Lärandenämnden — 25 mars 2026

§ 29 - Ändring i föredragslistan Lärandenämnden beslutar på ordförande Lars-Gunnar Hellströms (C) förslag enligt följande: • Ärende gällande Nulägesinformation gällande förskole - och skolutredningen läggs efter ärende 2 i dagens föredragningslista. • Blå union (Eddie Meydan (M) och Ola Håkansson (L)) har inför sammanträdet lämnat in ett nämndinitiativ som väcks när sammanträdet inleds. Ärendet läggs efter ärende 7 i dagens föredragningslista. Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 30 - Prioriteringsunderlag inför kommunplan 2027-2030 Dnr LÄN-2026-102 Beslut Lärandenämnden beslutar att lämna över förvaltningens underlag för vidare behandling i budgetberedningen Beslutsunderlag • Prioriteringsunderlag inför kommunplan 2027-2030 – LÄN • Bilaga till prioriteringsunderlag 2027-2030 – LÄN Redogörelse för ärendet Förvaltningsledningen gjorde inför budgetår 2025 och 2026 en gedigen analys av verksamheternas behov och förutsättningar kopplat till statistik från jämförbara kommuner enligt SKR:s budgetmodell, Kalmar län samt rikets snitt. Inför budget 2027 har dessa förutsättningar reviderats med hänsyn till förändringar som skett under 2024 och 2025 och anpassats till den riktning som pekades ut i kommunplan 2026-2029. De behov och förutsättningar som identifierats är dock i mycket stor utsträckning desamma även kommande år. En preliminär teknisk ram för 2026 har erhållits och förvaltningsledningsgruppen har arbetat med framtagande av förslag till prioriteringar och effektiviseringar. Ärendet har diskuterats med LOKSAM och samtliga rektorer för att bygga analyserna så nära verksamheten som möjligt. Bifogade underlag innehåller samtliga framarbetade förslag med konsekvensanalyser. Förvaltningens ståndpunkt med motivering I budget 2026 är lärande- och kulturförvaltningens mål fortsatt att prioritera så mycket medel som möjligt till undervisning då det är det som har störst påverkan på kvaliteten för våra barn och elever. Det är undervisning som möjliggör att fler barn och elever lämnar våra skolor med en gymnasieexamen, vilket är lärandenämndens ytterst antagna mål. Statistiken avseende medel till undervisning i Nybro kommun talar sitt tydliga språk, det är inte här man har valt att prioritera utan medel går i större utsträckning till infrastruktur. Förvaltningen ser att det över tid skett en kraftig förskjutning av resurser till personal till förmån för infrastruktur. Förvaltningen ser att denna resa fortsätter i och med att varje beslutad effektivisering från kommunfullmäktige till LÄN gör att budgeten till personal minskar. Detta för LÄN inte äger någon påverkan på kostnader för lokaler, skolmåltider eller lokalvård. Så den enda möjliga hanteringen av en effektivisering sker på pedagogisk personal, elevhälsa och förvaltningskontor. De analyser förvaltningen genomfört inför prioriteringsunderlaget visar att grundskolan fortsatt är bland de 10% med lägst tilldelning till undervisning i Sverige. Det har varit så under flera år vilket vi ser ger effekter av på våra skolresultat. Att fortsätta ha så låg andel av budgeten till personal får en direkt negativ påverkan på våra elevers förutsättningar att lyckas i skolan. Det får en direkt påverkan på gymnasiebehörigheten och därmed på andelen som kan Sammanträdesdatum 2026-03-25 uppnå en gymnasieexamen. Detta medför att fler elever påbörjar studier på IM samt att fler ungdomar hamnar i KAA. Detta medför över tid både individuella motgångar för elever och ungdomar men driver också våra kostnader. Det medför också att det rimligtvis blir färre elever som tar en gymnasieexamen. Det medför i sin tur att dessa ungdomars levnadslängd minskar med 7 år samt får sämre levnadsår (SCB). Således ökar kommunens försörjningsbörda för dessa individer genom sämre möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. KPMG har i sin rapport från 2024 pekat på att huvudmannen inte har en likvärdighet i skolkommunen, flertalet skolinspektioner visar på samma resultat. Förvaltningen har i sin förskole- och skolutredningen tydligt visat på hur de tilldelade resurserna inte räcker för att säkerställa en likvärdighet i elevhälsa, behöriga lärare på alla enheter eller tillgång till särskilt stöd. I prioriteringsunderlagen beskriver förvaltningen tydligt hur nuläget är i grundskolan samt vilka konsekvenser som sker om LÄN inte tilldelas resurser för att upprätthålla skolstrukturen, de nya kostnaderna för Västeräng mm. Förskolan har legat i mitten jämfört med jämförande kommuner sedan några år tillbaka. Dock har de senaste årens barnantalsminskning medfört att ett flertal förskolor behövts avvecklas. Inför 2026 genomfördes en genomgripande effektivisering på förskolan utifrån kommunfullmäktiges beslut om en effektivisering om en 26,5 miljoner kr på LÄN. I och med att elevhälsa, stödorganisation, antal chefer och grundskolan redan var bland de lägsta i Sverige så genomfördes en större andel på förskolan. Detta innebar att även förskolan hamnade bland de med lägst andel till undervisning jämfört med jämförande kommuner. Det innebär en hög press på förskolans verksamhet och personal. Rektorer, medarbetare och fack har signalerat stor oro inför 2026 och framför allt inför hösten. Förvaltningsledningen har flertalet gånger framfört denna oro till huvudmannen (LÄN). LÄN behöver följa den utvecklingen nära för att säkerställa att erforderliga resurser går till förskolan, samt ser vi att även förskolan behöver prioriteringsmedel. Gymnasieskolan bedrivs idag oerhört mycket mer effektivt än 2021. Standardavvikelsen har minskat med nära 15 miljoner kr och idag tar fler elever en gymnasieexamen. Kvalitén på utbildningen är hög och attraktiviteten ökar. Vi ligger också lägre än jämförbara kommuner. Dock går det inte att bedriva en gymnasieskola till en standardkostnad i Nybro kommun. För att den ska fortleva måste den prioriteras. Om den inte prioriteras så kommer resurser behöva tas från förskola och grundskola vilket inte är möjligt utifrån de resurser som dessa verksamheter tilldelas. Sammanfattningsvis vill förvaltningen tydliggöra att verksamheterna på LÄN idag är ansträngda och att vi inte uppnår likvärdighet i grundskolan. Den tekniska ramen är inte ett jämförbart mått då Nybro kommun lägger betydligt mer i infrastrukturkostnader än jämförbara kommuner, samt att vi enligt SKR har en betydande överstruktur gällande skolor. Vi har fantastiska medarbetare som varje dag gör sitt yttersta för våra barn och elever. Men de signalerar svåra arbetssituationer och vi måste tillsammans skapa goda förutsättningar för alla våra medarbetare så att de i sin tur kan skapa förutsättningar för våra barn och elever att Sammanträdesdatum 2026-03-25 lyckas. Därför för förvaltningen fram stora behov i form av prioriteringar inför budget 2027 och framåt. Konsekvensbeskrivningar Ekonomi Vilka prioriteringar som beslutas kommer i hög grad att avgöra lärandenämndens förutsättningar att nå en budget i balans från 2027 och framåt. Om nuvarande struktur behålls utan att tillföras ytterligare resurser utöver den tekniska ramen riskerar nämnden betydande underskott. Alternativt krävs en tydlig sänkning av ambitionsnivån, där resurserna till undervisning minskar, vilket påverkar både kvalitet och personaltäthet i samtliga verksamheter. Rent konkret skulle en utebliven kompensation för nya Västerängsskolans hyra innebära en effektivisering motsvarande 30 lärartjänster, vilket skulle vara förödande för grundskolan som redan idag lägger en mindre del av sina kostnader på undervisning relativt andra jämförbara kommuner och även övriga kommuner inom länet. Vidare skulle en behållning av nuvarande skolstruktur, med extra skolenheter jämfört med SKR:s budgetmodell, kräva cirka 30 miljoner kronor i prioriteringstilldelning för att upprätthålla miniminivån som en av dem kommuner med minst tilldelning till undervisning. Gymnasieskolan kan inte bedriva en mer effektiv verksamhet utan att göra avkall på ambitionsnivå och kvalitet. Utebliven resurstilldelning skulle förutom ovanstående även kräva omdirigering av medel från övriga verksamheter, med dem kort- och långsiktiga konsekvenser som det skulle medföra. Förskolan har sedan ett par år anpassat verksamheten till nya barnantal och är under innevarande år mitt i en ekonomisk effektivisering, men den har redan nu börjat påverka verksamheten så till den grad att det är svårt att bedriva förskoleverksamhet som är i linje med dem av KF besluta kommunmålen om trygg och stabil skolmiljö med behörig och professionell personal. Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Prioriteringsunderlaget inför budgetperioden 2027–2030 behöver bedömas i ljuset av barnets bästa enligt barnkonventionen, särskilt artikel 3, samt rätten till utbildning enligt artikel 28, som bland annat syftar till att motverka avhopp och skapa förutsättningar för fortsatta studier. Eftersom frågan berör barn som grupp är det gruppens samlade intressen som ska vara vägledande i beslutsfattandet. Underlaget beskriver de resurser som krävs för att bibehålla nuvarande ambitionsnivå och målsättning om att fler barn och unga ska avsluta sin skolgång med gymnasieexamen. Varje prioriteringsförslag åtföljs av en konsekvensbeskrivning, och innehållet begränsas till det som bedöms nödvändigt för att upprätthålla befintlig nivå – inga ytterligare utökningar ingår. Om dessa resurser inte tillförs behöver verksamheten istället genomföra generella neddragningar. Eftersom personalkostnader utgör den största påverkbara posten skulle detta Sammanträdesdatum 2026-03-25 sannolikt innebära minskad bemanning i förskola och grundskola. En sådan utveckling riskerar att försämra kvaliteten i undervisningen och därmed barns möjligheter att nå utbildningsmålen och gå vidare till högre studier. Mot bakgrund av sambandet mellan utbildning, hälsa och utveckling kan minskade resurser även stå i strid med barnets bästa. Uteblivna tillskott innebär därmed en risk för att barns rättigheter enligt barnkonventionen inte fullt ut tillgodoses, vilket i så fall kräver en fördjupad analys av konsekvenser och åtgärder för att hantera dessa risker. Även vid resurstillskott enligt förslaget behöver verksamheten arbeta aktivt för att säkerställa barns rättigheter genom att följa gällande lagstiftning, läroplaner samt relevanta styrdokument och handlingsplaner. Visionens tre perspektiv – tillväxt, hållbarhet och gemenskap En budget som är anpassad utefter barn- och elevantal samt för att bedriva verksamheterna utifrån nämndens ambitionsnivå är nödvändigt för en hållbar och kvalitativ skola. Det påverkar även kommunens möjlighet till tillväxt framöver eftersom en god och kvalitativ verksamhet skapar positiv dialog och attraherar invånare. Beslutet skickas till • Budgetberedningen • Ekonomichef • Budgetekonom • Förvaltningsekonomer lärandenämnden Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 31 - Patientsäkerhetsberättelsen för 2025 Dnr LÄN-2026-122 Beslut Lärandenämnden beslutar att fastställa patientsäkerhetsberättelsen för elevhälsans medicinska och psykologiska insats för kalenderåret 2025 Beslutsunderlag • Patientsäkerhetsberättelse 2025 Redogörelse för ärendet I Nybro kommun är lärandenämnden ansvarig vårdgivare enligt patientsäkerhetslagen (2010:659). Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. En patientsäkerhetsberättelse ska upprättas senast den 1 mars varje år. Den ska beskriva hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och de resultat som har uppnåtts. Elevhälsans medicinska och psykologiska insats (EMI respektive EPI) har var för sig dokumenterat underlag för patientsäkerhetsberättelsen utifrån nationell framtagen mall. Verksamhetschef för barn- och elevhälsan har sammanställt en gemensam patientsäkerhetsberättelse för båda insatserna. Under 2025 har 30 avvikelser rapporterats rörande olika områden i verksamheten. Förvaltningens ståndpunkt med motivering Utifrån de avvikelser som rapporterats in och analyser finns förbättringspotential inom följande områden: • likvärdig dokumentation • likvärdig bemanning, likvärdiga uppdrag och tydliga roller • utförandet av hälsobesök och hälsosamtal • vaccinationsprocessen • säkerställning av förståelse av information från EMI och EPI • avvikelsehanteringsprocessen • utveckling av journalsystemet Prorenata • skapa hållbarhet i arbetsmiljön för olika uppdrag Övergripande mål 2026 Mål 1 Utveckla en effektiv, likvärdig och kvalitetssäkrad process av avvikelsehantering i ProRenata. Sammanträdesdatum 2026-03-25 Mål 2 Utveckla likvärdigheten i uppdrag och likvärdigheten i insatser Mål 3 Utveckla en organisation för EMI och EPI där uppdragens innehåll går i samklang med rådande behov hos barn och elever, skolstruktur och elevantal. Konsekvensbeskrivningar Visionens tre perspektiv – tillväxt, hållbarhet och gemenskap I skolors uppdrag med barn- och elevhälsan sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus. God hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre förutsättningar för lärande. Men de visar också att lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap. Man kan alltså konstatera att lärande är centralt för elevens hälsa. Barnkonventionen Utifrån ett barnrättsperspektiv är det viktigt att säkerställa att alla åtgärder som vidtas för att förbättra patientsäkerheten inom skolan är i linje med barnens rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Beslutet skickas till • Samtliga verksamhetschefer och rektorer • Centrala barn- och elevhälsans personal Ajournering för gruppmöten 14:40 – 14:50 Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 32 - Nulägesinformation gällande förskole - och skolutredningen Dnr LÄN-2024-880 Beslut Lärandenämnden beslutar att utreda det fjärde alternativ gällande förskole- och skolstruktur som presenteras enligt yrkande från Lars-Gunnar Hellström (C), Ann Hammenholt (S) och Anders Svensson (V) samt att denna utredning tillsammans med de tre tidigare förslagen återrapporteras till lärandenämnden på sammanträdet den 30 september 2026 enligt yrkande från Lars-Gunnar Hellström (C), Ann Hammenholt (S) och Anders Svensson (V) samt att utreda ett femte alternativ gällande förskole- och skolstruktur utifrån Blå Union för Nybros förslag sedan tidigare, med skillnaden att endast Fagerslättskolan f-6 och Alsterbro 7- 9 avvecklas Reservationer och särskilda uttalanden Mira Klang (SD) och Eva Lundin (SD) reserverar sig mot beslutet att utreda ytterligare ett förslag inom skolutredningen samt att förlänga utredningstiden till den 30 september 2026 enligt följande: ”Vi, Mira Klang och Eva Lundin, reserverar oss mot beslutet att utreda ytterligare ett förslag inom skolutredningen samt att förlänga utredningstiden till den 30 september 2026. Vi anser att beslutet är felaktigt då förvaltningen tydligt har redogjort för att utredningen av samtliga hittills lämnade förslag till ny skolstruktur kan presenteras redan i april. Att nu förlänga processen ytterligare, genom att inkludera ett nytt förslag som är snarlikt ett redan berett alternativ, bedömer vi som ett sätt att fördröja processen till efter valet. Konsekvenserna av beslutet blir en ökad belastning på förvaltningen samt ökade kostnader för kommunen.” Förslag till beslut på sammanträdet Lärandenämnden föreslås besluta att notera informationen till protokollet Yrkande Lars-Gunnar Hellström (C), Ann Hammenholt (S) och Anders Svensson (V) för majoriteten yrkar enligt följande: Sammanträdesdatum 2026-03-25 ” Enligt den återremiss som nämnden tidigare fattade beslut om så pågår just nu ett arbete på förvaltningen med att plocka fram ekonomiska underlag och nya barnkonsekvensanalyser till de tre förslag som tidigare lyfts fram av politiken. Skolstrukturutredningen och besluten kopplade till denna är bland de största som ska tas inom kommunen både historiskt och framåt. Det är av vikt att det inte stressa fram samt att de beslut som slutligen tas är långsiktiga och hållbara. Från majoritetens sida vill vi tillföra ett alternativ till de förslag som nu bereds. Det är en justering av vårt tidigare förslag och då främst gällande tätorten. Vi vill att följande fjärdealternativ tas med: • Flerohopp förskola, Kristvallabrunn skola F-6, Alsterbro 7-9 samt Fagerslättskolan F- 6 avvecklas. Elever fördelas på övriga skolor i tätorten. • Övriga förskolor och skolor behålls i nuvarande form. Det är av vikt att detta liksom de andra förslagen utreds väl för att skapa tilltro och förståelse inför beslutet. Av den anledning måste mer tid ges än som tidigare presenterats. Med ovanstående som bakgrund yrkar vi följande: att utreda det fjärde alternativ gällande förskole- och skolstruktur som presenteras ovan samt att denna utredning tillsammans med de tre tidigare förslagen återrapporteras till lärandenämnden på sammanträdet den 30 september 2026 ” Eddie Meydan (M) och Ola Håkansson (L) för Blå Union i Nybro yrkar i första hand avslag på majoritetens förslag. Eddie Meydan (M) och Ola Håkansson (L) för Blå Union i Nybro yrkar i andra hand tillägg av att-sats enligt följande: ” att utreda ett femte alternativ gällande förskole- och skolstruktur utifrån Blå Union för Nybros förslag sedan tidigare, med skillnaden att endast Fagerslättskolan f-6 och Alsterbro 7- 9 avvecklas ” Mira Klang (SD) yrkar avslag på majoritetens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer majoritetens förslag mot förslag om avslag. Ordförande finner att lärandenämnden beslutar enligt majoritetens förslag. Omröstning begärs Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: 1. Majoritetens förslag att utreda det fjärde alternativ gällande förskole- och skolstruktur som presenteras ovan samt att denna utredning tillsammans med de tre tidigare förslagen återrapporteras till lärandenämnden på sammanträdet den 30 september 2026 2. Yrkande om avslag på majoritetens förslag. Ja-röst för majoritetens förslag. Sammanträdesdatum 2026-03-25 Nej-röst för avslag på majoritetens förslag Omröstningsresultat Följande röstar ja: Lars-Gunnar Hellström (C) Ann Hammenholt (S) Malin Holgert (S) Anders Svensson (V) Emma Jensen (C) Följande röstar nej: Mira Klang (SD) Eddie Meydan (M) Ola Håkansson (L) Eva Lundin (SD) Med 5 ja-röster för majoritetens förslag och 4 nej-röster för avslag på majoritetens förslag beslutar lärandenämnden bifalla majoritetens förslag. Ordförande ajournerar sammanträdet kl. 16:00-16:10 Propositionsordning Ordföranden ställer Blå Union för Nybros andra yrkande, förslag om tillägg av att-sats, under proposition och finner att lärandenämnden beslutar enligt yrkandet. Redogörelse för ärendet Den 18 november 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta Kommunplan för Nybro kommun 2025–2028 (dnr KS-2024-9). Kommunplanen angav ett antal uppdrag, däribland kommunplaneuppdrag 2025:1 Att se över nuvarande förskole- och skolstruktur utifrån demografi, effektivitet och kvalitet som tilldelades lärandenämnden. Bakgrunden till uppdraget är vikande barnkullar, höga infrastrukturkostnader och behovet av att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever. Lärandenämnden fick information om utredningen och de två förslagen vid sammanträdet den 10 december 2025. Lärandenämnden förväntades därefter på nämndssammanträdet den 28 januari 2026 besluta att lämna förslag vidare till kommunfullmäktige. Lärandenämnden beslutade den 28 januari att ge förvaltningen i uppdrag att göra konsekvensbeskrivning, ekonomisk beräkning och barnkonsekvensanalys på tre nya förslag från Majoriteten, Blå union och Sverigedemokraterna. På Lärandenämnden i mars ger förvaltningen information om nuläget i utredningen. Det slutgiltiga beslutet förväntas därefter fattas av kommunfullmäktige i juni 2026, vilket understryker frågans strategiska betydelse för hela kommunen. Sammanträdesdatum 2026-03-25 Information Förvaltningen går igenom nuläget och förutsättningarna för vidare arbete gällande förskol- och skolstrukturutredningen. Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 33 - Uppföljningsrapport februari 2026 Dnr LÄN-2026-102 Beslut Lärandenämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Beslutsunderlag • Uppföljningsrapport februari LÄN Redogörelse för ärendet Förvaltningen har upprättat ekonomisk prognos för lärandenämnden 2026 baserat på perioden 202601–202602. Ekonomer och förvaltningschef har handlagt ärendet. Information Lärandenämnden redovisar en prognos om budget i balans för 2026 enligt prognos per februari. Eftersom det är årets första, tidiga prognos råder det en hel del osäkerhet kring prognosen, som kan komma justeras ju längre in i verksamhetsåret vi kommer. Några faktorer som är svåra att prognosticera är höstens antagning till gymnasieskolan och effekten av det sedan tidigare lagda varslet på förskolan. De tidiga indikationerna när det gäller Åkrahällskolans antagning är dock försiktigt positiva, även om det fortfarande är för tidigt på året för att dra för stora slutsatser. Förskolan prognostiserar ett underskott på 5,75 mnkr, främst drivet av höga personalkostnader och ökade ersättningar till fristående förskolor. Vidtagna åtgärder får effekt först från oktober och vikariekostnader kan öka under våren. Ett intäktsöverskott på 4,8 mnkr motverkas av motsvarande kostnadsökningar kopplade till fler barn i fristående verksamheter. Grundskolan prognostiserar ett underskott på cirka 1 mnkr 2026. Förändringar i elevpeng har gjort första halvåret ekonomiskt pressat, och trots viss förbättring nås inte balans. Underskottet beror även på minskad budget för stödinsatser, ökade behov inom resursskola, ej budgeterade SIS-kostnader samt full lokalkostnad för Västerängsskolan. Högre statsbidrag dämpar underskottet men täcker det inte fullt ut. Gymnasieskolan prognostiserar ett resultat i balans 2026. Överskott i personal (0,7 mnkr) och intäkter (2,0 mnkr), främst från interkommunala ersättningar, motverkas av ett underskott på 2,7 mnkr i övriga kostnader kopplat till externa elevplaceringar och prisökningar. Vuxenutbildningen prognostiserar ett överskott på 0,97 mnkr. Högre intäkter, främst från statsbidrag, motverkas av ett underskott på 1,8 mnkr i personalkostnader kopplat till övertalighet inom SFI, medan övriga kostnader följer budget. Centrala barn- och elevhälsan prognostiserar ett överskott på 2,5 mnkr 2026, främst från anpassad grundskola till följd av färre elever. Samtidigt redovisar elevhälsan ett underskott på Sammanträdesdatum 2026-03-25 ca 0,4 mnkr och resursskolan ca 0,1 mnkr, främst kopplat till personalkostnader. Prognosen är osäker inför höstens elevavstämning. Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 34 - RUPP (regelbunden uppföljning) av inkomna anmälningar om kränkande behandling Dnr LÄN-2025-497 Beslut Lärandenämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Redogörelse för ärendet I skollagen 6 kap. beskrivs lagkraven för åtgärder mot kränkande behandling. Huvudman ansvarar för att personal i tjänst fullgör de skyldigheter som anges. Huvudman ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, säkerställa att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, samt säkerställa att det årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I 10 § beskrivs processen vid misstanke om att ett barn eller elev upplevt en situation eller behandling som kränkande enligt följande: ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. ”Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.” Handläggare redogör för utredningarna vilka redovisas från systemverktyget KB-process med tillhörande analys och eventuella förslag på insatser och åtgärder som kräver nämndbeslut. Den övergripande analysen är framtagen utifrån rektorernas enhetsspecifika analyser. Sammanträdesdatum 2026-03-25 Information Huvuddrag • Tertial 3, 2025: 439 inkomna utredningar om kränkande behandling, jämfört med 478 under samma tertial 2024. • 81,72 % av de utsättande tillhörde gruppen pojkar, en minimal minskning från tidigare 83, 16%. Sammanträdesdatum 2026-03-25 • Det är dessvärre fortsatt fokus på förekomst av uttryck för rasism, sexism och homofobi, samt på fysiska kränkningar som eskalerar torts att personal ingriper. Skolornas rapporter visar att det systematiska trygghets- och värdegrundsarbetet har gett tydliga resultat. Flera enheter rapporterar minskade eller mycket låga nivåer av kränkningsanmälningar, medan ökningar främst kopplas till, större elevgrupper, enstaka elever med många incidenter, eller ökad anmälningsbenägenhet hos personalen. Rektorerna upplever fortsatt att personalen i stort har tillgång till relationella och lågaffektiva verktyg för att ingripa vid fysiska kränkningar, men att förändringar i personalstyrka och låg personaltäthet påverkar möjligheten att använda dessa verktyg negativt. De framgångsfaktorer som återkommer i rektorernas analyser är: • Ökad vuxennärvaro på raster och vid övergångar har haft störst effekt på minskade incidenter • Relationellt arbetssätt och stabila personalgrupper skapar förutsägbarhet och färre konflikter • Tydliga rutiner, trygghetsgrupper och strukturerad uppföljning av ärenden stärker likvärdigheten • Lågaffektivt bemötande, neutralt språk och snabb separering vid konflikter fungerar bäst för att hantera fysiska kränkningar De områden som är främst framträdande är förekomst av rasism, sexism och homofobi och det varierar mellan enheter: • Flera rapporterar nedsättande uttryck kopplade till kön, sexualitet och ursprung, ofta som ”jargong” eller impulsiva kommentarer. • Yngre åldrar och resursskolan rapporterar enstaka ordval snarare än omfattande problematik. • Samtliga skolor ger uttryck för att det agerar omedelbart och arbetar med tydliggörande samtal och värdegrundsundervisning. Det fortsatta arbetet med trygghet och värdegrund behöver framför allt rikta in sig på att fördjupa elevernas förståelse för språkbruk och normer, särskilt i högstadiet där jargongen många gånger är normaliserad och riskerar att leda till kränkningar. Ett annat tydligt utvecklingsområde är att stärka skolornas förmåga att hantera konflikter innan de eskalerar, eftersom flera enheter beskriver situationer som uppstår snabbt och blir svåra att bryta när de väl tagit fart. För att möta detta krävs både hållbar bemanning och en fortsatt hög vuxennärvaro i de miljöer där konflikter oftast uppstår, exempelvis i korridorer och på raster. Samtidigt framgår det att avledande och lugnande insatser ibland försvåras på grund av olika gruppdynamiker där elever triggar varandra, vilket gör att ordinarie strategier inte alltid räcker till. Här blir riktade gruppinsatser och ett mer strukturerat arbete med kommunikation och konflikthantering viktiga verktyg framåt. Sammanträdesdatum 2026-03-25 För att öka likvärdigheten i arbetet behöver skolorna också stärka den konsekventa användningen av handlingsplaner och rutiner, så att insatser vid incidenter blir förutsägbara och tydliga oavsett situation och personal. Arbete med KB-process är därmed avgörande. Sammantaget pekar rektorernas analyser på att fortsatta gemensamma insatser kring språkbruk, relationellt arbete, bemanning och strukturerade rutiner är centrala för att ytterligare stärka tryggheten i skolorna. Det fortsatta arbetets fokus: förebyggande och främjande aktiviteter enligt handlingsplan ”Jämställt & Jämlikt för Barns Rättigheter”. Aktiviteterna innefattar bland annat utbildning i normmedveten pedagogik till samtlig personal, i syfte att rusta personalen att bemöta, informera och vägleda i fall där elever agerar/uttrycker sig på sätt som riskerar att skada deras egen och andras rätt till trygg skolgång oavsett kön, könsöverskridande identitet, religion, etnicitet, sexualitet, funktionsvariation och ålder. Ärendets koppling till barnkonventionen Barn har rätt till en skolgång och uppväxt fri från våld och kränkningar. Ärendet är en del av det arbete som syftar till att uppnå dessa krav. Barn som blivit utsatta för kränkande handlingar riskerar, förutom en skada på sin självbild, en försvårad skolgång. Därför är det av största vikt att det tryggande, åtgärdande, förebyggande och främjande arbetet genomförs och dokumenteras enligt skollagen, samt att regelbundna uppföljningar fortsatt sker på förvaltningens alla nivåer. Barn har rätt att bli hörda, det är barnets upplevelse som ska ligga till grund för upprättande av anmälan om kränkande behandling. I en verksamhet där anmälda kränkningar är låga eller inga över tid finns risk att barnens upplevelse inte uppmärksammas, varför inte heller ett resultat där noll antal inkomna kränkningsutredningar kan ses som en garant för en kränkningsfri verksamhet. Flertalet av de barn och unga som finns i Nybro kommuns verksamheter upplever sig vara trygga. Men det finns barn och unga med erfarenhet av att kränkande handlingar och social otrygghet i verksamheten påverkat dem och deras skolgång negativt, varför uppföljning av kränkningsutredningar bör vara en fortsatt prioritet i lärandeförvaltingens nämnd. Stor vikt bör läggas vid elevers och rektorers önskan om en kontinuerlig personaltäthet med fokus på relationell trygghet vid samtliga beslut kopplade till resurser. Beslutet skickas till • Samtliga rektorer och verksamhetschefer Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 35 - RUPP (regelbunden uppföljning) Bevakning av skolplikt 2025. Dnr LÄN-2025-488 Beslut Lärandenämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Redogörelse för ärendet I Skollagen 7 kap. 17 § anges att en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli (skolplikt). Om en elev med skolplikt, utan giltigt skäl, uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Lag (2022:1315). I 19 § beskrivs kravet på att om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Lag (2018:1098). Nybromodellen – rutin för skolfrånvaro är den handbok som beskriver kommunens tillvägagångssätt i arbetet med skolplikt och problematisk frånvaro. I enlighet med Nybromodellen, görs en anmälan till huvudman vid 20% frånvaro. Flera skolenheter har en gräns redan vid 15% frånvaro där olika typer av insatser görs i syfte att motverka upprepad eller problematisk frånvaro. Nybromodellen är under revidering. Ärendet är berett av utvecklingsstrateg och digitaliseringsledare. Sammanträdesdatum 2026-03-25 Information På bild till vänster nedan visas antal och andel elever med mer än 20 % frånvaro under hela läsåret fram till 2025-12-21. Bilden till höger är från föregående redovisning. Vi har vid denna redovisning en betydligt lägre siffra jämfört med både föregående år vid samma tidpunkt samt jämfört med föregående redovisning, då vi hade 367 och nu 300. Madesjöskolan 7-9 är en av de enheter som utmärker sig i positiv riktning och har bjudits med in till nämnden för att berätta och visa på det arbete som har gjorts inom området. Sammanträdesdatum 2026-03-25 Flera enheter rapporterar en tydlig ökning av sjukdomsrelaterad frånvaro under slutet av terminen, särskilt i december. Samtidigt finns det på vissa skolor grupper av elever med återkommande ogiltig frånvaro, där psykisk ohälsa, familjeproblematik eller medicinska behov är betydande bakomliggande faktorer. Samtliga skolor arbetar strukturerat utifrån Nybromodellen, vilket innebär tidig upptäckt, kartläggning, analys, åtgärdsplaner och regelbunden uppföljning. Elevhälsan har haft en central roll i detta arbete, och rutinerna har successivt förtydligats vad gäller tidiga omtankesamtal, rapportering av frånvaro samt kontakt med vårdnadshavare. Flera enheter lyfter att förbättrad rapporteringsdisciplin och ett närmare samarbete mellan rektor, arbetslag och elevhälsa har gett positiva resultat. Det pedagogiska närvarofrämjande arbetet betonar särskilt relationsskapande, mentorskap och tät kontakt mellan skola och hem som framgångsfaktorer. På flera skolor har detta lett till minskad oanmäld frånvaro och förbättrad närvaro över tid. Insatser som ”slussen”, förstärkta mentorstider och tidiga anpassningar har bidragit till att fler elever varit i undervisning, och flera elever med tidigare mycket hög frånvaro har återvänt till skolan. Samtidigt finns det enstaka elever med omfattande frånvaro, inklusive hemmasittare och elever med komplex problematik, där insatser pågår i samverkan med vårdnadshavare och externa aktörer såsom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Sammanfattningsvis visar höstterminen 2025 att skolorna i kommunen har ett välfungerande systematiskt arbete för att följa upp skolplikt och främja närvaro. Tidiga insatser, tydliga rutiner, stärkt elevhälsa och ett relationellt arbetssätt har haft positiv effekt på närvaron, även om vissa elevärenden fortsatt kräver långsiktiga och samordnade insatser. Beslutet skickas till • Rektorer och verksamhetschefer inom förvaltningen Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 36 - Förvaltningschefen informerar Dnr LÄN-2026-09 Beslut Lärandenämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Information • Projektet Viva Kungshall som i samarbete med Nybro vuxenutbildning och SINIA vänder sig till utrikes födda kvinnor och unga vuxna i Kungshall som står långt från arbetsmarknaden och behöver stöd för att hitta en hållbar väg till arbete, utbildning och egen försörjning. • Läns-möte i Vimmerby under två dagar där man fortsatte det arbete som startade 6–7 mars 2025 och som kopplar mot ett länsgemensamt mål att skapa hälsa och trygghet hela livet för invånare i Kalmar län. • I samarbete med Nybro IF och Pukeberg görs ett omtag på fotbollsprofilen på Åkrahäll. • Framtidsseminariet som hölls den 16 mars. • Samverkansmöte mellan presidierna individ- och familjenämnden, kulturnämnden och lärandenämnden. • Tillförordnade förvaltningschefer från och med 1 maj 2026 med anledning av kommande organisationsförändringar. Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 37 - Nämndinitiativ - Nyckeltal Beslut Lärandenämnden beslutar att överlämna nämndinitiativet till förvaltningen för beredning till nämndssammanträde i juni. Beslutsunderlag • Nämndinitiativ nyckeltal Redogörelse för ärendet Ledamöterna Eddie Meydan (M) och Ola Håkansson (L) har den 25 mars 2026 inkommit med ett nämndinitiativ enligt 4 kap. 20 § kommunallagen till lärandenämnden. Nämndinitiativet framgår av beslutsunderlag. Beslutet skickas till • Lärande- och kulturförvaltningen Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 38 - Redovisning av delegationsbeslut Dnr LÄN-2026-8 Beslut Lärandenämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut för perioden 18 februari 2026 – 17 mars Beslutsunderlag • Lista över delegationsbeslut 2026-02-18 – 2026-03-17 • Ordförandebeslut om yttrande på remiss över ansökan om nationellt godkänd idrottsutbildning för gymnasieskolan Redogörelse för ärendet Lärandenämnden har överlåtit sin beslutanderätt i vissa ärenden till ordföranden samt tjänstemän, enligt lärandenämnden antagen delegationsordning. Beslut som har fattats av delegat ska redovisas på lärandenämndens närmast följande sammanträde. Sammanträdesdatum 2026-03-25

§ 39 - Anmälningsärenden ___________________________________________________ 90 Sammanträdesdatum 2026-03-25 Föredragning av ärenden för beslut 1. Budgetarbete med prioriteringar 2027 Föredragande: Artan Capri, Ekonom 2. Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska och psykologiska elevhälsan Föredragande: Jennie Sjövall Jernelöv, Verksamhetschef; Martin Arvidsson, Skolpsykolog; Ibelises Pozo Karlsson, Skolpsykolog; Ann-Sofie Bäckström, Skolsköterska Ajournering för gruppmöten kl. 15:25-15:50 ✓ Beslut ärende 1-2 3. Ekonomisk prognos - uppföljningsrapport februari Föredragande: Artan Capri, Ekonom 4. Regelbunden uppföljning (RUPP): anmälan om utredning av kränkande behandling till huvudman, tertial 3 Föredragande: Åsa Arvidsson, Utvecklingsstrateg 5. Regelbunden uppföljning (RUPP): Bevakning av skolplikt tertial 3 Föredragande: Daniel Hjertqvist, verksahetschef grundskola 6. Nulägesinformation gällande förskole - och skolutredningen Föredragande: Daniel Hjertqvist, verksahetschef grundskola 7. Förvaltningschefen informerar Föredragande: Jimmy Rudelius, Förvaltningschef/skolchef 8. Information från kontaktpolitikers verksamhetsbesök 9. Redovisning av delegationsbeslut 10. Anmälningsärenden Sammanträdesdatum 2026-03-25