UTBILDNINGSNÄMNDEN — 13 maj 2026

§ 44 Fastställande av föredragningslistans innehåll Beslut 1. Utbildningsnämnden fastställer föredragningslistans innehåll. 2. Utbildningsnämnden utser Eva-Britt Passmark (M) att justera dagens protokoll. Justeringsdag är den 20 maj 2026.

§ 45 Föregående protokoll, april 2026 UN 2026/0004 Beslut Utbildningsnämnden lägger föregående protokoll från utbildningsnämndens sammanträde den 15 april 2026 (UN 2026/0001–8) till handlingarna. Beskrivning av ärendet Utbildningsnämnden går igenom upprättat protokoll från utbildningsnämndens sammanträde den 15 april 2026 (UN 2026/0001–8) i syfte att följa upp hur nämndens beslut har verkställts eller följts upp. Ekonomiska konsekvenser Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Föregående protokoll, april 2026 (UN 2026/0004-7). - Protokoll från utbildningsnämndens sammanträde den 15 april 2026 (UN 2026/0001-8). ________________________

§ 46 Ekonomisk uppföljning per april 2026 UN 2026/0003 Beslut Utbildningsnämnden godkänner den ekonomiska uppföljningen till och med april 2026 och skickar den till kommunstyrelsen. Ekonomiskt resultat Utbildningsnämndens budgetram från kommunfullmäktige för 2026 är 4 493 729 tkr, inklusive tilläggsbudgetlön 2026. Utbildningsnämnden prognosticerar en ekonomi i balans. 2026 2026 Utbildningsnämnden prognos Mkr 2024 2025 Mars April Förskola 7,6 3,7 0,0 0,0 Grundskola -23,4 -2,3 0,0 0,0 Gymnasiet 12,7 8,6 0,0 0,0 Övriga verksamheter -1,5 6,5 -5,2 -5,2 Kommunala verksamheterna -4,6 16,5 -5,2 -5,2 Central kostnad underskott -7,0 -0,9 0,0 0,0 Centrala poster övrigt 69,1 64,1 5,2 5,2 Tilläggsbudget lön 3 månader 33,0 28,0 Centrala poster 95,1 91,2 5,2 5,2 Utbildningsnämnden 90,5 107,7 0,0 0,0 För alla verksamheter finns liksom tidigare år risker kopplade till ett oförutsägbart antal barn och elever. I förskolan och grundskolan prognosticeras ett minskat barn- och elevantal. Därtill finns osäkerhet i alla verksamheter utifrån att det inte går att veta på förhand vilken skola/vilket program eller vilken huvudman vårdnadshavare och elever kommer att välja. Befolkningsprognosen har varit överskattad under flera år vilket lett till överskott i centrala poster för volymersättning till skolorna. Barnen och eleverna har inte funnits i den mån det har prognosticerats. Det är ännu osäkert om trenden fortsätter 2026 och det kommer visa sig först i höst. Förskola (prognos 0 mkr) Den kommunala förskolan prognosticerar en ekonomi i balans. Grundskola (prognos 0 mkr) Den kommunala grundskolan prognosticerar en ekonomi i balans. Gymnasiet (prognos 0 mkr) De kommunala gymnasieskolorna prognosticerar en ekonomi i balans. Övriga verksamheter (prognos -5,2 mkr) Verksamheterna nattomsorg och den öppna förskolan prognosticerar en ekonomi i balans. Verksamheten familjedaghem prognosticerar ett underskott på -0,2 mkr. Verksamheterna ABIS och korttidstillsyn prognosticerar en ekonomi i balans. Centrum för flerspråkighet arbetar med att anpassa sin verksamhet efter ett minskat antal elever. Prognosen är ett underskott om – 4,7 mkr. Studerandebostäder som tidigare har redovisats inom gymnasiet prognosticerar ett underskott om -0,3 mkr. Centrala poster (prognos 5,2 mkr) Centralt prognosticeras ett överskott om 5,2 mkr, det är främst färre elever under vårterminen inom grundskolan och gymnasiet. Årsarbetare Utbildningskontoret redovisar 4 095 årsarbetare i mars vilket är en minskning med 92 årsarbetare från föregående års snitt. Investeringar Utbildningsnämnden har en investeringsbudget på 20 000 tkr för 2026. Det finns 53 841 tkr kvar från tidigare årsbudgetar. Hittills har 5 331 tkr fördelats till nya/befintliga projekt under 2026. Av de projekt som har avslutats hittills under 2026 har det blivit över 3 790 tkr. 5 584 tkr har förbrukats hittills i år. Det finns 72 300 tkr kvar att fördela. Investeringarna för 2026 bedöms rymmas inom den totala investeringsramen. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Ekonomisk uppföljning per april 2026 (UN 2026/0003-7). • Årsarbetarrapport april 2026 ________________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

§ 47 Kompensation till fristående grundskolor och familjedaghem för 2025 UN 2026/1930 Beslut Enskilda huvudmän inom grundskolan och familjedaghem med barn och elever folkbokförda i Norrköpings kommun ersätts för underskottet 2025 inom de kommunala verksamheterna med tillägg för administration och ersättning för mervärdesskatt enligt UN 2026/1930–2 och UN 2026/1930–3. Beskrivning av ärendet Norrköpings kommuns modell för ersättning av underskott till fristående enheter utgår från underskottet på respektive verksamhet. När en verksamhet har gjort ett underskott betalas motsvarande summa per barn/elev ut till de fristående huvudmän som har haft barn/elever från Norrköpings kommun under aktuellt år. När verksamheterna som helhet går med överskott sker ingen utbetalning. Det fanns 2025 underskott i den kommunala grundskolan på – 2 269 000 kr vilket leder till en kompensation till de fristående grundskolorna om 726 250 kr. Det fanns även ett underskott i de kommunala familjedaghemmen 2025 på – 460 000 kr vilket leder till en kompensation om 140 709 kr till fristående familjedaghem. Under 2025 fanns inget underskott i den kommunala förskoleverksamheten eller i den kommunala gymnasieverksamheten. Utbildningsnämnden ersätter fristående grundskolor och fristående familjedaghem motsvarande det nettounderskott som sammantaget uppstått i de kommunala verksamheterna för år 2025 (UN 2026/1930–2, UN 2026/1930–3). Ekonomiska konsekvenser Underskottet för 2025 inom den kommunala grundskolan och de kommunala familjedaghemmen får ekonomiska konsekvenser om 866 959 kronor för att säkerställa lagen om lika villkor. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Kompensation till fristående grundskolor och familjedaghem för 2025 (UN 2026/1930–1). - Kompensation till fristående grundskolor för underskott 2025 (UN 2026/1930–2). - Kompensation till fristående familjedaghem för underskott 2025 (UN 2026/1930–3). ________________________ Beslutet skickas till: Berörda fristående grundskolor Berört fristående familjedaghem

§ 48 Uppföljning av kvantitativa mål i utbildningsnämndens uppdragsplan 2025 UN 2026/1962 Beslut Utbildningsnämnden godkänner uppföljningen av uppdragsplanens kvantitativa mål 2025 (UN 2026/1962–1). Beskrivning av ärendet Utbildningsnämndens uppdragsplan innehåller mål för de verksamheter som ingår inom nämndens ansvarsområde. Arbetet med nämndens uppdragsplan redovisas utifrån relevant statistik och tillhörande beskrivningar. Utbildningsnämndens uppdragsplan följs årligen löpande upp under året i form av olika kvalitativa och kvantitativa uppföljningar och rapporter. För att öka tydligheten i uppföljningen och tydligare följa Norrköpings styrmodell genomförs en uppföljning av uppdragsplanens kvantitativa mål 2025 i ett format liknande uppföljning av kommunfullmäktiges mål. Uppföljningen redovisas nedan under respektive område Kunskap, Trygghet och Ledarskap. Kunskap Ökade kunskapsresultat 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Andelen elever i årskurs 3 som bedöms nå godtagbara kunskaper i alla ämnen med kriterier för årskurs 3 ökar i jämförelse med läsåret 2021/22. Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen Utfall (Avser ämnena ma, sv, sva, NO, SO) Norrköpings kommunala skolor 80,6% 76,4% 78,0% 78,9% Ej uppnått Kommentar Resultat för skola med lägst värde: 46%. Resultat för skola med högst värde: 95%. Andelen elever som når samtliga kunskapskrav för åk 3 minskade i förhållande till läsåret 2021/22. Flickornas resultat blev 82% och pojkarnas 76%. Källa: IST Analys 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 För andelen elever i årskurs 6 med betyg A-E i alla ämnen minskar skillnaden Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen Utfall mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22. Norrköpings kommunala skolor 68,6% 66,0% 64,4% 64,6% Riket 72,4% 71,2% 69,7% 70,4% Ej uppnått Differens -3,8% -5,2% -5,3% -5,8% Kommentar Resultat för skola med lägst värde: 30%. Resultat för skola med högst värde: ~100%. Andel elever som når betyg A-E i alla ämnen för åk 6 minskade från läsåret 2021/22 och differensen till riket ökade. Både flickornas och pojkarnas resultat minskade men flickornas minskning var större. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 För andelen elever i årskurs 9 som når gymnasiebehörighet minskar skillnaden Andel elever som når gymnasiebehörighet Utfall mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22. Norrköpings kommunala skolor 80,2% 83,2% 76,3% 78,8% Riket 85,0% 85,2% 82,1% 84,1% Ej uppnått Differens -4,8% -2,0% -5,8% -5,3% Kommentar Resultat för skola med lägst värde: 58%. Resultat för skola med högst värde: 93%. Andelen elever som når gymnasiebehörighet för åk 9 minskade för Norrköpings kommunala gymnasieskolor med 1,4 procentenheter i förhållande till läsåret 2021/22. Detta medförde att avståndet till rikets nivå ökade. Flickornas resultat minskade och pojkarnas resultat ökade. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 För andelen elever i årskurs 9 med betyg A-E i alla ämnen minskar skillnaden Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen Utfall mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22. Norrköpings kommunala skolor 72,0% 68,5% 63,1% 65,3% Riket 74,1% 73,2% 71,9% 71,9% Ej uppnått Differens -2,1% -4,7% -8,8% -6,6% Kommentar Resultat för skola med lägst värde: 42%. Resultat för skola med högst värde: 86%. Andelen elever som når betyg A-E i alla ämnen för åk 9 minskade med 6,7 procentenheter i förhållande till läsåret 2021/22 och skillnaden mot riket ökade. Minskningen från läsåret 2021/22 var större för flickor än för pojkar. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 För det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 minskar skillnaden mellan Genomsnittligt meritvärde Utfall Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22. Norrköpings kommunala skolor 221,9 223,7 213,6 218,6 Riket 229,2 228,5 227,6 228,5 Ej uppnått Differens -7,3 -4,8 -14,0 -9,9 Kommentar Resultat för skola med lägst värde: 185,6 p. Resultat för skola med högst värde: 240,0 p. Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 ökade i förhållande till läsåret 2021/22 medan genomsnittet för riket minskade mindre och därmed ökade skillnaden mot riket. Minskningen avser både flickor och pojkar men flickornas minskade i större utsträckning. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 För den genomsnittliga betygspoängen på gymnasieskolans högskoleförberedande program respektive yrkesprogram minskar skillnaden Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever Utfall mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22. Högskoleförberedande program - Norrköpings kommunala skolor 14,2 14,6 14,7 14,1 Högskoleförberedande program - Riket 15,0 15,0 14,9 14,9 Ej Uppnått Högskoleförberedande program - Differens -0,8 -0,4 -0,2 -0,8 Yrkesprogram - Norrköpings kommunala skolor 13,1 12,9 13,2 13,1 Yrkesprogram - Riket 13,3 13,3 13,3 13,2 Uppnått Yrkesprogram - Differens -0,2 -0,4 -0,1 -0,1 Kommentar Resultat för skola/högskoleförberedande program med lägst värde: 12,3 p. Resultat för skola/högskoleförberedande program med högst värde: 16,2 p. Resultat för skola/yrkesprogram med lägst värde: 12,0 p. Resultat för skola/yrkesprogram med högst värde: 15,5 p. I förhållande till läsåret 2021/22 minskade den genomsnittliga betygspoängen för högskoleförberedande program med 0,1 poäng vilket bibehöll avståndet till riket. För yrkesprogram så var den genomsnittliga betygspoängen oförändrad vilket också minskade avståndet till riket. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Andelen avgångselever som når gymnasieexamen på gymnasieskolans högskoleförberedande program respektive yrkesprogram ökar i jämförelse med Andel med examen Utfall läsåret 2021/22. Högskoleförberedande program 85,2% 88,3% 88,8% 86,6% Uppnått Yrkesprogram 89,8% 84,8% 85,4% 87,3% Ej uppnått Kommentar Resultat för skola/högskoleförberedande program med lägst värde: 66,7 %. Resultat för skola/högskoleförberedande program med högst värde: 100 %. Resultat för skola/yrkesprogram med lägst värde: 66,7 %. Resultat för skola/yrkesprogram med högst värde: 93,9 %. Andelen avgångselever som nådde gymnasieexamen läsåret 2024/25 ökade med 1,4 procentenheter jämfört med läsåret 2021/22 för högskoleförberedande program men minskade med 2,5 procentenheter för yrkesprogram. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 För andel avgångselever som nått grundläggande högskolebehörighet från gymnasieskolans yrkesprogram minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i Andel som nått grundläggande högskolebehörighet Utfall jämförelse med läsåret 2021/22. Norrköpings kommunala skolor 29,6% 23,2% 23,8% 28,5% Riket 32,1% 31,4% 30,6% 30,2% Uppnått Differens -2,5% -8,2% -6,8% -1,7% Kommentar Antalet yrkesprogram med tillräckligt många elever som nått grundläggande behörighet för att få andelen publicerad i nationell statistik är för få för att det ska vara relevant att presentera resultat för enstaka program. Andelen avgångselever som nått grundläggande högskolebehörighet minskade i relation till läsåret 2021/22 både för Norrköpings kommunala gymnasieskolor och för riket som helhet. Minskningen var dock större för riket vilket medför att skillnaden minskar. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Andelen lärare i fritidshem med legitimation och behörighet att undervisa i Andel heltidstjänster avseende lärare i fritidshem med legitimation och Utfall fritidshemmet ökar i jämförelse med läsåret 2021/22. behörighet att undervisa i fritidshemmet Norrköpings kommunala skolor 46,9% 45,2% 52,0% 54,2% Uppnått Kommentar Andelen heltidstjänster för lärare i fritidshem med legitimation och behörighet att undervisa i fritidshemmet ökade med 7,3 procentenheter i relation till läsåret 2021/22. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 För andel lärare i grundskolan med legitimation och behörighet i minst ett ämne Andel heltidstjänster avseende lärare i grundskolan med legitimation och Utfall minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22. behörighet i minst ett ämne Norrköpings kommunala skolor 68,3% 70,5% 70,7% 71,6% Riket 71,0% 70,8% 71,5% 72,6% Uppnått Differens -2,7% -0,3% -0,8% -1,0% Kommentar Skolenhet med lägst värde: 40%. Skolenhet med högst värde: 96%. Andelen heltidstjänster avseende lärare i grundskolan med legitimation och behörighet i minst ett ämne ökade med 3,3 procentenheter från läsåret 2021/22 för Norrköpings kommunala grundskolor. Riket ökade under samma period men i mindre utsträckning vilket innebär att skillnaden mot riket minskade. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 För andel lärare i anpassad grundskola (tidigare: grundsärskola) med legitimation Andel lärare i anpassad grundskola med legitimation och behörighet i minst och behörighet i minst ett undervisande ämne respektive ämnesområde minskar Utfall ett ämne skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22. Norrköpings kommunala skolor 2,9% 2,9% 4,8% 6,6% Riket 13,8% 12,3% 11,7% 13,9% Uppnått Differens -10,9% -9,4% -6,9% -7,3% Kommentar Skola med lägst värde: 0%. Skola med högst värde: 19%. Statistiken avser endast ämnen då skolverket inte längre presenterar resultat för ämnesområden på skol-/kommunnivå. För Norrköpings anpassade grundskolor ökade andelen lärare med legitimation och behörighet i minst ett ämne med 3,7 procentenheter. I riket ökade andelen endast marginellt vilket innebär att skillnaden mot riket minskade. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Andelen lärare i anpassade gymnasieskolan (tidigare: gymnasiesärskola) med Andel heltidstjänster avseende lärare i anpassade gymnasieskolan med specialpedagogisk högskoleexamen ökar i jämförelse med läsåret 2021/22. specialpedagogisk högskoleexamen Utfall Norrköpings kommunala skolor 24,1% 22,1% 18,1% 16,6% Ej uppnått Kommentar Andelen heltidstjänster avseende lärare i anpassade gymnasieskolan med specialpedagogisk högskoleexamen minskade med 7,5 procentenheter i förhållande till läsåret 2021/22. Källa: Skolverket 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation ökar i jämförelse Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation Utfall med läsåret 2021/22. Norrköpings kommunala förskolor 44,0% 46,0% 48,0% 50,0% Uppnått Kommentar Förskola med lägst värde: 0% (En idag avvecklad enhet vilket troligtvis förklarar procentsatsen). Förskola med högst värde: 82%. Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation ökade med 6 procentenheter jämfört med läsåret 2021/22. Källa: Jämförelsetal samt enhetsdata från kolada 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Förskollärartätheten i förskolan ökar i jämförelse med läsåret 2021/22 och Antal barn per förskollärare med förskollärarlegitimation Utfall skillnaden i förskollärartäthet mellan förskolorna minskar. Norrköpings kommunala förskolor 11,3 11,1 10,8 10,3 Uppnått Standardavvikelse 5,5 4,2 5,3 3,4 Uppnått Kommentar Förskola med lägst värde: 6,9. Förskola med högst värde: 26,8. Förskollärartätheten i förskola ökade genom att antal barn per lärare med förskollärarlegitimation minskade med 1,0 från 2021/22. Även spridningen mellan förskolor minskade. Källa: Jämförelsetal samt enhetsdata från kolada Trygghet Ökad trygghet, studiero och närvaro 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Elevernas upplevda trygghet är i paritet med rikssnitt. Medelvärde utifrån viktade svarsalternativ Årlig elevenkät: ”Känner du dig trygg i skolan?” (min=0, max=10) Utfall (grundskola åk 5 och åk 8, gymnasieskola åk 2, medelvärde) Grundskola - Åk 5, Norrköpings kommunala skolor - 7,5 7,2 7,5 Grundskola - Åk 5, Riket - 7,7 7,7 7,8 Ej uppnått Differens - -0,2 -0,5 -0,3 Grundskola - Åk 8, Norrköpings kommunala skolor - 6,6 7,5 6,9 Grundskola - Åk 8, Riket - 7,2 7,2 7,3 Ej uppnått Differens - -0,6 0,3 -0,4 Gymnasieskola - Åk 2, Norrköpings kommunala skolor - 7,9 7,8 7,9 Gymnasieskola - Åk 2, Riket - 8,0 8,0 8,0 Ej uppnått Differens - -0,1 -0,2 -0,1 Kommentar Resultat för skola med lägst värde åk 5: 5,8. Resultat för skola med högst värde åk 5: 9,3. Resultat för skola med lägst värde åk 8: 5,9. Resultat för skola med högst värde åk 8: 7,5. Resultat för skola med lägst värde gy åk 2: 7,2. Resultat för skola med högst värde gy åk 2: 8,9. Elevernas skattade trygghet i skolan låg för Norrköpings skolor i grundskolans åk 5, åk 8 och gymnasieskolans åk 2 lägre än riket. I samtliga årskurser upplevde pojkar i högre grad än flickor att de känner sig trygga i skolan. Källa riket: Skolinspektionens elevenkät. Källa kommunala skolor: Udda vårterminer - Skolinspektionens elevenkät, Jämna vårterminer - Utbildningskontorets elevenkät. 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Elevernas genomsnittliga närvaro ökar i jämförelse med läsåret 2021/22 för Genomsnittlig närvaro Utfall respektive stadium inom grundskolan. Åk 1-3 90,0% 90,9% 92,3% 92,2% Uppnått Åk 4-6 89,0% 89,8% 90,2% 89,7% Uppnått Åk 7-9 85,0% 83,9% 83,6% 83,6% Ej uppnått Kommentar Resultat för skola med lägst värde åk 1-3: 89%. Resultat för skola med högst värde: 94%. Resultat för skola med lägst värde åk 4-6: 84%. Resultat för skola med högst värde: 94%. Resultat för skola med lägst värde åk 7-9: 79%. Resultat för skola med högst värde: 89%. Den genomsnittliga närvaron ökade med 2 respektive 1 procentenheter för grundskolans årskurs 1-3 samt 4-6. Samtidigt minskade närvaron med drygt en procentenhet för årskurs 7-9. Källa: IST Analys 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Andelen elever i grundskolan med oroande frånvaro minskar i jämförelse med Andelen elever i grundskolan med oroande frånvaro Utfall läsåret 2021/22. Grundskola Åk 1-9 - frånvaro > 15% 24,0% 21,0% 17,7% 19,2% Uppnått Kompletterande mått för 2024/25 Grundskola Åk 1-9 - frånvaro > 25% 7,0% Grundskola Åk 1-9 - frånvaro > 50% 2,3% Grundskola Åk 1-9 - frånvaro > 75% 0,7% Kommentar Resultat för skola med lägst värde åk 1-9: 4%. Resultat för skola med högst värde: 40%. Andelen elever med oroande frånvaro minskade med ca 5 procentenheter från läsåret 2021/22. De kompletterande måtten visar på att majoriteten av eleverna med oroande frånvaro ligger i spannet 15-25%. Not: Med oroande frånvaro avses i denna sammanställning en frånvaro > 15%. Källa: Skola 24 samt IST Analys 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Sjukfrånvaron för personalen minskar Korttidssjukfrånvaro Utfall (avser korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar, för hela UBK) Utbildningskontoret (aug-juni) 4,9% 4,0% 3,7% 3,7% Uppnått Kommentar Resultat för förskola med lägst värde: 1,9%. Resultat för förskola med högst värde: 8,9%. Resultat för grundskola med lägst värde: 1,8%. Resultat för grundskola med högst värde: 5,7%. Resultat för gymnasieskola med lägst värde: 0,9%. Resultat för gymnasieskola med högst värde: 5,2%. Korttidssjukfrånvaron för Utbildningskontoret som helhet minskade från föregående läsåret 2021/22 från 4,9% till 3,7%. Skillnaderna mellan verksamheterna var som tidigare år tydliga då gymnasieskolan igen hamnade på lägre nivåer än både förskolan och grundskolan. Källa: Webfocus 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Elevernas upplevda studiero är i paritet med rikssnitt. Medelvärde utifrån viktade svarsalternativ Årlig elevenkät: ”Hur ofta är det arbetsro på lektionerna?” (min=0, max=10) Utfall (grundskola åk 5 och åk 8, gymnasieskola åk 2, medelvärde) Grundskola - Åk 5, Norrköpings kommunala skolor - 5,5 5,3 5,4 Grundskola - Åk 5, Riket - 5,4 5,5 5,6 Ej uppnått Differens - 0,1 -0,2 -0,2 Grundskola - Åk 8, Norrköpings kommunala skolor - 5,3 6,0 5,3 Grundskola - Åk 8, Riket - 5,5 5,7 5,7 Ej uppnått Differens - -0,2 0,3 -0,4 Gymnasieskola - Åk 2, Norrköpings kommunala skolor - 6,2 6,3 6,0 Gymnasieskola - Åk 2, Riket - 6,4 6,5 6,4 Ej uppnått Differens - -0,2 -0,2 -0,4 Kommentar Resultat för skola med lägst värde åk 5: 3,8. Resultat för skola med högst värde åk 5: 7,6. Resultat för skola med lägst värde åk 8: 4,3. Resultat för skola med högst värde åk 8: 6,5. Resultat för skola med lägst värde gy åk 2 3,6: . Resultat för skola med högst värde gy åk 2: 7,7. Elevernas upplevda arbetsro på lektionerna låg för Norrköpings skolor i grundskolans åk 5 och 8 samt i gymnasieskolans åk 2 något under riket. I samtliga årskurser upplevde pojkar i högre grad än flickor att det var arbetsro på lektionerna. Källa riket: Skolinspektionens elevenkät. Källa kommunala skolor: Udda vårterminer - Skolinspektionens elevenkät, Jämna vårterminer - Utbildningskontorets elevenkät. Ledarskap Hållbart ledarskap och hållbart medarbetarskap 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25* Andelen medarbetare som upplever att ”Jag har dialog med min närmaste chef Medelvärde utifrån viktade svarsalternativ om hur jag utför mitt arbete” ökar i jämförelse med läsåret 2021/22. (min=0, max=5) Utfall (Medelvärde, medarbetarenkät) Utbildningskontoret 4,04 4,02 4,25 4,16 Uppnått Kommentar Ingen medarbetarundersökning genomfördes under läsåret 2024/25 utan istället på höstterminen 2025. Detta värde visar på en ökning från läsåret 2021/22. Källa: Kommundirektörens kontor, medarbetarundersökningen 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Andelen rektorer med fler än 35 tillsvidareanställda medarbetare minskar i Andelen rektorer med fler än 35 tillsvidareanställda medarbetare Utfall jämförelse med 2022 Förskola 29,0% 29,4%* ** ** - Grundskola 26,0% 30,8% ** ** - Gymnasieskola 5,0% 4,5% ** ** - Kommentar Följs ej upp bland annat p.g.a. ej tillförlitliga uppgifter vilket upptäckts vid stickprov av rapportgeneratorns utfall samt att historikfunktion för ändamålet saknas. Källa: Webfocus *P.g.a. sent upptäckt fel i rapportgeneratorn beräknades förskolans resultat i efterhand och avser den 20 februari 2024. ** Följs ej upp 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 Personalomsättningen inom respektive verksamhetsområde minskar i jämförelse Personalomsättning (Aug-Jun) Utfall med läsåret 2021/22. Förskola 8,1% 8,5% 7,2% 4,5% Uppnått Grundskola 9,2% 11,1% 9,6% 8,6% Uppnått Gymnasieskola 10,8% 9,8% 5,5% 6,2% Uppnått Kommentar Personalomsättningen minskade för samtliga verksamhetsformer i förhållande till läsåret 2021/22. Källa: Webfocus Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Uppföljning av mål och måluppfyllelser i utbildningsnämndens uppdragsplan 2025 (UN 2026/1962–1). ________________________

§ 49 Yttrande över ansökan från Edukatus Alliance AB om utökning av befintlig skolenhet vid Yrkesgymnasiet Linköpings kommun UN 2026/0682 Beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningskontorets förslag till yttrande (UN 2026/0682-3). 2. Yttrandet överlämnas till Skolinspektionen. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerat. Beskrivning av ärendet Skolinspektionen har i samband med en ansökan kring en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola i Linköping skickat en remiss till Norrköpings kommun för möjlighet till yttrande enligt skollagen 2 kap 5 § (2010:800). I ansökan framkommer att Edukatus Alliance önskar starta följande program och inriktning: • Barn- och fritidsprogrammet inriktning pedagogiskt och socialt arbete I yttrandet svarar Utbildningsnämnden i Norrköpings kommun på Skolinspektionens frågor samt lämnar en konsekvensbeskrivning rörande ekonomisk, organisatorisk och pedagogisk påverkan för kommande 5–6 år. Yttrandet ska vara tillhanda Skolinspektionen senast den 22 maj 2026. Ekonomiska konsekvenser Beslutet om yttrandet ger inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag - Ansökan från Edukatus Alliance AB (UN2006/0682–1). - Tjänsteskrivelse – Yttrande över ansökan från Edukatus Alliance AB om utökning av befintlig skolenhet vid Yrkesgymnasiet Linköpings kommun (UN2006/0682–2). - Yttrande över ansökan från Edukatus Alliance AB om utökning av befintlig skolenhet vid Yrkesgymnasiet Linköpings kommun (UN2006/0682–3). ________________________ Beslutet skickas till: Skolinspektionen

§ 50 Yttrande över ansökan från JENSEN Education College AB om godkännande för riksrekryterande utbildning av den fristående gymnasieskolan JENSEN Gymnasium i Norrköpings kommun UN 2026/0684 Beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningskontorets förslag till yttrande (UN 2026/0684–4). 2. Yttrandet överlämnas till Skolinspektionen. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerat. Beskrivning av ärendet Skolinspektionen har genom remiss daterad 2026-02-19 gett Norrköpings kommun möjlighet att yttra sig över ansökan från JENSEN Education College AB om godkännande som huvudman för riksrekryterande spetsutbildning i matematik inom naturvetenskapsprogrammet vid JENSEN gymnasium Norrköping, från och med läsåret 2027/2028. Norrköpings kommun för möjlighet till yttrande enligt skollagen 2 kap 5 § (2010:800). I yttrandet svarar Norrköpings kommun på Skolinspektionens frågor samt lämnar en konsekvensbeskrivning rörande ekonomisk, organisatorisk och pedagogisk påverkan de kommande 5 åren. Ekonomiska konsekvenser Beslutet om yttrandet ger inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag - Ansökan från Jensen (UN 2026/0684–1). - Tjänsteskrivelse – Yttrande över ansökan om godkännande som huvudman för riksrekryterande spetsutbildning från Jensen Education College AB (UN 2026/0684–3). - Yttrande till Skolinspektionen med anledning av Jensen Education College AB ansökan om godkännande som huvudman för riksrekryterande spetsutbildning (UN 2026/0684–4). ________________________ Beslutet skickas till: Skolinspektionen

§ 51 Remissyttrande av Norrköpings kommun i och med betänkandet Rektor i fokus, förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, SOU 2026:4 UN 2026/0758 Förslag till beslut 1. Förslag till yttrande antas och överlämnas till kommunstyrelsen för beredning den 18 maj 2026. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerat. 3. Utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att fastställa yttrandet och överlämna det till Utbildningsdepartementet. Sammanfattning Regeringen gav 2024 en utredare i uppdrag att stärka rektorers förutsättningar. I januari 2026 överlämnades betänkandet Rektor i fokus, med förslag som syftar till att tydliggöra det pedagogiska ledarskapet, begränsa rektors ansvarsområde, stärka mandatet och skärpa behörighetskraven. Förslagen omfattar även förändringar i huvudmannens organisation, bland annat att rollen som rektor och skolchef ska hållas åtskilda samt att krav införs för skolchefer. Lagändringar föreslås träda i kraft 2027. Norrköping har utsetts till remisskommun och ska lämna yttrande till Utbildningsdepartementet senast den 25 maj 2026. Norrköpings kommun har tagit del av betänkandet Rektor i fokus och lyfter en generell problematik i balansen mellan statlig detaljstyrning och kommunalt självstyre, där ökad reglering riskerar att begränsa utrymmet för lokala anpassningar, särskilt i kommuner med skilda förutsättningar. Utifrån Norrköpings kommuns egna förhållanden bedöms förslagen som genomförbara och i huvudsak förenligt med den befintliga styrkedjan och ansvarsfördelningen. Beskrivning av ärendet Regeringen beslutade den 23 maj 2024 att uppdra åt en särskild utredare att lämna förslag för att förbättra rektorernas förutsättningar att genomföra sitt uppdrag (dir. 2024:48). I januari 2026 överlämnades slutbetänkandet för SOU 2026:4 Rektor i fokus, förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap till regeringen. Syftet med utredningen är att stärka rektorernas pedagogiska ledarskap och bidra till att minska omsättningen av rektorer inom skolväsendet. Betänkandet innehåller flera förslag. Bland annat föreslås att begreppet pedagogiskt ledarskap ska definieras tydligare i skollagen (2010:800) i syfte att möjliggöra en mer enhetlig nationell tolkning och tillämpning. Vidare föreslås att rektors ansvarsområde inte ska vara mer omfattande än att rektorn faktiska har förutsättningar att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Utredningen föreslår även att rektors mandat att besluta om sin inre organisation kring ledningsstöd ska tydliggöras. Samtidigt föreslås en reglering i skollagen som innebär att det pedagogiska ledarskapet inte i sin helhet ska kunna delegeras. Därutöver föreslås skärpta behörighetskrav för rektorer. Inledningsvis föreslås att det ska kravställas att en rektor ska ha avlagt förskollärar- eller lärarexamen. Vidare föreslås krav på godkänt resultat i den statliga befattningsutbildningen. Denna utbildning ska också vara förbehållen rektorer. För andra funktioner, såsom biträdande rektorer och övriga ledningsfunktioner, bör i stället en ny utbildning erbjudas inom ramen för professionsprogrammet. För att stärka tillämpningen av lagstiftningen föreslås även förändringar som rör huvudmannens organisation och ansvar. Bland annat föreslås att samma person inte ska kunna vara både rektor och skolchef. Vidare föreslås att det ska införas behörighetskrav så som akademisk högskoleutbildning för den som utses till skolchef. Utredningen föreslår även att ansvaret för skolchefsutbildningen flyttas över till universitet och högskolor. Idag är det Skolverket som ansvarar för utbildningen. Lagändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och ska börja tillämpas på utbildning som bedrivs efter den 30 juni 2028. Vissa nya bestämmelser om huvudmannens ansvar gäller dock inte för förskole- och skolenheter som har godkänts före den 1 juli 2028. En rektor som vid ikraftträdandet har påbörjat men ännu inte slutfört den statliga befattningsutbildningen ska under en övergångsperiod kunna fortsätta vara anställd som rektor under utbildningstiden, även utan lärarexamen, dock längst till dess att utbildningen ska vara genomförd med godkänt resultat. Ändringar i Förordningen (2011:183) om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och i Skolförordningen (2011:185) föreslås också träda i kraft den 1 januari 2027. Personer som tidigare har genomfört befattningsutbildningen på grund av en motsvarande ledningsfunktion ska fortsatt kunna delta i fortbildning enligt förordningen, i mån av plats efter att rektorer har prioriterats. Norrköpings kommun blev den 25 februari 2026 utsedd till remisskommun. Utbildningsnämnden efter hörandes av Kompetensförsörjningskontoret fick av Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett svar på kommunens vägnar. Remissvaret ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda som senast den 25 maj 2026. Ärendet bereds således i Utbildningsnämnden den 13 maj 2026 och vid Kommunstyrelsen den 18 maj 2026. Kommunens yttrande är dokumenterat i separat handling som bifogas den aktuella tjänsteskrivelsen. Sammanfattning av kommunens yttrande Norrköpings kommun har tagit del av betänkandet Rektor i fokus och redovisar sina synpunkter i en separat handling. I yttrandet lyfter kommunen en generell problematik i balansen mellan statlig detaljstyrning och det kommunala självstyret, där ökad reglering riskerar att begränsa utrymmet för lokala anpassningar, särskilt i kommuner med skilda förutsättningar. Utifrån Norrköpings kommuns egna förhållanden bedöms dock förslaget som genomförbart och i huvudsak förenligt och positivt utifrån den befintliga styrkedjan och ansvarsfördelningen. Kommunen betonar vikten av att rektor fortsatt har ett tydligt mandat att leda och organisera den inre verksamheten. Samtidigt bedöms förslaget att rektor ska ges befogenhet att tillsätta biträdande rektor kunna påverka det kommunala självstyret samt medföra otydligheter i fråga om roller och ansvar. Vidare anser kommunen att behörighetskraven för rektorer bör kunna uppfyllas även genom motsvarande akademisk utbildning inom pedagogik, och inte enbart genom krav på förskollärar- eller lärarexamen. Ekonomiska konsekvenser Förslagen innebär inget nytt åtagande för kommunerna utan syftar till att förtydliga det befintliga ansvaret i egenskap av huvudman. För Norrköpings kommun kan ett genomförande av förslagen medföra vissa organisatoriska konsekvenser samt ökade kostnader. Detta hänger samman med att kommunen i dag har ett antal biträdande rektorer i roller som i praktiken motsvarar den funktion som framöver avses för rektor. Om dessa tjänster omvandlas till rektorstjänster kan det innebära högre lönekostnader och därmed ökade utgifter inom chefsledet. Därutöver kan ett behov uppstå av att anställa fler rektorer samt att förstärka med ytterligare administrativa funktioner som stöd för rektors uppdrag. Förslagen bedöms även kunna bidra till en förbättrad arbetsmiljö för rektorer, vilket kan minska sjukfrånvaro och personalomsättning. På sikt kan detta medföra lägre kostnader för rekrytering, ställföreträdare och vakanser. Exakta belopp är dock svåra att fastställa eftersom bedömningarna bygger på hypotetiska antaganden. Beslutsunderlag - Remiss av betänkandet Rektor i fokus - förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) (UN 2026/0758-3). - Tjänsteskrivelse - Remissyttrande av Norrköpings kommun i och med betänkandet Rektor i fokus, förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, SOU 2026:4 (UN 2026/0758-4). - Norrköpings kommuns yttrande över betänkandet Rektor i fokus (SOU 2026:4) (UN 2026/0758-5). _______________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

§ 52 Svar på e-förslag - vårdnadshavare ska lämna in arbetsgivarintyg/studieintyg till förskolor och skolor UN 2026/0578 Beslut 1. Utbildningsnämnden avslår e-förslaget. 2. Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningskontoret att ta fram ett förslag till reviderade riktlinjer för förskola, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem i syfte att tydliggöra arbetssättet som redan tillämpas. Beskrivning av ärendet Den 18 september 2025 inkom e-förslag #319995 ”vårdnadshavare ska lämna in arbetsgivarintyg eller studieintyg till förskolor och skolor”. Ärendet registrerades och hanterades i enlighet med kommunens riktlinjer för e-förslag (KS 2022/1115). Kommunstyrelsen (KS 2026/0114) beslutade den 9 februari 2026 att överlämna ärendet till utbildningsnämnden för beredning. Medborgarens förslag lyder enligt följande: ”Idag går nästan alla barn i förskola. Både i skola och förskola råder stor brist på personal och sjukskrivningar är höga. Trots det behöver inte Vårdnadshavare med barn i Norrköpings kommun lämna in intyg på arbete/studier, något som nästan alla andra kommuner har som policy. I takt med sänkande förskoleavgift, ökade barngrupper och sämre arbetsmiljö för förskolepersonal är det en naturlig del i en bättre och säkrare förskola. Det lär bidra till att förskolegrupper minskar och barn som ska gå 15-timmar enbart kommer gå 15-timmar. Det här behövs för att förskoleverksamhet inte ska utnyttjas som barnpassning utan få bibehålla sin utbildningsstandard och höja dess status.” Medborgaren som inkommit med e-förslaget, nedan benämnd förslagsställaren, framför en önskan om att Norrköping ska införa krav på att vårdnadshavare lämnar intyg om arbete eller studier för barn i förskola och fritidshem. Utbildningskontoret tolkar, utifrån förslagsställarens formuleringar, att syftet med ett sådant krav är att vårdnadshavare ska behöva verifiera sin rätt till plats och vistelse i förskole- eller fritidshemsverksamhet. Vidare uppfattas att förslagsställaren utgår från att det i dag kan förekomma att vårdnadshavare har barn placerade i verksamheterna utan att uppfylla de villkor som ger rätt till plats. Utbildningskontoret tolkar fortsatt att förslagsställaren menar att införandet av ett krav på verifierande underlag skulle möjliggöra för verksamheten att, i förekommande fall, avsluta, neka rätt till plats eller minska vistelsetiden för barns placeringar där det framkommer att vårdnadshavare inte har lämnat korrekta uppgifter om omsorgsbehov. Förslagsställaren beskriver att verksamheten präglas av personalbrist och höga sjukskrivningstal och att verifieringen av rätt till plats därmed kan bidra till att minska barngrupperna och motverka att utbildningen används som barnpassning. Vidare ses det kunna ge effekter så som förbättrad arbetsmiljö och säkerställa att barn med rätt till 15 respektive 8 timmar i förskola/fritidshem endast går den tiden, för att stärka utbildningens kvalitet och uppdrag. Rättslig reglering och bakgrund • Skollagen (2010:800) och utbildningsnämndens lokala riktlinjer tydliggör vilka förutsättningar som medför rätt till placering i förskola och fritidshem. Enligt 8 kap. 4–7 §§ skollagen ska barn från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till vårdnadshavarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet bedöms ha ett eget behov med anledning av familjens situation i övrigt. • Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år ska avgiftsfri förskola erbjudas under minst 525 timmar per år. Barn vars vårdnadshavare är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn ska, från ett års ålder, erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Därutöver ska barn erbjudas förskola om de, av fysiska, psykiska eller andra skäl, bedöms vara i behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. • En elev ska enligt 14 kap. 3–7 §§ skollagen erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till vårdnadshavares förvärvsarbete eller studier, eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt kan enligt förarbetena till exempel finnas för elever med ett annat modersmål än svenska, elever som bor i glesbygd, eller elever vars vårdnadshavare är arbetslösa, sjukskrivna eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En elev ska även i andra fall erbjudas utbildning i fritidshem, om eleven av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning. • Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem. Nationell kartläggning av kommuners tillämpning Förslagsställaren menar att det i nästan alla andra kommuner föreligger en policy om att kontrollera vårdnadshavares sysselsättning. En genomlysning utförd av utbildningskontorets handläggare visar att omkring fem av landets 290 kommuner systematiskt begär in sysselsättningsstyrkande intyg från vårdnadshavare. I övriga kommuner förekommer i stället en variation av tillvägagångssätt såsom att ingen kontroll görs alls, stickprovskontroller eller att kommunen tydliggjort sin möjlighet att begära in styrkande handlingar när det finns sakliga skäl att utreda rätten till plats. Dominerande praxis är att intyg begärs in vid särskilda tillfällen och sker i regel selektivt och behovsprövat snarare än rutinmässigt. Aktuella ärendet Som framgår av den rättsliga regleringen tydliggör skollagen de förutsättningar som ger rätt till plats i verksamheterna. Barn ska erbjudas plats i den omfattning som krävs med hänsyn till vårdnadshavares sysselsättning samt barnets egna behov. Mot bakgrund av att barn och familjer har olika förutsättningar över tid är det inte möjligt att på central nivå reglera hur varje enhet ska organiseras för att skapa goda lokala förutsättningar. Rektor har därför, inom ramen för sitt lagreglerade ansvar, i uppdrag att leda och fördela resurser i enhetens inre organisation utifrån de behov som föreligger. Detta sker i syfte att skapa förutsättningar att möta varierande behov samt olika former och omfattning av vistelsetid. I Norrköping har kommunen i första hand valt att arbeta utifrån tillit och samverkan med vårdnadshavare, god och tydlig kommunikation och information om förskolans syfte och vad som ger rätt till plats. Detta är en förutsättning för att verksamheten ska nyttjas till dess lagstadgade syfte. I enskilda fall har kommunen utnyttjat sin möjlighet att kontrollera grunden för rätten till plats när det har funnits sakliga skäl för en sådan prövning. Av grundläggande förvaltningsrättsliga principer följer att den som ansöker om en rättighet ska lämna sådana uppgifter att ansökan kan prövas. Den enskilde ansvarar för att visa, eller på annat sätt göra sannolikt, att förutsättningarna för den rättighet som ansökan avser är uppfyllda. Inom ramen för principen om fri bevisföring kan den sökande styrka sin ansökan genom olika former av underlag, exempelvis uppgifter om arbete, schema, studier, intyg eller annan relevant dokumentation. Utbildningskontorets ställningstagande • Utbildningskontoret gör bedömningen att det som huvudregel inte åligger huvudmannen (Norrköpings kommun) att systematiskt kontrollera vårdnadshavares uppgifter om sysselsättning, då dessa normalt ska kunna läggas till grund för bedömningen. Det åligger varje vårdnadshavare att ange sanningsenliga uppgifter som grund för bedömning och rätt till plats. • Utbildningskontoret delar uppfattningen att barn som enligt regelverket har rätt till 15 timmar i förskola respektive 8 timmar i fritidshem per vecka också ska ha sin vistelsetid anpassad därefter. En korrekt grund för placering är en viktig förutsättning för god planering, resursfördelning och arbetsmiljö i verksamheten. • Utbildningskontoret delar inte bedömningen att systematiska kontroller i sig skulle leda till minskade barngrupper. Den planerade gruppstorleken är i huvudsak oförändrad, medan den faktiska närvaron varierar över dagen utifrån barnens vistelsetider. Mot denna bakgrund bedöms kontrollerna inte i sig medföra någon minskning av antalet barn i gruppen. • Utbildningskontoret bedömer att ett införande av systematiska kontroller skulle innebära en förändrad resursfördelning, vilket i sin tur kan påverka verksamhetens personaltäthet negativt. Detta eftersom resurser kan behöva omfördelas från den direkta kärnverksamheten med barnen till administrativa uppgifter, såsom systematiska kontroller av sysselsättningsunderlag. • Utbildningskontoret menar att kommunen fortsatt i stället behöver utveckla insatser som möter varierande behov samt upprätthålla flexibilitet i organisationen, då barns vistelsetider kan förändras med kort varsel. Hanteringen ska vara rättssäker, proportionerlig och utgå från barnets bästa samt vårdnadshavares individuella situation. • Utbildningskontoret anser att det kan finnas skäl att ytterligare förtydliga det arbetssätt som redan nyttjas i förskolans och fritidshemmets riktlinjer. Det är väsentligt att det tydligt framgår att Norrköpings kommun vid behov kan begära in arbetsgivarintyg och/eller studieintyg som underlag för att pröva rätten till vistelsetid. Ett förtydligande kan bidra till ökad tydlighet, likvärdighet och förutsägbarhet för såväl vårdnadshavare som verksamheter. • Utbildningskontoret förordar att utbildningsnämnden bör avslå e- förslaget utifrån den definition som redovisas i ärendet och uppdra åt utbildningskontoret att ta fram ett förslag till reviderade riktlinjer för förskola, annan pedagogisk verksamhet och fritidshem i syfte att tydliggöra arbetssättet som redan tillämpas. Riktlinjerna behöver i sin tur följas av rutiner som förtydligar hur arbetsprocessen ska gå till i syfte att säkerställa att förfarandet är rättssäkert, proportionerligt och likvärdigt. Ekonomiska konsekvenser Förslag till beslut innebär inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag - E-förslag – Vårdnadshavare ska lämna in arbetsgivarintyg till förskolor och skolor (UN 2026/0578-2). - Tjänsteskrivelse - Svar på e-förslag – Vårdnadshavare ska lämna in arbetsgivarintyg till förskolor och skolor (UN 2026/0578-2). ______________________ Beslutet skickas till: Förslagsställare

§ 53 Informationsärende UN 2026/0005 Beslut Utbildningsnämnden tar del av informationen. Beskrivning av ärendet Louise Malmström (S), ordförande informerar för aktuella händelser i verksamheten - Rapporterar från möte med politiska ungdomsförbunden samt representant från fristående gymnasieskolor den 11 maj 2026. Dialog kring politisk information inför valet i kommunala skolor. Alla kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor kommer bjudas in till kommande politiskt debatt mellan ungdomsförbunden i augusti på Stadium arena. Nytt möte med de politiska ungdomsförbunden och utbildningsnämndens presidium efter den politiska debatten. Jonas Eriksson, utbildningsdirektör, informerar för aktuella händelser i verksamheten - Genomgång av pågående och planerade tillsyner från Skolinspektionen. - Informerar kring fråga om licenser för Spotify på skolorna. Är inte möjligt då Spotify inte får användas för kommersielt bruk. Arbete med egen licens via appen schoolplayer. ______________________

§ 54 Rapporter med mera UN 2026/0007 Beslut Utbildningsnämnden noterar rapporterna och lägger dem till handlingarna. Beskrivning av ärendet 54:1 Förteckning inkomna handlingar maj 2026 UN 2026/0006-5 54:2 Goda exempel - Regnbågens förskola – Leken och språket Sanna Regnander, rektor Regnbågens förskola, och Sara Ceho, förskollärare, presenterar arbetet med språkutvecklande insatser samt det praktiknära arbetet med utgångspunkt i forskning på Regnbågens förskola. Redogör för utgångsläge, forskningsbakgrund, språklig insats, insats- och innehållsbeeskrivning, förhållningssätt, observerade effekter i barngrupp samt fältanteckningar. 54:3 Kommunrevisionens basgranskning av utbildningsnämnden UN 2025/5120-3 Jonas Eriksson, utbildningsdirektör presenterar kommunrevisionens basgranskning 2025 av utbildningsnämnden. 54:4 Övriga frågor Inga övriga frågor. 54:5 Facken informerar Heikki Bodsunder, Sveriges Lärare, informerar kring följande punkter:  Sveriges Lärares upplevelse av att hot och våld ökar bland förskolor och skolor.  Lagändringar kring arbetstidsreglering som börjarar gälla från och med juni.  Rörlighetsförhandlad personal.  Påminnelse om utskickad inbjudan från Sveriges Lärare till utbildningsnämndens ledamöter och ersättare den 21 maj 2026. 54:6 Redovisning av befolkningsprognos 2026-2035 Olle Kylensjö, statistiker vid kommundirektörens kontor, presenterar Norrköpings befolkningsprognos 2026-2035. Redogör för osäkerheter i prognos, genomsnittliga prognosavvikelser, uppföljning av de två senaste prognoserna, grunderna i befolkningsprognosen, invandring och utvandring i kommunen, barnafödande och förändringar, befolkningsutveckling, delområdesprognoser och slutsatser. 54:7 Vad ligger framför oss? Utgångsläge 2027-2030 Jonas Eriksson, utbildningsdirektör, presenterar personal i tjänst 2023-april 2026, sammanfattning av tidigare anpassningar inom grundskola, effekter utifrån bokslut 2025 och behovet av anpassningar utifrån elevprognos. Mikael Hultberg, skolchef grundskola presenterar aktuell status för arbetet med grundskoleutredning och olika aspekter att jobba med för anpassningsarbetet framåt. Redogör för redan genomförda förändringar, grundskolans minskning och förändringar i elevantal inom grundskolan, utredningsdelar samt kommande överväganden. 54:8 Demokratisk förankring i skolnedläggningsprocesser – Reformerade skolorganisationer? Johan Wänström, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) presenterar pågående samhällsförändringar, utmaningar, behovet bakom skolnedläggningsreformer, hur dessa ska genomföras, skolnedläggningars påverkan på valresultaten, rågivande folkomröstningar om förändrade skolorganisationer, faktorer att ta i beaktande vid skolnedläggningar, kommunikation kring faktiska problem samt behovet av en kommunikativ balansgång. ________________________

§ 55 Delegationsbeslut UN 2026/0002 Beslut Utbildningsnämnden noterar Delegationsförteckning för perioden 2026-04-07 – 2026-05-05 (UN 2026/0002-14). Beskrivning av ärendet Vid varje sammanträde tar utbildningsnämnden del av en lista med anmälda protokoll och delegationsbeslut. Nämnden har, med stöd av 6 kap. 37 § kommunallagen, rätten att föra över sin beslutanderätt i vissa frågor till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en automatiserad beslutsfunktion samt till tjänsteperson inom utbildningskontoret. Vilka beslut som nämnden har valt att delegera framgår av utbildningsnämnden delegationsordning (UN 2025/0007-3). Ett delegationsbeslut ska vara skriftligt och det ska återrapporteras till det nämndsammanträde som är närmast efter att beslutet fattats. För varje delegationsbeslut upprättas ett delegationsprotokoll som återredovisas till utbildningsnämnden. Av beslutet och delegationsprotokollet ska det framgå vad som har beslutats, vem som har fattat beslutet, när det fattades och med stöd av vilken punkt i utbildningsnämndens delegationsordning. Ett anmält delegationsbeslut med upprättat delegationsprotokoll redovisas och finns med i nämndens sammanträdesprotokoll. Tiden för överklagan är tre veckor och börjar löpa från och med den dag som det justerade protokollet anslås på kommunens anslagstavla. Först därefter har beslutet vunnit laga kraft. Delegationsförteckning för perioden 2026-04-07 – 2026-05-05 Färdigst/exp- NR. Dokumentnr. Dokumenttitel datum Ansvarig person 410 UN 2026/1993-2 Yttrande för förskolebarn som vill 2026-04-29 Adam Olofsson börja i annan kommuns förskola enligt delegation 4.2 Färdigst/exp- NR. Dokumentnr. Dokumenttitel datum Ansvarig person 411 UN 2026/1176-2 Beslut om mottagande förskola 2026-04-08 Adam Olofsson enligt delegation 9.4 412 UN 2026/1844-5 Beslut efter ägar- och 2026-04-21 Amanda Yman ledningsprövning vid enskilda huvudmannen Föräldrakooperativet Sjörövaren enligt delegation 8.5 413 UN 2026/1807-4 Beslut om föreläggande vid 2026-04-23 Jennifer Hallgren föräldrakooperativet Flygeln ekonomisk förening i samband med ägar- och ledningsprövning enligt delegation 8.6.2 414 UN 2026/1898-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-16 Jenny Östlund gymnasieskola enligt delegation 9.6 415 UN 2026/1298-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-03-30 Jenny Östlund gymnasieskola enligt delegation 9.6 416 UN 2026/1187-2 Beslut om elev har synnerliga skäl 2026-03-20 Jenny Östlund enligt delegation 9.5.2 417 UN 2026/1882-1 Beslut om ramtider för läsåret 2026-04-21 Jonas Eriksson 2027/2028 enligt delegation 10.4 418 UN 2026/1847-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-10 Mikael Hultberg grundskola enligt delegation 7.1 och 12.1 419 UN 2026/1795-2 Beslut om mottagande av elev i 2026-04-09 Mikael Hultberg annan kommun enligt delegation 9.4 420 UN 2026/1718-1 Beslut om att elev inte omfattas 2026-04-16 Mikael Hultberg av skolplikt enligt delegation 7.15 421 UN 2026/1818-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-09 Mikael Hultberg grundskola enligt delegation 7.1 och 12.1 422 UN 2026/1939-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-23 Mikael Hultberg grundskola enligt delegation 7.1 och 12.1 423 UN 2026/1918-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-22 Mikael Hultberg grundskola för integrerad elev enligt delegation 7.1 7.4 och 12.1 Färdigst/exp- NR. Dokumentnr. Dokumenttitel datum Ansvarig person 424 UN 2026/1902-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-20 Mikael Hultberg grundskola enligt delegation 7.1 och 12.1 425 UN 2025/4803-2 Beslut om uppskjuten skolplikt 2026-04-20 Mikael Hultberg enligt delegation 7.5 426 UN 2026/1859-2 Beslut om mottagande i skola 2026-04-17 Mikael Hultberg enligt delegation 9.4 427 UN 2026/1876-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-14 Mikael Hultberg grundskola enligt delegation 7.1 och 12.1 428 UN 2026/1875-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-14 Mikael Hultberg grundskola för integrerad elev enligt delegation 7.1, 7.4 och 12.1 429 UN 2026/1846-1 Beslut om mottagande i anpassad 2026-04-10 Mikael Hultberg grundskola för integrerad elev enligt delegation 7.1, 7.4 och 12.1 430 UN 2026/1793-2 Beslut om mottagande av elev i 2026-04-09 Mikael Hultberg annan kommun enligt delegation 9.4 Ekonomiska konsekvenser Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse – Delegationsbeslut (UN 2026/0002–13). - Delegationsförteckning för perioden 2026-04-07 – 2026-05-05 (UN 2026/0002-14). ______________________ Elektroniska underskrifter Det här dokumentet har skrivits under elektroniskt av de personer som listas i signaturpanelen. Underskrifterna uppfyller kraven för avancerad elektronisk underskrift enligt definitionen i eIDAS 2.0 (EU:s förordning 2024/1183). Äktheten kan valideras enligt internationella standarder i en valideringstjänst som uppfyller förordningen. Validering kan exempelvis göras här: https://validate.signport.se/ Där finns även information om hur validering kan göras i Adobe Acrobat Reader. Notera, om dokumentet skrivs ut på papper, eller ’skrivs ut’ till ett nytt PDF-dokument, följer de elektroniska underskrifterna inte med. Endast det elektroniskt underskrivna originaldokumentet kan valideras. e33d2a21-1d23-4b4f-9baa-def11634ceb4