Kommunstyrelsen — 30 april 2026

§ 1 BAKGRUND Kommunen är lagfaren ägare till fastigheten Älta 69:5 (”Fastigheten”). Fastigheten omfattas av detaljplan, KFKS 2016/440 (”Detaljplanen”). Detaljplanen vann laga kraft 6 oktober 2021. Parterna har samtidigt med detta Överlåtelseavtal ingått markgenomförandeavtal (”Markgenomförandeavtalet”), enligt vilket Exploatören har åtagit sig att exploatera Fastigheten i enlighet med Detaljplanen och Markgenomförandeavtalet.

§ 2 ÖVERLÅTELSEFÖRKLARING På de villkor som framgår av detta avtal överlåter Kommunen härmed Fastigheten till Exploatören. Äganderätten övergår till Exploatören på tillträdesdagen.

§ 3 KÖPESKILLING Köpeskilling för Fastigheten ("Köpeskillingen") är 42 187 500 kronor baserat på ett pris om 6 750 kronor per kvadratmeter ljus BTA, vilket ska erläggas för 6 250 kvadratmeter ljus BTA. Utöver Köpeskillingen ska Exploatören erlägga tilläggsköpeskilling i enlighet med § 3.1. Vad som utgör ljus BTA definieras närmare i bilaga 2. § 3.1 Indexreglering av Köpeskillingen för äldreboende Köpeskillingen är angiven i värdetidpunkt oktober 2025 (”Värdetidpunkten”) och ska indexregleras fram till Tillträdesdagen i relation till förändringar i konsumentprisindex (KPI) som återfinns i Statistiska centralbyråns (SCB) statistik. § 3.2 TILLÄGGSKÖPESKILLING Om beviljat bygglov medger ett större antal kvadratmeter ljus BTA än vad Köpeskillingen är beräknad utifrån, ska tilläggsköpeskilling erläggas. Tilläggsköpeskillingen ska utgå med 6 750 kronor per kvadratmeter ljus BTA för de kvadratmeter ljus BTA som överskrider det antal kvadratmeter ljus BTA som Köpeskillingen är beräknad utifrån. Tilläggsköpeskillingen ska regleras enligt § 3.1 och erläggas till Kommunen senast 30 dagar efter att beviljat bygglov för uppförande av äldreboende har vunnit laga kraft eller, om Köpeskillingen ännu inte erlagts, det senare datum som Köpeskillingen enligt ovan erläggs.

§ 4 TILLTRÄDE Exploatören ska tillträda Fastigheten den 1 oktober 2026, eller den tidigare dag som parterna skriftligen kommer överens om (”Tillträdesdagen”), på tid och plats som parterna kommer överens om innan Tillträdesdagen, varvid parterna ska vidta de åtgärder som framgår nedan. På tillträdet ska följande åtgärder genomföras i angiven ordning (a) Exploatören ska erlägga Köpeskillingen genom överföring av kontanta medel till Plusgiro 29501-4. Betalningen märks med 87103583. Betalningen ska ha inkommit på angivet konto senast Tillträdesdagen. (b) Kommunen och Exploatören ska underteckna köpebrev i två original varvid var part tar sitt. Exploatörens original skickas till inskrivningen för ansökande om lagfart. (c) Kommunen ska överlämna kopia på förrättningsakt från fastighetsbildningen och eventuella andra handlingar som kan vara av betydelse för Exploatören i egenskap av ägare till Fastigheten.

§ 5 KOSTNADER OCH INTÄKTER Kostnader för och intäkter från Fastigheten för tiden före Tillträdesdagen belastar respektive tillkommer Kommunen. Kostnader och intäkter för tiden från och med Tillträdesdagen belastar respektive tillkommer Exploatören. Motsvarande fördelning ska göras avseende skatter, driftskostnader och övriga avgifter.

§ 6 FASTIGHETENS SKICK OCH KOMMUNENS GARANTIER Kommunen överlåter Fastigheten i befintligt skick på Tillträdesdagen till Exploatören. Kommunen ställer dock följande garantier per Avtalsdagen och Tillträdesdagen om inte annat anges i respektive garanti. a. att Kommunen är civilrättslig och lagfaren ägare till Fastigheten; b. att det per Tillträdesdagen för Fastigheten inte föreligger några hyres-, arrende-, drifts-, service- eller nyttjanderättsavtal förutom nyttjanderättsavtal som upphör att gälla den 30 juni 2026 respektive 31 augusti 2026; c. att Fastigheten inte belastas av andra (i) inteckningar, (ii) registreringar, eller (iii) servitut eller andra nyttjanderätter än de som framgår av bilaga 1 och i övrigt av detta Överlåtelseavtal; d. att det inte finns några pantbrev uttagna som belastar Fastigheten; e. att lantmäteriförrättning inte pågår samt att ansökan om fastighetsbildning eller inteckningsåtgärd inte ingivits eller medgivits avseende Fastigheten; f. att Fastigheten inte är föremål för expropriation och inga sådana förberedande åtgärder har vidtagits eller är att förvänta; g. att Fastigheten inte är föremål för någon domstolstvist, skiljetvist, administrativt eller annat förfarande och att det inte finns skäl att anta att sådant förfarande avseende omständigheter hänförliga till tiden för Tillträdesdagen ska uppkomma; samt att

§ 7 ERSÄTTNING OCH BEGRÄNSNINGAR Ersättning För det fall det föreligger någon brist i garantierna enligt punkt § 6 (Fastighetens skick och kommunens garantier) har Exploatören rätt till ersättning för den skada som Exploatören lider till följd härav. Sådan ersättning ska omfatta såväl direkt skada som skäliga och förutsebara kostnader som uppkommer i samband med exploateringen av Fastigheten. Kommunen ska även ersätta Exploatören för skäliga kostnader för utredning och åtgärdande av sådan brist. Utbetalning som görs av Kommunen i enlighet med denna punkt § 7 (Ersättning och begränsningar) ska, i den mån det är skattemässigt möjligt, anses utgöra en reduktion av Köpeskillingen. Begränsningar Krav kan inte framställas avseende information eller omständigheter som framgår av detta Avtal. Skulle brist i av Kommunen lämnade garantier enligt detta Överlåtelseavtal förekomma, ska Kommunen ha rätt att avhjälpa eller låta avhjälpa bristen på egen bekostnad under förutsättning att detta utförs skyndsamt och inte medför väsentlig olägenhet i Exploatörens planerade exploatering. Ett fullständigt avhjälpande ska anses utgöra full gottgörelse för bristen. Exploatören ska skriftligen framställa krav inom skälig tid från den tidpunkt då Exploatören upptäckte det förhållande varpå anspråket grundas, dock senast 12 månader från Tillträdesdagen, efter vilken tidpunkt Kommunens ansvar för brist i garantierna i enlighet med detta Överlåtelseavtal ska upphöra. Begränsningen i tid som följer av detta stycke ska inte vara tillämplig på krav för brist i garantin i § 6 a (äganderätt till Fastigheten).

§ 8 FRISKRIVNING Exploatören har beretts tillfälle att undersöka och besiktiga Fastigheten. Exploatören har fått del av information avseende Fastigheten och Parterna är överens om att Kommunen har fullgjort sin upplysningsplikt. Kommunen har inte lämnat någon garanti eller utfästelse beträffande Fastigheten utöver vad som anges i §6, varken explicit eller implicit, och Exploatören har inte förlitat sig på någon lämnad garanti eller utfästelse beträffande Fastigheten. Exploatören har förklarat sig vara medveten om att Fastigheten kan vara behäftat med fel eller brister och att Exploatören godtar Fastighetens skick. Utöver vad som anges i § 6, friskriver Exploatören Kommunen från allt ansvar för eventuella fel eller brister i Fastigheten av vad slag det än må vara, inklusive såväl fel enligt lag eller annan grund, rättsliga fel, rådighetsfel, faktiska fel som dolda fel. Exploatören avstår således med bindande verkan från alla anspråk på Kommunen av vad slag det än må vara gällande fel eller brist hänförlig till Fastigheten, oavsett om felet eller bristen borde ha uppmärksammats eller ej. Oaktat vad som framgår av detta Överlåtelseavtal svarar Kommunen fortfarandeför markföroreningar som påträffas i samband med den i Markgenomförandeavtalet överenskomna exploateringen och som uppkommit före Exploatörens tillträde till Fastigheten, i enlighet med vad som reglerats i punkt 5.1 Markföroreningar i Markgenomförandeavtalet.

§ 9 FÖRVALTNING FRAM TILL TILLTRÄDESDAGEN Kommunen ska förvalta Fastigheten på sedvanligt och ansvarsfullt sätt i överensstämmelse med god affärssed på fastighetsmarknaden i Sverige fram till Tillträdesdagen, såvida inte annat överenskommes skriftligt. Kommunen förbinder sig att inte träffa nya nyttjanderättsavtal, ingå andra avtal eller fatta beslut rörande Fastigheten och dess drift och förvaltning utan Exploatörens skriftliga godkännande.

§ 10 ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ändring eller tillägg till detta Överlåtelseavtal, inklusive dess bilagor, kräver för sin giltighet att en skriftlig överenskommelse undertecknas av båda parter.

§ 11 TVIST Tvist angående tolkning och tillämpning av detta avtal ska avgöras av allmän domstol enligt svensk rätt och på Kommunens hemort. ********* Detta Överlåtelseavtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Nacka den ………… ………… den ………… För Nacka kommun För Hemsö 571 Fastighets AB ……………………………………… ……………………………………… Mats Gerdau Nils Styf Kommunstyrelsens ordförande Verkställande direktör ……………………………………… ……………………………………… Johan Bergendal Berggren Enhetschef exploateringsenheten Kommunens namnteckning bevittnas: ……………………………………… ……………………………………… Namn Namn Titel Titel BILAGOR Bilaga 1 Utdrag ur fastighetsregistret för Fastigheten Bilaga 2 Definition ljus BTA 2026-04-30 07:19 Fastighetsrapport: NACKA ÄLTA 69:5 Fastighetsinformation Utskriftsdatum: 2026-04-30 Nacka Älta 69:5 Status: Levande Ändr. inskrivn.del: 2026-04-29 Internnyckel: 250164815 Ändr. allmän del: Uppgift saknas Uuid: df857e08-ed03-4ebb-8570-f993aad24886 Aktualitetsdatum: 2026-04-29 Komprimerad rapport Av Noteringar (kommunspecifika) (Uppgifter saknas) Adress (Uppgifter saknas) Areal Totalt/Område Landareal (Kvm) Vattenareal (Kvm) Totalareal (Kvm) Totalt: 2339,0 0,0 2339,0 1 2339,0 0,0 2339,0 Koordinater Område: 1 Punkttyp: Centralpunkt inom området Områdesinformation Anmärkning Dagboksnr: 257513 Bevakningsdatum: 2026-04-27 Lagfaren ägare Nacka Kommun Granitvägen 19 (FB) 131 40 Nacka Namn enligt lagfart: Nacka Kommun Dagboksnummer: 46/4223 Inskrivningsdatum: 1946-10-30 Köp 1946-10-01 Ingen köpeskilling redovisad. Juridisk form: Kommuner Andel: 1/1 Tomträttsinnehavare (Uppgifter saknas) Tidigare inskriven ägare (Uppgifter saknas) Inskrivningar (Uppgifter saknas) Inteckningar (RiksSök) (Uppgifter saknas) https://fb.nacka.se/FBWebb/Fir/FirReport/FastighetReport.aspx 1/3 2026-04-30 07:19 Fastighetsrapport: NACKA ÄLTA 69:5 Anteckningar (Uppgifter saknas) Rättigheter (Uppgifter saknas) Planer, bestämmelser och fornlämningar Detaljplan: DP 664 Akt: 0182K-P2021/664 (0182K-P2021/664) Beslutsdatum: 2021-10-06 Laga kraft: 2021-10-06 Genomförandetid: 2021-10-07 till 2031-10-06 Senast ajourförd: 2026-04-27 Berör Inom planområdet: Älta 10:1 Nacka Älta 19:2 Nacka Älta 19:3 Nacka Älta 25:106 Nacka Älta 25:107 Nacka Älta 25:108 Nacka Älta 69:1 Nacka Älta 69:4 Nacka Älta 69:5 Nacka Älta 69:6 Nacka Hänvisningar Hänvisning Akt Beslutsdatum för hänvisat planbeslut Ändrar 0182K-5157 (0182K-5157) 1963-01-04 Ändrar 0182K-5252 (0182K-5252) 1964-04-21 Ändrar 0182K-5720 (0182K-5720) 1968-03-13 Ändrar 0182K-5769 (0182K-5769) 1969-04-02 Upphäver 0182K-5840 (0182K-5840) 1970-03-18 Ändrar 0182K-8328 (0182K-8328) 1972-04-24 Ändrar 0182K-88/1 (0182K-88/1) 1988-06-14 Ändrar 0182K-90/101 (0182K-90/101) 1990-05-28 Ändrar 0182K-92/118 (0182K-92/118) 1992-06-24 Ändrar 0182K-2007/121 (0182K-2007/121) 2007-06-11 Upphäver 0182K-2010/109 (0182K-2010/109) 2010-08-25 Taxering (Uppgifter saknas) Samfällighet/gemensamhetsanläggning (Uppgifter saknas) Samfällighetsförening (Uppgifter saknas) Skattetal (Uppgifter saknas) Åtgärder Datum Akt Egen aktbeteckning Littera 2026-04-27 0182K-2025/44 (0182K-2025/44) Åtgärder: Avstyckning Gäller i fastighet Sicklaön 42:2 Nacka Älta 10:1 Nacka Älta 69:1 Nacka https://fb.nacka.se/FBWebb/Fir/FirReport/FastighetReport.aspx 2/3 2026-04-30 07:19 Fastighetsrapport: NACKA ÄLTA 69:5 Älta 69:4 Nacka Älta 69:5 Nacka Älta 69:6 Nacka Avskild mark (Uppgifter saknas) Ursprung Fastighet Älta 69:1 Nacka Tomträttsupplåtelse (Uppgifter saknas) Tidigare beteckning (Uppgifter saknas) Avregistrerad till (Uppgifter saknas) Byggnader (Uppgifter saknas) Områden (Uppgifter saknas) Fiske (Uppgifter saknas) - - - Listan slut - - - https://fb.nacka.se/FBWebb/Fir/FirReport/FastighetReport.aspx 3/3 Bilaga 2 Ljus bruttoarea Ljus BTA i våningsplan ovan mark Ljus BTA i bostadshus omfattar i normalfallet samtliga areor förutom teknikutrymmen (utrymmen för fläkt, hissmaskin, el, tele, värme, kyla) på vind. Teknikutrymmen på ljust våningsplan under vind ska exkluderas om vind och källare saknas eller om dessa utrymmen av skälig anledning inte går att förläggas på vind eller i källare. Ljus BTA som medges enligt detaljplan men som inte utnyttjas ska medräknas (exempelvis oinredda vindar, bjälklagsöppning till förmån för dubbla våningshöjder (undantaget traditionella ljusgårdar)). Utrymmen för bostadskomplement (förråd, soprum, garage) i fristående byggnader räknas inte som ljus BTA, undantaget tvättstugor och gemensamhetslokaler som alltid ska medräknas. Indragna balkonger som är inglasade och klimatskyddade räknas som ljus BTA. Balkonger/loftgångar i övrigt omfattas inte. 1,9 meters rumshöjd x x + 2*0,6 meter Ljus BTA = huslängden * (x + 2*0 ,6) Vid snedtak räknas bruttoarean enligt figuren ovan. Ljus BTA i suterrängvåning En våning ska betraktas som en suterrängvåning om - utefter minst en vägg - golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Är avståndet > 1,5 meter mindre är våningsplanet att betrakta som källare. marknivå All area inom lägenheter räknas som ljus BTA liksom i förekommande fall innanförliggande förbindelsekorridor. Som ljus BTA för bostadskomplement (förråd, tvättstugor, soprum och gemensamhetslokaler) och i förekommande fall teknikutrymmen räknas arean fram till närmaste vägg i den ljusa delen av vånings-planet dock högst till halva husdjupet. Avskiljs mörk och ljus del av en förbindelsekorridor ska hela korridoren räknas som ljus BTA (se fig). 1) 1) Exempel på teknikutrymme som av skälig anledning inte kan förläggas mörkt För kommersiella eller övriga lokaler räknas ljus BTA till ett husdjup om 10 meter. För bruttoareor inom husdjup 10-30 meter räknas 75 % som ljus BTA. Om våningshöjden är högre än 3 meter ska 10-metersgränsen utökas till vad som bedöms skäligt. Bruttoareor bortom 30 meter räknas inte som ljusa. Bilaga 3 Ljus bruttoarea Ljus BTA i våningsplan ovan mark Ljus BTA i bostadshus omfattar i normalfallet samtliga areor förutom teknikutrymmen (utrymmen för fläkt, hissmaskin, el, tele, värme, kyla) på vind. Teknikutrymmen på ljust våningsplan under vind ska exkluderas om vind och källare saknas eller om dessa utrymmen av skälig anledning inte går att förläggas på vind eller i källare. Ljus BTA som medges enligt detaljplan men som inte utnyttjas ska medräknas (exempelvis oinredda vindar, bjälklagsöppning till förmån för dubbla våningshöjder (undantaget traditionella ljusgårdar)). Utrymmen för bostadskomplement (förråd, soprum, garage) i fristående byggnader räknas inte som ljus BTA, undantaget tvättstugor och gemensamhetslokaler som alltid ska medräknas. Indragna balkonger som är inglasade och klimatskyddade räknas som ljus BTA. Balkonger/loftgångar i övrigt omfattas inte. 1,9 meters rumshöjd x x + 2*0,6 meter Ljus BTA = huslängden * (x + 2*0 ,6) Vid snedtak räknas bruttoarean enligt figuren ovan. Ljus BTA i suterrängvåning En våning ska betraktas som en suterrängvåning om - utefter minst en vägg - golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden. Är avståndet > 1,5 meter mindre är våningsplanet att betrakta som källare. marknivå All area inom lägenheter räknas som ljus BTA liksom i förekommande fall innanförliggande förbindelsekorridor. Som ljus BTA för bostadskomplement (förråd, tvättstugor, soprum och gemensamhetslokaler) och i förekommande fall teknikutrymmen räknas arean fram till närmaste vägg i den ljusa delen av vånings-planet dock högst till halva husdjupet. Avskiljs mörk och ljus del av en förbindelsekorridor ska hela korridoren räknas som ljus BTA (se fig). 1) 1) Exempel på teknikutrymme som av skälig anledning inte kan förläggas mörkt För kommersiella eller övriga lokaler räknas ljus BTA till ett husdjup om 10 meter. För bruttoareor inom husdjup 10-30 meter räknas 75 % som ljus BTA. Om våningshöjden är högre än 3 meter ska 10-metersgränsen utökas till vad som bedöms skäligt. Bruttoareor bortom 30 meter räknas inte som ljusa. RAPPORT NACKA KOMMUN Älta C – Förstudie dagvatten UPPDRAGSNUMMER 3730116300 FLÖDEN, FÖRORENINGAR OCH FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERANDE ÅTGÄRDER INFÖR DETALJPLAN REV. 2017-08-25 SWECO ENVIRONMENT AB UL/TA: JONAS SJÖSTRÖM, STHLM DAGVATTEN, SJÖAR & VATTENDRAG TA: RICKARD OLOFSSON, ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ HANDLÄGGARE: SOL WALLINDER KLUGE, ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ, MATTHIAS BORRIS, LULEÅ VATTEN GRANSKAD AV: ANNIKA LUNDKVIST, STHLM DAGVATTEN, SJÖAR & VATTENDRAG 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - Sammanfattning Sweco har på uppdrag av Nacka kommun tagit fram rubricerad dagvattenutredning för Älta centrum. Utredningen är en del i det pågående arbetet med områdets strukturplan och kommande detaljplaneprocess. I Älta centrum planeras det för att uppnå de uppsatta målen om ett starkt näringsliv och skapande av handelsområden och offentliga mötesplatser. För att Älta centrum ska utgöra en knutpunkt med dessa egenskaper krävs en utveckling där en tätare stadsmiljö med ökat utbud av boende och service samt en kvalitetshöjning av de offentliga miljöerna skapas. Denna utredning undersöker hur den planerade exploateringen påverkar dagvattensituationen inom planområdet och inom de fastställda avrinningsområdena. Fokus på utredningsarbetet har varit att minimera föroreningstransporten till Ältasjön genom implementering av dagvattenåtgärder i de planerade förändringarna i området. Kravet från kommunen är att föroreningssituationen inte får försämras mot nuläget och målet är att föroreningssituationen ska förbättras. Recipienten Ältasjön har idag måttlig ekologisk status på grund av övergödningsproblem och målet är att uppnå god ekologisk status till 2021. För att uppnå detta måste kommunens krav uppfyllas om att föroreningstransporten till sjön ska minskas mot dagsläget. Området har delats in i tre delaavrinningsområden (ARO 1, ARO 2 och ARO 3). ARO 2 utgör det delavrinningsområde där den aktuella detaljplanen för Älta centrum ingår och den största exploateringen kommer att ske. För ARO 1 föreslås en dagvattendamm i området vid fotbollsplanen söder om Ältasjön. För ARO 2 föreslås en rad dagvattenåtgärder såsom växtbäddar, fördröjningsmagasin, växtbäddar och skelettjordar i torg och gaturum samt öppna avrinningstråk. I ARO 3 föreslås främst skelettjordar i gaturummet. Beräkningarna i utredningen visar på att föroreningsbelastningen för de flesta ämnen ökar i ARO 1-3 som en följd av exploateringen. Efter rening i de föreslagna åtgärderna bedöms dagvattenkvaliteten förbättras då föroreningsmängderna för alla parametrar är lägre i efterläget jämfört med nuläget. Släppunkterna för ARO 2 och ARO 3 är placerade strax innan den befintliga våtmarken i området och det kan även förväntas att ytterligare reducering av föroreningar i dagvattnet sker i våtmarken. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - S B B S T F w e a a o E w w l x n x e w e 8 g c + f 5 . 3 o å o s 4 5 1 n r w 6 3 d 3 e + s ( 4 c 4 g 0 o 6 a ) Ö . t 6 s ( a s 0 e 3 n te ) 6 6 2 rs 3 8 u 6 5 n 8 5 d 5 0 , S 5 1 0 0 ve 0 r 0 ig e S O S t w r y g e r . e c n l o r s e 5 E n 5 n s 6 v 3 i s r 4 ä o 6 t n e - m 0 : 3 e S 2 n t 7 o t c A k B h olm R E Ö T M r i e c k i s o c k o l t b e k e a i i a n f r l r o s r g d + n d u e . 4 o n n d O 6 l d j o i ö l r ( o f e V r s 0 f k s s a ) t 7 o s t t + 2 n o e 7 4 n @ n 6 2 s o 7 ( w c 0 h e 8 )6 c 8 m 3 o 1 6 i . l s 7 j ö 8 e 5 50 57 Innehållsförteckning 1 Inledning/bakgrund 2 1.1 Syfte 2 2 Underlagsmaterial 3 3 Orientering 4 4 Förutsättningar utifrån ett dagvattenperspektiv 4 4.1 Allmänt om dagvatten 4 4.2 Kort om de geotekniska förhållandena 5 4.3 Styrdokument dagvatten Nacka kommun 5 4.4 Recipientperspektiv 7 4.4.1 Kort om miljökvalitetsnormer 8 4.4.2 Ältasjöns status och åtgärder 8 5 Områdesbeskrivning ur ett dagvattenperspektiv 9 5.1 Avrinningsområden 9 5.2 Beskrivning av delavrinningsområden 10 5.3 Framtagande av markanvändning 15 5.4 Markanvändning nuläge 17 5.5 Markanvändning efterläge 17 6 Dagvattenavrinning och förslag till dagvattenhantering 20 6.1 Dagvattenhanterande principer för samtliga avrinningsområden 21 6.2 Dagvattenåtgärder inom delavrinningsområde 1 23 6.3 Dagvattenåtgärder inom delavrinningsområde 2 24 6.4 Dagvattenåtgärder inom delavrinningsområde 3 32 7 Föroreningar nuläge och efterläge samt reningsgrader i föreslagna dagvattenåtgärder 32 8 Flödesberäkningar 34 8.1 Konsekvenser och åtgärder 100-årsregn 35 9 Förslag till planbestämmelser ur ett dagvattenperspektiv 36 10 Slutsats och diskussion 39 11 Fortsatt arbete och rekommendationer 41 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx 1 Inledning/bakgrund En utveckling av Älta centrum planeras som en del i att uppnå uppsatta mål om ett starkt näringsliv, handelsområden och offentliga mötesplatser. För att Älta centrum ska utgöra en knutpunkt med dessa egenskaper krävs en utveckling mot en tätare stadsmiljö med ökat utbud av boende och service samt en kvalitetshöjning av de offentliga miljöerna. Som en följd av detta har Sweco fått i uppdrag att utreda hur dagvattnet kan hanteras så att en god dagvattenhantering kan uppnås genom implementering av dagvattenfrågorna i det pågående arbetet med områdets strukturplan och kommande detaljplaneprocess. Rubricerat PM omfattar en beskrivning av nuläget samt planerat efterläge och hur flöden, föroreningar förändras som en följd av planerad exploatering och förtätning. Förslag till dagvattenhanterande åtgärder har framarbetats och reningsgrader för dessa redovisas utifrån recipientens (Ältasjöns) perspektiv. Att uppnå en god dagvattenhantering i området är viktigt eftersom föroreningssituationen i recipienten ska förbättras och dagvattenflödena behöver fördröjas. Fokus på dagvattenåtgärderna är rening men de anläggningar som föreslagits har också en fördröjande funktion. Med en god dagvattenhantering främjas också stadsbyggnadsprojektets (för Älta torg etapp A och B) målsättning om rening och ökad infiltration. Om infiltration möjliggörs bidrar dagvattenåtgärderna även till en god grundvattenbalans. Förutom förorenings- och flödesaspekter så ska dagvattenhanteringen också ses som en tillgång i området och genom implementering främja andelen grönytor, parkområden och öppna promenadstråk med inslag av robust och estetisk dagvattenhantering. Detta går också i linje med stadbyggnadsprojektets mål om närhet till grön- och vattenområden av god kvalitet. 1.1 Syfte Syftet är att beskriva dagvattensituationen före och efter utbyggnad samt ta fram förslag till dagvattenhanteringen i området. En viktig del i utredningsarbetet har också varit att implementera de dagvattenhanterande åtgärderna i de övriga teknikområdena såsom väg och trafik, landskap och ledningssamordning. Detta PM redovisar följande: • Områdets rinnvägar • Avrinningsområden utifrån topografi och befintligt ledningsnät för dagvatten • Markanvändning för nuläge och efterläge • Flöden och föroreningar för nuläge och efterläge • Förslag till dagvattenåtgärder 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx • Bedömning av reningsgrader i föreslagna dagvattenåtgärder i efterläget 2 Underlagsmaterial För förstudien har nedanstående underlagsmaterial använts: • Laserskanning från 2012 med 1 m upplösning, tillhandahållen av Nacka kommun för bedömning av avrinning utifrån terrängen • Befintligt ledningsnät dagvatten • Fastighetskarta med information om nuvarande markanvändning, byggnader och fastighetsytor • Dagvattenutredning för planprogram Älta Centrum, Sweco Sthlm dagvatten och ytvatten, 2014-02-27 • Dagvattenstrategi för Nacka kommun, januari 2008 • Dagvattenpolicy Nacka kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-03 § 94 • Anvisningar för dagvattenhantering i Nacka kommun, 2011-06-27 • Gatustandard i Nacka stad, reviderad 2016-10-31 • Nacka kommun webbkarta, webbkarta.nacka.se • Situationsplan Älta nya centrum, 2016-06-10 • Detaljplaneprogram för Ältas nya centrum, antagen september 2015 • Uppdragsbeskrivning. Förstudie Nya Älta centrum, 2016-05-20 • Ältasjön, modellering och åtgärdsförslag, Norconsult 2014-10-22 • Vatteninformationssystem Sverige VISS (viss.lansstyrelsen.se) • Framarbetade Sweco-underlag för Älta C från övriga parallella teknikområden: o Väg och trafik o Landskap o Geoteknik o Ledningssamordning 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx 3 Orientering Älta är en tätort i Nacka kommun, Stockholms län och ligger i sydvästra delen av kommunen, ca 10 km från Stockholms innerstad. Älta ligger mellan det stora grönområdet Erstavik och kommungränsen mot Stockholm och Tyresö. För orientering se Figur 1 med Nacka kommun och Älta markerat. Älta centrum ligger strax sydöst om Ältasjön. ÄLTASJÖN Figur 1. Orientering med Nacka kommun och Älta markerat. 4 Förutsättningar utifrån ett dagvattenperspektiv 4.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten. Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållanden. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx plötslig dagvattenavrinning medan flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning. Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsligare flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar. Uppförande av fler byggnader, anläggande av nya vägar och parkeringsytor samt eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) mm påverkar också hur dagvattnet rinner av från området. Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och erosionsskador men dagvattnet kan även utgöra en miljörisk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut i recipienten (i detta fall Ältasjön). Det föreligger en större risk för transport av sediment innan den nyanlagda marken hunnit ”sätta sig” och vegetation etablerats. För att minimera risken för påverkan på recipient, dämning och/eller markskada ska därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas. 4.2 Kort om de geotekniska förhållandena Det har tagits fram en markteknisk undersökningsrapport (MUR) för det norra området kring fotbollsplanen. Undersökningen syftar till att vara ett planeringsunderlag för bedömning av lämplig lokalisering av fördröjningsmagasin för dagvattenhanteringen i samband med exploateringen i Älta C. Den geotekniska undersökningen visar på jordlagerförhållanden, bergnivåer och grundvattensituationen inom tre delområden som i ett tidigt skede bedömdes som möjliga områden för dagvattendamm eller annan dagvattenåtgärd. Ett av delområdena (i den geotekniska utredningen benämnt A1) är fortsatt intressant för dagvattendamm. Den geotekniska undersökningen visar på att en dagvattendamm kan anläggas här men platsen består till stor del av utfyllnadsmassor och är som en följd av det väldigt genomsläpplig. Därför krävs att en dagvattendamm mest troligt behöver anläggas med tätskikt. Det har också tagits fram en markteknisk undersökningsrapport (MUR) för Älta centrum för bedömning av lämplighet i framtida planläggning inom området. För att ta del av de geotekniska undersökningarna som helhet se de marktekniska undersökningsrapporterna1. 4.3 Styrdokument dagvatten Nacka kommun Dagvattenarbetet ska harmonisera med Nacka kommuns dagvattenpolicy2 som innehåller framtagna rekommendationer för hantering av dagvattenfrågor. Framarbetade 1 Markteknisk undersökningsrapport (MUR) för Älta C – dagvatten och för Älta centrum 2017-02-10 2 Dagvattenpolicy Nacka kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2010-05-03 § 94 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx dagvattenåtgärder ska omhänderta dagvattnet på ett miljövänligt och kostnadseffektivt sätt. För att uppnå detta ska dagvattenfrågan planeras tidigt så att de positiva möjligheterna som finns i det specifika området nyttjas. Genom råd och anvisningar och i samråd med involverade byggherrar, konsulter, föreningar m.fl. ska kommunen verka för en trygg och säker dagvattenhantering. I policyn framgår bland annat: • Nacka kommun arbetar aktivt för att dagvattnet ska omhändertas miljövänligt, kostnadseffektivt och så tidigt som möjligt återföras till det naturliga kretsloppet samt omhändertas lokalt inom fastigheten. • Huvudprincipen är att flödena från området inte ska öka efter en exploatering, jämfört med situationen innan. • Vid nybyggnation ska miljövänligt byggnadsmaterial användas som medför minsta möjliga miljöpåverkan samt placeringen av ny bebyggelse ska utföras så att de inte medför olägenheter för den egna fastigheten eller omgivningen. • Behovet av dagvattenrening skall avgöras utifrån föroreningarnas mängd och karaktär, förutsättningarna i varje område och utifrån recipientens känslighet. Nacka kommun har även tagit fram anvisningar för hantering av dagvatten från befintliga bebyggelseområden. Eftersom Älta Centrum står inför en förtätning och exploatering så ska dagvattenhanteringen gå i linje med dessa anvisningar som i korthet sammanfattas nedan. I befintliga bebyggelseområden har de befintliga ledningsnäten tidigare dimensionerats för ett visst regn. I takt med kraftigare regn och en större andel hårdgjorda ytor så finns risk att det befintliga ledningsnätet inte klarar av de flöden som kan uppstå. Detta kan medföra en förhöjd risk för dämningssituationer och översvämningar vilket kan leda till skada på byggnader och anläggningar. I befintliga bebyggelseområden är också ledningsnäten oftast byggda med direkt avledning till recipienten utan föregående rening. Fastighetsägare ska uppmuntras att tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten vid ombyggnation. Där förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) saknas genom infiltration och perkolation ska möjligheter till utjämning av dagvattenflöden inom fastigheten eftersträvas. Andelen hårdgjorda ytor ska minskas och förutsättningar för att leda dagvatten till intilliggande grönytor ska möjliggöras. Drift och skötselaspekten ska planeras och löpa kontinuerligt. Där översvämningsrisk föreligger och där ledningsnätet har en begränsad kapacitet ska fördröjande åtgärder vidtas. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Dagvattenåtgärder ska anläggas utifrån recipientens perspektiv och separat oljeavskiljning ska ske för verksamheter som särskilt riskerar att bidra till föroreningar såsom bensinstationer och trafikintensiva ytor. Vid tillståndsprövning av verksamheter så ska krav ställas på dagvattenhanteringen enligt försiktighetsprincipen. Kommunen kan även komma att ställa krav på oljeavskiljare vid exempelvis parkeringsplatser. Vidare så har arbetet också utgått från Nacka kommuns gatustandard angående utrymme för trädrader och skelettjordar. 4.4 Recipientperspektiv Förestående dagvattenarbete ska, förutom ett avrinningsområdesperspektiv, även utgå från recipienten. Det aktuella planområdet avrinner till Ältasjön, som ligger strax nordväst om planområdet. Ältasjön ingår i Norrström-Tyresåns kustområde och har en yta på ca 0,7 km2. Avvattningen sker via Ältaån till Söderbysjön. Den sydvästra delen av sjön tillhör Stockholm och ingår i Flatens naturreservat och resterande del tillhör Nacka kommun, den nordvästra delen av sjön ingår i Nackareservatet. Bebyggelsen kring sjön är främst orienterad norrut och österut, se Figur 2. Figur 2. Orientering Ältasjön. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Ältasjön omfattas av en vattendom3 och är en vattenförekomst enligt VISS4. Angående vattendomen så är det inte något som utreds vidare inom ramen för denna utredning då vattendomen främst gäller ån mellan Ältasjön och Söderbysjön, vilket ligger nedströms undersökningsområdet. 4.4.1 Kort om miljökvalitetsnormer Det finns två sorters miljökvalitetsnormer för ytvatten, ekologisk och kemisk status. Vid bedömningen av vattenförekomster och deras ekologiska status tas hänsyn till vad sjöns eller vattendragets naturliga tillstånd var innan människan påverkade vattnet. En sjö med god ekologisk status ligger därmed nära sitt naturliga tillstånd medan det för en sjö med dålig ekologisk status krävs omfattande åtgärder för att den ska återhämta sig. Kemisk ytvattenstatus klassificeras som ”god status” eller ”uppnår ej god status” och baseras på koncentrationer av utpekade ämnen som är upptagna på Vattendirektivets lista över prioriterade ämnen. 4.4.2 Ältasjöns status och åtgärder Den tidigare tidsfristen för målsättningen om god ekologisk status och god kemisk status uppnåddes inte därför har vattenförekomsten Ältasjön fått ett tidsundantag till 2021. Tidsundantag är generellt eftersom restaurerings-, tillsyns- och omprövningsprocesser är tids- och resurskrävande. Utredning om påverkanskällor och ytterligare åtgärder behöver genomföras. Ekologisk status för Ältasjön Status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status 2021 Kemisk status (exklusive Hg och PBDE) för Ältasjön Status: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus En bärande princip är att vattenkvaliteten inte får försämras någonstans och ambitionen för dagvattenarbetet ska vara att inte försämra utan snarare förbättra föroreningstransporten i efterläget (efter planerad förtätning och exploatering). Som en del i Ältasjöns åtgärdsprogram har också Nacka kommun genom Norconsult tagit fram hur stora mängder näringsämnen som transporteras till sjön5. Utredningen 3 Vattendom, Ältasjön, Stockholms tingsrätt, 1979-12-20 4 Vatteninformationssystem Sverige VISS (viss.lansstyrelsen.se) 5 Ältasjön, modellering och åtgärdsförslag. Norconsult, 2014-10-22 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx framhåller att dagvattennätet utgör ett stort näringsbidrag till sjön och att åtgärder som ökad andel infiltration och rening genom olika lokala dagvattenlösningar är mycket viktigt innan dagvattnet når sjön. Förutom att anlägga lokalt omhändertagande i Älta centrum i samband med ombyggnationerna så framhålls också parallella åtgärder i form av en dagvattendamm längre ned i avrinningsområdet samt utveckla och förbättra reningsfunktionen i den befintliga våtmarken som ligger nordöst om Älta centrum. Fokus på detta dagvattenutredningsarbete ligger på Älta centrum men eftersom det tagits ett avrinningsområdesperspektiv på dagvattenfrågan så kommer även möjligheterna till dagvattendammen utredas och även arbetet med intilliggande våtmark beaktas. 5 Områdesbeskrivning ur ett dagvattenperspektiv Nedan redovisas avrinningsområden och markanvändning samt arbetssättet för hur dessa har tagits fram. Det framarbetade underlaget ligger sedan till grund för de framtagna flödes- och föroreningsberäkningarna. 5.1 Avrinningsområden Utredningsarbetet har gjorts utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Nacka kommun har framfört att övriga etapper enligt planprogram som inryms i ett delavrinningsområde ska ingå i utredningen. För att utreda avrinningsområdets utbredning har hänsyn tagits både till terrängen och till ledningsnätet. Utgångspunkten har varit att endast utreda de områden som avrinner till Ältasjön. Områden som ligger utanför framtagna avrinningsområden som exempelvis exploateringsområdet vid Solvägen samt vid Ältabergsvägen antas inte ingå i avrinningsområdet. Dagvattnet från dessa områden leds bort från Älta centrum och ingen hänsyn tas till dessa områden i den vidare utredningen. Ett avrinningsområde enligt terrängen har tagits fram utifrån höjddata levererat av Nacka kommun. Enligt diskussioner med Nacka Vatten och utifrån fastighetsgränser samt ledningsnätet i området har även ett tekniskt avrinningsområde tagits fram. Det totala avrinningsområdet som använts i vidare arbete är en sammansättning av ovanstående områden. Då det sammansatta avrinningsområdet används i den vidare utredningen benämns det hädanefter som ”avrinningsområdet”. För att ta hänsyn till den tänkta exploateringen i området har enstaka manuella justeringar gjorts av avrinningsområdet för att inte kapa nya byggnader. Inom avrinningsområdet planeras olika dagvattenåtgärder vilket beskrivs mer ingående i avsnittet ”Dagvattenavrinning och förslag till dagvattenhantering”. Tre släppunkter har 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx lokaliserats och avrinningsområdet har därför delats in i tre delavrinningsområden för att beräkna flöden och föroreningar som når respektive släppunkt. Dessa delområden är anpassade utifrån terrängen, efter planerad bebyggelse samt efter den planerade omdragningen av dagvattennätet vid Oxelvägen, se vidare avsnitt ”Dagvattenavrinning och förslag till dagvattenhantering” Dagvattnet i den norra delen av avrinningsområdet antas avledas direkt mot Ältasjön, detta område är därför inte med i vidare beräkningar. Se Figur 3 för indelning i delavrinningsområden med en ungefärlig placering av respektive släppunkt, denna bild återfinns också som Bilaga 1. Figur 3. Delavrinningsområden med en ungefärlig placering av respektive släppunkt (blå punkter). I rödskrafferat område längst norrut antas vattnet ledas direkt till Ältasjön. Blå linje avser delavrinningsområde 1, lila linje delavrinningsområde 2 och gul linje avser delavrinningsområde 3. 5.2 Beskrivning av delavrinningsområden Nedan beskrivs respektive delavrinningsområde översiktligt. För att ta del av kommunens planer mer i sin helhet se Detaljplaneprogram för Ältas nya centrum6. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Delavrinningsområde 1 Delavrinningsområde 1 ligger längst västerut och omfattas av befintliga skiv- och punkthus längs Oxelvägen och infarten vid Stensövägen samt planerade nya bostäder vid nuvarande Strandparksskolan. Eftersom stora delar av detta delavrinningsområde utgörs av befintliga flerfamiljsbostäder som kommer att behållas så kommer den största delen av dagvattnet från detta område gå till det befintliga ledningsnätet för dagvatten. Området längst upp i delavrinningsområdet (södra delen) som omfattas av planer för nya bostäder innefattas enligt detaljplaneprogrammet6 också av relativt stor andel grönytor och parkområden. Fokus för dagvattenhanteringen inom delavrinningsområde 1 är att leda så stor andel som möjligt av dagvattnet från det befintliga ledningsnätet till en reningsanläggning i slutet av delavrinningsområdet. Delavrinningsområdets utsläppspunkt är i dagsläget till Ältasjöns västra del via ledning. För illustration av delavrinningsområde 1 och planerad bebyggelse, se Figur 4. 6 Detaljplaneprogram för Ältas nya centrum, Nacka kommun, 2015-09-28 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 4. Illustration delavrinningsområde 1 och planerad bebyggelse. Delavrinningsområde 2 Delavrinningsområde 2 är det mellersta området och omfattas av Älta C samt den kommande detaljplaneprocessen. Befintlig bebyggelse utgörs av punkthus, radhus och skivhus med tillhörande parkeringsytor i södra delen längs Oxelvägen och Ältavägen. Här återfinns också relativt stora gröna ytor främst på Oxelvägens västra sida. Avrinningsområdets mitt utgörs av nuvarande Älta C med tillhörande parkeringsytor. Avrinningsområdet smalnar sedan av via det grönstråk som återfinns i syd-nordlig riktning. Parken avslutas mot Oxelvägen- Almvägen. Den norra delen av delavrinningsområdet utgörs av ett skolområde och fotbollsplan med inslag av parkytor. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Inom delavrinningsområdet planeras för förtätning och exploatering. I den södra delen planeras nya kvarter öster om de befintliga skivhusen. Även söder om skivhusen planeras för nya kvarter vid Södra Stensö. I Älta centrum planeras för förtätning, handel och offentliga miljöer såsom torgytor och stadspark men också förskola. Söder om Wallenstams kvarter 1 finns planer på att den befintliga parkeringsplatsen ska utökas så det totalt blir plats för ca 50 fordon. Halva parkeringsytan utgörs idag av befintliga parkeringar, men då det är stora ledningspaket under marken i detta område är det dock osäkert om föreslagna dagvattenåtgärder är möjliga på hela parkeringsytan. I nedanstående beräkningar har dock hela parkeringen antagits bestå av samma dagvattenåtgärder för efterläget. Stadsparken behålls även efter utbyggnaden eftersom det är ett viktigt grönt stråk i området. Den norra delen av delavrinningsområdet kommer fortsatt utgöras av skolområden med parkinslag. Fokus på dagvattenhanteringen inom delavrinningsområdet är främst att hantera vägdagvatten från Oxelvägen samt tillkommande hårdgjorda ytor. Tillkommande hårdgjorda ytor är främst parkeringsytan söder om centrumkvarteret, kvartersgator, tillkommande takytor och torgytan. Stadsparken i delavrinningsområdet utgör, förutom hanteringen av vägdagvattnet, en viktig del i delavrinningsområdets dagvattenhantering. Delavrinningsområdets släppunkt är i dagsläget till våtmarken vid fotbollsplanens nord östra hörn. Denna släppunkt behålls även vid efterläget. För illustration av delavrinningsområde 2 och planerad bebyggelse, se Figur 5. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 5. Illustration delavrinningsområde 2 och planerad bebyggelse. Delavrinningsområde 3 Delavrinningsområde 3 är det minsta avrinningsområdet och utgörs av Almvägen och Solvägen. Här återfinns i dag förskola, Älta kyrka och bostäder. Efter utbyggnad utgörs delar av delavrinningsområdet av kvarter norr om Älta torg, fortsatt förskoleverksamhet och nya bostäder. Fokus på dagvattenanteringen inom delavrinningsområdet är att omhänderta vägdagvatten från Almvägen och Ältavägen. Delavrinningsområdets släppunkt är till våtmarken i höjd med Ältavägen. Denna släppunkt behålls även vid efterläget. För illustration av delavrinningsområde 3 och planerad bebyggelse, se Figur 6. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 6. Illustration delavrinningsområde 3 och planerad bebyggelse. 5.3 Framtagande av markanvändning I respektive delavrinningsområde har en indelning gjorts av markanvändningen före och efter exploatering. För dagens markanvändning har denna indelning gjorts utifrån dataunderlag erhållen från Nacka kommun samt utifrån ortofoto. Som underlag för den framtida markanvändningen har datafiler från kommunen använts och områdesbeskrivningarna i detaljplaneprogrammet7 samt underlag från framarbetat material från Sweco väg och trafik8 och Sweco Landskap9. Utifrån situationsplanen har en relativt grov indelning av markanvändningen gjorts där områden i princip har delats in i hela kvarter där liknande byggnadsstruktur råder. 7 Detaljplaneprogram för Ältas nya centrum, Nacka kommun, 2015-09-28 8 Förstudie Nya Älta centrum. Projekterings-PM Väg och Trafik 2017-06-14 9 Förstudie Nya Älta centrum. Landskap 2017-06-14 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Genomsnittliga värden för avrinning har därefter ansatts för respektive område. En ökad detaljeringsgrad på markanvändningen får ingen nämnvärd betydelse på resulterande flöden och föroreningar då den genomsnittliga avrinningen ändå blir likartad i respektive delavrinningsområde oavsett detaljeringsgrad. Vid framtagandet av markanvändning och avrinningsområden, samt vid framtagandet av dagvattenåtgärder, har dock hänsyn tagits till de justeringar som har gjorts av planerna under arbetets gång. Den senaste illustrationsplanen ses i Figur 7. De uppdateringar som har gjorts i denna plan har tagits med i dagvattenutredningen. Då denna illustrationsplan inte täcker delavrinningsområdena 1-3 används även den tidigare planen från planprogrammet10. Figur 7. Illustrationsplan för Älta. 10 Detaljplaneprogram för Ältas nya centrum, Nacka kommun, 2015-09-28 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx 5.4 Markanvändning nuläge Programområdet7 utgör ett ca 70 ha stort område i västra Älta och avgränsas i stora drag av Tyresövägen i väster samt Ältavägen i öster. Området består idag främst av flerfamiljsbostäder, skolor, hårdgjorda ytor för kontor, handel och parkering samt en del naturmark. Dagens markanvändning inom avrinningsområdet framgår i Figur 8. Figuren finns också som en större bilaga (Bilaga 2). Figur 8. Markanvändning före exploatering. 5.5 Markanvändning efterläge För att ge en bild av den kommande planeringen för förtätning och exploatering samt en orientering av de ytor som omfattas av nya Älta centrums omvandling, se Figur 9. Situationsplanen är under bearbetning och kommer att ändras som en följd av det pågående arbetet med bl.a. strukturplanen, övriga teknikområden samt ambitioner och visioner för området från Nacka Kommun och byggherrar som är engagerade i området. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 9. Övergripande programkarta11. Älta nya centrum med torg och intilliggande park, del av Oxelvägen och Ältavägen har framarbetats mer i detalj enligt Sweco väg och trafik samt Sweco Landskap12. Markanvändningen för dessa ytor har arbetats in i utredningsarbetet. För kvartersmarken har markanvändningar för centrumbebyggelse och sluten bebyggelse använts eftersom byggherrarnas arbete med dessa ytor är under framtagande. Eftersom dagvattenutredningen utgår från ett avrinningsområdesperspektiv så betyder detta att avrinningsområdet utgör utredningens yttre gräns. Planprogrammets ytor som ingår i avrinningsområdet har således karterats utifrån planprogrammets planerade 11 Detaljplaneprogram för Ältas nya centrum, Nacka kommun, 2015-09-28 12 Förstudie Nya Älta centrum. Landskap 2017-06-14 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx markanvändning. Den södra delen av programområdet (Ältabergsvägen) har ett avrinningsområde som leds söderut och behandlas därför inte i denna utredning. Den framtida markanvändningen inom avrinningsområdet framgår i Figur 10. Figuren finns också som en större bilaga (Bilaga 3). Figur 10. Markanvändning efter exploatering. Markanvändning för respektive delavrinningsområde för nuläge och efterläge redovisas även i tabellform nedan i tabellerna Tabell 1 - Tabell 3. I tabellerna redovisas också avrinningskoefficienterna för respektive markanvändning, storlek på respektive yta i nuläge och efterläge samt den reducerade arean för efterläget. Tabell 1. Delavrinningsområde 1. Markanvändning Avr.koeff Yta nuläge Red. Yta efterläge Red. area area efterläge* nuläge* ha ha ha ha Oxelvägen** 0,8 0,23 0,18 0,23 0,18 Flerfamiljsbostäder 0,4 8,41 3,36 8,60 3,44 Park 0,1 2,25 0,22 2,24 0,22 Skog 0,05 1,08 0,05 0,89 0,04 Summa 11,96 3,83 11,96 3,89 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Tabell 2. Delavrinningsområde 2. Markanvändning Avr.koeff Yta Red. area Yta Red. area nuläge nuläge* efterläge efterläge* ha ha ha ha Takyta 0,9 0,16 0,14 - - Oxelvägen** 0,8 0,96 0,77 0,98 0,78 Ältavägen*** 0,8 0,71 0,57 0,90 0,72 Asfaltsyta/parkering 0,8 2,18 1,74 - - Torg 0,7 - - 0,56 0,39 Centrumbebyggelse 0,7 0,85 0,60 1,35 0,95 Skolområde 0,45 0,00 2,16 0,97 Sluten bebyggelse 0,5 2,67 1,34 5,46 2,73 Flerfamiljsbostäder 0,4 4,06 1,62 6,09 2,44 Villaområde 0,35 3,27 1,15 3,27 1,15 Park 0,1 4,19 0,42 3,68 0,37 Skog 0,05 5,80 0,29 2,56 0,13 Summa 27 8,63 27 10,62 Tabell 3. Delavrinningsområde 3. Marktyp Avr.koeff Yta red. area Yta Red. area nuläge nuläge* efterläge efterläge* ha ha ha ha Asfaltsyta 0,8 0,42 0,33 0,42 0,33 Oxelvägen** 0,8 0,31 0,24 0,26 0,21 Ältavägen*** 0,8 0,47 0,38 0,61 0,49 Flerfamiljs- 0,4 1,02 0,41 1,85 0,74 bostäder Villaområde 0,35 0,61 0,21 0,24 0,08 Park 0,1 0,50 0,05 0,48 0,05 Skog 0,05 2,14 0,11 1,62 0,08 Summa 5,47 1,74 5,47 1,98 * Med reducerad area avses den effektiva hårdgjorda arean. Den reducerade arean räknas fram genom att multiplicera avrinningskoefficienten med arean för respektive markanvändning. **ÅDT på Oxelvägen uppges till mellan 2000 och 4000 fordon per dygn. *** ÅDT på Ältavägen uppges till mellan 10 000 och 12 000 fordon per dygn (beroende på de olika vägsträckorna). 6 Dagvattenavrinning och förslag till dagvattenhantering Detta kapitel beskriver de föreslagna principerna för dagvattenhanteringen i de studerade avrinningsområdena. Först beskrivs de principer som föreslås i alla 3 avrinningsområden (dvs. skelettjordar och dagvattenhantering på kvartersmark). 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx En mer detaljerad beskrivning av deras utformning följer för respektive delavrinningsområde samt en beskrivning av lösningar som endast tillämpas i respektive avrinningsområde. 6.1 Dagvattenhanterande principer för samtliga avrinningsområden Skelettjordar En av de viktigaste åtgärderna inom samtliga delavrinningsområden är trädrader med skelettjordar. Skelettjordar används för att skapa en god miljö med tillgång på luft och vatten för trädens rötter samtidigt som dagvattnet hanteras. Se Figur 11 för illustration av träd som växer i skelettjord. Figur 11. Träd som växer i skelettjord, illustration från Trafikkontoret Stockholms stad. Skelettjordarna anläggs sammanbundna för att möjliggöra transport, hantering och fördröjning av dagvatten även längs ytor utöver planterade träd samt under gång- och cykelvägar, busskurer och angöringsfickor. Skelettjordar bidrar till såväl fördröjning som infiltration och växtupptag av vatten. Utöver fördröjning sker även viss rening av dagvattnet genom fastläggning och nedbrytning av bland annat partiklar, kväveföreningar och olja. Hårdgjorda ytor avvattnas till uppsamlingsbrunnar med sandfång som sedan fördelar vattnet ut i ett så kallat luftigt bärlager varpå vattnet sedan långsamt tar sig ned till skelettjorden. Det är viktigt att beakta att vid eventuellt förorenad jord ska inte dagvattnet infiltrera utan istället tas upp i dräneringsrör innan anslutning till dagvattennätet. Eventuellt kan 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx terrassytan täckas med tätskikt för att vara säker på att ingen vidare transport sker ner till grundvattnet. I vissa fall kan det också krävas att trädet placeras i en planteringslåda om avståndet till närliggande övriga ledningar är begränsat. Det är också viktig att beakta att det krävs ca 20 m3 skelettjord/ träd. En tumregel är att ca 100–110 m2 avvattnad yta krävs för stora träd och ca 50–60 m2 för mellanstora träd. För vissa ytor där trädrader och skelettjordar inte är möjliga innan avledning på befintligt ledningsnät kommer dagvattnet gå, som i dagsläget, till befintligt ledningsnät. Ur ett dagvattenperspektiv så måste dock respektive delavrinningsområde ses som en enhet och även om begränsade ytor inte kan tas till en skelettjord så hanteras merparten av dagvattnet i det stora hela. Exempel på platser där avledning måste ske via gallerbrunnar och befintlig ledning är vägsträckor där trädrader inte är möjliga eller befintliga ytor där ingen förändring planeras i detta skede. Generellt sett för sträckor med skelettjordar så ska intagsbrunnar placeras med ett mellanrum på 10 – 12 m för att fördela flödet jämt över skelettjordarna. Intagsbrunnens placering bör också anpassas till trädets placering så att dagvattnet kan ledas in strax före trädet. Det bedöms också mer robust att fördela dagvattnet i många punkter istället för att samla flödet längs en lång sträcka till en och samma punkt. Dagvattenhantering på kvartersmark Enligt krav från Nacka kommun så ska LOD-lösningarna på nyexploaterad kvartersmark tillämpas. De valda åtgärderna ska dimensioneras för ett regndjup på 10 mm, där volymen beräknas för den reducerade arean (area*avrinningskoefficient*10 mm). Detta ger den totala volymen som behöver hanteras i LOD-lösningarna innan avledning till kommunens ledningsnät. Uppehållstiden ska vara mellan 6 -12 h. Om delar av kvarterets takytor avvattnas direkt mot gata, så ska ändå det totala regndjupet på 10 mm från hela kvarteret omhändertas så att riktlinjen om 10 mm för kvarteret ändå uppfylls. Det har i denna utredning antagits att samtliga kvarter med planerade byggnader följer detta krav. Detta gäller för ny bebyggelse i delavrinningsområdena 1-3. Våtmark Delavrinningsområde 2 och 3 har sina släppspunkter i den nedre delen av våtmarken som leder dagvatten ner till Ältasjön. Detta är en mindre del av våtmarken som ansluter mot Ältasjön. Här kan det förväntas att viss ytterligare rening och fördröjning av dagvattnet kan ske. Då detta gäller både för nu- och efterläge, inkluderas detta inte i beräkningarna. Det pågår en parallell utredning för den stora våtmarken på östra sidan om Ältavägen som genomförs av WRS Uppsala AB. I den större våtmarken kan det förväntas att de renande och fördröjande egenskaperna är bättre. Det är dock tekniskt svårt att via ett 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx självfallssystem leda dagvattnet från Älta centrum till den större våtmarken på den östra sidan om Ältavägen på grund av rådande terrängförhållanden. 6.2 Dagvattenåtgärder inom delavrinningsområde 1 Dagvattendamm Det befintliga dagvattennätet föreslås avledas till en dagvattendamm längst ned i avrinningsområdet. Dammens läge rekommenderas till en placering i linje med befintligt ledningsnät för dagvatten, strax väster om fotbollsplanen. Utifrån områdets markanvändning, förväntade flöden och föroreningar föreslås en dammyta på 390 m2 (permanent vattenyta). Detta är utifrån ett ansatt antagande på 1-2 % permanent dammarea/ha reducerad area, vilket motsvarar en lämplig storlek på reningsanläggningen ur ett reningsperspektiv. En dagvattendamm har många fördelar förutom att minska föroreningsbelastningen till Ältasjön. En damm skapar en intressant miljö, ett förhöjt värde och biologisk mångfald för området samt också ett pedagogiskt värde som kan nyttjas av de närliggande skolorna. Om större dammyta anses mer fördelaktigt ur ett gestaltningsperspektiv kan dammens yta utökas. Permanent dammarea på 390 m2 är ett minimum för att uppnå tillräcklig reningsfunktion i dammen. En gestaltning av dammen och dess närmiljö föreslås till ett senare skede. I gestaltningsskedet ska funktionen för dagvattenhanteringen bibehållas. Befintlig ledning förses med en brunn och dämme som leder in normalflödet i dammen och toppflöden leds förbi dammen för att förhindra att uppsamlat sediment i dammen sköljs ur. Om möjligt så kan befintligt ledningsnät användas som en bypass förbi dammen. Utloppsbrunnen förses med skibord som bestämmer högsta nivå i dammen samt max utflöde. Dammen ska vara långsmal med ett längd-breddförhållande på mellan 3:1 och 4:1. Efter vatten har passerat dammen så kan den avledas i ett öppet system ned till Ältasjön via ett öppet dike. Dammen ska också utformas utifrån ett säkerhetsperspektiv med ex. etappindelade grundzoner i slänter och gröna barriärer. Trädrader med skelettjordar i gaturum Skelettjorden ska anläggas längs vägarna i området enligt framtagen princip för gatusektioner, se Figur 12. Träd kan inte anläggas längs hela vägsträckorna på grund av krav om sikt för trafiksäkerhet samt närliggande byggnader. Däremot så ska skelettjorden finnas längs hela vägsträckan så att vattnet kan fördelas via dränledning och/eller i skelettjorden så att utrymmet under exempelvis gångbana kan utnyttjas. Ofta fordras bräddlösning med avledning till en tät dagvattenledning vilket gäller de flesta perkolationslösningar av hårdgjorda ytor. Skelettjordslösningar för träd kan här med fördel även kombineras med övrigt lokalt omhändertagande av dagvatten från GC-vägar, gator och parkeringsytor innan avledning. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 12. Princip gatusektion med illustrerad skelettjord, Oxelvägens kurva. 6.3 Dagvattenåtgärder inom delavrinningsområde 2 Trädrader med skelettjordar i gaturum och på torg Även för delavrinningsområde 2 gäller att gaturummet förses med trädrader och skelettjordar. Aktuella sträckor för skelettjordar i gaturummet är Oxelvägens södra del fram till Älta torg, Oxelvägens norra del efter kurvan i riktning mot Almvägen och lokalgatan in mot parken norr om Älta torg, se Figur 13, Figur 14 och Figur 15. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 13. Princip gatusektion med illustrerad skelettjord, Oxelvägen. Figur 14. Princip gatusektion med illustrerad skelettjord, Lokalgata. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 15. Princip gatusektion med illustrerad skelettjord, Ältavägen. Skelettjordar är också aktuellt för de planteringar som planeras för Älta torg, se exempel i Figur 16. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 16. Exempel på planteringar och skelettjordar i torgyta. Här är tanken att torgets dagvatten (det dagvatten som skapas på torget och dess direkta närhet) ska synliggöras i lågpunkter. Dessa lågpunkter skapar ränndalar och höjdsätts för att avrinna till planteringarna. För exempel på ränndalar se Figur 17. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 17. Exempel på ränndal i lågpunkt. Ränndalarna avslutas förslagsvis med en kombinerad dagvattenbrunn för luftning av skelettjorden samt som bräddningsbrunn där den högsta möjliga vattenyta i ränndalarna bestäms. På torget planeras också ett vattenspel enligt Sweco Landskaps framarbetade handlingar11. Detta system är för gestaltning av torgytan och är åtskilt från områdets dagvattenhantering. Torgets östra del avrinner österut på motsvarande sätt i ränndalar till plantering i skelettjordar och sedan vidare via ledning ut mot Ältavägen. För att ta del av torgets utformning i sin helhet se Sweco Landskaps framarbetade handlingar13. Planerad parkeringsyta söder om centrumkvarter 1 Söder om kvarter 1 planeras det för en parkering med ca 50 parkeringsplatser. Den slutliga utformningen av parkeringsytan är under framtagande och utförs av aktuell byggherre. För parkeringsytan har antagits en möjlig dagvattenhantering i form av växtbäddar i kombination med krossmaterial. Efter rening i växtbäddar och fördröjning i krossmaterial så avleds det dagvatten som inte omhändertas till intilliggande befintligt ledningsnät. 13 Förstudie Nya Älta centrum. Landskap 2017-06-14 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Omdragning av ledningsnät för dagvatten Det bedöms att Oxelvägens södra del inte kommer att kunna förändras enligt samma principer som för Oxelvägens norra del med trädrader och skelettjordar. Denna bedömning är gjord på grund av att det råder platsbrist för en sådan gatusektion längs denna sträcka. För att hantera det dagvatten som uppstår längs Oxelvägens södra del (söder om Älta torg) föreslås en omdragning av ledningsnätet för dagvatten. Omdragningen avser att leda dagvattnet in mot Älta torg via ledning för att sedan släppas i den planerade parken norr om Älta torg. Omdragningen föreslås gå från respektive lågpunkter som planeras norr och söder om övergångsstället på Oxelvägen väster om Älta torg, se även Bilaga 4. Dagvattenhantering i parken norr om Älta torg Dagvattenflödet som leds om via Älta torg släpps till ett meandrande gräsbevuxet dagvattenstråk som rör sig genom parken. Det meandrande dagvattenstråket i parken föreslås anläggas som ett gräsbevuxet dike med en längd på ca 75 m och en genomsnittlig bredd på 1,5 m. Djupet antas vara ca 0,5 m (mellan dikeskrön och dikesbotten) och en släntlutning på i genomsnitt 1:3. Diket kan med fördel variera både med avseende på bredd och släntlutningar för att harmonisera med övrig planering av parkstråket. Diket föreslås mynna till en torr damm/infiltrationsyta med en antagen storlek på ca 180 m2. Åtgärden är inte tänkt att vara en dagvattendamm med permanent vattenyta som föreslagits inom delavrinningsområde 1. Storleken är utifrån en bedömd tillgänglig yta och åtgärden blir en del av flera åtgärder inom delavrinningsområdet. Denna yta ska anläggas så att ytan kan nyttjas till aktiviteter under torr väderlek för att sedan tillåtas svämma över till en bestämd nivå vid mer ihållande nederbörd. Parken utgör ett viktigt gångstråk och bibehållen tillgänglighet till intilliggande områden, bostäder och busshållplatser mm ska inte begränsas. Diket anpassas till omkringliggande mark och förses eventuellt med övergångar för att säkerställa detta. Parken och avrinningsstråk samt torr damm/infiltrationsyta kan exempelvis utformas likt Hedvigslundsparken som ligger i närområdet. För inspiration se bilder från Hedvigslundsdammen Figur 18, Figur 19 och Figur 20. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 18. Dagvattenstråk fram till Hedvigslundsdammen. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Figur 19. Hedvigslundsdammen. Figur 20. Hedvigslundsdammen, dämme över stenklack. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx 6.4 Dagvattenåtgärder inom delavrinningsområde 3 Trädrader med skelettjordar i gaturum Även för delavrinningsområde 3 gäller att gaturummet förses med trädrader och skelettjordar. Aktuella sträckor för skelettjordar i gaturummet är Almvägen samt Ältavägen. 7 Föroreningar nuläge och efterläge samt reningsgrader i föreslagna dagvattenåtgärder I nedanstående tabeller redovisas föroreningsmängder för nuläget, efterläget utan reningsåtgärder och efterläget med reningsåtgärder för respektive delavrinningsområde, se Bilaga 4. Beräkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac14 version 17.1.3. Som indata till modellen för föroreningsberäkningar har nederbördstatistik15 (640 mm/år) och markanvändningar för området använts. För delavrinningsområde 1 har följande förutsättningar satts för beräkningar av reningsgraden: • Utifrån kommunens krav om fördröjning av de första 10 mm regn på nybyggd kvartersmark (inom delavrinningsområde 1 utgörs den ytan av 0,2 ha flerfamiljsbostäder). • Avrinningen från gator avleds delvis till skelettjordar längs Oxelvägen. Den samlade vägytan som avleds till skelettjordar inom delavrinningsområde 1 uppgår till 0,2 ha. Skelettjordarna antas utgöra en area på 10% av den reducerade arean. • Dagvattnet från delavrinningsområde 1 leds till en dagvattendamm längst ned i avrinningsområdet som har en permanent vattenyta på ca. 400 m2 (minimum). Tabell 4. Föroreningsmängder [kg/år] ifrån avrinningsområde 1 för nuläge, efterläge utan reningsåtgärder och efterläge med reningsåtgärder. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Nuläge 7,4 50 0,4 0,8 2,5 0,02 0,3 0,2 0,0007 1800 17 0,01 0,001 Efterläge 7,6 52 0,4 0,8 2,7 0,02 0,3 0,2 0,0008 1900 18 0,01 0,001 Åtgärder 3,7 37 0,1 0,4 0,9 0,01 0,1 0,1 0,0004 536 3 0,00 0,000 14 www.stormtac.com 15 Uppmätt nederbörd I Stockholm justerat efter mätförluster med faktor 1.18 I enlighet med SMHI 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx För delavrinningsområde 2 har följande förutsättningar satts för beräkningar av reningsgraden: • Utifrån kommunens krav om fördröjning av de första 10 mm regn på nybyggd kvartersmark (inom delavrinningsområde 1 utgörs den ytan av 2 ha flerfamiljsbostäder; 2,8 ha sluten bebyggelse; 0,5 ha centrumbebyggelse. • Dagvatten från torgytan beräknas kunna ledas till skelettjordar med en yta på 825m2. • Dagvatten ifrån en parkeringsyta centrumbebyggelsen leds till en yta med krossmaterial med en antagen storlek på 1200 m2 samt en växtbädd med en antagen yta på 150 m2. • Avrinningen från gator avleds delvis till skelettjordar längs Oxelvägen och Ältavägen. De vägytor som avleds till skelettjordar inom delavrinningsområde 2 uppgår till 0,43 ha för Oxelvägen och 0,5 ha för Ältavägen. Skelettjordarna antas utgöra en area på 10% av den reducerade arean. • I parken norr om Älta torg anläggs ett gräsbevuxet meandrande dike med en längd på ca 75 m och en bredd på ca 1,5 m. Djupet antas vara 0,5 m och med en släntlutning på 1:3. Det meandrande diket mynnar i en infiltrationsyta/torrdamm som har en antagen storlek på 180 m2. • En alternativ beräkning har gjorts för att påvisa skillnaden i reningsgrad om skelettjordar i avrinningsområde 2 ej blir aktuellt. Tabell 5. Föroreningsmängder [kg/år] ifrån avrinningsområde 2 för nuläge, efterläge utan reningsåtgärder och efterläge med reningsåtgärder. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Nuläge 15 120 1,3 2,1 7,5 0,04 0,6 0,5 0,003 6200 49 0,05 0,003 Efterläge 18 130 1,4 2,2 7,7 0,05 0,6 0,6 0,004 6500 57 0,04 0,004 Åtgärder1 10 98 0,3 0,8 2,4 0,01 0,2 0,3 0,003 1698 13 0,01 0,001 Åtgärder2 10 102 0,3 0,8 2,5 0,01 0,2 0,3 0,003 1739 13 0,01 0,001 1 Med skelettjordar på Ältavägen 2 Utan skelettjordar på Ältavägen För delavrinningsområde 3 har följande förutsättningar satts för beräkningar av reningsgraden: • Utifrån kommunens krav om fördröjning av de första 10 mm regn på nybyggd kvartersmark (inom delavrinningsområde 3 utgörs den ytan av 0,82 ha flerfamiljsbostäder). 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx • Avrinningen från gator avleds delvis till skelettjordar längs Oxelvägen-Almvägen. De vägytor som avleds till skelettjordar inom delavrinningsområde 3 uppgår till 0,26 ha för Oxelvägen-Almvägen och 0,4 för Ältavägen. Där Oxelvägen övergår till Almvägen (efter viadukten) har det antagits att Almvägen anläggs enligt samma principer som är framarbetat för Oxelvägen, dvs trädrader och skelettjordar. Skelettjordarna antas utgöra en area på 10% av den reducerade arean. Tabell 6. Föroreningsmängder [kg/år] ifrån avrinningsområde 3 för nuläge, efterläge utan reningsåtgärder och efterläge med reningsåtgärder. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Nuläge 2,2 23 0,2 0,4 1,3 0,005 0,12 0,08 0,0006 950 8 0,008 0,0004 Efterläge 2,8 27 0,2 0,4 1,4 0,006 0,14 0,10 0,0007 1100 9 0,009 0,0005 Åtgärder 1,9 17 0,1 0,2 0,8 0,004 0,08 0,05 0,0004 640 5 0,006 0,0003 I nedanstående tabell (Tabell 7) redovisas summan för delavrinningsområde 1-3 för nuläget och efterläget (med och utan reningsåtgärder). Tabell 7. Summerade föroreningsmängder [kg/år] ifrån avrinningsområde 1-3 för nuläge, efterläge utan reningsåtgärder och efterläge med reningsåtgärder. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Nuläget 25 193 1,8 3,2 11, 0,06 1,0 0,8 0,005 8950 74 0,07 0,005 Efterläge 28 209 2,0 3,4 11 0,07 1,0 0,9 0,006 9500 84 0,06 0,006 Åtgärder 16 152 0,6 1,3 4,0 0,02 0,4 0,4 0,004 2874 20 0,02 0,002 Med de förslagna åtgärderna i avrinningsområde 1-3 enligt avsnitt ”Dagvattenavrinning och förslag till dagvattenhantering” bedöms dagvattenkvalitet att förbättras, då föroreningsmängder för alla parametrar är lägre i efterläget jämfört med nuläget. 8 Flödesberäkningar I Tabell 8 redovisas beräknade dimensionerande flöden för delavrinningsområdena 1-3 för nuläge och efterläge. Dessa flöden är framtagna med hjälp av StormTac och rationella metoden utifrån de olika bebyggelsetyperna med respektive avrinningskoefficient (se Tabell 1 - Tabell 3. En viss markanvändning får då en viss avrinning där exempelvis en asfaltsyta leder till snabbare avrinning än en gräsyta. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx För att ta hänsyn till klimatförändringarna har dagens nederbörd multiplicerats med en klimatfaktor för att återspegla den troliga nederbörden vid slutet av detta århundrande. En klimatfaktor på 1,25 har använts, vilket innebär att nederbörden i framtiden förväntas öka med i genomsnitt 25 %. Ökad nederbörd leder även till större flöden. Då det är två framtidsscenarier som jämförs (att bygga ut enligt planförslag eller att behålla dagens markanvändning) används klimatfaktorn även för beräkningar av bibehållen markanvändning enligt nuläget. På så vis kan det påvisas vad som händer med flödena i framtiden om planen inte genomfördes. I nya exploateringsområden inom detaljplaneområdet antas de första 10 mm av nederbörden kunna tas omhand på kvartersmark. Detta antagande har inte gjorts för de kvarter som inte förändras. Tabellen redovisar en översiktlig bild av hur flödessituationen förändras i respektive delavrinningsområde. Beräkningen tar inte hänsyn till eventuella begränsningar eller uppdämningar i systemet, för det krävs att en ledningsmodellering tas fram för ledningsnätet. Redovisade dimensionerande flöden tar inte hänsyn till föreslagna LOD- åtgärder. Tabell 8. Dimensionerande flöden för delavrinningsområde 1-3. Nuläge (Nu) och efterläge (Efter) med klimatfaktor (nuläget presenteras både med och utan klimatfaktor). ARO 1 ARO 2 ARO 3 Nu Nu* Efter* Nu Nu* Efter* Nu Nu* Efter* l/s l/s l/s l/s l/s l/s l/s l/s 20 år 1100 1375 1400 2100 2625 2900 500 625 720 100 år 1900 2375 2400 3500 4375 5000 850 1063 1200 Rinntid 12 min Rinntid 17 min Rinntid 10 min *Klimatfaktor på 1,25 För de dimensionerande flödena i tabellen ovan har rinntider för respektive delavrinningsområde tagits fram utifrån hur dagvattnet transporteras (ledning, över hårdgjord yta eller via diken) fram till släppunkten i slutet av respektive delavrinningsområde. Rinntid för respektive delavrinningsområde framgår av tabellen ovan. 8.1 Konsekvenser och åtgärder 100-årsregn Ett 100-årsregn ska betraktas som ett extremscenario och är inte i normalfallet ett dimensionerande regn för dagvattenanläggningar och ledningssystem. Vid extremsituationer då dagvattensystemets kapacitet inte räcker till kommer en ytlig avrinning att inträffa och ansamlingar av dagvatten sker i lågpunkter. Vid en sådan situation, då dagvattnet i huvudsak avrinner ytligt, riskeras också att skräp följer med vilket utöver de höga flödena även kan leda till att exempelvis gallerbrunnar och 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx dagvattentrummor sätts igen. I huvudsak kan ett extremregn förväntas rinna enligt rinnvägar utifrån terrängen. Ytlig avrinning och ansamlingar vid extremsituationer kan leda till problem om exempelvis anläggningar och byggnader påverkas negativt med värdeförluster och risk för människoliv som följd. En vattenansamling på en grönyta innebär en lägre risk än om områden med byggnader översvämmas. I händelse av översvämningssituationer måste området vara förberett för en ytlig avrinning som inte innebär skador. Detta innebär att områdets höjdsättning, byggnaders nivåer och lågpunkter ska planeras så att risken för skador vid översvämning minimeras. Inga känsliga objekt eller känslig infrastruktur bör placeras i lågpunkter. För att undvika vattenskador på byggnader kan ingångarna placeras något högre än markens nivå. Ett område som särskilt diskuterats i detaljplanearbetet är stadsparken som enligt nuvarande höjdsättning skapar ett uppdämt område i parkens norra del vid skyfall. Parken kommer i samband med ombyggnationen av Älta C omgestaltas med nya markhöjder. Vid denna omgestaltning så bör parkens höjdsättning planeras så att detta dämningsområde tas bort eller minimeras. För att minimera risken för skada inom det aktuella området så har höjdsättningen beaktats tillsammans med övriga teknikområden så att skyfallssituationer ska klaras. För att studera detta i detalj krävs dock att en mer detaljerad skyfallsanalys och modellering tas fram. 9 Förslag till planbestämmelser ur ett dagvattenperspektiv Fastighetsägare och verksamhetsutövare har ett ansvar att hantera dagvatten så att miljö och omkringliggande fastigheter inte skadas. Kommunen har det övergripande ansvaret för samhällsplaneringen och ofta även ansvaret för dagvattenhanteringen på den allmänna platsmarken inom detaljplanen. Nacka vatten och avfall AB har sedan som VA- huvudman ansvar att leda bort dagvatten från den samlade bostadsbebyggelsen. Ansvaret kan fördelas så att fastighetsägare är ansvariga för dagvattenhanteringen på egen fastighet (byggnader och tomt). Inom verksamhetsområden för allmänt VA får sedan fastighetsägare ansluta till det allmänna VA-ledningsnätet enligt de krav som Nacka kommun och Nacka vatten och avfall AB har beslutat. I Älta centrum har kravet tagits om att LOD-lösningar på nyexploaterad kvartersmark ska tillämpas och att de ska dimensioneras för de uppställda kraven (se avsnittet om dagvattenhantering på kvartersmark under kapitel 6.1). På samma sätt som kommunen är huvudman för vägar, gator och allmänna platser så är de även ansvariga för dagvattenhanteringen från dessa innan anslutning sker till den allmänna VA-anläggningen. För parkmark följer vanligtvis samma principer som för gata. Den allmänna VA-anläggningen ska tillgodose det behov som finns för bortledning av dagvatten från bostadsområden utifrån den standard som bestäms av vattentjänstlagen, samt rena dagvattnet enligt miljöbalken. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx En detaljplan ska vara genomförandeinriktad och tas fram för att reglera mark- och vattenanvändningen, byggnadssätt, bebyggelsens placering och utformning m.m. En detaljplan ska reglera det som krävs för att planen ska kunna genomföras och detaljeringsgraden ska inte vara högre än nödvändigt med hänsyn till planens syfte. I arbetet med detaljplanen är det viktigt att reglera den markanvändning som är viktig för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar såsom infiltrationsytor, diken och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt i den mån det är nödvändigt begränsa bebyggelse eller markytans utformning. Planbestämmelserna måste kunna vara styrande genom att neka lov eller tillstånd om en planerad åtgärd är motstridig bestämmelsen. Det ska också finnas möjlighet att vidta åtgärder om bestämmelsen inte följs, dvs införda planbestämmelser ska ha makten att verka och följa upp. Möjliga planbestämmelser ur ett dagvattenperspektiv för att reglera planen har tagits upp nedan. Dessa är endast förslag och mer specifika planbestämmelser behöver arbetas fram i det fortsatta arbetet. I slutändan är det kommunen som beslutar om de specifika planbestämmelserna. Användning av mark och vatten Allmänna platser Park Anlagd park med dagvattenhantering Natur Naturområde med dagvattenhantering Kvartersmark E1 Dike för dagvatten E2 Dagvattenanläggning E3 Mark ska vara tillgänglig för infiltration av dagvatten Utformning allmänna platser +0.0 Föreskriven höjd över nollplanet Infiltration minst X % av markytan skall vara tillgänglig för infiltration av dagvatten 1:00 Största lutning (förtydligas med pil, där pilens riktning anger lutning) Dike Dike för dagvatten Plantering Plantering 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx Begränsning av markens bebyggande u1 Marken ska vara tillgänglig för infiltration u2 Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar g Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning för dagvatten Placering, utformning och utförande Byggnadsteknik b1 Takvatten skall avledas ovan mark b2 Husgrundsdränering skall ledas till infiltrationsdiken b3 Dagvatten skall avledas till infiltrationsytor b4 Endast källarlösa hus b5 Grundläggning endast på utbredd platta b6 Dagvatten inom kvartersmark skall fördröjas inom respektive tomt Markens anordnande Mark och vegetation Dike Dike för dagvatten +0.0 Föreskriven höjd över nollplanet n1 Markens höjdnivå får inte ändras n2 Markhöjder skall ansluta mot befintliga slänter n3 Vegetation skall finnas (ex X % av tomtarean) n4 Minst X % av fastigheternas markyta skall vara anordnad så att den är lämplig för filtration av dagvatten Parkering Parkering skall anordnas med (X %) genomsläppligt ytmaterial Parkering X % av parkeringsytan ska utgöras av vegetation som omhändertar dagvatten. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx 10 Slutsats och diskussion I jämförelse med nuläget kommer dagvattenflödena vid dimensionerande regn att öka som en följd av exploateringen. Föroreningsbelastningen kommer också att öka. För flöden större än dimensionerande flöden bedöms höjdsättningen utgöra en mycket viktig del för att undvika instängda områden eftersom dagvattnet då snarare kommer att rinna över markytorna. För att kunna fördröja flödena i området och för att minska utsläpp av föroreningar som följer med dagvatten föreslås en rad olika dagvattenåtgärder. Åtgärderna inom avrinningsområdena kommer att fördröja och rena dagvattnet. Föreslagen damm i delavrinningsområde 1 kommer att fastlägga partiklar och föroreningar genom sedimentation. En alternativ beräkning har gjorts för att påvisa ett scenario där inga skelettjordar anläggs i Ältavägens gaturum inom avrinningsområde 2. Detta har gjorts eftersom ombyggnationen av Ältavägen kan komma att bli aktuellt i senare projekt eller annan detaljplan. Resultatet av den alternativa beräkningen visar på en marginell skillnad som inte är signifikant, förutom för Kväve och suspenderat material där en viss skillnad uppstår. Anledningen till att skillnaden blir så liten är att skelettjordarna längs Ältavägen inte tillför så stor andel rening i förhållande till andra föreslagna lod-åtgärder. Den aktuella sträckan där skelettjordar har föreslagits längs Ältavägen inom avrinningsområde 2 är relativt kort och större reningsanläggningar har föreslagits längre ned i avrinningsområde som tillför mer rening för delavrinningsområdet som helhet. Även om skillnaderna blir små för det alternativa scenariot ur ett reningsperspektiv så uppnås andra viktiga positiva effekter i åtgärden. Skelettjordarna längs Ältavägen skapar en robusthet i dagvattensystemet och är positivt ur ett flödesperspektiv. Föreslagna dagvattenåtgärder tillför också andra värden såsom estetiska och intressanta miljöer och även pedagogiska syften. Åtgärderna kommer att förbättra dagvattenkvaliteten då föroreningsmängderna för alla parametrar är lägre i efterläget jämfört med nuläget. Med en god dagvattenhantering ökar möjligheterna för rening och infiltration. Dock är infiltration inte att föredra i områden som kan vara förorenade eftersom vattnet då kan ta med sig föroreningarna till grundvattnet. I föroreningsberäkningarna har inte hänsyn tagits till eventuella övriga LOD-åtgärder inom programområdet (LOD som kan bli aktuellt utanför stadsbyggnadsprojektets regi). Detta innebär att alla ytterligare åtgärder som utförs inom programområdet kommer att bidra till en ytterligare förbättrad föroreningssituation och en minskad belastning av föroreningar. Däremot så har kravet från Nacka kommun om LOD-lösningarna på nyexploaterad kvartersmark tagits med. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx I utredningen har konservativa beräkningar använts för förorenings- och flödesberäkningar för att skapa viss marginal och robusthet. Exempelvis antas att endast 10 % av dagvattnet leds till skelettjordarna och inga av de småskaliga dagvatten- åtgärderna är medräknade när flöden och föroreningar tas fram (se kapitel 7 för utförligare antaganden). Troligen kan mer vatten uppehållas i föreslagna dagvattenåtgärder än vad som antagits i vidare beräkningar. Det kan också förväntas att ytterligare rening sker i våtmarken för det dagvatten som kommer från delavrinningsområde 2 och 3. 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx 11 Fortsatt arbete och rekommendationer Följande fortsatt arbete har under utredningsarbetet identifierats: • Denna utredning är en förstudie med fokus på reningsgrader och implementering av dagvattenåtgärder, det krävs att åtgärderna detaljprojekteras i kommande skeden. • Vid detaljprojekteringen bestäms också anslutningspunkter till bef. ledningsnät för dagvatten för skelettjordarna. • Drift- och skötselaspekten ska beaktas i det fortsatta arbetet vid detaljprojektering och för att upprätthålla god funktion i åtgärderna över tid. Bilagor Bilaga 1. Gräns för tekniskt, terrängmässigt och kombinerat avrinningsområde med ungefärliga placeringar av släppunkter i Älta, 2017-06-14 Bilaga 2. Markanvändning före exploatering 2017-06-14 Bilaga 3. Markanvändning efter exploatering 2017-06-14 Bilaga 4. Illustration av rinnvägar och förslag till dagvattenåtgärder Rev. 2017-07-07 5102 xcod.100op 0 5 e 1 0 r - - R R ÄL A E T P V A P . 2 O C 0 R 1 – T 7 F -0 Ö 8 R -2 S 5 T UDIE DAGVATTEN RO \\sestofs010\projekt\3573\3730116_älta_centrum\300_dagvatten\19 original\leverans 2017-08-25\pm älta c dagvatten_rev_lev_2017-08-25.docx MILJÖKONTRAKT AVTALSBILAGA MED MILJÖÅTGÄRDER FÖR EXPLOATÖR, ÄLTA CENTRUMKVARTER, KVARTER 8 2026-01-15 Innehåll 1. Bakgrund .................................................................................... 3 2. Redovisning ................................................................................ 3 3. Miljöåtgärder, driftskedet ......................................................... 3 4. Miljökrav i byggskedet .............................................................. 5 4.1. Exploatörens miljöarbete .............................................................................. 5 4.1.1. Miljöledning i exploatörens verksamhet .................................................... 5 4.1.2. Miljöplan för entreprenaden ......................................................................... 5 4.1.3. Miljöolyckor och avvikelser .......................................................................... 6 4.1.4. Uppföljning, kontroll och granskning .......................................................... 6 4.2. Tillstånd och myndighetskontakter/anmälningar ...................................... 7 4.3. Skydd för kringboende, verksamheter och trafikanter ........................... 7 4.4. Kommunikation och hantering av klagomål .............................................. 7 4.5. Fordon och arbetsmaskiner .......................................................................... 7 4.5.1. Drivmedel ......................................................................................................... 7 4.5.2. Miljöklass ........................................................................................................... 8 4.6. Kemiska produkter, varor och material ..................................................... 9 4.6.1. Innehåll av farliga ämnen ................................................................................ 9 4.6.2. Dokumentation av kemiska produkter, varor och material .................. 9 4.6.3. Förvaring och hantering av kemiska produkter, drivmedel, mm ....... 10 4.7. Resurser och avfall ....................................................................................... 11 4.7.1. Resursoptimering och förebyggande av avfall ........................................ 11 4.7.2. Sortering av avfall ......................................................................................... 11 4.8. Luft- och ljusföroreningar ........................................................................... 13 4.9. Buller och stomljud ...................................................................................... 13 4.9.1. Bullerkrav och skyddsåtgärder .................................................................. 13 4.9.2. Undantag från bullerkrav ............................................................................ 14 4.9.3. Bullerutredning ............................................................................................. 14 4.9.4. Mätningar........................................................................................................ 15 4.9.5. Åtgärder ......................................................................................................... 15 4.10. Natur- och kulturmiljö ................................................................................ 15 4.10.1. Skydd av vegetation ..................................................................................... 15 4.10.2. Skydd av fornminne ..................................................................................... 15 4.11. Länshållningsvatten ....................................................................................... 15 4.11.1. Anmälan av länshållningsvatten.................................................................. 15 4.11.2. Överskridanden och nödlägen .................................................................. 16 4.11.3. Provtagning, mätning och analys ............................................................... 16 4.12. Jord- och bergmassor .................................................................................. 16 4.12.1. Planering av masshantering ........................................................................ 16 4.12.2. Påträffande av oförutsedda föroreningar ................................................ 17 4.13. Rivningsarbeten ............................................................................................. 17 1. Bakgrund Detta är en avtalsbilaga till det avtal som tecknas mellan Kommunen och exploatör i samband med exploateringsprojekt (principöverenskommelse- exploateringsavtal, markanvisningsavtal-markgenomförandeavtal). Utifrån de strategiska beslut som tagits inom Nacka kommun (Strategi för miljö- och klimatambitioner, miljöprogrammet med lokala miljömål, program för markanvändning) har åtgärder tagits fram som både avser driftskede och byggskede. Med Kommunen avses avtalsparten, med kommunen avses de olika kommunala enheter som exploatören kan komma i kontakt med. 2. Redovisning A. Exploatören ska vid anmodan från Kommunen kunna redovisa hur denna avtalsbilaga har följts. 3. Miljöåtgärder, driftskedet A. Cykelparkering för personal och besökare ska finnas, med möjlighet att låsa ramen. B. Det bör finnas möjlighet att ladda mindre elfordon såsom elcykel, elmoped vid cykelställ. C. Det bör finnas minst en laddpunkt anpassad för elbil. D. Utomhusmiljön ska utformas med material som inte uppenbart bidrar till dagvattnets föroreningsbelastning, i samråd med kommunen. E. Om konstgräs används inom kvartersmarken ska ingen dressning med gummigranulat ske i konstgräsytan. Endast konstgräs dressad med sand får användas, eller annat miljövänligt material i samråd med kommunen. F. Exploatören ska alltid minst se till, och kunna redovisa, att dagvatten inom exploateringsområdets kvartersmark fördröjs och infiltreras i kvartersmarken samt avleds från kvartersmarken i enlighet med Nacka vatten och avfalls anvisningar för dagvattenhantering på kvartersmark och allmän plats, den version som gäller i skrivande stund. G. Byggnader och utemiljö ska utformas så att skyfall i form av minst 100- års regn med klimatfaktor kan avledas på ett robust sätt till lämpliga flödesvägar. H. Exploatören ska även så långt som är möjligt beakta publikation P105 från Svenskt Vatten. Den säger bland annat att byggnadernas marknivå ska ligga minst 0,5 meter över gatunivå. Närmast byggnaderna, cirka 3 m, ska marken ha en lutning på 1:20 och längre ut en något mer flack lutning på cirka 1:50-1:100. I. Inför ansökan om bygglov ska exploatören samråda med Kommunen och Nacka Vatten & Avfall avseende valda dagvattenåtgärder. Nacka vatten och avfall AB ska godkänna typ av åtgärder för rening och fördröjning av dagvatten. Detta formaliseras i den proaktiva bygglovsprocessen. J. Vid utformning av bebyggelsen ska en god ljudmiljö utomhus eftersträvas. Bebyggelsen ska utformas så att högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå och högst 70 dBA maximal ljudnivå klaras på uteplats. K. Det ska finnas utrymmen och platser på vårdboendet för att kunna förvara och lämna avfall i sorterade fraktioner. De fraktioner som avses är mat- och restavfall och alla typer av förpackningar och returpapper samt smått elavfall, batterier och ljuskällor, textil, samt för grovavfall och återbruk. L. Nacka kommuns grönytefaktor (GYF) ska användas i projektet med minst faktor 0,6. Det är ett flexibelt planeringsverktyg för byggherrar och arkitekter som avser utemiljön på kvartersmark. I modellen för grönytefaktor utgör grönytefaktorn en kvot mellan en framräknad ”grön yta” och kvarterets totala yta. Grönytefaktorn beskrivs i dokumentet Grönytefaktor Nacka stad och finns tillsammans med den Excel-fil som behövs för att räkna ut grönytefaktorn på kommunens hemsida. 4. Miljökrav i byggskedet 4.1. Exploatörens miljöarbete 4.1.1. Miljöledning i exploatörens verksamhet Exploatören ska bedriva ett systematiskt miljöarbete som minst omfattar följande ingående delar: 1. Miljöpolicy • som är antagen av företagets ledning • som innehåller åtagande om att uppfylla där angivna bindande krav och en ständigt förbättrad miljöprestanda. 2. Mål och handlingsplaner för betydande miljöaspekter och miljörisker. 3. Rutiner för: • Hantering av betydande miljöaspekter och miljörisker. • Egenkontroll och uppföljning av miljöarbetet • Hantering av avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder • Beredskap och agerande vid nödlägen 4.1.2. Miljöplan för entreprenaden Exploatören ska innan arbeten påbörjas på plats tagit fram en objektsanpassad miljöplan där följande punkter minst ska ingå: 1. En namngiven miljöansvarig och en namngiven sakkunnig miljökontaktperson för entreprenaden. 2. En redovisning av i entreprenaden identifierade betydande miljöaspekter och miljörisker. 3. En beskrivning av vilka miljökraven är och hur de ska uppnås inom entreprenaden. Följande ska minst ingå i beskrivningen: a. Generella miljökrav. b. Objektspecifika miljökrav (miljökrav som är specifika utifrån det arbete som ska utföras och platsens förutsättningar), inklusive tillämpliga krav i miljölagstiftning, miljötillstånd eller myndighetsbeslut. c. Exploatörens åtgärder för att uppfylla miljökrav samt för att förebygga miljöpåverkan och miljörisker inom ramen för entreprenaden. d. En identifiering och värdering av miljörisker samt åtgärdsplan för att minimera riskerna. e. Hur miljökompetensen säkerställs, dvs vilken kompetens som finns med hänsyn till miljökraven och vilken kompetens som finns tillgänglig på plats. f. Hur miljöplanen och miljökraven ska kommuniceras med personal, egen såväl som inhyrd. g. Hur uppföljning sker för att säkerställa att arbete sker i enlighet med miljöplanen samt att miljökraven uppfylls. 4.1.3. Miljöolyckor och avvikelser Exploatören ska upprätta en nödlägesberedskapsplan/rutin vid miljöolycka eller miljötillbud som redovisar vilka nödlägen/miljöolyckor som kan komma att uppstå samt hur de ska hanteras. Organisation, befogenheter och ansvar ska framgå av nödlägesrutinen. Nödlägesrutinen ska anslås på tydligt ställe på arbetsplatsen. Personal ska ha utbildning och tillgång till nödvändig utrustning för att kunna genomföra åtgärder enligt planen. Spillberedskap ska finnas på plats för att hantera olyckor som t.ex. oljeläckage eller kemikaliespill. Alla arbetsmaskiner ska vara utrustade med saneringsvätska eller absorberande medel samt vara lätt tillgängligt för att vid olyckshändelse förhindra vidare spridning. I händelse av miljöolycka eller tillbud ansvarar alla medarbetare inklusive underexploatörer på arbetsplatsen för att aktivt delta i arbetet med att begränsa konsekvenserna, om detta kan ske utan risk för egen hälsa och säkerhet. Vid miljöolycka ska tillsynsmyndigheten vid Nacka kommun (miljöenheten) meddelas. 4.1.4. Uppföljning, kontroll och granskning 4.1.4.1. Exploatörens egenkontroll Exploatören ska löpande utföra egenkontroller för att stämma av att miljöarbetet styrs i enlighet med krav i tillämpliga lagar och föreskrifter, krav som ställs i avtalet och i eventuella myndighetsbeslut. 4.1.4.2. Miljöronder Miljöronder ska genomföras minst månadsvis. Syftet med ronderna är att kontrollera att Exploatörens miljöarbete sker i enlighet med gällande krav och rutiner samt att identifiera risker och möjligheter. Ronderna ska protokollföras. 4.1.4.3. Revisioner Kommunen ska ha rätt att genomföra revisioner med avseende på avtalade miljökrav. Har exploatören anlitat underexploatörer ska Kommunen ha samma rätt och tillträde hos dem. 4.1.4.4. Redovisning och rapportering Dokumentation, som styrker att ställda miljökrav uppfylls, ska finnas tillgänglig hos Exploatören. Rapportering till Tillsynsmyndighet ska ske enligt beslut och domar. 4.2. Tillstånd och myndighetskontakter/anmälningar Exploatören ansvarar för att söka de tillstånd, lov och anmälningar som behövs enligt plan- och bygglagen, miljöbalken med förordningar och andra aktuella lagar i entreprenaden samt att ta erforderlig kontakt med berörda tillsynsmyndigheter. 4.3. Skydd för kringboende, verksamheter och trafikanter Arbete ska bedrivas i enlighet med krav i Lokala ordningsföreskrifter samt Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Nacka kommun. Föreskrifterna innebär bland annat att arbetet ska bedrivas så att trafikanter, allmänheten, boende, fastighetsägare samt övrig verksamhet ska skyddas från störningar i form av transporter, buller, nedsmutsning, damm, stänk, lukt eller ljus. https://www.nacka.se/4945f8/globalassets/stadsutveckling- trafik/dokument/stadsutveckling/lokal-ordningsstadga-for-nacka-kommun-1.pdf https://www.nacka.se/499ed3/globalassets/kommun- politik/dokument/styrdokument/foreskrifter/lokala-halsoskyddsforeskrifter.pdf 4.4. Kommunikation och hantering av klagomål Inför störande arbetsmoment som exempelvis särskilt bulleralstrande arbetsmoment ska närboende och verksamheter alltid informeras i förväg skriftligen. När klagomål inkommer ska Exploatören omedelbart hantera dessa samt informera och återkoppla till berörda parter. 4.5. Fordon och arbetsmaskiner 4.5.1. Drivmedel Drivmedel ska uppfylla krav och kriterier enligt tabell 1 nedan.1 1 Vid användande av ovanstående drivmedel ansvarar fordons/maskinägaren för att motortillverkaren har givit godkännande för att använda aktuellt drivmedel. För tunga fordon som uppfyller Euro VI ska fordonet även vara typgodkänt för aktuellt drivmedel. Tabell 1. Krav på drivmedel Krav på drivmedel Klimatpåverkan från drivmedel • Alkylatbensin (SS 155461:2008 och SFS Minst 20 % av den samlade energi- 2011:319 §5) användningen, avseende fordon och arbetsmaskiner, ska bestå av el från • Bensin MK1 (SS-EN 228:2013 och SFS förnybara energikällor* och/eller 2011:319 §4) hållbara höginblandade och hållbara • Dieselbränsle MK1 (SS 155435:2016 och rena biodrivmedel som inte omfattas SFS 2011:319 §8) av reduktionsplikt. • E85 (SS 155480:2012) I de fall biodrivmedel används för att • ED95 (SS 155437:2015) uppfylla eventuella klimatkrav måste det, för det aktuella drivmedlet, finnas • Fordonsgas (SS-EN 16723-2:2017) ett hållbarhetsbesked utfärdat av • RME/FAME (SS-EN Energimyndigheten i enlighet med 14214:2012+A1:2014) Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande • Syntetiska dieselbränslen (EN biobränslen. 15940:2016) Alkylatbensin ska användas för motorerna i bensindrivna arbetsmaskiner och arbets- redskap i de fall dessa inte är försedda med katalytisk rening. Utöver ovan listade drivmedel är det även tillåtet att använda el samt vätgas. * Med förnybara energikällor avses biobränsle, geotermisk energi, solenergi, vattenkraft, vindkraft och vågenergi enligt Lag (2011:1200) om elcertifikat. 4.5.2. Miljöklass Lätta respektive tunga fordon samt arbetsmaskiner ska uppfylla krav enligt tabell 2 nedan. Tabell 2. Krav på Lätta fordon, tunga fordon samt arbetsmaskiner. Lätta fordon Tunga fordon Arbetsmaskiner • Lätta fordon ska • Tunga fordon ska • Arbetsmaskiner får inte vara uppfylla uppfylla Euroklass VI äldre än 12 år, Euroklass 5 eller eller senare Euro-krav tillverkningsåret oräknat. senare Euro-krav. • Tunga fordon som • Arbetsmaskiner vars Kraven enligt ovan för sin uppgift på motorer uppfyller kraven omfattar inte lätta arbetsplatsen drivs enligt Steg IV eller senare tvåvägsfordon. med el, och använder Steg-krav för användas även förbränningsmotor om ålderskravet inte är för sin uppfyllt. förflyttning/framdrift • Arbetsmaskiner som för sin ska uppfylla Euro IV. uppgift drivs med el, och Fordonets använder förbränningsmotor förbränningsmotor för sin får i sådant fall ej förflyttning/framdrift får användas under inte vara äldre än 16 år, Lätta fordon Tunga fordon Arbetsmaskiner arbete eller för att tillverkningsåret oräknat. framställa el Arbetsmaskinens förbränningsmotor får i För transport av sådant fall ej användas geoteknisk utrustning så under arbete eller för att får även direkt- framställa el. importerade fordon från USA som saknar Kraven enligt ovan omfattar inte Euroklass användas. tunga tvåvägsarbetsmaskiner och Dessa direktimporterade spårgående arbetsmaskiner. fordon får inte vara äldre än 12 år, tillverkningsåret oräknat. Kraven enligt ovan omfattar inte tunga tvåvägsfordon, tunga spårfordon och spridarbilar för tankbeläggning. Lätta fordon är delvis ett begrepp för personbilar och lätta lastbilar (och lätta bussar). Lätta fordon är fordon som i trafikregistret är angivna som fordonskategori M1 och N1 samt har ett emissions- godkännande enligt EG nr 715/2007 (i g/km). Totalvikten för Lätta fordon är normalt sett under 3,5 ton. Tunga fordon är delvis ett begrepp för tunga lastbilar och tunga bussar. Tunga fordon är fordon som i trafikregistret är angivna som fordonskategori M1, M2, M3, N1, N2 och N3 samt har ett emissionsgodkännande enligt 595/2009 (i g/kWh). Totalvikten för Tunga fordon är normalt sett över 3,5 ton. 4.6. Kemiska produkter, varor och material 4.6.1. Innehåll av farliga ämnen Exploatören ska säkerställa att alla kemiska produkter, material och varor som används i entreprenaden eller är inbyggda är fria från ämnen som är skadliga för människors hälsa och/eller miljön (så kallade riskminsknings- eller utfasningsämnen). 2 I de fall det inte är möjligt att välja kemiska produkter, material och varor som är fria från miljö- och hälsoskadliga ämnen ska produktvalsprincipen tillämpas för att hitta det miljömässigt bästa alternativet. 4.6.2. Dokumentation av kemiska produkter, varor och material Exploatören ska hålla en förteckning över de kemiska produkter (även bränslen, smörjmedel och hydrauloljor) och de material och varor som används i entreprenaden samt de som byggs in. 2 Kemiska produkter, material och varor- se termer och definitioner i bilaga 6 4.6.3. Förvaring och hantering av kemiska produkter, drivmedel, mm Kemiska produkter ska vara tydligt märkta med produktens namn och gällande farosymbol så att alla som kan komma i kontakt med dem vet vad de innehåller samt är medvetna om att särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas vid användning. Säkerhetsdatablad och uppdaterad förteckning ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen för alla märkningspliktiga kemiska produkter som används eller förvaras. Skyddsåtgärder ska vidtas så att mark och vatten inte förorenas vid förvaring och hantering av kemiska produkter, drivmedel, olja, farligt avfall eller dylikt. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras så att obehöriga inte kommer åt dem. Förvaring ska ske på tät, hårdgjord yta och lagringsplatsen ska förses med regnskydd. Om kemikalierna är i flytande form ska de antingen förvaras invallade eller i ett uppsamlingstråg. Invallningen eller tråget ska rymma minst halva den lagrade volymen, dock minst den största behållarens volym. Alla cisterner som innehåller brandfarliga vätskor eller spillolja ska besiktigas av ett ackrediterat företag. Cisterner ska placeras på ordentligt skyddsavstånd från känslig omgivning såsom dagvattenbrunnar, vattentäkter, vattendrag och dräneringsdiken. Cistern ska stå uppställda på iordninggjord yta och vara dubbelmantlade och skyddade från påkörning. Mobila cisterner ska vara ADR-godkända, påkörningsskyddade, utrustade med överfyllnadsskydd samt larm och typgodkända av Sveriges provnings- och forskningsinstitut (SP). Stationära tankar ska vara dubbelmantlade eller invallade samt placeras skyddat. Placering av cisterner ska redovisas i en APD-plan. Cisterner är anmälningspliktiga. Anmälan sker till Tillsynsmyndigheten. Service- och tankningsställen för arbetsmaskiner och arbetsfordon ska säkras med avseende på spill till mark. Om service- och tvätt av fordon utförs inom arbetsområdet ska detta ske på iordningsställd yta eller avsedd plats där petroleumrester och tvättvatten tas omhand. Tankningsplatser ska utformas så att eventuellt spill kan tas upp. Beredskap för att ta hand om spill av kemikalier och bränslen samt hantering av olyckshändelser ska finnas på arbetsstället. Absorberande medel ska förvaras lättillgängligt i anslutning till där kemikalier och bränslen hanteras samt i alla fordon och arbetsmaskiner. 4.7. Resurser och avfall 4.7.1. Resursoptimering och förebyggande av avfall Exploatören ska ha ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa att resurser används på ett effektivt sätt och att mängden avfall minimeras. Arbetssättet ska redovisas i Miljöplanen. Material och varor ska förvaras på ett säkert sätt och förses med regnskydd så att dessa inte förstörs eller skadas till exempel av väder eller trafik. 4.7.2. Sortering av avfall Avfall ska sorteras på arbetsplatsen. Sortering av bygg- och rivningsavfall ska göras minst enligt basnivå i Byggföretagens Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning (se 3 nedan). Avfall ska förvaras i tydligt uppmärkta kärl för att underlätta sortering. Farligt avfall ska sorteras separat och förvaras läckageskyddat och inlåst. Tabell 3 Fraktioner för sortering av avfall. Fraktioner Kommentarer • Utsorterade produkter och • Uppdelning i färre fraktioner än angivet i denna material för återanvändning tabell eller användning av fraktionen blandat (gäller rivning) avfall för eftersortering ska särskilt motiveras och godkännas skriftligt av Kommunen.3 • Förpackningsmaterial som ingår i system för • Brännbart avfall måste sorteras ut vid källan om återanvändning (exempelvis inte förutsättningarna på platsen gör att det är standardpallar) omöjligt. • Farligt avfall (olika slag • Mängden avfall som deponeras ska minimeras. separeras) • Anpassa sorteringsmöjligheterna efter skede i • El-avfall (olika slag separeras) byggprocessen. • Trä • Samtliga pallar av standardformat ska återanvändas. De kan t.ex. returneras enligt • Brännbart Retursystem Byggpall (www.byggpall.se) eller • Plast för materialåtervinning till leverantören. • Gips • Kabeltrummor bör returneras till leverantören. • Skrot och metall • Träförpackningar som inte ingår i system för • Mineraliska massor återanvändning sorteras tillsammans med annat träavfall. • Schaktmassor • Gips och mineralull sorteras ut i separata • Asfalt fraktioner oavsett om de ska materialåtervinnas • Mineralull eller deponeras. • Glas • Äldre plast från rivning innehåller ofta ämnen som är problematiska och inte bör 3 Se Naturvårdsverkets föreskrifter om undantag från krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall för mer information: https://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2020/nfs-2020-7.pdf Fraktioner Kommentarer • Wellpapp materialåtervinnas. Om innehållet är känt och godkänt från ECHA är materialåtervinning ett • Pappersförpackningar möjligt alternativ. Plast från rivning som inte är • Glasförpackningar farligt avfall eller som inte sorteras ut för materialåtervinning sorteras som brännbart • Plastförpackningar • Metallförpackningar För information om vad respektive fraktion får innehålla samt för stöd vid planering av fraktioner för källsortering och hantering av avfall se Resurs- och avfallshantering samt bilagor till Byggföretagens Resurs – och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning som finns på Byggföretagens webbsida. Exploatören ansvarar för uppgifter kring farligt avfall som uppkommit på byggarbetsplatsen rapporteras in till Naturvårdsverkets digitala avfallsregister.4 Exploatören ska säkerställa att anlitade avfallsexploatörer och saneringsexploatörer har erforderliga tillstånd för transport och behandling av avfall. 4 Se Naturvårdsverkets föreskrifter om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret för mer information: https://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2020/nfs- 2020-5.pdf 4.8. Luft- och ljusföroreningar Arbetssätt ska planeras så att arbete med dammande arbetsuppgifter inte uppkommer eller begränsas så långt som möjligt. Om det uppstår störande damning ska lämplig åtgärd vidtas. Arbetsområdet kan komma att vara upplyst vilket kan vara störande för omgivningen. Exploatören ska planera belysningen beroende på omgivningen och ska se till så att belysningen utformas på ett sätt som minimerar ljusstörningar. Vid klagomål på luftutsläpp i form av damning eller avgaser från maskiner samt gällande ljusstörningar så ska riktade insatser göras för att bedöma klagomålens relevans samt för att åtgärda problemen. Kontroll eller mätningar av luftkvaliteten ska utföras vid behov. 4.9. Buller och stomljud 4.9.1. Bullerkrav och skyddsåtgärder Vid byggbuller ska Exploatören innehålla de krav för utomhusvärden som anges i tabell 4 nedan enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15), vid stomljud ska inomhusvärden innehållas. Exploatören ska vidta nödvändiga bullerskyddsåtgärder så att ljudkraven klaras. Bullerskyddsåtgärder ska i första hand ske vid bullerkällan. Arbeten som, trots bullerbegränsande åtgärder, riskerar att överskrida riktvärdena i tabell 4 ska förläggas till helgfri måndag – fredag kl. 07.00 – 19.00. Information ska ske skriftligen till de närboende och till de verksamheter som berörs. Tabell 4 Ljudkrav för luftburet ljud från byggbuller utomhus och inomhus. Område Helgfri må-fre Lö, sö och Samtliga dagar helgdag Dag Kväll Dag Kväll Natt Natt 07-19 19-22 07-19 19-22 22-07 22-07 L L L L L L Aeq Aeq Aeq Aeq Aeq Fmax Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid 60 dBA 50 dBA 50 dBA 45 dBA 45 dBA 70 dBA fasad) Inomhus 45 dBA 35 dBA 35 dBA 30 dBA 30 dBA 45 dBA (bostadsrum) Vårdlokaler Utomhus (vid 60 dBA 50 dBA 50 dBA 45 dBA 45 dBA - fasad) Inomhus 45 dBA 35 dBA 35 dBA 30 dBA 30 dBA 45 dBA Undervisningslokaler Utomhus (vid 60 dBA - - - - - fasad) Inomhus 40 dBA - - - - - Arbetslokaler för tyst verksamhet* Utomhus (vid 70 dBA - - - - - fasad) Inomhus 45 dBA * Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov av att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. 4.9.2. Undantag från bullerkrav I de fall verksamhet pågår endast del av period kan den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken verksamheten pågår - t.ex. under en sekvens/cykel för byggaktiviteter med intermittent buller (pålning, spontning, borrning etc). För verksamhet med begränsad varaktighet, högst två månader, t.ex. spontning och pålning, tillåts 5 dBA högre värden. Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, accepteras upp till 10 dBA högre nivåer under dagtid. I de fall verksamheten är av begränsad art och även innehåller kortvariga händelser får höjningen av riktvärdet uppgå till sammanlagt högst 10 dBA. 4.9.3. Bullerutredning Exploatören ska innan arbetena startas och löpande under projektets gång bedöma om det finns risk för överskridande av aktuella bullerkrav. Finns risk för överskridanden ska Exploatören innan berörda arbeten påbörjas, göra en bullerutredning och där visa för Kommunen samt i tillämpliga fall även tillsynsmyndigheten på Nacka kommun, hur man avser att klara kraven för luftburet ljud samt redovisa planeringen av sin egenkontroll. I utredningen ska det framgå om, när och var överträdelse av bullerkraven riskeras vid närliggande byggnader. Åtgärder för förhindrande av överträdelse ska beskrivas. Dessa ska sedan utföras i behövlig omfattning. 4.9.4. Bullermätningar Exploatören ska verifiera genom mätning att aktuella bullervärden innehålls. Mätningar ska dokumenteras och kunna redovisas. Bullerberäkningar och bullermätningar ska utföras av en person som har erforderlig kunskap om beräknings- eller mätmetodik för att tillräcklig noggrannhet i bedömningsunderlaget ska tillförsäkras. 4.9.5. Åtgärder efter mätningar Om utförda kontrollmätningar visar att ljudkrav överskrids och orsakar störningar i omgivningen ska bullerdämpande åtgärder vidtas omgående. 4.10. Natur- och kulturmiljö 4.10.1. Skydd av vegetation Träd och växtlighet ska hanteras enligt Nacka kommuns teknisk handbok, kapitel 5 (avsnitt 7.7 till och med 7.14, BCB.4-BCB.52) om tillfälligt skydd av mark, vegetation, skyddsinhägnad av träd, skydd av markyta, åtgärder i träd- och rotzon, åtgärder vid skada rörande vegetation. 4.10.2. Skydd av fornminne Exploatören ska inhämta kunskap om huruvida fornlämning finns i eller i närheten av arbetsområdet. Om fornlämning finns ansvarar Exploatören för att se till att de tillstånd som behövs enligt kulturminneslagen finns innan arbetet startar. Eventuella skyddsåtgärder som behövs ska vidtas. 4.11. Länshållningsvatten 4.11.1. Anmälan av länshållningsvatten Hanteringen av länshållningsvatten ska anmälas till ledningsägaren senast 5 veckor före byggstart. Se Nacka vattens och avfalls anvisningar för länshållet vatten som finns på kommunens hemsida. Allt vatten som leds till dag- eller spillvattennätet ska uppfylla ledningsägarens krav. Exploatören ansvarar för att skriva avtal med ledningsägaren och uppfylla dennes krav. Vid de tillfällen då länshållet vatten kan komma att infiltreras eller släppas direkt till recipient ska tillsynsmyndigheten på Nacka kommun kontaktas och myndighetens beslut ska följas. 4.11.2. Överskridanden och nödlägen för länshållningsvatten Vid överskridanden av föroreningsnivåer i det länshållna vattnet ska Exploatören utreda orsaken och utarbeta ett förslag till åtgärder för att reducera dessa halter eller komplettera reningsanläggningen. Vid nödläge ska Exploatören stoppa pumparna för att undvika utpumpning vid ett större oljeläckage och/eller vidta andra nödvändiga åtgärder för att minimera skadan. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas omedelbart. 4.11.3. Provtagning, mätning och analys av länshållningsvatten Provtagning och eventuell flödesmätning av utgående vatten ska utföras enligt ledningsägarens krav. Provtagaren ska uppfylla kraven enligt SNFS 1990:11, MS:29 ”Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m.” En allmän kontroll ska genomföras dagligen på reningsanläggningar och fördröjningsmagasin för att säkerställa att de har god funktion. Då ska även mängden sediment i sedimentationsanläggningen kontrolleras och vid behov slamsugas. Analyser ska utföras av ackrediterat laboratorium. Exploatören ska dokumentera och på anmodan kunna uppvisa: • avledd volym länshållningsvatten respektive utsläppt volym dagvatten via reningsanläggning • antal prover dag- och länshållningsvatten, antal avvikelser dag- och länshållningsvatten, samt • analysrapporter vatten För mer information se Nacka vatten och avfalls anvisningar för länshållet vatten på Nacka kommuns hemsida respektive Stockholm vatten och avfalls riktlinjer för länshållningsvatten på Stockholm vatten och avfalls hemsida. 4.12. Jord- och bergmassor 4.12.1. Planering av masshantering En masshanteringsplan ska tas fram av Exploatören, baserat på tidigare utförda undersökningar samt eventuellt kompletterande undersökningar utförda av exploatören, där hantering och transport av massor redovisas. Detta kan ske inom ramen för Exploatörens upprättade Miljöplan. Exploatören ska i planen även beskriva möjligheterna att återanvända massor samt sitt arbetssätt om oförutsedda markföroreningar påträffas. 4.12.2. Påträffande av oförutsedda föroreningar Vid schaktning ska Exploatören vara vaksam på jord- och bergmassor samt länshållningsvatten som avviker från normalt i fråga om lukt och utseende. Då Exploatören påträffar oförutsedda föroreningar i mark och vatten ska schaktarbetet omedelbart avbrytas och åtgärder vidtas för att förhindra vidare spridning till omgivningen. Tillsynsmyndigheten vid Nacka kommun ska genast meddelas för beslut om vidare hantering och skyddsåtgärder. Kommunen ska informeras. Kontaktuppgifter och blankett för upplysning om mark eller vattenförorening samt anmälan om sanering finns på Nacka kommuns hemsida. https://www.nacka.se/arbete-foretagande/tillstand-regler-och-tillsyn/miljo- halsoskydd/fororenad-mark-och-vatten-anmalningar/ Provtagning ska utföras i enlighet med SGF:s fälthandbok för undersökningar av förorenade områden, rapport 2:2013. Den som utför provtagningarna ska ha godkänts i utbildning för provtagning enligt Nordtest eller motsvarande utbildning. Analys av prover ska genomföras på ackrediterat laboratorium. 4.13. Rivningsarbeten Exploatörens material- och avfallshanteringsplan ska även beskriva hantering av rivningsavfall. Material- och avfallshanteringsplan kan beskrivas i Exploatörens Miljöplan. Exploatören ska vid rivning inneha erforderliga tillstånd för detta arbete. Tillstånd ska kunna uppvisas på begäran. Om Exploatören under rivningsarbeten påträffar material eller produkter som kan bli farligt avfall, utöver vad som identifierats vid materialinventeringen, ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten på Nacka kommun omgående. Exploatören ska löpande dokumentera avvikelser och tillägg jämfört med materialinventeringen. Erforderliga skydd ska anordnas av Exploatören. Saneringsåtgärder, som till exempel borttagande av fogar och halkfria golv innehållande PCB eller rensning av avloppsrör som innehåller kvicksilver, ska anmälas till tillsynsmyndigheten på Nacka kommun. Vid misstanke om farliga ämnen ska materialet behandlas som farligt avfall tills motsatsen är bevisad genom till exempel provtagning och analys. Vid upptäckt av asbest ska Exploatören söka tillstånd från Arbetsmiljöverket för yrkesmässig hantering och rivning av asbest. Nacka kommun Bilaga 6 – Kompensationsåtgärder för borttagande av träd 1. Bakgrund I samband med genomförandet av exploateringen av fastigheten Älta 69:5 avser Exploatören att ta ned cirka tio (10) träd inom exploateringsområdet. För att kompensera för de naturvärden som går förlorade ska Exploatören utföra kompensationsåtgärder på plats som anvisas av Kommunen. 2. Syfte Syftet med kompensationsåtgärderna är att långsiktigt stärka lokala ekologiska värden samt bidra till biologisk mångfald inom kommunens mark. 3. Kompensationsåtgärder Exploatören ska, på av Kommunen anvisad plats, genomföra följande åtgärder: 3.1 Trädplantering • Exploatören ska plantera 5–7 träd av hög kvalitet (minst stamomfång 16– 18 cm). • Trädarter ska godkännas av Kommunen och vara lämpliga för lokala förhållanden samt gynna biologisk mångfald. 3.2 Pollinatörs- och naturvårdande insatser Exploatören ska utföra minst en av följande åtgärder, enligt Kommunens anvisning: • Anläggning av blomsteräng om cirka 200–300 m², eller • Etablering av pollinatörsfrämjande busk- och växtplantering, eller • Anläggning av mindre solbäddar eller andra strukturer för vildbin och andra pollinatörer. 3.3 Dödvedsstruktur / Faunadepå • Exploatören ska tillföra död ved i form av stockar eller ris och anlägga en faunadepå eller motsvarande naturvårdsstruktur. 4. Utförande och samordning • Samtliga åtgärder ska utföras enligt Kommunens anvisningar av plats, material, utförande och tidsplan. • Exploatören ansvarar för etableringsskötsel av nyplanterade träd under två (2) år från färdigställande. 5. Överlämning Efter avslutad etableringsperiod övergår ansvar och skötsel till Kommunen. Besiktning ska genomföras tillsammans av parterna innan överlämning. Bilaga 7 MODERBOLAGSGARANTI Borgensåtagande Hemsö Fastighets AB, org.nr 556779-8169 (”Borgensmannen”) går härmed i borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för Hemsö 571 Fastighets AB, org.nr 559580-4153 (“Exploatören”) samtliga förpliktelser enligt Markgenomförandeavtal avseende utveckling av fastigheten Älta 69:5 inkl. bilagor daterat (”Markgenomförandeavtalet”) mellan Nacka kommun, org. nr 212000-0167 (“Kommunen”) och Exploatören. Borgensåtagandet gäller under förutsättning att Exploatören, vid varje tidpunkt, direkt eller indirekt utgör dotterbolag till Borgensmannen. Om Exploatören upphör att ingå i samma koncern som Borgensmannen ska borgensåtagandet kvarstå till dess att ersättningssäkerhet, som skäligen kan godtas av Kommunen och som Kommunen inte oskäligt får vägra att godkänna, har ställts och godkänts av Kommunen. Vid förändring av det bestämmande inflytandet över Exploatören ska Exploatören tillse att ersättningssäkerhet ställs i enlighet med ovan. Kommunen ska skyndsamt pröva sådan säkerhet och utan oskäligt dröjsmål meddela sitt beslut. När sådan säkerhet godkänts av Kommunen ska Borgensmannen, genom skriftligt besked från Kommunen och utan oskäligt dröjsmål, befrias från sitt borgensåtagande. Borgensmannens ansvar omfattar inte förpliktelser som uppkommer efter tidpunkten för borgensåtagandets upphörande. Stockholm den [] 2026 Hemsö Fastighets AB ___________________________ _______________________________ Nils Styf Mats Wilborg