Kommunfullmäktige — 26 mars 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 3 Arbetet med att ta fram denna demokratistrategi har pågått sedan våren 2024.
diarienr: nassjo:PN:2023:5, nassjo:KS:2025:285
§ 3.
Arbetet med att ta fram denna demokratistrategi har pågått sedan våren 2024.
Arbete har omfattat en workshop med parlamentariska nämnden i april 2024 samt
medborgardialoger på temat information, delaktighet och demokrati vid sju
tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Syftet med
Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
TJÄNSTESKRIVELSE
Diarienummer PN 2023/5
2025-11-18
medborgardialogerna var att utforska hur denna demokratistrategi kan underlätta
för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin.
Arbetet har även omfattat en kartläggning av hur nämnder och förvaltningar ser på
medborgarnas möjligheter att vara med och påverka frågor som respektive nämnd
ansvarar för.
Demokratistrategin innehåller två mål i form av att förbättra förutsättningarna för
medborgarnas delaktighet och engagemang samt att öka medborgarnas upplevelse
av möjligheterna att påverka. Demokratistrategin innehåller vidare följande fyra
strategiområden:
• Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet
• Strategiområde 2: Information och kommunikation
• Strategiområde 3: Dialog med medborgarna
• Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle
Inom varje strategiområde finns ett antal prioriterade åtgärder.
Förslaget till demokratistrategi har skickats på remiss till nämnder och styrelser i
Nässjö kommun samt till politiska partier i kommunfullmäktige under perioden 30
maj-30 september 2025. Allmänheten har haft möjlighet att lämna in synpunkter på
förslaget. Totalt har 13 remissvar och yttranden inkommit. Av dessa är sju från
nämnder och styrelser, fyra från politiska partier och två från civilsamhället.
Remissvaren med kommentarer finns sammanställda i ett separat dokument.
Förslaget till demokratistrategi har omarbetats med anledning av de inkomna
remissvaren.
Beslutet skickas till
Parlamentariska nämnden
Författningssamlingen
Kommunledningskontoret
Cecilia Zander Chef namn
Handläggare parlamentariska nämnden Chef titel
Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Sammanställning av inkomna remissvar på förslag till
demokratistrategi med kommentarer
Parlamentariska nämnden har tagit fram ett förslag till en demokratistrategi för
Nässjö kommun. Förslaget har skickats på remiss till nämnder och styrelser i
Nässjö kommun samt till politiska partier i kommunfullmäktige under perioden 30
maj-30 september 2025. Allmänheten har haft möjlighet att lämna in synpunkter på
förslaget och deltagarna i genomförda medborgardialoger har fått möjlighet att
svara på remissen genom ett särskilt utskick. Information om möjligheten att lämna
synpunkter har uppmärksammats i Nässjö kommuns nyhetsbrev, hemsida och
sociala medier.
I remissen efterfrågades särskilt synpunkter och förslag om:
• De två målen
• Strategiområdena
• De prioriterade åtgärderna
Totalt har 13 remissvar och yttranden inkommit. Av dessa är sju från nämnder och
styrelser, fyra från politiska partier och två från civilsamhället.
Socialnämnden
Remissvar
Sammantaget anser socialnämnden att demokratistrategin är väl utformad och
lyfter fram flera positiva förslag.
Övergripande synpunkter på Demokratistrategin
Socialnämnden anser att den föreslagna demokratistrategin i huvudsak är väl
utformad och ställer sig positiv till det faktum att det arbete som i dagsläget bedrivs
inom Nässjö kommun vad gäller demokratifrågor och demokratiutveckling också
finns framskrivet i ett sammanhållande styrdokument.
Strategin lyfter fram ett flertal angelägna förslag på vad som krävs för att skapa ett
demokratiskt system och för att utveckla ett hållbart samhälle. Detta är något
socialnämnden ser positivt på, särskilt i tider av samhällsutmaningar där de olika
aspekterna av hållbarhet blir alltmer nödvändiga att beakta.
Strategin synliggör hur Nässjö kommun bedriver sitt arbete med demokratifrågor.
Den utgör även ett verktyg för att kontinuerligt följa samhällsutvecklingen och
därigenom säkerställa att arbetet med att främja demokratin inom kommunen kan
vidareutvecklas på ett långsiktigt och hållbart sätt.
Särskilt positiva delar i Demokratistrategin
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Samtliga strategiområden och dess prioriterade åtgärder ställer sig socialnämnden
positiv till och anser att det är väsentliga områden att ta hänsyn till. Vi ställer oss
särskilt positiva till två punkter. Det handlar om följande punkter:
Strategiområde 2 som har sitt fokus på information och kommunikation.
Socialnämndens arbete riktar sig mot en bred målgrupp, därför kan det vara
angeläget att beakta vidden på informationen som kommuniceras från kommunen.
Vad som kommuniceras och hur det kommuniceras, särskilt i tider där fler kanaler
och forum möjliggör informationsspridning både i en positiv och negativ
bemärkelse. De åtgärder som prioriteras för detta strategiområde anser vi vara
lämpliga åtgärder för att skapa möjligheten att nå ut till olika målgrupper.
Strategiområde 4 som har sitt fokus på samverkan med föreningsliv och
civilsamhälle. Socialnämnden lägger särskild vikt vid den prioriterade åtgärd som
berör det Kommunala pensionärsrådet och det Kommunala rådet för
funktionshinderfrågor eftersom råden ligger under socialnämndens paraply. Vi är
eniga i att se över hur syftet med dessa råd kan uppfyllas i större utsträckning. Vid
tidigare tillfällen har dialoger förts kring huruvida dessa råd kan omorganiseras för
att ännu bättre uppfylla sitt syfte. Förslag på att organisera råden under
kommunstyrelsen har bland annat diskuterats, detta för att råden inte ska bli alltför
koncentrerade vid socialnämnden då de frågor som behandlas många gånger är
verksamhetsöverskridande inom Nässjö kommun.
Kommentar
Synpunkterna har noterats.
Tekniska servicenämnden
Remissvar
Tekniska servicenämnden har tagit del av demokratistrategin och ställer sig bakom
innehållet för att förbättra, utveckla och stärka den demokratiska processen i
Nässjö kommun.
Kommentar
Synpunkterna har noterats.
Barn- och utbildningsnämnden
Remissvar
Barn- och utbildningsnämnden (BU) välkomnar förslaget och håller med om
angelägenheten att ge bättre möjligheter för allmänheten att vara delaktig och aktiv
i den lokala demokratin.
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
BU har en naturlig koppling till demokratiarbetet genom samhällsundervisning för
barn och elever i kommunen. Elevernas demokratiska kunskaper förmedlas genom
undervisningen och bestäms och regleras genom skollagen och läroplaner. BU har
därför valt att lämna innehållet i själva undervisningen utanför ramen för
demokratistrategin och detta remissvar eftersom detta redan regleras i lagen.
BU instämmer i parlamentariska nämnden och demokratistrategins mål om att det
är angeläget att förbättra förutsättningarna för medborgarnas delaktighet och
engagemang samt att öka medborgarnas upplevelse av möjligheterna att påverka.
Kommentarerna från BU är begränsade till vad förvaltningen saknar eller önskar
kunde läggas till i förslaget till strategi. För övriga delar av strategin väljer BU att
inte ta ställning till förslagen som lagts fram.
Skolan är en viktig plattform för demokrati i kommunen eftersom verksamheten
berör de flesta invånare i roll som antingen elev, vårdnadshavare eller närstående.
Därför är skolan ett vanligt sätt som invånarna möter den kommunala
verksamheten och i förlängningen den lokala demokratin. Skolan som bekant plats
och som ofta har en lokal förankring i orten lämpar sig väl att användas i både
kommunikation och som lokal för medborgardialoger eller liknande sätt för
kommunen att möta invånare. När mediaanvändning och nyhetskällor i allmänhet i
samhället är i högre grad uppdelade på ålder, socioekonomi och språk än tidigare är
skolan en bra infrastruktur för att nå ut med information till en stor del av
invånarna på ett sätt som är svårt för andra samhällsinstitutioner.
Kulturskolan är en annan del av förvaltningens verksamheter som kan agera
plattform för barn och unga att uttrycka sina åsikter, tankar och
samhällsengagemang genom konst och kultur. Genom projekt inom t.ex. musik,
drama, bild och dans kan elever utforska och gestalta demokratiska värden,
rättigheter och aktuella samhällsfrågor.
Barn- och utbildningsförvaltningen önskar att samarbetet mellan barn- och
utbildningsförvaltningens verksamhet och civilsamhälle, föreningar, och partier
fortsätter att utvecklas för att på så sätt fungera som en kontaktyta för att ge bättre
förutsättningar för delaktighet och engagemang i alla typer av demokratiskt
engagemang.
Kommentar
Det är positivt att barn- och utbildningsnämnden ser skolan som en lämplig kanal
för att sprida samhällsinformation. För allmän samhällsinformation behöver dock
en avvägning göras om vad som är passande informationskanal för respektive
målgrupp.
Strategiområde 3 har kompletterats med skolans lokaler som exempel på
mötesplats för dialog med medborgarna.
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Kommunstyrelsen
Remissvar
Demokratistrategin är som helhet bra. Dock nämns inget om Nässjö kommuns
synpunktshantering. Den borde beröras i dokumentet.
I strategiområde 1 lyfts det kommunala partistödet fram bland de prioriterade
åtgärderna. Partistöd är reglerat i kommunallagen, och Nässjö kommuns regler för
partistöd reviderades nyligen (den 22 maj 2025). Det framgår inte om det är tänkt
att ske någon förändring av partistödet. Syftet med åtgärden behöver därför
förtydligas.
Strategiområde 2 skulle behöva lyfta fram barn och ungdomar. Hur hittar vi dem?
Via vilka kanaler kan vi nå fram till dem? Även tillgänglighetsanpassning behöver
lyftas fram tydligare i strategiområde 2.
Bland de prioriterade åtgärderna i strategiområde 4 står att syftet med Kommunala
pensionärsrådet och Kommunala funktionshinderrådet ska ses över. Barn och
ungdomar saknas som målgrupp för samverkan. Översynen borde därför breddas
till att omfatta barn och ungdomar. Även former och arbetssätt för samverkan med
olika målgrupper behöver ses över.
Kommentar
Synpunktshantering handlar framför allt om relationen mellan användare och
kommunen som leverantör av tjänster och service. Den är därför mer en del av ett
kvalitetsarbete för att förbättra verksamheten och kommunens service,
och utgör inte ett direkt verktyg för att möjliggöra demokrati och delaktighet i
samhällsutvecklingen.
Enligt kommunallagen 4 kap. 29 får kommuner och regioner ge ekonomiskt bidrag
och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala
demokratin (partistöd). Det är således inget krav utan en möjlighet. Att partistödet
nämns i strategin är för att det är något som Nässjö kommun har beslutat om att vi
ska ha och det är en viktig förutsättning för att partierna ska kunna bedriva sitt
arbete. I strategin har ett förtydligande gjorts att det handlar om att fortsatt stärka
partierna genom partistöd.
Strategin är inte på en sådan detaljeringsnivå att den tar upp vilka
kommunikationskanaler som bör användas till olika målgrupper. Däremot står det
att det är viktigt att välja rätt kanal baserat på behov, syfte och målgrupp och
kommunikationen bör varje anpassad efter olika målgrupper och de
kommunikationskanaler de använder i sin vardag. Vikten av detta är något som
tydligt framkom i den medborgardialog som genomfördes med olika fokusgrupper,
inte minst i dialogen med gymnasieungdomar. Att analysera målgruppens behov
och planera kommunikationen med målgruppen finns med i Principerna för
medborgardialog under rubriken Planera dialogen. Analysen görs i samband med
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
att man upprättar en kommunikationsplan där kommunikationsenheten på
kommunledningskontoret kan bistå med stöd och kompetens.
När det gäller tillgänglig information för alla, har punkten om begripligt och enkelt
språk kompletterats under Prioriterade åtgärder i strategiområde 2.
När det gäller barn och ungas inflytande har en ny prioriterad åtgärd lagts till i
strategiområde 4. Åtgärden innebär att ett förslag ska tas fram på hur barn och
ungas perspektiv kan inkluderas i den politiska beslutsprocessen på ett strukturerat
sätt, med samma syfte som de befintliga råden för pensionärs- och
funktionshinderfrågor.
Kultur- och fritidsnämnden
Remissvar
Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till demokratistrategin i sin helhet.
Kultur- och fritidsnämnden är styrande över flera verksamheter som bidrar till att
stärka den lokala demokratin, bland annat via bibliotek som en demokratisk arena
och via föreningsservice som bidrar till att stärka föreningsdemokrati.
Det kan lyftas tydligare i demokratistrategin vilka demokratiska arenor som finns i
kommunen, där ibland biblioteket och vikten av dessa för en stärkt demokrati.
Kultur- och fritidsnämnden anser att de två målen som är satta är positiva och
relevanta. Dock viktigt att de alltid relaterar till varandra då det andra målet
fristående kan upplevas diffust då det hanterar upplevelse och inte faktisk
påverkan, men är relevant tillsammans med det första målet.
Kultur- och fritidsnämnden anser att det är relevanta strategiområden. Det är
särskilt positivt att ”Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle” lyfts som ett
strategiområde.
Inom de prioriterade åtgärderna vill kultur- och fritidsnämnden lyfta fram vikten av
att det finns en tydlighet i hur partistöd ska hanteras som står i relation till övrigt
stöd till föreningsliv, dessa behöver inte nödvändigtvis vara desamma men viktigt
att de är relativa till varandra.
Viktigt också att det skapas förutsättningar för kultur- och fritidsförvaltningen att
leva upp till den prioriterade åtgärden att utveckla arbetet med föreningsservice,
föreningsbidrag och samverkansmöten. Att besluta om denna prioriterade åtgärd
utan att ge förutsättningar till efterlevnad av den kommer hindra implementeringen
av demokratistrategin.
Kommentar
Bibliotek har lagts till som exempel på viktiga allmänna platser som fungerar som
demokratisk mötesplats i strategiområde 3.
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Det stämmer absolut att målen hänger ihop och att första målet är en förutsättning
för det andra. Nässjö kommun som organisation kan främst påverka det första
målet om att förbättra förutsättningar för medborgarnas delaktighet och
engagemang, men för att nå verklig effekt är det andra målet om medborgarnas
upplevelse av möjligheterna att påverka centralt.
När det gäller synpunkten om partistöd har kultur- och fritidsförvaltningen
förtydligat att föreningsbidragen som hanteras av kultur- och fritidsförvaltningen är
villkorade med krav på föreningens värdegrund. Kultur- och fritidsnämnden kan
granska föreningen och kräva att utbetalade bidrag återbetalas om föreningen inte
uppfyller kraven på redovisning. När det gäller partistöd är detta reglerat i
kommunallagen. Kommunallagen har tydliga begränsningar när det gäller i vilken
utsträckning kommunerna får granska inskickade underlag. Ett exempel är att det
är varje parti som utser en särskild granskare som ska granska om redovisningen
ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Detta innebär att kultur- och
fritidsnämndens bidragskriterier inte direkt kan tillämpas på partistödet.
Det är en utmaning att få de kommunala resurserna att räcka till. Hur omfattande
arbete som kan bedrivas inom den prioriterade åtgärden att fortsätta utveckla
arbetet med att stötta och samverka med föreningslivet kommer att styras av
tilldelade resurser. När strategin skrevs hade kultur- och fritidsförvaltningen satt
igång med nya initiativ för att stötta och samverka med föreningar, såsom
föreningsfrukostar och föreläsningar. Att fortsatt utveckling av stödet till
föreningslivet finns med som en prioriterad åtgärd är en bekräftelse på att det
arbete som redan bedrivs är viktigt och behöver fortsätta.
Samhällsplaneringsnämnden
Remissvar
Samhällsplaneringsnämnden ställer sig bakom samhällsplaneringskontorets förslag
till yttrande.
Samhällsplaneringsnämndens yttrande
Samhällsplaneringsnämnden och tillhörande förvaltning har tagit del av skrivelsen
och förslaget. Båda parter anser att målen och ambitionerna är goda med den goda
avsikten att involvera medborgaren mer och på ett enklare sätt i vår gemensamma
framtid. Förutom målen, som i sig behöver vara långsiktiga och mätbara över tid,
vill nämnden och förvaltningen skicka med att ett konkret arbete behöver göras i
form av aktiviteter som kan resurssättas, genomföras och följas upp. På så sätt
anser vi att arbetet med demokratistrategin kan gå från strategi med mål till
handling och resultat. Givetvis kommer varje nämnd och tillhörande förvaltning att
arbeta på egna delar i demokratistrategin men även gemensamma aktiviteter
behöver identifieras och genomföras för att få ett kraftfullt genomslag i
medborgarnas möjlighet att nyttja demokratins grunder fullt ut.
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Kommentar
Strategin beskriver inriktningen för demokratiarbetet på ett övergripande,
långsiktigt plan. Strategin ska kompletteras med en handlingsplan där mer konkreta
aktiviteter och ansvarsfördelning framgår. Handlingsplanens omfattning och
ambitionsnivå kommer att styras av tillgängliga resurser. Detta har förtydligats i
strategin i avsnittet Genomförande och roller.
Örnen i Nässjö AB
Remissvar
Örnen i Nässjö AB har inga synpunkter på framtaget förslag till demokratistrategi
för Nässjö kommun.
Örnen i Nässjö AB (Örnen) berörs i första hand av strategiområde 2 och 3, både
som moderbolag och som markkoordinator i Västra staden. Som moderbolag får
Örnen ett ansvar att säkerställa och följa upp att dotterbolagen lever upp till
strategins intentioner i tillämplig omfattning. Som markkoordinator får Örnen ett
ansvar att leva upp till intentionerna i utvecklingen av Västra staden. Ur Örnens
perspektiv bedöms det inte finnas något behov av att föreslå ändringar eller tillägg
till demokratistrategins mål, strategiområden och prioriterade åtgärder.
Kommentar
Synpunkterna har noterats.
Socialdemokraterna
Remissvar
Demokratistrategin har ett bra innehåll som vi kan stå bakom. För att göra
dokumentet tydligare och lättare att ta till sig föreslår vi en annan uppbyggnad. Vårt
förslag är att:
• direkt efter inledningen lägga in texterna om Strategiområden, vilka i
remissutgåvan finns på sidan 7-9.
• efter Strategiområden lägga till texten från Syfte (sidan 3) till och med Mål
(sidan 6)
• avsluta med Roller i demokratiarbetet och Uppföljning av
demokratistrategin (sidan 10)
Kommentar
Avsnitten Koppling till andra mål och styrande dokument och Arbetet med
strategin flyttas ner till efter avsnittet om Strategiområden. Övriga avsnitt kvarstår
för att ge förståelse för valet av mål, strategiområden och prioriterade åtgärder.
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Centerpartiet
Remissvar
Centerpartiet har tagit del av förslaget till en demokratistrategi för Nässjö kommun.
Centerpartiet anser att det är positivt att parlamentariska har tagit initiativ att ta
fram en demokratistrategi. Arbetet med att ta fram strategin har varit gediget och
omfattande och med stor vikt på delaktighet bland medborgarna. Det finns ett
tydligt syfte (hur Nässjö kommun arbetar med demokratifrågor) och vi anser att
strategin verkligen kan främja demokrati i olika verksamhetsområde.
Att underlätta för allmänheten att vara delaktig och aktiv i den lokala demokratin är
viktigt och strategin blir ett värdefullt verktyg och kan öka förståelsen och stärka
tilliten till det demokratiska systemet. Målen är bra och tydliga.
Synpunkt strategiområde 2 – Information och kommunikation
Att nå ut till medborgarna i olika kanaler är en utmaning. Att t ex förbättra
hemsidan och göra den attraktiv och lättnavigerad är viktigt.
Synpunkt uppföljning av demokratistrategin: Parlamentariska nämnden ansvarar
för att följa upp mål och prioriterade åtgärder i strategin. Uppföljning en gång per
mandatperiod känns lite för sällan. På fyra år hinner det hända mycket med tanke
på t ex strategiområde 2 och dess prioriterade åtgärderna.
Kommentar
Det har förtydligats i avsnittet Uppföljning att parlamentariska nämnden ansvarar
för uppföljning av målen och strategiområdena och att detta ska ske minst en gång
per mandatperiod. Strategin ska vidare kompletteras med en handlingsplan där mer
konkreta aktiviteter ingår och dessa kan följas upp oftare. Detta framgår i avsnittet
Genomförande och roller.
Vänsterpartiet
Remissvar
Vänsterpartiet tycker det är en överlag bra strategi, vi har några förslag på
ändringar/tillägg på strategiområdena.
Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet
Detta strategiområde behöver vidgas och lyfta in fler perspektiv. Förtroendevalda
ska kunna känna trygghet, respektfullhet och hopp. Hopp inför framtiden och
möjlighet att vara med och påverka i en positiv utveckling för att utveckla och
stärka vårt samhälle och demokrati. Trygghet i att få uttrycka sin åsikt utan rädsla
för påhopp, trakasserier eller sanktioner. Alla förtroendevalda ska bli respektfullt
bemött av varandra.
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Förslag till förändring i strategin är att lyfta behovet av hopp och framtidstro. Utan
det kan inte demokratin utvecklas. Utan det kan vi heller inte locka fler till att våga
engagera sig i partipolitik och våga vilja ta rollen som förtroendevald. Medborgarna
förtjänar ett politiskt styre som vill ge hopp och framtidstro. Ett hopp om en bättre
värld. Ett hopp om ett samhälle där alla känner delaktighet i att kunna påverka. Ett
hopp om god dialog och bemötande i den politiska arenan.
Demokratistrategin bör ha mål om förtroendevaldas upplevelse av det politiska
klimatet. Det handlar om mer än att bara kartlägga förekomsten av hot och hat.
Hot och hat ska så klart motverkas, likaså härskartekniker. Det handlar så väl om
saker man kan ha blivit utsatt för fysiskt som hårda ord, gestukalationer, subtila
kroppsspråk. Demokratistrategin behöver dock nå längre än till att motverka det
som är dåligt. Demokratistrategin behöver även handla om vad som kan göras för
att det ska bli bättre, att våga utvecklas framåt för att skapa en trivsam miljö för alla
förtroendevalda. Ett bra politiskt klimat är ett klimat där dialoger och diskussioner
kan ske med respekt för varandra, utan att kränka eller nedvärdera, trots att
olikheter i sakfrågor förekommer.
Här är några förslag på åtgärder att arbeta vidare med:
• Medvetenheten om härskartekniker ska öka och ett arbete ska ske aktivt för
att motverka dem. Hot, trakasserier eller förminskanden ska bemötas direkt
och följas upp. Alla ska få komma till tals. Ingen ska systematiskt tystas,
ignoreras eller marginaliseras.
• Gemensamma etiska riktlinjer för det politiska arbetet ska tas fram som
partier och ledamöter ställer sig bakom. En slags uppförandekod införs.
• Alla förtroendevalda ska erbjudas utbildning i demokratiska samtal, retorik
utan härskartekniker och konflikthantering. Nyvalda politiker får
introduktion i kultur och värdegrund. Alla förtroendevalda får utbildning i
hur man ingriper vid dåligt bemötande. Alla förtroendevalda i ledarposition
till exempel ordföranden får utbildning i hur man leder inkluderande
möten.
• Regelbundna enkäter som följer upp så väl hot och våld som hur
kommunen anses arbeta i en positiv riktning för att skapa en god och trygg
kultur.
Förslag på mätbara mål:
Andel ledamöter som uppger att de känner sig trygga att uttrycka sin åsikt i
fullmäktige.
Antalet partier som ställt sig bakom de etiska riktlinjerna.
Strategiområde 2: Information och kommunikation
Punkt 1: Ändra ”.. ett enkelt och begripligt..” till ”lättläst”. Samt skriv in att AI kan
vara behjälplig i det arbetet att sammanfatta på ett lättläst språk.
Strategiområde 3: Medborgardialog.
Ny punkt: Medborgardialogerna behöver även äga rum på digitala forum och
sociala medier där medborgarna är aktiva.
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Kommentar
Vänsterpartiet lyfter behovet av hopp och framtidstro för att människor ska vilja
engagera sig politiskt. Hopp och framtidstro kan i ett bredare perspektiv även
påverka medborgarnas vilja att engagera sig och vara delaktiga i den lokala
demokratin. I strategiområde 3 och den prioriterade åtgärden om att lyfta fram
goda exempel där medborgarnas synpunkter har gjort skillnad, har det därför
förtydligats att detta kan visa på möjligheter och bidra till hopp, framtidstro och en
känsla av gemensamt ansvar för utvecklingen i Nässjö kommun.
Målen för strategin är på övergripande nivå och handlar främst om medborgarnas
möjligheter och upplevelser av att kunna påverka. Förtroendevaldas förutsättningar
finns med som en prioriterad åtgärd inom strategiområde 1. Att arbeta för att
främja det politiska klimatet kan vara en del av den prioriterade åtgärden att
utveckla former för dialog mellan förtroendevalda. Detta är dock inte ett arbete
som enbart kommunen kan driva, utan också ett ansvar som ligger på de politiska
partierna.
Att ta fram en uppförandekod för förtroendevalda är något som har testats i andra
kommuner, men Förvaltningsrätten har kommit fram till att detta inte är förenligt
med yttrandefriheten enligt regeringsformen.
Att motverka och förebygga hot och hat mot förtroendevalda finns med som en
prioriterad åtgärd i strategiområde 1. Enkäter för att kartlägga hot och våld mot
förtroendevalda kan ingå i detta arbete för att följa upp hur arbetet går.
Med ett enkelt och begripligt språk menas klarspråk enligt språklagen. Att det är
klarspråk som avses har förtydligats i strategin. Med klarspråk menas text som
uppfyller språklagens krav att språket i offentlig förvaltning ska vara vårdat, enkelt
och begripligt. Textens innehåll och språk ska också vara anpassat till den tänkta
målgruppen. Lättläst är en förenklad version av en text avsedd för läsare med
lässvårigheter, medan klarspråk vänder sig till alla läsare av offentliga texter.
Begreppet lättläst blir därför för snävt för att uppfylla strategins syfte.
Det har förtydligats i den prioriterade åtgärden om mötesplatser i strategiområde 3
att mötesplatser avser både fysiska och digitala platser.
SAFE
Remissvar
SAFE anser det vara nödvändigt att öka delaktigheten bland kommunmedlemmar.
Vi har tre saker vi vill ha in i strategin:
1. Gå igenom hemsidan för att se hur det kan vara möjligt att lyfta de delar som
medborgardialogerna pekar på till en tydligare nivå på hemsidan. Med tanke på de
digitala hjälpmedel som finns till förfogande torde det inte vara en alltför krävande
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
genomgång.
2. Medborgardialoger ska vara ett mer använt instrument och inte bara ad hoc utan
som denna strategi, där man diskuterat övergripande frågor. Här skulle t ex
äldreomsorg och funktionshinderomsorg och deras sätt att fungera kunna lyftas i
en allmän dialog. Detta betyder att principerna för medborgardialog behöver
omarbetas.
3. Rådet för funktionshinderfrågor och kommunala pensionärsrådet läggs under
kommunstyrelsen för att ges ökad tyngd och kanske också kunna komma in i ett
tidigare skede. Som det är idag har råden förbigåtts ett antal tillfällen.
Kommentar
Att utveckla Nässjö kommuns hemsida för bättre användbarhet och sökbarhet är
en prioriterad åtgärd inom strategiområde 2.
Det finns inget i principerna för medborgardialog som begränsar användningen till
att inte omfatta övergripande frågor, så länge frågan är påverkbar för medborgarna
på kort eller lång sikt.
Att se över hur syftet med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för
funktionshinderfrågor kan uppfyllas i större utsträckning är en prioriterad åtgärd i
strategiområde 4. Rådens organisatoriska placering kan ingå i denna översyn.
Kommunala pensionärsrådet
Remissvar
Vi har tagit del av förslaget till en demokratistrategi för Nässjö kommun. Det är
mycket positivt att parlamentariska nämnden beslutat ta fram denna strategi. Vi ser
att strategin fokuserar på flera av de punkter vi tagit upp i KPR som till exempel att
medborgarna ska vara involverade, komma in i ett tidigt skede och att det ska vara
särskilt fokus på de som är berörda av frågan.
Vi instämmer i att medborgarna ska nås av information på ett lätt sätt. Hemsidan
nämns som ett exempel och visst är det en bra informationskanal men för
målgruppen seniorer är det inte alla som har tillgång till eller kan använda digitala
tjänster varför det måste finnas andra icke digitala informationskanaler.
Vi ser också att strategin stämmer mycket väl överens med det reglemente som
finns för KPR och som vi påpekat inte stämmer med hur det i praktiken fungerar.
Vi ser med tillfredställelse på att våra synpunkter tagits på allvar eftersom en av de
prioriterade åtgärderna är: ”Hur syftet med Kommunala pensionärsrådet och
Kommunala funktonshinderrådet kan uppfyllas i större utsträckning”.
Kommunledningskontoret
Karolina Haag Sjöberg och Cecilia Zander
23 oktober 2025
Vi har också noterat skrivningen att arbetet ska genomsyra alla delar i kommunens
verksamheter så långt det är möjligt och att detta kan medföra nya arbetssätt. När
olika frågor som berör vår målgrupp i kommunens olika verksamheter ska utredas
och behandlas, är vår förhoppning att strategin kommer leda till att seniorerna
kommer in i ett tidigt skede och är med i hela processen. Detta kan ske i till
exempel arbets- eller referensgrupper. I nuläget får vi information sent i processen
och ofta är ärendena färdigbehandlade för beslut. Vi ser fram mot ett samarbete
med nämnder och förvaltningar enligt demokratistrategins intentioner.
Kommentar
Synpunkterna om icke digitala informationskanaler och arbets- och referensgrupper
har noterats.
Stensjönortens samhällsförening
Remissvar
Vi skriver för att uttrycka vår önskan om att alla beslut som påverkar Stensjön först
ska gå igenom oss innan de tas. Vi tror att detta skulle säkerställa att vi kan ge
värdefull input och att besluten kommer att gynna vårt samhälle på bästa möjliga
sätt.
Kommentar
En god dialog mellan samhällsföreningar och kommunen är en viktig grund för
utvecklingen i kommunens orter och landsbygder. Samhällsföreningar har god lokal
förankring och kan bidra med värdefull kunskap och perspektiv i frågor som rör
den egna orten. Att fortsätta stötta och samverka med föreningar är därför en
prioriterad åtgärd i strategiområde 4.
Vi förstår synpunkten om att alla beslut som påverkar Stensjön först ska gå igenom
samhällsföreningen innan de tas. Samtidigt kan kommunala beslut beröra fler än
medlemmarna i en förening, till exempel vårdnadshavare på ortens förskola eller
skola. Vilka som berörs mest och därför behöver vara delaktiga eller få information
beror på vilken fråga det gäller. I strategiområde 3 poängteras just vikten av att
dialogen med medborgarna ska vara öppen och inkluderande, med särskilt fokus på
de grupper som är mest berörda av frågan.
Författningssamling
Dokumenttyp Beslutsinstans Beslutsdatum §
Strategi Kommunfullmäktige ÅÅÅÅ-MM-DD X
Dokumentansvarig
Handläggare för parlamentariska nämnden
Gäller för Senast reviderad
Nässjö kommun ÅÅÅÅ-MM-DD § X
Demokratistrategi för Nässjö kommun
Innehåll
Inledning ..................................................................................................................3
Syfte ...........................................................................................................................3
Avgränsningar ..........................................................................................................3
Utgångspunkter för demokratiarbetet .................................................................4
Nuläge .......................................................................................................................4
Mål .............................................................................................................................5
Strategiområden ......................................................................................................5
Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet ........................5
Strategiområde 2: Information och kommunikation ..........................................................6
Strategiområde 3: Dialog med medborgarna ........................................................................7
Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle ...................................8
Koppling till andra mål och styrande dokument ...............................................8
Globala målen och Agenda 2030 ...........................................................................................8
Nationella mål och strategier ..................................................................................................9
Kommunala styrdokument .....................................................................................................9
Arbetet med strategin .............................................................................................9
Genomförande och roller ....................................................................................10
Uppföljning av demokratistrategin ....................................................................10
Inledning
Möjligheten för medborgare att påverka och delta i det lokala samhällets utveckling är
en viktig fråga för alla kommuner, både för att skapa tillit till det demokratiska systemet
och för att utveckla ett hållbart samhälle.
I partipolitiken har andelen medborgare som är medlemmar i politiska partier minskat
samtidigt som förtroendemannauppdraget har blivit svårare och mer professionellt.
Många är fortfarande intresserade av politik och samhällsfrågor, men söker nya sätt att
påverka utanför partipolitiken.
Den svenska demokratin står på en stark grund men möter samtidigt en rad utmaningar.
Regeringen identifierar i den nationella strategin för demokrati tre huvudsakliga
utmaningar för den svenska demokratin: det demokratiska utanförskapet, där människor
inte känner sig delaktiga i den demokratiska processen, att det demokratiska samtalet
hotas av desinformation, propaganda och näthat och antidemokratiska aktörer som
utmanar demokratin.
Nässjö kommun har sedan länge arbetat med demokratifrågor och demokratiutveckling
på flera olika sätt och med hjälp av olika verktyg och aktiviteter. Däremot har det inte
funnits ett sammanhållande styrdokument som beskriver hur Nässjö kommun ska
arbeta med demokratifrågor på ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt.
Syfte
Denna strategi ska förtydliga hur Nässjö kommun ska arbeta med demokratifrågor på
ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt för att främja den lokala demokratin och
medborgarnas delaktighet.
Strategin ska ge ny kraft i pågående arbete och identifiera prioriterade områden.
Strategin ska också förbättra förutsättningarna och underlätta för allmänheten att vara
delaktig och aktiv i den lokala demokratin. På så vis kan strategin stärka tilliten till det
demokratiska systemet och öka förståelsen för hur lokala demokratiska och kommunala
processer fungerar.
För Nässjö kommuns medarbetare ska strategin kunna användas som ett vägledande
dokument för att kunna inkludera demokrati- och delaktighetsfrågor i respektive
verksamhet.
Avgränsningar
Denna strategi handlar om det demokratiarbete som sker mellan de allmänna valen och
handlar inte om genomförande av Allmänna val eller direkt arbete med valdeltagande.
Självklart kan ett framgångsrikt demokratiarbete mellan valen ha en positiv påverkan på
både genomförande av allmänna val och valdeltagandet.
Demokratiområdet är brett och tangerar flera kommunala ansvarsområden, allt från
brottsförebyggande arbete till utveckling av våra tjänster i samverkan med användarna.
Denna strategi omfattar inte demokratiarbete som är lagstadgat som exempelvis samråd
i samband med framtagandet av översikt- och detaljplaner.
Strategins demokratifokus ligger på samhällsnivå. Den behandlar därför inte demokrati
och inflytande för anställda på Nässjö kommuns arbetsplatser. Strategin behandlar inte
heller brukarinflytande, det vill säga användarnas möjlighet att påverka och delta i
utvecklingen av kommunens välfärdstjänster.
Strategin innehåller utpekade strategiområden med prioriterade åtgärder. Den innehåller
dock inte handlingsplaner för åtgärdernas konkreta genomförande utan det beskrivs i
separata dokument.
Utgångspunkter för demokratiarbetet
Medborgarnas möjligheter att vara delaktiga, uttrycka sina åsikter och påverka sin
omgivning är grundläggande mänskliga rättigheter och en förutsättning för det
demokratiska systemet. Demokratiarbetet i Nässjö kommun ska därför präglas av ett
inkluderande förhållningssätt där alla människor oavsett bakgrund, identitet eller
förmågor bemöts med respekt och ges möjlighet att delta och påverka utifrån sina
förutsättningar.
En annan grundläggande utgångspunkt i Nässjö kommuns demokratiarbete är att
medborgarna är kompetenta, vill ta ansvar och bidra med kunskap, erfarenheter och
lösningar. Demokratiarbetet ska präglas av synsättet att medborgarna är en resurs som
vill vara med och påverka, särskilt de områden som direkt eller indirekt berör människor
i deras vardag.
Nuläge
Demokratin i Sverige står inför flera utmaningar i nuläget: Minskat valdeltagande, ökad
polarisering i samhället, minskande engagemang i civilsamhället, ekonomisk och social
ojämlikhet och hot mot pressfriheten.
Nässjö kommun har i grunden en stabil lokal demokrati med högt valdeltagande.
Valdeltagandet i kommunvalet sjönk dock från 85 procent 2018 till 80 procent i 2022
års val, vilket nu är i nivå med riksgenomsnittet. Skillnader i valdeltagande mellan olika
valdistrikt i kommunen har samtidigt ökat. Det valdistrikt med högst valdeltagande hade
85,8 procent och det med lägst 62,3 procent, med andra ord en skillnad på 23,5 procent.
2018 var skillnaden 15,1 procent.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genomför årligen mätningar inom
Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), där Delaktighetsindex är ett nyckeltal som
mäter kommunens samlade arbete med medborgardialog, information och
kommunikation. Indexet anges som andel av en maximal poäng baserat på ett 20-tal
kriterier. Nässjö kommuns resultat i Delaktighetsindex 2024 ligger på 78 procent av
maxpoängen, vilket är över genomsnittet för deltagande kommuner (ovägt medel 64
procent).
Under 2022 och 2024 utvärderades Nässjö av SKR genom Kommunkompassen, ett
verktyg som bedömer hur kommunen styrs och fungerar. Ett av områdena som
utvärderas är samspelet mellan förtroendevalda och medborgare. Utvärderingen visade
en blandad bild. Styrkor som lyftes fram var att Nässjö har antagit tydliga principer för
medborgardialog och att det finns flera olika kanaler för dialog med invånarna – till
exempel medborgarbudget, “Fråga din politiker” och Förslag till Nässjö kommun
nämns. Samtidigt pekade Kommunkompassen ut viktiga förbättringsområden:
• En tydligare övergripande strategi för att utveckla demokratin
• Gör handlingar mer lättillgängliga för medborgare
• Hitta sätt att föra ut information till och föra dialog med medborgargrupper som
idag är svåra att nå
• Koppla analystext till jämförande nyckeltal på hemsidan för att vara transparent
med kommunens resultat
• Gör grundläggande politikerutbildningar obligatoriska, även för styrelser
• Genomför enkät för politiker kring hat och hot
Sammantaget fick Nässjö 75 poäng av 100 inom området i utvärderingen 2024, vilket är
en förbättring med 6 poäng jämfört med 2022.
Ett annat orosmoln för demokratin är hot och hat mot förtroendevalda. Nationella
kartläggningar visar att nästan var tredje politiker utsattes för hot, trakasserier eller våld
under valåret 2022. Hur vanligt förekommande det är i Nässjö kommun vet vi inte men
bilden som kommunens säkerhetsavdelning ger är att hot och hat mot förtroendevalda
inte är ett utbrett problem i dagsläget.
Mål
Denna demokratistrategi har två mål:
1. Förbättra förutsättningarna för medborgarnas delaktighet och
engagemang. Detta mål mäts av Nässjö kommun genom självskattning baserat
på de områden och frågor som finns i Koladas Delaktighetsindex.
2. Öka medborgarnas upplevelse av möjligheterna att påverka. Detta mål
mäts genom en undersökning av hur medborgarna upplever möjligheterna att
påverka och vara delaktiga i det lokala samhällets utveckling.
Strategiområden
I detta avsnitt beskrivs Nässjö kommuns strategiområden i demokratiarbetet. De fyra
strategiområdena beskriver vilka områden som är viktigast för att uppnå målen i detta
dokument.
Arbetet med strategiområdena ska genomsyra alla delar i Nässjö kommuns
verksamheter så långt detta är möjligt. Detta kan innebära nya arbetssätt och verktyg,
men kan också handla om att vidareutveckla det som redan görs inom ramen för
befintliga resurser.
Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet
Grunden för den kommunala demokratin är det allmänna valet till kommunfullmäktige
vart fjärde år. Då väljer medborgarna representanter till kommunens högsta beslutande
organ. Detta bygger på att medborgarna har kunskap om hur det lokala demokratiska
systemet fungerar. Sådan kunskap skapas och förmedlas i många olika sammanhang.
Särskilt viktig är skolan som genom sitt demokratiuppdrag har en central roll för att
förmedla kunskap och demokratiska värderingar till barn och unga.
Förutsättningarna för det demokratiska arbetet under mandatperioden påverkar de
förtroendevaldas möjligheter att utföra sina uppdrag som beslutsfattare och
representanter för medborgarna. Goda förutsättningar kan också öka medborgarnas
kunskap om demokratin, deras vilja att engagera sig som förtroendevalda och skapa ett
ökat förtroende för kommunen.
Prioriterade åtgärder:
• Skapa praktiska förutsättningar som underlättar för människor att engagera sig
politiskt genom möjligheter att kombinera arbete eller studier med uppdraget.
Konkreta åtgärder kan vara exempelvis anpassade mötestider och skälig
ersättning.
• Fortsatt stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin
genom kommunalt partistöd i enlighet med möjligheterna i kommunallagen.
• Utveckla former för dialog mellan förtroendevalda, vilket relaterar till
styrmodellen Kompassen och dess dialoger.
• Motverka och förebygga hot och hat mot förtroendevalda genom ett
strukturerat och förebyggande arbete.
• Tydliggöra ansvarsfördelning och roller i demokratiarbetet för parlamentariska
nämnden och kommunstyrelsen
Befintliga styrdokument:
• Regler för partistöd
• Arvodesregler för förtroendevalda
Strategiområde 2: Information och kommunikation
Tillgång till information är grundläggande för att medborgarna ska kunna delta och
påverka utvecklingen i det lokala samhället. Information om kommunens resultat, både
när det gäller ekonomi och kvalitet, är också viktig för att medborgarna ska kunna
utkräva ansvar och fatta välgrundade beslut i de allmänna valen vart fjärde år.
I takt med att människor hämtar information i allt fler olika kanaler, blir det än viktigare
för Nässjö kommun att nå ut till alla medborgare. För att effektivt nå ut till
medborgarna krävs en kommunikation som är anpassad efter olika målgrupper och de
kommunikationskanaler de använder i sin vardag. Det är viktigt att välja rätt kanal
baserat på behov, syfte och målgrupp.
Prioriterade åtgärder:
• Kontinuerligt arbeta med att göra kommunens information tillgänglig och
begriplig för alla, i enlighet med gällande lagkrav på klarspråk och tillgänglighet.
• Informera i ett tidigt skede för att ge medborgarna möjlighet att bilda sig en
uppfattning, delta och påverka. Det ska också framgå tydligt vad medborgarna
kan påverka och vad som endast är information utan möjlighet till påverkan.
• Återkoppla alltid när medborgare söker information, engagerar sig eller
kontaktar kommunen. Återkoppling är viktig för att upprätthålla medborgarnas
förtroende för kommunen och för att uppmuntra fortsatt engagemang.
• Utveckla Nässjö kommuns hemsida för bättre användbarhet och sökbarhet.
Befintliga styrdokument:
• Kommunikationspolicy
Strategiområde 3: Dialog med medborgarna
Medborgardialog handlar om att skapa strukturerade möjligheter för medborgare att
kunna påverka olika frågor, utöver den representativa demokratins valda församlingar.
Det kan ske på många olika sätt och med olika grader av påverkansmöjligheter, allt från
att svara på enkäter och skicka in synpunkter till dialogmöten och delta i arbetsgrupper.
All dialog med medborgarna ska utgå från ett vara inkluderande med extra fokus på de
grupper som är mest berörda av frågan. Medborgardialog stärker den lokala demokratin
och skapar delaktighet bland invånarna. Genom att lyssna på medborgarnas synpunkter
kan kommunen fatta mer välgrundade beslut, bland annat genom att identifiera lokala
behov och prioriteringar och ta till vara på medborgarnas kunskap och erfarenheter.
Dialogen ökar också transparensen och förtroendet mellan kommunen och invånarna.
Medborgardialog kan förebygga konflikter genom att involvera människor tidigt i
beslutsprocessen. Just att dialogen med medborgarna sker i ett tidigt skede är särskilt
viktigt för att medborgarna ska uppfatta att de har en reell möjlighet att påverka. Lika
viktigt är återkopplingen av vad som händer efter en dialog - på vilket sätt togs
synpunkterna till vara? Vad resulterade det i för beslut?
Befintliga mötesplatser runt om i kommunen är viktiga arenor för att föra dialog med
medborgarna. Det kan vara på allmänna platser som exempelvis på bibliotek och torg,
men också mer slutna forum som i föreningsliv och skola.
Prioriterade åtgärder:
• Utveckla formerna för dialog mellan medborgare och förtroendevalda, till
exempel genom att se över formatet för Allmänhetens frågestund.
• Använda fysiska och digitala mötesplatser och forum där medborgarna redan
befinner sig, för att kunna möta och ha dialog med medborgarna.
• Testa och utvärdera nya sätt att föra dialog med medborgarna.
Erfarenhetsutbyte mellan nämnderna är viktigt för att öka kompetensen om
medborgardialoger.
• Förbättra rutinerna för återkoppling efter genomförd medborgardialog.
• Lyfta fram goda exempel där medborgarnas synpunkter har tagits tillvara och
gjort skillnad. Att visa på möjligheter och berätta om hur medborgarnas
synpunkter leder till förändring, kan bidra till hopp, framtidstro och en känsla av
gemensamt ansvar för utvecklingen i Nässjö kommun.
Befintliga styrdokument:
• Principer för medborgardialog
• Regler för Allmänhetens frågestund
• Regler för Förslag till Nässjö kommun
Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle
Samverkan med föreningslivet och civilsamhället är en grundläggande förutsättning för
att utveckla demokratin på lokal nivå. Kommunen kan genom samverkan nå ut med
kunskap om demokratiska värderingar, den demokratiska processen och individers
möjlighet till påverkan och inflytande. Föreningslivet och civilsamhället är också en
viktig tillgång i händelse av kris eller allvarliga händelser, då olika aktörer i samhället
behöver arbeta tillsammans för att skapa stabilitet och trygghet.
Föreningar och civilsamhällets organisationer fungerar som ett kitt i samhället. De spelar
en central roll i att engagera medborgare i samhällslivet, främja ett aktivt deltagande och
skapa en känsla av delaktighet och gemenskap. Föreningslivet fungerar också som en
mötesplats för människor med olika bakgrunder och intressen. Genom att samverka
med dessa aktörer och finnas på deras mötesplatser kan kommunen bättre fånga upp
medborgarnas behov och önskemål, vilket leder till mer inkluderande och rättvisa
beslut.
Prioriterade åtgärder:
• Se över hur syftet med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för
funktionshinderfrågor kan uppfyllas i större utsträckning.
• Ta fram förslag på hur barn och ungas perspektiv kan inkluderas i den politiska
beslutsprocessen på ett strukturerat sätt, med samma syfte som de befintliga
råden för pensionärs- och funktionshinderfrågor.
• Fortsätta utveckla arbetet med att stötta och samverka med föreningar i Nässjö
kommun genom exempelvis föreningsservice, föreningsbidrag och
samverkansmöten.
Befintliga styrdokument:
• Allmänna bestämmelser och generella regler för Nässjö kommuns bidrag till
föreningslivet
• Reglemente för kommunala rådet för funktionshinderfrågor
• Reglemente för kommunala pensionärsrådet i Nässjö kommun
• Arbetssätt för orts- och landsbygdssutveckling 2022-2029
Koppling till andra mål och styrande dokument
Demokratistrategin har kopplingar till andra mål och dokument på olika nivåer.
Lagstiftning som berör demokratiområdet tas inte upp här.
Globala målen och Agenda 2030
I Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen nämns inte ordet demokrati men
demokratins byggstenar återfinns i flera av målen. De mål som är mest relevanta när det
gäller lokal demokrati är följande:
• Mål 5 Jämställdhet: Delmål 5.5 Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap
och beslutsfattande
• Mål 10 Minska ojämlikhet: Delmål 10.2 Främja social, ekonomisk och politisk
inkludering för att alla människor
• Mål 11 Hållbara städer och samhällen: Delmål 11.3 Verka för inkluderande och
hållbar urbanisering
• Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen:
- Delmål 16.5 Bekämpa korruption och mutor
- Delmål 16.6 Bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner
- Delmål 16.7 Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt
beslutsfattande på alla nivåer
- Delmål 16.10 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de
grundläggande friheterna
Nationella mål och strategier
2018 antog regeringen Strategi för en stark demokrati – främja, förankra och försvara.
Strategin innehåller bland annat pågående och framtida insatser för att slå vakt om och
stärka demokratin genom att fler ska vara delaktiga i demokratin, fler ska förstå och
praktisera demokratin och fler ska stå upp för demokratin.
I det nationella folkhälsopolitiska ramverket finns åtta målområden.
Folkhälsomålområde nummer sju handlar om kontroll, inflytande och delaktighet som
ett jämlikt deltagande i demokratin och ett jämlikt deltagande i det civila samhället.
Kommunala styrdokument
Nässjö kommuns styrmodell Kompassen är baserad på tillitsbaserad styrning. I
Kompassen utgår det kommunala uppdraget utgår från medborgaren och kan delas upp
i två roller:
1. Demokrati och samhällsutveckling – det vill säga utveckling och styrning av det
lokala samhället och demokratin,
2. Service och välfärd – det vill säga utveckling och styrning av välfärds- och
servicetjänster.
Inom området demokrati och samhällsutveckling har kommunfullmäktige fastslagit två
fokusmål. Ett av målen handlar om att alla barn och unga i Nässjö kommun ska ha
förutsättningar för en god uppväxt. Att växa upp i ett demokratiskt samhälle med
möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället är en viktig pusselbit i en god
uppväxt.
Arbetet med strategin
Arbetet med att ta fram denna demokratistrategi har genomförts på uppdrag av
parlamentariska nämnden som ansvarar för övergripande kommunala demokratifrågor i
Nässjö kommun. Arbetet har pågått våren 2024-hösten 2025.
Medborgardialoger på temat information, delaktighet och demokrati genomfördes vid
sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Syftet med medborgardialogerna
var att utforska hur denna demokratistrategi kan underlätta för allmänheten att vara
delaktig och aktiv i den lokala demokratin.
Arbetet har även omfattat en kartläggning av hur nämnder och förvaltningar ser på
medborgarnas möjligheter att vara med och påverka frågor som respektive nämnd
ansvarar för.
Inför att denna strategi ska beslutas av kommunfullmäktige har allmänhet, nämnder och
politiska partier representerade i kommunfullmäktige fått möjlighet att lämna
synpunkter på strategin.
Genomförande och roller
Insatser för att främja demokratin är beroende av många olika aktörer med olika
ansvarsområden. Kommunens verksamhet ska bedrivas med demokratin som grund.
Kommunen ska erbjuda strukturer som stödjer de demokratiska processerna både vid
valen och under mandatperioden samt skapa förutsättningar för samspel mellan
medborgare och förtroendevalda. I Nässjö kommun är parlamentariska nämnden
beredande organ för övergripande kommunala demokratifrågor och kommunstyrelsen
ansvarar för utveckling av den kommunala demokratin.
Kommunen ansvarar däremot inte för rekrytering av medlemmar till politiska partier
och politiska förtroendeuppdrag, politisk internutbildning eller arrangemang av politiska
debatter vars syfte är att lyfta fram partipolitik. Detta är partiernas uppgift.
Inom Nässjö kommun ansvarar varje nämnd för att arbeta med strategiområdena inom
sina verksamheter. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för strategiområde 1, 2 och
3 i sin roll som ansvarig för stödfunktioner för den representativa demokratin och den
politiska beslutsprocessen, information och kommunikation samt utveckling av former
för dialog med medborgarna. Ett särskilt ansvar för strategiområde 4 finns hos kultur-
och fritidsnämnden som huvudansvarig för kommunens samverkan med föreningsliv
och civilsamhälle.
Strategin ska kompletteras med en handlingsplan där mer konkreta aktiviteter och
ansvarsfördelning framgår. Handlingsplanens omfattning och ambitionsnivå kommer att
styras av tillgängliga resurser. Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram och följa upp
handlingsplanen, utifrån sitt ansvar att utveckla den kommunala demokratin.
Uppföljning av demokratistrategin
Parlamentariska nämnden ansvarar för att följa upp mål och strategiområden i strategin.
Uppföljning ska ske minst en gång per mandatperiod i samband med revidering av
strategin.
Författningssamling
Dokumenttyp Beslutsinstans Beslutsdatum §
Strategi Beslutsinstans hämtas från ÅÅÅÅ-MM-DD X
Evolution
Dokumentansvarig
Handläggare för parlamentariska nämnden
Gäller för Senast reviderad
Nässjö kommun ÅÅÅÅ-MM-DD § X
Demokratistrategi för Nässjö kommun
Innehåll
Inledning ..................................................................................................................3
Syfte ...........................................................................................................................3
Avgränsningar ..........................................................................................................3
Koppling till andra mål och styrande dokument ...............................................4
Globala målen och Agenda 2030 ...........................................................................................4
Nationella mål och strategier ..................................................................................................4
Kommunala styrdokument .....................................................................................................4
Arbetet med strategin .............................................................................................5
Utgångspunkter för demokratiarbetet .................................................................5
Nuläge .......................................................................................................................5
Mål .............................................................................................................................6
Strategiområden ......................................................................................................7
Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet ........................7
Strategiområde 2: Information och kommunikation ..........................................................7
Strategiområde 3: Dialog med medborgarna ........................................................................8
Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle ...................................9
Roller i demokratiarbetet .....................................................................................10
Uppföljning av demokratistrategin ....................................................................10
Inledning
Möjligheten för medborgare att påverka och delta i det lokala samhällets utveckling är
en viktig fråga för alla kommuner, både för att skapa tillit till det demokratiska systemet
och för att utveckla ett hållbart samhälle.
I partipolitiken har andelen medborgare som är medlemmar i politiska partier minskat
samtidigt som förtroendemannauppdraget har blivit svårare och mer professionellt.
Många är fortfarande intresserade av politik och samhällsfrågor, men söker nya sätt att
påverka utanför partipolitiken.
Den svenska demokratin står på en stark grund men möter samtidigt en rad utmaningar.
Regeringen identifierar i den nationella strategin för demokrati tre huvudsakliga
utmaningar för den svenska demokratin: det demokratiska utanförskapet, där människor
inte känner sig delaktiga i den demokratiska processen, att det demokratiska samtalet
hotas av desinformation, propaganda och näthat och antidemokratiska aktörer som
utmanar demokratin.
Nässjö kommun har sedan länge arbetat med demokratifrågor och demokratiutveckling
på flera olika sätt och med hjälp av olika verktyg och aktiviteter. Däremot har det inte
funnits ett sammanhållande styrdokument som beskriver hur Nässjö kommun ska
arbeta med demokratifrågor på ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt.
Syfte
Denna strategi ska förtydliga hur Nässjö kommun ska arbeta med demokratifrågor på
ett övergripande, strategiskt och långsiktigt sätt för att främja den lokala demokratin och
medborgarnas delaktighet.
Strategin ska ge ny kraft i pågående arbete och identifiera prioriterade områden.
Strategin ska också förbättra förutsättningarna och underlätta för allmänheten att vara
delaktig och aktiv i den lokala demokratin. På så vis kan strategin stärka tilliten till det
demokratiska systemet och öka förståelsen för hur lokala demokratiska och kommunala
processer fungerar.
För Nässjö kommuns medarbetare ska strategin kunna användas som ett vägledande
dokument för att kunna inkludera demokrati- och delaktighetsfrågor i respektive
verksamhet.
Avgränsningar
Denna strategi handlar om det demokratiarbete som sker mellan de allmänna valen och
handlar inte om genomförande av Allmänna val eller direkt arbete med valdeltagande.
Självklart kan ett framgångsrikt demokratiarbete mellan valen ha en positiv påverkan på
både genomförande av allmänna val och valdeltagandet.
Demokratiområdet är brett och tangerar flera kommunala ansvarsområden, allt från
brottsförebyggande arbete till utveckling av våra tjänster i samverkan med användarna.
Denna strategi omfattar inte demokratiarbete som är lagstadgat som exempelvis samråd
i samband med framtagandet av översikt- och detaljplaner.
Strategins demokratifokus ligger på samhällsnivå. Den behandlar därför inte demokrati
och inflytande för anställda på Nässjö kommuns arbetsplatser. Strategin behandlar inte
heller brukarinflytande, det vill säga användarnas möjlighet att påverka och delta i
utvecklingen av kommunens välfärdstjänster.
Strategin innehåller utpekade strategiområden med prioriterade åtgärder. Den innehåller
dock inte handlingsplaner för åtgärdernas konkreta genomförande utan det beskrivs i
separata dokument.
Koppling till andra mål och styrande dokument
Demokratistrategin har kopplingar till andra mål och dokument på olika nivåer.
Lagstiftning som berör demokratiområdet tas inte upp här.
Globala målen och Agenda 2030
I Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen nämns inte ordet demokrati men
demokratins byggstenar återfinns i flera av målen. De mål som är mest relevanta när det
gäller lokal demokrati är följande:
• Mål 5 Jämställdhet: Delmål 5.5 Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap
och beslutsfattande
• Mål 10 Minska ojämlikhet: Delmål 10.2 Främja social, ekonomisk och politisk
inkludering för att alla människor
• Mål 11 Hållbara städer och samhällen: Delmål 11.3 Verka för inkluderande och
hållbar urbanisering
• Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen:
- Delmål 16.5 Bekämpa korruption och mutor
- Delmål 16.6 Bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner
- Delmål 16.7 Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt
beslutsfattande på alla nivåer
- Delmål 16.10 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de
grundläggande friheterna
Nationella mål och strategier
2018 antog regeringen Strategi för en stark demokrati – främja, förankra och försvara.
Strategin innehåller bland annat pågående och framtida insatser för att slå vakt om och
stärka demokratin genom att fler ska vara delaktiga i demokratin, fler ska förstå och
praktisera demokratin och fler ska stå upp för demokratin.
I det nationella folkhälsopolitiska ramverket finns åtta målområden.
Folkhälsomålområde nummer sju handlar om kontroll, inflytande och delaktighet som
ett jämlikt deltagande i demokratin och ett jämlikt deltagande i det civila samhället.
Kommunala styrdokument
Nässjö kommuns styrmodell Kompassen är baserad på tillitsbaserad styrning. I
Kompassen utgår det kommunala uppdraget utgår från medborgaren och kan delas upp
i två roller:
1. Demokrati och samhällsutveckling – det vill säga utveckling och styrning av det
lokala samhället och demokratin,
2. Service och välfärd – det vill säga utveckling och styrning av välfärds- och
servicetjänster.
Inom området demokrati och samhällsutveckling har kommunfullmäktige fastslagit två
fokusmål. Ett av målen handlar om att alla barn och unga i Nässjö kommun ska ha
förutsättningar för en god uppväxt. Att växa upp i ett demokratiskt samhälle med
möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället är en viktig pusselbit i en god
uppväxt.
Arbetet med strategin
Arbetet med att ta fram denna demokratistrategi har genomförts på uppdrag av
parlamentariska nämnden som ansvarar för övergripande kommunala demokratifrågor i
Nässjö kommun. Arbetet har pågått våren 2024-hösten 2025.
Medborgardialoger på temat information, delaktighet och demokrati genomfördes vid
sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025. Syftet med medborgardialogerna
var att utforska hur denna demokratistrategi kan underlätta för allmänheten att vara
delaktig och aktiv i den lokala demokratin.
Arbetet har även omfattat en kartläggning av hur nämnder och förvaltningar ser på
medborgarnas möjligheter att vara med och påverka frågor som respektive nämnd
ansvarar för.
Inför att denna strategi ska beslutas av kommunfullmäktige har allmänhet, nämnder och
politiska partier representerade i kommunfullmäktige fått möjlighet att lämna
synpunkter på strategin.
Utgångspunkter för demokratiarbetet
Medborgarnas möjligheter att vara delaktiga, uttrycka sina åsikter och påverka sin
omgivning är grundläggande mänskliga rättigheter och en förutsättning för det
demokratiska systemet. Demokratiarbetet i Nässjö kommun ska därför präglas av ett
inkluderande förhållningssätt där alla människor oavsett bakgrund, identitet eller
förmågor bemöts med respekt och ges möjlighet att delta och påverka utifrån sina
förutsättningar.
En annan grundläggande utgångspunkt i Nässjö kommuns demokratiarbete är att
medborgarna är kompetenta, vill ta ansvar och bidra med kunskap, erfarenheter och
lösningar. Demokratiarbetet ska präglas av synsättet att medborgarna är en resurs som
vill vara med och påverka, särskilt de områden som direkt eller indirekt berör människor
i deras vardag.
Nuläge
Demokratin i Sverige står inför flera utmaningar i nuläget: Minskat valdeltagande, ökad
polarisering i samhället, minskande engagemang i civilsamhället, ekonomisk och social
ojämlikhet och hot mot pressfriheten.
Nässjö kommun har i grunden en stabil lokal demokrati med högt valdeltagande.
Valdeltagandet i kommunvalet sjönk dock från 85 procent 2018 till 80 procent i 2022
års val, vilket nu är i nivå med riksgenomsnittet. Skillnader i valdeltagande mellan olika
valdistrikt i kommunen har samtidigt ökat. Det valdistrikt med högst valdeltagande hade
85,8 procent och det med lägst 62,3 procent, med andra ord en skillnad på 23,5 procent.
2018 var skillnaden 15,1 procent.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genomför årligen mätningar inom
Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), där Delaktighetsindex är ett nyckeltal som
mäter kommunens samlade arbete med medborgardialog, information och
kommunikation. Indexet anges som andel av en maximal poäng baserat på ett 20-tal
kriterier. Nässjö kommuns resultat i Delaktighetsindex 2024 ligger på 78 procent av
maxpoängen, vilket är över genomsnittet för deltagande kommuner (ovägt medel 64
procent).
Under 2022 och 2024 utvärderades Nässjö av SKR genom Kommunkompassen, ett
verktyg som bedömer hur kommunen styrs och fungerar. Ett av områdena som
utvärderas är samspelet mellan förtroendevalda och medborgare. Utvärderingen visade
en blandad bild. Styrkor som lyftes fram var att Nässjö har antagit tydliga principer för
medborgardialog och att det finns flera olika kanaler för dialog med invånarna – till
exempel medborgarbudget, “Fråga din politiker” och Förslag till Nässjö kommun
nämns. Samtidigt pekade Kommunkompassen ut viktiga förbättringsområden:
• En tydligare övergripande strategi för att utveckla demokratin
• Gör handlingar mer lättillgängliga för medborgare
• Hitta sätt att föra ut information till och föra dialog med medborgargrupper som
idag är svåra att nå
• Koppla analystext till jämförande nyckeltal på hemsidan för att vara transparent
med kommunens resultat
• Gör grundläggande politikerutbildningar obligatoriska, även för styrelser
• Genomför enkät för politiker kring hat och hot
Sammantaget fick Nässjö 75 poäng av 100 inom området i utvärderingen 2024, vilket är
en förbättring med 6 poäng jämfört med 2022.
Ett annat orosmoln för demokratin är hot och hat mot förtroendevalda. Nationella
kartläggningar visar att nästan var tredje politiker utsattes för hot, trakasserier eller våld
under valåret 2022. Hur vanligt förekommande det är i Nässjö kommun vet vi inte men
bilden som kommunens säkerhetsavdelning ger är att hot och hat mot förtroendevalda
inte är ett utbrett problem i dagsläget.
Mål
Denna demokratistrategi har två mål:
1. Förbättra förutsättningarna för medborgarnas delaktighet och
engagemang. Detta mål mäts av Nässjö kommun genom självskattning baserat
på de områden och frågor som finns i Koladas Delaktighetsindex.
2. Öka medborgarnas upplevelse av möjligheterna att påverka. Detta mål
mäts genom en undersökning av hur medborgarna upplever möjligheterna att
påverka och vara delaktiga i det lokala samhällets utveckling.
Strategiområden
I detta avsnitt beskrivs Nässjö kommuns strategiområden i demokratiarbetet. De fyra
strategiområdena beskriver vilka områden som är viktigast för att uppnå målen i detta
dokument.
Arbetet med strategiområdena ska genomsyra alla delar i Nässjö kommuns
verksamheter så långt detta är möjligt. Detta kan innebära nya arbetssätt och verktyg,
men kan också handla om att vidareutveckla det som redan görs inom ramen för
befintliga resurser.
Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet
Grunden för den kommunala demokratin är det allmänna valet till kommunfullmäktige
vart fjärde år. Då väljer medborgarna representanter till kommunens högsta beslutande
organ. Detta bygger på att medborgarna har kunskap om hur det lokala demokratiska
systemet fungerar. Sådan kunskap skapas och förmedlas i många olika sammanhang.
Särskilt viktig är skolan som genom sitt demokratiuppdrag har en central roll för att
förmedla kunskap och demokratiska värderingar till barn och unga.
Förutsättningarna för det demokratiska arbetet under mandatperioden påverkar de
förtroendevaldas möjligheter att utföra sina uppdrag som beslutsfattare och
representanter för medborgarna. Goda förutsättningar kan också öka medborgarnas
kunskap om demokratin, deras vilja att engagera sig som förtroendevalda och skapa ett
ökat förtroende för kommunen.
Prioriterade åtgärder:
• Skapa förutsättningar som underlättar för människor att engagera sig politiskt
genom möjligheter att kombinera arbete eller studier med uppdraget. Konkreta
åtgärder kan vara exempelvis anpassade mötestider och skälig ersättning.
• Stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin genom
kommunalt partistöd.
• Utveckla former för dialog mellan förtroendevalda, vilket relaterar till
styrmodellen Kompassen och dess dialoger.
• Motverka och förebygga hot och hat mot förtroendevalda genom ett
strukturerat och förebyggande arbete.
• Tydliggöra ansvarsfördelning och roller i demokratiarbetet för parlamentariska
nämnden och kommunstyrelsen
Befintliga styrdokument:
• Regler för partistöd
• Arvodesregler för förtroendevalda
Strategiområde 2: Information och kommunikation
Tillgång till information är grundläggande för att medborgarna ska kunna delta och
påverka utvecklingen i det lokala samhället. Information om kommunens resultat, både
när det gäller ekonomi och kvalitet, är också viktig för att medborgarna ska kunna
utkräva ansvar och fatta välgrundade beslut i de allmänna valen vart fjärde år.
I takt med att människor hämtar information i allt fler olika kanaler, blir det än viktigare
för Nässjö kommun att nå ut till alla medborgare. För att effektivt nå ut till
medborgarna krävs en kommunikation som är anpassad efter olika målgrupper och de
kommunikationskanaler de använder i sin vardag. Det är viktigt att välja rätt kanal
baserat på behov, syfte och målgrupp.
Prioriterade åtgärder:
• Skriva på ett enkelt och begripligt språk, så att alla kan ta del av och förstå
informationen.
• Informera i ett tidigt skede för att ge medborgarna möjlighet att bilda sig en
uppfattning, delta och påverka. Det ska också framgå tydligt vad medborgarna
kan påverka och vad som endast är information utan möjlighet till påverkan.
• Återkoppla alltid när medborgare söker information, engagerar sig eller
kontaktar kommunen. Återkoppling är viktig för att upprätthålla medborgarnas
förtroende för kommunen och för att uppmuntra fortsatt engagemang.
• Utveckla Nässjö kommuns hemsida för bättre användbarhet och sökbarhet.
Befintliga styrdokument:
• Kommunikationspolicy
Strategiområde 3: Dialog med medborgarna
Medborgardialog handlar om att skapa strukturerade möjligheter för medborgare att
kunna påverka olika frågor, utöver den representativa demokratins valda församlingar.
Det kan ske på många olika sätt och med olika grader av påverkansmöjligheter, allt från
att svara på enkäter och skicka in synpunkter till dialogmöten och delta i arbetsgrupper.
All dialog med medborgarna ska utgå från ett vara inkluderande med extra fokus på de
grupper som är mest berörda av frågan. Medborgardialog stärker den lokala demokratin
och skapar delaktighet bland invånarna. Genom att lyssna på medborgarnas synpunkter
kan kommunen fatta mer välgrundade beslut, bland annat genom att identifiera lokala
behov och prioriteringar och ta till vara på medborgarnas kunskap och erfarenheter.
Dialogen ökar också transparensen och förtroendet mellan kommunen och invånarna.
Medborgardialog kan förebygga konflikter genom att involvera människor tidigt i
beslutsprocessen. Just att dialogen med medborgarna sker i ett tidigt skede är särskilt
viktigt för att medborgarna ska uppfatta att de har en reell möjlighet att påverka. Lika
viktigt är återkopplingen av vad som händer efter en dialog - på vilket sätt togs
synpunkterna till vara? Vad resulterade det i för beslut?
Befintliga mötesplatser runt om i kommunen är viktiga arenor för att föra dialog med
medborgarna. Det kan vara på allmänna platser men också mer slutna forum som inom
föreningslivet.
Prioriterade åtgärder:
• Utveckla formerna för dialog mellan medborgare och förtroendevalda, till
exempel genom att se över formatet för Allmänhetens frågestund.
• Ta tillvara på befintliga forum och mötesplatser för dialog genom att möta
medborgarna på platser där de befinner sig.
• Testa och utvärdera nya sätt att föra dialog med medborgarna.
Erfarenhetsutbyte mellan nämnderna är viktigt för att öka kompetensen om
medborgardialoger.
• Förbättra rutinerna för återkoppling efter genomförd medborgardialog.
• Lyfta fram goda exempel där medborgarnas synpunkter har tagits tillvara och
gjort skillnad.
Befintliga styrdokument:
• Principer för medborgardialog
• Regler för Allmänhetens frågestund
• Regler för Förslag till Nässjö kommun
Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle
Samverkan med föreningslivet och civilsamhället är en grundläggande förutsättning för
att utveckla demokratin på lokal nivå. Kommunen kan genom samverkan nå ut med
kunskap om demokratiska värderingar, den demokratiska processen och individers
möjlighet till påverkan och inflytande. Föreningslivet och civilsamhället är också en
viktig tillgång i händelse av kris eller allvarliga händelser, då olika aktörer i samhället
behöver arbeta tillsammans för att skapa stabilitet och trygghet.
Föreningar och civilsamhällets organisationer fungerar som ett kitt i samhället. De spelar
en central roll i att engagera medborgare i samhällslivet, främja ett aktivt deltagande och
skapa en känsla av delaktighet och gemenskap. Föreningslivet fungerar också som en
mötesplats för människor med olika bakgrunder och intressen. Genom att samverka
med dessa aktörer och finnas på deras mötesplatser kan kommunen bättre fånga upp
medborgarnas behov och önskemål, vilket leder till mer inkluderande och rättvisa
beslut.
Prioriterade åtgärder:
• Se över hur syftet med Kommunala pensionärsrådet och Kommunala
funktionshinderrådet kan uppfyllas i större utsträckning.
• Fortsätta utveckla arbetet med att stötta och samverka med föreningar i Nässjö
kommun genom exempelvis föreningsservice, föreningsbidrag och
samverkansmöten.
Befintliga styrdokument:
• Allmänna bestämmelser och generella regler för Nässjö kommuns bidrag till
föreningslivet
• Reglemente för kommunala rådet för funktionshinderfrågor
• Reglemente för kommunala pensionärsrådet i Nässjö kommun
Roller i demokratiarbetet
Insatser för att främja demokratin är beroende av många olika aktörer med olika
ansvarsområden. Kommunens verksamhet ska bedrivas med demokratin som grund.
Kommunen ska erbjuda strukturer som stödjer de demokratiska processerna både vid
valen och under mandatperioden samt skapa förutsättningar för samspel mellan
medborgare och förtroendevalda. I Nässjö kommun är parlamentariska nämnden
beredande organ för övergripande kommunala demokratifrågor och kommunstyrelsen
ansvarar för utveckling av den kommunala demokratin.
Kommunen ansvarar däremot inte för rekrytering av medlemmar till politiska partier
och politiska förtroendeuppdrag, politisk internutbildning eller arrangemang av politiska
debatter vars syfte är att lyfta fram partipolitik. Detta är partiernas uppgift.
Inom Nässjö kommun ansvarar varje nämnd för att arbeta med strategiområdena inom
sina verksamheter. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för strategiområde 1, 2 och
3 i sin roll som ansvarig för stödfunktioner för den representativa demokratin och den
politiska beslutsprocessen, information och kommunikation samt utveckling av former
för dialog med medborgarna. Ett särskilt ansvar för strategiområde 4 finns hos kultur-
och fritidsnämnden som huvudansvarig för kommunens samverkan med föreningsliv
och civilsamhälle.
Uppföljning av demokratistrategin
Parlamentariska nämnden ansvarar för att följa upp mål och prioriterade åtgärder i
strategin. Uppföljning ska ske en gång per mandatperiod i samband med revidering av
strategin.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
Diarienummer KS 2025/285
Sammanträdesdatum 2026-03-04
§ 9 Hantering vid extraordinär händelse
diarienr: nassjo:-:2025:4, nassjo:-:2024:88, nassjo:KS:2026:26
§ 9 Dnr 2025/4
Hantering vid extraordinär händelse
Beslut
Utbildningsnämnden ställer sig bakom den skrivelse som direktionen tidigare godkänt och
skickat vidare till Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner för motsvarande beslut.
Sammanfattning
I samband med att gymnasieutbildningen i Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner förs
över till Höglandsförbundet, övergår också ansvaret för hantering av extra ordinära händelser på
en gymnasieskola till viss del till Höglandsförbundet. Av detta skäl behöver Höglandsförbundet
arbeta fram organisation och en plan för hur en sådan händelse ska hanteras, planen ska utgå
från de fyra kommunernas och Höglandsförbundets nuvarande planer.
Samtidigt sker händelsen i en kommun och enligt gällande lagstiftning har kommunen ett
fortsatt ansvar för räddningsinsatser och krishantering inom det geografiska område som en
kommun utgör. Det är därför viktigt att det också upprättas någon form av
samverkansdokument mellan Höglandsförbundet och de berörda kommunerna, hur hanteringen
av en extraordinär händelse som inträffar på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari
2025.
Som grund för ett sådant arbete och som grund för agerande innan ovanstående dokument är
klara är det dock redan nu viktigt att berörda kommuner och Höglandsförbundet är överens om
att om en extraordinär händelse skulle inträffa på en gymnasieskola efter den 1 januari 2025 så
står samtliga resurser som skulle stötta gymnasieskolan idag till förfogande från berörd
medlemskommun. På samma sätt är gymnasieskolan beredd att stödja den kommun som skolan
ligger i om en händelse inträffar och gymnasiets resurser på något sätt efterfrågas.
Den 241120 ställde sig även kommundirektörerna bakom denna inriktning som grund inför
fortsatt utredningsarbete. .
Beslutsunderlag
Arbetsutskottets beslut 2024-12-13, § 99
Direktionens beslut 2024-12-20, § 76
----
TJÄNSTESKRIVELSE
Diarienummer:
2024/88
2024-12-05
Höglandsförbundet
Anneli Tellmo Brännström
anneli.tellmo-brannstrom@hoglandet.se
0381-67 95 86
Hantering vid extraordinär
händelse_tjänsteskrivelse 241120
Sammanfattning
I skrivelsen föreslås hur Höglandsförbundet och berörda medlemskommuner samverkar
vid en extraordinär händelse.
Förslag till beslut
Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta om att Höglandsförbundet ställer sig bakom
skrivelsen och skickar den till Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner för
motsvarande beslut.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse hantering av extraordinär händelse daterad 2024-11-20
Beskrivning av ärendet
I samband med att gymnasieutbildningen i Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda
kommuner förs över till Höglandsförbundet, övergår också ansvaret för hantering av
extra ordinära händelser på en gymnasieskola till viss del till Höglandsförbundet. Av
detta skäl behöver Höglandsförbundet arbeta fram organisation och en plan för hur en
sådan händelse ska hanteras, planen ska utgå från de fyra kommunernas och
höglandsförbundets nuvarande planer.
Samtidigt sker händelsen i en kommun och enligt gällande lagstiftning har kommunen
ett fortsatt ansvar för räddningsinsatser och krishantering inom det geografiska område
som en kommun utgör. Det är därför viktigt att det också upprättas någon form av
samverkansdokument mellan Höglandsförbundet och de berörda kommunerna, hur
hanteringen av en extraordinär händelse som inträffar på en gymnasieskola ska hanteras
efter den 1 januari 2025.
Som grund för ett sådant arbete och som grund för agerande innan ovanstående
dokument är klara är det dock redan nu viktigt att berörda kommuner och
Höglandsförbundet är överens om att om en extraordinär händelse skulle inträffa på en
gymnasieskola efter den 1 januari 2025 så står samtliga resurser som skulle stötta
gymnasieskolan idag till förfogande från berörd medlemskommun. På samma sätt är
gymnasieskolan beredd att stödja den kommun som skolan ligger i om en händelse
inträffar och gymnasiets resurser på något sätt efterfrågas.
TJÄNSTESKRIVELSE
Diarienummer:
2024/88
2024-12-05
Den 241120 ställde sig även kommundirektörerna bakom denna inriktning som grund
inför fortsatt utredningsarbete.
Sändlista
Beslutet delges respektive kommuns nämnder och styrelser, samt Höglandsförbundets
räddningstjänstförbund.
Anneli Tellmo Brännström
Förbundsdirektör
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
Diarienummer KS 2026/26
Sammanträdesdatum 2026-03-04
§ 15 Demokratistrategi för Nässjö kommun
beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2025:289, nassjo:PN:2023:5
§ 15
Demokratistrategi för Nässjö kommun
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Demokratistrategi för Nässjö kommun antas.
Deltar ej i beslutet
Magnus Hellström (SD).
Sammanfattning av ärendet
Parlamentariska nämnden har tagit fram ett förslag till demokratistrategi för Nässjö
kommun. Demokratistrategin innehåller följande fyra strategiområden med
prioriterade åtgärder inom varje område:
• Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet
• Strategiområde 2: Information och kommunikation
• Strategiområde 3: Dialog med medborgarna
• Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle
Arbetet med att ta fram demokratistrategin har pågått sedan våren 2024 och har
bland annat omfattat medborgardialoger på temat information, delaktighet och
demokrati vid sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025.
Förslaget till demokratistrategi har skickats på remiss för att ge nämnder, styrelser,
politiska partier och allmänhet möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget.
Totalt har 13 remissvar och yttranden inkommit. Synpunkterna i sin helhet samt
kommentarer finns sammanställda i ett separat dokument. Förslaget till
demokratistrategi har delvis omarbetats med anledning av de inkomna remissvaren.
Ärendets tidigare behandling
• Parlamentariska nämnden den 26 september 2023, § 11
• Parlamentariska nämnden den 28 februari 2024, § 3
• Parlamentariska nämnden den 22 maj 2024, § 7
• Parlamentariska nämnden den 20 november 2024, § 14
• Parlamentariska nämnden den 19 februari 2025, § 5
• Parlamentariska nämnden den 21 maj 2025, § 8
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Diarienummer KS 2025/289
Sammanträdesdatum 2026-02-10
________________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Ajournering
Kommunstyrelsens arbetsutskott avbryter sammanträdet mellan 15.10-15.20.
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Parlamentariska nämnden
Diarienummer PN 2023/5
Sammanträdesdatum 2025-12-10
§ 18 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och
beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2025:285, nassjo:PN:2025:9
§ 18
Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och
utbildningsnämnden
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden godkänns.
De reviderade arvodesnivåerna gäller från och med den 1 januari 2026 och
tillämpas retroaktivt.
Jäv
På grund av jäv deltar inte Magnus Hellström (SD) i handläggningen i detta ärende.
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige beslutade 25 september 2025, § 102, om höjda arvoden för de
tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025 med anledning av de
tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd. För 2025
beräknades en ökad tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden,
två studiebesök samt oförutsedda mötesbehov.
Inför 2026 har utbildningsnämnden fastställt en sammanträdesplan med åtta
sammanträden, vilket är tre färre sammanträden än 2025. Detta beräknas minska
tidsåtgången med cirka 13,5 timmar. Behovet av extra tid för att etablera
utbildningsnämndens arbetsformer bedöms också ha minskat. Sammantaget
föreslås därför en sänkning med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar 26,5 timmar
och cirka 13 000 kronor per år i 2025 års nivå. Arvodesnivåerna är dock även efter
den föreslagna minskningen högre än arvodesnivåerna innan utbildningsnämnden
inrättades.
Mellan vice ordförande och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden
finns en skillnad på 1,5 procentenheter, vilket inte förekommer i andra nämnder,
undantaget socialnämnden. Skillnaden är troligen en kvarleva från tidigare
organisation där vice ordförande även hade ordförandeuppdrag i det dåvarande
gymnasieutskottet. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som
speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga
nämnder, föreslås därför även en justering av arvodesnivån för vice ordförande i
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Diarienummer KS 2025/285
Sammanträdesdatum 2026-02-10
barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är att minska arvodesnivån till samma
nivå som för andre vice ordförande.
Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och
utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan:
Uppdrag Omfattning i procent och timmar
2024 2025 2026
Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar
Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar
Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar
ordförande
Ärendets tidigare behandling
• Parlamentariska nämnden 10 december 2025, § 22
________________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Parlamentariska nämnden
Diarienummer PN 2025/9
Sammanträdesdatum 2025-12-10
§ 19 Hantering vid extraordinär händelse: samverkan
diarienr: nassjo:KS:2026:14
§ 19
Hantering vid extraordinär händelse: samverkan
mellan Höglandsförbundet och
medlemskommunerna
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Nässjö kommun ställer sig bakom att samverka med Höglandsförbundet, Eksjö,
Sävsjö och Vetlanda kommuner vid en extraordinär händelse.
Sammanfattning av ärendet
Förslag finns från Höglandsförbundet om att berörda medlemskommuner Eksjö,
Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ska samverka vid en extraordinär händelse. I samband
med att gymnasieutbildningarna överfördes till Höglansförbundet övergick även
ansvaret för hanteringen av extraordinära händelser.
Eftersom händelsen inträffar inom en kommun, behåller kommunen enligt lag sitt
ansvar för räddningsinsatser och krishantering i hela sitt geografiska område. Det är
därför viktigt att Höglandsförbundet och de involverade kommunerna upprättar
någon form av samverkansdokument som beskriver hur en extraordinär händelse
på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Därför bör en
organisation och planering utvecklas utifrån de rådande strategierna från de fyra
kommunerna samt Höglandsförbundet. Kommundirektörerna har ställt sig bakom
arbetet.
Ärendets tidigare behandling
• Direktionen Höglandsförbundet 12 december 2024, § 76.
• Höglandsförbundet utbildningsnämnden 10 januari 2025, § 9.
________________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
TJÄNSTESKRIVELSE
Diarienummer KS 2026/14
2026-01-20
Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen
Katarina Sandström
Katarina.Sandstrom@nassjo.se
0380-51 76 56
Tjänsteskrivelse Hantering vid extraordinär händelse:
samverkan mellan Höglandsförbundet och
medlemskommunerna
Sammanfattning
Förslag finns från Höglandsförbundet om att berörda medlemskommuner Eksjö,
Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ska samverka vid en extraordinär händelse. I samband
med att gymnasieutbildningarna överfördes till Höglansförbundet övergick även
ansvaret för hanteringen av extraordinära händelser.
Eftersom händelsen inträffar inom en kommun, behåller kommunen enligt lag sitt
ansvar för räddningsinsatser och krishantering i hela sitt geografiska område. Det är
därför viktigt att Höglandsförbundet och de involverade kommunerna upprättar
någon form av samverkansdokument som beskriver hur en extraordinär händelse
på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Därför bör en
organisation och planering utvecklas utifrån de rådande strategierna från de fyra
kommunerna samt Höglandsförbundet.
Direktionen för Höglandsförbundet behandlade ärendet den 12 december 2024, §
76 och utbildningsnämnden den 1 januari 2025, § 9. Även kommundirektörerna har
ställt sig bakom arbetet. Ärendet ska behandlas av kommunfullmäktige.
Förslag till beslut
Nässjö kommun ställer sig bakom att samverka med Höglandsförbundet, Eksjö,
Sävsjö och Vetlanda kommuner vid en extraordinär händelse.
Kommunledningskontoret
Katarina Sandström
Utredare
Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886–9868 212 000–0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
HÖGLANDSFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
DIREKTIONEN 2024-12-20
§ 21 Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan
beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2026:26, nassjo:RJL:2026:276
§ 21
Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan
(PKS) och namnbyte till Kommunal samverkan i
Jönköpings län
Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Föreslagen arbetsordning för Kommunal samverkan i Jönköpings län godkänns.
Sammanfattning av ärendet
Malena Tovesson, kommundirektör informerar om ärendet. Primärkommunal
samverkan leder samverkan mellan 13 kommuner i Jönköpings län. Samverkan sker
inom de regionala utvecklingsområdena som finns angivna i den regionala
utvecklingsplanen. Primärkommunal samverkan (PKS) har beslutat att revidera sin
arbetsordning. Detta för att arbetsordningen bättre ska stämma överens med
nuvarande arbetssätt och samtidigt genomföra ett namnbyte.
Det nya namnet är Kommunal samverkan i Jönköpings län som då ersätter PKS.
Arbetsordningen behöver nu fastställas i samtliga 13 kommuners
kommunfullmäktige. Beslut ska skickas till Kommunal utveckling senast den 1 april
2026.
Ärendets tidigare behandling
• Primärkommunalt samverkansorgan 15 januari 2026, § 7.
________________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsen
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
TJÄNSTESKRIVELSE
Diarienummer KS 2026/26
2026-01-26
Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen
Katarina Sandström
Katarina.Sandstrom@nassjo.se
0380-51 76 56
Tjänsteskrivelse Ny arbetsordning för
Primärkommunal samverkan och namnbyte till
Kommunal samverkan i Jönköpings län
Sammanfattning
Primärkommunal samverkan leder samverkan mellan 13 kommuner i Jönköpings
län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns angivna i
den regionala utvecklingsplanen. Primärkommunal samverkan (PKS) har beslutat
att revidera sin arbetsordning. Detta för att arbetsordningen bättre ska stämma
överens med nuvarande arbetssätt och samtidigt genomföra ett namnbyte.
Det nya namnet är Kommunal samverkan i Jönköpings län som då ersätter PKS.
Arbetsordningen behöver nu fastställas i samtliga 13 kommuners
kommunfullmäktige. Beslut skickas till Kommunal utveckling senast den 1 april
2026.
Förslag till beslut
Föreslagen arbetsordning för Kommunal samverkan i Jönköpings län godkänns.
Beslutet skickas till
kommunalutveckling@rjl.se senast den 1 april 2026.
Kommunledningskontoret
Katarina Sandström
Utredare
Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
RJL 2026/276
2026-01-15
Arbetsordning för Kommunal samverkan i
Jönköpings län (KSJ)
Syfte
Kommunal samverkan i Jönköpings län leder samverkan mellan 13 kommuner i
Jönköpings län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns
angivna i den regionala utvecklingsplanen.
Samverkan sker även med andra intressenter som exempelvis Region Jönköpings län i
enskilda frågor.
För en bra samverkan kring länets utveckling i stort finns ett gemensamt ledningssystem
(Tillsammans för ett bra liv för alla).
Kommunal samverkan i Jönköpings län utgör den politiska styrningen över Kommunal
utveckling, som är de 13 kommunernas gemensamma utvecklingsorganisation.
Kommunal samverkan i Jönköpings län ger ledamöterna möjlighet till erfarenhetsutbyte
och nätverkande.
Sammansättning
Kommunal samverkan i Jönköpings län består av 13 ledamöter som är
kommunstyrelsens ordförande i hemkommunen, samt 13 ersättare som är någon från
kommunstyrelsens presidium i hemkommunen.
Till organet finns ett presidie som består av tre ledamöter; ordförande, vice ordförande
och andre vice ordförande. Jönköpings kommun innehar ordförandeposten och
Kommunal samverkan i Jönköpings län beslutar om förste vice ordförande respektive
andre vice ordförande.
Ordföranden ska under sitt ordförandeskap främja samverkan i enskilda frågor med
Regionstyrelsen och nämnderna i Regions Jönköpings län, samt statliga myndigheter
som exempelvis Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Ordföranden ska under sitt ordförandeskap genomföra regelbundna uppföljningar med
chefen för Kommunal utveckling för att få fördjupad kunskap om verksamheten, dess
utveckling under året och arbetsmiljön.
Uppgifter
• Sätta mål för den kommunala samverkan i Jönköpings län och följa upp målen.
• Möjliggöra samverkan med andra intressenter.
• Sätta mål för Kommunal utveckling (verksamhetsplan) och följa upp målen
(uppföljning av verksamhetsplan).
• Formellt besluta om verksamhetsplan för Kommunal utveckling inklusive budget
med flerårsplan.
• Godkänna verksamhetsplanens redovisning (tertial, delår, helår).
• Möjliggöra erfarenhetsutbyte och nätverkande.
• Besluta om sammanträdestider (dag, tid och plats)
• Besluta om första vice ordförande samt andre vice ordförande för Kommunal
samverkan i Jönköpings län.
Arbetsformer för sammanträdet
Ordföranden ansvarar för att kallelsen till sammanträdena skickas ut. Kallelsen ska vara
skriftlig och innehålla uppgifter om datum, tid och plats för sammanträdet. Kallelsen
skickas till varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdet. Om inte
ordföranden har möjlighet att kalla till sammanträdet ska vice oföranden göra det och
därefter andra vice ordföranden.
Kallelsen ska följas av en dagordning och ordföranden beslutar om vilka handlingar som
ska bifogas kallelsen. Dagordningen bereds av organets presidie, chefen för Kommunal
utveckling samt en utsedd kommundirektör.
Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid hela eller delar av sammanträdet, ska denne
meddela sin ersättare att tjänstgöra. 9 ledamöter ska vara på plats för att uppnå
beslutsmässighet.
Om ordföranden inte kan närvara vid hela eller delar av sammanträdet tar vice
ordförande över ordförandeskapet för sammanträdet och därefter andre vice
ordförande.
Chef för kommunal utveckling samt andra tjänstemän som ska föredra ärenden har rätt
att närvara vid sammanträdet. Vid presidieberedningen sker en dialog om den utsedde
kommundirektören ska närvara vid sammanträdet. Sakkunniga från olika
ämnesområden kan bjudas in till sammanträdet.
Sammanträdena är inte offentliga om inte så beslutas.
Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Delgivningen av protokollet sker så
snart protokollet är justerat.
Ekonomi och finansiering
Verksamheten finansieras årligen av medel från de 13 kommunerna genom
medlemsavgifter, grundavgifter i partnerskap, projektmedel och statsbidrag.
Genererar verksamheten ett överskott förs det över till nästkommande verksamhetsår.
Ett eventuellt underskott ska balanseras under de tre kommande åren.
Upplösning av samverkansorganet
Vid en upplösning av samverkansorganet återbetalas eventuellt överskjutande medel till
medlemskommunerna efter invånarantal och en förhandling äger rum för att hantera
övriga frågor.
Övrigt
Region Jönköpings län är värdorganisation för Kommunal utveckling och
överenskommelsen regleras genom ett verksamhetsavtal avseende Kommunal
utveckling.
Vid rekrytering av chef för Kommunal utveckling ska presidiet vara aktiva i
rekryteringsprocessen.
RJL 2026/276
2026-01-15
Arbetsordning för Kommunal samverkan i
Jönköpings län (KSJ)
Syfte
Kommunal samverkan i Jönköpings län leder samverkan mellan 13 kommuner i
Jönköpings län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns
angivna i den regionala utvecklingsplanen.
Samverkan sker även med andra intressenter som exempelvis Region Jönköpings län i
enskilda frågor.
För en bra samverkan kring länets utveckling i stort finns ett gemensamt ledningssystem
(Tillsammans för ett bra liv för alla).
Kommunal samverkan i Jönköpings län utgör den politiska styrningen över Kommunal
utveckling, som är de 13 kommunernas gemensamma utvecklingsorganisation.
Kommunal samverkan i Jönköpings län ger ledamöterna möjlighet till erfarenhetsutbyte
och nätverkande.
Sammansättning
Kommunal samverkan i Jönköpings län består av 13 ledamöter som är
kommunstyrelsens ordförande i hemkommunen, samt 13 ersättare som är förste vice
kommunstyrelseordförande i hemkommunen.
Till organet finns ett presidie som består av tre ledamöter; ordförande, vice ordförande
och andre vice ordförande. Jönköpings kommun innehar ordförandeposten och
Kommunal samverkan i Jönköpings län beslutar om förste vice ordförande respektive
andre vice ordförande.
Ordföranden ska under sitt ordförandeskap främja samverkan i enskilda frågor med
Regionstyrelsen och nämnderna i Regions Jönköpings län, samt statliga myndigheter
som exempelvis Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Ordföranden ska under sitt ordförandeskap genomföra regelbundna uppföljningar med
chefen för Kommunal utveckling för att få fördjupad kunskap om verksamheten, dess
utveckling under året och arbetsmiljön.
Uppgifter
• Sätta mål för den kommunala samverkan i Jönköpings län och följa upp målen.
• Möjliggöra samverkan med andra intressenter.
• Sätta mål för Kommunal utveckling (verksamhetsplan) och följa upp målen
(uppföljning av verksamhetsplan).
• Formellt besluta om verksamhetsplan för Kommunal utveckling inklusive budget
med flerårsplan.
• Godkänna verksamhetsplanens redovisning (tertial, delår, helår).
• Möjliggöra erfarenhetsutbyte och nätverkande.
• Besluta om sammanträdestider (dag, tid och plats)
• Besluta om första vice ordförande samt andre vice ordförande för Kommunal
samverkan i Jönköpings län.
Arbetsformer för sammanträdet
Ordföranden ansvarar för att kallelsen till sammanträdena skickas ut. Kallelsen ska vara
skriftlig och innehålla uppgifter om datum, tid och plats för sammanträdet. Kallelsen
skickas till varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdet. Om inte
ordföranden har möjlighet att kalla till sammanträdet ska vice oföranden göra det och
därefter andra vice ordföranden.
Kallelsen ska följas av en dagordning och ordföranden beslutar om vilka handlingar som
ska bifogas kallelsen. Dagordningen bereds av organets presidie, chefen för Kommunal
utveckling samt en utsedd kommundirektör.
Om ordinarie ledamot inte kan närvara vid hela eller delar av sammanträdet, ska denne
meddela sin ersättare att tjänstgöra. 9 ledamöter ska vara på plats för att uppnå
beslutsmässighet.
Om ordföranden inte kan närvara vid hela eller delar av sammanträdet tar vice
ordförande över ordförandeskapet för sammanträdet och därefter andre vice
ordförande.
Chef för kommunal utveckling samt andra tjänstemän som ska föredra ärenden har rätt
att närvara vid sammanträdet. Vid presidieberedningen sker en dialog om den utsedde
kommundirektören ska närvara vid sammanträdet. Sakkunniga från olika
ämnesområden kan bjudas in till sammanträdet.
Sammanträdena är inte offentliga om inte så beslutas.
Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Delgivningen av protokollet sker så
snart protokollet är justerat.
Ekonomi och finansiering
Verksamheten finansieras årligen av medel från de 13 kommunerna genom
medlemsavgifter, grundavgifter i partnerskap, projektmedel och statsbidrag.
Genererar verksamheten ett överskott förs det över till nästkommande verksamhetsår.
Ett eventuellt underskott ska balanseras under de tre kommande åren.
Upplösning av samverkansorganet
Vid en upplösning av samverkansorganet återbetalas eventuellt överskjutande medel till
medlemskommunerna efter invånarantal och en förhandling äger rum för att hantera
övriga frågor.
Övrigt
Region Jönköpings län är värdorganisation för Kommunal utveckling och
överenskommelsen regleras genom ett verksamhetsavtal avseende Kommunal
utveckling.
Vid rekrytering av chef för Kommunal utveckling ska presidiet vara aktiva i
rekryteringsprocessen.
§ 22 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och
beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:PN:2025:9, nassjo:KS:2026:14
§ 22
Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och
utbildningsnämnden
Parlamentariska nämndens beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden godkänns.
De reviderade arvodesnivåerna gäller från och med den 1 januari 2026 och
tillämpas retroaktivt.
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige beslutade 25 september 2025, § 102, om höjda arvoden för de
tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025 med anledning av de
tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd. För 2025
beräknades en ökad tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden,
två studiebesök samt oförutsedda mötesbehov.
Inför 2026 har utbildningsnämnden fastställt en sammanträdesplan med åtta
sammanträden, vilket är tre färre sammanträden än 2025. Detta beräknas minska
tidsåtgången med cirka 13,5 timmar. Behovet av extra tid för att etablera
utbildningsnämndens arbetsformer bedöms också ha minskat. Sammantaget
föreslås därför en sänkning med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar 26,5 timmar
och cirka 13 000 kronor per år i 2025 års nivå. Arvodesnivåerna är dock även efter
den föreslagna minskningen högre än arvodesnivåerna innan utbildningsnämnden
inrättades.
Mellan vice ordförande och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden
finns en skillnad på 1,5 procentenheter, vilket inte förekommer i andra nämnder,
undantaget socialnämnden. Skillnaden är troligen en kvarleva från tidigare
organisation där vice ordförande även hade ordförandeuppdrag i det dåvarande
gymnasieutskottet. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som
speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga
nämnder, föreslås därför även en justering av arvodesnivån för vice ordförande i
barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är att minska arvodesnivån till samma
nivå som för andre vice ordförande.
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Parlamentariska nämnden
Diarienummer PN 2025/9
Sammanträdesdatum 2025-12-10
Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och
utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan:
Uppdrag Omfattning i procent och timmar
2024 2025 2026
Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar
Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar
Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar
ordförande
________________
Beslutet skickas till:
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
TJÄNSTESKRIVELSE
Diarienummer PN 2025/9
2025-11-17
Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden
Cecilia Zander
cecilia.zander@nassjo.se
0380-51 80 75
Tjänsteskrivelse om revidering av arvoden för
ordföranden i barn- och utbildningsnämnden
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade 25 september 2025, § 102, om höjda arvoden för de
tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025 med anledning av de
tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd. För 2025
beräknades en ökad tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden,
två studiebesök samt oförutsedda mötesbehov.
Inför 2026 har utbildningsnämnden fastställt en sammanträdesplan med åtta
sammanträden, vilket är tre färre sammanträden än 2025. Detta beräknas minska
tidsåtgången med cirka 13,5 timmar. Behovet av extra tid för att etablera
utbildningsnämndens arbetsformer bedöms också ha minskat. Sammantaget
föreslås därför en sänkning med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar 26,5 timmar
och cirka 13 000 kronor per år i 2025 års nivå. Arvodesnivåerna är dock även efter
den föreslagna minskningen högre än arvodesnivåerna innan utbildningsnämnden
inrättades.
Mellan vice ordförande och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden
finns en skillnad på 1,5 procentenheter, vilket inte förekommer i andra nämnder,
undantaget socialnämnden. Skillnaden är troligen en kvarleva från tidigare
organisation där vice ordförande även hade ordförandeuppdrag i det dåvarande
gymnasieutskottet. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som
speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga
nämnder, föreslås därför även en justering av arvodesnivån för vice ordförande i
barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är att minska arvodesnivån till samma
nivå som för andre vice ordförande.
Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och
utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan:
Uppdrag Omfattning i procent och timmar
2024 2025 2026
Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar
Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar
Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar
ordförande
Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
TJÄNSTESKRIVELSE
Diarienummer PN 2025/9
2025-11-17
Förslag till beslut
Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden godkänns.
De reviderade arvodesnivåerna gäller från och med den 1 januari 2026 och
tillämpas retroaktivt.
Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige fattade den 25 september 2025, § 102, beslut om höjda
arvodesnivåer för ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025.
Bakgrunden var de tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets
utbildningsnämnd som medfört behov av fler möten och därmed fler timmar för
uppdragen.
För 2025 bedömdes en extra tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva
sammanträden per år, två studiebesök samt 16 timmar för oförutsedda mötesbehov
under nämndens första år. För 2026 har utbildningsnämnden beslutat om en
sammanträdesplan som innehåller åtta sammanträden, vilket är tre färre än under
2025. Beräknat på tre timmar per sammanträde samt 1,5 timmes restid tur och
retur till Eksjö, medför detta en förväntad minskad tidsåtgång på 13,5 timmar.
Ytterligare en anledning till höjningen 2025 var att utbildningsnämnden behövde
tid för att hitta sina arbetsformer i den nya nämnden. När ett år nu förflutit ter det
sig rimligt att detta behov har minskat och att antalet timmar kan reduceras något
även av denna anledning.
Sammantaget föreslås därför en minskning på 1,5 procentenheter jämfört med
2025, vilket motsvarar 26,5 timmar per år. Eftersom även årsarvodet styrs av den
procentuella omfattningen för ett uppdrag motsvarar sänkningen också en
minskning av årsarvodet. I 2025 års nivå motsvarar sänkningen drygt 13 000
kronor. Uppdraget som kontaktpolitiker föreslås även fortsättningsvis hanteras
som en förrättning och ingår inte i ordförandeuppdraget. Arvodesnivåerna är även
efter den föreslagna minskningen högre än nivåerna innan utbildningsnämnden
inrättades.
I arbetet med att ta fram förslag på nya arvodesnivåer för ordförandena i barn- och
utbildningsnämnden har kommunledningskontoret uppmärksammat att det finns i
en skillnad på 1,5 procentenheter mellan vice ordförande och andre vice
ordförande. Motsvarande skillnad finns inte för övriga nämnder, där arvodena och
antalet möjliga timmar för förlorad arbetsinkomst för vice ordförande och andre
vice ordförande är på samma nivå. Undantaget är socialnämnden, där vice
ordförande också är ordförande i individutskottet och därmed har en högre
arvodesnivå än andre vice ordförande.
Den högre arvodesnivån för vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden är
troligen en kvarleva från när vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden
också var ordförande i barn- och utbildningsnämndens gymnasieutskott. När
gymnasieutskottet och förskole- och grundskoleutskottet avvecklades och ersattes
av ett arbetsutskott den 1 februari 2020, upphörde även vice ordförandes
ordförandeuppdrag i utskottet. Dock genomfördes ingen korrigering av
Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
TJÄNSTESKRIVELSE
Diarienummer PN 2025/9
2025-11-17
arvodesnivåerna med anledning av omorganisationen. För att skapa en
arvodesstruktur som är uppdaterad, som speglar nuvarande organisation och som
är enhetlig i förhållande till övriga nämnder, föreslås att arvodesnivån för vice
ordförande i barn- och utbildningsnämnden justeras till samma nivå som för andre
vice ordförande.
Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och
utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan:
Uppdrag Omfattning i procent och timmar
2024 2025 2026
Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar
Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar
Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar
ordförande
Beslutet skickas till
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden
Parlamentariska nämnden
Barn-och utbildningsnämnden
Kommunledningskontorets lönavdelning
Författningssamlingen
Kommunledningskontoret
Cecilia Zander
Handläggare parlamentariska nämnden
Postadress Gatuadress Telefon (v) Bankgiro Org. nr. E-postadress
571 80 Nässjö Rådhusgatan 28 0380-51 80 00 5886-9868 212 000-0548 kommunstyrelsen@nassjo.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
Diarienummer KS 2026/14
Sammanträdesdatum 2026-03-04
§ 26 Demokratistrategi för Nässjö kommun
beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2025:289
§ 26
Demokratistrategi för Nässjö kommun
Kommunstyrelsens beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Demokratistrategi för Nässjö kommun antas.
Sammanfattning av ärendet
Parlamentariska nämnden har tagit fram ett förslag till demokratistrategi för Nässjö
kommun. Demokratistrategin innehåller följande fyra strategiområden med
prioriterade åtgärder inom varje område:
• Strategiområde 1: Förutsättningar för det lokala demokratiska systemet
• Strategiområde 2: Information och kommunikation
• Strategiområde 3: Dialog med medborgarna
• Strategiområde 4: Samverkan med föreningsliv och civilsamhälle
Arbetet med att ta fram demokratistrategin har pågått sedan våren 2024 och har
bland annat omfattat medborgardialoger på temat information, delaktighet och
demokrati vid sju tillfällen under perioden oktober 2024-januari 2025.
Förslaget till demokratistrategi har skickats på remiss för att ge nämnder, styrelser,
politiska partier och allmänhet möjlighet att lämna in synpunkter på förslaget.
Totalt har 13 remissvar och yttranden inkommit. Synpunkterna i sin helhet samt
kommentarer finns sammanställda i ett separat dokument. Förslaget till
demokratistrategi har delvis omarbetats med anledning av de inkomna remissvaren.
Ärendets tidigare behandling
• Parlamentariska nämnden den 26 september 2023, § 11
• Parlamentariska nämnden den 28 februari 2024, § 3
• Parlamentariska nämnden den 22 maj 2024, § 7
• Parlamentariska nämnden den 20 november 2024, § 14
• Parlamentariska nämnden den 19 februari 2025, § 5
• Parlamentariska nämnden den 21 maj 2025, § 8
• Parlamentariska nämnden den 10 december 2026, § 21
• Kommunstyrelsens arbetsutskott den 19 februari 2026, § 15
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
Diarienummer KS 2025/289
Sammanträdesdatum 2026-03-04
________________
Beslutet skickas till:
Kommunfullmäktige
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Diarienummer KS 2025/289
Sammanträdesdatum 2026-02-10
§ 29 Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och
beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2025:285
§ 29
Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och
utbildningsnämnden
Kommunstyrelsens beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Revidering av arvoden för ordföranden i barn- och utbildningsnämnden godkänns.
De reviderade arvodesnivåerna gäller från och med den 1 januari 2026 och
tillämpas retroaktivt.
Jäv
Carla Habib (S), Annika Karlsson (KD) samt Magnus Hellström (SD) deltar inte i
beslutet på grund av jäv.
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige beslutade 25 september 2025, § 102, om höjda arvoden för de
tre ordförandena i barn- och utbildningsnämnden under 2025 med anledning av de
tillkommande uppdragen i Höglandsförbundets utbildningsnämnd. För 2025
beräknades en ökad tidsåtgång på cirka 80 timmar baserat på elva sammanträden,
två studiebesök samt oförutsedda mötesbehov.
Inför 2026 har utbildningsnämnden fastställt en sammanträdesplan med åtta
sammanträden, vilket är tre färre sammanträden än 2025. Detta beräknas minska
tidsåtgången med cirka 13,5 timmar. Behovet av extra tid för att etablera
utbildningsnämndens arbetsformer bedöms också ha minskat. Sammantaget
föreslås därför en sänkning med 1,5 procentenheter, vilket motsvarar 26,5 timmar
och cirka 13 000 kronor per år i 2025 års nivå. Arvodesnivåerna är dock även efter
den föreslagna minskningen högre än arvodesnivåerna innan utbildningsnämnden
inrättades.
Mellan vice ordförande och andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden
finns en skillnad på 1,5 procentenheter, vilket inte förekommer i andra nämnder,
undantaget socialnämnden. Skillnaden är troligen en kvarleva från tidigare
organisation där vice ordförande även hade ordförandeuppdrag i det dåvarande
gymnasieutskottet. För att skapa en arvodesstruktur som är uppdaterad, som
speglar nuvarande organisation och som är enhetlig i förhållande till övriga
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsen
Diarienummer KS 2025/285
Sammanträdesdatum 2026-03-04
nämnder, föreslås därför även en justering av arvodesnivån för vice ordförande i
barn- och utbildningsnämnden. Förslaget är att minska arvodesnivån till samma
nivå som för andre vice ordförande.
Tidigare och nya föreslagna nivåer för uppdragen som ordförande i barn- och
utbildningsnämnden framgår i tabellen nedan:
Uppdrag Omfattning i procent och timmar
2024 2025 2026
Ordförande 24 %, 424 timmar 26,5 %, 468 timmar 25 %, 442 timmar
Vice ordförande 6 %, 106 timmar 10 %, 177 timmar 7 %, 124 timmar
Andre vice 4,5 %, 80 timmar 8,5 %, 150 timmar 7 %, 124 timmar
ordförande
Ärendets tidigare behandling
• Parlamentariska nämnden 10 december 2025, § 22
• Kommunstyrelsens arbetsutskott den 10 februari, § 18
Ajournering under ärendet kl. 15.54-16.01 och 16.08-16.13.
________________
Beslutet skickas till:
Kommunfullmäktige
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Diarienummer KS 2025/285
Sammanträdesdatum 2026-02-10
§ 30 Hantering vid extraordinär händelse: samverkan
diarienr: nassjo:KS:2026:14
§ 30
Hantering vid extraordinär händelse: samverkan
mellan Höglandsförbundet och
medlemskommunerna
Kommunstyrelsens beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Nässjö kommun ställer sig bakom att samverka med Höglandsförbundet, Eksjö,
Sävsjö och Vetlanda kommuner vid en extraordinär händelse.
Sammanfattning av ärendet
Förslag finns från Höglandsförbundet om att berörda medlemskommuner Eksjö,
Nässjö, Sävsjö och Vetlanda ska samverka vid en extraordinär händelse. I samband
med att gymnasieutbildningarna överfördes till Höglansförbundet övergick även
ansvaret för hanteringen av extraordinära händelser.
Eftersom händelsen inträffar inom en kommun, behåller kommunen enligt lag sitt
ansvar för räddningsinsatser och krishantering i hela sitt geografiska område. Det är
därför viktigt att Höglandsförbundet och de involverade kommunerna upprättar
någon form av samverkansdokument som beskriver hur en extraordinär händelse
på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025. Därför bör en
organisation och planering utvecklas utifrån de rådande strategierna från de fyra
kommunerna samt Höglandsförbundet. Kommundirektörerna har ställt sig bakom
arbetet.
Ärendets tidigare behandling
• Direktionen Höglandsförbundet 12 december 2024, § 76
• Höglandsförbundet utbildningsnämnden 10 januari 2025, § 9
• Kommunstyrelsens arbetsutskott den 10 februari 2026, § 19
________________
Beslutet skickas till:
Kommunfullmäktige
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Diarienummer KS 2026/14
Sammanträdesdatum 2026-02-10
§ 32 Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan
beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:KS:2026:26
§ 32
Ny arbetsordning för Primärkommunal samverkan
(PKS) och namnbyte till Kommunal samverkan i
Jönköpings län
Kommunstyrelsens beslut
(även beslutsförslag till kommunfullmäktige)
Föreslagen arbetsordning för Kommunal samverkan i Jönköpings län godkänns.
Sammanfattning av ärendet
Primärkommunal samverkan leder samverkan mellan 13 kommuner i Jönköpings
län. Samverkan sker inom de regionala utvecklingsområdena som finns angivna i
den regionala utvecklingsplanen. Primärkommunal samverkan (PKS) har beslutat
att revidera sin arbetsordning. Detta för att arbetsordningen bättre ska stämma
överens med nuvarande arbetssätt och samtidigt genomföra ett namnbyte.
Det nya namnet är Kommunal samverkan i Jönköpings län som då ersätter PKS.
Arbetsordningen behöver nu fastställas i samtliga 13 kommuners
kommunfullmäktige. Beslut ska skickas till Kommunal utveckling senast den 1 april
2026.
Ärendets tidigare behandling
• Primärkommunalt samverkansorgan 15 januari 2026, § 7
• Kommunstyrelsens arbetsutskott den 10 februari 2026, § 21
________________
Beslutet skickas till:
Kommunfullmäktige
Justerares signatur Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Diarienummer KS 2026/26
Sammanträdesdatum 2026-02-10
§ 76 Hantering vid extraordinär händelse -
beslutstyp: godkännandediarienr: nassjo:-:2024:88
§ 76 Dnr 2024/88
Hantering vid extraordinär händelse -
samverkan med medlemskommunerna
Beslut
Direktionen beslutar att Höglandsförbundet ställer sig bakom skrivelsen och skickar den till
Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner för motsvarande beslut.
Sammanfattning
I samband med att gymnasieutbildningen i Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda kommuner förs
över till Höglandsförbundet, övergår också ansvaret för hantering av extra ordinära händelser på
en gymnasieskola till viss del till Höglandsförbundet. Av detta skäl behöver Höglandsförbundet
arbeta fram organisation och en plan för hur en sådan händelse ska hanteras, planen ska utgå
från de fyra kommunernas och Höglandsförbundets nuvarande planer.
Samtidigt sker händelsen i en kommun och enligt gällande lagstiftning har kommunen ett
fortsatt ansvar för räddningsinsatser och krishantering inom det geografiska område som en
kommun utgör. Det är därför viktigt att det också upprättas någon form av samverkansdokument
mellan Höglandsförbundet och de berörda kommunerna, hur hanteringen av en extraordinär
händelse som inträffar på en gymnasieskola ska hanteras efter den 1 januari 2025.
Som grund för ett sådant arbete och som grund för agerande innan ovanstående dokument är
klara är det dock redan nu viktigt att berörda kommuner och Höglandsförbundet är överens om
att om en extraordinär händelse skulle inträffa på en gymnasieskola efter den 1 januari 2025 så
står samtliga resurser som skulle stötta gymnasieskolan idag till förfogande från berörd
medlemskommun. På samma sätt är gymnasieskolan beredd att stödja den kommun som skolan
ligger i om en händelse inträffar och gymnasiets resurser på något sätt efterfrågas.
Den 241120 ställde sig även kommundirektörerna bakom denna inriktning som grund inför
fortsatt utredningsarbete. .
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2024-12-05
Arbetsutskottets beslut 2024-12-13, § 99
Beslutet skickas till
Medlemskommunerna
Höglandets räddningstjänstförbund
HÖGLANDSFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
UTBILDNINGSNÄMNDEN 2025-01-10