Planering av arbetsområden — 13 april 2026

2§ Planläggning skall, med beaktande av natur- och Det är ofta lämplige an börja med grova risk­ kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur av be­ analyser där inventeringar, bedömningar och åt­ byggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra gärder svarar mot de frågeställningar som kan bli anläggningar. Aven en från social synpunkt god livsmiijö, aktuella i kommunens översiktsplan. Många hän­ goda miijöforhållanden i övrigt samt en långsiluigt god syn skall tas bl.a. till vacrencillgångar, grund­ hushållning med mark och vatten och med energi och förhållanden, förhärskande vindriktningar etc. råvaror skallfr ämjas. Hänsyn skall tas tillfo rhållandena innan man kan bestämma sig var nya industrier i angränsande lwmmuner. Vad som anges ifo rsta stycket och andra exploateringar kan bli aktuella. Grova skall beaktas även i andra ärenden enligt denna lag. riskanalyser kan vara cill god hjälp i översikcsplane­ arbetet. Den fysiska planeringen är ett viktigt instrument för den förebyggande miljövården och anpassningen till De grova riskanalyserna inom detta skede av plane­ ett kretsloppssamhälle. Planeringen skall också använ­ ringsprocessen kan både ge vägledning vid priorite­ das för att skapa levande samhällen med ett rikt socialt ring av olika ryper av förebyggande åtgärder och möj­ liv och en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling i liggöra en klassning av olika arbetsområden från risk­ hela vårt land. synpunkt. I detaljplaneringen krävs en utveckling och anpassning av de fördjupade riskanalyserna till skif­ tande förutsättningar i det enskilda fallet. Ibland är Miljöhänsyn verksamheten känd inom detaljplaneområdet, vilket Planläggning av arbetsplatser skiljer sig inte från t.ex. kan underlätta risk.analysarbetet. Konflikten med den planläggning av bostadsbebyggelse vad gäller hänsyn omgivande bebyggelsen kan också vara känd och däri­ till mark-, vatten- och terrängförhållanden. genom påverka inriktningen av det fördjupade risk­ Scadsbyggande innebär dessutom anpassning och analysarbetet. I detta skede krävs normale en diskus­ återanvändning av befincliga bebyggelsemiljöer, hän­ sion av åtgärder som har med utformningen och reg­ syn till kulturmiljön och strävan till att blanda bostä­ leringen av planområdet att göra. Även frågan om vilka der, service och verksamheter. skyddsavstånd som lämpligen bör tillämpas kan här Planering skall förebygga framtida konflikter vid lo­ komma att besvaras. kalisering av industri eller bebyggelse. Planerings­ åtgärder är dessutom oftast ett nödvändigt komple­ ment till andra åtgärder för acc begränsa störningar och 79 föroreningar från verksamheten. Planering skall även säkerställa att industriell verksamhet kan tillåtas ex­ 2 pandera, dvs. bostadsområden skall inte tillåtas växa allt närmare industriområden. Buller från trafik inom ett arbetsområde och till och från ett arbetsområde samt materialhantering utom­ hus utgör ett särskilt problem och är ofta dimensione­ rande för storleken på skyddsområdet. Trafik till många olika slag av verksamheter förekommer ofta nattetid och är då särskilt störande. Lukt och farliga ämnen kan förekomma och lokalisering måste givetvis göras med hänsyn till detta. Även andra frågor, exempelvis damning, kan vara dimensionerande. Riskhänsyn I 12 kap. PBL anges ramarna för den statliga kontrol­ len över kommunala planer och beslut. Kommunerna har huvudansvaret för frågor om hälsa och säkerhet i samband med arbetsområdesplaneringen. Frågor om riskhänsyn skall tas upp på etc samlat sätt under hela planerings- och beslutsprocessen. Med riskhänsyn i planer och beslut som rör ar­ Länsstyrelsen skall pröva om detaljplanen eller betsområden menas åtgärder av olika slag som områdesbestämmelserna är lämpliga med hänsyn till syftar till att minska riskerna och/eller öka skyd­ hälso- och säkerhetsrisker och kan upphäva dem om det från hälso- och säkerhetssynpunkt. De olika så inte är fallet. åtgärder som kan bli aktuella handlar om 0 lokalisering av verksamheter, 0 skyddsavstånd mellan bebyggelse och en verksamhet etc. som innebär hälso-och/ eller säkerhetsrisker, 0 ucformning och reglering av ett arbetsområde, 0 särskilda åtgärder som rör mark och be­ byggelse i eller i anslutning cill arbets­ området, exempelvis invallning. Ovan visas en principiell bild av hur arbetet med hälso­ och säkerhetsrisker samt riskhänsyn bör kunna läggas upp vid planering av arbetsområden. När man talar om skyddsavstånd far man ha klart för sig att de risknivåer som kan accepteras varierar för olika typer av bebyggelse, t.ex. sjukhus, bostäder och �SK.sro1t..L.lir-t'C handel. Riskhänsyn handlar om åtgärder i både ny be­ Hänsyn till risker för hälsa och säkerhet byggelse och befintlig bebyggelse. Begreppet riskhänsyn utgör en samlande term för alla risker som rör hälsa och säkerhet i PBL:s mening. Risk­ Ny bebyggelse och nya infrasrrukrurinvesteringar hänsyn i fysisk planering handlar om åtgärder i fråga bör lokaliseras på ett sådant sätt art människor, om mark-och varrenanvändning, bebyggelseurveckling miljö och egendom så långt möjligt skyddas från och infrastruktur i syfte att öka skyddet för männis­ både hälso-och säkerhetsrisker. kor, miljö och egendom. Befinclig bebyggelse och befimlig infrastruk­ tur kan också bli föremål för planeringsåtgärder. 80 Det är naturli gtv is svårare och ofta även dyrare Befintliga verksamheter ligger ofta så nära bo­ att åstadkomma en annan och bättre lokalisering stadsbebyggelse eller dylikt att riktvärdet för av farlig eller störande verksamhet. Däremot kan skyddsavsrånd inte går att tillämpa. I det faller det vara möjligt att på sikt åstadkomma bättre rar man avvakta till dess verksamheten ändrar ka­ skyddsavsrånd t.ex. genom inlösen av fastighe­ raktär eller flyttar eller till dess det är möjligt att ter. Man kan också bygga vallar, gräva diken etc. ändra markanvändningen/bebyggelsen i grann­ skapet. Detta är inte alltid möjligt att åstad­ komma på kort sikt. Målet på lång sikt bör vara att farlig eller störande verksamhet i en integre­ 6.4 Skyddsavstånd, avgräns­ rad scadsbebyggelse ändras, tas bort eller ersätts av mindre farlig eller störande verksamhet. ning och tillämpning Riskhänsyn i fysisk planering av arbetsområden hand­ Riktvärden för skyddsavstånd avseende lar om lämplighetsbedömning från fall till fall. Lämp­ olika verksamheter lighetsbedömning innefattar även frågan om vilken typ Det är många faktorer som påverkar ett riktvärde, t.ex. av verksamhet som ryms inom ett visst arbetsområde hur farlig verksamheten är som man kan acceptera och vilken omfattning verksamheten kan tänkas få. inom ett arbetsområde och mängden av de ämnen som man vill tillåta inom området. Det kan också vara svårt att ange vad som är ett lämpligt skyddsavstånd från Skyddsavstånd i fysisk planering säkerhetssynpunkt, i synnerhet om man inom ett ar­ En bedömning av vad som kan vara ett lämpligt skydds­ betsområde hanterar flera olika ämnen som kan inne­ avstånd innebär att man i den aktuella planerings­ bära hälso-och olycksrisker. situationen behöver ta hänsyn till många typer av fak­ I kapitel 9 anges riktvärden för skyddsavstånd till torer samt kombinera skyddsavståndet med andra åt­ olika störande eller farliga verksamheter. När man skall gärder, t.ex. invallning, diken etc. Att lägga fast ett bedöma vad som kan vara lämpliga skyddsavstånd till skyddsområde innebär inte att man därmed har be­ en viss typ av arbetsområde från miljö-, hälso-och sä­ stän1 t den viktigaste och mest effektiva åtgärden som kerhetssynpunkt uppstår frågan: Vilka risker vill man kan vidtas. Andra åtgärder kan vara ännu mera av­ på sikt acceptera inom ett arbetsområde? Endast verk­ görande än utläggandet av ett lämpligt skyddsavstånd. samheter som innebär likvärdiga eller mindre risker T.ex. bör man fråga sig om man över huvud taget skall uttryckta som skyddsavstånd från planerad bebyggelse tillåta en riskfylld verksamhet på den aktuella platsen. till farlig/störande verksamhet bör tillåtas i ett och Åtgärder vid källan bör alltid prioriteras. samma arbetsområde. En viktig faktor för bedömning av skyddsavstånd Skyddsavstånd vid planläggning enligt PBL bör är anläggningens storlek. Vissa industribranscher upp­ bedömas långsikågt och allsidige. Detta innebär visar härvidlag stora variationer. Verkstadsindustri kan att man bör se på arbetsområdets möjligheter art vara allt från ett garage med några svarvar till stora fungera även när verksamheter förändras. De tillverkningsfabriker, medan c.ex. asfaltverk är mycket skyddsavstånd som ursprungligen ansetts lämp­ mer lika varandra i storlek. liga måste vara tillräckliga också när markanvänd­ På grund av olika lokala förutsättningar kan skydds­ ningen eller verksamheten ändrar karaktär inom avståndet variera på olika sidor av den farliga eller eller direkt utanför arbetsområdet. störande verksamheten. Om man t.ex. har en berg­ Ett sådant synsätt innebär samtidigt att såväl plane­ vägg på ena sidan inom ett arbetsområde och tänker rande som cillståndsgivande myndigheter har ett an­ sig lägga en gasoltank intill denna bergvägg kan det svar när de bedömer vad som kan tillåtas eller inte till­ vara lämpligt med ett mycket kort skyddsavstånd från låtas inom ett arbetsområde. ny planerad bebyggelse på höjden ovanför gasoltanken Ett skyddsavstånd kan och bör användas för att ga­ till tanken ifråga. Har man å andra sidan sluttande rantera industrin urvecklingsmöjligheter och inte bara terräng och bostadsbebyggelse eller en skola på större skydda tillkommande bebyggelse i närheten av arbets­ avstånd från gasoltanken än vad som normalt betrak­ områden. tas som skadedimensionerande fall kan det vara till­ räckligt med ett kort skyddsavstånd. 81 Även lokala förhållanden med avseende på geologi, hållningsanläggningar, en gasolterminal, risker från en klimar etc. kan motivera en anpassning av skydds­ kraftledning och risker med mark.radon. avsråndet i det enskilda fallet. Länsstyrelserna upphävde 37 detaljplaner. 20 av dessa överklagades till regeringen varav två ännu inte var avgjorda vid årsskiftet 1993/94. Regeringen hade Riktvärden för skyddsavstånd avseende vid årsskiftet 1994/95 avslagir 13 av totalt 18 kom­ farliga godstransporter munala överklagandebeslut. Med ett par undantag (handel, daghem) handlade Risker och skyddsavsrånd som hör ihop med en viss detaljplanerna om bostäder som behövde skyddas från typ av arbetsområde beror bl.a. på farliga godstrans­ riskfyllda/störande verksamheter eller anläggningar i porter. Exempelvis förekommer normale inga farliga närheren. Fem detaljplaner avser utbyggnad i närhe­ godstransporter till och från ett induscrikvarrer som ten av indusrrin. Fyra planer har med trafikbuller och karakreriseras av verksamherer med små risker. Till crafiksälm·hec att göra. I tre detaljplaner är det frågan övriga arbersområden med direkr anslutning till tra­ om störningar från flygplatser. Tre detaljplaner hand­ fikleder eller det överordnade vägnätet kan farliga gods­ lar om järnvägar, två om bensinstationer och en om rransporter bli aktuella. kraftledningar. Regeringen har tillmätt hälso-och säkerhetsfrågorna Riktvärdet för skyddsavscånd med avseende på stor betydelse i sådana detaljplaner som har prövats av vägcransporcer av farligt gods bör vara 100 m el­ regeringen och där kommuner besvärat sig över läns­ ler större vid planering av induscriområden och styrelsens beslut. Frågan om skyddsavstånd har tagits srorinduscriområden. upp i ett fåtal ärenden. Det material som hittills har kommit fram vad gäl­ Frågan om skyddsavstånd bör slutligt avgöras i sam­ ler miljö-och riskhänsyn i fysisk planering samt erfa­ band med planläggningen. Prövning enligt annan lag­ renheter från överprövningen av detaljplaner visar att stiftning än PBL av olika verksamheter i det aktuella föreliggande rekommendationer för arbersområdes­ arbersområdet bör ta hänsyn till de skyddsavstånd och planering är väl förankrade i den praktiska tillämp­ övriga riskl1änsyn som har tagits i samband med plan­ n111gen. läggning enligt PBL och måste beakra de bindande regleringar som ges i deraljplaner. Exempelvis bör Vägverket inom skyddsområdet för 6.6 Skyddsavstånd i fysisk vägar med farlige gods tillsammans med länsstyrelsen planering i Holland, utarbeta närmare riktlinjer för vilka åtgärder som kan vidtas för att åstadkomma god traftksäkerher. Danmark, Tyskland och Frankrike 6.5 överprövning av detalj­ Integrerad miljözonering i Holland planer med avseende på I Holland finns sedan 1988 ett IEZ-koncept (Inceg­ hälsa och säkerhet rated Environmencal Zoning) som skall användas för att separera områden med industriell aktivitet från Boverket har utgivit en rapport som innehåller en ge­ områden med annan markanvändning, främst bostä­ nomgång av samtliga planer som överprövats fram till der. De störningar och risker som skall vägas samman 1993-12-31 PBL/NRL underlag nr 93/199. Totale förknippas med buller, luft, ursläpp av giftiga och hade länsstyrelserna överprövat 97 deraljplaner enligt cancerogena ämnen men även med brand och explo­ 12 kap. PBL. sion. Av dessa godrogs 60 planer sedan kommunen gjort Det holländska IEZ-koncepter är ett försök att in­ vissa ändringar eller tillägg, förtydliganden etc. med tegrera fysisk planering med krav på miljökvalirer på avseende på risker för hälsa och säkerhet. De flesta slut­ både nationell, regional och lokal nivå. Den totala ligen godtagna planerna (cirka 60 procent) handlade miljöbelastningen inom ett område utgörs av ett miljö­ om buller och säkerhetsfrågor i samband med kom­ index som är summan av förekommande föroreningar munikationer och transporter. Andra riskfrågor som och risker. Man tar även hänsyn till s.k. samman­ hade tagits upp var ett amal planerade VA- och djur- lagringseffekrer av samtidigt verkande föroreningar. 82 Indexet används sedan for att konstruera ett riskom­ föråldrad anläggning, en verksamhet med stor produk­ råde runt fororeningskällan. Storleken och formen på tion eller en verksamhet med skiftgång. riskområdet beror på kravet på miljökvalitet utanför Den danska miljöskyddslagen bygger på två huvud­ området. Inom riskområdet lägges restriktioner på ny­ principer nämligen fororeningsbegränsningsprincipen etablering av bostäder. och lokaliseringsprincipen. Det holländska ministeriet for bostäder, planering Föroreningsbegränsningsprincipen innebär att den och miljö uppdrog åt det engelska företaget Lloyd 's som utövar en förorenande verksamhet skall se till att Register att genomföra en undersökning av hur man i verksamheten medför så lite olägenheter som möjligt. tolv länder (inklusive Sverige) hanterat frågan om Lokaliseringsprincipen innebär att den som avser att skyddsavstånd i fysisk planering. Studien visar bl.a. att starta en förorenande verksamhet skall välja en sådan gränsvärden for buller förekommer överallt. Riktvärden placering att risken for föroreningar minskas så mycket for luftkvalitet finns i de flesta länderna. Luktproblem som möjligt. hanteras också i alla länder men gränsvärden förekom­ mer endast i sex av länderna. Gränsvärden for risker Miljöskyddsprövning och skyddsavstånd i förekommer i några länder och då endast i rådgivande syfte. Dock är EU-länderna bundna till Sevesodirek­ tysk planering tivet. Den nationella ryska miljöskyddslagen kräver att före­ I alla undersökta länder förekommer problem när byggande åtgärder skall vidtas för att skydda miljön. industrier och bostäder ligger för nära varandra. Orsa­ Detta kan uppfyllas på olika sätt, t.ex. med hjälp av ken till samlokalisering kan dels vara historisk, när markanvändningsplanering eller genom att reducera närheten var viktigare än ren miljö, dels nyetablering miljöfarliga utsläpp vid källan. av bostadsområden. Om en tillfredsställande miljö skall

11§ Angående ”Om ett badvattens kvalitet försämras av en oväntad situation som inverkar negativt på badandes hälsa eller sannolikt kan få en sådan inverkan, ska kommunen se till att de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga eller hindra en sådan negativ inverkan och för att förebygga ytterligare försämringar av badvattnets kvalitet. 13 § Kommunen ska se till att lämpliga besiktningar görs för att identifiera förekomst av avfall som utgörs av tjärrester, glas, plast, gummi, eller annat som kan inverka negativt på hälsan hos de som badar i ett badvatten.”

13§ Angående ”Kommunen ska se till att lämpliga besiktningar görs för att identifiera förekomst av avfall som utgörs av tjärrester, glas, plast, gummi, eller annat som kan inverka negativt på hälsan hos de som badar i ett badvatten.”

14§ Angående ”Kommunen ska se till att lämpliga åtgärder vidtas för att hindra en negativ inverkan på badandes hälsa, om det i ett badvatten sker en utbredning av sådana bakterier eller alger som avses i 12 § eller om sådant avfall som avses i 13 § identifieras och kommunen befarar eller konstaterar att utbredningen eller avfallet utgör en hälsorisk.”

16§ Angående ”Om kommunen på grund av en sådan utbredning av bakterier eller alger som avses i 12 § eller på grund av sådant avfall som avses i 13 § befarar eller konstaterar en hälsorisk för badande, ska kommunen se till att allmänheten omedelbart informeras om risken.” Har Nacka kommun tagit sitt ansvar och följer ovanstående enligt Sveriges Riksdags stipulerade regler angående upplysning och vidtagande av åtgärder? Vi anser att, trots dokumentation och provresultat har inget gjorts för att stoppa gifterna från att rinna ut i Myrsjön och att inga varningar har utfärdats till allmänheten. Ni går i stället ut på hemsidan och i media och talar om att vi har rena sjöar i Nacka. Andra sjöar kanske är rena men inte Myrsjön. I det senaste granskningssvaret vi fått från Nacka kommun har ni lagt till att bostads och fritidsbebyggelse har bidragit till att förorena Myrsjön. Det verkar som att Kummelbergets industriområde ska uppfattas som ett industriområde där inga regler gäller, ingen bryr sig och att någon annan har förorenat Myrsjön. Men vi som bor här har haft kommunalt VA i nästan 40 år, och vi använder inte Myrsjön som en soptipp. Det är Kummelbergets industriområde som tillåts förorena Myrsjön, en liten badsjö som ligger i Skarpnäs naturreservat. Kortversion Myrsjön, Sveriges Riksdags badvattenförordning, Felaktiga kartor, Ingen hänsyn till närboende, Vittjärn/Trollsjön, Stenkross, Boende och Strandskydd. -Myrsjön, sjöns mycket höga halter förbjudna miljögifter och katastrofala status beror på olagliga samt miljöfarliga dagvattenutsläpp från Kummelbergets industriområde ut i Myrsjön. Dagvatten ska inte innehålla höga halter TBT t.ex: -Nacka kommun vet om dumpningarna/utsläppen sedan länge och har fått provresultaten. -Myrsjön ligger i Skarpnäs naturreservat och är en mycket liten badsjö med 1.6 m i medeldjup. -Strandskyddet måste vara kvar. -Sveriges Riksdags badvattenförordning 2008:218 följs inte i enlighet med gällande paragrafer vad gäller åtgärder för att stoppa/sanera och information till allmänheten angående avfall/miljögifter i Myrsjön. -Felaktiga kartor i detaljplanen. Dagvattnet/miljögifterna rinner ut vid de boende på Myrsjövägen, inte i Vargdalsviken som kartan felaktigt visar. Högsta halten av TBT uppmättes nedanför tomterna på Myrsjövägen. -Ingen hänsyn till närboende. Detaljplanen ger företag den högt värderade naturmark som de olagligt annekterat. Se bilder i slutet av dokumentet. Detta sker på bekostnad av avstånd till närboende, enligt beräkningar är avståndet ca 45 m mellan boende och industrier. Vi accepterar inte att företag får förmåner och att vi som bor här får en ännu sämre närmiljö och livskvalitet. Det finns regler att följa angående olaglig annektering av mark, säkerhetsavstånd, trivsel och avstånd till boende. Enligt ”Sveriges miljömål/God bebyggd miljö” i detaljplanen står” Ett verksamhetsområde kan upplevas otryggt speciellt utanför arbetstid”. Detaljplanen inkräktar på vår närmiljö och trivsel. Marken som annekterats måste återställas. Nacka kommun har även ett moraliskt ansvar att behandla sina invånare och väljare på ett värdigt sätt. Men Nacka kommun väljer att gynna företagen och berättar i media hur mycket pengar kommunen tjänar på att exploatera industriområdet. Pengarna styr på bekostnad av förorenade sjöar, exploaterad närmiljö och noll hänsyn till närboende. Vi anser att de hänvisningar som görs till Miljöbalken inte följs, och att närboende har glömts bort och inte alls finns med i redovisningen av detaljplanen, en stor miss. Det finns människor i närområdet, barn, bostäder, vägar, badsjöar osv som påverkas mycket starkt av detaljplanen. -Vittjärn/Trollsjön den vackra, unika källsjön och skogen måste skyddas. Ingen exploatering får ske här. Strandskyddet får inte tas bort. Nacka kommun måste nu en gång för alla lämna sjön i fred och stoppa planerna för all framtid. Att i media skylla på att företag måste flytta från Nacka om området inte får exploateras är ett hån mot oss och alla som värnar Trollsjön/Vittjärn. Vi kommer aldrig att acceptera en förtätning/utökning. -Stenkross. Ingen typ av stenkross får etableras här igen. -Boende. Boende är inte tillåtet i ett industriområde. De permanenta och tillfälliga boenden som finns i Kummelberget måste avvecklas och gällande regler ska tillämpas. -Strandskydden vid alla våra sjöar måste vara kvar. Ni politiker i Nacka har ett ansvar och ett mandat från oss som väljare och kommuninvånare. Ni röstade igenom förtätningen av Kummelbergets industriområde enhälligt och utan diskussion, trots att ni fått utförlig information. Visa nu att ni tar ansvar, ta tag i de stora problem som uppstått i vår närmiljö på grund av att ni/kommunen inte tagit oss på allvar. Stoppa detaljplanerna på både en utökning och förtätning av Kummelbergets industriområde och sätt igång med en miljöplan för området. De kommuninvånare som tar upp exploateringen och miljöförstöringen i Boo förringas ofta i media, även av kommunpolitiker. Vi Boo-bor avvisas och beskrivs som gnälliga. Ni verkar inte ha kännedom om Boo, vår historia eller vara insatta i vår närmiljö. Visa att ni tar ansvar även för vår del av Nacka, Boo kommundel är inte en soptipp eller en plats som ska exploateras till vilket pris som helst för att resten av Nacka ska presenteras på det här sättet som ni nyss gått ut med i media: ”I NACKA TAR VI HAND OM NATUREN – Nu ser vi att det pågående arbetet med att göra Nackas sjöar rena fungerar. Rena sjöar är avgörande för biologisk mångfald, rekreation och livskvalitet i Nacka, säger Peter Zethraeus, ordförande i natur- & trafiknämnden.” Fakta: - Moderaterna har drivit fram åtgärdsprogrammet för rena sjöar och kust, ett politiskt initiativ som också förankrats i Alliansens överenskommelse från 2022. - Programmet säkerställer rena och badbara sjöar med god ekologisk och kemisk status.” När säkerställer ni en ren och badbar Myrsjön med god kemisk status? Utan gifter från industriområdet som TBT och andra farliga och förbjudna miljögifter som rivs upp när barnen badar och går på sjöbotten? Och när ska ni följa Sveriges Riksdags badvattenförordning? Ni skriver att rena sjöar är avgörande för livskvalitet i Nacka, då är det dags att stoppa alla planer på att tillåta hundratals nya industrier i Kummelberget. Annars kan ni gå ut i media med att Myrsjön fortsättningsvis ska vara en sjö där industrierna kan fortsätta dumpa/släppa ut miljögifter i dagvattnet som inte får släppas ut i det vanliga ledningsnätet. Det finns bara två alternativ, antingen väljer ni rätt eller fel beslut. Se bifogade 10 bilder längre ned, och se texten nedan för mer utförlig ny och äldre information för er som vill veta mer. Våra viktigaste fem punkter är : 1) -Myrsjöns katastrofala status, de stora mängder farliga förbjudna miljögifter som uppmätts i November 2022 och som ligger högt över gränsvärden. Att Nacka kommun tillåter att miljögifter, avloppsvatten, bräddningar och katastrofutsläpp från Kummelbergets industriområde släpps ut i Myrsjön som ingår i Skarpnäs Naturreservat. Myrsjön är en liten sjö, medeldjupet är 1.6 m. Vi har i många år dokumenterat, krävt provtagning och informerat/ringt/mailat c:a 20 ansvariga i kommunen om problem med att Industrierna släpper ut miljögifter i Myrsjön, och i våtmarken, via dagvattenledningarna. Se bilder 1,2,3,4 samt på våtmarken bild 5. Där syns även ett ”ofarligare” utsläpp, det stora mejeriutsläppet 2019, som HLS upptäckte i våtmarken. Detta spårade och lyckades hindras från att släppas ut i Myrsjön. Våtmarken stängdes av, tömdes och sanerades. Samma år upplystes vi om att Miljöenheten var ansvarig utifrån gällande lagstiftning, oanmälda tillsynsbesök hos industrierna och krav om åtgärder enligt gällande lagstiftning beskrevs och utlovades. Nacka kommun var medveten om utsläppen. Se information om det längre ned på sidan 3 * På senare år har vi fått bortförklaringar från Nacka kommun på vår oro: ”det finns ingen budget för provtagning” 23/8-2019, ”det är tekniskt omöjligt att installera oljeavskiljare” 18/5-2020 osv. Efter 22 år kostade Nacka kommun äntligen på en provtagning på miljögifter i Myrsjöns sediment, och även där dagvattnet från industriområdet släpps ut i sjön. Se bild 1 Vi fick veta att vi haft rätt hela tiden. Resultatet var mycket värre än väntat. Provtagning 16/11-2022, provsvar: TBT Tributyltenn: 5,7 ( gränsvärdet är 1,6 ) Mycket giftigt och förbjudet ämne. CU: 109 ( gränsvärdet är 36 ). Men vi får ingen respons, inga svar på hur och när Myrsjöns sediment ska saneras på gifter. I stället ska Nacka kommun tillåta hundratals nya industrier att etableras i detta problemområde. Hundratals nya avlopp ska passera en problempumpstation och många nya dagvattensutsläpp ska ledas ut i Myrsjön. Under år 2023-2024 gjordes c:a 30 utryckningar till industriområdets pumpstation på Myrsjövägen. Nacka kommun gick nyligen ut i sociala medier med att företag kommer att tvingas bort från Nacka -om dom inte får bygga ut sina verksamheter på vår högst värderade naturmark mot Trollsjön. Nacka kommun kommer att tjäna 80 miljoner på industriområdet enligt media. Ska vi tolka det som att Nacka kommun tycker att företag går före kommuninvånare? Pengar går före vår hälsa och närmiljö? Och att höga naturvärden inte har något värde längre? 2) Att ta hänsyn till närboende och bevara områdens unika karaktär och kulturhistoria vid nybyggnation, enligt de nya bestämmelserna i Nacka 2023, och som presenterats av Nacka kommun i sociala medier och media. Den äldsta bebyggelsen är över 110 år gammal. Området runt Myrsjön bebyggdes redan förra sekelskiftet. Enligt gamla köpekontrakt var det förbjudet att förorena Myrsjön, sjön skulle skyddas. Ingen hänsyn har tagits vare sig nu eller under alla år till de närboende. Våra yttranden och vår oro möts med tystnad. Vår sjö, Myrsjön, har blivit starkt förorenad av industriområdet. Vi har problem med föroreningar, buller, lukt och starka strålkastare från industribyggnader dygnet runt. Vi har lovats att endast ren och tyst verksamhet skulle tillåtas. Omfattande tung trafik pågår på Myrsjövägen, en liten enskild väg som belastas med utryckande spolbilar många gånger per år. Alla utryckningar till industriområdets pumpstation går via Myrsjövägen. Vidare måste Nacka kommun ålägga företag i industriområdet att återställa den mark som de otillåtet annekterat/bebyggt i skogen utanför tomtgränserna. Varför har ingenting gjorts under alla år? Marken måste återställas och Nacka kommun ska inte tilldela dessa företag värdefull högt klassad naturmark. Se bild 6 Nuvarande gränser måste fortsätta att gälla, ingen utvidgning. 3) Att skydda, bevara och inte störa området runt Vittjärn/Trollsjön, den unika källsjön, i en underbar vacker trollskog med höga naturvärden. Inga nya höga byggnader får tillåtas. Ingen utvidgning av gränserna mot sjön får tillåtas. Strandskyddet måste vara kvar. Området har i många år utsatts för exploateringshot som alltid väckt starkt motstånd hos allmänheten. Trollsjön/Vittjärn är den enda rena orörda sjön vi har kvar, den är mycket vacker och bl.a. känd från Astrid Lindgrens filmer. Se bild 7 ”Enligt länsstyrelsen ligger Vittjärn i ett av de mest värdefulla områdena i länet och har ett högt naturvårdsvärde. Området är även viktigt ur rekreations- och friluftssynpunkt. Sjön klassas av Nacka kommun som ekologiskt känslig.” Det är mycket provocerande av Nacka kommun att gå ut i media och meddela att företag måste flytta från Nacka om dom inte får bygga ut i naturmarken mot Trollsjön. Ni verkar inte förstå hur viktig Trollsjön är, strandskyddet måste vara kvar och låt området runt sjön äntligen få vara i fred! 4) Att inte tillåta Hotell / Tillfällig vistelse i industriområdet. I många år har det förekommit boende och uthyrning av rum, lägenheter och vindsvåningar, det är bara att googla, gå in på mäklarfirmor och Blocket. Sådan verksamhet är inte tillåten i ett industriområde utan ett beslut inom en fastställd detaljplan. Och i den gällande detaljplanen finns inte utrymme för bygglov för boende. Har Nacka kommun gett tillstånd till boende i industriområdet utan stöd i detaljplanen ? Gällande detaljplan : Nacka KLM Akt nr: 0182K-87/41 infobank.nacka.se/ext/Bo_Bygga/detaljplaner/laga_kraft/skannade_planer/87_41.pdf 5) Ingen stenkross ! Varken mobil, temporär eller permanent får tillåtas i det här området igen, efter de 13 åren som vi tvingades utstå. Närheten till permanent boende, Orminge, Telegrafberget och en mycket stor opinion och starkt motstånd hos Boo- borna gjorde att planerna på ny stenkross här stoppades i mars 2022. *Information som vi fått från Nacka kommun 2019. Åtgärder som vi anser att Nacka kommun skulle ha tillämpat för att hindra otillåtna utsläpp i Myrsjön: ”Kummelbergets industriområde, Miljöenheten är tillsynsmyndighet mot verksamhetsutövare. NVOA kan krav ställa fastighetsägaren gällande utsläpp på ledningsnätet.” ”Gemensamt arbete med Kummelbergets industriområde • Tillskottsvattenutredning • Flödesmätning • Provtagning • Kontakt med fastighetsägare – Information – Krav om åtgärd • Oanmälda tillsynsbesök – Miljöenheten utför tillsyn mot verksamheter. Miljöenheten utför tillsyn mot verksamheter. NVOA ställer krav mot fastighetsägare. – Arbetar utifrån olika lagstiftningar” ”Ansvar. Miljöenheten ansvarar för tillsyn och uppföljning av vattenkvalitet Tillsyn. Miljöenheten utövar tillsyn utifrån gällande lagstiftning, miljöbalken” HLS Fastighetsägarförening är emot bägge planerna, både utvidgning och förtätning. Med facit i hand och med alla de fakta som redovisas går det inte att tillåta hundratals nya industrier här. Presentationen med att dela upp detaljplanen i två planer, ändra gränserna till Skarpnäs naturreservat och att vägra svara går ut på att förvilla, otydliggöra och undvika vår oro och våra viktiga frågor om vår närmiljö. Ni sviker oss Boobor. Erkänn i stället problemen, stoppa planerna, skydda Vittjärn/Trollsjön och sätt igång ett åtgärdsprogram snarast för att rädda och rena Myrsjön från miljögifter. En namninsamling finns på www.mittskifte.org ”Stoppa utvidgat industriområde i Skarpnässkogen” med ca 2 000 namnunderskrifter. (www.mittskifte.org/petitions/stoppa-utvidgat-industriomrade-i-skarpnasskogen) //HLS Fastighetsägarförening (HLS är en 100 år gammal Fastighetsägarförening, remissinstans och vi äger och driver Myrsjöns badplats/festplats som är öppen för allmänheten. Vi känner ett ansvar bl.a. för att det inte ska vara hälsofarligt för barn och vuxna att bada här. Vi har inskrivet i våra stadgar att skapa trivsel och gemenskap för boende inom området och att vi har till uppgift att värna om områdets karaktär och miljö). //Myrsjöns vägklubb 2025-09-10 Skickat från Outlook för Android 2 Boo Miljö- och Naturvänner SVEA HOVRÄTT Rotel 0603 2026-04-13 INKOM: 2026-04-13 Till MÅLNR: P 5614-26 Mark- och miljödomstolen AKTBIL: 15 Nacka tingsrätt mmd.nacka@dom.se Överklagande av Mark- och miljödomstolens beslut att avslå överklagande i målnummer P 7689-25. Yrkande Naturskyddsföreningen i Nacka och Boo Miljö- och Naturvänner (nedan föreningarna) yrkar att Mark- och miljödomstolens dom, Nacka TR P 7689-25, undanröjs. Föreningarna yrkar att Nacka kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för utvidgning av Kummelbergets verksamhetsområde, del av fastigheterna Skarpnäs 1:83 och 2:14 m.fl. i Nacka kommun, KFKS 2019–00060, upphävs. Föreningarna hänvisar vidare till föreningarnas överklagande till Mark- och miljödomstolen och åberopar de grunder som anges däri. Prövningstillstånd Föreningarna söker prövningstillstånd och gör gällande att: 1. Det går inte att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet. 2. Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen. Begäran om anstånd Föreningarna ber om anstånd för att utveckla sina ståndpunkter och komplettera denna överklagan senast den 18 maj 2026. ÖVERKLAGANDE / BEGÄRAN OM PRÖVNINGSTILLSTÅND Mål nr P 7689-25 SVEA HOVRÄTT Detaljplan – Utvidgning av Kummelbergets industriområde Rotel 0603 Dom meddelad av Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, den 23 mars 2026 INKOM: 2026-04-14 Till MÅLNR: P 5614-26 AKTBIL: 18 Svea hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Via Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Klagande HLS Fastighetsägareförening Fastigheterna Skarpnäs 1:56, 1:57 och 1:58 Övriga klagande Myrsjöns vägklubb Samtliga boende på Myrsjövägen är medlemmar i Myrsjöns vägklubb. Yrkanden Klagandena yrkar att Mark- och miljööverdomstolen: 1. meddelar prövningstillstånd, och 2. i första hand upphäver detaljplanen för utvidgning av Kummelbergets industriområde i sin helhet, 3. i andra hand återförvisar ärendet till kommunen med krav på att erforderliga kompletteringar genomförs, inklusive en fullständig och rättsligt korrekt miljökonsekvensbeskrivning (MKB) avseende dagvattenhantering samt de mycket höga halter av miljögifter, särskilt tributyltenn (TBT) och koppar (Cu), som uppmätts i Myrsjön. Grunder för prövningstillstånd 1. Ändringsdispens Mark- och miljödomstolen har tillämpat ett alltför snävt geografiskt kriterium vid bedömningen av klagandenas talerätt och därigenom underlåtit att beakta den faktiska påverkan via dagvattensystemet, vilken orsakar olägenheter för boende, fastighetsägare, föreningar, badplats och rekreationsområden kring Myrsjön. 2. Prejudikatdispens Det saknas tydlig praxis från Mark- och miljööverdomstolen avseende frågan om fastighetsägare och föreningar vars mark påverkas genom dagvatten- och recipientsamband, snarare än genom direkt geografisk angränsning, har talerätt vid överklagande av detaljplaner. Frågan är av prejudicerande betydelse. Åberopade rättsregler och praxis Klagandena åberopar bl.a.: • 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (PBL) • 13 kap. 11 § PBL • 42 § förvaltningslagen (2017:900) • NJA 2017 s. 421 – det avgörande är den faktiska effekt ett beslut har för klaganden • 2 kap. 9 § PBL – förbud mot planläggning som medför betydande olägenhet • Boverkets allmänna råd “Bättre plats för arbete” (BFS 1995:5) – vägledande skyddsavstånd Brister vid planläggning i föroreningskänsligt område När en ny detaljplan upprättas i ett område där mark- eller vattenföroreningar riskerar att spridas till en sjö, ställs mycket höga krav på utredningar och planeringsunderlag enligt såväl plan- och bygglagen (PBL) som miljöbalken (MB). Planen måste säkerställa att marken är lämplig för sitt ändamål, att miljökvalitetsnormer för vatten inte överträds samt att försämringsförbudet respekteras. Detta följer av lag, praxis och vägledning från bland annat Boverket och vattenmyndigheterna. 1. Grundläggande miljöutredningar som ska tas fram Vid planläggning i ett sådant område ska minst följande ingå: • Miljöteknisk markundersökning (MIFO) En systematisk inventering och undersökning av föroreningssituationen (fas 1 och vid behov fas 2) för att identifiera förekomst av miljögifter såsom exempelvis PAH, PCB, PFAS, metaller och organiska tennföreningar i mark, grundvatten och sediment. • Spridnings- och riskbedömning Utredning av hur identifierade föroreningar riskerar att spridas till Myrsjön, exempelvis via dagvatten, ytavrinning, grundvatten eller erosion, samt vilka effekter detta medför för ekosystemet och människors hälsa. • Sedimentundersökning Om sjön redan uppvisar förhöjda föroreningshalter krävs sedimentprovtagning för att fastställa den samlade belastningen och dess ursprung. Detta är även i linje med Nacka kommuns egen vägledning. Ingen av dessa grundläggande utredningar har genomförts eller redovisats i aktuellt planärende. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) – underlåten och obligatorisk Eftersom detaljplanen innebär risk för betydande miljöpåverkan genom förorening av Myrsjön, krävs enligt miljöbalken en miljöbedömning och en formell MKB. En sådan MKB ska minst innehålla: • Nollalternativ Beskrivning av hur Myrsjön och dess omgivning utvecklas om detaljplanen inte genomförs. • Alternativ lokalisering eller utformning Analys av planlösningar som kan minska föroreningsspridning, exempelvis genom förändrad markanvändning eller placering av verksamheter. • Åtgärds- och skyddsåtgärder Redovisning av hur föroreningar ska saneras, begränsas eller förhindras från att spridas, inklusive krav på renat och kontrollerat dagvatten. Ingen sådan MKB har upprättats. Planen saknar därmed ett rättsligt godtagbart beslutsunderlag. Dagvattenkedjan och konstaterade miljögifter Dagvatten från Kummelbergets industriområde leds i en obruten teknisk kedja via rör, diken och våtmark direkt till Myrsjön. Dagvattensystemet tillhör industriområdet. Via denna dagvattenkedja förs miljögifter såsom tributyltenn (TBT), koppar (Cu) och andra toxiska ämnen till Myrsjön, där: • boende på Myrsjövägen påverkas, • Myrsjöns vägklubbs medlemmar exponeras, • HLS bad- och festplats belastas, • fastighetsägare med sjötomter drabbas. Underlåten prövning av TBT och koppar Domslutet berör inte alls de uppmätta halterna av TBT och Cu: • TBT: 5,7 (gränsvärde 1,6) • Cu: 109 (gränsvärde 36) TBT är ett extremt giftigt, långlivat och hormonstörande ämne. Vid dessa halter ska riskbedömning, åtgärdsprövning och i förekommande fall varning till allmänheten ske enligt gällande regelverk. Om dessa halter bedöms som ofarliga begär klagandena ett uttryckligt och skriftligt ställningstagande i domslutet. Sammanfattning Detaljplanen innebär en betydande miljöpåverkan på Myrsjön, närboende och deras närmiljö. Planen har antagits utan nödvändiga miljöutredningar, utan MKB och utan prövning mot försämringsförbudet. Domslutet är därmed ofullständigt, och överprövning är nödvändig. Bilagor och hänvisningar Klagandena hänvisar till tidigare ingivet material, inklusive: • samtliga tidigare överklaganden, • skrivelser från HLS Fastighetsägareförening och Myrsjöns vägklubb, • privatpersoners överklaganden, • kartmaterial och fotografier. HLS vidhåller samtliga synpunkter från samråd och granskning. Avslutning Detta är en gemensam begäran om överprövning/omprövning från: HLS Fastighetsägareförening ägare och huvudman för Myrsjöns fest- och badplats (Skarpnäs 1:56, 1:57, 1:58) Myrsjöns vägklubb, med stöd av de boende på Myrsjövägen SVEA HOVRÄTT Rotel 0603 INKOM: 2026-04-14 MÅLNR: P 5614-26 AKTBIL: 19 Från: Nacka tingsrätt Mark-och miljödomstolen -TNA Skickat: den 14 april 2026 07:44 Till: Avdelning 4 -TNA SVEA HOVRÄTT Rotel 0603 Ämne: VB: [Externt] Mål nr P 7689-25 Bifogade filer: HLS-P7689-25-Överklagan.pdf INKOM: 2026-04-14 MÅLNR: P 5614-26 AKTBIL: 20 Med vänlig hälsning Ordningsvakt, Administrativa avdelningen, Nacka tingsrätt 08-56165773 • thomas.kjellberg@dom.se • Nacka tingsrätts webbplats Så behandlar vi personuppgifter en 13 apri 2026 22:57 Till: Nacka tingsrätt Mark-och miljödomstolen -TNA <mmd.nacka@dom.se> Ämne: [Externt] Mål nr P 7689-25 Viktig information: Detta e-postmeddelande kommer från en avsändare utanför Sveriges Domstolar. Öppna inte bifogade filer och klicka inte på länkar om du är osäker på avsändaren eller innehållet. Denna överklagan tillsänds Nacka Tingsrätt, Mark & Miljödomstolen ÖVERKLAGANDE/ BEGÄRAN OM PRÖVNINGSTILLSTÅND Mål nr P 7689-25 Detaljplan -Utvidgning av Kummelbergets industriområde Dom meddelad av Nacka tingsrätt, mark-och miljödomstolen, den 23 mars 2026 H LS-P7689-25-Överklagan. pdf Jag har tidigare överklagat antagandet av detaljplanen för Kummelbergets industriområde och vill härmed klargöra att jag ansluter mig till och stödjer HLS Fastighetsägareförenings och Myrsjöns vägklubbs överklagande. Jag vidhåller tidigare framförda synpunkter och förbehåller mig rätten att inkomma med ytterligare synpunkter, kompletteringar och förtydliganden under handläggningstiden. Skickat från Outlook för i OS SVEA HOVRÄTT 060310 INKOM: 2026-04-24 MÅLNR: P 5614-26 AKTBIL: 25 SVEA HOVRÄTT 060310 INKOM: 2026-05-18 MÅLNR: P 5614-26 AKTBIL: 27 2026-05-18 Mål P 5614-26 Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt svea.avd6@dom.se Begäran om prövningstillstånd och överklagan av Mark- och miljödomstolens dom 2026-03-23 i mål P 7689-25 gällande överklagande av Detaljplan för utvidgning av Kummelbergets verksamhetsområde, del av fastigheterna Skarpnäs 1:83 och 2:14 m.fl. i Nacka kommun. Naturskyddsföreningen i Nacka och Boo Miljö- och Naturvänner, (nedan föreningarna), begär prövningstillstånd och överklagar Mark- och miljödomstolens dom i rubricerade detaljplan. Yrkande Föreningarna yrkar att Mark- och miljödomstolens dom, Nacka TR P 7689-25, undanröjs. Föreningarna yrkar att Nacka kommunfullmäktiges beslut att anta Detaljplan för utvidgning av Kummelbergets verksamhetsområde, del av fastigheterna Skarpnäs 1:83 och 2:14 m.fl. i Nacka kommun, KFKS 2019–00060, upphävs. Begäran om prövningstillstånd och grunder för begäran Föreningarna söker prövningstillstånd och gör gällande att: • Det finns anledning att tvivla på att Mark- och miljödomstolen dömt rätt. • Det går inte att bedöma om Mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet. • Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen. Motivering till att prövningstillstånd bör ges Mark- och miljödomstolen har i sin dom motiverat sina ställningstaganden på ett sådant sätt att det inte går att avgöra om domstolen gjort en egen bedömning eller ej. På flera punkter i sin dom hänvisar domstolen till det som framförs av Nacka kommun och länsstyrelsen, men det framgår inte hur domstolen själva resonerat och om domstolen i sitt instämmande gjort en egen bedömning. Avsikten med vår överklagan till mark- och miljödomstolen var att få en ny prövning av en oberoende instans, men domstolens formulering gör inte utslaget begripligt. Föreningarna har återkommande noterat samma oklarhet även i andra domslut från mark- och miljödomstolen och vi ställer oss frågande till om detta är en ny praxis? Mark- och miljödomstolens dom kan få avgörande betydelse. Om domen skulle bli slutgiltig och detaljplanen vinna laga kraft, så skulle domen bli prejudicerande och kunna få långtgående konsekvenser. Den skulle öppna upp för att strandskyddet kan upphävas på strandskyddad naturmark med höga naturvärden inom mindre än 100 meter från sjöar med 300 meters utvidgat strandskydd samt att naturmark tillåts tas i anspråk för verksamhetsområden utan att alternativa lokaliseringar redovisats i MKB:n. Detta vore mycket olyckligt och en icke önskvärd tolkning av strandskyddsbestämmelserna. Mark- och miljödomstolen säger i sin dom ”Länsstyrelsen, som i första hand har att bevaka om ett beslut att anta en detaljplan medför att strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser (se 11 kap. 10 § PBL), har inte heller haft något att invända i denna del. Det finns därför inte skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen på den här grunden.” Mark- och miljödomstolen tycks mena att eftersom länsstyrelsen inte haft några invändningar så finns det därmed inte skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen. Detta är ett rent felaktigt resonemang. Om en domstol inte kan göra en annan bedömning än en tidigare instans, vilket i detta fall varit länsstyrelsen, så faller ju hela idén med att pröva beslut om detaljplaner m.m. Och det finns dessutom många domar som visar att mark- och miljödomstolar kan göra en annan bedömning än t.ex. länsstyrelsen. I mark- och miljööverdomstolens dom P 6587–22 säger domstolen ”Det finns emellertid inget hinder för domstolen att göra en annan bedömning än den som länsstyrelsen har gjort (se bl.a. rättsfallet MÖD 2016:13 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 26 mars 2021 i mål nr P 9670–20 och den 31 mars 2022 i mål nr P 2835–21).” Mark- och miljödomstolen har dessutom felaktigt bedömt att Nacka kommun visat att detaljplanen ”sannolikt kan genomföras utan att hamna i konflikt med artskyddsförordningen”. Denna slutsats strider mot den bevisnivå som krävs enligt praxis från mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Enligt MÖD:s avgörande P 14414-21 (2023-05-08) måste artskyddsfrågan vara tillräckligt utredd redan i planprocessen, och det måste vara klarlagt att planens genomförande inte riskerar att utlösa förbuden i artskyddsförordningen. Föreningarna anser även att detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte redovisat och prövat alternativa lokaliseringar för de föreslagna verksamhetsytorna enligt kraven i miljöbalken. Mark- och miljödomstolen säger ”Eftersom planens syfte är att utöka det befintliga verksamhetsområdet bedömer domstolen att rimliga alternativ har utretts i tillräcklig utsträckning.” MKB:ns hänvisning till själva syftet, att utöka befintligt verksamhetsområde verkar för domstolen göra att kravet på alternativprövning faller, vilket är felaktigt. I MÖD 2013:9 upphävs en kommunal detaljplan på grund av bristande utredning av alternativa lokaliseringar med hänvisning till att kraven på redovisning av rimliga alternativ enligt 6 kap. 12 § miljöbalken inte har ansetts uppfyllda. Föreningarna anseratt syftet med detaljplanen inte gör att miljöbalkens krav på alternativprövning kan tas bort. Dessutom är inte heller nollalternativet är tillfredsställande beskrivet i MKB:n. Domstolen redovisar heller ingen egen bedömning i frågan om hanteringen av dagvatten och skyfallsvatten, utan hänvisar till att länsstyrelsen meddelat att de inte överprövar planen. Föreningarna ställer sig tvivlande till om domstolen verkligen förstått att en utbyggnad av verksamhetsområdet är förenat med stora risker då föroreningar kommer släppas ut i en särskilt känslig miljö; Skarpnäs naturreservat och alla närliggande sjöar. I kommunens översiktsplan har sjöarna pekats ut som Ekologiskt särskilt känsliga områden. Detta ställer därmed höga krav på hanteringen av dagvatten och skyfallsvatten. Trots de utredningar som gjorts framgår ändå inte konsekvenserna av skyfall och dagvatten. utan det kvarstår många frågetecken och osäkerheter. Föreningarna anser att gjorda utredningar inte säkerställer att de åtgärder som är nödvändiga för att säkra en god dagvatten- och skyfallshantering vidtas och att planen vilar på ett bristfälligt underlag. Sammantaget visar ovanstående att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen gjort en juridiskt korrekt bedömning och det går heller inte att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet. Föreningarna anser därför att Mark- och miljööverdomstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen. Med anledning av ovan anser föreningarna att prövningsrätt bör ges. Utveckling av överprövningsgrunderna Särskilda skäl föreligger inte för upphävande av strandskyddet Planområdet ligger inom utökat strandskydd Planområdet ligger delvis inom utökat strandskyddsområde från sjöarna Vittjärn, Myrsjön och Krokträsken. För att genomföra planförslaget måste strandskyddet upphävas inom de delar av planområdet som utgör kvartersmark och inom en mindre del allmän platsmark vid en befintlig vändplan i verksamhetsområdets södra del. Områdena har utvidgat strandskydd till 300 meter då de har bedömts ha särskilda värden. I länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd för Nacka kommun (2014-01-21, 511-39835-2012) framgår under rubriken Värdebeskrivningar följande som berör aktuellt område: ”I stort sett hela Skarpnäs-området, i områdets norra del, ligger inom den i regionplanen utpekade Nacka-Värmdökilen. De gröna kilarna utgör en sammanhängande struktur av områden med höga rekreations-, natur- och kulturmiljövärden. Strandområdena kring Vittjärn ligger inom ett grönt svagt samband i den regionala grönstrukturen. Vid sjön, som utpekats som ett ekologiskt särskilt känsligt område i kommunens översiktsplan, finns en badplats. Även Krokträsken utgör ett ekologiskt särskilt känsligt område. Landskapet inom olika delar av delområdets strandområden ger goda förutsättningar för höga upplevelsevärden.” Områden med utökat strandskydd ska i praktiken bedömas mer restriktivt eftersom länsstyrelsen redan har gjort en specifik prövning som visar att området har ett särskilt högt natur- och/eller friluftsvärde. Kommunens angivna särskilda skäl för upphävande Kommunen har i planbeskrivningen angett som särskilda skäl för upphävande av strandskyddet generellt inom planområdet att: • Den typ av verksamheter som förekommer inom verksamhetsområden kan generera störningar i form av exempelvis buller och de är därför olämpliga i en tät stadsmiljö och i nära anslutning till bostäder. • Trots att verksamheter utvecklas och tillkommer inom de utpekade områdena, bedöms det ändå råda brist på denna typ av mark inom kommunens gränser. Hänsyn till behovet av verksamhetsområden tas i de intresseavvägningar som görs av att ta de olika ytorna (A - C) i anspråk enligt 4 kap. 17 § PBL. För alla områdena A - C anges också som särskilda skäl enligt nedan att det rör sig om behov av expansion av befintliga företag på platsen och att det för dessa innebär svårigheter att utöka verksamheten på annan plats eller att flytta hela företaget. För de olika delområdena anges de särskilda skälen av kommunen enligt nedan. Se bild 1. Bild 1. Naturvärdesinventering med områden A, B, C med flera inringade med rött. Ur Naturvärdesinventering vid Kummelbergets verksamhetsområde inför detaljplanearbete, 2019. (Calluna AB 2020-01-08). Område A: Företagen har behov av 7 000–10 000 kvadratmeter som inte kan tillgodoses på en annan plats och en flytt av företaget medför svårigheter. Större delen av nu aktuella ytor är sedan långt tillbaka – sedan innan strandskydd infördes – påverkade av markarbeten. Naturvärdena på platsen är låga och berörda ytor bedöms inte heller ha några speciella vistelsevärden där de ligger nära befintligt verksamhetsområde. Område B: Området utanför befintligt verksamhetsområde har ianspråktagits över tid. En transformatorstation, som har beviljats strandskyddsdispens, ligger inom området. Företaget har specialanpassade lokaler med laboratorier och behovet av expansion är stort. Ytbehovet är cirka 3 600–4 000 kvadratmeter. Område C: Mindre ytor har ianspråktagits utanför det befintliga verksamhetsområdet de senaste åren. Ett av företagen har stort behov av uppställningsytor och är sedan länge etablerat i området. Behovet uppskattas till cirka 3 000 kvadratmeter. Det angränsande företaget har funnits på platsen sedan 2013 och har behov av cirka 1 700 kvadratmeter. Ytterligare två företag som varit verksamma på platsen sedan början av 1990-talet har behov av sammanlagt cirka 2 500 kvadratmeter. Verksamheternas behov av tillkommande ytor ligger i direkt anslutning till pågående befintliga verksamheter, och behovet kan inte tillgodoses utanför strandskyddat område inom Kummelbergets verksamhetsområde då platsen i övrigt är omgiven av strandskyddade områden, samt strax intill även av naturreservat. Behoven bedöms här inte kunna tillgodoses utanför strandskyddat område. En mindre yta vid befintlig vändplan föreslås bli allmän plats och den befintliga, lagligt uppförda, transformatorstationen ges utrymme - E - i anslutning till vändplanen. Dessa funktioner för olika typer av infrastruktur behövs på platsen för att utvidgningen av verksamhetsområdet ska fungera tillfredsställande. Strandskyddet bedöms kunna upphävas för dessa ändamål då platsen redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, i enlighet med 7 kap. 18 c § punkt 1 MB, och då området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området i enlighet med 7 kap. 18 c § punkt 5 MB. De angivna särskilda skälen för upphävande är felaktiga I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. MB för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset (4 kap. 17 § PBL). Särskilda skäl är bl.a. om det område som upphävandet eller dispensen avser behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området. Om åtgärden kan lokaliseras utanför strandskyddat område, ska den lokaliseringen väljas i stället. En förutsättning för att tillåta åtgärden är att det kan visas att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall orimlig för att tillgodose det angelägna allmänna intresset. Med hänsyn till den restriktiva tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna som gäller, ställs höga krav på den lokaliseringsutredning som kommunen lägger fram i detta hänseende (prop. 2008/09:119 s. 106). I ett flertal domar har Mark- och miljööverdomstolen – trots att åtgärden var att betrakta som ett angeläget allmänt intresse – ansett att kommunerna inte lyckats visa att det saknades möjligheter att tillgodose intressena utanför strandskyddat område (mål nr P 6876-15, P 4676-17, P 3718-17). Naturskyddsföreningen i Nacka och Boo Miljö- och Naturvänner konstaterar att inom de strandskyddade områdena har mark sedan flera år olagligt ianspråktagits utan strandskyddsdispenser d.v.s. utan tillstånd. Kommunen är tillsynsmyndighet, men har uppenbarligen inte utövat sin lagstadgade tillsynsuppgift. Att områden har ianspråktagits olovligen kan inte användas som särskilt skäl för att upphäva strandskyddet. Ett sådant resonemang är helt bakvänt och något som föreningarna ifrågasätter starkt. Att först olagligen kringgå tillståndsplikten och sedan använda det som argument för att få tillstånd, d.v.s. att bli belönad för att bedriva en olaglig verksamhet, kan knappast varit lagstiftarens intention och hur lagen är tänkt att tillämpas. Naturvårdsverket anger på sin hemsida ”Att ett område redan är ianspråktaget innebär ofta att det utgörs av en etablerad hemfridszon eller beslutad tomtplats runt ett bostadshus, avgörande är att området inte längre är allemansrättsligt tillgängligt. En bedömning av om ett område är ianspråktaget bör baseras på en utredning av hur allmänheten har tillgång till området.” Föreningarna vill påminna om att ett av strandskyddets syften, förutom att trygga förutsättningarna för tillgång till strandområden, är att långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Planområdet ligger dessutom inom strandskyddsområde som har utökats just för att kunna säkerställa strandskyddets syfte i detta område. Område B har höga naturvärden Naturskyddsföreningen i Nacka och Boo Miljö- och Naturvänner vill understryka att område B har högt naturvärde, naturvärdesklass 2, enligt den genomförda naturvärdesinventeringen (NVI). Enligt SIS standard för naturvärdesinventering från 2023 innebär det att ett område som har högt naturvärde (naturvärdesklass 2) är skyddsvärt på både regional och nationell nivå: ”Områden med högt naturvärde är värdekärnor för biologisk mångfald i en nationell och regional grön infrastruktur. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.” Enligt NVI:n finns åtta naturvårdsarter i den naturvärdesbiotop som område B utgör en del av, däribland den rödlistade arten tallticka (Nära hotad, NT) och spillkråka (prioriterad fridlyst fågelart). I NVI:n framkommer också att både mindre hackspett (Nära hotad, NT) och gröngöling, som båda är prioriterade fridlysta fågelarter, förekommer precis utanför inventeringsområdet och som med stor sannolikhet även rör sig över och har livsmiljöer inom inventeringsområdet/planområdet. Område C har högre naturvärden än vad planunderlagen visar I område C, i den södra delen av planområdet, anser föreningarna att naturvärdesbiotopen klassats för lågt i naturvärdesinventeringen. Föreningarna har vid fältbesök 2020-09-30 påträffat den rödlistade vedtrappmossan, (Nära hotad, NT), på en låga (liggande dött träd) i detta delområde, se bild 2. Vedtrappmossa bedöms ha ett högt signalvärde d.v.s. den är en ovanlig eller sällsynt rödlistad art med höga särskilda krav på sin livsmiljö. Av SLU Artdatabankens artfakta framgår att: ”Arten förekommer rikligast i gamla väl slutna skogar med god tillgång på död ved. De substrat som mossan föredrar är relativt kortlivade och därför är det viktigt att det finns en kontinuerlig tillgång på dessa till vilka den kan sprida sig. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet.” Bild 2. Kartan till vänster visar ungefärligt läge för vedtrappmossa inlagt på plankartan. Mossan förekommer uppenbart inom planområdet och område för upphävande av strandskydd. Kartan till höger visar ett kartutdrag från Artportalen där grön linje visar gränsen för Skarpnäs naturreservat och röd linje visar området för artutdraget.

Paragraf 50 i Miljöskyddslagen är intressant då den kunna garanteras i bostadsområden måste traditionella uttryckligen introducerar fysisk planering i miljö­ instrument for miljökontroll kompletteras med nya lagstiftningen. Den fastlägger nämligen att all plane­ instrument som också omfattar den fysiska plane­ ring skall genomföras på så sätt att miljöpåverkan på ringen. Men huruvida ett enskilt land vill införa nå­ bostadsområden undviks så långt som möjligt. gon form av miljöseparering beror på hur man bedömer Att starta en industriell verksamhet av betydelse krä­ behovet av, effektiviteten hos och hindren för ett så­ ver tillstånd enligt Miljöskyddslagen. Tillstånd skall dant system i det enskilda landet. sökas och utfärdas på lokal nivå. Ansökan för ett så­ dant tillstånd skall innehålla information om anlägg­ ningens omfattning, verksamhet och eventuella för­ Dansk handbok om miljö och planläggning oreningar samt hur dessa skall kontrolleras. I samband Miljösryrelsen och Planstyrelsen har 1991 gett ut en med ansökan krävs också en miljökonsekvensutred­ "Håndbog om Milj0 og Planl::egning" för att främja ning. Ansökningshandlingarna är offentliga och all­ integreringen av miljöhänsyn i alla led av den fysiska mänheten har möjlighet att yttra sig. planeringen. Boken innehåller en beskrivning och l<las­ I Tysl<lands till folkmängden största delstat Nord­ sificering av miljöbelastande verksamheter som man rhein-Westfalen har man en lagstiftning som medger erfarenhetsmässigt vet kan ge anledning till miljöpro­ att man lägger ut skyddsavstånd mellan förorenande blem på det lokala planet. verksamheter och miljökänslig bebyggelse. En särskild Verksamheterna är indelade i sju l<lasser som varie­ delstatlig förordning ställer krav på skyddsavstånd rar från 0 till 500 m med hänsyn till graden av ned­ mellan industrier och bostäder. Avstånden tar hänsyn smutsning etc. Till varje !<lass hör ett rekommenderat till luftföroreningar och buller och baseras på erfaren­ r skyddsavstånd till bostadsbebyggelse. heter av utsläpp fån existerande anläggningar. Klassificeringen och angivna skyddsavstånd är inte Förordningen omfattar över 200 olika industriella vetenskapligt exakta utan bygger på erfarenheter och verksamheter som har indelats i tio olika kategorier värderingar. Många olika lokala förhållanden kan på­ efter grad av nedsmutsning. Till varje kategori finns verka en konkret anläggning vilket kan ge anledning ett minsta godtagbart skyddsavstånd till bostäder. till en upp- eller nedklassning. T.ex. kan en mindre Skyddsavstånden varierar från 1.500 m för de mest omfattande verksamhet, korta drifttider, fördelaktig nedsmutsande industrierna till 50 m för de renaste. topografi eller avancerad reningsurrustning ge möjlig­ Dessa skyddsavstånd skall uppfyllas och kan endast heter till kortare skyddsavstånd. Omvänt kan det krä­ reduceras om det kan bevisas att föroreningarna från vas längre skyddsavstånd om det t.ex. handlar om en en speciell anläggning inte kräver ett sådant avstånd. 83 De studier som ligger till grund for förordningen För anläggningar med ringa påverkan på miljön om skyddsavstånd i Nordrhein-Westfalen har varit krävs en enkel deklarationsprocedur. Exploatören till­ vägledande också for andra länder, t.ex. for den svenska ställer prefekten en deklaration med en precisering av diskussionen om skyddsavstånd som återfinns i sta­ verksamheten. Prefekten återsänder i ett mottagnings­ tens planverks rapportserie "Plats for arbete -82". bevis de föreskrifter som gäller inom departementet. Större risker behandlas som en integrerad del av hela föroreningsproblemaciken. Man skapar olycksscenarier, Miljöskyddsprövning och skyddsavstånd inklusive det värsta tänkbara, för riskbedömning. fransk planering Referensscenarierna tjänar som grund for att bestämma en zon med restriktioner runt en högriskanläggning. "Lagen om klassade anläggningar" från 1976 tvingar En allmän regel, utan legal bas, är att etablera en den som vill driva en anläggning som kräver godkän­ zon med en radie på 800 m runt risk.källan där endast nande att söka detta hos prefekten. Godkännande ges mindre om- och tillbyggnader tillåts. Runt denna zon efter genomgång av ansökan hos DRIRE, en offentlig etableras en större zon med en radie på 1.500 m. Här utfrågning och hänsynstagande av den lokala opinio­ tillåts inga högre byggnader eller offentliga byggnader. nen. Ansökan skall innehålla en detaljerad anläggnings­ För markägare nära farliga nya anläggningar har ett beskrivning, en miljöpåverkansstudie och ett olycks­ system för ekonomisk kompensation upprättats. scenario. Etc godkännande åtföljs av en detaljerad lista Kompensationssumman betalas av exploatören. av föreskrifter. Restriktioner baserade på risker görs i markanvänd­ Vid etc godkännande tar prefekten hänsyn till om­ ningsplanerna. Om bostäder redan finns inom en risk­ rådets förmåga att ca emot viss ökad miljöbelastning zon för en befintlig anläggning medger inte lagen ex­ och större olycksrisk. Om sökandens miljöpåverkan propriation eller husrivning, inte heller kompensation är lägre än enstaka gränsvärden men den totalt ansam­ till fastighetsägarna. Betoningen ligger på begränsning lade belastningen blir for stor, eller riskerna for större av vidare utveckling eller användande genom markan­ olyckor blir for stora, kan ansökan avslås. vändningsplaner och vägrande av bygglov. Genomför­ andet av zonplanen sker genom individuella bygglov. 84 m. ol h d n Li e n n a s u S o: ot F å. e ul L n i e d ta s ö rt a v S h c o k r e v rn ä J s n e tt o b r r o N co Vl Kapitel 7 Planläggning av a rbetsom råden 7 .1 Skyddsområde kring större Skyddszon 3 slutligen är sådan mark där pågående arbetsområden - principiellt verksamheter kan forcsäcta och befintlig bebyggelse kvarligga, men där restriktioner på markanvändnings­ resonemang förändringar och tillkommande bebyggelse behövs. I ett kretsloppsperspektiv är det viktigt att tillva­ rata skyddszonernas möjligheter till kretsloppslös­ Man kan ofta urskilja olika zoner inom skyddsområdet ningar. Det kan gälla att värna om möjlighet for lo­ kring större industrier (se figur). Kring den enskilda kale omhändertagande av dagvatten, utrymme for industrianläggningen/verksamheten finns i allmänhet dammar for flödesutjämning, att bevara befintlig ve­ mark som inre får bebyggas eller som skall vara plante­ getation av miljö- och energihushållningsskäl, depo­ rad (s.k. industripark). Denna mark som ingår i industri­ nier etc. Det är viktigt att detta regleras i detaljplaner tomten fungerar som en första skyddszon. Utanför respektive områdesbestämmelser. denna skyddszon finns ofta kommunileationsytor eller grönområden som skall sparas. Dessa ytor fungerar som Skyddszoner av typ 1 regleras normale i detalj­ en andra skyddszon som kan ha varierande bredd och planer och är vanligt förekommande. Där gäller utseende beroende på den aktuella situationen. Det kan vanligen att marken inre ffi.r bebyggas. Der kan också förekomma en tredje skyddszon runt hela indu­ också föreskrivas att en del av marken ska plan­ striområdet, som syftar till att begränsa tillkommande teras c.ex. för att åstadkomma insynsskydd, bebyggelse i omgivningarna till industriområdet ifråga. bullerdämpning eller liknande. Eftersom denna Pågående markanvändning accepteras som regel. Befint­ typ av skyddszon normale ligger inom industri­ lig bebyggelse får finnas kvar men inte utökas. romren är det industrin som skall ansvara för att En sådan uppdelning innebär att det fulla ansvaret markens skötsel och arc den verkliga använd­ för marken inom skyddszon typ 1 ligger på den som ningen överensstämmer med decaljplanen. driver den omgivningspåverkande verksamheten. Det Skyddszoner av typ 2 behandlas lämpligen i cillsynsmässiga ansvaret inom skyddszon typ 2 och 3 översiktsplanen. De kan regleras i decaljplane­ ligger som regel på kommunen. Marlun inom den sist­ ringen, ibland dock endast cill en del. I många nämnda skyddszonen ligger ofta kvar i enskilda fastig­ hetsägares ägo. fall kan det finnas skäl att kräva att bostads­ bebyggelse eller liknande inre skallra förekomma Vad som kommer att ingå i den ena eller andra inom denna zon. I den mån de inre är decalj­ skyddszonen är ofta etc resultat av förhandlingar. Som planelagda bör krav på skyddsavscånd anges i en tumregel kan sägas att den mark som är så påverkad översiktsplanen. Vanlige är att vägar, järnvägar, av miljöstörningar att den inre är lämplig att utnyttjas ledningar, upplag, parkeringsplatser och dylikt som allmän plats eller för areell produktion lämpligen finns i skyddszonen och vilkas användning inte bör tillhöra skyddszon 1. Inom skyddszon 2 kan ligga berörs. Jordbruks- och skogsmark kan ingå i sådan mark där vissa verksamheter kan förekomma, men denna zon. Vanlig jordbruks- och skogs- där boscadsbebyggelse, eller liknande är olämplig. 87 ' ' ' ' ' '\. ' ' ' '\. ' bf>..=*' 1=:::t,,_._ ...... 5' , 0 0.,,.. -D Mark som får bebyggas. Mark som inte får bebyggas eller som skall vara planterad -s.k. industripark inom industritomten (typ 1 ). J"oTo1 Kommunikationsytor, grönområden som skall sparas, jord-och � skogsbruksmark direkt utanför industritomten (typ 2). []]] Skyddszon kring större industriområden. Syfte -att begränsa tillkommande bebyggelse. Befintlig markanvändning kan pågå (typ 3). 00 Befintlig industri. EEBl Befintlig bostadsbebyggelse. 88 bruksverksamhet kan ofta pågå utan inskränk­ ningar. Det bör dock observeras att vägar, järn­ vägar, jordbruk etc. i sig kräver en skyddszon med d ftr lc..sa m/2 7 om råde 11a 5 hänsyn till de omgivningsstörningar de själva alst­ kam k tarer med l"c.5j>ekb11t rar. Vissa indusuier kan ha en omgivningspå­ i tkl-vd'rdt fiJr �ddsawlr1'11d. verkan som gör jordbruk olämplige i närheten. Skyddszoner av cyp 3 kan eventuelle redovi­ sas i översiktsplaner. Pågående markanvändning kan som regel forrsäcca obehindrat. Vid nyloka­ f"tl<K7AMHEF -USlAPlR lisering av arbecsområden bör dec dock inre före­ UUt..!J 17:l-/;i.()17 komma någon bostadsbebyggelse inom skydds­ zon av cyp 3. �ik. 9 Q\imi/0 7 .2 Tillämpning av riktvärden I kapitel 9 anges skyddsavstånd till olika verksamhe­ ter. Vid bedömning av vad som är etc lämpligt skydds­ avstånd har hänsyn tagits till olika risker för miljö, hälsa och säkerhet som kan uppstå om något oförutsett in­ träffar samtidigt med relativt kända störningar som buller, utsläpp m.m. 1/lclvsfnomn:fi::l e Angivna riktvärden för skyddsavstånd skall göra � ,< a det möjligt att planera så man kan bo och vistas ,, incill en farlig eller störande verksamhet samå­ digr som verksamheten skall kunna fungera även på sikt på den aktuella platsen med hänsyn tagen till de speciella förhållanden som råder i form av terräng, vegetation osv. Riktvärden avser i första hand nya planeringssituationer men även änd­ ring av befintliga planer i närheten av befintliga arbetsområden. Skyddsavstånd räknas normale från en planerad ny bostadsbebyggelse cill när­ maste riskfyllda eller störande verksamhet. Räddningsverkets informationsbank (RIB) och från olika rapporter, t.ex. om riktlinjer för industribuller De skyddsområden som anges avser ett normalfall. Ut­ etc. gångspunkten för de rekommenderade skyddsav­ Till grund för riktvärden om sl,yddsavstånd li er så­ stånden är den dimensionerande risk-eller störnings­ gg ledes en sammanvägd bedömning av riskerna för miljö, fakrorn. Normalt sett har risker för hälsa och miljö hälsa och säkerhet. Exemplen i kap. 5 understryker att varit styrande för bedömning av erforderligt skydds­ skyddsavstånd är viktiga i både översiktsplan och de­ avstånd. För vissa verksamheter kan dock risk för brand taljplan, och att behovet av skyddsavstånd och andra och explosion vara avgörande för behov av skyddsav­ åtgärder måste bedömas med hänsyn till många falno­ stånd. Här kan också finnas krav på skydd mellan olika rer i det enskilda fallet. anläggningar i en verksamhet. De rekommendationer som ges i kapitel 8 och 9 är Bedömningen av utsläpp, buller etc. hänför sig pri­ användbara dels för översiktliga bedömningar av lo­ märt till olika verksamhete1: Bedömningarna är erfa­ kalisering, skyddsavstånd etc. i översiktsplanen, dels renhetsmässigt grundade. Ytterligare information om för utformning av detaljplaner och detaljplanebestäm­ de olika verksamheternas hälso-, säkerhets-och miljö­ melser med hänsyn till såväl hav på skyddsavstånd risker kan fås ur Naturvårdsverkets branschfaktablad, som till krav på utförande av mark och byggnader. 89 Avstånden som anges gäller mellan normal bo­ Om skyddsavscånder inte preciseras i en plan stadsbebyggelse och verksamheter i ett normalfall genom bescämmelsegräns så räknas skyddsavscånd men kan också användas som utgångspunkt för be­ från omgivande bebyggelse till arbetsområdets dömning av avstånd från andra typer av lokaler till gräns. Om störningen kan preciseras till sitt verksamheten ifråga. läge och begränsas genom särskild planbe­ Annan bebyggelse än bosradsbebyggelse kan ha stämmelse räknas skyddsavscåndet till bescän1- högre eller lägre krav på sk·ydd mot störningar och melsegräns. risker beroende på hur många personer som uppe­ håller sig i byggnaderna, hur känsliga de är, hur länge de uppehåller sig där. För lokaler där enbart vuxna uppehåller sig under dagtid är kraven lägre. Kraven 7 .3 Lokaliseringsprinciper för lokaler där känsliga personer såsom barn, sjuka och gamla uppehåller sig en stor del av dygnet bör minst jämställas med dem för bostäder. Ett problem vid bedömning av behov av skyddsom­ råden och andra skyddsårgärder vid arbetsplatsområden Avstånden kan vara något kortare än rikt­ är att man inre på förhand känner de framtida värdena om det är fråga om: verksamheterna till art och omfattning. Ett hjälpme­ del är att bedöma ett områdes lämplighet och att för 0 en verksamhet av mindre omfattning miljön störande verksamhet utforma detaljplane­ 0 kort drifttid, beteckningar och bestämmelser efter detta. I kapitel 8 0 inrermirrent drift, och 9 har verksamheterna diskuterats utifrån denna ::) gynnsam topografi, utgångspunkt och redovisas där med hänsyn till verk­ ::) avskärmande bebyggelse, samhetens risker för miljö, hälsa och säkerhet. De rikt­ 0 särskilt avancerad störningsbegränsande värden för skyddsavscånd som anges är vägledande för teknik. den fysiska planeringen. A andra sidan kan det förekomma behov av Inom de skyddsavsrånd som anges för miljö­ större avstånd om det är fråga om: störande verksamhet kan och bör vid en god pla­ nering andra, mindre störande verksamheter fin­ 0 föråldrad produkåonsanläggning, nas, exempelvis kontor, l er, butiker, hantverk 0 stor verksamhet eller sror produktion, ag etc. Skyddsavsrånd bör inte adderas till varandra 0 kontinuerlig drifr, uran en ask-i-ask princip bör tillämpas. Även möj­ ::) sror omfartning av tunga transporrer. ligheterna att använda skyddsområden för olika arealkrävande kretsloppslösningar bör ras tillvara. Modifiering av skyddsavsrånd innebär normalt smärre avståndsjusreringar. Man bör således inte hamna i närheten av närmast lägre rikt­ värde, avsett som skyddsavstånd till andra ty­ per av verksamheter med mindre risker. Bedömningen av skyddsavstånd innebär ingen hänsyn till någon sammanlagringseffekr av flera störningsfakrorer utan utgår från en di­ mensionerande faktor efter det att man har sru­ derac flera störnings-eller riskfaktorer. Vid plan­ läggning bör verksamheter med ungefu samma risk förläggas till ett arbetsområde som är av­ sett för en viss typ av risker. Det är därför inte lämpligt att placera verksamheter med större risker i ett arbetsområde som är avsett för verk­ samheter som innebär mindre risker, däremot kan verksamheter med mindre risker placeras i ett område avsett för större risker. 90 Illustrationerna avser "industriområden" som är den SAMLOKALISERING gängse detaljplanebeteckningen också för andra typer Omfattar en mängd verksamheter som inre ger nå­ av verksamheter som medför risker för miljö, hälsa och gon nämnvärd miljöstörning och som därför kan säkerhet. Samlokalisering och storindustriområde visas inte. blandas med bostäder. Sådana verksamheter är småbutiker, kontor, hantverkslokaler, m.m. Dessa verksamheter finns i allmänhet inre med i kap. 8 och 9. I. ARBETSOMRÅDE MED SMÅ RISKER (INDUSTRIKVARTER) Omfattar verksamheter som, genom utomhusak­ tiviteter, transporter och utsläpp, ger små risker för miljö, hälsa och säkerhet men ändå bör pla­ ceras i särskilda kvarter. Ett sådant verksamhets­ kvarter kan normalt ligga intill ett bostadsområde. Kvarteret kan trafikmässigt försörjas &ån samma matargata som ert bostadsområde. Typiska verk­ samheter är småverkstäder, grossister, etc. Rikt­ värde för skyddsavstånd är 50 m rill närmast lig­ gande verksamhet. 2. ARBETSOMRÅDE MED VISSA RISKER (SMÅINDUSTRIOMRÅDE) Omfattar bl.a. egencliga industriområden med -h""1� . egen crafikförsörjning och oftast egen infrastruk­ 1(/IAvd-vz tur. Omfattar många av de verksamheter som ta­ ,i� gits upp i kapitel 9. Oftast är trafikbuller di­ /vt dvtfn mensionerande. Här kan förekomma en del stör­ ningar som r.ex utsläpp, lukt eller buller. Riktvärde för skyddsavstånd är 200 m till närmast liggande verksamhet. Riktvärde för skyddsavstånd vad gäl­ ler farliga godstransporter är 100 m. 3. ARBETSOMRÅDE MED BETYDANDE RISKER (INDUSTRIOMRÅDE) Omfattar industriområden etc. med krav på större skyddsavstånd, ofta pga. betydande risker för lukt, stoft eller processbuller. Verksamheterna placeras i områden med direkt ansluming till större trafik­ leder. Riktvärde för skyddsavstånd är 500 m till närmast li de verksamhet. Riktvärde för skydds­ ggan avstånd vad gäller farliga godstransporter är minst 't"JWJYt.- . 100 m. t'v1.dvtfn 4. STORINDUSTRIOMRÅDE il t/-,,re Omfattar verksamheter som är speciella eller /0dvi+vz" mycket störande för omgivningen. Dessa placeras i stora indusrriområden med direkt anslutning till det överordnade vägnätet. Riktvärde för skydds­ avstånd är 1.000 m till närmast liggande verks­ amhet. Riktvärde för farliga godstransporter är minst 100 m. 91 7 .4 Reglering av arbets­ Byggnader sleall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafik­ områden enligt PBL säkerheten eller på annat sätt medforfora eller betydande olägenheter for omgivningen. lnverl,an på grundvattnet Det ankommer på kommunerna att beakta frågor om som kan vara skadlig for omgivningen skall begränsas. miljö, hälsa och säkerhet i planer och beslut enligt PBL. If råga om byggnader som skall placeras under mark­ Länsstyrelserna har rätt att ingripa mot planer som inre ytan skall dessutom i skälig omfattning beaktas att an­ uppfyller kraven på hälsa och säkerhet i tillräcklig vändningen av marken över byggnaderna intef orsvåras. omfattning. Skyddsavstånd bör generellt tillmätas stor betydelse i den fysiska planeringen och miljöskydds­ För arbetsområden sker prövning av en lokaliserings arbetet. allmänna lämplighet normalt genom detaljplanering. Krav på bebyggelselokaliseringen anges i 2 kap. 3 § Genom detaljplanen fastställs den översiktliga lokali­ PBL. seringsbedömning som gjorts i översiktsplanen samti­ Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad for digt som villkor förknippade med exploateringen ändamålet med hänsyn till anges. Vad som skall regleras i detaljplan anges i 5 1. de boendes och övrigas hälsa, kap. 3 § PBL och vad som får regleras anges i 5 kap. 7 2. jord-, berg- och vattenforhållanden, §. 3. möjligheterna att ordna trafik vattenforsö1jning och Förutom detaljplaneinsticutet kan även områdes­ avlopp samt annan samhällsservice, bestämmelser vara aktuella for säkerställande av skydd 4. möjligheterna att forebygga vatten-och luftforore­ mot störningar. I 5 kap. 16 och 17 §§ PBL finns be­ ningar samt bullerstörninga1'. stämmelser härom. Bebyggelse och anläggningar som for sin fimktion krä­ Krav på program och miljökonsekvensbeskrivning ver til/forsel av energi skall lokaliseras på ett sätt som ställs i 5 kap. 18§ PBL . är lämpligt med hänsyn till energiforsö1jningen och Detaljplanen skall grundas på ett program som anger energihushållningen. utgångspunkter och mål for planen, om det inte är onö­ digt. Krav på utformningen av bebyggelsemiljön anges i 2 En miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen kap. 4 § PBL. (1987: 12) om hushållning med naturresurser m. m. skall Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall ipprättas, om detaljplanen medger en användning av bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som 1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hus­ mot trafikolyckor och andra olyckshändelse1; hållningen med naturresurse1: 2. åtgärder for att skydda befollmingen mot och begränsa verkningarna av stridshandlinga1; Detta innebär att MKB normalt bör göras for 3. hushållning med ene1gi och vatten samt goda klima­ område för industriändamål. tiska och hygieniska forhållanden, 4. trafikforsörjning och god trafikmiljö, 5. parker och andra grönområden, Detta innebär bl.a. att erforderliga skyddsavstånd mellan anläggningar och byggnader måste iakt­ tas. Enligt 3 kap. PBL ställs krav även på byggnaders pla­ cering och utformning. Väsencligaste paragraferna i detta sammanhang är 1 och 2 §§ som lyder: Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads-eller landskapsbilden och till natur-och kulturvärdena på platsen. Byggnader s/,all ha en yttre form och farg, som är lämplig for byggna­ derna som sådana och ger en god helhetsverkan. 92 7.5 Arbetsområdet i 7 .6 Arbetsområdet i översiktsplanen detaljplanen Översiktsplanen innehåller ofta en strategi för näring­ Den fysiska planläggningen måste verksamt kunna bi­ livsutvecklingen i kommunen. De regionala sam­ dra till att förebygga risker för ohälsa och störningar banden bör redovisas och förhållandet mellan regio­ av olika slag. Detta kan ske genom bestämmelser i de­ nens bostads- och arbetsmarknader framgå. Kommu­ taljplan bl.a. om skyddsanordningar för art motverka nens näringslivsstruktur är lämplig att redovisa i över­ störningar från planområdet. Om det finns särskilda siktsplanen. I planen kan det finnas en lokaliserings­ skäl, är det också möjligt att föreskriva vilka högsta strategi för framtida verksamhetsområden. Det kan tillåtna värden som skall gälla för sådana störningar vara bra att peka ut områden för olika ändamål, dvs. från omgivningen som prövas enligt miljöskyddslagen. var trafikorienterade verksamheter bör lokaliseras, var Boverkets allmänna råd 1993:3 Boken om detalj­ tung industri kan lokaliseras m.m. Problemen bör iden­ plan och om rådesbestämmelser, behandlar utförligt vad tifieras och behov av skyddsavstånd och andra skydds­ som kan regleras i detaljplan och hur det skall redovi­ åtgärder anges. sas. Nedan följer ert kort utdrag som är relevant för Enligt 4 kap 1 § PBL skall översiktsplanen redovisa planering av arbetsområden. de allmänna intressena enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om använd­ ningen av mark- och vattenområden. Riksintressen Obligatoriska uppgifter skall redovisas särskilt. I en detaljplan skall man alltid redovisa mark och Sådana områden kan vara av intresse för bevarande, vattenanvändningen samt den tid under vilken de bygg­ men även för exploatering. I planen skall olika riks­ rätter som planen ger är skyddade mot ändring. En intressens värde redovisas och avgränsas och tas till vara plan får inte göras mera detaljerad än som behövs med på de sätt som anses mest lämpligt. Industriområden hänsyn till dess syfte. som är av riksintresse enl. 2 kap. 8 § NRL skall skyd­ das mot påtaglig skada. Tillgodoseendet av riksintre­ sen skall klargöras i samråd med länsstyrelsen. Planbestämmelser Översiktsplanen är den lämpliga planeringsnivån för Planbestämmelser ger vanligen rätt att använda mark att behandla förutsättningar och principer för miljö­ och vatten till något som tidigare inte varit tillåtet, och kretsloppsfrågor. Det kan gälla topografi, geologi, exempelvis till bebyggelse eller allmän plats. Ibland fö­ geohydrologi, klimat, biologisk mångfald m.m. rekommer också användningsbestämmelser som tar Topografin och terrängtyperna inom kommunen sikte på hushållning och bevarande, dvs. begränsar ti­ har stor betydelse vid bedömningar av spridning vid digare användningsrätt. I båda fallen formuleras be­ utsläpp. Ett utsläpp av gas tyngre än luft påverkas stämmelserna som en avgränsande tillåtelse av typ: " mycket av exempelvis topografin. Gasen dröjer kvar Här .for endast. . . . " eller "Här .for inget annat än. . . " längre och kan ansamlas i svackor, bergig terräng och kompletterat med" i högstden och den omfattningen". skogsparrier, medan den snabbare tunnas ut i ett plat­ Bestämmelserna kan kompletteras med särskilda vill­ tare kust-eller slättlandskap. kor som kopplas till bygglovet: Spridning av vätskespill följer också terrängen och "Bygglov får inte ges förrän den och den åtgärden ansamlas i lågpunkter. Marktypen har betydelse för hur vidtagits''. Detta gäller dock inte kommunala åtgärder. fort ett utsläpp når grund- eller dagvattenytor, och för Till olika användningsbestämmelser kopplas ett markens egenskaper med avseende på bärförmåga, antal mer tekniska bestämmelser om utformning och vibrationskänslighet och risk för sättningar, ras eller utförande. De blir aktuella först när markägaren eller skred. kommunen vill utnyttja sin användningsrätt. Det går Den förhärskande vindriktningen och de vanligast därför att uttrycka dem i mer positiv, påbjudande form: förekommande vindstyrkorna kan ge en bild av den "Byggnader skall utföras, förses med. . ." etc. "vegeta­ sannolika spridningsbilden. Andra falna av intresse kan tion skall bibehållas . . ." . vara lokala temperaturförhållanden. Detta uttryckssätt används även för åtgärder som, om byggnadsnämnden så bestämmer, kan framtvingas oberoende av andra händelser. Tex. "stängsel skall fin- nas 93 Skydd mot störningar ningen av en del av en byggnad kan regleras. Några av 5 kap. 7 § PBL första stycket säger: de användningsbeteck.ningar som konventionellt ut­ Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen nyttjas vid arbetsområde är följande: får i planen meddelas bestämmelser om: E Tekniska anläggningar (energi, tele, VA etc) F Flygtrafik 4. placering, utformning och utforande av byggnade1; G Bilservice (bensin, reparation, andra anläggningar och tomter bilistservice, upp­ ställning) 11. skyddsanordningarfor att motverlea störningar/rån H Handel (detalj handel) omgivningen och, om detf inns särskilda sleäl, högsta J r ndustri (tillverlrning, även tillåtna värden for störningar genom luftfororening, parcihandel, bulle,; skakning, ijus eller annat sådant som prövas materialhanrering) enligt miijöskyddsfagen (1969:387 ). K Kontor (även hotell) T Trafik (järnväg, buss, taxi, Bestämmelser om utvändiga skyddsanordningar, etc) t.ex. bullervallar, kan således ras med i en detalj­ u Lager (parcihandel, upp­ plan. Om bullerskyddet ligger på allmän plats in­ lag) går det i kommunens genomförandeansvar. För V Hamn (markanordningar, ett bullerskydd på kvartersmark kan byggnads­ utfyllnader, kanaler) nämnden i bygglovet kräva att det skall vara fär­ dige samtidigt med den nya bebyggelse som skall Kategorisystemet innebär att man for v::irje markan­ skyddas. Bestämmelser om bullerdämpande föns­ vändning måste väija någon eller några av kategorierna ter och dylikt räknas till bebyggelsens utformning. A -Y och därefte,� om nödvändigt, precisera ytterligare. Ägare till befintliga fastigheter kan inre åläggas att förstärka sin fasadisolering. Exempel på preciseringar Även bestämmelser om högsta tillåtna stör­ G Bensinstation med livsmedelsförsäljning I ning utifrån (immission) far antas i decaljplan om inom högst 10 m1 lokalarea det finns särskilda skäl. Det skall då gälla sådana Järnvägstrafik T I störningar som prövas enligt miljöskyddslagen. Redan meddelade tillstånd påverkas inre. Bestäm­ Exempel på lwmbinationer melser om uafikbuller skall anknyta till riksda­ BH Bostäder och handel gens riktlinjer för vägtrafikbuller. BH Bostäder med handel i bottenvåning I En detaljplan skall med andra ord kunna ange de gräns­ Bygglovplikten inom område med värden för störningar som kan godtas enligt 2 kap. 3 detaljplan och 4 §§ samt 3 kap. 2 §. En sådan planbestämmelse Kommunerna kan enligt 8 kap. 5§ PBL genom beslut bör få preventiv effekt på framtida miljöförändringar i detaljplan helt befria från kravet på bygglov inom av olämplig art i omgivningen. En med omsorg prö­ planområdet. I beslutet får som villkor uppställas art vad lokalisering av viss verksamhet bör således kunna åtgärderna skall utföras på det sätt och inom den tid få en trygghet för framtiden. som anges i beslutet. Bygglovsbefrielse får dock inte medges om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Denna bestämmelse, Användning av kvartersmark som gäller från ] juli 1995, kan innebära behov av att Med kvartersmark menas all planlagd mark som inte tydligare kunna definiera acceptabel miljöpåverkan i är allmän plats eller vattenområde. Markens använd­ detaljplanen utöver vad gängse planbeteckningar med­ ning för olika ändamål skall redovisas. ger. Byggnaders användning skall i princip vara iden­ tisk med den användning som bestämts för marken. I vissa fall, t.ex. i industriområden, centrumområden och bostadsområden, kan det finnas behov av att specifi­ cera enstaka byggnaders användning. Även använd- 94 Förslag till nya planbeteckningar 7. 7 Arbetsam rådet i Boverket rekommenderar att det införs ett system for områdesbestämmelser beteckning av kvarcersmarkens användnino som an- b knyter n. ll de skyddsavstånd som anges i denna skrift. Skyddsområden kan säkerställas inte bara oenom de­ taljplan utan även genom områdesbestäm�elser. Skyddsindex for industri och lager Skyddsområden kan läggas ut i, eller som komple­ X Integrerbara verksamheter 0 ment till områdesbestämmelser, for kommunikations­ (X=annat huvudändamål) led, industriområde och liknande eller for att förhindra J = Industri och lager med skyddsavscånd 1 att bebyggelse kommer for nära en viss befintlio stö- 50 m o rande anläggning. Att ett markområde anges som Industri och lager med skyddsav­ skyddsområde innebär att nya byggnader kan förhind­ stånd 200 m ras. På så sätt kan man undvika ett ingripande i efter­ Industri och lager med skyddsavstånd hand med stöd av c.ex. miljöskyddslagen. För even­ 500 m tuell befintlig bebyggelse avgörs ersättninos- och J. = Industri och lager med skyddsavstånd inlösenfrågor i samband med prövningen av den stö­ 1.000 m rande verksamheten. Skyddsanordningar, t.ex. bullervallar, till skydd mot störningar får anges i områdesbestämmelser. Denna Behovet av att ange markens användning för olika möjlighet torde i första hand innebära att ett utrymme slag av verksamheter bör främst vara för att till­ på marken avsätts för anordningen men även utform­ godose krav på miljö, hälsa och säkerhet, inbe­ ningen och utförandet av skyddet, t.cx. höjd och ma­ gripet visuell miljö och trafiksäkerhet. Att ändra terial kan anges. Sådana bestämmelser kan komma att verksamheten mellan kategorierna (uppåt) bör läggas ut samtidigt med bestämmelser om markens betraktas som ändrat användningsändamål, dvs. användning för någon störande eller störningskänslig är bygglovplikågc. En mindre störande närinos- o verksamhet. Det finns dock inga följdregler som tvingar verksamhet bör kunna placeras i ett område till- fram ett genomförande. Behövs denna garanti kan den åtet för mer störande verksamhet. Således bör ex­ åstadkommas genom detaljplaneläggning. Någon högs­ empelvis ett koncorshus kunna placeras i etc in­ ta störningsnivå kan inte bestämmas genom områdes­ dustriområde. I detta sammanhang bör dock be­ bestämmelser. aktas att ett välbeläget industriområde med möj­ lighet att etablera störande verksamhet är en re­ Exempel på bestämmelser kan vara: surs av stort samhällsekonomiskt värde, som bör - Området skall reserveras for bullervall (skyddsplan­ nyttjas för sitt kvalificerade ändamål. tering, eller liknande). Åtgärder får inte vidtas som for­ h'.ndrar markens användning for sådan skyddsanord­ n111g. 95 Underlag för bedömning av störningar och IV. risker Kapitel 8 innehåller generella säkerhetsaspekter och en branschvis genomgång av säkerhetsfrågor. Om det i etc konkret planeringsfall visar sig att säkerhetsaspekterna har särskilt stor vikt kan be­ hovet av skyddsavstånd eller andra åtgärder vara större än vad som anges i kapitel 9. Normale ryms erforderligt skyddsavstånd ur säkerhetssynpunkt inom de avstånd som anges i kapitel 9. De råd om riktvärden för skyddsavstånd som redovisas i kapitel 9 utgör ingångsvärden för de be­ dömningar som skall göras enli kapitel 6 och 7. gt 98 Kapitel 8 Sä kerhetsaspekter för olika branscher 8. 1 Generella säkerhetsfrågor nare fallet uppträder ett oljespill som ytavrinning och är lättare att samla upp för destruktion än om det sjun­ kit djupt i en porös sand. Även kal, sprickig berggrund Nedan följer en sammanställning av säkerhets­ eller berg med tunnare jordlager är mycket känsliga värderingar som kan fungera som delar i ett beslurs­ för vätskespill. Föroreningarna kan spridas flera kilo­ underlag. Beroende på vilken typ av område eller verk­ meter via sprickig berggrund. samhet man behandlar kommer olika säkerhetsaspekter Marktypen i kombination med vatteninnehåll be­ att få stor betydelse. stämmer också markens egenskaper med avseende på bärförmåga, vibrationskänslighet och risk för sätt­ ningar, ras eller skred. GEOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN Denna typ av information finns ofta att tillgå inom Topografin och terrängtyperna inom kommunen, i kommunens förvaltningar, i annat fall har bl.a. SGU. kombination med förhärskande vindriktning, har stor (Statens Geologiska Undersölming) omfattande över­ betydelse vid bedömningar av spridning vid utsläpp. siktlig kartering, men det kan finnas anledning att på Ett utsläpp av gas tyngre än luft påverkas mycket av lokal nivå göra egna bedömningar av markens sårbarhet. exempelvis topografin. Gasen dröjer kvar längre och Grund- och dagvattenytors nivåer och flödes.rikt­ kan ansamlas i svackor, bergig terräng och skogspartier, ningar är av betydelse för ett utsläpps spridning och medan den snabbare tunnas ut i ett plattare kust-eller riktning på eller i markvatten och öppna vattendrag. slättlandskap. Detaljerad information om flödesriktningar kan ofta Spridning av vätskespill följer också terrängen och fås från länsstyrelsernas dikningsakter. ansamlas i lågpunkter. Beräkningsmodeller, utsläpp av Det finns både handrälmingsmodeller och dator­ både mindre och större dimensioner, finns framtagna, stödda beräkningsmodeller som simulerar ett utsläpps både för handrälming och för datorstödda simuleringar. utbredning i marken och i grundvattnet. I dessa modeller kan man i de flesta fall ta hänsyn till Vattentäkter och deras upptagningsområde är käns­ typ av bebyggelse och vegetation, medan möjligheten liga för miljöpåverkan, varför vissa verksamheter inte att ta hänsyn till topografin är mer sällsynt. bör lokaliseras så att ett utsläpp kan skada vattentäluen. Vägvalsstyrning genom lokala trafikföreskrifter kan vara ett sätt att kanalisera bort transporter av farligt Geologiska förhållanden gods från denna typ av känsliga områden. Marktyperna inom kommunens olika delar, samt vilka områden som är in-respektive utströmningsområden, är av avgörande betydelse för hur fort ett utsläpp når Meteorologiska förhållanden grund- eller dagvattenytor. Risken för grundvatten­ Den förhärskande vindriktningen och de vanligast fö­ påverkan vid vätskespill är betydligt högre vid sand­ rekommande vindstyrkorna kan ge en bild av den san­ och grusområden än i ler- och siltområden. I det se- nolika spridningsbilden. Dessa uppgifter kan fås från 99 DIMENSIONERANDE SKADEFALL SMHI eller genom lokala undersökningar, och är av betydelse som indata i de beräkningsmodeller som kan För att kunna göra någon form av bedömning av ligga till grund för en konsekvensbedömning. riskerna med en typ av verksamhet bör man söka Årsnederbörd och årstidsvariationer i vattenstånd, svaren på följande frågor: samt markens jordarter och deras bildning är faktorer som har betydelse för bedömning av riskområden för 0 Vilken eller vilka cyper av olycksfall kan tän­ översvämning och risker för ras och skred, eftersom kas vara utmärkande för verksamheten? markens bärighet påverkas av dess vatteninnehåll. Ris­ 0 Går det att förutse vilka typer av olyckor som ken för skred kan öka på grund av att oljespill, läck­ innebär de största riskerna, det vill säga kon­ ande avlopp eller vägsalt påverkar markens bärförmåga, sekvenserna av olyckan sammanvägt med san­ medan ras ofta kan uppstå till följd av tjällossning. nolikheten för att den faktiske inträffar? Dec är viktigt att poängtera art der dimensione­ Trafik/transportsituation rande skadefallet inre nödvändigtvis är det värsta Faktorer som är av betydelse för den fysiska planeringen tänkbara skadefaller som kan inträffa, uran ett kan vara hur stora transporrvolymer som fraktas eller scenario som faktiske kan inträffa med en rimlig planeras fraktas i det berörda området, vilken typ av sannolikhet och med allvarliga konsekvenser. gods det är same vilken standard vägar eller spår håller eller bör hålla. Vilket skadefall som blir dimensionerande är inte möj­ Finns det möjligheter till vägvalsstyrning av farligt ligt att förutsäga med precision annat än på ett lokalt gods bör detta utnyttjas, likaväl som avskilda, perma­ plan, med tillgång till alla bakgrundsdata. Av denna nema platser för tillfällig uppställning av fordon las­ anledning kommer de dimensionerande skadefall som tade med farligt gods. tas upp här att vara av en generell karaktär, och skall ses som en ände att börja i. De far inte ses som en färdig analys av den situation som råder Lokalt. Mål i krig Exempel på säkerhetsrisker och dimensionerande Vissa verksamheter inom bland annat kommunikatio­ skadefall kan vara: ner är sannolika mål i händelse av krig. Detta kan inne­ bära att denna typ av verksamheter inte bör lokaliseras mitt i tätbebyggda områden om det går att undvika, Utsläpp eftersom en bombning eller ett attemar skulle kunna Ett utsläpp kan få olika följder dels beroende på i vil­ skada även den närmaste omgivningen. ken form utsläppet sker, och dels beroende på det ut­ I den regionala mål- och riskanalysen anges verk­ släppta ämnets egenskaper, både fysiska och toxiska. samheter som punktmål eller ytmål, beroende på vil­ Ett utsläpp kan spridas via andra medier och i andra ken typ av verksamhet det är och vilken vapentyp och faser. Till exempel kan ett icke vattenlösligt ämne spri­ vapenverkan man kan förvänta sig mor dem. I närhe­ das i vatten och icke förbrända partiklar eller gaser spri­ ten av ett punktmål kan man förvänta sig att områden das i brandrök. som ligger närmare än 200 m från målet kan komma Med utsläpp som dimensionerande skadefall me­ att drabbas vid ett anfall. I fallet med verksamheter nas att ett ämne i rillräckligc stor mängd för att ge be­ som klassas som yrmål är motsvarande avstånd, inom tydande påverkan på omgivningen oönskat slipper ut vilket man kan förvänta sig vapenverkan, ungefär 800 i luft, mark eller vatten. Det kan gälla en stor mängd meter. av relativt ofarliga ämnen eller en mindre mängd mycket giftiga eller reaktiva ämnen. Utsläppet kan vara fast, flytande eller gasformigt. Ett utsläpp kan uppstå direkt genom brand, läckage eller genom någon an­ nan form av spridning, till exempel av änrnen lösta i vatten vid översvämning och regn eller i släckvatten. 100 Brand Brandrök Bränder får olika förlopp och påverkar omgivningen Innehållet i brandrök är inte möjligt att exakt förut­ olika. Decca beror bland annac på dec brinnande ma­ säga, eftersom en brand kan omfatta en mängd olika terialecs egenskaper, vilken form ämnet har (fast, fly­ material, vid olika yttre förutsättningar. I vissa fall är cande eller gasform). Förloppet kan också bero på dec möjligt att göra en grov uppskattning av de ke­ omgivningens egenskaper, exempelvis i fråga om cem­ miska föreningar som kan uppstå, i synnerhet i de fall peratur, utformning, syretillgång med mera. Av dessa då ett eller ett fåtal material eller ämnen dominerar anledningar bör brand ince becrakcas som en händelse inom en anläggning eller verksamhet. För att göra som är sig lik från fall till fall. Stora skillnader på denna bedömning kan man konsultera innehavare, lik­ strålningseffekcer, rök, flammors höjd eller utbredning nande verksamheters experter och den kompetens som och förbränningscemperatur gör en mer detaljerad kan finnas inom kommunen, till exempel miljö- och analys nödvändig i de fall där brand kan vara ett di­ hälsoskyddsförvalcningen, räddningstjänsten m.fl. mensionerande skadefall. Även länsstyrelse och statliga myndigheter kan bidra När ett moln av en brännbargasancänds av en gnista, med kunskaper i vissa fall. en brand eller en hec yta, uppstår en brandfront i mol­ Hur långt ett rökmoln sprider sig beror bl.a. på nec som sprider sig åt alla håll. Eftersom gasen expan­ mängden rök, vindhastighet, molnets temperatur och derar när den förbrärn1s kommer ett övertryck au byg­ omgivningens cemperacur. Dec kan variera mellan nå­ gas upp framför brandfronten. Om gasmolnet ligger goc hundratal meter och flera kilometer. över bebyggelse eller inuti en lokal kommer brand­ fronten att hindras, ändra riktning och komprimeras när den stöter på byggnader eller inredning. Av detta Kontaminerat släckvatten kan övertrycket öka ännu mer, till storleksordningen Vid en släck.insats mot en brand används, beroende på 100 kPa (1 bar), och man talar om en explosion på brandens storlek och möjligheten att nå härden, olika grund av den cryckvåg som uppstår framför brand­ stora mängder släckmedel, vanligen vatten. Detta vat­ froncen. I öppen terräng kommer inte trycket att byg­ ten kommer till viss del att ansamlas i lågpunkcer och gas upp så högt, eftersom luften kan expandera åt alla kan, om det kommer i kontakt med exempelvis vatten­ håll och man talar om en gasmolnsbrand snarare än lösliga kemikalier eller ämnen i väcskefas, fora dessa en explosion. Precis som är fallec med brandrök kom­ med sig. Eftersom det vid bränder ofta rör sig om flera mer molnets utbredning att bero på ämnets egenska­ kubikmeter vatten per minut är det inre möjlige att per, källstyrkan, vindhastigheten, utsläppets tempera­ samla upp vattnet om ince åtgärder för detta vidtagits tur och omgivningens temperatur. tidigare. Detta kan ske på flera sätt beroende på vilken Om ett läckage i en ledning under tryck ancänds typ av förorening vattnet kan tänkas föra med sig och vid läckagepunkten uppstår en s. k. jetbrand, en kraftig kan bl.a. innefatta dammar i vilka vattnet samlas upp, brand som avger en intensiv värmestrålning. Flamman eller åtgärder inom reningsverk. kan liksom strålningen hetta upp och antända bränn­ bart material i omgivningarna. Explosioner Denna typ av brand kan uppstå till exempel vid led­ ningsbrott eller läckage på ledningar innehållande na­ Explosioner har liksom brand olika påverkan på om­ turgas eller gasol. Om flamman eller scrålningsvärmen givningen beroende på dels omgivningen och dels påverkar andra kärl kan detta leda cill en kärlsprängning ämnet som exploderar. Skillnader i cryckvågens styrka och en efterföljande explosion, en s.k. BLEVE (Boiling och varaktighet, scrålningsvärme och omgivningens Liquid Expanding Vapour Explosion), se "Explosio- utformning ger stora skillnader i konsekvenser för män­ ner niskor och byggnader. Dec avstånd på vilket omgivningen påverkas av en Ett exempel på explosionsrisker kan vara att det jetbrand ligger inom ett par hundra meter från källan, inom många industriella verksamheter används svets­ och beror huvudsakligen av källstyrkan och flammans agg-regatmed syrgas och acetylen. Dessa kan under vissa förhållanden, exempelvis vid brand explodera. Ute i orientering -en horisoncell flamma ger intensivare strål­ det fria kan delar spridas upp till ungefär 300 meter, ning mot föremål på samma nivå i omgivningen än en medan splitter inomhus inte sprids lika långt. Där­ vertikal. emot kan explosionen inomhus ha förödande konse­ kvenser för människor och byggnader på grund av split­ ter och den cryckvåg som alstras. 101 BLEVE En (Boiling Liquid Expanding Vapour Ex­ 8.2 Genomgång av olika plosion) kan uppstå om ett lagringskärl utsätts för kon­ branscher centrerad värme på en mindre yta, exempelvis vid en brand intill kärlet. Innehållet i kärlet hettas upp och JORDBRUK kan börja koka, medan trycket i kärlet höjs kraftige. Kärlet rämnar så småningom, till följd av att trycket blivit för höge, kombinerat med att materialet i kärlet Se även Oorganisk industri -oorganiska baskemikalier upphettats så mycket att det mister sin hållfasthet och och gödningsmedelsindustri. De skadefall som skulle brister. kunna ge konskvenser för omgivningen är sannolikt Innehållets tryck och temperatur gör att hela inne­ brand i antingen gödselupplag eller i upplag for göd­ hållet förångas i stort sett momentant när det slipper ningsmedel. Röken från sådana bränder skulle kunna ut. Om ämnet är brännbart kan det antändas av yttre innehålla giftiga föreningar, och släckvacmet skulle vara cändkällor som bränder eller gnistor, men det kan också kontaminerat och kunna ge skador på mark, grödor, antända spontant om temperaturen överstiger dess vattendrag och vattenreningsanläggningar. termiska cändpunkt. Resultatet då hela innehållet an­ tänds, mer eller mindre samtidigt, kan bli en kraftig explosion som genererar krafciga cryckvågor och luaf­ Malm och mineralutvinning cig värmescrålning, även på långa avstånd. GRUVA ELLER ANRIKNINGSANLÄGGNING Denna typ av cankhaverier är inre vanlige förekom­ mande, varken i Sverige eller världen i övrige, och san­ nolikheten för dem kan minskas genom att placera Inom gruvindustrin hanteras sprängämnen, vilka vid förvaringskärl avskilda från andra verksamheter och transport och lagring skulle kunna orsaka stora skador från varandra, samt genom att förse dem med kylning vid ofrivilliga detonationer. I de fall brytningen sker i form av vattensprinl<lersystem. under mark finns risk för sprickbildning, ras och skred. Den last som marken ovanför en gruva kan bära upp beror till stor del på hur brytningen skett, och på vil­ Följd skador ken typ av mark det är. Inom denna typ av verksamhet finns ofta andra an­ Det är inte säkert att det dimensionerande skadefallec läggningar i direkt anslutning till brytningen, till ex­ är en i sig isolerad händelse. Det är möjlige och i många fall trolige att en olycka eller händelse får eller kan få empel sincringsverk och anrilmingsverk. I dessas han­ andra skador som följd. Även dessa bör, i de fall det är tering ingår farlige gods i form av bränsle till corkugnar möjligt, analyseras i ett tidigt skede eftersom konse­ och sinterugnar, men också andra ämnen som vid ut­ kvenserna av dem kan vara långt värre än det dimen­ släpp eller brand skulle kunna spridas till omgivningen. sionerande skadefallets. De dimensionerande skadefallen skulle sannolikt bli Exempel på följdskador kan vara att släckvatten som brand eller explosion i bränsledepåer, vid bränsle­ koncamineracs av material som brinner, läckt ut, eller transporter eller i verksamheten, alcemativt någon form vätts ner måste samlas upp. Om detta inte sker kan av utsläpp av farlige gods. kontaminerat släckvatten slå ut livet i vattendrag och Det kan också finnas andra verksamheter med nära biologiska reningssceg i reningsverket. Eftersom det rör anknytning till gruvdriften, vilkas hamering av farligt sig om avsevärda mängder vatten bör denna möjlighet gods också kan inverka på hälsa och säkerhet och där­ säkerställas redan på planeringsstadiet, eftersom det blir för bör tas hänsyn till i planarbetet. Exempel på detta betydligt dyrare att installera i ett senare skede. Etc skulle kunna vara verksamheter som tar till vara exempel på de följder som kan bli fallet vid den här biprodukter eller restprodukter från gruvbrytningen. typen av olyckor är det utsläpp i Rhen, som blev följ­ Denna typ av verksamhet faller under 43 § rädd­ den av att kontaminerat släckvatten från en brand på ningscjänsdagen (1986: 1102). Detta innebär att inne­ kemiföretaget Sandoz läckte ut och förorenade floden. havaren eller ägaren är skyldig att hålla eller bekosta Det är till och med möjligt att det i vissa fall är direkt beredskap med personal eller materiel, och i övrigt vidta olämplige att försöka släcka en brand på grund av ris­ ken för utsläpp. erforderliga åtgärder, for att hindra eller begränsa all­ varliga skador på människor eller miljö. 102 Annan brytning och utvinning skador på människor och byggnader, dels genom tryck­ MUDDRING, SCHAKTNING OCH DEPO­ våg och splitter, och dels genom den intensiva strål­ NERING AV MUDDER/SCHAKTMASSOR ningsvärme som som avges. Andra dimensionerande skadefall kan tänkas vara haverier i kylanläggningar. Ett utsläpp av ammoniak Det dimensionerande olyckscenariot vid denna typ av även från en relativt liren kylanläggnig skulle kunna få verksamhet är olika former av ras eller skred. Alla större allvarliga konsekvenser for omgivningen. ingrepp i marken påverkar dess stabilitet och bärig­ het, mer eller mindre. Vid muddring påverkas främst närliggande stränder, men muddring även på relativt Textil-, beklädnads-, läder- och djupt vatten kan påverka landområden på ganska stora lädervarutillverkning avstånd. TEXTILBEREDNING Vid schakcning och deponering av schaktmassor är det också av betydelse att undersöka markens scabilicets­ egenskaper, eftersom dessa i stor utsträckning påver­ Inom cextilberedningsindustrin är sannolikt de dimen­ kas av ökade eller minskade laster. sionerande skadefallen någon form av utsläpp av färg, blekmedel, lösningsmedel eller tillsatser av typ impreg­ neringsmedel och dylikt, alternativt brand. En brand skulle, beroende på vilken typ av tyg det är man han­ TÄKT terar och vilka tillsatser och kemikalier som berörs, kunna innebära spridning av giftig rök över intillig­ Grus- eller bergtäkter innebär ofta djupa ingrepp i gande områden. markytan, vilket i vissa fall kan påverka grundvatten­ En släckinsats skulle kunna resultera i att kontamine­ förhållanden och därmed markens bärighet och ras­ rat släckvatten sprids till mark, grundvatten och vat­ eller skredbenägenhec. Sprängningar med de stötar och tendrag, om det inte tas om hand. Transporter för­ vibrationer som uppstår i marken kan också påverka knippade med verksamheten, av kemikalier och far­ markens egenskaper. Detta innebär acc hänsyn måste ligt gods, kan vid olyckor resultera i utsläpp, bränder tas till de rådande geologiska förhållandena, bl.a. vid eller explosioner beroende på vilka kemikalier som öppnandet av ny täkt. berörs. Livsmedels och dryckesvarutillverkning Trä va rut i I lverkn i ng LIVSMEDELSINDUSTRI TRÄBEARBETNINGSINDUSTRI De dimensionerande skadefallen inom denna typ av Inom träbearbecningsindustrin är det dominerande verksamhet skulle sannolikt vara utsläpp av kemika­ skadefallet brand i anläggningen eller i upplag. En så­ lier, bränder inom anläggningen och, i de fall det före­ dan brand skulle kunna ge flygbränder, brinnande fö­ kommer, utsläpp eller brand i naturgas, gasol eller an­ remål som dras med i den kraftiga luftström som bil­ dra bränslen som används för uppvärmning inom an­ das. Dessa föremål kan vara relative stora. Det är in te läggningen. ovanligt att brädbitar, flera decimeter långa, lyfts med Det är tänkbare att man inom livsmedelsindustrin och faller ned något eller några hundratal meter borr lagrar ämnen som, i de mängder de används i livs­ och kan sprida branden. medlen, är relativt ofarliga, men vilka i höga koncen­ Andra faromoment i denna typ av verksamhet kan trationer skulle kunna vara skadliga. vara tillsatskemikalier, färger, lim och lacker, vilka dels Vid anläggningar där man hanterar gas finns risker kan vara giftiga eller brandfarliga och dessutom vid for utsläpp, brand och explosioner både i anknytning brand kan utveckla giftig rök. Släckvatcnec skulle kunna till transporter, lagring och hantering. Vid ett lednings­ kontamineras med stora skador på mark och vatten brott eller läckage bildas ett gasmoln som kan antän­ som följd. das eller explodera i kontakt med heta ytor, eld eller gnistor. Vid antändning vid läckan uppstår en jecbrand, vilken, om den påverkar cryckkärl, kan leda till tank­ haveri. Bränder eller explosioner i gasmoln kan ge stora 103 Massa-, pappers- och pappersvaru­ Tillverkning m.m. av kemiska tillverkning, grafisk industri produkter, petroleumprodukter, CELLULOSAINDUSTRI gummi- och plastvaror PLASTBEARBETANDE INDUSTRI Inom cellulosaindustrin hanteras stora mängder ke­ mikalier, bränsle och råvaror. I och med detta uppstår Inom plastindustrin hanteras stora mängder plaster, risker i samband med transporter, framför allt till in­ lösningsmedel och tillsatskemikalier. dustrin. Inom verksamheten uppstår risker i och med Många av de ämnen som hanteras klassas som far­ lagring, transport och hantering av råvaror, kemika­ ligt gods och det dimensionerande skadefallet kom­ lier och bränslen. mer att variera beroende på den specifika verksamhet I processerna används kemikalier, till exempel olika det gäller. Sett i stort kommer de dimensionerande lutar, vilka vid utsläpp skulle kunna förorena grund­ skadefallen sannolikt att vara utsläpp i samband med och dagvatten. Andra ämnen skulle i vissa fall kunna transporter, hantering, lagring eller brand, eller någon spridas som gas med hälsorisker för kringboende och form av explosion i samband med utsläpp. Dessa ut­ anställda. I vissa blekningsprocesser förekommer syr­ släpp kan bestå av rena kemikalier eller föreningar, el­ gas, vilket medför ökade risker för häftiga reaktioner ler av giftiga föreningar som uppstått vid en brand och eller explosionsliknande förlopp vid utsläpp. sprids i röken. Vid en släckinsats kan stora mängder Stora mängder flis, vilket är själva råvaran, lagras i kontaminerat släckvatten komma att spridas till av­ stackar, vilka kan självantända som en följd av den tem­ lopp, grundvatten eller vattendrag. peraturhöjning som all nedbrytning av organiskt ma­ Förutom dessa for verksamheten specifika skadefall terial ger. Det är också tänkbare att släckvattnet vid en kan det finnas andra skadefall, av mer allmän karak­ brand skulle kunna kontamineras av ämnen och ke­ tär, förknippade med till exempel värmeanläggningar, mikalier som spillts ut eller sluppit ut i och med bran­ lagring och bearbetning av biprodukter m.m. den. En brand inom anläggningen skulle också kunna resultera i giftig rök. Denna typ av verksamhet kan, om man inom verk­ samheten hanterar farliga ämnen, falla under 43 § GUMMIVARUINDUSTRI räddningstjänstlagen (1986: 1102), med de utökade skyldigheter för ägare eller innehavare som detta inne­ bär. De dimensionerande skadefallen inom gummivaru­ industrin är sannolikt brand i upplag med eventuell rökucveckling samt brand i eller utsläpp av lösnings­ GRAFISK INDUSTRI medel, råvaror och tillsatsmedel eller kemikalier, i de fall sådana förekommer i hanteringen. I den mån man Inom de olika typer av grafisk industri som redovisats använder gas som bränsle innebär detta faromoment förekommer hantering av brandfarliga varor och olika vid transport, lagring och hantering. typer av färger. Denna hantering kan ge skadefall med allvarliga konsekvenser, dels i form av explosion eller utsläpp av lösningsmedel och dels i form av brand inom FÄRGINDUSTRI verksamheten, vilken skulle kunna innehålla kemiska föreningar från färger och lösningsmedel. En släckinsats skulle kunna innebära att kontaminerat släckvatten Inom färgindustrin transporteras, lagras och hanteras sprids till avlopp, mark eller vattendrag. en mängd olika kemikalier, inte minst lösningsmedel, i stora kvantiteter. Dessa skulle vid ett utsläpp kunna resultera i förgiftning av människor och miljö, och explosioner och bränder vilka också kan få allvarliga konsekvenser för omgivningen. En brand i en färg­ industri skulle sannolikt innebära att en mängd hälso­ eller miljöfarliga kemiska föreningar sprids med rö­ ken och släckvatrnet. Om inte släckvattnet tas om hand skulle det kunna skada reningsverk, grundvatten och vattendrag. 104 OLJERAFFINADERI industrin förekommer uppvärmning i processerna. Detta sker med olika bränslen, vilkas lagring och han­ tering i sig kan innebära risker. Organiska industrier, till exempel oljeraffinaderier, är Transporterna, både till och från industrin, utgör verksamheter som, beroende på vilka processer som ett faromoment, i synnerhet vad gäller utsläpp vid last­ används, kan ge olika dimensionerande händelser. De ning och lossning. En brand kan sannolikt innebära omfattande transporter som alltid är förknippade med att kemikalier slipper m, antingen i ren form eller som verksamheter av denna typ medför risker. Det kan röra en del i brandröken eller släckvattnet. Kemisk indu­ sig om tåg-, väg-eller båttransporter. Ofta är dessa kom­ stri är ett sannolikt mål i krig. binerade med transporter i rörledningar ovan eller under mark, vilka kan utsättas för yttre påverkan ge­ nom olyckshändelser eller attentat. Inom verksamhe­ Tillverkning av varor av mineraliska ten hanteras ofta giftiga kemikalier, och stora mäng­ ämnen utom metaller der brännbara ämnen och vätskor, vilka kan ge allvar­ liga följder vid utsläpp eller bränder. GLASBRUK Inom processerna används ofta raffinaderigas till uppvärmning. Denna hantering kan vid ett läckags Inom glasbruksindustrin är det dimensionerande eller en brand resultera i bränder i fria gasmoln, explo-­ skadefaller sannolikt utsläpp, brand eller explosion i sioner eller jetbränder. Vid en brand i denna typ av gasol, i de fall detta används som bränsle i smältugnar­ verksamhet är det möjligt att släckvattnet kontamine­ na, eller andra bränslen. ras av kemikalier eller organiska föreningar, och röken Efrersom betydande mängder gasol transporteras, från branden kan vara giftig. Denna typ av anlägg­ lagras och hanteras inom industrin bör hänsyn tas till ningar är ett troligt mål i krig. detta såväl vid nya verksamheter som vid samlokalise­ ring med andra verksamheter. ASFALTVERK Metallframställning Inom dagens asfaltverk förekommer både varma och JÄRN- OCH STÅLINDUSTRI kalla blandningsprocesser. Man använder olika typer av bränslen för att torka stenmaterialet och för att hetta Inom järn- och stålindustri finns många olika olycks­ upp bitumenmassan så att den blir mjuk och kan blan­ risker som skulle kunna få sådana följder att den skulle das. De olyckor som kan tänkas bli dimensionerande kunna betecknas som dimensionerande. från samhällssynpunkt är sannolikt förlmippade med De bränslen som används, till exempel gasol och transporter, brand eller möjligen utsläpp, i de fall då naturgas, skulle kunna ge allvarliga konsekvenser vid man eldar med gas. tank-eller rörhaveri. Beroende på typen av läckage och Brandröken kommer sannolikt inte att vara giftig antändning kan följderna bli allt från en jerflamma ur på annat sätt än att all brandrök är ohälsosam. Den ett rör till en explosion i ett fritt gasmoln eller vid tank­ täta röken kan lägga sig över bostadsområden och haveri. transportleder och medföra långvarig utrymning, tra­ Andra tänkbara händelser är olyckor förlmippade fikfara och andra olägenheter. med transporter kring verksamheten, vilka kan inne­ fatta allt från heta stålämnen till kemikalier och bräns­ len. OORGANISK INDUSTRI - OORGANISKA Inom vissa industrier hanteras kemikalier för ytbe­ BASKEMIKALIER OCH GÖDNINGSMEDEL­ handling av metaller, vilka vid ett msläpp skulle kunna SINDUSTRI spridas i luft, mark eller vatten, och innebära stora ris­ ker för hälsa och miljö. Inom den oorganiska kemiska industrin transporte­ En konventionell brand skulle kunna resultera i svår­ ras, tillverkas och hanteras stora mängder kemikalier släckta metallbränder och stora mängder släckvatten, och föreningar, av vilka en del vid ett utsläpp till mark, kontaminerar av kemikalier eller metaller, vilket måste luft eller vatten skulle kunna innebära stor fara för tas om hand. människor och miljö. Beroende på storleken på industrin och vilka äm­ De dimensionerande skadefallen blir sannolikt nen som hanteras kan denna typ av verksamhet falla under 43 § räddningstjänstlagen (1986:1102). Detta brand, msläpp eller en kombination av båda. Inom 105 innebär an innehavaren eller ägaren är skyldig att hålla Anläggningar som använder olja, kol eller avfall av eller bekosta beredskap med personal eller materiel och olika slag som bränsle innebär sannolikt risker i form i övrigt vidta erforderliga åtgärder for att hindra eller av giftig rök vid brand i anläggningen, och eventuellt begränsa allvarliga skador på människor eller miljö. stora mängder kontaminerat släckvatten. Man bör också ta hänsyn till att järn- och stål­ Vattenkraftverk kan vid ett eventuellt dammbron industrin är ett sannolikt mål i krig. eller överfyllnad orsaka översvämningar, vilket kan få förödande konsekvenser för de boende nedströms. Uppskattningar av förväntade högsta vattenlinje bör Verkstadsvarutillverkning göras. Det finns tendenser art nagga dessa i kanten, då VERKSTADSINDUSTRI inga översvämningar skett under långa perioder. Energianläggningar av större kapacitet är tänkbara mål i krig. Inom metall-och verkstadsindustrin hanteras ofta ke­ mikalier som skulle kunna vara både akut och långsik­ tigt hälsofarliga vid ett eventuelle utsläpp. Många Samfärdsel metallindustrier hanrerar metalljonbad for betning el­ OMLASTNINGSCENTRAL ler syrabad for rengöring. Tunga transporter av mate­ rial rill och från industrierna är vanliga. De dimensionerande skadefallen i denna typ av verk­ Omlasmingscenrraler är ofta anläggningar för omlast­ samhet blir sannolikt brand, utsläpp eller en kombi­ ning eller dirigering av farligt gods. Det dimensione­ nation av dessa. rande skadefallet beror till stor del på vilken typ av Bränder och utsläpp kan innebära att giftiga gaser, gods som hanteras och på vilket sätt det transporteras. vätskor eller giftig brandrök sprids till omgivningen. Detta innebär att den hantering som förekommer kan En släckinsats kan innebära att stora mängder kont­ leda till utsläpp av kemikalier, bränder och explosio­ aminerar släckvarren måste ras om hand. ner i kemikalier och brandfarliga varor. Omlastnings­ Beroende på typ av verksamhet kan också merall­ central behövs både för tillfällig uppställning och för bränder, gasolbränder och exploderande svetsutrust­ uppställning av exempelvis vagnar och släp med läck­ ningar vara tänkbara, antingen som primära skadefall, ande gods. Dessa bör vara placerade så att utsläpp inte eller som en följd av en brand eller ett utsläpp. sprids lätt till människor och miljö. Det skulle exem­ Beroende på verksamhetens omfattning och bety­ pelvis kunna rör sig om hårdgjorda och räta uppställ­ delse kan den också vara ert tänkbart mål i krig. ningsytor med enskilda avlopp och uppsamlingsytor. El-, gas-, värme- och vattenförsörjning FLYGPLATS ENERGIANLÄGGNING Flygplatser hör till de verksamheter som faller under Denna verksamhetstyp kan, beroende på hantering och 43 § räddningsrjänstlagen, under förutsättning att de storlek, omfattas av 43 § Räddningsrjänstlagen godkänts enligt 6 kap. 9 § första stycket luftfanslagen (1986: 1102) med de extra skyldigheter för innehava­ (1957:297). ren detta innebär. De dimensionerande skadefallen på en flygplats är Olika typer av energianläggningar hanterar olika sannolikt brand i eller utsläpp av brandfarlig vara, el­ typer av bränslen eller medium for urvinnande av en­ ler flyghaveri. Eftersom de flesta flyghaverier inträffar ergi. Detta innebär att de tänkbara skadefallen varie­ i samband med start eller landning är sannolikheten rar beroende på hantering och bränsle. stor an detta sker i områdena i banans längdriktning. Energianläggningar som eldas med naturgas eller gasol innebär risker både vid transport, lagring och hantering. Vid läckage i rör eller tryckkärl kan fria gas­ moln spridas med vinden. Om gasmolnet kommer i kontakt med öppen eld, gnistor eller heta ytor kan det antändas eller explodera. Om läckaget antänds redan vid utsläppet kan följden bli jetbränder och eventu­ ellt, i de fall man lagrar gas i rryckkärl, rankhaveri. 106 Renings-, renhållnings- och rengöringsverksamhet m.m. AVLOPPSRENINGSVERK Reningsverket i sig självt är oftast ingen källa till olyckor, däremot utgör den en mycket känslig och vik­ tig del i kommunens vatrenförsörjning. SKROTHANTERING OCH BILSKROTNING Inom denna typ av verksamhet är det dimensionerande skadefallet från samhällets synpunkt sett någon form av brand inom verksamheten. Det fall som skulle ge de allvarligaste konsekvenserna är sannolikt en brand i upplag av bildäck, vilken skulle ge stura mängder gif­ tig rök. Detta rökmoln skulle kunna ligga över omgiv­ ningarna under dagar eller rent av veckor eftersom den här typen av brand kan vara mycket svår att släcka. En sådan brands varaktighet, och möjligheterna att släcka den, beror till mycket stor del på upplagets utform­ ning, varför den kommunala räddningstjänsten bör rådfrågas. 107 Stenkross vid Stil!eryd, Karlshamn. Foto: Staffan Lindbom, Blekinge Läns Tidningar. 108 Kapitel 9 R isker och åtg ä rder avseende m i ljö, hä lsa och sä kerhet vid ol i ka verksa m­ heter. Ri ktvä rden för skyddsavstå n d 9. 1 Inledning 9.2 Genomgång av verksam­ heter med angivande av Verksamheterna - totalt 32 stycken - redovisas i den skyddsavstånd ordning som de tas upp i bilagan till miljöskyddsfor­ ordningen. Verksamheter som förekommer endast i enstaka eller mycket få fall har utelämnats. Mindre DJURHÅLLNING verksamheter, liksom kontor, butiker, hantverk m.m. behandlas inte, dessa kan ofta samlokaliseras med bo­ städer. Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Varje verksamhetsbeskrivning har indelats i tre de­ Svenskt lantbruk består av cirka 97.000 företag. Ut­ lar. Först redovisas vilka risker som föreligger, därefter vecklingen har gått från små gårdar med kombinerad möjligheterna till riskbegränsning och i den sista de­ växtodling och djurhållning till rena växtodlingsgårdar len anges -utan kommentarer -riktvärden for skydds­ eller gårdar med stor djurhållning. Speciella anlägg­ avstånd. ningar med djurhållning är minkfarmer, hundgårdar (kennlar) för uppfödning av sällskapsdjur och ridan­ Beskrivningar av verksamheten, dess risker och läggningar. riktvärden for skyddsavstånd hänför sig till ett De störningar som kan uppstå i samband med djur­ normalfall. De skyddsavstånd som anges är til­ hållning är framför allt lukt (hantering av gödsel och lämpliga vid nyplanering och är värden som er­ fekalier, ventilationslufc från stallar samt vissa foder­ farenhetsmässigt ger problemfria förhållanden. typer), ansamling av flugor och buller (fläktljud, läten En lokal anpassning måste alltid ske, särskilt vid från djur och skott från karbidkanoner vid mink­ komplerceringsbyggande. hållning). De angivna riktvärdena är härvid att betrakta En omständighet som diskuteras mycket för närva­ som utgångspunkter för bestämning av skydd­ rande är att djur kan framkalla allergiska realctioner savstånd. Mera om rillämpning av skyddsavstånd hos känsliga personer. Hästallergener anses särskilt står i kapitel 7. starka och kan ge symptom på flera hundra meters håll. Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskerna Ventilationslufc från stallar kan renas från lukt genom olika tekniska installationer. Ofta är dock åtgärder orimliga från ekonomisk synpunkt. För att minska avgången av luktande ämnen vid hantering av flytgöd­ sel bör gödselb ehållare täckas på något sätt. Vidare bör 109 gödseln nedmyllas redan i samband med spridningen. dammande verksamheter kan byggas in och damm­ Om spridning sker på växande gröda bör myllnings­ bemängd luft renas i textila spärrfilter. Diffus dam­ aggregat eller spridare med någon typ av lågspridning ning kan motverkas genom permanentning eller be­ utnyttjas. När det gäller buller från fläktar finns goda fukming av vägar. Sopning kan också ha effekt. möjligheter att motverka bullret genom olika åtgärder Vibrationer kan motverkas genom speciella spräng­ c.ex. avskärmning. Omgivningspåverkan från djur­ ningstekniker. hållning är mer eller mindre accepterad på landsbyg­ Exempel på åtgärder mot buller är att kompressorer den men konflikter kan uppstå i samband med tätorts­ och bergborrmaskiner förses med anordningar för ljud­ utbyggnad i jordbruksområden. dämpning. Bullervallar och ridåer av vegetation kan också ha viss effekt. Riktvärden fo1· skyddsavstå11d Djurhållning i lantbruk 500m Riktvä1·den for skyddsavstånd Minkfarm 500 m Gruva 1.000 m Rid anläggning 500m Anrikningsverk 1.000 m Hundgård (kennel) 200 m Kulsinterverk 1.000 m Täkt 500 m UTVINNING AV MALMER, MINERALER, BERGMATERIAL OCH GRUS LIVSMEDELSINDUSTRI Risker med hänsyn till miljö, hälfa och säkerhet Riske,· med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Rubricerat avses gruvor, anrikningsverk, kulsinterverk Inom branschen finns ett flertal olika anläggningstyper. samt täkter av c.ex berg, sten, grus och sand. I Sverige Storleken på anläggningarna är i hög grad varierande. är drygt 15 gruvor, 10 anrikningsverk och tre kulsin­ I vissa fall har en koncentration skett till färre och större terverk i drift. Antalet gruvor tenderar att minska men enheter. För närvarande finns även visst intresse för samtidigt ökar produktionen av malm. Antalet pågåen­ att starta verksamheter i liten skala (gårdsmejerier och de täkter är över 5.000. gårdsslakterier). Stoft sprids då materialet bryts ut genom borrning, Lokalisering av livsmedelsindustrier sker antingen i sprängning eller schal<tning. Detsamma gäller vid trans­ närheten av produktionsområden eller i anslutning till porter och övrig hantering. Utsläpp av stoft sker också konsumtionscentra. Detta illustreras av att arbetsställen vid torkning och pellettering av koncentrat från gruv­ finns inom jordbruksområden i södra Sverige. Som verksamheten. Vid kulsintring släpps även ut svavel­ exempel kan nämnas slakterier, frukt- och grönsaks­ och kväveoxider, fluor-och klorväte. industrier samt socker-och stärkelseindustri. Däremot Buller härrör från borrning, sprängning, krossning, är många mejerier och bryggerier lokaliserade i anslut­ lastning och transporter. Sprängningar ger även upp­ ning till befolkningscentra. hov till vibrationer. Vibrationer och underminerad För branschen typiska störningar är lukt (anlägg­ mark kan förorsaka sprickbildning i byggnader. Vid ningar för bearbetning av animaliskt avfall, slakterier, sprängning ovan jord föreligger risker för stenkast. rökerier och kafferosterier), utsläpp av flyktiga kolvä­ Under olyckliga omständigheter kan stenar kastas flera ten, (raffinering av livsmedelsfetter, kryddextraktion hundra meter. och bagerier) damning (spannmålsanläggningar) och Utsläpp av förorenat vatten sker från anriknings­ buller. Bullerproblem finns vid nästan alla anläggnings­ verk och vid länshållning av gruvor. Vid täktverksamhet typer och härrör från t.ex. fläktar, kompressorer och förekommer avloppsvatten enbart i ringa mån. trafik. Avfallsupplag i form av sand, varp och slagg kan Vidare har många livsmedelsfabriker egna energi­ innehålla betydande volymer och föroreningsmängder. anläggningar som oftast är oljeeldade. Framhållas bör Behovet av utrymme är stort. Dessa förhållanden bör också att risk finns för bildning av svavelväte i avlopps­ observeras i planarbetet. ledningar och pumpstationer. Svavelvätegas är illaluk­ tande och giftig vid vissa koncentrationer. Möjligheter att b änsa utsläppen och att minska Avfallet från livsmedelsindustrin är ofta voluminiöst egr 1·iskerna men harmlöse. Det rör sig om såväl organiskt - rester Stoftavgången från borrning kan motverkas genom av råvaran -som oorganiskt material - sten, sand och lufrsugning i kombination med stoftavskiljning. Vissa jord som följer med råvaran in i fabriken. 110 Möjligheter aft b änsa utsläppen och aft minska egr Vid garvningen utnyttjas oftast kromsalter. I vissa riskerna fall utnyttjas aluminiumsalter, vegetabiliska eller syn­ I första hand bör, som vid all industriell verksamhet, tetiska garvämnen alternative. Avloppsvattnet avleds utsläpp motverkas genom processändringar. Först där­ ofta, ibland efter viss förbehandling, till kommunalt efter avgörs om regelrätta reningsåtgärder krävs. reningsverk. För att komma till rätta med luktproblem och ut­ Råvaran, kalkhusprocesserna, garvningen, finishe­ släpp av flyktiga kolväten finns ett flertal renings­ ringen samt vatten- och avfallsbehandlingen kan ge tekniker tillgängliga såsom kondensering, absorption lukt. Lösningsmedelsavgången från finisheringen kan i vätska (skrubberteknik), adsorption på aktivt kol samt vara betydande. direkt eller katalytisk förbränning. En teknik på stark Bullerkällor är dels den branschspecifika utrust­ frammarsch är behandling i biologiska filter. ningen, dels utrustning för energiförsörjning och ven­ Valet av reningsmetod beror bl.a. på koncentratio­ tilation samt transporter och godshantering. nen av luktande äinnen, gasens vatteninnehåll och tem­ Avfallet från ett garveri går ofta till deponering. peratur samt inte minst vilka luftflöden som skall be­ Flera tiotal garverier har lagts ned under årens lopp. handlas. Svavelväcebildning i avloppsledningar kan Marken i anslutning till industrilokalerna och under motverkas genom dosering av något oxidationsmedel avfallsdeponier kan vara förorenad med kromsalter. t.ex. nitrat. Garverierna låg ofta centralt i tätorter. För avskiljning av stoft finns flera typer av avskilj­ are t.ex. skrubbrar och textila spärrfilter. Flertalet an­ Möjligheter aft begränsa utsläppen och aft minska läggningar är anslutna till kommunala reningsverk. riskerna Också när det gäller bullerbegränsning finns flera Avgången av syretärande substans till avloppsvattnet etablerade tekniker. En så enkel metod som avskärm­ kan motverkas genom t.ex. hårskonande avhårning. ning kan ge bra resultat. Kväveutsläppen kan minskas genom att avkalkningen sker med koldioxid i stället for ammonium. Utsläp­ Riktvärden for skyddsavstånd pen av krom kan hållas nere genom kemikaliebyte, Anläggningar för bearbetning högfixerande kromgarvning eller kromåtervinning. slaktbiprodukter eller Slutligen kan avgången av lösningsmedel minskas ge­ animaliskt avfall 1.500 m nom övergång till vattenbaserade system i finishe­ Raffinering av livsmedelsferr 500 m nngen. Slakteri 400 m Kromhaltiga avfall bör behandlas särskilt. Olika tek­ Mejeri 400 m niker finns för att efterbehandla förorenad mark. Grönsaksfabrik 400m Bryggeri 400 m Riktvärden for skyddsavstånd. Anläggning för färdiglagad mat 200 m Garveri och pälsberederi 400m Kafferosteri 200 m Kylanläggning 200 m Bageri 50m TEXTILBEREDNING Charkuteri 50 m Risker rned hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet GARVERI I Sverige finns ett femtiotal företag för framställning och beredning av textilier. Verksamheten kan omfatta bl.a. spinning, vävning, blekning, tryckning och färg­ Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet ning. Arbetet bedrivs i vissa fall i skift. I utsläpp till Endast ett tiotal garverier finns kvar i Sverige. Många avlopp finns föroreningar från textilfibrerna och res­ har lagts ned även under senare år. Av de kvarvarande ter av de använda kemikalierna. Till luft avgår huvud­ finns endast en större anläggning. Garveriverksamhec sal<ligen gaser och stoft från oljeförbränning. Vid tryck­ ger relativt stora vatten- och föroreningsmängder till ning och värmebehandling av tyg uppkommer i vissa avlopp, avgång och luktande ämnen samt vid krom­ fall utsläpp av flyktiga organiska ämnen och pecroleum­ garvning kromhaltiga avfall. produkter. Dessa utsläpp har dock minskat i hög grad. Uppskattningsvis enbart en femtedel av huden blir Vid användning av utrustning for värmebehandling, till färdigt läder, medan resten således blir biprodukter r kan luktproblem uppstå. Buller kan förekomma fån eller föroreningar. vävning, fläl<tar och transporter. 111 Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska Vid många impregneringsanläggningar, både sådana riskerna. som är i drift och nedlagda, finns förorenade mark­ Utsläppen till vatten kan till viss del minskas och gö­ områden. Det är främst koppar, krom, arsenik och ras mindre skadliga genom åtgärder i processen eller kreosot som har hittats men även andra ämnen som genom användning av alternativa kemikalier. Återsto­ tennorganiska föreningar och pentaklorfenol samt and­ den renas normalt biologiskt och kemiskt. Samrening ra doppningskemikalier kan förekomma. med kommunalt avlopp är vanlig. Bullret från vävning är normalt inget problem ut­ Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska anför byggnaden. Fläktbuller kan åtgärdas. Störningar riskerna från transporter kan minskas genom en väl vald loka­ För lim- och ridåvatten bör i första hand slutna pro­ lisering. cesser användas. Utsläpp från timmerbevattning till Lufcutsläppen av flyktiga organiska ämnen och recipienter kan också undvikas genom styrd bevatt­ petroleumprodukter kan renas genom t.ex. förbrän­ ning och genom att vattnet recirkuleras. Vattnet kan ning, kondensation eller adsorption. Tendensen är dock även renas genom sedimentering och därefter infiltre­ att minskningen sker genom minskad användning av ras. flyktiga organiska ämnen vid tryckning. Värmeväxling För att undvika diffus damning kan spån-och flis­ av gaser från värmebehandling ger förutom energi, högar byggas in same timmer-och virkesupplag städas utkondensering av luktande ämnen och av flyktiga kontinuerligt. Reningsucrustning, t.ex. textila filter, bör organiska ämnen. installeras vid dammande utrustning och processer. För att minska utsläppen av flyktiga organiska äm­ Riktviirde,z fo1· skyddsavstånd nen vid trälackering bör i första hand byte av färg­ Beredningsanläggning för en system eller andra processtekniska åtgärder tillgripas. produktion > 200 eon 400 m Om inte detta är möjlige måste reningsucrustning in­ Beredningsanläggning for en stalleras. Vid vakuumimpregnering kan rening eller produktion < 200 eon 200 m återvinning införas. Varuproduktion såsom spinning, Vid lackering på trä med lösningsmedelsburen färg stickning, vävning och sömnad 200 m kan man ersätta xylen med bucylacetat. Bucylacetat har dock en mycket kraftig lukt, varför ett väl tilltaget skyddsavstånd bör tillämpas för detta fall. Vid fast­ bränsleeldning är det viktigt att optimera förbrän­ TRÄBEARBETNINGSINDUSTRI ningen för att uppnå minsta möjliga utsläpp av kväveoxider och stoft samt att undvika att elda med Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet vått bränsle. Träförädlande industrier såsom spånskive- och ply­ Kreosotångor från tuböppningen och avsvalningen woodfabriker, impregneringsanläggningar, så erk och i samband med cryckimpregnering kan samlas upp och gv snickerifabriker med trälackering finns över hela landet. förbrännas. Enda sättet att undvika luktproblem från Limvatten och ridåvatten kan innehålla miljöfarliga lagring är lokalisering långt från bebyggelse och ar­ ämnen c.ex. formaldehyd och tungmetaller. Lakvatten betsplatser. från timmerbevattning eller barkupplag innehåller För att minska utsläpp av formaldehyd vid fram­ ämnen som är toxiska for vattenlevande organismer ställning av spånskivor och pl ood bör lim med låg yw och som kan ge vatten speciell lukt och smak. halt av fri formaldehyd användas. Vissa verksamheter är dammande. Flyktiga ämnen Bullerproblem åtgärdas genom att bygga in eller iso­ avgår från trälackering och vakuumimpregnering. Vissa lera bullerkällorna. Transporter till och från anlägg­ ämnen orsakar hälso- och luktproblem. Eldning av ningar bör ledas direkt till överordnat trafiknät. Truckar träavfall och bark medför utsläpp från fastbränsle­ och andra arbetsfordon bör ha effektiv ljuddämpning. pannor av stoft och sot särskilt vid eldning av våt bark. Om det blir aktuellt att bygga bostäder på eller nära Kreosotimpregnering ger stora luktproblem för om­ gamla impregneringsanläggningar måste eventuell föro­ givningen eftersom starkt l uktande ämnen avgår renad mark saneras så att halterna av de aktuella föro­ dels när tuben öppnas dels vid avsvalningen och dels reningarna ligger nära områdets bakgrundshalter. vid den efterföljande lagringen. Buller från lastbilar, truckar, virkeshantering, fläl<­ tar, sågar, h lar, flishuggar m.m. är vanlige förekom­ yv mande. 112 vid pågående verksamheter, finns efterbehandlings­ Riktvärden for skyddsavstånd problem r.ex. fiberbankar som är kontaminerade med Impregneringsanläggning där kvicksilver och PCB same upplag av k.isbränder från kreosot används 1.000 m framställning av svavelsyra vid sulftcfabriker. Vid en Övriga impregneringsanläggningar 300 m eventuell bebyggelse av gamla skogsindustritomter Spånskivefabrik 500 m måste utbredningen av dessa föroreningar kartläggas Plywoodfabrik 400 m och en sanering göras. Sågverk 400m Anlä&:,CYJ1ing för lackering med utsläpp Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska av lösningsmedel större än 50 eon/år 600 m riskerna Anläggning för lackering med utsläpp Sedan 1970-talet har utsläppen från cellulosaindustrin av lösningsmedel mellan 10 eon/år och minskat drastiskt genom införande av effektivare tvätt­ 50 ron/år 400 m ning, ökad slutning, nya tekniker for kokning och blek­ Anläggning för lackering med utsläpp ning same extern och intern rening. Det är i första hand av lösningsmedel mindre än 10 ron/år 200 m utsläppen av klororganiska ämnen som man har in­ riktat sig på att begränsa. Genom förlängd kokning och syrgasdelignifiering CELLULOSAINDUSTRI har andelen kvarvarande lignin före blekscegen mins­ kat vilket gör att det krävs mindre mängder blek­ Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet kemikalier. Från slutet av 1980-talet började använd­ Antalet produktionsställen för massa- och papper är ningen av klorgas som blekkemikalie att minska dras­ 64. Av dessa tillverkar 13 enbart massa medan 24 är tiske. Detta möjliggjordes genom att andelen klordioxid rena pappersbcuk. Övriga är samlokaliserade eller s.k. ökades och att väteperoxid infördes vid blekning av integrerade bruk. Det finns fem boardfabriker. kemisk massa. Under 1992 började ozon att användas Massa-, pappers-och boardfabriker ger stora utsläpp som blekkemikalie. Även enzymatisk behandling före till vatten av syreförbrukande, svårnedbrytbara och blekning har prövats. Dessa processändringar har med­ toxiska ämnen samt metaller, närsalcer och suspende­ fört att utsläppen av klororganiska ärnnen har mins­ rande ämnen. Utsläppen utgörs dels av vedextralniv­ kat radikalt. ämnen såsom terpener och steroler, dels av ämnen som Från och med 1995 kommer klorgas troligen inte bildas vid kok-och blekprocesserna samt dels av tillsats­ att anvär1das för blekning av massa. Även klordioxid kemikalier. kommer förmodligen att minska i betydelse på sikt. Inom cellulosaindustrin används per år cirka 2 mil­ Det beror på att efterfrågan på massa som är blekt utan joner ton kemiska produkter med cirka 700 olika ke­ användning av elementärt klor (ECF-massa) eller bleke miska ämnen. helt utan klorhaltiga kemikalier (TCF-massa) har ökat Vid tillverkning av kemisk massa sker utsläpp av markant. Vid övergång till klorfri blekning förbättras stoft, kväveoxider, svaveldioxid och illaluktande orga­ förutsättningarna avsevärt att sluta processerna efter­ niska svavelforeningar. Det är framför alle sulfacfabriker som korrosionsproblemen blir betydligt mindre med som släpper ut illaluktande ämnen. Lukten kan spri­ minskade mängder av k.loridjoner. Det blir då möjligt das mycket långt och föranleder ofta klagomål. Från att ytterligare reducera utsläppen av organiska ämnen, pappersbruk sker utsläpp av stoft, kväveoxider och metaller och närsalter. Genom ökad slucningsgrad och svaveldioxid, det senare från oljeeldning. effektivare rening i form av biologiska och/eller ke­ Buller genereras från ett stort antal källor, främst miska steg kan utsläppen reduceras till 20-30 procent motorer, kompressorer, fläktar, ångblåsning, barkning, av dagens utsläpp. flistransporter och hantering av virke (truckar, trans­ På luftsidan har utsläppen av svaveldioxid minskat portband m.m.). Klagomål över för höga ljudnivåer genom förbättrad processtyrning, installation av och förekommer och Naturvårdsverkets rikclinjer för förbättring av befintliga skrubbrar, ökad torrhalt på externt industribuller överskrids vid många fabriker. tjocklucar samt ökad slucningsgrad av svavelhaltiga Cellulosaindustrins avfall utgörs av bark, spån, flis, gaser som går till luft. För att minska utsläppen av renseriavfall, mälderiavfall, mesa, svartslam, aska, slagg, kväveoxider har ureainsprutning i rökgaserna från en sot, stoft, recutfiberavfall same övrigt slam. Bark och sodapanna prövats med framgång. Införande av miljö­ spån utnyttjas som energiråvara. Förbränning av våt skatt på svavelutsläpp samt miljöavgift på kväve­ bark kan ge besvärande utsläpp av sot. oxidutsläpp har B.cc effekt på luftutsläppen. Utsläpp Vid många skogsindustrier, såväl vid nedlagda som av illaluktande ämnen från sulfatfabriker har minskat 113 genom förbättrad förbränningsteknik i soda-och mesa­ Rull -och arkoffsettryckerier använder ofta lösnings­ ugnar samt genom uppsamling och förbränning av illa­ medel för tvätt och ibland används isopropanol i fukt­ luktande gaser. Det går att reducera utsläppen ännu vatten. I allmänhet används mindre än 3 ton per år, mer genom omhändertagande av de s.k. svaggaserna. men ett fåtal stora företag kan använda mer än 10 ton per år. Riktvärden for skyddsavs-tånd Lösningsmedel som används för tvätt avgår diffust Fabrik med tillverkning av kemisk under tvättmomenren och är i allmänhet svåra att rena. massa >1.000 m Det stora flertalet företag inom grafiska branscher är Fabrik med tillverkning av mekanisk offseccryckerier. Storleken varierar i hög grad. massa 500 m Vid screencryckerier kan lösningsmedel användas i Pappersbruk 500 m färgen, men företagen är ofta små och använder oftast Board.fabrik 500m mindre än 5 ton lösningsmedel per år. Klagomål från närboende eller från angränsande arbetsplatser på stö­ rande lukt är ganska vanliga. Några av de lösningsme­ GRAFISK INDUSTRI del som används inom screenbranschen är starkt luk­ tande. Lösningsmedelsanvändningen vid bok.tryck är nnga. Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Utsläppen till vatten kommer främst från den foto­ Den grafiska branschen är koncentrerad till de tre stor­ grafiska verksamheten, från framställning av tryck­ stadsregionerna. Branschen består av cirka 4.000 före­ formar samt från rengöring. Utsläppen varierar bero­ tag, varav de flesta är små. Endast cirka 150 företag ende på använd tryckmetod. Utsläppen sker ofta sats­ har mer än 50 anställda. Drygt 60 har tillstånd för sin vis och är volymmässigt förhållandevis små. Det är verksamhet. De flesta företagen är anslutna till kom­ ovanligt med kontinuerliga utsläpp förutom av skölj­ munala avloppsreningsverk. Miljöstörningar från gra­ vatten från fotografisk verksamhet och framkallning fiska företag kan uppstå främst på grund av utsläpp av av offsetplåtar. Vid övergång till vattenbaserade färger lösningsmedel till luft. Vidare kan trafiken till och från uppkommer avloppsvatten från tvätt. Sådant vatten tryckerierna samt fläktar ge bullerstörningar. har befunnits toxiskt. Det finns nU1nera tre djuptryckerier for tidskrifter Tryckpressar kan bullra avsevärt, men det är mer ett i landet som använder toluen. Några andra företag arbetsmiljöproblem. Bullerstörningar i den yttre mil­ trycker tapeter och omslagspapper med lösningsme­ jön kan uppstå från fläktar till ventilations-och renings­ del som etanol, etylacetat och lacknafta. Företagen är anläggningar samt trafik till och från företager. Vissa stora och omsätter i allmänhet betydande lösnings­ företag, som dagstidningstryckerier, har leveranser på medelsmängder. nätterna. Vid heatset rulloffset bildas i samband med tork­ Avfallet består av pappers-och plastmakulatur, kas­ ningsprocessen illaluktande krackningsprodukter, som serade offsetplåtar samt miljöfarligt avfall i form av visats potentiellt mutagena i Arnes' test. Det finns drygt färg- och lösningsmedelsrester, avfall från fotografisk 20 heatset rulloffset tryckerier med tillstånd och de verksamhet m.m. Avfallet borttransporteras från före­ har med några få undantag samma villkor, dvs. 20 3 tagen. mgC/m efter reningsanläggningen. Endast några få tryckerier med liten verksamhet saknar reningsutrust­ nmg. Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskerna Företag med flexografiskt tryck och även några Avgången av lösningsmedel från tryckerier kan mot­ förpackningsforetag med både flexo och djuptryck an­ verkas genom introduktion av mindre flyktiga lösnings­ vänder mest etanol och etylacetac. Utsläppen från en­ medel eller vattenbaserad tryck.färg. Rening kan också skilda företag kan variera från några årston till flera ske av frånlufc som innehåller lösningsmedel eller hundra ton/år. Åtgärder har vidtagits vid förpacknings­ krackningsprodukter t.ex. vid heatset rulloffset trycke­ tryckerierna för att minska utsläppen. rier och djuptryckerier. Lämplig reningsutrusming är En övergång till vattenbaserade färger har skett for c.ex. forbränningsväxlare. tryck på papper med flexografisk teknik, medan för­ Avloppsvatten från tryckerier som gått över till vat­ sök med vattenbaserad färg på plast har pågått vid ett företag under några år. tenbaserad färg kan behandlas med ultrafilterceknik. 114 sprutning eller form pressning till färdiga föremål. Ofta Riktvärden for skyddsavstå11d 500m trycks dekor på plastprodukterna i anslutning till cill­ Djuptryckeri 400 m verlmingen. Heatser rulloffser Vid tillverkning av termoplastprodukcer släpps i Flexografiskr tryckeri 200 m vissa fall mjukgörare ut till luften, oftast ftalater. Plast­ Screencryckeri m. lösningsmedelsanv. 200 m tillsatsernas eventuella effekter på miljön utreds av Större offsertryckeri Kemikalieinspektionen i samarbete med Naturvårds­ (r.ex. dagstidningstryckeri) 200 m verket. Vid dekomyckning släpps lösningsmedel från färgen ur. Viss tillverkning är kombinerad med lim­ ning med urecanlim. Vid sådan verksamhet kan iso­ PLASTBEARBETANDE INDUSTRI cyanater och lösningsmedel släppas ut till luften. Plastbearbetande industri kan betraktas som en re­ Riske1· med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet lativt tyst verksamhet. Buller kan eventuellt uppkomma Den plastbearberande industrin tillverkar plastproduk­ från ventilacionsfläkcar och från transporter till och ter från urgångsmarerial som polyecen (PE), pol i­ från verksamheten. yv nylklorid (PVC), polystyren (PS) etc., vilka är s.k. Avfallet består huvudsakligen av emballage, kasse­ termoplaster.Till branschen hör också företag som till­ rade plastbitar och förorenade lösningsmedel. verkar föremål av olika härdplaster såsom armerad polyester (AP). Möjligheter att begränsa utsliippen och att minska Företagen är ofta småföretag. Huvuddelen av den riskerna plascbearbecande industrin är lokaliserad till södra Val av metod for tillverkning av produkter av polyes­ Sverige. Speciellt många termoplastcillverkare finns i ter bestäms dels tekniskt av produktens form, storlek Jönköpings-och Älvsborgs län. I skärgårdslänen finns och krav på egenskaper, dels ekonomiske av seriestorlek många polyesterinduscrier som tillverkar plastbåtar. och formkostnader. Utsläppet av styren och förutsätt­ Vid AP-tillverkning läggs flytande polyester tillsam­ ningarna att rena dessa utsläpp påverkas av produk­ mans med härdare på i en form. Plasten varvas med cionsmetod och grad av mekanisering. Innan renings­ ett armeringsmacerial, vanligen glasfiber. Polyestern kan teknik införs bör man dock undersöka möjligheterna antingen sprutas på formen eller läggas på for hand till andra åtgärder såsom materialbyten, val av råvaror, med pensel eller rulle. Vid härdningen fullbordas metoder och processbycen, t.ex. mer inkapslade meto­ polymerisacionsreaktionen. Härdningen kan påskyndas der. Under senare år har s.k. miljöpolyester alle mer genom värmebehandling i härdugnar. Tillverkningen börjat användas innebärande att styrenavgången till kan ske med olika celmiker från rent hantverk i öppna luften minskas. formar till en helt automatiserad produktion. Lösningsmedelsgaser från dekortryckning är av Vid AP-tillverkning sker utsläpp av styren till luf­ samma slag som gaser från lackeringsverkscäder och ten. Styren ingår i den använda polyesterråvaran dels tryckerier. De kan renas med hjälp av adsorpcionscelmik som lösningsmedel, dels som råvara för polyme­ eller genom förbränning. risacionsprocessen. Styren utsläppen har uppmärksam­ Det finns möjlighet att installera filter for avsug från mats beroende på att styren har en karalcteristisk lukt slipmaskiner etc. för att förhindra att damnings­ och art styren har en låg lukttröskel. Klagomål före­ problem uppstår. Utsläpp av mjukgörargaser från till­ kommer ofta. Damning kan förekomma vid slipning verlming av PVC-produkter kan renas i filter av olika av de färdiga produkterna. Mätningar visar att styren­ slag. Det bör vara tekniskt möjligt och ekonomiskt utsläppen normalt är 2-10 procent av den totala rimligt att installera reningsutrustning vid större an­ polyesterforbrukningen, framförallt beroende på vil­ läggningar. ken typ av polyester och vilken tillverkningsmetod som Fast avfall från cermoplasccillverkningen bör åter­ används. Halten styren i den luft som evakueras på­ användas inom den egna anläggningen som råvara ef­ verkas av flera faktorer, bl.a. frånlufcflöden, luft­ ter malning. temperatur och effektiv arbetstid. Termoplaster formas efter uppvärmning av plast­ Riktvä1·den for skyddsavstånd massan med olika metoder som strängsprutning till Polyescerindusui 500 111 långa profiler, kalandrering till film eller folie och form- Övrig plascbearbetande industri 200111 115 LÄKEMEDELSINDUSTRI Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskema Risker med hänsyn till miljö, hälsa och sälzerhet För att begränsa luftutsläppen kan såväl processinterna Totalt finns i Sverige 15-20 anläggningar. Vid vissa som reningstekniska åtgärder vidtas. Exempel på in­ fabriker bedrivs substanstillverkning medan andra bara terna åtgärder är: har farmaceutisk beredning. Substanstillverkningen, dvs. framställningen av aktiv läkemedelssubstans, kan 0 övergång till vattenbaserad telrnik eller mindre miljö- bestå av kemisk syntes, odling av mikroorganismer el­ farliga organiska lösningsmedel, ler extraktion ur biologiskt material. 0 slutning av processer, förbämad kondensation, Produktion genom kemisk syntes förekommer vid 0 läcksökning, tärning av utrustning, cirka fem anläggningar. Verksamheten kännetecknas 0 gasåtervinningssystem vid lastning, lossning och av ett stort antal reaktionskemikalier samt även bety­ lagring samt dande insats av olika hjälpkemikalier och lösningsme­ 0 förbättrade skötsel- och driftrutiner. del. Tillverkningen sker oftast satsvis, med flera olika Effektiv rening i form av adsorption, och rening i tex­ reaktions-och upparberningssteg. Utrustningen är of­ tila spärrfilter eller biofilter finns för närvarande vid tast utformad så att den kan användas för flera olika de flesta större punkcutsläppen. synteser (s.k. "multipurpose" -anläggningar). Ucsläppsbegränsningar på vattensidan kan åstad­ Farmaceutisk beredning innefattar bl.a. tillverkning kommas med såväl processinterna som reningstekniska av tabletter, lösningar, salvor eller andra bruksfärdiga åtgärder. En mängd olika reningstelrniker finns till­ läkemedelsprodukter. Tillverkningen kan bestå av in­ gängliga. De flesta anläggningarna har en godtagbar blandning av aluiva substanser i olika utfyllnadsmedel/ biologisk vattenrening, vanligen genom anslutning till lösningar, granulering, tablettslagning, dragering och kommunala reningsverk, men rening i egen regi före­ fyllning/förpackning. I vissa operationer används or­ kommer också. ganiska lösningsmedel. Vätskefraktioner som innehåller lösningsmedel går Av störst betydelse från miljösynpunkt är utsläppen nästan uteslutande till någon form av återvinning, ofta av flyktiga organiska ämnen och lukrande ämnen. en egen strippnings/destillationsanläggning. Kemika­ Utsläppens storlek varierar mycket från anläggning till lieavfall går ofta till destruktion, ibland till depone­ anläggning; de största utsläppen ligger för närvarande ring. Biologiskt material från substanstillverkning går i storleksordningen 1 ton/dygn. ofta till återanvändning som jordförbättringsmedel eller Utsläpp till vatten från kemisk verksamhet kan ut­ foder. göras av förbrukade moderlutar, rengöringslösningar, bottenfraktioner från återvinningsenheter etc. Utsläp­ Riktvärden for skyddsavstånd pen från fermentation och extral<:rionsprocesser består Anläggning med substanstillverkning 500 m till mycket stor del av organisk substans och närsalter Anläggning med endast farmaceutisk (bl.a. avdöda mikroorganismer), samt förbrukade beredning 200 m rengöringskemikalier, lösningsmedelsrester, rengörings­ medel etc. Föroreningarna från farmaceutisk beredning består GUMMIVARUINDUSTRI av rester av fyllmedel, lösningsmedel etc. samt mycket små mängder aktiva substanser samt rester av rengö­ Risker med hänsyn till miljö, hälsa och sälzerhet ringsmedel. Det har skett undersölrningar av avlopps­ Vid gummivarutillverkning sker först blandning av vatten från flera anläggningar med avseende på toxici­ gummipolymerer, fyllmedel och diverse andra olika tet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet, som visar funktionskemikalier till en homogen icke elastisk att det finns behov av ytterligare åtgärder, inte minst gummiblandning. Sedan formas blandningen och/el­ när det gäller enskilda delströmmar. Buller uppkommer i huvudsak från fläktar och i ler sammanfogas med andra material till en lämplig samband med transporter. produkt/detalj, varefter materialet vulkas, dvs. upp­ ° Vid läkemedelstillverkning uppkommer många hettas till 100-200 C under ett antal minuter. Vid olika typer av avfall. Det kan vara fråga om diverse vulkningen sker tvärbindning av polymermolekylerna kemikalierester, förbrukade moderlutar, kasserade sat­ och materialet får sina elastiska egenskaper. Den ser cellmaterial, lösningsmedelsrester etc., som inte kan färdigvulkade produkten genomgår ofta olika slags släppas ut med avloppsvatcnet. efterbearbetning. I tillverlrningen ingår också moment 116 där gummi och andra material som används rengörs visat att redukcionseffekcen är relative dålig och att an­ och ytbehandlas så att vidhäftning kan ske. Här an­ nan reningsteknik, exempelvis adsorption på aktivt kol vänds ofta organiska lösningsmedel. Vid regumme­ är betydligt bättre. rings- och gummireparacionsanläggningar samt även Utsläppen av stoft kan vanligen begränsas med tex­ vissa mindre gummivaruindustrier sker ingen bland­ tila spärrfilcer. Minskade utsläpp erhålls också genom ning, utan man köper in och använder färdiga gummi­ att torra kemikalier i alle större utsträckning levereras i blandningar. pellecform i stället för i pulverform. Utsläpp sker från användningen av organiska lös­ De flesta gummivarufabriker är anslutna till kom­ n ingsmedel i samband med avfettning, rengöring, be­ munala reningsverk. Av de begränsningsåcgärder som handling med vidhäftningslösningar eller dylikt. Flera kan vidtas vid industrianläggningarna kan bl.a. näm­ olika typer av lösningmedel används. Ert av de vanli­ nas införandet av mer slutna kylsystem, effektivare gast förekommande är industribensin. oljeavskiljare och utökad torrengöring. I san1band med vulkningen avgår s.k. vulkrök, som är en komplex blandning av olika råvarukemikalier och Riktvärdl!1l for skyddsavstånd reakcionsprodukcer i gas- eller aerosolfas. I de studier Gummivarufabrik 500 m som gjorts när det gäller vulkrökens innehåll och mil­ Gummireparationsanläggning 200 m jöegenskaper har framkommit att halterna i närmaste Regummeringsanläggning 200 m omgivningen till en gummifabrik är så låga att risken Gummiverkstad 50 m för hälsoeffekter torde vara försumbara. Dock har en­ dast en del av vullaökens komponenter kunnat iden­ tifieras och för många identifierade ämnen finns liten FÄRGINDUSTRI kunskap om miljöeffekter. Det bör också noteras att vulkröken kan ge upphov cill luktolägenhecer. Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Scoftursläpp kan bl.a. uppkomma i de olika mo­ I Sverige finns cirka 40 industrier som tillverkar färg. ment där torra kemikalier hanteras, transporc/lagring, Av dessa svarar de åtra största för 90 procent av pro­ invägning, blandning. Här kan särskilt nämnas hante­ duktionen som under 1993 uppgick till cirka 149.000 ringen av kimrök som används i stora volymer. Stoft­ eon färg. haltiga luftströmmar erhålls också vid mekanisk bear­ En målningsfärg har tre huvudbeståndsdelar: Pig­ betning av produkter eller råvarudetaljer. ment, som ger kulör och täckförmåga. Bindemedel, Utsläpp cill vatten uppkommer i huvudsak i sam­ som håller samman det torkade fargskiktet, håller sam­ band med olika rengörings- och kylningsoperacioner. man pigmentpartiklarna och fäster färgen vid under­ Det kan förekomma relative omfattande buller från laget samt ösningsmedel som ger färgen en lämplig transporter inom samt till och från anläggningarna. konsistens då den appliceras. Dessutom ingår andra Övrige buller av betydelse härrör från fläkcsyscemen. beståndsdelar, som ger färgen speciella egenskaper. För de sämst lokaliserade anläggningarna är det mycket Av den mängd lösningsmedel som tillsätts färg kan svårt att underskrida 45 dBA vid närmaste bostäder. man beräkna att som mest 0,5 procent förloras till om­ De avfallstyper som uppkommer är bl.a. kasserat/ givningen kring färgfabriken genom lufcucsläpp från förbrukat gummimaterial, kasserade kemikalier, olika tillverkningen. Resterande 99 procent avgår vid an­ typer av slam, spillolja, förbrukade lösningsmedel, di­ vändningen av produkten. Utsläppen av organiska verse skrubberväcskor och andra bad etc. lösningsmedel från färgfabrikerna uppskattas till cirka Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska 600 ton per år (1992). Vanliga lösningsmedel är alifater, riskerna aromacer, estrar och alkoholer. Utsläppen av lösnings­ medel kan bl.a. orsal<a lokala problem med c.ex. lukt. Den viktigaste utsläppsbegränsande åtgärden, vilken Vatten utsläppen från själva färgtillverkningen består också genomförts vid många anläggningar, är övergång av sköljvatten från rengöring av utrustning, spill samt till vattenbaserad teknik vid avfettningen. Här kan nämnas alkalisk avfettning och vattenbaserade vidhäfc­ vatten från städning av lokaler eller utsläpp p.g.a. ha­ ningslösningar. Där detta inte är möjligt kan ofta re­ verier och kan innehålla pigment, bindemedel och lös­ r ningscelrnik installeras. Det är då ofta fråga om olika ningsmedel. Buller kan alsrras fån transporter och fläk­ slags förbrännings-eller adsorptionscekniker. tar. De begränsningsåcgärder som hittills vidtagits för Markföroreningar på grund av spill och läckage har rening av vulkrök är installation av skrubbrar vid större registrerats och då särskilt vid anläggningar som lagts kontinuerliga punktucsläpp. Undersökningar har dock ned. 117 Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska Utsläppen av svaveloxider från raffinaderier härrör riskerna dels från förbränning av internt alstrat eller externt För att minska avgången av lösningsmedel är det vik­ inköpt bränsle, dels från ofullständig återvinning av tigt att i så stor utsträckning som möjligt övergå till svavel i svavelåtervinningsanläggningar. Utsläppen av lösningsmedelsfria eller vattenburna färgsystem, slutna kväveoxider härrör från förbränning i processugnar och processer och att Aäktsystemen är så avpassade att mi­ i ångpannor. nimal mängd lösningsmedel avgår. Miljöfarliga kemi­ Utsläpp av Ayktiga kolväten från raffinaderier före­ kalier bör successivt ersättas med mindre farliga. kommer i stor utsträckning i form av diffust läckage Flera metoder finns för att rena utgående luftström­ från processutruscning i alla delar av raffinaderiet. mar med avseende på innehållet av lösningsmedel. Dessutom förekommer utsläpp vid lagring av såväl Lösningsmedlen kan adsorberas på en adsorbenr t.ex. råolja som produkter i cisterner. Vidare sker utsläpp aktivt kol, olika polymerer eller zeoliter. Efter adsor­ av Ayktiga kolväten från vattenreningsanläggningarna beringen följer en regenerering med inertgas eller vat­ samt vid produktuclascning till bil, fartyg och järnväg. Hanteringen av petroleumprodukter ger ofta upphov tenånga följt av återvinning av lösningsmedler eller en till luktstörningar. Det är främst petroleumproduk­ förbränning av detta. ternas innehåll av svavelföreningar som merkaptaner Man kan även förbränna lösningsmedlet direkt an­ och svavelväte som är orsal<en till störningarna. tingen termiskt eller över en katalysator. En variant av Vattenreningsanläggningarna vid de svenska raffi­ den direkta förbränningen är förbränningsväxlaren naderierna består idag av mekanisk, kemisk och biolo­ (den s.k. sandlådan). Även behandling av frånluft i gisk rening. Trots detta förekommer betydande utsläpp biologiska filter förekommer. av toxiska, persistenta och bioackumulerbara ämnen. Avloppsvattenmängderna kan minskas genom re­ Även utsläppen av kväve är betydande vid vissa an­ cirkulering och åreranväuJuing. Efter intern rening läggningar. leds vatten utsläppen oftast till kommunala reningsverk. Höga ljudnivåer alstras vid raffinaderierna. Ugnar, Den interna reningen omfattar vanligen ett kemiskt pumpar, kompressorer samt fackling ger de största bi­ fällningssteg med efterföljande sedimentation. dragen. Även transporterna till och från anläggning­ arna ger bullerstörningar. Riktvärden for skyddsavstånd Olika typer av avfall uppkommer, bl.a. oljehaltigt Färgfabrik med utsläpp av lösningsmedel slam från vattenreningsanläggningar och cisterner samt mer än 10 eon per år 400 m förbrukade katalysatormassor och filterstoft. Färgfabrik med utsläpp av lösningsmedel Förorening av mark och grundvatten kan uppstå mindre än 10 eon per år 200 m _ __ vid spill och läckage av olja, vid produktion, lagring, uclascning och transport. Marken inom processareor­ na är idag hårdgjord. Det oljekontaminerade slammet från de biologiska reningsanläggningarna läggs på några OLJERAFFINADERI av raffinaderierna ut på mark för att nedbrytning skall ske, s.k. sludge farming. Olje- och cungmetallhalter i Risker med hänsyn till miijö, hälsa och säkerhet grundvattnet följs upp. Andra eventuella efrerbehand­ lingsproblem kan ha uppstått vid deponering av kata­ Det finns fem oljeraffinaderier i Sverige. Av dessa lig­ lysatormassor och aska på raffinaderiområdet med ef­ ger tre i Göteborg, ett i Lysekil och ett i Nynäshamn. terföljande ucläckage av metaller. De tre större raffinaderierna är s.k. bränsleraffinade­ rier medan de rvå mindre producerar tyngre produk­ ter såsom basoljor till specialoljor och asfalt. Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskerna Raffinering av olja innebär att råoljan genom de­ r stillation och diverse konverteringsprocesser omvand­ Utsläppen av kväveoxider och svavelox.ider fån de olika las till oljeprodukter som r.ex. LPG, bensin same die­ förbränningsenheterna kan begränsas genom förbrän­ sel-och eldningsoljor. Oljeprodukterna består till stor ningstekniska åtgärder och/eller genom byte av bränsle del av alkaner och aromarer. Dessutom ingår additiv i eller bränslekvalitet samt genom rökgasrening. Även vissa av produkterna. Raffinaderiverksamhet omfattar energibesparingsåtgärder har betydelse när det gäller förutom själva raffineringsprocesserna även lossning att begränsa utsläppen från förbränningsenheterna. av tankfartyg, bergrumslagring, cisternlagring, bland­ Utsläppen från svavelåtervinningsanläggningarna kan ning av produkter och viss depåverksamhet samt ut­ minskas genom att dessa kompletteras med en restgas­ lastning till fartyg och järnväg. anläggning (tail gas clean up unit) eller genom kom- 118 plettering av svavelåcervinningsanläggningen med yt­ Utsläppen till luft består huvudsakligen av stoft som terligare reaktorsceg. emitteras från roterugnen vid torkningen av sten­ Bästa tillgängliga teknik för att begränsa det diffusa materialec. Med dagens reningsteknik är den diffusa läckaget från processutrustning är regelbundet genom­ damningen kring asfaltverk ofta ett större problem än förd läcksökning och kontinuerliga övervaknings­ de direkta stofcucsläppen. Diffus damning uppstår system kombinerat med åtgärder för att minska läcka­ luing vägar, planer och stenupplag i samband med gec. Bl.a. kan befin cliga kontrollventiler bytas mot ven­ blåst, biltrafik och vid annan transport av stenmaterialet tiler med bälgtätning och läckande pumpar kan förses (på band-u-ansporrörer o.dyl.). Förutom stoft emitteras med dubbla mekaniska tätningar eller tandemtäcningar även svaveldioxid och kväveoxider. Dessa föroreningar där ventilgaserna leds till fackelsyscemec. Utbyte av läck­ härrör huvudsakligen från bränslet (olja, kol eller gas) ande pumpar kan göras till cäcningslösa pumpar med och är relativt små. Slutligen kan också mindre mäng­ magnetisk kraftöverföring. der kolväten avges från bindemedlet och från asfalt­ Utsläppen från lagringsciscerner kan begränsas ge­ massan. I regel orsakar kolvätena inga problem men nom att flytande tanktak förses med sekundära tät­ vid tillverkning av vissa specialmassor och vid över­ ningar och/eller kompletteras med väderskyddstak el­ hettning av asfaltmassan, då avgången av kolväten ökar ler genom att cisterner med fast tak ansluts till gas­ drastiske, kan luktstörningar uppstå. åcervinningsanläggning. Utsläpp från lasrning kan re­ För att undvika att asfalten fastnar i transportanord­ duceras genom gasåcervinningssyscem. Utsläpp till luft ningarna på asfaltverket och i flaken på lastbilarna bes­ från vattenreningsanläggningarna kan reduceras bl.a. prutas dessa med någon form av släppmedel, ofta die­ genom övertäckning av öppna ytor. Cisterner för luk­ selolja. Spillet från släppmedlet kan i vissa fall vara tande produkter kan förses med kolfilter. Genom att betydande och kan ge upphov till att marken och even­ minimera drifcscörninga.r b n förekomsten av luktst öt ar tuellt även vatten kring asfaltverket blir förorenade. reduceras. Övriga vattenföroreningar uppstår endast i undan­ För att ytterligare reducera utsläppen till vatten kan tagsfall, t.ex. vid läckande bränsletankar eller genom processinterna åtgärder vidtas för att minska tillförsel spill vid hantering av bindemedel. till reningsanläggningarna. Dessutom kan renings­ Asfaltverk kan ge upphov till bullerstörningar, dels anläggningarna kompletteras med bl.a. sandfilcer, kol­ genom buller från verket i sig, dels genom buller från filter och/eller utjämningstankar. För att reducera trafik på väg till och från asfaltverket. Mätningar har kväveucsläppen kan den biologiska reningen utökas visat att buller från asfaltverk uppgår till cirka 60 dB(A) med kväveredukcionssteg. Kvävereduktion har byggts på 100 m avstånd, vilket innebär cirka 40 dB(A) på ut vid ett av de svenska raffinaderierna. 500 m avstånd. Det skall dock påpekas att bullernivån kan skilja mycket från fall till fall beroende på verkets Riktvärden for skyddsavstånd ucforming, dess placering i terrängen osv. Oljeraffinaderi 1.500 m Asfalttillverkning ger upphov till avfall i form av kasserade asfaltmassor, restmassor, lösningsmedels­ rester, oljehaltigt avfall och filterstoft. ASFALTVERK Möjlighete1· att begränsa utsläppen och att minska ris­ kema Risker med hänsyn till miljö� häha och säkerhet Sroftucsläpp från rocerugn kan effektive begränsas med Antalet asfaltverk i Sverige är idag (1992) cirka 150, textila spärrfilter. Ett välskött filter klarar utan vidare varav ett trettiotal är mobila. Den årliga produktio­ av att begränsa stoftemissionen till mindre än 20 mg/ nen uppgår till dryge 7 miljoner ton asfaltmassa. I kort­ Nm3 • Miljöstandarden på de svenska asfaltverken är het går processen ut på att stenmaterial torkas och normale hög och klagomål på sroftucsläpp är ovanliga. uppvärmes i en rocerugn varefter det blandas med bin­ Den diffusa damningen kan begränsas genom täck­ demedel, (s.k. bitumen) till en asfaltmassa. En aktuell ning av transportband, vindskydd vid upplag, bevatt­ trend inom branschen är att allt fler asfaltproducenter ning av vägar och planer och genom regelbunden sop­ övergår till s.k kallblandningsteknik där scenmaterialet ning och städning av området. inte behöver torkas eller värmas före blandningen med Spill av släppmedel kan åtgärdas genom användande bindemedlet. Detta är ur miljösynpunkt en synnerli­ av spillskydd under de anordningar där släppmedlet gen positiv utveckling. Produkten användes i huvud­ används eller genom övergång till stendamm som sak för asfaltering av vägar och planer och för special­ släppmedel. Vid användande av flytande släppmedel ändamål, exempelvis till tak-och golvbeläggning. är det viktigt att lastbilsflaken besprutas på en iord- 119 ningställd plats där eventuellt spill kan samlas upp. Anläggningarna drivs ofta kontinuerligt, dvs. dyg­ Bullerstörningar kan i första hand förebyggas ge­ net runt och under helgerna. Vid äldre fabriker är det nom en väl genomtänkt lokalisering av asfalrverket, inte ovanligt att bostadsbebyggelsen ligger mycket nära. både med avseende på avstånd till kringboende och Detta gör att det finns företag som har svårt att klara med avseende på transporrvägar till och från verket. I de rekommenderade bullernivåerna, speciellt nattetid. andra hand kan olika former av bullervallar övervä­ De olika verksamheterna inom branschen ger upp­ gas. Åtgärder vid själva processen förekommer bara i hov till många olika typer av avfall, med skiftande inne­ undantagsfall och innebär vanligtvis att hela eller valda håll och egenskaper. Det är till största delen fråga om delar av verket byggs in. oorganiskt material, exempelvis olika slags slam, gips, Kasserade asfaltmassor och restmassor kan i allmän­ stoft, aska etc. De flesta avfallsslagen är relativt väl het återanvändas i processen eller användas som uc­ kända till innehåll och egenskaper, bl.a. förekommer fyllnadsmaterial i vägbankar och liknande. Mängden avfall som innehåller olika metaller. Ett mängdmässigt lösningsmedelsrester och oljehaltigt avfall uppskattas stort avfallsslag är stoft. Det finns bl.a. kvävehaltiga uppgå till mindre än 1.000 ton per år för hela bran­ stoft och cyanidhaltiga stoft. schen. Detta avfall behandlas som miljöfarligt avfall. Med hänsyn till att stora materialmängder hanteras Filcerstoftet slurligen används vid tillverkningen av finns en viss risk for förorening av mark med såväl asfaltmassan. Asfalrverkens avfall utgör normalt inte råvaror som produkter. Vid kloralkalifabriker kan något större problem. markföroreningar av kvicksilver och dioxin före­ komma. Vid andra anläggningstyper förekommer föro­ Riktvä1·den fo1· skydåsavstå11d reningar av andra metaller och av olja. Asfalrverk 500 m Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskerna OORGANISK KEMISK INDUSTRI Utsläppen av kvicksilver från kloralkaliindusrrin har (OORGANISKA BASKEMIKALIER OCH minskat drastiskt på senare år, dels beroende på ned­ GÖDSELMEDEL) läggningar och dels beroende på ucsläppsreducerande åtgärder i de fabriker som finns kvar. En av de tre kvar­ varande klorfabrikerna har konverterat till membran­ Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet teknik, som är kvicksilverfri. Enligt internationella Oorganisk kemisk industri är ingen enherlig bransch. överenskommelser ska kvicksilverbaserad klorpro­ Till branschen räknas anläggningar för tillverkning av duktion vara helt borra senast år 2010. klor och alkali, klorat, svavelsyra, saltsyra, salpetersyra, Den enda svavelsyrafabrik som finns kvar i drift har gödselmedel m.m. De olika anläggningarna skiljer sig bygge om processen för att kunna utnyttja elementärt mycket från varandra såväl vad gäller verksamhetens svavel som råvara. Tidigare användes den ur miljö­ art som utsläppsbilden. Generellt kan man säga att synpunkt sämre pyriten. Genom råvarubytet har svavel­ miljöstörningarna från den oorganiska kemiska indu­ dioxid utsläppen reducerats kraftigt och man slipper strin har minskat betydligt de senaste åren. Det beror helt utsläppen av bl.a. kvicksilver rill luft. på nedläggningar och processbyten, men även på att Bästa tillgängliga teknik för begränsning av kväve­ kompletterande reningsutrustning har installerats. oxid utsläppen vid tillverkning av salpetersyra är mo­ Utsläppen till luft är främst nitrösa gaser, svavel­ dern processutrustning och katalytisk reduktion av dioxid, ammoniak, kvicksilver, klor, klorväte och stoft. kvävet i rökgaserna. Vid de rvå anläggningar som finns Kvicksilver till luft är den allvarligaste föroreningen ur för gödselmedelsrillverkning har stofcucsläppen mins­ yttre miljösynpunkt från klor-och alkalitillverkningen. kar betydligt på senare år. Den ena har genomfört Vid svavelsyratillverkning är det största problemet stoftreducerande åtgärder och den andra har dragit ner utsläpp av svaveldioxid, svaveltrioxid och svavelsyra. produktionen. Vid gödselmedelstillverkning är det stoft och ammo­ Utsläppen av kväve från gödselmedelsindusrrin har nial< som är de stora problemen vad gäller utsläpp till reducerats mycket genom processtekniska åtgärder som luft. c.ex. återtagande av avloppsvarcen. Sedan tillverkningen Av de vattenföroreningar som uppkommer kan av fosforsyra och fosforbaserade gödselmedel vid en nämnas föroreningar innehållande kväve, fosfor, fluor, anläggning upphört under 1992 har utsläppen av fran1- metaller, samt syror och baser. Gödselmedelsindusrrin för alle fosfor, men även av fluor, minskar dramatiskt. har de största utsläppen till vatten inom branschen och Vid många av anläggningarna är det svårt att med utsläppen innehåller alla ovan nämnda föroreningar. rimliga medel påtagligt begränsa bullernivåerna. En- 120 skilda källor, som fläktar, transportörer och dylikt kan Avfallet består främst av kasserade produkter och åtgärdas i den mån de ej redan är åtgärdade. Med lämp­ slagg. Vid tillverkning av stenull bildas ungefär 40 pro­ lig trafikreglering kan trafikbuller minimeras. cent avfall. Glasullsrillverkning genererar mycket min­ De stora avfallsproblemen inom branschen var ti­ dre avfall, cirka 6 procent. Avfallet medför inga större digare fallande gips vid fosforsyratillverkning och fal­ miljöproblem, men det är stora volymer som depone­ lande slam samt hantering av järnoxidavfall vid svavel­ ras. Från deponierna kan fenol och kväve läcka. syratillverlming. P.g.a. nedläggningar och råvarubyten existerar dessa avfallsproblem inte längre annat än i Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska samband med efterbehandling. Bästa sättet att omhän­ riskerna derta avfaller varierar beroende på avfallets innehåll För att minska stoftutsläppet har spärrfilter installe­ och karaktär. Några alternativa tekniker som används rats. Lukrande ämnen och organiska ämnen kan mins­ är återanvändning/upparbetning, återanvändning i kas genom att efterförbränning installeras. annan verksamhet, förbränning och deponering. Tek­ För att minska bullret bör transportvägarna plane­ nik som bygger på återvinning eller återanvändning ras och transporterna bör förläggas till dagtid. Bull­ rekommenderas framför annan relmik. Det finns också rande utrustning bör isoleras. behov av att genom interna åtgärder successivt begränsa En del av glasullsavfaller kan smältas om och åter­ avfallsmängderna. tas till processen. Övrigt avfall deponeras. Riktvärden for skyddsavstånd Riktvärden for skyddsavstånd Oorganisk kemisk industri 1.000 m Mineralullsfabrik 500m MINERALULLSFABRIK GLASBRUK Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Mineralullsbranschen är liren och homogen. Produk­ Glasbruk delas in i maskinglasbruk och manuella glas­ terna är stenull, som tillverkas vid fyra anläggningar, bruk. Vid maskinglasbruken tillverkas förpacknings­ och glasull, som tillverkas vid en anläggning. glas, planglas och glasfiber. Vid de manuella glasbruken Stenull tillverkas genom smältning och fibrering av tillverkas hushålls-och prydnadsglas huvudsakligen på diabas och dolomit. Fibrerna samlas upp, impregne­ ett hantverksmässigt sätt. Små glasbruk kallas ofta for ras med bindemedel och härdas därefter i en härdugn scudioglashyttor. De vanligaste typerna av glas är kris­ så att fibrerna fixeras. Bindemedlet innehåller fenol, tall- och sodaglas. Huvudråvaran för glas är kvarts­ formaldehyd och urea. Glasull tillverkas på liknande sand. Kristallglas innehåller dessutom ofta bly och ar­ sätt men råvarorna är kvartssand, soda, dolomit samt senik, men en del kristalltyper kan tillverkas uran dessa borax. Smältningen sker i båda fallen med kol, gasol metaller. För smälming av råvarorna används gasol, eller el. olja eller el. Utsläpp till luft är stoft, lukrande ämnen, fenol, for­ Från glasrillverkning emitteras stoft som kan ge pro­ maldehyd och ammoniak. Från förbränning av kol blem med nedsmutsning. Stoftet från kristalltillverk­ emitteras även svaveloxider. Vid en stenullsfabrik gjor­ ning med bly- och arsenikhaltiga råvaror innehåller des 1989 en lukrundersökning tre månader efter en även höga halter av dessa metaller.Vid vissa typer av skorsrenshöjning. Närmaste bebyggelse ligger cirka 500 bearbetning används syror, vilket ger utsläpp av syra­ m från fabriken. Även boende cirka 3-4 km bort in­ ångor. Från maskinglasbruk är utsläppet av kväveoxider gick i undersökningen. Undersökningen visar att si­ betydande. tuationen förbättrats men att störningar fortfarande Svavelursläppet beror av om olja används som ener­ finns. I området närmast upplevde 70 procent att de giråvara och dess svavelinnehåll. Vid tillverkning av besvärades av lukt som till största delen kan härledas glasfiber emitteras även fluorid, boroxid och lösnings­ från mineralullsfabriken. 75 procent anger att de be­ medel. Processvatren innehåller metaller till exempel sväras en eller ett par gånger i månaden eller mer säl­ bly, arsenik och antimon. Vatten från polering, ets­ lan. I området 3-4 km bort besvärades cirka 8 pro­ ning och gastvättning har höga fluoridhalrer. Vatten cent. Tillverkningen kräver mycket transporter vilket från glasfi.bercillverlming innehåller framför allt syre­ kan medföra bullerproblem. Även en del av utrust­ förbrukande ämnen. Störande buller kan komma från ningen, r.ex. fläktar, bullrar. fläl<tar, filterrensning, brännare och när arbetsverktyg 121 slås fria från glasrester. Höga bullernivåer uppstår pulver som bränns i en roterugn vid cirka 1.400 C. främst under den varma årstiden när fönster hålls Vid bränningen sker en kemisk omvandling av pulvret öppna i hyttan. Vanligtvis orsakar dock ett glasbruk samtidigt som det klumpas ihop i knytnävsstora bitar; förhållandevis lite buller. s.k klinker. Klinkern mals tillsammans med gips till Avfallet från glasbruk består framför allt av glas, fel­ cement. Processen vid tillverkning av bränd kalk är i blandade råvaror, slam, stoft och industrisopor. En del princip densamma som vid cementtillverkning. Men av avfallet är miljöfarligt avfall till exempel det som kalken mals inte till ett pulver före bränningen utan innehåller uclakningsbart bly, arsenik eller syrarester. I matas in i ugnen i form av finkrossad sten (6-35 mm). dag deponeras avfallet från de flesta manuella glas­ Utsläppet till luft består främst av stoft, kväveoxider bruken på en centraldeponi i Emmaboda. Avfallet har och koldioxid. På grund av kvalitativt sämre råmate­ tidigare deponerats vid respektive bruk. Om avfall från rial förekommer dessutom problem med höga utsläpp kristallglascillverkning deponerats finns risk för utlak­ av svavel och kolväten vid vissa anläggningar. Efter­ ning av metaller, framför alle bly. som verksamheterna innefattar hantering av dam­ mande material förekommer också problem med dif­ r Möjligheter att begänsa utsläppen och att minska fus srofcspridning i och omkring anläggningarna. Stoft­ riskerna utsläppen är vid normal drift relative små men episo­ I de fall då det är tekniskt möjligt bör kristall tillverkas der av mycket stora utsläpp förekommer regelbundet av råvaror som inte innehåller bly. För tillverkning av vid cementfabriker i samband med elfilterborcfall. kristallglas som innehåller höga halter av bly bör spärr­ Kväveoxidutsläppen räknas i hundratals ton per an­ läggning och är en konsekvens av de speciella för­ filter installeras. Emissionen av svavel-och kväveoxider bränningsforhållanden med höga temperaturer, lång kan minskas genom användning av elsmältning. Detta uppehållstid och höga syrehalter, som råder i kalk-och minskar också stofrutsläppet. Svaveloxider, fluorider cementugnar. och boroxid i rökgaserna kan avskiljas med olika tek­ Vid såväl cementfabriker som kalkbruk finns flera niker efter tillsats av kalk. Vid stora ucsläpp av syraångor stora bullerkällor. Till de påtagligaste hör fläkcsyscem, bör en skrubber installeras. transportanläggningar, kvarnar och motorer. Dessutom Metallerna i processvatten bör avskiljas genom ke­ tillkommer bullerstörningar från transporter med last­ misk fällning. Vattnet bör efter rening avledas till en bil, tåg eller fartyg till och från anläggningarna. Det är recipient och inte till kommunale reningsverk, efter­ svårt att uppskatta bulleremissionen från trafik efter­ som det innehåller resthalter av metaller. I de fall då som den i stor utsträckning är beroende av den en­ det är tekniskt möjligt bör vattnet recirkuleras. skilda anläggningens utformning. Det kan dock Ventilationen bör vara så god att fönstren kan hål­ konstateras att man i flera fall haft stora svårigheter las stängda. Fläktar och annan bullrande utrustning med att innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer för bul­ bör byggas in. ler vid bostäder på cirka 500 m avstånd från anlägg­ Den största delen av avfallet kan återtas till pro­ mngarna. cessen. Övrigt avfall deponeras i de flesta fall externt. Det avfall som genereras vid cementfabriker och Miljöfarligt avfall bör hållas skilt från övrigt avfall och kalkbruk är i allmänhet av begränsad omfattning. Av­ omhändertas på godkänt sätt. fallet är av tre slag: Förbrukade ugnsinfodringar av te­ gel, filcersrofc samt kasserade oljor. Rikwärden for skyddsavstånd Masking lasbruk 400m r Möjligheter att beg änsa utsläppen och att minska Manuella glasbruk 200 m emissioner Sroftucsläppen från kalk-och cementugnar begränsas effektivt av textila spärrfilcer på mindre punktkällor CEMENTFABRIK OCH KALKBRUK och av elfilcer på huvudgasströmmarna från ugnarna. Kväveoxiducsläppen kan reduceras något genom Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet processinrerna åtgärder såsom förvärmning av råma­ I Sverige finns idag (1993) tre cementfabriker och fem terialet och installerande av låg-NOx-brännare. Mera kalkbruk i drift. Därutöver finns ytterligare ett tjugo­ drastiska sänkningar av kväveoxidutsläppen kan en­ tal kalkugnar vid sulfacmassaindustrier (s.k. mesaug­ dast uppnås genom rening av processgaserna med nar) och två kalkugnar vid stålverk. katalytisk reningsteknik. Cementtillverkning går i princip ut på att kalksten Diffus stoftsspridning kan bekämpas genom inbygg­ krossas och mals tillsammans med lermineral till ett nad eller anordnande av vindskydd av lager och 122 transportanläggningar, genom regelbunden sopning av Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska fabriksområden, genom att beså öppna ytor med gräs riskerna samt genom bevattning av upplagshögar, vägar och För att begränsa stoftspridningen från själva krossverket öppna ytor. kan hela eller delar av verket (exempelvis krossar, sik­ Bullerstörningar kan i första hand förebyggas ge­ tar och transportband) täckas eller byggas in och för­ nom en väl genomtänkt lokalisering av verksamheten, ses med luftavsugning. Avsugen luft renas i textila spärr­ både med avseende på avstånd till kringboende och filter. Alternativt kan vissa särskilt dammande punk­ med avseende på transportvägar till och från anlägg­ ter i verket befuktas, eventuellt i kombination med ningarna. I andra hand kan olika former av inbygg­ inkapslingar. nader, ljudisoleringar och bullervallar övervägas. Diffus stoftspridning kan bekämpas genom inbygg­ Filterstoft och kasserade ugnsinfodringar kan använ­ nad av transportanläggningar, genom anordnande av das som återfyllnadsmaterial eller deponeras på tipp vindskydd för stenupplag och transportanläggningar, for byggavfall. genom bevattning av upplagshögar samt genom regel­ bunden sopning av hårdgjorda ytor samt bevattning Riktvärden for skyddsavstånd av upplagshögar, vägar och öppna ytor. Cementfabrik 1.000m Det är i första hand genom en väl genomtänkt lo­ Kalkbruk 1.000 m kalisering som bullerproblem kan undvikas. Lokali­ seringen bör ta hänsyn både till avstånd till närmaste bebyggelse samt till transportvägar for lastbilstrafiken KROSSVERK till och från krossverket. Andra åtgärder kan vara att uppföra bullervallar eller att isolera och bygga in de mest bullrande delarna av verket. Bullrande maskin­ Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet delar kan också i vissa fall bytas ut mot mindre bull­ Krossverk kallas sådana anläggningar där stenmaterial, rande delar (r.ex utbyte av stålsiktduk mot gummi­ antingen i form av lossprängt berg eller i form av tidi­ siktduk). gare krossat grus eller naturgrus krossas till finare frak­ tioner. K.rossverk kan indelas i bergkrossverk och grus­ Riktvärden for skyddsavstånd krossverk. Antalet krossverk är idag (1992) cirka 700. Krossverk 500 m Omkring 150 av dessa är bergkrossverk, övriga är grus­ krossverk. Krossverken finns i mycket olika utföranden och BETONG- OCH BETONGVARUINDUSTRI storlekar. De minsta verken producerar endast några 100-tal ton material per år medan de största verken har produktionskapaciteter på uppemot en miljon eon Ris/zer med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet per år. Produkterna används i huvudsak till vägbygg­ Mindre betong- och betongvaruindustrier är relativt nad och inom byggnads- och anläggningsindustrin. vanliga över hela landet. Produktionen består dels av Utsläppen till luft består uteslutande av stoft som färdigblandad betong och dels av gjucna produkter, uppstår vid hanteringen av stenmaterialet (krossning, betonghålsten m.m. Viss betongproduktion sker vid siktning, transport, lagring och lastning). Stoftsprid­ större byggnadsplatser där uppställning av betong­ ningen sker till stor del i form av diffus damning från blandare m.m. kan vara långvarig. krossanläggningens olika delar. Vattenföroreningar i form av suspenderat material Bullerproblem är relativt vanligt förekommande och olja uppkommer vid renspolning av maskin utrust­ kring krossverk. Bullerkällor är bl.a fläktar, krossar, sik­ ning och transportfordon. Spill och läckage f r ån fat tar, inmatningsfickor (vid tippning av stenmaterial), med drivmedel, rengöringsmedel och tillsatskemikalier utlascning, spräckning av större stenblock som är for kan förekomma. stora for krossen (utförs med hydraulhammare eller Cementdamm kan vid torrt väder ge upphov till genom sprängning), !astmaskiner samt lastbilstrafik till olägenheter i omgivningen. Stoftet kan komma dels och från krossverket. Ungefärlig ljudnivå på 100 m från anläggningens venrilationsluft, dels från de stora avstånd från ett medelstort krossverk ligger på 70-75 lagerytorna utomhus for färdiga produkter. dB(A). Krossar är praktiskt taget alltid lokaliserade i Buller som uppkommer vid vibrering av betong, ansluming till berg- eller grustäkter. Det kan därför betongblandning samt från tunga fordon som lastbi­ vara svårt att särskilja buller från krossverket från an­ lar, truckar m.m, vilka måste finnas vid anläggning­ dra bullrande verksamheter i täktområdet. arna, kan vara svårt att reducera. Även tunga transpor- 123 rer rill och från anläggningen är många gånger avgö­ utsläpp av olja, dioxiner och andra organiska ämnen, rande för störningen i kringliggande bebyggelse. däribland PAH från koksverk. I vissa fall kan lukt­ störningar förekomma rum ert stålverk orsal<ade av t.ex. r Möjligheter att begänsa utsläppen och att minska kokstillverkning, lackering och betning. riskerna Utsläppen till vatten domineras av suspenderande Genom sedimenrering och oljeavskiljning kan varren­ ämnen (innehållande bl.a. tungmetaller) och olja från föroreningarna avskiljas och det renade vartner cirkule­ varmvalsning och stränggjutning. Utsläpp av cyani­ ras för återanvändning, varvid utsläppen rill varren­ der, fenol och ammoniak sker från de integrerade ver­ drag i princip helr kan förhindras. Far innehållande ken. Utsläpp sker även av organiska föreningar från drivmedel, rengöringsmedel eller rillsatskemikalier kan kallvalsning. Vid ytbehandling erhålls koncentrerade förvaras på tärr underlag under tak. metallhaltiga bad och sköljvatten. Efter rening av dessa Stoftutsläppen kan begränsas genom textila spärr­ sker utsläpp av tungmetaller och salrer. Dagvattnen filter. Diffus stoftspridning kan bekämpas genom in­ från järn-och stålverk kan vara förorenade av metaller byggnad eller anordnande av vindskydd för lagerplatser och olja. och genom regelbunden städning och bevattning av Stora mängder avfall faller inom järn- och stål­ vägar och öppna ytor. industrin. Eftersom flertalet av avfallslagget innehål­ Dominerande srörningsfaktor är buller. Transpor­ ler tungmetaller, måste speciella krav ställas vid såväl terna måste styras till vägar och gator som har dimen­ deponering som annan hantering av dessa. Av de nära sionerats för tung trafik. Genom lämpliga skärmnings­ 2 Mt avfall, som årligen uppstår, utgörs 1,2 Mt av slagg åtgärder kan dessa ljudstörningar i viss mån begrän­ från masugnar, LO-ugnar, avsvavling, ljusbågsugnar sas. och konvertrar. Tidigare har olika typer av slagg an­ vänts som utfyllnader, vilket kan skapa problem vid Riktvärden for skyddsavstånd eventuell exploatering av marken. Även sediment ned­ Betongindusrri 200 m ströms stålverken kan ha metallhalter av betydelse. Betongvaruindustri 200 m Järn- och stålindustrin är en tung industribransch med ett flertal arbetsoperationer bl.a. skrothanteringen, vilka ger upphov till höga ljudnivåer. Verksamheten är JÄRN- OCH STÅLINDUSTRI av sådan art, att den oftast drivs dygnet runt och över helger. Då de flesta järn- och stålverk byggdes lades bebyggelsen alldeles inpå stålverket, varför det runt Risker med hänsyn till miijö, hälsa och säkerhet många stålverk i dag är ett mycket litet avstånd till Efter omstruktureringen under 1970-talet och delvis närboende. Flera företag har försökt köpa upp de hus under 1980-talet besrår den svenska järn- och stål­ som ligger närmast verksamheten. industrin idag endast av två integrerade verk och err tiotal sk.rotbaserade verk, dessutom produceras järn­ Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska svamp på err verk. Av de sk.rotbaserade verken produ­ riskerna cerar de flesta specialstål. Endast ett producerar han­ delsstål. Många tidigare järn-och stålverk har lagt ner Stoftutsläppen från järn- och stålindustrin har mins­ den smältande delen av verksamheten men fortsätter kat avsevärt med början under 1960-taler och som en tillverkningen av rör, tråd, stång och andra förädlade följd av införandet av nya rekniker r.ex. LO-konvertrar detaljer. Flera av dessa verk räknas nu in i verk­ och Kaldougnar. Dessa var redan vid inr roduktionen stadsindustrin. Miljöproblemen vid produktion av utrustade med rökgasrening. Utvecklingen accentuera­ ferrolegeringar är lika dem vid stålproduktion. Ett des sedan genom miljöskyddslagens rillkomst. Genom ferrolegeringsverk finns i Sverige. såväl effektiv avskiljningsteknik som god uppsamlings­ Emissionen till luft från järn- och stålindustrin reknik har stoftemissionen från smälrverksamheren domineras av rungmetallutsläpp från högremperatur­ idag reducerats till under 0.1 kg/eon stål vid flera stål­ processer. Vid primär produktion är det främst i mal­ verk, och målsättningen är att samtliga svenska srål­ men ingående tungmetaller som emitteras, bl.a. bly verk skall klara detta från och med 1996. och zink. Vid skrotsmältning emitteras dels metallerna På senare år har uppsamlingstekniken förbättrats, kvicksilver, kadmium, bly och zink, vilka förekommer vilket möjliggjort ytterligare reduktioner av stofr­ som föroreningar i skrorråva..ran och dels metaller så­ utsläppen, eftersom en stor del tidigare avgick diffust som krom och nickel, vilka tillsätts stålsmältan i genom lanterniner m.m. legeringssyfte. Stora utsläpp främst från värmningsug­ På senare år har inom järn- och stålbranschen en so , co . nar -sker även av l NO X och l Dessutom sker viss övergång från oljeeldning rill gasoleldning skett 124 vid ugnar och pannor, vilket har minskat utsläppen av vilket gör att krav kan ställas på försiktighetsmått vid SO och NOx. NOx-utsläpp sker också från betning i deponering av slagg. 2 blandsyrabad (HF+HNO ) vid rostfri stålproduktion. Den tillfälliga deponeringen av vissa avfallsslag har 3 Dessa utsläpp har reducerats med cirka 70 procent ge­ nu ersatts av en strävan till långsiktigt hållbar slutförva­ nom tillsats av väteperoxid till betbaden. ring om inga rimliga möjligheter till återtagning före­ Utsläppen av PAH och andra organiska äJnnen från ligger. Långsiktigt hållbar deponering har för metall­ koksverk har reducerats bl.a. genom att koksugnsdörrar hydroxidslamdepo·nier bedömts innebära täckning gjorts mera tätslutande och genom anskaffande av med tätt skikt följt av dräneringsskikt och morän. moderna fyllvagnar. Vid valsning sker utsläpp av olja. De åtgärder som kan behövas för att nå en accepta­ Utsläppen av oljeaerosol kan begränsas genom olje­ bel ljudnivå i omgivningen överensstämmer i stort med avskiljare, medan någon metod för att kostnadseffek­ vad som krävs inom annan mng industri. Ljuddämp­ tivt avskilja oljegas ännu ej är tillgänglig. Diffus stoft­ ning av fläktar, planering av trucktrafik, inbyggnad av spridning kan motverkas genom inbyggnad eller an­ bullrande arbetsoperationer är exempel på standard­ ordnande av vindskydd för lager och transport­ åtgärder. I och med att en hel del verksamhet bedrivs anläggningar, genom regelbunden sopning av fabriks­ utomhus (transporter, hantering på skrotgårdar och områden, genom att beså öppna ytor med gräs samt eventuella deponier), måste man räkna med att buller­ genom bevattning av upplagshögar, vägar och öppna frågorna också i framtiden kommer att utgöra en vik­ ytor. tig del i den totala störningsbilden. Kylvatten för varmvalsning och stränggjutning åter­ cirkuleras i de flesta fall till åtminstone 95 procent, Riktvärden for skyddsavstånd 2.000 m vilket kraftige begränsar utsläppen av metaller och olja. Koksverk 1.500 m Avbräddat vatten renas genom t.ex. filtrering, sedimen­ Integrerade stålverk 1.000 m tering eller flotation. Stålverk med ljusbågsugnar 1.000 m Ytbehandling medför att både koncentrerade bad Ferrolegeringsverk 500m och sköljvatten innehållande framför allt tungmetaller Varmvalsverk och rörverk 500m måste renas. Detta görs ofta genom neutralisering med Kallvalsverk kalk eller lut, varvid metallerna fälls som hydroxider. Utgående vatten innehåller efter rening högst 1 mg/I av respektive tungmetall. Även här pågår arbete med METALLVERK OCH METALLRAFFINADERI ökad återcirkulering av vatten för att ytterligare be­ gränsa metallutsläppen. Risker med hänsyn till miljö� hälsa och säkerhet Processvatten från koksverk genomgår biologisk re­ Metallverk och metallraffinaderier producerar och raf­ ning för att begränsa utsläppen av organiska föreningar. finerar metaller och metallegeringar såsom koppar, Emulsioner använda vid kallvalsning renas antingen i mässing, bly och aluminium men inte järn och stål. ultrafilter eller genom mer sofistikerad teknik c.ex. ge­ Metallverken uppdelas i primära och sekundära verk. nom omvänd osmos och indunstning, för att begränsa De tillståndsgivna verken producerar från ett 100-tal utsläppen av organiska föreningar. Dessa kan vara bio­ ton per år till 100.000-tals ton per år. ackumulerbara, persistenta och/eller toxiska. Vid de primära metallverken produceras metallerna Under 1970-talet var inställningen att allt avfall från jungfruliga råvaror. Vid de sekundära metallverken skulle kunna återvinnas så småningom utan process­ produceras metallerna genom omsmältning av metall­ förändringar, och att det bara var en tidsfråga innan skrot. Miljöproblemen med de primära metallverken sådana möjligheter skulle finnas för alla avfallsslag. är i princip desamma som för de integrerade järn-och Detta medförde att flera avfallsslag, bl.a. metallhydro­ stålverken och de sekundära metallverken i princip de­ xidslam, deponerades tillfälligt i väntan på återvinning. san1ma som for mindre skrotbaserade järn- och stål­ Denna deponering blev många gånger bristfällig. verk. I dag upparbetas stoft från rostfri ståltillverkning I med avseende på nickel och krom. Norden pågår för Möjligheter att begränsa utsläppen och att minslza närvarande en diskussion om en central upparbetnings­ riskerna anläggning för zinkhaltiga stoft. Slagg har framför allt Se under järn- och stålindustri. utnyttjats för att bygga ut industriområdena i närlig­ gande vattenområden men även utnyttjats för vägbygg­ I Riktvärden for skyddsavstånd nad (främst masugnsslagg). dag tillåter man ingen Sekundära metallverk 500 m användning förrän slaggens lakegenskaper är kända, 125 GJUTERI av de srofrutsläpp som kommer från gjuterierna. Lukt­ utsläppen kan minskas om man går över till mindre Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet luktande processer, c.ex. genom att ersätta bindemedel som är varmhärdande eller har kraftige lukrande kata­ Gjuterier kan indelas i järn-, stål-, tungmetall- och lysatorer med i första hand oorganiska, i andra hand läctmecallgjucerier beroende på vilka material som gjuts. andra luktsvaga, kallhärdande sandbindemedel, eller I Sverige finns dryge 200 gjuterier av mycket varie­ genom att ersätta kupolugn med indukrionsugn. rande storlek. Den ofta förekommande kraftige lukrande amin­ Luftföroreningar är gjuteriernas allvarligaste miljö­ karalysatorn för tillverkning av vissa kärnor kan gan­ problem. De mest störande utsläppen från gjuterier är ska lätt avskiljas med syraskrubber. Vissa av lukrkällorna stoft och ibland även lukt från smälcning, same lukt kan däremot vara svårare, både tekniskt och ekono­ från tillverkning och pågjucning av organiskt bundna miskt, att eliminera. Lokaliseringsfrågan är därför kärnor. mycket viktig. Om der enbart är fråga om lukt kan even­ Vid smälcning av järn brukar tungmetaller, framför tuelle en hög skorsten också bidra rill att lukrscör­ alle zink och bly, finnas i stoftet, eftersom dessa rela­ ningarna minskas. tivt lättflyktiga metaller ofta finns som föroreningar i Gjuterierna är ofta anslutna till kommunala avlopps­ skrotråvaran. Stoft från smälcningen av tungmetaller reningsverk. Det finns i dag etablerad teknik för re­ innehåller naturligtvis de metaller som smälts. Stoftet ning av såväl processavloppsvaccen som trumlingsvarten från smältningen kan också innehålla olika organiska och oljeförorenat dagvatten. ämnen. Det största avfallsproblemet kan ofta vara den fenol­ Exempel på luktämnen från tillverkning och hante­ hal tiga avfallssanden, men trenden är att mängden ring av kärnor är aminer, fenoler, kresoler, xylenol och formaldehyd. Sådana gjuterier som inte använder form­ minskar genom ökad recirkularion. Fenolhalren i san­ eller kärnsand, framför allt pressgjucerier, brukar ha den varierar mycket beroende på i vilket steg i produk­ mindre luktproblem. tionen den kommer från. Naturvårdsverket har gett Rensning, blästring och annan mekanisk bearbet­ ut riktlinjer for hur den fenolhaltiga sanden skall om­ ning av gjutgodset, same hantering av gjucsand, ger händertas. Sroft och slam från stoftavskiljare som är också upphov till stoftutsläpp. Utsläpp av alkohol kan anslutna till smälrugnar innehåller ofta toxiska metal­ förekomma vid ytbehandling av sandformar och sand­ ler. Detta avfall kan därför behöva klassas som miljö­ kärnor. Gjuteriernas processvattenucsläpp är relative farligt avfall eller kräva särskilda skyddsåcgärder. små. Om våcskrubber används ger den upphov till föro­ renat vatten, som kan innehålla toxiska metaller. Vat­ Riktvärden for skyddsavstånd ten från crumling kan innehålla metaller och tensider. Gjuteri som använder sand för formar Processavloppsvatten och dagvatten kan vara förore­ och/eller kärnor 500 m nat med olja och partiklar. Pressgjureri 300 m Buller från gjuterier kommer framför allt från fläk­ tar, kylrorn, kompressorer och materialhancering ut­ omhus. Transporter är en annan viktig bullerkälla. Är VERKSTADSINDUSTRI avståndet till bostäder kort (<200m) kan även buller från urslagare och formmaskiner eller vinande ljud från Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet centrala industridammsugare inne i gjuteriet ge för hög Verkstadsindustrin består av ett store anral tillverknings­ ljudnivå utomhus. enheter av mycket varierande art och storlek. Gemen­ Volymmässigt består avfaller från gjuterier i regel samt för branschen är någon form av vidarebearbet­ mest av avfallssand. Urlakning av fenol från fenolhaltigt ning av metaller. De minsta verkstäderna ligger ofta sandavfall kan vara ett miljöproblem, om inre sanden insprängda i bostadsbebyggelse. deponeras på ett betryggande sätt. En del stoft- och Avverkande bearbeming är en vanlig produktions­ slamavfall innehåller toxiska metaller. Oljehaltigt av­ metod inom verkstadsindustrin och innebär bearbet­ fall kan också förekomma. ning av ett ämne med skärande verktyg. De vanligaste metoderna är svarvning, fräsning och borrning. Opera­ Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska tioner av detta slag ger upphov till utsläpp av stoft, riskerna oljedimma och oljegas till luft samt avfall i form av Genom olika processåtgärder och med hjälp av sroft­ förbrukade skärvätskor och oljehaltigt spån. avskiljning, främst spärrfilrer, är det i dag inga svårig­ Smide innebär formning av metalliska ämnen ge­ heter art till rimliga koscnader begränsa huvuddelen nom slag eller tryck. Miljöproblemen består främst av 126 kraftigt buller och vibration från smidespressen. Men görande for hur stort skyddsavsrånd som krävs. När även rökgaser från oljeeldade srnidesugnar och förångat åtgärder har vidtagits mor lösningsmedelsutsläpper kan eller förbränt smörjmedel från pressen kan orsaka stör­ det fortfarande vara lämpligt att se till att ursläpps­ nmgar. punkren för kvarvarande lösningsmedels- och lukt­ Plåtbearbetning omfattar ett flertal produktionstek­ utsläpp är förhöjd. niker såsom klippning, bockning, djuppressning 111.111. Vid användning av vårlacker uppstår ofta också föro­ Störningar till omgivningen är nästan ureslurande bul­ renat ridåvatten. Föroreningsinnehåller motsvarar ler och i viss mån vibrationer. Svetsning och skärning komponenterna i färgen, d.v.s. metaller, lösningsmedel, ger upphov till utsläpp av rök. Röken innehåller stoft, bindemedel, ibland biocider samt ridåvattenkemikalier. huvudsakligen bestående av järn- och manganoxider Lackering föregås ofta av förbehandling i form av och fluorider samt gaser såsom kväveoxider, koloxid kromarering eller fosfatering. Fosfareringsvärskorna kan och ozon. Slipning och polering ger upphov till ut­ innehålla zink och nickel. släpp av stoft. Värmebehandling/härdning går ofta till så att ett Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska ämne värms i en ugn, ibland med reglerad ugns­ riskerna armosfär, eller i salrsmälra till avsedd temperatur, var­ Genom utbyte av cykloner mor textila spärrfilter kan efter det kyls på ett reglerar sätt, t.ex. i oljebad. sroftursläppet sänkas. Många varmförzinkningsan­ Miljöproblemen består av utsläpp av oljedimma eller läggningar har minskat sina stoftursläpp kraftigt ge­ gaser såsom ammoniak och koloxid till luft. Om salt­ nom installation av textila eller keramiska spärrfilter. smälta används består avfallet av giftiga badrester inne­ Även skrubbrar och elektrofilter används. r hållande r.ex. cyanid, nitrit, bariumklorid eller srron­ Lösningsmedelsutsläpper fån lackering kan mins­ riumklorid. Avfettning är ofta nödvändigt för gods som kas på flera sätt. Genom att minska andelen färg som blivit oljigt genom bearbetning och för gods som skall inre träffar godset minskas utsläppet. En sådan minsk­ ytbehandlas. ning av översprutet kan åstadkommas bl.a. genom Verkstadsindustrins produkter genomgår i de flesta elektrostatisk lackering, bättre utformning av sprur­ fall någon form av ytbehandling. Ytbehandling inne­ munstycken, eller användning av sprutl<lockor. En bär r.ex. att produktens yra beläggs med metall, vanli­ ytterligare minskning kan åstadkommas genom att gen zink, krom eller nickel, eller omvandlas med fos­ övergå till färger med högre torrhalc. För att minska fat eller kromat. Miljöproblem uppstår huvudsakligen utsläppen kraftigare krävs antingen att man går över i samband med utsläpp av i vatten lösta metaller, cya­ till lacker med mycket mindre lösningsmedel, framför nid, nitrit eller fosfat samt organiska komponenter i allt vattenburna lacker eller pulverlack, eller att man baden. Utsläpp från varmförzinkning av flussrök, som renar utsläppen. Rening brukar utgöras av adsorption, innehåller zinkoxid och ammoniumklorid, kan vara r.ex. på aktivt kol eller zeoliter, och/eller katalytisk el­ mycket besvärande för närboende. Utsläpp rill lufr av ler termisk förbränning. kromsyra från förkromning och sura gaser från bet­ Yrkesmässig hantering av de för avfettning vanli­ ning kan också vålla olägenheter. gaste klorerade lösningsmedlen förbjuds fr.o.m. den 1 Efterbehandlingsbehover vid anläggningar for ytbe­ januari 1996. handling är ett problem som ökar i omfattning. Vid De reningsutrusrningar som i dag används för av­ nedläggningar, konkurser och olyckor, r.ex. bränder, skiljning av oljedimma har mycket dålig verknings­ tillkommer nya objekc. Efterbehandlingen kan bestå grad, i vissa fall sämre än 15 procent. Orsal<en är att dels av omhändertagande av avfall, oftast metall­ dagens avskiljningsutrusrning endast infångar olje­ hydroxidslam eller cyanidhalrigt avfall, dels av omhän­ droppar medan gasformig olja passerar. Oljeursläppen dertagande och destruktion av förbrukade processbad kan framför allt minskas vid källan, genom inkaps­ dels av sanering av förorenade byggnader och föro­ lingar, minskar spill m.m. renad mark. Vedertagen miljöskyddsnivå för att rena utsläpp av Lackering kan bidra väsentligt till störningar för när­ flussrök från varmförzinkning är effektiv uppsamling boende. De i dag mest använda lackerna är lösnings­ av rökgaserna och stoftavskiljning i spärrfilter. medelsbuma (50 procent lösningsmedel) vilka ger be­ Förlängning av livslängden på avferrningsbad och tydande utsläpp av lösningsmedel till luft om inre ut­ skärvätskor minskar utsläppen av olja till vatten. Så­ släppen renas, men vattenburna ( 4-15 procent lösnings­ dan förlängning av livslängd kan åstadkommas dels medel) lacker används också, och pulverlackerna med genom förbättrad skötsel och hygien, dels genom spe­ i stor sett nollursläpp av lösningsmedel ökar starke. cifika relrniska reningsurrusrningar som fungerar i prin­ Storleken på utsläppet av lösningsmedel kan vara av- cip som njurar. Gravitarionsavskiljare används i dag i 127 stor utsträckning för att avlägsna olja. För rening av ning med goda och välkonrrollerade forbränningsbe­ förbrukade skärvätskor och avfettningsbad är i dag tingelser samt normalt också rökgasrening. ultrafilter vanligt. Bättre rening, såsom ultrafilter följt Åtgärder for att minska översprutet vid lackering av omvänd osmos, eller indunstning följt av adsorption, minskar också mängden lackslam. Deponering av lack­ används också. Sådan rening kan göras i specialiserade avfall bör undvikas, speciellt om avfallet innehåller anläggningar som är till för att ta emot vätskor uti­ lösningsmedelsrester eller lättlösliga metaller. För­ från. bränning av avfallet kan vara en lösning. En stor minskning av metallutsläppen torde kunna Mängden härdsaltavfall har minskat till följd av över­ uppnås enbart genom bättre tillsyn och övervakning gång till härdning i gasatmosfär. Den senare metoden av befintlig reningsutrusming. Genom effektiv skölj­ har fördelar for både yttre och inre miljö. teknik och återanvändning av sköljvatten kan totale vattenutsläpp normalt reduceras med 70-90 procent. Riktvärden for skyddsavstånd Med hjälp av jonbyte, indunstning och membran­ Industrityp teknik kan metaller och kemikalier separeras och kon­ Tillverkning av konstruktioner, behållare, centreras för återanvändning i processen eller extern furyg m.m. utomhus 1.000 m återvinning, samtidigt som avfallsmängden minskas. Anläggning för smide 1.000 m En effektiv rening av utgående vatten kombinerad med Tillverkning av järn och stålkonstruk- någon form av slurfiltrering ger tillsammans med Srå.ng-och cråddragningsanläggning 500 m vattenbesparing en avsevärd minskning av utgående Tillverkning av maskiner fororeningsmängder. (störrre anläggning) 500 m Bullerproblemen kan minskas genom att den bull­ Anläggning för lackering med utsläpp av rande verksamheten byggs in i bullerdämpade lokaler. lösningsmedel större än 50 ton per år 600 m Detta kan dock från såväl praktisk som ekonomisk Anläggning för lackering med utsläpp av synpunkt vara omöjligt. lösningsmedel mellan 10 och 50 Om utomhuslagring förekommer över stora ytor ton per år 400 m kan en övergång till inomhuslagring bli mycket kost­ Anläggning för lackering med sam även om en del pengar kan vinnas tillbaka genom utsläpp av lösningsmedel mindre rationaliseringar eller genom minskad korrosion. Stora än 10 ton per år 200 m bullrande maskiner kan vara svåra att bygga in alltför Varmförzinkningsanläggning 300 m mycket av tekniska skäl. Dels krävs en viss åtkomlig­ Kemisk elektrolytisk ytbehandling 200 m het för underhåll dels krävs i vissa fall en sådan flexibi­ Tillverkning av maskiner litet i produkrionsurrustningen att inbyggnad inte kan (mindre anläggning) 200 m accepteras. Större finmekaniskt eller elektronisk Transport av råvaror och färdi aror kan vara så in­ industri 200 m gv tensiv att portar, som annars skulle fungera som bul­ Plåtslagning utomhus 200 m lerskydd, inte kan hållas stängda ständigt. I de fall Plårslagning inomhus 50m bullrande verksamhet inre kan byggas in måste andra medel tas till, såsom bullervallar och skyddsavstånd. Framför allt vid produktion av mindre konstruktioner BILVERKSTAD kan såväl lager som produktionsutrustning helt byg­ gas in. I dessa fall kvarstår buller från transporter och Risker nzed hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet ibland fläktar. Buller från fläktar kan genom olika tek­ Förekommande verksamheter är reparation och un­ niska åtgärder minskas väsentligt. derhåll av motorer, chassin och karosser samt rost­ De flesta verkstadsindustrier levererar i dag sitt skyddsbehandling. Vanliga arbetsmoment är borrning, merallhydroxidslam till en godkänd mottagare av av­ svetsning, plårbearbetning samt påföring av lacker och fallet, for omhändertagande. Vid någon enstaka an­ rostskyddsmedel. Mindre bilverkstäder är relativt van­ läggning kan deponering ske på egen tipp. För att styra liga i eller i omedelbar anslutning till bostadsområ­ upp deponeringen har Naturvårdsverket utgivit han­ den. Utsläpp till luft sker av motoravgaser, svetsgaser teringsanvisningar for merallhydroxidslam. Principen och lösingsmedel. Utsläppen kan ge hälsoeffekter och är art deponera så att yr-och grundvatten ej förorenas obehag av lukt. same att en framtida återvinning underlättas. Avloppsvatten från anläggningarna kan innehålla Oljehaltigt avfall kan, om inte oljeinnehållet går att oljor, rengöringskemikalier, lösningsmedel och färg­ återanvända, förbrännas. Förbränning bör ske i anlägg- sroft. 128 Buller emitteras från mekanisk bearbetning, moto­ kraftverk har ökat men även på ökad användning av rer, kompressorer och ventilationsfläkrar. Vanligt av­ inhemska bränslen, kol och gas samt på bättre hus­ fall är metallskrot, oljor, färgrester m.m. hållning med energi. Naturgas och gasol har vunnit insteg på den svenska Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska energimarknaden under senare år. Naturgasen intro­ riskerna ducerades 1985 i Sverige och användningen har ökat Provkörning av motorer bör ske inomhus. Avgång av såväl inom industri som i bostäder i takt med att lösningsmedel vid lackering bör motverkas framför allt distributionsnätet byggts ut. genom att övergå till vattenburna lacker, vilket blir möj­ Kolanvändningen harvaricvikande sedan 1987. Kol ligt i ökande utsträckning eftersom antalet sådana har ersatts av träbränslen, torv och gas. Kol används lacker på marknaden ökar. Ifall störningar från utsläpp for närvarande i cirka 15 anläggningar. Inhemska bräns­ av lösningsmedel är akuta, kan rening, t.ex. i biofilter, len omfattar träbränsle, corv, avfall och biprodukter vara aktuell. Lösningsmedelsbemängd luft, motor­ från massa-och sågverksindustrierna. Inom fjärrvärme­ avgaser och svetsrök bör släppas ut på sådan höjd att sektorn har träbränsleanvändningen ökat något under nedsug vid väggar undviks. de senaste åren. 1992 var den knappt 6 TWh. Torv­ Avloppsvatten bör avledas via slam-och oljeavskilj­ förbränningen ökade under första hälften av 1980-ta­ are. För att motverka utbredningen av buller bör let men har därefter planat ut. Användningen av torv verkstadslokalerna ha en så effektiv ventilations- och och avfall sker främst inom fjärrvärmesektorn. klimatanläggning att fönster och dörrar kan hållas Energibidraget från vindkraft är ännu blygsamt i stängda. Vid val av fläktar och kompressorer bör stora Sverige. I t.ex. Danmark finns däremot ett stort antal krav ställas på dessas bulleregenskaper. Placeringen av vindkraftverk i drift. bullrande utrustning bör ägnas särskild uppmärksam­ När det gäller förbränningsanläggningar är utsläpp het. till luft oftast dominerande störningsfaktor (stoft, S0 2, Avfall bör förvaras inom inhägnat område och på NO och damm från vissa bränslen). Buller och vat- x sådant sätt att mark och vatten inte förorenas. tenföroreningar kan också vara av betydelse. Avlopps- vattnet härrör från slaggsläckning och sotning. Riktvärden for skyddsavstånd Bilverkscad med omlackeringsverksamhec 100 m Möjligheter att begränsa utsläppen och att mins/ta Bilverkscad uran omlackeringsverksmhec 50 m riskerna Stoft i rökgaserna avskiljs med stoftavskiljare. Elfilcer används ofta vid större fastbrä.nsleeldade anläggningar, ENERGIANLÄGGNING medan textilfilter eller cykloner används i medelstora och mindre fastbränsleeldade anläggningar. Damning vid hantering och lagring av bränsle Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet avhjälps genom slutna system eller genom avskärm­ Kapitlet behandlar främst mindre och medelstora for­ ning med stal<:et, vallar och byggnader. Material som bränningsanläggningar som eldas med olja, gas, bio­ lätt dammar kan också befuktas för att minska damm­ bränsle, torv och kol, dvs. fjärrvärmepannor och spridning. Svaveldioxidbildningen vid förbränning industripannor. Vindkraftverk berörs översiktligt. Ka­ beror på svavelhalten i bränslet och utsläppet kan be­ pitlet behandlar inte små anläggningar, c.ex. små grupp­ gränsas genom byte av bränsle eller bränslekvalicet el­ centraler, eller individuell eldning där man i vissa fall ler genom rökgasrening. Idag tillämpas någon form av kan ha betydande lokala problem. svavelreningvid de flesta kol-eller torveldade pannorna För att ge ett begrepp om storleken kan nämnas att i Sverige. Beskattningen av svavel har förändrat den en villavärmepanna har en tillförd effekt på cirka 20 svenska oljemarknaden. kW, en panna med 1 MW räcker for ett flerbostadshus Nästan all lätt eldningsolja har nu en svavelhalt med cirka 100 lägenheter och en panna på 100 MW under 0,1 procent. Även för tjockolja finns ett utbud för cirka 20.000 lägenheter. En fjärrvärme- eller indu­ av lågsvavlig olja och en stor andel av tjockoljan har en strianläggning består vanligtvis av två eller flera pan­ svavelhalt i nivån 0,3-0,5 procent. nor. Bränsleanvändningen for energiproduktion har Kväveoxiducsläppen kan reduceras genom förbrän­ förändrats dramatiskt under de senaste 20 åren. ningscekniska åtgärder och/eller genom rening av Oljeandelen minskade från 70 cill 20 procent mellan rökgaserna. Förbränningstekniska åtgärder som kan 1970 och 1990. Den kraftiga minskningen beror fram­ vidtas i befincliga anläggningar är t.ex. minskat lufc­ för alle på att elproduktionen från vatten- och kärn- överskott, lägre temperatur vid förbränning och åter- 129 föring av rökgaser. Låg NOx-brännare finns tillgäng­ KNUTPUNKTER FÖR PERSON- OCH liga på marknaden för såväl nya som befintliga anlägg­ GODSTRANSPORTER nmgar. Katalytisk rening (SCR) är internationellt en väl ut­ Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säleerhet vecklad och beprövad metod for kvävereduktion. Med rubricerade avses bensinsstationer, bussterminaler Reduktionsnivån är 80-98 procent. Den första SCR­ med permanent uppställning, garage för bussar, last­ anläggningen i Sverige togs i drift under 1991. Icke bilar eller taxibilar samt omlasmingsstationer. Buss­ katalytisk rening (SNCR), dvs. insprutning av ammo­ terminaler med tillfällig uppställning samt taxistatio­ niak eller urea i rökgaserna, kan ge 50-80 procent re­ ner behandlas som trafikanläggningar. duktion till en relativt låg kostnad. Mängden avlopps­ Gemensamt för samtliga nämnda anläggningar är vatten kan minskas genom recirkulation. fordonst rafik som kan vara omfattande såväl tidigt som Värmeverk och kraftvärmeverk byggs ofta i eller in­ sent och även nattetid. Denna trafik ger avgasutsläpp till tättbebyggda områden och det är därför viktigt att och buller. Ljuset från bilstrålkastare kan också vara bullerfrågorna beaktas. Hanteringen av bränslet, inte störande. Vid bensinstationer och bussterminaler sker minst transporterna, kan störa. De viktigaste buller­ ofta försäljning av livsmedel och fritidsaniklar. Gatu­ begränsande åtgärderna är att bygga in transportband, kök och kiosker är också vanliga. Dessa verksamheter krossar etc., dämpa ljudet från fläktar och att använda genererar i sig också trafik. tystgående arbetsmaskiner. Vid tankning av fordon, som huvudsakligen sker Torra restprodukter kan hanteras i slutna system. vid bensinstationer, avgår lättflyktiga kolväten. Bränsle­ Transport med konventionella lastbilar förutsätter att pumpar finns också bl.a. vid bussgarage. askan befuktas och normalt också att den täcks. Vatten­ Avloppsvatten från tvätthallar kan vara förorenat begj utning krävs oftast vid tippning och hantering av med olja, parril<lar och kemikalier som ingår i bilvårds­ aska på upplaget. medel. Spill av drivmedel och oljor kan i vissa fall leda Vid användning av kolbottenaska och stabiliserad till förorening av mark. Detta är särskilt uttalat vid kolflygaska för byggändamål, r.ex. som fyllnadsmate­ bensinstationer. rial vid vägbyggen, brukar askan täckas med asfalt el­ ler dylikt. Restriktioner för användningen sätts av av­ Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska stånd till drickvattenreservoarer och förekomst av våt­ riskerna marker eller andra känsliga områden. Skyddsavstånd Bullerstörningar kan motverkas genom åtgärder be­ krävs till högsta grundvattennivå. För vindkraftverk träffande traftkföringen samt avskärmning med hjälp är buller den dominerande störningsfaktorn. Bullret av byggnader, plank och ridåer av vegetation. Dessa emitteras från rotorblad, växel, generator och kraft­ åtaärder kan även ha effekt vad gäller störningar från elektronik. Motmedel är förändringar i verkens kon­ t, bilstrålkastare. Genom införande av gasåterrCö n. ngs- struktion. system minskar miljöproblemen i samband med påfyll­ ning av bränslecisterner och vid tanlming av fordon. Riktvärden for skyddsavstånd Avloppsvatten bör behandlas i slam-och oljeavskilj­ are. Ytterligare vattenrening kan bli aktuell i vissa fall Förbrännings- Tillförd Olje- Fastbränsle och kanske generellt. Som exempel kan nämnas re­ anläggningar effekt MW eldad eldad * nina och recirkulation av tvättvatten i bilvårdsanlägg- 250 300 m 700 m ::, nmgar. 100 200 m 500 m 50 100 m 400m Riktvärden for skyddsavstånd 10 50 m 200 m Omlascningscenualer 500m 1 50 m Bensinstationer 100 m Vindkraftverk 700 m Bussterminaler med permanent 0,25 200 m uppställning 200 m Större garage 200 m * Om hanteringen av fastbränsle inte ger störningar t.ex. genom inbyggnad kan skyddsavståndet minskas i avsevärd mån. 130 AVLOPPSRENINGSVERK Olika undersökningar har visat att spridning av bak­ terier sker från reningsverk. Redan på ett avstånd av 200 m från reningsverket är dock antalet bakterier Risker med hänsyn till miljö, hälsa och sälzerhet obecydligt jämfört med normala förhållanden. Kommunalt avloppsvatten behandlas huvudsakligen i Numera försöker man morverka bräddning av spill­ konventionella biologisk-kemiska anläggningar, vilka vatten och utsläpp av dagvatten genom lokalt omhän­ i allt större utsträckning kompletterats med kvävere­ dertagande av dagvatten, dvs. dagvattnet infiltreras i ning eller filter. Behandlingen syftar till att rena vatt­ marken där det uppstår. net så att det kan ledas ut i ett vattenområde uran att Buller till omgivningen orsal<as bl.a. av fläktar, pum­ ge upphov till negativ miljöpåverkan. Behandlingen par, kompressorer och slamcentrifuger, liksom av last­ av avloppsvatten brukar indelas i följande huvudmo­ ning och lossning av kemikalier och slam. Trafiken till ment: Förbehandling, biologisk behandling, kemisk och från anläggningarna har vanligen inre sådan om­ behandling, kväverening och/eller filtrering. Till detta fattning att den ger upphov till störande ljud i omgiv­ kommer pumpstationerna och behandlingen av slam­ ningen. Nämnda förhållanden gäller även pump­ mer, som innehåller de avskiljda näringsämnena och stationer. föroreningarna. Vid årsskiftet 1990/91, var all befolkning i tätorter Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska ansluten till avloppsreningsverk med biologisk rening riskerna och 90 procent till verk med biologisk-kemisk rening, varav 8 procent hade kompletterande rening såsom I Sverige har biologiska filcer (kompostfilter) kommit kväverening eller filter. att användas vid flera avloppsreningsverk och pump­ En viss ytterligare utbyggnad av kemisk rening be­ stationer där det förekommit luktproblem i omgiv­ räknas ske, men framförallt beräknas antalet anlägg­ ningarna. Erfarenheten är att problemen minskat vä­ ningar med kväverening och filter öka; år 2 000 räk­ sentligt sedan kompostfilter installerats, att filtren är nar man med att mer än 60 procent av befolkningen i enkla att sköta och att de är driftssäkra. tätorter kommer att vara anslutna till verk med kväver­ De luktolägenheter som konventionella avlopps­ ening och mer än 30 procent till verk med filter. reningsverk kan medföra för de omkringboende stu­ Luktande föreningar vid avloppsreningsverk kan dels derades i en enkätundersökning utförd av Socialscy­ härröra från gaser som bildas i ledningsnät, pump­ relsen i slutet av 1970-taler. Undersökningen visade att: stationer och avloppsreningsverk på grund av biolo­ gisk aktivitet, och dels från luktande föreningar som 0 ju större verk desto fler klagomål, tillförs vattnet genom industriu tsläpp och dylikt. Även slamhanteringen kan orsaka lukt. Slam som är stabili­ 0 luktproblemen varierar beroende på avloppsrenings­ serat luktar vanligen relativt liret medan ostabiliserar verkets ucformning; verk med biologisk rening har slam orsakar avsevärt mera lukt. dubbel klagomålsfrekvens jämfört med verk med De luktande gaser som bildas vid biologisk nedbryt­ kemisk rening, ning är i första hand svavelväte och luktande organiska svavelföreningar. Även ammo- niak kan orsaka lukt. Bland de Reningsmetod B0D7 Fosfor Kväve Suspenderat tuktande ämnen som härrör mg/I mg/I mg/I material mg/I från anslutna industrier, ben­ sinstationer och dylikt kan Obehandlat avlopps­ 100-200 5-10 20-35 100-300 nämnas alkoholer, aldehyder, vatten (utan förore­ sulfider och aminer. nade industrivatten) Avloppsvatten innehåller Sedimentering 80-130 4-8 18-25 50-150 olika mikroorganismer (bakte­ Biologisk rening 15-30 3-6 20-30 15-30 rier, virus, svampar och proto­ Biologisk-kemisk zooer). Olika cyper av maskägg rening 5-15 0,3-0,5 20-30 5-15 kan också förekomma. De Biologisk-kemisk sjukdomsframkallande bakte­ & kväverening 5-15 0,3-0,5 8-15 5-15 rierna vid reningsanläggninga­ Biologisk-kemisk rna utgör i regel endast en liren rening + filtrering 5-10 0, 1-0,32 0-30 mindre än 5 del av det totala antalet bakre- ner. 131 0 slambehandlingsmecoden har betydelse för upp­ miljögifter och kväveföreningar. Deponigas bildas vid komst av lukcolägenheter, nedbrytning av organiskt material. Gasens huvud­ beståndsdelar är metan och koldioxid. Under den tid 0 verk med överbyggda renings-och slambehandlings­ deponering sker tillkommer bullerstörningar från trans­ delar har färre klagomål än verk med öppna. porter och maskiner same dammbildning. Komposteringsanläggningar kan betraktas som en Riktvärden for skyddsavstå11d typ av upplag varför srörningsbilden är ungefär den­ Avloppsreningsverk dimensionerade för samma som vid den anläggningstypen. Problem med > 20 000 personekvivalenter 1.000 m lukt kan förekomma. < 20 000 personekvivalenter 500 m Det speciella med anläggningar för miljöfarligt av­ < 5 000 personekvivalenter 300 m fall är avfallets karaktär och en mer uttalad brandrisk Pumpstaåoner som betjänar än för andra avfallstyper beroende på att lättantänd­ > 25 personer 50 m liga ämnen hanteras som t.ex. lättflyktiga kolväten. Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska ris­ AVFALLSANLÄGGNING kerna Vid avfallsförbränning krävs att en noggrann styr­ Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet ning sker av förbränningsförloppec så att c.e.x. utsläpp av dioxiner, polyaromaciska kolväten och luktande äm­ Mängden avfall i Sverige uppgår till cirka 65 miljoner nen hålls på en mycket låg nivå. ron per år. Av denna mängd uppgår grovavfallet till Avfallsförbränningsanläggningar är också ofta ut­ cirka 41 miljoner eon. rustade med avancerad teknik för gasrening såsom Mängden hushållsavfall i Sverige uppgår till cirka spärrfilcer och kalkskrubbrar. 3,0 miljoner ton per år. Den största mängden - 1 ,4 Beträffande deponier bör lakvactenbildning motver­ miljoner eon -förbränns, 1 miljon ton deponeras och kas och uppkommet lakvatten undergå rening. 0,2 miljoner eon komposteras. Restprodukterna från Deponigas bör utnyttjas för energiproduktion eller förbränning uppgår till 30 procent av den förbrända facklas av. Avfall som ger upphov till lukt samt drar mängden eller 0,4 miljoner ton. Dessa rester måste till sig fåglar och råttor bör undergå särskild behand­ också deponeras. Övriga avfallsslag deponeras till över­ ling t.ex. snabbtäckning. Damning kan motverkas ge­ vägande del. Mängden miljöfarligt avfall, som behand­ nom sopning eller vattenbegjutning av vissa markytor. las på anläggningar med särskilt tillstånd, uppgår till Vid inplaceringen av ett upplag bör naturliga buller­ 0,3 miljoner ton per år. skydd såsom terrängformationer och vegetation utnytt­ Alle avfall avger såväl vid transport som vid behand­ jas. Utbredningen av buller kan också motverkas ge­ ling viss lukt. Problemet är särskilt uttalat vad gäller nom inbyggnad och åtgärder på maskiner. slam från avloppsreningsverk och latrin. Damm­ bildning uppstår t.ex. i samband med lastning och loss­ Riktvärden for skyddsavstånd ning, transport samt täckning. Damm sprids normalt inte särskilt långa sträckor. Transporcfordon och olika Deponeringsanläggning 500m maskiner avger avgaser och buller. Förbränningsanläggning 500 m Vid avfallsförbränning utnyttjas energin för Komposteringsanläggning 500 m fjärrvärmeproduktion. Det är buller från trafik till och Omlascningsstaåon 500 m från anläggningen som är dominerande störningsfakcor. Behandlingsanläggning 500 m I övrige förekommer utsläpp av förbränningsgaser samt för miljöfarligt avfall sotnings- och slaggsläckningsvacten. Vid anläggning­ Mellanlager för arna hanteras också aska och slagg samt restprodukter miljöfarligt avfall 200 m från rökgasreningen. Dessa fasta avfall kan ge problem Miljöstation 50m vid deponering. Vissa störningar från avfallsdeponier uppträder un­ der lång rid och upphör inte i och med att tillförseln av avfall upphört. I vissa fall kan skadedjur och ned­ skräpning vara ett problem vid deponier. Lakvatten bildas då nederbördsvatten tränger ned i ett avfalls­ upplag och innehåller bl.a. tungmetaller, organiska 132 SKROTHANTERING OCH BILSKROTNING KEMTVÄTT Risker med hänsyn miljö, hälsa och säkerhet Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet Verksamheterna kan indelas i två huvudgrupper näm­ I Sverige finns ca 500-600 kemtvättar, de flesta använ­ ligen bilfragmenteringsanläggningar med malnings­ der perkloretylen ( terrakloretylen) som tvättvätska. anläggningar eller motsvarande samt skrotupplag eller Kemtvätt förekommer dels för tvätt av enskilda anläggningar for bearbetning av skrot. konsumenters kläder s.k. garderobs tvättar dels för tvätt De senare tar emot eller samlar in olika typer av av militärgods och arbetskläder inom offentlig tvätteri­ skrot; skrotbilar, maskiner m.m. Efter upparbetning och verksamhet och vid privata industritvättar. kompaktering transporteras skrotet till en fragmente­ Lösningsmedel avgår som luftförorening till omgiv­ ringsanläggning där sönderdelning sker med t.ex. ningen. Lösningsmedelsforlusterna härrör från ofull­ hammarkvarn. Efter sönderdelning utsorteras de olika ständig återvinning, (torkning), läckage, destillations­ metallfraktionerna, plast, gummi etc. förluster samt felaktig hantering vid påfyllning och Antalet auktoriserade bilskrotare är cirka 700. Man service. Förbättrad drift och bättre maskinkonstruktion antar att endast hälften är aktiva. Därtill kommer ett och kontroller kan förhindra mycket av lösnings­ mindre antal företag som bara hanterar rent metall­ medelsförlusterna till omgivningen. Storleken på skrot. För närvarande finns det fem fragmenterings­ lösningsmedelsförlusterna beror på många faktorer anläggningar. Dessa anläggningar tar även emot kasse­ såsom maskintyp, maskinens ålder och skötseln. Varm­ rade vitvaror. Från och med 1995-01-01 får inte kyl­ luft och vattenånga kan förekomma i ventilationsluft. möbler fragmenteras om inte samtidigt återvinning sker Visst buller alstras i den fastighet där kemtvätten är av CFC. Stoft från fragmentering kan innehålla tung­ belägen (fläktar, kylkompressorer bl.a.). Vinande ljud metaller såsom Hg, Cd, Pb, m.m. förekommer vid centrifugeringen och fläktbrus kan Avloppsvatten från fragmenteringsanläggningar kan höras under torlmingen. vara förorenat främst av olja och metaller. Vid kemtvätt uppkommer avfall i form av förore­ Buller från bilskromingsanläggningar uppkommer nat filterpulver och destillationsåterstod. Avfallet i vid bearbetningen dvs. vid pressning, klippning och destillationsresten varierar både till sin konsistens - fragmentering. Buller uppkommer även vid transpor­ tunnflytande till fast -och till sitt innehåll. En del av­ ter, lastning, lossning samt vid sorreringsverksamhet. fall från en kemtvätt klassas som miljöfarligt avfall. Störande fläktsystem kan förekomma. Udäckage av tvättvätskor (perklorecylen) kan ske till Vid bildemontering kan visst spill av oljor, fett, kylar­ avlopp och har i vissa fall lett till förorening av mark. vätska, bensin, batterier etc. förekomma, vilket kan påverka omgivande yt- och grundvatten samt mark. Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska Spillolja, som normalt innehåller höga halter tung­ riskerna metaller och tillsatsämnen, klassas som miljöfarligt Skyddsåtgärder som kan bidra till minskade utsläpp avfall. Olja från transformatorer och kondensatorer kan av lösningsmedel är bl.a. införandet av aktivt kolfilrei·, innehålla PCB. Största risken för spill uppstår i sam­ en bra torkkontroll och bra slutdestillation. Aktivt band med tappning från bilmotorer och kylare samt kolfilter ger störst reduktion av utsläppen. Det är också vid rengöring av oljebemängda delar. viktige att spåra läckage med hjälp av läcksöknings­ instrument. Vid köp av nya maskiner är det viktigt att Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska ris­ bästa teknik, dvs. bästa maskiner väljs. Bullerdämpning kerna kan åstadkommas genom byggnadstekniska åtgärder. När det gäller bilskrotet bör de miljöskadliga kom­ ponenterna såsom bensin, oljor, kylarvätska samt bat­ Riktvärden for skyddsavstånd terier avlägsnas innan leveransen. Startbatterierna Kemtvätt 50 m skickas för återvinning av bly. Bränning av skrotbilar är förbjudet och har upphört. Kabelbränning, som bl.a. ger PCB-utsläpp, är likaså förbjudet. Avloppsvarten bör normalt behandlas i oljeavskiljare. Riktvärden for skyddsavstånd Bilfragmenteringsanläggning 1.000 m Övrig skrothantering 500m 133 TVÄTTERI netecknas av hög temperatur, högt pH, tämligen hög biokemisk syreförbrukning och stor ledningsförmåga. Under senare tid har ett förnyat intresse för miljö­ Risker med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet påverkan av avloppsutsläpp från vattentvätterier kun­ Antalet vattentvätterier i Sverige inom såväl privat som nat konstateras, detta av flera skäl. offencligverksamhet uppgår till cirka 90. Små tvätterier förekommer sällan i bostadsbebyggelse numera. Ut­ 0 Många tvätterier har övergått från kemtvätt till vat­ vecklingen har lett till att tvättanläggningarna blivit tentvätt av industriarbetskläder, vilket gör att c.ex. större och lokaliserats till industriområden. olja och tungmetaller som tidigare fastnade i destil­ De störningar som denna typ av verksamhet ger latoravfallet numera tillförs avloppet. upphov till för omgivningen är i korthet följande: 0 Många kommuner står inför en utbyggnad av 0 buller från transportfordon, tvättmaskiner, centri­ kväverening i sina avloppsreningsverk. fuger, torktumlare, ventilationsanordningar m.m. 0 Kraven på slammet från reningsverken ökar. 0 speciellt avfall i form av textilfibrer, miljöfarligt av­ fall (lösningsmedel, tvättmedel), 0 Metoderna för att karakterisera avloppsvatten har utvecklats. 0 utsläpp av vattenånga, varmluft och lösningsmedels­ ångor om kemtvätt förekommer, Möjligheter att begränsa utsläppen och att minska riskerna 0 utsläpp av tvätt-och sköljvatten som innehåller Dominerande störningsfaktor är buller. Fläktar bör tvättmedel, sköljmedel m.m. dämpas och lastnings- och lossningsplacser bör skär­ mas mot bebyggelse. Transportvägar bör väljas i ej Avloppsvatten från tvätterier har en relativ komplex störningskänsliga riktningar. sammansättning med innehåll av bl.a. tensider, fos­ fater, silikater och klorider. Även fasta föroreningar i Riktvärden for skyddsavstånd form av textilmaterial (ludd, fibrer, trasor) förekom­ mer i tämligen riklig mängd. Tvätterispillvatten kän- Tvätteri 200m 134 V. Litteraturlista Litteratu rl ista Listan upptar endast publicerade skrifter från de med­ Hälsa och säkerhet 5 -Stadig överprövning av kommu­ verkande myndigheterna. nala planer -Underlag nr 43. 1995 Boverket Kultu1·mib'ön i planeringen - Boverkets allmänna råd Boken om detaljplan och omrädesbestämmelser -Bover­ 1992: 1 kets allmänna råd 1993:3 Låt arbetsområdet blomma.' 1990 Boken om lov-, tillsyn-och kontroll. Boverkets allmänna råd 1995:3 Näringslivsutveckling och kommunalp lanering. 1992 Bättre Plats for Arbete -remissammanställning MKB - Miljökonsekvensbeskrivningar i det svenska 1995-05-15 planerings-och beslutssystemet. BoV , SNV 1990 Etablering av vindkraft på land. MKB - vad är det?l 991 Boverkets allmänna råd 1995: 1 MKB - Underlag for beslut som tryggar miljön. BoV , 12 Goda exempel ur översiktsplaner: SNY, RAÄ, 1993 Goda exempel nr 2 - Stora anläggningar i den Planläggning och bygglov under mark. Sept 1994 kommunala översiktsplaneringen. April 1994 Goda exempel nr 9 -Näringsliv i den lwmmunala Sverige 2010 - Två framtids bilder av transporter och översiktsplaneringen. Dec 1994 miljö. Bo V, SNY, NUTEK, 1992 Goda exempel nr 11 - Trafik och bebyggelse i den TRÄD -Handbok for omsorg om trafik och bebyggelse i kommunala översiktsplaneringen. Feb 199 5. städer och tätorter -trajikråd. Bo V, VägV, SNV SvKF remissupplaga 1992 Hälsa och säkerhet 1 - underlag nr 28. 1989 Hälsa och säkerhet 2-Kommunal beredskapsplanering vatten i detaljplan. m.m. - Underlag nr 33. 1989 Boverkets allmänna råd 1995:2 Hälsa och säkerhet 3 - Riskhänsyn - Underlag nr 36. 1990 Andring av detaljplan -Boverkets allmänna råd 1991: 2 Hälsa och säkerhet 4 - Sex kommuners arbete med ÖP-handboken 1996 risker for hälsa och säkerhet - Underlag nr 40. 1992 136 Naturvårdsverket Räddningsverket Naturvårdsverkets aktionsprogram Miijö 93 -Ett miijö­ "Riskhandboken" -Handbok i kommunal riskanalys inom anpassat samhälle. 1993 (4234) same följande under­ räddningstjänsten. l 989 (Rl6-038/88) rapporter till Miljö 93 Exempelsamling - Tillämpning av analysmetodiken i Energi och miijö. (4204) räddningsverkets riskhandbok. 1992 (Rl6-097/92) Trafik och mi&'ö. ( 4205) Industri och miijö. (4206) Socialstyrelsen Vatten, avlopp och miijö. ( 4207) Hälsoskyddsfrågor i den kommunala planeringen. jordbruk och miijö. (4208) Meddelandeblad 16/90 Skogsbruk och miijö. ( 4209) Råd om ventilation i bostäder m fl lokala SoS F S Naturvård. (4210) 1989:51 Efterbehandling och sanering. 1994 ( 4318) Ventilation -En kunskapsöversikt. l 9 8 8: 13 Försurning. (4132) Marknära ozon. (4133) Eutrofiering av mark, sötvatten och hav. (4 134) Övriga Metallerna. (4135) Håndbog om Miijö og planlaegning. Miljöministeriet, Planstyrelsen, Miljöstyrelsen, Danmark december Långlivade organiska ämnen. ( 4136) 1991. ISBN: 87-503-9403-7 Markanvändningen och miijön. (4137) A Study on Environmental Zoning Systems in Twelve Biologisk mångfald. ( 4138) Industrialised Countries, Final report Volume L Volume Miijöstörning och hälsa. ( 4139 ) Il. The Ducch Miniscry of Housing, Physical Planning and the Environmenc (VROM), Commissioned: Miijöstörande anläggningar -I 0-årigt program for över­ Lloyd' s Register Environmental Assurance, lnduscrial syn av utsläppsvillkoren. 1992-12-15 Division, Chemicals Seccor Jan 1993. Miijöstörande anläggningar - Lägesrapport av I 0-årigt program for översyn av utsläppsvillkoren. 1994-03-30 Na curvårdsverkecs branschfaktablad 137 VI. Summary Zusammenfassung Better space for work - a summary Wich che aid of chis publicacion che Swedish National and influence have increased. These and ocher Board ofHousing, Building and Planning, che Natio­ condicions have contribuced co che direccion and eon­ nal Rescue Service Board and che National Board of cent of physical planning being changed and developed. Health and Welfare illustrate their joint approach to The builc environment -i.e. rowns and ocher forms environmental, health and safety aspects in the of urban development, communications, installations planning of places of work. and technical infrastructure are part of the foundacion Better space for work is part of che general guidlines of che welfare stare. Simulcaneously it is obvious chat to the Natura! Resources Acc and the Planning and che utilizacion ofland and water areas for development BuildingAct. les overall aim is co achieve che improved and installations has a considerable impact on people planning of places of work. and on che environment in a both limiced and widest We will clarify how che various pieces of legislacion sense. People and environmenc are subject to tensions work in relation to each other and how they should be as a restilt of encroachment on land and water areas implemented. We will provide a collecive view abouc trough the consumpcion of natura! resources and the risk of accidents and healch risks in accordance energy. Refuse, waste produccs, polluting discharges with the intentions of the Planning and Building Acc. and other discurbances chac a.ffecc land, air and water Our proposal, however, primarily concern safe­ are primarily che result of the modern induscrial so­ guarding discances and cheir applicacion in different cie . Wich a foresighced physical planning wbich is cy planning situations, in accordance with che commis­ coordinated wich efforcs from otber areas chere is sion from the Governmenc to che National Board of however opportunicies of prevencing co a considerable Housing, Building and Planning concerning che re­ extenc che various risks and environmenta.l problems. view of current guidlines. The reporc is arranged so that it illuscrates tbe condicions and general goals in che background chapters 2, 3 and 4. Chapter 5 presents, in the form of The role of physical planning in 8 case studies, how theses issues are dealt with in diffe­ environmental work rent pla.nning situations. This is followed by advice when planning working areas in chapcers 6 and 7. In Physical planning condicions have changed in several chapter 8 and 9 are presented our currenc knowledge imporcant aspects during recent years. Physical concerning the risks to the environmenc, to health and planning is no longer che primary cool in the im­ safecy. The knowledge is presented for the differenc plementation of the neccesary housing construccion accivicies. Also described are che various opportunicies programme. Other important quescions concerning for reducing discharges and reducing risks chrough land and wacer areas and e.g. che need for different cechnical and ocher measures. For each acicivi is cy cypes of work areas, became increasingly more rele­ presenced in chapcer 9 che safeguarding discances chac vant. The demand for environmental impacc analyses, should be used in physical planning. and health and safe risks, to be analysed and described cy In che introductory chapters is presented first brie- were strengchened, and cicizens' demands on insighc 140 fly the interplay becween rhe Planning and Building risks and/or increase protection. With regard ro the Act and the Acts that are of prime importance in the safeguarding distance the examples show that environmenral field i.a. the Natura! Resources Act etc., the Environment Protection Act, the Nature Conserv­ 0 the protective distance is an important planning in­ ancy Act, the Act of Chemical Products and the Act of strument which should be used in combination with Waste. In addition the Health Protection Act is briefly other measures, presented, as well as the Radiation Protection Act, the Rescue Services Act and the Work Environment Act. 0 the local conditions and a municipal risk analysis The publication also presents the demands placed on are of great importance in order ro arrive at "suitable" planning authorities according ro the new C0MAH­ protective distances in the individual case. directives. This is followed by the publication dealing wit h the growth of urban development and the approach ro General advice for the planning of environmenral issues from a hisrorical perspective. work areas Particular actention is given ro the relationship places In chapter 6 and 7 can be found the general advice for of work -the rown -environmenral protection, current the planning of work areas and other areas close to the working life developments and condicions for a work areas. Chapters 8 and 9 contain the activity related sustainable urban area development in Sweden. basis for the assessmenc of how great the risks are ro The publication also develops certain eco-cycles the environment, ro health and safety in each individual issues and infrastructure. Urban and regional planning case. Chapter 9 also presents the recommended value should encorage the eco-society. for protective distances which should normally be used The eco-cycle approach is particulary imporcant in planning contexts and in cercain decisions about when planning work areas. It is there that different safety aspects (in accordance with chapter 8) if these raw materials are utilized as well as water and energy. motivate a greater distance. It is there that different goods are produced and The report should be used so that one in a current packaged and the waste products are which need being planning sicuation begins by going through the fun­ deposited, srored, re-used or re-cycled. Many deliveries damental planning arguments including the general of raw materials, products and refuse waste are needed. advice given in chapters 6 and 7. 0ne should not start In all the lines of the production process there is rea­ by looking up the protecrive distance and take that for son to more closely study the opportunities for creating granted. The recommended values are a suitable star­ an eco-cycle. ring point for planning in accordance with the Planning An infrastructure linked ro the eco-community is and Building Act and for decisions in accordance with now beginning ro appear. 0ne exampel is an infra­ the Environment Protection Act and other legislation structure which deals with domestic fuels, waste assuming that there is no environmental impact products from combustion, differenc cypes of raw asessement or risk analysis nor any assessement oflocal materials and ready-finished products. In addition conditions such as topography, vegetation, etc. It is there are purification plancs, compost areas, etc. which particulary important that one is aware of the planning are part of an eco-cycle adapted infrastructure in which arguments when dealing with an activity rhat is not the various working areas form cogs in a linked together lisred in chapter 9. In such a case some guidance can system. It is also a question of the transport of people be obrained by comparing the risks for similar branches - employees and the cusromers - the transmission of and acitiviries in chapter 8 and 9 by looking at the knowledge and its availability. recommended values for protective distance rhat are recommended for here as a comprehensive measure of risks and disturbance. Som cases in practice The underlying idea with planning on rhe basis of A few practical examples can illustrate different types risks and dismrbance is that residencs as well as activities of planning situations. With aid of this collection of can exist and develop without problem for either in examples we can illustrate complex situations and how the shorcer or longer term. Below are summarized the one has argued in the various discussions and assess­ main points concerning the general advice for physical ments. planning which is described in more detail in chapters The examples also demonstrate that in practice 6 and 7. various different measures are often combined to reduce 141 0 Existing act1v1t1es often are so close to other 0 Modification of the protecting distance (after an development etc. that the recommended value cannot EIA, RA and scudy of local conditions) normally be applied. In such a case one has to wait until the involves small adjustments. One should therefore not activity changes character, is cransferred or until it is come close to the nearest lower recommended value possible to alter the land-use in the immediate vicinity. reserved for activiries involving lesser risks. 0 For development areas close to roads rhe protecring 0 With regard to the risks and discurbances, work areas distance with regard to rhe transport of dangerous have been classified into different categories, from areas goods should be 1 00m or grearer. where the activities can be jointly located e.g. with homes up to areas for large polluting industries which 0 For working areas requiring a prorecting distance demand a protective distance of at least 1 000m. of ar least 200m, an environmental impact assessement (EIA) and risk analysis (RA) should be drawn up. 0 Proposals for derailed development plan notations for different types of working areas are presented. These 0 The protecrive disrance shall be assessed borh from take into consideration the risks to rhe environment, a long-term and interseccorial point of view. The work health and safety and thus they are all adapted to the area should function even when the activities change need of protecting distances between homes, etc. and as well as its accompanying risk situation. The orher types of working areas. protecting distance can be assessed by weighing cogether the risks to environment, to health and safety. 142 Besserer Platz fu r Arbeit - Eine Zusammenfa ssung Mit dieser Schrifr präsentieren die staatlichen Ämter konsequenzen, Gesundheits-und Sicherheitsrisiken zu fur Raumordnung, Städteplanung und Bauwesen, fi.ir analysieren und beschreiben, haben sich verstärkt und Naturschutz und fur Katastrophenschutz eine gemein­ die Anforderungen der Bi.irger auf Einsichtnahme und same Ansicht in Bezug auf die Umwelt, Gesundheit EinfluG sind angestiegen. Diese und andere Tatsachen und Sicherheit von Arbeitsplätzen in der Städte­ haben dazu gefi.ihrt, daG die Arbeitsweise und der planung. Inha!t der Städteplanung sich verändern und weiter­ Besserer Platz fiir Arbeit ist ein allgemeiner Rat zum entwickeln. Naturschutz-bzw Planungs-und Baugesetz. Es ist die Die bebaute Umwelt-d.h. Ortschaften und andere i.ibergeordnete Absicht, eine bessere Planung von Bebauung, Verkehrswege, Anlagen und technische In­ Arbeitsplätzen zu Stande zu bringen. frastruktur - sind ein Teil des Fundamentes fur den Wir wollen klarmachen, wie verschiedene Gesetz­ Wohlfahrcsstaat. Gleichzeitig ist es offenbar, daG die gebungen sich zu einander verhalten und wie sie Anwendung von Boden -und Wassergebieten fur das angewandt werden sollen. Wir wollen auch eine ge­ Bauen und fur Anlagen stark auf die Umwelt und den sammelte Ansicht zu den Risiken, die zu Unfällen und Menschen einwirken. Menschen und Umwelt sind Gesundheitsschäden fi.ihren, vertreten in Uberein­ Anforderungen ausgesetzt u.a. durch Eingriffe in Bo­ stimmung mit den Intentionen im Planungs- und den -und Wassergebiete und durch den Verbrauch von Baugesetz. Rohsroffen und Energie. Abfälle, Restprodukte, die Unsere Vorschläge gelten in erster Hand fur Schutz­ Umwelt störende Ausströmungen und andere Stör­ abstände und deren Anwendung in verschiedenen Pla­ ungen von Boden, Luft und Wasser sind in grossem nungssituationen gemäG des Auftrages der Regierung AusmaG Resultat der modemen Industriegesellschafr. an das staatliche Amt fi.ir Raumordnung, Städteplan­ Mit einer voraussehenden Städteplanung, die im ung und Bauwesen, ein Auftrag, der die Uberarbeitung Einklang mit Einsätzen auf anderen Bereichen steht, von geltenden Richdinien umfa(k gibt es jedoch Möglichkeiten, verschiedene Risiken und Umweltprobleme zum groGen Teil vorzubeugen. Der Bericht ist so aufgetei!t, daG Voraussetzungen Die Rolle der Städteplanung in der Arbeit und allgemeine Zielsetzungen in den Hintergrunds­ mit Umweltfragen kapiteln 2, 3 und 4 beleuchtet werden. lm Kapitel 5 wird verzeichnet, in Form von 8 Fällen aus der Praxis, Die Bedingungen fi.ir die Städteplanung haben sich in wie diese Fragen in verschiedenen konkreten plane­ vielen wesentlichen Beziehungen während der letzten rischen Situationen gehandhabt werden. Danach Jahre geändert. Städteplanung ist nicht mehr var allem folgen in den Kapiteln 6 und 7 allgemeine Ratschläge ein Mittel zur Durchfi.ihrungvon notwendigem Woh­ in Bezug auf die Arbeitsgebiete in der Städteplanung. nungsbau. Andere wichtige Fragen, die die Anwend­ In den Kapiteln 8 und 9 werden die Kenntnisse, die ung von Boden und Gewässern betreffen, z B. der wir heute besitzen bezi.iglich der Risiken fur die Bedarf an verschiedenartigen Arbeitsgebieten, machen Umwelt, die Gesundheit und Sicherheit, wieder- sich immer mehr geltend. DieAnforderungen, Umwelt- 143 gegeben. Dorc werden auch verschiedene Möglich­ Arbeiter, Angestellte und Kunden - und um die keiten angegeben, die Ausströmungen zu begrenzen Vermittlung und Zugänglichkeit von Kenntnissen. und die Risiken mit Hilfe von technischen und ande­ ren Vorkehrungen zu vermindern. Fi.ir jede Tätigkeit werden im Kapitel 9 Richtwerte for Schurzabstände Einige Fälle aus der Praxis angegeben, Schutzabstände, die in der Städteplanung Beispiele aus der Wirklichkeit werden angewandt, um angewandt werden. verschiedenartige Situationen in der Städteplanung in In den einleitenden Kapiteln wird zuerst das Zu­ Bezug auf Arbeitsgebiete zu schildern. Mit den sammenspielen des Planungs - und Baugesetzes mit Beispielen wollen wir die komplexen Verhältnisse anderen Gesetzen von vorrangiger Bedeutung aufd em beleuchten und aufzeigen, wie man im Einzelfalle Bereich des Umweltschutzes erleutert wie z.B. dem Uberlegungen und Beurteilungen anstellt. Gesetz zum Haushalt mit Naturvorkommen usw, dem Die Beispiele zeigen, dals man in der Praxis ofr Umweltschutzgesetz, Naturschutzgesetz, dem Gesetz versucht, verschiedene Vorkehrungen zu treffen, um von chemischen Produkten und dem Reinhaltunos- t> die Risiken zu vermindern und/oder den Schutz zu gesetz. Dari.iber hinaus werden auch kurz das Gesund- verbessern. In Bezug auf Schutzabstände weisen die heitsschutzgesetz, das Strahlenschurzgesetz, das Kata­ Beispiele u.a aus strophenschutzgesetz und das Gesetz zum Umwelr­ schutz auf der Arbeit erwähnt. 0 dals Schutzabstände werrvolle Planinstrumente sind, Der Bericht gibt auch die internationalen Obliegen­ die in Kombination mit anderen Malsnahmen heiten wieder sowie die Anforderungen an Planungs­ angewandt werden sollten. behörden nach den neuen COMAH -Direktiven. Danach behandelt der Bericht die Enrwicklung auf 0 dals lokala Verhältnisse und eine kommunale dem Gebiete des Städtebaus und die Umweltfragen in R.isikenanalyse von grolser Bedeutung sind, um historischer Sichr. Besonders wird der Zusammenhano t, "geeignete" Schutzabstände im einzelnen Falle Arbeitsplatz -Stadt-Umweltschutz erleutert sowie die festzulegen. aktuelle Enrwicklung im Arbeitsleben und die Voraussetzungen filr eine haltbare Stadtentwick.lung. Der Bericht greift auch gewisse Fragen zum Ratschläge fur Arbeitsgebiete in der Kreislaufdenken und zur Infrastruktur auf. Alle Plan­ Städteplanung vorhaben der Gesellschaft sollen eine sogenannre Im Kapitel 6 und 7 kann man allgemeine Ratschläge Kreislaufgesellschaft untersti.itzen. for die Städteplanung in Bezug auf Arbeitsgebiete und Kreislaufdenken ist besonders bei der Städteplanung andere Gebiete in der Nähe von Arbeitsgebieten wie­ mit Ri.icksiclu auf die Arbeitsgebiete zu beachten. In derfinden. Kapitel 8 und 9 beinhalten Unrerlagen for dem Zusammenhang werden Rohstoffe verschiedener Branchen und Tätigkeiten zur Beurteilung von der Art, aber auch Energie und Wasser verwendet. Da Grölsenordnung von Risiken, die im Einzelfalle die werden Waren produzierr und verpackt, Abfälle mi.issen Umwelt, die Gesundheit oder Sicherheit beeinflussen. gelagerc, verwendet oder wieder angewandt werden. Im Kapitel 9 werden auch Richtwerre for Schutzab­ Da kommen viele Transporte von Rohstoffen, Produk­ stände angegeben, die im Allgemeinen zu Planzwecken ten und Abfallen vor. In sämdichen Gliedern des und in gewissen Entschli.issen anzuwenden sind, wenn Produktionsprozelses gibt es Anlals, solche besondere Sicherheitsvorkehrungen (nach Kapitel 8) Möglichkeiten näher zu untersuchen, wie man keinen grölseren Abstand voraussetzen. Kreisläufe zu Stande bringt. Der Bericht sollte so gehandhabt werden, dals man Eine Infrastruktur, die mit der Kreislaufgesellschafr in einer aktuellen Planung anfängt, sich die grund­ gekuppelt ist, wird jetzt sichtbar. Die Transport­ legenden Planungserörrerungen zusammen mit den infrastruktur ist ein Beispiel dafor, dals einheimische allgemeinen Ratschlägen in den Kapiteln 6 und 7 Brennstoffe ve1wertet werden sowie Restprodukte der anzueignen. Man sollte nicht damit anfangen, die Verbrennung, verschiedene Rohstoffe und fercige Richtwerte filr einen speziellen Schutzabstand Produkte. Aulserdem gibt es Reinigungsanlagen, Kom­ aufzuschlagen und gut zu heilsen. Richtwerte sind ein post stationen usw., die ein Glied der kreislaufan­ geeigneter Ausgangspunkt filr die Städteplanung nach gepalsten Infrastruktur ausmachen und wo Arbeits­ dem Planungs- und Baugesetz und filr Enrschli.isse gebiete Teil eines zusammenhängenden Sysremes sind. nach dem Umweltschutzgesetz und anderen Gesetzen Hier geht es auch um den Transport von Menschen - 144 nur, wenn man keine Umweltkonsequenzenanalyse 0 Filr Arbeitsgebiete, die im Normalfalle Schutz­ oder Risikenanalyse und auch keine Beurteilung der abstände von mindestens 200 m erfordern, sollte lokalen Voraussetzungen wie Bodenformen, Vegetation immer eine sogenannte Umweltkonsequenzenanalyse usw durchgefuhrt hat. Besonders wichtig ist es, die und Risikenanalyse erarbeitet werden. Planungserörterungen zu beachten, wenn man mit einerT ätigkeit, die nicht im Kapitel 9 wiederzufinden 0 Der Schuczabstand soll langfristig und ilbergreifend ist, zu tun hat. In dem Falle kann man eine gewisse beurteilt werden. Das Arbeitsgebiet soll auch funktio­ Anleitung erhalten, wenn man die Risiken nach Kapi­ nieren, wenn die Tätigkeit sich verändert und damit tel 8 und 9 fur gleichwercige Branchen und Tätigkeiten die Risikensituation. Der Richtwert for Schutzab­ vergleicht und sich die entsprechenden Richtwerte fur stände entspricht einer Zusammenfassung aller Risiken Schutzabstände anschaut, die als zusammenfassendes fur die Umwelt, Gesundheit und Sicherheit. MaR for Risiken und Störungen gelten. Ein Grundgedanke mit der Städteplanung, die von 0 Die Anpassung von Schutzabständen (nach einer Risiken und Störungen ausgeht, istes, daR sowohl die Umweltkonsequenzenanalyse, Risikenanalyse und Wohnbevölkerung als auch die Tätigkeit neben Ermittlung von lokalen Voraussetzungen) filhrt im einander existieren und sich ohne Probleme weiter Normalfalle kleine Berichtigungen mit sich. Man sollte entwickeln können in kurzer und !anger Sichc. lm jedoch nicht in die Nähe von dem niedrigeren folgenden werden die wichtigsten Punkte der allge­ Schutzabstand geraten, weil derjenige Abstand fur meinen Ratschläge fur die Städteplanung, die näher Tätigkeiten gilt, die geringere Risiken mit sich filhren. in den Kapiteln 6 und 7 ausgefilhrcwerden, zusammen­ gefaRt. 0 Mit Ri.icksicht auf die Risiken und Störungen sind die Arbeitsgebiete in verschiedene Kategorien eingeteilt 0 BefinclicheT ätigkeiten liegen ofc in der Nähe von worden, von Gebieten, die sich fur eine Zuordnung anderen Gebäuden usw. Ein Richtwert for den von Tätigkeiten innerhalb eines Wohngebietes eignen, Schutzabstand ist nicht einzuhalten. In diesem Falle bis auf Gebiete fur störende GroRindustrieanlagen, die muR man abwarten bis die Tätigkeit sich veränderc, einen Schutzabstand von mindestens 1000 m ver­ umzieht oder bis es möglich ist, die Bodennutzung/ langen. Bebauung in der Nachbarschaft zu ändern. 0 Vorschläge werden erteilt, wie man verschiedenartige 0 Mit Ri.icksicht auf die Gebäude enclang der Arbeitsgebiete in Bebauungsplänen bezeichnen ka1111. Verkehrsstrecken sollte ein Schutzabstand von 100 m Sie beri.icksichtigen die Risiken filr die Umwelt, oder mehr eingehalten werden, wenn Verkehr mit Gesundheit und Sicherheit und sind angepaRt an den Gefahrgiltern vorkommt. Bedarf von Schuczabständen zwischen Wohnungen usw und Arbeitsgebieten verschiedener Art. 145 B ättre lats för arbete p Med skriften Bättre plats for arbete (Allmänna råd 1995:5), vill Bo­ verket, Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen pre­ sentera en gemensam syn på miljö, hälsa och säkerhet i arbetsplats­ planering. t Det övergripande syftet med skrifen är att få till stånd en bättre arbetsplatsplanering. Vi vill klargöra hur de olika lagstiftningarna fung­ erar i förhållande till varandra och hur de bör tillämpas samt ge en samlad syn på behandlingen av olycksrisker och hälsorisker i enlighet med intentionerna i plan- och bygglagen. I boken utvecklas ett principiellt synsätt på miljö- och riskhänsyn i den fysiska planeringen av arbetsområden och områden i anslut­ ning till dessa. Bl.a. understryks betydelsen av miljökonsekvens­ beskrivningar och riskanalyser för bedömning av vilka skyddsavstånd som bör tillämpas i det enskilda fallet. Hur riktvärden för skyddsavstånd skall kunna tillämpas i olika planeringssituationer och för olika typer av arbetsplatser redovisas också. Möjligheterna att tillämpa riktvärdena i översiktsplaner, lik­ som reglering i områdesbestämmelser och detaljplaner anges. - � RADDNINGS �BOVERKET � Socialstyrelsen VERKET DAGVATTENSTRATEGI för en hållbar och klimatanpassad dagvattenhantering SVEA HOVRÄTT Rotel 0603 SSSSSS INKOM: 2026-04-13 MÅLNR: P 5614-26 AKTBIL: 10 Dokumentets syfte Dagvattenstrategin ska tydliggöra kommunens och VA-huvudmannens gemensamma vägval för att stödja utvecklingen av en hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning. Strategin anger de långsiktiga prioriteringarna för hela kommunen. Strategin ska skapa förutsättningar för att motverka översvämningar och för att kommunens vattenförekomster ska nå miljökvalitetsnormerna enligt vattendirektivet samt kommunens lokala miljömål om rent vatten. Dokumentet gäller för samtliga aktiviteter under kommunens inverkan som berör dagvattenhantering, god vattenstatus och översvämningsskydd. Dagvattenstrategin riktar sig främst till ansvariga nämnder och tjänstemän inom kommunen, kommuninvånare, exploatörer, verksamhetsutövare och väghållare. Med dagvatten avses tillfälligt förekommande avrinnande vatten med ursprung från nederbörd samt tillfälligt framträngande grundvatten. I Nacka leds dagvattnet till sjöar och kustvatten (ytvatten) eller grundvatten via ledningar, diken eller ytligt på marken. Nacka kommuns dagvattenstrategi fokuserar på dagvatten som uppstår i bebyggd miljö. Strategin ska vägleda vid planering av ny bebyggelse och vid utbyggnad av allmänna anläggningar, både inom och utanför det så kallade verksamhetsområdet för dagvatten. Visionen om öppenhet och mångfald innebär att kommunen arbetar med en variation av olika dagvattenåtgärder. Till dessa hör både konventionella och mer innovativa blågröna lösningar, där dagvattnet används som en resurs i växtbäddar eller för gestaltningen av parker och torg. Utifrån kommunens grundläggande värdering om förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga - och deras förmåga att ta ansvar så ska kommunen genom att ställa konkreta krav och informera om goda exempel för att vägleda fastighetsägare och exploatörer i hur en hållbar dagvattenhantering kan utföras. Ambitionen att vara bäst på att vara kommun betyder att kommunen genom god samverkan uppnår god status i dess vattenförekomster samt en översvämningssäker bebyggelse. Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare KFKS 2017/426 2018-04-09 §118 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Trafik- och fastighetsdirektören POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka komm un, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167 Nacka kommun Strategi / SS Dagvattenarbetet ska i varje del präglas av de fyra styrprinciperna om 1. särskiljande av finansiering och produktion, genom att kommunfullmäktige och nämnder beviljar medel till de projekt som behövs för att nå målen och interna och externa leverantörer utför dessa i konkurrens. 2. konkurrens genom kundval eller upphandling, ska ske genom upphandling då det gäller tjänster som i slutändan riktar sig till alla medborgare. 3. konkurrensneutralitet, ska råda i förhållande till anbudsgivare och leverantörer. 4. delegerat ansvar och befogenheter, läggs på lägsta effektiva nivå genom ett förtydligat ansvarsförhållande mellan de inblandade enheterna gällande planeringen, genomförandet samt skötseln av dagvattenhanteringen. Utmaningar i form av en snabbt växande bebyggelsemiljö och klimatförändringar tillsammans med förväntningar på höga naturvärden och vatten av god kvalitet ställer krav på hur dagvattnet hanteras. Genom ett gott samarbete inom kommunen så uppfylls de fyra övergripande målen genom dagvattenhanteringen. Bästa utveckling för alla genom en dagvattenhantering som gör att miljön i kommunens vattenförekomster förbättras samtidigt skapas då även mer attraktiva livsmiljöer i hela Nacka. En attraktiv livsmiljö skapas även med vackra gestaltade dagvattenlösningar och bidrar i sin tur med att kommunen kan fortsätta en stark och balanserad tillväxt då nya medborgare tilltalas av den. Maximal nytta för skattepengar uppnås genom att värna om Nackas vatten som är en av kommunens resurser som medborgarna skattar högst och även genom att kostsamma översvämningar förebyggs. Kommunen ska sedan följa upp att verksamheten ger det resultat för medborgarna som kommunfullmäktige har beslutat om genom målen. Dagvattenhanteringen är en viktig del i att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle och ansvaret delas av många inblandade aktörer. Helhetssyn, samarbete och ansvarstagande är därför framgångsfaktorer för att lyckas. Nacka kommun Strategi / SS Strategiska inriktningar Inom dagvattenhantering finns tre huvudsakliga utmaningar. • Översvämningar av bebyggd miljö i samband med normal nederbörd. • Översvämningar av bebyggd miljö i samband med extrem nederbörd. • Föroreningspåverkan på sjöar, kustvatten och grundvatten. Fem strategiska inriktningar definierar vad som är avgörande för att utifrån dessa utmaningar nå en hållbar dagvattenhantering i kommunen. Dessa inriktningar stödjer arbetet med att utveckla Nacka stad och de lokala centrumen. 1. Kommunen arbetar aktivt för att nå god kemisk och ekologisk status i sjöar och kustvatten genom att: Ta fram åtgärdsplaner för samtliga vattenförekomster i Nacka och därefter genomföra nödvändiga åtgärder i hela kommunen, så att en klar förbättring av vattenkvaliteten kan påvisas redan år 2021 och att miljökvalitetsnormerna nås år 2027. o I första hand vidta åtgärder vid källan så att dagvattnet inte förorenas, exempelvis genom lämpliga materialval vid exploatering (tak, fasader, vägräcken, lyktstolpar, etc.) o I andra hand rena dagvattnet lokalt genom småskaliga lösningar. o I tredje hand rena dagvatten från olika områden i gemensamma anläggningar där behov finns. Se till att nya eller förändrade dagvattenutsläpp till våra mottagande vatten ska innebära en förbättring av deras vattenkvalitet, genom reduktion av föroreningar i utsläppet eller genom kompensationsåtgärd på annan plats. 2. Kommunen har en fullgod funktion i dagvattensystemen i hela kommunen genom att: I tidig planering reservera nödvändiga ytor för en hållbar dagvattenhantering på kvartersmark och på allmän plats. I tidig planering reservera nödvändiga ytor för en god tillgänglighet i drift- och skötselskedet samt ha en tydlig ansvarsfördelning i driftskedet. Det allmänna VA-ledningsnätet uppfyller minst branschstandard och anpassas till framtida klimatförändringar. Ha god kunskap om VA-anläggningars funktion och miljöpåverkan. Utföra kontroll av olika huvudmäns dagvattenanläggningar. Utföra skötsel av dagvattenanläggningar. Ha förståelse för att kommunen och VA-huvudmannen har ett delat ansvar för dagvattnet. Kontinuerligt arbeta för att ha ett uppdaterat verksamhetsområde. Nacka kommun Strategi / SS 3. Kommunen är ett enat team som ser till att det i bebyggelse- planeringen skapas förutsättningar för en hållbar dagvatten- hantering och klimatanpassning genom att: Förespråka skapande av blågröna lösningar framför konventionella underjordiska anläggningar. Höjdsätta mark, bebyggelse och övrig infrastruktur så att dagvatten kan avledas på markytan vid extremregn utan att medföra skada på fastighet och andra samhällsviktiga funktioner. (Med extremregn avses ett så intensivt nederbördstillfälle att det ordinarie ledningsnätet blir överbelastat.) Planera stadsmiljön för att tåla tillfällig översvämning av utvalda platser vid extremregn. Planera för sekundära avrinningsvägar i befintliga områden som drabbas av översvämningar. Arbeta samordnat och kontinuerligt förbättra intern och extern kommunikation. 4. Kommunen skapar funktionella, innovativa, gestaltade dagvattenlösningar, som får ta plats i det allmänna rummet genom att: Verka för att synliggöra dagvattnet i både små lokala och i större dagvattenanläggningar i parker och på torg och tillåta dessa ta plats. Styra mot dagvattenanläggningar som berikar bebyggelsemiljön, gynnar den biologiska mångfalden och skapar ekosystemtjänster. Informera och utbilda för att få engagerade och medvetna medborgare. Utföra dagvattenåtgärder för rening och fördröjning i befintlig miljö, som kommunen ansvarar för. Verka för att bevara befintliga diken och vattendrag öppna eller genom att ersätta deras funktion. 5. Kommunen verkar för att byggherrar, fastighetsägare och verksamhetsutövare hanterar sitt dagvatten på ett hållbart sätt genom att: Ställa konkreta krav och förtydliga ansvar i markanvisningar, exploaterings- avtal, ramavtal och planbestämmelser. Fastighetsägare ska informeras om sitt ansvar i bygglovsskedet. o I första hand ställs krav på att dagvattnet ska infiltreras lokalt (om marken inte är förorenad) före avledning eller anslutning till allmän VA-anläggning. o I andra hand ställs krav på att dagvattnet ska fördröjas och renas lokalt oavsett om det är på kvartersmark eller allmän mark. Reducera andelen hårdgjorda ytor genom tillämpning av gröna värden enligt programmet för markanvändning och anvisningar för dagvattenhantering. Uppföljning och aktualisering Uppföljning av att strategin bidrar till resultat i enlighet med denna strategi, det sker i tertial- och årsbokslut. Strategin ska ses över och aktualitetsprövas i samband med prövning av översiktsplan. SVEA HOVRÄTT Rotel 0603 INKOM: 2026-04-13 MÅLNR: P 5614-26 AKTBIL: 11 SVEA HOVRÄTT Rotel 0603 INKOM: 2026-04-13 MÅLNR: P 5614-26 AKTBIL: 12 Myrsjöns dagvattendamm I Myrsjöns dagvattendamm används naturens egna processer för att rena dagvattnet från Kummelbergets industriområde innan det rinner ut i Myrsjön. När kommunen anlade dagvattendammen år 2006 ersatte man en dagvattenledning från industriområdet till sjön med dammar och ett slingrande dike. Dikets stränder är mycket flacka för att en stor del av vattnet ska kunna sila långsamt över ytorna. Vattnet kommer först in via ett inloppsrör till den första djupa delen, där sjunker partiklar och föroreningar och samlas på botten. Vattnet leds därefter genom ett dike och kommer sedan en grundare del innan det rinner ut till Myrsjön. I den sista grundare delen renas vattnet ytterligare genom att växter tar upp näringsämnen genom rötterna. Dammen har flera uppgifter: Att utjämna vattennivån mellan stegen så att skillnaderna i flöde inte blir för stora mellan till exempel ”vårflod” och torra perioder. Sedimentation – tunga partiklar sjunker till botten och drar med sig olika föroreningar. Avskiljning av oljerester - utloppet från diket ligger i botten, det innebär att oljan stannar där och kommer aldrig till polerdammen. Illustration över Myrsjöns dagvattendamm av Lisa Behrenfeldt Ladda ner en affisch över MMMMyyyyrrrrssssjjjjöööönnnnssss ddddaaaaggggvvvvaaaatttttttteeeennnnddddaaaammmmmmmm hhhhäääärrrr ((((PPPPDDDDFFFF----ddddooookkkkuuuummmmeeeennnntttt,,,, 666611118888 kkkkBBBB)))) Utmärkt stadsbyggande! Myrsjöns våtmark fick 2007 års stadsbyggnadsutmärkelse, i konkurrens med bland annat nya byggnader och platser i Sickla-området och Saltsjöbaden. LLLLäääässss oooommmm uuuuttttmmmmäääärrrrkkkkeeeellllsssseeeennnn LLLLäääässss mmmmeeeerrrr oooommmm MMMMyyyyrrrrssssjjjjöööönnnn hhhhäääärrrr.... Sidan uppdaterades: 22 september 2020 klockan 15:00 Dnr KFKS 2019-00060 - HLS Fastighetsägarförening Kummelbergets industri/verksamhetsområde, utvidgning (förtätning Dnr KFKS 2023-00206) SVEA HOVRÄTT Information inför KFmötet 15/9-2025. Punkt 08 och 09a-h. Rotel 0603 Synpunkter, information och Överklagan från HLS Fastighetsägarförening. INKOM: 2026-04-13 MÅLNR: P 5614-26 HLS är en 100 år gammal förening som äger och driver Myrsjöns Bad och Festplats, fastighetsnummAKeTrB ISLk:ar1p3näs 1:56, 1:57 och 1:58. HLS har länge och utförligt beskrivit varför vi är emot alla planer angående utvidgning och förtätning av Kummelbergets industriområde/verksamhetsområde. Vi har väntat på respons från Nacka kommun, ansvariga för denna miljöskandal och okänsliga planering. Men inget händer. Nu satsar vi igen och även på en till ”komprimerad” version med nya tillägg och en kortversion och för mer fakta hänvisar vi till våra tidigare skrivelser: Dnr KFKS 2019-0060 (2019/60) inskickad 22/3-2022 ( där framgår att vi som remissinstans inte fått någon som helst information om detaljplanen i startskedet eller senare ) som är skriven innan provtagningen i Myrsjön och innan Detaljplanen delades upp i två delar. Och Dnr KFKS 2023-00206 inskickade 12/1 och 23/9-2024. Nya tillägg: Felaktiga kartor, miljöfarliga industrier och Sveriges Riksdags badvattenförordning. Felaktiga kartor i detaljplanen -Nacka kommun redovisar miljöfarliga industrier i Kummelbergets industriområde samtidigt som detaljplanen visar industriområdets dagvattensträckning på en felaktig karta. Nacka kommun verkar inte ha kunskap om vad dagvattnet innehåller eller dagvattnets väg från industrierna i Kummelberget ut i Myrsjön och vidare till Kvarnsjön och Askrikefjärden. Detaljplanens karta är felaktig. Se bild A. Dagvattnet/miljögifterna från industriområdet släpps ut vid Myrsjövägen/vid pumpstationen, inte mitt i sjön i Vargdalsviken. Den rosa pilen på den rättade kartan visar var det förorenade dagvattnet släpps ut nedanför tomterna på Myrsjövägen. De högsta halterna TBT uppmättes här vid de boende på Myrsjövägen, provsvar: 5,7 ( gränsvärde 1,6 ). Vårt engagemang mot detaljplanerna beror bl.a. på att vi sett och dokumenterat utsläppen i sjön och i dagvattendammen/våtmark, det är fakta som kommunen fått av oss. Miljöfarliga industrier -Nacka kommun redovisar många miljöfarliga industrier i Kummelberget. Se bild B Bland annat farligt avfall, halogenerade lösningsmedel, skrothantering, kemisk industri , lack, färg, lim, mellanlagring av avfall, plastindustri, varvsindustri, lösningsmedel osv. Samtidigt redovisas provtagning i marken inom industriområdet. Men ingen redovisning av vad som förs vidare utanför området via industriernas dagvattenrör till Myrsjön. Fokus verkar inte vara på att spåra de förbjudna och dumpade dagvattenutsläppen. Tror Nacka kommun att dagvattnet från Kummelberget bara innehåller regnvatten från tak som rinner ner i marken inom industriområdet? Har alla de här industrierna klarat Nacka kommuns utlovade hårda miljöregler, dagvattenstrategi och stickprovskontroller? Många av de här industrierna är/utgör en fara, om regler inte följs. Vår slutsats är att provsvaren från 2022 visar att reglerna som utlovats inte existerar i verkligheten. Har dagvattenhanteringen t.ex. kontrollerats efter det stora utsläppet 2019 som HLS upptäckte i dagvattendammen/våtmarken, och informerade ansvariga på kommunen på att företaget lade ut slangar i dagvattenbrunnen och det dumpades rakt ut i dagvattenledningarna? Vad fick det för konsekvenser? Kontroller, uppföljning, stickprov? Vad har hänt sedan vi och Nacka kommun fick de katastrofala provresultaten från Myrsjöns sediment 2022? Har ovanstående industrier kollats upp, det finns säkert flera möjliga förorenare av TBT i listan. Vad har gjorts? Platsbesök, stickprovskontroller, vad har ni hittat? Det har gått tre år sedan provtagning och provresultat, vi vill ha information om vad kommunen har gjort och gör nu. TBT är ett persistensämne med allvarliga miljöeffekter och har därför ett strikt gränsvärde på 1,6. Om halterna är under gränsvärdet behövs inte allmänheten varnas men i Myrsjön visar provsvaren på 5,7 och 2,9. CU 109 och 95,5, gränsvärdet är 36. Det är en tydlig varningssignal eftersom det tyder på en negativ miljöstatus och att god miljöstatus inte uppnås. Sveriges Riksdags Badvattenförordning (2008:218) följs inte. Se bl.a. nedanstående paragrafer: 6§ 2. Angående ”avfall som kan påverka badvattnet och skada badandes hälsa identifieras och bedöms”