Kungjort.

Nässjö · Möte · Protokoll

Kommunfullmäktige26 mars 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 3 Arbetet med att ta fram denna demokratistrategi har pågått sedan våren 2024.

diarienr: nassjo:PN:2023:5, nassjo:KS:2025:285
§ 3. Arbetet med att ta fram denna demokratistrategi har pågått sedan våren 2024. Arbete har omfattat en workshop med parlamentariska nämnden i april 2024 samt medborgardialoger på temat information, delaktighet och demokrati vid sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Syftet med Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer PN 2023/5 2025-11-18 medborgardialogerna var att utforska hur denna demokratistrategi kan underlätta för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin. Arbetet har även omfattat en kartläggning av hur nämnder och förvaltningar ser på medborgarnas möjligheter att vara med och påverka frågor som respektive nämnd ansvarar för. Demokratistrategin innehåller två mål i form av att förbättra förutsättningarna för medborgarnas delaktighet och engagemang samt att öka medborgarnas upplevelse av möjligheterna att påverka. Demokratistrategin innehåller vidare följande fyra strategiområden: • Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet • Strategiområde 2: Information och kommunikation • Strategiområde 3: Dialog med medborgarna • Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle Inom varje strategiområde finns ett antal prioriterade åtgärder. Förslaget till demokratistrategi har skickats på remiss till nämnder och styrelser i Nässjö kommun samt till politiska partier i kommunfullmäktige under perioden 30 maj-30 september 2025. Allmänheten har haft möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Totalt har 13 remissvar och yttranden inkommit. Av dessa är sju från nämnder och styrelser, fyra från politiska partier och två från civilsamhället. Remissvaren med kommentarer finns sammanställda i ett separat dokument. Förslaget till demokratistrategi har omarbetats med anledning av de inkomna remissvaren. Beslutet skickas till Parlamentariska nämnden Författningssamlingen Kommunledningskontoret Cecilia Zander Chef namn Handläggare parlamentariska nämnden Chef titel Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Sammanställning av inkomna remissvar på förslag till demokratistrategi med kommentarer Parlamentariska nämnden har tagit fram ett förslag till en demokratistrategi för Nässjö kommun. Förslaget har skickats på remiss till nämnder och styrelser i Nässjö kommun samt till politiska partier i kommunfullmäktige under perioden 30 maj-30 september 2025. Allmänheten har haft möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget och deltagarna i genomförda medborgardialoger har fått möjlighet att svara på remissen genom ett särskilt utskick. Information om möjligheten att lämna synpunkter har uppmärksammats i Nässjö kommuns nyhetsbrev, hemsida och sociala medier. I remissen efterfrågades särskilt synpunkter och förslag om: • De två målen • Strategiområdena • De prioriterade åtgärderna Totalt har 13 remissvar och yttranden inkommit. Av dessa är sju från nämnder och styrelser, fyra från politiska partier och två från civilsamhället. Socialnämnden Remissvar Sammantaget anser socialnämnden att demokratistrategin är väl utformad och lyfter fram flera positiva förslag. Övergripande synpunkter på Demokratistrategin Socialnämnden anser att den föreslagna demokratistrategin i huvudsak är väl utformad och ställer sig positiv till det faktum att det arbete som i dagsläget bedrivs inom Nässjö kommun vad gäller demokratifrågor och demokratiutveckling också finns framskrivet i ett sammanhållande styrdokument. Strategin lyfter fram ett flertal angelägna förslag på vad som krävs för att skapa ett demokratiskt system och för att utveckla ett hållbart samhälle. Detta är något socialnämnden ser positivt på, särskilt i tider av samhällsutmaningar där de olika aspekterna av hållbarhet blir alltmer nödvändiga att beakta. Strategin synliggör hur Nässjö kommun bedriver sitt arbete med demokratifrågor. Den utgör även ett verktyg för att kontinuerligt följa samhällsutvecklingen och därigenom säkerställa att arbetet med att främja demokratin inom kommunen kan vidareutvecklas på ett långsiktigt och hållbart sätt. Särskilt positiva delar i Demokratistrategin Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Samtliga strategiområden och dess prioriterade åtgärder ställer sig socialnämnden positiv till och anser att det är väsentliga områden att ta hänsyn till. Vi ställer oss särskilt positiva till två punkter. Det handlar om följande punkter: Strategiområde 2 som har sitt fokus på information och kommunikation. Socialnämndens arbete riktar sig mot en bred målgrupp, därför kan det vara angeläget att beakta vidden på informationen som kommuniceras från kommunen. Vad som kommuniceras och hur det kommuniceras, särskilt i tider där fler kanaler och forum möjliggör informationsspridning både i en positiv och negativ bemärkelse. De åtgärder som prioriteras för detta strategiområde anser vi vara lämpliga åtgärder för att skapa möjligheten att nå ut till olika målgrupper. Strategiområde 4 som har sitt fokus på samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. Socialnämnden lägger särskild vikt vid den prioriterade åtgärd som berör det Kommunala pensionärsrådet och det Kommunala rådet för funktionshinderfrågor eftersom råden ligger under socialnämndens paraply. Vi är eniga i att se över hur syftet med dessa råd kan uppfyllas i större utsträckning. Vid tidigare tillfällen har dialoger förts kring huruvida dessa råd kan omorganiseras för att ännu bättre uppfylla sitt syfte. Förslag på att organisera råden under kommunstyrelsen har bland annat diskuterats, detta för att råden inte ska bli alltför koncentrerade vid socialnämnden då de frågor som behandlas många gånger är verksamhetsöverskridande inom Nässjö kommun. Kommentar Synpunkterna har noterats. Tekniska servicenämnden Remissvar Tekniska servicenämnden har tagit del av demokratistrategin och ställer sig bakom innehållet för att förbättra, utveckla och stärka den demokratiska processen i Nässjö kommun. Kommentar Synpunkterna har noterats. Barn- och utbildningsnämnden Remissvar Barn- och utbildningsnämnden (BU) välkomnar förslaget och håller med om angelägenheten att ge bättre möjligheter för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin. Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 BU har en naturlig koppling till demokratiarbetet genom samhällsundervisning för barn och elever i kommunen. Elevernas demokratiska kunskaper förmedlas genom undervisningen och bestäms och regleras genom skollagen och läroplaner. BU har därför valt att lämna innehållet i själva undervisningen utanför ramen för demokratistrategin och detta remissvar eftersom detta redan regleras i lagen. BU instämmer i parlamentariska nämnden och demokratistrategins mål om att det är angeläget att förbättra förutsättningarna för medborgarnas delaktighet och engagemang samt att öka medborgarnas upplevelse av möjligheterna att påverka. Kommentarerna från BU är begränsade till vad förvaltningen saknar eller önskar kunde läggas till i förslaget till strategi. För övriga delar av strategin väljer BU att inte ta ställning till förslagen som lagts fram. Skolan är en viktig plattform för demokrati i kommunen eftersom verksamheten berör de flesta invånare i roll som antingen elev, vårdnadshavare eller närstående. Därför är skolan ett vanligt sätt som invånarna möter den kommunala verksamheten och i förlängningen den lokala demokratin. Skolan som bekant plats och som ofta har en lokal förankring i orten lämpar sig väl att användas i både kommunikation och som lokal för medborgardialoger eller liknande sätt för kommunen att möta invånare. När mediaanvändning och nyhetskällor i allmänhet i samhället är i högre grad uppdelade på ålder, socioekonomi och språk än tidigare är skolan en bra infrastruktur för att nå ut med information till en stor del av invånarna på ett sätt som är svårt för andra samhällsinstitutioner. Kulturskolan är en annan del av förvaltningens verksamheter som kan agera plattform för barn och unga att uttrycka sina åsikter, tankar och samhällsengagemang genom konst och kultur. Genom projekt inom t.ex. musik, drama, bild och dans kan elever utforska och gestalta demokratiska värden, rättigheter och aktuella samhällsfrågor. Barn- och utbildningsförvaltningen önskar att samarbetet mellan barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet och civilsamhälle, föreningar, och partier fortsätter att utvecklas för att på så sätt fungera som en kontaktyta för att ge bättre förutsättningar för delaktighet och engagemang i alla typer av demokratiskt engagemang. Kommentar Det är positivt att barn- och utbildningsnämnden ser skolan som en lämplig kanal för att sprida samhällsinformation. För allmän samhällsinformation behöver dock en avvägning göras om vad som är passande informationskanal för respektive målgrupp. Strategiområde 3 har kompletterats med skolans lokaler som exempel på mötesplats för dialog med medborgarna. Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Kommunstyrelsen Remissvar Demokratistrategin är som helhet bra. Dock nämns inget om Nässjö kommuns synpunktshantering. Den borde beröras i dokumentet. I strategiområde 1 lyfts det kommunala partistödet fram bland de prioriterade åtgärderna. Partistöd är reglerat i kommunallagen, och Nässjö kommuns regler för partistöd reviderades nyligen (den 22 maj 2025). Det framgår inte om det är tänkt att ske någon förändring av partistödet. Syftet med åtgärden behöver därför förtydligas. Strategiområde 2 skulle behöva lyfta fram barn och ungdomar. Hur hittar vi dem? Via vilka kanaler kan vi nå fram till dem? Även tillgänglighetsanpassning behöver lyftas fram tydligare i strategiområde 2. Bland de prioriterade åtgärderna i strategiområde 4 står att syftet med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala funktionshinderrådet ska ses över. Barn och ungdomar saknas som målgrupp för samverkan. Översynen borde därför breddas till att omfatta barn och ungdomar. Även former och arbetssätt för samverkan med olika målgrupper behöver ses över. Kommentar Synpunktshantering handlar framför allt om relationen mellan användare och kommunen som leverantör av tjänster och service. Den är därför mer en del av ett kvalitetsarbete för att förbättra verksamheten och kommunens service, och utgör inte ett direkt verktyg för att möjliggöra demokrati och delaktighet i samhällsutvecklingen. Enligt kommunallagen 4 kap. 29 får kommuner och regioner ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd). Det är således inget krav utan en möjlighet. Att partistödet nämns i strategin är för att det är något som Nässjö kommun har beslutat om att vi ska ha och det är en viktig förutsättning för att partierna ska kunna bedriva sitt arbete. I strategin har ett förtydligande gjorts att det handlar om att fortsatt stärka partierna genom partistöd. Strategin är inte på en sådan detaljeringsnivå att den tar upp vilka kommunikationskanaler som bör användas till olika målgrupper. Däremot står det att det är viktigt att välja rätt kanal baserat på behov, syfte och målgrupp och kommunikationen bör varje anpassad efter olika målgrupper och de kommunikationskanaler de använder i sin vardag. Vikten av detta är något som tydligt framkom i den medborgardialog som genomfördes med olika fokusgrupper, inte minst i dialogen med gymnasieungdomar. Att analysera målgruppens behov och planera kommunikationen med målgruppen finns med i Principerna för medborgardialog under rubriken Planera dialogen. Analysen görs i samband med Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 att man upprättar en kommunikationsplan där kommunikationsenheten på kommunledningskontoret kan bistå med stöd och kompetens. När det gäller tillgänglig information för alla, har punkten om begripligt och enkelt språk kompletterats under Prioriterade åtgärder i strategiområde 2. När det gäller barn och ungas inflytande har en ny prioriterad åtgärd lagts till i strategiområde 4. Åtgärden innebär att ett förslag ska tas fram på hur barn och ungas perspektiv kan inkluderas i den politiska beslutsprocessen på ett strukturerat sätt, med samma syfte som de befintliga råden för pensionärs- och funktionshinderfrågor. Kultur- och fritidsnämnden Remissvar Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till demokratistrategin i sin helhet. Kultur- och fritidsnämnden är styrande över flera verksamheter som bidrar till att stärka den lokala demokratin, bland annat via bibliotek som en demokratisk arena och via föreningsservice som bidrar till att stärka föreningsdemokrati. Det kan lyftas tydligare i demokratistrategin vilka demokratiska arenor som finns i kommunen, där ibland biblioteket och vikten av dessa för en stärkt demokrati. Kultur- och fritidsnämnden anser att de två målen som är satta är positiva och relevanta. Dock viktigt att de alltid relaterar till varandra då det andra målet fristående kan upplevas diffust då det hanterar upplevelse och inte faktisk påverkan, men är relevant tillsammans med det första målet. Kultur- och fritidsnämnden anser att det är relevanta strategiområden. Det är särskilt positivt att ”Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle” lyfts som ett strategiområde. Inom de prioriterade åtgärderna vill kultur- och fritidsnämnden lyfta fram vikten av att det finns en tydlighet i hur partistöd ska hanteras som står i relation till övrigt stöd till föreningsliv, dessa behöver inte nödvändigtvis vara desamma men viktigt att de är relativa till varandra. Viktigt också att det skapas förutsättningar för kultur- och fritidsförvaltningen att leva upp till den prioriterade åtgärden att utveckla arbetet med föreningsservice, föreningsbidrag och samverkansmöten. Att besluta om denna prioriterade åtgärd utan att ge förutsättningar till efterlevnad av den kommer hindra implementeringen av demokratistrategin. Kommentar Bibliotek har lagts till som exempel på viktiga allmänna platser som fungerar som demokratisk mötesplats i strategiområde 3. Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Det stämmer absolut att målen hänger ihop och att första målet är en förutsättning för det andra. Nässjö kommun som organisation kan främst påverka det första målet om att förbättra förutsättningar för medborgarnas delaktighet och engagemang, men för att nå verklig effekt är det andra målet om medborgarnas upplevelse av möjligheterna att påverka centralt. När det gäller synpunkten om partistöd har kultur- och fritidsförvaltningen förtydligat att föreningsbidragen som hanteras av kultur- och fritidsförvaltningen är villkorade med krav på föreningens värdegrund. Kultur- och fritidsnämnden kan granska föreningen och kräva att utbetalade bidrag återbetalas om föreningen inte uppfyller kraven på redovisning. När det gäller partistöd är detta reglerat i kommunallagen. Kommunallagen har tydliga begränsningar när det gäller i vilken utsträckning kommunerna får granska inskickade underlag. Ett exempel är att det är varje parti som utser en särskild granskare som ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Detta innebär att kultur- och fritidsnämndens bidragskriterier inte direkt kan tillämpas på partistödet. Det är en utmaning att få de kommunala resurserna att räcka till. Hur omfattande arbete som kan bedrivas inom den prioriterade åtgärden att fortsätta utveckla arbetet med att stötta och samverka med föreningslivet kommer att styras av tilldelade resurser. När strategin skrevs hade kultur- och fritidsförvaltningen satt igång med nya initiativ för att stötta och samverka med föreningar, såsom föreningsfrukostar och föreläsningar. Att fortsatt utveckling av stödet till föreningslivet finns med som en prioriterad åtgärd är en bekräftelse på att det arbete som redan bedrivs är viktigt och behöver fortsätta. Samhällsplaneringsnämnden Remissvar Samhällsplaneringsnämnden ställer sig bakom samhällsplaneringskontorets förslag till yttrande. Samhällsplaneringsnämndens yttrande Samhällsplaneringsnämnden och tillhörande förvaltning har tagit del av skrivelsen och förslaget. Båda parter anser att målen och ambitionerna är goda med den goda avsikten att involvera medborgaren mer och på ett enklare sätt i vår gemensamma framtid. Förutom målen, som i sig behöver vara långsiktiga och mätbara över tid, vill nämnden och förvaltningen skicka med att ett konkret arbete behöver göras i form av aktiviteter som kan resurssättas, genomföras och följas upp. På så sätt anser vi att arbetet med demokratistrategin kan gå från strategi med mål till handling och resultat. Givetvis kommer varje nämnd och tillhörande förvaltning att arbeta på egna delar i demokratistrategin men även gemensamma aktiviteter behöver identifieras och genomföras för att få ett kraftfullt genomslag i medborgarnas möjlighet att nyttja demokratins grunder fullt ut. Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Kommentar Strategin beskriver inriktningen för demokratiarbetet på ett övergripande, långsiktigt plan. Strategin ska kompletteras med en handlingsplan där mer konkreta aktiviteter och ansvarsfördelning framgår. Handlingsplanens omfattning och ambitionsnivå kommer att styras av tillgängliga resurser. Detta har förtydligats i strategin i avsnittet Genomförande och roller. Örnen i Nässjö AB Remissvar Örnen i Nässjö AB har inga synpunkter på framtaget förslag till demokratistrategi för Nässjö kommun. Örnen i Nässjö AB (Örnen) berörs i första hand av strategiområde 2 och 3, både som moderbolag och som markkoordinator i Västra staden. Som moderbolag får Örnen ett ansvar att säkerställa och följa upp att dotterbolagen lever upp till strategins intentioner i tillämplig omfattning. Som markkoordinator får Örnen ett ansvar att leva upp till intentionerna i utvecklingen av Västra staden. Ur Örnens perspektiv bedöms det inte finnas något behov av att föreslå ändringar eller tillägg till demokratistrategins mål, strategiområden och prioriterade åtgärder. Kommentar Synpunkterna har noterats. Socialdemokraterna Remissvar Demokratistrategin har ett bra innehåll som vi kan stå bakom. För att göra dokumentet tydligare och lättare att ta till sig föreslår vi en annan uppbyggnad. Vårt förslag är att: • direkt efter inledningen lägga in texterna om Strategiområden, vilka i remissutgåvan finns på sidan 7-9. • efter Strategiområden lägga till texten från Syfte (sidan 3) till och med Mål (sidan 6) • avsluta med Roller i demokratiarbetet och Uppföljning av demokratistrategin (sidan 10) Kommentar Avsnitten Koppling till andra mål och styrande dokument och Arbetet med strategin flyttas ner till efter avsnittet om Strategiområden. Övriga avsnitt kvarstår för att ge förståelse för valet av mål, strategiområden och prioriterade åtgärder. Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Centerpartiet Remissvar Centerpartiet har tagit del av förslaget till en demokratistrategi för Nässjö kommun. Centerpartiet anser att det är positivt att parlamentariska har tagit initiativ att ta fram en demokratistrategi. Arbetet med att ta fram strategin har varit gediget och omfattande och med stor vikt på delaktighet bland medborgarna. Det finns ett tydligt syfte (hur Nässjö kommun arbetar med demokratifrågor) och vi anser att strategin verkligen kan främja demokrati i olika verksamhetsområde. Att underlätta för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin är viktigt och strategin blir ett värdefullt verktyg och kan öka förståelsen och stärka tilliten till det demokratiska systemet. Målen är bra och tydliga. Synpunkt strategiområde 2 – Information och kommunikation Att nå ut till medborgarna i olika kanaler är en utmaning. Att t ex förbättra hemsidan och göra den attraktiv och lättnavigerad är viktigt. Synpunkt uppföljning av demokratistrategin: Parlamentariska nämnden ansvarar för att följa upp mål och prioriterade åtgärder i strategin. Uppföljning en gång per mandatperiod känns lite för sällan. På fyra år hinner det hända mycket med tanke på t ex strategiområde 2 och dess prioriterade åtgärderna. Kommentar Det har förtydligats i avsnittet Uppföljning att parlamentariska nämnden ansvarar för uppföljning av målen och strategiområdena och att detta ska ske minst en gång per mandatperiod. Strategin ska vidare kompletteras med en handlingsplan där mer konkreta aktiviteter ingår och dessa kan följas upp oftare. Detta framgår i avsnittet Genomförande och roller. Vänsterpartiet Remissvar Vänsterpartiet tycker det är en överlag bra strategi, vi har några förslag på ändringar/tillägg på strategiområdena. Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet Detta strategiområde behöver vidgas och lyfta in fler perspektiv. Förtroendevalda ska kunna känna trygghet, respektfullhet och hopp. Hopp inför framtiden och möjlighet att vara med och påverka i en positiv utveckling för att utveckla och stärka vårt samhälle och demokrati. Trygghet i att få uttrycka sin åsikt utan rädsla för påhopp, trakasserier eller sanktioner. Alla förtroendevalda ska bli respektfullt bemött av varandra. Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Förslag till förändring i strategin är att lyfta behovet av hopp och framtidstro. Utan det kan inte demokratin utvecklas. Utan det kan vi heller inte locka fler till att våga engagera sig i partipolitik och våga vilja ta rollen som förtroendevald. Medborgarna förtjänar ett politiskt styre som vill ge hopp och framtidstro. Ett hopp om en bättre värld. Ett hopp om ett samhälle där alla känner delaktighet i att kunna påverka. Ett hopp om god dialog och bemötande i den politiska arenan. Demokratistrategin bör ha mål om förtroendevaldas upplevelse av det politiska klimatet. Det handlar om mer än att bara kartlägga förekomsten av hot och hat. Hot och hat ska så klart motverkas, likaså härskartekniker. Det handlar så väl om saker man kan ha blivit utsatt för fysiskt som hårda ord, gestukalationer, subtila kroppsspråk. Demokratistrategin behöver dock nå längre än till att motverka det som är dåligt. Demokratistrategin behöver även handla om vad som kan göras för att det ska bli bättre, att våga utvecklas framåt för att skapa en trivsam miljö för alla förtroendevalda. Ett bra politiskt klimat är ett klimat där dialoger och diskussioner kan ske med respekt för varandra, utan att kränka eller nedvärdera, trots att olikheter i sakfrågor förekommer. Här är några förslag på åtgärder att arbeta vidare med: • Medvetenheten om härskartekniker ska öka och ett arbete ska ske aktivt för att motverka dem. Hot, trakasserier eller förminskanden ska bemötas direkt och följas upp. Alla ska få komma till tals. Ingen ska systematiskt tystas, ignoreras eller marginaliseras. • Gemensamma etiska riktlinjer för det politiska arbetet ska tas fram som partier och ledamöter ställer sig bakom. En slags uppförandekod införs. • Alla förtroendevalda ska erbjudas utbildning i demokratiska samtal, retorik utan härskartekniker och konflikthantering. Nyvalda politiker får introduktion i kultur och värdegrund. Alla förtroendevalda får utbildning i hur man ingriper vid dåligt bemötande. Alla förtroendevalda i ledarposition till exempel ordföranden får utbildning i hur man leder inkluderande möten. • Regelbundna enkäter som följer upp så väl hot och våld som hur kommunen anses arbeta i en positiv riktning för att skapa en god och trygg kultur. Förslag på mätbara mål: Andel ledamöter som uppger att de känner sig trygga att uttrycka sin åsikt i fullmäktige. Antalet partier som ställt sig bakom de etiska riktlinjerna. Strategiområde 2: Information och kommunikation Punkt 1: Ändra ”.. ett enkelt och begripligt..” till ”lättläst”. Samt skriv in att AI kan vara behjälplig i det arbetet att sammanfatta på ett lättläst språk. Strategiområde 3: Medborgardialog. Ny punkt: Medborgardialogerna behöver även äga rum på digitala forum och sociala medier där medborgarna är aktiva. Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Kommentar Vänsterpartiet lyfter behovet av hopp och framtidstro för att människor ska vilja engagera sig politiskt. Hopp och framtidstro kan i ett bredare perspektiv även påverka medborgarnas vilja att engagera sig och vara delaktiga i den lokala demokratin. I strategiområde 3 och den prioriterade åtgärden om att lyfta fram goda exempel där medborgarnas synpunkter har gjort skillnad, har det därför förtydligats att detta kan visa på möjligheter och bidra till hopp, framtidstro och en känsla av gemensamt ansvar för utvecklingen i Nässjö kommun. Målen för strategin är på övergripande nivå och handlar främst om medborgarnas möjligheter och upplevelser av att kunna påverka. Förtroendevaldas förutsättningar finns med som en prioriterad åtgärd inom strategiområde 1. Att arbeta för att främja det politiska klimatet kan vara en del av den prioriterade åtgärden att utveckla former för dialog mellan förtroendevalda. Detta är dock inte ett arbete som enbart kommunen kan driva, utan också ett ansvar som ligger på de politiska partierna. Att ta fram en uppförandekod för förtroendevalda är något som har testats i andra kommuner, men Förvaltningsrätten har kommit fram till att detta inte är förenligt med yttrandefriheten enligt regeringsformen. Att motverka och förebygga hot och hat mot förtroendevalda finns med som en prioriterad åtgärd i strategiområde 1. Enkäter för att kartlägga hot och våld mot förtroendevalda kan ingå i detta arbete för att följa upp hur arbetet går. Med ett enkelt och begripligt språk menas klarspråk enligt språklagen. Att det är klarspråk som avses har förtydligats i strategin. Med klarspråk menas text som uppfyller språklagens krav att språket i offentlig förvaltning ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Textens innehåll och språk ska också vara anpassat till den tänkta målgruppen. Lättläst är en förenklad version av en text avsedd för läsare med lässvårigheter, medan klarspråk vänder sig till alla läsare av offentliga texter. Begreppet lättläst blir därför för snävt för att uppfylla strategins syfte. Det har förtydligats i den prioriterade åtgärden om mötesplatser i strategiområde 3 att mötesplatser avser både fysiska och digitala platser. SAFE Remissvar SAFE anser det vara nödvändigt att öka delaktigheten bland kommunmedlemmar. Vi har tre saker vi vill ha in i strategin: 1. Gå igenom hemsidan för att se hur det kan vara möjligt att lyfta de delar som medborgardialogerna pekar på till en tydligare nivå på hemsidan. Med tanke på de digitala hjälpmedel som finns till förfogande torde det inte vara en alltför krävande Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 genomgång. 2. Medborgardialoger ska vara ett mer använt instrument och inte bara ad hoc utan som denna strategi, där man diskuterat övergripande frågor. Här skulle t ex äldreomsorg och funktionshinderomsorg och deras sätt att fungera kunna lyftas i en allmän dialog. Detta betyder att principerna för medborgardialog behöver omarbetas. 3. Rådet för funktionshinderfrågor och kommunala pensionärsrådet läggs under kommunstyrelsen för att ges ökad tyngd och kanske också kunna komma in i ett tidigare skede. Som det är idag har råden förbigåtts ett antal tillfällen. Kommentar Att utveckla Nässjö kommuns hemsida för bättre användbarhet och sökbarhet är en prioriterad åtgärd inom strategiområde 2. Det finns inget i principerna för medborgardialog som begränsar användningen till att inte omfatta övergripande frågor, så länge frågan är påverkbar för medborgarna på kort eller lång sikt. Att se över hur syftet med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för funktionshinderfrågor kan uppfyllas i större utsträckning är en prioriterad åtgärd i strategiområde 4. Rådens organisatoriska placering kan ingå i denna översyn. Kommunala pensionärsrådet Remissvar Vi har tagit del av förslaget till en demokratistrategi för Nässjö kommun. Det är mycket positivt att parlamentariska nämnden beslutat ta fram denna strategi. Vi ser att strategin fokuserar på flera av de punkter vi tagit upp i KPR som till exempel att medborgarna ska vara involverade, komma in i ett tidigt skede och att det ska vara särskilt fokus på de som är berörda av frågan. Vi instämmer i att medborgarna ska nås av information på ett lätt sätt. Hemsidan nämns som ett exempel och visst är det en bra informationskanal men för målgruppen seniorer är det inte alla som har tillgång till eller kan använda digitala tjänster varför det måste finnas andra icke digitala informationskanaler. Vi ser också att strategin stämmer mycket väl överens med det reglemente som finns för KPR och som vi påpekat inte stämmer med hur det i praktiken fungerar. Vi ser med tillfredställelse på att våra synpunkter tagits på allvar eftersom en av de prioriterade åtgärderna är: ”Hur syftet med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala funktonshinderrådet kan uppfyllas i större utsträckning”. Kommunledningskontoret Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander 23 oktober 2025 Vi har också noterat skrivningen att arbetet ska genomsyra alla delar i kommunens verksamheter så långt det är möjligt och att detta kan medföra nya arbetssätt. När olika frågor som berör vår målgrupp i kommunens olika verksamheter ska utredas och behandlas, är vår förhoppning att strategin kommer leda till att seniorerna kommer in i ett tidigt skede och är med i hela processen. Detta kan ske i till exempel arbets- eller referensgrupper. I nuläget får vi information sent i processen och ofta är ärendena färdigbehandlade för beslut. Vi ser fram mot ett samarbete med nämnder och förvaltningar enligt demokratistrategins intentioner. Kommentar Synpunkterna om icke digitala informationskanaler och arbets- och referensgrupper har noterats. Stensjönortens samhällsförening Remissvar Vi skriver för att uttrycka vår önskan om att alla beslut som påverkar Stensjön först ska gå igenom oss innan de tas. Vi tror att detta skulle säkerställa att vi kan ge värdefull input och att besluten kommer att gynna vårt samhälle på bästa möjliga sätt. Kommentar En god dialog mellan samhällsföreningar och kommunen är en viktig grund för utvecklingen i kommunens orter och landsbygder. Samhällsföreningar har god lokal förankring och kan bidra med värdefull kunskap och perspektiv i frågor som rör den egna orten. Att fortsätta stötta och samverka med föreningar är därför en prioriterad åtgärd i strategiområde 4. Vi förstår synpunkten om att alla beslut som påverkar Stensjön först ska gå igenom samhällsföreningen innan de tas. Samtidigt kan kommunala beslut beröra fler än medlemmarna i en förening, till exempel vårdnadshavare på ortens förskola eller skola. Vilka som berörs mest och därför behöver vara delaktiga eller få information beror på vilken fråga det gäller. I strategiområde 3 poängteras just vikten av att dialogen med medborgarna ska vara öppen och inkluderande, med särskilt fokus på de grupper som är mest berörda av frågan. Författningssamling Dokumenttyp Beslutsinstans Beslutsdatum § Strategi Kommunfullmäktige ÅÅÅÅ-MM-DD X Dokumentansvarig Handläggare för parlamentariska nämnden Gäller för Senast reviderad Nässjö kommun ÅÅÅÅ-MM-DD § X Demokratistrategi för Nässjö kommun Innehåll Inledning ..................................................................................................................3 Syfte ...........................................................................................................................3 Avgränsningar ..........................................................................................................3 Utgångspunkter för demokratiarbetet .................................................................4 Nuläge .......................................................................................................................4 Mål .............................................................................................................................5 Strategiområden ......................................................................................................5 Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet ........................5 Strategiområde 2: Information och kommunikation ..........................................................6 Strategiområde 3: Dialog med medborgarna ........................................................................7 Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle ...................................8 Koppling till andra mål och styrande dokument ...............................................8 Globala målen och Agenda 2030 ...........................................................................................8 Nationella mål och strategier ..................................................................................................9 Kommunala styrdokument .....................................................................................................9 Arbetet med strategin .............................................................................................9 Genomförande och roller ....................................................................................10 Uppföljning av demokratistrategin ....................................................................10 Inledning Möjligheten för medborgare att påverka och delta i det lokala samhällets utveckling är en viktig fråga för alla kommuner, både för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle. I partipolitiken har andelen medborgare som är medlemmar i politiska partier minskat samtidigt som förtroendemannauppdraget har blivit svårare och mer professionellt. Många är fortfarande intresserade av politik och samhällsfrågor, men söker nya sätt att påverka utanför partipolitiken. Den svenska demokratin står på en stark grund men möter samtidigt en rad utmaningar. Regeringen identifierar i den nationella strategin för demokrati tre huvudsakliga utmaningar för den svenska demokratin: det demokratiska utanförskapet, där människor inte känner sig delaktiga i den demokratiska processen, att det demokratiska samtalet hotas av desinformation, propaganda och näthat och antidemokratiska aktörer som utmanar demokratin. Nässjö kommun har sedan länge arbetat med demokratifrågor och demokratiutveckling på flera olika sätt och med hjälp av olika verktyg och aktiviteter. Däremot har det inte funnits ett sammanhållande styrdokument som beskriver hur Nässjö kommun ska arbeta med demokratifrågor på ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt. Syfte Denna strategi ska förtydliga hur Nässjö kommun ska arbeta med demokratifrågor på ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt för att främja den lokala demokratin och medborgarnas delaktighet. Strategin ska ge ny kraft i pågående arbete och identifiera prioriterade områden. Strategin ska också förbättra förutsättningarna och underlätta för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin. På så vis kan strategin stärka tilliten till det demokratiska systemet och öka förståelsen för hur lokala demokratiska och kommunala processer fungerar. För Nässjö kommuns medarbetare ska strategin kunna användas som ett vägledande dokument för att kunna inkludera demokrati- och delaktighetsfrågor i respektive verksamhet. Avgränsningar Denna strategi handlar om det demokratiarbete som sker mellan de allmänna valen och handlar inte om genomförande av Allmänna val eller direkt arbete med valdeltagande. Självklart kan ett framgångsrikt demokratiarbete mellan valen ha en positiv påverkan på både genomförande av allmänna val och valdeltagandet. Demokratiområdet är brett och tangerar flera kommunala ansvarsområden, allt från brottsförebyggande arbete till utveckling av våra tjänster i samverkan med användarna. Denna strategi omfattar inte demokratiarbete som är lagstadgat som exempelvis samråd i samband med framtagandet av översikt- och detaljplaner. Strategins demokratifokus ligger på samhällsnivå. Den behandlar därför inte demokrati och inflytande för anställda på Nässjö kommuns arbetsplatser. Strategin behandlar inte heller brukarinflytande, det vill säga användarnas möjlighet att påverka och delta i utvecklingen av kommunens välfärdstjänster. Strategin innehåller utpekade strategiområden med prioriterade åtgärder. Den innehåller dock inte handlingsplaner för åtgärdernas konkreta genomförande utan det beskrivs i separata dokument. Utgångspunkter för demokratiarbetet Medborgarnas möjligheter att vara delaktiga, uttrycka sina åsikter och påverka sin omgivning är grundläggande mänskliga rättigheter och en förutsättning för det demokratiska systemet. Demokratiarbetet i Nässjö kommun ska därför präglas av ett inkluderande förhållningssätt där alla människor oavsett bakgrund, identitet eller förmågor bemöts med respekt och ges möjlighet att delta och påverka utifrån sina förutsättningar. En annan grundläggande utgångspunkt i Nässjö kommuns demokratiarbete är att medborgarna är kompetenta, vill ta ansvar och bidra med kunskap, erfarenheter och lösningar. Demokratiarbetet ska präglas av synsättet att medborgarna är en resurs som vill vara med och påverka, särskilt de områden som direkt eller indirekt berör människor i deras vardag. Nuläge Demokratin i Sverige står inför flera utmaningar i nuläget: Minskat valdeltagande, ökad polarisering i samhället, minskande engagemang i civilsamhället, ekonomisk och social ojämlikhet och hot mot pressfriheten. Nässjö kommun har i grunden en stabil lokal demokrati med högt valdeltagande. Valdeltagandet i kommunvalet sjönk dock från 85 procent 2018 till 80 procent i 2022 års val, vilket nu är i nivå med riksgenomsnittet. Skillnader i valdeltagande mellan olika valdistrikt i kommunen har samtidigt ökat. Det valdistrikt med högst valdeltagande hade 85,8 procent och det med lägst 62,3 procent, med andra ord en skillnad på 23,5 procent. 2018 var skillnaden 15,1 procent. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genomför årligen mätningar inom Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), där Delaktighetsindex är ett nyckeltal som mäter kommunens samlade arbete med medborgardialog, information och kommunikation. Indexet anges som andel av en maximal poäng baserat på ett 20-tal kriterier. Nässjö kommuns resultat i Delaktighetsindex 2024 ligger på 78 procent av maxpoängen, vilket är över genomsnittet för deltagande kommuner (ovägt medel 64 procent). Under 2022 och 2024 utvärderades Nässjö av SKR genom Kommunkompassen, ett verktyg som bedömer hur kommunen styrs och fungerar. Ett av områdena som utvärderas är samspelet mellan förtroendevalda och medborgare. Utvärderingen visade en blandad bild. Styrkor som lyftes fram var att Nässjö har antagit tydliga principer för medborgardialog och att det finns flera olika kanaler för dialog med invånarna – till exempel medborgarbudget, “Fråga din politiker” och Förslag till Nässjö kommun nämns. Samtidigt pekade Kommunkompassen ut viktiga förbättringsområden: • En tydligare övergripande strategi för att utveckla demokratin • Gör handlingar mer lättillgängliga för medborgare • Hitta sätt att föra ut information till och föra dialog med medborgargrupper som idag är svåra att nå • Koppla analystext till jämförande nyckeltal på hemsidan för att vara transparent med kommunens resultat • Gör grundläggande politikerutbildningar obligatoriska, även för styrelser • Genomför enkät för politiker kring hat och hot Sammantaget fick Nässjö 75 poäng av 100 inom området i utvärderingen 2024, vilket är en förbättring med 6 poäng jämfört med 2022. Ett annat orosmoln för demokratin är hot och hat mot förtroendevalda. Nationella kartläggningar visar att nästan var tredje politiker utsattes för hot, trakasserier eller våld under valåret 2022. Hur vanligt förekommande det är i Nässjö kommun vet vi inte men bilden som kommunens säkerhetsavdelning ger är att hot och hat mot förtroendevalda inte är ett utbrett problem i dagsläget. Mål Denna demokratistrategi har två mål: 1. Förbättra förutsättningarna för medborgarnas delaktighet och engagemang. Detta mål mäts av Nässjö kommun genom självskattning baserat på de områden och frågor som finns i Koladas Delaktighetsindex. 2. Öka medborgarnas upplevelse av möjligheterna att påverka. Detta mål mäts genom en undersökning av hur medborgarna upplever möjligheterna att påverka och vara delaktiga i det lokala samhällets utveckling. Strategiområden I detta avsnitt beskrivs Nässjö kommuns strategiområden i demokratiarbetet. De fyra strategiområdena beskriver vilka områden som är viktigast för att uppnå målen i detta dokument. Arbetet med strategiområdena ska genomsyra alla delar i Nässjö kommuns verksamheter så långt detta är möjligt. Detta kan innebära nya arbetssätt och verktyg, men kan också handla om att vidareutveckla det som redan görs inom ramen för befintliga resurser. Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet Grunden för den kommunala demokratin är det allmänna valet till kommunfullmäktige vart fjärde år. Då väljer medborgarna representanter till kommunens högsta beslutande organ. Detta bygger på att medborgarna har kunskap om hur det lokala demokratiska systemet fungerar. Sådan kunskap skapas och förmedlas i många olika sammanhang. Särskilt viktig är skolan som genom sitt demokratiuppdrag har en central roll för att förmedla kunskap och demokratiska värderingar till barn och unga. Förutsättningarna för det demokratiska arbetet under mandatperioden påverkar de förtroendevaldas möjligheter att utföra sina uppdrag som beslutsfattare och representanter för medborgarna. Goda förutsättningar kan också öka medborgarnas kunskap om demokratin, deras vilja att engagera sig som förtroendevalda och skapa ett ökat förtroende för kommunen. Prioriterade åtgärder: • Skapa praktiska förutsättningar som underlättar för människor att engagera sig politiskt genom möjligheter att kombinera arbete eller studier med uppdraget. Konkreta åtgärder kan vara exempelvis anpassade mötestider och skälig ersättning. • Fortsatt stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin genom kommunalt partistöd i enlighet med möjligheterna i kommunallagen. • Utveckla former för dialog mellan förtroendevalda, vilket relaterar till styrmodellen Kompassen och dess dialoger. • Motverka och förebygga hot och hat mot förtroendevalda genom ett strukturerat och förebyggande arbete. • Tydliggöra ansvarsfördelning och roller i demokratiarbetet för parlamentariska nämnden och kommunstyrelsen Befintliga styrdokument: • Regler för partistöd • Arvodesregler för förtroendevalda Strategiområde 2: Information och kommunikation Tillgång till information är grundläggande för att medborgarna ska kunna delta och påverka utvecklingen i det lokala samhället. Information om kommunens resultat, både när det gäller ekonomi och kvalitet, är också viktig för att medborgarna ska kunna utkräva ansvar och fatta välgrundade beslut i de allmänna valen vart fjärde år. I takt med att människor hämtar information i allt fler olika kanaler, blir det än viktigare för Nässjö kommun att nå ut till alla medborgare. För att effektivt nå ut till medborgarna krävs en kommunikation som är anpassad efter olika målgrupper och de kommunikationskanaler de använder i sin vardag. Det är viktigt att välja rätt kanal baserat på behov, syfte och målgrupp. Prioriterade åtgärder: • Kontinuerligt arbeta med att göra kommunens information tillgänglig och begriplig för alla, i enlighet med gällande lagkrav på klarspråk och tillgänglighet. • Informera i ett tidigt skede för att ge medborgarna möjlighet att bilda sig en uppfattning, delta och påverka. Det ska också framgå tydligt vad medborgarna kan påverka och vad som endast är information utan möjlighet till påverkan. • Återkoppla alltid när medborgare söker information, engagerar sig eller kontaktar kommunen. Återkoppling är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende för kommunen och för att uppmuntra fortsatt engagemang. • Utveckla Nässjö kommuns hemsida för bättre användbarhet och sökbarhet. Befintliga styrdokument: • Kommunikationspolicy Strategiområde 3: Dialog med medborgarna Medborgardialog handlar om att skapa strukturerade möjligheter för medborgare att kunna påverka olika frågor, utöver den representativa demokratins valda församlingar. Det kan ske på många olika sätt och med olika grader av påverkansmöjligheter, allt från att svara på enkäter och skicka in synpunkter till dialogmöten och delta i arbetsgrupper. All dialog med medborgarna ska utgå från ett vara inkluderande med extra fokus på de grupper som är mest berörda av frågan. Medborgardialog stärker den lokala demokratin och skapar delaktighet bland invånarna. Genom att lyssna på medborgarnas synpunkter kan kommunen fatta mer välgrundade beslut, bland annat genom att identifiera lokala behov och prioriteringar och ta till vara på medborgarnas kunskap och erfarenheter. Dialogen ökar också transparensen och förtroendet mellan kommunen och invånarna. Medborgardialog kan förebygga konflikter genom att involvera människor tidigt i beslutsprocessen. Just att dialogen med medborgarna sker i ett tidigt skede är särskilt viktigt för att medborgarna ska uppfatta att de har en reell möjlighet att påverka. Lika viktigt är återkopplingen av vad som händer efter en dialog - på vilket sätt togs synpunkterna till vara? Vad resulterade det i för beslut? Befintliga mötesplatser runt om i kommunen är viktiga arenor för att föra dialog med medborgarna. Det kan vara på allmänna platser som exempelvis på bibliotek och torg, men också mer slutna forum som i föreningsliv och skola. Prioriterade åtgärder: • Utveckla formerna för dialog mellan medborgare och förtroendevalda, till exempel genom att se över formatet för Allmänhetens frågestund. • Använda fysiska och digitala mötesplatser och forum där medborgarna redan befinner sig, för att kunna möta och ha dialog med medborgarna. • Testa och utvärdera nya sätt att föra dialog med medborgarna. Erfarenhetsutbyte mellan nämnderna är viktigt för att öka kompetensen om medborgardialoger. • Förbättra rutinerna för återkoppling efter genomförd medborgardialog. • Lyfta fram goda exempel där medborgarnas synpunkter har tagits tillvara och gjort skillnad. Att visa på möjligheter och berätta om hur medborgarnas synpunkter leder till förändring, kan bidra till hopp, framtidstro och en känsla av gemensamt ansvar för utvecklingen i Nässjö kommun. Befintliga styrdokument: • Principer för medborgardialog • Regler för Allmänhetens frågestund • Regler för Förslag till Nässjö kommun Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle Samverkan med föreningslivet och civilsamhället är en grundläggande förutsättning för att utveckla demokratin på lokal nivå. Kommunen kan genom samverkan nå ut med kunskap om demokratiska värderingar, den demokratiska processen och individers möjlighet till påverkan och inflytande. Föreningslivet och civilsamhället är också en viktig tillgång i händelse av kris eller allvarliga händelser, då olika aktörer i samhället behöver arbeta tillsammans för att skapa stabilitet och trygghet. Föreningar och civilsamhällets organisationer fungerar som ett kitt i samhället. De spelar en central roll i att engagera medborgare i samhällslivet, främja ett aktivt deltagande och skapa en känsla av delaktighet och gemenskap. Föreningslivet fungerar också som en mötesplats för människor med olika bakgrunder och intressen. Genom att samverka med dessa aktörer och finnas på deras mötesplatser kan kommunen bättre fånga upp medborgarnas behov och önskemål, vilket leder till mer inkluderande och rättvisa beslut. Prioriterade åtgärder: • Se över hur syftet med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för funktionshinderfrågor kan uppfyllas i större utsträckning. • Ta fram förslag på hur barn och ungas perspektiv kan inkluderas i den politiska beslutsprocessen på ett strukturerat sätt, med samma syfte som de befintliga råden för pensionärs- och funktionshinderfrågor. • Fortsätta utveckla arbetet med att stötta och samverka med föreningar i Nässjö kommun genom exempelvis föreningsservice, föreningsbidrag och samverkansmöten. Befintliga styrdokument: • Allmänna bestämmelser och generella regler för Nässjö kommuns bidrag till föreningslivet • Reglemente för kommunala rådet för funktionshinderfrågor • Reglemente för kommunala pensionärsrådet i Nässjö kommun • Arbetssätt för orts- och landsbygdssutveckling 2022-2029 Koppling till andra mål och styrande dokument Demokratistrategin har kopplingar till andra mål och dokument på olika nivåer. Lagstiftning som berör demokratiområdet tas inte upp här. Globala målen och Agenda 2030 I Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen nämns inte ordet demokrati men demokratins byggstenar återfinns i flera av målen. De mål som är mest relevanta när det gäller lokal demokrati är följande: • Mål 5 Jämställdhet: Delmål 5.5 Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande • Mål 10 Minska ojämlikhet: Delmål 10.2 Främja social, ekonomisk och politisk inkludering för att alla människor • Mål 11 Hållbara städer och samhällen: Delmål 11.3 Verka för inkluderande och hållbar urbanisering • Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen: - Delmål 16.5 Bekämpa korruption och mutor - Delmål 16.6 Bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner - Delmål 16.7 Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande på alla nivåer - Delmål 16.10 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna Nationella mål och strategier 2018 antog regeringen Strategi för en stark demokrati – främja, förankra och försvara. Strategin innehåller bland annat pågående och framtida insatser för att slå vakt om och stärka demokratin genom att fler ska vara delaktiga i demokratin, fler ska förstå och praktisera demokratin och fler ska stå upp för demokratin. I det nationella folkhälsopolitiska ramverket finns åtta målområden. Folkhälsomålområde nummer sju handlar om kontroll, inflytande och delaktighet som ett jämlikt deltagande i demokratin och ett jämlikt deltagande i det civila samhället. Kommunala styrdokument Nässjö kommuns styrmodell Kompassen är baserad på tillitsbaserad styrning. I Kompassen utgår det kommunala uppdraget utgår från medborgaren och kan delas upp i två roller: 1. Demokrati och samhällsutveckling – det vill säga utveckling och styrning av det lokala samhället och demokratin, 2. Service och välfärd – det vill säga utveckling och styrning av välfärds- och servicetjänster. Inom området demokrati och samhällsutveckling har kommunfullmäktige fastslagit två fokusmål. Ett av målen handlar om att alla barn och unga i Nässjö kommun ska ha förutsättningar för en god uppväxt. Att växa upp i ett demokratiskt samhälle med möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället är en viktig pusselbit i en god uppväxt. Arbetet med strategin Arbetet med att ta fram denna demokratistrategi har genomförts på uppdrag av parlamentariska nämnden som ansvarar för övergripande kommunala demokratifrågor i Nässjö kommun. Arbetet har pågått våren 2024-hösten 2025. Medborgardialoger på temat information, delaktighet och demokrati genomfördes vid sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Syftet med medborgardialogerna var att utforska hur denna demokratistrategi kan underlätta för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin. Arbetet har även omfattat en kartläggning av hur nämnder och förvaltningar ser på medborgarnas möjligheter att vara med och påverka frågor som respektive nämnd ansvarar för. Inför att denna strategi ska beslutas av kommunfullmäktige har allmänhet, nämnder och politiska partier representerade i kommunfullmäktige fått möjlighet att lämna synpunkter på strategin. Genomförande och roller Insatser för att främja demokratin är beroende av många olika aktörer med olika ansvarsområden. Kommunens verksamhet ska bedrivas med demokratin som grund. Kommunen ska erbjuda strukturer som stödjer de demokratiska processerna både vid valen och under mandatperioden samt skapa förutsättningar för samspel mellan medborgare och förtroendevalda. I Nässjö kommun är parlamentariska nämnden beredande organ för övergripande kommunala demokratifrågor och kommunstyrelsen ansvarar för utveckling av den kommunala demokratin. Kommunen ansvarar däremot inte för rekrytering av medlemmar till politiska partier och politiska förtroendeuppdrag, politisk internutbildning eller arrangemang av politiska debatter vars syfte är att lyfta fram partipolitik. Detta är partiernas uppgift. Inom Nässjö kommun ansvarar varje nämnd för att arbeta med strategiområdena inom sina verksamheter. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för strategiområde 1, 2 och 3 i sin roll som ansvarig för stödfunktioner för den representativa demokratin och den politiska beslutsprocessen, information och kommunikation samt utveckling av former för dialog med medborgarna. Ett särskilt ansvar för strategiområde 4 finns hos kultur- och fritidsnämnden som huvudansvarig för kommunens samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. Strategin ska kompletteras med en handlingsplan där mer konkreta aktiviteter och ansvarsfördelning framgår. Handlingsplanens omfattning och ambitionsnivå kommer att styras av tillgängliga resurser. Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram och följa upp handlingsplanen, utifrån sitt ansvar att utveckla den kommunala demokratin. Uppföljning av demokratistrategin Parlamentariska nämnden ansvarar för att följa upp mål och strategiområden i strategin. Uppföljning ska ske minst en gång per mandatperiod i samband med revidering av strategin. Författningssamling Dokumenttyp Beslutsinstans Beslutsdatum § Strategi Beslutsinstans hämtas från ÅÅÅÅ-MM-DD X Evolution Dokumentansvarig Handläggare för parlamentariska nämnden Gäller för Senast reviderad Nässjö kommun ÅÅÅÅ-MM-DD § X Demokratistrategi för Nässjö kommun Innehåll Inledning ..................................................................................................................3 Syfte ...........................................................................................................................3 Avgränsningar ..........................................................................................................3 Koppling till andra mål och styrande dokument ...............................................4 Globala målen och Agenda 2030 ...........................................................................................4 Nationella mål och strategier ..................................................................................................4 Kommunala styrdokument .....................................................................................................4 Arbetet med strategin .............................................................................................5 Utgångspunkter för demokratiarbetet .................................................................5 Nuläge .......................................................................................................................5 Mål .............................................................................................................................6 Strategiområden ......................................................................................................7 Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet ........................7 Strategiområde 2: Information och kommunikation ..........................................................7 Strategiområde 3: Dialog med medborgarna ........................................................................8 Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle ...................................9 Roller i demokratiarbetet .....................................................................................10 Uppföljning av demokratistrategin ....................................................................10 Inledning Möjligheten för medborgare att påverka och delta i det lokala samhällets utveckling är en viktig fråga för alla kommuner, både för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle. I partipolitiken har andelen medborgare som är medlemmar i politiska partier minskat samtidigt som förtroendemannauppdraget har blivit svårare och mer professionellt. Många är fortfarande intresserade av politik och samhällsfrågor, men söker nya sätt att påverka utanför partipolitiken. Den svenska demokratin står på en stark grund men möter samtidigt en rad utmaningar. Regeringen identifierar i den nationella strategin för demokrati tre huvudsakliga utmaningar för den svenska demokratin: det demokratiska utanförskapet, där människor inte känner sig delaktiga i den demokratiska processen, att det demokratiska samtalet hotas av desinformation, propaganda och näthat och antidemokratiska aktörer som utmanar demokratin. Nässjö kommun har sedan länge arbetat med demokratifrågor och demokratiutveckling på flera olika sätt och med hjälp av olika verktyg och aktiviteter. Däremot har det inte funnits ett sammanhållande styrdokument som beskriver hur Nässjö kommun ska arbeta med demokratifrågor på ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt. Syfte Denna strategi ska förtydliga hur Nässjö kommun ska arbeta med demokratifrågor på ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt för att främja den lokala demokratin och medborgarnas delaktighet. Strategin ska ge ny kraft i pågående arbete och identifiera prioriterade områden. Strategin ska också förbättra förutsättningarna och underlätta för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin. På så vis kan strategin stärka tilliten till det demokratiska systemet och öka förståelsen för hur lokala demokratiska och kommunala processer fungerar. För Nässjö kommuns medarbetare ska strategin kunna användas som ett vägledande dokument för att kunna inkludera demokrati- och delaktighetsfrågor i respektive verksamhet. Avgränsningar Denna strategi handlar om det demokratiarbete som sker mellan de allmänna valen och handlar inte om genomförande av Allmänna val eller direkt arbete med valdeltagande. Självklart kan ett framgångsrikt demokratiarbete mellan valen ha en positiv påverkan på både genomförande av allmänna val och valdeltagandet. Demokratiområdet är brett och tangerar flera kommunala ansvarsområden, allt från brottsförebyggande arbete till utveckling av våra tjänster i samverkan med användarna. Denna strategi omfattar inte demokratiarbete som är lagstadgat som exempelvis samråd i samband med framtagandet av översikt- och detaljplaner. Strategins demokratifokus ligger på samhällsnivå. Den behandlar därför inte demokrati och inflytande för anställda på Nässjö kommuns arbetsplatser. Strategin behandlar inte heller brukarinflytande, det vill säga användarnas möjlighet att påverka och delta i utvecklingen av kommunens välfärdstjänster. Strategin innehåller utpekade strategiområden med prioriterade åtgärder. Den innehåller dock inte handlingsplaner för åtgärdernas konkreta genomförande utan det beskrivs i separata dokument. Koppling till andra mål och styrande dokument Demokratistrategin har kopplingar till andra mål och dokument på olika nivåer. Lagstiftning som berör demokratiområdet tas inte upp här. Globala målen och Agenda 2030 I Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen nämns inte ordet demokrati men demokratins byggstenar återfinns i flera av målen. De mål som är mest relevanta när det gäller lokal demokrati är följande: • Mål 5 Jämställdhet: Delmål 5.5 Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap och beslutsfattande • Mål 10 Minska ojämlikhet: Delmål 10.2 Främja social, ekonomisk och politisk inkludering för att alla människor • Mål 11 Hållbara städer och samhällen: Delmål 11.3 Verka för inkluderande och hållbar urbanisering • Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen: - Delmål 16.5 Bekämpa korruption och mutor - Delmål 16.6 Bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner - Delmål 16.7 Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande på alla nivåer - Delmål 16.10 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna Nationella mål och strategier 2018 antog regeringen Strategi för en stark demokrati – främja, förankra och försvara. Strategin innehåller bland annat pågående och framtida insatser för att slå vakt om och stärka demokratin genom att fler ska vara delaktiga i demokratin, fler ska förstå och praktisera demokratin och fler ska stå upp för demokratin. I det nationella folkhälsopolitiska ramverket finns åtta målområden. Folkhälsomålområde nummer sju handlar om kontroll, inflytande och delaktighet som ett jämlikt deltagande i demokratin och ett jämlikt deltagande i det civila samhället. Kommunala styrdokument Nässjö kommuns styrmodell Kompassen är baserad på tillitsbaserad styrning. I Kompassen utgår det kommunala uppdraget utgår från medborgaren och kan delas upp i två roller: 1. Demokrati och samhällsutveckling – det vill säga utveckling och styrning av det lokala samhället och demokratin, 2. Service och välfärd – det vill säga utveckling och styrning av välfärds- och servicetjänster. Inom området demokrati och samhällsutveckling har kommunfullmäktige fastslagit två fokusmål. Ett av målen handlar om att alla barn och unga i Nässjö kommun ska ha förutsättningar för en god uppväxt. Att växa upp i ett demokratiskt samhälle med möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället är en viktig pusselbit i en god uppväxt. Arbetet med strategin Arbetet med att ta fram denna demokratistrategi har genomförts på uppdrag av parlamentariska nämnden som ansvarar för övergripande kommunala demokratifrågor i Nässjö kommun. Arbetet har pågått våren 2024-hösten 2025. Medborgardialoger på temat information, delaktighet och demokrati genomfördes vid sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Syftet med medborgardialogerna var att utforska hur denna demokratistrategi kan underlätta för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin. Arbetet har även omfattat en kartläggning av hur nämnder och förvaltningar ser på medborgarnas möjligheter att vara med och påverka frågor som respektive nämnd ansvarar för. Inför att denna strategi ska beslutas av kommunfullmäktige har allmänhet, nämnder och politiska partier representerade i kommunfullmäktige fått möjlighet att lämna synpunkter på strategin. Utgångspunkter för demokratiarbetet Medborgarnas möjligheter att vara delaktiga, uttrycka sina åsikter och påverka sin omgivning är grundläggande mänskliga rättigheter och en förutsättning för det demokratiska systemet. Demokratiarbetet i Nässjö kommun ska därför präglas av ett inkluderande förhållningssätt där alla människor oavsett bakgrund, identitet eller förmågor bemöts med respekt och ges möjlighet att delta och påverka utifrån sina förutsättningar. En annan grundläggande utgångspunkt i Nässjö kommuns demokratiarbete är att medborgarna är kompetenta, vill ta ansvar och bidra med kunskap, erfarenheter och lösningar. Demokratiarbetet ska präglas av synsättet att medborgarna är en resurs som vill vara med och påverka, särskilt de områden som direkt eller indirekt berör människor i deras vardag. Nuläge Demokratin i Sverige står inför flera utmaningar i nuläget: Minskat valdeltagande, ökad polarisering i samhället, minskande engagemang i civilsamhället, ekonomisk och social ojämlikhet och hot mot pressfriheten. Nässjö kommun har i grunden en stabil lokal demokrati med högt valdeltagande. Valdeltagandet i kommunvalet sjönk dock från 85 procent 2018 till 80 procent i 2022 års val, vilket nu är i nivå med riksgenomsnittet. Skillnader i valdeltagande mellan olika valdistrikt i kommunen har samtidigt ökat. Det valdistrikt med högst valdeltagande hade 85,8 procent och det med lägst 62,3 procent, med andra ord en skillnad på 23,5 procent. 2018 var skillnaden 15,1 procent. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genomför årligen mätningar inom Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), där Delaktighetsindex är ett nyckeltal som mäter kommunens samlade arbete med medborgardialog, information och kommunikation. Indexet anges som andel av en maximal poäng baserat på ett 20-tal kriterier. Nässjö kommuns resultat i Delaktighetsindex 2024 ligger på 78 procent av maxpoängen, vilket är över genomsnittet för deltagande kommuner (ovägt medel 64 procent). Under 2022 och 2024 utvärderades Nässjö av SKR genom Kommunkompassen, ett verktyg som bedömer hur kommunen styrs och fungerar. Ett av områdena som utvärderas är samspelet mellan förtroendevalda och medborgare. Utvärderingen visade en blandad bild. Styrkor som lyftes fram var att Nässjö har antagit tydliga principer för medborgardialog och att det finns flera olika kanaler för dialog med invånarna – till exempel medborgarbudget, “Fråga din politiker” och Förslag till Nässjö kommun nämns. Samtidigt pekade Kommunkompassen ut viktiga förbättringsområden: • En tydligare övergripande strategi för att utveckla demokratin • Gör handlingar mer lättillgängliga för medborgare • Hitta sätt att föra ut information till och föra dialog med medborgargrupper som idag är svåra att nå • Koppla analystext till jämförande nyckeltal på hemsidan för att vara transparent med kommunens resultat • Gör grundläggande politikerutbildningar obligatoriska, även för styrelser • Genomför enkät för politiker kring hat och hot Sammantaget fick Nässjö 75 poäng av 100 inom området i utvärderingen 2024, vilket är en förbättring med 6 poäng jämfört med 2022. Ett annat orosmoln för demokratin är hot och hat mot förtroendevalda. Nationella kartläggningar visar att nästan var tredje politiker utsattes för hot, trakasserier eller våld under valåret 2022. Hur vanligt förekommande det är i Nässjö kommun vet vi inte men bilden som kommunens säkerhetsavdelning ger är att hot och hat mot förtroendevalda inte är ett utbrett problem i dagsläget. Mål Denna demokratistrategi har två mål: 1. Förbättra förutsättningarna för medborgarnas delaktighet och engagemang. Detta mål mäts av Nässjö kommun genom självskattning baserat på de områden och frågor som finns i Koladas Delaktighetsindex. 2. Öka medborgarnas upplevelse av möjligheterna att påverka. Detta mål mäts genom en undersökning av hur medborgarna upplever möjligheterna att påverka och vara delaktiga i det lokala samhällets utveckling. Strategiområden I detta avsnitt beskrivs Nässjö kommuns strategiområden i demokratiarbetet. De fyra strategiområdena beskriver vilka områden som är viktigast för att uppnå målen i detta dokument. Arbetet med strategiområdena ska genomsyra alla delar i Nässjö kommuns verksamheter så långt detta är möjligt. Detta kan innebära nya arbetssätt och verktyg, men kan också handla om att vidareutveckla det som redan görs inom ramen för befintliga resurser. Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet Grunden för den kommunala demokratin är det allmänna valet till kommunfullmäktige vart fjärde år. Då väljer medborgarna representanter till kommunens högsta beslutande organ. Detta bygger på att medborgarna har kunskap om hur det lokala demokratiska systemet fungerar. Sådan kunskap skapas och förmedlas i många olika sammanhang. Särskilt viktig är skolan som genom sitt demokratiuppdrag har en central roll för att förmedla kunskap och demokratiska värderingar till barn och unga. Förutsättningarna för det demokratiska arbetet under mandatperioden påverkar de förtroendevaldas möjligheter att utföra sina uppdrag som beslutsfattare och representanter för medborgarna. Goda förutsättningar kan också öka medborgarnas kunskap om demokratin, deras vilja att engagera sig som förtroendevalda och skapa ett ökat förtroende för kommunen. Prioriterade åtgärder: • Skapa förutsättningar som underlättar för människor att engagera sig politiskt genom möjligheter att kombinera arbete eller studier med uppdraget. Konkreta åtgärder kan vara exempelvis anpassade mötestider och skälig ersättning. • Stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin genom kommunalt partistöd. • Utveckla former för dialog mellan förtroendevalda, vilket relaterar till styrmodellen Kompassen och dess dialoger. • Motverka och förebygga hot och hat mot förtroendevalda genom ett strukturerat och förebyggande arbete. • Tydliggöra ansvarsfördelning och roller i demokratiarbetet för parlamentariska nämnden och kommunstyrelsen Befintliga styrdokument: • Regler för partistöd • Arvodesregler för förtroendevalda Strategiområde 2: Information och kommunikation Tillgång till information är grundläggande för att medborgarna ska kunna delta och påverka utvecklingen i det lokala samhället. Information om kommunens resultat, både när det gäller ekonomi och kvalitet, är också viktig för att medborgarna ska kunna utkräva ansvar och fatta välgrundade beslut i de allmänna valen vart fjärde år. I takt med att människor hämtar information i allt fler olika kanaler, blir det än viktigare för Nässjö kommun att nå ut till alla medborgare. För att effektivt nå ut till medborgarna krävs en kommunikation som är anpassad efter olika målgrupper och de kommunikationskanaler de använder i sin vardag. Det är viktigt att välja rätt kanal baserat på behov, syfte och målgrupp. Prioriterade åtgärder: • Skriva på ett enkelt och begripligt språk, så att alla kan ta del av och förstå informationen. • Informera i ett tidigt skede för att ge medborgarna möjlighet att bilda sig en uppfattning, delta och påverka. Det ska också framgå tydligt vad medborgarna kan påverka och vad som endast är information utan möjlighet till påverkan. • Återkoppla alltid när medborgare söker information, engagerar sig eller kontaktar kommunen. Återkoppling är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende för kommunen och för att uppmuntra fortsatt engagemang. • Utveckla Nässjö kommuns hemsida för bättre användbarhet och sökbarhet. Befintliga styrdokument: • Kommunikationspolicy Strategiområde 3: Dialog med medborgarna Medborgardialog handlar om att skapa strukturerade möjligheter för medborgare att kunna påverka olika frågor, utöver den representativa demokratins valda församlingar. Det kan ske på många olika sätt och med olika grader av påverkansmöjligheter, allt från att svara på enkäter och skicka in synpunkter till dialogmöten och delta i arbetsgrupper. All dialog med medborgarna ska utgå från ett vara inkluderande med extra fokus på de grupper som är mest berörda av frågan. Medborgardialog stärker den lokala demokratin och skapar delaktighet bland invånarna. Genom att lyssna på medborgarnas synpunkter kan kommunen fatta mer välgrundade beslut, bland annat genom att identifiera lokala behov och prioriteringar och ta till vara på medborgarnas kunskap och erfarenheter. Dialogen ökar också transparensen och förtroendet mellan kommunen och invånarna. Medborgardialog kan förebygga konflikter genom att involvera människor tidigt i beslutsprocessen. Just att dialogen med medborgarna sker i ett tidigt skede är särskilt viktigt för att medborgarna ska uppfatta att de har en reell möjlighet att påverka. Lika viktigt är återkopplingen av vad som händer efter en dialog - på vilket sätt togs synpunkterna till vara? Vad resulterade det i för beslut? Befintliga mötesplatser runt om i kommunen är viktiga arenor för att föra dialog med medborgarna. Det kan vara på allmänna platser men också mer slutna forum som inom föreningslivet. Prioriterade åtgärder: • Utveckla formerna för dialog mellan medborgare och förtroendevalda, till exempel genom att se över formatet för Allmänhetens frågestund. • Ta tillvara på befintliga forum och mötesplatser för dialog genom att möta medborgarna på platser där de befinner sig. • Testa och utvärdera nya sätt att föra dialog med medborgarna. Erfarenhetsutbyte mellan nämnderna är viktigt för att öka kompetensen om medborgardialoger. • Förbättra rutinerna för återkoppling efter genomförd medborgardialog. • Lyfta fram goda exempel där medborgarnas synpunkter har tagits tillvara och gjort skillnad. Befintliga styrdokument: • Principer för medborgardialog • Regler för Allmänhetens frågestund • Regler för Förslag till Nässjö kommun Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle Samverkan med föreningslivet och civilsamhället är en grundläggande förutsättning för att utveckla demokratin på lokal nivå. Kommunen kan genom samverkan nå ut med kunskap om demokratiska värderingar, den demokratiska processen och individers möjlighet till påverkan och inflytande. Föreningslivet och civilsamhället är också en viktig tillgång i händelse av kris eller allvarliga händelser, då olika aktörer i samhället behöver arbeta tillsammans för att skapa stabilitet och trygghet. Föreningar och civilsamhällets organisationer fungerar som ett kitt i samhället. De spelar en central roll i att engagera medborgare i samhällslivet, främja ett aktivt deltagande och skapa en känsla av delaktighet och gemenskap. Föreningslivet fungerar också som en mötesplats för människor med olika bakgrunder och intressen. Genom att samverka med dessa aktörer och finnas på deras mötesplatser kan kommunen bättre fånga upp medborgarnas behov och önskemål, vilket leder till mer inkluderande och rättvisa beslut. Prioriterade åtgärder: • Se över hur syftet med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala funktionshinderrådet kan uppfyllas i större utsträckning. • Fortsätta utveckla arbetet med att stötta och samverka med föreningar i Nässjö kommun genom exempelvis föreningsservice, föreningsbidrag och samverkansmöten. Befintliga styrdokument: • Allmänna bestämmelser och generella regler för Nässjö kommuns bidrag till föreningslivet • Reglemente för kommunala rådet för funktionshinderfrågor • Reglemente för kommunala pensionärsrådet i Nässjö kommun Roller i demokratiarbetet Insatser för att främja demokratin är beroende av många olika aktörer med olika ansvarsområden. Kommunens verksamhet ska bedrivas med demokratin som grund. Kommunen ska erbjuda strukturer som stödjer de demokratiska processerna både vid valen och under mandatperioden samt skapa förutsättningar för samspel mellan medborgare och förtroendevalda. I Nässjö kommun är parlamentariska nämnden beredande organ för övergripande kommunala demokratifrågor och kommunstyrelsen ansvarar för utveckling av den kommunala demokratin. Kommunen ansvarar däremot inte för rekrytering av medlemmar till politiska partier och politiska förtroendeuppdrag, politisk internutbildning eller arrangemang av politiska debatter vars syfte är att lyfta fram partipolitik. Detta är partiernas uppgift. Inom Nässjö kommun ansvarar varje nämnd för att arbeta med strategiområdena inom sina verksamheter. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för strategiområde 1, 2 och 3 i sin roll som ansvarig för stödfunktioner för den representativa demokratin och den politiska beslutsprocessen, information och kommunikation samt utveckling av former för dialog med medborgarna. Ett särskilt ansvar för strategiområde 4 finns hos kultur- och fritidsnämnden som huvudansvarig för kommunens samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. Uppföljning av demokratistrategin Parlamentariska nämnden ansvarar för att följa upp mål och prioriterade åtgärder i strategin. Uppföljning ska ske en gång per mandatperiod i samband med revidering av strategin. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2025/285 Sammanträdesdatum 2026-03-04

§ 9 Hantering vid extraordinär händelse

diarienr: nassjo:-:2025:4, nassjo:-:2024:88, nassjo:KS:2026:26
§ 9 Dnr 2025/4 Hantering vid extraordinär händelse Beslut Utbildningsnämnden ställer sig bakom den skrivelse som direktionen tidigare godkänt och skickat vidare till Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner för motsvarande beslut. Sammanfattning I samband med att gymnasieutbildningen i Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner förs över till Höglandsförbundet, övergår också ansvaret för hantering av extra ordinära händelser på en gymnasieskola till viss del till Höglandsförbundet. Av detta skäl behöver Höglandsförbundet arbeta fram organisation och en plan för hur en sådan händelse ska hanteras, planen ska utgå från de fyra kommunernas och Höglandsförbundets nuvarande planer. Samtidigt sker händelsen i en kommun och enligt gällande lagstiftning har kommunen ett fortsatt ansvar för räddningsinsatser och krishantering inom det geografiska område som en kommun utgör. Det är därför viktigt att det också upprättas någon form av samverkansdokument mellan Höglandsförbundet och de berörda kommunerna, hur hanteringen av en extraordinär händelse som inträffar på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Som grund för ett sådant arbete och som grund för agerande innan ovanstående dokument är klara är det dock redan nu viktigt att berörda kommuner och Höglandsförbundet är överens om att om en extraordinär händelse skulle inträffa på en gymnasieskola efter den 1 januari 2025 så står samtliga resurser som skulle stötta gymnasieskolan idag till förfogande från berörd medlemskommun. På samma sätt är gymnasieskolan beredd att stödja den kommun som skolan ligger i om en händelse inträffar och gymnasiets resurser på något sätt efterfrågas. Den 241120 ställde sig även kommundirektörerna bakom denna inriktning som grund inför fortsatt utredningsarbete. . Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut 2024-12-13, § 99 Direktionens beslut 2024-12-20, § 76 ---- TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer: 2024/88 2024-12-05 Höglandsförbundet Anneli Tellmo Brännström anneli.tellmo-brannstrom@hoglandet.se 0381-67 95 86 Hantering vid extraordinär händelse_tjänsteskrivelse 241120 Sammanfattning I skrivelsen föreslås hur Höglandsförbundet och berörda medlemskommuner samverkar vid en extraordinär händelse. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta om att Höglandsförbundet ställer sig bakom skrivelsen och skickar den till Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner för motsvarande beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse hantering av extraordinär händelse daterad 2024-11-20 Beskrivning av ärendet I samband med att gymnasieutbildningen i Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner förs över till Höglandsförbundet, övergår också ansvaret för hantering av extra ordinära händelser på en gymnasieskola till viss del till Höglandsförbundet. Av detta skäl behöver Höglandsförbundet arbeta fram organisation och en plan för hur en sådan händelse ska hanteras, planen ska utgå från de fyra kommunernas och höglandsförbundets nuvarande planer. Samtidigt sker händelsen i en kommun och enligt gällande lagstiftning har kommunen ett fortsatt ansvar för räddningsinsatser och krishantering inom det geografiska område som en kommun utgör. Det är därför viktigt att det också upprättas någon form av samverkansdokument mellan Höglandsförbundet och de berörda kommunerna, hur hanteringen av en extraordinär händelse som inträffar på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Som grund för ett sådant arbete och som grund för agerande innan ovanstående dokument är klara är det dock redan nu viktigt att berörda kommuner och Höglandsförbundet är överens om att om en extraordinär händelse skulle inträffa på en gymnasieskola efter den 1 januari 2025 så står samtliga resurser som skulle stötta gymnasieskolan idag till förfogande från berörd medlemskommun. På samma sätt är gymnasieskolan beredd att stödja den kommun som skolan ligger i om en händelse inträffar och gymnasiets resurser på något sätt efterfrågas. TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer: 2024/88 2024-12-05 Den 241120 ställde sig även kommundirektörerna bakom denna inriktning som grund inför fortsatt utredningsarbete. Sändlista Beslutet delges respektive kommuns nämnder och styrelser, samt Höglandsförbundets räddningstjänstförbund. Anneli Tellmo Brännström Förbundsdirektör SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2026/26 Sammanträdesdatum 2026-03-04

§ 15 Demokratistrategi för Nässjö kommun

beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2025:289, nassjo:PN:2023:5
§ 15 Demokratistrategi för Nässjö kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Demokratistrategi för Nässjö kommun antas. Deltar ej i beslutet Magnus Hellström (SD). Sammanfattning av ärendet Parlamentariska nämnden har tagit fram ett förslag till demokratistrategi för Nässjö kommun. Demokratistrategin innehåller följande fyra strategiområden med prioriterade åtgärder inom varje område: • Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet • Strategiområde 2: Information och kommunikation • Strategiområde 3: Dialog med medborgarna • Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle Arbetet med att ta fram demokratistrategin har pågått sedan våren 2024 och har bland annat omfattat medborgardialoger på temat information, delaktighet och demokrati vid sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Förslaget till demokratistrategi har skickats på remiss för att ge nämnder, styrelser, politiska partier och allmänhet möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Totalt har 13 remissvar och yttranden inkommit. Synpunkterna i sin helhet samt kommentarer finns sammanställda i ett separat dokument. Förslaget till demokratistrategi har delvis omarbetats med anledning av de inkomna remissvaren. Ärendets tidigare behandling • Parlamentariska nämnden den 26 september 2023, § 11 • Parlamentariska nämnden den 28 februari 2024, § 3 • Parlamentariska nämnden den 22 maj 2024, § 7 • Parlamentariska nämnden den 20 november 2024, § 14 • Parlamentariska nämnden den 19 februari 2025, § 5 • Parlamentariska nämnden den 21 maj 2025, § 8 Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Diarienummer KS 2025/289 Sammanträdesdatum 2026-02-10 ________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Ajournering Kommunstyrelsens arbetsutskott avbryter sammanträdet mellan 15.10-15.20. Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Parlamentariska nämnden Diarienummer PN 2023/5 Sammanträdesdatum 2025-12-10

§ 18 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och

beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2025:285, nassjo:PN:2025:9
§ 18 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden godkänns. De reviderade arvodesnivåerna gäller från och med den 1 januari 2026 och tillämpas retroaktivt. Jäv På grund av jäv deltar inte Magnus Hellström (SD) i handläggningen i detta ärende. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 25 september 2025, § 102, om höjda arvoden för de tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025 med anledning av de tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd. För 2025 beräknades en ökad tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden, två studiebesök samt oförutsedda mötesbehov. Inför 2026 har utbildningsnämnden fastställt en sammanträdesplan med åtta sammanträden, vilket är tre färre sammanträden än 2025. Detta beräknas minska tidsåtgången med cirka 13,5 timmar. Behovet av extra tid för att etablera utbildningsnämndens arbetsformer bedöms också ha minskat. Sammantaget föreslås därför en sänkning med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar 26,5 timmar och cirka 13 000 kronor per år i 2025 års nivå. Arvodesnivåerna är dock även efter den föreslagna minskningen högre än arvodesnivåerna innan utbildningsnämnden inrättades. Mellan vice ordförande och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden finns en skillnad på 1,5 procentenheter, vilket inte förekommer i andra nämnder, undantaget socialnämnden. Skillnaden är troligen en kvarleva från tidigare organisation där vice ordförande även hade ordförandeuppdrag i det dåvarande gymnasieutskottet. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga nämnder, föreslås därför även en justering av arvodesnivån för vice ordförande i Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Diarienummer KS 2025/285 Sammanträdesdatum 2026-02-10 barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är att minska arvodesnivån till samma nivå som för andre vice ordförande. Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan: Uppdrag Omfattning i procent och timmar 2024 2025 2026 Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar ordförande Ärendets tidigare behandling • Parlamentariska nämnden 10 december 2025, § 22 ________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Parlamentariska nämnden Diarienummer PN 2025/9 Sammanträdesdatum 2025-12-10

§ 19 Hantering vid extraordinär händelse: samverkan

diarienr: nassjo:KS:2026:14
§ 19 Hantering vid extraordinär händelse: samverkan mellan Höglandsförbundet och medlemskommunerna Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Nässjö kommun ställer sig bakom att samverka med Höglandsförbundet, Eksjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner vid en extraordinär händelse. Sammanfattning av ärendet Förslag finns från Höglandsförbundet om att berörda medlemskommuner Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ska samverka vid en extraordinär händelse. I samband med att gymnasieutbildningarna överfördes till Höglansförbundet övergick även ansvaret för hanteringen av extraordinära händelser. Eftersom händelsen inträffar inom en kommun, behåller kommunen enligt lag sitt ansvar för räddningsinsatser och krishantering i hela sitt geografiska område. Det är därför viktigt att Höglandsförbundet och de involverade kommunerna upprättar någon form av samverkansdokument som beskriver hur en extraordinär händelse på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Därför bör en organisation och planering utvecklas utifrån de rådande strategierna från de fyra kommunerna samt Höglandsförbundet. Kommundirektörerna har ställt sig bakom arbetet. Ärendets tidigare behandling • Direktionen Höglandsförbundet 12 december 2024, § 76. • Höglandsförbundet utbildningsnämnden 10 januari 2025, § 9. ________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer KS 2026/14 2026-01-20 Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen Katarina Sandström Katarina.Sandstrom@nassjo.se 0380-51 76 56 Tjänsteskrivelse Hantering vid extraordinär händelse: samverkan mellan Höglandsförbundet och medlemskommunerna Sammanfattning Förslag finns från Höglandsförbundet om att berörda medlemskommuner Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ska samverka vid en extraordinär händelse. I samband med att gymnasieutbildningarna överfördes till Höglansförbundet övergick även ansvaret för hanteringen av extraordinära händelser. Eftersom händelsen inträffar inom en kommun, behåller kommunen enligt lag sitt ansvar för räddningsinsatser och krishantering i hela sitt geografiska område. Det är därför viktigt att Höglandsförbundet och de involverade kommunerna upprättar någon form av samverkansdokument som beskriver hur en extraordinär händelse på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Därför bör en organisation och planering utvecklas utifrån de rådande strategierna från de fyra kommunerna samt Höglandsförbundet. Direktionen för Höglandsförbundet behandlade ärendet den 12 december 2024, § 76 och utbildningsnämnden den 1 januari 2025, § 9. Även kommundirektörerna har ställt sig bakom arbetet. Ärendet ska behandlas av kommunfullmäktige. Förslag till beslut Nässjö kommun ställer sig bakom att samverka med Höglandsförbundet, Eksjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner vid en extraordinär händelse. Kommunledningskontoret Katarina Sandström Utredare Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886–9868 212 000–0548 kommunstyrelsen@nassjo.se HÖGLANDSFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum DIREKTIONEN 2024-12-20

§ 21 Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan

beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2026:26, nassjo:RJL:2026:276
§ 21 Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan (PKS) och namnbyte till Kommunal samverkan i Jönköpings län Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Föreslagen arbetsordning för Kommunal samverkan i Jönköpings län godkänns. Sammanfattning av ärendet Malena Tovesson, kommundirektör informerar om ärendet. Primärkommunal samverkan leder samverkan mellan 13 kommuner i Jönköpings län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns angivna i den regionala utvecklingsplanen. Primärkommunal samverkan (PKS) har beslutat att revidera sin arbetsordning. Detta för att arbetsordningen bättre ska stämma överens med nuvarande arbetssätt och samtidigt genomföra ett namnbyte. Det nya namnet är Kommunal samverkan i Jönköpings län som då ersätter PKS. Arbetsordningen behöver nu fastställas i samtliga 13 kommuners kommunfullmäktige. Beslut ska skickas till Kommunal utveckling senast den 1 april 2026. Ärendets tidigare behandling • Primärkommunalt samverkansorgan 15 januari 2026, § 7. ________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer KS 2026/26 2026-01-26 Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen Katarina Sandström Katarina.Sandstrom@nassjo.se 0380-51 76 56 Tjänsteskrivelse Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan och namnbyte till Kommunal samverkan i Jönköpings län Sammanfattning Primärkommunal samverkan leder samverkan mellan 13 kommuner i Jönköpings län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns angivna i den regionala utvecklingsplanen. Primärkommunal samverkan (PKS) har beslutat att revidera sin arbetsordning. Detta för att arbetsordningen bättre ska stämma överens med nuvarande arbetssätt och samtidigt genomföra ett namnbyte. Det nya namnet är Kommunal samverkan i Jönköpings län som då ersätter PKS. Arbetsordningen behöver nu fastställas i samtliga 13 kommuners kommunfullmäktige. Beslut skickas till Kommunal utveckling senast den 1 april 2026. Förslag till beslut Föreslagen arbetsordning för Kommunal samverkan i Jönköpings län godkänns. Beslutet skickas till kommunalutveckling@rjl.se senast den 1 april 2026. Kommunledningskontoret Katarina Sandström Utredare Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se RJL 2026/276 2026-01-15 Arbetsordning för Kommunal samverkan i Jönköpings län (KSJ) Syfte Kommunal samverkan i Jönköpings län leder samverkan mellan 13 kommuner i Jönköpings län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns angivna i den regionala utvecklingsplanen. Samverkan sker även med andra intressenter som exempelvis Region Jönköpings län i enskilda frågor. För en bra samverkan kring länets utveckling i stort finns ett gemensamt ledningssystem (Tillsammans för ett bra liv för alla). Kommunal samverkan i Jönköpings län utgör den politiska styrningen över Kommunal utveckling, som är de 13 kommunernas gemensamma utvecklingsorganisation. Kommunal samverkan i Jönköpings län ger ledamöterna möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverkande. Sammansättning Kommunal samverkan i Jönköpings län består av 13 ledamöter som är kommunstyrelsens ordförande i hemkommunen, samt 13 ersättare som är någon från kommunstyrelsens presidium i hemkommunen. Till organet finns ett presidie som består av tre ledamöter; ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. Jönköpings kommun innehar ordförandeposten och Kommunal samverkan i Jönköpings län beslutar om förste vice ordförande respektive andre vice ordförande. Ordföranden ska under sitt ordförandeskap främja samverkan i enskilda frågor med Regionstyrelsen och nämnderna i Regions Jönköpings län, samt statliga myndigheter som exempelvis Länsstyrelsen i Jönköpings län. Ordföranden ska under sitt ordförandeskap genomföra regelbundna uppföljningar med chefen för Kommunal utveckling för att få fördjupad kunskap om verksamheten, dess utveckling under året och arbetsmiljön. Uppgifter • Sätta mål för den kommunala samverkan i Jönköpings län och följa upp målen. • Möjliggöra samverkan med andra intressenter. • Sätta mål för Kommunal utveckling (verksamhetsplan) och följa upp målen (uppföljning av verksamhetsplan). • Formellt besluta om verksamhetsplan för Kommunal utveckling inklusive budget med flerårsplan. • Godkänna verksamhetsplanens redovisning (tertial, delår, helår). • Möjliggöra erfarenhetsutbyte och nätverkande. • Besluta om sammanträdestider (dag, tid och plats) • Besluta om första vice ordförande samt andre vice ordförande för Kommunal samverkan i Jönköpings län. Arbetsformer för sammanträdet Ordföranden ansvarar för att kallelsen till sammanträdena skickas ut. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om datum, tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skickas till varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdet. Om inte ordföranden har möjlighet att kalla till sammanträdet ska vice oföranden göra det och därefter andra vice ordföranden. Kallelsen ska följas av en dagordning och ordföranden beslutar om vilka handlingar som ska bifogas kallelsen. Dagordningen bereds av organets presidie, chefen för Kommunal utveckling samt en utsedd kommundirektör. Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid hela eller delar av sammanträdet, ska denne meddela sin ersättare att tjänstgöra. 9 ledamöter ska vara på plats för att uppnå beslutsmässighet. Om ordföranden inte kan närvara vid hela eller delar av sammanträdet tar vice ordförande över ordförandeskapet för sammanträdet och därefter andre vice ordförande. Chef för kommunal utveckling samt andra tjänstemän som ska föredra ärenden har rätt att närvara vid sammanträdet. Vid presidieberedningen sker en dialog om den utsedde kommundirektören ska närvara vid sammanträdet. Sakkunniga från olika ämnesområden kan bjudas in till sammanträdet. Sammanträdena är inte offentliga om inte så beslutas. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Delgivningen av protokollet sker så snart protokollet är justerat. Ekonomi och finansiering Verksamheten finansieras årligen av medel från de 13 kommunerna genom medlemsavgifter, grundavgifter i partnerskap, projektmedel och statsbidrag. Genererar verksamheten ett överskott förs det över till nästkommande verksamhetsår. Ett eventuellt underskott ska balanseras under de tre kommande åren. Upplösning av samverkansorganet Vid en upplösning av samverkansorganet återbetalas eventuellt överskjutande medel till medlemskommunerna efter invånarantal och en förhandling äger rum för att hantera övriga frågor. Övrigt Region Jönköpings län är värdorganisation för Kommunal utveckling och överenskommelsen regleras genom ett verksamhetsavtal avseende Kommunal utveckling. Vid rekrytering av chef för Kommunal utveckling ska presidiet vara aktiva i rekryteringsprocessen. RJL 2026/276 2026-01-15 Arbetsordning för Kommunal samverkan i Jönköpings län (KSJ) Syfte Kommunal samverkan i Jönköpings län leder samverkan mellan 13 kommuner i Jönköpings län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns angivna i den regionala utvecklingsplanen. Samverkan sker även med andra intressenter som exempelvis Region Jönköpings län i enskilda frågor. För en bra samverkan kring länets utveckling i stort finns ett gemensamt ledningssystem (Tillsammans för ett bra liv för alla). Kommunal samverkan i Jönköpings län utgör den politiska styrningen över Kommunal utveckling, som är de 13 kommunernas gemensamma utvecklingsorganisation. Kommunal samverkan i Jönköpings län ger ledamöterna möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverkande. Sammansättning Kommunal samverkan i Jönköpings län består av 13 ledamöter som är kommunstyrelsens ordförande i hemkommunen, samt 13 ersättare som är förste vice kommunstyrelseordförande i hemkommunen. Till organet finns ett presidie som består av tre ledamöter; ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. Jönköpings kommun innehar ordförandeposten och Kommunal samverkan i Jönköpings län beslutar om förste vice ordförande respektive andre vice ordförande. Ordföranden ska under sitt ordförandeskap främja samverkan i enskilda frågor med Regionstyrelsen och nämnderna i Regions Jönköpings län, samt statliga myndigheter som exempelvis Länsstyrelsen i Jönköpings län. Ordföranden ska under sitt ordförandeskap genomföra regelbundna uppföljningar med chefen för Kommunal utveckling för att få fördjupad kunskap om verksamheten, dess utveckling under året och arbetsmiljön. Uppgifter • Sätta mål för den kommunala samverkan i Jönköpings län och följa upp målen. • Möjliggöra samverkan med andra intressenter. • Sätta mål för Kommunal utveckling (verksamhetsplan) och följa upp målen (uppföljning av verksamhetsplan). • Formellt besluta om verksamhetsplan för Kommunal utveckling inklusive budget med flerårsplan. • Godkänna verksamhetsplanens redovisning (tertial, delår, helår). • Möjliggöra erfarenhetsutbyte och nätverkande. • Besluta om sammanträdestider (dag, tid och plats) • Besluta om första vice ordförande samt andre vice ordförande för Kommunal samverkan i Jönköpings län. Arbetsformer för sammanträdet Ordföranden ansvarar för att kallelsen till sammanträdena skickas ut. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om datum, tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skickas till varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdet. Om inte ordföranden har möjlighet att kalla till sammanträdet ska vice oföranden göra det och därefter andra vice ordföranden. Kallelsen ska följas av en dagordning och ordföranden beslutar om vilka handlingar som ska bifogas kallelsen. Dagordningen bereds av organets presidie, chefen för Kommunal utveckling samt en utsedd kommundirektör. Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid hela eller delar av sammanträdet, ska denne meddela sin ersättare att tjänstgöra. 9 ledamöter ska vara på plats för att uppnå beslutsmässighet. Om ordföranden inte kan närvara vid hela eller delar av sammanträdet tar vice ordförande över ordförandeskapet för sammanträdet och därefter andre vice ordförande. Chef för kommunal utveckling samt andra tjänstemän som ska föredra ärenden har rätt att närvara vid sammanträdet. Vid presidieberedningen sker en dialog om den utsedde kommundirektören ska närvara vid sammanträdet. Sakkunniga från olika ämnesområden kan bjudas in till sammanträdet. Sammanträdena är inte offentliga om inte så beslutas. Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Delgivningen av protokollet sker så snart protokollet är justerat. Ekonomi och finansiering Verksamheten finansieras årligen av medel från de 13 kommunerna genom medlemsavgifter, grundavgifter i partnerskap, projektmedel och statsbidrag. Genererar verksamheten ett överskott förs det över till nästkommande verksamhetsår. Ett eventuellt underskott ska balanseras under de tre kommande åren. Upplösning av samverkansorganet Vid en upplösning av samverkansorganet återbetalas eventuellt överskjutande medel till medlemskommunerna efter invånarantal och en förhandling äger rum för att hantera övriga frågor. Övrigt Region Jönköpings län är värdorganisation för Kommunal utveckling och överenskommelsen regleras genom ett verksamhetsavtal avseende Kommunal utveckling. Vid rekrytering av chef för Kommunal utveckling ska presidiet vara aktiva i rekryteringsprocessen.

§ 22 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och

beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:PN:2025:9, nassjo:KS:2026:14
§ 22 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Parlamentariska nämndens beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden godkänns. De reviderade arvodesnivåerna gäller från och med den 1 januari 2026 och tillämpas retroaktivt. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 25 september 2025, § 102, om höjda arvoden för de tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025 med anledning av de tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd. För 2025 beräknades en ökad tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden, två studiebesök samt oförutsedda mötesbehov. Inför 2026 har utbildningsnämnden fastställt en sammanträdesplan med åtta sammanträden, vilket är tre färre sammanträden än 2025. Detta beräknas minska tidsåtgången med cirka 13,5 timmar. Behovet av extra tid för att etablera utbildningsnämndens arbetsformer bedöms också ha minskat. Sammantaget föreslås därför en sänkning med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar 26,5 timmar och cirka 13 000 kronor per år i 2025 års nivå. Arvodesnivåerna är dock även efter den föreslagna minskningen högre än arvodesnivåerna innan utbildningsnämnden inrättades. Mellan vice ordförande och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden finns en skillnad på 1,5 procentenheter, vilket inte förekommer i andra nämnder, undantaget socialnämnden. Skillnaden är troligen en kvarleva från tidigare organisation där vice ordförande även hade ordförandeuppdrag i det dåvarande gymnasieutskottet. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga nämnder, föreslås därför även en justering av arvodesnivån för vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är att minska arvodesnivån till samma nivå som för andre vice ordförande. Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Parlamentariska nämnden Diarienummer PN 2025/9 Sammanträdesdatum 2025-12-10 Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan: Uppdrag Omfattning i procent och timmar 2024 2025 2026 Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar ordförande ________________ Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerares signatur Utdragsbestyrkande TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer PN 2025/9 2025-11-17 Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden Cecilia Zander cecilia.zander@nassjo.se 0380-51 80 75 Tjänsteskrivelse om revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 25 september 2025, § 102, om höjda arvoden för de tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025 med anledning av de tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd. För 2025 beräknades en ökad tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden, två studiebesök samt oförutsedda mötesbehov. Inför 2026 har utbildningsnämnden fastställt en sammanträdesplan med åtta sammanträden, vilket är tre färre sammanträden än 2025. Detta beräknas minska tidsåtgången med cirka 13,5 timmar. Behovet av extra tid för att etablera utbildningsnämndens arbetsformer bedöms också ha minskat. Sammantaget föreslås därför en sänkning med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar 26,5 timmar och cirka 13 000 kronor per år i 2025 års nivå. Arvodesnivåerna är dock även efter den föreslagna minskningen högre än arvodesnivåerna innan utbildningsnämnden inrättades. Mellan vice ordförande och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden finns en skillnad på 1,5 procentenheter, vilket inte förekommer i andra nämnder, undantaget socialnämnden. Skillnaden är troligen en kvarleva från tidigare organisation där vice ordförande även hade ordförandeuppdrag i det dåvarande gymnasieutskottet. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga nämnder, föreslås därför även en justering av arvodesnivån för vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är att minska arvodesnivån till samma nivå som för andre vice ordförande. Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan: Uppdrag Omfattning i procent och timmar 2024 2025 2026 Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar ordförande Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer PN 2025/9 2025-11-17 Förslag till beslut Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden godkänns. De reviderade arvodesnivåerna gäller från och med den 1 januari 2026 och tillämpas retroaktivt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade den 25 september 2025, § 102, beslut om höjda arvodesnivåer för ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025. Bakgrunden var de tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd som medfört behov av fler möten och därmed fler timmar för uppdragen. För 2025 bedömdes en extra tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden per år, två studiebesök samt 16 timmar för oförutsedda mötesbehov under nämndens första år. För 2026 har utbildningsnämnden beslutat om en sammanträdesplan som innehåller åtta sammanträden, vilket är tre färre än under 2025. Beräknat på tre timmar per sammanträde samt 1,5 timmes restid tur och retur till Eksjö, medför detta en förväntad minskad tidsåtgång på 13,5 timmar. Ytterligare en anledning till höjningen 2025 var att utbildningsnämnden behövde tid för att hitta sina arbetsformer i den nya nämnden. När ett år nu förflutit ter det sig rimligt att detta behov har minskat och att antalet timmar kan reduceras något även av denna anledning. Sammantaget föreslås därför en minskning på 1,5 procentenheter jämfört med 2025, vilket motsvarar 26,5 timmar per år. Eftersom även årsarvodet styrs av den procentuella omfattningen för ett uppdrag motsvarar sänkningen också en minskning av årsarvodet. I 2025 års nivå motsvarar sänkningen drygt 13 000 kronor. Uppdraget som kontaktpolitiker föreslås även fortsättningsvis hanteras som en förrättning och ingår inte i ordförandeuppdraget. Arvodesnivåerna är även efter den föreslagna minskningen högre än nivåerna innan utbildningsnämnden inrättades. I arbetet med att ta fram förslag på nya arvodesnivåer för ordförandena i barn- och utbildningsnämnden har kommunledningskontoret uppmärksammat att det finns i en skillnad på 1,5 procentenheter mellan vice ordförande och andre vice ordförande. Motsvarande skillnad finns inte för övriga nämnder, där arvodena och antalet möjliga timmar för förlorad arbetsinkomst för vice ordförande och andre vice ordförande är på samma nivå. Undantaget är socialnämnden, där vice ordförande också är ordförande i individutskottet och därmed har en högre arvodesnivå än andre vice ordförande. Den högre arvodesnivån för vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden är troligen en kvarleva från när vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden också var ordförande i barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott. När gymnasieutskottet och förskole- och grundskoleutskottet avvecklades och ersattes av ett arbetsutskott den 1 februari 2020, upphörde även vice ordförandes ordförandeuppdrag i utskottet. Dock genomfördes ingen korrigering av Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer PN 2025/9 2025-11-17 arvodesnivåerna med anledning av omorganisationen. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga nämnder, föreslås att arvodesnivån för vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden justeras till samma nivå som för andre vice ordförande. Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan: Uppdrag Omfattning i procent och timmar 2024 2025 2026 Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar ordförande Beslutet skickas till Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Parlamentariska nämnden Barn-och utbildningsnämnden Kommunledningskontorets lönavdelning Författningssamlingen Kommunledningskontoret Cecilia Zander Handläggare parlamentariska nämnden Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress 571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2026/14 Sammanträdesdatum 2026-03-04

§ 26 Demokratistrategi för Nässjö kommun

beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2025:289
§ 26 Demokratistrategi för Nässjö kommun Kommunstyrelsens beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Demokratistrategi för Nässjö kommun antas. Sammanfattning av ärendet Parlamentariska nämnden har tagit fram ett förslag till demokratistrategi för Nässjö kommun. Demokratistrategin innehåller följande fyra strategiområden med prioriterade åtgärder inom varje område: • Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet • Strategiområde 2: Information och kommunikation • Strategiområde 3: Dialog med medborgarna • Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle Arbetet med att ta fram demokratistrategin har pågått sedan våren 2024 och har bland annat omfattat medborgardialoger på temat information, delaktighet och demokrati vid sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Förslaget till demokratistrategi har skickats på remiss för att ge nämnder, styrelser, politiska partier och allmänhet möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget. Totalt har 13 remissvar och yttranden inkommit. Synpunkterna i sin helhet samt kommentarer finns sammanställda i ett separat dokument. Förslaget till demokratistrategi har delvis omarbetats med anledning av de inkomna remissvaren. Ärendets tidigare behandling • Parlamentariska nämnden den 26 september 2023, § 11 • Parlamentariska nämnden den 28 februari 2024, § 3 • Parlamentariska nämnden den 22 maj 2024, § 7 • Parlamentariska nämnden den 20 november 2024, § 14 • Parlamentariska nämnden den 19 februari 2025, § 5 • Parlamentariska nämnden den 21 maj 2025, § 8 • Parlamentariska nämnden den 10 december 2026, § 21 • Kommunstyrelsens arbetsutskott den 19 februari 2026, § 15 Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2025/289 Sammanträdesdatum 2026-03-04 ________________ Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Diarienummer KS 2025/289 Sammanträdesdatum 2026-02-10

§ 29 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och

beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2025:285
§ 29 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsens beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden godkänns. De reviderade arvodesnivåerna gäller från och med den 1 januari 2026 och tillämpas retroaktivt. Jäv Carla Habib (S), Annika Karlsson (KD) samt Magnus Hellström (SD) deltar inte i beslutet på grund av jäv. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 25 september 2025, § 102, om höjda arvoden för de tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025 med anledning av de tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd. För 2025 beräknades en ökad tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden, två studiebesök samt oförutsedda mötesbehov. Inför 2026 har utbildningsnämnden fastställt en sammanträdesplan med åtta sammanträden, vilket är tre färre sammanträden än 2025. Detta beräknas minska tidsåtgången med cirka 13,5 timmar. Behovet av extra tid för att etablera utbildningsnämndens arbetsformer bedöms också ha minskat. Sammantaget föreslås därför en sänkning med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar 26,5 timmar och cirka 13 000 kronor per år i 2025 års nivå. Arvodesnivåerna är dock även efter den föreslagna minskningen högre än arvodesnivåerna innan utbildningsnämnden inrättades. Mellan vice ordförande och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden finns en skillnad på 1,5 procentenheter, vilket inte förekommer i andra nämnder, undantaget socialnämnden. Skillnaden är troligen en kvarleva från tidigare organisation där vice ordförande även hade ordförandeuppdrag i det dåvarande gymnasieutskottet. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2025/285 Sammanträdesdatum 2026-03-04 nämnder, föreslås därför även en justering av arvodesnivån för vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är att minska arvodesnivån till samma nivå som för andre vice ordförande. Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan: Uppdrag Omfattning i procent och timmar 2024 2025 2026 Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar ordförande Ärendets tidigare behandling • Parlamentariska nämnden 10 december 2025, § 22 • Kommunstyrelsens arbetsutskott den 10 februari, § 18 Ajournering under ärendet kl. 15.54-16.01 och 16.08-16.13. ________________ Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Diarienummer KS 2025/285 Sammanträdesdatum 2026-02-10

§ 30 Hantering vid extraordinär händelse: samverkan

diarienr: nassjo:KS:2026:14
§ 30 Hantering vid extraordinär händelse: samverkan mellan Höglandsförbundet och medlemskommunerna Kommunstyrelsens beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Nässjö kommun ställer sig bakom att samverka med Höglandsförbundet, Eksjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner vid en extraordinär händelse. Sammanfattning av ärendet Förslag finns från Höglandsförbundet om att berörda medlemskommuner Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ska samverka vid en extraordinär händelse. I samband med att gymnasieutbildningarna överfördes till Höglansförbundet övergick även ansvaret för hanteringen av extraordinära händelser. Eftersom händelsen inträffar inom en kommun, behåller kommunen enligt lag sitt ansvar för räddningsinsatser och krishantering i hela sitt geografiska område. Det är därför viktigt att Höglandsförbundet och de involverade kommunerna upprättar någon form av samverkansdokument som beskriver hur en extraordinär händelse på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Därför bör en organisation och planering utvecklas utifrån de rådande strategierna från de fyra kommunerna samt Höglandsförbundet. Kommundirektörerna har ställt sig bakom arbetet. Ärendets tidigare behandling • Direktionen Höglandsförbundet 12 december 2024, § 76 • Höglandsförbundet utbildningsnämnden 10 januari 2025, § 9 • Kommunstyrelsens arbetsutskott den 10 februari 2026, § 19 ________________ Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Diarienummer KS 2026/14 Sammanträdesdatum 2026-02-10

§ 32 Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan

beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2026:26
§ 32 Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan (PKS) och namnbyte till Kommunal samverkan i Jönköpings län Kommunstyrelsens beslut (även beslutsförslag till kommunfullmäktige) Föreslagen arbetsordning för Kommunal samverkan i Jönköpings län godkänns. Sammanfattning av ärendet Primärkommunal samverkan leder samverkan mellan 13 kommuner i Jönköpings län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns angivna i den regionala utvecklingsplanen. Primärkommunal samverkan (PKS) har beslutat att revidera sin arbetsordning. Detta för att arbetsordningen bättre ska stämma överens med nuvarande arbetssätt och samtidigt genomföra ett namnbyte. Det nya namnet är Kommunal samverkan i Jönköpings län som då ersätter PKS. Arbetsordningen behöver nu fastställas i samtliga 13 kommuners kommunfullmäktige. Beslut ska skickas till Kommunal utveckling senast den 1 april 2026. Ärendets tidigare behandling • Primärkommunalt samverkansorgan 15 januari 2026, § 7 • Kommunstyrelsens arbetsutskott den 10 februari 2026, § 21 ________________ Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Diarienummer KS 2026/26 Sammanträdesdatum 2026-02-10

§ 76 Hantering vid extraordinär händelse -

beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:-:2024:88
§ 76 Dnr 2024/88 Hantering vid extraordinär händelse - samverkan med medlemskommunerna Beslut Direktionen beslutar att Höglandsförbundet ställer sig bakom skrivelsen och skickar den till Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner för motsvarande beslut. Sammanfattning I samband med att gymnasieutbildningen i Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner förs över till Höglandsförbundet, övergår också ansvaret för hantering av extra ordinära händelser på en gymnasieskola till viss del till Höglandsförbundet. Av detta skäl behöver Höglandsförbundet arbeta fram organisation och en plan för hur en sådan händelse ska hanteras, planen ska utgå från de fyra kommunernas och Höglandsförbundets nuvarande planer. Samtidigt sker händelsen i en kommun och enligt gällande lagstiftning har kommunen ett fortsatt ansvar för räddningsinsatser och krishantering inom det geografiska område som en kommun utgör. Det är därför viktigt att det också upprättas någon form av samverkansdokument mellan Höglandsförbundet och de berörda kommunerna, hur hanteringen av en extraordinär händelse som inträffar på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Som grund för ett sådant arbete och som grund för agerande innan ovanstående dokument är klara är det dock redan nu viktigt att berörda kommuner och Höglandsförbundet är överens om att om en extraordinär händelse skulle inträffa på en gymnasieskola efter den 1 januari 2025 så står samtliga resurser som skulle stötta gymnasieskolan idag till förfogande från berörd medlemskommun. På samma sätt är gymnasieskolan beredd att stödja den kommun som skolan ligger i om en händelse inträffar och gymnasiets resurser på något sätt efterfrågas. Den 241120 ställde sig även kommundirektörerna bakom denna inriktning som grund inför fortsatt utredningsarbete. . Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2024-12-05 Arbetsutskottets beslut 2024-12-13, § 99 Beslutet skickas till Medlemskommunerna Höglandets räddningstjänstförbund HÖGLANDSFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum UTBILDNINGSNÄMNDEN 2025-01-10