Arbetsutskottet — 7 maj 2026

Gemensamma arbetsutskottet beslutar att fastställa dagordningen.

Förvaltningsdirektörerna Mikael Landberg, Petra Kålbäck och Patrik Forshage redogör för det kommungemensamma arbetet med barn och unga i riskzonen, med koppling till Hundravisionens mål om att alla elever ska ha godkända betyg i årskurs 9 senast 2031. Förvaltningsdirektören, Patrik Forshage redogör för att arbetet tog sin början för ett par år sedan på förvaltningsnivå, då förvaltningsdirektörerna gemensamt konstaterar att förvaltningarna delar samma behov och samma ansvar för barn och unga. Ur detta växte en strukturerad samverkan fram med gemensamma skrivningar i verksamhetsplaner, en strategisk ledningsgrupp med förvaltningsdirektörer samt operativa samverkansforum. Det övergripande syftet är att ge barn och unga i Nynäshamns kommun goda förutsättningar för en positiv utveckling, skolnärvaro, meningsfull fritid, psykisk hälsa och socialt sammanhang. Det informeras vidare om den förebyggande enheten inom socialtjänsten, varvid det redogörs för enhetens organisation och arbete. Enheten bildades i januari 2025 och arbetar lågtröskelbaserat utan behovsprövning, med målet att vara lättillgänglig för medborgare innan insatser kräver myndighetsbeslut. Konkreta insatser som lyfts fram var dels skolsociala team, där socionomer är placerade nära elever och skolpersonal för att möjliggöra tidiga och samordnade insatser, dels Hemmakämparprogrammet, riktat till ungdomar med långvarig eller återkommande skolfrånvaro. Skolsociala teamet är för närvarande verksamt på högstadiet och planeras utökas. På frågan om hur kommunen når elever som går i friskolor eller i skolor utanför kommunen, och betonar att en stor andel barn i kommunen väljer skolor utanför den egna kommunen. Förvaltningsdirektörerna Mikael Landberg och Patrik Forshage svarar att skolsociala team finns hos respektive skolhuvudman och att samarbete med grannkommuner sker i dessa ärenden. Det redogörs särskilt angående arbetet om att ge barn och unga i Nynäshamns kommun goda förutsättningar för en positiv utveckling, med goda möjligheter till skolframgång, meningsfull fritid, trygghet, fysisk och psykisk hälsa och ett socialt skyddsnät. Det ska finnas tydliga utvecklings- och samarbetsstrukturer inom kommunens förvaltningar och andra aktörer. En prioriterad nämndaktivitet är att främja flickors psykiska hälsa. Arbetet organiseras i en strategisk styrgrupp med förvaltningsdirektörer för BUN, NAN och SON, en taktisk ledningsgrupp med avdelningschefer samt operativa grupper i form av SIG, SSPF och skolsociala team. Det förs en diskussion om relevanta nyckeltal för att följa upp insatsernas effekt, med utgångspunkt i data från förskola, grundskola, gymnasieskola, socialtjänst samt kultur och fritid. Förvaltningsdirektörerna informerar om hur kommunen mäter framgång och effekt av de insatser som genomförs att tidiga förebyggande insatser sällan syns i kortsiktiga mått. Framgång mäts bäst i trendförändringar över tid, och förvaltningen betonar att politiken behöver ha uthållighet och tilltro till det förebyggande arbetet. Arbete pågår med att identifiera relevanta nyckeltal. Avslutningsvis nämns det treåriga samarbetsprojektet SATSA, som bedrivs inom gymnasieskolan med fokus på att få unga att fullfölja sin skolgång, och att erfarenheterna från det arbetet tas vidare in i det bredare kommungemensamma utvecklingsarbetet.

Förvaltningsdirektören, Mikael Landberg tillsammans med Eva-Lena Engberg, enhetschef och Dick Iggström, familjebehandlare informerar om socialförvaltningens (SON) bidrag till Hundravisionen. Bakgrunden är den nya socialtjänstlagen från 2025, som betonar ett förebyggande, lättillgängligt och kunskapsbaserat arbetssätt. En fullgod utbildning lyfts fram som den viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga, och det konstateras att skola och socialtjänst kompletterar varandra i arbetet med att rusta barn och unga för vuxenlivet.\nSocialtjänstens konkreta bidrag till att nå Hundravisionens mål är skolsociala team och Hemmakämpar-programmet. Målet är att alla elever ska ha godkända betyg i årskurs 9 senast 2031, och eftersom låga betyg ofta hänger ihop med skolfrånvaro, psykisk ohälsa och elevens livssituation behöver skola och socialtjänst arbeta tillsammans. Skolsociala team och skolsocionomer möjliggör tidiga och samordnade insatser, vilket bidrar till minskad frånvaro och bättre förutsättningar för godkända betyg.\nKommunens roll betonas som tidig, samordnad och förebyggande, att upptäcka behov innan problemen växer sig stora, att samverka mellan skola, socialtjänst och fritid, samt att rikta insatser även till barn och unga som ännu inte uppvisar tydlig problematik. Om kommunen agerar reaktivt är risken att färre barn fångas upp i tid, ökad psykisk ohälsa och skolfrånvaro samt högre mänskliga och samhällsekonomiska kostnader på sikt.\nFörvaltningsdirektören, Patrik Forshage redogör för nuläget avseende kunskapsresultaten i Nynäshamns kommunala grundskolor. Nästan 92 procent av eleverna som lämnar årskurs 9 är behöriga till yrkesprogram, det genomsnittliga meritvärdet uppgår till 226,1 och 71,6 procent av eleverna som lämnar årskurs 9 har nått kunskapskraven i samtliga ämnen. Motsvarande andel för elever som lämnar årskurs 6 är 71 procent. Resultatet ligger genomgående under genomsnittet för Stockholms läns kommuner, som för meritvärdet uppgår till 238,0 och för andelen som nått kunskapskraven i åk 9 till 76,1 procent.\nOrsakerna till resultaten bedöms vara en kombination av individuella faktorer, enskilda sociala faktorer och pedagogiska faktorer, däribland elevers motivation, socioekonomiska förutsättningar, förkunskaper och föräldrars bildningsnivå samt lärarens kompetens, engagemang och didaktik.\nDet informeras om en tidigare konferens, och med utgångspunkt i resultaten ska möjliga påverkansorsaker identifieras, evidensgraden bedömas och åtgärder beskrivas kopplade till dessa orsaker, med en tydlig röd tråd i resonemanget enligt modellen resultat – orsak – belägg – åtgärd.\nEn femårig utvecklingsplan presenteras med successiva delmål för andelen elever som når kunskapskraven – från nuvarande 71 procent till 96 procent – samt för meritvärdet, från 226 till 250. Visionen är att varje barn och elev ska nå en avancerad nivå i sitt lärande, och att utvecklad undervisningskvalitet, fördjupad professionalitet och kollegialitet ska vara avgörande framgångsnycklar.\ Avslutningsvis diskuteras frågan om vad nämnderna kan göra för att bidra till Hundravisionens framgång. Förvaltningsdirektörerna meddelar att arbetet med en plan pågår.