Miljö- och stadsbyggnadsnämnden — 26 augusti 2026

27 § plan- och bygglagen, PBL, besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske. 4. Beslutet justeras omedelbart. Beslutet tas med stöd av 11 kap. 19, 37 och 38 §§ PBL, och 4 § lag (1985:206) om viten. Sammanfattning av ärendet Ärendet gäller bristande brandskydd för ett bostadsområde innehållande 28 stycken höghus i Fisksätra. Frågan har uppstått då brandskyddsstrategi har diskuterats i tillsynsärende B 2025-000490 där Storstockholms brandförsvar haft flertalet synpunkter. Aktuellt föreläggande gäller de brister som konstaterats i 12 stycken enkelsidiga ettor på våning 5 räknat från gårdssida som vetter mot innergård. Bristen består i att de inte uppfyller kravet på två av varandra oberoende utrymningsvägar som fanns vid tiden för uppförande. Dessa brister bedömer nämnden innebär att de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § punkt 2 PBL säkerhet i händelse av brand inte uppfylls vilket också påverkar punkt 7 om lämplighet för det avsedda ändamålet. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stena Sessan Nacka AB. Bristerna som aktuellt föreläggande gäller kom till nämndens kännedom första gången i januari 2026. Fastighetsägarna har visat en ovilja att bistå med efterfrågade uppgifter, Miljö- och stadsbyggnadsnämnden åtgärdsförslag och vidta åtgärder. Mot bakgrund av detta ser nämnden behov av att förelägga om åtgärder för att säkerställa utrymningssäkerheten för dessa lägenheter samt att förena föreläggandet med omedelbar verkställighet och justering liksom vite. Föreslagen rättelsetid, verkställighet, justering och vitesbelopp har satts i förhållande till frågans allvarliga art. I ärendet kvarstår eventuellt åtgärdsbehov av angöringsvägen fram till byggnaderna som ägs av Nacka kommun. Beskrivning av ärendet Ärendet gäller frågor kring brandskyddet för ett bostadsområde innefattande 28 stycken höghus i Fisksätra. Frågan har uppstått då brandskyddsstrategi har diskuterats i B 2025- 000490. Södertörns brandförsvarsförbund skrev i yttrande 23 juni 2025 i B 2025-000490 att utförd ändring av altan- och balkongdörrar i området försämrat möjligheten till utrymning vid händelse av brand. Förbud mot fortsatta dörrbyten med hänsyn till brister gällande tillgänglighet och möjlighet till utrymning vid brand fattades i ärende B 2025-000490 den 27 juni 2025, beslut DL 2025-001356. Från och med 1 juli 2025 ingår Nacka i Storstockholms brandförsvar, SSBF. För att de skulle kunna ta ställning till bedömningen gjord av Södertörns brandförsvarsförbunds behövdes det klargöras hur byggnaderna är tänkta att utrymmas. En övergripande brandskyddsstrategi begärdes in. Utrymningsstrategin angav att fönster var alternativ utrymningsväg och räddningsvägar och uppställningsplatser redovisades, se bilaga 2 och 3. Presenterad strategi förutsätter assistans av räddningstjänst varför SSBF:s riktlinjer behöver uppfyllas. Flertalet avstämningar har gjorts med SSBF i frågan och om inkomna skrivelser. De har haft synpunkter både på angöringsvägen på Nacka kommuns mark och för Stenas fastigheter som omfattar bostadshusen och marken närmast kring där bland annat uppställningsplatser för räddningsfordon behöver finnas. Principen att fönster är alternativ utrymningsväg har bedömts kunnat godtas för lägenheterna med balkonger vars dörrar ändrats. Detta efter att ett intyg att räddningsvägar och uppställningsplatser på Stenas fastigheter i huvudsak kunnat av brandssakkunnig intygas uppfyller SBFF:s riktlinjer, se bilaga 4. Utlåtandet har dock av SSBF konstaterats vara osedvanligt kort och övergripande och stämdes av internt inom SSBF och med enhetschef på Nacka brandstation innan återkoppling gavs till bygglovenheten att det kunde godtas. Nacka brandstation konstaterade att det är trångt men att de kommer fram. Strategin att fönster är alternativ utrymningsväg har inte kunnat godtas för området som helhet. SSBF har påtalat att de utan ett särskilt utlåtande om enkelsidiga lägenheter ser risker i brandutrymningsstrategin som helhet. Förtydliganden om de enkelsidiga lägenheterna begärdes första gången den 3 november 2025. Den 9 januari 2026 inkom en skrivelse av representant för fastighetsägarna som angav att det finns ett par ettor där det Miljö- och stadsbyggnadsnämnden idag saknas en alternativ utrymningsväg eftersom dessa inte går att nå med höjdfordon eller bärbara stegar. Det uppgavs att de då höll på att skissa på åtgärder. Den 19 januari 2026 hölls möte med representant för fastighetsägarna och deras brandsakkunnig då blanda annat kravnivåer och vad som behövde redovisas diskuterades. Fråga har ställts om man övervägt att bygga om trapphusen till så kallade Tr2-trapphus som innebär att endast en utrymningsväg behövs och inga uppställningsplatser för höjdfordon behövs. Svar inkom 6 februari 2026 att det är något som har övervägts som lösning. Att genomföra det anfördes dock skulle innebära så stort ingrepp i fastigheten att det blir för kostsamt för att vara en bra lösning. Den 31 mars 2026 förtydligades bristerna för enkelsidiga lägenheterna i ett PM från brandsakkunnig, dock endast tydligt för vissa våningsplan, se bilaga 1. Under bedömning i dokumentet framgår att samtliga lägenheter i storleken ettor på våning 5 och över inte uppfyller kraven som gällde vid tiden för uppförande och alltså bara har en utrymningsväg, den mot trapphuset. Det antyds även i dokumentet att det föreligger brister för ettorna på våning 1–4. Totalt uppges 35 lägenheter beröras, men det är oklart om det gäller lägenheterna på våning 1-4 eller totalt sett. Begäran om åtgärdsförslag för konstaterade brister liksom fortsatt saknade uppgifter har därefter efterfrågats 7 och 28 april 2026. I maj uppgav fastighetsägare att mer tid behövdes men har inte återkopplat hur lång tid som önskas. Fastighetsägare önskade i slutet maj möte. Återkoppling gavs att för dialog om åtgärder behövs i ett första steg begärda kompletteringar för att ha något att utgå diskussionen ifrån. I juni efterfrågades åter kravnivåer och lagstöd för åtgärder och begäran om uppgifter. Ett utförligt svar gavs 11 juni 2026 med hänvisningar till mötet i januari liksom lagstöd för åtgärder och begäran om uppgifter. Den 11 juni påmindes även åter om begärda kompletteringarna och information gavs om att föreläggande avsågs tas fram om begärda uppgifter inte inkom. Den 22 juni 2026 återkopplade representant för fastighetsägarna att man inte anser kraven aktuella att ställa på byggnaderna på grund av deras ålder liksom att ett föreläggande inte är möjligt. Dialog i frågan om behovet av föreläggande och önskemål om mer tid att inkomma med handlingar har därefter förts av fastighetschef från Stena med gruppchef från bygglovenheten och internt med kommunjurist för förankring av behovet av föreläggande. Vad gäller övriga frågor kvarstår en fråga om det cykelställ som gjorts nedslag på gällande framkomlighet enligt bilaga 4 tagits bort. Det kvarstår även frågor om utförandet på angöringsvägen fram till husen uppfyller riktlinjerna från SSBF. Angöringsvägen/räddningsvägen ligger på allmän platsmark som ägs av Nacka kommun. Dialog förs med enheten för offentlig utemiljö som ansvariga för förvaltningen av vägen gällande frågor om växtlighet och vägens bärighet. Dialog förs även med trafikenheten gällande körspårsanalys för de synpunkter på vändradier och hinder i form av bland annat en skulptur som framförts utgöra direkt hinder för utryckning vintertid. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Dialog har i ärendet förts med planenheten då det finns ett pågående planarbete för den södra delen av området. I det planförslag som lagts fram har nedslag gjorts av Södertörns brandförsvarsförbund vad gäller framkomlighet. Arbetet har uppgetts inte ha fördjupat sig i brand- och framkomlighetsfrågor då det gäller befintlig bebyggelse och därmed inte sker någon ny prövning avseende bostadsanvändningen. Räddningsväg in till befintlig bebyggelse avses behållas, men utformning och framkomlighet kan behöva ses över i det fortsatta arbetet i samråd med SBFF. Detta uppgavs ha inte påbörjats då planarbetet angavs pausat. Yttrande Fastighetsägarna har getts möjlighet att yttra sig över tjänsteskrivelsen genom Johan Johansson och Maria Säterdal från Stena Fastigheter Stockholm AB. Fastighetsägarna har inkommit med ett yttrande genom Pedja Dejkoski som är förvaltare för Stena fastigheter, se bilaga 5. Av yttrandet framgår att Stena motsätter sig ett föreläggande då det anses sakna lagligt stöd. Bristerna anges inte kunna föreläggas om genom åtgärdsföreläggande. Den anses saknas förutsättningar för omedelbar verkställighet med skälet att bristerna förelegat sedan byggnadernas uppförande och att ingen olycka kopplat till bristen inträffat. Man anser rättelsetiden om sex månader för snäv då det är omfattande och komplexa åtgärder. Stena anser sig inte fått tillräcklig tid att återkomma med förslag på åtgärder och att ärendet därför inte ska tas upp för beslut. Det anges inte heller tydligt framgå vilka åtgärder som ska vidtas och därmed upplevs föreläggandet otydligt och svårt att efterkomma och sakna skäl att förena med vite. Vidare anses vite ej befogat då man anser sig vare en ansvarstagande fastighetsägare som har för avsikt att följa ett eventuellt föreläggande. Vitesbeloppen anses även oproportionerliga. Fastighetsägarna har den 16 augusti 2026 inkommit men en komplettering till tidigare yttrande innehållande förtydliganden och olika åtgärdsförslag, se bilaga 6-8. Det uppges totalt i området finnas 173 stycken enkelsidiga lägenheter varav 58 stycken vetter mot innergård. Av dokument från brandsakkunnig framgår att alla ettor från marknivå till och med 4 våningar, sett från gården, är utrymningsbara med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning och uppfyller kraven från när husen uppfördes. 12 stycken enkelsidiga ettor som vetter mot innergård uppges sakna alternativ utrymningsväg. De är fördelade över 4 olika huskroppar och ligger på plan 5 och uppåt, från gården räknat. Skäl till beslut Överträdelse Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om säkerhet i händelse av brand (se 8 kap. 4 § första stycket 2 PBL). Av 8 kap. 5 § PBL följer att det är de tekniska egenskapskrav som gäller när byggnaden uppförs som ska vara uppfyllda. Vad som krävs för att byggnadsverket ska anses uppfylla de tekniska egenskapskraven framgår av de förordningar och föreskrifter som gällde vid tiden för åtgärden. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Husen inom Fisksätraområdet uppfördes mellan 1970 och 1975. Den bygglagstiftning som gällde under den tiden är Svensk byggnorm 67 föreskrifter, råd och anvisningar till byggnadsstadgan (BABS 1967), SBN 67. Gällande utrymningssäkerheten för lägenheter anges detta i SBN 67 avsnitt 37. Utrymningsvägar framgår i avsnitt 37 under :311, :3111- 3112, :312, :3121, :313, :326 och :327. Enligt avsnitt :311 allmänt gäller att från varje lägenhet där personer inte endast tillfälligt vistas, anordnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar såvida tillgänglig utrymningsväg inte är utförd på särskilt betryggande sätt, t ex brandsäkert eller brand- och rök säkert avskild trappa, eller eljest särskilt skäl till undantag föreligger. Hiss räknas inte i något fall som utrymningsväg. Av utlåtande av brandsakkunnig som inkom 31 mars 2026 framgår att samtliga lägenheter i storleken ettor på våning 5 och över inte uppfyller kraven på två av varandra oberoende utrymningsvägar, som gällde vid tiden för uppförandet. Av kompletterande underlag som inkom 16 augusti framgår att det gäller 12 stycken lägenheter. Dessa konstaterade brister bedömer nämnden innebär att de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § punkt 2 PBL säkerhet i händelse av brand inte uppfylls vilket också påverkar punkt 7 om lämplighet för det avsedda ändamålet. Detta innebär en underlåtelse att följa gällande regler i plan- och bygglagstiftningen. Frågan kan inte anses preskriberad då reglerna om ett byggnadsverks egenskaper inte upphör att gälla efter att den uppförts. Föreläggande Åtgärden gäller bristande brandskydd för enkelsidiga lägenheter, ettor, på våning 5 räknat från gårdssida som vetter mot innergård. Antal lägenheter där brister konstaterats uppges vara 12 stycken fördelade på Erstavik 26:12 (5 stycken), Erstavik 26:13 (5 stycken), Erstavik 26:113 (1 stycken) och Erstavik 26:620 (1 stycken). Samtliga fastigheter ägs av Stena Sessan Nacka AB. Trots flertalet påminnelser och att bristerna varit kända sedan minst januari 2026 har fastighetsägarna har inte självmant inkommit med åtgärdsförslag för att kunna diskutera alternativ eller vidtagit några åtgärder. Då fastighetsägarna inte självmant tagit fram efterfrågade uppgifter och i kommunikation visat en tydlig ovilja att ta fram utredningar för att bistå med uppgifter och vidta åtgärder ser nämnden behov av att förelägga om åtgärder. Mot denna bakgrund samt med anledning av att frågan gäller risk för liv och hälsa i händelse av brand bedöms det finnas skäl för en kortare åtgärdstid och omedelbar verkställighet och justering liksom att förena föreläggandet med vite samt löpande vite. Adressaten av föreläggandet bedöms ha rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Föreslagna vitesbelopp har satts i förhållande till frågans allvarliga art. Av praxis framgår att det ställs höga krav på precision och tydlighet i ett vitesföreläggande (se t.ex. MÖD P-529-21 meddelad 20 juni 2022). Då det konstaterats att det är en alternativ Miljö- och stadsbyggnadsnämnden utrymningsväg som saknas liksom att det enbart avser lägenheter i storlek ettor anser nämnden att det tillräckligt tydligt vilken brist som ska avhjälpas. Då det kan finnas flera alternativa sätt att åtgärda en byggnad för att uppnå ett erforderligt brandskydd kan det inte krävas att ett föreläggande i detalj anger hur en åtgärd ska utföras. Vidare med hänsyn till frågornas komplicerade och tekniska natur kan det inte förväntas att ett föreläggande som utfärdas i syfte att säkerställa brandskyddet är utformat så att gemene man kan utläsa exakt vad som innefattas. Det får förutsättas att föreläggandets adressat vid behov tar erforderlig kontakt med aktuell myndighet eller annan sakkunnig innan de förelagda åtgärderna ska vidtas och att parterna därefter har en kontinuerlig dialog (jämför Kammarrätten i Göteborgs dom den 11 mars 2008 i mål nr 5872–06 och dom den 19 februari 2024 i mål nr 3981-23). Adressaten har ingen valrätt och får alltså inte välja andra sätt att nå det eftersträvade resultatet än genom de åtgärder som anges i föreläggandet (Kammarrätten i Stockholms dom den 14 september 2022 i mål nr 1696–22). Skulle föreläggandet vara alltför preciserat kan det alltså riskera att i allt för stor grad begränsa adressatens valmöjligheter. Ett dokument av brandsakkunnig med olika åtgärdsförslag har inkommit i yttrande till tjänsteskrivelse. Då det inte framgår av inkomna handlingar vilket av åtgärderna som avses tillämpas eller tidplan ser nämnden behov av ett föreläggande. Förslagen innebär olika påverkan på byggnaderna. Mot denna bakgrund vill upplysas om att ifall ändringar görs, till exempel i lägenheternas sammansättning eller storlek så gäller reglerna för ändring, vilket medför att det är reglerna enligt dagens bygglagstiftning som ska följas, byggreglerna om brandskydd, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader. De konstaterade bristerna bedömer nämnden innebär att de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § punkt 2 PBL om säkerhet i händelse av brand inte uppfylls vilket också påverkar punkt 7 i samma bestämmelse om lämplighet för det avsedda ändamålet. Det kan ifrågasättas om en lägenhet som inte har fullgott brandskydd faktiskt är lämplig som stadigvarande bostad såsom i aktuellt fall gäller. Nämnden har möjlighet att utfärda användningsförbud om byggnadsverk har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket. Nämnden ser dock att det är ett mycket ingripande beslut men som kan bli relevant om ytterligare brister framkommer eller det kommer till nämndens kännedom att det inte går att vidta åtgärder för att uppfylla kraven på två utrymningsvägar. Fastighetsägarna har genom ombud från Stena fastigheter framfört att det är orimligt att begära åtgärder som borde ha utförts vid nybygge inte har utförts och att krav inte kan ställas retroaktivt på ett bygglov som getts på 1970-talet. De krav som gäller vid uppförande av en ny byggnad upphör inte att gälla när byggnaden är färdig. Som utgångspunkt går det inte att ställa krav på åtgärder som går utöver de som byggreglerna ställde krav på när byggnaden uppfördes eller ändrades. Ska ytterligare krav ställas behöver Miljö- och stadsbyggnadsnämnden det föreligga särskilda omständigheter (prop. 1962:12 s. 142 samt RÅ 1982 2:5 och 1972 C 229). Om det senare visar sig att de krav som gällde när byggnaden uppfördes inte är uppfyllda är det möjlighet att förelägga för att dessa ska uppnås (se exempelvis MÖD P 6912-19 meddelad 27 augusti 2020). Föreläggande enligt domen som hänvisas till gäller rättelseföreläggande men Boverket tydliggör på PBL Kunskapsbanken att vad gäller att åtgärda brister avseende tekniska egenskapskrav kan byggnadsnämnden ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar om kraven inte uppfylls. Nämnden har också möjlighet att förelägga om åtgärd om framtagande av brandskyddsdokumentation. Nämnden bedömer att det även då det innebär en kostnad att åtgärda bristen avseende utrymningsvägar i ettorna är proportionerligt att förelägga om att se till att ytterligare utrymningsväg anordnas. En byggnadsnämnds bygglovsprövning omfattar inte heller en bedömning av om byggnaden uppfyller de tekniska egenskapskraven. Att ett lov getts i aktuellt fall är alltså inte en garanti från kommunen att kraven följts. Det är byggherren som, genom kontrollplanen, ansvarar för detta. Då husen i fråga uppfördes före nuvarande plan- och bygglagstiftning finns inget beslut som motsvarar det vi idag kallar slutbesked, som är ett intyg på att byggherren kan antas ha uppfyllt gällande lagstiftning. Ansvaret ålåg byggherren att kraven uppfylldes. Att byggnaderna haft brister sedan uppförandet och att det ännu inte skett en sådan olycka som påtalat behovet tidigare ser nämnden inte är ett skäl för att inte utföra åtgärder så att lägenheterna är säkra vid händelse av brand. Fastighetsägarna har inkommit med två yttranden till tjänsteskrivelsen genom en förvaltare för Stena Fastigheter Stockholm AB, se bilaga 5-8. Synpunkterna som anges gällande nämndens möjlighet att ingripa har tidigare framförts och lagstöd angetts vilket också framgår av tjänsteskrivelsen. Nämnden har goda erfarenheter av att kunna arbeta lösningsorienterat med Stena fastigheter. I detta ärende och med hänsyn till frågans allvarliga art har dock anmärkningsvärt mycket av handläggningen kretsat kring att bestrida nämndens handlingsutrymme att begära information och åtgärder som syftar till att säkerställa bostädernas lämplighet och säkerhet. I kompletteringar till yttrande har klargjorts omfattningen av åtgärdsbehovet tydliggjorts. Först med det kompletterande yttrandet har en fullständig bild av läget gällande antal enkelsidiga lägenheter över samtliga våningsplan getts. Med hänsyn till att brister konstaterats och den ovilja som visats att själva utreda, föreslå eller vidta åtgärder ser nämnden behov av ett föreläggande. Vad som anförts i yttrandet i övrigt bedömer nämnden inte ger skäl att ändra sitt ställningstagande. Avslutningsvis vill nämnden upplysa om att byggreglerna om brandskydd syftar till att ge ett skydd för medborgarna avseende säkerhet i händelse av brand i byggnader med tyngdpunkt på personsäkerhet. Boverket framför på PBL Kunskapsbanken att det därför viktigt att tänka på att reglerna inte nödvändigtvis innebär ett välavvägt och kostnadsoptimalt brandskydd i alla tänkbara hänseenden. Utöver PBL finns andra lagstiftningar en byggnad ska uppfylla. Detta kan innebära att högre krav än vad som följer Miljö- och stadsbyggnadsnämnden av byggreglerna om brandskydd i vissa fall ska ställas på det byggnadstekniska brandskyddet utifrån dessa lagstiftningar. Bygglovenheten har i aktuellt fall bedömt frågan utifrån plan- och bygglagstiftningen men vill med detta medskick även upplysa fastighetsägarna om att det även kan finnas andra krav som också behöver tillgodoses. Mot bakgrund av ovan redovisade omständigheter anser nämnden att beslut ska tas enligt beslutsatserna. Tillämpliga bestämmelser Ett byggnadsverk är enligt 1 kap. 4 § PBL en byggnad eller annan anläggning. Enligt 2 kap. 1 § PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Enligt 2 kap. 9 § första stycket PBL får inte placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara for människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Enligt 8 kap. 4 § första stycket PBL framgår att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 9. hushållning med vatten och avfall, 10. bredbandsanslutning, och 11. laddning av elfordon. Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239). Enligt 8 kap. 5 § PBL ska kraven i 4 § ska uppfyllas på så sätt att de Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 1. uppfylls vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad, och 2. med normalt underhåll kan antas komma att fortsätta att vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd. De egenskapskrav som ska uppfyllas vid tillämpningen av första stycket är de krav som gäller när uppförandet eller ändringen görs. Kraven ska uppfyllas i samma omfattning av byggnaden som anges i 2 § första stycket, om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Det som enligt första och andra styckena gäller i fråga om byggnad ska också tillämpas på andra anläggningar än byggnader. Enligt 8 kap. 17 § PBL ska ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Enligt 11 kap. 5 § PBL ska en tillsynsmyndighet pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i plan- och bygglagen, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen. Enligt 11 kap. 8 § framgår att för att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har 1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet, 2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren, fastighetsägaren eller ägaren av ett byggnadsverk som behövs för tillsynen, och 3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och hos den som importerar eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen a) få tillgång till produkter för kontroll, b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder. Tillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även hos den som installerar hissar. En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till bostäder. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översättning till svenska. Översättningen behöver inte vara auktoriserad. Av 11 kap. 19 § PBL framgår att om en byggherre, ägare, nyttjanderätts-havare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden (åtgärdsföreläggande). Enligt 11 kap. 37 § PBL får föreläggande enligt 19 § förenas med vite. Av 11 kap. 38 § PBL framgår att i ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § eller ett beslut enligt 27 § tredje stycket får byggnadsnämnden bestämma att den åtgärd som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att föreläggandet eller beslutet inte har vunnit laga kraft. Av andra stycket framgår att beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Av 4 § lag om viten framgår att om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna, får vite föreläggas som löpande vite. Vitet bestäms då till ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under vilken föreläggandet inte har följts eller, om föreläggandet avser en återkommande förpliktelse, för varje gång adressaten underlåter att fullgöra denna. Enligt SBN 67 avsnitt 37:311 allmänt gäller att från varje lägenhet där personer inte endast tillfälligt vistas, anordnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar såvida tillgänglig utrymningsväg inte är utförd på särskilt betryggande sätt, t ex brandsäkert eller brand- och rök säkert avskild trappa, eller eljest särskilt skäl till undantag före ligger. Hiss räknas inte i något fall som utrymningsväg. Av SBN 67 avsnitt 37:312 om nödutrymning framgår att i fråga om bostad och kontorshus godtas nödutrymning med brandkårens utrustning som den ena av :311 avsedda utrymningsvägar under förutsättning att varje lägenhet har tillgång till ett öppningsbart fönster enligt :326 samt i vissa fall balkong enligt :327. I våningsplan där trapphall är avskild från trappa i lägst klass B 60 får nödutrymning med brandkårens utrusning även förutsättas ske genom fönster i annan lokal eller lägenheter i samma våningsplan. Av SBN 67 avsnitt 37:3121 framgår att nödutrymning med brandkårens lätta, bärbara stegar (s k utskjutsstegar) kan normalt ske från våning, vars golv är beläget högst 11 m över mark, dvs som regel i byggnad med högst 4 våningar. Vid bedömning av utrymmes behov för transport (exempelvis från gata till kringbyggd gård) kan här avsedd stegutrustning anses ha ytterdimensionerna 6 000 X 800 X 300 mm. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Med hjälp av tung stegutrustning kan brandkåren utrymma våning, var golv är beläget intill 22 m över mark, dvs som i regel byggnad med högst åtta våningar. Härvid förutsättes att brandkåren har tillgång till minst 25 m stege samt att lägenheterna är åtkomliga med maskinstegar från gata, allmän väg eller brandväg (jfr :411). Av SBN 67 avsnitt 37:3122 framgår att utrymning genom annan lokal eller lägenhet kan exempelvis komma ifråga där bostadslägenhet anordnas med fönster endast mot kringbyggd gård, där brandkårens stegutrusning inte kan användas. Av SBN 67 avsnitt 37:3123 framgår att för i andra stycket avsedd stege godtas utförande med stegpinnar av 16 mm rundstång, svetsade i ramar av plattstång 60 x 6 eller vinkelstång 40x 40 x 6. Stegens bredd bör vara ca 0,5 m och stegpinnarnas inbördes avstånd inte överstiga 0,3 m. Stegen placeras lämpligen på ca 0,15 m avstånd från väggen och ansluts till fönster eller balkong på ändamålsenligt sätt. Av SBN 67 avsnitt 37:313 framgår att byggnadsyta per trappa i annat våningsplan än bottenvåningen får byggnadsytan per trappa inte överstiga ca 600 m2. Där brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa utgör enda utrymningsväg begränsas byggnadsytan per trappa till ca 500 m2, i byggnad med fler än 16 våningar dock högst ca 400 m2. Där intern trappförbindelse anordnas på annat sätt än avskild i lägst klass B 15, tillämpas här angivna begränsningar på sammanlagda ytan av de våningsplan som förbinds. Av SBN 67 avsnitt 37:313 anges att byggnadsyta per trappa i annat våningsplan än bottenvåningen får byggnadsytan per trappa inte överstiga ca 600 m2. Där brandsäkert eller brand- och röksäkert avskild trappa utgör enda utrymningsväg begränsas byggnadsytan per trappa till ca 500 m2, i byggnad med fler än 16 våningar dock högst ca 400 m2. Där intern trappförbindelse anordnas på annat sätt än avskild i lägst klass B 15, tillämpas här angivna begränsningar på sammanlagda ytan av de våningsplan som förbinds. Av SBN 67 avsnitt 37:326 anges att fönster som skall kunna användas vid nödutrymning (jfr :311) skall i öppet läge ge en fri, vertikalt (eller nära vertikalt) orienterad öppning av minst 0,5 m bredd och minst 0,6 m höjd, var jämte summan av bredd och höjd skall uppgå till minst 1,5 m. Angivna höjdmått räknas från fönstrets karmunderstycke, som inte får ligga högre än ca 1 m ovan golv såvida inte särskilda åtgärder vidtas för underlättande av utrymning genom fönstret. Vid fönster med horisontell vridningsaxel skall angivna fria öppning ansluta till karmunderstycket, varjämte uppställnings beslag till sådant fönster utformas så, att utrymning genom ovan för placerat fönster ej hindras. :3261 Även där fönster inte behöver eller inte kan användas för nödutrymning (t ex på grund av höjden över markplanet) kan det vid en brand vara av stort värde att genom fönster öppning Miljö- och stadsbyggnadsnämnden kunna utbyta information med släckningspersonalen, ta in frisk luft och vädra ut rök m.m. För sådana ändamål kan dock användas även mindre fönster än ovan sägs. Av SBN 67 avsnitt 37:327 om balkonger anges att där nödutrymning med brandkårens stegutrustning skall kunna ske, skall lägenhet med golvet mer än 11 m över mark, vilken inte har fönster på högst 9 m avstånd i horisontalled från gatan eller annan därmed likvärdig tillfartsväg, vara försedd med balkong. Sådan balkong skall kunna nås från brandväg för stegbil. Balkong erfordras dock inte för lägenhet med högst ett rum och kök. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse daterad den 12 augusti 2026 reviderad 18 augusti 2026 Bilaga 1. PM utrymning 1:or, inkom 31 mars 2026 Bilaga 2. Utrymningsstrategi, inkom 29 september 2025 Bilaga 3. Räddningsväg och uppställningsplatser, inkom 9 januari 2026 Bilaga 4. Utlåtande vägar och uppställningsplatser inom Stenas fastigheter, inkom 31 mars Bilaga 5. Yttrande, inkom 6 augusti 2026 Bilaga 6. Kompletterande yttrande, inkom 16 augusti 2026 Bilaga 7. Lägenhetsförteckning enkelsidiga lägenheter, inkom 16 augusti 2026 Bilaga 8. PM Åtgärdsförslag utrymning 1:or, inkom 16 augusti 2026 Beslutet ska delges: - Stena Sessan Nacka AB Meddelande om beslut ska skickas till: - Inskrivningsmyndigheten Om du vill överklaga beslutet Ett överklagande ska vara ställt till Länsstyrelsen Stockholm men ska skickas till bygglov@nacka.se eller till Nacka kommun, Miljö- och stadsbyggnads- nämnden/Bygglovenheten, 131 81 Nacka. Överklagandet ska vara skriftligt och ha kommit in till kommunen senast tre veckor från den dag du fick del av beslutet. I överklagandet ska du skriva vilket beslut du överklagar, på vilket sätt du tycker att beslutet är felaktigt och hur du vill att det ska ändras. Ange kontaktuppgifter och underteckna gärna överklagandet. Du kan även skicka med handlingar som du anser stödjer din uppfattning. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut, det utsända förslaget, och finner att miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med det. - - - - - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Protokollsbilaga 1 § 188 Synpunkter över Boverkets rapport 2026:13 – Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har tagit del av rubricerade rapport och anser sammanfattningsvis att föreslagna ändringar i trafikbullerförordningen inte är en användbar väg för att uppnå resultatet en snabbare detaljplaneprocess. Nämndens synpunkter. Ett genomförande av förslagen medför att människors boendemiljö påtagligt skulle försämras bl.a. genom att riktvärden för inomhusmiljö saknas. Kravet på en ljuddämpad sida kopplad till den enskilda bostaden föreslås bortfalla vilket är en klar försämring. Därmed kan en bostad ha samtliga rum exponerade mot buller, viket skulle vara särskilt problematiskt. De hälsorisker som identifierats av Institutet för miljömedicin (IMM) behöver tillmätas betydelse. Vikten av sömn och återhämtning för en god hälsa samt konsekvenserna för barn framhålls särskilt i institutets analyser. Förslaget fokuserar i stället på utemiljön invid bostäderna som en slags kompensation för bostäder i bullriga lägen. Hur utemiljön slutligt organiseras är för det mesta i praktiken en fråga för de boende och fastighetsägaren. Nämnden bedömer, till skillnad från Boverket, att en ökning av antalet lägenheter som exponeras för höga trafikbullernivåer riskerar medföra ett ökat antal klagomål och tillsynsärenden med risk för nya kostnader för kommunen. Slutsats Sammanfattningsvis anser miljö- och stadsbyggnadsnämnden att de förenklingar som eventuellt skulle bli följden av föreslagna regler inte överväger nackdelen med den försämring i boendemiljön som blir följden. Nämnden anser också att en förenkling i arbetet med detaljplaner bör inledas genom ändringar i plan- och bygglagen och miljöbalken, inte genom justeringar i trafikbullerförordningen. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden avstyrker förslaget.

§ 188 MSN-2026-00115 Synpunkter på remiss från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet: Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen (Boverkets rapport 2026:13) Beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden överlämnar synpunkter på remissen Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen (Boverkets rapport 2026:13) till kommunstyrelsen i enlighet med protokollsbilaga 1. Beslutet justeras i omedelbar anslutning till sammanträdet. Sammanfattning av ärendet Nacka kommun har getts möjlighet att yttra sig över Boverkets rapport 2026:13 med förslag till förändringar i regelverket för buller i plan- och byggprocessen. Kommunstyrelsen bereder ärendet och miljö- och stadsbyggnadsnämnden har getts tillfälle att lämna synpunkter. Målkonflikten mellan förenkling av planprocessen och en god boendemiljö bedöms inte tillräckligt belyst i rapporten och hälsoperspektivet och barnperspektivet behöver ges större genomslag i förslaget. Särskilt viktigt är behovet av att kunna säkerställa goda boendemiljöer genom krav i detaljplan och bygglov genom att berörda regelverk ses över och utvecklas i ett helhetsperspektiv. Exempelvis bör möjligheten att se över och komplettera riktvärdena för inomhusmiljö. Förslaget bedöms även kunna medföra en ökad risk för klagomål och tillsynsärenden när bostäderna väl är uppförda, vilket även kan leda till ökade kostnader för kommunen. Sammantaget bedöms förenklingen i detaljplaneprocessen inte överväga de risker som uppstår för människors hälsa. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden avstyrker förslaget. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse den 7 augusti 2026 Bilaga 1. Förslag till synpunkter Bilaga 2. Boverkets rapport – Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen Yrkanden Birgitta Berggren Hedin (L) yrkar att nämnden beslutar enligt eget förslag till synpunkter (se bilaga 1 till protokollet). I detta yrkande instämmer Henrik Unosson (S), Christina Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Ståldal (NL), Rolf Wasteson (V), Sidney Holm (MP), Magnus Sjöqvist (M) och Johan Krogh (C). Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut, förslaget från Birgitta Berggren Hedin, och finner att miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med det. Protokollsanteckningar Anders Tiger låter anteckna följande för Kristdemokraterna: Kristdemokraterna välkomnar intentionen i Boverkets rapport 2026:13 – Uppdrag att föreslå ändringar i trafikbullerförordningen. Regelförenklingar som möjliggör ett ökat och mer effektivt bostadsbyggande är i grunden positivt. Dagens komplexa regelverk driver upp byggkostnaderna, varför regelförenklingar är av yttersta vikt för att sänka dessa kostnader och möjliggöra fler bostäder till en rimlig kostnad. Ett modernt regelverk, som i större utsträckning tar hänsyn till modern byggteknik, skapar förutsättningar för mer varierade planlösningar. Samtidigt är det av största vikt att säkerställa goda livsmiljöer med begränsat buller, effektiv ventilation och bra ljusinsläpp. Rolf Wasteson låter anteckna följande för Vänsterpartiet: Remissvaret som lämnats av MSN innehåller mycket bra synpunkter och visar på problemen med förslaget till ändringar av trafikbullerförordningen. Med bakgrund av detta och med de hälsorisker som buller innebär så är Vänsterpartiets ståndpunkt att inga ändringar i trafikbullerförordningen ska genomföras utifrån ett perspektiv att förenkla processerna. I den mån ändringar ska göras så ska de vara utifrån avsikten att minska riskerna för buller från trafikmiljön. - - - - - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

§ 189 MSN-2026-00128 Synpunkter på remiss från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet: Trafikverkets rapport Regeringsuppdrag - Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden överlämnar synpunkter på remissen Regeringsuppdrag Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet till kommunstyrelsen i enlighet med bilaga 1 till tjänsteskrivelsen daterad den 7 augusti 2026. Beslutet justeras i omedelbar anslutning till sammanträdet. Sammanfattning av ärendet Nacka kommun har getts möjlighet att yttra sig över Trafikverkets rapport - Regeringsuppdrag Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet. Kommunstyrelsen bereder ärendet och miljö- och stadsbyggnadsnämnden har getts tillfälle att lämna synpunkter. I grunden är initiativ som syftar till att förenkla processer och underlätta planering samt genomförande av åtgärder på det statliga och regionala vägnätet positivt. Förslag som kan ge kommunen större frihet att själva styra över planprocessen för vägåtgärder på statlig väg inom detaljplanerat område är särskilt positivt. Det möjliggör ett mer sammanhållet planeringsgrepp där trafiklösningar, bebyggelseutveckling och markanvändning hanteras i ett sammanhang. Samtidigt bedöms det aktuella förslaget i flera avseenden inte vara tillräckligt genomarbetat eller tillräckligt förankrat i plan- och bygglagens och miljöbalkens processer. Detta medför att både förslaget och dess konsekvensbeskrivning framstår som ofullständiga. Det är exempelvis inte klargjort vilka förändringar i plan- och bygglagen respektive miljöbalken som kan krävas för att genomföra förslaget. Förslagets fulla innebörd och konsekvenser är därmed inte redovisade i rapporten. Aktuellt förslag behöver bearbetas avseende bland annat processen för undersökning av betydande miljöpåverkan, behovet av och möjligheterna att reglera skyddsåtgärder samt vissa frågor kring tillämpning och rättsverkan. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse den 7 augusti 2026 Bilaga 1. Förslag till synpunkter Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Bilaga 2. Trafikverkets rapport - Regeringsuppdrag Utredning om förenklingar vid åtgärder på det nationella och regionala vägnätet Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut, det utsända förslaget, och finner att miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar i enlighet med det. - - - - - Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

§ 205 MSN-2026-00164 ByggR: B 2026-000060 Föreläggande om att åtgärda lägenheter med bristande brandskydd för ERSTAVIK 26:12-13, ERSTAVIK 26:113 och ERSTAVIK 26:620 Beslut 1. Nämnden förelägger Stena Sessan Nacka AB (556533-7127) ägare till fastigheterna Erstavik 26:12, Erstavik 26:13, Erstavik 26:113 och Erstavik 26:620 att senast inom 6 månader vidta åtgärder så att samtliga enkelsidiga lägenheter på våning 5 räknat från gårdssida och ovanliggande våningsplan uppfyller SBN 67 BABS 1967 gällande att det finns två av varandra oberoende utrymningsvägar. Beslutspunkten gäller omedelbart trots att beslutet inte har vunnit laga kraft. 2. Om fastighetsägaren Stena Sessan Nacka AB (556533-7127) underlåter att vidta åtgärd inom uppsatt tid enligt punkt 1 behöver de betala ett vite på 250 000 kronor och därefter 100 000 kronor för varje period om 3 månader fram tills att åtgärd enligt punkt 1 har vidtagits. 3. Om föreläggandet inte följs kan miljö- och stadsbyggnadsnämnden enligt 11 kap.