Kommunstyrelsen — 13 april 2026

§78 Dnr KS 2023-409 Omval av ledamot och ersättare till Leader Stockholmsbygds styrelse Beslut 1. Kommunstyrelsens nominerar ledamot och ersättare till Leader Stockholmsbygds styrelse från och med 1 juni 2023 och under kommande programperiod, 2023–2027: Ledamot Ersättare Ida-Maria Olofsson, näringslivssamordnare Vakant 2. Kommunstyrelsens beslutspunkt 2 i ärenden KS 2022–810, Kommunal medverkan inom LEADER för perioden 2023 – 2027 upphör att gälla när detta beslut träder i kraft. Sammanfattning av ärendet Norrtälje kommun har fattat beslut att för programperioden 2023–2023 fortsatt vara med i Leader Stockholmsbygd. Norrtälje kommun tillhör, tillsammans med kommunerna Österåker, Värmdö, Vaxholm, Haninge, Nynäshamn samt Region Stockholm, Leader Stockholmsbygd. Leader Styrelsen (LAG) består av representanter från offentlig verksamhet, civilsamhälle och näringslivet. I samband med detta beslut gör Norrtälje kommun ett omval av ledamot och ersättare i styrelsen. Val till Leader Stockholmsbygd styrelse kan enbart verkställas vid årsmötet, årsmötet för 2023 äger rum i maj. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande avseende Omval av ledamot och ersättare till Leader Stockholmsbygds styrelse Bilaga 1. §158 KS Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU_s strukturfondsprogram 2023-2027(423441) (0)_TMP Beslutande sammanträde Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med kommunstyrelsekontorets tjänsteutlåtandes förslag, och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Beslutet ska skickas till Leader Stockholmsbygd Näringsliv- och etableringschef Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: 2023-02-18 Diarienummer: KS 2023-409 Näringsliv- och etableringsavdelningen Handläggare: Benjamin Råd Vaher Till: Kommunstyrelsen Titel: Näringsliv- och etableringschef E-post: Benjamin.rad-vaher@norrtalje.se Omval av ledamot och ersättare till Leader Stockholmsbygds styrelse Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens nominerar ledamot och ersättare till Leader Stockholmsbygds styrelse från och med 1 juni 2023 och under kommande programperiod, 2023–2027: Ledamot Ersättare Ida-Maria Olofsson, näringslivssamordnare Vakant 2. Kommunstyrelsens beslutspunkt 2 i ärenden KS 2022–810, Kommunal medverkan inom LEADER för perioden 2023 – 2027 upphör att gälla när detta beslut träder i kraft. Sammanfattning av tjänsteutlåtandet Norrtälje kommun har fattat beslut att för programperioden 2023–2023 fortsatt vara med i Leader Stockholmsbygd. Norrtälje kommun tillhör, tillsammans med kommunerna Österåker, Värmdö, Vaxholm, Haninge, Nynäshamn samt Region Stockholm, Leader Stockholmsbygd. Leader Styrelsen (LAG) består av representanter från offentlig verksamhet, civilsamhälle och näringslivet. I samband med detta beslut gör Norrtälje kommun ett omval av ledamot och ersättare i styrelsen. Val till Leader Stockholmsbygd styrelse kan enbart verkställas vid årsmötet, årsmötet för 2023 äger rum i maj. Tidplaner Beslut antas av kommunstyrelsen den 3 april Anette Madsen Benjamin Råd Vaher Kommundirektör Näringsliv- och etableringschef Kommunstyrelsekontoret Kommunstyrelsekontoret Bilagor Bilaga 1. Protokollsutdrag avseende §158 Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram 2023–2027 Beslut skickas till Leader Stockholmsbygd Näringsliv- och etableringschef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2022-09-05 Kommunstyrelsen

§99 KSAU Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram 2023-2027 Beslutande sammanträde Yrkanden Per Lodenius (C), Robert Beronius (L), Ulrika Falk (S) och Britt-Mari Bardon (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag, som bifalls av Per Lodenius (C), Robert Beronius (L), Ulrika Falk (S) och Britt- Mari Bardon (V) och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Beslutet ska skickas till Näringslivs- och etableringsavdelningen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 1 of 67 MeetingDate Ekonomikontoret Leaderkontoret, Norrtälje Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande Page 2 of 67 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2022-08-24 Kommunstyrelsens arbetsutskott §99 Dnr KS 2022-810 Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram 2023-2027 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår: 1. Kommunstyrelsen beslutar att Norrtälje kommun medfinansierar Leader Stockholmsbygd med 600 tkr per år för perioden januari 2023 till december 2027. 2. Kommunstyrelsen nominerar utvecklingsstrateg Torkel Andersson som ordinarie ledamot samt näringslivssamordnare Ida-Maria Olofsson som ersättare till styrelsen för Leader Stockholmsbygd för kommande programperiod. Sammanfattning av ärendet För programperioden åren 2023 – 2027 föreslås att Norrtälje kommun fortsatt är med i Leader Stockholmsbygd. Leader Stockholmsbygd har under våren 2022 tagit fram en ny Utvecklingsstrategi som kompletterar, förstärker och samspelar med Norrtälje kommuns program för landsbygds- och skärgårdsutveckling. I tidigare budgetar har ca 770 tkr avsatts för medfinansiering till Leaderarbete per år. Den finansieringsfördelning som har arbetats fram innebär minskade kostnader för Norrtälje kommun fr.om. år 2023. Uppväxlingseffekten är mycket god. Arbetet med Leader Stockholmsbygd innebär att landsbygds- och skärgårdsområden i Norrtälje kommun ges ytterligare förutsättningar till stöd för utvecklingsprojekt som syftar till att stärka Norrtäljes lokalsamhällen och entreprenörskap. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande avseende Beslut om medfinansiering och medverkan inom Leader Stockholmsbygd 2023 - 2027 Bilaga 1 skrivelse om Norrtälje medverkan i Leader Stockholmsbygd Bilaga 2 Strategi2023-27_LEADERSthlmsbygd-SLUT_1.1 (1) Bilaga 3 LEADER-i-Norrtälje 2016-2021 Bilaga 4 LEADER Stockholmsbygd 2016-2021 Bilaga 5 BESLUT Jordbruksverket Fördelning av medel till LAG inom Leader 2023-2027 Bilaga 6 Fördelningsnycklar och viktning som använts vid budgetfördelning Leader Bilaga 7 Urvalskommitténs beslut om poängsättning av lokala utvecklingsstrategier Justerandes sign Utdragsbestyrkande PPaaggee 13 ooff 6657 MeetingDate Beslutande sammanträde Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsens arbetsutskott kan besluta i enlighet med kommunstyrelsekontorets tjänsteutlåtandes förslag, och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med förslaget. Beslutet ska skickas till Näringslivs- och etableringsavdelningen Ekonomikontoret Leaderkontoret, Norrtälje Paragrafen är justerad Justerandes sign Utdragsbestyrkande PPaaggee 24 ooff 6657 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum: 2022-08-03 Diarienummer: KS 2022-810 Kommunstyrelsekontoret, Näringslivs- och etableringsavdelningen Handläggare: Torkel Andersson Titel: Utvecklingsstrateg E-post: torkel.andersson@norrtalje.se Kommunal medverkan inom LEADER för perioden 2023 – 2027. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår: 1. Kommunstyrelsen beslutar att Norrtälje kommun medfinansierar Leader Stockholmsbygd med 600 tkr per år för perioden januari 2023 till december 2027. 2. Kommunstyrelsen nominerar utvecklingsstrateg Torkel Andersson som ordinarie ledamot samt näringslivssamordnare Ida-Maria Olofsson som ersättare till styrelsen för Leader Stockholmsbygd för kommande programperiod. Sammanfattning av tjänsteutlåtandet För programperioden åren 2023 – 2027 föreslås att Norrtälje kommun fortsatt är med i Leader Stockholmsbygd. Leader Stockholmsbygd har under våren 2022 tagit fram en ny Utvecklingsstrategi som kompletterar, förstärker och samspelar med Norrtälje kommuns program för landsbygds- och skärgårdsutveckling. I tidigare budgetar har ca 770 tkr avsatts för medfinansiering till Leaderarbete per år. Den finansieringsfördelning som har arbetats fram innebär minskade kostnader för Norrtälje kommun fr.om. år 2023. Uppväxlingseffekten är mycket god. Arbetet med Leader Stockholmsbygd innebär att landsbygds- och skärgårdsområden i Norrtälje kommun ges ytterligare förutsättningar till stöd för utvecklingsprojekt som syftar till att stärka Norrtäljes lokalsamhällen och entreprenörskap. Ärendet Beskrivning År 2023 startar det upp Leaderverksamhet i hela landet utifrån nyligen antagna utvecklingsstrategier. Norrtälje kommun tillhör, tillsammans med kommunerna Österåker, Värmdö, Vaxholm, Haninge, Nynäshamn samt Region Stockholm, Leader Stockholmsbygd. Norrtälje kommun har samarbetat med andra kustkommuner genom Leadermetoden sedan 2008. I Norrtälje kommun är det aktörer i och för hela kommunen förutom Norrtälje stad som har möjlighet att söka projektbidrag. Leader Stockholmsbygd arbetar för en livskraftig skärgård och landsbygd i delar av Stockholms län. Leader är en metod för lokal utveckling som sker genom samarbete mellan olika sektorer och aktörer i ett område utifrån lokala initiativ och har pågått i Sverige sedan EU-inträdet. Underifrånperspektivet gör att initiativ och projektprioritering genomförs på lokal nivå för att stimulera engagemang, innovation och lokalt anpassade lösningar. PPaaggee 35 ooff 6657 Arbetet finansieras genom EU:strukturfonder, nationella medel samt genom kommunal medfinansiering. Under denna period, 2023 – 2027, kommer Leader Stockholmsbygd att totalt förfoga över en budget på 44 miljoner kronor varav 12,54 miljoner kronor är kommunal och regional medfinansiering. Norrtälje kommuns medfinansiering under denna kommande period är framräknad till 600 tkr per år vilket är en minskning med ca 170 tkr per år jämfört med tidigare programperiod. Anledningen till denna minskning är främst att Region Stockholm har tillkommit som finansiär. Under tidigare programperiod (2016- 2021) har Leader Stockholmsbygd beviljat medel till 73 projekt varav 23 projekt har genomförts inom Norrtälje kommun. Ytterligare 14 projekt pågår eller har pågått i hela eller delar av Leaderområdet. Uppväxlingseffekten har varit ca 5 gånger insatta medel. För den nya programperioden har en ny utvecklingsstrategi för Leader Stockholmsbygd tagits fram som en grund för fortsatt verksamhet från år 2023. De övergripande målen i utvecklingsstrategin är Hållbara näringar och verksamheter samt Hållbara och resilienta platser. Jordbruksverket tillsatte en urvalskommitté som bedömde och poängsatte alla inlämnade lokala utvecklingsstrategier enligt förvaltningsmyndighetens fastställda kriterier. Leader Stockholmsbygd erhöll det tredje bästa omdömet av totalt 40 granskade strategier. Lagkrav Leaderverksamheten är strikt reglerad på såväl svensk som EU-nivå. Kommunalt deltagande är frivilligt. Jordbruksverket är utsedd svensk myndighet. Koppling till gällande styrdokument Utvecklingsstrategin kompletterar, förstärker och samspelar med Norrtälje kommuns program för landsbygd- och skärgårdsutveckling. Ekonomiska konsekvenser och riskanalys I tidigare budgetar har ca 770 tkr avsatts för medfinansiering per år. Den finansieringsfördelning som har arbetats fram innebär minskade kostnader för Norrtälje kommun fr.om. år 2023. Uppväxlingseffekten är mycket god, ca 5 gånger insatta medel. Förvaltningens analys och slutsatser Fortsatt arbete och engagemang i Leader Stockholmsbygd innebär att landsbygds- och skärgårdsområden i Norrtälje kommun ges ytterligare förutsättningar till stöd för utvecklingsprojekt som syftar till att stärka Norrtäljes lokalsamhällen och entreprenörskap. Norrtäljes landsbygds- och skärgårdsområden har under många år haft dessa möjligheter till EU-stöd genom aktivt deltagande i olika Leader-sammanhang (sedan 2014 som medlem i Leader Stockholmsbygd). De utvecklingsprojekt som genom åren beviljats medel har genererat positiva effekter för besöksnäringen, nyskapade arbetstillfällen, nya nätverk, nya produkter och tjänster samt lokala hållbara tekniklösningar samt projekt med positiva effekter för vattenmiljön. Tidplaner Leader Stockholmsbygd har tilldelats en budget av Jordbruksverket för perioden 2023 – 2027. Anette Madsen Benjamin Råd Vaher Kommundirektör Näringsliv- och etableringschef Kommunstyrelsekontoret Kommunstyrelsekontoret PPaaggee 46 ooff 6657 Bilagor Bilaga 1. Skrivelse om Norrtälje kommuns medfinansiering Bilaga 2. Strategi 2023-2027, Leader Stockholmsbygd Bilaga 3. Leader i Norrtälje 2016-2021 Bilaga 4. Leader Stockholmsbygd 2016-2021 Bilaga 5. Beslut, fördelning av medel till LAG inom Leader 2023-2027 Bilaga 6. Fördelning av medel Bilaga 7. Fördelningsnycklar Beslut skickas till Näringslivs- och etableringsavdelningen Ekonomikontoret Leaderkontoret, Norrtälje PPaaggee 57 ooff 6657 Norrtälje 2022-04-13 Till Norrtälje kommun, kommunstyrelsen Kommunal medverkan inom LEADER under Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023 – 2027 Jordbrukspolitiken förnyas inom EU och i Sverige. Regeringen har tagit fram en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik 2023–2027 och inkluderar projektstöd inom LEADER. För att Leader Stockholmsbygd ska kunna fortsätta sin verksamhet under den kommande stödperioden äskar vi medfinansiering av ny utvecklingsstrategi och ny budget. Den strategiska planen ska bland annat förbättra den socioekonomiska strukturen i landsbygdsområden och bidra till levande landsbygder: ”Genom ett sektorsövergripande arbetssätt möjliggör Leader landsbygdsutveckling utifrån behov som grundar sig på lokala förutsättningar och det lokala områdets potential. Det har visat sig vara ett effektivt sätt att bidra till lokal utveckling och en attraktiv landsbygd.” Kommunerna Östhammar, Norrtälje, Österåker, Värmdö, Haninge och Nynäshamn samarbetar sedan 2008 inom landsbygdsutveckling genom leadermetoden. Leadermetoden innebär landsbygdsutveckling genom ett trepartnerskap mellan ideella, offentliga och privata intressen som säkerställer en bred förankring i olika delar av samhället. Underifrånperspektivet gör att initiativ och projektprioritering genomförs på lokal nivå för att stimulera engagemang, innovation och lokalt anpassade lösningar. Inför den nya stödperioden har Leader Stockholmsbygd samlat ett brett partnerskap som har tagit fram en ny utvecklingsstrategi för leaderområdet. Utvecklingsstrategin blir grunden till fortsatt verksamhet från 2023. De offentliga aktörer som har medverkat i strategiarbetet är kommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö, Vaxholm, Haninge och Nynäshamn samt Region Stockholm. Tillsammans med områdets förenings- och näringsliv har de bidragit till SWOT-analys och formulerat utvecklingsbehov och -möjligheter. De övergripande målen i utvecklingsstrategin är Hållbara näringar och verksamheter samt Hållbara och resilienta platser. Det första målet fokuserar på entreprenörskap som är inbäddat i det lokala samhället och värnar om det som bygden behöver för att utvecklas: sammanhållning, miljö och ekonomi. Det andra målet fokuserar på utveckling av multifunktionella attraktiva platser. Leader Stockholmsbygds mål och Leader Stockholmsbygd | Hantverkargatan 24, 761 30 Norrtälje 076 213 18 10 | info@leaderstockholmsbygd.se www.leaderstockholmsbygd.se PPaaggee 68 ooff 6657 insatsområden förstärker övriga utvecklingsaktörers strategier och insatser och bidrar genom leadermetoden till önskad utveckling. Samtliga medverkande offentliga organisationer är representerade i Leaderföreningens styrelse, vanligen genom tjänstepersoner. Leaderområdets förenings- och näringsliv ingår också i styrelsen och det är styrelsen som fattar alla beslut om stöd. Regeringen har avsatt 1,715 miljarder kronor för LEADER i nästa programperiod. Tidigare beslöt regeringen också om ny budget för två så kallade förlängningsår 2021- 2022 samt stöd till framtagande av nya strategier med totalt 600 miljoner kronor. Av dessa 600 mnkr tilldelades Leader Stockholmsbygd 14,3 mnkr. Föreningen har därtill ansökt om en budget för 2023 – 2027 på 44 mnkr. Besked om tilldelad budget väntas i juni 2022. Det betyder att upp till 58,3 miljoner kronor kan komma att tillföras tätortsnära landsbygd och glesbygd (skärgård) i kommunerna Norrtälje, Österåker, Värmdö, Vaxholm, Haninge och Nynäshamn. Enligt tillämpligt regelverk krävs så kallat övrigt offentligt stöd som medfinansiering av en LEADER-budget. Större del av denna offentliga medfinansiering säkerställs av medverkande kommuner och regionen och ska betalas ut årsvis i förskott till leaderföreningen. Leader Stockholmsbygd bedömer att en medfinansiering motsvarande 14,6 mnkr är nödvändigt för att kunna genomföra den lokala utvecklingsstrategin. För att senast 15 oktober 2022 kunna skicka in en ansökan om verksamhetsstart, föreslår Leader Stockholmsbygd: - att Norrtälje kommun fattar beslut om fortsatt medverkan i Leader Stockholmsbygd inklusive medfinansiering med 300 000 kr för 2:a halvåret 2022 samt 600 000 kr årligen mellan 2023 – 2027, samt - att Norrtälje kommun nominerar en ledamot och en ersättare till styrelsen för Leader Stockholmsbygd. ……………………………………….. ……………………………………….. Sune Fogelström, ordförande Susanne Ortmanns, verksamhetsledare Bilaga Resultat av verksamheten 2016 - 2021 Leader Stockholmsbygd | Hantverkargatan 24, 761 30 Norrtälje 076213 18 10 | info@leaderstockholmsbygd.se www.leaderstockholmsbygd.se PPaaggee 79 ooff 6657 Leader Stockholmsbygd Lokal utvecklingsstrategi 2023 – 2027 PPaaggee 81 0o fo 6f 567 Lokal utvecklingsstrategi för Leader Stockholmsbygd Sammanfattning Leader Stockholmsbygd sträcker sig över sex kommuner: Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Värmdö, Haninge och Nynäshamn. Området karakteriseras av Stockholms skärgård och geografisk närhet till huvudstaden, med ett brett spektrum av miljöer och levnadsförhållanden, från skärgårdsområden av glesbygdskaraktär till tätortsnära landsbygd. Strategiframtagning bygger på brett lokalt deltagande av ideella, privata och offentliga aktörer, nulägesanalys, omvärldsbevakning samt erfarenhet från föregående perioder. Av de utmaningar som identifierats är vissa specifika för Leader Stockholmsbygd, andra är globala och sammanflätade, som klimat– och ekosystemsammanbrott. De utvecklingsmöjligheter som lyfts fram har prioriterats utifrån vad leadermetoden bäst kan påverka: engagemang och delaktighet som förutsättning för resilienta bygder; entreprenörsanda för hållbara verksamheter och sysselsättning; attraktiva livsmiljöer för människor, djur och natur. Hållbarhet och resiliens bildar därför den röda tråden genom strategin. De är sammankopplade med mångfald, lärande, innovation, sammanhållning och insikten att människor och natur hänger ihop. Områdets vision är att med nyfikenhet och engagemang ställa om till livskraftiga lokalsamhällen. De övergripande målen som Stockholmsbygd arbetar mot är Hållbara näringar och verksamheter samt Hållbara och resilienta platser. Det första fokuserar på entreprenörskap i vidaste bemärkelse, ett entreprenörskap som är inbäddat i det lokala samhället och värnar om det som bygden behöver för att överleva på lång sikt: miljö, sammanhållning och ekonomi. Det andra fokuserar på multifunktionella attraktiva platser som används uppfinningsrikt inom ramen för ett resurseffektivt kretsloppssystem. Vare sig det handlar om samlingslokaler, marker eller bostäder erbjuder dessa platser god miljö och socialt sammanhang och bidrar till ett liv inom planetens gränser. För att nå våra mål har tre insatsområden identifierats inom vilka föreningar, organisationer och företag kan söka stöd för genomförande av projekt: • Kunskap och kompetens • Affärsmodeller och samverkanslösningar • Miljösmarta anläggningar och investeringar. Med denna strategi kommer Stockholmsbygd även att bidra till de globala målen, den europeiska gröna given, och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Strategin har dessutom samordnats med andra utvecklingsplaner i området för att skapa synergier och kraftsamling. PPaaggee 91 1o fo 6f 567 Summary Leader Stockholmsbygd covers six municipalities: Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Värmdö, Haninge and Nynäshamn. The area features the sparsely populated Stockholm Archipelago and proximity to Sweden’s capital Stockholm. Therefore, it offers a whole range of different natural and living environments, from rural island communities to peri-urban countryside. Leader Stockholmsbygd local development strategy (LDS) was formed based on an extensive process including consultations with local communities, civil society, public and private sector, baseline analysis, trends tracking and experience from previous periods. Some of the identified challenges are specific to the Stockholm region, others, such as climate change and ecological collapse, are global and interlinked. The consultation process has identified three key themes to best fit the Leader approach: engagement and involvement as a prerequisite for resilient local communities; entrepreneurship as a driver for sustainable organizations and employment; attractive living environments for people, animals, and nature. Sustainability and resilience are therefore at the heart of the strategy, closely linked to diversity, learning, innovation, cohesion and the understanding that people and nature are interconnected. Our vision is: With curiosity and commitment, we reconstruct resilient and vibrant local communities. The LDS consists of two overarching goals: The first one is Sustainable organizations and businesses. It focuses on entrepreneurship in the broadest sense, with embeddedness in the local community leading to caring about its long-term survival, nurturing its environment, fostering cohesion, and ensuring economic sustainability. The second one is sustainable and resilient places. It focuses on multifunctional attractive spaces, used inventively within resource-efficient circular systems. Be it meeting places, land or housing, these places offer good environment and social cohesion, thereby contributing to a life within planetary boundaries. To achieve the goals, three areas of action have been identified: • Knowledge and skills • Business models and collaborative solutions • Climate-smart facilities and investments. With this LDS, Leader Stockholmsbygd intends to contribute to the UN Sustainable Development Goals, the European Green Deal, and the European Agricultural Fund for Rural Development. In addition, the LDS ensures coherence with development policies in the area to enable synergies and leverage. PPaaggee 1102 ooff 6657 Innehåll Lokal utvecklingsstrategi för Leader Stockholmsbygd ............................................. 1 Sammanfattning ........................................................................................................ 1 Summary ................................................................................................................... 2 1 Landsbygdsutveckling genom Leader ............................................................... 5 2 Strategins framtagning ...................................................................................... 5 3 Utvecklingsområdet .......................................................................................... 8 3.1 Tabell med statistik ................................................................................... 8 3.2 Områdesbeskrivning ................................................................................. 8 3.3 Behov och utvecklingsmöjligheter .......................................................... 11 3.3.1 Engagemang och delaktighet .......................................................... 11 3.3.2 Entreprenörsanda och företagsamhet .............................................. 12 3.3.3 Attraktiva livsmiljöer för människor, djur och natur ...................... 13 4 Mål, insatsområden och indikatorer ................................................................ 15 4.1 Vision ...................................................................................................... 15 4.2 Mål .......................................................................................................... 15 4.2.1 Hållbara näringar och verksamheter ............................................... 15 4.2.2 Hållbara och resilienta platser ......................................................... 17 4.3 Insatsområden ......................................................................................... 18 4.3.1 Kunskap & kompetens .................................................................... 18 4.3.2 Affärsmodeller & samverkanslösningar .......................................... 19 4.3.3 Miljösmarta anläggningar & investeringar ..................................... 20 4.4 Indikatorer och målvärden ...................................................................... 20 4.4.1 EU:s resultatindikatorer .................................................................. 24 4.4.2 Nationella indikatorer ...................................................................... 25 4.4.3 Lokala indikatorer ........................................................................... 27 5 Genomförande ................................................................................................. 30 5.1 Kommunikation ...................................................................................... 30 5.2 Urvalsprocess .......................................................................................... 31 5.3 Samordning och samarbete med andra aktörer ....................................... 31 5.4 Effekter .................................................................................................... 33 5.5 Hur främjar strategin innovation? ........................................................... 34 5.6 Övergripande principer ........................................................................... 35 PPaaggee 1113 ooff 6657 6 Organisation .................................................................................................... 37 6.1 Partnerskapet och föreningen .................................................................. 37 6.2 Föreningens styrelse ................................................................................ 38 6.3 Drift – den operativa verksamheten ........................................................ 40 7 Uppföljning och utvärdering ........................................................................... 42 PPaaggee 1124 ooff 6657 1 Landsbygdsutveckling genom Leader Denna strategi bidrar till utveckling av den lokala landsbygden genom leadermetoden. Lokalsamhället har varit delaktiga i framtagandet och strategin genomförs i samverkan mellan privata, ideella och offentliga aktörer. Leader är ett verktyg för landsbygdsutveckling inom EU och Sverige, därmed bidrar strategin även till den regionala och nationella landsbygdsutvecklingen. Strategin utgår ifrån det lokala perspektivet där analys av områdets utvecklingsbehov och möjligheter samt samordning med andra handlingsplaner och utvecklingsstrategier i området ligger till grund för strategins mål och insatsområden. Eftersom Leader finansieras av stöd från EU genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling är målen i strategin också utformade att rymmas inom målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Urvalskriterier och processer för projekturval är utformade att stödja strategins mål och insatsområden. På så sätt bidrar alla projekt som prioriteras genom denna strategi både till den lokala utvecklingen av området och till målen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. 2 Strategins framtagning Processen med att ta fram en ny utvecklingsstrategi startade senhösten 2020. Styrelsen konstaterade att man ville anlita en extern processledare, att det var av stor vikt att strategigruppen representerade trepartnerskapet och att lokala behov och betydande planer och strategier togs i beaktande. Under pågående pandemi fanns inga alternativ än digitala möten vilka visade sig erbjuda ett utmärkt forum för dialog och utbyte av erfarenheter, genom korta möten med ett omväxlande program och diskussioner i mindre grupper. Det operativa arbetet genomfördes av en skrivargrupp som inkluderade processledaren och två anställda på leaderkontoret. Till arbetet knöts en strategigrupp, vilken bestod av fem personer verksamma inom region och kommun, privat och ideell sektor samt akademin. Flera deltagare var också ledamöter i styrelsen och såväl skärgårds- som fastlandsperspektivet var representerat. Strategigruppen hade bred erfarenhet från arbete i lokala intresseföreningar, nationella nätverk, EU:s processer samt forskning och företagande. Vissa hade lång erfarenhet från ett flertal olika leaderföreningar, andra hade ingen tidigare erfarenhet av leadermetoden, vilket gav en kreativ mix där inget var självklart. En referensgrupp bildades som omfattade bl.a. Stockholms läns fiskareförbund, LRF, länets hembygdsförbund, fotbollförbund, Hela Sverige ska leva Stockholms län och SIKO (Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation). Genom intervjuer med kommuner och Region Stockholm kartlades relevanta styrdokument och prioriterade fokusområden, strategier samt vilka landsbygds-, PPaaggee 1135 ooff 6657 ungdoms- eller skärgårdsråd som var etablerade i respektive kommun och som kunde bidra till SWOT-analysen. En intressentkarta togs fram, innehållande ca 150 olika organisationer från samtliga tre sektorer. Dessa organisationer kategoriserades i geografiska områden, mellan skärgård och fastlandsbygd men också i tematiska områden. Särskilt fokus har legat på att identifiera organisationer och nätverk av och för unga som bland andra 4H i Stockholms län. En trendspaning med tillhörande workshop genomförd av Kairos Future gav viktiga insikter i olika trender som kan påverka utvecklingen i vårt område. Skrivargruppen har också deltagit i en rad olika webbinarier arrangerade av t.ex. Landsbygdsnätverket, FARNET och ELARD för att få en bredare insikt i nationella och globala trender och processer. För att säkerställa bred förankring och skapa en tydligare bild av områdets behov och möjligheter genomfördes under våren en rad olika aktiviteter. Fem digitala träffar med olika teman samlade drygt 100 deltagare från hela området. Inbjudan skedde direkt till alla på intressentkartan samt via annonser i sociala medier. Deltagarna representerade såväl stora organisationer som LRF och Naturskyddsföreningen som mindre verksamheter som idrottsföreningar, kulturföreningar och intresseföreningar. Dessutom deltog byalag, företagare, politiker och tjänstemän från kommuner, länsstyrelsen och regionen samt civilbefolkningen i våra bygder. Föreningar och företag inom den tillkommande kommunen Vaxholm har särskilt informerats och bjudits in att bidra med inspel. Inspirationsföreläsningar med efterföljande gruppdiskussioner var kreativa och engagerande och deltagarna bidrog med många värdefulla insikter om lokala behov, förutsättningar och möjligheter. En särskild inbjudan till en grupp unga resulterade i en digital workshop med representanter från 4H Stockholms län. En ungdomsenkät spreds brett och samlade drygt 30 svar från individer och grupper. En första analys av alla inspel visade på en viss överrepresentation av skärgårdsperspektivet. Därför skapades en enkät riktade mot fastlandsaktörer. Resultatet visade överlappning med tidigare inspel men också nya perspektiv som togs i beaktning i SWOT-analysen. Strategin har samordnats med utvecklings- och handlingsplaner som berör området i nära dialog med representanter för kommuner, länsstyrelsen och regionen. Exempel på dessa är: • European Green Deal - Den gröna given • Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet • Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige • Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen • Livsmedelsstrategi Stockholms län PPaaggee 1146 ooff 6657 • Kommunala planer för landsbygds- och skärgårdsutveckling samt hållbarhet Där trendspaning, tematräffar, dialogmöten, enkäter och styrdokument har pekat åt samma håll har dessa prioriterats i strategins vision, mål och insatsområden. Några exempel är hållbarhet, cirkulär ekonomi och lokalproducerad mat. Leadermetoden kan komplettera och förstärka ovannämnda processer och strategier bland annat med sin utgångspunkt i ett starkt underifrånperspektiv. Leader Stockholmsbygd bildades 2015 som arvtagare till leaderområdet UROSS som verkat under programperioden 2007 – 2013. Civilsamhället och offentlig sektor inom Stockholmsbygden har därmed arbetat med leadermetoden och lokalt ledd utveckling under två tidigare programperioder, det är enbart Vaxholm som inte har medverkat tidigare. Erfarenheter och utvärderingar från tidigare programperioder har visat att viktiga framgångsfaktorer är lokal förankring och bred sektorsövergripande samverkan, dvs. det är nyckelelement i leadermetoden som bidrar till långsiktiga effekter utöver projektens omedelbara resultat. Erfarenheten ligger väl i linje med SWOT-analysen som ser delaktighet och inkludering som viktiga faktorer för utveckling. Under programperioden 2014 – 2020 har Leader Stockholmsbygd kunnat arbeta med medel från socialfonden samt havs- och fiskerifonden vilket gett bredare nätverk och ökad kunskap och kompetens inom områden som sport- och yrkesfiske, blå ekonomi, restaurering av vattenmiljöer samt arbetsmarknadsfrågor och social inkludering. SWOT-analysen har bekräftat att dessa frågor är fortsatt betydelsefulla för områdets utveckling, vilket speglas i Leader Stockholmsbygds partnerskap och val av mål och insatsområden. Allt insamlat material har strukturerats i en SWOT- analys (se bilaga 2) som i sin tur utgjort själva grunden till vision, mål och insatsområden som är kärnan i utvecklingsstrategin. Dessa arbetades fram av skrivar- och strategigruppen, med inspel och synpunkter från både styrelsen och referensgruppen och skickades sedan ut på remiss för ytterligare möjlighet till förslag och förändringar. Värdefulla remissvar från både civilsamhället och offentlig sektor togs i beaktande vid färdigställandet av strategidokumentet. PPaaggee 1157 ooff 6657 3 Utvecklingsområdet 3.1 Tabell med statistik Ämnesområde Variabel Värde Antal invånare 123 762 Områdets storlek Storlek i km² 7 625 Invånare per km² 16 Andel av befolkningen som är utrikes född 14 % Andel av befolkningen i intervallerna (%): Kvinnor Män Befolkningsstruktur 0-15 år 9 % 10 % 16-24 år 4 % 5 % 25-44 år 11 % 11 % 45-64 år 14 % 15 % 65- år 11 % 12 % 3.2 Områdesbeskrivning Leader Stockholmsbygd förväntas omfatta merparten av landsbygden i de sex kommunerna Norrtälje, Österåker, Vaxholm, Värmdö, Haninge och Nynäshamn. Exkluderat är de större tätorterna i Norrtälje, Österåker, Värmdö och Haninge. Kommunerna ingår i landskapen Uppland respektive Södermanland, där gränsen går igenom Värmdö kommun. Angränsande leaderområde i norr är Leader Upplandsbygd och i söder Leader Sörmlandskusten. I direkt anslutning till väster ligger bland annat Sveriges huvudstad Stockholm och andra tätortspräglade kommuner. Natur- och kulturresurser Den mest framträdande natur- och kulturresursen i leaderområdet är Stockholms skärgård. Generellt är naturmiljön i området en stor tillgång och av vikt för såväl fastboende som deltidsboende och besökare. I området finns också ett rikt kulturarv i form av bland annat byggnader, händelser och föremål. I leaderområdet finner man ett varierat och småbrutet odlingslandskap, gamla skogar, våtmarker, sjöar och vattendrag samt stora havs- och skärgårdsområden. Öarnas småskaliga jordbruk och fastlandets gårdar håller marker öppna och bidrar till att upprätthålla viktiga biologiska och kulturhistoriska värden. Samtidigt håller stora markområden på att växa igen då för få marker brukas och i tätortsnära lägen tas mark i anspråk för produktion och bostäder. Det finns en del värdefulla, gamla skogsområden med höga naturvärden som är attraktiva för rekreation och friluftsliv, men också intressanta för avverkning och markexploatering samtidigt som de behövs för sina ekosystemtjänster. Det finns samtidigt stora områden som ingår i riksintressen som värnar höga natur- och kulturmiljövärden, Natura 2000 områden och naturreservat. PPaaggee 1168 ooff 6657 Flera vattendrag har stora avrinningsområden och tillsammans med mindre åar och bäckar utgör de viktiga reproduktionslokaler för en stor mängd fiskarter. Vattendragen hotas av exploatering samtidigt som de är påverkade av övergödning som försämrar skärgårdens vattenkvalitet. Fiskbestånden i skärgården består av dels marina fiskarter, dels av limniska arter med små lokala bestånd längs kusten. Sedan slutet av 1990-talet har de vanligaste rovfiskarna minskat kraftigt i ytterskärgården vilket skapar obalans i ekosystemen och hotar yrkesfisket. Flera områden av riksintresse för yrkesfisket ligger inom Leader Stockholmsbygd inklusive två fiskehamnar av riksintresse. Fler personer flyttar permanent in i sina fritidshus efter pensionen men också i takt med ökade möjligheter att arbeta på distans. Detta ökar belastningen på grundvattenresurserna, vilket skapar problem med tillgång och kvalitet på dricksvatten. Livskvalitet, lokal anda och sociala förutsättningar Stockholmsbygden erbjuder allt från glesbygd i skärgården till tätortsnära landsbygd och samtidigt närhet till landets huvudstad Stockholm. Den tätortsnära landsbygden erbjuder en attraktiv kombination av möjlighet till arbetspendling, närhet till service, ett varierat kulturliv och fina naturmiljöer runt knuten vilket leder till ökad inflyttning. Hållbar utveckling av tätortsnära landsbygd förutsätter bland annat ökad kollektivtrafik och bevarande av värdefulla odlings- och skogsmarker. Landsbygden och skärgården har andra utmaningar. Arbetspendling är svårare p.g.a. större avstånd och det finns sällan kollektivtrafik som alternativ. Avståndet till service, handel, kultur och vård/omsorg är stort. I attraktiva lägen med många fritidshus har närheten till storstaden och landsbygdens betydelse som rekreationsområde lett till höga fastighetspriser vilket försvårar för såväl unga som familjer att bo kvar eller flytta ut. I kombination med bristande service, infrastruktur och arbetstillfällen är resultatet en långsam avfolkning. Samtidigt finns ofta en framåtanda i skärgården och på landsbygden, där lokalsamhällena bärs upp av småföretagare, lantbrukare, fiskare m.fl. och där man är van att i samverkan mellan förenings- och näringslivet engagera sig i allt från idrott och kulturliv till utvecklingsarbete. I en del före detta brukssamhällen i Stockholmsbygden verkar det svårare att skapa medborgarengagemang i ortens utveckling. I stället finns högre förväntningar på att kommuner eller myndigheter ska satsa. Föreningslivet I hela området finns ett rikt föreningsliv och en lång tradition av samverkan. Många småföretagare är också ideellt engagerade i bygdens föreningar. Där det kommersiella utbudet är mindre står föreningslivet för ett mångfasetterat kulturliv, PPaaggee 1179 ooff 6657 hembygdsföreningar vårdar och visar upp kulturarvet, det finns många idrottsföreningar och därtill företagarföreningar, LRF-avdelningar, fiskeföreningar, miljöföreningar, studieförbund, föreningar som engagerar unga som 4H, intresseföreningar samt lokala utvecklingsgrupper som engagerar sig i bygdens övergripande utveckling. Föreningslivet får bland annat styrka genom medverkan från en del fritidsboende som tillför kompetens och energi till sin landsbygd. Föreningslivet fungerar också som sociala entreprenörer, såväl traditionellt i samhället som inom arbetsmarknadsåtgärder. Samtidigt är det svårt för de flesta föreningarna att attrahera nya aktiva medlemmar och medelåldern bland de aktiva ökar. Service och infrastruktur Stockholms län har Sveriges tredje största landsbygdsbefolkning. I Stockholms skärgård har befolkningen, mätt i restid och reskostnader, ett avstånd till grundläggande service i nivå med Norrbotten. Fungerande bredband med fiber saknas fortfarande i delar av leaderområdet. Små landsbygdsskolor har avvecklats under de senaste åren vilket upplevs av många fastboende som att det ytterligare försvårar inflyttning till bygden. Kollektivtrafik till lands och till sjöss är inte tillräckligt utbyggd för att kunna bo och pendla från områdets glesbygdsområden, och fraktmöjligheter är begränsade och ofta dyra vilket försvårar för företag att etablera sig. Öar med fastlandförbindelse behöver ofta hämta varor och beställningar på fastlandet då de saknar tillgång till stöd för service som tex post- och paketleverans på ön. Små landsbygdsbutiker har svårt att överleva då den arbetspendlande befolkningen gärna handlar i större köpcentrum med större sortiment. Butikerna i glesbygden är samtidigt viktiga som sociala centrum och mötesplatser, speciellt för den äldre bofasta befolkningen, samt ger förutsättningar för distribution av drivmedel. Näringslivet I områdets glest bebyggda områden är generellt möjligheten till anställning sämre och många väljer att bli egenföretagare. Det är mestadels mikro-, små och medelstora företag som är verksamma på landsbygden. Många förvärvsarbetande finns inom bygg- och entreprenadverksamhet samt transportnäringen. Även inom jordbruk och fiske är andelen sysselsatta högre på landsbygden och i skärgården jämfört med den tätortsnära landsbygden. Andra viktiga branscher är besöksnäringen och lokal matproduktion. Den allmänna utbildningsnivån är lägre i skärgården och på landsbygden än i tätorterna. Det är viktigt att arbeta med kompetensutveckling som bättre matchar tillgång och efterfrågan, samt uppmuntra fler till fortsatta studier på akademisk nivå och eftersträva en diversifiering av arbetsmarknaden i området. PPaaggee 1280 ooff 6657 Besöksnäringen är en viktig bransch som för att vara hållbar behöver utvecklas i samförstånd med boende och verksamma i de livsmiljöer som attraherar besökare. Intresset för lokalt producerad mat ökar och inom småskalig livsmedelsproduktion, gårdsbutiker och måltidsturism finns utvecklingspotential för sysselsättning. Reko- ringar, som erbjuder enkel logistik och bra lönsamhet genom direkt försäljning till kund, växer och gynnar lokalt mathantverk. Efterfrågan efter närfångad fisk finns men fiskbestånden är i dåligt skick. Intresse för recirkulerande vattenbruk på land samt kretsloppsodling av vegetabilier och fisk (akvaponi) ökar och även alger börjar röna uppmärksamhet som kulinarisk produkt. Som effekt av ett leaderprojekt har landets första yrkeshögskoleutbildning för akvaponiingenjör startat hösten 2021 i Norrtälje. Här finns potential för nya branscher att växa fram. 3.3 Behov och utvecklingsmöjligheter I detta avsnitt beskrivs områdets behov och utvecklingsmöjligheter som utgår ifrån SWOT-analysen. En summering av styrkor, svagheter, hot och möjligheter har vägts av mot varandra. Under analysen har prioriteringar och grupperingar gjorts utifrån leadermetodens mervärde1 och specificitet, dvs. var leader bäst kan göra skillnad och komplettera andra insatser i området. Vissa utmaningar och styrkor är specifika för Stockholmsbygden, som närheten till huvudstaden. Andra är globala, som klimatförändringar2 och sammanbrott i ekosystem. Här har de vävts samman för att formulera områdets specifika utvecklingsmöjligheter. Hållbarhet och resiliens framträder som grundläggande förutsättningar för Stockholmsbygdens framtid. Med resiliens menas här kapaciteten hos ett system, vare sig det är en skog, en stad eller en ekonomi, att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Det handlar alltså om både motståndskraft och anpassningsförmåga samt om förmågan att vända chocker och störningar, som en finanskris eller klimatförändringar, till möjligheter till förnyelse och innovativt tänkande3. 3.3.1 Engagemang och delaktighet En styrka som har lyfts fram i strategiprocessen är de småskaliga livsmiljöerna som erbjuder samhörighet, tillit och ett aktivt föreningsliv och där människor upplever social trygghet och livskvalitet. Många unga vill vara delaktiga i sin bygds utveckling men känner sig ofta inte riktigt inbjudna att delta4. Unga behöver en meningsfull och utvecklande fritid. Föreningslivet och möjligheten till fritidsaktiviteter är av stor betydelse för ungas upplevelse av sin hemort och spelar 1 The LEADER approach and Local Action Groups in the context of a new EU strategic programming period, José Luis Peralta Pascuaw 2 Climate Change 2021: The Physical Science Basis. IPCC 3 Stockholm Resilience Centre, Introduktion Resiliens 4 Leader Stockholmsbygd dialogmöte med 4H Stockholms län, 210601 PPaaggee 1291 ooff 6657 en viktig roll för unga människors vilja att bo kvar eller flytta tillbaka5. Det är viktigt att bygga upp kommunikations- och samarbetsformer som nyttjar ungas energi och framåtanda som en tillgång. Två av landets kommuner med störst antal fritidshus6 finns inom Leader Stockholmsbygd och många av de fritidsboende väljer att stanna allt längre på landsbygden, vilket underlättas av digitaliseringen och möjligheten att jobba på distans. I leaderområdet bor också 14 procent utrikes födda, vilket motsvarar snittsiffrorna för Sverige utanför storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö7. Trots önskan om ett ökat befolkningsunderlag lyckas lokalsamhällena inte alltid att aktivt inkludera nya grupper som unga, deltidsboende och utrikes födda. Leaderområdet ser samtidigt stora möjligheter att aktivt arbeta för förändring. Genom korskopplingar mellan olika erfarenheter, livsstilar och kunskaper kan trivsel och idékraft i bygderna öka och föreningslivet förnyas. 3.3.2 Entreprenörsanda och företagsamhet Näringslivet är i förändring. Medelåldern ökar i traditionella, mansdominerade näringar som bygg, jordbruk och transport, och generationsväxling uteblir. Ett mer diversifierat näringsliv kan öka områdets resiliens. En omställning till ny teknik, hållbara processer och cirkulära flöden inom exempelvis vattenanvändning eller kretsloppsodling kräver strategisk kompetensförsörjning, vilket även lyfts fram i regionens tillväxt- och näringslivsstrategi8. Ökad samverkan mellan branscher och företag bidrar till innovationskraft och nya affärsmöjligheter. I en summering av dialoger, SWOT-analyser och den regionala utvecklingsplanen för skärgård och landsbygd framgår det tydligt att förutsättningarna för lokal matproduktion har förändrats drastiskt. Lokal jordbruksproduktion minskar och mer och mer mat importeras. Lönsamheten i sektorn minskar, men samtidigt som landskapet växer igen, gårdar läggs ned och yrkesfiskare drabbas av svaga fiskbestånd måste självförsörjningsgraden öka. Detta öppnar för större lönsamhet inom lokal matproduktion. Efterfrågan har ökat under pandemin9. Lokalt mathantverk kan samtidigt bli en besöksanledning10. Kriser leder till nya möjligheter - här kan näringslivsutveckling ske, nya affärsidéer förverkligas och lokala jobb skapas. Samtidigt kan den lokala resiliensen stärkas genom att minska beroendet av importerade produkter. 5 Regeringens proposition 2017/18:179, En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop 6 SCB, Fritidshusen i alla kommuner 7 SCB, Utrikes födda i Sverige, 210325 8 Tillväxt- och näringslivsstrategi för Stockholmsregionen 9 Efterfrågan på lokalproducerat ökar under pandemin, Livsmedelsnyheter, 210112 10 Om måltidsturism, i Stockholms läns livsmedelsstrategi. Rapport nr 2019:16 i Länsstyrelsens rapportserie PPaaggee 2202 ooff 6657 För både lokalproducerad mat och besöksnäringen är närheten till Stockholm med många köpstarka kunder en möjlighet till utveckling. Ökat intresse för att uppleva svensk natur är en trend sedan flera år tillbaka, både nationellt och internationellt. En undersökning från Hembygdsförbundet visar också på ett växande intresse för att besöka platser där kulturarvet är framträdande och detta intresse har lett till programmet ”Kulturarvet som besöksmål”11. Här finns goda förutsättningar för samarbeten mellan hembygdsföreningar och besöksnäringsföretag. Fler besökare skapar nya arbetstillfällen och ger livskraft till områdets verksamheter. Samtidigt kan fler besökare innebära ett ökat slitage på naturen, och ibland krockar besökarnas intressen med de boendes. Potential finns för en hållbar utveckling av exempelvis ekoturism när besöksnäringen planerar upplevelser och bokningsbara produkter i samförstånd med lokala aktörer som berörs av besökarna. Därtill behövs informationsinsatser som ökar kunskapen om naturresurser, allemansrätt och skyldigheter. Nya finansieringsformer har uppstått under de senaste åren. Crowdfunding innebär att många satsar mindre belopp på en ny affärsidé. Crowdfunding kan användas där företag och investerare inte känner varandra, men också som finansiering av exempelvis bygdebolag där byns invånare står som investerare och vinster återinvesteras i bygden. Nya finansieringsformer behöver lyftas fram och informationsinsatser behövs. Ekonomiska resurser spelar roll för områdets innovationskraft. 3.3.3 Attraktiva livsmiljöer för människor, djur och natur Det är boendemiljön som väger allt tyngre i val av bostadsort, och digitaliseringen ger mer flexibilitet och gör det enklare för fler att arbeta på distans. Pandemin har förstärkt trenden och generellt väljer fler att flytta från staden till landsbygden. Co- working-platser kan erbjuda alternativ till att arbeta ensam hemma, vilket skulle bidra till att stärka sammanhållningen i bygden och därmed också öka engagemanget för den lokala utvecklingen. Bostadsmarknaden på landsbygden erbjuder dock få boendealternativ. Höga fastighetspriser som följd av den stora efterfrågan på fritidshus hindrar unga familjer att bo kvar eller flytta ut vilket långsiktigt hotar att utarma landsbygden ytterligare. För att fler unga ska kunna stanna i sin bygd, och unga familjer ska kunna flytta ut permanent, krävs fler billiga bostäder. Leaderstöd skulle kunna bidra till samordning av olika initiativ, gynna erfarenhetsutbyte och bekosta förstudier som skapar samverkansmodeller för nya bostadslösningar. Förbättrade kommunikationer på land och till sjöss är en förutsättning för att både boende och lokal produktion på landsbygd och i skärgård ska vara ett alternativ. Unga efterfrågar fler cykelleder och bättre kollektivtrafik för att kunna delta i aktiviteter och träffa vänner. En rik kultursektor ökar attraktiviteten för boende och 11 Kulturavet som besöksmål, https://www.hembygd.se/shf/turism PPaaggee 2213 ooff 6657 lockar fler besökare vilket stärker turismföretag. I den regionala landsbygds- och skärgårdsstrategin för Stockholmsregionen12 är förbättrad tillgänglighet ett viktigt insatsområde. Ökat befolkningsunderlag i form av såväl fastboende som deltidsboende och besökare ger ett bättre underlag för kommersiell och offentlig service och tjänster inom många olika verksamhetsgrenar. Service inom vård och omsorg behöver hitta särskilda glesbygdsformer genom innovativa insatser med ny teknik och vidgat lokalt engagemang13. EU:s koncept Smarta landsbygder omfattar förslag på hur man organiserar sig smartare, och hur man får tillgång till service på nya sätt14. Att ha naturen runt knuten bidrar till livskvalitet. Det gäller såväl havet som skogen och det öppna landskapet. Naturen är en resurs för rekreation men också för matproduktion, egen odling för husbehov, jakt och skogsbruk. Marken är dessutom attraktiv för nya bostadsområden. Aktörer som nyttjar naturen som resurs och som samtidigt är inbäddade i de sociala nätverken på platsen bidrar till social hållbarhet15. Men en ökande befolkning, växande besöksnäring och en ökande trafik innebär också stora påfrestningar på känsliga ekosystem. Vattenförsörjning, avfallshantering liksom avloppssystem måste utvecklas med ett tydligt kretsloppstänk och kompletteras med bevarandeinsatser för att värna den biologiska mångfalden i områdets vattenområden och landskap. 12 Handlingsprogram för landsbygds- och skärgårdsstrategin, Region Stockholm 2020 13 Kairos Future, omvärldsanalys för Leader Sverige, punkt 4 ”Samhällskontrakt i omskrivning” 14 Smarta landsbygder, Landsbygdsnätverket 15 Cederholm Björklund, Jennie, inspirationsföreläsning på Leader Stockholmsbygds tematräff Livskraftiga verksamheter, 210505 PPaaggee 2224 ooff 6657 4 Mål, insatsområden och indikatorer 4.1 Vision Med nyfikenhet och engagemang ställer vi om till livskraftiga lokalsamhällen Nyfikenhet stimulerar kunskap, kompetens som ger insikt och innovation. Insikt leder till engagemang. Att veta och kunna gör det möjligt att göra, rätta till och förändra. Insikt och engagemang krävs för att tänka om och bidra till ett liv inom planetens gränser. Vi uttrycker att alla behövs. Vidare ligger i ordet begrepp som samspel och sammanhållning vilket kopplar till leadermetodens samverkan. Livskraftig, med livet i centrum, det grundläggande med koppling till hållbarhet och resiliens. Kraft leder till kraftsamling som ger effekter. 4.2 Mål Leader Stockholmsbygd har valt följande två mål för programperioden 2023–2027: • Hållbara näringar och verksamheter • Hållbara och resilienta platser Målen utgår ifrån de utvecklingsbehov och -möjligheter som kommit fram i SWOT-analysen. Alla behov kan inte lösas genom leaderprojekt, samtidigt som vissa behov bäst kan lösas genom leadermetoden. Leader Stockholmsbygd ser som sin roll att samverka och komplettera insatser som görs av andra utvecklingsaktörer i området. Mål, insatsområden och indikatorer är valda för att bidra genom leadermetoden till önskad utveckling och att därmed förstärka övriga aktörers strategier och insatser. Nedan två mål kompletterar varandra. Övergripande fokus ligger på lokalsamhällenas positiva utveckling. Det första målet avser företag, föreningar och andra organisationer i lokalsamhället, det andra målet lägger fokus på utveckling av platserna där dessa aktörer verkar och gemensamt skapar förändring. 4.2.1 Hållbara näringar och verksamheter SWOT-analysen pekar på att näringslivet behöver bli mer diversifierat och att potential finns i ny teknik och nya hållbara processer kopplade till de gröna och blåa näringarna samt i besöksnäringen. Samverkansmodeller företagare emellan stärker utvecklingen och innovationskraften hos näringslivet. Företag som är inbäddade i lokalsamhället bidrar ofta till hållbar utveckling då ett starkt intresse PPaaggee 2235 ooff 6657 finns att stärka inte bara företaget utan även lokalsamhället man verkar i16. Att arbeta med ett tydligt fokus på samarbete och lokal förankring är helt enligt leadermetoden. Landsbygdens entreprenörsanda innefattar civilsamhället, när idérika och engagerade aktörer startar kooperativ, driver bygdebolag som återinvesterar vinster i bygden eller agerar socialt bemanningsföretag17. Även här finns behov att ta till sig ny kunskap, utveckla nya hållbara lösningar och skapa mervärden genom att samarbeta med nya aktörer. Målet främjar vidare ökad hållbarhet inom föreningslivet, kulturverksamheter, idrotts- eller ungdomsrörelsen genom exempelvis satsningar på kunskapsöverföring mellan olika intresseföreningar, eller energieffektiviserande investeringar. Insatser inom detta område kan involvera framtagande av nya affärsmodeller, användning av eller ökad kunskap om ny teknik. För att stötta fler att våga utveckla sina affärsidéer kan satsningar genomföras som lyfter förebilder, skapar mentorsprogram eller nya nätverk. De kan också innebära nya samverkanslösningar som främjar både kompetensutveckling och konkurrenskraft eller underlätta för generationsväxling inom företagande. Genom att arbeta mot detta mål bidrar strategin till: • RUFS 2050 ”En ledande tillväxt- och kunskapsregion”. • Region Stockholms landsbygds- och skärgårdsstrategi: ”Att stärka det lokala näringslivet”. • Region Stockholms Tillväxt- och näringslivsstrategi: ”Stärk utvecklingen av konkurrenskraftiga små- och medelstora företag” och ”Underlätta strategisk kompetensförsörjning”. • Stockholms läns livsmedelsstrategi: ”Strategin ska också verka för att stärka innovations- och utvecklingskraften inom livsmedelssektorn och bidra till att föra stad och landsbygd närmare varandra.”. • Flera kommuners skärgårdspolitiska program. • Europeiska jordbruksfondens för landsbygdsutveckling särskilda mål att främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk. • Målet samspelar med Agenda 2030 och bidrar till målen: 4. God utbildning för alla, 7. Hållbar energi för alla, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 12. Hållbar konsumtion och produktion, 13. Bekämpa klimatförändringarna. • Samt flera av målen inom European Green Deal. 16 Cederholm Björklund, Jennie. Value creation for sustainable rural development – Perspectives of entrepreneurship in agriculture (Doktorsavhandling, 2020) 17 Om olika former av socialt företagande: https://osce-ngo.se/socialt-foretagande/ PPaaggee 2246 ooff 6657 4.2.2 Hållbara och resilienta platser Målet knyter an till behoven att vara del av lokalsamhällets gemenskap, att känna sig inkluderad och kunna påverka utvecklingen. Att kunna bo på en plats som välkomnar nyinflyttade och som erbjuder såväl trygghet som kreativitet. Vare sig det handlar om samlingslokaler, kultur, bostäder eller servicelösningar erbjuder dessa platser god miljö, socialt sammanhang och bidrar till ett liv inom planetens gränser. Målet fokuserar på att bidra till dessa attraktiva platser. Platser som man vill se och besöka och dit man vill flytta. Platser som strävar mot att bli resilienta, vilket innebär kapacitet att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Detta kräver motståndskraft och anpassningsförmåga samt förmågan att vända störningar, som en finanskris eller klimatförändringar, till möjligheter till förnyelse och innovativt tänkande. I den resilienta, inkluderande bygden är även deltidsboende, distansarbetande befolkning, nyinflyttade och barnfamiljer delaktiga i utvecklingen. Unga är med och driver utvecklingen framåt eftersom bygden har utvecklat kommunikations- och samarbetsformer som nyttjar ungas energi och framåtanda som en tillgång. Lokalt grundad kulturverksamhet och skapande främjas som gynnsam faktor för delaktighet, kvarboende och även näringslivsutveckling. Lokala resurser som bostäder, samlingslokaler och anläggningar får en mer flexibel användning som dessutom främjar sammanhållning och inbäddning. Mobilitet av varor och personer utvecklas mot digitala lösningar för exempelvis samåkning och behovsanpassad kollektivtrafik eller byggande av cykelleder som binder ihop olika bygder. Stockholmsbygdens lokalsamhällen blir smarta landsbygder där lokala tillgångar och importerade naturresurser används uppfinningsrikare och mer resurseffektivt med lokal kunskap och tradition som bas tillsammans med kompetensutbyte med omvärlden som krydda. Importerade naturresurser återanvänds i högre grad för att minska importberoendet. Digitaliseringen kan underlätta utvecklingen av nya verktyg. Att stärka resiliensen i en bygd kräver en högre grad av självförsörjning, där lokalt producerade varor och tjänster till större del konsumeras lokalt. Lokalsamhällets ekonomiska kretslopp, såväl som vattnets och naturens kretslopp, nyttjas på ett effektivt och klimatsmart sätt. Naturen brukas varsamt utan att uttömma lokala eller globala resurser. Bevarandeinsatser stärker biologisk mångfald i områdets landskap och vattenområden. Genom att arbeta mot detta mål bidrar strategin till följande mål: • RUFS 2050: En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp. PPaaggee 2257 ooff 6657 • Regionens landsbygds- och skärgårdsstrategi: förbättra tillgängligheten och utveckla attraktiva och livskraftiga lokalsamhällen. • Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: de särskilda målen att främja sysselsättning, tillväxt, social delaktighet och lokal utveckling i landsbygdsområden, inbegripet bioekonomin och hållbart skogsbruk, att främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft, att bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap. • Målet samspelar med Agenda 2030 och bidrar till målen: 11. Hållbara städer och samhällen, 14. Hav och marina resurser, 15. Ekosystem och biologisk mångfald, 16. Fredliga och inkluderande samhällen. • Flera av målen inom European Green Deal. 4.3 Insatsområden Insatsområdena utgör strategins verktyg och anger inom vilka områden som utvecklingsinsatserna ska ske. Strategins insatsområden fokuserar på hur arbetet mot målen ska ske, utan att fastna för ett särskilt tema. De valda insatsområdena förstärker innovation, samverkan och underifrånperspektivet i leadermetoden. Det ger en agil strategi som är lättrörlig och kan anpassas snabbt om omvärlden förändras och utmaningar skiftar. Alla tre insatsområden är relevanta för att nå de båda målen under 4.2 och ger olika verktyg för att ställa om till hållbara verksamheter och platser. 4.3.1 Kunskap & kompetens Kunskap innebär att veta saker, kompetens betyder att kunna tillämpa det man vet. Här kan insatser inom kompetensförsörjning, kompetens- och kunskapsöverföring ingå. Det kan vara kunskapsöverföring mellan generationer, studiecirklar, kursverksamhet eller praktik där ny kunskap tillämpas för att därefter kunna sälja en tjänst eller söka ett jobb. SWOT-analysen pekade också på ett behov av informationsinsatser som ökar kunskapen om naturresurser samt allemansrättens skyldigheter och rättigheter. Annars riskerar ökade besöksströmmar slitage på naturen och missnöje bland lokala företag och boende, vilket äventyrar en hållbar utveckling av bland annat besöksnäringen. Ungdomsrörelsen är viktig för att utveckla engagerade och ansvarstagande individer, vilket möjliggör framtida entreprenörer. Att satsa på utökad kommunikation och att utveckla kunskapshöjande insatser med dagens unga kommer ge utväxling flera år framöver för en levande landsbygd. Digitalisering och ny teknik ger förutsättningar för utveckling av nya branscher och företag, vilket ställer krav på strategisk kompetensförsörjning. Kunskaps- och kompetensbrist har kommit upp på många möten som har genomförts under strategiprocessen och har också lyfts fram av kommunerna som ett inslag som PPaaggee 2268 ooff 6657 behöver åtgärdas för att bidra till för näringslivsutveckling i området. Behovet gäller inte enbart företag, även civilsamhällets organisationer behöver utveckla sina kunskaper och sin kompetens, vilket inkluderar Leader Stockholmsbygds styrelse. Kompetensutbyte med andra leaderområden kan också rymmas här. Crowdfunding och liknande finansieringsmodeller är fortfarande okända för många och kan lyftas genom informationsinsatser. De kan användas som finansiering av oprövade affärsidéer som har svårt att få lån, eller av bygdebolag där byns invånare står som investerare och vinster återinvesteras i bygden. Exempel på insatser: • Kompetenshöjande åtgärder med fokus på värderingar, normer och inkluderande perspektiv • Kompetens- och företagsutveckling inklusive kapitalförsörjning • Synliggörande och utveckling av informella kompetenser och färdigheter • Kunskapshöjande insatser om allemansrättens skyldigheter och rättigheter • Insatser för ökad kunskap om småskalig och hållbar produktion • Utveckling av cirkulära affärsidéer • Utveckling av hållbart företagande • Produkt- och konceptutveckling 4.3.2 Affärsmodeller & samverkanslösningar Här ligger fokus på insatser som företag, föreningar, branscher eller olika samhällssektorer gör tillsammans för att hitta bättre och mer effektiva lösningar som skapar synergier. Samverkan mellan företag, organisationer och branscher kan skapa innovativa lösningar. Det kan gälla projekt där man tar fram nya, eller för deltagarna nya, affärsmodeller. Med ”affärsmodeller” menas t.ex. sätt att arbeta, producera eller restaurera – lösningar som kan appliceras på fler platser med liknande utmaningar. Samtidigt platsar här projekt som ökar samordning och samverkan, som hittar nya lösningar genom att samarbeta med fler. Detta kan innefatta att bygga lokala kommunikations- och samarbetsformer som inkluderar deltidsboende, unga, utrikes födda, att utveckla kulturverksamheter inom teater, konst eller kulturarv, att ta fram nya lokala utvecklingsplaner eller förstudier för t.ex. etablerandet av kooperativa hyresrätter, nya kretsloppsbaserade vattenförsörjningslösningar eller affärsmodeller för ökat återbruk av importerade naturresurser. Exempel på insatser • Utveckling av nya produkter och tjänster • Nätverk och möten för affärs- och idéutbyten • Kartläggning av behov och möjligheter för co-working-platser • Samarbetsprojekt såväl inom som mellan branscher och aktörer • Ökad samverkan mellan tätorter och landsbygder för att tillvarata resurser och kompetenser PPaaggee 2279 ooff 6657 • Insatser för hållbar mobilitet av gods och personer • Utveckla nya förutsättningar för ökad delaktighet i samhället • Kartläggning av lokala behov och hur de kan lösas med platsgivna resurser • Lokala utvecklingsplaner • Smarta landsbygdsstrategier 4.3.3 Miljösmarta anläggningar & investeringar För att åstadkomma förändring och skapa konkreta resultat som kan leda till effekter behövs ibland mer än kunskap, kompetens, affärsplaner och samverkanslösningar. Inom detta insatsområde ligger fokus på fysiska investeringar och anläggningar som t.ex. idrottsanläggningar, bygdegårdar och andra mötesplatser för olika målgrupper. Restaurering av våtmarker och andra naturmiljöer har lyfts som viktigt för den biologiska mångfalden och ligger inom detta insatsområde. En ökande befolkning och växande besöksnäring i känsliga miljöer som Stockholmsbygdens kust- och skärgårdsområden innebär bland annat påfrestningar på vattensystemen. Ett ökat kretsloppstänk och framtagande av nya lösningar för vatten och avlopp kan stöttas främst i form av ökad kunskap eller nya samverkansmodeller och affärslösningar, men i enstaka fall kan även en investering ligger inom ramen för leaders stödmöjligheter. Inom detta insatsområde ryms också projektstöd till företag för att t.ex. bygga ett beredningskök eller en gårdsbutik. Exempel på insatser • Utveckling av nya och befintliga mötesplatser • Restaurering av naturmiljöer på land och i vatten • Insatser för småskalig infrastruktur som cykel- eller vandringsleder • Investeringar som bidrar till hållbar lokal matproduktion • Utveckling av platser för natur-, kultur- och fritidsaktiviteter • Omvandla lokaler till flexibla nyttjandeformer • Insatser för energieffektivisering 4.4 Indikatorer och målvärden I tidigare avsnitt i denna utvecklingsstrategi beskrivs vilka behov och vilka möjligheter för förändring som har tonat fram under strategins framtagande. Tematräffar, dialogmöten, enkäter har bidragit med underlag och avstämning med andra utvecklingsaktörers planer och strategier har skett. Det som leadermetoden kan tillföra och som ofta inte lika tydligt adresseras i andra strategier för förändring och utveckling är att tonvikt läggs på vilka som driver utveckling. Att den lokala platsen skapas och utvecklas av lokala aktörer, och att utvecklingen alltid blir mer bestående och leder till ringar på vattnet när den sker i samverkan. PPaaggee 2380 ooff 6657 Med detta som utgångspunkt fokuserar denna strategis mål och insatsområden på att olika aktörer i samhället blir starkare och hur lokalsamhällena gemensamt kan skapa förändring. De aspekter som styrelsen ser som viktiga för att närma sig målen är miljö, entreprenörskap, samverkan, unga och innovativitet. Därför har styrelsen valt indikatorer som mäter dessa parametrar. Flera av indikatorerna kan kopplas till fler än en parameter. Miljö / klimat / biologisk mångfald Leader Stockholmsbygd konstaterar att hållbarhet har blivit en självklarhet för många, vilket trendspaningen också visade. Det betyder dock inte att det alltid är givet för ett företag eller en organisation hur verksamheten kan bli mer hållbar. För att mäta att leaderområdet tar sig närmare båda målen, Hållbara näringar och verksamheter och Hållbara och resilienta platser, har styrelsen valt nedanstående indikatorer. Indikatorerna Miljö/klimatrelaterad prestation genom investeringar i landsbygdsområden, Restaurerade vatten- och våtmarksområden och Nya lösningar på miljö-/klimatproblem innefattar såväl fysiska som immateriella resultat som har skapats av projekten och kan gälla insatser med fokus på miljö, klimat eller biologisk mångfald. Indikatorn Restaurerade vatten- och våtmarksområden är särskilt viktig för att leaderområdet ska kunna fortsätta med insatser som gynnar friskare vatten, projekt som tidigare har finansierats med medel från havs- och fiskerifonden. Partnerskapets organisationer har lyft fram att svaga fiskbestånd är ett fortsatt problem i leaderområdet och åtgärder därmed en viktig hållbarhetsfråga. Eftersom samverkan har identifierats som en framgångsfaktor för genomförande, innovationer och långsiktiga effekter har styrelsen vidare valt att mäta antalet organisationer som genomför insatser genom indikatorn Organisationer som genomför insatser för minskad klimatpåverkan. • Miljö/klimatrelaterad prestation genom investeringar i landsbygdsområden • Organisationer som genomför insatser för minskad klimatpåverkan • Nya lösningar på miljö- /klimatproblem • Restaurerade vatten- och våtmarksområden Entreprenörskap För att mäta måluppfyllelse med fokus på entreprenörskap inom målet Hållbara näringar och verksamheter vill styrelsen använda nedan fem indikatorer. Nya produkter, Nya tjänster och Framtagna affärsplaner visar att företag har utvecklats och därmed att förutsättningarna för lönsamhet och sysselsättning har ökat. Indikatorn Utveckla ekonomin på landsbygden mäter antalet företag som har fått projektstöd till företag. Den ger därmed en mer generell indikation om att utvecklingssatsningar har gjorts av företagen. Fokus vid val av dessa indikatorer är PPaaggee 2391 ooff 6657 att mäta utveckling av entreprenörskap, något som också berör andra organisationer som exempelvis arbetsintegrerade sociala företag, kooperativ eller ekonomiska föreningar. Indikatorn Företag som samverkar fokuserar på att det sker ett samarbete mellan företag, exempelvis för att utveckla nya affärsmodeller eller produkter. Företagssamarbeten främjar innovation och bidrar på så sätt ytterligare till strategins mål. Kunskaps- och kompetensutveckling har framkommit som viktig för en positiv företagsutveckling i leaderområdet. Indikatorn Projektdeltagare som omsätter ny kunskap i praktik mäter hur många som har tagit steget från kunskap till kompetens. Det ger en värdefull indikation huruvida utbildningssatsningar faktiskt bidrar till att uppnå målen om Hållbara näringar och verksamheter, och denna indikator berör även vårt andra mål Hållbara och resilienta platser. • Utveckla ekonomin på landsbygden • Nya produkter • Nya tjänster • Företag som samarbetar • Framtagna affärsplaner • Projektdeltagare som omsätter ny kunskap i praktik Samverkan För att nå framgång och lyckas med strategins båda mål är samverkan en viktig faktor. Gemensamt skapande och lärande ökar sannolikheten att innovation uppstår. Att förankra och genomföra insatser tillsammans är en viktig ingrediens för att både verksamheter och lokalsamhällen kan förvalta insatsers resultat så att de kan omvandlas till bestående effekter. För målet Hållbara och resilienta platser är antalet smarta landsbygdsstrategier en tydlig indikation att konkreta steg har tagits mot hållbara bygder och att en Smart omställning av ekonomin på landsbygden pågår. För att kunna utföra insatser tillsammans krävs Nya mötesplatser och att sökande efter samarbetspartner för att gemensamt genomföra en satsning leder till Nya nätverk och samarbeten. Dessa två indikatorer kopplas till båda målen. Eftersom strategin har identifierat ökad samverkan mellan företag som en viktig faktor för nya affärsmodeller har styrelsen vidare valt indikatorn Företag som samarbetar, som fångar upp även samverkan som inte alltid leder till bestående nätverk eller samarbeten. Samarbeten företag emellan ökar den sociala hållbarheten, vilket stärker företagarna och bidrar till strategins första mål. Indikatorn Organisationer som genomför insatser för minskad klimatpåverkan visar också att flera aktörer samarbetar i ett projekt, i detta fall miljösatsningar. Detta är relevant att fånga upp även om samarbetet inte leder till bestående nätverk, då den sociala dimensionen och lärandeprocesser stärks och hållbarheten ökar. • Smart omställning av ekonomin på landsbygden • Nya mötesplatser • Nya nätverk och samarbeten PPaaggee 3302 ooff 6657 • Sammanlänkning av landsbygden i Europa • Företag som samarbetar • Organisationer som genomför insatser för minskad klimatpåverkan Unga Flera branscher i leaderområdet behöver ökad generationsväxling för att kunna leva kvar och utvecklas. Lokalsamhällen vill inkludera unga men många unga upplever att de inte ges utrymme när besluten fattas. Båda målen behöver ungdomars involvering för att kunna uppnås. För att mäta ungas delaktighet och inkludering inom samtliga insatsområden och rörande båda målen, vill styrelsen använda indikatorn Projekt som drivs av unga. Inom insatsområdet Kunskap & kompetens vill styrelsen också kunna mäta att unga är med, och har därför valt att mäta hur många deltagare som är under 25 år. Indikatorerna mäter framsteg mot båda mål. • Deltagare, kvinnor under 25 • Deltagare, män under 25 • Projekt som drivs av unga Innovativitet Att utveckla nya lösningar kräver innovationskraft på olika nivåer. En övergripande indikator som mäter innovationskraft är Nya metoder, arbetssätt eller processer. Styrelsen bedömer att den kan användas för att mäta innovationsförmågan brett, inte enbart inom företag eller organisationer. Nya sätt att arbeta inom ett lokalsamhälle kan vara en nyckel för hur framgångsrikt den lokala utvecklingen blir och därmed är indikatorn kopplad till både Hållbara näringar och verksamheter och Hållbara och resilienta platser. Det finns fler indikatorer som pekar på innovationsutveckling, bland andra Nya produkter, Nya tjänster och Nya lösningar på miljö- /klimatproblem. • Nya metoder, arbetssätt eller processer. PPaaggee 3313 ooff 6657 4.4.1 EU:s resultatindikatorer Mål Insatsområde Indikatorkod Indikatornamn Definition Målvärde Hållbara Miljösmarta R.27 Miljö/klimatrelaterad Antal projekt som bidrar till mål rörande XX antal näringar och anläggningar & prestation genom miljöhållbarhet samt begränsning av och projekt verksamheter investeringar investeringar i anpassning till klimatförändringar i landsbygdsområden landsbygdsområden Hållbara och resilienta platser Hållbara Affärsmodeller R.39 Utveckla ekonomin på Antal företag på landsbygden som söker stöd för XX antal näringar och & samverkans- landsbygden att utveckla sin verksamhet. Detta inkluderar alla företag (som verksamheter lösningar landsbygdsföretag så länge inte utvecklingen de beviljats genomför i projektet eller investeringen rör projektstöd Miljösmarta primärproduktion. Däremot kan företag räknas till företag) anläggningar & med som förädlar råvaror. investeringar Hållbara och Kunskap & R.40 Smart omställning av Antal framtagna strategier för smarta XX antal resilienta platser kompetens ekonomin på landsbygder framtagna landsbygden strategier Affärsmodeller & samverkans- lösningar Hållbara Affärsmodeller R.41 Sammanlänkning av Antal invånare på landsbygden som tar del av XX antal näringar och & samverkans- landsbygden i Europa förbättrad tillgång till tjänster och infrastruktur invånare verksamheter lösningar genom stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken Hållbara och Miljösmarta resilienta platser anläggningar & investeringar PPaaggee 3324 ooff 6657 4.4.2 Nationella indikatorer Mål Insatsområde Indikatorkod Indikatornamn Definition Målvärde Hållbara Affärsmodeller & N.03 Nya produkter Denna delas upp i 3 nivåer för att kunna ta xx antal näringar och samverkanslösningar hänsyn till innovationshöjd. D.v.s. är produkter verksamheter produkten/erna nya på den svenska Miljösmarta marknaden, på den lokala marknaden anläggningar & (leaderområdet) eller endast för den enskilda investeringar organisationen? En fysisk produkt är en vara som man kan köpa och ta med hem, men konsumera senare. Till exempel olika matprodukter, souvenirer, kläder och möbler. En digital produkt är en vara som säljaren kan sälja (eller erbjuda gratis) upprepat antal gånger utan att göra om varan på nytt. Till exempel nedladdningsbara filer som e-böcker och guider. Men det kan också inkludera olika mjukvaror och appar om kunden inte är beroende av prenumerationer för att kunna ta del av dem. Hållbara Affärsmodeller & N.04 Nya tjänster Denna delas upp i 3 nivåer för att kunna ta XX antal näringar och samverkanslösningar hänsyn till innovationshöjd. D.v.s. är tjänster verksamheter tjänsten/erna nya på den svenska/lokala Miljösmarta marknaden eller endast för den enskilda anläggningar & organisationen? investeringar PPaaggee 3335 ooff 6657 Mål Insatsområde Indikatorkod Indikatornamn Definition Målvärde En (fysisk) tjänst är något som man köper och konsumerar ihop istället för att ta med hem. Till exempel hårklippningar, guidade turer och upplevelser samt teaterföreställningar. En digital tjänst är en tjänst som säljaren behöver göra om och anpassa vid varje försäljning. Till exempel sociala media tjänster, webbdesign eller liknande. Hit räknas även olika streamingtjänster då kunden inte äger materialet utan endast har tillfällig tillgång genom någon form av prenumeration på säljarens villkor. Hållbara Affärsmodeller & N.05 Nya mötesplatser Antalet mötesplatser som skapats genom XX nya näringar och samverkanslösningar projektet och som bedöms kunna bestå efter mötesplatser verksamheter projektslut. En mötesplats kan vara fysisk i Miljösmarta form av en ny eller återställd lokal där olika Hållbara och anläggningar & verksamheter kan äga rum. Till exempel resilienta platser investeringar hembygdsgårdar eller övriga samlingslokaler. En mötesplats kan också vara ett digitalt forum om det är begränsat till en tydligt avgränsad målgrupp och det finns sätt att interagera. Till exempel en facebook-grupp. Hemsidor eller bloggar räknas inte. Hållbara Kunskap & N.07 Nya nätverk och Antalet nya och bestående nätverk eller XX antal näringar och kompetens samarbeten samarbeten som skapats genom projektet och konstellationer verksamheter som bedöms kunna bestå efter projektslut. För PPaaggee 3346 ooff 6657 Mål Insatsområde Indikatorkod Indikatornamn Definition Målvärde Hållbara och Affärsmodeller & att räknas som nytt ska nätverket eller resilienta platser samverkanslösningar samarbetet inte ha funnits innan projektets mobilisering och uppstart för det syfte som det Miljösmarta nu har. Det behöver ingå minst två aktörer för anläggningar & att räknas som ett nytt nätverk eller samarbete. investeringar Endast antalet nätverk ska ingå, inte antalet aktörer i de nätverken. 4.4.3 Lokala indikatorer Mål Insatsområde Indikatorkod Indikatornamn Definition Målvärde Hållbara Kunskap & L.01 Deltagare, kvinnor En deltagare är en person som medverkar XX antal näringar och kompetens under 25 aktivt i projektet och får någon form av individer verksamheter utbildning, kompetensutveckling eller liknande. Hållbara och resilienta platser Hållbara Kunskap & L.03 Deltagare, män under En deltagare är en person som medverkar XX antal näringar och kompetens 25 aktivt i projektet och får någon form av individer verksamheter utbildning, kompetensutveckling eller liknande. Hållbara och resilienta platser Hållbara Kunskap & L.11 Projektdeltagare som Andel projektdeltagare som efter en XX antal näringar och kompetens omsätter ny kunskap i kompetenshöjande insats anger att de har individer verksamheter praktik omsatt sina nya kunskaper i praktik. Till exempel kan det vara företagare som efter PPaaggee 3357 ooff 6657 Mål Insatsområde Indikatorkod Indikatornamn Definition Målvärde Hållbara och insatsen arbetar på ett annat sätt på grund av resilienta platser den nya kunskapen. Mäts vid projektslut. Hållbara Kunskap & L.12 Projekt som drivs av Detta innebär att projektledaren/ledarna är XX antal näringar och kompetens unga personer under 25 år. projekt verksamheter Affärsmodeller & Hållbara och samverkanslösningar resilienta platser Miljösmarta anläggningar & investeringar Hållbara Affärsmodeller & L.20 Framtagna Antal färdigställda affärsplaner som tagits XX antal näringar och samverkanslösningar affärsplaner fram under projektets gång. En affärsplan är en affärsplaner verksamheter beskrivning av hur en affärsidé kan översättas i Miljösmarta ett antal affärsmål, en bedömning av anläggningar & genomförbarheten och en plan för att uppnå investeringar målen. Hållbara Affärsmodeller & L.21 Företag som Antal företag som samarbetar i ett projekt för XX antal näringar och samverkanslösningar samarbetar att uppnå gemensamma resultat. Till exempel företag verksamheter en ny produkt. Miljösmarta anläggningar & investeringar Hållbara Kunskap & L.23 Nya metoder, Nya sätt att arbeta i företag eller andra XX antal näringar och kompetens arbetssätt eller organisationer. Till exempel nya metoder, verksamheter processer produktionsprocesser, nya logistiklösningar arbetssätt Affärsmodeller & eller nya organisationsformer. eller Hållbara och samverkanslösningar processer resilienta platser PPaaggee 3368 ooff 6657 Mål Insatsområde Indikatorkod Indikatornamn Definition Målvärde Miljösmarta anläggningar & investeringar Hållbara Kunskap & L.36 Organisationer som Antal företag, föreningar eller andra XX antal näringar och kompetens genomför insatser för organisationer som inom ramen för projektet organisationer verksamheter minskad genomför insatser för minskad Affärsmodeller & klimatpåverkan klimatpåverkan. Dessa insatser ska på ett Hållbara och samverkanslösningar påtagligt sätt bidra till uppfyllandet av de resilienta platser Miljösmarta horisontella målen hållbar utveckling och/eller anläggningar & klimat och miljö. investeringar Hållbara Kunskap & L.38 Nya lösningar på En lösning på miljö- och klimatproblem kan XX antal näringar och kompetens miljö- /klimatproblem till exempel vara att mobilisera eller skapa olika verksamheter metoder för energieffektivisering, vatten- och lösningar Affärsmodeller & avloppshantering, avfallshantering eller andra Hållbara och samverkanslösningar produktionsprocesser. resilienta platser Miljösmarta anläggningar & investeringar Hållbara och Miljösmarta L.42 Restaurerade vatten- Antal havsområden, insjöar, vattendrag eller XX antal resilienta platser anläggningar & och våtmarksområden våtmarksområden som har bevarats/ avgränsade investeringar återskapats till nytta för biologisk mångfald områden och fiskreproduktion PPaaggee 3379 ooff 6657 5 Genomförande 5.1 Kommunikation Leader Stockholmsbygd ska arbeta med kommunikation i syfte att informera, inspirera, skapa nätverk med bekanta och nya aktörer samt förändra attityder och uppfattningar om landsbygd och skärgård, delaktighet och jämlikhet i syfte att utveckla befolkningsunderlag och öka förutsättningar för resilienta samhällen och framgångsrikt entreprenörskap i området. God kommunikation kommer bli en nyckelfaktor för att nå framgång med en strategi som tydligt fokuserar på svåra förändringsprocesser. Insikt i behovet att ställa om ens livsstil innebär inte med automatik att människor, organisationer och samhällen ändrar beteenden, processer och mål. Samtidigt erbjuder dagens sociala medier en variation av nya möjligheter att agera snabbt, nå många och inte bara sprida information utan skapa sammanhang, väcka känslor och inspirera till att agera och driva processer. Leader Stockholmsbygd kommer att använda berättelser, storytelling, för att inspirera och skapa en gemensam förändringskultur. I uppstartsfasen tar leaderkontoret fram en kortfattad och tilltalande populärversion av strategin som informerar övergripande om leadermetoden, vad organisationer kan söka stöd för och hur ansökningsprocessen går till. Under genomförandefasen fortsätter riktade informationsinsatser samtidigt som goda exempel sprids och träffar genomförs för erfarenhetsutbyte och lärande mellan projekt. Styrelsen och partnerskapet har en viktig roll att kommunicera i sina egna nätverk i syfte att förstärka och bredda kontorets arbete. Resultat från projekt, uppföljningar och utvärderingar sprids löpande till samtliga målgrupper för att visa vad projektmedlen har använts till, vilka effekter samt vilken miljö- och samhällsnytta de har lett till och för att inspirera fler att gå vidare med sina utvecklingsidéer. Leader Stockholmsbygd kommer arbeta med en informationsrik webbsida i centrum som kompletteras med inlägg i sociala medier och med kortfilmer som är ett utmärkt sätt att väcka intresse och inspirera. Kommunikationen riktar sig till följande målgrupper: • Stödsökande: samverkande föreningar, entreprenörer och offentliga aktörer som vill utveckla landsbygden tillsammans. • Samarbetspartner och andra aktörer med utvecklingsansvar: styrelsen och partnerskapets organisationer, akademin, regionen, länsstyrelsen, kommunstyrelser, myndigheter. • Allmänhet, media, politiker och opinionsbildare som blir värdefulla ambassadörer för landsbygd och skärgård. PPaaggee 3480 ooff 6657 5.2 Urvalsprocess Leaderföreningen har en öppen och icke-diskriminerande urvalsprocess för att prioritera projekt. Urvalsförfarandet är utformat för att möjliggöra urval av de projekt som kan bidra till att uppfylla målen för strategin. Leaderföreningen prioriterar projekten med hjälp av lokalt utformade urvalskriterier. Ingen enskild sektor, privat, ideell eller offentlig, har mer än 49 % av rösterna. Efter prioritering fastställer Leaderföreningen stödbeloppet. Jordbruksverket gör slutkontroll av stödberättigande och fattar beslutet som skickas ut till sökande. 5.3 Samordning och samarbete med andra aktörer Leader är en fransk akronym för Samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygden, och en metod som bygger på samarbete, lokala initiativ och lokala förutsättningar. För Leader Stockholmsbygd betyder det att nytänkande och långsiktigt hållbar utveckling måste ha sin grund i samarbeten med engagerade människor, lokala föreningar, organisationer och företag i leaderområdet. En framgångsfaktor för leadermetoden är att trepartnerskapet – samverkan mellan ideell, privat och offentlig sektor – redan är inbyggt i arbetssättet. Många för Leader Stockholmsbygds viktiga samarbetsparter är del av den lokala aktionsgruppen och flera är representerade i styrelsen. Det underlättar löpande informationsutbyte på styrelsemöten som en del av dagordningen samt informellt i pauserna. Kommunerna har god kännedom om engagerade medborgare, föreningar och företag i området och erfarenheter från tidigare programperioder visar tydligt att ett nära samarbete mellan leaderföreningen och en engagerad kommun är betydelsefullt för lyckade projekt. Kommunernas olika strategier och tematiska utvecklingsplaner har påverkat strategins utformning och fokus, och det är viktigt med en fortsatt dialog för att identifiera satsningar där samverkan kan skapa synergier. Utöver löpande kontakt med de kommunala representanterna i styrelsen återkopplar leaderkontoret resultat från verksamheten årligen till respektive kommunstyrelse. För att öka samordning med kommunala satsningar utvecklar leaderkontoret kontakten med de kommunala förvaltningarna, med fokus på näringslivsfrågorna samt kultur och fritid. Leaderområdet ligger inom Region Stockholm som under 2021 fattade beslut att bli medlem och medfinansiera Leader Stockholmsbygd. Regionen har tagit fram en landsbygds- och skärgårdsstrategi för att aktivt stärka utvecklingen i Stockholms skärgård och annan mer tätortsnära landsbygd, bland annat via ett särskilt anslag. Att samordna och förstärka varandras landsbygds- eller glesbygdssatsningar för att effektivt nyttja de stödmedel som finns underlättas av att regionen är representerad i leaders styrelse. Vid behov sker avstämning av projektansökningar som berör både regionens anslag och leaderområdets projektstöd. För andra mer strategiska, PPaaggee 3491 ooff 6657 regionala utvecklingsfrågor samlas personer från båda organisationerna, ofta inklusive länsstyrelsen, för att diskutera hur organisationerna effektivt kan komplettera varandras uppdrag. Det finns flera strategiska planer som har bäring på genomförandet av utvecklingsstrategin och där en dialog kommer att ske, som exempelvis klimatfärdplanen, den regionala cykelplanen och inte minst länets livsmedelsstrategi. Den har Region Stockholm och Länsstyrelsen Stockholm tagit fram i samverkan med LRF Mälardalen. Samtliga aktörer ingår i partnerskapet för Leader Stockholmsbygd. Lokalproducerad mat har i utvecklingsstrategin identifierats som ett område med stor utvecklingspotential. Avstämning av insatser för genomförandet sker minst två gånger per år i form av digitala möten, för att diskutera utmaningar, hitta lösningar och förstärka de olika parternas satsningar. Ett första steg mot mer strukturerade samverkansformer togs sensommaren 2021 av två av länets leaderområden, Stockholmsbygd och Sörmlandskusten, tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län. Syftet är bland annat att skapa en plattform för dialog och diskussion som bidrar till synergier där olika uppdrag och tematiska insatsområden överlappar varandra. Avsikten är att bjuda in övriga leaderområden samt Region Stockholm till samarbetet när ett förslag till struktur finns, med fördel från 2022. En del utvecklingsinsatser passar bättre hos andra stödmyndigheter. Leader Stockholmsbygd kommer att underhålla dialog och kommunikation med andra finansierings- och utvecklingsorgan för att vid behov kunna slussa stödsökande vidare till andra finansiärer vars stödmöjligheter bättre matchar projektets behov. Leader Stockholmsbygd kommer även att förstärka samarbetet med många av civilsamhällets organisationer som bidrar till utveckling i leaderområdet genom att bjuda in till minst ett partnerskapsmöte årligen. SIKO, LRF, länets fiskareförbund, Hela Sverige ska leva Stockholms län, Hembygdsförbundet Stockholms län, 4H Stockholms län och fotbollförbunden är exempel på aktörer som representerar fler än sig själva och som har viktig kunskap kopplat till strategins innehåll och områdets behov, förutsättningar och möjligheter. Samarbete med LAG utanför det egna leaderområdet främjar kunskapsutveckling och lärande och Leader Stockholmsbygd strävar efter att utveckla samarbete med andra leaderområden, både inom och utanför Sverige, något som bara skett i liten omfattning under tidigare programperioder. En annan viktig aktör att samverka med är Lokal Utveckling Sverige (LUS), den nationella leaderföreningen. LUS främjar kunskapsutbyte mellan leaderområdena och arbetar för att stärka utvecklingsarbete enligt leadermetoden i ett nationellt och internationellt perspektiv. LUS som medlem i det europeiska nätverket ELARD (European Leader Association for Rural Development) bidrar också med inspiration om hur leader genomförs i andra länder, vilket främjar nytänkande i det lokala genomförandet av strategin. PPaaggee 4402 ooff 6657 5.4 Effekter Med effekter menas förändring på längre sikt till skillnad från resultat som uppstår i anslutning till ett projekt som sedan kan försvinna. För att bidra till verklig omställning vill Leader Stockholmsbygd åstadkomma långsiktiga strukturella förändringar i området. Det är viktigt att sökande och styrelsen har en samägd målbild för leaderområdet där varje projekt blir en av flera pusselbitar som bidrar till långsiktiga effekter. Även om effekter är sista ledet i interventionslogikens kedja, är de starkt beroende av de första stegen i alla projekt: utforska grunden till problemet som ska lösas, diskutera relevant angreppssätt (effektfullt och kostnadseffektivt18), sätta realistiska mål och välja lämpliga aktiviteter. Leaderkontoret träffar alla sökanden innan ansökan skrivs, och i en öppen dialog byts tankar ut och projektupplägget finslipas. Det handlar konkret om att granska projektets effektpotential och i dialog med sökanden diskutera vilka mål som kan uppnås på längre sikt. Att förvandla resultat till effekter kräver en plan, som inkluderar vilka intressenter som finns som mottagare av projektresultaten samt vilken finansiering som eventuellt behövs för att projektresultaten ska leda till långsiktiga effekter. Val av prioriterade projekt sker med hjälp av urvalskriterier som premierar projekt som bedöms ha stor potential att skapa förändring och nå långsiktiga effekter. Samtidigt är en väsentlig del i arbetet mot omställning och strukturell förändring att utveckla nya lösningar och modeller, vilket tydligt framgår i beskrivningen av strategins mål och insatsområden och val av indikatorer. Det är därför viktigt att styrelsen skapar bedömningsgrunder som ger utrymme för att våga prova nytt. Innovativa projekt ska kunna få högst poängsättning förutsatt att de har en tydlig plan för uppföljning som visar hur resultat och lärdomar ska tillvaratas. Att stimulera och främja effekter hänger ihop med att skapa förutsättningar för synergi och lärande. Under projektets gång coachar leaderkontoret och styrelsens ledamöter genom projektuppföljning. Det blir gyllene tillfällen att tillsammans med stödmottagarna reflektera över lärdomar och att gemensamt se över projektets planering för långsiktiga effekter. Leader Stockholmsbygd erbjuder vidare forum för kommunikation och lärande över projektens gränser, med möjlighet att knyta kontakter med övriga aktörer inom partnerskapet. Styrelsen genom leaderkontoret skapar berättelser för att inspirera, sprida metoder och uppnå en gemensam förändringskultur. Omvärldsbevakning och utbyte med andra aktörer med utvecklingsansvar innebär att leadermetoden bidrar till och tar vara på det som händer inom området. Utbyte 18 4 steg till problemförståelse och ökad chans för effektfulla insatser, föreningen Effektfullt, PPaaggee 4413 ooff 6657 med andra leaderområden inom och utanför Sverige bidrar också till ett ökat lärande inom Leader Stockholmsbygd. På organisationsnivå tar styrelsen extern hjälp för att utveckla områdets förmåga att aktivt arbeta för långsiktiga strukturpåverkande effekter. Egna projekt kan ge möjligheter till kollektivt lärande och samordning såväl mellan projekt som mellan projekt och leaders trepartnerskap. För att kunna utvärdera effekterna av projektportföljen som styrelsen beviljar under programperioden kan styrelsen driva ett projekt som beskriver nuläget i verksamhetsområdet för några viktiga indikatorer, och efter fem år kan en liknande utvärdering göras. 5.5 Hur främjar strategin innovation? Det finns fler än en beskrivning av vad innovation är. Denna strategi utgår från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) förklaring ”Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden”19. Ett hotande klimat- och ekosystemsammanbrott gör att det är brådskande att utveckla lösningar, som Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson poängterar: ”Innovation är en existentiell fråga”20. Innovativa lösningar kan vara nya produkter eller nya processer21. För att räknas som innovationer behöver de skilja sig från tidigare processer eller produkter. En innovation behöver inte vara ny för världen för att räknas som sådan, utan kan också vara ny för organisationen, platsen eller marknaden. Samhällsnyttan uppstår då nya lösningar anammas, sprids och blir ett sätt att arbeta långsiktigt. Nyttan som skapas kan anta många former – ekonomiska, sociala eller miljömässiga. Att ta steget från uppfinning till innovation kräver kunskap, samverkan, nätverkande och entreprenörskap. Utvecklingsstrategins insatsområden är formade för att främja nya perspektiv och lösningsinriktad samverkan. Alla tre är relevanta ur innovationssammanhang, som språngbräda (kunskap och kompetens), processlösningar (affärsmodeller & samverkanslösningar) och produktlösningar (miljösmarta anläggningar & investeringar). Urvalskriterier för val av prioriterade projekt ska premiera insatser som är nya för platsen, marknaden eller organisationen och det ska tydligt och konkret framgå på vilket sätt projektet är nyskapande. Leader Stockholmsbygd kommer att fortsätta bygga en verksamhet som skapar ett klimat av nyfikenhet och tillit där lärandet och modet att pröva nytt värdesätts högre än rädslan att misslyckas. Det gäller verksamhetens alla delar: kontoret, styrelsen och projektgrupperna. Möten mellan olika människor, företag och 19 Sveriges kommuner och landsting, om innovation, 210317 20 https://www.vinnova.se/m/inspiration-for-innovation/darja-isaksson-innovation-ar-en- existentiell-fraga/ 21 Innovationer i jordbruket och på Sveriges landsbygder, Jordbruksverket, Utvärderingsrapport 2019:3 PPaaggee 4424 ooff 6657 organisationer genomförs för att främja dialog och samordning men också möjliggöra kreativa krockar och korsbefruktningar. Tid och resurser ägnas det som utgör leadermetodens mervärde: engagera, vara brobyggare, skapa synergier och inspirera. Det är grogrunden för innovation. Med egna projekt som till exempel paraplyprojekt kan leaderområdet underlätta för företag, nätverk och organisationer att genomföra delaktiviteter som förstudier, utveckling av affärsmodeller eller samverkanslösningar. Att beviljas delaktivitetsstöd kan villkoras med deltagande i aktiviteter som främjar nätverkande och kunskapsutveckling och därmed innovation. Viktigt blir också samverkan med andra organisationer inom och utanför partnerskapet för Leader Stockholmsbygd. Styrelsen kan stötta innovationer inom ramen för sin egen verksamhet, men också slussa sökande vidare till andra aktörer med utvecklingsansvar som har bättre förutsättningar att erbjuda stöd för att testa eller förverkliga innovationer. 5.6 Övergripande principer I framtagandet, genomförandet och uppföljningen av Leader Stockholmsbygds strategi spelar EU:s tre övergripande principerna hållbar utveckling, likabehandling och icke-diskriminering samt jämställdhet mellan kvinnor och män, en viktig roll. Dessa principer går hand i hand med FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030), som på ett integrerat och odelbart sätt behandlar tre dimensioner av hållbar utveckling; miljö- och klimatmässig, ekonomisk och social. Hållbar utveckling – Målet för en hållbar utveckling är god social sammanhållning där grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls, att naturresurserna brukas utan att förbrukas och att motverka fattigdom utan att påverka social eller ekologisk hållbarhet negativt. Likabehandling och icke-diskriminering – Denna princip handlar om att arbeta mot diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhet mellan kvinnor och män – Målet med att arbeta för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Denna princip handlar om att undanröja ojämlikheter och att främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter mellan kvinnor och män, inom alla områden i livet, samt att integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Övergripande principer vid framtagandet av strategin Att främja de övergripande principerna kräver ett förändringsarbete. Grunden för det arbetet har lagts under framtagandet av strategin, bland annat genom att säkerställa att rätt kompetens fanns i strategigruppen. Skrivargruppen har också PPaaggee 4435 ooff 6657 hämtat inspiration och kunskap från exempelvis Svenska ESF-rådet22, den svenska jämställdhetspolitikens sex delmål23 och Agenda 203024. För att nå många och framför allt att få en så stor bredd som möjligt bland deltagarna har olika metoder och forum använts för att föra diskussioner samt samla in åsikter. Leader Stockholmsbygd satsade under strategiframtagningen särskilt på att nå unga i leaderområdet. Genom att använda partnerskapets nätverk och kanaler har 30 % av de som bidragit till strategins innehåll varit under 25 år. Bland deltagarna fanns särskild kunskap inom de övergripande principerna, som exempelvis Naturskyddsföreningen eller Länsstyrelsens handläggare som jobbar med landsbygd, skärgård och jämställdhet i en unik blandning. Övergripande principer vid genomförandet av strategin De övergripande principerna ska återspeglas i sammansättning av partnerskap, LAG och bemanning av leaderkontoret, beaktas vid urval av projekt samt vara integrerade i planering och genomförande av samtliga leaderprojekt. Partnerskap, styrelse och leaderkontorets personal ska förfoga över relevant kompetens i hållbar utveckling, likabehandling, icke-diskriminering och jämställdhet. För att undvika diskriminering vid rekrytering av personal till kontoret eller köp av tjänster ska relevanta policys tas fram. Valberedningens uppdrag att nominera ledamöter till styrelsens styrs av föreningens stadgar och strategins värderingar att eftersträva en jämn könsfördelning samt en mångfald avseende ålder och bakgrund. Hållbarhet och resiliens bildar den röda tråden genom strategin vilket syns i vision, mål, insatsområden och val av indikatorer. För prioritering av projekt som bidrar till strategins målsättningar kompletteras mål och insatsområden med villkor och urvalskriterier som premierar projekt som integrerar de övergripande principerna. Material och utbildningar ska tas fram som guidar sökande i planering och genomförande av projekt, genom exempelvis checklistor och exempel. Utbildningar och information ska engagera och vara tillgänglig för många genom val av metoder och kommunikationskanaler. Erfarenhet visar att vissa målgrupper, som till exempel unga och nyanlända/utlandsfödda, kan vara svårare att nå och att det krävs ett aktivt arbete för att engagera dessa grupper. Styrelsen med hjälp av leaderkontoret kommer att ta fram en färdplan för arbetet med likabehandling, icke-diskriminering samt jämställdhet mellan kvinnor och män. En nulägesanalys ska ge svar på vilka som ansöker om stöd och vilka som får bifall, vilka som är deltagare samt vilka aktörer och organisationer som saknas. Ett 22 https://www.esf.se/att-ansoka/horisontella-principer/ 23 https://regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet 24 https://www.globalamalen.se/ PPaaggee 4446 ooff 6657 antal åtgärdsförslag tas fram som kan omfatta exempelvis kompetensutveckling, lärande utbyte med andra aktörer eller kvotering. Övergripande principer vid uppföljning av strategin Styrelsen genom leaderkontoret kommer att följa upp och utvärdera att de övergripande principerna har efterföljts i verksamheten. Hållbarhetsperspektivet genomsyrar hela strategin och följs upp genom projektens slutredovisningar som rapporterar måluppfyllelse och utfall av indikatorer. Slutrapporterna ska vidare omfatta information om projektdeltagare och samarbetspartners utifrån faktorer som bland annat ålder och kön. Leaderkontoret kommer att följa upp vilka som får stöd och vilka som gynnas av projektens resultat och effekter. För att åtgärda eventuella brister kan revidering bli aktuell av exempelvis urvalskriterier, villkor eller kommunikationsinsatser. 6 Organisation 6.1 Partnerskapet och föreningen Partnerskapet för Leader Stockholmsbygd omfattar representanter för sex kommuner, regionen och länsstyrelsen. För ideell och privat sektor ingår relevanta regionala aktörer med bred lokal förankring, som SIKO (Stockholms skärgårds intresseföreningar), Hela Sverige ska leva, LRF Mälardalen, Stockholms läns 4H, Stockholms läns fiskareförbund, Stockholms läns hembygdsförbund och Upplands Fotbollförbund, samt andra organisationer med stor kunskap och driftkraft för lokal utveckling, som exempelvis Coompanion Roslagen och Norrort och De Recirkulerande Vattenbrukarna Sverige. Leader Stockholmsbygd har drivit utvecklingsarbete enligt leadermetoden under programperioden 2014–2020 och grunden i partnerskapet är LAG, den lokala aktionsgruppen. För att formulera en relevant och väl avvägd utvecklingsstrategi inför nästa programperiod initierade styrelsen under 2020 ett brett strategiarbete som har involverat nya och befintliga aktörer och intressenter. En skrivar- och strategigrupp skapades som bestod av medarbetare på leaderkontoret, personer verksamma inom region och kommun, privat och ideell sektor samt akademin med kunskapsområden som blå ekonomi, hållbarhet och socialt företagande. Flera av de medverkande var också ledamöter i styrelsen och såväl skärgårds- som fastlandsperspektivet var representerat. En referensgrupp omfattade bygdegårds- och hembygdsföreningar, fotbollsförbund, LRF och SIKO. Tematräffar samlade organisationer inom näringslivsutveckling, miljö, föreningsliv, lokala utvecklingsgrupper samt företag inom miljö, skogsbruk och livsmedelsproduktion. Leader Stockholmsbygd har också utökat sitt geografiska område med Vaxholms stad. Föreningar och företag inom området har särskilt informerats och bjudits in PPaaggee 4457 ooff 6657 till partnerskapet för att fånga upp hur den tillkommande kommunens behov och utvecklingsmöjligheter ska speglas i strategin. En annan ny aktör som ingår i partnerskapet och som sedan 2021 är medfinansierande medlem i föreningen är Region Stockholm, som bidrar med breda kontaktytor och stor kunskap. Partnerskapet har också breddats genom att aktivt söka upp organisationer som drivs av och för unga. En del ovannämnda aktörer är redan eller kommer att bli medlemmar i den ideella föreningen Leader Stockholmsbygd och kommer därmed att bilda LAG, den lokala aktionsgruppen. LAG, dvs. föreningen Leader Stockholmsbygd ansvarar för förvaltningen av leaderområdets verksamhet och den godkända utvecklingsstrategin. 6.2 Föreningens styrelse Leader Stockholmsbygd är ett avlångt område som sträcker sig över sex kommuner som omfattar både skärgård, landsbygd och tätortsnära landsbygd. Här finns många aktörer som är engagerade i den lokala utvecklingen och det är viktigt att partnerskapet känner sig väl representerat i styrelsen. Ledamöterna behöver tillsammans förena lokalkännedom och sakkunskap med kompetensen att driva organisationen och utvecklingsarbetet framåt. Styrelsen har en nyckelroll för genomförandet av strategin. Ledamöterna i styrelsen måste vara aktiva och transparenta och tillföra kunskap utifrån sitt kompetensområde och strategin som helhet. Det kräver ledamöter med goda kunskaper om leadermetoden, stora nätverk och drivkraft att informera och inspirera lokala aktörer att utveckla och genomföra insatser som bidrar till att uppfylla målen i utvecklingsstrategin. Verktyg för att lyckas med denna uppgift är att utforma satsningar som stärker lokala aktörers genomförandekapacitet, att införa ett icke-diskriminerande och transparent urvalsförfarande som säkerställer väl avvägda beslut om urval av projekt, att skapa arenor för lärande och ömsesidigt erfarenhetsutbyte samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera genomförandet av strategin. Leader Stockholmsbygd strävar efter en representativ styrelse med jämn könsfördelning, etnisk mångfald och god åldersspridning där unga tar plats. Vidare behöver styrelsen en bred kompetens inom många olika områden, såsom arbetsgivarfrågor, ekonomi, lärande utvärdering, organisationsutveckling, företagande, idéburen sektor, platsutveckling, livsmedelsförsörjning, miljö, strategins övergripande principer och hållbarhetsmålen. Styrelsens sammansättning Totalt ska styrelsen omfatta en person per sektor från varje kommun, vilket ger 18 ledamöter, plus en representant för Region Stockholm. De offentliga representanterna inklusive personliga ersättare nomineras av kommunerna och PPaaggee 4468 ooff 6657 regionen. Förslag till ledamöter från privat och ideell sektor tas fram av valberedningen. Leader Stockholmsbygd har goda erfarenheter av att 2–3 ersättare för ideell respektive privat sektor utses, som i en av årsmötet fastställd rangordning ersätter ordinarie ledamot vid förhinder. Ersättare är inbjudna till alla styrelsemöten med yttrande- och förslagsrätt. Alla ledamöter i styrelsen ska vara medlemmar eller representera en medlem i föreningen Leader Stockholmsbygd. Som medlem i föreningen Leader Stockholmsbygd godkänns privatpersoner, organisationer, föreningar och företag. Samtliga föreningsmedlemmar har en röst på stämman, som är föreningens högsta beslutande organ. Fler detaljer om styrelsens uppdrag, sammansättning och mandatperioder, hur ordföranden väljs, beslutsmässighet m.m. regleras i föreningens stadgar. Att föreningens medlemmar kan vara fysiska eller juridiska personer för med sig att en del ledamöter är representanter för en medlemsorganisation, medan andra är ledamöter i styrelsen för att de förfogar över kompetenser och nätverk som behövs för att genomföra strategin. Varje ledamot är representant för hela sin sektor och samtliga ledamöter har ansvar att agera för området och strategin som helhet, och inte endast som representanter för egna intresseområden eller den egna orten. Efter varje årsmöte arrangerar leaderkontoret en introduktionsutbildning för alla nya ledamöter. Ett årligt internat erbjuder goda förutsättningar för varje ny styrelse att lägga grunden för ett bra och kollegialt samarbete inom styrelsen samt forma och fördjupa den gemensamma värdegrunden för verksamheten. En återkommande punkt på internaten är uppföljning och utvärdering av det gångna verksamhetsåret samt kompetensutveckling kring frågor som är centrala för strategigenomförandet och tillämpning av leadermetodens principer. Träffar med andra leaderföreningar och deras styrelser planeras för ömsesidig inspiration och kompetensöverföring. Inom styrelsen utses ett arbetsutskott som ansvarar för beredning av ärenden i enlighet med föreningens delegationsordning. Arbetsutskottet bereder också projektansökningar där uppdraget är begränsat till att vid behov begära kompletteringar och förtydliganden i syfte att säkerställa kompletta och tydliga underlag, innan en ansökan tas upp för prioriteringsbeslut i styrelsen. Därutöver kan styrelsen utse arbetsgrupper inom olika teman i strategin och delegera beslut om delaktiviteter inom paraplyprojekt till beslutsgrupper ur styrelsen. Styrelsen kan också välja att adjungera personer till styrelsen för hela eller delar av ett verksamhetsår. Valberedningen Valberedningens uppdrag är att identifiera och nominera personer till styrelsen som tillsammans kan leda verksamheten och genomföra utvecklingsstrategin på ett framgångsrikt sätt. Det är föreningens årsmöte som sedan väljer ledamöterna. PPaaggee 4479 ooff 6657 För att genomföra uppdraget behöver valberedningen omfatta representanter för alla tre sektorer, med ett brett nätverk i hela det geografiska området samt en jämn kompetens-, köns- och åldersfördelning. Föreningens årsmöte väljer valberedning och utser en sammankallande, som säkerställer att valberedningen arbetar som ett team. Personerna i valberedningen ska vara insatta i strategin och ha kännedom om verksamhetens syfte och mål, samt insyn i hur föreningen drivs och utvecklas, och huruvida det saknas viss kunskap eller erfarenhet. Valberedningen utbildas av leaderkontoret innan nomineringsarbetet startar för att säkerställa kunskap om leadermetoden och utvecklingsstrategin. Valberedningen är vidare välkommen att delta i styrelsens möten och har tillgång till alla handlingar, vilket skapar goda förutsättningar att observera styrelsens samspel samt förstå verksamhetens och föreningens utveckling. 6.3 Drift – den operativa verksamheten Leader Stockholmsbygd är en lokal aktionsgrupp, LAG, vars arbete leds av en styrelse med det övergripande ansvaret för verksamheten. Under ledning av styrelsen finns ett kontor som drivs av en verksamhetsledare med personalansvar för övrig personal. För att nå uppsatta mål måste verksamheten vara idérik, utvecklande och öppen för att testa nya vägar, samtidigt som den ramas in av regelverk och byråkrati för att säkerställa transparens och ansvarsfull användning av skattemedel. Under programperioden 2023–2027 behöver Leader Stockholmsbygd ha tillgång till olika funktioner och kompetenser såsom ledning av verksamhet och personal, kommunikations- och mobiliseringsinsatser, coachning och rådgivning av projektintressenter och handläggning av projektansökningar. Andra viktiga områden är lärande uppföljning samt strategisk samordning av insatser med andra aktörer med utvecklingsansvar. Stöd till sökande och stödmottagare är en väsentlig del av arbetet, i form av inspirerande diskussioner, relevant kompetensutveckling och kapacitetsbyggande. Leaderkontoret ska också skapa arenor för kontakt, erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring mellan projektägare och andra utvecklingsaktörer. Den operativa verksamheten och rollfördelningen mellan styrelsen och kontoret fastställer styrelsen i ett lednings- och styrdokument som reglerar arbetsordning, ansvarsfördelning, delegation, attest etc. Kontoret kommer att bemannas med minst 1,5 heltidstjänst men beroende på budget och behov av LAG-ägda projekt är strävan att kunna anställa 3–4 personer. Det kan vara enklare att rekrytera lämplig personal till heltidstjänster vilket möjliggör att de anställda delar på uppgifter som handläggning, coachning av projektintressenter och uppföljning av projekt samt utåtriktad kommunikation, samtidigt som de kan vara projektledare för ett LAG-ägt projekt. Att undvika vattentäta skott mellan olika tjänster bidrar till en omväxlande arbetsvardag och PPaaggee 4580 ooff 6657 ökar delaktighet, lojalitet och ansvarskänsla, samt minskar sårbarheten. Bokföring och viss ekonomihantering kommer att upphandlas externt. Kompetensbehov vid nyanställning och kompetensutveckling för befintlig personal följs upp årligen i samband med utvecklingssamtal i syfte att säkerställa att kansliets anställda håller hög kvalitet och är motiverade att utföra sina arbetsuppgifter effektivt. Leader Stockholmsbygd kommer att samverka med andra leaderområden i regionen för erfarenhetsutbyte, lärandeprocesser och kompetensöverföring men också för att vid behov klara handläggningsuppdraget i händelse av exempelvis sjukdom. Vissa funktioner i verksamheten kan på sikt samordnas även med leaderområden i övriga landet via föreningen Lokal Utveckling Sverige, LUS. LAG-ägda projekt kan vara paraplyprojekt som erbjuder nätverk och organisationer att söka medel för att genomföra delaktiviteter. Tidigare erfarenheter med denna typ av projekt visar att mindre satsningar kan leda till stora effekter samtidigt som de sprider leadermetoden till fler och ger fin marknadsföring av verksamheten. Styrelsen kan vidare välja att driva egna projekt för att samordna insatser som behövs för att uppfylla målen i strategin som exempelvis projekt riktade till ungdomar för att stötta kreativitet och engagemang, med särskilda ungdomscoacher anställda. Leader Stockholmsbygd är verksam inom ett avlångt område med en stor skärgård där det oavsett var man lokaliserar ett kontor är svårt för en stor del av målgruppen att enkelt och snabbt ta sig till detta kontor. Redan under tidigare programperioder har Leader Stockholmsbygds medarbetare valt att söka upp intressenter och projektägare på plats. En fördel är att personalen får ett eget intryck av platsen där projekten ska genomföras och att det blir enklare att träffa flera parter och uppleva samspelet inom projektgruppen som vill driva insatsen tillsammans. Det begränsar också rekrytering av lämplig personal om hänsyn till kontorets placering behöver tas, samtidigt som det gynnar verksamheten om personal finns i olika delar av området. Pandemin har bidragit till insikten att inte alla möten behöver vara fysiska och många gånger är digitala möten fullgoda alternativ. Det gäller såväl styrelsens sammanträden som många rådgivnings-/coachningsmöten, utbildningsinsatser och dialogmöten med samverkansparter. Leader Stockholmsbygd ska utveckla mobil kontorsverksamhet som ett komplement till sitt kontor i Norrtälje, genom att förse personalen med lämplig utrustning för fungerande hemmakontor och möjligheten att arbeta i en digital miljö där man kommer åt dokument oavsett fysisk placering. Med ett mobilt kontor ökar möjligheten att erbjuda en ambulerande fysisk närvaro i områdets alla kommuner genom att vissa dagar arbeta antingen i de olika kommunhusen eller exempelvis sitta på bygdegårdar. Drop-in för projektintressenter ökar leaderverksamhetens tillgänglighet i hela området, samtidigt som samverkan med PPaaggee 4591 ooff 6657 kommunerna utvecklas när verksamhetsledaren eller annan personal finns på plats en heldag flera gånger per år. 7 Uppföljning och utvärdering Leader Stockholmsbygd har utformat en strategi som ska skapa förändring och nå långsiktiga effekter. Den tar avstamp i lokala behov och utvecklingsmöjligheter, och genomförandet samt måluppfyllelse är beroende av lokalt engagemang, kunnande och strävan efter förändring. Uppföljning och utvärdering är viktiga verktyg som bidrar till kontinuerligt, kollektivt lärande och måluppfyllelse. Kollektivt lärande förutsätter att Leader Stockholmsbygd bjuder in till kommunikation och är nyfiken och lyhörd för inspel från organisationer och människor i leaderområdet. Leader Stockholmsbygds startpunkt för arbetet med uppföljning och utvärdering är lärdomar från utvärderingar av föregående programperiod. Detta har också bäring på hur strategin kommuniceras. Aktiviteter som Leader Stockholmsbygd ska genomföra under programperioden: • Kontinuerlig uppföljning av pågående projekt. Leaderkontoret eller styrelseledamöter intervjuar projektledare och presenterar resultaten löpande på styrelsemöten. Intervjuerna ger upphov till reflektion och viktiga insikter kan tas i beaktande inför hantering av kommande ansökningar. • Omvärldsbevakning. Vid varje styrelsemöte berättar ledamöterna laget runt om relevanta händelser i den egna organisationen eller omvärlden som kan påverka strategins genomförande. Strategin stäms även av mot andra strategiska planer och processer med utvecklingsaktörer utanför styrelsen, vilket kan skapa bättre förutsättningar för synergier eller uppmärksamma styrelsen på att strategin möjligen behöver revideras, vilket kräver godkännande från Jordbruksverket. • Mål och resultat. Kontoret kommer kontinuerligt att följa upp indikatorer och målvärden från slutredovisade projekt och återrapportera dessa till styrelsen. • Erfarenhetsutbyte. Ett dialogmöte för kommunikation och lärandeprocesser mellan projekten samt mellan projekt och styrelse arrangeras minst en gång per år. Det kan vara i form av en projektmässa eller en leaderresa per båt och buss. Möten skapar kommunikation som skapar förståelse, insikter och i förlängningen lärande som kan påverka projekturval, projektgenomförande samt resultat och effekter. • Årlig uppföljning och utvärdering. I september/oktober varje år arrangerar styrelsen ett internat som ger tillfälle att stärka ledamöternas kapacitet att arbeta som team och att förstå, genomföra och dra nytta av löpande uppföljning och utvärdering. o Vilka projekt har genomförts, vilka resultat har uppnåtts? Har projekten bidragit till strategins två övergripande mål? Ett urval av projekt vars PPaaggee 5502 ooff 6657 slutdatum ligger längre tillbaka i tiden följs upp för att bedöma om och vilka effekter som har uppstått och vilka mervärden som har skapats. o Hur har de övergripande principerna kommunicerats och har det återspeglats i projektens insatser? Behöver styrelsen vidta åtgärder för att stärka det arbetet? o Har kännedom om leadermetoden ökat i området, har nya sökanden tillkommit, har rätt insatser för kommunikation valts för att bidra till måluppfyllelse? o Hur har samordning och samarbete med andra aktörer utvecklats? o Fungerar rollfördelningen mellan kontor och styrelse och finns rätt kompetens inom organisationen? Sker arbetet på ett effektivt sätt? o Behöver styrelsen initiera egna projekt för att stimulera ökad måluppfyllelse? Som komplement till den interna utvärderingen anlitas en extern utvärderare för att följa Leader Stockholmsbygds arbetsprocesser och rollfördelning samt styrelsens och kontorets förmåga att bedriva utvecklingsarbete. För en granskning av de interna processerna är det värdefullt med en mer objektiv blick utifrån. En viktig del i lärandeprocessen är att styrelsen drar slutsatser om hur verksamheten kan utvecklas och vilka processer som möjligen behöver justeras. Ett sådant uppdrag kan med fördel delegeras till en arbetsgrupp inom styrelsen där leaderkontoret deltar. Utöver egna uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna kommer Leader Stockholmsbygd att tillsammans med Jordbruksverket och övriga Leaderområden genomföra ett antal gemensamma uppföljningsaktiviteter. I november varje år skickas en resultatrapport till Jordbruksverket som beskriver framsteg mot indikatorerna och tar upp eventuella händelser av betydelse för resultaten. Tre gånger per år bjuder Jordbruksverket in samtliga leaderområdena till digitala möten för dialog kring genomförande, årsrapporteringar och områden där åtgärder kan behövas. Under 2025 ordnas en utvecklingsaktivitet för gemensamt lärande där leaderområden jobbar i par för erfarenhetsutbyte och diskussion av förbättringsmöjligheter. Under 2027 sker insamling av erfarenheter inför nästkommande programperiod. PPaaggee 5513 ooff 6657 För fler projektbeskrivningar, www.leaderstockholmsbygd.se/karta Lokalt ledd utveckling i Norrtälje Sedan 2016 har Leader Stockholmsbygd beviljat 73 pro- ökad tillgång till teater och kultur på landsbygden samt jekt inom leaderområdet. 23 projekt genomförs inom lokal platsutveckling. Ett leaderkontor stöttar och ut- Norrtälje kommun, ytterligare 14 projekt pågår i hela vecklar projekt samt följer upp verksamheten. eller delar av leaderområdet och flertalet övriga projekt Leaders budget finansieras till 50 procent av EU:s struk- i andra delar av leaderområdet är valda för att erfaren- turfonder, 17 procent kommer från svenska staten och heter och resultat kan ha positiv påverkan på hela lea- 33 procent är s.k. övrig offentlig medfinansiering. Totalt derområdet. har mellan 2016-2021 ca 40 miljoner kronor i offentliga Leaderverksamheten finansieras av flera av EU:s struk- medel och nästan 13 miljoner kronor i privat insats turfonder. Inom EU:s havs– och fiskerifond ligger pro- (pengar och eget arbete), dvs. totalt 53 miljoner kronor jekt som fokuserar på friska fiskbestånd samt udda tillförts landsbygd och skärgård i leaderområdet. fiskarter och alger som framtida livsmedel. Områdesge- mensamma projekt inom landsbygdsfonden handlar om Uppväxlingseffekt på projektomslutningarna för hela utveckling och ökad samverkan mellan skärgårdsbuti- leaderområdet blir ca 5 gånger pengarna jämfört med ker, nya koncept för ökad inflyttning till skärgården, den kommunala medfinansieringen. Kvantitativa resultat Sysselsättning/ företagande Antal nya företag 6 Antal nyskapade arbetstillfällen 12 Blandade indikatorer Antal nya produkter 16 Antal deltagare i utbildningar 175 Antal nya tjänster 27 Antal nya/upprustade fysiska anläggningar 70 Besöksnäring Antal nya/upprustade fysiska Antal nya dagsbesökare 14 845 mötesplatser 43 Antal nya gästnätter 2 706 Antal nya virtuella mötesplatser 36 Antal nya besöksmål 37 Antal nya tekniker 20 Antal besökare utanför högsäsong 1 734 Antal nya nätverk eller samarbetskonstellationer 136 Miljö Antal projektgrupper med partners från Antal lokala hållbara tekniklösningar 8 alla tre sektorer 28 Investeringar i förnybar energi 3,6 mnkr Antal ungdomar i projektgrupper 61 Projekt med positiva effekter för Antal nya arbetssätt/metoder 20 vattenmiljön 14 Antal kvinnor i ledande roller inom Samarbetsprojekt Säl & Skarv runt projektorganisationen 31 Östersjön 1 PPaaggee 5524 ooff 6657 Akvaponi i Roslagen Björkö konstnod Vattencentrum på Campus Roslagen ville höja kunskapsni- Björkö-Arholma skola utvecklas till nav för kultur och konst vån om och intresse för cirkulära flöden inom matpro- med ateljéer och publik verksamhet, i nära samspel med duktion hos olika intressenter som landsbygdsföretag, eko- lokala föreningar och privatpersoner. nomiska föreningar, bygdebolag och allmänheten. Projektet avser att bli en relevant plats för konsten och en del Projektet har med sin kartläggning av av samhällsutvecklingen i bygden, en injektion för lokal stolt- kompetensbehovet bland annat bi- het och nya samarbetsformer. Projektet bygger upp en unik dragit till att Campus Roslagen kunde verksamhet där lokala behov och konsten möts. Detta sker i utveckla och starta Sveriges första samarbete med folk från bygden, dess föreningar, företag yrkeshögskoleutbildning till akvaponi- och den regionala och nationella konstvärlden. Norrtälje ingenjör hösten 2021. En hemsida som vänder sig till barn kommun stöttar extra genom att föreningen får hyra den före och en lathund ”att tänka på” när man startar en egen detta skolbyggnaden till rabatterad kostnad. akvaponianläggning var andra resultat. Föreningen Björkö konstnod ska inom ramen för projektet Finansierat av EU:s landsbygdsfond, totalstöd ca 700 000 kr också ta fram en plan hur verksamheten på sikt kan stå på (+ 280 000 kr i privat finansiering). egna ben. Smart bygdeutveckling och stark Finansierat av EU:s lands- bygdsfond, totalstöd ca lokalekonomi 2,3 mnkr. Projekt Smart bygdeutveckling arbetar med lokala hand- lingsplaner för fem bygder inom leaderområdet, bland Resursmodell integration andra Edsbro och Väddö. Projektet tar sin utgångspunkt i en lokalekonomisk analys Coompanion Roslagen & Norrort genomförde projekt Re- (LEA) av en bygd. En LEA är en metod för platsutveckling som sursmodellen som handlade om att skapa nya vägar till ar- kombinerar statistik om hushållens samlade inkomster med betsliv, föreningsliv och samhällsliv för utlandsfödda, människors kunskap om bygdens resurser och möjligheter. främst på landsbygden. Metoden har använts på olika platser i Sverige och brukar Med en kombination av aktivite- resultera i en samsyn över allt som finns i den egna bygden, ter som kompletterade SFI/ vad som kan göras och vad som behöver prioriteras. svenska som andraspråk fick pro- LEA-metodens styrka är att många människor är med och jektdeltagarna praktiska och fak- formar innehållet, och resultatet av arbetet blir en stor bank tiska kunskaper i föreningsliv, av kunskaper och möjligheter. En annan styrka är att bygdens företagande, jobbsök, "på jobbet köpkraft identifieras och kan kopplas till de behov och ut- svenska" och tillgång till nya nät- vecklingsmöjligheter som människorna i bygden har identifie- verk och personliga kontakter samt branschspecifika kun- rat under processen. skaper efter intresse. ”... om varje hushåll bara skulle spendera Deltagarna hade också möjlighet att genomföra och faktu- 25 kronor mer i veckan i Edsbrobygden rera uppdrag via ett socialt bemanningsföretag som projektet istället för utanför bygden, kan vi se att skapade. Av 42 projektdeltagare (22 män och 20 kvinnor) det skulle räcka för att företagen skulle hade 22 personer kommit vidare i arbete under projekttiden. kunna anställa två årsanställda till.” Leaderområdets enda socialfondsprojekt, stöd 2 mnkr. Upp- Finansierat av EU:s landsbygdsfond och märksammat av bl.a. Landsbygdsnätverket som god exempel Region Stockholm, totalstöd ca 1,7 mnkr. på lyckat projekt som ger effekter. PPaaggee 5535 ooff 6657 2016—2021 Leader är en metod för förändringsarbete som utgår utifrån mellan skärgårdsbutiker, nya kon- lokala behov och förutsättningar. Stort fokus ligger på sam- cept för ökad inflyttning till skär- verkan mellan organisationer i området samt samverkan mel- gården, ökad tillgång till teater lan företag, föreningar och offentlig sektor. Erfarenheterna och kultur på landsbygden samt visar att insatser som är väl förankrade hos alla som berörs lokal platsutveckling. Ett leader- och som gynnar lokalsamhället lika mycket som de gynnar kontor stöttar och utvecklar projekt samt följer upp verk- den som driver ett projekt, skapar mer hållbara resultat som samheten. ger effekter på sikt. Som inte försvinner när projektet är av- Leaders budget finansieras till 50 procent av EU:s struktur- slutat. fonder, 17 procent kommer från svenska staten och 33 pro- Leader Stockholmsbygd drivs av en styrelse som represente- cent är s.k. övrig offentlig medfinansiering. Totalt har mellan rar ideell, privat och offentlig sektor. Styrelsen beslutar om 2016-2021 ca 40 miljoner kronor i offentliga medel och näst- inkomna projektansökningar, och leaderområdets utveck- an 13 miljoner kronor i privat insats (pengar och eget ar- lingsstrategi styr vilka typer av insatser som kan beviljas. Mel- bete), dvs. totalt 53 miljoner kronor tillförts landsbygd och lan 2016 och 2021 beviljade styrelsen 73 projekt inom leader- skärgård i leaderområdet. Uppväxlingseffekt på projektom- området. slutningarna för hela leaderområdet blir ca 5 gånger pengar- Projekten har handlat om tex utveckling och ökad samverkan na jämfört med den kommunala medfinansieringen. Kvantitativa resultat Sysselsättning/ företagande Besöksnäring Antal nya företag 6 Antal nya dagsbesökare 14 845 Antal nyskapade arbetstillfällen 12 Antal nya gästnätter 2 706 Antal nya produkter 16 Antal nya besöksmål 37 Antal nya tjänster 27 Antal besökare utanför högsäsong 1 734 Blandade indikatorer Miljö Antal deltagare i utbildningar 175 Antal lokala hållbara tekniklösningar 8 Antal nya/upprustade fysiska anläggningar 70 Investeringar i förnybar energi 3,6 mnkr Antal nya/upprustade fysiska mötesplatser 43 Projekt med positiva effekter för Antal nya virtuella mötesplatser 36 vattenmiljön 14 Antal nya tekniker 20 Samarbetsprojekt Säl & Skarv runt Antal nya nätverk eller Östersjön 1 samarbetskonstellationer 136 Antal projektgrupper med partners från alla tre sektorer 28 Antal ungdomar i projektgrupper 61 Antal nya arbetssätt/metoder 20 Antal kvinnor i ledande roller inom projektorganisationen 31 PPaaggee 5546 ooff 6657 Akvaponi i Roslagen Björkö konstnod Vattencentrum på Campus Roslagen ville höja kunskapsni- Björkö-Arholma skola utvecklas till nav för kultur och konst vån om och intresse för cirkulära flöden inom matpro- med ateljéer och publik verksamhet, i nära samspel med duktion hos olika intressenter som landsbygdsföretag, eko- lokala föreningar och privatpersoner. nomiska föreningar, bygdebolag och allmänheten. Projektet avser att bli en relevant plats för konsten och en del Projektet har med sin kartläggning av av samhällsutvecklingen i bygden, en injektion för lokal stolt- kompetensbehovet bland annat bi- het och nya samarbetsformer. Projektet bygger upp en unik dragit till att Campus Roslagen kunde verksamhet där lokala behov och konsten möts. Detta sker i utveckla och starta Sveriges första samarbete med folk från bygden, dess föreningar, företag yrkeshögskoleutbildning till akvaponi- och den regionala och nationella konstvärlden. Norrtälje ingenjör hösten 2021. En hemsida som vänder sig till barn kommun stöttar extra genom att föreningen får hyra den före och en lathund ”att tänka på” när man startar en egen detta skolbyggnaden till rabatterad kostnad. akvaponianläggning var andra resultat. Föreningen Björkö konstnod ska inom ramen för projektet Finansierat av EU:s landsbygdsfond, totalstöd ca 700 000 kr också ta fram en plan hur verksamheten på sikt kan stå på (+ 280 000 kr i privat finansiering). egna ben. Smart bygdeutveckling och stark Finansierat av EU:s lands- bygdsfond, totalstöd ca lokalekonomi 2,3 mnkr. Projekt Smart bygdeutveckling arbetar med lokala hand- lingsplaner för fem bygder inom leaderområdet, bland Resursmodell integration andra Edsbro och Väddö. Projektet tar sin utgångspunkt i en lokalekonomisk analys Coompanion Roslagen & Norrort genomförde projekt Re- (LEA) av en bygd. En LEA är en metod för platsutveckling som sursmodellen som handlade om att skapa nya vägar till ar- kombinerar statistik om hushållens samlade inkomster med betsliv, föreningsliv och samhällsliv för utlandsfödda, människors kunskap om bygdens resurser och möjligheter. främst på landsbygden. Metoden har använts på olika platser i Sverige och brukar Med en kombination av aktivite- resultera i en samsyn över allt som finns i den egna bygden, ter som kompletterade SFI/ vad som kan göras och vad som behöver prioriteras. svenska som andraspråk fick pro- LEA-metodens styrka är att många människor är med och jektdeltagarna praktiska och fak- formar innehållet, och resultatet av arbetet blir en stor bank tiska kunskaper i föreningsliv, av kunskaper och möjligheter. En annan styrka är att bygdens företagande, jobbsök, "på jobbet köpkraft identifieras och kan kopplas till de behov och ut- svenska" och tillgång till nya nät- vecklingsmöjligheter som människorna i bygden har identifie- verk och personliga kontakter samt branschspecifika kun- rat under processen. skaper efter intresse. ”... om varje hushåll bara skulle spendera Deltagarna hade också möjlighet att genomföra och faktu- 25 kronor mer i veckan i Edsbrobygden rera uppdrag via ett socialt bemanningsföretag som projektet istället för utanför bygden, kan vi se att skapade. Av 42 projektdeltagare (22 män och 20 kvinnor) det skulle räcka för att företagen skulle hade 22 personer kommit vidare i arbete under projekttiden. kunna anställa två årsanställda till.” Leaderområdets enda socialfondsprojekt, stöd 2 mnkr. Upp- Finansierat av EU:s landsbygdsfond och märksammat av bl.a. Landsbygdsnätverket som god exempel Region Stockholm, totalstöd ca 1,7 mnkr. på lyckat projekt som ger effekter. PPaaggee 5557 ooff 6657 Tarmalg som kulinarisk produkt? Ingmarsö kulturlandskap Projekt Algösen genomförs på Ljusterö samt utanför Sand- Ingmarsös jordbrukslandskap har under flera hundra år bru- hamn och undersöker förutsättningarna för en kommersiell kats och betats av djur. När öns bonde trappade ner lanse- produktion av tarmalg samt algens kapacitet att rena vatt- rades projekt Ingmarsö kulturlandskap för att utveckla nya net i en recirkulerande fiskodling. former för att bruka markerna. Projektet identifierade För att långsiktigt möjliggöra en rationell och utökad djurhåll- tidigt tarmalgens pot- ning krävdes initialt investeringar i jordbruksutrustning, ential att bli en god och stängsel samt reparation av ladugård mm. spännande råvara att Projektet bildade en arbetsgrupp bestående av bofasta och äta, samt en möjlighet fritidsboende. Djurägare med får och hästar för landskaps- för recirkulerande vård, markägare som även själva är aktiva i landskapsvår- vattenbrukare att produ- dande insatser, samt personer med kompetens inom ekologi, cera och använda algen i sina system. Algen växer i hela skär- projektadministration och kommunikation. gården och bidrar både som föda och som habitat till den Vid projektets början hade projektägaren Stiftelsen Ingmarsö biologiska mångfalden i området. Algen är direkt ätbar för Norrgård och Skola inga marker, 2018 skötte stiftelsen 10 människan, renar vattnet genom närsaltupptag och bidrar hektar betes- och åkermark med jordbruksstöd. positivt till klimatet genom upptag av koldioxid. På sikt kunde dock sådan verksamhet inte drivas i enbart Projektet har hittills skördad algen vid Ljusterö och vid Grön- ideell regi och en ny lantbrukare söktes som ville flytta till skär, provat den vilda algen i Södertäljes innovationsprogram Ingmarsö. Ett bostadshus byggdes och man annonserade för nya livsmedel, Matlust, provodlat i havet vid Ljusterö i under rubriken ”Ö söker bonde” efter en ny lantbrukare, olika flytande konstruktioner samt inomhus på Ljusterö till- helst med familj. Under 2021 fann man en bondefamilj som sammans med laxyngel i recirkulerande fiskodling. Vidare har ska bo på Ingmarsö och väcka nytt liv i jordbruksproduktion- projektägaren levererat till Sandhamns restauranger, nätver- en. kat med Europas algintressenter samt utbildat och inspirerat både privatpersoner och restauranger kring att äta och an- Sedan 2010 har flera leaderprojekt bi- vända andra saker från havet. dragit till denna utveckling på ön och skapat viktiga förutsättningar för fort- Några resultat satt utveckling. • Vild skörd är mycket beroende av väder och vattenstånd • Laxyngel som växte tillsammans med algen visade tendens Finansierat inom EU:s landsbygdsfond med ca 0,6 mnkr samt 138 00 kr i privat till att vara piggare än de som odlades för sig finansiering. • Innovationskockarna i Södertälje beskrev algen som myck- et användbar i köket och avslutade med frågan: Hur myck- et kan ni leverera och när? Destination Finnhamn • Restaurangerna använde algen som smaksättare, umami och som dekoration, vackert grön Projektstöd beviljades för en motorikbana, en hundrastgård, Projektet kom helt rätt i tiden och projektägaren ingår nu i ett ett utegym, ett utkikstorn, grillplatser för större grupper, stort internationellt forskningssamarbete med 95 specialister vindskydd, en beachvolleybollplan och en sandstrand, samt från 26 länder som ska arbeta vidare med för att digitalisera skyltar på platserna som visar just släktet Ulva där både tarmalgen och ”Naturskatter på Finnhamn”. Ett för det rörliga friluftslivet havssallad ingår. attraktivare Finnhamn gynnar även andra aktörer inom be- Finansierat inom EU:s havs– och fiskeri- söksnäringen i ett större område runt Finnhamn. fond, totalstöd 1 mnkr. Finansierat inom EU:s landsbygdsfond, totalstöd 1,2 mnkr. PPaaggee 5568 ooff 6657 Möja Skärgårdsmentor Möja kulturella ungdomsrörelse har med stöd från Leader Att flytta ut till en ö kan kännas svårt och och Svenska Filminstitutet digitaliserat biografen på Möja. kanske till och med omöjligt om man inte har erfarenhet av ö-liv sedan tidigare. En av svå- Det lokala engagemanget var stort righeterna med just Stockholms skärgård är och över trettio volontärer utbil- att den består av ett ca 30 000 öar fördelade dades och genomförde den första på sex skärgårdskommuner. sommarsäsongen med stor fram- gång. SIKO har genomfört en förstudie om vilken beredskap det finns för att ta emot nya permanentboende på Bion blev snabbt en social mötes- öarna och hur öarnas kan skapa ökat samarbete sinsemellan. plats där bofasta, deltidsboende och tillfälliga besökare ka Ett nästa steg blev initiativet Skärgårdsflytten som ska stimu- träffas och verka tillsammans för en levande bygd. Över 1 300 lera till utflyttning och byggnation av bostäder till överkom- besökare kom till första sommarens filmvisningar. liga priser på kärnöarna i Stockholms skärgård. Stöd 238 750 kr, Svenska Filminstitutet 200 000 kr, privat medfinansiering 62 728 kr. Mötesplats Stavsnäs Möja turistförening har skapat en naturstig med inform- ationstavlor om både natur, kultur Leaderprojekt bildar med fördel kluster som ger större ring- och historiska sevärdheter i syfte ar på vattnet genom ömsesidig inspiration och samverkan. I att öka besökarens upplevelse och Stavsnäs med omnejd har flera projekt genomförts. naturstigens attraktion. Stöd inom EU:s landsbygdsfond med ca I projekt Mötesplats Stavsnäs samlades ett stort antal före- 232 000 kr. ningar för att med en mänga olika aktiviteter aktivt arbeta för en starkare gemenskap och ökad trygghet i lokalsamhället. Ramsmora by fiskevårdsområde driver ett fiskevårdsprojekt i Storö/Bockö reservatet öster om Möja för att återskapa ett Föreningens senaste projekt handlar om utveckla en modell tidigare lekområde. En igenväxt kanal till fladen Norrviken har för fungerande återbruk av varor och produkter. öppnats upp genom muddring till 1-2 m bredd, provfiske ge- Stavsnäs-Djurö arbetar vidare med en metod för platsut- nomförs under 3 år (2020, 2021, 2022), för att följa upp pro- veckling, en lokalekonomisk analys, LEA, som kombinerar jektets resultat. Projektet dokumenteras i en film för att inspi- statistik över områdets lokala ekonomiska tillgångar med rera och guida fler hur man kan genomföra lyckade fiske- människors kunskap om bygdens resurser och möjligheter. vårdsprojekt i den egna skärgården. Stöd inom EU:s havs– Analysen kan fungera som ett verktyg som visar vilka verk- och fiskerifond, ca 1,2 mnkr. samheter som kan utvecklas för att stärka den lokala ekono- min. Tarmalg som kulinarisk produkt? Projekt Algösen undersöker kommersiella möjligheter med och inspirerat både privatpersoner och restauranger kring att Ulva Intestinalis, populär kallad Tarmalg. Algen växer i hela äta och använda andra saker från havet. skärgården och bidrar både som föda och som habitat till den Projektet var helt rätt i tiden, där de två projektledare blev biologiska mångfalden i området. Algen är direkt ätbar för pionjärer i att använda Ulva på det här sättet. Ola Öberg och människan, renar vattnet genom närsaltupptag och bidrar Karin Almlöf (Sandhamn) marknadsför positivt till klimatet genom upptag av koldioxid. nu Sveriges skärgårdar i ett stort inter- Projeket har hittills skördad algen vid Ljusterö och vid Grön- nationellt projekt med deltagare från skär, provat den vilda algen i Södertäljes innovationsprogram 26 länder som undersöker Ulva- för nya livsmedel, Matlust, levererat till Sandhamns restau- släktets potential inom en rad sektorer ranger, nätverkat med Europas algintressenter samt utbildat och vinklar. PPaaggee 5579 ooff 6657 Fiskreproduktionsdamm på Ornö och Våtmark Gruvbyn Utö go EU! Östersjön har brist på fisk, framförallt rovfisk. Orsakerna till Våtmarken på Utö skapas i anslutning till Utö Gästhamn och situationen är överfiskning samt övergödning som i förläng- är därmed lätt tillgängligt för besökare. Platsen konstrueras ningen skapar syrefria bottenmiljöer. Det är brist på både så att det blir ett attraktivt besöksmål med en utsiktsplats lek- och uppväxtplatser för gädda och abborre. samt en möjlighet att ta del av information om Östersjöns problematik och våtmarkens samt rovfiskens betydelse för På Utö och Ornö arbetar man sedan flera år tillbaka aktivt ett levande hav. Våtmark Gruvbyn Utö är således både ett med att skapa nya reproduktionslokaler för gädda och aborre. miljöprojekt och ett besöksmålsprojekt. Arbetet bidrar inte bara till ökade fiskbestånd utan främjar samarbete mellan olika aktörer, ökar platsens attraktionskraft Förutom med markägarna samarbetar projektet med läns- och kan därmed även få en betydelse för turism i området. styrelsen som tillför kompetens och kunskap om våtmarker/ gäddfabriker samt med Haninge kommun. Dessutom är Des- Detta har det europeiska nätverket FARNET lyft fram i en arti- tination Utö involverad och Utö skolas elever engageras. kel där arbetet presenteras som exempel på hur man kan kombinera fiskevård med lokalt ledd kompetensutveckling Finansierat av EU:s havs– och fiskerifond, stöd till projektet och samtidigt stärka besöksnäringen. på Ornö ca 1,6 mnkr (2 etapper) och till Utö ca 1 mnkr. Baltic Sea Water Talks Musik i parken Östersjön är ett hav i obalans. Projekt Baltic Sea Water Talks I Tungelsta är den Gula Villan noden för bygdens musikliv. som september 2021 genomfördes på Utö ville skapa en Med ett större förråd invid föreningen Musikcentralens hus internationell arena som lyfte lösningar för lokala vattenre- i Tungelsta trädgårdspark kommer projektet att stärka byg- laterade utmaningar. den socialt, kulturellt och ekonomiskt. Baltic Sea Water Talks (BSWT) blev ett evenemang som be- Det finns ett stort behov av prisvärda repetitionslokaler i lyste pågående forskning och forskningsresultat samt presen- Tungelsta, och att kunna erbjuda fler utrymmen i Gula villan terade konkreta insatser i syfte att skapa fler liknande initiativ skulle gynna det lokala musik– och kulturlivet. Kulturförening- för en Östersjö i balans. Initiativ som bidrar till en renare Ös- en Musikcentralen som driver projektet anordnar också varje tersjö, biologisk mångfald, hållbarhet i praktiken och fler ar- år bland annat Trädgårdsrocken i parken intill Gula Villan. betstillfällen. Kort sagt ett levande samhälle. Projektgruppen vill nu bygga ett externt förråd som kan Evenemanget med utställning, föreläsningar och paneldebatt rymma skrymmande utrustning samt en mobil utomhusscen direktsändes och spelades in för att kunna som förenklar för arrangörer då basutbud som behövs för spridas i poddar, nyhetsbrev och på olika evenemang förvaras i direkt anslutning till parken. Det YouTube. gynnar alla Trädgårdsparkens kulturarrangemang utomhus. Lokala produkter kan visas upp, och föreningen Folk och Skanna QR-koden med mobilen för Trädgårds arbete kring hållbarhet och miljö får möjlighet att att se paneldebatten på Youtube! utvecklas. Bygden Projektet har fördjupat flera samarbeten och Utö är på väg lyfts som plats att att etableras som en hub i havsbandet där forskare och aka- bo och verka i samt demi kan visa konkret vilka resultat forskningen ger. Baltic att besöka. Sea Water Talks ska bli ett årligen återkommande event. Finansierat av EU:s Finansierat av EU:s landsbygdsfond och Haninge kommun landsbygdsfond, med stöd på totalt ca 0,4 mnkr plus 125 000 kr i privat finan- stöd ca 0,5 mnkr. siering. PPaaggee 5680 ooff 6657 Polhems Underwerk I Sorundabygden skapade en skara entusiaster musiktea- skrivas om? Och vilka krafter sätts i rörelse när man vill vara ter som ger barn och unga kunskap, delaktighet och fram- med och forma en ny tid? tidshopp. Efter tidigare succé med ”Polhems Huvudwerk” togs 2020 nya steg med nytt koncept i ett unikt samarbete Leaderstödet gick till förberedelserna och flera finansiärer mellan föreningar, kulturaktörer, kommunen, näringsidkare, möjliggjorde sedan föreställningarna sommaren 2021. kyrka, naturvård och skola i bygden. Vad blir nästa steg? Under 2011-2015 spelades ”Polhems Huvudwerk” vartannat Projektgruppen drömmer om en år och blev succé. Under 2020 började förberedelserna för teaterskola i Sorunda och vill satsa “Polhems Underwerk”, med nyskrivet manus i tre akter, nya på kreativa aktiviteter som får scenografilösningar och ny ensemble. Pjäsen spelades utom- barn och unga att känna självtillit, hus under juli och augusti 2021. tillhörighet och framtidshopp. Pjäsen handlade om de dramatiska utmaningarna världen Finansierat inom EU:s landsbygds- står inför och om vikten av kreativ frihet. Hur utvecklar vi vår fond, stöd ca 417 480 kr. föreställningsförmåga när hela framtiden kanske måste Fågelstation skapar fågelturism Ny portal www.visitlandsort.se Föreningen Landsorts Fågelstation driver en fågelstation För att förbättra förutsättningarna på Landsort att kunna med ringmärkning, sträckfågelstudier och inventering av fortsätta som ett levande skärgårdssamhälle har en vision fågel på Landsort i Stockholms södra skärgård. Samtidigt utvecklats att bygga en fysisk kunskapsstation och upplevel- Föreningen ville utveckla fågelstationens verksamhet för att secentrum om Östersjöns maritima arv och miljö på ön. locka fler besökare och bidra till starka näringar på ön och i Efter ett flerårigt konceptar- närområdet. bete skapades nu med stöd Projektet gav förutsättningar att bemanna stationen med från LEADER webbportalen personal som kunde erbjuda guidningar och samtidigt arbeta visitlandsort.se. Tanken med med ringmärkning. Detta utvecklades i kontakt med det lo- webbportalen och på sikt ett kala näringslivet till olika paket där guidning kombinerades upplevelsecentrum är att med fotokurs, mat och boende. utnyttja Landsorts resurser inom det Maritima Kulturarvet och Natur & Miljö till att attrahera fler besökare och därmed Föreningen har med hjälp av projektets erfarenheter tagit skapa större underlag för ortens företagare, få startpunkt för fram en affärsplan för fortsatt verksamhet, som ska ske i ba- nya företag och i slutänden bidra till att långsiktigt säkra jobb lans mellan ideellt engagemang och professionell beman- och fastboende. ning. Fortsatt samarbete med näringslivet runt nya besöksnä- ringsprodukter eftersträvas, så att fler besökare kommer till Webbportalen kommer att drivas av Landsorts Sjö- och Landsort med anledning av fågelstationens utbud. MiljöCentrum i samarbete med boende och företagare på Landsort. Projektet genomfördes i samarbete med Söder- Finansierat inom EU:s törns Högskola. landsbygdsfond med ca 709 000 kr i stöd och drygt Finansierat inom EU:s landsbygdsfond 100 000 kr privat finansie- med 396 000 kr och 80 000 kr från ring. Region Stockholm. PPaaggee 5691 ooff 6657 BESLUT Datum Diarienummer 2022-06-02 3.2.17-04500/2022 Berörda LAG Fördelning av medel till LAG inom Leader 2023- Jordbruksverkets beslut Jordbruksverket beslutar att fördela 1 675 000 000 kronor till 40 lokala aktionsgrupper (LAG) för genomförandet av Leader 2023-2027 enligt bilaga 1. I beloppen ingår medfinansiering i form av övrigt offentligt stöd med 33 procent. Villkor för beslutet Detta beslut gäller under förutsättning att Sveriges förslag till strategisk plan, i vilken dessa medel tillförs Leader, godkänns av EU-kommissionen. De fördelade beloppen gäller under förutsättning att respektive LAG kan visa att de får in den medfinansiering som krävs för att komma upp till det i bilaga 1 redovisade beloppet. Högst 25 procent av tilldelad budget får användas för drift. Omfördelningar och justeringar av budgeten kan bli aktuella exempelvis genom regeringsbeslut, kommande programändringar och för att uppnå ett bättre budgetutnyttjande. Motivering Jordbruksverket har i uppdrag1 från regeringen att förbereda stöd till Leader för kommande programperiod. Varje LAG har lämnat in önskemål om budget för programperiod 2023-2027. Denna budget utgör maxbelopp för vad som kan tilldelas LAG. Ett förslag till fördelningsnycklar för budgetfördelning till leaderområden har varit på remiss. Utöver yttranden på remissen har även skrivelser kommit in. Jordbruksverket har hanterat inkomna synpunkter och verkat för att få en så bra helhetslösning som möjligt. För att LAG ska få startbeslut och kunna starta sin verksamhet måste LAG veta hur stor budget de har under programperioden. Startbeslut tas löpande av 1 Regeringsbeslut Uppdrag att förbereda hantering av stöd till Lokalt ledd utveckling för programperioden 2021-2027 diarienummer N2019/03104/JL, N2019/02805/JL, N2018/05749/JL (delvis). Jordbruksverket | Besök: Vallgatan 8 | Post: 551 82 Jönköping | 0771-223 223 www.jordbruksverket.se | jordbruksverket@jordbruksverket.se Godkänd 2022-06-02 av Christina Nordin PPaaggee 6602 ooff 6657 Jordbruksverket 2022-06-02 3.2.17-04500/2022 2(2) Jordbruksverket när LAG har kompletterat sina strategier. I kompletteringarna ingår bland annat att LAG ska visa att den medfinansiering som krävs är klar. För att inte budgetbeslutet ska dröja tills efter att alla kompletteringar är gjorda tas detta beslut. Budgetfördelningen mellan LAG utgår från fördelningsnycklar samt viktning i bilaga 2. Urvalskommitténs beslut om poängsättning av lokala utvecklingsstrategier, som är en av fördelningsnycklarna, framgår i bilaga 3. I detta ärende har generaldirektören Christina Nordin beslutat. Annelie Ström har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också tillförordnade chefsjuristen Ida Lindblad Hammar, Olof Johansson, Andreas Mattisson, Lena Callisen, Carin Alfredsson, Jonas Fjärtorp, Pasi Kemi, Lovisa Rogö och Anders Swahnberg deltagit. Christina Nordin Annelie Ström Beslutet har signerats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Bilagor Bilaga 1 Fördelning av medel till LAG inom Leader 2023-2027 Bilaga 2 Fördelningsnycklar och viktning som använts vid budgetfördelning Bilaga 3 Urvalskommitténs beslut om poängsättning av lokala utvecklingsstrategier Kopia till: Näringsdepartementet Godkänd 2022-06-02 av Christina Nordin PPaaggee 6613 ooff 6657 Bilaga 2 Fördelningsnycklar och viktning som använts vid budgetfördelning Nedan visas de fördelningsnycklar och den viktning som har använts vid budgetfördelning till LAG 2023-2027 samt förklarande text och motivering. • Fast grundbelopp – vikt 25 procent (418 750 000 kronor) • Leaderområdets yta – vikt 16,5 procent (276 375 000 kronor) • Antal invånare – vikt 27 procent (452 250 000 kronor) • Särskild tilldelning till sammanslagna områden – vikt 1,5 procent (25 125 000 kronor) • Urvalskommitténs poängsättning – vikt 30 procent (502 500 000 kronor) Fast grundbelopp Varje leaderområde behöver ett fast belopp i budget för att ha god kapacitet att förvalta och genomföra den lokala utvecklingsstrategin. Ett fast belopp behövs för att även de områden som har relativt liten befolkning och en liten yta ska få en rimlig tilldelning samt att i största möjligaste mån undvika att ett eller flera områden får så liten budget att den inte medger tillräcklig administrativ kapacitet. Viktning: 25 procent av fördelad budget, vilket innebär cirka 10,5 miljoner kronor per leaderområde beräknat på 40 inkomna ansökningar om att bilda leaderområde. Leaderområdets yta Leaderområdenas yta varierar stort över landet. Det minsta området är drygt 1 000 km² och det största är nästan 59 000 km², medeltalet är cirka 11 500 km². Som framgår av SWOT-analysen bedöms behovet av utvecklingsinsatser vara störst i de glesare delarna av landet. De allra största områdena har en gleshetsproblematik som motiverar en budgettilldelning utifrån dessa premisser. De stora områdena har också längre resvägar och med glesheten också svårare att mobilisera till aktiviteter i området. Viktning: 16,5 procent av fördelad budget. Jordbruksverket | Besök: Skeppsbrogatan 2 | Post: 551 82 Jönköping | 0771-223 223 www.jordbruksverket.se | jordbruksverket@jordbruksverket.se Godkänd 2022-06-02 av Christina Nordin PPaaggee 6624 ooff 6657 Jordbruksverket 2022-06-02 2(3) Antal invånare Befolkningens storlek i området kan vara ett mått på medelsbehovet i respektive område. Denna variabel hade exempelvis kunna ersättas eller kompletteras med socioekonomiska faktorer men vår bedömning är att i kombination med variabeln för leaderområdenas yta kan befolkningens storlek fungera väl som variabel. Ett motiv för att vikta variabeln relativt högt är att långsiktigt hållbara effekter kan vara enklare att nå i områden som redan har stödjande samhällsstrukturer och utvecklingsprocesser jämfört med områden som saknar dessa. Viktning: 27 procent av fördelad budget. Särskild tilldelning till sammanslagna områden Särskild tilldelning fördelas med 1,5 procent av budgeten till hela prioriterade områden i nuvarande programperiod som gått samman. För att nå målsättningen att få Leader rikstäckande uppmanades leaderområdena i nuvarande programperiod att gå samman. Det är tre sammanslagningar som har skett mellan hela prioriterade områdena i nuvarande programperiod. Två där två områden gått samman (i Bohuslän och Skåne) och en där tre områden gått samman (i Skåne). En särskild tilldelning för dessa tre nya områden motiveras med att de jämfört med nuvarande period mister delar av de medel som tilldelas genom att de gått samman. Cirka 25 miljoner kronor fördelas så att hälften av beloppet går till det område där tre tidigare områden bildat ett nytt. De andra två områden delar på den resterande halvan. Motivet för detta är att det kan vara mer komplext att bilda ett område från tre tidigare områden samt att detta område förlorar mer än de andra genom sammanslagningen. Viktning: 1,5 procent av fördelad budget. Urvalskommitténs poängsättning Jordbruksverket har tillsatt en urvalskommitté som har bedömt och poängsatt alla lokala utvecklingsstrategier enligt förvaltningsmyndighetens fastställda kriterier. Jordbruksverket ska därefter godkänna urvalet. Förfarandet beskrivs i den fondgemensamma förordningen (EU) nr 2021/1060, artikel 32 punkt 2. Jordbruksverket bedömer att urvalskommitténs poängsättning ska få genomslag i medelsfördelningen då det i regeringsuppdraget om att förbereda lokalt ledd stöd för programperioden 2021-20271 framgår att lokala utvecklingsstrategier som med en effektiv administration i hög grad kan bidra till att uppfylla EU:s mål och prioriteringar för den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 1 Uppdrag att förbereda hantering av stöd till lokalt ledd utveckling för programperioden 2021- 2027 (diarienummer 3.2.17-05914/2020) Godkänd 2022-06-02 av Christina Nordin PPaaggee 6635 ooff 6657 Jordbruksverket 2022-06-02 3(3) ska premieras. Det är även i linje med EU-kommissionens rekommendationer i guidelines för lokalt ledd utveckling2. Vi har dock bedömt att denna variabel inte ska viktas lika högt som vid fördelningen 2014-2020 då den var 40 procent. Orsaken till den lägre viktningen är att den fasta grundnivån nu ökar från 20 procent till 25 procent i kombination med resterande föreslagna fördelningsnycklar för att lättare kunna nå målsättningen att täcka hela landet med leaderområden. Viktning: 30 procent av fördelad budget. Lokalt budgettak Den högsta budget som ett leaderområde kan tilldelas beror på det önskemål om budgettilldelning som leaderområdet har gjort. Önskemålet beror i sin tur på storleken av den lokala medfinansiering i övrigt offentligt stöd som området själv bidrar med. Omfördelning Om det blir medel över från leaderområden som nått upp till sitt lokala budgettak fördelas den överskjutande budgeten till andra leaderområden som inte nått upp till sitt lokala budgettak. Omfördelningen görs enligt fördelningsnycklarna. 2 EGESIF_18-033-00, 17/09/2018 Godkänd 2022-06-02 av Christina Nordin PPaaggee 6646 ooff 6657 Bilaga 3 Urvalskommitténs beslut om poängsättning av lokala utvecklingsstrategier Leaderområde Total poäng Leader Gästrikebygden 460 Leader Gute 420 Leader Stockholmsbygd 390 Upplandsbygd LLU 380 Leader Polaris 2030 370 Leader Mittland Plus 350 Leader Närheten 350 Leader Östra Skåne 350 Folkungaland 340 Leader Höga Kusten 340 Leader Sjuhärad 340 Leader 7-sam Värmland 330 Leader Linné Småland 330 Leader Sörmlandskusten 330 Leader 3sam Strömsund-Ragunda 320 Leader Nordvästra Skaraborg 320 Kustlandet 310 Leader Grogrund 310 Leader Lappland 2030 310 Leader Bergslagen 300 Leader Bohuslän 300 Leader Östra Skaraborg 300 Tornedalen 2030 300 LEADER Framtidsbygder 290 Leader Nedre Dalälven 290 Astrid Lindgrens Hembygd 280 Idériket Umeåregionen 2030 280 LEADER Mellansjölandet 280 Lokalt ledd utveckling Halland 280 Leader Mälardalen 280 Utveckling Hälsingebygden 260 Leader Södermanland 250 Leader kring Göta älv och Säve 230 SydostLeader 230 Leader Skellefteå Älvdal 210 Leader Västra Småland 200 Nordvästra Skåne och MittSkåne 190 Leader Söderslätt 170 Dalälvarnas Utvecklingsområde 150 Spira Mare 2030 150 Godkänd 2022-06-02 av Christina Nordin PPaaggee 6657 ooff 6657

§158 Dnr KS 2022-810 Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram 2023-2027 Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Norrtälje kommun medfinansierar Leader Stockholmsbygd med 600 tkr per år för perioden januari 2023 till december 2027. 2. Kommunstyrelsen nominerar utvecklingsstrateg Torkel Andersson som ordinarie ledamot samt näringslivssamordnare Ida-Maria Olofsson som ersättare till styrelsen för Leader Stockholmsbygd för kommande programperiod Sammanfattning av ärendet För programperioden åren 2023 – 2027 föreslås att Norrtälje kommun fortsatt är med i Leader Stockholmsbygd. Leader Stockholmsbygd har under våren 2022 tagit fram en ny Utvecklingsstrategi som kompletterar, förstärker och samspelar med Norrtälje kommuns program för landsbygds- och skärgårdsutveckling. I tidigare budgetar har ca 770 tkr avsatts för medfinansiering till Leaderarbete per år. Den finansieringsfördelning som har arbetats fram innebär minskade kostnader för Norrtälje kommun fr.om. år 2023. Uppväxlingseffekten är mycket god. Arbetet med Leader Stockholmsbygd innebär att landsbygds- och skärgårdsområden i Norrtälje kommun ges ytterligare förutsättningar till stöd för utvecklingsprojekt som syftar till att stärka Norrtäljes lokalsamhällen och entreprenörskap. Beslutsunderlag