Miljö- och stadsbyggnadsnämnden — 8 oktober 2026

§ 238 MSN-2026-00034 Fastställande av föredragningslista Beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden fastställer utsänd föredragningslista. - - - - - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

§ 239 MSN-2026-00250 Beslut angående utlämnande av allmän handling Beslut 1. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar att begärda handlingar i den del som avser beslut om sanktionsavgifter som innehåller personuppgifter ska lämnas ut till Panoptes Sweden AB (559199-4503) i dess verksamhetsgren med särskilt företagsnamn Nyhetsbyrån Siren med ett förbehåll som innebär: a. att uppgifterna i handlingarna, oavsett i vilken form, inte får tillhandahållas allmänheten eller betalande kunder om allmänheten eller kunderna därigenom får del av personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer, och b. att bolaget inte heller på annat sätt får erbjuda allmänheten eller betalande kunder sökmöjligheter utifrån uppgifterna i handlingarna på ett sätt som ger tillgång till personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer. 2. Beslutet justeras i omedelbar anslutning till sammanträdet. Övriga begärda handlingar lämnas ut utan förbehåll. Upplysning om avgifter Nacka kommun tar ut avgift för utlämnande av kopior av allmänna handlingar enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Detta innebär att bolaget kommer få en separat faktura. Beskrivning av ärendet Panoptes Sweden AB har genom dess verksamhetsgren med särskilt företagsnamn Nyhetsbyrån Siren (Siren) den 7 september 2026 inkommit med en begäran om att få ta del av allmänna handlingar. Begäran avser kopia på beslut om sanktionsavgifter och förelägganden med vite, exklusive bilagor, enligt plan- och bygglagen och miljöbalken som har fattats under perioden 1 januari 2022 till och med 7 september 2026. Av begäran framgår vidare bland annat att Siren avser att månadsvis begära ut kopior av densamma. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden (nämnden) har den 10 september 2026 berett Siren tillfälle att yttra sig angående den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen samt hur personuppgifterna kommer behandlas. Siren har i samband med detta även getts tillfälle att särskilt yttra sig över hur personuppgiftsbehandlingen förhåller sig till artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning (dataskyddsförordningen). Yttrandet har begärts in för att ge nämnden underlag för att kunna göra en sekretessprövning enligt 21 kap. 7 § OSL. Siren har den 16 september 2026 inkommit med ett yttrande och anfört bland annat följande. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Siren är en automatiskt grundlagsskyddad nyhetsbyrå. Siren har en ansvarig utgivare och denne har ensam beslutsrätt gällande deras publiceringar, och är också den som kan ställas till svars för dem. Sirens kunder är enbart grundlagsskyddade medier och de flesta är nyhetsmedier i landet på lokal, regional och rikstäckande nivå. Genom att bevaka handlingar som de nu begärda hittar Siren nyheter som de anser vara relevanta för vissa medier beroende på deras bevakningsområde. Nyheterna som Siren skickar ut innehåller en text med föreslagen vinkel samt bakgrundsinformation om berörda parter och källa. Sirens nyheter publiceras av andra medier under eget utgivaransvar. Sirens verksamhet beskrivs ingående i prejudikatet NJA 2025 s 123 I (Högsta domstolens beslut Ä 3457-24). Sirens nyheter publiceras av dem själva i ett digitalt publiceringssystem som endast ovan nämnda nyhetskunder via betalda abonnemang har tillgång till, en form av databas. Prejudikatet NJA 2025 s 123 I slår fast att särskilt skyddsvärda personuppgifter rörande lagöverträdelser enligt artikel 10 dataskyddsförordningen ska lämnas ut till Siren och tillåtas spridas av Siren, allt annat vore en kraftig inskränkning av pressfriheten. I somras beslutade Högsta domstolen i ett annat ärende, Högsta domstolens beslut Ä 9385-25 daterad 12 juni 2026, att det inte finns stöd för att besluta om sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL, och därmed förbehåll, vid utlämnande av personuppgifter som inte omfattas av särskilt skydd enligt artikel 6 dataskyddsförordningen till en rättsdatabas med utgivningsbevis. Det talar med styrka för att det inte finns stöd för att besluta om förbehåll vid utlämnande av personuppgifter som omfattas av artikel 6 till en automatiskt grundlagsskyddad nyhetsbyrå som endast ska sprida dem till andra medier. Skäl till beslut Behöver en sekretessprövning enligt 21 kap. 7 § OSL göras? Siren har av nämnden begärt ut allmänna handlingar som innehåller personuppgifter. Hela eller delar av innehållet i handlingarna avses publiceras i Sirens digitala databas. Enligt artikel 86 i dataskyddsförordningen får personuppgifter i allmänna handlingar lämnas ut i enlighet med nationell rätt för att förena allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar med rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med samma förordning. I svensk rätt har detta hanterats genom att Tryckfrihetsförordningen (TF) och OSL styr utlämnandet, men med en särskild sekretessregel i 21 kap. 7 § OSL som knyter an till dataskyddsförordningen. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Enligt 21 kap. 7 § OSL gäller sekretess för personuppgifter om det kan antas att uppgifterna efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med bland annat dataskyddsförordningen. En sekretessprövning enligt 21 kap. 7 § OSL ska dock endast göras om det finns konkreta omständigheter som indikerar att mottagaren kommer behandla uppgifterna på ett sätt som strider mot dataskyddsregleringen, t.ex. om det är fråga om massuttag eller selekterade uttag. Finns det däremot inga sådana indikationer behöver inte någon bedömning enligt dataskyddsregleringen göras (jfr prop. 2017/18:105 s. 135 f.). Nämnden konstaterar att begäran från Siren avser ett massuttag då begäran omfattar en stor mängd beslut. Med beaktande av den omfattande behandling av personuppgifter som ett utlämnande till Siren skulle innebära utgör redan detta en indikation på att de personuppgifter som finns i de begärda handlingarna kan komma att behandlas på ett sätt som är oförenligt med dataskyddsförordningen. Det kan vidare inte uteslutas att personuppgifterna kommer att publiceras i Sirens databas på ett sådant sätt att de blir sökbara. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till att Siren även uppgett att de avser att återkomma månadsvis med samma begäran, stärks bedömningen ytterligare om att behandlingen kan antas strida mot dataskyddsförordningen. Eftersom det finns konkreta omständigheter som indikerar att Siren kan komma att behandla personuppgifterna i de begärda handlingarna i strid med dataskyddsförordningen behöver nämnden göra en sekretessprövning enligt 21 kap. 7 § OSL innan ett eventuellt utlämnande kan ske. Vad innebär sekretessprövningen enligt 21 kap. 7 § OSL? Nämnden ska pröva om Sirens avsedda behandling av personuppgifterna i handlingarna kan antas strida mot dataskyddsförordningen (se 21 kap. 7 § OSL och hänvisningarna däri till dataskyddsförordningen). I 1 kap. 7 § dataskyddslagen anges emellertid att dataskyddsförordningen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (se därtill artikel 85 i dataskyddsförordningen). Bestämmelsen undantar även behandling av personuppgifter för bland annat journalistiska ändamål från vissa av förordningens artiklar. Sekretessprövningen enligt 21 kap. 7 § OSL ska trots det ovan nämnda göras utan att man först undantar eventuella aktörer med grundlagsskyddade journalistiska ändamål. Detta innebär att bestämmelsen i 1 kap. 7 § dataskyddslagen ska tillämpas så att den inte hindrar att dataskyddsförordningen kan beaktas som en fristående måttstock vid sekretessprövningen enligt 21 kap. 7 § OSL. Och det gäller oberoende av huruvida förordningen är tillämplig i den verksamhet i relation till vilken prövningen sker. Detta Miljö- och stadsbyggnadsnämnden innebär att även utlämnande till grundlagsskyddade aktörer kan begränsas eller förenas med förbehåll med hänvisning till dataskyddsförordningen genom 21 kap. 7 § OSL. Prövningen ska alltså i ett första steg avse om den tänkta personuppgiftsbehandlingen kan antas strida mot dataskyddsförordningen, och därefter om sekretess gäller. (Se Högsta domstolens beslut den 12 juni 2026 i mål Ä 9385-25 ”Quras begäran”). Någon fullständig bedömning av om behandlingen kommer att strida mot dataskyddsförordningen behöver däremot inte göras (jfr prop. 2017/18:105 s. 135 f.). Nämnden har således att bedöma om Sirens behandling av personuppgifter kan antas komma att strida mot artikel 9 respektive 10 i dataskyddsförordningen. För det fall behandlingen bedöms strida mot dataskyddsförordningen, och sekretess därmed gäller, blir fråga om det ändå finns förutsättningar att lämna ut handlingarna. Antas behandlingen strida mot artikel 9 eller 10 dataskyddsförordningen? Enligt artikel 9 och 10 dataskyddsförordningen är huvudregeln att det är förbjudet att behandla känsliga personuppgifter och personuppgifter som rör lagöverträdelser som innefattar brott. Personuppgifter bedöms vara känsliga om de avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Behandling av sådana uppgifter får endast ske om den registrerade uttryckligen har lämnat sitt samtycke eller behandlingen är nödvändig av vissa angivna skäl. Nämnden konstaterar att det i de begärda handlingarna kan förekomma känsliga uppgifter så som exempelvis uppgifter om hälsotillstånd. Nämnden bedömer däremot att förekomsten av sådana uppgifter är begränsad och att det därmed inte finns anledning att anta att uppgifterna kommer att behandlas på ett sätt som är oförenligt med artikel 9 i dataskyddsförordningen (jfr ”Quras begäran”). Sekretess föreligger därmed inte för dessa uppgifter. Uppgifter om lagöverträdelser får vidare endast utföras under kontroll av en myndighet eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs (se 5-6 §§ dataskyddsförordningen och IMY:s föreskrifter ). Begreppet ”lagöverträdelser som innefattar brott” är självständiga unionsrättsliga begrepp och ska därmed inte ges en nationell tolkning (se EU-domstolens mål Latvijas Republikas Saeimas C-439/19, EU:C:2021:504). Det måste därmed göras en bedömning i varje enskilt fall om en överträdelse som nationellt kvalificerats som förvaltningsrättslig omfattas av artikel 10. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden I EU-domstolens mål Latvijas Republikas Saeimas konstateras att omfattningen av begreppet uteslutande avser brott, inte administrativa sanktioner (punkt 77). Skyddet omfattar således bara uppgifter på det straffrättsliga området (punkt 78). Den rättsliga kvalificeringen av en överträdelse i nationell rätt är dock inte avgörande för om den utgör ett brott i den mening som avses i artikel 10. Även överträdelser som i den nationella rätten kvalificerats som förvaltningsrättsliga kan således omfattas av begreppet brott. (Punkt 80). Avseende bedömningen av om den aktuella överträdelsen är av straffrättslig karaktär, följer av domstolens praxis tre relevanta kriterier; 1) den rättsliga kvalificeringen av överträdelsen i nationell rätt, 2) överträdelsens art och 3) strängheten i den sanktion som den berörde kan åläggas (punkt 86-88). När det gäller kriteriet överträdelsens art ska det beaktas om sanktionen bland annat har ett repressivt syfte. Att en sanktion även har ett förebyggande syfte betyder inte i sig att den inte kan kvalificeras som straffrättslig, men en åtgärd som bara kompenserar för den skada som vållats genom överträdelsen är inte av straffrättslig karaktär (punkt 89). Vidare anges att sådana överträdelser som kan leda till avståndstagande från samhällets sida och medför en stigmatisering av den berörda personen bör kvalificeras som brott (punkt 92). I svensk rätt kvalificeras idag både sanktionsavgifter och förelägganden enligt miljöbalken och PBL som förvaltningsrättsliga sanktioner, d.v.s. som administrativa påföljder och ingripanden. Historiskt sett har det dock sett annorlunda ut. Enligt 1947 års byggnadslag (147 §) kunde olovligt byggande, vid synnerligen försvårande omständigheter, även medföra fängelse i högst sex månader. Även Naturvårdslagen som var föregångare till miljöbalken föreskrev fängelse i högst sex månader vid brott mot miljöreglerna. Denna ordning kvarstod för vissa överträdelser av miljöreglerna vid miljöbalkens införande 1999. Såväl PBL som miljöbalken har sedermera genomgått en utveckling varigenom deras huvudsakliga ändamål i allt högre grad kommit att präglas av en preventiv ansats. Vid en första anblick kan det således framstå som att påföljderna och ingripandena enbart för med sig administrativa konsekvenser (jfr även uttalandet i kommentaren till 10 § dataskyddsförordningen om att överträdelser gällande otillåtet byggande normalt inte omfattas av brottsbegreppet). Huvudsyftet med påföljderna och ingripandena enligt PBL och miljöbalken är visserligen att avhålla från överträdelser, varvid ingripandena (föreläggandena) syftar till att återställa skadeverkningarna. Påföljderna, dvs sanktionsavgifterna, har emellertid en uttalad repressiv karaktär. Avgifterna står inte i proportion till den specifika överträdelsens skadeverkningar och avgifterna kan uppgå till miljonbelopp (jfr bl.a. uttalanden om avgifternas repressiva karaktär i prop. 1975/76:164 s. 127–128). Därtill gäller reglerna i PBL och miljöbalken alla. Överträdelser enligt lagarna kan – med hänsyn till att sådana överträdelser kan påverka säkerheten för liv och hälsa – leda till ett avståndstagande och en stigmatisering från allmänhetens sida. I sammanhanget är det även värt att nämna att sanktionsavgifter anses utgöra straff i Europakonventionens mening (se MÖD 2020:31 med rättsfallshänvisningar däri). Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Bedömningen av om en sanktionsavgift utgör straff i Europakonventionens mening skiljer sig inte nämnvärt åt från den bedömning av brottsbegreppet som görs i dataskyddsförordningen. Mot bakgrund av det ovan anförda gör nämnden bedömningen att de personuppgifter som förekommer i beslut som rör sanktionsavgifter är att betrakta som uppgifter om brott i dataskyddsförordningens mening. Den tilltänkta behandlingen av dessa personuppgifter antas därmed strida mot artikel 10 i dataskyddsförordningen. Sekretess råder därmed enligt 21 kap. 7 § OSL för de personuppgifter som finns i besluten om sanktionsavgifter. Finns det trots sekretessen förutsättningar att lämna ut besluten om sanktionsavgifter? Vid bedömningen av om personuppgifterna trots sekretess kan lämnas ut är det av betydelse om behandlingen sker för journalistiska ändamål (se bland annat NJA 2025 s. 123 I-II). Uttrycket behandling för journalistiska ändamål ska ges samma innebörd som enligt unionsrätten (jfr bland annat NJA 2001 s. 409 punkt 22). Huruvida Sirens verksamhet sker för journalistiska ändamål har tidigare varit föremål för prövning i Högsta domstolens beslut NJA 2025 s. 123 I. I beslutet anges att Siren identifierar och samlar in underlag för nyheter för att förmedla sådant underlag till andra nyhetsorganisationer och massmedier. Vidare anges att Siren tar hand om, bedömer och utarbetar underlag med utgångspunkt i de handlingar som lämnats in. Behandlingen uppges vara avsedd för publicering. Det är redaktionens medarbetare som analyserar materialet och gör självständiga nyhetsvärderingar. Det bearbetade materialet kan sedermera användas för publicering i andra massmedier eller i Sirens egen databas. Siren har själva till nämnden hänvisat till ovanstående beslut gällande beskrivningen av den verksamhet som de bedriver. Siren har vidare till nämnden anfört att de är en grundlagsskyddad nyhetsbyrå. Detta förstår nämnden som att de har utgivningsbevis för databasen (jfr 1 kap. 4 Yttrandefrihetsgrundlagen). I det ovan nämnda beslutet slår Högsta domstolen fast att den verksamhet som Siren bedriver till betydande del sker för journalistiska ändamål. De skiljaktiga justitieråden Henrik Jermsten och Thomas Bull ansåg däremot att det fick anses stå klart att Sirens insamlande av personuppgifter sker för journalistiska ändamål. Efter Högsta domstolens beslut har EU-domstolen den 9 juli 2026 i mål C-199/24 kommit med ett förhandsavgörande avseende tolkningen av begreppet ”journalistiska ändamål” (jfr exempelvis artikel 85 i dataskyddsförordningen samt 1 kap. 7 § dataskyddslagen). Frågan som uppstår är om nämnda förhandsavgörande medför någon annan bedömning av om Siren bedriver journalistisk verksamhet. Av förhandsavgörandet framgår bland annat följande. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Även om begreppet journalistiska ändamål ska ges en vid tolkning kan denna tolkning inte anses omfatta alla yttrandeformer. Detta begrepp ska snarare förstås på ett sätt som tar hänsyn till det som, utifrån framställningsform, särskiljer journalistiken från andra yttrandeformer. (Punkt 64). Journalistisk verksamhet förutsätter att det i regelbunden eller yrkesmässig form bedrivs ett arbete med att redigera eller bearbeta information, åsikter eller idéer som ska spridas till allmänheten, eller åtminstone ett arbete som syftar till att detsamma ska spridas i enlighet med redaktionella val (punkt 66). Slutligen gäller även att verksamheten endast anses vara journalistisk om den bedrivs med iakttagande av pressetiska regler och yrkesetiska regler för journalister (punkt 68). I förhandsavgörandet framhålls även att behandling av olika typer av personuppgifter för journalistiskt ändamål inte endast avser behandlingen som är nödvändig för att publicera information m.m. utan även behandling som förekommer i information som man valt att inte publicera (punkt 72). Vidare betonas särskilt att för att behandling av personuppgifter ska anses ha skett för journalistiskt ändamål krävs att handlingarna uteslutande är avsedda för journalistisk verksamhet (punkt 75). Av förhandsavgörandet kan bland annat den slutsatsen dras att förekomsten av ett utgivningsbevis inte har någon avgörande betydelse vid bedömningen av om en verksamhet bedrivs för journalistiska ändamål. Vidare dras slutsatsen att ett utlämnande av uppgifterna kan vägras, i en situation där behandlingen antas strida mot dataskyddsförordningen och där verksamheten inte uteslutande sker för journalistiska ändamål. Frågan om i vilken omfattning verksamheten är journalistisk var inte under direkt prövning i Högsta domstolens avgörande NJA 2025 s. 123 I. Nämnden finner inte skäl att göra någon annan bedömning än att Sirens verksamhetsgren fortfarande får anses ske för journalistiska ändamål, även med beaktande av de förtydliganden som skett genom förhandsavgörandet. Enligt 10 kap. 14 § OSL får en myndighet, när sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild, ändå lämna ut uppgiften om risken för skada, men eller annan olägenhet kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Nämnden bedömer att den risk som föranleder sekretesskyddet kan undanröjas genom att utlämnandet förenas med ett förbehåll som innebär att Siren inte får tillhandahålla allmänheten eller betalande kunder personuppgifter som kan identifiera enskilda personer, såsom namn, personnummer eller adress, och inte får använda sådana personuppgifter vid publicering eller i aviseringstjänster eller sökfunktioner. Förbehållet hindrar inte att beslutens juridiska resonemang och övriga sakuppgifter används i nyhetstexter eller nyhetsunderlag, under förutsättning att enskilda inte kan identifieras. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Eftersom förbehållet enbart kan riktas mot en enskild, och det särskilda företagsnamnet Nyhetsbyrån Siren inte är en enskild i den mening som avses med bestämmelsen, så riktas förbehållet gentemot den juridiska personen Panoptes Sweden AB. Begäran är dock ställd från verksamhetsgren med särskilt företagsnamn Nyhetsbyrån Siren, vilket innebär att handlingarna lämnas ut till den verksamhetsgrenen hos bolaget Panoptes Sweden AB. Genom ett sådant förbehåll uppnås en rimlig avvägning mellan intresset av insyn och allmänhetens tillgång till information å ena sidan, och de registrerades intresse av skydd för sina personuppgifter och rätt till privatliv å andra sidan. Nämnden bedömer därför att integritetsskyddet kan tillgodoses genom utlämnande med förbehåll, trots att sekretess råder för brottsuppgifterna enligt 21 kap. 7 § OSL. Sammantagen bedömning Eftersom det kan antas att personuppgifterna i besluten om sanktionsavgifter kan komma att behandlas i strid med dataskyddsförordningen 10 föreligger sekretess. Med hänsyn till att Sirens verksamhetsgren bedriver journalistisk verksamhet görs bedömningen att handlingarna, trots sekretess, kan lämnas ut med förbehåll till bolaget. Övriga begärda handlingar lämnas ut utan förbehåll. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse daterad den 6 oktober 2026 Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut, det utsända förslaget, och finner att miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med det. - - - - -