevande 3,3 3,4 3,3 3,4 - PA-KL och äldre avtal 6,3 6,5 6,3 6,5 - Övrigt 1,1 1,1 1,1 1,1 - Särskild löneskatt 5,0 5,1 3,9 4,0 Summa 25,6 25,9 20,2 20,4 Not 20 Andra avsättningar Uppskjuten skatt på underskottsavdrag -15,5 -15,5 - - Uppskjuten skatt på obeskattade reserver 64,8 63,4 - - Uppskjuten skatt på anläggningstillgångar 73,1 70,1 - - Bidrag till statlig infrastruktur, Sydostlänken 118,0 95,0 118,0 95,0 Summa 240,4 213,0 118,0 95,0 Not 21 Långfristiga skulder IB Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 1 207,3 1 049,6 355,0 188,9 Nya lån 75,0 189,0 60,0 174,0 Refinansieringar 132,0 172,5 0,0 48,8 Inlösen -132,0 -172,5 0,0 -48,8 Amorteringar -21,0 -31,3 -7,2 -7,9 UB Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 1 261,3 1 207,3 407,8 355,0 Avgår lån som förfaller inom 12 månader* -171,0 -209,2 -28,3 -28,3 Avgår amorteringar för kommande 12 månader* -32,2 -30,0 -10,7 -9,9 UB Långfristig upplåning efter förfall o amorteringar 1 058,1 968,1 368,8 316,8 IB långfristig leasingskuld 2,8 4,3 70,2 79,6 Förändring långfristig leasingskuld -1,1 -1,5 31,8 -9,4 UB Långfristig leasingskuld 1,7 2,8 102,0 70,2 Summa långfristiga skulder 1 059,8 970,9 470,8 387,0 * Jämförelsetal för 2025 har justerats då dessa poster inte avräknades. Även not 22 har justerats på motsvarande sätt. Specifikation kreditgivare exkl leasing Kommuninvest 1 229,5 1 175,4 375,9 323,1 Sparbanken i Karlshamn 31,8 31,9 31,9 31,9 Summa 1 261,3 1 207,3 407,8 355,0 Snittränta 2,93% 2,80% 3,13% 3,15% Räntebindningstid 2,70 år 2,86 år 3,17 år 4,12 år Delårsredovisning 2026 Koncernen Kommunen Utg balans Utg balans Utg balans Utg balans 260831 251231 260831 251231 Not 22 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 47,1 92,2 34,1 69,2 Upplupna kostnader Sociala avgifter 15,3 13,5 14,7 13,0 Semesterlöneskuld och övertidsskuld 20,7 27,6 15,6 22,6 Beräknade sociala avgifter/avtalsförs.avg. på ovan 7,6 10,8 6,0 9,2 Pensionskostnader inkl. särskild löneskatt 49,4 37,9 46,5 36,3 Upplupna räntekostnader 4,9 3,0 1,3 1,1 Övriga upplupna kostnader 13,4 29,2 13,0 10,6 Förutbetalda intäkter 36,2 31,3 13,9 31,3 Varav VA-skuld 22,3 19,7 - - Övriga kortfristiga skulder Preliminärskatt (källskatt) 12,0 10,7 11,6 10,3 Moms 2,0 4,5 0,5 0,5 Energiskatt 7,1 12,8 - - Slutavräkningar för 2025/2026 10,7 4,2 10,7 4,2 Förskott från kunder 19,1 11,5 0,0 0,0 Kortfristig leasingskuld 1,9 2,7 13,2 10,6 Tillkommer lån med förfall inom 12 månader* 171,0 209,2 28,3 28,3 Tillkommer amorteringar för kommande 12 månade 32,2 30,0 10,7 9,9 Övriga kortfristiga skulder 36,7 21,2 28,4 10,9 Summa kortfristiga skulder 487,3 552,3 248,5 268,0 * Jämförelsetal för 2025 har justerats då dessa poster inte avräknades. Även not 21 har justerats på motsvarande sätt. Not 23 Pensionsförpliktelser Ingående avsättning 230,5 240,3 230,5 240,3 Försäkring IPR 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsutbetalningar -10,8 -17,6 -10,8 -17,6 Ränte- och basbeloppsförändringar 4,5 10,0 4,5 10,0 Övrigt -2,7 -2,2 -2,7 -2,2 Utgående avsättning 221,5 230,5 221,5 230,5 Aktualiseringsgrad 98,0% 98,0% 98,0% 98,0% I pensionsförsäkring hos KPA finns överskottsmedel som överstiger 25 procent av försäkringsåtagandet. Den del som överstiger 25 procent uppgår per 2025-12-31 till 3,7 mkr. Överskottsmedlen redovisas inte som tillgång i balansräkningen eftersom kommunen inte har någon ovillkorad rätt att disponera medlen. KPA lämnar värdebesked för överskottsmedlen årsvis och något mer aktuellt värde föreligger därför inte per 2026-08-31. Not 24 Ansvarsförbindelser Leasingavtal 1,4 1,4 1,4 1,4 Övrigt 0,5 0,5 0,0 0,0 Kommunala bolag Olofströmshus AB - - 571,1 579,6 Olofströms Kraft AB - - 282,4 272,7 Västblekinge Miljö 16,4 16,4 16,4 16,4 Summa ansvarsförbindelser 18,3 18,3 871,3 870,1 Delårsredovisning 2026 Koncernen Kommunen Not 25 Leasing Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug 2026 2025 2026 2025 Finansiella leasingavtal Fastigheter Totala minimileaseavgifter - - 182 451 128 203 Nuvärde minimileaseavgifter - - 82 693 55 235 Därav förfall inom 1 år - - 16 141 11 114 Därav förfall inom 1-5 år - - 49 399 33 018 Därav förfall senare än 5 år - - 17 152 11 103 Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 4 005 7 170 4 005 7 170 Nuvärde minimileaseavgifter 3 362 6 150 3 362 6 150 Därav förfall inom 1 år 1 877 3 035 1 877 3 035 Därav förfall inom 1-5 år 1 485 3 116 1 485 3 116 Därav förfall senare än 5 år 0 0 0 0 Varav kommunkoncerninterna finansiella leasingavtal Fastigheter Totala minimileaseavgifter - - 182 451 128 203 Nuvärde minimileaseavgifter - - 82 693 55 235 Därav förfall inom 1 år - - 16 141 11 114 Därav förfall inom 1-5 år - - 49 399 33 018 Därav förfall senare än 5 år - - 17 152 11 103 Maskiner och inventarier - - - - Totala minimileaseavgifter - - - - Nuvärde minimileaseavgifter - - - - Därav förfall inom 1 år - - - - Därav förfall inom 1-5 år - - - - Därav förfall senare än 5 år - - - - Varav externa finansiella leasingavtal Fastigheter Totala minimileaseavgifter Nuvärde minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter 4 005 7 170 4 005 7 170 Nuvärde minimileaseavgifter 3 362 6 150 3 362 6 150 Därav förfall inom 1 år 1 877 3 035 1 877 3 035 Därav förfall inom 1-5 år 1 485 3 116 1 485 3 116 Därav förfall senare än 5 år 0 0 0 0 Delårsredovisning 2026 Olofströms kommun Noter till Kassaflödesanalys Mkr Koncernen Kommunen 2026 2025 2026 2025 Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Jan-Aug Not 26 Justering av övriga ej rörelsekapital- påverkande poster Utrangering av fastigheter och maskiner 0,0 0,0 0,0 0,0 Sålda anläggningar, exkl expl fast, resultat 0,0 -1,2 0,0 -1,2 Bidrag till statlig infrastruktur - Sydostlänken -23,0 0,0 -23,0 0,0 Upplösning av bidrag till infrastruktur 3,2 2,5 3,2 2,5 Räntekostnader på pensionsavsättning -0,3 0,0 -0,2 Övrigt -0,1 -0,7 -0,1 -0,4 Total summa övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster -20,2 0,6 -20,1 0,9 Not 27 Förändring exploateringsfastigheter Investering -0,2 -0,4 -0,2 -0,4 Värdeminskning exploateringsfastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Sålda exploateringsfastigheter, resultat 0,0 0,2 0,0 0,2 Försäljningspris exploateringsfastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 Not 28 Investeringsverksamhet Immateriella anläggningstillgångar -0,6 -0,3 0,0 0,0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar -77,4 -134 -72,3 -129,6 Maskiner och inventarier -13,6 -8,4 -0,9 -1,0 Pågående investeringar -26,8 -31,9 - - Förändring av investeringar i leverantörsreskontran 5,8 18,9 9,5 20,7 Summa materiella anläggningstillgångar -112,0 -155,4 -63,7 -109,9 Finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa förvärv av anläggningstillgångar -112,6 -155,7 -63,7 -109,9 Försäljning av anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,0 0,7 0,0 0,7 Maskiner och inventarier 0,0 0,5 0,0 0,5 Finansiella anläggningstillgångar 0,1 0,0 0,0 0,0 Summa försäljning av anläggn.tillg. 0,1 1,2 0,0 1,2 Totalsumma investeringsverksamhet -112,5 -154,5 -63,7 -108,7 Delårsredovisning 2026 Verksamhetens externa kostnader Tkr jan-aug jan-aug 2026 2025 Inventarier, material, konsulttjänster och transfereringar Material och inventarier 1 617 1 388 Bidrag till enskilda 6 454 5 928 Bidrag till föreningar m fl 5 483 6 268 Assistansersättning till Försäkringskassan 6 454 5 534 Husbyggnadsentreprenader 1 981 1 903 Övriga entr. och köp av verks. av ftg, kommuner mfl 102 546 98 031 Summa 124 534 119 052 Personalkostnader Bruttolön exkl övertid 370 908 370 992 Övertid 1 961 1 732 Fyllnadstid 203 375 Personalomkostnader 115 507 114 684 Arbetsmarknadsåtgärder 2 275 1 412 Arvoden 3 522 3 252 Övrigt 5 028 6 405 Summa personalkostnader 499 405 498 851 Övriga verksamhetskostnader Lokal- och markhyror fastighetsservice * 12 657 18 702 Hyra/leasing av anläggningstillgångar * 11 114 10 719 Bränsle, energi och vatten förbrukningsavgifter 15 370 14 734 Böcker och undervisningsmaterial 5 034 5 055 Livsmedel och färdiglagad mat 11 092 11 096 Reparation och underhåll av inventarier 2 106 1 836 Databehandling 12 850 10 948 Tele- och datakommunikation 1 604 1 692 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 14 899 13 464 Transporter, resor mm 1 934 1 977 Annonsering, reklam, information o dyl 518 235 Försäkring, riskkostnader och skatter 2 456 2 566 Bokfört värde på avyttrade tillgångar 0 7 Upplösning av aktiverat bidrag till infrastruktur 3 201 2 533 Summa övriga verksamhetskostnader 94 836 95 563 Summa verksamhetens externa kostnader 718 775 713 465 Delårsredovisning Kommunstyrelsen/ Verksamhetsberättelse Kommunledningsförvaltningen Nämndsordförande: Christoffer Danielsson Förvaltningschef: Iréne Robertsson Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall NÄMND: 1 Kommunstyrelsen Intäkter exkl kapital -197 366 -197 322 -128 029 -129 736 -131 621 -44 1 707 Kostnader exkl kapital 274 641 270 016 176 234 172 071 174 367 4 625 4 163 Kapitalintäkter 0 0 0 0 0 0 0 Kapitalkostnader 41 261 42 517 27 507 27 934 26 848 -1 256 -427 NETTO: 118 536 115 211 75 713 70 269 69 594 3 325 5 444 10 Nämnd- o styrelse verksamhet Kostnader exkl kapital 4 716 5 816 3 133 4 326 2 927 -1 100 -1 193 NETTO: 4 716 5 816 3 133 4 326 2 927 -1 100 -1 193 11 Stöd till politiska partier Kostnader exkl kapital 1 040 1 040 693 653 653 0 40 NETTO: 1 040 1 040 693 653 653 0 40 13 Övrig politisk verksamhet Intäkter exkl kapital -420 -420 -420 -459 0 0 39 Kostnader exkl kapital 3 497 3 497 2 246 2 003 1 805 0 243 NETTO: 3 077 3 077 1 826 1 544 1 805 0 282 15 Kommunledning Intäkter exkl kapital -21 336 -21 336 -14 224 -15 755 -14 960 0 1 531 Kostnader exkl kapital 44 380 44 080 29 060 30 088 28 966 300 -1 028 Kapitalkostnader 231 231 154 229 255 0 -75 NETTO: 23 275 22 975 14 990 14 561 14 261 300 429 16 Kommunledning/personal Intäkter exkl kapital -2 100 -2 100 -1 400 -1 488 -910 0 88 Kostnader exkl kapital 13 444 13 344 8 699 8 090 7 593 100 609 NETTO: 11 344 11 244 7 299 6 602 6 683 100 697 17 Tekniska kontoret Intäkter exkl kapital 0 0 0 -440 0 Kostnader exkl kapital 2 274 1 899 1 491 951 1 758 375 540 NETTO: 2 274 1 899 1 491 951 1 319 375 540 18 Plan och utvecklingsavdelning Intäkter exkl kapital 0 0 0 -88 0 Kostnader exkl kapital 1 446 1 096 940 1 029 1 337 350 -89 NETTO: 1 446 1 096 940 1 029 1 249 350 -89 20 Fysisk o teknisk planering Intäkter exkl kapital -1 000 -1 000 -667 -849 -1 223 0 182 Kostnader exkl kapital 5 888 5 588 3 834 3 430 3 674 300 403 NETTO: 4 888 4 588 3 167 2 581 2 452 300 586 21 Markförsörjning Intäkter exkl kapital -200 -200 -200 -214 -1 107 0 14 Kostnader exkl kapital 470 470 313 396 228 0 -83 Kapitalkostnader 927 2 227 618 1 102 671 -1 300 -484 NETTO: 1 197 2 497 731 1 284 -208 -1 300 -553 Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall 22 Näringslivsfrämjande åtgärder Intäkter exkl kapital 0 0 -38 -279 38 Kostnader exkl kapital 6 128 5 278 3 999 2 863 3 550 850 1 136 NETTO: 6 128 5 278 3 999 2 825 3 272 850 1 174 23 Turismverksamhet Intäkter exkl kapital 0 0 -4 -3 4 Kostnader exkl kapital 195 195 130 157 76 0 -27 NETTO: 195 195 130 153 73 0 -23 24 Gator, vägar, järnväg o parkering Intäkter exkl kapital -2 110 -2 110 -167 -170 -300 0 4 Kostnader exkl kapital 22 576 23 576 12 151 12 167 10 334 -1 000 -15 Kapitalkostnader 8 989 8 989 5 993 5 598 5 451 0 395 NETTO: 29 455 30 455 17 977 17 594 15 485 -1 000 383 25 Parkverksamhet Intäkter exkl kapital -45 -45 -30 -342 -31 0 312 Kostnader exkl kapital 6 809 6 809 3 712 3 874 3 545 0 -161 Kapitalkostnader 821 821 547 512 568 0 35 NETTO: 7 585 7 585 4 230 4 043 4 083 0 186 26 Miljö- o hälsoskydd Intäkter exkl kapital -1 003 -1 003 -669 -724 -5 765 0 56 Kostnader exkl kapital 5 629 5 129 3 730 3 890 8 477 500 -160 NETTO: 4 626 4 126 3 061 3 166 2 712 500 -104 27 Räddningstjänst & krishantering Intäkter exkl kapital -1 645 -1 645 -1 097 -1 045 -1 037 0 -52 Kostnader exkl kapital 18 222 15 022 12 122 9 987 9 761 3 200 2 135 NETTO: 16 577 13 377 11 025 8 942 8 724 3 200 2 083 30 Allmän fritidsverksamhet Intäkter exkl kapital -290 -290 0 -200 -517 0 200 Kostnader exkl kapital 748 748 499 735 968 0 -236 Kapitalkostnader 243 243 162 177 173 0 -15 NETTO: 701 701 661 711 623 0 -51 34 Idrotts- o fritidsanläggningar Intäkter exkl kapital -75 -75 -75 -76 -78 0 1 Kostnader exkl kapital 554 554 369 341 273 0 28 Kapitalkostnader 164 164 109 109 115 0 0 NETTO: 643 643 404 375 311 0 29 60 Flyktingverksamhet Intäkter exkl kapital -2 922 -2 922 -1 948 -1 354 -1 528 0 -594 Kostnader exkl kapital 2 940 2 940 1 943 1 349 1 530 0 594 NETTO: 18 18 -5 -5 2 0 0 71 Fastighetsadministration Intäkter exkl kapital -7 553 -7 553 -5 035 -4 433 -4 458 0 -603 Kostnader exkl kapital 7 394 6 644 4 832 3 419 4 534 750 1 413 Kapitalkostnader 112 112 75 0 0 0 75 NETTO: -47 -797 -129 -1 014 76 750 885 72 Egna förvaltningsfastigheter Intäkter exkl kapital -81 529 -81 529 -54 353 -54 405 -52 224 0 53 Kostnader exkl kapital 48 813 48 813 31 994 30 402 31 183 0 1 592 Kapitalkostnader 29 185 29 185 19 457 19 797 19 143 0 -340 NETTO: -3 531 -3 531 -2 902 -4 206 -1 898 0 1 304 73 Förhyrda förvaltningsfastigheter Intäkter exkl kapital 0 0 -1 -2 1 Kostnader exkl kapital 3 531 3 531 2 354 2 323 2 174 0 31 NETTO: 3 531 3 531 2 354 2 322 2 172 0 32 Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall 75 Kost Intäkter exkl kapital -36 719 -36 719 -23 283 -22 251 -21 441 0 -1 032 Kostnader exkl kapital 36 606 36 606 23 656 22 705 22 883 0 951 Kapitalkostnader 114 114 76 73 95 0 3 NETTO: 1 1 448 527 1 536 0 -79 76 Teknisk service Intäkter exkl kapital -3 869 -3 869 -2 579 -2 523 -2 582 0 -56 Kostnader exkl kapital 3 828 3 828 2 499 2 702 2 723 0 -203 Kapitalkostnader 22 22 15 15 16 0 -1 NETTO: -19 -19 -66 194 158 0 -260 77 Lokalvård Intäkter exkl kapital -18 920 -18 920 -12 613 -12 851 -13 054 0 238 Kostnader exkl kapital 18 971 18 971 12 387 13 066 12 859 0 -678 Kapitalkostnader 0 0 38 15 -38 NETTO: 51 51 -226 252 -181 0 -478 78 Vaktmästeri Intäkter exkl kapital -12 457 -12 457 -8 305 -9 143 -8 218 0 839 Kostnader exkl kapital 12 249 12 249 7 936 8 952 8 275 0 -1 015 Kapitalkostnader 0 0 4 58 -4 NETTO: -208 -208 -368 -188 115 0 -181 79 Övrig teknisk service Intäkter exkl kapital -977 -977 -651 -688 -588 0 37 Kostnader exkl kapital 995 995 646 714 608 0 -68 NETTO: 18 18 -5 26 20 0 -31 81 Markförsörjning o bostadsområden Intäkter exkl kapital -1 834 -1 790 -72 -543 -602 -44 471 Kostnader exkl kapital 1 001 1 001 667 1 252 1 481 0 -585 Kapitalkostnader 133 89 89 67 65 44 22 NETTO: -700 -700 684 776 944 0 -92 83 Kommunikationer Kostnader exkl kapital 118 118 79 51 126 0 28 NETTO: 118 118 79 51 126 0 28 87 Avfallshantering Intäkter exkl kapital -362 -362 -241 -179 -188 0 -62 Kostnader exkl kapital 179 179 119 157 62 0 -38 Kapitalkostnader 320 320 213 214 223 0 -1 NETTO: 137 137 91 192 97 0 -101 Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Verksamhetsberättelse Nämndsordförande: Christoffer Danielsson Förvaltningschef: Iréne Robertsson  Fastighetsadministration 0,8 (0,6) mkr Uppdraget  Kommunikation 0,4 (0,3) mkr Kommunledningsförvaltningens uppdrag  Sjukskrivningar vakanttjänster 1,3 mkr omfattar den politiska ledningen i form av  Övrigt 0,2 mkr kommunfullmäktige och kommunstyrelsen NEGATIVT med arbetsutskott och personalutskott,  Skyddsporten Alltidhult 1,3 (1,3) mkr trafik- och byggnämnden, kultur- och  Avgångsersättning 1,1 mkr fritidsnämnden, valnämnden,  Sydostlänken 1,0 (1,0) mkr överförmyndarverksamhet samt den administrativa ledningen i form av PERIOD TOTALT: 5,4 mkr bättre än periodbudget Kommunledningsförvaltningen. Budgeten PROGNOS TOTALT: 3,3 mkr bättre än årsbudget är fördelad på två nämnder, Kommunstyrelsen och Kultur- och 10 Nämnd- o styrelse verksamhet Fritidsnämnden. Avgångsersättning för tidigare kommunalråd. I Kommunstyrelsens budget och NETTO: 1,2 mkr sämre än periodbudget ansvarsområde ingår bl.a. övergripande administration, HR, ekonomi, IT, kost, PROGNOS: 1,1 mkr sämre än årsbudget lokalvård, bemanning, servicecenter, fastighetsförvaltning, näringslivsutveckling, 15 Kommunledning samhällsutveckling i allt från Administrativavdelningen har det varit översiktsplanering till offentlig miljö, extra kostnader för bokningssystemet samhällsvägledning, EU-samordning och Interbook och samtidigt haft vakans på integrationssamordning, upphandling, tjänst som medför lägre kostnader. På kommunikation, infrastruktur, landsbygds- ekonomiavdelningen har det varit en utveckling, konsumentvägledning, långtidssjukskrivning. För perioden ligger marknadsföring, inflyttning och mark- och det ett underskott på IT-avdelningen pga. lokalförsörjning samt krisledning och stora kostnader på program och konsulter. beredskap. Osäkert om det går att hämta in det under året. I budget för Kommunstyrelsen ingår även NETTO: 0,4 mkr sämre än periodbudget avgifter till Sveriges kommuner och PROGNOS 0,3 mkr bättre än årsbudget regioner, anslag till Räddningstjänsten Västra Blekinge samt till Miljöförbundet Blekinge Väst. Även kostnader för det 17 Tekniska kontoret nybildade förbundet Räddningstjänsten Budget finns för tjänst som Mark o Blekinge belastar Kommunstyrelsens Exploateringsingenjör, men börjar inte budget. förrän till hösten. NETTO: 0,5 mkr bättre än periodbudget Ekonomiskt utfall PROGNOS 0,4 mkr bättre än årsbudget Prognosen är beräknad till 3,3 mkr vilket är 0,8 mkr bättre än förra prognosen. Förändringen beror främst sjukskrivning 20 Fysisk o teknisk planering och vakans av tjänster. Sjukskrivning på en tjänst som inte ersatts del av året. POSITIVT Andra differenser; mindre bygglovsintäkt  Räddningstjänsten 3,2 (3,2) mkr än periodbudget, större intäkt för  Vakans av tjänst på näringsfrämjande detaljplanändring, lantmäterikostnad för åtgärder 0,8 (0,8) mkr tomtavstyckning. Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 NETTO: 0,6 mkr bättre än periodbudget NETTO: Oförändrad mot periodbudget PROGNOS: 0,3 mkr bättre än årsbudget PROGNOS: Oförändrad mot årsbudget 21 Markförsörjning 71 Fastighetsadministration Aktivering av skyddsporten Alltidhult I budget finns medräknat kostnad för 0,5 gjordes vid årsskiftet, men tjänst Fastighetschef, vilket inte tillsätts kapitaltjänstkostnad och driftskostnad är under året. Det är också ett par månader inte budgeterad för hela året (1,3 mkr). där tjänsten som fastighetssamordnare NETTO: 0,6 mkr sämre än periodbudget inte ersatts med projektledare. PROGNOS: 1,3 mkr sämre än årsbudget NETTO: 0,9 mkr bättre än periodbudget PROGNOS: 0,8 mkr bättre än årsbudget 22 Näringsfrämjande åtgärder Personal på Näringslivsverksamheten 72 Egna förvaltningsfastigheter slutade i början på året och De större avvikelserna för verksamheterna Kommunikation har en vakant tjänst från är lägre kostnader för el och vatten än mars. budgeterat samt något lägre kostnader för NETTO: 1,2 mkr bättre än periodbudget underhåll. PROGNOS: 1,2 mkr bättre än årsbudget Driftskostnader för Holjegården är inte med i budget, men kommer att tillkomma nu efter slutbesiktningen i september. 24 Gator, vägar, järnväg o parkering NETTO: 1,3 mkr bättre än periodbudget Sydostlänken har dels blivit PROGNOS Oförändrad mot årsbudget indexuppräknad och dels tillägg i samband med stationsområdet i centrala Olofström med totalt 23 mkr. Då återstående Årets händelser avskrivningstid är 23 år medför det en Ny ordförande för Kommunstyrelsen extra kostnad med 1 mkr. tillträdde i april. NETTO: 0,4 mkr bättre än periodbudget PROGNOS: 1 mkr sämre än årsbudget Det gemensamma räddningstjänstförbundet i Blekinge bildades men har inte tagit över 26 Miljö- o hälsoskydd verksamheterna i de två Miljösamordnare slutade sin tjänst under räddningstjänstförbunden i Blekinge. sommaren och räknar inte med någon tillsättning innan årets slut. Planering för Sydostlänken pågår fortsatt NETTO: 0,1 mkr sämre än periodbudget inom flera olika områden inom både PROGNOS: 0,5 mkr bättre än årsbudget planarbete och inför företagsetableringar. Utredning av det för länets kommuner 27 Räddningstjänst & krishantering gemensamma kommunalförbundet Cura I budget fanns medel för verksamhet i det Individutveckling pågår även den fortsatt gemensam räddningstjänstförbundet i och kommer att redovisas under hösten. Blekinge. Verksamheten bedrivs fortsatt i förbundet för västra Blekinge vilket innebär Överförmyndarverksamheten övergick den att kostnaderna för räddningstjänst är 1 januari 2026 till samverkanskommunen betydligt lägre än budgeterat. Ronneby. Under året har bland annat NETTO: 2,1 mkr bättre än periodbudget information och digitala tjänster anpassats PROGNOS: 3,2 mkr bättre än årsbudget till den nya organisationen. 60 Flyktingverksamhet Utvecklingen av den svenska Under perioden var det ett överskott i betalningsinfrastrukturen har haft direkt verksamheten med 1,6 mkr vilket har påverkan på ekonomiavdelningen under bokats mot balansräkningen. året. Övergången till ISO 20022 och Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 successiv avveckling av tidigare fortsätta utvecklas, bland annat kring filhantering via Bankgirot har krävt kontroll av leverantörer och förändringar av såväl system som leverantörskedjor. Tillsammans med bankanslutningar och interna arbetssätt. informationssäkerhetschefen har ett omfattande arbete genomförts med Projekt fortgår i huvudsak enligt plan med kommunens regler och riktlinjer för flera pågående och färdigställda projekt informationssäkerhet, vilka nu är ute på inom kommunens fastigheter. Under remiss i verksamheterna. Ett arbete har perioden har bland annat investeringar i även inletts med att ta fram en idrotts- och fritidsanläggningar kommunövergripande inriktning för färdigställts, samtidigt med arbetet med användningen av molntjänster. Holjegården fortgår där vi snart har en slutbesiktning, projektet har löpt på och Arbete har vidare bedrivits med budget hålls. Förstudie och projektering integrationen mellan Fri/Interbook och pågår även för flera kommande ekonomisystemet, systemdokumentation investeringar som bland annat samt fortsatta anpassningar av konstgräsplan och högstadieskola. Inom kommunens beslutsstöd. Införande av kommunens fastighetsbestånd genomförs Single Sign-On för ekonomisystemet har löpande verksamhetsanpassningar och påbörjats. komponentbyten. Behovet av underhåll och reinvesteringar är fortsatt stort och Samverkan är också en viktig del av årets vissa planerade åtgärder behöver satsning på kompetensutveckling. prioriteras om eller skjutas till kommande Blekingekommunerna har tillsammans år. Arbetet med säker skola är något vi beviljats EU-medel genom Europeiska arbetar med för att komma fram till en socialfonden (ESF) för rimlig nivå där utrymning fortfarande är kompetensutveckling av kommunernas IT- huvudpunkten men inrymning även är personal. Medlen har möjliggjort möjligt. Sammantaget pågår projekten deltagande i såväl bredare som inom berörda verksamhetsområden enligt specialiserade utbildningar och har redan plan, med fortsatt behov av prioritering bidragit till att stärka kompetensen inom mellan befintliga underhållsbehov och IT-verksamheterna. IT-enheten deltar större planerade investeringar. Vi har haft även aktivt i regionala och nationella en färre medarbetare sedan början av nätverk för att dela erfarenheter och ta del sommaren vilket lett till lite omplanering i av kunskap från andra offentliga olika projekt. Ett strategiskt möte har ägt organisationer. rum gällande ställningstagande som behöver göras kring flertalet objekt som Under perioden har ett särskilt arbete lagts kommunen äger. Detta arbete kommer ta på SKR Handslaget, en nationell satsning tid men är viktigt för at vi ska kunna för att öka takten och nyttan i planera och lägga våra medel på rätt kommunernas digitalisering. Genom aktivt fastigheter. deltagande arbetar kommunen för att tillvarata gemensamma nationella initiativ Den nya cybersäkerhetslagen (CSL) och lösningar och därigenom undvika att innebär ökade krav på kommunens varje kommun behöver lösa samma behov systematiska cybersäkerhetsarbete. på egen hand. Flera konkreta Tekniskt står kommunen väl rustad, bland utvecklingsinsatser har också genomförts annat genom en ny gemensamt inom kommunen. ”Heja SmartVal” har upphandlad SOC-tjänst (Security lanserats som ett nytt alternativ vid Operations Center) tillsammans med tre beställning av bärbara datorer. andra kommuner. Tjänsten innebär Verksamheterna kan, utöver nya datorer, kontinuerlig övervakning av kommunens välja begagnade och kvalitetssäkrade IT-miljö för att upptäcka och hantera datorer från kommunens leverantör till en möjliga säkerhetshot. Parallellt behöver betydligt lägre kostnad. IT-enheten har kommunens arbetssätt och styrning tillsammans med leverantören arbetat Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 fram de tekniska och praktiska förutsättningarna för lösningen. Stort fokus under året har varit förberedelser inför val, utbildningar och säkerhet vid genomförande av val. Intern kontroll Internkontrollen redovisas i samband med årsredovisningen. Delårsredovisning 2026-08 Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Investeringsredovisning (nettoredovisad) Nämndsordförande: Christoffer Danielsson Förvaltningschef: Iréne Robertsson Budget Ing.Redovisn. Prognos Avvikelse Budget Prognos S:A Avvikelse Status -26-08- inkl TA nedlagt 31 Kvarst 2026 totalt kvarst. Projekt totalt PROJEKT 2026 2026 alla år totalt totalt 210100026 Investeringsram för Kommunledningsförvaltningen 1 000 0 521 0 479 1 000 0 521 479 Löpande 210311012 Skyddsport mot översvämning 1 893 9 598 0 0 1 893 14 000 0 9 598 4 402 Klart 210411025 Markinköp järnvägsstation Vilshult 900 0 0 0 900 900 900 900 0Fortsätter -27 220110026 Investeringsram för kommunens fastigheter 4 800 0 1 308 2 591 901 4 800 2 591 3 899 901 Löpande 220210026 Investeringsram utbyte komponenter i fastigheter 12 400 0 4 937 6 490 973 12 400 6 490 11 427 973 Löpande 220510026 Fastigheter, skalskydd och larm 1 300 0 642 623 35 1 300 623 1 265 35 Löpande 220610026 Akustikåtgärder skolor och förskolor 690 0 98 483 109 690 483 581 109 Löpande 223010424 Nytt lekland och ny varmvattenbassäng 1 414 26 786 117 0 1 297 28 200 0 26 903 1 297 Klart 223010426 Idrottshall, uppfräschning 400 0 29 371 0 400 371 400 0 Avslut -26 223210425 Ishallen, renovering 11 298 702 65 0 11 233 12 000 11 233 12 000 0Fortsätter -27 223410425 Dannfältshallen, byte sportgolv 2 348 2 2 348 0 0 2 350 0 2 350 0 Klart 223420426 Ny konstgräsplan 12 296 0 0 12 296 0 12 296 12 296 12 296 0 Avslut -26 223510425 Lilla Holje, fjärrvärmeanslutning 2 500 0 0 0 2 500 2 500 0 0 2 500 Avvaktar 225311626 Gränums skola, nytt sophus 230 0 0 230 0 230 230 230 0 Avslut -26 225501626 Ny Högstadieskola 10 000 0 0 500 9 500 10 000 10 000 10 000 0Fortsätter -27 225611626 Jämshögs skola, nytt sophus 275 0 0 0 275 275 275 275 0Fortsätter -27 225711626 Kyrkhults skola, trafiksäkerhet 500 0 0 500 0 500 500 500 0 Avslut -26 225811626 Nordenberg, BF-salar 1 000 0 121 879 0 1 000 879 1 000 0 Avslut -26 225911623 Vilboksskolan, ombyggnad disklinje 360 0 0 0 360 360 0 0 360 Avvaktar 226810325 Jämshögs förskola, renovering kök 5 435 565 0 1 000 4 435 6 000 5 435 6 000 0Fortsätter -27 227311320 Nytt särskilt boende 119 635 197 899 54 268 16 971 48 396 317 534 16 971 269 138 48 396 Avslut -26 228312425 Kulturhuset, utbyte läktare 1 465 935 1 468 0 -3 2 400 0 2 403 -3 Klart 230101726 Beläggning enligt plan 6 500 0 3 967 2 533 0 6 500 2 533 6 500 0 Löpande 230201726 Trafiksäkerhet 270 0 0 270 0 270 270 270 0 Lö5pa1nde Budget Ing.Redovisn. Prognos Avvikelse Budget Prognos S:A Avvikelse Status -26-08- inkl TA nedlagt 31 Kvarst 2026 totalt kvarst. Projekt totalt PROJEKT 2026 2026 alla år totalt totalt 230601726 Inv ram komponentbyte stödkonstruktioner 1 100 0 0 1 100 0 1 100 1 100 1 100 0 Löpande 231611725 Spontning slänt Övre Brogatan 1 763 187 197 1 566 0 1 950 1 566 1 950 0 Avslut -26 232121725 GC-väg längs JÄmshögsvägen (farthinder Idrottsv) 478 272 105 603 -230 980 603 980 0 Avslut -26 232131725 GC-väg mot Kyrkhult - utredning 229 271 97 100 32 500 132 500 0Fortsätter -27 232131726 Etapp 2 GC-väg Olofström och Kyrkhult 2 000 0 0 0 2 000 2 000 2 000 2 000 0Fortsätter -27 233111426 Byutveckling 500 0 220 280 0 500 280 500 0 Löpande 234511726 Gatubelysning, komponentbyte 420 0 383 37 0 420 37 420 0 Löpande 234521726 Julbelysning 500 0 0 500 0 500 500 500 0 Avslut -26 234531725 Trafiksignaler Östra o Västra Storgatan 1 271 29 80 1 191 0 1 300 1 191 1 300 0 Avslut -26 235211725 Cykelgarage vid Himmelsberget 3 617 2 0 1 620 0 619 1 Klart 235211726 Upprustning parkering Jämshögsvägen (vid Holjegård 2 550 0 1 777 773 0 2 550 773 2 550 0 Avslut -26 241111925 Utveckling Sveriges sydligaste vildmark 188 412 62 126 0 600 126 600 0 Avslut -26 NETTO: 209 911 238 275 72 812 52 013 85 086 450 925 80 388 391 475 59 450 * Summa investeringar har avrundats för respektive rad. Totalsumma för redovisade investeringar kan därför skilja sig marginellt mot radsummorna. Delårsredovisning 2026-08 Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Exploateringsredovisning (nettoredovisad) Nämndsordförande: Christoffer Danielsson Förvaltningschef: Iréne Robertsson Budget Ing.Redovisn. Prognos Avvikelse Budget Prognos S:A Avvikelse Status -26-08- inkl TA nedlagt 31 Kvarst 2026 totalt kvarst. Projekt totalt PROJEKT 2026 2026 alla år totalt totalt 271310917 Uppfyllnad rest Flygfält, handelsområde 759 1 325 0 0 759 2 084 759 2 084 0 Avvaktar 271510923 Exploatering Holje 94:1 (fd Partilokal) 1 185 190 183 0 1 002 1 375 0 373 1 002 Klart 271810924 Exploatering Maxiberget Holje 103:1 551 349 0 0 551 625 276 625 0 Avvaktar 271820924 Exploatering Dannfeldtsvägen Holje 6:84, 6:179 50 0 0 0 50 50 50 50 0 Fortsätter -27 271820925 Exploatering Åkerlyckan 325 0 0 325 0 325 325 325 0 Fortsätter -27 271830924 Exploatering Toffelvägen Holje 212:19 150 0 0 0 150 150 150 150 0 Fortsätter -27 271830925 Exploatering Petreplan 225 0 0 0 225 225 225 225 0 Avvaktar 271840925 Exploatering Holje 160:57 - Gamla torget 150 0 0 0 150 150 150 150 0 Fortsätter -27 NETTO: 3 395 1 864 183 325 2 887 4 984 1 935 3 982 1 002 Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026-08 Delårsredovisning 2026-08 Nämndsordförande: Christoffer Danielsson Förvaltningschef: Iréne Robertsson Kommentarer till investeringsredovisning lågdelarna och målning fasad Dannfältshallen. Fasadåtgärder byggnad C och D, åtgärder 210100026 – Investeringsram för brandutrymmningsdörrar, byte shuntgrupp, Kommunledningsförvaltningen utbyte brandlarmscentral, byte Löpande investeringsprojekt som nyttjas värmeledningar på Nordenbergsskolan. av förvaltningens verksamheter. Byte invändig belysning och utbyte trappor IT-avdelningen har köpt in nya switchar. utemiljö på Vilboksskolan. Byte av huvudelcentral och matarledningar 210311012 – Skyddsport mot på Kyrkhults skola. översvämning Skyddsporten togs i bruk i slutet av 2025. 220510026 – Fastigheter, skalskydd och larm 210411025 – Markinköp järnvägsstation Byte inbrottslarm på ett par anläggningar Vilshult och installation och kompletteringar av Förs dialog med markägaren. Inväntar RCO på ett flertal. mark och exploateringsingenjör. 220610026 – Akustikåtgärder skolor 220110026 – Investeringsram för och förskolor kommunens fastigheter Åtgärder planeras på Brännaregårdens Löpande investeringsprojekt som kan förskola, Kyrkhults förskola och nyttjas till att göra verksamhets- Nordenberg. anpassningar eller komponentbyte på kommunens fastigheter. 223010424 – Nytt lekland och ny Bland annat byte ridåvägg i varmvattenbassäng Dannfältshallen, handikappsanpassning Färdigställt slöjdsalar på Kyrkhults skola, ombyggnad Klaragymnasiet på Nordenberg. 223010426 – Idrottshall, uppfräschning Åtgärder på publikläktare och i hallen 220210026 – Investeringsram utbyte pågår. komponenter i fastigheter Löpande investeringsprojekt som används för att byta ut komponenter på de 223210425 – Ishallen, renovering kommunala fastigheterna. Förprojektering klar och återrapportering Allt för liten budget för att klara de till KFN har gjorts. Inriktningsbeslut för egentliga behoven för att bibehålla ombyggnaden behöver fattas. fastigheternas värde. Mycket skjuts till nästkommande år. 223410425 – Dannfältshallen, byte sportgolv Bland annat är följande planerat att Slutbesiktning är genomförd utföras, pågår, eller utfört i år: Målning huvudbyggnad och byte golv på 223420426 – Ny konstgräsplan Brännaregårdens förskola, renovering av Framtagning av FFU pågår en avdelning, målning panel huvudbyggnad och byte värmepumpar på Kyrkhult förskola, byte takpapp på Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026-08 223510425 – Lilla Holje, 230201726 - Trafiksäkerhet fjärrvärmeanslutning Löpande investeringsprojekt. Farthinder Pausat Båtslycke-, Tångvägen och Bredgatan 225311626 – Gränums skola, nytt 230601726 – Inv ram komponentbyte sophus broar Löpande investeringsprojekt. Beställt av entreprenör Byte komponent påkörd bro Ljungrydavägen. Tätskikt och slitlager 225501626 – Ny högstadieskola Ådalsvägen. Åtgärder på träbroar mellan Förstudie har inletts. ishall och simhall. 225611626 – Jämshögs skola, nytt 231611725 – Spontning slänt Övre sophus Brogatan Avvaktar renovering storkök på förskolan Saknar fakturering för utförda åtgärder, då projekten behöver samordnas. färdigställt under våren 2026. 225711626 – Kyrkhults skola, 232121725 – GC-väg Längs trafiksäkerhet Jämshögsvägen (farthinder Projektering pågår Idrottsvägen) Klar i november 2025, där farthinder 225811626 – Nordenberg, BF-salar hänskjuts till 2026. Görs i samband med Projektering pågår asfaltering på Idrottsvägen och arbeten kopplat till 235211726 225911623 – Vilboksskolan, ombyggnad disklinje Avvaktar besked från kostavdelningen. 232131725 – GC-väg mot Kyrkhult - utredning 226810325 – Jämshögs förskola, Utredning pågår. renovering kök Inväntar beslut om budgetutökning 232131726 – Etapp 2 GC-väg Olofström och Kyrkhult 227311320 – Nytt särskilt boende När medel i projekt 232131725 Arbete med installationer och montage av upparbetats fortsätter arbetet genom att sakvaror samt mark pågår. belasta detta projekt. Entreprenanden ska vara färdigställd senast 18 september 2026. 233111426 – Byutveckling Fortgår enligt plan. Under våren har möte 228312425 – Kulturhuset, utbyte läktare genomförts i Vilshult och Jämshög. Färdigställt I Jämshög arbetar vi vidare med att utveckla Gröna Torg och Motorpavallen. Byggnation av hinderbana och grusning av 230101726 – Beläggning enligt plan gångstråk är klart i Gränum. Löpande investeringsprojekt. Planerade åtgärder på Östra Storgatan, Snöbärsvägen, Tångvägen, mfl under 234511726 – Gatubelysning, året. komponentbyte Utförda hittills i år; Harry Martinssons väg, Utförs i samband med beläggningsprojekt Idrottsvägen, Vilshultsvägen, Kvarngatan, på Snöbärsvägen, Hobyvägen, Grips väg, Granvägen och Ekängsvägen. Tångvägen bla. Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026-08 234521726 – Julbelysning Projektering pågår. 234531725 – Trafiksignaler Östra o Västra Storgatan Pågår. Styrutrustning byts i mitten på september. 235211725 – Cykelgarage vid Himmelsberget Klart. 235211726 – Upprustning parkering Jämshögsvägen (vid Holjegården) Plantering av träd hänskjuts till senare i höst. 241111925 – Utveckling Sveriges sydligaste vildmark Projektering pågår. Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026-08 Kommentarer till Exploateringsredovisning 271310917 – Uppfyllnad rest Flygfält, handelsområde Teknisk samordnare Infrastruktur har sökt statsbidrag för projektet. Statsbidrag har nekats. Genomförande sker eventuellt när renoveringen av Holjebadet avslutats, då den entreprenören för det projektet använder yta som ska säkras. Teknisk samordnare Infrastruktur ska söka medel på nytt trots avslag, projektet avvaktas. 271510923 – Exploatering Holje 94:1 (fd Partilokal) Fastigheten är avstyckad. Fastigheten bedöms vara färdig för försäljning. 271810924 – Exploatering Maxiberget Holje 103:1 Utredningar är beställda och slutförda. Detaljplan vilande i enlighet med KS planprioritering. 271820924 – Exploatering Dannfeldtsvägen Holje 6:84, 6:6:179 Lantmäteriförrättning för inrättande av ledningsrätt respektive servitut för infart pågår. 271820925 – Exploatering Åkerlyckan Inväntar exploatör. 271830924 – Exploatering Toffelvägen Holje 212:19 Miljöteknisk markundersökning har inte beställts. Som följd av rivningsbeslut av tidigare arbetscenter skjuts provtagning tills rivning är slutförd. 271830925 – Exploatering Petreplan Arbete med detaljplan har inletts men är vilande i enlighet med KS planprioritering. 271840925 – Exploatering Holje 160:57 – Gamla torget Arbete med detaljplan har inletts. Skisskede. Delårsredovisning Utbildningsnämnden/ Verksamhetsberättelse Utbildningsförvaltningen Nämndsordförande: Tamam Abou-Hamidan Förvaltningschef: Patrik Håkansson Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall NÄMND: 6 Utbildningsnämnden Intäkter exkl kapital -83 932 -89 332 -56 073 -61 091 -59 696 5 400 5 018 Kostnader exkl kapital 448 948 454 448 286 300 290 720 283 264 -5 500 -4 419 Kapitalkostnader 989 989 659 591 528 0 68 NETTO: 366 005 366 105 230 887 230 220 224 096 -100 667 10 Nämnd- o styrelse verksamhet Kostnader exkl kapital 1 319 1 319 877 845 765 0 32 NETTO: 1 319 1 319 877 845 765 0 32 16 Kommunledning/personal Kostnader exkl kapital 1 197 1 197 797 721 711 0 76 NETTO: 1 197 1 197 797 721 711 0 76 33 Kulturskolor Intäkter exkl kapital -243 -243 -122 -105 -161 0 -16 Kostnader exkl kapital 5 881 5 881 3 634 3 715 3 594 0 -81 Kapitalkostnader 18 18 12 12 13 0 0 NETTO: 5 656 5 656 3 525 3 623 3 446 0 -98 40 Förskoleverksamhet Intäkter exkl kapital -11 231 -11 331 -7 571 -8 177 -8 620 100 607 Kostnader exkl kapital 91 359 88 959 60 413 59 546 58 672 2 400 867 Kapitalkostnader 58 58 39 39 41 0 0 NETTO: 80 186 77 686 52 881 51 407 50 093 2 500 1 474 42 Fritidshem Intäkter exkl kapital -4 928 -4 928 -3 344 -3 475 -3 606 0 131 Kostnader exkl kapital 19 504 19 504 12 574 12 536 12 612 0 38 Kapitalkostnader 4 4 3 5 3 0 -2 NETTO: 14 580 14 580 9 233 9 066 9 009 0 167 43 Förskoleklass Intäkter exkl kapital -248 -248 -165 -430 -332 0 265 Kostnader exkl kapital 6 628 6 628 4 205 4 689 5 068 0 -484 NETTO: 6 380 6 380 4 040 4 259 4 737 0 -219 44 Grundskola Intäkter exkl kapital -24 322 -28 322 -16 427 -19 040 -18 595 4 000 2 613 Kostnader exkl kapital 186 202 192 502 116 863 121 618 117 498 -6 300 -4 755 Kapitalkostnader 413 413 275 280 286 0 -4 NETTO: 162 293 164 593 100 712 102 858 99 189 -2 300 -2 146 45 Gymnasieskola Intäkter exkl kapital -30 014 -30 214 -19 863 -20 566 -19 758 200 704 Kostnader exkl kapital 110 702 113 202 70 400 71 065 67 161 -2 500 -665 Kapitalkostnader 213 213 142 234 153 0 -92 NETTO: 80 901 83 201 50 680 50 732 47 556 -2 300 -53 Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall 47 Kommunal vuxenutbildning Intäkter exkl kapital -12 877 -13 677 -8 536 -9 049 -8 503 800 513 Kostnader exkl kapital 15 985 16 985 10 458 10 780 12 232 -1 000 -322 Kapitalkostnader 0 0 0 14 0 NETTO: 3 108 3 308 1 922 1 731 3 743 -200 191 49 Gem administration utb Intäkter exkl kapital -69 -369 -46 -248 -122 300 202 Kostnader exkl kapital 10 171 8 271 6 078 5 204 4 951 1 900 874 Kapitalkostnader 283 283 189 21 19 0 167 NETTO: 10 385 8 185 6 221 4 978 4 847 2 200 1 243 Utbildningsnämnden/Utbildningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Verksamhetsberättelse Nämndsordförande: Tamam Abou Hamidan Förvaltningschef: Patrik Håkansson Uppdraget Anpassad grundskola (-0,7 mkr i Utbildningsnämnden ansvarar för hela årsprognos) utbildningskedjan i Olofströms kommun: Elevantalet har hittills ökat från förskola, öppen förskola, fritidshem, budgeterade 26 till 31 elever och väntas förskoleklass, grundskola, anpassad öka ytterligare under hösten, vilket kräver grundskola, gymnasieskola, anpassad utökad personal. Personalkostnaderna gymnasieskola, kommunalt beräknas gå över budget med 3,4 mkr, aktivitetsansvar, vuxenutbildning, men täcks till största del av statsbidrag yrkeshögskola och kulturskola. (+2,4 mkr). Nettoeffekten på årsprognosen blir -0,7 mkr. Nämndens uppdrag är att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för barns, elevers Grundskola (-1,7 mkr i årsprognos) och vuxenstuderandes lärande och Underskottet förklaras främst av högre utveckling. Verksamheten ska bedrivas lönekostnader (-2,6 mkr). Statsbidrag som med hög kvalitet och med ett budgeterats för grundskolan har i stället kompensatoriskt perspektiv där resurser omfördelats för att täcka löneläget inom och insatser anpassas efter skilda behov den anpassade grundskolan. Lägre och förutsättningar. skolskjutskostnader (+0,9 mkr) dämpar underskottet. Utbildningsverksamheten har samtidigt en viktig roll för kommunens långsiktiga Gymnasium (-2,5 mkr i årsprognos) utveckling och kompetensförsörjning. Ökade kostnader och minskade intäkter Uppdraget omfattar därför såväl arbetet för interkommunala elever (-2,9 mkr) samt med barns och elevers högre skolskjutskostnader (-0,5 mkr) kunskapsutveckling som att skapa belastar prognosen. Detta kompenseras utbildningsvägar som svarar mot delvis av statsbidrag samt ersättningar arbetsmarknadens och samhällets behov. från Migrationsverket. Ökade lönekostnader (+0,7 mkr) täcks helt av motsvarande statsbidrag. Ekonomiskt utfall Utfallet är 0,7 mkr bättre än budget. Gemensam administration (+2,2 mkr i Årsprognos är 0,1 mkr sämre än årsprognos) årsbudget. Prognosen stärks av att planerade kostnadsökningar för städning och Förskola (+2,5 mkr i årsprognos) investeringar flyttas fram (+1,0 mkr), samt Under våren låg barnantalet i nivå med att kostnaderna för personal och budget, medan stödinsatser gav ett mindre rehabilitering är lägre än budgeterat (+0,9 överskott. Under hösten väntas mkr). Därutöver täcks barnantalet minska betydligt (motsvarande kompetensutveckling av ökat statsbidrag en avdelning). Det ger ett positivt utfall på (0,3 mkr). +1,5 mkr och en årsprognos på +2,5 mkr mot budget. Utbildningsnämnden/Utbildningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Årets händelser En viktig fråga för huvudmannen är att 2026 har präglats av ett fortsatt säkerställa likvärdiga förutsättningar utvecklingsarbete inom mellan skolorna och att varje skolenhet utbildningsnämndens verksamheter. har organisatoriska och Arbetet har i hög grad handlat om att gå kompetensmässiga förutsättningar att ge från analys till konkreta åtgärder inom elever särskilt stöd i den omfattning som områden som måluppfyllelse, bedöms behövas. Revisionens undervisningskvalitet, likvärdighet och iakttagelser kommer därför att ingå i det resursanvändning. Samtidigt påverkas fortsatta arbetet med resursfördelning, verksamheten av ett minskande barn- och organisation och huvudmannens elevantal, förändrad lagstiftning och ökade systematiska uppföljning. krav på organisationens förmåga att möta olika behov. Undervisningskvalitet Ett viktigt utvecklingsområde under året är Systematiskt kvalitetsarbete och ett ökat fokus på kvaliteten i måluppfyllelse undervisningen. Inför läsåret 2026/27 har Arbetet efter Skolinspektionens grundskolan introducerat granskning av huvudmannen har fortsatt Undervisningsskicklighet i praktiken, USiP, under året. Granskningen pekade bland som ett gemensamt ramverk för utveckling annat på behov av fördjupade analyser av av undervisningen. resultat och trygghet, systematiska jämförelser mellan skolor och elevgrupper Arbetet bygger bland annat på samt ett tydligare kompensatoriskt gemensamma dimensioner för perspektiv. undervisningsskicklighet, kollegialt lärande, lektionsobservationer och Under 2026 har detta fått ett tydligare återkoppling. Ambitionen är att skapa ett genomslag i huvudmannens systematiska gemensamt professionellt språk för kvalitetsarbete. Resultat analyseras mer undervisning och att successivt utveckla samlat på huvudmannanivå och används en kultur där undervisningens som underlag i dialogen med rektorer och genomförande och effekter på elevernas nämnd. Särskild uppmärksamhet riktas lärande blir en naturlig del av skolornas mot variationer mellan skolor, ämnen och utvecklingsarbete. elevgrupper. Arbetet innebär en förflyttning från att Analyserna av elevernas resultat visar att huvudsakligen följa resultat i efterhand till verksamheten i flera avseenden når goda att också mer systematiskt utveckla de resultat, men också att skillnaderna är processer i undervisningen som påverkar betydande. Matematik samt svenska och resultaten. svenska som andraspråk är fortsatt viktiga utvecklingsområden. Det fortsatta arbetet Demografi, organisation och behöver därför i högre grad koppla resursanvändning samman resultat, undervisningens kvalitet, Det minskande antalet barn och elever stödinsatser och hur resurser används på fortsätter att påverka verksamheten. respektive skolenhet. Tidigare genomförda anpassningar inom framför allt förskolan får full ekonomisk Revision av arbetet med särskilt stöd och organisatorisk effekt under 2026, Under året har kommunrevisionen samtidigt som minskande elevkullar genomfört en granskning av arbetet med successivt även påverkar grundskolans särskilt stöd. Granskningen visar att det organisation. finns fungerande rutiner och arbetssätt, men också utvecklingsområden när det gäller bland annat dokumentation, uppföljning och omfattningen av stödinsatser. Utbildningsnämnden/Utbildningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Utvecklingen innebär att bemanning, industri, samt blivit beviljade organisation, lokaler och resursfördelning Underhållstekniker – hållbar industri. löpande behöver anpassas. Samtidigt Utbildningarna har en tydlig koppling till behöver förändringar genomföras på ett industrins kompetensbehov och till sätt som säkerställer att varje skolenhet kommunens och regionens långsiktiga har förutsättningar att bedriva en likvärdig kompetensförsörjning. verksamhet och ge elever det stöd de behöver. Förändrade regelverk och ökade krav Utbildningsverksamheten påverkas av ett Under året har därför frågor om växande antal nationella reformer och resursfördelning, skolornas olika förändrade regelverk. Under året har bland förutsättningar och organisationens annat nya bestämmelser inom trygghets- långsiktiga hållbarhet fått en allt större och disciplinområdet krävt reviderade betydelse i förvaltningens planering. rutiner och information till verksamheterna. Även inom förskolan pågår ett arbete med Frågor om säkerhet, beredskap, att bättre förstå skillnader mellan kontinuitetsplanering, enheterna när det gäller bland annat informationssäkerhet och juridiska bemanning, sjukfrånvaro och användning bedömningar tar samtidigt en allt större del av vikarier. Syftet är att skapa ett bättre av organisationens arbete. Utvecklingen kunskapsunderlag för framtida beslut om innebär att huvudmannen behöver kunna organisation och bemanning. hantera ökade krav inom dessa områden parallellt med kärnuppdraget att utveckla Lokaler och framtida skolstruktur undervisningen och elevernas Planeringen av kommunens nya 7–9-skola måluppfyllelse. är en central framtidsfråga. Under året har arbetet fortsatt med att tydliggöra Intern kontroll verksamhetens behov och hur den nya Arbetet med internkontroll löper enligt plan skolan kan utformas för att stödja och redovisas vid årsbokslutet. undervisning, lärande, trygghet och en effektiv organisation. Framtiden Utbildningsnämndens största långsiktiga Arbetet behöver samtidigt ses i relation till utmaning är att förena ett minskande barn- den demografiska utvecklingen. och elevantal med höga ambitioner för Minskande elevkullar innebär att kvalitet, likvärdighet och måluppfyllelse. långsiktiga investeringar och De kommande åren kommer därför att organisatoriska lösningar behöver kräva strategiska prioriteringar när det utformas så att de är hållbara även vid gäller organisation, bemanning, lokaler förändrade elevtal. och resursfördelning. Gymnasieskola och yrkeshögskola Den demografiska utvecklingen innebär att Gymnasieskolans utbildningsutbud organisationen behöver fortsätta utvecklas kontinuerligt utifrån elevernas anpassas. Detta gäller både förskola och efterfrågan, regional dimensionering och grundskola. Anpassningarna kan dock inte arbetsmarknadens behov. Kommunens enbart utgå från förändrade volymer. yrkesutbildningar har en särskilt viktig roll Hänsyn behöver också tas till skolornas för den lokala och regionala olika förutsättningar och till behovet av kompetensförsörjningen. tillräcklig kompetens och kapacitet för bland annat särskilt stöd, elevhälsa, Under 2026 har ansökningar om nya svenska som andraspråk och andra utbildningsomgångar lämnats till kompensatoriska insatser. Myndigheten för yrkeshögskolan för utbildningarna Automationsingenjör – Robot och Processtekniker – Smart Utbildningsnämnden/Utbildningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Det systematiska kvalitetsarbetet behöver som lämnats under 2026 kommer att få därför utvecklas ytterligare så att analys av betydelse för kommunens fortsatta resultat tydligare påverkar huvudmannens utbildningsutbud. prioriteringar och resursfördelning. Ett viktigt nästa steg är att bättre kunna följa Sammantaget går utbildningsnämnden in i sambanden mellan elevernas resultat, en period där strukturella förändringar genomförda insatser, undervisningens behöver genomföras parallellt med ett kvalitet och de resurser som respektive tydligt kvalitetsarbete. Utmaningen är inte skolenhet disponerar. enbart att anpassa verksamheten till färre barn och elever, utan att använda Utvecklingen av undervisningen blir förändringen till att skapa en långsiktigt samtidigt central. Arbetet med USiP och hållbar organisation där resurser, kollegial återkoppling behöver etableras kompetens och ledning i högre grad långsiktigt och bli en integrerad del av koncentreras till det som har störst skolornas systematiska kvalitetsarbete. betydelse för barns och elevers lärande Det innebär också ökade krav på och utveckling. rektorernas pedagogiska ledarskap och på huvudmannens förmåga att skapa organisatoriska förutsättningar för skolledarna att leda utvecklingen. Även rektorsorganisationen och hur verksamheten organiseras på enhetsnivå behöver kontinuerligt prövas. Resurser och organisation behöver i första hand utformas utifrån barnens och elevernas behov och verksamhetens uppdrag, samtidigt som organisationen ska vara ekonomiskt hållbar. Kommande förändringar i regleringen av lärares arbetstid och arbetsuppgifter kan få både organisatoriska och ekonomiska konsekvenser. Tillsammans med ökade krav inom bland annat elevstöd, säkerhet och administration innebär detta att nämnden behöver vara beredd på att nya krav inte alltid kan hanteras inom befintliga organisatoriska strukturer. Digitalisering och artificiell intelligens kommer fortsatt att förändra utbildningsverksamheten. Utvecklingen skapar möjligheter att effektivisera arbetsprocesser och stödja undervisningen, men kräver samtidigt kompetensutveckling, tydliga riktlinjer och ett kritiskt förhållningssätt. För gymnasieskolan och yrkeshögskolan blir fortsatt anpassning till regionala och lokala kompetensbehov viktig. Besluten om de ansökningar om nya utbildningsomgångar inom yrkeshögskolan Delårsredovisning 2026-08 Utbildningsnämnden/Utbildningsförvaltningen Investeringsredovisning (nettoredovisad) Nämndsordförande: Tamam Abou-Hamidan Förvaltningschef: Patrik Håkansson Budget Redovisn. Prognos Avvikelse Status inkl TA -26-08-31 Kvarst 2026 PROJEKT 2026 2026 160000526Inventarier Utbildningsnämnden 1 505 6 1 499 0 Löpande NETTO: 1 505 6 1 499 0 Använt Använt Prognos Avv 15 15 32 32 0 0 70 70 2979 4797 164 164 1050 1500 235 235 4029 6297 94 94 42 42 230 230 0 1 202 882 Delårsredovisning Kultur- och Fritidsnämnden/ Verksamhetsberättelse Kommunledningsförvaltningen Nämndsordförande: Jens Lönquist-Roos Förvaltningschef: Iréne Robertsson Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall NÄMND: 5 Kultur- och fritidsnämnden Intäkter exkl kapital -7 772 -7 972 -5 181 -6 007 -4 795 200 825 Kostnader exkl kapital 61 608 61 308 41 092 40 801 37 824 300 290 Kapitalkostnader 309 309 206 182 224 0 24 NETTO: 54 145 53 645 36 116 34 976 33 253 500 1 140 10 Nämnd- o styrelse verksamhet Kostnader exkl kapital 450 450 298 257 271 0 41 NETTO: 450 450 298 257 271 0 41 30 Allmän fritidsverksamhet Intäkter exkl kapital -15 -15 -10 -65 -52 0 55 Kostnader exkl kapital 3 097 3 097 2 067 1 803 2 943 0 264 NETTO: 3 082 3 082 2 057 1 739 2 892 0 319 31 Allmän kulturverksamhet Intäkter exkl kapital -795 -795 -530 -920 -662 0 390 Kostnader exkl kapital 9 929 10 529 6 626 7 695 6 231 -600 -1 069 Kapitalkostnader 135 135 90 84 98 0 6 NETTO: 9 269 9 869 6 186 6 860 5 667 -600 -674 32 Bibliotek Intäkter exkl kapital -15 -15 -10 -96 -214 0 86 Kostnader exkl kapital 9 115 8 515 6 065 5 563 5 778 600 502 Kapitalkostnader 25 25 17 16 17 0 0 NETTO: 9 125 8 525 6 072 5 483 5 580 600 588 34 Idrotts- o fritidsanläggningar Intäkter exkl kapital -6 707 -6 907 -4 471 -4 656 -3 645 200 185 Kostnader exkl kapital 32 812 32 512 21 860 21 435 18 920 300 425 Kapitalkostnader 146 146 97 81 109 0 16 NETTO: 26 251 25 751 17 486 16 859 15 383 500 627 35 Fritidsgårdar Intäkter exkl kapital -40 -40 -27 -141 -75 0 114 Kostnader exkl kapital 5 487 5 487 3 697 3 637 3 258 0 61 Kapitalkostnader 3 3 2 0 0 0 2 NETTO: 5 450 5 450 3 673 3 496 3 184 0 177 39 Gem adm K&F Kostnader exkl kapital 289 289 193 139 137 0 54 NETTO: 289 289 193 139 137 0 54 61 Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter exkl kapital -200 -200 -133 -129 -148 0 -4 Kostnader exkl kapital 429 429 285 272 286 0 13 NETTO: 229 229 152 143 138 0 8 Kultur- och fritidsnämnden/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Verksamhetsberättelse Nämndsordförande: Jens Lönquist-Roos Förvaltningschef: Iréne Robertsson Olof i samarbete med Emmaboda Uppdraget kommun. Kultur- och fritidsnämndens uppdrag innefattar demokratistärkande insatser Jämshögs bokby är ett Leaderfinansierat genom kultur- och biblioteksverksamhet, projekt med syfte att utveckla Olofströms stöd, samarbeten och bidrag till arrangörer kommun som Blekinges litterära nod och kultur- och fritidsföreningar, ett brett stärka Jämshög som mötesplats för spektrum av publika arrangemang, litteratur, läsfrämjande samt kulturella och samordning av scenkonst i skola och kreativa näringar. Under perioden har förskola med mera. arbetet resulterat i en bredare lokal och Allmän fritid har det huvudsakliga regional förankring. Fyra större uppdraget att skapa goda förutsättningar dialogmöten har genomförts med för en meningsfull fritid inom kommunen föreningar och externa aktörer. Arbetet har och arbetar till stor del med och genom lagt grunden för genomförandet av den föreningar och civilsamhället i övrigt. första internationella Jämshög Booktown Festival i september. Projektet är Viktiga områden är lokaler och finansierat genom bidrag från anläggningar, stöd till funktionsnedsattas SydostLeader under perioden 1 mars fritid och stöd till utveckling och förnyelse 2025–31 augusti 2027. Den totala av olika verksamheter. Kulturhuset är en projektbudgeten uppgår till 676 410 lokal som förvaltas av nämnden, en lokal kronor, varav 100 000 kronor utgör där det både bedrivs olika evenemang medfinansiering från Region Blekinge. men också bibliotek och där fullmäktige håller sina sammanträden. Kulturhusets lokal Dahlian har renoverats där bland annat gradäng, konstruktion för Inom nämndens område omfattas också sittplatser och säten har bytts ut och ungdomsgården Växtverket med lokalen målats. Lokalen öppnades för filialverksamhet, Holjebadet och användning och uthyrning igen den första Fritidsbanken. veckan i mars 2026. Årets händelser Det nyrenoverade Holjebadet har dragit till Arbetet med att utveckla Olofströms sig nya kunder och befintliga kunder valt kommun som litterär nod och att att förnya sina abonnemang. Vi har kunnat levandegöra det litterära kulturarvet efter genomföra kostnadsfri simskola både Harry Martinson har fortsatt under under sportlov och sommarlov tack vare perioden. I mars arrangerades litteratur- Sparbanksstiftelsen och Lions. Personalen och berättarfestivalen Berättarkraft i på badet har genomfört utbildningar inom samarbete med Karlshamns kommun. I bland annat HLR och akut sjukvård. maj delades Harry Martinsonpriset ut till Eftersom personalen även ansvarar för författaren och kulturjournalisten Marie den tekniska driften av badet kommer Lundström. samtliga medarbetare att genomföra maskinutbildning steg 2. Finansiering för Samverkan med kulturföreningarna har denna kompetensutveckling har sökts och fortsatt och ett Kulturrådsmöte genom- beviljats genom Omställningsfonden. fördes i mars. Året har samtidigt inneburit vissa Vi arbetar fortsatt vidare med projektet utmaningar efter återöppningen. Tekniska Harry och Selma ToR i samarbete med problem har bland annat uppstått med Sunne kommun, och projektet Emma och sandfiltret till bubbelpoolen och liften vid Kultur- och fritidsnämnden/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 25-metersbassängen. Nya krav inom periodbudget. Prognosen tyder på att det miljöområdet avseende kemikaliehantering negativa resultatet kommer hålla i sig. och städning har också inneburit förändrade arbetsrutiner och ökad Biblioteket redovisar ett resultat om +0,6 tidsåtgång. I augusti stod Holjebadet värd mkr bättre än periodbudget. för två inspirationsdagar, H₂O-dagarna, Verksamheten har haft lägre arrangerade av Svenska Badmästare- lönekostnader vilket främst beror på en förbundet. Totalt deltog 58 personer från tillfälligt vakant tjänst som bibliotekschef. olika delar av Sverige. Biblioteket har även haft något lägre övriga kostnader. Prognosen är +0,6 mkr Insamling av fritidsutrustning pågår för att bättre än årsbudget. öppna upp Fritidsbanken. På Fritidsbanken kan alla som vill och Idrotts- och fritidsanläggningarna redovisar behöver låna olika typer av ett positivt utfall om +1,0 mkr för perioden. fritidsutrustning kostnadsfritt – och allt som Detta förklaras av att fritidsbanken ännu finns på Fritidsbanken är skänkt dit. Vi har inte är i drift. Budgeterade kostnader för satt ut gröna lådor på olika ställen för att få personal och hyra har således inte in utrustning. uppstått till fullo under perioden. Detta kommer påverka prognosen. Arbetet pågår med att ersätta traditionella Övriga kostnader är även lägre för nycklar med digitala nyckelkort samt att perioden. Simhallen redovisar högre möjliggöra bokning av lokaler samt badintäkter mot periodbudget, men har också högre personalkostnader och övriga bidragshantering för föreningar digitalt. Detta för att både öka säkerhet och kostnader jämfört med perioden. tillgänglighet. Verksamheten redovisar ett resultat om - 0,4 mkr sämre än periodbudget. Sammanlagt bedöms idrotts- och Ekonomiskt utfall fritidsanläggningar och simhallen gå +0,5 Utfallet per den sista augusti visar på ett mkr bättre än årsbudget. positivt utfall mot periodbudget om 1,1 mkr. Prognosen för helåret visar på 0,5 Fritidsgårdarna redovisar ett resultat om mkr bättre än årsbudget. Nedan kommer +0,2 mkr bättre än periodbudget. Det som en kort beskrivning av respektive bidrar till resultatet är lägre övriga verksamhets ekonomiska utfall jämfört kostnader. Prognosen ligger på budget. med periodbudget. Intern kontroll Allmän fritidsverksamhet redovisar ett Internkontrollplanen för 2026 omfattar positivt utfall mot perioden om +0,3 mkr följande kontrollområden: vilket främst förklaras av bidrag som inte betalats ut för perioden samt en positiv semesterlöneskuld. Verksamheten  Biblioteket: Kontroll av förväntas gå på budget i slutet av året. behörigheter i systemet Bookit.  Växtverket: Översyn av rutinen för Allmän kulturverksamhet redovisar högre att säkerställa att all intäkter än budgeterat i form av personinformation raderas från projektintäkter, men visar också upp högre avstängningssystemet när en personalkostnader och övriga kostnader. medlem fyller 20 år. Sammanlagt ger detta ett negativt utfall  Fritid: Översyn av hyresavtal om -0,3 mkr mot perioden. För Kulturhuset avseende föreningssamverkan. har intäkterna varit lägre än periodbudget  Idrotts- och fritidsanläggningar: samtidigt som vaktmästeri och de övriga Översyn av rutinerna för uthyrning kostnaderna överskridit budget för av hallar samt kontroll av att perioden. Det samlade utfallet för bokade uthyrningstider följs. Kulturhuset är -0,3 mkr jämfört med Kultur- och fritidsnämnden/Kommunledningsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Resultatet av internkontrollen kommer att redovisas i samband med årsredovisningen. Framtiden Jämshög Booktown Festival genomförs i september och utgör en viktig del i etableringen av Jämshög som internationell bokby och utvecklingen av Olofström som Blekinges litterära nod. Därefter fortsätter arbetet med långsiktig etablering och förankring av bokbyn. Inom Selma och Harry ToR fortsätter samverkan med Sunne och arbetet med arrangörsutveckling för yngre målgrupper. Målsättningen är att kunna erbjuda alla olofströmmare ett varierat utbud av olika fritidsmöjligheter. En förutsättning för detta är ett rikt och jämlikt föreningsliv och vi jobbar för att stärka och underlätta för våra nuvarande föreningar och också för att stötta nya föreningar. Fritidbanken kommer att öppna upp då alla har möjlighet att hyra idrottsutrustning kostnadsfritt. Regler för föreningsbidrag kommer att tas fram under hösten för att öka förutsägbarheten och begripligheten vad gäller bidrag. Planering för renovering av ishallen pågår och beslut beräknas fattas innan årsskiftet. Samma gäller för konstgräsplan i centrala Olofström. Delårsredovisning 2026-08 Kultur- o fritidsnämnden/Kommunledningsförvaltningen Investeringsredovisning (nettoredovisad) Nämndsordförande: Jens Lönquist-Roos Förvaltningschef: Iréne Robertsson Budget Redovisn. Prognos Avvikelse Status inkl TA -26-08-31 Kvarst 2026 PROJEKT 2026 2026 167600626 Konstinköp 25 0 25 0 Löpande 168400526 Inventarier Fritid 500 0 500 0 Löpande NETTO: 525 0 525 0 Delårsredovisning Social- och äldrenämnden/ Verksamhetsberättelse Äldreförvaltningen Nämndsordförande: Marie Rosén Förvaltningschef: Nihad Hodzic Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall NÄMND: 3 Äldreförvaltningen Intäkter exkl kapital -41 532 -40 582 -27 688 -29 162 0 -950 1 474 Kostnader exkl kapital 324 135 312 135 212 163 202 941 0 12 000 9 222 Kapitalkostnader 917 967 611 624 0 -50 -13 NETTO: 283 520 272 520 185 086 174 403 0 11 000 10 684 10 Nämnd- o styrelse verksamhet Kostnader exkl kapital 1 660 660 1 105 351 0 1 000 754 NETTO: 1 660 660 1 105 351 0 1 000 754 16 Kommunledning/personal Kostnader exkl kapital 439 439 290 305 0 0 -15 NETTO: 439 439 290 305 0 0 -15 31 Allmän kulturverksamhet Kostnader exkl kapital 0 0 0 1 0 0 -1 NETTO: 0 0 0 1 0 0 -1 51 Äldreomsorg Intäkter exkl kapital -37 805 -36 855 -25 203 -24 778 0 -950 -425 Kostnader exkl kapital 300 192 288 342 196 685 185 904 0 11 850 10 781 Kapitalkostnader 917 967 611 624 0 -50 -13 NETTO: 263 304 252 454 172 093 161 750 0 10 850 10 343 52 Funktionsstöd Kostnader exkl kapital 0 0 1 0 -1 NETTO: 0 0 0 1 0 0 -1 53 Förebyggande vht och Öppenverksamhet Intäkter exkl kapital -3 602 -3 602 -2 401 -3 023 0 0 622 Kostnader exkl kapital 3 670 4 170 2 420 3 668 0 -500 -1 248 NETTO: 68 568 19 645 0 -500 -626 54 ÄO/FS Gem adm Kostnader exkl kapital 13 165 13 615 8 491 8 753 0 -450 -263 NETTO: 13 165 13 615 8 491 8 753 0 -450 -263 59 Gem adm socialkontor Intäkter exkl kapital -125 -125 -83 -1 361 0 0 1 278 Kostnader exkl kapital 5 009 4 909 3 172 3 956 0 100 -785 NETTO: 4 884 4 784 3 088 2 595 0 100 493 93 Gen statsbidrag o skatteutjämn Kostnader exkl kapital 0 0 0 0 0 NETTO: 0 0 0 0 0 0 0 Social- och äldrenämnden/Äldreförvaltningen Delårsredovisning 2026 Nämndsordförande: Marie Rosén Verksamhetsberättelse Förvaltningschef: Nihad Hodzic Uppdraget Ekonomiskt utfall För de första åtta månaderna är resultatet Särskilt boende 10,7 mkr bättre än periodbudgeten. Särskilt boende erbjuder vård, omsorg och Helårsprognosen pekar på 11,0 mkr lägre service dygnet runt till personer med nettokostnader än helårsbudgeten. omfattande omsorgs- och omvårdnadsbehov. Verksamheterna arbetar utifrån ett personcentrerat Särskilt boende, korttids och växelvård förhållningssätt där trygghet, delaktighet, Det ekonomiska utfallet varierar mellan självbestämmande och en meningsfull boendena. Hög vårdtyngd, sjukfrånvaro vardag står i fokus. Insatserna omfattar och behov av extra bemanning har både somatisk vård och demensvård samt påverkat vissa verksamheter negativt sker i nära samverkan med medan andra verksamheter har kunnat sjuksköterskor, rehabpersonal och balansera sina kostnader genom flexibel anhöriga. personalplanering och samverkan mellan Hemtjänst avdelningar. Arbetet med att anpassa bemanningen utifrån aktuella behov pågår Hemtjänsten ansvarar för att verkställa kontinuerligt. beviljade insatser enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen i ordinärt Korttidsverksamhetens ekonomi har boende. Verksamheten ska skapa påverkats av flytten till Brännaregården förutsättningar för att den enskilde ska och förändrade vårdbehov kunna bo kvar hemma så länge som möjligt med bibehållen trygghet, För de första åtta månaderna är resultatet självständighet och livskvalitet. 2,7 mkr bättre än periodbudgeten. Hemsjukvård Helårsprognosen pekar på 2,9 mkr lägre Hemsjukvården ansvarar för kommunens nettokostnader än helårsbudgeten. hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende och särskilt boende. I verksamheten ingår sjuksköterskor, Hemtjänst inkl nattpatrullen rehabverksamhet, hälsofrämjande Hemtjänsten visar sammantaget en relativt enheten och larmteamet. Uppdraget är att god ekonomisk utveckling. Flera områden erbjuda god, säker och sammanhållen har haft lägre vårdtyngd än budgeterat vård med fokus på förebyggande arbete, under delar av året, vilket skapat utrymme rehabilitering och patientsäkerhet. för effektiv resursanvändning. Samtidigt har vårdtyngden varierat mellan områdena Övriga verksamheter och krävt flexibilitet i bemanning och Övriga verksamheter omfattar korttidsvård, planering. växelvård, nattpatrull samt dagverksamheten Skogsbacken. Nattpatrullen har ökade personalkostnader Verksamheterna bidrar till en efter förstärkningen av nattbemanningen. sammanhållen vård- och omsorgskedja genom rehabilitering, avlastning, tillfälliga För de första åtta månaderna är resultatet boendeinsatser, tillsyn och social 2,8 mkr bättre än periodbudgeten. stimulans. Helårsprognosen pekar på 3,7 mkr lägre nettokostnader än helårsbudgeten. Social- och äldrenämnden/Äldreförvaltningen Delårsredovisning 2026 Hemsjukvård fasta omsorgskontakter, förbättrad dokumentation och ökad samverkan med Hemsjukvården prognostiserar ett hemsjukvården. Trygg hemgång har överskott på 3,8 mkr för helåret och 4,0 fortsatt utvecklas som en viktig del av mkr lägre nettokostnader för perioden. omställningen till nära vård. Främst på grund av vakanta sjukskötersketjänster och rekryteringssvårigheter. Samtidigt finns Hemsjukvård ökade kostnader för vissa hjälpmedel och insatser kopplade till utvecklingen av Arbetet med hemtagningsteamet har verksamheten samt kostnader för inhyrd utvecklats och en ny kvälls- och personal. Rekryteringsutmaningarna nattorganisation för sjuksköterskor har innebär dock risker ur ett långsiktigt införts. Verksamheten har också kompetensförsörjningsperspektiv. genomfört flera förändringar utifrån lagstiftningen inom God och nära vård samt arbetat med förbättrad Övriga verksamheter dokumentation och patientsäkerhet. Skogsbackens ekonomi påverkas av flytt Rehabverksamheten har utvecklat arbetet till nya lokaler, renoveringskostnader, 0,5 med områdesindelade team, stärkt mkr. samverkan med övriga professioner och fortsatt arbetet med förflyttningsombud Kostnaderna för bostadsanpassnings- och rehabiliterande arbetssätt. Trots bidrag är lägre än budget 0,9 mkr och med rekryteringsutmaningar har verksamheten en helårsprognos på 0,5 mkr lägre än kunnat minska köer och förbättra budgeten. Kostnaderna för ledning och tillgängligheten. gemensam verksamhet prognostiseras till 0,3 mkr högre än helårsbudgeten. Nämndsreserven på 1,0 mkr är ej Övriga verksamheter utnyttjad. Arbetet med anhörigstöd, demensstöd och Årets händelser förebyggande insatser har fortsatt. Under året har förberedelser genomförts för Särskilt boende projektet High Five/Femfingermodellen Det mest omfattande arbetet under året och utvecklingen av Tillsammansparken. har varit förberedelserna inför inflyttningen till Holjegården. Borggården och Västralid Larmteamet har infört e-tjänst för har tillsammans planerat flytten för att felanmälningar och genomfört omfattande skapa trygghet för både boende, anhöriga arbete med utbyte av komponenter i och medarbetare. Verksamheterna har larmsystemen. Teamet har även fortsatt fortsatt utvecklingsarbetet inom utvecklingen av kommunens personcentrerad vård, demensvård, välfärdstekniska lösningar. Stjärnmärkt, Nollvision och Yrkesresan. Under året har särskilt boende också Korttidsverksamheten flyttade från genomgått en strukturförändring där Ekdungen till Brännaregården under korttidsplatserna flyttats till våren. Växelvårdsplatserna flyttades Brännaregården, växelvårdsplatserna till samtidigt till Garvaregården. Garvaregården och antalet särskilda boendeplatser minskats med tio platser. Nattpatrullen har förstärkts från tre till fyra medarbetare per natt vilket förbättrat svarstider och arbetsmiljö. Skogsbacken Hemtjänst har flyttat till nyrenoverade lokaler i Servicegruppen har avvecklats och tidigare Jemsegården. insatserna har integrerats i ordinarie hemtjänst. Samtliga hemtjänstområden arbetar med Yrkesresan, utveckling av Social- och äldrenämnden/Äldreförvaltningen Delårsredovisning 2026 Intern kontroll Målet är att skapa en effektiv och hållbar Under hösten genomförs internkontroller verksamhet som kan möta framtidens utifrån fastslagen internkontrollplan. behov med fortsatt fokus på kvalitet, trygghet, delaktighet och individens bästa. Framtiden Utvecklingen av kvalitetsarbete, kompetensförsörjning, välfärdsteknik, samverkan och hållbara arbetssätt kommer att vara avgörande för att möta framtidens behov och samtidigt säkerställa god ekonomisk hushållning. Målsättningen är att skapa en modern, hållbar och personcentrerad vård- och omsorgsverksamhet där individens behov, resurser och möjligheter står i centrum. Äldreförvaltningen kommer under kommande år att fortsätta anpassa och utveckla verksamheten utifrån kommuninvånarnas behov samt de förändringar som följer av omställningen till nära vård och den nya socialtjänstlagen. Fokus kommer att ligga på att stärka det förebyggande och rehabiliterande arbetssättet, utveckla samverkan mellan olika verksamheter och professioner samt skapa goda förutsättningar för individer att leva ett självständigt och tryggt liv så länge som möjligt. Ett viktigt utvecklingsområde är att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning genom rekrytering, kompetensutveckling och insatser som stärker verksamheternas attraktivitet som arbetsplatser. Arbetet med Yrkesresan, utbildningsinsatser och utveckling av hållbara arbetsmiljöer kommer därför att fortsätta. Under perioden kommer även stort fokus att ligga på etableringen av Holjegården och anpassningen till de verksamhetsförändringar som genomförts inom särskilt boende, korttidsvård och växelvård. Samtidigt fortsätter utvecklingen av hemsjukvården, välfärdstekniken och det tvärprofessionella samarbetet för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg med hög kvalitet och god tillgänglighet. Delårsredovisning 2026-08 Social- och äldrenämnden/Äldreförvaltningen Investeringsredovisning (nettoredovisad) Nämndsordförande: Marie Rosén Förvaltningschef: Nihad Hodzic Budget Redovisn. Prognos Avvikelse Status inkl TA -26-08-31 Kvarst 2026 PROJEKT 2026 2026 175000526 Gemensam adm socialförv 1 000 0 938 62 Avslut -26 175110526 Vårdsängar 300 106 194 0 Avslut -26 175120526 Sjukvårdsutrustning 0 62 0 -62 Avslut -26 175220526 Holjegården, inventarier 4 000 158 3 842 0 Avslut -26 NETTO: 5 300 326 4 974 0 175000526 Gemensam adm socialförv Allmän budget för hela förvaltningen. Ska se tillsammans med 175120526 175110526 Vårdsängar Vårdsängar utbytta i samband med omflyttningar säbo/korttids 175120526 Sjukvårdsutrustning Bladderscanner till hemsjukvården 175220526 Holjegården inventarier Arkitekter som tagit fram förslag på möbler till Holjegården Delårsredovisning Social- och äldrenämnden/ Verksamhetsberättelse Social- och funktionsstödsförvaltningen Nämndsordförande: Marie Rosén Förvaltningschef: Branislav Nikolic Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall NÄMND: 4 Social- och funktionsstöds förvaltningen Intäkter exkl kapital -31 080 -34 080 -20 720 -24 297 0 3 000 3 577 Kostnader exkl kapital 223 474 232 524 147 746 157 013 0 -9 050 -9 268 Kapitalkostnader 171 71 114 22 0 100 92 NETTO: 192 565 198 515 127 140 132 739 0 -5 950 -5 599 10 Nämnd- o styrelse verksamhet Kostnader exkl kapital 1 661 661 1 105 359 0 1 000 746 NETTO: 1 661 661 1 105 359 0 1 000 746 16 Kommunledning/personal Kostnader exkl kapital 439 539 290 412 0 -100 -122 NETTO: 439 539 290 412 0 -100 -122 51 Äldreomsorg Intäkter exkl kapital -716 -716 -477 -225 0 0 -253 Kostnader exkl kapital 2 912 2 912 1 876 1 718 0 0 158 NETTO: 2 196 2 196 1 399 1 493 0 0 -95 52 Funktionsstöd Intäkter exkl kapital -20 028 -21 128 -13 352 -13 189 0 1 100 -163 Kostnader exkl kapital 120 883 121 033 80 061 79 649 0 -150 412 Kapitalkostnader 17 17 11 14 0 0 -2 NETTO: 100 872 99 922 66 721 66 474 0 950 246 53 Förebyggande vht och Öppenverksamhet Intäkter exkl kapital -58 -58 -39 -15 0 0 -24 Kostnader exkl kapital 60 60 40 0 0 0 40 NETTO: 2 2 2 -15 0 0 16 54 ÄO/FS Gem adm Intäkter exkl kapital 0 0 -41 0 41 Kostnader exkl kapital 6 337 6 337 4 061 4 191 0 0 -129 NETTO: 6 337 6 337 4 061 4 149 0 0 -88 55 IFO Placeringar BoU & Missbruk Intäkter exkl kapital 0 0 -107 0 107 Kostnader exkl kapital 9 108 8 758 6 053 5 417 0 350 636 NETTO: 9 108 8 758 6 053 5 311 0 350 743 56 IFO Öppna insatser BoU Intäkter exkl kapital -4 065 -5 565 -2 710 -4 820 0 1 500 2 110 Kostnader exkl kapital 28 226 39 526 18 770 29 972 0 -11 300 -11 202 NETTO: 24 161 33 961 16 060 25 152 0 -9 800 -9 092 57 IFO Ek bistånd/övr vuxenvård Intäkter exkl kapital 0 -350 0 -240 0 350 240 Kostnader exkl kapital 6 765 7 715 4 501 5 269 0 -950 -769 NETTO: 6 765 7 365 4 501 5 029 0 -600 -528 58 IFO Gem adm/Familjerätt Intäkter exkl kapital -196 -196 -131 -156 0 0 26 Kostnader exkl kapital 6 661 5 811 4 441 3 709 0 850 731 NETTO: 6 465 5 615 4 310 3 553 0 850 757 Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall 59 Gem adm socialkontor Intäkter exkl kapital -2 208 -2 258 -1 472 -1 616 0 50 144 Kostnader exkl kapital 30 709 30 159 20 014 19 244 0 550 770 Kapitalkostnader 143 43 95 4 0 100 92 NETTO: 28 644 27 944 18 638 17 631 0 700 1 006 61 Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter exkl kapital -3 809 -3 809 -2 539 -3 888 0 0 1 349 Kostnader exkl kapital 9 713 9 013 6 532 7 072 0 700 -540 Kapitalkostnader 11 11 7 5 0 0 3 NETTO: 5 915 5 215 4 000 3 188 0 700 811 Social- och äldrenämnden/Social- och funktionsstödsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Nämndsordförande: Marie Rosén Verksamhetsberättelse Förvaltningschef: Branislav Nikolic Uppdraget Funktionsstöd Social- och funktionsstödsförvaltningen Kostnaden för externa placeringar har varit ansvarar för insatser och handläggning 1,2 mkr lägre än budget, helårsprognos inom funktionsstöd, socialpsykiatri, individ- pekar på 3,5 mkr bättre än årsbudgeten. och familjeomsorg, arbetsmarknadsverksamhet samt Lönekostnaderna för LSS boende, förvaltningsövergripande stöd- och socialpsykiatri, daglig verksamhet och utvecklingsfunktioner och handläggning korttidsverksamheten enl LSS är 1,9 mkr äldreomsorg. Förvaltningens uppdrag är högre än årsbudgeten och med en att erbjuda stöd, hjälp, vård och omsorg helårsprognos på 2,7 mkr sämre än samt skapa förutsättningar för delaktighet, budget. självständighet och goda livsvillkor för kommuninvånarna. Nettokostnaden för personlig assistans pekar på ett att bli 0,1 mkr lägre än Verksamheten ska bedrivas med hög årsbudgeten. kvalitet, god rättssäkerhet och ett tydligt brukar- och medborgarfokus. Arbetet För perioden är nettokostnaderna 0,2 mkr omfattar både myndighetsutövning och lägre än periodbudgeten och prognosen verkställighet samt utveckling av för helåret är 1,0 mkr lägre än förebyggande och tidiga insatser i enlighet årsbudgeten. med intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Individ och familjeomsorgen och myndighet Ekonomiskt utfall Kostnaden för externa För de första åtta månaderna är resultatet placeringar/familjehem/stödboende vuxen 5,6 mkr sämre än periodbudgeten. och BoU har ett överskridande på 11,3 Helårsprognosen pekar på ett mkr och en helårsprognos på 11,9 mkr överskridande med 6,0 mkr mot mot helårsbudget. Verksamheten har fått helårsbudgeten. statsbidrag för placerade barn och unga. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att Kostnaden för ekonomiskt bistånd har varit säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi 0,5 mkr högre än periodbudgeten och har samtidigt som behoven inom en helårsprognos på ett överskridande verksamheterna ökar. Särskilt inom med 0,9 mkr. individ- och familjeomsorgen påverkas ekonomin av kostnader för placeringar och Övriga kostnader inkl lönekostnaderna komplexa stödinsatser. Under året har inom IFO har varit lägre än budget. flera omställnings- och Nettokostnaden är 3,7 mkr lägre än effektiviseringsinsatser genomförts med periodbudgeten och med en prognos på syfte att säkerställa att resurser används 3,6 mkr lägre kostnader än årsbudgeten. på ett ändamålsenligt sätt och att insatser Verksamheten har erhållit ett flertal ges utifrån individens behov. statsbidrag både de som var budgeterade samt även icke budgeterade. Arbetet med ekonomisk uppföljning har intensifierats och flera verksamheter har Överskridandet för perioden är 8,1 mkr genomfört genomlysningar av processer och prognosen för helåret är ett och insatser för att skapa bättre överskridande på 9,1 mkr. ekonomisk kontroll och långsiktig hållbarhet. Social- och äldrenämnden/Social- och funktionsstödsförvaltningen Delårsredovisning 2026 Arbetsmarknad genom att utveckla arbetssätt som stärker Nettokostnaden för det förebyggande arbetet, ökar arbetsmarknadsåtgärder och tillgängligheten och möjliggör tidigare arbetsmarknadsenheten är 0,6 mkr högre insatser för kommuninvånarna. än periodbudgeten och med en prognos på 0,7 mkr bättre än helårsbudgeten. Verksamheterna för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad har genomfört ett Övriga övergripande verksamheter omfattande arbete för att förbereda Lönekostnaden för facklig tid / organisationen inför kommande skyddsombudstid är något högre än aktivitetskrav. Fokus har varit att stärka budget, 0,1 mkr mot helåret. samverkan mellan försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser samt skapa Lägre lönekostnader stab och adm 0,3 tydligare vägar mot egen försörjning. mkr vilket beror på att alla tjänster inte varit fullt ut tillsatta, prognos på helåret är Förvaltningen har även arbetat fram en 0,3 mkr lägre kostnader. Verksamheten strategi för att minska sjukfrånvaron. har erhållit riktade statsbidrag. Strategin innehåller åtgärder inom Nämndsreserven på 1,0 mkr är ej arbetsmiljö, rehabilitering och utnyttjad. hälsofrämjande arbete med syfte att skapa hållbara arbetsplatser och stärka Överskottet för perioden är 3,3 mkr och förutsättningarna för prognosen för helåret är 2,0 mkr lägre kompetensförsörjning. kostnader än årsbudgeten. Utifrån resultaten i Hemtjänstindex har en Årets händelser särskild åtgärdsplan tagits fram med fokus Under året har ett omfattande utvecklings- på delindexet "Biståndsbedömning". Syftet och omställningsarbete bedrivits inom hela är att stärka kvaliteten och rättssäkerheten förvaltningen. Ett viktigt steg har varit i myndighetsutövningen samt öka den framtagandet av en enskildes delaktighet i förvaltningsövergripande struktur för handläggningsprocessen. kvalitetsuppföljning som ska säkerställa en mer systematisk uppföljning av kvalitet, Inom funktionsstöd har arbete initierats för resultat och förbättringsåtgärder inom att ta fram en långsiktig boendeplan för samtliga verksamhetsområden. Arbetet hela LSS-verksamheten. Planen ska har genomförts parallellt med utvecklingen skapa förutsättningar för en strategisk och av kvalitetsledningssystem, hållbar utveckling av boendeformer utifrån processbeskrivningar och gemensamma framtida behov. arbetssätt. Vidare har förutsättningarna för en särskild Inom individ- och familjeomsorgen har ett jobbsatsning under 2027 utretts. omfattande förbättrings- och Satsningen riktar sig till arbetslösa omställningsarbete genomförts inom barn- kommuninvånare med försörjningsstöd och ungdomsverksamheten. Som en del och syftar till att stärka möjligheterna till av arbetet har samtliga placeringar för egen försörjning genom arbete eller barn och unga genomlysts och omprövats studier. för att säkerställa att vårdformen är ändamålsenlig och att insatserna Intern kontroll motsvarar barnens behov. Arbetet enligt social- och äldrenämndens Genomlysningen har bidragit till ökad internkontrollplan har genomförts under kvalitet, rättssäkerhet och bättre året. Internkontrollen omfattar bland annat resursanvändning. granskning av dokumentation, handläggningsprocesser, Vuxenverksamheten har påbörjat skyddsbedömningar, rättssäkerhet och anpassningen till den nya socialtjänstlagen uppföljning av insatser. Resultatet av Social- och äldrenämnden/Social- och funktionsstödsförvaltningen Delårsredovisning 2026 genomförda kontroller används som underlag för förbättringsarbete och utveckling av verksamheternas kvalitet och rättssäkerhet. Förvaltningen har under året särskilt fokuserat på att stärka strukturen för kvalitetsuppföljning och intern kontroll för att säkerställa att risker identifieras tidigt och att förbättringsåtgärder genomförs systematiskt. Framtiden Under resterande del av 2026 och inför 2027 kommer fokus att ligga på fortsatt implementering av den nya socialtjänstlagen, utveckling av förebyggande och lättillgängliga insatser samt arbete för en långsiktigt hållbar ekonomi. Förvaltningen kommer att fortsätta utveckla arbetssätt som stärker den enskildes delaktighet, självbestämmande och möjligheter att få stöd i ett tidigt skede. Arbetet med kvalitetsledningssystemet och den förvaltningsövergripande kvalitetsuppföljningen kommer att vidareutvecklas för att skapa bättre förutsättningar för analys, uppföljning och ständiga förbättringar. Genom ett mer systematiskt kvalitetsarbete ska verksamheterna kunna identifiera utvecklingsområden, följa resultat och omsätta analyser i konkreta förbättringsåtgärder. Förvaltningen kommer även att fortsätta arbetet med kompetensförsörjning och genomförandet av strategin för minskad sjukfrånvaro för att säkerställa hållbara arbetsplatser och goda förutsättningar att möta framtidens kompetensbehov. Inom funktionsstöd kommer särskilt fokus att läggas på att utveckla kunskap, kvalitet och delaktighet. Genom stärkt kompetensutveckling, ökad brukarmedverkan och ett fortsatt arbete med kvalitetsuppföljning ska verksamheten stärka individens möjligheter till inflytande, självständighet och goda levnadsvillkor. Delårsredovisning 2026-08 Social- och äldren./Social- och funktionsstödsf. Investeringsredovisning (nettoredovisad) Nämndsordförande: Marie Rosén Förvaltningschef: Branislav Nikolic Budget Redovisn. Prognos Avvikelse Status inkl TA -26-08-31 Kvarst 2026 PROJEKT 2026 2026 175000526 Gemensam adm socialförv 500 40 449 11 Avslut -26 176500517 Arbetsmarknad Övrigt 0 11 0 -11 Avslut -26 NETTO: 500 51 449 0 175000526 Gemensam adm socialförv Nya stolar konferensrum 40 033 kr 176500517 Arbetsmarknad Övrigt Utrangering betongplatta lagertält Toffelvägen Delårsredovisning Finansieringen Driftsredovisning Ekonomichef: Karl Andræ Prognos Budget Utfall Utfall Avvikelse Avvikelse 2026-08-31 2026-08-31 2025-08-31 Årsbudg - Ack budg - Helårs- budget 2026 Ack budget Ack utfall Ack utfall prognos Ack utfall NÄMND: 8 Finansieringen Intäkter exkl kapital -1 088 798 -1 083 588 -727 532 -725 374 -717 059 -5 210 -2 158 Kostnader exkl kapital 71 021 65 083 44 876 40 826 42 817 5 938 4 050 Kapitalintäkter -14 482 -14 801 -9 655 -9 359 -9 242 319 -296 Kapitalkostnader 12 697 15 758 8 465 11 084 8 738 -3 061 -2 619 NETTO: -1 019 562 -1 017 548 -683 846 -682 823 -674 746 -2 014 -1 023 90 Personalens försäkringar o pensioner Intäkter exkl kapital -66 018 -60 852 -44 012 -41 207 -47 046 -5 166 -2 805 Kostnader exkl kapital 63 095 60 610 42 063 41 065 44 129 2 485 999 NETTO: -2 923 -242 -1 949 -142 -2 917 -2 681 -1 807 91 Kalkylerad kapitalkostnad Intäkter exkl kapital -4 -3 0 0 -3 Kapitalintäkter -14 482 -14 801 -9 655 -9 359 -9 242 319 -296 NETTO: -14 486 -14 801 -9 657 -9 359 -9 242 315 -299 92 Skatteintäkter Intäkter exkl kapital -715 777 -708 960 -477 185 -472 603 -461 187 -6 817 -4 582 NETTO: -715 777 -708 960 -477 185 -472 603 -461 187 -6 817 -4 582 93 Gen statsbidrag o skatteutjämn Intäkter exkl kapital -296 601 -299 953 -197 734 -199 969 -203 939 3 352 2 235 NETTO: -296 601 -299 953 -197 734 -199 969 -203 939 3 352 2 235 94 Finansiella intäkter Intäkter exkl kapital -10 398 -13 823 -8 599 -11 596 -4 882 3 425 2 998 Kostnader exkl kapital 16 0 11 0 0 16 11 NETTO: -10 382 -13 823 -8 588 -11 596 -4 882 3 441 3 008 95 Finansiella kostnader Intäkter exkl kapital 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader exkl kapital 14 927 12 880 9 951 8 430 5 530 2 047 1 521 NETTO: 14 927 12 880 9 951 8 430 5 530 2 047 1 521 96 Övr finansiella fordr o skulder Intäkter exkl kapital 0 0 0 -5 0 Kostnader exkl kapital 100 100 67 59 -8 0 8 NETTO: 100 100 67 59 -12 0 8 99 Förändring av eget kapital Kostnader exkl kapital -7 117 -8 507 -7 216 -8 728 -6 835 1 390 1 512 Kapitalkostnader 12 697 15 758 8 465 11 084 8 738 -3 061 -2 619 NETTO: 5 580 7 251 1 249 2 356 1 903 -1 671 -1 107 Finansieringen Delårsredovisning 2026-08 Delårsredovisning, kommentar Ekonomichef: Karl Andræ Verksamhet 90: Personalens försäkringar och pensioner SKR:s prognos från augusti visar på en förändrad bedömning av 2025 års slutavräkning med -9 kr per invånare vilket Prognosen för pensionskostnaderna 2026 påverkar årets resultat negativt med -0,1 uppgår till 63,3 mkr, vilket är 2,7 mkr lägre mkr. än budget. Samtidigt är prognosen för den kalkylerade pensionskostnad som belastar verksamheterna 5,2 mkr lägre än budget. NETTO: 4,6 mkr sämre än periodbudget Sammantaget innebär detta ett 2,5 mkr PROGNOS: 6,8 mkr sämre än årsbudget högre pensionskostnadsnetto. Verksamhet 93: Generella statsbidrag För 2026 har 2,9 mkr budgeterats i och skatteutjämning personalomkostnadsdifferens. Differensen Inkomstutjämningen understiger budget uppstår när po-pålägget för sociala med 1,8 mkr för perioden och beräknas avgifter och avtalsförsäkringar avviker från understiga budget med 2,7 mkr vid de faktiska avgifterna. Utfallet visar ett po- årsskiftet. Generella statsbidrag är pålägg som i princip ligger på budget och budgeterade till 61,5 mkr och beräknas prognosen pekar på en avvikelse om -0,2 uppgå till 67,0 mkr dvs. 5,5 mkr bättre mkr vid årets slut. vilket beror på högre regleringsbidrag som kompensation för förstärkta NETTO: 1,8 mkr sämre än periodbudget skattesänkningar, främst PROGNOS: 2,7 mkr sämre än årsbudget jobbskatteavdraget, som minskar kommunernas skatteunderlag. Verksamhet 91: Kalkylerad kapitalkostnad Kostnadsutjämningen är budgeterad till 12,1 mkr men beräknas bli 0,3 mkr lägre Kalkylerad kapitalkostnad som är en intäkt och hamna på 11,8 mkr. LSS-bidraget är för internränta från verksamheterna ligger budgeterat till 23,6 mkr och beräknas bli 0,3 mkr under periodbudget. På årsbasis 24,4 mkr dvs 0,8 mkr bättre. beräknas intäkterna ligga i nivå med budget men en justering har gjorts med 0,3 mkr för att överensstämma med NETTO: 2,2 mkr bättre än periodbudget nämndernas prognoser så därför ligger PROGNOS: 3,4 mkr bättre än årsbudget prognosen på plus 0,3 mkr. Verksamhet 94: Finansiella intäkter NETTO: 0,3 mkr sämre än periodbudget Borgensavgifter belastar de kommunala PROGNOS: 0,3 mkr bättre än årsbudget bolagen med 0,42-0,70 % på utnyttjat borgensutrymme. Nivån är beräknad Verksamhet 92: Skatteintäkter utifrån en modell vi köper av Söderberg och Partners som ska motsvara skillnaden Skatteintäkterna för 2026 beräknas bli 6,7 mellan marknadsmässig ränta upplånad mkr lägre än budget. Utbetalningarna på bolagets egna meriter och upplåning beräknas samtidigt bli 3,0 mkr högre än med borgen. Prognosen ligger på 5,3 mkr budget medan slutavräkningen för 2026 vilket är 0,7 mkr bättre än årsbudget. beräknas uppgå till -9,7 mkr. I utfallet ingår åtta tolftedelar av slutavräknings- prognosen för helåret. Finansieringen Delårsredovisning 2026-08 Utdelning på aktier och andelar är Vid månadsskiftet augusti/september budgeterad till 5,0 mkr (utdelning från kvarstår ca 1,8 mkr. I prognosen har Holje Holding). Utöver detta har vi fått antagits att samtliga medel kommer att gå återbetalt 1,7 mkr av Miljöförbundet samt åt då KS har fattat beslut om ett flertal 0,4 mkr från Kommuninvest vilket inte var beviljanden i början av september. budgeterat. Medel har använts enligt följande: Beslutsdatum Beskrivning Nämnd Återstår av budget 2026 Ränteintäkter på koncernkontot beräknas Anslag budget 2026 - 5 000 bli 1,4 mkr, vilket är 0,6 mkr högre än Reserveringar - Olofströmslägret för budget. cirka 100 barn under två veckor KFN -150 stöd i trygghetsboende -700 Stöd till enskilda vägar -700

KSAU § 144/2026 KS 2026/2094 § 144/2026 Skattesats 2027 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: Skattesatsen för 2026 föreslås lämnas oförändrad på 21,71 kr per skattekrona. Ärendebeskrivning Karl Andrae, ekonomichef, redovisar i ärendet. I budgetarbetet har kalkylerats med oförändrad skattesats. I budgetärendet har samtidigt redogjorts för att kommunfullmäktiges finansiella mål inte nås utan en justering av skattesatsen. För 2027 krävs en skattehöjning med 28 öre för att nå ett resultat på 1% av nämndernas ramar vilket motsvarar ca 9,4 mkr. Allmänna besparingar är i budgetförslaget redan på 9,7 mkr vilket är det maximala enligt kommunfullmäktiges mål om att besparingarna inte procentuellt får överstiga befolkningsförändringen för att vara hanterbart för nämnderna. För 2028 krävs ingen ytterligare skattehöjning men maximala allmänna besparingar är inlagda med 10,3 mkr. För 2029 krävs ingen ytterligare skattehöjning men maximala allmänna besparingar är inlagda med 10,6 mkr. Yttrande/Bedömning Eftersom budget är beräknad på oförändrad skattesats så är det också det som är förslaget. Skulle politiken bestämma sig för att justera skattesatsen för att förändra det budgeterade resultatet och/eller de allmänna besparingarna så ger en höjning med en skattekrona 33,8 mkr och således ger tio öre knappt 3,8 mkr. Ett beslut om förändrad skattesats formuleras lämpligen så här: Skattesatsen för 2027 föreslås höjas med x kr till y kr per skattekrona. Notera att skattesatsen uttrycks av hävd i kronor per skattekrona, men kan även uttryckas som andel i procent av kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Beroende på vilka besparingar/anpassningar som gjorts eller föreslagits kan barnrätts- och/eller jämställdhetsperspektiv ha påverkats. Konsekvensen av detta beskrivs i så fall i Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 144/2026 KS 2026/2094 respektive nämnds budgetärende till KS/KF. Skulle en ändring av skatten påverka ramarna så att besparingar/anpassningar förändras så kan eventuell påverkan på barnrätts- och/eller jämställdhetsperspektivet komma att justeras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Ekonomichef Kommunchef Samtliga förvaltningschefer Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 144/2026 KS 2026/2094 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-17 Diarienummer: 2026/2094-1 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Kommunfullmäktige 2026-11-30 Handläggare Namn: Karl Andrae Titel: Ekonomichef - biträdande kommunchef Skattesats 2027 Förslag till beslut Skattesatsen för 2026 föreslås lämnas oförändrad på 21,71 kr per skattekrona. Ärendebeskrivning I budgetarbetet har kalkylerats med oförändrad skattesats. I budgetärendet har samtidigt redogjorts för att kommunfullmäktiges finansiella mål inte nås utan en justering av skattesatsen. För 2027 krävs en skattehöjning med 28 öre för att nå ett resultat på 1% av nämndernas ramar vilket motsvarar ca 9,4 mkr. Allmänna besparingar är i budgetförslaget redan på 9,7 mkr vilket är det maximala enligt kommunfullmäktiges mål om att besparingarna inte procentuellt får överstiga befolkningsförändringen för att vara hanterbart för nämnderna. För 2028 krävs ingen ytterligare skattehöjning men maximala allmänna besparingar är inlagda med 10,3 mkr. För 2029 krävs ingen ytterligare skattehöjning men maximala allmänna besparingar är inlagda med 10,6 mkr. Yttrande/Bedömning Eftersom budget är beräknad på oförändrad skattesats så är det också det som är förslaget. Skulle politiken bestämma sig för att justera skattesatsen för att förändra det budgeterade resultatet och/eller de allmänna besparingarna så ger en höjning med en skattekrona 33,8 mkr och således ger tio öre knappt 3,8 mkr. Ett beslut om förändrad skattesats formuleras lämpligen så här: Skattesatsen för 2027 föreslås höjas med x kr till y kr per skattekrona. Notera att skattesatsen uttrycks av hävd i kronor per skattekrona, men kan även uttryckas som andel i procent av kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Beroende på vilka besparingar/anpassningar som gjorts eller föreslagits kan barnrätts- och/eller jämställdhetsperspektiv ha påverkats. Konsekvensen av detta beskrivs i så fall i respektive nämnds budgetärende till KS/KF. Skulle en ändring av skatten påverka ramarna så att besparingar/anpassningar förändras så kan eventuell påverkan på barnrätts- och/eller jämställdhetsperspektivet komma att justeras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Ekonomichefen, Kommunchefen, Förvaltningschefer Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 146/2026 KS 2026/2261 § 146/2026 Taxor och avgifter 2027 för kommunledningsförvaltningen/kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Taxor och avgifter 2027 godkänns för kommunledningsförvaltningen/ kommunstyrelsen, handling föreligger. Patrik Krupa (M) och Tommy Holmgren (SD) avstår från att delta i beslutet. Ärendebeskrivning Enligt beslut i kommunfullmäktige 2009-11-23 KF § 82 har föreliggande taxor och avgifter delegerats till kommunstyrelsen. De taxor som berörs är kopiering, båtplats, torgtaxa, mark och måltider. Förslag till taxor och avgifter 2027 föreligger. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till taxor och avgifter 2027 för kommunledningsförvaltningen/ kommunstyrelsen Beslutet skickas till Inköpssamordnare Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 146/2026 KS 2026/2261 Tjänsteskrivelse 1(1) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-18 Diarienummer: 2026/2261-2 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Mikael Särnevång Titel: Inköpssamordnare Taxor och avgifter 2027 för kommunledningsförvaltningen/kommunstyrelsen Förslag till beslut Taxor och avgifter 2027 godkänns för kommunledningsförvaltningen/ kommunstyrelsen, handling föreligger. Ärendebeskrivning Enligt beslut i kommunfullmäktige 2009-11-23 KF § 82 har föreliggande taxor och avgifter delegerats till kommunstyrelsen. De taxor som berörs är kopiering, båtplats, torgtaxa, mark och måltider. Förslag till taxor och avgifter 2027 föreligger. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till taxor och avgifter 2027 för kommunledningsförvaltningen/ kommunstyrelsen Beslutet skickas till Inköpssamordnare M.S Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Taxor och avgifter 2027 för kommunledningsförvaltningen/kommunstyrelsen Taxor och avgifter 2027 för kommunledningsförvaltningen/ kommunstyrelsen Avgifter för kopiering, medborgarcenter Avgift 2027 2026 Ändring A4 svartvit kr/sida 3 3 0,0% A4 färg kr/sida 4 4 0,0% A3 svartvit kr/sida 6 6 0,0% A3 färg kr/sida 8 8 0,0% Båtplats Avgift 2027 2026 Ändring Båtplats kr/år 1 000 1 000 0,0% Torgtaxa Avgift 2027 2026 Ändring Torgtaxa exkl. el, mån-sön kr/dag 100 100 0,0% Torgtaxa inkl. el, mån-sön kr/dag 200 200 0,0% Mark För planerad och oplanerad mark träffas avtal i varje särskilt fall. Nedanstående priser gäller för avstyckade tomter. För mark som säljs för småhusändamål i andra fall sätts priset i varje enskilt fall av kommunstyrelsens arbetsutskott. Hela kostnaden för lantmäteriåtgärder i samband med markköpet ska köparen stå för. Tomtpris för nya områden beslutas av kommunstyrelsen i samband med att exploatering genomförs. Tomtpriserna för avstyckade tomter uppräknas årligen med konsumentprisindex (KPI) för augusti månad. Enligt SCB ökade KPI med 0,3% under perioden augusti 2025 till augusti 2026. Avgift 2027 2026 Ändring Brännaregården, Olofström Holje 2:654 793 m2 164 000 164 000 0,0% Dannfeldtsvägen, Olofström Holje 6:219 2 050 m2 1 164 000 1 161 000 0,3% Holjekroken, Olofström Holje 2:304 880 m2 499 000 498 000 0,2% Holje 2:669 982 m2 560 000 558 000 0,4% Holje 2:670 982 m2 560 000 558 000 0,4% Norra Bommareviken, Olofström Holje 5:250 1 150 m2 466 000 465 000 0,2% Holje 5:257 1 292 m2 457 000 456 000 0,2% Övre Strandplan, Olofström Holje 116:154 1 087 m2 618 000 616 000 0,3% Holje 116:155 1 233 m2 618 000 616 000 0,3% Holje 116:160 1 908 m2 1 643 000 1 638 000 0,3% Holje 116:170 1 232 m2 618 000 616 000 0,3% Avgift 2027 2026 Ändring Båtslyckeområdet, Kyrkhult Kyrkhult 1:275 810 m2 84 000 84 000 0,0% Kyrkhult 1:276 892 m2 88 000 88 000 0,0% Kyrkhult 1:290 816 m2 84 000 84 000 0,0% Kyrkhult 1:291 812 m2 84 000 84 000 0,0% Kyrkhult 1:294 812 m2 84 000 84 000 0,0% Kyrkhult 1:298 804 m2 82 000 82 000 0,0% Kyrkhult 1:305 884 m2 88 000 88 000 0,0% Kyrkhult 1:308 1 023 m2 94 000 94 000 0,0% Kyrkhult 1:356 884 m2 88 000 88 000 0,0% Kyrkhult 1:357 884 m2 88 000 88 000 0,0% Kyrkhult 1:358 905 m2 88 000 88 000 0,0% Gårdsjövägen, Kyrkhult Kyrkhult 4:15 1 345 m2 111 000 111 000 0,0% Medborgarvägen, Vilshult Vilshult 1:179 854 m2 85 000 85 000 0,0% Nickelvägen, Vilshult Vilshult 1:161 780 m2 87 000 87 000 0,0% Nitvägen, Vilshult Vilshult 1:231 810 m2 84 000 84 000 0,0% Vilshult 1:233 773 m2 87 000 87 000 0,0% Vilshult 1:234 842 m2 85 000 85 000 0,0% Vilshult 1:237 858 m2 86 000 86 000 0,0% Vilshult 1:238 914 m2 89 000 89 000 0,0% Tångvägen, Vilshult Vilshult 1:180 1 331 m2 111 000 111 000 0,0% Lisebacke, Gränum Gränum 4:89 1 071 m2 411 000 410 000 0,2% Gränum 4:90 1 114 m2 426 000 425 000 0,2% Gränum 4:91 1 096 m2 421 000 420 000 0,2% Gränum 4:92 1 219 m2 466 000 465 000 0,2% Gränum 4:93 922 m2 351 000 350 000 0,3% Hemsjö Härnäs 1:105 800 m2 87 000 87 000 0,0% Härnäs 1:131 1 Möjlighet finns att avstycka 3 tomter. Ej prissatta. Föreligger speciella omständigheter inom ett område eller enskild fastighet, innebärande extraordinära och kostnadskrävande insatser för att möjliggöra uppförande av byggnad eller anläggning, så har kommunstyrelsens arbetsutskott möjlighet att reducera avgiften. Måltider Avgift 2027 2026 Ändring Försålda måltider 81 72 12,5% Klimatlåda/överbliven mat 25 25 0,0% Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 146/2026 KS 2026/2250 § 146/2026 Investering i ny lagringslösning för kommunens IT-miljö Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: Kommunstyrelsen tilldelas 1,3 mnkr i 2026 års investeringsbudget för anskaffning av ny lagringslösning för kommunens centrala IT-miljö. Medel anvisas från rörelsekapitalet. Ärendebeskrivning Karin Carlsson, IT-chef, redovisar i ärendet. Kommunens centrala IT-miljö är beroende av en gemensam lagringslösning för drift av servrar, verksamhetssystem och andra digitala tjänster. Lagringslösningen utgör därmed en central del av kommunens IT-infrastruktur och behöver ha tillräcklig kapacitet och driftsäkerhet för att verksamheternas system ska kunna fungera stabilt. Kommunens nuvarande lagringslösning är en HPE Nimble Storage AF60. Lösningen har funnits i kommunens IT-miljö sedan åtminstone 2021 och tillhör en produktgeneration som introducerades 2018. Modellen har därefter utgått ur tillverkarens sortiment och närmar sig slutet av sin supportperiod. Utöver utrustningens ålder och livscykel börjar den tillgängliga lagringskapaciteten ta slut. Lösningen nyttjar idag cirka 89 procent av sin tillgängliga kapacitet. Tillverkaren rekommenderar att nyttjandegraden inte överstiger 95 procent, vilket innebär att marginalen för fortsatt datatillväxt är begränsad. Sammantaget bedöms möjligheterna att långsiktigt fortsätta använda och bygga vidare på den befintliga lösningen som begränsade. Ett utbyte behöver därför genomföras för att säkerställa tillräcklig kapacitet samt fortsatt stabil och säker drift av kommunens centrala IT- miljö. Den nya lagringslösningen ska ersätta befintlig utrustning och dimensioneras för kommunens nuvarande behov samt ge utrymme för en rimlig framtida tillväxt. Kostnaden för investeringen beräknas till 1,3 mnkr. Prisnivån för denna typ av hårdvara har ökat, vilket bidrar till investeringens storlek. Den kommande avskrivningskostnaden bedöms kunna hanteras inom IT-verksamhetens befintliga budgetram. Investeringen bedöms sammantaget som nödvändig för att säkerställa en fortsatt stabil, säker och långsiktigt hållbar drift av kommunens centrala IT-miljö. Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 146/2026 KS 2026/2250 Yttrande/Bedömning IT-enhetens bedömning är att den befintliga lagringslösningen inte är lämplig att bygga vidare på. Lösningen har hög nyttjandegrad och tillhör samtidigt en produktgeneration som är på väg mot slutet av sin supportperiod. Alternativet att fortsätta använda befintlig lösning skulle innebära ett successivt minskat handlingsutrymme vad gäller både kapacitet och teknisk livslängd. Att investera i ytterligare kapacitet i den befintliga plattformen bedöms inte heller vara långsiktigt ekonomiskt eller tekniskt motiverat. Mot denna bakgrund bedöms en ny lagringslösning vara det mest ändamålsenliga alternativet för att säkerställa kommunens behov av kapacitet, driftsäkerhet och support under kommande år. Finansiering Medel anvisas från rörelsekapitalet. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Inga konsekvenser Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 146/2026 KS 2026/2250 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-18 Diarienummer: 2026/2250-1 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Kommunfullmäktige 2026-10-26 Handläggare Namn: Karin Carlsson Titel: IT-chef Investering i ny lagringslösning för kommunens IT-miljö Förslag till beslut För beslut av kommunfullmäktige Kommunstyrelsen tilldelas 1,3 mnkr i 2026 års investeringsbudget för anskaffning av ny lagringslösning för kommunens centrala IT-miljö. Medel anvisas från rörelsekapitalet. Ärendebeskrivning Kommunens centrala IT-miljö är beroende av en gemensam lagringslösning för drift av servrar, verksamhetssystem och andra digitala tjänster. Lagringslösningen utgör därmed en central del av kommunens IT-infrastruktur och behöver ha tillräcklig kapacitet och driftsäkerhet för att verksamheternas system ska kunna fungera stabilt. Kommunens nuvarande lagringslösning är en HPE Nimble Storage AF60. Lösningen har funnits i kommunens IT-miljö sedan åtminstone 2021 och tillhör en produktgeneration som introducerades 2018. Modellen har därefter utgått ur tillverkarens sortiment och närmar sig slutet av sin supportperiod. Utöver utrustningens ålder och livscykel börjar den tillgängliga lagringskapaciteten ta slut. Lösningen nyttjar idag cirka 89 procent av sin tillgängliga kapacitet. Tillverkaren rekommenderar att nyttjandegraden inte överstiger 95 procent, vilket innebär att marginalen för fortsatt datatillväxt är begränsad. Sammantaget bedöms möjligheterna att långsiktigt fortsätta använda och bygga vidare på den befintliga lösningen som begränsade. Ett utbyte behöver därför genomföras för att säkerställa tillräcklig kapacitet samt fortsatt stabil och säker drift av kommunens centrala IT-miljö. Den nya lagringslösningen ska ersätta befintlig utrustning och dimensioneras för kommunens nuvarande behov samt ge utrymme för en rimlig framtida tillväxt. Kostnaden för investeringen beräknas till 1,3 mnkr. Prisnivån för denna typ av hårdvara har ökat, vilket bidrar till investeringens storlek. Den kommande avskrivningskostnaden bedöms kunna hanteras inom IT-verksamhetens befintliga budgetram. Investeringen bedöms sammantaget som nödvändig för att säkerställa en fortsatt stabil, säker och långsiktigt hållbar drift av kommunens centrala IT-miljö. Yttrande/Bedömning IT-enhetens bedömning är att den befintliga lagringslösningen inte är lämplig att bygga vidare på. Lösningen har hög nyttjandegrad och tillhör samtidigt en produktgeneration som är på väg mot slutet av sin supportperiod. Alternativet att fortsätta använda befintlig lösning skulle innebära ett successivt minskat handlingsutrymme vad gäller både kapacitet och teknisk livslängd. Att investera i ytterligare kapacitet i den befintliga plattformen bedöms inte heller vara långsiktigt ekonomiskt eller tekniskt motiverat. Mot denna bakgrund bedöms en ny lagringslösning vara det mest ändamålsenliga alternativet för att säkerställa kommunens behov av kapacitet, driftsäkerhet och support under kommande år. Finansiering Medel anvisas från rörelsekapitalet. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Inga konsekvenser Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 148/2026 KS 2025/2247 § 148/2026 Hastighetssänkande åtgärd Karlavägen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Hastighetssänkande åtgärd på Karlavägen ska anordnas. Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till infrastruktur- och näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Ärendebeskrivning Roger Jönsson, chef infrastruktur- och näringsliv, föredrar i ärendet. Fastighetsägare längs med Karlavägen har lyft frågan då dem anser att hastigheten på trafiken är för hög och hastighetsbegränsningen 30 km/h inte efterlevs. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 36 km/h för bilar. V85 percentilen är 42 km/h. Vägen har en ÅDT om 893. Karlavägen är en matargata som samlar upp trafik från anslutande vägar och vidare till Idrottsvägen som är huvudgata. Hastigheten är begränsad till 30 km/h. För att skapa en trafiksäkrare sträcka bör en hastighetssänkande åtgärd genomföras. Finansiering Hastighetssänkande åtgärd genomförs med medel från investeringsprojekt ”Trafiksäkerhet”. Ett löpande investeringsprojekt för att förbättra trafiksäkerheten längs kommunens vägar. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barn färdas på sträckan för att ta sig till skola och fritidsaktiviteter eller för rekreation. En trafiksäkrare sträcka bedöms som gynnsam för barns användning av vägen i enlighet med Trafikförordningens bestämmelser. När fordon färdas i lägre hastigheter bedöms risken för trafikolyckor där barn är inblandade, minska. Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 148/2026 KS 2025/2247 Jämställdhetsperspektivet bedöms inte påverkas då samtliga fordonsförare, påverkas likvärdigt av en hastighetssänkande åtgärd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Fastighetsägare C.D Infrastruktur och Näringslivschef R.J Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 148/2026 KS 2025/2247 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-21 Diarienummer: 2025/2247-23 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Roger Jönsson Titel: Infrastruktur och Näringslivschef Hastighetssänkande åtgärd Karlavägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hastighetssänkande åtgärd på Karlavägen ska anordnas. Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till Infrastruktur och Näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Ärendebeskrivning Fastighetsägare längs med Karlavägen har lyft frågan då dem anser att hastigheten på trafiken är för hög och hastighetsbegränsningen 30 km/h inte efterlevs. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 36 km/h för bilar. V85 percentilen är 42 km/h. Vägen har en ÅDT om 893. Karlavägen är en matargata som samlar upp trafik från anslutande vägar och vidare till Idrottsvägen som är huvudgata. Hastigheten är begränsad till 30 km/h. För att skapa en trafiksäkrare sträcka bör en hastighetssänkande åtgärd genomföras. Finansiering Hastighetssänkande åtgärd genomförs med medel från investeringsprojekt ”Trafiksäkerhet”. Ett löpande investeringsprojekt för att förbättra trafiksäkerheten längs kommunens vägar. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barn färdas på sträckan för att ta sig till skola och fritidsaktiviteter eller för rekreation. En trafiksäkrare sträcka bedöms som gynnsam för barns användning av vägen i enlighet med Trafikförordningens bestämmelser. När fordon färdas i lägre hastigheter bedöms risken för trafikolyckor där barn är inblandade, minska. Jämställdhetsperspektivet bedöms inte påverkas då samtliga fordonsförare, påverkas likvärdigt av en hastighetssänkande åtgärd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Fastighetsägare C.D Infrastruktur och Näringslivschef R.J Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(4) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 149/2026 KS 2026/1809 § 149/2026 Hastighetssänkande åtgärd Pressaregatan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Hastighetssänkande åtgärd på Pressaregatan ska anordnas. Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till infrastruktur- och näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Yrkanden Beslutsförslagen från förvaltningen återfinns under rubriken "Beslutsförslag från förvaltningen" nedan. Ingeborg Braun (S) yrkar för beslutsförslag nummer två, att ge förvaltningen i uppdrag att utreda förbud mot genomfartstrafik. Patrik Krupa (M) yrkar att beslutsförslag nummer 1, att införa hastighetssänkande åtgärder. Rolf Jönsson (C) yrkar för beslutsförslag nummer 1 att införa hastighetssänkande åtgärder. Christoffer Danielsson (S) föreslår en ändring av beslutsförslag nummer 2 där ingen inriktning om åtgärd ges utan enbart uppdrag till chef för infrastruktur- och näringsliv om möjliga åtgärder som sedan kan beslutas om av bygg- och trafiknämnden. Tommy Holmgren (SD) yrkar på beslutsförslag 1, att införa hastighetssänkande åtgärder. Beslutsgång Ordföranden ställer beslutsförslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att införa hastighetssänkande åtgärder på Pressaregatan. Beslutsförslag från förvaltningen Alternativ 1: hastighetssänkande åtgärd på Pressaregatan ska anordnas. Protokoll 2(4) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 149/2026 KS 2026/1809 Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till infrastruktur- och näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Alternativ 2: förbud mot genomfartstrafik på Pressaregatan, väster om Filaregatan och öster om Bommarevägen, ska utredas vidare av Infrastruktur- och näringslivschef och förberedas för beslut i bygg- och trafiknämnden. Ärendebeskrivning Roger Jönsson, chef infrastruktur- och näringsliv, föredrar i ärendet. Fastighetsägare har lyft att hastigheten på Pressaregatan är för hög. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 37 km/h för bilar. V85 percentilen är 44 km/h. Vägen har en ÅDT om 295. Pressaregatan har en smalare passage i höjd med Filarevägen. Att förbjuda genomfartstrafik (bortsett från gång och cykel) är ett alternativ för att sträckan ska bli trafiksäkrare. ÅDT på sträckan är förhållandevis låg. Åtgärden innebär att fordon behöver köra runt området. Samtidigt innebär åtgärden att gång- och cykeltrafik premieras och skapar i sig själv hastighetssänkande effekter på vägnätet. På grund av utformningen av vägen kan en hastighetssänkande åtgärd vara svår att genomföra på ett bra sätt, utformningsmässigt. Finansiering Hastighetssänkande åtgärd genomförs med medel från investeringsprojekt ”Trafiksäkerhet”. Ett löpande investeringsprojekt för att förbättra trafiksäkerheten längs kommunens vägar. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barn färdas på sträcka för att ta sig till skola och fritidsaktiviteter eller för rekreation. En trafiksäkrare sträcka bedöms som gynnsam för barns användning av vägen i enlighet med Trafikförordningens bestämmelser. När fordon färdas i lägre hastigheter bedöms risken för trafikolyckor där barn är inblandade, minska. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Protokoll 3(4) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 149/2026 KS 2026/1809 Beslutet skickas till Fastighetsägare M.O Infrastruktur och Näringslivschef R.J Protokoll 4(4) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 149/2026 KS 2026/1809 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-21 Diarienummer: 2026/1809-5 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Roger Jönsson Titel: Infrastruktur och Näringslivschef Hastighetssänkande åtgärd Pressaregatan Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Alt 1: hastighetssänkande åtgärd på Pressaregatan ska anordnas. Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till Infrastruktur och Näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Alt 2: förbud mot genomfartstrafik på Pressaregatan, väster om Filaregatan och öster om Bommarevägen, ska utredas vidare av Infrastruktur och Näringslivschef och förberedas för beslut i Trafiknämnden. Ärendebeskrivning Fastighetsägare har lyft att hastigheten på Pressaregatan är för hög. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 37 km/h för bilar. V85 percentilen är 44 km/h. Vägen har en ÅDT om 295. Pressaregatan har en smalare passage i höjd med Filarevägen. Att förbjuda genomfartstrafik (bortsett från gång och cykel) är ett alternativ för att sträckan ska bli trafiksäkrare. ÅDT på sträckan är förhållandevis låg. Åtgärden innebär att fordon behöver köra runt området. Samtidigt innebär åtgärden att gång- och cykeltrafik premieras och skapar i sig själv hastighetssänkande effekter på vägnätet. På grund av utformningen av vägen kan en hastighetssänkande åtgärd vara svår att genomföra på ett bra sätt, utformningsmässigt. Finansiering Hastighetssänkande åtgärd genomförs med medel från investeringsprojekt ”Trafiksäkerhet”. Ett löpande investeringsprojekt för att förbättra trafiksäkerheten längs kommunens vägar. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barn färdas på sträcka för att ta sig till skola och fritidsaktiviteter eller för rekreation. En trafiksäkrare sträcka bedöms som gynnsam för barns användning av vägen i enlighet med Trafikförordningens bestämmelser. När fordon färdas i lägre hastigheter bedöms risken för trafikolyckor där barn är inblandade, minska. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Fastighetsägare M.O Infrastruktur och Näringslivschef R.J Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 150/2026 KS 2026/1848 § 150/2026 Hastighetssänkande åtgärd Ymervägen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Hastighetssänkande åtgärd inte ska anordnas på Ymervägen Ärendebeskrivning Roger Jönsson, chef infrastruktur- och näringsliv, föredrar i ärendet. Fastighetsägare har lyft att hastigheten är för hög på Ymervägen Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 18 km/h. V85 percentilen är 25 km/h. Vägen har en ÅDT på 65. Ymervägen är en lokalgata. Dem som använder vägen är generellt boende på sträckan samt besökare. Lokalgator som är återvändsgator har generellt inte övervägande problem med höga hastigheter och genomförd trafikmätning visar inte på ett hastighetsproblem på sträckan. Behovet av en hastighetssänkande åtgärd bedöms därför inte föreligga. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Perspektiven bedöms inte påverkas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Fastighetsägare T.R Infrastruktur och Näringslivschef R.J Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 150/2026 KS 2026/1848 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-21 Diarienummer: 2026/1848-3 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Roger Jönsson Titel: Infrastruktur och Näringslivschef Hastighetssänkande åtgärd Ymervägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hastighetssänkande åtgärd inte ska anordnas på Ymervägen Ärendebeskrivning Fastighetsägare har lyft att hastigheten är för hög på Ymervägen Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 18 km/h. V85 percentilen är 25 km/h. Vägen har en ÅDT på 65. Ymervägen är en lokalgata. Dem som använder vägen är generellt boende på sträckan samt besökare. Lokalgator som är återvändsgator har generellt inte övervägande problem med höga hastigheter och genomförd trafikmätning visar inte på ett hastighetsproblem på sträckan. Behovet av en hastighetssänkande åtgärd bedöms därför inte föreligga. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Perspektiven bedöms inte påverkas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Fastighetsägare T.R Infrastruktur och Näringslivschef R.J Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 151/2026 KS 2026/2258 § 151/2026 Hastighetssänkande åtgärd Eddavägen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Hastighetssänkande åtgärd på Eddavägen inte ska anordnas. Ärendebeskrivning Roger Jönsson, chef infrastruktur- och näringsliv, föredrar i ärendet. Fastighetsägare vid Lokevägen har lyft att hastigheten på Eddavägen är för hög och det är problematiskt att nå kretsstationen andra sidan vägen. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 36 km/h. V85 percentilen är 43 km/h. Eddavägen har en ÅDT om 317. Uppmätta hastigheter på Eddavägen ligger i linje med gällande hastighetsbegränsning om 40 km/h. Olofströms kommun har tidigare, under 2022 och 2023 genomfört hastighetssänkande åtgärder på Eddavägen. Farthinder har anordnats vid den primära korsningspunkten i höjd med gång- och cykelvägens passage. Längsgående trottoar har även breddats för att förbättra användningen av densamma och samtidigt blir körbanan smalare vilket sänker hastigheten, när det fria utrymmet på vägen är mindre. Ytterligare hastighetssänkande åtgärder på Eddavägen bedöms inte behövas. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barns skolväg till Brännaregårdsskolan alternativt barns skolväg från Brännaregårdsområdet till Högavångsskolan eller Nordenbergs gymnasium bedöms som bra i och med den hastighetssäkrade passagen som byggdes 2022. Detsamma bedöms som sant angående barns färd längs med Eddavägen. Jämställdshetsperspektivet bedöms inte påverkas. Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 151/2026 KS 2026/2258 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Fastighetsägare C.B Infrastruktur och Näringslivschef R.J Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 151/2026 KS 2026/2258 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-21 Diarienummer: 2026/2258-4 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Roger Jönsson Titel: Infrastruktur och Näringslivschef Hastighetssänkande åtgärd Eddavägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hastighetssänkande åtgärd på Eddavägen inte ska anordnas. Ärendebeskrivning Fastighetsägare vid Lokevägen har lyft att hastigheten på Eddavägen är för hög och det är problematiskt att nå kretsstationen andra sidan vägen. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 36 km/h. V85 percentilen är 43 km/h. Eddavägen har en ÅDT om 317. Uppmätta hastigheter på Eddavägen ligger i linje med gällande hastighetsbegränsning om 40 km/h. Olofströms kommun har tidigare, under 2022 och 2023 genomfört hastighetssänkande åtgärder på Eddavägen. Farthinder har anordnats vid den primära korsningspunkten i höjd med gång- och cykelvägens passage. Längsgående trottoar har även breddats för att förbättra användningen av densamma och samtidigt blir körbanan smalare vilket sänker hastigheten, när det fria utrymmet på vägen är mindre. Ytterligare hastighetssänkande åtgärder på Eddavägen bedöms inte behövas. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barns skolväg till Brännaregårdsskolan alternativt barns skolväg från Brännaregårdsområdet till Högavångsskolan eller Nordenbergs gymnasium bedöms som bra i och med den hastighetssäkrade passagen som byggdes 2022. Detsamma bedöms som sant angående barns färd längs med Eddavägen. Jämställdshetsperspektivet bedöms inte påverkas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Fastighetsägare C.B Infrastruktur och Näringslivschef R.J Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 152/2026 KS 2026/2263 § 152/2026 Hastighetssänkande åtgärd Ingenjörsgatan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Hastighetssänkande åtgärd på Ingenjörsgatan inte ska anordnas. Ärendebeskrivning Roger Jönsson, chef infrastruktur- och näringsliv, föredrar i ärendet. I dialoger på Brottsförebyggande och Trygghetsskapande rådet har frågeställningen angående höga hastigheter på Ingenjörsgatan lyfts. Likaså i dialoger med företrädare för Svea Fastigheter. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 35 km/h. V85 percentilen är 45 km/h. Vägen har en ÅDT om 2206. Uppmätta hastigheter på Ingenjörsgatan ligger i linje med gällande hastighetsbegränsning om 40 km/h. Hastighetssänkande åtgärder på Ingenjörsgatan bedöms inte behövas. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Om en hastighetssänkande åtgärd hade anordnats hade trafiksäkerheten lokalt blivit bättre genom att lägre hastigheter hade erhållits i dess lokalisering. Barns säkerhet och användning av trottoarer och väg hade förbättrats. Ärendet är dock inte initierat med utgångspunkt att barns trafiksäkerhet bör förbättras på sträckan. Jämställdshetsperspektivet bedöms som neutralt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 152/2026 KS 2026/2263 Beslutet skickas till Infrastruktur och Näringslivschef R.J Beredskaps- och trygghetssamordnare A.E.Z Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 152/2026 KS 2026/2263 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-22 Diarienummer: 2026/2263-1 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Roger Jönsson Titel: Infrastruktur och Näringslivschef Hastighetssänkande åtgärd Ingenjörsgatan Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hastighetssänkande åtgärd på Ingenjörsgatan inte ska anordnas. Ärendebeskrivning I dialoger på Brottsförebyggande och Trygghetsskapande rådet har frågeställningen angående höga hastigheter på Ingenjörsgatan lyfts. Likaså i dialoger med företrädare för Svea Fastigheter. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 35 km/h. V85 percentilen är 45 km/h. Vägen har en ÅDT om 2206. Uppmätta hastigheter på Ingenjörsgatan ligger i linje med gällande hastighetsbegränsning om 40 km/h. Hastighetssänkande åtgärder på Ingenjörsgatan bedöms inte behövas. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Om en hastighetssänkande åtgärd hade anordnats hade trafiksäkerheten lokalt blivit bättre genom att lägre hastigheter hade erhållits i dess lokalisering. Barns säkerhet och användning av trottoarer och väg hade förbättrats. Ärendet är dock inte initierat med utgångspunkt att barns trafiksäkerhet bör förbättras på sträckan. Jämställdshetsperspektivet bedöms som neutralt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Infrastruktur och Näringslivschef R.J Beredskaps- och trygghetssamordnare A.E.Z Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Hastighetssänkande åtgärd Ingenjörsgatan Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 153/2026 KS 2026/2266 § 153/2026 Hastighetssänkande åtgärd Bengt Nordenbergs väg Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Hastighetssänkande åtgärd på Bengt Nordenbergs väg ska anordnas. Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till Infrastruktur och Näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Ärendebeskrivning Roger Jönsson, chef infrastruktur- och näringsliv, föredrar i ärendet. Inkomna klagomål rörande dålig hastighetsefterlevnad på Bengt Nordenbergs väg och önskemål om farthinder för att stävja problematiken. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 33 km/h. V85 percentilen är 42 km/h. Vägen har en ÅDT om 400–500. Bengt Nordenbergs väg är en större matargata. Vägen är bred och bjuder in till högre hastigheter än den fastställda hastighetsgränsen 30 km/h. Samtidigt lutar vägen relativt mycket vilket gör att hastighetsefterlevnaden i nedförskörning kan påverkas och vara svår att efterleva. Finansiering Hastighetssänkande åtgärd genomförs med medel från investeringsprojekt ”Trafiksäkerhet”. Ett löpande investeringsprojekt för att förbättra trafiksäkerheten längs kommunens vägar. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Bengt Nordenbergs väg är en större matargata som är bred, utan avskild trottoar eller GC- väg. Vilket gör att barn färdas längs med vägen i blandtrafik. Att förbättra trafiksäkerheten Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 153/2026 KS 2026/2266 längs med sträckan gör att barns användning av Bengt Nordenbergs väg, underlättas och förbättras. Jämställdhetsperspektivet bedöms som neutralt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Infrastruktur och Näringslivschef R.J Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 153/2026 KS 2026/2266 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-21 Diarienummer: 2026/2266-1 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Roger Jönsson Titel: Infrastruktur och Näringslivschef Hastighetssänkande åtgärd Bengt Nordenbergs väg Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hastighetssänkande åtgärd på Bengt Nordenbergs väg ska anordnas. Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till Infrastruktur och Näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Ärendebeskrivning Inkomna klagomål rörande dålig hastighetsefterlevnad på Bengt Nordenbergs väg och önskemål om farthinder för att stävja problematiken. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 33 km/h. V85 percentilen är 42 km/h. Vägen har en ÅDT om 400–500. Bengt Nordenbergs väg är en större matargata. Vägen är bred och bjuder in till högre hastigheter än den fastställda hastighetsgränsen 30 km/h. Samtidigt lutar vägen relativt mycket vilket gör att hastighetsefterlevnaden i nedförskörning kan påverkas och vara svår att efterleva. Finansiering Hastighetssänkande åtgärd genomförs med medel från investeringsprojekt ”Trafiksäkerhet”. Ett löpande investeringsprojekt för att förbättra trafiksäkerheten längs kommunens vägar. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Bengt Nordenbergs väg är en större matargata som är bred, utan avskild trottoar eller GC-väg. Vilket gör att barn färdas längs med vägen i blandtrafik. Att förbättra trafiksäkerheten längs med sträckan gör att barns användning av Bengt Nordenbergs väg, underlättas och förbättras. Jämställdhetsperspektivet bedöms som neutralt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Infrastruktur och Näringslivschef R.J Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 154/2026 KS 2026/509 § 154/2026 Hastighetssänkande åtgärd Industrivägen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Hastighetssänkande åtgärd på Industrivägen inte ska anordnas. Ärendebeskrivning Roger Jönsson, chef infrastruktur- och näringsliv, föredrar i ärendet. Medborgare har lyft problem med höga hastigheter. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 30 km/h. V85 percentilen är 37 km/h. Vägen har en ÅDT om 200–300. På Industrivägen finns idag två stycken hastighetssänkande åtgärder, genom farthinder som gupp. Att bygga ytterligare hastighetssänkande åtgärder på en sträcka om 200 meter bedöms inte som motiverat. Olofströms kommun bedöms ha genomfört tillräckliga åtgärder för att stävja höga hastigheter. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Då hastighetssänkande åtgärder genomförts tidigare bedöms barns användning av Industrivägen vara tillfredställande ur trafiksäkerhetssynpunkt. Jämställdshetsperspektivet bedöms som neutralt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Infrastruktur och Näringslivschef R.J Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 154/2026 KS 2026/509 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 154/2026 KS 2026/509 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-21 Diarienummer: 2026/509-4 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Roger Jönsson Titel: Infrastruktur och Näringslivschef Hastighetssänkande åtgärd Industrivägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att hastighetssänkande åtgärd på Industrivägen inte ska anordnas. Ärendebeskrivning Medborgare har lyft problem med höga hastigheter. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 30 km/h. V85 percentilen är 37 km/h. Vägen har en ÅDT om 200–300. På Industrivägen finns idag två stycken hastighetssänkande åtgärder, genom farthinder som gupp. Att bygga ytterligare hastighetssänkande åtgärder på en sträcka om 200 meter bedöms inte som motiverat. Olofströms kommun bedöms ha genomfört tillräckliga åtgärder för att stävja höga hastigheter. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Då hastighetssänkande åtgärder genomförts tidigare bedöms barns användning av Industrivägen vara tillfredställande ur trafiksäkerhetssynpunkt. Jämställdshetsperspektivet bedöms som neutralt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Infrastruktur och Näringslivschef R.J Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 155/2026 KS 2026/2267 § 155/2026 Hastighetssänkande åtgärd Vilshultsvägen i Olofström Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Hastighetssänkande åtgärd på Vilshultsvägen i Olofström ska anordnas. Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till Infrastruktur och Näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Ärendebeskrivning Roger Jönsson, chef infrastruktur- och näringsliv, föredrar i ärendet. Fastighetsägare har lyft att hastighetsefterlevnaden på Vilshultsvägen i Olofström är dålig. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 48 km/h. V85 percentilen är 59 km/h. ÅDT är mellan 300–400. Hastighetsgränsen på Vilshultsvägen där farthinder efterfrågas och där mätning är genomförd är 40 km/h. Trafikmätning visar på dålig efterlevnad av gällande hastighet på sträckan. För att förbättra trafiksituationen på sträckan och även bidra till bättre trafiksäkerhet, bör hastighetssänkande åtgärd anordnas. Finansiering Hastighetssänkande åtgärd genomförs med medel från investeringsprojekt ”Trafiksäkerhet”. Ett löpande investeringsprojekt för att förbättra trafiksäkerheten längs kommunens vägar. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Att anordna en hastighetssänkande åtgärd på sträckan bedöms som fördelaktigt ur ett barnrättsperspektiv. Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 155/2026 KS 2026/2267 Jämställdhetsperspektivet bedöms som neutralt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Infrastruktur och Näringslivschef R.J Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 155/2026 KS 2026/2267 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-21 Diarienummer: 2026/2267-3 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Roger Jönsson Titel: Infrastruktur och Näringslivschef Hastighetssänkande åtgärd Vilshultsvägen i Olofström Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutatar att hastighetssänkande åtgärd på Vilshultsvägen i Olofström ska anordnas. Placering på vägen samt utformning av hastighetssänkande åtgärd och tidpunkt för genomförande ges i uppdrag till Infrastruktur och Näringslivschef att genomföra, förbereda och samordna. Ärendebeskrivning Fastighetsägare har lyft att hastighetsefterlevnaden på Vilshultsvägen i Olofström är dålig. Yttrande/Bedömning Genomförd trafikmätning visar på en genomsnittshastighet på 48 km/h. V85 percentilen är 59 km/h. ÅDT är mellan 300–400. Hastighetsgränsen på Vilshultsvägen där farthinder efterfrågas och där mätning är genomförd är 40 km/h. Trafikmätning visar på dålig efterlevnad av gällande hastighet på sträckan. För att förbättra trafiksituationen på sträckan och även bidra till bättre trafiksäkerhet, bör hastighetssänkande åtgärd anordnas. Finansiering Hastighetssänkande åtgärd genomförs med medel från investeringsprojekt ”Trafiksäkerhet”. Ett löpande investeringsprojekt för att förbättra trafiksäkerheten längs kommunens vägar. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Att anordna en hastighetssänkande åtgärd på sträckan bedöms som fördelaktigt ur ett barnrättsperspektiv. Jämställdhetsperspektivet bedöms som neutralt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Specificera vilka underlag som redovisas Beslutet skickas till Infrastruktur och Näringslivschef R.J Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(5) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 158/2026 KS 2026/1609 § 158/2026 Yttrande över SOU 2026:32 Hur staten kan förbättra kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och expansioner Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: Nedstående Remissvar SOU 2026:32 Att säga ja! Kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner Ärendebeskrivning Emelie Svensson, mark- och etableringssamordnare, föredrar i ärendet och Klimat- och Näringslivsdepartementet har bjudit in Olofströms kommun att yttra sig över: SOU 2026:32 Hur staten kan förbättra kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och expansioner. Yttrande Sammanfattning Olofströms kommun anser att utredningens förslag är relevanta, men vill lyfta några kompletterande perspektiv. Även små/medelstora företagsetableringar behöver belysas och få riktade stöd. Stödet bör vara tillgängligt tidigt i processen för att kommunen ska kunna bära tidiga tunga kostnader för att få fram etableringsklar mark Den föreslagna incitamentspengen är för låg i förhållande till de tunga kostnader kommunerna behöver bära i det tidiga skedet. Fem huvudområden för åtgärder •Investeringsfrämjande •Ekonomisk riskavlastning •Bostadsbyggande •Transportinfrastruktur •Kompetensförsörjning Protokoll 2(5) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 158/2026 KS 2026/1609 Investeringsfrämjande Förslag: Förslag är en statlig rådgivningsfunktion som kommer att underlätta för kommuner i hela den process som krävs för att kunna ta emot en stor företagsetablering eller företagsexpansion, dvs. attraherande insatser, mottagningsinsatser, färdig etablering och verksamhet i drift. Yttrande: Olofströms kommun ser positivt på ambitionen att stärka det investeringsfrämjande arbetet, men bedömer att förslaget i sin nuvarande form behöver utvecklas ytterligare. Det är positivt att Business Sweden pekas ut som en central aktör inom det investeringsfrämjande arbetet. För att skapa långsiktighet och tydlighet är det viktigt att uppdraget ges en permanent karaktär. Den föreslagna rådgivningsfunktionen riskerar att bli alltför passiv om den främst erbjuder allmän vägledning. För att skapa verklig nytta för kommuner och regioner behövs ett mer operativt stöd genom hela etableringsprocessen. Olofströms kommun vill också understryka vikten av ett nära samarbete mellan Business Sweden och Tillväxtverket. En statlig samordning är av stor vikt vid stora etableringar. Statlig rådgivningsfunktion bör inkludera samt ha fokus på kompetens i hela kedjan och i hela skedet. För att marken ska vara klar för företagen behövs rådighet över marken, fastighetsbildning, fysisk planering, infrastruktur, VA, el, geotekniska föreutsättningar, servitut, avtal m.m. Kompetensstödet bör innefatta resurs med Mark-och exploateringskunskaper samt fastighetsrätt. Innan det finns ett företag som vill etablera sig får kommunen bära mycket kostnader för att förbereda inför detta, och därför behövs stödet tidigt i kedjan. För mindre kommuner handlar utmaningen inte enbart om tillgång till specialistkompetens utan även om begränsad organisatorisk kapacitet. Stora etableringar kan under en period innebära ett kraftigt ökat behov av handläggningsresurser inom planering, bygglov, miljöprövning och exploatering. Staten bör därför överväga stödformer som möjliggör tillfällig förstärkning av plan- och byggkompetens i samband med större etableringar. Ekonomisk riskavlastning Förslag: Utredningen har föreslagit en incitamentspeng (riktat statsbidrag) på 200-250 miljoner kronor över 5 år, vilket administreras av Tillväxtverket Yttrande: Olofströms kommun tillstyrker förslaget om att införa en incitamentspeng. Däremot bedömer kommunen att den föreslagna ekonomiska kalkylen på 200-250 miljoner kronor över 5 år för Protokoll 3(5) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 158/2026 KS 2026/1609 hela landet är otillräcklig. I utredningen konstateras det att kommunerna själva får bära stora kostnader för att förbereda för större etableringar. För en enskild kommun kan det innebära bland annat markinköp, vägar, el, VA, miljö och tillståndsfrågor, kompetensförsörjning, framtagandet av detaljplaner m.m. De största kostnaderna och det största arbetet uppkommer innan etableringen. Det finns en risk att kommunerna anser att incitamentspengen inte är tillräcklig för att kommunerna ska göra det förberedande arbetet med att få fram etableringsklar mark. Kommunen anser att stödet bör vara tillgängligt tidigt i processen och att det ska innefatta de tidigaste åtgärderna som markinköp, fastighetsbildning med mera. Staten bör skapa möjligheter även för strategisk markberedskap före en konkret investerare finns på plats. Det bör vara möjligt att få stöd för att identifiera strategiska etableringsområden, och därefter sätta igång processen för att få fram etableringsklar mark i en kommun med goda förutsättningar att erbjuda detta. Olofströms kommun anser även att incitamentspengen bör kopplas till det investeringsfrämjande arbete som bedrivs genom Business Sweden, för att säkerställa en tydlig samordning mellan nationella och lokala insatser. Kommunen anser att förslaget om en kreditgarantimodell skulle vinna på att kompletteras med en bredare analys av olika former av garantier och riskdelningslösningar. Olika typer av investeringar och etableringar kan kräva olika former av stöd, och det är därför viktigt att fler alternativ belyses innan en modell beslutas. Kompetensförsörjning Förslag: Det har föreslagits flyttbidrag, extra statsbidrag till yrkesvux och utredning om nedskrivning av studieskulder för akademiker i etableringskommuner. Yttrande: Olofströms kommun ser positivt på de föreslagna åtgärderna för att stärka kompetensförsörjningen, då tillgången till rätt kompetens är en avgörande faktor för näringslivets utveckling och för kommuners möjligheter att attrahera nya etableringar och investeringar. Kommunen tillstyrker förslaget om flyttningsbidrag, då det kan bidra till att öka rörligheten på arbetsmarknaden och underlätta rekrytering till områden där det råder brist på arbetskraft. Samtidigt bedöms den förväntade effekten vara begränsad. Olofströms kommun anser att stödet inte enbart bör riktas till arbetssökande utan även kunna omfatta personer som byter arbete för att ta anställning inom yrken där det råder dokumenterad kompetensbrist. Kommunen tillstyrker även förslaget om ett utökat statligt stöd till yrkesvux. En stärkt yrkesutbildning är en viktig förutsättning för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och för att säkerställa tillgången på relevant arbetskraft både på kort och lång sikt. Protokoll 4(5) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 158/2026 KS 2026/1609 Olofströms kommun ser också positivt på förslaget om nedskrivning av studieskulder som ett verktyg för att öka attraktiviteten i områden där kompetensförsörjningen är särskilt utmanande. Åtgärden kan bidra till att fler väljer att bosätta sig och arbeta i kommuner som har svårt att rekrytera efterfrågad kompetens. Övrigt Yttrande: •Olofströms kommun är i huvudsak positiv till delbetänkandet. Kommunen delar utredningens analys att kommunernas utmaningar vid större företagsetableringar och företagsexpansioner är mångfacetterade och kräver en bred palett av åtgärder. Särskilt positivt är att utredningen lyfter fram behovet av stöd inom rådgivning, ekonomisk riskavlastning, bostadsförsörjning, infrastruktur och kompetensförsörjning •Kommunen anser att även mindre och medelstora företagsexpansioner bör kunna omfattas av stödinsatserna. I många mindre kommuner är det inte enskilda miljardinvesteringar som driver utvecklingen, utan en serie mindre etableringar och expansioner som sammantaget skapar betydande tillväxt, sysselsättning och investeringsbehov. •Vidare anser kommunen att staten i högre grad bör beakta arbetsmarknadsregionernas betydelse. För kommuner som Olofström är goda kommunikationer och fungerande pendlingsmöjligheter avgörande för både kompetensförsörjning och näringslivets utveckling. Infrastrukturinvesteringar behöver därför ses i ett regionalt sammanhang och inte enbart kopplas till den kommun där investeringen sker. •Kommunen vill även framhålla vikten av snabbare myndighets- och tillståndsprocesser. Även om ekonomiska stöd är viktiga upplever många kommuner och företag att långa handläggningstider och komplexa processer riskerar att försena investeringar och minska Sveriges konkurrenskraft. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Perspektiven har beaktats men bedöms inte påverkas av ärendet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Klimat- och Näringslivsdepartementet Mark-och etableringssamordnare, E.S Näringslivsutvecklare, K.S.R Protokoll 5(5) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 158/2026 KS 2026/1609 Tjänsteskrivelse 1(4) Kommunledningsförvaltningen Datum: 22.09.2026 Diarienummer: 2026/1609-3 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-29 Kommunstyrelsen 2026-10-06 Handläggare Namn: Emelie Svensson Titel: Mark- och etableringssamordnare Yttrande över SOU 2026:32 Hur staten kan förbättra kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och expansioner Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att skicka nedanstående Remissvar SOU 2026:32 Att säga ja! Kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner Ärendebeskrivning Klimat- och Näringslivsdepartementet har bjudit in Olofströms kommun att yttra sig över: SOU 2026:32 Hur staten kan förbättra kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och expansioner. Yttrande Sammanfattning • Olofströms kommun anser att utredningens förslag är relevanta, men vill lyfta några kompletterande perspektiv. • Även små/medelstora företagsetableringar behöver belysas och få riktade stöd. • Stödet bör vara tillgängligt tidigt i processen för att kommunen ska kunna bära tidiga tunga kostnader för att få fram etableringsklar mark • Den föreslagna incitamentspengen är för låg i förhållande till de tunga kostnader kommunerna behöver bära i det tidiga skedet. Fem huvudområden för åtgärder • Investeringsfrämjande • Ekonomisk riskavlastning • Bostadsbyggande • Transportinfrastruktur • Kompetensförsörjning Investeringsfrämjande Förslag: Förslag är en statlig rådgivningsfunktion som kommer att underlätta för kommuner i hela den process som krävs för att kunna ta emot en stor företagsetablering eller företagsexpansion, dvs. attraherande insatser, mottagningsinsatser, färdig etablering och verksamhet i drift. Yttrande: Olofströms kommun ser positivt på ambitionen att stärka det investeringsfrämjande arbetet, men bedömer att förslaget i sin nuvarande form behöver utvecklas ytterligare. Det är positivt att Business Sweden pekas ut som en central aktör inom det investeringsfrämjande arbetet. För att skapa långsiktighet och tydlighet är det viktigt att uppdraget ges en permanent karaktär. Den föreslagna rådgivningsfunktionen riskerar att bli alltför passiv om den främst erbjuder allmän vägledning. För att skapa verklig nytta för kommuner och regioner behövs ett mer operativt stöd genom hela etableringsprocessen. Olofströms kommun vill också understryka vikten av ett nära samarbete mellan Business Sweden och Tillväxtverket. En statlig samordning är av stor vikt vid stora etableringar. Statlig rådgivningsfunktion bör inkludera samt ha fokus på kompetens i hela kedjan och i hela skedet. För att marken ska vara klar för företagen behövs rådighet över marken, fastighetsbildning, fysisk planering, infrastruktur, VA, el, geotekniska föreutsättningar, servitut, avtal m.m. Kompetensstödet bör innefatta resurs med Mark-och exploateringskunskaper samt fastighetsrätt. Innan det finns ett företag som vill etablera sig får kommunen bära mycket kostnader för att förbereda inför detta, och därför behövs stödet tidigt i kedjan. För mindre kommuner handlar utmaningen inte enbart om tillgång till specialistkompetens utan även om begränsad organisatorisk kapacitet. Stora etableringar kan under en period innebära ett kraftigt ökat behov av handläggningsresurser inom planering, bygglov, miljöprövning och exploatering. Staten bör därför överväga stödformer som möjliggör tillfällig förstärkning av plan- och byggkompetens i samband med större etableringar. Ekonomisk riskavlastning Förslag: Utredningen har föreslagit en incitamentspeng (riktat statsbidrag) på 200-250 miljoner kronor över 5 år, vilket administreras av Tillväxtverket Yttrande: Olofströms kommun tillstyrker förslaget om att införa en incitamentspeng. Däremot bedömer kommunen att den föreslagna ekonomiska kalkylen på 200- 250 miljoner kronor över 5 år för hela landet är otillräcklig. I utredningen konstateras det att kommunerna själva får bära stora kostnader för att förbereda för större etableringar. För en enskild kommun kan det innebära bland annat markinköp, vägar, el, VA, miljö och tillståndsfrågor, kompetensförsörjning, framtagandet av detaljplaner m.m. De största kostnaderna och det största arbetet uppkommer innan etableringen. Det finns en risk att kommunerna anser att incitamentspengen inte är tillräcklig för att kommunerna ska göra det förberedande arbetet med att få fram etableringsklar mark. Kommunen anser att stödet bör vara tillgängligt tidigt i processen och att det ska innefatta de tidigaste åtgärderna som markinköp, fastighetsbildning med mera. Staten bör skapa möjligheter även för strategisk markberedskap före en konkret investerare finns på plats. Det bör vara möjligt att få stöd för att identifiera strategiska etableringsområden, och därefter sätta igång processen för att få fram etableringsklar mark i en kommun med goda förutsättningar att erbjuda detta. Olofströms kommun anser även att incitamentspengen bör kopplas till det investeringsfrämjande arbete som bedrivs genom Business Sweden, för att säkerställa en tydlig samordning mellan nationella och lokala insatser. Kommunen anser att förslaget om en kreditgarantimodell skulle vinna på att kompletteras med en bredare analys av olika former av garantier och riskdelningslösningar. Olika typer av investeringar och etableringar kan kräva olika former av stöd, och det är därför viktigt att fler alternativ belyses innan en modell beslutas. Kompetensförsörjning Förslag: Det har föreslagits flyttbidrag, extra statsbidrag till yrkesvux och utredning om nedskrivning av studieskulder för akademiker i etableringskommuner. Yttrande: Olofströms kommun ser positivt på de föreslagna åtgärderna för att stärka kompetensförsörjningen, då tillgången till rätt kompetens är en avgörande faktor för näringslivets utveckling och för kommuners möjligheter att attrahera nya etableringar och investeringar. Kommunen tillstyrker förslaget om flyttningsbidrag, då det kan bidra till att öka rörligheten på arbetsmarknaden och underlätta rekrytering till områden där det råder brist på arbetskraft. Samtidigt bedöms den förväntade effekten vara begränsad. Olofströms kommun anser att stödet inte enbart bör riktas till arbetssökande utan även kunna omfatta personer som byter arbete för att ta anställning inom yrken där det råder dokumenterad kompetensbrist. Kommunen tillstyrker även förslaget om ett utökat statligt stöd till yrkesvux. En stärkt yrkesutbildning är en viktig förutsättning för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och för att säkerställa tillgången på relevant arbetskraft både på kort och lång sikt. Olofströms kommun ser också positivt på förslaget om nedskrivning av studieskulder som ett verktyg för att öka attraktiviteten i områden där kompetensförsörjningen är särskilt utmanande. Åtgärden kan bidra till att fler väljer att bosätta sig och arbeta i kommuner som har svårt att rekrytera efterfrågad kompetens. Övrigt Yttrande: • Olofströms kommun är i huvudsak positiv till delbetänkandet. Kommunen delar utredningens analys att kommunernas utmaningar vid större företagsetableringar och företagsexpansioner är mångfacetterade och kräver en bred palett av åtgärder. Särskilt positivt är att utredningen lyfter fram behovet av stöd inom rådgivning, ekonomisk riskavlastning, bostadsförsörjning, infrastruktur och kompetensförsörjning • Kommunen anser att även mindre och medelstora företagsexpansioner bör kunna omfattas av stödinsatserna. I många mindre kommuner är det inte enskilda miljardinvesteringar som driver utvecklingen, utan en serie mindre etableringar och expansioner som sammantaget skapar betydande tillväxt, sysselsättning och investeringsbehov. • Vidare anser kommunen att staten i högre grad bör beakta arbetsmarknadsregionernas betydelse. För kommuner som Olofström är goda kommunikationer och fungerande pendlingsmöjligheter avgörande för både kompetensförsörjning och näringslivets utveckling. Infrastrukturinvesteringar behöver därför ses i ett regionalt sammanhang och inte enbart kopplas till den kommun där investeringen sker. • Kommunen vill även framhålla vikten av snabbare myndighets- och tillståndsprocesser. Även om ekonomiska stöd är viktiga upplever många kommuner och företag att långa handläggningstider och komplexa processer riskerar att försena investeringar och minska Sveriges konkurrenskraft. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Perspektiven har beaktats men bedöms inte påverkas av ärendet Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Klimat- och Näringslivsdepartementet Mark-och etableringssamordnare, E.S Näringslivsutvecklare, K.S.R Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-24 2026/1531-1.2.5 Förordnande av begravningsombud 2027-2030 Förslag till beslut Följande person föreslås att förordnas som begravningsombud för perioden 1 januari 2027 till 31 december 2030: Ärendebeskrivning Länsstyrelsen Skåne har kommit in med en skrivelse 2026-08-31 om att de söker begravningsombud för de som inte tillhör Svenska kyrkan i Skåne, Blekinge och Kronobergs län för perioden 1 januari 2027 – 31 december 2030. För mandatperioden 2023-2026 hade inte Olofströms kommun något begravningsombud tillgängligt, därav förordnade Länsstyrelsen Skåne Sivert Eklundh (PPO) för församlingar inom Olofströms kommun. Sivert E. hade även valts för Karlshamns kommun. Begravningsombud granskar begravningsverksamheter för att säkerställa att de personer som inte tillhör Svenska kyrkan får sina intressen tillgodosedda. Kontrollera även att kyrkan sköter begravnings- verksamheten neutralt. Arvode Arvoderas av Länsstyrelsen. Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Arvodessamordnare Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Begravningsombud 2023-2026 2 Meddelande om att Länsstyrelsen söker begravningsombud(11928-2026-42).pdf 3 Länsstyrelsen söker begravningsombud för de som inte tillhör Svenska kyrkan i Skåne, Blekinge och Kronobergs län 204-11928-2026 4 Intresseanmälan(11928-2026-43).pdf 5 Broschyr Att vara begravningsombud(11928-2026- 44).pdf Olofströms kommun Sida 1 Organisationer med uppdrag 2026-07-30 Begravningsombud 2023-01-01 - 2026-12-31 Begravningsombud Sivert Eklund PPO Meddelande 1 (3) Datum Diarienummer 2026-08-31 11928-2026 Enligt sändlista Länsstyrelsen söker begravningsombud för de som inte tillhör Svenska kyrkan i Skåne, Blekinge och Kronobergs län Begravningar och begravningsplatser sköts oftast av församlingar inom Svenska kyrkan. För att säkerställa att församlingarna tar tillvara på de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan förordnar Länsstyrelsen begravningsombud i varje kommun. Nu söks begravningsombud för kommunerna inom Skåne, Blekinge och Kronobergs län. Till begravningsombud ska förordnas en för uppdraget lämplig och kvalificerad person med kunskaper inom ekonomi samt med kunskap om och förståelse för olika religioner, livsåskådningar och begravningsseder. I lämplighetsprövningen ingår en jävsbedömning. Länsstyrelsen ska vid sin prövning om jäv föreligger ta hänsyn till ombudets möjligheter att utöva sitt uppdrag på ett korrekt och objektivt sätt, men också till hur situationen kan uppfattas av utomstående och av de som ombudet ska företräda. Den som förordnas får till exempel inte ha sådana kopplingar till Svenska kyrkan att opartiskheten kan ifrågasättas, exempelvis ha ett förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan, vara anställd inom Svenska kyrkan, vara gift eller samboende med en företrädare för Svenska kyrkan, vara yrkesrevisor eller vald revisor inom Svenska kyrkan. Däremot är medlemskap i Svenska kyrkan inget hinder. Det får inte heller finnas sådana kopplingar till annat trossamfund att opartiskheten kan ifrågasättas, exempelvis anställd i något trossamfund, ha ett förtroendeuppdrag i något trossamfund. En person som arbetar på en begravningsbyrå anses inte heller vara lämplig att förordnas till begravningsombud. Länsstyrelsen vill särskilt betona att uppdraget som begravningsombud inte är politiskt. Ett begravningsombud utses för en tid av fyra kalenderår, räknat från och med den 1 januari året efter det år då det hållits val till kommunfullmäktige. Verksamhetsområdet för ett Postadress: 205 15 Malmö T elefon: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/skane www.lansstyrelsen.se/skane/personuppgifter Länsstyrelsen Skåne Meddelande 2 (3) 2026-08-31 11928-2026 begravningsombud omfattar församlingarna inom en kommun. Länsstyrelsen får besluta om annat verksamhetsområde om det finns skäl för det. Länsstyrelsen Skåne har för avsikt att förordna ett begravningsombud per kommun. Länsstyrelsen Skåne förordnar begravningsombud för kommunerna inom Skåne, Blekinge och Kronobergs län. Länsstyrelsen ska ge kommunerna samt andra trossamfund än Svenska kyrkan och livsåskådningsorganisationer som är verksamma inom respektive kommun, tillfälle att skicka in förslag på lämplig person som kan förordnas som begravningsombud. Begravningsombudet ska medverka i sådan utbildning som krävs för fullgörande av uppdraget. Det är församlingarna inom kommunen som betalar för utbildningen. Vad som ingår i begravningsombudets uppdrag och vilken ersättning begravningsombudet har rätt till framgår av bifogad broschyr ”Att vara begravningsombud”. Skriftligt motiverade förslag Länsstyrelsen ger kommunerna i Skåne, Blekinge och Kronobergs län samt andra trossamfund än Svenska kyrkan och livsåskådningsorganisationer som är verksamma inom respektive kommun, tillfälle att senast till den 28 september 2026 skicka in förslag på lämplig person som kan förordnas som begravningsombud. Förslaget ska vara skriftligt motiverat. Den person som föreslås ska fylla i bifogad intresseanmälan. Förslaget tillsammans med intresseanmälan sänds in till Länsstyrelsen Skåne via vår e-tjänst för yttrande vilken nås via länken E-tjänst för yttrande eller komplettering. Ange diarienummer 11928-2026 som referens på yttrande/handlingar som sänds in. Kontakt och mer info: Ida Persson telefon 010-224 17 28, telefontid 09.00-12.00 Länsstyrelsens växel telefon 010-224 10 00 E-post skane@lansstyrelsen.se. Ange ärendets diarienummer i ämnesraden i e-postmeddelandet. Bilaga Broschyr ”Att vara begravningsombud” Intresseanmälan Länsstyrelsen Skåne Meddelande 3 (3) 2026-08-31 11928-2026 Sändlista Kommunerna inom Skåne, Blekinge och Kronobergs län Trossamfund och livsåskådningsorganisationer enligt förteckning Från: Länsstyrelsen Skåne[skane@lansstyrelsen.se] Skickat: 31.08.2026 10:44:11 Till: info@karlshamn.se; karlskrona.kommun@karlskrona.se; Kommunstyrelsen; stadshuset@ronneby.se; info@solvesborg.se; kommunen@alvesta.se; info@lessebo.se; info@ljungby.se; ks@markaryd.se; kommunen@tingsryd.se; ledningskontoret@uppvidinge.se; info@vaxjo.se; info@almhult.se; Info Bjuv; kommunstyrelsen@bromolla.se; burlovs.kommun@burlov.se; bastads.kommun@bastad.se; kommunen@eslov.se; kontaktcenter@helsingborg.se; kommunen@hassleholm.se; kommunen@hoganas.se; kommunen@horby.se; kommun@hoor.se; kommun@klippan.se; Kommun Kristianstad; kontakt@kavlinge.se; kommun@landskrona.se; info@lomma.se; lunds.kommun@lund.se; malmostad@malmo.se; kommun@osby.se; kommunhuset@perstorp.se; simrishamns.kommun@simrishamn.se; kanslihuset@sjobo.se; kansli@skurup.se; kommunen@staffanstorp.se; info@svalov.se; kommunen@svedala.se; kommun@tomelilla.se; trelleborgs.kommun@trelleborg.se; Vellinge Kommun; kommunen@ystad.se; kommun@astorp.se; info@engelholm.se; kommunkontor@orkelljunga.se; kommunen@ostragoinge.se; info@alevi.se; chaplain@standrews.se; moris@gardenfood.se; kontakt@izb.se; danskkirke@dkig.se; expeditionen@elmbv.se; info@equmeniakyrkan.se; aman@kth.se; estniska.forsamling@telia.com; debereselammedhanealem@gmail.com; efs@efs.nu; info@efk.se; info@ortodox-finsk.se; info@fralsningsarmen.se; info@fifs.se; metropolitancleopas@gmail.com; metropolisofsweden@gmail.com; info@ifbs.se; info@ikus.nu; info@shiasamfund.se; kirkjan@telia.com; info@jfst.se; tinay_77@hotmail.com; kristine@abc.se; kristine.bergholcs@gmail.com; arhimat@hotmail.com; stockholm@sjomannskirken.no; info@pingst.se; info@katolskakyrkan.se; bors.td@hotmail.com; angel.velitchkov@yahoo.se; vladika.dositej@gmail.com; info@adventist.se; info@alliansmissionen.se; sifkansli@gmail.com; arkim.gabriel@hotmail.com; kontakt@sverigesbuddhister.se; smfsverige@hotmail.se; kansli@syriskortodoxakyrkan.se; info@soa-s.se; gabor.sebestyen@yahoo.com; youel_yacoub@hotmail.com[info@karlshamn.se; karlskrona.kommun@karlskrona.se; Ks@olofstrom.se; stadshuset@ronneby.se; info@solvesborg.se; kommunen@alvesta.se; info@lessebo.se; info@ljungby.se; ks@markaryd.se; kommunen@tingsryd.se; ledningskontoret@uppvidinge.se; info@vaxjo.se; info@almhult.se; info@bjuv.se; kommunstyrelsen@bromolla.se; burlovs.kommun@burlov.se; bastads.kommun@bastad.se; kommunen@eslov.se; kontaktcenter@helsingborg.se; kommunen@hassleholm.se; kommunen@hoganas.se; kommunen@horby.se; kommun@hoor.se; kommun@klippan.se; kommun@kristianstad.se; kontakt@kavlinge.se; kommun@landskrona.se; info@lomma.se; lunds.kommun@lund.se; malmostad@malmo.se; kommun@osby.se; kommunhuset@perstorp.se; simrishamns.kommun@simrishamn.se; kanslihuset@sjobo.se; kansli@skurup.se; kommunen@staffanstorp.se; info@svalov.se; kommunen@svedala.se; kommun@tomelilla.se; trelleborgs.kommun@trelleborg.se; vellinge.kommun@vellinge.se; kommunen@ystad.se; kommun@astorp.se; info@engelholm.se; kommunkontor@orkelljunga.se; kommunen@ostragoinge.se; info@alevi.se; chaplain@standrews.se; moris@gardenfood.se; kontakt@izb.se; danskkirke@dkig.se; expeditionen@elmbv.se; info@equmeniakyrkan.se; aman@kth.se; estniska.forsamling@telia.com; debereselammedhanealem@gmail.com; efs@efs.nu; info@efk.se; info@ortodox-finsk.se; info@fralsningsarmen.se; info@fifs.se; metropolitancleopas@gmail.com; metropolisofsweden@gmail.com; info@ifbs.se; info@ikus.nu; info@shiasamfund.se; kirkjan@telia.com; info@jfst.se; tinay_77@hotmail.com; kristine@abc.se; kristine.bergholcs@gmail.com; arhimat@hotmail.com; stockholm@sjomannskirken.no; info@pingst.se; info@katolskakyrkan.se; bors.td@hotmail.com; angel.velitchkov@yahoo.se; vladika.dositej@gmail.com; info@adventist.se; info@alliansmissionen.se; sifkansli@gmail.com; arkim.gabriel@hotmail.com; kontakt@sverigesbuddhister.se; smfsverige@hotmail.se; kansli@syriskortodoxakyrkan.se; info@soa-s.se; gabor.sebestyen@yahoo.com; youel_yacoub@hotmail.com] Ämne: Länsstyrelsen söker begravningsombud för de som inte tillhör Svenska kyrkan i Skåne, Blekinge och Kronobergs län 204-11928-2026 VARNING: Detta meddelande kommer utifrån och inte från någon inom Olofströms kommun. Klicka inte på några länkar eller öppna några bifogade filer om du inte känner igen avsändaren eller vet att innehållet är säkert. Hej! Länsstyrelsen söker begravningsombud för de som inte tillhör Svenska kyrkan i Skåne, Blekinge och Kronobergs län för perioden 1 januari 2027- 31 december 2030, se bifogade dokument. Ida Persson Länsassessor Juridiska avdelningen Länsstyrelsen Skåne 010–224 17 28 Kontaktuppgifter Länsstyrelsen Skåne Växel: 010-224 10 00 Central e-post Webbplats och sociala medier Så hanterar vi dina personuppgifter Intresseanmälan att förordnas till begravningsombud Jag är intresserad av att förordnas till begravningsombud för tiden fram till och med den 31 december 2030. Vilken kommun du önskar förordnas inom: Namn: Personnummer: Adress: E-postadress: Telefonnummer: ☐ Jag godkänner att mina kontaktuppgifter (namn, telefonnummer och e-postadress) publiceras på Länsstyrelsens webbsida på sida med kontaktuppgifter till begravningsombuden. ☐ Jag har inga kopplingar till Svenska kyrkan som gör att min opartiskhet kan ifrågasättas (exempelvis är inte anställd inom Svenska kyrkan, innehar inga förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan, är inte gift eller samboende med en företrädare för Svenska kyrkan, är inte yrkesrevisor eller vald revisor inom Svenska kyrkan). ☐ Jag har inga kopplingar till annat trossamfund som gör att min opartiskhet kan ifrågasättas (exempelvis är inte anställd i något trossamfund, innehar inga förtroendeuppdrag i något trossamfund). ☐ Jag arbetar inte på en begravningsbyrå. www.lansstyrelsen.se Jag har följande kunskaper inom ekonomi; Jag har följande kunskaper/erfarenheter av olika religioner, livsåskådningar och begravningsseder; Annan information som visar att jag är lämplig och kvalificerad för uppdraget; Att vara begravningsombud Den här broschyren finns också att läsa och ladda ner från vår webbplats www.lansstyrelsen.se Regler och mer information för begravningsombud hittar du bland annat på följande platser:  Begravningslagen: Se 10 kap. SFS 1990:1144  Begravningsförordningen: Se 49-58a §§ SFS 1990:1147  Länsstyrelsen: Hitta din länsstyrelse på www.lansstyrelsen.se, ange sedan ”begravningsombud” i sökfunktionen, se även sidan 9 i denna broschyr  Kammarkollegiet: Se www.kammarkollegiet.se, ange sedan ”för dig som är begravningsombud” i sökfunktionen  Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF): Se www.skkf.se  Svenska kyrkan: Se www.svenskakyrkan.se, ange sedan "begravningsverksamheten" i sökfunktionen Ordlista Begravningsavgift - en avgift som betalas av alla personer som är folkbokförda i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar inkomst, oavsett vilken livsåskådning personen har. Begravningsavgiften används för att finansiera krematorierna, begravningskapellen och begravningsplatsernas skötsel och skick. Avgiften används också till personalkostnader inom kyrkogårdsförvaltningen som avser kostnader för att hålla begravningsverksamheten i ett ordnat och värdigt skick. Syftet med begravningsavgiften är att alla människor, oavsett livsåskådning, ska få tillgång till en begravningsplats och en begravningsceremoni efter att personen avlidit. Begravningsombud - en person som utses av Länsstyrelsen för att inom en kommun granska begravningsverksamheten hos huvudmannen. Begravningsverksamhet – de olika åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av allmänna begravningsplatser. Huvudmannen ska bland annat tillhandahålla tillräckligt många gravplatser inom en kommun, kunna erbjuda gravplatser till personer som inte tillhör något kristet samfund, ta emot och förvara stoft, sköta kremering och gravsättning och kunna erbjuda en ceremonilokal utan religiösa symboler för att kunna hålla en begravningsceremoni. I begravningsverksamheten ingår också en skyldighet för huvudmannen att tillhandahålla personal, byggnader, maskiner och övrigt som behövs för att hålla kyrkogårdar och lokaler i ett vårdat och värdigt skick. Huvudman - församling inom Svenska kyrkan eller kommun som ska anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom ett visst geografiskt område. Svenska kyrkan är huvudman i alla kommuner, med undantag för Tranås och Stockholm; där är istället kommunerna huvudmän. I den här broschyren kommer vi att använda oss av ordet ”huvudman”, vilket innebär att det är församlingen som avses. Särredovisning - begravningsverksamheten ska bekostas av begravningsavgiften och avgiften ska användas enbart för att täcka sådana kostnader som huvudmannen har för att sköta begravningsverksamheten. Begravningsavgiften ska således inte täcka andra kostnader som Svenska kyrkan har för sin kyrkliga verksamhet. Av denna anledning är det nödvändigt att Svenska kyrkans intäkter och kostnader för begravningsverksamheten och för övrig kyrklig verksamhet särredovisas för att det ska vara möjligt att fastställa en korrekt avgiftssats för begravningsverksamheten. Foto: Camilla Zilo Bakgrund till ombudsrollen Den 1 januari år 2000 förändrades relationerna mellan staten och Svenska kyrkan. Svenska kyrkan skildes då från staten och är nu ett trossamfund som an- svarar för begravningsverksamheten. Begravningsverksamheten är en samhällsangelägenhet för alla medborgare och finansieras genom begravningsavgiften. Genom begravningsavgiften betalas vissa transporter i samband med begravningen, kostnader för eventuell kremering, lokal för förvaring och visning av den avlidne, ceremonilokal, gravsättning inklusive gravöppning och återställande av graven. Begravningsavgiften betalas av var och en som är folkbokförd i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar inkomst, oavsett vilken livsåskådning personen har. Från år 2017 är begravningsavgiften lika hög i alla kommuner som har Svenska kyrkan som huvudman. Personer som inte tillhör Svenska kyrkan har inte rösträtt till kyrkliga val och är inte heller valbara till förtroendeuppdrag inom kyrkan. De har därmed inte samma möjlighet att direkt påverka eller delta i beslut om till exempel begravningsavgiften eller om planering eller utbyggnader av särskilda gravplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund. För att öka inflytandet och möjligheterna till påverkan för personer som inte tillhör Svenska kyrkan inrättades begravningsombuden som en kontrollfunktion. I de kommuner där Svenska kyrkan är ansvarig för begravningsverksamheten ska Länsstyrelsen utse ett eller flera begravningsombud som ska granska hur Svenska kyrkans församlingar tar till vara de personers intressen som inte tillhör Svenska kyrkan. Begravningsombuden ska se till att begravningsavgiften går till rätt ändamål och att kyrkogårdarna och lokalerna sköts på ett korrekt sätt. Länsstyrelsen utser ombuden på förslag av bland annat kommunen. För att fullgöra uppgiften som begravnings-ombud behövs viss kunskap inom ekonomi och kunskap om och förståelse för olika religioner, livsåskådningar och be- gravningsseder. Ett ombud utses för en tid av fyra kalenderår. Begravningsombudets uppdrag Att vara begravningsombud innebär att du har i uppdrag att säkerställa att de personer som inte tillhör Svenska kyrkan får sina intressen tillgodosedda. Kortfattat innebär detta att du ska se till att begravningsverksamheten sköts på ett korrekt sätt och att de som ansvarar för begravningsverksamheten använder pengarna från begravningsavgiften på rätt sätt, att avgiften går till begravnings- verksamheten och inte används till övrig verksamhet inom Svenska kyrkan. I begravningsverksamheten ingår sådana åtgärder som har direkt samband med förvaltningen av de allmänna begravningsplatserna, det vill säga att alla människor, oavsett livsåskådning, ska få tillgång till en begravningsplats och en begravningsceremoni efter att personen avlidit. Begravningsavgiften ska användas för att finansiera krematorierna, begravningskapellen och begravningsplatsernas skötsel och skick. Avgiften ska också användas till de personalkostnader inom kyrkogårdsförvaltningen som avser kostnader för att hålla begravningsverksamheten i ett ordnat och värdigt skick. Som begravningsombud förordnas du för ett verksamhetsområde som omfattar församlingarna inom en kommun. Länsstyrelsen får besluta om ett annat verksamhetsområde om det finns skäl för det. Som begravningsombud ska du: Skaffa dig kännedom om hur begravningsverksamheten är organiserad och utförs för dem som inte tillhör Svenska kyrkan och om deras önskemål rörande verksamheten. Du kan till exempel gå utbildningar inom begravningsområdet och kontakta olika trossamfund för en dialog kring olika begravningsseder. Informera dem som inte tillhör Svenska kyrkan om din verksamhet och hålla kontakt med företrädare för andra trossamfund än Svenska kyrkan och med andra berörda parter, till exempel begravningsbyråer, församlingar, föreningar, informera genom media och be kommunen publicera information om dig på deras webbplats. Hos huvudmannen för begravningsverksamheten föreslå de åtgärder som behövs för att tillgodose beaktansvärda önskemål som kommer till din kännedom. Beaktansvärda önskemål kan till exempel vara fler bokningsbara tider för begravning för dem som inte tillhör Svenska Kyrkan eller gravplatser anpassade till religiösa och icke religiösa önskemål. Skriftligen meddela Kammarkollegiet om du tillstyrker eller avstyrker huvudmannens kostnadsberäkningar avseende begravningsverksamheten. Meddelandet ska lämnas i omedelbar anslutning till att Svenska kyrkan lämnat underrättelse om samtliga sina huvudmäns kostnader för begravningsverksamheten enligt 3 § första stycket förordningen om begrav- ningsavgift. Om du inte håller med om förslaget, utan avstyrker det, ska du lämna en skriftlig motivering och en egen beräkning av kostnaderna. Senast den 15 maj varje år samråda med den av huvudmannen utsedde revisorn i frågor som rör huvudmannens årsredovisning och kravet på särredovisning av begravningsverksamhetens intäkter och kostnader. Om huvudmannen har utsett två eller flera revisorer är det tillräckligt att samrådet sker med en av dem. Som stöd vid samrådet kan du använda checklistan som finns i Bilaga 1 i den här broschyren. Senast den 31 maj ge in en årsberättelse till länsstyrelsen. Har du flera huvudmän ska en årsberättelse ges in för varje huvudman. Blanketten för årsberättelsen hittar du på länsstyrelsens webb. I Bilaga 2 i den här broschyren kan du läsa vad som ska framgå av din årsberättelse. Utbildning för begravningsombud Länsstyrelserna ansvarar för utbildningen av begravningsombuden. Du som begravningsombud ska medverka i den utbildning som krävs för fullgörande av ditt uppdrag. Länsstyrelsen får fakturera församlingen för kostnader som är relaterade till utbildning av de begravningsombud som är verksamma inom huvudmannens förvaltningsområde. Det finns även externa utbildningar som kan vara till hjälp för att du ska kunna utföra ditt uppdrag, både inom ekonomi och begravningsverksamheten. Ersättning Du har som begravningsombud rätt till skälig ersättning av huvudmannen för ditt arbete och dina kostnader. Ersättningen består av ett årligt grundarvode och ett belopp per sammanträde som du är närvarande vid. Sammanträdesersättning betalas ut endast för protokollförda sammanträden hos en huvudman och sammanträden för samråd med företrädare för andra trossamfund rörande förvaltningen av de särskilda gravplatserna för de som inte tillhör något kristet trossamfund samt för samråd vid anläggning, utvidgning eller väsentlig ändring av en allmän begravningsplats. Sammanträdesarvodet är 450 kronor per sammanträde. Det årliga grundarvodet betalas i förhållande till folkmängden den 1 januari i kommunen som du utsetts som begravningsombud i enligt följande: Folkmängd den 1 januari Grundarvode, kronor -24 999 8500 25 000-74 999 11 500 75 000- 17 000 Du begär ersättning hos var och en av huvudmännen inom verksamhetsområdet. Grundarvodet ska fördelas lika mellan huvudmännen. Kontakt Har du frågor gällande ditt uppdrag eller behöver råd i verksamheten är du välkommen att vända dig till Länsstyrelsen. Det är sex Länsstyrelser som handlägger frågor om förordnande av begravningsombud:  Länsstyrelsen i Stockholms län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Stockholms och Gotlands län, 010-223 10 00, stockholm@lansstyrelsen.se  Länsstyrelsen i Örebro län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Dalarnas, Gävleborgs, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands eller Örebro län, 010-224 80 00, orebro@lansstyrelsen.se  Länsstyrelsen i Östergötlands län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Östergötlands, Jönköpings eller Kalmar län, 010-223 50 00, ostergotland@lansstyrelsen.se  Länsstyrelsen i Skåne län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Skåne, Kronobergs eller Blekinge län, 010-224 10 00, skane@lansstyrelsen.se  Länsstyrelsen i Västra Götalands län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Västra Götalands eller Hallands län, 010-224 40 00, vastragotaland@lansstyrelsen.se  Länsstyrelsen i Norrbottens län, när huvudmannen eller en annan innehavare är verksam i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens eller Västernorrlands län, 010-225 50 00, norrbotten@lansstyrelsen.se Bilaga 1 Checklista till samrådet med revisor Du som är begravningsombud ska ha samråd med huvudmannens revisor senast den 15 maj varje år. Nedanstående checklista kan användas som stöd vid samrådet med revisor. Följande uppgifter ska anges i redogörelsen: Begravningsombudets namn Begravningshuvudmannens namn Datum för samrådet I redogörelsen ska du också redovisa vilka frågor som ställts och diskuterats och vilka svar och kommentarer som revisorn lämnat. Förslag på frågor som är lämpliga att ställa och diskutera med revisorn: Hur har du kontrollerat att särkostnadsredovisningen är korrekt? Hur har huvudmannen beräknat fördelning av församlingens centrala kostnader för kyrkoråd, val, expeditionen, ledande tjänsteman och telefonväxel med mera? Har huvudmannen personal som tjänstgör både vid kyrklig verksamhet och begravningsverksamhet? Hur har huvudmannen fördelat personal- och lokalkostnader mellan kyrklig verksamhet, begravningsverksamhet och serviceverksamhet? Hur fördelar huvudmannen maskin- och materialkostnader mellan begravningsverksamhet och serviceverksamhet? Hur omfattande är serviceverksamheten av hela omsättningen? Vad ingår i serviceverksamheten förutom gravskötsel? Hur många skötselavtal tecknade före år 2000 har huvudmannen och hur finansieras dessa? Vilka riktlinjer har huvudmannen för att finansiera investeringar och avskrivningar för begravningsverksamheten? När det gäller transporter av avlidna i anslutning till ceremoni, vilka principer avgör om det är en kostnad för begravningsavgiften eller den kyrkliga avgiften? Har huvudmannen ett ackumulerat över- eller underskott på begravningsavgiften? Har huvudmannen kulturantikvariska kostnader som belastar begravningsavgiften? Har huvudmannen kostnader för information, trycksaker, annonser med mera som belastar begravningsavgiften, som inte fördelas som centrala kostnader? Bilaga 2 Checklista inför inlämnande av årsberättelse Du som är begravningsombud ska ge in en årsberättelse till Länsstyrelsen senast den 31 maj varje år. Har du flera huvudmän ska en årsberättelse ges in för varje huvudman. Av din årsberättelse ska följande framgå: redogörelse för begravningsverksamheten under det närmast föregående kalenderåret, redovisning av den tid som du som begravningsombud har lagt ned på sammanträden och annat arbete, uppgift om du har genomgått någon utbildning för begravningsombud, kostnader för det arbete som du lagt ner i din roll som begravningsombud, redogörelse för det samråd som du som begravningsombud ska ha haft med huvudmannens revisor. Av redogörelsen ska särskilt framgå hur kravet på särredovisning har uppfyllts av huvudmannen. För att Länsstyrelsen ska kunna granska årsberättelserna krävs att du fyller i samtliga uppgifter i årsberättelsen. Fyll i så utförligt som möjligt. Om det finns anledning att rikta någon anmärkning mot församlingens sätt att sköta begravningsverksamheten ska du uppge detta i din årsberättelse. Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-30 2026/217-1.2.3 Delegationsbeslut Förslag till beslut Redovisningen godkänns. Ärendebeskrivning Ärendenr H.nr Innehåll 2025/2477 9 Plan- och byggchef - Delegationsbeslut om betydande miljöpåverkan Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Delegationsbeslut om betydande miljöpåverkan Delegationsbeslut 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-09-16 Diarienummer: 2025/2477-9 Nämnd Kommunstyrelsen Handläggare Namn: Alexander Kouzmine Titel: Plan- och byggchef Delegationsbeslut om betydande miljöpåverkan – Detaljplan för Kullan 1:115 m.fl. (Vilshults stationsområde) Delegationsbeslut Planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning och, som en del av denna, en miljökonsekvensbeskrivning behöver därför upprättas. I detta fall bedöms den miljökonsekvensbeskrivning som Trafikverket kommer att ta fram för järnvägsplanen Älmhult–Olofström även kunna utgöra miljökonsekvensbeskrivning för detaljplanen. Delegationshänvisning Beslutet är fattat enligt kommunstyrelsens delegationsordning 7.4. Ärende Olofströms kommun har tillsammans med Miljöförbundet Blekinge Väst genomfört en undersökning av betydande miljöpåverkan som en del av detaljplaneprocessen i enlighet med 5 kap. 11 a § plan- och bygglagen (2010:900). Framtagen undersökning har samråtts med Länsstyrelsen som delar kommunens bedömning att genomförandet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Upplysning Det särskilda beslutet om betydande miljöpåverkan får inte överklagas. Det är dock möjligt att överklaga beslutet att anta detaljplanen på grund av att bedömningen av betydande miljöpåverkan är felaktig. Beslutsunderlag Länsstyrelsens yttrande, 2025-10-03 Undersökning av betydande miljöpåverkan Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Yttrande över undersökning om miljöbedömning(33428077) 2 Undersökning av betydande miljöpåverkan (UBMP) 2026 - Stationsområdet i Vilshult Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-30 2026/215-1.2.7.3 Beslut fattade av kommunstyrelsens personalutskott Förslag till beslut Redovisningen godkänns. Ärendebeskrivning

KS § 175/2026 KS 2026/2119 § 175/2026 Nämndinitiativ (M) - pausa Olofströms Kraft kontorsutbyggnad och pröva befintliga kommunala lokaler Kommunstyrelsens beslut: Nämndinitiativet får lyftas Ärendet bordläggs. Representanter från Olofströms Kraft bjuds in till nästa möte med kommunstyrelsen då ärendet behandlas. Reservationer: Patrik Krupa (M) och Torsten Cairenius (M) reserverar sig mot beslutet. Yrkande: Ordföranden yrkar att ärendet ska bordläggas och representanter från Olofströms Kraft bjudas in vid kommande möte med kommunstyrelsen. Patrik Krupa (M) Yrkar att nämndsinitiativets att-satser ska beviljas. Beslutsgång: Ordföranden ställer yrkande om bordläggning mot nämndsinitativets att-satser och finner att kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet. Omröstning: Omröstning begärs och genomförs med sju röster för bordläggning, fem röster för Patrik Krupas yrkande och en avstådd röst. Ja = bordläggning. Nej = Patrik Krupas yrkande. Namn JA NEJ AVSTÅR Rolf Jönsson (C) x Tommy Holmgren (SD) x Ingeborg Braun (S) x Protokoll 2(4) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 175/2026 KS 2026/2119 Ola Claesson (S) x Pirjo Veteli (S) x Håkan Assarsson (S) x Malin Åman (C) x Roal Bencic (SD) x Max Nielsen (SD) x Patrik Krupa (M) x Torsten Cairenius (M) x Glenn Bengtsson (KD) x Christoffer Danielsson (S) x TOTALT 7 5 1 Ärendebeskrivning Patrik Krupa (M) har kommit in med nedan nämndinitiativ: "Pausa Olofströms Krafts kontorsutbyggnad och pröva befintligakommunala lokaler Olofströms Kraft planerar enligt uppgift en investering på omkring 8 miljoner kronor för att bygga utsina befintliga kontorslokaler. Samtidigt har Olofströmshus betydande vakanta lokalytor. BLT rapporterade den 8 augusti att närmare1 800 kvadratmeter står utan hyresgäst enbart på Innovation Park. Kommunalrådet ChristofferDanielsson har med anledning av detta framhållit behovet av ett ökat fokus på att få lokalerna uthyrda. Olofströms Kraft och Olofströmshus ingår båda i samma kommunala bolagskoncern med Holje Holdingsom moderbolag. Mot den bakgrunden anser vi att det vore mycket anmärkningsvärt om OlofströmsKraft investerar omkring 8 miljoner kronor i ytterligare kontorsyta utan att det först har gjorts en seriösoch dokumenterad prövning av möjligheten att använda befintliga lediga lokaler inomkommunkoncernen. Det är inte självklart att de vakanta lokalerna på Innovation Park är ändamålsenliga för OlofströmsKrafts behov. Men just därför måste alternativen utredas och jämföras innan kommunen tillåter att ettav sina bolag binder upp miljonbelopp i nybyggnation. Kommunstyrelsen har ett ansvar för uppsikten över de kommunala bolagen. I detta ingår att följabolagens ekonomi och säkerställa en effektiv användning av kommunkoncernens samlade resurser. Protokoll 3(4) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 175/2026 KS 2026/2119 Vi menar att kommunen måste agera som en koncern. Det är inte ekonomiskt försvarbart att ettkommunalt bolag sitter med stora vakanta ytor samtidigt som ett annat kommunalt bolag investerarmiljoner i nya lokaler, utan att möjligheterna till samordning först har prövats. Åtta miljoner kronor är ett betydande belopp. Innan investeringen går vidare måste kommunstyrelsenkunna säkerställa att det inte finns ett mer kostnadseffektivt alternativ inom det fastighetsbestånd somkommunkoncernen redan äger. Mot denna bakgrund föreslår Moderaterna att kommunstyrelsen beslutar 1. att inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt skyndsamt inhämta en redovisning från Holje Holding och Olofströms Kraft av den planerade kontorsutbyggnaden, dess beräknade totala investeringskostnad, fattade beslut och eventuella redan ingångna ekonomiska åtaganden, 2. att redovisningen även ska innehålla vilka alternativa lokallösningar som har utretts, vilka kontakter som har tagits med Olofströmshus samt om de vakanta lokalerna på Innovation Park eller andra lediga lokaler inom kommunkoncernen har prövats för Olofströms Krafts behov, 3. att ett särskilt ägardirektiv ges till Holje Holding med innebörden att inga ytterligare bindande åtaganden avseende Olofströms Krafts planerade kontorsutbyggnad ska göras innan en koncerngemensam prövning av alternativa lokallösningar har genomförts, 4. att Holje Holding får i uppdrag att säkerställa att en ekonomisk jämförelse genomförs mellan den planerade utbyggnaden och användning samt eventuell anpassning av befintliga lediga lokaler inom kommunkoncernen, 5. att resultatet av denna prövning och den ekonomiska jämförelsen redovisas för kommunstyrelsen innan projektet tillåts gå vidare." Beslutet skickas till: Sekreterare KS AJ Protokoll 4(4) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 175/2026 KS 2026/2119 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-01 2026/2119-1.2.6.4 Nämndinitiativ (M) - pausa Olofströms Kraft kontorsutbyggnad och pröva befintliga kommunala lokaler Förslag till beslut Ärendebeskrivning Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 178 Miljöförbundet Blekinge väst informerar om förbundets verksamhet, möjligheter och utmaningar.

§ 179 Inbjudan till Miljöförbundet Blekinge Väst att informera om regler kring fettavskiljare

§ 180 Beslut kökstyp ny högstadieskola - utredning befintligt kök/matsal

§ 181 Återredovisning, förutsättningar för etablering av kriminalvård i Olofströms kommun

§ 182 Redovisning - uppdrag att ta fram näringslivs- och tillväxtstrategi

§ 184 Aktuell information från kommunledningsförvaltningen

§ 185 Nämndinitiativ (M) - pausa Olofströms Kraft kontorsutbyggnad och pröva befintliga kommunala lokaler

§ 186 Remissvar avseende promemorian Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam- insatser

§ 187 Delårsredovisning/delårsrapport 2026 Olofströms kommun

§ 189 Taxor och avgifter 2027 för kommunledningsförvaltningen/kommunstyrelsen

§ 190 Investering i ny lagringslösning för kommunens IT-miljö

§ 191 Hastighetssänkande åtgärd Karlavägen

§ 192 Hastighetssänkande åtgärd Pressaregatan

§ 193 Hastighetssänkande åtgärd Ymervägen

§ 194 Hastighetssänkande åtgärd Eddavägen

§ 195 Hastighetssänkande åtgärd Ingenjörsgatan

§ 196 Hastighetssänkande åtgärd Bengt Nordenbergs väg

§ 197 Hastighetssänkande åtgärd Industrivägen

§ 198 Hastighetssänkande åtgärd Vilshultsvägen i Olofström

§ 199 Yttrande över SOU 2026:32 Hur staten kan förbättra kommunernas förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar och expansioner

§ 200 Förordnande av begravningsombud 2027-2030

§ 202 Beslut fattade av kommunstyrelsens X arbetsutskott

§ 203 Beslut fattade av kommunstyrelsens personalutskott

§ 204 Medel till kommunstyrelsens förfogande

§ 205 Meddelande 177 Godkännande av ärendelista Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-10-01 2026/215-1.2.7.3 Miljöförbundet Blekinge väst informerar om förbundets verksamhet, möjligheter och utmaningar. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Ärendebeskrivning Kaisa Sandstedt, förbundschef, Miljöförbundet Blekinge Väst redovisar ärendet. Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott