Kommunfullmäktige — 1 juni 2026

KFN § 30/2026 Utredningsunderlag Beslutet skickas till Kommunchef I.R Driftschef F.L Ekonom M.A Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Beslut KFN § 30 Investeringsbudget renovering ishallen.PDF 2 Investeringskalkyl_Ishallen, enklare renovering 133 Protokoll 1(4) Sammanträdesdatum 2026-06-12 Kultur- och fritidsnämnd Plats: Konfrum Klockrike, Kulturhuset Tid: 13:30 - 15:45 Beslutande: Ersättare för: Jens Lönquist-Roos (S) Mirela Atovic (S) Roal Bencic (SD) Närvarar från 13:45- § 29 Ingrid Karlsson (S) Johan Stjernquist Izabela Sabo (S) Jäv § 30 Benita Eriksson (C) Bitte Borg (SD) Sirpa Jensen Anna Rasmussen (M) Frånvarande, ej ersatt Annika Eriksson Bencic (SD) Övriga deltagare: Christoffer Danielsson (S), kommunalråd § 28 Iréne Robertsson, kommunchef, jäv § 35 Albin Persson, sekreterare Louise Håkansson, ekonom § 29 Pasi Perätalo, driftingenjör § 30 Fanny Lennartsson, driftchef §§ 30-31, 33 Bianca Gustafsson, verksamhetschef Holjebadet § 32 Anna Thorén, fritidsutvecklare §§ 33-40 Anna Lundholm, kulturchef §§ 33, 41-43 Sekreterare: Elektronisk underskrift Albin Persson Ordförande: Elektronisk underskrift Jens Lönquist-Roos Justerande: Elektronisk underskrift Bitte Borg Elektronisk underskrift Anslagsbevis: Protokollet justeras elektroniskt och anslås på Olofströms kommuns digitala anslagstavla. 134 Protokoll 2(4) Sammanträdesdatum 2026-06-12 Kultur- och fritidsnämnd KFN § 30/2026 KS 2026/1340 § 30/2026 Investeringsbudget renovering ishallen Kultur- och fritidsnämnds beslut: Izabela Sabo (S) anmäler jäv och är inte med under ärendet. Att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att utöka budget för renovering ishall till 24.700.000kr. Yrkande Benita Eriksson (C) yrkar återremiss med hänvisning till § 52 - Nämndinitiativ - Framtagande av driftkostnader för idrottsanläggningar per nyttjare. Ingrid Karlsson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Jens Lönquist-Roos (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag mot Benita Erikssons (C) yrkande om återremiss och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Omröstning Omröstning begärs och genomförs genom acklamation. Ordförande meddelar följande beslutsgång: JA-röst för förvaltningens förslag. NEJ-röst för Benita Erikssons (C) yrkande. Omröstningen utfaller i 6 JA-röster och 1 NEJ-röst. JA NEJ Jens Lönquist-Roos (S) X Mirela Atovic (S) X Roal Bencic (SD) X Benita Eriksson (C) X Annika Eriksson Bencic (SD) X Ingrid Karlsson (S) X Bitte Borg (SD) X Ordförande finner att nämnden besluter enligt förvaltningens förslag. 135 Protokoll 3(4) Sammanträdesdatum 2026-06-12 Kultur- och fritidsnämnd KFN § 30/2026 KS 2026/1340 Ärendebeskrivning Fanny Lennartsson, fastighetschef och Pasi Perätalo, driftingenjör, föredrar ärendet. Kommunfullmäktige har beslutat att avsätta 12 miljoner kronor för renovering av ishallen och uppdra förvaltningen att undersöka vilka åtgärder som är möjliga att genomföra inom befintlig investeringsbudget, samt vilka effekter dessa skulle få på hallens livslängd och funktion. Till beslutet fanns inget underlag. Fastighetsavdelningen har nu tagit fram ett underlag för investeringsbudget. Underlaget innehåller åtgärder för en mycket enkel renovering av ishallen som enbart tar höjd för att lösa akuta problem och lagkrav. Detta förslag till renovering innefattar de delar som vi på fastighet anser nödvändiga för att ishallen ska fungera. Det går ej att välja bort enskilda delar och ändå ha en fungerande anläggning som uppfyller gällande lagkrav. Även om samtliga åtgärder enligt vårt förslag utförs har vi inte en helt uppdaterad ishall. Omfattande löpande komponentutbyte kommer att krävas även kommande år för fortsatt drift av ishallen. Med detta underlag föreslår förvaltningen kultur- och fritidsnämnden att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att utöka budget för renovering av ishallen till 24.700.000 SEK. Finansiering Investeringsbudget behöver utökas om åtgärderna ska genomföras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Investeringskalkyl Ishallen, enklare renovering Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunchef I.R Fastighetssamordnare A.B Driftschef F.L Ekonom M.A 136 Protokoll 4(4) Sammanträdesdatum 2026-06-12 Kultur- och fritidsnämnd KFN § 30/2026 KS 2026/1340 137 Investeringskalkyl-med motivering som underlag för beslut Projektnamn Ishallen, enklare renovering Objekt, följt av beskrivning Projektnummer fylls i av ekonom på KLF Projektbelopp 24 700 000 hämtas automatiskt från proj.kalkyl Vad ska göras? Varför ska det göras? Hur ska det göras? Enklarerenovering av befintlig ishall Är det ett myndighetskrav? JA Ja, eller Nej Beskrivning av kravet Vem har ställt kravet? Delvis myndighetskrav för brandregler Bifoga dokument om det finns Vad händer om vi inte gör investeringen? Och vilka kostnader medför det? Om inte investeringengörs kan inte ishallen fortsätta drivas. Kostnadskalkyl på investeringen. Uppdelat på komponenter/delar. Komponent/del Investeringssumma Avskrivningstid Ny ispist (kylrör, köldbärarledning, markarbete) 14 114 285 30 Ny sarg, linjering 3 136 508 15 Brandåtgärder fackverkstakstolar 313 651 30 1st Kompressor och 2st Brinepumpar 3 136 508 20 Styr, inkl styrskåp kylproduktion 1 568 254 15 Brandlarm 595 937 15 Nödbelysning 266 603 15 Belysning ispist 784 127 15 Renovering a-lagets duschrum 784 127 25 TOTALSUMMA 24 700 000 138 Driftspåverkan Kostnad/år Driftskostnad Förklaring Kapitaltjänstkostnad 1 882 950 3,20% Internränta TOTALSUMMA 1 882 950 Finns det alternativ? Redovisa alternativen med kostnadskalkyl och driftspåverkan genom att kopiera de delarna i dokumentet som behövs. Uppgifterna inlänad av Vad som ska göras och hur Anna Blissing Myndighetskrav Anna Blissing Vad händer om vi inte gör investeringen Anna Blissing Kostnadskalkyl - investeringen Marie Ahonen, Pasi Perätalo och Anna Blissing Driftspåverkan Marie Ahonen Alternativ Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Vilka konsekvenser (positiva och negativa) får beslutet utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv? Vilka konsekvenser (positiva och negativa) får beslutet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för kvinnor/flickor, män/pojkar och/eller icke binära? Beslutet är negativt urett jämstäldhetsperspektiv då projektet inte ger utrymme för förbättringar på detta område. Har förslaget föregåtts av dialog med berörda grupper, i sådana fall på vilket sätt? Dialoghar förekommit i samband med tidigare förslag som var betydligt mer kostsamma. de önskemål som framgick i dessa dialoger har inte kunnats beaktas i detta förslag. 139 Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 75 Avsägelse/fyllnadsval som ersättare i social- och äldrenämnden - Sofia Svensson (S)

§ 76 Avsägelse som ledamot i kommunfullmäktige - Helena Oinas Wihlborg (V)

§ 77 Avsägelse/fyllnadsval som ersättare i valberedningen - Helena Oinas Wihlborg (V)

§ 78 Avsägelse som ersättare i kommunfullmäktige - Olle Svensson (KD)

§ 79 Förlängning av kommunens avfallsplan

§ 80 Utökning av investeringsbudget för renovering av ishallen

§ 82 Äskande av medlemsbidrag 2026 - Räddningstjänsten Blekinge

§ 83 Äskande från Techtank om uppräkning av verksamhetsbidrag inför budgetberedning 2027

§ 84 Hemställan om försäljning av Västralid (del av Holje 116:2)

§ 85 Hemställan från Olofströmshus AB om försäljning av fastigheten Holje 2:398

§ 86 Inkomna motioner 4 Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-09-14 5 74 Godkännande av ärendelista 6 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-01 2026/1602-1.2.5 Avsägelse/fyllnadsval som ersättare i social- och äldrenämnden - Sofia Svensson (S) Förslag till beslut Sofia Svensson (S) entledigas från sitt uppdrag som ersättare i social- och äldrenämnden. Som ny ersättare i social- och äldrenämnden t.om 2026-12-31 väljs XXXX Ärendebeskrivning Sofia Svensson (S) har den 11 juni 2026 lämnat in en avsägelse på sitt uppdrag som ersättare i social- och äldrenämnden. Fyllnadsval behöver genomföras. Beslutet skickas till: Social- och äldrenämnden Avgående ersättare S.S Nyvald ersättare HR-avdelningen IT-avdelningen Arvodesamordnare C.T KF sekreterare H.R SÄN sekreterare C.R Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Anmälan kontaktuppgifter_ samt avsägelser förtroendevald Olofström_ 39382 7 Anmälan kontaktuppgifter, samt avsägelser förtroendevald Olofström Ärendenummer: #39382 | Inskickat av: SOFIA SVENSSON | 2026-06-11 12:53 1. Uppgifter förtroendevald Ärendenummer: #39382 | Inskickat av: SO8FIA SVENSSON | Datum: 2026-06-11 12:53 Sida 1 av 3 Samtycke till behandling av personuppgifter När du signerar och skickar in informationen i denna tjänst ger du samtycke till att Kommunstyrelsen behandlar dina personuppgifter. De personuppgifter som behandlas är de du lämnar i tjänsten (personnummer, namn, kontaktuppgifter i form av antingen e-postadress eller mobiltelefonnummer eller båda och i förekommande fall folkbokföringsadress). Förtroendevalda i Olofström tilldelas en e-postadress namn.efternamn.politiker@olofstrom.se Ändamålet med behandlingen är att registrera eller uppdatera din personinformation i de system som hanterar information för förtroendevalda. Personuppgifterna lagras i ärendet i e-tjänstportalen i enlighet med bestämmelserna i nämndens informationshanteringsplan vilket innebär att personuppgifterna gallras efter 4 år. Så länge ärendet finns kvar i e-tjänstportalen har du möjlighet att se ärendet under "Mina sidor", när ärendet gallras eller överförs till arkiv är det inte längre tillgängligt och raderas då från mina sidor. Ärendet är att betrakta som allmän handling och personuppgifterna kan komma att lämnas ut i samband med begäran om utlämnande av allmän handling, efter sedvanlig sekretessprövning. När du loggar in med e-legitimation läser vi information från Folkbokföringsregistret. Har du sekretessmarkering på någon av dina personuppgifter får vi inte tillgång till din folkbokföringsadress och adressfältet kommer att vara tomt. Enbart behörig personal har tillgång till personuppgifterna och de lämnas inte ut till tredje part annat än i de fall där lag eller förordning kräver så. Du har möjlighet att begära utdrag över vilka personuppgifter respektive nämnd hanterar och du har rätt att återkalla ditt samtycke samt att begära rättning av felaktiga uppgifter. Du får mer information om hur dina personuppgifter hanteras på https://olofstrom.se/kommun-och-politik /overklaga-beslut-rattssakerhet/behandling-av-personuppgifter/behandling-av-fortroendevaldas- personuppgifter Ja, jag samtycker till behandling av mina personuppgifter Jag vill Avsluta uppdrag som förtroendevald Ärendenummer: #39382 | Inskickat av: SO9FIA SVENSSON | Datum: 2026-06-11 12:53 Sida 2 av 3 Vilket uppdrag avser din avsägelse? Gå gärna in på vårt digitala förtroendeamannaregister på hemsidan https://olofstrom.tromanpublik.se/ och se vilka dina uppdrag är. Vi behöver veta vilka uppdrag din avsägelse gäller. Även om det gäller samtliga uppdrag vill vi att du anger vilka. Kommunfullmäktige Socialnämnden Från när gäller din avsägelse? Datum 2026-06-01 Ärendenummer: #39382 | Inskickat av: S1O0FIA SVENSSON | Datum: 2026-06-11 12:53 Sida 3 av 3 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-01 2026/1647-1.2.5 Avsägelse som ledamot i kommunfullmäktige - Helena Oinas Wihlborg (V) Förslag till beslut Helena Oinas Wihlborg (V) entledigas från sitt uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige. Ny sammanräkning begärs av Länsstyrelsen i Blekinge. Ärendebeskrivning Helena Oinas Wihlborg (V) har den 17 juni 2026 lämnat in en avsägelse på samtliga sina uppdrag, ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i valberedningen. Fyllnadsval behöver genomföras för uppdraget i valberedningen. Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Blekinge Avgående ledamot H.O.W HR-avdelningen Arvodessamordnare C.T KF sekreterare H.R Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Anmälan kontaktuppgifter samt avsägelser förtroendevald Olofström 39523.pdf 2 Anmälan kontaktuppgifter samt avsägelser förtroendevald Olofström 39531.pdf 11 Anmälan kontaktuppgifter, samt avsägelser förtroendevald Olofström Ärendenummer: #39523 | Inskickat av: ANNA CHRISTEL HELENA OINAS WIHLBORG | 2026-06-17 10:25 1. Uppgifter förtroendevald Ärendenummer: #39523 | Inskickat av: ANNA CHRIST1EL2 HELENA OINAS WIHLBORG | Datum: 2026-06-17 10:25 Sida 1 av 3 Samtycke till behandling av personuppgifter När du signerar och skickar in informationen i denna tjänst ger du samtycke till att Kommunstyrelsen behandlar dina personuppgifter. De personuppgifter som behandlas är de du lämnar i tjänsten (personnummer, namn, kontaktuppgifter i form av antingen e-postadress eller mobiltelefonnummer eller båda och i förekommande fall folkbokföringsadress). Förtroendevalda i Olofström tilldelas en e-postadress namn.efternamn.politiker@olofstrom.se Ändamålet med behandlingen är att registrera eller uppdatera din personinformation i de system som hanterar information för förtroendevalda. Personuppgifterna lagras i ärendet i e-tjänstportalen i enlighet med bestämmelserna i nämndens informationshanteringsplan vilket innebär att personuppgifterna gallras efter 4 år. Så länge ärendet finns kvar i e-tjänstportalen har du möjlighet att se ärendet under "Mina sidor", när ärendet gallras eller överförs till arkiv är det inte längre tillgängligt och raderas då från mina sidor. Ärendet är att betrakta som allmän handling och personuppgifterna kan komma att lämnas ut i samband med begäran om utlämnande av allmän handling, efter sedvanlig sekretessprövning. När du loggar in med e-legitimation läser vi information från Folkbokföringsregistret. Har du sekretessmarkering på någon av dina personuppgifter får vi inte tillgång till din folkbokföringsadress och adressfältet kommer att vara tomt. Enbart behörig personal har tillgång till personuppgifterna och de lämnas inte ut till tredje part annat än i de fall där lag eller förordning kräver så. Du har möjlighet att begära utdrag över vilka personuppgifter respektive nämnd hanterar och du har rätt att återkalla ditt samtycke samt att begära rättning av felaktiga uppgifter. Du får mer information om hur dina personuppgifter hanteras på https://olofstrom.se/kommun-och-politik /overklaga-beslut-rattssakerhet/behandling-av-personuppgifter/behandling-av-fortroendevaldas- personuppgifter Ja, jag samtycker till behandling av mina personuppgifter Jag vill Avsluta uppdrag som förtroendevald Ärendenummer: #39523 | Inskickat av: ANNA CHRIST1EL3 HELENA OINAS WIHLBORG | Datum: 2026-06-17 10:25 Sida 2 av 3 Vilket uppdrag avser din avsägelse? Gå gärna in på vårt digitala förtroendeamannaregister på hemsidan https://olofstrom.tromanpublik.se/ och se vilka dina uppdrag är. Vi behöver veta vilka uppdrag din avsägelse gäller. Även om det gäller samtliga uppdrag vill vi att du anger vilka. Kommunfullmäktige Från när gäller din avsägelse? Datum 2026-06-17 Ärendenummer: #39523 | Inskickat av: ANNA CHRIST1EL4 HELENA OINAS WIHLBORG | Datum: 2026-06-17 10:25 Sida 3 av 3 Anmälan kontaktuppgifter, samt avsägelser förtroendevald Olofström Ärendenummer: #39531 | Inskickat av: ANNA CHRISTEL HELENA OINAS WIHLBORG | 2026-06-17 11:51 1. Uppgifter förtroendevald Ärendenummer: #39531 | Inskickat av: ANNA CHRIST1EL5 HELENA OINAS WIHLBORG | Datum: 2026-06-17 11:51 Sida 1 av 3 Samtycke till behandling av personuppgifter När du signerar och skickar in informationen i denna tjänst ger du samtycke till att Kommunstyrelsen behandlar dina personuppgifter. De personuppgifter som behandlas är de du lämnar i tjänsten (personnummer, namn, kontaktuppgifter i form av antingen e-postadress eller mobiltelefonnummer eller båda och i förekommande fall folkbokföringsadress). Förtroendevalda i Olofström tilldelas en e-postadress namn.efternamn.politiker@olofstrom.se Ändamålet med behandlingen är att registrera eller uppdatera din personinformation i de system som hanterar information för förtroendevalda. Personuppgifterna lagras i ärendet i e-tjänstportalen i enlighet med bestämmelserna i nämndens informationshanteringsplan vilket innebär att personuppgifterna gallras efter 4 år. Så länge ärendet finns kvar i e-tjänstportalen har du möjlighet att se ärendet under "Mina sidor", när ärendet gallras eller överförs till arkiv är det inte längre tillgängligt och raderas då från mina sidor. Ärendet är att betrakta som allmän handling och personuppgifterna kan komma att lämnas ut i samband med begäran om utlämnande av allmän handling, efter sedvanlig sekretessprövning. När du loggar in med e-legitimation läser vi information från Folkbokföringsregistret. Har du sekretessmarkering på någon av dina personuppgifter får vi inte tillgång till din folkbokföringsadress och adressfältet kommer att vara tomt. Enbart behörig personal har tillgång till personuppgifterna och de lämnas inte ut till tredje part annat än i de fall där lag eller förordning kräver så. Du har möjlighet att begära utdrag över vilka personuppgifter respektive nämnd hanterar och du har rätt att återkalla ditt samtycke samt att begära rättning av felaktiga uppgifter. Du får mer information om hur dina personuppgifter hanteras på https://olofstrom.se/kommun-och-politik /overklaga-beslut-rattssakerhet/behandling-av-personuppgifter/behandling-av-fortroendevaldas- personuppgifter Ja, jag samtycker till behandling av mina personuppgifter Jag vill Avsluta uppdrag som förtroendevald Ärendenummer: #39531 | Inskickat av: ANNA CHRIST1EL6 HELENA OINAS WIHLBORG | Datum: 2026-06-17 11:51 Sida 2 av 3 Vilket uppdrag avser din avsägelse? Gå gärna in på vårt digitala förtroendeamannaregister på hemsidan https://olofstrom.tromanpublik.se/ och se vilka dina uppdrag är. Vi behöver veta vilka uppdrag din avsägelse gäller. Även om det gäller samtliga uppdrag vill vi att du anger vilka. Valberedningen Från när gäller din avsägelse? Datum 2026-06-17 Ärendenummer: #39531 | Inskickat av: ANNA CHRIST1EL7 HELENA OINAS WIHLBORG | Datum: 2026-06-17 11:51 Sida 3 av 3 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-01 2026/1647-1.2.5 Avsägelse/fyllnadsval som ersättare i valberedningen - Helena Oinas Wihlborg (V) Förslag till beslut Helena Oinas Wihlborg (V) entledigas från sitt uppdrag som ersättare i valberedningen. Som ny ersättare i valberedningen väljs XXXX Ärendebeskrivning Helena Oinas Wihlborg (V) har den 17 juni 2026 lämnat in en avsägelse på samtliga sina uppdrag, ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i valberedningen. Fyllnadsval behöver genomföras för uppdraget i valberedningen. Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Blekinge Avgående ersättare H.O.W Nyvald ersättare HR-avdelningen Arvodessamordnare C.T VB sekreterare H.R Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 18 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-01 2026/2061-1.2.5 Avsägelse som ersättare i kommunfullmäktige - Olle Svensson (KD) Förslag till beslut Olle Svensson (KD) entledigas från sitt uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige. Ny sammanräkning begärs från Länsstyrelsen i Blekinge. Ärendebeskrivning Olle Svensson (KD) har den 25 augusti 2026 lämnat in en avsägelse på samtliga av sina uppdrag, ersättare i kommunfullmäktige och observatör i Olofströmshus AB. Beslutet skickas till: Länsstyrelsen Blekinge Avgående ersättare O.S HR-avdelningen IT-avdelningen Arvodesamordnare C.T KF sekreterare H.R Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Anmälan kontaktuppgifter samt avsägelser förtroendevald Olofström 41249.pdf 19 Anmälan kontaktuppgifter, samt avsägelser förtroendevald Olofström Ärendenummer: #41249 | Inskickat av: OLLE STEFAN DANIEL SVENSSON | 2026-08-25 20:41 1. Uppgifter förtroendevald Ärendenummer: #41249 | Inskickat av: OLLE STE2F0AN DANIEL SVENSSON | Datum: 2026-08-25 20:41 Sida 1 av 3 Samtycke till behandling av personuppgifter När du signerar och skickar in informationen i denna tjänst ger du samtycke till att Kommunstyrelsen behandlar dina personuppgifter. De personuppgifter som behandlas är de du lämnar i tjänsten (personnummer, namn, kontaktuppgifter i form av antingen e-postadress eller mobiltelefonnummer eller båda och i förekommande fall folkbokföringsadress). Förtroendevalda i Olofström tilldelas en e-postadress namn.efternamn.politiker@olofstrom.se Ändamålet med behandlingen är att registrera eller uppdatera din personinformation i de system som hanterar information för förtroendevalda. Personuppgifterna lagras i ärendet i e-tjänstportalen i enlighet med bestämmelserna i nämndens informationshanteringsplan vilket innebär att personuppgifterna gallras efter 4 år. Så länge ärendet finns kvar i e-tjänstportalen har du möjlighet att se ärendet under "Mina sidor", när ärendet gallras eller överförs till arkiv är det inte längre tillgängligt och raderas då från mina sidor. Ärendet är att betrakta som allmän handling och personuppgifterna kan komma att lämnas ut i samband med begäran om utlämnande av allmän handling, efter sedvanlig sekretessprövning. När du loggar in med e-legitimation läser vi information från Folkbokföringsregistret. Har du sekretessmarkering på någon av dina personuppgifter får vi inte tillgång till din folkbokföringsadress och adressfältet kommer att vara tomt. Enbart behörig personal har tillgång till personuppgifterna och de lämnas inte ut till tredje part annat än i de fall där lag eller förordning kräver så. Du har möjlighet att begära utdrag över vilka personuppgifter respektive nämnd hanterar och du har rätt att återkalla ditt samtycke samt att begära rättning av felaktiga uppgifter. Du får mer information om hur dina personuppgifter hanteras på https://olofstrom.se/kommun-och-politik /overklaga-beslut-rattssakerhet/behandling-av-personuppgifter/behandling-av-fortroendevaldas- personuppgifter Ja, jag samtycker till behandling av mina personuppgifter Jag vill Avsluta uppdrag som förtroendevald Ärendenummer: #41249 | Inskickat av: OLLE STE2F1AN DANIEL SVENSSON | Datum: 2026-08-25 20:41 Sida 2 av 3 Vilket uppdrag avser din avsägelse? Gå gärna in på vårt digitala förtroendeamannaregister på hemsidan https://olofstrom.tromanpublik.se/ och se vilka dina uppdrag är. Vi behöver veta vilka uppdrag din avsägelse gäller. Även om det gäller samtliga uppdrag vill vi att du anger vilka. Kommunfullmäktige Olofströmshus AB Från när gäller din avsägelse? Datum 2026-08-25 Ärendenummer: #41249 | Inskickat av: OLLE STE2F2AN DANIEL SVENSSON | Datum: 2026-08-25 20:41 Sida 3 av 3 Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KF § 92 Dnr 2026/191 Äskande av medlemsbidrag 2026 - Räddningstjänsten Blekinge BESLUT Kommunfullmäktige godkänner anhållan om medlemsbidrag till Räddningstjänstförbundet Blekinge för år 2026 med 61 729 kr. Anslag för medlemsbidraget finns i kommunstyrelsens driftsbudget för år 2026. __________ Ärendet i korthet I ärendet föreslås kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att godkänna anhållan om medlemsbidrag till Räddningstjänsten Blekinge för år 2026 med 61 729 kr. Anslag för medlemsbidraget bedöms finnas i kommunstyrelsens driftsbudget för år 2026. (anslaget för kommunalförbundsmedlemskap). Bakgrund Direktionen för Räddningstjänstförbundet Blekinge fattade 2026-01-30 beslut om driftsbudget för år 2026 (§ 4), se underbilaga 1. Det har i kontakterna med medlemskommunerna framkommit önskemål om att budgetbeslutet åtföljs av en formell anhållan hos respektive medlemskommun om tilldelning av medlemsbidrag i önskad omfattning, därav detta ärende. Mot denna bakgrund har Räddningstjänstförbundet Blekinge fattat ett ordförandebeslut i enlighet med Kommunallagens stadganden om ordförandebeslut i brådskande ärenden. För Sölvesborgs kommuns del innebär anhållan ett bidrag om 61 729 kr. Beslutsunderlag Förvaltningschef KLF Lars Ericssons tjänsteskrivelse 2026-05-10. Anhållan 2026-05-11 från Räddningstjänstförbundet Blekinge om medlemsbidrag för år 2026, inklusive underbilagor.

KF § 94 Dnr 2026/264 Äskande om uppräkning av verksamhetsbidrag 2027; Techtank AB BESLUT Kommunfullmäktige godkänner anhållan om verksamhetsbidrag till Techtank AB för år 2027 med 13 132 kr. Anslag för verksamhetsbidraget inarbetas i budget 2027. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga ägare fattar likalydande beslut. __________ Ärendet i korthet Techtank AB äskar i enlighet med aktieägaravtal utökning av verksamhetsbidrag för 2027. Bakgrund Enligt av ägarna beslutat aktieägaravtal avseende Techtank Aktiebolag framgår att: Ägarna åtar sig att tillskjuta driftbidrag för bolagets löpande finansiering. Årligt driftbidrag av grunduppdrag ska efter Techtank Aktiebolag styrelses äskande genom ägardialog delges respektive ägare för hantering i budgetberedning senast i maj månad året före nästkommande verksamhetsår. 2026-03-26 beslutade Techtank AB:s styrelse att ta fram ett äskande om att höja verksamhetsbidraget så att det följer kostnadsutvecklingen rörande personalkostnader och inflation mm. Vid ägardialogen 2026-03- 24 där detta presenterades, ville ägarna se en tydlig motivering till äskandet som ska lämnas in till dem senast under maj månad. 2026-05-04 lämnar VD och ordförande i Techtank AB underlag för äskande om verksamhetsbidrag för 2027. Beslutsunderlag Kommunchef Martin Åsmans tjänsteskrivelse 2026-05-12. Äskande om uppräkning av verksamhetsbidrag 2027.

KSAU § 103/2026 KS 2026/1352 § 103/2026 Förlängning av kommunens avfallsplan Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: Antagen avfallsplan 2018-06-18 förlängs till 2027-12-31. Ärendebeskrivning Karoline Mattsson, miljösamordnare, redovisar i ärendet. Enligt miljöbalken 15 kap 41 § ska det i varje kommun finnas en Renhållningsordning som antas av Kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska omfatta en avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningsföreskrifterna revideras våren 2026. Nuvarande avfallsplan har en genomförandetid mellan 2018–2025. Planen är gemensam med Karlshamn och Sölvesborg. Yttrande/Bedömning En uppdaterad avfallsplan innehåller framtidens avfallshantering i kommunen. Eftersom det inom kort förväntas komma nya regler inom avfallshanteringen som kommunen behöver förhålla sig till, görs bedömningen att förlänga gällande avfallsplan till 2027-12-31. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barnrätts- och jämställdhetsperspektivet bedöms inte påverkas av beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avfallsplan för Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner Slutligt beslut skickas till Miljösamordnare och landsbygdsutvecklare KM 23 Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 103/2026 KS 2026/1352 24 Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-09 Kommunstyrelsen

KSAU § 109/2026 KS 2026/1692 § 109/2026 Utökning av investeringsbudget för renovering av ishallen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen föreslår: Kommunfullmäktige beslutar: Utöka budget för renovering ishall till 24 700 000 kr (från nuvarande 12 000 000 kr). Ärendebeskrivning Ärendet har hanterats i kultur- och fritidsnämnden § 30/2026. Fanny Lennartsson, fastighetschef och Pasi Perätalo, driftingenjör, föredrar ärendet. Kommunfullmäktige har beslutat att avsätta 12 miljoner kronor för renovering av ishallen och uppdra förvaltningen att undersöka vilka åtgärder som är möjliga att genomföra inom befintlig investeringsbudget, samt vilka effekter dessa skulle få på hallens livslängd och funktion. Till beslutet fanns inget underlag. Fastighetsavdelningen har nu tagit fram ett underlag för investeringsbudget. Underlaget innehåller åtgärder för en mycket enkel renovering av ishallen som enbart tar höjd för att lösa akuta problem och lagkrav. De åtgärder som föreslås är bland annat ny ispist inklusive kylrör, köldbärarledning, ny sarg, brandåtgärder på fackverkstakstolar, byte av en kompressor och två brinepumpar, styrövervakning inklusive nytt styrskåp för kylproduktion, brandlarm behöver uppgraderas till rätt klassning, nödbelysning då detta saknas på flera ställen, belysning över ispisten samt renovering av A-lagets duschrum. Projektering ska räknas till samt även kostnader för oförutsedda händelser. Detta förslag till renovering innefattar de delar som vi på fastighet anser nödvändiga för att ishallen ska fungera. Det går ej att välja bort enskilda delar och ändå ha en fungerande anläggning som uppfyller gällande lagkrav. Även om samtliga åtgärder enligt vårt förslag utförs har vi inte en helt uppdaterad ishall. Omfattande löpande komponentutbyte kommer att krävas även kommande år för fortsatt drift av ishallen. Med detta underlag föreslår förvaltningen kultur- och fritidsnämnden att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att utöka budget för renovering av ishallen till 24.700.000 SEK. 126 Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 109/2026 KS 2026/1692 Finansiering Investeringsbudget behöver utökas om åtgärderna ska genomföras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse

§ 110 Äskande från Techtank om uppräkning av verksamhetsbidrag inför budgetberedning 2027 KS 2026/630 Kommunfullmäktiges beslut att godkänna äskande om utökat verksamhetsbidrag till Techtank AB för år 2027 att beslutet gäller under förutsättning att samtliga ägare fattar likalydande beslut. Sammanfattning Techtank AB äskar i enlighet med aktieägaravtal om uppräkning av verksamhetsbidrag om 13 tkr inför budgetberedning för 2027. Enligt gällande aktieägaravtal avseende Techtank AB framgår att ägarna åtar sig att tillskjuta driftbidrag för bolagets löpande finansiering. Årligt driftbidrag av grunduppdrag ska efter Techtank AB styrelses äskande genom ägardialog delges respektive ägare för hantering i budgetberedning senast i maj månad året före nästkommande verksamhetsår. Techtank AB har behandlat frågan om verksamhetsbidrag under våren vilket hanterats av styrelsen samt i ägardialog. Äskandet har efter detta översänts till ägarna, se bilaga. Bedömning Underlag för äskat verksamhetsbidrag har kommunicerats mellan ägarna som ställer sig bakom förslaget under förutsättning att respektive ägare fattar likalydande beslut. Utökat verksamhetsbidrag för Techtank AB för 2027 bedöms rymmas i kommunstyrelsens driftbudget för 2027. Beaktan av barnperspektivet Beslutet bedöms inte påverka barn, varken direkt eller indirekt i förhållande till vad barnkonventionen föreskriver gällande barns rättigheter. Facklig samverkan Ärendet är inte samverkat. Beslutsunderlag Kommundirektör Daniel Wäpplings tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-26 Äskande från Techtank om uppräkning av verksamhetsbidrag inför budgetberedning 2027 167 PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-06-22 Beslutet skickas till Techtank AB Region Blekinge Sölvesborgs kommun Ronneby kommun Olofströms kommun Karlskrona kommun Ekonomichef Åsa Nygren Kommundirektör Daniel Wäppling 168 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige

KS § 114/2026. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 157 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige __________ Beslut sänds till Räddningstjänstförbundet Blekinge Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Olofströms kommun Kommunchef Ekonomichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande 158 Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KS § 116/2026. __________ Beslut sänds till Techtank Aktiebolag (svb) 559179-5439 Region Blekinge Karlskrona kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Olofströms kommun Kommunchef Ekonomichef Justerandes sign Utdragsbestyrkande 170 2026-05-04 Till aktieägarna i Techtank Aktiebolag (svb) 559179-5439 Region Blekinge Karlskrona kommun Karlshamns kommun Olofströms kommun Ronneby kommun Sölvesborgs kommun Ärende inför budgetberedning avseende verksamhetsbidrag 2027 Enligt av ägarna beslutat aktieägaravtal avseende Techtank Aktiebolag (svb) framgår det av punkt 10.2 att: Ägarna åtar sig att tillskjuta driftbidrag för bolagets löpande finansiering. Årligt driftbidrag av grunduppdrag ska efter Techtank Aktiebolag (svb) styrelses äskande genom ägardialog delges respektive ägare för hantering i budgetberedning senast i maj månad året före nästkommande verksamhetsår. Ägardialog genomförs genom att VD kallar utsedda ägarombud till ägardialog 2 ggr/år, samt protokollför dessa. Protokollet delges alla ägare via officiella postlådor för signering. På Techtank Aktiebolag (svb) styrelsemöte den 26 mars 2026 §94b) beslutades att ta fram ett äskande om att höja verksamhetsbidraget så att det följer kostnadsutvecklingen rörande personalkostnader och inflation mm. Vid ägardialogen där detta presenterades, ville ägarna se en tydlig motivering till äskandet som ska lämnas in till dem senast under maj månad. Techtank Aktiebolag (svb) äskar därför att verksamhetsbidraget höjs med 3 % för 2027, vilket då innebär ett höjt bidrag med 131 320 kr till totalt 4 508 570 kr. Från Region Blekinge äskas en höjning med 65 660 kr och resten fördelas lika mellan kommunerna, det vill säga 13 132 kr per kommun i höjning. Mats Lundin, ordförande Techtanks styrelse Ingela Håkansson, VD Techtank 171 2026-05-04 Bild 1 Detta diagram visar kostnadsutvecklingen avseende personalkostnader och övriga kostnader i förhållande till verksamhetsbidraget. Verksamhetsbidraget har varit oförändrat från 2021 till 2024, sedan ökade det med 3 % för 2025 och det blir oförändrat för 2026. Kostnaderna avseende personal ökar med ca 3 % årligen och övriga kostnader har ju en normal ökningstakt med inflationen (1-2 %) de senaste åren. Det är viktigt att ha ett verksamhetsbidrag som ökar varje år, så att grundverksamheten upprättshålls. Bild 2 Techtank AB har ett stabilt eget kapital som har byggts upp med positiva resultat under alla år från 2021. De positiva resultaten har byggts upp genom en effektiv organisation med löpande produktivitetsutveckling. Obeskattade reserver finns i form av resultatutjämningsfonder, dessa har byggts på för varje år i och med positiva resultat. För 2025 uppgår dessa totalt till ca 1,4 mkr, dessa kan användas för att finansiera eventuella underskott. Varje fond måste lösas upp efter 6 år, vilket innebär att den första från 2021 måste lösas upp och återföras till beskattning 2027, men man kan lösa upp flera om det skulle behövas. 172 2026-05-04 Bild 3 Visar på den totala omsättningen i förhållande till resultatet. De positiva resultaten uppstår genom att en effektiv organisation löpande utvecklats, utifrån den verksamhet som bedrivits. Utbildningsverksamheten varierar mellan åren beroende på efterfrågan på detta från våra medlemmar. Dessa bilder visar att Techtank AB har bedrivit sin verksamhet med en organisation som väl anpassats efter aktuella uppgifter, samt med god ekonomisk ordning. Trots ett relativt sett minskat verksamhetsbidrag har härigenom verksamheten ändå kunnat expandera. Då personalkostnader och övriga kostnader ökar med ca 3 % varje år, riskerar dock verksamheten att inte fortsatt kunna expandera på ett för Regionen och bolaget positivt sätt. Verksamhetsbidraget har endast höjts en gång under perioden 2021–2026, varför det finns en påtaglig eftersläpning relativt den allmänna kostnadsutvecklingen. Det är här viktigt att betona att äskandet enbart avser en anpassning till den allmänna kostnadsutvecklingen. Något behov att täcka uppkomna underskott eller dylikt föreligger inte. Genom den goda ordning som råder i verksamheten möjliggör en uppräkning att bolaget fortsatt kan attrahera och omsätta såväl regionala som nationella utvecklingsmedel. Härigenom stärks då ytterligare Techtanks roll och förmåga att bidra till Blekinges innovationssystem, samt att stödja regionens små och stora företag. Denna bild visar på hur Techtank AB finansieras med och utan projekt under 2026. Techtank Total Helår ksek Intäkter Medlems- och Serviceavgifter 1 400 000 Verksamhetsstöd 4 377 250 Region Blekinge och kommunerna Projektbidrag och övriga intäkter 3 400 000 620 tkr är utbildningar Totala intäkter 9 177 250 Kostnader Personalkostnader 5 104 371 varav 1,9 mnkr projektfinansierat= 3204371 Övriga kostnader 4 266 000 varav 1,1 mnkr projektkostnader -3,1 mnkr Totala kostnader 9 370 371 Resultat -193 121 173 Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KSAU § 117/2026 KS 2026/1090 § 117/2026 Begäran om anslag till ismaskin Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen föreslår: Kommunfullmäktige beslutar: Kommunstyrelsen beviljas 1 014 000 kr i 2026 års investeringsbudget för inköp av ismaskin till ishallen. Medel anvisas från rörelsekapitalet. Ärendebeskrivning Mikael Särnevång, inköpssamordnare, föredrar i ärendet. Underhållskostnaderna för den befintliga ismaskinen, en Olympia Isbear Electric från 2014, har ökat under de senaste åren. Mot denna bakgrund fattades tidigare i år beslut om att upphandla en ny ismaskin. Yttrande/Bedömning Upphandlingen har genomförts och tilldelning har skett till Engo GmbH. Finansiering Medel om 1 014 000 kr anvisas från rörelsekapitalet. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Har inte beaktats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Kommunchef I.R Inköpssamordnare M.S 140 Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 117/2026 KS 2026/1090 141 Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen

KSAU § 119/2026. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 169 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige

KSAU § 120/2026 KS 2025/3228 § 120/2026 Äskande av medlemsbidrag 2026 - Räddningstjänsten Blekinge Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen föreslår: Kommunfullmäktige beslutar: Räddningstjänsten Blekinges äskande om verksamhetsbidrag för 2026 godkänns. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga ägare fattar likalydande beslut. Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Ärendebeskrivning Karl Andrae, ekonomichef, föredrar i ärendet. Direktionen för Räddningstjänstförbundet Blekinge fattade 2026-01-30 beslut om driftsbudget för år 2026. Det har i kontakterna med medlemskommunerna framkommit önskemål om att budgetbeslutet åtföljs av en formell anhållan hos respektive medlemskommun om tilldelning av medlemsbidrag i önskad omfattning därav detta ärende. Mot denna bakgrund har Räddningstjänstförbundet Blekinge fattat ett ordförandebeslut i enlighet med Kommunallagens stadganden om ordförandebeslut i brådskande ärenden. För Olofströms kommuns del innebär anhållan ett bidrag om 46 158 kr. Finansiering Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Ärendet gäller inte barn eller jämställdhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilagor Beslutet skickas till Räddningstjänsten Blekinge Sölvesborgs kommun 146 Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 120/2026 KS 2025/3228 Ronneby kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Ekonomichef Kommunchef 147 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 120/2026 KS 2025/3228 148 Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen

KSAU § 121/2026 KS 2026/877 § 121/2026 Äskande från Techtank om uppräkning av verksamhetsbidrag inför budgetberedning 2027 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen föreslår: Kommunfullmäktige beslutar: Techtank ABs äskande om utökat verksamhetsbidrag för 2027 godkänns. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga ägare fattar likalydande beslut. Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Ärendebeskrivning Karl Andrae, ekonomichef, föredrar i ärendet. Techtank AB äskar i enlighet med aktieägaravtal om uppräkning av verksamhetsbidrag om 13 tkr inför budgetberedning för 2027. Enligt gällande aktieägaravtal avseende Techtank AB framgår att ägarna åtar sig att tillskjuta driftbidrag för bolagets löpande finansiering. Årligt driftbidrag av grunduppdrag ska efter Techtank AB styrelses äskande genom ägardialog delges respektive ägare för hantering i budgetberedning senast i maj månad året före nästkommande verksamhetsår. Techtank AB har behandlat frågan om verksamhetsbidrag under våren vilket hanterats av styrelsen samt i ägardialog. Äskandet har efter detta översänts till ägarna, se bilaga. Yttrande/Bedömning Underlag för äskat verksamhetsbidrag har kommunicerats mellan ägarna som ställer sig bakom förslaget under förutsättning att respektive ägare fattar likalydande beslut. Finansiering Utökat verksamhetsbidrag för Techtank AB om 13 tkr för 2027 bedöms rymmas i kommunstyrelsens driftbudget för 2027. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv 159 Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 121/2026 KS 2026/877 Ärendet gäller inte barn eller jämställdhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilagor Beslutet skickas till Techtank AB Region Blekinge Sölvesborgs kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Ekonomichef Kommunchef 160 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 121/2026 KS 2026/877 161 Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen

KSAU § 126/2026 KS 2026/1686 § 126/2026 Hemställan från Olofströmshus AB om försäljning av fastigheten Holje 2:398 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Yrkanden Ordföranden yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen utan förslag till beslut med hänvisning att samtliga har tid att diskutera frågan i respektive partigrupp. Beslutsgång Ordföranden ställer förvaltningens förslag mot yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar att lämna ärendet utan förslag till beslut. . Ärendebeskrivning Öjvind Hatt, plan- och byggchef, föredrar i ärendet. Olofströmshus AB har inkommit med en hemställan till Olofströms kommun om försäljning av fastigheten ifråga, med hänvisning till att denna typ av lokaler inte efterfrågas. Möjligheterna att få in en ny hyresgäst efter upphörande av hyresavtalet med socialförvaltningen bedöms som mycket små. Yttrande/Bedömning Plankontoret har inget att erinra mot en försäljning, och förordar att kommunen köper fastigheten. Efter rivning av befintliga byggnader finns möjlighet att öka områdets attraktivitet med ny bebyggelse som kompletterar kringliggande villakvarter. Infrastrukturavdelningen delar plankontorets uppfattning om att ett strategiskt förvärv från kommunens sida för att på sikt kunna öka områdets attraktivitet är att föredra framför försäljning till en extern aktör. Enligt fastighetsregistret är Holje 2:298 klassad som hyreshusenhet / lokaler, med ett åsatt taxeringsvärde på 396 tkr. 190 Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 126/2026 KS 2026/1686 191 Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen

KSAU § 127/2026 KS 2026/1685 § 127/2026 Hemställan om försäljning av Västralid (del av Holje 116:2) Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Yrkanden Ordföranden yrkar på att ärendet överlämnas till kommunstyrelsen utan förslag till beslut med hänvisning att samtliga har tid att diskutera frågan i respektive partigrupp. Beslutsgång Ordföranden ställer förvaltningens förslag mot yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar att lämna ärendet utan förslag till beslut. Ärendebeskrivning Öjvind Hatt, plan- och byggchef, föredrar i ärendet. Olofströmshus AB har inkommit med en hemställan till Olofströms kommun om försäljning av Västralid, som hyrts av Socialförvaltningen sedan den verksamhetsanpassade ombyggnationen på 90-talet. Hyresavtalet har sagts upp med hänvisning till byggnationen av Holjegårdens särskilda boende, och mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i kommunen ser Olofströmshus inget behov av att utöka sitt bostadsbestånd. Yttrande/Bedömning Plankontoret har inget att erinra mot en försäljning, men vill i sammanhanget passa på att påminna om den ökande efterfrågan på trygghetsboenden som sedan tidigare konstaterats på nationellt plan. Det finns således goda skäl att påbörja aktualiseringen av kommunens bostadsförsörjningsplan genom att utreda om en omvandling av Västralid till trygghetsbostäder i egen regi är att föredra framför försäljning till en extern aktör. Infrastrukturavdelningen lyfter behovet av att i förväg säkerställa nödvändiga vägservitut och ledningsrätter i området, inte minst de gångpassager som behöver finnas kvar även efter genomförd försäljning och avstyckning. Enligt fastighetsregistret är äldreboendet klassat som skattefri specialenhet, medan övriga hyreslägenheter och lokaler har åsatts ett taxeringsvärde på 20 609 tkr. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv 174 Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 127/2026 KS 2026/1685 * Konsekvenserna av beslutet utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv bedöms som neutrala, och beslutet har därför inte föregåtts av dialog med ev. berörda grupper. * Konsekvenserna av beslutet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för kvinnor/flickor, män/pojkar och/eller icke binära bedöms som neutrala. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hemställan från Olofströmshus AB. Beslutet skickas till Olofströmshus AB Plan- och byggchef 175 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU § 127/2026 KS 2026/1685 176 Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen

KS § 132/2026 KS 2026/1352 § 132/2026 Förlängning av kommunens avfallsplan Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar: Antagen avfallsplan 2018-06-18 förlängs till 2027-12-31. Ärendebeskrivning Karoline Mattsson, miljösamordnare, redovisade ärendet för kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-01. Enligt miljöbalken 15 kap 41 § ska det i varje kommun finnas en Renhållningsordning som antas av Kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska omfatta en avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningsföreskrifterna revideras våren 2026. Nuvarande avfallsplan har en genomförandetid mellan 2018–2025. Planen är gemensam med Karlshamn och Sölvesborg. Yttrande/Bedömning En uppdaterad avfallsplan innehåller framtidens avfallshantering i kommunen. Eftersom det inom kort förväntas komma nya regler inom avfallshanteringen som kommunen behöver förhålla sig till, görs bedömningen att förlänga gällande avfallsplan till 2027-12-31. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barnrätts- och jämställdhetsperspektivet bedöms inte påverkas av beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avfallsplan för Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner Slutligt beslut skickas till Miljösamordnare och landsbygdsutvecklare KM 25 Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-09 Kommunstyrelsen KS § 132/2026 KS 2026/1352 26 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-05-19 Diarienummer: 2026/1352-1 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-01 Kommunstyrelsen 2026-06-09 Kommunfullmäktige 2026-09-14 Handläggare Namn: Karoline Mattsson Titel: Samhällsutvecklingsavdelningen Förlängning av kommunens avfallsplan Förslag till beslut Kommunfullmäktige förlänger antagen avfallsplan 2018-06-18 till 2027-12-31. Ärendebeskrivning Enligt miljöbalken 15 kap 41 § ska det i varje kommun finnas en Renhållningsordning som antas av Kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska omfatta en avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Renhållningsföreskrifterna revideras våren 2026. Nuvarande avfallsplan har en genomförandetid mellan 2018–2025. Planen är gemensam med Karlshamn och Sölvesborg. Yttrande/Bedömning En uppdaterad avfallsplan innehåller framtidens avfallshantering i kommunen. Eftersom det inom kort förväntas komma nya regler inom avfallshanteringen som kommunen behöver förhålla sig till, görs bedömningen att förlänga gällande avfallsplan till 2027-12-31. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Barnrätts- och jämställdhetsperspektivet bedöms inte påverkas av beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avfallsplan för Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner Beslutet skickas till Miljösamordnare och landsbygdsutvecklare KM Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Västblekinge Miljö AB 27 Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 avfallsplan-for-karlshamns-olofstroms-och-solvesborgs-kommuner 28 HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN AVFALLSPLAN FÖR KARLSHAMNS, OLOFSTRÖMS OCH SÖLVESBORGS KOMMUNER - FRÅN AVFALL TILL RESURS 2018-05-16 ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-06-18 Sweco 29 Fö rörd Avfallsplanen för Karlshamn, Olofström och Sölvesborg, från avfall till resurs, sätter agendan för hur avfallshanteringen i våra kommuner ska utvecklas och skötas under de kommande sju åren. Genom att förbättra förutsättningarna för till exempel ökad och bättre återvinning, ökad återanvändning och mer medveten konsumtion, kan vi arbeta för ett hållbart samhälle. Vår avfallsplan är det strategiska dokument, som tillsammans med renhållningsföreskrifterna, ska leda oss framåt i arbetet. Planen innehåller förutsättningarna, mål och fokusområden för att leda avfallshanteringen vidare mot en miljöriktig och kvalitetssäker framtid. Systemen för avfall ska vara trygga, säkra och tillgängliga, samtidigt som de uppmuntrar till återanvändning och återvinning. Avfallsplanen tar avstamp i EUs avfallshierarki och jämfört med tidigare år ligger nu mer fokus på att förebygga uppkomsten av avfall och att främja återanvädning. Det avfall som som ändå uppstår ska tas tillvara på bästa sätt. Planen innehåller mål och åtgärder för att motverka nedskräpning på land, i vattenytor samt vid strandkanter. Avfallsplanen berör alla som bor och verkar i kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Vi kan alla bidra till att kommunernas avfallshantering fungerar på bästa tänkbara sätt i de led där vi själva deltar. Med satsningar på kommunikation och samverkan skapar vi förutsättningarna för det engagemang och de insatser som krävs för att vi tillsammans ska uppfylla avfallsplanens mål; en hållbar utveckling av samhället där vi kan tillgodose våra behov idag utan att äventyra nästa generations möjligheter att tillgodose sina. Sweco 30 Sammanfattning Avfallsplanen beskriver hur kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg tillsammans genom det samägda avfallsbolaget Västblekinge Miljö AB (VMAB) ska arbeta med avfallshantering fram till år 2025. Syftet med avfallsplanen är att långsiktigt styra avfallshanteringen i de tre kommunerna mot att bidra till ett hållbart samhälle. Kommunernas avfallsstrategi är långsiktig och strävar efter att nå högre upp i avfallshierarkin. Avfallsplanen skapar förutsättningar för samarbete inom och mellan kommunerna genom ett gemensamt målarbete och åtgärder. Genom avfallsplanen får ansvariga politiker och tjänstemän en helhetsbild över avfallshanteringen och möjlighet att påverka utvecklingen i en hållbar riktning. Fyra övergripande mål har tagits fram och dessa visar tillsammans riktningen i vilken kommunerna vill att avfallsarbetet ska gå. De fyra övergripande målen är: • Öka kunskapsnivån och skapa engagemang om avfallsfrågor • Förebygga avfallets uppkomst genom bättre användande av resurser och förflyttning av material högre upp i avfallshierarkin • Bättre sorterat avfall och återvinningsmaterial • Minskad nedskräpning För att uppnå de övergripande målen har delmål och aktiviteter tagits fram. Den tidigare avfallsplanen, nuläget i kommunerna och miljömål har legat till grund för att ta fram mål i avfallsplanen. Under giltigheten av den tidigare avfallsplanen (gällande 2009–2016) skedde stora förändringar med avfallshanteringen i kommunerna. Dels infördes fastighetsnära insamling av hushållsavfall, förpackningar och tidningar för villahushåll, och dels byggdes Skandinaviens första biogasanläggning med torrötningsteknik. Tidigare lades mycket vikt vid enbart sortering, men nu har fokus även flyttats till att nå högre upp i avfallshierarkin och förebygga avfallet. Lärdomen från den tidigare avfallsplanen har varit att lägga stor vikt vid att göra målen SMARTA, d.v.s. specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. På så sätt underlättas uppföljning av målen och det blir tydligare vad som har gjorts och vad som behöver göras. Nuläget i kommunen visar att de tre kommunerna ligger i nivå med resten av Sveriges kommuner avseende avfallsmängder och sorteringsgrad. En kundnöjdhetsmätning som gjordes 2017 visar att kommuninvånarna generellt är mycket nöjda med avfallshanteringen i kommunerna. Dock går det alltid att bli bättre och fortsatt strävan efter att ligga i framkant behövs för att även fortsättningsvis ha nöjda och engagerade kommuninvånare. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 31 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.1.1 Organisation 1 1.2 Syfte och strategi 2 1.3 Läsanvisning 3 2 Historik, nuläge och framtida behov 4 3 Avfallsplanens koppling till miljömål 5 3.1 Agenda 2030 - de globala målen för hållbar utveckling 5 3.2 De nationella miljömålen 5 4 Framtidens avfallshantering i Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner 6 4.1 Övergripande målinriktningar 6 4.2 Öka kunskapsnivån och skapa engagemang om avfallsfrågor 6 4.2.1 Mål 1.1 7 4.3 Förebygga avfallets uppkomst genom bättre användande av resurser och förflyttning av material högre upp i avfallshierarkin 8 4.3.1 Mål 2.1 8 4.3.2 Mål 2.2 9 4.3.3 Mål 2.3. 10 4.4 Bättre sorterat matavfall och återvinningsmaterial 11 4.4.1 Mål 3.1 11 4.4.2 Mål 3.2 12 4.4.3 Mål 3.3 13 4.4.4 Mål 3.4 13 4.4.5 Mål 3.5 14 4.4.6 Mål 3.6 15 4.5 Minska nedskräpning 16 4.5.1 Mål 4.1 16 4.5.2 Mål 4.2 17 HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 32 Bilagor Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Bilaga 2 Nedlagda deponier Bilaga 3 Plockanalys Bilaga 4 Uppföljning av tidigare avfallsplan Bilaga 5 Översiktsplaner, framtida insamlingssystem och anläggningar Bilaga 6 Behovsbedömning Bilaga 7 Miljöbedömning Bilaga 8 Redogörelse för samråd Bilaga 9 Sammanställning till Länsstyrelsen HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 33 1 Inledning Enligt 15 kap. 11 § i Miljöbalkens ska varje kommun ha en gällande avfallsplan. Innehållet i planen regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan, NFS 2017:2. Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för kommunen. Enligt 80 § avfallsförordningen (2011:927) ska uppgifterna i en avfallsplan ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. 1.1 Bakgrund Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner har sedan tidigare en avfallsplan som gällde från år 2009–2016, som togs fram genom det gemensamma renhållningsbolaget Västblekinge Miljö AB (VMAB). Då tidsperioden för den tidigare avfallsplanen har passerat, har en ny avfallsplan tagits fram som ska gälla från och med antagandet 2018 till och med 2025. Avfallsplanen är ett strategiskt dokument som är viktigt ur miljö- och resurshushållningsperspektiv för kommunen. Genom avfallsplanen fastslår kommunfullmäktige i respektive kommun de övergripande och mätbara mål som ska gälla för avfallshanteringen fram till och med år 2025. I planen anges också de aktiviteter som kommunernas olika förvaltningar och bolag ska genomföra för att uppnå målen. Avfallsplanen ska följas upp varje år och i samband med det ska aktiviteterna anpassas så att målen kan uppnås till år 2025. Under tiden då den tidigare avfallsplanen var aktiv hände det mycket med avfallshanteringen i de tre kommunerna i västra Blekinge. Två av de största förändringarna var att fastighetsnära insamling i form av fyrfackssystem för hushållsavfall, förpackningar och tidningar från villahushåll infördes samt att Skandinaviens första biogasanläggning med torrötningsteknik invigdes i Mörrum. Uppföljning av den tidigare avfallsplanen redovisas i Bilaga 4. I den nya avfallsplanen kommer mycket fokus att ligga på att ta ett steg högre upp i avfallshierarkin genom bland annat förebyggande av avfall och bättre sortering. Den fortsatta utvecklingen inom avfallsområdet ska löpande följas upp och den kommunala avfallshanteringen ska efter hand anpassas till nya tekniker, metoder och målsättningar. De som bor och verkar i kommunernas ska få återkommande och uppdaterad information om avfallshanteringen, samt ges möjlighet att påverka dess framtida utformning. 1.1.1 Organisation Arbetet med att ta fram avfallsplanen påbörjades under sommaren 2017 och har sedan varit en fortlöpande process fram till antagandet i kommunfullmäktige 2018-06-18. Kärnan i organisationen kring att ta fram avfallsplanen har bestått av en arbetsgrupp med representanter från alla tre kommuner och från VMAB. Representanterna har varit två miljösamordnare, en miljöingenjör, en byggnadsinspektör, insamlingsansvarig från VMAB HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 34 samt en projektledare. Under hösten 2017 och fram till våren 2018 har arbetsgruppen träffats regelbundet för att arbeta fram den nya avfallsplanen. Till sin hjälp har arbetsgruppen haft en styrgrupp som har bestått av VMABs VD samt de tre kommunernas kommunchefer. Arbetsgruppen och styrgruppen presenteras i Tabell 1 och Tabell 2. Tabell 1. Arbetsgruppen Arbetsgruppen Johan Ekelund Insamlingsansvarig VMAB Eva Johansson Miljösamordnare Olofströms kommun Jesper Paulsson Byggnadsinspektör Olofströms kommun Helen Gårner Miljösamordnare Sölvesborgs kommun Jesper Bergman Miljöstrateg Karlshamns kommun Tove Juhl Andersen Projektledare Sweco Environment AB Tabell 2. Styrgruppen Styrgruppen Susanna Strandberg Verkställande direktör VMAB Daniel Wäppling Kommundirektör Karlshamns kommun Irene Robertsson Kommunchef Olofströms kommun Lars Ericsson Kommunchef Sölvesborgs kommun Emma Hamilton och Anna Älgevik på Sweco Environment har bidragit med stöd och kvalitetsgranskning av arbetet. Avfallsplanen är ett strategiskt styrdokument för hela kommunen, inte bara för VMAB, och därför har stor vikt lagts på att förankra planen i så stora delar av kommunerna som möjligt. Därför hölls en heldags workshop under hösten 2017, där politiker och tjänstemän från de tre kommunerna bjöds in för att tycka till och ta del av arbetet med målen och aktiviteterna i den nya avfallsplanen. 1.2 Syfte och strategi Syftet med avfallsplanen är att långsiktigt styra avfallshanteringen i de tre kommunerna mot att bidra till ett hållbart samhälle. Kommunernas avfallsstrategi är långsiktig och strävar efter att nå högre upp i avfallshierarkin. Avfallsplanen skapar förutsättningar för samarbete inom och mellan kommunerna genom ett gemensamt målarbete och åtgärder. Genom avfallsplanen får ansvariga politiker och tjänstemän en helhetsbild över avfallshanteringen och möjlighet att påverka utvecklingen i en hållbar riktning. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 35 1.3 Läsanvisning Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet har fokus på mål och aktiviteter, och ger en bild över riktningen kommunerna kommer att ha de kommande åren med avfallsarbetet. Bilagorna går in på detaljer och ger tillsammans en bild av nuläget i kommunerna samt beskriver hur arbetet med framtagandet av avfallsplanen har gått till. I kapitel 3 nedan visas vilka aktiviteter som planeras att utföras för att uppnå målen. För varje aktivitet finns det ett år för utförande, styrmedel, resurser och ansvarig part som beskrivs i Tabell 3 nedan. Tabell 3. Beskrivning av faktorerna år, styrmedel och attitydpåverkan, resurser och ansvarig för aktiviteterna. Faktorer Beskrivning År Beskriver tidpunkter när aktiviteten ska genomföras (kan vara flera år) Styrmedel och attitydpåverkan Beskriver de styrmedel med vilka aktiviteten ska genomföras Exempel på styrmedel och attitydpåverkan: • Administrationsåtgärder • Information • avfallsföreskrifter • utformning (miljöstyrning) av avfallstaxa • tillsyn • fysisk planering • upphandling Resurser Ryms inom befintligt uppdrag jämfört med idag eller utökat uppdrag behövs. Ansvarig Beskriver vem/vilka som har huvudsakligt ansvar för genomförande av aktiviteten. Flera enheter och personer kan vara involverade. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 36 2 Historik, nuläge och framtida behov En avfallsplan ska innehålla uppgifter om tidigare avfallshantering, nuvarande avfallsmängder och framtida behov. Nulägesbeskrivning om kommunerna finns i Bilaga 1. Här finns uppgifter om det avfall som samlas in i kommunerna idag, samt anläggningar som anses vara viktiga för kommunernas avfallshantering. Uppgifter om nedlagda deponier, som tidigare använts för avfallsbehandling, finns i Bilaga 2. Resultatet från plockanalysen som gjordes i de tre kommunerna år 2017 presenteras sammanfattat i Bilaga 3. Aktuell lagstiftning säger att en kommunal avfallsplan ska ses över och uppdateras minst vart fjärde år. Kommunernas tidigare avfallsplan slutade gälla år 2016. En uppföljning av kommunernas föregående plan finns i Bilaga 4. I Bilaga 5 presenteras avfallsplanen koppling till kommunernas översiktsplaner samt behov av nya insamlingssystem, nedläggning eller förändring av befintliga system och anläggningar. Redogörelse för samråd presenteras i Bilaga 8 och sammanställning till Länsstyrelsen presenteras i Bilaga 9. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 37 3 Avfallsplanens koppling till miljömål 3.1 Agenda 2030 - de globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 är framtaget av FN:s utvecklingsprogram UNDP, ett nätverk för global utveckling och är en handlingsplan innehållande 17 globala hållbarhetsmål. Målen innefattar både social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Målen är högt satta och berör många aspekter av hur världen ska bli en bättre plats. I de miljömässiga hållbarhetsmålen ingår avfallshantering som en del i strävan mot global hållbarhet. I mål 11 – Hållbar stadsutveckling, byggande och planering för alla grupper i samhället. I mål 12 – Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Till år 2030 ska mängden avfall avsevärt minskas genom åtgärder för en ökning av förebyggandet av avfall samt ökning av återanvändning och återvinning. 3.2 De nationella miljömålen De miljömål som berör avfallshantering är främst begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö. Genom täckning av deponier kan utsläpp av den starka växthusgasen metan minska vilket bidrar till det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan. En övergång från fossila till förnybara drivmedel t.ex. biogas från matavfall i kollektivtrafiken är en åtgärd med positiv påverkan på klimatet. Genom minskning av nedskräpning på land, i hav och sjöar samt vid täckning av deponier minskas föroreningsspridningen till närmiljön. Detta bidrar bl.a. till att uppfylla miljömålet Giftfri miljö. En god insamling och hantering av farligt avfall bidrar också till att uppfylla detta mål genom att problematiska ämnen inte sprids i samhället. Inom miljömålet God bebyggd miljö preciseras bland annat infrastruktur och hållbar avfallshantering. Infrastruktur för avfallshantering ska vara integrerad i stadsplaneringen och vara anpassad till människans behov. En effektiv avfallshantering ska eftersträvas, där avfallets uppkomst förebyggs samt att den negativa miljöpåverkan från avfall ska minimeras. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 38 4 Framtidens avfallshantering i Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner 4.1 Övergripande målinriktningar Som utgångspunkt för målsättningsarbetet i avfallsplanen togs fyra övergripande mål fram som sedan har legat till grund för att ta fram mätbara mål och aktiviteter. Som underlag till att ta fram de övergripande målen och de mätbara målen gjordes en analys av hur nuläget i kommunerna ser ut och var det finns förbättringspotential. Utöver nuläget diskuterades även kopplingen till lokala, nationella och globala miljömål samt till den nationella avfallsplanen. Nuläget beskrivs närmare i Bilaga 1. De fyra övergripande målen är: • Öka kunskapsnivån och skapa engagemang om avfallsfrågor • Förebygga avfallets uppkomst genom bättre användande av resurser och förflyttning av material högre upp i avfallshierarkin • Bättre sorterat avfall och återvinningsmaterial • Minskad nedskräpning Nedan beskrivs varje övergripande mål mer ingående samt vilka mätbara mål och aktiviteter som ska utföras. 4.2 Öka kunskapsnivån och skapa engagemang om avfallsfrågor En förutsättning för ett fungerande avfallssystem och för att målen i den här avfallsplanen ska uppnås, är att kommuninvånarna har den kunskap som behövs och även känner ett engagemang för att använda den kunskap de har. Kunskap och engagemang är svårt att mäta, men båda faktorerna utgör grunden för att arbeta uppåt i avfallshierarkin i kommunerna. Det är viktigt att information om avfall sprids till alla målgrupper i kommunerna. Då antalet kommuninvånare som inte har svenska som första språk ökar, bör informationen även göras tillgänglig på fler språk eller med hjälp av symboler. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 39 4.2.1 Mål 1.1 Senast år 2025 ska minst 90 % av kommuninvånarna vara nöjda eller mycket nöjda med informationen som ges angående avfallshantering i kommunerna. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 1.1 Aktivitet 1.1.1: Ta fram tydlig och pedagogisk information med instruktioner om sortering som ska finnas på alla platser där hushållsavfall samlas in. Aktivitet 1.1.2: Ta fram internationellt gångbara sorterings-symboler som kan användas vid information och vid avfallsanläggningar. Med avfallsanläggningar menas alla platser där hushållsavfall samlas in, från ÅVC till fyrfackskärl och insamling i flerfamiljsbostäder. Aktivitet 1.1.3: Arbetsgrupp ska sättas ihop för att planera deltagande på lokala event för att informera och prata avfall med kommuninvånarna. Aktivitet 1.1.4: Broschyrer ska tas fram för att vara del av välkomstpaketet till nyinflyttade, med information om hur avfallshanteringen fungerar i kommunerna. Aktivitet 1.1.5: Samarbete ska inledas med andra innovativa verksamheter och föreningar för att få hjälp med att ta fram kreativa verktyg för att informera om avfall i kommunernas skolor. Aktivitet 1.1.6: Ta fram information som kan användas på sociala medier för att på så sätt nå ut till en större målgrupp. Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för genomförande attitydpåverkan 1.1.1 2019 Information Ryms inom befintligt VMAB uppdrag jämfört med idag 1.1.2 2019 Information Ryms inom befintligt VMAB uppdrag jämfört med idag 1.1.3 2019 Information Ryms inom befintligt VMAB uppdrag jämfört med idag 1.1.4 2019 Information Kräver utökat Kommunikationsfunktionen uppdrag i respektive kommun i samverkan med VMAB 1.1.5 2019 Information Ryms inom befintligt VMAB och uppdrag jämfört med utbildningsverksamheten i idag respektive kommun 1.1.6 Löpande Information Ryms inom befintligt Kommunikationsfunktionen uppdrag jämfört med i respektive kommun i idag samverkan med VMAB HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 40 Uppföljning av mål 1.1 Uppföljning av mål 1.1: Vid två tillfällen under avfallsplanens giltighet ska kundundersökning genomföras för att följa upp hur nöjda kommuninvånarna är med bl.a. informationen om avfallshanteringen. Jämförelsetal: I kundundersökningen från år 2017 var 74 % av hushållen nöjda/mycket nöjda med informationen som gavs angående avfallshanteringen i kommunerna. Ansvar: VMAB 4.3 Förebygga avfallets uppkomst genom bättre användande av resurser och förflyttning av material högre upp i avfallshierarkin Generellt är det mer resurseffektivt att förebygga avfall än att återvinna eller förbränna det. Miljöbesparingen blir större om en produkt aldrig produceras än om den produceras, används och sedan återvinns. Kommunernas möjlighet till att förebygga uppkomsten av avfall kan vid första anblick verka begränsad, men genom att föregå med gott exempel och börja i den egna verksamheten finns det goda möjligheter till att arbeta förebyggande. Dessutom finns det möjlighet att påverka konsumtionsvanor genom information och att kommunen tillhandahåller platser för återanvändning m.m. 4.3.1 Mål 2.1 Matsvinnet inom kommunernas verksamheter ska minska till år 2025 i jämförelse med år 2018. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 2.1 Aktivitet 2.1.1: Genom samverkan mellan skolor och måltidsverksamhet ta fram checklistor och förslag på hur skolorna kan arbeta med att minska matsvinnet. Aktivitet 2.1.2: Genom samverkan mellan äldreomsorgen och måltidsverksamhet ta fram checklistor och förslag på hur äldrevården kan arbeta med att minska matsvinnet. Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för genomförande attitydpåverkan 2.1.1 2019 Information Ryms inom Måltidsverksamheten i befintligt samverkan med uppdrag HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 41 jämfört med miljösamordnare/miljöstrateg i idag respektive kommun 2.1.2 2019 Information Ryms inom Måltidsverksamheten i befintligt samverkan med uppdrag miljösamordnare/miljöstrateg jämfört med på respektive kommun. idag Uppföljning av mål 2.1 Uppföljning: Mätningar av tallriks-, serverings- och matsvinn i kommunala kök. Jämförelsetal: Första mätningarna görs 2019 och siffrorna som tas fram då, i kg/elev eller kg/brukare, kommer sedan att användas som nyckeltal. Ansvar: Måltidsverksamheten i respektive kommun 4.3.2 Mål 2.2 Senast år 2025 ska minst 80 % av matavfallet från hushåll, restauranger och storkök sorteras rätt så att det kan tas omhand för att växtnäringen och energin ska kunna tas tillvara. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 2.2 Aktivitet 2.2.1: Ta fram samt sprida information för att utbilda anställda och allmänhet om biogas samt informera om kommunernas och VMAB:s arbete med biogas idag. Aktivitet 2.2.2: Öppet hus på VMAB där besökarna får se anläggningen och får information om hur biogasen framställs. Aktivitet 2.2.3: Ha en matavfallskampanj då extra mycket information handlar om matavfall och nyttan med om detta slängs i rätt påse genom affischer, temadagar i skolan etc. Aktivitet 2.2.4: Hålla utbildning om matsvinn på olika arbetsplatser inom de kommunala verksamheterna. Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för genomförande attitydpåverkan HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 42 2.2.1 2019 Information Kräver VMAB utökat uppdrag 2.2.2 Årligen Information Kräver VMAB utökat uppdrag 2.2.3 2019 Information Kräver Utbildningsverksamheten i utökat samverkan med VMAB. uppdrag 2.2.4 Löpande Information Ryms Miljösamordnare/miljöstrateg inom på respektive kommun. befintligt uppdrag jämfört med idag Uppföljning av mål 2.2 Uppföljning: Sammanställa hur mycket matavfall som samlas in, hur mycket restavfall som samlas in samt genom plockanalys där andelen matavfall i restavfallet undersöks. Jämförelsetal: År 2016 samlades 67 % av allt uppkommit matavfall in. (65 kg/ invånare samlades in, i snitt uppstod 97,3 kg/inv.) Ansvar: VMAB 4.3.3 Mål 2.3. Den totala mängden insamlat restavfall från hushåll och verksamheter i kommunerna ska minska med 20 % jämfört med år 2017. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 2.3 Aktivitet 2.3.1: Informationskampanj med fokus på att ta fram fakta och visa på miljönyttan med källsortering. Samtliga aktiviteter under mål 1.1. har även som syfte att uppnå mål 2.3. Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för attitydpåverkan genomförande HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 43 2.3.1 Löpande Information Kräver utökat VMAB uppdrag Uppföljning av mål 2.3 Uppföljning: Sammanställa hur mycket restavfall som samlas in. Jämförelsetal: År 2016 var mängden insamlat restavfall 139 kg/invånare. Ansvar: VMAB 4.4 Bättre sorterat matavfall och återvinningsmaterial Vart tredje år utförs plockanalyser (Se bilaga 3 för sammanfattning av den som gjordes 2017) av restavfallet från hushållen. Plockanalyserna visar att restavfallet fortfarande består av väsentliga mängder matavfall, tidningar och förpackningar. Detta innebär att en stor del av det avfall som skulle ha kunnat vara en resurs högre upp i avfallshierarkin, istället förbränns för energiåtervinning. Om hushållens sortering förbättras, kan en bättre resurshushållning ske. Idag samlas inte textiler in för återanvändning i kommunal regi och riskerar därför att hamna i restavfallet. Om förutsättningar ges för att sortera ut textil kan även detta bli ett område där kommunerna når högre upp i avfallshierarkin. Idag samlas inte heller matfett eller frityroljor in i kommunal regi. Förutom att fett utgör ett problem när det hamnar i avloppen, är det också en resurs som skulle kunna omhändertas för återvinning. 4.4.1 Mål 3.1 Mängden textil i restavfallet ska minska med 25 % från år 2017 till år 2025. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 3.1 Aktivitet 3.1.1: System ska införas för att möjliggöra insamling av textil till återvinning. Aktivitet 3.1.2: När textilinsamling är möjlig ska information om denna spridas så att kommuninvånarna blir medvetna om den nya möjligheten. Aktivitet 3.1.3: Uppmana kommunernas second-hand butiker att anordna en modevisning med second hand kläder samt textiler och kläder av återvunnet material. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 44 Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för genomförande attitydpåverkan 3.1.1 2019 Administrations- Ryms inom VMAB åtgärd befintligt uppdrag jämfört med idag 3.1.2 2019 Information Ryms inom VMAB och befintligt kommunikationsfunktionen uppdrag på respektive kommun jämfört med idag 3.1.3 2019 Information Ryms inom Miljösamordnare/miljöstrateg befintligt på respektive kommun. uppdrag jämfört med idag Uppföljning av mål 3.1 Uppföljning av mål 3.1: Vid två tillfällen under avfallsplanens giltighet ska plockanalyser genomföras av hushållens restavfall för att kunna följa upp om fraktionen restavfall har blivit renare. Jämförelsetal: Enligt plockanalysen är andelen textil i restavfallet i genomsnitt 4,3 % vilket motsvarar 0,17 kg/hushåll och vecka. Ansvar: VMAB 4.4.2 Mål 3.2 Senast år 2025 ska mängden tidningar och förpackningar i restavfallet minska med 20 %. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 3.2 Aktivitet 3.2.1: Informationskampanj med fokus på att ta fram fakta och visa miljönyttan med källsortering. Aktivitet 3.2.2: Kampanj med tips och idéer på bra källsortering och förvaringslösningar i hemmet. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 45 Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för attitydpåverkan genomförande 3.2.1 Löpande Information Kräver utökat VMAB uppdrag 3.2.2 2019 Information Kräver utökat VMAB uppdrag Uppföljning av mål 3.2 Uppföljning: Vid två tillfällen under avfallsplanens giltighet ska plockanalyser genomföras av hushållens restavfall för att kunna följa upp om fraktionen restavfall har blivit renare. Jämförelsetal: Enligt plockanalysen är andelen tidningar och förpackningar i restavfallet i genomsnitt i de tre kommunerna 1,35 kg/hushåll och vecka. Ansvar: VMAB 4.4.3 Mål 3.3 Senast år 2025 ska mängden matavfall i restavfallet minska med 20 %. Aktiviteter Samtliga aktiviteter under mål 2.2. (se avsnitt 4.3.2) har även som syfte att uppnå mål 3.3. Uppföljning av mål 3.3 Uppföljning: Vid två tillfällen under avfallsplanens giltighet ska plockanalyser genomföras av hushållens restavfall för att kunna följa upp om fraktionen restavfall har blivit renare. Jämförelsetal: Enligt plockanalysen 2017 är andelen matavfall i restavfallet i genomsnitt i de tre kommunerna 1,1 kg/hushåll och vecka. Ansvar: VMAB 4.4.4 Mål 3.4 Senast år 2025 ska mängden farligt avfall, inklusive elektronikavfall, i hushållens kärl ha minskat med 75 %. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 46 Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 3.4 Aktivitet 3.4.1: Utreda möjligheten att utöka abonnemanget med en box där villahushållen kan slänga sitt farliga avfall inklusive elektronikavfall och batterier. Aktivitet 3.4.2: Erbjuda möjlighet att utöka abonnemanget så att hushåll i flerfamiljsbostäder kan slänga sitt farliga avfall inklusive elektronikavfall och batterier. Aktivitet 3.4.3: Informationskampanjer i tidningen Miljönytt samt på olika offentliga platser i kommunerna om varför det är viktigt att vi hanterar farligt avfall på rätt sätt. Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för attitydpåverkan genomförande 3.4.1 2019 Information Kräver utökat VMAB uppdrag 3.4.2 2019 Information Ryms inom VMAB befintligt uppdrag jämfört med idag 3.4.3 2019 Information Ryms inom VMAB befintligt uppdrag jämfört med idag Uppföljning av mål 3.4 Uppföljning: Vid två tillfällen under avfallsplanens giltighet ska plockanalyser genomföras av hushållens restavfall för att kunna följa upp om fraktionen restavfall har blivit renare. Jämförelsetal: Enligt plockanalys 2017 är andelen farligt avfall, inklusive elektronikavfall och batterier, i hushållens kärl 0,03 kg/hushåll och vecka vilket ger en års-vikt på ca 1,4 kg per hushåll. Ansvar: VMAB 4.4.5 Mål 3.5 Matfett som kommunerna samlar in från hushållen ska öka från år 2018 till år 2025. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 47 Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 3.5 Aktivitet 3.5.1: Informationskampanjer om att matfett är en resurs som ska/kan tas tillvara. Aktivitet 3.5.2: Utreda hur matfett lättast kan samlas in från hushållen. Aktivitet 3.5.3: Beroende på hur aktivitet 3.5.2 faller ut, införa insamling av matfett från hushållen. Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för attitydpåverkan genomförande 3.5.1 2019 Information Ryms inom VMAB befintligt uppdrag jämfört med idag 3.5.2 2019 Utredning Ryms inom VMAB befintligt uppdrag jämfört med idag 3.5.3 2019 Upphandling Ryms inom VMAB befintligt uppdrag jämfört med idag Uppföljning av mål 3.5 Uppföljning: Årlig sammanställning av insamlad fettmängd, kg/hushåll och år. Jämförelsetal: Mängd matfett som gått till återvinning, mätetal insamlat fett per år. Ansvar: VMAB 4.4.6 Mål 3.6 Senast 2025 ska minst 95 % av kommuninvånarna vara nöjda eller mycket nöjda med avfallshanteringen i kommunerna. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 3.6 Aktivitet 3.6.1: Kommunernas avfallshantering ska synliggöras på lokala evenemang Aktivitet 3.6.2: Införa ”påminnelse-sms” om när avfallshämtningen kommer att utföras HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 48 Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för attitydpåverkan genomförande 3.6.1 Årligen Information Kräver utökat VMAB uppdrag 3.6.2 2019 Information Ryms inom VMAB befintligt uppdrag jämfört med idag Uppföljning av mål 3.6 Uppföljning: Vid två tillfällen under avfallsplanens giltighet ska kundundersökning genomföras för att följa upp hur nöjda kommuninvånarna är med bl.a. avfallshanteringen i kommunerna. Jämförelsetal: I kundundersökningen från år 2017 var 89 % av hushållen nöjda/mycket nöjda med informationen som gavs angående avfallshanteringen i kommunerna. Ansvar: VMAB 4.5 Minska nedskräpning En minskad nedskräpning bidrar dels till att närmiljöer uppfattas som trevligare, men även till att spridning av gifter i naturen minskar. Nedskräpning behöver inte bara handla om synliga platser som exempelvis torg och vägar, utan kan även handla om hav och sjöar där skräpet oftast inte syns lika tydligt. Idag mäts inte nedskräpning på något sätt i kommunerna och det har därför inte varit möjligt att sätta mätbara mål för detta. Istället har aktiviteter utformats, som har med minskad nedskräpning att göra, för att vid en framtida uppföljning av avfallsplanen eventuellt kunna sätta mätbara mål. Dessa aktiviteter handlar framförallt om att påbörja ett arbete med att öka kunskapsnivån och identifiera områden där nedskräpningen är ett problem, både på land och i hav. 4.5.1 Mål 4.1 Upplevd nedskräpning ska minska år 2025 jämfört med år 2018. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 4.1 Aktivitet 4.1.1: Erbjuda god tillgång på platser att slänga sitt avfall samt öka sorteringsmöjligheten för avfall i offentliga miljöer. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 49 Aktivitet 4.1.2: Verksamheter i alla tre kommunerna ska uppmanas till att medverka i kampanjer mot nedskräpning. Aktivitet 4.1.3: Aktiviteter för förebyggande av nedskräpning i skolorna. Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för genomförande attitydpåverkan 4.1.1 2019 Fysisk planering Kräver utökat Samhällsutvecklingsavdelning/ uppdrag samhällsbyggnadsförvaltning på respektive kommun 4.1.2 Årligen Information Ryms inom Miljösamordnare/miljöstrateg befintligt på respektive kommun. uppdrag jämfört med idag 4.1.3 2019 Information Ryms inom Utbildningsförvaltning i befintligt respektive kommun uppdrag jämfört med idag Uppföljning av mål 4.1 Uppföljning görs endast av aktiviteterna, inte av målet. 4.5.2 Mål 4.2 Mindre skräp och mikroplaster till hav och sjöar. Aktiviteter Aktiviteter för att uppnå mål 4.2 Aktivitet 4.2.1: Informationskampanjer om vad som får och inte får slängas i avloppen med fokus på varför det är så. Aktivitet 4.2.2: Inventering av behov av utökade antal avfallsinsamlingsplatser och sorteringsmöjligheter på stränder och havsnära eller sjönära miljöer. Aktivitet 4.2.3: Uppföljning på aktivitet 4.2.2; placera ut lämpliga avfalls- och sorteringsbehållare för stränderna i kommunerna. Aktivitet 4.2.4: Aktivitet på kommunens skolor om skräp i haven HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 50 Aktivitet År Styrmedel och Resurser Ansvar för genomförande attitydpåverkan 4.2.1 2019 Information Kräver Kommunernas VA-enhet/VA- utökat bolag uppdrag 4.2.2 2019 Information Ryms inom Samhällsbyggnadsförvaltning/ befintligt Samhällsutvecklingsavdelning uppdrag jämfört med idag 4.2.3 2019 Information Kräver Samhällsbyggnadsförvaltning/ utökat samhällsutvecklingsavdelning uppdrag 4.2.4 2019 Information Kräver Miljösamordnare/miljöstrateg utökat på respektive kommun. uppdrag Uppföljning av mål 4.2 Uppföljning: Uppföljning görs endast av aktiviteterna, inte av målet. HUVUDDOKUMENT AVFALLSPLAN 2018-05-16 51 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING NULÄGESBESKRIVNING TILL GEMENSAM AVFALLSPLAN FÖR KARLSHAMNS, SÖLVESBORGS OCH OLOFSTRÖMS KOMMUNERS AVFALLSPLAN 2018-05-16 Sweco 52 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 53 Innehållsförteckning 1 Allmänt 1 2 Fakta om kommunerna 1 2.1 Översiktlig beskrivning av kommunerna 1 2.1.1 Geografiskt läge 1 2.1.2 Befolkning, boende och bebyggelse 2 2.2 Näringslivsstruktur 4 3 Ansvaret för avfallshanteringen 6 3.1 Riksdagen, Regeringen och Naturvårdsverket 6 3.2 Kommunerna 7 3.3 Producenterna 7 3.4 Kommunala avfallsbolag 7 3.5 Företag inom avfallsbranschen 8 3.6 Verksamhetsutövare 8 3.7 Hushåll 8 3.8 Länsstyrelsen och den kommunala miljönämnden 8 4 Avfallsslag och mängder 8 4.1 Avfall som kommunerna ansvarar för 8 4.1.1 Fyrfackskärl, kretsar och landsbygdsstationer 9 4.1.2 Mat- och restavfall från de kommunala verksamheterna 10 4.1.3 Grovavfall på ÅVC 10 4.1.4 Avfall till återbruk 11 4.1.5 Farligt avfall 12 4.1.6 Slam och fettavfall samt latrin 12 4.2 Avfall som omfattas av producentansvar 13 4.3 Nedskräpning 16 4.4 Kundnöjdhet 17 5 Avfallsanläggningar i kommunerna 17 5.1 Karlshamns kommun 17 5.1.1 Återvinningscentraler 17 5.1.2 Avloppsreningsverk 17 5.2 Olofströms kommun 18 5.2.1 Återvinningscentral 18 5.2.2 Avloppsreningsverk 18 5.3 Sölvesborgs kommun 18 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 54 5.3.1 Återvinningscentral 18 5.3.2 Avloppsreningsverk 19 6 Nedlagda deponier 19 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 55 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 56 1 Allmänt Nulägesbeskrivningen är en del av avfallsplanen för de tre kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg i västra Blekinge. Nulägesbeskrivningen innehåller fakta om de tre kommunerna samt uppgifter om avfallshanteringens nuläge, som en avfallsplan ska innehålla enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2017:2. Nulägesbeskrivningen ska omfatta avfall som kommunerna ansvarar för, avfall som faller inom producentansvaret samt avfall som faller utanför kommunernas ansvar. Denna nulägesbeskrivning innehåller följande information om de tre kommunerna: • Statistik och information om avfall som kommunerna ansvarar för • Statistik och information om avfall som faller inom producentansvaret • Statistik och information om avfall som kommunerna inte ansvarar för • Aktuella avfallsanläggningen • Nedlagda deponier 2 Fakta om kommunerna Nedan kommer en översiktlig beskrivning av befolkning, boende, bebyggelse, näringsliv och turism i Karlshamns-, Olofströms- och Sölvesborgs kommun. 2.1 Översiktlig beskrivning av kommunerna 2.1.1 Geografiskt läge Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner ligger i västra Blekinge. De har en total area på ca 1 100 km2 varav största delen består av land, se Tabell 1 nedan. Tabell 1. Areal på de tre kommunerna Karlshamn, Sölvesborg och Olofström.1 Kommun Areal totalt (km2) Land (km2) Vatten (km2) Karlshamn 509 489 20 Sölvesborg 186 185 1 Olofström 413 390 24 Totalt 1 108 1 064 44 Nedan kommer en kort beskrivning av vad som karakteriserar de tre kommunerna. 1 Statistiska centralbyrån 2017-12-14 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 57 Karlshamns kommun Karlshamns kommun karakteriseras av inlandets sprickdalslandskap med skogar, jordbruksmark, sjöar och vattendrag och den flikiga kusten med många vikar och skärgård i syd. Karlshamn är en viktig port till Baltikum och har färjeförbindelser både till Lettland och Litauen. Staden Karlshamn ligger i anslutning till Europaväg 22 och järnvägslinjen Karlskrona-Malmö-Helsingör. Sölvesborgs kommun Sölvesborgs kommun är den västligaste kommunen i Blekinge, belägen på Listerhalvön. Landskapet karaktäriseras till stor del av jordbruksmark på slättland med inslag av skogklädda höjder. I väster bildar Ryssberget gräns mot Skåne. Kommunen har också lång kuststräcka och ett avsevärt havsområde. Förutom Hanö med dess hamn och bebyggelse finns utefter kusten att antal mindre, obebodda öar. Centralorten Sölvesborg, Blekinges äldsta stad, ligger i anslutning till Europaväg 22 och järnvägslinjen Karlskrona- Malmö-Helsingör. Hanö trafikeras regelbundet med båt från Nogersund. Olofströms kommun Till skillnad från länets övriga kommuner, som har kust vid Östersjön, har Olofströms kommun utpräglad inlandskaraktär. Naturen kännetecknas av skogsklädda höjder med mellanliggande dalar, små och medelstora lantbruk och ett stort antal sjöar och vattendrag. Centralorten Olofström har vuxit fram ur en traditionell bruksort. Olofström med dess industriområde ligger vid riksvägen 15 (Pukavik-Olofström-Halmstad). Järnvägsförbindelse, som för närvarande endast används för godstrafik, finns mellan Olofström och Älmhult. Regelbunden busstrafik finns bl.a. till länets övriga städer samt till Bromölla för anslutning till järnvägslinjen Karlskrona-Malmö-Helsingör. 2.1.2 Befolkning, boende och bebyggelse Totalt bor det nästan 63 000 invånare i de tre kommunerna varav flest hushåll bor i småhus, se Tabell 2 och Tabell 3 nedan. Tabell 2. Invånarantal 2010 och 2016 i de tre kommunerna2. Folkmängd Kvinnor Män 2010 2016 2010 2016 2010 2016 Karlshamn 31 143 32 130 15 550 15 937 15 593 16 193 Sölvesborg 16 810 17 437 8 314 8 630 8 496 8 807 Olofström 12 988 13 417 6 406 6 522 6 582 6 895 Totalt: 60 941 62 984 30 270 31 089 30 671 31 895 2 Statistiska centralbyrån 2017-10-02 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 58 Tabell 3. Antal hushåll och boendestruktur i de tre kommunerna 2017. Övriga Kommun Småhus1 Flerbostadshus2 hus3 Specialbostäder4 Karlshamn 8 865 6 397 276 677 Sölvesborg 5 574 2 311 150 223 Olofström 4 099 2 399 286 66 Totalt 18 538 11 107 712 966 1. Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). 2. Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. 3. Övriga hus avser byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller vanliga bostadslägenheter, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. 4. Specialbostäder avser bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder. Befolkningstäthet och tätortsfördelning Den största delen av kommunernas invånare bor i tätorter, se Tabell 4 nedan. Tabell 4. Befolkningstäthet och andel befolkning i tätort (tätortsgrad) 20173. Befolkningstäthet Kommun inv./km2 Antal tätorter Tätortsgrad (%) Karlshamn 66 8 86 Sölvesborg 89 10 84 Olofström 34 6 81 3 Statistiska centralbyrån 2017-12-14 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 59 Tätorterna i de tre kommunerna presenteras i Tabell 5 nedan. Tabell 5. Tätorter i de tre kommunerna. Karlshamns kommun Olofström kommun Sölvesborgs kommun • Karlshamn • Olofström • Sölvesborg • Asarum • Jämshög • Hällevik • Halahult • Kyrkhult • Mjällby • Hällaryd • Vilshult • Norje • Mörrum • Gränum • Hörvik • Ringamåla • Hemsjö • Lörby • Svängsta • Ysane • Djupekås • Pukavik • Valje 2.2 Näringslivsstruktur Nedan ges en kort sammanställning av näringsliv och turism i de tre kommunerna. Karlshamns kommun År 2015 fanns 2 715 företag4 registrerade i Karlshamns kommun och 2 980 arbetsställen5. Branschfördelningen i Karlshamns kommun baserat på antal arbetsställen var år 2015 fördelat enligt Tabell 6 nedan. 4 inkluderar juridiska formerna aktiebolag (AB), handels & kommanditbolag (HKB), enskild näringsverksamhet (EN), ekonomiska föreningar (EF) samt banker och försäkringsbolag. Huvudkontor + filialer. 5 inkluderar ovanstående juridiska former samt ideella föreningar >1 anställda, bostadsrättföreningar, stat & kommun, organisationer, stiftelser samt andra juridiska former. Huvudkontor + filialer. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 60 Tabell 6. Branschfördelning i Karlshamns kommun 2015.6 Fördelat på bransch Antal (%) Tjänsteföretag 34 Jordbruk, skogsbruk och fiske 18 Handel och restaurang 19 Byggverksamhet och transport 12 Vård & utbildning samt offentlig 8 verksamhet Kultur och fritid 4 Tillverkningsföretag 5 Några av de största arbetsgivarna i kommunen är Södra Cell AB, Samhall AB, Blekingesjukhuset, Försäkringskassan och Karlshamns kommun. Sölvesborg Sölvesborgs kommun är en småföretagarbygd med många privata företag, drygt 1 700 stycken. Sölvesborgs näringsliv bygger på utvecklad kompetens inom svetsning, industriservice, livsmedel och entreprenader. Branschfördelningen i Sölvesborgs baserat på antal arbetsställen var år 2016 fördelat enligt Tabell 7 nedan. Tabell 7. Branschfördelning i Sölvesborgs kommun 20167. Fördelat på bransch Antal (%) Tjänsteföretag 31 Jordbruk, skogsbruk och fiske 23 Handel och restaurang 18 Byggverksamhet och transport 12 Vård & utbildning samt offentlig 7 verksamhet Tillverkningsföretag 5 Kultur och fritid 4 6 Källa tillgänglig: http://www.karlshamn.se/sv/Naringsliv/Service/Statistik/ 2017-12-14 7 Källa tillgänglig: http://gamla.solvesborg.se/aktiva-foretag-2015 2017-12-14 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 61 Några av de största arbetsgivarna i kommunen är Titan X, Lantbruksnäringen och kommunen. Olofström Slutet av 2016 fanns det 1 002 aktiva företag i Olofströms kommun. Tillverkningsbranschen är den som sysselsätter flest invånare i kommunen. Branschfördelningen i Olofström baserat på antal arbetsställen var år 2016 fördelat enligt Tabell 8 nedan: Tabell 8. Branschfördelning i Olofström kommun 2016.8 Fördelat på bransch Antal (%) Tjänsteföretag 39 Jordbruk, skogsbruk och fiske 16 Handel och restaurang 23 Byggverksamhet och transport 6 Tillverkningsföretag 10 Vård & utbildning samt offentlig 2 verksamhet Kultur och fritid 4 Några av de största arbetsgivarna i kommunen är Volvo personvagnar AB som är världsledande inom pressteknik, kommunen och Shiloh Industries AB. 3 Ansvaret för avfallshanteringen Personer som på något sätt ger upphov till avfall ansvarar för att se till att avfallet hanteras enligt gällande regler och lagar. Privatpersoner ansvarar för att sortera sitt avfall rätt, kommunerna ansvarar för att samla in hushållsavfallet och producenterna ansvarar för att samla in sina produkter när de är förbrukade. Nedan ges en kortfattad förklaring till ansvarsfördelningen inom avfallshantering i Sverige. 3.1 Riksdagen, Regeringen och Naturvårdsverket Riksdagen, regeringen och Naturvårdsverket styr avfallshanteringen genom lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Till grund för detta finns också direktiv och riktlinjer som antagits på EU-nivå. 8 Källa tillgänglig: http://www.olofstromsnaringsliv.se/news/ny-naringslivsfakta-ute-nu 2017-10-04 BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 62 3.2 Kommunerna Kommunerna har ansvar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, utom sådant avfall som omfattas av producentansvar. Detta kallas den kommunala renhållningsskyldigheten. När kommunerna har ansvar för avfallet får ingen annan befatta sig med det än kommunen själv eller den som kommunen anlitar. Kostnaderna för den kommunala hanteringen av hushållsavfall täcks med avgifter enligt gällande renhållningstaxa. Kommunerna är också skyldiga att upprätta renhållningsordning med där ingående avfallsplan och att informera kommuninvånarna om avfallshanteringen. Som underlag för avfallsplanen har kommunen rätt att begära in uppgifter från producenter och verksamhetsutövare. Kommunerna har givetvis också ansvar för att avfall av annat slag än hushållsavfall som uppkommer inom deras egna verksamheter hanteras korrekt. I det avseendet är de jämställda med andra verksamhetsutövare. 3.3 Producenterna Producenterna, d.v.s. de som tillverkar, importerar eller saluför produkter, har ansvar för insamling och omhändertagande av de avfallstyper som omfattas av producentansvar. När producenterna eller deras samverkansorganisationer har ansvar för avfallet får ingen annan befatta sig med det, såvida det inte sker på deras uppdrag. Producenternas kostnader för återvinningen täcks av intäkter från materialförsäljning och avgifter som tas ut vid försäljning av motsvarande produkter. I Sverige är producentansvaret lagstiftat för åtta produktgrupper (december 2017): • batterier • bilar • däck • el-utrustning (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur) • förpackningar • returpapper • läkemedel • radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor9 3.4 Kommunala avfallsbolag Kommunala avfallsbolag (som VMAB) utför de delar av kommunens renhållningsansvar som fastställs i avtal med ägarkommunerna. Därutöver kan kommunala avfallsbolag i 9 Strålkällor som inte har någon ägare och står utanför fysisk kontroll kallas för herrelösa. Läs mer på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 63 likhet med övriga företag inom avfallsbranschen erbjuda tjänster åt andra kommuner och verksamheter. 3.5 Företag inom avfallsbranschen Företag inom avfallsbranschen utför insamling, transport och behandling av avfall enligt de tillstånd de har. Kommuner och kommunala avfallsbolag kan efter upphandling anlita avfallsföretag för hela eller delar av den kommunala renhållningsverksamheten. 3.6 Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare kan välja vilket avfallsföretag de ska anlita för annat avfall än hushållsavfall. Verksamhetsutövare, t.ex. industrier, verkstäder, butiker och institutioner av olika slag, ska ha kommunalt renhållningsabonnemang för sitt hushållsavfall. För andra avfallstyper anlitas lämpligt företag i avfallsbranschen, vilket även kan vara det kommunala avfallsbolaget. Det förekommer också att industrier har egna resurser och tillstånd för deponering eller annat omhändertagande av sitt verksamhetsavfall. Avfallsförordningen och föreskrifter från Naturvårdsverket anger under vilka förutsättningar egen transport av avfall är tillåten. 3.7 Hushåll Grundregeln är att varje bostadsfastighet ska ha renhållningsabonnemang. Sådant avfall som omfattas av producentansvar ska sorteras ut och lämnas i de system som tillhandahålls för detta. Med de undantag som eventuellt anges i kommunens föreskrifter ska annat hushållsavfall lämnas i det kommunala renhållningssystemet. Särskilda anvisningar ges för hantering av bl.a. grovavfall, farligt avfall och mediciner. 3.8 Länsstyrelsen och den kommunala miljönämnden Länsstyrelsen och den kommunala miljönämnden (eller motsvarande) har delat ansvar för tillsyn över avfallshanteringen – länsstyrelsen i första hand när det gäller tillståndskrävande verksamheter. I Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner är det Miljöförbundet Blekinge Väst (MBV) som utövar kommunal miljötillsyn samt beslutar om eventuella undantag från bestämmelserna i föreskrifterna för renhållning. 4 Avfallsslag och mängder 4.1 Avfall som kommunerna ansvarar för Enligt lag har kommunen monopol på allt hushållsavfall. I begreppet hushållsavfall ingår både avfall från hushåll och avfall från verksamheter som kan jämföras med hushållsavfall. Jämförligt avfall uppkommer som ett resultat av att människor använder lokaler eller anläggningar på ett sätt som ger upphov till avfall som liknar det avfall som uppstår vid användningen av mark eller byggnad för bostadsändamål. Latrin, slam från enskilda anläggningar och fett från fettavskiljare räknas också till hushållsavfall. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 64 4.1.1 Fyrfackskärl, kretsar och landsbygdsstationer Under 2010–2012 införde VMAB fastighetsnära insamling (FNI) vid villahushåll i de tre kommunerna. Detta innebär att hushållen har möjlighet att sortera åtta fraktioner redan vid det egna sopkärlet på fastigheten. I det ena kärlet sorteras pappersförpackningar, tidningar, ofärgat glas och metall. I det andra kärlet sorteras matavfall, restavfall, färgat glas och plast. I Figur 1 visas hur matavfallspåsen kan se ut. Figur 1. Matavfallspåse I Olofströms kommun erbjuds kommuninvånarna anslutning till landsbygdsstationer som ett alternativ till FNI. Landsbygdsstationer är ett system för gemensam avfallshantering för fastigheter på landsbygden. Ett antal fastigheter delar på en uppsamlingsplats för olika avfallstyper. Transport till stationen och sortering på plats sköter var och en själv. VMAB sköter sedan hämtning. Både permanent boende och fritidsboende kan ansluta sig till Landsbygdsstation. Olofströms kommun erbjuder också kretshämtning som alternativ till FNI. Kretshämtning är ett system för gemensam avfallshämtning vid småhus. Ett antal småhusfastigheter sluter sig samman till en enkel form av förening, krets, som anordnar uppsamlingsplats för olika avfallstyper. VMAB sköter sedan hämtning av avfallet på kretsarna. I Tabell 9 nedan visas mängden mat- och restavfall som samlades in i de tre kommunerna år 2016. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 65 Tabell 9. Insamlade mängder mat- och restavfall de tre kommunerna 2016. Mat- och Restavfall Restavfall Matavfall Matavfall restavfall Kommun totalt (ton) (kg/inv.) totalt (ton) (kg/inv.) (kg/inv.) Karlshamn 4 166 130 2 111 66 196 Sölvesborg 2 477 142 1 265 73 215 Olofström 2 119 158 699 52 210 Totalt/genomsnitt 8 762 139 4 075 65 204 Rikssnitt 224 Plockanalys År 2017 gjordes plockanalys på restavfallet från villor och lägenhet i Karlshamns kommun, markbehållare i Sölvesborgs kommun och kretsar i Olofströms kommun. En plockanalys är en metod som används för att karaktärisera avfall genom sortering i olika fraktioner. Fraktionerna vägs separat och en procentuell avfallssammansättning beräknas. Resultatet av plockanalysen presenteras i Bilaga 3. 4.1.2 Mat- och restavfall från de kommunala verksamheterna Mat- och restavfall uppstår även i de kommunala verksamheterna, exempelvis från skolorna och äldreomsorgen. I Tabell 10 ses antalet kärl som de kommunala verksamheterna har abonnemang på hos VMAB samt årsvolymen mat- och restavfall som VMAB samlade in från de kommunala verksamheterna år 2017. Tabell 10. Antal kärl samt årsvolym som de kommunala verksamheterna hade år 2017. Kärl för Kärl för Årsvolym Årsvolym matavfall (st.) restavfall (st.) matavfall restavfall (liter) (liter) Karlshamn 108 209 848 120 5 920 520 Sölvesborg 38 112 254 800 2 633 780 Olofström 75 121 553 280 3 048 300 4.1.3 Grovavfall på ÅVC Grovavfall är avfall som uppkommer inom hushållet och som är skrymmande och därmed inte ryms i det normala sopkärlet eller är en fraktion som inte ska finnas i restavfallet. Fördelningen mellan olika fraktioner visas i Tabell 11 nedan. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 66 Tabell 11. Insamlade mängder grovavfall i de tre kommunerna 2016. Kommun BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 )not( ppaplleW )not( torksllateM etamsnoitkurtsnoK )not( lair llafvasdrågdärT )not( je ,llafvaärT ekriv tarengerpmi )not( llafva trabnnärB )not( treni/trabnnärb jE llafvavorg tlatoT .lkni llafvasdrågdärt )not( Karlshamn 203 574 965 2 329 1 899 1 495 538 8 003 Olofström 85 266 281 3 500 715 567 217 5 631 Sölvesborg 141 418 1 234 3 000 1 541 802 388 7 524 Totalt 429 1 258 2 480 8 829 4 155 2 864 1 143 21 158 I Tabell 12 nedan visas hur många ton trädgårdsavfall som gick till biologisk behandling och grovavfall som gick till förbränning, materialåtervinning och deponering 2016 i de tre kommunerna. Tabell 12. Ton trädgårdsavfall till biologisk behandling och grovavfall till förbränning, materialåtervinning och deponering 2016 i de tre kommunerna. Kommun fvasdrågdärT lartnec llit lla ksigoloib gnildnaheb )not( llit llafvavorG sgninnärbröf gninggälna )not( llafvavorG llit talmasni vretålairetam )not( gninni llafvavorG llåhsuh nårf llit gnirenoped )not( Karlshamn 2 329 3 394 1 742 537 Olofström 3 500 1 391 632 108 Sölvesborg 3 000 2 343 1 793 194 Totalt 8 829 7 128 4 167 839 4.1.4 Avfall till återbruk Från om med november 2017 öppnade Återbruket på Olofströms ÅVC där saker kan lämnas in för återanvändning. Detta är ett samarbete med Arbetscenter i Olofström kommun. Förutom Återbruket i Olofströms kommun finns det andra återbruksverksamheter i alla tre kommunerna i form av second-hand affärer som säljer begagnade kläder och möbler. 67 4.1.5 Farligt avfall Med farligt avfall avses det avfall som har en eller flera farliga egenskaper och är farligt för människors hälsa eller miljön. Hushållens farliga avfall lämnas på kommunernas ÅVC:er. Kemikalierna sorteras för att undvika kemiska reaktioner. Därefter skickas de till återvinning. El-avfall, lampor, borrmaskiner, radio och tv-apparater m.m. skickas till demontering och återvinning. Tryckimpregnerat virke används till energiutvinning vid förbränningsanläggningar med särskilt tillstånd för detta. Läkemedel lämnas alltid till apotek. Sprängämnen, fyrverkerier och ammunition lämnas till Polisen. Totalt uppgår mängderna farligt avfall från hushållen till ca 1 500 ton i de tre kommunerna år 2016, se Tabell 13. Tabell 13. Insamlade mängder farligt avfall (ton) 2016 i de tre kommunerna. Kommun BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 reilakimekåmS gräf daresabsledemsgninsöL llafva tgitlahejlO ärt tarengerpmikcyrT tsebsA nårf llafva tgilraf tgirvÖ llåhsuh reirettab .lkxe llafva-lE reirettab arabräB reirettab-liB Karlshamn 25,4 51,7 17,6 205,8 38,2 1,3 448,4 10,5 28 Sölvesborg 5,4 25,3 7,2 139,3 - 0,6 223,2 5,1 16 Olofström 3,6 15,3 5,7 72,5 - 0,5 138,0 2,6 12 Totalt 34,4 92,3 30,5 417,6 38,2 2,4 809,6 18,2 56 Asbest samlas endast in på Mörrums ÅVC. Därför saknas siffror för asbest i Olofströms och Sölvesborgs kommuner. 4.1.6 Slam och fettavfall samt latrin Där kommunalt vatten och avlopp saknas i kommunerna kan fastighetsägaren ha enskilt avlopp. Det slam som samlas in från de enskilda anläggningarna räknas som hushållsavfall. Latrin uppkommer från bl.a. utedass och torrklosetter och hämtas i engångsbehållare som VMAB tillhandahåller. Även slamavskiljare och slutna tankar töms av VMAB. I Tabell 14 visas hur mycket slam och fettavfall som samlades in i de tre kommunerna 2016. 68 Tabell 14. Insamlade mängder slam och fettavfall i de tre kommunerna 2016. Kommun 4.2 Avfall som omfattas av producentansvar I Sverige finns det lagstiftade förordningar om producentansvar, där producenterna ansvarar för insamling och omhändertagande av deras uttjänta produkter och förpackningar. Det producentansvar som berör avfallshanteringen i Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner är förpackningar, returpapper, avfall från elektriska och elektroniska hushållsprodukter, glödlampor och vissa belysningsarmaturer, läkemedel samt däck och bilar. Förpackningar och tidningar Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB) ansvarar för insamlingen av förpackningar och tidningar (returpapper) från ÅVS. VMAB har avtal med (TMR) för omhändertagande av förpacknings- och tidningsmaterial som samlas in fastighetsnära. Tidningar samt förpackningar av glas, metall, plast och papper kan hushållen antingen lämna fastighetsnära i sina kärl eller på ÅVS och ÅVC. I Olofströms kommun kan dessutom medlemmar i krets- eller landsbygdsstationer lämna på dessa platser. I Tabell 15 nedan visas hur mycket glas, papper, plast, metall och tidningar som samlades in i de tre kommunerna 2016. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 adliksne latnA ).ts( ragninggälnasppolva adliksne nårf malS )not( ragninggälna gnamennobanirtal latnA ).ts( )not( nirtal nårf dgnäM )not( malsrajliksvatteF Karlshamn 2 260 6 540 26 5,9 553 Sölvesborg 1 943 6 303 54 8,0 133 Olofström 1 411 3 898 0 0 113 Totalt 5 614 16 741 80 13,9 799 69 Tabell 15. Insamlade mängder glas, papper, plast, metall och tidningar 2016 I de tre kommunerna (kg/invånare). Kommun Glas Papper Plast Metall Tidningar Karlshamn 24,8 14,9 8,5 3,0 35,2 Olofström 16,3 13,1 9,3 3,6 35,2 Sölvesborg 24,6 19,0 9,9 3,6 38,5 Nationellt 21,2 13,2 6,4 1,6 23,6 I Tabell 16 visas hur många återvinningsstationer som finns i respektive kommun. Tabellen presenterar också information om hur många av återvinningsstationerna som tar emot glas, kartong, metall, plast och tidningar. ÅVS:er i kommunerna samt vad de samlar in Tabell 16. Antal återvinningsstationer (ÅVS) det finns I varje kommun samt vilka fraktioner de tar emot. Kommun BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 re:SVÅ latnA salG reppapruteR ragninkcapröfsreppaP tsalP llateM Karlshamn 14 14 14 14 14 14 Sölvesborg 8 8 8 8 8 8 Olofström 5 5 5 5 5 5 Totalt 27 27 27 27 27 27 Elektronikavfall och batterier El-kretsen är ett företag som har ett nationellt insamlingssystem som har hand om insamling, transport och återvinning av elektronik och batterier. El-kretsen hämtar el- och 70 elektronikavfall samt batterier från de fem ÅVC:erna i de tre kommunerna. VMAB hämtar batterier från de batteriholkar som finns runt omkring i kommunerna. År 2016 samlades i genomsnitt in ca 18 kg el-avfall per invånare i de tre kommunerna, se Tabell 17 nedan. Tabell 17. Insamlade mängder el-avfall i de tre kommunerna 2016 (kg/invånare) Kommun BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 kinortkele esreviD rasyrf hco påkslyK roravtiV reirettaB ropmalsgninddalrusaG ekcI ropmalsgninddalrusag Karlshamn 8,3 2,7 4,0 0,4 0,2 0,1 Olofström 7,2 3,8 3,0 0,2 0,2 0,0 Sölvesborg 7,4 2,8 3,7 0,3 0,1 0,0 Genomsnitt i de tre 7,6 3,1 6,9 0,3 0,2 0,0 kommunerna Pantburkar Pantburkar, både burkar och PET-flaskor, samlas in via pantsystem som driva av Returpack AB. Enligt Patamera.se pantades totalt 7 616 591 burkar och PET-flaskor i Karlshamns kommun 2016. Motsvarande siffra i Olofström kommun är 2 647 238 stycken och motsvarande siffra i Sölvesborgs kommun är 3 480 670 stycken. Jordbruksverket är ansvarig tillsynsmyndighet för Returpack. Läkemedel Alla apotek har en skyldighet att ta emot och hantera överblivna och utgångna läkemedel, både det som är receptförskrivet och receptfritt. Apoteket har genomskinliga påsar för privatpersoner att lägga sitt läkemedelsavfall i hemma för att ta med till apoteket. Sprutor, kanyler och insulinpennor delas ut med en safe-box kanylbehållare. De ska därefter tas emot på apoteket. 71 Däck Svensk Däckåtervinning AB ansvarar för insamling och återvinning av uttjänta däck. I övrigt hänvisas privatpersoner till bilverkstäder som ska ta emot däcken utan kostnad, dock kan verkstäderna ta ut en avgift för att skilja däck från fälg. För större mängder däck hänvisar Svensk Däckåtervinning AB till sin entreprenör Ragn-Sells AB. Däcken materialåtervinns till andra gummiprodukter, såsom ridbanor och konstgräsplaner. Bilar Bilproducenterna ska utan kostnad ta emot eller anvisa en plats för att ta emot uttjänta bilar eller anvisa en plats för mottagning. I de tre kommunerna finns ett antal företag som tar emot uttjänta bilar för skrotning. Karlshamns kommun finns Ekonomi-Skrot och Stena Recycling. I Sölvesborgs kommun finns Mixi Bilskrot AB och Lörby Bildemontering. I Olofströms kommun finns Olofström Däck och Bildemontering HB. Bilarna materialåtervinns så långt det går, men även energiåtervinning och deponering sker till viss del. 4.3 Nedskräpning Generellt uppfattas inte nedskräpning som ett problem på allmänna platser inne i tätorterna. Periodvis kan det vara skräpigt vid återvinningsstationer och i naturmiljöer. Nedskräpning har en tendens att dra till sig mer skräp, d.v.s. om det är nedskräpat är risken större att ännu fler slänger saker på samma plats trots att platsen inte är avsedd för det. I Figur 2 visas nedskräpning vid en landsbygdsstation i Olofströms kommun. Figur 2. Nedskräpning vid landsbygdsstation. Varje år deltar olika verksamheter inom kommunerna i skräpplockarveckan som bl.a. anordnas i samarbete med organisationen Håll Sverige Rent. Då beger sig kommuninvånare ut och plockar skräp i kommunerna för att minska nedskräpningen och på så sätt bidra till en trevligare och hälsosammare miljö. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 72 4.4 Kundnöjdhet Under våren 2017 genomförde VMAB en kundnöjdhetsmätning där 1 500 slumpvis utvalda hushåll fick tycka till om avfallshanteringen i Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner. Resultatet från kundnöjdhetsmätningen presenteras i Figur 3. Figur 3. Upplevd servicekvalitet enligt kundnöjdhetsmätningen 2017. 5 Avfallsanläggningar i kommunerna 5.1 Karlshamns kommun 5.1.1 Återvinningscentraler I Karlshamns kommun finns tre återvinningscentraler (ÅVC), Hällaryd, Tubbaryd och Mörrum. ÅVC i Hällaryd ligger vid idrottsplatsen i Hällaryd och det är Hällaryds IF som svarar för drift och skötsel. Adressen för Hällaryds ÅVC är Gamla riksvägen 196, 374 94 Trensum. ÅVC i Tubbaryd ligger på Tubbarydsvägen 6, 374 33 Karlshamn. ÅVC i Mörrum ligger på Perstorpsvägen 101–20, 375 91 Mörrum. 5.1.2 Avloppsreningsverk Karlshamns kommun har fyra avloppsreningsanläggningar: Sternö, Mörrum, Ringamåla och Halahult. Därtill finns ett 90-tal pumpstationer. Mängden gallerrens som skickades som avfall till VMAB 2016 från Sternö var 55,2 ton och från Mörrum 36,7 ton. År 2016 spreds totalt 532 TS ton slam till åkermark från avloppsreningsverken i Karlshamn, vilket motsvarar ca 12 ton fosfor. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 73 5.2 Olofströms kommun 5.2.1 Återvinningscentral I Olofströms kommun finns en ÅVC. Den ligger på Traktorvägen. 5.2.2 Avloppsreningsverk Det finns två avloppsreningsverk i Olofströms kommun och de behandlar tillsammans 2 000 000 m3 avloppsvatten om året. Hälften av slammet som uppkommer på reningsverken går till åkrar och den andra hälften går till jordtillverkning. Under år 2016 spreds 148 ton TS slam på åkermark från Jämshögs reningsverk. Medelhalten fosfor i slammet är 19 000 mg/kg TS vilket innebär att ca 2,8 ton fosfor gick till jordbruket. 5.3 Sölvesborgs kommun 5.3.1 Återvinningscentral I Sölvesborgs kommun finns en ÅVC, se Figur 4. Den ligger på Sölvevägen. Figur 4. Sölve ÅVC i Sölvesborg kommun. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 74 5.3.2 Avloppsreningsverk Det finns en vatten- och avloppsanläggning i Sölvesborgs kommun. Kommunens omhändertagande av avloppsvatten sker via 300 km spill- och dagvattenledningar från ca 5 500 abonnenter. I ledningssystemet ingår 69 pumpstationer. 6 Nedlagda deponier Under 2005–2007 genomfördes ett projekt för identifiering och inventering av nedlagda deponier i Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner. Målet var att i första hand identifiera alla gamla avfallsupplag och att därefter genomföra MIFO fas 1 för så många av objekten som tiden och resurserna medgav. Sedan projektet med identifieringen och inventeringen av nedlagda deponier gjordes 2005 till 2007, har ändringar och nya undersökningar gjorts bl.a. har MIFO fas 2 genomförts på vissa deponier. Information om nedlagda deponier, från inventeringen start 2005 till nutid, 2017, har sammanställts i Bilaga 2. BILAGA 1 - NULÄGESBESKRIVNING 2018-05-16 75 BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 Nedlagda deponier i Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Inledning Under tiden 2005-12-12 till 2007-06-11 genomfördes ett projekt för identifiering och inventering av nedlagda deponier i Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner. Målet var att i första hand identifiera alla gamla avfallsupplag och att därefter genomföra MIFO fas 1 enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden, för så många av objekten som tiden och resurserna medgav. Projektet redovisas i särskilt dokument1 som finns tillgängligt hos respektive kommun samt hos länsstyrelsen. Detta dokument utgör en bilaga till den gemensamma avfallsplanen för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner. Sedan projektet med identifieringen och inventeringen av nedlagda deponier gjordes 2005 till 2007, har ändringar och nya undersökningar gjorts. Bl.a. har MIFO fas 2 genomförts på vissa deponier. Informationen i dokumentet har därför reviderats från sin ursprungliga form genom att förändringar som har skett sedan 2007 har lagts till. Identifiering och inventering av nedlagda deponier 2005–2007 De identifierade deponierna har indelats i två grupper beroende på om kommunerna antas ha ansvar för fortsatta undersökningar och åtgärder eller inte. Enligt kraven i Naturvårdsverkets Föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6) ska kommunerna inventera och riskklassa samtliga kända deponier inom kommunens gränser. Detta bör göras som en orienterande studie (MIFO fas 1) enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, Metodik för inventering av förorenade områden. Med hänsyn till det stora antalet objekt och begränsade resurser blir det nödvändigt att genomföra inventering och riskklassning enligt någon form av prioriteringsordning. Urval har då i första hand gjorts bland de ”kommunala” deponierna. För att fastställa vem eller vilka som faktiskt har ansvar för fortsatta undersökningar och åtgärder krävs i många fall särskild ansvarsutredning. Beskrivning av deponiernas läge Geografiska koordinater2 som anges i objektsbeskrivningarna avser ungefärligt läge för deponins mittpunkt. Deponiernas läge framgår också av markeringar på bifogade kartor. I några fall har ungefärliga kartmarkeringar gjorts för deponier vilkas läge ännu inte har kunnat preciseras. 1 ”Identifiering och inventering av nedlagda deponier i västra Blekinge, Sammanställning av grundläggande uppgifter om nedlagda deponier i (Karlshamns/Olofströms/Sölvesborgs) kommun, 2007- 06-11”. 2 X-/Y-koordinater enligt system RT90. Sweco Environment AB 76 Förklaring av begrepp Uttrycket allmän avstjälpningsplats, som förekommer i de följande beskrivningarna, avser kommunalt anordnade ”tippar” där det var fritt för var och en att göra sig av med sitt avfall. Soptippar användes för tömning av avfall som insamlats genom organiserad renhållning, men var dessutom ofta tillgängliga för vem som helst. Sopstationer hade byggnader och utrustning för något mer utvecklad hantering av avfall och tunnor. Allmänt gäller för dåtidens avstjälpningsplatser och soptippar att man hade dålig kontroll över vad som slängdes och ingen uppdelning av olika slags avfall. Skötseln varierade i omfattning, men var ofta mycket begränsad. Eldning tillämpades i stor utsträckning. Riskklasser enligt MIFO-modellen innebär en samlad bedömning av de risker objektet innebär för människors hälsa och miljön. Klass 1 – mycket stor risk; Klass 2 – stor risk; Klass 3 – måttlig risk; Klass 4 – liten risk. Vid inventeringar som gjordes före MIFO-modellens tillkomst har man använt en indelning av objekten i olika grupper: Grupp 1 – mätningar, undersökningar samt åtgärder behövs; Grupp 2 – mätningar och undersökningar bör utföras för senare ställningstagande; Grupp 3 – begränsade åtgärder behövs; Grupp 4 – inga åtgärder behövs. Karlshamns kommun A. Troligen kommunalt ansvar (helt eller delvis) Antal objekt MIFO fas 1 genomförd 8 MIFO fas 2 genomförd 3 Lokaliserade – MIFO inte genomförd 13 Ännu inte klart lokaliserade 9 Totalt 33 MIFO fas 2 genomförd ▪ Asarum, Tostarp (TOS). Soptipp/avstjälpningsplats, senare fyllnadstipp. Hushålls-, industri-, park- och byggavfall, slam, schaktmassor. Läge: Strax norr om Asarum, söder om Tostarps bygdegård (X6232800 Y1439300). Storlek: ca 126 000 m2. Driftstid: Soptipp 1953–1975, schaktmassor till 2001. Övrigt: Nu uppläggning av massor samt hantering av asfalt och parkavfall. Avfall ligger delvis synligt. Närliggande jordbruksmark. Tidigare inventering enligt MIFO fas 1 gav riskklass 2. Ytterligare provtagning har genomförts och en förnyad inventering enligt MIFO fas 2 gav riskklass 3. Vidare åtgärder har föreslagits i slutrapporten 2017. ▪ Karlshamn, Hunnemara (HUN). Soptipp/allmän avstjälpningsplats. Alla slags hushålls- /industriavfall till 1964, därefter officiellt endast fyllnadsmassor och s.k. blekjord. Läge: Vid Karlshamns östra utfart, sydost om Ronnebyvägen (X6226970 Y1443150). Storlek: ca 114 000 m2. Driftstid: 1933–1983. Övrigt: Äldsta delen utgör nu område för småindustri. I övrigt uppläggningsplats för jord, grus m.m. samt fotbollsplan. Inträngande deponigas i byggnader har förekommit. Avfall delvis synligt. Tidigare inventering enligt MIFO fas 1 gav riskklass 2. Ytterligare provtagning har genomförts och en förnyad inventering enligt MIFO fas 2 gav riskklass 2. Vidare åtgärder har föreslagits i slutrapporten 2017. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 77 ▪ Trensum-Hällaryd (THÄ). Soptipp/avstjälpningsplats. Hushålls- och industriavfall. Läge: Gamla Riksvägen/Skyekärrsvägen, ca 1 km öster om Hällaryd/Trensum (X6230410 Y1447730). Storlek: ca 7 000 m2. Driftstid: 1960–1983. Övrigt: Nu skogsmark. Avfall synligt i slänter. Tidigare inventering enligt MIFO fas 1 gav riskklass 2. Ytterligare provtagning har genomförts och en förnyad inventering enligt MIFO fas 2 gav riskklass 2. Vidare åtgärder har föreslagits i slutrapporten 2017. MIFO fas 1 genomförd ▪ Karlshamns norra / Spiggen (KXX). Allmän avstjälpningsplats. Hushålls- och industriavfall, även farligt avfall. Omfattande eldning. Läge: Väster om Erik Dahlbergsvägen, från kv Garveriet (Peters gård) norrut till järnvägsviadukten (X6228070 Y1441040). Storlek: ca 5 000 m2. Driftstid: 1910–1935. Övrigt: På området nu butiker och gatumark, tidigare bl.a. bensinstationer, lackering och stadens förråd. Riskklass 1 enligt MIFO fas 1. Flera undersökningar har gjorts, bl. a. i samband med planering av området. ▪ Karlshamn, Hunnemara grusgrop (HUG). Soptipp för ”gödselsopor” (efter hand levererat till lantbruk) och visst annat avfall. Deponerad mängd troligen begränsad, men marken förorenad av avfallshantering och senare verksamhet. Läge: Tidigare grustag nordväst om Ronnebyvägen, mitt emot Hunnemarafältet (X6227150 Y1443040). Storlek: ca 1 500 m2. Driftstid: Soptipp 1913–1937, därefter skrotfirmor till 1970-talet. Övrigt: Nu skogsmark. Avfall delvis synligt. Nytt bostadsområde planeras nära objektet (Östra Skogsborg). Riskklass 1 enligt MIFO fas 1. Provtagning har genomförts och rapporterats 2013 till 2016. Riskbedömning och åtgärdsförslag för sanering har tagits fram under 2016. ▪ Asarums södra (ASÖ). Allmän avstjälpningsplats (två delar). Hushålls-, industri- och trädgårdsavfall. Läge: Vid Storgatan/Ägovägen; del 1 under nuvarande cirkulationsplatsen vid Mejerivägen (X6230580 Y1439850), del 2 ett hundratal meter längre norrut (X6230690 Y1439850). Storlek: 1 500 resp 2 000 m2. Driftstid: 1939–1948 resp 1948–1953. Övrigt: Nu gatumark, närliggande bebyggelse och jordbruksmark. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. ▪ Gustavstorp-Skörsemo (GSK). Allmän avstjälpningsplats. Mest hushålls- och trädgårdsavfall. Läge: 1 km sydväst om Gustavstorp, mellan Gustavstorpsvägen och Östra Orlundsån (Y6228720 Y1429760). Storlek: ca 2 000 m2. Driftstid: 1958–1979. Övrigt: Avfall delvis synligt i slänt mot ån. Området avsett till betesmark, men ligger i träda pga bristfällig avslutning. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. ▪ Björkenäs (BJÖ). Allmän avstjälpningsplats. Hushålls-, lantbruks- och byggavfall. Läge: Strax öster om Gustavstorpsvägen, ca 300 m norr om Pukaviksvägen (X6227360 Y1430250). Storlek: ca 3 000 m2. Driftstid: Åtminstone 1951–1967. Övrigt: Nu åkermark. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. ▪ Ringamåla-Långeboda (RLÅ). Allmän avstjälpningsplats. Hushålls- och verksamhetsavfall. Läge: Strax nordost om Ringamåla, mitt emot idrottsplatsen (X6245770 Y1438050). Storlek: ca 2 000 m2. Driftstid: 1960–1979. Övrigt: Skogsmark/kärr. Avfall delvis synligt, bl.a. vid rotvältor. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 78 ▪ Trensums grusgrav (TRG). Allmän avstjälpningsplats. Hushålls- och lantbruksavfall, förmodligen en del industri- och verksamhetsavfall. Läge: Strax öster om Matvikshamnsvägen, ca 175 m söder om gamla riksvägen (X6230190 Y1446940). Storlek: ca 1 500 m2. Driftstid: 1940-talet till 1963. Övrigt: Nu beteshage. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. ▪ Åryd B (ÅRB). Allmän avstjälpningsplats. Hushålls- och verksamhetsavfall. Läge: ca 75 m norr om Gamla Riksvägen, 750 m väster om Åryds kyrka (X6231380 Y1449850). Storlek: ca 800 m2. Driftstid: 1952–1960. Övrigt: Skogsmark. Diverse avfall synligt. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 79 Lokaliserade – MIFO inte genomförd ▪ Asarum, Stenbacka (STE). Allmän avstjälpningsplats. Mest ”skräpsopor” från hushåll och verksamheter. Läge: Under Stenbackaskolan (X6231220 Y1440020). Storlek: ca 1 000 m2. Driftstid: 1934–1949. Övrigt: Eventuellt bortgrävd när skolan byggdes. ▪ Karlshamn, Elvsberg (ELV). Allmän avstjälpningsplats. Avfall från hushåll och verksamheter. Läge: Nordväst om korsningen Vekerumsvägen/Sölvesborgsvägen (X6228510 Y1440780). Storlek: ca 1 500 m2. Driftstid: 1934–1937. Övrigt: Nu industrimark – bebyggd eller asfalterad. ▪ Horsaryd-Stilleryd (HST). Deponering/utfyllnad med sprängsten, därefter deponering av bark, avloppsslam och industrislam. Utnyttjad både av kommunen och industrier (Mörrums Bruk och Facit-Halda). Läge: ca 800 m nordväst om Stillerydskorset (X6228220 Y1438150). Storlek: ca 6 000 m2. Övrigt: Del av området nu räddningstjänstens övningsplats. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. Vissa undersökningar gjorda 1989 och 1995. ▪ Karlshamn/SJ (KSJ). Tipp för aska, slagg och sopor från SJ:s verksamhet. Läge: Smalt område väster om Mieån från Prinsgatan och ca 80 m norrut (X6227930 Y1440970). Storlek: Okänt, troligen 400–800 m2. Driftstid: Fanns i användning 1948. Troligen använd ett antal år före och efter denna tidpunkt. Övrigt: Nu område av parkkaraktär med gång- och cykelväg. ▪ Svängsta, Öjavad B, byggtipp (ÖJB). Deponi för schaktmassor, tidigare även byggavfall. Otillåten tippning av annat avfall. Läge: 1 km från Svängsta, väster om vägen mot Hemsjö (X6238290 Y1434950). Storlek: ca 5 000 m2. Driftstid: Kommunal schaktdeponi från 1972 till 2000-talet. Tidigare diverse annat avfall. Övrigt: Området domineras av skog. I närheten några bostadshus och mindre industrier. Sedan 1995 upplåter kommunen deponin till LS- företagen. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. ▪ Asarum, Sämjan (SÄM). Fyllnadstippar och utfyllnad för anläggningsändamål i område med flera tidigare lertag. Läge: Från korsningen Jannebergsvägen-Korpadalsvägen, ett 100–150 m brett område upp till Spanarevägen (X6230140 Y1440310). Storlek: ca 58 000 m2. Driftstid: Åtminstone sedan 1950-talet. Övrigt: Största delen berör nuvarande eller planerad villabebyggelse, i övrigt gatumark och en mindre del industriområde. ▪ Elisberg B (ELB). Allmän avstjälpningsplats. Sannolikt mest skräp från hushåll. Läge: Slänt i skogsbacke vid Lyckevägen, norra Elisberg (X6232300 Y1446990). Storlek: ca 400 m2. Driftstid: 1953–1960. Övrigt: Nedanför skogsbacken ligger ett villaområde. ▪ Sternö (STÖ). Deponi för schaktmassor, även bark. Läge: Mitt på norra Sternö (X6225270 Y1440290). Storlek: ca 31 000 m2. Driftstid: Början av 1970-talet till 2002. Övrigt: Gammal bergtäkt i kuperat område. Omgivningen utgör skogsmark och industrimark. Avslutningsplan och kontrollprogram finns. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 80 ▪ Karlshamn, söder om epidemisjukhuset (KEP). Allmän avstjälpningsplats. Troligen hushålls- och verksamhetsavfall. Läge (förmodat): Under nuvarande Erik Dahlbergsgatan och Bodestorpsvägen i höjd med Bodestorpskolan (X6227140 Y1441890). Storlek: ca 1 300 m2. Driftstid: I användning 1917, okänt hur lång tid före och efter denna tidpunkt. Övrigt: Epidemisjukhuset låg vid nuvarande Skolgatan. ▪ Mörrum, Borgen (BOR). Enligt arkivhandlingar allmän avstjälpningsplats, enligt andra uppgifter endast fyllnadsmassor och rivningsavfall. Läge: Vid Ålidsvägens södra sida, nära Mörrumsån (X6231140 Y1434440). Storlek: ca 2 000 m2. Driftstid: 1950–1957. Övrigt: Nu betsmark. Ett par hundra meter norrut finns ytterligare en förmodad deponi, som eventuellt kan vara den allmänna avstjälpningsplatsen som nämns i gamla protokoll. ▪ Mörrum, norr om mejeriet (MÖC). Allmän avstjälpningsplats. Sannolikt både hushålls- och verksamhetsavfall. Läge: Norr om Bygatans hyreshus, helt nära Mörrumsån. (X6230540 Y1434340). Storlek: Troligen ca 1 500 m2. Driftstid: Officiellt 1943–1951, eventuellt längre. Övrigt: Innan hyreshus byggdes låg här Mörrums mejeri. På troliga platsen för deponin har brandkåren under en period haft övningsområde. ▪ Mörrums Ryd (MÖR). Fyllnadstipp i f.d. sandtag tillhörigt dåvarande Vägstyrelsen. Stenstolpar, schaktmassor och liknande. Huvudsyfte återställning efter avslutad täkt. Diverse avfall kan finnas, förmodligen i mindre omfattning. Läge: 2 km norr om Mörrum, mellan Svängstavägen och Bräknebodavägen (X623187 Y1434260). Storlek: ca 4 000 m2. Driftstid: 1940/50-talet till början av 1970-talet. Övrigt: I omgivningen jordbruksmark och småhusbyggelse. ▪ Svängsta, Öjavad A, soptipp (ÖJA). Allmän avstjälpningsplats. Hushålls- och industriavfall. Läge: Nära västra brofästet, strax öster om bensinstationen, förr stärkelsefabriken. (X6237860 Y1435590). Storlek: Troligen omkring 3 000 m2. Driftstid: 1939–1952. Övrigt: Från 1947 var deponin inhägnad och bemannad under publicerade öppethållningstider. Platsen för deponin nu delvis uppfylld med massor för bensinstationen och brofästet, delvis urgrävd för nerfarten till Haldas parkering. Ännu inte klart lokaliserade ▪ Asarum, Kurrebodahålan (KUR). Allmän avstjälpningsplats. Troligen mest ”skräpsopor” från hushåll och handel. Läge: En sänka mitt i Asarums samhälle, nuvarande badhusparken. Storlek: Sannolikt högst 1 000 m2. Driftstid: 1930–1934, eventuellt även före 1930 och fram till senare del av 1930-talet. Övrigt: I området fanns också vattentäkt på 1930-talet. Avstjälpningsplatsen förbjöds 1934 på grund av föroreningsrisk. Trots det lär användning ha fortsatt ytterligare flera år. ▪ Elisberg A (ELA). Allmän avstjälpningsplats. Sannolikt mest skräp från hushåll. Läge: Bakom smedjan i Elisberg och vid ”gamla vägen”, dvs i spetsen Halasjövägen/Lyckevägen. Storlek: ”Liten”, möjligen något hundratal kvadratmeter. Driftstid: 1951–1953. Övrigt: Den lilla deponin var en nödlösning medan man sökte ett bättre område. ▪ Kolsbro/Kopprarp (KOL). Allmän avstjälpningsplats. Troligen mest hushållsavfall, möjligen en del verksamhetsavfall. Läge: På Viktor Clemedtssons mark (dåvarande), oklart var. Storlek: ca 500 m2. Driftstid: 1949–1952. Övrigt: Att avstjälpningsplatsen funnits framgår av arkivhandlingar. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 81 ▪ Matvik (MAT). Allmän avstjälpningsplats. Hushålls- och verksamhetsavfall. Läge: Mest troliga platsen i norra delen av hamnområdet, där det nu är uppställningsplats för båtar. Storlek: Sannolikt mindre än 1 000 m2. Driftstid: 1951–1965 Övrigt: I protokoll från hälsovårdsnämnden beskrivs platsens läge som ”10 meter från allmänna landsvägen och nära vattnet”. ▪ Karlshamn, Hästhagen (KHÄ). Allmän avstjälpningsplats för hushåll och verksamheter i norra Karlshamn. Farligt avfall antas ha förekommit (oljeprodukter etc.). Läge: ”Hästhagen” avsåg ett större område norrut från nuvarande kvarteret med samma namn. En betydande del av Hästhagen ligger nu inom kyrkogården, i övrigt berörs bebyggt område, järnvägsområde och gatumark. Storlek: Troligen ca 1 500 m2. Driftstid: Från 1800-talet till 1910. Övrigt: Platsen fullt utnyttjad 1909. Ersattes av ”Karlshamns norra /Spiggen” (KXX), där man vet att farligt avfall hanterades. ▪ Karlshamn, Sternöhållet (KST). Allmän avstjälpningsplats för de boende i Nya Staden. Troligen mest hushållsavfall. Läge: Väster eller sydväst om höjden där Stärnöskolan nu ligger. Storlek: Troligen ca 1 500 m2. Driftstid: Från 1921, oklart hur länge, sannolikt några decennier. ▪ Karlshamn, vid realskolan (KRS). Allmän avstjälpningsplats. Förmodligen avfall från hushåll och mindre verksamheter. Läge: Norr om Väggaskolan, troligen vid östra delen av Rosengården. Storlek: Sannolikt mindre än 1 000 m2. Driftstid: I användning 1918, oklart hur många år före och efter denna tidpunkt. ▪ Mörrum A, ”Marken” (MÖA). Allmän avstjälpningsplats. Troligen både hushålls- och verksamhetsavfall. Läge: Förmodligen vid Perstorp. Avfall lär ha tippats och eldats i anslutning till gamla skjutbanan inom nuvarande avfallsanläggning. Detta kan vara antingen ”Mörrum A” eller ”Mörrum B”. Storlek: Troligen 1 000–1 500 m2. Driftstid: 1936–1940. Övrigt: Inrättad för att komma till rätta med olovlig tippning på olika platser i Mörrumsområdet. Tillgängligt utrymme fullbelagt 1940. ▪ Mörrum B (MÖB). Allmän avstjälpningsplats. Troligen både hushålls- och verksamhetsavfall. Läge: Förmodligen vid Perstorp. Avfall lär ha tippats och eldats i anslutning till gamla skjutbanan inom nuvarande avfallsanläggning. Detta kan vara antingen ”Mörrum A” eller ”Mörrum B”. Storlek: Troligen 1 000–1 500 m2. Driftstid: 1940–1943. Övrigt: Ersatte ”Mörrum A” (MÖA). Tillgängligt utrymme fullbelagt efter 3–4 år. Karlshamns kommun B. Troligen inte kommunalt ansvar Antal objekt MIFO fas 1 genomförd 1 Lokaliserade – MIFO inte genomförd 7 Ännu inte klart lokaliserade 5 Totalt 13 BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 82 MIFO fas 1 genomförd ▪ Mörrum, Forsbacka (MFO) Gammalt stenbrott där Alfa Laval (nu Ifö Sanitär) deponerat neutraliserat betslam innehållande bl.a. krom och nickel. Läge: Skogklädd mindre bergshöjd 2 km söder om Mörrum, strax öster om Mörrumsån. (X6228000 Y1434620). Storlek: ca 300 m2. Driftstid: 1963–1967. Övrigt: Omgivningen utgörs av jordbruksmark, skog och bebyggelsen i Forsbacka by. Länsstyrelsen har i MIFO fas 1 (2004) bedömt att objektet har riskklass 2. Lokaliserade – MIFO inte genomförd ▪ Gungvala (GVA) Enskild fyllnadstipp med inslag av diverse avfall. Läge: Invid skjutbanan och gamla järnvägsbanken i Gungvala. (X6234970 Y1437900). Storlek: ca 5 000 m2. Driftstid: Okänt. Övrigt: Har använts av LS-företagen i Karlshamn (enligt skyltar som ännu kan ses), men sannolikt också utnyttjats av andra. Skrot som iakttogs 2001 fanns ännu kvar 2006. ▪ Mörrum 11 (M11) Diverse avfall deponerat i grustag, som skulle återställas med schaktmassor. Läge: 2 km norr om Mörrum, mellan Svängstavägen och Mörrumsån. (X6232170 Y1434610). Storlek: ca 5 000 m2. Driftstid: Verksamheten konstaterad 1983, oklart hur länge den då pågått. Övrigt: 2007 konstaterades att grustaget är nästan helt utfyllt. I slänterna sågs byggavfall (betong etc.) samt järnvägsslipers. På det utfyllda området fanns upplag av ris och trädgårdsavfall. ▪ Elleholm (ELL) Tidigare grus-/sandtäkt. Deponering av kvistmassa från Mörrums Bruk samt schaktmassor och byggavfall från Skanska. I massorna ingår bl.a. asfalt. Även otillåten deponering av diverse annat avfall. Läge: Långsträckt, smalt område direkt öster om Elleholms kyrkogård (X6228020 Y1433910). Storlek: 1 000–6 000 m2 (osäkert vad som utgör deponi resp. återställning av avslutad täkt). Driftstid: 1965–1983, eventuellt längre. Övrigt: 2007 kunde fortsatt otillåten avfallstippning konstateras. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. ▪ Svängsta, Öjavad 2 (ÖJ2) Enskild soptipp. Främst hushållssopor, eventuellt även lantbruks- och verksamhetsavfall. Läge: Norr om Öjavad, sank mark (kärr) mellan gamla järnvägsbanken och Mörrumsån (X6238810 Y1435320). Storlek: Troligen 1 500–2 000 m2. Driftstid: Fanns i drift 1954, okänt hur många år före och efter denna tidpunkt. Övrigt: Drevs av två lantbrukare, som hämtade sopor från bostadsområden i Svängsta. Uppges ha skötts väl, men är dåligt avslutad. ▪ Korsliden (KLN) Deponering av muddermassor från Guöviken. Annat avfall ingår också. Läge: Norr om Gamla Riksvägen, ca 1,5 km väster om Åryd. (X6231360 Y1449110). Storlek: Något tusental kvadratmeter. Driftstid: Under 1990-talet. Övrigt: Ligger invid en våtmark i skogsområde. Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland ansvarade för deponeringen. 2007 noterades diverse avfall synligt bland muddermassorna. ▪ Gunnön (GUN) Barkdeponi för Mörrums Bruk. Läge: Norra delen av Gunnön (X6225420 Y1436090). Storlek: ca 30 000 m2. Driftstid: Statistik finns för 1974–1978, men deponin har troligen använts under längre tid än så. Övrigt: Uppges vara återställd. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 83 ▪ Gustavstorp, söder om (SGU) Otillåten avfallsdeponering på enskild mark. Troligen avfall från hushåll och lantbruk. Läge: Åkermark öster om vägen Björkenäs-Gustavstorp (X6228330 Y1430010). Storlek: Möjligen något hundratal kvadratmeter. Driftstid: Användning konstaterad på 1990-talet. Övrigt: Oklart vem eller vilka som låg bakom tippningen. Övertäckning har skett. Liknande deponier tros förekomma på många platser runtom i bygderna. Ännu inte klart lokaliserade ▪ Åryds hallar (ÅRH) Allmänt utnyttjad inofficiell avstjälpningsplats. Förmodligen mest diverse skräp från hushåll. Driftstid: Fanns 1949/1950. Okänt hur länge den då hade använts. ▪ Karlshamn, Vid sockerbrukets infart (KSB) Spontant uppkommen avstjälpningsplats, av staden ansedd som ett problem. Läge: Söder om Hinseberget, dåvarande sockerbrukets område vid Sternövägen. Driftstid: Tidigt 1900-tal. Förmodligen avslutad 1921 eller något senare. ▪ Mörrum, Kalamosse (MKF) Osanktionerade avskrädesupplag som nyttjades av allmänheten i Mörrum. Förmodligen mest hushållsavfall. Läge: Två delområden inom Kalamosse; nära Folkets Hus och i parken vid Valhalla. Driftstid: Förbjöds 1936, okänt hur länge användning pågått. ▪ Svängsta, Hejan (SHE) Spontantipp i grusgrop, mest hushållsavfall. Läge: I sydligaste delen av Öjavad. Driftstid: Förbjuden och iordningställd 1950, okänt hur länge den då hade använts. ▪ Svängsta, Urfabriken (SUR) Tippning av förpackningar och industriavfall. Läge: Från fabriksområdet ner mot parkområdet vid Mörrumsån. Driftstid: Förbjöds 1950, okänt hur länge den då hade använts. Övrigt: Låg helt nära Svängstas dåvarande vattentäkt. Okänt om avfallet avlägsnades. Länsstyrelsen inventerar förorenade områden vid urfabriken, och beaktar då även denna deponi. Troligen finns avfall på fler ställen i slänten. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 84 BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 85 Olofströms kommun A. Troligen kommunalt ansvar (helt eller delvis) Antal objekt MIFO fas 2 genomförd 5 MIFO fas 1 genomförd 4 Lokaliserade – MIFO inte genomförd 1 Ännu inte klart lokaliserade 1 Totalt 11 MIFO fas 2 genomförd Jämshög, Norra Rödhult (NRÖ) Soptipp för Jämshögsområdet, senare hela Jämshögs kommun. Hushållsavfall och mindre mängder industriavfall. Läge: ca 1 km nordväst om Jämshög (X6236900 Y141993Y). Storlek: ca 5 000 m2. Driftstid: 1946–1972. Övrigt: Ligger i skogsområde. Efter 1972 användes platsen en tid för uppställning av skrotbilar. Nu ligger där en djurkyrkogård. Avfall ännu synligt i slänt. Vid provtagning av grundvatten påvisas förhöjda halter koppar och zink, som dock inte över MKN för grundvatten. Riskklass 3 enligt MIFO fas 2. I MIFO 1 klassades deponin till riskklass 2. Nedklassningen baseras på måttlig föroreningsnivå i grundvattnet, att själva föroreningsnivån i deponin bedöms som stor istället för mycket stor, samt att känsligheten bedöms som måttlig. Norra Sjötorpet (NSJ) Soptipp för allt slags avfall utom slam från ytbehandling. Läge: Vid Rosendalsvägen, ca 5 km nordnordväst Olofström (X6243980 Y1419070). Storlek: ca 12 000 m2. Driftstid: 1968–1981. Övrigt: Ligger i skogsområde. Utläckage av olja förekom på 1970-talet. Enklare provtagning på 1980/90-talet. Tydlig lakvattenpåverkan synlig 2007. Halterna av bly och zink i lakvattenprov överskred miljökvalitetsnormen mycket. Andra detekterade halter överskred inte miljökvalitetsnormen. För prover i ytvatten överstegs halterna av totalkväve och zink MKN. I sediment fanns synliga järnutfällningar och sedimentprov konfirmerade detta då höga järnhalter detekterades. I ett prov överskreds MKN för krom. Generellt sett är föroreningshalterna i lakvattnet höga, men låga föroreningshalter i ytvatten- och sedimentprover visar på att spridningsförutsättningarna är begränsade. Dock är spridningsförutsättningen till grundvatten okänd. Baserat på detta behåller deponin sin riskklassning från MIFO 1 och klassas även i MIFO 2 till riskklass 2. Olofström, Odasjöslätt (ODA) Soptipp för allt slags avfall från hushåll och industrier. Mycket omfattande eldning. Läge: Industriområdet Odasjöslätt ca 2½ km norr om Olofström (X6242300 Y1420460). Storlek: ca 10 000 m2. Driftstid: 1935–1968. Övrigt: På sluttning av skogklädd höjd med betesmark nedanför. Nu hårdgjorda ytor med bilskrot och virkesförråd på platsen. I grundvattenprov hittades förhöjda halter kadmium, koppar, zink och klorid. Kloridkoncentrationerna överskred MKN för grundvatten men inte metallhalterna. Riskklass 2 kvarstår från MIFO 1. Skrapsjötippen (SKR) Bygg-/schakttipp. Annat avfall förekommer, speciellt karbidslam och metallhydroxidslam. Läge: Vid Skrapsjövägen, ca 2½ km nordväst om Olofström (X6241210 Y1418700). Storlek: ca 17 000 m2. Driftstid: 1968–1973, eventuellt längre. Övrigt: Ligger i dalgång i skogsområde. Vid några tillfällen har karbidslamblandat vatten trängt fram vid Nytebodavägen, 150–200 m sydväst om deponin, nära sjön Halen. Endast zink överskred MKN i ytvattenprovet. I sedimentproven var kromhalten förhöjd i förhållande till MKN och även bly och barium uppmättes i förhöjda halter. Kromhalten var dock även hög i det provet som deponin inte BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 86 påverkat. Zink, barium och krom samt flouranten bör inkorporeras i kontrollprogram för dricksvattentäkten. Riskklass 2 enligt MIFO fas 2 liksom tidigare MIFO fas 1. Olofströms byggtipp (OBY) Schaktmassor, byggavfall, parkavfall, eventuellt slam från reningsverk. Enligt vissa uppgifter också annat avfall. Läge: Norr om Olofström, vid slutet av Gärdsgårdsvägen (X6241380 Y1421260). Storlek: ca 17 000 m2. Driftstid: 1975–1996. Senare tillfört material avsett för avslutning, som beräknas klar 2010. Övrigt: Ligger i djup ravin i skogsområde. Under större delen av driftstiden utarrenderad till Holje Miljötransporter AB. På området förekommer nu uppläggning av massor, timmer, parkavfall och aska från värmeverket. De metaller som detekterades i nedströms ytvatten fanns även i höga halter i uppströms grundvatten. Därför är det möjligt att de förhöjda halterna inte härstammar från deponin eller inte bara härstammar från deponin. När metallerna jämförs med MKN tas hänsyn till bakgrundskoncentrationerna. Även om bakgrundskoncentrationerna i ytvattnet sannolikt är lägre än den i lakvattnet så görs bedömningen att tillskottshalterna från deponin inte är sådana att de medför en betydande ökad risk. Deponin placeras i riskklass 2 enligt MIFO fas 2 jämfört med tidigare riskklass 3. MIFO fas 1 genomförd Kyrkhults byggtipp (KBY) Sten, schaktmassor, stubbar, trädgårdsavfall, tidvis även slam från reningsverk. Annat avfall kan förekomma. Läge: Vid Södra Slagesnäsvägen, väster om Kyrkhult (X6248090 Y1424050). Storlek: ca 6 000 m2. Driftstid: 1962–1982. Övrigt: Ligger i sluttning mot sankmark. På området finns nu åkeri (garage och uppställningsplats). Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Hemsjötippen (HEM) Allmän avstjälpningsplats för Hemsjöområdet och Sydkraft (nuvarande E.ON). Läge: ca 1 km norr om Hemsjö (X6245990 Y1431510). Storlek: 1 000–2 000 m2. Driftstid: Från före 1945 till 1975. Viss otillåten deponering efter 1975. Övrigt: Ligger i skogsbacke ner mot våtmark, nära Mörrumsån. Avfall väl synligt på delar av deponin. Klagomål mot deponins skick har framförts från boende i Hemsjö. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Kyrkhult, Isagyl (ISA) Allmän avstjälpningsplats, mest hushållsavfall. Läge: Vid nordvästra delen av Isagölen (Isagylet) sydost om Kyrkhult (X6247500 Y1425390). Storlek: ca 1 000 m2. Driftstid: 1933–1962. Övrigt: Deponin utgör en udde i gölen. I närområdet betesmark och lövskog. Deponerat material tycks ha sjunkit ihop eller tryckts ner. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Vilshultstippen (VIL) Allmän avstjälpningsplats. Troligen mest hushållsavfall och diverse skräp. Läge: Ett par km söder om Vilshult, vid skogsväg på östra sidan av stora vägen (X6246260 Y1419100). Storlek: ca 700 m2. Driftstid: Officiellt 1953–1964, därefter viss otillåten tippning. Övrigt: Deponin ligger i slänt/ravin mellan skogsvägen och en bäck. Terrängen är kuperad och omgivningen utgörs av granskog. Avfall ligger delvis synligt. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Lokaliserade – MIFO inte genomförd Olofström, Fritsakärret/Spåndammen (FRI) Karbidslam från tillverkning av acetylengas (Svenska Stålpressnings AB), enligt vissa uppgifter också annat avfall. Läge: Nära Fritsatorpet, ett par km nordväst om Olofström (X6240400 Y1418630). Storlek: ca 2 000 m2. Driftstid: ca 1958 till 1962. Övrigt: Deponin ligger i och vid en göl inom Halens naturreservat. Gölens vatten BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 87 är nu klart, men slam är ännu väl synligt på marken och i en bäck. Slammet fungerar som kalkning, troligen låg miljörisk. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. Ännu inte klart lokaliserade Gränum, vägen mot Rislycke (GRI) Avfallsupplag på enskild mark eller allmänning, troligen allmänt använt av boende i Gränumsområdet. Avslutat genom hälsovårdsnämndens försorg. Läge: Förmodligen en grusgrav på västra sidan av Rislyckevägen, strax söder om avtagsvägen mot Orbacken. Storlek: Troligen 800–1 500 m2. Driftstid: Till 1956, okänt hur länge den då hade använts. Olofströms kommun B. Troligen inte kommunalt ansvar Antal objekt MIFO fas 1 genomförd 0 Lokaliserade – MIFO inte genomförd 2 Ännu inte klart lokaliserade 2 Totalt 4 Lokaliserade – MIFO inte genomförd Vilshult, Union barkdeponi B (UBB) Deponi för bark och sågverksavfall. Läge: Vid Lindellagården i Kullan, Vilshult (X6248000 Y1418030). Storlek: ca 1 500 m2. Driftstid: 1974– 1976. Övrigt: Fastigheten har under en period efter driftstiden ägts av Olofströms kommun, men är nu åter privat. I kartering av äldre avfallsupplag 1984 noterades att avslutning inte hade gjorts på det sätt som angavs vid dispensansökan hos länsstyrelsen och i deras medgivande till undantag från tillstånd. Placerad i grupp 3 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. Volvo slamdeponi (VSL) Inhägnad deponi för slam från Volvos reningsverk samt slam från betning/avfettning. Slammet varvat med kalk. Läge: Någon km norr om övre fabriken (X6242700 Y1419730). Storlek: ca 600 m2. Driftstid: 1975–1984. Övrigt: Ligger i skogsmark. Deponin består av två bassänger med gjutna väggar och öppen, dränerad botten täckt/tätad med karbidslam. Vid avslutning täcktes med grus, plast och jord. Enligt uppgift (2006) utför Volvo årlig provtagning. Placerad i grupp 2 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. Ännu inte klart lokaliserade Vilshult, Union barkdeponi A (UBA) Deponi för bark och sågverksavfall. Läge: Vid Långasjön, förmodligen på sågverkets område norr om sjön. Storlek: Troligen något tusental kvadratmeter. Driftstid: Fanns i användning 1973 och troligen till 1974, okänt hur lång tid dessförinnan. Olofström, Sörtorpet (SÖR) Enskild soptipp för ”Brukets” bostadsområde. Läge: I närheten av bostadsområdet Sörtorpet (Granvägen). Storlek: Troligen något hundratal kvadratmeter. Driftstid: Användning förbjöds 1958, okänt hur länge den då hade använts. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 88 BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 89 Sölvesborgs kommun A. Troligen kommunalt ansvar (helt eller delvis) Antal objekt MIFO fas 1 genomförd 13 Lokaliserade – MIFO inte genomförd 7 Ännu inte klart lokaliserade 1 Totalt 21 MIFO fas 1 genomförd Sölve grustag (SÖG) Soptipp med förbränningsugn. Allt slags avfall från hushåll, industrier och andra verksamheter. Läge: Sydöstra delen av grustaget i Sölve, ca 250 m väster om Siretorpsvägen (X6214130 Y1425930). Storlek: ca 9 000 m2. Driftstid: 1963–1973. Ugnen användes även senare. Övrigt: Söder och öster om deponin betesmark, skog och småhusbebyggelse. Åt norr och väster ligger grustaget, ca 6 m djupt och med ett par täktsjöar, den ena nära deponin. Den avslutade deponin används nu inte till något. Byggnaderna på platsen är förfallna. Riskklass 1 enligt MIFO fas 1. Norje (NOR) Soptipp för Norje, Möllebjörke och Pukavik. Allt slags avfall, troligen mest hushållssopor. Läge: Strax nordnordväst om Norje (X6223220 Y1428880). Storlek: ca 6 000 m2. Driftstid: 1956–1972. Övrigt: Tidigare sandtag, ca 3½ m djupt. Ligger i jordbruksområde nära Västra Orlundsån. Deponin delvis trädbevuxen, används i övrigt av markägaren för tillfällig uppläggning av jordbruksprodukter. Deponin berörs delvis av E22: ans nya sträckning. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Mjällby, Tallparken/Torrahem/Hagalund (TAL) Allmän avstjälpningsplats, tidvis med brännbox. Hushålls-, jordbruks- och industriavfall. Läge: Sydost om korsningen Stibyvägen- Tejnabacksvägen (X6211970 Y1430330). Storlek: Max 15 000 m2, troligen mindre. Driftstid: 1953–1961, därefter rena fyllnadsmassor. Övrigt: Tidigare grustäkt. Området nu delvis trädbevuxet, ingen särskild användning. Planerad ny sträckning kan beröra deponin. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1 (WSP 2005). Sölvesborg, Innerhamnen (INH) Allmän avstjälpningsplats/sopstation. Allt slags avfall från hushåll, industrier och verkstäder. Läge: Södra delen av innerhamnen (X6213840 Y1423840). Storlek: ca 14 600 m2. Driftstid: 1920-ca 1972. Från 1963 officiellt endast schaktmassor, byggavfall etc. Övrigt: Deponins överyta bara ett par meter över vattnet men mäktigheten betydande, eftersom avfall och täckmaterial trängt långt ner i bottensediment. Lantmännens anläggning delvis på deponiområdet. I övrigt förekommer uppläggning av asfalt, jordmassor, betong etc. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Sölvesborg, Slottet (SLO) Allmän avstjälpningsplats. Hushålls- och verksamhetsavfall. Begränsad eldning, men dokumenterat dålig ordning. Läge: Strax öster om slottsruinen (X6214810 Y1424760). Storlek: ca 11 000 m2. Driftstid: 1952–1967. Övrigt: Deponin bildar en udde i Sölvesborgsviken. Överytan öppen gräsbevuxen mark med träd utefter sidorna. Strandzon med täta vassruggar. Slottsudden används som strövområde och för utomhusevenemang. Riskklass 2 enligt MIFO fas 1. Gammalstorp, Skvaltan (SKV) Soptipp för västra delen av Gammalstorps kommun. Mest hushålls- och trädgårdsavfall. Läge: Väster om Ryedalsvägen, ca 500 m norr om vägskälet vid BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 90 Hålabäck (X6222160 Y1426680). Storlek: Enligt ursprungligt arrendeavtal 600 m2 – ser ut att vara ca 1 500 m2. Driftstid: 1963–1971. Övrigt: Den kommunala deponin nu täckt av växtlighet. Viss avfallsdeponering inom området har förekommit efter att den kommunala deponin avslutats. Sandtäkten utnyttjas ännu. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Getabjär (GET) Soptipp/sopstation. Allt slags avfall från hushåll och verksamheter. Läge: På Getabjär, ca 1½ km sydväst om Hörvik (X6211820 Y1434080). Storlek: ca 40 000 m2. Driftstid: 1961–1981, bygg- och trädgårdsavfall något längre. Övrigt: Tidigare grus-/sandtäkt. Deponin ligger mellan två bergshöjder och sträcker sig nerför en sluttning mot slättlandet. Omgivningen betesmark, jordbruksmark och skog. Uppsamling och behandling av lakvatten. Sopstationens byggnader rivna. Inom deponiområdet ligger Getabjär industrideponi (GIN). Invid deponin finns anläggning för mellanlagring av minkspillning samt containrar för minkkroppar. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Getabjär industrideponi (GIN) Metallhydroxidslam från Mjällbyverken. Läge: Inom deponin Getabjär/GET (X6211810 Y1434020). Storlek: ca 1 500 m2. Driftstid: 1974–1983. Övrigt: Två betongbassänger med avrinning till stora deponins lakvattensystem. Anläggningen täckt för att hindra inträngning av vatten. Avrinning upphörde på 1990-talet och kontrollprogram har avslutats. Deponin utgör ”förvaring av farligt avfall”, inte ”förorenat område”. Obetydlig miljörisk så länge täckningen förblir intakt. Industrideponin ingår i MIFO fas 1 för den stora deponin Getabjär (GET). Hörvik, Hosaby 3 (HO3) Allmän avstjälpningsplats med brännbox. Avfall från boende och verksamheter i Hörviksområdet. Läge: ca 500 m sydväst om Hörviks skola, strax söder om korsningen Hjälmvägen-Bollvägen (X6212460 Y1434130). Storlek: ca 2 800 m2. Driftstid: 1948– 1958. Övrigt: I området finns minkfarmar och en mindre träindustri. Vid avstjälpningsplatsens stängning 1958 sanerades platsen. Senare har deponering skett av kasserad keramisk elutrustning från IFÖ-verken. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Torsö (TOR) Allmän avstjälpningsplats med brännbox. Läge: Väster om hamnbassängen i Torsö (X6208460 Y1427790). Storlek: ca 600 m2. Driftstid: I kommunens regi från 1961, oklart hur länge, troligen en bit in på 1970-talet. Övrigt: Platsen har senare använts för uppläggning av båtar. Av deponin syns ingenting. Länsstyrelsen skeptisk till planerad campingplats på området, med hänsyn till markföroreningar orsakade av båtunderhåll. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Västra Näs (VNÄ) Allmän avstjälpningsplats med brännbox. Läge: På liten udde i norra delen av Västra Näs (X6211320 Y1423890). Storlek: ca 400 m2. Driftstid: Troligen åtminstone sedan 1950-talet. I kommunens regi 1961–1966, då också brännbox fanns uppställd. Spår av fortsatt avfallshantering inklusive eldning observerades 2007. Övrigt: I området tilläggsplatser för småbåtar. Deponiområdet nu till större delen gräsbevuxet. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Sölvesborg, Oxen (OXE) Allmän avstjälpningsplats för östra delen av Sölve socken. Grävda gropar i beteshage nära stranden vid Sölvesborgsviken. Nya gropar togs upp efter hand och de tidigare täcktes med den uppgrävda jorden. Troligen endast avfall från hushåll och mindre verksamheter. Läge: På udde i Sölvesborgsviken, i förlängningen av Stafettvägen (X6214840 Y1425380). Storlek: Troligen 1 000–1 500 m2. Driftstid: 1945–1952. Övrigt: Omgivningen utgörs av lövskog och strandzon med täta vassruggar. Svårt att se var deponigroparna ligger. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 91 Valje, Klintabacken (KLI) Allmän avstjälpningsplats för västra delen av Sölve socken. Troligen mest hushållsavfall. Läge: ca 200 m nordväst om Grönadal eller 250 m öster om vägkröken i Valje (X6215580 Y1422220). Storlek: Troligen ca 1 500 m2. Driftstid: I kommunal regi från 1945, eventuellt även tidigare. Okänt hur länge – åtminstone till 1952, förmodligen till 1970-talet eller längre. Övrigt: Ligger i skogsbacke invid jordbruksmark. Det mesta av deponin övertäckt och bevuxet. På en plats ses ännu avfall ligga öppet. Riskklass 3 enligt MIFO fas 1. Lokaliserade – MIFO inte genomförd Hanö (HAN) Allmän avstjälpningsplats med brännbox. Läge: Nära stranden, ca 500 m norr om hamnen (X6209950 Y1439490). Storlek: ca 1 500 m2. Driftstid: Officiellt 1972–1983. Fortsatt avfallseldning konstaterad 2006. Övrigt: Omgivningen består av omväxlande öppen mark och snårig växtlighet. På platsen finns nu Hanös avloppsreningsverk. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. Hällevik (HÄL) Allmän avstjälpningsplats med brännbox. Läge: En udde vid slutet av Strandvägen, nära ”källan” och i höjd med södra hamnpiren (X6209450 Y1430750). Storlek: 1 200–1 500 m2. Driftstid: Slutet av 1940-talet till 1963, eventuellt även tidigare. Övrigt: 1960 utfördes visst saneringsarbete med grävmaskin. Den avslutade deponin utgör en gräsbevuxen upphöjning. Sölvesborg, Glasbruket (GLA) Glaskross och annat glasbruksavfall deponerades i strandområde. Senare övertäckt med sten och jordmassor. Troliga föroreningar bl.a. bly och arsenik. Läge: Nordost om Sölvesborgs reningsverk, under och på ömse sidor av Thure Carlssons väg (X6213580 Y1423670). Storlek: Troligen några tusen kvadratmeter. Driftstid: Ett antal decennier fram till början av 1970-talet. Övrigt: Nu industrimark, vägområde och fritidsområde med små stugor. Länsstyrelsen utreder glasbruket som förorenat område och kommer då även att inventera deponin, eftersom den ligger i direkt anslutning till glasbruksområdet. Sölvesborg, Hjortakroken/Tivoli (HJK) Soptipp för renhållningsverket, även tillgängligt för vem som helst. Mest hushållsavfall, men troligen en del verksamhetsavfall. Läge: Från vändplanen vid Hjortakroksskolan, solfjädersformat område mot villorna vid Ekorrstigen (X6215420 Y1423800). Storlek: Troligen 3 000–4 000 m2. Driftstid: 1937–1949. Övrigt: Omgivningen utgörs av bebyggelse, gatumark och skog. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. Mjällby, Hörby nr 5 (HÖ5) Allmän avstjälpningsplats. Troligen brännbox 1950–1953. Läge: Söder om Hälleviksvägen, ett par km nordväst om Mjällby (X6214510 Y1427500). Storlek: ca 2 400 m2. Driftstid: I kommunal regi 1944–1953, tidigare under byamännens ansvar. På senare tid deponering av sten och jord. Övrigt: Gammal lertäkt i jordbruksområde. Platsen omges av trädridåer och buskage, utom mot vägen. Nu uppläggning av sten, jord och växtmaterial från jordbruk och handelsträdgård. Istaby (IST) Allmän avstjälpningsplats med brännbox. Avfall från hushåll och jordbruk, även mycket sten. Läge: Västra sidan av Torsövägen, ca 400 m söder om korsningen i Istaby (X6210650 Y1427910). Storlek: drygt 2 000 m2. Driftstid: 1952 till (förmodligen) 1969. Övrigt: Tidigare täktområde, 2½ m djup grop. Ligger i sluttning från skogklädd höjd mot jordbruksmark. I omgivningen villafastigheter och gammal pestkyrkogård. På deponiområdet ligger en enkel lekplats. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 92 Lörby (LÖR) Allmän avstjälpningsplats med brännbox. Läge: Vid idrottsplatsen i Lörby, tennisplanen mellan de båda fotbollsplanerna (X6216600 Y1431250). Storlek: Troligen ca 1 000 m2. Driftstid: Kommunen hade brännbox på platsen 1950–1964, men avfallsdeponering lär ha pågått före 1950. Övrigt: Tidigare grus-/sandtäkt. I omgivningen småhusbebyggelse. Ännu inte klart lokaliserade Nogersund (NOG) Allmän avstjälpningsplats, mer eller mindre kommunal. Förmodligen ingen brännbox, men omfattande öppen eldning. Läge: I det utfyllda området utmed östra piren i Nogersunds hamn. Storlek: Svårbedömt pga överlappande ”tippar” och utfyllnad. Driftstid: Officiell driftstid kan inte fastställas. Kommunen avsåg 1945 att inrätta allmän avstjälpningsplats i Nogersund, men hade ännu inte gjort det 1956. Troligen var avstjälpningsplatsen ”kommunal” från 1957 till 1961, då Getabjär öppnade. Eldning och deponering av avfall inom området har pågått åtminstone sedan 1940-talet och fortsatt mer eller mindre till nutid. Övrigt: På 1940-talet fanns bara en liten utfyllnad vid pirens början, nu omfattar utfyllnaden drygt 20 000 m2. Sölvesborgs kommun B. Troligen inte kommunalt ansvar Antal objekt MIFO fas 1 genomförd 0 Lokaliserade – MIFO inte genomförd 5 Ännu inte klart lokaliserade 2 Totalt 7 Lokaliserade – MIFO inte genomförd Djupekås (DJU) Del av grustag, där många slags avfall tippats och eldats. Bl.a. nämns byggavfall, färg, plastavfall och gummi (däck m.m.). Läge: Sydligaste delen av större grustag, ca 800 m norr om Djupekås. Deponin ligger direkt till vänster om vägen ner till grustaget (X6217110 Y1432030). Storlek: ca 600 m2. Driftstid: 1970/1980-talet. Övrigt: Avfallet har täckts över och växtlighet etablerats på platsen. Sandbäck, Möllekullavägen (SMÖ) Utfyllnad i ca 4 m hög slänt mot åkermark. Okänt i vilken omfattning avfall ingår, men inslag av annat än rena massor har noterats. Läge: Öster om Möllekullavägen, ca 400 m norr om Örlyckevägen (X6227320 Y1427000). Storlek: Utfyllnad ca 6 000 m2. Driftstid: Okänt när utfyllnaden påbörjats. Jordmassor, stubbar och trädgårdsavfall tillförs ännu (2007) och viss nedskräpning ser färsk ut. Mjällby, Bolsabacken (BOL) ”Stentipp” i tidigare grustäkt, som också fungerat som branddamm. Deponerat material sägs utgöras av sten, jord, betong, stubbar och trädgårdsavfall. Läge: Sydost om korsningen Listervägen-Bolsabackvägen (X6212780 Y1431920). Storlek: ca 6 000 m2. Driftstid: Från 1950-talet tills nyligen. Enligt uppgift 2006 är avslutning och justering på gång. Övrigt: Deponins överyta någon meter över omgivande mark. I omgivningen jordbruksmark, skog och bostadshus. Siretorp (SIR) ”Spontantipp” i tidigare sandtag. Förr diverse avfall och skrot, på senare år mest trädgårdsavfall. Läge: ”Trekanten”, samfällighet mitt emot bygdegården (X6213170 Y1426290). Storlek: Drygt 1 000 m2. Driftstid: Från 1950-talet. Fortfarande sporadisk tippning. Övrigt: Utgör BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 93 ännu en sänka, någon meter lägre än omgivningen. Området bevuxet med träd och buskar, ganska snårigt. Upprensning ska inte ha förekommit, så gamla kylskåp m.m. ligger kvar i marken. Stiby (STI) Tipp för sten och jordmassor använd av traktens lantbrukare. Troligen också en del maskinskrot och annat avfall. Läge: Väster om korsningen Stibyvägen-Haveliden (X6210460 Y1429680). Storlek: Drygt 3 000 m2. Driftstid: Troligen de senaste 50 åren, nu i huvudsak avslutad. Övrigt: Utfyllnad av ganska brant slänt i skogsparti. I omgivningen bostadshus och jordbruksmark. Uppläggning av trädgårdsavfall förekommer. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. Ännu inte klart lokaliserade Sölvesborg, Sölve 23, bakom militärförrådet (S23) Privat avstjälpningsgrop. Inga uppgifter om vilket slags avfall som deponerats. Läge: ”Väster om riksväg 4, bakom militärförrådet, mark tillhörande Sölve 23:1” (beskrivning 1961). Dåvarande riksväg 4 är nu Sölvevägen, och det enda kända militärförrådet ligger på södra delen av nuvarande fastigheten Sölve 15:3. Storlek: Troligen något hundratal kvadratmeter. Driftstid: Användning förbjöds 1961, okänt hur länge den då hade pågått. Övrigt: Lär ha avslutats av kommunen, trots att det inte förelåg kommunalt ansvar. Sölvesborg, Sölve, nuv fsth Sölve 15:3 (SÖL) Enligt tidigare uppgifter skulle det på 1950-talet ha funnits en deponi för hushållsavfall och latrin vid nuvarande DFDS parkeringsplats. Inga belägg har påträffats under aktuell inventering. Däremot har det framkommit att en skrotfirma slängde diverse oanvändbart material i en grop, som senare övertäcktes. Läge: Inom SEVAB:s eller DFDS verksamhetsområde vid Åkarevägen. Storlek: Okänt, troligen ett hundratal kvadratmeter. Driftstid: 1950/60-talet. Övrigt: Hela det aktuella området nu bebyggt eller asfalterat. På den asfalterade ytan finns ett lägre parti, som kan tyda på sättningar i marken, och möjligen är platsen för deponin. Placerad i grupp 4 vid kartering av nedlagda avfallsupplag 1984. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 94 BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 95 För ytterligare uppgifter angående de nedlagda deponierna hänvisas till respektive kommun. BILAGA 2 - NEDLAGDA DEPONIER 2018-05-16 96 BILAGA 3 - PLOCKANALYS 2017 2018-05-16 Sammanfattning plockanalys 2017 I början av år 2017 utfördes plockanalyser på VMAB:s anläggning i Mörrum. Analysen utfördes av företaget AMP Sverige (Avfall, Miljö och Plockanalys). Plockanalysen gjordes endast på avfall från hushåll. Därför valdes alla fastigheter bort som bedömdes som verksamheter. För att säkerställa att rätt avfallskärl tömdes, blev ansvarig entreprenör utrustad med listor på vilka fastigheter som skulle tömmas. I Olofström utfördes plockanalysen på restavfall på kretsarna. I Sölvesborg gjordes plockanalysen på restavfall från markbehållare. I Karlshamn gjordes plockanalysen på restavfall från lägenhet och på villa samt på matavfallet från villor. I denna bilaga presenteras endast resultaten på plockanalyserna från restavfallet. Nedan ges en kort sammanfattning av resultatet uppdelat på de tre olika kommunerna. Karlshamns kommun Restavfall lägenhet Analys utfördes på restavfall från Karlshamnsbostäder. Karlshamnsbostäder har fullt utbyggd insamling av tidningar och förpackningar. Resultatet visar en låg andel av matavfall (17,4%) i restavfallet. Mängden förpackningar är hög (35%) och den totala vikten per lägenhet är 0,81 kg/vecka vilket ger en årsvikt på ca 42 kg. Den låga mängden avfall per lägenhet kan visa på att något är fel antingen i antalet lägenheter eller i insamlingen som chaufförerna gjort, detta behöver undersökas ytterligare. Hela resultatet av plockanalysen på restavfall från lägenheter i Karlshamns kommun visas i Figur 1. Sweco Environment AB 97 Matavfall 17,37% Övrigt brännbart 38,23% Trädgård savfall 3,04% Farligt avfall 0,07% Tidningar och Inert förpackningar Elavfall material 35,15% 0,23% 5,90% Figur 1. Plockanalys på restavfall från lägenheter i Karlshamns kommun. I Tabell 1 nedan har procentandelen i Figur 1 ovan omvandlats till kg/vecka och hushåll. Tabell 1. Plockanalys på restavfall från lägenheter i Karlshamns kommun, uppdelat i vikt% och kg/hushåll och vecka. Fraktion vikt% Kg/hushåll och vecka Matavfall 17,37 0,40 Trädgårdsavfall 3,04 0,07 Tidningar & förpackningar 35,15 0,81 Inert material 5,9 0,14 El-avfall 0,23 0,01 Farligt avfall 0,07 0,00 Övrigt brännbart 38,23 0,88 Restavfall villa Analys utfördes på restavfall från en ordinarie tur som kontrollerats så att inga verksamheter är med. Aktuell tur (nr 30) har ca 400 kärl varav 75 % är fyrfackskärl. Turen körs i Mörrum. Resultatet visar en mycket låg andel av matavfall (12,9%) i restavfallet. Mängden förpackningar är hög (34,6 %) och den totala vikten per hushåll är 1,18 kg/vecka vilket ger en årsvikt på ca 61 kg. Hela resultatet av plockanalysen på restavfall från villor i Karlshamns kommun visas i Figur 2. BILAGA 3 - PLOCKANALYS 2017 2018-05-16 98 Matavfall 12,95% Trädgårdsa Övrigt vfall brännbart 0,95% 39,51% Tidningar och Farligt förpackningar avfall 34,59% 0,03% Inert Elavfall material 0,30% 11,68% Figur 2. Plockanalys på restavfall från villor i Karlshamns kommun. I Tabell 2 nedan har procentandelen i Figur 2 ovan omvandlats till kg/vecka och hushåll. Tabell 2. Plockanalys på restavfall från villor i Karlshamns kommun, uppdelat i vikt% och kg/hushåll och vecka. Fraktion vikt% Kg/hushåll och vecka Matavfall 12,95 0,44 Trädgårdsavfall 0,95 0,03 Tidningar & förpackningar 34,59 1,18 Inert material 11,68 0,40 El-avfall 0,3 0,01 Farligt avfall 0,03 0,00 Övrigt brännbart 39,51 1,34 BILAGA 3 - PLOCKANALYS 2017 2018-05-16 99 Sölvesborgs kommun Restavfall markbehållare Analys utfördes på restavfall från marbehållare från Sölvesborgshem. Sölvesborgshem har normalt bara sortering av restavfall och matavfall, inte sortering av förpackningar och tidningar. Resultatet visar en hög andel matavfall (33 %) i restavfallet trots separat matavfallsinsamling. Även andelen förpackningar i restavfallet var högt (33 %) och den totala vikten per lägenhet är 2,19 kg/vecka vilket ger en årsvikt på ca 114 kg. Hela resultatet av plockanalysen på restavfall från markbehållare i Sölvesborgs kommun visas i Figur 3. Övrigt brännbart 21,80% Matavfall 33,25% Farligt avfall 0,09% Elavfall 1,10% Inert material 7,19% Trädgårdsavfall 3,27% Tidningar och förpackningar 33,31% Figur 3. Plockanalys på restavfall från markbehållare i Sölvesborgs kommun. I Tabell 3 nedan har procentandelen i Figur 3 ovan omvandlats till kg/vecka och hushåll. BILAGA 3 - PLOCKANALYS 2017 2018-05-16 100 Tabell 3. Plockanalys på restavfall från markbehållare i Sölvesborgs kommun, uppdelat i vikt% och kg/hushåll och vecka. Fraktion vikt% Kg/hushåll och vecka Matavfall 33,25 2,18 Trädgårdsavfall 3,27 0,21 Tidningar & förpackningar 33,31 2,19 Inert material 7,19 0,47 El-avfall 1,1 0,07 Farligt avfall 0,09 0,01 Övrigt brännbart 21,8 1,43 Olofströms kommun Restavfall kretsar Analys utfördes på restavfall från kretsar, då dessa endast är tillgängliga för medlemmarna vilka uteslutande är villaägare. Kretsar erbjuder full sortering av restavfall, matavfall, förpackningar och tidningar. Resultatet visar en hög andel matavfall (29 %) i restavfallet trots separat matavfallsinsamling. Även andelen förpackningar i restavfallet var högt (24 %) och den totala vikten per lägenhet är 1,22 kg/vecka vilket ger en årsvikt på ca 63 kg. Hela resultatet av plockanalysen på restavfall från kretsar i Olofströms kommun visas i Figur 4. BILAGA 3 - PLOCKANALYS 2017 2018-05-16 101 Matavfall 29,14% Övrigt brännbart 40,96% Trädgårdsavfal l Farligt avfall 1,93% 0,02% Tidningar och Elavfall förpackningar 0,14% 23,94% Inert material 3,86% Figur 4. Plockanalys på restavfall från kretsar i Olofströms kommun I Tabell 4 nedan har procentandelen i Figur 4 ovan omvandlats till kg/vecka och hushåll. Tabell 4. Plockanalys på restavfall från kretsar i Olofströms kommun, uppdelat i vikt% och kg/hushåll och vecka. Fraktion vikt% Kg/hushåll och vecka Matavfall 29,14 1,49 Trädgårdsavfall 1,93 0,10 Tidningar & förpackningar 23,94 1,22 Inert material 3,86 0,20 El-avfall 0,14 0,01 Farligt avfall 0,02 0,00 Övrigt brännbart 40,96 2,09 BILAGA 3 - PLOCKANALYS 2017 2018-05-16 102 BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN 2018-05-16 Uppföljning av tidigare avfallsplan 2009–2016 Under år 2008 arbetade Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner fram en gemensam avfallsplan under ledning av Västblekinge Miljö AB (VMAB). Planen fastställdes 23 februari 2009. Denna bilaga utgör en uppföljning av de mål och åtgärder som fastställdes i den tidigare avfallsplanen, med syfte att dra lärdom av hur föregående plan fungerat och på så sätt implementera erfarenheterna till den nya avfallsplanen. Mål och åtgärder – tidigare avfallsplan Följande övergripande målsättningar sattes i den tidigare avfallsplanen • De totala avfallsmängderna bör efterhand minska. • Farligt avfall ska sorteras ut för separat och säkert omhändertagande • Lokala mål och åtgärder ska bidra till uppfyllande av de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. De övergripande målsättningarna har brutits ned i 13 delmål vilka är sammanfattade i Tabell 1. Målen har inte några nyckeltal, men ett försök har gjorts för att kvantifiera dem vilket också kan ses i Tabell 1 nedan. För varje mål finns förslag på åtgärder, tid och ansvar. Ansvaret ligger under nästan samtliga punkter på VMAB, men ibland med uppmaning om att kommunala instanser bör medverka. Ett undantag är Mål 8 där berörd nämnd i respektive kommun ansvarar för att ta fram förslag och Kommunfullmäktige (KF) ansvarar för att ta beslut. Tiden för när åtgärderna ska utföras är oftast satta till löpande eller årligen. Beskrivning av de åtgärder som har gjorts med syfte att uppnå målen, samt uppföljning av målen i de fall där det har varit möjligt finns sammanfattade i Tabell 1 nedan. Sweco Environment AB 103 Tabell 1. Mål från avfallsplanen 2009–2016, sammanfattande uppföljning av åtgärder som har gjorts för att uppnå målen samt uppföljning av hur det har gått. Mål Åtgärder som har gjorts för att Uppföljning av mål uppnå målen Mål 1 - De som • Årligt utskick av tidningen • Kundundersökningar har gjorts där bor och verkar i Miljönytt (tidigare kunderna generellt har gett höga Renhållningsnytt). Fr.o.m. år betyg. Av de betyg som delades ut kommunerna ska 2017 skickas den ut 2 ggr/år. fick frågan om ”information” dock ha god kunskap • På VMAB:s hemsida finns lägst poäng. om hur sorteringsguider att hämta på renhållningen Svenska, Tyska och Engelska. fungerar och hur Vid behovs finns även man rätt ska möjlighet för fastighetsbolagen hantera sitt avfall. att få sorteringsguider på arabiska. Mål 2 - • Statistik finns men den har inte • Mängden mat- och restavfall har Avfallsmängden offentliggjorts. Går dock att få minskat i samtliga kommuner tag i på avfallwebb. sedan 2008 till 2016 enligt ska minska • I varje nummer av Miljönytt statistiken i Avfall Webb. I genom ökad finns ett tema med, t.ex. ÅVC, Karlshamns kommun har det medvetenhet och matavfall, farligt avfall etc. minskat från 6900 ton till 6300 ton, i ansvarstagande. Dessutom finns alltid Olofströms kommun har det sorteringsguide med. minskat från 2900 ton till 2800 ton och i Sölvesborgs kommun har det minskat från 4200 ton till 3700 ton. Detta är antagligen resultatet av bättre sortering i samband med att fastighetsnära insamling infördes. Mål 3 - Avfallets • Farligt avfall berörs i tidningen • Statistik från Avfall Webb visar att farlighet ska Miljönytt i nästa varje nummer, andelen farligt avfall i restavfall men med lite olika vinklar för 2013–2015 låg på ca 0,1 % i minska. att få variation. samtliga kommuner. Enligt en Uppkomsten av • Två plockanalyser har gjorts rapport Avfall Sverige har gjort farligt avfall ska (2013 och 2017) av restavfall baserat på en nationell förebyggas och från hushåll i de tre sammanställning av plockanalyser1 allt farligt avfall kommunerna, där fraktionen uppgår motsvarande siffra till i från hushåll ska ”farligt avfall” var en av genomsnitt 0,5 % i Sveriges insamlas separat fraktionerna som sorterades kommuner. för korrekt ut. • Enligt statistik från Avfall Webb har • Chaufförer som hämtar avfallet mängden insamlat farligt avfall ökat hantering. tömmer inte kärl som är dålig i Karlshamns och Olofströms sorterade och rapporterar till kommun sedan 2008. I kundtjänst i sådana fall. Sölvesborgs kommun har mängden gått lite upp och ner under de 1 Avfall Sverige. 2016. Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall. Rapport 2016:28. Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN 2018-05-16 104 senaste åtta åren och ligger totalt sett relativt oförändrad år 2016 jämfört med år 2008. Mål 4 - Maximal • Nytt insamlingssystem • Tidigare hade kommunerna inte andel av avfallet (flerfackssystem) infördes i utsortering av matavfall. Andelen kommunerna 2010–2012 för avfall som behandlas biologiskt har ska behandlas utsortering av matavfall, alltså ökat. biologiskt. förpackningar och tidningar. Biologisk • Torrötningsanläggning för I Karlshamns kommun uppstod behandling ska i biogas uppfördes i Mörrum år 2260 ton matavfall 2015 och 2111 möjligaste mån 2013 och drivs av VMAB. ton matavfall 2016. Allt matavfall utföras som • Chaufförer som hämtar avfallet gick till biogasanläggningen. rötning med tömmer inte kärl som är dålig produktion av sorterade och rapporterar till I Olofström uppstod 679 ton kundtjänst i sådana fall. matavfall 2015 och 699 ton 2016. biogas och 2015 gick allt matavfall till nyttiggörande av biogasanläggningen. År 2016 gick rötningsrest. 83 ton till komposteringsanläggning och 616 ton till biogasanläggningen. I Sölvesborg kommun uppstod 1276 ton matavfall 2015 och 1265 ton matavfall 2016. Allt gick till biogasanläggningen. • Plockanalysen som gjordes år 2017 visar att andelen matavfall i restavfall ligger på 29 % i Olofström, 33 % i Sölvesborg och ca 15 % i Karlshamn. Mål 5 - Mängden • Miljönytt informerar i varje • Andel förpackningar och avfall som nummer om vikten av returpapper i restavfallet ligger på utsortering av tidningar och mellan 30–32 % i de tre kommunerna förpackningar kommunerna och har enligt statistik ansvarar för ska • VMAB medverkar årligen i i avfall webb inte ändrats mellan minska genom samråd med FTI i samtliga 2011 och 2013. Statistik från 2008– ökad återvinning kommuner 2010 samt 2011–2016 framgår inte. av produkter som • VMAB redovisar årligen omfattas av mängderna insamlat Enligt Avfall Sveriges rapport2 från producentansvar. producentansvarsmaterial i 2016 uppgår andelen förpackningar Den andel av Avfall Webb och till styrelsen. och returpapper i fraktionen hushållsavfallet • Flerfackssystemet blev en utsorterat restavfall (d.v.s. det avfall åtgärd som underlättar som blir över när allt annat är som utgörs av sorteringen sorterat i de kommuner där felsorterade matavfall källsorteras) till i förpackningar och genomsnitt 35 % för villor och 36 % 2 Avfall Sverige. 2016. Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall. Rapport 2016:28. Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN 1103–4092. BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN 2018-05-16 105 tidningar bör ligga för lägenheter i Sverige. De tre kommunerna har alltså en bättre under utsortering av förpackningar och riksgenomsnittet. returpapper än riksgenomsnittet. Mål 6 - • VMAB har endast bemannade • Statistik från Avfall Webb visar att Deponering ska återvinningscentraler. Avfall mängden hushållsavfall till som slängs i fraktionen deponering (kg/person) har minskat minimeras. grovavfall eftersorteras i samtliga kommuner från att • I övrigt arbetas fortlöpande avfallsplanen antogs år 2008 till år med information om sortering 2016. I Karlshamn har den minskat genom tidningen Miljönytt. från 28 kg/person till 16 kg/person. I Olofström har den minskat från 15 kg/person till 8 kg/person och i Sölvesborg har den minskat från 38 kg/person till 11 kg/person. Mål 7 - • Antalet • Det är inte möjligt att säga om Nedskräpning ska trädgårdsavfallsabonnemang nedskräpningen har minskat, men har ökat utifrån vidtagna åtgärder har ett förebyggas. • I Olofström finns arbete gjorts för att förebygga kompoststationer där nedskräpning. trädgårdsavfall kan lämnas gratis • Öppettiderna har utökats på återvinningscentralerna • Tillgängligheten har ökat i Mörrum genom att en ny ÅVC har byggt där det är lättare och säkrare att lämna material. Mål 8 - • Taxan för latrinhämtning • Antalet latrinabonnemang har Insamlingen av höjdes i omgångar under 2006 minskat från 195 till 71 st. (år till 2010 2017). latrin ska om möjligt upphöra, framför allt av arbetsmiljöskäl. Mål 9 - Negativ • Varje gång ett fordon byts ut i • När entreprenörer för insamling av miljöpåverkan av den egna fordonsparken, byts avfall i kommunerna handlas upp fordonet till ett fordon med har de krav på sig att de ska köra insamling och högre miljöklass. gasdrivna fordon som tankas på hantering av avfall • Entreprenören sköter VMAB. ska minimeras. optimering av hämtningsrutt • År 2008 hade insamlingsfordonen vilket även ligger i deras eget miljöklass EURO 3 och EURO 4. År intresse. 2017 är insamlingsfordonen gasdrivna. Under år 2017 har VMAB växlat bränsletyp från diesel till HVO (hydrerad vegetabilisk olja) som den egna fordonsflottan använder där det är möjligt. BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN 2018-05-16 106 Mål 10 - • VMAB medverkar två gånger • Det är inte möjligt att säga om Brukarnas tankar om året i samrådsmöten med brukarnas tankar och åsikter har fastighetsägarna i samtliga tre beaktats vid avfallshanteringen och åsikter ska kommuner (Fastighetsägarna fortsatta utveckling. Enligt en beaktas vid SYD kallar till dessa möten). kundnöjdhetsundersökning som avfallshanteringe gjordes 2017 är 89 % av hushållen ns fortsatta nöjda/mycket nöjda med utveckling. avfallshanteringen i kommunen. Mål 11 - I ökad • Information i Miljönytt. • Det är inte möjligt att säga om utsträckning • Återbruket i Karlshamns återanvändningen av produkter har kommun ökat, men utifrån vidtagna åtgärder undvika att • Återbruk har öppnat på ÅVC i har ett arbete gjorts för att främja användbara Olofström i november 2017. återanvändning. produkter blir avfall. Mål 12 - Senast • Vikten av god sortering • Statistik från Avfall Webb visar att 2010 ska minst 50 belyses i varje nummer av mängden hushållsavfall som Miljönytt. materialåtervinns i princip har varit % av oförändrad de senaste fyra åren i hushållsavfallet alla tre kommunerna. Av insamlat återvinnas genom kärl och säckavfall samt materialåtervinnin förpackningar och tidningar från g, inklusive kommunerna gick 47 % till biologisk förbränning och 53 % till behandling. återvinning eller biologisk behandling år 2015. Mål 13 - Senast • Vikten av att farligt avfall och • Under år 2016 spreds 148 ton TS 2015 ska minst 60 mediciner ska sorteras för slam på åkermark från Jämshögs säkert omhändertagande reningsverk (Olofström kommun). % av belyses i varje nummer av Medelhalten fosfor i slammet är fosforföreningarn Miljönytt. 19 000 mg/kg TS vilket innebär att a i avlopp ca 2,8 ton fosfor gick till jordbruket. återföras till • I Sölvesborg kommun går slammet produktiv mark, från avloppsvattnet till varav minst slamvassbäddar som inte töms hälften bör lokalt. återföras till • Under 2016 spreds 532 ton TS slam från reningsverk i Karlshamn åkermark. till åkermark. Detta motsvara ca 12 ton fosfor. Lärdomar till den nya avfallsplanen Målen från föregående avfallsplan saknar nyckeltal vilket gör det svårt att göra en direkt uppföljning på om målen är uppnådda eller inte. Dock tyder många av aktiviteterna, som beskrivs i mitten-kolumnen under rubriken Åtgärder som har gjorts för att uppnå målen i Tabell 1, på att det har arbetats med målen på något sätt och att områdena som målen belyser har BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN 2018-05-16 107 förbättrats. Exempelvis har en torrötningsanläggning byggts och flerfackssystem har införts, vilket tillsammans har bidragit till att mer biologiskt avfall sorteras ut som sedan energiåtervinns i form av biogasproduktion till kommunernas insamlingsfordonsflotta. I den nya avfallsplanen är det viktigt att målen är SMARTA3 så att det är möjligt att följa upp målen och på så sätt avgöra om det är uppnådda eller inte. Målen syftar tydligt på att uppfylla de nationella och regionala miljökvalitetsmålen och något som bör eftersträvas även i den nya avfallsplanen. I den föregående avfallsplanen är målen tydligt listade i tabeller där även åtgärd, tid och ansvar står skrivet. Tiden bör dock specificeras närmare till t.ex. vilket kvartal under vilket år åtgärden ska ske. Det bör specificeras vem som ansvarar för uppföljningen samt vem denne ska rapportera uppföljningen till. Det bör även tillföras en kolumn där det står beskrivet hur uppföljningen ska gå till, exempelvis bör det framgå om något speciellt underlag ska tas fram eller en undersökning behöver göras för att kunna följa upp målen. Avfallsplanen ska revideras vid behov eller vart fjärde år. Om något mål blir inaktuellt p.g.a. exempelvis systembyte, måste målet revideras så att det är möjligt att uppnå och följa upp även med de nya förutsättningarna. Det är viktigt att målen är realistiska och att det är genomtänkt hur målen ska uppnås så att resurser kan avsättas i god tid för att uppnå målen. 3 SMART mål= Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsatt BILAGA 4 - UPPFÖLJNING TIDIGARE AVFALLSPLAN 2018-05-16 108 BILAGA 5 – ÖVERSIKTSPLANER, FRAMTIDA INSAMLINGSSYSTEM OCH ANLÄGGNINGAR 2018-05-16 Framtida insamlingssystem och anläggningar Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner (NFS 2017:2) ska avfallsplanen innehålla en bedömning av: • Behovet av nya insamlingssystem och anläggningar för att hantera avfall • Behovet av nedläggning eller förändring av befintliga insamlingssystem och anläggningar för att hantera avfall • Avfallsflödenas framtida utveckling Avfallshantering är en viktig samhällsfunktion som kräver infrastruktur för att fungera på ett bra sätt. Vid framtagning av en avfallsplan är det därför viktigt att påvisa att avfallshanteringens behov av infrastruktur är tillgodosedd i kommunens översiktsplan och övriga arbete med fysisk planering. Framtida behov I samtliga kommuners översiktsplaner förutspås avfallsmängderna öka i takt med att befolkningen ökar. Detta är dock inget som förväntas påverka befintliga anläggningar eller insamlingssystem inom giltigheten för den nya avfallsplanen. Under giltigheten för den tidigare avfallsplanen (2009–2016) skedde relativt omfattande förändringar både avseende behandling och insamling. De tre kommunerna införde fastighetsnära insamling för villor och en biogasanläggning med torrötningsteknik byggdes i Mörrum. Under livstiden för den nya avfallsplanen kan Tubbaryds ÅVC komma att utredas för en eventuell flytt. Detta avser dock inte att öka mängden avfall som tas emot. Utredning för flytt av Tubbaryds ÅVC sker i samband med separat planering. Översiktsplaner Avfallsplanen ska också innehålla en beskrivning av hur behovet av platser för anläggningar för att hantera avfall har tillgodosetts i kommunens översiktsplan och i kommunens övriga arbete med fysisk planering. Nedan ges en kort beskrivning av hur befintliga översiktsplaner för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner tar hänsyn till avfallshantering gällande fysisk planering. Sweco Environment AB 109 Karlshamns kommun Karlshamns kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 4 maj 2015. Beslutet om att anta planen vann laga kraft den 3 juni 2015. I översiktsplanen presenteras bl.a. utvecklingsstrategier där kommunen skriver vilken viljeriktning de har. När det gäller avfall är kommunens viljeriktning följande: • Att de totala avfallsmängderna efterhand ska minska • Att farligt avfall ska sorteras ut och omhändertas säkert • Att mängden insamlat förpackningsmaterial och tidningar (producentansvarsmaterial) per invånare ska öka. För att uppnå ovanstående ska kommunen: • Arbeta i enlighet med de inriktningar för avfallshantering som beskrivs i den regionala avfallsplanen samt verka för en ökad sortering och återvinning • Verka för att lokala mål och åtgärder bidrar till uppfyllande av de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. • Beakta erforderligt skyddsavstånd mellan deponier och eventuell ny bebyggelse. • Vid återställning av deponin ska en miljö skapas som möjliggör alternativ användning av området. I ÖP poängteras även att avfallsanläggningen i Mörrum i området Perstorp ska beaktas vid beslut om förändrar markanvändning i omgivningen för att undvika utökade restriktioner på verksamheten. I miljökonsekvensbeskrivningen förutspås att avfallsmängderna kommer öka både från hushåll och industrier. Det är då viktigt att tillgodose behovet av ett rationellt och miljömässigt godtagbart sätt att hantera avfall på. Tankar finns kring en slamrötningsanläggning. I miljökonsekvensbeskrivningen av Karlshamns översiktsplan beskrivs även förebyggande åtgärder för att minimera uppkomsten av avfall. Den så kallade avfallstrappan nämns som en strategi för att prioritera olika typer av avfallshantering. Osorterat avfall ska skapa en merkostnad och detta styrmedel ska betala för sortering och behandling avfall. REVAQ-certifiering av Karlshamns största avloppsreningsverk på Stärnö underlättar fosforåterföring på åkermark. Sölvesborgs kommun Sölvesborgs kommuns översiktsplan vann laga kraft den 6 juli 2011. Den reviderades år 2016 och är under omarbetning år 2017. Sommaren 2017 var den reviderade översiktsplanen utställd för eventuella synpunkter. I översiktsplanens tillhörande miljökonsekvensbeskrivning nämns inte mål eller framtidsvisioner kring avfallshanteringen. En beskrivning finns angående hur dagens avfallshantering bedrivs, BILAGA 5 – ÖVERSIKTSPLANER, FRAMTIDA INSAMLINGSSYSTEM OCH ANLÄGGNINGAR 2018-05-16 110 samt att en gemensam avfallsplan antagits av respektive kommunfullmäktige i de Sölvesborgs, Karlshamn och Olofström. se stycke nedan. En sammanfattning av den tidigare avfallsplanen finns beskriven i miljökonsekvensbeskrivningen till översiktsplanen. Olofströms kommun Gällande översiktsplan för Olofströms kommun antogs av kommunfullmäktige 2012-02-06. Planen kommer att omarbetas med start under år 2018. Avfallshanteringen i kommunen beskrivs övergripande i översiktsplanen. I miljökonsekvensbeskrivningen framgår följande: Om befolkningsmängden ökar i kommunen, vilket kan antas hända när översiktsplanens föreslagna utbyggnadsområden bebyggs, ökar även avfallsmängderna. Detta kräver en god planering för att kunna hantera avfallet på ett godtagbart sätt. Transport och ytor för bearbetning kommer även att ökas. Om större industriområden etablerar sig i kommunen ökar avfallsmängden ytterligare. Mängder som deponeras ökar troligen endast marginellt. Inom Olofströms kommun finns ett flertal områden som har identifierats som konstaterade eller troliga deponier. I miljökonsekvensbeskrivningen poängteras att ingen exploatering får ske på dessa platser innan ytterligare utredningar avseende deponiernas innehåll och föroreningsgrad är utredda. I miljökonsekvensbeskrivningen står också att möjligheter kan finnas för att förfina insamlingssystemet av avfall. Fler återvinningsstationer med fler sorteringsfraktioner kan uppföras vid behov. I ÖP rekommenderas det att kommunen fortsatt arbetar med i kretsar och landsbygdsstationer. BILAGA 5 – ÖVERSIKTSPLANER, FRAMTIDA INSAMLINGSSYSTEM OCH ANLÄGGNINGAR 2018-05-16 111 BILAGA 6 - BEHOVSBEDÖMNING 2018-05-16 Behovsbedömning av Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuners framtida avfallsplan. Alla planer och program som är aktuella för miljöbedömning ska först behovsbedömmas. Det finns tre grundläggande kriterier som samtliga alltid ska vara uppfyllda för att en miljöbedömning ska krävas (6 kap. 11§ MB): 1. Planen eller programmet ska upprättas eller ändras av en myndighet eller kommun. 2. Planen eller programmet ska krävas i lag eller annan författning. 3. Genomförande av planen, programmet eller ändringen ska kunna antas medföra betydande miljöpåverkan. Avfallsplanen uppfyller de två grundläggande kriterierna i första och andra punkten ovan. För att undersöka om även punkt 3 ovan uppfylls, beaktas kriterierna i bilaga 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar för att bedöma om genomförandet av avfallsplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta enligt punkt 2 i 5 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Bilaga 4 till förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ser ut enligt följande: Bilaga 4 Bedömningskriterier 1. Planens eller programmets karaktäristiska egenskaper I bedömningen skall särskilt beaktas i vilken utsträckning planen eller programmet a) anger förutsättningarna för verksamheter eller åtgärder när det gäller plats, art, storlek och driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, b) har betydelse för andra planers eller programs miljöpåverkan, c) har betydelse för integreringen av miljöaspekter särskilt för att främja en hållbar utveckling, d) innebär miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, eller e) har betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning. 2. Typen av påverkan och det område som kan antas bli påverkat I bedömningen skall särskilt beaktas a) sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den, b) påverkans totaleffekt, c) påverkans gränsöverskridande art, d) riskerna för människors hälsa eller för miljön, e) påverkans storlek och fysiska omfattning, f) vilken betydelse och sårbarhet som det påverkade området har på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och Sweco Environment AB 112 g) påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Förordning (2005:356). Vid beaktande av bedömningskriterierna ovan, bedöms avfallsplanen ha en betydande miljöpåverkan. Avfallsplanen påverkar andra planer och program samt har betydelse för integrering av miljöaspekter särskilt för att främja en hållbar utveckling. Dessutom planeras det även för en ombyggnation av Tubbaryds återvinningscentral (ÅVC) i Karlshamns kommun då denna i dagsläget är underdimensionerad. Separat miljöbedömning av detta görs i samband med planering och ingår därför inte som en del av denna avfallsplan. I Tabell 1 och Tabell 2 i miljöbedömningen i Bilaga 7, visas hur bedömning av miljöpåverkan har gjorts i förhållande till olika miljöaspekter och de nationella miljömålen. Framförallt förväntas avfallsplanen utgöra en positiv miljöpåverkan. Bedömning Då avfallsplanen bedöms ha betydande miljöpåverkan och därmed uppfyller samtliga tre grundläggande kriterier enligt 6 kap. 11 § MB, ska en miljöbedömning göras av avfallsplanen. BILAGA 6 - BEHOVSBEDÖMNING 18-05-16 113 BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING 2018-05-16 Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018– 2025 är under framtagning. Planen inkluderar en beskrivning av mål och åtgärder för att minska negativ och öka positiv miljöpåverkan från kommunernas framtida avfallshantering. Miljöbalken (6 kap. 11§) reglerar vilka planer och program som omfattas av krav på miljöbedömning. I behovsbedömningen konstaterades att en miljöbedömning enligt Miljöbalken (6 kap. 12§) behöver genomföras för avfallsplanen för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner. Miljöbedömningen ska identifiera, beskriva och bedöma den eventuella betydande miljöpåverkan som planen antas medföra. Sammanfattning av avfallsplanen Avfallsplanen omfattar de övergripande målen som presenteras nedan. Till de övergripande målen finns delmål och aktiviteter som ska bidra till måluppfyllelse. 1. Öka kunskapsnivån och skapa engagemang om avfallsfrågor: Kunskap och engagemang hos kommuninvånarna är en förutsättning för att de ska bidra till att avfallet i kommunerna hanteras på ett sätt som minimerar negativ och maximerar positiv miljöpåverkan. Flera olika utbildningsinsatser och informationsspridning planeras för att öka kommuninvånarnas kunskap och engagemang om avfall. 2. Förebygga avfallets uppkomst: I avfallsplanen finns mål om bättre användande av resurser och förflyttning av material högre upp i EU:s avfallshierarki. Bland aktiviteterna finns bland annat samordning mellan kostenhet och skolor samt informationsspridning för att minska matsvinnet och öka utsorteringen av matavfall från restavfallet, samt minska mängden restavfall. 3. Bättre sorterat avfall och återvinningsmaterial: Avfall som kan återanvändas eller materialåtervinnas ska inte gå till förbränning. I avfallsplanen finns mål om att minska mängden textil, tidningar och förpackningar, matavfall, matfett och farligt avfall i restavfallet då dessa typer av avfall kan omhändertas på sätt som är bättre för hälsa och miljö. 4. Minska nedskräpningen: Offentliga miljöer är trevligare att vistas på när de inte är skräpiga. Städkampanjer och bättre möjligheter till sortering ska minska nedskräpningen i kommunerna. Plast och annat skräp i haven är ett utbrett miljöproblem. För att motverka detta planerar kommunerna flertalet aktiviteter, däribland informationskampanjer om vad som får och inte får slängas i avloppet och utökade avfallssorteringsmöjligheter i anslutning till hav och sjöar. Sweco Environment AB 114 Nollalternativ Nollalternativet utgörs av effekter om avfallsplanen inte genomförs. Detta skulle troligen innebära att: • Utbildningsinsatser och informationsspridning om avfall uteblir. En konsekvens av detta är att kommuninvånarnas kunskap och engagemang för god avfallshantering inte ökar. Utan ökad kunskap och engagemang är det inte troligt att resurshushållningen i kommunen effektiviseras eller att uppkomsten av avfall förebyggs. • Ingen samverkan och informationsspridning för att minska matsvinnet sker. Utsorteringen av matavfall från restavfallet kommer troligen inte att öka. Följaktligen kommer inte förutsättningar för ökad biogasproduktion finnas. Mängden restavfall kommer med största sannolikhet inte heller att minska i kommunerna. • Inga nya åtgärder för att öka sorteringen av avfall genomförs. Mängden textil, tidningar och förpackningar, matavfall, matfett och farligt avfall i restavfallet kommer därmed sannolikt inte att minska. Det innebär att avfallet inte omhändertas på det sätt som är bäst ur miljösynpunkt. • Åtgärder för att minska nedskräpningen av offentliga miljöer såväl som av hav och sjöar genomförs inte. Det innebär troligen att dagens nedskräpning fortskrider alternativt ökar. Nedskräpning ser både tråkigt ut och kan påverka växt- och djurliv negativt. Att inte genomföra de aktiviteter som avfallsplanen omfattar kan innebära att nationella mål om minskade avfallsmängder, ökad materialåtervinning och minskad nedskräpning inte uppnås i Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner. Sammanfattningsvis innebär genomförandet av avfallsplanen positiva effekter för människors hälsa och miljön i jämförelse med nollalternativet att planen inte genomförs. Avfallsplanen påverkan miljö och människors hälsa För att bedöma avfallsplanens effekter på miljö och människors hälsa har planens förväntade påverkan på miljöaspekter och nationella miljömål utretts. I Tabell 1 beskrivs avfallsplanens förväntade påverkan på olika miljöaspekter. Planen bedöms bland annat bidra till minskad nedskräpning, effektivare resursanvändning, minskad uppkomst av avfall och omhändertagande av avfall på sätt som innebär mindre hälso- och miljörisker. Därmed förväntas avfallsplanen innebära positiv påverkan på miljöaspekterna friluftsliv, hushållning av naturresurser, materiella tillgångar, hälsa och säkerhet, omgivningspåverkan och klimatpåverkan. För miljöaspekterna naturmiljö, kulturmiljö, miljökvalitetsnormer (MKN) samt riksintressen och Natura 2000-områden förväntas ingen negativ påverkan. BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING 2018-05-16 115 En separat miljöbedömning ska tas fram för förflyttning av Tubbaryds ÅVC. Eventuell miljöpåverkan som flytten av återvinningscentralen innebär är därmed inte utredd i denna miljöbedömning. Tabell 1. Beskrivning av avfallsplanens påverkan på miljöaspekter. Miljöaspekt Bedömning Naturmiljö Skyddade områden Naturmiljön bedöms inte påverkas av avfallsplanen, då planen inte innebär Strandskydd förutsättningar för några nya anläggningar Art- och biotopskydd eller ianspråktagande av nya områden, med undantag av Tubbaryds ÅVC som planeras Skyddsvärda skogsområden och träd att flyttas. Separat miljöbedömning av detta Naturvårdsplan görs i samband med planering och ingår därför inte som en del av denna avfallsplan. Värdefull odlings- och betesmark Avfallsplanen bedöms inte gå emot kommunernas naturvårdsplaner och ingen betydande negativ påverkan på arter eller naturmiljö förväntas. Planen syftar till att minska uttag av jungfruligt material genom att förebygga uppkomsten av avfall samt öka återvinningen och återanvändningen. Friluftsliv Rekreationsområden och anläggningar Planen syftar till att minska nedskräpning i natur och andra allmänna platser vilket kan Grönstruktur antas främja friluftslivet. Kulturmiljö Fornlämningar Kulturmiljön bedöms inte påverkas av avfallsplanen, då planen inte innebär Övriga kulturhistoriska lämningar eller miljöer förutsättningar för några nya anläggningar Byggnadsminne eller ianspråktagande av nya områden, med undantag av Tubbaryds ÅVC som planeras att flyttas. Separat miljöbedömning av detta görs i samband med planering och ingår därför inte som en del av denna avfallsplan. Hushållning av naturresurser Överexploatering av värdefull mark BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING 2018-05-16 116 Ändliga resurser Avfallsplanens mål är fokuserade på att förebygga uppkomsten av avfall samt återvinna och återanvända avfall och produkter. Detta arbete bidrar positivt till att minska åtgången av ändliga resurser och jungfruliga material. Materiella tillgångar Infrastruktur Avfallsplanen kan innebära små ändringar av kommunernas infrastruktur i samband med Samhällsfunktioner flytten av Tubbaryds ÅVC men detta Produktiv skogs- eller jordbruksmark förväntas inte påverka produktiv skogs- eller jordbruksmark. Insamling av avfall i kommunerna är en viktig samhällsfunktion som avfallsplanen bidrar till att främja och effektivisera. Hälsa och säkerhet Översvämningar, ras och skred De flesta frågor rörande hälsa och säkerhet är kopplade till tillstånd och förelägganden för Buller och vibrationer befintliga återvinningscentraler och Elektromagnetisk strålning återvinningsstationer. Avfallsplanen innebär inga ändringar i dessa eller hur frågorna Radon hanteras på befintliga anläggningarna. Luftföroreningar Undantag kan finnas i samband med flytten av Tubbaryds ÅVC. Dock kommer frågorna Förorenad mark fortsatt hanteras på samma sätt även då. Gifter i miljön Avfallsplanen främjar insamling och återvinning av avfall vilket kan minska Olycksrisker och farligt gods transporter spridning av föroreningar till miljön. Omgivningspåverkan Mark Avfallsplanen främjar minskning av avfall samt insamling och återvinning av avfall Luft vilket kan minska spridning av föroreningar Vatten till mark, vatten och luft. Minskad resursanvändning kan även innebära minskade transporter i ett globalt perspektiv. Klimatpåverkan Utsläpp transporter och energi En ökad insamling och återvinning av avfall kan innebära att utsläpp indirekt minskar vid utbrytning av jungfruligt material, tillverkning BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING 2018-05-16 117 av nya produkter samt transporter i dessa led i ett globalt perspektiv. Avfallsplanen syftar till att öka mängden insamlat matavfall vilket ger mer biogas vilket i sin tur minskar utsläppen. Miljökvalitetsnormer (MKN) Fisk- och musselvatten MKN bedöms inte påverkas av avfallsplanen, då planen inte innebär förutsättningar för Omgivningsbuller några nya anläggningar eller Luft ianspråktagande av nya områden, med undantag av Tubbaryds ÅVC som planeras Vatten att flyttas. Separat miljöbedömning av detta görs i samband med planering och ingår därför inte som en del av denna avfallsplan En bättre insamling och hantering av avfall ger bättre förutsättningar för att minska spridning av föroreningar till mark, vatten och luft. Utsläpp och buller kopplade till befintliga tillstånd och förelägganden hanteras på befintliga anläggningarna. Avfallsplanen innebär inga ändringar i dessa frågor. Riksintressen och Natura 2000 områden Riksintressen Riksintressen bedöms inte påverkas negativt av avfallsplanen, då planen inte innebär förutsättningar för några nya anläggningar eller ianspråktagande av nya områden, med undantag av Tubbaryds ÅVC som planeras att flyttas. Separat miljöbedömning av detta görs i samband med planering och ingår därför inte som en del av denna avfallsplan I Tabell 2 framgår att avfallsplanen förväntas bidra positivt till uppfyllande av miljömålen frisk luft, grundvatten av god kvalitet, levande sjöar och vattendrag, hav i balans och levande kust, bara naturlig försurning, god bebyggd miljö, giftfri miljö, skyddande ozonskikt och begränsande miljöpåverkan. Indirekt förväntas planen även bidra till uppfyllande av målen om myllrande våtmarker, ingen övergödning, levande skogar, ett rikt odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv. BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING 2018-05-16 118 Planen förväntas inte påverka uppfyllandet av miljömålet om säker strålmiljö. Tabell 2. Avfallsplanens påverkan på de nationella miljömålen. Miljömål Måluppfyllelse Frisk luft Planen bedöms bidra till uppfyllandet genom minskade transporter i ett globalt perspektiv. Grundvatten av god kvalitet Planen bedöms bidra till uppfyllandet då planen främjar att avfall tas om hand på ett korrekt sätt vilket minskar risk för spridning av föroreningar till grundvatten. Levande sjöar och vattendrag Planen bedöms bidra till uppfyllandet då planen främjar att avfall tas om hand på ett korrekt sätt vilket minskar risk för spridning av föroreningar till vatten. Myllrande våtmarker Planen bedöms inte direkt påverka målet men kan i viss mån indirekt bidra till uppfyllandet då planen främjar att avfall tas om hand på ett korrekt sätt, vilket minskar risk för spridning av föroreningar till vatten. Hav i balans och levande kust Planen bidrar till uppfyllandet då planen främjar att avfall tas om hand på ett korrekt sätt vilket minskar risk för spridning av föroreningar till vatten. Ingen övergödning Minskade transporter och därmed minskade kväveutsläpp kan delvis bidra till uppfyllandet av målet. Bara naturlig försurning Avfallsplanen bidrar till att mer material återvinns eller återanvänds istället för att förbrännas vilket bidrar till mindre utsläpp. Levande skogar Planen innebär indirekt positiv påverkan genom minskat resursutnyttjande och minskad risk för spridning av föroreningar. Ett rikt odlingslandskap Planen innebär indirekt positiv påverkan genom minskat resursutnyttjande och minskad risk för spridning av föroreningar. God bebyggd miljö Avfallsplanen bidrar till uppfyllandet av målet bland annat genom minskade transporter globalt. Planen bidrar även till uppfyllandet av BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING 2018-05-16 119 miljömålet med avseende på delmål om återvinning av material. Giftfri miljö Planen bidrar till uppfyllandet av målet då korrekt omhändertagande av avfall minskar risken för spridning av föroreningar. Säker strålmiljö Planen innebär ingen påverkan på målet. Skyddande ozonskikt En ökad insamling och omhändertagande av gamla vitvaror med freoner bidrar till möjligheten att uppnå målet. Begränsad klimatpåverkan Planen bidrar till uppfyllandet genom minskade transporter globalt. Återanvändning eller fortsatt användning av äldre elprodukter kan innebära en högre energiförbrukning än nya produkter. Dock innebär generellt att minska avfallsmängden och återanvända produkter en lägre miljöpåverkan än att tillverka nya produkter. Ett rikt växt och djurliv Planen innebär indirekt positiv påverkan genom minskat resursutnyttjande och minskad risk för spridning av föroreningar. Avfallsplanens sammantagna miljöpåverkan Genomförande av planen bedöms innebära positiva effekter på människors hälsa och miljön jämfört med nollalternativet, och att inte genomföra planen. Avfallsplanen bedöms innebära positiv påverkan på flertalet miljöaspekter, och ingen negativ påverkan på övriga miljöaspekter. En kompletterande miljöbedömning för flytten av Tubbaryds ÅVC ska dock genomföras. Planen förväntas bidra direkt eller indirekt till uppfyllande av samtliga nationella miljömål, med undantag för målet om säker strålmiljö som planen inte bedöms påverka. Baserat på det ovannämnda bedöms avfallsplanen för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018–2025 sammantaget innebära positiv påverkan på miljön. BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING 2018-05-16 120 BILAGA 8 – SAMRÅDSREDOGÖRELSE AVFALLSPLAN 2018-05-16 Samrådsredogörelse av avfallsplanen Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2017:2), ska avfallsplanen innehålla en beskrivning av hur samråd har genomförts. Nedan ges en beskrivning av hur samråd/utställning har gått till samt om workshopen som hölls under hösten 2017. Utställning Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms gemensamma avfallsplan ställdes ut för samråd i de tre kommunerna fyra veckor under våren 2018. Utställningsplats och datum presenteras nedan för respektive kommun. Karlshamns kommun I Karlshamn har planen varit utställd på stadsbiblioteket, i Rådhuset och på kommunens hemsida. Utställningstiden var 19 mars till 16 april. Under utställningen inkom inga yttranden till Karlshamns kommun. Sölvesborgs kommun I Sölvesborg har planen varit utställd i kommunhuset i entrén, på biblioteket och på kommunens hemsida. Utställningstiden var 26 mars till 23 april. Under utställningen inkom inga yttranden till Sölvesborgs kommun. Olofströms kommun I Olofström har planen varit utställd på Folkets Hus, i kommunhusets entré och på kommunens hemsida. Utställningstiden var 19 mars till 16 april. Under utställningen inkom inga yttranden till Olofströms kommun. Workshop Avfallsplanen är ett strategiskt styrdokument för hela kommunen, inte bara för VMAB, och därför har stor vikt lagts på att förankra planen i så stora delar av kommunerna som möjligt. Därför hölls en heldags workshop under hösten 2017, där politiker och tjänstemän från de tre kommunerna bjöds in för att tycka till och ta del av arbetet med målen och aktiviteterna i den nya avfallsplanen. Totalt deltog ca 30 tjänstemän och politiker från de tre kommunerna på workshopen. Det var ett aktivt och engagerat deltagande som resulterade i flera bra diskussioner och tankar kring Sweco Environment AB 121 utformningen av målen och aktiviteterna i den nya avfallsplanen. Resultatet från dagen användes som underlag vid framtagande av mål och aktiviteter till avfallsplanen. BILAGA 8 – SAMRÅDSREDOGÖRELSE AVFALLSPLAN 2018-05-16 122 BILAGA 9 – SAMMANSTÄLLNING TILL LÄNSSTYRELSEN 2018-05-16 Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2017:2), ska vissa uppgifter sammanställas och lämnas till Länsstyrelsen. Dessa presenteras nedan. Resultat av uppföljning av föregående plan och uppgifter om nedlagda deponier finns i bilaga 4 respektive bilaga 2 till avfallsplanen. Datum för antagande av planen Planen antogs av kommunfullmäktige i respektive kommun 18-06-18. Sammanställning av mål, åtgärder och styrmedel Fyra övergripande mål har tagits fram med tillhörande delmål, aktiviteter och styrmedel: 1. Öka kunskapsnivån och skapa engagemang om avfallsfrågor. Nr Mål Sammanfattning aktiviteter Styrmedel 1.1 Senast år 2025 ska minst • Göra informationen Information 90 % av kommuninvånarna tydligare och mer tillgänglig vara nöjda eller mycket • Arrangera events nöjda med informationen • Sociala medier som ges angående • Uppdatera avfallshantering i avfallssymboler kommunerna. • Samarbeta med innovativa verksamheter 2. Förebygga avfallets uppkomst genom bättre användande av resurser och förflyttning av material högre upp i avfallshierarkin. Nr Mål Sammanfattning aktiviteter Styrmedel 2.1 Matsvinnet inom • Samverkan mellan Information kommunernas skolan och måltidsenheten verksamheter ska minska • Samverkan mellan till år 2025 i jämförelse äldreomsorgen och med år 2018. måltidsverksamhet 2.2 Senast år 2025 ska minst • Öka kunskapen om Information 80 % av matavfallet från biogas hos anställda och allmänhet hushåll, restauranger och • Öppet hus på VMAB storkök sorteras rätt så att Sweco Environment AB 123 det kan tas omhand för att • Matavfallskampanj växtnäringen och energin • Utbilda om matsvinn ska kunna tas tillvara. 2.3 Den totala mängden • Informationskampanj Information insamlat restavfall från med fokus på källsortering hushåll och verksamheter • Se aktiviteter för mål i kommunerna ska minska 1.1 med 20 % jämfört med år 2017. 3. Bättre sorterat avfall och återvinningsmaterial. Nr Mål Sammanfattning aktiviteter Styrmedel 3.1 Mängden textil i • Möjliggöra insamling av Administrations- restavfallet ska minska textil till återvinning åtgärd och • Samarbeta med information med 25 % från år 2017 till kommunernas second- år 2025. hand butiker 3.2 Senast år 2025 ska • Informationskampanj Information mängden tidningar och om miljönyttan med källsortering förpackningar i restavfallet • Kampanj med tips och minska med 20 %. idéer på bra källsortering och förvaringslösningar i hemmet. 3.3 Senast år 2025 ska • Se aktiviteter för mål Information mängden matavfall i 2.2 restavfallet minska med 20 %. 3.4 Senast år 2025 ska • Utreda möjligheten att mängden farligt avfall, utöka abonnemanget så att villahushållen inklusive elektronikavfall, i kan slänga sitt farliga hushållens kärl ha minskat avfall inkl. el-avfall och med 75 %. batterier • Erbjuda möjlighet att utöka abonnemanget så att hushåll i flerfamiljsbostäder kan slänga sitt farliga avfall inkl. el-avfall och batterier. BILAGA 9 – SAMMANSTÄLLNING TILL LÄNSSTYRELSEN 2018-05-16 124 • Informationskampanjer i tidningen Miljönytt 3.5 Matfett som kommunerna • Informationskampanjer Information, samlar in från hushållen om att matfett är en utredning, resurs upphandling ska öka från år 2018 till år • Utreda hur matfett 2025. lättast kan samlas in från hushållen 3.6 Senast 2025 ska minst 95 • Kommunernas Information % av kommuninvånarna avfallshantering ska synliggöras på lokala vara nöjda eller mycket evenemang nöjda med • Införa ”påminnelse- avfallshanteringen i sms” om när kommunerna. avfallshämtningen kommer att utföras 4. Minskad nedskräpning Nr Mål Sammanfattning aktiviteter Styrmedel 4.1 Upplevd nedskräpning • Öka möjligheten för Fysisk ska minska år 2025 sortering för avfall i planering, offentliga miljöer. information jämfört med år 2018. • Medverka i kampanjer mot nedskräpning. • Aktiviteter för förebyggande av nedskräpning i skolorna. 4.2 Mindre skräp och • Informationskampanjer Information mikroplaster till hav och om vad som får slängas i avloppen sjöar. med fokus på varför det är så. • Inventering av sorteringsmöjligheter på stränder och havsnära eller sjönära miljöer. • Aktivitet på kommunens skolor om skräp i haven BILAGA 9 – SAMMANSTÄLLNING TILL LÄNSSTYRELSEN 2018-05-16 125 Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KS § 145/2026 KS 2026/1685 § 145/2026 Hemställan om försäljning av Västralid (del av Holje 116:2) Kommunstyrelsens beslut: Patrik Krupa (M), Roal Bencic (SD) och Max Nielsen (SD) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar: godkänna hemställan från Olofströmshus AB om försäljning av äldreboendet Västralid, del av fastigheten Holje 116:2. Ärendebeskrivning Öjvind Hatt, plan- och byggchef, föredrar i ärendet. Olofströmshus AB har inkommit med en hemställan till Olofströms kommun om försäljning av Västralid, som hyrts av Socialförvaltningen sedan den verksamhetsanpassade ombyggnationen på 90-talet. Hyresavtalet har sagts upp med hänvisning till byggnationen av Holjegårdens särskilda boende, och mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i kommunen ser Olofströmshus inget behov av att utöka sitt bostadsbestånd. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet 2026-08-25 och beslutade att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan beslutsförslag. Yttrande/Bedömning Plankontoret har inget att erinra mot en försäljning, men vill i sammanhanget passa på att påminna om den ökande efterfrågan på trygghetsboenden som sedan tidigare konstaterats på nationellt plan. Det finns således goda skäl att påbörja aktualiseringen av kommunens bostadsförsörjningsplan genom att utreda om en omvandling av Västralid till trygghetsbostäder i egen regi är att föredra framför försäljning till en extern aktör. Infrastrukturavdelningen lyfter behovet av att i förväg säkerställa nödvändiga vägservitut och ledningsrätter i området, inte minst de gångpassager som behöver finnas kvar även efter genomförd försäljning och avstyckning. Enligt fastighetsregistret är äldreboendet klassat som skattefri specialenhet, medan övriga hyreslägenheter och lokaler har åsatts ett taxeringsvärde på 20 609 tkr. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv * Konsekvenserna av beslutet utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv bedöms som neutrala, och beslutet har därför inte föregåtts av dialog med ev. berörda grupper. 177 Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 145/2026 KS 2026/1685 * Konsekvenserna av beslutet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för kvinnor/flickor, män/pojkar och/eller icke binära bedöms som neutrala. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hemställan från Olofströmshus AB. Slutligt beslut skickas till Olofströmshus AB Plan- och byggchef 178 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 145/2026 KS 2026/1685 179 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-08-18 Diarienummer: 2026/1685-5 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-25 Kommunstyrelsen 2026-09-01 Kommunfullmäktige 2026-09-14 Handläggare Namn: Öjvind Hatt Titel: Samhällsutvecklingschef Hemställan om försäljning av Västralid (del av Holje 116:2) Förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker hemställan från Olofströmshus AB om försäljning av äldreboendet Västralid, del av fastigheten Holje 2:398. Ärendebeskrivning Olofströmshus AB har inkommit med en hemställan till Olofströms kommun om försäljning av Västralid, som hyrts av Socialförvaltningen sedan den verksamhetsanpassade ombyggnationen på 90-talet. Hyresavtalet har sagts upp med hänvisning till byggnationen av Holjegårdens särskilda boende, och mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i kommunen ser Olofströmshus inget behov av att utöka sitt bostadsbestånd. Yttrande/Bedömning Plankontoret har inget att erinra mot en försäljning, men vill i sammanhanget passa på att påminna om den ökande efterfrågan på trygghetsboenden som sedan tidigare konstaterats på nationellt plan. Det finns således goda skäl att påbörja aktualiseringen av kommunens bostadsförsörjningsplan genom att utreda om en omvandling av Västralid till trygghetsbostäder i egen regi är att föredra framför försäljning till en extern aktör. Infrastrukturavdelningen lyfter behovet av att i förväg säkerställa nödvändiga vägservitut och ledningsrätter i området, inte minst de gångpassager som behöver finnas kvar även efter genomförd försäljning och avstyckning. Enligt fastighetsregistret är äldreboendet klassat som skattefri specialenhet, medan övriga hyreslägenheter och lokaler har åsatts ett taxeringsvärde på 20 609 tkr. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv • Konsekvenserna av beslutet utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv bedöms som neutrala, och beslutet har därför inte föregåtts av dialog med ev. berörda grupper. • Konsekvenserna av beslutet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för kvinnor/flickor, män/pojkar och/eller icke binära bedöms som neutrala. 180 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hemställan från Olofströmshus AB. Beslutet skickas till Olofströmshus AB Plan- och byggchef Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Protokoll och försäljning Västralid del av Holje 116_2 2 Översiktskarta_Västralid_Holje_116-2 181 182 183 Olofström 2026-05-29 Styrelsen 6.1 Hantering av Västralid, del av Holje 116:2 Västralid, som utgör en del av fastigheten Holje 116:2, hyrs för närvarande av Socialförvaltningen. Hyresavtalet är uppsagt och löper ut 2027-05-31. Västralid omfattar totalt 49 lägenheter samt gemensamhetsytor fördelat enl. följande: • Bostadsarea (BOA): 2 166 kvm • Lokalarea (LOA): 823 kvm Total area: 2 989 kvm Hela fastigheten Holje 116:2 består av 7 382 kvm och har ett bokfört värde om 23 570 330 kr. Fördelat per kvadratmeter motsvarar detta ett bokfört värde för Västralid om cirka 9 543 717 kr. Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen i Olofströms kommun, samt med beaktande av Olofströmshus AB:s befintliga fastighetsbestånd, bedöms att det i nuläget inte finns behov av att utöka bostadsbeståndet med ytterligare lägenheter. Enligt Olofströms kommuns ”ägardirektiv för direkt och indirekt ägda bolag” ska verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer. Med anledning av att fastigheten efter hyresavtalets upphörande riskerar att stå utan hyresintäkter, bedöms att åtgärder behöver vidtas. Se ”BILAGA 1, Hantering av Västralid, del av Holje 116:2” för mer information om fastigheten. Förslag till beslut: att skicka förslag om försäljning av del av fastighet Holje 116:2, Västralid, till kommunfullmäktige för ställningstagande i frågan. Lisa Palmkvist, VD Olofströmshus AB Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 184 Olofström 2026-05-29 Styrelsen 6.1 BILAGA 1, Hantering av Västralid, del av Holje 116:2 Västralid, som utgör en del av fastigheten Holje 116:2, består av tre punkthus. Socialförvaltningen har varit hyresgäst sedan den verksamhetsanpassade ombyggnationen på 90-talet. Byggår: 1964, Totalrenovering, om- och tillbyggnad 1994. Tomt: 5 460 kvm (gäller den del av fastigheten där Västralid är belägen). Bostadsarea (BOA): 2 166 kvm Lokalarea (LOA): 823 kvm Total area: 2 989 kvm Drift: Fjärrvärme, FTX-aggregat (från-och tilluft). Samtliga tre hissar har renoverats mellan perioden 2022-2025. Underhållsbehov: I samband med om- och tillbyggnaden 1994 byttes samtliga stammar, el, ventilation tak och fönster. I ett antal lägenheter har ytskikt renoverats även vid behov efter 1994. Övrigt: Innehåller skyddsrum. Bokfört värde: 9 543 717 kr Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 185 Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 186 Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 187 Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 188 Översiktskarta Västralid juni 30, 2026 o 50 0 50 100 150[m] 1:2 000 189 Protokoll 1(2) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KS § 146/2026 KS 2026/1686 § 146/2026 Hemställan från Olofströmshus AB om försäljning av fastigheten Holje 2:398 Kommunstyrelsens beslut: Patrik Krupa (M), Roal Bencic (SD) och Max Nielsen (SD) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar: godkänna hemställan från Olofströmshus AB om försäljning av fastigheten Holje 2:398. Ärendebeskrivning Öjvind Hatt, plan- och byggchef, föredrar i ärendet. Olofströmshus AB har inkommit med en hemställan till Olofströms kommun om försäljning av fastigheten ifråga, med hänvisning till att denna typ av lokaler inte efterfrågas. Möjligheterna att få in en ny hyresgäst efter upphörande av hyresavtalet med socialförvaltningen bedöms som mycket små. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade ärendet 2026-08-25 och beslutade att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan beslutsförslag. Yttrande/Bedömning Plankontoret har inget att erinra mot en försäljning, och förordar att kommunen köper fastigheten. Efter rivning av befintliga byggnader finns möjlighet att öka områdets attraktivitet med ny bebyggelse som kompletterar kringliggande villakvarter. Infrastrukturavdelningen delar plankontorets uppfattning om att ett strategiskt förvärv från kommunens sida för att på sikt kunna öka områdets attraktivitet är att föredra framför försäljning till en extern aktör. Enligt fastighetsregistret är Holje 2:298 klassad som hyreshusenhet / lokaler, med ett åsatt taxeringsvärde på 396 tkr. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv * Konsekvenserna av beslutet utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv bedöms som neutrala, och beslutet har därför inte föregåtts av dialog med ev. berörda grupper. * Konsekvenserna av beslutet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för kvinnor/flickor, män/pojkar och/eller icke binära bedöms som neutrala. 192 Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 146/2026 KS 2026/1686 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hemställan från Olofströmshus AB. Slutligt beslut skickas till Olofströmshus AB Plan- och byggchef 193 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 146/2026 KS 2026/1686 194 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-08-18 Diarienummer: 2026/1686-5 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-25 Kommunstyrelsen 2026-09-01 Kommunfullmäktige 2026-09-14 Handläggare Namn: Öjvind Hatt Titel: Samhällsutvecklingschef Hemställan från Olofströmshus AB om försäljning av fastigheten Holje 2:398 Förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker hemställan från Olofströmshus AB om försäljning av fastigheten Holje 2:398. Ärendebeskrivning Olofströmshus AB har inkommit med en hemställan till Olofströms kommun om försäljning av fastigheten ifråga, med hänvisning till att denna typ av lokaler inte efterfrågas. Möjligheterna att få in en ny hyresgäst efter upphörande av hyresavtalet med socialförvaltningen bedöms som mycket små. Yttrande/Bedömning Plankontoret har inget att erinra mot en försäljning, och förordar att kommunen köper fastigheten. Efter rivning av befintliga byggnader finns möjlighet att öka områdets attraktivitet med ny bebyggelse som kompletterar kringliggande villakvarter. Infrastrukturavdelningen delar plankontorets uppfattning om att ett strategiskt förvärv från kommunens sida för att på sikt kunna öka områdets attraktivitet är att föredra framför försäljning till en extern aktör. Enligt fastighetsregistret är Holje 2:298 klassad som hyreshusenhet / lokaler, med ett åsatt taxeringsvärde på 396 tkr. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv • Konsekvenserna av beslutet utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv bedöms som neutrala, och beslutet har därför inte föregåtts av dialog med ev. berörda grupper. • Konsekvenserna av beslutet utifrån ett jämställdhetsperspektiv för kvinnor/flickor, män/pojkar och/eller icke binära bedöms som neutrala. 195 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hemställan från Olofströmshus AB. Beslutet skickas till Olofströmshus AB Plan- och byggchef Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Protokoll samt Försäljning av fastighet Holje 2_398 2 Holje_2-398_översikt 196 197 198 Olofström 2026-05-29 Styrelsen 6.2 Hantering av fastighet Holje 2:398 Vi äger idag en fastighet på Snöbärsvägen 2, Olofström. Fastigheten hyrs för närvarande av Socialförvaltningen, hyresavtalet är uppsagt och löper ut 2026-12-31. Fastigheten omfattar 230 kvm LOA (Lokalarea) och har ett bokfört värde om 344 122 kr. Vi ser ingen efterfrågan av den typen av lokaler och har därmed inget behov av fastigheten i vår verksamhet. Enligt Olofströms kommuns ”ägardirektiv för direkt och indirekt ägda bolag” ska verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer. Med anledning av att fastigheten efter hyresavtalets upphörande riskerar att stå utan hyresintäkter, bedöms att åtgärder behöver vidtas. Se ”BILAGA 1, Hantering av fastighet Holje 2:398” för mer information om fastigheten. Förslag till beslut: att skicka förslag om försäljning av fastighet Holje 2:398 till kommunfullmäktige för ställningstagande i frågan. Lisa Palmkvist, VD Olofströmshus AB Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 199 Olofström 2026-05-29 Styrelsen 6.2 BILAGA 1, Hantering av fastighet Holje 2:398 Byggår: 1982 Tomt: 1344 kvm LOA: 230 kvm. Drift: Direktverkande El. Ventilation ur funktion Underhållsbehov: Stort underhållsbehov både invändigt och utvändigt. Övrigt: Innehåller skyddsrum. Innehåller kylrum. Bokfört värde: 344 122 kr. Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 200 Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 201 Olofströmshus AB •Ådalsvägen 1 •293 34 Olofström Telefon 0454-20 44 00 •Mail info@olofstromshus.se •Org nr 556415-6445 202 Översiktskarta Holje 2:398 juni 30, 2026 o 50 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450[m] 1:5 000 203 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen Datum Dnr 2026-09-04 2026/567-1.2.7.3 Inkomna motioner Förslag till beslut Följande överlämnas till kommunstyrelsen för beredning: 2026/1976 Motion om att säkra rätten till valfrihet och näringsrik husmanskost i skolan - Max Nielsen (SD) Följande överlämnas till kultur- och fritidsnämnden för yttrande: 2026/1624 Motion om utveckling av gymverksamheten i simhallen - Max Nielsen /Roal Bencic (SD) Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Motion om att säkra rätten till valfrihet och näringsrik husmanskost i skolan - Max Nielsen (SD) 2 Motion tillgänglighet Gym.pdf 204 205 206 207 208

KS § 149/2026 KS 2026/1692 § 149/2026 Utökning av investeringsbudget för renovering av ishallen Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar: Utöka budget för renovering ishall till 24 700 000 kr (från nuvarande 12 000 000 kr). Ärendebeskrivning Ärendet har hanterats i kultur- och fritidsnämnden § 30/2026. Fanny Lennartsson, fastighetschef och Pasi Perätalo, driftingenjör, föredrog ärendet för kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-25 Kommunfullmäktige har beslutat att avsätta 12 miljoner kronor för renovering av ishallen och uppdra förvaltningen att undersöka vilka åtgärder som är möjliga att genomföra inom befintlig investeringsbudget, samt vilka effekter dessa skulle få på hallens livslängd och funktion. Till beslutet fanns inget underlag. Fastighetsavdelningen har nu tagit fram ett underlag för investeringsbudget. Underlaget innehåller åtgärder för en mycket enkel renovering av ishallen som enbart tar höjd för att lösa akuta problem och lagkrav. De åtgärder som föreslås är bland annat ny ispist inklusive kylrör, köldbärarledning, ny sarg, brandåtgärder på fackverkstakstolar, byte av en kompressor och två brinepumpar, styrövervakning inklusive nytt styrskåp för kylproduktion, brandlarm behöver uppgraderas till rätt klassning, nödbelysning då detta saknas på flera ställen, belysning över ispisten samt renovering av A-lagets duschrum. Projektering ska räknas till samt även kostnader för oförutsedda händelser. Detta förslag till renovering innefattar de delar som vi på fastighet anser nödvändiga för att ishallen ska fungera. Det går ej att välja bort enskilda delar och ändå ha en fungerande anläggning som uppfyller gällande lagkrav. Även om samtliga åtgärder enligt vårt förslag utförs har vi inte en helt uppdaterad ishall. Omfattande löpande komponentutbyte kommer att krävas även kommande år för fortsatt drift av ishallen. Med detta underlag föreslår förvaltningen kultur- och fritidsnämnden att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att utöka budget för renovering av ishallen till 24.700.000 SEK. Finansiering 129 Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 149/2026 KS 2026/1692 Investeringsbudget behöver utökas om åtgärderna ska genomföras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse

KS § 155/2026 KS 2026/877 § 155/2026 Äskande från Techtank om uppräkning av verksamhetsbidrag inför budgetberedning 2027 Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar: Techtank ABs äskande om utökat verksamhetsbidrag för 2027 godkänns. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga ägare fattar likalydande beslut. Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Ärendebeskrivning Karl Andrae, ekonomichef, föredrog ärendet för kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-25. Techtank AB äskar i enlighet med aktieägaravtal om uppräkning av verksamhetsbidrag om 13 tkr inför budgetberedning för 2027. Enligt gällande aktieägaravtal avseende Techtank AB framgår att ägarna åtar sig att tillskjuta driftbidrag för bolagets löpande finansiering. Årligt driftbidrag av grunduppdrag ska efter Techtank AB styrelses äskande genom ägardialog delges respektive ägare för hantering i budgetberedning senast i maj månad året före nästkommande verksamhetsår. Techtank AB har behandlat frågan om verksamhetsbidrag under våren vilket hanterats av styrelsen samt i ägardialog. Äskandet har efter detta översänts till ägarna, se bilaga. Yttrande/Bedömning Underlag för äskat verksamhetsbidrag har kommunicerats mellan ägarna som ställer sig bakom förslaget under förutsättning att respektive ägare fattar likalydande beslut. Finansiering Utökat verksamhetsbidrag för Techtank AB om 13 tkr för 2027 bedöms rymmas i kommunstyrelsens driftbudget för 2027. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Ärendet gäller inte barn eller jämställdhet. 162 Protokoll 2(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 155/2026 KS 2026/877 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutligt beslut skickas till Techtank AB Region Blekinge Sölvesborgs kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Ekonomichef KA 163 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 155/2026 KS 2026/877 164 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-08-19 Diarienummer: 2026/877-7 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-25 Kommunstyrelsen 2026-09-01 Kommunfullmäktige 2026-09-14 Handläggare Namn: Karl Andrae Titel: Ekonomichef - biträdande kommunchef Äskande från Techtank om uppräkning av verksamhetsbidrag inför budgetberedning 2027 Förslag till beslut Techtank ABs äskande om utökat verksamhetsbidrag för 2027 godkänns. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga ägare fattar likalydande beslut. Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Ärendebeskrivning Techtank AB äskar i enlighet med aktieägaravtal om uppräkning av verksamhetsbidrag om 13 tkr inför budgetberedning för 2027. Enligt gällande aktieägaravtal avseende Techtank AB framgår att ägarna åtar sig att tillskjuta driftbidrag för bolagets löpande finansiering. Årligt driftbidrag av grunduppdrag ska efter Techtank AB styrelses äskande genom ägardialog delges respektive ägare för hantering i budgetberedning senast i maj månad året före nästkommande verksamhetsår. Techtank AB har behandlat frågan om verksamhetsbidrag under våren vilket hanterats av styrelsen samt i ägardialog. Äskandet har efter detta översänts till ägarna, se bilaga. Yttrande/Bedömning Underlag för äskat verksamhetsbidrag har kommunicerats mellan ägarna som ställer sig bakom förslaget under förutsättning att respektive ägare fattar likalydande beslut. Finansiering Utökat verksamhetsbidrag för Techtank AB om 13 tkr för 2027 bedöms rymmas i kommunstyrelsens driftbudget för 2027. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Ärendet gäller inte barn eller jämställdhet. 165 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilagor Beslutet skickas till Techtank AB, Region Blekinge, Sölvesborgs kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun, Karlskrona kommun, Ekonomichef, Kommunchef Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Beslut KF 2026-06-22Äskande från Techtank om uppräkning av verksamhetsbidrag inför budgetberedning 2027.pdf 2 Beslut KF 2026-06-15Äskande om uppräkning av verksamhetsbidrag 2027; Techtank AB.pdf 3 Techtank Aktiebolag (svb) 559779-5439 äskande inför 2027.pdf 166 PROTOKOLL Kommunfullmäktige 2026-06-22

KS § 156/2026 KS 2025/3228 § 156/2026 Äskande av medlemsbidrag 2026 - Räddningstjänsten Blekinge Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar: Räddningstjänsten Blekinges äskande om verksamhetsbidrag för 2026 godkänns. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga ägare fattar likalydande beslut. Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Ärendebeskrivning Karl Andrae, ekonomichef, föredrog ärendet för kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-25. Direktionen för Räddningstjänstförbundet Blekinge fattade 2026-01-30 beslut om driftsbudget för år 2026. Det har i kontakterna med medlemskommunerna framkommit önskemål om att budgetbeslutet åtföljs av en formell anhållan hos respektive medlemskommun om tilldelning av medlemsbidrag i önskad omfattning därav detta ärende. Mot denna bakgrund har Räddningstjänstförbundet Blekinge fattat ett ordförandebeslut i enlighet med Kommunallagens stadganden om ordförandebeslut i brådskande ärenden. För Olofströms kommuns del innebär anhållan ett bidrag om 46 158 kr. Finansiering Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Ärendet gäller inte barn eller jämställdhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutligt beslut skickas till Räddningstjänsten Blekinge Sölvesborgs kommun Ronneby kommun Karlshamns kommun Karlskrona kommun Ekonomichef KA 149 Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 156/2026 KS 2025/3228 150 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-08-19 Diarienummer: 2025/3228-6 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-25 Kommunstyrelsen 2026-09-01 Kommunfullmäktige 2026-09-14 Handläggare Namn: Karl Andrae Titel: Ekonomichef - biträdande kommunchef Äskande av medlemsbidrag 2026 - Räddningstjänsten Blekinge Förslag till beslut Räddningstjänsten Blekinges äskande om verksamhetsbidrag för 2026 godkänns. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga ägare fattar likalydande beslut. Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Ärendebeskrivning Direktionen för Räddningstjänstförbundet Blekinge fattade 2026-01-30 beslut om driftsbudget för år 2026. Det har i kontakterna med medlemskommunerna framkommit önskemål om att budgetbeslutet åtföljs av en formell anhållan hos respektive medlemskommun om tilldelning av medlemsbidrag i önskad omfattning därav detta ärende. Mot denna bakgrund har Räddningstjänstförbundet Blekinge fattat ett ordförandebeslut i enlighet med Kommunallagens stadganden om ordförandebeslut i brådskande ärenden. För Olofströms kommuns del innebär anhållan ett bidrag om 46 158 kr. Finansiering Medel anvisas från ordinarie driftsbudget. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Ärendet gäller inte barn eller jämställdhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilagor Beslutet skickas till Räddningstjänsten Blekinge, Sölvesborgs kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun, Karlskrona kommun, Ekonomichef, Kommunchef 151 Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Bilagor: 1 Förslag till budget för Räddningstjänstförbundet Blekinge år 2026 och flerårsplan för åren 2027-2028_ 2 Beslut KF 2026-06-15Äskande av medlemsbidrag 2026 - Räddningstjänsten Blekinge.pdf 152 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET BLEKINGE Tjänsteskrivelse Lars Ericsson t f förbundschef lars.ericsson@solvesborg.se Förslag till budget för Räddningstjänstförbundet Blekinge år 2026 och flerårsplan för åren 2027-2028. Förbundets ändamål, ledning och revisorer Förbundets ändamål Förbundet bildas med ändamålet att möjliggöra effektivt resursutnyttjande och en resilient räddningstjänstorganisation. Förbundet ska • hålla en för medlemskommunerna gemensam organisation för kommunernas uppgifter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor avseende såväl fredstida förhållanden som vid höjd beredskap, frånsett -att samordna olycksförebyggande verksamhet i medlemskommunen (1 kap § 6) -att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (3 kap §1) -när medlemskommun är att betrakta som enskild är att betrakta som enskild (2 kap) • ansvara för de uppgifter som åligger medlemskommunerna enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor frånsett vad gäller att utfärda tillstånd och genomföra tillsyn över Förbundets egen hantering av brandfarliga och explosiva varor, samt de skyldigheter som åvilar medlemskommun i egenskap av verksamhetsutövare. • företräda medlemskommunen vad avser samråd med verksamhetsutövare (§12) samt information till allmänheten (§ 14) enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Förbundet ska därtill stödja och medverka i medlemskommunernas arbete enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förbundet kan efter överenskommelse åta sig uppgifter utöver de lagstadgade, såväl åt medlemskommunerna, åt enskild medlemskommun eller åt andra om dessa ligger inom Förbundets kompetensområde. Förbundets verksamhet styrs vad avser lagen (2003:778) om skydd mot olyckor av ett gemensamt handlingsprogram. Ledning Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen utgör förbundsstyrelse och ska träda i funktion vid samma tidpunkt som ansvaret för Förbundets uppgifter och ändamål Informationsklass: 0 - Öppen 153 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET BLEKINGE Tjänsteskrivelse Lars Ericsson t f förbundschef lars.ericsson@solvesborg.se träder i kraft enligt § 3. Förbundet har fram till dess en interrimsdirektion som trädde i funktion från och med den 1 april 2025. Interrimsdirektion för perioden 1 april 2025- Interrimsdirektionen ska bestå av medlemskommunernas kommunstyrelsepresidier med tre ledamöter och tre ersättare från respektive medlemskommun och väljs av respektive medlems fullmäktige. Interrimsdirektionen har till uppgift att förbereda Förbundet för de uppgifter Förbundet får ansvar för. Interrimsdirektionen har samma behörighet, befogenheter och ansvar som en ordinarie direktion och ska tillämpa samma arbetsformer som en ordinarie direktion. Revisorer Medlemskommunerna ska utse en förtroendevald revisor vardera. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som direktionens ledamöter. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse ska tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Förbundets organisation och drift Förbundet saknar egen anställd personal och bedriver ingen egen räddningstjänstverksamhet. Från Sölvesborgs kommun tjänsteköps funktion som tillförordnad förbundschef. Från Karlskrona kommun tjänsteköps direktionsadministration, ekonomiadministration och kassahantering. Förbundet är medlem i Kommunalförbundet Sydarkivera (e-arkiv, dataskyddsombud m m) och arbetsgivarorganisationen Sobona. Informationsklass: 0 - Öppen 154 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET BLEKINGE Tjänsteskrivelse Lars Ericsson t f förbundschef lars.ericsson@solvesborg.se Driftbudget 2026 och flerårsplan 2027-2028 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Blekinge Driftsbudget 2026 (kr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2025 (prel) 2025 2026 2027 2028 Verksamhetens intäkter, medlemmar -3 636 481 -556 120 - 600 000 -650 000 Övriga intäkter 0 0 0 0 Nettoomsättning -3 636 481 -556 120 - 600 000 -650 000 Verksamhetens kostnader 3 636 481 556 120 600 000 650 000 Avskrivningar 0 0 0 0 Övriga rörelsekostnader 0 0 0 0 Summa kostnader 3 636 481 556 120 600 000 650 000 Rörelseresultat 0 0 0 0 Finansiella intäkter, externt 64 0 0 0 Finansiella intäkter, internt 0 0 0 0 Finansiella kostnader 0 0 0 0 Resultat efter finansiella poster 64 0 0 0 Tabell 1. Driftsbudgetförslag för år 2026 och flerårsplan 2027 och 2028 med jämförelse i bokslut 2025 (preliminärt). Budgetförslaget för år 2026 omspänner 556 120 kr där upptagna kostnader finansieras av medlemsbidragen fullt ut. Inga externa intäkter har tagits upp. Flerårsplan 2027 och 2028 utgörs av schablonuppräknade belopp för resp år då stor osäkerhet råder om verksamhetens existens och omfattning under de åren. Specifikation av kostnader 2026 Belopp i kr. Faktor Belopp Tjänsteköp t f förbundschef 184 500 Revisorer, årsarvoden 161 620 Sakkunniga till revisorerna 70 000 Tjänsteköp admnistration, ekonomi 40 000 Medlemsbidrag Sydarkivera 50 000 Övrigt och oförutsett 50 000 Summa: 556 120 Tabell 2. Specifikation av beaktade kostnadsposter i budget 2026. Informationsklass: 0 - Öppen 155 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET BLEKINGE Tjänsteskrivelse Lars Ericsson t f förbundschef lars.ericsson@solvesborg.se För ledamöter och ersättare i förbundsdirektionen utgår endast sammanträdesarvode till de som ej har heltidsuppdrag som förtroendevald i resp hemkommun. Kostnaden härför bärs av resp hemkommun. Inga årsarvoden utgår. Tjänsteköpet avseende t f förbundschef omspänner en omfattning om 10 % av heltid i genomsnitt under året. Fördelningstal Medlemskostnad Karlshamn 20,2% 112 336,2 Karlskrona 42,0% 233 570,4 Olofström 8,3% 46 158,0 Ronneby 18,4% 102 326,1 Sölvesborg 11,1% 61 729,3 Totalt 100,0% 556 120,0 Tabell 3. Fördelningen av medlemskostnaden enligt budget 2026. Tabellen visar resp medlemskommuns andel och del i kronor av det sammanlagda medlemsbidraget. Investeringsbudget 2026 och flerårsplan 2027-2028 Förbundet föreslås inte genomföra några investeringar under aktuell period. 2026-01-22 Lars Ericsson T f förbundschef Informationsklass: 0 - Öppen 156 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-06-15 Kommunfullmäktige

KS § 160/2026 KS 2026/1090 § 160/2026 Begäran om anslag till ismaskin Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar: Kommunstyrelsen beviljas 1 014 000 kr i 2026 års investeringsbudget för inköp av ismaskin till ishallen. Medel anvisas från rörelsekapitalet. Ärendebeskrivning Mikael Särnevång, inköpssamordnare, föredrog ärendet för kommunstyrelsens arbetsutskott. Underhållskostnaderna för den befintliga ismaskinen, en Olympia Isbear Electric från 2014, har ökat under de senaste åren. Mot denna bakgrund fattades tidigare i år beslut om att upphandla en ny ismaskin. Yttrande/Bedömning Upphandlingen har genomförts och tilldelning har skett till Engo GmbH. Finansiering Medel om 1 014 000 kr anvisas från rörelsekapitalet. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Har inte beaktats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutligt beslut skickas till Inköpssamordnare M.S KFN 142 Protokoll 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Kommunstyrelsen KS § 160/2026 KS 2026/1090 143 Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningsförvaltningen Datum: 2026-08-25 Diarienummer: 2026/1090-5 Nämnd Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-25 Kommunstyrelsen 2026-09-01 Kommunfullmäktige 2026-09-14 Handläggare Namn: Mikael Särnevång Titel: Inköpssamordnare Begäran om anslag till ismaskin till ishallen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljas 1 014 000 kr i 2026 års investeringsbudget för inköp av ismaskin till ishallen. Medel anvisas från rörelsekapitalet. Ärendebeskrivning Underhållskostnaderna för den befintliga ismaskinen, en Olympia Isbear Electric från 2014, har ökat under de senaste åren. Mot denna bakgrund fattades tidigare i år beslut om att upphandla en ny ismaskin. Yttrande/Bedömning Upphandlingen har genomförts och tilldelning har skett till Engo GmbH. Finansiering Medel om 1 014 000 kr anvisas från rörelsekapitalet. Barnrätts- och jämställdhetsperspektiv Har inte beaktats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Kommunchef I.R Ekonomichef/Biträdande kommunchef K.A Ekonom A.S Ekonom M.A Driftchef F.L Inköpssamordnare M.S Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen 144 Bilagor: 145 Protokoll 1(3) Sammanträdesdatum 2026-08-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott