UTBILDNINGSNÄMNDEN — 16 september 2026

§ 78 Fastställande av föredragningslistans innehåll och val av justerare Beslut 1. Utbildningsnämnden fastställer föredragningslistans innehåll med följande tillägg: - Rapportpunkten H. Goda exempel - Redovisning av utvecklingsarbetet med Skapande skola utgår från föredragningslistan och utgår från dagens sammanträde. - Jan Malmberg (S) anmäler övrig fråga avseende återkoppling från Yrkesmässan. 2. Utbildningsnämnden utser Gunilla Hellberg (SD) att justera dagens protokoll. Justeringsdag är den 23 september 2026. ________________________

§ 79 Rapporter med mera UN 2026/0007 Beslut Utbildningsnämnden noterar rapporterna och lägger dem till handlingarna. Beskrivning av ärendet 79:1 Presentation inför uppdragsplan 2027 och kommande workshop Caroline Strid, biträdande utbildningsdirektör, presenterar tidplan och innehåll för dagens workshop, frågeställningar, reformpaket, centrala inriktningar i reformerna och tidsplan för ikraftträdande för olika delar av reformerna. 79:2 Redovisning av personalomsättning och sjukfrånvaro bland skolpersonal Cornelia Thorstensson, HR-ansvarig, presenterar frågeställning från nämnden, begreppet personalrörlighet, personalrörlighet för utbildningskontoret, specifika skolformer och Norrköpings kommun 2022-2025. Slutligen presenteras sjukfrånvaro för utbildningskontoret 2022-2025 samt jämförelse mellan skolformer 2025. 79:3 Facken informerar Anna-Lena Björk och Niclas Sjöström, Sveriges Lärare, informerar kring följande punkter: - Josef Alacam, rektor Enebyskolan, blev vald till årets rektor i Norrköpings kommun. - Informerar kring upplevd kring den höga omsättningen av rektorer inom skolformerna grundskola och förskola. - Medskick till utbildningsnämnden att framöver vid aktualisering av anpassningar göra det utifrån en långsiktig plan och tydlig kommunikation. Behov av tydliga arbetsgångar för hur anpassningar ska genomföras. - Inbjudan från Sveriges Lärare om gemensam fika med nämnden under öppet hus framöver. Inbjudan kommer skickas ut till respektive parti framöver. - Fortsatt planering för att till den nya mandatperioden erbjuda på en snarlik studiebesök för ledamöter och ersättare i utbildningsnämnden med att skugga en lärare under en arbetsdag. Karin Thyrstedt, Kommunal, informerar kring följande punkter: - Informerar kring upplevd oro från barnskötare kring lagändringar avseende planeringstid där förskollärare måste avsätta mer tid framöver, vilket ökar arbetsbelastningen för barnskötare. 79:4 Slutgiltig gymnasieantagning Lejla Gros, sakkunnig gymnasieskola, informerar kring slutgiltig antagning till gymnasieskolan 2026. 1944 elever har antagits till ett nationellt program i åk 1 på gymnasieskolor i Norrköping. Redovisar fördelning för antagna till nationellt program för respektive huvudmannatyp, antal antagna per nationellt gymnasieprogram, oavsett regi samt antal platser samt antal antagna, högskoleförberedande program och yrkesprogram på kommunala gymnasieskolor. 72 % av eleverna har antagits till sitt förstahandsval av program och skola, vilket är en minskning med 10 procentenheter jämfört med föregående år. Antalet antagna har ökat till Industritekniska programmet, Vård- och omsorgsprogrammet samt Naturvetenskapsprogrammet. 79:5 Förteckning inkomna handlingar september 2026 UN 2026/0006-8 79:6 Saknade barn, samt skolplikt och rätten till utbildning Jonas Eriksson, informerar under § 88 ”utbildningsnämndens ordförande och utbildningsdirektör informerar” kring ärendet. Inga anmälningar under perioden om saknade barn. 79:6 Övriga frågor Jan Malmberg (S) rapporterar från deltagande på yrkesmässan Bråvallagymnasiet. Informerar att 2250 deltagare besökte yrkesmässan, vilket är ett nytt rekord. Besökare fick prova på alla yrken som erbjuds. Grunden är att få större attraktivitet och uppnå en större jämställdhet. 79:7 Information avseende arbetet med utkast till reviderad lokalbehovsplan 2026-2035 Oskar Aldén, lokalstrateg, informerar kring lokalförsörjningsprocessen, lokalbehovsplan samt förändringar sedan förra året. Redogör vidare för identifierade lokalbehov inom förskola, grundskola, gymnasieskola samt anpassade skolor. 79:8 Information om arbetet inför internbudget 2027 Annica Persson, controller, informerar kring processen för framtagande av internbudget 2027. I och med att det är ett valår så kommer processen att bli förskjuten jämfört med andra år. Kommunfullmäktiges beslut om ändringsbudget förväntas att fattas under dess sammanträde den 14 december 2026, vilket betyder att det inte är möjligt för utbildningsnämnden att fatta beslut innan årsskiftet. Delgivning till fristående huvudmän måste enligt lag ske innan årsskiftet. 2026 års bidragsbelopp förlängs i avvaktan på internbudgetbeslut och dessa bidragsbelopp delges till fristående huvudmän. 79:9 Återrapportering av underskott för enheten Centrum för flerspråkighet (CFF) Dennis Lachan Eriksson, enhetschef Centrum för flerspråkighet, informerar kring CFF:s ekonomiska utgångspunkter samt allmänna utmaningar för enheten med att uppnå en budget i balans. 79:10 Rapport kring arbetet med skolbibliotek Mikael Hultberg, skolchef grundskola, informerar om skolbiblioteksarbetet 2026. Redogör för fokus under året, arbetet hittills, satsningar samt grundskolornas och gymnasieskolornas användning. ________________________

§ 80 Föregående protokoll, augusti 2026 UN 2026/0004 Beslut Utbildningsnämnden lägger föregående protokoll från utbildningsnämndens sammanträde den 19 augusti 2026 (UN 2026/0001–14) till handlingarna. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden går igenom upprättat protokoll från utbildningsnämndens sammanträde den 19 augusti 2026 (UN 2026/0001–14) i syfte att följa upp hur nämndens beslut har verkställts eller följts upp. Ekonomiska konsekvenser Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Föregående protokoll, augusti 2026 (UN 2026/0004-13). - Protokoll från utbildningsnämndens sammanträde den 19 augusti 2026 (UN 2026/0001–14). ________________________

§ 81 Ekonomisk uppföljning per augusti 2026 UN 2026/0003 Beslut Utbildningsnämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen till och med augusti 2026 och skickar den till kommunstyrelsen. Ekonomiskt resultat Utbildningsnämndens budgetram från kommunfullmäktige för 2026 är 4 493 729 tkr, inklusive tilläggsbudgetlön 2026. Utbildningsnämnden prognosticerar ett överskott om 6,2 mkr, vilket är oförändrat från föregående prognos. Utbildningsnämnden prognos 2026 2026 2026 2026 2026 2026 2024 2025 Mkr Mars April Maj Jun Jul Aug Förskola 7,6 3,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Grundskola -23,4 -2,3 0,0 0,0 -3,0 -3,0 -3,0 -3,0 Gymnasiet 12,7 8,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga verksamheter -1,5 6,5 -5,2 -5,2 -5,2 -5,2 -5,2 -5,2 Kommunala verksamheterna -4,6 16,5 -5,2 -5,2 -8,2 -8,2 -8,2 -8,2 Central kostnad underskott -7,0 -0,9 0,0 0,0 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 Centrala poster övrigt 69,1 64,1 5,2 5,2 15,3 15,3 15,3 15,3 Tilläggsbudget lön 3 månader 33,0 28,0 Centrala poster 95,1 91,2 5,2 5,2 14,4 14,4 14,4 14,4 Utbildningsnämnden 90,5 107,7 0,0 0,0 6,2 6,2 6,2 6,2 För alla verksamheter finns som tidigare år risker kopplat till barn- och elevantal, i förskolan och grundskolan prognosticeras ett minskat barn- och elevantal. Det finns osäkerheter för alla verksamheter i vilken skola/program eller huvudman som vårdnadshavare och elever väljer. Befolkningsprognosen har varit överskattad under flera år vilket lett till överskott i centrala poster för volymersättning till skolorna. Barnen och eleverna har inte funnits i den mån det har prognosticerats. Det är ännu osäkert om trenden fortsätter 2026 och det kommer visa sig fullt ut senare i höst. Förskola (prognos 0 mkr) Den kommunala förskolan prognosticerar en ekonomi i balans. Grundskola (prognos -3 mkr) Den kommunala grundskolan prognosticerar ett underskott om – 3 mkr. Det har kommit ett beslut om en minskning av statsbidraget för bättre arbetsmiljö till höstterminen 2026 på ca 4,6 mkr, en del av minskningen motverkas av statsbidraget för läxhjälp. Det är ännu oklart hur förändringen i prognos fördelas per skola. Underskottet i de kommunala grundskolorna leder till en uppskattad kompensation till fristående huvudmän på ca 0,9 mkr. Gymnasiet (prognos 0 mkr) De kommunala gymnasieskolorna prognosticerar en ekonomi i balans. Övriga verksamheter (prognos -5,2 mkr) Verksamheterna nattomsorg och den öppna förskolan prognosticerar en ekonomi i balans. Verksamheten familjedaghem prognosticerar ett underskott på -0,2 mkr. Verksamheterna ABIS och korttidstillsyn prognosticerar en ekonomi i balans. Centrum för flerspråkighet prognosticerar ett underskott om – 4,7 mkr. Studerandebostäder som tidigare har redovisats inom gymnasiet prognosticerar ett underskott om -0,3 mkr. Centrala poster (prognos 14,4 mkr) Centralt prognosticeras ett överskott om 14,4 mkr, det är främst färre barn/elever under vårterminen inom fritidshemmet, grundskolan och gymnasiet. Årsarbetare Utbildningskontoret redovisar 4 142 årsarbetare i augusti vilket är en minskning med 90 årsarbetare från föregående års snitt. Investeringar Utbildningsnämnden har en investeringsbudget på 20 000 tkr för 2026. Det finns 53 841 tkr kvar från tidigare årsbudgetar. Hittills har 13 704 tkr fördelats till nya/befintliga projekt under 2026. Av de projekt som har avslutats hittills under 2026 har det blivit över 4 110 tkr. 23 648 tkr har förbrukats hittills i år. Det finns 64 247 tkr kvar att fördela. Investeringarna för 2026 bedöms rymmas inom den totala investeringsramen. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Ekonomisk uppföljning per augusti 2026 (UN 2026/0003-13). • Årsarbetarrapport augusti 2026 ________________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

§ 82 Utbildningsnämndens äskanden om medel inför ändringsbudget 2027-2030 UN 2026/3146 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beviljar utbildningsnämnden 2 800 tkr för ökade lokalkostnader. 2. Kommunfullmäktige beviljar utbildningsnämnden ett utökat kommunbidrag om 46 300 tkr för 2027 med anledning av regleringen kring lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. 3. Kommunfullmäktige beviljar utbildningsnämnden ett utökat kommunbidrag om 92 600 tkr årligen från och med 2028 med anledning av regleringen kring lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. 4. Paragrafen förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning Efter utbildningsnämndens sammanträde den 11 mars 2026 översändes nämndens långtidsbudget och investeringsäskanden för perioden 2027–2030 till kommunfullmäktige. I underlaget ingick bland annat två äskanden med anledning av ökade kostnader. Det ena avsåg ökade lokalkostnader och uppgick till 9 500 tkr. Det andra avsåg kostnader till följd av de föreslagna lagförändringarna med anledning av utredningen Tid för undervisningsuppdraget. För detta äskade utbildningsnämnden 17 500 tkr för 2027 samt 35 000 tkr årligen från och med 2028. Som tidigare kommunicerats har utbildningskontoret arbetat vidare med att ta fram en mer detaljerad beräkning av de ekonomiska konsekvenserna av lagändringen, inklusive ökade lokalkostnader och övriga kostnader som påverkas av de förändrade förutsättningarna (UN 2026/0493–2). Den fördjupade analysen syftar till att ge ett så balanserat och verklighetsnära underlag som möjligt utifrån Norrköpings kommuns förutsättningar. Mot denna bakgrund justeras tidigare äskanden så att de bättre motsvarar det samlade ekonomiska behov som den nya beräkningen visar. En viktig förändring är den nya regleringen av lärares och förskollärares undervisningsuppdrag som träder i kraft den 1 juli 2027. Regleringen innebär att undervisningstid, planering och uppföljning av undervisningen regleras, vilket medför att lärares och förskollärares undervisningstid begränsas jämfört med dagens förutsättningar. För att kommunen även fortsättningsvis ska kunna säkerställa den undervisningstid som barn och elever har rätt till krävs en anpassning av bemanning och organisation. Konsekvenserna av regleringen skiljer sig mellan olika verksamhetsformer. För utbildningsnämndens verksamheter innebär förändringen bland annat ekonomiska konsekvenser för förskola, fritidshem, anpassat fritidshem, anpassad grundskola, grundskola, gymnasieskola samt anpassad gymnasieskola. Utbildningsnämnden bedömer att de medel som nämnden tidigare har äskat för, motsvarande 17 500 tkr för 2027 och 35 000 tkr årligen från och med 2028, behöver kompletteras med ytterligare 28 800 tkr för 2027 och 57 600 tkr årligen från och med 2028. Sammantaget innebär detta ett resurstillskott om totalt 46 300 tkr för 2027 och 92 600 tkr årligen från och med 2028. Dessa medel bedöms behövas för att kunna upprätthålla nuvarande undervisningsvolym och samtidigt genomföra den nya regleringen utan att resurser behöver tas från övrig utbildningsverksamhet. Äskandet omfattar även den ersättning som, enligt principen om lika villkor, ska tillfalla fristående huvudmän. Eftersom andelen elever i fristående verksamheter varierar mellan olika verksamhetsformer och årskurser behöver fördelningen göras utifrån respektive verksamhetsforms faktiska elevsammansättning. Detta äskande avser de ekonomiska konsekvenser som följer av behovet av ökad bemanning för att upprätthålla nuvarande undervisningsvolym. Äskandet tar inte höjd för eventuella ytterligare kostnader som kan följa av andra delar av reformen, exempelvis förändrade eller ökade krav avseende särskilt stöd och hur detta ska organiseras och ges till elever utifrån de nya förutsättningarna för lärares arbetstid. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden beslutade sin långtidsbudget och äskanden till kommunfullmäktige för perioden 2027–2030 vid sitt sammanträde den 11 mars 2026 (UN 2026/0493-2). Kommunfullmäktige beslutade därefter vid sitt sammanträde den 15 juni 2026 om driftbudget och investeringsbudget för perioden 2027–2030 (KS 2025/1469). Som tidigare kommunicerats har utbildningskontoret arbetat vidare med att ta fram en mer detaljerad beräkning av både ökade lokalkostnader samt de ekonomiska konsekvenserna av den beslutade regleringen av lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Riksdagen fattade den 9 juni 2026 beslut med anledning av proposition 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget. Syftet har varit att ta fram ett så balanserat, tillförlitligt och verklighetsnära ekonomiskt underlag som möjligt utifrån Norrköpings kommuns specifika förutsättningar. Mot denna bakgrund justeras tidigare äskanden så att de bättre motsvarar det samlade ekonomiska behov som den fördjupade beräkningen visar. Justeringen är således en följd av det fortsatta analys- och beräkningsarbetet och syftar till att säkerställa att de ekonomiska konsekvenserna av reformen beaktas på ett så korrekt och heltäckande sätt som möjligt. Lokalkostnader Utbildningsnämnden äskar kompensation för ökade lokalkostnader till följd av nya eller renoverade lokaler som inte kompenseras via resursfördelningsmodellen, prisökningar eller andra tekniska poster. Ersättning till fristående huvudmän ingår i summan. Utbildningsnämnden äskar 2 800 tkr för ökade lokalkostnader. Förändring lokaler 2027: 2 800 tkr Förändring lokaler 2028: 36 700 tkr (årets förändring 33 900 tkr) Förändring lokaler 2029: 73 400 tkr (årets förändring 36 700 tkr) Förändring lokaler 2030: 151 700 tkr (årets förändring 78 300 tkr) Äskande utifrån lagändringar i skollagen (2010:800) - Tid för undervisningsuppdraget Regeringen har beslutat om förändringar i skollagen (2010:800) med anledning av förslagen om reglering av lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Syftet med regleringen är bland annat att skapa bättre förutsättningar för lärare och förskollärare att fokusera på undervisningsuppdraget samt att förbättra arbetsmiljön och yrkets attraktivitet. Regleringen innebär att undervisningsuppdraget omfattar undervisning samt tid för planering och uppföljning av undervisningen. Regleringen träder i kraft den 1 juli 2027. Förändringen innebär att lärare och förskollärare i genomsnitt kommer att ha mindre tid för undervisning och mer tid behöver avsättas för planering och uppföljning. Samtidigt kvarstår huvudmannens ansvar för att säkerställa att barn och elever får den undervisning de har rätt till. För att kunna upprätthålla dagens undervisningsvolym behöver därför huvudmannen anpassa bemanningen. Detta innebär ett behov av ytterligare lärar- och förskollärartjänster samt övrig personal som löser av för planering i förskola och fritidshem. Kommunen har tillförts medel via den kommunala finansieringsprincipen om 17 500 tkr för 2027 (halvårseffekt) och 35 000 tkr för 2028, vilket var utbildningsnämndens ursprungliga äskande till kommunfullmäktige. Utbildningskontorets utredning kring hur reformen ekonomiskt kommer påverka de olika verksamheterna visar att dessa medel inte räcker för att kunna genomföra lagförändringen utan ytterligare medel. Sammantaget innebär detta ett resurstillskott om totalt 46 300 tkr för 2027 (halvårseffekt) och 92 600 tkr årligen från och med 2028. Dessa medel bedöms behövas för att kunna upprätthålla nuvarande undervisningsvolym och samtidigt genomföra den nya regleringen utan att resurser behöver tas från övrig utbildningsverksamhet. Bakgrund Lärares och förskollärares möjligheter att fokusera på undervisningen är centrala för utbildningens kvalitet samt elevernas och barnens utveckling. Tidigare har det inte funnits någon nationell reglering av hur stor del av lärares och förskollärares arbetstid som ska avsättas för undervisning. Lagändringen innebär bland annat att det i skollagen tydliggörs att undervisningsuppdraget omfattar: • undervisning, • planering av undervisningen, samt • uppföljning av undervisningen. Lagändringen träder ikraft den 1 juli 2027 och följande intervall är beslutad vid heltidstjänstgöring i undervisningstiden samt tid för planering och uppföljning av undervisningstiden. • Grundskola årskurs 1–6: Undervisningstid på 550–650 timmar per år, med minst lika mycket tid (100 %) avsatt för planering och uppföljning. • Grundskola årskurs 7–9: Undervisningstid på 500–600 timmar per år, med minst 110 % av undervisningstiden avsatt för planering. • Gymnasieskolan: Undervisningstid på 450–550 timmar (eller upp till 650 timmar för vissa yrkesämnen), med minst 120 % av undervisningstiden avsatt för planering. • Förskolan: För förskollärare ska det avsättas minst 5 timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen. • Fritidshemmet: För lärare i fritidshem ska det avsättas minst 5 timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen. Påverkan på kommunala verksamhetsformer och fördelning till fristående huvudmän Den ekonomiska och organisatoriska konsekvensen av regleringen är inte densamma för samtliga verksamhetsformer. Förändringen behöver därför analyseras och finansieras utifrån de olika verksamheternas förutsättningar. För den kommunala förskolan innebär reformen en utökad kostnad om 21 800 tkr, för de kommunala fritidshemmen 6 100 tkr, den kommunala grundskolan inklusive den anpassade verksamheten 44 200 tkr, de kommunala gymnasieskolorna inklusive den anpassade verksamheten 2 300 tkr. Totalt för den kommunala verksamheten 74 400 tkr. Det ökade behovet av finansiering omfattar både kommunal och fristående verksamhet. Enligt principen om lika villkor ska fristående huvudmän ges ersättning utifrån samma grunder som kommunens egen verksamhet. Eftersom fristående huvudmän har olika andelar av eleverna inom olika verksamhetsformer och årskurser behöver fördelningen till fristående huvudmän fördelas utifrån den faktiska elevsammansättningen inom respektive verksamhetsform. Det innebär att det totala äskandet behöver omfatta såväl kostnader för kommunens egen verksamhet som den ersättning som ska utgå till fristående huvudmän till följd av den nya regleringen. För de fristående verksamheterna tillkommer ett äskande om 2 700 tkr för förskolan, 900 tkr för fritidshemmen, 13 200 tkr för grundskolan inklusive anpassad och 1 400 tkr för gymnasiet inklusive anpassad. Totalt 18 200 tkr med helårseffekt. Kommunal verksamhet Fristående verksamhet Totalt Verksamhet (tkr) (tkr) (tkr) Förskola 21 800 2 700 24 500 Fritidshem 6 100 900 7 000 Grundskola inkl. 44 200 13 200 57 400 anpassad verksamhet Gymnasieskola inkl. 2 300 1 400 3 700 anpassad verksamhet Totalt 74 400 18 200 92 600 Sammanfattning av ekonomiska konsekvenser helår för kommunala verksamhetsformer och fristående verksamhet. Äskandets omfattning Utbildningsnämnden bedömer att det samlade behovet av ökade resurser för att genomföra regleringen och upprätthålla nuvarande undervisningsvolym uppgår till: Förändring lagändringen 2027 (fr.o.m. 1 juli 2027): 46 300 tkr Förändring lagändringen 2028: 92 600 tkr (årets förändring 46 300 tkr) Förändring lagändringen 2029: 92 600 tkr (årets förändring 0 tkr) Förändring lagändringen 2030: 92 600 tkr (årets förändring 0 tkr) Beloppen inkluderar de ekonomiska konsekvenserna för kommunens verksamheter samt den ersättning till fristående huvudmän som följer av principen om lika villkor. Äskandet avser således inte en utökning av den undervisning som bedrivs i dag, utan är nödvändigt för att upprätthålla nuvarande undervisningsvolym när undervisningstiden per lärare och förskollärare förändras till följd av den nya regleringen. Avgränsning av tilläggsäskandet Det aktuella tilläggsäskandet avser de kostnader som bedöms uppstå till följd av den förändrade regleringen av undervisningsuppdraget och det behov av ökad bemanning som krävs för att upprätthålla nuvarande undervisningsvolym. I detta tilläggsäskande har utbildningsnämnden inte tagit höjd för eventuella ytterligare ekonomiska konsekvenser av andra förändrade krav som följer av reformen. Det gäller bland annat de lokalmässiga konsekvenserna av ett ökat personalbehov. En utökning av antalet medarbetare kan medföra behov av ytterligare arbetsplatser och personalutrymmen. Flera av kommunens skolor har redan i dag begränsad tillgång till ändamålsenliga personal- och arbetsutrymmen, vilket innebär att en ökad bemanning kan kräva anpassningar av befintliga lokaler eller tillgång till ytterligare lokalyta. Dessa konsekvenser behöver därför beaktas i den samlade bedömningen av reformens ekonomiska konsekvenser Eventuella sådana konsekvenser behöver analyseras separat när förutsättningarna och de organisatoriska konsekvenserna är tillräckligt tydliga. Ekonomiska konsekvenser Den nya regleringen av lärares och förskollärares undervisningsuppdrag medför ett ökat behov av bemanning för att kommunen ska kunna upprätthålla den undervisningsvolym som barn och elever har rätt till. För den kommunala verksamheten bedöms det samlade ekonomiska behovet uppgå till 74 400 tkr. Därutöver tillkommer kostnader för ersättning till fristående huvudmän enligt principen om lika villkor. Det totala tilläggsäskandet uppgår till 46 300 tkr för 2027 och 92 600 tkr årligen från och med 2028. För 2027, då regleringen träder i kraft den 1 juli, motsvarar äskandet en finansiering för den del av året då regleringen gäller. Om äskandet beviljas skapas ekonomiska förutsättningar för utbildningsnämnden att anpassa bemanning och organisation så att nuvarande undervisningsvolym kan upprätthållas samtidigt som den nya regleringen genomförs. Om äskandet inte beviljas behöver kostnaderna i stället hanteras inom utbildningsnämndens befintliga ekonomiska ram. Det innebär att resurser behöver omfördelas från befintlig verksamhet, vilket kommer påverka förutsättningarna för kvalitet, likvärdighet och andra prioriterade insatser inom utbildningsområdet. Utbildningsnämnden föreslår därför att de ekonomiska konsekvenserna av den statliga regleringen hanteras inom ramen för kommunens ordinarie budgetprocess. Kvalitetsmässiga konsekvenser En otillräcklig finansiering kan exempelvis medföra minskade möjligheter att upprätthålla personaltäthet, stödinsatser och andra funktioner som är viktiga för barn och elevernas lärande och utveckling. Det kan även begränsa möjligheten att använda personalresurser på ett sätt som säkerställer kontinuitet och tillräcklig tid för planering, uppföljning och utveckling av undervisningen. På längre sikt finns därmed en risk att de kvalitetsvinster som regleringen är avsedd att skapa inte kan realiseras fullt ut. Det finns också en risk för att skillnader mellan verksamheter ökar om förutsättningarna att anpassa organisationen varierar mellan skolor och förskolor. Detta kan påverka kommunens förutsättningar att säkerställa en likvärdig utbildning. Sammantaget bedöms en finansiering som motsvarar reformens faktiska kostnader vara en viktig förutsättning för att regleringen ska kunna genomföras på ett sätt som stärker undervisningens kvalitet utan att det sker på bekostnad av andra centrala delar av utbildningsuppdraget. Konsekvenser för arbetsmiljön Regleringen av undervisningsuppdraget är avsedd att förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö genom att säkerställa en rimlig balans mellan undervisning samt planering och uppföljning. Om verksamheten ges tillräckliga ekonomiska förutsättningar kan regleringen bidra till en mer hållbar arbetsbelastning, minskad stress och bättre möjligheter för personalen att fokusera på kärnuppdraget. En otillräcklig finansiering kan medföra svårigheter att bemanna verksamheten med tillräcklig kapacitet. Det kan öka sårbarheten vid exempelvis sjukfrånvaro, kompetensbrist och rekryteringssvårigheter samt begränsa möjligheten att skapa tillräcklig återhämtning och kontinuitet i arbetet. Det finns därmed en risk att en reform som syftar till att förbättra lärares och förskollärares arbetsmiljö i stället leder till ökad arbetsbelastning för andra yrkesgrupper eller för chefer om nödvändiga resurser inte tillförs. Detta kan i sin tur påverka arbetsmiljö, sjukfrånvaro, kompetensförsörjning och kommunens möjligheter att behålla och rekrytera behöriga lärare och förskollärare. Sammantaget bedöms finansiering av reformens faktiska kostnader vara en viktig förutsättning för att uppnå de arbetsmiljöförbättringar som regleringen syftar till, utan att arbetsbelastningen samtidigt förskjuts till andra delar av organisationen. Övriga konsekvenser En otillräcklig finansiering av de kostnader som följer av den beslutade regleringen av lärares och förskollärares undervisningsuppdrag skulle även medföra att utbildningsnämnden behöver genomföra omprioriteringar, effektiviseringar och förändringar i organisation och bemanning. En sådan hantering riskerar att få konsekvenser som sträcker sig utöver den direkta ekonomiska effekten. Nämndens möjligheter att upprätthålla en likvärdig och kvalitativ utbildning kan påverkas om resurser behöver omfördelas från andra delar av verksamheten. Det kan exempelvis påverka personaltäthet, elevhälsoinsatser, specialpedagogiskt stöd, undervisningsgruppernas storlek och verksamheternas möjlighet att möta lokala behov. Det finns även en risk för ökad sårbarhet i kompetensförsörjningen. Om den reglerade undervisningstiden innebär behov av ytterligare lärare, men resurser för detta saknas, kan konsekvensen bli svårigheter att rekrytera och behålla behörig personal eller en ökad användning av obehörig personal. Regeringen har i sin konsekvensanalys konstaterat att regleringen kan innebära behov av fler lärare och att brist på behöriga lärare på kort sikt kan medföra en ökad andel obehöriga lärare. Utan tillräcklig finansiering finns vidare risk för att undervisningsgrupper behöver utökas eller att personalresurser omfördelas mellan verksamheter. Detta kan minska den organisatoriska flexibiliteten och försvåra möjligheten att säkerställa kontinuitet, stödinsatser och en likvärdig utbildning. Större undervisningsgrupper har dessutom identifierats som en möjlig konsekvens av att försöka frigöra resurser för minskad undervisningstid. Även rektorers och andra chefers arbetsmiljö kan påverkas. Om reformen ska genomföras utan motsvarande resurstillskott, så finns det risk att behovet ökar av organisatoriska anpassningar, bemanningslösningar och prioriteringar inom befintliga resurser. Detta kan innebära en ökad arbetsbelastning och minska utrymmet för det pedagogiska ledarskapet. Det finns därutöver en risk för undanträngningseffekter där kostnader för reformen behöver finansieras genom minskade resurser till andra prioriterade insatser inom utbildningsnämndens verksamhetsområde. På längre sikt kan detta medföra ökade kostnader genom exempelvis högre personalomsättning, ökad sjukfrånvaro, rekryteringssvårigheter och försämrade förutsättningar att behålla behörig personal. Sammantaget bedöms utebliven finansiering innebära en risk för att utbildningsnämnden behöver genomföra prioriteringar som motverkar delar av de kvalitets- och arbetsmiljöförbättringar som regleringen är avsedd att uppnå. En finansiering som motsvarar reformens faktiska kostnader är därför en viktig förutsättning för att regleringen ska kunna genomföras utan att andra delar av utbildningsnämndens uppdrag trängs undan. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Utbildningsnämndens äskanden inför ändringsbudget 2027–2030 (UN 2026/3146-1). ________________________ Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

§ 83 Delårsrapportering av kommunfullmäktiges övergripande mål 2026 UN 2026/3144 Beslut Utbildningsnämnden tar del av delårsuppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål och måluppfyllelser för 2026 och översänder uppföljningen till kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat om övergripande mål och måluppfyllelser för mandatperioden 2023-2026 (KS 2021/1089). Målen som direkt berör utbildningsnämndens verksamheter finns integrerade i utbildningsnämndens uppdragsplan 2026 (UN 2025/4332-3). Utbildningsnämndens uppdragsplan följs upp löpande under året i form av olika kvalitativa och kvantitativa rapporter. I denna del redovisas specifikt den delårsuppföljningen av måluppfyllelse av Norrköpings kommuns övergripande mål för mandatperioden 2023-2026 till kommunfullmäktige. Mål 3B - Norrköpingsbornas utbildningsnivå ska höjas Beskrivning måluppföljning B För andelen elever i årskurs 9 som når gymnasiebehörighet minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med 2022. Uppföljning delår Avser preliminära resultat för kommunala skolor i Norrköping. Notera att jämförelse med riket endast görs vid helårsuppföljning. Inrapporterade resultat Andel elever med gymnasiebehörighet, Norrköpings kommunala grundskolor (%) År Flickor Pojkar Totalt 2022 81,4 78,8 80,2 2023 84,2 80,1 82,2 2024 75,6 76,3 76,0 2025 76,7 79,5 78,1 2026 74,6 72,3 73,4 Beskrivning av årets resultat Av eleverna i årskurs 9 på kommunala grundskolor blev 73,4 % behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan, vilket motsvarar en minskning med 6,8 procentenheter jämfört med vårterminen 2022. Skolornas resultat varierar i år mellan 51,9 % och 90,9 %. Andelen flickor som blev behöriga till gymnasiet var 74,7 %, medan andelen pojkar var 72,3 %. Beskrivning av utvecklingen över tid De kommunala grundskolorna i Norrköping har under de senaste 20 åren haft en lägre andel elever som uppnått gymnasiebehörighet jämfört med riket. Både i kommunen och nationellt har trenden generellt sett varit nedåtgående. Under åren 1998–2008 låg gymnasiebehörigheten i Norrköping på en relativt hög nivå och varierade mellan 84 och 89 procent. Därefter försämrades resultaten, och under perioden 2009–2019 varierade andelen behöriga elever mellan 74 och 86 procent. Från och med 2020 inleddes en förbättringsfas då resultaten steg och närmade sig rikets genomsnitt. Mellan 2020 och 2023 låg gymnasiebehörigheten i de kommunala skolorna mellan 80 och 85 procent. Från 2024 har det skett en minskning avseende andelen behöriga elever, till en nivå som påminner om resultaten under perioden 2014–2019. Relevanta bakgrundsfaktorer, till exempel kön, ålder, geografisk spridning Socioekonomisk bakgrund, som föräldrars utbildningsnivå, samt kön är viktiga faktorer för skolresultat. Exempelvis presterar elever med högutbildade föräldrar och flickor generellt högre resultat. Därmed är också skolornas elevsammansättning en viktig faktor för skolresultaten. Fram till och med år 2024 presenterade SKR modellberäknade värden för gymnasiebehörighet. De kommunala grundskolorna i Norrköping presterade under majoriteten av de senaste åren nära dessa värden. Övriga inspel som kan vara viktiga för analysen i stort Förändringar som skett efter brytpunktsdatumet för betygssättning ingår inte i resultatet, till exempel betygsförändring efter sommarlovsskolan. Det är dock noterbart att ytterligare 68 elever blev behöriga till gymnasieskolan i samband med årets sommarlovsskola. Om dessa inkluderas uppgår gymnasiebehörigheten till 79,1 %. Vidare kan nämnas att resursskolans elever i denna redovisning räknas in i Borgsmoskolans resultat vilket påverkar variationsviddens lägsta värde negativt. Mål 3C - Norrköpingsbornas utbildningsnivå ska höjas Beskrivning måluppföljning C För andelen elever som når gymnasieexamen minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med 2022. Uppföljning delår Avser preliminära resultat för kommunala skolor i Norrköping. Notera att jämförelse med riket endast görs vid helårsuppföljning. Inrapporterade resultat Andel med gymnasieexamen*, Norrköpings kommunala gymnasieskolor (%) År Flickor Pojkar Totalt 2022 87,7 86,2 86,9 2023 85,1 85,5 85,3 2024 89,5 87,5 88,5 2025 89,5 87,2 88,4 2026 89,0 88,1 88,6 *Avser avgångselever som tagit minst 2500 poäng. Beskrivning av årets resultat Andelen elever som tagit gymnasieexamen av de elever som tagit minst 2500 gymnasiepoäng blev i år 88,6% vilket är en ökning med 1,7 procentenheter från år 2022 då motsvarande siffra var 86,9%. Andelen kvinnor med gymnasieexamen var 89,0% och andelen män var 88,1%. Beskrivning av utvecklingen över tid Norrköpings kommunala gymnasieskolor har under perioden 2014–2025 legat på en examensgrad mellan 82% och 89% vilket ligger under rikets nivå som under samma period legat på mellan 89% och 92%. Relevanta bakgrundsfaktorer, till exempel kön, ålder, geografisk spridning etc. Socioekonomisk bakgrund, som föräldrars utbildningsnivå, samt kön är viktiga faktorer för skolresultat. Exempelvis presterar elever med högutbildade föräldrar och flickor generellt högre resultat. Därmed är också skolornas elevsammansättning en viktig faktor för skolresultaten. På gymnasieskolan är också fördelningen mellan antalet platser på respektive program av vikt för det samlade resultatet då andelen med examen tenderar att skilja sig åt mellan de olika program som finns inom gymnasieskolan. Övriga inspel som kan vara viktiga för analysen i stort Notera att måttet exkluderar de elever som till exempel har fått streckbetyg eller reducering av sitt ordinarie program vilket medför att andelen med examen blir högre med nuvarande tillika Skolverkets definition. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Delårsrapportering av kommunfullmäktiges övergripande mål 2026 (UN 2026/3144-1). ________________________ Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

§ 84 Återrapportering av uppdrag 6.1 till kommunfullmäktige om att införa en kommunövergripande kontrollstation i årskurs sex för ämnena matematik och svenska UN 2026/3187 Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner utbildningsnämndens återrapportering av uppdraget att införa en kommunövergripande kontrollstation i årskurs 6 i matematik och svenska. 2. Kontrollstationen i årskurs 6 i matematik och svenska ska vara en del av kommunfullmäktiges övergripande mål. 3. Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningskontoret att fortsatt utveckla och genomföra kontrollstationen samt att använda resultaten som underlag för riktade stöd- och utvecklingsinsatser. 4. Paragrafen förklaras omedelbart justerat. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade under sitt sammanträde den 16 juni 2025 om att ge utbildningsnämnden i uppdrag att införa en kommunövergripande kontrollstation i årskurs 6 för ämnena matematik och svenska. Uppdraget ska återrapporteras till kommunfullmäktige under 2026, senast inför beslut om eventuell tilläggsbudget för 2027 (KS 2024/2174). Syftet med kontrollstationen är att på ett strukturerat och likvärdigt sätt följa elevernas kunskapsutveckling i matematik och svenska samt identifiera behov av stöd och riktade insatser. Resultaten ska kunna användas som ett underlag för att tidigt sätta in åtgärder där behov identifieras och därigenom stärka elevernas förutsättningar att nå utbildningens mål. För svenska kommer LegiLexi att användas som ett gemensamt verktyg för att följa elevernas utveckling. LegiLexi är ett verktyg för att kartlägga och följa elevers läsutveckling, framför allt de färdigheter som ligger till grund för att kunna läsa med säkerhet, förståelse och flyt. För matematik kommer uppföljning att genomföras genom Aritmetik och taluppfattning i NOMP, vilket i grunden är två centrala områden inom matematik som används för att bedöma hur väl eleverna förstår tal och hur man räknar med dem. Kontrollstationen i årskurs 6 kompletteras genom att först göra en uppföljning av elevernas resultat i slutet av årskurs 4. Genom att resultatet i årskurs 4 analyseras innan utbildningsnämndens internbudget fastställs skapas bättre förutsättningar för att planera och dimensionera insatser i tid. På så sätt kan resurser riktas till de elevgrupper, skolor eller områden där resultaten visar på störst behov. Modellen innebär att insatser kan planeras utifrån identifierade behov och att resurser exempelvis kan användas under vårterminen i årskurs 5 och höstterminen i årskurs 6. Detta ger verksamheten bättre förutsättningar att agera före den ordinarie kontrollstationen i årskurs 6. Beskrivning av ärendet Bakgrund Under sitt sammanträde den 16 juni 2025 gav kommunfullmäktige i uppdrag till utbildningsnämnden att införa en kommunövergripande kontrollstation i årskurs 6 i ämnena matematik och svenska (KS 2024/2174). Uppdraget syftar till att stärka kommunens förmåga att på ett tidigt och systematiskt sätt identifiera skillnader i elevernas kunskapsutveckling och behov av stöd. Modellen ska samtidigt skapa bättre förutsättningar för likvärdig uppföljning mellan kommunens skolor. Kontrollstationen ska inte ersätta skolornas löpande pedagogiska uppföljning eller det ansvar som ligger på respektive skolenhet. Den ska i stället utgöra ett gemensamt kommunövergripande underlag som kan användas för analys, planering och prioritering av insatser. Genomförande Kontrollstation i årskurs 6 Kontrollstationen genomförs i årskurs 6 och omfattar matematik och svenska. Resultaten ska sammanställas och analyseras på relevant nivå för att identifiera: • elever och elevgrupper som riskerar att inte nå kunskapsmålen, • områden där det finns återkommande kunskapsluckor, • skillnader mellan skolor och elevgrupper, • behov av pedagogiska eller organisatoriska insatser, samt • behov av kompetens- eller utvecklingsinsatser på huvudmannanivå. Resultaten ska även kunna användas som en del av utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Uppföljning i slutet av årskurs 4 För att kontrollstationen i årskurs 6 ska kunna få en tydligare koppling till planering och resursfördelning kommer elevernas resultat i matematik och svenska att följas upp i slutet av årskurs 4. Resultaten från årskurs 4 ger därmed ett tidigare kunskapsunderlag som kan användas inför kommande planerings- och budgetprocess. Genom att analysera resultaten i årskurs 4 innan internbudgeten för nästkommande år fastställs skapas möjlighet att tidigare identifiera behov och planera insatser. Det innebär att resurser kan riktas mot identifierade behov redan under vårterminen i årskurs 5 och därefter vid behov fortsätta under höstterminen i årskurs 6. Detta bedöms ge verksamheten bättre förutsättningar att arbeta förebyggande och att sätta in insatser innan eventuella kunskapsbrister har hunnit få större konsekvenser. Svenska – LegiLexi För uppföljningen inom svenska kommer LegiLexi att användas. Verktyget kan ge ett strukturerat underlag för att följa elevernas läsutveckling och identifiera områden där elever kan behöva ytterligare stöd. Resultaten kommer att användas tillsammans med skolornas övriga bedömningsunderlag och pedagogiska analyser. LegiLexi ska därmed inte betraktas som ett ensamt beslutsunderlag, utan som en del av den samlade bedömningen av elevernas kunskapsutveckling. Matematik För matematik kommer uppföljning att genomföras genom Aritmetik och taluppfattning i NOMP, vilket i grunden är två centrala områden inom matematik som används för att bedöma hur väl eleverna förstår tal och hur man räknar med dem. Även för matematik kommer resultaten att analyseras tillsammans med skolornas övriga uppföljningar och bedömningar. Aritmetik och taluppfattning i NOMP ska därmed inte heller betraktas som ett ensamt beslutsunderlag, utan som en del av den samlade bedömningen av elevernas kunskapsutveckling. Samlad bedömning Utbildningsnämnden bedömer att en kommunövergripande kontrollstation i årskurs 6 ska ske genom en tidigare uppföljning i slutet av årskurs 4, vilket ger bättre förutsättningar för att identifiera behov och vidta åtgärder i tid. Genom att resultaten från årskurs 4 kopplas till internbudget och planering kan insatser sättas in redan under vårterminen i årskurs 5 och vid behov fortsätta under höstterminen i årskurs 6. Kontrollstationen blir därmed inte enbart en kontroll av uppnådda resultat utan en del av ett sammanhållet arbete för tidig upptäckt, riktade insatser och förbättrad måluppfyllelse. Utbildningsnämnden bedömer därför att uppdraget kan återrapporteras till kommunfullmäktige genom att den beskrivna modellen etableras och integreras i utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete och ordinarie planerings- och budgetprocess. Ekonomiska konsekvenser Införandet av kontrollstationen innebär behov av planering och organisering av uppföljningen samt analys av resultaten. Eventuella ekonomiska konsekvenser är i första hand kopplade till genomförandet av bedömningsinsatser, analys och de stöd- och utvecklingsinsatser som identifieras utifrån resultaten. En viktig utgångspunkt är att resultaten från uppföljningen i årskurs 4 ska kunna användas inför internbudgetprocessen. Det skapar bättre förutsättningar för att dimensionera och prioritera resurser utifrån identifierade behov. Eventuella behov av förstärkta resurser som följer av kontrollstationerna och den efterföljande analysen får därför hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocess eller, om behov föreligger, genom underlag inför beslut om eventuell tilläggsbudget för 2027. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Återrapportering av uppdrag 6.1 till kommunfullmäktige om att införa en kommunövergripande kontrollstation i årskurs sex för ämnena matematik och svenska (UN 2026/3187-1). ________________________ Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

§ 85 Delårsrapportering av kvalitativa mål i utbildningsnämndens uppdragsplan 2026 UN 2026/3145 Beslut Utbildningsnämnden godkänner delårsrapporteringen avseende status för de kvalitativa uppdragen i Utbildningsnämndens uppdragsplan 2026. Sammanfattning Utbildningsnämndens uppdragsplan 2026 är nämndens måldokument och tydliggör den politiska inriktningen för utbildningsnämndens verksamheter under året. Uppdragsplanen ligger till grund för utbildningskontorets verksamhetsplan, där insatser och aktiviteter kopplade till nämndens prioriterade målområden konkretiseras. Uppdragsplanen och verksamhetsplanen följs upp kontinuerligt och systematiskt som en del av utbildningsnämndens kvalitetsarbete. Uppdragsplanen innehåller tre övergripande målområden: • Mål 1 – Ökade kunskapsresultat • Mål 2 – Ökad trygghet, studiero och närvaro • Mål 3 – Hållbart ledarskap och hållbart medarbetarskap. Till de tre målområdena finns kvalitativa uppdrag som beskriver den utveckling och inriktning som utbildningsnämnden vill se inom verksamheterna. I samband med delårsrapporteringen redovisas status för de kvalitativa uppdragen muntligt för utbildningsnämnden. Den muntliga redovisningen kompletterar den kvantitativa uppföljningen och syftar till att ge nämnden en samlad bild av hur arbetet med uppdragen fortskrider, vilka insatser som genomförs samt vilka områden som behöver fortsatt fokus under resterande del av året. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktiges mål och utbildningsnämndens uppdragsplan utgör centrala delar av kommunens styrning och uppföljning. Utbildningsnämndens uppdragsplan 2026 uttrycker den politiska viljeinriktningen inom nämndens ansvarsområden och utgör grunden för prioriteringar och utvecklingsinsatser inom bland annat förskola, grundskola, gymnasieskola, anpassad skola och fritidshem. Utbildningskontoret ansvarar för att konkretisera uppdragsplanens mål genom en verksamhetsplan. Uppföljningen sker kontinuerligt och systematiskt inom ramen för utbildningsnämndens kvalitetsarbete. Uppdragsplanen anger att uppföljningen av målen främst sker genom kvantitativa indikatorer som redovisas i delårs- och helårsrapporter till kommunfullmäktige. De kvalitativa uppdragen kompletterar denna uppföljning genom att beskriva den utveckling som ska åstadkommas i verksamheten. Den aktuella delårsrapporteringen avser status för uppdragsplanens kvalitativa uppdrag. Uppföljningen fokuserar på hur arbetet fortskrider och vilka insatser och utvecklingsprocesser som pågår inom respektive område. Den utgör inte en slutlig bedömning av måluppfyllelsen, utan ger en bild av nuläge, riktning och fortsatt arbete. Mål 1 – Ökade kunskapsresultat Inom målområdet ökade kunskapsresultat finns fem kvalitativa uppdrag: • Öka likvärdigheten i utbildning och måluppfyllelse. • Stärka undervisningen i språk, kommunikation och läsning. • Öka måluppfyllelsen i matematik. • Höja kvaliteten i modersmålsundervisning och studiehandledning. • Öka måluppfyllelsen i anpassad skola. Uppdragen tar bland annat sikte på att minska skillnader i kvalitet och resultat mellan verksamheter, stärka språkutvecklande arbetssätt och tidiga insatser, utveckla matematikundervisningen samt säkerställa att flerspråkiga elever och elever i anpassad skola får goda förutsättningar att nå utbildningens mål. Vid delårsrapporteringen redovisas muntligt status för arbetet inom respektive uppdrag. Redovisningen omfattar pågående och genomförda insatser samt centrala iakttagelser och eventuella utvecklingsbehov. Mål 2 – Ökad trygghet, studiero och närvaro Inom målområdet ökad trygghet, studiero och närvaro finns sex kvalitativa uppdrag: • Stärka det brottsförebyggande och säkerhetsrelaterade arbetet i förskola och skola. • Motverka kränkningar, diskriminering och främja likabehandling i förskola och skola. • Öka närvaron och deltagandet i undervisningen. • Stärka barn- och elevhälsan. • Särskilda undervisningsgrupper och resursskolor till de som behöver. • Prioritera mindre barngrupper i förskolan. Uppdragen omfattar bland annat tidiga och förebyggande insatser, samverkan, säkerhet och krisberedskap, värdegrundsarbete, likabehandling, närvaroarbete och elevhälsans främjande och förebyggande arbete. De omfattar även tillgång till anpassade lärmiljöer för elever i behov av särskilt stöd samt förutsättningar för mindre barngrupper i förskolan. Vid delårsrapporteringen redovisas muntligt status för arbetet inom respektive uppdrag samt identifierade utvecklingsområden och fortsatt arbete. Mål 3 – Hållbart ledarskap och hållbart medarbetarskap Inom målområdet hållbart ledarskap och hållbart medarbetarskap finns två kvalitativa uppdrag: • Förbättra arbetsmiljön. • Stärka rektorers möjligheter till ledarskap och utveckling. Uppdragen syftar bland annat till att skapa bättre förutsättningar för personal att fokusera på undervisning och omsorg genom att minska administrativa uppgifter och frigöra tid för det pedagogiska arbetet. Vidare ska rektorer ges bättre förutsättningar att utöva ett tydligt och närvarande ledarskap med fokus på pedagogisk utveckling, undervisningens kvalitet och långsiktig verksamhetsutveckling. Vid delårsrapporteringen redovisas muntligt status för arbetet med dessa uppdrag, inklusive genomförda och pågående insatser samt identifierade behov av fortsatt utveckling. Muntlig redovisning av status Statusen för de kvalitativa uppdragen redovisas muntligt för utbildningsnämnden i samband med delårsrapporteringen. Den muntliga redovisningen utgår från respektive kvalitativt uppdrag och syftar till att ge nämnden en samlad och aktuell bild av: • vilka insatser som har genomförts, • vilka insatser som pågår, • vilka iakttagelser som kan göras vid delåret, • vilka utmaningar eller hinder som har identifierats, • hur arbetet bedöms utvecklas i förhållande till uppdragets intention, samt • vilket fortsatt arbete som planeras under resterande del av året. Redovisningen avser således status i arbetet med uppdragen, snarare än en slutlig bedömning av måluppfyllelse. De kvalitativa uppdragen är i flera fall långsiktiga utvecklingsuppdrag där effekter och resultat behöver följas över tid. Den muntliga uppföljningen kompletterar de kvantitativa resultat som redovisas inom ramen för delårs- och helårsrapporteringen. Tillsammans ger uppföljningarna en bredare bild av verksamhetens utveckling och av förutsättningarna för att nå uppdragsplanens mål. Samlad bedömning De kvalitativa uppdragen i Utbildningsnämndens uppdragsplan 2026 omfattar centrala utvecklingsområden inom utbildningsverksamheten. Uppdragen är nära kopplade till nämndens övergripande inriktning att alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att bli väl förberedda för vuxenlivet genom utbildning av hög kvalitet. Delårsrapporteringen ger utbildningsnämnden möjlighet att följa hur arbetet med uppdragen fortskrider och att få en samlad bild av vilka områden som utvecklas, vilka utmaningar som kvarstår och vilka insatser som behöver prioriteras under årets resterande del. Den kvalitativa uppföljningen ska ses som en del av nämndens samlade kvalitetsarbete och som ett komplement till uppföljningen av de kvantitativa målen. Uppföljningen skapar därmed förutsättningar för nämnden att följa utvecklingen över tid och vid behov ge fortsatt politisk styrning och prioritering. Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse – Delårsrapportering av kvalitativa uppdrag i utbildningsnämndens uppdragsplan 2026 (UN 2026/3145-1). - Utbildningsnämndens uppdragsplan 2026 (UN 2025/4332-1). ________________________

§ 86 Rapport om personuppgiftsincidenter gällande perioden 1 januari - 30 juni 2026 UN 2026/2668 Beslut Utbildningsnämnden godkänner delårsrapporteringen kring personuppgiftsincidenter för perioden 1januari– 30 juni 2026. Sammanfattning Av utbildningsnämndens delegationsordning (UN 2025/0007-6) framgår att anmälan av personuppgiftsincidenter eller intern notering av personuppgiftsincidenter ska redovisas i en rapport till nämnden en gång per halvår. I aktuell rapport redovisas ärenden om personuppgiftsincidenter gällande perioden 1 januari – 30 juni 2026. Under perioden har 16 ärenden gällande personuppgiftsincidenter, registrerats i kommunens diarieföringssystem Public 360. Beskrivning av ärendet En personuppgiftsincident är en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring av personuppgifter. Den kan också leda till ett obehörigt röjande av- eller obehörig åtkomst till personuppgifter. Det kan till exempel handla om att en obehörig part får tillgång till personuppgifter genom att någon skickar personuppgifter till en mottagare som inte ska ha dem, datorer som innehåller personuppgifter förloras eller stjäls etc. En personuppgiftsincident kan innebära risker för registrerade personers fri- och rättigheter och kan få allvarliga konsekvenser, till exempel ekonomisk skada, diskriminering, identitetsstöld, bedrägeri eller skadat anseende. Personuppgiftsincidenter måste utredas och i vissa fall anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten i enlighet med artikel 33 och 34 dataskyddsförordningen (GDPR). Förordningen ställer krav på ett skyndsamt agerande från den som är personuppgiftsansvarig, i detta fall utbildningsnämnden, när en personuppgiftsincident har inträffat. Om det inte är osannolikt att en personuppgiftsincident medför en risk för fysiska personers fri- och rättigheter, ska en anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten göras. En anmälan ska som utgångspunkt göras 72 timmar från det att den som är personuppgiftsansvarig fått vetskap om personuppgiftsincidenten. Vid bedömningen av personuppgiftsincidenter kan samråd ske med kommunens dataskyddsombud. Av arbetsordningen i utbildningsnämndens delegationsordning (UN 2025/0007-6) framgår att det är verksamhetschef för staben eller skoljurist/jurist som har i arbetsuppgift att anmäla en personuppgiftsincident eller göra en intern notering i de fall incidenten inte ska anmälas. Detta ska redovisas i en rapport till nämnden en gång per halvår, vilket görs genom aktuell rapport. Under perioden 1 januari - 30 juni 2026 har 16 ärenden gällande personuppgiftsincidenter registrerats i kommunens diarieföringssystem Public 360. Av dessa har nio incidenter anmälts till Integritetsskyddsmyndigheten. I en större verksamhet är personuppgiftsincidenter oundvikliga och det är därmed av vikt att organisationen har kunskap och rutiner för att upptäcka och hantera incidenter. Korrekt hanterade incidenter ökar förtroendet till organisationen avseende organisationens hantering av personuppgifter och speglar organisationens efterlevnad av dataskyddsförordningen. Analys av personuppgitftsincidenter som inträffat under 1 januari - 30 juni 2026. Den större delen av de personuppgiftsincidenter som inträffat under perioden består i att personuppgifter felaktigt röjts för obehöriga genom exempelvis röjande utan den enskildes samtycke, röjande på grund av misstag/felaktig hantering av personuppgifter, samt förlust av elevdatorer. Utöver det har även ett fall av obehörigt röjande i sociala medier inträffat. Av de incidenter som inträffat under aktuell period och som anmälts till IMY (nio ärenden), har IMY i samtliga fall beslutat om att inte vidta några åtgärder. Vid jämförelse med tidigare period, 1 juli- 31 december 2025, noteras att antal uppmärksammade personuppgiftsincidenter i princip är oförändrat jämfört med föregående period där 17 incidenter rapporterades (incidenterna har minskat med ett ärende). Den vanligaste orsaken till att personuppgiftsincidenterna har inträffat för aktuell period är, likt föregående period, den mänskliga faktorn. Av de incidenter som anmälts till IMY under aktuell period där beslut har fattats, har IMY beslutat att inte vidta några åtgärder. Rapporten följer upp organisationens personuppgiftsincidenter halvårsvis, vilket bidrar till en god förvaltningsstruktur, ökad rättssäkerhet, efterlevande av lagkrav och utveckling i hanteringen av incidenter. Utbildningsnämnden verksamhet hanterar en stor mängd personuppgifter och särskilt känsliga personuppgifter som rör barn. Detta ställer höga krav på att verksamheten säkerställer en noggrann och säker hantering av personuppgifter i verksamheten. Denna rapport är ett led i arbetet. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär inga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse ”Rapport om personuppgiftsincidenter gällande perioden 1 januari – 30 juni 2026” (UN 2026/2668-1). ________________________

§ 87 Antagande av skolbiblioteksplan för skolbibliotek i Norrköpings kommun UN 2026/0825 Beslut Utbildningsnämnden antar skolbiblioteksplan för skolbibliotek i Norrköpings kommun (UN 2026/0825-1). Sammanfattning En skolbiblioteksplan har tagits fram för att tydliggöra skolbibliotekens uppdrag och utveckling i Norrköpings kommun. Planen syftar till att stärka elevernas läsning, informationskompetens och digitala kompetens samt bidra till ökad måluppfyllelse i skolan. Planen beskriver mål, ansvarsfördelning och utvecklingsområden för skolbiblioteksverksamheten och ska fungera som ett stöd för skolledare, lärare och bibliotekspersonal i det pedagogiska arbetet. Beskrivning av ärendet Från och med den 1 juli 2025 finns en ny lag gällande skolbibliotek. Denna lag ställer krav på att varje skola ska ha tillgång till ett eget skolbibliotek som är bemannat med kompetent personal. Detta innebär att skolhuvudmän åläggs ett utökat ansvar att säkerställa att lagens krav uppfylls på varje skolenhet. Skolbiblioteket utgör en viktig pedagogisk resurs i skolans verksamhet och ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga, informationskompetens och digitala kompetens. Genom ett nära samarbete mellan skolbibliotek, lärare och skolledning kan verksamheten stödja undervisningen och stärka elevernas möjligheter att nå utbildningens mål. Mot denna bakgrund har en skolbiblioteksplan upprättats. Planen omfattar samtliga kommunala skolor i Norrköpings kommun och anger riktning för utvecklingen av skolbiblioteksverksamheten. Vidare tydliggör planen gällande lagstiftning samt skolbibliotekets ansvar och funktion. Ekonomiska konsekvenser Antagandet av skolbiblioteksplanen medför i sig inga direkta ekonomiska konsekvenser. Eventuella utvecklingsinsatser hanteras inom ramen för befintlig budget eller prövas i samband med kommande budgetprocesser. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Antagande av skolbiblioteksplan för skolbibliotek i Norrköpings kommun (UN 2026/0825-1). - Skolbiblioteksplan för skolbibliotek i Norrköpings kommun (UN 2026/0825-2). ________________________ Beslutet skickas till: Skolbibliotekssamordnare (I. Weyde)

§ 88 Informationsärende UN 2026/0005 Beslut Utbildningsnämnden tar del av informationen. Beskrivning av ärendet Maria Sayeler Behnam (S), ordförande, informerar för aktuella händelser i verksamheten Ingen information. Jonas Eriksson, utbildningsdirektör, informerar för aktuella händelser i verksamheten - Nytt dataskyddsombud för utbildningsnämnden. Jessica Jacob, dataskyddsombud på kommundirektörens kontor, har anmälts till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) som utbildningsnämndens nya dataskyddsombud efter en uppdelning av uppdrag mellan kommunens två anställda dataskyddsombud. - Nuläge av Skolinspektionens granskningar Information kring status för pågående tillsyner och granskningar inom grundskolan från Skolinspektionen. Redogörs vidare av förelägganden samt avslutade granskningar. - Saknade barn Socialkontoret har fått in 0 anmälningar om saknade barn efter terminsstart höstterminen 2026. ______________________

§ 89 Delegationsbeslut UN 2026/0002 Beslut Utbildningsnämnden noterar Delegationsförteckning för perioden 2026-08- 11 – 2026-09-08 (UN 2026/0002–23). Beskrivning av ärendet Vid varje sammanträde tar utbildningsnämnden del av en lista med anmälda protokoll och delegationsbeslut. Nämnden har, med stöd av 6 kap. 37 § kommunallagen, rätten att föra över sin beslutanderätt i vissa frågor till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en automatiserad beslutsfunktion samt till tjänsteperson inom utbildningskontoret. Vilka beslut som nämnden har valt att delegera framgår av utbildningsnämnden delegationsordning (UN 2025/0007-3). Ett delegationsbeslut ska vara skriftligt och det ska återrapporteras till det nämndsammanträde som är närmast efter att beslutet fattats. För varje delegationsbeslut upprättas ett delegationsprotokoll som återredovisas till utbildningsnämnden. Av beslutet och delegationsprotokollet ska det framgå vad som har beslutats, vem som har fattat beslutet, när det fattades och med stöd av vilken punkt i utbildningsnämndens delegationsordning. Ett anmält delegationsbeslut med upprättat delegationsprotokoll redovisas och finns med i nämndens sammanträdesprotokoll. Tiden för överklagan är tre veckor och börjar löpa från och med den dag som det justerade protokollet anslås på kommunens anslagstavla. Först därefter har beslutet vunnit laga kraft. Delegationsförteckning för perioden 2026-08-11 – 2026-09-08 Färdigst/exp- Nr. Dokumentnr. Dokumenttitel datum Ansvarig person 520 UN 2026/2750-1 Beslut om avgiftsreducering utifrån 2026-08-18 Hanna Blomstrand särskilda skäl enligt delegation 9.2.2 521 UN 2026/1946-6 Beslut efter ägar- och 2026-08-26 Hanna Blomstrand ledningsprövning vid enskilda huvudmannen föräldrakooperativet Visan enligt delegation 8.5 522 UN 2026/3077-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-08-19 Jenny Östlund gymnasieskola enligt delegation 9.6 523 UN 2026/3073-1 Avstegsbeslut för Skola24 enligt 2026-08-19 Jonas Eriksson delegation 1.1 524 UN 2026/1979-2 Beslut om tilläggsbelopp för 2026-08-26 Mats Svensson modersmålsundervisning enligt delegation 8.2.2 525 UN 2026/3130-2 Beslut om mottagande av elev i 2026-09-02 Mikael Hultberg annan kommun enligt delegation 9.4 526 UN 2026/3113-3 Beslut om mottagande av elev i 2026-09-02 Mikael Hultberg annan kommun enligt delegation 9.4 527 UN 2026/3131-2 Beslut om mottagande av elev i 2026-09-02 Mikael Hultberg annan kommun enligt delegation 9.4 528 UN 2026/3164-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-08-31 Mikael Hultberg grundskola för integrerad elev enligt delegation 7.1, 7.4 och 12.1 529 UN 2026/3163-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-08-31 Mikael Hultberg grundskola enligt delegation 7.1 och 12.1 530 UN 2026/3162-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-08-31 Mikael Hultberg grundskola enligt delegation 7.1 och 12.1 531 UN 2026/3074-1 Beslut om uppskjuten skolplikt 2026-08-17 Mikael Hultberg enligt delegation 7.5 Färdigst/exp- Nr. Dokumentnr. Dokumenttitel datum Ansvarig person 532 UN 2026/2740-2 Beslut om mottagande av elev i 2026-08-14 Mikael Hultberg annan kommun enligt delegation 9.4 533 UN 2026/3148-1 Beslut om att elev inte omfattas av skolplikt enligt delegation 7.15 2026-09-04 Mikael Hultberg 534 UN 2026/0132-2 Beslut om ersättning och att ingå avtal med Askersunds kommun om interkommunal ersättning enligt delegation 4.2 2026-08-21 Mikael Hultberg Ekonomiska konsekvenser Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse – Delegationsbeslut (UN 2026/0002–22). - Delegationsförteckning för perioden 2026-08-11 – 2026-09-08 (UN 2026/0002–23). ______________________ Elektroniska underskrifter Det här dokumentet har skrivits under elektroniskt av de personer som listas i signaturpanelen. Underskrifterna uppfyller kraven för avancerad elektronisk underskrift enligt definitionen i eIDAS 2.0 (EU:s förordning 2024/1183). Äktheten kan valideras enligt internationella standarder i en valideringstjänst som uppfyller förordningen. Validering kan exempelvis göras här: https://validate.signport.se/ Där finns även information om hur validering kan göras i Adobe Acrobat Reader. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper, eller ’skrivs ut’ till ett nytt PDF-dokument, följer de elektroniska underskrifterna inte med. Endast det elektroniskt underskrivna originaldokumentet kan valideras. e33d2a21-1d23-4b4f-9baa-def11634ceb4