Kommunfullmäktige — 8 april 2026

§ 2 Granskning av årsredovisning 2025 Ärendebeskrivning På kommunrevisionens uppdrag har auktoriserad revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC) genomfört en granskning av Mullsjö kommuns årsredovisning för 2025, som en del av revisionsplanen för år 2025. Rapporten har utvärderats och ska godkännas av revisorerna. Rapporten ska bifogas revisionsberättelsen och är en del av underlaget vid ansvarsprövningen. Beslutsunderlag Rapport från PwC - Granskning av årsredovisning 2025, Mullsjö kommun, april 2026 Beslut Kommunrevisionen beslutar att godkänna revisionsrapporten från PwC. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-09 Kommunrevisionen Dnr 2025/9006

§ 3 Granskning av god ekonomisk hushållning 2025 Ärendebeskrivning På kommunrevisionens uppdrag har sakkunnige på Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC) genomfört en granskning av årsbokslutet avseende god ekonomisk hushållning 2025, Mullsjö kommuns årsredovisning för 2025, som en del av revisionsplanen för år 2025. Rapporten har utvärderats och ska godkännas av revisorerna. Rapporten ska bifogas revisionsberättelsen och är en del av underlaget vid ansvarsprövningen. Beslutsunderlag Granskning av god ekonomisk hushållning per den 31 december 2025 Beslut Kommunrevisionen beslutar att godkänna revisionsrapporten från PwC. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-09 Kommunrevisionen Dnr 2025/9006

§ 4 Revisionsberättelse för 2025 Ärendebeskrivning Kommunrevisionen ska enligt kommunallagen lämna en skriftlig revisionsberättelse för det gångna verksamhetsåret till kommunfullmäktige inför behandlingen av årsredovisningen. Revisorerna har författat ett förslag till revisionsberättelse för granskningen av 2025 och är överens om innehållet, så revisorerna kan besluta att anta förslaget. Beslutsunderlag Förslag till revisionsberättelse för år 2025 Revisorernas redogörelse De sakkunnigas rapporter Årsredovisning 2025, Mullsjö kommun Beslut Kommunrevisionen beslutar att anta förslag till Revisionsberättelse 2025 för Mullsjö kommun. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2026-04-09 Till Kommunfullmäktige Org. nr 212000-1603 Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelsen och övriga nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt för återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Revisorernas redogörelse”. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna, i allt väsentligt, har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämndernas interna kontroll, i allt väsentligt, varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att resultatet inte är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om. Samtliga mål bedöms som ej uppfyllda för år 2025. Vi bedömer att resultatet delvis är förenligt med fullmäktiges beslutade mål för verksamheten. Tre strategiska mål bedöms som delvis uppfyllda år 2025. Vi konstaterar att avrapporteringen av verksamhetsmålen i årsredovisningen saknar tillräcklig tydlighet och som en följd av detta är det svårt att bedöma om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen tydliggör grunderna för bedömning avseende kommunfullmäktiges verksamhetsmål.  Signerat 2026-04-10 12:10:42 UTC Sida 236 av 337 Oneflow ID 14273335 Sida 1 / 6 Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025. Enligt vår digitala signatur Lars-Olof Tingman Lena Gustafsson Leed Erik Sollander Per Helgegren Kent Oskarsson Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse De sakkunnigas rapporter Granskningsrapport från lekmannarevisorer 2025 för Mullsjö Bostäder AB, Fastighetsbolaget Gyljeryd AB och Mullsjö Energi och Miljö AB  Signerat 2026-04-10 12:10:42 UTC Sida 237 av 337 Oneflow ID 14273335 Sida 2 / 6 Revisorernas redogörelse Revisorernas granskningsuppdrag formuleras i kommunallagen och innebär att all verksamhet granskas för att bedöma om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt och att den är ekonomiskt tillfredsställande, samt att de lagar och förordningar som gäller respektive nämnd och styrelse följs. Vidare ska granskningen ge svar på om räkenskaper är rättvisande och om den interna kontrollen som sker i nämnderna är tillräcklig. Under året har vi fortlöpande följt kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet, bl.a. genom att vi tagit del av protokoll och överläggningar. Till grund för vår bedömning ligger också fördjupade granskningar avseende årsredovisning, granskning av god ekonomisk hushållning, delårsrapport, granskning av kommunens hållbarhetsarbete. Som underlag för vår bedömning ligger också frågeställningar, behandling av inkommande svar på tidigare granskningar eller ren information som inte resulterat i någon granskningsrapport. Genomförda fördjupade granskningar Revisorerna genomför varje år fördjupade granskningar av olika verksamheter med utgångspunkt från den risk- och väsentlighetsanalys som görs vid revisionens planering. Nedan redovisas kortfattat den fördjupade granskningen som genomförts under år 2025. Revisionsrapporten har översänts till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Granskning av chefers arbetsmiljö Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer ett ändamålsenligt arbetsmiljöarbete gällande chefer. Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att kommunstyrelsen inte helt säkerställt ett ändamålsenligt arbetsmiljöarbete gällande chefer. Det finns riktlinjer för rekrytering av nya chefer samt en checklista för introduktion av nya chefer, dock framgår av genomförd enkät och intervju att flera inte har erhållit en tillräcklig introduktion. Vidare finns det policys, riktlinjer och årshjul avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet, däremot visar granskningen att inte samtliga chefer har undertecknat en delegering av arbetsmiljöansvaret. I huvudsak finns det rutiner, verksamhetssystem och stödfunktioner via kommunens centrala HR- avdelning. Det finns upprättade dialog- och samverkansforum bland annat genom central samverkan och verksamhetssamverkan. Vid genomförd enkät framgår bland annat att det finns en otydlighet av vad som förväntas av dig som chef och det finns framtagna riktlinjer och rutiner men att implementeringen och stöd i förändringsarbete saknas. Kommunstyrelsen har upprättat och behandlat årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, där även nämnderna ingår. Åtgärder har vidtagits utifrån genomförda uppföljningar avseende kompetenshöjande insatser samt reviderat rutiner avseende hot och våld. Vi kan utifrån genomförd enkät konstatera att det finns ett behov avseende förebyggande och  Signerat 2026-04-10 12:10:42 UTC Sida 238 av 337 Oneflow ID 14273335 Sida 3 / 6 hälsofrämjande insatser för att främja chefernas arbetsmiljö samt att behov av att vidta åtgärder för att behålla chefer. Kommunstyrelsen tar fortlöpande del av uppföljningar, exempelvis genom verksamhetsberättelse, handlingsplaner utifrån medarbetarundersökning och måluppfyllelse. Kommunstyrelsen har vidtagit åtgärder i syfte att förbättra chefers förutsättningar bland annat genom beslut att tillsätta medel och resurser för att minska kommunens sjukfrånvaro. Sammanfattningsvis lämnas följande rekommendationer: ● Säkerställ att riktlinje och checklista för introduktion av chefer efterlevs. ● Säkerställ att riktlinje för systematiskt arbetsmiljöarbete är i enlighet med nu gällande föreskrifter avseende systematiskt arbetsmiljöarbete. ● Säkerställ implementering och följsamhet gällande policys och riktlinjer avseende det systematiska arbetsmiljöarbetet. ● Säkerställ att förebyggande och hälsofrämjande insatser för att främja chefers arbetsmiljö erbjuds. ● Överväg att behandla årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet tidigare på året för att vid behov kunna vidta åtgärder. Granskningar 2025 I vårt arbete har vi biträtts av sakkunniga från PwC. Revisionsarbetet har i huvudsak följt upprättad revisionsplan. Till revisionsberättelsen bifogas de sakkunnigas rapporter, vilka även finns tillgängliga på kommunens hemsida. Förteckning över de sakkunnigas rapporter: - Granskning av chefers arbetsmiljö. - Revisorns yttrande för delårsrapport samt årsredovisning 2025. - Granskning av god ekonomisk hushållning för delår och årsredovisning 2025.  Signerat 2026-04-10 12:10:42 UTC Sida 239 av 337 Oneflow ID 14273335 Sida 4 / 6 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige ERIK SOLLANDER Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-10 09:43:20 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Erik Sollander Erik Sollander Leveranskanal: E-post KENT OSKARSSON Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-10 12:10:13 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: KENT ÅKE OSKARSSON Kent Oskarsson Leveranskanal: E-post LARS-OLOF TINGMAN Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-10 11:45:13 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Lars-Olof Tingman Lars-Olof Tingman Leveranskanal: E-post LENA GUSTAFSSON LEED Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-10 12:10:42 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Sonja Eva Lena Gustafsson Leed Lena Gustafsson Leed Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-10 12:10:42 UTC Sida 240 av 337 Oneflow ID 14273335 Sida 5 / 6 PER HELGEGREN Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-10 08:08:35 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: PER ERIK HELGEGREN Per Helgegren Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-10 12:10:42 UTC Sida 241 av 337 Oneflow ID 14273335 Sida 6 / 6 Till revisorerna i Mullsjö kommun (Org.nr 212000-1603) Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Mullsjö kommun utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunens förtroendevalda revisorer 2025-04-09. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalande Vi har utfört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Mullsjö kommun för år 2025-01-01–2025-12-31 avgiven av kommunstyrelsen den 2026-04-08. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruktioner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 3, 58–75. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information.  Signerat 2026-04-09 19:05:14 UTC Sida 242 av 337 Oneflow ID 14261578 Sida 1 / 4 Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt LKBR. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: 1. Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, 2. Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 3. Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.  Signerat 2026-04-09 19:05:14 UTC Sida 243 av 337 Oneflow ID 14261578 Sida 2 / 4 4. Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. 5. Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med LKBR. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med LKBR. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med LKBR. Datum den dag som framgår av vår elektroniska signatur Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Åsa Önfelt Ansvarigt sakkunnigt biträde  Signerat 2026-04-09 19:05:14 UTC Sida 244 av 337 Oneflow ID 14261578 Sida 3 / 4 Deltagare ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS AB 556029-6740 Sverige Signerat med Svenskt BankID 2026-04-09 19:05:14 UTC Undertecknare Datum Namn returnerat från Svenskt BankID: Åsa Cecilia Önfelt Åsa Önfelt Auktoriserad revisor Leveranskanal: E-post  Signerat 2026-04-09 19:05:14 UTC Sida 245 av 337 Oneflow ID 14261578 Sida 4 / 4 God ekonomisk hushållning 2025 Mullsjö kommun April 2026 Inledning Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunal verksamhet kännetecknas av god ekonomisk hushållning. En del i den ekonomiska förvaltningen är att fullmäktige ska besluta om verksamhetsmässiga och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska sedan följas upp i årsredovisning. Årsredovisning ska lämna information om följsamhet till det lagstadgade balanskravet. Revisorerna ska enligt kommunallagen 12 kap. 2 § bedöma om resultaten i årsredovisning är förenligt med beslutade mål inom området. Uppdraget ingår som en obligatorisk del i årets revisionsplan. Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisning. Revisionsobjekt i granskningen är kommunstyrelsen. Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin skriftliga bedömning, vilken skall biläggas årsredovisning i samband med fullmäktiges behandling av rapporten. Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 1. Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? 2. Är redovisat balanskravsresultat förenligt med balanskravet? Det sker även en översiktlig granskning av årsredovisning som primärt fokuserar på följande delar: a) Tidpunkt för överlämning av årsredovisning till revisorer, b) Följsamhet till driftbudget, c) Följsamhet till investeringsbudget, d) Finansiell ställning samt e) Sjukfrånvaro Revisionskriterier Revisionskriterier i granskningen utgörs av: • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), kap 11:8, 11:10, 13:2 • Kommunallag (KL), kap 11:1, 11:20 • Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 15, Förvaltningsberättelse • Fullmäktiges beslut avseende god ekonomisk hushållning Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 2 Avgränsning Granskningen avser årsredovisning 2025. Övrig avgränsning, se avsnitt “Syfte och revisionsfrågor”. Metod Granskningen har skett genom analys av för granskningen relevant dokumentation. Granskningsresultatet har bedömts med hjälp av signalsystem: grön (uppfyllt), gult (delvis) och röd (ej uppfyllt). Rapportens innehåll har faktakontrollerats av ekonomichef. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 3 Granskningsresultat God ekonomisk hushållning Iakttagelser Kommunfullmäktige har 2024-12-10 § 7 fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjerna anger att God ekonomisk hushållning ska ses i två perspektiv, de finansiella samt verksamhetsmässiga perspektivet. De finansiella målen fastställs årligen i samband med beslut om budget och de verksamhetsmässiga målen tas fram av varje nämnd och gäller i ett till fyra år. I strategisk plan 2025–2028 med budget 2025, fastställt av fullmäktige 2024-9-24 §8, finns 3 finansiella mål och inom verksamhet, tre strategiska målområden där nämnderna fattar beslut om mål inom respektive strategiskt målområde. Finansiella mål: • Resultatnivån ska uppgå som minst till 2 % av skatteintäkter och statsbidrag under en mandatperiod. • Kommunen ska amortera enligt antagen finanspolicy. • Kommunens soliditet ska som minst uppgå till 25 %. Verksamhetsmål (strategiska målområden): • Trygghet - varje dag • Tillväxt – för framtiden • Tillsammans – genom livet I kommunstyrelsens uppdrag ingår att följa upp och utvärdera mål för god ekonomisk hushållning. Detta ska ske i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Granskningen visar att utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning sker i avsnittet ”God ekonomisk hushållning”, som är en del av årsredovisningens förvaltningsberättelse. Av utvärderingen framgår följande: • I årsredovisningen framgår att inga av de finansiella målen uppnås per helår. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 4 • I årsredovisningen framgår att 3 av 3 verksamhetsmål delvis att uppnås per helår. Det saknas fastställda indikatorer i budgetdokumentet och i årsredovisningen, vilket innebär en svårighet att helt verifiera måluppfyllelsen. • Kommunstyrelsen gör bedömningen att, utifrån ovan faktorer, att kommunen inte uppnår en God ekonomisk hushållning för år 2025. Balanskravsresultat Iakttagelser I förvaltningsberättelsen återfinns ett avsnitt benämnt ”Balanskravsresultat”. Avsnittet innehåller en balanskravsutredning. Av utredningen framgår att balanskravsresultat efter balanskravsjusteringar för år 2025 uppgår till 4,8 mnkr. Kommunen uppfyller därmed kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Kommunen har inga negativa balanskravsresultat att återställa. Övrigt Iakttagelser Granskningen avser årsredovisning som upprättats för år 2025 och som behandlats av kommunstyrelsen 2026-04-08. Styrelsen har därmed överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorer inom föreskriven tid enligt kommunallagen (senast 15 april). Årsredovisningen ska innehålla upplysningar om förhållande som är viktiga för kommunens verksamhet, resultat och ekonomiska ställning. Granskning av årsredovisning 2025 visar följande: • Den innehåller en driftredovisning. Av denna framgår att styrelse och nämnder under 2025 inte bedrivit verksamheten inom tilldelad driftbudgetram (-4,1 mnkr). Underskottet är framför allt hänförligt till socialnämnden (-17,7 mnkr). • Den innehåller en investeringsredovisning. Investeringarna för år 2025 har uppgått till 61,9 mnkr. • Den innehåller redovisning av ett antal finansiella nyckeltal, däribland soliditet. Soliditet ger en indikation om kommunens finansiella stabilitet. Av flerårsöversikten framgår att soliditeten har ökat över tid. Soliditet (inklusive pensionsåtagande) per 2025-12-31 uppgår till 19,6 procent. • Den innehåller upplysningar avseende väsentliga personalförhållanden. Av redovisningen framgår att den totala sjukfrånvaron bland anställda uppgått till 6,3 procent under året. Här lämnas även information hur sjukfrånvaron förändrats jämfört med föregående år. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 5 Samlad bedömning Revisionsfråga 1: Är resultat i årsredovisning förenligt med beslutade mål för god ekonomisk hushållning? Finansiella mål: Nej Verksamhetsmål: Delvis Revisionsfråga 2: Är redovisat balanskravresultat förenligt med balanskravet? Följsamhet till balanskravsresultatet: Ja Rekommendationer För att utveckla granskningsområdet lämnas följande rekommendationer: • Att kommunstyrelsen tydliggör vilka kriterier som ska användas för att bedöma om kommunfullmäktiges mål uppfylls eller inte. • Att åtgärder behöver vidtas för att nå de finansiella målen. • Att åtgärder behöver vidtas för att nå verksamhetsmålen. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 6 2026-04-09 Rebecca Lindström _________________________ Uppdragsledare/Projektledare Denna rapport har upprättats av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (org nr 556029-6740) (PwC) på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Mullsjö kommujn enligt de villkor och under de förutsättningar som framgår av projektplan från den 19 september 2025. PwC ansvarar inte utan särskilt åtagande, gentemot annan som tar del av och förlitar sig på hela eller delar av denna rapport. Granskning av god ekonomisk hushållning per 2025-12-31 7 Lekmannarevisor 2026-04-09 MEMAB, Mullsjö Energi & Miljö, Mullsjö kommun Till årsstämman i Mullsjö Energi & Miljö Org.nr 556198-5598 Granskningsrapport för år 2025 Jag har granskat Mullsjö Energi & Miljö AB:s verksamhet under verksamhetsåret 2025. Granskningen har genomförts enligt aktiebolagslagen och god sed. Detta innebär att jag har planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra mig om att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt sätt, samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Min granskning har utgått från ägardirektivet och att verksamheten håller sig inom de ramar som bolagsordningen anger. Under uppdraget har jag tagit del av samtliga styrelseprotokoll, arbetsordning för styrelsen, samt instruktion för verkställande direktör. Efter genomförd granskning vill jag framföra följande synpunkter: • Efterarbete med överlåtelsen av fjärrvärmen har genomförts under första halvåret 2025. Anpassning av verksamheten för fortsatt drift av VA-delen har skett fortlöpande under året. Bedömning: Jag anser att styrelsen och VD tillsammans har lyckats med sitt uppdrag med att avveckla fjärrvärme-delen och att övergå till att enbart hantera VA-delen. Mullsjö 2026 04 09 Per Helgegren Av Mullsjö kommunfullmäktige utsedd lekmannarevisor. Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för Mullsjö Bostäder AB och fastighetsaktiebolaget Gyljeryd 1:24 Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för Mullsjö Bostäder AB och fastighetsaktiebolaget Gyljeryd 1:24 och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Mullsjö Bostäder AB Fastighetsaktiebolaget Gyljeryd 1:24 Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för Mullsjö Energi och Miljö AB Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för Mullsjö Energi och Miljö AB och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Mullsjö Energi och Miljö AB Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för barn- och utbildningsnämnden Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för barn- och utbildningsnämnden och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för byggnadsnämnden Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för byggnadsnämnden och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Byggnadsnämnden Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för kultur- och fritidsnämnden Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för kultur- och fritidsnämnden och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Kultur- och fritidsnämnden Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för miljönämnden Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för miljönämnden och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Miljönämnden Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för socialnämnden Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för socialnämnden och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Socialnämnden Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Ansvarsprövning 2025 för tekniska nämnden Ärendebeskrivning Årsredovisning för Mullsjö kommun för räkenskapsåret 2025 har sammanställts. Kommunens lekmannarevisorer har lämnat in revisionsberättelse för 2025. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för tekniska nämnden och de enskilda ledamöterna för verksamhetsåret 2025. Beslutet skickas till Tekniska nämnden Ekonomichefen Redovisningsansvarig Kommunrevisionen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1062

§ 7 Svar på motion om skolavslutningar Ärendebeskrivning Jan Olof Larsson (M) inkom med om motion om skolavslutningar den 4 november 2025. Han redogör att skolavslutningar för årskurserna 4, 5, 7 och 8 får inte besökas av anhöriga. Anhöriga till elever i årskurs 6 får besöka skolavslutningen men endast 2 – 3 anhöriga per elev för årskurs 9. Det medför att föräldrar som har barn med tre års mellanrum kan behöva välja mellan sina barns skolavslutningar, då de brukar vara på ungefär samma tider. Kommunfullmäktige uppmanade barn- och utbildningsnämnden den 18 november 2025 att titta närmare på frågan för att underlätta för vårdnadshavare/föräldrar att slippa välja mellan vilket barn man ska prioritera. Skolavslutningar och dess organisering är en verksamhetsfråga. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer därför ta med sig ovanstående synpunkter i framtida planering av skolavslutningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från skolchefen den 14 januari 2026 Motion den 4 november 2025 Protokoll från kommunfullmäktige § 110 den 18 november 2025 Förslag till beslut Skolchefen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Förslag till beslut på sammanträdet Jan Olof Larsson (M) föreslår barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott besluta föreslå barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-02-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott § 7 fortsättning Beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-01-14 2025/4112 Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om skolavslutningar Ärendebeskrivning Jan Olof Larsson (M) inkom med om motion om skolavslutningar den 4 november 2025. Han redogör att skolavslutningar för årskurserna 4, 5, 7 och 8 får inte besökas av anhöriga. Anhöriga till elever i årskurs 6 får besöka skolavslutningen men endast 2 – 3 anhöriga per elev för årskurs 9. Det medför att föräldrar som har barn med tre års mellanrum kan behöva välja mellan sina barns skolavslutningar, då de brukar vara på ungefär samma tider. Kommunfullmäktige uppmanade barn- och utbildningsnämnden den 18 november 2025 att titta närmare på frågan för att underlätta för vårdnadshavare/föräldrar att slippa välja mellan vilket barn man ska prioritera. Skolavslutningar och dess organisering är en verksamhetsfråga. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer därför ta med sig ovanstående synpunkter i framtida planering av skolavslutningar. Beslutsunderlag Motion den 4 november 2025 Protokoll från kommunfullmäktige § 110 den 18 november 2025 Förslag till beslut Skolchefen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Mimmi Målberg Skolchef Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2025-11-18 Kommunfullmäktige Dnr 2025/1185

§ 15 Utfallsfonden Ärendebeskrivning Mullsjö kommun har inlett en förstudie tillsammans med Utfallsfonden för att undersöka möjligheten att teckna ett utfallskontrakt. Utfallsfonden är en aktör som arbetar med att finansiera och utveckla förebyggande samhällsinsatser genom så kallade utfallskontrakt. Syftet är att pröva en modell för att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med kommunens prioriterade målgrupper, särskilt barn och unga samt äldre. Ärendet avser information till nämnden inför ett eventuellt beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 5 mars 2026 Förslag till beslut Utvecklingschefen föreslår kultur- och fritidsnämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-03-05 2026/5028 Kultur- och fritidsnämnden Utfallsfonden Ärendebeskrivning Mullsjö kommun har inlett en förstudie tillsammans med Utfallsfonden för att undersöka möjligheten att teckna ett utfallskontrakt. Utfallsfonden är en aktör som arbetar med att finansiera och utveckla förebyggande samhällsinsatser genom så kallade utfallskontrakt. Syftet är att pröva en modell för att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med kommunens prioriterade målgrupper, särskilt barn och unga samt äldre. Ärendet avser information till nämnden inför ett eventuellt beslut i kommunfullmäktige. Bakgrund/utredning I den strategiska planen 2026-2029 lyfts barn och unga samt äldre som särskilt viktiga målgrupper. Samtidigt beskriver planen ett ansträngt ekonomiskt läge och behovet av verksamhetsutveckling och långsiktiga lösningar. Mot denna bakgrund har kommunen inlett en förstudie tillsammans med Utfallsfonden. Ett utfallskontrakt innebär i korthet att en extern part finansierar en förebyggande insats. Kommunen ersätter investeringen endast om överenskomna resultat uppnås. Modellen syftar till att möjliggöra tidiga insatser och minska behovet av mer kostsamma åtgärder längre fram. Förstudien har genomförts i dialog med främst barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen och analyserar bland annat: • målgrupp och behov • möjliga insatsområden • uppföljning och mätbarhet • organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Ett eventuellt ärende om att teckna utfallskontrakt planeras att behandlas av kommunfullmäktige senare under våren. Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Övriga perspektiv Ekonomiskt perspektiv Ett eventuellt avtal om utfallskontrakt förutsätter politiskt beslut i kommunfullmäktige. Barnrättsperspektiv Om insatser riktas till barn och unga ska barnrättsperspektivet beaktas. Samverkan Arbetet är kommunövergripande och berör flera verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden är i nuläget mest berörda men även kultur- och fritidsnämnden pekas ut som en viktig samverkanspart. Förslag till beslut Utvecklingschefen föreslår kultur- och fritidsnämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Johanna Lillerskog Utvecklingschef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1035

§ 16 Svar på motion om skolavslutningar Ärendebeskrivning Jan Olof Larsson (M) inkom med om motion om skolavslutningar den 4 november 2025. Skolavslutningar för årskurserna 4, 5, 7 och 8 får inte besökas av anhöriga. Anhöriga till elever i årskurs 6 får besöka skolavslutningen men endast 2 – 3 anhöriga per elev för årskurs 9. Det medför att föräldrar som har barn med tre års mellanrum kan behöva välja mellan sina barns skolavslutningar, då de brukar vara på ungefär samma tider. Skolavslutningar och dess organisering är en verksamhetsfråga. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer därför ta med sig ovanstående synpunkter i framtida planering av skolavslutningar. Beslutsunderlag Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 2 februari 2026 § 7 Tjänsteskrivelse från skolchefen den 14 januari 2026 Motion den 4 november 2025 Protokoll från kommunfullmäktige den 18 november 2025 § 110 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-02-02 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Dnr 2025/4112

§ 17 Medborgarförslag - En kock som gör skolmaten på plats Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit om en kock som lagar skolmaten på plats. Förslagslämnaren skriver att det finns ett behov av att laga skolmaten på plats i kök för att eleverna ska ha ork hela skoldagen samt klara av kraven som ställs under nationella prov. Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2025 att skicka medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning som i sin tur gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att bereda ärendet. I nuläget tillagas redan skolans måltider på plats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kostchefen den 4 februari 2026 Beslut från tekniska nämnden den 19 juni 2024 Protokoll kommunfullmäktige den 16 december § 130 Medborgarförslag om en kock som gör skolmaten på plats Medborgarförslag den 19 november 2025 Förslag till beslut Kostchefen föreslår tekniska nämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslaget besvarat. Beslut Tekniska nämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att då skolans måltider redan tillagas på plats kan medborgarförslaget anses besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadschefen Fastighetschefen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-02-04 2026/3003 Tekniska nämnden Medborgarförslag - En kock som gör skolmaten på plats Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit om en kock som lagar skolmaten på plats. Förslagslämnaren skriver att det finns ett behov av att laga skolmaten på plats i kök för att eleverna ska ha ork hela skoldagen samt klara av kraven som ställs under nationella prov. Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2025 att skicka medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning som i sin tur gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att bereda ärendet. Bakgrund/utredning Ett medborgarförslag har inkommit som avser att mat ska lagas på plats i skolan av kock. Detta är redan fallet i nuläget, då skolans måltider redan tillagas på plats. Under 2024 fattades beslut om att kostenheten ska ha så många tillagningskök som möjligt. I dagsläget finns endast ett mottagningskök kvar inom verksamheten. Detta kök kommer att omvandlas till tillagningskök i samband med att Tallkottens förskola öppnar. Kostenheten arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra kvaliteten på skolmåltiderna utifrån gällande budgetförutsättningar. De synpunkter och förslag som inkommer tas med i det fortsatta utvecklingsarbetet inom kostenheten. Beslutsunderlag Beslut från tekniska nämnden den 19 juni 2024 Protokoll kommunfullmäktige den 16 december § 130 Medborgarförslag om en kock som gör skolmaten på plats Medborgarförslag den 19 november 2025 Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Förslag till beslut Kostchefen föreslår tekniska nämnden kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadschefen Fastighetschefen Madeleine Bergman Kostchef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2025-12-16 Kommunfullmäktige Dnr 2025/1194

§ 21 Utfallsfonden Ärendebeskrivning Mullsjö kommun har inlett en förstudie tillsammans med Utfallsfonden för att undersöka möjligheten att teckna ett utfallskontrakt. Utfallsfonden är en aktör som arbetar med att finansiera och utveckla förebyggande samhällsinsatser genom så kallade utfallskontrakt. Syftet är att pröva en modell för att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med kommunens prioriterade målgrupper, särskilt barn och unga samt äldre. Ärendet avser information till nämnden inför ett eventuellt beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen, kommunledningsförvaltningen, den 25 februari 2026 Förslag till beslut Utvecklingschefen föreslår socialnämnden besluta att ställa sig bakom det eventuella beslutet om utfallskontrakt och framför allt de insatser som berör nämndens verksamhetsområde. Beslut Socialnämnden beslutar att ställa sig bakom det eventuella beslutet om utfallskontrakt och framför allt de insatser som berör nämndens verksamhetsområde. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-02-25 2026/4023 Socialnämnden Utfallsfonden Ärendebeskrivning Mullsjö kommun har inlett en förstudie tillsammans med Utfallsfonden för att undersöka möjligheten att teckna ett utfallskontrakt. Utfallsfonden är en aktör som arbetar med att finansiera och utveckla förebyggande samhällsinsatser genom så kallade utfallskontrakt. Syftet är att pröva en modell för att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med kommunens prioriterade målgrupper, särskilt barn och unga samt äldre. Ärendet avser information till nämnden inför ett eventuellt beslut i kommunfullmäktige. Bakgrund/utredning I den strategiska planen 2026-2029 lyfts barn och unga samt äldre som särskilt viktiga målgrupper. Samtidigt beskriver planen ett ansträngt ekonomiskt läge och behovet av verksamhetsutveckling och långsiktiga lösningar. Mot denna bakgrund har kommunen inlett en förstudie tillsammans med Utfallsfonden. Ett utfallskontrakt innebär i korthet att en extern part finansierar en förebyggande insats. Kommunen ersätter investeringen endast om överenskomna resultat uppnås. Modellen syftar till att möjliggöra tidiga insatser och minska behovet av mer kostsamma åtgärder längre fram. Förstudien har genomförts i dialog med främst barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen och analyserar bland annat: - målgrupp och behov - möjliga insatsområden - uppföljning och mätbarhet - organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Utfallsfonden deltog vid nämndens sammanträde i februari för att presentera modellen och deltar även på sammanträdet i mars för att kort informera hur arbetet med förstudien har gått och preliminära iakttagelser. Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Ett eventuellt ärende om att teckna utfallskontrakt planeras att behandlas av kommunfullmäktige senare under våren. Övriga perspektiv Ekonomiskt perspektiv Ett eventuellt avtal om utfallskontrakt förutsätter politiskt beslut i kommunfullmäktige. Barnrättsperspektiv Om insatser riktas till barn och unga ska barnrättsperspektivet beaktas. Samverkan Arbetet är kommunövergripande och berör flera verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden är i nuläget mest berörda men även kultur- och fritidsnämnden pekas ut som en viktig samverkanspart. Förslag till beslut Utvecklingschefen föreslår socialnämnden besluta att ställa sig bakom det eventuella beslutet om utfallskontrakt och framför allt de insatser som berör nämndens verksamhetsområde. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Johanna Lillerskog Utvecklingschef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-12 Kultur- och fritidsnämnden Dnr 2026/5028

§ 22 Utfallsfonden Ärendebeskrivning Mullsjö kommun har inlett en förstudie tillsammans med Utfallsfonden för att undersöka möjligheten att teckna ett utfallskontrakt. Utfallsfonden är en aktör som arbetar med att finansiera och utveckla förebyggande samhällsinsatser genom så kallade utfallskontrakt. Syftet är att pröva en modell för att arbeta mer förebyggande och långsiktigt med kommunens prioriterade målgrupper, särskilt barn och unga samt äldre. Ärendet avser information till nämnden inför ett eventuellt beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 9 mars 2026 § 11 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 25 februari 2026 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att ställa sig bakom det eventuella beslutet om utfallskontrakt och framför allt de insatser som berör nämndens verksamhetsområde. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom det eventuella beslutet om utfallskontrakt och framför allt de insatser som berör nämndens verksamhetsområde. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Skolchefen Utvecklingschefen kommunledningsförvaltningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-18 Socialnämnden Dnr 2026/8032

§ 27 Årsredovisning 2025, Stiftelsen Ryfors gammelskog Ärendebeskrivning Stiftelsen Ryfors Gammelskog har kommit in med årsredovisning och revisionsberättelse för perioden 1 januari till och med 31 december 2025. Stiftelsens ändamål är att handha förvaltningen av naturreservatet för Gammelskogen Ryfors, Mullsjö kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren den 9 mars 2026 Revisionsberättelse för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025 den 18 februari 2026 Årsredovisning för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025 den 26 januari 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för Stiftelsen Ryfors Gammelskog avseende 2025 godkänns och att bevilja ansvarsfrihet för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för Stiftelsen Ryfors Gammelskog avseende 2025 godkänns och att bevilja ansvarsfrihet för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025. Jäv Mats Klarén (S) anmäler jäv och deltar inte i ärendets behandling eller beslut. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-03-09 2026/1023 Kommunstyrelsens arbetsutskott Årsredovisning 2025, Stiftelsen Ryfors gammelskog Ärendebeskrivning Stiftelsen Ryfors Gammelskog har kommit in med årsredovisning och revisionsberättelse för perioden 1 januari till och med 31 december 2025. Stiftelsens ändamål är att handha förvaltningen av naturreservatet för Gammelskogen Ryfors, Mullsjö kommun. Beslutsunderlag Revisionsberättelse för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025 den 18 februari 2026 Årsredovisning för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025 den 26 januari 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för Stiftelsen Ryfors Gammelskog avseende 2025 godkänns och att bevilja ansvarsfrihet för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Stiftelsen Ryfors Gammelskog Joel Lundgren Kommunsekreterare Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-10 2026/1090 Kommunfullmäktige Fråga angående det framtida kommunhuset Ärendebeskrivning Henrik Jansson (M) har inkommit med en fråga till tekniska nämndens ordförande Mats Klarén (S). I kommunstyrelsens lokalbehovsplan för såväl 2025 som 2026 påtalas behovet av att börja arbetet med det röda huset. I investeringsbudgeten för innevarande år finns det pengar avsatta för att påbörja arbetet med det röda huset. Nu har det första kvartalet passerat och hittills har vi inte hört eller sett något av detta arbete. Henrik Janssons fråga till tekniska nämndens ordförande är; hur går det? Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning bör en fråga besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. Beslutsunderlag Skrivelse den 8 april 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att anse frågan som besvarad. Beslutet skickas till Henrik Jansson Mats Klarén Joel Lundgren Kommunsekreterare Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Fråga angående det framtida kommunhuset I kommunstyrelsens lokalbehovsplan för såväl 2025 som 2026 påtalas behovet av att börja arbetet med det röda huset I investeringsbudgeten för innevarande år finns det pengar avsatta för att påbörja arbetet med det röda huset nu har vi passerat första kvartalet och hittills har vi inte hört eller sett något av detta arbete. Så min fråga till Tekniska nämndens ordförande är hur går det? Hälsningar Henrik Jansson (M) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen Dnr 2025/1185

§ 28 Motion om skolavslutningar - svar Ärendebeskrivning Jan Olof Larsson (M) inkom med om motion om skolavslutningar den 4 november 2025. Skolavslutningar för årskurserna 4, 5, 7 och 8 får inte besökas av anhöriga. Anhöriga till elever i årskurs 6 får besöka skolavslutningen men endast 2 – 3 anhöriga per elev för årskurs 9. Det medför att föräldrar som har barn med tre års mellanrum kan behöva välja mellan sina barns skolavslutningar, då de brukar vara på ungefär samma tider. Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2025 att skicka motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Ärendet har nu beretts. Skolavslutningar och dess organisering är en verksamhetsfråga. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer därför ta med sig ovanstående synpunkter i framtida planering av skolavslutningar. Beslutsunderlag Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 16 februari 2026 § 16 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 2 februari 2026 § 7 Tjänsteskrivelse från skolchefen den 14 januari 2026 Motion den 4 november 2025 Protokoll från kommunfullmäktige den 18 november 2025 § 110 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 28 fortsättning Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-02-16 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2025/4112

§ 29 Årsredovisning 2025 Ärendebeskrivning Mullsjö kommun redovisar för år 2025 ett resultat på 4,8 miljoner kronor. Resultatet är 10,7 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet på 15,5 miljoner kronor. Jämfört med resultatet 2024, som var negativt och uppgick till -14,1 miljoner kronor, är det dock en förbättring med 18,9 miljoner kronor. Kommunkoncernens resultat 2025, det vill säga det sammanställda resultatet för Mullsjö kommun, Mullsjö Energi & Miljö AB (MEMAB) samt Mullsjö Bostäder AB (MBAB) med dotterbolaget Fastighets AB Gyljeryd 1:24, uppgår till 17,7 miljoner kronor, vilket är 32,0 miljoner kronor högre än resultatet 2024. Förbättringen återfinns i Mullsjö kommun och MEMAB. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från ekonomichefen den 18 mars 2026 Årsredovisning 2025 Förslag till beslut Ekonomichefen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för 2025 godkänns, innebärande ett resultat för kommunen med 4,8 miljoner kronor samt ett resultat för kommunkoncernen med 17,7 miljoner kronor. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för 2025 godkänns, innebärande ett resultat för kommunen med 4,8 miljoner kronor samt ett resultat för kommunkoncernen med 17,7 miljoner kronor. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-03-18 2026/1035 Kommunstyrelsens arbetsutskott Årsredovisning 2025 Ärendebeskrivning Mullsjö kommun redovisar för år 2025 ett resultat på 4,8 miljoner kronor. Resultatet är 10,7 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet på 15,5 miljoner kronor. Jämfört med resultatet 2024, som var negativt och uppgick till -14,1 miljoner kronor, är det dock en förbättring med 18,9 miljoner kronor. Kommunkoncernens resultat 2025, det vill säga det sammanställda resultatet för Mullsjö kommun, Mullsjö Energi & Miljö AB (MEMAB) samt Mullsjö Bostäder AB (MBAB) med dotterbolaget Fastighets AB Gyljeryd 1:24, uppgår till 17,7 miljoner kronor, vilket är 32,0 miljoner kronor högre än resultatet 2024. Förbättringen återfinns i Mullsjö kommun och MEMAB Kommunen Kommunens resultat för 2025 uppgår till 4,8 miljoner kronor. Resultatet innebär en förbättring med 18,9 miljoner jämfört med 2024, då resultatet uppgick till -14,1 miljoner kronor Verksamhetens nettokostnader som utgörs av nämndernas och finansförvaltningens verksamhetskostnader uppgår till 547,2 miljoner kronor. Jämfört med 2024 är det en ökning med 1,6 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,3 procent. Verksamhetens finansiering i form av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag uppgår till 560,7 miljoner kronor. Detta motsvarar en ökning med 18,4 miljoner kronor eller 3,4 procent jämfört med 2024. Nettot av de finansiella kostnaderna och intäkterna (finansnettot) uppgår till -8,6 miljoner, vilket är en minskning av nettokostnaden med 2,1 miljoner kronor. Kommunens investeringsvolym uppgick till 61,9 miljoner kronor. Självfinansieringen av investeringarna var 46 procent, vilket innebär att kommunen endast till del har kunnat skattefinansiera årets investeringar. Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Balanskravsresultat Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till 4,8 miljoner kronor. Det positiva resultatet innebär att ingen disponering av resultatutjämningsreserven har behövt göras. Den utgående behållningen i resultatutjämningsreserven är därför oförändrad och uppgår per 2025-12-31 till 7,7 miljoner kronor. Då resultatet understiger 2 procent av skatter och bidrag har ingen avsättning till resultatreserven kunnat göras, och det finns därmed ingen behållning i resultatreserven. Därmed uppgår balanskravsresultatet till 4,8 miljoner kronor. Avstämning av måluppfyllelse enligt god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ska bedömas utifrån både de finansiella målen och måluppfyllelsen inom kommunens strategiska målområden. För 2025 uppnås inte de finansiella målen. Det innebär att kommunen inte når upp till de ekonomiska nivåer som satts för att säkerställa långsiktig finansiell hållbarhet. Resultatet tydliggör behovet av fortsatt omställning och prioritering för att skapa balans mellan ambitionsnivå och ekonomiska förutsättningar. Bedömningen av de strategiska målområdena visar en samlad delvis måluppfyllelse. Flera verksamheter bedriver ett aktivt utvecklingsarbete och redovisar förbättringar inom sina respektive områden, men utvecklingen är varierad och innehåller strukturella utmaningar kopplade till demografi, kompetensförsörjning och resursförutsättningar. Sammantaget görs bedömningen att kommunen inte uppnår god ekonomisk hushållning under 2025. Kommunkoncernen Kommunkoncernens resultat 2025, det vill säga det sammanställda resultatet för Mullsjö kommun, Mullsjö Energi & Miljö AB (MEMAB) samt Mullsjö Bostäder AB (MBAB) med dotterbolaget Fastighets AB Gyljeryd 1:24, uppgår till 17,7 miljoner kronor. Samtliga företag inom koncernen redovisar positiva resultat. Jämfört med 2024 har resultatet förbättrats med 32,0 miljoner kronor, vilket främst förklaras av de förbättrade resultaten för Mullsjö kommun och Mullsjö Energi och Miljö AB. Kommunkoncernens investeringar uppgick totalt till 92,6 miljoner kronor, där kommunen svarar för 61,9 miljoner kronor och de kommunala bolagen för 30,7 miljoner kronor. Låneskulden uppgår till 616,0 miljoner kronor. Av denna svarar Mullsjö kommun för 256,0 miljoner kronor och bolagen för 350,0 miljoner kronor. Jämfört med 2024 är det en minskning med 26,3 miljoner kronor, vilket främst är en följd av att MEMAB har kunnat minska sin låneskuld efter fjärrvärmeförsäljningen. Kommunkoncernen redovisade en soliditet på 16,2 procent, en förbättring jämfört med föregående år med 2,2 procentenheter. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Förslag till beslut Ekonomichefen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för 2025 godkänns, innebärande ett resultat för kommunen med 4,8 miljoner kronor samt ett resultat för kommunkoncernen med 17,7 miljoner kronor. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Lena Backe Ekonomichef Årsredovisning 2025 Mullsjö kommun 2025 Sida 157 av 337 1 Innehållsförteckning Årsredovisning 2025 ..............................................................................................................1 Inledning ...................................................................................................................................3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet ............................................................................................3 Årsredovisningens delar ..........................................................................................................................4 Förvaltningsberättelse ...........................................................................................................5 Översikt över verksamhetens utveckling ..............................................................................................5 Den samlade kommunala verksamheten .............................................................................................6 Händelser av väsentlig betydelse ...........................................................................................................8 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ...........................................................9 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ....................................................................10 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .............................................................15 Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv/resultatreserv ...........................................29 Väsentliga personalförhållanden .........................................................................................................31 Miljö och klimat .......................................................................................................................................33 Förväntad utveckling ..............................................................................................................................34 Ekonomi .................................................................................................................................37 Finansiella rapporter och nothänvisningar ........................................................................................37 Driftredovisning .......................................................................................................................................55 Investeringsredovisning .........................................................................................................................57 Resultaträkning jämfört med föregående år .....................................................................................58 Verksamhet för nämnder och bolag .................................................................................61 Kommunstyrelsen ...................................................................................................................................61 Tekniska nämnden .................................................................................................................................62 Kultur- och fritidsnämnden ...................................................................................................................64 Socialnämnden ........................................................................................................................................65 Barn- och utbildningsnämnden ............................................................................................................68 Byggnadsnämnden .................................................................................................................................70 Miljönämnden ..........................................................................................................................................71 Mullsjö Energi och Miljö AB ...................................................................................................................73 Mullsjö Bostäder AB ...............................................................................................................................74 Sida 158 av 337 2 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Osäkerhetens år Oförutsägbarhet, förändringar och nya utmaningar fortsätter att prägla den kommunala verksamheten. Det gäller inte bara omvärlden – utan i hög grad också våra egna ekonomiska förutsättningar. Under 2025 såg det länge ut som att Mullsjö kommun skulle redovisa ett negativt resultat. Genom aktiva beslut, omställningar och ett tydligt fokus på ekonomin lyckades vi vända utvecklingen och landa på ett positivt resultat på 4,8 miljoner. Det är en styrka och ett kvitto på att vi agerat i tid – men resultatet är betydligt lägre än budget och räcker inte för att långsiktigt bygga den ekonomiska stabilitet som kommunen behöver. Våra största utmaningar Vi ser tydligt var våra största utmaningar finns – och de måste hanteras. • Kostnaderna för placeringar inom individ- och familjeomsorgen är fortsatt höga. • Äldreomsorgen har en kostnadsnivå som överstiger det ekonomiska utrymmet. • Skolresultaten behöver stärkas – både för elevernas skull och för kommunens långsiktiga utveckling. Arbetet med att förändra och förbättra pågår, men vi ser ännu inte de fulla ekonomiska effekterna. I årsredovisningen konstateras att kommunen ännu inte uppnår målet om god ekonomisk hushållning. De omställningar vi påbörjat är helt nödvändiga, men tempot i genomförandet behöver nu öka. Vi har visat att vi kan vända trenden – nu ska vi bygga den uthållighet som krävs för framtiden. Investeringar och reserver 2025 var ytterligare ett år med stora investeringar, och flera projekt fortsätter in i 2026. Tallkotten och Simhallen är viktiga satsningar för Mullsjös framtid som stärker kommunen på lång sikt, men de innebär också att vårt ekonomiska utrymme är begränsat under flera år framåt. Vi har inte behövt använda resultatutjämningsreserven under 2025, vilket är positivt. Samtidigt är resultatet inte tillräckligt starkt för att bygga upp nya reserver, vilket betyder att vår motståndskraft fortfarande är begränsad. Vi behöver fortsätta stärka ekonomin steg för steg. Framåt Osäkerheten ser ut att bestå. Det gör att politiskt ledarskap och tydliga prioriteringar blir ännu viktigare. Det finns inte utrymme för nya kostsamma satsningar. Vår uppgift är att säkerställa att varje skattekrona används på bästa sätt – och att vi får ut mer av de resurser vi redan har. Att fortsätta bygga kommunen stark gör vi genom att gå smartare – inte springa snabbare. Det är så vi skapar en trygg utveckling och en långsiktigt hållbar tillväxt i Mullsjö. Per Högberg (KD) Kommunstyrelsens ordförande Sida 159 av 337 3 Årsredovisningens delar Årsredovisningen delas in i tre större delar. Här presenteras kort vad de olika delarna innehåller. Förvaltningsberättelse Denna del lyfter fram de väsentliga delarna av den kommunala koncernens och kommunens verksamhet och ekonomi. I denna del redovisas de områden och förutsättningar som är särskilt viktiga för Mullsjö kommuns utveckling. Här redovisas även måluppfyllelsen för de av kommunfullmäktige beslutade tre strategiska målområden samt lämnas en finansiell analys av den kommunala koncernen och kommunen. Avslutningsvis finns ett avsnitt med övergripande information om väsentliga personalförhållanden, kommunens miljöprogram samt förväntad utveckling. Ekonomi Denna del presenterar den kommunala koncernens och kommunens ekonomiska utfall samt ekonomiska ställning vid årets slut i form av finansiella rapporter (resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys). Vidare lämnas information i not om de rekommenderade redovisningsprinciper som till allt väsentligt tillämpas i kommunens redovisning. Här finns också en drift- och investeringsredovisning med kortfattade kommentarer. Verksamhet för nämnder och bolag I denna del redovisar varje nämnd för verksamheten och ekonomin. Här finns även motsvarande information för de kommunala bolagen. Sida 160 av 337 4 Förvaltningsberättelse I denna del beskrivs samhällsutvecklingen i Mullsjö kommun. Här presenteras också uppföljningen av målen för god ekonomisk hushållning samt en finansiell analys för koncernen och kommunen. Här finns också ett avsnitt om väsentliga personalförhållanden, kommunens miljöprogram och förväntad utveckling. Översikt över verksamhetens utveckling Kommunala koncernen 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat, mnkr 17,7 -14,3 16,4 30,6 18,6 Investeringar, mnkr 92,6 61,5 70,5 43,2 30,7 Balansomslutning, mnkr 1 114,0 1 120,5 1 087,2 1 095,9 967,4 Soliditet, % 16,2 14,0 15,7 14,0 12,8 Soliditet inkl. 1,8 -0,9 1,2 -0,3 -3,7 pensionsförpliktelser, % Kommunen 2025 2024 2023 2022 2021 Allmänt Antal invånare 31/12 7 544 7 594 7 577 7 532 7 430 Skattesats, kommun och region, kr 34,10 34,10 34,10 34,10 34,10 Kommunal skattesats, kr 22,34 22,34 22,34 22,34 22,34 Personal Antal tillsvidareanställda 562 536 505 483 465 Andel sjukfrånvaro av ordinarie 6,3 7,1 7,3 7,5 7,4 arbetstid, % Ekonomi Nettokostnad (inkl. avskrivningar 555,9 556,4 508,8 465,8 453,7 och finansnetto), mnkr Skatteintäkter och generella 560,7 542,3 519,7 494,6 472,4 statsbidrag, mnkr Årets resultat, mnkr 4,8 -14,1 10,9 28,7 18,7 Balanskravsresultat uppfyllt Ja Ja Ja Ja Ja Nämndernas inkl. finansförvaltningens -4,1 -29,7 -20,0 -3,4 -9,9 verksamhetsdel avvikelse mot budget, mnkr Investeringar, mnkr 61,9 48,7 47,2 22,8 13,1 Balansomslutning, mnkr 728,5 712,2 675,1 690,4 630,2 Soliditet, % 19,6 19,4 22,5 20,4 17,9 Soliditet inkl. -2,5 -4,0 -0,9 -2,2 -7,5 pensionsförpliktelser, % Tabellen ovan visar en översikt över verksamhetens utveckling under de senaste fem åren. Sida 161 av 337 5 Den kommunala koncernen redovisar ett positivt resultat på 17,7 miljoner kronor 2025. Det är en förbättring jämfört med resultatet 2024, som var negativt. Resultatnivån under perioden har varit positiv, förutom under 2024 som sticker ut med ett negativt resultat. Högst resultat uppnåddes under 2022 och har sedan dess försvagats. Kommunen redovisar ett positivt resultat på 4,8 miljoner kronor 2025. Den förbättrade resultatnivån är en följd av att utvecklingen av verksamhetens nettokostnader har dämpats jämfört med de två föregående åren. Under rubriken Resultaträkning jämfört med föregående år kommenteras och beskrivs de förändringar som skett av kommunens resultat jämfört med 2024. Omfattande investeringar under 2025 har medfört att nivån på investeringarna är ovanligt hög. Den totala investeringsnivån för kommunkoncernen uppgår till 92,6 miljoner kronor 2025. Kommunens investeringsnivå svarar för 61,9 miljoner kronor, och de kommunala bolagen för 30,7 miljoner kronor. Investeringsutgifterna för både kommunkoncernen och kommunen har varit höga även under 2023 och 2024. Soliditeten uppgår till 16,2 procent 2025 för kommunkoncernen och 19,6 procent för kommunen. Räknas pensionsåtagandet in är soliditeten 1,8 procent för kommunkoncernen och -2,5 procent för kommunen. Soliditeten har stärkts under perioden. Den samlade kommunala verksamheten Den samlade kommunala verksamheten bedrivs i kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation och kommunala bolag. Den kommunala koncernen Den kommunala koncernen i Mullsjö består av Mullsjö kommun samt de av kommunen ägda bolagen Mullsjö Energi & Miljö AB (MEMAB) samt Mullsjö Bostäder AB (MBAB) med dotterbolaget Fastighets AB Gyljeryd 1:24. Sida 162 av 337 6 Kommunen Kommunens politiska organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, sju nämnder varav en gemensam nämnd med Habo kommun. Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. Från och med valet 2022 har Socialdemokraterna (S), Kristdemokraterna (KD), Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) en majoritet i kommunen. Kommunfullmäktige har 31 mandat. Mandaten är fördelade enligt följande; Socialdemokraterna 8, Moderata samlingspartiet 7, Kristdemokraterna 6, Sverigedemokraterna 5, Centerpartiet 1, Vänsterpartiet 2, Miljöpartiet de gröna 1 samt Liberalerna 1. Kommunen har också verksamhet som bedrivs i andra företag där kommunen har ägarintresse, avtalssamverkan eller av andra utförare. Företag där kommunen har ägarintresse • June Avfall och Miljö AB • Kommuninvest ekonomisk förening • Mullsjö Utveckling AB • Riksbyggens kooperativa hyresgästförening (RKH Mullsjö Omsorgsbostäder) Avtalssamverkan • Överförmyndare (Jönköpings kommun) Sida 163 av 337 7 • Handläggning av tillstånd och tillsyn av alkohol, tobak, nikotinfria produkter (Jönköpings kommun) • Familjerätt (Habo kommun) • Socialjour (Jönköpings kommun) • Bemanning sjuksköterskor natt (Habo kommun) • Juridiktjänster (Jönköpings kommun) • Dataskyddsombud (Jönköpings kommun) • Räddningsverksamhet (Jönköpings kommun) Andra utförare • Fristående förskolor och grundskolor • Grundskolor i andra kommuner • Anpassad grundskola • Vuxenutbildning • Gymnasieskola • Institutionsplaceringar inom individ- och familjeomsorg Händelser av väsentlig betydelse År 2025 har övergripande präglats av omställning, prioriteringar och åtgärder för att stärka kommunens långsiktiga hållbarhet. Kommunstyrelsen har initierat ett omfattande förändringsarbete för att anpassa verksamheten till ekonomiska förutsättningar, fattat strategiskt viktiga beslut såsom översiktsplan 2035, genomfört organisatoriska förändringar och fördjupat samverkan, samtidigt som ett mindre underskott redovisas och måluppfyllelsen bedöms som delvis uppnådd. Tekniska nämnden redovisar ett överskott, huvudsakligen till följd av låga vinterkostnader och besparingsåtgärder, trots fortsatt hög kostnadsutveckling. Flera investeringar och utvecklingsprojekt har genomförts eller pågår, med fokus på trafiksäkerhet, måltidsmiljöer och större anläggningar. Kultur- och fritidsnämnden har hanterat ledningsförändringar och ett ansträngt utgångsläge men uppvisar förbättrat ekonomiskt resultat och god verksamhetsutveckling, även om simhallens stängning fortsatt påverkar ekonomin. Socialnämndens år har varit utmanande med hög arbetsbelastning, vakanser och ett betydande underskott, men också med ett omfattande grundarbete för framtida omställning, stärkt ledning och fortsatt arbete mot budget i balans. Barn- och utbildningsnämnden redovisar förbättringar inom studiero och närvaro samt budget i balans, trots ökade behov och resursutmaningar. Byggnadsnämnden har haft hög ärendevolym, viktiga framsteg inom planering och står inför förändringar till följd av ny lagstiftning. Miljönämndens arbete har präglats av tillsyn, kontroller och vissa omprioriteringar på grund av resursbrist, men med genomförda insatser inom miljö, hälsoskydd, naturvård och livsmedel. Sida 164 av 337 8 De kommunala bolagen har under året genomfört betydande förändringar. Mullsjö Energi & Miljö AB har avyttrat fjärrvärmeverksamheten och haft fokus på investeringar och integration av VA- verksamheten, med stabil drift men ansträngda resurser. Mullsjö Bostäder AB har genomfört omfattande renoveringar, energieffektiviseringar och fortsatt projektutveckling för framtida bostäder. Sammantaget visar året på ekonomiska utmaningar men också tydliga steg mot långsiktig anpassning och utveckling. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Kommunens styrmodell Kommunens styrmodell bygger på resultatstyrning och utgår från den vision och de tre strategiska målområden som kommunfullmäktige beslutat om. Huvudsyftet med modellen är att skapa ett helhetsperspektiv och samordning mellan kommunstyrelse och nämnder samt öka transparensen i kommunens hela process. Styrmodellen är en del av kommunens hela system för ledning- och styrning. Där inkluderas också internkontroll, styrdokument, kvalitetsarbetet, medborgardialog med mera. Kommunfullmäktige beslutar strategisk plan med budget som innehåller strategiska målområden, kommunens budget med tillhörande budgetramar till respektive nämnd. Mullsjö kommun använder prislappsmodellen, som är framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner, som budgetmodell. Nämnden beslutar verksamhetsplan med tillhörande internbudget samt nämndsmål. Den kommunövergripande uppföljningen och analysen till politiken rapporteras i första hand via delårsrapporter och årsredovisning. Nämnderna har dessförinnan beslutat verksamhetsrapport respektive verksamhetsberättelse. Planering- och uppföljningsprocess Sida 165 av 337 9 Ägardirektiv Ägardirektivet är det styrdokument som kommunfullmäktige beslutar om för de kommunala företagen. Ägardirektivet är utgångspunkt för bolagsstyrelsens arbete i det kommunala företaget. I ägardirektivet pekar kommunen ut den riktning som de har för företaget men också vilka restriktioner och förbehåll som gäller. Kommunfullmäktige har beslutat om ägardirektiv för de två kommunala företagen Mullsjö Bostäder AB och Mullsjö Energi och Miljö AB. Internkontroll Alla nämnder, kommunstyrelsen och bolagsstyrelserna ska arbeta med internkontroll. Efter genomförda risk- och konsekvensanalyser beslutas om en internkontrollplan. På planen noteras om uppföljning av risker och eventuella åtgärder som ska genomföras. Verksamheterna ska kontinuerligt arbeta med sin egenkontroll. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att följa upp hela processen. Syftet med internkontroll är att säkerställa att: • verksamheten bedrivs enligt mål, med effektivitet, säkerhet och stabilitet • verksamheten följer lagar, förordningar och interna regelverk • verksamheten använder resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt • informationen och redovisningen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande, inklusive den finansiella • upptäcka och förhindra fel och brister i tidigt skede för at kunna stoppa oegentligheter och allvarliga konsekvenser för verksamheten God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Syftet med god ekonomisk hushållning är att verksamheterna ska bedrivas effektivt och ändamålsenligt. Skattemedlen ska användas där största nytta uppnås. Detta innebär att god verksamhet och service med kvalitet ska levereras och erbjudas till medborgarna med de resurser som står till förfogande. Kommunfullmäktige har beslutat om tre strategiska målområden Trygghet - varje dag, Tillväxt - för framtiden, Tillsammans - genom livet, och tre finansiella mål som avser resultatnivå, soliditet och amorteringar. I detta avsnitt lämnas upplysningar om kommunens förväntade utveckling avseende ekonomi och verksamhet utifrån målområden och finansiella mål. God ekonomisk hushållning Uppföljningen av kommunens strategiska målområden utgår från nämndernas målanalyser och bedömningar av sina respektive nämndmål. Dessa sammanvägs till en kommunövergripande bedömning och utgör grunden för analysen av den samlade utvecklingen. Som stöd i nämndernas uppföljning används indikatorer kopplade till respektive mål. Indikatorerna ger kvantitativ vägledning, men fångar inte alltid hela komplexiteten i måluppfyllelsen. Resultaten påverkas i flera fall av faktorer som ligger utanför en enskild nämnds direkta rådighet, samtidigt som vissa indikatorer främst speglar genomförda aktiviteter snarare än Sida 166 av 337 10 långsiktig effekt. Årets uppföljning visar att målarbetet blivit mer systematiskt och att bedömningarna alltmer grundas på analyser. Samtidigt finns utvecklingsbehov i hur mål och indikatorer är utformade. I vissa fall saknas uppdaterad mätdata, vilket begränsar möjligheten att fullt ut bedöma utvecklingen. En viktig lärdom är därför behovet av att fortsatt utveckla målformuleringar, indikatorer och uppföljningsstruktur så att kopplingen mellan insats, resultat och långsiktig effekt blir tydligare. Strategiskt område: Trygghet - varje dag Uppföljningen av det strategiska målområdet Trygghet - varje dag visar en varierad utveckling. Endast ett nämndmål når hel måluppfyllelse, medan flera mål bedöms som delvis uppfyllda och ett mål saknar bedömning. Flera nämnder redovisar förbättringar kopplade till upplevd trygghet, tillgänglighet och kvalitet i stöd och service. Ett tydligt mönster är att det dagliga trygghetsarbetet fungerar väl i flera verksamheter. Inom barn- och utbildningsområdet har upplevelsen av studiero och respekt förbättrats, vilket visar att relationsbyggande arbete och tydligare strukturer ger effekt. Inom teknisk verksamhet bidrar fysiska åtgärder så som ombyggnationer och förbättring av måltidsmiljöer till stärkt trygghet i vardagsmiljöer. Socialnämnden ökar effektiviteten i verkställighet av insatser och arbetar aktivt med att stärka rutiner efter extern granskning. Samtidigt framgår att mer långsiktiga och strukturella delar av trygghetsarbetet kräver fortsatt utveckling. Ökade och mer komplexa behov hos invånare, tillsammans med begränsade resurser, påverkar genomförandetakten i vissa delar av verksamheten. Flera förvaltningar beskriver även sårbarhet kopplad till liten organisation och personalförändringar. Kommunstyrelsen driver arbetet med digitalisering och kvalitetsutveckling av service, bland annat genom digital post och tekniska lösningar. Effekterna på invånarnas upplevda samhällsservice är dock ännu inte fullt ut synliga. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att strategiska målområdet Trygghet - varje dag uppnås delvis. Bedömningen grundas på att flera verksamheter visar konkreta förbättringar i det dagliga trygghetsarbetet och att upplevd trygghet i många delar är god. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till resurser, ökade behov och långsiktigt strukturellt arbete. Utvecklingen är sammantaget positiv men innehåller variationer som motiverar en bedömning om delvis måluppfyllelse. Kultur- Barn- och Socialnäm Byggnads Teknisk och utbildning Kommunstyrelse nd nämnd nämnd fritidsnäm snämnd nd Verksamhet Tillgängliga en präglas Trygga och Studiero tjänster och av inspirerand och respekt Nöjda service av Trygga Trygga Trygga delaktighet e för medborgare bästa miljöer miljöer miljöer och ger rätt mötesplatse varandra möjliga stöd i rätt r kvalitet tid Sida 167 av 337 11 Kultur- Barn- och Socialnäm Byggnads Teknisk och utbildning Kommunstyrelse nd nämnd nämnd fritidsnäm snämnd nd Hel Delvis Delvis Delvis Delvis Delvis Delvis Ingen måluppfylle måluppfylle måluppfylle måluppfylle måluppfylle måluppfylle måluppfylle bedömning lse lse lse lse lse lse lse Strategiskt område: Tillväxt - för framtiden Uppföljningen av det strategiska målområdet Tillväxt - för framtiden visar en blandad utveckling. Endast ett nämndmål når hel måluppfyllelse medan resterande mål bedöms som delvis uppfyllda. Utvecklingen präglas av både strukturella förbättringar och kvarstående utmaningar inom centrala tillväxtområden. Ett genomgående mönster är att flera verksamheter har genomfört aktiviteter enligt plan men att indikatorernas resultat är begränsade och långsiktiga. Besöksnäringen visar en positiv utveckling med ökade gästnätter och stärkt varumärkesarbete. Samtidigt minskar befolkningen och näringslivets omdöme visar en svagare utveckling. Inom utbildningsområdet kvarstår utmaningar kopplade till gymnasiebehörighet och ökade behov hos elever med särskilda stödbehov. Samtidigt visar förbättrad skolnärvaro att långsiktigt samverkande arbete kan ge resultat även i ett utmanande läge. Tekniska nämnden redovisar hel måluppfyllelse kopplat till energieffektivisering och hållbarhetsarbete vilket visar att långsiktiga investeringar ger konkret effekt över tid. Plan- och byggområdet fortsätter stärka planberedskap och hantera nya regelverk, men påverkas samtidigt av hög arbetsbelastning och externa förutsättningar så som konjunktur och arbetsmarknadsläge. Även inom området attraktiv arbetsgivare och hållbar arbetsplats har arbetet påbörjats men flera indikatorer saknar uppdaterad mätdata vilket försvårar en tydlig effektbedömning. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att det strategiska målområdet Tillväxt - för framtiden uppnås delvis. Bedömningen grundas på att flera mål visar pågående utvecklingsarbete och vissa tydliga resultat, samtidigt som indikatorer kopplade till befolkningsutveckling, utbildningsresultat och näringsliv visar kvarstående utmaningar. Utvecklingen är sammantaget blandad och påverkas i hög grad av externa strukturella faktorer. För att stärka målområdet ytterligare krävs fortsatt långsiktighet, förbättrad uppföljning och åtgärder som exempelvis möter demografiska förändringar, konjunkturläge och näringslivets villkor. Barn- och Socialnämn Byggnadsnä Teknisk Kultur- och utbildningsn Kommunstyrelse d mnd nämnd fritidsnämnd ämnd Bidra till att Årskurs 9 når En plats där Hållbar och göra Mullsjö en hög människor Attraktiv attraktiv Attraktiv Attraktiv attraktivt för gymnasie- vill bo och arbetsgivare arbetsplats kommun kommun invånare, behörighet verka över tid besökare och företag Sida 168 av 337 12 Barn- och Socialnämn Byggnadsnä Teknisk Kultur- och utbildningsn Kommunstyrelse d mnd nämnd fritidsnämnd ämnd Delvis Delvis Delvis Delvis Delvis Hel Delvis måluppfyllels måluppfyllels måluppfyllels måluppfyllels måluppfyllels måluppfyllels måluppfyllels e e e e e e e Strategiskt område: Tillsammans - genom livet Uppföljningen av det strategiska målområdet Tillsammans – genom livet visar en varierad utveckling. Flera nämnder redovisar hel eller delvis måluppfyllelse, men det finns även nämndmål som bedömts som ej uppfyllt samt ett fall där bedömning inte kunnat göras. Ett tydligt mönster är att målområdet i hög grad handlar om kvaliteten i samverkan och dialog – både internt mellan förvaltningar och externt med invånare, näringsliv och civilsamhälle. Flera nämnder beskriver att samverkan fungerar väl i det dagliga arbetet, men att strukturer och uppföljning behöver utvecklas för att ge mer långsiktig och mätbar effekt. Ett konkret exempel är kommunstyrelsens arbete med att tydliggöra organiseringen av näringslivsarbetet samt avtalet om IT-samverkan med Habo kommun. Dessa insatser syftar till att stärka den strategiska och organisatoriska samverkan över tid. Samtidigt visar det röda utfallet i ett av nämndmålen att utvecklingen inte är entydigt positiv inom hela målområdet. Inom verksamheter som arbetar nära invånare och familjer framgår ett fortsatt arbete med samordning kring individers behov. Uppföljningen visar dock att kontinuitet och resurser är avgörande för att denna samverkan ska ge full effekt. Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att det strategiska målområdet Tillsammans – genom livet uppnås delvis. Bedömningen grundas på att flera nämnder redovisar hel eller delvis måluppfyllelse samtidigt som ett nämndmål bedömts som ej uppfyllt och ett mål saknar bedömning. Utvecklingen är sammantaget blandad och visar att samverkan och dialog fungerar väl i flera delar av organisationen, men att det finns variation i resultat och förutsättningar. Inga genomgripande strukturella brister framträder men fortsatt utveckling av uppföljning, tydligare ansvarsfördelning och stabila organisatoriska förutsättningar är avgörande för att stärka målområdet ytterligare. Sida 169 av 337 13 Barn- och Socialnämn Byggnadsnä Teknisk Kultur- och utbildningsn Kommunstyrelse d mnd nämnd fritidsnämnd ämnd verksamheten Stärka präglas av samverkan innovation mellan olika Verksamhete Stärka och aktörer och n präglas av samverkan Delaktighet i Delaktighet i Tydlig dialog samarbete för främja god med andra processer processer att skapa invånarnas samverkan aktörer goda delaktighet förutsättninga och r engagemang Måluppfyllels Hel Delvis Delvis e ej bedömd Hel Ej Delvis måluppfyllels måluppfyllels måluppfyllels på grund av måluppfyllels måluppfyllels måluppfyllels e e e bristande e e e underlag. Strategiskt område: Finansiella mål Mullsjö kommun redovisar ett positivt resultat på 4,8 miljoner kronor. Detta motsvarar 0,9 procent av skatter och bidrag. Målnivån för 2025 ligger 2,75 procent, vilket utgörs av det budgeterade resultatet på 15,5 miljoner kronor. Det redovisade resultatet når således inte upp till resultatmålet. Soliditeten uppgår till knappt 20 procent. Målnivån ligger på 25 procent. Det innebär således att soliditetsmålet inte uppnås. Amortering av befintliga lån har gjorts med 2,3 miljoner kronor enligt plan. Då nya lån har tagits upp under året har låneskulden ökat. Därmed bedöms inte det finansiella målet vara uppfyllt. Det innebär därmed att ingen måluppfyllelse för de finansiella målen uppnås. Resultatnivå Amortering Soliditet 2,75 % av skatter och bidrag för år enligt kommunens finanspolicy Minst 25 % 2025 Ingen måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Ingen måluppfyllelse Utvärdering av måluppfyllelse God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ska bedömas utifrån både de finansiella målen och måluppfyllelsen inom kommunens strategiska målområden. För 2025 uppnås inte de finansiella målen. Det innebär att kommunen inte når upp till de ekonomiska nivåer som satts för att säkerställa långsiktig finansiell hållbarhet. Resultatet tydliggör behovet av fortsatt omställning och prioritering för att skapa balans mellan ambitionsnivå och ekonomiska förutsättningar. Bedömningen av de strategiska målområdena visar en samlad delvis måluppfyllelse. Flera verksamheter bedriver ett aktivt utvecklingsarbete och redovisar förbättringar inom sina respektive Sida 170 av 337 14 områden, men utvecklingen är varierad och innehåller strukturella utmaningar kopplade till demografi, kompetensförsörjning och resursförutsättningar. Sammantaget görs bedömningen att kommunen inte uppnår god ekonomisk hushållning under 2025. Ekonomisk ställning Kommunkoncernen redovisade för 2025 ett positivt resultat på 17,7 miljoner kronor. Samtliga företag inom koncernen redovisar positiva resultat. Jämfört med 2024 har resultatet förbättrats med 32 miljoner kronor, vilket främst förklaras av de förbättrade resultaten för Mullsjö kommun och Mullsjö Energi och Miljö AB. Mullsjö Bostäder AB inklusive Gyljeryd visar ett resultat på 1,9 miljoner kronor, vilket ligger ungefär i nivå med resultatet 2024. Det positiva resultatet för MEMAB är till stor del en följd av den reavinst som uppstod i samband med avyttringen av fjärrvärmeverksamheten. Resultatet uppgick före bokslutsdispositioner till 11,2 miljoner kronor, och efter bokslutsdispositioner till 2,1 miljoner kronor. Resultatet för Mullsjö kommun är positivt och uppgår till 4,6 miljoner kronor efter eliminering av utdelning från MBAB. Trots att ökningstakten av verksamhetskostnaderna är lägre jämfört med tidigare år, har nämnderna fortsatt problem med att anpassa sina kostnader inom given budgetram. Verksamheten visar ändock ett positivt resultat tack vare att finansieringen i form av skatter och bidrag har ökat mer än nettokostnaden. Kommunkoncernen Resultat 2025 Resultat 2024 Mullsjö kommun 4,6 -14,1 Mullsjö Bostäder AB 1,4 1,5 Gyljeryd 0,5 0,5 Mullsjö Energi och Miljö AB 11,2 -2,2 Koncernresultat 17,7 -14,3 Kommunkoncernens soliditet uppgår till 16,2 procent, en förbättring jämfört med föregående år med 2,2 procentenheter. Den högre resultatnivån i kombination med en minskad låneskuld gör att koncernens soliditet har förbättrats jämfört med 2024. Under kommande år behöver resultatnivån stärkas ytterligare för att på så sätt förbättra soliditeten och skapa utrymme för att möta de utmaningar som kommunkoncernen står inför, både avseende investeringar och service till medborgarna. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning I detta avsnitt kommenteras samhällsekonomiska faktorer som påverkar kommunens utveckling. Därefter redovisas de områden och förutsättningar som bedöms viktiga för kommunens utveckling. Här presenteras också en finansiell analys för koncernen och kommunen. Samhällsekonomisk utveckling Kommunernas resultat har försämrats flera år i rad. Det har bidragit till en minskad Sida 171 av 337 15 självfinansieringsgrad av investeringarna och en gradvis ökad upplåning. Det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet har därmed fått stå tillbaka för att hantera tillfälliga kostnadsökningar, inte minst kopplade till pensionskostnaderna. Var tredje kommun redovisade underskott 2024 och i år räknar drygt var femte med ett negativt resultat. Samtidigt ligger investeringsnivåerna kvar på historiskt höga nivåer, vilket fortsätter att driva upp skuldsättningen. Soliditeten i kommunkoncernerna har försvagats med 2,3 procentenheter de senaste två åren, även om nivån i ett längre perspektiv varit relativt stabil. Det är framför allt investeringar inom äldreomsorg, VA samt totalförsvar och samhällsskydd som väntas öka de närmaste åren. Särskilt VA-investeringarna bedöms vara en fortsatt stor utmaning. De består till största delen av reinvesteringar i befintliga anläggningar, snarare än nybyggnation. För de flesta kommuner handlar de demografiska utmaningarna inte längre om att möta ett växande uppdrag, utan om att anpassa verksamheterna till ett förändrat behov. Framför, allt påverkas förskola och grundskola, där elevkullarna fortsätter att minska, samtidigt som gruppen äldre ökar kraftigt. Långsiktighet och omställningsförmåga blir därför centrala ledord för kommunsektorn framöver. Källa: SKR Ekonomirapporten oktober 2025 Mullsjö kommun Mullsjö kommuns ekonomiska läge stämmer väl överens med den samhällsekonomiska bilden som beskrivs av SKR. Kommunens resultat har försämrats de senaste tre åren, vilket har bidragit till en minskad självfinansieringsgrad och en ökad upplåning. Soliditeten har försvagats, liksom för många kommuner, men Mullsjös soliditetsnivå ligger under genomsnittet för kommunerna, både i riket och i länet. Resultatet 2024 var negativt, och prognoserna under året pekade mot ett negativt resultat även för 2025. Med anledning av detta har nämnderna arbetat med att identifiera och genomföra kostnadsbesparande åtgärder i syfte att nå en budget i balans. Detta i kombination med minskade pensionskostnader har gjort att ökningen av verksamhetens kostnader har varit måttlig. Det krävs dock att kommunen håller tillbaka kostnadsutvecklingen för kommande år för att uppnå en resultatnivå som successivt kan stärka kommunens ekonomiska ställning. Nämnderna behöver fortsätta arbetet med att anpassa sina kostnader inom angiven budgetram för att detta ska lyckas. Behovet av investeringar är stort framöver, detta gäller främst inom skola och funktionshinderomsorg, men även investeringar i VA är nödvändiga framöver. Den höga skuldsättningsgraden gör dock att investeringsvolymen måste anpassas efter kommunens finansiella förutsättningar för att undvika ytterligare skuldsättning. Den demografiska utvecklingen i kommunen följer utvecklingen i landet, Befolkningsutvecklingen, som de senaste åren har inneburit en ökning, har nu vänt och 2025 innebar ett minskat antal invånare jämfört med 2024. Störst minskning ses i åldersgrupperna 1-5 år samt 6-15 år, samtidigt som antalet äldre över 80 år ökar. Detta innebär att det är nödvändigt att kommunen arbetar med omställningsförmåga för att anpassa verksamheten efter de nya förhållandena. Sida 172 av 337 16 Mullsjö kommuns utveckling I detta avsnitt behandlas de områden och förutsättningar som bedöms viktiga för Mullsjö kommuns utveckling. Befolkning Befolkningen i Mullsjö kommun har minskat med 50 personer sedan årsskiftet och vid slutet av året bor det 7 544 personer i kommunen. Detta motsvarar en minskning med 0,7 procent. Den negativa utvecklingen förklaras av ett negativt födelsenetto (-18) och ett negativt flyttnetto (-32). Jämfört med 2024 har antalet barn och unga 0-19 år minskat med 56, där den största minskningen återfinns i åldern 1-5 år (-28) och 16-18 (-16). Antalet äldre har minskat med 4 på totalen, där andelen 65-79 år har minskat med 57, medan andelen 80 år+ har ökat med 53. När det gäller invånare i arbetsför ålder, 20-64 år, har det endast skett en smärre ökning med 10 personer. Av dessa ses störst minskning i åldersgruppen 25-39 år, medan antalet i åldersgruppen 20-24 och 60- 64 år har ökat mest. Befolkningsprognosen för 2025, som ligger till grund för bland annat budget 2026, uppgår till 7607 personer. Utfallet visar således på en negativ avvikelse med 63 personer jämfört med prognosen. Under den kommande tioårsperioden förväntas åldersgruppen 0-19 år att minska, medan en ökning förväntas i åldersgruppen 80 år och äldre. Detta stämmer överens med den nationella trenden med en åldrande befolkning i Sverige. Enligt den framtagna prognosen förväntas också en ökning av antalet invånare i åldern 19-64 år. Detta innebär med andra ord att kommunen måste ha ett positivt flyttnetto för att prognosen ska infrias. Vid slutet av 2025 var 10 605 500 personer folkbokförda i Sverige. Under året har befolkningen ökat med 17 800 personer, vilket motsvarar en ökning på 0,2 procent. Det är den lägsta folkökningen som uppmätts under 2000-talet, både procentuellt och i absoluta tal. Antalet födda barn i Sverige minskade med 960 jämfört med föregående år. Även för Mullsjö ses en minskning. Totalt föddes 62 barn, vilket är 3 färre än 2024. Inte sedan 2002 har det fötts färre barn i landet. Även antalet invandrade personer till Sverige har minskat jämfört med 2024. Den minskade invandringen kan till stor del förklaras av att färre personer födda i Ukraina invandrade. Under året minskade folkmängden i 14 av 21 län och i 180 av landets 290 kommuner. Jönköpings län visar en minskning med 387 personer, vilket motsvarar -0,1 procent. Befolkningen minskade i nio kommuner och ökade i fyra. Störst minskning ses i Gislaveds kommun, både antalsmässigt (- 295) och procentuellt (-1,0). Störst ökning antalsmässigt har Jönköping (498 invånare) , medan den största procentuella ökningen finns hos Aneby och Vaggeryd (0,8 procent). Invånare, antal 2025 2024 2023 2022 0-19 år 1 842 1 898 1 871 1 841 20-64 år 3 841 3 831 3 847 3 864 65+ 1 861 1 865 1 859 1 827 Totalt 7 544 7 594 7 577 7 532 Sida 173 av 337 17 Bostäder och infrastruktur Under året har arbetet med den nya kommunövergripande översiktsplanen fortskridit. Planen antogs av kommunfullmäktige i november 2025 och vann laga kraft i december 2026. Översiktsplanen är ett centralt strategiskt styrdokument som anger inriktningen för kommunens långsiktiga mark- och vattenanvändning samt hur dessa resurser ska utvecklas på ett hållbart sätt. Bostadsutvecklingen och efterfrågan på industrimark är dock fortsatt beroende av en konjunkturuppgång. Arbetet med översiktsplanen har dessutom tagit betydande personalresurser i anspråk, vilket har påverkat möjligheten att driva andra utvecklingsprojekt i önskad takt. Den tidigare identifierade trenden består – tomtförsäljningen är låg och flera planerade byggnationer har pausats eller avstannat. För att möta dessa utmaningar arbetar kommunen aktivt med att attrahera nya aktörer till pågående och planerade projekt. I samband med att översiktsplanen slutfördes initierades även ett planprogram för Mullsjö centrum. Syftet är att klargöra de övergripande förutsättningarna för utvecklingen av Mullsjö tätorts centrum samt att skapa en bred förankring i ett tidigt skede av planprocessen. Planprogrammet ska utgöra underlag för kommande detaljplaner och tillhörande markupplåtelseavtal. Det ska även vara vägledande för övrig utveckling, underhåll och skötsel inom centrumområdet. Målsättningen är att skapa ett sammanhållet, tydligt och attraktivt centrum för kommunens invånare och besökare. För att stimulera fortsatt utveckling ligger fokus på att marknadsföra pågående projekt och synliggöra deras fördelar för potentiella investerare. I detta arbete betonas särskilt kommunens strategiska läge, väl utbyggda infrastruktur och goda affärsmöjligheter. Arbetet med att stärka platsvarumärket kommer att spela en avgörande roll i detta sammanhang. Under hösten 2024 färdigställde exploatören väg- och VA-utbyggnaden för 35 tomter i Havstenshult etapp 2, inom område gata 1. Samtidigt förnyades upplåtelseavtalet med en byggherre avseende flerbostadshusen i etapp 1. För att möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling genomfördes även en ändring av detaljplanen för Havstenshult norra etapp 2, vilket medgav tvåplansbebyggelse i delar av området. Planändringen vann laga kraft under sommaren. Projektet beräknas slutföras och övergå i kommunens regi under 2026. När det gäller industrimark, som är en viktig förutsättning för Mullsjö kommuns tillväxt, har den avslutande arkeologiska utredningen genomförts. Resultaten visar att detaljplanearbetet kan fortsätta. För att processen ska kunna drivas vidare krävs dock ytterligare utredningar, vilka planeras att intensifieras under kommande år. Näringsliv och arbetsmarknad Näringsliv År 2025 var sammantaget ett relativt stabilt år för näringslivet i Mullsjö. Fyra företag gick i konkurs under året, vilket är en minskning jämfört med 2024. Samtidigt startades 31 nya företag, en ökning med drygt 60 procent jämfört med föregående år. Konjunkturläget har fortsatt påverkat företagen olika; vissa verksamheter har haft det utmanande medan andra utvecklats mer stabilt. Inom byggbranschen har det under hösten funnits tecken på en försiktig återhämtning. Under året har flera större satsningar genomförts. Kongsberg Automotive initierade ett Sida 174 av 337 18 omfattande utvecklingsprojekt med förväntad nyrekrytering inom flera yrkesgrupper. Projektet är även kopplat till en utbildningssatsning i samverkan med Mullsjö folkhögskola och Jönköpings universitet. Landhs konditori invigde i mars en ny produktionsanläggning i Mullsjö, där all bröd- och konditoriproduktion nu samlas för företagets fem anläggningar. Besöksnäringen fortsätter att utvecklas positivt. Antalet kommersiella gästnätter ökade med cirka 20 procent jämfört med 2024. Svenska gäster står för den största delen av övernattningarna och även för den största ökningen. Fördelningen uppgår till cirka 80 procent svenska och 20 procent utländska gästnätter. De största utländska marknaderna är Tyskland, Danmark, Nederländerna, Norge och Schweiz. Utvecklingen visar att Mullsjö fortsatt är attraktiv både för inhemska och internationella besökare. Resultatet i Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet visar att det sammanfattande omdömet för Mullsjö 2025 uppgår till 3,9 på en sexgradig skala, vilket är något över rikssnittet. Samtidigt har kommunen tappat placeringar i den nationella rankingen och placerar sig på plats 58, en försämring jämfört med föregående år. Undersökningen visar att företagen framförallt allt efterfrågar mer byggbar mark för verksamheter, kortare handläggningstider samt fler bostäder. Även dialogen med kommunen och förståelsen för företagandets villkor lyfts som viktiga faktorer för att stärka företagsklimatet. Under 2025 genomfördes en översyn av kommunens organisering av näringslivsarbetet. En extern utredning pekade på behovet av tydligare styrning och ett mer strategiskt fokus på näringslivsklimatet. Kommunstyrelsen beslutade att samla det övergripande ansvaret för näringslivsarbetet inom den kommunala organisationen, att anställa en näringslivsstrateg samt att avsluta finansieringen av motsvarande tjänster via Mullsjö Utveckling AB. Förändringen syftar till att skapa ökad samordning, tydligare ansvarsfördelning och stärkt strategisk inriktning i det fortsatta utvecklingsarbetet. Sammantaget visar året på en stabil grund med flera positiva utvecklingsinslag, samtidigt som långsiktiga strukturella frågor, såsom kompetensförsörjning, markberedskap och bostadsutveckling, är avgörande för att stärka näringslivets utvecklingsmöjligheter och arbetsmarknadens tillväxt över tid. Resultaten pekar på behovet av fortsatt strategisk samverkan mellan näringsliv, utbildning och kommunal planering för att uppnå en mer hållbar och konkurrenskraftig utveckling. Arbetsmarknad Arbetslöshet Arbetslösheten i Mullsjö kommun uppgår till 5,4 procent, vilket är en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med 2024. Arbetslösheten i kommunen är låg vid en jämförelse med rikets arbetslöshet som uppgår till 6,8 procent. Det är en minskning med 1,0 procentenheter sedan 2024, då den uppgick till 7,8 procent. Arbetslösheten i länet uppgår till 5,8 procent, också detta är en minskning med 1,0 procentenheter jämfört med 2024 då den uppgick till 6,8 procent Arbetslösheten bland kommunerna i länet varierar från 3,3 procent (Habo) och 7,9 procent (Sävsjö). Mullsjö kommun ligger ungefär i mitten med sina 5,4 procent. Arbetsmarknadsinsatser Sida 175 av 337 19 Kommunen planerar att slå samman verksamheterna integration och arbetsmarknad med vuxenutbildning och ekonomiskt bistånd. Syftet är att skapa en mer effektiv och sammanhållen organisation, eftersom många individer ofta har samtidiga behov av insatser från dessa verksamhetsområden. Den nya utbildnings- och arbetsmarknadsverksamheten kommer att ha en tydlig koppling till det lokala näringslivet, föreningslivet och civilsamhället. Särskilt fokus kommer att ligga på industriföretagen i Mullsjö, där kommunen planerar att utveckla både teoretiska och praktiska utbildningsmoment. Denna verksamhet har nyligen startat, och flera arbetslösa ungdomar har redan på kort tid fått anställning. För personer som står mycket långt från arbetsmarknaden och som har uppburit ekonomiskt bistånd under många år kommer nya möjligheter att skapas genom inrättande av en servicegrupp i Mullsjö. Kommunen avser att tydligt avgränsa arbetsområden inom exempelvis markskötsel och vandringsleder, lokalvård och tvätteriverksamhet. Personer ur målgruppen ska erbjudas arbetsträning och anställning inom denna verksamhet. Mullsjö kommun kommer framöver att stärka kvaliteten och samordningen med andra utbildningsaktörer, särskilt de som erbjuder yrkesutbildningar och alternativa utbildningsvägar. Målet är att fler personer med kort eller ofullständig utbildning ska få nya möjligheter att studera och ta steget in i branscher där behovet av arbetskraft är stort. Samtliga biståndsmottagare ska tilldelas en personlig handläggare med ansvar för studie- och arbetsmarknadscoachning. Arbetslöshet, procent av 2025 2024 2023 Riket 2025 arbetskraften Totalt 5,4 5,5 4,9 6,8 Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för den kommunala koncernen och kommunen utgår man från de fyra finansiella perspektiven; finansiellt resultat, kapacitet, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektiven analyseras i sin tur med hjälp av ett antal ekonomiska nyckeltal. Målsättningen är att utifrån dessa perspektiv kunna identifiera eventuella finansiella problem och möjligheter och därigenom försöka klargöra om den kommunala koncernen och kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. FINANSIELLT RESULTAT Här analyseras årets resultat samt balansen mellan intäkter och kostnader. Här redovisas även en analys av utveckling och finansiering av årets investeringar. Sida 176 av 337 20 Årets resultat 2025 2024 2023 2022 Koncernen Årets resultat, mnkr 17,7 -14,3 16,4 30,6 Kommunen Årets resultat, mnkr 4,8 -14,1 10,9 28,7 Resultatnivå i procent av skatter och generella 0,9 -2,6 2,1 5,8 bidrag Resultatet påverkar kommunens ekonomiska handlingsutrymme på såväl kort som lång sikt, självfinansieringsgraden av investeringarna samt soliditeten. Goda resultat är därför en förutsättning för att kommunen ska kunna möta en växande befolkning, finansiera verksamheten över tid samt för att kunna genomföra nödvändiga investeringar som finansieras utan en alltför stor skuldsättning. Koncernen redovisar ett positivt resultat på 17,7 miljoner kronor 2025. Jämfört med föregående år är det en förbättring med 32 miljoner. Störst resultatförbättring återfinns främst hos kommunen och Mullsjö Energi och Miljö AB. Kommunen redovisar ett positivt resultat på 4,8 miljoner kronor, I jämförelse med det negativa resultatet föregående år på -14,1 miljoner kronor är det en förbättring med 18,9 miljoner. Jämfört med det budgeterade resultatet på 15,5 miljoner kronor, är det dock en negativ avvikelse på -10,7 miljoner kronor. Detta medför att det finansiella målet om att kommunen ska ha en resultatnivå på 2,75 procent av skatter och bidrag inte uppnås. Årets resultat motsvarar 0,9 procent. Skatte- och nettokostnadsutveckling Förändring i procent 2025 2024 2023 2022 Skatteintäkter och 3,4 4,3 5,1 4,7 generella statsbidrag Verksamhetens 0,3 8,7 8,8 2,1 nettokostnader För att behålla en god ekonomisk hushållning måste utvecklingen av skatteintäkterna vara högre än nettokostnaderna. Ökar nettokostnaderna snabbare än skatteintäkterna försämras kommunens ekonomi och effekten blir på sikt effektiviseringar av verksamheten och/eller höjd utdebitering. Under 2025 ökade intäkterna från skatter och bidrag med 3,4 procent. Detta är en låg ökningstakt som ligger under den genomsnittliga ökningen för tioårsperioden. Ökningstakten för nettokostnaderna under 2025 var 0,3 procent. Den lägre utvecklingstakten för nettokostnaderna förklaras främst av den minskande inflationen, vilket lett till lägre kostnader för bland annat kommunens pensioner, samt de åtgärder som har initierats hos nämnderna i syfte att minska kostnaderna och nå en budget i balans. Detta innebär därmed att den höga nettokostnadsutveckling som vi har sett under de senaste två åren har dämpats och att utvecklingen av intäkterna i år överstiger ökningen av verksamhetens Sida 177 av 337 21 nettokostnader. Nettokostnadsandel av skatter och generella bidrag % 2025 2024 2023 2022 Verksamhetens intäkter 92,1 94,9 91,2 89,1 och kostnader (netto) Avskrivningar 5,5 5,7 5,3 4,2 Nettokostnadsandel 97,6 100,6 96,5 93,3 Finansnetto 1,5 2,0 1,3 1,0 Nettokostnadsandel 99,1 102,6 97,8 94,3 inkl. finansnetto Nettokostnadsandelen mäter om kommunen har en god balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnadsandel visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste täckas med framför allt kommunalskatt. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokostnadsandel på 96-98 procent brukar ses som god ekonomisk hushållning, eftersom kommunen då klarar att finansiera sina re- och nyinvesteringar över en längre tidsperiod. När nettokostnadsandelen analyseras framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 92,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Detta är en minskning med 2,8 procentenheter jämfört med 2024. Avskrivningarna tog i anspråk 5,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Avskrivningarna har under 2025 ökat med 0,2 miljoner kronor till 31,0 miljoner kronor. Finansnettot för 2025 uppgick till -8,6 miljoner kronor, vilket betyder att de finansiella kostnaderna var högre än de finansiella intäkterna. Finansnettot tog i anspråk 1,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Sammantaget tog kommunens totala nettokostnadsandel inklusive finansnetto i anspråk 99,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta innebär att skatteintäkterna och de generella statsbidragen har kunnat finansiera kommunens samtliga löpande nettokostnader i verksamheterna. Jämfört med 2024 har det skett en förbättring med 3,5 procentenheter. Årets investeringar mnkr 2025 2024 2023 2022 Koncernen 92,6 61,5 70,5 43,2 varav kommunala företag 30,7 12,8 23,3 20,4 varav kommunen 61,9 48,7 47,2 22,8 Kommunen Självfinansieringsgrad av 46 27 75 216 investeringar, % För att bidra till en god och långsiktigt hållbar ekonomi måste investeringarna anpassas till kommunens ekonomiska resultat så att en tillräcklig självfinansiering av investeringarna uppnås. Att hålla en investeringsvolym som är självfinansierad är en del i arbetet att bygga upp en finansiell kapacitet. Genom att mäta självfinansieringsgraden går det att utläsa hur stor andel av Sida 178 av 337 22 investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. Koncernens investeringar uppgick totalt till 92,6 miljoner kronor under 2025, där Mullsjö kommun svarade för 61,9 miljoner kronor och de kommunala bolagen för 30,7 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden, det vill säga investeringar genom resultat och avskrivningar uppgår till 46 procent för kommunen. Den förbättrade självfinansieringsgraden förklaras av den förbättrade resultatnivån. KAPACITET Här redovisas kommunens betalningsberedskap på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för ekonomiska påfrestningar i form av lågkonjunkturer och andra omvärldsfaktorer. Soliditet % 2025 2024 2023 2022 Koncernen Soliditet 16,2 14,0 15,7 14,0 Soliditet inklusive samtliga 1,8 -0,9 1,2 -0,3 pensionsförpliktelser Kommunen Soliditet 19,6 19,4 22,5 20,4 Soliditet inklusive samtliga -2,5 -4,0 -0,9 -2,2 pensionsförpliktelser Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna i kommunen som finansierats med eget kapital (historiska resultat). Den resterande delen upp till 100 procent utgör skuld till andra finansiärer. Om soliditeten sjunker, måste kommunen låna mer för att finansiera investeringarna. Detta innebär högre räntekostnader och avskrivningskostnader, vilket betyder att en mindre andel av skatteintäkterna kan användas till annan verksamhet. Ju högre soliditet desto stabilare är den ekonomiska styrkan på lång sikt. Koncernen redovisade en soliditet på 16,2 procent, en förbättring jämfört med föregående år med 2,2 procentenhet. Kommunen redovisade en soliditet på 19,6 procent. I jämförelse med år 2024 är det en ökning med 0,2 procentenheter. När kommunens pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 och som inte ingår i balansräkningen, inkluderas i soliditetsmåttet redovisas en negativ soliditet för kommunen på -2,5 procent. År 2024 var soliditeten enligt detta mått -4,0 procent. Utfallet innebär därmed en förbättring på 1,5 procentenheter, vilket är en följd av den förbättrade resultatnivån och en minskad ansvarsförbindelse. Det finansiella målet att kommunens soliditet ska uppgå till minst 25,0 procent uppnås därmed inte. Sida 179 av 337 23 Låneskuld mnkr 2025 2024 2023 2022 Koncernen 616,0 642,4 646,0 692,7 Kommunen 256,0 235,6 237,6 282,6 Den totala låneskulden för koncernen uppgick vid bokslutet till 616,0 miljoner kronor vilket är en minskning med 26,3 mnkr jämfört med föregående år. Skuldportföljen består av lån upptagna hos Kommuninvest. Av lånen svarar kommunen för 256 miljoner och de kommunala bolagen för 360 miljoner kronor. Minskningen av låneskulden beror främst på att Mullsjö Energi och Miljö har kunnat minska sin låneskuld efter försäljningen av fjärrvärmeverksamheten. 23,0 miljoner har lösts in och Mullsjö kommun har övertagit lån och likvid uppgående till 22,5 miljoner. Amortering av lån för koncernen har gjorts med totalt 3,3 miljoner kronor under året. Mulljö kommuns låneskuld uppgår till 256,0 miljoner kronor. Med anledning av kommunens svaga resultat 2024 och 2025 samt höga investeringsnivå har likviditeten behövts förstärkas. Enligt finanspolicyn ska kommunen ha likvida medel för att klara löpande utgifter under minst 30 bankdagar. Därför har beslut tagits under slutet av året att ta över lån och likvid för ett av MEMABs lån uppgående till 22,5 miljoner kronor. Under året har kommunen amorterat 2,3 miljoner kronor enligt plan. RISKFÖRHÅLLANDEN Här bedöms kommunens möjlighet att klara att möta finansiella problem på ett kort och medellångt perspektiv. Likviditet ur ett riskperspektiv % 2025 2024 2023 2022 Kassalikviditet 88 97 113 148 Kassalikviditeten mäter kommunens kortsiktiga betalningsberedskap och redovisas som omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. En kassalikviditet över 100 procent innebär att kommunen inom en ettårsperiod kan betala de kortfristiga skulderna. Viktigt är att bedöma kassalikviditeten tillsammans med nyckeltal som soliditet. Den kortfristiga betalningsberedskapen kan stärkas via upplåning respektive försvagas vid amorteringar av lån, samtidigt som soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen försämras respektive stärks. Under 2025 har det funnits behov av att förstärka likviditeten, vilket har effektuerats i och med övertagandet av lån från MEMAB. Detta har dock medfört att låneskulden har ökat, vilket också har påverkat soliditeten. Sida 180 av 337 24 Pensioner Kommunens pensionsåtaganden inklusive löneskatt består dels av åtaganden som är äldre än 1998 (pensionsrätter i ansvarsförbindelsen) och dels av pensionsrätter intjänade från och med 1998 (avsättning i balansräkningen). Pensionsutbetalningarna består både av utbetalningar från ansvarsförbindelsen och utbetalningar från pensionsrätter intjänade efter 1998. Pensionsutbetalningarnas storlek påverkas bland annat av antal pensionsberättigade samt andel som väljer att ta ut pension före 65 års ålder. Pensionsförpliktelser Blandmodellen Kommunens pensionsförpliktelser inklusive löneskatt uppgick 2025 till 251,6 miljoner kronor. Av dessa avser 161,0 miljoner kronor åtaganden som är äldre än 1998 (pensionsrätterna i ansvarsförbindelsen) och 90,6 miljoner kronor avser pensionsrätter intjänade från och med 1998 (avsättning i balansräkningen). Avsättningen i balansräkningen på 90,6 miljoner avser intjänad pension exklusive den del som betalas ut som avgiftsbestämd pension. Jämfört med 2024 har det totala pensionsåtagandet minskat med 1,4 miljoner kronor. Ansvarsförbindelsen har minskat med 6,1 miljoner och avsättningen har ökat med 4,7 miljoner kronor. Utbetalningen av pensioner intjänade före 1998 belastar kommunens resultat som en kostnad, medan förändringen av ansvarsförbindelsen inte är resultatpåverkande. Vad gäller avsättningen i balansräkningen påverkar skuldförändringen resultatet, medan utbetalningarna inte har någon effekt på resultatet, endast på pensionsskuldens storlek. Kommunen återlånar det totala beloppet för pensionsförpliktelser, vilket innebär inga externt förvaltade pensionsmedel. Pensionsförpliktelse i Mullsjö kommun mnkr 2025 2024 2023 2022 Avsättning inkl särskild 90,6 85,9 68,9 58,0 löneskatt Ansvarsförbindelse inkl 161,0 167,1 158,0 156,7 särskild löneskatt Pensionsförpliktelse som tryggats i 0,0 0,0 0,0 0,0 pensionsförsäkring Pensionsförpliktelse som 0,0 0,0 0,0 0,0 tryggats i pensionsstiftelse Total 251,6 253,0 226,9 214,7 pensionsförpliktelse Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader består av premier för avgiftsbestämd ålderspension, intjänad förmånsbestämd ålderspension, pensionsutbetalningar för intjänade pensionsrätter samt övriga kostnader för premier avseende löneväxling och administrativa kostnader. Dessutom tillkommer finansiell kostnad som redovisas under finansnettot. Kommunens kostnader för pensioner inklusive löneskatt uppgick 2025 till 43,9 miljoner kronor. Sida 181 av 337 25 Av dessa avser 40,6 miljoner verksamhetskostnader och 3,2 miljoner kronor finansiella kostnader under finansnettot. Den bokförda kostnaden utgår från KPAs pensionsberäkning till bokslutet samt utfallet av de övriga kostnader som inte ingår i KPAs beräkning. Efter två år (2023 och 2024) med mycket höga pensionskostnader har pensionskostnaderna sjunkit och återgått till mer normala förhållanden. De sjunkande kostnaderna är en direkt följd av den lägre inflationstakten jämfört med 2024. Borgensåtaganden mnkr 2025 2024 2023 2022 Kommunala företag 360,0 406,8 408,4 410,1 Föreningar 88,9 89,5 57,3 28,4 Totala 448,9 496,3 465,7 438,5 borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgår till totalt 448,9 miljoner kronor, varav merparten avser de kommunala företagen. Borgensåtagandet har minskat med 47,4 miljoner kronor i förhållande till 2024. Detta förklaras i huvudsak av en minskad belåning i Mullsjö Energi och Miljö AB. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. KONTROLL Här mäts hur väl kommunen följer upprättade ekonomiska planer samt kommunens förmåga att hantera problematiska situationer utan att stora budgetavvikelser uppstår. Utfall i förhållande till budget mnkr 2025 2024 2023 2022 Avvikelse verksamhetens nettokostnader -4,1 -29,7 -20,0 -3,4 Avvikelse verksamhetens finansiering -4,3 13,0 18,2 20,3 Avvikelse årets resultat -10,7 -16,7 1,1 14,6 Att ha en god budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll och innebär att avvikelsen mot budget bör vara så nära noll som möjligt. Vid prognostiserade budgetavvikelser under året ska åtgärder vidtas för att uppnå en ekonomi i balans. Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnader, det vill säga kommunens nämnder och finansförvaltningens verksamhetskostnader, uppgick till -4,1 miljoner kronor år 2025 och motsvarar 0,8 procent av de budgeterade nettokostnaderna, vilket är en förbättring jämfört med 2024. Budgetavvikelsen för verksamhetens finansiering, det vill säga intäkter från skatter, utjämning, fastighetsavgift och generella statsbidrag, uppgick till -4,3 miljoner kronor och motsvarar 0,8 procent av budgeten. Detta är en försämring jämfört med 2024, vilket främst förklaras av SKR:s nedrevidering av skatteunderlagets utvecklingstakt under året, men även till viss del på att antalet Sida 182 av 337 26 invånare i kommunen har minskat jämfört med den befolkningsprognos som låg till grund för budgeten. Det redovisade resultatet för 2025 uppgick till 4,8 miljoner kronor, vilket innebär en negativ avvikelse mot det budgeterade resultatet med -10,7 miljoner kronor. Den budgeterade resultatnivån för 2025 är högre än 2024, vilket förklarar den relativt höga negativa budgetavvikelsen 2025 jämfört med 2024, trots ett bättre resultat. Prognosavvikelser Avvikelse Prognosavvikel Prognosavvikel Avvikelse utfall Prognossäkerhet, mnkr augusti - utfall se april se aug helår helår Kommunstyrelsen -1,5 -1,0 -0,2 0,8 Tekniska nämnden -1,3 -0,2 1,8 2,0 Kultur- och fritidsnämnden -1,8 -0,1 0,5 0,6 Barn- och utbildningsnämnden -1,5 1,1 2,5 1,4 Socialnämnden -24,3 -23,2 -17,7 5,5 Byggnadsnämnden 0,0 0,5 0,7 0,2 Miljönämnden 0,8 0,9 1,4 0,5 Finansförvaltningens 0,0 2,1 6,9 4,8 verksamhetsdel Totalt nämnder inkl. -29,6 -19,9 -4,1 15,8 finansförvaltningens verksamhetsdel En god prognossäkerhet innebär att kommunen har goda förutsättningar att anpassa sig till förändrade förutsättningar under året. Jämfört med prognosen i delårsrapporten har utfallet förbättrats med 15,8 mnkr. För nämndernas del är prognosavvikelsen totalt sett positiv, det vill säga att utfallet blev bättre än prognostiserat. Samtliga nämnder redovisar en förbättrad prognosavvikelse jämfört med prognosen i delårsrapporten. Det förbättrade utfallet för nämnderna kan dels förklaras av en kostnadsmedvetenhet ute i verksamheterna och att effekten av de åtgärder som vidtagits för att nå en budget i balans har blivit större än prognostiserat, dels på att intäkterna från erhållna statsbidrag blivit högre än beräknat samt det milda vädret under november och december. Finansförvaltningens verksamhetsdel redovisar ett bättre utfall än vad som prognostiserats i delårsrapporten. Detta beror främst på att förändringen i semester- och timlöneskulden blivit positivare än prognostiserat samt att hela anslaget under kommunstyrelsens förfogande inte har utnyttjats fullt ut. För mer detaljerade analyser se under respektive nämnd. Upplysningar avseende risker Här redovisas väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer avseende gjorda uppskattningar och bedömningar samt hur dessa ska hanteras. Sida 183 av 337 27 Identifierad risk Beskrivning Organisatorisk enhet Hantering av risk Omvärldsrisk Befolkning Negativ Kommunala koncernen - Ökad bebyggelse befolkningsutveckling. - Översyn av lokalbehov Åldrande befolkning. - Översyn av servicenivåer till medborgarna - Samverkan med andra kommuner Verksamhetsrisk Personal Svårigheter att rekrytera Mullsjö kommun - Nya arbetssätt (t ex personal inom vissa genom digitalisering) yrkesgrupper. - Samverkansmöjligheter - Attraktiv arbetsgivare Finansiell risk Ränterisk Hög låneskuld får vid Kommunala koncernen - Anpassning av ökad räntenivå en negativ investeringsvolymen till påverkan på kommunens finansiellt utrymme för att resultat. minska lånebehovet - Finanspolicy med riktlinjer för begränsning av finansiella risker Omvärldsrisk En negativ befolkningsutveckling innebär att kommunens intäkter från skatter och statsbidrag minskar vilket i sin tur leder till mindre ekonomiska medel att bedriva verksamhet för. Enligt befolkningsutvecklingen kan man se att befolkningstillväxten har avstannat och att kommunen har en åldrande befolkning, så som det beskrivits på nationell nivå under några år. Verksamhetsrisk Kompetensförsörjningen är viktig för att kunna möta ett ökat behov av personal till verksamheterna. Vidare står kommunen inför en demografisk utmaning med en växande äldre befolkning som kommer att ge effekter på bemanning framöver. Kommunen arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare för att personalen vill fortsätt arbetat i Mullsjö kommun, men även för att attrahera nyanställda. Finansiell risk Skuldökningen under året förklaras av de senaste årens svaga resultat och höga investeringsnivå. Att Mullsjö kommun klarar att självfinansiera sina investeringar framöver är nödvändigt för att inte försämra den finansiella ställningen ytterligare. För att inte öka kommunens skuldsättningsgrad kommer investeringsnivån under kommande år att hållas nere med syfte att anpassa nivån efter det finansiella utrymme som medges av resultat och avskrivningar. Trots detta finns behov av att utnyttja den budgeterade nyupplåningsramen under 2026, vilket kommer att öka låneskulden ytterligare. Kommunens höga belåning kommer att belasta kommunens ekonomi under flera år framåt. Höga låneskulder innebär höga räntekostnader, och om därtill räntorna stiger kommer det vara än svårare att få en ekonomi i balans. Ett sämre finansnetto innebär att det blir mindre utrymme till verksamhet. Sida 184 av 337 28 Finanspolicy Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy som övergripande anger målsättningar, begränsning av olika finansiella risker, organisation och ansvarsfördelning samt förutsättningar för finansverksamheten inom kommunkoncernen. För att begränsa de finansiella risker som lånefinansiering medför finns riktlinjer för kapitalbindning och räntebindning. Kapitalbindningen och räntebindningen av kommunkoncernens lån ska ligga inom intervallet 2-6 år. Den genomsnittliga kapitalbindningen i koncernens skuldportfölj uppgår till 2,42 år och räntebindningen till 2,25 år, vilket ligger inom den målnivå som anges i kommunens finanspolicy. Den aktuella räntesatsen på balansdagen uppgick till 2,06 procent och den genomsnittliga räntenivån under året till 2,18 procent. Räntekostnaderna för lånen i skuldportföljen uppgår till 13,8 miljoner kronor. I kommunens skuldportfölj uppgår den genomsnittliga kapitalbindningen till 2,70 år och räntebindningen till 2,32 år, också detta inom ramen för finanspolicyn. Den aktuella räntesatsen på balansdagen uppgick till 2,46 procent och den genomsnittliga räntenivån under året till 2,79 procent. Räntekostnaderna för lånen i skuldportföljen uppgår till 6,3 miljoner kronor. Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv/resultatreserv I kommunallagen finns ett krav på att kommunerna ska ha en ekonomi i balans. Detta innebär att årets intäkter ska överstiga kostnaderna och utgör därmed en undre gräns för vad som är tillåtet att budgetera och redovisa. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet ska det återställas inom de närmaste tre åren. Att balanskravet uppfylls är en grundförutsättning för en långsiktig stabil finansiell utveckling och ett hjälpmedel för att förhindra negativ utveckling av kommunens ekonomi. Resultatutjämningsreserv År 2025 redovisade kommunen ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 4,8 miljoner kronor. Därmed behöver ingen disponering att ske från befintlig resultatutjämningsreserv. Den utgående behållningen är därmed oförändrad och uppgår till 7,7 miljoner kronor. Resultatreserv Från och med 2024 har resultatutjämningsreserven ersatts av en resultatreserv. Möjlighet finns dock för kommunen att disponera medlen i resultatutjämningsreserven fram till år 2033. Avsättning kan från och med 2024 endast göras till resultatreserven. Då kommunen uppvisade ett negativt resultat 2024 finns inga medel avsatta till resultatreserven, och den ingående behållningen är därmed 0. 2025 års resultat är positivt, men ligger under gränsen för avsättning, vilket gör att ingen avsättning kan göras för 2025. Utgående behållning i resultatreserven är därmed också 0. Sida 185 av 337 29 Balanskravsutredning, mnkr 2025 2024 2023 2022 Årets resultat 4,8 -14,1 10,9 28,7 Reducering av samtliga realisationsvinster (-) - - -0,3 - Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter (+) - - - - Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter - - - - (+) Orealiserade förluster i värdepapper (+) - - - - Återföring av orealiserade förluster i värdepapper (-) - - - - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 4,8 -14,1 10,6 28,7 Reservering till resultatreserv (-) - - - - Reservering till resultatutjämningsreserv (-) 0,0 - - -12,2 Disponering från resultatreserv (+) - - - - Disponering från resultatutjämningsreserv (+) 0,0 14,1 - - Balanskravsresultat 4,8 0,0 10,6 16,5 RUR, mnkr 2025 2024 2023 2022 Ingående värde 7,7 21,8 21,8 9,6 Reservering till RUR - - - 12,2 Disponering av RUR - -14,1 - - Utgående värde 7,7 7,7 21,8 21,8 Utgående värde/ skatteintäkter och statsbidrag 1,4 1,4 4,2 4,4 RER, mnkr 2025 2024 Ingående värde 0,0 0,0 Reservering till RER - Disponeringav RER - Utgående värde 0,0 0,0 Utgående värde/ skatteintäkter och statsbidrag - - Sida 186 av 337 30 Väsentliga personalförhållanden Att hitta rätt kompetens är välfärdens största utmaning. SKR:s personalprognos visar att det behövs många nya medarbetare i kommuner och regioner under de kommande tio åren. Totalt sett behöver det anställas omkring 410 000 personer på grund av befolkningsutveckling och för att ersätta pensionsavgångar fram till 2031. När arbetskraften inte räcker till går det inte att möta kompetensutmaningen enbart genom att rekrytera fler, istället behövs nya arbetssätt och att tillvarata och utveckla kompetensen hos de befintliga medarbetarna. Personalstruktur Antalet tillsvidareanställa medarbetare i Mullsjö kommunkoncern omräknat i heltidstjänster uppgår 2025 till 574 årsarbetare. Av dessa svarar kommunen för 562 och de kommunala bolagen för 12. Detta innebär en ökning från 2024 med 18 årsarbetare, där kommunen svarar för en ökning med 26 medarbetare medan antalet medarbetare hos bolagen har minskat med 8. Detta förklaras av att VA-verksamheten i Mullsjö Energi och Miljö AB har överförts till kommunen. Räknas visstidsanställda med uppgår antalet till 625 årsarbetare. Inom kommunen har även en viss ökning skett inom barn- och utbildningsverksamheten, medan socialförvaltningens verksamheter inom vård och omsorg haft en något minskad personalstyrka. Könsfördelningen är fortsatt ojämn och speglar kommunkoncernens verksamhetsstruktur, där cirka 80 procent av de tillsvidareanställda är kvinnor och cirka 20 procent är män. Sammantaget visar personalstrukturen en växande organisation med fortsatt behov av långsiktig kompetensplanering för att möta framtida verksamhetskrav. Medarbetare kommunala koncernen 2025 2024 2023 2022 Antal tillsvidareanställda omräknat till 574 556 526 502 heltidstjänster varav kvinnor 455 432 411 394 varav män 119 124 115 108 Antal visstidsanställda omräknat till 51 52 59 55 heltidstjänster varav kvinnor 39 40 47 39 varav män 13 12 12 16 Totalt 625 608 584 556 Medarbetare kommunen 2025 2024 2023 2022 Antal tillsvidareanställda omräknat till 562 536 505 483 heltidstjänster varav kvinnor 450 424 403 387 varav män 112 112 102 96 Antal visstidsanställda omräknat till 51 51 57 55 heltidstjänster varav kvinnor 39 40 46 39 Sida 187 av 337 31 Medarbetare kommunen 2025 2024 2023 2022 varav män 13 11 11 16 Totalt 613 587 562 538 Kompetensförsörjning Inom ramen för kommunens förändringsresa har arbetet med att kartlägga befintlig kompetens och analysera framtida behov påbörjats. Syftet är att ge chefer stöd i planering av bemanning och kompetensutveckling, samt att skapa förutsättningar för mer riktade insatser framöver. Det påbörjade arbetet omfattar även identifiering av kritiska kompetenser och områden där behov kan uppstå, vilket ska möjliggöra mer strategiska och kostnadseffektiva beslut kring rekrytering och utbildning. Arbetet bidrar också till kommunens ambition att vara en attraktiv arbetsgivare genom att tydliggöra kompetenser som behöver utvecklas, skapa bättre förutsättningar för karriärutveckling och stödja chefer i deras ledarskap. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har under perioden 2022-2025 uppvisat en tydligt sjunkande trend och uppgick 2025 till 6,3 procent, jämfört med 7,1 procent år 2024. Detta är en positiv utveckling, särskilt med hänsyn till att personalstyrkan samtidigt har ökat. Analysen visar att långtidssjukfrånvaron är den faktor som i störst utsträckning påverkar variationer i den totala sjukfrånvaron över tid. Under 2025 utgjorde långtidssjukfrånvaron cirka 24 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är den lägsta nivån under perioden 2022-2025. Korttidsfrånvaron är mer stabil och säsongsberoende, men står för en större andel av frånvarotillfällena och har därmed en betydande påverkan på den dagliga bemanningen och dess kostnader. År 2024 avvek genom en tillfällig kraftig ökning av långtidssjukfrånvaron, särskilt under årets första kvartal. Efter denna period har nivåerna normaliserats, vilket bidragit till den fortsatta nedgången under 2025. Sjukfrånvarostatistiken visar att ett begränsat antal längre sjukfall haft stor påverkan på det totala utfallet. Kvinnor har genomgående högre sjukfrånvaro än män, vilket är i linje med nationella mönster och forskning. Skillnaderna bedöms i huvudsak bero på strukturella faktorer såsom könssegregerad arbetsmarknad och olika arbetsmiljörisker. Åldersperspektivet visar att äldre medarbetare (50 år och äldre) har färre sjukfall men längre frånvaroperioder, medan yngre medarbetare (29 år och yngre) har fler sjukfall men kortare frånvaroperioder. Trots dessa skillnader har sjukfrånvaron minskat över tid för både kvinnor och män, med särskilt tydlig förbättring bland kvinnliga medarbetare. Sammantaget indikerar utvecklingen faktiska förbättringar i organisationen snarare än tillfälliga statistiska effekter. Samtidigt kvarstår behovet av fortsatt fokus på att förebygga långtidssjukskrivningar och att dra lärdom av tidigare avvikelser. Sida 188 av 337 32 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, procent Ålder Totalt Kvinnor Män 2025 2024 2025 2024 2025 2024 -29 år 6,1 6,7 6,2 6,4 5,8 7,5 30-49 år 6,1 6,8 6,5 7,3 4,7 4,7 50- år 6,5 7,6 6,7 8,3 5,8 4,3 Totalt 6,3 7,1 6,5 7,6 5,2 5,0 Andel långtidsfrånvaro, procent Ålder Totalt Kvinnor Män 2025 2024 2025 2024 2025 2024 -29 år 17,1 19,5 21,6 24,0 0,0 5,9 30-49 år 17,6 27,1 17,9 27,3 16,0 26,5 50- år 36,1 38,6 31,2 41,9 60,2 10,1 Totalt 24,8 30,7 23,5 32,9 30,8 17,5 Miljö och klimat Uppföljning av miljöprogrammet Nedan redovisas en sammanfattning av den årliga uppföljningen av kommunens miljöprogram. En mer detaljerad redovisning av samtliga mål och indikatorer finns i bilagan Redovisning av miljöprogrammet 2025. De territoriella växthusgasutsläppen per invånare har fortsatt att minska och ligger under målbilden. Samtidigt kvarstår ett omfattande arbete, särskilt kopplat till konsumtionsbaserade utsläpp och omställningen av transportsektorn. Kommunens lokaler använder förnybar energi, men omställningen av fordonsflottan och utvecklingen av laddinfrastruktur behöver fortsätta för att nå målen. Inom området hållbar konsumtion och produktion har andelen ekologiska livsmedel ökat jämfört med tidigare år och målet om svenskt kött är uppnått. Arbetet med att mäta och minska matsvinn har utvecklats, vilket ger bättre underlag för fortsatt arbete. Samtidigt saknas i vissa delar en samlad och systematisk uppföljning, exempelvis inom kemikalieområdet och vid tillämpning av livscykelanalyser i upphandling. Inom natur, vatten och mark har insatser genomförts för att stärka friluftsliv och planering med hänsyn till klimatanpassning. Arbetet med enskilda avlopp och förorenade områden fortgår enligt plan, men är långsiktigt och resursberoende. Flera av miljöprogrammets mål påverkas av faktorer där kommunen inte har full rådighet, såsom invånares konsumtionsmönster, marknadsutveckling och nationella styrmedel. Kommunens roll är i dessa delar att skapa förutsättningar, vara en förebild i den egna verksamheten och samverka med andra aktörer för att bidra till utvecklingen. Sammantaget visar uppföljningen att miljöarbetet pågår inom organisationen men att ökad systematik, förbättrad datatillgång och tydligare prioriteringar krävs för att säkerställa Sida 189 av 337 33 måluppfyllelse till 2030. Förstudie - kartläggning av resursflöden Kommunen har beslutat att delta i en länsgemensam förstudie om kartläggning av resursflöden. Förstudien syftar till att identifiera möjligheter att skapa mer cirkulära flöden, där restprodukter eller underutnyttjade resurser från en verksamhet kan tas tillvara i en annan. Målet är att bidra till minskade kostnader, minskad miljöpåverkan och stärkt samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Genom förstudien har kommunen fått tillgång till metodstöd, expertis och ett regionalt nätverk som stödjer kartläggningsprocessen. Kommunens insats har främst bestått av samordning, förankring och dialog med berörda aktörer. Arbetet utgör ett kunskapsunderlag för fortsatt utveckling inom området cirkulär ekonomi och kan på sikt bidra till mer resurseffektiva arbetssätt och nya samverkansmöjligheter. Miljö- och klimatrelevanta insatser inom samhällsbyggnadsområdet Flera åtgärder har genomförts med betydelse för kommunens miljö- och klimatarbete, utöver det som direkt följs upp inom miljöprogrammet. Den nya kommunövergripande översiktsplanen för 2035 har antagits och utgör ett långsiktigt ramverk för kommunens mark- och vattenanvändning. Planen stärker förutsättningarna för hållbar bebyggelseutveckling, klimatanpassning samt bevarande av natur- och rekreationsvärden, och ger vägledning för kommande detaljplaner och investeringar. Inom fastighetsbeståndet har energieffektiviserande åtgärder gett resultat. Elförbrukningen har minskat med 10 procent per kvadratmeter och fjärrvärmeförbrukningen med 14 procent per kvadratmeter (graddagsjusterat). Minskningen är en följd av tidigare och pågående investeringar såsom LED-konverteringar, installation av solceller och tekniska förbättringar. Arbetet med matsvinn har utvecklats genom förbättrad mätning och uppföljning, vilket stärker förutsättningarna för effektiv resursanvändning. Förväntad utveckling Samhällsekonomi Enligt SKR:s bedömning ljusnar läget för kommunernas ekonomi under de kommande åren. Efter några år med svaga resultat förväntas resultatnivån successivt förbättras från och med 2026. Skatteunderlaget stärks när konjunkturen vänder uppåt. En lägre inflationstakt ger en mer stabil kostnadsutveckling. Förbättringen är dock skör och ojämnt fördelad mellan kommunerna. Många kommuner kommer fortsatt ha svårt att nå god ekonomisk hushållning utan effektiviseringar i verksamheten, prioriteringar och anpassning av ambitionsnivån. Under kommande år kvarstår flera strukturella utmaningar • Den demografiska utvecklingen driver kostnader särskilt inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård • Investeringstrycket är högt, bland annat för VA-verksamhet, fastigheter, klimat- och beredskapsanpassning • Statsbidragen riskerar att urholkas om de inte indexeras i takt med kostnadsutvecklingen Sida 190 av 337 34 • Kompetensförsörjning och personalbrist fortsätter att påverka både kvalitet och ekonomi De kommunala bolagen Mullsjö Energi och Miljö AB Under 2026 fortsätter arbetet med att förbereda och möjliggöra en överföring av VA- verksamheten till Mullsjö kommun. En sådan förändring förutsätter erforderliga politiska beslut. Arbetet bedrivs i nära dialog med kommunen och syftar till att skapa förutsättningar för en ordnad och ändamålsenlig övergång. För verksamheten och dess abonnenter innebär processen ingen förändring i det dagliga arbetet. Drift och underhåll fortsätter enligt fastställda planer. Verksamheten kommer samtidigt att ha en ökad investeringstakt i VA-anläggningar och ledningsnät i syfte att stärka robusthet, leveranssäkerhet och långsiktig funktion. Fokus kommer att ligga på att genomföra och färdigställa de investeringar och utvecklingsinsatser som planerats och initierats under 2025. Under året fortsätter även arbetet med att stärka verksamhetens säkerhet och kontinuitet för att möta kommande krav enligt NIS2- och CER-direktiven. Detta omfattar både tekniska åtgärder och vidareutveckling av interna strukturer, rutiner och ansvarsfördelning. Sammantaget präglas 2026 av genomförande, konsolidering och långsiktig utveckling, med målet att säkerställa en hållbar VA-verksamhet för framtiden. Mullsjö Bostäder AB Avtal har träffats med Hyresgästföreningen om bostadshyrorna för 2026 och 2027. Det ger en bra kontroll över intäkterna och möjlighet att fortsatt hålla en hög förvaltningskvalitet. I Mullsjö ses inte samma brist på efterfrågan och ökade vakanser som hos många andra bostadsbolag. Dessutom verkar Mullsjö Bostäder i en mycket stark region. Det finns en stor efterfrågan på 65+ boende och bolaget har för avsikt att starta en sådan byggnation under 2026. Mullsjö kommun I oktober 2025 tog kommunfullmäktige beslut om kommunens strategiska plan för åren 2026- 2029. Planen tar avstamp i kommunens ansträngda ekonomiska läge 2025 med en tydlig ambition att förstärka kommunens ekonomiska ställning och uppnå god ekonomisk hushållning under budgetens planperiod. Resultatnivån 2026 budgeteras 5,9 miljoner kronor, vilket motsvarar 1 procent av skatter och bidrag. Den låga resultatnivån är en direkt följd av det rådande ansträngda ekonomiska läget. Målsättningen är en resultatnivå på 3 procent, vilket förväntas uppnås under 2029. De åtgärder som har initierats av nämnderna förväntas få effekt under planperioden och resultatnivån stiger därför successivt. Investeringsnivån är hög åren 2025 och 2026, vilket förklaras av pågående investeringar gällande renoveringen av simhallen och byggnationen av Tallkottens förskola. Med anledning av de svaga resultatnivåerna 2024 och 2025 och den höga investeringsnivån 2025-2026 har kommunens likviditet behövt förstärkas. Under februari 2026 effektuerades den i planen budgeterade nyupplåningsramen på 60 miljoner kronor, vilket innebär att kommunens sammanlagda låneskuld i och med detta uppgår till 312 miljoner kronor. Att Mullsjö kommun klarar att självfinansiera sina investeringar framöver är nödvändigt för att inte Sida 191 av 337 35 försämra den finansiella ställningen ytterligare. För att inte försämra kommunens ekonomiska ställning ytterligare genom ökad skuldsättningsgrad hålls investeringsnivån under planåren ned med syfte att anpassa nivån efter det finansiella utrymme som medges av resultat och avskrivningar. Det innebär att flera projekt i investeringsplanen har pausats med ambitionen att återuppta dem när kommunens ekonomi har stabiliserats och resultatnivån förstärkts. När förutsättningarna så medger kommer de investeringsprojekt som finns i investeringsplanen att effektueras. Om de budgeterade resultatnivåerna uppnås och kommunens investeringsvolym hålls inom den budgeterade investeringsramen, bedöms soliditeten successivt förstärkas under planperioden och beräknas till 21 procent vid utgången av 2029. Kommunen Bokslut 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Antal invånare 31/12 7 544 7 614 7 652 7 688 Kommunal skattesats, kr 22,34 22,34 22,34 22,34 Årets resultat, mnkr 4,8 5,9 9,2 12,8 Genomförda investeringar (netto), 68,9 78,0 15,3 15,3 mnkr Soliditet, % 19,6 17,0 18,0 19,3 Soliditet inkl. -2,5 -2,0 0,1 2,6 pensionsförpliktelser, % Långfristig låneskuld, mnkr 256,0 312,0 310,0 308,0 Sida 192 av 337 36 Ekonomi I denna del redovisas finansiella rapporter med nothänvisningar för koncernen och kommunen. I not lämnas också information om de redovisningsprinciper som i allt väsentligt tillämpas vid kommunens redovisning. Vidare redovisas en drift- och investeringsredovisning med kommentarer. Finansiella rapporter för VA-verksamhet och renhållning finns redovisade i årsredovisningen för Mullsjö Energi och Miljö AB. Finansiella rapporter och nothänvisningar Resultaträkning mnkr Not Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 173,1 161,9 97,4 91,5 Verksamhetens kostnader 3 -655,0 -653,1 -613,6 -606,3 Avskrivningar -45,3 -47,1 -31,0 -30,8 Verksamhetens nettokostnader -527,2 -538,3 -547,2 -545,6 Skatteintäkter 4 410,1 389,8 410,1 389,8 Generella statsbidrag och utjämning 5 150,6 152,5 150,6 152,5 Verksamhetens resultat 33,5 4,0 13,5 -3,3 Finansiella intäkter 6 3,8 7,7 3,7 7,1 Finansiella kostnader 6 -19,6 -26,0 -12,4 -17,9 Resultat efter finansiella poster 17,7 -14,3 4,8 -14,1 ÅRETS RESULTAT 17,7 -14,3 4,8 -14,1 Balansräkning mnkr Not Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 7 0,8 0,9 0,8 0,9 Materiella anläggningstillgångar 8 950,2 930,2 512,0 479,6 Mark, byggnader, tekniska anläggningar 828,9 774,0 467,4 431,6 Maskiner och inventarier 121,3 156,2 44,6 48,0 Finansiella anläggningstillgångar 9 10,8 11,0 64,9 64,9 Summa anläggningstillgångar 961,8 942,1 577,7 545,4 Sida 193 av 337 37 mnkr Not Koncernen Kommunen Förråd, lager och exploateringsfastigheter 10 11,1 7,0 11,1 5,8 Fordringar 11 51,3 59,5 50,0 55,4 Kassa och bank 12 89,8 111,9 89,7 105,5 Summa omsättningstillgångar 152,2 178,4 150,8 166,7 SUMMA TILLGÅNGAR 1 114,0 1 120,5 728,5 712,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 13 Eget kapital vid årets början 156,5 171,1 137,8 151,9 varav resultatutjämningsreserv 7,7 7,7 7,7 7,7 Justering av eget kapital 6,9 -0,3 - - Årets resultat 17,7 -14,3 4,8 -14,1 Eget kapital vid årets slut 181,1 156,5 142,6 137,8 Avsättningar 117,4 111,3 113,4 109,2 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 14 90,5 85,9 90,5 85,9 Andra avsättningar 15 26,9 25,4 22,9 23,3 Skulder Långfristiga skulder 16 673,4 705,2 314,5 299,6 Kortfristiga skulder 17 142,1 147,5 158,0 165,6 Summa skulder 815,5 852,7 472,5 465,2 S:a EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH 1 114,0 1 120,5 728,5 712,2 SKULDER Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt som inte upptagits bland 14 161,0 167,1 161,0 167,1 skulder eller avsättningar Borgensförbindelser 18 448,9 496,3 448,9 496,3 Kassaflödesanalys mnkr Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Den löpande verksamheten Årets resultat 17,7 -14,3 4,8 -14,1 Justering för ej likviditetspåverkande poster: Sida 194 av 337 38 mnkr Koncernen Kommunen återföring periodiseringsfond 0,3 - - - av- och nedskrivningar 45,3 47,1 31,0 30,8 utrangeringar - 3,6 - 3,6 avsättningar 4,2 14,9 4,2 14,9 reavinst/reaförlust -12,3 - - - övriga ej likviditetspåverkande poster -6,6 -6,0 -6,6 -6,0 Justering för rörelsekapitalets förändring: ökning (-) /minskning (+) kortfristiga fordringar 10,9 3,6 5,4 8,9 ökning (-) /minskning (+) förråd, exploatering -4,2 1,0 -5,3 0,8 ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder -8,4 20,0 -7,5 16,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 46,9 69,9 26,0 55,0 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -92,5 -61,5 -61,9 -48,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 50,2 - - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -42,3 -61,5 -61,9 -48,8 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 22,5 - 22,5 - Amortering av låneskulder -48,9 -3,6 -2,1 -2,0 Amortering av skulder för finansiell leasing -0,3 -3,3 -0,3 -3,2 Övriga tillförda (+) använda (-) medel - -1,0 - -0,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -26,7 -7,9 20,1 -5,9 ÅRETS KASSAFLÖDE -22,1 0,5 -15,8 0,3 Likvida medel vid årets början 111,9 111,4 105,5 105,2 Likvida medel vid årets slut 89,8 111,9 89,7 105,5 Nothänvisningar, mnkr Avrundningsdifferenser kan förekomma i nothänvisningarna. Not 1 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av Kommunallagen samt Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR). Utöver lagarna lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunernas redovisning. Kommunen strävar efter att följa dessa lagar och rekommendationer samt vad i övrigt kan anses som god redovisningssed. RKR R1 Bokföring och arkivering En genomgång kommer att påbörjas för att säkerställa att rekommendationen följs. En aktuell systemdokumentation saknas. RKR R2 Intäkter Sida 195 av 337 39 Fakturor utställda av Mullsjö kommun Faktureringsmetoden tillämpas, vilket betyder att inkomsten intäktsförs i samband med att kundfakturan skapas. Vid bokslut kan en av kommunen levererad men ännu inte fakturerad vara eller tjänst periodiseras och intäktsföras. Skatteintäkter Skatteintäkterna i kommunen består av preliminära skatteintäkter, justering skatteavräkning föregående år samt prognos skatteavräkning innevarande år. Vid periodisering av skatteintäkter har SKR:s decemberprognos använts. Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen. De redovisas normalt efter kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalningen. Exempel på poster som redovisas under generella statsbidrag och utjämning är kommunalekonomisk utjämning, kostnadsutjämning för kommunernas stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt regleringsbidraget/avgiften. Fastighetsavgift Intäkterna från fastighetsavgift baseras på SKR:s prognos från december. Ersättning för ingående mervärdesskatt Ersättningar för ingående mervärdesskatt, den så kallade kommunmomsen nettoredovisas i kommunens bokföring. Försäljning av mark/tomter Exploateringsområden Intäkter från försäljning av mark/tomter avräknas på ett balanskonto (omsättningstillgång) mot de exploateringskostnader kommunen har. Övrig tomtförsäljning Intäkter från försäljning av enstaka tomter som inte ingår i ett exploateringsområde intäktsförs direkt i resultaträkningen. RKR R3 Immateriella tillgångar Väsentligt värde för bedömning av immateriell tillgång är ett halvt basbelopp. RKR R4 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde (utgift) med avdrag för investeringsbidrag och planenliga avskrivningar. Gränsdragningen för vad som redovisas som investering är ett halvt basbelopp för ett investeringsprojekt. Avskrivningar För materiella anläggningstillgångar tillämpas linjär avskrivning över beräknad nyttjandeperiod som är baserad på anskaffningsvärdet. Endast investeringar som är fullt genomförda och tagna i bruk aktiveras, resterande investeringar redovisas som pågående. Avskrivningen påbörjas kalenderåret efter att anläggningen tagits i bruk och inte innevarande år som föreskrivs, med undantag för fastigheten Margaretas Park där avskrivningen påbörjades innevarande år. Ambitionen är dock att aktivera investeringarna som är genomförda och tagna i bruk vid tre tillfällen; per sista april, sista augusti och vid bokslut. Resterande läggs på pågående investeringar. Sida 196 av 337 40 Avskrivningstider • Maskiner, inventarier och tekniska anläggningar 3-10 år • Fastigheter 10-75 år Komponentindelning Kommunen har implementerat komponentavskrivning på tillkommande investeringar från och med 2016. Då äldre investeringars kvarvarande avskrivningstid är kort, vilket i sin tur innebär låga restvärden, har kommunen gjort bedömningen att inte komponentindela dessa. Byggnader • Stomme 50 år (riktmärke 50-100 år) • Tak 35 år • Fasad 40 år • Inre ytskikt (golv, innerväggar, innertak) 15 år • Installationer (el, rör, ventilation, hiss) 25 år Gator och vägar • Stomme 50 år • Ytbeläggning 20 år • Belysning 25 år Avskrivningstiderna för de olika komponenterna ska ses som ett riktmärke. En individuell bedömning ska göras för varje enskild komponent. Exploateringstillgångar redovisas som omsättningstillgång. RKR R5 Leasing Finansiell leasing innebär att äganderätten kan överföras till leasingtagaren vid avtalsperiodens slut. Operationell leasing kan liknas vid ett avtal där äganderätten inte kan övergå till leasetagaren. Operationell leasing med kommunen som leasetagare består av fordon, inventarier och teknisk utrustning. Kommunen har i not 19 redovisat operationell och finansiell leasing. RKR R6 Nedskrivningar Rekommendationen inte tillämplig i år. RKR R7 Finansiella tillgångar och finansiella skulder Kommunen klassificerar finansiella tillgångar, där syftet är att den ska innehas eller brukas stadigvarande, som anläggningstillgång. Ska den finansiella tillgången vara tillgänglig för att möta löpande utgifter klassificeras den som en omsättningstillgång. Kommunens finansiella skulder klassificeras som kortfristig om den: • förfaller till betalning inom tolv månader räknat från balansdagen, eller • förväntas bli betald inom det normala förloppet av kommunens verksamhetscykel (till exempel leverantörsskulder). Sida 197 av 337 41 RKR R8 Säkringsredovisning och derivat Kommunen har ingått ränteswapavtal. Avtalet löpte ut i juni. Eventuella ränteskillnader som erhålls eller erläggs på grund av ränteswap redovisas som intäkts- eller kostnadsränta periodiserad över avtalsperioden. RKR R9 Avsättningar och ansvarsförbindelser Kommunens pensionsskuld till personalen har bokförts som en avsättning avseende åtaganden efter 1998 samt som ansvarsförbindelse avseende åtaganden före 1998. Vid beräkning av pensionsavsättning och ansvarsförbindelse har underlag från KPA Pension använts. RKR R11 Extraordinära och jämförelsestörande poster Rekommendationen är inte tillämplig i år. RKR R12 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelse av fel Rekommendationen är inte tillämplig i år. RKR R13 Kassaflödesanalys Kommunens kassaflödesanalys är uppställd enligt rekommendationens indirekta metod. RKR R14 Drift- och investeringsredovisning Kommunen upprättar en drift- och investeringsredovisning som presenteras i årsredovisningens ekonomiavsnitt. RKR R15 Förvaltningsberättelse Kommunen tillämpar i stora delar struktur och rubriker enligt rekommendationen. RKR R16 Sammanställda räkenskaper Den kommunala koncernen innefattar Mullsjö kommun samt de två helägda kommunala koncernföretagen Mullsjö Energi och Miljö AB samt Mullsjö Bostäder AB. I de sammanställda räkenskaperna ingår även Mullsjö Bostäder AB:s dotterbolag Fastighets AB Gyljeryd 1:24. De sammanställda räkenskaperna är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Det innebär att vid förvärvstillfället har förvärvat eget kapital eliminerats och att därefter intjänat kapital räknas med i koncernens egna kapital. Med proportionell konsolidering menas att ägda andelar av räkenskaperna tas med i den i de sammanställda räkenskaperna. RKR R17 Delårsrapport Rekommendationen inte tillämplig i årsredovisningen. RKR R18 Övriga upplysningar som ska lämnas i not Tilläggsupplysning om genomsnittlig nyttjandeperiod per anläggningstyp redovisas under not 7 Immateriella anläggningstillgångar och not 8 Materiella anläggningstillgångar. Tilläggsupplysningar återfinns även under rubriken Upplysningar. Sida 198 av 337 42 Not 2 Verksamhetens intäkter Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Försäljningsintäkter - 2,2 3,0 2,6 Taxor och avgifter 41,6 47,7 20,8 20,0 Hyror och arrenden 59,4 56,1 13,8 13,0 Bidrag och kostnadsersättningar 41,7 38,0 41,7 39,9 från staten Övriga bidrag 1,6 4,3 1,6 2,4 Försäljning verksamhet och 16,5 13,6 16,5 13,6 konsulttjänster Realisationsvinster 12,3 - - - Summa 173,1 161,9 97,4 91,5 Not 3 Verksamhetens kostnader Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Personalkostnader exkl -363,7 -344,7 -350,9 -329,1 pensionskostnader Pensionskostnader -41,2 -49,0 -40,7 -48,6 Varor -43,7 -40,7 -32,2 -32,5 Tjänster -48,7 -50,5 -42,1 -44,3 Lämnade bidrag -13,7 -11,4 -13,7 -11,4 Köp av verksamhet -114,9 -123,1 -101,7 -99,4 Hyror och fastighetsservice -27,9 -28,4 -31,8 -36,4 Realisationsförluster - -3,7 - -3,7 Avsättn. framtida medlemsavg. i -0,5 -0,9 -0,5 -0,9 Kommuninvest Bolagsskatt -0,7 -0,7 - - Summa -655,0 -653,1 -613,6 -606,3 Not 4 Skatteintäkter Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Preliminär kommunskatt 412,6 390,3 412,6 390,3 Slutavräkn. föregående år, -0,1 -1,9 -0,1 -1,9 justeringspost Slutavräkn. innevarande år, prognos -2,4 1,4 -2,4 1,4 Summa 410,1 389,8 410,1 389,8 Not 5 Generella statsbidrag och Koncernen Kommunen utjämning 2025 2024 2025 2024 Inkomstutjämning 117,4 117,3 117,4 117,3 Sida 199 av 337 43 Not 5 Generella statsbidrag och Koncernen Kommunen utjämning Regleringsbidrag 20,0 23,2 20,0 23,2 Kommunal fastighetsavgift 24,8 24,1 24,8 24,1 Generella bidrag från staten 0,5 4,6 0,5 4,6 Kostnadsutjämningsavgift -3,4 -9,2 -3,4 -9,2 Avgift för LSS-utjämning -8,7 -7,5 -8,7 -7,5 Summa 150,6 152,5 150,6 152,5 Not 6 Finansiella intäkter och Koncernen Kommunen kostnader 2025 2024 2025 2024 Finansiella intäkter Utdelning Kommuninvest 0,5 0,7 0,5 0,7 Utdelning från koncernföretag - 0,3 0,2 0,3 Borgensavgifter 0,3 - 1,5 1,2 Ränteintäkter 3,0 6,7 1,5 4,9 Summa 3,8 7,7 3,7 7,1 Finansiella kostnader Räntekostnader mm -14,6 -17,0 -7,4 -8,9 Ränta leasingskuld -1,8 -1,9 -1,8 -1,9 Ränta pensionsavsättning -3,2 -7,1 -3,2 -7,1 Summa -19,6 -26,0 -12,4 -17,9 Summa finansnetto -15,8 -18,3 -8,7 -10,8 Not 7 Immateriella Koncernen Kommunen anläggningstillgångar 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 0,9 0,9 0,9 0,9 Avskrivningar -0,1 - -0,1 - Utgående redovisat värde 0,8 0,9 0,8 0,9 Bedömd genomsnittlig 10 10 10 10 nyttjandeperiod Nyttjandeperioden för kommunens immateriella tillgångar är bedömd utifrån kommunens framtagna planer gällande utvecklingen under kommande 10 år. Sida 200 av 337 44 Koncernen Kommunen Not 8 Materiella anläggningstillgångar 2025 2024 2025 2024 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Markreserv 44,0 33,9 5,9 5,9 Verksamhetsfastigheter inkl 629,1 613,1 318,0 323,7 finansiell leasing Affärsfastigheter 2,2 2,3 2,2 2,3 Publika fastigheter 63,7 64,9 63,7 64,9 Pågående investeringar 88,8 58,6 76,5 33,6 Övriga fastigheter 1,1 1,2 1,1 1,2 Summa 828,9 774,0 467,4 431,6 Ingående anskaffningsvärde 774,0 750,5 431,6 411,2 Förändringar under året 54,9 23,5 35,8 20,4 varav årets nettoinvesteringar 86,0 56,5 58,0 44,7 varav årets avskrivningar -28,0 -22,3 -19,1 -17,6 varav årets avskrivningar finansiell leasing -3,1 -3,1 -3,1 -3,1 varav årets utrangeringar -9,1 -7,6 -8,9 -7,6 varav återförda avskrivningar vid 9,1 - 8,9 4,0 utrangering Bokfört värde 31 december 828,9 774,0 467,4 431,6 Bedömd genomsnittlig 40,8 35,8 29,3 29,6 nyttjandeperiod Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 156,2 138,4 48,0 23,5 Förändringar under året -34,9 17,8 -3,4 24,5 varav årets nettoinvesteringar 6,5 5,5 3,9 3,1 varav årets försäljninger -38,5 - - - varav årets investeringar finansiella leasing 2,0 33,2 2,0 33,2 lös egendom varav årets avskrivningar -0,1 -15,2 -4,4 -6,1 varav årets avskrivningar finansiell leasing -4,9 -5,7 -4,9 -5,7 varav årets utrangeringar -17,3 - -17,2 - varav årets utrangeringar fin. leasing lös -1,6 - -1,6 - egendom Sida 201 av 337 45 varav återförda avskrivningar vid 18,9 - 18,8 - utrangering Bokfört värde 31 december 121,3 156,2 44,6 48,0 Bedömd genomsnittlig 16,8 15,8 11,0 15,5 nyttjandeperiod Summa anläggningstillgångar 950,2 930,2 512,0 479,6 Under året har fullt avskrivna materiella anläggningstillgångar utrangerats. Utrangeringarna har inte påverkat årets resultat. Not 9 Finansiella Koncernen Kommunen anläggningstillgångar 2025 2024 2025 2024 Aktier och andelar Mullsjö Bostäder AB 0,6 0,8 47,7 47,7 Mullsjö Energi och Miljö AB - - 7,1 7,1 Kommuninvest ekonomiska 9,2 9,2 9,2 9,2 förening Övriga 0,9 0,9 0,9 0,9 Summa 10,8 11,0 64,9 64,9 Not 10 Förråd och Koncernen Kommunen exploateringsfastigheter 2025 2024 2025 2024 Förråd MEMAB - 1,2 - - Exploateringsfastigheter 11,1 5,8 11,1 5,8 Summa 11,1 7,0 11,1 5,8 Not 11 Kortfristiga fordringar Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Kundfordringar 4,2 11,0 4,8 8,9 Upplupna riktade statsbidrag - 0,4 - 0,4 Övriga förutbetalda kostnader och 40,2 41,4 38,5 39,8 upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar 6,8 6,7 6,7 6,3 Summa 51,2 59,5 50,0 55,4 Not 12 Likvida medel Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Bank och plusgiro 89,8 111,9 89,7 105,5 Sida 202 av 337 46 Not 13 Eget kapital Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Ingående eget kapital 156,5 171,1 137,8 152,0 Justering av eget kapital 6,9 -0,3 - 0 Årets resultat 17,7 -14,3 4,8 -14,1 Utgående eget kapital 181,1 156,5 142,6 137,8 varav resultatutjämningsreserv 7,7 7,7 7,7 7,7 Not 14 Pensionsförpliktelse Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Avsatt till pensioner Ingående avsättning 85,9 68,9 85,9 68,9 Nya förpliktelser under året 7,1 18,8 7,1 18,8 varav nyintjänade pensioner 3,9 11,7 3,9 11,7 varav ränte- och basbeloppsuppräkning 3,2 7,1 3,2 7,1 Årets utbetalningar -2,1 -2,0 -2,1 -2,0 Övrigt -0,3 0,2 -0,3 0,2 Summa avsatt till pensioner 90,6 85,9 90,6 85,9 Specifikation - avsatt till pensioner Förmånsbestämd ålderspension 61,4 57,7 61,4 57,7 Pension till efterlevande 0 0 0 0 PA-KL pensioner och äldre 3,9 4,1 3,9 4,1 Politikerpension inkl. OPF-KL 1,9 1,6 1,9 1,6 Övrigt 5,7 5,7 5,7 5,7 Summa pensioner 72,9 69,1 72,9 69,1 Löneskatt 17,7 16,8 17,7 16,8 Summa avsatt till pensioner 90,6 85,9 90,6 85,9 Ansvarsförbindelse inkl. löneskatt Ingående ansvarsförbindelse 167,1 158,0 167,1 158,0 KPA justering ingående balans - 4,3 - 4,3 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 7,2 12,2 7,2 12,2 Årets utbetalningar -12,8 -12,6 -12,8 -12,6 Övrigt -0,5 5,2 -0,5 5,2 Summa ansvarsförbindelse 161,0 167,1 161,0 167,1 Sida 203 av 337 47 Not 14 Pensionsförpliktelse Koncernen Kommunen Årets pensionskostnader inkl. löneskatt Årets avsättning 1,5 9,8 1,5 9,8 Pensionsutbetalningar 15,0 14,7 15,0 14,7 Avgiftsbestämd ålderspension 23,3 22,9 22,3 21,9 Finansiella kostnader 3,2 7,1 3,2 7,1 Summa pensionskostnader 43,0 54,5 42,0 53,5 Aktualiseringsgrad, % 94 94 94 94 Visstidspension, antal 1 1 1 1 Not 15 Andra avsättningar Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början 22,4 24,6 22,4 24,6 Nya avsättningar - - - - Ianspråktagna avsättningar -0,9 -2,2 0,9 -2,2 Summa 21,5 22,4 21,5 22,4 Avsatt till framtida medlemsavgifter i Kommuninvest Redovisat värde vid årets början 0,9 0,7 0,9 0,7 Nya avsättningar 0,5 0,9 0,5 0,9 Ianspråktagna avsättningar - -0,7 - -0,7 Summa 1,4 0,9 1,4 0,9 Uppskjuten skatteskuld Mullsjö Bostäder AB 2,1 2,1 - - Mullsjö Energi och Miljö AB 1,9 - - - Summa 4,0 2,1 - - Summa 26,9 25,4 22,9 23,3 Sida 204 av 337 48 Not 16 Långfristiga skulder Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Ingående låneskuld 639,2 642,9 233,6 235,6 Återf. kortfrist del av långfr.lån 3,2 3,1 2,0 2,0 föreg. år Nya lån 22,5 - 22,5 - Amortering exkl. kortfristig del -48,9 -3,6 -2,1 -2,0 Långfristig låneskuld 616,0 642,4 256,0 235,6 Kortfristig del av långfristig skuld -3,6 -3,2 -2,5 -2,0 Summa långfristig låneskuld 612,4 639,2 253,5 233,6 Ing. långfrist. leasingskuld fast 41,2 43,8 41,2 43,8 egendom Återföring kortfr. del föregående år 2,9 3,1 2,9 3,1 Amortering -2,9 -2,8 -2,9 -2,8 Långfristig leasingskuld fast 41,2 44,1 41,2 44,1 egendom Kortfristig del innevarande år -2,6 -2,9 -2,6 -2,9 Summa långfristig leasingskuld 38,6 41,2 38,6 41,2 fast egendom Ing. långfrist. leasingskuld lös 24,8 - 24,8 - egendom Anskaffningar 2,0 28,2 2,0 28,2 Bortbokade skulder -0,6 - -0,6 - Återföring kortfr. del föregående år 3,4 - 3,4 - Amortering -3,7 - -3,7 - Långfrist leasingskuld lös egendom 25,9 28,2 25,9 28,2 Kortfristig del innevarande år -3,5 -3,4 -3,5 -3,4 Summa långfristig leasingskuld 22,4 24,8 22,4 24,8 lös egendom Summa långfristiga skulder 673,4 705,2 314,5 299,6 Uppgifter om kort- och långfristig upplåning Genomsnittlig ränta % 2,18 2,27 2,79 2,77 Genomsnittlig ränta % exkl. derivat 2,12 2,27 2,64 2,78 Genomsnittlig kapitalbindning, år 2,42 2,85 2,70 2,46 Marknadsvärde säkringsinstrument Säkrad låneskuld - 60,0 - 60,0 Marknadsvärde ränteswap - -0,4 - -0,4 Sida 205 av 337 49 Not 17 Kortfristiga skulder Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Leverantörsskulder 33,3 37,9 28,1 33,4 Källskatt och arbetsgivaravgifter 12,2 11,7 11,9 11,3 Semester- och övertidsskuld 19,2 18,9 18,6 17,7 Upplupna pensioner inkl. löneskatt 12,4 11,8 12,0 11,5 Förutbetalda riktade statsbidrag 1,6 2,4 1,5 2,4 Övriga förutbetalda intäkter och 47,5 48,5 31,0 30,8 upplupna kostnader Skulder till koncernföretag - - 40,6 44,1 Övriga kortfristiga skulder 15,9 16,3 14,3 14,3 Summa 142,1 147,5 158,0 165,5 Not 18 Övriga Koncernen Kommunen ansvarsförbindelser 2025 2024 2025 2024 Borgensåtagande kommunala bolag Mullsjö Bostäder AB 265,0 265,0 265,0 265,0 Mullsjö Energi och Miljö AB 66,9 112,8 66,9 112,8 Fastighetsaktiebolaget Gyljeryd 1:24 28,1 29,0 28,1 29,0 Summa 360,0 406,8 360,0 406,8 Övriga förpliktelser Riksbyggens Kooperativa Hyresrättsförening Mullsjö omsorgsbostäder 88,9 89,5 88,9 89,5 Summa övriga 448,9 496,3 448,9 496,3 ansvarsförbindelser Sida 206 av 337 50 Not 19 Leasing Koncernen Kommunen 2025 2024 2025 2024 Operationell leasing Förfaller till betalning: inom 1 år 4,1 5,0 4,1 5,0 senare än 1 år men inom 5 år 1,8 2,2 1,8 2,2 5,9 7,2 5,9 7,2 Finansiella leasingavtal där avtalstiden överstiger 3 år, lös egendom Totala minimileaseavgifter 29,7 33,0 29,7 33,0 Framtida finansiella kostnader -3,8 -4,7 -3,8 -4,7 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 25,9 28,3 25,9 28,3 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enlig följande: Inom 1 år 3,6 3,4 3,6 3,4 Senare än 1 år men inom 5 år 13,7 12,7 13,7 13,2 Senare än 5 år 8,6 11,7 8,6 11,7 25,9 28,3 25,9 28,3 Operationell leasingkostnad 25,9 28,3 25,9 28,3 Finansiell leasing, fast egendom Totala minimileaseavgifter 46,7 50,3 46,7 50,3 Framtida finansiella kostnader -5,5 -6,2 -5,5 -6,2 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 41,2 44,1 41,2 44,1 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år 2,6 2,9 2,6 2,9 Senare än 1 år men inom 5 år 9,5 9,7 9,5 9,7 Senare än 5 år 29,1 31,5 29,1 31,5 41,2 44,1 41,2 44,1 Finansiell leasingkostnad 41,2 44,1 41,2 44,1 Sida 207 av 337 51 Not 20 Koncerninterna förhållanden Ägd Enhet Ägartillskott Koncernbidrag Utdelning andel mnkr Givna Mottagn Givna Mottagn Givna Mottagn a a a Kommunen 0,2 Mullsjö Energi och Miljö AB 100% Mullsjö Bostäder AB 100% 0,2 Summa 0,2 0,2 Ägd Enhet Försäljning Lån Borgensavgifter Borgen andel mnkr Intäkt Kostna Givare Mottaga Intäkt Kostna Givare Mottaga d re d re Kommunen 3,6 5,3 1,2 360,0 Mullsjö Energi 100% 6,2 3,3 0,3 66,9 och Miljö AB Mullsjö Bostäder 100% 2,7 3,9 0,9 293,1 AB Summa 12,5 12,5 1,2 1,2 360,0 360,0 Upplysningar Upplysning om kostnad för Koncernen Kommunen räkenskapsrevision, tkr 2025 2024 2025 2024 Räkenskapsrevision 286,0 291,0 150,0 150,0 Räkenskaperna har granskats i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. Det sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapport avseende bokslut och årsredovisning kommer finnas tillgängliga på Mullsjö kommuns hemsida. Drift- och investeringsredovisningens uppbyggnad Här lämnas uppgifter om drift- och investeringsredovisningens uppbyggnad samt redovisas en schematisk bild som beskriver drift- och investeringsredovisningens samband med årsredovisningens övriga delar. Allmänt Den ekonomiska styrningen sker bland annat genom att fullmäktige i budget anvisar resurser till kommunstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar. Sida 208 av 337 52 Kommunfullmäktige beslutar inför varje verksamhetsår om strategisk plan med budget i september. Nämnderna och kommunstyrelsen upprättar därefter detaljbudgetar för sina ansvarområden senast sista december. Driftbudget Fullmäktige tilldelar nämnderna en budgetram/nettoanslag för att bedriva de verksamheter nämnden ansvarar för. Omdisponering av anslag mellan nämnder samt tilläggsanslag kan beslutas av fullmäktige under året. Mullsjö kommun använder sig av prislappsmodellen vid framtagande av nämndernas ramar för den obligatorsika verksamheten. Prislappsmodellen utgår från kostnadsutjämningen vilket betyder att nämndernas ramar kopplas till kommunens förutsättningar inom de verksamheter som ingår i prislappsmodellen/kostnadsutjämningen. De budgetramar som genereras via prislappsmodellen utgår från en genomsnittlig effektivitet samt ambitionsnivå. De verksamheter i Mullsjö kommun som har prislapp är: förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning inklusive SFI, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt funktionshinderomsorg enligt LSS. Nämnder, där verksamheter inte tilldelas prislapp, får anslag med föregående års budget som grund. Nämnderna fördelar fullmäktiges nettoanslag i sin detaljbudget. Detta sker brutto uppdelat på intäkter och kostnader samt på verksamheter och enheter som respektive nämnd ansvarar för. Driftbudgeten fastställs på tre år, där det första året utgör budgetåret och de därefter följande två åren utgör planeringsår. Beslutade anslagsförändringar 2025: Från anslag KS förfogande till: • Arbetsmarknadsenheten (socialnämnden), 815 tusen kronor • Centrumplan (byggnadsnämnden), 150 tusen kronor • Hälsostrateg (kommunstyrelsen), 200 tusen kronor Investeringsbudget Fullmäktige tilldelar investeringsanslag som binds på varje enskilt större projekt. Fullmäktige tilldelar också nämnderna anslag för reinvesteringar i verksamheterna. Investeringarna har en tioårig planeringsperiod, där det första året utgör budgetåret och de efterföljande åren utgör planeringsår. Den beslutade totalutgiften för investeringsprojekten fördelas således på budgetåret och respektive planeringsår. Bolagen Ingen koncernbudget upprättas, bolagen beslutar sina egna budgetar. Beskrivning av drift- och investeringsredovisningens samband med övriga finansiella rapporter Sida 209 av 337 53 Tillämpade internredovisningsprinciper Poster som finns i resultaträkningen, men inte i driftredovisningen, är skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster. Poster som kalkylmässigt simuleras i driftredovisningen är: • personalomkostnader, i form av arbetsgivaravgifter, avtalspension och löneskatt. Dessa kalkyleras schablonmässigt till 41,0 procent av lönekostnaden. • kapitalkostnader, i form av avskrivningar och ränta på bundet kapital. Avskrivningskostnaderna fördelas ut på nämnderna, detta sker i samband med aktivering av anläggningstillgången. Den internt beräknade räntan uppgår till 2,5 procent. För mer information se Redovisningsprinciper RKR R4. Betydande gemensamma kostnader som fördelas mellan kommunens olika verksamheter genom interndebitering är: • hyreskostnader: internhyran är satt utifrån kommunens internhyresmodell, där självkostnadshyra debiteras utifrån en beslutad ambitionsnivå gällande kommunens fastigheter. • kost: kostpriset är satt utifrån en beslutad ambitionsnivå gällande kostverksamheten. Upplysningar om upprättade särredovisningar Följande särredovisningar har upprättats under räkenskapsåret inom kommunkoncernen: Redovisningen avser Lagstiftning VA-redovisning Lag om allmänna vattentjänster Fjärrverksamhet Fjärrvärmelagen Upprättade särredovisningar finns tillgängliga på bolaget Mullsjö Energi och Miljös hemsida. Sida 210 av 337 54 Driftredovisning Driftredovisning per Budget Budget Intäkter Kostnader Nettokostnad nämnd netto - Innev. Innev. Innev. Innev. avvikel Styrelse/nämnd Fg. år Fg. år Fg. år år år år år se Kommunstyrelse 4,3 7,8 -58,1 -59,7 -53,8 -51,9 -53,6 -0,2 Teknisk nämnd 89,5 87,3 -114,7 -112,4 -25,2 -25,1 -26,9 1,8 Barn- och 39,9 39,2 -275,5 -272,1 -235,7 -232,9 -238,2 2,5 utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd 3,5 2,5 -21,6 -22,1 -18,2 -19,6 -18,7 0,5 Socialnämnd 30,4 28,8 -235,6 -222,7 -205,2 -193,9 -187,6 -17,7 Byggnadsnämnd 2,1 1,8 -5,2 -5,3 -3,1 -3,5 -3,8 0,7 Miljönämnd - - -1,4 -2,2 -1,4 -2,2 -2,7 1,4 Finansförvaltningens 119,9 118,8 -124,7 -135,3 -4,8 -16,5 -11,6 6,9 verksamhetsdel just för riktat generellt - -1,6 - - - 1,6 - statsbidrag Avgår: Avskrivningar - - 31,0 30,8 31,0 30,8 24,8 6,2 Avgår: Interna poster -192,2 -194,7 192,2 194,7 - - - - Verksamhetens intäkter och Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen 97,4 91,5 613,6 -606,3 -516,2 -514,8 -518,3 2,1 Avrundningsdifferenser kan förekomma i tabellen. Verksamhetens nettokostnader för 2025 uppgår till 547,2 miljoner kronor. Av dessa utgörs 516,2 miljoner av verksamhetens kostnader och intäkter och 31 miljoner av avskrivningar. Jämfört med budget innebär detta en avvikelse på -4,1 miljoner kronor. När avskrivningarna exkluderas blir avvikelsen 2,1 miljoner kronor. Kommunstyrelsen redovisar en negativ budgetavvikelse med -0,2 miljoner kronor. Under året har ett besparingskrav på 1,9 miljoner kronor lagts centralt för att anpassa verksamhetskostnaderna till budget. Merparten av besparingskravet, har koncentrerats till kommunkontoret, under kommundirektörens ansvar. Syftet med denna lösning är att undvika att minska budgetarna för de enskilda avdelningarna. Avdelningarna har under året arbetat med att hålla kostnaderna nere och redovisar tillsammans en positiv avvikelse mot budget som möter större delen av besparingskravet. Inom tekniska nämnden är budgetavvikelsen 1,8 miljoner kronor. Gata/parkverksamheten och fastighetsavdelningen redovisar överskott, vilket främst beror på det milda vädret under november och december, vilket medförde lägre kostnader för snöröjning, värme och el. Kostenheten redovisar en negativ budgetavvikelse. Största anledning till underskottet är liksom tidigare att prismodellen inte fullt ut finansierar kostenhetens organisation. Sida 211 av 337 55 Kultur- och fritidsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,5 miljoner kronor. Trots att simhallen har varit stängd under året har ett aktivt och medvetet arbete för att nå en ekonomi i balans pågått där fokus har legat på kostnadskontroll, prioriteringar samt översyn av avtal och verksamhetskostnader. Avvikelsen inom vissa verksamheter förklaras av förändrade behov, anpassningar i bemanning och verksamhet samt strukturella utmaningar som byggts upp över tid. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 2,5 miljoner kronor. Förskoleverksamheten redovisar en negativ budgetavvikelse som beror på kostnader kopplade till verksamhetens lokaler men också högre vikariekostnader under perioder med mycket sjukdom. Grundskolan visar ett överskott på grund av vakanser, elever på den anpassade grundskolan som inte längre behöver vara placerade i annan kommun, ökade statsbidrag samt budgettillskott utifrån kommunfullmäktiges beslut om förskola och skola i Sandhem. Gymnasie- och vuxenutbildningens positiva resultat beror på färre antal köpta platser än budgeterat. Socialnämndens budgetavvikelse uppgår till -17,7 miljoner kronor. Negativ avvikelse finns inom myndighet och beror främst på fler och dyrare placeringar. Även vård och omsorg visar en negativ avvikelse: Äldreomsorgen har haft ökade personalkostnader inom hemtjänst, Björkgården, Margaretas Park samt placeringar inom korttidsvården. Funktionshinderomsorgen har haft kostnader för LSS-ärenden som inte kunnat verkställas i kommunen och ökade kostnader för daglig verksamhet. Miljönämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 1,4 miljoner kronor. Detta förklaras främst av lägre personalkostnader på grund av vakanser. Avvikelsen avser Mullsjös andel. Byggnadsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,7 miljoner kronor, vilket främst beror på högre intäkter för bygglovsavgifter. Finansförvaltningens verksamhetskostnader redovisar en positiv avvikelse på 7,7 miljoner kronor. Detta förklaras huvudsakligen av att avskrivningspotten inte nyttjats fullt ut. Sida 212 av 337 56 Investeringsredovisning Investeringsredovisning, Totalutgift Varav: årets investeringar mnkr Tot. Ack. Avvikel Budget Överf Tillägg Tot. Pågående investeringar Utfall budget utfall se 2025 fr. 2024 sbudg budget Investeringsprojekt Simhall 70,8 49,7 21,1 5,2 12,5 25,0 42,7 21,7 Fordon räddningstjänsten 0,7 0,7 0 0,7 - - 0,7 0,7 Gunnarsboskolan ABC 0,5 - 0,5 0,5 - - 0,5 - Nya kommunhuset 38,0 - 38,0 3,0 - - 3,0 - Ny förskola Tallkotten 76,6 27,3 49,3 25,0 25,0 26,4 Takbyte Margaretas Park 9,0 9,9 -0,9 - - - - 0,5 och Hilton Summa pågående 195,6 87,6 108,0 34,4 12,5 25,0 71,9 49,3 investeringsprojekt Årets reinvesteringar Socialnämnden 1,0 - - 1,0 0,9 Barn- och 1,0 - - 1,0 1,0 utbildningsnämnden Tekniska nämnden 7,0 - - 7,0 9,7 Kommunstyrelsen 1,0 - - 1,0 0,7 Kultur- och fritidsnämnden 0,3 - - 0,3 0,3 Summa årets 10,3 12,6 -2,3 10,3 - - 10,3 12,6 reinvesteringar Summa investeringar 205,9 100,2 105,7 44,7 12,5 25,0 82,2 61,9 Investeringsutfallet för 2025 uppgår 61,9 miljoner kronor. Detta motsvarar cirka 75 procent av investeringsbudgeten. Av utfallet utgörs merparten, 48,1 miljoner kronor, av renoveringen av simhallen samt nybyggnation av förskolan Tallkotten. 2025 års budget för investeringar efter tilläggsanslag och överföringar från 2024 uppgår till 82,2 miljoner kronor. Därmed uppgår avvikelsen till drygt 20 miljoner kronor, vilket främst beror på att projektet för simhallen ligger efter den budgeterade tidplanen. Kommunfullmäktige har under året inte beslutat om nya investeringar i kommunkoncernens bolag. Sida 213 av 337 57 Resultaträkning jämfört med föregående år mnkr 2025 2024 Avvikelse Försäljningsintäkter 3,0 2,6 0,4 Taxor och avgifter 20,8 20,0 0,8 Hyror och arrenden 13,8 13,0 0,8 Bidrag 43,3 42,3 1,0 Försäljning verksamhet och 16,5 13,6 2,9 konsulttjänster Verksamhetens intäkter 97,4 91,5 5,9 Personal -350,9 -329,1 -21,8 Pensioner -40,7 -48,6 7,9 Varor -32,2 -32,5 0,3 Tjänster -42,1 -44,3 2,2 Bidrag -13,7 -11,4 -2,3 Köp av verksamhet -101,7 -99,4 -2,3 Hyror och fastighetsservice -31,8 -36,4 4,6 Utrangeringar - -3,7 3,7 Avsättningar -0,5 -0,9 0,4 Verksamhetens kostnader -613,6 -606,3 -7,3 Avskrivningar -31,0 -30,8 -0,2 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -547,2 -545,6 -1,6 Skatteintäkter 410,1 389,8 20,3 Utjämning och generella statsbidrag 150,6 152,5 -1,9 VERKSAMHETENS 13,5 -3,3 16,8 RESULTAT Finansiella intäkter 3,7 7,1 -3,4 Finansiella kostnader -12,4 -17,9 5,5 ÅRETS RESULTAT 4,8 -14,1 18,9 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat med 5,9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den största förändringen avser försäljning av verksamhet, där intäkterna har ökat med 2,9 miljoner kronor. Detta beror huvudsakligen på övertagande av personal från MEMAB till kommunen, som är ett led i processen att införliva VA-verksamheten i kommunens regi. Överföringen skedde efter sommaren och MEMAB faktureras för kostnaderna. Intäkterna för taxor och avgifter har totalt ökat med 0,8 miljoner kronor i jämförelse med Sida 214 av 337 58 föregående år. Intäkterna för bygglov har ökat, liksom vårdavgifterna på grund av högre avgifter och fler vårdtagare. Intäkterna från taxorna inom förskolan har ökat och kostavgifterna inom äldreomsorgen har indexerats. Bidragen har ökat med totalt 1 miljon kronor. Utfallen för vissa bidrag har ökat, medan andra har minskat. Nettoökningen kan till största del förklaras av att justeringar för generella statsbidrag riktade till verksamheten från och med 2025 hanteras budgetmässigt och inte genom redovisningen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har ökat med 7,2 miljoner kronor jämfört med föregående år. Detta motsvarar en ökning med 1,2 procent. Den måttliga ökningstakten beror främst på lägre pensionskostnader och lägre kostnader för hyror och utrangeringar. Men också på minskade kostnader för köp av tjänster och varor jämfört med förra året. Personalkostnaderna har ökat med 21,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en procentuell ökning på 6,6 procent. Under 2025 har antalet tillsvidareanställda i Mullsjö kommun ökat med 26 årsarbetare. Ökningen förklaras främst av att VA-verksamheten under året har överförts till kommunen. Därutöver har viss ökning skett inom barn- och utbildningsverksamheten, medan socialförvaltningens verksamheter inom vård och omsorg haft en något minskad personalstyrka. Pensionskostnaderna har minskat med 7,9 miljoner kronor, vilket främst beror på den minskade inflationen. Detta ses främst genom minskade kostnader för avsättning. De lägre kostnaderna för hyror och fastighetsservice kan främst förklaras av den snöfattiga vintern, vilket inneburit lägre kostnader för snöröjning och halkbekämpning. Dessutom hade kommunen under förra året kostnader för rivning av gamla förskolan Tallkotten. Under 2025 har inga utrangeringar gjorts. Under 2024 uppgick utrangeringarna till 3,7 miljoner kronor. De lägre kostnaderna för tjänster avser bland annat minskade kostnader för transporter och konsulttjänster. Verksamhetens nettokostnad inklusive avskrivningar innebär en ökning med totalt 1,6 miljoner kronor jämfört med 2024. Detta motsvarar en ökning med 0,3 procent. Verksamhetens finansiering Verksamhetens finansiering har ökat med 18,4 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 3,4 procent. Skatteintäkter Skatteintäkterna har ökat med 20,3 miljoner kronor, vilket är en högre ökning jämfört med utvecklingen tidigare år. 2024 års skatteunderlagsutveckling var historiskt svag. Utjämning och generella statsbidrag Totalt redovisar kommunen 1,9 miljoner kronor mindre från utjämningsystemen, fastighetsavgift och generella statsbidrag jämfört med samma period föregående år. Minskningen beror på att utfallet för generella statsbidrag är lägre 2025 än 2024, då kommunen bland annat erhöll bidrag för stöd till mindre kommuner, inflationsersättning till skolan och ersättning för EU-valet. Verksamhetens resultat Sida 215 av 337 59 Då verksamhetens finansiering har ökat mer än verksamhetens nettokostnader, innebär det att verksamhetens resultat har förbättrats med 16,8 miljoner kronor. Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansnetto har förbättrats med 2,1 miljoner kronor jämfört med föregående period. De finansiella intäkterna har minskat med 3,4 miljoner och de finansiella kostnaderna har minskat med 5,5 miljoner, vilket främst beror på minskade finansiella kostnader för pensionsavsättningen. Årets resultat Årets resultat uppgår till 4,8 miljoner kronor. Jämfört med föregående år är det en förbättring med 18,9 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 1,6 miljoner, medan verksamhetens finansiering i form av intäkterna från skatt, utjämning och statsbidrag förbättrats med 18,4 miljoner Vidare har finansnettot förbättrats med 2,1 miljoner kronor. Sida 216 av 337 60 Verksamhet för nämnder och bolag Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan med ett särskilt ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Verksamheten för personalutskottet redovisas i avsnittet Väsentliga personalförhållanden. Årets verksamhet År 2025 har präglats av omställning, prioritering och långsiktig förberedelse för framtiden. Kommunstyrelsen har haft ett tydligt fokus på att stärka kommunens ekonomiska och organisatoriska hållbarhet i ett läge där analyser visat att verksamhetens omfattning över tid varit större än de ekonomiska förutsättningarna medger samtidigt som kraven på kommunen förändras. Under året har därför ett omfattande omställningsarbete inletts, med syfte att skapa bättre samsyn, tydligare prioriteringar och mer effektiva arbetssätt. Arbetet har bland annat resulterat i en gemensam handlingsplan för fortsatt förändringsarbete samt utvecklade strukturer för genomförande av utvecklingsinsatser. Strategiskt viktiga beslut har också fattats, såsom antagandet av översiktsplan 2035, organisatoriska förändringar inom kommunledningsförvaltningen och etablering av fördjupad IT-samverkan med Habo kommun. Ekonomiskt redovisar kommunstyrelsen ett mindre underskott om 0,2 mnkr. Den generella besparingen har i huvudsak hanterats, men behovet av fortsatt kostnadsanpassning och långsiktig ekonomisk balans kvarstår. Måluppfyllelsen är sammantaget delvis uppnådd. Kommunen har fortsatt hög upplevd trygghet och en positiv utveckling inom besöksnäringen, samtidigt som befolkningsutveckling, företagsklimat och vissa upplevelsebaserade indikatorer visar på utmaningar. Flera strukturella förbättringar har genomförts under året, men effekterna är i vissa fall långsiktiga och ännu inte fullt synliga i resultatmåtten. Helhetsbilden är att kommunstyrelsen under året har tagit viktiga steg för att stärka kommunens långsiktiga förutsättningar, samtidigt som arbetet med prioritering, styrning och samverkan behöver fortsätta med uthållighet och tydlig riktning. Årets ekonomi Driftredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Kommunal demokrati -7,8 -7,7 -0,1 Kommunkontor -39,5 -39,3 -0,2 Kollektivtrafik -0,1 0 -0,1 Räddningsverksamhet -6,4 -6,6 0,2 Nettokostnad -53,8 -53,6 -0,2 Nettokostnaden för kommunstyrelsens verksamhet inklusive räddningsverksamheten uppgår till Sida 217 av 337 61 53,8 miljoner kronor. Jämfört med budget innebär detta ett underskott på 0,2 miljoner kronor. Detta innebär i stort att man klarade den generella besparing på nära 2 mnkr som var utlagd. Jämfört med prognosen i delårsrapporten blev avvikelsen bättre än prognostiserat, vilket i huvudsak förklaras av återhållsamhet. Många system ligger kostnadsmässigt på kommunstyrelsen, men nyttjas av alla verksamheter. Budgetkompensation har inte givits fullt ut för den bemanning som kommunledningen har och som nyttjas av samtliga förvaltningar. Investeringsredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Reinvestering KS -0,7 -1,0 0,3 Räddningstjänsten -0,7 -0,7 0,0 Totalt -1,4 -1,7 0,3 Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar för frågor som rör kommunens fastigheter, gator, parker, skogsskötsel och kostverksamhet. Årets verksamhet Under 2025 påbörjades flytt av VA-verksamheten från det kommunala bolaget MEMAB till en VA-enhet under tekniska nämnden. Arbetet väntas fortlöpa under hela 2026. Inflationstakten har mattats av under 2025 jämfört med tidigare år, men för tekniska nämndens ansvarområden är kostnadsutvecklingen fortsatt högre än KPI. Detta gäller främst livsmedel, byggmaterial, entreprenader och energikostnader. Trots detta presenterar nämnden en positiv avvikelse på 1,8 mnkr. Främsta orsaken till detta är ett snöfattigt år där budget för snöröjning ej nyttjats, men även ett samlat arbete över enheterna att genomföra kostnadsbesparande åtgärder utan att försämra arbetsmiljö eller levererad kvalitet. Arbetet med nämndsmålen har till största del genomförts enligt plan och samtliga planerade aktiviteter påbörjades. På grund av resursbrist, bland annat på grund av sjukskrivning har dock några aktiviteter prioriterats ned men kommer att genomföras under nästkommande år, vilket resulterar i ett blandat resultat gällande måluppfyllelse. Under året har nämnden arbetat med följande projekt: • Trafiksäkerhetshöjande åtgärder, Skolvägen Sandhem, färdigställt q3 2025 • Flytt av Sandhems kök, inkl. mark och avfallshantering, färdigställt q3 2025 • Trafiksäkerhetshöjande åtgärder, Kyrkvägen Mullsjö, färdigställt q4 2025 • Förbättringsåtgärder måltidsmiljö Trollehöjd, färdigställt q4 2025 • Tallkottens förskola, planerat färdigställande q2 2026 • Mullsjö Simhall, planerat färdigställande q2 2026 Flertalet genomförda aktiviteter och projekt inom nämndens ansvarsområde har som syfte att Sida 218 av 337 62 stärka kommunens attraktivitet för en positiv befolkningsutveckling. Årets ekonomi Driftredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Gata/Park -20,1 -15,6 4,5 Fastighet -4,1 -4,2 -0,1 Kostverksamhet -2,8 -5,4 -2,6 Nettokostnad -26,9 -25,2 1,8 Tekniska nämnden redovisar en positiv avvikelse på 1,8 mnkr för 2025. Resultatet beror till största delen på snöfattiga förhållanden under hela 2025, samt utfall kring personalkostnader som innebär en positiv avvikelse på 4,5 mnkr på Gata-parkenheten. Kostenheten redovisar ett negativt resultat på -2,6 mnkr. Inflationstakten för livsmedel har de senaste åren legat högre än för andra produktgrupper inom KPI. Trots detta ligger kostenhetens underskott i nivå med föregående år, vilket tyder på att de effektiviseringar enheten arbetat med ger effekt. Ett arbete pågår med att se över kommunens kostprismodell för att säkerställa rätt nivå på ersättning för tjänst. Investeringsredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Gata/Park -2,6 -4,4 -1,8 Fastighet -3,9 -5,0 -1,1 Kostverksamhet -0,5 -0,3 0,2 Totalt reinvesteringar -7,0 -9,7 -2,7 Kommunövergripande Röda huset -3,0 0,0 3,0 Tallkotten -25,0 -26,4 -1,4 Gunnarsboskolan ABC -0,5 0,0 0,5 Simhall -42,7 -21,7 21,0 Takbyten Hilton och Margaretas - -0,5 -0,5 park Totalt kommunövergripande -71,2 -48,6 22,6 Totalt -78,2 -58,3 19,9 Reinvestering Under 2025 beviljades ett statligt bidrag för ombyggnad av kyrkvägen om 1,6 mnkr. Endast utgifter, ej intäkt i form av bidrag redovisas under investering Gata-park. Avvikelsen för fastighetsenhetens investeringsbudget består främst av utökad omfattning av ett takbyte på Gunnarsbo hus F, ett havererat kylaggregat till Kronängsskolans kök samt kostnader Sida 219 av 337 63 för flytt av avfallshantering i samband med flytt av Sandhems kök. Kommunövergripande investeringar På grund av tekniska utmaningar är tidplanen för renoveringen av Simhallen förskjuten, därav ett positivt utfall för 2025. Detta innebär att tidplanen för Röda huset förskjutits på grund av resursbrist, vilket resulterat i ett positivt utfall även här. Detta gäller även Gunnarsbo ABC, där även en kapacitetsutredning inväntats för att klarlägga behovet för skolverksamheten. Projektet tallkotten ligger något före tidplan, vilket förklarar den negativa avvikelsen på -1,4mkr. Prognosen är dock att projektet färdigställs inom budget och något innan tidplan under q2 2026. Avvikelsen gällande Tak Margaretas park och Hilton härrör en skatteteknisk kostnad för projektet som färdigställdes under 2024. Kultur- och fritidsnämnden Verksamheten och dess utveckling styrs av kommunfullmäktiges ambitionsnivå med stöd av bland annat Kultur- och fritidsplan. Årets verksamhet År 2025 har präglats av både ekonomiska utmaningar och tydliga framsteg inom Kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden. Året inleddes med ett ansträng ekonomiskt läge och organisatoriska förändringar, då Kultur- och fritidschef avslutade sin tjänst i mitten på mars. Under resterande del av året har Föreståndare för simhall, som också är samordnare för ung fritid, verkat som tillförordnad Kultur- och fritidschef. Förändringar har inneburit ett ökat internt ansvarstagande och ett fortsatt fokus på stabilitet och kontinuitet i verksamheten. Genom ett strukturerat arbete med uppföljning, prioriteringar och samverkan har nämndens successivt förbättrat det ekonomiska resultatet. Utvecklingen har varit tydligt positiv över året och vid årets slut redovisas ett överskott om cirka 0,5 mnkr. Verksamhetsmässigt har fokus legat på att säkerställa kärnuppdraget inom kultur, fritid, folkhälsa och barn och ungas trygghet, samtidigt som anpassningar gjorts utifrån förändrade förutsättningar. Flera verksamheter, däribland Ung fritid och Hälsocenter, uppvisar god måluppfyllelse och positivt ekonomiskt resultat. Biblioteksverksamheten har bedrivits med plus i budget och en ökning av besökare har noterats under året och det är väldigt positivt. Samtidigt kvarstår utmaningar inom Kulturskolan samt simhallen, där simhallens fortsatta stängning för renovering påverkat ekonomin negativt genom uteblivna intäkter i kombination med fasta kostnader. Under året har arbetet med friluftsliv och tillgänglighet till naturen varit en viktig del av nämndens uppdrag. Insatser kopplade till kommunens vandringsleder har prioriterats, där utvecklingen av Sjuhäradsleden, renoveringen av Pinnabron samt färdigställandet av lusthuset bidrar till att stärka friluftslivet och kommunens attraktivitet. Dessa åtgärder har färdigställts under hösten 2025 och tillsammans med renovering av skyltning, utgör en viktig del i det långsiktiga arbetet med hållbara och tillgängliga rekreationsmiljöer. Sida 220 av 337 64 Sammantaget visar året på en tydlig förflyttning mot ökad ekonomisk balans, stärkt samverkan och ett fortsatt fokus på strategiska mål inom folkhälsa, trygghet och ett tillgängligt kultur- och fritidsutbud för kommunens invånare och besökare. Årets ekonomi Driftredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Kultur- och fritid -6,9 -8,1 1,2 Bibliotek -2,4 -2,5 0,1 Kulturskolan -3,6 -3,1 -0,5 Simhall -3 -2,3 -0,7 Ung fritid -2,2 -2,6 0,4 Nämnd -0,1 -0,1 0 Nettokostnad -18,2 -18,7 0,5 Trots att simhallen har varit stängd under året redovisar kultur- och fritidsnämnden en positiv avvikelse om 0,5 mnkr för verksamhetsåret 2025. Resultatet är en följd av ett aktivt och medvetet arbete för att nå en ekonomi i balans, där fokus har legat på kostnadskontroll, prioriteringar samt översyn av avtal och verksamhetskostnader. Avvikelsen inom vissa verksamheter förklaras av förändrade behov, anpassningar i bemanning och verksamhet samt strukturella utmaningar som byggts upp över tid. Sammantaget bedöms nämnden ha haft god ekonomisk styrning under året. Det ekonomiska resultatet skapar bättre förutsättningar för långsiktig hållbarhet, men behovet av fortsatt ekonomisk uppföljning och prioritering kvarstår inför kommande år. Investeringsredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Reinvesteringar -0,3 -0,3 0 Totalt -0,3 -0,3 0 Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att erbjuda stöd, service och behandling inom verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg samt funktionshinderomsorg. Vidare har nämnden det övergripande ansvaret för kommunens äldreomsorg och därtill förebyggande och uppsökande verksamhet samt kommunens hälso- och sjukvård. Årets verksamhet Utvecklingen för socialnämnden under 2025 har präglats av omställning och nyorientering. Vakanser i förvaltningsledningen under årets första hälft skapade oro och ökade Sida 221 av 337 65 arbetsbelastningen för kvarvarande medarbetare, vilket medförde att kvalitetsarbete och uppföljning tillfälligt fick stå tillbaka för den löpande verksamheten. Under årets andra hälft har dock ett omfattande grundarbete genomförts för att skapa stabilitet och långsiktiga förutsättningar för kvalitets och uppföljningsarbete. Sammantaget bedöms laglighet, kvalitet och bemanning ha upprätthållits på ett gott sätt trots dessa förutsättningar, mycket tack vare medarbetarnas stora engagemang. Utifrån omvärldsbevakning och nuläge har ett omfattande arbete genomförts för att förbereda omställningen till framtidens socialtjänst. Arbetet med ny socialtjänstlag, Nära vård och handlingsplanen för budget i balans 2025 till 2028 har samlats i en gemensam plan för nämndens verksamheter. Inom myndighetsverksamheten har arbetsbelastningen fortsatt varit hög. Vuxenenheten har haft ett ökat inflöde inom både skadligt bruk och beroende samt ekonomiskt bistånd. Inom barn och unga samt funktionshinderområdet har flera komplexa ärenden krävt omfattande insatser och i vissa fall kostsamma placeringar. Arbetet har präglats av noggranna bedömningar för att säkerställa ändamålsenliga och kostnadseffektiva insatser. Personalsituationen har varit relativt stabil men mer ansträngd under senare delen av året, vilket lett till genomförda stabiliserande åtgärder. Inom vård och omsorg har fokus legat på förberedelser inför omställning, effektivisering och användning av digitalisering och välfärdsteknik. Ny verksamhetschef har tillträtt och arbetet med samverkan och tillit har stärkts. De särskilda boendena har successivt anpassat bemanningen utifrån beslutade mål, samtidigt som kompetensförsörjning fortsatt är en utmaning. Funktionshinderomsorgen har fungerat stabilt men ett ökat behov av bostäder med särskild service enligt LSS har lett till externa placeringar. Inom hälso- och sjukvårdsenheten har en ny medicinskt ansvarig sjuksköterska möjliggjort att det systematiska kvalitets och patientsäkerhetsarbetet återupptagits. På grund av vakanser i förvaltningsledning och stödfunktioner har det strategiska kvalitets och utvecklingsarbetet varit begränsat. Måluppföljningen visar en delvis god utveckling med svagt positiva trender, även om utfall i hög grad saknas. Åtgärder för budget i balans är långsiktiga och genomförs i bred samverkan. Anpassningar inom äldreomsorgen har gjorts men är inte tillräckliga för att nå budget i balans under 2025. Sammantaget bedöms 2025 som ett utmanande år men också som en period med tydlig riktning framåt och förbättrade förutsättningar för fortsatt omställning och budget i balans 2028. Socialnämndens resultat för 2025 uppgår till minus 205,2 mnkr, vilket är en negativ avvikelse om minus 17,7 mnkr jämfört med budget. Underskottet motsvarar 9,4 procent och innebär en förbättring med 1 procentenhet jämfört med 2024. Årets ekonomi Driftredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Myndighet -26,6 -45,0 -18,4 Vård och omsorg -138,1 -151,5 -13,4 Ledning -22,8 -8,7 14,1 Sida 222 av 337 66 mnkr Budget Bokslut Avvikelse Nettokostnad -187,5 -205,2 -17,7 Socialnämndens verksamheter redovisar ett resultat på -205,2 mnkr för verksamhetsåret 2025. Jämfört med årets budget på -187,6 mnkr visar verksamheterna en negativ avvikelse på -17,7 mnkr. Verksamhet myndighet tillsammans med bistånd och integration och arbetsmarknad redovisar ett underskott om -18,4 mnkr jämfört med budgetram 2025. Verksamhet vård och omsorg tillsammans med Hälso- och sjukvård och Funktionshinderomsorg redovisar ett underskott om -13,3 mnkr jämfört med budget. Ledning redovisar ett överskott om 14,1 mnkr jämfört med budget. Den negativa avvikelsen motsvarar 9,4% av Socialnämndens totala budget vilket är en liten förbättring jämfört med avvikelsen på 10,4% i negativ avvikelse 2024. Myndighet, Bistånd och Integration och Arbetsmarknad -18,4 mnkr Den största delen av avvikelsen (-11,1 mnkr) går att härleda till fler och dyrare placeringar inom barn och unga än budgeterat. Enheten har även verkställt insatser då de ej kunnat verkställas inom LSS och kostnaden för det har även legat på barn och unga. Avvikelsen för ekonomiskt bistånd uppgår till 3,5 mnkr över budget. Detta förklaras främst av den stigande inflationen, en ökad skuldsättning bland hushållen och att vi har en hög arbetslöshet bland ungdomar (18-24 år). Avvikelsen för bistånd uppgår till 4,8 mnkr över budget. Den största delen av avvikelsen (3,5 mnkr) beror på externa placeringar som inte kunnat verkställas i kommunen. Detta är delvis halva kostnaden för ett LSS-ärende som inte kunnat verkställas som det. Öppenvården och integration och arbetsmarknad har båda en avvikelse som är positiv. Öppenvården på grund av att det varit frånvaro av personal som inte ersatts och integration och arbetsmarknad för att intäkterna har varit högre än vad som budgeterats för. Äldreomsorg -8,6 mnkr Den största delen av avvikelsen beror på personalkostnader utöver det som budgeterats för inom hemtjänst, Björkgården, Margaretas park och korttidsvård. Korttidsvård hade en avvikelse på -2,6 mnkr över budget som främst beror på placeringar inom korttidsvård som vi inte kunnat verkställa i kommunen. Funktionshinderomsorg -5,3 mnkr De två största anledningarna för den negativa avvikelsen är dels LSS-ärenden som inte kunnat verkställas i kommunen som det inte var budgeterat för, och dels en överanställning inom Daglig verksamhet. Hälso- och sjukvård 0,6 mnkr Hälso- och sjukvård har en positiv avvikelse jämfört med budget som beror dels på att nattsjuksköterskorna som vi köper av Habo kommun blev billigare än vad vi budgeterat för och dels för att vi har haft svårigheter med att bemanna kommunrehab. Ledning 14,1 mnkr Den största delen av den positiva avvikelsen (6,5 mnkr) går att härleda till centralt placerade prioriterade medel som används för att täcka så kallade puckel-kostnader för vissa personalkostnader utöver budget på enhetsnivå. Syftet är att kunna stärka upp och tydliggöra behöver av anpassning till budget i balans enligt prislapps-modellen. Sida 223 av 337 67 Avvikelsen för statsbidrag som inte budgeterats för var 5,4 mnkr under budget. En del av den positiva avvikelsen kan härledas till vakanser under året inom förvaltningsledningen. Investeringsredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Verksamhetssystem Combine Reinvestering Totalt Socialnämndens investeringar uppgår till -1,0 mnkr för verksamhetsåret 2025. Med en årsbudget på -1,0 mnkr innebär detta att det inte är någon avvikelse. Socialnämndens största investeringar under året är verksamhetssystemet Combine och Hälso- och sjukvårdens anpassningar av lokaler på Margaretas Park. Utöver detta har prioriterade investeringar gjorts på maskiner och inventarier på kommunens vård och omsorg. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola samt gymnasie- och vuxenskola. Nämnden ska leda, utveckla och utvärdera verksamheten som regleras i olika lagar och förordningar. Årets verksamhet Under 2025 har studieron och respekten i verksamheterna förbättrats, även om störningsmoment som prat, spring och bristande struktur fortfarande förekommer. Gymnasiebehörigheten är stabil men ligger fortsatt under rikssnittet. En stor utmaning är att möta alla elevers behov, särskilt med tanke på det ökande antalet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa samt begränsade resurser. Skolnärvaron har dock förbättrats och antalet elever med problematisk frånvaro har minskat. Samverkan inom barn- och utbildningsförvaltningen, mellan förvaltningar och med externa aktörer fungerar mycket väl. Ekonomiskt redovisar nämnden en positiv budgetavvikelse och samtliga åtgärdsplaner har bidragit till en budget i balans. Samtidigt är budgeten ansträngd inom förskola, skola och fritidshem, främst på grund av ökade behov och bemanningskrav. Under året har viktiga utvecklingsinsatser genomförts, bland annat ett avslutat forskningsprojekt i matematik, reviderade placeringsregler efter JO-anmälan, start av en särskild undervisningsgrupp för elever inom autismspektrum samt tillträde av ny skolchef i augusti 2025. Årets ekonomi Driftredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Förskola -64,5 -61,6 -2,9 Grundskola -122,4 -126,5 4,1 Sida 224 av 337 68 mnkr Budget Bokslut Avvikelse Gymnasie- och vuxenskola -48,9 -50,2 1,3 Nettokostnad -235,7 -238,2 2,5 Barn- och utbildningsnämndens verksamheter redovisar ett resultat på -235,7 mnkr för verksamhetsåret 2025. Jämfört med årets budget på -238,2 mnkr visar verksamheterna en positiv avvikelse med 2,5 mkr Störst avvikelse återfinns inom förskoleverksamheten som redovisar ett resultat på -64,5 mnkr motsvarande en negativ budgetavvikelse på -2,9 mnkr. Största delen av avvikelsen består främst av kostnader kopplade till verksamhetens lokaler på grund av högre hyror samt högre personalkostnader på grund av mycket vikarier under perioder med mycket sjukdom. Kommunens förskoleverksamhet befinner sig i ett ansträngt läge då verksamheten växt ordentligt de senaste åren genom fler barn i förskoleålder samt en högre inskrivnings grad jämfört med tidigare. Verksamheten har även behövt hantera en omfattande problematik med lokaler med nya modul förskolor samt lokal byten som har lett till höga hyreskostnader. Trots att det är färre förskolor nu jämfört med tidigare är de nya lokalerna betydligt mer kostsamma jämfört med de gamla lokaler som ersatts. Verksamheten har fortsatt jobbat med kostnadseffektiva lösningar såsom att fortsätta bedriva verksamhet på Björksäter istället för att behöva öppna ytterligare en modul förskola som hade medfört ännu högre kostnader. Verksamheten försöker även hålla nere personalkostnaderna i så stor mån det går och tar därmed inte in fler vikarier än nödvändigt vid sjukdom. Dessa åtgärder har en positiv påverkan på resultatet då man tidigare under hösten prognostiserade en negativ avvikelse om 4,5 mnkr men som istället blev 2,9 mnkr. Programområde grundskola redovisar ett resultat på -122,4 mnkr, motsvarande en positiv budgetavvikelse på 4,1 mnkr. Avvikelsen beror delvis på lägre personalkostnader än budgeterat till följd av vakans, elever på den anpassade grundskolan som inte längre behöver vara placerade i annan kommun, ökade statsbidrag samt budgettillskott utifrån Kommunfullmäktiges beslut om förskola och skola i Sandhem. Programområde gymnasie- och vuxenutbildning redovisar ett resultat på -48,9 motsvarande en positiv budgetavvikelse på 1,3 mnkr. Avvikelsen beror på färre antal köpta platser än budgeterat Investeringsredovisning mnkr Budget Bokslut Avvikelse Reinvesteringar -1,0 -1,0 0 Totalt -1,0 -1,0 0 Barn- och utbildningsnämndens investeringar uppgår till -1,0 mnkr för verksamhetsåret 2025, Med en årsbudget på -1,0 mnkr innebär detta att det inte är någon avvikelse utan man har utnyttjat den budget som lagts. Under verksamhetsåret har majoriteten investeringar gjorts på kommunens grundskolor, men även en del på förskolan. På Skogsgläntans förskola har det gjorts en utbyggnad av en avdelning för att kunna ha fler barn på utevila. Investeringarna på grundskola F-3 avser främst inköp av inventarier och anpassningar som gjorts på Kronängsskolan och härrör till ett ökat elevantal på skolan i samband med Sandhemsbeslutet. Skolan är nu anpassad för två paralleller för förskoleklass till Sida 225 av 337 69 årskurs 3. På Gunnarsboskolan har inventarier till idrottshallen köpts in och på Trollehöjdskolan har en investering i nya kameror och ett nytt säkerhetssystem gjorts. Nyckeltal Resultatmått Resultatmått 2025 2024 2023 2022 Antal barn per årsarbetare i förskola 5,5 5,4 5,3 5,3 Antal barn per grupp i förskolan i 17,2 - 13,6 10,1 snitt Meritvärde år 9 203,9 205,1 203,1 197,3 Volymmått Volymmått 2025 2024 2023 2022 Antal barn i kommunal förskola 398 430 394 353 Antal elever i förskoleklass och 923 923 933 941 grundskola Antal elever i fritidshemmen 318 326 330 331 Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar främst för att plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen följs. Byggnadsnämnden hanterar frågor kring lov- och anmälningsärenden, upprättar detaljplaner och andra planeringsunderlag. Byggnadsnämnden är också en tillsynsmyndighet och måste vid behov hantera sådana ärenden. Årets verksamhet Byggnadsnämndens verksamhet är likt tidigare år konjunkturkänsligt. Trots osäkerhet i vår omvärld har antal ärenden på bygglov varit fler än tidigare år. Stora omställningar i arbetet ligger framöver då ny lagstiftning som reglerar mer bygglovsfrihet trädde i kraft i december 2025 och nya byggregler börjar gälla från 1 juli 2026. Detta kan komma att påverka byggnadsnämndens ekonomi kommande år. På plansidan har arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen fortskridit. Översiktsplanen antogs i kommunfullmäktige i november 2025 och vann laga kraft i december 2025. I anslutning till översiktsplanearbetet har ett planprogram för centrum arbetats fram och kommer under våren 2026 tas ut på samråd. Detaljplanearbetet pågår och där huvudfokus under året har varit att färdigställa detaljplaner för byggnation av bostäder. Under 2025 har en detaljplan antagits och vunnit laga kraft och flera begäran om planbesked har kommit in. Utifrån de mål som byggnadsnämnden satt upp för året har vissa av indikatorerna och aktiviteterna varit svåra att uppnå på grund av hög arbetsbelastning och sjukskrivning. Sammanfattningsvis har året präglats av något högre ärendevolym, viktiga framsteg inom översikts- och detaljplanering samt förberedelser inför kommande lagändringar. Sida 226 av 337 70 Årets ekonomi Det ekonomiska utfallet under 2025 har sett bra ut under hela året och beror till stor del på högre intäkter än budgeterat. mnkr Budget Bokslut Avvikelse Byggnadsnämnden -3,8 -3,1 0,7 Miljönämnden Miljöförvaltningen genomför tillsyns- och kontrollarbete utifrån nationella och regionala mål. För kommuninvånarna och på miljönämndens uppdrag ska miljöförvaltningen kontrollera att miljöbalken (miljöskydd, hälsoskydd, avfall med mera) livsmedelslagen, smittskyddslagen, strålskyddslagen, tobakslagen med flera lagar följs. Tillsyns- och kontrollarbetet ska ske för att förebygga miljö- och hälsoproblem. Förvaltningen verkar också för att sprida kunskap om gällande lagar och förordningar, om den egna verksamheten och allmänt om olika miljö- och hälsofrågor. Verksamhetsområdet för miljönämnden är Habo och Mullsjö kommuner. Årets verksamhet Tillsyns- och kontrollarbetet är målstyrd utifrån nationella/regionala miljömål och nationella mål på livsmedelsområdet. Samverkan sker inom länet genom Miljösamverkan och genom vissa gemensamma projekt. Samverkan sker även inom och mellan kommunerna. I Mullsjö sker ex. samverkansmöten mellan vissa förvaltningar där information kan delas om aktuella och ibland gemensamma frågor och ärenden. På grund av bristande resurser har vissa omprioriteringar och justeringar av planeringen för året fått göras främst inom områdena hälso- och miljöskydd. Miljötillsyn: Under året har 103 inspektioner genomförts på 77 olika tillsynsobjekt. Tillsynen avsåg miljöfarlig verksamhet, animaliska biprodukter (ABP), bekämpningsmedel, förorenade områden, miljöolyckor samt kortare återbesök på redan besökta objekt. Flera klagomål har hanterats om bland annat nedskräpning, ett tillsynsärende med löpande uppföljningar har tagit mycket tid. Miljörapporter och köldmedierapporter har handlagts varav några inte inkommit i tid, har resulterat i miljösanktionsavgifter. 35 anmälningar av värmepumpar har hanterats. Inom små avlopp har löpande arbete med uppföljningar från tidigare tillsyn har genomförts. 36 ansökningar om nya avlopp har inkommit under året. En mer omfattande områdesvis tillsyn har inte kunnat bedrivas på grund av förändrade personalresurser. Förorenade områden: Miljöförvaltningen har finansierat markundersökningar på två fastigheter i Mullsjö kommun för att möjliggöra ansökningar om kommande bidragsprojekt. En handlingsplan för hur kommunen arbetar med Förorenade områden håller på att arbetas fram i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen. Naturvård: I samarbete med länsstyrelsen och verksamhetsutövarna vid Ryfors vattenkraftverk pågår förprojekteringar för att uppnå fria vandringsvägar i Tidan. Förutom Ryfors är Sida 227 av 337 71 förprojektering av miljöanpassning för Ryds kvarn samt Hallaströmmen klar. Arbetet med dessa kommer fortsätta under 2026. Med hjälp av LONA- medel är underlag för att återställa en utdikad mosse (Nolmossen) färdigt, arbetet med genomförandet återstår. Hälsoskydd: Tillsyn på bassängbad, idrottsanläggningar och fritidsgårdar är gjord och uppföljning pågår. Samtliga skolor i kommunerna har fått besök under hösten med fokus på höga temperaturer och UV-skydd samt hantering av avfall. Lokaler för vuxenutbildning har fått tillsyn. Uppföljning av radonmätningar på flerbostadshus pågår. Fastighetsbolag planerar radonmätningar under pågående mätsäsong. 6 anmälningspliktiga verksamheter har startat och fått tillsyn. 36 klagomål har inkommit under perioden. Provtagning och tillsyn av kommunernas 10 badplatser har genomförts och är avslutat. Beräkningar har genomförts i kommunerna över luftkvalitén där sammanställningen visar att värdena är långt under de miljökvalitetsnormer som är satta för utomhusluft. Livsmedel: Kontrollerna inom området har utförts enligt plan. Totalt har 107 planerade kontroller genomförts. Dessutom har 40 uppföljande och 3 händelsestyrda kontroller genomförts. 15 anmälan om registrering av livsmedelsanläggning och 3 anmälan om registrering av dricksvattenanläggning har inkommit och handlagts. Tillsyn på rökfria lokaler och serveringar enligt tobakslagstiftningen har utförts på de serveringar som besökts. Även hanteringen av avfall har kontrollerats. Årets ekonomi Miljönämnden redovisar ett budgetöverskott för helåret på 1,6 mkr. Eftersom nettokostnaden blivit lägre än budgeterat för de skatte- och intäktsfinansierade delarna så justeras Mullsjös andel av denna och återförs därmed. Den huvudsakliga förklaringen till överskottet på helåret är att förvaltningen haft flera vakanser, hög sjukfrånvaro samt övrig frånvaro, vilket ger ett större överskott för personalkostnaderna. Överskottet förklaras även till viss del av en konsultpott som inte nyttjats fullt då fokus för verksamheten har legat på att utöva tillsyn och handläggning. Visst konsultstöd har dock använts för att uppdraget ska kunna utföras enligt plan, vilket huvudsakligen har gjorts. Det betyder att intäkterna för verksamheten ligger enligt budget och inom området miljöskydd till och med något över budget. Mullsjös andel av överskottet i uppgår till cirka 0,7 mnkr. Dessutom har det överskott som uppstod 2024, uppgående till 0,6 mnkr, bokförts 2025. Det innebär därmed att budgetavvikelsen uppgår till nästan 1,4 mnkr. mnkr Budget Bokslut Avvikelse Nettokostnad 2,7 1,4 1,4 Sida 228 av 337 72 Nyckeltal Resultatmått Resultatmått 2025 2024 2023 2022 Kostnadstäckningsgrad för 61 51 56 58 avgiftsfinansierad verksamhet, % Nettokostnad/invånare, kr 291 328 296 311 Volymmått Volymmått 2025 2024 2023 2022 Antal delegationsärenden 413 552 574 406 Antal registrerade ärenden 990 1 154 1 251 1 269 För hela den redovisade femårsperioden är nettokostnaden per invånare nära nog oförändrad, men 2025 är något lägre. Med anledning av den resurssituation som varit under året med vakanser och övrig frånvaro har lönekostnaderna blivit lägre. Samtidigt har intäktssidan i stort sett varit enligt budget. Kostnadstäckningsgraden har därmed blivit högre. Kostnadstäckningsgraden anges som avgiftsintäkt genom lönekostnader inkl. PO pålägg. Lönekostnader som hör till området biologisk återställning och kalkning ingår inte. Antalet upprättade ärenden har blivit något lägre än föregående år på grund av vakanser och övrig frånvaro. Mullsjö Energi och Miljö AB Mullsjö Energi & Miljö AB, MEMAB, är ett helägt bolag till Mullsjö kommun. Bolaget bedriver vatten- och avloppsverksamhet i Mullsjö och Sandhem. Till och med 2025-02-28 bedrev bolaget även fjärrvärmeverksamhet i Mullsjö. Årets verksamhet Bolagets fjärrvärmeverksamhet avyttrades i början av året som en del av den tidigare beslutade omstruktureringen. För att säkerställa en stabil övergång bistod bolaget den nya ägaren genom ett tidsbegränsat tjänsteavtal. Under året har arbetet främst inriktats på att integrera VA-verksamheten närmare kommunen, vilket bland annat inneburit rekrytering av VA-chef och att personalen övergått till kommunal anställning. Verksamheten har präglats av omfattande förberedelser för nödvändiga investeringar med fokus på driftsäkerhet, robusthet och långsiktig hållbarhet. Den löpande driften har fungerat stabilt med god leveranssäkerhet, och inträffade störningar har hanterats enligt rutin. Periodvis ansträngda personalresurser har dock påverkat takt och genomförande i vissa delar. Sammantaget bedöms året som stabilt, med en tydlig förskjutning mot investeringar och långsiktig utveckling. Verksamheten har under året bedrivits med periodvis ansträngda personalresurser både på administration och drift, vilket i viss mån påverkat drift och underhåll samt genomförandetakten, främst inom utvecklings- och investeringsarbetet. Sammantaget bedöms verksamheten under året ha varit stabil och fungerande, samtidigt som året Sida 229 av 337 73 tydligt markerar en övergång mot ett ökat fokus på investeringar, förnyelse och långsiktig utveckling för att möta framtida krav på VA-verksamheten. Årets ekonomi mnkr Budget Bokslut Avvikelse Fjärrvärme 0,5 9,5 9,0 Vatten och avlopp 2,1 1,7 -0,4 Resultat efter finansiella poster 2,6 11,2 8,6 Bolaget redovisar ett positivt resultat för 2025 om +11,2 mnkr. Fjärrvärmeverksamheten uppvisar ett överskott om +9,5 mnkr, huvudsakligen till följd av en realisationsvinst vid avyttringen. Resultatet har dock belastats av ett underskott under årets inledande månader, kostnader kopplade till försäljningen samt en nedskrivning av kvarstående anläggningar och lager om 0,9 mnkr. VA-verksamheten redovisar ett positivt resultat på 1,7 mnkr, men något under budget. Intäkter och kostnader är lägre än planerat, samtidigt som verksamheten efter avyttringen har övertagit gemensamma kostnader vilket ökat kostnadsnivån. Lönekostnaderna har minskat efter personalövergång till kommunen, medan kostnader för inhyrd personal har ökat. Lägre avskrivningar förklaras av uteblivna investeringar. Hög likviditet har bidragit till högre ränteintäkter och lägre räntekostnader genom amortering av lån. Femårsöversikt mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Omsättning 39,7 40,2 38,3 33,9 34,3 Resultat före skatt 11,2 -2,2 3,8 0 -0,5 Eget kapital 8,1 6,0 8,1 4,4 4,5 Balansomslutning 99,9 138,2 139,9 136,0 139,6 Soliditet, % 8,1 4,3 5,8 3,3 3,2 Mullsjö Bostäder AB Mullsjö Bostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag av Mullsjö kommun helägt bolag. Bolaget förvaltar bostäder och lokaler. Bolaget har ett helägt dotterbolag, Fastighetsaktiebolaget Gyljeryd 1:24. Dotterbolaget bedriver uthyrning av en kontorsfastighet. Årets verksamhet 2025 har präglats av stora yttre renoveringar i beståndet samtidigt som standardförbättrande renovering skett i nästan tjugo lägenheter. Den fastighet som förbrukar mest energi i beståndet håller på att konverteras till bergvärme i stället för fjärrvärme. Projektutveckling för nybyggnation av 65+ boende har pågått och byggstart ska kunna ske innan semestern 2026. Sida 230 av 337 74 Årets ekonomi mnkr Budget Bokslut Avvikelse Mullsjö Bostäder AB 1,7 2,0 0,3 Fastighetsaktiebolaget Gyljeryd 1:24 0,6 0,7 0,1 Resultat efter finansiella poster 2,3 2,7 0,4 Bolaget gör en vinst som ligger i enighet med det resultatmål på 2 mnkr vilket överstiger budget med drygt 0,3 mnkr. Kostnader som överstigit budget är brandsäkring av radhusvindar samt upprättande av energideklarationer för hela beståndet. Intäktsökningen är något bättre än budget. Femårsöversikt mnkr 2025 2024 2023 2022 2021 Omsättning 45,9 44,2 42,0 39,9 39,3 Resultat före skatt 2,3 2,1 2,0 2,0 0,4 Eget kapital 65,3 63,8 62,6 61,3 61,2 Balansomslutning 342,6 341,0 339,3 337,2 305,4 Soliditet, % 19,4 19,2 18,9 18,6 20,5 Sida 231 av 337 75 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1035 Kommunfullmäktige Revisionsberättelse 2025 Ärendebeskrivning Kommunrevisionen har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelsen och övriga nämnder samt genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna. Kommunrevisionen tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt de enskilda ledamöterna i dessa organ samt att årsredovisningen godkänns för 2025. Beslutsunderlag Protokoll från kommunrevisionen den 9 april 2026 § 2 – 4 Revisionsberättelse och revisorernas redogörelse 2025 den 10 april 2026 PwC:s yttrande om årsredovisning 2025 den 9 april 2026 Granskning av god ekonomisk hushållning per december 2025, PwC, april 2026 Granskningsrapport 2025 den 9 april 2026, Mullsjö Energi och Miljö AB Granskningsrapport 2025 den 2 mars 2026, Mullsjö Bostäder AB Granskningsrapport 2025 den 2 mars 2026, Fastighetsbolaget Gyljeryd 1:24 Förslag till beslut Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga revisionsberättelsen och granskningsrapporterna till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunrevisionen PwC Ekonomiavdelningen Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-09 Kommunrevisionen Dnr 2025/9006

§ 34 Medborgarförslag - En kock som gör skolmaten på plats - svar Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit om en kock som lagar skolmaten på plats. Förslagslämnaren skriver att det finns ett behov av att laga skolmaten på plats i kök för att eleverna ska ha ork hela skoldagen samt klara av kraven som ställs under nationella prov. Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2025 att skicka medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning som i sin tur gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att bereda ärendet. Ärendet har nu beretts. I nuläget tillagas redan skolans måltider på plats. Beslutsunderlag Protokoll från tekniska nämnden den 19 februari 2026 § 17 Tjänsteskrivelse från kostchefen den 4 februari 2026 Protokoll kommunfullmäktige den 16 december § 130 Medborgarförslag den 19 november 2025 Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslaget besvarat. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-02-19 Tekniska nämnden Dnr 2026/3003

§ 35 Utfallsfonden Ärendebeskrivning Mullsjö kommun har genomfört två förstudier tillsammans med Utfallsfonden med syfte att utreda möjligheten att använda sociala utfallskontrakt som modell för att stärka kommunens förebyggande arbete. Förstudierna har fokuserat på två områden där kommunen står inför tydliga långsiktiga utmaningar: barn och ungas skolresultat och den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen. Resultaten från förstudierna visar att riktade och tidiga insatser inom dessa områden kan bidra till både bättre livschanser för invånare och mer hållbara kommunala kostnader över tid. Mot denna bakgrund föreslås att kommunen går vidare och ingår sociala utfallskontrakt tillsammans med Utfallsfonden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 16 mars 2026 Förstudier Protokoll från socialnämnden den 18 mars 2026 § 21 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 25 februari 2026 Protokoll från kultur- och fritidsnämnden den 12 mars 2026 § 15 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 5 mars 2026 Förslag till beslut Utvecklingschefen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Mullsjö kommun ska ingå sociala utfallskontrakt med Utfallsfonden i syfte att genomföra förebyggande insatser inom områdena barn och unga samt äldre och att kommunstyrelsen ges i uppdrag att teckna nödvändiga avtal och genomföra de åtgärder som krävs för att genomföra utfallskontrakten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 35 fortsättning Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Mullsjö kommun ska ingå sociala utfallskontrakt med Utfallsfonden i syfte att genomföra förebyggande insatser inom områdena barn och unga samt äldre och att kommunstyrelsen ges i uppdrag att teckna nödvändiga avtal och genomföra de åtgärder som krävs för att genomföra utfallskontrakten. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-03-16 2026/1068 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utfallsfonden Ärendebeskrivning Mullsjö kommun har genomfört två förstudier tillsammans med Utfallsfonden med syfte att utreda möjligheten att använda sociala utfallskontrakt som modell för att stärka kommunens förebyggande arbete. Förstudierna har fokuserat på två områden där kommunen står inför tydliga långsiktiga utmaningar: • Barn och ungas skolresultat • Den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen. Resultaten från förstudierna visar att riktade och tidiga insatser inom dessa områden kan bidra till både bättre livschanser för invånare och mer hållbara kommunala kostnader över tid. Mot denna bakgrund föreslås att kommunen går vidare och ingår sociala utfallskontrakt tillsammans med Utfallsfonden. Bakgrund/utredning I den strategiska planen 2026-2029 lyfts barn och unga samt äldre som särskilt viktiga målgrupper. Samtidigt beskriver planen ett ansträngt ekonomiskt läge och behovet av verksamhetsutveckling och långsiktiga lösningar. Utfallsfonden Utfallsfonden är en svensk aktör som arbetar med att finansiera och utveckla förebyggande samhällsinsatser genom så kallade sociala utfallskontrakt. Fonden samarbetar med kommuner och regioner och bidrar med finansiering, analys och stöd i utformningen av insatser som syftar till att minska sociala och hälsorelaterade samhällsproblem. I modellen tar Utfallsfonden den initiala finansiella risken, medan den offentliga sektorn betalar först när överenskomna resultat uppnås. Mot denna bakgrund har kommunen inlett förstudier tillsammans med Utfallsfonden. Förstudierna har genomförts i dialog med främst barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen och analyserar bland annat: Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 • målgrupp och behov, • möjliga insatsområden, • uppföljning och mätbarhet och • organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Barn och unga Förstudien visar att Mullsjö kommun har lägre gymnasiebehörighet än både länet och riket, även bland elever med högutbildade föräldrar. Detta tyder på att skillnaderna inte enbart kan förklaras av socioekonomiska faktorer utan även av hur skolan lyckas stödja elever när kraven ökar under skolåren. Varje år lämnar omkring 20 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet, vilket innebär betydande konsekvenser både för individen och för kommunen. Beräkningar visar att kostnaden för kommunen kan uppgå till i genomsnitt cirka 480 000 kronor per elev mellan 16 och 24 års ålder genom bland annat introduktionsprogram, ekonomiskt bistånd och uteblivna skatteintäkter. Förstudien pekar på att insatser som kombinerar mentorskap och riktat ämnesstöd kan stärka elevernas studieförmåga, motivation och kunskapsutveckling och därigenom öka gymnasiebehörigheten. Äldre Den demografiska utvecklingen innebär att antalet invånare över 80 år i Mullsjö kommun väntas betydligt snabbare än i riket. Till 2031 beräknas ökningen uppgå till cirka 36 procent, vilket innebär ett tydligt framtida tryck på äldreomsorgen. Om omsorgsbehoven utvecklas i takt med den demografiska utvecklingen kan kommunens kostnader för äldreomsorg öka från cirka 140 miljoner kronor till omkring 180 miljoner kronor per år, motsvarande en ökning på cirka 40 miljoner kronor. Förstudien pekar på att förebyggande insatser exempelvis rehabilitering i hemmet, fallprevention och stöd till anhöriga kan bidra till att äldre kan bo kvar hemma längre och därigenom minska behovet av mer omfattande omsorgsinsatser. Sociala utfallskontrakt Ett socialt utfallskontrakt är en modell där förebyggande insatser finansieras genom ett partnerskap mellan offentlig sektor och externa aktörer. Kommunen betalar för insatserna först när överenskomna resultat nås, vilket minskar den ekonomiska risken och möjliggör satsningar på förebyggande arbete. Modellen syftar till att: • Stärka kommunens möjligheter att arbeta långsiktigt och förebyggande • Pröva evidensbaserade insatser • Följa upp resultatet på ett systematiskt sätt • Bidra till både sociala och ekonomiska effekter Övriga perspektiv Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna för kommunen är kopplade till hur de överenskomna resultaten uppnås. Modellen innebär att betalning sker när uppsatta mål uppnås, vilket minskar den ekonomiska risken jämfört med traditionella satsningar. Samverkan Arbetet berör flera av kommunens verksamheter men främst barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ansvarsområden. Samverkan bedöms vara en viktig förutsättning för att stärka det förebyggande arbetet. Barnrättsperspektiv Om insatser riktas till barn och unga ska barnrättsperspektivet beaktas. Beslutsunderlag Förstudier Förslag till beslut Utvecklingschef föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Mullsjö kommun ska ingå sociala utfallskontrakt med Utfallsfonden i syfte att genomföra förebyggande insatser inom områdena barn och unga samt äldre och att kommunstyrelsen ges i uppdrag att teckna nödvändiga avtal och genomföra de åtgärder som krävs för att genomföra utfallskontrakten. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Utvecklingschef Johanna Lillerskog Utvecklingschef Förstudie inför ett socialt utfallskontrakt med fokus på barn och unga Mullsjö kommun 16 mars 2026 Vilken är den största utmaningen för barn och unga i Mullsjö? För analysen av barn och ungas situation i Mullsjö har socialtjänstinsatser och skolresultat analyserats Mullsjö har högre andel barn 0-19 år med öppenvårdsinsatser än såväl län som rike 27,2 20,4 14,9 Antal barn och unga med öppenvårdsinsatser inom socialtjänsten per 1000 invånare, 0-19 år, 2024 Källa: Socialstyrelsen, SCB MULLSJÖ JÖNKÖPINGS LÄN RIKET Men detta verkar leda till ett lägre behov av placeringar i Mullsjö än i länet och riket 30 25 20 15 Öppenvårdsinsatser 27,2 Heldygnsplaceringar 20,4 10 14,9 Antal barn och unga med öppenvårdsinsatser och/eller 11,05 5 9,75 heldygnsplaceringar per 1000 5,98 invånare, 0-19 år, 2024 Källa: Socialstyrelsen, SCB 0 MULLSJÖ JÖNKÖPINGS LÄN RIKET Mullsjös något högre förekomst av öppenvårds- insatser verkar dock vara en tillfällig ökning.. ..som skulle kunna förklaras av att det låga antalet barn i absoluta tal ger stora procentuella variationer. År 2024 ligger andelen barn i Mullsjö som någon gång placerats på familjehem bland de lägsta i landet Källa: Kolada Data över tid, avseende tunga socialtjänstinsatser för barn och unga, visar att Mullsjö stabilt legat under eller i linje med kommuner med liknande socioekonomi Även här kan det låga antalet barn i absoluta tal förklara stora procentuella variationer. Källa: Kolada Slutsatserna är därför sannolikt att: Mullsjö har en ovanligt låg andel tunga socialtjänstinsatser för barn och unga Barn och ungas huvudsakliga utmaningar är därför sannolikt inte kopplade till sociala problem Den relativt låga utbildningsnivån i kommunen verkar inte driva sociala problem Vi går därför vidare med en analys av skolresultat och barn och ungas livschanser Gymnasiebehörigheten i Mullsjö är lägre än i länet och riket – även bland elever med högutbildade föräldrar 100 Mullsjö har en lägre 90 gymnasiebehörighet än både Jönköpings län och riket. Det 80 gäller inte bara elever vars 70 föräldrar saknar eftergymnasial utbildning, 60 utan även elever med 50 högutbildade föräldrar. Det 88 89 innebär att skillnaderna inte 40 78 kan förklaras enbart av 72 70 30 63 socioekonomisk struktur, utan pekar på utmaningar i 20 skolans förmåga att kompensera när kraven ökar. 10 0 Andel elever med minst Elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning (%) Elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning (%) yrkesgymnasiebehörighet (%), ÅK 9, MULLSJÖ JÖNKÖPINGS LÄN RIKET 2025 Källa: Skolverket Låg gymnasiebehörighet i Mullsjö är ett långvarigt mönster – inte ett 2025-fenomen 85 När vi följer Mullsjö över tid ser vi att gymnasie- 80 behörigheten varit relativt stabil – men på en nivå som 75 är lägre än önskvärt. Det gäller både elever med och utan eftergymnasialt 70 utbildade föräldrar. Det innebär att 2025 inte är ett undantag, utan en del av ett 65 långsiktigt mönster som kräver strukturella åtgärder. 60 2019 2022 2023 2024 2025 Elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning (%) Andel elever med minst Elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning (%) yrkesgymnasiebehörighet (%), ÅK 9, 2019-2025 (data saknas för covid-åren) Källa: Skolverket Trenden över ännu längre tid är den samma, de senaste åren har resultaten försämrats ytterligare Källa: Kolada Avvikelsen från modellberäknat värde avseende gymnasiebehörighet är bland de sämre i landet Källa: Kolada Varje år lämnar 20 elever grundskolan i Mullsjö utan att kunna gå vidare till vare sig yrkesförberedande eller nationellt gymnasieprogram Varje elev utan gymnasiebehörighet kostar kommunen i snitt 480 000 kr när de är mellan 16-24 år Snittkostnad per Beräkningen visar en Kostnadsslag Kostnad per enhet Andel av obehöriga obehörig elev uppskattad snittkostnad för kommunen för en elev som Introduktionsprogram 195 000 kr(≈130 000 70% 136 500 kr (IM) kr/år × 1,5 år i snitt) lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, från 16 Kommunala 50 000 kr(≈25 000 kr/år 50% 25 000 kr till 24 års ålder. Kalkylen aktivitetsansvaret (KAA) × 2 år) bygger på fyra huvudsakliga Ekonomiskt bistånd (20– 220 000 kr(≈55 000 kr/år kostnadsslag som i praktiken 30% 66 000 kr 24 år) × 4 år) ofta följer på utebliven 255 000 kr(25 000 gymnasiebehörighet. Uteblivna kr/mån i lön ⇒ 300 000 Beräkningen är en snittmodell. kommunalskatteintäkter kr/år; kommunalskatt 100% 255 000 kr Faktiska kostnader kan variera (20–24 år) ≈17% ⇒ 51 000 kr/år × 5 mellan individer, men modellen år) ger en robust uppskattning av kommunens genomsnittliga Summa snittkostnad per ≈ 482 500 kr (≈ 0,5 Mkr) obehörig elev kostnad per obehörig elev.. Vad är det som ligger bakom utmaningen med låg gymnasiebehörighet i Mullsjö? NÄR uppstår problematik och sviktande måluppfyllelse? Resultaten på nationella prov faller tydligt mellan åk 3 och åk 9 – särskilt i matematik 120 100 I lågstadiet når nästan alla elever i Mullsjö kravnivån på 80 de nationella proven. Redan i mellanstadiet ser vi dock ett 60 tydligt tapp, framför allt i matematik, och i årskurs 9 är andelen elever som klarar 40 matematiken markant lägre. Det här mönstret pekar på 20 att skolan inte fullt ut lyckas kompensera när kraven ökar över tid. 0 ÅK 3 ÅK 6 ÅK 9 Svenska Matematik Källa: Skolverket Jämför med med utvecklingen i riket ser vi att Mullsjös tapp är större än i resten av landet Andel elever som klarat kunskapskraven på nationella prov i Svenska Matematik 100 100 När vi jämför Mullsjö med 95 95 riket ser vi att resultaten är 90 90 likvärdiga i lågstadiet. Skillnaderna uppstår först när 85 85 kraven ökar. I matematik är 80 80 tappet särskilt stort: från nivåer nära riket i åk 3 till en 75 75 tydlig avvikelse i åk 9. Detta 70 70 pekar på att problemet inte handlar om elevunderlag, 65 65 utan om skolans förmåga att 60 60 upprätthålla progression över ÅK 3 ÅK 6 ÅK 9 ÅK 3 ÅK 6 ÅK 9 tid. Mullsjö Riket Mullsjö Riket Källa: Skolverket Följer vi den elevkohort som gick ut 9:an 2025, ser vi hur de tappar i t.ex. matematik mellan 3:an och 6:an Andel elever som klarat kunskapskraven på nationella prov matematik (%) När vi följer samma 100 elevkohort över tid ser vi att 95 nästan alla elever når kravnivån i matematik i 90 årskurs 3. Redan till årskurs 6 85 har nästan var fjärde elev tappat måluppfyllelsen, och i 80 årskurs 9 är det drygt var tredje elev som inte når 75 95 kravnivån. Det här visar att 70 problemen inte uppstår i förskola eller lågstadiet, utan 65 77 att byggs upp gradvis under 60 68 mellanstadiet och högstadiet. 55 50 Källa: Skolverket ÅK 3 ÅK 6 ÅK 9 Mullsjös kohort tappar väsentligt mer än riket mellan åk 3 och åk 6 Andel elever som klarat kunskapskraven på nationella prov matematik (%) 100 I lågstadiet presterar Mullsjös elever i nivå med 95 riket. Men redan till årskurs 6 90 ser vi ett markant tapp. Medan nästan nio av tio 85 elever i riket når kravnivån i 80 matematik i årskurs 6, gäller det endast knappt åtta av tio 75 95 96 i Mullsjö. Det innebär att en 70 88 betydande del av tappet i gymnasiebehörighet kan 65 77 förklaras av vad som händer 60 före högstadiet. 55 50 Källa: Skolverket MULLSJÖ RIKET ÅK 3 ÅK 6 Kan detta tapp förklaras av socioekonomi? Nej det är osannolikt Skolresultaten verkar dock inte kunna förklaras av social problematik Socialtjänstinsatser till barn och unga (per 1 000 invånare 0–19 år) Område Heldygnsinsatser per 1 000 barn Mullsjö 6,0 Jönköpings län 9,8 Riket 11,1 Källa: Socialstyrelsen Arbetslösheten ligger under rikssnittet vilket inte stödjer en tes om social problematik i kommunen Medianinkomsten ligger i linje med rikssnittet och tyder inte på socioekonomisk utsatthet Är måluppfyllelsen sämre på grund av skolan och lärare? Nej, det finns inget som tyder på det Mullsjös lärartäthet i grundskolan ligger exakt i linje med rikets Mullsjö: 12.0 Källa: Skolverket Mullsjö har också hög andel behöriga lärare varför problemet sannolikt inte ligger i själva undervisningen Andel behöriga lärare i grundskolan (%) Formella förutsättningar för god 90 undervisning finns – men resultaten förbättras ändå inte över tid. 85 Mullsjö har en högre andel behöriga 80 lärare än riket. Det är inte en kommun med låg formell lärarkompetens. Det 75 är därför inte rimligt att förklara de svagare elevresultaten med obehörig 70 lärarkår och systematiskt svag undervisningskompetens. 80 65 Däremot innebär inte legitimation att 73 72 “undervisningen är bra” i alla 60 avseenden. Lärarlegitimation ensam 55 förklarar inte undervisningskvalitet 50 MULLSJÖ JÖNKÖPINGS LÄN RIKET Källa: Skolverket Påverkas skolresultaten av föräldrars eller ungas psykiska hälsa? Ja, kanske till viss del Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ligger något högre än rikssnittet, men är inte alarmerande Enligt Folkhälsomyndighetens enkäter uppger 90% av Mullsjös befolkning ett gott psykiskt välbefinnande Länsbarometern visar dock att högutbildade i Mullsjö i större utsträckning än i länet, någon gång diagnosticerats med depression MULLSJÖ, 2022 JÖNKÖPINGS LÄN, 2022 Man kan i samma rapport konstatera att ungas psykiska hälsa var sämre än länssnittet MULLSJÖ, 2022 JÖNKÖPINGS LÄN, 2022 Kan skolresultaten förklaras av föräldrars utbildningsnivå? Ja, detta är den sannolikaste förklaringen En relativt låg andel högutbildade i kommunen kan förklara eventuellt bristande föräldrastöd och studievana i vissa elevgrupper Tappet sammanfaller med ökade krav på självständighet och föräldrastöd Andel elever som klarat kunskapskraven på nationella prov matematik (%) När kraven på självreglering, planering och 100 studieteknik ökar snabbare än skolans 95 kompensatoriska stöd, ökar skillnaderna i 90 resultat – även i kommuner med relativt god 85 socioekonomisk struktur. 80 75 95 70 Detta är inte en åsikt, utan en välbelagd 65 77 slutsats i utbildningsforskning. 60 68 55 Tre centrala mekanismer: 50 ÅK 3 ÅK 6 ÅK 9 • Ökat eget ansvar gynnar elever med starkt stöd hemifrån Åk 4–6 Åk 7–9 Åk 1–3 Mer självständigt Hög grad av eget • Bristande exekutiva förmågor slår igenom Lärarledd arbete ansvar först när kraven ökar undervisning Planering och läxor i Abstrakta • Skolans stödinsatser är ofta reaktiva och Tydliga ramar flera ämnen kunskapskrav sent insatta Liten betydelse av Ökat krav på Mindre strukturerad eget ansvar föräldrastöd uppföljning Källor: Skolverket (2020), Skolinspektionen (2019, 2022), SOU 2020:28, OECD Forskning visar att om skolans inte klarar att kompensera för sviktande föräldrastöd så ökar utslagningen ju högre upp i årskurserna eleven kommer Forskning och myndighetsanalyser visar att Rapport Huvudbudskap skolans kompensatoriska uppdrag har svagt Skolverket – rapport om Denna rapport beskriver hurskolans kompensatoriska genomslag i Sverige, särskilt när kraven på likvärdighet i slutet av förmåga inte förbättratsoch hur elevers resultat påverkas av egen planering och självständigt arbete grundskolan bakgrundsfaktorer. ökar. Skolverkets senaste rapporter pekar på att skillnader i studieresultat inte Skolverket – “Attityder Rapport som tar upp skolanskompensatoriska uppdragsom kompenseras fullt ut över tid, och att elevers till skolan 2024” en del av analysen av studieresultat och elevers familjebakgrund fortsätter att påverka förutsättningar. resultat i slutet av grundskolan. SOU SOU 2020:28 – En mer Statens offentliga utredning som beskriver skolans 2020:28 bekräftar att skolan ska sträva efter likvärdig skola kompensatoriska uppdrag och hur socioekonomiska att utjämna dessa skillnader, och förutsättningar påverkar skolresultat. internationella jämförelser (t.ex. OECD/PISA) OECD – PISA 2022 OECD:s stora studie visar hur resultat varierar med visar att system som saknar tidiga Results (Volume V) studieförutsättningar och hur skolsystem kan påverka stödstrukturer tenderar att förstärka resultat över tid. skillnader ju längre elever går i skolan. Mullsjös skolresultat kan dock inte enbart förklaras av föräldrars utbildningsnivå då även högutbildade föräldrars barn underpresterar Gymnasiebehörighet åk 9 (2025) – efter föräldrars utbildning Föräldrar utan eftergymnasial Föräldrar med eftergymnasial Område utbildning (%) utbildning (%) Mullsjö 63 78 Jönköpings län 72 88 Riket 70 89 Källa: Skolverket Kan skolfrånvaro samvariera med föräldrars utbildningsnivå och psykisk ohälsa? Ja, detta är en trolig förklaring Genomsnitt Jönköpings läns grundskolor hösten 2025 Frånvaro Över tid Frånvaro Jönköpings län hösten 2025 Hur stärker vi skolresultat och gymnasiebehörigheten långsiktigt i Mullsjö? Förmodligen ligger såväl förklaring som lösning i insatser idet s.k. ”mellanrummet” som kompenserar för bristande stöd hemifrån Tre observationer som tillsammans Vad menas med ”mellanrummet”? pekar ut ”mellanrummet” • Eleverna presterar starkt i lågstadiet Mellanrummet mellan hem och skola handlar om: • Mullsjö har hög andel behöriga lärare • struktur för planering och prioritering av • Resultattappet sker när kraven på eget skolarbete ansvar ökar • stöd i läxläsning och självständigt arbete Det pekar på att bristen inte ligger i • samordning mellan skola, elev och undervisningen i klassrummet, utan i det stöd vårdnadshavare som ska kompensera för olika faktorer över • vilka kommunen inte har rådighet, som t.ex. tät uppföljning innan misslyckanden uppstår psykisk ohälsa eller hemförutsättningar, när Detta är varken ren undervisning eller skolarbetet blir mer självständigt. socialtjänst – utan skolans kompensatoriska uppdrag i praktiken. Den lösning som med störst sannolikhet ger effekt är en kombination av mentorskap och riktat ämnesstöd Erfarenhet och forskning visar att varken Mentorskap Riktat ämnesstöd (tutoring) mentorskap eller ämnesstöd ensamt räcker för elever i riskzon. Mentorskap skapar struktur, motivation och ansvar, medan riktat ämnesstöd – särskilt i matematik – är avgörande för att täppa till kunskapsluckor. • • Veckoplanering och prioritering Främst matematik, vid behov När insatserna kombineras ökar sannolikheten för varaktiga resultat och av skolarbete även svenska/engelska ökad gymnasiebehörighet. • • Uppföljning av läxor, prov och Små grupper eller 1-till-1 inlämningar • Källor: Kopplat till pågående • Motivation, mål och undervisning Education Endowment Foundation (EEF), Teaching and Learning Toolkit ansvarstagande • Regelbundet och strukturerat Duckworth & Yeager (2015), Self-regulation • Samordning med över tid and academic achievement vårdnadshavare och skola Svensk beprövad praktik (t.ex. Nytorpsmodellen + ämnesstöd) Insatsen fokuserar på mellanstadiet – men erbjuds även till utvalda högstadieelever Primär målgrupp – störst Sekundär målgrupp – Insatsen fokuserar på mellanstadiet eftersom det är där vi ser störst effekt förväntad effekt stödjande och reparativ insats på lång sikt. Samtidigt är det rimligt att erbjuda stödet även till vissa högstadieelever, där insatsen blir mer Årskurs 4–6 (10–12 år), elever som: Årskurs 7–9 (13–15 år), elever som: reparativ och syftar till att minska • • riskerar att inte nå kunskapskraven i saknar godkända betyg i ett eller flera risken för obehörighet snarare än att ett eller flera ämnen (särskilt kärnämnen fullt ut förebygga den. matematik) • har återkommande svårigheter med • Urval baseras på: uppvisar bristande studieteknik, planering, närvaro eller planering eller genomförande genomförande • skolans professionella bedömning • • har ojämnt eller begränsat stöd i bedöms kunna stärka sina resultat • tidiga indikatorer hemmet med ökat stöd och struktur (kunskapsutveckling, Syfte: förebygga kunskapstapp och stärka Syfte: minska risken för obehörighet och studiebeteenden, närvaro) progression innan problemen cementeras stärka förutsättningarna inför gymnasiet Mentorskapet skapar struktur, kontinuitet och ansvar i elevens skolarbete Kärnuppdrag (konkret): • veckoplanering och prioritering av skolarbete • bryta ned uppgifter i hanterbara steg • uppföljning av läxor, prov och inlämningar • stöd i studieteknik, motivation och målbild Samordning: • regelbunden kontakt med undervisande lärare • tydlig dialog med vårdnadshavare om rutiner och ansvar Avgränsning: • mentorn undervisar inte • mentorn ersätter inte specialpedagogik eller socialtjänst • fokus är att säkerställa att eleven kan tillgodogöra sig undervisningen Mentorns metod kan summeras i fem tydliga steg KARTLÄGGA PLANERA KOMMUNICERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA OCH OCH FÖLJA VISUALISERA UPP En mycket viktig del av Tillsammans med eleven mentorskapet är att skapa själv, pedagoger och Tillsammans planeras en veckoplanering för Planen kan efter vårdnadshavare ska Elevens måluppfyllelse, elevens arbete samt varje elev som innefattar uppföljning uppdateras mentorn identifiera mående och väg till en eventuellt skolpersonalens skolarbete läxläsning, och utvecklas så att fokus elevens styrkor och fungerande vardag följs och vårdnadshavares fritidsaktiviteter, förblir på målen, inte svårigheter i ämnen, upp regelbundet. insatser hälsofrämjande aktiviteter enbart på aktiviteterna. lärandesituationer, och de insatser som ska planering och hemmiljö genomföras för eleven. Veckoplaneringen för varje enskild elev är en central del av mentorskapet som tydliggör och konkretiserar Tydliga färgkoder för varje ämne Särskilda insatser planeras in och synliggörs för alla runt eleven Mentorn delar in skolarbete och läxor i för eleven anpassade ”pluggenheter”, som t.ex. kan ta hänsyn till koncentrationsförmåga, färdigheter, behov av repetition etc. Läxor som kräver hjälp av t.ex. en förälder kan planeras Fritidsaktiviteter kan planeras in så att in när denne är tillgänglig balansen mellan fritid och skola kan värnas ”Pluggenheter”, såväl som läxor, inlämningsuppgifter och prov kan visualiseras så att progress blir tydlig Uppgifter per ämne 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svenska Engelska Matematik SO NO Bild Slöjd Idrott Tutoring ger riktat ämnesstöd där kunskapsluckor riskerar att ackumuleras Syfte med tutoring: • Täppa till konkreta kunskapsluckor • Säkerställa att elever kan följa ordinarie undervisning • Förebygga att brister, särskilt i matematik, byggs på över tid • Alltid kopplat till aktuella arbetsområden, nationella provkrav och identifierade kunskapsluckor Hur tutoring genomförs: • Främst i matematik, vid behov även svenska och engelska • Små grupper (2–4 elever) eller 1-till-1 • Regelbundna pass (t.ex. 1–2 ggr/vecka) Avgränsning: • Tutoring är inte enbart läxhjälp utan struktur och ämnesstöd • Tutoring ersätter inte klassrumsundervisning • Fokus ligger på förståelse, metod och progression Effekt förutsätter tydliga roller och rätt kompetens hos både mentorer och tutors Formella krav på mentor Formella krav på tutors Gemensamma krav Formell bakgrund: Formell bakgrund: Mentorskap och tutoring kräver olika • kompetenser. För att nå effekt måste rollerna Relevant eftergymnasial utbildning, t.ex.: Lärarutbildning eller pågående • vara tydliga och bemannade med rätt profil – pedagogik lärarutbildning eller annars riskerar insatsen att bli otydlig eller • • beteendevetenskap Dokumenterad ämneskompetens, särskilt i urvattnad. • socialpedagogik matematik • Tydlig rollfördelning – inte dubbla uppdrag • • specialpedagogisk inriktning God kännedom om grundskolans • Tillräcklig tillgänglighet och kontinuitet kursplaner och kunskapskrav • Systematisk dokumentation och uppföljning Centrala förmågor: • • Centrala förmågor: Låg personalomsättning Relationsskapande och tillitsfullt arbetssätt • • Stark struktur- och planeringsförmåga Förmåga att förklara på flera sätt • • Förmåga att följa upp elever över tid Analytisk förmåga att identifiera • kunskapsluckor God samarbetsförmåga med lärare och vårdnadshavare • Förmåga att arbeta strukturerat i små grupper Effekt och utfall mäts genom tidiga, påverkbara utfall med stark koppling till gymnasiebehörighet Vi väljer utfall som uppfyller Andel elever som når kravnivån på Vi har valt utfallsmått som tre kriterier: nationella prov i matematik (åk 6) både är tidiga och relevanta. I mellanstadiet mäter vi sådant 1) Påverkbara inom 1–5 år, För mellanstadiet (åk 4-6) Andel elever med godkända betyg som forskning visar är starka 2) Mätbara i skolans ordinarie i matematik och svenska indikatorer på senare data och Andel elever med minst E i alla gymnasiebehörighet. 3) Dokumenterad koppling till ämnen I högstadiet mäter vi mer gymnasiebehörighet direkta slututfall. Tillsammans Andel elever som når kravnivån på nationella prov i matematik (åk 9) ger detta möjlighet att följa För högstadiet (åk 7-9) effekt inom fem år och Andel elever som samtidigt visa koppling till uppnårgymnasiebehörighet långsiktig måluppfyllelse. Insatsen omfattar ett begränsat antal elever per år med störst förväntad effekt Mullsjö har relativt små Förväntad Målgrupp Årskurs Antal elever/år Typ av insats årskullar, vilket gör riktade effekt insatser möjliga Urvalet motsvarar ca: • 25–30 % av en årskull i Primär Mentorskap + Åk 4–6 20 elever Hög mellanstadiet (riskzon) målgrupp tutoring • 15–20 % i högstadiet (reparativt stöd) Sekundär Mentorskap + Åk 7–9 10–15 elever Måttlig målgrupp tutoring Volymen är: • tillräckligt stor för mätbar effekt Mentorskap + Totalt Åk 4–9 30–35 elever — • tillräckligt liten för hög tutoring kvalitet och uppföljning Baslinje och målvärden (bör uppdateras med 2026 års data) Utfallsmått Mullsjö 2025 (baslinje) Rikssnitt 2025 Mål efter 5 år Andel som når kravnivån på NP 77 % 88 % 88 % matematik (åk 6) Andel med godkända betyg i matematik och 82 % 90 % 90 % svenska (åk 6) Andel med minst E i alla 75 % 85 % 85 % ämnen (åk 6) Andel som når kravnivån på NP 68 % 82 % 82 % matematik (åk 9) Andel som uppnår 75 % 90 % 90 % gymnasiebehörighet Källa: Skolverket Förväntade effekter per år Förväntad effekt – Förväntad effekt – År Antal elever i insats Samlad effekt mellanstadiet högstadiet År 1 30–35 Ingen eller marginell Ingen eller marginell Uppstart +3–5 %-enheter i valda År 2 30–35 +2–3 %-enheter Låg utfall År 3 30–35 +6–8 %-enheter +3–5 %-enheter Måttlig År 4 30–35 +10–12 %-enheter +6–8 %-enheter Hög År 5 30–35 +12–15 %-enheter +8–10 %-enheter Mycket hög Insatsen är avsiktligt designad för långsiktig effekt. Första året handlar om att bygga rätt struktur och bemanning. Effekterna kommer gradvis, men när modellen är fullt etablerad ser vi betydande förbättringar, särskilt i mellanstadiet. Detta är i linje med både forskning och erfarenhet från liknande program. Årlig budget för insatsen Kostnadspost Omfattning Årlig kostnad (tkr) Personalkostnader ligger i linje med kommunala nivåer Mentor 1,0 heltid 800 Resurs per elev: ≈ 60–65 tkr per elev och år Tutor (ämnesstöd) 0,75 heltid 600 Jämfört med: Projektledning 25 % 200 IM-program, särskilda stödinsatser eller senare sociala lokaler, material, Övrigt & overhead 200 kostnader, är detta mycket uppföljning kostnadseffektivt. Totalt per år 2 000 tkr Små förbättringar per år ger stora samhällsekonomiska värden över tid Färre elever utan Ackumulerat antal Ackumulerat kommun- År gymnasiebehörighet elever ekonomiskt värde 1 500 000 kr År 1 –3 3 5 000 000 kr År 2 –7 10 10 000 000 kr År 3 –10 20 15 000 000 kr År 4 –10 30 20 000 000 kr År 5 –10 40 Så kan vi genomföra insatsen med hjälp av ett socialt utfallskontrakt Vi föreslår ett finansiellt utfallskontrakt där Utfallsfonden lånar ut pengar till kommunen Modellen för utfallskontraktet i korthet • Kommunen kan avropa upp till 2 M kr per år för insatsen • Varje år, när Skolverket publicerar data för läsåret, beräknas årets utfall. • Utfallet beräknas genom att jämföra årets utfall med föregående års. Ex. Om andelen som klarar NP i matematik år 1 var 77% och år 2 är 79% så har två positiva utfallsenheter skapats. • Negativa utfall förs vidare till nästa år. Ex. Om andelen som klarar NP i matematik år 1 var 77% och år 2 är 75% så har två negativa utfallsenheter skapats. Dessa förs fram till nästa år. Om utfallet år 3 är 78% så har -2 + 3 = +1 positiva utfallenheter skapats. • Ett positivt utfall för en utfallsenhet genererar en återbetalning enligt principen [antal positiva utfallsenheter x pris per utfallsenhet = återbetalning]. • Utfallsfondens återbetalning har ett tak som nås vid 70% av målvärdena. Skulle utfallen överstiga denna gräns sker ingen ytterligare utbetalning till Utfallsfonden. Prislistan beräknas så att vi först fördelar återbetalningen mellan målgrupperna Återbetalningen är viktad mot mellanstadiet eftersom evidens Andel av och lokal analys visar att insatser i åldrarna 10–12 år har Målgrupp väsentligt större och mer varaktig effekt på elevers långsiktiga återbetalningen skolresultat än insatser som sätts in senare. I mellanstadiet är kunskapsluckor ännu möjliga att åtgärda innan de ackumuleras, studierutiner kan etableras, och risken för framtida obehörighet kan reduceras på ett strukturellt sätt. Mellanstadiet 75% Insatser i högstadiet är fortsatt viktiga, men är i större utsträckning reparativa och ger i genomsnitt lägre effekt per elev. Fördelningen – 75 procent av återbetalningen kopplad till mellanstadiet och 25 procent till högstadiet – speglar därmed Högstadiet 25% både den förväntade effekten och den samhällsekonomiska avkastningen av insatsen. Sedan fördelar vi återbetalningen mellan utfallsmåtten Målgrupp Utfallsmått Andel av återbetalning Andel som når kravnivån på NP 25 % matematik Mellanstadieelever Andel med godkända betyg i 25 % matematik och svenska Andel med minst E i alla ämnen 25 % Andel som når kravnivån på NP 12,5 % matematik Högstadieelever Andel som uppnår 12,5 % gymnasiebehörighet Vi beräknar sedan hur många stegs förflyttning som ska ske för varje utfallsmått Mullsjö 2025 Antal Utfallsmått Mål efter 5 år 70% av målvärdet (baslinje) utfallsenheter Andel som når kravnivån 77 % 88 % 11 8 på NP matematik (åk 6) Andel med godkända betyg i matematik och 82 % 90 % 8 6 svenska (åk 6) Andel med minst E i alla 75 % 85 % 10 7 ämnen (åk 6) Andel som når kravnivån 68 % 82 % 14 10 på NP matematik (åk 9) Andel som uppnår 75 % 90 % 15 11 gymnasiebehörighet Vi kan då beräkna ett pris för varje utfallsenhet Pris per Antal 70% av målvärdet Max återbetalning Utfallsmått utfallsenhet (B / A) utfallsenheter (A) per utfallsmått (B) - avrundat Andel som når kravnivån 11 8 470 000 kr på NP matematik (åk 6) 3 750 000 kr Andel med godkända betyg i matematik och 8 6 625 000 kr svenska (åk 6) 3 750 000 kr Andel med minst E i alla 10 7 532 000 kr ämnen (åk 6) 3 750 000 kr Andel som når kravnivån 14 10 190 000 kr på NP matematik (åk 9) 1 875 000 kr Andel som uppnår 15 11 170 000 kr gymnasiebehörighet 1 875 000 kr Återbetalningen över åren skulle kunna komma att se ut som följer Utfallsmått 2027 2028 2029 2030 2031 Totalt Utfall +1 +1 +2 +2 +2 +8 Andel som når kravnivån på NP matematik (åk 6) Betalning 470 000 470 000 940 000 940 000 940 000 3 760 000 Utfall +1 +1 +1 +1 +2 +6 Andel med godkända betyg i matematik och svenska (åk 6) Betalning 625 000 625 000 625 000 625 000 1 250 000 3 750 000 Utfall +1 +1 +1 +2 +2 +7 Andel med minst E i alla ämnen (åk 6) Betalning 532 000 532 000 532 000 1 064 000 1 064 000 3 724 000 Utfall +1 +1 +2 +2 +4 +10 Andel som når kravnivån på NP matematik (åk 9) Betalning 190 000 190 000 380 000 380 000 760 000 1 900 000 Utfall +1 +2 +2 +3 +3 +11 Andel som uppnår gymnasiebehörighet Betalning 170 000 340 000 340 000 510 000 510 000 1 870 000 Totalt Betalning 1 987 000 2 157 000 2 817 000 3 519 000 4 524 000 15 004 000 Ekonomisk effekt – översiktlig logik Nettovärde Kommunen • Den ekonomiska logiken bygger på att 5 M kr vi tillsammans under perioden lyckas säkra att ca 40 fler elever än vad som annars hade varit fallet, når Riskpremie Utfallsfonden gymnasiebehörighet efter grundskolan. Totalt 40 fler elever som når 5 M kr gymnasiebehörighet under • Det ungefärliga ekonomiska värdet för femårsperioden = kommunen som en följd av att dessa 20 M kr elever klarat grundskolan är 20 M kr. • Insatsen har kostat 10 M kr att genomföra. Kostnad för insatsen: • Det överskjutande värdet fördelas 10 M kr 50/50 mellan Utfallsfonden (som tagit den ekonomiska risken) och kommunen (som stått för genomförandet). För alla år efter kontraktstidens slut har nu kommunen en beprövad insats som ger mer än dubbel utdelning + 10 elever 5 M kr Insatsen kostar med gymnasie- ger i ekonomiskt 2 M kr ger behörighet värde per kohort Om vi inte lyckas, då skrivs finansieringen av och tas upp som en intäkt i kommunens resultaträkning Viktiga villkor i ett utfallskontrakt 1. Förtida avslut: Om man efter en viss tid ser att insatserna är långt ifrån att kunna ge önskade resultat, så innehåller kontraktet möjligheter att ömsesidigt fatta beslut om att avbryta kontraktet, samt villkor för hur detta ska ske. 2. Flexibilitet och fokus på utfall: Kontraktet innehåller bestämmelser för hur beslut ska fattas om ändringar bör ske i insatsen, allt med syfte att styra insatsen mot önskade utfall, inte mot på förhand bestämda aktiviteter. 3. Vägledande principer: Basen för ett utfallskontrakt ligger i de vägledande principerna; transparens, reciprocitet, skälighet, ärlighet, autonomi och integritet. Dessa innebär att gemensamma beslut ska fattas baserat på att alla parter är transparenta och ärliga med information, att besluten är bra för alla parter, att de är skäliga samt att alla parter kan agera utan detaljstyrning från övriga. Nästa steg – när det politiska beslutet är fattat • När det politiska beslutet är fattat återstår att slutförhandla och signera kontraktet • Våra jurister tar fram ett kontraktsförslag. Ni behöver inga egna jurister såvida ni inte känner er bekvämast med det. Annars är det vi som står för de juridiska kostnaderna för kontraktsskrivningen. • Samtidigt som vi arbetar på kontraktet tar vi fram en mer detaljerad projektplan. Denna biläggs kontraktet men kan ändras under kontraktstidens gång. • Vi planerar också för insatsens uppstart vid läsårsstart. Kanske rekryteras lämplig personal. • Första avropet för andra halvan av 2026 kan ske innan sommaren. jenny.carenco@utfallsfonden.se Förstudie inför ett socialt utfallskontrakt med fokus på äldre Mullsjö kommun 16 mars 2026 Bakgrundsanalys och framtidsscenarier Antalet invånare över 80 år ökar betydligt snabbare i Mullsjö än i resten av riket 140 Antalet invånare över 80 år ökar betydligt snabbare i 135 Mullsjö än i riket. Till 2031 uppgår ökningen till cirka 36 130 procent, jämfört med omkring 20 procent nationellt. Eftersom 125 det är denna åldersgrupp som i hög grad driver behovet av 120 hemtjänst och särskilt boende innebär utvecklingen ett tydligt 115 och strukturellt omsorgstryck på kommunen. 110 Vi har här använt ett index för 105 att visualisera ökningen och satt 2025 till 100. 100 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Mullsjö Habo Aneby Gnosjö Sävsjö Tranås Jönköpings län Riket Källa: SCB Kostnaden per invånare ökar kraftigt från 80 år – de äldsta driver huvuddelen av äldreomsorgsbehoven Volymerna per åldersgrupp Beräknad Totalt med baseras på Socialstyrelsens Åldersgrupp Hemtjänst SÄBO snittkostnad Förklaring omsorg statistik över andelen personer (tkr/år) med hemtjänst och särskilt Få insatser, nästan 65–69 år ~5 % ~0 % ~5 % ~25 boende. Kostnaderna är uteslutande hemtjänst beräknade genom att 70–74 år ~8 % ~1 % ~9 % ~45 Låg volym, begränsat SÄBO kombinera dessa andelar med genomsnittliga kostnader per Växande hemtjänst + 75–79 år ~15 % ~4 % ~19 % ~110 insatstyp. Analysen visar att första SÄBO kostnaden per invånare ökar Hemtjänst blir vanligt, kraftigt från 80 års ålder, vilket 80–84 år ~30 % ~12 % ~42 % ~280 SÄBO ökar snabbt innebär att utvecklingen i Majoriteten har denna åldersgrupp är den 85–89 år ~45 % ~30 % ~75 % ~520 omfattande insatser viktigaste drivkraften bakom framtida kostnadsökningar Mycket hög andel SÄBO 90+ år ~55 % ~45 % ~100 % ~700–800 inom äldreomsorgen. och dygnet-runt-omsorg Källa: Socialstyrelsen (andelar), Kolada/kommunala snittkostnader. Kostnader är beräknade enligt SKR-metodik. SKRs prognos från 2025 visar att äldreomsorgens framtida behov kan följa tre tydliga banor 140 Scenario A – Demografiskt styrd utveckling Omsorgsbehov följer befolkningsutvecklingen fullt ut 135 Fler äldre ger proportionellt fler med hemtjänst och SÄBO 130 100 % av demografiskt drivet behov realiseras 125 Scenario B – Uppskjutna behov 120 Omsorgsbehoven uppstår senare i livet Färre nya hemtjänststarter 115 Kortare tid med insatser 110 Ca 30 % lägre behov än Scenario A 105 Scenario C – Komprimerade behov Senarelagda och mer koncentrerade behov 100 Färre timmar per brukare 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Färre SÄBO-inskrivningar A (Demografiskt) B (≈30% lägre ökning) C (≈50% lägre ökning) Ca 50 % lägre behov än Scenario A Källa: SKR, egna beräkningar utifrån SCBs befolkningsframskrivning för Mullsjö Om äldreomsorgen i Mullsjö utvecklas enligt Scenario A blir kostnaderna 40 mnkr högre på årsbasis till 2031 I den här modellen har vi utgått Verksamhet (112 från Mullsjös nuvarande kostnad År Index 80+ Struktur Total kostnad mnkr × index) för äldreomsorgen på cirka 140 miljoner kronor. Vi antar att 2025 100 112 28 140 omkring 80 procent av kostnaden är verksamhetsspecifik och 2026 109 122 28 150 därmed påverkas av omsorgsbehovet, medan resterande del avser ledning och 2027 119 133 28 161 överbyggnad. Om omsorgsbehovet följer den 2028 128 143 28 171 demografiska utvecklingen i Scenario A innebär detta att 2029 135 151 28 179 kostnaderna ökar till omkring 180 miljoner kronor till 2031. Det 2030 134 150 28 178 motsvarar en ökning på nära 40 miljoner kronor, driven nästan uteslutande av ökningen av 2031 136 152 28 180 invånare över 80 år. Källa: SKR, egna beräkningar utifrån SCBs befolkningsframskrivning för Mullsjö Över sex år innebär Scenario A en kumulerad kostnadsökning på cirka 180 Mkr Årlig och kumulerad kostnadsökning Scenario A jämfört med Scenario C, för åren 2026 - 2031 180 M kr 200 179 178 180 180 171 161 160 150 Den kumulerade 140 140 kostnadsökningen visar den samlade effekten av den 120 demografiska utvecklingen över 100 tid. Scenario B och C illustrerar 80 hur mycket av denna kostnadsökning som kan 60 undvikas genom senarelagda och 40 mer komprimerade omsorgsbehov, i linje med SKR:s 20 nationella scenarier. 0 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 Kumulerat Källa: SKR, egna beräkningar utifrån SCBs befolkningsframskrivning för Mullsjö För att undvika Scenario A och i stället hamna på Scenario C måste följande mål nås Snitt HT- Andel 80+ på SÄBO Andel 80+ med Tabellen visar vilka nivåer av tre År Gap A→C (mnkr/år) timmar/mån per (mål, %) hemtjänst (mål, %) centrala nyckeltal som krävs för brukare 80+ (mål) att stänga kostnadsgapet mellan Scenario A och Scenario C, givet 2026 5,04 8,51% 15,14% 34,07 att gapet fördelas lika mellan tre spakar: lägre andel 80+ i SÄBO, 2027 10,64 8,23% 14,34% 32,27 lägre andel 80+ med hemtjänst samt lägre genomsnittligt antal 2028 15,68 8,02% 13,73% 30,90 hemtjänsttimmar per brukare. Beräkningen utgår från Mullsjös 2029 19,60 7,87% 13,31% 29,95 demografiska utveckling i Scenario A och en förenklad SKR- 2030 19,04 7,89% 13,37% 30,08 logik där Scenario C innebär cirka 50 procent lägre behovsökning än Scenario A. 2031 20,16 7,86% 13,25% 29,82 Antaganden: Årlig kostnad för SÄBO per brukare; 930 000 kr, antal boende på SÄBO 80 +; 50 st, antal brukare i hemtjänsten 80 +; 90st, snittantal planerade hemtjänsttimmar per brukare 80 + och månad; 37, snittkostnad per hemtjänsttimme; 722 kr Relativt små men stabila årliga förändringar kan stänga ett stort kostnadsgap Tabellen visar hur mycket tre centrala Δ SÄBO-andel Δ HT-andel Δ snitt HT- År nyckeltal behöver förändras jämfört med (procentenheter) (procentenheter) timmar/mån (timmar) dagens nivåer för att stänga kostnadsgapet mellan Scenario A och 2026 −0,29 −0,86 −1,93 Scenario C. Förändringarna är uttryckta i procentenheter respektive timmar per 2027 −0,57 −1,66 −3,73 månad och avser andelen av befolkningen över 80 år som bor i 2028 −0,78 −2,27 −5,10 särskilt boende, andelen som har hemtjänst samt det genomsnittliga 2029 −0,93 −2,69 −6,05 antalet hemtjänsttimmar per brukare. Beräkningen utgår från att kostnadsgapet fördelas lika mellan dessa 2030 −0,91 −2,63 −5,92 tre spakar och att förändringarna sker successivt över perioden 2031 −0,94 −2,75 −6,18 Antaganden: Årlig kostnad för SÄBO per brukare; 930 000 kr, antal boende på SÄBO 80 +; 50 st, antal brukare i hemtjänsten 80 +; 90st, snittantal planerade hemtjänsttimmar per brukare 80 + och månad; 37, snittkostnad per hemtjänsttimme; 722 kr Nulägesanalys Vår genomgång av jämförbara nyckeltal visar att Mullsjö kommun i dag ligger i nivå med riket och övriga kommuner i Jönköpings län när det gäller både kostnader och volymer inom hemtjänst och särskilt boende. Kommunen sticker varken ut genom höga kostnader, en hög andel brukare eller ovanligt omfattande insatser per individ. Det innebär att det saknas utrymme för enkla effektiviseringsvinster i befintlig verksamhet. Den långsiktiga utvecklingen av äldreomsorgens kostnader kommer i stället att avgöras av i vilken utsträckning kommunen lyckas påverka när och hur omsorgsbehov uppstår, genom förebyggande och behovsdämpande insatser. Mullsjös kostnad för hemtjänst per invånare över 80 år ligger i mitten av länets kommuner Källa: Kolada Inte heller befolkningsandelen av personer över 80 år med hemtjänst sticker ut Källa: Kolada, vi använder 2023 års data då det finns ett uppenbart fel i rapporteringen för 2024 Snittantalet hemtjänsttimmar per brukare ligger åt det högre hållet i länet, men endast strax över rikssnittet Källa: Kolada Kostnaden för korttidsvård sticker ut för Mullsjö jämfört med andra kommuner i länet Källa: Kolada Vilket sannolikt kan förklaras med långa väntetider för att få en plats på SÄBO (not: data från 2024) Källa: Kolada Kostnaden för SÄBO per invånare över 80 år ligger runt snittet för länet Källa: Kolada Andelen av befolkningen över 80 som 2023 bodde på SÄBO är relativt låg, men kan kanske förklaras med platsbrist Källa: Kolada, vi använder 2023 års data då det finns ett uppenbart fel i rapporteringen för 2024 Medianvårdtiden på SÄBO ligger strax över rikssnittet, vilket inte tyder på för tidig inflytt Källa: Kolada Brukarbedömningen för hemtjänst och SÄBO varierar mycket, sannolikt eftersom antalet brukare är få Detta är därför sannolikt inte ett bra utfallsmått för att knytas till återbetalning Förslag till insatser Översikt föreslagna insatser Föreslagen insats Kort beskrivning Påverkar vilka mål Evidens / källa Kortvarig, högintensiv rehabilitering i ordinärt boende för äldre med ↓ Andel HT Socialstyrelsen – kunskapsstöd om tidig rehabilitering i Intensiv rehabilitering i hemmet snabbt försämrad funktion. Genomförs av tvärprofessionellt team ↓ Snitt timmar ordinärt boende; SKR – Trygg hemgång/rehab i hemmet; (IRH) (arbetsterapeut, fysioterapeut, undersköterska) ↓ Andel SÄBO Cochrane Reviews om intensiv rehabilitering för äldre Reablement / Tidsbegränsade, intensiva insatser med fokus på att återfå funktion ↓ Andel HTt Socialstyrelsen – Nationella kunskapsstöd om reablement; vardagsrehabilitering och självständighet i vardagen (ofta 6–12 veckor). ↓ Snitt timmar Cochrane Review (2016, uppdaterad) Tidsbegränsade biståndsbeslut Alla nya hemtjänstinsatser ges tidsbegränsat och omprövas ↓ Andel HT Socialstyrelsen – Handläggning enligt SoL; IVO:s med aktiv uppföljning systematiskt med funktionsfokus. ↓ Snitt timmar tillsynsrapporter Särskild SÄBO-tröskel och Tydliga kriterier och tvärprofessionell prövning före inflytt till SÄBO. ↓ Andel SÄBO SKR; Socialstyrelsen – Rätt insats på rätt nivå beslutsforum Seniorfrämjande och socialt Screening av befolkning för riskfaktorer, riskgrupper erbjuds utbud i ↓ Andel HT, SKR – Leva livet ut stärkande insatser med screening kommun eller civilsamhälle ↓ Andel SÄBO Målstyrd hemtjänst (från minut Fokus på mål (vad brukaren ska klara själv) snarare än på utförda till funktion) samt differens ↓ Snitt timmar SKR – Erfarenheter från tillitsbaserad styrning i äldreomsorg minuter; ofta i särskilda team. mellan omsorg och service Träning, bostadsanpassning och riskbedömning för att minska fall och ↓ Andel HT Systematiskt fallpreventivt arbete Socialstyrelsen – Fallprevention för äldre; WHO funktionsförlust. ↓ Andel SÄBO Stärkt stöd till demenssjuka och Avlösning, utbildning och tidigt stöd för att möjliggöra kvarboende ↓ Andel SÄBO Socialstyrelsen – Stöd till anhöriga; SKR anhöriga längre. ↓ Andel HT Förstärkt ordinärt boende Anpassade bostäder, teknik och närhet till stöd – utan att vara SÄBO. ↓ Andel SÄBO SKR – Boendeformer för äldre; nordiska jämförelser (”mellanboende light”) Välfärdsteknik med Teknik som ersätter eller kompletterar insatser (trygghetslarm, ↓ Snitt timmar Socialstyrelsen – Välfärdsteknik i äldreomsorgen; Forte funktionsfokus sensorer, digital tillsyn). ↓Andel HT Strukturerad hemtagning från Tvärprofessionella team som aktivt stödjer återgång till ordinärt ↓ Andel SÄBO Socialstyrelsen; Sveriges Kommuner och Regioner – Nära sjukhus boende efter sjukhusvistelse, med tydlig exit-plan. ↓ Andel HT vård/trygg hemgång Intensiv rehabilitering i hemmet (IRH) Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Kortvarig, högintensiv rehabilitering i hemmet för äldre med IRH visar: snabbt försämrad funktion, ofta efter sjukhusvistelse eller fall. • snabb återhämtning av funktion Insatsen är tydligt avgränsad och har höga ambitioner för • minskat behov av långvarig hemtjänst återställd funktion. • färre SÄBO-inflyttningar Vem genomför Dokumenterade effekter Specialiserade team med arbetsterapeut, fysioterapeut och • undersköterska. 30–50 % av deltagarna: • återgår till tidigare funktionsnivå • undviker långvarig hemtjänst Kompetenskrav • • 10–20 % färre SÄBO-inflyttningar i målgruppen Avancerad rehabiliteringskompetens • Förmåga att arbeta intensivt och målstyrt Källor: Cochrane Reviews – intensiv rehabilitering för äldre Socialstyrelsen – tidig rehabilitering i ordinärt boende Reablement - vardagsrehabilitering Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Reablement innebär tidsbegränsade, målinriktade insatser där Studier och svenska kommuner visar att reablement kan: fokus ligger på att den äldre ska återfå eller bibehålla förmågan • minska behovet av hemtjänst eller helt avsluta insatser för att klara vardagliga aktiviteter själv. Insatsen ersätter eller en andel brukare kompletterar traditionell hemtjänst genom att träning och stöd • integreras i vardagen, ofta under en period om 6–12 veckor, minska antalet hemtjänsttimmar per brukare med ett tydligt avslut. • förbättra självständighet och upplevd livskvalitet Vem genomför Effekterna är särskilt tydliga när insatsen sätts in tidigt. Insatsen genomförs av ett tvärprofessionellt team bestående av Dokumenterade effekter arbetsterapeut, fysioterapeut och undersköterska. Biståndshandläggare fattar tidsbegränsade beslut, och teamet 20–40 % av deltagarna: arbetar nära den ordinarie hemtjänsten men med eget uppdrag • avslutar hemtjänst helt, eller och tydliga mål. • minskar behovet väsentligt efter insatsperiod Kompetenskrav • 15–30 % lägre hemtjänsttimmar per deltagare efter 3–12 • Arbetsterapeut och fysioterapeut med månader rehabiliteringskompetens Källor: • Undersköterskor utbildade i ett funktions- och Socialstyrelsen – nationella kunskapsstöd rehabiliterande arbetssätt Cochrane Review (rehabilitering i hemmet för äldre) Tidsbegränsade biståndsbeslut med aktiv uppföljning Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Alla nya beslut om hemtjänst ges tidsbegränsat och följs upp Kommuner som arbetar systematiskt med tidsbegränsade beslut rapporterar: systematiskt. Fokus ligger på att kontinuerligt pröva behovet och • avsluta eller justera insatser när funktionsförmågan förbättras. färre långvariga hemtjänstärenden • lägre andel äldre med hemtjänst • Vem genomför bättre matchning mellan behov och insats Biståndshandläggare med tydligt mandat, i samverkan med utförarverksamhet och rehabfunktioner. Dokumenterade effekter • 10–20 % färre långvariga hemtjänstärenden Kompetenskrav • 5–10 % lägre genomsnittlig hemtjänstvolym över tid • God kunskap om SoL och funktionsbedömning • Förmåga att arbeta strukturerat med uppföljning Källor: • Stöd från ledning för att fatta och stå fast vid Socialstyrelsen – Handläggning enligt SoL omprövningsbeslut IVO – tillsynsrapporter Särskild SÄBO-tröskel och beslutsforum Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Införande av tydliga kriterier och ett tvärprofessionellt forum där Kommuner som infört tydliga SÄBO-trösklar har: alla beslut om SÄBO prövas utifrån om andra alternativ är • färre och senare inflyttningar uttömda. • bättre resursutnyttjande • ökad rättssäkerhet Vem genomför Biståndshandläggare, medicinsk kompetens och rehabfunktioner Dokumenterade effekter gemensamt. • 5–15 % färre SÄBO-inflyttningar per år • Kortare vistelsetid i SÄBO totalt Kompetenskrav • God kunskap om lagstiftning Källor: • Förmåga till tvärprofessionella bedömningar Socialstyrelsen – Rätt insats på rätt nivå SKR – kommunexempel Seniorfrämjande och socialt stärkande insatser med strukturerad screening Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Insatsen syftar till att tidigt identifiera äldre invånare med förhöjd Motiverande samtal riktade till personer i riskgrupp har god risk för minskad självständighet, ohälsa och framtida evidens från såväl Sverige som andra länder och prövas just nu i omsorgsbehov, och att erbjuda frivilliga, främjande och stor skala i Österåkers kommun där de första återkopplingarna är stärkande insatser som redan finns i kommunen eller i mycket lovande. civilsamhället. Alla invånare i målgruppen erbjuds en strukturerad hälsoscreening via ett digitalt verktyg. Personer med medelhög eller hög risk erbjuds därefter ett samtal av en Dokumenterade effekter seniorlots eller hälsopedagog som föreslår lämpliga aktiviteter. • Från Österåker visas mycket hög svarsfrekvens på screening Vem genomför och hög acceptans av föreslagen insats • Insatsen kan genomföras inom ramen för kommunens Screening, personlig plan, motiverande samtal med existerande organisation alternativt av en person ur IRH-teamet. individuell plan förespråkas av SKR med dokumenterade effekter på risknivå på mellan 10-60% beroende på Kompetenskrav riskgrupp Kunskap inom folkhälsa, beteendevetenskap, fysioterapi, Källor: arbetsterapi eller omvårdnad. Kompetens i motiverande samtal SKR – Leva livet ut (MI), hälsofrämjande arbete, samt förmåga att arbeta långsiktigt Österåkers Kommun och personcentrerat är centrala. Förmåga att samordna flera aktörer och följa individer över tid är avgörande. Målstyrd hemtjänst (från minut till funktion) samt differens mellan omsorg och service Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Styra hemtjänsten efter funktion och inte minuter, fokus på Erfarenheter från svenska kommuner visar: brukarens behov och ökad tillitsbaserad styrning av • Att överge minutstyrningen ökar kvalitet och kontinuitet hemtjänstpersonal. Möjliggöra att personal utan vårdutbildning samtidigt som sjukfrånvaro och personalomsättning minskar utför serviceinsatser så att omsorgspersonal kan fokusera på • brukaren och på vården. Att differentiera omsorgs- och serviceinsatser möjliggör kostnadseffektivare verksamhet med ökat brukarfokus hos Vem genomför omsorgsutbildad personal. Ledning och personal inom kommunen Kompetenskrav Dokumenterade effekter • Omsorgsinsatser sköts av omsorgspersonal Internationell och svensk erfarenhet visar att övergång från • Serviceinsatser eventuellt i samarbete med AME och minutstyrning till mer tillitsbaserad hemtjänst främst förbättrar civilsamhälle kvalitet, arbetsmiljö och flexibilitet i omsorgen. Den viktigaste effekten är att personalen får bättre förutsättningar att arbeta förebyggande och rehabiliterande, vilket på sikt kan minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande omsorg. Systematiskt fallpreventivt arbete Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Systematiskt arbete för att identifiera och minska fallrisker genom Fallpreventiva insatser har visat: träning, bostadsanpassning och hjälpmedel. Insatsen riktas • minskat antal fall och frakturer särskilt till äldre med begynnande funktionsnedsättning. • minskat behov av hemtjänst och SÄBO • stora samhällsekonomiska vinster Vem genomför Arbetsterapeuter och fysioterapeuter i samverkan med hemtjänst Dokumenterade effekter och primärvård. • 20–30 % färre fall i riskgrupper • 10–20 % minskad sannolikhet för behov av hemtjänst eller Kompetenskrav SÄBO efter fall • Rehabiliteringskompetens • Källor: Förmåga att arbeta förebyggande och individanpassat Socialstyrelsen – Fallprevention WHO – äldre och fallrisk Välfärdsteknik med funktionsfokus Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Införande av teknik som stärker självständighet och minskar Studier visar: behov av personalinsatser, exempelvis digital tillsyn, sensorer och • minskat behov av nattliga tillsyner trygghetslösningar. • minskat antal hemtjänsttimmar • bibehållen eller ökad trygghet Vem genomför Omsorgsverksamheten i samverkan med IT och teknikfunktioner. Dokumenterade effekter • 5–20 % minskning av hemtjänsttimmar, särskilt nattetid Kompetenskrav • Oförändrad eller ökad upplevd trygghet • Digital kompetens • Förmåga att kombinera teknik och omsorg Källor: Socialstyrelsen – Välfärdsteknik Forte – systematiska översikter Stärkt stöd till demenssjuka och anhöriga Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Strukturerat stöd till anhöriga genom information, utbildning, Studier visar: avlösning och tidiga insatser för att möjliggöra kvarboende • senarelagda omsorgsbehov längre. • minskad risk för akut SÄBO-inflyttning • förbättrad livskvalitet för både äldre och anhöriga Vem genomför Anhörigkonsulenter, biståndshandläggare och hemtjänst i Dokumenterade effekter samverkan. • 6–18 månader senare inflyttning till SÄBO i genomsnitt • 10–20 % minskat omsorgsbehov i form av kommunala Kompetenskrav insatser i målgruppen • Kunskap om anhörigperspektivet • Källor: Förmåga att arbeta förebyggande och relationsbaserat Socialstyrelsen – Anhörigstöd Nordiska jämförelser Förstärkt ordinärt boende (”mellanboende light”) Vad insatsen går ut på Resultat enligt forskning och praktik Åtgärder som stärker möjligheten att bo kvar hemma genom Erfarenheter visar: bostadsanpassning, teknik och närhet till stöd, utan att skapa en • senare inflyttning i SÄBO ny boendeform. • minskat behov av omfattande hemtjänst • ökad trygghet för äldre Vem genomför Kommunens bostads-, omsorgs- och teknikfunktioner i Dokumenterade effekter samverkan. • 1–3 år senare inflyttning till SÄBO • 10–25 % lägre hemtjänstvolym jämfört med traditionellt Kompetenskrav ordinärt boende • Samordningsförmåga • Källor: Kunskap om tillgänglighet och teknikstöd Sveriges Kommuner och Regioner – boendeformer Nordiska studier Ingen enskild insats ger ensamt de önskade effekterna Effekten uppstår när flera insatser samverkar och träffar omsorgsbehovet i befolkningen i såväl absoluta termer som i omfattning Att genomföra dessa insatser skulle kunna kosta ca 6 M kr per år, fullt finansierade av Utfallsfonden Budgetpost FTE Kostnad/år (Mkr) 1. Intensiv rehabilitering i hemmet (IRH) 2,0 1,70 2. Reablement / vardagsrehabilitering 1,5 1,28 3. Bistånd, SÄBO-tröskel & arbetssätt 0,8 0,68 4. Programledning & effektuppföljning 0,7 0,60 5. Metodstöd, utbildning & teknik – 0,74 6. Seniorfrämjande & socialt stärkande insatser med 0,5 1,00 screening Summa per år 5,5 FTE 6,00 Mkr Vad ingår i varje budgetpost? Koppling till Budgetpost Vad ingår konkret Typ av resurser utfallsmått ↓ HT-andel 80+↓ 1. Intensiv rehabilitering i Tidsbegränsad, högintensiv rehab i hemmet (6– Arbetsterapeut, fysioterapeut, HT-timmar↓ SÄBO- hemmet (IRH) 8 veckor) för 80+ efter fall/sjukhusvistelse undersköterska (rehabprofil) andel Funktionsinriktad träning i vardagen vid AT, FT, US med coachande ↓ HT-andel↓ HT- 2. Reablement / vardagsrehab nya/omprövade HT-beslut uppdrag timmar 3. Bistånd, SÄBO-tröskel & Tidsbegränsade beslut, tvärprofessionell Senior biståndshandläggare, ↓ HT-andel↓ SÄBO- arbetssätt prövning av SÄBO, aktiv uppföljning rehab/medicinsk kompetens andel Säkerställer mätbar 4. Programledning & Samordning, målstyrning, uppföljning av Programledare, data/analys effekt på alla fyra effektuppföljning utfallsmått, rapportering primära mått 5. Metodstöd, utbildning & Utbildning i rehabiliterande arbetssätt, enklare Indirekt effekt på HT- Konsultstöd, utbildning, teknik teknik välfärdsteknik, extern effektverifiering timmar & HT-andel Screening, individuella samtal, fysisk träning, Hälsopedagog eller äldrekots, ↑ Ålder vid första 6. Seniorfrämjande & socialt gruppaktiviteter, social samvaro, insatser mot föreningar, civilsamhälle, HT-beslut↓ HT-andel stärkande insatser ensamhet och isolering aktivitetsledare över tid Summa per år 5,5 FTE 6,00 Mkr Så kan vi genomföra insatsen med hjälp av ett socialt utfallskontrakt Vi föreslår ett finansiellt utfallskontrakt där Utfallsfonden lånar ut pengar till kommunen Modellen för utfallskontraktet i korthet • Kommunen kan avropa upp till 6 M kr per år för insatsen • Varje år, när kommunen data för året innan, beräknas årets utfall. Vi föreslår att vi mäter utfallen i tiondelsprocentenheter (för andelsmåtten), i tiondels timme (för hemtjänsttimmåttet) och i tiondels år för medianåldermåttet. • Utfallet beräknas genom att jämföra årets utfall med föregående års. Ex. Om andelen som har hemtjänst år 1 var 16,1% och år 2 är 15,8% så har tre positiva utfallsenheter skapats. • Negativa utfall förs vidare till nästa år. Ex. Om andelen som har hemtjänst år 1 var 16,1% och år 2 är 16,4% så har tre negativa utfallsenheter skapats. Dessa förs fram till nästa år. Om utfallet år 3 är 15,8% så har -3 + 6 = +3 positiva utfallsenheter skapats. • Ett positivt utfall för en utfallsenhet genererar en återbetalning enligt principen [antal positiva utfallsenheter x pris per utfallsenhet = återbetalning]. • Utfallsfondens återbetalning har ett tak som nås vid 70% av målvärdena. Skulle utfallen överstiga denna gräns sker ingen ytterligare utbetalning till Utfallsfonden. Vi föreslår fyra utfallsmått kopplade till återbetalning, som tydligt tar kommunen från Scenario A till Scenario C Tabellen visar en illustrativ Andel 80+ i SÄBO Andel 80+ med Snitt HT- Medianålder vid År planering för hur fyra centrala (%) hemtjänst (%) timmar/mån (80+) första HT-beslut utfallsmått successivt kan 2025 (bas) 8,80 16,00 36,00 82,00 utvecklas från dagens nivåer mot en målbild i linje med SKR:s 2026 (0%) 8,80 16,00 36,00 82,00 Scenario C. Förflyttningen 2027 (10%) 8,71 15,73 35,40 82,30 bygger på en kombination av senarelagda omsorgsbehov, 2028 (30%) 8,53 15,19 34,20 82,90 färre brukare och lägre omsorgsintensitet, snarare än 2029 (55%) 8,31 14,52 32,70 83,65 traditionella effektiviseringar. 2030 (85%) 8,04 13,71 30,90 84,55 Exempelvärdena ersätts med kommunens faktiska baslinjer 2031 (100% mål) 7,90 13,30 30,00 85,00 när dessa finns tillgängliga. För att beräkna värdet per utfallsenhet fördelar vi först återbetalningen mellan de fyra måtten Utfallsmått Andel av återbetalning Återbetalningen fördelas mellan de fyra utfallsmåtten efter hur stor rådighet Andel 80 + i SÄBO (tiondels %) 10 % insatsen har över dem och hur de antas tillsammans fånga både omfattning, timing och intensitet i äldreomsorgsbehovet. Förflyttningen är Andel 80 + med hemtjänst (tiondels %) 20 % kvantitativt större inom hemtjänsten, medan särskilt boende har färre möjliga Snittantal planerade hemtjänsttimmar / steg men betydligt högre kostnad per 50 % enhet. En jämn viktning säkerställer att månad för 80+, tiondels timme alla centrala delar av omsorgssystemet påverkas, motverkar ensidig optimering Medianålder vid första hemtjänstbeslut, 20% och speglar att små förändringar i SÄBO tiondels år har lika stort ekonomiskt värde som större förändringar inom hemtjänsten. Vi kan sedan beräkna ett pris för varje utfallsenhet Antal Max Värde per utfallsenheter Utfallsmått Baslinje Målvärde Utfallsenhet återbetalning utfallsenhet, för 70% per mått (kr) avrundat (kr) måluppfyllelse 0,1 Andel 80+ på SÄBO 8,8% 7,9% 6,3 4 500 000 714 000 procentenhet Andel 80+ med 0,1 16,0% 13,3% 18,9 9 000 000 475 000 hemtjänst procentenhet Snitt HT- timmar/brukare 36,0 30,0 0,1 timme 42,0 22 500 000 535 000 80+ (per mån) Medianålder vid 82,0 85,0 0,1 år 21,0 9 000 000 430 000 första HT-beslut Återbetalningen över åren skulle kunna komma att se ut som följer Utfallsmått \ Utbetalningsår 2027 2028 2029 2030 2031 2032 Totalt 1) Andel 80+ på SÄBO 0 450 000 900 000 1 125 000 1 350 000 675 500 4 500 000 kr 2) Andel 80+ med hemtjänst 0 900 000 1 800 000 2 250 000 2 700 000 1 350 000 9 000 000 kr 3) Snitt HT-timmar/brukare 80+ 0 2 250 000 4 500 000 5 625 000 6 750 000 3 375 000 22 500 000 kr 4) Medianålder vid första HT-beslut 0 900 000 1 800 000 2 250 000 2 700 000 1 350 000 9 000 000 kr Summa per år 0 4 500 000 9 000 000 11 250 000 13 500 000 6 750 000 45 000 000 kr Ekonomisk effekt – översiktlig logik • Den ekonomiska logiken bygger på att vi tillsammans under perioden lyckas Nettovärde Kommunen säkra att kommunen går från scenario A i SKRs prognos till Scenario C.. 45 M kr • Det ungefärliga ekonomiska värdet för kommunen som en följd av vi når Totalt kumulerade undvikna kostnader dessa mål är 90 M kr under under kontraktsperioden= kontraktsperioden 90 M kr • Insatsen har kostat 30 M kr att Riskpremie Utfallsfonden genomföra. 15 M kr • 15 M av det överskjutande värdet tilldelas Utfallsfonden (som tagit den Kostnad för insatsen: ekonomiska risken) och kommunen 30 M kr (som stått för genomförandet) tilldelas 45 M kr. För alla år efter kontraktstidens slut har nu kommunen en beprövad insats som ger nästan 2,5 gånger så stor utdelning - 20 M kr 14 M kr Insatsen kostar ger lägre kostnads- ger i årliga netto- 6 M kr / år kurva besparingar Om vi inte lyckas, då skrivs finansieringen av och tas upp som en intäkt i kommunens resultaträkning Viktiga villkor i ett utfallskontrakt 1. Förtida avslut: Om man efter en viss tid ser att insatserna är långt ifrån att kunna ge önskade resultat, så innehåller kontraktet möjligheter att ömsesidigt fatta beslut om att avbryta kontraktet, samt villkor för hur detta ska ske. 2. Flexibilitet och fokus på utfall: Kontraktet innehåller bestämmelser för hur beslut ska fattas om ändringar bör ske i insatsen, allt med syfte att styra insatsen mot önskade utfall, inte mot på förhand bestämda aktiviteter. 3. Vägledande principer: Basen för ett utfallskontrakt ligger i de vägledande principerna; transparens, reciprocitet, skälighet, ärlighet, autonomi och integritet. Dessa innebär att gemensamma beslut ska fattas baserat på att alla parter är transparenta och ärliga med information, att besluten är bra för alla parter, att de är skäliga samt att alla parter kan agera utan detaljstyrning från övriga. Nästa steg – när det politiska beslutet är fattat • När det politiska beslutet är fattat återstår att slutförhandla och signera kontraktet • Våra jurister tar fram ett kontraktsförslag. Ni behöver inga egna jurister såvida ni inte känner er bekvämast med det. Annars är det vi som står för de juridiska kostnaderna för kontraktsskrivningen. • Samtidigt som vi arbetar på kontraktet tar vi fram en mer detaljerad projektplan. Denna biläggs kontraktet men kan ändras under kontraktstidens gång. • Vi planerar också för insatsens uppstart vid läsårsstart. Kanske rekryteras lämplig personal. • Första avropet för andra halvan av 2026 kan ske innan sommaren. jenny.carenco@utfallsfonden.se SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-23 Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2026/4023

§ 37 Kommunikationsstrategi Ärendebeskrivning Kommunens tidigare kommunikationsstrategi antogs i december 2022. Sedan dess har förutsättningarna för kommunikation förändrats mycket. Omvärldens behov av kommunikation ser helt annorlunda ut idag. De senaste åren har kommunen också tagit stora steg framåt i hur kommunen jobbar med kommunikation i Mullsjö kommun. Därför behövs en ny strategi som tydligare visar riktningen för hur kommunen ska fortsätta utveckla den interna och externa kommunikationen. Den nya strategin fokuserar på en förflyttning mot två olika mål. Dels att gå från att informera till att jobba mer med kommunikation som driver samhället och verksamheten framåt. Det innebär att kommunens kommunikation ska ses som ett strategiskt verktyg för att påverka attityder, bygga förtroende och skapa förändring. Som mål sätts också att i högre grad anpassa kommunens kommunikation till mottagarens behov, förutsättningar och situation. Strategin sätter också fem grundprinciper, något kommunen inte bara ska sträva efter utan kriterier som kommunens kommunikation alltid ska uppfylla. Alla i organisationen bidrar till att kommunikationen fungerar. Därför beskriver strategin vilket ansvar olika roller i organisationen har för kommunikationen både internt och externt. Kommunikationsstrategin är det styrdokument som sätter riktningen för kommunens interna och externa kommunikation. Förslaget till ny kommunikationsstrategi beskriver mål och riktning på ett tydligare sätt och därför kan övriga styrdokument inom kommunikation bli tillämpningar av strategin i stället för fristående riktlinjer. Därför föreslås att riktlinjerna "Närvaro i sociala medier" och "Interna och externa kommunikationskanaler" upphävs så att de i stället kan göras om till rutiner. Dokumenten kommer då anpassas till den nya kommunikationsstrategin och beslutas av ansvarig chef. Det har också tidigare funnits en policy som komplement till kommunikationsstrategin. Eftersom den nya strategin tydligare beskriver kommunens mål och grundprinciper är förslaget att policyn upphävs och att den nya strategin ersätter både policyn och den tidigare strategin. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott § 37 fortsättning Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunikationsstrategen den 3 mars 2026 Förslag till ny kommunikationsstrategi 2026 - 2030 Kommunikationsstrategi 2022–2025 Policy, grundprinciper för kommunikation och information Riktlinje, närvaro i sociala medier Riktlinje, interna och externa kommunikationskanaler Förslag till beslut Kommunikationsstrategen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta den nya kommunikationsstrategin och upphäva den tidigare policyn "Grundprinciper för kommunikation och information". Kommunikationsstrategen förslår kommunstyrelsen besluta att under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan upphäva riktlinjerna "Närvaro i sociala medier" och "Interna och externa kommunikationskanaler". Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta den nya kommunikationsstrategin och upphäva den tidigare policyn "Grundprinciper för kommunikation och information". Kommunstyrelsens arbetsutskott förslår kommunstyrelsen besluta att under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan upphäva riktlinjerna "Närvaro i sociala medier" och "Interna och externa kommunikationskanaler". Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-03-13 2026/1062 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunikationsstrategi Ärendebeskrivning Vår tidigare kommunikationsstrategi antogs i december 2022. Sedan dess har förutsättningarna för kommunikation förändrats mycket. Omvärldens behov av kommunikation ser helt annorlunda ut idag. De senaste åren har vi också tagit stora steg framåt i hur vi jobbar med kommunikation i Mullsjö kommun. Därför behövs en ny strategi som tydligare visar riktningen för hur vi ska fortsätta utveckla vår interna och externa kommunikation. Strategins innehåll Den nya strategin fokuserar på en förflyttning mot två olika mål. Dels att gå från att informera till att jobba mer med kommunikation som driver samhället och verksamheten framåt. Det innebär att vår kommunikation ska ses som ett strategiskt verktyg för att påverka attityder, bygga förtroende och skapa förändring. Som mål sätts också att i högre grad anpassa vår kommunikation till mottagarens behov, förutsättningar och situation. Strategin sätter också fem grundprinciper, något vi inte bara ska sträva efter utan kriterier som vår kommunikation alltid ska uppfylla. Alla i organisationen bidrar till att vår kommunikation fungerar. Därför beskriver strategin vilket ansvar olika roller i organisationen har för kommunikationen både internt och externt. Övriga styrdokument för kommunikation Kommunikationsstrategin är det styrdokument som sätter riktningen för kommunens interna och externa kommunikation. Förslaget till ny kommunikationsstrategi beskriver våra mål och vår riktning på ett tydligare sätt och därför kan övriga styrdokument inom kommunikation bli tillämpningar av strategin i stället för fristående riktlinjer. Därför föreslås att våra två riktlinjer "Närvaro i sociala medier" och "Interna och externa kommunikationskanaler" upphävs så att de i stället kan göras om till rutiner. Dokumenten kommer då anpassas till vår nya kommunikationsstrategi och beslutas av ansvarig chef. Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Det har också tidigare funnits en policy som komplement till kommunikationsstrategin. Eftersom den nya strategin tydligare beskriver våra mål och grundprinciper är förslaget att policyn upphävs och att den nya strategin ersätter både policyn och den tidigare strategin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunikationsstrategen den 3 mars 2026 Förslag till ny kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategi 2022–2025 Policy, Grundprinciper för kommunikation och information Riktlinje, Närvaro i sociala medier Riktlinje, Interna och externa kommunikationskanaler Förslag till beslut Kommunikationsstrategen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta den nya kommunikationsstrategin och upphäva den tidigare policyn "Grundprinciper för kommunikation och information". Kommunikationsstrategen förslår kommunstyrelsen besluta att under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan upphäva riktlinjerna "Närvaro i sociala medier" och "Interna och externa kommunikationskanaler". Beslutet skickas till Kommunikationsstrategen Sofie Liljegren Kommunikationsstrateg Kommunikationsstrategi Strategi Beslutad av Gäller till Ansvarig Roll/organ/verksamhet 2030-12-31 Kommunikationsstrateg Beslutad den Revideras senast Diarienummer Datum 2028-12-31 2026/1062 Innehåll Syfte och omfattning 3 Mål och förflyttning 3 Grundprinciper för kommunikation 4 Prioriterade målgrupper 5 Roller och ansvar 6 Juridiska krav 8 Uppföljning 8 Övriga styrdokument 8 Rätt kommunikation är en förutsättning för att kommunens verksamhet ska fungera och för att både våra invånare och medarbetare ska känna sig trygga och kunna agera rätt i olika situationer. Kommunikation handlar inte bara om att informera utan om att skapa förståelse, förtroende och handlingskraft. Genom vår kommunikation kan vi bidra till att människor känner sig trygga, vet hur de ska agera och kan fatta välgrundade beslut. Kommunikationen ska ses som ett medel för att påverka handlingar, känslor och beteenden i en riktning som stärker verksamheten och gör det möjligt att nå våra mål. Syfte och omfattning Kommunikationsstrategin beskriver hur vi ska arbeta med kommunikation på ett planerat och proaktivt sätt. Den sätter en riktning för vilka mål vi ska sträva efter och styr vilka principer vi ska leva upp till i all intern och extern kommunikation. Alla verksamheter inom Mullsjö kommun och våra kommunala bolag omfattas av kommunikationsstrategin. Mål och förflyttning I både intern och extern kommunikation ska vi sträva efter två mål. Kommunikationsstrategins två målområden är delar som vi vill utveckla och förbättra för att kommunikationen i ännu större utsträckning ska kunna bidra till att vi ska kunna bygga förtroende, driva en så bra verksamhet som möjligt och få de tillgångar vi har att leda till så bra resultat som möjligt. Samhälls- och verksamhetsdrivande kommunikation Kommunikation handlar inte bara om att sprida information – det är ett strategiskt verktyg för att påverka beteenden, bygga förtroende och skapa förändring. Genom medveten kommunikation skapar vi förutsättningar för att medarbetare och invånare förstår vad som är viktigt, känner delaktighet och kan bidra till att kommunens verksamhet fungerar och utvecklas. Kommunikationen ska bidra till att driva verksamheten framåt. För att få den effekten behöver vi göra en förflyttning från att informera till att kommunicera med ett tydligt syfte: att skapa förståelse, väcka engagemang och leda till önskade beteenden och handlingar. Externt ska kommunikationen göra det enkelt för invånare och andra målgrupper att förstå kommunens uppdrag, beslut och förändringar, känna förtroende för verksamheten och agera rätt i olika situationer. Genom kommunikation som utgår från ett tydligt mål skapar vi trygghet, delaktighet och förutsättningar för engagemang. 3 Internt ska kommunikationen skapa samsyn och stärka känslan av sammanhang. Medarbetare ska kunna förstå hur den egna rollen bidrar till kommunens gemensamma mål och känna sig delaktiga i utvecklingen av verksamheten. Kommunikationen ska stödja samarbete, underlätta förändring och bidra till att vi når våra mål tillsammans. Kommunikation som möter mottagarens behov I vår kommunikation ska vi alltid sträva efter att utgå från mottagarens behov, förutsättningar och situation. I stället för att utgå från vad vi vill berätta om behöver vi titta på vad våra invånare, medarbetare och andra grupper behöver för att kunna förstå, ta ställning till eller agera i frågor som berör dem. För att vara en trovärdig och relevant källa till samhällsinformation behöver vi anpassa både innehåll, kanal och uttryck efter mottagarens perspektiv. Kommunikationen ska svara på mottagarens frågor, ges i rätt tid och utformas med hänsyn till olika intressen, förkunskaper och förutsättningar. Genom att konsekvent utgå från mottagarens behov och utifrån det forma en tydlig och relevant kommunikation kan vi stärka förtroendet för vår verksamhet och få bättre effekt av våra insatser. Det bidrar till ökad delaktighet, bättre förståelse för kommunens uppdrag och ett väl fungerande samspel mellan vår verksamhet och våra invånare. Grundprinciper för kommunikation Mullsjö kommun har fem grundprinciper som är en grund och en förutsättning i all kommunikation. Till skillnad från våra mål är detta något vi ska uppfylla, inte bara sträva efter. Enhetlig Vår kommunikation ska vara tydlig, enhetlig och lätt att känna igen, oavsett vilken del av organisationen den kommer från eller vilken kanal som används. Därför behöver alla delar av kommunen samarbeta och tala med en gemensam röst som bygger på våra gemensamma budskap och vår grafiska profil. När vi kommunicerar på ett enhetligt sätt stärks förtroendet för kommunen, vi blir en tydligare avsändare och det blir lättare för invånare att se att kommunen är en och samma avsändare, inte flera olika delar. Tydlig Kommunens kommunikation ska vara lätt att förstå. Vi använder ett klart och tydligt språk, utan svåra ord eller facktermer. Budskapet ska vara anpassat efter målgruppen och presenteras på ett sätt som gör det lätt att ta till sig – oavsett ålder, bakgrund eller förkunskaper. Genom att uttrycka oss tydligt och begripligt ökar vi förtroendet för kommunen och gör det enklare för alla att ta del av information, förstå beslut och vara delaktiga i kommunens arbete. 4 Tillförlitlig och objektiv Kommunens kommunikation ska bygga på fakta och vara objektiv. Informationen vi delar ska vara korrekt, uppdaterad och kontrollerad innan den publiceras. Vi ska vara sakliga och visa olika sidor och perspektiv, så att mottagaren får en rättvis och nyanserad bild. Genom att vara noggranna, ärliga och balanserade stärker vi förtroendet för kommunen och gör det lättare för invånare att förstå och agera utifrån den kommunikationen med oss. Öppen och transparent Kommunens kommunikation ska präglas av öppenhet och ärlighet. Invånare ska ha insyn i hur kommunen arbetar, hur beslut fattas och hur resurser används. Vi är transparenta både kring det som fungerar bra och om det som kan förbättras. Genom att vara öppna med både vad som händer och varför och vara tillgängliga för frågor skapar vi förtroende och stärker dialogen med invånarna. Öppenhet är en förutsättning för delaktighet, ansvarstagande och ett levande demokratiskt samhälle. Tillgänglig och inkluderande Kommunens kommunikation ska vara tillgänglig för alla. Det betyder att informationen ska vara lätt att hitta, förstå och ta del av – oavsett språk, ålder, funktionsvariation eller digital vana. Vi använder ett tydligt språk, anpassar format och kanaler efter målgrupper. Kommunikationen ska spegla hela kommunen och inkludera olika människor, perspektiv och erfarenheter. Genom att vara tillgängliga och inkluderande stärker vi demokratin och gör det möjligt för fler att delta, påverka och känna sig delaktiga i kommunens utveckling. Prioriterade målgrupper Våra verksamheter kräver att vi samverkar och kommunicerar med många olika målgrupper. För att kunna anpassa vår kommunikation efter mottagarens behov och få den effekt vi vill ha behöver vi göra ett aktivt val i vilka grupper som är viktigast. Att prioritera målgrupper handlar inte om att välja bort andra grupper, utan om att ta ett beslut om vilka grupper som är särskilt viktiga och ska prioriteras i de kommunikationsinsatser vi gör. Utifrån vårt grunduppdrag är våra invånare och kommunens medarbetare allra viktigast i vår kommunikation och de grupper vi ska prioritera först. Dessa två målgrupper rangordnas inte inbördes, utan prioriteras lika högt, eftersom de i hög grad samverkar med varandra och är beroende av varandra. Kommunikationen med båda grupperna är avgörande för att verksamheten ska fungera. I vår kommunikation jobbar vi ofta med fler grupper, exempelvis näringslivet, föreningar och besökare/turister. Att vi prioriterar andra grupper utesluter inte att vi jobbar med dessa, men att det finns andra som får mer fokus och prioriteras före. 5 Kommuninvånare Med välinformerade, engagerade och delaktiga kommuninvånare skapar vi förståelse för kommunens utmaningar och framgångar och hur vi jobbar för att hantera dem. En öppen och trovärdig kommunikation med våra kommuninvånare är en högt prioriterad tillits- och demokratifråga. Medarbetare Den interna kommunikationen är grunden för en väl fungerande organisation. När kommunikationen med våra medarbetare fungerar bra skapas engagemang, samarbete och ett gott arbetsklimat. Chefer och ledare har en särskilt viktig roll i kommunikationen. Genom att fortsätta jobba med deras kommunikativa förmåga kan kommunikationen bli tydligare, dialogen stärkas och medarbetarna ges bättre förutsättningar att förstå och bidra till verksamhetens mål. Våra medarbetare möter dagligen invånare, företagare och samarbetspartners och är viktiga ambassadörer som bygger bilden av kommunen. När alla vet, förstår och känner sig delaktiga i vart vi är på väg kan vi tillsammans ge en enhetlig och professionell bild av kommunen och skapa stolthet i vårt gemensamma uppdrag. Roller och ansvar Alla förtroendevalda, medarbetare och chefer har ansvar för en god kommunikation. Med verksamhetsansvar följer också kommunikationsansvar. Nedanstående stycken beskriver det kommunikationsansvar som är kopplat till varje roll och är inte någon rangordning av ansvar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens kommunikationsarbete. Det innebär ett ansvar för att styra och följa upp arbetet med kommunikation i kommunen. Förtroendevalda Kommunens förtroendevalda utgör en viktig del i den kommunala kommunikationen. De ansvarar för den politiska kommunikationen och har i sin roll möjlighet att visa olika perspektiv, skapa en aktiv dialog och engagera våra invånare i frågor som rör kommunens verksamheter. När våra förtroendevalda uttalar sig i kommunens officiella kanaler görs det som företrädare för hela den grupp (styrelse, nämnd eller fullmäktige) man representerar, inte utifrån sin partipolitiska roll. Även när man som förtroendevald kommunicerar i sina egna kanaler uppfattas man ofta som en företrädare för Mullsjö kommunen. Detta bör man ha i åtanke och alltid sträva efter att i sin kommunikation visa en nyanserad och sanningsenlig bild av de ämnen och frågor som är aktuella. 6 Chefer och VD för kommunala bolag Alla chefer i kommunen samt VD för våra kommunala bolag har kommunikationsansvar för sitt verksamhetsområde, internt och externt. Det innebär att fånga upp behov av intern och extern kommunikation, att ta initiativ till kommunikationsinsatser och vid behov ta hjälp av kommunikationsteamet för att genomföra insatser. Internt handlar det om att kunna konkretisera övergripande visioner, mål, förändringar och beslut till medarbetarna och skapa dialog, delaktighet och engagemang. Ett kommunikativt ledarskap leder till ett öppet och tillåtande klimat, vilket är en förutsättning för att ett kommunikativt medarbetarskap ska utvecklas. Ansvaret för extern kommunikation innebär att se behov och ta initiativ till kommunikationsinsatser i frågor som på olika sätt berör och påverkar våra invånare. I uppdraget ingår att kontakta kommunikationsteamet när ett behov uppstår och tillsammans planera och genomföra kommunikationsaktiviteter som bidrar till verksamhetens mål. Våra förvaltningschefer har utöver detta också uppdraget att vara den övergripande företrädaren för sin förvaltning i kommunikation både internt och externt. Förvaltningschefer har också ansvar för att, med stöd av kommunikationsavdelningen, skapa förutsättningar för att den interna kommunikationen inom förvaltningen fungerar. Medarbetare Alla medarbetare i Mullsjö kommun är viktiga aktörer i kommunens kommunikationsarbete och varumärket. De ansvarar för att kommunicera utifrån sin roll och sitt uppdrag och är ambassadörer för kommunen i alla sina kontakter, både inom kommunen och i kontakten med de invånare man möter i sin tjänst. Var och en ansvarar för att kommunicera i linje med kommunens kommunikationsstrategi, att aktivt söka och ta emot information som är viktig för det egna arbetet och förmedla vidare information som kan vara av vikt för andra. Kommunikationsteamet Kommunikationsteamet som är en del av avdelningen för kvalitet och utveckling är kommunens centrala enhet för både extern och intern kommunikation. Teamet stöttar verksamheterna och kommunen som helhet med strategisk och operativ kommunikation och fungerar som rådgivare och stöd till medarbetare, chefer och förtroendevalda. I uppdraget ingår att planera och samordna kommunikationen för att bidra både till kommunikationsstrategins mål och förflyttning och till kommunens och verksamhetens mål. Kommunikationsteamet omvärldsbevakar och fångar tillsammans med verksamheterna upp behov och tar initiativ till kommunikationsinsatser. Kommunikationsteamet ansvarar för drift, utveckling och samordning av kommunens kommunikation. Det omfattar det övergripande strategiska och varumärkesbyggande arbetet och huvudansvaret för kommunens gemensamma kanaler – exempelvis webb och sociala medier. 7 Genom att samordna, utbilda och stötta alla som arbetar med kommunikation i kommunen ser teamet till att riktningen hålls ihop, att vi arbetar mot gemensamma mål och att våra grundprinciper kan följas. Juridiska krav Som offentlig verksamhet är kommunen enligt lag skyldig att informera om sin verksamhet och ge möjlighet till insyn och påverkan. Lagar som styr vår kommunikation är bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagen, lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, marknadsföringslagen och språklagen. Uppföljning Kommunikationsstrategin ska under ledning av kommunikationsstrateg följas upp efter två år och revideras efter fyra. Vid uppföljningen görs en sammanställning kring hur vi ligger till i arbetet mot våra målområden, hur väl vi följer våra grundprinciper och hur roller och ansvar uppfylls. Resultatet rapporteras till kommunens ledningsgrupp och till kommunstyrelsen. Övriga styrdokument Kommunikationsstrategin är vårt övergripande styrdokument för intern och extern kommunikation. Utöver strategin finns också styrdokument som styr avgränsade delar, exempelvis grafisk profil, rutin för val av kanaler, rutin för användning av sociala medier och plan för kriskommunikation. 8 Kommunikationsstrategi för att öka medborgarnytta Gäller för Mullsjö kommun och de kommunala bolagen. Vi följer de lagar som styr kommunikation1. Utifrån kommunikationspolicyn och kommunikationsstrategin använder vi våra dokument för praktisk tillämpning2. Mullsjö kommuns kommunikation ska vara enkel, genomtänkt och anpassad. Syfte Kommunikationsstrategin tydliggör ett övergripande och långsiktigt förhållningssätt, att kommunikationen är enhetlig och stöder att vi jobbar i riktning mot Mullsjö kommuns vision för att nå verksamheternas mål och lyckas med vårt uppdrag: medborgarnytta. Mål och målgrupper Mullsjö kommun har två huvudmålgrupper: medarbetarna och alla som tar del av kommunens tjänster: invånare, brukare, övrig allmänhet, massmedia, andra myndigheter, näringsliv, föreningar och övriga organisationer. Den strategiska kommunikationen ska bidra till att Mullsjö kommun upplevs som en sammanhållen organisation med en tydlig avsändare och stärka kommunens varumärken. Starkt varumärke bidrar till intern samhörighet och extern tydlighet. Den interna kommunikationen ska ge kunskap och inspirera, och varje medarbetare: - ska ha god kännedom om kommunens verksamhet - känna delaktighet och ha möjlighet att påverka Prioriterade kanaler för alla medarbetare: Intranät, Mullnet - en samlad plats för relevant och kommungemensam information. Möten, kommunikativt ledarskap - dialog med medarbetarna ökar förståelsen för verksamhetens mål och beslut. Medarbetarens viktigaste informationskälla är närmaste chefen. Beslutsinformation Titel: Kommunikationsstrategi för Beslutsdatum: 2022-12-13 Gäller till: och med 2025 att öka medborgarnytta Beslutad av: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kommunikationsansvarig Dokumenttyp: Strategi Diarienr: 2022/1182 1 Offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, yttrandefriheten, arkivlagen, BBS-lagen, upphovsrättslagen, diskrimineringslagen, DOS-lagen, offentlighets- och sekretesslagen, språklagen, dataskyddsförordningen (GDPR), tryckfrihetsförordningen, upphovsrättslagen, webbtillgänglighetsdirektivet. 2 Kommunikationspolicy, Kommunikationsstrategi 2022-2025, tillämpande riktlinjer, handböcker och grafisk profil Kommunikationsstrategi för att öka medborgarnytta Beslutad: 2022-12-13 Den externa kommunikationen ska ge information och påverka invånarnas attityd att: - se kommunens kanaler som självklar källa för information - uppfattar organisationen som rationell och transparent - stärka varumärket och därmed förtroendet Prioriterade kanaler för den externa kommunikationen: Webbplatsen mullsjo.se och de kommunala bolagens och Kulturskolans separata webbplatser är de viktigaste informationskanalerna. Webbplatsernas information ska vara så fullständig och av god kvalitet. Våra digitala kanaler ska erbjuda till självbetjäning och öka användbarhet och tillgänglighet. Sociala medier ett komplement till webbplatsen för att nå ut till fler externt. Övergripande strategisk inriktning Kommunövergripande lösningar, samordning och systematiskt arbete prioriteras. Kommunikationsarbetet i kommunen ska koordineras dels med informationssäkerhet, dels följa fastslagen informationshanteringsplan. Mullsjö kommun väljer digitala kanaler först som kompletteras med kvalificerad personlig service via traditionella kanaler som möten, telefon, brev. Det digitala ska vara den enklaste vägen och vi ska i första hand sträva efter självbetjäning av rutinärenden genom e-tjänster. Information av hög kvalitet på webbplatsen ska minska efterfrågan på personlig service. De traditionella kanaler som brev, massutskick och trycksaker ska vi minska till förmån för digitala alternativ. Mullsjö kommun ska etablera aktivt arbete med massmedia, genom att öka initiativ: kontakt och pressmeddelanden i samarbete med kommunikationsteamet. Kommunicera för medborgarnytta - Ansvar och roller Alla medarbetare och förtroendevalda är med och skapar bilden av Mullsjö kommun. Kommunfullmäktige har övergripande ansvarar för kommunens kommunikation. Det är därefter kommunstyrelsens ansvar att styra, samordna, utveckla, följa upp och utvärdera kommunikationsfrågorna. Förvaltningarnas ledning har det övergripande ansvaret för verksamhetens interna och externa kommunikation. Varje chef har därutöver ett kommunikationsansvar inom sitt verksamhetsområde, både internt och externt, utifrån det ramverk som anges i denna strategi samt i kommunens kommunikationspolicy. Varje medarbetare har ett kommunikationsansvar gentemot sin närmsta chef, samt ett eget ansvar att söka, hämta och förmedla den information som krävs för att kunna genomföra sitt arbete. Kommunikationsstrategi för att öka medborgarnytta Beslutad: 2022-12-13 Mullsjö kommuns helägda bolag har kommunikationsansvar, både internt inom bolaget och inom koncernen, samt externt, utifrån gällande ramverk för kommunikation. Kommunikationsteamet som är en del av administrativa avdelningen ansvarar för att utveckla, samordna och stödja det interna och externa kommunikationsarbetet för organisationen, gällande strategi, planering och produktion. Strategin i korthet Tillämpning och uppföljning Tillämpning av kommunikationsstrategin ska följas upp under ledning av kommunikationsstrateg/administrativ chef och redovisas till kommundirektörens ledningsgrupp. Respektive verksamhet återkopplar kring hur man arbetat med och tillämpat strategin i sin interna och externa kommunikation. Uppföljning bör ske minst en gång per mandatperiod. Grundprinciper för information och kommunikation Policy Gäller för Mullsjö kommun samt de kommunala bolagen. Utifrån kommunikationspolicyn finns tillämpande dokument inom kommunikation. De lagar som styr kommunikationsarbetet ska efterlevas1. Mullsjö kommuns policy för information och kommunikation speglar en gemensam värdegrund och ställningstagande som stakar ut riktningen och ambitionsnivån för Mullsjö kommuns kommunikation. Mötet med medborgare och medarbetare karakteriseras av respekt, dialog och kunskapsutbyte samt bidrar till uppfyllelse av visionen, de strategiska målområdena och övriga mål för Mullsjö kommuns verksamhet. En genomtänkt och målinriktad kommunikation hjälper oss att hålla hög kvalitet på tjänster och service, och säkerställer att våra resurser används effektivt. Genom vår kommunikation vill vi skapa intern samhörighet och extern tydlighet. För att chefer och medarbetare i Mullsjö kommun ska nå framgång med respektive verksamhet ska kommunikationen kännetecknas av att vara: ENKEL Rak - Effektiv - Enhetlig för att bidra till att stärka kommunens varumärke och sprida kunskap om kommunens verksamhet. GENOMTÄNKT Rätt budskap - Rätt tid - Rätt kanal för att bidra till att öka trygghet och förtroende för kommunen. ANPASSAD Tydlig - Tillgänglig – Målgrupp/mottagarfokus för att bidra till fler kan ta till sig kommunens information och kan ta del av kommunens tjänster. Beslutsinformation Titel: Grundprinciper för Beslutsdatum: 2022-12-13 Gäller till: och med 2025 information och kommunikation Beslutad av: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kommunikationsansvarig Dokumenttyp: Policy Diarienr: 2022/1182 1 Offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, yttrandefriheten, tryckfrihetsförordningen, dataskyddsförordningen (GDPR), upphovsrättslagen, språklagen, webbtillgänglighetsdirektivet, diskrimineringslagen. Riktlinjer för närvaro i sociala medier, Mullsjö kommun Fastställda i kommunstyrelsen 2012-08-15, § 148 SOCIALA MEDIER Sociala medier är ett av flera redskap som Mullsjö kommun kan använda för att via internet arbeta med marknadsföring, omvärldsanalys, bygga relationer, informera, kommunicera och ge service till invånare, kunder, företag, anställda, besökare osv. Som sociala medier räknas exempelvis bloggar med kommentarfunktion, wikis, sociala nätverk såsom Facebook och Twitter, men även Youtube, Flickr och virtuella världar. Användningen av dessa medier kan innebära att personuppgifter behandlas, vilket i sin tur innebär att organisationerna måste se till att följa reglerna i personuppgiftslagen och i vissa fall, särskild registerlagstiftning. RIKTLINJER OCH ANSVAR Organisationen är ansvarig för personuppgifter som publiceras på organisationens Facebook- sida. Ansvaret omfattar både personuppgifter som organisationen själv publicerar och personuppgifter som publiceras av andra i till exempel en kommentar på sidan. Även den besökare som skrivit en kommentar kan ha ett ansvar för vad den själv skrivit. Anställda som använder sociala medier i det privata får skriva om kommunens verksamhet. Yttrandefrihet och meddelarfrihet gäller även här. Dock är det viktigt att tänka på lojalitetsplikten mot arbetsgivaren, särskilt för offentliganställda med förtroendeställning. Tänk på att - sekretessregler gäller även när du agerar som privatperson - allt du skriver på nätet kan bli offentligt - ett olämpligt inlägg kan vara jobbigt att stå för efteråt. Vem får agera i kommunens namn? Det ska finnas ett uppdrag från verksamhetschef eller enhetschef för att en anställd ska kunna använda sociala medier i tjänsten. Med detta beslut klargörs att personen använder sociala medier som anställd och inte som privatperson. Alla anställda som i tjänsten använder sociala medier ska ta del av och känna till kommunens riktlinjer för sociala medier och de planer som finns för de aktuella kontona på sociala medier, som de medverkar till. Anställda bör inte uttala sig för kommunens räkning via sina privata konton. Administration av konton och planering Varje konto på sociala medier ska ha en ansvarig administratör som ska säkerställa att kontot hanteras enligt anvisningarna som följer: På det sociala mediet ska det tydligt framgå: - att det är Mullsjö kommuns konto - vilka som uttalar sig i kommunens namn på kontot samt aktuella kontaktuppgifter - i vilken utsträckning inlägg blir tillgängliga för andra användare - att inlägg blir allmänna handlingar samt information om cookies På det sociala mediet ska finnas information som anger syftet med kontot, för vilka ändamål kommentarsfunktioner är avsedda, vilka kommentarer som inte får förekomma och vad som kan hända om enskilda inte följer anvisningar (blockera, ta bort etc.). Besökare bör också uppmanas att rapportera olämpligt innehåll. I samband med skapandet av nya konton ska en plan upprättas. I planen ska anges: - namn och kontaktuppgifter på verksamhetschef - namn och kontaktuppgifter till den ansvarige för kontot - namn och kontaktuppgifter till alla som administrerar kontot samt alla aktuella lösenord och inloggningsuppgifter. - mål och syfte med kontot - rutiner för hur sidorna ska hållas under uppsikt, uppdateras och hur eventuella problem ska hanteras - rutiner för hur inlägg och kommentarer ska hanteras med avseende på att de är allmänna handlingar och hur allmänna handlingar som är offentliga kan visas upp och lämnas ut. Planen ska redovisas till informationsansvarig. Aktuella planer för de konton som finns ska redovisas varje år och bör revideras varje år. Plan ska upprättas snarast för eventuella befintliga konton som inte har en plan. Central samordning Informationsansvarig har samordningsansvar för webbplatsen www.mullsjo.se och kommunens närvaro på sociala medier. På kommunens webbplats ska det alltid finnas en aktuell förteckning över vilka webbplatser kommunen medverkar på, inklusive sociala medier. En sådan förteckning ska finnas även hos informationsansvarig, samt alla planer för sociala konton. Om kommunala politiker vill länka från kommunens webbplats till exempelvis sin privata blogg eller sitt partis webbplats går det bra. Men det bör klart och tydligt framgå att åsikterna som framförs på till exempel bloggen inte är kommunens egna utan den enskilde politikerns. Ansvarig för kommunens webbplats ska kontaktas. Visuell utformning, språk, upphovsrätt mm Konton på sociala medier som upprättas av Mullsjö kommun omfattas av Mullsjö kommuns grafiska profil. Kommunens officiella märke bör framgå där det är möjligt, för att förtydliga att kommunen är avsändare. Språket som används ska vara vårdat, enkelt och begripligt och den som upprättar konton bör beakta de krav som ställs i förvaltningslagen på modernt och lättfattligt språk, men även ta hänsyn till dem som inte behärskar svenska språket väl samt till personer som har olika former av funktionsnedsättning. Se även anvisningarna i kommunens egna språkregler. Vid all användning av texter och bilder måste upphovsrätten följas. Hantering av inlägg Innehåll och kommentarer får inte innehålla material som är stötande, strider mot gällande lagstiftning eller är kommersiell, läs mer under tidigare avsnitt: Riktlinjer och ansvar Kommentarer, synpunkter och svar Ansvarig för respektive konto i socialt media ska hålla uppsikt över besökares kommentarer, för att upptäcka om detta inträffar och i sådana fall skyndsamt avpublicera sådana uppgifter. Inlägg som avpubliceras på detta viset ska alltid dokumenteras skriftligt utanför det sociala mediet, samt redovisas till verksamhetschefen. Överväg om det aktuella sociala mediet är rätt forum för de inlägg, svar och kommentarer eller annan dokumentation som inkommer till kommunen på detta sätt? Om svaret är nej ska det finnas rutiner för att skyndsamt hänvisa till eller överflytta inlägg, svar och kommentarer eller annan dokumentation till rätt system/handläggare/nämnd. Vi ska inte uttala oss i sociala medier på ett sätt som kan uppfattas som råd eller upplysning som kan få ekonomiska konsekvenser eftersom kommunen kan bli skadeståndsskyldig om den lämnar felaktiga upplysningar eller råd. Arkiv, gallring, dokumentation I dokumenthanteringsplanerna för varje nämnd som använder sociala medier ska det finnas ett gallringsbeslut som omfattar sociala medier. Den information som kommunen själv skapar i ett socialt medium, men även svar på twitterinlägg, facebookinlägg eller andra inkomna kommentarer på de sidor som kommunen är aktiv på inom sociala medier får gallras (tas bort) fortlöpande. Samma sak gäller för den information som kommunen själv skapat i ett socialt medium. För att dokumentera själva mediet bör varje verksamhet en gång om året, eller inför stora förändringar, spara skärmdumpar (eller andra ur arkivsynpunkt godkända digitala format) av de sidor verksamheten är aktiv. Riktlinje Interna och externa kommunikationskanaler Gäller för Mullsjö kommun och de kommunala bolagen. Vi följer de lagar som styr kommunikation1. Utifrån kommunikationspolicyn och kommunikationsstrategin använder vi våra dokument för praktisk tillämpning2. Mullsjö kommuns kommunikation ska vara enkel, genomtänkt och anpassad. Riktlinjen beskriver våra kanaler och ger stöd. Den anger prioritering bland kommunens egna kanaler när kommunen utvecklar sin service. För att kommunikationen ska bli effektiv är det viktigt att vi använder rätt kanal vid rätt tillfälle. Varje verksamhet ansvarar för innehållet gällande sin verksamhet oavsett kanal. Intern samhörighet och extern tydighet Informera alltid internt innan du går ut externt och tänk digitalt först. Intern kommunikation • Olika verksamhetssystem används för att hantera ärenden och för dagliga arbetet. • Intranätet är vår främsta interna, digitala kanal. • Muntlig dialog är viktigt följt av digital dokumentation för att tillgängliggöra. • Chefen är den viktigaste källan till information för medarbetarna. • erbjuda så få kanaler som möjligt med olika och tydliga syften. • Information publiceras på ett ställe för att minska informationsstressen, öka möjligheten att ta till sig information samt att enkelt kunna uppdatera innehåll. Extern kommunikation • Kommunen ska prioritera att utveckla de digitala kommunikationskanalerna. • Kommunens gemensamma webbplats är grunden för all extern information. Egna webbplatser eller kampanjsidor får endast skapas i undantagsfall. Kommunikationsteamet beslutar om eventuella kampanjsidor och liknande avsteg. • Val av kanal ska alltid utgå från målgruppen. • Om målgruppen är medelstor och större, ta hjälp av kommunikationsteamet. • Kommunikationsteamet ansvarar för kommunens centrala sociala mediekanaler. Dessa är våra primära gemensamma sociala mediekanaler och det är där vi bemöter frågor och kommentarer. Vi kommunicerar inte i kanaler som inte är våra egna. Ingen ska uttala sig i kommunens namn genom privata konton. Vid behov av egna kanaler, ska det startas i samarbete med kommunikationsteamet. Beslutsinformation Titel: Interna och externa Beslutsdatum: 2022-11-30 Gäller till: tills vidare kommunikationskanaler Beslutad av: Kommunstyrelsen Ansvarig: Kommunikationsansvarig Dokumenttyp: Riktlinje Diarienr: 2022/1182 1 Offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, yttrandefriheten, arkivlagen, BBS-lagen, upphovsrättslagen, diskrimineringslagen, DOS-lagen, offentlighets- och sekretesslagen, språklagen, dataskyddsförordningen (GDPR), tryckfrihetsförordningen, upphovsrättslagen, webbtillgänglighetsdirektivet. 2 Kommunikationspolicy, Kommunikationsstrategi 2022-2025, tillämpande riktlinjer, handböcker och grafisk profil Interna och externa kommunikationskanaler Beslutad: 2022-11-30 Riktlinje Information Envägskommunikation då du presenterar fakta och nyheter Dialog När du önskar få andras åsikter eller behöver svar från en eller flera personer Samarbete När vi skapar tillsammans i olika projekt eller gemensamma dokument Kanalval och planering – ta hjälp av kommunikationsteamet Kommunikationsteamet som är en del av den administrativa avdelningen, samordnar interna och externa kommunikationsinsatser och stöttar verksamheterna med kommunikationsplan, kanalval och även produktion i begränsad omfattning. Kommunikationsteamet säkerställer att kommunikationen följer kommunikationspolicy, tillhörande strategier, riktlinjer och gällande tillämpning av dessa. Ta kontakt med kommunikationsteamet tidigt i planeringen, det ger dig möjlighet till mer stöd och råd kring strategi och förenkla kanalval. Kommunikationsteamet hjälper dig med kommunikationsplan, som är en ”att-göra-lista” som beskriver konkreta aktiviteter för en given process, ett projekt eller arrangemang. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1023

§ 38 Redovisning av medborgarförslag och motioner som inte har slutbehandlats Ärendebeskrivning Medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlas ska redovisas två gånger per år. En förteckning har tagits fram över diarieförda medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats till och med den 15 mars 2026. I nuläget är det sex medborgarförslag och nio motioner som inte har slutbehandlats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren den 16 mars 2026 Förteckning över diarieförda medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats den 15 mars 2026 Förslag till beslut Kommunsekreteraren föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen över medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats med godkännande till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen över medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats med godkännande till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-03-16 2026/1067 Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats, mars 2026 Ärendebeskrivning Medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlas ska redovisas två gånger per år. En förteckning har tagits fram över diarieförda medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats till och med den 15 mars 2026. Beslutsunderlag Förteckning över diarieförda medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats den 15 mars 2026 Förslag till beslut Kommunsekreteraren föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen över medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats med godkännande till handlingarna. Joel Lundgren kommunsekreterare Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 800 Mullsjö Telefax Internet Postgiro 565 18 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Diarieförda medborgarförslag och motioner Dnr 2026/1067 som inte slutbehandlats till och med den 15 mars 2026 Inlämnat Dnr Ärende Förslagslämnare Handläggning Beräknad slutbehandling 2025-02-27 KS 2025/1059 Medborgarförslag om Christopher & James KF 2025-03-25: att skicka skateboardpark/snowskate Salisbury medborgarförslaget till kultur- boardpark och fritidsnämnden för beredning. KFN 2025-05-15: att avslå medborgarförslaget. KSAU-presidium 2025-06-16: skickats tillbaka till KFN för ny hantering. KFN 2025-09-11: att ge tillförordnade kultur- och fritidschefen i uppdrag att slutföra utredningen om skatepark enligt tidigare ärende. 2025-06-24 KS 2025/1124 Medborgarförslag - En Emelie Dill KF 2025-09-23: att skicka 2026-03-24 friluftsfestival och folkfest medborgarförslaget till kultur- för alla åldrar och fritidsnämnden för beredning. KFN 2026-02-12: att bifalla medborgarförslaget om en friluftsfestival och folkfest för alla åldrar, att ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att, i samverkan med förslagslämnaren, föreningsliv och näringsliv, vidareutveckla evenemanget och att arbetet ska ske inom befintliga budgetramar för attraktivitet/turism. KSAU 2026-02-26: att bifalla... KS 2026-03-10: att bifalla... 2025-11-19 KS 2025/1194 Medborgarförslag - En Anneli Sofie Norin KF 2025-12-16: att skicka 2026-04-21 kock som gör skolmaten på medborgarförslaget till tekniska plats nämnden för beredning. TN 2026-02-19: att då skolans måltider redan tillagas på plats kan medborgarförslaget anses besvarat. 2025-11-19 KS 2025/1193 Medborgarförslag - Inga Carl Alexander KF 2025-12-16: att skicka 2026-05-19 paddor i skolan upp till Allwood medborgarförslaget till barn- och högstadiet utbildningsnämnden för beredning. 2025-12-22 KS 2025/1212 Medborgarförslag om Johannes Uneholt KF 2026-02-24: att skicka större lekplats medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning. 2026-01-19 KS 2026/1029 Medborgarförslag - Gång- Tommy Stenwall & KF 2026-02-24: att skicka och cykelväg, Kohagens Karl-Åke Löwing medborgarförslaget till tekniska badplats - Sandhems station nämnden för beredning. 2025-09-09 KS 2025/1147 Motion om skateboardpark Ingemar Eriksson KF 2025-09-23: att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. 2025-09-23 KS 2025/1154 Motion om utveckling av Mikael Lundquist KF 2025-10-21: att skicka service för husbilsturism i motionen till kommunstyrelsen kommunen för beredning. KSAU 2025-11-18: att skicka motionen på remiss till tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden. TN 2026-01-15: att ge samhällsbyggnadschefen i uppdrag att bereda ärendet i samråd med kultur- och fritidschefen. KFN 2026-02-12: att ge tillförordnade kultur- och fritidschefen i uppdrag att bereda ärendet i samråd med samhällsbyggnadschefen. 2025-11-04 KS 2025/1185 Motion om Jan Olof Larsson KF 2025-11-18: att skicka 2026-04-21 skolavslutningar motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. BUN 2026-02-16: att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. 2025-11-06 KS 2025/1188 Motion om fria arbetsskor Linda Danielsson KF 2025-11-18: att skicka för yrkesgrupperna inom motionen till socialnämnden för vård och omsorg beredning. 2025-12-16 KS 2025/1205 Motion - Inför digital Henrik Jansson KF 2025-12-16: att skicka socialtjänst motionen till socialnämnden för beredning. 2026-01-12 KS 2026/1016 Motion om Leontina Aurell KF 2026-02-24: att skicka informationsträff för 75 + motionen till socialnämnden för beredning. 2026-02-09 KS 2026/1043 Motion om utevistelse och Irene Klingberg KF 2026-02-24: att skicka utomhuspedagogik i motionen till barn- och förskola, skola och utbildningsnämnden för fritidshem beredning. 2026-02-10 KS 2026/1044 Motion om tryckmätning Henrik Jansson KF 2026-02-24: att skicka på plats i särskilt boende motionen till socialnämnden för beredning. 2026-02-10 KS 2026/1045 Motion om miljötillsyn med Henrik Jansson KF 2026-02-24: att skicka nya metoder motionen till miljönämnden för beredning och att till beredningen av motionen addera kommunstyrelsens yttrande av remissen rörande nytt system för företagens miljörapportering och komplettering av redovisningen nytt system för företagens miljörapportering (dnr 2025/1177). Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1078 Kommunfullmäktige Redovisning av ej verkställda beslut i kommunfullmäktige Ärendebeskrivning Två gånger per år redovisas ej verkställda beslut till kommunfullmäktige. Följande ärende har ännu inte verkställts/avslutats: • Mullsjö Energi och Miljö AB:s organisatoriska förutsättningar (dnr 2023/1090) Kommunfullmäktige beslutade den 23 maj 2023 (§ 76) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att förutsättningslöst utreda och lämna förslag avseende bolaget Mullsjö Energi och Miljö AB:s framtida verksamhet och organisation avseende vatten och avlopp samt fjärrvärme och att återrapportering ska ske till kommunfullmäktige senast vid december månads sammanträde (2023). Kommentar: Kommunfullmäktige informerades den 21 november 2023 (§ 140). Kommunfullmäktige beslutade den 17 december 2024 (§ 111) om försäljning av fjärrvärmeverksamheten, del av Mullsjö Energi och Miljö AB. Kommunfullmäktige beslutade den 24 juni 2025 (§ 61) att godkänna att medarbetare på Mullsjö Energi och Miljö AB snarast efter beslutet flyttas över till Mullsjö kommun enligt överlåtelse/övertagandeavtal, under förutsättning att de fackliga förhandlingarna är klara (inrangeringsförhandling), att uppdra åt förvaltningen att fortsätta arbetet med att i samverkan med styrelsen för Mullsjö Energi och Miljö AB föra över anläggningstillgångar och att uppdra till kommunstyrelsen att därefter föreslå fortsatt hantering av bolaget Mullsjö Energi och Miljö AB. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att lägga redovisningen till handlingarna. Joel Lundgren kommunsekreterare Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1009 Kommunfullmäktige Avsägelser Ärendebeskrivning Leontina Aurell (SD) har inkommit med avsägelse från följande uppdrag: • Ledamot i kommunstyrelsen • Ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott Charlotte Götesson (M) har inkommit med avsägelse från följande uppdrag från och med den 30 april 2026: • Ledamot/vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden • Ledamot/vice ordförande i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott • Ersättare i brottsförebyggande rådet och folkhälsorådet • Ledamot i kommunfullmäktige • Ledamot i kommunstyrelsen • Ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott • Ersättare i kultur- och fritidsnämnden Beslutsunderlag Avsägelse den 13 april 2026 Avsägelse den 7 april 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna Leontina Aurells (SD) avsägelse som ledamot i kommunstyrelsen och ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, och att godkänna Charlotte Götessons (M) avsägelse som ledamot/vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, ledamot/vice ordförande i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, ersättare i brottsförebyggande rådet och folkhälsorådet, ledamot i kommunfullmäktige, ledamot i kommunstyrelsen, ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott och ersättare i kultur- och fritidsnämnden från och med den 30 april 2026. Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Beslutet skickas till Leontina Aurell Charlotte Götesson Barn- och utbildningsnämnden Brottsförebyggande rådet och folkhälsorådet Länsstyrelsen i Jönköpings län Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Avdelningen för kompetens och ledarskap Joel Lundgren Kommunsekreterare Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1009 Kommunfullmäktige Valärenden Ärendebeskrivning Charlotte Götesson (M) har inkommit med avsägelse från sina uppdrag som: • ledamot/vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, • ledamot i kommunstyrelsen och • ersättare i kultur- och fritidsnämnden. Leontina Aurell (SD) har inkommit med avsägelse från sitt uppdrag som: • ledamot i kommunstyrelsen Under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner avsägelserna ska nya val genomföras. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Avdelningen för kompetens och ledarskap Joel Lundgren Kommunsekreterare Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2026-04-14 2026/1008 Kommunfullmäktige Delgivningar Ärendebeskrivning Följande delgivningar redovisas: a) Skrivelse från överförmyndaren den 27 mars 2026 om kommande lagändring inom överförmyndarverksamheten (dnr 2026/1086) b) Meddelande från landshövdingen på Länsstyrelsen i Jönköping län den 27 mars, länsstyrelsens rapport, läget i länet (dnr 2026/1008) c) Protokoll från kommunstyrelsen den 8 april 2026 § 45, redovisning av borgensåtaganden per 2025 (dnr 2026/1066) Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att lägga delgivningarna till handlingarna. Postadress Gatuadress Telefon Org.nr. e-post Bankgiro Mullsjö kommun Järnvägsgatan 27-29 0392-140 00 212000-1603 kommun@mullsjo.se 5932-8807 Box 47 Mullsjö Telefax Internet Plusgiro 565 21 Mullsjö 0392-102 49 www.mullsjo.se 12 14 33-7 From: "Nathalie Johansson" <Nathalie.Johansson@mullsjo.se> Sent: 2026-03-27 10:01:58 To: "Joel Lundgren" <Joel.Lundgren@mullsjo.se> Subject: VB: Länsstyrelsens rapport Läget i länet Vänliga hälsningar Nathalie Johansson Nämndsekreterare Kommunledningsförvaltning Mullsjö kommun 0392-140 15 www.mullsjo.se Från: F-RB-Landshövding <landshovding.jonkoping@lansstyrelsen.se> Skickat: den 27 mars 2026 09:54 Ämne: Länsstyrelsens rapport Läget i länet För distribution till kommunfullmäktiges ordförande och kommunfullmäktiges ledamöter. Hej! Jag skickar dig en vårhälsning med information om Länsstyrelsens rapport Läget i länet. Hur står det till i vårt län? Var finns våra utmaningar och vad kan vi vara stolta över? I Jönköpings län finns många styrkor. Här finns starka lokalsamhällen och ett engagerat civilsamhälle. Invånarna värnar vårt demokratiska samhälle och är stolta över de natur- och kulturmiljöer som finns i länet. Näringarna är livskraftiga och efterfrågar arbetskraft. Det finns en stark tillväxtvilja i företagen. Många aktörer i länet samverkar och tar initiativ inom flera områden, inte minst i länets klimat- och energiomställning. Det finns så klart också en hel del utmaningar att hantera och viktiga avvägningar som måste göras. Läget i länet är tänkt att vara ett kunskapsunderlag i arbetet med att utveckla Jönköpings län. Med rapporten vill vi bidra med ett helhetsperspektiv på länets förutsättningar, möjligheter och utmaningar. Vår förhoppning är att innehållet bidrar till förståelse för de avvägningar mellan olika samhällsintressen som behövs när vi arbetar för en långsiktigt hållbar regional utveckling. Rapporten beskriver tillståndet i Jönköpings län med tyngdpunkt på de områden som Länsstyrelsen har ett utpekat ansvar för. Den är ett komplement till annan uppföljning och analys som görs på mer detaljerad nivå inom olika områden, både av Länsstyrelsen och av andra aktörer i länet. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete i arbetet med att förvekliga den regionala utvecklingsstrategin. Tillsammans har vi goda förutsättningar att fortsätta utveckla Jönköpings län. Rapporten Läget i länet finns att ladda ned på vår webbplats: Läget i Jönköpings län - Vår väg mot Agenda 2030 | Länsstyrelsen Jönköping Allt gott och med önskan om en ljus vår! Brittis Benzler Landshövding /genom Linnea Fägerholm Ledningskoordinator Länsstyrelsen i Jönköpings län 010-223 61 34 Kontaktuppgifter Länsstyrelsen i Jönköpings län Växel: 010-223 60 00 Central e-post Webbplats och sociala medier Så hanterar vi dina personuppgifter SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1066

§ 44 Årsredovisning 2025 Ärendebeskrivning Mullsjö kommun redovisar för år 2025 ett resultat på 4,8 miljoner kronor. Resultatet är 10,7 miljoner kronor lägre än det budgeterade resultatet på 15,5 miljoner kronor. Jämfört med resultatet 2024, som var negativt och uppgick till -14,1 miljoner kronor, är det dock en förbättring med 18,9 miljoner kronor. Kommunkoncernens resultat 2025, det vill säga det sammanställda resultatet för Mullsjö kommun, Mullsjö Energi & Miljö AB (MEMAB) samt Mullsjö Bostäder AB (MBAB) med dotterbolaget Fastighets AB Gyljeryd 1:24, uppgår till 17,7 miljoner kronor, vilket är 32,0 miljoner kronor högre än resultatet 2024. Förbättringen återfinns i Mullsjö kommun och MEMAB. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2026 § 29 Tjänsteskrivelse från ekonomichefen den 18 mars 2026 Årsredovisning 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för 2025 godkänns, innebärande ett resultat för kommunen med 4,8 miljoner kronor samt ett resultat för kommunkoncernen med 17,7 miljoner kronor. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för 2025 godkänns, innebärande ett resultat för kommunen med 4,8 miljoner kronor samt ett resultat för kommunkoncernen med 17,7 miljoner kronor. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1035

§ 45 Redovisning av borgensåtaganden Ärendebeskrivning Enligt beslut i kommunfullmäktige ska dokument om kommunens borgensåtagande delges kommunfullmäktige varje år. Dokumentet Borgensåtaganden Mullsjö kommun är en liggare för kommunens borgensåtaganden. Syftet med dokumentet är att ha en samlad bild över de av kommunfullmäktige beslutade borgensåtagandena samt vara ett underlag för kommunfullmäktige vid beslut om nya borgensåtaganden. Dokumentet Borgensåtaganden Mullsjö kommun uppdaterades den 31 december 2025. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2026 § 30 Tjänsteskrivelse från ekonomichefen den 18 mars 2026 Borgensåtaganden, Mullsjö kommun den 31 december 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att delge kommunfullmäktige dokumentet Borgensåtaganden Mullsjö kommun 2025-12-31. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att delge kommunfullmäktige dokumentet Borgensåtaganden Mullsjö kommun 2025-12-31. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Borgensåtaganden 2025- 12-31 Mullsjö kommun Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 1(9) 2025 Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 2(9) Innehållsförteckning Inledning .........................................................................................................................4 Sammanfattning .....................................................................................................................4 Beslut om borgen ...........................................................................................................5 Beslutsformuleringar vid borgen ............................................................................................5 Borgensåtaganden för aktiebolag ..................................................................................6 Mullsjö Energi och Miljö AB ....................................................................................................6 Mullsjö Bostäder AB ...............................................................................................................6 June Avfall och Miljö AB .........................................................................................................8 Borgensåtagande för föreningar ....................................................................................9 Riksbyggens Kooperativa Hyresrättsförening (RKH) Mullsjö omsorgsbostäder ....................9 Kommuninvest ekonomiska förening .....................................................................................9 Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 3(9) Inledning Sammanfattning Kommunen har till och med 2025-12-31 beslutat om att ingå borgen för ett belopp om totalt 465 300 000 kr för bolagen. Utnyttjad borgen för bolagen uppgår 2025-12-31 totalt till 360 042 750 kr och det kvarvarande borgensutrymmet till 105 257 250 kr. Utöver bolagen har kommunen beslutat om att ingå borgen med 92 000 000 kr för RKH Mullsjö omsorgsbostäder. Utnyttjad borgen för föreningen uppgår 2025-12-31 till 88 886 250 kr och det kvarvarande borgensutrymmet till 3 113 750 kr. Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 4(9) Beslut om borgen Preskriptionstiderna för lån och borgen löper individuellt, vilket innebär att ett preskriptionsavbrott för lånet inte innebär ett preskriptionsavbrott för borgensåtagandet. Ett borgensåtagande kan därför preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det är kommunens ansvar att se till att borgensbeslutet inte är för gammalt. Beslutsformuleringar vid borgen Här redovisas de två beslutsformuleringar som ska användas vid beslut om borgen. Beslutsformuleringar omfattar beslut om borgen avseende aktiebolag. Samma beslutsformulering kan användas vid beslut om borgen för förening, ändra då i beslutssatsen till aktuell förening. Kommunfullmäktige beslutar om att ingå borgen upp till ett högsta lånebelopp för x bolags räkning I detta alternativet beslutar kommunfullmäktige om borgen upp till ett högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas. Formulera beslutssatsen enligt följande: • Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för ……….. AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om ……….. kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Här behövs inte något ytterligare borgensbeslut så länge lånen understiger det totala högsta lånebeloppet enligt borgensbeslutet. Borgensmannen bör dock bekräfta på lånehandlingen, att lånet omfattas av det borgensåtagandet och att inte det högsta beloppet enligt borgensbeslutet överskrids. Det är således kommunen som borgensman som har ansvaret för att kontrollera att inte det högsta beloppet enligt borgensbeslutet överskrids. I annat fall är bekräftelsen felaktig och torde kunna grunda ett skadeståndsanspråk från gäldenären om denne lider skada på grund av felaktigheten. Bekräftandet bör kunna betraktas som verkställighet och inte ett beslut i kommunallagens mening. Kommunfullmäktige beslutar om att gå i borgen för x bolags räkning avseende ett specifikt låneobjekt I detta alternativ beslutar kommunfullmäktige om borgen bundet till ett specifikt låneobjekt. I dessa fall erfordras i regel nya borgensbeslut vid nya lån. Formulera beslutssatsen enligt följande: • Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen om ………. kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader för ………. AB:s låneförpliktelser avseende ……… Om kommunfullmäktige ingått borgen för ett specifikt låneobjekt, erfordras dock ett nytt borgensbeslut när nya lån upptas. Det gäller i huvudsak även om kommunen ersätter lån med ett nytt lån, det vill säga omsättning av lån. Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 5(9) Borgensåtaganden för aktiebolag Här redovisas de av kommunfullmäktige beslutade borgensåtagandena för de kommunala bolagen. Vidare redovisas utnyttjad borgen samt kvarvarande borgensutrymme vid aktuellt datum. Fastighetsaktiebolaget Gyljeryd 1:24 är ett dotterbolag till Mullsjö Bostäder AB och redovisas under rubriken Mullsjö Bostäder AB. Mullsjö Energi och Miljö AB Beviljad/begäran borgen, kr Beslut Kommentar/Ändamål 100 000 000 KF §9 2013-02-26 låneförpliktelser till ett totalt högsta lånebelopp om 100 000 000 kr 80 000 000 KF §145 2019-10-22 för uppförande av ledningar för råvatten, tryckavlopp och fjärrvärme +39 000 000 119 000 000 KF §7 2022-01-25 att såsom för egen skuld ingå borgen för Mullsjö Energi och Miljö AB:s låneförpliktelser till ett totalt högsta lånebelopp om 119 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Utnyttjad borgen, kr Lånenummer Kreditgivare 16 404 000 130622 Kommuninvest 15 500 000 137098 Kommuninvest 35 000 000 142779 Kommuninvest 66 904 000 Kvarvarande borgensutrymme, kr Datum 52 096 000 2025-12-31 Mullsjö Bostäder AB Beviljad/begäran borgen, kr Beslut Kommentar/Ändamål 90 000 000 KF §10 2013-02-26 låneförpliktelser till ett totalt högsta lånebelopp om 90 000 000 kr + 135 000 000 MBAB §45 2016-08-18 utökat borgensutrymme för Kyrkvägen 3 och 5, Sagers väg, Duvgatan, Järnvägsgatan och Olofsdal 225 000 000 KF §84 2016-09-27 låneförpliktelser till ett totalt högsta lånebelopp om 225 000 000 kr + 40 000 000 MBAB §47 2017-08-23 utökat borgensutrymme för Järnvägsgatan, Olofsdal, investeringar i befintliga bestånd samt mindre byggnad för maskiner Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 6(9) Beviljad/begäran borgen, kr Beslut Kommentar/Ändamål 265 000 000 KF §122 2017-10-24 låneförpliktelser till ett totalt högsta lånebelopp om 265 000 000 kr 265 000 000 KF §8 2022-01-25 att såsom för egen skuld ingå borgen för Mullsjö Bostäder AB:s låneförpliktelser till ett totalt högsta lånebelopp om 265 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 305 000 000 KF § 132 2025-12-16 att såsom för egen skuld ingå borgen för Mullsjö Bostäder AB:s låneförpliktelser till ett totalt högsta lånebelopp om 305 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Utnyttjad borgen, kr Lånenummer Kreditgivare 7 000 000 77150 Kommuninvest 50 000 000 81782 Kommuninvest 11 000 000 92949 Kommuninvest 70 000 000 95080 Kommuninvest 35 000 000 142780 Kommuninvest 38 000 000 144709 Kommuninvest 54 000 000 1841189 Kommunnvest 265 000 000 Kvarvarande borgensutrymme, kr Datum 40 000 000 2025-12-31 Fastighetsaktiebolaget Gyljeryd 1:24 Beviljad/begäran borgen, kr Beslut Kommentar/Ändamål 41 300 000 KF §18 2012-02-28 låneförpliktelser till ett totalt högsta lånebelopp om 41 300 000 kr Utnyttjad borgen, kr Lånenummer Kreditgivare 900 000 123462 Kommuninvest 27 238 750 181308 Kommuninvest 28 138 750 Kvarvarande borgensutrymme, kr Datum 13 161 250 2025-12-31 June Avfall och Miljö AB Tillsammans med Jönköping och Habo kommuner samverkar Mullsjö kommun kring Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 7(9) avfallshanteringen genom att bedriva den i bolagsform. Borgensåtagande vid eventuellt nyttjande av borgen ska fördelas med utgångspunkt i respektive aktieägares andel av aktieinnehavet. Mullsjö kommuns ägarandel av aktierna i June Avfall och Miljö AB är 4 procent. Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 8(9) Borgensåtagande för föreningar Här redovisas de av kommunfullmäktige beslutade borgensåtagandena för föreningar. Vidare redovisas utnyttjad borgen samt kvarvarande borgensutrymme vid aktuellt datum. Riksbyggens Kooperativa Hyresrättsförening (RKH) Mullsjö omsorgsbostäder I nedanstående tabell anges lånesumma efter amorteringar t o m 2025-12-31 (= utnyttjad borgen). Borgensåtagandet är knutet till varje enskilt lån. Beviljad/begäran borgen, kr Beslut Kommentar/Ändamål 4 600 000 KF §12 2010-02-23 förvärv fastigheten Mullsjö Bosebygd 1:529 26 500 000 KF §91 2010-09-28 förvärv av Björkgården 4 000 000 KF §60 2014-08-26 renovering av fastigheten Bosebygd 1:529 18 500 000 KF §9 2017-02-21 renovering och att skapa 8 nya platser på Björkgården 38 400 000 KF §148 2021-11-23 samverkansavtal, fler platser på särskilt boende 92 000 000 Utnyttjad borgen, kr Lånenummer Kreditgivare 15 000 000 39758583255 NORDEA 2 500 000 35897666 SEB 8 300 000 39758579614 NORDEA 3 772 500 39758290894 NORDEA 15 000 000 39758579622 NORDEA 8 325 000 43709771 SEB 15 000 000 39758491385 NORDEA 10 000 000 39758531220 NORDEA 5 010 000 39758559842 NORDEA 5 978 750 39758586769 NORDEA 88 886 250 Kvarvarande borgensutrymme, kr Datum 3 113 750 2025-12-31 Kommuninvest ekonomiska förening Mullsjö kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. År 2025 uppgår Mullsjö kommuns medlemsinsats till 9 241 700 kr. Mullsjö kommun, Borgensåtaganden 2025-12-31 9(9)

§ 46 Utfallsfonden Ärendebeskrivning Mullsjö kommun har genomfört två förstudier tillsammans med Utfallsfonden med syfte att utreda möjligheten att använda sociala utfallskontrakt som modell för att stärka kommunens förebyggande arbete. Förstudierna har fokuserat på två områden där kommunen står inför tydliga långsiktiga utmaningar: barn och ungas skolresultat och den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen. Resultaten från förstudierna visar att riktade och tidiga insatser inom dessa områden kan bidra till både bättre livschanser för invånare och mer hållbara kommunala kostnader över tid. Mot denna bakgrund föreslås att kommunen går vidare och ingår sociala utfallskontrakt tillsammans med Utfallsfonden. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2026 § 35 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 16 mars 2026 Förstudier Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 23 mars 2026 § 22 Protokoll från socialnämnden den 18 mars 2026 § 21 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 25 februari 2026 Protokoll från kultur- och fritidsnämnden den 12 mars 2026 § 15 Tjänsteskrivelse från utvecklingschefen den 5 mars 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Mullsjö kommun ska ingå sociala utfallskontrakt med Utfallsfonden i syfte att genomföra förebyggande insatser inom områdena barn och unga samt äldre och att kommunstyrelsen ges i uppdrag att teckna nödvändiga avtal och genomföra de åtgärder som krävs för att genomföra utfallskontrakten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen § 46 fortsättning Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att Mullsjö kommun ska ingå sociala utfallskontrakt med Utfallsfonden i syfte att genomföra förebyggande insatser inom områdena barn och unga samt äldre och att kommunstyrelsen ges i uppdrag att teckna nödvändiga avtal och genomföra de åtgärder som krävs för att genomföra utfallskontrakten. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1068

§ 49 Kommunikationsstrategi Ärendebeskrivning Kommunens tidigare kommunikationsstrategi antogs i december 2022. Sedan dess har förutsättningarna för kommunikation förändrats mycket. Omvärldens behov av kommunikation ser helt annorlunda ut idag. De senaste åren har kommunen också tagit stora steg framåt i hur kommunen jobbar med kommunikation i Mullsjö kommun. Därför behövs en ny strategi som tydligare visar riktningen för hur kommunen ska fortsätta utveckla den interna och externa kommunikationen. Den nya strategin fokuserar på en förflyttning mot två olika mål. Dels att gå från att informera till att jobba mer med kommunikation som driver samhället och verksamheten framåt. Det innebär att kommunens kommunikation ska ses som ett strategiskt verktyg för att påverka attityder, bygga förtroende och skapa förändring. Som mål sätts också att i högre grad anpassa kommunens kommunikation till mottagarens behov, förutsättningar och situation. Strategin sätter också fem grundprinciper, något kommunen inte bara ska sträva efter utan kriterier som kommunens kommunikation alltid ska uppfylla. Alla i organisationen bidrar till att kommunikationen fungerar. Därför beskriver strategin vilket ansvar olika roller i organisationen har för kommunikationen både internt och externt. Kommunikationsstrategin är det styrdokument som sätter riktningen för kommunens interna och externa kommunikation. Förslaget till ny kommunikationsstrategi beskriver mål och riktning på ett tydligare sätt och därför kan övriga styrdokument inom kommunikation bli tillämpningar av strategin i stället för fristående riktlinjer. Därför föreslås att riktlinjerna "Närvaro i sociala medier" och "Interna och externa kommunikationskanaler" upphävs så att de i stället kan göras om till rutiner. Dokumenten kommer då anpassas till den nya kommunikationsstrategin och beslutas av ansvarig chef. Det har också tidigare funnits en policy som komplement till kommunikationsstrategin. Eftersom den nya strategin tydligare beskriver kommunens mål och grundprinciper är förslaget att policyn upphävs och att den nya strategin ersätter både policyn och den tidigare strategin. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen § 49 fortsättning Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2026 § 37 Tjänsteskrivelse från kommunikationsstrategen den 3 mars 2026 Förslag till ny kommunikationsstrategi 2026 - 2030 Kommunikationsstrategi 2022–2025 Policy, grundprinciper för kommunikation och information Riktlinje, närvaro i sociala medier Riktlinje, interna och externa kommunikationskanaler Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta den nya kommunikationsstrategin och upphäva den tidigare policyn "Grundprinciper för kommunikation och information". Kommunstyrelsens arbetsutskott förslår kommunstyrelsen besluta att under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan upphäva riktlinjerna "Närvaro i sociala medier" och "Interna och externa kommunikationskanaler". Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta den nya kommunikationsstrategin och upphäva den tidigare policyn "Grundprinciper för kommunikation och information". Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan upphäva riktlinjerna "Närvaro i sociala medier" och "Interna och externa kommunikationskanaler". Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1062

§ 52 Medborgarförslag - En kock som gör skolmaten på plats - svar Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit om en kock som lagar skolmaten på plats. Förslagslämnaren skriver att det finns ett behov av att laga skolmaten på plats i kök för att eleverna ska ha ork hela skoldagen samt klara av kraven som ställs under nationella prov. Kommunfullmäktige beslutade den 16 december 2025 att skicka medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning som i sin tur gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att bereda ärendet. Ärendet har nu beretts. I nuläget tillagas redan skolans måltider på plats. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2026 § 34 Protokoll från tekniska nämnden den 19 februari 2026 § 17 Tjänsteskrivelse från kostchefen den 4 februari 2026 Protokoll kommunfullmäktige den 16 december § 130 Medborgarförslag den 19 november 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslaget besvarat. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2025/1194

§ 53 Motion om skolavslutningar - svar Ärendebeskrivning Jan Olof Larsson (M) inkom med om motion om skolavslutningar den 4 november 2025. Skolavslutningar för årskurserna 4, 5, 7 och 8 får inte besökas av anhöriga. Anhöriga till elever i årskurs 6 får besöka skolavslutningen men endast 2 – 3 anhöriga per elev för årskurs 9. Det medför att föräldrar som har barn med tre års mellanrum kan behöva välja mellan sina barns skolavslutningar, då de brukar vara på ungefär samma tider. Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2025 att skicka motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Ärendet har nu beretts. Skolavslutningar och dess organisering är en verksamhetsfråga. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer därför ta med sig ovanstående synpunkter i framtida planering av skolavslutningar. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2026 § 28 Protokoll från barn- och utbildningsnämnden den 16 februari 2026 § 16 Protokoll från barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 2 februari 2026 § 7 Tjänsteskrivelse från skolchefen den 14 januari 2026 Motion den 4 november 2025 Protokoll från kommunfullmäktige den 18 november 2025 § 110 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen § 53 fortsättning Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiva till att barn- och utbildningsförvaltningen gör en översyn vid kommande planering av skolavslutningar och att anse motionen besvarad. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2025/1185

§ 54 Redovisning av medborgarförslag och motioner som inte har slutbehandlats Ärendebeskrivning Medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlas ska redovisas två gånger per år. En förteckning har tagits fram över diarieförda medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats till och med den 15 mars 2026. I nuläget är det sex medborgarförslag och nio motioner som inte har slutbehandlats. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2026 § 38 Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren den 16 mars 2026 Förteckning över diarieförda medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats den 15 mars 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen över medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats med godkännande till handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga redovisningen över medborgarförslag och motioner som inte slutbehandlats med godkännande till handlingarna. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1067

§ 55 Årsredovisning 2025, Stiftelsen Ryfors gammelskog Ärendebeskrivning Stiftelsen Ryfors Gammelskog har kommit in med årsredovisning och revisionsberättelse för perioden 1 januari till och med 31 december 2025. Stiftelsens ändamål är att handha förvaltningen av naturreservatet för Gammelskogen Ryfors, Mullsjö kommun. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 mars 2026 § 27 Tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren den 9 mars 2026 Revisionsberättelse för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025 den 18 februari 2026 Årsredovisning för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025 den 26 januari 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för Stiftelsen Ryfors Gammelskog avseende 2025 godkänns och att bevilja ansvarsfrihet för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025. Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att årsredovisningen för Stiftelsen Ryfors Gammelskog avseende 2025 godkänns och att bevilja ansvarsfrihet för Stiftelsen Ryfors Gammelskog 2025. Jäv Mats Klarén (S) och Anna Isakson (MP) anmäler jäv och deltar inte i ärendets behandling eller beslut. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr 2026/1023

§ 110 Motion om skolavslutningar Ärendebeskrivning Jan Olof Larsson (M) har inkommit med om motion om skolavslutningar. Skolavslutningar för årskurserna 4, 5, 7 och 8 får inte besökas av anhöriga. Anhöriga till elever i årskurs 6 får besöka skolavslutningen, men endast 2 – 3 anhöriga per elev för årskurs 9. Detta medför att föräldrar som har barn med tre års mellanrum kan behöva välja mellan sina barns skolavslutningar, då de brukar vara på ungefär samma tider. Han vill att kommunfullmäktige uppmanar barn- och utbildningsnämnden att titta närmare på frågan för att underlätta för vårdnadshavare/föräldrar att slippa välja mellan vilket barn man ska prioritera. Beslutsunderlag Motion den 4 november 2025 Beslut Kommunfullmäktige beslutar att skicka motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Motionären Justerandes signatur Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1067

§ 130 Medborgarförslag - En kock som gör skolmaten på plats Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit om skolmat. Det föreslås att en kock lagar skolmaten på plats och därmed hjälper barnen att äta ordentligt och orka hela skoldagen. Beslutsunderlag Medborgarförslag den 19 november 2025 Förslag till beslut Kommunfullmäktige presidium föreslår kommunfullmäktige besluta att skicka medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att skicka medborgarförslaget till tekniska nämnden för beredning. Beslutet skickas till Medborgarförslagslämnaren Tekniska nämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Medborgarförslag Ärendenummer: #5270 | Inskickat av: Anneli Sofie Norin (signerad) | 2025-11-19 22:15 1. Kontaktuppgifter Kontaktuppgifter Kontaktuppgifterna till dig som förslagsställare behövs för att kunna säkerställa att du är folkbokförd i kommunen. Dina uppgifter kommer att sparas i kommunens ärendehanteringssystem. Förnamn Efternamn Anneli Sofie Norin Ärendenummer: #5270 | Inskickat av: SAnidneal i 1So6f iae vN o3ri3n7 (signerad) | Datum: 2025-11-19 22:15 Sida 1 av 3 Personuppgifter som behandlas Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Mobilnummer Ändamålet med behandlingen Vid handläggningen av ditt ärende registreras och behandlas de personuppgifter som framgår av informationen ovan. Behandlingen sker i det ärendehanteringssystem som verksamheten använder för handläggning av ditt ärende. Rättslig grund för behandlingen En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid Uppgifter tas bort vid inaktualitet Övrigt om lagringstid Läs mer om behandling av personuppgifter under Personuppgifter i menyn ovan. Övriga upplysningar Vill du läsa mer om överföring till tredje land eller automatiserat beslutfattande kan du göra det via Frågor och svar - Mullsjö kommun (mullsjo.se). Personuppgiftsansvarig Niclas Nordström, dataskyddsombud Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter 2. Medborgarförslag Rubrik En kock som gör skolmaten på plats Ärendenummer: #5270 | Inskickat av: SAnidneal i 1So7f iae vN o3ri3n7 (signerad) | Datum: 2025-11-19 22:15 Sida 2 av 3 Mitt förslag En kock som gör skolmaten så barnen äter,orkar hela dagen i skolan.Med alla krav nationella prov. Har jobbat på skolan i Habo i 7 år där kock gör min mat,min barn har haft praktik där en vecka, han äter ordentligt varje dag.Han orkar mer,ingen huvudvärk och bättre energi. Så Mullsjö behöver satsa på våra barn Har du lämnat in ett medborgarförslag som kommunfullmäktige väljer att behandla kommer du att få en inbjudan till det sammanträde då ärendet tas upp och även då det slutbehandlas. Förslag som kommunfullmäktige beslutat att bifalla skickas till berörd förvaltning för genomförande. Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: Anneli Sofie Norin PersonID: Datum: 2025-11-19 22:15 Signerad checksumma: SHA-1 82DD10E645192B5FA3B209FFCC9DB4BBB9D5A242 Ärendenummer: #5270 | Inskickat av: SAnidneal i 1So8f iae vN o3ri3n7 (signerad) | Datum: 2025-11-19 22:15 Sida 3 av 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2026-04-08 Kommunstyrelsen Dnr 2026/1068