Kommunfullmäktige — 10 juni 2026

6§ plan- och bygglagen. Planen bedöms vara förenlig med kommunens översiktsplan. Detaljplan En detaljplan är det verktyg som kommunen använder sig av för att reglera användningen av mark- och vattenområden i kommunen. En detaljplan ska bestå av en plankarta som är juridiskt bindande och en planbeskrivning. I vissa detaljplaner kompletteras detaljplanen med illustrationskarta, program och/eller miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanekartan styr hur marken och vattenområden får användas genom exempelvis bestämmelser som bostäder, handel och park. Kartan kan även reglera bland annat byggnadsstorlek, byggnadshöjd eller avstånd mellan byggnader och tomtgräns. I planbeskrivningen ska planens syfte, förutsättningar, konsekvenser och hur planen ska genomföras redovisas. Skälen till planens utformning och de bestämmelser som finns i plankartan ska även motiveras och eventuella avsteg från kommunens översiktsplan ska framföras. 3 Framtagandeprocess för detaljplan med standardförfarande Planbesked Planprocessen påbörjas genom att en exploatör eller en annan privat aktör ansöker om planbesked. Ett ärende kan även väckas genom att kommunen själva initierar planläggning av ett område. Tjänstemän på planavdelningen tar fram underlag och utreder möjligheten att planlägga området enligt föreslagen markanvändning. Därefter beslutar kommunstyrelsen om startbeslut för planen och återkopplar till aktören om planläggning ska påbörjas eller inte genom ett planbesked. Samråd Om ärendet får startbeslut kan planavdelningen påbörja arbeta med att upprätta en planhandling inför samråd. Genom samrådet kan kommunen samla in ett brett kunskapsunderlag som ökar möjligheterna till att framställa en plan som reglerar en önskvärd markanvändning utifrån olika intressen. De som har rätt att delta vid samrådet och ge synpunkter är sakägare, länsstyrelsen, lantmäteriet, andra berörda kommuner, kommunala myndigheter och andra som kan anses ha ett väsentligt intresse i planen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Mullsjö kommun, Box 47, 565 21 Mullsjö eller via e-post till planobygg@mullsjo.se. De synpunkter som inkommer sammanställs och kommenteras av kommunen i en samrådsredogörelse som offentliggörs i samband med granskningshandlingarna. Planförslaget korrigeras sedan utifrån samrådsredogörelsen. Granskning Efter samrådet ska planförslaget finnas tillgängligt för granskning under minst 2 veckor. Under granskningstiden kan sakägare, myndigheter och andra som berörs av planen lämna synpunkter på planförslaget. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Mullsjö kommun, Box 47, 565 21 Mullsjö eller via e-post till planobygg@mullsjo.se. De synpunkter som inkommer sammanställs och kommenteras av kommunen i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Antagande När granskningsutlåtandet är utskickat kan planförslaget antas av kommunfullmäktige. Efter antagandet kan de sakägare som lämnat in skriftliga synpunkter vid samrådet eller granskningen och vars synpunkter inte har tillgodosetts överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Överklagandet ska göras inom 3 veckor från det att beslutet om antagande har offentliggjorts. Laga kraft När överklagandetiden har gått ut och om ingen har överklagat, vinner detaljplanen laga kraft. Vid överklagande av detaljplanen prövas fallet av Mark- och miljödomstolen och kan sedan överklagas vidare till Mark- och miljööverdomstolen. När fallet har avgjorts i domstolen kan planen antingen upphävas eller vinna laga kraft. 4 Innehållsförteckning Detaljplanens syfte ................................................................................................................ 6 Beskrivning av detaljplanen .................................................................................................. 6 Detaljplanens omfattning och lokalisering ........................................................................................... 6 Genomförandetid .................................................................................................................................... 6 Allmän plats .............................................................................................................................................. 7 Kvartersmark ............................................................................................................................................ 9 Motivering av detaljplanens reglering ................................................................................ 10 Motiv till reglering.................................................................................................................................. 10 Egenskapsbestämmelser för allmän plats ........................................................................................... 10 Egenskapsbestämmelser för kvartersmark ......................................................................................... 11 Planeringsunderlag ............................................................................................................. 15 Kommunala planeringsunderlag .......................................................................................................... 15 Utredningar ............................................................................................................................................. 16 Planeringsförutsättningar och konsekvenser ..................................................................... 19 Mark och vatten ..................................................................................................................................... 19 Geotekniska förhållanden ..................................................................................................................... 25 Hydrologiska förhållanden ................................................................................................................... 26 Kulturmiljö.............................................................................................................................................. 26 Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken ....................................................................... 26 Miljökvalitetsnormer ............................................................................................................................. 27 Miljö ......................................................................................................................................................... 27 Hälsa och säkerhet ................................................................................................................................. 29 Social hållbarhet ..................................................................................................................................... 35 Trafik ....................................................................................................................................................... 37 Genomförandefrågor ........................................................................................................... 40 Mark- och utrymmesförvärv ................................................................................................................ 40 Fastighetsrättsliga frågor ....................................................................................................................... 40 Tekniska frågor....................................................................................................................................... 41 Ekonomiska frågor ................................................................................................................................ 42 Organisatoriska frågor ........................................................................................................................... 43 Medverkande tjänstepersoner ............................................................................................. 44 5 Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett nytt bostadsområde med främst villa- och grupphusbebyggelse samt förskola. Detaljplaneförslaget bidrar till att infrastrukturen inom planområdet blir mer kostnadseffektiv än vad den befintliga detaljplanen bidrar till idag. Beskrivning av detaljplanen Detaljplanens omfattning och lokalisering Planområdet är beläget i området Ruder i Mullsjö tätort, cirka 1,7 kilometer sydost om Mullsjö centrum. Se figur 1. Planområdet är cirka 13,7 hektar stort och består främst av skogs- och jordbruksmark. Inom planområdet ligger även en grusväg som är en fortsättning av Ringvägen och som sedan ansluter mot Torestorpsleden. Genomförandetid Genomförandetiden är 5år (60 månader) från den dagen planen vinner laga kraft. Genomförandetiden är en garanti för fastighetsägarna inom planområdet som gör att detaljplanen inte ändras, ersätts eller upphävs under den angivna tiden. Om planen behöver ändras, ersättas eller upphävas under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till Figur 1: Orienteringskarta, den röda pilen visar vart i Mullsjö tätort planområdet är beläget ersättning av kommunen för den skada som uppkommer för dem. 6 Allmän plats Inom den föreslagna detaljplanen regleras allmän platsmark med bestämmelserna NATUR, GATA och PARK. Användning Förklaring Kvadratmeter Typ Gata 4630 Allmän plats Lokalgata 12 155 Allmän plats Park 25 772 Allmän plats Natur 10 532 Allmän plats GATA – Gata Användningen gata ska tillämpas för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. I användningen ingår även komplement som behövs för gatans funktion. Användningen Gata används för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. En gata är en allmän plats som är avsedd både för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik. I användningen ingår komplement som behövs för vägens funktion som trafikanordningar, gatuparkeringar, trottoarer, cykelvägar, laddstolpar, planteringar, gräsytor, snöupplag, hållplatsskydd, kiosker med mera. I denna detaljplan avser bestämmelsen Gata den befintliga grusvägen som planeras utvecklas och ska fungera som huvudgata inom planområdet. GATA – Lokalgata 1 Användningen Gata används för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. En gata är en allmän plats som är avsedd både för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik. I användningen ingår komplement som behövs för vägens funktion som trafikanordningar, gatuparkeringar, trottoarer, cykelvägar, laddstolpar, planteringar, gräsytor, snöupplag, hållplatsskydd, kiosker med mera. Om gatan ska ha en särskild funktion som kommer dominera användningen eller innebära en betydande omgivningspåverkan så kan användningen preciseras. En precisering innebär att enbart det som anges i preciseringen är tillåtet. I detta planförslag har användningen Gata preciserats till Lokalgata. Detta eftersom de gator som föreslås i bostadskvarteren inom planområdet inte föreslås bli en del av tätortens huvudsakliga gatunät. 7 NATUR – Natur Användningen natur ska tillämpas för områden för friväxande grönområden som inte sköts mer än enligt skötselplan eller genom visst begränsat underhåll. Även mindre park-, vatten- och friluftsanläggningar och andra komplement till naturområdets användning ingår. I denna detaljplan har användningsbestämmelsen NATUR som syfte att avgränsa bostadsmarken mot närliggande fastigheter, bevara växtlighet och ta hänsyn till landskapsbilden inom planområdet. PARK – Park Användningen park ska tillämpas för områden för grönområden som kräver skötsel och som helt eller till viss del är anlagda. I användningen ingår även komplement till parkens användning. Park används för alla typer av grönområden som kräver skötsel och som helt eller till viss del är anlagda. Det kan till exempel vara anlagda parker inne i en stadsmiljö eller delvis anlagda grönområden inom ett bostadsområde. En park är inte avsedd för bebyggelse, men komplement som behövs för platsens skötsel och bruk ingår i användningen. Parkanvändningen förutsätter skötsel av området enligt skötselplan eller enligt ortens sed. Enligt ortens sed betyder att huvudmannen är skyldig att hålla en likvärdig standard och skötsel för parker inom likartade planområden. I denna detaljplan har bestämmelsen PARK föreslagits för att säkerställa plats att anordna grönyta, grönstråk samt dagvattenhantering inom planområdet. Inom planområdet har även mark för bestämmelsen PARK reglerats för att skydda en del av de befintliga stenmurar som finns inom planområdet. Huvudmannaskap Mullsjö kommun är huvudman för all allmän platsmark och ansvar för skötseln av dessa markområden. 8 Kvartersmark Inom den föreslagna detaljplanen regleras kvartersmark med användningarna bostäder, skola och E-område: Användning Förklaring Kvadratmeter Typ Bostad 73 047 Kvartersmark Transformatorstation 299 Kvartersmark Skola 10 980 Kvartersmark B – Bostäder Med användningen Bostäder avses boende med varaktig karaktär. I användningen ingår vanliga bostäder, fritidshus och olika typer av kategoribostäder som till exempel studentbostäder och seniorbostäder. Inom användningen Bostäder går det att uppföra olika typer av byggnader som till exempel en- och tvåbostadshus och flerbostadshus. I användningen ingår också bostadskomplement av olika slag. I denna detaljplan avser användningen Bostäder främst villor och grupphusbebyggelse så som parhus, radhus och kedjehus. Marken som avses för bostäder regleras därför även genom egenskapsbestämmelser om exempelvis höjd, utnyttjandegrad och placering. S– Skola Användningen skola ska tillämpas för områden för förskola, fritidshem, skola eller annan jämförlig verksamhet. Även komplement till verksamheten skola ingår i användningen. I denna detaljplan avser användningen Skola främst att möjliggöra en förskola. Inom användningen ryms byggnader, utemiljö och angöringsmöjligheter. E – Transformatorstation 1 Användningen Tekniska anläggningar kan användas för områden för både offentliga och privata anläggningar. Användningen omfattar flera olika typer av tekniska anläggningar. Om ett område ska ha en särskild funktion som kommer att dominera användningen, få stor betydelse för områdets utformning eller innebära en betydande omgivningspåverkan så kan användningen preciseras. En precisering innebär att enbart det som anges i preciseringen är tillåtet. I denna detaljplan har användningen Teknisk anläggning preciserats till Transformatorstation. 9 Motivering av detaljplanens reglering Figur 2: Detaljplanekarta Motiv till reglering Detaljplanen innehåller de regleringar som anses krävas för att uppnå detaljplanens syfte. Enligt Boverkets förordning om planbeskrivning (2020:8) ska kommunen motivera varje enskild reglering. Nedan redovisas detaljplanens egenskapsbestämmelser samt deras motivering. Egenskapsbestämmelser för allmän plats Utformning av allmän plats Stenmur – Stenmur ska bevaras 1 Egenskapsbestämmelsen reglerar att allmän plats ska utformas på sådant sätt att befintliga stenmurar bevaras. Genom bestämmelser om utformning av allmän plats styrs mer precist vilka ändamål som ska finnas och hur platsen ska utformas. Motiv: Genom bestämmelsen säkerställs bevarande av en del av de befintliga stenmurar som finns inom planområdet. De stenmurar som avses bevaras finns både inom mark som är reglerad med användningsbestämmelserna Natur och Park. Förutom att stenmurarna bidrar till områdets karaktär och historia i form av en lantlig miljö samt har ett högt ekologiskt värde är stenmurarna belägna i anslutning till jordbruksmark, och bedöms därför vara biotopskyddade objekt. 10 Dagvattendamm – Dagvattendamm ska finnas 1 Egenskapsbestämmelsen reglerar att allmän plats ska utformas på sådant sätt att en dagvattendamm finns. Genom bestämmelser om utformning av allmän plats styrs mer precist vilka ändamål som ska finnas och hur platsen ska utformas. Motiv: Genom bestämmelsen säkerställs en god dagvattenhantering både inom och i anslutning till planområdet. Från planområdet går flödesvägar med höga flöden ner mot Mullsjön som påverkar befintlig bebyggelse. Eftersom planförslaget kommer generera förändrade markförhållanden med fler hårdgjorda ytor krävs en åtgärd i form av en dagvattendamm för att säkerställa att bebyggelsen inom planområdet samt mellan planområdet och Mullsjön inte påverkas negativt. Detta både till följd av den framtida exploateringen inom planområdet samt ökade vattenflöden till följd av ett förändrat klimat. Dagvattendammen ska utformas så att den klarar av att hantera en maximalt utbyggd detaljplan. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Stängsel, utfart och annan utgång – Utfartsförbud Genom bestämmelser om stängsel, utfart och annan utgång regleras vart utfart ska finnas, utfartsförbud eller att det ska finnas stängsel mot allmän plats. Begreppen utfart och annan utgång innefattar även infart och annan ingång. Motiv: Utfartsförbud föreslås mot huvudgatan, mot delar av lokalgatorna samt i korsningarna mellan huvudgatan och de lokalgator som föreslås i detaljplanen. Syftet med utfartsförbudet är att förhindra anläggandet av utfarter som inte är trafiksäkra och att skapa goda trafikflöden. Begränsning av markens utnyttjande Prickmark – Marken får inte förses med byggnad Mark som regleras med prickmark får inte förses med byggnad. Motiv: I denna detaljplan reglerar prickmarken att marken inte får förses med byggnad inom 4 meter från lokalgatorna samt inom 5 meter från området som regleras med användningen E – 1 Transformatorstation inom kvartersmark. Prickmarken om 4 meter bidrar till områdets karaktär genom att en enhetlig utformning gentemot gaturummet kan skapas samt utgör ett skyddsavstånd från huvudgata som säkerställer riktlinjer för omgivningsbuller. Prickmarken om 5 meter syftar till att säkerställa ett säkerhetsavstånd från transformatorstationen. 11 Höjd på byggnadsverk h – Högsta nockhöjd är 6 meter 1 Högsta nockhöjd reglerar den högsta höjden som en byggnad får ha vid takkonstruktionens högsta del. Nockhöjden beräknas genom avståndet mellan markens medelnivå vid bygganden till yttertakets högsta del. Uppstickande delar ovanför konstruktionen som exempelvis skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in. Motiv: Den föreslagna högsta nockhöjden om 6 meter möjliggör enplanshus. Bestämmelsen bidrar därmed till lägre byggnader än i resterande planområde. Syftet med detta är att skapa en småskalighet mot parken och vandringsleden så att parkens karaktär och rumslighet bibehålls i området. Det bidrar även till goda siktlinjer mot Mullsjön från andra delar av planområdet. h – Högsta nockhöjd är 9 meter 2 Högsta nockhöjd reglerar den högsta höjden som en byggnad får ha vid takkonstruktionens högsta del. Nockhöjden beräknas genom avståndet mellan markens medelnivå vid bygganden till yttertakets högsta del. Uppstickande delar ovanför konstruktionen som exempelvis skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in. Motiv: Den föreslagna högsta nockhöjden om 9 meter möjliggör bebyggelse i två våningar. Genom att möjliggöra tvåvåningsbyggnader finns det större möjlighet att skapa olika typer av boendeformer, vilket kan skapa en blandad bebyggelse. Planområdet är beläget i anslutning till villabebyggelse i både en och två våningar. Bebyggelse i två våningar bedöms lämplig inom planområdet då det inte bidrar till stora höjdskillnader i förhållande till övrig bebyggelse kring planområdet. h – Högsta nockhöjd är 12 meter 3 Högsta nockhöjd reglerar den högsta höjden som en byggnad får ha vid takkonstruktionens högsta del. Nockhöjden beräknas genom avståndet mellan markens medelnivå vid bygganden till yttertakets högsta del. Uppstickande delar ovanför konstruktionen som exempelvis skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in. Motiv: Den föreslagna högsta nockhöjden om 12 meter möjliggör en förskola i två våningar. Regleringen skapar möjlighet att avsätta mindre yta till förskolebyggnaden så att mer yta kan avsättas till utemiljö. Det är där med möjligt att utforma en utemiljö som följer rekommendation om 40 kvadratmeter per barn samt möjliggör bevarande av den biotopskyddade åkerholmen. Utnyttjandegrad e – Största byggnadsarea är 30 procent av fastighetsarean inom användningsområdet. 1 Bestämmelser om utnyttjandegrad reglerar bebyggandets största eller minsta omfattning. Motiv: Den största tillåtna byggnadsarean föreslås vara 30 procent av fastigheten inom användningsområdet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att det inte blir en för hög exploateringsgrad på fastigheterna och att bebyggelsen får en rimlig volym i förhållande till omgivande bebyggelse. 12 Placering p – Byggnad ska placeras minst 4 meter från fastighetsgräns 1 Genom placeringsbestämmelser kan byggnadsverks placering regleras. Detta kan antingen göras genom bestämmelser om läge på fastigheten eller i förhållande till grannfastigheter, gata eller omgivning. Motiv: Bestämmelsen bidrar till att byggnader placeras på ett lämpligt sätt enligt PBL 2kap. 6§. p – Komplementbyggnad och bygglovsbefriade byggnader ska placeras minst 2 meter 2 från fastighetsgräns. Gäller även mot allmän plats Genom placeringsbestämmelser kan byggnadsverks placering regleras. Detta kan antingen göras genom bestämmelser om läge på fastigheten eller i förhållande till grannfastigheter, gata eller omgivning. Motiv: Bestämmelsen bidrar till att komplementbyggnader och bygglovsbefriade byggnader placeras på ett lämpligt sätt enligt PBL 2kap. 6§. Enligt PBL 1kap. 4§ är en byggnad ”en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den”. Bestämmelsen omfattar därför inte exempelvis staket. p – Fasadliv på huvudbyggnad ska placeras i egenskapsgräns mot allmän plats 3 lokalgata. Genom placeringsbestämmelser kan byggnadsverks placering regleras. Detta kan antingen göras genom bestämmelser om läge på fastigheten eller i förhållande till grannfastigheter, gata eller omgivning. Motiv: Huvudbyggnad menas någon del av huvudbyggnaden, det innebär att det inte behöver vara den beräkningsgrundande fasaden. Fasadliv avser den yttersta linjen eller planet för en byggnads vägg, det vill säga där fasaden "slutar" och möter exempelvis en takfot eller en indragen takvåning. Det är alltså husets "yttre kant", i linje med den synliga fasaden. Bestämmelsen bidrar till att skapa ett enhetligt gaturum som upplevs som ”trångt” så att en enhetlig utformning gentemot gaturummet kan skapas. p – Vid grupphusbebyggelse i form av radhus, parhus och kedjehus får byggnader samt 4 komplementbyggnader sammanbyggas i fastighetsgräns Genom placeringsbestämmelser kan byggnadsverks placering regleras. Detta kan antingen göras genom bestämmelser om läge på fastigheten eller i förhållande till grannfastigheter, gata eller omgivning. Motiv: Bestämmelsen gör det möjligt att uppföra grupphusbebyggelse i form av äganderätter. 13 p – Mindre byggnadsdelar på huvudbyggnad, exempelvis skärmtak, balkonger, 5 farstukvist får skjuta ut maximalt 1,5 meter från egenskapsgräns mot allmän plats lokalgata Genom placeringsbestämmelser kan byggnadsverks placering regleras. Detta kan antingen göras genom bestämmelser om läge på fastigheten eller i förhållande till grannfastigheter, gata eller omgivning. Motiv: Bestämmelsen gör det möjligt att placera mindre byggnadsdelar inom prickmark mot lokalgatan. Det främsta syftet med bestämmelsen är att möjliggöra entrékomplement nära lokalgatan som bidrar till att gaturummet upplevs som ”trångt”. p – Garage och carport ska ha portfasad placerad minst 6 meter från allmän platsmark 6 lokalgata Genom placeringsbestämmelser kan byggnadsverks placering regleras. Detta kan antingen göras genom bestämmelser om läge på fastigheten eller i förhållande till grannfastigheter, gata eller omgivning. Motiv: Bestämmelsen säkerställer ett rimligt avstånd mellan gata och garage/carport så att en bil kan parkera framför garaget/carporten så att bilen inte bidrar till en negativ inverkan på trafiken. Markens anordnande och vegetation n – Åkerholme ska skyddas och bevaras. 1 Bestämmelser om markens anordnande och vegetation ska tillämpas på kvartersmark för att reglera markförhållanden, vegetation och parkering. Motiv: Genom bestämmelsen säkerställs bevarande av den befintliga åkerholmen som finns inom kvartersmark. Åkerholmar omfattas generellt av ett biotopskydd och åtgärder får därför inte vidtas som kan skada objektet. Åkerholmen utgör även viktiga biotoper för växt- och djurliv och hyser potential för att upprätta viktiga ekologiska funktioner. Åkerholmar är också viktiga delar sett utifrån ett landskapsbildsperspektiv. Utformning f – Komplementbyggnader ska underordna sig huvudbyggnaden 1 Bestämmelser om utformning används för att reglera byggnadsverks form, färg och material, fasadutsmyckningar, typer av byggnadsverk samt utformning av tomter. Motiv: Genom bestämmelsen säkerställs det att komplementbyggnader inte uppförs som är högre eller större än huvudbyggnaden. 14 Planeringsunderlag Kommunala planeringsunderlag Gällande detaljplan Planområdet omfattas av ”Detaljplan för Nykyrka- Ruder 1:7 m.fl. (Ruders Hagar, etapp 4)”, Akt 0642-P59, som vann laga kraft 2017. Se figur 3. Detaljplanen syftar till och möjliggör en exploatering med bostäder i form av villor, radhus, parhus, kedjehus och flerbostadshus. Förslaget möjliggör en exploatering med hus till en totalhöjd från 9,5 meter till 10,5 meter. Inom en mindre yta för bostad regleras även en totalhöjd till 18 meter som möjliggör Figur 3: Detaljplan för Nykyrka- Ruder 1:7 m.fl (Ruders Hagar, etapp 4) uppförandet av flerbostadshus. Totalt möjliggör detaljplanen en nybyggnation av cirka 120 hushåll. Detaljplanens genomförandetid är 5 år, vilket innebär att den har gått ut. All mark förutom cirka 700 kvadratmeter i sydöstra delen av planområdet upphävs till följd av att detaljplanen som föreslås i denna planhandling vinner laga kraft. Grundkarta Grundkartan för planområdet är upprättad av Sweco och är inmätt samt upprättad i enlighet med Lantmäteriets föreskrifter. Senaste uppdateringen av grundkartan gjordes 9 april 2026. Översiktsplan I Mullsjö kommuns översiktsplan från 2017 är planområdet inte utpekat som ett förslag på nytt område för exploatering. Detta beror på att området blev planlagt under samma tid som översiktsplanen togs fram, vilket kan tolkas som att området ansågs redan vara planerat eftersom området var utpekat som utvecklingsområde i översiktsplanen från år 2000. Däremot finns området utpekat i översiktsplanens strategikarta som utvecklingsstråk. I översiktsplanen står det även att utbyggnadsriktningen för Mullsjö tätort ska ske söderut mot Torestorp och Ruder samt att området Torestorp-Ruder är intressant för en framtida bostadsexploatering. En ny detaljplan för bostadsbebyggelse för Nykyrka-Ruder 1:7 med flera bedöms därför följa översiktsplanens från 2017 intentioner. 15 I slutet av 2025 antog Mullsjö kommun en ny översiktsplan som sträcker sig fram till 2035. I den nya mark- och vattenanvändningskartan är planområdet föreslaget som ”bostadsbebyggelse, ändrad användning”. I översiktsplanen föreslås även en yta inom planområdet som ”kommunal service, ändrad användning” med syftet att möjliggöra en förskola i området. Detaljplaneförslaget bedöms därför både följa den gällande översiktsplanens och den kommande översiktsplanens intentioner. Riktlinjer för bostadsförsörjning Mullsjö kommuns bostadsförsörjningsprogram innehåller riktlinjer för hur kommunen ska utvecklas med nya bostäder i framtiden. I programmet finns ett antal mål och åtgärder som Mullsjö kommun ska sträva efter för att skapa utveckling och tillväxt. Dessa är: • Planera för en variation av hustyper, upplåtelseformer och prisbilder, vilket möjliggör för hushåll att flytta till en bostad som passar deras behov. • En god planberedskap. • Skapa och uppnå en positiv bostadsutveckling i alla kommundelar. • Bygg tätare och i redan i anspråkstagna lägen och i service- och kollektivtrafiknära lägen. • För att även i framtiden kunna påverka bostadssituationen behöver kommunen köpa mer mark i tätorterna. Planförslaget bedöms främst bidra till att möjliggöra målen i bostadsförsörjningsprogrammet genom att skapa och uppnå en positiv bostadsutveckling i alla kommundelar, detta genom att fortsätta att utveckla Torestorp/Ruder. Detaljplanen möjliggör även för en god planberedskap och en variation av hustyper främst med villabebyggelse men även grupphus/kedjehus. Utredningar Nedan presenteras de utredningar som har utförts under framtagandet av detaljplanen. Detta för att säkerställa att den föreslagna markanvändningen är lämplig. Resonemang kring utredningarnas resultat presenteras under kapitlet ”planeringsförutsättningar och konsekvenser”. Arkeologisk utredning Under framtagandet av gällande detaljplan för planområdet utreddes: Boplatslämningar i Ruder, Arkeologisk rapport 2015:06 Vid framtagande av den befintliga detaljplanen ”Detaljplan för Nykyrka-Ruder 1:7 m.fl (Ruders hagar, etapp 4) utfördes en arkeologisk utredning i mars 2015 för att fastställa om det i området fanns dolda lämningar under mark, det var framförallt boplatslämningar som var aktuella. Dessutom fanns inom området en osäker grav, som påträffades under inventeringen 2014. Under föreliggande utredning var därför också målsättningen att fastställa om det var en grav eller inte. Målsättningen var också att utifrån resultatet från utredningen ge Länsstyrelsen underlag för eventuella vidare åtgärder. De områden som utreddes var lämpliga förhistoriska boplatslägen och 16 inom en yta framkom också en koncentration av boplatslämningar i form av stolphål, gropar och härdar. Jönköpings läns museum ansåg därför att platsen skulle undersökas vidare för att avgränsa, karaktärisera och datera lämningen. Gällande den möjliga graven visar utredningen att den kunde avskrivas som ett sentida odlingsröse. Se bilaga ”Boplatslämningar i Ruder, Arkeologisk rapport 2015:06” för att ta del av hela den arkeologiska undersökningen och se bilaga ” Resultat från arkeologisk utredning etapp 2, inför detaljplan för bostadsbebyggelse på fastigheten Nykyrka-Ruder 1:17 m.fl., Nykyrka socken, Mullsjö kommun” för att ta del av länsstyrelsens bedömning. En boplats i Torestorp, Arkeologisk rapport 2016:08 När den arkeologiska utredningen från mars 2015 hade genomförts utförde Jönköpings länsmuseum en förundersökning i november 2015. Under arbetet, som genomfördes genom sökschaktning samt avbaning, påträffades boplatslämningar spridda över hela förundersökningsytan. Det var dock framförallt i norra delen av förundersökningsområdet som en koncentration av härdar och framförallt stolphål fanns. Sammanlagt påträffades 65 anläggningar. I den norra delen av området fanns spåren av ett långhus. Så långt det fanns möjlighet att rensa fram under förundersökningen var det 10 meter långt och bestod av en västgavel samt tre takbärande stolpar. Två av de takbärande stolphålen i huskonstruktionen daterades till historisk tid, 1600–1900-tal. Ännu ett stolphål inom förundersökningsområdet daterades till tidig medeltid. Jönköpings läns museum förslog därför att en undersökning skulle genomföras innan exploatering fick ske. Se bilaga ”En boplats i Torestorp, Arkeologisk rapport 2016:08” för att ta del av hela den arkeologiska förundersökningen och se bilaga ”Angående resultat från arkeologisk förundersökning av fornlämning Id 8 på Nykyrka Ruder 1:7, och Torestorp 1:95, Nykyrka socken, Mullsjö kommun” för att ta del av länsstyrelsens bedömning. Boplatslämningar i Torestorp, Arkeologisk rapport 2018:04 Hösten 2016 genomfördes den arkeologiska undersökningen som hade efterfrågats i den förundersökning som genomfördes i november 2015. Resultatet av undersökningen var att det fanns flera indikationer som visar att området har varit bebott och brukats under lång tid, utifrån fynd i form av stolphål, nedgrävningar och härdar, men att det inte fanns en mer sammanhängande boplats med tillhörande hus. Inom undersökningen daterades två härdar genom 14C-analys till romersk järnålder, och övriga anläggningar daterades genom 14C-analys till från historisk tid. Efter denna utredning ansåg Jönköpings läns museum att det inte krävdes några fler antikvariska insatser inom ytan. Se bilaga ”Boplatslämningar i Torestorp, Arkeologisk rapport 2018:04” för att ta del av hela den arkeologiska förundersökningen och se bilaga ”Beslut om tillstånd till ingrepp i fornlämning RAÄ – nr Nykyrka 157 med villkor om arkeologisk” för att ta del av länsstyrelsens bedömning. 17 Medeltida åkrar i Ruder, Arkeologisk rapport 2020:16 Under hösten 2019 genomfördes en förundersökning av de fossila åkrarna L1970:3194 och L1970:3180. Undersökningen gjordes av Jönköpings läns museum och det var åtta röjningsrösen och en terrasskant som dokumenterades och ett urval av dessa provtogs. Analyser av pollen, datering genom 14C-analys, och vedartsanalys av det insamlade materialet från anläggningarna gav en bild av hur området har brukats och vad som har odlats framför allt under medeltid och tidig historisk tid. De äldsta anläggningarna daterades från äldre medeltid eller 1200-tal och området har sedan brukats fram till tidig historisk tid, omkring 1500–1600-tal. Förutom att det har odlats råg, vete, korn och bovete i Ruder under den här perioden. Genom pollenanalysen hittades även spår av bete och hagmark. Under vissa perioder har området utsatts för ett starkt betestryck. Länsstyrelsens bedömning utifrån den arkeologiska förundersökningen var att de berörda lämningarna inte kräver ytterligare arkeologiska insatser utan kan anses undersökta och borttagna. Övriga lämningar planområdet är antingen tidigare undersökta och borttagna, eller bedömda som övrig kulturhistorisk lämning för att de är yngre. De saknar därför fornlämningsskydd. Ur fornlämningssynpunkt är därmed hela planområdet nu tillgängligt för byggnation. Se bilaga ”Medeltida åkrar i Ruder, Arkeologisk rapport 2020:16 ” för att ta del av hela den arkeologiska förundersökningen och se bilaga ” Resultat från arkeologisk förundersökning av fossil åker L1970:3194 och L1970:3180, på Nykyrka Ruder 1:7, Mullsjö kommun” för att ta del av länsstyrelsens bedömning. Geoteknik Markteknisk undersökningsrapport/Geoteknik Våren 2017 fick Atkins Sverige AB uppdrag att utföra en geoteknisk undersökning för planområdet. Syftet med undersökningen var att bestämma mark- och grundvattenförhållandena inom planområdet samt redovisa de geotekniska förutsättningarna för grundläggning av de planerade bostäderna inom området. Utredningen utfördes genom fältarbete samt genom att arbeta in den tidigare geotekniska utredningen som gjordes av Grontmij AB som utfördes under 2013. Fältarbetet utfördes 18–19 april 2017 och utfördes med fältutrustning monterad på borrvagn. Undersökningarna utfördes i totalt 5 punkter (17AT01–17AT05) med följande omfattning: - Bestämning av jordlagrens uppbyggnad genom upptagning av störda jordprover med skruvprovtagare (Skr) i 5 punkter. - Okulär jordartsbedömning av upptagna jordprover enligt SGF:s klassificeringssystem, se jordprovstabell i bilaga 1. 18 - Hejarsondering (HfA) för bestämning av jordens material- och hållfasthetsegenskaper i 5 punkter. - Slagsondering (Slb) för kontroll av bergfritt djup i totalt 2 punkter. - Installation av filterförsedda grundvattenrör (Rf) för kontroll och dokumentation av grundvattennivån i 2 punkter. - Installation av 5 st burkar med spårfilm för uppmätning och analys av markens radonhalt. Undersökningen visar generellt att de geotekniska förutsättningarna är goda för grundläggning av byggnader och anläggande av vägar, gator och andra anläggningar inom området för planerad kvartersmark. Förekommande jordar, så som den grusiga sanden och siltiga sandmoränen under den ytliga mullhaltiga sanden och torvlagren, är bärkraftiga och lämpade för direkt grundläggning. Eventuella schaktmassor från dessa jordar är lämpliga att använda som kvalificerad, packad fyllning. Förekommande jordar är inte sättningskänsliga. Planerade byggnader och anläggningar bedöms därför kunna uppföras utan risk för skadliga sättningar. Det bedöms inte heller föreligga någon risk för ras i befintliga jordlager (sand och sandmorän) vid nuvarande förhållanden inom planerad kvartersmark. I samband med markarbeten, terrasseringar, ledningsschakt och liknande, krävs dock alltid en rutinmässig kontroll av berörda områdens och slänters stabilitet. Se bilaga ” Nykyrka-Ruder 1:7, Mullsjö - Markteknisk undersökningsrapport/Geoteknik” och ”Nykyrka-Ruder 1:7, Mullsjö, PM Geoteknik” för att ta del av hela den marktekniska undersökningen. Planeringsförutsättningar och konsekvenser Mark och vatten Mark och vegetation Planområdet är cirka 13,7 hektar som är beläget i ett område som idag är relativt oexploaterat och utgörs av en lantlig karaktär. Västra delen av planområdet utgörs idag av bevuxen skog och östra delen förekommer arealer med åkermark med träd längs befintliga stenmurar. Delar av skogen gallrades år 2020 med syfte att påbörja exploatering enligt gällande detaljplan. Markytans nivå varierar över Ruder-området, men sluttar från cirka +280 i öst till omkring +260 i väst, vilket motsvarar cirka 20 meter på en sträcka av 500 meter, det vill säga en medellutning på cirka 1:25. Igenom planområdet sträcker sig en grusväg som är en fortsättning av Ringvägen. Planförslag och konsekvenser Planförslaget innebär att mark inom planområdet bereds för exploatering i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och förskola. Detta innebär stora förändringar i områdets vegetation eftersom andelen hårdgjord yta ökar genom att gatorna beläggs med asfalt och eftersom stora delar av marken kommer bli anordnade trädgårdar i stället för friväxande vegetation. Landskapsbilden kommer också påverkas mycket då området går från en öppen och lantlig vy till ett sammanhängande bostadsområde, vilket ger ett helt nytt intryck av området. De 19 stenmurar som kommer påverkas, planeras att flyttas inom planområdet, detta för att bevara de lantliga elementen. Av den mark som inte föreslås exploateras planeras marken som regleras med ”natur” behålla en liknande karaktär som idag, medan den mark som regleras med ”park” får en förändrad och mer anordnad vegetation och karaktär. Hotade och skyddade arter För att få en indikator på om det finns hotade eller skyddade arter inom planområdet har Artportalen använts. Artportalen är ett system för inrapportering och sökning av artobservationer i Sverige. Artportalen är ett öppet system och används av myndigheter, forskare och naturvårdare såväl som privatpersoner. Enligt Artportalen finns inga kända hotade och skyddade arter inom planområdet. Kring planområdet har flera hotade och skyddade arter påträffats så som exempelvis fåglar och igelkottar. Planförslag och konsekvenser Eftersom det enligt Artportalen inte finns några kända hotade och skyddade arter inom planområdet bedöms planförslaget och byggnation inte påverka hotade och skyddade arter. Däremot kommer utveckling enligt planförslaget ta skog- och jordbruksmark i anspråk vilket kan påverka arter utanför planområdet eftersom marken fungerar som arters livsmiljö eller spridningskorridorer. Planförslaget möjliggör dock fortsatt för spridningskorridorer för djur och växter eftersom en del park och naturmark föreslås samt eftersom området förväntas byggas ut med till största dels villatomter med trädgårdar. Skyddsvärda träd Inom planområdet finns två sälgar som är utpekade som skyddsvärda träd i Länsstyrelsen i Jönköping läns trädinventering. Se figur 4. Träd som är minst 1 meter i diameter (Grova träd (jätteträd), Mycket gamla träd (gran, tall, ek, bok minst 200 år, övriga lövträd minst 140 år) och hålträd som är minst 40 cm i diameter definieras som särskilt skyddsvärda träd, det gäller både levande och döda träd. Om en åtgärd på ett särskilt skyddsvärt träd kan komma att väsentligt ändra Figur 4: Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd naturmiljön ska den som planerar att vidta åtgärden lämna in en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken. 20 Planförslag och konsekvenser Det skyddsvärda trädet som ligger längst norr ut föreslås bevaras och skyddas genom att marken är planerad som park. Trädet är belägen i anslutning till en stenmur som ska bevaras vid utveckling. Marken där det västra trädet är beläget föreslås regleras som bostadsmark och regleras inte med någon bestämmelse i detaljplanen. Det är dock önskvärt att trädet bevaras. Figur 5: Trädet som är markerat med en röd pil är ett skyddsvärt träd enligt länsstyrelsens inventering. Åkerholme I sydöstra delen av planområdet finns en åkerholme. Se figur 6. Åkerholmar är ofta artrika miljöer och har ofta höga naturvärden i form av brynmiljöer, hävdgynnad flora och gamla träd. Förekomsten av åkerholmar i åkerlandskapet utgör ett viktigt inslag i landskapsbilden och bidrar till att ge en bild av det äldre jordbrukslandskapets utseende samt kan ha en stor betydelse för växt- och djurliv. En åkerholme utgör ett biotopskyddsområde enligt 5 § i förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken. För att en åkerholme ska räknas som ett biotopskyddsområde ska den vara: en holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Utifrån denna beskrivning görs bedömningen att åkerholmen inom planområdet är biotopskyddsområde. Planförslag och konsekvenser Åkerholmen ligger inom mark som föreslås som skola och bostad. Åkerholmen är även reglerad i detaljplanen med bestämmelsen n –Åkerholmen ska bevaras, detta för att exploatering och 1 användning av området inte ska påverka eller förstöra biotopvärdena inom platsen. Vid exploatering ska åkerholmen tas hänsyn till och kan med fördel vara en del av utemiljön. 21 Figur 6: Åkerholmen i sydöstra delen av planområdet Jordbruksmark I Jordbruksverkets jordbruksblock är två jordbruksblock belägna inom planområdet. Se figur 7. Det ena blocket är cirka 0.8 hektar och är av ägoslaget åker och det andra är cirka 0.6 hektar och är av ägoslaget åkermark – permanent gräsmark. Jordbruksmarken ägs och sköts av kommunen och är idag inte arrenderad. Generellt är jordbruksmark av nationell betydelse och det finns därav ett allmänt intresse av att bevara jordbruksmarken som naturresurs. I propositionen (1985/86:3) förtydligas att brukningsvärd Figur 7: Två jordbruksmarker med klassning 3 inom planområdet. Svart linje är planområdesgränsen jordbruksmark är sådan mark som utifrån läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar lämpar sig för jordbruksproduktion. Enligt rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen kan jordbruksmark vara brukningsvärd även om den idag inte används men tidigare har varit brukad. 22 Den jordbruksmark som avses i denna detaljplan är belägen i närhet till både ett befintligt villaområde och till en lantlig miljö med djurhållandegårdar. För att värdera hur högt brukningsvärde jordbruksmarken bedöms ha, har en jordbruksklassning utförts i samband med framtagandet av översiktsplan 2035. I klassningen fick jordbruksmarkerna 3 av 8 poäng. Dessa poäng gällde ”avstånd inom en radie 1000 meter till brukningscentrum”, ”Jordbruksmarkens storlek” och ”Avstånd inom en radie 1000 meter till djurhållande gårdar med minst 5 djurenheter” . Enligt kommunens ställningstagande i översiktsplan 2035 bedöms därför jordbruksmarken vara möjlig att ta i anspråk om det tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse. I framtagandet av en ny översiktsplan för Mullsjö kommun har en lokaliseringsprövning utförts utifrån all markanvändning. I översiktsplanen beskrivs bland annat att för att Mullsjö kommun ska växa på ett hållbart, attraktivt och kostnadseffektivt sätt ska mark bebyggas där det redan finns befintliga strukturer såsom exempelvis närhet till kommunal service, infrastruktur och sociala värden. I översiktsplanen har området kring Ruder bedömts som lämpligt för nya bostäder utifrån dessa kriterier. Planförslag och konsekvenser Planförslaget innebär att jordbruksmarken kommer tas i anspråk till förmån för bostadsbebyggelse och till viss del infrastruktur. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken är jordbruksmarken av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse och verksamheter endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Eftersom det finns stora begränsningar för fortsatt utbyggnad av Mullsjö tätort till följd av barriärer i form av kommungränsen, riksväg 26/47 och Stråken är utvecklingen av bostadsbebyggelse på Ruder viktigt för att möjliggöra fler bostäder inom tätorten. Därför bedöms utvecklingen enligt detaljplaneförslaget tillgodose ett väsentligt samhällsintresse som inte kan tillgodoses på ett Figur 8: Jordbruksmark inom planområdet från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det allmänna intresset att utveckla marken med bostadsbebyggelse väger därför tyngre än intresset att bevara jordbruksmarken. 23 Stenmurar Det finns flera stenmurar i anslutning till den tidigare åker- och betesmarken. Stenmurar har höga naturvärden och en viktig funktion i ekosystemet då de utgör livsmiljöer, tillflyktsorter och spridningsvägar för flera av jordbrukslandskapets växt- och djurarter. En stenmur i eller vid jordbruksmark utgör ett biotopskyddsområde enligt 5 § i förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken. För att en stenmur ska räknas som ett biotopskyddsområde ska den vara: En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion. Utifrån denna beskrivning görs bedömningen att stenmurarna inom planområdet är biotopskyddsområden. Figur 9: Stenmur inom planområdet Planförslag och konsekvenser Planförslaget innebär att fyra stenmurar kommer att bevaras inom sin nuvarande lokalisering. Se figur 10. Detta regleras i detaljplanen genom att stenmurarna ligger inom markanvändning för park och för natur samt genom egenskapsbestämmelsen – Stenmur – Stenmur ska bevaras. Resterande 1 stenmurar ligger inom mark som regleras med markanvändningarna bostäder, gata och skola. Detta innebär att dessa stenmurar kommer att behöva flyttas till en annan plats inom planområdet, förslagsvis till parkmarken i västra delen av planområdet. Kommunen bedömer att detta är nödvändigt för att skapa en god och hållbar bebyggd miljö. Eftersom stenmurarna är biotopskyddade har kommunen innan granskningsskedet sökt dispens om att flytta stenmurarna, vilket Länsstyrelsen beslutade att medge kommunen 9 april 2026. Beslutet förenades med sex villkor där ett av dessa är att dispensen gäller under 5 år. Figur 10: Rött kryss: Stenmurar som föreslås flyttas vid exploatering. Grön bock: Stenmurar som föreslås bevaras 24 Geotekniska förhållanden I den geotekniska undersökningen som har gjorts inom planområdet redovisas att markens nivå varierar över Ruder-området, men sluttar från cirka +280 i öst till omkring +260 i väst. Markens ytskikt utgörs övervägande av en mullhaltig sand med en uppmätt mäktighet varierande mellan 0,1 och 0,6 meter. I en undersökningspunkt har ett 0,3 meter tjockt torvlager noterats. Därunder finns ett lager av sand till grusig sand, vars underkant ligger på mellan 0,7 och 1,9 meter under markytan. I några undersökningspunkter har sandskiktet inte påträffats. Under sandlagret, eller direkt under det mullhaltiga ytskiktet där sand inte påträffats, finns en sandmorän, delvis något siltig och delvis grusig. Moränen når ned till djup där undersökningarna avbrutits, vilket varierar mellan 4–5 meter, men i vissa fall 1–2 meter. Stopp bedöms normalt ha erhållits i den fasta moränen eller mot större sten eller block i moränen. Att stopp erhållits mot berg i någon undersökningspunkt kan inte uteslutas. Enligt undersökningen är det uppskattade djupet till berg mellan 5 och 10 meter inom största delen av planerad kvartersmark. Mindre djup, 3 till 5 meter, kan förekomma i direkt anslutning till områdesgränsen mot den bebyggda fastigheten i söder, mot den bebyggda fastigheten i öster samt mot Folkhögskolans mark i väster. Se bilaga ” Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik ” för att ta del av hela den marktekniska undersökningsrapporten. Planförslag och konsekvenser Den geotekniska utredningen visar att de förekommande jordarterna, under det ytliga mullhaltiga sandlagret, är bärkraftiga. Generellt gäller att de geotekniska förutsättningarna för direkt grundläggning av byggnader och anläggande av vägar, gator och andra anläggningar är goda och att schaktmassor av förekommande sand- och moränjordar kan återanvändas som bärkraftig fyllning. Vad gäller sättnings- och stabilitetsförhållanden bedöms det inte föreligga någon risk för skadliga sättningar eller risk för ras utifrån de befintliga jordlagerna. I samband med markarbeten, terrasseringar, ledningsschakt och liknande, krävs dock alltid en rutinmässig kontroll av berörda områdens och slänters stabilitet. I utredningen bedöms det uppskattade djupet till berg ligga mellan 5 och 10 meter, men att det kan förekomma på mindre djup. Detaljplanen reglerar därför inte förbud mot källare eftersom möjligheten bedöms som god, men det rekommenderas ändå att risken för bergkontakt utreds inom vissa delar av planområdet samt att grundvattenförhållandena utreds inom hela planområdet i det fall källare ska anläggas. 25 Hydrologiska förhållanden Resultatet från den geotekniska undersökningen gällande de hydrogeologiska förhållandena indikerar att grundvattenytan ligger djupt. Två grundvattenrör installerats april-maj 2017, men inget grundvatten påträffades inom undersökta djup, det vill säga cirka 4 meter under markytan. Det bör dock noteras att grundvattennivåerna under våren 2017 låg mycket under de normala för årstiden och eftersom grundvattenståndet är beroende av nederbörd och dessutom varierar över året så kan det inte uteslutas att grundvattennivåerna normalt kan ligga högre än de registrerade. Se bilaga ” Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik ” för att ta del av hela den marktekniska undersökningsrapporten. Planförslag och konsekvenser Planförslaget bidrar till stora förändringar i markytan då mer hårdgjord yta tillkommer till följd av exploateringen av bostäder och gator. Mycket genomsläpplig yta bevaras dock inom planområdet eftersom stora delar är utpekade som naturmark och parkmark, vilket gör att vatten kan filtreras ner i marken och den naturliga vattenbalansen kan bevaras. För att minska översvämningsrisken inom och utanför planområdet planeras även en dagvattendamm anläggas inom planområdet, vilket även regleras i detaljplanen inom parkmarken i västra delen av planområdet. Kulturmiljö Fornlämningar Inom planområdet finns flera registrerade fornlämningar. Under åren 2015–2020 utreddes dessa i flera etapper, vilket resulterade i fyra rapporter. Det sista beslutet från länsstyrelsen gällande ”Resultat från arkeologisk förundersökning av fossil åker L1970:3194 och L1970:3180, på Nykyrka Ruder 1:7, Mullsjö kommun” lyder ”Länsstyrelsen bedömer att de berörda lämningarna inte kräver ytterligare arkeologiska insatser utan kan anses undersökta och borttagna. Övriga lämningar inom det markerade planområdet på bifogad karta är antingen tidigare undersökta och borttagna, eller bedömda som övrig kulturhistorisk lämning för att de är yngre. De saknar därför fornlämningskydd. Ur fornlämningssynpunkt är därmed hela planområdet nu tillgängligt för byggnation”. Planförslag och konsekvenser Planområdet och dess framtida byggnation bedöms inte påverka fornlämningar inom planområdet. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap. miljöbalken Hushållningsbestämmelserna gäller för jordbruksmark, skogsbruksmark, stora oexploaterade områden och ekologiska särskilt känsliga områden. Cirka 1,4 hektar av planområdet är utpekat som jordbruksmark i Jordbruksverkets jordbruksblock. Jordbruksmarken är idag orörd. Utifrån lokaliseringsprövning, bedömning av 26 brukningsvärdet samt om detaljplanen bidrar till ett väsentligt samhällsintresse gör Mullsjö kommun bedömningen att intresset att exploatera marken väger tyngre än intresset att bevara och bruka jordbruksmarken. Detta eftersom området är viktigt för utvecklingen av tätorten och eftersom området är utpekat som utvecklingsområde i kommunens översiktsplan. Utöver jordbruksmarken påträffas inga sådana värden som omfattas av hushållningsbestämmelserna inom planområdet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer regleras i 5 kap. miljöbalken och berör kvalitet på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormerna omfattar bland annat föroreningar i utomhusluft och omgivningsbuller eller vattenkvaliteten vid sjöar och vattendrag. Syftet med miljökvalitetsnormer är att skydda människors hälsa, miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Planförslag och konsekvenser Genomförandet av detaljplanen bedöms inte överskrida eller negativt påverka miljökvalitetsnormerna för buller och luft. Detta eftersom Mullsjö generellt har en god luftkvalitet, eftersom planområdet är beläget i utkanten av tätorten samt eftersom den planerade byggnationen inte är av ett sådant slag att den bidra till en stor miljöpåverkan. Vad det gäller planområdets närmsta ytvattenförekomst, Mullsjön, har den vattenkvalitetskrav att år 2027 uppnå en god ekologisk status. I dagsläget år 2026 är statusen måttlig. För att detaljplanen inte ska bidra med försämringar av den ekologiska statusen för Mullsjön reglerar detaljplanen att en dagvattendamm ska anordnas inom parkmarken. Detta genom att fördröja och rena dagvatten från exempelvis byggnader, tak och hårdgjorda ytor innan det når ytvattenförekomsten Mullsjön. Miljö Dagvatten Dagvatten utgörs av regn-, smält- och dräneringsvatten som rinner från markytor, tak och hårdgjorda ytor via diken, ledningar eller ytavrinning till vattendrag, sjöar eller reningsverk. Idag finns inga dagvattenledningar inom planområdet och den närmsta är belägen i Björsätervägen, väster om planområdet. Inom planområdet finns en flödesväg som uppkommer i mitten av planområdet och som leder ner mot Mullsjön, där mycket höga flöden kan uppkomma. Området är i nuläget till stor del oexploaterat och består huvudsakligen av naturmark, vilket innebär att en stor del av nederbörden infiltreras i marken. Enligt “Nykyrka-Ruder 1:7, Mullsjö, PM Geoteknik” (Atkins) bedöms förutsättningarna för infiltration vara relativt goda inom de delar av området där sandlager förekommer ovan morän och där grundvattennivån ligger på större djup. I områden där sandlagret är tunnare eller saknas, begränsas infiltrationsmöjligheterna eftersom moränen har lägre genomsläpplighet. 27 Förutsättningarna bedöms däremot vara relativt goda för att anlägga öppna fördröjningsmagasin eller dagvattendammar i den befintliga sandmoränen. Planförslag och konsekvenser Vid genomförande av detaljplanen kommer andelen hårdgjorda ytor att öka. Detta innebär att markens naturliga infiltrationsförmåga minskar samtidigt som dagvattenflödena ökar både i volym och hastighet jämfört med dagens situation. Vid genomförande av detaljplanen kommer även den befintliga flödesvägen med höga flöden att förändras genom att området bereds för byggnation i form av bostäder och gator. För att hantera dagvattnet inom planområdet behöver hantering ske enligt principen lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i kombination med central fördröjning innan avledning sker till det kommunala dagvattennätet. Syftet är att minska och fördröja dagvattenflöden innan vattnet når områdets huvudsystem. Därför möjliggör detaljplanen hantering genom LOD, i form av infiltrering i naturmarken, i parkmarken och i trädgårdar inom planområdet samt genom att dagvattnet kan hanteras via diken. Vidare reglerar även planförslaget anläggande av en dagvattendamm inom parkmarken i västra delen av planområdet, vilket kommer fungera som en central fördröjning. Detta regleras genom egenskapsbestämmelsen Dagvattendamm – 1 Dagvattendamm ska finnas. Denna dagvattendamm ska utgöra områdets huvudsakliga fördröjningsmagasin. Efter fördröjning i dagvattendammen ska dagvattnet avledas kontrollerat via dagvattenledningar till det kommunala dagvattennätet i Björksätervägen och vidare mot recipienten Mullsjön. Dammen ska placeras inom parkmarken i västra delen av planområdet, i ett läge som möjliggör att dagvatten från området kan samlas upp och fördröjas innan kontrollerad avledning sker nedströms. Se figur 11. Dagvattendammen kommer även bidra till rening av dagvattnet genom exempelvis sedimentation, växtupptag och naturliga biologiska processer innan vattnet leds vidare. Parkmarken bedöms vara tillräckligt stor för att rymma en dagvattendamm med erforderlig volym. Den exakta dimensioneringen av dammens volym, utlopp och tekniska utformning fastställs i samband med projektering av området. Dagvattendammen ska dock dimensioneras för att kunna hantera ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor 1,4 för en maximalt utbyggd plan. Dagvattendammen ska anläggas i samband med exploateringen av området. Dagvattendammen utgör en förutsättning för planens genomförande och ska vara färdigställd innan området tas i bruk. Den planerade dagvattendammen avses ingå i den kommunala dagvattenhanteringen och kommer efter utbyggnad att förvaltas och underhållas av kommunens gata-/parkenhet. Vad det gäller utbyggnad av det kommunala dagvattennätet inom planområdet, ska dagvattenledningar primärt anläggas i de planerade gatorna och ledas vidare till dagvattendammen. Detaljerad utformning av dagvattensystemet, inklusive dagvattenledningar, brunnar, dimensioner och anslutningspunkter, fastställs i samband med projektering av området. I projekteringsskedet utreds bland annat ledningsdimensioner, placering, lutningar samt koppling till befintligt kommunalt dagvattennät i Björksätervägen. I samband med projekteringen kommer även dagvattensystemets funktion vid dimensionerande regn samt skyfall att verifieras genom hydrauliska beräkningar. Dimensioneringen ska säkerställa att utgående flöde från planområdet efter exploateringar förbättrar förutsättningarna nedströms i jämförelse med dagens vattenflöden. Genom denna lösning säkerställs att: 28 • dagvattenflöden från området fördröjs • flödestoppar reduceras • belastningen på nedströms områden förbättras jämfört med dagens situation Sammanfattningsvis utgör dagvattendammen och dagvattenledningarna tillsammans ett sammanhängande dagvattensystem där dammen fungerar som fördröjningsmagasin medan ledningssystemet möjliggör kontrollerad avledning nedströms. Figur 11: Karta över exempel på dagvattenflödenas riktning vid utbyggt område Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Omgivningsbuller som berör planområdet är vägtrafikbuller från fortsättningen av Ringvägen som går igenom planområdet. Det har inte gjorts några trafikmätningar på vägen, men utifrån liknande vägar kan cirka 100 fordon per dygn vara en rimlig trafikmängd att utgå ifrån som nuläge. Detta eftersom den främst används som tillfartsväg till gårdar som är belägna på Ruder och Älghagen. De riktvärden som gäller för vägtrafik är 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsfasad samt 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå vid uteplats. För förskola gäller riktvärdena 55 dBA ekvivalent ljudnivå för utomhusmiljön och att minst hälften av samtliga lekytor utomhus ska ligga under 50 dBA. Planförslag och konsekvenser För att beräkna framtida bullernivåer från fortsättningen av Ringvägen har Trafikverkets trafikalstringsverktyg från samt ”hur mycket bullrar vägtrafiken?” som Boverket och SKR har 29 tagit fram används. Eftersom planområdet är den första större exploateringen på Ruder, och det i framtiden förväntas, utifrån översiktsplan 2035, ske en större utbyggnad samt att vägen igenom planområdet kan bli en genomfartsväg från riksväg 26/47 har bullernivåerna beräknats utifrån fyra scenarier: • Scenario 1: Utbyggnad av hela detaljplanen Bostäder + Förskola Om hela detaljplanen byggs ut, alltså med både bostäder och förskola beräknas årsmedeldygnstrafik uppnå maximalt 1000 fordon. Detta innebär att vid en hastighet om 40 kilometer/timmen kommer den ekvivalenta ljudnivån vara 53 dBA, 10 meter från vägens mitt. Detta innebär att den ekvivalenta ljudnivån vid fasad kommer att ligga under riktvärdena och att det går att anordna uteplatser inom varje fastighet som inte överskrider 50 dBA. För att klara riktvärdena ska uteplatsen vara belägen cirka 20 meter från vägens mitt. Att bebyggelsen inte placeras inom 10 meter från vägens mitt säkerställs genom prickmark på de fastigheter som gränsar till fortsättningen av Ringvägen. • Scenario 2: Endast utbyggnad av bostäder Om inte förskolan byggs ut inom planområdet beräknas en årsmedeldygnstrafik inte uppnå 1000 fordon som är det lägsta antalet fordon i tabellen från Boverket och SKR kan beräkna utan kommer ligga på cirka 400 fordon per dygn. Detta innebär att den ekvivalenta ljudnivån vid fasad kommer att ligga under riktvärdena och att det går att anordna uteplatser inom varje fastighet som inte överskrider 50 dBA. • Scenario 3: Fortsatt utbyggnad av Ruder Förutsatt att hela planområdet är utbyggt enligt ”scenario 1”, samt att etapp 5 och 6 av Ruder enligt översiktsplanen bebyggs med cirka 80 ytterligare bostäder, beräknas årsmedeldygnstrafik uppnå till maximalt 1500 fordon inom planområdet. Detta innebär att vid en hastighet om 40 kilometer/timmen kommer den ekvivalenta ljudnivån vara 55 dBA, 10 meter från vägens mitt. Detta innebär att den ekvivalenta ljudnivån vid fasad kommer att ligga under riktvärdena och att det går att anordna uteplats inom varje fastighet som inte överskrider 50 dBA. För att klara riktvärdena ska uteplatsen vara belägen minst 35 meter från vägens mitt. • Scenario 4: Väg som kopplar samman väg 26/47 Om hela Ruder byggs ut enligt ”scenario 3” och om vägen mellan väg 26/47 och Ruder anläggs i enlighet med översiktsplanen beräknas årsmedeldygnstrafik uppgå till cirka 4000 fordon per dygn. För att bedöma möjlig framtida årsmedeldygnstrafik från vägen mellan väg 26/47 och Ruder har Jönköpingsvägen som är tätortens nuvarande infart från väg 26/47 används som underlag. Jönköpingsvägen hade år 2024 en årsmedeldygnstrafik strax över 5000 fordon. Om häften av dessa fordon i stället skulle köra via Ruder skulle detta innebära en årsmedeldygnstrafik om cirka 2500 fordon per dygn. Vid en hastighet om 40 kilometer/timmen och en årsmedeldygnstrafik om 4000 fordon per dygn kommer den ekvivalenta ljudnivån vid fasad ligga på 58 dBA, 10 meter från vägens mitt. Däremot kommer inte uteplats kunna ordnas inom de fastigheter som ligger längs med huvudgatan utan att bullerplank eller annan ljuddämpande åtgärd uppförs. Bostadsbebyggelsen kan med fördel utformas på ett sådant sätt att en bullerskyddad uteplats möjliggörs, exempelvis genom att uppföra bostadsbyggnation i vinkel. På sådant sätt kan utemiljöns bullernivåer säkerställas för framtiden. Kommunen bedömer därför att det är möjligt att uppföra en bullerskyddad uteplats inom samtliga fastigheter inom planområdet. 30 Kommunen bedömer att det mest sannolika scenariot på kort sikt är scenario 1 - att området byggs ut enligt detaljplanen. I det fall utbyggnad sker enligt scenariona 3 eller 4 ska konsekvensen av ett ökat trafikflöde behandlas i projekteringsfasen för dessa åtgärder. Gällande ytan för förskola bedöms den vara så pass stor att det är möjligt att placera förskolebyggnaden längre in på tomten samt använda byggnaden som bullerskärm mot buller från gatan. Området är även idag ett skogsområde där träd och grönska kan bevaras för att dämpa bullernivåerna. Risk för olycka Insatstiden för räddningstjänsten från brandstationen till planområdet beräknas ligga under 10 minuter, vilket bedöms som ett godtagbart avstånd. Avståndet mellan brandposter bör understiga 150 meter i enlighet med kommunens handlingsprogram och gällande VAV-norm. Befintliga brandposter ligger inom 150 meter från planområdet. Avståndet mellan brandposter och angreppspunkt bör inte överstiga 100 meter enligt gällande VAV-norm. I dagsläget finns inga brandposter inom planområdet. Planförslag och konsekvenser I de projekteringar som kommer tas fram vid genomförande av planen ska brandposter planeras för att följa kommunens handlingsprogram och VAV-normen. Risk för översvämning WSP tog under 2022 fram en skyfallskartering över delar av Mullsjö kommun. Skyfallskarteringen visar att det finns en flödesväg med ett mycket högt vattenflöde som går från mitten av planområdet och vidare nordväst nedströms mot Mullsjön och genom befintliga fastigheter. Se figur 12. Idag finns inga dagvattenledningar inom planområdet och närmsta finns på Björsätervägen, väster om planområdet. Figur 12: Skyfallskartering som visar maximalt flöde. Svart linje är planområdesgränsen 31 Planförslag och konsekvenser Skyfall innebär stora vattenmängder under kort tid som normalt inte kan hanteras enbart genom dagvattenledningar, vilket kan bidra till att översvämningar uppstår. Dagvattenhanteringen ska därför utformas så att även extrema regn kan hanteras genom kontrollerad ytavrinning, fördröjning och planerade avrinningsvägar. Exploatering med ökade hårdgjorda ytor inom planområdet kan påverka vattenflödet mot Mullsjön. För att säkerställa att vattnet som uppstår inom planområdet kan fördröjas, så att bebyggelsen nedströms inte påverkas negativt, reglerar detaljplanen att en dagvattendamm ska finnas inom parkmarken. Den planerade dagvattendammen ska bidra till att reducera flödestoppar vid kraftiga regn. Den exakta dimensioneringen av dammens volym, utlopp och tekniska utformning fastställs i samband med projektering av området. Dagvattendammen ska dock dimensioneras för att kunna hantera ett 100-årsregn inklusive klimatfaktor 1,4 för en maximalt utbyggd plan. Det identifierade skyfallsstråket ska särskilt beaktas i den fortsatta projekteringen. Se figur 12. Detta genom att markhöjdsättning, gator och grönytor utformas så att vatten vid kraftiga regn kan ledas mot planerade dagvattenlösningar och vidare genom området på ett kontrollerat sätt utan att orsaka skador på byggnader både inom och utanför planområdet. Utöver regleringen om dagvattendamm bidrar detaljplanen till att minska risken för översvämning genom att säkerställa genomsläppliga ytor inom planområdet i form av naturmark och parkmark. Risk för ras Planområdet har ingen identifierad risk för ras och skred. Enligt den geotekniska undersökningen framgår det att det inte bedöms föreligga någon risk för ras i befintliga jordlager (sand och sandmorän) vid nuvarande förhållanden inom planerad kvartersmark. I samband med markarbeten, terrasseringar, ledningsschakt och liknande, krävs dock alltid en rutinmässig kontroll av berörda områdens och slänters stabilitet. Planförslag och konsekvenser Planområdet föreslår ingen byggnation som bedöms påverka risken för ras- och skred negativt. Radon Radonhalten i marken mättes upp senast 2017 i tre undersökningspunkter. I de mätningarna mättes halten upp till värden varierade mellan cirka 2 och 15 kBq/m3 . Gränsen mellan låg- och normalrisk är 10 kBq/m3. Planförslag och konsekvenser Utifrån de uppmätta värdena bedöms det lämpligt att exploatera området med den markanvändning som detaljplanen föreslår, byggnader ska dock radonsäkras vid uppförande. 32 Förorenad mark Vid framtagande av en ny detaljplan ska riskobjekt inom 1 kilometer från planområdet identifieras och bedömas. Enligt EBH-kartan finns ett utpekat objekt med riskklass 3 (måttlig risk) inom 1 kilometer från delar av området. Objektet är en avfallsdeponi och ligger i Habo kommun. När gällande detaljplan från 2017 gjordes, togs en geoteknisk utredning fram. Under den utredningen noterades inga föroreningar i marken. I den geotekniska utredningen utfördes inte någon egentlig miljöprovtagning, men i de jordprover som utfördes påträffades ingen jord med tvivelaktig lukt eller missfärgningar. Planförslag och konsekvenser Utifrån resultaten i den geotekniska utredningen och topografin till det utpekade objekt är bedömningen att det inte föreligger någon risk för spridning av föroreningar från EBH-objektet till detaljplaneområdet. Om det vid markarbetena upptäcks en förorening ska tillsynsmyndigheten enligt 10 kap. 11 § miljöbalken genast underrättas. Eventuellt förorenade massor ska tas om hand och körs till godkänd mottagningsanläggning. Djurhållning I närhet till planområdet finns småskaliga djurhållande gårdar, vilket kan innebära att störningar och olägenhet i form av exempelvis lukt, flugor, allergener, damm, höga ljud från djuranläggningar och starkt ljussken från ridbanor. De grundläggande kraven när det gäller planering av den byggda miljön i anslutning till djurhållning finns i 2 kap. PBL. Enligt 2 kap. 5 § p1 PBL ska bebyggelse och byggnadsverk vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. I 2 kap. 9 § framgår det att planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Dessa två paragrafer innebär att kommunen ska säkerställa att planläggning i närhet till djurhållande gårdar görs på ett sådant sätt att det inte innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Enligt Boverket har hästen fått en ökad betydelse för människors rekreation och hälsa och det är i många fall möjligt att bygga närmare stall än vad som har gjorts tidigare. Boverket menar att riskerna för störningar bör vägas mot fördelar och möjligheter att djurhållande gårdar finns i närheten av planområdet. Ju längre avståndet är mellan djurhållning och bebyggelse desto mindre är risken. Men det gäller inte alla platser. Risken för allergenspridning ses som en hälsorisk runt stall och hästhagar men allergenerna sprids främst inom 50–100 meter från platsen där hästarna vistas. I en öppen terräng kan vinden föra med sig lukt, damm och allergener, men om det finns kullar, vegetation och liknande emellan, kan det begränsa störningarna. Då kan ett kortare skyddsavstånd räcka. Det är dock viktigt att känsligare miljöer såsom förskolor och skolor tas ökad hänsyn till. Samma 33 åtgärder kan vara fördelaktiga för att begränsa luktstörningar som kan förekomma från exempelvis gödselupplag. Planförslag och konsekvenser Närmsta betesmark som är utpekad i Jordbruksverkets jordbruksblock är belägen i anslutning till planområdet sydöstra del som föreslås som skola. Se figur 13. Det finns även en ytterligare betesmark söder om planområdet som är belägen cirka 50 meter från föreslagen bostadsmark. Eftersom dessa har ägoslaget ”bete” går det inte att utesluta att marken används för djurhållning och betesmarkerna kan därför påverka detaljplanen. Det finns även betesmark inom Habo kommun som är belägen öster om planområdet. Den närmsta betesmarken är belägen cirka 200 meter från planområdet Figur 13: Gula ytor representerar betesmark i närheten av planområdet. De ytor som är markerade i rött är övriga jordbruksmarker och svart och avgränsas av vegetation i form av linje är planområdesgränsen skogsmark. Därför bedöms inte betesmarkerna inom Habo kommun påverka detaljplanen. Området kring Ruder består av en lantlig miljö som anses vara en förutsättning för områdets attraktivitet och som ska prägla utformningen av den nya bebyggelsen. Därför bedömer Mullsjö kommun att närheten till djurhållande gårdar är ett positivt värde för områdets rekreation och karaktär i form av en lantlig miljö och att det därför inte krävs längre skyddsavstånd än vad planen föreslår. Avståndet mellan betesmarken söder om planområdet och den föreslagna bostadsmarken bedöms säkerställa att det inte blir en betydande olägenhet eller fara för människors hälsa och säkerhet. Detaljplanen reglerar även ett natursläpp om 10 meter vilket bidrar till att vegetation kan begränsa störningar ytterligare. Betesmarken sydöst om planområdet är belägen cirka 50 meter från åkerholmen inom användningen Skola. Eftersom detaljplanen reglerar att åkerholmen ska bevaras kommer åkerholmen och dess vegetation säkerställa att hälsorisker kopplat till allergener och luktstörningar begränsas. Marken som regleras med Skola är har även utrymme att utformas på ett sådant sätt att ökade avstånd till betesmarken kan hållas. 34 Social hållbarhet Barnperspektiv Planområdet är beläget cirka en kilometer gång- och cykelväg från den befintliga förskolan Skogsgläntan och cirka två kilometer från kommunens befintliga skolområde i Mullsjö tätort. Gång- och cykelvägarna i riktning mot skolan är av god kvalitet. Gällande befintliga aktiviteter för barn i närheten finns det en större park med lekplats och öppna grönytor cirka 600 meter gång- och cykelväg från planområdet. Vidare är Gruvered beläget cirka 1,2 kilometer med gång och cykel från planområdet där det finns fotbollsplaner och badplatser. Planförslag och konsekvenser Planförslaget möjliggör en sådan bebyggelse som antas medföra inflyttning av barnfamiljer. Detta innebär att planförslaget kräver att planområdet planeras med barn och ungas behov i åtanke. Planområdet möjliggör en god trafiksäkerhet för barn, med gång- och cykelväg som leder mot skolområdet. Inom planområdet planeras inte en lekplats utan den befintliga parken som ligger cirka 600 meter från planområdet gång- och cykelväg beräknas vara tillräckligt nära för att skapa en god lekyta för barnen. Detta eftersom det även finns park- och naturmark i närheten som räknas som lekmiljö för barn samt eftersom planen möjliggör villabebyggelse som kan innehålla privata ytor som uppmuntrar till lek. Inom planområdet har mark för en ny förskola reglerats som reserv vid eventuellt behov. Ytan är cirka 1,1 hektar vilket innebär att rekommendationerna från Boverket om 40 kvadratmeter utemiljö per barn är möjlig att tillgodose. Vid maximalt nyttjande av byggrätten om 30 procent av fastighetsarean kommer en friyta om cirka 7700 kvadratmeter möjliggöras. Platsen är även möjlig att utforma på ett sådant sätt att andra rekommendationer gällande utemiljön som exempelvis skuggbildning samt god luft- och ljudkvalitet bedöms kunna tillgodoses vid utveckling. Inom marken ska även angöring möjliggöras både för hämtning/lämning, personal och leveranser, dock regleras inte placeringen av detta i detaljplanen. Rekreation Idag används planområdet till stor del som ett rekreationsstråk, främst genom vandringsleden som sträcker sig i den västra delen av planområdet. Även den lantliga grusvägen uppskattas och används av många som tar promenader runt om Ruder. I översiktsplanen är det beskrivet att vid utveckling av området ska omgivningspåverkan på natur-, kultur- och rekreationsvärdena i området Ruder som helhet värderas och värnas. I översiktsplanen föreslås även ”etapp 5 och 6” av Ruder byggas ut. Det är därför viktigt att redan i denna detaljplan säkerställa att rekreationsvärdena tryggas och kan anslutas vidare vid efterföljande planering och utveckling. Planförslag och konsekvenser För att planförslaget ska följa översiktsplanens intentioner möjliggör planförslaget bevarande av vandringsleden, detta genom att marken planeras som park. I planförslaget föreslås dock delar av 35 vandringsleden flyttas några meter nordväst för att möjliggöra bostadsbebyggelse. För att parkens karaktär och rumslighet ska bibehållas i området ska även träd och annan vegetation bevaras så att det kan skapas en grön barriär mellan vandringsleden och fastigheterna. Leden ska även åtgärdas så att den blir mer tillgänglig än vad den är idag. Förutom parkmarken vid vandringsleden har planområdet utformats med mindre ytor för park emellan bostadsmark. Syftet med detta är att dessa ska fungera som ett mindre promenadstråk inom området och att det ska finnas gena vägar ner mot den större parken. Service Planområdet är beläget cirka 1,7 kilometer söder om Mullsjö centrum. Detta innebär att området inte bedöms ha god tillgång till service i sitt närområde, vilket dock inte bedöms som något negativt utifrån planområdets karaktär i form av en lantlig miljö. Planområdet ligger även på en höjd, med en höjdskillnad på cirka 40+ meter från centrum, vilket kan påverka möjligheten och viljan att gå och cykla till planområdet. Närmsta förskolan är Skogsgläntan som ligger cirka en kilometer från planområdet. I kommunens översiktsplan har bättre gång- och cykelvägar föreslagits. Under rubriken ”kollektivtrafik” förs även ett resonemang om att flytta befintlig rutt för kollektivtrafiken, vilket skulle kunna medföra att en busshållplats placeras närmre planområdet i framtiden. Planförslag och konsekvenser Planförslaget möjliggör för cirka 80 nya bostäder i sydöstra delen av Mullsjö tätort. Konsekvensen av ett fullt utbyggt planområde bedöms vara att antalet barn ökar i Mullsjö tätort, vilket kan innebära att fler förskoleplatser efterfrågas. För att kunna möjliggöra en god, nära kommunal service i form av förskola, har mark för skola reglerats som reserv vid eventuellt behov. Mullsjö kommun kommer därför att bevaka områdets inflyttningsmönster och bedöma behovet utifrån den översiktliga planeringen och på verksamhetsnivå, och utifrån detta bedöma när en ny förskola krävs inom planområdet. 36 Trafik Motortrafik, angöring och parkering Planområdet nås primärt via Ringvägen norrifrån. Den befintliga vägen inom planområdet är en grusad, smal väg med en hastighetsbegränsning på 70 km/h och är en fortsättning på Ringvägen. Det finns ingen uppmätt årsmedeldygnstrafik men utifrån liknande vägar kan cirka 100 fordon per dygn vara en rimlig trafikmängd att utgå ifrån som nuläge. Det går även att ta sig till planområdet från Gruveredsvägen samt via Torestorpsleden. Vägarna söder om planområdet är idag enskilda vägar, som ägs av en vägförening. Detta innebär att kommunen inte har ansvar för skötsel och drift. Figur 14: Befintlig grusväg inom planområdet Bedömning av framtida trafikalstring utifrån översiktsplanen 2035 Utifrån kommunens översiktsplan som vann laga kraft december 2025 har markanvändning i form av bostadsmark söder om planområdet samt markreservat för väg mot riksväg 26/47 och Gruvered föreslagits. Detta innebär att vägen inom planområdet kan komma att bli en väg för genomfartstrafik i framtiden. Vid en utbyggnad av de två markreservaten för väg bedöms det markreservat som går mot Gruvered inte påverka mängden trafik inom planområdet, däremot kan en väg mellan planområdet och riksväg 26/47 bidrar till att årsmedeldygnstrafiken uppgår till cirka 4000 fordon/dygn. Vid en utbyggnad av de bostadsområden som föreslås i översiktsplanen söder om planområdet uppskattas ytterligare 80 bostäder kunna tillkomma inom Ruder vilket enligt trafikalstringsverktyget skulle innebära en ökning av cirka 120 resor med bil per dygn inom planområdet. I översiktsplanen beskrivs även vikten av att utreda möjligheten att i framtiden ha kollektivtrafik i denna del av Mullsjö tätort, detta för att kunna erbjuda en kollektivtrafik med bättre upptagningsförmåga. Om detta möjliggörs i framtiden kan trafikalstringen minska i området, vilket bedöms som positivt. Planförslag och konsekvenser För att beräkna framtida trafikflöde vid utbyggnad av planförslaget har Trafikverkets trafikalstringsverktyg använts. Den indata som har används är lokalisering och markanvändning samt påverkansparametrar i form av frågor om kollektivtrafik, gångtrafik, cykeltrafik, biltrafik och mobility management. Se resultatet av trafikalstringsverktyget i figur 15. Eftersom bilanvändandet 37 är högt i Mullsjö kommun generellt kan trafikökningen med bil antas bli högre än vad resultatet av trafikalstringsverktyget visar. Figur 15: Resultat av trafikalstringsverktyget Planförslaget möjliggör en större huvudgata samt flera lokalgator. Den befintliga vägen föreslås även breddas till 13 meter för att möjliggöra gata, gång- och cykelväg samt vägdiken. Vid exploatering av området bör hastighetsbegränsningen sänkas till 40 km/h detta både ur trafiksäkerhetssynpunkt och för att minska bullernivåerna inom området. De lokalgator som tillkommer inom området föreslås med en bredd på 9 meter. In- och utfarter från bostadsfastigheter sker mot lokalgator i enlighet med detaljplaneförslaget. Planförslaget reglerar även utfartsförbud för de fastigheter som angränsar mot huvudgatan förutom mot den mark som regleras som skola. Detta bidrar till att inga ytterligare anslutningar kan tillkomma mot huvudgatan och att utfarter anläggs på ett trafiksäkert sätt. Vad det gäller parkeringar ska dessa ordnas inom respektive fastighet. Inom mark för skola/bostad ska angöring planeras utifrån behov. I anslutning till denna mark finns även ett planerat E-område och vid planering av angöring till förskola eller bostäder ska inte angöring eller parkering placeras inom två meter från E-området. 38 Gång- och cykeltrafik Inom planområdet finns inga befintliga gång- och cykelvägar. Närmsta gång- och cykelväg från planområdet är från korsningen Ringvägen/Stjärnvägen. Planförslag och konsekvenser Planförslaget möjliggör att en fortsättning av den befintliga gång- och cykelvägen som går längs med Ringvägen kan anläggas. Den befintliga grusvägen inom planområdet planeras breddas till 13 meter där en trottoar för gång- och cykeltrafik ska anläggas. För att skapa trafiksäkra lokalgator inom planområdet föreslås dessa bli 9 meter breda, där gång- och cykeltrafikanter kan röra sig tillsammans med biltrafiken. Kollektivtrafik Området ligger 1,7 kilometer från Mullsjö Resecentrum där både tågtrafik och busslinjer finns. Närmaste busshållplats finns vid Sjövägen. Den är belägen cirka 500–1000 meter gång- och cykelväg från planområdets föreslagna fastigheter. Se figur 16. Busstrafiken trafikeras 5 gånger per dag på vardagar i båda riktningar, två gånger på morgonen och tre gånger på eftermiddagen. På helgerna trafikeras hållplatsen endast två gånger på natten. Planförslag och konsekvenser De senaste 10 åren har området Torestorp/Ruder växt. Tillsammans med kommunens översiktliga planering om att Figur 16: Avstånd till kollektivtrafik fortsätta växa i och runt omkring planområdet kan behovet av ytterligare busslinje eller förändrad sträckning för kollektivtrafiken i området uppstå. Mullsjö kommun kommer därför att bevaka behovet och arbeta för att utveckla kollektivtrafiken i Mullsjö tätort tillsammans med länstrafiken för att kunna erbjuda en attraktiv kollektivtrafik med bättre upptagningsförmåga. Detta kan bidra till att det i framtiden kan vara möjligt att busstrafiken flyttas till Ringvägen och därmed att en busshållplats kan förläggas inom planområdet. 39 Genomförandefrågor Mark- och utrymmesförvärv Skyldighet och rätt till inlösen I enlighet med 6 kap. 13§ PBL har kommunen rätt att lösa in mark och enligt 14 kap. 14§ PBL har kommunen en skyldighet att på fastighetsägarens begäran lösa in mark som enligt detaljplanen ska användas för en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller annat än enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd ändå. Under processens gång har det gjorts en fastighetsbestämning mellan fastigheterna Nykyrka-Ruder 1:43 och Nykyrka-Ruder 1:7 som har resulterat i att detaljplanen inte berör fastigheten NYKYRKA-RUDER 1:43, därför finns ingen skyldighet eller rätt till inlösen inom detaljplanen, vilket kommunen bedömde kunde finnas för en del av gatumarken innan fastighetsbestämningen utfördes. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Inom fastigheterna Torestorp 1:95 och Nykyrka-Ruder 1:7 kommer avstyckningar ske för kvartersmark i form av bostäder. Fastighetsrättsliga konsekvenser I tabellen nedan beskrivs planområdets fastighetsrättsliga konsekvenser. Fastighet Fastighetsrättsliga konsekvenser Torestorp 1:95 Allmän platsmark ska fortsatt vara i kommunalt ägo med kommunalt huvudmannaskap. Kvartersmark ska styckas av och säljas. NYKYRKA-RUDER 1:7 Allmän platsmark och allmän kvartersmark ska fortsatt vara i kommunalt ägo med kommunalt huvudmannaskap. Kvartersmark ska styckas av och säljas. 40 Rättigheter Servitut Inom planområdet finns ett servitut till förmån för fastigheten Gruvered 1:32. Servitutet är ett officialservitut för väg och föreslås som parkmark i plankartan. Vägen finns inte idag men det är möjligt att anlägga väg utifrån gällande servitut. Tekniska frågor Vatten och avlopp Mullsjö energi och miljö AB har hand om vatten- och avloppsanläggningar med tillhörande ledningar i Mullsjö tätort. Ledningar för vatten och avlopp finns på allmän platsmark utanför planområdet och kommer ledas vidare in på planområdet. Förslagsvis ska ny vattenledning kopplas mot befintlig ledning i Ringvägen och ny spillvattenledning mot Björksätervägen. Dagvattenledningar ska primärt anläggas i de planerade gatorna och ledas vidare till den planerade dagvattendammen. Efter fördröjning i dagvattendammen ska dagvattnet avledas kontrollerat via dagvattenledningar till det kommunala dagvattennätet i Björksätervägen och vidare mot recipienten Mullsjön. Detaljerad utformning av dagvattensystemet, inklusive dagvattenledningar, brunnar, dimensioner och anslutningspunkter, fastställs i samband med projektering av området. Den planerade dagvattendammen avses ingå i den kommunala dagvattenhanteringen och kommer efter utbyggnad att förvaltas och underhållas av kommunens gata-/parkenhet. El och fiber Underlag som har används för att identifiera befintliga ledningar i planarbetet har levererarats av Sweco genom Ledningskollen. Vattenfall Eldistribution AB är huvudman för det allmänna elnätet i Mullsjö kommun. I planförslaget föreslås tre nya transformatorstationer som regleras genom E-områden i plankartan. Markupplåtelseavtal kommer tecknas med Vattenfall Eldistribution AB för transformatorstationerna när detaljplanen vunnit laga kraft. E-områdena har placerats på ett sådant sätt att tillkommande ledningar kan anläggas i gata och att skyddsavstånd om fem meter till närmsta bostad och två meter till parkering kan hållas. Åtkomst till transformatorstationen ska säkerställas genom bildande av ledningsrätt eller servitut. Telia ansvarar för utbyggnad av tele- och fibernät i Mullsjö kommun. Inom planområdet finns två befintliga ledningar. I västra delen av planområdet finns en ledning som inte regleras som U- område, detta eftersom det bedöms mer lämpligt att flytta ledningen till gatu- eller parkmark än att bevara ledningen inom bostadsmarken. En flytt av befintlig ledning bekostas av exploatören. Den andra ledningen ligger i östra delen av planområdet och är en kopparkabel som är tagen ur drift. Om kabeln kommer fram i samband med schaktarbete ska kabeln ändförslutas. 41 Uppvärmning Fjärrvärme finns inte utbyggt på Ruder-området men finns utbyggt i Björksätersvägen. Utifrån befintliga effektmöjligheter är dessa begränsade för en utbyggnad. För att kunna möjliggöra fjärrvärme krävs därför komplettering med en panncentral, vilket i så fall kommer anläggas utanför planområdet. Solör Bioenergi ansvarar för fjärrvärmenätet och eventuell utbyggnad och anslutning till fjärrvärmenätet hänvisas till dem. Avfall June Avfall & Miljö AB ansvarar för insamling av matavfall, restavfall, förpackningsavfall och tidningar. Utbyggnaden av lokalgatorna ska ske på ett sådant sätt att June Avfall & Miljö AB har möjlighet att hämta avfall på ett säkert sätt. Lokalgatorna inom planområdet är utformade på ett sådant sätt att avfallsbilar inte ska behöva vända eller backa. Fastighetsnära insamling ska ske på kvartersmark och fastighetsägaren ansvarar för att plats avsätts för detta vid bostadsbebyggelse. Eftersom vardera fastighetsägare ansvarar för att lösa avfallshanteringen är det viktigt att det finns utrymme för uppställning av två stycken 370-liters kärl inom respektive fastighet. För att undvika att fastighetsägare ska få dra fram sina kärl vid avfallshämtning, eller betala dragavstånd, ska kärlen kunna ställas upp inom tre meter från sopbilens uppställningsplats. Vid hantering av avfall ska även June Avfall & Miljös avfallsföreskrifter och i Avfall Sveriges ”Handbok för avfallsutrymmen – riktlinjer för utformning av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation” följas. Ekonomiska frågor Planekonomisk bedömning Enligt 2 kap. 9 § BFS 2020:8 ska kommunen i planbeskrivningen redovisa en ekonomisk bedömning över väsentliga delar av vad genomförandet av detaljplanen kan antas innebära för berörda parter. Även den kostnadsfördelning och det betalningsansvar som kan uppkomma för berörda parter ska redovisas. Mullsjö kommun/Exploatör bedöms stå för de kostnader som gäller: • Projektering och anläggning av nya gator • Anordnande av parkmark • Projektering och anläggning av dagvattendamm • Flytt och återuppförande av stenmurar • Avstyckning • Flytt av befintliga ledningar • Eventuella utredningar i samband med byggnation • Projektering och anläggning av ny förskola 42 Mullsjö Energi & Miljö AB bedöms stå för de kostnader som gäller: • Utbyggnad och drift av kommunalt vatten och avlopp Fastighetsägare bedöms stå för de kostnader som gäller: • Bygglov och tillhörande moment inom byggprocessen enligt Mullsjö kommuns gällande taxa • Anslutningsavgift för kommunalt vatten och avlopp • Fastighetsnära insamling Planavgift Planläggning bekostas via planavgift i samband med bygglovsavgiften. Åtgärder för att genomföra planen bekostas av exploatör/fastighetsägare. Om det är aktuellt med ledningsrätter, flytt av ledningar, ombyggnad av ledningar och anläggningar ska exploatören stå för denna kostnad. Exploatören står även för kostnad för fastighetsbildning. Anslutningsavgifter för vatten, avlopp, el och fiber kommer tas ut enligt gällande taxa från berörd ledningsägare. Drift allmän plats Den allmänna platsmarken, gator, park och natur ska Mullsjö kommun vara huvudman för. Mullsjö kommun ansvarar därav för drift av all allmän plats inom planområdet. Drift vatten och avlopp Efter färdigställd byggnation ska dessa övergå i Mullsjö Energi & Miljö AB ägo. Det kommunala bolaget Mullsjö Energi & Miljö AB ansvarar för drift av vatten och avlopp. Gatukostnader Exploatören kommer bekosta utbyggnad av den befintliga vägen samt resterande nya gator inom planområdet. Detta ingår i tomtpriset för respektive fastighet vid försäljning i den kommunala tomtkön alternativt regleras kostnaden i ett exploateringsavtal. Vem som kommer vara exploatör är ännu inte beslutat. Organisatoriska frågor Avtal Inga planavtal och exploateringsavtal har tecknats mellan någon exploatör och kommunen. Vid genomförande av detaljplanen ska kommunen ska teckna avtal med elnätsägaren Vattenfall Eldistribution AB för att möjliggöra för nya transformatorstationer som kan tillgodose planområdets elförsörjning. 43 Tidplan Samråd (BN) Maj 2025 Granskning (BN) Januari 2026 Antagande (KF) Juni 2026 Laga kraft Juli 2026 Medverkande tjänstepersoner I planarbetet har följande tjänstepersoner medverkat: Ofelia Singfjord, planarkitekt Lina Helgegren, plan- och byggchef 44 142 342 24 0 2 42 932 042 1 4 2 2 2 6 1 262 7 6 6 6 2 2 072 1 7 2 542 642 2 4 4 4 4 3 2 4 2 6 4 7 42 252 4 5 2 8 6 2 9 6 2 2 7 2 272 842 5 2 172 7 372 372 2 16-NYK-559.1 0 472 572 642 1 5 472 7 552 652 0 4 2 742 8 5 2 9 5 2 6 2 672 0 52 0 2 6 2 3 6 2 4 6 2 0 772 2 6 5 2 2 7 772 2 352 662 2 7 7 7 4 762 2 8 6 2 2 3 7 7 7 2 162 9 6 2 0 7 7 2 2 1 72 2 3 7 2 972 7 5 7 6 7 2 7 7 2 7 2 082 2 7 8 7 2 8 2 7 9 0 8 2 7 279 972 2 7 2 7 2 472 278 2 7 8 572 772 5 5 2 6 72 8 7 2 772 872 2 9 7 2 7 8 2 7 8 8 7 2 2 7 9 8 7 2 2 5 2 9 7 2 5 7 2 6 2 6 7 8 7 9 7 2 972 972 2 7 7 2 7 5 2 7 8 2 7 5 0 2 8 0 082 0 8 2 2 7 9 2 8 0 9 7 2 2 7 8 2 7 7 172700 172800 172900 173000 173100 0070246 0060246 0050246 0040246 0030246 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med Höjd på byggnadsverk nedanstående beteckningar. h Högsta nockhöjd är 6,0 meter. Endast angiven användning och utformning är 1 tillåten. h Högsta nockhöjd är 9,0 meter. 2 Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom all kvartersmark eller all allmän plats h 3 Högsta nockhöjd är 12,0 meter. eller allt vattenområde på plankartan. Utnyttjandegrad GRÄNSLINJER e Största byggnadsarea är 30,0 1 % av fastighetsarean inom Planområdesgräns användningsområdet. Användningsgräns Placering Egenskapsgräns p Byggnad ska placeras minst 4,0 1 meter från fastighetsgräns ANVÄNDNING AV ALLMÄN p Komplementbyggnad ska PLATS 2 placeras minst 2 meter från fastighetsgräns. GATA Gata p Fasadliv på huvudbyggnad ska GATA 1 Lokalgata 3 placeras i egenskapsgräns mot allmän plats lokalgata PARK Park p Vid grupphusbebyggelse i form 4 NATUR Natur av radhus, parhus och kedjehus får byggnader samt komplementbyggnader ANVÄNDNING AV sammanbyggas i KVARTERSMARK fastighetsgräns p Mindre byggnadsdelar på B Bostäder 5 huvudbyggnad, exempelvis skärmtak, balkonger, farstukvist E Transformatorstation 1 får skjuta ut maximalt 1,5 meter S Skola från egenskapsgräns mot allmän plats lokalgata. p Garage och carport ska ha EGENSKAPSBESTÄMMELSER 6 portfasad placerad minst 6 FÖR ALLMÄN PLATS meter från allmän platsmark lokalgata Stängsel, utfart och annan Markens anordnande och utgång P vegetation Ø ØP Utfartsförbud n Åkerholmen ska bevaras Utformning av allmän plats 1 Utformning Stenmur Stenmur ska bevaras 1 f Komplementbyggnader ska Dagvattendamm1 Dagvattendamm ska finnas 1 underordna sig huvudbyggnaden EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK GENOMFÖRANDETID Begränsning av markens Genomförandetiden är 5 år över hela planområdet och börjar gälla fr.o.m. laga kraft utnyttjande @@@@@@@@@ datum. @@@@@@@@@ @@@@@@@@@Marken får inte förses med @@@@@@@@@byggnad. Till planen hör: Grundkarta Planprogram Samrådsredogörelse Koordinatsystem: SWEREF99 13 30 Planbeskrivning Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Höjdsystem: HR 2000 Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera Fastighetsgränserna hänförs till 2026-03-12 och Beteckningsbeskrivning enligt HMK-ka akt 0462-2026/2 som lagat kraft 2026-04-09 Rättigheter hänförs till 2026-03-12 Grundkartan är upprättad genom revidering och komplettering av fotgrammetriskt framställd primärkarta 2024-09 Mullsjö kommun Jönköpings län Beslutsdatum Instans Ledningar från ledningskollen är ej redovisade. Samråd Fornminnen redovisas ej. Drn BN: 2025/2061 Drn KF: 2024/1165 BN 2025-05-06 Granskning Ofelia Singfjord Lina Helgegren 2026-01-13 BN Antagande Planarkitekt Plan- och byggchef KF 2026-06-23 b Laga kraft 0 25 50 75 100 125 150 Meter Skala 1:2000 Ritningsformat A3 Dnr BN: 2025/2061, Dnr KS: 2024/1165 Datum: 2026-06-23 Granskningsutlåtande Planförfarandet Förslaget om ny detaljplan ”Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera” har under 2025–2026 tagits fram med standardförfarande enligt PBL 2010:900. Förslaget ställdes ut på samråd under cirka 6 veckor, mellan 15 maj – 29 juni 2025 och på granskning under fyra veckor, mellan 22 januari – 22 februari 2026. Berörda förvaltningar inom kommunen, statliga verk, länsstyrelsen samt berörda sakägare och andra med väsentligt intresse av planen har underrättats och getts tillfälle att yttra sig under samråds- och granskningstiden. I detta granskningsutlåtande redovisas de yttrande som inkommit under granskningstiden. Samtliga yttranden framförs och kommenteras. Under granskningstiden har följande skrivelser inkommit Vattenfall Eldistribution AB (2026-01-22) Ingen erinran Trafikverket (2026-01-23) Ingen erinran Räddningstjänsten (2026-01-27) Ingen erinran Lantmäteriet (2026-01-30) Synpunkt June Avfall & Miljö (2026-02-13) Synpunkt Kultur- och fritidsnämnden (2026-02-16) Ingen erinran Kommunstyrelsen (2026-02-16) Ingen erinran Miljönämnden (2026-02-18) Synpunkt Länsstyrelsen (2026-02-18) Synpunkt Fastighetsägare 1 (2026-02-22) Synpunkt Socialnämnden (2026-03-13) Ingen erinran Kommunala pensionärsrådet (2026-03-13) Ingen erinran kommunala rådet för personer med Ingen erinran funktionsvariationer (2026-03-13) 1 Dnr BN: 2025/2061, Dnr KS: 2024/1165 Datum: 2026-06-23 Lantmäteriet Vid genomgång av planförslagets handlingar (daterade 2026-01-22) har följande noterats: Delar av planen som bör förbättras MÖJLIGT FÖRTYDLIGANDE I FASTIGHETSBESKRIVNINGEN I rubriken Fastighetsrättsliga konsekvenser i planbeskrivningen står att kvartersmarken ska fastighetsregleras och säljas. Lantmäteriet misstänker att formuleringen ”fastighetsregleras” egentligen åsyftar ”avstyckas”. Fastighetsreglering innebär att mark överförs mellan befintliga fastigheter, medan avstyckning innebär att nya fastigheter bildas från en befintlig fastighet. Även formuleringen ”kommer fastighetsindelning ske” åsyftar troligen på ”kommer avstyckningar ske”. Detta kan justeras för att göra planbeskrivningen än mer tydlig. ÄR SERVITUT BEHÖVLIGT? I granskningshandlingarna framgår att ett servitut till förmån för Gruvered 1:32 hamnar inom planlagd parkmark. Servitutet kommer fortsatt gälla efter förrättningen, precis som kommunen redogjort för i planbeskrivningen. Enskilda utfarter bör dock undvikas över allmän parkmark med kommunalt huvudmannaskap. Gruvered 1:32 angränsar direkt till en kommunal gata i väster så fastighetens behov av servitutet numera verkar vara litet. Lantmäteriet föreslår därför att servitutet avregistreras, kanske i samband med avstyckningarna eller någon annan förrättning berörande Gruvered 1:32. Svar: Planbeskrivningen har korrigerats utifrån ovanstående synpunkt under rubriken Fastighetsrättsliga konsekvenser. Gällande servitutet skickas detta vidare till kommunens mark- och exploatering och kompletteras inte i planbeskrivningen, detta eftersom det inte är en förutsättning för planen. June Avfall & Miljö June Avfall & Miljö AB har tagit del av granskningsversionen av detaljplanen och lämnar följande synpunkter: Då detaljplanen möjliggör för ett nytt bostadsområde finns goda möjligheter till att nå en hållbar avfallshantering. Framkomligheten för sopbilarna bedöms som god och lokalgatorna ska 2 Dnr BN: 2025/2061, Dnr KS: 2024/1165 Datum: 2026-06-23 utformas så att sopbilarna inte behöver vända eller backa. Eftersom vardera fastighetsägare ansvarar för att lösa avfallshanteringen är det viktigt att det finns utrymme för uppställning av två stycken 370-liters kärl inom respektive fastighet. För att undvika att fastighetsägare ska få dra fram sina kärl vid avfallshämtning, eller betala dragavstånd, ska kärlen kunna ställas upp inom tre meter från sopbilens uppställningsplats. På sid. 40 i planbeskrivningen anges att insamling av brännbart avfall och matavfall görs av June Avfall & Miljö AB. Sedan 1 januari 2024 ansvarar June Avfall & Miljö även för insamlingen av förpackningsavfall från hushållen. Komplettera planbeskrivningen med att insamling av matavfall, restavfall, förpackningsavfall och tidningar görs av June Avfall & Miljö. I övrigt finns anvisningar gällande avfallshantering i June Avfall & Miljös avfallsföreskrifter och i Avfall Sveriges ”Handbok för avfallsutrymmen – riktlinjer för utformning av avfallsutrymmen vid ny- och ombyggnation”. Svar: Planbeskrivningen har kompletterats med information gällande uppställningsplats för kärl samt med vilken insamling June Avfall & Miljö AB ansvarar och hanterar under rubriken Tekniska frågor - Avfall. Miljönämnden Miljönämnden lämnar följande synpunkter på förslag till detaljplan. Buller Planbeskrivningen kan bli tydligare i att det finns riktvärden som gäller för buller på förskolegård. Vid etablering av nya skolor bör 50 dBA uppnås vid större delar av förskolans utevistelseyta. Det finns riktvärde som anger att minst 50% av skolgårdens yta ska klara 50 dBA som ekvivalent ljudnivå för dygn. Planbeskrivningen anger att det är ett idealmål. Miljönämnden vill också lyfta att det är viktigt att det tydligt framgår hur uteplatser ska placeras då det beräknas att riktvärden för uteplats inte uppfylls på hela området där man planerar bostäder. 3 Dnr BN: 2025/2061, Dnr KS: 2024/1165 Datum: 2026-06-23 Svar: Planbeskrivningen har kompletterats med ovanstående synpunkt gällande riktvärden för buller på förskolegård under rubriken Hälsa och säkerhet - Omgivningsbuller. Planbeskrivningen ändrades mellan samråd och granskning för att tydligare beskriva hur uteplats kan placeras för att uppnå riktvärdena. Att reglera exakt vart uteplats ska placeras i plankartan bedöms inte önskvärt eftersom förutsättningarna för buller kan förändras samt eftersom det kan finnas många olika sätt att tekniskt lösa bullernivåerna inom sin egen fastighet och på så sätt kunna placera uteplatsen på olika sätt. Det är alltså för detaljerat att reglera i detaljplanen och kommer tas vidare till bygglov. Länsstyrelsen Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör risk för översvämning behöver lösas på ett tillfredsställande sätt för att ett antagande inte skall prövas av Länsstyrelsen. Risk för översvämning De synpunkter Länsstyrelsen lämnade i samrådet avseende dagvattenhantering och risk för översvämning kvarstår. Länsstyrelsen instämmer visserligen delvis i kommunens resonemang om att den allmänna platsen i form av parkmark är tillräckligt stor i omfattning för att kunna rymma en dagvattendamm av tillräcklig storlek men planhandlingarna behöver tydligare redovisa hur det är säkerställt att anläggningen får den utformning och placering som är nödvändig för att ett genomförande av planen inte ska riskera att påverka nedanförliggande områden negativt. Planområdet är nästan 14 hektar stort och är idag oexploaterat vilket innebär stora förändringar avseende markens förmåga att infiltrera vatten jämfört med en fullt utbyggd detaljplan. Marken sluttar ner mot nordöst och det finns kännedom om ett större skyfallsstråk inom planområdet som leder ner mot befintliga fastigheter. Enligt de kartunderlag som finns att tillgå ligger skyfallsstråket norr om den planlagda dagvattendammen och det behöver tydligare redogöras för hur dagvattensystemet kommer utformas för att säkerställa att ett genomförande av planen inte riskerar leda till negativ påverkan för intilliggande fastigheter. Det behöver även förtydligas hur dagvatten inom området är avsett att hanteras då planhandlingarna under Tekniska frågor anger att ”dagvatten ska ledas mot den planerade dagvattendammen” samtidigt som det under rubriken Dagvatten anges att ”dagvattendammen 4 Dnr BN: 2025/2061, Dnr KS: 2024/1165 Datum: 2026-06-23 tillsammans med det kommunala dagvattennätet bedöms klara ett 100-årsregn med klimatfaktor 1.4.” Svar: Planbeskrivningen har korrigerats under rubrikerna Miljö – Dagvatten, Hälsa och säkerhet – Risk för översvämning och Tekniska frågor – Vatten och avlopp för att förtydliga hur Mullsjö kommun planerar att hantera områdets dagvatten utifrån ovanstående synpunkt. Fastighetsägare 1 Hej I planbeskrivningen för detaljplan för Ruder hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera ser vi att vår fastighet Nykyrka-Ruder 1:43 fortfarande står med som ingående fastighet i handlingarna. Exempelvis direkt i sammanfattningen och under rubriken Fastighetsrättsliga frågor. I och med att plankartan och omgjord vår fastighet inte längre ingår i planen tänker vi att den borde tas bort. Svar: I granskningsförslaget var del av fastigheten Nykyrka-Ruder 1:43 berörd av föreslagen detaljplan, detta eftersom fastighetsgränsen gick i mitten av planerad gata. Inför antagandet har kommunen med hjälp av Lantmäteriet fastställt vart fastighetsgränsen går genom fastighetsbestämning. Resultatet av detta är att gatan planeras ligga utanför fastigheten Nykyrka-Ruder 1:43 och därmed kommer inte fastigheten beröras av antagen detaljplanen. 5 Dnr BN: 2025/2061, Dnr KS: 2024/1165 Datum: 2026-06-23 Sammanfattning: Nedanstående kompletteringar har gjorts i planförslaget utifrån de synpunkter som inkommit under granskningen: Dagvatten: - Planbeskrivningen har korrigerats så att det på ett tydligare sätt framgår vad som gäller vid hantering av dagvatten Buller: - Planbeskrivningen har korrigerats så att det på ett tydligare sätt framgår vad som gäller för riktlinjer för buller för utomhusmiljön vid förskolor Tekniska frågor: - Planbeskrivningen har utvecklats så att det på ett tydligare sätt framgår vad som gäller för vatten och avlopp samt avfall. Fastighetsrättsliga konsekvenser - Planbeskrivningen har korrigerats så att tydligt framgår att det kommer ske avstyckning av fastigheterna vid ett genomförande av detaljplanen. - Planbeskrivningen har korrigerats så att fastigheten Nykyrka-Ruder 1:43 har tagits bort från fastigheter inom planområdet, detta eftersom planområdesgränsen har flyttats eftersom fastighetsgränsen har fastställts efter granskningsskedet. Medverkande tjänstepersoner Ofelia Singfjord, planarkitekt och planförfattare. Lina Helgegren, plan- och byggchef. 6 Antagandehandling Dnr BN: 2025/2061, Dnr KS: 2024/1165 Datum: 2026-06-23 Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka- Ruder 1:7 med flera MULLSJÖ TÄTORT, MULLSJÖ KOMMUN JÖNKÖPINGS LÄN Undersökningens syfte Enligt 6 kap. 5 § miljöbalken ska kommunen göra en undersökning av behovet av en strategisk miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Undersökningen syfte är att integrera miljöaspekter i planeringen för att främja en hållbar utveckling samt att avgöra om detaljplanens, programmets eller ändringens genomförande kan medföra en betydande miljöpåverkan. En strategisk miljöbedömning ska göras om detaljplanen visar på förutsättningar för att bedriva verksamheter och åtgärder med hänsyn till hur de kan påverka miljön eller om en undersökning enligt 6 kap. 6 § miljöbalken visar att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningarna i undersökningen är preliminära och kan vid ny kunskap om planområdet, som kan tillkomma i planarbetet, innebära att undersökningen måste omvärderas. Planens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett nytt bostadsområde med främst villa- och grupphusbebyggelse samt förskola. Detaljplaneförslaget bidrar till att infrastrukturen inom planområdet blir mer kostnadseffektiv än vad den befintliga detaljplanen bidrar till idag. Planområdets förutsättningar Planområdet är beläget i området Ruder i Mullsjö tätort, cirka 1,7 kilometer sydost om Mullsjö centrum. Planområdet är cirka 13,7 hektar stort och består främst av skogs- och jordbruksmark. Inom planområdet ligger även en grusväg som är en fortsättning av Ringvägen och som sedan ansluter mot Torestorpsleden. Utredningar • Nykyrka-Ruder 1:7, Mullsjö - Markteknisk undersökningsrapport / Geoteknik, Atkins AB, 2017-06-05 • Nykyrka-Ruder 1:7, Mullsjö PM geoteknik, Aktins AB, 2017-06-05 • Boplatslämningar i Ruder, Arkeologisk rapport 2015:06 Resultat från arkeologisk utredning etapp 2, inför detaljplan för bostadsbebyggelse på fastigheten Nykyrka-Ruder 1:17 m.fl., Nykyrka socken, Mullsjö kommun • En boplats i Torestorp, Arkeologisk rapport 2016:08 • Angående resultat från arkeologisk förundersökning av fornlämning Id 8 på Nykyrka Ruder 1:7, och Torestorp 1:95, Nykyrka socken, Mullsjö kommun • Boplatslämningar i Torestorp, Arkeologisk rapport 2018:04 • Beslut om tillstånd till ingrepp i fornlämning RAÄ – nr Nykyrka 157 med villkor om arkeologisk • Medeltida åkrar i Ruder, Arkeologisk rapport 2020:16 • Resultat från arkeologisk förundersökning av fossil åker L1970:3194 och L1970:3180, på Nykyrka Ruder 1:7, Mullsjö kommun 2 Miljöbedömning utifrån förutsättningar på platsen Enligt Miljöbalken (1998:808) 6 kap. 6 § punkt 1 ska kommunen identifiera omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Följande bedömning innebär att kommunen identifierar behovet av en strategisk miljöbedömning. Undersökningen har delats upp i sju olika kategorier utifrån miljölagstiftningen: Behovsbedömning Områdesskydd Påverkas Påverkas + 0 - Kommentarer inte Strandskydd X Planområdet berörs inte av strandskydd. Riksintresse X Planområdet berörs inte av något riksintresse. Naturreservat X Planområdet berörs inte av något naturreservat. Naturminne X Planområdet berörs inte av något naturminne. Djur- och Planområdet berörs inte av något växtskyddsområde djur- och växtskyddsområde Vattenskyddsområde X Planområdet berörs inte av något vattenskyddsområde Kulturreservat X Planområdet berörs inte av något kulturreservat Biotopskyddsområde X + & Inom planområdet finns både en - åkerholme och flera stenmurar som bedöms biotopskyddsområde. Åkerholmen och flertalet stenmurar skyddas genom egenskapsbestämmelser. Vissa stenmurar kommer behöva flyttas inom planområdet till följd av planförslaget. Sammanfattning Biotopskyddsområden bedöms påverkas både positivt och negativt av planförslaget. Stads-/landskapsbild Påverkas Påverkas + 0 - Kommentar och kulturmiljö inte Stads- och X - Området är idag av lantlig Landskapsbild karaktär som vid exploatering kommer att förändras. Element såsom stenmurar som skapar den lantliga karaktären bevaras eller 3 flyttas inom planområdet för att detta ska bevaras. Ett annat element som bidrar till den lantliga karaktären är jordbruksmarken som i detaljplaneförslaget kommer att exploateras. In- och utblickar X - Planområdet bedöms påverka in- och utblickar negativt från bostadsområdet öster om planområdet. Eftersom bebyggelsen som kan påverka siktlinjerna endast är i 1–2 våningar bedöms dock inte föreslagen bebyggelse utgöra en betydande olägenhet. Fornlämningar och X 0 De fornlämningarna som fornminnen finns/har funnits inom planområdet har utredds och bedöms inte ha något fornlämningskydd längre enligt länsstyrelsens beslut. Stora opåverkade X Planområdet berörs inte av något område stort opåverkat område. Kulturminnen och X Planområdet berörs inte av något byggnadsminne kultur- eller byggnadsminne. Sammanfattning Stads-/landskapsbild, in- och utblickar samt fornlämningar bedöms påverkas av planförslaget. Stads-/ landskapsbilden och in- och utblickar bedöms kunna påverkas negativt och fornlämningar bedömas påverkas varken positivt eller negativt. Natur Påverkas Påverkas + 0 - Kommentar inte Skyddsvärda träd X + & Inom planområdet finns två - skyddsvärda sälgar. Det ena skyddas genom att det ligger inom parkmark och med en egenskapsbestämmelse om att trädet ska bevaras, vilket bedöms positivt. Det andra trädet skyddas inte genom planbestämmelser vilket bedöms negativt. Rödlistade arter X Inga kända rödlistade arter finns inom planområdet. Nyckelbiotoper X Inga kända nyckelbiotoper finns inom planområdet. 4 Andra unika, sällsynta X Inga kända andra unika, sällsynta eller hotade arter eller hotade arter finns inom planområdet. Naturresurser X Inga kända naturresurser finns inom planområdet. Sammanfattning Planförslaget bedöms påverka de två skyddsvärda träden inom planområdet både positivt och negativt. Vatten Påverkas Påverkas + 0 - Kommentar inte Dagvatten X + & En exploatering kan innebära mer - hårdgjord yta. Från planområdet ner mot Mullsjön är det idag redan höga vattenflöden. Inom planområdet regleras att en dagvattendamm ska anläggas för att hantera dagvattnet lokalt med fördröjning. Dricksvatten- och X Planförslaget bedöms inte avlopp påverka dricksvatten och avlopp. Grundvatten X Planförslaget bedöms inte påverka grundvattnet. Ytvatten X Planförslaget bedöms inte påverka något ytvatten. Vattenverksamhet X Planförslaget bedöms inte enligt MB 11 kap. 3§ påverkas av vattenverksamhet. Sammanfattning Planförslaget bedöms påverka dagvattnet positivt och negativt. Hälsa och säkerhet Påverkas Påverkas + 0 - Kommentar inte Buller och vibrationer X 0 Den uppskattade ökade trafikalstringen som planområdets föreslagna exploatering bedöms kunna ge upphov till är maximalt 1000 fordon/ dygn, vilket inte bedöms överstiga bullervärden inom och kring planområdet. Brand, explosion och X Planförslaget bedöms inte risk påverka risken för brand, explosion eller andra sådana risker Trafiksäkerhet och X + Trafiksäkerheten bedöms farligt gods påverkas positivt av planförslaget. Detta eftersom den befintliga grusvägen blir en anordnad gata med gång- och cykelväg. Hastighetsbegränsningen på gatan planeras även att minska från 70 till 40 kilometer/timmen. 5 Risk för översvämning, X +& Vid en exploatering enligt skyfall eller stigande 0 planförslaget förväntas andelen havsnivåer hårdgjord yta öka från befintliga förhållanden. Detta innebär en ökad risk för översvämning, dels inom planområdet, dels sydväst om planområdet, då mindre vatten kan filtreras ner i marken inom planområdet. För att reducera risken reglerar detaljplanen att en dagvattendamm ska finnas inom parkmarken, vilket bedöms positivt. Dagvattendammen bidrar till att förhållandena vid skyfall sydväst om planområdet förbättras i jämförelse med dagsläget. Risk för ras, skred, X Planförslaget bedöms inte erosion eller påverka risken för ras, skred, sedimentation- erosion eller sedimentation- geotekniska geotekniska förhållanden förhållanden Avfall och återvinning X Planförslaget bedöms inte påverka. Strålning X Planförslaget bedöms inte påverka. Föroreningar i luft, X 0 Ett ökat antal bostäder på Ruder mark och vatten bedöms öka persontrafiken på Krons väg. Dock bedöms denna ökning vara marginellt utifrån risken för föroreningar i luft, mark och vatten som kan vara skadligt. Djurhållning och X Planförslaget bedöms inte allergener påverka, detta eftersom planförslaget inte innehåller någon djurhållning. Lukt X Planförslaget bedöms inte påverka. Radon X Planförslaget bedöms inte påverka. Ljus och skuggning X Planförslaget bedöms inte påverka. Sammanfattning Planförslaget bedöms påverka risken för översvämningar positivt. Föroreningar i luft, mark och vatten bedöms kunna påverkas, denna påverkan är dock så pass marginell att det inte bedöms påverka vare sig positivt eller negativt på en översiktlig nivå. 6 Social hållbarhet Berörs Berörs Kommentar inte Barnperspektivet X Inom planområdet planeras mark för skola, vilket bedöms positivt. Jämlikhet X Trygghet och säkerhet X Vid exploatering förbättras befintlig väg inom planområdet. Tillgänglighet X Mål för hållbar utveckling Berörs Berörs Kommentar (Sveriges 16 miljökvalitetsmål) inte 1. Begränsad klimatpåverkan: Halten av X Nybyggnation innebär i växthus-gaser i atmosfären ska i enlighet sig klimatpåverkan med FN:s ramkonvention för samtidigt som klimatförändringar stabiliseras på en nivå nyproducerade bostäder som innebär att människans påverkan på generellt har bättre klimatsystemet inte blir farlig energihushållning än äldre bebyggelse. 2. Frisk luft: Luften ska vara så ren att X Trafikflödena bedöms människors hälsa samt djur, växter och öka av planförslaget, kulturvärden inte skadas. dock bedöms inte trafikalstringen vara så pass hög att luftkvaliteten kommer försämras. 3. Bara naturlig försurning: De försurande X effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. 4. Giftfri miljö: Förekomsten av ämnen i X miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. 5. Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska X utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö: Människors hälsa och den X biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 7 7. Ingen övergödning: Halterna av gödande X ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och X vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvatten av god kvalitet: X Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans samt levande kust och X skärgård: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 11. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas X ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar: Skogens och X Planförslaget tar gallrad skogsmarkens värde för biologisk skogsmark i anspråk, produktion ska skyddas samtidigt som den vilket bedöms minska biologiska mångfalden bevaras samt plats för den biologiska kulturmiljövärden och sociala värden värnas mångfalden. Den mark som idag används för rekreation bevaras i detaljplanen i form av parkmark. 13. Ett rikt odlingslandskap: X Inom planområdet finns Odlingslandskapets och jordbruksmarkens jordbruksmark som värde för biologisk produktion och föreslås exploateras med livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt bostäder, vilket bedöms som den biologiska mångfalden och som negativt för att kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 8 bibehålla ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö: Fjällen ska ha en X hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. 15. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och X Planförslaget möjliggör annan bebyggd miljö ska utgöra en god och villa- och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god gruppshusbebyggelse regional och global miljö. Natur- och inom Mullsjö tätort. kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Genom att ta mark i Byggnader och anläggningar ska lokaliseras anspråk som gränsar till och utformas på ett miljöanpassat sätt och så befintlig villabebyggelse att en långsiktigt god hushållning med mark, och där redan vatten och andra resurser främjas. infrastruktur finns, bidrar detta till en god bebyggd miljö. 16. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska X Inom planområdet mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett regleras mark med natur hållbart sätt, för nuvarande och framtida och park, vilket bedöms generationer. Arternas livsmiljöer och positivt för den ekosystemen samt deras funktioner och biologiska mångfalden. processer ska värnas. Arter ska kunna Biotopskyddsområden i fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med form av en åkerholme tillräcklig genetisk variation. Människor ska och flera stenmurar samt ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö ett skyddsvärt träd med rik biologisk mångfald, som grund för skyddas även i hälsa, livskvalitet och välfärd. detaljplanen, vilket även är positivt för att den biologiska mångfalden. Sammanfattning Planförslaget bedöms inte påverka eller beröra några av de omständigheter som talar för att planförslaget skulle medföra en betydande miljöpåverkan. Däremot finns flera aspekter som är viktiga att beakta och ta hänsyn till. Detta både under detaljplaneprocessen och i efterföljande planering och genomförande. Idag är området av lantlig karaktär, med stenmurar, jordbruksmarker och grusväg, som vid en exploatering enligt detaljplaneförslaget kommer att förändras. Detta kommer påverka områdets karaktär och in- och utblickar från befintliga fastigheter öster om området. Vad det gäller de befintliga värdena inom platsen såsom skogsmark och jordbruksmark tas dessa i anspråk för exploatering vilket kan bedömas som negativt för kommunens areella näringar. Bedömningen är dock att bebyggelsen bidrar till att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse, vilket väger tyngre än bevarandet av skogsmarken och jordbruksmarken. 9 Vidare finns stenmurar inom planområdet som är skyddade enligt lag eftersom dessa är klassade som biotopskyddsobjekt. I planförslaget planeras flera av dessa skyddas genom att de föreslås ligga inom park- och naturmark samt med skyddsbestämmelse, resande kommer flyttas inom planområdet. Åkerholmen som ligger inom planområdet är också ett biotopskyddsobjekt och skyddas i detaljplanen genom en egenskapsbestämmelse. Inom planområdet finns utpekade skyddsvärda träd som inventerades 2009 av Länsstyrelsen. Ett av dessa planeras inom parkmark vilket innebär att trädet kommer bevaras. Det andra trädet ligger inom bostadsmark, och skyddas inte ytterligare med någon planbestämmelse, detta innebär att Mullsjö kommun inte styr om trädet ska bevaras eller inte. Vegetationen kommer även förändras genom en större andel hårdgjord yta. Detta kan komma att påverka risken för översvämning inom och utanför planområdet, vilket reduceras genom att detaljplanen reglerar att en dagvattendamm ska finnas. Planförslaget bedöms endast påverka omgivningen marginellt kopplat till buller och luftföroreningar. Ställningstagande Utifrån denna undersökning bedöms planförslaget inte påverka förutsättningarna på ett väsentligt negativt vis. Ett genomförande av planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan som åsyftas i Plan- och bygglagen 4 kap 34 § eller i Miljöbalken 6 kap 11 §, därför är bedömningen att en strategisk miljöbedömning inte behöver göras. Medverkade tjänstepersoner Detta dokument har tagits fram av följande tjänstepersoner: Ofelia Singfjord, planarkitekt 10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1082

§ 9 Motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem Ärendebeskrivning Irene Klingberg (MP) har inkommit med en motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem. Miljöpartiet föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram mål för utevistelsen i verksamheten och skapa förutsättningar för att bygga upp kompetens och nödvändiga resurser för att öka utomhuspedagogiken, så att barn och elever inom förskola, skola och fritidshem ges goda möjligheter till utevistelse och utomhuspedagogik. Beslutsunderlag Motion den 9 februari 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att skicka motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att skicka motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Beslutet skickas till Motionären Barn- och utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen Dnr 2025/1068

§ 11 Motion om miljötillsyn med nya metoder Ärendebeskrivning Henrik Jansson (M) har inkommit med en motion om miljötillsyn med nya metoder. Digital miljötillsyn innebär att företag kan lämna nödvändiga uppgifter via e‑tjänst när det passar dem, vilket minskar tidsåtgången för både företagare och kommunen. När företagen kan förbereda sig inför tillsynen och själva boka tid minskar störningar i verksamheten och besöken kan genomföras snabbare och mer träffsäkert. Detta arbetssätt frigör tid för miljöinspektörerna att fokusera på de verksamheter där tillsynen gör mest nytta och skapar en mer effektiv och användarvänlig process. Moderaterna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge miljönämnden uppdraget att inom ett av sina områden inom miljötillsyn pröva en mer digital tillsyn. Beslutsunderlag Motion den 10 februari 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att skicka motionen till miljönämnden för beredning. Förslag till beslut på sammanträdet Per Högberg (KD) föreslår kommunfullmäktige besluta i tillägg till kommunfullmäktiges presidiums förslag att till beredningen av motionen addera kommunstyrelsens yttrande av remissen rörande nytt system för företagens miljörapportering och komplettering av redovisningen nytt system för företagens miljörapportering (dnr 2025/1177). Beslut Kommunfullmäktige beslutar att skicka motionen till miljönämnden för beredning och att till beredningen av motionen addera kommunstyrelsens yttrande av remissen rörande nytt system för företagens miljörapportering och komplettering av redovisningen nytt system för företagens miljörapportering (dnr 2025/1177). Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-02-24 Kommunfullmäktige § 11 fortsättning Beslutet skickas till Motionären Miljönämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Motion angående: Miljötillsyn med nya metoder Det är dags att börja utvecklingsresan från traditionell miljötillsyn till en mer digital tillsyn. Traditionell miljötillsyn innebär ofta tidskrävande platsbesök och administration för både företagare och kommunen. Genom digital tillsyn kan kunderna själva lämna uppgifter via självservice när det passar dem och miljöinspektörerna kan fokusera på de tillsynsinsatser som ger mest nytta i kommunen. Tillsyn har länge varit en traditionell verksamhet där miljö- och hälsoskyddsinspektörer åker ut till företag för att granska deras verksamhet och sammanställer sedan en rapport. För en företagare finns det mycket att hålla reda på vilket kan vara svårt och tidskrävande. Tillsynsarbetet är tidskrävande och då många är upptagna med sina kunder större delen av dagen blir det svårt att avsätta tid för att svara på frågor. Man upplever också svårt att ibland tajma tillsynsbesöken så att kunderna och verksamhet inte blir lidande. Genom att införa en e-tjänst där man svarar på de frågor som behövs innan tillsynsbesöket. Detta möjliggör även att svara på frågorna när man har tid i sin verksamhet. Vidare bör man överväga att skicka ut kalenderbokningar för tillsyn så företaget har möjlighet att boka in tid som passar verksamheten. Genom att utveckla metoderna för tillsyn så att kunden kan förbereda sig innan kan tillsynen ta mindre tid för varje besök vilket gör att vi kan lägga mer tid där det behövs som mest. Genom att involvera företagen i olika delar av processen så kan kommun skapa lösningar som är mer användarvänliga och effektiva. Kunden får ett brev när det är dags för tillsyn på verksamheten, bokar en dag via e-tjänsten, och får en rapport efter besöket. Moderaterna yrkar på att kommunfullmäktige beslutar att ge miljönämnden uppdraget. Att inom ett av sina områden inom miljötillsyn pröva en mer digital tillsyn. Henrik Jansson Moderaterna SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1043

§ 14 Svar på motion om miljötillsyn med nya metoder Diarienummer M-2026-242 Beslut Miljönämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Beskrivning av ärendet Henrik Jansson (M) har lämnat en motion till kommunfullmäktige i Mullsjö ”Motion om miljötillsyn med nya metoder”. Per Högberg (KD) har lämnat förslag till ett tillägg till motionen i form av kommunstyrelsens yttrande på en remiss ”Nytt system för företagens miljörapportering” och ”Komplettering av redovisningen nytt system för företagens miljörapportering”. Kommunfullmäktige i Mullsjö har beslutat att skicka motionen till miljönämnden för beredning och att samtidigt addera kommunstyrelsens yttrande av remissen. Vad det gäller det till motionen adderade yttrandet kan miljönämnden konstatera att den redan är besvarad av Mullsjö kommun, miljönämnden har inte varit delaktiga i svaret och ser därmed adderandet av yttrandet som en ren information. Remissen har inte koppling till de frågor som berörs i motionen. Miljönämnden väljer ändå att i en bilaga till sitt svar på motionen lämna några övergripande reflektioner rörande remissen. Motionen ”Miljötillsyn med nya metoder” innehåller i huvudsak två förslag som föreslås prövas inom ett av miljönämndens tillsynsområden: • Genom att införa en e-tjänst där man svarar på de frågor som behövs innan tillsynsbesöket. Detta möjliggör även att svara på frågorna när man har tid i sin verksamhet. • Vidare bör man överväga att skicka ut kalenderbokningar för tillsyn så företaget har möjlighet att boka in tid som passar verksamheten. Inom miljönämndens verksamhetsområde har under senare år ett digert arbete pågått med att digitalisera ärendeflödet från inkommande ärende, ärendehantering till arkivering samt att skapa olika typer av e-tjänster. Syftet med e-tjänsterna är ytterst att underlätta för enskilda samt olika verksamheter att inkomma med exempelvis olika typer av anmälningar eller klagomål. I nuläget har vi ett drygt 20 tal e-tjänster för olika ändamål. Fortsatt utveckling av dessa pågår kontinuerligt bland annat för att tydligare integrera dem med Justeras Expedieras Miljönämnden Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll Datum Sida 2026-04-16 6 vårt ärendehanteringssystem och för att på sikt ev. kunna skapa möjligheter för användaren att kunna följa sitt ärende. Inom förvaltningen innebär den ökade graden av digitalisering till viss del effektivisering av olika arbetsmoment men också ett merarbete eftersom vi även behöver upprätthålla analoga arbetssätt för att kunna tillmötesgå de invånare och verksamheter som inte kan eller vill använda de digitala alternativen. Vad det gäller frågan om att skapa en e-tjänst där företagen skulle kunna fylla i vissa frågor inför tillsynsbesöket så begärs oftast uppgifter och underlag in inför tillsynsbesök redan nu för att tillsynsbesöket ska bli effektivare. Det görs dock inte i en e-tjänst utan sker via mail. Vår bedömning är att det fungerar bra och att det blir mer flexibelt än att bygga e-tjänster. Vårt grunduppdrag är brett och med olika ämnesområden som skulle kräva flera olika e-tjänster, tillsynen inom samma ämnesområde kan dessutom ha lite olika inriktning över tid varför olika uppgifter begärs in inför olika besök och e-tjänsterna skulle behöva ändras kontinuerligt och riskera skapa merarbete. Vad det gäller kalenderbokningar för tillsyn har frågan tagits upp med vår IT enhet för att undersöka vilka eventuella möjligheter som finns med ett tidbokningssystem. Det bör poängteras att det finns en hög grad av flexibilitet även i befintlig tidbokning av besök, flera valbara tider anges oftast och besöket kan därmed anpassas utifrån verksamhetens önskemål. I vissa fall sker kontroller utan föravisering vilket oftast är fallet inom livsmedelsområdet. Miljönämnden och tjänstepersoner verksamma inom miljöförvaltningen anser det viktigt att följa med i utvecklingen och att kunna erbjuda- liksom använda sig av olika digitala lösningar. Som små kommuner följer vi utvecklingen och hämtar gärna idéer och goda exempel från andra. Inom de myndigheter vårt grunduppdrag baseras på pågår en rad olika digitaliseringsprojekt. Som exempel kan nämnas att Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och länsstyrelserna haft i uppdrag att ta fram förslag på nya digitala lösningar för tillsynsvägledning samt rapportering och uppföljning av tillsyn. Det pågår även ett centralt arbete med att ta fram en nationellt standardiserad e-tjänst för anmälningar av miljöfarlig verksamhet där syftet är att förenkla för företagen i sina kontakter med kommunerna. ____ Beslutet skickas till Kommunfullmäktige i Mullsjö kommun Beslutet skickas till Miljönämndens reflektioner rörande remiss av ”Komplettering av redovisningen Nytt system för företagens miljörapportering”i Mullsjö kommun Justeras Expedieras Dokumenttyp Bilaga Datum Diarienummer Sida 2026-03-30 M-2026-242-3, 1 (2) Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Bilaga Miljönämndens reflektioner rörande remiss ”Komplettering av redovisningen Nytt system för företagens miljörapportering” Beskrivning av ärendet Ovanstående remiss har skickats från Klimat- och näringslivsdepartementet till en rad olika remissinstanser däribland Mullsjö kommun, sista svarsdatum för kompletteringen var den 23/1 2026. Mullsjö kommun har svarat på remissen. Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner har inte varit delaktiga i kommunens svar utan fått det för information i efterhand. Habo och Mullsjö kommuner har endast i begränsad omfattning tillsynsansvar för tillståndspliktig verksamhet, i Mullsjös fall inte alls. Det är tillståndspliktiga verksamheter som är skyldiga att lämna årlig miljörapport. Miljönämnden lämnar nedan endast några övergripande reflektioner rörande remissen. • Förnyelse och utveckling av befintligt system Svenska Miljörapporteringsportalen-SMP är positivt, nya möjligheter kan öppnas med ökad grad av digitalisering och informationsutbyte mellan olika system. Det nya systemet går under benämning Företagens miljöinformation och rapportering-FMR. • Länsstyrelsen är sannolikt den tillsynsmyndighet som berörs mest av förslaget. • Det blir tydligt med en aktör som ansvarar för utveckling och förvaltning samt har rådighet över systemet. Kan innebära mer enhetlig och effektiv kommunikation. • Det kan finnas ett behov hos andra myndigheter att ta del av uppgifter som rapporteras in vilket också lyfts i remissen och det är lite oklart hur det ska gå till. Postadress Besöksadress Telefon E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 82 59 miljo@habokommun.se 566 24 Habo Webb www.habokommun.se www.mullsjo.se Sida 211 av 2 83 Dokumenttyp Skrivelse Datum Diarienummer Sida 2026-03-30 M-2026-242-3, 2 (2) • Det går att läsa att ”mottagande tillsynsmyndigheter får tekniskt stöd för att kunna verifiera och granska inkomna rapporter samt lämna återkoppling till verksamhetsutövaren. Detta görs via en kommunikationsväg.” Det hela illustreras via en bild på s. 18. Det framgår inte helt klart hur denna kommunikationsväg avses gå till i praktiken. • Naturvårdsverket nämner kostnader för utveckling, drift och förvaltning men det nämns också att det kan innebära kostnader för tillsynsmyndigheterna då olika ärendehanteringssystem ska anpassas för att möjliggöra informationsutbyte. Det är viktigt att Naturvårdsverket i utvecklingsarbetet för en tät dialog med systemleverantörer för att underlätta informationsutbytet mellan myndigheter och för att minska kostnaderna för anpassning av olika system för var och en. • Enligt remissen bedöms FMR leda till minskad administrativ börda för verksamhetsutövare vilket i så fall är positivt. Idag förekommer många olika ställen där verksamheter rapporterar in uppgifter på olika ställen ex. avfall, farligt avfall, koldioxidutsläpp, alla delar bör så långt möjligt synkas ihop. • Vad kommer den nya miljöprövningsmyndigheten och förslag till digitaliserad tillståndsprocess att innebära i sammanhanget och hur kopplas det ihop med FMR? • Det pågående projektet rörande digital tillsynsvägledning, rapportering och uppföljning som Naturvårdsverket m fl. myndigheter arbetar med nämns inte alls? Finns det någon koppling till FMR? Miljöförvaltningen Anna Lundberg Miljöchef 036-442 82 62 anna.lundberg@habokommun.se Postadress Besöksadress Telefon E-post Box 212 Jönköpingsvägen 19 036-442 82 59 miljo@habokommun.se 566 24 Habo Webb www.habokommun.se www.mullsjo.se Sida 212 av 2 83 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-02-24 Kommunfullmäktige Dnr 2026/1045

§ 15 Förflyttning av ansvar gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildning Ärendebeskrivning Vuxenutbildning (komvux) är till för vuxna som saknar utbildning från grund- eller gymnasieskolan eller behöver komplettera sin gymnasieexamen för att komma in på vidare studier. Vuxenutbildning innebär studier på grundläggande nivå, gymnasial nivå, anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller svenska för invandrare (sfi). Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) omfattar ungdomar som inte har fyllt 20 år och inte går gymnasieutbildning eller inte har fullföljt utbildningen med godkänt resultat. Syftet är att motverka att ungdomar hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad. Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret har blivit mer komplext till följd av ökad skolfrånvaro, lägre gymnasiebehörighet och fler ungdomar som varken söker gymnasiet eller tar del av insatser. Uppföljningen visar att flera aktörer är inblandade, ansvarsfördelningen är otydlig och att det finns ett tydligt behov av en gemensam strategi för målgruppen 16–20 år. Idag ligger ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret samt vuxenutbildningen hos barn- och utbildningsnämnden. Däremot är utförarna främst kopplade till socialnämndens verksamhet. Båda förvaltningarna ser att det behövs ett helhetsgrepp om vuxna kommuninvånares behov av utbildning, arbetsmarknadspolitiska insatser, integration samt ekonomiskt bistånd. För att skapa bättre möjligheter för samordning, både för kommuninvånaren och främst inom socialtjänsten, föreslås att vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas ansvaret från barn- och utbildningsförvaltningen till socialförvaltningens nystartade utbildnings- och arbetsmarknadsenheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 5 februari 2026 Förslag till beslut Utvecklingschefen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsförvaltningen till socialförvaltningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-09 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott § 15 fortsättning Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsförvaltningen till socialförvaltningen. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-02-05 2026/4033 Barn – och utbildningsnämndens arbetsutskott Förflyttning av ansvar gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildning Ärendebeskrivning Vuxenutbildning (komvux) är till för vuxna som saknar utbildning från grund- eller gymnasieskolan eller behöver komplettera sin gymnasieexamen för att komma in på vidare studier. Vuxenutbildning innebär studier på grundläggande nivå, gymnasial nivå, anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller svenska för invandrare (sfi). Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) omfattar ungdomar som inte har fyllt 20 år och inte går gymnasieutbildning eller inte har fullföljt utbildningen med godkänt resultat. Syftet är att motverka att ungdomar hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad. Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret har blivit mer komplext till följd av ökad skolfrånvaro, lägre gymnasiebehörighet och fler ungdomar som varken söker gymnasiet eller tar del av insatser. Uppföljningen visar att flera aktörer är inblandade, ansvarsfördelningen är otydlig och att det finns ett tydligt behov av en gemensam strategi för målgruppen 16–20 år. Idag ligger ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret samt vuxenutbildningen hos barn- och utbildningsnämnden. Däremot är utförarna främst kopplade till socialnämndens verksamhet. Båda förvaltningarna ser att det behövs ett helhetsgrepp om vuxna kommuninvånares behov av utbildning, arbetsmarknadspolitiska insatser, integration samt ekonomiskt bistånd. För att skapa bättre möjligheter för samordning, både för kommuninvånaren och främst inom socialtjänsten, föreslås att vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas ansvaret från barn- och utbildningsförvaltningen till socialförvaltningens nystartade utbildnings- och arbetsmarknadsenheten. Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Beslutsunderlag Förslag till beslut Utvecklingschefen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsförvaltningen till socialförvaltningen. Beslutet skickas till Utvecklingschefen Skolchefen Jenny Albers Utvecklingschef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-18 Socialnämnden Dnr 2026/8048

§ 16 Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Ärendebeskrivning Det finns ett förslag om att flytta ansvaret gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildningen från barn- och utbildningsförvaltningen till socialförvaltningen. Till följd av föreslagna förändringar behöver barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens reglementen revideras. Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att ge utvecklingschefen i uppdrag att ta fram förslag på reviderat reglemente för barn- och utbildningsnämnden till kommande barn- och utbildningsnämndssammanträde. Beslutet skickas till Utvecklingschefen Barn- och utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Förslag på Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Beslutsinformation Titel: Reglemente för barn- och Beslutsdatum: 2023-04-18 Gäller till: tills vidare utbildningsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kommundirektör Dokumenttyp: Reglemente Diarienr: 2022/1176 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Beslutad: 2023-04-18 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsområde ...........................................................................................2 1.1 Omfattning ............................................................................................................................2 1.2 Uppgifter ................................................................................................................................2 1.2.1 Ledning ............................................................................................................................................................................2 1.2.2 Ekonomisk förvaltning ..................................................................................................................................................3 1.2.3 Personalfrågor ................................................................................................................................................................3 1.2.4 Organisation ....................................................................................................................................................................3 1.2.5 Information och delgivning ...........................................................................................................................................3 1.2.6 Processbehörighet .........................................................................................................................................................4 1.2.7 Övrigt ansvar ...................................................................................................................................................................4 2 Sammansättning och arbetsformer ...................................................................4 2.1 Barn- och utbildningsnämnd ................................................................................................4 2.2 Presidium ..............................................................................................................................4 2.3 Utskott ...................................................................................................................................4 2.4 Delegation .............................................................................................................................4 2.5 Protokoll ................................................................................................................................5 2.6 Samråd ..................................................................................................................................5 2.7 Sammanträden .....................................................................................................................5 2.8 Ordförandens ansvar ............................................................................................................5 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Beslutad: 2023-04-18 Barn- och utbildningsnämnden ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämndens ska följa det fullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. 1 Verksamhetsområde 1.1 Omfattning Barn- och utbildningsnämnden fullgör eller ansvarar för kommunens uppgifter inom följande områden: • Förskoleverksamhet • Öppen förskola inom familjecentralen • Skolbarnomsorg • Tillstånds- och tillsynsmyndighet för enskild verksamhet inom förskola, barnomsorg och skolbarnomsorg • Grundskola • Skolbibliotek enligt Bibliotekslagen • Gymnasieskola • Kommunal vuxenutbildning • Anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning • Eftergymnasial utbildning • Kommunalt aktivitetsansvar • Grundläggande vuxenutbildning • Svenska för invandrare (SFI) • Personalutbildning och kompetensutveckling inom verksamhetsområdet • Registeransvarig enligt dataskyddsförordningen (GDPR) för de personregister som nämnden för inom sin verksamhet och förfogar över. • Arkivering enligt Mullsjö kommuns reglemente och aktuell lagstiftning 1.2 Uppgifter I nämndens uppgifter ingår att planera, utveckla, samordna, utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten enligt följande: 1.2.1 Ledning Barn- och utbildningsnämndens ansvar är att verksamheterna arbetar mot de mål som föreskrivs i skollag, läroplaner, kursplaner och övriga styrdokument. Nämndens ansvarar också för utvärdering av såväl den egna verksamheten som verksamhet som utförs genom samverkansavtal med andra huvudmän. I ledningsfunktionen ingår även ansvaret för utveckling av verksamheten inom nämndens befogenhetsområde. Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Beslutad: 2023-04-18 Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 1.2.2 Ekonomisk förvaltning Barn- och utbildningsnämnden disponerar de medel som kommunfullmäktige beslutat om och fördelar årligen de tilldelade medlen mellan de olika verksamhetsområdena. Nämnden ansvarar också för att kommunstyrelsen hålls informerad om den ekonomiska ställningen under budgetåret. Nämnden ska även utarbeta förslag till årsbudget enligt kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens direktiv. Barn- och utbildningsnämnden disponerar, och ska på ansökan, besluta om utdelning ur följande fonder: Stiftelsen Lindberg-Berglunds samfond för skoländamål, Stiftelsen Olof Krons donation. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för den egna interna kontrollen av ekonomiska transaktioner och ska därvid tillse att av kommunfullmäktige antaget attestreglemente efterlevs och att tillämpliga attestmoment utförs. Barn- och utbildningsnämnden utser tjänsteman och/eller förtroendevald med rätt att attestera eller vara ersättare i enlighet med gällande attestreglemente. Aktuell förteckning över attestanter ska upprättas, vid behov revideras och sedan tillställas kommunstyrelsen och kommunledningskontoret. 1.2.3 Personalfrågor Nämnden är anställningsmyndighet för personal vid dess förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs av styrelsen. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som anges i kommunstyrelsens reglemente punkt 2.7. 1.2.4 Organisation Nämnden beslutar i organisationsfrågor inom sitt verksamhetsområde med de begränsningar som framgår av allmänna styrprinciper för den kommunala verksamheten. 1.2.5 Information och delgivning Nämnden ansvarar för att allmänheten får adekvat information om verksamheten. Nämnden ansvarar också för att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige får fortlöpande information om verksamheten. Nämnden ska årligen framlägga en årsredovisning. Delgivning av handlingar till nämnden sker genom ordföranden, dennes ersättare, barn- och utbildningschefen skolchef eller annan anställd eller förtroendevald som nämnden bestämmer. Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Beslutad: 2023-04-18 1.2.6 Processbehörighet Barn- och utbildningsnämnden äger rätt att själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som rör nämndens myndighetsutövning. Nämnden får vid behov konsultera juridiskt sakkunnig. Nämnden får också träffa bindande överenskommelser, i den mån överenskommelsen inte innebär en utvidgning av nämndens verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer. 1.2.7 Övrigt ansvar Nämnden ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt effektivt, rättssäkert och tillfredställande sätt. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för inrapportering av statistik till berörda myndigheter enligt gällande lagar, förordningar och allmän praxis. Barn- och utbildningsnämnden ska vid behov väcka frågan om revidering av gällande reglemente. 2 Sammansättning och arbetsformer 2.1 Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnden ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare valda av kommunfullmäktige. Bland ledamöterna i nämnden utser kommunfullmäktige en ordförande samt en vice ordförande att tjänstgöra den tid för vilken de blivit valda som ledamöter. 2.2 Presidium Barn- och utbildningsnämndens presidium ska bestå av ordförande samt vice ordförande. 2.3 Utskott Barn- och utbildningsnämnden får inom sig utse ett arbetsutskott. Utskottet har bland annat till uppgift att bereda de ärenden som ska avgöras av nämnden. Nämnden beslutar själv om antalet ledamöter i utskottet. 2.4 Delegation Nämnden äger rätt att delegera beslut inom ramen för gällande lagstiftning, kommunfullmäktiges beslut och det allmänna reglemente som gäller för kommunens styrelser, nämnder och utskott. Nämnden kan delegera till ledamot eller tjänsteman att fatta beslut å nämndens vägnar. Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Beslutad: 2023-04-18 Vilka ärenden och beslut som omfattas av delegation sammanställs i en delegationsförteckning. En delegat kan överlämna ett ärende till nämnden för beslut om ärendets beskaffenhet kan anses påkalla detta. Beslut som fattas enligt delegation ska omedelbart anmälas till nämnden. 2.5 Protokoll I fråga om jäv, protokollföring, protokollets innehåll och justering skall gälla det som stadgas i det gemensamma reglementet. I övrigt skall, i tillämpliga delar, gälla vad kommunallagen föreskriver om kommunstyrelsen. 2.6 Samråd Barn- och utbildningsnämnden bör vid fullgörandet av sina uppgifter i nödvändig omfattning samråda med övriga kommunala nämnder och utskott samt med andra myndigheter, organisationer och enskilda. Barn- och utbildningsnämnden, presidiet eller ordförande skall från kommunens övriga nämnder, beredningar och tjänstemän inhämta de yttranden och upplysningar som är erforderliga för att nämnden ska fullgöra sina åligganden. 2.7 Sammanträden För sammanträden gäller de arbetsformer som fastställts i reglementet för Mullsjö kommuns styrelser, utskott och nämnder. Barn- och utbildningsnämndens sammanträden är ej offentliga. Nämnden får dock besluta att överläggningar i visst ärende ska vara offentligt. Även rutiner för kallelse, protokoll, reservation och ersättare regleras i reglementet för styrelser, utskott och nämnder. 2.8 Ordförandens ansvar Det åligger barn- och utbildningsnämndens ordförande att ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde och att: • med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens verksamhetsområde, särskilt frågor som rör budget, ekonomi, verksamhetens effektivitet och kvalitet. I denna uppmärksamhet innefattas också att ta nödvändiga initiativ i dessa frågor. • främja ett kommungemensamt synsätt som innebär att verka för samförstånd och samverkan med kommunens övriga nämnder och utskott. • representera nämnden vid uppvaktningar hos enskilda personer, myndigheter, konferenser och sammanträden. Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Beslutad: 2023-04-18 Vidare anges i delegationsförteckningen och arvodesreglementet vad som särskilt ankommer på ordföranden att utföra. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1072

§ 22 Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera Ärendebeskrivning En ny detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera är nu färdigställd för antagande. Kommunstyrelsen beslutade den 6 november 2024 att ge byggnadsnämnden i uppdrag att ”planera in ny detaljplan för Ruder etapp 4 när det finns ekonomiska möjligheter inom ram”. Planförslaget ställdes ut på samråd mellan den 15 maj till den 29 juni 2025 och på granskning mellan den 22 januari och den 22 februari 2026. Därefter har planarkitekten sammanställt de synpunkter som inkom under granskningsskedet och bearbetat planen till ett antagandeförslag. Läs synpunkterna och kommunens kommentarer i sin helhet i bilagan ”Granskningsutlåtande”. Efter granskningen har plankartan korrigerats genom att grundkartan har uppdaterats, vilket har inneburit mindre ändringar av användningarna GATA, Skola och Bostäder i södra delen av planområdet. Planbeskrivningen har utvecklats gällande hantering av dagvatten, vatten och avlopp samt avfall. Planbeskrivningen har även korrigerats gällande fastighetsrättsliga konsekvenser så att det på ett tydligt sätt framgår att det kommer ske avstyckningar inom planområdet vid ett genomförande samt har fastigheten Nykyrka-Ruder 1:43 har tagits bort från fastigheter inom planområdet efter det att grundkartan har uppdaterats. Vidare har planbeskrivningen korrigerats gällande riktlinjer för buller vad gäller utomhusmiljön vid förskolor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från planarkitekt 8 april 2026 Plankarta för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (Antagandehandling) Planbeskrivning för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (Antagandehandling) Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (Antagandehandling) Granskningsutlåtande för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-22 Byggnadsnämnden § 22 fortsättning Förslag till beslut Planarkitekten föreslår byggnadsnämnden besluta att godkänna antagandehandlingarna ”Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera” enligt reglerna för standardförfarande (PBL 2010:900) samt skicka planhandlingarna till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Beslut Byggnadsnämnden beslutar att godkänna antagandehandlingarna ”Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera” enligt reglerna för standardförfarande (PBL 2010:900) samt skicka planhandlingarna till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Plan- och byggenheten Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-15 2025/2061 Byggnadsnämnden Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera Ärendebeskrivning En ny detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera är nu färdigställd för antagande. Kommunstyrelsen beslutade den 6 november 2024 att ge byggnadsnämnden i uppdrag att ”planera in ny detaljplan för Ruder etapp 4 när det finns ekonomiska möjligheter inom ram”. Planförslaget ställdes ut på samråd mellan den 15 maj till den 29 juni 2025 och på granskning mellan den 22 januari och den 22 februari 2026. Därefter har planarkitekten sammanställt de synpunkter som inkom under granskningsskedet och bearbetat planen till ett antagandeförslag. Läs synpunkterna och kommunens kommentarer i sin helhet i bilagan ”Granskningsutlåtande”. Efter granskningen har plankartan korrigerats genom att grundkartan har uppdaterats, vilket har inneburit mindre ändringar av användningarna GATA, Skola och Bostäder i södra delen av planområdet. Planbeskrivningen har utvecklats gällande hantering av dagvatten, vatten och avlopp samt avfall. Planbeskrivningen har även korrigerats gällande fastighetsrättsliga konsekvenser så att det på ett tydligt sätt framgår att det kommer ske avstyckningar inom planområdet vid ett genomförande samt har fastigheten Nykyrka-Ruder 1:43 har tagits bort från fastigheter inom planområdet efter det att grundkartan har uppdaterats. Vidare har planbeskrivningen korrigerats gällande riktlinjer för buller vad gäller utomhusmiljön vid förskolor. Beslutsunderlag Plankarta för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (Antagandehandling) Planbeskrivning för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (Antagandehandling) Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (Antagandehandling) Granskningsutlåtande för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 planobygg@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Förslag till beslut Plan- och byggenheten föreslår byggnadsnämnden besluta att godkänna antagandehandlingarna ”Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera” enligt reglerna för standardförfarande (PBL 2010:900) samt skicka planhandlingarna till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Plan- och byggenheten Ofelia Singfjord Planarkitekt Antagandehandling Standardförfarande Dnr BN: 2025/2061, Dnr KS: 2024/1165 Datum: 2026-06-23 Planbeskrivning Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera MULLSJÖ TÄTORT, MULLSJÖ KOMMUN JÖNKÖPINGS LÄN Sammanfattning Planområdet omfattar fastigheten Nykyrka- Ruder 1:7, del av Torestorp 1:95 och del av Nykyrka- Ruder 1:43. Planområdet är cirka 13.7 hektar stort och består av skogs- och jordbruksmark. Området som föreslås planläggas är sedan 2017 planlagt för ändamålet bostadsändamål. Kommunstyrelsen tog dock beslut den 6 november 2024 att byggnadsnämnden skulle utreda möjligheten att pröva en ny detaljplan för området. Syftet med beslutet var att möjliggöra för fler villatomter än vad som den befintliga detaljplanen tillåter idag, planlägga infrastrukturen inom området på ett sådant sätt att detaljplanen blir mer kostnadseffektiv och att tomter kan möjliggöras innan hela Ringvägen är klar samt planlägga mark för att möjliggöra uppförande av en förskola. Planförslaget möjliggör markanvändning av bostäder, park, natur, skola och gator. Politiskt beslut Kommunstyrelsen beslutade den 6 november 2024 att ge byggnadsnämnden i uppdrag att planera in ny detaljplan för Ruder etapp 4 när det finns ekonomiska möjligheter inom ram och att namnet för detaljplanen är: Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera. Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning Vid upprättande av detaljplan ska kommunen undersöka om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan, i enlighet med 6 kap. 5 § miljöbalken. Om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning upprättas. Detaljplanen bedöms inte medför betydande miljöpåverkan. Läs mer i bilagan ”Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning”. Planhandlingar • Plankarta • Planbeskrivning • Fastighetsförteckning • Samrådsredogörelse • Granskningsutlåtande Övriga handlingar/utredningar • Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning • Grundkarta 2 • Nykyrka-Ruder 1:7, Mullsjö - Markteknisk undersökningsrapport / Geoteknik, Atkins AB, 2017-06-05 • Nykyrka-Ruder 1:7, Mullsjö PM geoteknik, Aktins AB, 2017-06-05 • Boplatslämningar i Ruder, Arkeologisk rapport 2015:06 • Resultat från arkeologisk utredning etapp 2, inför detaljplan för bostadsbebyggelse på fastigheten Nykyrka-Ruder 1:17 m.fl., Nykyrka socken, Mullsjö kommun • En boplats i Torestorp, Arkeologisk rapport 2016:08 • Angående resultat från arkeologisk förundersökning av fornlämning Id 8 på Nykyrka Ruder 1:7, och Torestorp 1:95, Nykyrka socken, Mullsjö kommun • Boplatslämningar i Torestorp, Arkeologisk rapport 2018:04 • Beslut om tillstånd till ingrepp i fornlämning RAÄ – nr Nykyrka 157 med villkor om arkeologisk • Medeltida åkrar i Ruder, Arkeologisk rapport 2020:16 • Resultat från arkeologisk förundersökning av fossil åker L1970:3194 och L1970:3180, på Nykyrka Ruder 1:7, Mullsjö kommun Planförfarande Detaljplanen ”detaljplan för Ruders Hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera” hanteras enligt reglerna för plan-och bygglagen (2010:900). Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt 5 kap.

§ 23 Svar på motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem Ärendebeskrivning Irene Klingberg (MP) har inkommit med en motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem. Motionären föreslår att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram mål för utevistelsen i verksamheten och skapa förutsättningar för att bygga upp kompetens och nödvändiga resurser för att öka utomhuspedagogiken, så att barn och elever inom förskola, skola och fritidshem ges goda möjligheter till utevistelse och utomhuspedagogik. Kommunfullmäktige beslutade den 24 februari 2026 att skicka motionen till barn – och utbildningsnämnden för beredning. Barn- och utbildningsförvaltningen ser utevistelse och utomhuspedagogik som ett av många arbetssätt i förskola och skola. I läroplanerna för förskola, skola och fritidshem beskrivs att utevistelse och rörelse inte bara är hälsa utan är en del av lärandet. I förskolan är det centralt och genomgående medan utevistelse i grundskolan är kopplat till vissa ämnen och ses som ett av många arbetssätt. Barn- och Utbildningsförvaltningen anser att variation i undervisningen är nödvändig och vet att undervisningen i förskolan och skolan är varierad och anpassas efter barn- och elevgrupperna. Däremot anser inte barn- och utbildningsförvaltningen att några specifika mål för utevistelse behöver tas fram då arbetet redan idag planeras och genomförs utifrån gällande styrdokument för utbildningen. Respektive förskola, skola och lärare beslutar kring undervisningens upplägg utifrån läroplanens mål, mål i respektive ämne och anpassar efter barnens behov och intressen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från skolchefen den 9 april 2026 Protokoll från kommunfullmäktige den 24 februari 2026 § 9 Motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-13 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott § 23 fortsättning Förslag till beslut Skolchefen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen härmed har beretts och att avslå motionen. Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott besluta föreslå barn- och utbildningsnämnden att anse motionen besvarad. Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-13 2026/4035 Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem Ärendebeskrivning Irene Klingberg (MP) har inkommit med en motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem. Kommunfullmäktige beslutar att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram mål för utevistelsen i verksamheten och skapa förutsättningar för att bygga upp kompetens och nödvändiga resurser för att öka utomhuspedagogiken, så att barn och elever inom förskola, skola och fritidshem ges goda möjligheter till utevistelse och utomhuspedagogik. Barn- och Utbildningsförvaltningen ser utevistelse och utomhuspedagogik som ett av många arbetssätt i förskola och skola. I läroplanerna för förskola, skola och fritidshem beskrivs att utevistelse och rörelse inte bara är hälsa utan är en del av lärandet. I förskolan är det centralt och genomgående medan utevistelse i grundskolan är kopplat till vissa ämnen och ses som ett av många arbetssätt. Barn- och Utbildningsförvaltningen anser att variation i undervisningen är nödvändig och vet att undervisningen i förskolan och skolan är varierad och anpassas efter barn- och elevgrupperna. Däremot anser inte Barn- och Utbildningsförvaltningen att några specifika mål för utevistelse behöver tas fram då arbetet redan idag planeras och genomförs utifrån gällande styrdokument för utbildningen. Respektive förskola, skola och lärare beslutar kring undervisningens upplägg utifrån läroplanens mål, mål i respektive ämne och anpassar efter barnens behov och intressen. Beslutsunderlag Motion den 9 februari 2026 Förslag till beslut Skolchefen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen härmed har beretts och att avslå motionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Mimmi Målberg Skolchef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-02-24 Kommunfullmäktige Dnr 2026/1043

§ 26 Förflyttning av ansvar gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildning Ärendebeskrivning Vuxenutbildning (komvux) är till för vuxna som saknar utbildning från grund- eller gymnasieskolan eller behöver komplettera sin gymnasieexamen för att komma in på vidare studier. Vuxenutbildning innebär studier på grundläggande nivå, gymnasial nivå, anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller svenska för invandrare (sfi). Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) omfattar ungdomar som inte har fyllt 20 år och inte går gymnasieutbildning eller inte har fullföljt utbildningen med godkänt resultat. Syftet är att motverka att ungdomar hamnar utanför utbildning och arbetsmarknad. Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret har blivit mer komplext till följd av ökad skolfrånvaro, lägre gymnasiebehörighet och fler ungdomar som varken söker gymnasiet eller tar del av insatser. Uppföljningen visar att flera aktörer är inblandade, ansvarsfördelningen är otydlig och att det finns ett tydligt behov av en gemensam strategi för målgruppen 16–20 år. Idag ligger ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret samt vuxenutbildningen hos barn- och utbildningsnämnden. Däremot är utförarna främst kopplade till socialnämndens verksamhet. Båda förvaltningarna ser att det behövs ett helhetsgrepp om vuxna kommuninvånares behov av utbildning, arbetsmarknadspolitiska insatser, integration samt ekonomiskt bistånd. För att skapa bättre möjligheter för samordning, både för kommuninvånaren och främst inom socialtjänsten, föreslås att vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas ansvaret från barn- och utbildningsnämnden till socialnämndens nystartade utbildnings- och arbetsmarknadsenheten. Beslutsunderlag Protokoll barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 9 mars 2026 § 15 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 5 februari 2026 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-23 Barn- och utbildningsnämnden § 26 fortsättning Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Protokollsanteckning Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort ändringar i sitt förslag till beslut till att ansvaret ska flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden, inte till dess förvaltningar som tidigare var skrivet. Beslutet skickas till Utvecklingschefen barn- och utbildning Skolchefen Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-09 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr 2026/4033

§ 27 Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente – KAA Ärendebeskrivning Det finns ett förslag om att flytta ansvaret gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildningen från barn- och utbildningsförvaltningen till socialförvaltningen. Till följd av föreslagna förändringar behöver barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens reglementen revideras. Vidare har barn- och utbildningsnämnden sedan tidigare tilldelats ansvaret för öppen förskola inom familjecentralen. Detta ansvar har dock inte lagts till i reglementet varför även denna justering behöver göras. Även ändring av titel till skolchef föreslås i reglementet. Beslutsunderlag Förslag på revidering i barn- och utbildningsnämndens reglemente Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta barn- och utbildningsnämndens reviderade reglemente med justeringen av öppen förskola inom familjecentralen och titel till skolchef men också utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutet skickas till Utvecklingschefen barn- och utbildning Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-09 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr 2026/4029

§ 40 Reglemente kultur- och fritidsnämnden, revidering Ärendebeskrivning Efter beslut att medarbetarna ingår i kommunstyrelsens förvaltning finns arbetsmiljöfrågorna inte längre bland kultur- och fritidsnämndens uppgifter. Punkten Personalfrågor i kultur- och fritidsnämndens reglemente ska därför tas bort. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från nämndsekreterare den 20 april 2026 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden, förslag till revidering Förslag till beslut Nämndsekreteraren föreslår kultur- och fritidsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-20 2022/5053 Kultur- och fritidsnämnden Reglemente kultur- och fritidsnämnden, revidering Ärendebeskrivning Efter beslut att medarbetarna ingår i kommunstyrelsens förvaltning finns arbetsmiljöfrågorna inte längre bland kultur- och fritidsnämndens uppgifter. Punkten Personalfrågor i kultur- och fritidsnämndens reglemente ska därför tas bort. Beslutsunderlag Reglemente för kultur- och fritidsnämnden, förslag till revidering Förslag till beslut Nämndsekreteraren föreslår kultur- och fritidsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Beslutet skickas till Demokratienheten Karin Talén Nämndsekreterare Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Beslutsinformation Titel: Reglemente för kultur- och Beslutsdatum: 2023-04-18 Gäller till: tills vidare fritidsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kommundirektör Dokumenttyp: Reglemente Diarienr: 2022/1178 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Beslutad: 2023-04- 18 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsområde ................................................................................................2 1.1 Omfattning .......................................................................................................................................2 1.1.1 Uppgifter ........................................................................................................................................................................2 1.2 Uppgifter ...........................................................................................................................................3 1.2.1 Ledning ...........................................................................................................................................................................3 1.2.2 Ekonomisk förvaltning ...............................................................................................................................................3 1.2.3 Personalfrågor .............................................................................................................................................................4 1.2.4 Organisation .................................................................................................................................................................4 1.2.5 Information och delgivning .......................................................................................................................................4 1.2.6 Processbehörighet .....................................................................................................................................................4 1.2.7 Övrigt ansvar ..................................................................................................................................................................5 2 Sammansättning och arbetsformer .................................................................5 2.1 Kultur- och fritidsnämnd .................................................................................................................5 2.2 Presidium .........................................................................................................................................5 2.3 Delegation ........................................................................................................................................5 2.4 Protokoll ............................................................................................................................................5 2.5 Samråd .............................................................................................................................................6 2.6 Sammanträden ..............................................................................................................................6 2.7 Ordförandens ansvar ....................................................................................................................6 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Beslutad: 2023-04- 18 Kultur- och fritidsnämnden ska inom sitt verksamhetsområde följa vad som anges i lag eller annan författning. Nämndens ska följa det fullmäktige – i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut – har bestämt att nämnden ska fullgöra, samt verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer. 1 Verksamhetsområde 1.1 Omfattning Nämndens uppgift är att ansvara för kommunens uppgifter inom kultur- och fritidsområdet och övergripande kultur- och fritidspolitik. Nämnden ansvarar för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till nämndens verksamhetsområde. Nämnden ansvarar för kommunens frågor kring friluftsliv. Nämnden är ansvarig nämnd för ärenden enligt lotterilagen (1994:1000) och bibliotekslagen (2013:801). 1.1.1 Uppgifter Kultur- och fritidsnämnden ska: 1. med uppmärksamhet följa utvecklingen i de frågor som gäller kultur- och fritidsverksamheten i kommunen och ta de initiativen och lägga fram de förslag nämnden finner påkallade. 2. främja kulturlivet i kommunen genom att ta befattning med ärenden rörande studieverksamhet, teater, sång, musik, dans, konst, film, foto, musei- och utställningsverksamhet., här ingår att vara ansvarig nämnd för bland annat den kommunala kulturskolan och biblioteksverksamheten. 3. verka för dokumentation och bevarande av estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, anläggningar och miljöer, 4. bevara och utveckla värdefulla traditioner och lokalhistorisk forskning, 5. stödja och uppmuntra nya uttrycks- och verksamhetsformer i kulturlivet, 6. besluta om utsmyckning av offentliga platser och byggnader enligt särskilda riktlinjer antagna av kommunfullmäktige, 7. anskaffa, avyttra och förvalta konstverk inom ramen för anslagna medel, 8. genom ett nära samarbete med i kommunen verksamma föreningar och organisationer inom kommunstyrelsens verksamhetsområde stimulera det arbete dessa bedriver, 9. bevaka tillkommande nya verksamhets- och föreningsformer inom fritidsområdet, Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Beslutad: 2023-04- 18 10. söka tillgodose behovet av anläggningar och lokaler för kultur-, fritids- och friskvårdsverksamhet, vari ingår driftansvar för bland annat simhallen. 11. komplettera föreningslivets utbud med kommunala verksamheter rörande norm- och värderingsfrågor, drogförebyggande projekt, fritidsgårdar samt friskvårdsaktiviteter varje år. 12. besluta om upplåtelse av kommunala anläggningar och lokaler för kultur- och fritidsverksamhet, 13. inom ramen för av kommunfullmäktige beviljade anslag och fastställda normer fördela bidrag och stipendier till föreningar, organisationer, studieförbund och enskilda. 14. organisera, ansvara och/eller stödja tillkomsten av kultur- och fritidsevenemang, exempelvis ansvar för nationaldagsfirande. 15. avge yttranden i ärenden som remitteras till nämnden, 16. även utan föregående remiss följa aktuella plan- och byggnadsfrågor och till kommunstyrelsen framföra sina synpunkter. 17. handlägga tillståndsärenden för lotterier. 18. arbeta med folkhälsofrågor (kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret) 19. ha hand om personalutbildning och kompetensutveckling inom verksamhetsområdet 20. ha personuppgiftsansvar inom verksamhetsområdet 21. arbeta med arkivering enligt Mullsjö kommuns reglemente och aktuell lagstiftning 1.2 Uppgifter I nämndens uppgifter ingår att planera, utveckla, samordna, utvärdera och kvalitetssäkra verksamheten enligt följande: 1.2.1 Ledning Kultur- och fritidsnämndens ansvar är att verksamheterna arbetar mot de mål som föreskrivs i bibliotekslag och övriga styrdokument. Nämndens ansvarar också för utvärdering av såväl den egna verksamheten som verksamhet som utförs genom samverkansavtal med andra huvudmän. I ledningsfunktionen ingår även ansvaret för utveckling av verksamheten inom nämndens befogenhetsområde. Nämnden ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten. 1.2.2 Ekonomisk förvaltning Kultur- och fritidsnämnden disponerar de medel som kommunfullmäktige beslutat om och fördelar årligen de tilldelade medlen mellan de olika verksamhetsområdena. Nämnden ansvarar också för att kommunstyrelsen hålls informerad om den ekonomiska ställningen Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Beslutad: 2023-04- 18 under budgetåret. Nämnden ska även utarbeta förslag till årsbudget enligt kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens direktiv. Kultur-och fritidsnämnden ansvarar för den egna interna kontrollen av ekonomiska transaktioner och ska därvid tillse att av kommunfullmäktige antaget attestreglemente efterlevs och att tillämpliga attestmoment utförs. Kultur- och fritidsnämnden utser tjänsteman och/eller förtroendevald med rätt att attestera eller vara ersättare i enlighet med gällande attestreglemente. Aktuell förteckning över attestanter ska upprättas, vid behov revideras och sedan tillställas kommunstyrelsen och kommunledningskontoret. 1.2.3 Personalfrågor Nämnden är anställningsmyndighet för personal vid dess förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs av styrelsen. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som anges i kommunstyrelsens reglemente punkt 2.7. 1.2.4 Organisation Nämnden beslutar i organisationsfrågor inom sitt verksamhetsområde med de begränsningar som framgår av allmänna styrprinciper för den kommunala verksamheten. 1.2.5 Information och delgivning Nämnden ansvarar för att allmänheten får adekvat information om verksamheten. Nämnden ansvarar också för att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige får fortlöpande information om verksamheten. Nämnden ska årligen framlägga en årsredovisning. Delgivning av handlingar till nämnden sker genom ordföranden, dennes ersättare, kultur- och fritidschefen eller annan anställd eller förtroendevald som nämnden bestämmer. 1.2.6 Processbehörighet Kultur- och fritidsnämnden äger rätt att själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som rör nämndens myndighetsutövning. Nämnden får vid behov konsultera juridiskt sakkunnig. Nämnden får också träffa bindande överenskommelser, i den mån överenskommelsen inte innebär en utvidgning av nämndens verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer. Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Beslutad: 2023-04- 18 1.2.7 Övrigt ansvar Nämnden ska också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt effektivt, rättssäkert och tillfredställande sätt. Kultur-och fritidsnämnden ansvarar för inrapportering av statistik till berörda myndigheter enligt gällande lagar, förordningar och allmän praxis. Kultur-och fritidsnämnden ska vid behov väcka frågan om revidering av gällande reglemente. 2 Sammansättning och arbetsformer 2.1 Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden ska bestå av fem ledamöter och fem ersättare valda av kommunfullmäktige. Bland ledamöterna i nämnden utser kommunfullmäktige en ordförande samt en vice ordförande att tjänstgöra den tid för vilken de blivit valda som ledamöter. 2.2 Presidium Kultur- och fritidsnämnden presidium ska bestå av ordförande samt vice ordförande. 2.3 Delegation Nämnden äger rätt att delegera beslut inom ramen för gällande lagstiftning, kommunfullmäktiges beslut och det allmänna reglemente som gäller för kommunens styrelser, nämnder och utskott. Nämnden kan delegera till ledamot eller tjänsteman att fatta beslut å nämndens vägnar. Vilka ärenden och beslut som omfattas av delegation sammanställs i en delegationsförteckning. En delegat kan överlämna ett ärende till nämnden för beslut om ärendets beskaffenhet kan anses påkalla detta. Beslut som fattas enligt delegation ska omedelbart anmälas till nämnden. 2.4 Protokoll I fråga om jäv, protokollföring, protokollets innehåll och justering ska gälla det som stadgas i det gemensamma reglementet. I övrigt ska, i tillämpliga delar, gälla vad kommunallagen föreskriver om kommunstyrelsen. Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Beslutad: 2023-04- 18 2.5 Samråd Kultur- och fritidsnämnden bör vid fullgörandet av sina uppgifter i nödvändig omfattning samråda med övriga kommunala nämnder och utskott samt med andra myndigheter, organisationer och enskilda. Kultur- och fritidsnämnden, presidiet eller ordförande ska från kommunens övriga nämnder, beredningar och tjänstemän inhämta de yttranden och upplysningar som är nödvändiga för att nämnden ska fullgöra sina åligganden. 2.6 Sammanträden För sammanträden gäller de arbetsformer som fastställts i det gemensamma reglementet för Mullsjö kommuns styrelser, utskott och nämnder. Kultur- och fritidsnämndens sammanträden är ej offentliga. Nämnden får dock besluta att överläggningar i visst ärende ska vara offentligt. Även rutiner för kallelse, protokoll, reservation och ersättare regleras i reglementet för styrelser, utskott och nämnder. 2.7 Ordförandens ansvar Det åligger kultur- och fritidsnämndens ordförande att ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde och att: • med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för nämndens verksamhetsområde, särskilt frågor som rör budget, ekonomi, verksamhetens effektivitet och kvalitet. I denna uppmärksamhet innefattas också att ta nödvändiga initiativ i dessa frågor. • främja ett kommungemensamt synsätt som innebär att verka för samförstånd och samverkan med kommunens övriga nämnder och utskott. • representera nämnden vid uppvaktningar hos enskilda personer, myndigheter, konferenser och sammanträden. Vidare anges i delegationsförteckningen och arvodesreglementet vad som särskilt ankommer på ordföranden att utföra. Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-06-16 2026/1110 Kommunfullmäktige Interpellation - Ny hyresmodell på särskilt boende Ärendebeskrivning Christian Wall (SD) har inkommit med en interpellation till socialnämndens ordförande Mats Tingshagen (S) om ny hyresmodell på särskilt boende. Med anledning av hyrorna på kommunens boende Björkgården och Margaretas park ska höjas ställs följande frågor: • Hur har kommunen konkret bedömt att det inte finns några avgörande standardskillnader mellan Margaretas Park och det nyligen renoverade Björkgården? • Vilka jämförelseobjekt och vilken metod har använts för att bedöma bruksvärde och skälig hyresnivå? • Har kommunen genomfört någon extern juridisk granskning av den nya hyresmodellen och dess förenlighet med hyresrättsliga principer? • Har dialog eller förhandling skett med någon extern part, hyresgästförening eller med hyresgästerna direkt inför införandet av modellen? • Hur säkerställer kommunen att hyran inte används för att finansiera verksamhetsunderskott eller andra delar av socialnämndens ekonomi? • Hur bedömer socialnämndens ordförande att hyreshöjningar på upp till 58 procent är proportionerliga och socialt rimliga för äldre personer med små ekonomiska marginaler? Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning bör en interpellation besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Beslutsunderlag Interpellation den 12 maj 2026 Beslutet skickas till Christian Wall Mats Tingshagen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Joel Lundgren Kommunsekreterare SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1045

§ 43 Svar på motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem Ärendebeskrivning Irene Klingberg (MP) har inkommit med en motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem. Motionären föreslår att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram mål för utevistelsen i verksamheten och skapa förutsättningar för att bygga upp kompetens och nödvändiga resurser för att öka utomhuspedagogiken, så att barn och elever inom förskola, skola och fritidshem ges goda möjligheter till utevistelse och utomhuspedagogik. Kommunfullmäktige beslutade den 24 februari 2026 att skicka motionen till barn – och utbildningsnämnden för beredning. Barn- och utbildningsförvaltningen ser utevistelse och utomhuspedagogik som ett av många arbetssätt i förskola och skola. I läroplanerna för förskola, skola och fritidshem beskrivs att utevistelse och rörelse inte bara är hälsa utan är en del av lärandet. I förskolan är det centralt och genomgående medan utevistelse i grundskolan är kopplat till vissa ämnen och ses som ett av många arbetssätt. Barn- och Utbildningsförvaltningen anser att variation i undervisningen är nödvändig och vet att undervisningen i förskolan och skolan är varierad och anpassas efter barn- och elevgrupperna. Däremot anser inte barn- och utbildningsförvaltningen att några specifika mål för utevistelse behöver tas fram då arbetet redan idag planeras och genomförs utifrån gällande styrdokument för utbildningen. Respektive förskola, skola och lärare beslutar kring undervisningens upplägg utifrån läroplanens mål, mål i respektive ämne och anpassar efter barnens behov och intressen. Beslutsunderlag Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 13 april 2026 § 23 Tjänsteskrivelse från skolchefen den 9 april 2026 Protokoll från kommunfullmäktige den 24 februari 2026 § 9 Motion den 9 februari 2026 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-27 Barn- och utbildningsnämnden § 43 fortsättning Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-13 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr 2026/4035

§ 49 Förflyttning av ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildning Ärendebeskrivning Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har blivit alltmer komplext till följd av ökad skolfrånvaro, lägre gymnasiebehörighet och fler ungdomar som varken söker gymnasiet eller tar del av andra sysselsättningsinsatser. Uppföljningen visar att flera aktörer är inblandade, ansvarsfördelningen är otydlig och att det finns ett tydligt behov av en gemensam strategi för målgruppen 16–20 år. För att skapa bättre möjligheter till tidiga och samordnade insatser och för ökad kontinuitet i insatserna för kommuninvånaren, föreslås att ansvaret för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutsunderlag Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 23 mars 2026 § 25 Protokoll från socialnämnden den 18 mars 2026 § 22 Protokoll barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 9 mars 2026 § 15 Tjänsteskrivelse från socialchefen den 9 mars 2026 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 5 februari 2026 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att behandla ärendet på kommande arbetsutskottssammanträde. Beslutet skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-23 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2026/4033

§ 50 Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutar om nämndernas organisation och verksamhetsformer. Det är obligatoriskt att utfärda ett reglemente för styrelsen och övriga nämnder. Detta regleras i kommunallagen 6 kap 44 §. Reglementena ska innehålla nämndernas verksamhetsområden samt arbetsformer. Det ska också klargöra uppgiftsfördelningen mellan nämnderna. Reglementet ska beskriva vad nämnden har att fullgöra och vilket ansvar den har. Även frivilliga uppgifter ska anges i reglementet. Det finns ett förslag om att flytta ansvaret gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildningen från barn- och utbildningsförvaltningen till socialförvaltningen. Till följd av föreslagna förändringar behöver barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens reglementen revideras. Vidare har barn- och utbildningsnämnden sedan tidigare tilldelats ansvaret för öppen förskola inom familjecentralen. Detta ansvar har dock inte lagts till i reglementet varför även denna justering behöver göras. Även ändring av titel till skolchef föreslås i reglementet. Beslutsunderlag Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 23 mars 2026 § 27 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 9 mars 2026 § 16 Reglemente för barn- och utbildningsnämndens, förslag Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta barn- och utbildningsnämndens reviderade reglemente med justeringen av öppen förskola inom familjecentralen och titel till skolchef, men också utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 50 fortsättning Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att behandla ärendet på kommande arbetsutskottssammanträde. Beslutet skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-23 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2026/4029

§ 51 Revidering av socialnämndens reglemente Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutar om nämndernas organisation och verksamhetsformer. Det är obligatoriskt att utfärda ett reglemente för styrelsen och övriga nämnder. Detta regleras i kommunallagen 6 kap 44 §. Reglementena ska innehålla nämndernas verksamhetsområden samt arbetsformer. Det ska också klargöra uppgiftsfördelningen mellan nämnderna. Reglementet ska beskriva vad nämnden har att fullgöra och vilket ansvar den har. Även frivilliga uppgifter ska anges i reglementet. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta det reviderade reglementet för socialnämnden utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutsunderlag Protokoll från socialnämnden den 18 mars 2026 § 23 Tjänsteskrivelse från socialchefen den 10 mars 2026 Reglemente för socialnämnden, förslag Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta socialnämndens reviderade reglemente utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att behandla ärendet på kommande arbetsutskottssammanträde. Beslutet skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-18 Socialnämnden Dnr 2022/8089

§ 57 Delårsrapport per april 2026, Mullsjö kommun Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har sammanställt delårsrapport 2026 för Mullsjö kommun. Delårsrapporten omfattar perioden januari-april 2026 samt en helårsprognos för 2026 som grundas på nämndernas bedömningar och den senaste skatteprognosen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I delårsrapporten ges också en sammanfattning kring läget för kommunens verksamhetsmål och finansiella mål. Resultatet för perioden januari-april uppgår till -6,0 miljoner kronor, vilket är lägre än budgeten för motsvarande period. Prognosen för helåret 2026 ger ett totalt resultat för kommunen på -14,0 miljoner kronor att jämföra med budgeterat resultat på 5,9 miljoner kronor, det vill säga en negativ avvikelse med 19,9 miljoner kronor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ekonomichefen den 19 maj 2026 Delårsrapport april 2026 Förslag till beslut Ekonomichefen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten per april 2026 och lägga den till handlingarna. Ekonomichefen föreslår kommunstyrelsen besluta för egen del att ge samtliga nämnder i uppdrag att fortsätta arbetet med att identifiera och genomföra kostnadsminskande åtgärder för att gemensamt säkerställa en budget i balans för kommunen under innevarande år. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 57 fortsättning Förslag till beslut på sammanträdet Henrik Jansson (M) föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta för egen del att konstatera att kommundirektören har gett ekonomichefen i uppdrag att boka möte med förvaltningschef och controller för socialförvaltningen för att följa upp det ekonomiska läget och effekter av arbetet efter delårsrapporten. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten per april 2026 och lägga den till handlingarna. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta för egen del att ge samtliga nämnder i uppdrag att fortsätta arbetet med att identifiera och genomföra kostnadsminskande åtgärder för att gemensamt säkerställa en budget i balans för kommunen under innevarande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar för egen del att konstatera att kommundirektören har gett ekonomichefen i uppdrag att boka möte med förvaltningschef och controller för socialförvaltningen för att följa upp det ekonomiska läget och effekter av arbetet efter delårsrapporten. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-05-19 2025/1014 Kommunstyrelsens arbetsutskott Delårsrapport Mullsjö kommun april 2026 Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har sammanställt delårsrapport 2026 för Mullsjö kommun. Delårsrapporten omfattar perioden januari-april 2026 samt en helårsprognos för 2026 som grundas på nämndernas bedömningar och den senaste skatteprognosen från SKR. I delårsrapporten ges också en sammanfattning kring läget för kommunens verksamhetsmål och finansiella mål Resultatet för perioden januari-april uppgår till -6,0 miljoner kronor, vilket är lägre än budgeten för motsvarande period. Prognosen för helåret 2026 ger ett totalt resultat för kommunen på -14,0 miljoner kronor att jämföra med budgeterat resultat på 5,9 miljoner kronor, det vill säga en negativ avvikelse med 19,9 miljoner kronor Bakgrund/utredning Periodens resultat Den ekonomiska sammanställningen för Mullsjö kommun under de första fyra månaderna 2026 visar ett resultat på -6,0 miljoner kronor. Nettokostnaden för kommunens verksamhet uppgår till 197,8 miljoner kronor, medan intäkterna från skatter och utjämningsbidrag uppgår till 194,1 miljoner kronor under perioden. Detta gör att verksamhetens resultat är negativt med 3,6 miljoner kronor. Nettot av de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgår till -2,3 miljoner kronor. Helårsprognos Resultatet vid årets slut prognostiseras till -14,0 miljoner kronor, vilket är 19,9 miljoner sämre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad prognostiseras till 5883 miljoner kronor, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget på -12,1 miljoner kronor. Nämnderna avviker Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 negativt med 25,6 miljoner kronor, vilket till del möts av en positiv avvikelse för finansens verksamhetskostnader. Verksamhetens finansiering i form av skatter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag prognostiseras till 582,3 miljoner kronor, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 8,3 miljoner kronor. Utfallet för finansnettot beräknas uppgå till -9,4 miljoner kronor, Utvärdering av god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ska bedömas utifrån måluppfyllelsen för både de finansiella målen och de strategiska målområdena. Uppföljningen av de finansiella målen utgår från helårsprognosen för 2026. Enligt prognosen förväntas inget av de finansiella målen uppnås. Måluppfyllelsen för de strategiska målområdens är svår att bedöma så här tidigt på året. Flera aktiviteter inom de olika målområdena har påbörjats enligt plan och kommer att genomföras under året. Samtidigt befinner sig arbetet i ett tidigt skede och prognos kring måluppfyllelsen lämnas i samband med delårsrapporten i augusti. Beslutsunderlag Delårsrapport april 2026 Förslag till beslut Ekonomichefen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten per april 2026 och lägga den till handlingarna. Kommunstyrelsen föreslås besluta för egen del att ge samtliga nämnder i uppdrag att fortsätta arbetet med att identifiera och genomföra kostnadsminskande åtgärder för att gemensamt säkerställa en budget i balans för kommunen under innevarande år. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Lena Backe Ekonomichef Delårsrapport april 2026 Mullsjö kommun 2026 Innehållsförteckning .............................................................................................................................................................1 Delårsrapport april 2026 .................................................................................................................1 Inledning .............................................................................................................................................3 Delårsrapportens delar .............................................................................................................................3 Förvaltningsberättelse .....................................................................................................................3 Politisk organisation ..................................................................................................................................3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ................................................................4 Händelser av väsentlig betydelse ...........................................................................................................6 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ...........................................................7 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .......................................................................7 Ekonomi .............................................................................................................................................9 Resultaträkning ..........................................................................................................................................9 Driftredovisning .......................................................................................................................................10 Investeringsredovisning .........................................................................................................................11 Verksamhet för nämnder .............................................................................................................12 Kommunstyrelsen ...................................................................................................................................12 Tekniska nämnden ..................................................................................................................................14 Kultur- och fritidsnämnden ....................................................................................................................17 Socialnämnden ........................................................................................................................................18 Barn- och utbildningsnämnden ............................................................................................................20 Byggnadsnämnden .................................................................................................................................22 Miljönämnden ..........................................................................................................................................22 Inledning Delårsrapportens delar Delårsrapporten delas in i tre större delar. Här presenteras kort vad de olika delarna innehåller. Förvaltningsberättelse Denna del lyfter fram händelser av väsentlig betydelse för kommunens verksamhet och ekonomi. Här redovisas även finansiella nyckeltal samt måluppfyllelsen för de strategiska målområden och finansiella mål som beslutats av kommunfullmäktige. Ekonomi Denna del innehåller en resultaträkning för kommunen. Vidare redovisas en drift- och investeringsredovisning med prognos. Verksamhet för nämnder Denna del redovisar nämndernas delårsresultat samt helårsprognoser med kommentarer till större avvikelser. Förvaltningsberättelse Politisk organisation Från och med valet 2022 styr Socialdemokraterna (S), Kristdemokraterna (KD), Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) kommunen. Efter valet 2022 har kommunfullmäktige det 31 mandat istället för 35. De är fördelade enligt följande; Socialdemokraterna 8, Moderata samlingspartiet 7, Kristdemokraterna 6, Sverigedemokraterna 5, Centerpartiet 1, Vänsterpartiet 2, Miljöpartiet de gröna 1 samt Liberalerna 1. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Det ekonomiska läget för Mullsjö kommun är fortsatt ansträngt även 2026. Resultatnivån efter årets första fyra månader uppgår till - 6,0 miljoner kronor. För helåret prognostiseras ett resultat på -14,0 miljoner kronor. Detta innebär en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet 2026 med hela 19,9 miljoner kronor. Negativ avvikelse finns både avseende verksamhetens nettokostnader och verksamhetens finansiering i form av skatter och bidrag. På kostnadssidan noteras att vissa nämnder har svårigheter med att anpassa verksamhetens kostnader till den nivå som anges i budget. Detta möts till del av att budgetanslaget för finansens verksamhetskostnader ger en positiv avvikelse. På finansieringssidan beror avvikelsen främst på att skatteprognosen har reviderats ner, vilket innebär lägre skatteintäkter för kommunen Investeringsutfallet beräknas enligt prognos uppgå till 92,1 miljoner kronor. Den höga investeringsnivån i kombination med det negativa resultatet innebär att självfinansieringsgraden för året beräknas till endast 16 procent. Detta innebär att kommunens ekonomiska ställning försvagas ytterligare. Föregående års svaga resultat och höga investeringsnivåer innebär att kommunen har varit nödsakad att effektuera den budgeterade nyupplåningsramen, vilket gjort att kommunens låneskuld har ökat. Soliditeten för kommunen beräknas uppgå till 16,4 procent vid årets slut, vilket är en försämring med 3,5 procentenheter jämfört med föregående år. Det är av yttersta vikt att kommunen agerar och vidtar kostnadsminskande åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans under innevarande och kommande år. Finansiella nyckeltal I detta avsnitt redovisas ett antal nyckeltal som har betydelse för att analysera kommunens ekonomiska ställning. Periodens resultat Prognos April 2025 Helår 2025 April 2026 2026 Periodens resultat, mnkr -1,5 4,8 -6,0 -14,0 Resultatnivå i procent av skatter och generella -0,9 0,9 -3,1 -2,4 bidrag Mullsjö kommuns delårsresultat per april 2026 uppgår till -6,0 miljoner kronor. Detta innebär en försämring med 4,5 miljoner kronor jämfört med periodresultatet i april 2025. Periodens resultat motsvarar -3,1 procent av skatter och bidrag. Det prognostiserade resultatet för helåret uppgår till -14,0 miljoner kronor, vilket är 18,8 miljoner lägre än resultatet i bokslutet 2025. Den prognostiserade resultatnivån motsvarar -2,4 procent av skatter och bidrag. Skatte- och nettokostnadsutveckling Prognos % April 2025 Helår 2025 April 2026 2026 Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,1 3,4 2,8 4,1 Verksamhetens nettokostnader 7,4 0,3 5,8 7,5 Under perioden januari-april 2026 uppgick intäkterna från skatter och bidrag till 194,1 mnkr. Det är en ökning med 5,3 miljoner kronor jämfört med perioden januari-april 2025, vilket motsvarar en ökning på 2,8 procent. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 197,8 miljoner kronor i april, vilket är en ökning med 10,9 miljoner, eller 5,8 procent, jämfört med motsvarande period 2025. För helåret 2026 prognostiseras intäkterna från skatter och bidrag till 583,7 miljoner kronor, vilket är en ökning med 23,0 miljoner kronor jämfört med bokslutet 2025. Detta motsvarar en ökning med 4,1 procent, vilket är högre än ökningstakten 2025. Verksamhetens nettokostnader prognostiseras till 588,3 miljoner kronor i år, vilket innebär en ökning med 41,1 miljoner kronor eller 7,5 procent jämfört med 2025. Det är en högre ökningstakt än 2025, mycket beroende på att inflationstakten under 2025 minskade rejält jämfört med 2024. Totalt sett är ökningen av nettokostnaderna högre än ökningen av skatter och bidrag. För att uppnå en god ekonomisk hushållning måste utvecklingen av skatteintäkter vara högre än utvecklingen av nettokostnaderna. Det är därmed av yttersta vikt att under kommande månader bromsa ökningen av nettokostnaderna och fortsätta de kostnadsbesparande åtgärder som har initierats. Kommunens låneskuld Prognos mnkr April 2025 Helår 2025 April 2026 2026 Låneskuld 235,1 256,0 315,4 313,6 I april uppgick kommunens totala låneskuld till 315,4 mnkr. Med anledning av svaga resultat åren 2024 och 2025 samt höga investeringsnivåer har kommunen behövt stärka sin likviditet med nya lån. Därför har kommunen under februari effektuerat den budgeterade nyupplåningsramen på 60 miljoner kronor. Detta gör att låneskulden i april 2026 är högre jämfört med föregående år. Amortering sker enligt plan med 2,5 miljoner kronor, varför låneskulden vid årets slut bedöms till 313,6 miljoner kronor. Soliditet Prognos % April 2025 Helår 2025 April 2026 2026 Soliditet enligt balansräkningen 19,1 19,6 17,1 16,4 Soliditet inkl. hela pensionsskulden -4,2 -2,5 -2,8 -2,9 Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet och anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital (historiska resultat). Ett viktigt kriterium för god ekonomisk hushållning är därför att soliditeten över tid utvecklas positivt. Om soliditeten sjunker, måste kommunen låna mer för att finansiera investeringarna. Detta innebär högre räntekostnader och avskrivningskostnader, vilket innebär att en mindre andel av skatteintäkterna kan användas till annan verksamhet. Det prognostiserade negativa resultatet i kombination med upptagande av nya lån medför att soliditeten förväntas sjunka jämfört med 2026. Soliditeten per sista april uppgick till 17,1 procent och prognosen för helåret beräknas till 16,4 procent. När kommunens pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 och som inte ingår i balansräkningen, inkluderas i soliditetsmåttet redovisas en negativ soliditet för kommunen på -2,8 procent för delårsperioden. Detta mått prognostiseras för helåret till -2,9 procent. Händelser av väsentlig betydelse Under årets första månader har kommunen fortsatt arbetet med utveckling, omställning och långsiktig hållbarhet inom flera verksamhetsområden. Kommunledningsförvaltningen har sedan årsskiftet en förändrad organisation där även kultur- och fritidsverksamheten ingår. Syftet med förändringen är att stärka kommunens utvecklings- och förändringsförmåga. Kommunen har fortsatt arbetet tillsammans med Utfallsfonden för att utreda möjligheten att använda sociala utfallskontrakt som modell för att stärka det förebyggande arbetet. Förstudier har genomförts inom områdena barn och ungas skolresultat samt den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen. Kommunfullmäktige beslutade under perioden att gå vidare och ingå sociala utfallskontrakt tillsammans med Utfallsfonden. Arbetet med att byta ut kommunens ekonomi- och personalsystem har påbörjats. Bakgrunden är behov av modernisering, bristande funktionalitet i befintliga system samt ökade underhållskostnader. Upphandling planeras under hösten 2026. Samverkansprojektet inom IT tillsammans med Habo kommun har fortsatt enligt plan. Gemensam teknisk plattform har etablerats och arbetet med migrering och fortsatt samlokalisering pågår. Det säkerhetspolitiska läget och ett osäkert omvärldsläge fortsätter att påverka kommunens arbete inom säkerhet och beredskap. Under perioden har arbete fortsatt inom kontinuitetsplanering, informationssäkerhet och cybersäkerhet med fokus på samhällskritiska verksamheter. Arbetet med att stärka näringslivsklimatet har utvecklats genom ny organisering inom kommunstyrelsens förvaltning samt tillsättning av näringslivsstrateg. Arbetet med att etablera ett näringslivsråd har påbörjats för att skapa en långsiktig struktur för dialog och samverkan mellan kommunen och det lokala näringslivet. Under perioden har arbete även genomförts inom förstudien ”Från rest till resurs – resurskartläggning i Jönköpings län”, med fokus på ökad resurseffektivitet och cirkulära lösningar i samverkan mellan kommuner, företag och andra aktörer. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har en kapacitetsutredning för skollokaler presenterats. Utredningen visar behov av renovering samt till- och nybyggnation av skolmiljöer och arbete pågår med att analysera olika alternativ för framtida lokalförsörjning. Socialförvaltningen har under perioden bedrivit ett omfattande utvecklings- och omställningsarbete kopplat till ny socialtjänstlag och omställningen till Nära vård. Arbetet fokuserar bland annat på ökad samverkan, tidiga och förebyggande insatser samt långsiktigt hållbara arbetssätt och ekonomiska förutsättningar. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Kommunens styrmodell bygger på resultatstyrning och utgår från den vision och strategiska målområden som kommunfullmäktige beslutar om. Huvudsyftet med modellen är att skapa ett helhetsperspektiv och samordning mellan kommunstyrelse och nämnder. Vidare att öka transparensen i kommunens hela process. Styrmodellen är en del av kommunens hela system för ledning- och styrning. Där inkluderas också internkontroll, styrdokument, kvalitetsarbetet, medborgardialog med mera. Den kommunövergripande uppföljningen och analysen till politiken rapporteras i första hand via delårsrapporter och årsredovisning. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Syftet med god ekonomisk hushållning är att verksamheterna ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt. Skattemedlen ska användas där största nytta uppnås. Detta innebär att bra verksamhet och service ska levereras och erbjudas till medborgarna med de resurser som står till förfogande. Kommunfullmäktige har beslutat om tre strategiska målområden Trygghet - varje dag, Tillväxt - för framtiden, Tillsammans - genom livet samt tre finansiella mål. Dessa målområden tillsammans med de tre finansiella målen har betydelse för god ekonomisk hushållning. I detta avsnitt lämnas upplysningar om kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet utifrån dessa målområden och finansiella mål. God ekonomisk hushållning Trygghet - varje dag Inom målområdet Trygghet - varje dag arbetar nämnderna med mål och aktiviteter som rör studiero och trygghet i skolan, tillgängliga mötesplatser, kvalitet i service och omsorg samt individanpassat stöd. Arbetet med aktiviteter och indikatorer har påbörjats inom verksamheterna och flera nämnder beskriver att genomförandet följer plan. Inom vissa områden pågår fortfarande utveckling av indikatorer och uppföljningsmetoder. Under årets första månader har verksamheterna bland annat arbetat med trygghetsskapande insatser i skolmiljö, utveckling av mötesplatser och förbättrade arbetssätt inom stöd och omsorg. Flera aktiviteter har påbörjats och vissa indikatorer följs redan upp, medan andra fortfarande är under utveckling. Den samlade bedömningen är att arbetet inom målområdet har påbörjats enligt plan. Flera aktiviteter har påbörjats och genomförs under året. Samtidigt befinner sig arbetet i ett tidigt skede och flera mål är långsiktiga till sin karaktär, vilket innebär att effekter och grad av måluppfyllelse behöver följas över tid. Tillväxt - för framtiden Inom målområdet Tillväxt - för framtiden arbetar nämnderna med mål och aktiviteter som rör utbildning och kompetensförsörjning, attraktiva livs- och boendemiljöer, kultur- och fritidsverksamhet samt kommunens utveckling som plats att bo, leva och verka i. Under årets första månader har verksamheterna bland annat arbetat med insatser för ökad måluppfyllelse och skolnärvaro, utveckling av kultur- och fritidsmiljöer samt åtgärder för att stärka kommunen som arbetsgivare och skapa hållbara arbetsmiljöer. Arbetet omfattar också utveckling av miljöer och verksamheter som bidrar till kommunens attraktivitet och långsiktiga utveckling. Den samlade bedömningen är att arbetet inom målområdet har påbörjats enligt plan. Flera aktiviteter har initierats och genomförs under året. Samtidigt befinner sig arbetet i ett tidigt skede och flera mål är långsiktiga till sin karaktär, vilket innebär att effekter och grad av måluppfyllelse behöver följas över tid. Tillsammans - genom livet Inom målområdet Tillsammans - genom livet arbetar nämnderna med mål och aktiviteter som rör samverkan, dialog, delaktighet och samarbete både inom kommunens verksamheter och tillsammans med invånare, föreningsliv, näringsliv och andra aktörer. Under årets första månader har verksamheterna bland annat arbetat med att utveckla former för samverkan och dialog, stärka samarbetet mellan verksamheter samt skapa bättre förutsättningar för gemensamma arbetssätt och innovation. Flera aktiviteter har påbörjats och vissa arbeten bedrivs långsiktigt för att successivt stärka kvalitet, delaktighet och samordning. Den samlade bedömningen är att arbetet inom målområdet har påbörjats enligt plan. Flera aktiviteter har påbörjats och genomförs under året. Samtidigt befinner sig arbetet i ett tidigt skede och flera mål är långsiktiga till sin karaktär, vilket innebär att effekter och grad av måluppfyllelse behöver följas över tid. Finansiella mål Uppföljningen av de finansiella målen utgår från helårsprognosen för 2026. Måluppfyllelsen bedöms på kort och lång sikt. På kort sikt utgår målbedömningen från de nivåer som anges i budget för 2026. De budgeterade nivåerna är att betrakta som delmål eller stegförflyttningar för att uppnå de finansiella målen. Den målsättning som uttrycks i kommunens finansiella mål utgör de långsiktiga målen. Resultatnivå Kommunens prognostiserade resultat uppgår till -14,0 mnkr, vilket motsvarar -2,4 procent av skatter och bidrag. Det budgeterade resultatet för 2026 ligger på 5,9 mnkr, vilket motsvarar 1,0 procent av skatter och bidrag. Målet uppnås inte på kort sikt. Den finansiella målsättningen ligger på 3,0 procent. Målet uppnås inte på lång sikt. Självfinansieringsgrad av investeringarna Självfinansieringsgraden uttryckt som ett genomsnitt för perioden 2024-2026 prognostiseras till 28 procent. Den budgeterade självfinansieringsgraden för 2024-2026 uppgår till 29 procent. Målet uppnås inte på kort sikt. Den finansiella målsättningen ligger på 100 procent. Målet uppnås inte på lång sikt. Soliditet Soliditeten beräknas uppgå till 16,4 procent vid årets utgång. Den budgeterade soliditeten för 2026 uppgår till 17 procent. Målet uppnås inte på kort sikt. Den finansiella målsättningen ligger på 25 procent. Målet uppnås inte på lång sikt. Utvärdering av måluppfyllelsen God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ska bedömas utifrån måluppfyllelsen för både de finansiella målen och de strategiska målområdena. Måluppfyllelsen för de strategiska målområdena är svår att bedöma så här tidigt på året. Flera aktiviteter inom målområdena har påbörjats enligt plan och genomförs under året. Samtidigt befinner sig arbetet i ett tidigt skede, och prognos kring måluppfyllelsen lämnas i samband med delårsrapporten i augusti. Utvärderingen av de finansiella målen utgår från helårsprognosen för 2026. Enligt prognosen förväntas inget av de finansiella målen uppnås. Ekonomi Resultaträkning mnkr Utfall Budget Prognos Utfall helår helår helår 2026-04-30 2026 2026 2025 Verksamhetens intäkter 31,7 97,0 98,0 97,4 Verksamhetens kostnader -219,1 -646,7 -650,3 -613,6 Avskrivningar -10,4 -26,5 -36,0 -31,0 Verksamhetens nettokostnader -197,8 -576,2 -588,3 -547,2 Skatteintäkter 139,5 432,7 420,7 410,1 Generella statsbidrag och utjämning 54,6 159,4 163,0 150,6 Verksamhetens finansiering 194,1 592,0 583,7 560,7 Verksamhetens resultat -3,7 15,8 -4,6 13,5 Finansiella intäkter 0,5 2,5 2,4 3,7 Finansiella kostnader -2,8 -12,4 -11,8 -12,4 Resultat efter finansiella poster -6,0 5,9 -9,4 4,8 ÅRETS RESULTAT -6,0 5,9 -14,0 4,8 Periodens resultat Den ekonomiska sammanställningen för Mullsjö kommun under de första fyra månaderna 2026 visar ett resultat på -6,0 miljoner kronor. Nettokostnaden för kommunens verksamhet uppgår till 197,8 miljoner kronor, medan intäkterna från skatter och utjämningsbidrag uppgår till 194,1 miljoner kronor under perioden. Detta gör att verksamhetens resultat är negativt med 3,7 miljoner kronor. Nettot av de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgår till -2,3 miljoner kronor. Helårsprognos Resultatet vid årets slut prognostiseras till -14,0 miljoner kronor, vilket är 19,9 miljoner sämre än det budgeterade resultatet. Verksamhetens nettokostnad prognostiseras till 588,3 miljoner kronor, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget på -12,1 miljoner kronor. Nämnderna avviker med -25,6 miljoner kronor, vilket till en del möts av en positiv avvikelse för finansens verksamhetskostnader med 13,5 miljoner kronor. Verksamhetens finansiering i form av skatter, utjämningsbidrag och generella statsbidrag prognostiseras till 583,7 miljoner kronor, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på -8,3 miljoner kronor. Utfallet för finansnettot beräknas uppgå till -9,4 miljoner kronor, Driftredovisning mnkr Utfall Budget Prognos Avvikelse t o m april helår helår helår Kommunstyrelsen -18,7 -58,1 -58,1 0,0 Tekniska nämnden -11,5 -28,1 -30,9 -2,8 Kultur- och fritidsnämnden -6,9 -19,3 -19,8 -0,5 Barn- och utbildningsnämnden -85,7 -250,4 -250,4 0,0 Socialnämnden -74,2 -193,4 -216,0 -22,6 Byggnadsnämnden -1,1 -3,7 -3,7 0,0 Miljönämnden -0,9 -2,8 -2,5 0,3 Summa nämnder -199,0 -555,8 -581,5 -25,6 Finansförvaltningens verksamhetsdel 1,2 -20,4 -6,9 13,5 S:a verksamhetens nettokostnader -197,8 -576,2 -588,3 -12,1 Nämnderna Nämnderna har under året en fortsatt utmaning med att hålla kostnaderna för den löpande driften inom ramen för tilldelad budget. Periodens utfall för nämnderna uppgår till 199,0 miljoner kronor. Budgeten för samma period uppgår till 192,0 miljoner kronor. Detta innebär därmed en negativ budgetavvikelse på -7,0 miljoner kronor. För helåret beräknar nämnderna att kostnaden för verksamheten kommer att uppgå till 581,5 miljoner kronor. Budgeten för helåret uppgår till 555,8 miljoner kronor. Det innebär därmed en negativ budgetavvikelse på -25,6 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämnden, tekniska nämnden och socialnämnden prognostiserar ett underskott. Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och byggnadsnämnden prognostiserar ett utfall i nivå med budget. Miljönämnden prognostiserar ett överskott. Kommentarer till budgetavvikelserna finns att läsa under respektive nämnd. Finansens verksamhetskostnader Under finansens verksamhetskostnader redovisas kommunövergripande kostnader så som till exempel pensioner, sociala avgifter, avskrivningspott och intern ränta. Periodens utfall är positivt och uppgår netto till 1,2 miljoner kronor, vilket ligger är 8,0 miljoner lägre än periodens budget som uppgår till 6,8 miljoner. För helåret prognostiseras ett nettoutfall på 6,9 miljoner, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 13,5 miljoner kronor. Skälet till detta beror främst på att det under finansen budgeterades ett anslag på 8 miljoner kronor för att möta de befarade minskade intäkterna från skatter och bidrag pga det osäkra konjunkturläget och den vikande befolkningsutvecklingen. Budgetanslaget möter den negativa budgetavvikelsen på -8,3 miljoner kronor som finns under skatter och bidrag. En annan orsak till budgetavvikelsen är att den budgeterade avskrivningspotten inte kommer att utnyttjas fullt ut med anledning av att tidplanen för de större investeringsprojekten blivit fördröjd. En grov bedömning innebär en positiv budgetavvikelse på cirka 5 miljoner kronor. Investeringsredovisning Investeringsredovisning, mnkr Årets investeringar Utfall t o Budget Prognos Avvikelse Pågående investeringar m april helår helår helår Investeringsprojekt Oförutsett/buffert - 3,0 1,7 1,3 Nya kommunhuset - 13,0 2,5 10,5 Ny förskola Tallkotten 43,5 48,5 49,8 -1,3 Simhall 10,0 30,2 25,8 4,4 Summa pågående investeringsprojekt 53,5 94,7 79,8 14,9 Årets reinvesteringar Socialnämnden - 1,4 1,4 0,0 Barn- och utbildningsnämnden 0,1 1,5 1,5 0,0 Tekniska nämnden 2,4 8,0 8,0 0,0 Kommunstyrelsen 0,0 1,0 1,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnden - 0,4 0,4 0,0 Summa reinvesteringar 2,6 12,3 12,3 0,0 Summa investeringar 56,1 107,0 92,1 14,9 Investeringsutfallet per april uppgår till 56,1 miljoner kronor, vilket motsvarar 52 procent av budgeten. Den största delen av årets investeringar avser renoveringen av simhallen samt nybyggnationen av Tallkotten. Den av kommunfullmäktige fastställda investeringsbudgeten för 2026 uppgår efter överföringar och tilläggsanslag till 107,0 miljoner kronor. Nämndernas bedömning är att kommunen kommer att investera för 92,1 miljoner kronor vid årets slut, vilket motsvarar 86 procent av budget. Nämnderna bedömer att utfallet för reinvesteringarna blir i enlighet med budgeterad nivå. När det gäller de större projekten är bedömningen enligt följande: -Tallkotten utvecklas enligt plan och större delen av projektet är ekonomiskt avklarat. - Simhallen upplever fortsatt viss problematik och ytterligare 5 miljoner kronor har budgeterats för projektet. Likt tidigare år har förseningar uppstått och det ekonomiska utfallet släpar jämfört med projekt- och betalningsplan. - Nya kommunhuset påbörjas under året, men bedömningen är att projektet inte kommer att förbruka den budget som beslutats. Verksamhet för nämnder I denna del redovisas delårsresultatet samt helårsprognoser med kommentarer för kommunens verksamheter som under året har bedrivits av sex nämnder utöver kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan med ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Händelser under året Kommunstyrelsen arbetar utifrån ett helhetsansvar för kommunens utveckling, ekonomi och verksamheter, med fokus på medborgarnas behov och långsiktig hållbarhet, där styrning, uppföljning och samordning är centrala delar. Under årets första månader har flera viktiga politiska beslut och förändringar genomförts, bland annat beslut om framtagande av planprogram för Mullsjö centrum, extra finansiering till simhallen samt en ny kommunikationsstrategi. En omorganisation har genomförts i kommunledningsförvaltningen för att stärka utvecklingsförmåga och med mera. Kultur-och fritidsförvaltningen ingår sedan årsskiftet som en avdelning i förvaltningen. Kommunen har också inlett arbete med sociala utfallskontrakt (i samverkan med Utfallsfonden) inom områden som skolresultat och äldreomsorg. De kommunövergripande systemen för ekonomi och personal behöver bytas ut. Ett större arbete har startat för att upphandla nya system, var och en för sig eller båda samtidigt, Det sistnämnda kan vara en stor utmaning men det ger också möjligheter. Arbetet med säkerhet och beredskap i ett mer osäkert omvärldsläge påverkar kommunen på många olika sätt. Det ställer ökade krav på verksamheten och men det skapar också höga kostnader inom vissa områden, som elektronik och licenser. Näringslivsarbetet ska utvecklas genom en ny organisation inom kommunen. En rekrytering av näringslivsstrateg är genomförd och nu etableras av strukturer för ökad dialog med företag. Mullsjö kommun är delaktig i ett större initiativ inom cirkulär ekonomi och resurshantering för att minska matsvinnet i kommunen. Målen styrs av kommunens strategiska mål inom trygghet, tillväxt och samverkan, där flera aktiviteter är påbörjade men de flesta är i uppstart eller planeringsfas. Ekonomiskt visar perioden ett utfall i nivå med budget, med en mindre positiv avvikelse per april och en helårsprognos utan avvikelse. Oron är ökande IT-kostnader som pekas ut som en framtida utmaning. Investeringsbudgeten följer plan. Ekonomi Driftuppföljning Utfall t o Budget t o Prognos Budget Avvikelse mnkr m april m april 2026 2026 2026 Kommunal demokrati -2,5 -2,8 -8,3 -8,3 0,0 Kommunkontor -14,4 -14,5 -42,9 -42,9 0,0 Räddningsverksamhet -1,9 -2,3 -6,8 -6,8 0,0 Nettokostnad -18,7 -19,6 0 -58,1 0,0 Utfallet för kommunstyrelsen i april uppgår till 18,7 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot periodens budget med 0,9 mnkr. Kommunal demokrati uppvisar en positiv avvikelse om 0,3 mnkr och kommunkontoret 0,2 mnkr. Räddningstjänsten uppvisar en positiv avvikelse om 0,4 mnkr, bland annat till följd av erhållen försäkringsersättning. För helåret prognostiserar kommunstyrelsen ett utfall på 58,1 mnkr, vilket ligger i nivå med budget. Prognoserna varierar för de olika enheterna, men på totalen bedöms ingen avvikelse mot budget. Avseende prognosen för räddningstjänsten pekar det i nuläget mot en nollavvikelse för helåret. Dock är det svårt att ge en säker bedömning före sommarperioden, då större händelser som påverkar kostnader kan inträffa längre fram. Under de senaste åren har IT-kostnader ökat i snabbare takt än många andra kostnadsslag (globalt mellan 7-10 procent per år). Medan totala kostnader ofta växer i linje med inflation eller måttlig verksamhetstillväxt, drivs IT-kostnader av strukturella förändringar som gör att de ökar betydligt snabbare. Detta är en utmaning som bör beaktas i budgetprocessen. Investeringsuppföljning Utfall t o m april mnkr Budget 2026 Prognos 2026 Avvikelse 2026 2026 Reinvestering -0,04 -1,0 -1,0 0,0 Räddningstjänst 0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt -0,04 -1,0 -1,0 0,0 Investeringsutfallet i april uppgår till 39 tusen kronor. Prognosen är att de budgeterade reinvesteringsmedlen kommer att användas. Det som planeras är i huvudsak investeringar till datorarbetsplatser men också till fiber, accesspunkter, switchar och liknande. Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar för frågor som rör kommunens fastigheter, gator, parker, skogsskötsel och kostverksamhet. Händelser under året Under 2026 har förvaltningen arbetat med att utveckla organisationen genom att skapa biträdande funktioner inom respektive enhet. Syftet har varit att stärka kontinuitet, samordning och verksamhetsnära stöd samt att skapa bättre förutsättningar för avlastning och redundans i det dagliga arbetet. Fastighet: Under årets första månader har fastighetsenheten arbetat med kompetensutveckling inom ventilation, lekplatssäkerhet, anläggningsskötare brandlarm samt boverkets nya byggregler. Ett arbete har sedan påbörjats inom samtliga områden gällande upprättande och utveckling av interna rutiner och riktlinjer. Dessa områden är prioriterade i enhetens internkontrollarbete. Två större pågående projekt är i slutförandefas, renoveringen av Mullsjö simhall och uppförande av Tallkottens förskola. Båda byggnaderna förväntas tas i bruk under sommaren 2026. Parallellt med detta har flertalet mindre projekt genomförts och planering pågår för följande projekt: • Byte av hiss, Parkvägen 12 • Byte av ventilationssystem, Gunnarsbo F • Värmekonvertering, Kyllemohallen • Nybyggnad RWC/WC, Gunnarsbo ABC Majoriteten av genomförda och planerade projekt är kopplade både till reinvesteringsbehov och till tekniska nämndens beslutade mål för 2026. Gata/park: Under vinterhalvåret har gata-parkenheten genomgått en omfattande personalomsättning. Detta har inneburit att enheten fokuserat på kvalitativa introduktioner och genomgång och kvalitetssäkring av interna rutiner, samt större utbildningsinsatser. Utbildningarna har både innefattat obligatoriska kravutbildningar och kompetenshöjande insatser. På reinvesteringssidan pågår planering för ett antal mindre projekt samt en åkgräsklippare och en redskapsbärare bytts ut. Ett arbete har även startats upp gällande en grön- och fritidsplan, som är ett led i arbetet med nämndsmål kopplat till genomförandestrategier i översiktsplanen och ökning av krontäckningsgraden. Ett lekmiljöprogram har även arbetats fram sedan mitten av 2025 och är nu ute på remiss. Kostenhet: Under 2026 har kostenheten fortsatt arbetet med att utveckla verksamheten med fokus på kvalitet, ekonomi och långsiktig hållbarhet. Kompetensutveckling inom värdskap, kvalitet och bemötande har fortsatt under året ochär en del av det långsiktiga arbetsmiljöarbetet. Tillsammans med socialförvaltningen pågår ettarbete med att revidera kommunens nutritionspolicy och ett större projekt med övergång till kall matdistrubution inom äldreomsorgen.Förändringen har tagits emot positivt av berörda grupper och förväntas ge både kvalitetsmässiga förbättringar för brukarna och effektivare arbetsflöden inom verksamheten. Parallellt planeras anpassningar av lokaler för att stödja det nya arbetssättet. Samverkan har också fortsatt med barn- och utbildningsförvaltningen kring rutiner för anpassad kost och översyn av pedagogiska måltider för att skapa en mer likvärdig och rättssäker hantering. Ekonomi Driftuppföljning Utfall t o Budget t o Prognos Budget Avvikelse mnkr m april m april 2026 2026 2026 Gata/park -6,8 -8,0 -20,7 -20,7 0,0 Fastighet -2,8 -2,9 -4,5 -4,5 0,0 Kost -1,8 -1,1 -5,7 -2,9 -2,8 Nettokostnad -11,4 -12,1 -30,9 -28,1 -2,8 Efter april månad visar tekniska nämnden en nettokostnad om -11,4 mnkr, jämfört med budget om -12,1 mnkr visar nämnden en positiv avvikelse uppgående till 0,7 mnkr. Nämndens gata- och parkenhet visar en positiv avvikelse om 1,3 mnkr, detta beror främst på en större intäkt som inkom under januari månad gällande skogsavverkning. Ett eventuellt överskott inom denna verksamhet kommer inte tekniska nämnden tillgodo utan flyttas till kommunstyrelsen då intäkter och kostnader sammanställts vid årets slut. Fastighetsenheten uppvisar en budget i balans efter april månad. Enheten ligger kvar med en prognos på att budgeten kommer vara i balans vid årets slut. Kostenheten uppvisar ett underskott om -0,8 mnkr, verksamheten utvecklas enligt förväntan och arbetet med en ny prismodell pågår. Prognosen efter april månad är att kostenheten kommer uppvisa ett underskott om -2,8 mnkr vid årets slut. Investeringsuppföljning Utfall t o m april mnkr Budget 2026 Prognos 2026 Avvikelse 2026 2026 Gata park -1,6 -2,9 -2,9 0,0 Fastighet -0,6 -4,4 -4,4 0,0 Kost -0,3 -0,7 -0,7 0,0 Total reinvestering -2,4 -8,0 -8,0 0,0 Kommunövergripande Nya kommunhuset 0,0 -13,0 -2,5 10,5 Tallkotten -43,5 -48,5 -49,8 -1,3 Oförutsett/buffert -0,0 -3,0 -1,7 1,3 Simhallen -10,0 -30,2 -25,8 4,4 Totalt kommunövergripande 53,5 -94,7 -79,8 14,9 Totalt 55,9 -102,7 -87,8 14,9 Gällande nämndens reinvesteringsbudget så har gata- och parkenheten investerat i ett arbetsfordon. Kostenheten har investerat i en ny diskmaskin på parkrestaurangen och fastighetsenheten har genomfört renoveringar i lägenheter samt avdelningskök på Margaretas park. Tallkotten utvecklas enligt plan och större delen av projektet är ekonomiskt avklarat. Simhallen upplever fortsatt viss problematik och ytterligare 5 mnkr har budgeterats för projektet. Likt tidigare år har förseningar uppstått och det ekonomiska utfallet släpar jämfört med projekt- och betalplan. Nya kommunhuset påbörjas under året men bedömningen är att projektet inte kommer att förbruka den budget som beslutats. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för bland annat utveckling av kultur- och fritidsområdet och för samarbetet med föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter. I verksamheten ingår simhallen, biblioteken, kulturskolan och fritidsgården. Händelser under året Kultur- och fritidsnämndens verksamhet har under våren präglats av både utvecklingsarbete, ekonomiska utmaningar och personalförändringar. Flera delar av grunduppdraget fortlöper enligt plan, med ett fortsatt starkt fokus på samverkan, folkhälsa samt barn och ungas trygghet. De ekonomiska utmaningarna består främst av intäktsbortfall till följd av renoveringen av simhallen samt kulturskolans verksamhet, där ett minskat elevunderlag i kombination med höga lokalkostnader påverkar resultatet negativt. Under våren genomförs ett antal insatser i syfte att uppnå budget i balans samt vidareutveckla kultur- och fritidsavdelningen. Bland dessa insatser ingår en utveckling av kulturskolans verksamhet med inriktning mot film, en minskning av antalet tjänster samt en långsiktig plan för att successivt kunna flytta kulturskolans verksamheter till Trollehöjdsskolan. Vidare pågår en översyn av föreningsbidragen i syfte att optimera förutsättningarna för föreningslivet att möta de demografiska och samhälleliga utmaningar som Mullsjö kommun står inför. Med utgångspunkt i det ekonomiska läget och behovet av långsiktig hållbarhet har en översyn av hela kultur- och fritidsorganisationen påbörjats. Detta för att utveckla en mer sammanhållen, samverkande och effektiv organisation. Ekonomi Driftuppföljning Utfall t o Budget t o Prognos Budget Avvikelse mnkr m april m april 2026 2026 2026 Kultur och fritid -2,5 -2,8 -7,8 -8,3 0,5 Bibliotek -0,8 -0,9 -2,6 -2,6 0 Kulturskola -1,4 -1,3 -3,4 -3,2 -0,2 Utfall t o Budget t o Prognos Budget Avvikelse mnkr m april m april 2026 2026 2026 Simhall -1,3 -0,8 -3,4 -2,4 -1,0 Kultur och fritidsnämnd -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0 Ung fritid -0,8 -0,9 -2,5 -2,7 0,2 Nettokostnad -6,9 -6,7 -19,8 -19,3 -0,5 Kultur och fritidsnämnden står inför ett år med flera förändringar. För helåret prognostiseras ett utfall på 19,8 mnkr, vilket ger en budgetavvikelse om -0,5 mnkr. Centralt prognostiseras i nuläget ett överskott om 0,5 mnkr. Kulturskolan prognostiserar ett underskott medan Ung & Fritid prognostiserar ett överskott. Svårast i prognosen är oklarheten beträffande Simhallen, prognos för öppnande i är i nuläget i augusti. Där ligger prognosen just nu på -1,0 mnkr pga bland annat uteblivna intäkter. Det är svårt att veta exakt hur efterfrågan kommer vara vid öppnandet, därför är det extra svårt att prognostisera utfallet. Investeringsuppföljning Utfall t o m april mnkr Budget 2026 Prognos 2026 Avvikelse 2026 2026 Reinvestering 0 -0,4 -0,4 0 Meröppet Bibliotek Totalt 0 -0,4 -0,4 0 Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att erbjuda stöd, service och behandling inom verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg samt funktionshinderomsorg. Vidare har nämnden det övergripande ansvaret för kommunens äldreomsorg, i vilket ingår förebyggande och uppsökande verksamhet samt kommunens hälso- och sjukvård. Händelser under året Under perioden januari–april har socialförvaltningen bedrivit ett omfattande utvecklings- och omställningsarbete med fokus på långsiktig hållbarhet, kvalitet och anpassning till framtida behov. Ett centralt område har varit arbetet med omställning till ny socialtjänstlag och till Nära vård, där ökad samverkan, tidiga och förebyggande insatser och mer individnära insatser utgör viktiga delar. Förvaltningen har också haft ett fortsatt fokus på ledarskap och organisatoriska förutsättningar för chefer och medarbetare. Arbetet har omfattat utveckling av tydligare roller och ansvar inom ledningsorganisationen samt insatser för att skapa hållbara förutsättningar för styrning, arbetsmiljö och verksamhetsutveckling. Arbete genomförts för att utveckla och effektivisera administrativa processer och resursplanering, bland annat genom översyn av rutinärenden och möjligheter till ökad automatisering. Syftet är att skapa mer effektiva arbetssätt och frigöra tid för verksamheternas kärnuppdrag. Parallellt har förvaltningen fortsatt arbetet med ekonomisk omställning och långsiktig budgethållning genom analyser, prioriteringar och identifiering av åtgärder för att möta kommande ekonomiska utmaningar. Sammantaget präglas perioden av ett aktivt förändringsarbete med inriktning mot ökad samordning, hållbar ekonomi och stärkt förmåga att möta framtidens. Ekonomi Driftuppföljning Utfall t o Budget t o Prognos Budget Avvikelse mnkr m april m april 2026 2026 2026 Ledning -6,1 -2,9 -8,6 -7,6 -1,0 Vård och omsorg -36,7 -35,7 -110,9 -105,6 -5,3 IFO och funktionsstöd -31,5 -26,3 -96,5 -80,3 -16,2 Nettokostnad -74,2 -64,9 -216,0 -193,4 -22,6 Perioden Det ekonomiska utfallet till och med april är 74,2 mnkr vilket är 9,3 mnkr mer än budget. Den största avvikelsen, på 5,2 mnkr finns inom verksamheten IFO och Funktionsstöd. Avvikelsen består huvudsakligen av högre kostnader för externa placeringar enligt LSS än vad som har budgeterats. Under det första tertialet har en organisationsförändring genomförts. Enheten Funktionsstöd med en årsbudget på 41 mnkr har förts över från Vård och omsorg till IFO och Funktionsstöd. Helårsprognos Nettokostnaderna för socialnämnden beräknas överstiga budget med 22,6 mnkr vilket är en försämring med 3,2 mnkr jämfört med prognosen per 31 mars. Det är tre bedömningar som har förändrats. Personalkostnaderna prognostiseras bli högre inom hemtjänsten. Budgetavvikelsen beräknas öka från det tidigare beräknade underskottet på 2,0 mnkr till 2,6 mnkr. Personalkostnaderna för hemtjänsten beräknas då bli 31,6 mnkr vilket är 1,1 mnkr lägre än 2025. Behovet av hemtjänst har inte minskat under året och det är därför en stor utmaning för verksamheten att nå den prognos som presenteras här. Det pågår en översyn av hemtjänstverksamheten inom förvaltningen. Lokalhyrorna på Björkgården prognostiseras bli 1,0 mnkr högre än budget. En del av underskottet, 0,4 mnkr, är hänförbart till en retroaktiv hyra som drabbar förvaltningen under året. I övrigt förklaras avvikelsen av oväntat höga hyreshöjningar för gemensamma ytor. Investeringsuppföljning Utfall t o m april mnkr Budget 2026 Prognos 2026 Avvikelse 2026 2026 Reinvesteringar 0,0 -1,4 -1,4 0,0 Totalt 0,0 -1,4 -1,4 0,0 Investeringsutgifterna på socialnämnden beräknas hamna i nivå med budget för 2026. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att utföra kommunens uppdrag inom förskola, grundskola, fritidshem, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildning enligt skollagen samt ansvarar för skolskjuts med tillhörande riktlinjer. Mullsjö kommun har ingen egen gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildning utan dessa verksamheter köps av främst Jönköpings kommun. Händelser under året Tallkotten Byggnationen av förskolan Tallkotten fortskrider enligt plan. Den nya förskolan kommer att erbjuda moderna och ändamålsenliga lokaler med fokus på hållbarhet, god arbetsmiljö och lärmiljöer som stödjer barnens utveckling och lärande. Projektet är en del av kommunens långsiktiga arbete med att säkerställa ändamålsenliga utbildningsmiljöer. Förskoleverksamheten Anpassning av organisation och bemanning har inletts utifrån förändrade ekonomiska och organisatoriska förutsättningar samt minskat barnantal från och med augusti 2026. Inom ramen för detta arbete kommer befattningen resursperson i förskolan att avvecklas, vilket medfört att omplaceringsutredningar har initierats. Arbetet genomförs i dialog med berörda parter och med fokus på en hållbar verksamhetsanpassning. Rekrytering av rektor till Gunnarsboskolan och anpassad grundskola Rekrytering av ny rektor till Gunnarsboskolan och anpassad grundskola har genomförts. Peter Hjortmar har anställts och har påbörjat sitt uppdrag vid enheten. Rekryteringen bedöms bidra till kontinuitet och fortsatt utveckling av verksamheten. Utmaningar kopplade till kommande reformer inom utbildningsväsendet Utbildningsverksamheten påverkas av flera omfattande reformförslag och statliga utredningar som innebär behov av anpassning och utveckling inom verksamheten. Propositioner och förslag har presenterats inom områden såsom lärares arbetstid, ny läroplan för grundskolan, förändringar i betygssystemet, stärkt elevhälsa samt skärpta krav på trygghet och studiero. Därutöver föreslås förbättrade förutsättningar för rektorsuppdraget. Sammantaget innebär reformerna ett ökat behov av omställning, kompetensutveckling och stöd till skolledning och verksamheter. Förändringarna påverkar även planeringsförutsättningarna framåt och bedöms kunna medföra ökade kostnader för kommunen som helhet. Kapacitetsutredningen Kapacitetsutredningen avseende kommunens skollokaler har presenterats och visar på behov av renovering samt till- och nybyggnation inom delar av verksamheten. Arbete pågår med att analysera och beskriva hur olika alternativ kan möta verksamheternas långsiktiga behov på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt. Utfallsfonden En förstudie har genomförts tillsammans med Utfallsfonden i syfte att identifiera barn- och utbildningsförvaltningens utmaningar kopplade till måluppfyllelse och gymnasiebehörighet. Kommunfullmäktige beslutade den 21 april 2026 att ingå avtal med Utfallsfonden. Genom samarbetet skapas möjligheter att hantera tillfälliga utvecklingskostnader och samtidigt stärka verksamhetens långsiktiga arbete med ökad måluppfyllelse. Medarbetarenkät Kommunens medarbetarenkät har genomförts och arbete pågår med analys och återkoppling av resultaten till medarbetarna. Nästa steg är att identifiera prioriterade utvecklingsområden på respektive enhet för att stärka arbetsmiljö, delaktighet och verksamhetsutveckling. Ekonomi Driftuppföljning Utfall t o Budget t o Prognos Budget Avvikelse mnkr m april m april 2026 2026 2026 Förskola -23,1 -22,9 -65,8 -65,7 -0,1 Grundskola -45,4 -45,9 -132,2 -132,0 -0,2 Gymnasie- och vuxenutbildning -17,2 -17,6 -52,4 -52,7 0,3 Nettokostnad -85,7 -86,3 -250,4 -250,4 0,0 Viss avrundningseffekt påverkar siffrorna i tabellen. Perioden Periodens utfall uppgår till -85,7 mnkr jämfört med budget på -86,3 mnkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse om 0,6 mnkr. Gymnasie- och vuxenutbildningen redovisar en positiv avvikelse mot budget, medan förskolan och grundskolan uppvisar mindre negativa avvikelser. Avvikelsen inom förskolan förklaras av flera samverkande faktorer. Lokalkostnaderna är högre än budgeterat samtidigt som verksamheten under året haft behov av utökade personalresurser. Inför hösten finns även ett eventuellt behov av utökat resursstöd om överåriga barn beviljas uppskjuten skolplikt. Kostnadsbilden påverkas dessutom av genomförda varsel, där varslen i princip är klara. Effekterna av personalförändringarna kommer successivt att få genomslag under hösten, även om uppsägningstider fortsatt påverkar kostnadsutvecklingen. Helårsprognos Helårsprognosen uppgår till -250,4 mnkr, vilket är i nivå med budget för helåret. Samtidigt finns flera osäkerhetsfaktorer som kan påverka utfallet. Vissa sökta statsbidrag är ännu inte beviljade och ingår därför inte i prognosen, vilket innebär att utfallet kan komma att förbättras om dessa beslut faller ut positivt. Vidare ses förändringar i placeringsmönster, där externa placeringar inom kommunen verkar minska samtidigt som placeringar i andra kommuner ökar, vilket kan få ekonomiska effekter som ännu är svårbedömda. Sammantaget görs bedömningen att verksamheten i nuläget kan bedrivas inom tilldelad budgetram, men med fortsatt osäkerhet kopplat till statsbidrag och placeringsutveckling under året. Investeringsuppföljning Utfall t o m april mnkr Budget 2026 Prognos 2026 Avvikelse 2026 2026 Reinvesteringar BU -0,1 -0,8 -0,8 0,0 Förskola 0,0 0,0 0,0 0,0 F-3 0,0 -0,255 -0,255 0,0 4-6 0,0 -0,275 -0,275 0,0 7-9 0,0 -0,17 -0,17 0,0 Totalt -0,1 -1,5 -1,5 0,0 Barn- och utbildningsnämnden har en reinvesteringsbudget på -1,5 mnkr för 2026. Planerade reinvesteringar för året är: • Verksamhetsanpassningar Kronängsskolan-Klar • Kapacitetsutredning BUF • Inventarier till klassrum Gunnarsboskolan • Spånsug Gunnarsboskolan • Elevbord och stolar F-3 • Bevakningskameror Trollehöjdskolan • Nya elevbänkar och stolar Trollehöjdskolan Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för att plan- och bygglagen följs, hanterar frågor kring lov- och anmälningsärenden samt upprättar detaljplaner och andra planeringsunderlag. Nämnden är också en tillsynsmyndighet och hantera sådana ärenden vid behov. Ekonomi Driftuppföljning Utfall t o Budget t o Prognos Budget Avvikelse mnkr m april m april 2026 2026 2026 Nettokostnad -1,0 -1,2 -3,7 -3,7 0,0 Miljönämnden Miljönämnden ansvar för tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen, är remissinstans i exempelvis plan- och byggfrågor samt rådgivande inom miljöfrågor. Nämnden är gemensam för Mullsjö och Habo kommuner. Händelser under året Tillsyns- och kontrollarbetet under första tertialet 2026 har i huvudsak följt planerade tillsynsplaner och nationella prioriteringar inom miljö- och livsmedelsområdet. Arbetet bedrivs i samverkan inom länet och kommunen bedömer att verksamheten överlag ligger i fas med planeringen, trots vissa omprioriteringar till följd av vakans inom verksamheten. Miljötillsynen följer planeringen och under perioden har 38 inspektioner genomförts på 35 tillsynsobjekt. Tillsynen har omfattat bland annat miljöfarliga verksamheter, bekämpningsmedel och sprängämnesprekursorer. Hantering av klagomål kring nedskräpning och buller har tagit betydande resurser. Handläggning av miljörapporter och köldmedierapporter har påbörjats och 8 anmälningar om värmepumpar har hanterats. På grund av vakans har vissa prioriteringar behövt göras inom området små avlopp. Förberedelser för områdesvis tillsyn har genomförts och tillsynsinsatser planeras under slutet av våren. En gemensam handlingsplan för arbetet med förorenade områden i Habo och Mullsjö har tagits fram. Statliga bidrag har erhållits för vissa projekt och arbete med utredningar, saneringsförberedelser och fortsatta undersökningar pågår. Arbetet med kalkning, fria vandringsvägar i Tidan och restaurering av naturområden fortsätter i samverkan med länsstyrelsen och andra aktörer. Flera projekt inom vattenvård och naturrestaurering pågår och vissa åtgärder planeras genomföras under 2026. Tillsynsarbetet inom hälsoskydd följer planen. Tillsyn har genomförts inom bland annat hygienverksamheter, solarier och vård- och omsorgslokaler. Uppföljning av radonmätningar och revidering av lokala hälsoskyddsföreskrifter pågår. Totalt har 8 klagomål inkommit under perioden. Livsmedelskontrollerna ligger något efter planering. Under perioden har 28 planerade kontroller genomförts samt flera uppföljande och händelsestyrda kontroller. Registrering av nya livsmedels- och dricksvattenanläggningar har hanterats och tillsyn av avfallshantering har genomförts. Under perioden har analyser av enskilda brunnar samt radonmätningar för privatpersoner fortsatt enligt plan. Ekonomi Driftuppföljning Utfall t o Budget t o Prognos Budget Avvikelse mnkr m april m april 2026 2026 2026 Nettokostnad -0,9 -0,9 -2,5 -2,8 0,3 Vakans samt sjukskrivning ger ett överskott på lönesidan under perioden. För att klara av tillsynen har visst konsultstöd köpts in för del av den outnyttjade lönekostnaden. Periodens resultat påverkas även av förhandsdebitering inom området miljöskydd med ett plus på ca 0,5 miljoner kronor detta kommer jämnas ut under året. Under perioden föreligger även ett plus avseende outnyttjade konsultkostnader, dessa bedöms till stor del arbetas upp under året. För helåret prognostiseras överskottet på de gemensamma skattefinansierade delarna bli 0,8 miljoner kronor. Överskott på de gemensamma skattefinansierade delarna innebär att Mullsjös andel justeras och minskar. Avseende naturvård kommer av olika skäl inte alla aktiviteter som planerats att genomföras, varför prognosen på helåret visar ett överskott på 0,2 miljoner kronor Totalt sett prognostiserar därmed miljönämnden ett överskott på total 0,8 miljoner kronor. Av detta svarar Mullsjös andel för 0,3 miljoner kronor. Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-06-16 2025/1113 Kommunfullmäktige Information om den regionala utvecklingsstrategin Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, är en vägvisare för Jönköpings läns samlade utvecklings- och tillväxtarbete. I det regionala utvecklingsansvaret ingår att arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet – en regional utvecklingsstrategi. Strategin pekar ut vad som krävs för att Jönköpings län ska bli Sveriges mest hållbara, attraktiva och tillgängliga region till år 2035. I arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi har ett stort antal dialoger genomförts. Alla kommuner i regionen har varit involverade samt olika nätverk, ledningsgrupper och andra regionala och lokala forum. Strategin gäller för åren 2026 – 2035 och tar utgångspunkt i orden - Tillsammans för ett bra liv. Ledstjärnor för arbetet ska vara invånarfokus och hållbar utveckling. Strategin har identifierat sex fokusområden som arbetet utgår ifrån: • Attraktivitet • Infrastruktur • Kompetens • Hälsa och välmående • Innovation • Trygghet och säkerhet. Mullsjö kommun har beslutat att anta strategin för egen del. I uppstarten på perioden handlar det mycket om att kommunicera och informera kring strategin. Så långt det är möjligt deltar tjänstepersoner och förtroendevalda i det regionala arbetet. Delar av lokala utvecklingsstrategin integreras sen i arbete med strategisk plan och verksamhetsplaner. Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI 2026-2035 FÖR ETT BRA LIV REGION JÖNKÖPINGS LÄN I EN ATTRAKTIV REGION Allt hänger ihop Människor väljer att leva där det finns jobb, utbildning, en god livsmiljö, kultur och möjlighet att kunna pendla till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Där människor finns behövs bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, utbildning och kultur. Företagen behöver välutbildade medarbetare och en bra infrastruktur. INNEHÅLL 7 Tillsammans för ett bra liv för alla 4-5 Inledning 6-7 Framtidsvision 2035 8-9 Ledstjärnor 10-15 Sex fokusområden 16-17 Platsen och invånarna 18-23 Attraktivitet 26-27 Kompetens 28-29 Innovation 30-31 Infrastruktur 32-33 Hälsa och välmående 34-35 Trygghet och säkerhet 36-37 Ett län i samverkan 40-43 Uppföljning 44-45 Begreppsförklaring 48-49 4 INLEDNING INLEDNING 5 Tillsammans för ett bra liv för alla Jönköpings län präglas av invånare som Inom länet finns en tydlig vilja att växa – skapar starka lokalsamhällen, ett med fler invånare, starkare samhällen och engagerat civilsamhälle, ett starkt mer hållbara livsmiljöer. Det finns en näringsliv och stor innovationskraft. Här gemensam insikt: att framtidens samhällen finns en tradition av samverkan, där formas genom långsiktighet, tillit och föreningsliv, företag och offentliga aktörer samverkan över gränser och med starkt tillsammans skapar trygghet, delaktighet fokus på hållbarhet i alla delar, och livskvalitet och där invånarna upplever miljömässig, social och ekonomisk– att det är nära till beslutsfattare och för ett bra liv idag och för kommande mellan människor. generationer. Samtidigt står vi inför gemensamma Tillsammans för ett bra liv för alla är en utmaningar. Färre behöver försörja fler gemensam ambition i Jönköpings län – och vi behöver matcha arbetskraften mot förankrad i lokal kunskap och samverkan arbetsmarknadens behov. Svensk mellan Region Jönköpings län, länets hälso- och sjukvård har gjort stora 13 kommuner, Högskolan i Jönköping, framsteg med bättre teknik och Länsstyrelsen, samt civilsamhälle, behandlingar, men utvecklingen kräver nu näringsliv och invånare. en omställning till mer hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv vård. Den Vår utgångspunkt är tydlig: framtiden psykiska ohälsan ökar och tillsammans bygger vi bäst – tillsammans. måste vi vidta åtgärder. Kollektivtrafiken är en viktig del i många invånares vardag för att ta sig till jobb och fritidsaktiviteter, men inom länet skiljer sig invånarnas tillgång till kollektivtrafik åt. 6 INLEDNING INLEDNING 7 RUS är styrande för Region Jönköpings län, vägledande för kommuner och myndigheter, inspirerande för civilsamhälle, näringsliv och samverkansparter. LÅNGSIKTIGT Regionala utvecklingsstrategin - Regional utvecklingsstrategi den gemensamma vägen framåt Det regionala utvecklingsarbetet tar sin utgångspunkt i länets förutsättningar, dess styrkor, dess ENSKILD SAMVERKAN utmaningar och dess potential för att fortsatt vara ett län där människor vill bo, leva och verka och AKTÖR KRÄVS där invånarna har en god hälsa och ett bra liv. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ska fungera som en vägvisare för andra strategiska dokument på lokal och regional nivå. Det innebär att andra strategier kan hämta kraft och vägledning i den regionala ut- vecklingsstrategins övergripande formuleringar. Framtagande av den regionala utvecklingsstrategin styrs av lag och förordning som beskriver det regionala utvecklingsansvaret. Där framgår att en region ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling i KORTSIKTIGT samverkan, och samordna insatser för genomförande av strategin. (SFS 2024:100) Figur 1 Det krävs samverkan mellan såväl offentlig verksamhet, näringsliv, utbildningsaktörer och civilsamhälle för att kunna genomföra den regionala utvecklingsstrategin. 8 FRAMTIDSVISION 2035 FRAMTIDSVISION 2035 9 Framtidsvision 2035 År 2035 är Jönköpings län en plats där människor lever ett hälsosamt, meningsfullt och tryggt liv. Här samarbetar region, kommuner, civilsamhälle, näringsliv, akademi och statliga myndigheter för att skapa ett hållbart och inkluderande samhälle, i både städer och landsbygder*. Invånarna har höga förväntningar på digital service, tillgänglighet och sömlösa kontakter med offentlig sektor. Mötesplatser och gemenskap gör att människor känner tillhörighet och menings fullhet och har kraft att påverka sin hälsa och vardag. Tillsammans och i samska- pande förebygger man ohälsa, ensamhet och utanförskap. Barn och unga ses som en självklar del av samhällsbygget. Deras idéer, engagemang och perspektiv ges utrymme i samhällsplanering, innovation och kultur. Ungas röster hörs, deras nyfikenhet och kreativitet uppmuntras och de är självklara medskapare av framtiden. Näringslivet är innovativt, hållbart och har stark internationell anknytning och länet har en god förmåga att attrahera nyetableringar och investeringar. En dynamisk arbetsmarknad, ett rikt kulturliv, levande mötes platser och attraktiva livsmiljöer lockar både nya invånare och besökare. Utbildning och livslångt lärande finns tillgängligt i alla delar av länet och samverkan med akademin är brett etablerad. Arbetslivet är jämställt och jämlikt, inkluderande och väl anpassat utifrån arbetsgivarnas kompetensbehov. En välfungerande infrastruktur möjliggör effektiva och hållbara transporter utifrån invånarnas behov. Viktiga knutpunkter i södra Sverige kopplat till järnväg, hamnar och flygplatser är starka. Den digitala tillgänglig heten är stabil och energiförsörjningen är fossilfri. Natur och kulturmiljöer nyttjas hållbart med välmående ekosystem och god mark- och vattenanvändning. Länet står robust vid kriser och förändringar. Genom samverkan och god beredskap fungerar välfärd och infrastruktur även om det oväntade händer. Trygghet och tillit präglar vardagen. 10 LEDSTJÄRNOR LEDSTJÄRNOR 11 Invånarfokus och hållbar utveckling - ledstjärnor Jönköpings län och dess utveckling utgår från de två ledstjärnorna invånarfokus och hållbar utveckling. Invånarfokus Invånarfokus innebär ett arbetssätt präglat av samskapande, där värde och lösningar formas tillsammans med invånarna. Länets invånare ska ha möjlighet att känna sig inkluderade, bidra och ha lika tillgång till samhällets resurser och möjligheter, oavsett bakgrund eller var i länet de bor. Digitalisering, ökad användning av data som strategisk resurs samt artificiell intelligens (AI) förändrar invånarnas vardag kopplat till arbete, utbildning, välfärd och fritid. Regional utveckling utgår från invånarnas behov och ska skapa förutsättningar för delaktighet, trygghet och livskvalitet i hela länet. Demokrati, inflytande, jämställdhet*, jämlikhet* och tillit är centrala värden i arbetet. Hållbar utveckling En hållbar regional utveckling bidrar till och hämtar kraft i Agenda 2030 med dess sjutton hållbarhetsmål. Lokala och regionala insatser bidrar till att Agenda 2030 får genomslag även på nationell och internationell nivå. Detta ska säker- ställa att insatser och uppdrag förbättrar livskvaliteten för nuvarande och framtida generationer samtidigt som de skyddar jordens ekosystem. Ekonomisk hållbarhet handlar om att skapa långsiktig ekonomisk tillväxt utan att skada miljön eller samhället och att använda resurser effektivt för att främja en stabil ekonomi och en hög sysselsättning. Social hållbarhet fokuserar på rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och välfärd för alla, där grundläggande behov som hälsa, utbildning och trygghet tillgodoses. Miljömässig hållbarhet innebär att skydda naturens resurser och ekosystem genom att minska klimatpåverkan, bevara biologisk mångfald och främja hållbar konsumtion och produktion. 12 LEDSTJÄRNOR LEDSTJÄRNOR 13 Figur 2 Agenda 2030 innehåller 17 mål som FN:s medlemsländer arbetar med för att åstadkomma en social, Figur 3 I munkmodellen visar de miljömässiga hållbarhetsmålen de planetära gränserna för att ekosystemen miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling. Målen är integrerade och odelbara. Inget mål ska nås på ska vara i balans. De sociala och de ekonomiska målen pekar på det samhälle som behövs för att människor bekostnad av något annat. Varje land ska arbeta med målen utifrån sina förutsättningar. Insatser på regional ska kunna leva och må bra. och lokal nivå har stor betydelse för att målen ska kunna nås. En viktig princip för genomförandet är att ingen ska lämnas utanför i utvecklingen. 14 LEDSTJÄRNOR LEDSTJÄRNOR 15 Ledstjärnorna i ett lokalt, regionalt, nationellt, europeiskt och globalt perspektiv Länet påverkas av och delar utmaningar med Statliga myndigheters beslut, nationella mål och omvärlden både inom Sverige, i Europa och globalt. strategier kan ha direkt påverkan på förutsätt- Samtidigt som den regionala utvecklingsstrategin ningarna i länet. En särskild tydlig koppling finns i ska möta regionala behov och utmaningar på lång “Nationell strategi för hållbar regional utveckling i sikt ska den fungera som en vägledning för genom- hela landet” som identifierar fyra områden vilka ska förande av nationella och internationella mål på ligga till grund för regionalt utvecklingsarbete. Det regional nivå. Länets utveckling påverkas av mål på handlar om likvärdiga möjligheter i landet gällande global, europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Invånaren finns i och påverkas av alla nivåer. • Boende, arbete och välfärd • Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Internationellt arbete bidrar med bilateralt utbyte och lärande. Agenda 2030 är ett tydligt och • Innovation och förnyelse samt entreprenörskap omfattande exempel på mål som är beslutade och företagande globalt och som påverkar i alla nivåer och som ska • Tillgänglighet i hela landet genom digital vara utgångspunkt i lokal och regional utveckling. kommunikation och transportsystem Det finns ett särskilt samband mellan regionalt utvecklingsarbete och EU. Ett av EU:s främsta mål På den lokala nivån blir utvecklingen verklig i är att stärka den ekonomiska, sociala och territori- invånarens vardag. Genom kommunernas arbete, ella sammanhållningen. EU:s sammanhållningspo- näringslivets initiativ och civilsamhällets engage- litik, arbetet för social inkludering och innovation mang skapas de miljöer där människor bor, skapar ramar för regional utveckling. Genom att utvecklas, arbetar och trivs. På den lokala nivån koppla den regionala utvecklingsstrategin till EU:s omsätts globala, europeiska, nationella och mål stärker Jönköpings län sin attraktionskraft och regionala mål till lokala lösningar och initiativ. hållbara utveckling. Samtidigt bidrar detta till att minska regionala skillnader och ojämlikheter. Ett Global nivå starkt och konkurrenskraftigt Europa är beroende EU-nivå av utveckling i alla europeiska regioner och länets Nationell nivå utveckling kan både bidra till och hämta kraft i europeiska mål. Regional nivå Lokal nivå Figur 4 Flernivåstyre med invånaren i centrum Lokal nivå Regional nivå Nationell nivå EU-nivå Global nivå 16 SEX FOKUSOMRÅDEN SEX FOKUSOMRÅDEN 17 Utveckling med platsens förutsättningar och människans behov i centrum Den regionala utvecklingsstrategin innehåller förutom de två ledstjärnorna, invånarfokus och hållbar utveckling, sex fokusområden som är tätt sammankopplade och beroende av varandra. Varje område har utpekade prioriteringar. Attraktivitet Infrastruktur Ett attraktivt län är öppet och inkluderande, En väl utbyggd infrastruktur ger ett samman- jämställt och jämlikt med god omställnings- länkat län där människor kan mötas, arbeta förmåga*. Här vill människor leva och och utvecklas. Här finns robust fysisk och företag växa, i samhällen där natur, kultur och digital infrastruktur samt ett hållbart näringsliv tillsammans skapar livskraft och energisystem med hög leveranssäkerhet. trivsel. Kompetens Hälsa och välmående Ett kompetent län lockar, utvecklar och Ett välmående län präglas av god och jämlik behåller arbetskraft. Här stärks det livslånga hälsa. Här finns möjlighet till utbildning, lärandet och samspelet mellan utbildning arbete, bostad och en meningsfull fritid och arbetsliv bidrar till god matchning på och människor känner trygghet, tillit och arbetsmarknaden gemenskap. Innovation Trygghet och säkerhet Ett innovativt län präglas av entreprenörskap, Ett tryggt och säkert län har starka samhälls- samverkan, kreativitet och stark innovations- funktioner, god beredskap och hög motstånds- kraft. Genom forskning och handlingskraft kraft*. Genom samverkan, tillit och robust drivs utvecklingen framåt. infrastruktur skyddas invånare och samhällsviktig service upprätthålls även i kris. 18 PLATSEN OCH INVÅNARNA PLATSEN OCH INVÅNARNA 19 Figur 5 Befolkningsökning i Jönköpings län 2024-2035 Platsen och invånarna SCB 2024 Länets prognos 2024 SCB 2025 Jönköpings läns läge, centralt i södra Sverige med fortsätta växa medan övriga kommuner antas närhet till tre huvudstäder och till övriga norra fortsätta minska. 380 000 Europa, skapar goda förutsättningar nu och i fram- tiden. En rikedom av skog och sjöar karaktäriserar Befolkningsförändringen betyder att skatte- 378 000 länet. Småskaligt odlingslandskap och bevarade underlaget minskar vilket gör det svårare på sikt för kulturmiljöer bidrar till naturupplevelser och ett offentlig verksamhet att klara välfärdsuppdraget. 376 000 varierat friluftsliv. Som ett av Sveriges nötdjurstä- Detta blir särskilt märkbart i mindre kommuner. För taste län är betesmarker väl spridda i landskapet. både privat och offentlig sektor innebär befolknings- 374 000 Skog och trä har en speciell betydelse för byggnads- förändringen stora utmaningar att rekrytera och hantverkstraditionen i länet, vilket kommer till personal. Denna utveckling skapar behov av 372 000 uttryck i såväl möbeldesign som småhusindustri och förändrade arbetssätt och nyttjande av modern arkitektur. Länets utbud av muséer, scener och plat- teknik. Fler personer behöver få lättare att komma 370 000 ser för kultur ger invånare och besökare möjligheter in på arbetsmarknaden, fler behöver hålla sig friska till upplevelser och kreativt skapande. och ha möjlighet att arbeta längre. 368 000 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Jönköpings län präglas av ett starkt civilsamhälle Hälsoläge vilket bidrar till sammanhållning och socialt Folkhälsan i länet är generellt god och medellivs- engagemang. Folkbildning, idrottsföreningar, längden ökar, men samtidigt ökar vissa former av Tabellen visar den väntade befolkningsökningen i Jönköpings län de kommande tio åren baserat på de senaste kulturföreningar och andra ideella organisationer ohälsa. Den psykiska ohälsan, övervikt, ensamhet årens statistik. Statistikmyndigheten SCB gör årligen en prognos av den kommunala folkmängden utifrån spelar en viktig roll i att skapa meningsfulla fritids- och systematiska skillnader mellan grupper blir statistik från de senaste åren om åldersstruktur, nettoflyttningar, arbetsmarknad, könsfördelning, födelsetal aktiviteter och stärka den lokala gemenskapen. tydligare och hälsoläget är ojämnt fördelad mellan med mera. och inom kommuner. Förutsättningarna för hälsa Tio av länets 13 kommuner gränsar till ett eller flera och välbefinnande formas av våra livsvillkor, från Region Jönköpings län gör tillsammans med länets kommuner en lokalt anpassad prognos utifrån fler faktorer av de fem omkringliggande länen, vilket medför barndom till ålderdom, och påverkas starkt av som påverkar utvecklingen. Exempel på sådana är företagsetableringar, planerat bostadsbyggande eller att möjligheter och utmaningar delas över gränser. socioekonomiska faktorer. Personer med högre förbättrad infrastruktur. Som jämförelse hade länet en befolkningstillväxt på 570 personer/år under perioden Invånare korsar länsgränser i sitt vardagsliv för att utbildning, högre inkomst och som är födda i 1975-1999 och 1 710 personer per år under perioden 2000-2024. arbeta och för att ta del av service, kultur, utbildning Sverige har generellt bättre hälsa. Fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Samverkan behövs över och tillgång till gröna närmiljöer, psykisk hälsa och administrativa gränser för att gemensamt skapa goda vanor spelar stor roll för den allmänna hälsan. Fakta - Jönköpings län i siffror 2024 möjligheter för invånarna. Åldersgruppen 80 år eller äldre väntas öka med Demografi 29 procent i Jönköpings län fram till 2034. Med en Jönköpings län står, liksom övriga Europa, inför en växande andel äldre behövs gemensamt arbete för demografisk utmaning där antalet äldre ökar i att stärka välmåendet i hela befolkningen för att Invånare: 370 000 Hushåll: cirka 170 000 Medelålder: 42 år förhållande till yngre och personer i arbetsför ålder. skjuta upp åldersrelaterade hälsorisker. Enligt prognos förväntas befolkningen i Jönköpings Ohälsosamma matvanor, minskad vardagsrörelse län öka från cirka 370 000 invånare år 2025 till cirka och sömnbesvär ökar risken för livsstilsrelaterad Åldersfördelning: Könsfördelning: 380 000 (+2,7 %) år 2034. Den största folkmängds- ohälsa. I Jönköpings län är ofrivillig ensamhet en 22 % är 65 och äldre 51 % är män ökningen väntas i åldersgruppen 80 år och äldre och utmaning och psykisk ohälsa står idag för 24 % är yngre än 20 år 49 % är kvinnor den största minskningen i den yngsta gruppen 0-9 majoriteten av alla längre sjukskrivningar. Hälften år. Jönköpings län har ett negativt inrikes av kvinnorna i länet uppger enligt statistik från flyttnetto*. Fler personer flyttar från länet än till. Folkhälsomyndigheten att de upplever ängslan, oro Bakgrund: Geografisk fördelning: Dubbelt så många kvinnor som män flyttar ut. Det eller ångest jämfört med en tredjedel av männen. 60 % är födda i länet 61 % bor i kommunhuvudorterna finns flera orsaker men vanligast är att kvinnor Mer än hälften av invånarna i länet har övervikt eller 26 % har utländsk bakgrund* 23 % i övriga tätorter flyttar för studier eller arbete medan män inte stude- obesitas, vilket är i nivå med riket i stort. Under de 16 % i landsbygder rar vidare i lika hög utsträckning. Förändringen av senaste tio åren har andelen män med övervikt eller befolkningen är ojämn inom länet där Jönköpings obesitas legat relativt stabilt medan det för kommun och närliggande kommuner väntas kvinnorna har ökat något. 20 PLATSEN OCH INVÅNARNA PLATSEN OCH INVÅNARNA 21 Arbetsmarknad, utbildning och näringsliv maskinindustri samt jord- och skogsbruk. Industrins Klimatutmaningarna spänner över alla samhällssek- varor behöver transporteras både inom länet, Förutsättningarna på arbetsmarknaden skiljer sig åt konkurrenskraft har hittills varit god, även sett torer och akuta samhällskriser* kommer att öka. I landet och utomlands, innebär hög förekomst av inom länet. Större arbetsmarknadsregioner har i till antalet arbetstillfällen. Samtidigt är branschen Jönköpings län väntas klimatförändringarna ge mer tung trafik. Den tilltagande arbetsmarknadspend- regel en lägre sårbarhet vilket beror på att de ofta konjunkturkänslig och beroende av internatio- extrema vädersvängningar med risk för värmeböl- lingen bidrar till ökat antal personresor i länet. har större branschbredd. Jönköpings arbetsmark- nella marknader, vilket kan innebära framtida jor, torka, skyfall och översvämningar. Länets västra Jordbruket står för en betydande andel av länets nadsregion är länets största medan det i andra delar utmaningar, särskilt för kommuner med hög andel delar får ett blötare klimat medan de östra delarna utsläpp medan industrin samt energisektorn står för av länet finns områden som har ett relativt tillverkningsindustri. Förändrade handelsmönster, får ett torrare klimat. Klimatförändringarna leder en relativt liten andel. begränsat upptagningsområde för sin stigande råvarukostnader, en orolig omvärld och till en försämrad motståndskraft i naturen med arbetsmarknad. regelverk kring arbetskraft är faktorer som på- minskad biologisk mångfald och svagare ekosystem. Klimatförändringarna påverkar alla men branscher, verkar. För att behålla konkurrenskraften krävs nya Det bidrar till en snabbare spridning av invasiva platser och människor drabbas i olika grad och på I många delar av länet pendlar en stor del av lösningar baserade på kunskap och innovation, arter och påverkar växters och djurs levnadsvillkor. olika sätt. Personer som är mest sårbara påverkas invånarna inom sin kommun eller bor i den tätort högre teknologinivå samt ökade investeringar i först. Hälsokonsekvenser av klimatförändringarna där de arbetar. På platser med få arbetstillfällen och forskning och utveckling (FoU). Länets koldioxidbudget* visar att utsläppen behöver leder till ökad belastning på hälso- och sjukvård där möjligheten till pendling är låg kan det vara minska kraftigt varje år med målet att halvera samt på andra samhällstjänster såsom omsorg, svårt att komma in på arbetsmarknaden. Genom att Omvärldsförändringar utsläppen till 2030. Att flera vältrafikerade vägar går räddningstjänst och infrastruktur. Länets gröna förbättra pendlingsmöjligheterna är det möjligt att Det försämrade geopolitiska läget påverkar länet genom länet innebär stora möjligheter men även ut- näringar och livsmedelsproduktion påverkas genom skapa större arbetsmarknadsregioner där bransch- genom förändrade handelsmönster, instabil energi- maningar. Transportsystemet är starkt beroende av exempelvis ökad risk för skadeinsekter, bredden ökar och sårbarheten minskar. tillgång och stigande priser samt ett ökat fokus på fossila bränslen och är länets största utsläppskälla stormskador, torka och bränder. beredskap och krishantering. Som medlem i Nato av växthusgaser. Länets roll som logistiknav och den Sysselsättningsgraden i länet är generellt hög men har Sverige nya åtaganden och arbete pågår med att utspridda lokaliseringen av industriföretag, vars rörligheten på arbetsmarknaden varierar utifrån bygga upp det nationella totalförsvaret*. I det bland annat geografi och kön. Män i länet pendlar nationella arbetet väntas nya och förtydligade Figur 6 Kartan visar funktionella arbetsmarknader som finns i länet. i högre utsträckning än kvinnor och inrikesfödda uppdrag för offentlig verksamhet inom civilt Namngivna orter har över 1 300 invånare pendlar i högre utsträckning än utrikesfödda. försvar*. Arbetsmarknaden är könssegregerad, kvinnor och Andelen demokratier i världen har sjunkit och år män arbetar inom olika branscher och män har i 2024 levde 28 procent av världens befolkning i ett större utsträckning högre positioner. Kvinnor har en demokratiskt statsskick och 72 procent levde i ett lägre medelinkomst än män, vilket påverkar autokratiskt styrelseskick vilket är den högsta kvinnors sammanlagda livsinkomst och pension siffran sedan 1978. Det demokratiska styrelse skicket negativt. Utöver traditionella utbildnings- och ska säkra alla människors lika värde, rättigheter, yrkesval kopplat till kön påverkar bland annat möjlighet att tänka och tycka det man vill och etnicitet, ålder och funktionsförmåga den uttrycka sina åsikter. En orolig omvärld ökar risken segregerade arbetsmarknaden. för påverkansoperationer som hotar eller skadar grundläggande värden för den svenska demokratin. Utbildningsnivån är låg jämfört med riket. Nivån varierar inom länet samt utifrån kön. Jönköpings Att bygga upp lokal beredskap och civilt försvar kommun har högst utbildningsnivå och länets ställer ökade krav på såväl offentliga aktörer som kvinnor har betydligt högre utbildningsnivå än på näringsliv, civilsamhälle och invånare. För män. Även om stora delar av länet har en högre Jönköpings län innebär Sveriges Natomedlemskap sysselsättning bland utrikesfödda än rikssnittet förväntningar att med samlad förmåga kunna bidra finns skillnader i sysselsättning mellan utrikes- och till värdlandsstöd*. I tider av höjd beredskap ska inrikesfödda. hälso- och sjukvård och andra välfärdstjänster fungera. Jönköpings läns centrala läge och Entreprenörskap är kännetecknande för länet. betydelsen som knutpunkt och logistiknav kan få en Nyföretagande, som är en central indikator för att särskild betydelse. mäta omställningsförmåga, ligger dock under rikssnittet. Detta kan bero på att länet haft en god EU fokuserar på att skapa utveckling och konkur- arbetsmarknad och att arbetskraften valt att ta renskraft kombinerat med satsningar på säkerhet anställning framför att starta eget. och beredskap. Insatser behövs för att motverka desinformation och säkra media- och informations- Jönköpings län har under lång tid haft en hög andel kunnighet hos invånarna för att stärka demokratin. medelstora företag, särskilt inom industrisektorn. EU:s kommande långtidsbudget väntas visa både Länet är ett av Sveriges mest industriintensiva, med innehållsmässiga och finansiella prioriteringar som specialisering inom trä-, gummi-, plast-, metall- och påverkar länets utvecklingsarbete. 22 PLATSEN OCH INVÅNARNA PLATSEN OCH INVÅNARNA 23 Länets styrkor • Strategiskt läge - Skapar goda förutsättningar för logistik, handel och etablering av nya företag med lokal, regional och nationell betydelse. • Rik natur- och kulturmiljö - Stärker besöksnäring, friluftsliv och platsens attraktionskraft, vilket bidrar till både livskvalitet och ekonomisk utveckling. • Industriell utveckling i samspel med ny teknik och forskning - Traditionell industri och tillverkning kombineras med digitalisering och automatisering vilket ger ökad konkurrens- kraft och innovationsförmåga. • Ett starkt civilsamhälle - Starkt förenings- och kulturliv främjar gemenskap, attraktivitet och social hållbarhet. • Stark samverkanskultur - Samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv, akademi och aktörer i civilsamhället skapar förutsättningar för gemensam utveckling och långsiktig samhällsbyggnad. Länets utmaningar • Demografisk utveckling - Minskande barnkullar, marginell ökning av personer i arbetsför ålder samt en växande andel äldre påverkar länets framtida behov och resurser. • Ojämlika och ojämställda livsvillkor - Skillnader i förutsättningar på individnivå, samhällsnivå och mellan olika geografiska områden skapar utmaningar för ett inkluderande och rättvist län. • Varierad omställningsförmåga - Förmågan att möta förändringar kopplade till kompetensförsörjning, klimat, energi, digitalisering, teknikutveckling och krisberedskap varierar inom länet. • Otillräcklig sammanlänkning - Bristande kopplingar inom länet och till angränsande regioner försvårar samverkan, mobilitet och gemensam utveckling. 24 ATTRAKTIVITET ATTRAKTIVITET 25 26 ATTRAKTIVITET ATTRAKTIVITET 27 Attraktivitet Ett attraktivt län är öppet och inkluderande, jämställt och jämlikt med god omställningsförmåga. Här vill människor leva och företag växa, i samhällen där natur, kultur och näringsliv tillsammans skapar livskraft och trivsel. Goda förutsättningar för att leva, verka och bo i påverkar invånarnas möjligheter till vård, utbild- alla delar av länet är avgörande för ett attraktivt ning och deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter. län. Hållbara ekosystem, biologisk mångfald, en Urbaniseringen innebär utmaningar där befolk- välfungerande arbetsmarknad, utbildning, service, ningsminskning och utflyttning, särskilt bland unga infrastruktur och ett rikt kulturliv utgör grunden kvinnor, påverkar utvecklingen. för en långsiktigt hållbar utveckling. Länets stora Prioriteringar natur- och kulturmiljövärden skapar goda förutsätt- För att möta dessa utmaningar krävs samverkan i ningar för besöksnäringen, och de gröna näringarna hela länet, med målet att alla invånare ska ha och bidrar till levande landsbygder och lokal utveckling. känna möjlighet att utvecklas. Det behövs en för- • Jämlika förutsättningar och jämställdhet i samhället med breddade normer och Internationellt och nationellt utpekade natur- och ändring av normer och attityder kring utbildning, förändrade attityder kring entreprenörskap, ledarskap, utbildning, arbetsliv och kulturområden bidrar till länets attraktivitet. yrkesval, arbetsliv och ledarskap för att främja anställningsbarhet. jämställdhet och jämlikhet. Ett rikt och tillgängligt kulturliv skapar gemen- • Attraktiva och hållbara livsmiljöer i både städer och landsbygder. skap, identitet och möjligheter till delaktighet. Den Ett samhälles attraktionskraft stärks av dess • Hållbara ekosystem och biologisk mångfald samt hållbart nyttjande av natur- kulturella infrastrukturen, från mötesplatser och förmåga till omställning, att möta förändringar och kulturmiljöer. evenemang till föreningsliv och kreativa branscher* kopplade till kompetensbehov, klimat, energi, stärker både social hållbarhet och lokal utveckling. digitalisering, teknikutveckling och beredskap. • Kulturen som en central kraft i samhällsutvecklingen och kultur- och föreningsliv Omställning handlar om att tänka nytt, agera som präglas av mångfald och inkludering. Inom länet finns geografiska skillnader, både mellan annorlunda och förändra strukturer, system och • God omställningsförmåga på både individ-, företags- och samhällsnivå. och inom kommunerna. Faktorer som demografi, beteenden för framtiden. Tekniken ska användas tillgång till service och infrastruktur skiljer för att stärka kvalitet, kapacitet, tillgänglighet och landsbygder och tätorter åt. motståndskraft i samhällsfunktioner och bidra till ett mer hållbart och konkurrenskraftigt län. Attraktiviteten i landsbygder och mindre orter präglas av småskalighet, gemenskap och närhet till naturen. Däremot är tillgången till samhälls- service och kollektivtrafik ofta begränsad, vilket 28 KOMPETENS KOMPETENS 29 Kompetens Ett kompetent län lockar, utvecklar och behåller arbetskraft. Här stärks det livslånga lärandet och samspelet mellan utbildning och arbetsliv bidrar till god matchning på Genom samverkan finns goda möjligheter att skapa personer som saknar relevant utbildning eller ar- arbetsmarknaden. förutsättningar för livslångt lärande i hela länet. betslivserfarenhet. Länets relativt låga utbildnings- En bredd av utbildningsaktörer spelar tillsammans nivå är en utmaning, då den försvårar individers en viktig roll för att tillgängliggöra utbildning och etablering på arbetsmarknaden, anpassning till kompetensutveckling. I dag är tillgången till lärande förändringar eller branschbyte. Många yrken kräver och utbildning ofta lägre utanför de större orterna, idag högre utbildning, vilket delar av arbetskraften Prioriteringar vilket försvårar möjligheterna att stärka kompetens- saknar. Både offentlig sektor och näringsliv har nivån för både individer och arbetsgivare. Även därför ett stort behov av kompetensomställning. tillgången till kollektivtrafik och avstånd till Utbildningssystemet ska ha förmåga till snabb • Långsiktigt stärkt kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. utbildning eller arbetsplatser påverkar möjligheten omställning med flexibla, digitala och korta att ta del av jobb och utbildning, både inom länet utbildningsformer som möter arbetsmarknadens • Höjd formell utbildningsnivå och säkrad kompetensutveckling som möter arbets- och över länsgränser. behov. Universitetsstatus för Högskolan i Jönköping marknadens behov. skulle bidra till kompetensförsörjning samt stärka • Möjligheter till utbildning och livslångt lärande i hela länet. För att förbättra matchningen mellan arbetskraft länets forsknings- och innovationsförmåga. och arbetsmarknadens behov krävs satsningar på • Utökade arbetsmarknadsregioner inom länet och över länsgränser. utbildning, fortbildning inom arbetslivet samt Arbetsmarknaden i länet är tydligt könssegregerad, mötesplatser mellan arbetssökande och arbets- vilket skapar sårbarhet vid konjunktursvängningar. • Jämnare könsfördelning inom utbildning och på arbetsmarknaden samt ett inkluderande arbetsliv. givare. Svårigheter för utomeuropeiskt födda och Traditionella utbildnings- och yrkesval och synen särskilt kvinnor, att etablera sig på arbetsmarkna- på vem som är anställningsbar kan försvåra kom- • Samverkan och påverkansarbete för att Högskolan i Jönköping ska den är en betydande utmaning. Aktivt integrations- petensförsörjning. Rätt kompetens är också viktig bli universitet. arbete med hög etableringsgrad där alla invånares för att stärka länets förmåga att hantera kriser, kompetens tillvaratas samt rörlighet på arbetsmark- klimatomställning, demografiförändringar och naden är avgörande. Digital kompetens och teknologiska skiften. Den demografiska utveck- förståelse för AI är centrala delar av det livslånga lingen, där färre ska försörja fler, innebär ytterligare lärandet och en nyckel till arbetslivets omställning. utmaningar för alla samhällssektorer. För att möta rekryteringsbehoven och stärka individens utveck- Arbetslösheten varierar mellan länets kommuner. lingsmöjligheter krävs insatser som säkerställer Arbetsmarknadens förändringar påverkar särskilt tillgången till livslångt lärande i hela länet. 30 INNOVATION INNOVATION 31 Innovation Ett innovativt län präglas av entreprenörskap, samverkan, kreativitet och stark innovationskraft. Genom forskning och handlingskraft drivs utvecklingen framåt. Innovation skapar möjligheter att möta omvärlds- Länets konkurrenskraft påverkas av strukturella förändringar och att bygga långsiktig konkurrens- faktorer. Sysselsättningsgraden är hög men bransch- kraft. En stark innovationsförmåga stärker både strukturen är smalt diversifierad, vilket gör länet lokal och regional utveckling, där nya idéer och känsligt för konjunktursvängningar. För att öka lösningar främjar företagande, service och livskva- långsiktig konkurrenskraft och minska sårbarhet Prioriteringar litet i människors vardag. Innovationsförmåga gör behövs fler tjänsteföretag och en bredare närings- det möjligt att forma framtidens hållbara samhälle. livsstruktur. Utbildningsnivå och kompetens- För Jönköpings län handlar innovation inte bara om försörjning är centralt för att kunna hantera specia- • Förstärkt samverkan i och mellan sektorer skapar utmaningsdriven stora teknologiska framsteg och att möta globala lisering och snabb förändring. Digitalisering och AI innovation, omställning och ökar förmågan att möta samhällsutmaningar. utmaningar utan även om utveckling i mindre skala, är viktiga drivkrafter för innovation, särskilt inom på landsbygder, i företag, i välfärden och i kunskapsintensiva* och högteknologiska områden, • Diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv på en nationell och människors vardag. där länet idag är underrepresenterat. Högskolan och internationell marknad. annan forsknings- och utvecklingsverksamhet spelar • Utvecklad specialisering och höjd innovationsförmåga inom länets redan Samarbetet i EU har fokus på bland annat att stärka en viktig roll i att utveckla både offentlig sektor och starka branscher och styrkeområden. Europas konkurrenskraft och innovationsförmåga. näringsliv och bidra till mer kunskaps- och Under programperioden 2021-2027 lyfts smart teknologiinnehåll i produkter och tjänster. • Högt kunskaps- och teknologinnehåll i produkter och tjänster. specialisering* fram. Länets arbete med smart • Gemensam förmåga att attrahera nyetableringar och direktinvesteringar specialisering fokuserar på styrkeområden med Entreprenörskap och nyföretagande utvecklar länet. samt öka nyföretagandet. potential för specialisering och gränsöverskridande Det är viktigt att ha en bred syn på innovation och arbete. Inför kommande programperiod ser att tillvarata en mångfald av idéer. Barns och ungas begreppet smart specialisering ut att tonas ned från skaparförmåga ger förutsättningar för ett framtida europeiskt håll. Konkurrenskraft med innovation, innovativt län. Kreativa och kulturella branscher specialisering och gränsöverskridande samarbete kombinerar konstnärlig kreativitet med kommersi- som verktyg kommer dock att vara fortsatt viktiga ella och tekniska lösningar vilket är viktigt för både delar för att Jönköpings län ska kunna bidra till och kulturens utveckling och ekonomisk tillväxt. För att dra nytta av Europas utveckling. möta vår tids, och framtidens, komplexa samhälls- utmaningar krävs en breddad syn på innovation och Länet har starka branscher inom tillverkning, samverkan över sektorsgränser. transport, lager, bygg och handel samt skog- och träförädling. Livsmedelsproduktion och gröna Världsläget ökar osäkerheten för näringslivet näringar är framträdande och har goda förutsätt- genom att påverka handel och materialförsörjning. ningar att utvecklas vidare inom ett hållbart och Energitillgång och råvaror kan bli begränsande konkurrenskraftigt livsmedelssystem. Innovativa faktorer. Teknik, digitalisering, AI och klimatom- lösningar inom gröna näringar bidrar både till ställning skapar både nya möjligheter och krav på hållbar utveckling, konkurrenskraft och anpassningsförmåga. Länet behöver utveckla sina livsmedelsberedskap. Besöksnäringen stärker sin styrkeområden, attrahera nyetableringar och bredda betydelse och antalet övernattande besökare ökar näringslivet. stadigt. Den långvariga traditionen av hantverk och design skapar möjligheter inom kulturella och kreativa branscher. Genom innovation kan länets styrkeområden ytterligare utvecklas och bidra till nya produkter, tjänster och företag. 32 INFRASTRUKTUR INFRASTRUKTUR 33 Infrastruktur En väl utbyggd infrastruktur ger ett sammanlänkat län där människor kan mötas, arbeta och utvecklas. Här finns robust fysisk och digital infrastruktur samt ett hållbart Jönköpings län har nyttjat sitt centrala läge i södra Länet har i dag en väl utbyggd digital infrastruktur, energisystem med hög leveranssäkerhet. Sverige väl och är idag ett logistiknav. I det längre men kapacitetsbehoven ökar och frågor om säker- perspektivet stärks utvecklingen genom het, rådighet, robusthet och tillförlitlighet blir allt förbättrade förbindelser till Sveriges storstads- viktigare. En god konnektivitet* är avgörande för att områden och Öresundsregionen. Detta utökar invånare, offentlig- och privat verksamhet ska kunna Prioriteringar studie- och boendemöjligheter samt arbetsmark- använda digitala lösningar fullt ut och överallt. nader i södra Sverige. Att knyta Jönköpings län närmare övriga Europa har stor betydelse för Länets vision att vara ett robust och fossilfritt • Sammanhållet regionalt arbete inom transportinfrastruktur som knyter ihop utveckling av befintligt näringsliv och plusenergilän* förutsätter att mer fossilfri energi länet med övriga Sverige och Europa både i vardag och vid samhällskris. nyetableringar. produceras än vad som förbrukas. Elbehovet • Ökad kapacitet på järnvägsnätet med nya stambanor skapar tillgänglighet för väntas öka kraftigt i Sverige och Europa som en och tillväxt. Tillgång till god samhällsservice, väl utbyggd digital följd av utfasningen av fossila bränslen samt infrastruktur samt stärkta kommunikationer mellan elektrifieringen av transporter och industrier. Detta • Förbättrad kollektivtrafik möjliggör hållbara resor inom länet och över tätorter och mellan landsbygder och tätorter skapar ställer krav på elnätet, en ökad elproduktion, länsgränser vilket ökar invånarnas möjligheter att ta del av en större förutsättningar för hela länets utveckling. Det är energilagring samt ett intensifierat arbete med arbetsmarknad, samhällsservice samt kultur- och fritidsaktiviteter. därför nödvändigt att stärka tillgängligheten inom energieffektivisering. • Robust och säker digital infrastruktur möter invånares och verksamheters länet och över länsgränser. Länets väg- och behov och stödjer ett modernt, effektivt och hållbart samhälle. cykelvägnät behöver vara sammanhållet och hålla Länet ingår i två olika el områden vilket skapar en god standard. Idag har flera av järnvägarna i och varierande förutsättningar för företag. Sveriges • Tillförlitlig konnektivitet i hela länet och mot omvärlden gör det möjligt att genom länet kapacitetsbrist och i vissa fall låg olika elpris områden påverkar etableringar vilket i bo, leva och verka överallt i länet. standard. Inom länet skiljer sig invånarnas tillgång sin tur får konsekvenser för arbetsmarknaden. • Effektiv och flexibel energianvändning möjliggörs genom ett robust till kollektivtrafik åt, vilket påverkar både energisystem med hög leveranssäkerhet. möjligheter till arbetspendling och att ta del av kultur, friluftsliv, idrotts- och andra fritidsaktivite- ter. Särskilt barn och unga är beroende av kollektiv- trafik för utbildning och sociala aktiviteter. 34 HÄLSA OCH VÄLMÅENDE HÄLSA OCH VÄLMÅENDE 35 Hälsa och välmående Ett välmående län präglas av god och jämlik hälsa. Här finns möjlighet till utbildning, arbete, bostad och en meningsfull fritid och människor känner trygghet, tillit och gemenskap. Alla invånare ska ha samma rättigheter och möjlig- Kunskap om hur man tar till sig tillförlitlig informa- heter till utbildning, boende, fritid och arbete. Ett tion är en av förutsättningarna för att kunna bilda meningsfullt socialt sammanhang är avgörande för egna åsikter och göra sin röst hörd. Med stöd i FN:s hälsan och har en positiv påverkan på en rad risk- barnkonvention har barn och unga särskild rätt till faktorer, men möjligheterna att delta i sociala sam- delaktighet och inflytande i alla frågor som rör Prioriteringar manhang är inte lika för alla. Barn som växer upp i barnet. Barn och unga har kunskaper, erfarenheter ekonomiskt utsatta hushåll har sämre förutsättning- och perspektiv som inte vuxna har och ska därför ar för en bra hälsa och skolgång. Bland unga vuxna ses och behandlas med respekt och ska ges • En förbättrad hälsa hos invånarna och minskade skillnader mellan ökar den psykiska ohälsan, särskilt bland flickor. möjlighet till inflytande. olika grupper. • Invånarna har goda möjligheter och kunskaper för att främja sin egen Var fjärde invånare i länet upplever ensamhet och Alla invånare ska ha god och likvärdig tillgång till hälsa. isolering. Förekomsten av ensamhet är högre i den alla samhälls- och välfärdstjänster och utvecklingen yngre och äldre delen av befolkningen, samt bland av dessa behöver tillgodose en bredd av behov. • Möjlighet för alla invånare att, genom inkluderande mötesplatser och personer med funktionsnedsättning och hos invå- Produkter, miljöer, tjänster och program ska vara meningsfulla sammanhang, känna tillit till samhället, vara delaktiga och ha nare som står utanför arbetslivet. Genom att stärka tillgängliga, begripliga och användbara för alla. Det inflytande över sin egen livssituation. delaktighet i sociala sammanhang ökar tilliten och kallas att använda universell design och sätter • Välfärdstjänster är tillgängliga, begripliga och användbara för alla, de demokratiska förutsättningarna förbättras för invånarens bästa i centrum. med utgångspunkt i invånarnas behov. länets invånare. Det finns många faktorer som har betydelse för • Höjd medie- och informationskunnighet* och digital förmåga hos Jönköpings län har ett starkt civilsamhälle vilket människors hälsa och möjligheter i livet - allt från invånarna. bidrar till sammanhållning och socialt engagemang. biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och Folkbildning, idrottsföreningar, kulturföreningar graden av delaktighet i samhället. De olika fakto- och andra ideella organisationer spelar en viktig roll rerna som påverkar hälsa är sammankopplade, i att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter och stärka förstärker varandra och samspelar genom hela livet. den lokala gemenskapen. Den upplevda tryggheten Dessa faktorer kallas för hälsans bestämningsfak- är viktig för social delaktighet. torer, även om de snarare utgör förutsättningar för hälsa än bestämmer hälsa. Figur 7 Hälsans bestämningsfaktorer G e n erella socioekonomiska a , r k b L u e e t l v s t n u fö a r r e d h s l å l - a l l o a o c n c h d h e n miljörelaterade förhållan d e n Arbets- Arbetslöshet miljö Utbildning S ociala och samhälleliga nätverk Va s t a te n n it e o t ch Lantbruk och n dividuella levnadsvan o Hä t l j s ä o n v s å te rd r s- matproduktion I r Ålder, Boende kön och arv Dahlgren G, Whitehead M, (1991), modell Hälsans bestämningsfaktorer. Stockholm, Sverige, Insitutet för framtidsstudier. 36 TRYGGHET OCH SÄKERHET TRYGGHET OCH SÄKERHET 37 Trygghet och säkerhet Ett tryggt och säkert län har starka samhällsfunktioner, god beredskap och hög motståndskraft. Genom samverkan, tillit och robust infrastruktur skyddas invånare och samhällsviktig service upprätthålls även i kris. För att skapa trygghet och säkerhet krävs att de för att främja cirkulär resursanvändning, en hållbar samhällsfunktioner som fungerar i vardagen är livsmedelsproduktion samt god vattenkvalitet och byggda för att fungera även i tider av kris och höjd skydd av länets vattenresurser såsom Vättern och beredskap. Skola, vård och omsorg, transporter, andra sjöar och vattendrag. livsmedelsförsörjning, el, kommunikation, vatten och avlopp, räddningstjänst och polisverksamhet Samhällets funktion vilar på en säker hantering av Prioriteringar är några exempel på funktioner som behövs för stora mängder information vilket även innebär en en trygg och säker vardag. Invånarperspektivet är stor sårbarhet. Cybersäkerhet, en säker digital centralt i detta arbete eftersom kriser ofta drabbar infrastruktur och tillgång till reservkraft är grund- svaga och utsatta grupper hårdast. Alla insatser ska läggande insatser för att säkra länets utveckling. • Engagemang och sammanhållning i civilsamhället, näringslivet och offentlig sektor ska tillvaratas och utvecklas för att stärka samhällets planeras för att ge lika möjligheter och förutsätt- motståndskraft. ningar för alla. Extremväder, kriser eller ytterst krig kan påverka infrastruktur och begränsa transportmöjligheterna • Hög självförsörjningsförmåga inom livsmedel, energi, vatten, Som en del i uppbyggnaden av det nationella total- för människor, näringsliv, offentlig verksamhet och drivmedel och övriga samhällsviktiga produkter och tjänster. försvaret behöver människors motståndskraft och Försvarsmakten. Att säkra detta är även grundläg- • Minskad klimatpåverkan och ökad beredskap att hantera försvarsvilja öka för att kunna hantera samhälls- gande för att länet ska kunna bidra till Sveriges klimatförändringar. kriser eller påverkansoperationer. Med en stark åtagande som medlem i Nato. Långsiktig planering försvarsvilja kan alla invånare bidra genom att stå med kringliggande län krävs för att uppnå säker • Hållbar mark- och vattenanvändning med cirkulär resursanvändning. upp för demokratin, samhällets värderingar och transportinfrastruktur. varandra. För att upprätthålla tillit och bevara • Utökad förmåga att utföra uppdrag inom totalförsvaret vid höjd demokratin behövs arbete mot systemhotande Effekterna av klimatförändringarna varierar mellan beredskap och ytterst krig. brottslighet, korruption, infiltration och otillbörlig platser. De drabbar människor olika, sårbara • Hög förmåga att förebygga och hantera angrepp, infiltration, påverkan. Ett starkt civilsamhälle och näringsliv individer drabbas först. Människor har även olika välfärdsbrott, otillbörlig påverkan och säkerhetshot. bidrar tillsammans med det offentliga till förmåga att skydda sig och dra nytta av sammanhållning och trygghet i vardagen. åtgärder, vilket beslut och insatser behöver spegla. Anpassningen till klimatförändringarna behöver Höjd självförsörjningsgrad av livsmedel och bygga på en bred samverkan som drar nytta av vatten är viktigt både i vardagen och som en del av civilsamhällets kompetens och där invånarna ges beredskapsarbetet. En ökad omställningstakt och möjlighet till deltagande. stärkt samverkan med omkringliggande län behövs 38 ATTRAKTIVITET ATTRAKTIVITET 39 40 ETT LÄN I SAMVERKAN ETT LÄN I SAMVERKAN 41 Ett län i samverkan Framtagning och revidering av Regional på både övergripande nivå och utifrån olika Figur 8 Mål, strategier och planer från internationell, nationell och lokal nivå bidrar och är utvecklingsstrategi för Jönköpings län sakområden. beroende av varandra i arbetet med regional utveckling. Enligt förordning om regionalt utvecklingsarbete ska den som har ansvar för det regionala utveck­ I länet finns ett stort antal nätverk och samverkans­ lingsarbetet utarbeta och fastställa en regional forum som på olika sätt bidrar till den regionala utvecklingsstrategi. Den regionala utvecklings­ utvecklingsstrategins genomförande. Det gäller strategin ska utarbetas i samverkan med berörda både på övergripande nivå och utifrån olika kommuner, regioner samt länsstyrelser och andra sakområden. I dessa nätverk och forum ingår parter Global nivå AGENDA 2030 MED DE GLOBALA MÅLEN statliga myndigheter. Strategin ska förankras väl med olika ansvar, resurser och kunskaper. Dialog lokalt och regionalt. Även näringslivet och det civila och samverkan med strategin som plattform leder samhällets organisationer i länet ska erbjudas till synergier, möjlighet att hantera målkonflikter möjligheter till samverkan. och dra lärdomar för det fortsatta arbetet. EU-nivå EUROPEISKA MÅL OCH STRATEGIER Enligt förordningen ska strategin ses över en gång I länet finns ett antal områdesstrategier och planer per mandatperiod. I beslut av regional utvecklings­ som på olika sätt hämtar kraft i och bidrar till den strategi i regionfullmäktige 2019 framgår att regionala utvecklingsstrategin. I dessa strategin ska revideras under varje mandatperiod. strategier och planer finns mer detaljer och beskrivningar av insatser inom olika sakområden än NATIONELLA MÅL OCH STRATEGIER Nationell nivå Strategin genomgick under 2025 en revidering för vad som ryms i den regionala utvecklingsstrategin. EXEMPELVIS NATIONELL STRATEGI FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I HELA LANDET 2021-2030 att utformas utifrån förändrade förutsättningar, Det finns också mål, strategier och planer på utmaningar och behov. Under 2025 har region och internationell, nationell och lokal nivå. Arbete på kommuner gemensamt bjudit in till dialoger i olika nivåer är beroende av varandra vad gäller samtliga 13 kommuner i Jönköpings län. Politiker genomförande och måluppfyllelse. och tjänstepersoner deltog tillsammans med JÖNKÖPINGS LÄN - REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI representanter från Högskolan i Jönköping, Länet har idag en formell samverkan på politisk nivå Länsstyrelsen Jönköpings län, näringsliv, barn och där ledande politiker från kommuner och region unga samt civilsamhälle. Övergripande tema för möts och där gemensam planering och prioritering­ dessa möten har varit ”Tillsammans för ett bra liv ar görs utifrån den regionala utvecklings strategin. ANDRA REGIONALA STRATEGIER för alla”. Syftet var att identifiera styrkor, utmaning­ På tjänstepersonssidan samlas ledning från region, ar och framtidsvisioner och att utifrån detta samtala kommuner, akademi och länsstyrelse. Dessa forum kring gemensamt arbete för att skapa ett bra liv för på ledningsnivå har en avgörande roll för att den alla invånare i länet. De insikter som framkommit regionala utvecklingsstrategin ska bli hela länets Exempelvis under dessa dialogmöten har integrerats i strategi med ett genomförande som är effektivt, Regional och • Klimat- och energistrategi för • Regional Kulturplan revideringen av strategin vilket har förstärkt hållbart och långsiktigt. Den samverkan som finns i lokal nivå Jönköpings län • Liknande planer som finns eller förankringen i lokala behov och förutsättningar. det företagsfrämjande systemet* och i andra områ­ • Trafikförsörjningsprogrammet tas fram desspecifika frågor spelar också en viktig roll för Ett stort antal av länets nätverk har varit involverade genomförandet av den regionala utvecklings­ i revidering av strategin. Kopplat till arbetet har det strategin. Samverkansforum och nätverk finns med LOKALA MÅL OCH STRATEGIER på politisk nivå funnits en parlamentarisk grupp ideella, offentliga och privata aktörer. inom Region Jönköpings län. Genomförandekraft för den regionala utvecklings­ Genomförande av strategin strategin skapas även genom samverkan över läns­ Genomförandekraft för att förverkliga den regio­ gränser. För att kunna påverka nationell och nala utvecklingsstrategin skapas inom länet, med europeisk nivå är samverkan med andra regioner omkringliggande regioner samt i nationella och avgörande. Det finns idag en formaliserad europeiska samverkansforum. Utmaningarna samverkan inom Regionsamverkan Sydsverige kopplat till regional utveckling är komplexa och (RSS) och inom Småland Blekinge Halland South behöver hanteras i samverkan över administrativa Sweden (SBHSS) med kontor i Bryssel. Utifrån gränser, över organisationsgränser och över sek­ EU:s regionindelning sker även samverkan inom torsgränser. För detta krävs system för ledning och Småland och Öarna (SMÖ). Aktiv medverkan i eu­ genomförande inklusive nätverk för samverkan ropeiska nätverk, program och samverkansforum 42 ETT LÄN I SAMVERKAN ETT LÄN I SAMVERKAN 43 lyfter länets intressen, stärker möjligheten att påver­ Möjligheterna kring att samverka och samfinansiera ka beslut, och tillvaratar finansieringsmöjligheter. projekt stärks genom länets system för ledning och På så sätt bidrar Jönköpings län till ett starkare, mer styrning. hållbart och konkurrenskraftigt Europa, samtidigt som länets långsiktiga utvecklingskraft stärks. Regional strategisk planering Länets läge och geografi med skiftande förut­ Figur 10 Visar pendlingsmönster i Jönköpings län och det som kallas funktionella geografier. Finansiering som verktyg sättningar både inom och mellan kommunerna, Den regionala utvecklingsstrategin vägleder beslut samt kopplingar till omkringliggande län utgör om finansiering med regionala, nationella och grunden för genomförandet. Människor är rörliga europeiska medel. Region Jönköpings län avsätter och lever sina liv på flera platser. Kartor och andra regionala utvecklingsmedel, staten tillför utveck­ kunskapsunderlag synliggör funktioner, samband lingsmedel till regional nivå och EU bidrar med och noder i geografin. De kan visa hur länet knyts betydande finansiering. Ett stort antal aktörer bidrar samman av en mångfald av landsbygder, tätorter till genomförandet av den regionala utvecklings­ och städer. Regional strategisk planering kan ligga strategin genom att driva projekt med regional, till grund för samordning och förbättringar för nationell och europeisk finansiering. Möjligheterna ökad funktionalitet. Det gemensamma arbetet ska i att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin hög grad främja regionala samband och knyta ihop bygger på en samlad förmåga att bygga långsiktig funktioner som är viktiga i invånarnas vardag. samverkan inom strategiskt viktiga områden. Detta ökar på sikt länets möjligheter att söka utvecklingsmedel från nationell och europeisk nivå. Figur 9 Visar var invånarna har tillgång till de sex kvaliteter som utgör grunden i vardagslivet. 44 UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING 45 Uppföljning Uppföljning av den regionala utvecklingsstrategin De nätverk och samverkansforum som finns i länet utgår från ledstjärnor, fokusområden och bidrar inte bara till genomförande av den regionala prioriteringar. Arbetet sker på flera nivåer och över utvecklingsstrategin utan även till uppföljning. tid och ska vara ett stöd i planering och samverkan. Länets system för ledning och styrning tar del av Verktyg som statistik, indikatorer, utvärdering och och bidrar till uppföljningen som ett led i sin roll att analys används och synliggör hur utvecklingen vägleda, möjliggöra och prioritera tillsammans. går. Mätning av samhällsutveckling och effekter av regionala utvecklingsinsatser behöver ställas mot Region Jönköpings län ansvarar för att löpande följa omvärldsförändringar. Nya perspektiv kan tillföras upp arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. genom jämförelser på nationell och internationell Varje år sker en återrapportering av det regionala nivå. Övriga regionala strategier som på olika sätt utvecklingsarbetet till Tillväxtverket och regeringen. hämtar kraft i och bidrar till den regionala utveck- Med kontinuitet sker också återrapportering till lingsstrategin kan ha uppföljning på mer detaljerad regionstyrelse och nämnder i Region Jönköpings län nivå kopplat till respektive sakområde. samt till kommuner och aktörer i länet. 46 BEGREPPSFÖRKLARING BEGREPPSFÖRKLARING 47 48 BEGREPPSFÖRKLARING BEGREPPSFÖRKLARING 49 Begreppsförklaring Civilt försvar Jämställdhet Kunskapsintensiv Plusenergilän Civila aktörer har en central roll i att stödja det Flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha Verksamhet eller bransch som bygger på hög Jönköpings län har sedan 2010 haft vision om att militära försvaret och upprätthålla viktiga samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter utbildning och djupgående kunskaper, där de bli ett plusenergilän, att producera mer energi än samhällsfunktioner, även under kris, höjd inom alla områden i livet. Målet för Sveriges anställdas specialistkunskap är den viktigaste vi gör av med. Det kräver ökad fossilfri beredskap eller ytterst krig. Inom ramen för tre jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska tillgången. energiproduktion, minskad energianvändning månader ska offentlig verksamhet ha förmågan ha samma makt att forma samhället och sina och att nyttja möjligheter till lagring av energi. att klara minst två veckor med egna resurser. egna liv. Landsbygder Samtidigt ställs krav på att skydda civilbefolk- Begreppet landsbygder används för att visa att Samhällskris ningen, inklusive särskilt sårbara grupper, bland Jämlikhet det inte finns en enhetlig landsbygd i länet eller Samlingsord som innefattar till exempel annat enligt folkrättsliga principer. Se vidare Alla människor har lika värde och ska Sverige. Platser i landsbygderna har olika extraordinär händelse, allvarlig händelse, svår under Nationellt Totalförsvar. behandlas likvärdigt oavsett exempelvis kön, förutsättningar, behov och möjligheter. påfrestning, fredstida krissituation eller genus, ålder, etnisk eller social bakgrund, allvarlig störning. Den kan vara lokal, regional Civilsamhälle funktions variation, sexuell läggning eller religiös Medie- och informationskunnighet eller nationell. Ett samlingsnamn för det organiserade övertygelse. Kunskaper som är nödvändiga för att kunna hitta engagemang som sker utanför staten, och ta till sig tillförlitlig information gällande Smart specialisering (S3) marknaden och det enskilda hushållet. Här Koldioxidbudget exempelvis hälsa, politik, nyheter samt bilda S3 en komponent i EU:s strategi för tillväxt och samlas organisationer, nätverk och rörelser som Visar hur mycket och hur snabbt utsläppen av åsikter och göra sin röst hörd. sysselsättning. Det innebär att regionerna skapar bygger på frivillighet och gemensamma koldioxid behöver minska varje år, för att till en strategi för att bli globalt konkurrenskraftiga intressen. Civilsamhället består av ideella exempel ett land eller län ska uppfylla sin del av Motståndskraft inom områden där det finns fördelar gentemot föreningar, stiftelser, trossamfund, sociala Parisavtalet. Jönköpings läns koldioxidbudget Summan av alla mänskliga initiativ och insatser andra regioner. Jönköpings läns styrkeområden företag med flera. lanserades 2023. som nyttiggör samhällets samlade resurser i är smart industri/kunskapsintensiva tillverk- försvaret av Sverige. ningsföretag, e-handel och logistik, skogsnäring Flyttnetto Konnektivitet och träförädling, besöksnäring samt livsmedel Skillnaden mellan antalet personer som flyttar Konnektivitet innefattar både elektroniska kom- Nationellt totalförsvar och livsmedelsförädling. in och antalet som flyttar ut ur ett område. Ett munikationsnät och elektroniska kommunika- Det kombinerade civila och militära försvaret positivt flyttnetto betyder att fler flyttar in än ut, tionstjänster. Utöver uppkoppling till nät inbegri- av Sverige kallas det nationella totalförsvaret. Utländsk bakgrund medan ett negativt flyttnetto innebär att fler per konnektivitet även överföring av information Totalförsvar är all samhällsverksamhet som Utrikesfödd eller inrikesfödd med två flyttar ut än in. mellan olika användare, tjänster och utrustning. ska bedrivas i krig. Det inkluderar barnomsorg, utrikesfödda föräldrar. pensionsutbetalningar, radioutsändningar, Företagsfrämjande systemet Kulturella och kreativa branscher hemtjänst, mobiltelefoni, fjärrvärme, Värdlandsstöd Helt eller delvis offentligt finansierade aktörer Verksamheter som bygger på kulturella värden kort betalningar, sjukvård, mat, smittskydd, Omfattar alla åtgärder som syftar till att så vars uppgift är att stärka förutsättningarna för att eller konstnärliga och andra kreativa uttryck. trafikövervakning, brandbekämpning, effektivt som möjligt kunna ta emot eller starta och driva företag. Branschernas främsta resurs är individer med lastbilstransporter mm. transitera internationell civil/humanitär kreativ yrkeskunskap och kulturell kompetens. hjälp och ge stöd till militära operationer. Företag i de kulturella och kreativa branscherna Omställningsförmåga Värdlandsstöd kan behövas såväl under fredstida har kulturskapande eller andra kreativa Förmåga att snabbt kunna anpassa kompetens, kriser och övningar, som under höjd beredskap processer som sin affärsidé eller råvara. arbetssätt, tekniska lösningar, organisationer och och krig. samarbeten när förutsättningar förändras - i vardag, i kris och i långsiktigt samhällsbyggande. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1081

§ 59 Redovisning av 2025 års partistöd Ärendebeskrivning Grunden för kommunalt partistöd anges i kommunallagen 4.kap 29–32§ Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och är juridiska personer för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. För att erhålla partistöd finns ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i kommunallagen. Partistöd ska årligen utgå till varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Grundstödet uppgår till 25 procent av gällande inkomstbasbelopp och därutöver utgår ett stöd uppgående på 11 procent av inkomstbasbeloppet per mandat till i kommunfullmäktige representerat parti. För utbetalning krävs inkommen redovisning senast den 30 juni. Enligt beslut i kommunfullmäktige (dnr 2025/1066) ska redovisningen under valår kunna göras vid två tillfällen. För redovisning av partistöd som inlämnas före den 30 april sker behandling i kommunfullmäktige i juni och därefter utbetalning senast den sista juni. Redovisning som inkommer efter den 30 april men före den 30 juni betalas ut efter behandling i kommunfullmäktige i september. Nedan följer partistödets storlek 2026 till de olika partierna. Parti Mandat Grundstöd Mandatstöd Summa Socialdemokraterna 8 20 850 73 392 94 242 Moderaterna 7 20 850 64 218 85 068 Kristdemokraterna 6 20 850 55 044 75 894 Sverigedemokraterna 5 20 850 45 870 66 720 Vänsterpartiet 2 20 850 18 348 39 198 Miljöpartiet 1 20 850 9 174 30 024 Liberalerna 1 20 850 9 174 30 024 Centerpartiet 1 20 850 9 174 30 024 Summa 31 166 800 284 394 451 194 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 59 fortsättning Finansiering av partistöd sker genom avsatta medel i budget 2026. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna har inkommit med redovisning av partistöd under april månad, för utbetalning av partistödet under juni. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ekonomichefen den 4 maj 2026 Redovisning av 2025 års partistöd från Liberalerna den 28 april 2026 Redovisning av 2025 års partistöd från Socialdemokraterna den 13 april 2026 Redovisning av 2025 års partistöd från Centerpartiet den 31 mars 2026 Redovisning av 2025 års partistöd från Sverigedemokraterna den 18 mars 2026 Förslag till beslut Ekonomichefen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna inkomna redovisningar från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna Centerpartiet och Liberalerna och att till ovanstående partier utbetala partistöd enligt framräknat belopp för 2026. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna inkomna redovisningar från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna Centerpartiet och Liberalerna och att till ovanstående partier utbetala partistöd enligt framräknat belopp för 2026. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-05-04 2026/1081 Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av 2025 års partistöd Ärendebeskrivning Grunden för kommunalt partistöd anges i kommunallagen 4.kap 29–32§ Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och är juridiska personer för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. För att erhålla partistöd finns ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i kommunallagen. Partistöd ska årligen utgå till varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Grundstödet uppgår till 25 procent av gällande inkomstbasbelopp och därutöver utgår ett stöd uppgående på 11 procent av inkomstbasbeloppet per mandat till i kommunfullmäktige representerat parti. För utbetalning krävs inkommen redovisning senast den 30 juni. Enligt beslut i kommunfullmäktige (dnr 2025/1066) ska redovisningen under valår kunna göras vid två tillfällen. För redovisning av partistöd som inlämnas före den 30 april sker behandling i kommunfullmäktige i juni och därefter utbetalning senast den sista juni. Redovisning som inkommer efter den 30 april men före den 30 juni betalas ut efter behandling i kommunfullmäktige i september. I tabellen nedan följer partistödets storlek 2026 till de olika partierna. Parti Mandat Grundstöd Mandatstöd Summa Socialdemokraterna 8 20 850 73 392 94 242 Moderaterna 7 20 850 64 218 85 068 Kristdemokraterna 6 20 850 55 044 75 894 Sverigedemokraterna 5 20 850 45 870 66 720 Vänsterpartiet 2 20 850 18 348 39 198 Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Miljöpartiet 1 20 850 9 174 30 024 Liberalerna 1 20 850 9 174 30 024 Centerpartiet 1 20 850 9 174 30 024 Summa 31 166 800 284 394 451 194 Finansiering av partistöd sker genom avsatta medel i budget 2026. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna har inkommit med redovisning av partistöd under april månad, för utbetalning av partistödet under juni. Beslutsunderlag Redovisning av 2025 års partistöd Liberalerna Redovisning av 2025 års partistöd Socialdemokraterna Redovisning av 2025 års partistöd Centerpartiet Redovisning av 2025 års partistöd Sverigedemokraterna Förslag till beslut Ekonomichefen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna inkomna redovisningar från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna Centerpartiet och Liberalerna och att till ovanstående partier utbetala partistöd enligt framräknat belopp för 2026. Beslutet skickas till Berörda partier Lena Backe Ekonomichef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen Dnr 2024/1165

§ 64 Antagande av detaljplan för Ruders Hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera Ärendebeskrivning En ny detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera är nu färdigställd för antagande. Kommunstyrelsen beslutade den 6 november 2024 att ge byggnadsnämnden i uppdrag att planera in ny detaljplan för Ruder etapp 4 när det finns ekonomiska möjligheter inom ram. Planförslaget ställdes ut på samråd mellan den 15 maj till den 29 juni 2025 och på granskning mellan den 22 januari och den 22 februari 2026. Därefter har planarkitekten sammanställt de synpunkter som inkom under granskningsskedet och bearbetat planen till ett antagandeförslag. Efter granskningen har plankartan korrigerats genom att grundkartan har uppdaterats, vilket har inneburit mindre ändringar av användningarna gata, skola och bostäder i södra delen av planområdet. Planbeskrivningen har utvecklats gällande hantering av dagvatten, vatten och avlopp samt avfall. Planbeskrivningen har även korrigerats gällande fastighetsrättsliga konsekvenser så att det på ett tydligt sätt framgår att det kommer ske avstyckningar inom planområdet vid ett genomförande samt har fastigheten Nykyrka-Ruder 1:43 har tagits bort från fastigheter inom planområdet efter det att grundkartan har uppdaterats. Vidare har planbeskrivningen korrigerats gällande riktlinjer för buller vad gäller utomhusmiljön vid förskolor. Byggnadsnämnden beslutade den 22 april 2026 att godkänna antagandehandlingarna detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera enligt reglerna för standardförfarande (PBL 2010:900) samt skicka planhandlingarna till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 64 fortsättning Beslutsunderlag Protokoll från byggnadsnämnden den 22 april 2026 § 22 Tjänsteskrivelse från planarkitekt 8 april 2026 Plankarta för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (antagandehandling) Planbeskrivning för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (antagandehandling) Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (antagandehandling) Granskningsutlåtande för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta antagandehandlingarna ”Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera” enligt reglerna för standardförfarande (PBL 2010:900). Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-22 Byggnadsnämnden Dnr 2025/2061

§ 67 Motion om miljötillsyn med nya metoder - svar Ärendebeskrivning Henrik Jansson (M) har inkommit med en motion om miljötillsyn med nya metoder. Digital miljötillsyn innebär att företag kan lämna nödvändiga uppgifter via e‑tjänst när det passar dem, vilket minskar tidsåtgången för både företagare och kommunen. När företagen kan förbereda sig inför tillsynen och själva boka tid minskar störningar i verksamheten och besöken kan genomföras snabbare och mer träffsäkert. Detta arbetssätt frigör tid för miljöinspektörerna att fokusera på de verksamheter där tillsynen gör mest nytta och skapar en mer effektiv och användarvänlig process. Moderaterna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge miljönämnden uppdraget att inom ett av sina områden inom miljötillsyn pröva en mer digital tillsyn. Kommunfullmäktige beslutade den 24 februari 2026 att skicka motionen till miljönämnden för beredning och att till beredningen av motionen addera kommunstyrelsens yttrande av remissen rörande nytt system för företagens miljörapportering och komplettering av redovisningen nytt system för företagens miljörapportering (dnr 2025/1177). Motionen har nu beretts av miljönämnden. Vad det gäller det till motionen adderade yttrandet kan miljönämnden konstatera att den redan är besvarad av Mullsjö kommun. Miljönämnden har inte varit delaktiga i svaret och ser därmed adderandet av yttrandet som en ren information. Remissen har inte koppling till de frågor som berörs i motionen. Miljönämnden väljer ändå att i en bilaga till sitt svar på motionen lämna några övergripande reflektioner rörande remissen. Motionen innehåller i huvudsak två förslag som föreslås prövas inom ett av miljönämndens tillsynsområden. Genom att införa en e-tjänst där man svarar på de frågor som behövs innan tillsynsbesöket. Detta möjliggör även att svara på frågorna när det finns tid i verksamheten. Vidare bör det övervägas att skicka ut kalenderbokningar för tillsyn så företaget har möjlighet att boka in tid som passar verksamheten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 67 fortsättning Inom miljönämndens verksamhetsområde har under senare år ett digert arbete pågått med att digitalisera ärendeflödet från inkommande ärende, ärendehantering till arkivering samt att skapa olika typer av e-tjänster. Syftet med e-tjänsterna är ytterst att underlätta för enskilda samt olika verksamheter att inkomma med exempelvis olika typer av anmälningar eller klagomål. I nuläget har vi ett drygt 20 tal e-tjänster för olika ändamål. Fortsatt utveckling av dessa pågår kontinuerligt bland annat för att tydligare integrera dem med ärendehanteringssystemet och för att på sikt eventuellt kunna skapa möjligheter för användaren att kunna följa sitt ärende. Inom förvaltningen innebär den ökade graden av digitalisering till viss del effektivisering av olika arbetsmoment, men också ett merarbete eftersom förvaltningen även behöver upprätthålla analoga arbetssätt för att kunna tillmötesgå de invånare och verksamheter som inte kan eller vill använda de digitala alternativen. Vad det gäller frågan om att skapa en e-tjänst där företagen skulle kunna fylla i vissa frågor inför tillsynsbesöket så begärs oftast uppgifter och underlag in inför tillsynsbesök redan nu för att tillsynsbesöket ska bli effektivare. Det görs dock inte i en e-tjänst utan sker via e-post. Miljönämndens bedömning är att det fungerar bra och att det blir mer flexibelt än att bygga e-tjänster. Miljönämndens grunduppdrag är brett och med olika ämnesområden som skulle kräva flera olika e-tjänster. Tillsynen inom samma ämnesområde kan dessutom ha lite olika inriktning över tid varför olika uppgifter begärs in inför olika besök och e-tjänsterna skulle behöva ändras kontinuerligt och riskera skapa merarbete. Vad det gäller kalenderbokningar för tillsyn har frågan tagits upp med IT-enheten för att undersöka vilka eventuella möjligheter som finns med ett tidbokningssystem. Det bör poängteras att det finns en hög grad av flexibilitet även i befintlig tidbokning av besök, flera valbara tider anges oftast och besöket kan därmed anpassas utifrån verksamhetens önskemål. I vissa fall sker kontroller utan föravisering vilket oftast är fallet inom livsmedelsområdet. Miljönämnden och tjänstepersoner verksamma inom miljöförvaltningen anser det viktigt att följa med i utvecklingen och att kunna erbjuda- liksom använda sig av olika digitala lösningar. Som små kommuner följer förvaltningen utvecklingen och hämtar gärna idéer och goda exempel från andra. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 67 fortsättning Inom de myndigheter miljönämndens grunduppdrag baseras på pågår en rad olika digitaliseringsprojekt. Som exempel kan nämnas att Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och länsstyrelserna haft i uppdrag att ta fram förslag på nya digitala lösningar för tillsynsvägledning samt rapportering och uppföljning av tillsyn. Det pågår även ett centralt arbete med att ta fram en nationellt standardiserad e-tjänst för anmälningar av miljöfarlig verksamhet där syftet är att förenkla för företagen i sina kontakter med kommunerna. Beslutsunderlag Protokoll från miljönämnden den 16 april 2026 § 14 Bilaga från miljönämnden den 30 mars 2026 Protokoll från kommunfullmäktige den 24 februari 2026 § 11 Motion den 10 februari 2026 Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Miljönämnden Dokumenttyp Sammanträdesprotokoll Datum Sida 2026-04-16 5

§ 68 Motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem - svar Ärendebeskrivning Irene Klingberg (MP) har inkommit med en motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem. Motionären föreslår att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram mål för utevistelsen i verksamheten och skapa förutsättningar för att bygga upp kompetens och nödvändiga resurser för att öka utomhuspedagogiken, så att barn och elever inom förskola, skola och fritidshem ges goda möjligheter till utevistelse och utomhuspedagogik. Kommunfullmäktige beslutade den 24 februari 2026 att skicka motionen till barn – och utbildningsnämnden för beredning. Motionen har nu beretts. Barn- och utbildningsförvaltningen ser utevistelse och utomhuspedagogik som ett av många arbetssätt i förskola och skola. I läroplanerna för förskola, skola och fritidshem beskrivs att utevistelse och rörelse inte bara är hälsa utan är en del av lärandet. I förskolan är det centralt och genomgående medan utevistelse i grundskolan är kopplat till vissa ämnen och ses som ett av många arbetssätt. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att variation i undervisningen är nödvändig och vet att undervisningen i förskolan och skolan är varierad och anpassas efter barn- och elevgrupperna. Däremot anser inte barn- och utbildningsförvaltningen att några specifika mål för utevistelse behöver tas fram då arbetet redan idag planeras och genomförs utifrån gällande styrdokument för utbildningen. Respektive förskola, skola och lärare beslutar kring undervisningens upplägg utifrån läroplanens mål, mål i respektive ämne och anpassar efter barnens behov och intressen. Beslutsunderlag Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 27 april 2026 § 43 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 13 april 2026 § 23 Tjänsteskrivelse från skolchefen den 9 april 2026 Protokoll från kommunfullmäktige den 24 februari 2026 § 9 Motion den 9 februari 2026 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 68 fortsättning Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-27 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2026/4035

§ 69 Förflyttning av ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildning Ärendebeskrivning Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har blivit alltmer komplext till följd av ökad skolfrånvaro, lägre gymnasiebehörighet och fler ungdomar som varken söker gymnasiet eller tar del av andra sysselsättningsinsatser. Uppföljningen visar att flera aktörer är inblandade, ansvarsfördelningen är otydlig och att det finns ett tydligt behov av en gemensam strategi för målgruppen 16–20 år. För att skapa bättre möjligheter till tidiga och samordnade insatser och för ökad kontinuitet i insatserna för kommuninvånaren, föreslås att ansvaret för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 april 2026 § 49 Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 23 mars 2026 § 25 Protokoll från socialnämnden den 18 mars 2026 § 22 Protokoll barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 9 mars 2026 § 15 Tjänsteskrivelse från socialchefen den 9 mars 2026 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 5 februari 2026 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 69 fortsättning Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1082

§ 70 Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutar om nämndernas organisation och verksamhetsformer. Det är obligatoriskt att utfärda ett reglemente för styrelsen och övriga nämnder. Detta regleras i kommunallagen 6 kap 44 §. Reglementena ska innehålla nämndernas verksamhetsområden samt arbetsformer. Det ska också klargöra uppgiftsfördelningen mellan nämnderna. Reglementet ska beskriva vad nämnden har att fullgöra och vilket ansvar den har. Även frivilliga uppgifter ska anges i reglementet. Det finns ett förslag om att flytta ansvaret gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildningen från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Till följd av föreslagna förändringar behöver barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens reglementen revideras. Vidare har barn- och utbildningsnämnden sedan tidigare tilldelats ansvaret för öppen förskola inom familjecentralen. Detta ansvar har dock inte lagts till i reglementet varför även denna justering behöver göras. Även ändring av titel till skolchef föreslås i reglementet. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 april 2026 § 50 Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 23 mars 2026 § 27 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 9 mars 2026 § 16 Reglemente för barn- och utbildningsnämndens, förslag Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta barn- och utbildningsnämndens reviderade reglemente med justeringen av öppen förskola inom familjecentralen och titel till skolchef, men också utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 70 fortsättning Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta barn- och utbildningsnämndens reviderade reglemente med justeringen av öppen förskola inom familjecentralen och titel till skolchef, men också utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1087

§ 71 Revidering av socialnämndens reglemente Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutar om nämndernas organisation och verksamhetsformer. Det är obligatoriskt att utfärda ett reglemente för styrelsen och övriga nämnder. Detta regleras i kommunallagen 6 kap 44 §. Reglementena ska innehålla nämndernas verksamhetsområden samt arbetsformer. Det ska också klargöra uppgiftsfördelningen mellan nämnderna. Reglementet ska beskriva vad nämnden har att fullgöra och vilket ansvar den har. Även frivilliga uppgifter ska anges i reglementet. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta det reviderade reglementet för socialnämnden utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 april 2026 § 51 Protokoll från socialnämnden den 18 mars 2026 § 23 Tjänsteskrivelse från socialchefen den 10 mars 2026 Reglemente för socialnämnden, förslag Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta socialnämndens reviderade reglemente utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta socialnämndens reviderade reglemente utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 71 fortsättning Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-21 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1072

§ 72 Revidering av kultur- och fritidsnämndens reglemente Ärendebeskrivning Efter beslut att medarbetarna ingår i kommunstyrelsens förvaltning finns arbetsmiljöfrågorna inte längre bland kultur- och fritidsnämndens uppgifter. Punkten personalfrågor i kultur- och fritidsnämndens reglemente ska därför tas bort. Beslutsunderlag Protokoll från kultur- och fritidsnämnden den 7 maj 2026 § 40 Tjänsteskrivelse från nämndsekreterare den 20 april 2026 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden, förslag till revidering Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-07 Kultur- och fritidsnämnden Dnr 2022/5053

§ 73 Delårsrapport per april 2026, Mullsjö kommun Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen har sammanställt delårsrapport 2026 för Mullsjö kommun. Delårsrapporten omfattar perioden januari-april 2026 samt en helårsprognos för 2026 som grundas på nämndernas bedömningar och den senaste skatteprognosen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I delårsrapporten ges också en sammanfattning kring läget för kommunens verksamhetsmål och finansiella mål. Resultatet för perioden januari-april uppgår till -6,0 miljoner kronor, vilket är lägre än budgeten för motsvarande period. Prognosen för helåret 2026 ger ett totalt resultat för kommunen på -14,0 miljoner kronor att jämföra med budgeterat resultat på 5,9 miljoner kronor, det vill säga en negativ avvikelse med 19,9 miljoner kronor. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 57 Tjänsteskrivelse från ekonomichefen den 19 maj 2026 Delårsrapport april 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten per april 2026 och lägga den till handlingarna. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta för egen del att ge samtliga nämnder i uppdrag att fortsätta arbetet med att identifiera och genomföra kostnadsminskande åtgärder för att gemensamt säkerställa en budget i balans för kommunen under innevarande år. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 73 fortsättning Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten per april 2026 och lägga den till handlingarna. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att ge samtliga nämnder i uppdrag att fortsätta arbetet med att identifiera och genomföra kostnadsminskande åtgärder för att gemensamt säkerställa en budget i balans för kommunen under innevarande år. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Nämnderna Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2025/1014

§ 75 Redovisning av 2025 års partistöd Ärendebeskrivning Grunden för kommunalt partistöd anges i kommunallagen 4.kap 29–32§ Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och är juridiska personer för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. För att erhålla partistöd finns ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i kommunallagen. Partistöd ska årligen utgå till varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Grundstödet uppgår till 25 procent av gällande inkomstbasbelopp och därutöver utgår ett stöd uppgående på 11 procent av inkomstbasbeloppet per mandat till i kommunfullmäktige representerat parti. För utbetalning krävs inkommen redovisning senast den 30 juni. Enligt beslut i kommunfullmäktige (dnr 2025/1066) ska redovisningen under valår kunna göras vid två tillfällen. För redovisning av partistöd som inlämnas före den 30 april sker behandling i kommunfullmäktige i juni och därefter utbetalning senast den sista juni. Redovisning som inkommer efter den 30 april men före den 30 juni betalas ut efter behandling i kommunfullmäktige i september. Nedan följer partistödets storlek 2026 till de olika partierna. Parti Mandat Grundstöd Mandatstöd Summa Socialdemokraterna 8 20 850 73 392 94 242 Moderaterna 7 20 850 64 218 85 068 Kristdemokraterna 6 20 850 55 044 75 894 Sverigedemokraterna 5 20 850 45 870 66 720 Vänsterpartiet 2 20 850 18 348 39 198 Miljöpartiet 1 20 850 9 174 30 024 Liberalerna 1 20 850 9 174 30 024 Centerpartiet 1 20 850 9 174 30 024 Summa 31 166 800 284 394 451 194 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 75 fortsättning Finansiering av partistöd sker genom avsatta medel i budget 2026. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna har inkommit med redovisning av partistöd under april månad, för utbetalning av partistödet under juni. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 59 Tjänsteskrivelse från ekonomichefen den 4 maj 2026 Redovisning av 2025 års partistöd från Liberalerna den 28 april 2026 Redovisning av 2025 års partistöd från Socialdemokraterna den 13 april 2026 Redovisning av 2025 års partistöd från Centerpartiet den 31 mars 2026 Redovisning av 2025 års partistöd från Sverigedemokraterna den 18 mars 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna inkomna redovisningar från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna Centerpartiet och Liberalerna och att till ovanstående partier utbetala partistöd enligt framräknat belopp för 2026. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna inkomna redovisningar från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna Centerpartiet och Liberalerna och att till ovanstående partier utbetala partistöd enligt framräknat belopp för 2026. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1081

§ 76 Förflyttning av ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildning Ärendebeskrivning Arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har blivit alltmer komplext till följd av ökad skolfrånvaro, lägre gymnasiebehörighet och fler ungdomar som varken söker gymnasiet eller tar del av andra sysselsättningsinsatser. Uppföljningen visar att flera aktörer är inblandade, ansvarsfördelningen är otydlig och att det finns ett tydligt behov av en gemensam strategi för målgruppen 16–20 år. För att skapa bättre möjligheter till tidiga och samordnade insatser och för ökad kontinuitet i insatserna för kommuninvånaren, föreslås att ansvaret för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 69 Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 april 2026 § 49 Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 23 mars 2026 § 25 Protokoll från socialnämnden den 18 mars 2026 § 22 Protokoll barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 9 mars 2026 § 15 Tjänsteskrivelse från socialchefen den 9 mars 2026 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 5 februari 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Förslag till beslut på sammanträdet Henrik Jansson (M) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 76 fortsättning Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att kommunens ansvar för vuxenutbildning och det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, flyttas från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1082

§ 77 Revidering av barn- och utbildningsnämndens reglemente Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutar om nämndernas organisation och verksamhetsformer. Det är obligatoriskt att utfärda ett reglemente för styrelsen och övriga nämnder. Detta regleras i kommunallagen 6 kap 44 §. Reglementena ska innehålla nämndernas verksamhetsområden samt arbetsformer. Det ska också klargöra uppgiftsfördelningen mellan nämnderna. Reglementet ska beskriva vad nämnden har att fullgöra och vilket ansvar den har. Även frivilliga uppgifter ska anges i reglementet. Det finns ett förslag om att flytta ansvaret gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och vuxenutbildningen från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Till följd av föreslagna förändringar behöver barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens reglementen revideras. Vidare har barn- och utbildningsnämnden sedan tidigare tilldelats ansvaret för öppen förskola inom familjecentralen. Detta ansvar har dock inte lagts till i reglementet varför även denna justering behöver göras. Även ändring av titel till skolchef föreslås i reglementet. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 70 Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 april 2026 § 50 Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 23 mars 2026 § 27 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 9 mars 2026 § 16 Reglemente för barn- och utbildningsnämndens, förslag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 77 fortsättning Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta barn- och utbildningsnämndens reviderade reglemente med justeringen av öppen förskola inom familjecentralen och titel till skolchef, men också utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Förslag till beslut på sammanträdet Henrik Jansson (M) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta barn- och utbildningsnämndens reviderade reglemente med justeringen av öppen förskola inom familjecentralen och titel till skolchef, men också utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1087

§ 78 Revidering av socialnämndens reglemente Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutar om nämndernas organisation och verksamhetsformer. Det är obligatoriskt att utfärda ett reglemente för styrelsen och övriga nämnder. Detta regleras i kommunallagen 6 kap 44 §. Reglementena ska innehålla nämndernas verksamhetsområden samt arbetsformer. Det ska också klargöra uppgiftsfördelningen mellan nämnderna. Reglementet ska beskriva vad nämnden har att fullgöra och vilket ansvar den har. Även frivilliga uppgifter ska anges i reglementet. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta det reviderade reglementet för socialnämnden utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 71 Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 21 april 2026 § 51 Protokoll från socialnämnden den 18 mars 2026 § 23 Tjänsteskrivelse från socialchefen den 10 mars 2026 Reglemente för socialnämnden, förslag Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta socialnämndens reviderade reglemente utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Förslag till beslut på sammanträdet Henrik Jansson (M) föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 78 fortsättning Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta socialnämndens reviderade reglemente utifrån beslut att flytta ansvaret för vuxenutbildningen och det kommunala uppföljningsansvaret (KAA) från barn- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1072

§ 80 Revidering av kultur- och fritidsnämndens reglemente Ärendebeskrivning Efter beslut att medarbetarna ingår i kommunstyrelsens förvaltning finns arbetsmiljöfrågorna inte längre bland kultur- och fritidsnämndens uppgifter. Punkten personalfrågor i kultur- och fritidsnämndens reglemente ska därför tas bort. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 72 Protokoll från kultur- och fritidsnämnden den 7 maj 2026 § 40 Tjänsteskrivelse från nämndsekreterare den 20 april 2026 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden, förslag till revidering Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta det reviderade reglementet för kultur- och fritidsnämnden. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1109

§ 81 Motion om miljötillsyn med nya metoder - svar Ärendebeskrivning Henrik Jansson (M) har inkommit med en motion om miljötillsyn med nya metoder. Digital miljötillsyn innebär att företag kan lämna nödvändiga uppgifter via e‑tjänst när det passar dem, vilket minskar tidsåtgången för både företagare och kommunen. När företagen kan förbereda sig inför tillsynen och själva boka tid minskar störningar i verksamheten och besöken kan genomföras snabbare och mer träffsäkert. Detta arbetssätt frigör tid för miljöinspektörerna att fokusera på de verksamheter där tillsynen gör mest nytta och skapar en mer effektiv och användarvänlig process. Moderaterna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge miljönämnden uppdraget att inom ett av sina områden inom miljötillsyn pröva en mer digital tillsyn. Kommunfullmäktige beslutade den 24 februari 2026 att skicka motionen till miljönämnden för beredning och att till beredningen av motionen addera kommunstyrelsens yttrande av remissen rörande nytt system för företagens miljörapportering och komplettering av redovisningen nytt system för företagens miljörapportering (dnr 2025/1177). Motionen har nu beretts av miljönämnden. Vad det gäller det till motionen adderade yttrandet kan miljönämnden konstatera att den redan är besvarad av Mullsjö kommun. Miljönämnden har inte varit delaktiga i svaret och ser därmed adderandet av yttrandet som en ren information. Remissen har inte koppling till de frågor som berörs i motionen. Miljönämnden väljer ändå att i en bilaga till sitt svar på motionen lämna några övergripande reflektioner rörande remissen. Motionen innehåller i huvudsak två förslag som föreslås prövas inom ett av miljönämndens tillsynsområden. Genom att införa en e-tjänst där man svarar på de frågor som behövs innan tillsynsbesöket. Detta möjliggör även att svara på frågorna när det finns tid i verksamheten. Vidare bör det övervägas att skicka ut kalenderbokningar för tillsyn så företaget har möjlighet att boka in tid som passar verksamheten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 81 fortsättning Inom miljönämndens verksamhetsområde har under senare år ett digert arbete pågått med att digitalisera ärendeflödet från inkommande ärende, ärendehantering till arkivering samt att skapa olika typer av e-tjänster. Syftet med e-tjänsterna är ytterst att underlätta för enskilda samt olika verksamheter att inkomma med exempelvis olika typer av anmälningar eller klagomål. I nuläget har vi ett drygt 20 tal e-tjänster för olika ändamål. Fortsatt utveckling av dessa pågår kontinuerligt bland annat för att tydligare integrera dem med ärendehanteringssystemet och för att på sikt eventuellt kunna skapa möjligheter för användaren att kunna följa sitt ärende. Inom förvaltningen innebär den ökade graden av digitalisering till viss del effektivisering av olika arbetsmoment, men också ett merarbete eftersom förvaltningen även behöver upprätthålla analoga arbetssätt för att kunna tillmötesgå de invånare och verksamheter som inte kan eller vill använda de digitala alternativen. Vad det gäller frågan om att skapa en e-tjänst där företagen skulle kunna fylla i vissa frågor inför tillsynsbesöket så begärs oftast uppgifter och underlag in inför tillsynsbesök redan nu för att tillsynsbesöket ska bli effektivare. Det görs dock inte i en e-tjänst utan sker via e-post. Miljönämndens bedömning är att det fungerar bra och att det blir mer flexibelt än att bygga e-tjänster. Miljönämndens grunduppdrag är brett och med olika ämnesområden som skulle kräva flera olika e-tjänster. Tillsynen inom samma ämnesområde kan dessutom ha lite olika inriktning över tid varför olika uppgifter begärs in inför olika besök och e-tjänsterna skulle behöva ändras kontinuerligt och riskera skapa merarbete. Vad det gäller kalenderbokningar för tillsyn har frågan tagits upp med IT-enheten för att undersöka vilka eventuella möjligheter som finns med ett tidbokningssystem. Det bör poängteras att det finns en hög grad av flexibilitet även i befintlig tidbokning av besök, flera valbara tider anges oftast och besöket kan därmed anpassas utifrån verksamhetens önskemål. I vissa fall sker kontroller utan föravisering vilket oftast är fallet inom livsmedelsområdet. Miljönämnden och tjänstepersoner verksamma inom miljöförvaltningen anser det viktigt att följa med i utvecklingen och att kunna erbjuda- liksom använda sig av olika digitala lösningar. Som små kommuner följer förvaltningen utvecklingen och hämtar gärna idéer och goda exempel från andra. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 81 fortsättning Inom de myndigheter miljönämndens grunduppdrag baseras på pågår en rad olika digitaliseringsprojekt. Som exempel kan nämnas att Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och länsstyrelserna haft i uppdrag att ta fram förslag på nya digitala lösningar för tillsynsvägledning samt rapportering och uppföljning av tillsyn. Det pågår även ett centralt arbete med att ta fram en nationellt standardiserad e-tjänst för anmälningar av miljöfarlig verksamhet där syftet är att förenkla för företagen i sina kontakter med kommunerna. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 67 Protokoll från miljönämnden den 16 april 2026 § 14 Bilaga från miljönämnden den 30 mars 2026 Protokoll från kommunfullmäktige den 24 februari 2026 § 11 Motion den 10 februari 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1045

§ 82 Motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem - svar Ärendebeskrivning Irene Klingberg (MP) har inkommit med en motion om utevistelse och utomhuspedagogik i förskola, skola och fritidshem. Motionären föreslår att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram mål för utevistelsen i verksamheten och skapa förutsättningar för att bygga upp kompetens och nödvändiga resurser för att öka utomhuspedagogiken, så att barn och elever inom förskola, skola och fritidshem ges goda möjligheter till utevistelse och utomhuspedagogik. Kommunfullmäktige beslutade den 24 februari 2026 att skicka motionen till barn – och utbildningsnämnden för beredning. Motionen har nu beretts. Barn- och utbildningsförvaltningen ser utevistelse och utomhuspedagogik som ett av många arbetssätt i förskola och skola. I läroplanerna för förskola, skola och fritidshem beskrivs att utevistelse och rörelse inte bara är hälsa utan är en del av lärandet. I förskolan är det centralt och genomgående medan utevistelse i grundskolan är kopplat till vissa ämnen och ses som ett av många arbetssätt. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att variation i undervisningen är nödvändig och vet att undervisningen i förskolan och skolan är varierad och anpassas efter barn- och elevgrupperna. Däremot anser inte barn- och utbildningsförvaltningen att några specifika mål för utevistelse behöver tas fram då arbetet redan idag planeras och genomförs utifrån gällande styrdokument för utbildningen. Respektive förskola, skola och lärare beslutar kring undervisningens upplägg utifrån läroplanens mål, mål i respektive ämne och anpassar efter barnens behov och intressen. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 68 Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 27 april 2026 § 43 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 13 april 2026 § 23 Tjänsteskrivelse från skolchefen den 9 april 2026 Protokoll från kommunfullmäktige den 24 februari 2026 § 9 Motion den 9 februari 2026 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 82 fortsättning Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen som besvarad. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1043

§ 84 Årsredovisning 2025, Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Ärendebeskrivning Årsredovisning för 2025 och revisionsberättelser har inkommit från Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Kommunfullmäktige ska ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen 2025. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 73 Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren den 21 april 2026 Skrivelse från Samordningsförbundet Södra Vätterbygden den 20 april 2026 Årsredovisning 2025, Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Revisionsberättelse 2025 (RJL) Revisionsberättelse 2025 (Azets) Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden 2025 och att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen 2025. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden 2025 och att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen 2025. Jäv Mats Tingshagen (S) anmäler jäv och deltar inte i ärendets behandling eller beslut. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2025/1068

§ 87 Antagande av detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera Ärendebeskrivning En ny detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera är nu färdigställd för antagande. Kommunstyrelsen beslutade den 6 november 2024 att ge byggnadsnämnden i uppdrag att planera in ny detaljplan för Ruder etapp 4 när det finns ekonomiska möjligheter inom ram. Planförslaget ställdes ut på samråd mellan den 15 maj till den 29 juni 2025 och på granskning mellan den 22 januari och den 22 februari 2026. Därefter har planarkitekten sammanställt de synpunkter som inkom under granskningsskedet och bearbetat planen till ett antagandeförslag. Efter granskningen har plankartan korrigerats genom att grundkartan har uppdaterats, vilket har inneburit mindre ändringar av användningarna gata, skola och bostäder i södra delen av planområdet. Planbeskrivningen har utvecklats gällande hantering av dagvatten, vatten och avlopp samt avfall. Planbeskrivningen har även korrigerats gällande fastighetsrättsliga konsekvenser så att det på ett tydligt sätt framgår att det kommer ske avstyckningar inom planområdet vid ett genomförande samt har fastigheten Nykyrka-Ruder 1:43 har tagits bort från fastigheter inom planområdet efter det att grundkartan har uppdaterats. Vidare har planbeskrivningen korrigerats gällande riktlinjer för buller vad gäller utomhusmiljön vid förskolor. Byggnadsnämnden beslutade den 22 april 2026 att godkänna antagandehandlingarna detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera enligt reglerna för standardförfarande (PBL 2010:900) samt skicka planhandlingarna till kommunfullmäktige för beslut om antagande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 87 fortsättning Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 64 Protokoll från byggnadsnämnden den 22 april 2026 § 22 Tjänsteskrivelse från planarkitekten den 8 april 2026 Plankarta för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (antagandehandling) Planbeskrivning för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (antagandehandling) Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera (antagandehandling) Granskningsutlåtande för detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka – Ruder 1:7 med flera Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta antagandehandlingarna ”Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera” enligt reglerna för standardförfarande (PBL 2010:900). Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta antagandehandlingarna ”Detaljplan för Ruders hagar, Nykyrka-Ruder 1:7 med flera” enligt reglerna för standardförfarande (PBL 2010:900). Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-05-28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2024/1165

§ 90 Samverkansavtal mellan Habo, Mullsjö och Tidaholms kommuner, Visit Hökensås Ärendebeskrivning Under perioden 2017–2018 genomfördes projektet Outdoor Hökensås, där kommunerna Habo, Mullsjö, Hjo och Tidaholm tillsammans med näringsliv och föreningsliv identifierade en tydlig utvecklingspotential i Hökensåsområdet. Projektet hade som syfte att öka turismomsättningen samt analysera möjliga utvecklingsinriktningar för området. Kommunerna bedömer att det fortsatt finns behov av att utveckla Hökensås, men att detta kräver ett mer långsiktigt, strukturerat och samordnat arbetssätt än tidigare. För att säkerställa kontinuitet och hållbarhet i utvecklingsarbetet finns behov av ett fördjupat kommunöverskridande samarbete med gemensamma resurser. På uppdrag av kommunledningarna i Habo, Mullsjö och Tidaholms kommuner har därför ett samverkansavtal tagits fram som reglerar inriktning, organisation och finansiering för ett långsiktigt samarbete avseende hållbar destinations- och platsutveckling i området runt Hökensås från och med 2027. Området omfattar de deltagande kommunernas yttre kommungränser. Samarbetet syftar till att utveckla Hökensås till ett hållbart och attraktivt område där naturvärden och biologisk mångfald värnas samtidigt som en livskraftig landsbygd stärks. Utvecklingen ska bidra till god livsmiljö, lokal stolthet och långsiktigt hållbara förutsättningar för invånare, näringsliv och besökare samt stärka besöksnäringens konkurrenskraft genom fler företag och arbetstillfällen över hela året. Kommunerna ser även behov av en kommunöverskridande samordnande funktion för platsutveckling med särskilt fokus på besöksnäringen och kopplingen till naturvårdsområdet Hökensås, i samverkan med lokala och regionala aktörer. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 60 Tjänsteskrivelse från kommundirektören den 12 maj 2026 Samverkansavtal mellan Habo, Mullsjö och Tidaholms kommuner avseende samarbetet kallat Visit Hökensås, avtalsförslag Presentation, Visit Hökensås Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 90 fortsättning Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att teckna samverkansavtal med Habo och Tidaholm kommuner avseende samarbetet kallat Visit Hökensås. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att teckna samverkansavtal med Habo och Tidaholm kommuner avseende samarbetet kallat Visit Hökensås. Beslutet skickas till Kommundirektören Habo kommun Tidaholms kommun Kommunfullmäktige (delgivning) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1100

§ 91 Frukost i skolan Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutade att ge skolchefen i uppdrag den 6 oktober 2025 att utreda möjligheten till att erbjuda någon form av frukost i skolan. Skolchefens utgångspunkt initialt var att ett förslag om att erbjuda alla elever möjlighet att äta frukost i skolan innan skoldagen startar, varken kan medföra ökade arbetsuppgifter för personalen i skolan eller ökade kostnader i verksamheten, eftersom verksamheten behöver använda befintliga resurser till skolans grunduppdrag. Utredningen föranledde till förslag om att starta ett projekt tillsammans med kostenheten utifrån att regler kring miljö, hälsa, livsmedelshantering och arbetsmiljöansvar hindrar möjligheten för utomstående att kunna använda kök och matsal. Medel för projektet saknas i befintlig budget men skolchefen ser stora möjligheter med frukosten och möjliga effekter på elevernas studieresultat. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att avsätta 250 tkr för ett projekt för frukostservering för elever på Trollehöjd för att se vilken effekt servering av frukost i skolan får på elevers studieresultat. Projektets kostnader föreslås belasta finansförvaltningens verksamhetskostnader. Finansförvaltningens budgetanslag beräknas ge ett betydande överskott 2026, då bland annat avskrivningspotten inte kommer att utnyttjas fullt ut under året. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 maj 2026 § 63 Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 27 april 2026 § 42 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 13 april 2026 § 24 Tjänsteskrivelse från skolchefen den 2 april 2026 Protokoll barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 6 oktober 2025 § 58 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att avsätta 250 tkr för ett projekt för frukostservering för elever på Trollehöjd för att se vilken effekt servering av frukost i skolan får på elevers studieresultat för höstterminen 2026. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 91 fortsättning Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden Per Högberg (KD) föreslår kommunstyrelsen besluta att avsätta 250 tkr för ett projekt för frukostservering för elever på Trollehöjd för att se vilken effekt servering av frukost i skolan får på elevers studieresultat för höstterminen 2026 och att projektets kostnader finansieras inom finansförvaltningens budgetanslag. Henrik Jansson (M) föreslår kommunstyrelsen besluta i första hand att avslå kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag då det inte finns pengar för projektet. Henrik Jansson (M) föreslår kommunstyrelsen besluta i andra hand att skicka ärendet till kommunfullmäktige för hantering om kommunstyrelsen beslutar enligt ordföranden Per Högbergs (KD) förslag. Ordföranden Per Högberg (KD) föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå Henrik Janssons (M) andra förslag. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ordföranden Per Högbergs (KD) förslag. Omröstning begärs. Omröstning Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för ordföranden Per Högbergs (KD) förslag. Nej-röst för Henrik Janssons (M) förslag. Mats Tingshagen (S), Mats Klarén (S), Anna Isaksson (MP), John Algotsson (C), Tore Thorstensson (L) och Per Högberg (KD) röstar ja. Oscar Larsson (SD), Christian Wall (SD), Jan Olof Larsson (M) och Henrik Jansson (M) röstar nej. Med 6 ja-röster mot 4 nej-röster beslutar kommunstyrelsen enligt ordföranden Per Högbergs (KD) förslag. Beslutsgång 2 Ordföranden ställer de andra förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ordföranden Per Högbergs (KD) förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-06-10 Kommunstyrelsen § 91 fortsättning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avsätta 250 tkr för ett projekt för frukostservering för elever på Trollehöjd för att se vilken effekt servering av frukost i skolan får på elevers studieresultat för höstterminen 2026 och att projektets kostnader finansieras inom finansförvaltningens budgetanslag. Reservation Henrik Jansson (M) och Jan Olof Larsson (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Henrik Janssons (M) förslag. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen Kommunfullmäktige (delgivning) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande