MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN — 4 mars 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 7 Upplysningar
7 § miljöbalken, att åtgärden är rimlig i förhållande till miljönyttan.
Upplysningar
En ny avloppsanläggning alternativt ombyggnation av den befintliga är åtgärder som är
tillståndspliktiga. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen i god tid innan några
åtgärder vidtas.
Kontakta gärna en avloppsentreprenör för att få hjälp med förslag på en bra
avloppslösning för just er fastighet.
Vägledning vid val av avloppslösningar kan även fås på webbplatsen:
www.avloppsguiden.se.
Information om små avlopp finns också i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd
HVMFS 2016:17 samt Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring tillsyn och
prövning av små avloppsanläggningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljöenheten 2026-02-16
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda ), så
som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Orsa kommun. Förbudet gäller från
och med den 31 december 2026 och är förenat med ett vite på 50 000 kronor.
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Felaktig slamavskiljare.
• Efterföljande reningssteg saknas.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag.
Sändlista
Fastighetsägare, –
stämningsmannadelgivning
§ 11 Svar på remiss om allmänna vattentjänster i Kättbo, Mora
beslutstyp: godkännande
§ 11 2026-10- A 01
Svar på remiss om allmänna vattentjänster i Kättbo, Mora
kommun
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att lämna följande synpunkter angående
förutsättningarna att ordna enskilt dricksvatten och avlopp i Kättbo:
1. Enskilt dricksvatten
- Miljö- och byggnadsförvaltningen har inga uppgifter om att de höga
fluoridhalterna har blivit åtgärdade. Det är dock en förutsättning att åtgärder
vad gäller fluorid också vidtas för att dricksvattnet ska betraktas som hälsosamt
och rent.
- Det är också en förutsättning för enskild dricksvattenförsörjning genom
befintlig dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2022:12 att en huvudman tar
ansvar för dricksvattenproduktionen.
- Ytterligare en förutsättning för enskild dricksvattenförsörjning är att
fastighetsägarna som är anslutna till dricksvattenanläggningen tar erforderligt
ekonomiskt ansvar för drift och underhåll av denna.
Om ovanstående löses ser miljö- och byggnadsnämnden att förutsättningar
finns för gemensam enskild dricksvattenförsörjning.
2. Enskilt avlopp
- Området är relativt tätbebyggt och fastigheterna är inte så stora vilket innebär
att det kan finnas risk för störningar för fastighetsägarna vad gäller lukt och
buller från enskilda avlopp.
- Närheten till Kättbosjön innebär att hög skyddsnivå för miljöskydd gäller vid
många fastigheter. Hög skyddsnivå för miljöskydd betyder högre krav vad
gäller fosforreduktion och generellt innebär detta i sin tur krav på lite dyrare
avloppslösningar.
- Några generella hinder mot att anlägga enskilda avlopp i området på grund av
exceptionellt svåra mark- och grundvattenförhållanden bedöms inte föreligga.
- Under rådande förutsättningar, när i stort sett alla fastigheter är anslutna till
vattenledningsföreningen, bedöms avloppsfrågan kunna lösas enskilt för de
flesta av fastigheterna. Men om den gemensamma vattenledningsföreningen
skulle upphöra och många mindre vattentäkter behöver etableras finns stor risk
för förorening av dessa om avloppsfrågan också fortsatt ska lösas enskilt.
- I samband med att kommunens ansvar för Kättbo enligt 6 § Lag om allmänna
vattentjänster prövades 2017 genomfördes en inventering av de uppgifter som
finns i förvaltningens ärendesystem Ecos vad gäller enskilda
avloppsanläggningar i området. Enligt dessa uppgifter är det mycket troligt att
en stor del av avloppsanläggningarna i Kättbo inte uppfyller gällande krav.
Några större förändringar när det gäller avloppssituationen i området har inte
skett sedan 2017. Nämnden har under perioden 2017 till 2025 endast handlagt
tolv ärenden om anläggande av nya avloppsanläggningar i området. Flera av
dessa ärenden gällde dock nyetableringar och inte modernisering av äldre
avloppsanläggningar.
- Tillsyn på plats av samtliga enskilda avlopp i Kättbo planeras att genomföras
av miljöenheten våren 2028 under förutsättning att kommunal utbyggnad av
spillvattennätet inte kommer att ske.
Sammanfattning av ärendet
Länsstyrelsen i Dalarnas län har mottagit en begäran från Kättbo Besparingsskog om
att pröva Mora kommuns skyldighet att enligt lag (2006:412) om allmänna
vattentjänster (vattentjänstlagen) tillhandahålla vatten- och spillvattentjänster i
Kättbo. Kommunens ansvar vad gäller Kättbo har tidigare prövats, men med anledning
av kommunens nya vattentjänstplan har det kommit in ytterligare en begäran till
Länsstyrelsen om att förelägga kommunen om utökat verksamhetsområde.
Miljö- och byggnadsnämnden har getts möjlighet att yttra sig över förutsättningarna
att ordna enskilt dricksvatten och avlopp (spillvatten) i området. Kommunstyrelsen har
fått en egen skrivelse med begäran om att inkomma med en redogörelse över vilket
ansvar kommunen anser sig ha för Kättbo enligt 6 § i vattentjänstlagen.
Motivering
Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) 6 § ska
dricksvatten vara hälsosamt och rent. Det ska anses vara hälsosamt och rent om det
inte innehåller mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana halter
att det utgör en potentiell risk för människors hälsa samt uppfyller de gränsvärden som
anges i bilaga 1 (LIVSFS 2022:12).
Dricksvattnet i Kättbo har tidigare bedömts att ha fluoridhalter och radonhalter som
överstiger gällande gränsvärden för dricksvatten. Enligt uppgift från Kättbo
Besparingsskog som sköter driften av den dricksvattenanläggning som idag försörjer
byn med dricksvatten, har de höga radonhalterna blivit åtgärdade.
Kättbo Besparingsskog har under lång tid skött underhåll av vattentäkt och ledningsnät
men meddelar nu att föreningen inte fortsatt kan ta ansvar för dricksvatten-
anläggningen då äganderätten till anläggningen är oklar och skriftliga markavtal vad
gäller ledningsnätet saknas. Kättbo Besparingsskog ställer sig också frågande till om
fastighetsägarna i Kättbo har kunskap och ekonomin till att själva kunna producera ett
dricksvatten som uppfyller lagkraven samt att underhålla dricksvattenanläggningen.
Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på
något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.
För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.
Möjlighet till att lösa avloppsfrågan enskilt och val av avloppslösning är starkt
beroende av förutsättningarna på platsen till exempel närhet till dricksvattentäkter,
recipienter och bostadshus men även förhållanden vad gäller markbeskaffenhet och
grundvattennivåer.
Beslutsunderlag
Begäran om föreläggande 2026-01-08
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att lämna följande synpunkter angående
förutsättningarna att ordna enskilt dricksvatten och avlopp i Kättbo:
1. Enskilt dricksvatten
- Miljö- och byggnadsförvaltningen har inga uppgifter om att de höga
fluoridhalterna har blivit åtgärdade. Det är dock en förutsättning att åtgärder
vad gäller fluorid också vidtas för att dricksvattnet ska betraktas som hälsosamt
och rent.
- Det är också en förutsättning för enskild dricksvattenförsörjning genom
befintlig dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2022:12 att en huvudman tar
ansvar för dricksvattenproduktionen.
- Ytterligare en förutsättning för enskild dricksvattenförsörjning är att
fastighetsägarna som är anslutna till dricksvattenanläggningen tar erforderligt
ekonomiskt ansvar för drift och underhåll av denna.
Om ovanstående löses ser miljö- och byggnadsnämnden att förutsättningar
finns för gemensam enskild dricksvattenförsörjning.
2. Enskilt avlopp
- Området är relativt tätbebyggt och fastigheterna är inte så stora vilket innebär
att det kan finnas risk för störningar för fastighetsägarna vad gäller lukt och
buller från enskilda avlopp.
- Närheten till Kättbosjön innebär att hög skyddsnivå för miljöskydd gäller vid
många fastigheter. Hög skyddsnivå för miljöskydd betyder högre krav vad
gäller fosforreduktion och generellt innebär detta i sin tur krav på lite dyrare
avloppslösningar.
- Några generella hinder mot att anlägga enskilda avlopp i området på grund av
exceptionellt svåra mark- och grundvattenförhållanden bedöms inte föreligga.
- Under rådande förutsättningar, när i stort sett alla fastigheter är anslutna till
vattenledningsföreningen, bedöms avloppsfrågan kunna lösas enskilt för de
flesta av fastigheterna. Men om den gemensamma vattenledningsföreningen
skulle upphöra och många mindre vattentäkter behöver etableras finns stor risk
för förorening av dessa om avloppsfrågan också fortsatt ska lösas enskilt.
- I samband med att kommunens ansvar för Kättbo enligt 6 § Lag om allmänna
vattentjänster prövades 2017 genomfördes en inventering av de uppgifter som
finns i förvaltningens ärendesystem Ecos vad gäller enskilda
avloppsanläggningarna i området. Enligt dessa uppgifter är det mycket troligt
att en stor del av avloppsanläggningarna i Kättbo inte uppfyller gällande krav.
Några större förändringar när det gäller avloppssituationen i området har inte
skett sedan 2017. Nämnden har under perioden 2017 till 2025 endast handlagt
tolv ärenden om anläggande av nya avloppsanläggningar i området. Flera av
dessa ärenden gällde dock nyetableringar och inte modernisering av äldre
avloppsanläggningar.
- Tillsyn på plats av samtliga enskilda avlopp i Kättbo planeras att genomföras
av miljöenheten våren 2028 under förutsättning att kommunal utbyggnad av
spillvattennätet inte kommer att ske.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Länsstyrelsen Dalarna
§ 12 Förbud mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig
beslutstyp: godkännandediarienr: mora:-:2018:1078, mora:-:2021:338
§ 12 2021-338- M 07
Förbud mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig
avloppsanläggning, , Orsa
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda ), så
som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Orsa kommun.
Förbudet börjar gälla först sex månader efter det att fastigheten har bytt ägare eller vid
ökad belastning.
Detta beslut ersätter Mora Orsa miljönämnds beslut från den 19 november 2018 (dnr
2018-1078-M 07) och upphäver miljö- och byggnadsnämndens beslut från den 10
november 2021 (dnr 2021-338-M07).
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Detta beslut skickas även till inskrivningsmyndigheten för en notering i
fastighetsregistret enligt 26 kap. 15 § miljöbalken.
Noterade brister:
• Efterföljande reningssteg saknas.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Deltar ej
Per-Erik Wiik (C) och Mikael Johansson (C) deltar inte i överläggningen av ärendet på
grund av jäv.
Sammanfattning av ärendet
Dåvarande miljökontoret utförde den 13 september 2018 inspektion av den enskilda
avloppsanläggningen på fastigheten i Orsa. Inspektionen genomfördes
utifrån den tillsynsplan som dåvarande miljönämnden antagit vad gäller enskilda
avlopp i kommunen. Närvarande var och från
miljökontoret samt fastighetsägarna.
Vatten finns indraget i huset och avloppsvatten från dusch, disk, tvätt och toalett
belastar avloppsanläggningen. Dricksvatten tas från egen vattentäkt drygt 40 meter
från avloppsanläggningen. Huset används som permanentbostad.
Vid inspektionen observerades att slamavskiljaren är av trekammarmodell.
Efterföljande rening saknas. Utgående vatten från slamavskiljaren leds bort via diffus
ledning. Fördelarbrunn och luftningsrör saknas. Tillstånd för anläggningen saknas.
Med anledning av noterade brister fattade miljönämnden den 19 november 2018 beslut
om att förbjuda utsläpp till anläggningen. Förbud trädde i kraft den 31 december 2020.
Då inga åtgärder vidtagits i mars 2021 skickade miljökontoret den 9 mars 2021 en
skrivelse till fastighetsägarna att beslut gällande förbud skulle förenas med vite under
hösten 2021 om inte nödvändiga åtgärder vidtagits.
I oktober 2021 kunde miljökontoret konstatera att inga åtgärder vidtagits för att följa
miljönämndens beslut från 2018. Beslut om förbud förenat med vite fattades av
miljönämnden den 10 november 2021. Beslutet trädde i kraft den 31 juli 2022.
Vid flera tillfällen under 2022 diskuterades olika avloppslösningar med
fastighetsägarna. I januari 2026 kan nuvarande miljö- och byggnadsförvaltningen
konstatera att avloppsfrågan fortfarande inte är löst på fastigheten. Förvaltningen tar
därför den 29 januari 2026 ny kontakt med fastighetsägaren. Vid detta tillfälle
framkommer att det numera är en ägare som bor ensam på fastigheten. Liksom vid
tidigare kontakter framförs att vattenförbrukningen är väldigt låg på grund av sparsam
vattenanvändning samt problem med dricksvattenbrunnen.
Motivering
Miljö-och byggnadsnämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten
, Orsa kommun, inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Miljö- och
byggnadsnämnden anser av den anledningen att utsläpp av orenat avloppsvatten till
befintlig anläggning på fastigheten ska förbjudas.
Avloppsanläggningen på fastigheten belastas med avloppsvatten från ett hushåll där
dusch, disk, tvätt och toalett finns installerat. Anläggningen består av en slamavskiljare
som saknar godkänd efterföljande rening. Utgående vatten från slamavskiljaren leds
bort via en diffus ledning. Fördelarbrunn och luftningsrör saknas.
Nedanstående resonemang förs utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 där
dimensionering och utförande av avloppsanläggningar beskrivs samt Havs- och
vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17 och handbok Små
avloppsanläggningar 2008:3.
Brister i reningssteget
Efter slamavskiljning ska avloppsvattnet renas från bland annat näringsämnen och
bakterier. Detta sker i ett reningssteg (till exempel i en infiltrationsbädd, markbädd
eller i ett minireningsverk). Reningssteg saknas.
En fördelningsbrunn ska fördela avloppsvattnet jämt ut till flera spridarledare så att en
tillräckligt stor yta för infiltration skapas. Då fördelningsbrunn saknas blir ytan där
infiltration och rening ska ske för liten. Avsaknaden av luftningsrör leder till dålig
syresättning i infiltrationsbädden och därmed risk för sämre biologisk nedbrytning.
Lokala förhållanden
Då det inte finns något beslut från miljö- och byggnadsnämnden för
avloppsanläggningen saknar nämnden handlingar om eventuell infiltrationsbädd samt
uppgifter om att mark- och grundvattenförhållanden är lämpliga för infiltration och
rening av avloppsvatten. Avloppsanläggningen ligger ca 40 meter från den egna
vattentäkten.
Slutsatser
Miljö- och byggnadsnämndens utredning visar att avloppsvatten som släpps ut från
fastigheten inte genomgår tillfredsställande rening. Avloppet uppfyller därmed inte
kraven på rening enligt 9 kap. 7 § miljöbalken.
Utsläpp av orenat avloppsvatten riskerar att förorena dricksvatten, sjöar och
vattendrag samt badvatten. Avstånd till den egna dricksvattenbrunnen är i aktuellt fall
drygt 40 meter.
Med anledning av fastighetsägarens ålder och den låga belastningen (en boende på
fastigheten) gör miljö- och byggnadsnämnden bedömningen att åtgärder för att
förbättra avloppsanläggningen inte är mer brådskande än att de kan vänta till dess att
ägande- eller nyttjandeförhållandena på fastigheten förändras.
Lagstiftning
Miljö- och byggnadsnämnden får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken besluta om de
förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och
andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder
än vad som behövs i ett enskilt fall får inte beslutas. I 14 § samma kapitel anges att
förbud eller föreläggande får förenas med vite.
I 9 kap. 7 § miljöbalken föreskrivs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas
omhand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte
uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra
inrättningar utföras.
Miljöbalken anger i 2 kap. 3 §, att den som avser att bedriva en verksamhet, till
exempel släppa ut avloppsvatten, ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att
motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. I 7 § samma
kapitel anges att nyttan med de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ställs
ska vägas mot kostnaderna så att kraven blir rimliga.
Enligt 26 kap. 15 § miljöbalken får en tillsynsmyndighet sända föreläggande och förbud
som riktats till en ägare av en fastighet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i
fastighetsregistrets inskrivningsdel. Har anteckning gjorts, gäller föreläggande och
förbud mot ny ägare av egendomen.
Upplysningar
En ny avloppsanläggning alternativt ombyggnation av den befintliga är åtgärder som är
tillståndspliktiga. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen i god tid innan några
åtgärder vidtas. Kontakta gärna en avloppsentreprenör för att få hjälp med förslag på
en bra avloppslösning för just er fastighet.
Vägledning vid val av avloppslösningar kan även fås på webbplatsen:
www.avloppsguiden.se.
Information om små avlopp finns också i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd
HVMFS 2016:17 samt i Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring tillsyn och
prövning av små avloppsanläggningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljöenheten 2026-02-16
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda så
som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Orsa kommun.
Förbudet börjar gälla först sex månader efter det att fastigheten har bytt ägare eller vid
ökad belastning.
Detta beslut ersätter Mora Orsa miljönämnds beslut från den 19 november 2018 (dnr
2018-1078-M 07) och upphäver miljö- och byggnadsnämndens beslut från den 10
november 2021 (dnr 2021-338-M07).
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Detta beslut skickas även till inskrivningsmyndigheten för en notering i
fastighetsregistret enligt 26 kap. 15 § miljöbalken.
Noterade brister:
• Efterföljande reningssteg saknas.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Fastighetsägare – delgivningskvitto
Inskrivningsmyndigheten
§ 13 Förbud med vite mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig
beslutstyp: godkännande
§ 13 2022-1590- M 07
Förbud med vite mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig
avloppsanläggning, , Orsa
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda ), så
som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Orsa kommun. Förbudet gäller från
och med den 31 december 2026 och är förenat med ett vite på 50 000 kronor.
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Felaktig slamavskiljare.
• Efterföljande reningssteg saknas.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Deltar ej
Per-Erik Wiik (C) deltar inte i överläggningen av ärendet på grund av jäv.
Sammanfattning av ärendet
Dåvarande miljökontoret har den 10 september 2018 utfört inspektion av den enskilda
avloppsanläggningen på fastigheten i Orsa. Inspektionen genomfördes
utifrån den tillsynsplan som miljönämnden har antagit vad gäller enskilda avlopp i
kommunen. Närvarande var och från miljökontoret.
Vatten finns indraget i huset och avloppsvatten från bad, dusch, disk, tvätt och toalett
belastar avloppsanläggningen. Dricksvatten tas från egen vattentäkt ca 35 meter från
avloppsanläggningen. Huset används som permanentbostad.
Vid inspektionen observerades att slamavskiljaren är av tvåkammarmodell.
Efterföljande rening saknas. Utgående vatten från slamavskiljaren leds bort via diffus
ledning. Fördelarbrunn och luftningsrör saknas.
Avloppsanläggningens ålder är okänd. Tillstånd för anläggningen saknas. Senaste
slamtömning skedde strax innan inspektionen.
Dåvarande miljönämnden beslöt att förbjuda fortsatt utsläpp av avloppsvatten till den
bristfälliga avloppsanläggningen. Beslutet överklagades först till Länsstyrelsen och
sedan till Mark- och miljödomstolen, båda instanserna fastställde miljönämndens
beslut. Förbudet trädde i kraft den 31 december 2021 och miljö- och
byggnadsförvaltningen har inte fått in några uppgifter om att anläggningen är
åtgärdad.
Nuvarande miljö- och byggnadsnämnden fattade den 21 mars 2024 beslut om att från
och med den 31 december 2024, med ett vite på 50 000 kronor, förbjuda fortsatt
utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggningen. Den 12 mars 2024 inkom en
skrivelse från entreprenör som meddelade att fastighetsägaren kontaktat dem
angående ny avloppsanläggning men att det skulle bli svårt att hinna med anläggandet
förrän under 2025.
Den 21 februari 2025 inkom en ansökan om att få lägga ny avloppsanläggning från
fastighetsägaren. Den 11 mars 2025 kontaktade miljö- och byggnadsförvaltningen
fastighetsägaren via telefon och meddelade att ansökan behöver kompletteras med
markundersökning. Fastighetsägaren skulle höra av sig när detta var gjort men har inte
återkommit. Miljö- och byggnadsnämndens tidigare beslut delgavs aldrig ordentligt
och då åtgärder verkade vara på gång ansåg förvaltningen inte det som nödvändigt att
lägga tid på att skicka beslutet på nytt eller delge det med stämningsman.
På grund av den osäkra delgivningen av tidigare vitesbeslut bedömer förvaltningen att
det även är osäkert om det går att begära uttömmande av vite för överträdelsen.
Kommunicering
Kommunicering angående beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten gjordes den 19
september 2018 med möjlighet för fastighetsägaren att lämna synpunkter.
Kommunicering om att förbudet kommer att förenas med vite gjordes den 24
november 2022.
Motivering
I 2 kap. 3 § miljöbalken framgår att den som bedriver en verksamhet eller vidtar en
åtgärd ska utföra skyddsåtgärder och vidta försiktighetsmått för att skydda människors
hälsa och miljön.
Enligt 9 kap. 7 § miljöbalken ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på
något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.
För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.
Enligt 26 kap. 9 § miljöbalken får miljönämnden i det enskilda fallet besluta om de
förbud som behövs för att lagstiftningen ska följas. I 14 § samma kapitel anges att
förbud eller föreläggande får förenas med vite.
Avloppsanläggningen på fastigheten belastas med avloppsvatten från ett hushåll där
bad, dusch, disk, tvätt och toalett finns installerat. Anläggningen består av en
feldimensionerad slamavskiljare som saknar godkänd efterföljande rening. Utgående
vatten från slamavskiljaren leds bort via en diffus ledning. Fördelarbrunn och
luftningsrör saknas.
Slamavskiljaren ska vara av trekammarmodell då vattentoalett finns anslutet. Detta för
att förhindra att slam går ut i det efterföljande reningssteget.
Slamavskiljaren är en förbehandling inför vidare rening av avloppsvattnet. I
slamavskiljaren fastnar grövre partiklar som finns i avloppsvattnet så att efterföljande
reningssteg inte sätter igen.
Efter slamavskiljning ska avloppsvattnet renas från bland annat näringsämnen och
bakterier. Detta sker i ett reningssteg (till exempel i en infiltrationsbädd, markbädd
eller i ett minireningsverk).
Fördelningsbrunnen ska fördela avloppsvattnet jämt ut till flera spridarledare så att en
tillräckligt stor yta för infiltration skapas. Saknas fördelningsbrunnen blir ytan där
infiltration och rening ska ske för liten. Avsaknaden av luftningsrör leder till dålig
syresättning i infiltrationsbädden och därmed risk för sämre biologisk nedbrytning.
Då det inte finns något tillstånd för avloppsanläggningen saknar miljö- och
byggnadsnämnden handlingar som visar infiltrationsbäddens uppbyggnad och
dimensionering samt uppgifter om att mark- och grundvattenförhållanden är lämpliga
för infiltration och rening av avloppsvatten.
Ovanstående resonemang förs utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 där
dimensionering och utförande av avloppsanläggningar beskrivs samt Havs- och
vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17 och handbok Små
avloppsanläggningar 2008:3.
Utsläpp av orenat avloppsvatten riskerar att förorena dricksvatten, sjöar och
vattendrag samt badvatten.
På ovanstående grunder bedömer miljö- och byggnadsnämnden att
avloppsanläggningen på fastigheten inte uppfyller de krav som ställs i
miljöbalken. Nämnden anser av den anledningen att utsläpp av orenat avloppsvatten
till befintlig avloppsanläggning på fastigheten ska förbjudas. Eftersom tidigare förbud
med vite inte delgavs ordentligt och inga åtgärder har vidtagits ska ett nytt förbud
förenat med ett vite på 50 000 kronor tas. För att det ska vara möjligt att vidta lämpliga
åtgärder gäller beslutet först från och med 31 december 2026.
I bedömningen har miljö- och byggnadsnämnden även gjort en avvägning enligt 2 kap.
§ 14 Förbud med vite gällande bristfällig avloppsanläggning,
beslutstyp: godkännande
§ 14 2025-219- M 07
Förbud med vite gällande bristfällig avloppsanläggning,
, Orsa
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda ), så
som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten Orsa kommun.
Förbudet gäller från och med 31 december 2026 och är förenat med vite på 50 000
kronor.
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ miljöbalken och med hänvisning till 2
kap. 3 och 7 §§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Reningsbädden saknar luftningsrör.
• Avloppsvatten rinner inte ut i fördelningsbrunnen.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Deltar ej
Per-Erik Wiik (C) och Malin Sundin (KD) deltar inte i överläggningen av ärendet på
grund av jäv.
Sammanfattning av ärendet
Miljökontoret har den 26 september 2019 utfört inspektion av den enskilda
avloppsanläggningen på fastigheten i Orsa. Inspektionen
genomfördes som en del av Orsa kommuns utredning om långsiktigt hållbara vatten-
och avloppslösningar i området. Närvarande var och från
miljökontoret.
Vatten finns indraget i huset och avloppsvatten från wc belastar avloppsanläggningen.
Miljökontoret saknar uppgifter om vatteninstallationer. Fastigheten är ansluten till
vattenledningsförening. Avloppsanläggningen ligger ca 120 meter från närmaste
vattenförande dike. Huset används som fritidsbostad.
Vid inspektionen observerades att slamavskiljaren är av trekammarmodell. Utgående
vatten från slamavskiljaren leds bort via en infiltration. Fördelarbrunn finns men
luftningsrör saknas.
Tillstånd för anläggningen saknas. Senaste slamtömning innan inspektionen skedde
den 26 juni 2014. Enligt Nodava AB finns inte fastigheten med i deras
slamtömningsregister.
Den 20 november 2019 fattade dåvarande miljönämnden beslut om förbud mot
utsläpp av avloppsvatten till befintlig avloppsanläggning. Förbudet trädde i kraft den 31
december 2024.
Då inga åtgärder vidtagits i februari 2025 skickade miljö- och byggnadsförvaltningen
den 18 februari 2025 en skrivelse till fastighetsägaren att beslut gällande förbud skulle
förenas med vite efter hösten 2025 om inte nödvändiga åtgärder vidtagits.
Miljö- och byggnadsförvaltningen kan nu i februari 2026 konstatera att inga åtgärder
vidtagits for att följa dåvarande miljönämndens beslut från 2019. Någon ansökan om
att anlägga ny avloppsanläggning har inte inkommit till miljö- och
byggnadsförvaltningen. Fastighetsägaren har heller inte tagit någon annan kontakt
med förvaltningen.
Kommunicering
Kommunicering angående beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten gjordes den 15
oktober 2019 med möjlighet för fastighetsägaren att lämna synpunkter och
kommunicering om att nytt beslut kommer att förenas med vite gjordes den 18 februari
2025.
Följande synpunkt har inkommit: Enligt fastighetsägaren så är troligen infiltrationen
placerad mer på innergården och inte på infarten till fastigheten.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten
Orsa kommun, inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken.
Nämnden anser av den anledningen att utsläpp av orenat avloppsvatten till befintlig
anläggning på fastigheten ska förbjudas. För att du ska ha möjlighet att vidta lämpliga
åtgärder gäller beslutet först från och med den 31 december 2026.
Avloppsanläggningen på fastigheten belastas med avloppsvatten från ett hushåll där
toalett finns installerat. Anläggningen består av en slamavskiljare. Utgående vatten
från slamavskiljaren leds bort via en infiltration. Fördelarbrunn finns men luftningsrör
saknas. Slamtömning sker inte via Nodava AB och beslut om eget omhändertagande av
slam saknas.
Nedanstående resonemang förs utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 där
dimensionering och utförande av avloppsanläggningar beskrivs samt Havs- och
vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17 och Havs- och vattenmyndighetens
vägledning kring tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar
Slamtömning
Avloppsanläggningar ska slamtömmas regelbundet enligt kommunens föreskrifter om
avfallshantering. Annars finns risk att anläggningen sätter igen och reningsförmågan
försämras. Tömning ska ske via Nodava AB om det inte finns ett beslut om eget
omhändertagande på fastigheten.
Brister i reningssteget
Fördelningsbrunnen ska fördela avloppsvattnet jämt ut till flera spridarledare så att en
tillräckligt stor yta för infiltration skapas. Är fördelningsbrunnen bristfällig blir ytan
där infiltration och rening ska ske för liten. Vid inspektionen var fördelningsbrunnen
torr och det behöver därför undersökas om detta beror på låg belastning eller bristfällig
fördelningsbrunn och/eller ledning.
Avsaknaden av luftningsrör leder till dålig syresättning i infiltrationsbädden och
därmed risk för sämre biologisk nedbrytning.
Lokala förhållanden
Det finns inte något beslut från miljönämnden för avloppsanläggningen. Därmed
saknas handlingar som visar anläggningens utformning och dimensionering samt
uppgifter om mark- och grundvattenförhållanden.
Slutsatser
Miljö- och byggnadsnämndens utredning visar att avloppsvatten som släpps ut från
fastigheten inte genomgår tillfredsställande rening. Avloppet uppfyller därmed inte
kraven på rening enligt 9 kap. 7 § miljöbalken.
Utsläpp av orenat avloppsvatten riskerar att förorena dricksvatten, sjöar och
vattendrag samt badvatten. Avstånd till närmaste vattenförande dike är i aktuellt fall ca
120 meter.
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att det är skäligt och en inte alltför ingripande
åtgärd att förbjuda fortsatt utsläpp till den bristfälliga anläggningen. Det finns inga
omständigheter som talar för att det skulle vara omöjligt att anlägga en ny
avloppsanläggning eller på annat sätt lösa avloppsfrågan på fastigheten.
Eftersom det beslut som miljönämnden tidigare meddelat inte har följts görs
bedömningen att beslutet nu måste förenas med vite på 50 000 kronor. Detta för att
beslutet ska följas.
Lagstiftning
Miljö- och byggnadsnämnden får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken besluta om de
förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och
andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder
än vad som behövs i ett enskilt fall får inte beslutas.
I 9 kap. 7 § miljöbalken föreskrivs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas
omhand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte
uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra
inrättningar utföras.
Miljöbalken anger i 2 kap. 3 §, att den som avser att bedriva en verksamhet, till
exempel släppa ut avloppsvatten, ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att
motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. I 7 § samma
kapitel anges att nyttan med de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ställs
ska vägas mot kostnaderna så att kraven blir rimliga.
Enligt 22 § föreskrifter om avfallshantering för Mora och Orsa kommuner ska
slamtömning ske så ofta att en god funktion på avloppsanläggningen upprätthålls.
Enligt 26 kap. 15 § miljöbalken får en tillsynsmyndighet sända föreläggande och förbud
som riktats till en ägare av en fastighet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i
fastighetsregistrets inskrivningsdel. Har anteckning gjorts, gäller föreläggande och
förbud mot ny ägare av egendomen.
Upplysning
En ny avloppsanläggning alternativt ombyggnation av den befintliga åtgärder som är
tillståndspliktiga. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen i god tid innan några
åtgärder vidtas.
Kontakta gärna en avloppsentreprenör for att få hjälp med förslag på en bra
avloppslösning för just er fastighet.
Vägledning vid val av avloppslösningar kan även fås på webbplatsen:
www.avloppsguiden.se.
Information om små avlopp finns också i Havs- och vattenmyndighetens allmänna rad
HVMFS 2016:17 samt i Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring tillsyn och
prövning av små avloppsanläggningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljöenheten 2026-02-16
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda så
som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Orsa kommun.
Förbudet gäller från och med den 31 december 2026 och är förenat med vite på 50 000
kronor.
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ miljöbalken och med hänvisning till 2
kap. 3 och 7 §§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Reningsbädden saknar luftningsrör.
• Avloppsvatten rinner inte ut i fördelningsbrunnen.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Fastighetsägare – delges med besvärshänvisning
Inskrivningsmyndigheten
§ 15 Förbud med vite mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig
beslutstyp: godkännande
§ 15 2025-237- M 07
Förbud med vite mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig
avloppsanläggning, Holen 6:9, Orsa
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda AEC FASTIGHETER KB (916640-
0995), så som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten Holen 6:9, Orsa kommun. Förbudet gäller från och
med 31 december 2026 och är förenat med ett vite om 50 000 kronor.
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Felaktig slamavskiljare.
• Efterföljande reningssteg saknas.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Sammanfattning av ärendet
Dåvarande miljökontoret har den 23 september 2019 utfört inspektion av den enskilda
avloppsanläggningen på fastigheten Holen 6:9 i Orsa. Inspektionen genomfördes
utifrån den tillsynsplan som dåvarande miljönämnden antagit vad gäller enskilda
avlopp i kommunen. Närvarande var från
miljökontoret.
Vatten finns indraget i huset och avloppsvatten från dusch, disk, tvätt och toalett
belastar avloppsanläggningen. Fastigheten är ansluten till vattenledningsförening.
Vid inspektionen observerades att slamavskiljaren är av tvåkammarmodell.
Efterföljande rening saknas. Utgående vatten från slamavskiljaren leds bort via diffus
ledning. Fördelarbrunn och luftningsrör saknas. Tillstånd för anläggningen saknas.
Den 12 november 2019 fattade dåvarande miljönämnden beslut om förbud mot utsläpp
av avloppsvatten till befintlig avloppsanläggning. Förbudet trädde i kraft den 31
december 2024.
Då inga åtgärder vidtagits i februari 2025 skickade miljö- och byggnadsförvaltningen
den 19 februari 2025 en skrivelse till fastighetsägaren att beslut gällande förbud skulle
förenas med vite under hösten 2025 om inte nödvändiga åtgärder vidtagits.
Miljö- och byggnadsförvaltningen kan nu i februari 2026 konstatera att inga åtgärder
vidtagits för att följa dåvarande miljönämndens beslut från 2019. Någon ansökan om
att anlägga ny avloppsanläggning har inte inkommit till miljö- och
byggnadsförvaltningen. Fastighetsägaren har heller inte tagit någon annan kontakt
med förvaltningen.
Kommunicering
Kommunicering angående beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten gjordes den 25
september 2019 och kommunicering att nytt beslut kommer att förenas med vite
gjordes den 19 februari 2025.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten Holen
6:9, Orsa kommun, inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Miljö- och
byggnadsnämnden anser av den anledningen att utsläpp av orenat avloppsvatten till
befintlig anläggning på fastigheten ska förbjudas. För att det ska finnas möjlighet att
åtgärda fastighetens avloppsanläggning eller på annat sätt följa beslutet ska det börja
gälla först den 31 december 2026.
Avloppsanläggningen på fastigheten belastas med avloppsvatten från ett hushåll där
dusch, disk, tvätt och toalett finns installerat. Anläggningen består av en
feldimensionerad slamavskiljare som saknar godkänd efterföljande rening. Utgående
vatten från slamavskiljaren leds bort via en diffus ledning. Fördelarbrunn och
luftningsrör saknas.
Nedanstående resonemang förs utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 där
dimensionering och utförande av avloppsanläggningar beskrivs samt Havs- och
vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17 och Havs- och vattenmyndighetens
vägledning kring tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar.
Bristfällig slamavskiljare
Slamavskiljaren ska vara av trekammarmodell då vattentoalett är anslutet till avloppet
annars riskerar slam att sätta igen det efterföljande reningssteget. Aktuell
slamavskiljare är av tvåkammarmodell.
Slamavskiljaren är en förbehandling inför vidare rening av avloppsvattnet. I
slamavskiljaren fastnar grövre partiklar som finns i avloppsvattnet så att efterföljande
reningssteg inte sätter igen.
Brister i reningssteget
Efter slamavskiljning ska avloppsvattnet renas från bland annat näringsämnen och
bakterier. Detta sker i ett reningssteg (till exempel i en infiltrationsbädd, markbädd
eller i ett minireningsverk). Reningssteg saknas.
En fördelningsbrunn ska fördela avloppsvattnet jämt ut till flera spridarledare så att en
tillräckligt stor yta för infiltration skapas. Då fördelningsbrunn saknas blir ytan där
infiltration och rening ska ske för liten. Avsaknaden av luftningsrör leder till dålig
syresättning i infiltrationsbädden och därmed risk för sämre biologisk nedbrytning.
Lokala förhållanden
Det finns inte något beslut från miljö- och byggnadsnämnden för avloppsanläggningen.
Därmed saknas handlingar som visar anläggningens utformning och dimensionering
samt uppgifter om att mark- och grundvattenförhållanden är lämpliga för rening av
avloppsvatten genom infiltration.
Slutsatser
Miljö- och byggnadsnämndens utredning visar att avloppsvatten som släpps ut från
fastigheten inte genomgår tillfredsställande rening. Avloppet uppfyller därmed inte
kraven på rening enligt 9 kap 7 § miljöbalken.
Utsläpp av orenat avloppsvatten riskerar att förorena dricksvatten, sjöar och
vattendrag samt badvatten.
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att det är skäligt och en inte alltför ingripande
åtgärd att förbjuda fortsatt utsläpp till den bristfälliga anläggningen. Det finns inga
omständigheter som talar för att det skulle vara omöjligt att anlägga en ny
avloppsanläggning eller på annat sätt lösa avloppsfrågan på fastigheten.
Eftersom det beslut som miljönämnden tidigare meddelat inte har följts görs
bedömningen att beslutet nu måste förenas med ett vite på 50 000 kronor. Detta för att
beslutet ska följas.
Lagstiftning
Miljö- och byggnadsnämnden får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken besluta om de
förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och
andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder
än vad som behövs i ett enskilt fall får inte beslutas. I 14 § samma kapitel anges att
förbud eller föreläggande får förenas med vite.
I 9 kap. 7 § miljöbalken föreskrivs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas
omhand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte
uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra
inrättningar utföras.
Miljöbalken anger i 2 kap. 3 §, att den som avser att bedriva en verksamhet, till
exempel släppa ut avloppsvatten, ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att
motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. I 7 § samma
kapitel anges att nyttan med de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ställs
ska vägas mot kostnaderna så att kraven blir rimliga.
Upplysningar
En ny avloppsanläggning alternativt ombyggnation av den befintliga är åtgärder som är
tillståndspliktiga. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen i god tid innan några
åtgärder vidtas.
Kontakta gärna en avloppsentreprenör för att få hjälp med förslag på en bra
avloppslösning för just er fastighet.
Vägledning vid val av avloppslösningar kan även fås på webbplatsen:
www.avloppsguiden.se.
Information om små avlopp finns också i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd
HVMFS 2016:17 samt Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring tillsyn och
prövning av små avloppsanläggningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljöenheten 2026-02-16
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda AEC FASTIGHETER KB (916640-
0995), så som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten Holen 6:9, Orsa kommun. Förbudet gäller från och
med 31 december 2026 och är förenat med ett vite om 50 000 kronor.
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Felaktig slamavskiljare.
• Efterföljande reningssteg saknas.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
AEC FASTIGHETER KB – delges med besvärshänvisning
Inskrivningsmyndigheten
§ 16 Förbud med vite gällande bristfällig avloppsanläggning,
beslutstyp: godkännande
§ 16 2025-172- M 07
Förbud med vite gällande bristfällig avloppsanläggning,
Orsa
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda
och så som fastighetsägare, att släppa ut
avloppsvatten till den bristfälliga avloppsanläggningen på fastigheten , Orsa
kommun. Förbudet gäller från och med 31 december 2026 och är förenat med ett vite
på 25 000 kronor för var och en av .
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ miljöbalken och med hänvisning till 2
kap. 3 och 7 §§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Reningsbädden saknar luftningsrör.
• Extra fosforrening krävs.
• Avloppsvattnet rinner mellan utloppsrören i fördelarbrunnen.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Sammanfattning av ärendet
Miljökontoret har den 23 september 2019 utfört inspektion av den enskilda
avloppsanläggningen på fastigheten Orsa kommun. Inspektionen
genomfördes utifrån den tillsynsplan som dåvarande miljönämnden har antagit vad
gäller enskilda avlopp i kommunen. Närvarande var
från miljökontoret samt ).
Vatten finns indraget i huset och avloppsvatten från bad, dusch, disk, tvätt och toalett
belastar avloppsanläggningen. Fastigheten är ansluten till vattenledningsförening.
Avloppsanläggningen ligger ca 40 meter från närmaste dike. Huset används som
permanentbostad. Vid inspektionen observerades att slamavskiljaren är av
trekammarmodell.
Luftningsrör saknas. Avloppsanläggningen saknar extra fosforrening. Tillstånd för
anläggningen saknas. Senaste slamtömning innan inspektionen skedde den 2 maj
2019.
Den 14 november 2019 fattade dåvarande miljönämnden beslut om förbud mot utsläpp
av avloppsvatten till befintlig avloppsanläggning. Förbudet trädde i kraft den 31
december 2024.
Då inga åtgärder vidtagits i februari 2025 skickade miljö- och byggnadsförvaltningen
den 11 februari 2025 en skrivelse till fastighetsägaren att beslut gällande förbud skulle
förenas med vite efter hösten 2025 om inte nödvändiga åtgärder vidtagits.
Miljö- och byggnadsförvaltningen kan nu i februari 2026 konstatera att inga åtgärder
vidtagits for att följa dåvarande miljönämndens beslut från 2019. Någon ansökan om
att anlägga ny avloppsanläggning har inte inkommit till miljö- och
byggnadsförvaltningen. Fastighetsägaren har heller inte tagit någon annan kontakt
med förvaltningen.
Kommunicering
Kommunicering angående beslut om att åtgärder behöver vidtas gjordes den 27
september 2019 med möjlighet för fastighetsägarna att lämna synpunkter. Inga
synpunkter har inkommit.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten
Orsa kommun, inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Miljö- och
byggnadsnämnden anser av den anledningen att utsläpp av orenat avloppsvatten till
befintlig anläggning på fastigheten ska förbjudas. För att ni ska ha möjlighet att vidta
lämpliga åtgärder gäller beslutet först från och med den 31 december 2026.
Avloppsanläggningen på fastigheten belastas med avloppsvatten från ett hushåll där
bad, dusch, disk, tvätt och toalett finns installerat. Anläggningen består av en
slamavskiljare som saknar godkänd efterföljande rening. Utgående vatten från
slamavskiljaren leds bort till en infiltration. Fördelarbrunnen är bristfällig och
luftningsrör saknas. Anläggningen saknar extra fosforavlastning.
Nedanstående resonemang förs utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 där
dimensionering och utförande av avloppsanläggningar beskrivs samt Havs- och
vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17 och Havs- och vattenmyndighetens
vägledning kring tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar.
Brister i reningssteget
Fördelningsbrunnen ska fördela avloppsvattnet jämt ut till flera spridarledare så att en
tillräckligt stor yta för infiltration skapas. Är fördelningsbrunnen bristfällig blir ytan
där infiltration och rening ska ske för liten. Avsaknaden av luftningsrör leder till dålig
syresättning i infiltrationsbädden och därmed risk för sämre biologisk nedbrytning.
Lokala förhållanden
Det finns inte något beslut från miljönämnden för avloppsanläggningen. Därmed
saknas handlingar som visar anläggningens utformning och dimensionering samt
uppgifter om att mark- och grundvattenförhållanden är lämpliga för rening av
avloppsvatten genom infiltration.
Utsläppspunkten från den aktuella avloppsanläggningen ligger mindre än 100 m från
sjö/vattendrag vilket innebär att det finns risk för fosforläckage till vatten. Då detta
ämne göder sjöar och vattendrag ska dessa utsläpp minimeras. Avloppsanläggningar
inom 100 m från sjö eller vattendrag behöver klara hög skyddsnivå vad gäller
fosforrening (90 % reduktion). För att klara dessa utsläppskrav behöver markbaserade
avloppsanläggningar fosforavlastas.
Slutsatser
Miljö- och byggnadsnämndens utredning visar att avloppsvatten som släpps ut från
fastigheten inte genomgår tillfredsställande rening. Avloppet uppfyller därmed inte
kraven på rening enligt 9 kap. 7 § miljöbalken. Utsläpp av orenat avloppsvatten riskerar
att förorena dricksvatten, sjöar och vattendrag samt badvatten. Avstånd till närmaste
vattenförandedike är i aktuellt fall ca 40 meter. Nämnden bedömer att det är skäligt
och en inte alltför ingripande åtgärd att förbjuda fortsatt utsläpp till den bristfälliga
anläggningen. Det finns inga omständigheter som talar för att det skulle vara omöjligt
att anlägga en ny avloppsanläggning eller på annat sätt lösa avloppsfrågan på
fastigheten.
Eftersom det beslut som miljönämnden tidigare har meddelat inte har följts görs
bedömningen att beslutet nu måste förenas med vite på 50 000 kronor. Detta för att
beslutet ska följas.
Lagstiftning
Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken besluta om de förelägganden eller
förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som
har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som
behövs i ett enskilt fall får inte beslutas. I 14 § samma kapitel anges att förbud eller
föreläggande får förenas med vite.
I 9 kap. 7 § miljöbalken föreskrivs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas
omhand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte
uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra
inrättningar utföras. Miljöbalken anger i 2 kap. 3 §, att den som avser att bedriva en
verksamhet, till exempel släppa ut avloppsvatten, ska iaktta de skyddsåtgärder som
behövs för att motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön.
I 7 § samma kapitel anges att nyttan med de skyddsåtgärder och andra
försiktighetsmått som ställs ska vägas mot kostnaderna så att kraven blir rimliga.
Enligt 26 kap. 15 § miljöbalken får en tillsynsmyndighet sända föreläggande och förbud
som riktats till en ägare av en fastighet till inskrivningsmyndigheten för anteckning i
fastighetsregistrets inskrivningsdel. Har anteckning gjorts, gäller föreläggande och
förbud mot ny ägare av egendomen.
Upplysningar
En ny avloppsanläggning alternativt ombyggnation av den befintliga åtgärder som är
tillståndspliktiga. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen i god tid innan några
åtgärder vidtas.
Kontakta gärna en avlopps entreprenör for att få hjälp med förslag på en bra
avloppslösning för just er fastighet.
Vägledning vid val av avloppslösningar kan även fås på webbplatsen:
www.avloppsguiden.se.
Information om små avlopp finns också i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd
HVMFS 2016:17 samt i Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring tillsyn och
prövning av små avloppsanläggningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljöenheten 2026-02-16
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda
och ), så som fastighetsägare, att släppa ut
avloppsvatten till den bristfälliga avloppsanläggningen på fastigheten , Orsa
kommun. Förbudet gäller från och med 31 december 2026 och är förenat med ett vite
på 25 000 kronor för var och en av .
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ miljöbalken och med hänvisning till 2
kap. 3 och 7 §§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Reningsbädden saknar luftningsrör.
• Extra fosforrening krävs.
• Avloppsvattnet rinner mellan utloppsrören i fördelarbrunnen.
• Tillstånd för anläggningen saknas.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Fastighetsägare – delges med besvärshänvisning
Inskrivningsmyndigheten
§ 17 Förbud med vite gällande bristfällig avloppsanläggning,
beslutstyp: godkännande
§ 17 2025-196- M 07
Förbud med vite gällande bristfällig avloppsanläggning,
, Orsa
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda )
och ), så som fastighetsägare, att släppa ut
avloppsvatten till den bristfälliga avloppsanläggningen på fastigheten
Orsa kommun. Förbudet gäller från och med 31 december 2026 och är förenat med ett
vite på 25 000 kronor för var och en av .
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ miljöbalken och med hänvisning till 2
kap. 3 och 7 §§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Fördelningsbrunn saknas.
• Reningsbädden saknar luftningsrör.
Sammanfattning av ärendet
Miljökontoret har den 15 september 2021 utfört inspektion av den enskilda
avloppsanläggningen på fastigheten i Orsa. Inspektionen genomfördes
utifrån den tillsynsplan som miljönämnden har antagit vad gäller enskilda avlopp i
kommunen. Närvarande var från miljökontoret.
Vatten finns indraget i huset och avloppsvatten från dusch, disk, tvätt och toalett
belastar avloppsanläggningen. Fastigheten är ansluten till vattenledningsförening.
Huset används som permanentbostad.
Vid inspektionen observerades att slamavskiljaren är av trekammarmodell.
Fördelarbrunn och luftningsrör saknas. Enligt tillståndet ska fördelningsbrunn finnas
men vid inspektionen kunde ingen fördelningsbrunn hittas. Avloppsanläggningen är
byggd år 1981 och 1984 utökades infiltrationen eftersom det var väldigt tätt material i
marken och vattnet inte rann undan. Tillstånd för anläggningen finns från år 1981 och
en notering från 1984. Den 26 oktober 2021 fattade dåvarande miljönämnden beslut
om förbud mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig avloppsanläggning. Förbudet
trädde i kraft den 31 december 2023.
Då inga åtgärder vidtagits i februari 2025 skickade miljö- och byggnadsförvaltningen
den 14 februari 2025 en skrivelse till fastighetsägarna att beslut gällande förbud skulle
förenas med vite efter hösten 2025 om inte nödvändiga åtgärder vidtagits.
Miljö- och byggnadsförvaltningen kan nu i februari 2026 konstatera att inga åtgärder
vidtagits för att följa dåvarande miljönämndens beslut från 2021. Någon ansökan om
att anlägga ny avloppsanläggning har inte inkommit till miljö- och
byggnadsförvaltningen. Fastighetsägarna har heller inte sedan 2024 tagit någon annan
kontakt med förvaltningen.
Kommunicering
Kommunicering angående beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten gjordes den 23
september 2021 och kommunicering om att nytt beslut kommer att förenas med vite
gjordes den 14 februari 2025.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten
, Orsa kommun, inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Miljö-
och byggnadsnämnden anser av den anledningen att utsläpp av orenat avloppsvatten
till befintlig anläggning på fastigheten ska förbjudas. För att det ska vara möjligt att
vidta lämpliga åtgärder gäller beslutet först från och med 31 december 2026.
Avloppsanläggningen på fastigheten belastas med avloppsvatten från ett hushåll där
dusch, disk, tvätt och toalett finns installerat. Anläggningen består av en
slamavskiljare. Utgående vatten från slamavskiljaren ska ledas till en infiltration men
då fördelningsbrunn och luftningsrör saknas finns inget som tyder på att det finns en
infiltration. Anläggningen är inte gjord enligt tillståndet.
Nedanstående resonemang förs utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 där
dimensionering och utförande av avloppsanläggningar beskrivs samt Havs- och
vattenmyndighetens allmänna rad HVMES 2016:17 och Havs- och vattenmyndighetens
vägledning kring tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar.
Slamavskiljare
Slamavskiljaren är en förbehandling inför vidare rening av avloppsvattnet. I
slamavskiljaren fastnar grövre partiklar som finns i avloppsvattnet så att efterföljande
reningssteg inte sätter igen. En slamavskiljare ska vara tät så att inte orenat
avloppsvatten läcker ut till grundvattnet.
Brister i reningssteget
Efter slamavskiljning ska avloppsvattnet renas från bland annat näringsämnen och
bakterier. Detta sker i ett reningssteg (till exempel i en infiltrationsbädd, markbädd
eller i ett minireningsverk).
Fördelningsbrunnen ska fördela avloppsvattnet jämt ut till flera spridarledare så att en
tillräckligt stor yta för infiltration skapas. Saknas fördelningsbrunnen blir ytan där
infiltration och rening ska ske för liten. Avsaknaden av luftningsrör leder till dålig
syresättning i infiltrationsbädden och därmed risk för sämre biologisk nedbrytning.
Lokala förhållanden
Alla avloppsanläggningar ska klara att minst ta emot avloppsvatten från ett hushåll, det
vill säga en permanentboende familj på fem personer. Finns det fler byggnader på
fastigheten där det finns kök och badrum (med både toalett och dusch) bedöms det
som ytterligare ett hushåll och avloppsanläggningen ska vara dimensionerad för att
klara även detta hushåll.
Slutsatser
Miljö- och byggnadsnämndens utredning visar att avloppsvatten som släpps ut från
fastigheten inte genomgår tillfredsställande rening. Avloppet uppfyller därmed inte
kraven på rening enligt 9 kap. 7 § miljöbalken. Utsläpp av orenat avloppsvatten riskerar
att förorena dricksvatten, sjöar och vattendrag samt badvatten.
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att det är skäligt och en inte alltför ingripande
åtgärd att förbjuda fortsatt utsläpp till den bristfälliga anläggningen. Det finns inga
omständigheter som talar för att det skulle vara omöjligt att anlägga en ny
avloppsanläggning eller på annat sätt lösa avloppsfrågan på fastigheten.
Lagstiftning
Miljö- och byggnadsnämnden får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken besluta om de
förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och
andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder
än vad som behövs i ett enskilt fall får inte beslutas. I 14 § samma kapitel anges att
förbud eller föreliggande får förenas med vite.
I 9 kap. 7 § miljöbalken föreskrivs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas
omhand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte
uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra
inrättningar utföras.
Miljöbalken anger i 2 kap. 3 §, att den som avser att bedriva en verksamhet, till
exempel att släppa ut avloppsvatten, ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att
motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. I 7 § samma
kapitel anges att nyttan med de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ställs
ska vägas mot kostnaderna så att kraven blir rimliga.
Upplysningar
En ny avloppsanläggning alternativt ombyggnation av den befintliga är åtgärder som är
tillståndspliktiga. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen i god tid innan några
åtgärder vidtas.
Kontakta gärna en avloppsentreprenör för att få hjälp med förslag på en bra
avloppslösning för just er fastighet.
Vägledning vid val av avloppslösningar kan även fås på webbplatsen:
www.avloppsguiden.se.
Information om små avlopp finns också i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd
HVMFS 2016:17 samt i Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring tillsyn och
prövning av små avloppsanläggningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljöenheten 2026-02-16
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda )
och ), så som fastighetsägare, att släppa ut
avloppsvatten till den bristfälliga avloppsanläggningen på fastigheten
Orsa kommun. Förbudet gäller från och med 31 december 2026 och är förenat med ett
vite på 25 000 kronor för var och en av .
Beslutet är fattat med stöd av 26 § kap. 9 och 14 §§ miljöbalken och med hänvisning till
2 kap. 3 och 7 §§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Fördelningsbrunn saknas.
• Reningsbädden saknar luftningsrör.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Fastighetsägarna – delges med besvärshänvisning
Inskrivningsmyndigheten
§ 18 Förbud med vite mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig
beslutstyp: godkännande
§ 18 2025-275- M 07
Förbud med vite mot utsläpp av avloppsvatten till befintlig
avloppsanläggning, , Mora
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda -
), så som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Mora kommun. Förbudet gäller
från och med den 31 december 2026 och är förenat med ett vite om 50 000 kronor.
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Anläggningen har satt igen och därmed förlorat sin förmåga att rena
avloppsvatten.
• Reningsbädden saknar luftningsrör och fördelningsbrunn.
Sammanfattning av ärendet
Dåvarande miljökontoret inspekterade den 22 maj 2018 den enskilda
avloppsanläggningen på fastigheten i Mora. Inspektionen genomfördes
utifrån den tillsynsplan som miljönämnden antagit vad gäller enskilda avlopp i
kommunen. Närvarande var från miljökontoret.
Vatten finns indraget i huset och avloppsvatten från bad, dusch, disk, tvätt och toalett
belastar avloppsanläggningen. Dricksvatten tas från egen vattentäkt ca 25 meter från
avloppsanläggningen. Avloppsanläggningen ligger ca 300 m från sjö.
Vid inspektionen observerades att anläggningen bestod av två brunnar vars utformning
inte kunde kontrolleras närmare. Brunnarna var fulla ända upp till locken med slam,
när locken togs av trycktes slam ut på marken. Fördelningsbrunn och luftningsrör
saknades. Den frodiga växtligheten runt brunnarna tyder på att marken belastas med
näringsämnen.
Avloppsanläggningen är troligtvis byggd runt 1989. Tillstånd för anläggningen finns
från år 1989. Anläggningen saknar dock fördelarbrunn och luftningsrör som ska finnas
enligt tillståndet. Senaste slamtömning innan inspektionen skedde år 2010.
Med anledning av noterade brister fattade miljönämnden beslut om att förbjuda
utsläpp till anläggningen. På grund av svårigheter med delgivningen av beslutet kunde
inte beslutet delges förrän 11 januari 2024. Beslutet har nu vunnit laga kraft och
förbudet började gälla den 31 december 2024. Inga åtgärder har vidtagits för att följa
miljönämndens beslut.
Kommunicering
Kommunicering angående beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten gjordes den 29
juni 2018 och kommunicering om att nytt beslut kommer att förenas med vite gjordes
den 25 februari 2025.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten
Mora kommun inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Miljö-
och byggnadsnämnden anser av den anledningen att utsläpp av orenat avloppsvatten
till befintlig anläggning på fastigheten ska förbjudas. För att det ska finnas möjlighet att
åtgärda fastighetens avloppsanläggning eller på annat sätt följa beslutet ska det börja
gälla först den 31 december 2026.
Avloppsanläggningen på fastigheten belastas med avloppsvatten från ett hushåll där
dusch, disk, tvätt och toalett finns installerat. Anläggningen består av en slamavskiljare
som saknar godkänd efterföljande rening. Efterföljande reningssteg har satt igen och
avloppsvatten och slam rinner ut genom slamavskiljarens lock. Fördelarbrunn och
luftningsrör saknas.
Nedanstående resonemang förs utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 där
dimensionering och utförande av avloppsanläggningar beskrivs samt Havs- och
vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17 och Havs- och vattenmyndighetens
vägledning kring tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar.
Brister i reningssteget
Efter slamavskiljning ska avloppsvattnet renas från bland annat näringsämnen och
bakterier. Detta sker i ett reningssteg (till exempel i en infiltrationsbädd, markbädd
eller i ett minireningsverk). Då slam och avloppsvatten rinner ut vid slamavskiljarens
lock har uppenbarligen aktuellt reningssteg satt igen och kan inte längre ta emot
avloppsvatten.
En fördelningsbrunn ska fördela avloppsvattnet jämt ut till flera spridarledare så att en
tillräckligt stor yta för infiltration skapas. Då fördelningsbrunn saknas blir ytan där
infiltration och rening ska ske för liten. Avsaknaden av luftningsrör leder till dålig
syresättning i infiltrationsbädden och därmed risk för sämre biologisk nedbrytning
Slutsatser
Miljö- och byggnadsnämndens utredning visar att avloppsvatten som släpps ut från
fastigheten inte genomgår tillfredsställande rening. Avloppet uppfyller därmed inte
kraven på rening enligt 9 kap. 7 § miljöbalken. Utsläpp av orenat avloppsvatten riskerar
att förorena dricksvatten, sjöar och vattendrag samt badvatten.
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att det är skäligt och en inte alltför ingripande
åtgärd att förbjuda fortsatt utsläpp till den bristfälliga anläggningen. Det finns inga
omständigheter som talar för att det skulle vara omöjligt att anlägga en ny
avloppsanläggning eller på annat sätt lösa avloppsfrågan på fastigheten.
Eftersom det beslut som miljönämnden tidigare meddelat inte har följts görs
bedömningen att beslutet nu måste förenas med ett vite på 50 000 kronor. Detta för att
beslutet ska följas.
Lagstiftning
Miljö- och byggnadsnämnden får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken besluta om de
förelägganden eller förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och
andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder
än vad som behövs i ett enskilt fall får inte beslutas. I 14 § samma kapitel anges att
förbud eller föreläggande får förenas med vite.
I 9 kap. 7 § miljöbalken föreskrivs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas
omhand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte
uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra
inrättningar utföras.
Miljöbalken anger i 2 kap. 3 §, att den som avser att bedriva en verksamhet, till
exempel släppa ut avloppsvatten, ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att
motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. I 7 § samma
kapitel anges att nyttan med de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ställs
ska vägas mot kostnaderna så att kraven blir rimliga.
Upplysningar
En ny avloppsanläggning alternativt ombyggnation av den befintliga är åtgärder som är
tillståndspliktiga. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen i god tid innan några
åtgärder vidtas.
Kontakta gärna en avloppsentreprenör för att få hjälp med förslag på en bra
avloppslösning för just er fastighet.
Vägledning vid val av avloppslösningar kan även fås på webbplatsen:
www.avloppsguiden.se.
Information om små avlopp finns också i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd
HVMFS 2016:17 samt Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring tillsyn och
prövning av små avloppsanläggningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljöenheten 2026-02-16
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att förbjuda -
), så som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Mora kommun. Förbudet gäller
från och med den 31 december 2026 och är förenat med ett vite om 50 000 kronor.
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Anläggningen har satt igen och därmed förlorat sin förmåga att rena
avloppsvatten.
• Reningsbädden saknar luftningsrör och fördelningsbrunn.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och finner att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Fastighetsägare -
stämningsmannadelgivning
§ 19 Förbud med vite gällande bristfällig avloppsanläggning,
§ 19 2024-226- M 07
Förbud med vite gällande bristfällig avloppsanläggning,
, Mora
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar förbjuda -
samt så
som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten från vattentoalett till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Mora kommun. Förbudet gäller från
och med 31 december 2026 och är förenat med ett vite på 20 000 kronor för var och en
av
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Efterföljande reningssteg är för litet.
• Reningsbädden saknar luftningsrör.
• Reningsbädden är bevuxen med träd, buskar och sly.
Sammanfattning av ärendet
Dåvarande miljökontoret har den 7 maj 2020 utfört inspektion av den enskilda
avloppsanläggningen på fastigheten i Mora. Inspektionen genomfördes
utifrån den tillsynsplan som dåvarande miljönämnden antagit vad gäller enskilda
avlopp i kommunen. Närvarande var från
miljökontoret samt
(fastighetsägare).
Vatten finns indraget i huset och avloppsvatten från dusch, disk, tvätt och toalett
belastar avloppsanläggningen. Dricksvatten tas från egen vattentäkt ca 30 meter från
avloppsanläggningen. Avloppsanläggningen ligger ca 80 m från vattendrag. Huset
används som fritidsbostad men står för tillfället mest tomt.
Vid inspektionen observerades att avloppsanläggningen består av slamavskiljare av
trekammarmodell. Efterföljande rening består av fördelarbrunn och infiltration av
okänd utformning. Från fördelarbrunnen leds vattnet ut i två spridarrör som saknar
luftning. Vid inspektionen rann det endast vatten i det vänstra spridarröret. Några
meter framför fördelarbrunnen fanns en jordkällare vilket betyder att en
infiltrationsanläggning av tillräcklig storlek inte ryms på platsen.
Området där infiltrationen ligger är bevuxen med ganska tät skog. Tillstånd för
anläggningen finns från 1988 men avsteg i form av avsaknad av luftningsrör och
mindre infiltrationsyta kunde konstateras vid inspektionen. Anläggningen finns inte
med i Nodavas register över avloppsanläggningar som ska slamtömmas.
Fastighetsägare har vid telefonsamtal den 13 februari 2026 uppgett att fastigheten inte
används.
Kommunicering
Kommunicering angående beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten gjordes den 12
maj 2020 och kommunicering om att nytt beslut kommer förenas med vite gjordes den
13 februari 2024.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att avloppsanläggningen på fastigheten
Mora kommun inte uppfyller de krav som ställs i miljöbalken. Nämnden anser av
den anledningen att utsläpp av orenat avloppsvatten från vattentoalett till befintlig
anläggning på fastigheten ska förbjudas. Fastighetsägarna uppger att fastigheten inte
används men för att förtydliga att åtgärder måste vidtas för att kunna använda
fastigheten ska nytt beslut förenas med vite. För att ni ska ha möjlighet att vidta
eventuella lämpliga åtgärder gäller beslutet först från och med 31 december 2026.
Avloppsanläggningen på fastigheten belastas med avloppsvatten från ett hushåll där
dusch, disk, tvätt och toalett finns installerat. Anläggningen består av en slamavskiljare
som saknar godkänd efterföljande rening. Infiltrationsanläggningen är för liten, saknar
luftningsrör och är bevuxen med träd och buskar.
Nedanstående resonemang förs utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd 87:6 där
dimensionering och utförande av avloppsanläggningar beskrivs samt Havs- och
vattenmyndighetens allmänna råd HVMFS 2016:17 och Havs- och vattenmyndighetens
vägledning kring tillsyn och prövning av små avloppsanläggningar.
Brister i reningssteget
Efter slamavskiljning ska avloppsvattnet renas från bland annat näringsämnen och
bakterier. Detta sker i ett reningssteg (till exempel i en infiltrationsbädd, markbädd
eller i ett minireningsverk).
En infiltrationsanläggning behöver vara ca 30 kvadratmeter för att rena tillräckligt.
Den jordkällare som ligger några meter framför fördelarbrunnen gör att en tillräckligt
stor yta inte får plats.
Avsaknaden av luftningsrör leder till dålig syresättning i infiltrationsbädden och
därmed risk för sämre biologisk nedbrytning.
Lokala förhållanden
Att det växer sly och grövre träd på eller i närheten av reningsbädden leder till
uppenbar risk att rötter har trängt in i bädden och orsakat skador på anläggningen.
Slutsatser
Miljönämndens utredning visar att avloppsvatten som släpps ut från fastigheten inte
genomgår tillfredsställande rening. Avloppet uppfyller därmed inte kraven på rening
enligt 9 kap. 7 § miljöbalken.
Utsläpp av orenat avloppsvatten riskerar att förorena dricksvatten, sjöar och
vattendrag samt badvatten. Avstånd till vattendrag och dricksvattenbrunn är i aktuellt
fall 80 respektive 30 meter.
Miljönämnden bedömer att det är skäligt och en inte alltför ingripande åtgärd att
förbjuda fortsatt utsläpp från vattentoalett till den bristfälliga anläggningen. Det finns
inga omständigheter som talar för att det skulle vara omöjligt att anlägga en ny
avloppsanläggning eller på annat sätt lösa avloppsfrågan på fastigheten. För att
förtydliga att åtgärder måste vidtas för att kunna fortsätta använda fastigheten görs
bedömningen att beslutet nu ska förenas med vite på 20 000 kronor för var och en av
fastighetsägarna.
Lagstiftning
Miljönämnden får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken besluta om de förelägganden eller
förbud som behövs för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som
har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som
behövs i ett enskilt fall får inte beslutas. I 14 § samma kapitel anges att förbud eller
föreläggande får förenas med vite.
I 9 kap. 7 § miljöbalken föreskrivs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas
omhand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte
uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra
inrättningar utföras.
Miljöbalken anger i 2 kap. 3 §, att den som avser att bedriva en verksamhet, till
exempel släppa ut avloppsvatten, ska iaktta de skyddsåtgärder som behövs för att
motverka skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. I 7 § samma
kapitel anges att nyttan med de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ställs
ska vägas mot kostnaderna så att kraven blir rimliga.
Upplysningar
En ny avloppsanläggning alternativt ombyggnation av den befintliga är åtgärder som är
tillståndspliktiga. Kontakta miljö- och byggnadsförvaltningen i god tid innan några
åtgärder vidtas.
Kontakta gärna en avloppsentreprenör för att få hjälp med förslag på en bra
avloppslösning för just er fastighet.
Vägledning vid val av avloppslösningar kan även fås på webbplatsen:
www.avloppsguiden.se
Information om små avlopp finns också i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd
HVMFS 2016:17 samt Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring tillsyn och
prövning av små avloppsanläggningar.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljöenheten 2026-02-16
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar förbjuda -
) samt ), så
som fastighetsägare, att släppa ut avloppsvatten från vattentoalett till den bristfälliga
avloppsanläggningen på fastigheten , Mora kommun. Förbudet gäller från
och med 31 december 2026 och är förenat med ett vite på 20 000 kronor för var och en
av .
Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 14 §§ och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7
§§ samt 9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808).
Noterade brister:
• Efterföljande reningssteg är för litet.
• Reningsbädden saknar luftningsrör.
• Reningsbädden är bevuxen med träd, buskar och sly.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Fastighetsägare – rek med besvärshänvisning
§ 20 Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus och
§ 20 BKM 2025-001032
Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus och
komplementbyggnad
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beviljar sökt bygglov för tillbyggnad av enbostadshus och
komplementbyggnad på fastigheten med stöd av 9 kap. 31 b § plan-och
bygglagen, men byggnationen får inte påbörjas innan du har fått ett beslut om
startbesked.
För att genomföra åtgärden krävs en kontrollansvarig. Som kontrollansvarig godtas
byggherrens förslag till kontrollansvarig: .
Kallelse till tekniskt samråd
Tekniskt samråd krävs i detta ärende. Byggherren kontaktar byggnadsinspektör
rasmus.zingmark@mora.se för tekniskt samråd. Vid det tekniska samrådet ska den
kontrollansvarige närvara.
Innan tekniskt samråd ska följande handlingar lämnas in:
- Projektanpassad kontrollplan med tillhörande riskanalys
- Konstruktionshandlingar
- Dimensioneringskontroll
Byggnationen får inte påbörjas utan att startbesked meddelats. Startbesked meddelas
separat då tekniskt samråd har hållits och erforderliga handlingar inkommit och
godkänts.
Avgift
Avgiften för prövningen är 18 038 kronor enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige.
Faktura skickas separat.
Ärendet blev komplett den 26 januari 2026. Det bedöms att ärendet har handlagts
inom lagstiftad tid i enlighet med 9 kap. 27 § plan- och bygglagen.
Sammanfattning av ärendet
Ansökan avser bygglov för tillbyggnad av enbostadshus och komplementbyggnad på
fastigheten i Mora kommun. Tillbyggnad av enbostadshus om 58,5 m²
i byggnadsarea uppförs som veranda och allrum.
För tillbyggnaden:
BTA: 31,5 m²
OPA: 27 m²
BYA: 58,5 m²
Sammanlagd byggnadsarea för huvudbyggnad med tillbyggnad: 148,1 m².
Fasadbeklädnad: Röd stående träpanel.
Takbeläggning: Svart plåt.
Tillbyggnad av komplementbyggnad om 7,9 m² i byggnadsarea uppförs som gäststuga.
För tillbyggnad:
BTA: 7,9 m²
BYA: 7,9 m²
Sammanlagd byggnadsarea för komplementbyggnad med tillbyggnad: 54,1 m².
Fasadbeklädnad: Röd stående träpanel.
Takbeläggning: Svart plåt.
Fastigheten kommer att anslutas till allmänt vatten och avlopp. Dagvatten tas omhand
lokalt inom den egna fastigheten.
Planförhållanden
För området gäller detaljplan SP174 som vann laga kraft den 3 februari 1988.
Remisser och yttranden från grannar
Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra
sig enligt 9 kap. 25 § plan- och bygglagen. Berörda sakägare har inte framfört några
synpunkter mot sökt åtgärd.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer åtgärden som lämplig på den föreslagna
platsen och åtgärden bedöms inte heller medföra någon betydande olägenhet för
omgivningen samt uppfyller de krav i 2 kap. och 8 kap. plan- och bygglagen som anges i
9 kap. 31 b § plan- och bygglagen. Miljö- och byggnadsnämnden bedömer sammantaget
att föreslagen åtgärd är en sådan avvikelse från detaljplan som kan accepteras.
Upplysningar
Åtgärden kräver tillstånd från fastighetens samtliga ägare.
Byggherre kallas den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-
eller markarbeten. Du som byggherre ansvarar över att kontrollera var ledningar och
annan nergrävd infrastruktur finns innan du påbörjar markarbete. Du bör även
kontrollera om fastigheten belastas av någon form av servitut.
Tidigast fyra veckor efter annonseringen i Post- och Inrikes Tidningar får åtgärden i
beslutet påbörjas, även om startbesked har meddelats i samband med bygglovet.
Detta beslut annonseras offentligt i Post- och Inrikes Tidningar. Beslutet vinner laga
kraft tidigast fyra veckor efter annonseringen, om ingen har överklagat beslutet innan
dess. Angränsande markägare kommer att underrättas om annonseringen.
Även om beslutet inte har vunnit laga kraft efter fyra veckor får byggherren, på egen
risk, påbörja arbetet om startbesked har meddelats.
Du kan själv kontrollera datumet för annonsering på:
https://poit.bolagsverket.se/poit/
Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte
har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga
kraft.
Innan ni får påbörja åtgärden måste ett startbesked meddelas enligt 10 kap. 3 § plan-
och bygglagen. Om åtgärden påbörjas innan startbesked lämnats debiteras en
sanktionsavgift enligt 9 kap. plan- och byggförordningen.
Beslutsunderlag
Ansökan inkom 2025-11-14
Situationsplan inkom 2025-11-20
Sektionsritning inkom 2025-11-20
Fasadritning av komplementbyggnad – före, inkom 2025-12-04
Planritning av komplementbyggnad – före, inkom 2025-12-04
Planritning av komplementbyggnad – efter, inkom 2025-12-04
Fasadritning av enbostadshus – före, inkom 2025-12-04
Planritning av enbostadshus – före, inkom 2025-12-04
Fotografier på befintlig komplementbyggnad (4 st), inkom 2025-12-04
Meddelande från sökande inkom 2025-12-08
Planritning av enbostadshus – efter, inkom 2026-01-09
Fasadritning av enbostadshus – efter, inkom 2026-01-09
Fasadritning av komplementbyggnad – efter, inkom 2026-01-09
Information kontrollansvarig inkom 2026-01-26
Certifikat kontrollansvarig inkom 2026-01-26
Yttrande från Trafikverket inkom 2026-02-16
Yttrande från Nodava inkom 2026-02-17
Meddelande från sökande inkom 2026-02-17
Meddelande från sökande inkom 2026-02-17
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden avslår sökt bygglov för tillbyggnad av enbostadshus och
komplementbyggnad på fastigheten med stöd av 9 kap. 30 § plan- och
bygglagen.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beviljar sökt bygglov för tillbyggnad av
enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten .
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Beslutet delges med vanlig delgivning till:
Sökande, byggherre och fastighetsägare
Fastighetsägare – delges med besvärshänvisning
§ 21 Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus
§ 21 BKM 2026-000085
Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beviljar sökt bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på
fastigheten med stöd av 9 kap. 60 § plan- och bygglagen, men
tillbyggnationen får inte påbörjas innan du har fått ett beslut om startbesked.
Kontrollansvarig och tekniskt samråd krävs inte i detta ärende.
Innan startbesked utfärdas ska följande lämnas in till Miljö- och
byggnadsförvaltningen:
- Förslag till kontrollplan (för byggnation och installation av eldstad och
rökkanal)
- Konstruktionshandlingar
- Prestandadeklaration för eldstad
- Prestandadeklaration för rökkanal
Byggnationen/åtgärden får inte påbörjas utan att startbesked meddelats. Startbesked
meddelas separat då erforderliga handlingar inkommit och godkänts.
Avgift
Avgiften för prövningen är 13 500 kronor enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige.
Faktura skickas separat.
Ärendet blev komplett den 13 februari 2026. Det bedöms att ärendet har handlagts
inom lagstiftad tid i enlighet med 9 kap. 99 § plan- och bygglagen.
Sammanfattning av ärendet
Ansökan avser bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på fastigheten i Orsa
kommun. Tillbyggnad om 17,2 m² i byggnadsarea uppförs i en våning. Tillbyggnaden
uppförs på fastighetsgräns mot .
Grundläggning: Platta på mark.
Fasadbeklädnad: Vit liggande träpanel.
Takbeläggning: Svart plåt.
Eldstad och rökkanal installeras i tillbyggnaden.
BYA: 17,2 m²
BTA: 17,2 m²
Planförhållanden
För området gäller detaljplan SPL25 som vann laga kraft den 8 januari 1969.
Remisser och yttranden från grannar
Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra
sig enligt 9 kap. 94 § plan- och bygglagen. Berörda sakägare har inte framfört några
synpunkter mot sökt åtgärd.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer åtgärden som lämplig på den föreslagna
platsen och åtgärden bedöms inte heller medföra någon betydande olägenhet för
omgivningen. Miljö- och byggnadsnämnden bedömer sammantaget att föreslagen
åtgärd är en sådan avvikelse från detaljplan som kan accepteras. Planerad
byggnadsåtgärd bedöms inte vara förenlig med 9 kap. 56 § plan- och bygglagen då den
avviker mot detaljplanen. Planerad byggnadsåtgärd bedöms vara förenlig med 9 kap.
§ 22 Tidsbegränsat lov för uppförande av upplag och plank
beslutstyp: avslag
§ 22 BKM 2025-001092
Tidsbegränsat lov för uppförande av upplag och plank
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden avslår sökt tidsbegränsat bygglov för upplag och plank
på fastigheten med stöd av 9 kap. 71 § plan- och bygglagen.
Avgift
Avgiften för prövningen är 7 768 kronor enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige.
Faktura skickas separat.
Ärendet blev komplett för avslag den 23 februari 2026. Det bedöms att ärendet har
handlagts inom lagstiftad tid i enlighet med 9 kap. 99 § plan- och bygglagen. Avgiften
har reducerats.
Sammanfattning av ärendet
Miljö- och byggnadsnämnden återremitterade ärendet avseende sökt tidsbegränsat
bygglov för upplag och plank på fastigheten i Mora kommun till
förvaltningen den 4 februari 2026. Motiveringen till återremissen är att genomföra ett
grannehörande med bland annat Trafikverket.
Förvaltningen har även kommunicerat med sökanden om möjligheten att frivilligt
komplettera ärendet med en översiktskarta som redovisar hur de avser att disponera
området och vilken typ och omfattning av fysisk avgränsning samt om sorteringsfacken
ska vara kvar på fastigheten (enligt beslutsunderlaget e-postbilaga och
översiktskarta daterade den 17 februari 2026).
Sökanden har efter information från förvaltningen frivilligt lämnat kompletterande
handlingar och förtydliganden. Miljöenheten har också yttrat sig i ärendet.
Planförhållanden
Fastigheten omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser.
Området är inom delområde Bs 4 Färnäs enligt antagen översiktsplan för Mora
kommun som vann laga kraft den 19 juli 2006.
Området är inom delområde Noret enligt antagen fördjupad översiktsplan för Mora
tätort som vann laga kraft den 23 december 2021.
Området är av riksintresse för friluftslivet samt av riksintresse för turism och friluftsliv
enligt 4 kap. 2 § miljöbalken. Området är utom utbredningsområde för 100-årsflöde.
Inga kända fornlämningar finns.
Remisser och yttranden från grannar
Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra
sig enligt 9 kap. 94 § plan- och bygglagen. Grannarna på fastigheterna
och har ingen erinran enligt inkomna yttranden.
Trafikverket har lämnat en erinran med följande synpunkter:
Trafikverket anser att tillfälligt bygglov kan medges om det planeras att tas ett
helhetsgrepp av till exempel avvattning av fastigheten och framför allt grannfastigheten
i ett senare skede.
Motivering
Sökt byggnadsåtgärd bedöms inte vara förenlig med 9 kap. 71 § 2 stycket plan- och
bygglagen.
9 kap. 71 § plan- och bygglagen:
Ett tidsbegränsat bygglov får ges om sökanden begär det, platsen kan återställas och
1. åtgärden är nybyggnad för bostadsändamål eller tillhörande åtgärd och
uppfyller någon förutsättning enligt 56–66 §§, eller
2. åtgärden avses pågå under en begränsad tid och uppfyller någon eller några
men inte alla förutsättningar enligt 56–66 §§. Lag (2025:974).
Att en åtgärd ska ha en tillfällig karaktär betyder två saker. Det betyder dels att
åtgärden i sig ska vara tillfällig. Det ska vara rimligt och realistiskt, med hänsyn till de
tekniska och ekonomiska möjligheterna, att avveckla åtgärden och återställa platsen
eller byggnaden. Det betyder även att åtgärden ska tillgodose ett tillfälligt behov. Det är
alltså inte tillräckligt att en åtgärd är lätt att demontera eller ta bort.
Det är den sökande som ska visa att behovet är tillfälligt. I vissa fall kan dock behovet
vara långsiktigt men åtgärden på den aktuella platsen är en tillfällig lösning. I sådana
fall ska sökanden redovisa en konkret och realistisk lösning på hur behovet ska lösas
när det tidsbegränsade lovet går ut, exempelvis att behovet ska tillgodoses på en annan
plats.
I en dom prövade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) om tidsbegränsat bygglov för
upplag i form av fyra containrar för källsortering tillgodosåg ett tillfälligt behov.
Sökande hade framfört att uppställningen av containrarna var en förutsättning för att
de skulle kunna driva sin verksamhet. Domstolen bedömde att behovet av källsortering
var permanent på platsen och att sökanden inte hade redovisat någon alternativ
framtida lösning av behovet. Den omständigheten att containrarna var enkla att ta bort
hade ingen betydelse för bedömningen av om behovet var tillfälligt. Domstolen
bedömde därför att det inte gick att ge tidsbegränsat bygglov (MÖD 2013-09-05 mål nr
P 3676-13).
I en annan dom om tidsbegränsat bygglov för en återvinningsstation framförde
sökanden att den aktuella placeringen var tillfällig i avvaktan på att en permanent plats
för återvinningstationen påträffas. De framförde även att de ansträngt sig för att hitta
en permanent plats i området samt att de kommer ha en fortsatt dialog med markägare
inom området för att hitta en permanent plats. Sökanden hade dock inte redovisat
någon konkret plan hur behovet av återvinningsstationer inom området skulle
tillgodoses i framtiden. Domstolen konstaterade därför att återvinningstationen
tillgodosåg ett behov som var permanent. Bygglovet upphävdes därför (MÖD 2014-01-
24 mål nr P 7678-13).
Sökanden har angett att den tillfälliga lösningen som ansökan avser är nödvändig för
att verksamheten överhuvudtaget ska kunna fortgå. Skälet till att det permanenta
bygglovet ännu inte kunnat beviljas är att Trafikverket motsatt sig den föreslagna
lösningen för dagvattenhantering. Uppställning av containrar inom den aktuella ytan
påverkar inte dagvattenavrinningen från området, men verksamheten kan inte
återstartas förrän dagvattenfrågan är utredd och prövad inom ramen för det
permanenta bygglovet. Ett tidsbegränsat bygglov om fem år behövs därför för att
verksamheten ska kunna upprätthållas under denna period och tills den långsiktiga
lösningen kan fastställas.
Sammantaget bedöms den sökta byggnadsåtgärden inte vara förenlig med 9 kap. 71 § 2
stycket plan- och bygglagen då åtgärden inte avses pågå under en begränsad tid.
Upplysningar
Detta beslut kan överklagas enligt 13 kap. 3 § plan- och bygglagen. Besvärshänvisning
bifogas.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande miljö- och byggnadsförvaltningen 2026-01-20
Grannyttrande inkom 2026-02-04
Grannyttrande inkom 2026-02-05
Beslut miljö- och byggnadsnämnden 2026-02-04
Remissvar från Trafikverket inkom 2026-02-13
E-postbilaga inkom 2026-02-17
Översiktskarta inkom 2026-02-17
Information inkom 2026-02-20
Situationsplan inkom 2026-02-20
Översiktskarta inkom 2026-02-20
Situationsplan inkom 2026-02-23
Översiktskarta inkom 2026-02-23
Yttrande från Miljöenheten inkom 2026-03-03
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden avslår sökt tidsbegränsat bygglov för upplag och plank
på fastigheten med stöd av 9 kap. 71 § plan- och bygglagen.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Yrkanden
Joakim Linder (MOP) yrkar, med instämmande av Kjell Lindkvist (MOP), att bevilja
sökt tidsbegränsat bygglov för upplag och plank på fastigheten
Beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och ställer proposition på beredningens
förslag till beslut och därefter Joakim Linders yrkande och finner att nämnden beslutar
enligt det förstnämnda. Omröstning begärs och ska genomföras.
Följande voteringsordning föreslås och godkänns:
• den som vill att beredningens förslag till beslut ska bifallas röstar JA
• den som vill att Joakim Linders yrkande ska bifallas röstar NEJ
Vid verkställd öppen omröstning avges 7 JA-röster, 2 NEJ-röster och 2 avstår från att
rösta enligt följande:
JA NEJ Avstår
Joakim Linder (MOP) x
Kjell Lindkvist (MOP) x
Anna-Carin Rydstedt (S) x
Jons Ingemar Larsson (S) x
Mikael Johansson (C) x
Pia Ström (S) x
Anders Björn (SD) x
Malin Sundin (KD) x
Peter Helander (C) x
Per-Erik Wiik (C) x
Per Ericson (M) x
7 2 2
Sändlista
Beslutet delges med vanlig delgivning till:
Sökanden och byggherre
Fastighetsägare – delges med besvärshänvisning
§ 23 Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och
beslutstyp: avslag
§ 23 BKM 2026-000053
Förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och
komplementbyggnad
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden avslår sökt förhandsbesked för nybyggnad av
enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten med stöd av 2
kap. 4 § plan- och bygglagen.
Avgift
Avgiften för prövningen är 5 625 kronor enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige.
Faktura skickas separat.
Ärendet blev komplett den 23 januari 2026. Det bedöms att ärendet har handlagts
inom lagstiftad tid i enlighet med 9 kap. 99 § plan- och bygglagen.
Sammanfattning av ärendet
Ansökan avser förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och
komplementbyggnad på del av fastigheten i Mora kommun.
Planförhållanden
Fastigheten omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Området är inom
delområde Bs 13 Gesunda enligt antagen översiktsplan för Mora kommun som vann
laga kraft den 19 juli 2006.
Den planerade byggnationen/tomten placeras utanför strandskyddat område från
Siljan. Inom 100 meter från tomten finns ett mindre vattendrag som kan omfattas av
strandskydd om vattendraget är bredare en 2 meter. Området ligger inom LIS-plan.
Den planerade tomten ligger ovanför utbredningsområde för 100-årsflöde.
Inga kända fornlämningar finns på platsen. Fastigheten är inom verksamhetsområde
för allmänt VA. Den aktuella fastigheten består idag av jordbruksmark.
Fastigheten ligger inom riksintresse för kulturmiljövården (W 69b).
Remisser och yttranden från grannar
Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra
sig enligt 9 kap. 94 § plan- och bygglagen.
Yttranden har inkommit från Trafikverket. Se bilagor för att ta del av yttrandena i sin
helhet.
Motivering
Sökande har begärt förhandsbesked för en bygglovspliktig åtgärd. Det bedöms inte
uppstå betydande omgivningsbuller vid byggnaderna.
Mora kommuns hållbarhetsstrategi anger att förutsättningar för jordbruket inte ska
försämras på lång sikt vilket innebär att mark som inte brukas aktivt idag kan komma
att behöva brukas i en framtid. Hållbarhetsstrategin anger även att undantag endast
ska göras om starka allmänna intressen motiverar detta.
Den aktuella platsen bedöms utgöra brukningsvärd jordbruksmark som med hänsyn
till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar är lämpad för jordbruksproduktion.
Marken ingår även i ett större sammanhängande jordbruksområde. Den aktuella ytan
ingår i block som erhåller jordbruksstöd.
Brukningsvärd jordbruksmark är av nationell betydelse och får endast tas i anspråk för
bebyggelse om det behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse och detta
behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att
annan mark tas i anspråk.
Sökt förhandsbesked bör avslås då åtgärden inte är förenlig med miljöbalken 3 kap. 4 §
eller plan- och bygglagen 2 kap. 4-5 §. Det allmänna intresset av att långsiktigt bevara
brukningsvärd jordbruksmark väger tyngre än det enskilda intresset av att bebygga den
aktuella platsen.
Upplysningar
Detta beslut kan överklagas enligt 13 kap. 3 § plan- och bygglagen. Besvärshänvisning
bifogas.
Beslutsunderlag
Situationsplan inkom 2026-01-23
Ansökan inkom 2026-01-23
Lägeskarta (2 st.) upprättad 2026-01-23
Yttrande grannhöran inkom 2026-01-30
Remissvar Trafikverket inkom 2026-01-30
Yttrande grannhöran inkom 2026-02-01
Yttrande grannhöran inkom 2026-02-04
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden avslår sökt förhandsbesked för nybyggnad av
enbostadshus och komplementbyggnad på fastigheten med stöd av 2
kap. 4 § plan- och bygglagen.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Yrkanden
Joakim Linder (MOP) yrkar att sökt förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus
och komplementbyggnad på fastigheten ska beviljas.
Malin Sundin (KD) yrkar bifall till beredningens förslag.
Beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och ställer proposition på beredningens
förslag till beslut och därefter Joakim Linders yrkande och finner att nämnden beslutar
enligt det förstnämnda. Omröstning begärs och ska genomföras.
Följande voteringsordning föreslås och godkänns:
• den som vill att beredningens förslag till beslut ska bifallas röstar JA
• den som vill att Joakim Linders yrkande ska bifallas röstar NEJ
Vid verkställd öppen omröstning avges 7 JA-röster, 2 NEJ-röster och 2 avstår från att
rösta enligt följande:
JA NEJ Avstår
Joakim Linder (MOP) x
Kjell Lindkvist (MOP) x
Anna-Carin Rydstedt (S) x
Jons Ingemar Larsson (S) x
Mikael Johansson (C) x
Pia Ström (S) x
Anders Björn (SD) x
Malin Sundin (KD) x
Peter Helander (C) x
Per-Erik Wiik (C) x
Per Ericson (M) x
7 2 2
Sändlista
Beslutet delges med vanlig delgivning till:
Sökanden
Medsökanden
Fastighetsägare – delges med besvärshänvisning
§ 24 Byggnation utan startbesked
beslutstyp: godkännande
§ 24 BKM 2025-000105
Byggnation utan startbesked
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att ta ut byggsanktionsavgift av Tures
Fastigheter I Mora Ab, 16559275-6133, på 648 270 kr för att utan startbesked påbörjat
anläggande av nya parkeringsplatser och hårdgjord mark på fastigheten Utmeland
73:15.
Beslutet fattas med stöd av 11 kap. 51 § plan- och bygglagen.
Byggsanktionsavgiften ska betalas till Mora kommun inom två månader från det att
beslutet delgivits den avgiftsskyldige. Avgiften faktureras separat.
Sammanfattning av ärendet
Miljö- och byggnadsnämnden har tidigare behandlat två ärenden avseende att bygga
parkeringsplatser på del av fastigheten Utmeland 73:15. Nämnden avslog båda
ärendena. Fastigheten Utmeland 73:15 ägs av Tures Fastigheter i Mora AB.
Skälet till avslagen är att den planerade åtgärden strider mot gällande detaljplan, där
den aktuella ytan är utlagd som prickmark med krav på skyddsplantering. Prickmark
innebär att marken inte får bebyggas eller användas för ändamål som avviker från
planens bestämmelser.
Ett tillsynsärende startades i februari 2025 då information inkommer om att nya
åtgärder pågår på fastigheten och aktuell yta. Flera platsbesök har gjorts och på det
senaste besöket i oktober 2025 framkommer det att fyra laddstolpar för elfordon är till
synes klara för användning. Placeringen av laddstolparna är i princip densamma som
framgår på situationsplanen i tidigare ärende som nämnden avslog. Åtgärden har
påbörjats i och med anläggningsarbeten för att ytan ska klara tung trafik samt
elinstallationer och kan användas när ytan asfalteras i oktober 2025.
Den 10 oktober 2025 meddelar Energimyndigheten att företaget har fått bidrag för ett
projekt som regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter under perioden 22
november 2023 – 30 september 2025.
Nämnden har i december 2025 beslutat om en sanktionsavgift men detta har
överklagats. I februari 2026 har också nämnden beviljat ett tidsbegränsat bygglov för
nybyggnad av parkeringar avsedda för laddning av tung trafik. Enligt beslutet ska
redovisning av dagvattenhantering enligt Trafikverkets yttrande lämnas in som
underlag till startbeskedet. I februari 2026 upphäver Länsstyrelsen nämndens beslut
om sanktionsavgift på grund av formellt fel och återförvisar ärendet till nämnden för
förnyad handläggning.
Byggsanktionsavgift
Enligt 11 kap. 51 och 52 §§ plan- och bygglagen (PBL) ska en byggsanktionsavgift tas ut
om någon bryter mot en bestämmelse i 8–10 kap. PBL. Byggsanktionsavgiften
beräknas enligt 9 kap. plan- och byggförordningen (PBF) och grundas i detta ärende på
beräkningsgrundande area 2 200 m2.
Avgiften om 648 270 kr för att utan startbesked påbörja byggnation av
parkeringsplatser har beräknats på sanktionsgrundande arean avrundad till 2 200 m2.
(beräkning sanktionsavgift 2025-12-12).
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att Tures Fastigheter I Mora AB, med
som huvudman, ska betala sanktionsavgiften enligt 11 kap. 57 § PBL. Detta
då bolaget är den lagfarna ägaren av fastigheten Utmeland 73:15.
Kommunicering
Tillsynsärendet har kommunicerats med fastighetsägare och kontaktperson enligt
beslutsunderlag. Byggnadsnämnden har varit tydlig i sin bedömning och avslagit
bygglov för permanenta parkeringsplatser för tung trafik på del av fastigheten
Utmeland 73:15. Detta är en del av dialogen som nämnden fört med fastighetsägaren
till fastigheten.
Den 15 december 2025 inkommer ett yttrande genom fastighetsägarens ombud.
Nämndens bemötande av yttrandet:
Åtgärden som vidtagits på fastigheten bedöms vara anläggande av nya
parkeringsplatser. Tunga fordon behöver stor yta för att ta sig till laddplatsen och
parkera för att ladda. För att ytan ska klara belastningen av flera tunga fordon krävs
underarbete/beredning av marken utöver det som benämns dagvattenhantering, detta
har gjorts som förberedelser till asfalteringen av ytan. Åtgärden i sig kräver beslut om
marklov utifrån sitt genomförande. Att anlägga dagvattenhantering i form av ett dike
och nedgrävda rör, så kallat lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom egen
fastighet, har i detta fall bedömts kunna göras utan marklov. Den åtgärd som har gjorts
är inte att likställa med en dagvattenhantering.
Motivering
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att åtgärden som utförts på del
av fastigheten Utmeland 73:15 är att anlägga nya parkeringsplatser genom att hårdgöra
ytan med omfattande markarbeten och asfaltera ytan runt de fyra laddstolparna och
tillhörande köryta.
Åtgärden är bygglovspliktig:
• Före 1 december 2025
För att anlägga nya parkeringsplatser utomhus krävdes bygglov enligt 9 kap. 1 §
punkt 8, plan- och byggförordningen (2011:338) PBF.
• Efter 1 december 2025
Bygglov krävs enligt 9 kap. 22 § plan och bygglagen Lag (2025:974).
Åtgärden påbörjades i och med att anläggningsarbeten för att ytan ska klara tung trafik
och elinstallationer påbörjats (protokoll 2024-04-10). Den 3 oktober 2025 är ytan
nyasfalterad.
Fastigheten omfattas av detaljplan/stadsplan SP093 som fastställdes den 14 januari
1975. Där åtgärderna vidtagits är ytan enligt planen utmärkt som prickmark (mark som
inte får bebyggas) och Jp (industripark ska användas som planterat skyddsområde och
får inte bebyggas eller användas som upplagsplats eller bilparkering).
I och med de tidigare besluten med avslagen för parkeringsplatser på platsen finns inte
någon förutsättning för permanent bygglov i efterhand och därför har inte något
lovföreläggande beslutats. Startbeskedet är en förutsättning för att säkerställa att
åtgärden uppfyller gällande krav på säkerhet, hälsa och miljö samt att kontrollplanen
följs.
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att åtgärden påbörjats redan den 10 april 2024.
Det visar protokoll från det första platsbesöket. Åtgärden, att anlägga nya
parkeringsplatser med tillhörande köryta, har påbörjats utan startbesked.
Beräkningsgrundande area för parkeringsplatser som är på hårdgjord mark har mätts
till 2 200 m2. En del av arean som ingår i denna yta överlappar till annan användning.
Bedömningen att ytan ingår i den sanktionsgrundade arean är dess placering, för att
komma till de nya laddstolparna behöver ytan användas/ köras på och därav bedöms
den ingå i parkeringen.
Då nämnden prövat åtgärden i två tidigare ärenden där samma fastighetsägare har
varit sökande finns inte något skäl att sätta ned avgiften enligt 11 kap. 53a § PBL.
Fastighetsägaren har inte vidtagit någon rättelse eller meddelat nämnden om att de vill
vidta rättelse.
Beslutsunderlag
Situationsplan från annat ärende inkom 2024-03-01
Protokoll platsbesök 2024-04-10
Situationsplan från annat ärende inkom 2024-07-26
Ansökan inkom 2024-07-26
Beslut 2024-08-28
Ritningar inkom 2024-09-02
Beslut från Länsstyrelsen inkom 2024-12-17
Protokoll 2025-02-05
Ärendebekräftelse 2025-02-11
Skrivelse, svar inkom 2025-02-20
Situationsplan inkom 2025-02-20
Protokoll 2025-09-25
Protokoll 2025-09-29
Protokoll 2025-10-03
Kommunicering skickas 2025-10-02
Delgivningskvitto inkom 2025-10-22
Delgivningskvitto inkom 2025-10-22
E-postmeddelande inkom 2025-10-31
Svar på kommunicering med yttrande inkom 2025-10-31
Beslut från annan myndighet inkom 2025-10-10
Ansökan annan myndighet inkom 2025-10-10
Fullmakt för ombud inkom 2025-12-09
Karta, kalibrerad mätning 2025-12-10
Bilaga beräkning av sanktionsavgift 2025-12-10
Beslut från nämnd 2025-12-15
Kommunicering från fastighetsägare via ombud 2025-12-15
Överklagan 2026-01-23
Beslut från Länsstyrelsen 2026-02-09
Tjänsteskrivelse miljö- och byggnadsförvaltningen 2026-02-12
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att ta ut byggsanktionsavgift av Tures
Fastigheter I Mora Ab, 16559275-6133, på 648 270 kr för att utan startbesked påbörjat
anläggande av nya parkeringsplatser och hårdgjord mark på fastigheten Utmeland
73:15.
Beslutet fattas med stöd av 11 kap. 51 § plan- och bygglagen.
Byggsanktionsavgiften ska betalas till Mora kommun inom två månader från det att
beslutet delgivits den avgiftsskyldige. Avgiften faktureras separat.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Beslutet delges med förenklad delgivning till:
Fastighetsägare Tures Fastigheter I Mora AB
Fastighetsägare via ombud
Beslutet delges till klagande – rek med besvärshänvisning:
Fastighetsägare
§ 25 Åtgärd utan startbesked
beslutstyp: godkännandediarienr: mora:BKM:2025:128
§ 25 BKM 2025-000791
Åtgärd utan startbesked
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att ta ut byggsanktionsavgift av Ellevio AB,
orgnr 16556037-7326 på 206 682 kr för att påbörjat nybyggnation av en
industribyggnad utan startbesked på fastigheten Öna 235:2.
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att Ellevio AB ska betala hela sanktionsavgiften.
Beslutet fattas med stöd av 11 kap. 51 § plan- och bygglagen.
Byggsanktionsavgiften ska betalas till Mora kommun inom två månader från det att
beslutet delgivits den avgiftsskyldige. Avgiften faktureras separat.
Sammanfattning av ärendet
Miljö- och byggnadsnämnden beviljade bygglov för nybyggnad av en ställverksbyggnad
i juni 2025. I beslutet står att byggnationen inte får påbörjas innan startbesked har
meddelats. Ett tillsynsärende startade den 29 augusti 2025 efter platsbesök samma
dag. Besöket initierades av information om att byggnationen hade påbörjats.
Byggsanktionsavgift
Enligt 11 kap. 51 och 52 §§ plan- och bygglagen (PBL) ska en byggsanktionsavgift tas ut
om någon bryter mot en bestämmelse i 8–10 kap. PBL. Byggsanktionsavgiften
beräknas enligt 9 kap. plan- och byggförordningen (PBF) och grundas i detta ärende på
beräkningsgrundande area.
Avgiften för att utan startbesked påbörja byggnation av en ny industribyggnad har
beräknats på den sanktionsgrundande arean för byggnaden som är 403 m2. Avgiften
blir 206 682 kr (PBB- 2025) enligt beslutsunderlaget beräkning av sanktionsavgift
(2025-08-29).
Kommunicering
Den 29 augusti 2025 skickades en bedömning av de åtgärder som utförts samt
beräkning av byggsanktionsavgiften till byggherren. I skrivelsen förtydligades
möjligheten till rättelse. Den 3 september 2025 inkom svar från byggherren där de
meddelar att de inte avser att göra någon rättelse utan önskar att gå vidare för
startbesked i efterhand.
Nämnden informerar om att startbesked kan ges om inte byggherren vill göra en
rättelse men att beslut om sanktionsavgift kommer att tas vid ett senare tillfälle.
Därefter ges ett startbesked som förtydligar detta.
Lagstöd
En byggsanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen
eller av oaktsamhet enligt 11 kap. 53 § PBL.
Motivering
Nybyggnad av industribyggnad (ställverk) är bygglovspliktig enligt:
• Före 1 december 2025
Bygglov krävs för nybyggnad enligt 9 kap. 2 § plan och bygglagen (2010:900).
• Efter 1 december 2025
Bygglov krävs för nybyggnad enligt 9 kap. 3 § plan och bygglagen (2025:974).
Den 29 augusti 2025 var följande åtgärder påbörjade:
Marken har schaktats ur, geotextilen/duk är lagd, kabeldragning och påbörjad fyllning
av makadam/singel är utförd och dräneringen är lagd.
De utförda arbetsmomenten är en del av nybyggnationen. Det är av betydelse att dessa
arbetsmoment utförts på rätt sätt, en grundläggning är alltid en förutsättning för
byggnadens konstruktion. Kontrollpunkter för markåtgärderna finns med i den senare
inskickade kontrollplanen inför startbeskedet. Grävningar på fastigheter i detta område
behöver även föregås av anmälan enligt 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd. Resultatet av anmälan kan föranleda kontrollpunkter som
ska in i kontrollplanen.
Enligt anmälan till miljöenheten:
Grundläggning för byggnad, anläggande av ställverksväg och ställverksplan samt
hårdgjord yta runt ny byggnad. Arbetsytan uppgår till ca 1 450 m2 och ett
genomsnittligt schaktdjup på ca 0,4 m (580 m3). Detta hade genomförts innan
startbeskedet givits.
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att byggnationen av en ny ställverksbyggnad
påbörjades utan startbesked innan den 29 augusti 2025. Nämnden har inte funnit
något skäl att sätta ned avgiften enligt 11 kap. 53a § PBL.
En byggsanktionsavgift ska enligt 11 kap. 57 § PBL tas ut av
1. den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det
byggnadsverk som överträdelsen avser,
2. den som begick överträdelsen, eller
3. den som har fått en fördel av överträdelsen enligt 11 kap. 57 § PBL.
Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att Ellevio AB själv är den som ska betala hela
byggsanktionsavgiften.
Beslutsunderlag
Situationsplan (bygglovsärende dnr BKM 2025-000128), 2025-04-11
Beslut från nämnd (dnr BKM 2025-000128), 2025-06-25
Kommunicering/skrivelse, skickas 2025-08-29
Beräkning av sanktionsavgift 2025-08-29
E-postbilaga, bemötande från byggherren inkom 2025-09-03
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att ta ut byggsanktionsavgift av Ellevio AB,
orgnr 16556037-7326 på 206 682 kr för att påbörjat nybyggnation av en
industribyggnad utan startbesked på fastigheten Öna 235:2.
Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att Ellevio AB ska betala hela sanktionsavgiften.
Beslutet fattas med stöd av 11 kap. 51 § plan- och bygglagen.
Byggsanktionsavgiften ska betalas till Mora kommun inom två månader från det att
beslutet delgivits den avgiftsskyldige. Avgiften faktureras separat.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Beslutet delges med besvärshänvisning till:
Byggherre och sökande Ellevio AB - kontaktperson
Fastighetsägare Morastrand AB
§ 26 Årsredovisning 2025
beslutstyp: godkännandediarienr: mora:MBN:2025:33
§ 26 MBN 2025/33
Årsredovisning 2025
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden godkänner upprättat förslag till årsredovisning 2025.
Sammanfattning av ärendet
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till årsredovisning för 2025.
Nämnden visar ett överskott för året om 1 237 000 kr.
Överskottet beror på:
- lägre personalkostnader främst för planenheten under vakansperiod men även
på strategiskt vakanshållna tjänster
- sjukskrivningar samt omdisponering av interna resurser till pågående
digitaliseringsprojekt
- lägre kostnader för köp av tjänster beror på att plankonsulter inte har anlitats i
den omfattning som budgeterats
- ökade intäkter för externa planer jämfört med budget
- ärenden gällande bostadsanpassning (BAB) har ökade kostnader
- minskade intäkter för bygglov.
Lokalkostnaderna uppgår till 2 887 000 kr, vilket är en ökning med 7 % jämfört med
föregående år. Årets intäkter är 2 776 000 kr lägre än budgeterat som kompenseras av
lägre kostnader för personal (4 072 000 kr). Det var svårt att förutspå hur den nya
riskklassningsmodellen för livsmedelskontroll skulle påverka intäkterna men utfallet
ligger bara 63 000 kr lägre, vilket är en godkänd felmarginal. På grund av sjukfrånvaro
har man inte hunnit med all planerad tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Nämnden har tre riktade mål samt ett eget nämndmål 2025. Av dessa bedöms ett mål
uppfyllas helt och övriga mål uppfylls delvis. Fokus har varit att säkerställa antagande
av planer samt utveckla service och myndighetsutövning.
Förvaltningen fortsätter med digitalisering för att möjliggöra snabbare och bättre
service med kortare handläggningstider. NKI-mätningen är dock oförändrad och
kräver mer arbete med ytterligare förenklingar samt aktiviteter kring information,
service och bemötande.
Beslutsunderlag
Årsredovisning 2025
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden godkänner upprättat förslag till årsredovisning 2025.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Ekonomienheten
§ 27 Internkontroll 2025
beslutstyp: godkännandediarienr: mora:MBN:2025:21
§ 27 MBN 2025/21
Internkontroll 2025
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden godkänner förslaget till uppföljning av internkontroll för
2025.
Sammanfattning av ärendet
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till uppföljning av
internkontrollen 2025 för Miljö- och byggnadsnämnden Mora Orsa.
Beslutsunderlag
Internkontroll, uppföljningsrapport 2025
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden godkänner förslaget till uppföljning av internkontroll för
2025.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämnden beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Ekonomienheten
§ 28 Internkontroll 2026
beslutstyp: godkännandediarienr: mora:MBN:2026:5
§ 28 MBN 2026/5
Internkontroll 2026
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden antar upprättat förslag på internkontrollplan för 2026.
Sammanfattning av ärendet
Miljö- och byggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag på internkontrollplan för
2026.
Miljö- och byggnadsnämnden fastställer årligen vilka områden som ska granskas vid
årets internkontroll. Förvaltningen har genomfört ett förarbete över tänkbara processer
och rutiner som skulle kunna omfattas av internkontrollen. Dessa har sedan
riskvärderats och valts ut som förslag på aktiviteter som ska vara kontrollmoment i
2026 års internkontroll.
Beslutsunderlag
Internkontrollplan 2026
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden antar upprättat förslag på internkontrollplan för 2026.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till
beslut.
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Ekonomienheten
§ 29 Informationsärenden
diarienr: mora:MBN:2026:6
§ 29 MBN 2026/6
Informationsärenden
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden har informerats om följande:
• Information från enhetscheferna:
- Bokslut 2025 samt uppföljning av internkontrollen 2025
- Uppföljning av miljöenhetens tillsynsplaner
• Dialog kring Nämndplanen 2026 och planerade aktiviteter såsom utbildning i
klarspråk samt service och bemötande, genomgång av mallar och beslut men
även information på webbplatserna.
• Samverkansavtal och reglemente, beslut i Mora kommunstyrelse
• Organisation
• Lokaler
• Miljöpris 2026
§ 30 Delgivningar
diarienr: mora:-:2026:624, mora:MBN:2026:7
§ 30 MBN 2026/7
Delgivningar
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden har tagit del av delgivningar inkomna till förvaltningen
under perioden 2026-01-29 – 2026-02-20:
• Beslut om internkontrollplan 2026 av Mora kommunstyrelse 2026-01-27
• Internkontrollplan kommunstyrelsen 2026
• Underrättelse från Svea Hovrätt gällande förhandsbesked om lägenhetshotell
Hansjö (P 14717-25 Aktbil 14)
• Dom från Mark- och miljödomstolen om förhandsbesked Kråkberg (mål nr P
5772-25)
• Dom Mark- och miljödomstolen om strandskyddsdispens Kråkberg (mål nr M
4047-25)
• Länsstyrelsens beslut om upphävande och återförvisning av kommunal
strandskyddsdispens Orsa (dnr 624-2026)
• Kungörelse om samråd gällande Selbäcksvägen, Mora kommun
§ 31 Delegationsbeslut
diarienr: mora:MBN:2026:8
§ 31 MBN 2026/8
Delegationsbeslut
Beslut
Miljö- och byggnadsnämnden har tagit del av delegationsbeslut fattade under perioden
2026-01-10 – 2026-02-19:
• Lista delegationsbeslut ByggR
• Lista delegationsbeslut Ecos
• Lista delegationsbeslut BAB
• Lista delegationsbeslut alkohol- och tobaksärenden
• Yttrande över förslaget till ny långbrygga vid Udden
§ 60 avvikelsen är liten.
60 § plan- och bygglagen då avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och att
avvikelsen är liten.
Upplysningar
Detta beslut kungörs på kommunens anslagstavla. Beslutet får laga kraft tidigast fyra
veckor efter annonseringen, om ingen har överklagat beslutet innan dess.
Ett beslut att ge bygglov, rivningslov eller marklov gäller omedelbart, även om det inte
har fått laga kraft. Åtgärden får dock inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett
ett startbesked. Om åtgärden påbörjas utan startbesked så kommer en
byggsanktionsavgift behöva tas ut.
Avgiften för prövningen tas ut i enlighet med Taxa för plan- och bygglagen fastställd av
Mora kommunfullmäktige den 26 maj 2025 och Orsa kommunfullmäktige den 2 juni
2025.
Du som byggherre ansvarar över att kontrollera var ledningar och annan nergrävd
infrastruktur finns innan du påbörjar markarbete. Du bör även kontrollera om
fastigheten belastas av någon form av servitut.
Bygglov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år
och avslutats inom fem år från den dag då beslutet fick laga kraft.
Behovet av kontrollplan, kontrollansvarig, särskild sakkunnig, tekniskt samråd eller
slutsamråd kan inte överklagas enligt 13 kap. 2 § plan- och bygglagen.
Beslut om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked får överklagas till
Länsstyrelsen enligt 13 kap. 3 och 4 §§ plan- och bygglagen.
Åtgärden kräver tillstånd från fastighetens samtliga ägare.
Byggherre kallas den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-
eller markarbeten.
Beslutsunderlag
Ansökan inkom 2026-02-04
Fasadritningar inkom 2026-02-13
Fasad- och sektionsritning inkom 2026-02-13
Situationsplan inkom 2026-02-13
Planritning inkom 2026-02-13
Miljö- och byggnadsförvaltningens förslag till beslut
Miljö- och byggnadsnämnden avslår sökt bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på
fastigheten med stöd av 9 kap. 56 § plan- och bygglagen.
Ordförandeberedningens förslag till beslut
Ordförandeberedningen föreslår att nämnden beviljar sökt bygglov för tillbyggnad av
enbostadshus på fastigheten
Miljö- och byggnadsnämndens beslutsgång
Ordföranden finner överläggningen avslutad och att nämnden beslutar enligt
beredningens förslag till beslut.
Sändlista
Beslutet delges med vanlig delgivning till:
Sökande, byggherre och fastighetsägare
Fastighetsägare – delges med besvärshänvisning