Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige — 7 maj 2026

1 Uppropet genomförs. 2 Stefan Holmberg och Jörgen Eriksson utses att justera dagens protokoll. Rådets protokoll justeras av två representanter från funktionshinderföreningar. Stefan Holmberg, Hörselskadades riksförbund, och Jörgen Eriksson, Strokeförbundet, föreslås justera dagens protokoll.

1 Informationen noteras. Nämndsekreterare Fredrik Bravell, som också är valsamordnare, samt valnämndens ordförande Ulla Ordell informerar om de allmänna valen 2026. Valnämnden är kommunens lokala valmyndighet och ansvarar för att planera, organisera och genomföra valet. Den 13 september är det val till riksdag, region och kommun. Det kommer finnas 24 vallokaler men man kan bara rösta i det distrikt man tillhör. Däremot är alla förtidsröstningslokaler öppna för alla under perioden 26 augusti 13 september. En fråga ställs huruvida det kommer vara uppmärkt vilka lokaler som är anpassade utifrån tillgänglighetsperspektivet. Alla lokaler ska vara anpassade. Det rapporteras även in vilka lokaler som är anpassade på valmyndighetens hemsida. Extra tillgänglighet kommer finnas med förtidsröstning i kommunhuset, förtidsröstning i lokal med begränsat tillträde samt biblioteksbussen och det kommer dessutom hållas en politikerträff i Motala bibliotek för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Om man inte kan ta sig själv till en vallokal så erbjuds budröstning och ambulerande röstmottagning. För att rösta med bud behöver du ett bud och ett vittne. Om du inte känner någon som kan vara bud åt dig kan ambulerande röstmottagare komma hem till dig vid bokning. En ny fråga lyfts om det som synskadad finns möjlighet att få ut papper i punktskrift. Det finns möjlighet till det men valsamordnare tar med sig den frågan, för att återkomma med svar hur man beställer material i punktskrift. I arbetet inför valet görs inventering av samtliga vallokaler där man ser över och dokumenterar utifrån de två aspekterna säkerhet och tillgänglighet. Ny lagstiftning ger tydligare krav på tillgänglighet. Information ska finnas om varje lokals tillgänglighet gällande parkeringsmöjlighet, tillgänglighet med rullstol, kontrastmarkeringar samt extra belysning eller förstoringshjälpmedel. En synpunkt tas upp att det kan bli svårt att stå upp länge och om det blir lång väntetid för funktionshindrade. Det ges svar att det ska finnas några stolar i varje vallokal om köerna blir långa. Ytterliga en fråga ställs, hur det ser ut med förtidsröstning, hur många brukar just förtidsrösta. Svaret på den frågan är ungefär hälften av alla som röstar. Röstkort brukar skickas ut en till två veckor före valet. Röstkort skickas ut digitalt om man har en digital brevlåda annars skickas de per vanlig post. En nyhet för i år är att inget röstkort behövs för förtidsröstning, det räcker med legitimation. Nationellt id, körkort och pass är okej som legitimation. Freja eIDplus och bankID går också bra. En slutlig fråga lyfts. Kan man ta hjälp av personal på plats i vallokalen vid behov? Ja, varje vallokal måste ha en röstmottagare som kan gå bredvid och hjälpa till vid behov. Vid frågor eller reflektioner kring valet kan man vända sig till valnämnden i Motala via e-mail, Motala kommuns hemsida och valmyndighetens hemsida. Det går även bra att ringa Motala kommuns servicecenter eller direkt till valsamordnarna och valnämndens ordförande.

1 Informationen noteras. Utredare Robin Alex informerar om riktlinjer mot välfärdsbrottslighet, kriminell ekonomi och risker för personer med funktionsnedsättning. Med välfärd menas det som påverkar människors levnadsförhållanden, så som ekonomi, hälsa och utbildning, finansierade via skatter. Att någon för genin vinnings skull och otillbörligen utnyttjar kommuners och regioners välfärdssystem kallas för välfärdsbrottslighet. Välfärdsbrottslighet är ett samlingsbegrepp för flera brottsliga handlingar, inget eget brott i sig, som innefattar flera delar så som bedrägerier, medvetna kvalitetsbrister i tjänster och otillåten påverkan (olika sätt att påverka tjänstepersoners beslut). När det kommer till hur mycket den kriminella verksamheten omsätter i välfärdsbrottslighet så pratar man om 352 miljarder kronor i den senaste uppskattningen. För vinster, det vill säga det man hämtar ut i den kriminella verksamheten, så uppskattas de till 185 miljarder. De vinster de hämtar ut återinvesteras i att bygga upp den kriminella verksamheten. Våra gemensamma skattpengar (välfärden) är idag den största vinstkällan för den organiserade brottsligheten. Hur påverkas då samhället av detta? Det drabbar de människor i samhället som har störst behov av hjälp och det är de mest utsatta som drabbas hårdas. Brottslighet riskerar också att konkurrera ut seriösa aktörer. Det är et växande samhällsproblem, som blir mer och mer avancerat och konstant ökande. Välfärdsbrottslighet är systemhotande brottslighet, för när man ser att det offentliga utarmas skadas förtroendet för demokratin. Personer med funktionsnedsättningar hamnar ofta i en särskilt utsatt position. Det kan handla om kvalitetsbrister om man inte har den bemanning eller den kompetens man ska ha vid t ex LSS-boenden. Som brukare kan man också hamna i beroendeställning, man får inte den hjälp och stöd man ska ha men blir utsatt då man är beroende av den man egentligen ska få hjälp av. Även ekonomiskt utnyttjande är vanligt med identitetsstöld eller att man blir lurad till kriminella uppdrag. Indirekt sårbarhet är ytterligare en aspekt. Uppmärksammad välfärdsbrottslighet leder ofta till hårdare kontroller och striktare regelverk. Detta kan i sin tur leda till ökat misstänkliggörande där man måste bevisa sitt behov av stöd vilket kan upplevas som kränkande, eller administrativ börda där system blir krångliga för att förhindra fusk vilket kan göra det svårare att söka stöd och sanktioner ges vid oavsiktliga fel. Riktlinjer mot välfärdsbrottslighet i Motala antods att gälla fr om i år. I grund och botten handlar det om nolltolerans mot välfärdsbrott genom att öka kunskap (utbildningsinsatser) och ha förebyggande arbete i fokus Samverkan är också en viktig del, inom kommunen men även i samhället i stort med t ex polis. På socialförvaltningen jobbar man med kunskapshöjande insatser, kontroller av leverantörer/externa utförare, strukturen för att göra detta till en ordinarie del av verksamheten med en handlingsplan, och samverkan med nätverkande mellan myndigheter för att utbyta kunskap och synliggöra problemet. För mer information om välfärdsbrottslighet kan man vända sig till SKR (Sveriges kommuner och regioner) samt ESO (expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) där det finns mer specifika siffror om den kriminella ekonomins omfattning. En fråga ställs huruvida man har identifierat hur det ser ut i Motala med välfärdsbrottslighet. Det svar som ges är att på socialförvaltningen har man gjort en rapport om risker och tittade på alla verksamhetsområden. Det man kom fram till vara att riskerna finns överallt, där pengarna finns finns också riskerna. Kraven har skärpts redan i förhandlingskraven inom socialförvaltningen. I Motala tittar man även nu på misstankeregistret innan anställning i utförarverksamheter. Kommunen har enligt lag ett större ansvar att jobba brottsförebyggande alltigenom. Det är en utmaning, och behöver arbetas med kontinuerligt. Båda kommunen och polisen är ute och pratar kring ämnet. (KS-2026/000047-3) Riktlinjer mot välfärdsbrottslighet

1 Informationen noteras. Socialsekreterare Alice Lund informerar om den nya socialtjänstlagen. De stora förändringarna är framför allt det förebyggande arbetet att socialtjänsten ska nå medborgare tidigt innan problemen blivit för stora och inte komma in i ett för sent skede. De ska dessutom sänka trösklarna och erbjuda medborgarna att komma i kontakt med socialtjänsten snabbare och lättare, genom att komma på fysiskt besök och digitalt. Tanken är att socialtjänsten ska främja både jämlika och jämställda villkor. De övergripande målen är att jobba förebyggande, ha en proaktiv synvinkel och tänka förebyggande. Socialtjänsten ska ha god kännedom om sina medborgare och vad de har för behov, vara uppsökande för de som inte självmant söker hjälp och samverka med andra så som skola och sjukvård. Istället för att fokusera på det sjuka ska socialtjänsten ha ett hälsofrämjande perspektiv för att få folk så självständiga som möjligt. Man vill stärka faktorer som är bra, och komma in i ett tidigt skeende innan det blir för illa. Ett fokus ska också vara på mäns våld mot kvinnor som lyfts fram i lagen gällande jämlikhet och jämställhet. Socialtjänsten ska finnas centralt nära människor för att komma åt att hjälpa fler. All verksamhet från socialtjänsten ska bygga på beprövad erfarenhet och vetenskap (d v s dokumenterad forskning). Beprövad erfarenhet kommer från praktisk verksamhet och man ska ta med sig brukarnas åsikter när man utvärderar.\nMycket innehåll från den gamla socialtjänstlagen är kvar men den nya lagen har en annorlunda fokusering, där man ska förändra och värdera arbetssätt och titta på nya infallsvinklar och ny organisering. Socialtjänsten följer upp individärenden men behöver också följa upp på gruppnivå och utvärdera hur folk uppfattar att socialtjänsten ska utöka tillgängligheten och vad medborgarna behöver för detta. För att vara en sömlös organisation tittar socialtjänsten på hur de kan se till att det fungerar. En annan förändring är individuell behovsprövning med utvidgad dokumentationsskyldighet på alla verksamheter inom socialtjänsten, där syftet är att följa effekterna och beprövad erfarenhet. Avslutningsvis ges exempel på vad som hänt och vad för omställningsarbeten som nu sker i Motala kommun. Det nämns bland annat att det finns ett seniorcenter med olika aktiviteter. Ett annat exempel är att två nya tjänster tillsätts, en kurator som riktar sig mot äldre för samtalsstöd och en samordnare för uppsökande verksamhet för att rikta in sig på personer som behöver hjälp men inte söker upp den själva. De som är ensamma och som egentligen inte vill vara det men inte klarar av att söka hjälpen själva. Ytterligare ett exempel är en gemensam mottagning för Individ- och familjeomsorg (IFO) som nu har en väg in, inte olika, oavsett om du har missbrukarfrågor eller behöver hjälp med barnfrågor etc. En synpunkt lyfts att det skulle behövas mer träffpunkter där man kan träffas och umgås för de som vill och har behov, även på vintern när man inte kan ses ute. Det svaras att alla dock inte är intresserade av dagstuga.\nDet ska istället finnas mer resurser för de olika behov som finns, det medborgare vill ha, vilket arbetas mot. En annan synpunkt lyfts att regionen numera bara tillåter tio färdtjänstresor utanför kommungränsen per månad (kommunöverskridande färdtjänst), vilket gör det svårare för de som vill resa och träffa andra i annan kommun. Detta är dock inte en fråga för kommunen utan för just regionen.

1 Rådet för funktionshinderfrågor rekommenderar att gemensam ledningsförvaltning ges i uppdrag att ta fram en policy och en handlingsplan för funktionshinderfrågor. Strateg Anna Thörnqvist informerar och ger en uppföljning om förslag till handlingsplan kopplat till förbättringsförslag för rådets arbetssätt. Om en handlingsplan för funktionshinderfrågor ska tas fram bör även en policy för detsamma tas fram först. Skulle tjänstemannaorganisationen få i uppdrag att ta fram en policy och därefter en handlingsplan kan förslag för dessa tas upp på rådets kommande möten för att då inhämta synpunkter från rådet innan slutgiltigt förslag presenteras i början av 2027 i samband med ny mandatperiod, och för vidare hantering och beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ordförande föreslår att rådet rekommenderar att gemensam ledningsförvaltning ges i uppdrag att ta fram en policy och en handlingsplan för funktionshinderfrågor. Ordförande finner att rådet instämmer i förslaget. (KS-2025/00106-7) RFF sammanställning förbättringsarbete

1 Informationen noteras. Utvecklingsstrateg på bildningsförvaltningen, Karin Gren Lindholm, rapporterar å bildningsnämndens vägnar att biblioteket har särskilda öppettider för personer med IF/NPF. Konsert har hållits i stadsparken för de som har presterat inom idrotten, fyra stycken från parasporten pingis och tre från bowlingen uppmärksammades. Föreningarnas dag hålls i augusti och många föreningar har anmält sig, ungefär 100 stycken. (KS-2026/00045) IF-NPF-öppet biblioteket VT26 (KS-2026/00045) Inbjudan Mitt val Valdiskussion Motala260825

1 Informationen noteras. 2 Frågor som inte har besvarats tas med till något av de kommande mötena. Arbetsledare för förvaltning Daniel Bergh återrapporterar svar på tidigare fråga gällande uppsättande av staket runt lekplatser och kontrastmarkering kring studsmattor. Det finns inget lagstöd för att staket ska finnas på lekplatser. Det är en ekonomisk fråga och politikerbeslut om alla lekplatser ska ha staket. Vid ombyggnad av lekplatser tittas det på säkerhetsaspekter så som inspringningsskydd, närhet till väg/gata m m. Då tittas det även på tillgänglighetsanpassningar för lekplatsen. Minst en lekutrustning ska finnas och vara tillgänglighetsanpassad. Vad gäller utrustning och stötdämpande underlag på lekplatser, besiktas de varje år enligt gällande standard SS- EN:1176 och SS-EN:1177. Gällande kontrastmarkering runt studsmattor är det inget som direkt har reflekterats över tidigare. Studsmattor har en stor kant runt sig som är en sorts avgränsning i sig men ofta kanske den inte har en stark färg som man lägger märke till vid första anblicken. Det är en bra synpunkt som man tidigare kanske inte funderat så mycket på men som man kan ha i åtanke när man utformar nya projekt. (KS-2026/00044-4) Uppföljning av frågor RFF 2026-05-07 (KS-2026/00044-5) Svar angående lekplatser

1 Informationen noteras. Ordförande påpekar att rådet vill ha med fler föreningar. Förslag på representant ska tas upp på årsmöten och väljas där. Föreningarnas medlemmar kan önska vad de vill ha ut från rådet. Representant från Hörselskadades riksförbund (HRF) lyfter en synpunkt om behovet av hörselinstruktörer och menar att det är kris inom regionala hörselvården. Köerna är långa. Kommunen ombeds att ta del av behovet av hörselinstruktör. Börja i hemtjänsten, det är önskan. Hörselförstärkare borde kunna användas. HRF har skickat ut en skrivelse om önskemålet till de närliggande kommunerna. Det ges även ett tips om digitala betalningar. Det finns en broschyr från Länsstyrelsen kring detta, hur man går till väga etc. Representant från DHR tar upp en händelse som nyligen inträffat där en taxi/färdtjänstchaufför från Östgötatrafiken vid upphämtning på badet kom in och begärde att personen som ska hämtas ska vara på plats tio minuter innan. Uppträdandet och bemötandet uppfattades som otrevligt och är inte accepterat. Händelsen kommer tas upp på möte mellan DHR och Östgötatrafiken och lyfts i det forumet.

1 Informationen noteras. Nästa möte hålls torsdagen den 24 september 2026 kl 16:30-18:00 och det blir det sista för det här året och den här mandatperioden.