är förbundsfullmäktige — 11 juni 2026

1 § Namn och säte Kommunalförbundets namn är Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, nedan kallat kommunalförbundet, och har sitt säte i Göteborg.

2 § Medlemmar Medlemskommunerna som ingår i kommunalförbundet är Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum, Lilla Edet, Tjörn och Stenungsund.

3 § Ändamål och uppdrag Kommunalförbundets ändamål är att inom förbundets geografiska område bereda människors liv, hälsa, egendom samt miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kommunalförbundet ansvarar för  att i medlemskommunernas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommuner enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) med följande undantag: a) att samordna olycksförebyggande verksamhet i medlemskommunen (1 kap 6 §), b) att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (3 kap 1 §) samt c) när medlemskommunen är att betrakta som enskild (2 kap).  att svara för uppgifter enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) som åvilar medlemskommunerna med följande undantag: a) att utfärda tillstånd och genomföra tillsyn över kommunalförbundets egen hantering av brandfarliga och explosiva varor samt b) skyldigheter som åvilar medlemskommunen i egenskap av verksamhetsutövare.  att med sin specialkompetens stödja medlemskommunerna. Kommunalförbundet kan i övrigt åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet.

4§ miljöbalken redan i översiktsplanen. Att göra denna utredning i detaljplaneskedet begrän- sar möjligheten att jämföra områden med verkliga alternativ. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats avseende jämförelser med andra områden som inte berör jordbruksmark, för att på så vis visa på valet av mest lämpliga områden för exploate- ring. Granskningshandlingen har kompletterats med en komplett lokaliseringsutredning av- seende verksamhetsmark och förtydligas avseende områden för blandad stadsbebyggelse. 18 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Biotopskyddade objekt I beskrivningen av jordbruksmarkens naturvärden bör generellt biotopskyddade objekt som stenmurar, småvatten, odlingsrösen och åkerholmar lyftas fram. De har generellt sett höga värden som spridningskorridorer eller reträttplatser för jordbrukslandskapets växt- och djur- arter, har stor betydelse för pollinerande insekter, är ofta viloplatser för grod- och kräldjur samt ger variation i ett annars homogent jordbrukslandskap. För att dessa miljöer ska ha ett skydd genom biotopskyddsbestämmelserna är det avgörande att jordbruksmarken de omges av bevaras. Att bevara all typ av jordbruksmark är därför positivt för den biologiska mång- falden. I syfte att bevara jordbruksmark har utredningsområde för blandad stadsbebyggelse i Säve avgränsats i samrådsförslaget. Två alternativa avgränsningar presenteras. Ur naturmiljösyn- punkt anser Länsstyrelsen att alternativ 2, där skogsområdet kring Svarte mosse inte ingår, bör väljas. Alternativ 2 skonar jordbruksmark, naturmark och värdefulla brynmiljöer däremel- lan liksom samlar planerad exploatering närmare befintlig infrastruktur. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats avseende biotopskyddade objekt, jordbruksmar- kens betydelse för den biologiska mångfalden, höga naturvärden inom naturbetesmarker och slåtterängar, kopplingen till nationella miljömål samt kulturhistoriska värden i enlighet med utredningen ”Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet”. Stadsbyggnadsförvaltningen avser att undersöka om kommande anvisning för planering på jordbruksmark kan omfatta kompensationsåtgärder för förlorade ekosystemtjänster när jordbruksmark ianspråktas. Granskningshandlingen har reviderats så att de norra delarna av utredningsområdet i Säve utgår. ENERGIPRODUKTION OCH ENERGILAGRING Områden för vindkraft I ändringen av översiktsplan föreslår kommunen tre större områden för vindkraft, två till havs och ett på land. Det är en god ambition som kommunen har att planera för vindkraft. Beho- vet av mer och fossilfri el är stort i vårt län, i synnerhet i Göteborgsområdet. När det gäller området på land, inom befintligt verksamhetsområde på Hisingen, kommer det sannolikt innebära betydande utmaningar och krav på anpassningar och hänsyn, men Länsstyrelsen bedömer det ändå som möjligt att fortsätta utreda och planera för vindkraft i området. Hur bland annat frågor kring Länsstyrelsens ingripandegrunder kan hanteras på ett lämpligt sätt får utredas i efterföljande planering och prövning. Inom området finns rik- sintresse för industriell produktion. Översiktsplanen behöver kompletteras med geodata för industriell produktion. De delar som avser riksintresse industriell produktion i preciseringen för riksintresse Göteborgs hamn från år 2009 är inaktuella. Preciseringen överensstämmer inte i geografisk utbredning och avgränsning avseende innehåll med Tillväxtverkets förnyade beslut från år 2024. Inom området finns också Göteborgs hamn, som är av riksintresse för kommunikationer. Varje enskild vindkraftsansökan måste stämmas av med avseende på risk för påverkan på järnvägens kommunikationssystem. När det gäller de två utpekande områden för vindkraft till havs ser Länsstyrelsen dem ut- ifrån nu kända förutsättningar som olämpliga. Det finns för många konkurrerande intressen, som behöver tillgodoses och ges företräde i området, för att det ska vara möjligt med vind- ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 19 kraft där. Det handlar framförallt om flera olika riksintressen såsom totalförsvaret, Natura 2000, yrkesfiske, kommunikationer, kulturmiljö och friluftsliv. Länsstyrelsens bedömning tar stöd i inkomna yttranden från HaV, Sjöfartsverket och Trafikverket. HaV avstyrker förslag om utredningsområden för energi i havet i översiktsplanen utifrån beslutad havsplans vägledning och bedömningarna i förslag till ändrad havsplan. Aktuella na- tionella havsplaner utgör regeringens samlade bild av hur havsområdet ska användas utifrån en helhetsbild av den mest lämpliga användningen och hållbar utveckling som ska vägleda kommunernas planering. Trafikverket, som är riksintressemyndighet för riksintresse kommunikationer, hänvisar till Sjöfartsverket när det gäller påverkan riksintresse för farleder. Sjöfartsverket menar att om- rådena inte är aktuella för havsbaserad vindkraft. Båda områdena ligger i direkt anslutning till fartygsstråken in till Göteborgs hamn, med mycket intensiv sjötrafik. Vindkraftverkseta- bleringar i de föreslagna områdena riskerar också att försämra möjligheterna att ta emot de största fartygen i världshandelsflottan. Även med dagens fartygstrafik till och från Göteborgs hamn, och med de säkerhetsavstånd som krävs mellan fartygsstråk och vindkraftsetablering ser Sjöfartsverket att dessa områden är oanvändbara. Avståndet mellan Vrångöskärgårdens Natura 2000-område och utbredningsområdet för havsbaserad vindkraft är mindre än 7 km. Området är främst utpekat för att skydda sjöfågel och marina däggdjur. Även åtgärder utanför Natura 2000-område kan påverka värdena i Na- tura 2000-området negativt. Vindparker till havs är en typisk sådan åtgärd som kan påverka djur även på stora avstånd från parken. Dels genom att störande buller och grumling kan nå Natura 2000-området, men också genom att för arterna nödvändiga livsmiljöer försvinner och på så sätt påverkar även nyttjandet av Natura 2000-området. Delar av de utpekade områdena för havsbaserad vindkraft sammanfaller med värdetrakter för koraller och OSPAR-habitat (en regional konvention om att skydda miljön i Nordostat- lanten) för större sjöpennor. Även ett större antal rödlistade arter förekommer i området. Området används även som övervintringsområde för sjöfågel. Områdena är enbart översikt- ligt utredda, det finns stor risk att det finns betydande värden inom hela det aktuella området. Som underlag för den nationella havsplaneringen har Länsstyrelsen tagit fram planering- sunderlag för kulturmiljövärden. I det arbetet bedömde Länsstyrelsen området Stora Kän- sö-Vinga-Tistlarna som ett kulturhistoriskt känsligt värdeområde. Den fria sikten i form av det öppna vattenrummet mellan Tistlarna och Vinga samt siktlinjer mot fri horisont från strategiska vypunkter bedömdes som avgörande för att bibehålla förståelsen för områdets funktionella och visuella samband. Det havsområde som då bedömdes ligger också långt ut- anför de områden som nu föreslås som utredningsområden för vindkraftverk. Riksintresset friluftsliv för Göteborgs skärgård (FO12) är också mindre än 7 km bort. Ex- ploatering i form av vindkraft är ett exempel på åtgärd som kan skada värdena för friluftslivet. Vindkraft ger negativ visuell påverkan på riksintresseområdet. Länsstyrelsen Halland pekar också på flera utmaningar med föreslagna områden för vind- kraft. Kusten i Halland saknar mycket av den skärgård som finns i Västra Götalands län och inslag i havet kan bli synliga från stora områden. Den havsbaserade vindkraften kan också påverka Onsala rymdobservatoriums verksamhet. Vidare lyfter Länsstyrelsen Halland fram påverkan på bottenmiljöer, tumlare och fågel. Försvarsmaktens har avstått från att lämna ett yttrande, men Länsstyrelsen kan konstatera att de utpekade områden till del överlappar med riksintresse för totalförsvarets militära del. Anläggningar för totalförsvaret ska ges företräde gentemot andra intressen vid en avvägning av hur ett område lämpligen bör användas. Samexistens mellan vindkraftsparker till havs och Försvarsmaktens anläggningar har i tidigare prövningar av havsbaserad vindkraft inte varit möjlig. 20 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats så att områden för havsbaserad vind utgår. Intres- sen för totalförsvaret, Natura 2000, yrkesfiske, kulturmiljö, friluftsliv, kommunikationer och Göteborgs hamn är konkurrerande intressen som skulle påverkas negativt av havsbaserad vind. Säkerhetsavstånd till farleder behöver också rymmas inom ytorna för vindkraft vilket innebär att kvarvarande ytor skulle bli mycket små eller obefintliga. Stadsbyggnadsförvaltningen delar Länsstyrelsens bedömning att det finns utmaningar med yta för landbaserad vind, men att det är möjligt att fortsätta utreda. Utredningsområdet för vindkraft på land ligger därför kvar i granskningshandlingen. Avgränsningen för utrednings- område vindkraft på land har justerats med hänsyn till Natura 2000-området. Solenergi För att ge tydligare vägledning kring önskvärd lokalisering av solcellsanläggningar som inte ianspråktar jordbruksmark kan kommunen med fördel peka ut lämpliga ytor eller utred- ningsområden för produktion av solenergi i markanvändningskartan. Det kan till exempel vara inom redan exploaterade verksamhetsområden. Ett sådant utpekande skulle även ge mer kraft till kommunens ställningstagande om att styra större solcellsanläggningar än en hektar bort från jordbruksmark. Länsstyrelsen hanterar genom 12 kap. 6 § miljöbalken anmälningar om uppförande av solcellsanläggningar som kan antas innebära en väsentlig ändring av naturmiljön. Länssty- relsen påminner om att de inte har någon skyldighet att samråda med kommunen i enskilda ärenden gällande solcellsanläggningar som hanteras inom 12 kap. 6 § miljöbalken. Kommunens kommentarer: Översiktsplanen pekar inte ut ytor eller utredningsområden för solenergi, då stadsbyggnads- förvaltningen bedömer att det inte skulle påverka var etablering sker, på grund av kommu- nens begränsade rådighet i frågan. Förvaltningen ser inte heller nyttan i att peka ut ytor för solcellsparker då detta implicerar att andra ytor är mindre lämpliga, vilket förvaltningen med nuvarande kunskap inte kan avgöra. Batterilager Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen pekar ut batterilagring som ett användningsom- råde i översiktsplanen. Batterilager har blivit, precis som beskrivs i texten, en allt viktigare komponent i det moderna elsystemet där möjlighet att bidra med stödtjänster för att balan- sera elsystemet vid toppar och dalar spelar en viktig roll. I ändringen av översiktsplan står det att ”större batterianläggningar behöver anslutas direkt till transformatorstationer och ställverk vilket begränsar de områden där en etablering är möj- lig.” Om dessa förutsättningar redan finns på plats eller inte vid de två utbredningsområden som föreslås för batterilagring framgår inte av förslaget. Ändringen av översiktsplan behöver kompletteras med information om hur förutsättningarna för att ansluta sådana anläggningar till nätet ser ut. När det gäller det södra området verkar det utifrån kartunderlaget ha en lantlig placering i ett omgivande jordbrukslandskap som saknar sammanhang med tidigare industrietableringar i området. Staden behöver redogöra för den föreslagna platsens lämplighet utifrån områdets omgivande karaktär och kulturmiljövärden. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats så att ytor för batterilager utgår. Att peka ut ytor för ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 21 batterilager är svårt då möjligheten att ansluta till enskilda ställverk är begränsad och dess kapacitet snabbt kan tas i anspråk. Pekas ytor ut i översiktsplanen kan dessa snabbt bli inak- tuella. Principer för lokalisering av batterilager beskrivs istället i text. KLIMATANPASSNING Översvämning Allmänt Länsstyrelsen välkomnar att kommunen ser över sitt underlag utifrån det senaste kunskapslä- get kring översvämning. Det är bra att kommunen lyfter in delar från det tematiska tillägget för översvämning och att kommunen tagit fram en uppdaterad text och planeringsinrikt- ningar. Kommunen väljer att lyfta ut planeringsnivåer till ett eget dokument som kan beslutas av stadsbyggnadsnämnden. Länsstyrelsen ser positivt på det, då det möjliggör att översynen av planeringsnivåer kan vara mer flexibel och följa kunskapsläget. Det finns dock en pedagogisk utmaning i att sprida hur denna används och att hålla aktörer (interna och externa) informe- rade om vad som är det senaste versionen. För att ändringen av översiktsplan för klimatanpassning ska utgöra ett tillräckligt stöd för kunskap och handläggning ser Länsstyrelsen samtidigt att underlaget i delar behöver förtyd- ligas. Utifrån den strategi kommunen har behöver ett yttre skydd/barriär vara på plats kring år 2070, detta är i sammanhanget en kort tid. Det är omfattande och tidskrävande process då vare sig finansiering, organisation eller prövning mot andra intressen har gjorts. Länsstyrelsen håller med kommunen i att detta arbete behöver påbörjas snarast. Skyddet krävs både för be- fintlig och för ny bebyggelse. Skyddet är även viktigt för att säkerställa nationell infrastruktur. Kommunens kommentar: Göteborgs Stad anser att de yttre skyddsportarna ska vara av nationellt intresse och kom- mer att följa förslaget om att kustskydd bör vara av nationellt intresse enligt den statliga offentliga utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning. SOU 2025:51. Planeringsnivåer Innanför de yttre portarna finns planeringsnivåer som bedömts vara acceptabla för förtätning. Yttre portar krävs (alternativt högre kantskydd) för både befintlig och ny bebyggelse. Läns- styrelsen anser att det kan vara motiverat att vid större nya strukturer se över lämpliga plane- ringsnivåer. Om tidshorisonten är 50 år, vilken dagens planeringsnivåer innanför stormbar- riären bygger på, fortsätter kommunen att bygga in sårbarheter. Om planerade skydd brister eller inte blir av riskerar de negativa konsekvenserna att bli ännu större. För havet utanför de yttre portarna (kustzonen) har den dimensionerande nivån höjts något utifrån nytt kunskapsläge och beräkningar. De planeringsnivåer för kusten som pre- senteras i Tabell 1 i ”Riktlinjen för planeringsnivåer” utgår från att nya byggnader placeras längre än 10 meter från strandkant. Inom närmsta kustzonen ska vind och vågeffekt utredas och läggas till. Detta kan vara svårt att uppfatta och det behöver fördjupas i det användarstöd som planeras. Kommunen behöver förtydliga vilken percentil som använts vid beräkning av den dimen- sionerande nivån för havet. Kommunen behöver även förtydliga beskrivningen av osäkerheter och val av säkerhetsmarginaler som används för planeringsnivåerna för havet i underlaget. För den högsta planeringszonen i Boverkets tillsynsvägledning kan det även finnas behov av säkerhetsmarginal som tar hänsyn till att en 200-årsnivå inte är högsta möjliga extremnivå. Det kan framför allt vara aktuellt att ta hänsyn till utanför de yttre portarna. Det framgår inte 22 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE tydligt i underlaget om kommunen tagit hänsyn till detta. Kommunens kommentar: Nya större älvnära strukturer följer samma strategier som för övriga delar av centrala sta- den eftersom: • De låglänta delarna av centrala Göteborg är redan idag beroende av att yttre skyddspor- tar kommer på plats för att skydda mot stigande havsnivåer. • Det inte är samhällsekonomiskt att skydda vissa områden extra mycket genom tex hö- gre marknivåer eller högre högvattenskydd. Staden behöver fortsätta planera för att de storskaliga skydden kommer på plats och lägga de gemensamma resurserna på dem • Staden vill undvika att höjdsättning skapar ytterligare problematik med större instäng- da områden bakom högvattenskydd. Granskningshandlingen har reviderats genom att planeringsnivåer för skyfall har lyfts ur översiktsplanen och integrerats i Göteborgs Stads riktlinjer om planeringsnivåer (Planerings- nivåer för översvämningsrisk från hav, vattendrag och skyfall). I dokumentet om planerings- nivåer har planeringshorisonten för skyfall anpassats till myndigheternas rekommendatio- ner där år 2100 används. Riktlinjerna har även förtydligats avseende hantering av avsteg, samt hur vind- och vågeffekter ska hanteras inom zonen närmast strandkant. Kommunen bedömer att det kommer att krävas platsspecifika bedömningar inom en 20 meters zon al- ternativt ett generellt påslag på minst +0,5 meter. Göteborgs Stad har använt medianvärdet vid beräkningar av dimensionerande nivå för ha- vet. Staden använder sig av säkerhetsmarginaler för att ta hänsyn till osäkerheter kopplat till beräknad nivå. För planeringsnivåer för de olika översvämningshändelserna har olika säkerhetsmarginaler adderats för olika typer av bebyggelse för de dimensionerande händel- serna. Staden ser att det är viktigt med en adaptiv anpassning mot stigande havsnivåer för att kunna anpassa både ny och befintlig bebyggelse. I samband med revidering av översikts- planen har tidshorisonten för kusten och skärgården flyttats fram till 2130 för att hålla en planeringshorisont på 100 år. För att fortsätta ha en planeringshorisont på 100 år kommer det krävas ytterligare revideringar av planeringsnivåerna i framtiden. Det krävs fortsatt arbete för att förstå vilka typer av kombinerade händelser som ska använ- das vid olika fall. Det krävs också fortsatt arbete med beredskapsplanering avseende hante- ring av risker kopplade till klimatförändringar. Vattendrag Länsstyrelsen anser, i enlighet med tidigare granskningsyttrande över aktuell översiktsplan, att utgångspunkt för ny sammanhållen bebyggelse längs med vattendrag är beräknat högsta flöde (BHF). Detta i enlighet med rekommendationer i Boverkets tillsynsvägledning avseen- de översvämningsrisker. Länsstyrelsen uppfattar att kommunen behöver göra anpassningar och avsteg på grund av att de vattendrag som studeras i stor utsträckning ligger i befintliga strukturer och att BHF därför inte går att tillämpa. Vid avsteg från tillsynsvägledningen ställer Länsstyrelsen höga krav på en platsspecifik konsekvensanalys och samlad bedömning. Länsstyrelsen efterfrågar ett tydligare underlag för bedömningen att 200-årsnivån är en lämplig utgångspunkt för ny bebyggelse längs med vattendragen Mölndalsån och Säveån. Länsstyrelsen anser att utgångs- punkten ska vara BHF men att 200-årsnivån är en anpassning och avsteg som kan accepteras om frågan utretts och konsekvenserna vid en översvämning bedömts vara acceptabla. För ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 23 samhällsviktig verksamhet utgår kommunen ifrån planeringsnivå för BHF vilket är bra. Den schematiska figuren som visar säkerhetsmarginaler till dimensionerande händelser kan förvirra och behöver ses över då det går att få uppfattningen att kommunen utgår från 200-årsflödet vid planering av nya områden längs med alla vattendrag. För Mölndalsån ligger Mölndalsåns miljödom och tappningsstrategi som grund för analys av planeringsnivån. Länsstyrelsen efterfrågar mer kunskapsunderlag för aktuellt system. Kommunens kommentar: Stadsbyggnadsförvaltningen ser att det finns ett behov av att göra specifika bedömningar av beräknat högsta flöde (BHF) för respektive vattendrag. Detta arbete pågår och kan inar- betas nästa gång översiktsplanen ändras. Tidigare framräknade BHF behålls därför som pla- neringsnivå för samhällsviktiga funktioner i denna ändring. Platsspecifika bedömningar för risknivån för respektive vattendrag och de funktioner som planeras kommer behöva göras vid avsteg från planeringsnivåer. För respektive vattendrag har kommunen analyserat vilken av de olika översvämningshän- delserna (flöde, havsnivå och skyfall) som ger högst vattennivå. Den högsta resulterande planeringsnivån (vattennivå + säkerhetsmarginal) för respektive vattendrag och plats blir styrande. Planering av ny bebyggelse i form av förtätning eller förändrad användning utgår från 200-årshändelsen med en säkerhetsmarginal. Samhällsviktiga funktioner har en mycket stor säkerhetsmarginal i form av planering efter BHF. Det finns idag inga områden i Göteborg där det finns plats och kan planeras för ny samman- hållen bebyggelse längs med vattendrag där flödet i vattendraget (BHF eller 200års händel- se) är styrande för planeringsnivåerna då det är havet som ger de högsta planeringsnivå- erna. Därför anser stadsbyggnadsförvaltningen att förtätning och nybyggnation kan utgå från 200-årsnivån med säkerhetsmarginaler. Exempelvis Mölndalsån, där all ny bebyggelse är förtätning. Kunskapsunderlag för vattendrag, höga havsnivåer och skyfall finns som bilagor till över- siktsplanen. Staden har haft fördjupade dialoger med Länsstyrelsen och Mölndals stad kring regleringen av Mölndalsåsystemet. Skyfall Enligt tabell i det digitala underlaget är ett skyfall med återkomsttid på 200 år dimensione- rande, vilket nog inte är vad kommunen menar. I kunskapsunderlaget är det bra om det framgår hur planhandläggare i kommunen ska agera när utpekade skyfallsleder och skyfallsytor föreslås planeras bort i en detaljplan. I nästa skede är det bra om det framgår vilka uppdateringar som görs utifrån nytt kun- skapsläge och vägledning för skyfallsberäkningar. Länsstyrelsen förespråkar, i enlighet med nationellt stöd, att en klimatfaktor på 1,4 ska användas för nya beräkningar. Kommunens kommentar: Det ska stå 100 år, vilket har justerats i granskningshandlingen. Rekommendationer om hantering av skyfallsleder och skyfallsytor i detaljplanering kommer att finnas i handläggarstöd för berörda handläggare. 24 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Staden har tagit fram ett kunskapsunderlag som redovisar skyfallsvolymer enligt klimatsce- nario RCP8,5, vilket motsvarar en klimatfaktor 1,4. Dessa kommer att användas i stadens skyfallskarteringar framåt och refereras till i stadens riktlinjer om planeringsnivåer för över- svämningsrisk från hav, vattendrag och skyfall. Framkomlighet Idag saknas samsyn kring dimensionerande scenario. Kommunen utgår från dimensione- rande 200-årsnivån och inte planeringsnivån. För att underlätta efterföljande planering och prövning är det viktigt med samsyn. Det behöver också förtydligas att högre krav på fram- komlighet kan ställas för samhällsviktig verksamhet. Kommunen anser att 20 cm vatten kan accepteras på vägar utan att påverka framkomlig- heten. Detta är inte i enlighet med nationell vägledning. För vissa detaljplaner, efter en plats- specifik bedömning, accepterar Länsstyrelsen att vatten kan bli stående med 20 cm under korta tider. Det finns dock flera aspekter som påverkar möjligheten så som vattenhastighet, bärighet och inte minst varaktighet. Länsstyrelsen har vid en dialog med kommunen fått uppfattningen om att det främst är vid översvämning kopplat till havet samt skyfall, där denna nivå generellt accepteras (då tidsaspekten väger tungt i bedömningen). Enligt tabeller och figurer i underlaget framgår dock att detta även gäller för vattendrag. Här behöver kommunen förtydliga om meningen är att 20 cm vatten kan accepteras även under mer långvariga översvämningar orsakat av vat- tendrag. Kommunen måste även beskriva underlaget till bedömningen om att 20 cm stående vatten generellt accepteras. Kommunens kommentar: Granskningshandlingen har förtydligats avseende samhällsviktig verksamhet. Staden arbetar vidare med hur framkomlighet kan säkras till samhällsviktiga verksamheter och anläggningar vid en översvämning. Det är ett av de prioriterade arbetena i stadens kli- matanpassningsplan. Fortsatt dialog krävs mellan olika aktörer inom Göteborgs geografi. Bedömningen att 20 cm översvämningsdjup är acceptabelt är baserat på samtal med främst räddningstjänst, men även polis och ambulans. Vid tillfällen då planeringsnivåer för framkomlighet inte uppnås, görs riskanalyser med ut- gångspunkt i de lokala förutsättningarna samt vilka funktioner som planeras. Skyddsportar inre vattenväg Länsstyrelsen noterar att det finns ett förslag på portar för inre vattenväg i kartan som visar högvattenskydd och portar. Vad Länsstyrelsen kan se finns dessa inte med i förslaget till änd- rad mark- och vattenanvändning eller i den nu gällande översiktsplanen. Kommunen behö- ver beskriva kartan som visar portarna för inre vattenväg och hur dessa ska tolkas. Kommunens kommentar: Inre skyddsportar finns med i gällande översiktsplan i skiktet Högvattenskydd framtida. Granskningshandlingen har förtydligats avseende information om inre skyddsportar i mark- användningskartan. Geoteknik Det framgår inte av ändringen av översiktsplan om förutsättningarna för geotekniska säker- hetsfrågor (ras, skred, erosion) förändras till följd av det som föreslås. Om geotekniska säker- ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 25 hetsfrågor behöver hanteras framöver ska det framgå av ändringen av översiktsplan samt i så fall för vilka områden. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har kompletterats med att geotekniska säkerhetsfrågor behöver be- aktas i fortsatt planarbete som berör områden med översvämningsrisk. Fördjupade utred- ningar utförs inom ramen för efterföljande planering. Kulturvärden I ändringen av översiktsplan anges att delar av det ändringen för översvämningsrisker kom- mer att utvecklas till ett kunskapsunderlag för att kunna nyttjas som stöd i samband med stadsutvecklingen. Ändringen av översiktsplan behöver kompletteras och förtydligas så att det framgår att hänsyn måste tas till kulturvärden vid direkta åtgärder på byggnader och an- läggningar med kulturvärden. Lika viktigt är hanteringen av den indirekta påverkan när stör- re åtgärder vidtas inom eller i anslutning till ett kulturmiljösammanhang. I underlaget lyfts problematiken med förhöjda vattennivåer, skyfallsproblematik och en eventuell höjning av marken i samband med byggnation. Det är viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka kulturmil- jövärden, siktlinjer och topografi som är viktigt att ta hänsyn till mot bakgrund av eventuell påverkan av en höjning av marken inom vissa områden. Det är också viktigt att antikvariskt sakkunnig deltar i planering och genomförande av klimatanpassningsåtgärder. Kommunens kommentarer: Aspekten är beaktad i texter kring kulturmiljöer och klimatanpassning. Granskningshandlingen har förtydligats avseende kulturhistoriska värden i jordbruksland- skapet i enlighet med utredningen ”Värdefulla kulturmiljöer i odlingslandskapet”. MOBILITET OCH INFRASTRUKTUR Länsstyrelsen är positiva till den målbild och strategi som föreslås för mobilitet och infra- struktur. Det är bra att kommunen samlar och konkretiserar styrande dokument i översikts- planen för en tydligare styrning och viljeinriktning. För att uppnå önskat resultat krävs också att kommunen tar fram en tydlig och konkret handlingsplan. I sammanhanget vill Länssty- relsen poängtera vikten av att våga testa och pröva olika åtgärder som ett verktyg för att se vilka effekter de ger. Kommunen ska verka för att omvandla körfält på de stora lederna till förmån för kollektiv- trafik och gods. För de statliga lederna är detta något som måste utredas och konsekvensbe- skrivas. Gällande att ta körfält i anspråk för gods på de statliga lederna krävs ändrad lagstift- ning och är alltså inte möjligt att genomföra med gällande regelverk. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen noterar synpunkter om att staden behöver växa på ett sätt som ger förutsättningar för hållbart resande. Alla parter, särskilt staten, behöver stödja kommu- ners arbete med att nå uppsatta mål om hållbart resande. Stadsbyggnadsnämnden, exploa- teringsnämnden och stadsmiljönämnden har gett respektive förvaltning i uppdrag, att inom ramen för det förvaltningsövergripande ”Program för hållbart resande”, samordnat införa åtgärder som bidrar till kommunens måluppfyllelse om hållbart resande. Fokus är åtgärder där Göteborgs Stad har rådighet. Förvaltningen noterar synpunkter om att det krävs ändrad lagstiftning för att omvandla kör- 26 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE fält på statliga leder till förmån för gods. Kommunen är medveten om detta och ser behov av dialog med berörda parter. ÖVRIGA ÄNDRINGAR Förslagets övriga ändringar framgår inte av fliken Ändringar markanvändningskarta. Kom- munen föreslår till exempel ny begravningsmark, det hade varit tydligare om det också fram- gick av den samlade redovisningen av ändringar av mark- och vatten. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats så att övriga ändringar framgår på den samlade kar- tan över ändringar av översiktsplanen. SYNPUNKTER SOM BERÖR FLER ÄN EN ÄNDRING AV ÖVERSIKTSPLANEN Riksintresse för totalförsvaret (3 kap. 9 § miljöbalken) MSB har oktober 2024 beslutat att mark- och vattenområdena för samtliga ledningar och stationer i transmissionsnätet för el samt ledningarna i distributionsnätet för el mellan fastlandet och Gotland med tillhörande stationer, liksom områden för förnyelse och förstärkning av dessa, utgör områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar. Göteborgs kommun berörs av detta beslut. Kommunen behöver i översiktsplanen redovi- sa hur kommunen avser att tillgodose riksintresset. Kommunen behöver också bedöma om ändringen av översiktsplan och den kommunomfattande översiktsplanen behöver justeras i någon del för att tillgodose riksintresset. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har kompletterats med kartlager som visar de stråk för transmissi- onsnät för el som är av riksintresse för totalförsvaret. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att inga andra justeringar behöver göras i översiktsplanen för att tillgodose detta anspråk. Miljökvalitetsnormer för havsmiljön Länsstyrelsen kan inte se att kommunen gjort någon bedömning av påverkan på miljökva- litetsnormer för havsmiljön. Översiktsplanen behöver kompletteras med miljökvalitetsnor- mer för havsmiljön och hur kommunen avser att följa dessa. Av översiktsplanen behöver det framgå hur kommunen beaktar miljökvalitetsnormer för havsmiljön, samt genomförande av åtgärdsprogram för havsmiljön. Tillkommande havsbaserad vindkraft kan väntas påverka miljökvalitetsnormerna. Även annan land- och havsbaserad verksamhet kan påverka vatten- kvalitet, havsmiljön och därmed miljökvalitetsnormer. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att ändrad markanvändning från industriområde till blandstad vid Södra älvstranden innebär en förbättring av vattenförekomsten utifrån MKN vatten. Förslag om förbättrad ekologisk kantzon mellan Majnabbe och Klippan överensstäm- mer med de åtgärder som staden tidigare identifierat och beslutat om i lokalt åtgärdspro- gram för god vattenstatus för Göta Älv-Säveåns inflöde. I förlängningen förbättrar detta även miljökvaliteten i havet. Granskningshandlingen har förtydligats så att detta framgår. Granskningshandlingen har reviderats så att områden för havsbaserad vind utgår. Intres- sen för totalförsvaret, Natura 2000, yrkesfiske, kulturmiljö, friluftsliv, kommunikationer och ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 27 Göteborgs hamn är konkurrerande intressen som skulle påverkas negativt av havsbaserad vind. Säkerhetsavstånd till farleder behöver också rymmas inom ytorna för vindkraft vilket innebär att kvarvarande ytor skulle bli mycket små eller obefintliga. Inriktningen för använd- ningen mindre hamn har dessutom förtydligats med att miljökvalitetsnorm för vatten behö- ver hanteras vid eventuell utveckling av småbåtshamnar. Buller och miljökvalitetsnormer för luft Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att det kommer att bli en utmaning att få till goda boende- och vistelsemiljöer utifrån buller- och luftsituationen i Södra älvstranden, södra Askim och Mölndalsåns dalgång. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att gränsvärden för miljökvalitetsnormer inom snar framtid dessutom kommer att skärpas. Från och med januari 2027 ska kontrollen av MKN luft genomföras i enlighet med de nya kraven. Om halterna mellan år 2026 och år 2029 överskrider nya MKN ska en färdplan upprättas. En färdplan ska antas redan när över- skridanden konstaterats och fastställa strategier och åtgärder för att uppnå nya MKN år 2030. Kommunens kommentarer: Noteras. Geoteknik Kommunen behöver översiktligt redovisa vilka geotekniska hinder, svårigheter och möjlig- heter som finns för framtida exploateringsområden inom Södra älvstranden, södra Askim och Mölndalsåns dalgång. Även risker för naturolyckor som ras, skred och erosion bör redo- visas. Pågående klimatförändring med ökade risker för översvämningar och skred bör också beaktas. Om det som föreslås i ändringen av översiktsplan för klimatanpassning medför att geotekniska säkerhetsfrågor relaterade till översvämningar behöver omhändertas framöver bör det också framgå. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har kompletterats med att geotekniska säkerhetsfrågor behöver be- aktas i fortsatt planarbete som berör områden med översvämningsrisk. Fördjupade utred- ningar utförs inom ramen för efterföljande planering. Vad som ska framgå av en översiktsplan Av plan- och bygglagen framgår att när en översiktsplan ändras för en viss del av kommu- nen eller för att tillgodose ett visst allmänt intresse ska 1–22 §§ PBL tillämpas. Det betyder att frågor som rör till exempel hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder och hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen också ska hanteras. Det samrådsförslag som kommunen nu tagit fram hanterar inte alla de krav som PBL föreskriver. När ändringarna av översiktsplan fått laga kraft och arbetats in i kommunens översiktsplan kommer dessa frågor att finnas med på ett tillräckligt sätt i översiktsplanen, men redan nu under framtagandet behöver kommunen redovisa hur dessa delar hanteras. Kommunen kan till exempel komplettera ändringen av översiktsplan med ett avsnitt om hur och var frågorna hanteras i den kommunomfattande översiktsplanen. 28 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kommunens kommentarer: Handlingen för ändring av översiktsplanen hanterar endast de frågor som berörs av änd- ringen. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att den gällande översiktsplanen hanterar de krav som plan- och bygglagen föreskriver. Granskningshandlingen har förtydligats avseende sambanden med översiktsplanen som helhet. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 29 ÄMNESVIS SAMMANFATTNING MED KOMMENTARER I detta avsnitt sammanfattas de viktigaste synpunkterna som inkom under samrådet. Synpunkterna har sorterats ämnesvis utifrån samrådsversionens kapitelindelning för ändringen av översiktsplanen. Därutöver har även synpunkter om riksintressen utöver de som direkt berörs av ändringarna, samt hållbarhetsbedömningen sam- manfattats. SÖDRA ÄLVSTRANDEN Generellt Många remissinstanser är positiva till att Södra älvstranden omvandlas från industrimark till blandad bebyggelse och blir en del av en utvidgad innerstad. Framförallt stadsmiljönämnden, socialnämnd Hisingen, Västsvenska Handelskammaren, Wallenstam, Stena Fastigheter AB, Riksbyggen, Hemsö och Robert Dicksons stiftelse. Samtidigt framhåller flera att det är vik- tigt att visa respekt för befintliga verksamheter och befintlig bebyggelse. Synpunkter om olika delar av planförslaget varierar, vilket framgår under respektive rubrik nedan. Vid de samråds- möten och andra dialogaktiviteter som genomfördes framkom att många privatpersoner var positiva till en omvandling av Oscarsleden. Det var också många synpunkter om älvstråket, områdets identitet, framtida bebyggelse och vikten av det gröna och kollektivtrafik med färjor (se kapitlet om hur samrådet bedrivits och bilaga XX). Riksintressen som berörs av ändringen för Södra älvstranden Länsstyrelsen har invändningar mot hur kommunen beaktar riksintresse för kommunikatio- ner (väg och sjöfart), yrkesfiske och kulturmiljö, som samtliga berörs av ändringen vid Södra älvstranden. För övriga synpunkter från Länsstyrelsen om riksintressen, se kapitlet Riksin- tressen. Riksintresse för kommunikationer, väg Länsstyrelsen ser inte att det är möjligt att utforma Oscarsleden som en mer stadsmässig gata så länge leden är av riksintresse för kommunikationer. Länsstyrelsen delar härigenom Tra- fikverkets syn i frågan. Riksintresset bör kvarstå tills detaljplanen för Arendal fått laga kraft, färjeterminaler har flyttat och det har säkerställts att väg E45 kommer att ledas om. Trafikverket uppmanar kommunen att visa hur Oscarsledens funktion klaras samt hur andra statliga leder påverkas av en överflyttning från Oscarsleden. Så länge Trafikverket är väghållare och Oscarsleden har den funktion den har idag, bör E45 ligga kvar och förlängas till Arendal via Älvsborgsbron. Lämplig huvudman kan diskuteras om väg E45 på sikt kan förläggas på annan plats. Om E45 ska byta sträckning är Hisingsleden/Norrleden att föredra. Göteborgs Hamn AB (GHAB) anser att Oscarsleden bör fortsatt vara av riksintresse. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen delar synen om att riksintresset för kommunikationer, väg kan ligga kvar tills detaljplanen för Arendal vunnit laga kraft och färjeterminalerna har flyttat. Därefter bör riksintresset flyttas till Hisingsleden/Norrleden. Stadsbyggnadsförvaltningen anser inte att det är lämpligt att riksintresset E45 går genom området efter en flytt av fär- jeterminalerna och vid en omvandling av leden. Funktionen som länk i TEN-T nätet bör följa med flytten av färjeterminalerna till Arendal och är vid en flytt inte motiverad att ligga kvar i en tät stadsmiljö då den inte längre förbinder anläggning av riksintresse direkt mot färja. Förvaltningen håller fast vid förslagets inriktning om en mer integrerad Oscarsled på lång sikt samt inriktningen i gällande översiktsplan om att tung trafik till och från Göteborgs hamn bör ledas via Hisingsleden och Norrleden. Granskningshandlingen har utvecklats genom att kunskapsunderlaget med planeringsförut- sättningar har kompletterats utifrån en trafikanalys som visar att delar av trafiken tar andra vägar inom staden, både på kommunalt och statligt vägnät. I första hand förväntas Lundby- leden och Dag Hammarskjöldsleden få ökade trafikflöden vid en omvandling av Oscarsleden. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 31 Göteborgs Stad har som mål att minska miljö- och klimatförändringar och ett särskilt fokus är hållbart resande. De bedömda basprognoserna för vägtrafiken bedöms ohållbara och det kommer att krävas trafikstyrande och trafikminskande åtgärder utöver en ombyggd infra- struktur på Oscarsleden för att kunna möta stadens mål om hållbart resande och minskat vägtrafikarbete. Trafikverket och Göteborgs Stad har löpande samverkan för att identifiera och planera för åtgärder som stärker kollektivtrafik samt möjliggör överflyttning från bil till gång och cykel på statligt, regionalt och lokalt vägnät. Stadsbyggnadsförvaltningen ser positivt på en fort- satt dialog om hållbart resande och hanteringen av riksintressefrågor på Oscarsleden. För- valtningens utgångspunkt i nuläget är att Oscarsleden fortsatt förblir en statlig väg. Riksintresse för kommunikationer, sjöfart Länsstyrelsen anser att framtida gång- och cykelbroar över Göta älv utgör en risk för påtaglig skada på riksintresse för kommunikation, sjöfart genom att påverka framkomligheten och sjösäkerheten på älven. Den kumulativa effekten av fler hinder behöver beaktas. Länsstyrelsen delar härigenom Trafikverkets och Sjöfartsverkets syn i frågan. Trafikverket anser att beslut om innerhamnen ska fortsätta utgöra riksintresse eller inte, kan tas först efter att behoven kopplade till riksintresset är utredda. I samband med färjeter- minalerna flyttas till Arendal kommer Trafikverket att göra en ny riksintresseprecisering för Göteborgs hamn. I denna precisering kommer innerhamnens framtida funktion och behov utredas. Sjöfartsverket anser att älvförbindelser för gång- och cykeltrafikanter behöver skapas på annat sätt än genom öppningsbara broar för att inte negativt påverka riksintresse kommuni- kationer, sjöfart. Sjöfartsverket delar inte kommunens syn på nyttor av bron och påverkan på sjötrafik. Ytterligare öppningsbara broar i Göteborg ger kraftigt försämrade förhållanden för fartygstrafiken på älven, inklusive Vänersjöfarten. Göteborgs Hamn AB (GHAB) delar kommunens syn att riksintresset för innerhamnen kan utgå under förutsättning att färjetrafiken flyttar. Kommunens kommentarer: I gällande översiktsplan finns endast en framtida gång- och cykelbro utpekad (Hugo Ham- mars kaj – Packhusplatsen). Resterande förbindelser utgör älvförbindelser för färjetrafik. Det pågår detaljplaneläggning av den utpekade gång- och cykelbron. I detaljplanearbetet har stadsbyggnadsförvaltningen bedömt att det är liten risk för påverkan på framkomlighet och sjösäkerhet för sjöfarten och bedömer inte att det blir påtagligt skada på riksintresset. I förslaget till ändring av översiktsplanen för Södra älvstranden föreslås en ytterligare älv- förbindelse, i första hand för färjetrafik, mellan Majnabbe och Eriksberg. På lång sikt skulle detta läge kunna utredas som potentiell framtida gång- och cykelbro. Granskningshandling- en har förtydligats avseende att en bro i detta läge knyter samman västra Hisingen med syd- västra Göteborg. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer inte att det är aktuellt att planera en ytterligare gång- och cykelbro i närtid utöver den som redan planeras. Därmed anses inte kumulativa effekter uppstå eller behöva vidare beaktas för flertalet broar. Stadsbyggnadsförvaltningen noterar att Göteborgs hamn delar stadsbyggnadsförvaltning- ens bedömning avseende riksintresset för innerhamn. Det utgör en viktig ingång i det fort- satta arbetet kring ny riksintresseprecisering för Göteborgs hamn vid en flytt av färjetermi- nalerna. Kommunen deltar gärna i ett sådant arbete. 32 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Riksintresse för yrkesfiske Länsstyrelsen anser att föreslagen exploatering medför risk för påtaglig skada på riksintresset för yrkesfiske (Göteborgs fiskehamn). Kommunen behöver beskriva hur fiskehamnen och dess verksamhet avses skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra för fiskerinäringens verksamhet på platsen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) anser att Göteborgs fiskehamn är ett aktuellt riksintresseanspråk för yrkesfisket då den är en av Sveriges främsta hamnar sett till landade värden, och fortsatt är en av de viktigaste landningshamnarna för det regionala fisket. Länsstyrelsen ser att det finns frågetecken kring om fiskehamnen är den mest lämpliga platsen som landningshamn eller om det kan finnas bättre alternativ. Länsstyrelsen välkom- nar därför vidare samtal mellan HaV och kommunen. Kommunens kommentarer: Kommunen är kritisk till värdebeskrivningen för Göteborgs Fiskhamn och har tidigare läm- nat synpunkter på Havs- och vattenmyndighetens översyn av riksintresset för yrkesfisket landningshamn. Beskrivningen bedöms inte tydliggöra varför aktuell plats är av nationellt intresse utan redogör främst för det monetära värdet utifrån den fångst som landas. Detta är svårt att beakta i fysisk planering och inte i enlighet med syftet med utpekande av riksin- tressen som areella anspråk. Granskningshandlingen har kompletterats med hur kommunen tolkar riksintresseanspråket. För att tillgodose riksintresset yrkesfiske behövs hamn med service för fiskefartyg och lämp- liga möjligheter för att landa fångsten. Fiskhamnsverksamheterna uppger att det behövs en kaj om cirka 90 meter för att kunna landa fisk samt anslutande väginfrastruktur för att kunna transportera vidare fisken. Det är med utgångspunkt i ovanstående beskrivning som stadsbyggnadsförvaltningen moti- verar en kajyta inom område för företagsområde i planhandlingen. Det pågår ett arbete för att flytta nuvarande fiskhamn inom det föreslagna företagsområdet på initiativ av och i nära samverkan med Göteborgs Fiskhamn. Stadsbyggnadsförvaltningen anser att föreslagen ändring av planhandlingen tar hänsyn till och tillgodoser riksintresset för yrkesfisket landningshamn genom utpekad yta samt markan- vändning företagsområde och dragning av lokalt vägnät som kopplar ihop till övergripande vägnät. Bedömningen är att förslaget inte utgör risk för påtaglig skada på riksintresset. Riksintresse för kulturmiljö Länsstyrelsen anser att kommunen bör ta fram ett vägledande kulturmiljöunderlag som re- dogör för bland annat viktiga siktlinjer och lämpliga hushöjder inom olika delområden inom Södra älvstranden. Det krävs tydliga riktlinjer kring hänsynstagande och tillgodoseende av riksintresse för kulturmiljö tidigt i processen. Svåra avvägningar bör inte hänföras till efter- följande detaljplaneprocesser. Kommunens kommentarer: Gällande översiktsplan anger rekommendationer om hur efterföljande planering ska ta hän- syn och tillgodose kulturmiljön. Det finns ett omfattande underlag i gällande översiktspla- nen, Vägledning för riksintressen för kulturmiljövården, som även omfattar området Södra älvstranden. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 33 Förslaget till ändring av översiktsplanen anger hur ny bebyggelse ska ta hänsyn till befintli- ga stråk och bebyggelsestrukturer, viktiga kulturmiljöer, landmärken och symbolbyggnader inom området. Granskningshandlingen har förtydligats avseende kulturmiljö och rekommendationer för efterföljande planering. Kunskapsunderlaget med planeringsförutsättningar har komplette- rats med tydligare beskrivningar av viktiga siktlinjer och skala utifrån riksintresset för kul- turmiljö inom området. Miljökvalitetsnormer för vatten/dagvatten Länsstyrelsen påtalar att berörd vattenförekomst Göta Älv-Säveåns inflöde till mynningen vid Älvsborgsbron är ett kraftigt modifierat vatten och ingen ytterligare försämring får ske. Dagvattenhantering inom Södra älvstranden behöver därför hanteras i ett större perspektiv och inte i varje enskild detaljplan. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att ändrad markanvändning från industriområde till blandstad innebär en förbättring av vattenförekomsten utifrån MKN vatten. Förslag om för- bättrad ekologisk kantzon mellan Majnabbe och Klippan överensstämmer med de åtgärder som staden tidigare identifierat och beslutat om i lokalt åtgärdsprogram för god vattensta- tus för Göta Älvs huvudfåra. Generellt innebär förslag om blandstad en annan möjlighet till dagvattenhantering. Lokal hantering och rening i gatumiljön med avledning till Göta älv bedöms vara den bästa stra- tegin för området utifrån lokala geografiska förutsättningar. Södra älvstranden utgör ett långsmalt område där olika delområden hänger ihop med omgivande stad. Risker med anledning av förorenad mark, lukt, farligt gods och ut- ryckning Länsstyrelsen och miljö- och klimatnämnden påtalar att det sannolikt finns omfattande markföroreningar från såväl modern industri som historiska verksamheter inom Södra älv- stranden. Både inom markområdet och strandzonen. Dessa behöver åtgärdas för att säkra lämplig markanvändning. Miljö- och klimatnämnden framhåller att det behövs en översiktlig utredning av markmiljön i tidigt skede. Länsstyrelsen lyfter också att lukt från fiskhamnen försvårar samexistens med bostäder och skolor, samt ger upphov till risk för skadedjur (fåglar och råttor). Lämpliga skyddsavstånd kan behöva identifieras och säkras för att skydda människors hälsa och miljö från både lukt och smitta. Länsstyrelsen noterar att risker med farligt gods kommer att minska om väg E45 änd- rar läge. Så länge det finns farligt godstransporter på leden behöver dock stadsutvecklingen anpassas enligt kommunens vägledning om farligt gods. Länsstyrelsen påminner om att det även sker omfattande transporter av farligt gods på älven. Beroende på hur nära bebyggelse planeras och i vilken omfattning kan fördjupade analyser behövas kring riskbilden. Länssty- relsen anser också att kommunen behöver belysa eventuella risker eller krav på särskild hänsyn för att samlokalisera tät bostadsbebyggelse med kaj för kryssningsfartyg vid Stigbergskajen. Räddningstjänsten lyfter fram att en förtätning av Södra älvstranden, utveckling av stads- mässiga stråk och ansamling av målpunkter på liten yta inte får begränsa framkomligheten för räddningstjänstens utryckande fordon. Primära och sekundära utryckningsvägar behöver definieras och beaktas i samhällsplaneringen. 34 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kommunens kommentarer: Omvandling av industrimark till blandstad möjliggör för en sanering och hantering av mark- föroreningar när området exploateras. Granskningshandlingens kunskapsunderlag, planeringsförutsättningar, har kompletterats med en övergripande bedömning av markföroreningar inom området. Markföroreningar har bekräftats på flera platser som behöver hanteras i efterföljande planering. Föreslaget företagsområde rymmer yta för en ny lokalisering av Göteborgs Fiskhamn. Stads- byggnadsförvaltningen bedömer att det går att hantera lämpliga skyddsavstånd inom före- tagsområdet och till ny bebyggelse. Det är angeläget att kunna samla befintliga verksamhe- ter under ett och samma tak för att kunna effektivisera logistik och skapa slutna kylkedjor. Slutna kylkedjor minskar risken för lukt och skadedjur vilket gör att en ny anläggning kan ha kortare avstånd till omgivande bebyggelse än den befintliga. Detta behöver studeras vidare i efterföljande planering. Invid Stigberget utgör Oscarsleden en större källa för buller än den från kryssningsfartyg. I föreslagen nod för stadsutveckling vid Stigberget och Stigbergskajen beskrivs framtida stadsbebyggelse främst rymma innehåll som kan stödja en framtida bytespunkt för kollek- tivtrafik. Efterföljande planering får visa på möjligheter att även rymma andra funktioner. Översiktsplanen utgår från den vägledning om farligt gods som Länsstyrelsen åberopar. Kommunen avser att komplettera gällande översiktsplans vägledning om risker avseende farligt gods med annat styrande dokument. Farligt gods inom området bör hanteras i efter- följande planering. Klimatrelaterade risker: Skyfall, översvämning och geoteknik Länsstyrelsen anser att det kan vara motiverat att se över lämpliga planeringsnivåer vid större nya strukturer. Om samma planeringsnivåer används som för innerstaden fortsätter kommu- nen att bygga in sårbarheter och negativa konsekvenser, om planerade skydd briser eller inte blir av, blir ännu större. Kretslopp och vattennämnden önskar att skyfallsleder visualiseras tydligare. De anser ock- så att skyfallsåtgärder bör förtydligas för övriga delar av området utöver Jaegerdorffsmotet (såsom Masthugget, Fiskhamnen, Majnabbegatan och vid Klippan). De vill också att sam- spelet mellan risk för instängda områden och högvattenskydd blir belyst. Naturskyddsföreningen i Göteborg anser att översiktsplanen har goda ambitioner för sky- fallshantering, men framhåller samtidigt att Södra älvstranden bör innehålla fler mjuka kant- zoner. SGI påpekar att fördjupningen tydligare behöver beskriva geologiska och geotekniska förhållanden. Exploateringsnämnden konstaterar att de geotekniska förutsättningarna kan innebära begränsningar vad gäller byggnation i området, i synnerhet utmed älven. Det är tro- ligen inte möjligt att grundlägga för ny bebyggelse i befintlig kaj. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att älvnära områden inom Södra älvstranden bör föl- ja samma strategier som för övriga delar av centrala staden eftersom • De låglänta delarna av centrala Göteborg redan idag är beroende av att yttre skyddspor- tar kommer på plats för att skydda mot stigande havsnivåer • Det inte är samhällsekonomiskt att skydda vissa områden extra mycket genom tex ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 35 högre marknivåer eller högre högvattenskydd. Staden behöver fortsätta planera för att de storskaliga skydden kommer på plats och lägga de gemensamma resurserna på dem • Staden vill undvika att höjdsättning skapar ytterligare problematik med större instäng- da områden bakom högvattenskydd. Granskningshandlingen har förtydligats avseende att högvattenskydd för området primärt handlar om höjdsättning och sekundärt om tekniska skydd. Skyfallsleder för området synliggörs i sin helhet i kartlagret värden och hänsyn. Gransknings- handlingen har också förtydligats avseende skyfallsåtgärder för resterande del av planom- rådet och risk för instängda områden. De mjuka kantzoner som pekas ut är de som anses lämpliga och möjliga för detta. Reste- rande delar av kaj har ett vattendjup som gör att mjuka kantzoner inte bedöms möjliga. Granskningshandlingen har reviderats så att den föreslagna utbyggnaden i älven utgår. Oli- ka begränsningar för byggnation utmed älven kommer att studeras vidare i efterföljande planering. Granskningshandlingen har även kompletterats med att geotekniska säkerhetsfrågor behö- ver beaktas i fortsatt planarbete som berör områden med översvämningsrisk. Fördjupade utredningar utförs inom ramen för efterföljande planering. Granskningshandlingens kunskapsunderlag, planeringsförutsättningar, har kompletterats med en beskrivning av markens egenskaper. Övrig teknisk infrastruktur Göteborg Energi bedömer att Södra älvstranden är väl försörjt med el. Elnätet har kapaci- tet att försörja området men kräver cirka 5–10 nya transformatorstationer. Fjärrvärmenätet behöva utvecklas norr om Oscarsleden, från Masthuggshalvön till Klippan. Det behövs även en ledning under älven. Fjärrkyla och gasnät finns idag endast i östra delarna (vid Masthugg- skajen) men kan utvecklas västerut om intresse finns. Fibernät finns i området och utvecklas efter behov. Göteborg Energi påtalar vikten av utrymme för ledningsnät vid planering av gatustrukturen. Göteborg Energi framhåller att Rosenlundsverket har en viktig funktion som spets- och reservanläggning för fjärrvärme, som huvudproduktionsanläggning för fjärrkyla samt en vik- tig nod för fibernätet. Rosenlundsverkets produktion av fjärrvärme planeras att avvecklas till år 2040–2045. Fram till dess behöver befintlig verksamhet kunna fortgå utan begränsningar. Det innebär att Göteborg Energi behöver kunna lossa olja från båtar vid intilliggande kaj och när det är dags att riva delar av Rosenlundsverket måste de kunna komma åt konstruktioner- na på ett effektivt sätt. Fjärrkyla behöver bibehållas vid Rosenlundsverket vilket innebär att delar av byggnaden behöver bevaras och att ledningar, pumpar m.m. för kylaverksamhet, fiberverksamhet och nödvändiga stödfunktioner behöver finnas kvar även på lång sikt (efter 2045). Gryaab hänvisar till tidigare synpunkter angående tillskottsvatten och anläggningar för spillvatten. De påpekar att deras undermarksanläggningar för spillvatten inte kan flyttas, vil- ket kan skapa luktproblem när staden förtätas. Kommunens kommentarer: Noteras. Granskningshandlingen har förtydligats avseende information till efterföljande pla- nering. 36 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Broar kontra vattenburna transporter Många remissinstanser är negativt inställda till ytterligare broar över älven och vill att kom- munen istället fokuserar på vattenburen trafik. Denna syn framförs av framförallt Länssty- relsen, Trafikverket, Sjöfartsverket, Göteborg & Co, GHAB, Föreningen Svensk Sjöfart, Styrsöbolaget, Skärgårdslinjen i Göteborg & Bohuslän AB, Skärgårdsredarna och Cstrider. Länsstyrelsen anser att framtida gång- och cykelbroar över Göta älv utgör en risk för påtaglig skada på riksintresse för kommunikation, sjöfart genom att påverka framkomligheten och sjösäkerheten på älven. Den kumulativa effekten av fler hinder behöver beaktas. Länsstyrelsen delar härigenom Trafikverkets och Sjöfartsverkets syn i frågan (läs mer under Riksintressen som berörs av ändringen för Södra älvstranden). Många remissinstanser framhåller att vattenburna transporter är flexibla lösningar som kan minska belastningen på vägnätet samt vara både miljömässigt och kostnadsmässig mer effektiva än en bro. Många framhåller att broar försvårar för sjöfarten samtidigt som vatten- burna transporter kommer att öka. Att försvåra för sjöfarten begränsar besöksnäring, yrkes- sjöfart samt utflykts- och restaurangverksamhet. Båtar är ett tillskott till en vacker, speciell och attraktiv stadsmiljö och skulle stärka översiktsplanens syfte att levandegöra stråken och kajkanterna längs älven. Skärgårdsturer och upplevelser kopplade till sjöfart är en stor del av Göteborgs maritima karaktär och nyttjas av såväl besökare som invånare. Skärgården är be- roende av en god tillgänglighet till såväl farleden som till fartygen. Flera instanser vill därför att förslaget om broar över älven ändras till en effektiv och flexibel kollektivtrafik över älven. Även synpunkter från privatpersoner har handlat om möjligheten att ta sig över och runt äl- ven från olika målpunkter. Styrsöbolaget lyfter fram att det är särskilt viktigt att inte låsa fast sig vid en bro vid nuva- rande tysklandsterminalen eller Hugo Hammars kaj – Packhusplatsen. Låga broar där skulle spärra av och fördröja för de flesta av fartygen i hamntrafik och vattenburna transporter. Göteborg & Co önskar att översiktsplanen kompletteras med beskrivningar av fler möjliga förbindelser än broar, som färjetrafik, andra vattenburna transportmedel, till och med tunnel eller linbana. Andra instanser, såsom Göteborgsregionen (GR) ser att omvandlingen utmed älvkanten ger möjlighet till fler älvförbindelser som kan knyta samman staden. Grundskolenämnden noterar att nya älvförbindelser skapar nya möjligheter för att hantera det framtida skolbeho- vet. Västsvenska handelskammaren ser ett stort värde i att knyta ihop södra och norra älvstran- den, och därmed få en mer sammanhängande stad. Det behövs därför plats för fler möjliga färjeförbindelser över älven. De tillstyrker också en ny gång- och cykelbro mellan Tysklands- terminalen och Eriksberg under förutsättning att bron inte blir ett hinder mot yrkessjöfart på älven. Brons höjd och öppningsstrategi behöver därför utformas efter yrkessjöfartens behov. Kommunens kommentarer: Se kommunens kommentarer i avsnittet om riksintresse för kommunikation, sjöfart. Stadsbyggnadsförvaltningen delar synpunkten om att båtar utgör ett attraktivt tillskott till stadsmiljön. Båtars olika funktioner är viktiga för staden ur flera perspektiv, såväl för till- gänglighet, mobilitet som för turism. Granskningshandlingen har förtydligats avseende att vattenburna transporter är en viktig del av stadens infrastruktur och mobilitet. Den har också förtydligats att framtida angöring för skärgårdstrafiken för Stigberget flyttas något västerut. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 37 Ändringen av översiktsplanen medför att det adderas fler lägen för älvförbindelser längs Södra älvstranden, i första hand för färjetrafik. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att det stärker möjligheten att knyta ihop norra och södra älvstranden och bidrar till en mer sammanhängande stad och ett levande älvrum för stadens invånare och besökare. Kajer Remissinstansernas syn på hur kajerna ska användas inom Södra älvstranden varierar. Flera framhåller att kajerna behövs för stora fartyg och att de därför inte kan vara tillgängliga för gående, cyklister eller färjetrafik. Det finns samtidigt önskemål om att kajstråken ska öppnas upp för gång- och cykel. Flera framhåller att det behöver tas hänsyn till befintliga verksam- heter. Sjöfartsverket poängterar att Stigbergskajen fortsatt kommer att användas som kaj för kryssningsfartyg och andra fartygsbesök. De anser inte att användningen Mindre hamn åter- ger den användning som Göteborgs hamn fortsatt kommer ha i området. Sjöfartsverket an- ser att turistsjöfarten försämras av kajplatser längs Södra älvstranden. Göteborgs Hamn AB (GHAB) anser att Stigbergskajen (Amerikakajen) främst ska an- vändas som kryssnings- och paradkaj. De bedömer att det behövs fler paradkajer och kajer för entreprenadfartyg, då örlogsbesöken väntas öka efter Sveriges NATO-inträde. Förslaget om ökad tillgänglighet för gående och cyklister och angöring för båt och färjetrafik i den östra delen av Stigbergskajen bör därför utgå. GHAB framhåller att de av säkerhetsskäl be- höver kunna spärra av området och att de behöver rådighet över hela Stigbergskajen. Stor- leken på fartygen ökar markant och det behövs vändytor öster om Stigbergskajen. GHAB anser också att planering runt Amerikaskjulet behöver ta hänsyn till befintlig verksamhet. Det handlar om bland annat parkeringsytor för verksamheter, anställda och besökande. Styrsöbolaget anser att staden ska ta hänsyn till kollektivtrafik och turisttrafik med fartyg och att området Stenpiren – Hisingsbron därför inte enbart bör allokeras till fartyg som inte påverkas av eventuella framtida broar. Yrkessjöfart bör möjliggöras och prioriteras vid Lilla Bommen, Packhuskajen, Stenpiren, Lindholmspiren, Eriksberg och Klippan. Styrsöbolaget är positiva till att levandegöra stråk och miljöer längs kajkanterna på båda sidor av älven. Detta kommer öka efterfrågan på vattenburna transporter och resor vilket behöver beaktas i översiktsplanen. Stadsmiljönämnden vill att det säkerställs viss framkomlighet för gång och cykel utmed älvstråket förbi Amerikakajen även vid fartygsanlöp. Privatpersoner understryker också vik- ten av koppling till älven. Västra Götalandsregionen (VGR) framhåller att nuvarande älvtrafik och eventuella fram- tida färjeförbindelser behöver försörjas med en natthamn, företrädesvis i anslutning till en färjeterminal på Södra älvstranden. De påpekar även att färjelägena längs Södra älvstranden kan komma att ändras beroende på framtida exploatering. GHAB och Skärgårdslinjen anser att kommunen bör tar fram en kajstrategi. GHAB framhåller behovet av en effektiv förvaltning och hantering av juridiska frågor. Möjligheten till samnyttjande av nya kajer för olika ändamål bör beaktas vid eventuell flytt av Fiskham- nen. Det krävs en tillfällig kryssningskaj under byggtiden för Lindholmsförbindelsen. Skär- gårdslinjen ser att en långsiktig plan för kajer och farleder kan säkerställa att tillräckliga kaj- lägen bevaras och utvecklas för turbåtstrafiken och integrera vattenburen kollektivtrafik och turbåtstrafik som en del av stadens hållbara transportstrategi. Konsekvenser av omvandling av kajområden för befintliga och framtida sjöfartsaktörer bör utredas. Greencarrier AB vill att skeppet Götheborg flyttar till Masthuggskajen och att ett upple- velsecenter/handelshus placeras bredvid skeppet. Det skulle stärka Göteborgs position som hamnstad och internationell turistdestination, stärka Järntorget och älvstråkets attraktivitet 38 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE och bli ett nav för näringsliv och utbildning. Med skeppets närvaro vid Masthugget förstärks kopplingen från innerstaden till vattnet. Tydliga siktlinjer från Nordhemsgatan, Värmlands- gatan och Järntorget gör skeppet synligt från långt håll. Aktivitetsgruppen för bevarandet av Slottsbergets färjeläge vill bevara Slottsbergets fär- jeläge. De föreslår att en framtida färja ska trafikera både Sörhallskajen och Slottsberget inn- an färjan tar sig över till Fiskhamnen. För att skapa en attraktiv färjetrafik som bygger på tvärförbindelser över Göta älv behöver det finnas landbaserad kollektivtrafik att knyta an till vid färjelägena. En privatperson föreslår ett nytt färjeläge i anslutning till Stigbergstorget. Sveriges fiskares producentorganisation (SFPO) framhåller vikten av att säkerställa loka- liseringsbehoven för verksamheterna i Fiskhamnen. De är viktiga för både den lokala eko- nomin och för stadens kulturella och historiska identitet. Stena Fastigheter framhåller att skyddsavstånd till fiskhamnens verksamhet behöver utredas. En privatperson anser att det behövs ökad kapacitet att ta emot olika typer av fartyg och att Försvarsmakten bör delta i planeringen utifrån beredskapsperspektiv. Personen anser ock- så att Fiskhamnen ska tas tillvara genom att många av de gamla byggnaderna bör sparas, och att nybyggnation ges liknande karaktär. Kommunens kommentarer: Se kommunens kommentarer i avsnittet om riksintresse för kommunikation, sjöfart. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att inriktningen för kajerna och ett framtida älvstråk framgår tydligt i gällande översiktsplan. Den pekar ut grönblåa älvstråk, norr och söder om älven. Det södra älvstråket sträcker sig från Älvsborgsbron till Tingstadstunneln och utgör en viktig grund för att binda samman staden vid älven, där olika funktioner behöver samsas längs kajsträckan. Utöver rekreation är det även ett viktigt kommunikationsstråk, särskilt för gående och cyklister. Ändringen av översiktsplanen fördjupar och förtydligar denna inrikt- ning. Granskningshandlingen har reviderats så att markanvändningen “mindre hamn” omfattar kryssnings- och paradkaj. En ytterligare yta för kryssnings- och paradkaj, invid Majnabbe, har också lagts till på markanvändningskartan. Granskningshandlingen har även förtyd- ligats avseende att kajen längs med utpekat verksamhetsområde, utöver Stigbergskajen, kommer att reserveras för större fartyg. Delar av kajområdet kommer behöva kunna stängas av för allmänheten vid Stigbergskajen och Masthuggskajen. Önskemål om parkering likt dagens situation kan inte tillgodoses när området omvandlas till en innerstadsmiljö med en strategisk bytespunkt för kollektivtrafik. Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar med en kajstrategi som syftar till att klargöra kajers framtida användning inom hela älvrummet från Älvsborgsbron till Marieholmsbron. Fram- tida behov och lokaliseringar av färjetrafik längs med kajen vid Södra älvstranden kräver en fortsatt dialog med VGR och nya lägen och förbindelser behöver tillkomma utifrån en över- gripande stadsbyggnadsstruktur, där kopplingen till gatunät och landbaserad kollektivtrafik blir viktig. Förvaltningen ser positivt på fortsatt dialog och samtal genom kajstrategin. Omvandling av Oscarsleden Många remissinstanser är positiva till att omvandla Oscarsleden till en mer integrerad gata i staden. Bland annat Göteborgsregionen (GR), miljö och klimatnämnden, exploaterings- nämnden, stadsmiljönämnden, äldre- samt vård- och omsorgsnämnden, Naturskydds- föreningen i Göteborg och Visans vänner. Andra remissinstanser är kritiska. Framförallt ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 39 Länsstyrelsen, grannkommuner och Göteborgs Hamn AB. Flera instanser anser att det be- hövs trafikanalyser som visar hur trafiken påverkas eller omfördelas i ett större perspektiv. Länsstyrelsen lyfter att det inte är möjligt att utforma Oscarsleden som en mer stadsmäs- sig gata så länge leden är av riksintresse för kommunikationer (läs mer under Riksintressen som berörs av ändringen för Södra älvstranden). Partille och Mölndals kommuner framhåller att utvecklingen av Södra älvstranden behö- ver beakta regionens övergripande behov och eventuella konsekvenser för närliggande kom- muner. Mölndals stad befarar att en omvandling av Oscarsleden till en mer integrerad gata gör att en del av dagens trafik väljer andra färdvägar och därmed riskerar att påverka infra- strukturen i Mölndal. De menar att planering som påverkar Oscarsleden inte enbart kan utgå från lokala förhållanden, utan måste väga in hela regionens intressen. Miljö- och klimatnämnden understryker att det behövs åtgärder för att minimera Oscars- ledens negativa påverkan och att utvecklingen mot en mer integrerad gata behöver gå hand i hand med ett kraftigt minskat trafikarbete i stort. Exploateringsnämnden poängterar att en omvandling av Oscarsleden har stor betydelse för områdets möjliga utbyggnad, struktur och innehåll. De vill att etappvis utbyggnad och fi- nansiering av ombyggnad av Oscarsleden studeras i samverkan med Trafikverket. Det behövs också trafikanalyser som visar på trafiksituationen, kapacitet, flöden och omfördelning i nätet såväl inom Södra älvstranden som på övriga leder i staden. Trafikverket indikerar att de avser att genomföra en trafikanalys av det övergripande vägnätet i storgöteborg under förutsättning att Göteborgs Stad visar intresse av att överta väghållarskapet på Oscarsleden. Göteborgs Hamn AB (GHAB) anser att Oscarsleden bör fortsätta ha standard och kapacitet som en Europaväg. Om den ska byggas om måste konsekvenser för godstrafiken utredas. Västsvenska handelskammaren tillstyrker att successivt omvandla Oscarsleden till en in- tegrerad stadsgata. Det går inte att omvandla Södra älvstranden till ett attraktivt bostads- område utan att bygga över Oscarsleden eller att med andra medel minska trafikflödet och hastigheten på leden. En omvandling måste föregås av en analys av hur genomfartstrafiken kan hanteras och hur trafiken påverkas i ett bredare perspektiv. Utfallet av analysen bör avgöra om och när en omvandling till stadsgata är möjlig. Riksbyggen samt Hemsö och Robert Dicksons stiftelse välkomnar att Oscarsleden behålls i befintlig utformning vid Jaegerdorffsplatsen, då det skapar tydliga förutsättningar i deras på- gående planarbete. De betonar vikten av samordning och öppen dialog mellan det pågående planarbetet och ändringen av översiktsplanen. En privatperson anser att Oscarsleden bör överdäckas eller sänkas. Kommunens kommentarer: Se kommunens kommentarer i avsnittet om riksintresse för kommunikation, väg. Stadsbyggnadsförvaltningen håller fast vid att Oscarsledens funktion på lång sikt behöver förändras. Det behövs dialog på mellankommunal och delregional nivå tillsammans med be- rörda parter för att hitta rätt åtgärder i trafiksystemet för att möjliggöra en förflyttning och nå stadens uppsatta mål. Staden avser att arbeta vidare med frågeställningar som dessa i det nyligen uppstartade arbetet med SUMP (Sustainable urban mobility plan) som staden är ålagda att göra utifrån TEN-T förordningen och utpekandet av Göteborg som en av Sveriges urbana knutpunkter. Konsekvenser för godstrafiken på Oscarsleden behöver utredas vidare utifrån den inriktning som finns i nuvarande översiktsplan och i stadens SULP (Sustainable urban logistic plan). 40 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Granskningshandlingens kunskapsunderlag, planeringsförutsättningar, har kompletterats med beskrivning av förutsättningarna för en etappvis utbyggnad där en omvandlad Oscars- led ingår. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att samordning mellan översiktlig planering och de- taljplanering för Jaegerdorffsområdet är fortsatt viktig för att nå stadens ambitioner med området. Förvaltningen avser inte att studera alternativ med en överdäckning eller tunnel inom arbe- tet med ändring av översiktsplanen då kommunens inriktning är en mer integrerad gata i markplan med fler plankorsningar. Kollektivtrafik, gång- och cykel Flera remissinstanser är positiva till bättre och attraktivare gång- och cykelkopplingar. Stads- miljönämnden betonar vikten av att infrastruktur för hållbar mobilitet behöver finnas på plats från start för att utveckla hållbara vanor från början. Naturskyddsföreningen i Göteborg ef- terfrågar tydligare ställningstagande att bilen och parkering prioriteras ner. Exploateringsnämnden önskar förtydligande av hur och var staden planerar för nya gång- och cykelstråk, kopplingar över Oscarsleden, samt hur nya stråk kan kopplas ihop med befint- liga. Det är viktigt att belysa hur tvärgående kopplingar för cykel kan ske i och omkring kol- lektivtrafiknod och hur de ansluter till stadens pendelcykelstråk. De framhåller också vikten av tillräckliga ytor för metrobusstationer och andra allmänna ytor samt att de blir tillgängliga och nåbara med gång- och cykel. Riksbyggen, Hemsö och Robert Dicksons stiftelse ser satsningen på cykelpendlarled som en viktig åtgärd för att stärka hållbar mobilitet och ett attraktivt stadsliv. Äldre- samt vård- och omsorgsnämnden lyfter å andra sidan att pendlingscykelstråket längs Södra älvstranden kan utgöra en barriär för fotgängare. Snabba cyklister och elcyklar upplevs av många äldre personer som stora osäkerhets- och otrygghetsfaktorer när de rör sig i staden. Visans vänner välkomnar att bygga samman staden genom att arbeta bort barriärer och skapa fler kopplingar ner mot och över älven. De efterfrågar bättre tillgänglighet till Kustens hus, lägre bullernivåer i området, och levande och attraktiva gång- och cykelstråk. Privatpersoner anser att det är viktigt att belysa placeringen av ny hållplats vid Stigbergs- torget ur alla aspekter samt genom samverkan med lokala aktörer. Utvecklingen av Stig- bergstorget behöver beakta olika rörelsemönster och att det är en nod för många publika besöksmål. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i att infrastruktur för hållbar mobilitet behöver fin- nas på plats från start för att utveckla hållbara resvanor. Staden har ett mål att minska mo- toriserat vägtrafikarbete med 25 procent till 2030. Granskningshandlingen har konkretiserats och förtydligats avseende potentiella stråk över Oscarsleden genom att korsningspunkter markeras på markanvändningskartan. Ändringen av översiktsplanen anger rekommendationer för Stigberget och Stigbergskajen för en attraktiv stadsmiljö med mänsklig skala och vistelsekvaliteter. Tillräckliga ytanspråk för metrobusstationer bör hanteras i efterföljande planering vid Jaegerdorffsmotet och Stig- berget. Rörelsemönster och målpunkter på Stigberget beaktas i detaljplanearbetena. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 41 Naturmiljö och park Flera remissinstanser efterfrågar mer utrymme för natur och park inom Södra älvstranden. Framförallt miljö- och klimatnämnden, stadsmiljönämnden, Naturskyddsföreningen, försko- lenämnden och Visans vänner. Stadsfastighetsnämnden anser tvärtom att utbredningen av parker, allmän platsmark samt lokalisering och utformning av nya blå eller gröna miljöer och skyfallsytor ska ta hänsyn till planerade kommunala behov. Flera instanser önskar att parker och gröna stråk tydligare markeras på markanvändningskartan. Miljö och klimatnämnden vill se en större park utmed älvstråket som en ekologisk kant- zon och ge allmänheten vattenkontakt. Stadsmiljönämnden förespråkar också en ny stads- delspark vid älvstråket (nedanför berget med Taubekullen som fond), som de anser är en bättre lokalisering än vid Majnabbe. Stadsmiljönämnden vill att behovet av såväl stadsdelsparker som bostadsnära parker till- godoses i enlighet med översiktsplanens inriktningar. Det är viktigt att parker får tillräckligt stor yta för att rymma önskade kvaliteter och att dagvatten/skyfallslösningar inte sker på be- kostnad av parkens vistelseytor. En större spridning av parker skulle ge fler invånare tillgång till parker och grönområden och placeringen av bostadsnära parker och stadsdelsparker bör utredas vidare. De anser inte att Gråbergets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse ska räknas in som del av den föreslagna parken vid Majnabbe. Naturskyddsföreningen i Göteborg vill att utveckling av biologisk mångfald prioriteras högre. Södra älvstranden bör innehålla fler mjuka kantzoner. Det behöver också förtydligas hur parkerna i Södra älvstranden ska länkas ihop för att gynna olika arter såsom insekter, groddjur och fåglar. Förskolenämnden önskar grönare miljöer runt stadens förskolor. Grönskan möjliggör för bättre luft- och bullermiljö och stärker klimatanpassningsarbetet. Visans vänner efterfrågar parkytor som är tillgängliga för allmänheten. Exploateringsnämnden anser att det behöver bli tydligare vad som avses vara kvalitativ park och vad som utgörs av andra gröna miljöer. För att analysera tillgång till befintliga och planerade parker och lekplatser, samt identifiera kvarstående behov att hantera strukturellt behöver en grönstrukturutredning tas fram. Exploateringsnämnden anser vidare att parker bör placeras intill skyfallsstråk och bli del i en sammanhängande grönblå struktur. Då det är svårt att etablera grönska i kajmiljö bör i stället ambitionerna kring grönska i gator, torg och övriga miljöer vara höga. Socialnämnd centrum vill att lämpliga lägen för park pekas ut i markanvändningskartan. Stadsmiljönämnden vill att gröna stråk synliggörs mer på markanvändningskartan och före- språkar en sträckning via Såggatan förbi Majvallen istället för Godhemsstråket. En privat- person förespråkar ett grönstråk längs Djurgårdsgatan för att förstärka kopplingen mellan Fiskhamnen upp mot Slottsskogen. Kulturnämnden anser att parker och stråk beskrivs på ett förtjänstfullt sätt. Gryaab anser att planförslaget ger förutsättningar att bevara den biologiska mångfalden och utveckla na- turvärden. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att föreslagna ytor för park, natur och allmän plats är tillräckliga och att förslagen till nya parker ger en större spridning av parker inom stads- delen. Granskningshandlingen har reviderats så att föreslagna parker redovisas på mar- kanvändningskarta som ytor i stället för symboler, samt mindre justeringar av gröna stråk. Granskningshandlingen har också kompletterats med beskrivning av grönstruktur inom om- rådet och analyser av tillgång till park. 42 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Föreslagen markanvändning uppnår översiktsplanens riktlinje om bostadsnära parker, med- an ytan för stadsdelspark är något mindre än vad som föreskrivs. Granskningshandlingen har kompletterats med att kommunal service ska lokaliseras i anslutning till parker och grö- nområden. Granskningshandlingen har reviderats till bostadsnära park vid Majnabbe och anpassats efter befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Mark för bostäder, verksamheter och samhällsservice Det finns många markanspråk inom Södra älvstranden. Remissinstanser efterfrågar ytor för såväl bostäder, verksamheter, offentliga platser, simhall, idrottshallar, skolor, förskolor, vård- och omsorgsboende och kultur. Exploateringsnämnden konstaterar att det kvarstår arbete för att hitta en balanserad struktur för Södra älvstranden utifrån andelen bostäder och verk- samheter samt behov av kommunal service och allmän platsmark i form av parker, gator, torg och andra platsbildningar. Det finns många markanspråk inom området såsom fiskhamn och eventuellt ny simhall och idrottshall. Företagsområdets utbredning behöver utredas, då verksamheternas omgivningspåverkan kan påverka förutsättningarna för anslutande bostads- bebyggelse. Exploateringsnämnden avråder från utbyggnad i älven utifrån ekonomiska risker och miljömässig belastning. Socialnämnd centrum saknar analys av lämpliga lägen för yt- krävande samhällsservice. Även stadsfastighetsnämnden och idrotts- och föreningsnämnden påtalar vikten av att säkerställa markreserv för utbyggnad av samhällsservice såsom bollplaner, idrottshallar och skolor. De anser att det behövs en simhall inom området. Även en privatper- son ser behov av en simhall inom Södra älvstranden. Äldre- samt vård- och omsorgsnämnden ser behov av ett nytt vård- och omsorgsboende med 80 – 100 platser inom Södra älvstranden. Grundskolenämnden ser att det behövs ca 400–600 skolplatser i en tillkommande grund- skola samt 2–3 grupper anpassad grundskola. Staden har en befintlig skuld av skolplatser i stadens centrala delar och för varje ny bostad behöver skolbehovet omhändertas. Både grund- skolenämnden och idrotts- och föreningsnämnden anser att idrottshallar, för både elever och föreningsliv, bör samplaneras med skolorna. Miljö- och klimatnämnden framhåller att det är viktigt att tidigt prioritera lägen med god luft- och ljudmiljö för förskolor, skolor, bostäder samt parkområden i Södra älvstranden. Förskolenämnden påtalar vikten av att förskolor planeras in tidigt i processen. Barn ska kunna röra sig självständigt på förskolans utemiljö, vilket gör att det inte bör vara för stora höjdskillnader. Ytor där vatten kan bli stillastående ska inte räknas som friyta. Platsen bör ha möjlighet att ge avvägning mellan sol och skugga, för att motverka att det blir en så kallad hot spot på förskolegården. Cykelvägar nära förskola kan innebära ökad olycksrisk. Försko- lenämnden eftersträvar att förskolans utemiljö ska vara grön och innehålla begränsat med hårdgjord yta. Den totala ytan behöver därför vara tillräckligt stor. Västsvenska handelskammaren vill å andra sidan att skolor och förskolor i Södra älvstran- den planeras för en effektiv markanvändning. Enskilda gårdars ytanspråk får inte begränsa en hög exploateringsgrad. Hög täthet och samverkan mellan funktioner är avgörande för att skapa en levande och dynamisk stadsdel. Business Region Göteborg (BRG) påpekar att ef- terfrågan på verksamhetsmark är större än utbudet och ser att omvandlingen mot blandstad tränger undan verksamheter. Inom Södra älvstranden bör nya verksamhetsområden priorite- ras mer, då undanträngningen är störst i södra kommunen medan nya områden främst till- kommer i norr och angränsande kommuner. Detta kan innebära ökat vägtrafikarbete och för- ändrade transportmönster. Stena Fastigheter är positiva till en omvandling från industrimark till blandad stadsbebyggelse under förutsättning att det sker med respekt för den befintliga ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 43 bebyggelsen. De framhåller att kommunen i första hand bör utvärdera möjligheten att ställa om befintliga byggnader istället för att riva. Naturskyddsföreningen vill se tydligare formulering kring bevarandet av befintliga bygg- nader. En privatperson vill se ett center för rymdvetenskap, som ett landmärke vid älven. En an- nan ser behov av fler utegym i stadsdelen. Kommunens kommentarer: Ändringen av översiktsplanen för Södra älvstranden innebär en omvandling från industri- område till blandstad, med utvidgad innerstad och företagsområde. Inom markanvändning innerstad och stadskärna ryms ytor för bostäder, verksamheter och samhällsservice i olika typer av byggnader. Innehåll och form utgör en fråga för efterföljande planering. Granskningshandlingens kunskapsunderlag, planeringsförutsättningar, har kompletterats med beskrivning av hur marken kan användas för bostäder, verksamheter, allmän plats och samhällsservice (en strukturidé). Det är en utmaning att hitta lämpliga platser för skola och förskola inom området. En mindre skolenhet och tre mindre förskolor bedöms kunna rym- mas. Parallellt med ändringen av översiktsplanen pågår en lokaliseringsutredning för en simhall inom stadsdelen. Strukturidén utgör underlag i planering och är en av flera möjliga strukturer som ryms inom föreslagen markanvändningskarta. Ingen utbyggnad i älven föreslås och markförhållanden har konstaterats utmanande i hela området. Fortsatt arbete krävs för en ekonomi i balans vilket påverkar strukturidén. Ändringen av översiktsplanen för Södra älvstranden möjliggör för en effektivare markan- vändning av verksamhetsmark inom föreslaget företagsområde. Befintliga verksamheter inom området, utom färjeterminalerna, bedöms kunna vara kvar inom området. Södra älv- stranden bedöms inte kunna kompensera med verksamhetsmark för utträngningseffekter av stadsomvandling i andra delar av kommunen. Ändringen av översiktsplanen för Södra älvstranden anger att ny bebyggelse ska ta avstamp i befintliga bebyggelsemiljöer. Möjlig- heten att ställa om befintlig bebyggelse till andra ändamål bör undersökas i efterföljande planering. Identitet, konst, kultur och föreningsliv Kulturnämnden lyfter fram att Majorna har en tydlig identitet i Göteborg som alternativt, kulturtätt och varierat. De vill inte se en standardbebyggelse med vad de beskriver som en förväxt kvartersstad med hög exploatering utan att kommunen ska utveckla en stadsdel med en identitet som bygger vidare på förstaden Majorna och som via generösa grönytor och allmänna platser kan svara mot klimatutmaningar och sociala behov. Kulturnämnden öns- kar skarpare skrivningar om att ta vara på, samt värna, kulturmiljöer. De efterfrågar även en rekommendation om att stärka den karaktär och identitet som älvrummet ger centrala Göteborg. De ser en utmaning i värdeutveckling av marken längs Södra älvstranden och att stadsutvecklingen riskerar att tränga undan kultur- och föreningsliv. Intentionen att värna kulturlivet och kulturens behov behöver synliggöras i förhållningssättet till exploateringen i området för att undvika gentrifiering. Det behövs strategier för hur den nya stadsdelen kan inkludera både befintliga kulturverksamheter och ge möjlighet för nya verksamheter att ta plats. Kulturnämnden anser att offentlig konst bör vara en del av arbetet för att uppnå de kvaliteter som önskas i Södra älvstranden. De är positiva till de kreativa zoner som pekas ut 44 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE inom Södra älvstranden. Platserna är väl valda och har stor potential för intilliggande kultur- liv. Även socialnämnd centrum och Visans vänner är positiva till förslaget om kreativa zoner. Visans vänner efterlyser en tydligare definition av begreppet kreativ zon. Kreativa zoner bör fredas från detaljplaneläggning i minst fem år, och en eventuell planprocess bör därefter ske i nära samverkan och dialog med lokala aktörer. Kulturnämnden vill hitta angreppssätt för kulturljudzoner i planeringen. Exempelvis som en del av arbetet med de kreativa zonerna och ljuddämpande åtgärder i ny bebyggelse. Företagsområden skulle kunna lämpa sig bra för kulturljud. Kulturnämnden anser att arkeologi bör hanteras tidigt i planeringen för att minimera ne- gativ påverkan på fornlämningar i området. Historiska lämningar och stadens historia bör ges utrymme och lyftas fram. Stadsmiljönämnden efterfrågar en utredning av stadslivsstråk inom Södra älvstranden. Visans vänner anser att det kulturliv som finns i verksamhetsområdet Majnabbe/Fiskhamnen förutsätter särskild hänsyn för att nuvarande kulturaktörer ska kunna vara kvar och utvecklas. Eventuell ny bebyggelse bör studeras utifrån ambitionen att skapa en kreativ och tillåtande zon. Bebyggelsen bör hållas låg och småskalig, och inte i första hand flerbostadshus. Verksam- heterna och parken bör inte skäras av från vattnet. Privatpersoner vill värna kulturlivet kring Stigbergstorget under såväl ombyggnadsfasen som i framtiden. Området rymmer mycket historia som kan lyftas fram i olika sammanhang. Den lokala kunskapen och engagemanget är stort. De vill i samverkan med kommunen och Chalmers Arkitektur eller HDK gestalta en ”byggplats” som adderar värden till själva torget under byggtiden. Alexandersson Fastigheter i Göteborg AB anser att området vid Stigbergstorget bör behålla sin identitet med musik, mat och rik historia. Kommunens kommentarer: Se kommunens kommentarer i avsnittet om riksintresse för kulturmiljö. Förvaltningen delar kulturnämndens beskrivning av Majornas identitet och risken för undan- trängning av kultur och föreningsliv. Granskningshandlingen har kompletterats med tydliga- re intentioner om att värna kulturlivet och kulturens behov i stadsutveckling inom området. I samverkan med kulturförvaltningen avser stadsbyggnadsförvaltningen att ta fram en kul- turlivsanalys för området som ett underlag för efterföljande planering. Parker, företagsområdet och plats för kreativ zon är en förutsättning för att värna kulturliv och kulturaktörer i området. Förslag om hur en byggplats kan addera värden till platsen un- der byggtid utgör en fråga för pågående detaljplanering av Stigbergstorget och Lindholms- förbindelsen. Granskningshandlingen har reviderats så att Järnvågen utgår som område för platsbyggnad och förtydligats avseende förutsättningarna för en kreativ zon vid Majnabbe. Gransknings- handlingen har även reviderats utifrån analys om stadslivsstråk inom Södra älvstranden. Genomförandefrågor och processen Ekonomiska aspekter Exploateringsnämnden anser att bedömningar av genomförande och ekonomi behöver för- djupas för att utgöra en god grund för fortsatt beslutsfattande och planering av Södra älv- stranden. Det handlar framförallt om strukturella utmaningar som inte kan lösas i enskilda detaljplaner. Exempelvis hantering av skyfall och högvattenskydd där tidsmässiga och ge- nomförandemässiga beroenden behöver kartläggas och beskrivas. Det behövs även en ut- ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 45 byggnadsordning där investeringar och intäkter studeras tidsmässigt och möjligheter till samordningsvinster identifieras. Exploateringsnämnden bör ta ett inriktningsbeslut som tydliggör de ekonomiska förut- sättningarna att genomföra stadsutvecklingen i Södra älvstranden, då många av de struktu- rella utmaningarna i området är kostnadsdrivande och för att ge tillräcklig vägledning för detaljplaner. Genomförande av förslaget kommer ge staden ökade driftkostnader för allmän plats och högvattenskydd. Kretslopp och vattennämnden konstaterar att utbyggnad av vatten och avlopp kommer att vara kostsamt och ta mycket plats i ett område med stor konkurrens om mark både ovan och under mark. Västsvenska handelskammaren poängterar vikten av ekonomisk bärighet i projekten. De ser utmaningar i en relativt låg exploateringsnivå i kombination med behov av omfattande investeringar. Även Wallenstam AB ifrågasätter om förslaget är ekonomiskt realiserbart. Wallenstam ser en problematik med att befintliga verksamhetsutövare trycks undan och blir av med sina investeringar. Exploateringsnämnden påtalar att investering i husbåtar innebär ett stort risktagande då båtplatserna upplåts med tidsbegränsade arrenden vilket påverkar möjligheten till finansie- ring. Det finns även svårigheter med att uppfylla tillgänglighetskrav enligt Boverkets bygg- regler. Visans vänner anser att frågan om hyressättning och finansieringsformer hos kommunen och de kommunala bolagen bör diskuteras vidare utifrån stadens ambition att skapa och vid- makthålla ett levande kulturliv. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingens kunskapsunderlag, planeringsförutsättningar, har kompletterats med beskrivning av hur marken kan användas för bostäder, verksamheter, allmän plats och samhällsservice (en strukturidé). Strukturidén utgör underlag i planering och är en av flera möjliga strukturer som ryms inom föreslagen markanvändningskarta. Granskningshand- lingens kunskapsunderlag, planeringsförutsättningar, har kompletterats avseende förut- sättningar för genomförande och strukturella beroenden inom området. Stadsbyggnadsförvaltningen delar synen att exploateringsnämnden ska tydliggöra de eko- nomiska förutsättningarna för efterföljande planering av Södra älvstranden genom ett in- riktningsbeslut. Högre exploateringsgrad medför ökat behov av kommunal service. Det på- verkar även skala och siktlinjer för omgivande bebyggelse, vilket medför risk för påverkan på riksintresse för kulturmiljön. Det föreslagna företagsområdet ska möjliggöra för befintliga verksamheter att stanna kvar inom området. Hyressättning och finansieringsmodeller utgör inte frågor för översiktsplanen. Stadsbygg- nadsförvaltningen hänvisar frågan till berörda parter såsom Stadsfastigheter och Higab AB som förvaltar byggnader inom området. Etapper och hänsyn under byggtiden Exploateringsnämnden framhåller att de pågående detaljplanearbetena vid Jaegerdorffsmo- tet ger möjlighet till en utveckling i närtid. De finns samtidigt en risk att pågående planer skapar låsningar för områdets långsiktiga utveckling om det inte tas ett helhetsgrepp kring området. För att identifiera hur och vilka delar av området som kan utvecklas på kort respek- tive lång sikt behövs en tydlig inriktning för struktur, skyfall och hantering av Oscarsleden. 46 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Grundskolenämnden påtalar vikten av gränsöverskridande lösningar och överbrygga bar- riärer för att omhänderta skolbehovet. Samarbete mellan stadens planering av Södra älvstran- den, Centralenområdet, Evenemangsområdet men även kring Backaplan, kan effektivisera när i tid olika skolenheter behöver tillskapas. Nya älvförbindelser skapar möjligheter för att hantera det framtida skolbehovet. Alexandersson Fastigheter i Göteborg AB befarar att deras verksamhet kommer att påver- kas av Lindholmsförbindelsen. Drift och underhåll av deras fastigheter måste kunna säker- ställas både under byggnationen och efter färdigställandet av Lindholmsförbindelsen. Tun- nelns läge och höjd behöver studeras. Det är viktigt att bilar kan komma till fastigheterna via Kjellmansgatan/Bangatan. Alexandersson Fastigheter påpekar att miljön och säkerheten på och kring Stigbergstor- get bör rustas upp innan, under och efter byggnation av nytt hållplatsläge på Stigbergstorget. Lokalhyresgäster ska inte förlora kunder på grund av byggnationen. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen delar exploateringsförvaltningen syn om fortsatt behov av en tydlig inriktning för struktur, skyfall och hantering av Oscarsleden vid Jaegerdorff. Förvalt- ningen bedömer att det helhetsgrepp som krävs, förutsätter ansvarsfördelning och samver- kan mellan olika aktörer och delprojekt för att nödvändiga åtgärder ska kunna genomföras. Stadsbyggnadsförvaltningen välkomnar en fortsatt dialog om gränsöverskridande lösningar och samverkan mellan olika delområden i innerstaden. Synpunkter kring Lindholmsförbindelsen eventuella påverkan på fastigheter förmedlas till pågående planering av Stigberget och Lindholmsföbindelsen. Delaktighet och samverkan Business Region Göteborg (BRG) och Västsvenska handelskammaren lyfter vikten av tidig dialog med berörda företag vid utveckling av områden som redan används för verksamheter. Särskilt i Fiskhamnen. Lösningar för verksamheterna bör komma på plats tidigt för att möj- liggöra smidiga flyttar och underlätta efterföljande bostadsutveckling. För de tomträttsupplå- telser som upphör bör uppsägning ske genom välavvägda överenskommelse. Äldre- samt vård- och omsorgsnämnden påtalar vikten av att människor kan bli delaktiga i stadslivet. Äldre personer bör därför involveras i workshopar och dialoger i stadutvecklings- processerna. Gryaab betonar vikten av samråd med dem vid planering och byggnation eftersom deras undermarkanläggningar inte kan flyttas. Gryaab behöver säkra markrättigheter för sina an- läggningar vid större förändringar av markanvändning eller försäljning av kommunala fast- igheter. Riksbyggen, Hemsö och Robert Dicksons stiftelse betonar vikten av samordning och öp- pen dialog mellan planeringsnivåerna eftersom arbetet med översiktsplanens ändring pågår parallellt med detaljplanering på deras fastigheter. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen och exploateringsförvaltningen har dialog med Fiskhamnsverk- samheterna om planering av ny fiskhamn. Förvaltningen delar synpunkten om vikten av en fortsatt dialog med företag inom samt aktörer som ingår i pågående planering. I mars 2025 beslutade exploateringsnämnden om inriktning av hantering av tomträtter inom området. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 47 Flera äldregrupper involverades under samrådet och synpunkter som framkom i dialogen har sammanfattats i bilaga till samrådsredogörelsen. Redaktionellt Stadsmiljönämnden, Västra Götalandsregionen (VGR) och Sjöfartsverket har redaktionella synpunkter på de ändringar som rör Södra älvstranden. Bland annat om benämning av olika parker, att parker och stråk ibland saknas på markanvändningskartan, ordval och nyanser i olika skrivningar och faktafel. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har justerats redaktionellt. MÖLNDALSÅNS DALGÅNG Generellt Göteborgsregionen (GR) och Mölndals kommun betonar vikten av samverkan inom Möln- dalsåns dalgång. GR önskar att markanvändningskartan även visar den del av den gemensam- ma fördjupade översiktsplanen som rör Mölndals kommun för att få en tydligare förståelse för området i sin helhet. Stadsmiljönämnden vill att det förtydligas att Mölndalsåns dalgång är en befintlig fördju- pad översiktsplan från 2017 och att ändringen avser att den arbetas in i den digitala platt- formen. Nämnden anser att fördjupningen är ofullständig om den endast utgår ifrån de do- kument som togs fram då. Fördjupningen för Mölndals åns dalgång bidrar därmed till att cementera gamla underlag och strukturer och att stadens mål inte kan nås. Göteborg & Co AB är positiva till att fördjupningen för översiktsplanen för Mölndalsåns dalgång arbetas in som en integrerad del av översiktsplanen. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats med att ursprunget till förslaget är ett gemensamt arbete mellan Mölndal och Göteborg, men tar inte med den del av fördjupningen som ligger inom Mölndals kommun. Ändring till utvidgad innerstad Flera remissinstanser är positiva till att omvandla Mölndalsåns dalgång till utvidgad inner- stad, framförallt Göteborg & Co och Västsvenska Handelskammaren. Göteborg & Co ser att en omvandling till utvidgad innerstad med blandad stadsbebyggelse ligger i linje med Gö- teborgs Stads program för destinationsutveckling och stärker evenemangsområdets framtida attraktionskraft. Västsvenska Handelskammaren ser att det stärker näringslivet och bidrar till en mer attraktiv stad. Wallenstam anser att även Kallebäck bör klassas som utvidgad innerstad på samma sätt som Mölndalsåns dalgång. Naturskyddsföreningen är positiv till att nybyggnation ska ske på redan ianspråktagen mark och att befintliga byggnader ska användas till nya ändamål. De önskar dock skarpare skrivningar för att få tydligare vägledning för efterföljande beslut. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats angående Lisebergs betydelse för stråket. Kallebäck utgör inte en sammanhängande del av innerstaden och har begränsad potential 48 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE att bli det på grund av barriärer i form av väg och järnväg. Skår är inte heller del av innersta- den, även om det ligger centralt. Mölndalsåns dalgång markeras som innerstad på grund av att det skapas sammanhängande innerstadsmiljöer. Området har också god kollektivtrafik- försörjning och har goda kopplingar till övriga staden. Granskningshandlingen har förtydligats avseende att nybyggnation på orörd mark och riv- ning av befintliga byggnader ska undvikas. Kollektivtrafik, gång och cykel Flera remissinstanser ser att det är viktigt att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt för att begränsa trafikalstring inom området. Göteborg & Co framhåller tvärtom vikten av att området har god tillgänglighet för bilburna besökare. Exempelvis genom parke- ringskapacitet, smidiga kopplingar till E6/E20 samt befintliga och tillkommande lokalgator. De ser att bilen ofta är det primära transportmedlet till besöksmålen inom området. Länsstyrelsen betonar vikten av att kommunen genomför föreslagna åtgärder för att mot- verka ökad trafik. Västra Götalandsregionen (VGR) önskar att planförslaget beaktar behov av framtida stopp för metrobuss på eller vid E6 i anslutning till Kallebäck, helst i anslutning till ny gång- och cykelbro. Det behövs bättre av- och påfart för busstrafiken i Kallebäcksmotet för att möjlig- göra stombuss via E6 i stället för Sankt Sigfridsgatan. VGR är positiva till att öka tillgången till service och att utveckla gång- och cykelförbindelser i lokalvägnätet. Mölndals stad upplyser om att de inte har angett någon exakt sträckning av ett pendel- cykelstråk i Mölndalsåns dalgång utan endast funktionen som sådan. Mölndals långsiktiga ambition är att bygga ut pendelcykelstråk på båda sidor av järnvägen och E6an, men inte som snabbcykelstråk i direkt anslutning till dessa riksintressen. De förutsätter att Göteborgs avsikt med ett nytt cykelstråk ligger i linje med Mölndals intentioner. Exakt sträckning kan preciseras i samråd mellan kommunerna i senare skede. Stadsmiljönämnden anser att fokus bör ligga på pendelcykelstråket i Mölndalsvägen efter- som ett snabbcykelstråk längs järnvägen inte är möjligt att genomföra och att det är svårt att genomföra ett cykelstråk på Kallebäckssidan. Exploateringsnämnden konstaterar att biltrafiksystemet är hårt belastat inom området och att det behövs ett helhetsgrepp avseende trafikalstring. De önskar att trafikutvecklingen ana- lyseras inom ramen för ändringen av översiktsplanen som underlag för att identifiera lämp- liga åtgärder för att främja gång- och cykelutvecklingen och minska biltrafiken, samt som underlag för dialog med Trafikverket. Stadsmiljöförvaltningen önskar att det förtydligas att barriäreffekter för gång och cykel ska minska och att korsningspunkter för gång och cykel ska förbättras. Naturskyddsföreningen i Göteborg stöttar omvandlingarna för fotgängare och cyklister och är positiv till förslaget om blandad stadsbebyggelse. De anser dock att det saknas ställ- ningstaganden om parkeringstal och tankar om bilens framtida roll i Mölndals dalgång. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har kompletterats med text om behov av metrobusstation i anslut- ning till Kallebäck. Anspråket visas inte i karta. Granskningshandlingen har också förtydli- gats om barriäreffekter för gång och cykel och korsningspunkter. Göteborgs Stad delar Mölndals syn på pendelcykelstråk. Pendelcykelstråk ligger fortsatt längs Mölndalsvägen, men granskningshandlingen förtydligas avseende att exakt utform- ning och placering behöver utredas vidare. Stadsbyggnadsförvaltningen delar stadsmiljöför- valtningens syn att en sträckning längs järnvägen inte är genomförbar. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 49 Inarbetningen av fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång innebär inte ett framta- gande av en ny fördjupning, utan en genomgång av befintlig fördjupad översiktsplans aktu- alitet. Det som är aktuellt har lyfts in i översiktsplanen, det som inte är aktuellt har lämnats. Nya utredningar eller underlag har därmed inte tagits fram i samband med inarbetningen. Parkeringsnormer hanteras inte i översiktsplanen, utan i separat policy och riktlinjer. Att göra området till innerstadsmiljö syftar till att skapa en mer nära stad och därmed minska behovet av bilresor. Infrastruktur – vägar och järnväg Flera remissinstanser har synpunkter på föreslagna kompletteringar i vägnätet. Länsstyrelsen är positiv till kommunens ambition att binda samman Kallebäck med område- na väster om väg E6. Både Länsstyrelsen och Trafikverket är dock tveksamma till om en ny gång- och cykelbro över järnvägen och E6 kan genomföras. Länsstyrelsen konstaterar att Mölndalsåns dalgång berörs av flera pågående eller planerade arbeten med trafikanläggningar, såsom Västlänken och Götalandsbanan. Planering och bygg- nation av dessa anläggningar kommer att spänna över flera år. Kommunen behöver därför ta hänsyn till och räkna med störningar under den långa byggtiden. Vidare behöver kommu- nerna beakta behovet av stora markytor som kommer att tas i anspråk som byggarbetsplats. Härryda kommun noterar en ökad etablering av logistikverksamhet längs väg 40. De anser att planförslaget tydligare bör framhäva behovet av en direktkoppling från väg 40 till E6/E20 syd för ökad kapacitet och framkomlighet. Det krävs ett helhetsperspektiv för diskussioner om ansvar och finansiering av infrastruktur kopplat till etableringar av transportintensiva verksamheter och omlastningscentraler. Mölndals stad vill att utveckling av infrastruktur i stråket studeras i nära samverkan med dem. Det gäller framförallt den föreslagna huvudgatan mellan Kallebäck och Lackarebäck, ny lokalgata väster om ICA Maxi till Mölndal i förlängningen av Flöjelbergsgatan och nytt pendelcykelstråk. De noterar att den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås möjliggör förändringar i anslutande infrastruktur och ser möjlighet att samarbeta för att skapa en bättre fungerande lokal infrastruktur. Mölndals stad anser att det är otydligt hur en ny huvudgata mellan Kallebäck och Lacka- rebäck ska kunna koppla an till Kallebäcks befintliga infrastruktur. Enligt den gemensamma översiktsplanen för Mölndalsåns dalgång ska kopplingen i första hand utformas för gång-, cykel och kollektivtrafik. Mölndals stad önskar att detta förtydligas i översiktsplanen. En ny huvudgata med biltrafik mellan Kallebäck-Lackarebäck skulle få stora konsekvenser för trafiksituationen i Lackarebäcksmotet och försvåra för Mölndals kommande stadsutveck- ling öster om E6. Området är även utmanande topografiskt och utrymmesmässigt. Mölndals stad befarar att en ny lokalväg väster om ICA Maxi till Mölndal kan skapa oönskade god- stransporter. Exploateringsnämnden påminner om att det pågår arbete med en detaljplan för skola inom en del av utredningsområde kommunikation (Södra Centrumförbindelsen). De förut- sätter att eventuella markanspråk för Södra Centrumförbindelsen sker utanför planområdet. Exploateringsnämnden anser att det bör förtydligas om revideringen av riksintresse Ny stambana Göteborg – Borås innebär förändrade markanspråk inom Mölndalsåns dalgång. De önskar också förtydligande av syftet med föreslagna kopplingar över barriärer. Stadsmiljönämnden är positiv till att Mölndalsvägen fortsätter utvecklas som ett stråk med stadsmässig karaktär som stödjer ett levande stadsliv. Stadsmiljönämnden befarar dock att den detaljerade nivån kan försvåra genomförandet och föreslår mer generella skrivningar. Wallenstam konstaterar att planerad koppling för cykel och fotgängare har varit del av 50 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE detaljplanen för Smörgatan och noterar att den har fått ett justerat läge. Wallenstam poäng- terar att det är viktigt att bron får en får en väl avvägd placering som tar hänsyn till flöden och kommande bebyggelse. Kommunens kommentarer: Ny gång- och cykelbro vid Kallebäck hanteras i efterföljande planering. Ny lokalväg väster om Ica Maxi studeras i pågående detaljplanering. Ändringen av översiktsplan beskriver behovet av koppling från väg 40 till E6/E20. Kopplingen mellan Kallebäck och Lackarebäck beskrivs som en koppling för busstrafik, gång och cykel. Pågående detaljplan för skola ligger utanför utredningsområde kommunikation. Gransk- ningshandlingen har justerats så att texten om vägtunneln blir mindre detaljerad och att tunneln behöver utvecklas eller kompletteras. Justerade korridorer för riksintresse Ny stambana Göteborg – Borås innebär inte förändrade markanspråk inom Mölndalsåns dalgång. Natur, park och fritid Flera remissinstanser såsom Länsstyrelsen, socialnämnd centrum och Göteborg & Co, är po- sitiva till att kommunen avser att förstärka grönstrukturen längs Mölndalsån. Andra påtalar att det behövs fler parker och grönområden inom Mölndalsåns dalgång. Framförallt stadsmil- jönämnden och exploateringsnämnden. Länsstyrelsen, socialnämnd centrum och Göteborg & Co är positiva till att kommunen avser att stärka grönstrukturen längs Mölndalsån. Länsstyrelsen påpekar att infrastruktur idag påverkar vattenförekomstens kantzoner och svämplan. Att utveckla vattendragets när- område kan innebära en klar förbättring av vattenförekomstens morfologiska tillstånd och förutsättningarna för biologin i vattendraget. Länsstyrelsen påminner också om att föreslagna åtgärder kan utgöra vattenverksamhet och komma att kräva tillstånd enligt 11 kap. miljöbal- ken. Socialnämnd centrum ser att förslagen om att rusta upp offentliga rum med mer grön- ska, samt skapa nya och förstärkta stråk och kopplingar, kan ge positiva sociala konsekvenser för människors vardagsliv genom ökad tillgänglighet och närhet till samhällsservice, grönska och rekreation. Mölndals stad efterfrågar samverkan om grönstråket längs Mölndalsån. De ser att rap- porten, ”Grönstruktur i Mölndalsåns dalgång (2014)”, som städerna gemensamt tog fram som underlag för den gemensamma fördjupade översiktsplanen för Mölndalsåns dalgång, fortfarande är relevant utifrån möjligheten att skapa ett grönstråk för rekreation och klima- tanpassning. Mölndals stad saknar också en beskrivning av Göteborgs arbete med lokala åtgärdspro- gram för att uppnå god status för vattensystem och hur hänsyn ska tas i den fysiska plane- ringen utifrån åtgärdsprogrammen. Stadsmiljönämnden och exploateringsnämnden anser att det behövs fler parker och grön- områden inom Mölndalsåns dalgång. Stadsmiljönämnden konstaterar att implementeringen av fördjupningen för Mölndalsåns dalgång innebär att översiktsplanen cementerar brister av- seende ekosystemtjänster, parker och andra offentliga friytor inom området. Det blir då inte möjligt att nå målen i styrande dokument om en grön stad med hållbara färdsätt. Utpekat grönt stråk längs Mölndalsån saknar förutsättningar att bli sammanhängande för fotgängare och cyklister. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 51 Exploateringsnämnden ser att det skulle behövas omkring fem nya bostadsnära parker väster om E6 för att uppfylla översiktsplanens riktlinje att bostadsnära park/natur ska finnas inom 300 meter från bostäder och verksamheter förslaget. Det bör förtydligas vad som ska stå tillbaka för att skapa plats för parkytor, friytor och samhällsservice. Nämnden anser också att förändringen från ”övrig mellanstad” till ”värdefulla natur- och friluftsområden” vid Skårs kulle behöver studeras mer ingående. Idrotts- och föreningsnämnden konstaterar att det saknas idrottsytor inom Mölndalsåns dalgång. De anser att den bostadsnära park som föreslås bör få möjlighet att breda ut sig och innehålla inslag som möjliggör en aktiv fritid för närboende. Gryyab ser att planförslaget ger förutsättningar att bevara den biologiska mångfalden och utveckla naturvärden. Naturskyddsföreningen i Göteborg anser att ambitionen om de ekologiska kantzonerna runt Mölndalsån i innerstaden är bra, men att de även bör gälla utanför innerstaden. De önskar samtidigt tydligare krav på ekologiska kantzoner i stadens tätare delar. Föreningen anser också att det är för litet fokus på biologisk mångfald och att kommunen bör ta fram en tydligare plan för Mölndalsåns dalgång enligt Miljö- och klimatprogram för Göteborgs Stad 2021-2030. Institutet för konst och kaos vill att förutsättningarna för maskar och ålar ska synliggöras inom Mölndalsåns dalgång. Kommunens kommentarer: Inarbetningen av fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång innebär inte ett framta- gande av en ny fördjupning, utan en genomgång av befintlig fördjupad översiktsplans aktu- alitet. Det som är aktuellt har lyfts in i översiktsplanen, det som inte är aktuellt har lämnats. Nya utredningar eller underlag har därmed inte tagits fram i samband med inarbetningen. Stadsbyggnadsförvaltningen är medveten om att det saknas park inom Mölndalsåns dal- gång. Det finns många utmaningar i denna geografi på grund av hög exploatering, hård- gjorda ytor och konkurrens om mark. För att nya parker ska tillskapas krävs att kommunen köper in mark. I löptexten för Mölndalsåns dalgång framgår att det finns behov av mer grönstruktur och att det finns behov av fler bostadsnära parker. Granskningshandlingen har kompletterats med objektsbeskrivning och löptext om behovet, samt att kommunen behö- ver göra inköp av mark. Frågan hanteras i större detaljeringsgrad i efterföljande skeden. Det blågröna stråket längs med Mölndalsån är centralt att värna. Om stråket är tillräckligt brett för att innehålla funktioner så kanske det till viss del kan komplettera några bostadsnära parker. Hela Mölndalsån ligger inom innerstaden i Göteborg. I den täta staden finns begränsningar i form av exempelvis byggnader och andra funktioner nära ån som gör att möjligheten till ekologisk kantzon begränsas eller omöjliggörs på vissa ställen. Därför accepteras ibland läg- re mått. Detta då staden ser att det är bättre med en liten åtgärd på platser med begränsade förutsättningar än ingen åtgärd alls. För vattendrag i mellanstaden är ambitionerna högre och ekologisk funktion vägs tyngre. Granskningshandlingen har inte ändrats avseende markanvändning vid Skårs kulle, då om- rådet berör värdefull natur. Kommunen har mål om att höja den biologiska mångfalden i hela staden. Kommunen har dock inte planer för specifika arter. Berörd del av Mölndalsån är sannolikt möjlig att använda som vandringsled för fiskar. 52 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Klimatrelaterade risker, översvämning Flera remissinstanser påtalar att hantering av översvämningsrisker behöver förtydligas inom Mölndalsåns dalgång. Länsstyrelsen behöver ett fördjupat underlag för att ta ställning till risker för översväm- ning. Läs mer under rubriken Klimatanpassning. Länsstyrelsen påminner om att Mölndalsån är ett befintligt markavvattningsföretag. Områden som markavvattnas är ofta känsliga för översvämning. Vid planläggning av ett område med befintlig markavvattning bör de gällande tillstånden omprövas utifrån de förändrade förhållandena. SGI påpekar att fördjupningen tydligare behöver beskriva geologiska och geotekniska för- hållanden. De önskar också beskrivningar av om planförslaget innebär förändrade förutsätt- ningar för de geotekniska säkerhetsfrågorna (ras, skred, erosion). Mölndals kommun lyfter att översvämningsproblematiken vid Mölndalsån är en mellan- kommunal fråga och att det hade varit värdefullt att samarbeta om lämpliga höjder för bygg- naders lägsta golvnivåer längs med ån. Mölndals kommun och exploateringsnämnden önskar att översvämningsfrågor hanteras på samma sätt som för Södra älvstranden. Yta för skyfall bör markeras i markanvändnings- kartan för att synka med målsättningen i tillägget om klimatanpassning. Kretslopp och vattennämnden framhåller att det bör förtydligas att Mölndalsån utgör en naturlig lågpunkt i området och att den har en viktig funktion som skyfallsled. Vid utveckling av det blågröna stråket behöver Mölndalsåns funktion och kapacitet att hantera höga flöden vid dimensionerande skyfall beaktas. Västsvenska Handelskammaren är positiva till att klimatanpassningar integreras i plane- ringen för Mölndalsåns dalgång. Kommunens kommentarer: Kommunen har haft dialog med Länsstyrelsen och Mölndals stad om översvämningsproble- matik vid Mölndalsån. Granskningshandlingen har inte förtydligats avseende beskrivning av geotekniska förhållan- den. Frågan om geotekniska förhållanden beskrivs på den här nivån även i resterande delar av översiktsplanen. Inarbetningen av fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång inne- bär inte ett framtagande av en ny fördjupning, utan en genomgång av befintlig fördjupad översiktsplans aktualitet. Det som är aktuellt har lyfts in i översiktsplanen, det som inte är aktuellt har lämnats. Nya utredningar eller underlag har därmed inte tagits fram i samband med inarbetningen. Föroreningar beskrivs i tematisk inriktning Hälsa och säkerhet i gällande översiktsplan. Text om förorenad mark har lyfts in från den befintliga fördjupningen till granskningshandlingen. Granskningshandlingen har inte kompletterats med ytterligare kartlager då det skulle riske- ra att försämra läsbarheten av översiktsplanen. Mölndalsåns dalgång har mindre frihetsgrader än Södra älvstranden. Översvämningsfrågor hanteras i den tematiska inriktningen för klimatanpassning. Stadsbyggnadsförvaltningen är medveten om att det saknas park inom Mölndalsåns dal- gång. Det finns många utmaningar i denna geografi på grund av hög exploatering, hård- gjorda ytor och konkurrens om mark. För att nya parker ska tillskapas krävs att kommu- nen köper in mark. Granskningshandlingen har kompletterats med objektsbeskrivning och löptext om behovet, samt att kommunen behöver göra inköp av mark. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 53 Granskningshandlingen har kompletterats med text om att Mölndalsån är utpekad skyfalls- led. Övriga risker Länsstyrelsen anser att den vägledning som finns för farligt gods ska tillämpas. Det innebär ett bebyggelsefritt område om 30 meter. Den zonindelning som finns i vägledningen avseen- de farligt gods kan med fördel användas som stöd för tidig planering. All planering inom 150 meter från leder med transporter med farligt gods, behöver studera frågan om farligt gods och det kan krävas anpassningar och skyddsåtgärder. Exploateringsnämnden ser att goda boende- och vistelsemiljöer utifrån luft- och bullersi- tuationen behöver beaktas på samma sätt som för Södra älvstranden. De anser också att det saknas information om föroreningar/markmiljö inom Mölndalsåns dalgång. Kommunens kommentarer: Text om förorenad mark har lyfts in från den befintliga fördjupningen till granskningshand- lingen. Granskningshandlingen har också förtydligats avseende luft och buller. I övrigt har inte beskrivningen av risker fördjupats inom Mölndalsåns dalgång. Inarbetningen av fördjupad översiktsplan för Mölndalsåns dalgång innebär inte ett framta- gande av en ny fördjupning, utan en genomgång av befintlig fördjupad översiktsplans aktu- alitet. Det som är aktuellt har lyfts in i översiktsplanen, det som inte är aktuellt har lämnats. Nya utredningar eller underlag har därmed inte tagits fram i samband med inarbetningen. Gällande översiktsplan utgår från den vägledning om farligt gods som Länsstyrelsen åbero- par. Kommunen avser att komplettera gällande översiktsplans vägledning om hantering av risker avseende farligt gods med annat styrande dokument. Konst och kultur Kulturnämnden är positiva till att befintliga byggnader används till nya ändamål, både ur kul- turvärdesperspektiv och klimathänsyn. Angående före detta Wezäta anser nämnden att hela byggnadens värden ska tas tillvara, inte bara fasaden mot Mölndalsvägen. Kulturnämnden anser att offentlig konst bör beskrivas som en del i arbetet med att uppnå önskade kvaliteter inom Mölndalsåns dalgång. Oavsett var du bor i Göteborg ska du kunna möta en mångfald av konst i närmiljön. Kulturnämnden beskriver kända fornlämningar inom området i form av boplatser och Ör- gryte by med sockenkyrka. De konstaterar att arkeologiska utredningar behöver göras inför eventuell exploatering. Socialnämnd sydväst betonar vikten av att stadsutvecklingen förhåller sig till skala, karak- tärer och kulturmiljöer för att människor fortsatt ska kunna känna igen sig och identifiera sig med sin del av staden och Göteborg som helhet. Nämnden bedömer att ändringarna inom Mölndalsåns dalgång värnar stadens karaktärer, kulturmiljöer och identiteter. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har korrigerats avseende felaktig text om Wezäta. Gransknings- handlingen har också förtydligats genom att en tidigare bilaga har inarbetats i karaktärsbe- skrivningar i översiktsplanen, samt genom en text om hur bilagor hanteras i ändringen av översiktsplanen och genom ett uppdaterat kulturmiljöunderlag. Offentlig konst och andra frågor om konst och kultur hanteras i den gällande kommunöver- gripande översiktsplanen och omfattas inte av ändringen av översiktsplanen. 54 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redaktionellt Exploateringsnämnden och kulturnämnden har redaktionella synpunkter om att förtydliga vilka delar fördjupningen för Mölndalsåns dalgång som redan har genomförts och att kultur- miljöer som ligger i Mölndals kommun bör utgå. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats avseende vad som menas med kort och lång sikt. Granskningshandlingen har också justerats så att kulturmiljöer som ligger i Mölndals kom- mun utgår. SÖDRA ASKIM Generellt Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att frågor som rör planeringsreserverna inom Södra Askim behöver hanteras på nytt och mer detaljerat i en ny översiktsplan om det blir aktuellt att planera för dessa områden. Stadsmiljönämnden vill att det förtydligas att Södra Askim är en befintlig fördjupad över- siktsplan från 2011 och att ändringen avser att den arbetas in i den digitala plattformen. Nämnden anser att fördjupningen är ofullständig om den endast utgår ifrån de dokument som togs fram då. Fördjupningen för Södra Askim bidrar därmed till att cementera gamla underlag och strukturer och att stadens mål inte kan nås. Kungsbacka kommun ser att Göteborgs Stad bör möjliggöra för småhus i områden som Nya Hovås. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen noterar Länsstyrelsen bedömning. Markanvändningen i södra Askim avvägdes i samband med framtagandet av ÖP 2022. Stadsbyggnadsförvaltningen ser inte att något nytt tillkommit för att ompröva detta. Detal- jeringsnivån för park i södra Askim motsvarar den nivå som finns för andra större samhällen i ytterstaden, såsom Kärra och Torslanda. Syftet med ändring av översiktsplan avseende söd- ra Askim är att arbeta in de delar som fortsatt är aktuella. Syftet är inte att ha en fördjupad del för området, så som finns för innerstaden, Högsbo-Frölunda samt Södra älvstranden. I dessa delar finns en annan detaljeringsnivå avseende park. Kollektivtrafik, gång och cykel Flera remissinstanser lyfter fram vikten av förstärkt kollektivtrafik i de södra delarna av Göte- borg. Framförallt Västra Götalandsregionen (VGR), göteborgsregionen (GR) och Mölndals stad. Flera poängterar att framtida kollektivtrafik i form av metrobuss eller järnväg påverkar angränsande kommuner (Kungsbacka och Mölndal). GR anser att det är angeläget att ta ett samlat grepp om utvecklingen i södra delen av göteborgsregionen för att få till ett hållbart kollektivtrafiksystem. Samspelet mellan bebyggelseutveckling och väg- och kollektivtrafikin- frastruktur är avgörande för att skapa en långsiktigt stark och hållbar regional struktur. Västra Götalandsregionen (VGR) påpekar att utredningen av metrobussens framtida lin- jenät kan påverka utformningen av stödjande infrastruktur söder om Brottkärr och vidare ner mot Kungsbacka. De noterar vidare att två av tre reserverade korridorer för framtida järnväg längs väg 158 kvarstår. VGR:s bedömning är att en eventuell utbyggnad av järnväg i stråket sannolikt ligger långt fram i tiden, inte före 2070. Mölndals stad anser att det är positivt med en förstärkt kollektivtrafik i södra delarna av Göteborg vilket i förlängningen påverkar Mölndals stad positivt. Detta skapar ökade ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 55 möjligheter för en förstärkt kollektivtrafik mellan kommunerna och förbättrar de mellan- kommunala och regionala pendlingsmöjligheterna med yteffektiva transportsätt. Bedömning av ändringen av översiktsplanens konsekvenser hade underlättats med en trafikanalys som visar effekterna på transportkommunikationerna utifrån föreslagen bebyggelseutveckling och befolkningsökning. Socialnämnd sydväst och stadsmiljönämnden har synpunkter på förslaget till ombyggnad av Brottkärrsmotets ramper. Socialnämnd sydväst vill se en tydligare beskrivning av varför detta är nödvändigt utifrån exempelvis sociala mål för stadsutvecklingen. Stadsmiljönämn- den befarar att en ombyggnation av ramperna flyttar biltrafik till mindre lämpliga gator, tar resurser från åtgärder för exempelvis gång och cykel samt påverkar framkomligheten för kol- lektivtrafik. Stadsmiljönämnden lyfter även att väghållarfrågan behöver hanteras. Socialnämnd sydväst är positiva till förbättrade möjligheter för barn att röra sig på egen hand till fots och med cykel i och med ett nytt gång- och cykelstråk. De lyfter samtidigt att ny sträckning för gång och cykel behöver tas fram i dialog med boende. Vissa gång- och cy- kelvägar genom och runt Billdals park behöver ses över som ett led i att skapa ett attraktivt pendelcykelnät till fler målpunkter än bara utmed Säröbanan. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen delar remissinstansernas syn på vikten av förstärkt kollektiv- trafik i södra delarna av Göteborg, samt behov av samarbete över kommungränserna. Trafikanalyser över området blir aktuellt först i efterföljande planeringsskede. En ombyggnad av Brottkärrsmotets ramper krävs för att realisera den bostadspotential som har identifierats i området. Ombyggnationen av ramper ska ses tillsammans med en framti- da järnväg, som ökar kapaciteten för kollektivtrafiken. I efterföljande planering krävs fördju- pade studier samt en mer detaljerad social konsekvensbeskrivning. Stadsbyggnadsförvaltningen delar socialförvaltningens syn om att framtida sträckning av eventuellt gång- och cykelstråk behöver tas fram i dialog med boende. Natur, park och fritid Synpunkterna om mark för natur, park- och fritidsändamål varierar. Miljö- och klimatnämnden anser att den gröna kilen Sandsjöbacka och jordbruksmark ska bevaras som naturområden och inte ingå i planeringsreserven. De anser också att en på- gående detaljplan vid Gamla Brottkärrsvägen i Askim bör avbrytas utifrån översiktsplanens inriktning att jordbruksmark inte ska bebyggas inom övriga bebyggelseområden i ytterstaden (vilket gäller inom detta område). Stadsmiljönämnden påpekar att bristen på tillgängliga parker i området behöver hanteras. Socialnämnd sydväst anser att ställningstagandet om jordbruksmark inom kust och lands- bygd och övriga grönområden bör skärpas ytterligare. Planering av nya bostäder bör inte ske i dessa områden. Skrivningen öppnar upp för att ta grönområden i anspråk för offentlig verk- samhet. Bostadsbebyggelsen bör anpassas så att offentlig verksamhet kan byggas på redan ex- ploaterad mark. De vill att det förtydligas om ställningstagandena om jordbruksmark innebär någon målkonflikt som berör planeringsreserven i Svindal och Gatersered. Idrotts- och föreningsnämnden ser behov av att säkerställa mark för idrott i översiktspla- nen. Området vid Nygårdsskolan och Billdalsvallen är ett betydelsefullt kluster av idrottsan- läggningar som försörjer hela den södra kommundelen. De konstaterar att det råder en brist 56 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE på bollplaner inom området efter att Sandåsområdet byggdes ut. Nämnden vill att det områ- de där det idag finns beteshagar för hästar och bollspelsytor intill Nygårdsområdet pekas ut för idrott och att Billdalsvallen pekas ut som ett befintligt område för idrott och rekreation. Stadsfastighetsnämnden menar tvärtom att parker, allmän platsmark och skyfallsytor ska ta hänsyn till planerade kommunala behov. Billdals park är markerad på en yta för en grund- skola vid Stora Svindal. Hovås Billdal IF (HBIF) önskar förlänga sitt nuvarande avtal med ytterligare 10 år för att kunna möta det behov de ser. Kommunens kommentarer: När planeringsreserverna ska börja planeras behöver en ny översiktsplan med tillhörande miljöbedömning tas fram. När det blir aktuellt kommer lämplig markanvändning att avvä- gas på nytt. I beskrivningen av Sandås framgår att det är brist på stadsdelspark och bostadsnära park vid Sandås. De offentliga rummen kring tyngdpunkten bör därför utvecklas med gröna inslag för att stärka platsens attraktivitet. Den större delen tillkommande bostäder i Sandås ligger öster om väg 158 (utöver planeringsreserverna). Delar av området ingår i pågående plan- program för Sandås. Inom planprogrammet sker avvägning av hur tillkommande bostäder kan tillgodose sitt parkbehov. Markanvändningen i Sandås avvägdes i samband med framtagandet av ÖP 2022. Stads- byggnadsförvaltningen ser inte att något nytt tillkommit för att ompröva detta. Markan- vändningen, där Billdals bollplaner och hästhagar ligger, är definierad som ”Värdefulla natur och friluftsområden”. I tillhörande rekommendation för marken framgår: ”Som huvudregel ska inga åtgärder som negativt påverkar områdenas värden för natur och friluftsliv genom- föras. Ekosystemtjänster, särskilt ekologiska, ska utvecklas. Stor restriktivitet mot ny bebyg- gelse ska iakttas och områdena ska så långt möjligt hållas fria från trafik- och industribuller och ljuspåverkan. I undantagsfall kan intrång i dessa områden tillåtas för skola/förskola.” Granskningshandlingen har inte reviderats vid Stora Svindal (Billdals park). Området öster om Billdalsvägen är utpekad som Värdefull natur. I rekommendationen för Värdefull natur framgår att som huvudregel ska inga åtgärder som negativt påverkar områdenas värden för natur och friluftsliv genomföras, men även att “I undantagsfall kan intrång i dessa områden tillåtas för skola/förskola”. Det förutsätter dock att en lokaliseringsstudie har tagits fram, där alternativa platser har utretts och konsekvensbedömts. Den byggrätt som finns inom området möjliggör för centrumändamål och inte allmänt ändamål vilket gör att en skola på platsen skulle kräva prövning genom ny detaljplan, vilket väcker frågan om det kan finnas en mer lämplig placering närmare redan sammanhållen bebyggelse. Avtal och arrenden hanteras inte i översiktsplanen. Hovås Billdal Ifs fråga om förlängt avtal har hanterats av exploateringsförvaltningen. Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen anser att kommunen behöver visa att en utbyggnad av en hamn inte kommer innebära någon negativ påverkan på miljökvalitetsnormer vatten i Askims fjord. De påtalar att det är risk att vattenförekomsten inte uppnår god status inom satt tidsgräns. I VISS anges att småbåtshamnar kan påverka vattenförekomsten. Miljö- och klimatnämnden upplyser om att Haga å nu pekas ut som en vattenförekomst ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 57 och att de miljökvalitetsnormer som är under framtagande för Haga å behöver beaktas i änd- ringen av översiktsplanen. Kommunens kommentarer: Utbyggnad av Killingsholmens småbåtshamn är för närvarande inte aktuell. Vid framtida eventuell utbyggnad eller planläggning ska översiktsplanens rekommendationer för mindre hamn följas. Granskningshandlingen har förtydligats avseende rekommendationen för min- dre hamn. Följande mening har lagts till: ”Särskilda studier för påverkan på MKN Vatten krävs vid eventuell utveckling av småbåtshamn.” Granskningshandlingen har kompletterats så att markanvändningskartan visar Haga å som vattendrag. Samtliga vattendrag har tillhörande rekommendation ”Vattenmiljöer ska värnas och den ekologiska och kemiska statusen i stadens sjöar och vattendrag ska förbättras. Åt- gärder krävs för att klara miljökvalitetsnormerna (MKN) för ytvatten”. Klimatrelaterade risker Statens geotekniska institut (SGI) påpekar att fördjupningen tydligare behöver beskriva geo- logiska och geotekniska förhållanden. De önskar också beskrivningar av om planförslaget innebär förändrade förutsättningar för de geotekniska säkerhetsfrågorna (ras, skred, erosion). Kretslopp och vattennämnden lyfter fram att dagvatten behöver hanteras på sätt som minskar påverkan på vattendragen i området. Krogabäcken bör pekas ut som och utvecklas till skyfallsled. Utrymmen för fördröjningsdammar för dagvatten bör hanteras i detaljplan. Nämnden vill att det förtydligas att Krogabäcken är hårt belastad idag och har viss översväm- ningsproblematik. Kommunens kommentarer: Planförslaget innebär inga förändrade förutsättningar. För Södra Askim gäller de generella skrivningar avseende geoteknik som finns under kapitel Hälsa och Säkerhet. Planeringsre- serverna innebär att planering ska starta först på lång sikt. Vid planeringsstart krävs fördju- pade geotekniska utredningar. Granskningshandlingen har kompletterats så att objektsbeskrivningen för Krogabäcken re- dovisar hantering av dagvatten och skyfall, såväl för befintlig som framtida situation. Teknisk infrastruktur Kretslopp och vattennämnden lyfter att ledningsnätet för dricksvatten och spillvatten i områ- det behöver förstärkas vid en utbyggnad enligt förslaget. Nämnden vill att det förtydligas att det krävs stora investeringar inom vatten och avlopp. Ellevio påpekar att elnätet i området behöver förstärkas. De önskar tidig dialog för att hitta effektiva och hållbara lösningar tillsammans med kommunen och andra ledningsägare. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats så att det framgår att utbyggnad av planeringsre- serverna kräver stora investeringar inom vatten och avlopp och elförsörjning. Konst och kultur Kulturnämnden anser att offentlig konst bör beskrivas som en del i arbetet med att uppnå önskade kvaliteter inom södra Askim. Oavsett var du bor i Göteborg ska du kunna möta en mångfald av konst i närmiljön. Nämnden påpekar också att arkeologiska utredningar behöver göras inför eventuell exploatering. 58 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kommunens kommentarer: Konstens betydelse i stadsrummen hanteras i den gällande översiktsplanen i avsnittet om Gestaltad livsmiljö. Gestaltad livsmiljö ingår inte i ändringen av översiktsplanen för södra Askim. En rekommendation under Gestaltad livsmiljö är att “driva på utvecklingen av väl gestaltade platser genom tillfällig arkitektur och platsskapande aktiviteter och tillämpa en- procentregeln gällande konst i offentliga miljöer.” I efterföljande planering kommer erforderliga utredningar för fornlämningar att tas fram vid behov. Övrigt Länsstyrelsen poängterar att det är viktigt med skyddsavstånd mellan hästverksamhet och bostäder, då hästar kan ge upphov till allergibesvär. Lämpliga avstånd bör utredas i detaljpla- neskedet. Socialnämnd sydväst har redaktionella synpunkter om hur gång- och cykelvägar redovisas. De vill också att det förtydligas vad som avses med ”lång sikt” och att ändringen inte bedöms påverka förutsättningarna för Göteborgs befolkningsökning fram till 2050. Kommunens kommentarer: Länsstyrelsens synpunkter om skyddsavstånd till hästverksamhet noteras. Framtida gång- och cykelstråk behöver studeras vidare i efterföljande planering. Granskningshandlingen har förtydligats avseende vad som menas med kort och lång sikt. Översiktsplanen möjliggör för att Göteborg ska kunna omhänderta en befolkningstillväxt på cirka 250 000 nya invånare, utifrån 2022 års befolkningsmängd. Detta möjliggörs till cirka 80% genom bostäder i innerstaden och mellanstaden. Cirka 20% av den tillkommande be- byggelsen föreslås i ytterstaden. För att rymma 250 000 nya invånare kan ett av översikts- planens utpekade utredningsområden för blandad stadsbebyggelse behöva tas i anspråk. I södra Askim finns inga utredningsområden, utan planeringsreserver, som bedöms vara aktuella först bortom 2050. Exakt när Göteborg har överstigit ökningen av 250 000 nya invånare är svårt att prognosti- cera. De senaste 2 åren har Göteborgs befolkningsökning varit något lägre än vad tidigare befolkningsprognoser pekat mot. På nationell nivå har fruktsamheten minskat, vilket kan komma att påverka befolkningstillväxten i hela landet, om det visar sig vara en ihållande trend. Utifrån denna oförutsägbarhet om befolkningstillväxten är det inte möjligt att sätta ett årtal för när planeringsreserverna kan behöva tas i anspråk. En annan aspekt är om det finns politisk vilja att av olika skäl tidigarelägga planeringen av planeringsreserverna. Detta kommer dock kräva ny översiktsplan med tillhörande miljöbe- dömning. JORDBRUKSMARK OCH LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING Generellt Remissinstanserna är överlag positiva till att kommunen har tagit fram ett tematiskt tillägg om jordbruksmark, bland annat göteborgsregionen, miljö- och klimatnämnden, socialnämn- den nordost, Lantbrukarnas Riksförbund Göteborg (LRF) och Partille kommun. Det är bra att jordbruksmark prioriteras gentemot andra samhällsintressen och att det framgår vilka ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 59 principer som gäller för exploatering. Flera instanser har samtidigt synpunkter på kommu- nens lokaliseringsutredning, beskrivning av jordbruksmarkens värden, exploatering av jord- bruksmark m.m. Länsstyrelsen anser att det är bra att staden synliggör jordbruket och livsmedelsförsörj- ningen. Det kan på sikt ge ett bra underlag för en väl avvägd, framtida planering. Partille kommun poängterar att det är viktigt att dessa frågor hanteras i ett regionalt perspektiv för att säkerställa en hållbar utveckling som gynnar samtliga kommuner. Miljö- och klimatnämnden anser inte att planförslaget i tillräcklig grad svarar mot stads- byggnadsnämndens uppdrag att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen gällande lokal livsmedelsförsörjning. Flera instanser lyfter att det är positivt att jordbruksmark värnas då det bidrar till att göra Göteborg mer robust inför framtida utmaningar. Stadens möjligheter till livsmedelsförsörj- ning och resiliens stärks i en osäker omvärld till följd av klimatförändringar och krig. Att vär- na jordbruksmark bedöms ha positiva sociala konsekvenser för framtida generationer. Lantbrukarnas Riksförbund Göteborg (LRF) är positiva till att jordbruksmarken har fått högre status och att framtida livsmedelsproduktion värdesätts. De poängterar att de flesta ekosystemtjänsterna verkar på den plats de uppkommer och kan inte flyttas till annan plats. Jordbruksmarken är en naturresurs som kan ge mat och foder under mycket lång tid om den förvaltas på ett bra sätt. För att kunna odla krävs att åkermarken är väl dränerad och har en bra mullhalt. Odlingslandskapet är ett svenskt kulturarv. Betande djur är nödvändiga för ett landskap med åkrar och betesmarker. LRF anser att framtida byggande ska ta hänsyn till befintliga jordbruksföretag för att inte hindra brukande av marken eller hindra fortsatt betesdrift. Det är också viktigt att ta hänsyn till vattenavrinning till omgivningen. Dagens vägtrummor och diken är inte alltid dimensi- onerade för att ta emot vatten från fler hårdgjorda ytor vilket kan få konsekvenser för möj- ligheten att bruka jordbruksmarken. De lyfter också fram vikten bra bärighet på vägarna och tillräcklig bredd för stora maskiner. Naturskyddsföreningen i Göteborg vill att jordbruksmark prioriteras högre än idag. De anser att dagens skydd av jordbruksmark inte är tillräckliga för att säkerställa ett långsiktigt bevarande. De noterar att 39% av jordbruksmarken i Göteborg har försvunnit sedan år 1975. Trots ambitiösa mål i stadens miljö- och klimatprogram för 2021–2030 finns det fortfarande områden där jordbruksmark kan exploateras för blandad stadsbebyggelse och verksamheter, vilket kan leda till fragmentering och förlust av värdefull jordbruksmark. Det krävs alltså star- kare åtgärder för att skydda jordbruksmarken från exploatering. Naturskyddsföreningen anser att Göteborgs Stad och andra kommuner i Sverige måste stärka skyddet för jordbruksmark genom att införa striktare regler för exploatering av jord- bruksmark, öka stöden för hållbar jordbruksproduktion, främja lokal livsmedelsproduktion, minska beroendet av importerade livsmedel och säkerställa att jordbruksmarken används på ett sätt som bevarar dess biologiska och kulturella värden. En privatperson anser inte att Göteborgs närområde bör användas för jordbruk. Kommunens kommentarer: Syftet med denna ändring av översiktsplanen är att värna och utveckla jordbruksmark, och skapa tydlighet i vad som får respektive inte får göras med jordbruksmarken. Arbetet har avgränsats utifrån den rådighet och styrningsmöjligheter som plan- och byggla- gen ger inom ramen för översiktsplanering. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att andra typer av styrdokument är lämpligare om det behövs ytterligare inriktningar för lokal livs- medelsförsörjning i Göteborg. 60 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Lokaliseringsutredning Länsstyrelsen konstaterar att kommunen inte gör en fullständig utredning enligt 3 kap. 4§ miljöbalken. Kommunen har lyft fram vad som anses vara väsentliga samhällsintressen för att ta mark i anspråk, men inte visat varför andra områden som inte är jordbruksmark inte kan användas. Kommunen har alltså inte jämfört områden med jordbruksmark med andra områ- den, och utifrån en sådan jämförelse valt de mest lämpliga för exploatering. Länsstyrelsen anser inte att det är tillräckligt att redogöra för alla fördelar med de valda platserna för att kunna dra slutsatsen att det saknas alternativ som är tillfredsställande från allmän synpunkt. Kommunen behöver jämföra med andra faktiska områden. Kommunen bör göra hela utredningen enligt 3 kap. 4§ miljöbalken i översiktsplanen. Att göra denna utred- ning i detaljplaneskedet begränsar möjligheten att jämföra områden med verkliga alternativ. Naturskyddsföreningen i Göteborg anser att lokaliseringsprövningen som krävs enligt miljöbalken ofta är otillräcklig, eftersom den inte alltid tar hänsyn till långsiktiga konsekven- ser för livsmedelsförsörjningen och biologisk mångfald. Business Region Göteborg (BRG) anser att bedömningen av jordbruksmarkens möjli- ga försörjningsgrad behöver avvägas mot intressen att använda marken för annat ändamål utifrån Göteborgs roll som nationell tillväxtmotor med Nordens största hamn och annan systemviktig infrastruktur. Det är bra att översiktsplanen anger att det är av väsentligt sam- hällsintresse att utveckla industri och företag i utpekade områden för verksamheter och att jordbruksmark i dessa geografier därför får exploateras, givet att det inte finns andra skydd som hindrar. BRG anser att jordbruksmarken bör graderas utifrån dess förmåga att bidra till en hög för- sörjningsgrad samt ekonomiska förutsättningar att bedriva ett rationellt jordbruk. Eftersom Göteborg har spillvärme från industrin kanske det ur försörjningsgradsperspektiv är mer ra- tionellt att nyttja icke högproduktiv jordbruksmark till växthusodling eller annan verksamhet som kan bidra till en högre sysselsättningsgrad. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats avseende jämförelser med andra områden som inte berör jordbruksmark, för att på så vis visa på valet av mest lämpliga områden för exploate- ring. Granskningshandlingen har kompletterats med en komplett lokaliseringsutredning av- seende verksamhetsmark och förtydligas avseende områden för blandad stadsbebyggelse. Jordbruksmark är skyddad i lagstiftningen (3 kap 4 § miljöbalken) och livsmedelsförsörjning är en nationell angelägenhet. Jordbruksmark är en ändlig resurs som inte går att återskapa om den ianspråktas för exploatering. Jordbruksmark som inte anses ekonomiskt rationell att bruka idag jordbruk idag kan visa sig vara rationell i framtiden. Den kan komma att spela en viktig roll för framtida livsmedelsproduktion, dels kopplat till klimatförändringar, dels till andra brukningsmetoder. Granskningshandlingen har reviderats så att jordbruksmark som ligger inom exempelvis rik- sintresse hamn eller planlagda områden utgår. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning kvarstår om hur mycket verksamhetsmark som behövs. Jordbruksmarkens naturvärden Flera remissinstanser noterar att de tematiska tilläggen för jordbruksmark och energi samt ändringar inom tematiska inriktningar för klimatanpassning, mobilitet och infrastruktur kan leda till en större ekologisk hållbarhet. Flera instanser anser samtidigt att kommunen bör förtydliga beskrivningen av jordbruksmarkens naturvärden. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 61 Länsstyrelsen anser att biotopskyddade objekt som stenmurar, småvatten, odlingsrösen och åkerholmar bör lyftas fram i beskrivningen av jordbruksmarkens naturvärden. Dessa ob- jekt har höga värden som spridningskorridorer eller reträttplatser för jordbrukslandskapets växt- och djurarter, stor betydelse för pollinerande insekter, viloplatser för grod- och kräldjur samt ger variation i ett annars homogent jordbrukslandskap. För att dessa miljöer ska ha ett skydd genom biotopskyddsbestämmelserna är det avgörande att jordbruksmarken de omges av bevaras. Att bevara all typ av jordbruksmark är positivt för den biologiska mångfalden. Miljö- och klimatnämnden anser att jordbruksmarkens värde för den biologiska mång- falden behöver förtydligas. Många växter och djur är beroende av det öppna landskapet och att markerna brukas. Ett av de stora hoten mot många arters överlevnad är avslutad hävd, som leder till igenväxning och försämrade livsbetingelser som arterna inte är anpassade för. Kompensationsåtgärder bör vidtas för att ersätta förlusten av de ekosystemtjänster som jord- bruksmarken bidragit med, när jordbruksmark tas i anspråk. Exempelvis genom att restaurera övergiven jordbruksmark till betes- eller ängsmark på annan plats i kommunen. Miljöförvaltningen anser vidare att kopplingen till de nationella miljömålen “Ett rikt od- lingslandskap” samt “Ett rikt växt- och djurliv” bör nämnas. En betydande andel av arter på den nationella rödlistan är kopplade till odlingslandskapet, vilket innebär att jordbruksmar- ken har stor betydelse för arters bevarande och den biologiska mångfalden. Att bevara och bruka jordbruksmark i kommunen bidrar till en vändning av den nedåtgående trend som dessa miljömål befinner sig i dagsläget. Exploateringsnämnden noterar att det öppna jordbrukslandskapet har höga natur-, kul- turmiljö- och upplevelsevärden, särskilt i markerna närmast Nordre älv respektive Lärjeån. Fortsatt brukande av dessa marker är avgörande för att värdena ska bibehållas. Exploateringsnämnden vill att avsnittet om jordbruksmark och livsmedelsförsörjning ska lyfta fram information från kunskapsunderlaget om vikten av ekologisk produktion och höga naturvärden på naturbetesmarker och slåtterängar. Samt det småskaliga mosaiklandskapets vikt för att bibehålla flera av ekosystemtjänsterna. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats avseende biotopskyddade objekt, jordbruksmar- kens betydelse för den biologiska mångfalden, höga naturvärden inom naturbetesmarker och slåtterängar, kopplingen till nationella miljömål samt kulturhistoriska värden i enlighet med utredningen ”Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet”. Stadsbyggnadsförvaltningen avser att undersöka om kommande anvisning för planering på jordbruksmark kan omfatta kompensationsåtgärder för förlorade ekosystemtjänster när jordbruksmark ianspråktas. Jordbruksmarkens värden för livsmedelsförsörjning Flera remissinstanser vill att jordbruksmarken värderas för att se vilken som är värd att bevara och vilken som kan tas i anspråk för annan användning. Västsvenska Handelskammaren ser att det bör vara den produktiva jordbruksmarken, som är relevant för framtida livsmedelsför- sörjning som avsätts för livsmedelsförsörjning. BRG efterfrågar en tydlig gradering av jord- bruksmarken kopplat till rationellt jordbruk, och ser att det kan vara mer rationellt att nyttja jordbruksmark som inte är högproduktiv till växthusodling eller annan verksamhet kopplad till livsmedelsförsörjning. Exploateringsnämnden lyfter fram betydelsen av att stärka den inhemska livsmedelsför- sörjningen i Göteborg med anledning av såväl nationella som globala mål, miljö och kli- matrisker samt geopolitiska spänningar som påverkar handelsberoenden. Bevarande av 62 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE jordbruksmark kan, tillsammans med fler åtgärder, bidra till ökad livsmedelsproduktion, minskad sårbarhet och stärkt försörjningsberedskap vilket bidrar till ett robustare Göteborgs- samhälle. Exploateringsnämnden poängterar att marken behöver brukas för att stärka den lokala livsmedelsförsörjningen. De ger exempel på ytterligare inriktningar där kommunen som mar- kägare och planeringsmyndighet kan påverka. Framför allt om förvaltning, utveckling och upplåtelse av stadens jordbruksmark. Att Sverige som land eller Göteborg som stad ska bli självförsörjande och oberoende av import och handel ser de dock som omöjligt. LRF anser att staden som markägare bör förbättra jordbruksmark genom bättre dränering för att öka produktionen. Staden bör också erbjuda längre arrendekontrakt för att stimulera ett långsiktigt brukande. Exploateringsnämnden upplyser om att den jordbruksmark i kommunen som har högst värden för livsmedelsproduktion i större skala finns koncentrerad på nordvästra Hisingen och i Lärjeåns dalgång. Där finns stora sammanhängande jordbruksmarksområden på över 200 hektar, med hög bördighet. Detta ger särskilt goda förutsättningar för ett mer storskaligt jordbruk. Socialnämnd sydväst önskar ett tillägg i översiktsplanen kring havet som odlingsplats. Översiktsplanen bör beskriva havet som en väsentlig resurs för att utveckla och säkra livs- medelsförsörjningen, samt peka ut kustnära platser som är lämpliga för odling. Göteborg Energi konstaterar att det kan bli aktuellt med förläggning av ledningar i jord- bruksmark men att det inte påverkar brukandet av marken. Institutet för konst och kaos vill att det planteras fler matträd. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har kompletterats med en lokaliseringsutredning avseende verk- samhetsmark, i syfte att kunna ianspråkta de områden som pekas ut för verksamheter även om de innehåller jordbruksmark. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att inriktningarna i planförslaget är tillräckliga för att exploateringsnämnden ska kunna ta fram strategier för förvaltning, utveckling och upplåtel- se av kommunägd jordbruksmark. Odling av mat i havet, så kallat vattenbruk, är en liten men ökande andel av Sveriges totala livsmedelsförsörjning. I arbetet med framtagande av den kommunövergripande översikts- planen (2022) bedömdes vattenbruk vara en mycket liten näring i Göteborgs havsområde. Det finns också många intressen i Göteborgs havsområde som bedömts som mer priorite- rade (framför allt riksintressena naturvård, totalförsvar, sjöfarten med dess farleder, yrkes- fiske, friluftsliv och hamnens behov). Vattenbruk kräver också tillgång till mark på land och tillgänglighet via väg – platser som det råder stor konkurrens om i Göteborgs kustområde. Frågan avgränsades därför bort i arbetet med att främja livsmedelsförsörjningen så att en- dast jordbruksmark omfattas. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer inte att översiktsplanen är rätt forum för att säkra plats för livsmedelskedjans markanspråk. Mycket av livsmedelsindustrins markbehov för ex- empelvis lagring av livsmedel kan ske inom översiktsplanens områden för verksamheter. Granskningshandlingen har inte förtydligats avseende fler matträd. Syftet med ändringen av översiktsplanen är att värna och utveckla jordbruksmark, och skapa tydlighet i vad som får respektive inte får göras med jordbruksmarken. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 63 Exploatering av jordbruksmark Kust och landsbygd samt övriga grönområden Synen på hur restriktiv kommunen bör vara till att exploatera jordbruksmark inom kust och landsbygd samt övriga grönområden varierar. Socialnämnden Hisingen är positiv till att jordbruksmark prioriteras i ytterstaden. Härige- nom bevaras landskapets värden och Hisingens identitet som landsbygdsområde. De ser sam- tidigt att det finns ett behov av att ta fram en strategi för landsbygdsutveckling i Göteborg för att ytterligare stärka jordbrukets plats i staden och för att underlätta etableringen av nya och bevarandet av befintliga jordbruk. Den mark som inte är jordbruksmark i landsbygdsområden är av stor betydelse för rekreation då jordbruksmark sällan kan beträdas. De noterar att sådan mark allt oftare tas i anspråk för exploatering i detaljplanering av Hisingens landsbygdsom- råden. Användningen av befintliga grönområden behöver utredas grundligt om Svensby och Brunstorp blir aktuella för en exploatering. De önskar ett förtydligande kring hur en exploa- tering av Säve skulle kunna påverka en eventuell utveckling av Bohusbanan och möjligheten att åter ta Säve station i drift. Exploateringsnämnden är också positiv till att jordbruksmark prioriteras högre än tidigare i ytterstaden, men anser samtidigt att ställningstagandet om jordbruksmark inom kust och landsbygd samt övriga grönområden behöver nyanseras för att inte omöjliggöra att pröva framtida behov av väsentliga samhällsintressen. De vill att jordbruksmark ska få tas i anspråk i undantagsfall inom kust och landsbygd och övriga grönområden för andra väsentliga sam- hällsintressen om de kan lokaliseras i nära anslutning till befintlig bebyggelse. En åtstramning vad gäller jordbruksmark riskerar att få ekonomiska konsekvenser för staden. Detta kan leda till stora begränsningar för utveckling av större ekonomiskt gynnsamma projekt på stadens mark i framtiden. Socialnämnd sydväst vill tvärtom att ställningstagandet om jordbruksmark inom kust och landsbygd och övriga grönområden bör skärpas ytterligare. Planering av nya bostäder bör inte ske i dessa områden. Skrivningen öppnar upp för att ta grönområden i anspråk för offentlig verksamhet. Bostadsbebyggelsen bör anpassas så att offentlig verksamhet kan byggas på redan exploaterad mark. Västsvenska Handelskammaren avstyrker ett generellt bevarande av jordbruksmark i yt- terstaden, eftersom det omöjliggör prövning av annan markanvändning som kan vara av vik- tigt samhällsintresse. Avsättningar för livsmedelsförsörjning bör utgå ifrån produktiv jord- bruksmark som är relevant för framtida livsmedelsförsörjning. Business Region Göteborg (BRG) vill att översiktsplanen pekar ut fler områden för indu- stri och företag, alternativt som utredningsområden. Motivet är regionens roll som nationell tillväxtmotor och undanträngningseffekter av befintliga verksamheter. Förutsättningarna att bidra till den gröna omställningen behöver tydligare vägas mot intressen att bevara ett, i många stycken, fragmenterat jordbrukslandskap med oklart brukningsvärde. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats så att ställningstagandet om att jordbruksmark inom övriga grönområden ska värnas utgår. Ställningstagandet om jordbruksmark inom kust och landsbygd ändras dock inte. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att det är av stor vikt att bevara jordbruksmark inom kust och landsbygd. Förslaget om undantag för skola och för- skola på jordbruksmark kvarstår också. Stadens riktlinje för ytor för samhällsservice innebär krav på stora sammanhängande friytor för förskola och skola som kan vara svåra att hitta på annan plats. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att det är viktigt att sträva efter att bevara jordbruk- smarken generellt. Möjligheten till framtida livsmedelsförsörjning är högt prioriterat och all jordbruksmark kan bidra till en ökad livsmedelsproduktion. 64 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Utredningsområden vid Gunnilse och Säve Flera remissinstanser är positiva till att utredningsområdet Gunnilse västra föreslås utgå. Framför allt Länsstyrelsen, miljö- och klimatnämnden, socialnämnd nordost och exploate- ringsnämnden. Flera remissinstanser såsom Länsstyrelsen, miljö- och klimatnämnden och socialnämnden Hisingen förordar alternativ 2 av utredningsområde Säve. Alternativ 2 skonar jordbruksmark, naturmark och värdefulla brynmiljöer däremellan, samt samlar planerad exploatering närma- re befintlig infrastruktur. Exploateringsnämnden förordar i stället alternativ 1 av utrednings- område Säve eller att utredningsområdet i gällande ÖP behålls. Kulturnämnden konstaterar att båda alternativen vid Säve kommer att påverka värdena för Säve kyrkby, som finns utpekad i stadens bevarandeprogram. De anser inte att jordbruksmark som är en del av utpekade kulturhistoriska värden bör tas i anspråk. Västsvenska Handelskammaren är kritiska till att utredningsområdet för blandad stadsbe- byggelse i Säve minskas och att utredningsområde i västra Gunnilse tas bort. Göteborgsregionen (GR) undrar varför inte utredningsområdet i Säve har tagits bort på samma sätt som utredningsområdet Gunnilse västra. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats så att utredningsområdet i Gunnilse västra och de norra delarna av utredningsområdet i Säve utgår. Utredningsområdet i Gunnilse västra be- står nästan helt av jordbruksmark, och ingår i ett sammanhängande jordbrukslandskap. Utredningsområdet i Säve omfattar ett mycket stort markområde som bedöms kunna utgöra en framtida potential för blandad stadsbebyggelse. De norra delarna av området rymmer majoriteten av jordbruksmarken inom området samt saknar i stort infrastrukturkopplingar till övriga staden. Stadsbyggnadsförvaltningen har valt att gå vidare med en något modifie- rad variant av alternativ 1 i Säve där de norra delarna utgår. Närmast Säve by finns potential att bygga vidare på befintliga strukturer och det finns potential att koppla an ny bebyggelse till Norrleden. Denna del av utredningsområdet innehåller också en mindre andel jordbruk- smark. Här finns även en viss potential för en möjlig framtida järnvägsstation vilket motive- rar att delar av området kvarstår. Om det blir aktuellt att starta planering av utredningsområdet i Säve kommer det innebära att utredningar för fler aspekter än jordbruksmark genomförs. Det gäller till exempel påver- kan på kulturmiljövärdena i Säve kyrkby. Uppdraget har varit att visa hur kommunen kan främja livsmedelsförsörjning i Göteborg. Därmed har även utredningsområden studerats i syfte att bevara jordbruksmark. Samtidigt ser stadsbyggnadsförvaltningen fortsatt potential i en framtida utveckling av Säve, och där- för kommer området inte tas bort helt som utredningsområde. Det finns jordbruksmark även i översiktsplanens övriga utredningsområden för blandad stadsbebyggelse, men i mindre omfattning än i Säve. Om planering blir aktuell i något utredningsområde ska ianspråkta- gande av jordbruksmark i första hand undvikas. Synpunkter om andra specifika områden som rör jordbruksmark Kretslopp och vattennämnden betonar att deponier inte är lämpliga som jordbruksmark. De- lar av den nedlagda deponin vid Torsviken är markerad som jordbruksmark. Idrotts- och föreningsnämnden bedömer att ridanläggningar är förenliga med jordbruk- smark och är positiva till att jordbruksmark ligger över eller i nära anslutning till ridanlägg- ningarna och ridvägar. Det är samtidigt viktigt att ridanläggningar även fortsättningsvis också ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 65 är utpekade som ytor för idrott och rekreation. Kultur- och fritidsnämnden anser att idrott och rekreation bör kunna pekas ut på jordbruksmark och föreslår ett rekreativt perspektiv på jordbruksmark. Detta skulle säkra mark för ridsporten, vilket är en stor utmaning för staden. Översiktsplanen behöver värna hur ridsporten ska kunna fortsätta finnas kvar och utvecklas. I detta ingår även att säkerställa ridvägarna runt anläggningarna. Förutom att hästverksam- heten bidrar med rekreativa värden i form av folkhälsa, fritidssysselsättning och idrott skapar den arbetstillfällen och bidrar med evenemang till staden. Det är positivt att områden i Säve är utpekat som jordbruksmark om detta också skapar bättre förutsättningar för ridsporten i området. Idrotts- och föreningsnämnden anser att Lärjedalens golfbana även fortsättningsvis ska markeras som yta för rekreation och idrott och inte förändras till enbart jordbruksmark. Göteborgs Hamn anser att jordbruksmark längs Volvospåret, sydost om Sörredsmotet bör utgå som viktig jordbruksmark då området ingår i riksintresset Göteborgs hamn. Det är vik- tigt att värna utveckling av verksamheter längs Hisingsleden och Norrleden. Därför bör jord- bruksmarken utgå även inom utredningsområden för verksamheter längs dessa vägar. Göte- borgs hamn är av nationellt intresse för svenskt näringsliv och Göteborgs Stad måste därför tillse att hamnen kan fortsätta att utveckla hamnverksamheten med nya ytor. Wallenstam äger fastigheten Björlanda 1:61 som berörs av jordbruksmark. Wallenstam delar kommunens syn att brukningsvärd jordbruksmark är ett angeläget intresse som bör vär- nas och det är bra att det lyfts in i översiktsplanen. De önskar dock att det avgränsade stycket norr om gårdsbildningen på fastigheten Björlanda 1:61 ska tas bort som jordbruksmark för att möjliggöra en mer flexibel markanvändning. Göteborgs begravningssamfällighet noterar att kraven för att kunna ta i anspråk jordbruk- smark för annan exploatering kommer att skärpas. På markanvändningskartan finns flera platser som är planerade för framtida begravningsmark på jordbruksmark. Om det blir svårt att utvidga begravningsplatser på grund av att nuvarande användning är jordbruksmark be- höver behovet av gravmarken förtydligas och säkerställas ytterligare, då detta är ett viktigt samhällsintresse. Det gäller till exempel begravningsplatserna i Billdal, Angered och Bergum. Några privatpersoner anser att Kärra, speciellt området söder/västerut, bör prioriteras som ett utbyggnadsområde. De anser inte att jordbruksmarken i området har förutsättningar för ett livskraftigt och hållbart jordbruk. Kommunens kommentarer: Översiktsplanen reglerar generellt inte vilka planer som ska avbrytas. Granskningshandlingen har reviderats så att den jordbruksyta som är belägen på nedlagd deponi vid Torsviken tas bort. Även jordbruksmark inom riksintresse hamn eller planlagd mark utgår. Ytor för jordbruksmark i övrigt längs Hisingsleden och Norrleden behöver prövas i de fall de ligger inom kust och landsbygd, och kvarstår därför. Granskningshandlingen har reviderats så att Lärjedalens golfbana ligger kvar som område för rekreation. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att jordbruksmarken i och kring Kärra kan ha förut- sättningar för ett livskraftigt och hållbart jordbruk och att den därmed bör bevaras. Fastigheten Björlanda 1:61 ligger inom markanvändning värdefull natur i översiktsplanen, och ligger inte inom områden prioriterade för utbyggnad. Förvaltningen ser inga skäl att ta bort ytan som jordbruksmark. 66 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Granskningshandlingen har förtydligats avseende att begravningsmark är ett väsentligt samhällsintresse. Behov av ytterligare utredningar Miljö- och klimatnämnden och exploateringsnämnden delar planförslagets syn att några frågor behöver utredas vidare. Båda nämnderna ser att det behövs en vägledning för planering på jordbruksmark och en handlingsplan för ökad livsmedelsproduktion på kommunens mark. Därutöver anser miljö- och klimatnämnden att frågan om odlingslotter och vattenbruk (ak- vakultur för odling av mat i havet) behöver utredas mer. Översiktsplanen bör peka ut platser i havet som är särskilt lämpliga eller prioriterade för livsmedelsproduktion, exempelvis för att odla musslor och tång. Miljö- och klimatnämnden påtalar även att det behövs mark för att bearbeta och lagra livsmedel. Hela livsmedelskedjans markanspråk behöver säkras, för att öka robustheten i livs- medelsförsörjningen och förbättra lokalsamhällets buffert mot oförutsedda störningar. Exploateringsnämnden anser att framtida bebyggelsemöjligheter bör studeras. De önskar en fördjupad diskussion om huruvida ställningstagandet om jordbruksmark påverkar stadens möjlighet att hantera bostadsförsörjningen för stadens befolkningsökning fram till 2050. Sär- skilt kopplat till stadens mål om småhusbebyggelse, men även utifrån en utblick mot bostads- försörjningen efter 2050. Kommunens kommentarer: Odling av mat i havet, så kallat vattenbruk, är en liten men ökande andel av Sveriges totala livsmedelsförsörjning. I arbetet med framtagande av den kommunövergripande översikts- planen (2022) bedömdes vattenbruk vara en mycket liten näring i Göteborgs havsområde. Det finns också många intressen i Göteborgs havsområde som bedömts som mer priorite- rade (framför allt riksintressena naturvård, totalförsvar, sjöfarten med dess farleder, yrkes- fiske, friluftsliv och hamnens behov). Vattenbruk kräver också tillgång till mark på land och tillgänglighet via väg – platser som det råder stor konkurrens om i Göteborgs kustområde. Frågan avgränsades därför bort i arbetet med att främja livsmedelsförsörjningen så att en- dast jordbruksmark omfattas. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer inte att översiktsplanen är rätt forum för att säkra plats för livsmedelskedjans markanspråk. Mycket av livsmedelsindustrins markbehov för ex- empelvis lagring av livsmedel kan ske inom översiktsplanens områden för verksamheter. Stadsbyggnadsförvaltningen anser att justering av utredningsområde Säve inte är avgöran- de för möjligheten att nå nuvarande mål med småhusbebyggelse samt utblick efter 2050. Den kvarvarande delen av området kommer ha möjligheter för blandad stadsbebyggelse. En minskad befolkningsökning påverkar behovet av att starta planering i utredningsområden för blandad stadsbebyggelse. Jordbrukets klimatpåverkan Lantbrukarnas riksförbund (LRF) önskar att kommunen lyfter fram positiva saker som lantbruket har gjort och gör för att förbättra miljön i stället för att skriva att lantbruket har medfört förstörda vattendrag. Miljö- och klimatnämnden påtalar att det inte är jordbruksnäringen i sig som historiskt sett har varit en källa till förstörda vattendrag genom utdikning av våtmarker. Det är inte koldioxidutsläpp från mulljordar som är problemet, utan dränerade organogena jordar (torv). De lyfter även att odling av vall och mellangrödor, är åtgärder som har potential att öka ko- linlagringen i jordbruksmark till 2030. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 67 Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats avseende skrivningar om jordbruksmarkens koldiox- idutsläpp och utdikning, samt förtydligas avseende jordbrukets konsekvenser för miljö och klimat. Redaktionellt Miljö- och klimatnämnden, exploateringsnämnden, socialnämnd sydväst och centrum har synpunkter av redaktionell karaktär. Det saknas några jordbruksmarksområden i jordbruk- smarksskiktet i markanvändningskartan, vilket gör att miljö- och klimatnämnden ser en risk att motstridiga intressen inte har hanterats. Exploateringsnämnden vill att texten om områden där jordbruksmark kan tas i anspråk för annan användning förtydligas för att undvika misstolkningar. Socialnämnd sydväst vill att kultur- och idrottsanläggningar läggs till i beskrivningen av vad som avses med blandad stadsbebyggelse. Kultur- och idrottsanläggningar är ytkrävande och förutsätter lokalisering utifrån verksamhetens syfte. De vill också att det förtydligas var- för etablering av batterilager bedöms utgöra ett väsentligt samhällsintresse. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingens kartlager över jordbruksmark har reviderats så att den ska ge bätt- re stöd i kommande planeringsskeden. Stadsbyggnadsförvaltningen delar uppfattningen om att mer stöd i planeringsarbetet kan behövas när jordbruksmark förekommer i arbete med detaljplaner och bygglov. Förvaltning- en avser därför att ta fram en anvisning för hur stadens planering ska förhålla sig till jord- bruksmark. Granskningshandlingen har reviderats så att utredningsområden för batterilager i Tuve ut- går. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att markanvändningarna jordbruksmark respektive idrott och rekreation generellt inte kan likställas. ENERGIPRODUKTION OCH ENERGILAGRING Havsbaserad vind Många remissinstanser är negativa till föreslagna ytor för havsbaserad vind. Framförallt Läns- styrelsen, Sjöfartsverket, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen Hal- land, miljöförvaltningen, exploateringsförvaltningen, Öckerö kommun, Göteborgs Hamn (GHAB), Sveriges fiskares producentorganisation och Swedish Pelagic Federation Produ- centorganisation. Göteborgsregionen är den enda remissinstansen som är positiv till ytor för havsbaserad vind. Naturskyddsföreningen och Västsvenska Handelskammaren är också i grunden positiva till havsbaserad vind så länge det inte skadar andra värden och i den mån staden har rådighet. Naturskyddsföreningen lyfter att skyddade fågelarter behöver beaktas vid en eventuell vidare planering av områdena. Länsstyrelsen noterar att det finns ett stort behov av mer fossilfri el i vårt län, i synner- het i Göteborgsområdet och att kommunen har en god ambition att planera för vindkraft. De föreslagna områdena för vindkraft till havs ser de dock som olämpliga utifrån nu kända förutsättningar. Det finns för många konkurrerande intressen, som behöver tillgodoses och ges företräde i området, för att det ska vara möjligt med vindkraft där. Framförallt flera rik- sintressen såsom totalförsvaret, Natura 2000, yrkesfiske, kommunikationer, kulturmiljö och 68 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE friluftsliv. Länsstyrelsens bedömning tar stöd i yttranden från Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Sjöfartsverket och Trafikverket. Läs mer om Länsstyrelsens syn på hur olika riksin- tressen påverkas av havsbaserad vindkraft i kapitlet Riksintressen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) avstyrker förslag om utredningsområden för energi i havet i översiktsplanen utifrån beslutad havsplan och förslag till ändrad havsplan. Även Tra- fikverket och Sjöfartsverket bedömer att de båda föreslagna områdena till havs är olämpliga. Säkerhetsavstånd mellan fartygstrafik och vindkraft ska rymmas inom energiområdet och område för vindkraft får inte överlappa område för riksintresse för kommunikationer, farleder för sjöfartsstråk. Varje enskild vindkraftsansökan på land måste stämmas av med avseende på risk för påverkan på järnvägens kommunikationssystem. De föreslagna områdena ligger i direkt anslutning till fartygsstråken in till Göteborgs hamn, med mycket intensiv sjötrafik och riskerar att försämra möjligheterna att ta emot de största fartygen i världshandelsflottan. GHAB poängterar att områdena är mycket viktiga för sjöfarten till och från Göteborg och att de därför bör utgå ur planförslaget. Precis öster om utredningsområdena för havsbaserad vindkraft ligger stora ankringsplatser för fartyg som ska in till Göteborgs hamn. Sjöfarten till och från Göteborgs hamn passerar igenom utredningsområdena även om de inte är marke- rade som farled. Länsstyrelsen konstaterar att avståndet mellan Vrångöskärgårdens Natura 2000-område och utredningsområdet för havsbaserad vindkraft är mindre än 7 kilometer. Delar av de ut- pekade områdena sammanfaller med värdetrakter för koraller och OSPAR-habitat för större sjöpennor. Även ett större antal rödlistade arter förekommer i området. Området används även som övervintringsområde för sjöfågel. Områdena är enbart översiktligt utredda, det finns stor risk att det finns betydande värden inom hela det aktuella området. Länsstyrelsen Halland ser också flera utmaningar med föreslagna områden för vindkraft till havs. Kusten i Halland saknar mycket av den skärgård som finns i Västra Götalands län och inslag i havet kan bli synliga från stora områden. Den havsbaserade vindkraften kan också påverka Onsala rymdobservatoriums verksamhet. Vidare lyfter Länsstyrelsen Halland fram påverkan på bottenmiljöer, tumlare och fågel. Miljö- och klimatnämnden och exploateringsnämnden ser stora osäkerheter i föreslagna ytor och efterfrågar motiveringar och utredningar av påverkan på bland annat natur, marint växt- och djurliv och landskapsbild. Översiktsplanen behöver innehålla en avvägning mellan positiva och negativa konsekvenser. Miljö- och klimatnämnden, exploateringsnämnden, Öckerö kommun och Göteborgs Hamn ser också problem i att förslag till ytor för havsbaserad vind inte går i linje med förslag till ändrade havsplaner. Öckerö kommun anser att frågan om vindkraftsparker till havs bör prövas i den statliga havsplaneringen för att utreda dem ur ett helhetsperspektiv och bedöma kumulativa effekter. Sveriges fiskares producentorganisation ser att ytorna för havsbaserad vind inte är lämpliga i relation till yrkesfisket, och erbjuder kommunen att ta hjälp av fiskerinäringen för att hitta mer lämpliga ytor. Även Swedish Pelagic Federation producentorganisation (SPF) ser stora utmaningar i förhållande till befintlig verksamhet på havet i form av bland annat fiske, farle- der, försvar och naturvärden och vill att föreslagna områden för havsbaserad vindkraft utgår. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats så att områden för havsbaserad vind utgår. Intres- sen för totalförsvaret, Natura 2000, yrkesfiske, kulturmiljö, friluftsliv, kommunikationer och Göteborgs hamn är konkurrerande intressen som skulle påverkas negativt av havsbaserad vind. Säkerhetsavstånd till farleder behöver också rymmas inom ytorna för vindkraft vilket innebär att kvarvarande ytor skulle bli mycket små eller obefintliga. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 69 Landbaserad vind Remissinstansernas syn på landbaserad vindkraft varierar. Länsstyrelsen bedömer att det föreslagna området på land kan vara möjligt att fortsätta ut- reda och planera för vindkraft. Hur frågor om länsstyrelsens ingripandegrunder kan hanteras på ett lämpligt sätt får utredas i efterföljande planering och prövning. Trafikverket utgår ifrån att området för landbaserad vind inte påverkar riksintresset Göte- borgs hamn negativt. De menar även att det i nuläget inte går att konstatera att hela området kan användas för vindkraft obehindrat. Göteborgs Hamn är negativa till etablering av vindkraft inne på själva terminalytorna. Hamnområdena, Halvorsäng och utvecklingsområden för hamn och hamnanknuten verk- samhet bör inte redovisas som potentiella områden för vindkraft på land. Swedish Pelagic Federation producentorganisation är positiva till förslaget. Miljö- och klimatnämnden lyfter närheten till Natura 2000-område Torsviken och att det kommer krävas särskild hänsyn vid etablering av vindkraft, men är i övrigt positiva till att utreda landbaserad vind i området. Föreningen Torslandavikens naturreservat och Göteborgs ornitologiska förening lyfter också närheten till Natura 2000-område Torsviken och den pro- blematik som finns i konflikten mellan vindkraft och Natura 2000-området. De anser att detta utredningsområde ska utgå. Kulturnämnden efterfrågar skrivelser om möjlig påverkan på landskapsbild, topografi och värdebärande bebyggelse utifrån det utredningsområde som föreslås, samt hur påverkan kan minimeras. Socialnämnden Hisingen ställer sig generellt positiva till en utveckling av vindkraft på Hisingen. Samtidigt lyfter de påverkan på landskapsbild och människor. Vindkraftsområdet i Sörred riskerar att påverka närliggande bostadsområden i Låssby, Biskopsgården och Bräcke. Placering av verk inom området behöver därför undersökas vidare. Exploateringsförvaltningen lyfter att det behöver förtydligas om hur landbaserad vind kan påverka naturvärden. Västsvenska Handelskammaren anser att det är av strategisk betydelse för en hållbar till- växt att kommunen har en positiv inställning till vindkraft. Vattenfall lyfter att kommunen ska kontakta Vattenfall Eldistribution vid vindkraftseta- blering i närheten av deras anläggningar och fastigheter. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen delar länsstyrelsens bedömning att det finns utmaningar med yta för landbaserad vind, men att det är möjligt att fortsätta utreda. Utredningsområdet för vindkraft på land ligger därför kvar i granskningshandlingen. Huruvida vindkraftverk kan samspela med pågående verksamhet får utredas i kommande tillståndsprövning. Utred- ningsområdet syftar inte till att peka ut ett område där vindkraft har företräde, utan till att visa en potential. Det innebär att vindkraft skulle kunna etableras i någon del av utrednings- området, medan andra delar kan visa sig olämpliga vid en senare prövning. Avgränsningen för utredningsområde vindkraft på land har justerats med hänsyn till Natura 2000-området. Kraftledningar Svenska kraftnät (SvK) påpekar att deras 400 kV-ledning inom Göteborgs Stad har betydelse för elförsörjningen i hela västra Sverige och att det behöver synliggöras i översiktsplanen. SvK vill att det förtydligas att nya ledningar så långt som möjligt bör samförläggas med befintliga, och att luftledning är förstahandsalternativet för stamnätets ledningar. Översiktsplanen bör också upplysa om samrådskrav för åtgärder nära stamnätet, samt om den anmälningsplikt som gäller för förändringar i elförsörjningen. SvK påpekar även att det nyligen beslutade rik- sintresset för transmissionsnätet behöver behandlas i planen. Även Göteborg Energi nämner att transmissionsnätet nu är av riksintresse för totalförsvaret. 70 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Göteborg Energi anser att tillgången på mark för nya regionnätsledningar bör säkras för att möjliggöra klimatomställning i fossilbränslebaserade processer. Två till tre nya eller bred- dade ledningsgator från öster och norr behöver utredas tillsammans med Svenska Kraftnät, Vattenfall, Göteborg Energi, omkringliggande kommuner och Västra Götalandsregionen. Utan tillräcklig marktillgång riskerar Göteborgs och Västsveriges konkurrenskraft att försva- gas då industrins elektrifieringsplaner inte kan genomföras. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har kompletterats så att det nya riksintresset för totalförsvaret redo- visas. I övrigt står stadsbyggnadsförvaltningen fast vid befintliga formuleringar i förslaget. Solenergi Länsstyrelsen anser att översiktsplanen skulle kunna förtydligas genom att på markanvänd- ningskartan ange lämpliga ytor eller utredningsområden för produktion av solenergi som inte tar i anspråk jordbruksmark. Exempelvis inom redan exploaterade verksamhetsområden. Länsstyrelsen informerar om att de hanterar anmälningar om uppförande av solcellsan- läggningar som kan antas innebära en väsentlig ändring av naturmiljön genom 12 kap. 6 § miljöbalken. Länsstyrelsen har ingen skyldighet att samråda med kommunen i sådana ären- den. Miljö- och klimatnämnden och exploateringsnämnden efterfrågar tydligare beskrivning av förutsättningarna för att etablera mindre solcellsparker på åkermark, exempelvis avseende avstånd mellan parker och hur många parker som får etableras per lantbrukare. Exploate- ringsnämnden ser risker i att åkermarken försvinner om lönsamheten att etablera solcellspar- ker överstiger den att bevara jordbruksmarken. Miljö- och klimatnämnden ser att det kan vara svårt att veta om betesmarken brukas ef- ter att en solcellspark etableras, och ser en risk med solcellernas skuggande effekt på florans artsammansättning. Exploateringsnämnden efterfrågar tydlighet kring vilka sorters betesmarker som kan till- låta solceller, och ser att naturmarker med höga naturvärden ska undantas solceller. Miljöför- valtningen bedömer att solcellsparker inte ska tillåtas på betesmark med hög biodiversitet och som har lång kontinuitet av betesdrift. Miljö- och klimatnämnden efterfrågar en rekommendation för solceller på stora takytor och parkeringsytor. Kulturnämnden påpekar att solceller behöver relateras tydligare till kulturmiljövärden, så- väl för jordbruksmark som byggnaders tak och fasader. Göteborgs Hamn är positiva till etablering av solcellsparker. Renova lyfter att Torsviken- deponin är en utmärkt plats för att etablera en solcellspark. Västsvenska Handelskammaren menar att det är av strategisk betydelse för en hållbar till- växt att översiktsplaneringen har väl avvägda undantag för solcellsparker på jordbruksmark. Kommunens kommentarer: Översiktsplanen pekar inte ut ytor eller utredningsområden för solenergi, då stadsbyggnads- förvaltningen bedömer att det inte skulle påverka var etablering sker, på grund av kommu- nens begränsade rådighet i frågan. Förvaltningen ser inte heller nyttan i att peka ut ytor för solceller då detta implicerar att andra ytor är mindre lämpliga, vilket förvaltningen med nuvarande kunskap inte kan avgöra. Granskningshandlingen har förtydligats avseende vad som gäller för solcellsparker på be- tes- respektive åkermark. Granskningshandlingen har också förtydligats med att solcells- anläggningar inte ska ske på naturbetesmarker eller betesmark med hög biodiversitet. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 71 Stadsbyggnadsförvaltningen ser behov av att värna både energi- och livsmedelsproduktion, men anser samtidigt att livsmedelsförsörjning på jordbruksmark ska prioriteras. Ändringen av översiktsplanen innebär att en hektar solcellspark får etableras på jordbruksmark per brukningsenhet. Batterilager Remissinstansernas synpunkter om platser för batterilager varierar. Länsstyrelsen är positiv till att kommunen pekar ut batterilagring i översiktsplanen. De vill dock att förutsättningar för att ansluta föreslagna områden till elnätet genom tillgång till transformatorstationer och ställverk förtydligas. Miljö- och klimatnämnden är positiv till att utredningsområden för batterilager pekas ut, men ser en koppling till tydligare ställningstaganden om solceller på jordbruksmark. De anser att fragmentering av jordbruksmark ska undvikas och att brukande av intilliggande mark inte får påverkas negativt. Särskilt där utredningsområde för batterilager berör kommunägd jord- bruksmark. Även Lantbrukarnas riksförbund (LRF) vill att energilager i första hand placeras på mark som idag inte används till jordbruksproduktion. Göteborgs Hamn och Göteborg Energi är positiva till etablering av batterilager, speci- ellt de två föreslagna utredningsområdena i närheten av Tuve. Flera andra instanser är dock kritiska till just dessa utredningsområden. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver redo- göra för det södra områdets lämplighet utifrån områdets omgivande karaktär i ett jordbruks- landskap med kulturmiljövärden. Idrott- och föreningsnämnden och kulturnämnden befarar att batterilager vid Tuve ska påverka ridvägar och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Social- nämnden Hisingen anser att frågan om huruvida grönområdet fungerar som bullerskydd för bostäderna öster om Stora Holms trafikövningsplats bör utredas innan platsen tas i anspråk för energilagring. Socialförvaltning sydväst vill att det förtydligas varför batterilager i utred- ningsområden i Tuve bedöms utgöra ett väsentligt samhällsintresse. Exploateringsförvaltningen påpekar att kommunen bör väga långsiktig nytta mot en even- tuellt kortsiktig upplåtelse för batterilager då aktuella ytor utgör en del av kommunens mar- kreserv. Vid en eventuell kommande etablering bör kommunen, i första hand, sträva efter att upplåta ytan med arrende till Göteborg Energi som därefter kan upplåta ytan i andra hand till den part/intressent som investerar i tänkt anläggning. Business Region Göteborg (BRG) menar att områden som anges för batterilagring nord- väst om Tuve är bra placerade utifrån energisystemet, men BRG vill att Göteborgs Stad anger hela området mellan Volvos Tuvefabrik, Hisingsleden, Stora Holms övningsplats och kraft- ledningsgatorna som ett utredningsområde för framtida verksamheter. Västsvenska Handelskammaren menar att det är av strategisk betydelse för en hållbar till- växt att översiktsplaneringen har en grundpositiv inställning till områden för energilagring. Renova lyfter att torsvikendeponin eventuellt kan lämpa sig för etablering av ett batteri- lager. Alexandersson Fastigheter i Göteborg AB anser att även marken längs E6 efter Ange- redsbron norrut vore lämplig för batterilager. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats så att ytor för batterilager utgår. Att peka ut ytor för batterilager är svårt då möjligheten att ansluta till enskilda ställverk är begränsad och snabbt kan tas i anspråk. Pekas ytor ut i översiktsplanen kan dessa snabbt bli inaktuella. Principer för lokalisering av batterilager beskrivs istället i text. Fjärrvärme/fjärrkyla Göteborg Energi konstaterar att förstärkningen i stamnätet för el inte sker i samma takt som elbehovet ökar. Genom att värma verksamheter och bostäder med fjärrvärme eller gas i stället 72 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE för med direktverkande el kan effekt frigöras för användas till annat. Detta bör lyftas i över- siktsplanen som en allt viktigare aspekt av hållbar energiförsörjning. Kommunens kommentarer: Noteras. Övrigt Miljö- och klimatnämnden ser att planförslaget är ett värdefullt bidrag till klimatomställ- ningen för industri- och transportsektorn, som övergår från fossila drivmedel till el. Även nämnden för funktionsstöd konstaterar att planförslaget ger ökade förutsättningar för Göte- borgs Stad att producera energi från förnybara källor som sol och vind. Luftfartsverket (LFV) påpekar att civil luftfart bör nämnas i översiktsplanen för att säker- ställa att LFV och Försvarsmakten remitteras vid byggnadsobjekt över 20 meter, exempelvis vindkraftverk. Göteborg Energi påminner om att energisystemet förutsätter marktillgång ovan och un- der mark för befintliga och nya anläggningar. Detta behöver beaktas i tidiga skeden i sam- hällsplaneringen. Förtätning och exploatering med byggnader hela vägen fram till fastighets- gräns skapar utrymmesproblem för både ledningsägare och exploatörer. Vattenfall lyfter att det är viktigt att kontakta Vattenfall Eldistribution AB vid vindkraft- setablering, solcellsparketablering, batteriparketablering, detaljplanering och bygglov m.m. i närheten av deras anläggningar och fastigheter. Göteborg Energi önskar att särskilt trånga passager med flertalet ledningsslag beaktas i planprocessen. Kommunens kommentarer: Noteras. KLIMATANPASSNING Generellt Många remissinstanser är positiva till att kommunen ändrar översiktsplanen avseende kli- matanpassning och delar kommunens syn att frågan är viktig. Flera instanser framhåller vik- ten av fortsatt samarbete mellan olika myndigheter i frågan. Flera anser också att tillägget om klimatanpassning är tydligt i såväl text som markanvändningskartans lager. Andra anser tvärtom att översiktsplanen bör förtydligas och utvecklas ytterligare. Göteborg Energi öns- kar exempelvis förtydligande om varför kommunen enbart fokuserar på två klimatrelaterade risker (vattenrelaterade och temperaturrelaterade) och bortser från vindrelaterade och risker relaterade till fast massa. Kommunens kommentarer: Göteborgs Stad ser behov av en stärkt samverkan avseende klimatanpassning och ett behov av att utöka arbetet för att även beakta andra klimatförändringar. Geotekniska aspekter belyses i gällande översiktsplan. Översvämning Remissinstanserna har varierande synpunkter om översiktsplanens förslag på hantering av översvämningsrisker. Det finns både positiva och kritiska röster. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 73 Planeringsnivåer Flera remissinstanser såsom Länsstyrelsen, kretslopp och vattennämnden och socialförvalt- ningen nordost är positiva till att lyfta ut planeringsnivåer till ett eget dokument som kan beslutas av stadsbyggnadsnämnden, då det möjliggör att översynen av planeringsnivåer kan vara mer flexibel och följa kunskapsläget. Länsstyrelsen noterar samtidigt att det finns en pedagogisk utmaning i att sprida hur den ska användas och att hålla aktörer (interna och ex- terna) informerade om den senaste versionen. Länsstyrelsen välkomnar att kommunen ser över sitt underlag utifrån det senaste kun- skapsläget kring översvämning. Samtidigt noterar Länsstyrelsen att det saknas samsyn kring dimensionerande scenario. Kommunen utgår från dimensionerande 200-årsnivån och inte planeringsnivån. Länsstyrelsen påpekar att den dimensionerande nivån har höjts utifrån nytt kunskapsläge och beräkningar för havet utanför de yttre portarna (kustzonen). Både Länsstyrelsen, kretslopp och vattennämnden och Göteborgs Hamn (GHAB) anser att underlaget till riktlinjerna om planeringsnivåer behöver förtydligas. Länsstyrelsen anser att tabellen med planeringsnivåer för kusten är svårtolkad och behöver förklaras i det an- vändarstöd som planeras. Länsstyrelsen anser att det kan vara motiverat att se över lämpliga planeringsnivåer vid större nya strukturer. Med en tidshorisont på 50 år innanför de yttre stormbarriärerna fortsätter kommunen att bygga in sårbarheter. Om planerade skydd brister eller inte blir av riskerar de negativa konsekvenserna att bli ännu större. Länsstyrelsen anser vidare att kommunen behöver förtydliga vilken percentil som använts vid beräkning av den dimensionerande nivån för havet och förtydliga osäkerheter och val av säkerhetsmarginaler som används för planeringsnivåerna för havet. För den högsta planeringszonen kan det även behövas säkerhetsmarginal som tar hänsyn till att en 200-årsnivå inte är högsta möjliga ex- tremnivå. Framförallt utanför de yttre portarna. Kretslopp och vattennämnden är positiva till att definitionerna av samhällsviktig anlägg- ning och samhällsservice förtydligas. De undrar dock varför inte skyfall ingår i riktlinjerna för planeringsnivåer för översvämningsrisker. Kretslopp och vattennämnden önskar förtyd- ligande av hur olika ställningstaganden ska tolkas. Till exempel om beredskapsåtgärder kan ersätta fysiska åtgärder, hur planeringsnivåerna ska tolkas vid exploatering vid befintliga vägar, vad ställningstagandet om att översvämningar inte ska tillåtas i det högprioriterade vägnätet innebär i relation till riktlinjen om 0,2 meters vattendjup vid dimensionerade händelse och vilka områden som inte omfattas av planeringsnivåer (till exempel Nordre älv). De anser också att samhällsekonomiska konsekvenser och hållbarhet ska vägas in vid bedömning av nödvändiga anpassningsåtgärder. Göteborgs Hamn (GHAB) anser att hänsyn till stigande havsnivåer inom hamnområdena behöver beskrivas tydligare, då stora delar av hamnområdet är utsatta för översvämningsrisk vid en 200-årshändelse i hav och vattendrag. GHAB vill gärna delta i arbetet med att ta fram riktlinjerna för planeringsnivåer. De är positiva till möjligheten att göra avsteg kan från före- slagna planeringsnivåer. Kajer i hamnområdet behöver anpassas till lastning och lossning av fartyg samt försörjning till fartyg, vilket bör utgöra ett avsteg till föreslagna planeringsnivåer. Kommunens kommentarer: Planeringsnivåer avser rekommendationer för ny bebyggelse. Granskningshandlingen har reviderats genom att planeringsnivåer för skyfall har lyfts ur översiktsplanen och integrerats i Göteborgs Stads riktlinjer om planeringsnivåer (Planerings- nivåer för översvämningsrisk från hav, vattendrag och skyfall). I dokumentet om planerings- nivåer har planeringshorisonten för skyfall anpassats till myndigheternas rekommendatio- ner där år 2100 används. Riktlinjerna har även förtydligats avseende hantering av avsteg, 74 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE samt hur vind- och vågeffekter ska hanteras inom zonen närmast strandkant. Kommunen bedömer att det kommer att krävas platsspecifika bedömningar inom en 20 meters zon al- ternativt ett generellt påslag på minst +0,5 meter. Göteborgs Stad har använt medianvärdet vid beräkningar av dimensionerande nivå för ha- vet. Staden använder sig av säkerhetsmarginaler för att ta hänsyn till osäkerheter kopplat till beräknad nivå. För planeringsnivåer för de olika översvämningshändelserna har olika säkerhetsmarginaler adderats för olika typer av bebyggelse för de dimensionerande händel- serna. Staden ser att det är viktigt med en adaptiv anpassning mot stigande havsnivåer för att kunna anpassa både ny och befintlig bebyggelse. I samband med revidering av översikts- planen har tidshorisonten för kusten och skärgården flyttats fram till 2130 för att hålla en planeringshorisont på 100 år. För att fortsätta ha en planeringshorisont på 100 år kommer det krävas ytterligare revideringar av planeringsnivåerna i framtiden. Det krävs fortsatt arbete för att förstå vilka typer av kombinerade händelser som ska använ- das vid olika fall. Det krävs också fortsatt arbete med beredskapsplanering avseende hante- ring av risker kopplade till klimatförändringar. Nya större älvnära strukturer följer samma strategier som för övriga delar av centrala sta- den eftersom: • De låglänta delarna av centrala Göteborg redan idag är beroende av att yttre skyddspor- tar kommer på plats för att skyddas mot stigande havsnivåer • Det inte är samhällsekonomiskt att skydda vissa områden extra mycket genom tex hö- gre marknivåer eller högre högvattenskydd. Staden behöver fortsätta planera för att de storskaliga skydden kommer på plats och lägga de gemensamma resurserna på dem • Staden vill undvika att höjdsättning skapar ytterligare problematik med större instäng- da områden bakom högvattenskydd. Göteborgs Stad ser behov av samverkan med flera olika aktörer kring fortsatt arbete med klimatanpassning av staden. Simuleringar har tagit hänsyn till underlag om topografi och batymetri. Yttre skydd Länsstyrelsen noterar att ett yttre skydd/barriär behöver vara på plats omkring år 2070, vilket i sammanhanget är en kort tid, då vare sig finansiering, organisation eller prövning mot andra intressen har gjorts. Länsstyrelsen delar kommunens syn att detta arbete behöver påbörjas snarast. Skyddet krävs för såväl befintlig som ny bebyggelse. Skyddet är även viktigt för att säkerställa nationell infrastruktur. Flera grannkommuner, göteborgsregionen (GR) och kommunala nämnder är positiva till planerna på översvämningsskydd och att yttre skyddsportar ska utgöra ett nytt riksintresse. GHAB vidhåller tidigare framförda synpunkter om yttre skyddsportar vid Ryahamnen. Sådana portar kommer få konsekvenser för hamnverksamheten, vilket behöver belysas till- sammans med eventuella ersättningsalternativ. GHAB vidhåller även att Göteborgs Stad ska överväga ett utredningsområde för skyddsportar/teknisk skydd längre väster ut, mellan Nötö, Rivö och Saltholmen, för att skydda Ytterhamnarna. Kommunens kommentarer: Noteras. Göteborgs Stad anser att de yttre skyddsportarna ska vara av nationellt intresse och kommer att följa det förslag om att kustskydd bör vara av nationellt intresse enligt den ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 75 statliga offentliga utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning. SOU 2025:51. Göteborgs Stad ser behov av samverkan med flera olika aktörer avseende arbete med de yttre skyddsportarna. Skyddsportar inre vattenväg Länsstyrelsen noterar att det finns ett förslag på portar för inre vattenväg i kartan som visar högvattenskydd och portar. Vad Länsstyrelsen kan se finns dessa inte med i förslaget till änd- rad mark- och vattenanvändning eller i den nu gällande översiktsplanen. Kommunen behöver beskriva kartan som visar portarna för inre vattenväg och hur dessa ska tolkas. Kommunens kommentarer: Inre skyddsportar finns med i nuvarande översiktsplan i skiktet Högvattenskydd framtida. Granskningshandlingen har förtydligats avseende information om inre skyddsportar i mar- kanvändningskartan. Vattendrag Länsstyrelsen anser, i enlighet med tidigare granskningsyttrande över aktuell översiktsplan, att beräknat högsta flöde (BHF) ska vara utgångspunkt för ny sammanhållen bebyggelse längs med vattendrag. Vid avsteg från denna princip ställer Länsstyrelsen höga krav på en platsspecifik konsekvensanalys och samlad bedömning. Länsstyrelsen efterfrågar ett tydligare underlag för bedömningen att 200-årsnivån är en lämplig utgångspunkt för ny bebyggelse längs med vattendragen Mölndalsån och Säveån. Länsstyrelsen anser att BHF ska vara ut- gångspunkten, men att 200-årsnivån är ett avsteg som kan accepteras om frågan utretts och konsekvenserna vid en översvämning bedömts vara acceptabla. Det är bra att kommunen utgår från BHF för samhällsviktig verksamhet. För Mölndalsån ligger Mölndalsåns miljödom och tappningsstrategi som grund för analys av planeringsnivån. Länsstyrelsen efterfrågar mer kunskapsunderlag för systemet. Mölndals stad lyfter fram att översvämningsproblematiken vid Mölndalsån är en mellan- kommunal fråga och önskar samarbeta om höjder för byggnaders lägsta golvnivåer längs ån. Kommunens kommentarer: Göteborgs Stad ser att det finns ett behov av att göra specifika bedömningar av beräknat högsta flöde (BHF) för respektive vattendrag. Detta arbete pågår och kan inarbetas nästa gång översiktsplanen ändras. Tidigare framräknade BHF behålls därför som planeringsnivå för samhällsviktiga funktioner i denna ändring. Platsspecifika bedömningar för risknivån för respektive vattendrag och de funktioner som planeras kommer behöva göras vid avsteg från planeringsnivåer. För respektive vattendrag har kommunen analyserat vilken av de olika översvämningshän- delserna (flöde, havsnivå och skyfall) som ger högst vattennivå. Den högsta resulterande planeringsnivån (vattennivå + säkerhetsmarginal) för respektive vattendrag och plats blir styrande. Planering av ny bebyggelse i form av förtätning eller förändrad användning utgår från 200-årshändelsen med en säkerhetsmarginal. Samhällsviktiga funktioner har en mycket stor säkerhetsmarginal i form av planering efter BHF. 76 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Det finns idag inga områden i Göteborg där det finns plats och kan planeras för ny sam- manhållen bebyggelse längs med vattendrag där flödet i vattendraget (BHF eller 200års händelse) är styrande för planeringsnivåerna då det är havet som ger de högsta planerings- nivåerna. Därför anser vi att förtätning och nybyggnation kan utgå från 200-årsnivån med säkerhetsmarginaler. Exempelvis Mölndalsån, där all ny bebyggelse är förtätning. Kunskapsunderlag för vattendrag, höga havsnivåer och skyfall finns som bilagor till över- siktsplanen. Göteborgs Stad ser behov av en stärkt samverkan med Mölndals kommun om översväm- ningsproblematik vid Mölndalsån. Skyfall Länsstyrelsen lyfter fram att kunskapsunderlaget bör visa hur planhandläggare i kommunen ska agera när utpekade skyfallsleder och skyfallsytor utgår i en detaljplan. Uppdateringar utifrån nytt kunskapsläge och vägledning för skyfallsberäkningar bör också framgå. Länssty- relsen förespråkar, i enlighet med nationellt stöd, att en klimatfaktor på 1,4 ska användas för nya beräkningar. Stadsmiljönämnden noterar att potentiella konflikter mellan olika anspråk inte är om- händertagna och ett tydliggörande kring vad olika kartlager visar och hur de ska tolkas och tillämpas. Göteborgs Hamn (GHAB) anser inte att de föreslagna skyfallsytorna i Skandiahamnen och söder om Vikan är lämpliga för detta ändamål. Det behöver därför förslås nya skyfallsytor. Kommunens kommentarer: Göteborgs Stad har tagit fram ett kunskapsunderlag som redovisar skyfallsvolymer enligt klimatscenario RCP8,5 och klimatfaktor 1,4. Dessa kommer att användas i stadens skyfalls- karteringar och refereras till i stadens riktlinjer om planeringsnivåer för översvämningsrisk från hav, vattendrag och skyfall. Handläggarstöd kommer att omfatta rekommendationer om skyfallsleder och skyfallsytor. Granskningshandlingen har förtydligats avseende avvägning mellan olika markanspråk. Framkomlighet och samhällsviktig anläggning Länsstyrelsen anser inte att kommunens syn att 20 cm vatten kan accepteras på vägar utan att påverka framkomligheten är förenlig med nationell vägledning. För vissa detaljplaner, efter en platsspecifik bedömning, accepterar Länsstyrelsen att vatten kan bli stående med 20 cm under korta tider. Det finns dock flera aspekter som påverkar möjligheten så som vattenhas- tighet, bärighet och inte minst varaktighet. Länsstyrelsen har vid dialog med kommunen fått uppfattningen om att det främst är vid översvämning kopplat till havet och skyfall som 20 cm vatten generellt accepteras. Enligt tabeller och figurer i underlaget framgår dock att detta även gäller för vattendrag. Kommunen behöver förtydliga om meningen är att 20 cm vatten kan accepteras även under mer långvariga översvämningar orsakat av vattendrag, samt att det kan ställas högre krav på framkomlighet för samhällsviktig verksamhet. Kommunen behöver även beskriva underlaget till bedömningen om att 20 cm stående vatten generellt accepteras. Göteborg Energi önskar ett förtydligande av definitionen av samhällsviktig anläggning. De undrar vilka av kriterierna som måste vara uppfyllda för att anläggningen ska bedömas som samhällsviktig. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 77 Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats avseende samhällsviktig verksamhet. Göteborgs Stad arbetar vidare med hur framkomlighet kan säkras till samhällsviktiga verk- samheter och anläggningar vid en översvämning. Detta är ett av de prioriterade arbetena i stadens klimatanpassningsplan. Fortsatt dialog krävs mellan olika aktörer inom Göteborg. Bedömningen att 20 cm översvämningsdjup är acceptabelt baseras på samtal med främst räddningstjänst, men även polis och ambulans. Vid tillfällen då planeringsnivåer för framkomlighet inte uppnås, görs riskanalyser med ut- gångspunkt i lokala förutsättningar samt vilka funktioner som planeras. Behov av gröna ytor Miljö- och klimatnämnden och naturskyddsföreningen anser att marken närmast älven inte bör bebyggas utan utformas som en park eller kantzon av växtlighet och vatten. Naturskydds- föreningen vill ha fler genomsläppliga gröna ytor, att det skapas våtmarksområden längs älv- kanten, att antalet ekologiskt funktionella gröna ytor ökar i de centrala delarna av staden och att äldre träd skyddas. Stadsfastighetsnämnden anser tvärtom att utbredningen av parker, nya blå eller gröna mil- jöer och skyfallsytor ska ta hänsyn till planerade kommunala behov. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden anser att översvämningsrisker i första hand bör hanteras genom naturbaserade lösningar. Kommunens kommentarer: För områden längs älven finns många olika anspråk och stor konkurrens om yta. Avvägning- ar om lämplig markanvändning längs älven kommer behöva göras i efterföljande planering. Kulturmiljövärden Länsstyrelsen anser att ändringen av översiktsplanen behöver kompletteras och förtydligas så att det framgår att hänsyn måste tas till kulturvärden vid direkta åtgärder på byggnader och anläggningar med kulturvärden, samt vid indirekt påverkan när större åtgärder vidtas inom eller i anslutning till ett kulturmiljösammanhang. Det är viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka kulturmiljövärden, siktlinjer och topografi som är viktigt att ta hänsyn till vid en höjning av marken inom vissa områden. Antikvariskt sakkunnig bör delta i planering och genomför- ande av klimatanpassningsåtgärder. Nämnden för funktionsstöd anser att högvattenskydd i innerstaden kan inverka negativt på kulturmiljön genom att begränsa utblickarna mot älven. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats avseende att hänsyn ska tas till kulturvärden vid planering och utformning av översvämningsåtgärder. Både genom direkt och indirekt på- verkan. Påverkan på stadsbilden kommer att beaktas vid planering av högvattenskydd längs med älven. I många områden längs med älven kommer översvämningsåtgärderna integreras i tex höjdsättning av mark, kaj, gång och cykelbana eller grönstråk. 78 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Granskningshandlingen har också förtydligats avseende kulturhistoriska värden i jordbruks- landskapet i enlighet med utredningen ”Värdefulla kulturmiljöer i odlingslandskapet”. Ras, skred, erosion Länsstyrelsen och Statens geotekniska institut (SGI) saknar beskrivningar av om de föreslag- na fördjupningarna i geografiska inriktningar innebär förändrade förutsättningar för geotek- niska säkerhetsfrågor (ras, skred, erosion). Om geotekniska säkerhetsfrågor behöver hanteras ska det framgå av ändringen av översiktsplan samt i så fall för vilka områden. SGI efterfrågar kartlager som visar var geotekniska säkerhetsfrågor behöver hanteras relaterat till översväm- ningar. Kommunens kommentar: Granskningshandlingen har kompletterats med att geotekniska säkerhetsfrågor behöver be- aktas i fortsatt planarbete som berör områden med översvämningsrisk. Fördjupade utred- ningar utförs inom ramen för efterföljande planering. Värme Flera remissinstanser (bland annat socialnämnden nordost, Hisingen och sydväst samt nämn- den för funktionsstöd) är positiva till att översiktsplanen hanterar frågan om ett varmare kli- mat och fler värmeböljor. Några instanser vill dock att översiktsplanen ytterligare förtydligas i detta avseende. Exploateringsnämnden och Mölndals stad vill att översiktsplanen förtydligas avseende hur kommunen ska hantera ett varmare klimat och minska risken för urbana värmeöar. Social- nämnd sydväst önskar att beskrivningen av hur olika platser i staden kan upplevas olika vid värmeböljor kompletteras med lokala beskrivningar för att belysa socioekonomiska skillnader. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden noterar att värmeböljor innebär en allvarlig häls- orisk, samt att äldre och sköra personer är särskilt känsliga. De anser att risk för värmestress vid ett varmare klimat i första hand bör hanteras genom naturbaserade lösningar och att över- siktsplanen bör förtydligas avseende att stadsplanering och stadsformer har stor betydelse i ett varmare klimat. Förskolenämnden betonar vikten av gröna miljöer i anslutning till förskolor och att barn ska kunna röra sig självständigt på förskolans utemiljö. Det förutsätter miljöer där det är väl avvägt mellan sol och skugga, för att motverka så kallade hot spots. Kommunens kommentarer: Naturbaserade lösningar är mest effektiva för att hantera en varmare stad. Var behovet är som störst och vilka åtgärder som är lämpliga behöver utredas i kommande skeden inom respektive delområde. Granskningshandlingen har förtydligats avseende planeringsinrikt- ningar för att hantera en varmare stad. Genomförandefrågor Exploateringsnämnden lyfter fram att klimatanpassning medför ökade kostnader för att skydda befintlig bebyggelse och vid förtätning och exploatering. Åtgärderna kan till viss del finansieras av exploateringsbidrag från externa byggintressenter samt av exploatering av kom- munägd mark. Stora delar av kostnaderna kommer dock att behöva finansieras av skattebeta- larna. För att göra investeringarna ekonomiskt hållbara behöver de matchas tidsmässigt med kommande exploateringar. Exploateringsnämnden och idrotts- och föreningsnämnden anser att översiktsplanen be- höver utvecklas avseende ansvarsfördelning mellan aktörer. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 79 Wallenstam AB påtalar att det ofta är svårt för enskilda fastighetsägare i centrala Göte- borg att skydda sina fastigheter. De är ofta byggda ända fram till fastighetsgräns med publika lokaler i bottenvåningarna. Staden behöver därför ta det övergripande ansvaret för att skynd- samt planera och genomföra de skydd som krävs för att säkra innerstaden med dess kultur- historiskt värdefulla miljöer och samhällskritiska infrastruktur. Kommunens kommentarer: Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt behöver samordnas med utbyggnad av större sam- manhängande översvämningsåtgärder. Kommunen avser att kontinuerligt arbeta med en utbyggnadsplan för högvattenskydd för att ta hänsyn till planerad exploatering längs med älven och vattendrag. Kommunen planerar för övergripande åtgärder men behöver samverka med andra aktörer för att genomföra dem. Det pågår även andra arbeten, bland annat inom Klimatanpass- ningsplanen, för att ta fram olika finansieringsmodeller för klimatanpassningsåtgärder för att olika aktörer ska kunna medfinansiera åtgärder. Det är idag fastighetsägaren som är an- svarig för sin egen fastighet att antingen stå risken eller att göra åtgärder. Redaktionellt Det har inkommit redaktionella synpunkter på tabeller och figurer över dimensionerande händelser. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har förtydligats och setts över redaktionellt. MOBILITET OCH INFRASTRUKTUR Målbild och strategi Många remissinstanser är positiva till den målbild och strategi som föreslås för mobilitet och infrastruktur. Framförallt Länsstyrelsen, Trafikverket, göteborgsregionen, flera grannkommu- ner, kulturnämnden, socialnämnd nordost, idrotts- och föreningsnämnden, grundskolenämn- den, äldre- samt vård och omsorgsnämnden, Business Region Göteborg (BRG), Swedavia och Göteborg Landvetter Airport. Flera framhåller att det är bra att kommunen samlar och konkretiserar styrande dokument i översiktsplanen. Trafikverket konstaterar att en växande stad medför ett ökat resandebehov. De betonar att staden behöver växa på ett sätt som ger förutsättningar att resa hållbart. Det är positivt att Göteborgs Stad verkar för en effektiv användning av befintlig infrastruktur genom tillämp- ning av fyrstegsprincipen. Göteborgsregionen (GR) konstaterar att föreslagna tillägg i mobilitet och infrastruktur går i linje med GR:s styrande dokument som Inriktning för transportinfrastrukturplanering- en i storstadsregionen. Öckerö kommun ser att planförslagets inriktningar för mobilitet och infrastruktur understödjer arbetet utifrån den gemensamma färdplanen som Göteborgs Stad och Öckerö kommun har avseende förbindelser mellan kommunerna bortom 2040. Öckerö kommun utvecklar gärna samverkan med Göteborgs Stad gällande mobility management. Mölndals stad konstaterar att planförslaget visar att det inte räcker att enbart ställa om till elektrificerad och fossilfri fordonsflotta för att nå målen om minskad klimatpåverkan. Socialnämnd nordost konstaterar att strategierna om mobilitet möter de utmaningar som den växande staden står inför. Särskilt behöver barns möjligheter att röra sig till fots och med cykel förbättras. 80 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Exploateringsnämnden ser det som positivt att den ekonomiska dimensionen fortsatt be- tonas i översiktsplanen, samt att stadens arbete med mobility management ska utvecklas. Åtgärder som riktar in sig på att minska eller ändra sättet att resa, samt att utnyttja befintlig infrastruktur är mer ekonomiskt fördelaktigt än att bygga nytt. Exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden lyfter fram behovet av handlingsplaner eller andra reglerande, styrande dokument i samband med att miljö- och klimatprogrammet, trafikstrategin, cykelprogrammet, trafiksäkerhetsplanen, parkeringspolicyn och kunskap från arbetet med godsplan har arbetats in i planförslaget. Även Länsstyrelsen och Trafikverket an- ser att kommunen bör ta fram en tydlig och konkret handlingsplan samt att våga testa olika åtgärder för att se vilka effekter de ger. Översiktsplanen är på en mer övergripande nivå än de tidigare styrande dokumenten. Styrningen behöver konkretiseras och brytas ner för att inte relevant innehåll ska försvinna när styrdokumenten upphör att gälla. Stadsmiljöförvaltningen vill att det tydligare beskrivs varför biltrafiken ska minska och förmedla de positiva saker som kan uppnås i den täta och attraktiva staden såsom grönska, närhet till service och vistelsekvaliteter. Exploateringsnämnden noterar att förlängning eller indexering av trängselskatten inte nämns bland exempel på styrmedel och åtgärder inom mobility management. Eftersom trängselskatt är en effektiv åtgärd för påverka vägtrafikarbetet bör man överväga att näm- na det. Möjligheten att utnyttja byggskedet som ett sätt att varaktigt skapa förändringar i resmönster bör också lyftas fram. Exploateringsnämnden konstaterar att det finns en stark koppling mellan bilinnehav och bilanvändning, och att minskat bilinnehav leder till en ef- fektivare markanvändning. De anser därför att den gällande översiktsplanens strategi om lös- ningar som minskar behovet att äga sin egen bil bör behållas. Äldre- samt vård och omsorgsnämnden konstaterar att minskat bilresande, med hjälp av utökad kollektivtrafik och förbättringar för resande med gång och cykel, kan innebära en ökad trafiksäkerhet för äldre och personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Naturskyddsföreningen i Göteborg är positiv till att ställningstagande om mobility mana- gement och minskat vägtrafikarbete förtydligas, samt att flera större trafikleder ska göras om till mer stadsmässiga gator. Samtidigt är de kritiska till att trafiken tillåts att öka i samband med vissa större exploateringar. Staden tar fortfarande inte tar de större, mer omfattande, ste- gen för att minska biltrafiken och dess påverkan. Det behövs mer ambitiösa åtgärder för att andra transportmedel ska få tillräcklig kapacitet på befintligt vägnät och bli konkurrensstarka alternativ. Den nuvarande färdmedelsfördelning går emot stadens vision att bli mer förtätad och sammanhållen eftersom mycket yta behövs för varje personbil. Hög ljudnivå och sämre luftkvalitet går också emot målet “robust stad”. Föreningen föreslår att staden ska avveckla privatbiltrafiken i centrala Göteborg genom att bygga bort parkeringsytor för personbilar med undantag för rörelsehindrade, bilpooler och samhällsviktiga funktioner. Trafikistan vill att det förtydligas att det är det motoriserade trafikarbetet som ska minska. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen noterar synpunkter om att staden behöver växa på ett sätt som ger förutsättningar för hållbart resande där alla parter, särskilt staten, behöver stödja kommuners arbete med att nå uppsatta mål om hållbart resande. Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden har gett respektive förvaltning i uppdrag, Program för hållbart resande, att samordnat införa åtgärder som bidrar till kommunens måluppfyllelse om hållbart resande. Fokus är åtgärder där Göteborgs Stad har rådighet. Granskningshandlingen har utvecklats och förtydligats avseende gångtrafik samt barns möjligheter att röra sig till fots och med cykel. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 81 Delar av innehållet i de styrande dokument som nämns i synpunkterna har arbetats in i granskningshandlingen utifrån en genomlysning av trafikstrategin och dialog med sakkunni- ga inom berörda sakområden. Översiktsplanen kan inte omhänderta all styrning, utan vissa delar behöver hanteras i andra dokument. Utveckling av styrning och kunskapsunderlag inom hållbar mobilitet och stadsutveckling tar avstamp i Göteborgs Stads styrsystem och genomförs som en del av kontinuerlig verksam- hetsutveckling inom förvaltningarna. Exempelvis SUMP (Sustainable urban mobility plan) samt förvaltningens arbete med Prioriterad utbyggnadsordning för Göteborg, som syftar till att prioritera mellan stadsutvecklingsprojekt och tydliggöra vad staden avser att arbeta vidare med framgent. Granskningshandlingen har utvecklats något avseende effekter av minskad biltrafik, men bedöms i stort redan vara beskrivet i den gällande översiktsplanen. Granskningshandlingen har också utvecklats genom att tydliggöra att trängselskatt är ett av flera styrmedel. Hand- lingen beskriver även att byggskedet kan utnyttjas som ett sätt att varaktigt skapa förut- sättningar i resmönster, samt tydliggöra kopplingen mellan bilinnehav och bilanvändning. Granskningshandlingen har även förtydligats avseende att det är motoriserat vägarbete som avses. Stadsbyggnadsförvaltningen noterar synpunkt om att strategierna inom den tematiska de- len för mobilitet och infrastruktur kan ge ökad trafiksäkerhet för äldre och personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Vid en befolkningsökning bedömer stadsbyggnadsförvaltningen att behovet av resande kommer öka. Samtidigt kvarstår inriktningen om ett totalt sett minskat vägtrafikarbete. Åt- gärder för ett ökat hållbart resande kopplat till exploatering av ny bebyggelse är därmed centralt. Ändringen av översiktsplanen utgår ifrån att en eventuell ökning av biltrafik i ett område balanseras av att biltrafiken behöver minska i andra områden eller stråk. Vattenvägar och sjöfart Cstrider anser att vattenvägarna är en underutnyttjad infrastrukturresurs. Moderna vatten- burna mobilitetslösningar kan vara både miljömässigt och kostnadsmässig mer effektiva än en bro. Nya älvförbindelser kan förkorta resesträckor (och restid) och avlasta vägnätet. Nya låga broar behöver ta hänsyn till andra älvtrafikbehov för att inte skapa nya problem. Skärgårdslinjen i Göteborg & Bohuslän AB förespråkar också vattenburen kollektivtrafik. De anser inte att översiktsplanen beaktar sjöfartens intressen tillräckligt. Särskilt inte turism- och passagerartrafik. Göteborg bör ta vara på sin unika maritima position och utveckla en strategi där sjöfarten är en integrerad del av stadens transport- och turismsektor. Skärgårds- linjen motsätter sig en stadsplanering där broar ses som den enda lösningen. Kommunens kommentarer: Färjetrafikens nytta och funktion över tid beskrivs i gällande översiktsplan. Gransknings- handlingen har utvecklats avseende finmaskighet, samt robust och flexibel gång- och cyke- linfrastruktur. Trafikens miljöpåverkan Miljö- och klimatnämnden bedömer att planförslaget ligger i linje med styrande dokument om att gå mot mer hållbara transportsätt. Planförslaget omhändertar målsättningarna från 82 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE trafikstrategin och cykelprogrammet på ett fullgott sätt. Det ligger också i linje med den nyli- gen antagna åtgärdsplanen för partiklar. Miljö- och klimatnämnden saknar dock en koppling till målet om att göteborgarna ska ha en hälsosam livsmiljö i stadens miljö- och klimatpro- gram. Fokus i översiktsplanen ligger på att utsläppen av koldioxid ska minska, i linje med kli- matmålen. Miljöförvaltningen bedömer att även utsläpp av andra luftföroreningar och buller behöver minska, samt att utrymme för grönområden behöver tillgängliggöras. Exploateringsnämnden ser det som positivt att miljö- och klimatprogrammets målsätt- ningar om minskat vägtrafikarbete har arbetats in i översiktsplanen, tillsammans med en för- djupning om mobilitet och infrastruktur, eftersom transporter i staden utgör en stor andel av den negativa påverkan på miljö och klimat. Svenska Handelskammaren anser att elektrifiering bör iakttas, integreras och främjas för en relevant planering och för att nå klimatmålen. Elektrifieringen innebär att de negativa effekterna av biltrafiken i form av utsläpp och buller utgår, samtidigt som trängselproblema- tiken kvarstår. Trafikistan anser att det allra viktigaste sättet att minska trafikens utsläpp av växthusgaser i Göteborg är att gynna korta vardagsavstånd. Kommunens kommentarer: Tillgänglighet till grönområden, minskning av luftföroreningar och buller, elektrifieringens roll i planering och som del i att nå klimatmålen, samt vikten av att gynna korta vardagsav- stånd beskrivs i gällande översiktsplan. Ytterligare tillägg bedöms inte nödvändigt. Omvandla körfält på statliga leder Både Länsstyrelsen och Trafikverket lyfter fram att det krävs ändrad lagstiftning för att om- vandla körfält på de statliga lederna till förmån för gods. Förslaget behöver utredas och kon- sekvensbeskrivas. Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs Hamn AB är positiva till Göteborgs ambition att verka för att omvandla körfält på de stora lederna till förmån för kollektivtrafik och gods, för att kunna öka dess användning i linje med stadens mål. VGR delar också bilden av behovet av styrmedel och påverkansåtgärder för effektivare användning av befintlig infra- struktur. Mölndals kommun anser att det saknas en tydlig analys av om tilläggen i förlängningen påverkar den överenskommelse för Fässbergsdalen som städerna har ingått med Trafikverket och Västtrafik. Det är viktigt att utreda konsekvenserna för att inte skapa en högre belastning än vad överenskommelsen medger. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen noterar synpunkter om att det krävs ändrad lagstiftning för att omvandla körfält på statliga leder. Kommunen är medveten om detta och ser behov av dialog med berörda parter. Föreslagna ändringar av översiktsplanen ändrar inte den gällande översiktsplanens effekt eller inriktningar, utan förtydligar enbart antagandehandlingen. Det innebär att överens- kommelse för Fässbergsdalen inte påverkas. Godstransporter Remissinstanserna har varierade synpunkter om hur godstransporter hanteras i ändringen av översiktsplanen. Sjöfartsverket vill att även Vänersjöfarten nämns vid uppräknande av olika kategorier av godstransporter. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 83 Kungsbacka och Mölndals kommuner ser positivt på regional och mellankommunal sam- verkan i frågor om godstrafikens framkomlighet. Stadsmiljöförvaltningen vill prioritera ny dragning av järnväg till hamnen över Hisingen. De poängterar att järnvägen är viktig för industriutvecklingen och godsflöden mot Norge och en järnväg över Hisingen skulle även kunna försörja utökade verksamhetsområden längs Hisingsleden. Göteborgs Hamn AB (GHAB) anser tvärtom att det inte är rimligt att flytta Hamnbanan under överskådlig tid. Kretslopp och vattennämnden påminner om att det behövs omlastningsstationer om tunga fordon begränsas i vissa områden. Omlastning behöver ske i nära anslutning till de områden som ska få servicen. Det är inte en lämplig lösning att lasta om avfall i halvcentrala lägen eller andra kommuner. Omlastningsterminaler behöver kunna hantera relativt stora volymer av flera olika avfallsslag. Slamsugningsfordon, som behövs för tömning av restaurangernas och storkökens fettavskiljare, behöver ha en viss storlek för att kunna utföra den tömning som behövs. Kretslopp och vattennämnden anser inte att samordning av godstransport och avfall- stransporter fungerar, utan avfallshantering behöver sin egen infrastruktur. Göteborg Energi AB är positiva till hur godstransporter har beaktats. Energianläggningar kräver idag lastbilar för försörjning av bränsle och framkomligheten för transporterna behö- ver upprätthållas. De lyfter samtidigt fram att andra transportslag såsom tåg och båt behöver värnas för att möjliggöra mer hållbara transportlösningar. GHAB har inga direkta synpunkter på föreslagna strategier för tillförlitlig framkomlighet för godstransporter. De anser dock att det saknas fullgoda alternativ för att leda om godstra- fiken runt den centrala staden. Speciellt för godstrafik från norr och öster. Översiktsplanen saknar analyser av konsekvenserna av att leda om godstrafiken runt Göteborg och vilka åtgär- der som behövs för att lyckas med detta. Översiktsplanen behöver kompletteras med denna konsekvensbeskrivning. De poängterar att utmaningarna att minska trafikmängderna på de övergripande centrala trafiklederna är större än att leda om godstrafiken till och från Göte- borgs hamn. Västsvenska Handelskammaren är positiva till utbyggnad av laddinfrastruktur för tunga fordon och ser att dessa behöver kombineras med sam- och omlastningsterminaler. Elektri- fieringen av lastbilsflottan pågår, varför staden skyndsamt behöver integrera dessa funktioner såväl lokalt som genom regional samverkan. Även kretslopp och vattennämnden är positiva till att behovet av laddinfrastruktur för tunga fordon nämns. LRF Göteborg poängterar att god framkomlighet på och vid vägarna är en förutsättning för ett modernt jordbruk, både en bra bärighet på vägarna och tillräcklig bredd för stora ma- skiner. Föreningen Svensk Sjöfart noterar att godstransporterna till och genom Göteborg för- väntas öka. De anser att Hisingsbron har medfört fördröjningar för sjöburna transporter och konflikter mellan olika trafikslag. Detta kommer att förvärras vid ytterligare fasta förbindelser i form av gång- och cykelbroar. De är oroade över sjösäkerheten om fler lågbroar byggs. Strömma Turism & Sjöfart AB vill att staden ska se vattenburna transporter som ett sätt att avlasta vägnätet. Framtida godstransporter med fartyg bedöms öka markant när staden utvecklas. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har kompletterats med att Vänersjöfart är en typ av godstransport. Granskningshandlingen har även kompletterats med att regleringar behöver bedömas uti- från behovet av nödvändiga transporter och att vattenburna transporter är ett sätt att av- lasta vägnätet. Redaktionella justeringar har gjorts för att tydliggöra beskrivning av sam- lastning och behov av prioriteringar i stadsmiljön. 84 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Gällande översiktsplan beskriver kommunens syn på Hamnbanan. Inga justeringar föreslås därför avseende Hamnbanan. Översiktsplanen anger också kommunens viljeinriktning för det övergripande transportsystemet. Stadsbyggnadsförvaltningen har påbörjat fördjupade utredningar om hur godstrafiken kan ledas om från Göteborgs hamn. Kollektivtrafik, gång- och cykel Många remissinstanser, framförallt Trafikverket, VGR, grannkommuner såsom Ale kommun, Kungälvs kommun, Lerums kommun, idrotts- och föreningsnämnden och förskolenämnden är positiva till att ändringen av översiktsplanen fokuserar på kollektivtrafik och andra hållbara färdmedel. Det underlättar för invånare i regionen att välja ett kollektivt resande. Trafikverket framhåller att det är viktigt att staden löser framkomlighet för kollektivtrafik i de centrala delarna av staden. En kapacitetsstark kollektivtrafik samt styrmedel och adminis- trativa åtgärder (t.ex. trängselskatt) samt en genomarbetad bebyggelseplanering är en förut- sättning för att konkurrera med bilen och för att uppnå ett minskat vägtrafikarbete. VGR önskar att översiktsplanen hade pekat ut mark för systemkritiska depåer för att för- sörja kollektivtrafiken. Lerums kommun betonar vikten av Västra stambanans betydelse för resande och tillväxt samt för att länka samman arbetsmarknadsregioner. En utbyggnad av Västra stambanan kan bidra till ökad sysselsättning och minskad bilanvändning vid resor till och från Göteborg. Partille kommun vill säkerställa god mobilitet och tillgänglighet till och från Partille, sär- skilt i samband med utbyggnaden av angränsande stadsdelar. Utbyggnaden av Örgryte- Här- landa längs Partille kommuns gräns sker i hög takt och påverkar trafiksystemet i Partille, särskilt genom Sävedalen. Det är nödvändigt att hantera trafikflöden och kollektivtrafiklös- ningar för att minska belastningen på det befintliga vägnätet och säkerställa smidiga trans- portmöjligheter för invånare och näringsliv. Härryda och Kungsbacka kommuner välkomnar också utbyggnad av kollektivtrafik, men framhåller samtidigt att det också är viktigt att arbeta för framkomlighet för olika transport- sätt, även för bilen. Flera av Kungsbackas invånare är beroende av bilen för sina arbetsresor in till Göteborg. Det behövs ett attraktivt och effektivt kollektivtrafiksystem även utanför stadstrafikområdet. Till exempel genom smidiga resor och enkla byten för pendlande kol- lektivtrafikresenärer. Men det behöver också finnas en öppenhet för väginfrastrukturåtgärder som förbättrar för hårt belastade delar av vägsystemet. Härryda kommun saknar ett utpekat pendelcykelstråk ut mot Delsjömotet och vidare mot Härryda kommun i översiktsplanen. Det krävs ett större helhetsgrepp över sträckan utmed väg 40 för att möjliggöra en snabb och effektiv cykelinfrastruktur mellan kommunerna. Kungsbacka kommun ser positivt på en gemensam hållning när det gäller behovet av ökad kapacitet längs väg 158. De ställer sig däremot frågande till att Göteborgs Stad planerar för en järnväg i Kungsbacka utan att ha rådgjort detta med Kungsbacka kommun. I Kungsbacka kommuns översiktsplan finns endast ett reservat för kollektivtrafik och i nuläget planerar Kungsbacka inte för någon järnväg. Exploateringsnämnden anser att trafikstrategins effektmål om max 30 minuters restid med kollektivtrafik mellan tyngdpunkter eller målpunkter bör inarbetas i översiktsplanen, då det är viktigt för att uppnå den ökade kollektivtrafikandelen som eftersträvas. Socialnämnd centrum ser positivt på att ändringarna ger en samlad bild av en utveckling mot fler resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det är färdsätt som är ekonomiskt till- gängliga för många och som därför bidrar till jämlik och jämställd stadsutveckling. Social- nämnd nordost betonar att barns möjligheter att röra sig till fots och med cykel behöver för- bättras. Socialnämnd sydost och centrum anser att barns förutsättningar behöver synliggöras i översiktsplanen, som en del i arbetet med en barnvänlig stad. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 85 Socialnämnd sydost är positiva till att det lokala cykelvägnätet bör inventeras med fokus på barns möjligheter att cykla säkert och tryggt till skola och andra målpunkter. Stadsmiljö- förvaltningen noterar att en sådan inventering är ett stort arbete och ifrågasätter om det ska ingå i översiktsplanen. Socialnämnd sydost anser att planförslaget bör kompletteras med att ytterstaden och yt- terområden behöver bidra till det hållbara resandet i det längre tidsperspektivet. Resandet från ytterområden behöver förändras och utvecklas för att bidra till det hållbara resandet i sin helhet. Stadsmiljönämnden önskar att målet om att skapa en attraktiv cykelstad för alla förtyd- ligas. Många olika cyklister ska kunna färdas tryggt och säkert, och cykling ska vara ett att- raktiv alternativ till bil. Det är viktigt att möjliggöra en hållbar mobilitet för hela staden. Stadsmiljöförvaltningen vill prioritera utbyggnad av spårväg, busstrafik och cykelinfrastruk- tur, samt att cykelsatsningar särskilt riktas till socioekonomiskt svaga områden. De vill att kollektivtrafikförbindelserna förbättras till områden med långa pendlingsavstånd och att kol- lektivtrafikens kapacitet byggs ut i takt med befolkningsökningen. Satsa på fler busskörfält och snabba expresslinjer för att förbättra och effektivisera framkomligheten samt planera för kollektivtrafik och god cykelinfrastruktur i nybyggnadsområden från början. Stadsmiljöför- valtningen önskar också att det tydligare lyfts fram att en framgångsfaktor för att minska den motoriserade trafiken är att utforma staden för korta avstånd. Hänvisa till principer som Kör Nära, Kör In, Kör Buss, Kör Runt. Nämnden för funktionsstöd bedömer att ändringar om mobilitet och infrastruktur har viss positiv påverkan på barnperspektivet genom tydligare skrivningar avseende trygghet och tra- fiksäkerhet samt ökad tydlighet på kapacitetsstarka transportslag. Detta medför även positiva sociala aspekter för alla människor. Förskolenämnden poängterar att förskoleplatser behöver planeras nära nya bostäder för att minska bilanvändningen i staden. Grundskolenämnden konstaterar att bättre kollektivtrafik och gång- och cykelstråk kan minska miljöpåverkan och göra staden mer hållbar, vilket kan förbättra tillgänglighet och skolvägar. Äldre samt vård- och omsorgsnämnden ser det som positivt att cykelvägnätet delas in i tre klasser. De vill samtidigt att det nämns att äldre och personer med funktionsnedsätt- ningar har behov av en störningsfri och trygg cykelmiljö utan cyklar i hög hastighet, samt att gångstråk behöver ges mer plats. Det är viktigt att minimera barriäreffekter och trafiksä- kerhetsrisker som spårvagnstrafiken kan innebära i tät stad. Det behöver också tydliggöras att gatuparkering behöver fylla behov för äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. Även Neuro Göteborg lyfter att personer med funktionsnedsättning behöver parkeringsplatser i nära anslutning till målpunkter i centrala staden. Västsvenska Handelskammaren anser att omställningen till kollektivt resande förutsätter att kollektivtrafikens strukturer byggs upp och är ett attraktivt alternativ för invånarna innan infrastrukturen för biltrafik inskränks. Näringslivet påverkas negativt om resandet försvåras för dem som inte kan använda cykel eller kollektivtrafik på ett tillfredsställande sätt. Bilen kommer vara ett viktigt färdmedel även i framtiden. Västsvenska Handelskammaren noterar att många nya arbetsplatser (kontor) föreslås i centrala Göteborg. Mobilitet och infrastruktur behöver därför ökad kapacitet för att möta ett ökat resande. Naturskyddsföreningen i Göteborg anser tvärtom att kollektivtrafikens och cykeltrafikens framkomlighet kan öka på befintlig infrastruktur genom att drastiskt minska biltrafiken. Swedavia och Göteborg Landvetter Airport konstaterar att ett ökat kollektivtrafikresande, såväl lokalt som regionalt, är avgörande för ett smidigt och effektivt nyttjande av trafikinfra- strukturen. Swedavia välkomnar såväl väggående som spårbunden kollektivtrafik som anslu- ter till flygplatsen. En framtida intermodal resehub vid flygplatsen gör att resten av världen 86 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE kan nås med bara ett byte. Swedavia betonar att det är viktigt att Göteborgs Stad verkar för framkomlighet för busstrafik från väg 40 till Nils Ericson-terminalen. Det är också viktigt att skapa attraktiva platser vid Västlänkens stationer. Stationerna blir viktiga kopplingar till Landvetters flygplats när ny järnväg mellan Göteborg och Borås via Landvetters flygplats börjar trafikeras. Trafikistan anser att pendlingscykelbanor och övrigt fokus på cykel bör lyftas fram mer. Några privatpersoner har synpunkter om kollektivtrafik. En vill att staden utvecklas i en storstadsmässig inriktning, med mer hög bebyggelse och förbättrad, snabbare och plansepa- rerad kollektivtrafik. En annan vill att cykeln tydligare ska prioriteras i översiktsplanen så att den blir bekväm och säker. En tredje anser att resenärer med funktionsnedsättning inte ska behöva överflyttas från personbil till resor till fots, med cykel och kollektivtrafik. Kommunens kommentarer: Synpunkter om att Göteborg behöver kapacitetsstark kollektivtrafik, styrmedel och admi- nistrativa åtgärder, förbättrade förutsättningar för fotgängare och cyklister samt genom- arbetad bebyggelseplanering för att uppnå ett ökat hållbart resande ligger i linje med in- riktningar i Göteborgs gällande översiktsplan samt förslaget till ändring av översiktsplanen. Översiktsplanen rymmer avvägningar mellan olika trafikslags framkomlighet i täta stads- miljöer i centrala delar av staden i relation till andra funktioner och kvaliteter. Det kvarstår fortsatta avvägningar och prioriteringar i efterföljande planering för att säkerställa bland annat kollektivtrafikens framkomlighet. Fortsatt planering förutsätts ta stöd i översiktspla- nens övergripande principer. Granskningshandlingen har utvecklats med beskrivningar av hela resan-perspektivet där framkomlighet i olika stråk och platser är centrala frågor. Göteborg har högt ställda mål för en omfördelning av resor till mer hållbara trafikslag. För att nå målen behöver trafiksystemets utveckling hanteras på flera nivåer samtidigt och alla åtgärder behöver sträva i samma riktning. Kollektivtrafiksystemet lokalt, delregionalt och regionalt samt cykelvägnätet behöver utvecklas och byggas ut för att öka resandet med kollektivtrafik både till, från och inom befintliga områden och nybyggnation. Den gällande översiktsplanens utvecklingsinriktning stödjer behovet av minskat bilresande, samtidigt som den säkerställer det behov av bilresor som behövs av tillgänglighetsskäl. Gällande översikts- plan beskriver behovet av pendelcykelnät mot Delsjömotet. Stråket utmed väg 158 är i behov av kapacitetsstark kollektivtrafik för att möta dagens be- hov av resor och för att stödja bebyggelseutveckling i stråket. Åtgärder för förbättrad buss- trafik på väg 158 planeras. Järnvägsreservatet i den gällande översiktsplanen och förslaget till ändring av översiktsplanen syftar till att inte omöjliggöra en framtida järnväg. Göteborgs Stad förutsätter att utredningsområdet för trafik på sikt avser kapacitetsstark spårbunden kollektivtrafik, om den kraftiga befolkningsökning som Kungsbacka planerar för realiseras till 2050. Ytterligare utredningar behövs för att studera möjligheten att ansluta till befintliga och planerade järnvägssystem. Kollektivtrafikens restid är viktig för att uppnå ett minskat vägtrafikarbete och mål om färd- medelfördelning. Översiktsplanen fokuserar på mål om färdmedelsfördelning och strategier. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att restidsmål inte är lämpligt att inkludera i över- siktsplanen utan omhändertas istället i förvaltningens pågående arbete med att utveckla styrning och kunskapsunderlag inom hållbart resande. Förvaltningen bedömer också att lokalisering av kollektivtrafikdepåer är på en för detaljerad nivå för översiktsplanens mar- kanvändningskarta. Däremot har granskningshandlingen utvecklas avseende vikten av att ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 87 beakta behovet av depåer samt vilka funktioner och kvaliteter som är viktiga i planeringen av depåer. Granskningshandlingen har utvecklats avseende barns möjligheter att röra sig till fots och med cykel, samt resa med kollektivtrafik. Behov av inventering av gång- och cykelnätet utgår från gällande översiktsplan. Granskningshandlingen har också utvecklats avseende beskriv- ningar av trafikslaget cykel för att bättre omhänderta styrning enligt kommunens cykelpro- gram som utgick att gälla som styrande dokument vid årsskiftet 2025/2026. Gällande översiktsplan anger inriktning för parkering på ett övergripande plan. Mer detalje- rade frågor om olika användargruppers behov av parkering hanteras i det pågående arbetet med att uppdatera parkeringspolicyn. Redaktionellt Stadsmiljönämnden har flera synpunkter av redaktionell karaktär, där de önskar tydligare och mer utförliga beskrivningar, skarpare skrivningar, konsekvent användning av olika begrepp och tydligare diagram om trafikutveckling. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har justerats redaktionellt. ÖVRIGA ÄNDRINGAR Ändrade reservat och utredningsområden för kommunikation Järnväg, spår längs väg 158 Socialnämnd sydväst ser behov av sociala konsekvensanalyser av de alternativa järnvägs- sträckningarna med stationslägen. Det behövs åtgärder för att minska barriärerna av en ny järnväg. Nämnden påtalar också att det inte räcker att människor korsar varandras stråk för att skapa en sammanhållen stad. Västsvenska handelskammaren förordar järnvägskorridor mitt längs väg 158, och vill att staden förvissar sig om att det är möjligt att genomföra denna korridor. Även Blå tomten och Stena Fastigheter anser att korridor mitt bör ligga kvar. De ser stora risker i den östra sträck- ningen, såväl för deras egen verksamhet som för kommunens planerade utveckling i Högsbo och längs Dag Hammarskjölds boulevard. De påpekar även risker för att ingrepp i en osäker berggrund kan innebära att projektet blir för dyrt och behöver avbrytas. Det behövs vidare studier som utreder möjligheten att gräva ner järnvägen innan områdena längs nuvarande Dag Hammarskjöldsleden exploateras. Kungsbacka kommun ser positivt på en gemensam hållning när det gäller behovet av ökad kapacitet längs väg 158. De ställer sig däremot frågande till att Göteborgs Stad planerar för en järnväg i Kungsbacka utan att ha rådgjort detta med Kungsbacka kommun. I Kungsbacka kommuns översiktsplan finns endast ett reservat för kollektivtrafik och i nuläget planerar Kungsbacka inte för någon järnväg. Kommunens kommentarer: Stadsbyggnadsförvaltningen står fast vid att järnvägskorridor mitt längs väg 158 bör utgå ur översiktsplanen. En järnväg i korridor mitt är i praktiken endast möjlig om det sker innan eller i samband med omvandlingen av Högsbo industriområde och omgestaltningen av Dag Hammarskjöldsleden till boulevard. Denna omvandling bör påbörjas innan järnvägen skulle kunna byggas vilket innebär att reservatet för korridor mitt inte är genomförbar. 88 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Förbindelse till Öckerö Flera privatpersoner är positiva till att stryka det norra alternativet till framtida förbindelse till Öckerö. Kommunens kommentarer: Noteras. Bangårdsförbindelsen och Övre Husargatan/Sprängkullsgatan Trafikverket påpekar att det krävs fortsatta diskussioner om ny avgränsning av utredningsom- rådet för Bangårdsförbindelsen. Socialnämnd centrum är positiv till att översiktsplanen uppdateras utifrån nya kunskaps- underlag och ställningstaganden, exempelvis kring Sprängkullsgatan och Bangårdsförbin- delsen. Kommunens kommentarer: Noteras. Norra och södra älvstråken Inga synpunkter utöver frågor som rör Södra älvstranden. Se kapitel Södra älvstranden. Områden för begravning Göteborgs begravningssamfällighet är positiva till att ny mark för begravningsändamål läggs in i översiktsplanen, då det är stort behov av ny gravmark i Göteborg. Kommunen bör även ta hänsyn till behovet av beredskapsmark i händelse av kris eller krig. Göteborg har i dagslä- get ingen beredskapsmark för begravningsändamål. De anser att det behövs cirka 25 hektar. Exploateringsnämnden ser behov av att fortsätta samverka med Göteborgs begravningssam- fällighet för att identifiera och säkerställa ytor för begravning vid kris och krig. Skogome Exploateringsnämnden nämner att föreslagna ytor för begravning intill Fridhems kyrkogård vid Skogome tidigare har varit intressanta för att utveckla bostäder på längre sikt, men då behovet av begravningsytor är stort avser kommunen i stället att initiera ny detaljplan för begravningsändamål i samverkan med Göteborgs begravningssamfällighet. Begravningssam- fälligheten noterar att översiktsplanens avgränsning av framtida begravningsplats är felaktig vid fastighetsgränsen i norr och behöver justeras i enlighet med deras ansökan om planbesked. Vattenfall Eldistribution AB upplyser om att de har regionnätsledningar inom området vid Skogome. Norr om Gerrebacka Göteborgs begravningssamfällighet ser att området norr om Gerrebacka har stora kvaliteter och skulle kunna bli en attraktiv framtida begravningsplats som säkrar göteborgarnas behov av gravplatser på lång sikt. Området förutsätter en tillräckligt dimensionerad väganslutning. Miljö- och klimatnämnden noterar att området norr om Gerrebacka rymmer naturvärden i form av sumpskog och våtmark. Platsen är utsedd för att anlägga nya dammar, som en kom- pensationsåtgärd för exploatering vid Rya avloppsreningsverk. Kulturnämnden upplyser om att området norr om Gerrebacka rymmer fornlämningar i form av grav- och boplatser, som skyddas enligt kulturmiljölagen och kräver tillstånd för eventuella ingrepp. Övriga ytor bör utredas arkeologiskt för att identifiera eventuella okända fornlämningar. Övriga föreslagna områden för begravning rymmer inga kända fornlämningar ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 89 och har inte varit föremål för arkeologisk utredning. Inför ianspråktagande av marken för be- gravning bör ytorna utredas arkeologiskt för att identifiera eventuella okända fornlämningar. Rösered Göteborgs begravningssamfällighet noterar att det föreslagna området i Rösered är kraftigt kuperat, vilket innebär att det kan bli kostsamt och komplicerat att få till en fungerande be- gravningsplats. Det är dock i dagsläget det enda markområdet för utökning av begravnings- marken i nordöstra Göteborg. Socialnämnd nordost noterar att förslaget om begravningsmark innebär en målkonflikt med stadsnära odling genom att de två odlingsområdena för Albanus och Rösereds odlarför- eningar tas i anspråk för begravningsmark. Övriga begravningsområden enligt översiktsplanen Göteborg begravningssamfällighet vill att översiktsplanen uppdateras avseende vad som re- dan är utbyggt och vad som ligger som framtida begravningsmark för samtliga begravnings- områden. De informerar om vilka kyrkogårdar som har byggts ut respektive planeras att byg- gas ut i närtid. Göteborgs begravningssamfällighet bedömer att kommunen kan behöva förtydliga att be- gravningsmark är ett viktigt samhällsintresse för att, vid behov, kunna ta jordbruksmark i an- språk. Det gäller till exempel begravningsplatserna i Billdal, Angered och Bergum. För södra Göteborg är den obebyggda mark som Göteborgs begravningssamfällighet äger i Billdal, enda möjligheten att anlägga ny gravmark. Marken är inte utredd och har många begränsan- de faktorer som strandskydd, skyfallsytor med mera. De betonar därför att det inte är möjligt att avstå någon mark för andra ändamål än begravning. Begravningssamfälligheten upplyser om att den västra delen av Kvibergs kyrkogård inte är möjlig att använda som begravningsplats på grund av topografi och jorddjup. Det är därför möjligt att använda marken för annat ändamål. Området som är planerat för framtida begravningsplats vid Gunnareds kyrkogård anges även som framtida blandad stadsbebyggelse. Göteborgs begravningssamfällighet planerar att utvidga Gunnareds kyrkogård i närtid varför markanvändningskartan behöver justeras för att säkerställa att hela det kvarvarande området kan bli begravningsmark. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har justerats så att markanvändningskartans ytor för begravnings- mark överensstämmer med begravningssamfällighetens synpunkter. Stadsbyggnadsförvalt- ningen bedömer att övriga synpunkter kan hanteras i efterföljande planering. Strategier för Parker, natur och vatten Miljö- och klimatnämnden, exploateringsnämnden och stadsmiljönämnden anser att fler de- lar av grönplanen behöver arbetas in i översiktsplanen för att säkerställa att viktiga ställnings- taganden i grönplanen inte går förlorade. Strategier som är för detaljerade för att ha med i översiktsplanen (exempelvis hantering av invasiva främmande arter) behöver tas omhand på annat sätt. Miljö- och klimatnämnden och exploateringsnämnden anser att grönplanens minnesregel om ”3-30-300” bör ingå i översiktsplanen. Båda nämnderna anser också att det bör införas en inriktning om hur områden med naturvärden ska hanteras inom den fysiska planeringen. Miljö- och klimatnämnden preciserar att områden med naturvärdesklass 1 och 2 alltid bör undantas förändrad markanvändning. Inom klass 3 och 4 ska möjlighet ges att göra avväg- ningar i de enskilda fallen. 90 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Miljö- och klimatnämnden anser att översiktsplanen bör värna och förstärka den ekolo- giska och gröna infrastrukturen ytterligare inom hela staden, inklusive ytterområdena. Den tematiska inriktningen för parker, natur och vatten i gällande översiktsplan behöver komplet- teras när grönplanen införlivas i översiktsplanen. Skiktet ekologiskt särskilt känsliga områden i markanvändningskartan behöver kompletteras och uppdateras så att vattendrag, småvatten, kantzoner och marina miljöer redovisas. Även naturskyddade områden, områden av riksin- tressen och naturområden i behov av restaurering bör redovisas. Skadelindringshierarkin bör också befästas i översiktsplanen. Exploateringsnämnden anser att mått för lämplig täthet och vilka funktioner som behöver finnas i en stad skulle kunna lyftas in i översiktsplanen. Samtidigt betonar exploaterings- nämnden att ökad detaljeringsgrad riskerar att skapa inlåsningseffekter för framtida stadsut- veckling och vill att det ska gå att göra bedömningar i de enskilda fallen. De befarar att det blir svårt att utveckla stadens markreserv vilket, i kombination med en åtstramning vad gäller jordbruksmark, får ekonomiska konsekvenser för staden. Att uppnå en exploateringsekonomi i balans över lång tid kommer kräva större projekt med ett starkt ekonomiskt överskott. Detta är svårt att uppnå genom kompletteringar och förändring av den redan byggda staden. Stadsmiljönämnden önskar att det förtydligas inom vilka geografiska områden som över- siktsplanen redovisar framtida bostadsnära parker. De önskar också att kommande ändringar av översiktsplanen omfattar mål om 30% krontäckning och att ”Värdefulla natur- och frilufts- områden” ses över i relation till grönplanens “Större natur- och rekreationsområden”. De öns- kar också förtydligande om vad som räknas som tillgång till park/friyta. Framtida stadsparker och stadsdelsparker bör omvandlas från punkter till ytor. Nämnden för funktionsstöd konstaterar att det är svårt att tillgodose behovet av bostads- parker. Socialnämnd centrum är positiva till att riktlinjerna för lekplatser nu arbetas in i översikts- planen. Naturskyddsföreningen i Göteborg anser att ändringen av översiktsplanen är otillräcklig avseende att bevara befintliga naturvärden och skydda biologisk mångfald. Översiktsplanen borde skydda befintliga naturvärden, särskilt när dessa hotas av bostadsutveckling och indu- stri. Stadens ytor bör effektiviseras genom förtätning och exploatering på redan hårdgjord yta. De poängterar att ytor för personbilar idag tar upp mycket plats i stadsrummet. Översiktspla- nen bör prioritera att bevara äldre träd då de ger många viktiga ekosystemtjänster och bidrar till den biologiska mångfalden. Naturskyddsföreningen ger exempel på ytor som är viktiga för att bevara naturvärden; vattenkanter, äldre, orörda skogar, hav (skydd från fiske), naturreservat och områden som innehåller hotade arter. Naturskyddsföreningen anser att industriområden har hög potential att bidra till lokal biologiska mångfalden. Översiktsplanen bör därför innehålla krav på att utveckla biologisk mångfald på industrimark och ruderatmark. Kommunens kommentarer: De förslag som lyfts från bland annat miljö- och klimatnämnden på hur översiktsplanens styrning kring grönstrukturfrågor kan utvecklas bedöms vara intressanta. Det kan vara ak- tuellt att inkludera detta i översiktsplanen på sikt. I nuläget bedöms det dock behövas mer underlag och avvägning i relation till andra anspråk och intressen. I pågående ändring av översiktsplanen har fokus varit på att lyfta in sådan styrning som redan finns i andra doku- ment snarare än att komplettera med nytt. I översiktsplanens planeringsstrategi 2024-2027 framgår behovet av ett ökat fokus på stra- tegiskt arbete kopplat till parker, natur och vatten under planeringsstrategins tidshorisont. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 91 Detta arbete bedrivs bland annat inom ramen för strategiarbetet Grön och robust. Ambitio- nen är att öka kunskap och underlag för att kunna uppdatera översiktsplanens strategier. Bostadsnära parker redovisas i den mån det finns underlag för att peka ut markanvändning på den detaljerade nivån. I nuläget finns det i innerstaden samt i Högsbo-Frölunda. Redaktionellt Länsstyrelsen noterar att övriga ändringar inte framgår av markanvändningskartan. Det hade varit tydligare om till exempel ny begravningsmark framgick av den samlade redovisningen av ändringar av mark- och vatten. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har reviderats så att övriga ändringar framgår på den samlade kar- tan över ändringar av översiktsplanen. RIKSINTRESSEN Generellt För synpunkter som rör riksintresseanspråk inom Södra älvstranden, se kapitel Södra älv- stranden. Berör riksintresse för kommunikationer, väg (E45, Oscarsleden), sjöfart (farled i Göta älv och innerhamn), yrkesfiske (Göteborgs fiskehamn) och kulturmiljö (flera delom- råden). För synpunkter som rör riksintresseanspråk med anledning av vindkraft, se kapitel Energi. Det handlar framförallt om riksintresse för totalförsvaret, Natura 2000, yrkesfiske, kommuni- kationer, kulturmiljö och friluftsliv. Exploateringsnämnden delar planförslagets bedömning om riksintressen, då det ger förut- sättningar för en mer ändamålsenlig användning av den kommunala marken. Riksintresse totalförsvaret Svenska kraftnät (SvK) och Göteborg Energi påpekar att det nyligen beslutade riksintresset för transmissionsnätet behöver behandlas i planen. Göteborgsregionen (GR) och Västsvenska Handelskammaren är positiva till förslaget med yttre skyddsportar i Göta älv som ett nytt riksintresse. Handelskammaren ser att skyddet av Göteborgs fysiska och samhälleliga struktur är av nationellt intresse samt största vikt för Sve- riges totalförsvarsförmåga. GR tar upp behovet av älvkantskydd och yttre portar i sitt inspel till regional respektive nationell transportinfrastruktur. Kommunens kommentarer: Granskningshandlingen har kompletterats med kartlager som visar de stråk för transmissi- onsnät för el som är av riksintresse för totalförsvaret. Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att inga andra justeringar behöver göras i översiktsplanen för att tillgodose detta anspråk. Göteborgs stad anser att de yttre skyddsportarna ska vara av nationellt intresse och kom- mer att följa det förslag om att kustskydd bör vara av nationellt intresse enligt den statli- ga offentliga utredningen Bättre förutsättningar för klimatanpassning. SOU 2025:51. Göte- borgs stad ser behov av samverkan med flera olika aktörer avseende arbete med de yttre skyddsportarna. Riksintresse industriell produktion Göteborgs Hamn (GHAB) delar kommunens syn att riksintresset för industriell produktion bör avgränsas till det område som omfattar riksintressets funktioner. 92 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kommunens kommentarer: Noteras. HÅLLBARHETSBEDÖMNING Flera remissinstanser anser att hållbarhetsbedömningen och beskrivningen av ändringarnas konsekvenser bör kompletteras med fler aspekter och att vissa bedömningar bör revideras. Framförallt miljö- och klimatnämnden, stadsmiljönämnden och idrotts- och föreningsnämn- den. Miljö- och klimatnämnden bedömer att ändringarna av översiktsplanen ger fler konse- kvenser, både positiva och negativa, för stadens miljömål än vad som framgår av avsnittet om konsekvenser. Stycket behöver därför kompletteras. Miljö- och klimatnämnden bedömer att översiktsplanen inte i tillräcklig grad bidrar till miljömålet Göteborg har en hög biologisk mångfald. Naturvårdande insatser görs inom sta- den, men inte i tillräckligt hög grad. Nämnden poängterar att en av översiktsplanens viktiga funktioner är att hantera konflikter mellan konkurrerande markintressen som berör naturmil- jövärden. Avsnittet om miljökonsekvenser bör kompletteras med de satsningar på temat grön infrastruktur som görs inom ramen för miljö- och klimatprogrammets strategi att planera för en grön och robust stad och behov av fortsatt strategiskt arbete för att genomföra inriktningar och strategier om parker, natur och vatten i enlighet med planeringsstrategin. Miljö- och klimatnämnden bedömer att kopplingen till de nationella miljömålen “Ett rikt odlingslandskap” samt “Ett rikt växt- och djurliv” bör nämnas. En betydande andel av arter på den nationella rödlistan är kopplade till odlingslandskapet, vilket innebär att jordbruksmar- ken har stor betydelse för att bevara arter och biologisk mångfald. Miljö- och klimatnämnden upplyser om att luftkvalitetsdirektivet har reviderats, och att miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar kommer att skärpas. Större områden än idag ris- kerar därför att överskrida normvärdena som ska klaras senast år 2030. Stadsplaneringen be- höver ta hänsyn till detta och frågan bör omnämnas i hållbarhetsbedömningen. Stadsmiljönämnden anser att skrivningen om att människors möjlighet till rörelse, av- koppling och möten förbättras är bedräglig. Det föreslås endast en bostadsnära park inom Mölndalsåns dalgång. Stora delar av området saknar fortfarande bostadsnära park inom ÖP:s riktvärde 300 meter gångavstånd och en stadsdelspark inom 1000 meter. Det blågröna strå- ket har förutsättningar att bidra till sammanhängande promenad längs Mölndalsån fram till Liseberg, men möjligheterna att skapa plats för vistelse längs stråket är begränsade på grund av befintlig och planerad markanvändning. Hållbarhetsbedömningen är därmed inte korrekt beskriven. Stadsmiljönämnden anser vidare att avsnittet om ekonomiska konsekvenser bör komplet- teras med konsekvenser för gods- och yrkestrafik, samt effektiv förvaltning och planering. Idrotts- och föreningsnämnden anser inte utvecklingen av Sandås ger ett fungerande var- dagsliv och social hållbarhet, då det saknas miljöer för fysisk aktivitet och idrott. Exploateringsnämnden har synpunkter av redaktionell karaktär och önskar att havsbase- rad vindkraft nämns i hållbarhetsbedömningens avsnitt om miljökonsekvenser. Kommunens kommentarer Miljö- och klimatnämndens synpunkter kring biologisk mångfald, miljö-och klimatprogram- met och nationella miljömål berör gällande översiktsplan än föreslagna ändringar och till- lägg. De hanteras därför inte här. Hållbarhetsbedömningen och beskrivningen av konsekvenser har justerats och förtydligats ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 93 avseende miljökvalitetsnormer, luftkvalitetsdirektiv och om Mölndalsåns dalgång. Ett min- dre tillägg kring ekonomiska konsekvenser för gods- och yrkestrafik har även lagts till. Hållbarhetsbedömningen har också reviderads avseende havsbaserad vindkraft, då det har utgått ur förslaget. 94 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 95 DIALOGSAMMAN- STÄLLNING SÖDRA ÄLVSTRANDEN DIALOGSAMMANSTÄLLNING SÖDRA ÄLVSTRANDEN Inledning Delaktighet i planering och utformning av vår gemensamma livsmiljö har stor betydelse för boende och verksamma i staden. Det kan både leda till ett ökat personligt välbefinnande och till en ökad tillit till samhället. Kommunen i sin tur får fördjupad förståelse kring använd- ningen och upplevelser av staden som kan bidra till att planera en bättre stad för alla. Förslag till ändring av översiktsplan för Göteborg har varit på samråd under våren 2025, mellan 8 januari och 25 mars. Under samrådet lades särskilt fokus på olika samrådsaktivite- ter gällande Södra älvstranden, delen Klippan till Järnvågen. Syftet var att nå berörda inom geografin och att fånga olika målgruppers perspektiv på den långsiktiga stadsplaneringen i området. Denna dialogsammanställning är en dokumentation av de möten och aktiviteter som genomförts gällande området Södra älvstranden under tiden som förslag till ändringar av Göteborgs översiktsplan var ute på samråd. Sammanställningen redovisar de synpunkter som framkommit och som berör Södra älvstranden. Den utgör en fördjupad redogörelse om delen Södra älvstranden och ska fungera som ett komplement till samrådsredogörelsen. Under samrådet fanns möjlighet att träffa representanter från Göteborgs Stad - stadsbygg- nadsförvaltningen, exploateringsförvaltningen, stadsmiljöförvaltningen, kulturförvaltningen, och socialförvaltning Centrum - för diskussion och information om förslaget till ändring av översiktsplan. Under samrådstiden genomfördes ett antal aktiviteter med fokus på ändring av översikts- planen området Södra älvstranden. Totalt deltog cirka 200 personer i dessa olika samrådsmö- ten, samrådspromenader och träffar med specifika målgrupper. Området är ett av de kultur- tätaste områdena i Göteborg, och därför kulturaktörer viktiga att träffa och samtala med. Även barn och unga var en viktig målgrupp, då de sällan hörs i formella samråd. Dessutom har träffar genomförts med kommunala kulturverksamheter, lokalt näringsliv och mötesplat- ser för äldre inom området för att fånga en bredd av perspektiv och målgrupper. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 97 Samrådsmöten och aktiviteter mars 2025 Samrådsmöten Majornas bibliotek 26 februari och 3 mars På Majornas bibliotek hölls två samrådsmöten den 26 februari och 3 mars med ungefär ett 40-tal deltagande. En presentation om förslaget till ändringen av översiktsplanen hölls med särskilt fokus på ändringen som berörde Södra älvstranden och delen Klippan till Järnvågen. Under samrådstillfällena fanns möjlighet att lämna synpunkter på karta, utifrån platser man såg värde av att bevara, potential för utveckling eller behov av att utvecklas. Sammanfattning av synpunkter och frågor Flertalet frågeställningar berörde Oscarsleden och dess utveckling. Det fanns synpunkter om hur den ser ut idag skapar en olägenhet för boende i närmiljön och att det vore positivt om den omvandlas. Vidare gör buller att man inte vill vistas i närheten av denna, det uttrycktes behov om bullerplank längs leden samt en tvekan till de offentliga miljöer med parker som ligger i närheten av Oscarsleden i förslaget. Huruvida en omvandling är möjlig och när i tid frågade sig även deltagande. Det uppkom frågor kopplat till klassisk arkitektur och risker för höga hus och gårdar utan solljus samt skuggiga offentliga miljöer. Vikten av att bevara den befintliga bebyggelse- och kulturmiljön framhölls. Viktigt med husen längs Taubegatan. Några gav uttryck för närmiljön och såg det som positivt för boende i närområdet om om- rådet norr om Oscarsleden i sin helhet öppnas upp för allmänheten. Viktigt med tillgången till vatten och offentliga platser. Vidare beskrevs även att man saknar “bollbingar” i parkmil- jöer samt fler ytor för rekreation, att inte allt grönt som finns idag byggs bort. På kartan över området uttrycktes behov av att förändras som Oscarsleden och tidigare färjeterminal områden samt Jaegerdorffsplatsen. Vidare uttrycks att det finns en potential för utveckling vid området runt Fiskhamnen. Särskilt viktigt är att omhänderta den äldre bebyggelsen där och vid hamnplan. Även för området vid Älvsborgsgatan ner mot Klippan, Klippanområdet och framförallt parker och strand/kaj promenaden identifierades utveck- lingsmöjligheter. Potential att utvecklas beskrevs även särskilt för området runt Tysklandster- minalen och området vid Kusttorgsmotet. För de områden som markerades som värdefulla som de är, markerades enskilda byggnader såsom Amerikaskjulet och Amerikahuset vid Stig- bergskajen, bebyggelsemiljön runt Taubegatan och Stigberget, kyrkorna i närområdet och kulturmiljön vid Klippan. För allmänna platser ses främst Chapmans torg och Stigberget, grönområden och parker samt öppna ytor såsom Majvallen och Gröna vallen. 98 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Utställning på biblioteket Majorna Chapmans torg ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 99 Samrådspromenad mars 2025. Foto: Göteborgs Stad Samrådspromenader 3, 10 och 17 mars Samrådspromenader genomförandes tre måndagar i mars (den 3, 10 och 17 mars 2025) vid olika tidpunkter på dagen, en på morgonen, en under lunchtid och en på eftermiddagen. Vid alla tillfällen utgick och avslutades promenaden från Chapmans torg och gick över Kust- torgsmotet, ut mot gångbron vid Tysklandsterminalen och sedan längs med Oscarsleden mot Jaegerdorffsmotet och tillbaka via Karl Johansgatan. Föranmälan krävdes till samrådsprome- naderna och runt 25 personer deltog vid varje tillfälle vilket innebär ungefär cirka 75 personer totalt. Sammanfattning av synpunkter och frågor Kring Oscarsleden fanns frågor och synpunkter. Bland annat om det funnits alternativ när man tittade på omvandling av leden och istället sänka ner leden samt hur samtalet kring stat och kommun såg ut. Kommentar om att det är motorväg en lång sträcka där det nu blir ett avbrott på Oscarsleden. Hastigheten på leden var en fråga och hur mycket vi räknar med att trafiken kommer att minska. Frågor uppkom om skyddsavstånd till bostäder från leden i och med att det går mycket farligt gods via Jaegerdorffsmotet och hur det blir med dessa avstånd om leden byggs om till stadsgata. Tunga transporter till och från färjorna vore bra att få bort från leden och området. Funderingar kring vad som händer i krig och kris om leden byggs om utifrån att staden kan behöva evakueras. Vidare efterfrågades gångstråk mellan leden och älven. 100 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE En del frågor berörde klimatanpassningsåtgärder och stigande vattennivåer, vilka höjder planerades ny bebyggelse på och vad var poängen med att vissa ytor skulle kunna översväm- mas. Vidare ställdes frågor kring hur vattenavrinning hanteras för bebyggelsen inom området som har vatten både inifrån land och från älven. Även frågor kring vad det blir närmast älven och om man kommer kunna bada i älven. Flertal frågor och samtal berörde Fiskhamnen och flytten mer västerut. Det påpekades att mycket av fisken går på lastbil och att det kommer gå mycket lastbilar in i området och frågades om det landades något via båt. Hur var det tänkt med en fiskhamnsverksamhet i blandstad och hur många aktörer består egentligen Fiskhamnen av. Synpunkt kring varför den ska vara kvar med transporter till och från området och varför inte den med kan läggas i Arendal. Frågor med anledningen av ombyggnationen av Klippans färjeläge och hur det kommer bli med detta och nya färjelägen i framtiden. Även samtal om hur den pågående planeringen för bostäder och skola vid Adolf Edelsvärds gata hänger samman med färjeläget och resten av Södra älvstranden. Vikten av att binda ihop staden över älven påpekades. Frågor och syn- punkter kring att göra Klippans färjeläge till en bättre mötesplats vid älven, den är en bort- glömd plats idag med potential. Behov lyftes fram om att båttrafiken längs med och över älven blir bättre och mer tillgäng- lig på fler tider och till billigare pris. Idag är det svårt att åka på samma biljett om man vill åka över och gå runt och sedan åka tillbaka, det borde vara en och samma biljett. De ska ta bort ett färjeläge på Hisingen (Slottsberget) och sedan planerar ni för nya, hur genomtänkta är sådana beslut. Uppfattningen är att det försvårar vardagslivet för de som brukar ta båten från håll- platsen och flyttar över en mängd resande till busslinjer som redan är hårt belastade. Viktigt med koppling till Hisingen för området och för att koppla ihop staden. Idag upplevs det svårt att ta sig över till fots eller med cykel, färjor går för sällan och Älvsborgsbron är inte gång- och cykelvänlig. Det borde finnas en lägre bro som är lättare och smidigare att ta sig över. Exempel såsom Gdansk kom upp på hur man utvecklat liknande områden i tidigare hamn/ varvsstad och där ytor använts på ett vettigt sätt med mycket offentliga ytor, breda gång och cykelbanor och inte högexploaterat. Det behöver inte vara hus fram till kanten. Bygg inte bort kontakten med älven, man vill se vattnet. I stråken finns behov av bredd så att man får en överblickbarhet och trygghet så att man vet vad som väntar när man rör sig framåt. Som i Malmö, där kan man se flera kvarter framåt och kan orientera sig efter landmärken. Fråge- ställningar kom upp kring traditionell kvarterstad och hur vi tänker kring slutna kvarter och blockering av havsutsikt. Älvstråket här behöver kopplas ihop hela vägen inifrån stan och Gullbergsvass till Salt- holmen. Vikten av offentlig friyta och att ge tillräckligt utrymme till gående och cyklister. Nuvarande cykel och gångvägar är för trånga och behov finns av bättre orienterbarhet. Ytorna invid älvstråket behöver vara breda, det är inte bekvämt att röra sig längs med för smala ytor vid vattnet. På många ställen längs älven är det staket och avstängt vilket är tråkigt, viktigt att området öppnas upp för allmänheten. Och ta bättre vara på skönheten vid älven. Ett gott exempel är Färjenäsparken som är fantastisk, det är fantastiskt att den är klar nu och hur det blev. Betydelsen av grönska i staden. Tänk på belysning och tillräckligt med sittplatser för äldre längs en hamnpromenad samt offentlig service såsom toaletter. Frågor kom upp kring om det blir bassänger eller bad i vattnet och vad det blir runt Majviken – om det är både bo- städer och park. En del tankar om färjorna verkligen måste flytta och att det är lite synd då det är starkt kopplade med identiteten för området och turism. Kopplingen till sjöfart och att det är fint att anlända till Göteborg från vattnet. Även frågor om kryssningsfartygens fortsatta plats i ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 101 staden. Synpunkt om att vid flytten till Arendal kanske man tappar de resenärer som reser utan bil, men fint att kunna gå längs älven. Det saknas inkludering av Biskopsgården till Lindholmen. Det känns inte som att invåna- re i Biskopsgården får möjligheten att tjäna den tiden som Lindholmsförbindelsen ger. Eller ta del av den bättre kopplingen över älven. Det är frustrerande. Behovet av att kunna vara delaktiga i stadsutvecklingen. Det betyder mycket att få prata med en person och framföra sina tankar och synpunkter muntligt på ett sådant här event. Inte alltid lätt att skriva in på olika forum och så vidare. Frågor om tid för när utveckling av området ska ske och när färjor planeras att flyttas. Business Improvement District Stigberget 6 mars Möte med en samarbetsorganisation för Stigberget och för Långgatorna i form av Business Improvement District (BID) bestående av fastighetsägare, företagare och frivilligorganisatio- ner. Ungefär tio medlemmar var närvarande och samtalade om ändringen av översiktsplanen som främst berörde Södra älvstranden. Sammanfattning av synpunkter och frågor Fokus för samtalet låg på de förslag som presenterades i samrådet avseende området runt Stigbergstorget. Samtal fördes om ytorna framför Johanneskyrkan och Isak Béens plats där ändringen av översiktsplanen föreslår park och grönyta. Här beskriver medlemmarna att det pågår samver- kan mellan de olika fastighetsägarorganisationerna. Idag är det mycket stökigt runt platsen kopplat till byggnationen av Masthuggskajen. Medlemmarna såg det som positivt att Stigberget är utpekat som en viktig stadsutveck- lingsnod och fastighetsägarna uppger att de gärna vill vara involverade i dialogen fortsatt kring området. Det framförs att de mänskliga rörelserna bör prioriteras på platsen. Man be- tonar att det särskilt är viktigt för barn och ungdomar att gaturummet blir mer gångvänligt och att det främjar diagonala rörelser över trafiken som omgärdar Stigbergstorget. Den platsspecifika känslan är viktig att värna om – historiskt och kulturellt. bID (business Identitet) Stigberget har en identitet som är starkt kopplat till kulturen. Vidare beskrivs det som viktigt att värna och ta hänsyn till rörelsemönster och siktlinjer, både historiska och de som präglar platsen idag, exempelvis Bangatans siktlinje och rörelsen mot allmänna vägen. Vidare beskrivs även kopplingen till vattnet som viktig och att det finns en önskan om att stärka den kontakten. Frågor om trafik ställdes avseende om man kikat på att förlägga Oscarsleden i tunnel och om det fanns en referens till en gata utifrån hur gatan föreslås att omvandlas. Vidare frågor handlade om det fanns tankar kring trafikomledning så att det inte belastar övriga delar och generellt hur frågan om frågan om bilinnehav och trafiken tas om hand. Det är dyrt med parkering under mark. Man lyfter även att NKI påverkar i relationen bil och stad samt att parkering är fortsatt en faktor för att kunna hyra ut kontor här. Handlar nog också om vana att kunna ta bil i och med närheten till leden. Samt att det saknas kollektivtrafik. Frågor om mer och utökad färjetrafik till och från området och en beskrivning av att det finns potential kring småtransporter, gods och service – det finns en del städer som arbetar med sitt älvrum på det sättet. Hela Stigbergstorget påverkas genom utbyggnationen av Lindholmsförbindelsen. Det uppges som viktigt att få information och kunna göra inspel på det som händer både i plane- ring och utbyggnad vid Stigberget. Mycket småbusiness som också finns i området insprängt och som är viktiga att värna och stötta. 102 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Stiftelsen Fontänhuset 12 mars Den 12 mars 2025 hölls ett möte med en grupp personer som brukar ses på stiftelsen Fon- tänhuset på Andra Långgatan. Syftet med mötet var att fånga äldres perspektiv på samrådet. Antal deltagare: 6 personer ”Bara vi platsar, vi vanliga människor, så är det okej.” Under samtalet framkom mycket tankar och synpunkter kring en stadsplanering som inte exkluderar, om att känna sig välkommen och inkluderad, att bevara stadens identitet och tankar om olika sätt att bo integrerat när man blir äldre. På mötet uttrycktes att från äldres perspektiv så känner man sig inte välkommen till det nya som byggs vid Järntorget. Man ser flotta miljöer men de är förfrämligande och skapar en känsla av att ”jag har inte råd att gå in där”. Det gör någonting mentalt att känna en sådan känsla. ”Glöm inte bort människorna!” Var ett tydligt medskick på mötet, liksom en nyfikenhet och undran över hur det kommer att bli och se ut. Betydelsen av en integrerad stadsplanering betonades. Att inte vara uppdelade, utan att vara tillsammans är ett vinnande koncept. Som förr med små lokala torg, det blir nära och man kan gå dit med sin rollator och möta andra människor. Det skapar förutsättningar för möten mellan olika åldrar. Hos mötesdeltagarna fanns också en insikt om att det blir väldigt dyrt att flytta in i nya bostäder som tillkommer. Majvikens boende vid Chapmans torg lyftes som ett bra exempel på ett integrerat boende. Där finns trygghetslägenheter för äldre men integrerat i vanliga hyreshus. Där finns också aktiviteter för äldre. Ha med ett sådant boende i planeringen av området. ”Dit har jag råd att flytta.” Det uttrycktes också en önskan om möjligheter att kunna bo på andra sätt, som att kunna flytta till en husbåt och bo integrerat med barnfamiljer. ”Med min ekonomi då.” Tankar kring betydelsen av stadens identitet lyftes på mötet. “Bevara att det är en gammal fiskestad. Det är värdefull historia för oss. Ta inte bort de specifika sakerna som har betytt nå- got.” Angående färjeterminalernas placering lyftes bland annat möjligheten att fortsatt kunna tura utan bil, när terminalerna hamnar längre bort på Hisingen. Utformningen av ett promenadstråk sågs som en central fråga för området. Området be- höver planeras för olika åldrar och vara handikappanpassat. Att det finns offentliga toaletter på vägen lyftes som jätteviktigt, för olika grupper så som äldre, barnfamiljer, turister med flera. Det ska helst vara helt utan appar och vara gratis. En önskan om att kunna känna en omtanke inför att vistas i området uttrycktes, liksom att inte förringa betydelsen av sådana saker. Angående Oscarsleden kom frågor kring koppling under mark, minskad trafik i framtiden och om det kommer att gå buss längs en lokalgata. Flexlinjen lyftes fram som en fantastisk möjlighet. Det kom också frågor kring framtida lastbilstransporter till fiskhamnen och även den planerade cykelbron över älven. Det uttrycktes att färjorna fungerar ju bra som det är och att cykelfärjan är gratis för alla. Slutligen lyftes frågan om att kunna bada i älven. Frivilligcentralen Oscar 17 mars Träff på Fontänhuset den 17 mars kl. 13.00-14.00 Målgrupp: äldre Antal deltagare: cirka 25 personer Den 17 mars hölls ett möte på frivilligcentralen Oscar. Syftet var att fånga röster inom gruppen äldre med lokal förankring i Södra älvstranden. ”Det är viktigt att inte skymma utsikten! Bygg romantiskt, vackert” I samtalet framkom att identiteten är viktig i området. Flera lyfte vikten av att bevara ut- sikten. De saknade en plan för hur man planerar hamninloppet med hänsyn till kulturmiljön, den låga bebyggelsen och den befintliga grönskan. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 103 ”Folk vill inte bara resa från en plats till en annan. Folk vill mötas och ha kul.” Flera lyfte vikten av mötesplatser i centrala lägen där det finns möjlighet att träffa många olika människor från barn och unga till äldre. Ett återkommande tema i samtalet var behovet av kopplingar längs med och över älven. Det uttrycktes ett behov av kopplingar till fler platser på norra älvstranden så som Färjenäs- parken. Det fanns också en oro för hur fartygstrafiken och Göteborgs identitet som hamnstad skulle påverkas av fler broar. Flera ställde nyfikna frågor kring projekt som Lindholmsförbin- delsen och GC-bron. ”Kan man däcka över, och bygga något på Oscarsleden?” Mötesdeltagarna var övervägande positiva till att minska Oscarsledens barriäreffekter med fler korsningar. De upplever trafik- bullret och luftföroreningarna som en stor brist i området. Det lyftes förslag kring en över- däckning av Oscarsleden, med möjlighet till cykelbana på. ”Varför ska fiskhamnsverksamheten inte flytta ut i ytterhamnen?” Flera deltagare ville veta mer om fiskhamnsverksamheterna, var det nya verksamhetsområdet skulle ligga, varför de skulle vara kvar när stora delar av fisken kommer med lastbil? Om några av de befintliga lo- kalerna skulle rivas? I samtalet framkom en önskan att se en modell eller 3D-modell som komplement till kart- materialet för att enklare förstå förslaget. Frivilligcentralen vill gärna att man återkopplar i ett senare skede. Ett förslag var att återkomma i granskningsskedet. Fritidsverksamheten Stenhuset 17 mars Träff på Stenhuset den 17 mars kl. 14.15-16.00 Målgrupp: Mellanstadiebarn ålder 10-12 år Antal deltagare: cirka 8-10 Frågor och synpunkter som lyftes på träffen: Barnens tankar och synpunkter på stadsmiljön rör teman som grönska, mötesplatser, lek- miljöer, hållplatslägen för kollektivtrafik och trafiksäkerhet. Både utifrån ett nuläge och uti- från ett framtidsscenario. Avseende grönska uttrycker man dels behov av att den som finns ska skötas bättre så att det blir fint. Samt att man skulle vilja se mer grönska i form av träd och buskar. Man uttrycker att parkerna är positiva platser man är på och som man tycker det är viktigt att parker finns i nya områden. Flera barn har synpunkter på lekmiljöer och tycker de är gamla och att de skulle kunna bli roligare, särskilt nämns gungor som kan förbättras. Många uttrycker att fotbollsplanerna i området fungerar som mötesplatser. Vissa har ett brinnande intresse av att spela fotboll och andra uttrycker att det är bra när det finns en mindre närliggande grönyta i anslutning till fotbollsplanen där alla kan vara och leka eller spela mer oorganiserade bollspel. Flera uttrycker att det skulle vara roligt att kunna ta sig till vattnet, speciellt sommartid. Idag finns det inget att göra och man promenerar ibland med föräldrar i olika delar/områ- den(exempel Klippan) vid vattnet eller till fiskhamnen. Någon lyfter den fina utsikten vid sjömanskyrkan ut mot älven. Det behöver finnas något att göra vid älvkanten. Att det är fint med statyer vid älvkanterna. Avseende biltrafiken och Oscarsleden vistas man aldrig där och åker främst bil på leden till och från olika målpunkter. Man uttrycker att det finns en fråga om trafiksäkerhet avseende mötet mellan gångtrafikanter och bilar. Att bilar kör fort och att det behöver bli tydligare vid övergångställen att gående ska prioriteras och ha företräde. Många pratar om kollektivtrafiken. Att de ofta nyttjar den när de ska röra sig mellan plat- ser i staden och till olika aktiviteter. Flera får röra sig långa sträckor och även byta mellan 104 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE olika färdmedel, vissa platser upplevs mer otrygga än andra. Barnen har många idéer om hur just hållplatslägen skulle kunna förbättras, att det skulle vara mer skydd mot väder och vind samt fler möjligheter för människor att sitta, att bänkarna skulle vara större och att det finns information om både bussar/spårvägar samt att skärmen skulle kunna visa något program som både vuxna och barn tycker om. Man ser att det finns behov av service och något att göra vid hållplatslägen, affärer och sådant som är kostnadsfritt, lekplatser. Man ser positivt på att kunna ta sig till fler områden i staden med ny kollektivtrafik och att åka spårvagn i tunnel. Kommunala kulturinstitutioner 10 mars Då kulturförvaltningen har flera verksamheter/kulturinstitutioner inom det aktuella områ- det Södra älvstranden, genomfördes en intern dialog för att fånga verksamhetsperspektivet på de föreslagna förändringarna. Representanter från Sjöfartsmuseet Akvariet, bibliotek och kulturhus, Göteborg konst, kulturstöd, kommunikation samt kulturstrategiska deltog. Nedan redovisas verksamheternas perspektiv på de föreslagna planerna. Göteborg Konst Göteborg Konst har sina lokaler i Sockerbruket, som ligger precis utanför gränserna för de aktuella planerna. I verkligheten påverkas dock området såklart ändå av att förändringar görs i grannskapet. Göteborg Konst lyfter fram att Sockerbruket är en viktig plats för kulturlivet, med både konstproduktion och gallerier. Flera gallerier har redan flyttat på sig för att kom- ma hit, på grund av gentrifiering där de låg tidigare. I och med de föreslagna förändringarna finns risk för ytterligare bortträngning och höjning av hyror. Göteborg Konst ser att en gen- trifiering indirekt påverkar deras verksamhet, eftersom om det inte finns platser att verka på i staden för konstnärer utarmas det lokala konstlivet. Bibliotek och kulturhus Inom området finns två folkbibliotek – Majornas bibliotek på Chapmans torg och Linnésta- dens bibliotek som i nuläget ligger på Första långgatan, men som kommer att flytta in i Lagerhuset i Frilagrets nuvarande lokaler. Delar av Frilagrets verksamhet kommer att finnas kvar i Lagerhuset och fortsätta det deltagardrivna arbetet. Tanken är att det ska kunna vara bibliotek dagtid och kulturhus för unga under kvällstid. Representanten för verksamheterna beskriver att de framåt kommer att bedriva mer upp- sökande verksamhet. De vill hitta olika former för att komma ut med biblioteken utanför dess väggar och knyta an till omgivningen. Exempelvis ska biblioteket på Chapmans torg renove- ras, och i och med det skulle det uppsökande arbetet kunna kopplas till den föreslagna kreati- va zonen nedanför Majnabbe. Båda de föreslagna kreativa zonerna dockar an till bibliotekens placering, vilket skapar intressanta förutsättningar för samverkan framåt. Verksamheten trycker på att mångfalden och det rika kulturutbudet i närheten av bibliote- ken är avgörande för att biblioteken ska kunna utvecklas, det är en rik mylla att verka i, exem- pelvis är det betydelsefullt för Linnéstadens bibliotek att vara nära Göteborgs Litteraturhus verksamheter. Det fria kulturlivets förutsättningar och villkor att verka spiller alltså över på det offentligas institutioner. En fråga i relation till Lagerhuset är att om det ska kunna vara ett kulturellt nav så behöver fastigheten synas och framkomligheten behöver fungera till biblioteket. Det kommer vara mer utmanande med tillgängligheten i relation till kollektivtrafiken jämfört med nuvarande placering av biblioteket på Första långgatan. Finns insatser att göra här? ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 105 Sjöfartsmuseet Akvariet Sjöfartsmuseet ser att det finns väldigt stora fördelar med de föreslagna förändringarna. Re- presentanten för verksamheten menar att det är mycket positivt med nya älvförbindelser i form av färjor. Verksamheten är väldigt bakbunden idag när den vill göra något på Hisings- sidan, men med fler älvförbindelser skulle det vara lättare att förlägga stadsvandringar och liknande på andra sidan älven. Besökarna till museet använder också i första hand kollektiv- trafik, få tar bilen och förstärkning av kollektivtrafiken skulle gynna museet. Ser också mycket positivt på det föreslagna Älvstråket och möjligheten att kunna röra sig nära vattnet längs hela sträckan. Ljudmässigt vore en omdaning av Oscarsleden en enorm fördel. Arbetsmiljön på museet skulle kunna bli väldigt mycket bättre än den är idag. Idag finns mötesrum i huset som knappt fungerar på grund av bullret, så det skulle göra stor skillnad för verksamheten om leden gjor- des om. Eftersom kryssningstrafiken kommer att ligga kvar finns det stor anledning att stärka kopplingen mellan kryssningstrafiken och Sjöfartsmuseet Akvariet och Stigberget! Det är en betydelsefull koppling som skulle kunna synliggöras i underlaget. Den existerande gång- bron används knappt alls av någon annan än av de som arbetar museet. Många besökare från kryssningsfartygen tillhör idag medelklassen och har inte jättemycket medel att spendera på plats, och det hade tillfört mycket att synliggöra de icke-kommersiella verksamheterna både för dessa besökare och lokalbefolkningen runt Stigbergstorget. När det gäller helheten i förslaget finns frågeställningar om hur den nya bebyggelsen kom- mer att se ut. Hur säkrar vi att det inte blir för höga byggnader som skär av sikten mot älven på liknande sätt som skett vid långgatorna? Kulturstöd Från kulturstöds perspektiv så innefattar den här stadsdelen en mycket stor andel av alla konstnärer/kulturverksamheter som får kulturstöd från Göteborgs Stad. Det är viktigt att se detta rika befintliga kulturliv. Därför är begreppet Kreativa zoner inget som bör läggas på områdena ovanifrån, exempelvis är fiskhamnen redan en kreativ zon i nuläget! Vad händer när Göteborgs Stad börjar jobba med att omdana och säger att den ska skapa kreativa zoner, det finns risk för att energin försvinner hos utövarna när något sådant kommer ovanifrån. Viktigt med kommunikationen att områdena valts ut på grund av befintliga verksamheter. En annan kärnfråga är att kulturverksamheter kommer att tvingas flytta om inte låga hyror säkerställs. Vad är viktigt att ta fasta på av det befintliga i den framtida utvecklingen? Det råder samsyn bland alla representanter på mötet att en kärnfråga framåt är att existerande kultur- och konstverksamheter behöver kunna finnas kvar på lång sikt i området och inte bara just nu eller kopplat till de kreativa zonerna. Kulturförvaltningens egna institutioner och det fria kulturlivet utgör tillsammans en kulturell infrastruktur, ett större ekosystem. Verksamhe- terna är beroende av varandra och bildar tillsammans något större, och det är viktigt att lyfta detta i översiktsplanen. Den kulturella infrastrukturen är tung här och behöver därför lyftas fram som en betydelsefull del av områdets förutsättningar i framtida stadsutveckling. Det är av stor vikt att värna Kajskjul 46 och andra byggnader som redan huserar kulturverksamheter och att integrera en överblick och kunskap om befintligt kulturliv i planeringen. Frågan är om det går att stoppa utträngningseffekterna? Det finns en uppenbar risk för att det byggs många bostadsrätter eller väldigt dyra hyresrätter, och detta bidrar till en enormt stor risk att existerande verksamheter trängs undan. Hur kan det motverkas? Är det möjligt 106 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE att motverka? Vilken ”typ” av kreativitet får plats och vilken typ får inte plats? Myllan för plat- sernas karaktär idag är i hög grad konstnärerna och kulturen. Går det att skydda platser eller delar av området på liknande sätt som till exempel gjorts i kulturljudzonen i Malmö? Kan vi lära av exempel från andra städer där de lyckats eller inte lyckats med dessa frågor? Kulturutövare 13 mars Information och workshop Göteborgs Litteraturhus den 13 mars kl. 18-20. Samrådsträf- fen arrangerades av kulturförvaltningen, stadsmiljöförvaltningen (platsutveckling) och stads- byggnadsförvaltningen. Målgrupp: kulturutövare och verksamma inom kultursektorn Deltagare: Göteborgs Litteraturhus, Spinn Dansstudio, Pustervik, Frilagret, Drömmarnas kaj, Levande musik, fristående konstnär Kajskjul 46. Vad är viktigt att ta fasta på av det befintliga i den framtida utvecklingen? Vikten av att ta vara på det befintliga kulturlivet i området kommer upp på flera sätt under samtalet, och behovet av att staden kan se och visa på värden med de verksamheter som redan finns och verkar inom området. Frågan lyfts också upp av olika anledningar. Dels utifrån en pågående utveckling där plat- ser för kulturlivet försvinner och omdanas till andra funktioner. Exempelvis är det tufft för verksamheterna runt Järntorget när allt förändras, där finns olika kluster av kultur som håller på att slås sönder. Delar försvann under pandemin och delar försöker överleva i det nya med dyra lokaler. Kulturens infrastruktur är känslig. Tar man bort en del där så dör annat. För vissa verksamheter som Pustervik funkar det att vara kvar och verka, vilket beror på att de har en liten hyresvärd som vill se att de är kvar och ger en okej hyra. Men samtidigt är det tydligt att det är en gentrifieringsprocess som äger rum, och detta menar deltagarna innebär en iden- titetskris både för den enskilda kulturutövaren (om den behöver lämna staden/kommunen) men också för upplevelsen av staden. Man menar att det är kulturen som sätter stilen och skapar det som är coolt, inte företagen, och att exempelvis ateljéer behövs i stan – det skapar förutsättningar för stadens attraktivitet. En annan anledning är att kulturverksamheterna vill vara kvar där de nu är verksamma. Investeringar har gjorts som krävt både ekonomiska investeringar såväl som stora arbetsin- satser. Flytt skulle innebära nya investeringar och förlorade inkomster. Dessutom finns det uppbyggda nätverk mellan olika kulturaktörer. Kopplingarna mellan Stigbergets verksamhe- ter och de runt Järntorget/Järnvågen lyfts fram där det finns ett stort utbyte idag – både när det gäller att använda varandras lokaler och andra typer av utbyte. Det ger ett stort mervärde. Ytterligare en faktor med att ta vara på de befintliga lokalerna är att tidigare industrilokaler möjliggjort billiga lokaler för konst och kultur, dessa blir färre, och det är viktigt för kulturli- vet att värna de som finns kvar – det går inte att återskapa. Det finns en ironi i att planera så att nya platser kan uppstå, samtidigt som en inte stöttar det befintliga med det som behövs. Låta det vara! Så fort en planerar och bygger nytt så blir det dyrt. Stöd istället det befintliga med ekonomi och infrastruktur. Förutom huvudfrågan om befintliga kulturverksamheter lyftes att det är viktigt att bevara oplanerade/fria ytor, att Taubekullen är en spännande plats som är lite bortglömd bakom tra- fikapparaten, och det intill Sjöfartsmuseets gamla entré alltid finns spännande verksamheter i grannfastigheten. Detta kanske för att det ligger som det ligger med buller intill – och tunn- lar. Det finns ett litet torg här och det är ovanligt i Göteborg med små täta torg. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 107 Vad behövs för att utvecklingen av Södra älvstranden ska kunna bidra till ett fortsatt le- vande kulturliv? Ett av temana under frågeställningen var långsiktighet. För att kulturlivet ska kunna fortsätta leva i området på längre sikt så är hyrorna centrala – en av aktörerna betonar att om hyrorna höjs för mycket så försvinner kulturen - så är det bara. En annan menar att det i grunden är positivt att jobba med prototyper och i delaktighet med grupper som i vanliga fall inte kan ta plats i den dyra staden, som hbtqi+ exempelvis, men att det finns risk att det inte blir en långsiktig, bestående effekt. Blir det snarare så att det blir något tillfälligt som man tjänar på just då? Går det att i de kreativa zonerna jobba med ytor som får leva kvar, som inte jämnas med marken när de framtida planerna sätts i verket? Det behöver påminnas om kravet på bestående aktiviteter. Det finns frågor kring vilken typ av kulturverksamhet som en syftar till i den långsiktiga planeringen? En annan del av långsiktigheten som tas upp är att många byggherrar bara bygger och sedan lämnar området - det är viktigt med aktörer som vill något mer än att få en kortsiktig vinst. Ett annat tema var olika perspektiv på tillgänglighet. Det lyftes att trafiklösningar behöver göras med tanke på kulturverksamheter så att en möjliggör att verksamheterna kan fungera. Konst och publik verksamhet som exempelvis musikarrangemang behöver vara tillgängliga och detta behöver finnas med i planeringen. En annan aktör lyfte att de ytor som skall bebyg- gas med bostäder och kontor där det inte funnits bebyggelse förut måste innehålla verksam- heter som är öppna för Göteborgs medborgare som inte nödvändigtvis har råd att bo där så att kvarteren är tillgängliga även för dem. Det lyftes också att de allmänna platserna borde ha medborgarprogram för offentliga ytor, och att det är viktigt var vi offentliggör kulturen. Till- gängligheten kommer upp även när det gäller vattenkontakten. Flera säger att det är positivt att det offentliga tar tillbaka vattenkontakten som varit privatiserad, och att det är spännande och bra att färjorna flyttar och att vi ser något nytt växa fram här som ger plats för människor och inte trafik och att få tillgång till älven. Någon frågar sig varför det är viktigt att komma nära vattnet? Vad ska det användas till? Några menar att Älvstråket skulle kunna vara ett kul- turstråk, då det är ett starkt stråk med kultur från Röda Sten – Stigbergstorget – Järntorget. I och med detta finns det en unik möjlighet här att få till ett tillgängligt publikt stråk. I anslut- ning till detta sägs att det vore ändå härligt med ett bad! Ett tredje tema från samtalet berör förhållningssätt till planering. En del av detta handlar om en skepticism till att planera för kultur, och att det är viktigt att förstå hur kultur uppstår, var den uppstår och på vilka villkor. Att det finns ett dilemma i planering mellan att utveckla och låta något vara. Det lyfts att stora aktörer har fått planeringsföreträde till det som allmän- heten nu vill åt, vattnet och platserna vid älven. Det lyfts också att det hade varit häftigt att använda samhällsekonomi som utgångspunkt för investeringarna och inte exploateringseko- nomin. Hur kan vi se fler kostnads/nytto-kalkyler för samhället där kulturen kan få verka ut- ifrån sitt egenvärde? Vilka värden väger tyngst och hur blir det för dem som inte har pengar? Andra saker som tas upp under temat är ljud som ett problem och hur kultur som låter kan få verka, att industriplanen möjliggör vissa delar men att nya bygglov skapar nya krav och stora kostnader, att gamla lokaler är bra men att det ibland är svårt att möta tillgänglighetskrav. Planera framåt för lokaler, nav, småskalighet! Glöm inte Röda Sten-området, Sockerbruket och KKV – även om detta inte är inom ramen för planen så ligger det dock an och kommer att påverkas – i verkligheten finns inte den gränslinjen. Tänk också in att planera för kultur är inte bara att planera för publik verksamhet utan även för produktion (notering från sam- talsledare: ex. ateljéer, verkstäder, replokaler…) När Masthamnsgatan planerades hade staden svårt att uppfylla visionerna med att det skulle vara ett horisontellt kulturkvarter. De löften som gavs om kulturkvarter i Masthamnskajen var svåra för kommunen att uppfylla. Nu fam- lar processen lite efter hur man ska göra. Finns det möjlighet framåt i den här planeringen? 108 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE En aktör säger att det är viktigt att staden fortsätter visa en inbjudande och nyfiken sida i fortsatta processer. En annan att det här är långsiktiga planer som presenteras – vi behöver trygghet här och nu. Ett fjärde tema som diskuterades var konceptet Kreativa zoner, och vad det kommer att innebära för verksamhetsutövare. Det fanns frågeställningar kring vad de kreativa zonerna kommer att göra, och vilken stöttning det kommer att innebära för dem som ligger i anslut- ning till dessa. Kommer det tas hänsyn till de kulturutövare som inte har ekonomiska förut- sättningar i den kreativa zonen? Det lyfts att alla vill ha med kulturlivet men att de ofta är så svaga på resurser att de inte kan göra sig hörda eller hävda sig. Det fanns också frågor om vilka fastigheter som blir kvar i de kreativa zonerna – är det bara de asfalterade ytorna och vad hän- der med terminalbyggnaderna? Det lyftes att det vore positivt att ha kvar viss industrimark och det är bra med utomhusplatser där en kan göra saker utan tillstånd och turas om att ta plats. I samband med detta lyftes också frågor kring det tillfälliga och vem det är till för. Det passar inte alla kulturverksamheter att investera pengar och lokaler i något som är tillfälligt såsom beskrivs utifrån platsbyggnad. Ett femte tema som kan urskiljas från samtalet är demokrati. Bland annat diskuteras att många kulturverksamheter tar ett stort ansvar för samhällsfrågor och sociala aspekter, men får väldigt lite erkännande eller ersättning för det. Ökat fokus på barn och unga efterfrågas ock- så. Våra barn och ungdomar mår dåligt – ge oss ett hus som vi kan fylla, det kommer hända bra saker och leda till minskad kriminalitet och minskat utanförskap. Dessutom efterfrågas de stora demokratiska platserna i det planerade området. Var finns platser att samlas på och demonstrera? Ett sjätte tema berörde kultur och näringsliv Det diskuterades hur företagen och kulturen kan mötas? Går det att dela på Hur delar vi på utrymmen och hitta platser tillsammans? Alla är uppe i sitt och vi träffas inte inom byggnader idag. Fastighetsägare är nyckeln! Ett sjunde tema rörde identitet. Det fanns frågor kring var olika identiteter får ta plats, och att det finns en identitetskris i det som händer. Detta är mina kvarter men kan jag vara kvar när de förändras? Det finns minnen av det gamla, scener för fri konst och musik, saker försvinner, frågan är vad som adderas? Det är viktigt att få tillbaka det offentliga och fina för Göteborg, kan bli så mycket bättre! Kulturlivet är dragare och skapar attraktivitet, exempel på detta är det viktiga kulturlivet runt Järntorget. Några förebilder nämndes som inspiration för karaktären i området. München - där finns mycket kulturverksamheter – som en ministad där en järnvägsbro blivit offentlig plats och där uppe har en båt placerats som en restaurang. Münchens Coolste Stadtviertel: Rundgang Durchs Schlachthofviertel In München Kanske kan utrangerade spårvagnar användas på något sätt? En andra inspiration var att gå i Oslo längs kajen, där kommer plötsligt en bastu! Där går det att bada i vattnet. Kluster med res- tauranger, mitt i stan. Vad utgör hinder/vad saknas eller skulle behöva kompletteras för att skapa förutsättningar för din verksamhet framåt? Det har aldrig funnits en scen för den experimentella nyskrivna musiken i Göteborg – egentligen inte i hela landet. Det spelas till exempel inte sådan musik på konserthuset. Det här skulle vara en ny plats, ingen befintlig plats eller verksamhet som behöver ges plats att vara kvar. Det är en internationell konstform med mycket DIY, vibrerande, stor gräsrotsförank- ring, en sådan verksamhet skulle vara en möjlighet till att förhindra gentrifiering – och skapa möten mellan generationer. Det är fokus på görandet. Det är viktigt att ha en egen plats, att kunna vara värd för möten och inte bara knacka på hos andra för att få använda en bygg- nad tillfälligt. Att kunna ha residens, att ensemblegrupper kan vara där och spela. Göteborg skulle med en sådan scen kunna vara ett naturligt nav i String megaregion mellan Oslo-Kiel ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 109 och kunna samla musiker från Norden. Kan också koppla ihop stad och land i regionen, bli ett skyltfönster för konstnärer som i många fall bosätter sig på landsbygden i till exempel Gerlesborg eller Dals Lång-Ed. Det vore fantastiskt att ha en sådan plats i närheten här av Lagerhuset. Viktigt med egna lokaler som går att använda på egna villkor. Sonya kulturhus byggs just nu, med det blir kultur bara på kvällar efter kontorstid, vilket blir lite begränsande. Göteborgs Litteraturhus håller med om värdet av att ha en egen plats. Att litteraturhuset kom till har inneburit mycket för att stärka litteraturens plats i Göteborg. Det var bland annat en del av att Göteborg blev Unesco Litteraturstad. Verksamheten har relativt lite ekonomiska medel men ger en stor utdelning för litteraturgöteborg. Frilagret tvingas lämna – har förlorat sin plats där unga har kunnat göra egna arrangemang med hänvisning till att det ska spridas till fler ställen i stan. En fråga som går långt tillbaka i tiden med löftet om Ungdomens hus som skapade minskat förtroende då det blev casino istället. Svårare och svårare för turnébussarna som ska till Pustervik att parkera. Påverkar mu- sikscenerna i staden och även andra verksamheter. Problem med infrastruktur till och från lokaler, bussar och turnébussar behöver stanna i anslutning till fastigheten, finns behov av att kunna ha vissa funktioner nära. Problemet med transportlösningar gäller även för färdtjänst för verksamheterna Spinn och Språng som arbetar med dansare med olika funktionsnedsättningar/-variationer. Identifierad konfliktzon mellan stadsplanerna och Kajskjul 46 och de verksamheter som finns och verkar där. Många vill ha plats där, det är attraktivt för kulturutövare. För Sjöfartsmuseet är det viktigt med fler kopplingar över älven – Hisingen är egentligen nära. Goda lägen ger dyra hyror vilket innebär en svårighet att verka. Det finns också en svårig- het för kulturaktörer som agerar som hyresvärd och arbetar med mycket som är administrativt vilket tar kraft från skapandet. Kulturutövare 18 mars Information och workshop Gatenhielmska den 18 mars kl. 18-20. Samrådsträffen arrang- erades av kulturförvaltningen, stadsmiljöförvaltningen (platsutveckling) och stadsbyggnads- förvaltningen. Målgrupp: kulturutövare Deltagare (Grupp 1 + Grupp 2): Clandestino, Sockerbruket, Folkteatern, KKV, Visans vänner, Kustens hus, fristående konstnärer, Galleri Majnabbe, Göteborgs konstnärsklubb, Scen 46, Kiriaka, Kajskjul46, Motorcyklar och musik Grupp 1 Bevarande av befintligt kulturliv Mötet inleddes med reflektioner kring de presenterade planerna och en frågeställning kring hur kulturlivet kan finnas kvar i området - går det att undvika gentrifiering? Tidigare förändringar och kulturverksamheter som fått flytta och byggnader som rivits togs upp som exempel på att det hittills varit svårt att få till detta och att en är skeptisk till att det kommer att gå att göra annorlunda framåt. En av konstnärerna beskrev det som att det är ett kollektivt trauma i Göteborg att allt rivs. Alla längtar tillbaka till det gamla i en sorts nostalgi som tar sig uttryck i ett krav på nyklassicism, men ändå rivs det lilla gamla som faktiskt finns. Utifrån detta menade hen att det är viktigt att ha kvar industritomterna, och att det är ett problem att vi inte har tillräckligt mycket historia med oss. Bevara. Det lyfts att det finns en varvhistorisk förening på Lindholmen och att ett museum har diskuterats, men ingen vill lägga pengar. En 110 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE annan deltagare lyfte att om det är så att utövare trängs undan i omvandlingen – kan de i så fall tas om hand på nya platser? När Kville förändrades var det flera verksamheter som hittade nya hem på Ringön. Ringön lyfts också som ett gott exempel - här har man sagt att man inte ska utveckla för snabbt, försöka levandegöra med de verksamheterna som finns. Hyresnivåerna och Higabs hyresmodell lyfts som en knäckfråga. De platser som finns för kultur kan inte vara kvar, och så försöker man i stället skapa platser i byggnader där det inte fungerar, som Kronhuset. Utvidga de fungerande konstområden i stället för att minska dem! Värna om de platser som finns. De möjliggör för nya kulturverksamheter att komma dit. Folkteatern lyfter sin verksamhet som exempel - på övervåningen fanns möjligheter för att utveckla verksamheten med ytor för unga, men i stället flyttade ett gym in, eftersom man kunde ta ut mer hyra av dem. Vad behövs för att utvecklingen av Södra älvstranden ska kunna bidra till ett fortsatt le- vande kulturliv? Flexibla ytor beskrivs som viktiga, och områdena kring Järntorget som överplanerade - det finns inga flexibla ytor kvar! När det gäller levande bottenvåningar så säger en av aktörerna att det låter bra, men när det är glas från golv till tak flyttar inte kulturlivet in, då blir det bara caféer och butiker. Det behöver byggas på ett sätt som passar kulturlivets verksamheter. När det byggs så mycket nytt höjs hyrorna. Det diskuteras om man på något sätt kan er- bjuda billiga hyror? Skapa hyreskonstruktioner där man kan erbjuda låg hyra i vissa delar av fastigheterna? Ekonomiska intressen tar annars över i staden, både när det gäller bostäder och verksamheter. Ekonomin styr, i stället för det som har sagts i Översiktsplanen. Starka krafter att vilja göra Göteborg till arenastad. Evenemang prioriteras i Göteborg, då finns det plötsligt pengar. Det finns pengar för stora arenor, men inte för mindre verksamheter. Behovet av att planera för scener och gallerier för unga vuxna tas upp, att platser och möj- ligheter för de som ännu inte är etablerade behövs. En konstnär som är lärare på KV säger att Frilagret har varit en så bra plats för deras elever att kunna ta plats, för att få pröva sina vingar. Synd att det görs om nu och minskas. Kan det finnas lokaler i Fixfabriksområdet för unga? Eller skulle det kunna utvecklas ett kulturellt kluster för unga på Södra älvstranden? Utvecklingen av de kulturella centrum som finns i Göteborg idag diskuterades också. Det lyftes att det fanns en tid när man etablerade exempelvis Konstepidemin och Röda Sten, när det såg lite annorlunda ut politiskt. Man menar att det skulle vara svårt att skapa något liknande idag, på grund av det politiska läget. Viktigt därför att värna de platser som finns, eftersom de inte går att nyskapa. Ta inte ut ockerhyror. Saluhallen Kville tas upp som ett gott exempel där man faktiskt planerat och byggt för mindre verksamheter – dock fanns andra ekonomiska möjligheter hos Älvstranden utveck- ling när detta gjordes, eldsjälar på plats påverkade också. Betydelsen av ett kulturellt centrum där man samlar de krafter som finns lyfts fram, ett centrum som inte är mainstream utan exempelvis är till för experimentell musik och litteratur. Litteraturhuset tas som exempel – det har som centrum haft betydelse för litteraturen och Göteborg som litteraturstad. Det skulle kunna finnas ett centrum här för äventyrlig musik, litteratur, bortom gränser och territorier och genrer. Clandestino beskriver sitt sätt att jobba. De har inte en egen scen och samarbetar genom att hyra in sig, det är ett nomadiskt koncept. Men nu letar de efter en lokal då det har fördelar att inte alltid hyra in sig hos andra. Kulturen är bra på att ta över befintliga lokaler och forma dem. Det som behövs är en fre- dad plats där man får utvecklas på längre sikt. Ett nytt Konstepidemin! Högmarsö tas upp som ett inspirerande exempel där man har använt befintliga byggnader på nya kreativa sätt. Även attraktiva områden kan vara områden för kultur! Exempelvis är det så i Stockholm – på söder finns konstnärsbostäder, och Skeppsholmen med sina institutioner, det är en kultur-ö. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 111 Bilbao lyfts också fram som ett exempel där kulturen tagit plats. Att få tillgång till vattnet i och med planerna är bra! Fler bad i älven! Men man kan också komma att sakna de stora båtarna som är ganska speciella. Båtliv och husbåtsliv är också ett sätt att knyta an till historien. Prototyper och kreativa zoner Konceptet kreativa zoner gav upphov till ett samtal om vad det skulle kunna innebära i prak- tiken. Att kreativa zoner kan handla om att INTE planlägga, inte trycka in nya verksamheter, utan freda en viss zon. Kombinationen av kortsiktighet och långsiktighet diskuterades – att kreativa zoner skulle kunna vara fredade på lång sikt, men att det som händer inom dem är av tillfällig karaktär. Prototyperna inom de kreativa zonerna föreslås handla om konst och kultur – tillfälliga ateljéer, tillfälliga scener, tillfälliga festivaler, tillfälliga skulpturer - det skulle vara spännande att testa. Flera gillar idén om ett konst- och kultur-prototypområde. Ett område som inte är för styrt, inte behöver vara så rumsrent och där en kan låta det ta tid. Drömmarnas monument tas upp som exempel, en annan slags plats än det vanliga. Kanske kan en fortsätta på temat RIP föreslår någon – monument för allt som har försvunnit. Att freda en zon och skapa ett museum för den kultur som dött – och samtidigt en kreativ plats. Det lyfts fram att grönska/parker behövs - de kreativa zonerna kan bli konstparker eller kulturparker. Det finns också frågor om vad som händer med Stenas byggnader – kan de vara kvar och användas på ett kreativt sätt? Kan vi utveckla kajerna med hjälp av Stena? Ha ateljéer på båtar? Hur ser planerna ut för bostäder i området? Kommer de bli dyra? Bostäder och var de byggs i relation till den kreativa zonen är en knäckfråga - det kommer påverka var man kan ha verksamheter med musik och arrangemang som låter. Grupp 2 Under mötet uttrycktes oro över hur stadsutveckling och höjda hyror påverkar underground- kulturen, med Teater Trixter som exempel. Vad händer med kulturen när den inte längre får vara underground – och vad innebär det för kulturens väg framåt? Konst och kultur kräver specifika rum och miljöer som inte alltid ryms i kommersiella fastighetsägares planer. Gen- trifiering riskerar tränga undan kulturutövare, även om alla vill ha kultur i området. Fastig- hetsägare börjar se kulturens värde, men det råder osäkerhet kring vilka villkor och vilken typ av kultur som ges plats. Det finns också kritik mot om de föreslagna kreativa zonerna blir för planerade – verklig kreativitet uppstår organiskt. Behovet av tillgängliga, offentliga och prisvärda lokaler betonas, liksom vikten av att bevara det oplanerade och att väga in kulturella och sociala värden i stadsplaneringen, inte bara ekonomiska. Nyckelproblem och oro: • Administrativ börda: Kulturaktörer vill fokusera på konst, inte lägga tid och energi på att förvalta lokaler. • Krav på att få verka på egna villkor: Även om man inte motsätter sig en ”stad för alla”, måste det finnas plats för olika uttryck. • Rum för konst: Scenkonst och annan konst kräver särskilda typer av rum – allt fung- erar inte överallt. Rum och ateljéer är avgörande för att kunna verka. • Ekonomiska villkor: Hyror styr vilka som kan finnas kvar. Om kulturaktörer försvin- ner, försvinner mycket av områdets attraktionskraft. • Fiskhamnen: Ses som ett område med potential, med fler lediga lokaler och närhet till älven och vattenhäng, men det är oklart vilken ekonomi som kommer råda där – för vem blir det tillgängligt? Systemkritik: • Farligt att planera kreativitet uppifrån: Kreativa zoner kan inte ritas fram vid skriv- 112 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE bordet – de måste växa fram organiskt. Att detaljplanera mötesplatser riskerar att döda spontanitet och äkta kreativitet. • Fastighetsägarnas roll: Även om vissa fastighetsägare erbjuder billiga lokaler, saknas ofta förståelse för vad som faktiskt krävs för konstnärlig verksamhet. Kulturaktörer förväntas skapa attraktivitet, men får begränsade resurser och villkor. • Synen på kultur: Det finns en spänning mellan den kultur fastighetsägare vill ha (som skapar värde) och den kultur aktörerna själva vill skapa. Viktigt att klargöra vad kultur är och vem den är till för. • Befintliga lokaler: En lokalbehovsanalys behövs göras – det krävs kunskap om vad som finns innan man går vidare, annars riskerar man att förlora viktiga resurser. • Förslag och möjligheter: • Tillfälliga offentliga ytor: Positiva exempel som ”planket runt Västlänken” visar hur unga och oetablerade konstnärer kan få synlighet. • Alternativ ekonomi i Majorna: Lyfts som exempel där annan logik än strikt kommer- siell kan få verka. • Behov av bullerplank vid kustens hus nämns som en praktisk fråga i det fortsatta ar- betet för att kunna använda utemiljön där. • Balans mellan planerat och oplanerat: Gömda och informella platser har ett värde och bör bevaras som konstnärliga frizoner. • Inkludera kulturens värde: Det efterlyses ett bredare perspektiv där kulturella och so- ciala värden vägs in i stadsplaneringen, inte bara ekonomiska. Sammanfattning Nedan sammanfattas de synpunkter som framkommit under samrådet genom de olika sam- rådsmöten och aktiviteter som redogjorts för i föregående kapitel. Oscarsledens omvandling För många som bor och verkar i området upplevs buller från leden som störande. Flertalet uppger att den behöver förändras och ser positivt på en omvandling av trafikleden. Hastighe- ter idag och tunga transporter på leden önskas särskilt bort. Vidare fanns flertalet frågor kring hur en omvandling av leden är möjlig och hur det påverkar trafiken i staden i stort. Tillgång till älven och älvstråket Älvstråket framhålls av flera som viktigt och positivt för området. Flertalet framhåller vikten av allmänhetens tillgång till området och specifikt till älven. Det är viktigt med tillgången till älvrummet och offentliga platser invid. Det behöver finnas målpunkter vid vattnet och infrastruktur såsom sittplatser och offentliga toaletter längs med. Att kunna röra sig i ett sam- manhängande stråk längs älvkanten och att kunna röra dig över älven på flera platser genom färjor och broar. Stark identitet i området att värna Miljöerna inom området har en stark identitet för Göteborg och det är viktigt att identiteten för området fortsatt upprätthålls och beaktas vid en nybyggnation i området. Särskilt fram- hålls miljöerna runt Stigberget ha en unik identitet i staden som behöver värnas och fram- hållas. Den skapas inte bara av byggnader utan av alla de verksamheter som ligger runtikring. Dessa är viktiga att stötta vid en ombyggnation på torget och värna att dem kan fortsatt vara kvar i området. ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 113 Framtida bebyggelse och boende Vikten av att bevara den befintliga bebyggelse- och kulturmiljön framhölls. Att bygga för olika målgrupper och möjliggöra för olika typer av verksamheter. Man vill inte se liknande byggnation som uppförs vid Masthugget, det får inte bli för höga hus och vattenkontakten bör inte byggas för. Det är viktigt med en fortsatt blandad stadsdel såsom Majorna idag är och alternativa, innovativa boendeformer. Upplevelsen är att det nya som byggs inte är till för alla och att många inte har råd att vistas och bo här. Fiskhamnen och utveckling på platsen Frågor uppkommer om bevarandet av Fiskhamnen inom området. Är det viktigt att verk- samheten ligger här med anledning av att mycket fisk körs på lastbil och att det fortsatt blir tunga transporter in i området. Vikten av det gröna Behov av det gröna beskrivs och vikten av att tillskapa nytt och bevara det befintliga. Allmän- na platser såsom parker och mötesplatser vid exempelvis färjelägen är viktigt invid vattnet särskilt, så att det blir levande och befolkas. Parker och lekplatser är miljöer som barn vistas på och som behöver ges särskild omsorg. Parker invid leden kan ha stor bullerproblematik och då bli mindre attraktiva. Kollektivtrafik färjor och hållplatslägen Kollektivtrafiken med färjor över älven behöver stärkas. Vidare anser flera att det är viktigt att hållplatslägen blir omsorgsfullt gestaltade och att de har potential att vara mötesplatser för människor och att barnperspektivet särskilt behöver beaktas för dessa, då flera resenärer är barn. Kultur och konstverksamheter ska ges plats i stadsutvecklingen Befintliga kultur- och konstverksamheter behöver kunna värnas och ges förutsättningar att vara kvar och att utvecklas. I området finns en kulturell infrastruktur och ett större ekosystem av det fria och offentliga kulturlivet som är ömsesidigt beroende av varandra. Gentrifiering och behovet av låga lokalhyror Flertalet kulturaktörer vittnar om en gentrifiering av området invid långgatorna och Järntor- get som gör att flera aktörer tvingas bort utifrån höjda hyror. Många kulturverksamheter har lagt grunden till den identitet och kultur som finns och ser att det som gör området attraktivt nu trängs ut. Beroendet till lokaler med låg hyra och hur detta hänger tätt samman med be- fintliga byggnader och förvaltare lyfts som en avgörande fråga. 114 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE Kreativa zoner Det märks en svårighet att förstå konceptet “kreativ zon” och att det inte är många som kan arbeta utifrån tillfälliga premisser. Dock kan det vara positivt med saker som är tillfälliga för att fler får tillgång till en scen och publika exempel så som planket. Viktigt att det finns en förankring i platsen och i befintliga verksamheter och att det inte blir något som läggs ovanpå från staden. 3D modell och delaktighet För många som deltagit i samtal finns önskemål om att bättre kunna förstå förslaget med hjälp av exempelvis 3D bilder. Kartor och illustrationer kan vara svårläsliga. Många önskar även fortsatt delaktighet och att bli inbjuden i samtal om hur stadsdelen kan utvecklas yt- terligare. Man behöver även kunna förstå hur de synpunkter som man har gett uttryck för arbetas vidare med. Deltagande i framtagande av rapport Adelina Lundell, Vanja Larberg (Kulturförvaltningen), Malin Finlöf, Cecilia Helsing (Stads- miljöförvaltningen), Mariella Petersson (Socialförvaltning Centrum), Jessica Andersson och Lovisa Wennerström (Stadsbyggnadsförvaltningen) ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 115 SÄNDLISTA REMISSINSTANSER SÄNDLISTA REMISSINSTANSER Kommunala nämnder Äldre- samt vård- och omsorgsnämnden Kommunala nämnder Exploateringsnämnden Kommunala nämnder Förskolenämnden Kommunala nämnder Grundskoleämnden Kommunala nämnder Idrotts- och föreningsnämnden Kommunala nämnder Kretslopp och Vatten Kommunala nämnder Kulturnämnden Kommunala nämnder Miljö- och klimatnämnden Kommunala nämnder Namnberedningen och GDA adresser Kommunala nämnder Nämnden för funktionsstöd Kommunala nämnder Socialnämnd Centrum Kommunala nämnder Socialnämnd Hisingen Kommunala nämnder Socialnämnd Nordost Kommunala nämnder Socialnämnd Sydväst Kommunala nämnder Stadsfastighetsnämnden Kommunala nämnder Stadsmiljönämnden Kommunala nämnder Utbildningsnämnden Kommunala bolag Förvaltnings AB Framtiden Kommunala bolag Got Event AB Kommunala bolag GREFAB Kommunala bolag Gryaab Kommunala bolag Göteborg & Co Kommunala bolag Göteborg Energi AB (Fjärrvärme) Kommunala bolag Göteborg Energi Gasnät AB Kommunala bolag Göteborg Energi GothNet AB Kommunala bolag Göteborg Energi Nät AB Kommunala bolag Göteborgs Hamn AB Kommunala bolag Göteborgs Stads Parkerings AB Kommunala bolag Higab Kommunala bolag RENOVA AB Kommunala bolag Räddningstjänsten Storgöteborg Kommunala bolag Älvstranden Utveckling AB GR och grannkommuner Ale kommun GR och grannkommuner Alingsås kommun GR och grannkommuner Göteborgsregionen (GR) GR och grannkommuner Härryda kommun GR och grannkommuner Kungsbacka kommun GR och grannkommuner Kungälvs kommun GR och grannkommuner Lerums kommun GR och grannkommuner Lilla Edet kommun GR och grannkommuner Mölndals stad GR och grannkommuner Partille kommun GR och grannkommuner Stenungsunds kommun GR och grannkommuner Tjörns kommun GR och grannkommuner Öckerö kommun ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 117 Övriga Business Region Göteborg AB Övriga Ellevio Övriga Fiskhamnen Övriga Företagarföreningen i Göteborg Övriga Göteborgs Begravningssamfällighet Övriga Göteborgs hembygdsförbund Övriga Göteborgs Stift Övriga Säve flygplats Övriga Västarvet Övriga Västfastigheter Ledningsstab, Flygplatschefen Övriga Västfastigheter, Distrikt Göteborg Övriga Västra Götalandsregionen Övriga Västtrafik AB Bransch- och intresseorg. Cykelfrämjandet Göteborg Bransch- och intresseorg. Ekologiska lantbrukarna Bransch- och intresseorg. Fastighetsägarna Bransch- och intresseorg. Friluftsfrämjandet, Gbg Distriktsförbund Bransch- och intresseorg- “Funktionsrätt Göteborg (tidigare HSO, Handikappfören. samarbetsorgan)” Bransch- och intresseorg. Göteborgs ornitologiska förening Bransch- och intresseorg. Göteborgs spårvägar Bransch- och intresseorg. Hyresgästföreningen Region Västsverige Bransch- och intresseorg. Lantbrukarnas riksförbund LRF Bransch- och intresseorg. Motormännen, Göteborg Bransch- och intresseorg. Naturskyddsföreningen i Gbg Bransch- och intresseorg. NTF (trafiksäkerhet) Bransch- och intresseorg. Svensk Handel Bransch- och intresseorg. Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund (SVC) Bransch- och intresseorg. Sverige Fiskares Producentorganisation (SFPO) Bransch- och intresseorg. Sveriges Byggindustrier Bransch- och intresseorg. Swedish Pelagic Federation (SPF) Bransch- och intresseorg. Västsvenska handelskammaren Statliga mydigheter mm Akademiska Hus Statliga mydigheter mm Försvarsmakten Högkvarteret, HKV Statliga mydigheter mm Havs- och vattenmyndigheten Statliga mydigheter mm Jernhusen AB, Region Väst Statliga mydigheter mm Lantmäterimyndigheten Statliga mydigheter mm Luftfartsverket Statliga mydigheter mm Länsstyrelsen Statliga mydigheter mm Polismyndigheten Statliga mydigheter mm Sjöfartsverket Statliga mydigheter mm Statens geotekniska institut Statliga mydigheter mm Svenska Kraftnät Statliga mydigheter mm Swedavia AB Statliga mydigheter mm Trafikverket Statliga mydigheter mm Vattenfall Eldistribution AB 118 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG - SAMRÅDSREDOGÖRELSE 119 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-10 Kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott

5 § Förbundsfullmäktige 5 § Förbundsfullmäktige Förbundets högsta Förbundets högsta Antalet ledamöter beslutande organ är beslutande organ är utsedda av Göteborgs förbundsfullmäktige med förbundsfullmäktige med kommun är det antal som 33 ledamöter och 33 17 ledamöter och 17 utses av övriga ersättare. Uppdraget som ersättare. Uppdraget som medlemskommuner ordförande i ordförande i Nu gällande Förslag till ny Kommentarer till förbundsordning förbundsordning föreslagna ändringar förbundsfullmäktige förbundsfullmäktige tillsammans plus 1 innehas av ledamot från innehas av ledamot från ledamot och 1 ersättare. annan medlemskommun annan medlemskommun Antalet ledamöter i än Göteborg. Uppdraget än Göteborg. Uppdraget förbundsfullmäktige blir som första och andra vice som första och andra vice därmed 17 ordinarie ordförande innehas av ordförande innehas av ledamöter och lika många ledamot från Göteborgs ledamot från Göteborgs ersättare. kommun. kommun. Medlemskommunerna Medlemskommunerna utser antal ledamöter och utser antal ledamöter och ersättare enligt nedan. ersättare enligt nedan. Göteborg ska utse 17 Göteborg ska utse 9 ledamöter och 17 ledamöter och 9 ersättare. ersättare. Mölndal ska utse 1 Mölndal ska utse 2 ledamot och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Kungsbacka ska utse 1 Kungsbacka ska utse 2 ledamot och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Härryda ska utse 1 ledamot Härryda ska utse 2 och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Partille ska utse 1 ledamot Partille ska utse 2 och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Lerum ska utse 1 ledamot Lerum ska utse 2 och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Lilla Edet ska utse 1 Lilla Edet ska utse 2 ledamot och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Tjörn ska utse 1 ledamot Tjörn ska utse 2 ledamöter och 1 ersättare. och 2 ersättare. Stenungsund ska utse 1 Stenungsund ska utse 2 ledamot och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare.

6 § Förbundsstyrelse I kommunalförbundet ska det finnas en förbundsstyrelse med 16 ledamöter och 5 ersättare. Av ledamöterna ska 8 vara i Göteborg folkbokförda medlemmar av Göteborgs Stad och återstående ledamöter och ersättare utom Göteborgs Stad men inom kommunalförbundets medlemskommuner folkbokförda kommunmedlemmar. Varje övrig medlemskommun företräds av 1 ledamot folkbokförda i respektive medlemskommun. Ersättarna fördelas mellan de 5 medlemskommuner som har störst andel i förbundet. Uppdragen som ordförande och andre vice ordförande för förbundsstyrelsen ska innehas av ledamöter som är folkbokförda medlemmar i Göteborgs kommun. Uppdraget som förste vice ordförande ska innehas av ledamot utom Göteborgs Stad men inom kommunalförbundets medlemskommuner folkbokförda kommunmedlemmar. Mandattiden för förbundsstyrelsen ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer i lag, att  leda och samordna verksamhet med anledning av lagen mot skydd mot olyckor samt övrig verksamhet i enlighet med gällande förbundsordning,  övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplan följs och att kommunalförbundets löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt,  bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av förbundsfullmäktige och fullfölja de uppdrag som fullmäktige lämnat till styrelsen,  anta riktlinjer för genomförande av handlingsprogram för skydd mot olyckor,  att lämna förslag till beslut till medlemskommunerna gällande föreskrifter samt  att vara ställföreträdande förbundsfullmäktige i beslut om avtal av större dignitet, större investeringar och avgifter som inte regleras i författning och därmed inte utgör en föreskrift. För förbundsstyrelsen gäller ett särskilt av förbundsfullmäktige antaget reglemente. 2

7 § Revisorer och 7 § Revisorer och ansvarsfrihet ansvarsfrihet De nyvalda De nyvalda Antalet revisorer föreslås förbundsfullmäktige väljer förbundsfullmäktige väljer minska från 9 revisorer till 9 revisorer, en från 5 revisorer för granskning 5 revisorer. De fem respektive kommun, för av kommunalförbundets medlemskommuner som granskning av verksamhet. De fem har störst andel i kommunalförbundets medlemskommuner som förbundet utser verksamhet. Revisorer har störst andel i förbundet förbundets revisorer. Det utses för en period om fyra utser förbundets revisorer. är för närvarande år räknat från och med den Revisorer utses för en kommunerna Göteborg, 1 januari året efter det då period om fyra år räknat Kungsbacka, Mölndal, val av kommunfullmäktige från och med den 1 januari Lerum, Stenungsund har ägt rum i hela landet. året efter det då val av kommunfullmäktige har Mandattiden för Det åligger revisorerna att ägt rum i hela landet. revisorerna har före mars månads utgång Revisorernas uppdrag är förtydligats. till förbundsfullmäktige slutfört först sedan de lämna sin berättelse om under det femte året efter granskning av valet har granskat det verksamheten under det fjärde årets verksamhet. föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller Det åligger revisorerna att neka ansvarsfrihet. före mars månads utgång till förbundsfullmäktige Beslutet ska motiveras. lämna sin berättelse om granskning av Nu gällande Förslag till ny Kommentarer till förbundsordning förbundsordning föreslagna ändringar verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. 5. Information MBL Information enligt MBL § 19 lämnas vid Förbunds MBL 2026-05-28. Robert Karlsson Marie Caldenby Förbundsdirektör Avdelningschef 6. Bilagor 1. Förslag till ny förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 2. Nu gällande förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 7. Sändlista RSG:s medlemskommuner Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

8 § Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom kommunalförbundet.

9 § Digital anslagstavla Kommunalförbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjustering och övriga tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets digitala anslagstavla.

10 § Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunernas andelar av kommunalförbundet motsvarar Kommun Andel Göteborg 64,35% Mölndal 6,03% Kungsbacka 8,91% Partille 3,39% Härryda 4,11% Lerum 4,36% Stenungsund 4,78% Tjörn 1,89% Lilla Edet 2,18% Totalt 100,00% Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till medlemskommunens andel av kommunalförbundet. Vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar ska samma fördelning av andelar tillämpas.

§ 11 Diarienummer 00358/2026 Slutrapport pilotprojekt Barn i riskzon Beslut Sociala hållbarhetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning I slutet av 2023 lyfte social-och arbetsmarknadsförvaltningen, i samråd med skolförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen förslaget att utveckla en sammanhållen arbetsmodell för att tidigt fånga upp och ge förebyggande stöd till barn i riskzon, målgrupp barn i 10–12 års ålder. Kommunstyrelsen beslutade den 24 januari 2024, § 19 att finansiera utvecklingsinsatsen med lokala brottsförebyggande medel. Projektet beviljades 1,5 mkr för åren 2024 och 2025. Kostnaderna avsåg löner för förstärkning med två fältsekreterare. I december 2025 förlängde kommunstyrelsen uppdraget till och med maj 2026 och beviljade ytterligare 425 000 kr. Under projektettiden har arbetet löpande presenterats i sociala hållbarhetsutskottet. Grundtankarna i arbetet har varit att genomföra insatser i klassrum med syfte att stärka trygghet, studiero och positiva sociala normer – och därigenom kunna fånga upp barn med behov av riktat stöd, och ge detta i samverkan mellan socialtjänst, skola och fritid. I början av 2025 beviljades projektet medel från nationella Brottsförebyggande rådet (Brå) i syfte att utvärdera metod och effekter. En utvärdering har gjorts av Urban Utveckling och presenterades i december 2025. Projektet anses vara en intressant brottsförebyggande metod. Arbetet har gett positiva resultat och erfarenheter. Utvärderingen uppmärksammar samtidigt behovet av att i nästa steg förtydliga struktur, roller och samsyn kring mål. Dessa frågor hanteras nu i dialog mellan förvaltningarna. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har beslutat permanenta satsningen. Fältgruppen utökas permanent med två tjänster, som finansieras med stöd av statliga omställningsmedel kopplade till ny socialtjänstlag. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 12 maj 2026. Protokollsutdrag SAN 2026-04-23, §37. Social- och arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 27 mars 2026. Social- och arbetsmarknadsförvaltningens underlag, Redovisning av projekt, Insatser i klassrum 23 april 2026. Utvärdering av förebyggande insatser för barn i mellanstadiet, en analys av insatser i skolan och SSF i Mölndal, Urban Utveckling, december 2025. Protokollsutdrag KS 2024-01-24, § 19. Protokollsutdrag KS 2025-11-26, § 301. Förslag under sammanträdet Elpida Georgitsi (S) föreslår att kommunstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-06-11 Kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott Beslutsgång Ordföranden frågar om Elpida Georgitsi (S) förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Social- och arbetsmarknadsnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-12 Dnr KS 00358/2026 Hillevi Funck Utvecklingsledare Kommunstyrelsen Slutrapport pilotprojekt Barn i riskzon Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning I slutet av 2023 lyfte social-och arbetsmarknadsförvaltningen, i samråd med skolförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen förslaget att utveckla en sammanhållen arbetsmodell för att tidigt fånga upp och ge förebyggande stöd till barn i riskzon, målgrupp barn i 10–12 års ålder. Kommunstyrelsen beslutade den 24 januari 2024, § 19 att finansiera utveckl- ingsinsatsen med lokala brottsförebyggande medel. Projektet beviljades 1,5 mkr för åren 2024 och 2025. Kostnaderna avsåg löner för förstärkning med två fältsekreterare. I december 2025 förlängde kommunstyrelsen uppdraget till och med maj 2026 och beviljade ytterligare 425 000 kr. Under projektet- tiden har arbetet löpande presenterats i sociala hållbarhetsutskottet. Grundtankarna i arbetet har varit att genomföra insatser i klassrum med syfte att stärka trygghet, studiero och positiva sociala normer – och därigenom kunna fånga upp barn med behov av riktat stöd, och ge detta i samverkan mellan socialtjänst, skola och fritid. I början av 2025 beviljades projektet medel från nationella Brottsförebyg- gande rådet (Brå) i syfte att utvärdera metod och effekter. En utvärdering har gjorts av Urban Utveckling och presenterades i december 2025. Projektet an- ses vara en intressant brottsförebyggande metod. Arbetet har gett positiva re- sultat och erfarenheter. Utvärderingen uppmärksammar samtidigt behovet av att i nästa steg förtydliga struktur, roller och samsyn kring mål. Dessa frågor hanteras nu i dialog mellan förvaltningarna. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har beslutat permanenta sats- ningen. Fältgruppen utökas permanent med två tjänster, som finansieras med stöd av statliga omställningsmedel kopplade till ny socialtjänstlag. Ekonomi Social- och arbetsmarknadsnämnden har beslutat permanenta arbetsmetoden och finansiering sker genom statliga omställningsmedel kopplade till ny so- cialtjänstlag. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bedömning Utvärderingen lyfter att modellen är relevant och träffsäker, och att insat- serna är förankrade i aktuella teorier, i forskning och i Mölndals stads priori- terade frågor. Pilotprojektet bedöms ha gett positiva resultat både för barn på de skolor där klassinsatser gjorts och för den mindre grupp av barn som hittills fått riktade insatser. Samtidigt har arbetet lett till lärande och erfarenheter för pedagoger, fältare och andra professioner som varit involverade. Arbetsmodellen möter socialtjänstlagens krav på tidiga insatser och mer tillgänglig socialtjänst. Utvärderingen pekar samtidigt också på att det finns utmaningar och nämner att för att modellen ska nå sin fulla potential behöver samverkande parterna i nästa steg förtydliga strukturen för samverkan, rollfördelning och säkra sam- syn runt mål med insatsen. I nuläget pågår detta arbete i dialog framför allt mellan socialtjänst och skola. Projekttiden visade även att det behövs större flexibilitet än väntat i hur dialog och riktat stöd utformas för att möta olika barn och vårdnadshavares behov. Tanken om en samverkansgrupp av pro- fessionella ersätts därmed av rutiner där socialtjänstens familjebehandlare i stället får en samordnande roll runt dessa barn och familjer. Stödet från stadens centrala brottsförebyggande medel bedöms ha varit bety- delsefullt för möjligheten att etablera det nya arbetssättet. Den externa utvär- deringen har gett kunskap och tips att använda även i andra pågående ut- vecklingsprocesser. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse 12 maj 2026 Social- och arbetsmarknadsnämndens protokoll 23 april 2026, §37 Social- och arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteskrivelse 27 mars 2026 Social- och arbetsmarknadsförvaltningens underlag, Redovisning av projekt, Insatser i klassrum 23 april 2026 Utvärdering av förebyggande insatser för barn i mellanstadiet, en analys av insatser i skolan och SSF i Mölndal, Urban Utveckling, december 2025 Kommunstyrelsens beslut om finansiering, 24 januari 2024, § 19 Kommunstyrelsens beslut om förlängning 26 november 2025, § 301 Expedieras till Social- och arbetsmarknadsnämnden Karl de Verdier Maria Martini Bitr stadsdirektör Ekonomichef Presentation av fältgruppens brottsförebyggande projekt 2026-06-11 Bakgrund • Tidiga tecken på destruktivt normbrytande beteenden, negativa attityder, språkbruk och konflikter • Skolor och rektorer signalerade om en ohållbar situation och en negativ trend • Ekonomiska medel via BRÅ för genomförande av ett brottspreventivt projekt inriktning mot mellanstadiet 2024-2026 • Fältgruppen utökades med två heltidsjänster för att gruppen skulle kunna arbeta med projekt riktat mot mellanstadiet. • Projektet utvärderades av konsultfirman Urban utveckling Insatserna i korthet Klassarbeten Tidigt förebyggande stöd på individnivå • Träffar i halvklass för trygghet och reflektion, med • Samverkansformat för barn som uppvisat lekar som stärker relationer riskfaktorer under klassträffarna • Utgår från socialpedagogik, dramapedagogik, • Behovsanpassat, lättillgängligt stöd på individnivå normkritisk pedagogik • Kontakt med vårdnadshavare upprättas med • Ungas delaktighet i fokus genom dialog och hjälp av skolan reflektion • Socialtjänst, Skola, Fritid (SSF) • Centrala teman: gruppdynamik, normer, makt, o Sekretessbrytande genom samtycke sociala medier, våld, empati • Anpassas efter klassens behov Nyckeltal Klassarbeten SSF • 9 skolor • 11 ärenden • 20 klasser • 10 föräldrakontakter • 38 grupper • 16 professionella kontakter (från tre olika • Ca 460 elever förvaltningar) Socialtjänstlagen (2025:400) Socialtjänstlagens nya utformning tydliggör det förebyggande arbetet samt vikten av tillgänglighet, kvalitet och beprövad vetenskap. • Arbeta mer förbyggande och fånga upp behov innan de blivit stora. Arbeta tydligare mot brottslighet • En mer tillgänglig socialtjänst med lägre trösklar till hjälp och stöd. Fler insatser undantas från individuell behovsprövning för att erbjuda snabbt stöd och spara resurser för när behoven är som störst. • Socialtjänstens verksamhet ska även i större utsträckning ligga i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet, och kontinuerligt följas upp och utvecklas. Förankring i aktuell forskning Tidiga och universella insatser gör störst skillnad. Arbetet behöver inledas tidigt i livet och tidigt i utvecklingen av riskbeteenden. Tillitsbaserade relationer är avgörande. Lågt förtroende för socialtjänsten kan hindra barn och föräldrar från att ta emot stöd. Tilliten stärks av närvaro, dialog och frivillighet. Jämställdhetsperspektivet är centralt. Arbetet behöver främja relationer kring kön,makt och relationer redan i tidiga åldrar. En fungernade skolgång är en stark skyddsfaktor, med skolfrånvaro och låg delaktighet är riskfaktorer. Samverkan är en viktig nyckel för att möta ungas individuella behov i ett tidigt skede. Källa: Brottsförebyggande rådet, Barn under 15 år som begår allvarliga brott, Rapport 2025:11 Lärdomar och utmaningar o Ökade möjligheter att erbjuda lättillgängligt stöd Utmaningen att bedriva verksamhet utan bistånd på någon annans arena: o Stärkta relationer och ömsesidigt förtroende till unga och deras vuxna o Utmaning att skapa tydlighet vad gäller o Viktiga lärdomar om barn och ungas liv och vardag roller och ansvar mellan oss och skolpersonal o Stärkt intern och extern samverkan o Hjälpa skolpersonal att förmedla syftet o Utökade resurser har skapat möjligheter att arbeta i lägre åldrar och med fler barn och unga med vår insats gentemot elever och vårdnadshavare o Vikten av att få leka tillsammans o Tidiga erbjudanden om stöd på frivillig basis tycks o Nå ALLA elever utifrån olika behov och uppskattas förutsättningar o Vinster med relationsskapande i tidiga åldrar o Tidsbrist i skolan Utdrag från rapporten • "En central lärdom är att insatsen antagligen fungerar bäst när fältgruppen arbetar mer långsiktigt på färre skolor, så att relationer, rutiner och förtroende mellan aktörer hinner byggas upp. Det skapar en gemensam grund som håller även när personal byts ut eller när skolans förutsättningar varierar " Vad händer framåt..? • Dialog med skolan kring hur vi kan förankra arbetet mer i skolan. Fokus att skapa mer kontinuitet och långsiktighet. • Stärka kopplingen med klassarbeten och "SSF" – tidigt förebyggande stöd på individnivå. • Tydliggöra vad som är vinsten för fältgruppen kontra vad som är vinsten för skolan och när det sammanstrålar ” ” ” Jag har lärt mig Lektionen med Jag har lärt mig om normer och rollspel var att prata om att våld kan roligast! Jag känslor börja med t.ex lärde mig olika ett skämt ” sätt att stå emot ” grupptryck ” Ungas röster ” ” ” Jag har lärt mig Jag har lärt mig att om vad man får Jag har lärt mig vi behöver säga göra och inte i hur man är ett förhållande mer bra saker till en bra och om varandra i förebild svartsjuka ” ” klassen ” ” ” Vi upplever att det har blivit ett bättre språkbruk i klassen. Vi upplever att Eleverna kan i högre grad sätta eleverna har en gränser och säga ifrån om större förståelse för någon uttrycker sig på ett vikten av att ta eget problematiskt sätt. De har ansvar över klimatet även kommit fram och frågat i gruppen vad vissa ord betyder för att ” försäkra sig om att de inte betyder något dåligt ” ” ” Jag upplever att det har blivit färre kommentarer i Det var bra att eleverna klassen. Jag har kunnat se Professionellas själva fick ta fram hur de ibland har hejdat gemensamma sig och tänkt efter innan röster förhållningsregler. Jag tror de slänger ur sig att det bidrog till en kommentarer om starkare "vi-känsla" varandra ” ” Tack för uppmärksamheten. Frågor? Kontaktuppgifter • Fältgruppen o Telefonnummer: 031-315 10 35 o Mejl: faltgruppen@molndal.se • Catarina Liljestrand o Tel: 031-315 10 00 o Mejl: catarina.liljestrand@molndal.se @faltgruppenmolndal Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-23 Social- och arbetsmarknadsnämnden

12 § Kostnadsfördelning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna fördelat enligt andelarna i § 10. 3

13 § Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för kommunalförbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa kommunalförbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om medlemsavgifter för medlemskommunerna till kommunalförbundet. Besked om medlemsavgiftens storlek ska omgående skickas till medlemskommunerna.

14 § Räddningsinsatser med kostnader som överstiger den kommunala självrisken Vid en räddningsinsats med kostnader som överstiger den kommunala självrisken ska den medlemskommuns skatteunderlag där räddningsinsatsen sker ligga till grund för ansökan om statsbidrag.

15 § Lån, borgen och förvärv Kommunalförbundet får ta upp lån intill sammanlagt högst 100 mkr. Kommunalförbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan medlemskommunernas beslut om godkännande. Kommunalförbundet får inte bilda företag eller förvärva andelar/aktier i företag utan medlemskommunernas godkännande. Detsamma gäller förvärv eller avyttring av fast egendom eller tomträtt.

§ 16, förslag till budget för Projektet framtidens arbetssätt inför utskottets förslag till investeringsbudget 2027- 2029. KS beslutade den 27 maj 2026,§ 178, om projektstart av stadshusprojekten. 446/2024 Uppdrag att hitta en varaktig 2024-04-24 Kommunstyrelsen uppdrog den 24 april 2024, KS godkände den 30 april 2025, 78/2026 lösning för caféverksamhet i § 133, åt vård- och omsorgsnämnden att fortsätta § 119, redovisning av uppdrag från SLF – Juridik och stadhusparken caféverksamheten säsongen 2024. Stadslednings- april 2024. myndighetsstyrning förvaltningen fick i uppdrag att hitta en varaktig SLF fick samtidigt i uppdrag att (juridik) lösning för caféverksamhet i stadhusparken. I upp- undersöka förutsättningarna för driften draget ingår att utreda vilken nämnd som bör till- av caféet 2026-2029. delas ansvar för fortsatt verksamhet inkl att hitta en KS godkände den 26 november 2025, ny aktör/entreprenör. Frågor om bl.a bygglov, § 308, redovisningen av uppdraget. finansiering ska också ingå i utredningen. KS uppdrog den 28 januari 2026, § 40, åt utbildningsnämnden att driva caféverksamheten i stadshusparken sommaren 2026 enligt samma modell som 2025, som ett ungdomsprojekt. SLF fick i uppdrag att utreda förutsätt- ningarna för ett nytt stadshuscafé med servering mot stadshusparken med olika driftalternativ. KS september 2026. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 744/2024 Uppdrag om översyn av skollokaler 2024-09-25 Kommunstyrelsen uppdrog den 25 september 2024, KS godkände den 29 januari 2025, 719/2025 § 226, åt samhällsbyggnadsförvaltningen, i samråd § 20, återrapport och tidplan. Samhällsbyggnads- med skolförvaltningen, att göra en översyn av Rapporten delades in i två delar. förvaltningen skollokaler i Mölndal och utifrån detta föreslå KS återremitterade den 1 oktober (fastighetsavdelning) åtgärder på stadens fastigheter. Återrapportering samt 2025, § 236, ärendet till samhälls- Skolförvaltningen förslag på åtgärder sker till LSU och skolnämndens byggnadsförvaltningen. Ny utredning arbetsutskott. i samråd med skolförvaltningen. KS beslutade den 28 januari 2026,

17 § Uppsägning och utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur kommunalförbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden är tre år räknat från slutet av den månad uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemskommunen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga medlemskommuner. Medlemskommunens andel av förbundets tillgångar och skulder, enligt § 10 i denna förbundsordning, ska därvid utgöra den huvudsakliga grunden till en sådan överenskommelse. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i kommunalförbundets samlade tillgångar och skulder, som gäller vid tiden för utträdet ur förbundet, om inte annat avtalas mellan medlemskommunerna. När en medlemskommun utträder ur förbundet upphör medlemskommunens ansvar för kommunalförbundets skulder om inte annat överenskommits i det avtal som avses i första stycket. De kvarvarande medlemskommunerna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 4

18 § Likvidation och upplösning Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. 4 Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av § 17. Likvidationen verkställs av den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Avseende förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

19 § Tvister Tvister mellan kommunalförbundet och en eller flera av medlemskommunerna ska i första hand lösas genom förhandlingar. Kan uppgörelse inte nås genom förhandling ska tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemskommuner avgöras i allmän domstol.

20 § Ändringar i förbundsordningen Ändringar av eller tillägg till förbundsordningen ska fastställas av samtliga medlemskommuners fullmäktige.

21 § Ikraftträdande Denna ändrade förbundsordning träder i kraft den 1 januari 2023. 5 Tjänsteutlåtande OBarng.k Ngrir 2o2 52805030--40070592 Ledningsstöd Utfärdat 2026-05-18 Sigrun Hreidarsdottir Presidiet Välj datum här Kanslichef Förbundsstyrelse 2026-05-27 sigrun.hreidarsdottir@rsgbg.se Förbundsfullmäktige 2026-06-10 Diarienummer 2026/346 Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg 1. Förslag till beslut Medlemskommunernas fullmäktige föreslås att fastställa ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg i enlighet med bilaga 1. Förbundsstyrelsen överlämnar ärendet till förbundsfullmäktige för beslut. 2. Sammanfattning Förbundsstyrelsen har upprättat ett förslag till ny förbundsordning (remissutgåva) som har remitterats till medlemskommunerna för yttrande senast den 28 februari 2026. Inkomna synpunkter har beaktats och redovisas tillsammans med ett förslag till ny förbundsordning. Efter politiskt ställningstagande i RSG översänds därefter förslag till ny förbundsordning för fastställande i respektive medlemskommuns fullmäktige. Ny förbundsordning föreslås träda i kraft 1 januari 2027. 3. Ärendet 3.1 Bakgrund I samband med förbundsutökningen den 1 januari 2023 då kommunerna Lilla-Edet, Tjörn och Stenungsund anslöts till förbundet fanns det en tydlig politisk vilja att se över storleken på RSG:s politiska organisation för att göra den mindre. RSG:s medlemssamråd har varit överens om att förändringen av den politiska organisationen behöver ske även om kommunalförbundet inte utökas med ytterligare medlemskommuner. Med anledning av inkomna medlemsansökningar från kommunerna Kungälv och Ale hösten 2023 upprättade RSG ett förslag till ny förbundsordning som remitterades till medlemskommunerna i december 2025. Efter medlemskommunernas svar på remissen har de inkomna synpunkterna i relevanta delar för detta ärende beaktats. Under våren 2026 har diskussioner förts på politisk nivå gällande Kungälv och Ales medlemsansökningar. För närvarande finns inga beslut fattade av kommunerna Kungälv och Ale om att gå vidare med ansökan om medlemskap i RSG. För att ny förbundsordning ska kunna börja gälla den 1 januari 2027 behöver arbetet med ny politisk organisation för kommunalförbundet fortsätta och beslut om ny förbundsordning behöver fattas av RSG:s medlemskommuner under hösten 2026. Detta oaktat vilket beslut som kommunerna Kungälv och Ale fattar om medlemskap i RSG. 3.1.1 Remiss Ett förslag till ny förbundsordning (remissutgåva) har upprättats för att inhämta medlemskommunernas synpunkter. Samtliga medlemskommuner har inkommit med yttrande. Remissutgåvan tog sikte på att kommunerna Kungälv och Ale skulle bli medlemmar i kommunalförbundet från och med den 1 januari 2027. Remissutgåvan innehöll förslag till förändringar i förbundsordningen i fler delar än den politiska organisationen. I remissutgåvan ingick även förslag till förändringar i avtal mellan medlemskommunerna om samverkan inom RSG. Nedan redovisas sammanställning av medlemskommunernas synpunkter avseende de delar som är relevanta för detta ärende, det vill säga förslag till förändrad politisk organisation. Göteborgs Stad Tillstyrker förslaget Mölndals stad Mölndals stad anser att det vid en reducering av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen bör tas större hänsyn till medlemskommunernas varierande storlek. Mot bakgrund av att Mölndals stad och Kungsbacka kommun har ett avsevärt större invånarantal än övriga medlemskommuner, bör dessa tilldelas en större representation i form av fler ledamöter. Mölndals stad ser det även som generellt problematiskt att medlemskommunerna inte längre ska få utse några ersättare till förbundsstyrelsen. En sådan ordning får som konsekvens att oppositionens insyn och delaktighet minskar i de medlemskommuner som bara får möjlighet att utse en ledamot. Kungsbacka kommun Tillstyrker förslaget Härryda kommun Tillstyrker förslaget Partille kommun Tillstyrker förslaget Lerums kommun Tillstyrker förslaget Lilla Edets kommun Tillstyrker förslaget Tjörns kommun Tillstyrker förslaget Stenungsunds Stenunsunds kommun ställer sig positiva till att kommun förbundet försöker begränsa storleken på förbundets politiska organisation utifrån de önskemål som inkommit via medlemssamråd men avstyrker förslaget att förbundsstyrelsen inte ska ha några ersättare. Antalet ersättare ska vara minst 5. 3.1.1.1 Kommentarer och bedömning av inkomna synpunkter Ledamöter i förbundsstyrelsen Mölndals stad anför i sitt yttrande att det vid en reducering av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen bör tas större hänsyn till medlemskommunernas varierande storlek. Mot bakgrund av att Mölndals stad och Kungsbacka kommun har ett avsevärt större invånarantal än övriga medlemskommuner, bör dessa tilldelas en större representation i form av fler ledamöter. I diskussioner kring ny politisk organisation i RSG:s medlemssamråd har samtliga RSG:s medlemskommuner varit överens om att samtliga medlemskommuner utom Göteborgs Stad ska ha lika många ledamöter i förbundsstyrelsen. Företrädare för Mölndals stad har inte anfört avvikande uppfattning i medlemssamrådet. Därför föreslås ingen differentiering av antalet ledamöter utifrån medlemskommunernas varierande storlek förutom för Göteborgs Stad. Ersättare i förbundsstyrelsen I den remissutgåva som skickades till medlemskommunerna i december 2025 föreslogs att förbundsstyrelsen enbart skulle ha ordinarie ledamöter och inga ersättare. Såväl Mölndals stad som Stenungsunds kommun har inkommit med synpunkter avseende förslaget om förbundsstyrelsen enbart skulle bestå av ledamöter och inga ersättare. I kommunallagens (2017:725) (KL) 9 kap., Kommunal samverkan, står det inte uttryckligen att förbundsstyrelsen måste ha ersättare eller hur många de ska vara. Av 9 kap. 2 §, Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund, framgår dock följande: ”Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och regioner i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.” Av 6 kap. 16 § framgår det att kommunstyrelsen ska bestå av minst fem ledamöter och fem ersättare. RSG har samrått med Sobona/SKR i tolkningen av 9 kap. 2 § KL och kommit fram till att 6 kap. 16 § KL ska tillämpas även för kommunalförbund. Fem ersättare i förbundsstyrelsen är således ett minimikrav. 3.2 Politisk organisation RSG har haft samma politiska organisation med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse sedan 2007. Den 1 januari 2023 utökades förbundet med ytterligare tre medlemskommuner utan att den politiska organisationen förändrades annat än att befintlig struktur utökades med ytterligare ledamöter från de tillkommande kommunerna. RSG:s förbundsstyrelse (FS) beslutade den 8 februari 2023 § 20 att tillsätta en politisk arbetsgrupp med syfte att utreda den mest fördelaktiga politiska organisationen. Utredningen redovisades till förbundsstyrelsen den 13 mars 2024. Förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse är enligt arbetsgruppen den organisationsform som föreslås och som är mest fördelaktig för RSG. Det har varit tydligt från RSG:s medlemssamråd att hålla nere storleken på den politiska organisationen, vilket arbetsgruppen har haft i beaktande. RSG:s medlemssamråd har också varit överens om att förändringen av den politiska organisationen behöver ske även om kommunalförbundet inte utökas med ytterligare medlemskommuner. Sammansättningen för den politiska organisationen har diskuterats i RSG:s medlemssamråd den 26 mars samt den 11 juni 2024. Medlemssamrådets representanter har enats om förslag till en politisk organisation som redovisas nedan. 3.2.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Förbundsfullmäktige tillsätts av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Enligt nu gällande förbundsordning utser varje medlemskommun, förutom Göteborgs kommun, 2 ledamöter och 2 ersättare i förbundsfullmäktige. Göteborgs kommun utser 17 ledamöter och 17 ersättare. Antalet ledamöter i förbundsfullmäktige uppgår idag till 33 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Enligt föreliggande förslag till ny förbundsordning föreslås antalet ledamöter och ersättare minskas. Varje medlemskommun, förutom Göteborgs kommun, utser 1 ledamot och 1 ersättare i förbundsfullmäktige. Göteborgs kommun utser 9 ledamöter och 9 ersättare. Antalet ledamöter i förbundsfullmäktige blir därmed 17 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Antalet ledamöter och ersättare minskar med 32 personer. 3.2.2 Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen tillsätts av förbundsfullmäktige. Enligt nu gällande förbundsordning är antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 14 och antalet ersättare 11. Av ledamöterna och ersättarna ska 6 respektive 3 vara i Göteborg folkbokförda medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter och ersättare utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner folkbokförda kommunmedlemmar. Varje övrig medlemskommun företräds av 1 ledamot och 1 ersättare folkbokförda i respektive medlemskommun. Enligt föreliggande förslag till ny förbundsordning föreslås antalet ledamöter i förbundsstyrelsen öka och antalet ersättare minska. Av ledamöterna ska 8 vara i Göteborg folkbokförda medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner folkbokförda kommunmedlemmar. Varje övrig medlemskommun företräds av 1 ledamot folkbokförd i respektive medlemskommun. Antalet ersättare föreslås minska till 5. Ersättarplatserna fördelas mellan de fem medlemskommuner som har störst andel i förbundet. Detta innebär att kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Lerum och Stenungsund får en ersättare var. Antalet styrelseledamöter blir därmed 16 och antalet ersättare blir 5. Antalet ledamöter och ersättare minskar med 4 personer. 3.2.3 Revisorer Enligt kommunallagen är förbundsmedlemmarna fria att bestämma antalet revisorer och mandattiden för dessa. Kommunalförbund är inte bundna av reglerna i KL som anger att antalet revisorer ska vara minst fem. Detta framgår av 9 kap. 12 § KL. Enligt nu gällande förbundsordning väljer förbundsfullmäktige för varje mandatperiod 9 revisorer, en från respektive medlemskommun. Enligt föreliggande förslag till ny förbundsordning, föreslås antalet revisorer minska från 9 revisorer till 5 revisorer. De fem medlemskommuner som har störst andel i förbundet utser förbundets revisorer. Det är kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Lerum och Stenungsund. Mandattiden har förtydligats något. Granskningstiden är fyra år och det innebär att revisorernas uppdrag är slutfört först sedan de under det femte året efter valet har granskat det fjärde årets verksamhet. 4. Förslag till ny förbundsordning Nedan redovisas nu gällande förbundsordning samt de ändringar som föreslås gälla från och med den 1 januari 2027. Endast de delar i förbundsordningen som omfattas av ändringar anges. Ändringarna anges kursiverade. I sista kolumnen följer korta kommentarer till de ändringar som föreslås. Nu gällande Förslag till ny Kommentarer till förbundsordning förbundsordning föreslagna ändringar

§ 23 Dnr 2026/346 Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Beslut Förbundsfullmäktige överlämnar till medlemskommunernas kommunfullmäktige att fastställa förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg enligt bilaga 1 att gälla från och med den 1 december 2026. Sammanfattning av ärendet Förbundsstyrelsen har upprättat ett förslag till ny förbundsordning som har remitterats till medlemskommunerna för yttrande. Inkomna synpunkter har beaktats och redovisas tillsammans med ett förslag till ny förbundsordning. Efter politiskt ställningstagande i RSG översänds förslag till ny förbundsordning för fastställande i respektive medlemskommuns fullmäktige. Beslutsunderlag Förbundsstyrelsens beslut 2026-05-27 § 55 Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 18 maj 2026 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Förbundsstyrelsen Sammanträdesdatum 2026-05-27

§ 37 Diarienummer 00113/2026 Projekt insatser i klassrummet Beslut Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning Insatser i klassrum och riktat tidigt stöd är ett arbete i Mölndals stad som vänder sig till barn i mellanstadiet genom universellt normfrämjande aktiviteter och till barn som visar tidiga tecken på behov av stöd. Arbetet syftar till att stärka kollektiv trygghet, studiero och skapa mer inkluderande normer genom att fältgruppen blir mer närvarande i barnens vardag i samverkan med skolan. Genom detta skapas både en förebyggande insats för hela gruppen och ett tidigt riktat stöd för barn och vårdnadshavare som behöver det. Insatsen i klassrummet bygger på att fältgruppen, tillsammans med mellanstadieskolor, planerar in och genomför aktiviteter för barn mellan 10-12 år. Således möjliggörs en direktlänk mellan socialtjänst och målgruppen. Insatsen utgår från centrala teman kopplade till potentiellt negativt utvecklande beteendemönster inom normbrytande debut. Riktat tidigt stöd är ett samverkansforum riktat mot målgruppen barn mellan 10-12 år och dess vårdnadshavare. Bygger vidare på Insatser i klassrum, genom att fältgruppen identifierar barn i behov av riktat stöd via interaktionerna från klassaktiviteterna. Därigenom möjliggörs en kontakt mellan fältgrupp och vårdnadshavare, där de efter inhämtat samtyckte kan utforma en individuell plan för barnet. Fältarbetare Signe Johansson, fältarbetare Ferdinand Kempe och enhetschef Catarina Liljestrand redogör för ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen förlängde uppdrag för brottsförebyggande insats för att tidigt fånga upp mellanstadiebarn i riskzon i fyra månader till och med maj 2026. Medlen kommer från kommunstyrelsens budget för brottsförebyggande frågor. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har beslutat permanenta satsningen och utökar fältgruppen permanent med två tjänster som finansieras med stöd av statliga omställningsmedel. Beslutsgång Ordförande frågar nämnden om man kan lägga informationen till handlingarna och finner att så sker. Utvärdering av förebyggande insatser för barn i mellanstadiet En analys av insatser i skolan och samverkansmodellen SSF i Mölndals stad Om rapporten Om rapporten Den här rapporten sammanfattar resultatet från en utvärdering som har utförts av Urban Utveckling på uppdrag av Mölndals stad. Studien har finansierats av Brottsförebyggande rådet (Brå) och detta är en offentlig handling inom ramen för Brå:s ekonomiska stöd till kommuner för brottsförebyggande åtgärder. Projektledare och författare av rapporten har varit Emelie Robinson, utredare på Urban Utveckling. Beställare har varit Catarina Liljestrand, enhetschef social- och arbetsmarknadsavdelningen på Mölndals stad. Diarienummer: 0842/24 Kontakt info@urbanutveckling.se - Stockholm Hemsida https://urbanutveckling.se/ 18 december 2025 tjanster/ 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 2 Om rapporten Sammanfattning ”Insatser i klassrum” och SSF är ett arbete i Mölndals stad som riktar sig till 1. Inledning och kunskapsöversikt 4 barn i mellanstadiet genom universellt normfrämjande aktiviteter och till barn 1.1 Om insatserna och bakgrund 6 som visar tidiga tecken på behov av stöd. Arbetet syftar till att stärka kollektiv trygghet, studiero och skapa mer inkluderande normer genom att fältgruppen 1.2 Teorier och forskning 9 blir mer närvarande i barnens vardag i samverkan med skolan. Genom detta 2. Analysmetod 13 skapas både en förebyggande insats för hela gruppen och ett tidigt riktat stöd för barn och vårdnadshavare som behöver det. 3. Sammanställning intervjuer 16 I denna rapport undersöks det hur socialtjänsten, genom fältgruppen, kan 4. Analys 21 närma sig målgruppen och vilka nyttor som Insatser i klassrum och SSF 4.1 Åtgärdens upplägg 22 möjliggör. Utvärderingen följer arbetet från hur insatserna utformats till hur de genomförs samt vilka effekter insatserna skapar på kort och längre sikt. Syftet 4.2 Genomförande 25 är att ge en samlad bild av vad som fungerar väl, vilka delar som behöver 4.3 Effekt 28 utvecklas och vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att effekterna ska bestå. 4.4 Sammanvägd analys 31 Resultaten visar att Insatser i klassrum på kort sikt bidrar till lugnare klassrum, 5. Resonemang och slutsatser 32 ett förbättrat språkbruk och ökad reflektion om normer. Fältgruppens närvaro i 5.1 Resonemang om resultat 33 vardagsnära miljöer leder till att behov uppmärksammas tidigare och att olika 5.2 Nästa steg 34 professioner får en gemensam förståelse för varandras uppdrag. 5.3 Beslut 38 Samtidigt framkommer utmaningar i steget vidare mot SSF. Otydliga roller, brist 5.4 Sammanfattande slutsatser 42 på struktur och avsaknad av en gemensam målbild gör att resultaten inte bärs vidare och tappar sin långsiktiga kraft. Källförteckning 43 Sammanfattningsvis behöver Mölndals stad ta ställning till hur insatserna ska Bilaga 44 organiseras framåt. En relationsburen lotsfunktion eller en strukturburen samordningsfunktion ger olika värde och kräver olika former av ansvar och uppföljningsstruktur. Oavsett inriktning krävs tydliga rutiner, gemensamma arbetssätt och hållbar uppföljning för att insatserna ska skapa fortsatta och långsiktiga resultat för barn och vårdnadshavare. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 3 Inledning och kunskapsöversikt 1. Inledning och kunskapsöversikt Utvärderingens bakgrund Utvärderingen pågick under 2025, och syftade till att reda ut hur 1 Vad består åtgärden av? fältgruppen kan arbeta via skolor för att tidigt identifiera individer och erbjuda lättillgängliga stöd genom samverkan. Genom utvärderingen har det identifierats hur rutiner och arbetssätt byggts upp och utvecklats under året inom fältgruppens två insatser: Insatser i klassrum och SSF. 2 Vilka är de förväntade prestationerna? Resultat och fynd utgår från en observationsstudie, intervjustudie och innehållsanalys för att ge en nyanserad bild av utförande och effekt. Utvärderingen inkluderade även en workshop med 3 Vilka är effekterna? nyckelpersoner inom insatsen för att undersöka utvecklingsvägar för genomförande och samverkan. En programteoretisk ansats, presenterad på sidan 14-15, tillämpades för att integrera de olika datainsamlingsmetoderna och möjliggöra en helhetsbedömning av 4 Nås målbilden? effektkedjan. Sammantaget presenterar denna rapport en beskrivning av 5 Vidareutveckling följande 5 steg: Insatsernas strukturella upplägg, förväntat och praktiskt genomförande av insatserna, förväntade effekter/nyttor och dess långsiktiga förväntade måluppfyllelse, samt rekommendationer på vidareutveckling av arbetssätten. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 5 1. Inledning och kunskapsöversikt Om Insatser i klassrum Hur går insatsen till? I denna rapport benämns fältgruppens arbete inom skolan som Upplägget utgår från centrala teman kopplade till potentiell Insatser i klassrum, alternativt klassrumsträffar. utveckling av negativa beteendemönster innan en normbrytande debut. Dessa teman inkluderar: Gruppdynamik, normer, makt, Insatsen bygger på att fältgruppen, som traditionellt träffar äldre våld, identitet och empati, och anpassas efter klassens barn, planerar och genomför aktiviteter för barn mellan 10-12 år problembild. tillsammans med mellanstadieskolor. Således möjliggörs en direktlänk mellan socialtjänst och målgruppen. Insatsen kom till efter Skolan är en miljö där målgruppen naturligt vistas under en stor att negativa attityder, språkbruk och beteenden mellan elever i del av sin vakna tid, och på så sätt kan socialtjänstens komma tidiga åldrar upptäckts, och behovet för socialtjänsten att hitta sätt närmare vardagsmiljöer tidigare. För att välja ut klasser med att bygga tillit med barnen redan i mellanstadiet tydliggjordes. behov av insatsen utgår fältgruppen från intresseanmälningar från rektorer. Från skolans håll skall en representant närvara, och skolan ansvarar för information till vårdnadshavare om vad insatsen innebär och att ett initiativ av SSF (se nästa sida) kan bli Insatsen i siffror aktuellt. 9 skolor Socialtjänsten kan därför, via skolan, arbeta proaktivt med att 17 klasser skapa förtroende och relationer med barn och vårdnadshavare. Barnen deltar på frivillig basis, och har alltid möjligheten att stå 32 halvklasser över övningar och föra fram sina tankar skriftligen på ett utvärderingshäfte som samtliga barn fyller i. Ca. 400 elever Klassrumsträffarna planeras in i halvgrupp för att skapa ett tryggt samtalsklimat, där lekar och värderingsövningar anordnas som en del i att anpassa format till barnens mottaglighet. Efter träffarna ska efterarbete i form av uppföljning av anpassningsbehov genomföras mellan aktörerna. Illustration av Insatser i skolan 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 6 1. Inledning och kunskapsöversikt Insatsen i sin helhet Från Insatser i klassrum till SSF Samverkan i praktiken SSF (Skola, Socialtjänst och Fritid) är samverkansformatet i Under 2025 har bilden av SSF som en strukturerad och Mölndals stad för barn mellan 10-12 år. SSF är en variant av SSPF målgruppsanpassad variant av SSPF inte har fått det utförande anpassat för ingripande mot tidigare åldrar, och har under som förväntats. projekttiden pilottestats för att undersöka socialtjänstens möjlighet Snarare än en initiering av formell SSF-samverkan, har insatserna i att praktisera arbetssätt enligt nya socialtjänstlagen (se nästa sida). praktiken bidragit till att fältgruppen kunnat lotsa familjer till Mellanstadiebarn i riskzon är en prioriterad målgrupp för Mölndals relevanta insatser. stad och lokala polisområdet Storgöteborg Syd. Bland annat är samverkan ett uttalat verktyg för att arbeta förebyggande med lägre Detta utvidgade förhållningssätt har i praktiken inneburit att fler åldrar. barn än de som identifierats via Insatser i klassrum involverats i SSF. SSF är utformat för att bygga vidare på Insatser i klassrum, genom att fältgruppen tillsammans med skolrepresentanten identifierar barn i behov av riktat stöd via interaktionerna från klassrumsträffarna. Därigenom möjliggörs en kontakt mellan fältgrupp och Insatsen i siffror vårdnadshavare, där de efter inhämtat samtyckte kan utforma en 8 dokumenterade ärenden innan individuell plan för barnet. sommaren 2025. Upp till 3 till under hösten 2025. På kort sikt förväntas insatserna På längre sikt förväntas: bidra till effekter såsom: • Förbättrade förutsättningar Fler informella SSF upplägg på grund av • Hinder att bedriva att nå barn när de blir äldre, befintliga processer som krockar undervisning minskar. vilket minskar antalet • Studiero förbättras. omfattande insatser. • Fler barn med destruktivt • Att måluppfyllelsen i skolan normbrytande beteende ökar. upptäcks. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 7 1. Inledning och kunskapsöversikt Nya socialtjänstlagen Vad innebär lagen för insatserna? Den 1:a juli 2025 trädde den Nya socialtjänstlagen (SoL) i kraft i Nya SoL ger Mölndals stad bättre möjligheter att arbeta proaktivt Sverige, där det förebyggande arbetet inom socialtjänsten med snabbare och mer lättillgängliga insatser. Arbetet kommer i tydliggjordes, liksom vikten av tillgänglighet, kvalitet och beprövad större utsträckning behöva utformas utifrån evidensbaserade vetenskap. Lagförslaget presenterades bland annat innebära att metoder och stärkas genom samverkan med andra aktörer. socialtjänsten skall: Samtidigt kommer den uppsökande verksamheten behöva utökas för att nå fler i behov av stöd. Som en del av detta besöker • Arbeta mer förebyggande och fånga upp behov innan de blivit socialtjänsten skolan genom Insatser i klassrum och kan vid behov för stora. Arbeta tydligare mot brottslighet. erbjuda SSF, vilket avser att skapa bättre förutsättningar för tidigt • Att socialtjänsten ska vara lättare att nå och få hjälp av när det stöd. behövs. Att insatser erbjuds snabbare genom att fler insatser undantas från individuell behovsprövning för att erbjuda snabbt ”Här handlar det ju mer om att arbeta uppsökande och nå de stöd och spara resurser för när behovet är som störst. som inte söker hjälp själva” (Enhetschef öppenvården) • Socialtjänstens verksamhet ska även i större utsträckning ligga i Utmaningarna ligger främst i att ökad tillgänglighet och uppsökande linje med vetenskap och beprövad erfarenhet, och kontinuerligt arbete kräver resurser, vilket kan skapa en svår balansgång mellan följas upp och utvecklas. förebyggande och akuta insatser. Samtidigt behöver insatserna vila I lagen förstärks framförallt barns rättigheter och möjligheter till på vetenskap och beprövad erfarenhet, och ett större krav ställs på delaktighet och inflytande över sitt liv, vilket innebär att barnets att ansvarsfördelning och sekretess fungerar i samarbetet med bästa vägs in i bedömningen på ett tydligare sätt och att barnet även skolan. informeras om insatser. Socialtjänstens ökade möjligheter och skyldigheter till att arbeta förebyggande ska genomsyra hela socialtjänstens verksamheter. Lagen inkluderar ett krav på att socialnämnden löpande håller koll på hur verksamheten fungerar, Källa: Regeringen (2025) En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter, Regeringens proposition 2024/25:89. drar lärdomar av det som framkommer och använder den kunskapen för att stärka kvaliteten och utveckla arbetssätten. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 8 1. Inledning och kunskapsöversikt Insatsens teoretiska förankring Hirschis teori om sociala band (1969) Insatserna kan analyseras genom Hirschis teori om sociala band. Insatserna vilar även på teoretiska antaganden från Enligt teorin reduceras benägenheten till normbrytande beteende i takt med att feministiska teorier och begreppet social rättvisa 2. individen stärker sina band till andra människor och samhällsstrukturer genom • Uppmuntran till reflektion kring hur normer om kön fyra nyckelkomponenter: anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse. 1 och maskulinitet påverkar barnens beteenden hjälper dem att förstå och ifrågasätta sådant som kan leda till skadliga handlingar. • Anknytning utvecklas genom trygga och tillitsfulla relationer till vuxna inom Social rättvisa handlar här om att skapa stödjande skola, fritid och fältverksamhet. När barnen får möjlighet att reflektera strukturer för barn som hamnar i marginaliserade tillsammans med vuxna och känna sig sedda, stärks känslomässiga band situationer, till exempel på grund av kön, till det omgivande samhället, vilket är centralt för utvecklingen av empati socioekonomisk utsatthet eller etnicitet. Syftet är att och moral. stärka deras möjlighet att ta del av skolans sociala och pedagogiska innehåll på samma villkor som andra. • Åtagande uttrycks i barns ökade skolmotivation och framtidstro. Genom att känna att skolan är en plats där de kan lyckas, och där deras ansträngningar lönar sig, utvecklar de ett egenintresse i att följa normer för 1 Hirschi, T. (1969). Causes of delinquency. Berkeley: att inte riskera det de har att förlora. UniversityofCaliforniaPress 2 Wilmerdin, Knuth-Bource & Edleson, 2018; Miller, 2018 • Delaktighet tar form i insatsernas fokus på att engagera barnen i prosociala aktiviteter, både i skolan och i fritidsmiljöer, vilket lämnar mindre utrymme för destruktiva beteenden. • Övertygelse handlar om barnens tro på legitimiteten i samhällets normsystem. Att barnen ges möjlighet att uttrycka sina tankar i trygga forum bidrar ytterligare till känslan av att deras perspektiv räknas, vilket stärker deras normativa övertygelse. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 9 1. Inledning och kunskapsöversikt Insatsens teoretiska förankring Brottspreventionens nivåer Insatser i klassrum är en universellt inriktad insats som omfattar primär Direkta och föränderliga riskfaktorer: prevention för barn mellan 10-12 år. • Känslomässiga och beteendemässiga problem t.ex. ilska, trotsighet, nedstämdhet, självskadebeteende. Den primära preventionen syftar till att förhindra att riskbeteenden uppstår • Impulsivitet och uppmärksamhetsproblem t.ex. genom att påverka attityder, normer och gruppdynamik, som, även om de är överaktivitet, koncentrationssvårigheter. lågintensiva, ofta utgör inkörsportar till mer allvarliga former av normbrytande • Svårigheter i sociala relationer t.ex. brist på empati, beteenden¹. Genom insatsens uppmuntran till aktiva ställningstaganden problem med skuld/ånger, konflikter med kamrater. bidrar metoden till att motverka eskalering av beteenden och skapa en kollektiv ansvarskultur bland barnen. Detta understryker vikten av att arbeta i • Låg skol- och språklig förmåga t.ex. svaga skolprestationer och språkproblem. tidiga åldrar eftersom barn fortfarande är formbara i sina värderingar och sin förståelse av sociala relationer. Genom att arbeta just i dessa år skapas bättre • Riskbeteenden och negativa attityder t.ex. normbrytande beteende, alkohol/droger, negativ problemlösning. förutsättningar att etablera positiva beteendemönster som följer barnet genom uppväxten. I gränslandet mellan primär och sekundär prevention tar sig SSF i uttryck Direkta och föränderliga skyddsfaktorer genom övergången till riktat stöd, där SSF syftar till att bemöta riskbeteenden innan de utvecklas till något allvarligare. Genom att identifiera detta möjliggörs • Positiv skolanknytning och prestationer tidiga och riktade insatser och att negativa utvecklingsbanor bryts. • Positiva förhållningssätt eller problemlösningar En central del är den så kallade "åskådaransatsen”, eng. bystander approach. Enligt denna förstärks barnets förmåga och vilja att agera vid normbrytande • Positiva umgängen och aktiviteter beteenden i sin omgivning ². • Den unges medvetenhet och motivation ¹ Kelly, 1988; Eriksson et al., 2018 ² Katz, Heisterkamp & Fleming, 2011 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 10 1. Inledning och kunskapsöversikt Förankring i aktuell forskning Källa: Brottsförebyggande rådet, Barn under 15 år som begår allvarliga brott, Rapport 2025:11 I en rapport, Barn under 15 år som begår allvarliga brott (Brå, 2025), visar Brå på Tidiga och universella insatser gör störst skillnad. att destruktiva maskulinitetsideal, såsom våldsamt språk, bristande empati, risk för Arbetet behöver inledas tidigt i livet och tidigt i exkludering, har ett tydligt samband med våld, kriminalitet och andra former av utvecklingsbanor. normbrytande beteende. Brå betonar därför att ett jämställdhetsperspektiv bör vara Tillitsbaserade relationer är avgörande. en genomgående del av det brottsförebyggande arbetet. Genom Mölndal stads Lågt förtroende för socialtjänsten kan hindra barn och Insatser i klassrum skapas forum där barn tidigt ges möjlighet att på gruppnivå föräldrar från att ta emot stöd. Tilliten stärks av reflektera över språkbruk, respekt och samspel. närvaro, dialog och frivillighet. Brå framhåller samtidigt att förebyggande arbete bör bedrivas som universella Jämställdhetsperspektivet är centralt. Arbetet behöver främja reflektion kring kön, makt och insatser som når alla barn. Mölndals stads arbete följer denna princip, men är relationer redan i tidiga åldrar. samtidigt selektivt i att skolor med identifierade behov prioriteras. Genom att socialtjänsten verkar på och via skolans miljö får arbetet karaktären av en Skolan är en central skyddande miljö. En fungerande skolgång är en stark skyddsfaktor, lågtröskelbaserad struktur, där stöd kan erbjudas på ett sätt som upplevs mindre medan skolfrånvaro och låg delaktighet är riskfaktorer. myndighetsorienterat och mer tillgängligt för barn och vårdnadshavare. Därmed stärks möjligheten att nå även de familjer som annars inte söker stöd. Brå betonar vidare att tillit till socialtjänsten är en avgörande förutsättning för att tidiga insatser ska få effekt, eftersom kontakt med myndigheter annars kan upplevas som styrande, snarare än stödjande. Därför blir ett relationsbaserat arbetssätt centralt för att skapa det förtroende som krävs för att skapa mottaglighet. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 11 1. Inledning och kunskapsöversikt Samhällsekonomi Samhällsekonomiska beräkningar visar tydligt att tidiga och universella insatser är betydligt Samhällsbesparingar mer kostnadseffektiva än sena och ingripande åtgärder. Vinster: Långsiktigt välmående När barn och unga placeras i mer omfattande insatser, såsom HVB, innebär detta höga kostnader för kommuner. Dygnskostnaderna kan uppgå till flera tusen kronor per dygn och högre kostnader vid särskilt resurskrävande placeringar. Lägre kostnader förekommer främst vid familjehemsplaceringar. Sena och mer ingripande insatser medför ofta ytterligare kostnader, exempelvis genom omfattande Tid utredningsarbete, skolfrånvaro, vårdkontakter och behov av upprepade insatser över tid. Tidiga normfrämjande insatser, särskilt när de genomförs i skolmiljö, innebär i Investering: Tidigt förebyggande insatser jämförelse avsevärt lägre kostnader än sena och mer ingripande insatser. De riktas till alla barn samtidigt och minskar risken att negativa normer, destruktivt språkbruk och Kostnad konflikter utvecklas till beteenden som kräver omfattande stöd senare. Insatser i klassrum SSF SIG, placeringar Primär prevention med inslag av Primär prevention Sekundär prevention sekundär prevention Exempelvis: Exempelvis vissa: Exempelvis: • Normfrämjande arbete • Riktade insatser • Behandlingsprogram • Föräldrastöd • Stödprogram • Stödinsatser efter utskrivning från HVB • Trygghetsskapande miljöer • Tidiga insatser från socialtjänst utan • Uppföljning efter en polisanmälan • Arbete med språkbruk och behovsprövning • Individuella behandlingsinsatser. konflikthantering. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 12 Analysmetod 2. Analysmetod Metod för analys 3 analytiska steg Programteori utgör ett ramverk för att systematiskt undersöka Det initiala steget bestod i att klarlägga åtgärdens teoretiska hur, varför och under vilka omständigheter en insats leder till antaganden. Utifrån teorier, se sida 9-10, identifierades centrala önskade (eller uteblivna) effekter ¹. mekanismer såsom normkritisk reflektion, anknytning till vuxna samt ökad delaktighet i prosociala sammanhang. • Här bryts strukturer ner, från förutsättningar och aktiviteter till Nästa steg syftade till att förstå åtgärdens kontextuella villkor för att prestationer och effekter. Detta möjliggör en systematisk tydliggöra vilka förutsättningar som påverkat insatsens genomförande. prövning av hur väl åtgärden implementeras, vilka resultat som uppnås, och vilka faktorer som förklarar eventuell Slutligen analyserades samband mellan åtgärdens olika delar, det vill måluppfyllelse eller brist därpå ². säga hur: Genom utvärderingen syftar ramverket till att skapa förståelse för hur insatsen bidrar till att minska förekomsten av Insatser t.ex. tematiska klassrumsträffar, fältbaserade relationer normbrytande beteende bland barn. …förväntas leda till vissa... Prestationer t.ex. stärkta elev-vuxen-relationer, identifiering av stödbehov I denna utvärdering står särskilt två mekanismer i fokus: …och i förlängningen… (1) att deltagarna (barnen) ges möjlighet att identifiera och reflektera kring destruktiva genusnormer och Effekter t.ex. ökad problematiseringsförmåga, bättre studiero gruppdynamiker, samt, (2) att aktörer får konkreta verktyg för att tidigt …för att på längre sikt uppnå… identifiera och hantera riskbeteenden. Målbild t.ex. minskat behov av insatser senare i en individs liv, ökad måluppfyllelse i skolan. ¹ Rogers, 2008; Chen, 2015 ² Weiss, 1997 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 14 2. Analysmetod Effektkedjan är ett analysverktyg, snarare än en beskrivning av hur insatserna faktiskt fungerar. Förväntas leda till vissa… …och i förlängningen… …för att på längre sikt uppnå Åtgärd Förväntad prestation Förväntad effekt Slutmål • Träffar i halvklass • Barnen upplevs delta • Barnen ska kunna • Fler barn med destruktivt planeras in för barn aktivt och engagerat. problematisera skadliga normbrytande beteende mellan 10-12 år. normer och värderingar. eller svårigheter • Positivt samspel mellan upptäcks. • Målgruppen ökar tillit till fältare och elever. • Barnen ska utveckla socialtjänsten genom prosociala band till vuxna • Färre omfattande sociala frekventa träffar. • Fältgruppen identifierar och andra elever. insatser som krävs barn i behov av riktat senare i livet. • En representant från stöd via interaktionerna. • Färre hinder i att bedriva skolan är närvarande vid undervisning och • Förutsättningarna för att träffarna. • SSF initieras och en förbättrad studiero. nå och arbeta för unga i individuell plan för barnet tonårsåldern förbättras. • Skolan informerar upprättas. • Barnen som kommer i vårdnadshavare om vad kontakt med SSF får • Måluppfyllelsen i skolan träffarna innebär och att • Eventuella tillräckligt stöd för att ökar. ett initiativ av SSF kan bli anpassningsbehov kunna vända den aktuellt. diskuteras och införs negativa utvecklingen. enligt målet att möta barnens behov. • Vårdnadshavare som kommer i kontakt med • Fler aktörer känner SSF får tillräckligt stöd ägandeskap och ansvar för att stärka sin för förebyggande arbete föräldraförmåga. genom samverkan 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 15 Sammanställning av intervjuer 3. Sammanställning av intervjuer Intervjuer – sammanställda insikter Samverkan och struktur Bilden av hur SSF organiseras skiljer sig hur man tänkte sig från början, Insatserna ses som en frontlinje för tidigt förebyggande arbete enligt berättar flera aktörer, men har ändå fört med sig andra nyttor. nya SoL. Eftersom SSF är under uppbyggnad, en Ursprungligen var tanken att samla skola, socialtjänst och fritid kring att implementeringsprocess som tar tid, så tenderar det nytänkande gemensamt erbjuda stöd gentemot mellanstadiebarn, men i praktiken har arbetssättet att krocka med hur man traditionellt samverkar i arbetssättet istället inneburit lotsning av familjer. SSF är därför kommunen. svårdefinierat, främst på grund avsaknaden av en enhetlig struktur, rollfördelning och uppföljning. Hur SSF ska initieras eller definieras är En ytterligare utmaning uppges vara kunskapsbrist hos flera olika fortfarande i ett utforskande stadie. aktörer gällande vilka frågor man kan vända sig till socialtjänsten med. Fältgruppens arbetsledare understryker att Nya SoL inte enbart handlar ”Vi befinner oss på ungdomars arenor. Att kunna förekomma om att tillgängliggöra stödformer, utan lika mycket om att aktivt nå de problem är vår uppgift” (Fältgruppen) familjer som annars inte söker hjälp på egen hand. Trots otydliga ramar framhåller skolrepresentanter att fältgruppen upplevs som den mest För ett systematiskt arbete uppges en starkare allians mellan skola och tillgängliga delen av socialtjänsten när det gäller samverkan. socialtjänst behövas. Skolans roll vid Insatser i klassrum har med tiden blivit tydlig men kräver fortsatt att fältgruppen tydligt driver arbetet för att Gemensamma uppföljningar har ännu inte genomförts, och upplägget uppnå kontinuitet på grund av organisatoriska förutsättningar. En behöver ofta justeras för att fungera i praktiken. Dialogen försvåras av återkommande utmaning inom Insatser i klassrum är skolans möjlighet att skolornas olika villkor, och fältgruppen accepterar ibland suboptimala bära och driva insatsen vidare när fältgruppen lämnar verksamheten. förutsättningar för att insatsen överhuvudtaget ska kunna genomföras. Arbetet begränsas samtidigt av både socialtjänstens och skolans resurser I klassrummet engagerar fältgruppen eleverna och bygger relationer, och prioriteringar. Detta gör det svårare att upprätthålla kontinuitet och medan skolpersonalens närvaro legitimerar insatsen. En tydlig styrka att bygga långsiktiga allianser. Det finns därför tecken på brister i är att olika professioner möter eleverna med skilda perspektiv, vilket samverkansarbetet mellan aktörerna, särskilt gällande SSF. skapar värdefulla dialoger. Insatsen bidrar också till att överbrygga den klassiska konflikten mellan skola och socialtjänst. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 17 3. Sammanställning av intervjuer Intervjuer – sammanställda insikter Målgruppsanpassning och behov Målgruppen kan förstås utifrån två perspektiv: dels föräldraskap och För mellanstadieelever är mottagligheten ofta högre än på högstadiet, föräldraförmåga, dels barns sociala utmaningar kopplat till impulskontroll men för att bättre nå fram behöver både nivå och ordval anpassas. och konsekvenstänk. Fältgruppen ser särskilt behov av att i klassrumsinsatser lyfta frågor om normer, värderingar och våld. En ”Kan dock tänka att det sått ett frö hos vissa. Det är en väldigt skolkurator påpekar att socioekonomi inte är den tyngsta faktorn, även om god start på vägen” (Skolkurator) behov finns inom flera områden. Ett enskilt fall uppmärksammar eventuellt rum för individuell anpassning av stödet. Efter en klassrumsinsats kontaktade en vårdnadshavare ”Viktigt att [barnen] får prata om det på gruppnivå. Att kunna jobba med dessa frågor utan att det är betygsgrundande” fältgruppen via skolans förmedlade uppgifter. Vårdnadshavaren (Fältgruppen) upplevde ett positivt möte med fältgruppen, men eftersom situationen kring barnet kändes akut och stigmatiserande, bidrog detta till att Styrkan med Insatser i klassrum är att öppna frågor används för att vårdnadshavaren var mindre mottaglig för ett upplägg där hen själv stimulera elevernas tankar. Detta har i flera fall startat tankeprocesser och driver på processen. I stället efterfrågade hen ett första möte präglat av lett till att elever reflekterat över teman som annars sällan diskuteras. lyssnande, där hen ville att fältgruppen skulle följa upp efter första Mellanstadieelever visar särskilt intresse och engagemang, även om deras mötet genom att boka ny tid för att enklare ta in den information som reflektionsförmåga ännu är begränsad, som en naturlig del av delades. Det efterfrågades med andra ord, i detta fall, guidning i att åldersgruppen. kunna ta nästa steg. Utmaningar framträder dock tydligt. En skolaktör betonar att många elever ”[Om ett uppföljande möte bokats in] hade det nog blivit av mer är starkt relationsbundna och därför behöver att tillit byggs upp innan de än ett möte … Fick en hel palett av åtgärder som inte blivit av … kan ta emot insatsen. men förstår att ansvaret ligger på mig som förälder” (Vårdnadshavare) 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 18 3. Sammanställning av intervjuer Intervjuer – sammanställda insikter Effekter och upplevd nytta Att flera vuxna förmedlar samma budskap är värdefullt, menar en I kontakten med familjer ser fältgruppen att vårdnadshavare får nya skolaktör. Insatserna stärker det förebyggande och främjande arbetet i verktyg i relationen till sina barn. Som åtgärd har exempelvis utbildning till vårdnadshavare erbjudits, samt stöd till barnen genom trygga skolorna och bemöter frågor om hur man behandlar varandra som vuxenkontakter och fritidsmöjligheter. Vårdnadshavare upplevs ofta klasskamrat och medmänniska, samt om värderingar och normer. som tacksamma när de blir kontaktade, och fältgruppen har i praktiken Rollspels- och värderingsövningar bidrar till att eleverna blir aktiva i kunnat lotsa vidare till exempelvis familjebehandling. Genom att vara diskussionerna. samlokaliserade med kultur och fritid har fältgruppen fått en mer aktiv roll som lots, en funktion som nu används i hög utsträckning. ”När man pratar om våld, situationer som är svåra att föreställa sig, som kan hända. Den tanken är förebyggande” (Skolkurator) Trots dessa styrkor upplever samtliga aktörer att det är svårt att tydligt mäta effekterna av insatserna. Behovet i skolorna är också större än Fältgruppens engagemang gör dessutom att elever känner sig hörda. När vad befintliga initiativ kan täcka, vilket begränsar möjligheten att möta teman återkommer på olika sätt får de öva, tänka själva och diskutera, alla elever och familjer systematiskt. vilket upplevs positivt. Mot slutet av insatserna utvecklar eleverna en Ett konkret exempel illustrerar detta. En vårdnadshavare beskrev en förbättrad förmåga att reflektera, något som även syns i deras befrielse i att förstå att det egna barnet inte var ensamt om utmanande självskattningshäften. Fältgruppen menar att skolor med mest stök får beteenden, utan att det är vanligt i denna åldersgrupp. Liknande störst nytta, och en skolaktör framhåller att eleverna lär känna sig själva erfarenheter visar hur fältgruppen kunnat nå fram där andra insatser bättre, vilket stärker trygghet och acceptans i klassen. tidigare misslyckats, vilket bekräftar värdet av alternativa ingångar och flexibla arbetssätt. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 19 3. Sammanställning av intervjuer Intervjuer – sammanställda insikter Utvecklingsspår Fältgruppen uppger en förhoppning att på sikt möjliggöra för skola och Dialoger genom Insatser i klassrum har visat sig underlätta samförståelse, men personalomsättning gör kontinuiteten skör. Det fritid att initiera SSF. I nuläget är insatserna beroende av skolenheternas skulle vara gynnsamt om en personal, exempelvis en mentor, kunde förutsättningar, särskilt i kontakten med vårdnadshavare. Fältgruppen ser delta under hela perioden. En skolaktör ser också värde i ett dynamiskt förhållningssätt som utgår från familjers önskemål, utvecklingsmöjligheter i att träffarna kan skräddarsys mer utifrån mål i men betonar samtidigt att bilden av SSF behöver stärkas för att skapa varje klass och att förbättrad uppföljning skulle öka nyttan. samsyn. I detta sammanhang framhålls behovet av tydligare roller, mål och ansvar för uppföljning. Fältgruppen har successivt ökat sina individkontakter och genomför fler träffar och aktiviteter, både ute och i lokaler. Några fältare kan själva gå in och stötta vårdnadshavare med råd och stödinsatser, vilket är Ett annat utvecklingsområde handlar om alliansen med skolpersonal. fördelaktigt när en relation redan byggts med barnet. Fältgruppen efterfrågar mer tid för att förankra arbetet i skolan och Klassrumsinsatserna har dessutom lagt grunden till relationer som menar att begreppet SSF upplevs som svårdefinierat. Därför finns en möjliggjort lotsning vidare i stödet, även för barn som inte deltagit i tanke om att termen kan slopas, till förmån för ett arbetssätt där Insatser i klassrum. föräldraperspektivet i större utsträckning inkluderas. En vårdnadshavare upplevde det som positivt att kontakten med SSF ”Det är svårgreppbart. Svårt att greppa av skola, fritid, och förmedlades via skolan, eftersom barnets problematik hade identifierats civilsamhälle då det inte är så fyrkantigt som SSPF” (Fältgruppen) där. Samtidigt beskrev hen att insatsen fungerade mer som ett föräldrastöd än som ett direkt stöd till barnet, och uttryckte en önskan om att SSF-gruppen skulle sätta upp en plan som följdes upp och drevs tillsammans med familjen. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 20 Analys Hur fungerar insatserna i praktiken i jämförelse med förväntat utfall? 4. Analys Förväntad åtgärd Åtgärd Förväntad prestation Förväntad effekt Slutmål • Träffar i halvklass • Barnen upplevs delta • Barnen ska kunna • Fler barn med destruktivt planeras in för barn aktivt och engagerat. problematisera skadliga normbrytande beteende mellan 10-12 år. normer och värderingar. eller svårigheter • Positivt samspel mellan upptäcks. • Målgruppen ökar tillit till fältare och elever. • Barnen ska utveckla socialtjänsten genom prosociala band till vuxna • Färre omfattande sociala frekventa träffar. • Fältgruppen identifierar och andra elever. insatser som krävs barn i behov av riktat senare i livet. • En representant från stöd via interaktionerna. • Färre hinder i att bedriva skolan är närvarande vid undervisning och • Förutsättningarna för att träffarna. • SSF initieras och en förbättrad studiero. nå och arbeta för unga i individuell plan för barnet tonårsåldern förbättras. • Skolan informerar upprättas. • Barnen som kommer i vårdnadshavare om vad kontakt med SSF får • Måluppfyllelsen i skolan träffarna innebär och att • Eventuella tillräckligt stöd för att ökar. ett initiativ av SSF kan bli anpassningsbehov kunna vända den aktuellt. diskuteras och införs negativa utvecklingen. enligt målet att möta barnens behov. • Vårdnadshavare som kommer i kontakt med • Fler aktörer känner SSF får tillräckligt stöd ägandeskap och ansvar för att stärka sin för förebyggande arbete föräldraförmåga. genom samverkan 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 22 4. Analys Hur har åtgärden lagts upp? – sammanvägning av genomförda moment Planering av klassrumsträffar Representant från skolan närvarar + Gemensamma planeringsmöten inför klassrumsträffar används för + Minst en skolpersonal deltar vanligtvis under klassrumsträffarna att anpassa innehåll till klassens behov och mål, exempelvis för att kunna fånga upp frågor, delta i diskussionen och vara gällande negativt språkbruk eller behov att stärka acceptansen för tillgänglig för vidare dialog kring elever. Skolpersonal uppger att de olikheter. Teman, praktiska och teoretiska moment samt muntlig fått tillräcklig information för att genomföra sin roll som och skriftlig reflektion och lek kombineras för att skapa ett varierat kontaktperson. Skolpersonals etablerade relation och kunskap om innehåll som når fler elever. elevers behov värdesätts. - Schemaläggning utgår från skolornas tider och lokaler, men är - Kontinuerlig närvaro av skolpersonal har inte alltid varit möjlig på ibland svår att kombinera med fältgruppens kvällsarbete. Elevers grund av logistiska och resursmässiga hinder. En mer systematisk olika förutsättningar, såsom relationsbundenhet och intellektuella dialog mellan skolpersonal och fältgruppen efterfrågas för att svårigheter, utgör en utmaning i att insatsen är på gruppnivå. enklare kunna följa upp och anpassa både insats och Arbetet begränsas också av den begränsade tid skolpersonal har individkontakt. för för- och efterarbete. Information till vårdnadshavare Länk mellan socialtjänst och målgrupp + Inför varje nytt klassarbete skickas ett informationsbrev till + Klassrumsträffar inleds med att fältgruppen tillsammans med vårdnadshavare till elever i aktuella klasser som beskriver halvklassen sätta upp gemensamma regler för ett tryggt insatsen, innehåller kontaktuppgifter och informerar om ett samtalsklimat, och övningar för att lära känna varandra. eventuellt erbjudande om SSF. Halvklassformatet ger utrymme att se och höra fler individer, och lek används som ett verktyg för att dels bygga relationer mellan - Hur skolpersonal presenterat fältgruppens orsak till att arbeta i fältgrupp och elever, dels för att det uppskattas hos målgruppen. klasserna har varierat. Anledningar har varierat från att klassen Innehållet betonar samtal om normer och värderingar i en icke- upplevts som ”stökig” till att vara ”för att [klassen] är så bra”. betygsgrundande kontext. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 23 4. Analys Hur har åtgärden lagts upp? – Bedömning av ”Åtgärd” Åtgärd: Träffarna har hållits i halvklass och bidragit till trygghet hos deltagande elever, även om logistik stundtals varit svår. Åtgärden Insatser i klassrum har fått ett bra, systematiskt upplägg. Upplägget för SSF har däremot varit mindre tydligt. Uppfyllt: Träffar i halvklass planeras in för barn mellan 10-12 år. Planeringsaspekten för att möta elevernas behov genom att anpassa upplägget till relevanta teman och variera metoder för att öka mottagligheten är positiv. En utvecklingspotential ligger däremot i att samordna schemaläggningen mellan fältgruppen och skolornas planering av schemabrytande aktiviteter, inklusive att avsätta tid och resurser för för- och efterarbete. Uppfyllt: Målgruppen ökar tillit till socialtjänsten genom frekventa träffar. Etablering av gemensamma regler för hur elever skall förhålla sig till varandra under klassrumsinsatser skapar förutsättningar för ett positivt samtalsklimat. Tilliten bedöms stärkas när eleverna får reflektera över dessa frågor i en icke-betygsgrundande kontext med lekfulla inslag som förmedlar trygga vuxenrelationer, samtidigt som fältgruppen i denna kontext förmedlar och förstärker samma budskap som andra vuxna gör. Delvis uppfyllt: En representant från skolan är närvarande vid träffarna. Ofta deltar en skolpersonal, och rollen som kontaktperson uppges vara tydlig. Samtidigt påverkas närvaron av tidsmässiga prioriteringar, vilket gör att kontinuitet och dialog mellan skola och fältgrupp stundtals har begränsats. Planering för löpande uppföljning mellan fältgrupp och skolpersonal behöver systematiseras. Uppfyllt: Skolan informerar vårdnadshavare om vad träffarna innebär och att ett initiativ av SSF kan bli aktuellt. Informationsbrev till vårdnadshavare skickas alltid ut. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 24 4. Analys Har aktiviteterna genomförts enligt plan? Åtgärd Förväntad prestation Förväntad effekt Slutmål • Träffar i halvklass • Barnen upplevs delta • Barnen ska kunna • Fler barn med destruktivt planeras in för barn aktivt och engagerat. problematisera skadliga normbrytande beteende mellan 10-12 år. normer och värderingar. eller svårigheter • Positivt samspel mellan upptäcks. • Målgruppen ökar tillit till fältare och elever. • Barnen ska utveckla socialtjänsten genom prosociala band till vuxna • Färre omfattande sociala frekventa träffar. • Fältgruppen identifierar och andra elever. insatser som krävs barn i behov av riktat senare i livet. • En representant från stöd via interaktionerna. • Färre hinder i att bedriva skolan är närvarande vid undervisning och • Förutsättningarna för att träffarna. • SSF initieras och en förbättrad studiero. nå och arbeta för unga i individuell plan för barnet tonårsåldern förbättras. • Skolan informerar upprättas. • Barnen som kommer i vårdnadshavare om vad kontakt med SSF får • Måluppfyllelsen i skolan träffarna innebär och att • Eventuella tillräckligt stöd för att ökar. ett initiativ av SSF kan bli anpassningsbehov kunna vända den aktuellt. diskuteras och införs negativa utvecklingen. enligt målet att möta barnens behov. • Vårdnadshavare som kommer i kontakt med • Fler aktörer känner SSF får tillräckligt stöd ägandeskap och ansvar för att stärka sin för förebyggande arbete föräldraförmåga. genom samverkan 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 25 4. Analys Har aktiviteterna genomförts enligt plan? – sammanvägning av genomförda moment Aktivt och engagerat deltagande Initiering av SSF + Majoriteten av barnen deltar aktivt under Insatser i klassrum, - Ett tiotal barn och vårdnadshavare har fått förfrågan om att initiera särskilt i lekar och när de får dela egna erfarenheter kopplade till SSF. Informationen har förmedlats av skolpersonal, som även temat. Den variation av arbetsmetoder som används gör att fler informerat om att stödet finns och om andra möjliga insatser. elever fångas upp. Samtalstonen var överlag god och präglades Skolan fungerar som en brygga mellan fältgrupp och familj, men av att eleverna lyssnade på varandra. SSF har i praktiken fungerat som en lots till relevanta insatser snarare än en samverkansmodell likt SSPF där fler aktörer träffas - Vissa elever deltar inte alls, medan andra lämnar halvvägs eller för att på ett möte gemensamt samordna kring stödet. avstår från enskilda övningar. Flera elever uppgav i sina självskattningshäften att de stördes av högljudda och stökiga Anpassningar klasskamrater. - Anpassningar görs inom Insatser i klassrum men inte alltid i tillräcklig grad utifrån elevers mognadsnivå och förståelse för Positivt samspel svåra begrepp. Innehållet behöver i större utsträckning + Fältgruppen använder ett bekräftande bemötande och aktivt skräddarsys efter klassammansättning och begreppsförståelse. lyssnande för att skapa en miljö där barnen blev sedda, hörda och fick möjlighet att reflektera. När vissa elever visade motvilja + Att så ett frö till reflektion ses som en rimlig nivå, och lekfulla inslag bemöttes detta med låg affekt, vilket bidrog till att bevara en har visat sig fungera väl. positiv ton i samspelet. Samverkan: Ansvar och roller Identifiering av barn i behov av stöd - Avgränsning mellan insatserna, skolan och andra aktörers + Insatser i klassrum fungerar som en ram för att identifiera elever i uppdrag är otydlig, och samtidigt vilar inte SSF på en tydlig behov av stöd och kan synliggöra signaler såsom bristande struktur, rollfördelning och uppföljningsmodell till följd av att impulskontroll eller sociala svårigheter. implementering tar tid och kommunikation av struktur därför släpat efter. - I praktiken kan det vara oklart vilken aktör som ska ta ansvar för åtaganden, särskilt när insatsen var ny. Närvarande skolpersonal + Att möta samma elever med olika yrkesperspektiv upplevs som ökar möjligheten att gemensamt uppmärksamma och följa upp värdefullt. Klassinsatser öppnar för vidare arbete, men bristen på elever som behöver extra stöd. uppföljning minskar effekten. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 26 4. Analys Har aktiviteterna genomförts enligt plan? – Bedömning av ”Prestation” Prestation: Det finns betydande brister i ”prestation”. Ett enhetligt arbetssätt saknas för hur signaler hos elever ska fångas upp, hur uppgifter ska lämnas vidare eller hur aktörer ska samverka vid övergången till SSF. Detta gör att insatsen inte utförs på det sätt som modellen kräver. Delvis uppfyllt: Barnen upplevs delta aktivt och engagerat. Lekar och möjligheten att dela egna erfarenheter skapar engagemang och gör frågorna möjliga att relatera till. Samtidigt deltar inte alla elever i övningar, och vissa uppger att ett stundtals högljutt och stökigt klimat. Uppfyllt: Positivt samspel mellan fältare och elever. Fältgruppen skapar ett stöttande och bekräftande klimat under Insatser i klassrum. Utvalda metoder möjliggör för elever att känna sig sedda och hörda, samtidigt som avvikande beteenden inte ges stor uppmärksamhet för att främja det positiva. Delvis uppfyllt: Fältgruppen identifierar barn i behov av riktat stöd via interaktionerna. Klassrumsinsatserna utgör ett bra format för att uppmärksamma vissa signaler hos barnen. Samtidigt är det svårt att bedöma vilka elever som påverkas av insatserna och vilka elever som respektive aktör ansvarar för att följa upp vidare genom övriga ingångar. Delvis uppfyllt: SSF initieras och en individuell plan för barnet upprättas. SSF har initierats, men modellen följs inte i praktiken eftersom arbetet fungerat som lotsning snarare än samordning. Därför är punkten endast delvis uppfylld, men individuella planer upprättas via lotsningen. Delvis uppfyllt: Eventuella anpassningsbehov diskuteras och införs enligt målet att möta barnens behov. Anpassningar görs inte i tillräcklig utsträckning och behöver i större grad anpassas efter målgrupp och klass. Samtidigt bidrar insatserna till att så ett frö genom upplägg som är anpassade till målgruppen, såsom lek, vilket är en rimlig nivå. Förväntningarna behöver inte vara att ämnesområdena ska förstås omedelbart. Anpassningsarbetet kräver även att uppföljning sker systematiskt. Delvis uppfyllt: Fler aktörer känner ägandeskap och ansvar för förebyggande arbete genom samverkan Avgränsningar mellan roller, både inom insatserna och samordning utifrån grundläggande ansvarsområden, är otydliga. Samtidigt bidrar insatserna till att minska traditionella glapp mellan socialtjänst och skola, samt till att fler yrkesroller ser samma målgrupp utifrån ett förebyggande perspektiv. Arbetets struktur och förväntningar har inte förmedlats tydligt vilket bidrar till ett ansvarsglapp, vilket är ett strukturellt fel i uppdrag och kommunikation. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 27 4. Analys Har arbetet lett till den önskade effekten? Åtgärd Förväntad prestation Förväntad effekt Slutmål • Träffar i halvklass • Barnen upplevs delta • Barnen ska kunna • Fler barn med destruktivt planeras in för barn aktivt och engagerat. problematisera skadliga normbrytande beteende mellan 10-12 år. normer och värderingar. eller svårigheter • Positivt samspel mellan upptäcks. • Målgruppen ökar tillit till fältare och elever. • Barnen ska utveckla socialtjänsten genom prosociala band till vuxna • Färre omfattande sociala frekventa träffar. • Fältgruppen identifierar och andra elever. insatser som krävs barn i behov av riktat senare i livet. • En representant från stöd via interaktionerna. • Färre hinder i att bedriva skolan är närvarande vid undervisning och • Förutsättningarna för att träffarna. • SSF initieras och en förbättrad studiero. nå och arbeta för unga i individuell plan för barnet tonårsåldern förbättras. • Skolan informerar upprättas. • Barnen som kommer i vårdnadshavare om vad kontakt med SSF får • Måluppfyllelsen i skolan träffarna innebär och att • Eventuella tillräckligt stöd för att ökar. ett initiativ av SSF kan bli anpassningsbehov kunna vända den aktuellt. diskuteras och införs negativa utvecklingen. enligt målet att möta barnens behov. • Vårdnadshavare som kommer i kontakt med • Fler aktörer känner SSF får tillräckligt stöd ägandeskap och ansvar för att stärka sin för förebyggande arbete föräldraförmåga. genom samverkan 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 28 4. Analys Har arbetet lett till den önskade effekten? – sammanvägning av genomförda moment Problematiseringsförmåga Tillräckligt stöd till barn + Barns förmåga till självreflektion och att förbereda sig inför - Effekterna är svåra att följa upp på kort sikt och kan först bli potentiella situationer, exempelvis på internet, stärks genom synliga över tid, vilket gör det svårt att direkt härleda resultat till en klassarbetena. En tydlig effekt är att insatsen bidrar till att starta en enskild insats. första tankeprocess kring svåra ämnen. Reflektionen fördjupas när materialet anpassas efter elevernas behov och upplevda relevans. + Insatser i klassrum uppges ha gett god effekt på fältarnas relationsskapande arbete till den yngre målgruppen, vilket har Prosociala band resulterat i ökad möjlighet att lotsa och leda barnet rätt i övriga + Insatsen har till viss del bidragit till förbättrat språkbruk, vilket stödinsatser. Fältgruppens uppsökande arbete möjliggör att fler skolpersonal märkt genom färre svordomar, större öppenhet och individer kan nås genom alternativa ingångar som kompletterar att elever hejdar sig i tid. I vissa klasser har effekten märkts genom skolans och socialtjänstens övriga arbete. minskad uppdelning mellan kompisgrupper på raster, fler som vågar sätta gränser och ett ökat kollektivt ansvar. Tillräckligt stöd till vårdnadshavare + Effekten av stödet till vårdnadshavare är delvis synlig. Många är Studiero positiva till formatet och beskriver en lättnad i att inte vara + Uppföljningar efter avslutade klassarbeten redovisar färre fysiska ensamma i sitt behov, vilket bidrar till att avstigmatisera bråk och att eleverna kommit närmare varandra. Klassklimatet situationen. upplevs som lugnare och trevligare. - Samtidigt uteblir en mer långsiktig effekt eftersom stödet ofta saknar kontinuitet. Vårdnadshavare efterfrågar tydligare guidning och uppföljning, och insatsen behöver i högre grad bygga på ett gemensamt arbetssätt mellan aktörerna. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 29 4. Analys Har arbetet lett till den önskade effekten? – Bedömning av ”Effekt” Effekt: Insatser i klassrum har bidragit till ökad reflektion, förbättrat språkbruk och ett lugnare klassklimat, vilket upplevs positivt av både elever och skolpersonal. De kortsiktiga effekterna i klassrummet syns, men utan uppföljning och kontinuitet försvagas möjligheten att nå långsiktiga mål. Uppfyllt: Barnen ska kunna problematisera skadliga normer och värderingar. Övningarna är utformade för att förbereda elever inför potentiellt svåra situationer och för att förstå hur små handlingar kan bli en katalysator för större problem. Reflektionsförmågan stärks när ämnesområdena kopplas till elevers vardagssituationer. Uppfyllt: Barnen ska utveckla prosociala band till vuxna och andra elever. Det finns tecken på att språkbruket har förbättrats och att elever hejdar sig innan de faller tillbaka i gamla mönster. Bemötandet mellan fältgruppen och elever beskrivs som överlag positivt, och skolrepresentanter upplever att fler elever sätter gränser samt tar större gemensamt ansvar för en trivsam miljö. Uppfyllt: Färre hinder i att bedriva undervisning och förbättrad studiero. Kortsiktigt har elever kommit närmre varandra och konflikter uppstår mer sällan. Klassklimatet upplevs som lugnare, samtidigt som elever i högre grad leker blandat mellan olika kompisgrupper. Delvis uppfyllt: Barnen som kommer i kontakt med SSF får tillräckligt stöd för att kunna vända den negativa utvecklingen. Det är svårt att fastställa ett tydligt orsakssamband för den effekt som uppstår. Samtidigt framhålls fältgruppens relationsskapande arbete som positivt för den yngre målgruppen, och uppsökande arbete bidrar till fler alternativa ingångar till insatser än tidigare. Delvis uppfyllt: Vårdnadshavare som kommer i kontakt med SSF får tillräckligt stöd för att stärka sin föräldraförmåga. Vårdnadshavare lyfter att de uppskattar formatet, särskilt eftersom den bredare bilden av klassens situation har en avstigmatiserande effekt. Däremot saknas kontinuitet i kontakt med ansvariga personer, vilket gör att viktig guidning och uppföljning brister. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 3300 4. Analys Åtgärd Förväntad prestation Förväntad effekt Slutmål Centrala komponenter är + Inte uppfylld i de kritiska + Försvagad effektkedja = De genomförda träffarna i uppfyllda, men delarna, men bra inslag. mellan prestation och klassrummet fungerar i grunden väl och skapar trygghet för eleverna. utvecklingspotential finns. resultat. Upplägget för Insatser i klassrum har utvecklats mer strukturerat, Bedömning: Bedömning: Bedömning: medan upplägget för SSF • Åtgärden i sig, det vill säga • Hur signaler hos målgruppen • Det finns tecken på att fortfarande saknar tydlighet. Det Insatser i klassrum; ska föras vidare till rätt aktör tidiga insatser når rätt innebär att endast delar av halvklassupplägget och hanteras i dag, men målgrupp, men det saknas modellen fungerar som avsett. Brist fältgruppens ingång via processen är fortfarande en långsiktig struktur för att på kontinuitet och uppföljning skolan, är relevant och otydlig. En mer enhetlig säkerställa att stödet följs försvagar långsiktiga resultat. uppskattad av både elever, arbetsgång behövs för att upp och leder vidare till vårdnadshavare och alla aktörer ska följa samma mer varaktiga förändringar. Kritiska brister: skolpersonal. steg och principer, vilket gör • Svagt formulerat syfte och mål. att signaler fångas upp och • Fältgruppens arbete har • Osäkerhet kring var gränsen går • Upplägget behöver hanteras mer samlat. stärkt tilliten till mellan socialtjänstens och struktureras upp tydligare socialtjänsten och byggt skolans ansvar. avseende processen från • Det gör att prestationerna grunder för relationer som • Svårigheter med logistik. Insatser i klassrum till SSF. inte fullt ut omsätts till effekt. kan bäras vidare in i • Otillräcklig återkoppling till tonåren. Samtidigt krävs målgrupp. mer systematik och • Risk med ledarskap och kontinuitet i kontakterna för svårigheter med mandat. att relationer ska bli bestående över tid. Kritiska behov för att nå målen: • Planerad kontinuitet, med • Skolmiljön har blivit lugnare återkommande uppföljning. och mer inkluderande, men Både av insatsen och av nuvarande individer. uppföljningsstruktur kan • Tydligare struktur uppbyggt efter bara konstatera kortsiktiga befintliga förutsättningar. effekter. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 31 Resonemang och slutsatser 5. Resonemang och slutsatser Resonemang om effektkedjan Genom Insatser i klassrum skapar Mölndals stad tidiga och tillitsfulla relationer med barn och vårdnadshavare genom att ge plats åt lek, dialog och samarbete. Lek blir här en väg till trygghet och gemenskap, men också till reflektion kring språk, känslor och normer, vilket är förmågor som forskning visar är centrala skyddsfaktorer i barns utveckling. När sådant arbete sker tidigt och nära barnens vardag, och behov fångas upp till rätt stödjande aktörer genom SSF, minskar behovet av senare och mer kostsamma insatser, en investering som stärker både barns livschanser och samhällets resurser på sikt. →Utifrån detta blir det tydligt varför det är avgörande att insatsen har en fungerande effektkedja. Analysen visar att effektkedjan inte fungerar eftersom flera centrala delar brister. Utan en tydlig bild av vad insatsen ska leda till blir genomförandet osammanhållet och svårt att följa från åtgärd till prestation och vidare till effekt. Osäkerhet kring ansvarsfördelningen mellan fältgrupp och skolan förstärker detta ytterligare. Logistiska svårigheter har också försvagat kedjan mellan åtgärd och prestation, brist på kontinuitet gör det svårt att bygga relationer och följa upp insatsen. Samtidigt har avsaknaden av ett tillräckligt starkt mandat och en tydlig styrning gjort att arbetet inte fullt ut har kunnat hållas ihop, följas upp eller utvecklas på det sätt som krävs för långsiktiga effekter. →Detta innebär i praktiken att kommunen nu ska ta ställning till följande. Att visualisera insatserna utifrån effektkedjan Åtgärd – Genomförande/prestation – Effekt – Slutmål, gör att slutsatserna kan härledas till 1) Är det ett implementeringsfel, eller 2) ett teori fel. Eftersom effektkedjan visualiserat vissa avgörande brister, görs bedömningen att insatserna har ett implementeringsfel. Den huvudsakliga förklaringen är att implementering tar tid, och är en lärandeprocess. Det är utifrån de lärdomarna som föreslagna rekommendationer utgår ifrån. Följande fyra frågor behöver besvaras innan insatsen kan utvecklas vidare. 1. Detta är vår åtgärd och detta är dess syfte och mål. 2. Detta är prestationen vi förväntar oss och detta är av vem, hur och när. 3. Dessa grundförutsättningar finns. 4. Så här behöver åtgärden anpassas i relation till det förväntade genomförandet och de befintliga förutsättningarna. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 33 5. Resonemang och slutsatser Att förhålla sig till förutsättningar Flera av de faktorer som påverkar insatserna är stående och kommer alltid vara en del av skolans och socialtjänstens vardag. Det handlar om: Under den workshop som genomfördes under • Tidsbrist november år 2025 (se bilaga) lyfte deltagarna att fältgruppens arbete behöver kopplas tätare till • Personalomsättning skolans befintliga ramverk. • Högt tempo Om insatsen i stället läggs vid sidan av skolans • Varierande engagemang från ledning struktur riskerar arbetet att uppslukas av skolans • Att skolan styrs av schema och fasta tidsblock. tempo och begränsningar, vilket gör det svårt att skapa kontinuitet och gemensamma rutiner. • Att fältgruppen kombinerar dag- och kvällspass. En central lärdom är att insatsen antagligen fungerar bäst när fältgruppen arbetar mer Dessa delar går inte att förändra i någon större utsträckning, långsiktigt på färre skolor, så att relationer, rutiner men de behöver vara en tydlig utgångspunkt när insatserna och förtroende mellan aktörer hinner byggas upp. utformas. Det skapar en gemensam grund som håller även när personal byts ut eller när skolans Det avgörande är därför inte att problemen finns, utan hur förutsättningar varierar. arbetet organiseras så att insatsen fungerar trots dem. När strukturen anpassas efter verkliga villkor skapas stabilitet, förutsägbarhet och möjlighet till långsiktig effekt. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 34 5. Resonemang och slutsatser Definiera insatsen Utvärderingen visar att det mest grundläggande problemet är att Insatser i klassrum och SSF saknar en tydlig och gemensam definition. Syfte, mål och avgränsningar varierar mellan skolor och mellan professioner, vilket gör det omöjligt att arbeta samlat och följa upp insatserna på ett enhetligt sätt. När aktörer utgår från olika tolkningar av vad När denna grund finns blir det möjligt att bygga insatsen ska leda till och vem som ansvarar för vad, strukturer, skapa samsyn mellan aktörer och utforma skapas variation i genomförandet och brister i ett arbetssätt som håller över tid. Det är detta beslut uppföljning. Detta försvagar sambandet mellan som behöver komma före alla andra utvecklingssteg. åtgärd, prestation och effekt, och gör att långsiktiga mål inte kan uppnås. Det första steget mot en stabil och hållbar insats är därför att Mölndals stad formulerar en tydlig definition av insatsen. Den behöver klargöra: • Vad insatsen är • Varför den finns • Vilka mål som ska vara synliga när den fungerar • Vad som ingår • Vad som inte ingår • Vilka roller som bär vilket ansvar 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 35 5. Resonemang och slutsatser Nästa steg: Praktiskt arbetsflöde 1. 3. När förutsättningar och upplägg är tydliggjorda behöver För att insatsen ska fungera behöver även andra aktörer ta fältgruppen ta nästa steg i att konkretisera sitt uppdrag. ansvar. Skolledning och övrig personal behöver: Fältgruppen behöver: • Formulera vad insatsen innebär i vardagen och hur • Förstå syftet med insatsen och känna till arbetet ska se ut i praktiken. fältgruppens roll. • Tydliggöra vad som ingår och vad som inte ingår i • Veta vilka förväntningar som finns på dem deras uppdrag. före, under och efter en insats. • Beskriva sin roll i förhållande till skolan och hur • Tillhandahålla en fast kontaktperson med samverkan ska gå till. kontinuitet och tydligt ansvar. • Skapa ett gemensamt språk för hur insatsen kommuniceras. 4. 2. Så säkerställs fortlöpande information om förväntningar: Så informerar fältgruppen andra aktörer: • Rutiner för vilka som deltar i förmöten. Exempelvis: • En tydlig struktur för när uppföljningar ska ske • ett muntligt intro som kan användas vid möten och vad som ska återkopplas. • en presentation • Samordnad informationsspridning och • ett gemensamt brev som skickas ut återkommande dialog med skolan. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 36 5. Resonemang och slutsatser Nästa steg: Praktiskt arbetsflöde 5. 6. Designa insatserna utifrån faktiska förutsättningar. Vissa Hur följer vi upp och hur säkerställer vi effekterna? Uppföljningen begränsningar kommer alltid att finnas, som tidsramar, behöver vara återkommande och kopplad till insatsens mål, så att personalbyten och varierande organisatoriska villkor. Därför arbetet kan anpassas och utvecklas i rätt riktning. måste insatserna utformas så att den fungerar trots dessa förutsättningar och inte vid sidan av dem. • Vilka effekter insatsen ska ge • Vilka indikatorer ska följas Insatserna: • Hur ofta ska uppföljning ske • Är realistiska i relation till skolans tidsramar • Vem/vilka som ansvarar för uppföljning • Fungerar även när personal byts ut • Hur resultat ska återkopplas till skola och ledning • Är förankrade • Vilka skillnader finns mellan system- och • Kan genomföras över tid utan att tappa kvalitet individuppföljning • Bygger på relationer, lek och närvaro som centrala verktyg Tre centrala reflektioner: • Samverkansgruppen har inte haft tillräcklig med förarbete och det har påverkat genomförandet. Detta har skapat variation, otydliga roller och svag uppföljning. Dessa lärdomar skapar nu bättre förutsättningar inför nästa steg, eftersom målen nu kan tydliggöras och efterarbetet kan struktureras upp. • Arbetet har strukturerats upp där fältgruppen har en samordnande funktion, men i praktiken har fältgruppen blivit en lotsfunktion. Detta innebär att åtgärdens design inte matchar åtgärdens genomförande. • När effektmålen tydliggörs och rutinerna för uppföljning blir gemensam blir det möjligt att se vad insatsens långsiktiga nyttor är, och om ytterligare anpassningar av åtgärdens desgin behöver ske. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 37 5. Resonemang och slutsatser Konkretisering av roller Insatserna är formellt designade för samordning där fältgruppen ska skapa strukturer, bära helhetsbilden och knyta ihop aktörer runt barnet. I praktiken har arbetet i stället genomförts som en lotsfunktion där fältgruppen själva följer barnet och vårdnadshavaren genom processen. Funktionerna kräver olika former av mandat, struktur och arbetssätt. Detta innebär att det finns ett glapp mellan intention och praktik, vilket gör att Mölndals stad behöver ta ställning till om strukturen ska anpassas för samordning eller om insatsen i stället ska formas som en tydlig lotsfunktion. (A) Lotsfunktion (B) Samordningsfunktion I en lotsfunktion följer fältgruppen barnet och vårdnadshavaren genom hela En samordningsfunktion innebär att fältgruppen håller ihop strukturen processen, från första kontakt till dess att rätt stöd är etablerat och mellan flera professioner och skapar gemensamma arbetssätt som fungerar. Funktionen bygger på en trygg relation, kontinuitet och en tydlig säkerställer att barn får rätt stöd i rätt tid. närvaro som gör att inga steg faller bort längs vägen. Funktionen bygger på tydliga rutiner, gemensamma bedömningar och ett I dag saknas centrala delar för att funktionen ska motsvara en full lotsning. uttalat mandat att organisera processerna runt barnet. Fältgruppen har Fältgruppen följer i dag inte barnet eller vårdnadshavaren efter överlämning goda relationer till både skola och socialtjänst och en god överblick över till relevant stödinsats, och har ingen kontinuerlig kontakt genom barnens situation i vardagen. Fältgruppen har etablerade kontaktvägar processen. Uppföljning sker därför inte systematiskt och ansvaret för att och samordnar när oro uppstår. Denna helhetsförståelse gör att de tidigt säkerställa att nästa steg verkligen genomförs ligger inte hos fältgruppen. kan se vad barnet behöver och vilka aktörer som behöver kopplas in. Detta betyder att Mölndals stad i dag bedriver en form av inledande Samtidigt saknas idag flera centrala komponenter som krävs för att lotsning, där relationen, identifieringen och övergången fungerar väl, men samordning ska kunna fungera. I dag har fältgruppen likvärdiga mandat och arbetsuppgifter. Ingen är utpekad som ansvarig för att leda där det saknas struktur för att hålla ihop kedjan efter att barnet slussats strukturen, organisera möten eller koordinera andra aktörer. En vidare. fungerande samordningsfunktion kräver att någon har tid, uppdrag och För att insatsen ska kunna bli en renodlad lotsfunktion krävs därför mandat att driva processen framåt, något som inte är etablerat i nuläget. processer för uppföljning, kontinuerlig kontakt och ansvar för att planen En annan förutsättning som saknas är ett gemensamt förarbete kring genomförs i nästa steg. insatsens syfte, mål och arbetssätt. För att aktörer ska engagera sig under samordning av en annan aktör måste det finnas en tydlig och delad uppfattning om vad insatsen är och hur det enskilda uppdraget förväntas leda till målet. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 38 5. Resonemang och slutsatser Resonemang om alternativ A och B - Fördelar och nackdelar De två alternativen innebär olika sätt att organisera arbetet och olika krav på mandat, struktur och tid. Valet behöver därför utgå från vilka förutsättningar Mölndals stad kan skapa framåt, och styras av vilket mål som prioriteras, snarare än vilka resurser som är befintliga nu. (A) Lotsfunktionen bygger starkare relationer och ökar tilliten till socialtjänsten, vilket är värdefullt för att stöd ska tas emot. Den är dock mindre träffsäker för att nå insatsens övergripande mål eftersom arbetet blir mer personberoende och mindre gemensamt strukturerat. (B) Samordningsfunktionen är mest träffsäker eftersom den skapar gemensamma strukturer för tidig upptäckt, studiero och ett samlat arbete runt barnen, men bygger på att för aktörers tar ansvar inom modellen. Fördelar lotsfunktion (A) Fördelar samordningsfunktion (B) • Utgår från fältgruppens styrka i relationer med barn och • Skapar en hållbar och mindre personberoende struktur för tidig vårdnadshavare. upptäckt och gemensamma bedömningar. • Skapar en trygg och sammanhållen process där samma vuxna följer • Fördelar ansvaret mellan flera aktörer och avlastar fältgruppen från barnet genom stegen. individuella processer. • Minskar risken att barn faller mellan insatser eftersom övergångar hålls • Kan leda till tydligare kommunikation mellan skola, elevhälsa och ihop av en ansvarig vuxen. socialtjänst. • Är mindre beroende av att andra aktörer deltar aktivt eller tar ansvar. • Ger bättre förutsättningar för tidigt stöd enligt nya SoL. • Är mer genomförbar inom dagens organisatoriska förutsättningar. • Gör det lättare att följa upp arbetet på verksamhetsnivå och utveckla • Ger goda förutsättningar för uppsökande arbete enligt nya SoL. rutiner. Nackdelar lotsfunktion (A) Nackdelar samordningsfunktion (B) • Kräver att fältgruppen bygger upp system för uppföljning, kontinuitet • Kräver att någon har ett tydligt mandat och tid att samordna, vilket och kontakt över tid, vilket saknas i dag. saknas i dag. • Begränsar fältgruppens tid i klassrummen. • Större krav på förarbete där aktörerna delar samma syfte och • Gör arbetet mer personberoende eftersom lotsning bygger på struktur. relationer och kontinuitet. • Bygger på att alla professioner deltar aktivt och tar ansvar. • Kan maskera brister i systemet eftersom fältgruppen täcker upp i • Kan bli administrativt tungt om strukturen inte är etablerad och stället för att strukturen stärks. ansvarsfördelningen är otydlig. • Riskerar att bli ineffektiv om andra aktörer saknar tid eller möjlighet att mötas i processen. • Tar tid att implementera innan arbetssättet blir samlat och förutsägbart. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 39 5. Resonemang och slutsatser Effektkedjan är ett analysverktyg, snarare än en beskrivning av hur insatserna faktiskt fungerar. Åtgärdsdesign för (A) lotsfunktion Åtgärd Förväntad prestation Förväntad effekt Slutmål Befintliga strukturer: Befintliga strukturer: Befintliga strukturer: Slutmålen nås indirekt genom en relationsburen påverkan där • Träffar i halvklass planeras in för • Barnen upplevs delta aktivt och • Barnen ska kunna problematisera fältgruppen håller ihop barnets steg barn mellan 10-12 år. engagerat. skadliga normer och värderingar. genom processen. • Fältgruppen träffar barn i • Positivt samspel mellan fältare • Barnen ska utveckla pro sociala • Fler barn med destruktivt halvklass regelbundet. och elever. band till vuxna och andra elever. normbrytande beteende eller svårigheter upptäcks. • En representant från skolan är • Fältgruppen identifierar barn i • Färre hinder i att bedriva närvarande vid träffarna. behov av riktat stöd via undervisning och förbättrad • Färre omfattande sociala insatser interaktionerna precis som studiero. som krävs senare i livet. • Skolan informerar tidigare, men i en mer vårdnadshavare om vad träffarna • Barn som kommer i kontakt med • Förutsättningarna att nå och sammanhållen och förutsägbar innebär och att ett initiativ av SSF SSF får tillräckligt stöd för att arbeta för unga i tonåren process. kan bli aktuellt. vända en negativ utveckling. förbättras. • Förmöte sker mellan skola och • Vårdnadshavare som möter SSF • Måluppfyllelsen i skolan ökar. fältgrupp inför Tillägg för att lotsning ska fungera: får tillräckligt stöd för att stärka sin klassrumsinsatserna. föräldraförmåga. • Fältgruppen följer barnet och vårdnadshavaren genom hela Tillägg för att lotsning ska fungera: Tillägg för att lotsning ska fungera: processen efter identifiering. • Fältgruppen stöttar övergången • Barn leds tryggt genom • Gemensam uppföljning sker efter mellan insatser. processen eftersom fältgruppen genomförd klassrumsinsats. håller ihop stegen. • Fältgruppen håller kontakten tills • En tydlig funktion för att följa barn nästa steg är på plats. • Barn som lotsas vidare tappar inte genom processen etableras i kontakten med stödinsatser insatsen. • Fältgruppen säkerställer att eftersom fältgruppen håller ihop överlämningar verkligen processen. genomförs. • Vårdnadshavare får kontinuitet och återkoppling genom 2025 40 processen. 5. Resonemang och slutsatser Effektkedjan är ett analysverktyg, snarare än en beskrivning av hur insatserna faktiskt fungerar. Åtgärdsdesign för (B) samordningsfunktion Åtgärd Förväntad prestation Förväntad effekt Slutmål Befintliga strukturer: Befintliga strukturer: Befintliga strukturer: Slutmålen nås genom en strukturburen påverkan där flera • Träffar i halvklass planeras in för • Barnen upplevs delta aktivt och • Barnen ska kunna aktörer följer gemensamma rutiner barn mellan 10-12 år. engagerat. problematisera skadliga normer och ansvarar för processen och värderingar. tillsammans. • Fältgruppen träffar barn i • Positivt samspel mellan fältare halvklass regelbundet. och elever • Barnen ska utveckla pro sociala • Fler barn med destruktivt band till vuxna och andra elever. normbrytande beteende eller • En representant från skolan är • Aktörer identifierar gemensamt svårigheter upptäcks. närvarande vid träffarna. barn i behov av riktat stöd via • Färre hinder i att bedriva interaktionerna, nu stöttat av en undervisning och förbättrad • Färre omfattande sociala insatser • Skolan informerar gemensam struktur. studiero. som krävs senare i livet. vårdnadshavare om vad träffarna innebär och att ett initiativ av SSF • Barn som kommer i kontakt med • Förutsättningarna att nå och kan bli aktuellt. SSF får tillräckligt stöd för att arbeta för unga i tonåren Tillägg för att samordning ska vända en negativ utveckling. förbättras. • Förmöte sker mellan skola och fungera: fältgrupp inför • Vårdnadshavare som möter SSF • Måluppfyllelsen i skolan ökar. klassrumsinsatserna. • Skolans personal använder den får tillräckligt stöd för att stärka gemensamma modellen för att sin föräldraförmåga. fånga och lyfta oro. Tillägg för att samordning ska fungera: • Fältgruppen och skolan gör Tillägg för att samordning ska bedömningar på gemensamma fungera: möten. • Gemensam uppföljning sker efter • Fler barn fångas upp eftersom genomförd klassrumsinsats. • Vårdnadshavare informeras om aktörer samordnar sina steg. insatsen och en samordnare • En samverkansgrupp tar över följer upp kontakten för att ge • Skolan får tydligare och mer ärenden som behöver fördjupad mer information och säkerställa förutsägbara processer vid oro bedömning. nästa steg. för barn. • Gemensamma bedömningar gör att barn upptäcks tidigare. 2025 41 5. Resonemang och slutsatser Sammanfattande kärnbudskap Denna rapport redovisar att Insatser i klassrum genererar effekter som bygger på relationer, lek, delaktighet och tillgänglighet. Barnen utvecklar en bättre förmåga att resonera om normer och gruppdynamik, skolorna upplever ett lugnare klassklimat och vårdnadshavare får en avstigmatiserande ingång till stöd. Analysen visar att insatserna har ett implementeringsfel snarare än ett teorifel. Modellen är relevant och träffsäker men behöver i nästa steg skapa en sammanhållen struktur för att fungera som avsett. Sammantaget fungerar inte effektkedjan i övergången till SSF. Ett resonemang som intervjuade aktörer fört är om begreppet ”SSF” ska slopas för att ge utrymme för en nystart av samverkansarbetet. Centrala brister ligger inte i upplägg utan i den svårdefinierade aspekten av insatsen, hur den organiseras och följs upp. Det saknas till följd av detta en gemensam målbild, en tydlig ansvarsfördelning och ett sammanhållet arbetssätt som kopplar ihop klassrumsarbetet med efterföljande stöd genom SSF. Insatserna är förankrad i aktuella teorier, forskning och Mölndals stads prioriterade frågor, men uppnår inte sin fulla potential innan struktur, roller och syfte är tydligt definierade. För att generera effekter behöver Mölndals stad ta ställning till hur insatserna ska utformas. Valet står mellan att designa upplägget utifrån en renodlad lotsfunktion eller att organisera arbetet utifrån en samordningsfunktion. Ett beslut behöver tas om vilket arbetssätt som bäst motsvarar kommunens mål med insatserna. När detta är beslutat kan strukturer för planering, uppföljning och informationsflöden fastställas med grund i utvalt alternativ. Det är en förutsättning för att barn inte ska tappa kontakten med stöd, för att vårdnadshavare ska få kontinuitet och för att skolor ska veta vad som förväntas av dem. Skolans fasta villkor, såsom tidsramar, personalomsättning och varierande organisatoriska förhållanden, gör att insatsen måste utformas så att den fungerar trots dessa omständigheter. Strukturen behöver bära arbetet över tid eftersom den inte kan förlita sig på enskilda aktörers engagemang. Sammanfattningsvis är insatserna viktiga i det förebyggande arbetet, de har pilottestats, och har nu en stark grund att bygga vidare på. Analysen betonar följande kärnbudskap: 1. Insatsen fungerar mycket väl i klassrummet och bygger på viktiga skyddsfaktorer. 2. Insatsen måste designas efter verkliga villkor och en realistisk tidsplan. 3. Effektkedjan bryts i övergången mellan klassträffar och SSF på grund av otydliga roller och bristande struktur, och samsyn behöver formaliseras genom gemensamma rutiner och informationsflöden. 4. Mölndals stad behöver nu ta ett formellt beslut om insatserna ska organiseras som en lotsfunktion eller en samordningsfunktion och oavsett val behöver en funktion utses som äger processen. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 42 Källförteckning Brottsförebyggande rådet, Barn under 15 år som begår allvarliga brott, Regeringen (2025) En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, Rapport 2025:11 skyldigheter och möjligheter, Regeringens proposition 2024/25:89. Chen, H. T. (2015). Practical program evaluation: Theory driven evaluation Rogers, P. J. (2008). Using programme theory to evaluate complicated and andtheintegratedevaluationperspective. ThousandOaks:Sage. complexaspectsofinterventions.Evaluation,14(1),29–48. Eriksson, M., Cater, Å., Andershed, A. K., & Andershed, H. (2018). Risk and Wilmerding, E., Knuth-Bourace, E., & Edleson, J. L. (2018). Logic models for protective factors in the development of antisocial behavior. I Andershed, H. program design, implementation, and evaluation: Workshop toolkit. (red.),Antisocialbehaviorinchildrenandadolescents.London:Routledge. WashingtonDC:FuturesWithoutViolence. Hirschi, T. (2002). Causes of delinquency. 9. Uppl. New Jersey: Transaction Weiss, C. H. (1997). Theory-based evaluation: Past, present, and future. New Publishers. DirectionsforEvaluation,1997(76),41–55. Hirschi, T. (1969). “A Control Theory of Delinquency”. I Williams, F. P. & Underlag från kommunen McShane M. D. (1998). Criminology Theory. Selected Classic Readings. Secondedition:Cincinnati:AndersonPublishing. Effektlogik – Barn i riskzon 9—12 år Katz,J.,Heisterkamp,A., &Fleming,W.M.(2011).Thesocialjusticerootsof Fältgruppen Mölndal årsrapport 2023 the Mentors in Violence Prevention model and its application in a high school Förslag för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete - Tidigt fånga setting.ViolenceAgainstWomen,17(6),684–702. upp mellanstadiebarn i riskzon Kelly, J. G. (1988). A guide to conducting prevention research in the Lokal samverkansöverenskommelse Mölndals stad och lokalpolisområde community: First steps. American Journal of Community Psychology, 16(6), Storgöteborg Syd 811–836. Lokala Samverkansöverenskommelsen med Polisen 2023-2026 Kunskapsguiden(2024) Risk-och skyddsfaktorerför normbrytandebeteende, https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/barn-och-unga- Lägesbild brott och trygghet i Mölndals stad 2024 som-begar-brott/risk--och-skyddsfaktorer-for-normbrytande-beteende/ (Hämtad2025-12-08) Nulägesrapport av Fältgruppens brottförebyggande projekt 2024–2025 Uppföljning av insats för att tidigt fånga upp mellanstadiebarn i riskzon Miller, R. (2018). Logic models: A practical guide for evaluators. Ottawa: GovernmentofCanada. 8 stycken utvärderingar av klassrumsträffar VT24. HT24, VT25 Bilagor Bilaga Föreslagna lösningar från workshop Svårigheter och risker Konkret lösning Första steg framåt Ägandeskap Tillsätta en styrgrupp eller samordnare Sätta struktur, förväntningar och roller/Ansvar. Tidsbrist Skapa realistiska förutsättningar och förväntingar Skapa tidsplan och aktivitetsplan. Återkoppling till målgrupp Rutin för återkoppling skapas Ingång via skolan Fokusera på få skolor, stanna under en längre Välj 1 skola och genomföra en planeringsdag period för att etablera sig. tillsammans. Ledarskap Ny chef på öppenvården till 2026 Hitta vägen framåt för ett förbättrat ledarskap Uppföljning individärenden Rutin för återkoppling. Definera om uppdraget är Se över resurser och ha dialog med chef. lots eller samordning. Samsyn Deltagare på förmötet ska vara de som är Formulera kraven på närvaro och uppföljning medverkande på insatsen. tydligt i mejlutskick till skolorna. Dialog under Tydligare struktur för uppföljning under förmötet hur uppföljningen bäst kan ske med genomförandet (telefon, teams, i klassrum) skolpersonal. Förankring Mer samverkan och informationsspridning till Informationsmöten, material (film eller skolor och kuratorsgrupp. broschyr) Tydligare mottagare behlver utses på skolan. Tydliggör kontaktpersonens uppdrag, Ansvar och förväntansbild. Logistik Arbeta på färre skolor. Identifera vilka skolor som gäller. 2025 Urban Utveckling / Mölndals stad 45 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-03-27 Dnr SAN 00113/2026 Catarina Liljestrand Enhetschef Öppenvården Social- och arbetsmarknadsnämnden Projekt insatser i klassrum Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning Insatser i klassrum och riktat tidigt stöd är ett arbete i Mölndals stad som vänder sig till barn i mellanstadiet genom universellt normfrämjande aktiviteter och till barn som visar tidiga tecken på behov av stöd. Arbetet syftar till att stärka kollektiv trygghet, studiero och skapa mer inkluderande normer genom att fältgruppen blir mer närvarande i barnens vardag i samverkan med skolan. Genom detta skapas både en förebyggande insats för hela gruppen och ett tidigt riktat stöd för barn och vårdnadshavare som behöver det. Insatsen i klassrummet bygger på att fältgruppen, tillsammans med mellanstadieskolor, planerar in och genomför aktiviteter för barn mellan 10- 12 år. Således möjliggörs en direktlänk mellan socialtjänst och målgruppen. Insatsen utgår från centrala teman kopplade till potentiellt negativt utvecklande beteendemönster inom normbrytande debut. Riktat tidigt stöd är ett samverkansforum riktat mot målgruppen barn mellan 10-12 år och dess vårdnadshavare. Bygger vidare på Insatser i klassrum, genom att fältgruppen identifierar barn i behov av riktat stöd via interaktionerna från klassaktiviteterna. Därigenom möjliggörs en kontakt mellan fältgrupp och vårdnadshavare, där de efter inhämtat samtyckte kan utforma en individuell plan för barnet. Bakgrund Social-och arbetsmarknadsförvaltningen, i samråd med skolförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, föreslog i slutet av 2023 att utveckla en sammanhållen arbetsmodell för att tidigt fånga upp och ge förebyggande stöd till barn i riskzon, cirka 10–12 år, under åren 2024 och 2025. Målet var att testa en ny arbetsmodell för att vid goda resultat implementera den i ordinarie linjeverksamhet. Arbetet utgår från fältgruppen och innebär en förstärkning med två tjänster. Kommunstyrelsen beslutade den 24 januari Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2024, § 19 att använda befintliga brottsförebyggande medel för finansiering av insatsen. I oktober 2025 möter insatsen fortsatt stor efterfrågan bland skolor i Mölndal och hade då genomförts i 17 klasser på nio olika skolor och nått cirka 400 elever. Utöver det hade det startats åtta individärenden, åtta föräldrakontakter och flertalet individanpassade insatser. Behovet och efterfrågan från skolor var större än vad som kunde omhändertas. Kommunstyrelsen förlängde uppdrag för brottsförebyggande insats för att tidigt fånga upp mellanstadiebarn i riskzon i fyra månader till och med maj 2026. Medlen kommer från kommunstyrelsens budget för brottsförebyggande frågor. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har beslutat permanenta satsningen och utökar fältgruppen permanent med två tjänster som finansieras med stöd av statliga omställningsmedel. I början av 2025 beviljades projektet medel från nationella Brottsförebyggande rådet (Brå) i syfte att utvärdera metod och effekter. Projektet anses vara en intressant brottsförebyggande metod. Utvärderingen var färdig i slutet av 2025. Ekonomi Projektet beviljades medel om 1,5 mkr för åren 2024 och 2025. Kostnaderna avsåg löner för fältsekreterare som projektleder insatsen. För förlängningen i fyra månader under 2026 beviljades 425 000 kr. Beslutsunderlag Redovisning av projekt Insatser i klassrum daterad 260423 Tjänsteskrivelse Projekt Insatser i klassrum daterad 260327 Helen Smith Catarina Liljestrand Förvaltningschef Enhetschef Öppenvård Inför redovisning av projekt till nämnd 20260423 ”Insatser i klassrum” och SSF är ett arbete i Mölndals stad som riktar sig till barn i mellanstadiet genom universellt normfrämjande aktiviteter och till barn som visar tidiga tecken på behov av stöd. Arbetet syftar till att stärka kollektiv trygghet, studiero och skapa mer inkluderande normer genom att fältgruppen blir mer närvarande i barnens vardag i samverkan med skolan. Genom detta skapas både en förebyggande insats för hela gruppen och ett tidigt riktat stöd för barn och vårdnadshavare som behöver det. Bakgrund Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har med stöd av beviljade medel från Kommunstyrelsens brottsförebyggande arbete förstärkt fältgruppens arbete med två tjänster, sedan april 2024. Medlen har använts till att prova nytt arbetssätt för att förebygga och tidigt upptäcka normbrytande beteende. Insatser i klassrum Insatsen bygger på att fältgruppen, tillsammans med mellanstadieskolor, planerar in och genomför aktiviteter för barn mellan 10-12 år. Således möjliggörs en direktlänk mellan socialtjänst och målgruppen. Insatsen utgår från centrala teman kopplade till potentiellt negativt utvecklande beteendemönster inom normbrytande debut. Riktat tidigt stöd Samverkans forum riktat mot målgruppen barn mellan 10-12 år och dess vårdnadshavare. Bygger vidare på Insatser i klassrum, genom att fältgruppen identifierar barn i behov av riktat stöd via interaktionerna från klassaktiviteterna. Därigenom möjliggörs en kontakt mellan fältgrupp och vårdnadshavare, där de efter inhämtat samtyckte kan utforma en individuell plan för barnet. Projektredovisning I en rapport, bifogad bilaga, sammanfattas resultatet från en utvärdering som har utförts av Urban Utveckling på uppdrag av Mölndals stad. Studien har finansierats av Brottsförebyggande rådet (Brå). Fältgruppen tillsammans med enhetschef Catarina Liljestrand redovisar resultaten från rapporten och planering för arbetet framåt. 251218_Utvärdering av förebyggande insatser för barn i mellanstadiet.pdf Anmälda delegationsbeslut Kommunstyrelsen, 2026-09-23 Delegationsordning DokumentidDiarienr Datum Beskrivning Handläggare 115471 202600007 2026-08-03 DelegationsbeslutenligtpunktF3,Yttrande Isabelle Laakkonen Johansson gällandetransportdispenstillTrafikverketTRV 2026/76119 115472 202600007 2026-08-03 DelegationsbeslutenligtpunktF3,Dispensbeslut Isabelle Laakkonen Johansson 260808,Storgatan31 115473 202600007 2026-08-03 DelegationsbeslutenligtpunktF3,Yttrande Isabelle Laakkonen Johansson gällandetransportdispenstillTrafikverketTRV 2026/76159 115482 202600007 2026-08-04 DelegationsbeslutenligtpunktF3,Dispensbeslut Isabelle Laakkonen Johansson 260804,Bergmansgatan23.2 115483 202600007 2026-08-04 DelegationsbeslutenligtpunktF3,Dispensbeslut Isabelle Laakkonen Johansson 260804,Bergmansgatan23.1 115503 202600007 2026-08-06 DelegationsbeslutenligtpunktF3,Yttrande Isabelle Laakkonen Johansson gällandetransportdispenstillTrafikverketTRV 2026/75426 115509 202600007 2026-08-06 DelegationsbeslutenligtpunktF3,Yttrande Isabelle Laakkonen Johansson gällandetransportdispenstillTrafikverketTRV 2026/78300 115528 202600007 2026-08-07 DelegationsbeslutenligtpunktF3,Yttrande Isabelle Laakkonen Johansson gällandetransportdispenstillTrafikverketTRV 2026/78458 115565 202600007 2026-08-11 DelegationsbeslutenligtpunktF3;DispensbeslutCarl-Henrik Nordfeldt 20260811,Tempelgatan 115615 202600008 2026-08-12 DelegationsbeslutenligtpunktF4,beslutsdatum Isabelle Laakkonen Johansson 260812,Våmmedalsvägen,ändamålsplats 115616 202600008 2026-08-12 DelegationsbeslutenligtpunktF4,beslutsdatum Isabelle Laakkonen Johansson 260812,Våmmedalsvägen,tillåtelseattparkera 115842 202600506 2026-08-25 DelegationsbeslutenligtpunktC20-Besluti Charlotta Källerfelt sådanafrågorsomrörsäkerhetsskyddochsom skafastställasavverksamhetenshögstachef Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-09-08 Dnr KS 00466/2026 Katri Alasuutari Lindgren Controller Kommunstyrelsen Delårsuppföljning 2026 för kommunstyrelsens förvaltningar Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner delårsuppföljning för 2026 för kommunstyrelsens förvaltningar. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltningar har per sista augusti upprättat en delårsuppföljning. Delårsuppföljningen omfattar kommunstyrelsens verksamhetsplan, personal och ekonomisk helårsprognos. Ekonomi Prognostiserat överskott för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen på 30,7 mnkr avseende driftbudgeten. Prognos Mnkr resultat 2026 Kommunfullmäktige -0.1 Kommunrevision 0.0 Valnämnd 0.2 Överförmyndarnämnd 0.2 Stadsledningsförvaltning 9.3 Samhällsbyggnadsförvaltningen -8.4 Räddningstjänst 4.5 Ks och dess utskott 1.2 Ks Förfogande 25.0 Ks övrigt -1.1 Kommunfullmäktige, kommunstyrelse och dess nämnder 30.7 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bedömning Förvaltningarnas bedömning i delårsuppföljningen visar att samtliga av kommunstyrelsens mål är delvis uppfyllda eller i hög grad uppfyllda för perioden. Förvaltningarna prognostiserar ett överskott på 30,7 mnkr för helåret mot budget. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 8 september 2026 Delårsuppföljning för kommunstyrelsens förvaltningar 2026 Expedieras till Karl de Verdier Viktoria Fagerlund Biträdande stadsdirektör Förvaltningschef Nämndernas delårsuppföljning 2026 Ks förvaltningar Nämndernas delårsuppföljning 2026 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2026-08-31 Organisation: Ks förvaltningar Verksamhet Hänt i verksamheten Krisberedskap och civilt försvar Under 2026 har stadsledningsförvaltningen haft ökat fokus på krisberedskap och civilt försvar. Bland annat har det genomförts övningar med både krisledningsstab och koncernledningsgrupp. Informationskampanjer har genomförts för invånare, näringsliv och internt inom staden med fokus på hemberedskap och stadens roll i totalförsvaret. Säker digital kommunikation Under 2026 har Säker digital kommunikation (SDK) införts för att möjliggöra säker och spårbar överföring av känslig och sekretessbelagd information mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter. Det skapar förutsättningar för att ersätta exempelvis fax och brev med säker digital kommunikation och bidrar till ökad informationssäkerhet, effektivare arbetssätt och snabbare handläggning. Strategiskt arbete och planering Den långsiktiga planeringen har stärkts genom att strategier för dagvatten och naturvård antagits. Samtidigt har en ny process för samordning av stadens lokalbehov implementerats. Genom beslutade lokalbehovsplaner för samtliga lokalintensiva förvaltningar skapas nu bättre förutsättningar för ett effektivt och strategiskt utnyttjande av stadens lokaler. Järnvägsutbyggnaden Arbetet med Järnväg i Mölndal (JiM) fortskrider med fullt fokus. Genomförandekalkyler för samtliga detaljplaner är nu framtagna, vilket är ett kritiskt steg för att säkra finansiering. Trafikverkets tidplan för järnvägsplanens andra samråd har skjutits upp i väntan på att ett antal fördjupade utredningar. Syftet med detta är att säkerställa att anläggningen inte överskrider det kostnadstak som regeringen beslutat. Allmänna val 2026 Valår innebär omfattande arbete med förberedelser och genomförande inom stadslednings- förvaltningens kansli och av valnämnden. De allmänna valen den 13 september föregås av omfattande analyser och planering, förberedelser av vallokaler, utbildningsinsatser, kontakter 1 med länsstyrelse och valmyndighet med mera. Mycket av det praktiska arbetet sker i samarbete med samhällsbyggnads- och stadsserviceförvaltningen. Det finns en stor erfarenhet inom organisationen men även en stor vilja hos övriga delar inom staden att stötta i demokratiarbetet vilket underlättar. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Uppföljning per mål Förflyttningar och utmaningar kopplade till stadsgemensamma prioriteringar redovisas under respektive mål. I de fall prioriteringarna inte kopplar direkt till målen redovisas de under rubrik Stadsgemensamma prioriteringar. 1.1.1.1 En stadsutveckling som ger plats för kunskap och innovation Under året har arbetet med att stärka Mölndals position som huvudetableringsort för Life Science intensifierats. Uppdrag har getts och arbete har påbörjats med en fördjupad översiktsplan för Sydvästra Mölndal. Framdriften märks också genom att kostnaderna för GoCo fas 1 närmar sig ekonomisk slutreglering, samtidigt som fas 2 drivs framåt med detaljplan och kollektivtrafikutredning för Åbro. För att fördjupa samarbetet med klustret har staden etablerat en närvaro på GoCo genom ett projektkontor, vilket möjliggör en löpande dialog med aktörer som AstraZeneca Innovation Hub samt ett aktivt bidrag till den regionala Life Science-strategin. Parallellt med detta driver staden en innovativ stadsutveckling där trygghet och attraktivitet samverkar för att skapa levande miljöer. Utvecklingen av prioriterade kommundelar fortskrider med god framdrift i planerna som ska utveckla Lindome tätort. För att säkra en långsiktigt hållbar tillväxt och effektivt utnyttja stadens markresurser pågår nu en revidering av stadens trafikmodell. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Arbetet med att stärka positionen inom Life Science och GoCo uppvisar god framdrift, liksom utvecklingen av prioriterade kommundelar. Samtidigt påverkas utfallet för antagna detaljplaner (BTA) av långa ledtider i planprocessen. Bedömning Trend Taggar Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur, En innovativ stadsutveckling – Hälsostaden med life science i världsklass Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Nya jobb i kommunen, antal -635 * * BTA bostäder/verksamhetsyta (1000-tal) inom antagna 48 18 2 detaljplaner *Siffrorna kommer från BRG och de släpar alltid två år. Även om det skedde en minskning mellan 2023 och 2024 så ligger Mölndal fortsatt över prognos på 10 000 nya jobb i regionen till 2035. 2 Analys av indikator När det gäller BTA inom antagna detaljplaner beror det låga utfallet på långa ledtider i planprocessen samt att flera strategiska planer (Campus, Lindome Centrum, GoCo II) befinner sig i tidiga skeden. En betydande faktor är resursallokeringen, där cirka hälften av planarkitektkapaciteten är dedikerad till detaljplaner för ny järnväg Göteborg-Borås för att säkra järnvägens genomförande. 1.1.1.2 Behålla och utveckla kompetens i staden för att skapa verksamhet av god kvalitet till Mölndalsborna Under första halvåret har arbetet inriktats på att stärka ledarskapet, skapa förutsättningar för kompetensutveckling och etablera gemensamma arbetssätt, vilket bidrar till att attrahera och behålla medarbetare. Ett stadengemensamt koncept för pre- och onboarding (introduktion) har införts och tagits emot väl av både chefer och nyanställda. Koncernövergripande ledarforum har genomförts i form av ledardagar och 20-grupper med Järnväg i Mölndal, civilt försvar samt att leda i kris och krig som teman. Friskvårdsbidraget har höjts från 2 000 till 2 500 kronor per år och det nyttjas i hög grad. Den digitala omställningen har fortsatt. Utbildningsmaterialet för Microsoft 365 har kvalitetssäkrats och en kommungemensam behovsanalys pågår, Kunskapskällan har byggts ut med nya guider för självhjälp. Innovationsklivet resulterade under våren i tio utvecklingsinitiativ, flera av dem över verksamhetsgränser. Varje initiativ har föregåtts av en behovsundersökning. Rekryteringsläget är överlag gott med många sökande till flertalet tjänster. Svårare är det att rekrytera stadsutvecklings- och trafikkompetens till Järnväg i Mölndal, och hemtjänsten har svårt att få tag i tillräckligt många med rätt utbildning och körkort. Vikarieenheten prövar AI-stödet Hubert som avlastning i rekryteringsprocessen; utvärdering sker när testperioden är klar. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Rekryteringsläget är generellt positivt, men det är svårt att rekrytera inom vissa kompetenser. Personalomsättningen ligger på en naturlig nivå och HME har stärkts något. Utmaningar finns kring medarbetarnas kompetensutveckling. Bedömning Trend Taggar Internt mål: Mölndals stad är en attraktiv arbetsgivare Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Personalomsättning staden (inkl pension), procent 4.08%* 4.26%* 4.33%* HME Medarbetarenkät staden, index 79 80 Värde upplevd nödvändig kompetensutveckling (från 69 66 medarbetarenkät) *avser delårssiffror 3 Analys av indikator För kommunstyrelsens förvaltningar bryts siffrorna ned under avsnittet Personal. Personalomsättningen uppgår till 4,33 procent, vilket är något högre än motsvarande period 2025 och 2024 men nivån är fortsatt stabil på totalen. Omsättningen varierar dock mellan olika verksamheter och befattningar. Historiskt är personalomsättningen ofta något högre under hösten, vilket innebär att helårsutfallet inte kan beräknas genom en enkel uppräkning av delårsresultatet. HME-index ligger på en fortsatt hög nivå och har ökat något till 80. Resultatet visar att medarbetarna generellt upplever ett högt engagemang och en meningsfullhet i sitt arbete. Värdet för medarbetarnas upplevda möjligheter till nödvändig kompetensutveckling har minskat från 69 till 66. Orsakerna till förändringen behöver följas och analyseras vidare för att bedöma behov av åtgärder. 1.1.1.3 Grön klimatomställning för minskat koldioxidavtryck Den nya mobilitets- och parkeringspolicyn tillämpas i pågående detaljplaner och hastighetsplanen genomförs i bland annat östra Lindome och Balltorp. Samrådshandlingen för den fördjupade översiktsplanen för Lindome pekar på en tätortsutveckling som ska främja det hållbara resandet över tid. Kapaciteten för hållbart resande stärks genom utbyggnad av spårvagnshållplatser för längre vagnar, planering av Citybuss samt ett medfinansieringsavtal med Trafikverket för breddning av Gunnebogatans vägport. Ett ramverk för ekologisk hållbarhet har antagits av kommunfullmäktige, vilket ger en tydligare inriktning och styrning för Mölndals stads miljö- och klimatarbete. Klimatanpassningen och resiliensen höjs genom påbörjad entreprenad för översvämningssäkring av Hagabäcken i Kållered och framtagandet av en ny masshanteringsstrategi. Som en del i EU-projektet Living Lab – Klimatneutralt byggande pågår samverkan mellan stad, forskning och näringsliv för att utveckla konkreta lösningar inom återbruk och klimatsmarta byggprocesser. Detta driver både den gröna omställningen och lokal innovation. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Konkreta resultat syns inom hållbart resande, klimatanpassning och genom samverkan i EU-projektet Living Lab. Utmaningar kvarstår gällande växthusgasutsläpp och att tidsplaner för järnvägsutbyggnaden justeras i takt med Trafikverkets processer. Bedömning Trend Taggar Bedriva det miljö- och klimatarbete som krävs för långsiktigt hållbar utveckling Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 På/avstigande vid Mölndals bytespunkt, antal miljoner 8.4 8.2 4.2* *4.2 mn gäller per siste augusti 2026. 4 Analys av indikator Resandet till och från Mölndals bytespunkt har stabiliserats och återgått till nivåer som motsvarar perioden före pandemin. En faktor som kan påverka utfallet under det kommande kvartalet är det sänkta biljettpriset för månadskort (infört i augusti), vilket förväntas kunna stimulera ett ökat resande under höstperioden. Öka tryggheten genom att försvåra brott i den offentliga miljön och genom förebyggande insatser Kommunstyrelsens medel för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete har möjliggjort fortsatta insatser. Under 2026 har bland annat trygghetsvärdarnas uppdrag förstärkts, vilket möjliggjort närvaro i både centrum och Lindome samt vid evenemang. Bemanningen i Lindome har varit en utmaning, men förutsättningarna framåt är goda. Social- och arbetsmarknadsförvaltningens projekt för barn i riskzon har visat positiva resultat och övergår nu i ordinarie verksamhet: Insatser i klassrum har bidragit till ökad reflektion, förbättrat språkbruk och ett lugnare klassklimat, vilket upplevs positivt av både elever och skolpersonal. Framtida utmaningar handlar om samverkansstruktur, rollfördelning och samsyn kring insatsens mål. En fortsatt utmaning i lägesbildsarbetet är att skapa en systematik för sammanställning och analys av inkomna data och rapporter om otrygghet. Under hösten initieras insatser mot välfärdsbrottslighet och ett nytt utbildningspaket om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kommer lanseras. Målet bedöms som i hög grad uppfyllt. Den upplevda tryggheten är fortsatt hög och högre än i både riket och länet, och nivån på anmälda våldsbrott är stabil över tid och lägre än i Göteborg och riket. Samtidigt saknas ännu systematik i lägesbildsarbetet, tryggheten är ojämnt fördelad mellan grupper, och insatserna mot välfärdsbrottslighet och våld i nära relationer inleds först under hösten. Bedömning Trend Taggar Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur, Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Upplevd trygghet, (Trygg i område när det är mörkt, SCB 85.2% 83.9% n/a Medborgarundersökning), procent Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv 644 656 n/a Analys av indikator Upplevd trygghet: 84 procent av Mölndalsborna ger höga betyg på frågan om de känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde när det är mörkt – högre än riket (79 procent) och länet (81 procent). Andelen har ökat från 77 procent 2021. Nedgången med en procentenhet sedan förra 5 året bedöms inte vara väsentlig. Tryggheten är lägre bland kvinnor, unga vuxna 18–29 år och personer med funktionsnedsättning. Anmälda våldsbrott: 656 per 100 000 invånare 2025. Antalet har sedan 2021 varierat mellan cirka 640 och 740, med den högsta nivån 2023. Uppgången mot föregående år ryms inom variationen och förklaras inte av någon enskild brottstyp. Mölndal ligger fortsatt betydligt lägre än både Göteborg och riket. 1.1.1.4 En hållbar ekonomi som håller över tid Lånebehoven begränsas genom en aktiv prioritering av investeringsbehov. Genomförandekalkyler är klara för exempelvis utbyggnaden av all allmän plats inom de detaljplaner som omfattas av Järnväg i Mölndal. Lokalförsörjningsprocessen implementeras enligt plan; samtliga lokalintensiva förvaltningar har nu beslutade lokalbehovsplaner och en lokalbank har upprättats för att möjliggöra strategiska beslut. Strategisk plan för äldres boende har slutrapporterats. Planeringen av stadens två stadshus fortskrider, där projektet på Torggatan nu går vidare mot upphandling av partneringentreprenör. Stadens långsiktiga ekonomiska styrning har stärkts genom en ny investeringsstyrning samt ett utvecklat arbete med prognos och analys. I budgetarbetet inför 2027 skapas nu en samlad bild av investeringar och ekonomiska åtaganden, vilket ger bättre förutsättningar att bedöma prioriteringar och investeringsnivåer ur ett långsiktigt perspektiv. Arbetet med att koppla samman verksamhetsutveckling, demografi och ekonomi pågår parallellt för att stärka beslutsunderlagen. Då arbetet är i ett tidigt skede kan ekonomiska effekter ännu inte avläsas, men nästa steg är att använda dessa underlag för att synliggöra konsekvenser och fatta beslut som säkerställer en hållbar ekonomi över tid. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Strategisk samordning och ekonomisk styrning har stärkts genom beslutade lokalbehovsplaner och en ny investeringsstyrning. Arbetet med prognos och analys är dock i ett tidigt skede och ekonomiska effekter ännu inte kan avläsas. Bedömning Trend Taggar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Analys av indikator Målets indikatorer – antal investeringar som gått till kommunstyrelsens avvikelsehantering samt antal beslutade lokalbehovsplaner per förvaltning – följs upp på helårsbasis och redovisas därför inte i delårsuppföljningen. 6 1.1.1.5 En enklare vardag för Mölndalsbon, digitalt, smidigt och lätt att göra rätt Antalet interna och externa e-tjänster har under första halvåret ökat från 236 till 242, och antalet automatiserade e-tjänster från 21 till 31. Automatiseringen är den tydligaste förflyttningen under perioden och minskar den manuella administrationen. Digitaliserings- och IT-avdelningen fortsätter att stötta verksamheterna med att identifiera processer som kan automatiseras, och flera initiativ är under utveckling. Nästa steg är att öka kunskapen i verksamheterna om vad automatisering gör möjligt. Utvecklingen av de digitala kontakterna mellan näringslivet och staden går långsammare. Ambitionen och viljan finns i organisationen, men flera befintliga system är komplicerade och kostsamma att utveckla eller ersätta, vilket begränsar takten. Här finns potential att ta ytterligare steg. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Båda indikatorerna pekar åt rätt håll och automatiseringen av e-tjänster har tagit ett tydligt steg under perioden. De systemberoenden som bromsar näringslivets digitala kontakter med staden kvarstår dock. Bedömning Trend Taggar Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar, En enklare vardag för Mölndalsborna - digitalt, smidigt och effektivt Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Automatiserade e-tjänster, antal 20 21 31 SKR Insiktsmätning, index 76 77 n/a Analys av indikator SKR:s insiktsmätning landade för Mölndals del på index 77,3, en ökning från 76,4 föregående år. Nivån är fortsatt lägre än 2023 års 82. Bygg- och miljöförvaltningen har under flera år arbetat med professionellt bemötande, tydlig och proaktiv kommunikation samt effektiv och rättssäker handläggning utifrån företagarens perspektiv, vilket sannolikt har bidragit till uppgången. Stadsgemensamma prioriteringar 1.1.1.6 Förflyttningar Barn och unga Genom strategiska ny- och ombyggnationer av skollokaler har förutsättningarna för en god utbildningsmiljö säkerställts. Detta skapar trygga och funktionella lärmiljöer som direkt stödjer elevernas studieresultat och framtida etablering på arbetsmarknaden. 7 Hälsostaden & Life Science Genom framsteg i planarbeten som bidrar till expansionen av GoCo Health Innovation City stärks stadens position som nav för innovation i världsklass, vilket ökar attraktionskraften för kompetens och näringsliv. Infrastruktur & Tillgänglighet Kapaciteten i kollektivtrafiken har förbättrats genom ombyggnad av spårvagnshållplatser och genomförande av hastighetsplanen. Detta bidrar till en växande stad med god infrastruktur och en enklare vardag för Mölndalsborna. Ekonomisk hållbarhet & Resiliens I linje med det finansiella ramverket för att minska lånebehovet pågår en genomlysning av lokalbeståndet för att maximera beläggningsgraden. Genom att optimera resursutnyttjandet skapas förutsättningar för god ekonomisk hushållning och omfördelning av resurser till kärnverksamheten. Klimatanpassning Etableringen av kommunalt vatten- och avlopp på Älgvägen och Stenkrossvägen samt översvämningssäkringen av Hagabäcken är konkreta åtgärder för att öka stadens resiliens och långsiktiga miljömässiga hållbarhet. 1.1.1.7 Utmaningar Oförutsägbar Kostnadsutveckling Kraftiga kostnadsökningar inom investeringsverksamheten, drivna av skärpta lagkrav och tekniska lösningar för dagvatten, innebär en risk för att budgeten inte hålls och att målet om minskade lånebehov inte nås. Genomförandekraft i en föränderlig omvärld Geotekniska utmaningar och en svag bostads- och fastighetsmarknad hämmar framdriften i detaljplanearbetet och markaffärer, vilket försvårar realiseringen av den innovativa stadsutvecklingen. Strategisk samordning med externa aktörer Koordineringen med Trafikverket kring järnvägsplaner är komplex. Det finns ett kritiskt behov av avtalsförhållanden som säkerställer insyn och kontroll över stadens medfinansiering Kapacitetsbrister i tillväxtområden Ökande trafikmängder utmanar målet om en smidig och effektiv vardag för invånarna och kräver stora investeringar för att säkra framtida tillgänglighet. 8 Ekonomi Sammanfattning årsprognos Prognosen för KF KS är totalt 30,7 mnkr. Stadsledningsförvaltningen prognostiserar ett överskott på 9,3 mnkr för 2026 jämfört med budget. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader, högre intäkter samt lägre kostnader för licenser och IT- och teledrift. Högre konsultkostnader motverkar delvis den positiva avvikelsen. Räddningstjänstens prognos 2026 uppgår till +4,5 mnkr. KS Förfogande prognostiserar ett överskott på 25,0 mnkr. KS övrigt prognostiserar ett underskott på 1,1 mnkr på grund av tillkommande räntekostnader till följd av köpet av Juristen 5. KS och dess utskott prognostiserar ett överskott på 1,2 mnkr. Valnämnden, överförmyndarnämnden, kommunrevisionen och kommunfullmäktige prognostiserar ett överskott om knappt 0,5 mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen prognostiserar en negativ avvikelse om -8,4 mnkr för 2026. Avvikelsen förklaras främst av högre kostnader för el, uppvärmning och VA, ökade kostnader inom Järnväg i Mölndal samt lägre planintäkter än budgeterat. Därtill tillkommer investeringsrelaterade driftkostnader för lokaler som förskjutits från 2025 till 2026. Avvikelserna motverkas delvis av lägre personalkostnader till följd av vakanser samt försenade eller uteblivna åtgärder och utredningar och lägre investeringsrelaterade driftkostnader för infrastruktur. Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Intäkter Kostnader Utfall Jan Budget Jan Resultat Prognos Kommunbidrag KF KS - Aug - Aug 2026 Jan - Aug resultat 2026 2026 2026 Kommunfullmäktige -3.1 -3.1 -2.9 -0.2 -0.1 Kommunrevision -2.5 -2.5 -3.1 0.5 0.0 Valnämnd 0.0 -0.7 -0.7 -3.2 2.6 0.2 Överförmyndarnämnd 12.9 -16.0 -3.1 -4.4 1.3 0.2 Stadsledningsförvaltning 85.8 -183.8 -98.0 -111.6 13.6 9.3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 470.5 -573.4 -102.9 -106.5 3.6 -8.4 Räddningstjänst -29.8 -29.8 -33.1 3.3 4.5 Ks och dess utskott -9.7 -9.7 -10.8 1.1 1.2 Ks Förfogande -1.0 -1.0 -20.0 19.0 25.0 Ks övrigt -11.1 -11.1 -9.7 -1.5 -1.1 Summa Kommunfullmäktige, 569.3 -831.2 -261.9 -305.3 43.4 30.7 kommunstyrelse och dess nämnder 9 Prognosen för KF KS är totalt 30,7 mnkr. Kommunfullmäktige prognosticerar ett underskott på 0,1 mnkr vilket beror på höjda arvoden. Kommunrevisionen prognosticerar ett mindre underskott vilket beror på höjda arvoden. Valnämnden prognosticerar ett överskott om 0,2 mnkr. Överskottet beror i huvudsak på att lokalkostnader blir drygt 0,2 mnkr lägre än budgeterat. Däremot beräknas kostnaderna för röstmottagare i förtidsröstningen att överstiga budget som följd av att ytterligare en lokal för förtidsröstningen kommer att hållas öppen. Prognosen innehåller vissa osäkerheter gällande ökade IT-kostnader kopplade till införandet av digitala röstkort och behov at IT-support. Överförmyndarnämnden prognosticerar ett överskott mot budget på 0,2 mnkr. Överskottet har minskat sedan årets första tertial och härrör sig till största del till personalkostnaderna och beror på att inhyrd personal täcker upp för sjukskrivningar. I övrigt återfinns mindre avvikelser som avser ökade kostnader för IT/telefoni som följd av flera rekryteringar och ytterligare ökade kostnader för porto, men även minskade kostnader för posten övriga främmande tjänster. Stadsledningsförvaltningen prognostiserar för helåret 2026 är ett överskott på 9,3 mnkr jämfört med budget. Den positiva avvikelsen förklaras främst av lägre personalkostnader och högre intäkter. Personalkostnaderna bedöms bli cirka 4,7 mnkr lägre än budget, främst till följd av tillfälliga vakanser. Vid uppkomna vakanser görs en prövning av verksamhetens kompetensbehov inför återbesättning. Konsultkostnaderna bedöms samtidigt bli cirka 3,2 mnkr högre än budget och motverkar därmed delvis effekten av de lägre personalkostnaderna. En del av de högre konsultkostnaderna avser tillfälliga konsultlösningar i samband med vakanser. Intäkterna bedöms bli cirka 3,5 mnkr högre än budget. Avvikelsen förklaras bland annat av cirka 0,8 mnkr i provisionsintäkter från ramavtal som avser föregående år samt cirka 0,8 mnkr från ej budgeterad försäljning av begagnad IT-utrustning. Inom IT-verksamheten bedöms kostnaderna för licenser samt IT- och teledrift bli cirka 2,7 mnkr lägre än budget. Av detta avser cirka 2,0 mnkr lägre licenskostnader, främst till följd av en förändrad licensstruktur samt att delar av budgeterade kostnader för cybersäkerhetslicenser inte bedöms nyttjas under året. Samhällsbyggnadsförvaltningens prognos för 2026 är -8,4 mnkr. Avvikelsen förklaras av flera olika poster, där den största är en avvikelse för el, uppvärmning och VA med totalt -6,5 mnkr. Avvikelsen beror på dels kallare väder än väntat i början av året, dels trasiga värmepumpar på ett par objekt, ökat användande av fläktar vilket lett till högre elförbrukning och att effekttaxans prishöjningar inte beaktats i budget i tillräckligt hög mån. Även VA-kostnaderna har ökat jämfört med budget. Projektenheten inom fastighetsavdelningen visar på en negativ prognos om totalt - 1,9 mnkr, varav -3,9 mnkr är en negativ avvikelse för investeringsrelaterade driftkostnader och varav +2,0 mnkr är lägre prognos för personalkostnader på grund av vakanser. Den negativa avvikelsen för investeringsrelaterade driftkostnader beror på att åtgärder från 2025 skjutits fram till i år, vilket inte fanns budgeterat och avser främst rivning av Rävekärrs förskola och evakueringslösningar för Sörgårdsskolan. Inom fastighetsavdelningen finns i övrigt positiva 10 avvikelser gällande underhållsåtgärder för Gunnebo slott om 1,3 mnkr, då inte hela underhållspotten bedöms behöva nyttjas i år. Det finns även positiva avvikelser för avdelningen för personal i övrigt om 2,4 mnkr på grund av vakanser och negativa avvikelser om 2,4 mnkr gällande administrativa konsulter/inhyrd personal vilka bland annat täckt vakanser. Resterande avvikelse inom fastighetsavdelningen om -0,5 mnkr förklaras av lägre intäkter än väntat för externa hyresgäster på grund av en felbudgetering, högre kapitalkostnader än väntat för reinvesteringar, samt högre intäkter än väntat för ett nytt objekt som var lågt budgeterat. Järnväg i Mölndal har en negativ prognos för året som pekar på en avvikelse om totalt -6,2 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen för programmet beror främst på ökade kostnader för detaljplanearbete och särskilt för de planer där staden bär hela eller större delen av detaljplanekostnaderna. Även ett antal ändrings-och tilläggsarbeten har tillkommit. Planenhetens verksamhet visar också en negativ avvikelse med totalt -3,2 mnkr, vilket beror på lägre planintäkter än beräknat gällande exempelvis detaljplanerna för bland annat Heljered och Noten. Den största positiva avvikelsen inom förvaltningen finns inom investeringsrelaterade driftkostnader för infrastruktur där åtgärder försenats och medför en positiv avvikelse mot budget med 7,1 mnkr. Trafikenheten visar på en positiv prognos för året om 1,0 mnkr, vilket beror på att medlen för tillköp för kollektivtrafik till GoCo inte bedöms behöva nyttjas under året och ger då en positiv avvikelse om 0,9 mnkr samtidigt som vissa utredningar som planerats under året inte kommer hinna genomföras fullt ut. Resterande avvikelse inom strategiska enheten, för förvaltningschef och för stadsutvecklingsavdelningen förklaras av dels positiva avvikelser för vissa utredningar som inte hinner genomföras och något lägre personalkostnader än planerat främst på grund av vakanser och dels av högre kostnader än väntat för skogs- och markåtgärder bland annat på grund av en asfalteringsåtgärd. Kostnaderna och intäkterna för samhällsbyggnadsförvaltningen fördelar sig inte jämnt över året, vilket förklaras periodens resultat jämfört med den prognos som lämnats för året. Räddningstjänstens prognos 2026 uppgår till +4,5 mnkr, överfinansierad pga central justering. KS och dess utskott prognostiserar ett överskott på 1,2 mnkr jämfört med budget. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader. KS Förfogande prognostiserar ett överskott på 25,0 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på ett lägre nyttjande av förfogandeanslaget, där 5,0 mnkr av budgeterade 30,0 mnkr bedöms nyttjas under året. KS övrigt prognostiserar ett underskott på 1,1 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på tillkommande räntekostnader till följd av köpet av Juristen 5 på Torggatan. 11 Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Kommunfullmäktige, kommunstyrelse och dess nämnder -243.2 -261.9 -18.7 Kommunfullmäktige -3.0 -3.1 -0.1 Kommunrevision -2.5 -2.5 0.0 Valnämnd -0.2 -0.7 -0.5 Överförmyndarnämnd -3.6 -3.1 0.5 Stadsledningsförvaltning -91.6 -98.0 -6.4 Samhällsbyggnadsförvaltningen -91.9 -102.9 -11.0 Räddningstjänst -30.1 -29.8 0.3 Ks och dess utskott -9.0 -9.7 -0.7 Ks Förfogande -0.8 -1.0 -0.2 Ks övrigt -10.5 -11.1 -0.7 Nettokostnaderna för kommunfullmäktige ökade med 0,1 mnkr mellan åren på grund av högre kostnader för prenumerationer. Valnämndens nettokostnader ökade med 0,5 mnkr mellan åren, vilket förklaras av kostnader för valarbete. Valnämndens nettokostnader påverkas av vilka år det hålls val och förra året hölls inget val till skillnad från 2026. Överförmyndarnämndens nettokostnader minskade med 0,5 mnkr jämfört med 2025. Detta berodde främst på lägre personalkostnader än under motsvarande period föregående år vilket förklaras av vakanser. Stadsledningsförvaltningens nettokostnader ökade med 6,4 mnkr. Intäkterna ökade med 7,7 mnkr. Den största delen av ökningen, 5,1 mnkr, fanns inom IT-avdelningen som ökade sin försäljning för tjänstekatalogen på grund av dels prisökningar, dels ökade volymer. En del av ökningen förklaras av försäljning av gammal utrustning. Även provisionsintäkterna ökade med 1,1 mnkr mellan åren. Kostnaderna ökade med totalt 14,0 mnkr. Personalkostnaderna för förvaltningen ökade med 6,2 mnkr, vilket främst förklaras av löneökningar men också av något fler anställda, då främst projektanställningar och tidsbegränsade anställningar. Kostnaderna för licensavgifter ökade med 2,1 mnkr vilket också förklarar del av ökade intäkter för IT. Dessutom har staden satsat ytterligare medel på SVEA, den digitala assistenten för offentlig sektor. Kostnaderna för IT- konsulter ökade med 2,6 mnkr och beror på utvecklingsarbete med servrar och metakatalog. Materialkostnaderna ökade med ca 0,9 mnkr vilket också främst berodde på ökade inköp av IT- material såsom datorer. Inköpen fördelas sig inte jämnt över året vilket gör att jämförelse med 12 tidigare år kan visa på stora skillnader. Kapitalkostnaderna ökade med 0,8 mnkr också på grund av investeringar inom IT-området. I övrigt ökade kostnaderna med 1,4 mnkr mellan åren gällande bland annat medlemsavgifter till Göteborgsregionen för innovationsarenan; kostnader för utbildningar i stort inom förvaltningen samt för leasing av fordon. Nettokostnaderna inom samhällsbyggnadsförvaltningen ökade med 11,0 mnkr. Intäkterna ökade med 33,9 mnkr mellan åren. Intäkterna för försäljning minskade med 2,2 mnkr vilket till störst del förklaras av att resultatet för stadens skogsförvaltning var högre förra året än i år. I år har vissa arbeten fördröjts vilket påverkar resultatet för året. Posten taxor och avgifter har ökat med 1,5 mnkr främst på grund av högre planintäkter i år jämfört med motsvarande period föregående år. Bidragen har i sin tur minskat med 1,2 mnkr dels på grund av lägre driftbidrag till investeringar som skrivits av, dels på grund av ett bidrag från Boverket kopplat till detaljplaner som inte var aktuellt i år. Övriga intäkter ökade med 24,0 mnkr, där den största delen av ökningen beror på nya lokaler som hyrs ut exempelvis Västerbergsskolan och Åbybergsskolan. Kostnaderna ökade med 44,9 mnkr mellan åren. Av detta ökade kapitalkostnaderna med 29,1 mnkr. Ökningen förklaras främst av kapitalkostnader för nyinvesteringar som tagits i bruk under året, såsom nya Åbybergsskolan, Västerbergsskolan och Ekspinnaregatans dagliga verksamhet. Totalt ökade nyinvesteringar kapitalkostnaderna med 25,6 mnkr. Internränteökningen från 2,5% till 2,75% förklarar 1,7 mnkr av ökningen mellan åren samtidigt som slutavskrivningar skett om 0,3 mnkr. Avskrivningarna för nya inhyresavtal som klassats som finansiell leasing ökade avskrivningarna med 1,9 mnkr. Kostnadsposten övriga kostnader ökade med 11,3 mnkr, där kostnadsposten övriga konsulter ökat mest. Ökningen förklaras nästan uteslutande av ökad takt i arbetet med Järnväg i Mölndal. Samtidigt minskade kostnaderna för förgäveskostnader. Kostnaderna för inhyrning av lokaler ökade med 2,2 mnkr vilket förklaras av nya inhyrningar om total 2,7 mnkr gällande exempelvis Andénska gymnasiet och evakueringslösningar, samt avgående lokaler om 2,0 mnkr och prisökningar om 1,5 mnkr. Kostnaderna för el, uppvärmning och VA ökade med 4,9 mnkr, vilket förklaras av kallare vinter, införande av effekttaxa och också driftstörningar i enstaka objekt. Kostnaderna för fastighetsentreprenader och andra fastighetskostnader minskade med 4,8 mnkr mellan åren vilket främst berodde på att kostnaderna för arbeten som vidarefaktureras inte var lika stora som föregående år. Personalkostnaderna ökade med 1,9 mnkr, varav en liten del beror på nyrekryteringar men främst förklaras skillnaden med löneökningar. Räddningstjänstens nettokostnad minskade med 0,3 mnkr jämfört med föregående år på grund av justering av ersättningen till räddningstjänsten Storgöteborg. KS och dess utskott hade en nettokostnad som var 0,7 mnkr högre än motsvarande period 2025. Förändringen berodde främst på att personalkostnaderna ökade med cirka 0,8 mnkr. Lägre övriga kostnader motverkade delvis ökningen. Nettokostnaden för KS Förfogande ökade med 0,2 mnkr jämfört med motsvarande period 2025. Förändringen berodde på ett något högre nyttjande av förfogandeanslaget. Nettokostnaden för KS övrigt ökade med 0,7 mnkr jämfört med motsvarande period 2025. Förändringen berodde främst på 1,1 mnkr högre internränta på grund av köp av nya fastigheter 13 och högre internränta samt 1,0 mnkr högre medlemsavgifter. Kostnadsökningen motverkades av cirka 1,5 mnkr lägre lämnade bidrag. Investeringar Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Kommunstyrelsen -9.4 -16.2 -16.2 0.0 3 KS Arbetsutskottet, inventarier -1.1 -2.6 -2.6 0.0 4 SLF IT-investeringar inom -8.3 -13.5 -13.5 0.0 avdelningen IT- och digitaliseringsavdelningen 5 Fastighetsavdelningen, inventarier -0.1 -0.1 0.0 Fastighetsavdelningen, utemiljö 0.0 0.0 0.0 förskolor/skolor och upprustning SLF Nya Verksamhetssystem 0.0 0.0 0.0 Valnämndens investering vad gäller valbås, skärmväggar och enhetlig inredning till förtidsröstningen är inköpt och aktiverad i anläggningsregistret. Denna investering förväntas att användas under valen 2029 och 2030, och om inte valsystemet förändras kan inventarierna säkert användas även 2034. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Projekt: Investering Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Förfogandeanslag, kommunstyrelsen -0.1 -10.0 -10.0 0.0 Investeringsanslaget till kommunstyrelsens förfogande antas nyttjas under året. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Finansiell leasing fast egendom -1.5 0.0 -1.5 -1.5 Fleråriga investeringar förskolor -30.5 -72.6 -56.0 16.6 Fleråriga investeringar -0.7 -10.0 -5.0 5.0 idrottsanläggningar Fleråriga investeringar skolor -55.4 -198.0 -99.5 98.5 Fleråriga investeringar övriga lokaler -31.4 -115.0 -60.0 55.0 Förvärv lokaler -1.8 Reinvesteringar -38.0 -118.0 -109.5 8.5 Lokaler, kommunstyrelsen -159.2 -513.6 -331.5 182.1 14 Det totala utfallet för investeringar för lokaler uppgår till 159,2 mnkr att jämföra mot en budget om 513,6 mnkr för helåret. Utfallet för fleråriga investeringar, inklusive leasing och inventarier, uppgår för perioden januari– augusti till 114 mnkr. Prognosen för helåret är 220 mnkr, vilket motsvarar en genomförandegrad om 55 % i förhållande till årets budget om 396 mnkr. Budgetavvikelsen förklaras främst av att flera projekt har senarelagts till följd av justeringar i genomförandet samt revideringar av tidigare fastställda tidsplaner. Under året har Krokslättsskolan etapp 4 färdigställts. Därutöver pågår ett flertal projekt i slutfasen av produktionsskedet, bland annat Brattåsskolan, Göteborgsvägen 7 och Östergårds förskola, med en samlad projektkostnad för 2026 om 139 mnkr. Finansiell leasing prognostiseras till 1,5 mnkr. Utfallet förklaras av att ett avtal omklassificerats till finansiell leasing, efter en skärpning av redovisningskraven gällande inhyrning inom koncernen. Fleråriga investeringar inom förskolor prognostiseras till 56 mnkr, jämfört med budgeterade 73 mnkr. Avvikelsen beror främst på att projektet Forsåker förskola har senarelagts, vilket innebär att budgetmedel om cirka 15 mnkr har skjutits fram ett år. Fleråriga investeringar inom idrottsanläggningar har ett projekt igång, Tillfällig tennishall Åbyområdet. Projektet har ett utfall om 1 mnkr, en prognos om 5 mnkr och en total budget om 10 mnkr. Fleråriga investeringar inom skolor uppvisar en prognos om 99 mnkr, vilket är cirka 100 mnkr lägre än budgeterade 198 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av fördröjningar i projekten Streteredsskolan, Sörgårdsskolan, Krokslättsskolan hus B och C samt Eklandaskolan. För fleråriga investeringar i övriga lokaler redovisas en prognos om 60 mnkr, mot en budget om 115 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att projektet Campus Mölndal ligger ett år efter tidplanen; upphandlingen av entreprenör slutfördes först innan sommaren. Projektet Göteborgsvägen 7 uppvisar däremot totalt en positiv budgetavvikelse då inkomna anbud understeg kalkylerad kostnad, där prognosen uppgår till 45 mnkr att jämföra med den totala budgeten om 60 mnkr. Projektet Boende med särskild service, med en årsbudget om 5 mnkr och en totalbudget om 35 mnkr, har utgått då projektet har strukits. Reinvesteringar uppvisar en prognos om 111 mnkr med ett utfall om 38 mnkr, jämfört med årets budget om 118 mnkr. En större mängd åtgärder pågår eller planeras för genomförande under hösten. 15 Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Hållbart resande -12.3 -20.8 -18,9 1.9 Markinfrastruktur -3.2 -4.9 -4.3 0.6 Vatten och avlopp -11.1 -47.2 -20.9 26.2 Vattendrag -7.5 -54.2 -25.6 28.6 Infrastruktur, kommunstyrelsen -34.1 -127.1 -69.8 57.3 Hållbart resande Prognosen inom Hållbart resande visar en positiv budgetavvikelse om 1,9 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att investeringsmedel avseende Citybuss Toltorpsdalen har senarelagts. Därutöver finns en påverkan av lägre bidragsintäkter än budgeterat. Inom budgetramen för Kollektivtrafik redovisas samtidigt en negativ avvikelse om 0,3 mnkr. Avvikelsen är främst hänförlig till att kostnaderna för ombyggnationen av Sörgårdsskolans busshållplats har blivit högre än tidigare bedömt. Markinfrastruktur Prognosen inom Markinfrastruktur visar en positiv budgetavvikelse om 0,6 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att budgeterade investeringsmedel inom Utveckling av vägnät inte bedöms komma att nyttjas under 2026. Vattendrag Prognosen inom Vattendrag visar en positiv budgetavvikelse om 28,6 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att investeringsmedel inom Kålleredsbäcken inte bedöms nyttjas i den takt som budgeterats. Utfallet hittills under året skiljer sig relativt mycket från prognosen för helåret. Skillnaden beror framför allt på att flera delprojekt inom Kålleredsbäcken befinner sig i olika genomförandefaser och att kostnaderna förväntas upparbetas senare under året. Det prognostiserade utfallet påverkas även av konsultkostnader hänförliga till arbetet med att färdigställa tillståndsansökan. Sammantaget innebär detta att en större del av de prognostiserade kostnaderna förväntas falla ut under årets återstående månader. Vatten och avlopp Prognosen inom Vatten och avlopp visar en positiv budgetavvikelse om 26,2 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att investeringsmedel inom VAIO, Utbyggnad av vattenverket samt Vattenledning inklusive anläggningar inte nyttjas i den grad som budgeterat. Inom VAIO har projekten Tulebo etapp 4 – Älgvägen 10–16 och Stenkrossvägen färdigställts. Projektet Tulebo Strandväg etapp 2 kommer däremot att pågå under 2026–2027. Det föreligger även prognososäkerhet inom VAIO till följd av pågående utredning avseende eventuell tillämpning av särtaxa. Projektet Utbyggnad av vattenverket har senarelagts till följd av förseningar, då nya förutsättningar avseende vattenverkets skick har identifierats. 16 Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Konto exploatering: Kostnader Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 VA Exploatering -9.3 -35.5 -25.3 10.2 Exploateringsverksamhet -59.1 -202.1 -124.2 77.9 Exploatering, kommunstyrelsen -68.4 -237.6 -149.5 88.1 VA Exploatering Inom VA-exploatering prognostiseras en positiv budgetavvikelse om 10,2 mnkr avseende utgifter. Pågående projekt är Fågelsten 1:108 och Forsåker DP1A. Budgetavvikelsen är i huvudsak en följd av tidsförskjutningar i genomförandet. Tidplanerna har påverkats av genomförandetakten i pågående projekt samt av eventuella överklaganden och annan känd information, vilket innebär att vissa budgeterade projekt inte har kunnat starta enligt plan. Exploatering Det prognostiserade överskottet om 64,1 mnkr avseende investeringsutgifter förklaras främst av tidsförskjutningar i detaljplaner. Därutöver bedöms 32 mnkr nyttjas för förvärv av skolmark från Mölndala, utöver utgifterna för Stensjön 1:5 och 1:8, vilka ingår i utfallet. Prognosen för omsättningstillgångar inkluderar även ett parkeringsköp om 9,1 mnkr inom Pedagogen Park, vilket förklarar differensen mellan prognos och utfall. Personal Antal anställda Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Ej vilande 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 1 677 1 870 Månadsavlönad 304 310 Timavlönad 1 367 1 555 Personalomsättningen på stadsledningsförvaltningen hamnar för halvåret 2026 på 5,08 procent inklusive pensionsavgångar. Det är i stort sett i linje med föregående års siffror (5,21 procent). Antalet månadsanställda har ökat från 211 till 216 på stadsledningsförvaltningen. Ökningen består nästan uteslutande av tidsbegränsade anställningar som täcker upp för tjänstlediga och föräldralediga samt tillfälliga projektanställningar. Personalomsättningen på samhällsbyggnadsförvaltningen uppgår till 5,75 procent under första halvåret, inklusive pensionsavgångar. Det motsvarar totalt fem personer och innebär en tydlig minskning jämfört med motsvarande period föregående år, då personalomsättningen uppgick till 9,89 procent, motsvarande nio personer. Antalet månadsanställda har ökat något från 93 till 94 medarbetare. 17 Arbetet med kompetensförsörjning och kompetensomställning har under perioden gett positiva effekter. Vid uppkomna vakanser genomförs en mer systematisk analys av verksamhetens aktuella och framtida kompetensbehov, i stället för att tjänster rutinmässigt ersättningsrekryteras. Detta skapar bättre förutsättningar att anpassa organisationens kompetens till verksamhetens förändrade behov och framtida utmaningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under perioden genomfört ett stort antal rekryteringar, varav de allra flesta har kunnat tillsättas med gott resultat. Det tyder på goda förutsättningar att attrahera och rekrytera den kompetens som verksamheten behöver. Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Mått för sjukfrånvaro vald månad: Sjukfrv %, vald månad Datum sjukfrånvaro: 2024-06-01 - 2026-06-30 Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 4.8% 2025 3.9% 2026 3.8% Ovan siffror avser den sammanlagda sjukfrånvaron för KS förvaltningar. Sjukfrånvaron inom stadsledningsförvaltningen har ökat något under året och uppgår till 3,3% för halvåret (jmf 2,8% föregående år). Sjukfrånvaron inom samhällsbyggnadsförvaltningen har minskat under första halvåret och uppgår till 4,7 procent, jämfört med 6,0 procent motsvarande period föregående år. Minskningen är positiv och visar på en förbättrad utveckling av sjukfrånvaron under perioden. KS förvaltningar arbetar fortsatt aktivt med ett systematiskt rehabiliteringsarbete för de medarbetare som är sjukskrivna. Fortsatt ser vi att korttidssjukfrånvaron är på låga nivåer. 18 Antalet inrapporterade arbetsskador och tillbud inom stadsledningsförvaltningen hamnar på tre tillbud och en arbetsskada. Samtliga tillbud gällde incidenter med ljudabsorbenter i rum kopplat till clean desk. Dessa är nu åtgärdade. Under första halvåret har två tillbud rapporterats inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Det kan jämföras med en rapporterad arbetsskada under motsvarande period föregående år. Det ena tillbudet avsåg bristande ventilation i kontorslandskap och det andra var kopplat till hög arbetsbelastning. Händelserna följs upp inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under våren har ergonomiutbildningar erbjudits till medarbetarna på stadsledningsförvaltningen, utifrån förvaltningens resultat i medarbetarenkäten kring huruvida man känner av fysiska besvär. Insatserna har varit väldigt uppskattade och gett värdefulla råd om vad medarbetaren själv kan göra för att minska risken för fysiska besvär. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Volymmått Överförmyndarnämnden KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal ärenden totalt, överförmyndarnämnd 763 758 771 varav ensamkommande barn 4 4 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Förvaltning, fastigheter, antal m2 450 811 453 379 454 120 varav stadens egna lokaler 327 515 328 047 326 032 varav inhyrda lokaler 123 296 125 332 128 088 19 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 40 Diarienummer 00078/2026 Förslag om: Uppdrag till förvaltningen avseende utveckling och drift av kaféverksamhet i Stadshusparken Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge utbildningsnämnden i uppdrag: Att driva sommarkaféverksamheten i stadshusparken sommaren 2026 enligt samma modell som 2025, som ett ungdomsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag: Att utreda förutsättningarna för ett nytt stadshuscafé med servering mot stadshusparken. Att presentera olika driftalternativ. Att återrapportera till kommunstyrelsen senast augusti 2026. Sammanfattning Ärendet väcks av Linus Hedberg (M) på sammanträdet den 28 januari 2026, med följande motivering: ”I april 2025 redovisade stadsledningsförvaltningen för en utredning gällande en varaktig lösning för kaféverksamhet i stadshusparken. Utredningen påvisade att kortsiktigt är en fortsatt drift av kaféet främst genomförbart i egen regi. Utbildningsförvaltningen gavs uppdraget att driva kaféet i form av ett ungdomsprojekt under sommaren 2025. Projektet riktade sig till ungdomar (16–24 år) från utbildningsförvaltningens verksamheter, exempelvis Frejagymnasiet och SFI, som står långt ifrån arbetsmarknaden. Driften skedde med arbetsledare från utbildningsförvaltningen, anpassade scheman för deltagarna och visade goda resultat. Samverkan för Mölndal ser positivt på den här satsningen och bedömer att den kan utvecklas än mer. Därför vill Samverkan för Mölndal fortsätta satsningen från 2025 även under 2026. Ett mer långsiktigt förslag på lösning för stadshuskafé och kafé i stadshusparken behöver dock tas fram för att skapa en attraktiv mötesplats, bättre genomströmning och stärkt arbetsmiljö för kommunens anställda.” Beslutsunderlag Skrivelse från Samverkan för Mölndal - Uppdrag till förvaltningen avseende utveckling och drift av kaféverksamhet i stadshusparken, daterad 28 januari 2026. Förslag under sammanträdet Linus Hedberg (M) föreslår: ”Kommunstyrelsen beslutar att ge utbildningsnämnden i uppdrag: Att driva sommarkaféverksamheten i stadshusparken sommaren 2026 enligt samma modell som 2025, som ett ungdomsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag: Att utreda förutsättningarna för ett nytt stadshuscafé med servering mot stadshusparken. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-01-28 Kommunstyrelsen Att presentera olika driftalternativ. Att återrapportera till kommunstyrelsen senast augusti 2026.” Elin Andersson (L) och Joakim Ramberg (V) föreslår bifall till Linus Hedbergs (M) förslag. My Högfeldt (MP) föreslår att andra att-satsen ändras till: ”Att utreda förutsättningarna för ett nytt stadshuscafe med tillhörande konsthall och servering.” Elin Andersson (L) föreslår bifall till My Högfeldts (MP) ändringsförslag. Ove Dröscher (S), Linus Hedberg (M) och Göran Isacsson (M) föreslår avslag till My Högfeldts (MP) ändringsförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar först om Linus Hedbergs (M) förslag kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar sedan om My Högfeldts (MP) ändringsförslag kan antas och finner att det avslås. Expedieras till Utbildningsnämnden, stadsledningsförvaltningen Uppdrag Kommunstyrelsen 28 januari 2026 Uppdrag till förvaltningen avseende utveckling och drift av kaféverksamhet i stadshusparken BAKGRUND I april 2025 redovisade stadsledningsförvaltningen för en utredning gällande en varaktig lösning för kaféverksamhet i stadshusparken. Utredningen påvisade att kortsiktigt är en fortsatt drift av kaféet främst genomförbart i egen regi. Utbildningsförvaltningen gavs uppdraget att driva kaféet i form av ett ungdomsprojekt under sommaren 2025. Projektet riktade sig till ungdomar (16–24 år) från utbildningsförvaltningens verksamheter, exempelvis Frejagymnasiet och SFI, som står långt ifrån arbetsmarknaden. Driften skedde med arbetsledare från utbildningsförvaltningen, anpassade scheman för deltagarna och visade goda resultat. Samverkan för Mölndal ser positivt på den här satsningen och bedömer att den kan utvecklas än mer. Därför vill Samverkan för Mölndal fortsätta satsningen från 2025 även under 2026. Ett mer långsiktigt förslag på lösning för stadshuskafé och kafé i stadshusparken behöver dock tas fram för att skapa en attraktiv mötesplats, bättre genomströmning och stärkt arbetsmiljö för kommunens anställda. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge utbildningsnämnden i uppdrag: Att driva sommarkaféverksamheten i stadshusparken sommaren 2026 enligt samma modell som 2025, som ett ungdomsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag: Att utreda förutsättningarna för ett nytt stadshuscafé med servering mot stadshusparken. Att presentera olika driftalternativ. Att återrapportera till kommunstyrelsen senast augusti 2026. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-08 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

§ 48 Diarienummer 00127/2025 Områdesarbete Mölndal - översyn, nuläge och framtid Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att - Godkänna rapporten om områdesarbetets nuläge, utvecklingsbehov och rekommendationer. - Fastslå att områdesarbetet även fortsättningsvis ska vara organisatoriskt placerat inom kultur- och fritidsförvaltningen, med ett tydligare uppdrag som stadsgemensam infrastruktur för samverkan. - Ge förvaltningen i uppdrag att, i samverkan med berörda förvaltningar och bolag, vidareutveckla den taktiska styrningen av områdesarbetet, i linje med rapportens rekommendationer, inklusive koppling till befintliga samordnings- och ledningsstrukturer. - Beakta rapportens rekommendationer i det fortsatta arbetet med anpassning till ny socialtjänstlag, samt i kommande planering och budgetprocesser. Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att - Fastställa områdesarbetet som ett kommunövergripande ansvar och att berörda nämnder, inom ramen för sina respektive uppdrag, ska bidra till områdesarbetet genom samverkan och insatser som stärker stadens samlade främjande och förebyggande arbete, i linje med den nya socialtjänstlagen. Kultur- och fritidsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att - Fastställa områdesarbetet som ett kommunövergripande ansvar och att berörda nämnder och bolag, inom ramen för sina respektive uppdrag, ska bidra till områdesarbetet genom samverkan och insatser som stärker stadens samlade främjande och förebyggande arbete, i linje med den nya socialtjänstlagen. Sammanfattning Områdesarbetet i Mölndals stad har bedrivits i nära 30 år och utgör i dag en viktig resurs för trygghet, lokal närvaro och samverkan mellan stadens förvaltningar, bolag och civilsamhälle. Utredningen visar att områdesarbetet har ett starkt stöd bland involverade aktörer och upplevs skapa mervärde genom närhet till invånarna, relationsskapande arbete och möjligheten till tidiga, förebyggande insatser. Samtidigt konstateras att områdesarbetet i dag främst används operativt och lokalt. Den strategiska nyttan tas inte fullt ut tillvara på grund av otydligt syfte, begränsad styrning och brist på en tydlig taktisk nivå mellan stadens övergripande mål och de lokala insatserna. Arbetet är också i hög grad personberoende och strukturerna skiljer sig åt mellan olika områden, vilket försvårar likvärdighet och långsiktighet. Rapporten rekommenderar att områdesarbetet fortsatt organiseras inom kultur- och fritidsförvaltningen, men att det stärks som en stadsgemensam infrastruktur snarare än enskild verksamhet. Särskilt lyfts behovet av tydligare taktisk styrning, gemensamma analys- och prioriteringsprocesser samt bättre förutsättningar för samverkan med andra förvaltningar och bolag, såsom Mölndalsbostäder och stadsserviceförvaltningen. Genom dessa åtgärder bedöms Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-12 Kultur- och fritidsnämnden områdesarbetet kunna utvecklas till ett mer strategiskt verktyg för långsiktig social hållbarhet, i linje med stadens mål och den nya socialtjänstlagen. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 15 april 2026. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 25 november 2025. Rapport Fördjupad översyn av områdesarbete Mölndal daterad 15 april 2026. Kultur- och fritidsnämnden protokollsutdrag 2025-12-16 § 114. Rapport Översyn av områdesarbete Mölndal Oktober-november daterad 25 november 2025. Förslag under sammanträdet Ingvar Paulsson (M) föreslår kultur- och fritidsnämnden besluta att godkänna förvaltningens förslag till beslut med tillägget att föreslå Kommunfullmäktige besluta att fastställa områdesarbetet som ett kommunövergripande ansvar och att berörda nämnder och bolag, inom ramen för sina respektive uppdrag, ska bidra till områdesarbetet genom samverkan och insatser som stärker stadens samlade främjande och förebyggande arbete, i linje med den nya socialtjänstlagen. Beslutsgång Ordföranden frågar om Ingvar Paulssons (M) förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar om Ingvar Paulssons (M) tilläggsförslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Styrelsen för Mölndalsbostäder AB, social- och arbetsmarknadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, skolförvaltningen, kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-04-15 Dnr KFN 00127/2025 Madeleine Nilsson Utvecklingsstrateg Kultur- och fritidsnämnden Områdesarbete Mölndal – fördjupad översyn Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att  Godkänna rapporten om områdesarbetets nuläge, utvecklingsbehov och rekommendationer.  Fastslå att områdesarbetet även fortsättningsvis ska vara organisatoriskt placerat inom kultur- och fritidsförvaltningen, med ett tydligare uppdrag som stadsgemensam infrastruktur för samverkan.  Ge förvaltningen i uppdrag att, i samverkan med berörda förvaltningar och bolag, vidareutveckla den taktiska styrningen av områdesarbetet, i linje med rapportens rekommendationer, inklusive koppling till befintliga samordnings- och ledningsstrukturer.  Beakta rapportens rekommendationer i det fortsatta arbetet med anpassning till ny socialtjänstlag, samt i kommande planering och budgetprocesser. Kultur- och fritidsnämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att  fastställa områdesarbetet som ett kommunövergripande ansvar och att berörda nämnder, inom ramen för sina respektive uppdrag, ska bidra till områdesarbetet genom samverkan och insatser som stärker stadens samlade främjande och förebyggande arbete, i linje med den nya socialtjänstlagen. Sammanfattning Områdesarbetet i Mölndals stad har bedrivits i nära 30 år och utgör i dag en viktig resurs för trygghet, lokal närvaro och samverkan mellan stadens förvaltningar, bolag och civilsamhälle. Utredningen visar att områdesarbetet har ett starkt stöd bland involverade aktörer och upplevs skapa mervärde genom närhet till invånarna, relationsskapande arbete och möjligheten till tidiga, förebyggande insatser. Samtidigt konstateras att områdesarbetet i dag främst används operativt och lokalt. Den strategiska nyttan tas inte fullt ut tillvara på grund av otydligt syfte, begränsad styrning och brist på en tydlig taktisk nivå mellan stadens övergripande mål och de lokala insatserna. Arbetet är också i hög grad personberoende och strukturerna skiljer sig åt mellan olika områden, vilket försvårar likvärdighet och långsiktighet. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Rapporten rekommenderar att områdesarbetet fortsatt organiseras inom kultur- och fritidsförvaltningen, men att det stärks som en stadsgemensam infrastruktur snarare än enskild verksamhet. Särskilt lyfts behovet av tydligare taktisk styrning, gemensamma analys- och prioriteringsprocesser samt bättre förutsättningar för samverkan med andra förvaltningar och bolag, såsom Mölndalsbostäder och stadsserviceförvaltningen. Genom dessa åtgärder bedöms områdesarbetet kunna utvecklas till ett mer strategiskt verktyg för långsiktig social hållbarhet, i linje med stadens mål och den nya socialtjänstlagen. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden gav hösten 2025 i uppdrag att se över stadens områdesarbete och föreslå hur det kan utvecklas. Resultatet visar att områdesarbete Mölndal uppskattas som en viktig mötesplats som stärker samverkan, tillit och tidiga förebyggande insatser. Områdesarbetet bedrivs i dag i fyra geografiska områden: Balltorp, Bifrost, Lindome och Åby. Arbetet har vuxit fram med liknande grundidé men med olika lokala former och förutsättningar. Arbetet bedöms fungera väl på verksamhetsnivå men i takt med förändrade samhällsutmaningar, ökat fokus på förebyggande arbete samt införandet av en ny socialtjänstlag har behovet av en mer sammanhållen och strategiskt förankrad struktur för områdesarbetet blivit tydligare. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 16 december 2025 att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en fördjupad översyn av områdesarbetet i Mölndals stad. Uppdraget syftade till att, genom en medskapande process, tydliggöra stadens gemensamma vision för områdesarbetet som en trygghetsskapande och förebyggande infrastruktur samt att lämna förslag på en långsiktigt hållbar organisering, styrning och finansiering. Utredningen har genomförts genom intervjuer och dialoger med representanter från berörda förvaltningar, kommunala bolag och samordnare, samt genom workshops med chefer och utvecklingsfunktioner. Befintliga uppföljningar, analyser och styrdokument har också legat till grund för arbetet. Ekonomi Ärendet innebär initialt inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 15 april 2026. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 25 november 2025. Rapport Fördjupad översyn av områdesarbete Mölndal daterad 15 april 2026. Kultur- och fritidsnämnden protokollsutdrag 2025-12-16 § 114. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Rapport Översyn av områdesarbete Mölndal Oktober-november daterad 25 november 2025. Expedieras till Styrelsen för Möndalsbostäder AB, social- och arbetsmarknadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, skolförvaltningen, Kommunstyrelsen. Eva Sundberg Mats Nygaard Tillförordnad förvaltningschef Verksamhetschef Områdesarbete Mölndal – fördjupad översyn Kultur- och fritidsförvaltningen 260415 Utredare Madeleine Nilsson och Mattias Norling (SLF) Innehåll • Bakgrund och sammanhang • Iakttagelser i utredningen • Omvärld och styrning • Nuläge • Möjlig väg framåt • Rekommendationer Bakgrund och sammanhang Uppdrag och genomförande Från KFN 251216 Genomförande Områdesarbete Mölndal - översyn, nuläge och framtid • Samtal med representanter från: - Mölndalsbostäder Beslut - Förbo • Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att - Stadsserviceförvaltningen genomföra ett kompletterande uppdrag för att fördjupa översynen av områdesarbetet genom en medskapande • Samtal med enhetschef process tillsammans med berörda aktörer. Uppdraget ska samordnas med övrigt utvecklings- och analysarbete i • Samtal med områdessamordnarna staden som berör områdesarbetet. • Syftet med uppdraget är att tydliggöra Mölndals stads • Samtal med utvecklingsledare folkhälsa gemensamma vision för områdesarbetet som en trygghetsskapande infrastruktur samt att ta fram förslag • Samtal med utvecklingsledare SAF på en långsiktigt hållbar organisering, mandat och finansiering. • Workshop med representanter (främst verksamhetschefer) från • Fördjupad översyn och förslag ska redovisas för kultur- VOF, SAF, KFF, UTF, SKF, SLF och fritidsnämnden för beslut vid sammanträdet den 12 maj 2026. • Övrig insamling och inläsning av befintlig dokumentation Områdesarbetet • Funnits i en eller annan form i snart 30 år • Idag finns det områdesarbete i fyra geografiska områden (Balltorp, Bifrost, Lindome och Åby) • Samma grund men lite olika förutsättningar och former Tidigare gjord uppföljning (höst 2025) Reflektioner från utvärderingen • Det verkar finnas potential att fördjupa arbetet i dom områden där det idag finns lokal och samordnare • Genomfördes av KFF • Samtidigt en uppfattning om att samverkans- och • Representanter från infrastrukturen för områdesarbete skulle kunna spridas till fler respektive samverkande bostadsområden verksamhet har tillfrågats om arbetet (enkät) • Många svarande upplever sig kunna bidra med resurser både i form av lokaler och personal • En önskan om en mer formaliserad ”styrstruktur” för områdesarbetet Iakttagelser i utredningen Omvärld och styrning - sammanfattning • Ny socialtjänstlag påverkar socialtjänstens förebyggande arbete och därmed samverkansytorna till områdesarbetet • På strategisk nivå finns det en samordningsgrupp för social hållbarhet, knuten till Stadsdirektörens ledningsgrupp (SDLG)/Koncernledningruppen (KLG) och stadsdirektören • Ledningsgrupp för barn och unga finns också, som på verksamhetsnivå kan utöka samverkan (nyligen också beslutat att införa en ledningsgrupp för vuxna) Nya socialtjänstlagen – gällande från 1juli 2025 Struktur SDLG/KLG – Styr-/samordningsgrupper • FVM SDLG/KLG • GoCo • Kategori- styrning Hållbart Framtidens Social samhällsbygg- Digitalisering arbetssätt Hållbarhet ande Lednings- grupp barn och unga Samordningsgrupp social hållbarhet - övergripande uppdrag och uppgifter • Samordningsgruppen sammankallas av Övriga ansvar: förvaltningschef för SAF* och arbetar • Effektuppföljning av aktiviteter/satsningar utifrån stadsdirektörens uppdrag. Deltagande är i övrigt biträdande • Analys av gruppens område stadsdirektör och förvaltningschefer från • Ekonomi och gemensamma satsningar över VOF*, SKF*, UTF* och KFF*. Övriga förvaltningar/områden förvaltningschefer kan adjungeras in vid behov. Det finns processtöd från • Beredning, framtagande av förslag m.m. utvecklingsledare social hållbarhet Genomförs med befintliga medel alt. förslag utifrån ny budgetprocess • Huvudfokus är planering, samordning och uppföljning av aktiviteter inom ramen för styrgruppens område och målsamordning av KF-målen. * SAF – Social- och arbetsmarknadsförvaltningen, VOF – Vård- och omsorgsförvaltningen, SKF – Skolförvaltningen, UTF – utbildningsförvaltningen, KFF – kultur- och fritidsförvaltningen Ledningsgrupp barn och unga Ledningsgrupp barn och unga: Arbets-/analysgrupp: • Arbetar på uppdrag av samordningsgrupp social • Består av verksamhetsutvecklare, hållbarhet utvecklingsledare eller motsvarande. • Består av verksamhetschefer/enhetschefer eller • Sammankallande från SAF. motsvarande. Samt ekonom från SAF. • Följer resp. förvaltnings arbete, bidrar till • Sammankallande är verksamhetschef från SKF synergier och har överblick över relevanta samarbeten och projekt som rapporterar till • Styrgruppen ger sitt mandat till ledningsgruppen andra instanser. att besluta om satsningar (aktiviteter och fördelning av resurser) sinsemellan. • Ledningsgruppen beaktar helheten med de tre perspektiven främjande, förebyggande och åtgärdande förhållningssätt. Nuläge för områdesarbetet – sammanfattning (1/2) Områdesarbetet har funnits under en relativt lång tid och varit en, i många delar, framgångsrik verksamhet. Samtal med aktörer i kommunen visar att det finns ett starkt stöd för områdesarbetet. Det är något som anses främja kontakten med lokalsamhället och bidra till en möjlighet att möta medborgare med insatser på lokal nivå. Ett tydligt dilemma när det gäller graden av formalisering – å ena sidan bör det vara en snabbfotad och föränderlig verksamhet, men samtidigt finns det en vilja att formalisera och tydliggöra mandat Det finns också behov av att förankra områdesarbetet bättre hos en del aktörer som kan bidra till utveckling, inte minst Mölndalsbostäder och i någon mån stadsservice- förvaltningen Nuläge för områdesarbetet – sammanfattning (2/2) • Det finns en dubbelhet i om områdesarbetet är en fysisk plats eller en organisatorisk funktion för att bedriva insatser riktade till specifika grupper. Det är så att säga både en plats och verksamhet. • Områdesarbetet är inte en infrastruktur för hela staden, det finns inte ett områdesarbete i kommunens alla delar och strukturen för områdesarbetet ser olika ut i de olika stadsdelarna där det finns. Därmed blir det svårare att permanenta insatser som ska komma alla kommuninvånare till del, på ett likvärdigt sätt. • En annan utmaning handlar om att det finns en osäkerhet om hur insatser kan kanaliseras till områdesarbetet. Det kan handla om såväl bristande kännedom om möjligheterna områdesarbetet medger, kontaktvägar och förutsättningar för förberedelser m.m. • Trots en relativt stabil grundfinansiering finns det en osäkerhet gällande lokalernas långsiktiga finansiering. Den nuvarande finansieringen knuten till Kultur- och fritidsmänden (KFN) täcker delar av lokalbehovet, samordnartjänster samt vissa delar av den verksamhet som bedrivs. • Samverkan mellan Mölndalsbostäder och områdesarbetet kännetecknas av engagemang, samsyn kring värdet av förebyggande arbete och ett praktiskt bidragande från bolagets sida. Bidragandet sker genom ekonomisk sponsring, egen närvaro i områdena och deltagande i aktiviteter som stärker trygghet, delaktighet och social hållbarhet. Områdesarbetet upplevs som en central resurs för lokal närvaro, kunskap om boendes behov och möjlighet att nå grupper som bolaget annars har svårt att få kontakt med, särskilt ungdomar. • Analysen visar dock att denna samverkan i huvudsak sker på operativ nivå och i hög grad är personberoende. Det saknas i dag tydliga strukturer för regelbunden återkoppling och gemensam prioritering. Detta innebär att områdesarbetets potential som strategiskt stöd till bolagets kärnuppdrag, vilka definieras i såväl generella som specifika ägardirektiv, endast delvis tas tillvara. • Områdesarbetet fungerar i praktiken som en viktig social infrastruktur – en arena för relationsskapande, tidiga signaler och trygghetsskapande insatser – men används främst som en plattform för enskilda aktiviteter snarare än som ett långsiktigt, kunskapsbärande verktyg. Samtidigt vittnar Mölndalsbostäder om att man står inför utmaningar som minskad egen närvaro i områdena och ökade krav på förebyggande arbete, vilket gör denna infrastruktur allt mer relevant. • Den samlade bedömningen är att samverkan mellan Mölndalsbostäder och områdesarbetet har stor utvecklingspotential utan att nödvändigtvis kräva ökade resurser. Genom tydligare ansvarsfördelning, mer formaliserad samverkan och en starkare koppling till bolagets kärnuppdrag kan områdesarbetet bli ett mer strategiskt stöd i arbetet med trygghet, social hållbarhet och långsiktig områdesutveckling – till nytta för både bolaget och staden som helhet. ” Jag vill skicka med att varför vi är engagerade, och det är ju för att vi ser en vinning i det. Jag tror att vi hade förlorat väldigt mycket, som stad och våra medborgare, om vi hade slutat med det. Det områdesnära arbetet är det som jag tror gör skillnad. Man kan sitta på ett kontor och bestämma väldigt mycket. Men om man inte har anknytning ute i området då kommer man inte få kontakter med medborgarna heller och då blir det svårt att varken stötta men också få förtroendet att få med sig dem.” Förslag på utveckling: Områdesarbetet är värdefullt och nödvändigt för trygghet, samverkan och lokal 1. Tydlig strategisk styrning närvaro, men används idag främst operativt • Klargör syfte, mål och prioriterade målgrupper. och lokalt. Den strategiska nyttan tas inte 2. Gemensam struktur fullt ut på grund av otydligt syfte, brist på • Basuppställning av aktörer i alla områden med tydliga mandat styrning, mandat och resurser. Resultatet blir 3. Ekonomiska förutsättningar stor personberoende variation mellan • Stadsgemensam budget kopplad till uppdrag och mål. områden och begränsad långsiktig effekt. 4. Bättre lägesbilder • Enhetlig, strukturerad metod (BRÅ-inspirerad). Behåll områdesarbetet nära medborgarna – • Underlag inför möten – mindre informationsrunda, mer analys men stärk det uppifrån. 5. Kompetens och lärande Med tydlig styrning, resurser och struktur kan • Gemensam grundutbildning för deltagare. områdesarbetet gå från ett viktigt samverk- • Årligt erfarenhetsutbyte mellan områden. ansforum till ett strategiskt verktyg för 6. Tidig koppling till stadsutveckling faktisk, långsiktig förändring. • Använd områdesarbetet tidigt vid planering och byggande. Stadsserviceförvaltningen • Områdesarbetet som underutnyttjad resurs Finns potential att spela en större roll som kunskapsbärare som kompletterande perspektiv i planering, samråd och tekniska frågor. Upplever dock att de inte fullt ut känner till områdesarbetets kompetens och möjligheter. • Samverkan sker främst punktvis Samverkan mellan områdesarbete, samhällsbyggnad och teknisk förvaltning finns redan, men är i huvudsak tillfällig och kopplad till enskilda projekt eller förändringar. Den är sällan kontinuerlig eller systematiserad. Det saknas gemensamma forum, långsiktiga strukturer och löpande delade lägesbilder, vilket begränsar effekten av samverkan. • Olika uppdrag begränsar samverkan Tekniska och samhällsbyggande verksamheter arbetar främst projektdrivet och har begränsat utrymme för löpande lokala aktiviteter. Detta gör att de inte fullt ut kan integreras i områdesarbetets vardag, även om deras arbete i praktiken innehåller många sociala och trygghetsskapande värden. • Störst potential i tidiga skeden Den största möjligheten till fördjupad samverkan bedöms finnas i tidiga skeden av planering och gestaltning. Här kan områdesarbetets lokala kunskap bidra till tryggare miljöer, bättre anpassning till lokala behov och minskade framtida problem som skadegörelse och otrygghet. Tidig samverkan ses som både effektiv och kostnadsbesparande på sikt. Förvaltningsövergripande workshop (KFF, SAF, SKF, SLF, UTF, VOF) Workshopen genomfördes med verksamhetschefer och enhetschefer i syfte att tydliggöra Mölndals stads gemensamma bild av områdesarbetet – både vad gäller innehåll, prioriteringar samt hur arbetet bör styras, ledas och organiseras långsiktigt. • Gruppen var överens om att områdesarbetet bör prioriteras som verktyg i förhållande till nya SoL. • Gällande organisering av själva verksamheten ansåg man den är rätt organiserad på KFF, men ett större sammanhang i samverkan krävs för att komma till sin rätt. • När det gäller frågan om formalisering av arbetet var det delade åsikter om det ska vara en mindre formaliserad och snabbfotad verksamhet eller en tydligare struktur med mandatfördelning. Detta sätter fingret på utmaningen att vara både för det lokala behovet och en ”infrastruktur” för stadengemensamma insatser. • Gällande styrning och ledning av områdesarbetet som en stadenövergipande struktur betonades behovet av en tydligare taktisk nivå, med gemensamma forum, tydligare mandat och bättre stödfunktioner (exempelvis processtöd, kommunikation och ekonomi). • Det lyftes också att styrning för vuxna målgrupper behöver stärkas motsvarande strukturer som finns för barn och unga, samt att mötesformer bör utvecklas för att möjliggöra verklig dialog och gemensamma prioriteringar. Föreslagna utvecklingsområden från chefer vid workshop Workshopen genomfördes med verksamhetschefer och enhetschefer i syfte att tydliggöra Mölndals stads gemensamma bild av områdesarbetet – både vad gäller innehåll, prioriteringar samt hur arbetet bör styras, ledas och organiseras långsiktigt. • Deltagarna identifierade möjliga aktiviteter, resurser och utvecklingsbehov inom områdena: • Barn och unga, med betoning på tidig upptäckt och skolan som arena • Äldre, med fokus på lokala knutpunkter och fler friska år • Sysselsättning och lokala jobb, genom samverkan med bolag, sociala företag, praktik och volontärinsatser • Trygghet och civil beredskap, exempelvis trygghetsvandringar, lokala noder och beredskapsinsatser • Flera kompletterande perspektiv lyftes, bland annat behovet av att arbeta mer med vuxna socialt utsatta, psykisk ohälsa och sociala aspekter av den fysiska miljön. • Förslag som diskuterades var mobilt områdesarbete, dialogsocionomer, bättre nyttjande av lokaler, mer kreativa sätt att använda resurser samt stärkt koppling mellan områdesarbete och analys/lägesbilder. Analysarbete görs på flera nivåer idag • Att prioritera utifrån prognoser och analyser är viktigt när resurserna är begränsade och behoven stora, därför finns det på flera olika nivåer behov av att analysera utvecklingen i kommunen. • I beslut och anvisning om ledningsgrupp barn och unga tillsattes en arbets- och analysgrupp bestående av verksamhetsutvecklare med flera funktioner. Gruppen ska bidra med kunskap om möjliga synergieffekter i olika satsningar som leder till minskat dubbelarbete, kortare processer och bättre samlat arbete samt ha övergripande kunskap om andra samarbetssatsningar. • Inom ramen för områdesarbetet tas lokala lägesbilder, behovsanalyser och uppföljningar fram, som ligger till grund för lokala prioriteringar. • Inom ramen för det brottsförebyggande arbetet tas det också fram analyser på kommunal nivå. • Det finns därmed goda förutsättningar att samla dessa funktioner för att samordna de lokala bilderna med övergripande frågeställningar och behov samt skapa en gemensam arena för prognoser och analyser på flera nivåer. Det främjande och förebyggande arbetet hänger samman med områdesarbetet I januari genomfördes en workshop med samordningsgruppen för social hållbarhet och syftet var att identifiera och utveckla målbilder för det kommungemensamma arbetet med fokus på främjande och förebyggande arbete. Punkterna nedan beskriver insatser och utvecklingsområden som behöver vara i fokus framåt. • Styra och leda med kommunperspektiv: • Lätt tillgängligt stöd för fler invånare: • Gemensam analysbild • Arbeta där invånare finns och bygg förtroende • Organisera samverkan utifrån åldrar och • Dela arenor och resurser mellan förvaltningar livsspår • Lär av andra aktörer för att nå fler • Samlat och förebyggande arbete • Vad kan vi göra för att bättre utgå från invånarnas • Hitta fler vägar att nå invånare i tidigt skede perspektiv • Samlokalisera och samfinansiera • Involvera invånare i planering och utveckling • Samspel mellan olika kompetenser med tydlig rollfördelning • Anpassa stöd och info efter olika målgrupper Möjlig utveckling för områdesarbetet • På en kommunövergripande nivå är det tydligt att många ambitioner passar bra in i områdesarbetet, att jobba nära invånarna, samlokalisera och samfinansiera m.m. är alla exempel där områdesarbetet kan vara en pusselbit i det framtida arbetet • Det finns också gott om exempel på konkreta insatser som det behövs mer av. Men det kräver en högre grad av samverkan mellan resurser från olika förvaltningar • Idag saknas den taktiska nivån i styrningen av områdesarbetet vilket gör att det uppstår ett glapp mellan ambitioner och faktiska aktiviteter Rekommendationer Områdesarbetet behöver utvecklas för att kunna fortsätta göra nytta på övergripande nivå – annars riskerar det att bli en ”kultur- och fritidsprodukt” Behov i områdesarbetet • Ett innehåll som är relevant för staden i stort • En tydligare styrning av insatser Behov kommunkoncernen som synliggör områdesarbetet som Behov hos medborgarna • Ökat fokus på förebyggande en pusselbit i stadens • Insatser behöver utgå arbete förebyggande arbete från både lokala behov… • Ökat samarbete mellan • Ökad samverkan när det gäller • …och behov som är förvaltningar och bolag aktiviteter inom områdesarbetet gemensamma för • Begränsade resurser som invånargrupper i hela kräver nya samarbetsformer staden Sammanfattande rekommendationer Behåll Stärk den taktiska Prioriteringar områdesarbetet nivån i styrningen av baserade på goda inom KFN insatser analyser Stärk arbetet med insatser och Arbeta för att bredda personella resurser kunskapen om snarare än ökad områdesarbetet finansiering Behåll områdesarbetet inom KFN Organiseringen av områdesarbetet inom kultur- och fritidsförvaltningen är bra. Möjligheterna till samverkan med andra aktörer bedöms vara lättare för en i sammanhanget ”neutral” förvaltning utan kopplingar till den ena eller andra lagstiftningen. Att sätta en tydlig vision för områdesarbetet är utmanande eftersom själva syftet är att bidra till samverkan både med lokala aktörer och mellan förvaltningar och bolag i staden. Det pågår nu också stora förändringar i stadens sociala arbete i och med anpassningar till den nya socialtjänstlagen som framöver kommer att påverka förutsättningarna för arbetet. Vad som behöver tydliggöras är flernivåstyrningen, från den strategiska till operativa nivån, och framför allt mellannivån – den taktiska styrningen. På så sätt kan det lokala engagemanget behållas samtidigt som områdesarbetet knyts närmre stadens övergripande mål och planer. Rekommendation: • Behåll områdesarbetet inom KFN – med tillägget om att ha en tydligare taktisk styrning • Stärk områdesarbetet som en infrastruktur för kanalisering av insatser snarare än en aktör som ska bedriva verksamhet på egen hand Stärk den taktiska nivån i styrningen av insatser På den stadenövergripande strategiska nivån finns det idag en styrning av arbetet med social hållbarhet. Stadens förvaltningar finns samlade inom samordningsgrupp för social hållbarhet, som har möjlighet att peka ut riktningen för insatserna utifrån politiska mål m.m. På lokal nivå görs det insatser som är anpassade till lokala behov och bygger på samverkan mellan förvaltningar och bolag. Det som saknas i sammanhanget är en tydligare övergång från den strategiska till lokala/operativa nivån med en prioritering och konkretisering av insatser utifrån stadengemensamma behov. Här behövs både en tydligare analys av behoven och en mer nära styrning av insatserna. Genom detta kan också dialog om resursfördelning ske med ett mer långsiktigt perspektiv. Rekommendation: • Använd ledningsgrupp för barn och den nyligen startade ledningsgruppen för vuxna som taktisk nivå för styrning för områdesarbetet • Säkerställ att dessa har mandat för att jobba med att styra aktiviteter och fatta beslut om resurser. • Stärk representation från Mölndalsbostäder på strategisk eller taktisk nivå till nytta för såväl bolaget som staden. Gör prioriteringar baserade på goda analyser Analysarbete görs idag på flera olika nivåer och utifrån olika initiativ. Det finns en gemensam arbets- och analysgrupp, med något otydliga arbetsuppgifter. Samtidigt görs det på stadennivå inom ramen för det brottsförebyggande arbetet analyser av nuläget. Inom områdesarbetet görs också lokala lägesbilder. Dessa analyser behöver hänga ihop och samordnas i högre utsträckning än idag. För områdesarbetet bör det vara lämpligt att hänga upp analysen på den övergripande bedömningen i staden och snarare komplettera med en lokal lägesbild. Analysen behöver också kopplas till stadens mål och prioriterade områden Rekommendation: • Styr arbetet med prioriteringar utifrån en gedigen analys för att på så sätt nå en högre träffsäkerhet i insatserna • Koppla den lokala lägesbilden till den övergripande analysen för staden för att förenkla arbetet Stärk arbetet med insatser och personella resurser snarare än ökad finansiering • Områdesarbetet bedrivs idag med en begränsad budget och en del tillfälliga medel. Men det finns många insatser som görs i staden som på ett eller annat sätt passar in i områdesarbetet. Både för unga och äldre finns det idag insatser som med en liten anpassning skulle kunna bedrivas i områdesarbetets lokaler och erbjudas ute hos medborgarna i den lokala miljön. • Eventuella justeringar i områdesarbetets grundfinansiering, den som skapar själva infrastrukturen (lokal, samordnare m.m.) behöver fortsätta hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocess. Detta gäller exempelvis uppräkningar, höjda lokalkostnader och andra ambitionshöjningar. • Det är samtidigt inte finansieringen som är den mest utmanande delen av verksamheten utan snarare möjligheten att kunna bedriva verksamhet långsiktigt med gemensamma insatser mellan förvaltningar och bolag. Idag finns det upplevda hinder som gör att aktiviteter inte genomförs, ofta rent praktiska utmaningar som att ställa i ordning en lokal. Rekommendation: • Det behöver föras en långsiktig dialog om hur just lokalfrågan kan hanteras som en del av bolagens engagemang. • Utveckla områdesarbetet som en fysisk arena för genomförande av insatser från andra förvaltningar. Det här kräver planering och en tydlig ambition från samverkande aktörer. • Tydliggör hur områdesarbetets medarbetare, både samordnarna och mer tillfälligt anställda, kan utgöra praktiskt stöd vid både planering och genomförande av aktiviteter. Arbeta för att bredda kunskapen om områdesarbetet Hos de förvaltningar som idag deltar i samverkan med KFF gällande områdesarbetet finns det en bred uppslutning när det gäller behovet av det. Samtidigt kan det finnas anledning att stärka kunskapen om områdesarbetet både i andra förvaltningar, bolag och på den politiska nivån. Det är viktigt att se områdesarbetet som en infrastruktur för samverkan snarare än en verksamhet inom KFF – här kan det också finnas anledning att testa om infrastrukturen kan finnas tillfälligt på i andra områden än de befintliga och bidra till bättre lokal utveckling. Rekommendation: • Öka kännedomen – det finns bristande kunskap om vad områdesarbetet är och kan användas till. Om infrastrukturen och komponenterna. • Göra områdesarbetet begripligt och meningsfullt för alla förvaltningar och bolag • Överväg att utforma någon form av tillfälligt områdesarbete för att testa möjligheterna att finnas på fler platser. Det kan vara mobila enheter eller ”pop-up”-koncept där verksamheten tillfälligt öppnar med några specifika insatser i ett aktuellt område. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2025-12-16 Kultur- och fritidsnämnden

§ 54 Budget 2027 Beslut Nämnden godkänner förslag på budget efter beaktande av synpunkter från alla samverkanskommuner för fastställande i kommunfullmäktige i Mölndal. Sammanfattning Samrådsunderlaget till budget för 2027 skickades till samverkanskommunerna den 20 februari 2026. Samtliga kommuner har fått möjlighet att återkoppla synpunkter på samrådsunderlaget. Samtliga kommuner har återkopplat utan synpunkter på samrådsunderlaget. Kungsbackas kommun har i sitt beslut angett att ”medlemmarna ska få en återrapportering om hur effektiviseringen och verksamhetsutvecklingen går i relation till de ökade medlemsavgifterna, detta för att följa effekthemtagningen”. Motivering Värdkommunen ska senast den 31 mars upprätta samrådsunderlag till budget för Överförmyndare i samverkans verksamhet nästföljande år samt bereda övriga samverkande kommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Värdkommunen ska därefter, senast den 30 juni varje år, fastställa Överförmyndare i samverkans budget och därvid ange varje samverkanskommuns del av kostnaderna. Vid beräkning av befolkning och därav del av kostnad ska befolkningsmängden per den sista december året innan användas. När budgeten för 2027 skickades ut för yttrande hade befolkningsstatistik per sista december ännu inte fastställts. En mindre korrigering i förhållande till befolkning har därför gjorts i samband med fastställandet. Beslutsunderlag Överförmyndare i samverkans tjänsteskrivelse, daterad den 11 juni 2026 Överförmyndare i samverkans tjänsteskrivelse, daterad den 9 februari 2026 Protokollutdrag, nämnden för överförmyndare i samverkan § 11, den 17 februari 2026 Protokollutdrag, KS § 56, Partille kommun, daterad den 1 april 2026 Protokollutdrag, KS § 139, Öckerö kommun, daterad den 28 april 2026 Protokollutdrag, KS § 135, Kungsbacka kommun, daterad den 26 maj 2026 Yttrande över samrådsunderlag, Härryda kommun, daterad den 25 maj 2026 Protokollutdrag, KS § 204, Härryda kommun, daterad den 4 juni 2026 Expedieras till Samverkanskommunerna Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-06-11 Dnr OFS 00006/2026 Lina Elmby Enhetschef Nämnden för överförmyndare i samverkan Nämnden för överförmyndare i samverkans yttrande över budgetförslag för 2027 Förslag till beslut Nämnden godkänner förslag på budget efter beaktande av synpunkter från alla samverkanskommuner för fastställande i kommunfullmäktige i Mölndal. Sammanfattning Samrådsunderlaget till budget för 2027 skickades till samverkanskommunerna den 20 februari 2026. Samtliga kommuner har fått möjlighet att återkoppla synpunkter på samrådsunderlaget. Samtliga kommuner har återkopplat utan synpunkter på samrådsunderlaget. Kungsbackas kommun har i sitt beslut angett att ”medlemmarna ska få en återrapportering om hur effektiviseringen och verksamhetsutvecklingen går i relation till de ökade medlemsavgifterna, detta för att följa effekthemtagningen”. Bakgrund Värdkommunen ska senast den 31 mars upprätta samrådsunderlag till budget för Överförmyndare i samverkans verksamhet nästföljande år samt bereda övriga samverkande kommunerna tillfälle att yttra sig häröver. Värdkommunen ska därefter, senast den 30 juni varje år, fastställa Överförmyndare i samverkans budget och därvid ange varje samverkanskommuns del av kostnaderna. Vid beräkning av befolkning och därav del av kostnad ska befolkningsmängden per den sista december året innan användas. När budgeten för 2027 skickades ut för yttrande hade befolkningsstatistik per sista december ännu inte fastställts. En mindre korrigering i förhållande till befolkning har därför gjorts i samband med fastställandet. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Ekonomi Korrigerad budget i förhållande till befolkningsstatistiken per den 31 december 2025. Beslutsunderlag Överförmyndare i samverkans tjänsteskrivelse, daterad den 11 juni 2026 Överförmyndare i samverkans tjänsteskrivelse, daterad den 9 februari 2026 Protokollutdrag, nämnden för överförmyndare i samverkan § 11, den 17 februari 2026 Protokollutdrag, KS § 56, Partille kommun, daterad den 1 april 2026 Protokollutdrag, KS § 139, Öckerö kommun, daterad den 28 april 2026 Protokollutdrag, KS § 135, Kungsbacka kommun, daterad den 26 maj 2026 Yttrande över samrådsunderlag, Härryda kommun, daterad den 25 maj 2026 Protokollutdrag, KS § 204, Härryda kommun, daterad den 4 juni 2026 Expedieras till Samverkanskommunerna Lina Elmby Enhetschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-02 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 55 Diarienummer 00070/2026 Svar på motion (C) - Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS) Beslut Vård- och omsorgsnämnden tillstyrker motionen. Sammanfattning I motionen Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom daglig verksamhet (Dnr: 00138/2026) föreslås en ökad samordning av stadens arbete med praktikplatser och arbetsgivarkontakter för att skapa fler möjligheter för personer inom daglig verksamhet att ta del av dessa platser. Vidare föreslås att möjligheterna till placering inom stadens egna förvaltningar och bolag utökas. Målsättningen är att öka valfriheten, förbättra matchningen och ytterligare främja delaktighet i enlighet med lagstiftningens intentioner. Förvaltningen arbetar med arbetsplatsförlagd daglig verksamhet och individuella placeringar på arbetsplatser inom kommunala verksamheter eller företag. Insatserna ges i syfte att främja delaktighet, utveckling och inkludering i samhället. Sammantaget bedöms verksamheterna fungera väl i nuvarande omfattning, men motionens förslag bedöms bidra till en långsiktig och positiv utveckling av arbetssätt och samverkan i syfte att öka valfrihet och delaktighet för målgruppen. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 30 april 2026 Motion (C) – Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS), daterad 2026-02-17 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige, daterad 18 februari 2026 § 36 Beslutsgång Ordförande frågar om arbetsutskottets förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-04-30 Dnr VON 00070/2026 Charlotta Callmander Verksamhetschef Vård- och omsorgsnämnden Svar på motion (C) - Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS) Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden tillstyrker motionen. Sammanfattning I motionen Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom daglig verksamhet (Dnr: 00138/2026) föreslås en ökad samordning av stadens arbete med praktikplatser och arbetsgivarkontakter för att skapa fler möjligheter för personer inom daglig verksamhet att ta del av dessa platser. Vidare föreslås att möjligheterna till placering inom stadens egna förvaltningar och bolag utökas. Målsättningen är att öka valfriheten, förbättra matchningen och ytterligare främja delaktighet i enlighet med lagstiftningens intentioner. Förvaltningen arbetar med arbetsplatsförlagd daglig verksamhet och individuella placeringar på arbetsplatser inom kommunala verksamheter eller företag. Insatserna ges i syfte att främja delaktighet, utveckling och inkludering i samhället. Sammantaget bedöms verksamheterna fungera väl i nuvarande omfattning, men motionens förslag bedöms bidra till en långsiktig och positiv utveckling av arbetssätt och samverkan i syfte att öka valfrihet och delaktighet för målgruppen. Bakgrund Idag bedriver vård- och omsorgsförvaltningen två verksamheter som möjliggör för personer inom daglig verksamhet att arbeta inom kommunala eller privata verksamheter utifrån sin förmåga och med anpassat stöd. Arbetsplatsförlagd daglig verksamhet i Mölndal omfattar 31 deltagare och innebär att deltagare, med stöd av personal i mindre grupper, utför arbetsuppgifter inom kommunala verksamheter eller företag. I dagsläget bedrivs arbetsplatsförlagd daglig verksamhet i samarbete med flera aktörer, däribland Jula, ICA Maxi, Gunnebo, Café Möllan och Åbybadet. SIA är en individuellt utformad insats som riktar sig till personer som har förmåga att delta i arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Till skillnad från arbetsplatsförlagd daglig verksamhet, som ofta bedrivs i gruppform, bygger SIA på individuella placeringar ute på arbetsplatser. Deltagaren har Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) en handledare på arbetsplatsen och får samtidigt stöd av en arbetsspecialist. Arbetsspecialistens uppdrag är att ge stöd både till deltagaren och till arbetsgivaren/handledaren. I dagsläget omfattar SIA 76 deltagare, varav 53 deltagare har beslut enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och 23 deltagare utifrån psykiatrisk öppenvård. Ekonomi Ekonomiska och administrativa konsekvenser behöver utredas utifrån ett staden perspektiv. Bedömning Motionen påvisar viktiga utvecklingsområden som bedöms bidra till en långsiktig och positiv utveckling av arbetssätt och samverkan, i syfte att öka valfrihet och delaktighet för målgruppen. Nämnden ställer sig positiv till ökad samordning i staden kring praktikplatser och att fler platser skapas inom stadens förvaltningar för personer inom daglig verksamhet. Men frågan bör utredas vidare ur ett staden perspektiv för att säkerställa en effektiv hantering. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 30 april 2026 Motion (C) – Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS), daterad 2026-02-17 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige, daterad 18 februari 2026 § 36 Expedieras till Kommunstyrelsen Magnus Schedin Förvaltningschef Motion – Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS) Daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har som främsta mål att erbjuda en stimulerande och meningsfull sysselsättning som bidrar till personlig utveckling och främjar delaktighet i samhället. En central princip inom LSS är normaliseringsprincipen – att människor med funktionsvariationer ska ha möjlighet att leva och arbeta så likt andra som möjligt. Mölndals stad arbetar idag aktivt med att samordna hanteringen av praktikplatser för en rad olika grupper, såsom yrkesutbildningar, arbetsmarknadsåtgärder och det kommunala aktivitetsansvaret. Detta är ett effektivt sätt att kartlägga behov och möjligheter i både näringsliv och kommunala förvaltningar. Jag hade önskat att även Daglig verksamhet kunde ta del av den kompetensen som kommer att byggas upp i det arbetet. Det handlar om kännedom om olika arbetsplatser både kommunala arbetsplatser och privata företagare och dessa möjligheter och viljor att ta emot en person hos sig och samtidigt kunna matcha detta mot behov och önskemål hos någon som har beviljats daglig verksamhet. Vi vill inte slå ner på verksamheten så som den sköts idag men vår ambition är att vi kan bli ännu bättre. För att nå en ökad normalisering behöver vi höja ambitionen. Det finns en stor potential i att matchningen med Daglig verksamhet kan dra nytta av kommunens samordnade arbete med praktikplatser och företagsrelationer. Obs begreppet företagsrelationer är inte vedertaget i nuvarande arbete med samordnandet av praktikplatser, jag väljer att lägga till begreppet för att tydliggöra att det gäller både kommunala arbetsplatser och företag. Internt i staden kan vi också bli bättre på att ta emot personer som har daglig verksamhet och erbjuda fler verksamhetsnära arbetsplatser. Ett konkret exempel är Mölndals stadshus som rymmer hundratals arbetsplatser med en stor variation av uppgifter. Ändå är det få eller ingen som har sin bas i stadshuset. Jag vill att det tydliggörs så att detta blir en stadenövergripande målsättning, att stadens förvaltningar och bolag också ska se över möjligheten att ta emot daglig verksamhet i sina verksamheter precis som med mottagandet av praktikanter. Samtidigt gäller det att ha ett proaktivt arbetssätt som säkerställer stöd och kunskap för företag och förvaltningar som tar emot daglig verksamhet. Det handlar inte om att tvinga ut någon i externa placeringar – den traditionella Dagliga verksamheten i egna lokaler är och förblir en trygghet och en förutsättning för många. Det handlar i stället om att öka valfriheten och sänka trösklarna för dem som vill och kan. Genom att samordna våra kontakter med företag och förvaltningar kan vi lättare identifiera vilka verksamheter som har förmåga och vilja att ta emot en person, och matcha detta mot deltagarens önskemål och behov. Vi vill att Mölndal ska vara en föregångare där delaktighet och att detta märks i verkligheten. Därför yrkar vi på att:  Mölndals stad ser över möjligheten att helt eller delvis inkludera matchningen av Daglig verksamhet i den kommunala samordningen av praktikplatser och externa företagsrelationer.  Stadsdirektören ges i uppdrag att kartlägga och skapa fler platser för Daglig verksamhet inom stadens egna förvaltningar och bolag (till exempel stadshuset) som en del i arbetet med normalisering och social hållbarhet. Eric Nilsson (C) Mölndal 2026-02-17 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 65 Diarienummer 00076/2026 Beredning av motion: Motion (C) - Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt Beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till att det finns en ny plats för en hundrastgård på Petterssons äng i Safjällets friluftsområde och som väntas vara klar 2027. Sammanfattning Maria Martini (C) inkom i februari 2026 med en motion om att uppdra åt förvaltningen att skyndsamt identifiera och föreslå en ny lämplig plats för en hundrastgård i Krokslätt och att utformningen av den framtida rastgården ska inkludera belysning och god tillgänglighet för att stödja den sociala dimensionen och öka tryggheten i området. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat motionen till tekniska nämnden för yttrande. Sedan den tidigare hundrastgården i Krokslätt fick stängas 2022 på grund av att marken är förorenad och som gör att platsen bedöms inte vara lämplig att fortsätta användas till att ha en hundrastgård på så har staddserviceförvaltningen letat efter en ny plats. Förvaltningen har sett ut en ny plats, vilket är en igenväxt fotbollsplan belägen på Petterssons äng i Safjällets friluftsområde. Platsen kommer behöva återställas samt vägen dit är i behov av att rustas upp. Den nya hundrastgården finns med i åtgärdsprogrammet för parkupprustningar och aktivitetsplatser och väntas vara klar 2027. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 22 april 2026. Motion (C) - Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt daterad 18 februari 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-04-22 Diarienummer «Databas» TEN 00076/2026 Henrik Thyrén Enhetschef Tekniska nämnden Beredning av motion: Motion (C) - Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till att det finns en ny plats för en hundrastgård på Petterssons äng i Safjällets friluftsområde och som väntas vara klar 2027. Sammanfattning Maria Martini (C) inkom i februari 2026 med en motion om att uppdra åt förvaltningen att skyndsamt identifiera och föreslå en ny lämplig plats för en hundrastgård i Krokslätt och att utformningen av den framtida rastgården ska inkludera belysning och god tillgänglighet för att stödja den sociala dimensionen och öka tryggheten i området. Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat motionen till tekniska nämnden för yttrande. Sedan den tidigare hundrastgården i Krokslätt fick stängas 2022 på grund av att marken är förorenad och som gör att platsen bedöms inte vara lämplig att fortsätta användas till att ha en hundrastgård på så har staddserviceförvaltningen letat efter en ny plats. Förvaltningen har sett ut en ny plats, vilket är en igenväxt fotbollsplan belägen på Petterssons äng i Safjällets friluftsområde. Platsen kommer behöva återställas samt vägen dit är i behov av att rustas upp. Den nya hundrastgården finns med i åtgärdsprogrammet för parkupprustningar och aktivitetsplatser och väntas vara klar 2027. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 18 februari 2026, § 38 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ekonomi Hundrastgården beräknas kosta omkring 300 000 kronor (tkr) och ryms inom förvaltningens reinvesteringsbudget för parker och lekplatser. Den årliga driftkostnaden beräknas vara 15 tkr. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 22 april 2026. Motion (C) - Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt daterad 18 februari 2026. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Expedieras till Kommunstyrelsen Elin Rosenberg Elebring Mikael Ahlgren Förvaltningschef Verksamhetschef för Stadsunderhåll Mölndal 2026-02-18 Motion till Kommunfullmäktige: Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt Krokslätt står inför en omfattande förtätning med nya bostäder och verksamhetslokaler (exempelvis genom detaljplanen Mullvaden 1). Denna utveckling kommer att minska de kvarvarande grönytor som finns mellan bebyggelsen. Sedan januari 2022 saknar Krokslätt en fungerande hundrastgård då anläggningen vid Soltorpsgatan stängdes på grund av markföroreningar. Att denna funktion togs bort utan att ersättas innebär att kommunen i praktiken drog in en befintlig service för invånarna. Detta skapade ett stort tomrum i stadsdelens infrastruktur och det var en direkt försämring av livskvaliteten för hundar och hundägare i området. Stadsdelen saknar idag ett faktiskt anlagt parkområde; invånarna är istället hänvisade till Safjället naturreservat. I Safjället råder det strikt koppeltvång hela året vilket innebär att det inte fungerar som en yta för hundars behov av att röra sig fritt. Det har gått alldeles för lång tid sedan stängningen och sanering av den tidigare hundrastgården blir alltmer osannolik. Nu krävs det ett nytt angreppssätt och högre prioritet för att lösa denna fråga. I en tätbebyggd stadsdel utan formella parker är dedikerade ytor som hundrastgårdar avgörande för att organisera stadsrummet och undvika intressekonflikter på de få kvarvarande grönytorna. Enligt djurskyddslagen ska hundar ges möjlighet till naturligt beteende, inklusive lös gång. Utan en inhägnad yta tvingas hundägare antingen bryta mot koppeltvånget i naturreservatet eller neka sina djur deras nödvändiga behov. För äldre invånare, barnfamiljer och ungdomar som saknar bil är avståndet till angränsande hundrastgårdar i kommunen för långt. En lokal lösning är en förutsättning för att även bilfria hushåll ska ha tillgång till stadens service. En hundrastgård fungerar som en viktig social mötesplats som främjar vardagsmotion och motverkar ofrivillig ensamhet. Med anledning av ovanstående yrkar jag: • Att uppdra åt förvaltningen att skyndsamt identifiera och föreslå en ny lämplig plats för en hundrastgård i Krokslätt. • Att utformningen av den framtida rastgården ska inkludera belysning och god tillgänglighet för att stödja den sociala dimensionen och öka tryggheten i området. Maria Martini Centerpartiet Mölndal

§ 68 Diarienummer 00579/2025 Svar på motion (MP) - Avsluta Mölndals stads representation i Åby Travsällskaps styrelse Beslut Ärendet lämnas utan eget förslag till beslut. Sammanfattning My Högfeldt (MP) och Staffan Bjerrhede (MP) yrkar i en motion att Mölndals stad, från och med nästa mandatperiod, inte längre utser representanter till styrelsen i Åby Travsällskap. Stadsledningsförvaltningen har undersökt representationen och dess bakgrund och kan inte finna några skäl att staden ska ha representation i en idrottsförening vars syfte är att verka för travsporten. Förvaltningen föreslår därför att motionen bifalles. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningen tjänsteskrivelse daterad 23 februari 2026. Protokollsutdrag KF 2025-09-17, § 147. Motion (MP) - Avsluta Mölndals stads representation i Åby travsällskaps styrelse, daterad 3 september 2025. Förslag under sammanträdet Stefan Gustafsson (S), Merjem Maslo (M), Kristina Körnung (M), Elin Andersson (L) och Eric Nilsson (C) föreslår att ärendet lämnas utan förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om Stefan Gustafssons (S), Merjem Maslos (M), Kristina Körnungs (S), Elin Anderssons (L) och Eric Nilssons (C) förslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Åby travsällskap, stadsledningsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-02-23 Dnr KS 00579/2025 Stefan Ekenberg Utredare Kommunstyrelsen Motion (MP) - Avsluta Mölndals stads representation i Åby Travsällskaps styrelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen bifaller motionen. Kommunfullmäktige bifaller motionen. Sammanfattning My Högfelt (MP) och Staffan Bjerrhede (MP) yrkar i en motion att Mölndals stad, från och med nästa mandatperiod, inte längre utser representanter till styrelsen i Åby Travsällskap. Stadsledningsförvaltningen har undersökt representationen och dess bakgrund och kan inte finna några skäl att staden ska ha representation i en idrottsförening vars syfte är att verka för travsporten. Förvaltningen föreslår därför att motionen bifalles. Bakgrund Åbyfältets trav- och galoppbana invigdes 28 juni 1936. Det nybildade AB Åbyfältet arrenderade mark av Mölndal stad för banan där Västsvenska trav- och galoppsällskapet stod som arrangör av tävlingar. 1945 delades sällskapet i ett för galopp och ett för trav och 1980 ombildades Västsvenska travsällskapet till nuvarande Åby travsällskap. Bolaget arrenderade i början mark för travbanan och publikanläggningar av kommunen. 1936 tecknades ett arrendeavtal mellan AB Åbyfältet och staden där ca 164 000 m2 utarrenderades till bolaget. De första 10 åren betalades arrendet, enligt avtal undertecknat 15 juni 1936, i form av 500 preferensaktier i bolaget. 1963 köpte staden 1713 av 2500 så kallade stamaktier. Det tillsammans med 500 preferensaktier gjorde staden till majoritetsägare av bolaget. Syftet var att öka stadens inflytande på dåtida och framtida nyttjanden av bolagets ägda mark. Bland annat innebar det möjlighet att planera en större idrottsanläggning på Åbyfältet. Mellan 1967 och 1979 förvärvade staden ytterligare andelar varje år. 1979 ägde staden 2641 av de 3000 stam- och preferensaktierna i bolaget dvs. 88 procent. 1980 tecknade bolaget och kommunen ett bytesavtal där kommen erhöll 43 400 m2 i västra delen av området vars syfte, enligt ny stadsplanen (detaljplan 14-MÖL-7481), var småindustri. Samtidigt erhöll bolaget lika stor del av marken i nordöst som enligt stadsplanen utgjorde mark för hästsport. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Därmed upphörde det tidigare arrendeavtalet som upprättats 1968. Dock behölls arrendeavtal från 1936 gällande 91 000 m2 i öst. Kommunfullmäktige beslutade den 29 april 1981 § 113 att sälja stadens aktier i AB Åbyfältet och kommunens mark i området till Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG). Det innebar att samtliga 2641 aktier (500 stamaktier preferensaktier och 2141 stamaktier) såldes till ATG. Enligt samma avtal överlät kommunen till ATG sitt markinnehav i området dvs 103 513 m2 (stadsägorna nr. 6540 och 6657). I samband med försäljningen 1981 skriver Fastighetskontoret i sin tjänsteskrivelse att den kommunala insynen och kontakten med anläggningen och verksamheten har säkrats genom att kommunen får rätt att tillsätta en ordinarie ledamot och en suppleant i sällskapets styrelse. Sedan dess har staden haft representation i sällskapets styrelse, som först valdes av kommunstyrelsen varje år och sedan varje mandatperiod. Ekonomi Motionens yrkande har inga ekonomiska konsekvenser. Bedömning Åby travsällskap är en ideell förening, som är ansluten till Svensk Travsport, som är huvudorganisationen för svensk travsport. Föreningen har sitt säte i Mölndal. Enligt Åby travsällskaps stadgar framgår det att Mölndal stad äger rätt att utse en ledamot och en suppleant till styrelsen. Dessa utses inte som övriga ledamöter av föreningsstämman utan av kommunen själv. Dessa ledamöter undantas från stadgarnas krav på medlemskap i sällskapet (Stadgar Åby travsällskap 2022). På övriga medlemmar ställs krav att vederbörande har intresse för travsporten och kan förväntas verka för föreningens syften. Åby travsällskaps syfte är att: - att anordna travtävlingar - att verka för att intresset för travsporten inom regionen stärks vad gäller såväl publikt - engagemang som avel, uppfödning och aktivt ägande av travhästar - att säkerställa och utveckla travsportens breddförankring, ungdomsverksamhet och utbildningsverksamhet - att verka för en stabil ekonomisk tillväxt genom att främja en god utveckling av totalisatorspelet inom regionen - att långsiktigt och affärsmässigt verka för att kompletterande verksamheter, som stödjer kärnverksamheten, utvecklas. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Sällskapets styrelsens uppgifter är att bland annat ansvara för tävlingsverksamheten och förvalta föreningens medel och egendom. Idag är Bernt A Runberg (S) ledamot och Margareta Krakowski (L) suppleant. Mölndals stads representation i Travsällskapet är ett arv från att tidigare varit aktiemajoritetsägare i bolaget AB Åbyfältet. Idag är syftet med stadens representation mer oklar. Travsällskapet menar att det är viktigt med en ömsesidig dialog och förståelse. Det är dock inget som inte skulle kunna ordnas med sedvanlig dialog. En annan möjlighet för sällskapet är att Åby travsällskaps föreningsstämma utser representanter, som är politiker med politiska uppdrag, men att de då inte formellt representerar staden. Mölndal har inte representation i någon annan idrottsförenings styrelse. Stadsledningsförvaltningen har inte funnit något skäl för staden att ha representation i en idrottsförening vars syfte är att verka för travsport. Förvaltningen föreslår därför att motionen bifalles. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse stadsledningsförvaltningen daterad den 23 februari 2026. Kommunfullmäktige sammanträdesprotokoll daterad den 17 september 2025

§ 82 Diarienummer 00325/2025 Uppdrag: Utveckla ett reviderat appendix till Avfallsplan Beslut Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att utveckla ett reviderat appendix till Avfallsplan avslutat. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 22 oktober 2025, § 261 att ge tekniska nämnden i uppdrag att utveckla ett reviderat appendix till Avfallsplan med tydlig beskrivning av stadens rådighet, aktiviteter med störst effekt i förhållande till insats samt kopplingar till målsättningar i Ramverk ekologisk hållbarhet. Appendixet tydliggör kommunens rådighet och prioriterar de åtgärder som bedöms ge störst effekt. Störst rådighet finns inom den egna organisationen, där exempelvis upphandling och återbruk kan styras direkt och ge betydande klimat- och kostnadseffekter. Rådigheten är mer begränsad gällande hushållens avfall, där påverkan främst sker genom information, infrastruktur och ekonomiska incitament. Kommunen har samtidigt god rådighet över insamlingssystem, vilket möjliggör åtgärder som underlättar återbruk. Aktiviteterna kopplade mot kommunens egna verksamheter inom förebyggande och återanvändning innebär över lag stor förväntad effekt medan påverkan mot invånare generellt bedöms ha medelgod effekt. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 6 maj 2026. Appendix: Avfallsplan Göteborgsregionen minskar avfallet daterad 6 maj 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-05-06 Diarienummer TEN «Databas» 00325/2025 Andreas Svendsen Hållbarhetsstrateg Tekniska nämnden Uppdrag: Utveckla ett reviderat appendix till Avfallsplan Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att utveckla ett reviderat appendix till Avfallsplan avslutat. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 22 oktober 2025, § 261 att ge tekniska nämnden i uppdrag att utveckla ett reviderat appendix till Avfallsplan med tydlig beskrivning av stadens rådighet, aktiviteter med störst effekt i förhållande till insats samt kopplingar till målsättningar i Ramverk ekologisk hållbarhet. Appendixet tydliggör kommunens rådighet och prioriterar de åtgärder som bedöms ge störst effekt. Störst rådighet finns inom den egna organisationen, där exempelvis upphandling och återbruk kan styras direkt och ge betydande klimat- och kostnadseffekter. Rådigheten är mer begränsad gällande hushållens avfall, där påverkan främst sker genom information, infrastruktur och ekonomiska incitament. Kommunen har samtidigt god rådighet över insamlingssystem, vilket möjliggör åtgärder som underlättar återbruk. Aktiviteterna kopplade mot kommunens egna verksamheter inom förebyggande och återanvändning innebär över lag stor förväntad effekt medan påverkan mot invånare generellt bedöms ha medelgod effekt. Bakgrund Kommunstyrelsen godkände den 4 december 2024, § 270 återrapporteringen av uppdraget om tydligare styrning för bättre effekt på miljö- och klimatområdet. Kommunstyrelsen beslutade också att ge den biträdande stadsdirektören i uppdrag att samordna arbetet med att revidera och anpassa följande styrdokument: Naturvårdsplan, Grönplan, Avfallsplan, Energiplan och Mobilitetsplan. Syftet var att styrdokumenten ska gå i linje med den föreslagna strukturen för det ekologiska ramverket. Arbetet har utmynnat i fem så kallade appendix till de aktuella styrdokumenten där de beskriver hur varje styrdokument bidrar till de två övergripande miljömålen; klimatmål och biologisk mångfald. Tonvikten ligger i första hand på direkta samband med fokus på planens effekter och på interna faktorer som kommunen har rådighet över. Appendixen gäller för nu gällande styrdokument med undantag för Naturvårdsstrategin som är under beredning. Vid revidering av styrdokumenten ska också appendixen revideras. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Bedömning Den regionala avfallsplanen ”Göteborgsregionen minskar avfallet” utgör ett strategiskt styrdokument med tydlig förankring i både nationella miljömål och Europeiska unionens avfallshierarki. Planens inriktning att förebygga avfall, öka återanvändning och främja cirkulär ekonomi ligger i linje med gällande lagstiftning och politiska styrdokument på såväl EU som nationell nivå. ”Appendix: Avfallsplan Göteborgsregionen minskar avfallet” belyser de delar där Mölndals stad har rådighet samt aktiviteter där effekten bedöms störst i förhållande till insatser vilket även konkret kopplas till ramverket för ekologisk hållbarhet och delen kring minskad klimatpåverkan. Ur ett juridiskt perspektiv innebär den utveckling som sker inom EU att ansvaret för avfall i ökande grad flyttas från kommunal hantering till producenter och marknad, genom krav på produktdesign, livslängd och återanvändbarhet. Samtidigt kvarstår kommunens ansvar för att hantera avfall och informera invånare om avfallsförebyggande åtgärder. Det innebär även att kommunen behöver anpassa sina arbetssätt till förändrade regelverk, till exempel genom att integrera cirkulära krav i upphandlingar. Kostnaderna för traditionell avfallshantering förväntas öka över tid, till följd av skärpta miljökrav, teknikutveckling och förändrad lagstiftning. Ett ökat fokus på avfallsförebyggande åtgärder och återbruk innebär inte bara att det är miljömässigt motiverat utan även ekonomiskt nödvändigt. Genom att minska avfallsmängder och förlänga livslängden på produkter kan kommunen på sikt reducera både avfalls- och inköpskostnader. Kommunen har betydande rådighet inom den egna organisationen. Genom strategisk upphandling kan det ställas krav som påverkar hela produktens livscykel, från design till återtag. Detta bedöms ge stor effekt, då offentlig sektor är en stor aktör på marknaden. Vidare har kommunen goda möjligheter att utveckla interna system för återbruk. Bedömningen är att sådana åtgärder kan ge klimatnytta genom minskade utsläpp kopplade till nyproduktion, samt ekonomiska besparingar. När det gäller hushållens avfall är kommunens direkta rådighet mer begränsad. Det finns effektiva styrmedel i form av information, tillgänglig infrastruktur för delningsekonomi och ökat återbruk och ekonomiska incitament genom aktiv styrning av renhållningstaxan. Bedömningen är att dessa åtgärder sammantaget kan ge en medelhög effekt över tid. Avseende återbruk utanför den egna organisationen har kommunen relativt god rådighet över insamlingssystem. Genom att göra det enkelt för invånare att lämna produkter till återanvändning, exempelvis via fastighetsnära insamling och tydlig information, kan beteendeförändringar främjas. Förvaltningen bedömer att detta område har potential att ge medel till stor Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) effekt, särskilt på längre sikt när nya system blivit etablerade och mer kända av samhället. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 6 maj 2026. Appendix: Avfallsplan Göteborgsregionen minskar avfallet daterad 6 maj 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen Elin Rosenberg Elebring Bengt Hillemyr Förvaltningschef Enhetschef för Planering 2026-05-06 Appendix: Avfallsplan Göteborgsregionen minskar avfallet Den regionala avfallsplanen, Göteborgsregionen minskar avfallet, är ett strategiskt dokument som tagits fram av Göteborgsregionen i samarbete med medlemskommunerna. Planen syftar framför allt till att minska avfallsmängderna, öka återanvändningen och bidra till en mer cirkulär ekonomi. Den utgår från både nationella miljömål och EU:s avfallshierarki, där förebyggande av avfall är högst prioriterat följt av återbruk och därefter materialåtervinning och slutligen energiåtervinning och deponering. Avfallsplanen har som basår 2020 men med bakgrund i pandemin räknas avfallets startvärden baserat på 2019 års siffror. Den regionala avfallsplanen i Göteborgsregionen och målen från Europeiska unionen (EU) hänger nära samman genom deras gemensamma fokus på att skapa en cirkulär ekonomi. EU:s övergripande vision är att resurser ska användas så länge som möjligt, där avfall förebyggs och material hålls kvar i kretsloppet. Den regionala avfallsplanen omsätter denna vision till konkreta åtgärder på lokal nivå. 2030 ska målen vara uppnådda. Statistik och offentliga rapporter visar på att kostnaderna för avfallshantering fortsätter att öka betydligt mer än allmän prisutveckling (KPI). Kommunerna och branschen planerar för ny teknik, fler styrmedel för återanvändning och materialåtervinning, högre miljökrav och förändrade lagkrav vilket sannolikt innebär fortsatt dyrare avfallstaxa framöver. Det innebär att konventionell avfallshantering med fokus på energiåtervinning och i bästa fall materialåtervinning blir allt dyrare framöver för samhället, kommunen och dess invånare. Avfallsplanens koppling till ramverk för ekologisk hållbarhet Ramverket för ekologisk hållbarhet identifierar konsumtion som en sektor med stor klimatpåverkan med avseende på utsläpp av växthusgaser. En stor del av en produkts miljöbelastning, både lokalt, regionalt, nationellt och globalt, sker vid utvinning av råvaror, vid tillverkning av produkter samt vid transporter. Enligt Besöksadress: Stadshuset, Göteborgsvägen 11–17 Postadress: Mölndals stad, 431 82 Mölndal Telefon: 031-315 10 00 E-post: kontakt@molndal.se Göteborgs Stads miljöspendanalys 2025 har byggnader, facility management (inkluderar bl.a. möbler och inredning), väg och mark störst klimatpåverkan, men även livsmedel och omsättningsvaror bidrar betydligt. Mot denna bakgrund blir förebyggande av avfall en avgörande strategi för att minska klimatpåverkan. Genom att minska mängden avfall redan innan det uppstår – exempelvis genom bevarande, delning och återbruk kan resursanvändningen effektiviseras och klimatpåverkan reduceras. I avfallsplanen är det just förebyggande åtgärder och återbruk som bedöms ha störst effekt på koldioxidutsläppen. Materialåtervinning är visserligen också viktig, men eftersom den redan är väl etablerad genom producentansvar och ytterligare stärks av kommande lagkrav på fastighetsnära insamling av förpackningar, ligger fokus främst på att minska avfallet vid källan och förlänga produkters livslängd. En effektiv klimatomställning handlar därför inte bara om hur avfall hanteras, utan i hög grad om hur konsumtion kan minska och resurser användas mer cirkulärt från början. Kommunens rådighet internt avfallsförebyggande Avfallsplanens mål: Avfall från kommunens verksamheter ska minska med 40 procent per heltidsanställd För att bidra till en cirkulär framtid i enlighet med EU:s mål och avfallsplanen kan kommunen ta fram och arbeta strukturerat inom sin egen organisation och integrera frågorna stadens ordinarie verksamheter. Regeringen har tydligt indikerat att offentlig upphandling spelar en viktig roll i omställningen till cirkulär ekonomi. Det tydliggörs i den nationella upphandlingsstrategin men även via EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Rådighet Kommunen har en stor möjlighet att driva omställningen till cirkulär ekonomi genom att ställa krav i sina upphandlingar. Genom att använda upphandling strategiskt kan kommunen påverka både produktdesign, användning, återanvändning och återtag, i linje med riktlinjer från bl.a. Upphandlingsmyndigheten och Adda. 2 av 5 Förväntad effekt Stor effekt. Genom att använda Upphandlingsmyndighetens material för cirkulär ekonomi kan kommunen inte bara förbättra miljö- och ekonomisk prestanda utan också påverka hela marknaden i en mer cirkulär riktning. Effekterna syns både i minskad klimatpåverkan samt i bättre ekonomi över tid med bakgrund i den stora volym det offentliga köper in varje verksamhetsår. Kommunens rådighet internt återanvändning/återbruk Avfallsplanens mål: Det ska finnas förutsättningar för kommunens verksamheter att återanvända produkter Återanvändning/återbruk (att använda produkter och material igen istället för att köpa nytt) ger tydliga effekter både på minskad klimatpåverkan och ekonomi för kommuner. Detta gäller särskilt inom områden så som möbler, byggnation och inredning som tidigare påtalats. Detta stöds av vägledningar från Naturvårdsverket och Upphandlingsmyndigheten, som lyfter återbruk som en av de mest effektiva åtgärderna för minskad klimatpåverkan (CO2). För att en kommun ska kunna arbeta strukturerat och i stor skala med återbruk av möbler, inredning och byggprodukter krävs ett långsiktigt och systematiskt angreppssätt där återbruk integreras i hela organisationen. För att få systemet att fungera krävs också en väl fungerande organisation kring logistik, lagring och ansvarsfördelning. Uppföljning är en annan viktig del, där kommunen mäter både klimatnytta i form av minskade CO2-utsläpp och ekonomiska effekter, exempelvis genom minskade inköps- och avfallskostnader. Genom detta arbetssätt kan kommunen uppnå betydande effekter. Klimatpåverkan minskar eftersom behovet av nyproduktion reduceras, vilket är den största källan till utsläpp. Rådighet Kommunen har stor rådighet att återbruka produkter internt men även externt inom framför allt byggnation, möbler och inredning, eftersom den själv äger och ansvarar för många resurser i sina verksamheter. Kommunen kan själva besluta vilka produkter som ska återanvändas, hur de ska hanteras och vilka system som behövs för att underlätta återbruk. Detta omfattar exempelvis möbler från skolor och kontor, byggmaterial från renoveringar och inredning från offentliga lokaler. Många kommuner i Mölndals närhet men även längre bort har därför skapat återbrukshubbar eller centrala lager, där produkter samlas, inventeras och görs 3 av 5 tillgängliga för återanvändning inom olika förvaltningar. Förväntad effekt Stor effekt genom att bygga en struktur där både förutsättningar för återbruk finns samt att verksamheten efterlever inköp av återbruk av bland annat byggprodukter, möbler och inredning, minskar kommunen både klimatpåverkan och kostnader i kommunal verksamhet. Ekonomiskt ger återbruk lägre inköpskostnader, och minskade avfallskostnader och ökad grad av cirkuläritet i samhället. Kommunens rådighet externt avfallsförebyggande Avfallsplanens mål: Avfall från hushåll ska minska med 30 procent per invånare Delningsekonomi är en central del av cirkulär ekonomi eftersom den gör att produkter används flera gånger i stället för att konsumtionen alltid leder till nyproduktion och avfall. Genom att dela, låna eller hyra kan produkter utnyttjas mer effektivt, vilket minskar avfallet, sparar pengar och minskar klimatpåverkan. Rådighet Kommunens rådighet över hushållens uppkomst av avfall är begränsad och kommunen kan inte direkt styra hur mycket avfall varje hushåll genererar. Däremot finns verktyg som kan påverka beteendet, bland annat via information, insamlingssystem, miljöstyrande avgiftsstrukturer och tillgång till tjänster för delningsekonomi och återbruk. Lagkravet om att ge hushållen information om avfallsförebyggande och förberedelse för återanvändning kan göra att fler blir medvetna om sina vanor och faktiskt nyttjar delningsekonomiska tjänster i allt högre grad. Förväntad effekt Medel-effekt med anledning av att infrastrukturen ska vara välplanerad, nå många hushåll och vara integrerad med andra hållbarhetsinsatser. Tillhörande informationsinsatser med bakgrund i material från naturvårdsverket skapar över tid en större andel väl utbildade invånare där konsumentmakten och kravställning på näringslivet och produkter ökar till förmån för smartare produkter med ökad hållbarhet och i kombination med ökad tjänstesektor och större andel delningsekonomi ger förutsättningar för att minska avfallsmängderna. 4 av 5 Kommunens rådighet externt återanvändning/återbruk Avfallsplanens mål: Minst 20 procent av det grovavfall som kommunen samlar in ska förberedas för återanvändning Avfallsplanens mål: Alla invånare ska ha fastighetsnära möjligheter att lämna produkter till återanvändning Rådighet Kommunens rådighet över invånares beteende kring återbruk och sortering på våra anläggningar är god, kommunen bestämmer enligt lag alltid behandlingsform på avfallet. Förvaltningen kan påverka beteendet och utförandet genom närvarande personal, information, fastighetsnära insamling, tillgång till återbruk med lättförståeliga och tydliga insamlingsanvisningar samt ekonomiska incitament enligt principen om att förorenaren får betala. Lagkravet om att informera invånarna ökar sannolikheten att fler deltar i återbruk och sortering. Förväntad effekt Medel till stor effekt med anledning av att infrastrukturen är ny och det tar tid att etablera och få allmän kännedom om tjänsten med där tillhörande nytt beteende, men även att förvaltningen utför hämtningen fastighetsnära att en potentiellt stor ström av material inkommer denna väg. Är det lätt att göra rätt tenderar folk att göra enligt det önskade beteendet. Infrastrukturens enkelhet och personalens närvarande skapar således möjligheter för invånarna att göra mer rätt när det kommer till att öka återbruket. 5 av 5 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 87 Diarienummer 00557/2025 Delrapportering av implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess Beslut Lokalstrategiska utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner samhällsbyggnadsförvaltningens delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess. Sammanfattning För att få en förståelse för vilka lokaler som en kommun behöver säkerställa krävs en lokal- försörjningsprocess. Den ska beskriva arbetet från uttryckt behov till färdigställd och an- passad lokal för kommunala verksamheter. De aktiviteter som anges i Plan för implementering av lokalförsörjningsprocessen har genom- förts, såsom bland annat godkännande av lokalbehovsplaner i samtliga lokalintensiva nämnder och genomförda lokalbehovsmöten. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 augusti 2026. Plan för implementering av lokalförsörjningsprocessen med bilaga. Lokalförsörjningsprocessen kommunikation. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, samtliga nämnder utom valnämnden, krisledningsnämnden och överförmyndarnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-08-10 Dnr KS 00557/2025 Helene Borefjord Lokalstrateg Kommunstyrelsen Delrapportering av implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner samhällsbyggnadsförvaltningens delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess. Sammanfattning För att få en förståelse för vilka lokaler som en kommun behöver säkerställa krävs en lokalförsörjningsprocess. Den ska beskriva arbetet från uttryckt behov till färdigställd och anpassad lokal för kommunala verksamheter. De aktiviteter som anges i Plan för implementering av lokalförsörjningsprocessen har genomförts, såsom bland annat godkännande av lokalbehovsplaner i samtliga lokalintensiva nämnder och genomförda lokalbehovsmöten. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 29 januari 2025, § 19 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att revidera lokalförsörjningsprocessen. Kommunstyrelsen beslutade den 24 september 2025, § 223 att anta Riktlinjer för lokalförsörjning att gälla för samtliga nämnder i Mölndals stad, utom valnämnden, krisledningsnämnden och överförmyndarnämnden. Kommunstyrelsen uppdrog till samhällsbyggnadsförvaltningen att leda arbetet med att ta fram en implementeringsplan där stadens lokalförsörjningsprocess etableras i stadens alla förvaltningar enligt beslutade riktlinjer för lokalförsörjning. Respektive förvaltning ansvarar för implementering i sin egen organisation. Målsättningen med planen är att processen ska vara införd på samtliga förvaltningar senast december 2026. Kommunstyrelsen godkände den 22 oktober 2025, § 276 Plan för implementering av lokalförsörjningsprocessen och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess utifrån bifogad tidsplan. I denna tjänsteskrivelse återkommer samhällsbyggnadsförvaltningen till kommunstyrelsen med statusrapportering av implementeringen av lokalförsörjningsprocessen i enlighet med Plan för implementering. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Ekonomi Reviderad lokalförsörjningsprocess innebär en bättre ekonomistyrning över tid. Samhällsbyggnadsförvaltningen, och även övriga förvaltningar, kommer att behöva avsätta tid och resurser i att genomföra de förbättringsförslag som lyfts fram i samband med arbetet med revidering av lokalförsörjningsprocessen. Denna insats kan påverka det löpande arbetet och kräva prioriteringar gentemot andra arbetsuppgifter. Tidsplan Tidsplan för arbetet med implementering av lokalförsörjningsprocessen: Kvartal 3 2026 - Delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess till kommunstyrelsen. Kvartal 4 2026 - Rapportering från förvaltningarna att nämnderna har tagit beslut att lokalförsörjningsprocessen är införd. Kvartal 1 2027 - Slutrapportering till kommunstyrelsen. - Kommunstyrelsens beslut att Plan för implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess är genomförd. Statusrapportering Samtliga lokalintensiva nämnder har antagit lokalbehovsplaner. Samtliga lokalintensiva förvaltningar har genomfört lokalbehovsmöten med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har bokat årets andra möte för lokalförsörjningsgruppen bestående av planeringsledare från de lokalintensiva förvaltningarna enligt Riktlinjer för lokalförsörjning. Mötet äger rum i september. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört en uppdatering av lokalförsörjningsprocessen. Uppdateringen omfattar bland annat förtydliganden av vissa processteg samt ett mindre antal ändringar i terminologi. Syftet är att skapa ökad tydlighet i processen. Innebörden av processen har inte förändrats, utan uppdateringen avser enbart förtydliganden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningen tjänsteskrivelse daterad 10 augusti 2026. Plan för implementering av lokalförsörjningsprocessen med bilaga Lokalförsörjningsprocessen kommunikation. Expedieras till Samtliga nämnder utom valnämnden, krisledningsnämnden och överförmyndarnämnden. Viktoria Fagerlund Maria Lundin Förvaltningschef Enhetschef 2025-09-24 Plan för implementering av lokalförsörjningsprocessen Besöksadress: Stadshuset, Göteborgsvägen 11–17 Postadress: Mölndals stad, 431 82 Mölndal Telefon: 031-315 10 00 E-post: kontakt@molndal.se Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................... 3 2. Tidsplan ............................................................................................................ 3 3. Aktiviteter ......................................................................................................... 4 4. Risker ................................................................................................................ 7 5. Uppföljning ....................................................................................................... 7 Bilaga ........................................................................................................................ 8 Bilaga 1 Lokalförsörjningsprocessen kommunikation ......................................... 8 2 av 8 1. Inledning För att få en förståelse för vilka lokaler som en kommun behöver säkerställa krävs en lokalförsörjningsprocess. Den ska beskriva från uttryckt behov till färdigställd och anpassad lokal för kommunala verksamheter. Detta dokument beskriver implementeringen av lokalförsörjningsprocessen. Alla förvaltningar som är behov av lokaler är berörda av denna process. Tillhörande Riktlinjer för lokalförsörjning ska beslutas av kommunstyrelsen. Definition av begrepp som används i denna plan: • Implementering: implementeringsplanen beskriver arbetet med att implementera lokalförsörjningsprocessen i sin helhet i Mölndals stad. • Införande: införandet sker i förvaltningarna. Införandeplanen är en del av implementeringen. Införandeplanen beskriver framtagande av rutinbeskrivningar, såsom insamling och framtagande av behov och även roll- och arbetsbeskrivningar samt organisatoriska förändringar som sker i förvaltningarna. 2. Tidsplan Tidsplan för arbetet med lokalförsörjningsprocessen från beslut till implementering: Kvartal 3 2025 - Kommunstyrelsens beslut om att godkänna Riktlinjer för lokalförsörjning. Riktlinjerna styr den lokalförsörjningsprocess som förvaltningarna ska arbeta efter. Kvartal 4 2025 - Kommunstyrelsens beslut att godkänna Plan för implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess. Kvartal 1 2026 - Rapportering från förvaltningarna att införandeplanen är beslutad i respektive nämnd. - Delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess till kommunstyrelsen. 3 av 8 Kvartal 2 2026 - Delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess till kommunstyrelsen. Kvartal 3 2026 - Delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess till kommunstyrelsen. Kvartal 4 2026 - Rapportering från förvaltningarna att nämnderna har tagit beslut att lokalförsörjningsprocessen är införd. Kvartal 1 2027 - Slutrapportering till kommunstyrelsen. - Kommunstyrelsens beslut att Plan för implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess är genomförd. 3. Aktiviteter Tid Aktivitet Syfte Ansvarig 2025 Maj Möte med Genomgång av Verksamhetsutvecklare Mölndalsbostäder lokalförsörjningsproces samhällsbyggnads- sen. förvaltningen Augusti Deltagande på Presentera arbetet med Verksamhetsutvecklare stadsdirektörens riktlinjer och samhällsbyggnads- ledningsgrupp lokalförsörjningsproces förvaltningen sen. Möte med Förklara syftet med Verksamhetsutvecklare förvaltningschefer och lokalbehovsplanen samhällsbyggnads- planeringsledare samt vikten av rollen förvaltningen planeringsledare. Oktober Deltagande på Gå igenom processen Verksamhetsutvecklare avdelningsmöte och dess steg så roller samhällsbyggnads- fastighetsavdelningen och aktiviteter blir förvaltningen tydliga. 4 av 8 Tid Aktivitet Syfte Ansvarig Deltagande på Gå igenom processen Verksamhetsutvecklare enhetsmöten och dess steg så roller samhällsbyggnads- fastighetsavdelningen och aktiviteter blir förvaltningen tydliga. LSU presidiedialoger Förklara syftet med Avdelningschef lokalbehovsplanen fastighetsavdelningen samt vikten av rollen planeringsledare. November Möte med Gå igenom processen Verksamhetsutvecklare lokalförsörjnings- och dess steg så roller samhällsbyggnads- och aktiviteter blir gruppen förvaltningen tydliga för planeringsledare. Informera om och påbörja arbetet med införandeplanerna i förvaltningarna. 2026 Mars Beslut i nämnder Rapportering av Planeringsledare färdigställda införandeplaner från förvaltningarna. Sammanträde Delrapportering av Verksamhetsutvecklare kommunstyrelsen arbetet med samhällsbyggnads- implementering och förvaltningen uppföljning av reviderad lokalförsörjnings- process. Maj Lokalbehovsmöte Följa upp införande av Planeringsledare lokalförsörjnings- processen i förvaltningarna i form av, i behövande nämnd, beslutade lokalbehovsplaner. 5 av 8 Tid Aktivitet Syfte Ansvarig Maj Sammanträde Delrapportering av Verksamhetsutvecklare kommunstyrelsen arbetet med samhällsbyggnads- implementering och förvaltningen uppföljning av reviderad lokalförsörjnings- process. September Möte med Följa upp arbetet med Verksamhetsutvecklare lokalförsörjnings- införandet av samhällsbyggnads- processen i gruppen förvaltningen förvaltningarna. Sammanträde Delrapportering av Verksamhetsutvecklare kommunstyrelsen arbetet med samhällsbyggnads- implementering och förvaltningen uppföljning av reviderad lokalförsörjnings- process. December Beslut i nämnder Uppföljning av Planeringsledare införandet av lokalförsörjnings- processen i förvaltningar. 2027 Januari Sammanträde Slutrapportering. Verksamhetsutvecklare kommunstyrelsen samhällsbyggnads- förvaltningen 6 av 8 4. Risker Risk Åtgärd Svårt att ta till sig detta delvis nya arbetssätt. Grundlig genomgång av hela processen och dess beroenden i olika forum samt uppföljande möten. Då rollerna tydliggörs ställer det också högre Tidigt involvera och tydliggöra för berörda krav på respektive roll att ta ansvar för sitt vilken roll de har i processen. område. Hitta mötestider då alla kan närvara. Boka möten så tidigt som möjligt samt ge personer möjlighet till uppföljande möten vid behov. Krävande för en organisation att Verksamhetsutvecklaren på implementera nya arbetssätt. samhällsbyggnadsförvaltningen är kvar till årsskiftet 2025/2026 för att leda första fasen av implementeringen. Förändringsarbete av denna omfattning tar För att säkerställa en långsiktigt hållbar tid. implementering planeras införandet att ske stegvis, vilket ger utrymme för anpassning, förankring och successiv utveckling via dialog. Förvaltningarna saknar tid och resurser för Samhällsbyggnadsförvaltningen leder att införa det nya arbetssättet. arbetet med att hjälpa förvaltningarna att ta fram en införandeplan och följer därefter upp att lokalförsörjningsprocessen blir införd i respektive förvaltning. 5. Uppföljning Arbetet med implementering av lokalförsörjningsprocessen följs upp av kommunstyrelsen enligt tidplan ovan. 7 av 8 Bilaga Bilaga 1 Lokalförsörjningsprocessen kommunikation 8 av 8 Lokalförsörjningsprocessen Bakgrund Lokalförsörjningsprocessen handlar om att se över och tillgodose behov av lokaler. I Mölndals stad har processen varit otydlig vilket har gjort det svårt för förvaltningarna att veta hur deras lokalbehov ska hanteras och samhällsbyggnadsförvaltningen har haft svårt att kommunicera sitt arbete med inkomna lokalbehov. Dessutom har staden fått anmärkningar i revisionen som behöver hanteras. Revisionen har granskat processen vid två tillfällen, 2021 och 2023. Vid första tillfället tog de upp sex punkter som behövde förbättras och dessa punkter kvarstod även vid det andra tillfället. Under det senaste året har vi sett över processen i syfte att göra den mer tydlig och anpassad till organisationen, så att våra verksamheter ska få de lokaler de behöver. Kommunstyrelsen beslutade i september 2025 att anta Riktlinjer för lokalförsörjningoch nu kan vi börja implementera den nya processen. Denna plan visar hur vi ska kommunicera den nya processen. Syfte med kommunikationen • Skapa förståelse och acceptans om processen hos berörda chefer och medarbetare, och få dem att arbeta på det nya sättet. Tidplan Under våren 2025 var rapportenFörslag till revidering av lokalförsörjningsprocessen på remiss hos nämnderna. Under våren och hösten 2025 förankras det nya arbetssättet. Ett beslut gällande riktlinjer togs i kommunstyrelsen i september 2025. Ett beslut gällande implementering kommer att tas i kommunstyrelsen under hösten 2025. Målgrupper Medarbetare med ansvar för Chefer Övriga medarbetare lokalbehov • Den här funktionen har olika titlar på • Chefer på alla nivåer behöver vara • Behöver veta hur och till vem de olika förvaltningar, t.ex. lokalstrateger, införstådda i hur inkommer med lokalbehov. planeringsledare.På vissa förvaltningar lokalförsörjningsprocessen fungerar. finns ingen tydlig funktion. I riktlinjerna heter rollen planeringsledare. • På de förvaltningar där planeringsledare saknas behöver lämplig chef utse en • Planeringsledare behöver utses på varje sådan. förvaltning och för att sedan utbildas i processen. • Ansvarar för en införandeplan på sin förvaltning. Huvudbudskap • Varför gör vi om processen, hur berör det dig o Processen uppdateras för att skapa en ökad tydlighet i arbetet med att hantera lokalbehov. Då det sätts upp forum, mötesformer osv. blir det enklare för alla inblandade att veta när och hur ett lokalbehov ska förmedlas. Men även resterade del av processen struktureras upp då samhällsbyggnadsförvaltningen tar fram ett tydligare arbetssätt i form av bland att roller och ansvar samt mallar för dokumentation. I processen är även politikens roll en viktig del, då de efterfrågat ökad tydlighet avseende dokumentation och mandat, ex har nya beslutspunkter införts. • Hur kommer det funka nu, vad ska du göra o Skillnaden från tidigare arbetsgång är inte så stor. Många kommer att känna igen sig, men det blir en ökad tydlighet och större krav på dokumentation. Processen kompletteras med ett årshjul som visar när behov ska inkomma till samhällsbyggnadsförvaltningen och när man som behövande nämnd kan förvänta sig att få svar. Ett flertal mallar är framtagna för att få en enhetlig dokumentation och dessa skall användas i arbetet i lokalförsörjningsprocessen. Kommunikationsinsatser Insats Varför När? Ansvarig Status Dialog på SDLG Förankra arbetet med förvaltningscheferna. Augusti 2025 Ulrika Klar Be cheferna utse en person (en planeringsledare)som kan ingå i lokalförsörjningsgruppen. Bygg upp intranätssida Det ska finnas en fast sida som är enkel att Oktober 2025 Catharina Klar hitta, där medarbetare kan läsa om ochUlrika processen. Utbildande tillfälle Samtliga planeringsledare utbildas i Oktober och november Ulrika Möten bokade processen. Forum för detta är 2025 lokalförsörjningsgruppen. Info i nyhetsbrevet Bästa chef Skapa kännedom hos chefer på alla nivåer om Hösten 2025 Catharina Pågår processen. ochUlrika Nyhet på intranätet Skapa kännedom hos medarbetarna om hur Oktober 2025 Catharina Pågår processen fungerar. ochUlrika Information på molndal.se Vi berättar om hur vi utvecklar vår Hösten 2025 Catharina Pågår och LinkedIn lokalförsörjning genom att tänkastrategiskt ochUlrika och hållbart. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-10 Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott

§ 88 Diarienummer 00460/2026 Revidering av ramprogram för grundskola och anpassad grundskola Beslut Lokalstrategiska utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner redaktionellt reviderat ramprogram för grundskola och anpassad grundskola daterat 26 augusti 2026. Kommunstyrelsen antecknar information rörande arbete med ramprogram för äldreboende och boende med särskild service till protokollet. Sammanfattning Lokalstrategiska utskottet gav den 17 oktober 2024, § 83, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra redaktionella ändringar i beslutade ramprogram samt att se över texten avseende utvärdering. Samhällsbyggnadsförvaltningen har nu genomfört en översyn av ramprogrammet för grund- skola och anpassad grundskola. Revideringarna är av redaktionell karaktär och innebär bland annat att organisatoriska benämningar har uppdaterats till följd av genomförd omorganisation, där hänvisningar till stadsledningsförvaltningen har ersatts med samhällsbyggnadsförvalt- ningen. Vid översynen har även avsnittet om utvärdering setts över och förslag till ny formulering tagits fram. Den reviderade formuleringen tydliggör att de utvärderingar som genomförs i samband med avslutade lokalprojekt ska utgöra underlag för framtida revideringar och utveckling av ramprogrammen. Inom ramen för uppdraget ingår även att ta fram ramprogram för äldreboende och boende med särskild service. Detta arbete har ännu inte genomförts och kommer att hanteras i ett senare skede. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 29 juni 2026. Ramprogram för grundskola och anpassad grundskola daterat 26 augusti 2026. Protokollsutdrag KS 2026-08-26, § 215. Förändringar ramprogram grundskola och anpassad grundskola. Nu gällande ramprogram grundskola och anpassad grundskola. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, skolnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-09-10 Dnr KS 00460/2026 Helene Borefjord Lokalstrateg Kommunstyrelsen Revidering av ramprogram för grundskola och anpassad grundskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redaktionellt reviderat ramprogram för grundskola och anpassad grundskola daterat 26 augusti 2026. Kommunstyrelsen antecknar information rörande arbete med ramprogram för äldreboende och boende med särskild service till protokollet. Sammanfattning Lokalstrategiska utskottet gav den 17 oktober 2024, § 83, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra redaktionella ändringar i beslutade ramprogram samt att se över texten avseende utvärdering. Samhällsbyggnadsförvaltningen har nu genomfört en översyn av ramprogrammet för grundskola och anpassad grundskola. Revideringarna är av redaktionell karaktär och innebär bland annat att organisatoriska benämningar har uppdaterats till följd av genomförd omorganisation, där hänvisningar till stadsledningsförvaltningen har ersatts med samhällsbyggnadsförvaltningen. Vid översynen har även avsnittet om utvärdering setts över och förslag till ny formulering tagits fram. Den reviderade formuleringen tydliggör att de utvärderingar som genomförs i samband med avslutade lokalprojekt ska utgöra underlag för framtida revideringar och utveckling av ramprogrammen. Inom ramen för uppdraget ingår även att ta fram ramprogram för äldreboende och boende med särskild service. Detta arbete har ännu inte genomförts och kommer att hanteras i ett senare skede. Bakgrund Lokalstrategiska utskottet beslutade den 17 oktober 2024, § 83, att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att föreslå redaktionella ändringar i beslutade ramprogram samt att genomföra en översyn av texten avseende utvärdering. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick även i uppdrag att föreslå ramprogram inom områdena äldreboende och boende med särskild service (BMSS), där sådana tidigare inte beslutats. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Som en del av uppdraget har ramprogrammet för grundskola och anpassad grundskola setts över. Översynen har resulterat i mindre redaktionella justeringar, huvudsakligen kopplade till förändringar i kommunens organisation. Benämningen stadsledningsförvaltningen har därför ersatts med samhällsbyggnadsförvaltningen där så varit aktuellt. Avsnittet om utvärdering har samtidigt setts över. Förvaltningen föreslår en reviderad formulering som förtydligar att erfarenheter och utvärderingar från genomförda lokalprojekt ska tas tillvara och ligga till grund för framtida revideringar av ramprogrammen. Uppdraget omfattar även framtagande av ramprogram för äldreboende och boende med särskild service, där sådana tidigare inte beslutats. Denna del av uppdraget har ännu inte genomförts. Arbetet bedöms kräva ytterligare beredning och kommer därför att hanteras i ett senare skede. Ekonomi De föreslagna redaktionella revideringarna medför inga ekonomiska konsekvenser. Förändringarna innebär inte någon ändring av ramprogrammets innehåll eller ambitionsnivå utan syftar till att säkerställa aktuella organisatoriska hänvisningar samt förtydliga arbetssättet kring utvärdering och framtida revideringar. Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att de genomförda revideringarna bidrar till att ramprogrammet för grundskola och anpassad grundskola hålls aktuella och överensstämmer med kommunens nuvarande organisation. Den föreslagna formuleringen kring utvärdering tydliggör hur erfarenheter från genomförda lokalprojekt ska omhändertas och användas i det kontinuerliga utvecklingsarbetet med ramprogrammen. Eftersom förändringarna är av redaktionell karaktär bedöms de inte påverka ramprogrammets inriktning eller innehåll i sak. Förvaltningen bedömer därför att det reviderade ramprogrammet kan godkännas. Den del av uppdraget som avser framtagande av ramprogram för äldreboende och boende med särskild service kvarstår. Förvaltningen avser att återkomma med denna del i ett senare ärende efter genomförd beredning. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 29 juni 2026 Ramprogram för grundskola och anpassad grundskola daterat 26 augusti 2026 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Expedieras till Skolförvaltningen Viktoria Fagerlund Maria Lundin Förvaltningschef Enhetschef verksamhetsstöd och samhällsbyggnadsförvaltningen utveckling Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-26 Kommunstyrelsen

§ 112, och november 2026 samt slutrapportering mars 2027. 804/2024 Uppdrag att utvärdera projektet 2024-10-23 Kommunstyrelsen uppdrog den 23 oktober 2024, KS beslutade den 26 november 2025, SLF – Samordning, ”Aktiviteter för barn och unga i § 235, åt kultur- och fritidsnämnden att under 2025 § 307, att implementera projektet utvecklingsstrateg behov av särskilt stöd” utvärdera effekterna av projektet och lämna förslag Friskvårds- och aktivitetsgrupper i Kultur- och fritids- om och på vilket sätt satsningen ska integreras i den ordinarie verksamheter genom att förvaltningen ordinarie verksamheten. genomföra utredningens rekommenda- tioner. KS fördelade uppdraget till kultur- och fritidsnämnden. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 950/2024 Uppdrag att samordna arbetet med 2024-12-04 Kommunstyrelsen godkände den 4 december 2024, KS beslutade den 22 oktober 2025, SLF - Biträdande att revidera och anpassa vissa § 270, återrapportering av uppdraget tydligare styr- § 261, att samhällsbyggnadsförvalt- stadsdirektör styrdokument – Naturvårdsplan, ning för bättre effekt på miljö- och klimatområdet. ningen, tekniska nämnden och stads- Grönplan, Avfallsplan, Energiplan, Biträdande stadsdirektör fick samtidigt i uppdrag att ledningsförvaltningen skulle komplet- och Mobilitetsplan samordna arbetet med att revidera och anpassa tera/utveckla/säkerställa planerna med följande styrdokument – Naturvårdsplan, Grönplan, tydlig beskrivning av stadens rådighet, Avfallsplan, Energiplan och Mobilitetsplan. aktiviteter med störst effekt i förhåll- ande till insats samt kopplingar till målsättningar i Ramverk för ekologisk hållbarhet. Naturvårdsstrategi antogs av KF den 20 maj 2026, § 111. Grönplan upphävdes i KF § 108. KS beslutade den 27 maj 2026, § 168, att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram anvisningar motsvarande dagens grönplan. Appendix till avfallsplan och aktualisering av energiplan behandlas ev på KS i september. 910/2024 Uppdrag organiseringsform för 2024-12-18 Kommunstyrelsen beslutade den 18 december 2024, KS tog den 22 oktober 2025, § 240, SLF - Stadsdirektören omhändertagande av vatten och § 321, att ge stadsdirektören i uppdrag att ta fram ett emot rapporten och ansåg uppdraget avlopp (VA) fördjupat beslutsunderlag avseende en möjlig slutfört. bolagisering av VA-verksamheten samt en plan för KS beslutade den 26 november 2025, genomförandet. Underlaget ska belysa risker och § 310, att fortsätta bedriva stadens fördelar som detta kan medföra. VA-verksamhet i nuvarande förvalt- ningsform. Pågående arbete och hur riskfaktorerna i rapporten har om- händertagits ska återrapporteras till KS KS januari 2027. 921/2024 Uppdrag att utreda/upprätta en 2024-12-18 Kommunstyrelsen beslutade den 18 december 2024, KS godkände den 26 november 2025, Samhällsbyggnads- strategisk plan för äldres boende § 322, att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i upp- § 303, ny tidplan för uppdrag om förvaltningen drag, i samråd med vård- och omsorgsförvaltningen, strategisk plan för äldres boende. (fastighetsavdelning) bl.a. utreda och upprätta en strategisk plan för äldres KS antog den 25 mars 2026, § 110, Vård- och omsorgs- boende avseende biståndsbedömda boenden. Strategisk plan för äldres boende. förvaltningen G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 866/2024 Uppdrag att revidera 2025-01-29 Kommunstyrelsen beslutade den 29 januari 2025, LSU beslutade den 21 augusti 2025, 557/2025 lokalförsörjningsprocessen § 19, att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i upp- § 83, att dela upp ärendet, dels i Rikt- Samhällsbyggnads- drag att revidera lokalförsörjningsprocessen. linjer för lokalförsörjning, dels i Plan förvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen fick samtidigt i för implementering och uppföljning. (fastighetsavdelning) uppdrag att ta fram en plan för implementering och KS antog den 24 september 2025, uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess. § 223, Riktlinjer för lokalförsörjning och godkände den 22 oktober 2025,

§ 114 Dnr 00127/20258.8.1. Områdesarbete Mölndal - översyn, nuläge och framtid Beslut Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra ett kompletterande uppdrag för att fördjupa översynen av områdesarbetet genom en medskapande process tillsammans med berörda aktörer. Uppdraget ska samordnas med övrigt utvecklings- och analysarbete i staden som berör områdesarbetet. Syftet med uppdraget är att tydliggöra Mölndals stads gemensamma vision för områdesarbetet som en trygghetsskapande infrastruktur samt att ta fram förslag på en långsiktigt hållbar organisering, mandat och finansiering. Fördjupad översyn och förslag ska redovisas för kultur- och fritidsnämnden för beslut vid sammanträdet den 12 maj 2026. Ärendet Områdesarbetet i Mölndal startade som ett projekt i Bifrost 1997 och har därmed snart bedrivits i 30 år. Under 2000-talets början tillkom projekt i Åby, Lindome och Kållered. 2011 permanentades projekten efter ett beslut i kommunfullmäktige (dnr KS 102/11) och en modell för samfinansiering mellan olika förvaltningar togs fram. Ett krav i arbetet är att lokala fastighetsbolag är med och finansierar arbetet, vilket regleras genom treåriga samverkansavtal. 2021 flyttades områdesarbetet från Kållered till Balltorp (dnr KFN 71/2020). Områdesarbetet syftar till trygghet, trivsel och delaktighet i bostadsområden sker i samverkan med lokala aktörer. En kväll i veckan arbetar ett dussin-tal lokalt anställda unga kommunutvecklare i varje område. I flertalet områden finns dessutom en lokal mötesplats. Mötesplats Åby drivs exempelvis i samverkan med Vård- och omsorgsförvaltningen. Den 1 juli infördes en ny socialtjänstlag i Sverige, som sätter fokus på det främjande och förebyggande sociala arbetet. Frågor kring trygghet, tillit och segregation är mycket aktuella och angelägna. Stadens befolkning har dessutom vuxit med ca 30% sedan 1997 och stadens demografi och bebyggelse är i ständig förändring. Mot bakgrund av detta kan det vara läge att staden gör en aktuell behovsanalys vad gäller Områdesarbete Mölndal, samt klargör resultat och effekter i syfte att undersöka möjligheter och förutsättningar av att eventuellt utveckla arbetet vidare. Ärendets behandling Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet den 2 december 2025, § 103 Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 25 november 2025 Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet den 2 september 2025, § 72 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2025-12-16 Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra ett kompletterande uppdrag för att fördjupa översynen av områdesarbetet genom en medskapande process tillsammans med berörda aktörer. Uppdraget ska samordnas med övrigt utvecklings- och analysarbete i staden som berör områdesarbetet. Syftet med uppdraget är att tydliggöra Mölndals stads gemensamma vision för områdesarbetet som en trygghetsskapande infrastruktur samt att ta fram förslag på en långsiktigt hållbar organisering, mandat och finansiering. Fördjupad översyn och förslag ska redovisas för kultur- och fritidsnämnden för beslut vid sammanträdet den 12 maj 2026. Beslutsgång Ordförande frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen, stadsledningsförvaltningen, enhet samordning för hållbarhet, näringslivsenheten, social- och arbetsmarknadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndalsbostäder AB, Förbo AB Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 124 Diarienummer 00355/2026 Revidering av kommunstyrelsens delegeringsordning Beslut Förkortningen på namnet till det nya utskottet blir SNA, vilket ska ändras i förslaget till delegeringsordning innan ärendet behandlas i kommunstyrelsen. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar förslag till reviderad delegeringsordning daterad 26 juni 2026 och delegerar sin beslutanderätt enligt vad som där framgår. Den nya delegeringsordningen ska träda i kraft 15 oktober 2026. Sammanfattning Kommunstyrelsens delegeringsordning behöver anpassas utifrån kommunfullmäktiges beslut om ändrad utskottsstruktur. I samband härmed föreslås ett antal ytterligare revideringar och tillägg av huvudsakligen redaktionell art. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse med förslag till beslut daterad 26 juni 2026. Förslag till reviderad delegationsordning daterat 26 juni 2026. Förslag till reviderad delegeringsordning med ändringsmarkeringar daterat 26 juni 2026. Förslag under sammanträdet Stefan Gustafsson (S), Merjem Maslo (M), Kristina Körnung (S) och Eric Nilsson (C) föreslår bifall till stadsledningsförvaltningens förslag med följande ändring: förkortningen på namnet till det nya utskottet blir SNA, vilket ska ändras i förslaget till delegeringsordning innan ärendet behandlas i kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordföranden frågar om Stefan Gustafssons (S) med fleras förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-06-18 Dnr KS 00355/2026 Josefin Ludvigsson Stadsjurist Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens delegeringsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till reviderad delegeringsordning daterad 26 juni 2026 och delegerar sin beslutanderätt enligt vad som där framgår. Den nya delegeringsordningen ska träda i kraft 15 oktober 2026. Sammanfattning Kommunstyrelsens delegeringsordning behöver anpassas utifrån kommunfullmäktiges beslut om ändrad utskottsstruktur. I samband härmed föreslås ett antal ytterligare revideringar och tillägg av huvudsakligen redaktionell art. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 22 april 2026, § 87 om en förändring av utskottsstrukturen för kommunstyrelsen som ska gälla från och med den 15 oktober 2026. Kommunstyrelsens delegeringsordning behöver anpassas till den nya utskottsstrukturen. I samband med anpassningen föreslås ett antal ytterligare revideringar och tillägg. Ekonomi Förslaget är inte förenade med kostnader och behöver inte finansieras. Bedömning I förslag till reviderad delegeringsordning med ändringsmarkeringar daterat 26 juni 2026 redovisas såväl de förändringar som föranleds av den förändrade utskottsstrukturen som de övriga ändringar som föreslås. Sådana förslag på förändringar som saknar behov av förklaring kommenteras inte. Inte heller språkliga korrigeringar eller uppdateringar som gjorts med anledning av att benämning av titel har ändrats uppmärksammas närmare. En generell genomsyn av delegeringsordningen bör genomföras under våren 2027 för att säkerställa att den möter verksamhetens behov på bästa sätt. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse med förslag till beslut daterad 26 juni 2026. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Förslag till reviderad delegationsordning daterat 26 juni 2026. Förslag till reviderad delegeringsordning med ändringsmarkeringar daterat 26 juni 2026. Expedieras till Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Verksamhetschef Kommunstyrelsens delegeringsordning Gäller fr.o.m. 15 oktober 2026 Typ av styrdokument: Delegeringsordning Beslutad av: Kommunstyrelsen, 2019-02-27, § 66 Gäller från: 2025-10-05 Ansvarig: Kommunsekreterare Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen Senast reviderad: 2025-08-27, § 183, Dnr 250/2025, 2026-xx-xx , § x Innehållsförteckning Delegering av kommunstyrelsens beslutanderätt 2 Förutsättningar för delegering 2 Förkortningar 3 Förteckning över given delegation 4 1. Brådskande ärenden enligt 6 kap. 39 § kommunallagen (KL) 4 A. Personaladministrativa ärenden 4 B. Upphandling och ekonomiadministrativa ärenden 6 C. Juridiska och allmänna ärenden 8 D. Ärenden inom områdena fastighet, lokalförsörjning och infrastruktur 10 E. Fysisk planering 13 F. Väg, trafik och kollektivtrafik 14 Allmänt om delegering av beslutanderätt från nämnd 16 Delegering av kommunstyrelsens beslutanderätt Kommunstyrelsen delegerar sin beslutanderätt och uppdrar åt utskott, ledamot eller anställd att, under de förutsättningar som anges i denna delegeringsordning, besluta på kommunstyrelsens vägnar i de ärenden som anges i nedanstående förteckning. Förutsättningar för delegering 1. Villkor för utnyttjande av delegerad beslutanderätt Anställd som får beslutanderätt enligt denna delegeringsordning får det efter individuell bedömning och efter genomgång av introduktion. Delegatens närmsta chef ansvarar för att delegaten inte utnyttjar sin delegationsrätt innan chefen lämnat sitt godkännande. Delegeringsordningen anger den lägsta nivå till vilken delegering sker. Kommunstyrelsen, utskott eller överordnad kan inte upphäva eller ompröva ett fattat delegeringsbeslut. En delegat har rätt att återlämna ett delegerat ärende till kommunstyrelsen eller beredande utskottför beslut. Delegat har också rätt att överlämna ärendet till närmast överordnad för beslut. Delegat får inte fatta beslut i frågor som rör denne själv, närstående till delegaten eller där det i övrigt föreligger jäv. Med förvaltningschef, verksamhetschef och enhetschef avses om inget annat anges chefen för varje förvaltning, avdelning eller enhet. Biträdande stadsdirektör jämställs, avseende delegering från kommunstyrelsen, med förvaltningschef för stadsledningsförvaltningen. 2. Vid förfall för delegat Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande inträder vice ordföranden om inte annat anges. Vid förfall för övriga delegater inträder ställföreträdare eller särskild vikarie som delegat om inte annat anges. Om samtliga delegater har förfall och beslut inte bör dröja ska ärendet avgöras av delegatens närmsta chef, om inget annat anges under respektive punkt. Om även denne är frånvarande beslutar dennes närmsta överordnade. 2 Med förfall avses såväl bortavaro som när det finns andra hinder mot att utnyttja delegerad beslutanderätt, till exempel när det föreligger jäv. 3. Ärenden av principiell betydelse. Delegaten ska överlämna ärendet till kommunstyrelsen om ärendet är av principiell betydelse eller om andra skäl motiverar att ärendet ska förbehållas kommunstyrelsen. 4. Rätt för delegaten att vidta vissa åtgärder med anledning av beslut Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att: • underteckna handlingar som är hänförliga till beslutet, • avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut samt besluta att ansöka om inhibition, • överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut. Vid överklaganden och yttranden till domstol ansvarar delegaten för att samråda med stadsjurist i den omfattning som behövs. 5. Anmälan av delegeringsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas löpande till kommunstyrelsen enligt rutiner som fastställts av stadskansliet om inte annat anges. Beslut som fattats efter vidaredelegering ska löpande anmälas både till den förvaltningschef som vidaredelegerat beslutanderätten och till kommunstyrelsen De anmälda besluten redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde där de antecknas i protokollet. 6. Beslut endast inom ramen för anslagna medel och gällande styrprinciper Delegerad beslutanderätt får utnyttjas endast inom ramen för respektive avdelnings eller enhets internbudget och inom ramen för kostnadskalkyl för visst projekt. Delegaten ska iaktta gällande styrprinciper samt andra, för beslutet relevanta, styrdokument. 7. Rätt att företräda kommunstyrelsen vid verkställighetsåtgärder Stadsdirektör, biträdande stadsdirektör och förvaltningschef har rätt att vidta alla löpande verkställighetsåtgärder och därvid företräda staden inom stadens respektive sin förvaltnings verksamhetsområde. Verksamhetschefer och enhetschefer har på motsvarande sätt rätt att företräda staden inom sin avdelnings respektive enhets specifika verksamhetsområde. Förkortningar KS Kommunstyrelsen AU Kommunstyrelsens arbetsutskott PEU Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott LSU Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott SNA Kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet, näringsliv och arbetsgivarfrågor Bitr. stadsdirektör = biträdande stadsdirektör SLF = stadsledningsförvaltningen SBF = samhällsbyggnadsförvaltningen 3 Förteckning över given delegation Beslut avseende Delegat Anmärkning 1 Brådskande ärenden enligt 6 kap 39 § Kommunstyrelsens ordförande Beslutet anmäls vid nästa kommunallagen sammanträde A PERSONALADMINISTRATIVA ÄRENDEN Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Arbetsbeskrivningar och arbetsrutiner  Visstidsansanställning <12 månader  Tillfälliga förordnanden av chef/ ersättare för sig själv under semester, sjukdom och andra liknande kortare frånvaro upp till tre månader  Utbildning, studiebesök, konferensbesök och övriga tjänsteresor med upp till 5 dagars sammanhängande frånvaro  Representation, mottagning och uppvakt- ning av sedvanlig karaktär  Personalvård  Semester och annan ledighet enligt avtal  All tjänstledighet enligt lag och avtal samt annan tjänstledighet upp till 12 månader  Arbetsmiljöfrågor, anpassningsåtgärder, intern omplacering inom samma förvaltning  Godkännande och beräkning av andra pensioner än särskild ålderspension  Avstängning av medarbetare enligt kollektivavtal  Förhandlingsmandat enligt lag och avtal  Arbetsbefrielse av medarbetare  Andra frågor av liknande art A 1 Beslut om den övergripande Stadsdirektör Efter samråd med berörda förvaltningsorganisationen inom budgeterade förvaltningschefer och AU ramar och som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt A 2 En avdelnings interna organisation Bitr. stadsdirektör (avseende SLF) Förvaltningschef (avseende SBF) A 3 Tillsvidareanställning av förvaltningschef AU KS anställer förvaltningschefer för stadens samtliga förvaltningar. Delegationsbeslut får fattas efter samråd med presidiet i berörd nämnd och stadsdirektören. A 4 Tillsvidareanställning av biträdande Stadsdirektör Stadsdirektören är förvaltnings- stadsdirektör chef för stadslednings- förvaltningen och får, enligt sina instruktioner, utse en biträdande stadsdirektör efter samråd med KS presidium. 4 A 5 Tillsvidareanställning eller provanställning av Bitr. stadsdirektör (SLF) Verksamhetschef har rätt att verksamhetschef eller enhetschef samt Förvaltningschef (SBF) anställa chef för enhet under sin vikariatsanställning av sådan för längre än Verksamhetschef avdelning efter samråd med 12 månader eller annan tidsbegränsad förvaltningschef. Lönesättning anställning sker efter samråd med HR- avdelningen. A 6 Tillfälligt förordnande av förvaltningschef Stadsdirektör Efter samråd med KS presidium eller biträdande stadsdirektör för en tid av sammanlagt högst ett år A 7 Tillsvidareanställning, provanställning samt Enhetschef Dvs. närmsta överordnade chef. vikariatsanställning längre än 12 månader eller Verksamhetschef Lönesättning sker efter samråd annan tidsbegränsad anställning av annan än med HR-avdelningen. bitr. stadsdirektör, förvaltningschef, verksamhetschef eller enhetschef Förvaltningschef Avser anställda som inte ingår i Bitr. stadsdirektör avdelning eller enhet utan som Stadsdirektör ska sortera direkt under delegaten. Lönesättning sker efter samråd med HR-avdelningen. A 8 Tjänstledighet för annan än stadsdirektör och Närmaste överordnad chef Efter samråd med bitr. förvaltningschef, som inte är lag- eller stadsdirektör (SLF) eller avtalsreglerad och som är längre än förvaltningschef (SBF) 12 månader A 9 Beslut om omplacering av personal mellan Förhandlingsansvarig HR-avdelningen stadens nämnder HR-chef A 10 Disciplinpåföljd avseende annan än bitr. Bitr. stadsdirektör (SLF) Efter samråd med HR-chef eller stadsdirektör/förvaltningschef Förvaltningschef (SBF) förhandlingsansvarig HR- avdelningen. A 11 Beslut om avsked och uppsägning samt AU Efter samråd med förhandlings- överenskommelse i samband med avslutning ansvarig HR-avdelningen och av anställning av förvaltningschef berörd nämnds presidium. Beslut om avsked eller uppsägning av stadsdirektör delegeras inte. A 12 Beslut om avsked och uppsägning samt Stadsdirektör Efter samråd med förhandlings- överenskommelse i samband med avslutning ansvarig HR-avdelningen av anställning av biträdande stadsdirektör A 13 Beslut om avsked och uppsägning av annan Bitr. stadsdirektör (SLF) Efter samråd med förhandlings- anställd än stadsdirektör, biträdande Förvaltningschef (SBF) ansvarig HR-avdelningen stadsdirektör och förvaltningschef A 14 Överenskommelse med enskild i samband Bitr. stadsdirektör (SLF) Efter samråd med förhandlings- med avslutning av anställning av annan Förvaltningschef (SBF) ansvarig HR-avdelningen anställd än stadsdirektör, biträdande stadsdirektör och förvaltningschef A 15 Utbildning, studiebesök, konferensbesök och övriga tjänsteresor som innebär mer än 5 dagars sammanhängande frånvaro  för stadsdirektör Kommunstyrelsens ordförande  för biträdande stadsdirektör och Stadsdirektör förvaltningschef  för övriga anställda Närmast överordnad chef A 16 Semester och annan ledighet för stadsdirektör Kommunstyrelsens ordförande A 17 Lönebeslut vid lönerevision avseende Kommunstyrelsens ordförande Efter samråd med oppositionsråd stadsdirektör och HR-avdelning A 18 Lönebeslut vid lönerevision avseende bitr. Stadsdirektör Efter samråd med HR- stadsdirektör och förvaltningschef avdelningen A 19 Lönebeslut inom given ram avseende annan än Närmast överordnad chef Efter samråd med HR- stadsdirektör, bitr. stadsdirektör eller avdelningen förvaltningschef Bitr. stadsdirektör/  vid rekrytering förvaltningschef ansvarar för  vid lönerevision lönebildningen i sin förvaltning  vid förändring av tjänst (SLF respektive SBF). 5 A 20 Beslut om särskild avtalspension och Bitr. stadsdirektör (SLF) Beslut fattas efter samråd med pensionsförstärkning vid förtida avgång. Förvaltningschef (SBF) HR-chef A 21 Tecknande av kollektivavtal HR-chef Förhandlingsansvarig HR-avdelningen A 22 Beslut om stridsåtgärd SNA A 23 Lämna uppdrag som avses i 6 kap 3 § lagen SNA (2009:47) om vissa kommunala befogenheter (uppdrag till kommunal arbetsgivar- organisation) A 24 Förordna tjänsteman i beredskap Stadsdirektör A 25 Beslut om anställning, uppsägning och avsked AU Beslut får fattas efter nominering av politisk sekreterare av aktuellt parti eller partier. Beslut avseende Delegat Anmärkning B UPPHANDLING OCH EKONOMIADMINISTRATIVA ÄRENDEN Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Debitering enligt fastställd taxa och fullföljd av krav  Avrop från ramavtal inom, för ändamålet avsatt, budget (gäller även avrop i form av förnyad konkurrensutsättning)  Teckna kontrakt i enlighet med beslut om upphandling  Inköp av varor och tjänster som inte omfattas av ramavtal upp till ett sammanlagt värde av 0,5 prisbasbelopp.  Placering av likvida medel (inkl. donationsmedel) enligt finanspolicy  Bokföringsmässig avskrivning  Andra frågor av liknande art B 1 Beslut att genomföra upphandling för att Upphandlingschef . tillgodose stadens behov av förvaltnings- överskridande avtal till ett sammanlagt värde om högst 400 prisbasbelopp, men högst 100 prisbasbelopp per år, och som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. I delegeringen innefattas även beslut om att avbryta upphandling till ett värde om högst 400 prisbasbelopp. B 2 Beslut att genomföra upphandling för att AU tillgodose stadens behov av förvaltnings- överskridande avtal till ett värde om högst 1 000 prisbasbelopp. B 3 Beslut att ingå samverkan med annan Upphandlingschef Med annan organisation avses organisation i en specifik upphandling för att t.ex. Förvaltningen för inköp och tillgodose stadens behov av förvaltnings- upphandling i Göteborgs stad, överskridande avtal till ett värde om högst 400 inköpsorganisation i annan prisbasbelopp, men högst 100 prisbasbelopp kommun, Adda Inköpscentral, per år och som inte är av principiell andra inköpscentraler med flera). beskaffenhet eller annars av större vikt. Med principiell beskaffenhet omfattas även områden där det inte funnits avtal tidigare. 6 B 4 Beslut att ingå samverkan med annan AU Avseende annan organisation, se organisation i en specifik upphandling för att B 3 tillgodose stadens behov av förvaltningsöverskridande avtal till ett värde om högst 1 000 prisbasbelopp. B 5 Beslut att göra inköp/ upphandling av varor Verksamhetschef Observera att upphandlings- och tjänster, som inte omfattas av ramavtal Enhetschef lagstiftningen och stadens och som görs inom budgeterade ramar till ett upphandlingspolicy ska beaktas. sammanlagt värde om högst 10 prisbasbelopp. B 6 Beslut att göra inköp/ upphandling av varor Bitr. stadsdirektör (SLF) Observera att upphandlings- och tjänster, som inte omfattas av ramavtal Förvaltningschef (SBF) lagstiftningen och stadens och som görs inom budgeterade ramar till ett upphandlingspolicy ska beaktas. sammanlagt värde om högst 20 prisbasbelopp. B 7 Beslut att göra inköp/ upphandling av varor AU Observera att upphandlings- och tjänster, som inte omfattas av ramavtal PEU inom eget ansvarsområde lagstiftningen och stadens och som görs inom budgeterade ramar till ett LSU inom eget ansvarsområde upphandlingspolicy ska beaktas. sammanlagt värde om högst 40 prisbasbelopp. B 8 Upplåning inom av fullmäktige angivna ramar och i enlighet med av fullmäktige antagna Ekonomichef riktlinjer Enhetschef prognos, analys och stöd B 9 Godta skuldsanering enligt skuldsanerings- AU Ekonomiavdelningen får lagen för fordring överstigande två godkänna förslag till skuld- prisbasbelopp. sanering för gäldenär vars skuld till staden understiger två prisbasbelopp (se riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet). B 10 Besluta om avbetalningsplan AU Riktlinjer för krav- och  för fordring uppgående till högst tre inkassoverksamhet anger vad som prisbasbelopp gäller för belopp som understiger ett prisbasbelopp.  för fordring uppgående till högst 20 Enhetschef redovisning prisbasbelopp B 11 Utse attestanter (och ersättare) Bitr. stadsdirektör (SLF) Attestlista finns hos  för förvaltningarnas verksamhet Förvaltningschef (SBF) ekonomiavdelningen  för kommunstyrelsens verksamhet Kommunstyrelsens ordförande B 12 Godkänna nya eller omsättning av befintliga Enhetschef redovisning KS kan även förordna till annan leasingavtal, inklusive leasingramavtal. Ekonomichef lämplig person, se riktlinjerna för finansförvaltning. Inhyrning av lokaler regleras istället i avsnitt D2 och D3. 7 Beslut avseende Delegat Anmärkning C JURIDISKA OCH ALLMÄNNA ÄRENDEN Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Utlämnande av allmän handling  Fastställande att överklagande inkommit i rätt tid  Anmäla personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten samt upprätta anmälan och dokumentation i enlighet med interna rutiner och arbetssätt  Utlämna registerutdrag  Utbetalning av skadestånd som följer av dom, stadfäst förlikning eller förlikningsavtal som godkänts av stadsdirektör eller förvaltningschef och av stadsjurist. Kommunstyrelsen ska informeras om skadestånd eller krav på skadestånd kan påverka budget eller annars är av principiell betydelse  Ansökan om bidrag eller medfinansiering från annan myndighet  Anordnande av mindre evenemang som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen, såsom enskild utställning eller mindre medverkan i externa arrangemang.  Andra frågor av liknande art C 1 Tillstånd att använda stadens vapen i närings- AU verksamhet C 2 Yttrande angående offentliga utredningar, AU promemorior, lagförslag och motsvarande av mindre vikt eller vid kort remisstid C 3 Beslut att Mölndals stad avstår från att yttra Bitr. stadsdirektör sig alternativt saknar synpunkt eller håller med i de ställningstaganden som anges i offentliga utredningar, promemorior, lagförslag och motsvarande av mindre vikt eller vid kort remisstid C 4 Beslut om remiss till nämnder och bolag AU PEU (i ärenden inom eget verksamhetsområde) LSU (i ärenden inom eget verksamhetsområde) C 5 Yttrande enligt 19 § kamerabevakningslagen Säkerhetssamordnare (2018:1200) C 6 Beslut att inte lämna ut handling, lämna ut Stadsjurist handling med förbehåll samt andra beslut som Stadsarkivarie avses i 6 kap 7 § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) C 7 Beslut att avvisa för sent inkommet Stadsjurist överklagande C 8 Överklagande av beslut om en persons folk- Stadsjurist bokföring, enligt 40 § folkbokföringslagen (1991:481) C 9 Lotteritillstånd enligt spellagen (2018:1138) Stadsjurist jämte förordnande av kontrollant vid givna tillstånd 8 C 10 Beslut att omhänderta arkiv mot arkiv- Stadsarkivarie bildarens vilja C11 Beslut om gallring av till arkivmyndigheten Stadsarkivarie (stadsarkivet) överlämnade handlingar C 12 Beslut om gallring efter samråd med berörd Stadsarkivarie nämnd eller styrelse (8 § 1 st arkiv- reglementet) C13 Beslut om överlämnande av allmänna hand- Stadsarkivarie lingar till enskilda för förvar i samband med att kommunal verksamhet övergår till enskilt rättssubjekt C 14 Beslut att avslå begäran om registerutdrag Stadsjurist C 15 Beslut om den registrerades rätt till Stadsjurist  rättelse enligt art 16 GDPR  radering enligt art 17 GDPR  begränsning av behandling enligt art 18 GDPR  dataportabilitet enligt art 20 GDPR C 16 Utse och entlediga dataskyddsombud för Stadsdirektör nämnden Bitr. stadsdirektör C 17 Tecknande av PUB-avtal inklusive Stadsdirektör Undertecknande av PUB-avtal instruktioner som inte sker i samband med Bitr. stadsdirektör som sker i samband med annat avtal IT- och digitaliseringschef tecknande av “huvudavtal” följer Upphandlingschef delegationen för huvudavtalet HR-chef C 18 Beslut efter begäran om tillgängliggörande av Stadsjurist Beslut om att tillmötesgå begäran data för vidareutnyttjande enligt 5 kap. 1-2 § fattas endast om detta uttryckligen lagen (2022:818) om den offentliga sektorns ingår som en del av begäran. tillgängliggörande av data. C 19 Yttrande till länsstyrelsen över externa Kommunsekreterare ansökningar om vigselförrättare C 20 Rätten att begära sändning av viktigt Stadsdirektör meddelande till allmänheten (VMA) enligt Tjänsteman i beredskap förordningen (2023:579) om viktigt Förvaltningschef vid meddelande till allmänheten stadsserviceförvaltningen C 21 Beslut i sådana frågor som rör säkerhetsskydd Stadsdirektör och som ska fastställas av verksamhetens högsta chef C 22 Beslut om bistånd till annan kommun eller Stadsdirektör region enligt lagen (2006:544) om kommuners Bitr. stadsdirektör och regioners åtgärder inför och vid Berörd förvaltningschef extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap C23 Beslut om att genomföra evenemang som KSAU Se även stadens policy för utgör allmän sammankomst eller offentlig evenemang. tillställning och som är inom budgeterad ram samt att fastställa evenemangets inriktning och syfte. Delegeringen gäller inte stadsövergripande evenemang. 9 Beslut avseende Delegat Anmärkning D ÄRENDEN INOM OMRÅDENA FASTIGHET, LOKALFÖRSÖRJNING OCH INFRASTRUKTUR Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Löpande förvaltning av stadens fastigheter (i enlighet med ramavtal eller gällande regelverk)  Godkänna förslag till fastighetstaxering  Förhyrning av externa lokaler eller bostäder som innebär att staden ökar sina totala hyreskostnader med upp till 5 prisbasbelopp.  Ansökan om lagfart samt nedsättning, dödning och relaxation av pantbrev samt utbyte av pantbrev och andra därmed jämförliga åtgärder  Ansökan om lantmäteriförrättning.  Avvisande av erbjudande om förvärv och försäljning av fastighet  Verkställighet av redan ingångna avtal, t.ex. uppsägning av hyresavtal  Tecknande av avtal gällande servitut, ledningsrätt och andra nyttjanderätter än arrenden samt förvaltning av dessa avtal.  Förvaltning av arrendeavtal, t.ex. tillägg eller uppsägning.  Att igångsätta reinvesteringar och lokalanpassning samt underhåll till ett värde om högst 10 pbb i av staden ägd fastighet.  Teckna kontrakt i enlighet med beslut om upphandling  Beslut som fattats i egenskap av ombud i igångsatt entreprenad  Andra frågor av liknande art D 1 Extern utarrendering av stadens fastigheter (Uthyrning 10 – 20 år KS, över 20 år KF enligt KS reglemente)  på högst 5 år Förvaltningschef SBF Enhetschef mark och exploateringsenheten  på högst 10 år PEU D 2 Förhyrning av externa lokaler eller bostäder Enhetschef för projektenheten Som hyreskostnader räknas som innebär att staden ökar sina totala årliga fastighetsavdelningen förutom hyra, även media, hyreskostnader med upp till 50 prisbasbelopp. Enhetschef för förvaltarenheten underhåll samt ersättningar för gjorda investeringar, lokal- anpassningar och liknande. Förlängning av hyresavtal ska jämställas med ett nytt hyresavtal D 3 Förhyrning av externa lokaler som innebär att LSU Efter samråd med chef för staden ökar sina totala årliga hyreskostnader fastighetsavdelningen med upp till 150 prisbasbelopp. D 4 Överklagande av beslut om fastighetstaxering Verksamhetschef stadsutveckling 10 D 5 Förvärv eller överlåtelse av fastighet eller Förvaltningschef SBF fastighetsdel där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra fastställd detaljplan för ett värde uppgående till maximalt 200 prisbasbelopp. D 6 Övrigt förvärv eller överlåtelse av fastighet eller del av fastighet för ett värde uppgående till  maximalt 20 prisbasbelopp Enhetschef mark och exploateringsenheten  maximalt 750 prisbasbelopp PEU Kommunstyrelsens ordförande D 7 Förvärv eller överlåtelse av bostadsrätt för ett PEU (för sitt område) värde uppgående till maximalt 50 LSU (för sitt område) prisbasbelopp. D 8 Tecknande av avtal som berör upplåtelse av Förvaltningschef SBF Allmän platsmark som byggts ut allmän platsmark innan utbyggnad och upplåtelse Enhetschef mark och enligt detaljplan och upplåtits för för sitt ändamål enligt detaljplan har genomförts exploateringsenheten allmänheten kan därefter enbart upplåtas genom polistillstånd via ordningslagen. Mark som ännu inte iordningsställts och upplåtits för allmänheten kan dock tillfälligt upplåtas genom avtal i mellantiden. D9 Beslut om rivning av stadens byggnader LSU D 10 Beslut om jämkning och fastställande av PEU gatukostnadsbelopp för fastighetsägare samt beslut om avbetalningar enligt 6 kap. 36 § PBL. D11 Beslut om att genomföra förstudie avseende LSU Som ett led i genomförandet får lokalförsörjningsbehov. Delegationen gäller upphandling göras och avtal där projektet som helhet värderas till högst tecknas. 1 700 pbb. D 12 Beslut att starta projekt på fastighets- och Verksamhetschef fastighetsavdelningen Delegationen innefattar lokalförsörjningsområdet som uppgår till ett genomförande av nödvändiga totalt värde om högst 150 pbb. åtgärder inför igångsättnings- beslut såsom projektering, Delegationen gäller inom investeringsbudget genomförande av kompletterande och budget för investeringsrelaterade utredningar samt upphandlingar driftskostnader. och tecknande av erforderliga avtal. D 13 Beslut att starta projekt på fastighets- och LSU Delegationen innefattar lokalförsörjningsområdet som uppgår till ett genomförande av nödvändiga totalt värde om högst 1 700 pbb. åtgärder inför igångsättnings- beslut såsom projektering, Delegationen gäller inom investeringsbudget genomförande av kompletterande och budget för investeringsrelaterade utredningar samt upphandlingar driftskostnader. och tecknande av erforderliga avtal. D 14 Beslut om igångsättning av upphandling av Verksamhetschef fastighetsavdelningen Delegationen innefattar genom- byggentreprenad till ett värde om högst förandet av upphandling, 150 pbb. inklusive avtalstecknande och genomförande av entreprenad. Delegationen gäller inom investeringsbudget I delegationen ingår även att och/eller budget för investeringsrelaterade genomföra upphandlingar av driftskostnader. sådana entreprenader som krävs för att tillgodose ett behov av en mindre anslutande anläggning 11 eller en mindre anpassning av befintlig anläggning i direkt anslutning till projekt. Sådan upphandling ska göras efter samråd med avdelningschef stadsutveckling. D 15 Beslut om igångsättning av upphandling av LSU Delegationen innefattar genom- byggentreprenad till ett värde om högst förandet av upphandling, 1 700 pbb. inklusive avtalstecknande och genomförande av entreprenad. I Delegationen gäller inom investeringsbudget delegationen ingår även att och/eller budget för investeringsrelaterade genomföra upphandlingar av driftskostnader. sådana entreprenader som krävs för att tillgodose ett behov av en mindre anslutande anläggning eller en mindre anpassning av befintlig anläggning i direkt anslutning till projekt. Sådan upphandling ska göras efter samråd med verksamhetschef stadsutveckling. D 16 Beslut att starta projekt, inom området Verksamhetschef stadsutveckling Delegationen innefattar infrastruktur, som uppgår till ett totalt värde genomförande av nödvändiga om högst 150 pbb. åtgärder inför igångsättnings- beslut såsom projektering, Delegationen gäller inom investeringsbudget, genomförande av kompletterande budget för investeringsrelaterad drift och/eller utredningar och upphandlingar exploateringsbudget. samt att teckna erforderliga avtal. D 17 Beslut att starta projekt, inom området PEU Delegationen innefattar infrastruktur, som uppgår till ett totalt värde genomförande av nödvändiga om högst 1 700 pbb. åtgärder inför igångsättnings- beslut såsom projektering, Delegationen gäller inom investeringsbudget, genomförande av kompletterande budget för investeringsrelaterad drift och/eller utredningar och upphandlingar exploateringsbudget. samt att teckna erforderliga avtal. D 18 Beslut om igångsättning av bygg- och Verksamhetschef stadsutveckling Delegationen innefattar genom- anläggningsentreprenad, inom området förande av upphandling, inklusive infrastruktur, till ett värde om högst 150 pbb. avtalstecknande, samt genom- förande av entreprenad. D 19 Beslut om igångsättning av bygg- och PEU Delegationen innefattar genom- anläggningsentreprenad, inom området förande av upphandling, inklusive infrastruktur, till ett värde om högst avtalstecknande, samt genom- 1 700 pbb. förande av entreprenad. D 20 Beslut att igångsätta reinvestering och/eller Verksamhetschef fastighetsavdelningen Delegationen innefattar genom- lokalanpassning till ett värde om högst 70 pbb. förandet av upphandling, inklusive avtalstecknande samt Delegationen gäller inom investeringsbudget. genomförande av entreprenad. D 21 Beslut att igångsätta reinvestering och/eller LSU Delegationen innefattar genom- lokalanpassning till ett värde om högst förandet av upphandling, 1 000 pbb. inklusive avtalstecknande samt genomförande av entreprenad. Delegationen gäller inom investeringsbudget. D 22 Beslut att genomföra underhåll och Verksamhetschef fastighetsavdelningen Delegationen innefattar reparationer till ett värde om högst 20 pbb. genomförandet av upphandling, 12 inklusive avtalstecknande samt Delegationen gäller åtgärder som görs inom genomförande av entreprenad. driftsbudget. D 23 Beslut att genomföra underhåll och LSU Delegationen innefattar genom- reparationer till ett värde om högst 1 000 pbb. förandet av upphandling, inklusive avtalstecknande samt Delegationen gäller åtgärder som görs inom genomförande av entreprenad. driftsbudget. D 24 Tolkning av ramprogram för lokaler LSU Avser tolkning vid olika fastställda av kommunstyrelsen uppfattningar om innebörden av ramprogram hos kommun- styrelsen, nämnder och förvaltningar i Mölndals stad Beslut avseende Delegat Anmärkning E FYSISK PLANERING Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Yttrande över bygglovsärenden  Andra frågor av liknande art E 1 Uppdragsbeslut och samrådsbeslut avseende PEU Program är företrädesvis av program för detaljplan betydande vikt och godkännande av program bör därför ske av kommunfullmäktige E 2 Beslut om gatukostnader inför samråd och PEU granskning E 3 Beslut om plansamråd och granskning PEU Angående kommunstyrelsens egen befogenhet se punkt E 4 nedan E 4 Beslut om planbesked PEU Avser att anta, ändra och upphäva detaljplaner och områdes- bestämmelser som inte är av stor vikt eller saknar principiell betydelse. Befogenheten omfattar rätt att förlänga eller förnya en detaljplans genomförandetid enligt 4 kap 24 §. Befogenheten omfattar inte rätten att ändra eller upphäva detaljplaner före genomförandetidens utgång. Befogenheten omfattar inte heller rätten att fatta beslut rörande detaljplaner och områdes- bestämmelser som berör stadens fastigheter. E 5 Beslut om planuppdrag och samarbetsavtal PEU Avser detaljplaner som följer startplan eller särskild prioritering. Avser även samarbetsavtal som inkluderar markanvisning. E 6 Yttrande till annan kommun, annan myndighet PEU PBL, Plan- och bygglagen eller bolag över samråd enligt PBL,MB eller MB, Miljöbalken väg och järnvägsplaner samt frågor rörande vattenförvaltning E 7 Yttrande till annan kommun, annan myndighet Förvaltningschef SBF PBL, Plan- och bygglagen eller bolag över samråd enligt PBL, MB eller MB, Miljöbalken väg och järnvägsplaner samt frågor rörande 13 vattenförvaltning i ärenden som inte är av strategisk art E 8 Beslut att avstå från att yttra sig enligt punkt E PEU respektive förvaltningschef SBF 6 och E 7 ovan E 9 Begäran om planeringsbesked hos PEU länsstyrelsen Förvaltningschef SBF Verksamhetschef stadsutveckling E 10 Beslut om att detaljplanen kan antas innebära PEU betydande miljöpåverkan (5 kap 11a § PBL) E 11 Beslut om lokala åtgärdsprogram för vatten PEU E 12 Beslut om att tillfälligt avbryta (vila) samt PEU återuppta planarbete Förvaltningschef SBF Beslut avseende Delegeras till Anmärkning F VÄG, TRAFIK OCH KOLLEKTIVTRAFIK Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Tecknande av avtal avseende enstaka ledningar inom allmän platsmark  Tecknande av avtal avseende släntintrång och liknande vid anläggningsåtgärder  Andra frågor av liknande art F 1 Beslut avseende åtgärder inom vägområdet PEU Avser anslutning till allmän väg enligt 39–41 och 43–44 §§ väglagen Förvaltningschef SBF Enhetschef Trafik Trafikingenjör F 2 Beslut avseende föreskrifter enligt 3 kap 17 § PEU Förvaltningschef äger rätt att trafikförordningen Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller oftast bashastigheter inom och utanför tättbebyggt område F 3 Beslut och yttrande avseende undantag enligt PEU Förvaltningschef äger rätt att 13 kap 3 § trafikförordningen Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller undantag och dispenser F 4 Beslut avseende föreskrifter enligt 10 kap 14 § PEU Förvaltningschef äger rätt att trafikförordningen Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller lokala trafikföreskrifter F 5 Beslut avseende regleringar genom lokala PEU Förvaltningschef äger rätt att trafikföreskrifter enligt 10 kap 1 och 3 § Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till trafikförordningen Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller lokala trafikföreskrifter F 6 Beslut gällande vägvisning där kommunen är PEU Förvaltningschef äger rätt att väghållare Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör 14 Gäller oftast uppsättning av skyltar F 7 Övergripande beslut om utveckling av PEU trafikpolitik, trafiksäkerhet, hållbart resande inklusive kollektivtrafik och mobilitetsåtgärder F 8 Fastställande av parkeringsavgifter för allmän PEU Förutsatt att fullmäktiges grund- plats läggande beslut i frågan har delegerats till kommunstyrelsen att fastställa avgifter 15 Allmänt om delegering av beslutanderätt från nämnd (6 kap. 37 - 39 §§, samt 7 kap. 5 – 8 §§ kommunallagen) Vad innebär delegering? I kommunallagen regleras vilka politiska instanser som ska fatta olika typer av beslut. Det framgår också att beslutanderätten i många fall kan delegeras till nämnd, presidium, utskott, förtroendevald eller anställd. Kommunfullmäktige delegerar sin beslutanderätt till nämnderna genom nämndens reglemente. Nämnderna å sin sida kan delegera beslutanderätt till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare, en anställd eller en automatiserad beslutsfunktion i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Fortlöpande delegation bör systematiskt hållas förtecknad i nämndens delegeringsordning. Såväl fullmäktige som nämnder kan också delegera beslutanderätt genom beslut i enskilda fall. När en nämnd delegerar beslutanderätt ger nämnden någon annan (delegaten) rätt att fatta beslut i nämndens ställe. Delegatens beslut ses som nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. Nämnden får inte ändra delegatens beslut i efterhand. Nämnden kan återkalla delegeringsuppdraget dock inte retroaktivt. Nämnden kan också förekomma ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Syftet med delegering är dels att avlasta nämnden, dels att möjliggöra en effektivare kommunal förvaltning genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten ska delegeras men är begränsad av 6 kap. 38 § KL som anger vilka ärendetyper som inte får delegeras. Delegeringsförbud (6 kap. 38 § KL) Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Beslutanderätten får inte heller delegeras till en automatiserad beslutsfunktion när det gäller 1. ärenden där beslut överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap., 2. ärenden där beslut enligt lag eller annan författning inte får överklagas, 3. ärenden om upphandling, eller 4. ärenden om valfrihetssystem. Delegering och ren verkställighet Man skiljer mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet. I delegeringsordningen ska endast tas upp beslut i kommunalrättslig mening. De befogenheter och därtill hörande verkställighetsbeslut som en tjänsteperson har inom ramen för sina löpande arbetsuppgifter omfattas inte. Det rör sig då om ren verkställighet. Gränsen mellan beslut och ren verkställighet går inte att dra med exakthet. Beslut i kommunalrättslig mening kännetecknas bland annat av att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren i hög grad måste göra självständiga överväganden och bedömningar. Vid verkställighet finns inte något större utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. Det kan till exempel röra sig om avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa, tilldelning av förskoleplats efter en klar turordning eller följsamhet mot en detaljerad politiskt antagen riktlinje. Rätten för de anställda att vidta sådana åtgärder grundas inte på delegering utan följer av den arbetsfördelning mellan 16 de förtroendevalda och de anställda som måste finnas för att den kommunala verksamheten ska kunna fungera. Beslut av rent förberedande eller verkställande art får inte överklagas (se 13 kap. 2 § 2 p KL). Vem har rätt att företräda kommunstyrelsen och Mölndals stad? Vem som har rätt att företräda Mölndals stad efter beslut finns delvis reglerat i nämndernas reglementen. I det kommungemensamma nämndreglementet framgår att avtal, yttranden och andra framställningar till extern part, som beslutas av nämnden, ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av vice ordförande, och förvaltningschefen, om inte nämnden bestämmer annat. Av kommunstyrelsens delegeringsordning framgår att den som har rätt att fatta ett beslut också har rätt att underteckna handlingar och vidta andra åtgärder som är hänförliga till beslutet. Även om en åtgärd inte är hänförligt till ett beslut av nämnd/delegat, utan i stället utgör ren verkställighet, kan åtgärden innefatta något slags rättshandlande som i sin tur kan binda staden i förhållande till utomstående. För att ha rätt att binda staden mot utomstående behöver den anställde ha behörighet, dvs fullmakt att företräda staden. En fullmakt kan inte delegera beslutanderätt i kommunalrättslig mening utan omfattar endast verkställighetsåtgärder. En fullmakt kan vara uttrycklig och tala om att en anställd eller någon utomstående (till exempel advokat) har rätt att i ett visst ärende eller i vissa typer av ärenden företräda staden. Sådana fullmakter är nästan alltid skriftliga. En fullmakt att företräda staden vid ren verkställighet kan också följa av en specifik tjänst (ställningsfullmakt). Stadsdirektör och förvaltningschef har, på samma sätt som en VD, rätt att vidta alla löpande förvaltningsåtgärder inom stadens respektive sin förvaltnings verksamhetsområde. Verksamhetschefer och enhetschefer har på motsvarande sätt rätt att företräda staden inom sin avdelnings respektive enhets specifika verksamhetsområde. Den som på grund av sin anställning har rätt att företräda staden utåt har också rätt att utfärda fullmakt inom ramen för sin egen befogenhet. Firmateckning Inom bolagsrätten används begreppet firmateckning för att klargöra vem som har rätt att företräda ett bolag gentemot tredje man. Begreppet firmateckning ligger helt utanför kommunalrätten. För att underlätta kontakten med vissa aktörer, till exempel banker, som kräver att staden ska visa upp ett dokument, vilket visar vem som får binda staden, har kommunstyrelsen av praktiska skäl fattat ett särskilt beslut om att vissa angivna personer har rätt att teckna stadens firma, två i förening. Kommunstyrelsens beslut om firmateckning avser endast verkställighetsåtgärder och kan aldrig ersätta beslutsdelegation. Generell rättegångsfullmakt Kommunstyrelsen utfärdar kontinuerligt en generell rättegångsfullmakt till stadsdirektör, biträdande stadsdirektör och stadsjurister att företräda Mölndals stad vid rättsliga processer. Fullmaktshavarna har rätt att sätta annan i sitt ställe för enskilda ärenden. Vem kan nämnden delegera till? (6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § KL) En nämnd kan lämna delegeringsuppdrag till  presidiet  ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i nämnden  en ledamot eller ersättare i nämnden  en automatiserad beslutsfunktion,  anställd hos staden, följer vanligtvis viss befattning där det framgår av speciallagstiftning, till exempel anställd i vissa inköpscentraler som har anlitats för att medverka vid en upphandling. Det är inte tillåtet att lämna delegeringsuppdrag till  flera anställda i grupp, däremot kan flera anställda samtliga, var och en för sig, vara delegater,  till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering,  anställd i kommunalt bolag, 17  personal från bemanningsföretag eller liknande. Om nämnden delegerar beslutanderätt bör det också anges vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro. Vidaredelegering (7 kap. 6 § KL) Enligt kommunallagen kan en nämnd om den uppdrar till en förvaltningschef inom den egna nämndens verksamhetsområde att fatta vissa beslut, även medge att förvaltningschefen i sin tur får överlåta sin beslutanderätt till annan anställd inom staden. Detta kallas vidaredelegering och är bara möjlig vid delegering till förvaltningschef. Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap. 39 § KL) En nämnd får enligt kommunallagen uppdra åt ordföranden eller en annan angiven ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Någon juridisk begränsning av möjligheterna att delegera brådskande ärenden med hänsyn till ärendets natur finns inte (om inte nämnden bestämmer det). Enda kriteriet är således att det är så bråttom att nämndens beslut inte kan avvaktas. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Anmälan av delegeringsbeslut (6 kap. 40 § KL) Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som fattats på delegation ska anmälas/rapporteras till nämnden. Genom anmälan får nämnden information och kan följa hur uppdraget att fatta beslut i nämndens ställe utförs. Förutom behovet av information och kontroll, har anmälan betydelse för att beslutet ska vinna laga kraft. Tiden för att överklaga ett delegeringsbeslut räknas från det datum när det tillkännages på stadens anslagstavla att protokoll över beslutet har justerats. Ett överklagande ska ha kommit in inom tre veckor från detta datum. Om nämnden beslutar att delegeringsbeslut inte behöver anmälas ska delegeringsbeslut, som enbart kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen, protokollföras och tillkännages särskilt. För beslut som kan överklagas genom förvaltningsbesvär framgår i stället av speciallagstiftning (exempelvis socialtjänstlagen, plan- och bygglagen eller lagen om offentlig upphandling) hur de ska överklagas. 18 Kommunstyrelsens delegeringsordning Gäller fr.o.m. 15 oktober 2026 Typ av styrdokument: Delegeringsordning Beslutad av: Kommunstyrelsen, 2019-02-27, § 66 Gäller från: 2025-10-05 Ansvarig: Kommunsekreterare Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen Senast reviderad: 2025-08-27, § 183, Dnr 250/2025, 2026-xx-xx , § x Innehållsförteckning Delegering av kommunstyrelsens beslutanderätt 2 Förutsättningar för delegering 2 Förkortningar 3 Förteckning över given delegation 4 1. Brådskande ärenden enligt 6 kap. 39 § kommunallagen (KL) 4 A. Personaladministrativa ärenden 4 B. Upphandling och ekonomiadministrativa ärenden 6 C. Juridiska och allmänna ärenden 8 D. Ärenden inom områdena fastighet, lokalförsörjning och infrastruktur 10 E. Fysisk planering 13 F. Väg, trafik och kollektivtrafik 14 Allmänt om delegering av beslutanderätt från nämnd 16 Delegering av kommunstyrelsens beslutanderätt Kommunstyrelsen delegerar sin beslutanderätt och uppdrar åt utskott, ledamot eller anställd att, under de förutsättningar som anges i denna delegeringsordning, besluta på kommunstyrelsens vägnar i de ärenden som anges i nedanstående förteckning. Förutsättningar för delegering 1. Villkor för utnyttjande av delegerad beslutanderätt Anställd som får beslutanderätt enligt denna delegeringsordning får det efter individuell bedömning och efter genomgång av introduktion. Delegatens närmsta chef ansvarar för att delegaten inte utnyttjar sin delegationsrätt innan chefen lämnat sitt godkännande. Delegeringsordningen anger den lägsta nivå till vilken delegering sker. Kommunstyrelsen, utskott eller överordnad kan inte upphäva eller ompröva ett fattat delegeringsbeslut. En delegat har rätt att återlämna ett delegerat ärende till kommunstyrelsen eller beredande utskottför beslut. Delegat har också rätt att överlämna ärendet till närmast överordnad för beslut. Delegat får inte fatta beslut i frågor som rör denne själv, närstående till delegaten eller där det i övrigt föreligger jäv. Med förvaltningschef, avdelningschefverksamhetschef och enhetschef avses om inget annat anges chefen för varje förvaltning, avdelning eller enhet. Biträdande stadsdirektör jämställs, avseende delegering från kommunstyrelsen, med förvaltningschef för stadsledningsförvaltningen. 2. Vid förfall för delegat Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande inträder vice ordföranden om inte annat anges. Vid förfall för övriga delegater inträder ställföreträdare eller särskild vikarie som delegat om inte annat anges. Om samtliga delegater har förfall och beslut inte bör dröja ska ärendet avgöras av delegatens närmsta chef, om inget annat anges under respektive punkt. Om även denne är frånvarande beslutar dennes närmsta överordnade. 2 Med förfall avses såväl bortavaro som när det finns andra hinder mot att utnyttja delegerad beslutanderätt, till exempel när det föreligger jäv. 3. Ärenden av principiell betydelse. Delegaten ska överlämna ärendet till kommunstyrelsen om ärendet är av principiell betydelse eller om andra skäl motiverar att ärendet ska förbehållas kommunstyrelsen. 4. Rätt för delegaten att vidta vissa åtgärder med anledning av beslut Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att: • underteckna handlingar som är hänförliga till beslutet, • avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut samt besluta att ansöka om inhibition, • överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut. Vid överklaganden och yttranden till domstol ansvarar delegaten för att samråda med stadsjurist i den omfattning som behövs. 5. Anmälan av delegeringsbeslut Beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas löpande till kommunstyrelsen enligt rutiner som fastställts av stadskansliet om inte annat anges. Beslut som fattats efter vidaredelegering ska löpande anmälas både till den förvaltningschef som vidaredelegerat beslutanderätten och till kommunstyrelsen De anmälda besluten redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde där de antecknas i protokollet. 6. Beslut endast inom ramen för anslagna medel och gällande styrprinciper Delegerad beslutanderätt får utnyttjas endast inom ramen för respektive avdelnings eller enhets internbudget och inom ramen för kostnadskalkyl för visst projekt. Delegaten ska iaktta gällande styrprinciper samt andra, för beslutet relevanta, styrdokument. 7. Rätt att företräda kommunstyrelsen vid verkställighetsåtgärder Stadsdirektör, biträdande stadsdirektör och förvaltningschef har rätt att vidta alla löpande verkställighetsåtgärder och därvid företräda staden inom stadens respektive sin förvaltnings verksamhetsområde. AvdelningschefVerksamhetschefer och enhetschefer har på motsvarande sätt rätt att företräda staden inom sin avdelnings respektive enhets specifika verksamhetsområde. Förkortningar KS Kommunstyrelsen AU Kommunstyrelsens arbetsutskott AGU Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott PEU Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott LSU Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott SHU Kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott SNA Kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet, näringsliv och arbetsgivarfrågor Bitr. stadsdirektör = biträdande stadsdirektör SLF = stadsledningsförvaltningen SBF = samhällsbyggnadsförvaltningen 3 Förteckning över given delegation Beslut avseende Delegat Anmärkning 1 Brådskande ärenden enligt 6 kap 39 § Kommunstyrelsens ordförande Beslutet anmäls vid nästa kommunallagen sammanträde A PERSONALADMINISTRATIVA ÄRENDEN Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Arbetsbeskrivningar och arbetsrutiner  Visstidsansanställning <12 månader  Tillfälliga förordnanden av chef/ ersättare för sig själv under semester, sjukdom och andra liknande kortare frånvaro upp till tre månader  Utbildning, studiebesök, konferensbesök och övriga tjänsteresor med upp till 5 dagars sammanhängande frånvaro  Representation, mottagning och uppvakt- ning av sedvanlig karaktär  Personalvård  Semester och annan ledighet enligt avtal  All tjänstledighet enligt lag och avtal samt annan tjänstledighet upp till 126 månader Kommenterad [JL1]: Justering för att övergången från  Arbetsmiljöfrågor, anpassningsåtgärder, verkställighet till delegering av beslut ska hänga samman med A8 intern omplacering inom samma förvaltning  Godkännande och beräkning av andra pensioner än särskild ålderspension  Avstängning av medarbetare enligt kollektivavtal  Förhandlingsmandat enligt lag och avtal  Arbetsbefrielse av medarbetare  Andra frågor av liknande art A 1 Beslut om den övergripande Stadsdirektör Efter samråd med berörda förvaltningsorganisationen inom budgeterade förvaltningschefer och AU ramar och som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt A 2 En avdelnings interna organisation Bitr. stadsdirektör (avseende SLF) Förvaltningschef (avseende SBF) A 3 Tillsvidareanställning av förvaltningschef AU KS anställer förvaltningschefer för stadens samtliga förvaltningar. Delegationsbeslut får fattas efter samråd med presidiet i berörd nämnd och stadsdirektören. A 4 Tillsvidareanställning av biträdande Stadsdirektör Stadsdirektören är förvaltnings- stadsdirektör chef för stadslednings- förvaltningen och får, enligt sina instruktioner, utse en biträdande stadsdirektör efter samråd med KS presidium. 4 A 5 Tillsvidareanställning eller provanställning av Bitr. stadsdirektör (SLF) AvdelningschefVerksamhetschef avdelningschefverksamhetschef eller Förvaltningschef (SBF) har rätt att anställa chef för enhet enhetschef samt vikariatsanställning av sådan AvdelningschefVerksamhetschef under sin avdelning efter samråd för längre än med förvaltningschef. 12 månader eller annan tidsbegränsad Lönesättning sker efter samråd anställning med HR-avdelningen. A 6 Tillfälligt förordnande av förvaltningschef Stadsdirektör Efter samråd med KS presidium eller biträdande stadsdirektör för en tid av sammanlagt högst ett år A 7 Tillsvidareanställning, provanställning samt Enhetschef Dvs. närmsta överordnade chef. vikariatsanställning längre än 12 månader eller AvdelningschefVerksamhetschef Lönesättning sker efter samråd annan tidsbegränsad anställning av annan än med HR-avdelningen. bitr. stadsdirektör, förvaltningschef, avdelningschefverksamhetschef eller Förvaltningschef Avser anställda som inte ingår i enhetschef Bitr. stadsdirektör avdelning eller enhet utan som Stadsdirektör ska sortera direkt under delegaten. Lönesättning sker efter samråd med HR-avdelningen. A 8 Tjänstledighet för annan än stadsdirektör och Närmaste överordnad chef Efter samråd med bitr. förvaltningschef, som inte är lag- eller stadsdirektör (SLF) eller avtalsreglerad och som är längre än förvaltningschef (SBF) 12 månader A 9 Beslut om omplacering av personal mellan Förhandlingsansvarig HR-avdelningen stadens nämnder HR-chef A 10 Disciplinpåföljd avseende annan än bitr. Bitr. stadsdirektör (SLF) Efter samråd med HR-chef eller stadsdirektör/förvaltningschef Förvaltningschef (SBF) förhandlingsansvarig HR- avdelningen. A 11 Beslut om avsked och uppsägning samt AU Efter samråd med förhandlings- överenskommelse i samband med avslutning ansvarig HR-avdelningen och av anställning av förvaltningschef berörd nämnds presidium. Beslut om avsked eller uppsägning av stadsdirektör delegeras inte. A 12 Beslut om avsked och uppsägning samt Stadsdirektör Efter samråd med förhandlings- överenskommelse i samband med avslutning ansvarig HR-avdelningen av anställning av biträdande stadsdirektör A 13 Beslut om avsked och uppsägning av annan Bitr. stadsdirektör (SLF) Efter samråd med förhandlings- anställd än stadsdirektör, biträdande Förvaltningschef (SBF) ansvarig HR-avdelningen stadsdirektör och förvaltningschef A 14 Överenskommelse med enskild i samband Bitr. stadsdirektör (SLF) Efter samråd med förhandlings- med avslutning av anställning av annan Förvaltningschef (SBF) ansvarig HR-avdelningen anställd än stadsdirektör, biträdande stadsdirektör och förvaltningschef A 15 Utbildning, studiebesök, konferensbesök och övriga tjänsteresor som innebär mer än 5 dagars sammanhängande frånvaro  för stadsdirektör Kommunstyrelsens ordförande  för biträdande stadsdirektör och Stadsdirektör förvaltningschef  för övriga anställda Närmast överordnad chef A 16 Semester och annan ledighet för stadsdirektör Kommunstyrelsens ordförande A 17 Lönebeslut vid lönerevision avseende Kommunstyrelsens ordförande Efter samråd med oppositionsråd stadsdirektör och HR-avdelning A 18 Lönebeslut vid lönerevision avseende bitr. Stadsdirektör Efter samråd med HR- stadsdirektör och förvaltningschef avdelningen A 19 Lönebeslut inom given ram avseende annan än Närmast överordnad chef Efter samråd med HR- stadsdirektör, bitr. stadsdirektör eller avdelningen förvaltningschef Bitr. stadsdirektör/  vid rekrytering förvaltningschef ansvarar för  vid lönerevision lönebildningen i sin förvaltning  vid förändring av tjänst (SLF respektive SBF). 5 A 20 Beslut om särskild avtalspension och Bitr. stadsdirektör (SLF) Beslut fattas efter samråd med pensionsförstärkning vid förtida avgång. Förvaltningschef (SBF) HR-chef A 21 Tecknande av kollektivavtal HR-chef Förhandlingsansvarig HR-avdelningen A 22 Beslut om stridsåtgärd AGUSNA A 23 Lämna uppdrag som avses i 6 kap 3 § lagen AGUSNA (2009:47) om vissa kommunala befogenheter (uppdrag till kommunal arbetsgivar- organisation) A 24 Förordna tjänsteman i beredskap Stadsdirektör A 25 Beslut om anställning, uppsägning och avsked AU Beslut får fattas efter nominering av politisk sekreterare av aktuellt parti eller partier. Beslut avseende Delegat Anmärkning B UPPHANDLING OCH EKONOMIADMINISTRATIVA ÄRENDEN Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Debitering enligt fastställd taxa och fullföljd av krav  Avrop från ramavtal inom, för ändamålet avsatt, budget (gäller även avrop i form av förnyad konkurrensutsättning)  Teckna kontrakt i enlighet med beslut om upphandling  Inköp av varor och tjänster som inte omfattas av ramavtal upp till ett sammanlagt värde av 0,5 prisbasbelopp.  Placering av likvida medel (inkl. donationsmedel) enligt finanspolicy  Bokföringsmässig avskrivning  Andra frågor av liknande art B 1 Beslut att genomföra upphandling för att Upphandlingschef . tillgodose stadens behov av förvaltnings- överskridande avtal till ett sammanlagt värde om högst 400 prisbasbelopp, men högst 100 prisbasbelopp per år, och som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. I delegeringen innefattas även beslut om att avbryta upphandling till ett värde om högst 400 prisbasbelopp. B 2 Beslut att genomföra upphandling för att AU tillgodose stadens behov av förvaltnings- överskridande avtal till ett värde om högst 1 000 prisbasbelopp. B 3 Beslut att ingå samverkan med annan Upphandlingschef Med annan organisation avses organisation i en specifik upphandling för att t.ex. Förvaltningen för inköp och tillgodose stadens behov av förvaltnings- upphandling i Göteborgs stad, överskridande avtal till ett värde om högst 400 inköpsorganisation i annan prisbasbelopp, men högst 100 prisbasbelopp kommun, Adda Inköpscentral, per år och som inte är av principiell andra inköpscentraler med flera). beskaffenhet eller annars av större vikt. Med principiell beskaffenhet omfattas även områden där det inte funnits avtal tidigare. 6 B 4 Beslut att ingå samverkan med annan AU Avseende annan organisation, se organisation i en specifik upphandling för att B 3 tillgodose stadens behov av förvaltningsöverskridande avtal till ett värde om högst 1 000 prisbasbelopp. B 5 Beslut att göra inköp/ upphandling av varor AvdelningschefVerksamhetschef Observera att upphandlings- och tjänster, som inte omfattas av ramavtal Enhetschef lagstiftningen och stadens och som görs inom budgeterade ramar till ett upphandlingspolicy ska beaktas. sammanlagt värde om högst 10 prisbasbelopp. B 6 Beslut att göra inköp/ upphandling av varor Bitr. stadsdirektör (SLF) Observera att upphandlings- och tjänster, som inte omfattas av ramavtal Förvaltningschef (SBF) lagstiftningen och stadens och som görs inom budgeterade ramar till ett upphandlingspolicy ska beaktas. sammanlagt värde om högst 20 prisbasbelopp. B 7 Beslut att göra inköp/ upphandling av varor AU Observera att upphandlings- och tjänster, som inte omfattas av ramavtal PEU inom eget ansvarsområde lagstiftningen och stadens och som görs inom budgeterade ramar till ett LSU inom eget ansvarsområde upphandlingspolicy ska beaktas. sammanlagt värde om högst 40 prisbasbelopp. B 8 Upplåning inom av fullmäktige angivna ramar Koncernredovisningsansvarig Efter samråd med stadsdirektör och i enlighet med av fullmäktige antagna Ekonomichef och, när tiden tillåter, AU Kommenterad [JL2]: Samrådskravet föreslås utgå då denna riktlinjer Enhetschef prognos, analys och stöd dialog förs i samband med beslutet om inom vilka ramar upplåning B 9 Godta skuldsanering enligt skuldsanerings- AU Ekonomiavdelningen får får ske. lagen för fordring överstigande två godkänna förslag till skuld- prisbasbelopp. sanering för gäldenär vars skuld till staden understiger två prisbasbelopp (se riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet). B 10 Besluta om avbetalningsplan AU Riktlinjer för krav- och  för fordring uppgående till högst tre inkassoverksamhet anger vad som prisbasbelopp gäller för belopp som understiger ett prisbasbelopp.  för fordring uppgående till högst 20 Enhetschef redovisning system och prisbasbelopp stöd inom avdelningen för ekonomi- och hållbarhetsstyrning B 11 Utse attestanter (och ersättare) Bitr. stadsdirektör (SLF) Attestlista finns hos  för förvaltningarnas verksamhet Förvaltningschef (SBF) ekonomiavdelningen  för kommunstyrelsens verksamhet Kommunstyrelsens ordförande B 12 Godkänna nya eller omsättning av befintliga Enhetschef redovisning KS kan även förordna till annan leasingavtal, inklusive leasingramavtal. Koncernredovisningsansvarig lämplig person, se riktlinjerna för Ekonomichef finansförvaltning. Inhyrning av lokaler regleras istället i avsnitt D2 och D3. 7 Beslut avseende Delegat Anmärkning C JURIDISKA OCH ALLMÄNNA ÄRENDEN Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Utlämnande av allmän handling  Fastställande att överklagande inkommit i rätt tid  Anmäla personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten samt upprätta anmälan och dokumentation i enlighet med interna rutiner och arbetssätt  Utlämna registerutdrag  Utbetalning av skadestånd som följer av dom, stadfäst förlikning eller förlikningsavtal som godkänts av stadsdirektör eller förvaltningschef och av stadsjurist. Kommunstyrelsen ska informeras om skadestånd eller krav på skadestånd kan påverka budget eller annars är av principiell betydelse  Ansökan om bidrag eller medfinansiering från annan myndighet  Anordnande av mindre evenemang som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen, såsom enskild utställning eller mindre medverkan i externa arrangemang.  Andra frågor av liknande art C 1 Tillstånd att använda stadens vapen i närings- AU verksamhet C 2 Yttrande angående offentliga utredningar, AU promemorior, lagförslag och motsvarande av mindre vikt eller vid kort remisstid C 3 Beslut att Mölndals stad avstår från att yttra Bitr. stadsdirektör Kommenterad [JL3]: En central del av stadens roll som sig alternativt saknar synpunkt eller håller med remissinstans är att på ett seriöst och genomtänkt sätt förhålla sig till i de ställningstaganden som anges i angående de utredningar och lagförslag som remitteras. Genom att uttryckligen ange att staden saknar synpunkter eller att staden delar de framförda offentliga utredningar, promemorior, ställningstagandena, visar staden att remissen har granskats och att lagförslag och motsvarande av mindre vikt stadens ställningstagande är medvetet och välgrundat. eller vid kort remisstid Möjligheten att endast avstå från yttrande kvarstår och ska fortsatt tillämpas i de fall där det är lämpligt. C 4 Beslut om remiss till nämnder och bolag AU PEU (i ärenden inom eget verksamhetsområde) LSU (i ärenden inom eget verksamhetsområde) C 5 Yttrande enligt 19 § kamerabevakningslagen Säkerhetssamordnare (2018:1200) C 6 Beslut att inte lämna ut handling, lämna ut Stadsjurist handling med förbehåll samt andra beslut som Stadsarkivarie avses i 6 kap 7 § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) C 7 Beslut att avvisa för sent inkommet Stadsjurist överklagande C 8 Överklagande av beslut om en persons folk- Stadsjurist bokföring, enligt 40 § folkbokföringslagen (1991:481) C 9 Lotteritillstånd enligt spellagen (2018:1138) Stadsjurist jämte förordnande av kontrollant vid givna tillstånd 8 C 10 Beslut att omhänderta arkiv mot arkiv- Stadsarkivarie bildarens vilja C11 Beslut om gallring av till arkivmyndigheten Stadsarkivarie (stadsarkivet) överlämnade handlingar C 12 Beslut om gallring efter samråd med berörd Stadsarkivarie nämnd eller styrelse (8 § 1 st arkiv- reglementet) C13 Beslut om överlämnande av allmänna hand- Stadsarkivarie lingar till enskilda för förvar i samband med att kommunal verksamhet övergår till enskilt rättssubjekt C 14 Beslut att avslå begäran om registerutdrag Stadsjurist C 15 Beslut om den registrerades rätt till Stadsjurist  rättelse enligt art 16 GDPR  radering enligt art 17 GDPR  begränsning av behandling enligt art 18 GDPR  dataportabilitet enligt art 20 GDPR C 16 Utse och entlediga dataskyddsombud för Stadsdirektör nämnden Bitr. stadsdirektör C 17 Tecknande av PUB-avtal inklusive Stadsdirektör Undertecknande av PUB-avtal instruktioner som inte sker i samband med Bitr. stadsdirektör som sker i samband med annat avtal IT- och digitaliseringschef tecknande av “huvudavtal” följer Upphandlingschef delegationen för huvudavtalet HR-chef C 18 Beslut efter begäran om tillgängliggörande av Stadsjurist Beslut om att tillmötesgå begäran Kommenterad [JL4]: Då den utredning som föregår beslutet data för vidareutnyttjande enligt 5 kap. 1-2 § fattas endast om detta uttryckligen förväntas ta en del tid i anspråk krävs delegering för att beslutet i lagen (2022:818) om den offentliga sektorns ingår som en del av begäran. denna nya lagstiftning ska kunna fattas inom de fyra förskrivna veckorna. tillgängliggörande av data. C Yttrande till länsstyrelsen över externa Kommunsekreterare 19C ansökningar om vigselförrättare 18 C Rätten att begära sändning av viktigt Stadsdirektör 20C meddelande till allmänheten (VMA) enligt Tjänsteman i beredskap 19 förordningen (2023:579) om viktigt Förvaltningschef vid meddelande till allmänheten stadsserviceförvaltningen C Beslut i sådana frågor som rör säkerhetsskydd Stadsdirektör 21C och som ska fastställas av verksamhetens 20 högsta chef C Beslut om bistånd till annan kommun eller Stadsdirektör 22C region enligt lagen (2006:544) om kommuners Bitr. stadsdirektör 21 och regioners åtgärder inför och vid Berörd förvaltningschef extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap C23 Beslut om att genomföra evenemang som KSAU Se även stadens policy för Kommenterad [JL5]: Ny delegering föreslås för att avlasta KS. utgör allmän sammankomst eller offentlig evenemang. tillställning och som är inom budgeterad ram samt att fastställa evenemangets inriktning och syfte. Delegeringen gäller inte stadsövergripande evenemang. 9 Beslut avseende Delegat Anmärkning D ÄRENDEN INOM OMRÅDENA FASTIGHET, LOKALFÖRSÖRJNING OCH INFRASTRUKTUR Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Löpande förvaltning av stadens fastigheter (i enlighet med ramavtal eller gällande regelverk)  Godkänna förslag till fastighetstaxering  Förhyrning av externa lokaler eller bostäder som innebär att staden ökar sina totala hyreskostnader med upp till 5 prisbasbelopp.  Ansökan om lagfart samt nedsättning, dödning och relaxation av pantbrev samt utbyte av pantbrev och andra därmed jämförliga åtgärder  Ansökan om lantmäteriförrättning.  Avvisande av erbjudande om förvärv och försäljning av fastighet  Verkställighet av redan ingångna avtal, t.ex. uppsägning av hyresavtal  Tecknande av avtal gällande servitut, ledningsrätt och andra nyttjanderätter än arrenden samt förvaltning av dessa avtal.  Förvaltning av arrendeavtal, t.ex. tillägg eller uppsägning.  Att igångsätta reinvesteringar och lokalanpassning samt underhåll till ett värde om högst 10 pbb i av staden ägd fastighet.  Teckna kontrakt i enlighet med beslut om upphandling  Beslut som fattats i egenskap av ombud i igångsatt entreprenad  Andra frågor av liknande art D 1 Extern utarrendering av stadens fastigheter (Uthyrning 10 – 20 år KS, över 20 år KF enligt KS reglemente)  på högst 5 år Förvaltningschef SBF Enhetschef mark och exploateringsenheten  på högst 10 år PEU D 2 Förhyrning av externa lokaler eller bostäder Enhetschef för projektenheten Som hyreskostnader räknas som innebär att staden ökar sina totala årliga fastighetsavdelningen förutom hyra, även media, hyreskostnader med upp till 50 prisbasbelopp. Enhetschef för förvaltarenheten underhåll samt ersättningar för gjorda investeringar, lokal- anpassningar och liknande. Förlängning av hyresavtal ska jämställas med ett nytt hyresavtal D 3 Förhyrning av externa lokaler som innebär att LSU Efter samråd med chef för staden ökar sina totala årliga hyreskostnader fastighetsavdelningen med upp till 150 prisbasbelopp. D 4 Överklagande av beslut om fastighetstaxering AvdelningschefVerksamhetschef stadsutveckling 10 D 5 Förvärv eller överlåtelse av fastighet eller Förvaltningschef SBF fastighetsdel där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra fastställd detaljplan för ett värde uppgående till maximalt 200 prisbasbelopp. D 6 Övrigt förvärv eller överlåtelse av fastighet eller del av fastighet för ett värde uppgående till  maximalt 20 prisbasbelopp Enhetschef mark och exploateringsenheten  maximalt 750 prisbasbelopp PEU Kommunstyrelsens ordförande D 7 Förvärv eller överlåtelse av bostadsrätt för ett PEU (för sitt område) värde uppgående till maximalt 50 LSU (för sitt område) prisbasbelopp. D 8 Tecknande av avtal som berör upplåtelse av Förvaltningschef SBF Allmän platsmark som byggts ut allmän platsmark innan utbyggnad och upplåtelse Enhetschef mark och enligt detaljplan och upplåtits för för sitt ändamål enligt detaljplan har genomförts exploateringsenheten allmänheten kan därefter enbart upplåtas genom polistillstånd via ordningslagen. Mark som ännu inte iordningsställts och upplåtits för allmänheten kan dock tillfälligt upplåtas genom avtal i mellantiden. D9 Beslut om rivning av stadens byggnader LSU D 10 Beslut om jämkning och fastställande av PEU gatukostnadsbelopp för fastighetsägare samt beslut om avbetalningar enligt 6 kap. 36 § PBL. D11 Beslut om att genomföra förstudie avseende LSU Som ett led i genomförandet får lokalförsörjningsbehov. Delegationen gäller upphandling göras och avtal där projektet som helhet värderas till högst tecknas. 1 700 pbb. D 12 Beslut att starta projekt på fastighets- och AvdelningschefVerksamhetschef Delegationen innefattar lokalförsörjningsområdet som uppgår till ett fastighetsavdelningen genomförande av nödvändiga totalt värde om högst 150 pbb. åtgärder inför igångsättnings- beslut såsom projektering, Delegationen gäller inom investeringsbudget genomförande av kompletterande och budget för investeringsrelaterade utredningar samt upphandlingar driftskostnader. och tecknande av erforderliga avtal. D 13 Beslut att starta projekt på fastighets- och LSU Delegationen innefattar lokalförsörjningsområdet som uppgår till ett genomförande av nödvändiga totalt värde om högst 1 700 pbb. åtgärder inför igångsättnings- beslut såsom projektering, Delegationen gäller inom investeringsbudget genomförande av kompletterande och budget för investeringsrelaterade utredningar samt upphandlingar driftskostnader. och tecknande av erforderliga avtal. D 14 Beslut om igångsättning av upphandling av AvdelningschefVerksamhetschef Delegationen innefattar genom- byggentreprenad till ett värde om högst fastighetsavdelningen förandet av upphandling, 150 pbb. inklusive avtalstecknande och genomförande av entreprenad. Delegationen gäller inom investeringsbudget I delegationen ingår även att och/eller budget för investeringsrelaterade genomföra upphandlingar av driftskostnader. sådana entreprenader som krävs för att tillgodose ett behov av en mindre anslutande anläggning 11 eller en mindre anpassning av befintlig anläggning i direkt anslutning till projekt. Sådan upphandling ska göras efter samråd med avdelningschef stadsutveckling. D 15 Beslut om igångsättning av upphandling av LSU Delegationen innefattar genom- byggentreprenad till ett värde om högst förandet av upphandling, 1 700 pbb. inklusive avtalstecknande och genomförande av entreprenad. I Delegationen gäller inom investeringsbudget delegationen ingår även att och/eller budget för investeringsrelaterade genomföra upphandlingar av driftskostnader. sådana entreprenader som krävs för att tillgodose ett behov av en mindre anslutande anläggning eller en mindre anpassning av befintlig anläggning i direkt anslutning till projekt. Sådan upphandling ska göras efter samråd med avdelningschefverksamhetschef stadsutveckling. D 16 Beslut att starta projekt, inom området AvdelningschefVerksamhetschef Delegationen innefattar infrastruktur, som uppgår till ett totalt värde stadsutveckling genomförande av nödvändiga om högst 150 pbb. åtgärder inför igångsättnings- beslut såsom projektering, Delegationen gäller inom investeringsbudget, genomförande av kompletterande budget för investeringsrelaterad drift och/eller utredningar och upphandlingar exploateringsbudget. samt att teckna erforderliga avtal. D 17 Beslut att starta projekt, inom området PEU Delegationen innefattar infrastruktur, som uppgår till ett totalt värde genomförande av nödvändiga om högst 1 700 pbb. åtgärder inför igångsättnings- beslut såsom projektering, Delegationen gäller inom investeringsbudget, genomförande av kompletterande budget för investeringsrelaterad drift och/eller utredningar och upphandlingar exploateringsbudget. samt att teckna erforderliga avtal. D 18 Beslut om igångsättning av bygg- och AvdelningschefVerksamhetschef Delegationen innefattar genom- anläggningsentreprenad, inom området stadsutveckling förande av upphandling, inklusive infrastruktur, till ett värde om högst 150 pbb. avtalstecknande, samt genom- förande av entreprenad. D 19 Beslut om igångsättning av bygg- och PEU Delegationen innefattar genom- anläggningsentreprenad, inom området förande av upphandling, inklusive infrastruktur, till ett värde om högst avtalstecknande, samt genom- 1 700 pbb. förande av entreprenad. D 20 Beslut att igångsätta reinvestering och/eller AvdelningschefVerksamhetschef Delegationen innefattar genom- lokalanpassning till ett värde om högst 70 pbb. fastighetsavdelningen förandet av upphandling, inklusive avtalstecknande samt Delegationen gäller inom investeringsbudget. genomförande av entreprenad. D 21 Beslut att igångsätta reinvestering och/eller LSU Delegationen innefattar genom- lokalanpassning till ett värde om högst förandet av upphandling, 1 000 pbb. inklusive avtalstecknande samt genomförande av entreprenad. Delegationen gäller inom investeringsbudget. 12 D 22 Beslut att genomföra underhåll och AvdelningschefVerksamhetschef Delegationen innefattar reparationer till ett värde om högst 20 pbb. fastighetsavdelningen genomförandet av upphandling, inklusive avtalstecknande samt Delegationen gäller åtgärder som görs inom genomförande av entreprenad. driftsbudget. D 23 Beslut att genomföra underhåll och LSU Delegationen innefattar genom- reparationer till ett värde om högst 1 000 pbb. förandet av upphandling, inklusive avtalstecknande samt Delegationen gäller åtgärder som görs inom genomförande av entreprenad. driftsbudget. D 24 Tolkning av ramprogram för lokaler LSU Avser tolkning vid olika fastställda av kommunstyrelsen uppfattningar om innebörden av ramprogram hos kommun- styrelsen, nämnder och förvaltningar i Mölndals stad Beslut avseende Delegat Anmärkning E FYSISK PLANERING Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Yttrande över bygglovsärenden  Andra frågor av liknande art E 1 Uppdragsbeslut och samrådsbeslut avseende PEU Program är företrädesvis av program för detaljplan betydande vikt och godkännande av program bör därför ske av kommunfullmäktige E 2 Beslut om gatukostnader inför samråd och PEU granskning E 3 Beslut om plansamråd och granskning PEU Angående kommunstyrelsens egen befogenhet se punkt E 4 nedan E 4 Beslut om planbesked PEU Avser att anta, ändra och upphäva detaljplaner och områdes- bestämmelser som inte är av stor vikt eller saknar principiell betydelse. Befogenheten omfattar rätt att förlänga eller förnya en detaljplans genomförandetid enligt 4 kap 24 §. Befogenheten omfattar inte rätten att ändra eller upphäva detaljplaner före genomförandetidens utgång. Befogenheten omfattar inte heller rätten att fatta beslut rörande detaljplaner och områdes- bestämmelser som berör stadens fastigheter. E 5 Beslut om planuppdrag och samarbetsavtal PEU Avser detaljplaner som följer startplan eller särskild prioritering. Avser även samarbetsavtal som inkluderar markanvisning. E 6 Yttrande till annan kommun, annan myndighet PEU PBL, Plan- och bygglagen eller bolag över samråd enligt PBL,MB eller MB, Miljöbalken väg och järnvägsplaner samt frågor rörande vattenförvaltning 13 E 7 Yttrande till annan kommun, annan myndighet Förvaltningschef SBF PBL, Plan- och bygglagen eller bolag över samråd enligt PBL, MB eller MB, Miljöbalken väg och järnvägsplaner samt frågor rörande vattenförvaltning i ärenden som inte är av strategisk art E 8 Beslut att avstå från att yttra sig enligt punkt E PEU respektive förvaltningschef SBF 6 och E 7 ovan E 9 Begäran om planeringsbesked hos PEU länsstyrelsen Förvaltningschef SBF AvdelningschefVerksamhetschef stadsutveckling E 10 Beslut om att detaljplanen kan antas innebära PEU betydande miljöpåverkan (5 kap 11a § PBL) E 11 Beslut om lokala åtgärdsprogram för vatten PEU E 12 Beslut om att tillfälligt avbryta (vila) samt PEU återuppta planarbete Förvaltningschef SBF Beslut avseende Delegeras till Anmärkning F VÄG, TRAFIK OCH KOLLEKTIVTRAFIK Som rena verkställighetsåtgärder vilka inte utgör beslut enligt denna delegeringsordning anses till exempel:  Tecknande av avtal avseende enstaka ledningar inom allmän platsmark  Tecknande av avtal avseende släntintrång och liknande vid anläggningsåtgärder  Andra frågor av liknande art F 1 Beslut avseende åtgärder inom vägområdet PEU Avser anslutning till allmän väg enligt 39–41 och 43–44 §§ väglagen Förvaltningschef SBF Enhetschef Trafik Trafikingenjör F 2 Beslut avseende föreskrifter enligt 3 kap 17 § PEU Förvaltningschef äger rätt att trafikförordningen Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller oftast bashastigheter inom och utanför tättbebyggt område F 3 Beslut och yttrande avseende undantag enligt PEU Förvaltningschef äger rätt att 13 kap 3 § trafikförordningen Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller undantag och dispenser F 4 Beslut avseende föreskrifter enligt 10 kap 14 § PEU Förvaltningschef äger rätt att trafikförordningen Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller lokala trafikföreskrifter F 5 Beslut avseende regleringar genom lokala PEU Förvaltningschef äger rätt att trafikföreskrifter enligt 10 kap 1 och 3 § Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till trafikförordningen Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller lokala trafikföreskrifter 14 F 6 Beslut gällande vägvisning där kommunen är PEU Förvaltningschef äger rätt att väghållare Förvaltningschef SBF vidaredelegera beslutanderätt till Enhetschef Trafik anställd på enheten Trafik Trafikingenjör Gäller oftast uppsättning av skyltar F 7 Övergripande beslut om utveckling av PEU trafikpolitik, trafiksäkerhet, hållbart resande inklusive kollektivtrafik och mobilitetsåtgärder F 8 Fastställande av parkeringsavgifter för allmän PEU Förutsatt att fullmäktiges grund- plats läggande beslut i frågan har delegerats till kommunstyrelsen att fastställa avgifter 15 Allmänt om delegering av beslutanderätt från nämnd (6 kap. 37 - 39 §§, samt 7 kap. 5 – 8 §§ kommunallagen) Vad innebär delegering? I kommunallagen regleras vilka politiska instanser som ska fatta olika typer av beslut. Det framgår också att beslutanderätten i många fall kan delegeras till nämnd, presidium, utskott, förtroendevald eller anställd. Kommunfullmäktige delegerar sin beslutanderätt till nämnderna genom nämndens reglemente. Nämnderna å sin sida kan delegera beslutanderätt till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare, en anställd eller en automatiserad beslutsfunktion i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Fortlöpande delegation bör systematiskt hållas förtecknad i nämndens delegeringsordning. Såväl fullmäktige som nämnder kan också delegera beslutanderätt genom beslut i enskilda fall. När en nämnd delegerar beslutanderätt ger nämnden någon annan (delegaten) rätt att fatta beslut i nämndens ställe. Delegatens beslut ses som nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. Nämnden får inte ändra delegatens beslut i efterhand. Nämnden kan återkalla delegeringsuppdraget dock inte retroaktivt. Nämnden kan också förekomma ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Syftet med delegering är dels att avlasta nämnden, dels att möjliggöra en effektivare kommunal förvaltning genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten ska delegeras men är begränsad av 6 kap. 38 § KL som anger vilka ärendetyper som inte får delegeras. Delegeringsförbud (6 kap. 38 § KL) Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, eller 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Beslutanderätten får inte heller delegeras till en automatiserad beslutsfunktion när det gäller 1. ärenden där beslut överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap., 2. ärenden där beslut enligt lag eller annan författning inte får överklagas, 3. ärenden om upphandling, eller 4. ärenden om valfrihetssystem. Delegering och ren verkställighet Man skiljer mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet. I delegeringsordningen ska endast tas upp beslut i kommunalrättslig mening. De befogenheter och därtill hörande verkställighetsbeslut som en tjänsteperson har inom ramen för sina löpande arbetsuppgifter omfattas inte. Det rör sig då om ren verkställighet. Gränsen mellan beslut och ren verkställighet går inte att dra med exakthet. Beslut i kommunalrättslig mening kännetecknas bland annat av att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren i hög grad måste göra självständiga överväganden och bedömningar. Vid verkställighet finns inte något större utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. Det kan till exempel röra sig om avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa, tilldelning av förskoleplats efter en klar turordning eller följsamhet mot en detaljerad politiskt antagen riktlinje. Rätten för de anställda att vidta sådana åtgärder grundas inte på delegering utan följer av den arbetsfördelning mellan 16 de förtroendevalda och de anställda som måste finnas för att den kommunala verksamheten ska kunna fungera. Beslut av rent förberedande eller verkställande art får inte överklagas (se 13 kap. 2 § 2 p KL). Vem har rätt att företräda kommunstyrelsen och Mölndals stad? Vem som har rätt att företräda Mölndals stad efter beslut finns delvis reglerat i nämndernas reglementen. I det kommungemensamma nämndreglementet framgår att avtal, yttranden och andra framställningar till extern part, som beslutas av nämnden, ska undertecknas av ordföranden, eller vid förfall för denne av vice ordförande, och förvaltningschefen, om inte nämnden bestämmer annat. Av kommunstyrelsens delegeringsordning framgår att den som har rätt att fatta ett beslut också har rätt att underteckna handlingar och vidta andra åtgärder som är hänförliga till beslutet. Även om en åtgärd inte är hänförligt till ett beslut av nämnd/delegat, utan i stället utgör ren verkställighet, kan åtgärden innefatta något slags rättshandlande som i sin tur kan binda staden i förhållande till utomstående. För att ha rätt att binda staden mot utomstående behöver den anställde ha behörighet, dvs fullmakt att företräda staden. En fullmakt kan inte delegera beslutanderätt i kommunalrättslig mening utan omfattar endast verkställighetsåtgärder. En fullmakt kan vara uttrycklig och tala om att en anställd eller någon utomstående (till exempel advokat) har rätt att i ett visst ärende eller i vissa typer av ärenden företräda staden. Sådana fullmakter är nästan alltid skriftliga. En fullmakt att företräda staden vid ren verkställighet kan också följa av en specifik tjänst (ställningsfullmakt). Stadsdirektör och förvaltningschef har, på samma sätt som en VD, rätt att vidta alla löpande förvaltningsåtgärder inom stadens respektive sin förvaltnings verksamhetsområde. AvdelningschefVerksamhetschefer och enhetschefer har på motsvarande sätt rätt att företräda staden inom sin avdelnings respektive enhets specifika verksamhetsområde. Den som på grund av sin anställning har rätt att företräda staden utåt har också rätt att utfärda fullmakt inom ramen för sin egen befogenhet. Firmateckning Inom bolagsrätten används begreppet firmateckning för att klargöra vem som har rätt att företräda ett bolag gentemot tredje man. Begreppet firmateckning ligger helt utanför kommunalrätten. För att underlätta kontakten med vissa aktörer, till exempel banker, som kräver att staden ska visa upp ett dokument, vilket visar vem som får binda staden, har kommunstyrelsen av praktiska skäl fattat ett särskilt beslut om att vissa angivna personer har rätt att teckna stadens firma, två i förening. Kommunstyrelsens beslut om firmateckning avser endast verkställighetsåtgärder och kan aldrig ersätta beslutsdelegation. Generell rättegångsfullmakt Kommunstyrelsen utfärdar kontinuerligt en generell rättegångsfullmakt till stadsdirektör, biträdande stadsdirektör och stadsjurister att företräda Mölndals stad vid rättsliga processer. Fullmaktshavarna har rätt att sätta annan i sitt ställe för enskilda ärenden. Vem kan nämnden delegera till? (6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § KL) En nämnd kan lämna delegeringsuppdrag till  presidiet  ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i nämnden  en ledamot eller ersättare i nämnden  en automatiserad beslutsfunktion,  anställd hos staden, följer vanligtvis viss befattning där det framgår av speciallagstiftning, till exempel anställd i vissa inköpscentraler som har anlitats för att medverka vid en upphandling. Det är inte tillåtet att lämna delegeringsuppdrag till  flera anställda i grupp, däremot kan flera anställda samtliga, var och en för sig, vara delegater,  till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering,  anställd i kommunalt bolag, 17  personal från bemanningsföretag eller liknande. Om nämnden delegerar beslutanderätt bör det också anges vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro. Vidaredelegering (7 kap. 6 § KL) Enligt kommunallagen kan en nämnd om den uppdrar till en förvaltningschef inom den egna nämndens verksamhetsområde att fatta vissa beslut, även medge att förvaltningschefen i sin tur får överlåta sin beslutanderätt till annan anställd inom staden. Detta kallas vidaredelegering och är bara möjlig vid delegering till förvaltningschef. Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap. 39 § KL) En nämnd får enligt kommunallagen uppdra åt ordföranden eller en annan angiven ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Någon juridisk begränsning av möjligheterna att delegera brådskande ärenden med hänsyn till ärendets natur finns inte (om inte nämnden bestämmer det). Enda kriteriet är således att det är så bråttom att nämndens beslut inte kan avvaktas. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Anmälan av delegeringsbeslut (6 kap. 40 § KL) Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som fattats på delegation ska anmälas/rapporteras till nämnden. Genom anmälan får nämnden information och kan följa hur uppdraget att fatta beslut i nämndens ställe utförs. Förutom behovet av information och kontroll, har anmälan betydelse för att beslutet ska vinna laga kraft. Tiden för att överklaga ett delegeringsbeslut räknas från det datum när det tillkännages på stadens anslagstavla att protokoll över beslutet har justerats. Ett överklagande ska ha kommit in inom tre veckor från detta datum. Om nämnden beslutar att delegeringsbeslut inte behöver anmälas ska delegeringsbeslut, som enbart kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen, protokollföras och tillkännages särskilt. För beslut som kan överklagas genom förvaltningsbesvär framgår i stället av speciallagstiftning (exempelvis socialtjänstlagen, plan- och bygglagen eller lagen om offentlig upphandling) hur de ska överklagas. 18 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 125 Diarienummer 00255/2026 Upphandling av Digitala verktyg för pedagogisk miljö Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger stadsledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandling av digitala verktyg för pedagogisk miljö, innefattande datorer, surfplattor, tillbehör samt tillhörande tjänster för verksamheten, och uppdrar åt upphandlingschefen att teckna därpå följande avtal. Sammanfattning Stadens nuvarande avtal avseende digitala verktyg för pedagogisk miljö löper ut 2026-12-31. För att säkerställa verksamhetens framtida behov behöver ett nytt avtal upphandlas. De digitala verktygen används för att stödja barns och elevers lärande och omfattar bland annat Chromebook, iPad, PC och Mac för elever och pedagogisk personal i förskola och grundskola. Verksamheten omfattar idag cirka 13 000 digitala verktyg som finansieras genom leasingavtal. Upphandlingen omfattar digitala verktyg och tillbehör samt tillhörande tjänster för hantering, support och livscykel. Då Mölndals stads kontraktssumma beräknas överstiga 100 000 000 kronor är kommunstyrelsen beslutsinstans. Upphandlingen planeras att annonseras under september 2026 med målsatt avtalsstart 2027-01-01. Stadsledningsförvaltningen bedömer att upphandlingen behöver genomföras för att säkerställa kontinuitet i verksamheten och undvika avtalslöst tillstånd. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 20 augusti 2026. Expedieras till Inköps- och upphandlingsenheten Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum 2026-08-20 Dnr KS 00255/2026 Frida Andersson Upphandlingsledare Kommunstyrelsen Beslut om upphandling av digitala verktyg för pedagogisk miljö Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger stadsledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra upphandling av digitala verktyg för pedagogisk miljö, innefattande datorer, surfplattor, tillbehör samt tillhörande tjänster för verksamheten, och uppdrar åt upphandlingschefen att teckna därpå följande avtal. Sammanfattning Stadens nuvarande avtal avseende digitala verktyg för pedagogisk miljö löper ut 2026-12-31. För att säkerställa verksamhetens framtida behov behöver ett nytt avtal upphandlas. De digitala verktygen används för att stödja barns och elevers lärande och omfattar bland annat Chromebook, iPad, PC och Mac för elever och pedagogisk personal i förskola och grundskola. Verksamheten omfattar idag cirka 13 000 digitala verktyg som finansieras genom leasingavtal. Upphandlingen omfattar digitala verktyg och tillbehör samt tillhörande tjänster för hantering, support och livscykel. Då Mölndals stads kontraktssumma beräknas överstiga 100 000 000 kronor är kommunstyrelsen beslutsinstans. Upphandlingen planeras att annonseras under september 2026 med målsatt avtalsstart 2027-01-01. Stadsledningsförvaltningen bedömer att upphandlingen behöver genomföras för att säkerställa kontinuitet i verksamheten och undvika avtalslöst tillstånd. Bakgrund 1. Samverkan Upphandlingen genomförs i samverkan med kommunerna Öckerö, Partille, Alingsås och Mölndal i samarbete med Inköps- och upphandlingsenheten. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) 2. Referensgruppen och förarbeten Arbetet med upphandlingen påbörjades i december 2025 och har genomförts i nära samarbete mellan Inköps- och upphandlingsenheten och en referensgrupp bestående av representanter från skol- och utbildningsförvaltningen samt samverkande kommuner. Även berörda experter inom bland annat informationssäkerhet, miljö och IT har deltagit i arbetet. Under upphandlingsarbetet har marknadsundersökningar och analyser genomförts. Syftet har varit att säkerställa att det kommande avtalet utformas med relevanta och ändamålsenliga villkor som svarar mot stadens behov. 3. Upphandlingsform Avtalets värde, inklusive förlängningar, bedöms överstiga EU:s tröskelvärde. Förvaltningen bedömer därför att öppet förfarande är den lämpligaste upphandlingsformen. 4. Utvärderingsmodell Utvärdering av anbud kommer att ske utifrån en samlad bedömning av pris och kvalitet. Preliminär tidplan för upphandling och implementering Annons – 2026-09-25 Anbudsöppning –2026-10-26 Utvärdering –2026-10-26 – 2026-11-06 Tilldelning –2026-11-07 Avtalsstart – 2027-01-01 5. Kravställningen a) Miljöpåverkan Avtalets miljöpåverkan bedöms främst vara kopplad till produktion, användning och avveckling av digitala verktyg samt tillhörande tillbehör. Upphandlingen omfattar produkter med betydande påverkan över hela livscykeln. Krav har därför ställts med fokus på ett helhetsperspektiv. Krav har ställts på bland annat energieffektivitet, lång livslängd, reparerbarhet och tillgång till reservdelar. Även begränsning av farliga ämnen enligt gällande lagstiftning ingår. Ett särskilt fokus i upphandlingen är att främja cirkulära flöden, där återbruk, livscykelhantering och återtag av utrustning utgör centrala delar. Krav har ställts på att återbrukad utrustning ska uppfylla motsvarande kvalitets- och miljökrav som ny utrustning samt att leverantören ska kunna redogöra för Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) hur miljöpåverkan minskas genom exempelvis förlängd livslängd och resurseffektiv användning. b) Social hänsyn I upphandlingen har social hänsyn beaktats. Krav har ställts på att leverantören uppfyller gällande arbetsrättsliga villkor och säkerställer att motsvarande krav tillämpas hos eventuella underleverantörer. Detta innefattar bland annat villkor avseende lön, arbetstid, semester samt pensionsavsättningar som minst motsvarar nivåerna i tillämpligt kollektivavtal eller annars är förenliga med vedertagen branschpraxis. Vidare omfattar upphandlingen krav kopplade till leverantörens ansvar att följa nationell och internationell lagstiftning avseende mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik, inklusive uteslutningsgrunder enligt LOU samt krav på att skatter och sociala avgifter är betalda. Genom dessa krav säkerställs att leverantörer som tilldelas avtal bedriver sin verksamhet på ett ansvarsfullt och lagenligt sätt. Några ytterligare särskilda sociala kontraktsvillkor, såsom sysselsättningsfrämjande åtgärder, har inte bedömts vara ändamålsenliga för denna upphandling och har därför inte inkluderats. c) Elektronisk handel Beställning kommer att göras via stadens elektroniska beställningssystem (Proceedo) 6. Avtalstid 2027-01-01 – 2030-12-31 Ekonomi Staden har under den senaste fyraårsperioden avropat varor/tjänster på det aktuella avtalet för ett sammanlagt belopp om cirka 78 000 000 kronor. Inför kommande avtalsperiod bedöms prisbilden dock som väsentligt mer osäker. Leverantörer har i dialog signalerat att det är svårt att förutse prisutvecklingen framöver. Detta beror bland annat på marknadsförändringar och komponenttillgång. Upphandlingen inkluderar möjligheter till återbruk. Syftet är att främja ett mer cirkulärt nyttjande och potentiellt lägre kostnader över livscykeln. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Sammantaget innebär detta att den totala kostnadsutvecklingen under kommande avtalsperiod är svår att prognosticera. Kostnader inom ramen för avtalet hanteras genom löpande avrop från respektive verksamhets budget. Bedömning Med anledning av att befintligt ramavtal löper ut är det nödvändigt att upphandla ett nytt avtal. Detta för att säkerställa kontinuitet i verksamheten och undvika avtalslöst tillstånd. Stadsledningsförvaltningen bör få i uppdrag genomföra upphandling av Digitala verktyg för pedagogisk miljö enligt de förutsättningar som framgår i tjänsteskrivelsen. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2026-08-20. Expedieras till Beslutet expedieras av stadskansliet till Inköps- och upphandlingsenheten. Maria Martini Jonna Östlind Ekonomichef Upphandlingschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 126 Diarienummer 00453/2026 Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige fastställer förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg enligt bilaga 1, att gälla från och med den 1 december 2026. Sammanfattning Kommunalförbund är en samverkansform mellan kommuner som regleras av kommunallagen. Kommunalförbund bildas genom att medlemmarna var för sig fastställer en likalydande förbundsordning, som bland annat anger förbundets ansvarsområde, finansiering och organisationsformer. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) har expedierat ett förslag till ny förbundsordning till medlemmarna för fastställande, som ska börja gälla den 1 december 2026. För att Mölndals stads beslut i ärendet ska vinna laga kraft i tid behöver beslutet fattas av kommunfullmäktige senast 15 oktober. Ärendet ska dessförinnan ha beretts av kommunstyrelsen. Förslaget till ny förbundsordning har föregåtts av en remissrunda till medlemmarna under våren 2026. Mölndals stad yttrade sig då genom kommunstyrelsen och framförde synpunkten att förbundsstyrelsen borde ha större representation från Mölndals stad och Kungsbacka kommun, med hänsyn till de kommunernas större ägarandel, samt att förslaget att inte ha några ersättare till förbundsstyrelsen var problematiskt. Stenungsunds kommun framförde att antalet ersättare i förbundsstyrelsen ska vara minst fem. I övrigt har alla medlemmar tillstyrkt förslaget. I förslaget till förbundsordning har antalet ledamöter i förbundsstyrelsen ökats från 14 till 16, varav åtta utses av Göteborgs stad och en vardera av de övriga medlemskommunerna. Antalet ersättare minskas från 11 till fem, som utses av de fem största medlemskommunerna: Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum och Stenungsund. Förbundsfullmäktige minskas från 33 ledamöter och 33 ersättare till 17 ledamöter och 17 ersättare: nio ledamöter och ersättare från Göteborgs stad och en vardera från övriga medlemmar. Antalet revisorer minskas från nio till fem, som ska utses av de fem största medlemskommunerna. I övrigt innehåller förslaget inga ändringar jämfört med nu gällande förbundsordning. I remissen ingick också ett förslag till nytt samverkansavtal mellan medlemmarna. Mölndals stad framförde att avtalet bör innehålla en översyn av avgiftskonstruktionen som ska inledas år 2027, snarare än 2030 som angavs i förslaget. I det ärende som nu ska handläggas av medlemmarna ingår endast förbundsordningen och inget förslag till samverkansavtal. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 juni 2026. Protokollsutdrag RSG FF 2026-06-10, § 23. Protokollsutdrag RSG FS 2026-05-27, § 55. Missivskrivelse RSG. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-02 Kommunstyrelsens arbetsutskott Bilaga 1 – Förslag till ny förbundsordning, reviderat. Bilaga 2 – Nu gällande förbundsordning. Expedieras till Räddningstjänsten Storgöteborg, stadsledningsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-06-24 Dnr KS 00453/2026 Markus Franklin Kommunsekreterare Kommunstyrelsen Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg enligt bilaga 1, att gälla från och med den 1 december 2026. Sammanfattning Kommunalförbund är en samverkansform mellan kommuner som regleras av kommunallagen. Kommunalförbund bildas genom att medlemmarna var för sig fastställer en likalydande förbundsordning, som bland annat anger förbundets ansvarsområde, finansiering och organisationsformer. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) har expedierat ett förslag till ny förbundsordning till medlemmarna för fastställande, som ska börja gälla den 1 december 2026. För att Mölndals stads beslut i ärendet ska vinna laga kraft i tid behöver beslutet fattas av kommunfullmäktige senast 15 oktober. Ärendet ska dessförinnan ha beretts av kommunstyrelsen. Förslaget till ny förbundsordning har föregåtts av en remissrunda till med- lemmarna under våren 2026. Mölndals stad yttrade sig då genom kommun- styrelsen och framförde synpunkten att förbundsstyrelsen borde ha större re- presentation från Mölndals stad och Kungsbacka kommun, med hänsyn till de kommunernas större ägarandel, samt att förslaget att inte ha några ersätta- re till förbundsstyrelsen var problematiskt. Stenungsunds kommun framförde att antalet ersättare i förbundsstyrelsen ska vara minst fem. I övrigt har alla medlemmar tillstyrkt förslaget. I förslaget till förbundsordning har antalet ledamöter i förbundsstyrelsen ökats från 14 till 16, varav åtta utses av Göteborgs stad och en vardera av de övriga medlemskommunerna. Antalet ersättare minskas från 11 till fem, som utses av de fem största medlemskommunerna: Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum och Stenungsund. Förbundsfullmäktige minskas från 33 ledamöter och 33 ersättare till 17 ledamöter och 17 ersättare: nio ledamöter och ersättare från Göteborgs stad och en vardera från övriga medlemmar. Antalet revisorer minskas från nio till fem, som ska utses av de fem största medlemskommunerna. I övrigt innehåller förslaget inga ändringar jämfört med nu gällande förbundsordning. I remissen ingick också ett förslag till nytt samverkansavtal mellan med- lemmarna. Mölndals stad framförde att avtalet bör innehålla en översyn av avgiftskonstruktionen som ska inledas år 2027, snarare än 2030 som angavs i Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) förslaget. I det ärende som nu ska handläggas av medlemmarna ingår endast förbundsordningen och inget förslag till samverkansavtal. Ekonomi Förslaget till ny förbundsordning innehåller inga ändringar gällande förbund- ets finansiering. Förbundet finansieras genom andelsbaserade bidrag från medlemmarna. Mölndals stads andel är för närvarande 6,03 procent, vilket innebar ett bidrag på 44 658 000 kronor, år 2025. Bedömning RSG har tagit Mölndals stads synpunkter i beaktande, på så sätt att antalet ersättare i förbundsstyrelsen har ändrats från inga till fem och att Mölndals stad ska utse en av dem, jämfört med förslaget som skickades på remiss. När det gäller representationen i övrigt så hänvisar RSG till medlemssamråden i mars och juni 2024, som syftade till RSG:s framtida politiska organisation. Medlemssamråden enades då om att samtliga medlemskommuner utom Göteborg ska ha samma antal ledamöter i förbundsstyrelsen. När det gäller stadens synpunkt på samverkansavtalet så ingår det inget avtal i ärendet som nu ska handläggas. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 juni 2026. Protokollsutdrag RSG FF 2026-06-10, § 23. Protokollsutdrag RSG FS 2026-05-27, § 55. Missivskrivelse RSG. Bilaga 1 – Förslag till ny förbundsordning, reviderat. Bilaga 2 – Nu gällande förbundsordning. Expedieras till Räddningstjänsten Storgöteborg, stadsledningsförvaltningen Karl de Verdier Anna Jakobsson Biträdande stadsdirektör Kanslichef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Förbundsfullmäktige Sammanträdesdatum 2026-06-10

§ 128 Diarienummer 00579/2025 Svar på motion (MP) - Avsluta Mölndals stads representation i Åby Travsällskaps styrelse Ärendet utgår. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 129 Diarienummer 00436/2026 Förslag på nya namn för torg i Forsåker Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Torgen i Forsåker namnges Brukstorget, Forsetorget och Vattentorget, enligt Illustrationskarta 14841K-P2023/5. Sammanfattning I detaljplanen för Forsåker, Nordöstra delen (14841K-P2023/5), som vann laga kraft den 23 november 2023, framgår förslag på namn för ett antal platser på illustrationsplanen. Bland dessa återfinns namnen Brukstorget, Forsetorget och Vattentorget. Namnberedningen har mottagit ett förslag om att namnsätta flera av de platser och torg som nämns i detaljplanens illustrationsplan. Efter noggrann övervägning har namnberedningen dock valt att endast gå vidare med de tre ovannämnda torgnamnen. Brukstorget Brukstorget kommer bli en aktiv plats med verksamheter, tillfälliga och mer bestående upplevelser genom bland annat möbleringar och event. Brukstorget är beläget i gamla industrikärnan. Namnet ”bruk” betyder i det här avseendet ”större industriell anläggning för förädling av råvara” vilket återspeglar väl på området tidigare pappersbruk. Namnet har redan använts flitigt på nyhetssidor och sociala medier, både av MölnDala och Mölndals stad, och anses vara väletablerat. Forsetorget Forsetorget har fått sitt namn från begreppet fors, som syftar på strömmande vattenavsnitt i ett vattendrag där vattnet rör sig snabbt till följd av förträngningar och lutning. Namnet anknyter direkt till Mölndalsåns forsar i området och lyfter fram den historiska betydelsen av vattenkraft för platsens utveckling. Benämningen Forsetorget bidrar därmed till att tydliggöra och synliggöra områdets industriella arv, där de strömmande vattnen har varit en avgörande resurs. Namnet fungerar också orienterande genom att koppla torget till de befintliga forsarna i dess närhet. Torget har kopplingar till Kvarnbygatan och Forsebron via planerad cykelramp och hiss, och en ny bro över ån planeras för att förbinda platsen med skolan och Ryet. Dessa kopplingar stärks ytterligare av namnets tydliga anknytning till platsens geografi och historia. Vattentorget Vattentorget utgör Forsåkers centrala mötesplats och har ett läge med direktkontakt till vatten. Namnet speglar torgets funktion som en plats för uteserveringar, vattenlek och olika publika evenemang. Torget ligger i skärningspunkten mellan huvudgatan Diagonalen och två stråk genom området. Utformningen med flacka trappsteg mot vattnet och utrymme för restauranger kommer att förstärka torgets attraktivitet. Beslutsunderlag Namnberedningens tjänsteskrivelse daterad 29 juni, 2026. Illustrationskarta 14841K-P2023/5. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, byggnadsnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-06-29 Dnr KS 00436/2026 Jenny Björk Kartingenjör Namnberedningen Kommunstyrelsen Förslag på nya namn för torg i Forsåker Förslag till beslut Torgen i Forsåker namnges Brukstorget, Forsetorget och Vattentorget, enligt Illustrationskarta 14841K-P2023/5. Sammanfattning Namnberedningen föreslår att tre torg i Forsåker namnges: Brukstorget, Forsetorget och Vattentorget. De föreslagna namnen är valda för att spegla områdets industriella arv, geografiska läge samt framtida funktion och användning. Namnen har tydligt stöd i detaljplanens illustrationsplan (14841K-P2023/5) och har redan etablerats i kommunens kommunikation. Förslagen bedöms vara väl motiverade då de är tydliga, har en stark lokal förankring och är praktiskt användbara. Bakgrund I detaljplanen för Forsåker, Nordöstra delen (14841K-P2023/5), som vann laga kraft den 23 november 2023, framgår förslag på namn för ett antal platser på illustrationsplanen. Bland dessa återfinns namnen Brukstorget, Forsetorget och Vattentorget. Namnberedningen har mottagit ett förslag om att namnsätta flera av de platser och torg som nämns i detaljplanens illustrationsplan. Efter noggrann övervägning har namnberedningen dock valt att endast gå vidare med de tre ovannämnda torgnamnen. Brukstorget Brukstorget kommer bli en aktiv plats med verksamheter, tillfälliga och mer bestående upplevelser genom bland annat möbleringar och event. Brukstorget är beläget i gamla industrikärnan. Namnet ”bruk” betyder i det här avseendet ”större industriell anläggning för förädling av råvara” vilket återspeglar väl på området tidigare pappersbruk. Namnet har redan använts flitigt på nyhetssidor och sociala medier, både av MölnDala och Mölndals stad, och anses vara väletablerat. Forsetorget Forsetorget har fått sitt namn från begreppet fors, som syftar på strömmande vattenavsnitt i ett vattendrag där vattnet rör sig snabbt till följd av förträngningar och lutning. Namnet anknyter direkt till Mölndalsåns forsar i området och lyfter fram den historiska betydelsen av vattenkraft för platsens utveckling. Benämningen Forsetorget bidrar därmed till att tydliggöra och synliggöra områdets industriella arv, där de strömmande vattnen har varit en avgörande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) resurs. Namnet fungerar också orienterande genom att koppla torget till de befintliga forsarna i dess närhet. Torget har kopplingar till Kvarnbygatan och Forsebron via planerad cykelramp och hiss, och en ny bro över ån planeras för att förbinda platsen med skolan och Ryet. Dessa kopplingar stärks ytterligare av namnets tydliga anknytning till platsens geografi och historia. Vattentorget Vattentorget utgör Forsåkers centrala mötesplats och har ett läge med direktkontakt till vatten. Namnet speglar torgets funktion som en plats för uteserveringar, vattenlek och olika publika evenemang. Torget ligger i skärningspunkten mellan huvudgatan Diagonalen och två stråk genom området. Utformningen med flacka trappsteg mot vattnet och utrymme för restauranger kommer att förstärka torgets attraktivitet. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Bedömning Namnberedningen bedömer att förslagen Brukstorget, Forsetorget och Vattentorget är väl motiverade och speglar Forsåkers unika karaktär. Namnen är historiskt förankrade, lätta att förstå och bidrar till en tydlig identitet för den nya stadsdelen. Förslagen har stöd i detaljplanens illustrationsplan och har redan etablerats i offentlig kommunikation, vilket underlättar införandet. Namnberedningen rekommenderar därför att kommunstyrelsen antar förslagen. Beslutsunderlag Namnberedningens tjänsteskrivelse daterad 29 juni, 2026. Illustrationskarta 14841K-P2023/5. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, byggnadsnämnden, bygg- och miljöförvaltningen Per Kaarle Förvaltningschef Bygg- och Dragan Danilovic miljöförvaltningen Bygglovschef | | | | | | | | A L M A E T | | | | K V AR NBYS K OL A N S T Ö R T FJ Ä L L E T G T O R G | | | | | | F O R S E B R O N K V A R N B Y N K V A R N B Y G A T A N N T E N T R É- E F G R O P L A T S E N O R T S E S Å R K O E F R S G A M T M Ö L N D A L S U R A N T N N N I N N E R S T A D E VI L L A K O R N D A L A C N Å E S R S E Ä O R K L I A R R S B S T - | D D A L D U K S T N N N U E L Ö L I B R R G Ö M O M T V Ä S T N K Ä U S M T S N B K D A E O L N M G A A A N N S TIBELLSK A A T G A VILL A N N T A N S T E N N - L E A A T T E T R U D S T R Ö M S K A D G V A O R T R Ä D G Å R DE N N T N Å E6/E20 A L S D N L D Ö I M A G O N A L E N N Å S L A D N L Ö M B R Ä N N Å S V Ä G E N A N T A G A N D E H A N D LI N G u p pr ätt a d 2 0 2 2- 0 3- 1 5 r evi d er a d 2 0 2 3- 0 5- 0 2 Till d et alj pl a n e n h ör: X Planbeskrivning X Utredningar, se planbeskrivning X Illustrationskarta X Sa mrådsredogörelse X Grundkarta X Granskningsutlåtande X Fastighetsförteckning Sk e d e n oc h b esl ut: Uppdrag 2016-04-27 Antagande Sa mråd 2017-04-25 Laga kraft Granskning 2022-03-30 D et alj pl a n f ör F O R S Å K E R, N O R D Ö S T R A D E L E N i M öl n d al s st a d Lisa Öst man Björn Marklund Planchef Stadsbyggnadschef D nr P U 3 5/ 1 6 plan: Sweref 99 12 00 N höjd: RH2000 A T A G S D R Å G O N O R K I L L U S T R A TI O N S K A R T A I L L U S T R A TI O N S P L A N F O R S Å K E R N or d ö str a d el e n 2 0 2 3- 0 5- 0 2 | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ // // // // ~ ~ ~ ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // //// // // //// // //// // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // / / / / // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | // // | // // | // // // | // // | // | // // // // // // // // // // // // // | | | | // // // // // // | | // // // // // // // | | | // | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | f f +74.5 14 +76.5 +69.5 13 +71.5 f f 42 6 42 ( C)( K) ( C)( K) +21.0 +21.0 1 1 1 1 f f k k r r r G A T A T O R G 24 26 3 15 1 3 4 4 1 B C D K 1 G A T A f G A T A +16.4 G A T A 4 +74.5 f 42 4 G A T A ( W ) 14 3 +12.5 +74.5 f 14 f 31 f 42 P e f f 20.0 45 +46.5 n e e 4 f 5 17.0 4 22 6 B C D 1 P E 1 +35.0 2 f 2 4 2 f 5 f 22 45 b 3 e 15 f 53 25 C Z C K 17.0 f e 11 f 15 f 6 42 C K E 1 f f 1 4 3 2 T O R G e f 2 4 0 5 f B C D 1 g 1 B C D 1 25 +3 + 5. 4 0 0.5 25 f 21 f 32 e 20 32 G A T A6 | | | | |hi | s | s 1 | | W 2 f 12 f 30 6 f 42 p el ar e 1 f e 2 6 1 4 19 e 20 e 4 f 6 f 19 f 21 20 17.0 T tr O a R pp G a 1 B D| S 1 | Z 1 | | | | | | | || || O R G f 2 + 6 1 k 6. 1 0 k 3 k 6 9 q 1 r 1 r 3 T O R G a C | | T 1 f | D E T A LJ (s e i nf äll d bil d) P n| | 34 1 f | | 1 f 47 +64. 6 5 f f 4 1 2 2 +66.5 A1 + + 1 1 9 5 . . 7 7 ( g C T 1 1 )( O Z R 1 ) G ( P 1 ) + + 1 2 6 0 . . 5 5 A2 G + A 41. T 0 A f e f 1 1 1 1 f + e 4 5 4 6 6 2 . 0 0 +4 f 2 4 + . 7 0 3 0 f 8. 2 1 0 0 9 e f f 2 2 8 | 1 0 | f f C 1 b 2 | 9 1 3 | B e g | 1 D 4 | f H 51 |e S f | 7 | 2 1 f 0 Z 2 f 1 1 | 9 E | f | 1 | | | +2 | 4.0 | | C f 41 Z f 7 k g f 2 1 0 k 21 k f 2 q 6 g u r 1 1 T g 1 O R G 1 TO f 2 e | 5 R f | 2 G 9 | | | | P | | C D S 1 Z b b 1 1 e e 8 8 f f 3 3 f f 3 3 5 5 m 1 ( C 1 ) ( K 1 ) +21.0 6 f 39 f f 49 T O 1 f f 19 21 +21.0 1 9 3 r 3 1 1 f b 8 B C D S Z T O R G 1 f f 39 f 40 6 10 4 f 0 f 48 R G 20 8 C D S Z E 25-75 4 1 | | | | | | | | | | f 3 f 39 f 40 f 45 f 48 f 54 9 f 48 f 54 b C 3 e B 1 D 4 f 5 S 0 1 g Z 1 P E 1 f 8 f 6 39 f 54 40 f 9 6 f 5 f f 4 3 4 9 f f 0 5 4 4 9 A f 1 4 f 5 4 f 9 54 T O A R 2 G f 38 u + 1 4 g 1.0 1 g C 1 f r B 2 3 6 q f k D 2 1 + 3 1 3 r k S 2 1 1. 9 7 1 0 k Z 1 f + 2 E 2 6 u 4 1 . k 1 0 g 3 k 1 g 9 C 1 u r k r 3 g Z 1 1 1 q r 2 f 1 1 f 5 5 6 5 1 6 C E 1 Z E W 2 1 r k q f r 2 6 1 k 6 r + k g 1 T 3 9 6 3 0. 1 O k 5 f 9 2 R 6 q k +2 G 1 3 6 3 r . C k 1 0 6 Z C b 1 B e 1 D 1 f S 4 1 m Z T 1 E 1 O R G 1 f 39 f 40 f 48 e 9 T O R G 1 C S +32 Z .5 E 6 1 g 1 T 3 O 2 R r G 2 r 3 m 1 ( C 2 )( Z 2 ) + + 9 6 . . 9 5 f 39 f 40 f f 48 e 10 C B D S 1 Z E 1 g 1 g 1 g f 26 k q 1 1 1 0r k 1 8 1 k 7 r 3 f f B 35 C D e 2 e 11 f 15 b 1 2 f 1 36 1 f f f k k g C B D S Z E 2 48 21 26 1 9 C Z 1 g 1 1 k q r r C B D S Z E u 1 T O R G 3 1 1 3 u g 1 1 1 1 C Z g e 1 1 f k k k r G A T A ( C )( Z ) 1 +31.0 16 26 1 9 3 3 3 2 2 +9.0 q r e 27 g e 1 1 6 f 20.0 +6.5 1 17 f 33 27 P q - s k y d d1 f 5 f 16. 2 0 0 f g 1 e 17 +25.5 27 14. 6 0 f 4 b 4 1 e 3 5 B C b 1 D f 6 f 16 f 23 b f 1 6 4 f 5 f 16 +33.5 T ( O R W 3 ) G 1 + + 5 8 . . 8 7 g 1 21 e 4 21 g 1 g a m 1 22 e S 20 1 2 2 2 19. 2 0 0 f f 7 f 2 2 1 1 C S 1 B Z D E 1 P 17.0 27 f 5 f 17 f 23 b 1 b f 6 45 f 17 e 3. 2 0 f f 6 1f A E 1 21 6 b C 3 e B 14 D f 5 S 2 1 g Z 1 f e 5 f 4 1 2 2 9. 1 0 0 + r k 3 1 1 3 r f . 1 3 2 0 k 6 1 k 9 3 q k 1 9 e k 7 f 3 28 f 4 f 3 6 e b 5 f 1 33 b 1 e 4 f 5 f 17 f G 23 A T 1 A 7.0 3 27 20.0 22 P G Å N G m 1 C Y K EL G A T 20 20.0 45 17 6 +27.0 6 f B C D f 6 f 46 m a g 1 b 17 23.0 21 2 2 1 a 2 b 2 e 12 g | 1 m 2 3.0 e 1 4f f 6 C f D k S k 1 Z 22 20 f 7 g 1 b 1 e 4 f f f q 26 1 r r 1 2 r 3 1 8 6 18 23 f f f 5 20.0 6 18 22 27 b G A T T O R G 1 P g a 2 m b 2 e 13 45 e1 4 P A R K f 27 k 2 A 1 2 1 b e GATA b ull ersky d d f 1 11 3 1 L 37 f 1 p p a 2 W A +61.0 15 5.5 tr a 1 G A T B C D 1 a 2 g 1 m 2 20.0 G A T A 2 45 b f E 14.0 1 6 1 f f 20.0 f b 1 17.0 22 f 6 e 4 b 3 1 6 m g a 2 4 f 16 f 23 b 1f f 5 45 a 2 m g2 f 33 5 2 f 4 1 f b 1 e 6 4 f 23 G A b 1 f 5 f f 1 2 6 2 17. 4 0 5 22 b e 1 4 f 8 f 22 27 4 . 5 0 b 1e f 1 4 9 f f 21 1 a 2 b B 2 C e 1 D 2 g 1 1 m 2 1 20.0 45 T A 3 b e 4 f 6 f 22 S k 12 7 3.0 1 27 q f 2 20.0 f 22 20.0 B C D 3.0 +5.3 20 e f 6 16 P 45 a b e g 1 m b 1 11.0 b 4 G 2 2 12 1 2 e e ( W 3 ) +1.0 23.0 b 20 e f f 1 A T A b 1 e f 4 3.0 f f 6 4 1 1 4 8 19 20.0 4 f 22 22 f 5 21 T A5 f f 22 45 20.0 m A e 6 1 G b 4 45 1 e GATA b 4 1 f f 22 b B C D 5 1 e a b e g 1 m 4 2 2 12 1 2 20.0 f 8 3.0 45 f f P 19 f e f 22 6 G 21 b 4 A 1 P T 23.0 A 20 1 A5 T | | | A G P // // ~ ~ P A N T A G A N D E H A N D LI N G u p pr ätt a d 2 0 2 2- 0 3- 1 5 r evi d er a d 2 0 2 3- 0 5- 0 2 Till d et alj pl a n e n h ör: X Planbeskrivning X Utredningar, se planbeskrivning X Illustrationskarta X Sa mrådsredogörelse X Grundkarta X Granskningsutlåtande X Fastighetsförteckning Sk e d e n oc h b esl ut: Uppdrag 2016-04-27 Antagande Skala: 1:1000 ( A1) / 1:2000 ( A3) Sa mråd 2017-04-25 Laga kraft Granskning 2022-03-30 D et alj pl a n f ör F O R S Å K E R, N O R D Ö S T R A 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter Si d a 1 ( 3) D E L E N i M öl n d al s st a d Lisa Öst man Björn Marklund Planchef Stadsbyggnadschef D nr P U 3 5/ 1 6 plan: Sweref 99 12 00 höjd: RH2000 | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ // // // // ~ ~ ~ ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // //// // // //// // //// // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // / / / / // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | // // | // // | // // // | // // | // | // // // // // // // // // // // // // | | | | // // // // // // | | // // // // // // // | | | // | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | f f +74.5 14 +76.5 +69.5 13 +71.5 f f 42 6 42 ( C)( K) ( C)( K) +21.0 +21.0 1 1 1 1 f f k k r r r G A T A T O R G 24 26 3 15 1 3 4 4 1 B C D K 1 | | | | G A T A | G A T A 4 +74.5 f f 42 G A T A 4 G A T A ( W |) | +1|6.4 14 3 +12.5 +74.5 f 14 f 31 f 42 P e f f 20.0 45 +46.5 n e e 4 f 5 17.0 4 22 6 B C D 1 P E 1 +35.0 2 f 2 4 2 f 5 f 22 45 b 3 e 15 f 53 25 C Z C K 17.0 f e f 1 1 1 2 f f 1 3 5 0 f 6 6 f 4 4 2 2 C K E 1 f f 1 4 3 2 p T el O | | a|r R | e | G | 1 | | | e f| f e 2 6 2 4 1 4 0 5 f 19 e 20 e 4 f B 6 f C 19 D f 21 1 20 g 1 17.0 B C D 1 25 +3 + 5. 4 0 0.5 25 f 21 f 32 e 20 32 T tr O a R pp G a 1 G B A D T A | S 1 | 6 Z 1 | | | | | | | || | | | | | | |hi | s | s 1 | | W O 2 R G f 2 + 6 1 k 6. 1 0 k 3 k 6 9 q 1 r 1 r 3 T O R G a C | | T 1 f | D E T A LJ (s e i nf äll d bil d) P n| | 34 1 f | | 1 f 47 +64. 6 5 f f 4 1 2 2 +66.5 A1 + + 1 1 9 5 . . 7 7 ( g C T 1 1 )( O Z R 1 ) G ( P 1 ) + + 1 2 6 0 . . 5 5 A2 G + A 41. T 0 A f e f 1 1 1 1 f + e 4 5 4 6 6 2 . 0 0 +4 f 2 4 + . 7 0 3 0 f 8. 2 1 0 0 9 e f f 2 2 8 | 1 0 | f f C 1 b 2 | 9 1 3 | B e g | 1 D 4 | f H 51 |e S f | 7 | 2 1 f 0 Z 2 f 1 1 | 9 E | f | 1 | | | +2 | 4.0 | | C f 41 Z f 7 k g f 2 1 0 k 21 k f 2 q 6 g u r 1 1 T g 1 O R G 1 TO f 2 e 5 R f 2 G 9 P C D S 1 Z b b 1 1 e e 8 8 f f 3 3 f f 3 3 5 5 m 1 ( C 1 ) ( K 1 ) +21.0 6 f 39 f f 49 T O 1 f f 19 21 +21.0 1 9 3 r 3 1 1 f b 8 B C D S Z T O R G 1 f f 39 f 40 6 10 4 f 0 f 48 R G 20 8 C D S Z E 25-75 4 1 f 3 f 39 f 40 f 45 f 48 f 54 9 f 48 f 54 b C 3 e B 1 D 4 f 5 S 0 1 g Z 1 P E 1 f 8 f 6 39 f 54 40 f 9 6 f 5 f f 4 3 4 9 f f 0 5 4 4 9 A f 1 4 f 5 4 f 9 54 T O A R 2 G f 38 u + 1 4 g 1.0 1 g C 1 f r B 2 3 6 q f k D 2 1 + 3 1 3 r k S 2 1 1. 9 7 1 0 k Z 1 f + 2 E 2 6 u 4 1 . k 1 0 g 3 k 1 g 9 C 1 u r k r 3 g Z 1 1 1 q r 2 f 1 1 f 5 5 6 5 1 6 C E 1 Z E W 2 1 r k q f r 2 6 1 k 6 r + k g 1 T 3 9 6 3 0. 1 O k 5 f 9 2 R 6 q k +2 G 1 3 6 3 r . C k 1 0 6 Z C b 1 B e 1 D 1 f S 4 1 m Z T 1 E 1 O R G 1 f 39 f 40 f 48 e 9 T O R G 1 C S +32 Z .5 E 6 1 g 1 T 3 O 2 R r G 2 r 3 m 1 ( C 2 )( Z 2 ) + + 9 6 . . 9 5 f 39 f 40 f f 48 e 10 C B D S 1 Z E 1 g 1 g 1 g f 26 k q 1 1 1 0r k 1 8 1 k 7 r 3 f f B 35 C D e 2 e 11 f 15 b 1 2 f 1 36 1 f f f k k g C B D S Z E 2 48 21 26 1 9 C Z 1 g 1 1 k q r r C B D S Z E u 1 T O R G 3 1 1 3 u g 1 1 1 1 C Z g 1 +31.0 e 16 1 1 f 26 k 1 k 9 k 3 r 3 G A T A 3 | ( C 2 )( Z 2 ) +9.0 q r e 27 g e 1 1 6 f 20.0 +6.5 1 17 f 33 27 P q - s k y d d1 f 5 f 16. 2 0 0 f g 1 e 17 +25.5 27 14. 6 0 f 4 b 4 1 e 3 5 B C b 1 D f 6 f 16 f 23 b f 1 6 4 f 5 f 16 +33.5 T ( O R W 3 ) G 1 + + 5 8 . . 8 7 g 1 21 e 4 21 g 1 g a m 1 22 e S 20 1 2 2 2 19. 2 0 0 f f 7 f 2 2 1 1 C S 1 B Z D E 1 P 17.0 27 f 5 f 17 f 23 b 1 b f 6 45 f 17 e 3. 2 0 f f 6 1f A E 1 21 6 b C 3 e B 14 D f 5 S 2 1 g Z 1 f e 5 f 4 1 2 2 9. 1 0 0 + r k 3 1 1 3 r f . 1 3 2 0 k 6 1 k 9 3 q k 1 9 e k 7 f 3 28 f 4 f 3 6 e b 5 f 1 33 b 1 e 4 f 5 f 17 f G 23 A T 1 A 7.0 3 27 20.0 22 P G Å N G m 1 C Y K EL G A T 20 20.0 45 17 6 +27.0 6 f B C D f 6 f 46 m a g 1 b 17 23.0 21 2 2 1 a 2 b 2 e 12 g 1 m 2 3.0 e 1 4f f 6 C f D k S k 1 Z 22 20 f 7 g 1 b 1 e 4 f f f q 26 1 r r 1 2 r 3 1 8 6 18 23 f f f 5 20.0 6 18 22 27 b G A T T O R G 1 P g a 2 m b 2 e 13 45 e1 4 P A R K f 27 k 2 A 1 2 1 b e GATA b ull ersky d d f 1 11 3 1 L 37 f 1 p p a 2 W A +61.0 15 5.5 tr a 1 G A T B C D 1 a 2 g 1 m 2 20.0 G A T A 2 45 b f E 14.0 1 6 1 f f 20.0 f b 1 17.0 22 f 6 e 4 b 3 1 6 m g a 2 4 f 16 f 23 b 1f f 5 45 a 2 m g2 f 33 5 2 f 4 1 f b 1 e 6 4 f 23 G A b 1 f 5 f f 1 2 6 2 17. 4 0 5 22 b e 1 4 f 8 f 22 27 4 . 5 0 b 1e f 1 4 9 f f 21 1 a 2 b B 2 C e 1 D 2 g 1 1 m 2 1 20.0 45 T A 3 b e 4 f 6 f 22 S k 12 7 3.0 1 27 q f 2 20.0 f 22 20.0 B C D 3.0 +5.3 20 e f 6 16 P 45 a b e g 1 m b 1 11.0 b 4 G 2 2 12 1 2 e e ( W 3 ) +1.0 23.0 b 20 e f f 1 A T A b 1 e f 4 3.0 f f 6 4 1 1 4 8 19 20.0 4 f 22 22 f 5 21 T A5 f f 22 45 20.0 m A e 6 1 G b 4 45 1 e GATA b 4 1 f f 22 b B C D 5 1 e a b e g 1 m 4 2 2 12 1 2 20.0 f 8 3.0 45 f f P 19 f e f 22 6 G 21 b 4 A 1 P T 23.0 A 20 1 A5 T | | | A G P // // ~ ~ A N T A G A N D E H A N D LI N G u p pr ätt a d 2 0 2 2- 0 3- 1 5 r evi d er a d 2 0 2 3- 0 5- 0 2 Till d et alj pl a n e n h ör: X Planbeskrivning X Utredningar, se planbeskrivning X Illustrationskarta X Sa mrådsredogörelse X Grundkarta X Granskningsutlåtande X Fastighetsförteckning Sk e d e n oc h b esl ut: Uppdrag 2016-04-27 Antagande Sa mråd 2017-04-25 Laga kraft Granskning 2022-03-30 P D et alj pl a n f ör F O R S Å K E R, N O R D Ö S T R A D E L E N i M öl n d al s st a d Lisa Öst man Björn Marklund Skala: 1:1000 ( A1) / 1:2000 ( A3) Planchef Stadsbyggnadschef D nr P U 3 5/ 1 6 plan: Sweref 99 12 00 höjd: RH2000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter Si d a 1 ( 3) | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ // // // // ~ ~ ~ ~ ~ // ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // //// // // //// // //// // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // / / / / // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | // // | // // | // // // | // // | // | // // // // // // // // // // // // // | | | | // // // // // // | | // // // // // // // | | | // | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // // | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | || | | | | || | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | f f +74.5 14 +76.5 +69.5 13 +71.5 f f 42 6 42 ( C)( K) ( C)( K) +21.0 +21.0 1 1 1 1 f f k k r r r G A T A T O R G 24 26 3 15 1 3 4 4 1 B C D K 1 G A T A f G A T A +16.4 G A T A 4 +74.5 f 42 4 G A T A ( W ) 14 3 +12.5 +74.5 f 14 f 31 f 42 P e f f 20.0 45 +46.5 n e e 4 f 5 17.0 4 22 6 B C D 1 P E 1 +35.0 2 f 2 4 2 f 5 f 22 45 b 3 e 15 f 53 25 C Z C K 17.0 f e 11 f 15 f 6 42 C K E 1 f f 1 4 3 2 T O R G e f 2 4 0 5 f B C D 1 g 1 B C D 1 25 +3 + 5. 4 0 0.5 25 f 21 f 32 e 20 32 G A T A6 | | | | |hi | s | s 1 | | W 2 f 12 f 30 6 f 42 p el ar e 1 f e 2 6 1 4 19 e 20 e 4 f 6 f 19 f 21 20 17.0 T tr O a R pp G a 1 B D| S 1 | Z 1 | | | | | | | || || O R G f 2 + 6 1 k 6. 1 0 k 3 k 6 9 q 1 r 1 r 3 T O R G a C | | T 1 f | D E T A LJ (s e i nf äll d bil d) P n| | 34 1 f | | 1 f 47 +64. 6 5 f f 4 1 2 2 +66.5 A1 + + 1 1 9 5 . . 7 7 ( g C T 1 1 )( O Z R 1 ) G ( P 1 ) + + 1 2 6 0 . . 5 5 A2 G + A 41. T 0 A f e f 1 1 1 1 f + e 4 5 4 6 6 2 . 0 0 +4 f 2 4 + . 7 0 3 0 f 8. 2 1 0 0 9 e f f 2 2 8 | 1 0 | f f C 1 b 2 | 9 1 3 | B e g | 1 D 4 | f H 51 |e S f | 7 | 2 1 f 0 Z 2 f 1 1 | 9 E | f | 1 | | | +2 | 4.0 | | C f 41 Z f 7 k g f 2 1 0 k 21 k f 2 q 6 g u r 1 1 T g 1 O R G 1 TO f 2 e 5 R f 2 G 9 P C D S 1 Z b b 1 1 e e 8 8 f f 3 3 f f 3 3 5 5 m 1 ( C 1 ) ( K 1 ) +21.0 6 f 39 f f 49 T O 1 f f 19 21 +21.0 1 9 3 r 3 1 1 f b 8 B C D S Z T O R G 1 f f 39 f 40 6 10 4 f 0 f 48 R G 20 8 C D S Z E 25-75 4 1 f 3 f 39 f 40 f 45 f 48 f 54 9 f 48 f 54 b C 3 e B 1 D 4 f 5 S 0 1 g Z 1 P E 1 f 8 f 6 39 f 54 40 f 9 6 f 5 f f 4 3 4 9 f f 0 5 4 4 9 A f 1 4 f 5 4 f 9 54 T O A R 2 G f 38 u + 1 4 g 1.0 1 g C 1 f r B 2 3 6 q f k D 2 1 + 3 1 3 r k S 2 1 1. 9 7 1 0 k Z 1 f + 2 E 2 6 u 4 1 . k 1 0 g 3 k 1 g 9 C 1 u r k r 3 g Z 1 1 1 q r 2 f 1 1 f 5 5 6 5 1 6 C E 1 Z E W 2 1 r k q f r 2 6 1 k 6 r + k g 1 T 3 9 6 3 0. 1 O k 5 f 9 2 R 6 q k +2 G 1 3 6 3 r . C k 1 0 6 Z C b 1 B e 1 D 1 f S 4 1 m Z T 1 E 1 O R G 1 f 39 f 40 f 48 e 9 T O R G 1 C S +32 Z .5 E 6 1 g 1 T 3 O 2 R r G 2 r 3 m 1 ( C 2 )( Z 2 ) + + 9 6 . . 9 5 f 39 f 40 f f 48 e 10 C B D S 1 Z E 1 g 1 g 1 g f 26 k q 1 1 1 0r k 1 8 1 k 7 r 3 f f B 35 C D e 2 e 11 f 15 b 1 2 f 1 36 1 f f f k k g C B D S Z E 2 48 21 26 1 9 C Z 1 g 1 1 k q r r C B D S Z E u 1 T O R G 3 1 1 3 u g 1 1 1 1 C Z g e 1 1 f k k k r G A T A ( C )( Z ) 1 +31.0 16 26 1 9 3 3 3 2 2 +9.0 q r e 27 g e 1 1 6 f 20.0 +6.5 1 17 f 33 27 P q - s k y d d1 f 5 f 16. 2 0 0 f g 1 e 17 +25.5 27 14. 6 0 f 4 b 4 1 e 3 5 B C b 1 D f 6 f 16 f 23 b f 1 6 4 f 5 f 16 +33.5 T ( O R W 3 ) G 1 + + 5 8 . . 8 7 g 1 21 e 4 21 g 1 g a m 1 22 e S 20 1 2 2 2 19. 2 0 0 f f 7 f 2 2 1 1 C S 1 B Z D E 1 P 17.0 27 f 5 f 17 f 23 b 1 b f 6 45 f 17 e 3. 2 0 f f 6 1f A E 1 21 6 b C 3 e B 14 D f 5 S 2 1 g Z 1 f e 5 f 4 1 2 2 9. 1 0 0 + r k 3 1 1 3 r f . 1 3 2 0 k 6 1 k 9 3 q k 1 9 e k 7 f 3 28 f 4 f 3 6 e b 5 f 1 33 b 1 e 4 f 5 f 17 f G 23 A T 1 A 7.0 3 27 20.0 22 P G Å N G m 1 C Y K EL G A T 20 20.0 45 17 6 +27.0 6 f B C D f 6 f 46 m a g 1 b 17 23.0 21 2 2 1 a 2 b 2 e 12 g 1 m 2 3.0 e 1 4f f 6 C f D k S k 1 Z 22 20 f 7 g 1 b 1 e 4 f f f q 26 1 r r 1 2 r 3 1 8 6 18 23 f f f 5 20.0 6 18 22 27 b G A T T O R G 1 P g a 2 m b 2 e 13 45 e1 4 P A R K f 27 k 2 A 1 2 1 b e GATA b ull ersky d d f 1 11 3 1 L 37 f 1 p p a 2 W A +61.0 15 5.5 tr a 1 G A T B C D 1 a 2 g 1 m 2 20.0 G A T A 2 45 b f E 14.0 1 6 1 f f 20.0 f b 1 17.0 22 f 6 e 4 b 3 1 6 m g a 2 4 f 16 f 23 b 1f f 5 45 a 2 m g2 f 33 5 2 f 4 1 f b 1 e 6 4 f 23 G A b 1 f 5 f f 1 2 6 2 17. 4 0 5 22 b e 1 4 f 8 f 22 27 4 . 5 0 b 1e f 1 4 9 f f 21 1 a 2 b B 2 C e 1 D 2 g 1 1 m 2 1 20.0 45 T A 3 b e 4 f 6 f 22 S k 12 7 3.0 1 27 q f 2 20.0 f 22 20.0 B C D 3.0 +5.3 20 e f 6 16 P 45 a b e g 1 m b 1 11.0 b 4 G 2 2 12 1 2 e e ( W 3 ) +1.0 23.0 b 20 e f f 1 A T A b 1 e f 4 3.0 f f 6 4 1 1 4 8 19 20.0 4 f 22 22 f 5 21 T A5 f f 22 45 20.0 m A e 6 1 G b 4 45 1 e GATA b 4 1 f f 22 b B C D 5 1 e a b e g 1 m 4 2 2 12 1 2 20.0 f 8 3.0 45 f f P 19 f e f 22 6 G 21 b 4 A 1 P T 23.0 A 20 1 A5 T | | | A G P // // ~ ~ P Skala: 1:1000 ( A1) / 1:2000 ( A3) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter Si d a 1 ( 3) 1 4 8 1 K- P 2 0 2 3/ 5 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 130 Diarienummer 00950/2024 Genomfört uppdrag - utveckla reviderat appendix till Avfallsplan Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att utveckla ett reviderat appendix till avfallsplan genomfört. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 22 oktober 2025, § 261 punkt 3. att ge tekniska nämnden i uppdrag att utveckla ett reviderat appendix till avfallsplan med tydlig beskrivning av stadens rådighet, aktiviteter med störst effekt i förhållande till insats samt kopplingar till målsättningar i Ramverk ekologisk hållbarhet. Tekniska nämnden har fullgjort uppdraget och stadsledningsförvaltningen föreslår därmed att kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att utveckla ett reviderat appendix till avfallsplanen genomfört. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse datera 21 augusti 2026. Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 6 maj 2026. Appendix: Avfallsplan Göteborgsregionen minskar avfallet daterad 6 maj 2026. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen, tekniska nämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-08-21 Dnr KS 00950/2024 Frida Brännborn Torbäck Utvecklingsledare miljö och klimat Stadsledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Genomfört uppdrag - utveckla ett reviderat appendix till avfallsplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att utveckla ett reviderat appendix till avfallsplan genomfört. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 22 oktober 2025, § 261 punkt 3. att ge tekniska nämnden i uppdrag att utveckla ett reviderat appendix till avfallsplan med tydlig beskrivning av stadens rådighet, aktiviteter med störst effekt i förhållande till insats samt kopplingar till målsättningar i Ramverk ekologisk hållbarhet. Tekniska nämnden har fullgjort uppdraget och stadsledningsförvaltningen föreslår därmed att kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att utveckla ett reviderat appendix till avfallsplanen genomfört. Bakgrund Kommunstyrelsen godkände den 4 december 2024, § 270, återrapportering av uppdrag gällande tydligare och bättre styrning på miljö- och klimatområdet. Kommunstyrelsen beslutade också att ge stadsdirektören i uppdrag att samordna arbetet med att revidera och anpassa följande styrdokument: Naturvårdsplan, Grönplan, Avfallsplan, Energiplan och Mobilitetsplan. Syftet var att styrdokumenten ska gå i linje med föreslagen struktur för ekologiskt ramverk och att beskriva hur varje styrdokument bidrar till de två övergripande miljömålen; minskade växthusgasutsläpp och biologisk mångfald. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Uppdrag utveckla reviderat appendix till avfallsplan daterat 21 augusti 2026. Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 6 maj 2026. Appendix: Avfallsplan Göteborgsregionen minskar avfallet daterad 6 maj 2026. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen, tekniska nämnden. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Karl de Verdier Maria Martini Biträdande stadsdirektör Ekonomichef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-16 Tekniska nämnden

§ 131 Diarienummer 00441/2026 Revisionsrapport, Granskning av upphandlingsprocessen och leverantörskontroller Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen instämmer i revisionens slutsatser och ger stadsledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra föreslagna åtgärder senast 31 december 2027. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Mölndals stad har EY genomfört en granskning av upphandlingsprocessen och leverantörskontroller. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen upphandlar i enlighet med LOU (Lagen om offentlig upphandling) och interna styrdokument samt har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är att kommunstyrelsen i huvudsak upphandlar i enlighet med LOU och interna styrdokument samt i huvudsak har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. Utifrån granskningen lämnas tre rekommendationer till kommunstyrelsen: - Säkerställa att roll- och ansvarsfördelning förankras och förtydligas mellan inköps-och upphandlingsenheten och stadens förvaltningar - Säkerställa att leverantörskontroller genomförs och dokumenteras för entreprenörer, underentreprenörer och direktupphandlade leverantörer - Aktualisera upphandlingspolicy och riktlinjer för att säkerställa att de överensstämmer med nuvarande arbetsrätt och styrning inom upphandlingsverksamheten Stadsledningsförvaltningen delar revisonens bedömning och föreslår att förvaltningen får i uppdrag att genomföra föreslagna åtgärder. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 augusti 2026. Granskningsrapport - Granskning av upphandlingsprocessen och Leverantörskontroller daterad 9 juni 2026. Expedieras till Inköps- och upphandlingsenheten Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum 2026-08-10 Dnr KS 00441/2026 Jonna Östlind Enhetschef Kommunstyrelsen Revisionsrapport - granskning av upphandlingsprocessen och leverantörskontroller Förslag till beslut Kommunstyrelsen instämmer i revisionens slutsatser och ger stadsledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra föreslagna åtgärder senast 31 december 2027. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Mölndals stad har EY genomfört en granskning av upphandlingsprocessen och leverantörskontroller. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen upphandlar i enlighet med LOU (Lagen om offentlig upphandling) och interna styrdokument samt har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är att kommunstyrelsen i huvudsak upphandlar i enlighet med LOU och interna styrdokument samt i huvudsak har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. Utifrån granskningen lämnas tre rekommendationer till kommunstyrelsen: - Säkerställa att roll- och ansvarsfördelning förankras och förtydligas mellan inköps-och upphandlingsenheten och stadens förvaltningar - Säkerställa att leverantörskontroller genomförs och dokumenteras för entreprenörer, underentreprenörer och direktupphandlade leverantörer - Aktualisera upphandlingspolicy och riktlinjer för att säkerställa att de överensstämmer med nuvarande arbetsrätt och styrning inom upphandlingsverksamheten Stadsledningsförvaltningen delar revisonens bedömning och föreslår att förvaltningen får i uppdrag att genomföra föreslagna åtgärder. Bakgrund De tre rekommendationerna med bakgrund och föreslagna åtgärder redogörs för nedan. Säkerställa att roll- och ansvarsfördelning förankras och förtydligas mellan inköps-och upphandlingsenheten och stadens förvaltningar Stadsledningsförvaltningen delar revisionens bedömning att den praktiska tillämpningen av roll- och ansvarsfördelningen kan utvecklas. Den formella Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) ansvarsfördelningen framgår av stadens styrdokument, men en gemensam förståelse för roller och ansvar behöver stärkas genom hela inköps- och upphandlingsprocessen. I de flesta upphandlingar fungerar samarbetet väl, men när ansvarsfördelningen inte är känd hos alla parter kan det få stor påverkan på verksamheten. Upphandlingsenheten ansvarar för upphandlingsprocessen och upphandlingskompetens, medan verksamheten äger sina inköpsbehov och kravställning utifrån verksamhetsområde/kompetens. Samspelet mellan upphandlare och köpande verksamhet är avgörande för att möjliggöra en bra upphandling och uppnå bästa möjliga resursutnyttjande för staden. Det finns ofta en förväntan att upphandlaren ska hantera verksamhetsspecifika frågor trots att köpande verksamhet ansvarar för kompetens inom sitt område och föremålet för upphandlingen. Otillräckligt ansvarstagande riskerar att leda till bristande behovsanalys, felaktiga krav, sämre konkurrens och svag avtalsuppföljning. Att rätt kompetens från köpande verksamhet tillhandahålls i tillräcklig omfattning är avgörande för en god affär. Ett utvecklingsarbete har redan gjorts genom att förvaltningarna i ett tidigt skede lämnar in sina upphandlingsbehov tillsammans med beskrivning av behov, budgetförutsättningar, ansvarig chef och beslutsinstans. Detta har förbättrat planeringen och tydliggjort verksamheternas ansvar. Även om det skett en avsevärd förbättring inkommer fortfarande behov av upphandlingsstöd med väldigt kort varsel eller utan tillräcklig behovsanalys vilket gör att verksamheterna inte får önskat stöd i rätt tid. Kommunstyrelsen har även redan 2021 beslutat att införa kategoristyrt inköp. I takt med att fler inköpskategorier omfattas av kategoristyrningen etableras styrgrupper och kategoriteam där verksamhet och inköps- och upphandlingsenheten gemensamt ansvarar för analys, prioriteringar och utveckling. Arbetssättet tydliggör ansvar, stärker samverkan och minskar risken för att frågor faller mellan olika verksamheter. Genom kategoristyrning kan perspektiv som försörjningsberedskap, hållbarhet, sund konkurrens etcetera långsiktigt omhändertas inom respektive inköpskategori. Kategoristyrningen behöver införlivas i den ordinarie styrningen i staden. Under kommande år föreslår stadsledningsförvaltningen att inköps- och upphandlingsenheten ska fortsätta utveckla samverkan med förvaltningarna genom inköpsstrategiska dialoger med förvaltningsledningarna, förstärkt chefsinformation (inte bara för nya chefer i staden), återkommande repetitionsutbildningar för beställare samt information i samband med införandet av reviderad upphandlingspolicy och riktlinjer. Syftet är att säkerställa en enhetlig tillämpning av stadens riktlinjer, stärka kunskapen om roller och ansvar samt bidra till en rättssäker och effektiv inköpsverksamhet. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Säkerställa att leverantörskontroller genomförs och dokumenteras för entreprenörer, underentreprenörer och direktupphandlade leverantörer Även avseende rekommendationen att leverantörskontroller och dokumentation behöver utvecklas till att omfatta entreprenörer och underentreprenörer delar stadsledningsförvaltningen revisionens bedömning. Som en del i utvecklingsarbetet kommer ansvarsfördelningen för entreprenadupphandling att förtydligas och rutiner för leverantörskontroller att ses över. Hösten 2026 anställs två entreprenadupphandlare på stadsledningsförvaltningen som även har till uppdrag att arbeta med uppföljning av stadens upphandlade entreprenörer. I samband med det kan stadsledningsförvaltningen bidra till ett helhetsgrepp avseende entreprenadinköpen. Genom kategoristyrningen kommer nuläget inom entreprenadkategorin att kartläggas och gemensamma arbetssätt tas fram för kontroll och uppföljning av entreprenörer, underentreprenörer och direktupphandlade leverantörer. Syftet är att säkerställa en enhetlig och dokumenterad hantering genom hela avtalsperioden. Aktualisera upphandlingspolicy och riktlinjer för att säkerställa att de överensstämmer med nuvarande arbetsrätt och styrning inom upphandlingsverksamheten Stadsledningsförvaltningen delar revisionens bedömning att upphandlingspolicyn och riktlinjerna behöver aktualiseras. Nuvarande styrdokument beslutades 2017 och speglar inte fullt ut dagens organisation, arbetssätt eller utvecklingen inom upphandlingsområdet. Arbetet med att revidera styrdokumenten påbörjas under hösten 2026. Målsättningen är att ny upphandlingspolicy och nya riktlinjer ska kunna beslutas under 2027. Ekonomi Föreslagna åtgärder bedöms kunna genomföras inom befintlig ram. Bedömning Stadsledningsförvaltningen delar bedömningen att stadens upphandlingsverksamhet i huvudsak bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och interna styrdokument. Samtidigt identifieras utvecklingsområden som stärker styrning, samverkan och intern kontroll. De föreslagna åtgärderna bedöms sammantaget skapa tydligare ansvarsfördelning, stärka kompetensen i organisationen, utveckla leverantörsuppföljningen och säkerställa att stadens styrdokument speglar dagens arbetssätt. Därmed bedöms de också bidra till en mer effektiv och rättssäker inköps- och upphandlingsverksamhet. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 augusti 2026. Granskningsrapport - Granskning av upphandlingsprocessen och Sida TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Leverantörskontroller daterad 9 juni 2026. Expedieras till Inköps- och upphandlingsenheten Karl de Verdier Maria Martini Biträdande stadsdirektör Ekonomichef Granskning av upphandlingsprocessen och leverantörskontroller Mölndals stad Juni 2026 Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................................... 2 1. Inledning ....................................................................................................................... 3 1.1 Bakgrund ................................................................................................................ 3 1.2 Syfte och revisionsfrågor .......................................................................................... 3 1.3 Revisionskriterier ..................................................................................................... 3 1.4 Metod ..................................................................................................................... 3 2. Kommunstyrelsens styrning av inköp och upphandlingsprocessen ...................................... 4 2.1 Organisation och ansvar inom inköp och upphandling .................................................. 4 2.2 Förvaltningarnas ansvar för inköp och upphandling ..................................................... 4 2.3 Styrdokument och rutiner ......................................................................................... 6 2.3.1 Stöddokument för upphandlingsprocessen.............................................................. 6 2.3.2 Process och stöd vid upprättande av ramavtal ......................................................... 6 2.3.3 Process och stöd vid direktupphandling .................................................................. 7 2.3.4 Utbildningsinsatser .............................................................................................. 8 2.4 Vår bedömning ........................................................................................................ 9 3. Stadens arbete med leverantörskontroller ...................................................................... 10 3.1 Leverantörskontroller i samband med upphandling .................................................... 10 3.2 Leverantörskontroller under avtalsperioden ............................................................. 11 3.3 Vår bedömning ...................................................................................................... 13 4. Stickprovsgranskning av upphandlingar enligt öppet förfarande och direktupphandling ...... 14 4.1 Stickprovsgranskning av upphandlingar med öppet förfarande ................................... 15 4.2 Stickprovsresultat av direktupphandlingar ................................................................ 17 4.3 Registeranalys leverantörer .................................................................................... 18 4.4 Vår bedömning ...................................................................................................... 19 5. Samlad bedömning och rekommendationer .................................................................... 20 5.1 Bedömning utifrån revisionsfrågorna ....................................................................... 20 5.2 Slutsatser och rekommendationer ........................................................................... 21 Bilaga 1. Bakgrund ................................................................................................................ 23 Bilaga 2. Revisionskriterier ..................................................................................................... 24 Bilaga 3. Intervju- och källförteckning ..................................................................................... 26 Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Mölndals stad genomfört en granskning av upphandlingsprocessen och leverantörskontroller. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen upphandlar i enlighet med LOU och interna styrdokument samt har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är att kommunstyrelsen i huvudsak upphandlar i enlighet med LOU och interna styrdokument samt i huvudsak har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. Granskningen visar att det finns en tydlig upphandlingsprocess och ändamålsenliga rutiner, inklusive stöddokument som beskriver upphandlingens olika steg samt tillhörande arbetsmoment, dokumentation och systemstöd. Samtidigt framgår att centrala styrdokument inte har reviderats sedan 2017 och inte speglar stadens nuvarande arbetssätt inom inköp och upphandling fullt ut. Ansvarsfördelningen är tydligt reglerad i styrdokument och i organisationen mellan inköps- och upphandlingsenheten och förvaltningarna. Samtidigt framkommer att ansvarsfördelningen i praktiken inte alltid fungerar ändamålsenligt, bland annat avseende verksamheternas medverkan i behovsanalys och kravställning, vilket kan påverka kvaliteten i upphandlingar alternativt leda till att behov av varor/tjänster inte kan tillgodoses i tid. Det finns tillgång till stöd och utbildning, såsom rådgivning, stöddokument och återkommande utbildningsinsatser för nya chefer och inköpare. Samtidigt saknas strukturerade repetitionsutbildningar för medarbetare med beställarbehörighet, vilket vi bedömer kan påverka efterlevnaden mot rutiner negativt över tid. Genomförd stickprovsgranskning visar att upphandlingar i huvudsak genomförs i enlighet med LOU och stadens riktlinjer. Samtidigt noteras återkommande avsaknad av dokumenterad avtalsuppföljning och leverantörskontroller under avtalsperioden, liksom enstaka avvikelser i dokumentation och efterannonsering samt ett fall där dokumentation av direktupphandling saknas. Utifrån granskningen rekommenderar vi kommunstyrelsen att: ► Säkerställa att roll- och ansvarsfördelning förankras och förtydligas mellan inköps- och upphandlingsenheten och stadens förvaltningar ► Säkerställa att leverantörskontroller genomförs och dokumenteras för entreprenörer, underentreprenörer och direktupphandlade leverantörer ► Aktualisera upphandlingspolicy och riktlinjer för att säkerställa att de överensstämmer med nuvarande arbetsrätt och styrning inom upphandlingsverksamheten 2 1. Inledning 1.1 Bakgrund De förtroendevalda revisorerna i Mölndals stad har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det som väsentligt att granska om kommunstyrelsen upphandlar i enlighet med LOU (Lag 2016:1145 om offentlig upphandling) och interna styrdokument samt har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga 1. 1.2 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen upphandlar i enlighet med LOU och interna styrdokument samt har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: ► Finns uppdaterad och tillräcklig styrdokumentation inom området för upphandling? ► Finns en ändamålsenlig ansvarsfördelning avseende upphandlingar? ► Säkerställer kommunstyrelsen att personal erbjuds tillräckligt stöd och utbildning för att utföra upphandlingar? ► Följer kommunstyrelsen lagen om offentlig upphandling och kommunens interna styrdokument? ► Finns tillräckliga processer och rutiner för leverantörskontroller? • Vilka systemstöd används för leverantörskontroller? • Vilka kontroller genomförs vid upphandling? • Vilka kontroller genomförs under avtalsperioden? 1.3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Revisionskriterierna beskrivs mer utförligt i bilaga 2. I denna granskning utgörs revisionskriterierna av: ▪ Kommunallagen (2017:725) 6 kap. 6 § ▪ Lag om offentlig upphandling (2016:1145) som reglerar inköp och upphandling för offentliga organisationer ▪ Inköp och upphandlingspolicy (2017) ▪ Riktlinjer för upphandling (2017) ▪ Stöddokument för upphandlingsprocessen ▪ Rutiner för direktupphandling 1.4 Metod Granskningen har genomförts med dokumentstudier, intervjuer samt genom stickprovsgranskning. Stickprovsgranskningen har omfattat 15 upphandlingar avseende ramavtal eller entreprenadavtal för att följa hur upphandlingarna har genomförts. Urvalet har skett strategiskt och har i möjligaste mån inkluderat beloppsmässigt små, mellanstora och större upphandlingar i syfte att tangera olika beloppsgränser i kommunens riktlinjer och lagen om offentlig upphandling. Dialog har förts med kommunen parallellt med stickprovsgranskningens genomförande. Källförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har getts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 3 2. Kommunstyrelsens styrning av inköp och upphandlingsprocessen 2.1 Organisation och ansvar inom inköp och upphandling Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för stadens inköps- och upphandlingsverksamhet och ska tillse att staden har en gemensam strategisk och effektiv inköps- och upphandlingsprocess i enlighet med fastställda mål, strategier och gällande regelverk. I uppdraget ingår även att leda samt samordna stadens inköps- och upphandlingsverksamhet av varor och tjänster. Ansvaret utövas genom inköps- och upphandlingsenheten, vilken tillhör stadsledningsförvaltningen. Inköps- och upphandlingsenheten består av sex upphandlingsledare och två upphandlare. Upphandlingsledarna har i uppdrag att leda och samordna upphandlingsprocesser, säkerställa att upphandlingar genomförs i enlighet med gällande lagstiftning och interna styrdokument samt att utgöra ett stöd till verksamheterna i upphandlingsfrågor. Upphandlarna har i uppdrag att genomföra upphandlingar och avrop, upprätta förfrågningsunderlag och tillhörande dokumentation samt säkerställa att upphandlingsprocessen dokumenteras och genomförs i enlighet med tillämpliga regelverk och rutiner. Utöver enhetens upphandlare finns även en inköpsanalytiker, en avtalscontroller samt två inköpssamordnare. Utöver de upphandlare som finns på inköps- och upphandlingsenheten finns även en upphandlare på stadsserviceförvaltningen1. Respektive övriga förvaltningar inom staden har behöriga inköpare (beställare), inköpssamordnare och förvaltningsadministratör. Upphandlingsenheten ansvarar för att ge stöd till förvaltningarna i form av rådgivning, information och utbildning i inköps- och upphandlingsrelaterade frågor. Vidare ansvarar upphandlingsenheten för att genomföra upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar av varor och tjänster som överstiger 100 000 kronor, i samverkan med berörd verksamhet. Förvaltningarna har möjlighet att, efter överenskommelse med upphandlingsenheten, genomföra nämndspecifika upphandlingar över 100 000 kronor, under förutsättning att upphandlingskompetens finns tillgänglig inom verksamheten alternativt anlitas externt. 2.2 Förvaltningarnas ansvar för inköp och upphandling Förvaltningarna ansvarar för att identifiera och planera sina inköps- och upphandlingsbehov samt för att löpande kommunicera dessa till upphandlingsenheten. I detta ansvar ingår att sammanställa förvaltningens samlade upphandlingsbehov för nästkommande kalenderår och lämna detta som underlag till den årliga upphandlingsplanen. Vidare ansvarar förvaltningen för att avsätta tid för deltagande i specifika referensgrupper samt för att utforma kravspecifikationer i de upphandlingar där förvaltningen deltar. Upphandlingar under 100 000 kronor genomförs av förvaltningarna själva. 1 Stadsserviceförvaltningens verksamhet styrs av servicenämnden respektive tekniska nämnden, vilka fattar beslut inom förvaltningens ansvarsområden. 4 Ansvarig chef har ansvar att säkerställa att medarbetare som har befogenhet att genomföra inköp eller göra beställningar från ramavtal har erforderlig kunskap om tillämplig lagstiftning samt om kommunens interna styrdokument inom området.2 Förvaltningarna ansvarar även för den operativa uppföljningen av inköp inom den egna verksamheten och för att vidta åtgärder utifrån genomförda uppföljningar. Inköps- och upphandlingsenheten ansvarar för uppföljning av kommunens upphandlade varor och tjänster på strategisk nivå. Av intervjuer framgår att ansvarsfördelningen mellan upphandlingsenheten och förvaltningarna inte alltid fungerar i praktiken. Intervjuade uppger att otydliga ansvarsgränser mellan inköps- och upphandlingsenheten och verksamheterna är ett återkommande problem. Det beskrivs att upphandlare återkommande får hantera upphandlingar där verksamheten inte tillhandahåller en tydlig behovsbild eller kravställning och tillräcklig kompetens och att deltagandet från förvaltningarna i dessa fall därför brister. I praktiken upplevs det även finnas förväntningar på att upphandlarna ändå ska driva och slutföra upphandlingen. Enligt de intervjuade medför detta en risk för att upphandlare behöver hantera verksamhetsspecifika frågor som inte är upphandlingsenhetens ansvar. Principiellt viktiga frågor i upphandlingar beskrivs riskera att inte bli tillräckligt belysta när nödvändig verksamhetsspecifik kompetens inte är tillgänglig i upphandlingar. Enhet/verksamhet Ansvar Inköps- och • Leda och samordna upphandlingsverksamheten upphandlingsenheten • Genomföra upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar över 100 000 kr • Säkerställa att upphandlingar genomförs enligt LOU och interna styrdokument • Upprätta upphandlingsdokumentation • Ge stöd till förvaltningar (rådgivning, information och utbildning) • Genomföra strategisk uppföljning av upphandlade varor och tjänster Förvaltningarna • Identifiera och planera inköps- och upphandlingsbehov • Ta fram underlag till årlig upphandlingsplan • Genomföra upphandlingar under 100 000 kr • Medverka i upphandlingar (behovsbeskrivning och kravställning) • Säkerställa att medarbetare har tillräcklig kunskap om regelverk och interna riktlinjer • Genomföra operativ uppföljning av inköp • Vidta åtgärder utifrån genomförd uppföljning 2 Styrprinciper för Mölndals stad, antagen av kommunfullmäktige 2025-11-19 § 207 5 2.3 Styrdokument och rutiner Kommunfullmäktige fastställde 2017 en policy för inköp och upphandling3. Policyn reglerar hur inköp och upphandling ska genomföras och utgör ett komplement till gällande lagstiftning som reglerar offentlig upphandling. Kommunstyrelsen fastställde 2017 riktlinjer för upphandling4. Riktlinjerna utgör ett samlat styrdokument som anger grundläggande principer, ansvarsfördelning och förhållningssätt för hur inköp och upphandling ska bedrivas inom kommunen. Riktlinjerna reglerar bland annat krav på samordning och användning av ramavtal, ansvar mellan nämnder och central upphandlingsfunktion, affärsmässighet och likabehandling samt hantering av direktupphandling. Riktlinjerna beskriver även att miljömässig, social och etisk hänsyn ska beaktas vid upphandling samt hur uppföljning och kontroll av avtal ska genomföras. Policyer och riktlinjer avseende upphandlingsprocessen uppges av intervjuade vara kända. Styrdokumenten är dock delvis föråldrade och behöver uppdateras för att bättre spegla stadens nuvarande arbetssätt inom upphandling samt förändringar i omvärlden. Exempelvis uppges styrdokumenten behöva uppdateras för att bättre spegla stadens arbete med kategoristyrning5 samt omvärldsfrågor som påverkar upphandlingsarbetet som krisberedskap och hållbarhet. 2.3.1 Stöddokument för upphandlingsprocessen Utöver policy och riktlinjer finns ett stöddokument som beskriver upphandlingsprocessens olika steg från behovsanalys till avtalstecknande och uppföljning och vilka arbetsmoment som ska ingå i respektive steg. Dokumentet anger även exempelvis krav på dokumentation, diarieföring och beslutsordning i upphandlingsärenden. Dokumentet innehåller checklistor, mallar och hänvisningar till systemstöd som ska användas i upphandlingsarbetet. Dokumentet syftar till att skapa en enhetlig och strukturerad hantering av stadens upphandlingar. Intervjuade uppger att befintliga rutiner och stöddokument ger ett bra stöd. Det beskrivs att stöddokumentet för upphandlingsprocessen uppdateras kontinuerligt i syfte att förtydliga och förenkla innehållet. 2.3.2 Process och stöd vid upprättande av ramavtal Mölndals stads ramavtal tecknas dels genom egna upphandlingar, dels genom samverkan med andra kommuner eller inköpscentraler. Av policyn framgår att extern samverkan ska användas när det bedöms ge en tydlig nytta för staden. Upphandling av förvaltningsöverskridande ramavtal genomförs av den centrala inköps- och upphandlingsenheten. Enligt policyn ansvarar förvaltningarna för förvaltningsspecifika 3 Policy för inköp och upphandling, antagen av kommunfullmäktige, 2017-06-21 § 113 4 Riktlinjer för inköp och upphandling, antagen av kommunstyrelsen 2017-06-07 § 164 5 Kategoristyrning är en metod för att hantera inköp på ett strategiskt, strukturerat och långsiktigt sätt. Inköpsvolymen delas upp och analyseras utifrån olika kategorier. Kategorierna skapar förutsättningar att arbeta mer effektivt och strategiskt med inköp, bland annat med hjälp av ett tvärfunktionellt arbetssätt. 6 upphandlingar när behovet endast avser den egna verksamheten. Enligt uppgift från enheten görs inte denna uppdelning längre, inköps- och upphandlingsenheten genomför dessa upphandlingar. Initiativ till nya eller förnyade ramavtal grundas på att nämndernas och verksamheternas identifierade inköp lyfts vidare till den centrala inköps- och upphandlingsenheten för bedömning och planering av lämpligt upphandlingsupplägg. Inom ramen för stadens kategoristyrningsarbete planeras och prioriteras även behov av ramavtal utifrån analyser av inköpsvolymer, behov och marknadsförutsättningar. Vid upphandling av ramavtal ska verksamhetskompetens tillvaratas genom att berörda förvaltningar ges möjlighet att medverka i framtagandet av kravspecifikation och övriga upphandlingsdokument, både vid förvaltningsövergripande och förvaltningsspecifika avtal. Befintliga ramavtal ska användas av samtliga förvaltningar vid inköp i de fall avtal finns, om inte annat uttryckligen anges i det specifika avtalet. Enligt riktlinjer för inköp och upphandling ska avsteg från ramavtal dokumenteras och skälen till avvikelsen motiveras. För att underlätta styrning, uppföljning och avtalstrohet ska ramavtal som huvudregel utformas så att avrop kan ske via stadens e-handelssystem. 2.3.3 Process och stöd vid direktupphandling Upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling anger att direktupphandling kan användas om ramavtal saknas eller om värdet är lägre än direktupphandlingsgränsen6. Direktupphandling ska enligt policyn genomföras affärsmässigt och med tillvaratagande av konkurrensen. Enligt stadens rutiner för direktupphandling finns tre beloppsnivåer: • Vid kontraktsvärden under 25 tkr ansvarar verksamheten själv för inköpet. I dessa fall krävs ingen offertförfrågan eller annonsering i databas. Kravet är att köpet genomförs med rekvisition. Behörig inköpare inom verksamheten tillhandahåller behörighet att utfärda rekvisition. • Vid kontraktsvärden mellan 25 tkr och 100 tkr ska inköpet genomföras av utsedda och utbildade direktupphandlare vid respektive förvaltning. Samtliga direktupphandlingar över 25 tkr ska dokumenteras i en e-tjänst och uppföras i en direktupphandlingslista. Kontinuerligt kontaktas inköpssamordnare på respektive förvaltning för inlämnande av eventuellt tillkommande avtal. • Vid kontraktsvärden över 100 tkr genomförs direktupphandlingen av inköps- och upphandlingsenheten i samverkan med berörd verksamhet. Direktupphandlingar över 100 tkr ska enligt gällande upphandlingsriktlinjer dokumenteras. Vid dessa upphandlingar anges att minst tre leverantörer bör jämföras avseende pris och villkor. I intervjuer framförs att rapporteringen från förvaltningarna till inköps- och upphandlingsenheten är delvis bristfällig, då avtal som förvaltningarna själva har 6 700 000 kr enligt LOU:s fastställda värden från och med 1 januari 2026. 7 direktupphandlat inte alltid lämnas in till inköps- och upphandlingsenheten. I samband med införandet av spendanalys (analys av inköpsmönster) uppmärksammades även att inköps- och upphandlingsenheten inte hade haft kännedom om vissa entreprenadupphandlingar, trots att de i vissa fall hade upphandlats regelrätt. För att motverka detta uppges det planeras ytterligare informations- och utbildningsinsatser gentemot förvaltningarna. 2.3.4 Utbildningsinsatser Inköps- och upphandlingsenheten har i dagsläget ingen utbildningsplan för upphandling och inköp. Utbildningsinsatser genomförs dock regelbundet. Två gånger per år genomförs en chefsintroduktion för nya chefer. Medarbetare som utsetts bli behöriga inköpare erbjuds även inköps- och beställarutbildning som finns digitalt på kommunens intranät. Utbildningen måste genomföras för att inköparen ska få tillgång till inköpssystemet. Utbildningen omfattar en genomgång av upphandlingsregelverket och ansvarsfördelningen inom staden, en introduktion till stadens e-handelssysteme samt praktiska moment såsom beställning, kontering, mottagning av leveranser, fakturahantering och hantering av avvikelser. Utbildning i direktupphandling samt förnyad konkurrensutsättning genomförs även vid behov. I intervju framförs att det finns ett brett utbud av utbildningsinsatser och att det finns en öppenhet för att genomföra nya utbildningar när behov identifieras. Det beskrivs även att inköps- och upphandlingsenhetens personal uppmuntras att delta i relevanta nätverk inom upphandlingsområdet. Det sker ingen repetitionsutbildning riktad till medarbetare vid förvaltningarna som redan genomför beställningar. Intervjuade uppger att kontinuerliga möten genomförs med förvaltningsadministratörer som vidare sprider information till förvaltningarnas beställare. 8 2.4 Vår bedömning Vi bedömer att det delvis finns en uppdaterad och tillräcklig styrdokumentation inom området för upphandling. Bedömningen grundas på att kommunstyrelsen berett underlag för fullmäktige avseende inköps- och upphandlingspolicy (2017), samt beslutat om riktlinje för inköp och upphandling (2017). Dokumenten beskriver hur kommunens inköps- och upphandlingprocesser ska genomföras genom gemensamma principer, ansvarsfördelning och arbetssätt som gäller för samtliga förvaltningar och kompletterar gällande upphandlingslagstiftning. De reglerar bland annat samordning och användning av ramavtal, roller mellan nämnder och central upphandlingsfunktion. Vi bedömer däremot att styrdokumenten inte i tillräcklig utsträckning är aktualiserade eller uppdaterade utifrån kommunens nuvarande arbetssätt inom upphandling. Styrdokumenten har inte reviderats eller aktualiserats sedan 2017 och är exempelvis inte anpassade till nyligen införda arbetssätt så som kategoristyrning. Vi bedömer att det delvis finns en ändamålsenlig ansvarsfördelning avseende upphandlingar. Bedömningen grundas på att det i befintliga styrdokument framgår en tydlig uppdelning av roller och ansvar mellan upphandlingsenheten och förvaltningarna samt att den formella ansvarsfördelningen även upplevs som tydlig i sin tillämpning enligt uppgifter från intervjuade. Samtidigt framkommer att det finns betydande problem i den praktiska ansvarsfördelningen mellan verksamhetens ansvar för behovsägande och upphandlingsenhetens stödjande roll vilket uppges ha haft negativa konsekvenser för kvaliteten i kommunens upphandlingar alternativt att upphandlingen inte kan genomföras enligt behov. Vi bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak har säkerställt att personal erbjuds tillräckligt stöd och utbildning för att utföra upphandlingar. Bedömningen grundas på att det finns tillgång till rådgivning och stöd från upphandlingsenheten, dokumenterade process- och stöddokument samt återkommande utbildningsinsatser för nya chefer, inköpare och beställare. Vi noterar dock att medarbetare som redan har beställarbehörighet inte behöver genomföra repetitionsutbildningar vilket vi bedömer ökar risken för att rutinerna inte efterlevs över tid. 9 3. Stadens arbete med leverantörskontroller Policyn för inköp och upphandling innehåller inga närmare beskrivningar av hur leverantörskontroller ska genomföras. I riktlinjer för inköp och upphandling framgår att leverantörer ska kontrolleras under avtalstiden, som minst avseende om avtalsleverantören sköter betalning av skatter och avgifter under avtalstiden. Riktlinjerna anger inte hur leverantörskontroller ska utföras, hur ofta de ska ske eller hur ansvaret för kontrollerna ska fördelas. Det finns en mall för fördjupad kontroll. Mallen beskrivs vara för praktisk vägledning och stöd i hur leverantörskontroller ska genomföras. Mallen innehåller bland annat en checklista som omfattar kontroll av leverantörens skatter och avgifter, ekonomiska förhållanden, organisationsuppgifter samt företrädares lämplighet. Vidare innefattar mallen kontroller av exempelvis årsredovisning, beslut från myndigheter och domstolar samt mediakontroller och referenser. Staden använder det digitala systemstödet Inyett för att göra leverantörskontroller. Systemet används dels i samband med upphandling, dels för kontroller och bevakning av ramavtalsleverantörer under avtalsperioden. I systemet genomförs kontroller av bland annat F-skatt, arbetsgivarregistrering, momsregistrering, kreditvärdighet samt förekomst på Svensk Handels varningslista7 och relevanta sanktionslistor. Systemet möjliggör även bevakning av förändringar i leverantörers ekonomiska förhållanden, såsom förändrad kreditrating eller förändrad registreringsstatus. 3.1 Leverantörskontroller i samband med upphandling Enligt uppgift genomför staden vissa särskilda leverantörskontroller i samband med upphandling. Kontrollerna beskrivs i en mall för fördjupad kontroll och avser bland annat leverantörens registreringsuppgifter, skatter och avgifter samt ekonomiska förhållanden. Leverantörskontrollerna genomförs av ansvarig upphandlare och vid behov konsulteras inköpsanalytiker. Ibland konsulteras personal vid Skatteverket. Vid behov genomförs även kontroller av leverantörens företrädare, årsredovisning samt offentlig information från andra myndigheter. Det här beskrivs kunna vara aktuellt när varningssignaler eller avvikande uppgifter identifieras, eller i situationer där uppdragets art innebär en förhöjd risk, exempelvis vid verksamhetskritiska eller tillståndspliktiga tjänster8. Motsvarande kontroller kan enligt mallen även omfatta underleverantörer inför tilldelning, under förutsättning att sådana krav har ställts i upphandlingsdokumenten. 7 Svensk Handels varningslista är en sammanställning av företag som har uppmärksammats för att använda vilseledande försäljningsmetoder eller oklara avtalsvillkor. Syftet är att informera och varna företag och organisationer för potentiellt oseriösa leverantörer. 8 Tillståndspliktiga tjänster kan vara vård- och omsorgstjänster, såsom LSS verksamhet eller HVB hem. Det kan även vara transporttjänster som kräver tillstånd från Transportstyrelsen, såsom godstransporter eller persontransporter. 10 3.2 Leverantörskontroller under avtalsperioden Vid varje utbetalningstillfälle till en leverantör sker enligt uppgift en automatisk kontroll av betalfilen i systemstödet. Kontrollen omfattar bland annat dubbletter i fakturor, F-skatt och om leverantören förekommer på varningslistor, såsom Svensk Handels varningslista. För ramavtalsleverantörer uppges även ske löpande bevakning i systemet Inyett av förändringar i leverantörens status i bland annat kreditrating, F-skatt och arbetsgivarregistrering. Bevakningen sker av inköpsanalytiker och inköpssamordnare och vid förändringar uppges att ansvarig upphandlare eller chef kontaktas. Av genomförda intervjuer framgår att inköps- och upphandlingsenheten inte genomför löpande leverantörskontroller under avtalsperioden avseende entreprenadupphandlingar, underentreprenörer eller samverkansupphandlingar. I stället genomförs detta av respektive inköpscentral och förvaltning. Vidare uppges att avtalsuppföljning inte genomförs av direktupphandlingar om inte avtal registrerats i stadens e-handelssystem. Intervjuade uppger att löpande leverantörskontroller är ett utvecklingsområde och att det planeras fler insatser framöver. Bland annat har en uppföljningsvecka genomförts för upphandlare i staden. 11 Tabell 1. Beskrivning av de leverantörskontroller som Mölndal stad enligt uppgift genomför i samband med upphandling och under avtalsperioden. Kontrollpunkter Beskrivning Vid Under upphandling avtalsperioden Kontroll av registrering och Verifierar att leverantören är skattestatus korrekt registrerad för F-skatt, moms och som arbetsgivare Manuell kontroll Systembevakning samt efterlever tillämpliga regelverk. Kontroll av ekonomisk Bedömer leverantörens ställning ekonomiska förutsättningar Löpande och betalningsförmåga, Manuell kontroll bevakning i exempelvis genom Inyett kreditupplysning. Kontroll av skatter och Kontrollerar att leverantören avgifter fullgör sina skyldigheter (löpande avseende skatter och sociala Manuell kontroll bevakning i avgifter. Inyett) Kontroll av Verifierar grundläggande företagsuppgifter bolagsuppgifter, såsom organisationsnummer, Manuell kontroll - registrering och verksamhetsbeskrivning. Kontroll av företrädare Kontrollerar företrädare för bolaget i syfte att identifiera eventuella oegentligheter eller Manuell kontroll - riskindikatorer. Kontroll av årsredovisning Granskar bolagets finansiella rapporter för att få en bild av ekonomisk utveckling och Manuell kontroll - stabilitet. Kontroll mot myndigheter Undersöker om leverantören och domstolar förekommer i ärenden, beslut eller pågående processer hos Manuell kontroll - myndigheter och domstolar. Mediekontroll Kartlägger om det förekommer uppgifter i media som kan indikera risker kopplade till Manuell kontroll - leverantören. Kontroll mot varningslistor Kontrollerar om leverantören förekommer på etablerade Manuell kontroll varningslistor över oseriösa Manuell kontroll vid behov aktörer. Automatisk kontroll vid Genomför löpande kontroll av utbetalning leverantörens status i Automatisk - samband med varje kontroll utbetalning. 12 3.3 Vår bedömning Vi bedömer att det delvis finns tillräckliga processer och rutiner för leverantörskontroller. Det finns ett systemstöd och stödmaterial för leverantörskontroller som används vid upphandlingar samt under avtalsperioden. Leverantörskontroller genomförs inför tilldelning, och kontroller sker även i samband med utbetalningar genom systemstödet Inyett. Det genomförs dock ingen löpande leverantörskontroll av entreprenörer med underentreprenörer och direktupphandlade leverantörer där avtal inte är inlagda i avtalsdatabasen vilket vi bedömer är ett riskområde. 13 4. Stickprovsgranskning av upphandlingar enligt öppet förfarande och direktupphandling Vi har genomfört en stickprovsgranskning av 15 upphandlingar som omfattar dels öppet förfarande, dels direktupphandlingar. Stickprovsgranskningen har syftat till att granska om upphandlingen har genomförts i enlighet med lagen om offentlig upphandling och kommunens policy/riktlinjer. Vidare har vi granskat vilken uppföljning som gjorts inom ramen för respektive avtal. De 15 avtalen och direktupphandlingarna för stickprovsgranskning har valts ut för att få en spridning mellan olika tjänste- och varubehov. Urvalet har skett strategiskt och riskbaserat, där registeranalys av leverantörsreskontran, inklusive kontroll mot Retrievers databas avseende anmärkningar, har ingått. Strategiskt har urvalet skett i syfte att inkludera olika typer av varor och tjänster. Ett antal upphandlingar har valts ut riskbaserat utifrån resultat av registeranalys. I urvalet har vi valt ut åtta avtal från kommunstyrelsen och resterande från övriga förvaltningar. I och med att det är upphandlingar över 100 000 är det inköps- och upphandlingsenheten under kommunstyrelsen som har ansvaret för upphandlingarna. Av de totalt 15 avtalen har elva upphandlats genom öppet förfarande, vilket innebär att kommunen begärt in anbud och tilldelat avtal i enlighet med LOU. Resterande fyra har direktupphandlats och omfattas därmed av färre formella krav, men ska ändå följa kommunens riktlinjer för direktupphandling. Avtalen som granskats avser bland annat entreprenad, försäkringar, konsulter för byggarbeten och IT-system. 14 4.1 Stickprovsgranskning av upphandlingar med öppet förfarande Tabell 2. Stickprovsresultat av upphandlingar med öppet förfarande Öppet förfarande Frågor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 a. Är förfrågningsunderlaget komplett och diariefört? ✔ ✔ ◐ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ – Kommunens riktlinjer och ET rutiner b. Har upphandlingen annonserats och publicerats i ◐ ◐ ✔ ✔ ◐ ✔ ◐ ✔ ◐ ◐ ET TED? – 10 kap. 1 § & 5 a § LOU c. Finns en dokumenterad anbudsutvärdering? ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ET – 16 kap. 1 § LOU d. Finns ett diariefört tilldelningsbeslut? Har avtal tecknats 10 dagar efter tilldelningsbeslut? ✔ ✔ ◐ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ET - 12 kap. 12 § första stycket LOU – 20 kap 1 § LOU e. Finns ett volymtak i avtal, alternativt uppskattat pris ◐ ✔ ☒ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ET för entreprenadavtal? f. – HFD 2022 ref. 4 I och II g. Regleras i ramavtalet hur uppföljning ska ske? ✔ ✔ ☒ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ET - Upphandlingsmyndigheten om uppföljning h. Har uppföljning av avtal skett avseende avtalsvillkor? ☒ ✔ ☒ ☒ ☒ ☒ ☒ ☒ ☒ ☒ ET -Upphandlingsmyndigheten om uppföljning i. Finns dokumenterade leverantörskontroller vid upphandling? ✔ ✔ ☒ ✔ ✔ ☒ ✔ ✔ ✔ ✔ ET - 13 kap. 1-3 § LOU Teckenförklaring ☒ = Kriteriet är ej uppfyllt ✔ = Kriteriet är uppfyllt 9 ◐ = Kriteriet är delvis uppfyllt ET = Kriteriet är ej tillämpligt 9 En upphandling avsåg ett samverkansavtal med Göteborgs stad, där Mölndals stad inte var upphandlande myndighet. Upphandlingen har därför inte bedömts. 15 Noterade avvikelser kopplat till upphandlingar enligt ordinarie upphandlingsförfarande: ▪ I sex av elva fall saknades efterannonsering i TED (Tenders Electronic Daily), vilket är EU:s gemensamma databas för annonsering av offentliga upphandlingar. ▪ I en av fallen framgår inte att tilldelningsbeslut har diarieförts. ▪ I ett av fallen saknas specificerat takbelopp för att beakta direktupphandlingsgränsen. ▪ I samtliga fall utom ett saknas dokumenterad avtalsuppföljning avseende avtalsvillkor. Enligt uppgift genomförs avtalsuppföljning endast av avtal som är riskklassade. Vid dessa tillfällen upprättas en uppföljningsrapport och uppföljningsplan. Intervjuade uppger vidare att reaktiv avtalsuppföljning genomförs av ansvarig upphandlare samt verksamhet oavsett klassning. Av de upphandlingar som har stickprovsgranskats har endast en av upphandlingarna riskklassats. ▪ I två av elva fall saknas dokumenterade leverantörskontroller vid upphandling. ▪ I samtliga fall saknas dokumenterade leverantörskontroller under avtalsperioden. Löpande kontroller genomförs enligt uppgift automatiskt i systemet i samband med utbetalningar. Sammantaget visar stickprovskontrollen av upphandlingar enligt öppet förfarande att de största avvikelserna avser bristande avtalsuppföljning/dokumentation av avtalsuppföljning. Vi noterar även att det inte är möjligt att verifiera att löpande leverantörskontroller skett, utifrån erhållen dokumentation. Löpande kontroller genomförs enligt uppgift automatiskt i systemet i samband med utbetalningar. Därutöver förekommer brister avseende efterannonsering i TED i ett flertal av de granskade upphandlingarna. 16 4.2 Stickprovsresultat av direktupphandlingar I tabell två nedan framgår resultatet av stickprovsgranskningen av direktupphandlingar. De direktupphandlingar som granskas avser bostadsanpassningar, PR- och marknadsundersökningstjänster, konferenser och utbildningar samt verksamhetssystem. De stickprovsgranskade direktupphandlingarna har genomförts av bygg- och miljöförvaltningen, utbildningsförvaltningen, stadsserviceförvaltningen samt en löpande direktupphandling som har genomförts av flera olika förvaltningar. Direktupphandling Frågor 12 13 14 15 a. Har direktupphandlingen över 100 000 kr dokumenterats och diarieförts? ET* ☒ ET** ✔ b. Har direktupphandlingsgränsen beaktats i 10 ET* ✔ ✔ ✔ enlighet med 19 a kap. 2 § LOU? c. Har avtal/kontrakt tecknats av behörig person ET* ☒ ET** ✔ enligt gällande delegationsordning? d. Finns dokumentation av leverantörsval vid direktupphandling över 100 000 kr? ET* ☒ ET** ✔ – 19 kap. 30 § LOU Teckenförklaring ☒ = Kriteriet är ej uppfyllt ✔ = Kriteriet är uppfyllt ◐ = Kriteriet är delvis uppfyllt ET* = Ej tillämpligt – bidragsärende, inte upphandling. ET** = Ej tillämpligt – löpande direktupphandling under 100tkr Noterade avvikelser kopplat till direktupphandling: ▪ För en av direktupphandlingarna saknas dokumentation. Enligt uppgift har dokumentation inte rapporterats in till inköps- och upphandlingsenheten enligt rutin från utbildningsförvaltningen som genomfört direktupphandlingen. Avsaknad av dokumentation av direktupphandlingen utgör en avvikelse från dokumentationskravet enligt 19 kap. 23 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). 10 Direktupphandling får enligt 19 a kap. 2 § LOU användas om upphandlingens värde understiger direktupphandlingsgränsen, vilken uppgår till 700 000 kronor (exklusive mervärdesskatt). 17 4.3 Registeranalys leverantörer Vi har genomfört en registeranalys av de upphandlade leverantörer som ingår i vårt stickprov. I analysen ingick att kontrollera leverantören mot Retrievers databas för anmärkningar. De kontrollpunkter som kontrollerades avsåg huruvida leverantören omfattas av avtal samt om fakturor avser tid inom avtalsperioden. Vidare kontrollerades formella uppgifter, såsom organisationsnummer, F-skattestatus och förekomst av anmärkningar enligt Retriever. Analysen omfattade även bolagets status och bolagsform, samt uppgifternas aktualitet i Retriever och leverantörens registreringsdatum. För samtliga kontrollpunkter tillämpades en binär klassificering där 1 indikerar avvikelse och 0 ingen avvikelse. Av genomförd registeranalys hade två leverantörer anmärkningar. ► En leverantör hade (stickprov 8) två anmärkningar. Dessa avsåg att uppgift om registrering för F-skatt saknades samt att bolaget är registrerat som inaktivt. ► En leverantör (stickprov 13) hade en anmärkning, vilken avsåg att avtal saknas med staden. 18 4.4 Vår bedömning Vi bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak följer lagen om offentlig upphandling och kommunens interna styrdokument. Genomförd stickprovskontroll visar att upphandlingar som genomförts genom öppet upphandlingsförfarande med undantag för vissa avvikelser kring annonsering uppfyller lagkrav. Samtidigt noteras att det saknas dokumenterade avtalsuppföljningar av avtalsvillkor samt dokumenterade löpande leverantörskontroller. En av fyra granskade direktupphandlingar saknas det helt dokumentation av. Då dokumentation helt saknas kan direktupphandlingen inte granskas i efterhand, vilket innebär att den får bedömas vara otillåten enligt LOU. Direktupphandlingen genomfördes inte av inköps- och upphandlingsenheten. Inköpsansvarig på respektive förvaltning är ansvarig för att rapportera in till inköps- och upphandlingsenheten kring avtal och upphandling. 19 5. Samlad bedömning och rekommendationer 5.1 Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Bedömning - Finns uppdaterad och tillräcklig I huvudsak. Det finns styrdokumentation och rutiner inom styrdokumentation inom området upphandlingsområdet. Dessa har dock inte reviderats de för upphandling? senaste 10 åren. - Finns en ändamålsenlig Delvis. Det finns styrdokument som anger ansvar och roller ansvarsfördelning avseende inom upphandlingsområdet. Vi noterar dock att upphandlingar? ansvarsfördelningen inte alltid upplevs fungera ändamålsenligt i praktiken, med återkommande samverkansproblem mellan verksamheterna och inköps- och upphandlingsenheten. Problematiken beskrivs riskera att sänka kvaliteten i kommunens upphandlingar. -Säkerställer kommunstyrelsen att I huvudsak. Det finns stöd i form av rådgivning, personal erbjuds tillräckligt stöd dokumenterade processer och vissa utbildningsinsatser. Vi och utbildning för att utföra noterar dock att motsvarande återkommande eller upphandlingar? fördjupade utbildningsinsatser inte erbjuds till medarbetare som redan genomför beställningar i förvaltningarna. Finns tillräckliga processer och Delvis. Det finns processer och rutiner för rutiner för leverantörskontroller? leverantörskontroller, bland annat genom systemstöd och kontroller inför tilldelning samt vid utbetalningar. Vi noterar dock att löpande leverantörskontroller inte sker av direktupphandlade leverantörer där avtal inte är inlagda, entreprenadupphandlingar och underentreprenörer, vilket vi bedömer är en risk. Följer kommunstyrelsen lagen om I huvudsak. Stickprovskontrollen visar att upphandlingar offentlig upphandling och som genomförts genom öppet förfarande i huvudsak kommunens interna uppfyller lagkrav enligt LOU och följer kommunens styrdokument? styrdokument. Vi noterar samtidigt att dokumentation av avtalsuppföljning saknas för de flesta granskade upphandlingar. 20 5.2 Slutsatser och rekommendationer Vår sammanfattande bedömning utifrån syftet med granskningen är att kommunstyrelsen i huvudsak upphandlar i enlighet med LOU och interna styrdokument samt i huvudsak har en tillräcklig intern kontroll för hantering av sina leverantörer. Av granskningen framkommer att det finns en tydlig upphandlingsprocess och rutiner för arbetet. Styrdokumenten är dock inte tillräckligt aktualiserade eller reviderade. Den formella ansvarsfördelningen är tydlig men i praktiken framkommer att det finns praktiska problem med att säkerställa verksamhetskompetens i samverkan mellan verksamheterna och upphandlingsenheten vilket bedöms innebära risk för lägre kvalitet i upphandlingarna eller att behov av varor/tjänster inte kan tillgodoses i tid. Vad gäller utbildning noterar vi att medarbetare som redan har beställarbehörighet inte behöver genomföra repetitionsutbildningar vilket vi bedömer kan öka risken för att rutinerna inte efterlevs över tid. Det finns processer, mallar och systemstöd för att genomföra leverantörskontroller, särskilt i samband med upphandling och i viss mån löpande. Samtidigt framgår att leverantörskontroller av direktupphandlade leverantörer inte genomförs systematiskt under avtalsperioden. Detta ser vi som ett riskområde. Genomförd stickprovsgranskning visar på hög följsamhet mot lagkrav och interna riktlinjer. Våra noteringar i stickprovsgranskningen avser främst avsaknad av dokumenterad avtalsuppföljning. Det finns även ett fall av direktupphandling av utbildningsförvaltningen där dokumentation av direktupphandlingen helt saknas eller inte har inrapporterats. Av granskningen framträder problematiken med samverkan mellan verksamheterna och inköp- och upphandlingsenheten som det mest akuta utvecklingsområdet här och nu i kommunens upphandlingsprocess, detta eftersom det redan nu uppges finnas negativa konsekvenser av att denna samverkan (och ansvarsfördelning i praktiken) inte fungerar tillräckligt bra för att säkerställa att upphandlingar både genomförs i tid och med tillräcklig kvalitet. Utifrån granskningen rekommenderar vi kommunstyrelsen att: ► Säkerställa att roll- och ansvarsfördelning förankras och förtydligas mellan inköps- och upphandlingsenheten och stadens förvaltningar ► Säkerställa att leverantörskontroller genomförs och dokumenteras för entreprenörer, underentreprenörer och direktupphandlade leverantörer ► Aktualisera upphandlingspolicy och riktlinjer för att säkerställa att de överensstämmer med nuvarande arbetssätt och styrning inom upphandlingsverksamheten 21 Göteborg den 9 juni 2026 Oscar Blomquist Thomas Edin Verksamhetsrevisor Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Ernst & Young AB Rebecka Rask Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 22 Bilaga 1. Bakgrund Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar inköp och upphandlingar inom offentlig verksamhet. Lagstiftningen, och inte minst rättspraxis förändras fortlöpande. En effekt av lagstiftningen är att offentlig verksamhet förmodas att göra bättre affärer då lagstiftningen kräver öppenhet och transparens i upphandlingsförfarandet. Erfarenheter visar att efterlevnaden av lagen om offentlig upphandling är förenad med ett antal svårigheter och risker för de upphandlande myndigheterna, som har att följa lagen. Ett återkommande mönster är att de upphandlande myndigheterna ofta har riktlinjer, rutiner, och tillräckliga kunskaper på central nivå. Flertalet inköp och upphandlingar, särskilt på direktupphandlingsnivå, sker dock ofta decentraliserat ute i organisationen (förvaltningsnivå), där det kan se annorlunda ut. Vidare visar erfarenheten att stöd i form av IT-verktyg eller motsvarande inte alltid finns implementerade på ett ändamålsenligt sätt, vilket skapar problem när det gäller uppföljningar. Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens verksamhet bedrivs med god intern kontroll och motverkar uppkomsten av oegentligheter, bland annat i samband med inköp. De risker som kommuner kan möta i samband med inköp är exempelvis oseriösa leverantörer, avvikelser från LOU och interna rutiner i samband med inköp och upphandlingar eller att inköp inte görs i enlighet med de upphandlingar som genomförs. För att hantera dessa risker och möjliggöra god intern kontroll behövs därför ett förebyggande arbete med riskanalyser, styrning och kontroller för att reducera riskerna för oegentligheter generellt. Detta arbete behöver även kompletteras med att arbeta med upptäckande kontroller på ett systematiskt och strukturerat sätt. Revisorerna har mot bakgrund av ovanstående och i sin risk- och väsentlighetsanalys för 2026 bedömt att det är väsentligt att göra en fördjupad granskning avseende upphandlingsprocessen och leverantörskontroller. 23 Bilaga 2. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs av: Lagen om offentlig upphandling (LOU 2016:1145) Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) gäller enligt 1 kap. 2 § för upphandling som genomförs av en upphandlande myndighet. Lagen reglerar bland annat hur upphandlingar ska planeras, genomföras och dokumenteras. I LOU redovisas bland annat: ► tröskelvärden för olika typer av upphandlingar (5 kap.), ► tillåtna upphandlingsförfaranden och när de får tillämpas (6 kap.), samt ► krav på dokumentation vid upphandlingar och direktupphandlingar (12 kap. 14 § och 19 kap. 22 §). Av bestämmelserna om dokumentationsplikt framgår att dokumentationen ska vara tillräcklig för att den upphandlande myndigheten ska kunna motivera sina beslut under upphandlingens samtliga skeden. Av 19 a kap. 2 § LOU framgår att direktupphandlingsgränsen uppgår till 700 000 kronor. Värdet av en upphandling ska beräknas enligt bestämmelserna i 5 kap. 3–5 §§ LOU samt, i tillämpliga fall, 5 kap. 11 § LOU avseende inköp som är regelbundet återkommande och av samma slag. Vidare framgår av 19 a kap. 11 § LOU att en upphandlande myndighet löpande ska dokumentera genomförandet av en direktupphandling när upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att möjliggöra uppföljning och kontroll av upphandlingen. Kommunallagen (2017:725) Enligt kommunallagen ansvarar kommunstyrelsen för ledning och samordning av förvaltningen av kommunens angelägenheter samt för att ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet (6 kap. 1 §). Enligt 6 kap. 38 § kommunallagen får ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt inte delegeras. Bestämmelsen är relevant vid bedömning av ansvarsfördelning och delaktighet i beslut om större upphandlingar och entreprenadavtal. Kommunspecifika styrande dokument Kommunfullmäktige har fastställt Inköps- och upphandlingspolicy, som utgör grunden för 24 kommunens inköps- och upphandlingsprocess och omfattar samtliga förvaltningar. Policyn reglerar hur inköp och upphandling ska genomföras inom kommunen och anger att den kompletterar den lagstiftning som reglerar offentlig upphandling. Kommunstyrelsen har därutöver fastställt Riktlinjer för upphandling, som utgör ett samlat styrdokument för hur inköp och upphandling ska bedrivas i praktiken. 25 Bilaga 3. Intervju- och källförteckning Intervjuade funktioner ▪ Upphandlare (2026-04-22) ▪ Upphandlingschef (2026-04-23) Dokumentation: ▪ Upphandlingsdokument/mall, Inköp och upphandling i Mölndals stad (2026) ▪ Effektrapport – mall. Internt stöddokument för uppföljning av upphandling, Inköp och upphandling i Mölndals stad. ▪ Kommunstyrelsens delegeringsordning (2025). ▪ Mölndals stad. Inköpsbokslut 2024 – rapport avseende Mölndals stads inköp och upphandlingar. ▪ Kategoristyrning i Mölndals stad. Riktlinjer/metodbeskrivning för inköpsstyrning, Inköp och upphandling i Mölndals stad. ▪ Uppföljningsrapport – fördjupad (mall). ▪ Direktupphandling – utbildningsmaterial. ▪ Direktupphandling under 25 tkr. Process- och rutindokument. ▪ Upphandlingsprocessen - Processbeskrivning och checklistor, Inköp och upphandling i Mölndals stad. ▪ Styrprinciper för Mölndals stad. (2025) ▪ Internkontrollplan uppföljning för 2025 ▪ Mölndals stad. Internkontrollplan. (2026) ▪ Vägledning för fördjupad leverantörskontroll (Checklista/stöddokument) ▪ Reglemente för intern kontroll. ▪ Attestreglemente – kontroll av ekonomiska transaktioner (2014) ▪ Upphandlingspolicy – Policy för inköp och upphandling (2017) ▪ Riktlinjer för inköp och upphandling. (2017) 26 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-02 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 132 Diarienummer 00397/2026 Fastställande av Mölndals stads områdesarbete som kommunövergripande ansvar Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen remitterar följande förslag till samtliga nämnder och bolag, för ställningstagande: Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer områdesarbetet som ett kommunövergripande ansvar och att berörda nämnder och bolag, inom ramen för sina respektive uppdrag, ska bidra till områdesarbetet genom samverkan och insatser som stärker stadens samlade främjande och förebyggande arbete, i linje med den nya socialtjänstlagen. Sammanfattning Områdesarbetet i Mölndals stad har bedrivits i nära 30 år och utgör i dag en viktig resurs för trygghet, trivsel, lokal närvaro och samverkan mellan stadens förvaltningar, bolag och civilsamhälle. Arbetet finns i Balltorp, Bifrost, Lindome och Åby och innebär bland annat lokala mötesplatser och insatser, trygghetsvärdar, unga kommunutvecklare och samordnare. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 16 december 2025 § 114 att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av stadens områdesarbete och föreslå hur det kn utvecklas. Utredningen visar att områdesarbetet har ett starkt stöd bland involverade aktörer och upplevs skapa mervärde genom närhet till invånarna, relationsskapande arbete och möjligheten till tidiga, förebyggande insatser. Rapporten rekommenderar att områdesarbetet fortsatt organiseras inom kultur- och fritidsförvaltningen, men att det stärks som en stadsgemensam infrastruktur snarare än enskild verksamhet. Särskilt lyfts behovet av tydligare taktisk styrning, gemensamma analys- och prioriteringsprocesser samt bättre förutsättningar för samverkan med andra förvaltningar och bolag, såsom Mölndalsbostäder och stadsserviceförvaltningen. Genom dessa åtgärder bedöms områdesarbetet kunna utvecklas till ett mer strategiskt verktyg för långsiktig social hållbarhet. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 12 maj 2026 § 48 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa områdesarbetet som kommunövergripande ansvar. Stadsledningsförvaltningen har inget att erinra. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 augusti 2026. Protokollsutdrag kultur- och fritidsförvaltningen 2026-05-12, § 48. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 15 april 2026. Områdesarbete Mölndal: Fördjupad översyn, kultur- och fritidsförvaltningen 15 april 2026. Protokollsutdrag kultur- och fritidsförvaltningen 2026-12-16, § 114. Förslag under sammanträdet Stefan Gustafsson (S), Merjem Maslo (M) och Kristina Körnung (S) föreslår bifall till stadsledningsförvaltningens förslag samt följande tillägg: att förslaget remitteras till samtliga nämnder och bolag i staden. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott Elin Andersson (L) och Eric Nilsson (C) föreslår bifall till Stefan Gustafssons (S) med fleras förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar först om stadsledningsförvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar om Stefan Gustafssons (S), Merjem Maslos (M) och Kristina Körnungs (S) tilläggsförslag att förslaget remitteras till samtliga nämnder och bolag i staden kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kultur- och fritidsnämnden, Mölndalsbostäder, social- och arbetsmarknadsnämnden, skolnämnden, vård- och omsorgsnämnden. TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 1(2) Datum 2026-08-24 Dnr KS 00397/2026 Stefan Ekenberg Utredare Kommunstyrelsen Fastställande av Mölndals stads områdesarbete som kommunövergripande ansvar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer områdesarbetet som ett kommunövergripande ansvar och att berörda nämnder och bolag, inom ramen för sina respektive uppdrag, ska bidra till områdesarbetet genom samverkan och insatser som stärker stadens samlade främjande och förebyggande arbete, i linje med den nya socialtjänstlagen. Sammanfattning Områdesarbetet i Mölndals stad har bedrivits i nära 30 år och utgör i dag en viktig resurs för trygghet, trivsel, lokal närvaro och samverkan mellan stadens förvaltningar, bolag och civilsamhälle. Arbetet finns i Balltorp, Bifrost, Lindome och Åby och innebär bland annat lokala mötesplatser och insatser, trygghetsvärdar, unga kommunutvecklare och samordnare. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 16 december 2025 § 114 att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av stadens områdesarbete och föreslå hur det kn utvecklas. Utredningen visar att områdesarbetet har ett starkt stöd bland involverade aktörer och upplevs skapa mervärde genom närhet till invånarna, relationsskapande arbete och möjligheten till tidiga, förebyggande insatser. Rapporten rekommenderar att områdesarbetet fortsatt organiseras inom kultur- och fritidsförvaltningen, men att det stärks som en stadsgemensam infrastruktur snarare än enskild verksamhet. Särskilt lyfts behovet av tydligare taktisk styrning, gemensamma analys- och prioriteringsprocesser samt bättre förutsättningar för samverkan med andra förvaltningar och bolag, såsom Mölndalsbostäder och stadsserviceförvaltningen. Genom dessa åtgärder bedöms områdesarbetet kunna utvecklas till ett mer strategiskt verktyg för långsiktig social hållbarhet. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 12 maj 2026 § 48 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa områdesarbetet som kommunövergripande ansvar. Stadsledningsförvaltningen har inget att erinra. Stadsledningsförvaltningens bedömning Stadsledningsförvaltningen har inget att erinra. Ekonomi Ärendet innebär initialt inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2(2) Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 24 augusti 2026. Kultur- och fritidsnämnden sammanträdesprotokoll den 12 maj 2026 § 48. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse den 15 april 2026. Områdesarbete Mölndal: Fördjupad översyn, kultur- och fritidsförvaltningen 15 april 2026. Kultur- och fritidsnämnden, sammanträdesprotokoll den 16 december § 114. Expedieras till Kultur- och fritidsnämnden, Mölndalsbostäder, social- och arbetsmarknadsnämnden, skolnämnden, vård- och omsorgsnämnden. Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Chefsjurist Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-05-12 Kultur- och fritidsnämnden

§ 133 Diarienummer 00078/2026 Uppdrag till förvaltningen avseende utveckling och drift av kaféverksamhet i Stadshusparken Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner redovisning av uppdraget. Sammanfattning Kommunstyrelsen gav den 28 januari 2026 § 40 stadsledningsförvaltningen i uppdrag att: - utreda förutsättningarna för ett nytt stadshuscafé med servering mot stadshusparken. - presentera olika driftalternativ. - återrapportera till kommunstyrelsen senast augusti 2026. Kommunstyrelsen önskar ett mer långsiktigt förslag på lösning för ett stadshuskafé och/eller ett kafé i stadshusparken för att skapa en attraktiv mötesplats även för allmänheten, bättre genomströmning och stärkt arbetsmiljö för kommunens anställda. Stadsledningsförvaltningen har utrett förutsättningarna för ett kafé i stadshuset och stadshusparken samt olika driftsformer. Förändringar av stadshuset är begränsat både enligt lag och egna beslut. I denna utredning finns några alternativa lösningar som alla innebär fysiska förändringar av stadshuset eller stadshusparken. De olika förslagen om ändring av stadshuset behöver därför undersökas av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie för att säkerställa att förändringar är inom de regelverk och normer som finns. Detta gäller både om kaféet riktar sin verksamhet internt (personal och förtroendevalda) eller externt (allmänheten). Ändringar som innebär en påverkan av stadshusparken kan kräva att gällande detaljplan behöver ändras. Ett kafé, oavsett lokalisering, kan bedrivas på flera sätt. Att bedriva ett kafé i kommunal regi med fokus på allmänhet är inte i linje med de regelverk som finns om otillbörlig offentlig säljverksamhet. En offentlig aktör får inte bedriva sådan säljverksamhet eller tillämpa ett förfarande i säljverksamheten som på ett otillbörligt sätt påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Detta gäller dock inte säljverksamhet som riktar sig enbart till den egna personalen. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 juli 2026. Utredning förutsättningar för kafé stadshuset, daterad 12 juni 2026. Protokollsutdrag KS 2026-01-28 § 40. Uppdrag Samverkan för Mölndal den 28 januari 2026. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-07-09 Dnr KS 00078/2026 Stefan Ekenberg Utredare Kommunstyrelsen Uppdrag till förvaltningen avseende utveckling och drift av kaféverksamhet i Stadshusparken Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisning av uppdraget. Sammanfattning Kommunstyrelsen gav den 28 januari 2026 § 40 stadsledningsförvaltningen i uppdrag att: - utreda förutsättningarna för ett nytt stadshuscafé med servering mot stadshusparken. - presentera olika driftalternativ. - återrapportera till kommunstyrelsen senast augusti 2026. Kommunstyrelsen önskar ett mer långsiktigt förslag på lösning för ett stadshuskafé och/eller ett kafé i stadshusparken för att skapa en attraktiv mötesplats även för allmänheten, bättre genomströmning och stärkt arbetsmiljö för kommunens anställda. Stadsledningsförvaltningen har utrett förutsättningarna för ett kafé i stadshuset och stadshusparken samt olika driftsformer. Förändringar av stadshuset är begränsat både enligt lag och egna beslut. I denna utredning finns några alternativa lösningar som alla innebär fysiska förändringar av stadshuset eller stadshusparken. De olika förslagen om ändring av stadshuset behöver därför undersökas av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie för att säkerställa att förändringar är inom de regelverk och normer som finns. Detta gäller både om kaféet riktar sin verksamhet internt (personal och förtroendevalda) eller externt (allmänheten). Ändringar som innebär en påverkan av stadshusparken kan kräva att gällande detaljplan behöver ändras. Ett kafé, oavsett lokalisering, kan bedrivas på flera sätt. Att bedriva ett kafé i kommunal regi med fokus på allmänhet är inte i linje med de regelverk som finns om otillbörlig offentlig säljverksamhet. En offentlig aktör får inte bedriva sådan säljverksamhet eller tillämpa ett förfarande i säljverksamheten som på ett otillbörligt sätt påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Detta gäller dock inte säljverksamhet som riktar sig enbart till den egna personalen. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bakgrund I samband med beslut den 28 januari 2026 § 40 om kaféverksamheten i stadshusparken föreslog Samverkan för Mölndal att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag att finna ett mer långsiktigt förslag om kafé i syfte att skapa en attraktiv mötesplats, bättre genomströmning och stärkt arbetsmiljö för kommunens anställda. Ekonomi Att godkänna utredningen har inga ekonomiska konsekvenser. Att besluta om genomförande av något av förslagen, borträknat befintlig lösning, innebär kostnader som behöver utredas särskilt. Bedömning Stadsledningsförvaltningens bedömning finns i sina enskildheter redovisat i Utredning kafé stadshuset. Den sammanfattande bedömningen är att fortsatt/återupptagen kaféverksamhet i stadshuset med manuell betjäning inte kan bära sina kostnader vilket däremot kaféverksamhet med varumaskiner kan. Ett kafé riktat mot allmänheten bör lämpligen bedrivas av en kommersiell aktör. Det finns ett kommersiellt intresse för att driva kafé riktat mot allmänheten i stadshusparken. I så fall krävs ändring av gällande detaljplan. Det kommersiella intresset för att driva kaféverksamhet i stadshuset bedöms vara mycket lågt utan omfattande anpassningar och ombyggnationer. Slutligen kan det vara möjligt att driva viss kaféverksamhet genom upphandling av sociala företag eller inom ramen för ett IOP. Dessa lösningar bedöms inte kunna genomföras på kort sikt och kommer också att kräva finansiering från Mölndals stads sida. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 10 juli 2026. Utredning förutsättningar för kafé stadshuset, stadsledningsförvaltningen den 12 juni 2026. Kommunstyrelsen sammanträdesprotokoll den 28 januari 2026 § 40. Uppdrag samverkan för Mölndal den 28 januari 2026. Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Chefsjurist 2026-07-10 Utredning kafé stadshuset Innehåll Inledning ............................................................................................................... 2 Sammanfattande slutsatser .................................................................................... 2 Förutsättningar för om- och tillbyggnad av stadshuset ......................................... 3 Kafé i stadshushallen ............................................................................................ 6 Nytt kafé i gamla delen av stadshuset med entré mot stadshusparken ................. 9 Nytt kafé i nyare del av stadshuset ..................................................................... 10 Kafé i stadshusparken ......................................................................................... 11 Alternativa lokaliseringsförslag .......................................................................... 13 Driftsformer ........................................................................................................ 17 Kommersiell drift ............................................................................................ 17 Egen regi ......................................................................................................... 17 Idéburet offentligt partnerskap ........................................................................ 18 Idéburna organisationer .................................................................................. 18 Referenser ........................................................................................................... 20 Inledning Kommunstyrelsen beslutade den 28 januari 2026 § 40 att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag: • Att utreda förutsättningarna för ett nytt stadshuskafé med servering mot stadshusparken • att presentera olika driftsalternativ • att återrapportera till kommunstyrelsen senast augusti 2026. I samband med att ärendet väcktes preciserades uppdraget med motiveringen: Utredningen ska utreda möjligheten av en långsiktig lösning och samtidigt skapa en attraktiv mötesplats, bättre genomströmning och stärkt arbetsmiljö för kommunens anställda. Utredningen har studerat tre förslag. Det första förslaget är att ha kvar det befintliga kafét i stadshushallen. Det andra förslaget är ett kafé med ny lokalisering i stadshuset med entré mot stadshusparken. Det tredje förslaget är en ny kafébyggnad i stadshusparken i enlighet med Gestaltningsförslag 2022 eller annan alternativ lösning så som containermodul. Sammanfattande slutsatser Möjligheten till förändring av stadshuset är begränsat både enligt lag och egna beslut. I denna utredning finns några alternativa lösningar som alla innebär förändringar av stadshuset. De olika förslagen om ändring av stadshuset behöver därför undersökas av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie för att säkerställa att förändringar är möjliga att genomföra inom de regelverk och normer som finns. Detta gäller både om kaféet riktar sin verksamhet internt (personal och förtroendevalda) eller externt (allmänheten). Ändringar som innebär en påverkan av stadshusparken kommer sannolikt kräva att detaljplaner behöver ändras. Ett kafé, oavsett lokalisering, kan bedrivas på flera sätt. Att bedriva ett kafé i kommunal regi med fokus på allmänheten riskerar oftast strida mot regelverket otillbörlig offentlig säljverksamhet. En offentlig aktör får inte bedriva sådan säljverksamhet eller tillämpa ett förfarande i säljverksamheten som på ett otillbörligt sätt påverkar konkurrensen och möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Därför är andra driftsformer för ett kafé med fokus på allmänheten att föredra. Det finns ett kommersiellt intresse för att driva kafé i stadshusparken i containermodul eller likande. Det bedöms inte finnas något kommersiellt intresse av att driva kafé i stadshuset om det inte görs omfattande anpassningar av lokaler med ökade öppettider och tillgänglighet för allmänheten. 2 av 20 En kaféverksamhet som enbart riktar sig internt och således inte är avsedd för allmänheten omfattas inte av regelverket otillbörlig offentlig säljverksamhet. Förutsättningar för om- och tillbyggnad av stadshuset Ombyggnationer, tillbyggnad eller andra ändringar av stadshuset och stadshusparken har olika typer av begränsningar. Nedan beskrivs dessa. Plan och bygglagen En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas (8 kap. 13 § PBL). För att en byggnad ska betraktas som särskilt värdefull krävs det att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse. Detta gäller inte bara enskilda byggnader av monumental karaktär eller stort historiskt värde, utan också byggnader och bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något karaktäristiskt från skilda sociala miljöer. Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar ska utföras varsamt så att bebyggelsens karaktärsdrag inte förvanskas (Kulturmiljöprogram 2018, s. 41). Stadshuset i Mölndal kan betraktas som särskilt värdefull på flera sätt bland annat: • En byggnad som har representerar lokalsamhällets viktiga funktioner eller verksamheter. • En byggnad eller bebyggelsemiljö kan även vara särskilt värdefull om den värderas högt i ett lokalt sammanhang. • En byggnad eller bebyggelsemiljö kan vara särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt om den uppvisar särskilda estetiska kvaliteter eller har en hög ambitionsnivå med avseende på arkitektonisk gestaltning eller i utförande och materialval eller i konstnärlig gestaltning och utsmyckning. Det är byggnadens värden som avgör om det är en sådan värdefull byggnad att det omfattats av förvanskningsförbudet och den utökade lovplikten. Har byggnaden eller området tillräckliga värden så gäller alltså förvanskningsförbudet och den utökade lovplikten även om de inte finns utpekade i översiktsplanen eller något annat dokument. Begreppet förvanskning definieras inte i lagtexten eller motivtexten. För att kartlägga det behövs sakkunnig hjälp. Boverket har tre åtgärder som stöd till en bedömning. Åtgärden ska: 3 av 20 • inte förändra byggnadens karaktärsdrag, • inte skada de egenskaper som ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden, och • vid utbyte av byggnadsdelar utföras med material och hantverksteknik som är anpassad till byggnadens ålder och karaktär (Boverket 2024). Förutsättningar för ändringar av stadshussparken Ändringar och tillägg i stadshusparken ska utföras med hänsyn till områdets karaktärsdrag (ibid.). Bedömning om förvanskning ska även göras i relation till området. Även om en byggnad inte bidrar till ett områdes värden kan en åtgärd vara otillåten om åtgärden medför att bebyggelseområdets värden skadas. Större delen av parken får, enligt gällande detaljplan, ej bebyggas (detaljplan 1481-P88/14). På kartan nedan markeras mark som ej får bebyggas med prickar. A anger områden för allmänt ändamål. Bild: Plankarta över detaljplan 1481-P88. Delar av parken är begränsat till allmänt ändamål (detaljplan 1481-P88/14). Allmänt ändamål innebär allmänna behov och intressen i samhället t.ex. parker, lekplatser, skolor, vårdinrättningar etc. Kafé i stadshusparken bedömdes i tidigare utredning inte vara allmänt ändamål (Driftsformer för kafé i stadshusparken 2025). 4 av 20 Kulturmiljöprogram för Mölndals stad Den 28 mars 2018 § 83 antog kommunstyrelsen Kulturmiljöprogram för Mölndals stad att gälla som underlag för stadens översiktsplan. Beslutet betonar att ”de i programmet upptagna objekten kan, men behöver inte, utgöra exempel som avses i PBL 8. kap. 13§ om förbud mot förvanskning”. Kulturmiljöprogrammet ringar in miljöer som ger en bild av kommunens historia och som anses vara särskilt viktiga att vårda och bevara. Kulturmiljöprogrammet har ingen direkt rättslig verkan men används som ett värdefullt stöd och verktyg för all samhällsplanering. Kulturmiljöprogrammet pekar bland annat ut stadshuset som värdefullt att bevara. ” Stadshuset är en symbol för Mölndals stad som även visar på kommunens och den lokala demokratins framväxt” (Kulturmiljöprogram Mölndals stad 2018). Programmet slår fast att: • Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar ska utföras varsamt så att bebyggelsens karaktärsdrag inte förvanskas. • Ändringar och tillägg i stadshusparken ska utföras med hänsyn till områdets karaktärsdrag. Förutsättningar för kommuner att bedriva kaféverksamhet Konkurrenslag 2008:579 och lag (2026:578) om offentlig säljverksamhet reglerar offentliga aktörers säljverksamhet. År 2010 infördes regler om offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen och från och med 1 augusti 2026 gäller en ny lag om offentlig verksamhet. Den nya lagens syfte är att förbättra konkurrensen och skydda privata företag från de ojämlika villkor som uppstår när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Med säljverksamhet avses en ekonomisk verksamhet som består i att tillhandahålla varor, tjänster eller andra nyttigheter på marknaden. En offentlig aktör får inte bedriva säljverksamhet eller tillämpa ett förfarande i säljverksamheten som på ett otillbörligt sätt snedvrider konkurrensen och påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Undantaget är försäljning som tillåts genom lag eller annars är försvarligt ur allmän synpunkt. Vid överträdelse av förbudet kan konkurrensverket förelägga sanktioner. Lagen kommer från och med den 1 januari 2027 även ställa krav på att offentliga aktörer var fjärde år ska utvärdera hur självverksamheten förhåller sig till förbudet mot otillbörlig säljverksamhet. Den 1 januari 2027 införs också ett krav på en årlig särskild redovisning. Konkurrensverket rekommenderar offentliga aktörer att ta fram en konkurrensneutralitetspolicy. 5 av 20 Sammanfattningsvis är stadshuset och området kring stadshuset av sådan betydelse att det finns juridiska begränsningar för eventuella ändringar. Även stadens Kulturmiljöprogram samt detaljplan begränsar möjligheterna för ändringar i området. Ändringar av byggnaden eller området behöver göras med omsorg och utredas av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie. Ny reglering av offentlig säljverksamhet innebär att kraven på kommuner ökar vad gäller egen säljverksamhet. Kraven på och rekommendationerna om marknadsanalys, konkurrensneutralitetspolicy, redovisning ställer höga krav på kommunen att bedöma att säljverksamhet inte strider mot förbudet mot otillbörlig säljverksamhet. Kafé i stadshushallen I stadshushallen finns sedan tidigare ett kafé; Café Kvarnen. Kaféet, bemannades och drevs tidigare av stadsserviceförvaltningen och har ett befintligt kök och ”bardisk” för försäljning. Köket är dock begränsat och är inte godkänt för tillagning av varm mat. Under sommaren 2026 stängdes Café Kvarnen och ska efter sommaren att ersattas av kaffemaskiner och två varuautomater (Convinibutiker). Varuautomaterna kommer vara tillgängliga dygnet runt och erbjuda bland annat färdiga måltider, smörgåsar, dryck, yoghurt, snacks och fika. Stadshushallen kommer fortsatt vara en samlingsplats och medarbetarna i Café Kvarnen kommer fortsätta bidra med viktig service i huset, bland annat inom catering, kontorsservice och andra stödfunktioner. I vilken mån förändringen från manuell betjäning i kaféet till varuautomater påverkar arbetsmiljön ligger i betraktarens öga. Nackdelen med ett manuellt bemannat kafé är inte kan bära sina kostnader. Verksamheten har gått back med ca 400tKr/året vilket är den avgörande anledningen till att kafét stänger sin manuella betjäning. 6 av 20 Bild: Kafé Kvarnen i stadshushallen. En fördel med det befintliga kafét, vare sig det sker genom manuell betjäning eller varuautomater, är att det går att använda hela stadshushallen för större sällskap. Om försäljningen i huvudsak riktar sig mot den egna personalen, de förtroendevalda och inbjudna gäster föreligger heller inte några juridiska hinder. Kommersiell aktör Ett alternativ till att kaféverksamheten i stadshushallen drivs i egen regi är att låta en kommersiell aktör driververksamheten. För att ett sådant kafé ska vara ekonomiskt hållbart och kommersiellt intressant behöver försäljningen i betydligt högre utsträckning riktas sig mot allmänheten och troligen kräva längre öppettider än öppettiderna som gäller för stadshuset. Det kommer även krävas anpassningar av lokalerna. För att göra det möjligt att ha öppet efter att stadshuset stängt skulle en vägg kunna sättas upp som avskärmar kafédelen från stadshushallen. Liknande den vägg/dörr som finns i stadsbiblioteket i Mölndal. 7 av 20 Bild: Entré från stadsbiblioteket till kafé. Där har man dock löst det så att toaletter kan nås även när dörren är stängd. Hur man ska lösa toaletter för kaféets kunder efter att stadshuset är att stängt kräver ytterliga utredning. Entré till kafé skulle kunna vara vid befintlig ”balkongdörr”. Alternativa utrymningsvägar behöver dock utredas. Sannolikt skulle även det befintliga köket behöva anpassas. 8 av 20 Bild: Framsida av stadshuset. Alternativ entré. En sådan lösning skulle innebära en ändring av stadshuset som skulle kunna uppfattas som en förvanskning. Därför kräver denna lösning en utredning av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie. Intresset hos kommersiella aktörer har också visat sig vara lågt för en sådan lösning. Nytt kafé i gamla delen av stadshuset med entré mot stadshusparken En lösning som är mer i linje med uppdraget är ett nybyggt kafé i stadshuset. Den del av stadshuset där ett sådant kafé skulle kunna vara lokaliserat är i de lokaler som ekonomiavdelningen tidigare förfogade över (under fullmäktigesalen). Detta förslag skulle dock innebära att en ny entré mot stadshusparken. Det skulle i allmänhet innebära en ändring av en byggnad som i Kulturmiljöprogrammet beskrivs som en symbolbyggnad för staden. Här beskrivs sessionssalen som kärnan i det kommunpolitiska arbetet. 9 av 20 En ändring skulle behöva ta hänsyn till den höga materialkänslan och omsorgsfulla detaljer samt äkta material. För att en sådan ändring skulle var möjlig krävs en omfattande utredning av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie. En sådan omfattande utredning är inte möjlig inom ramen för denna utredning. Förslaget innebär vidare att ett nytt kök behöver byggas samt toaletter för kafégäster. I dag saknas kök och toaletter som endast finns i stadshushallen. Utan omfattande ombyggnation torde intresset hos kommersiella aktörer vara lågt. Bild: Stadshusets fasad mot stadshusparken. Nytt kafé i nyare del av stadshuset I den nyare delen av stadshuset (byggdes 1988–1989) finns i dagsläget ett lunchrum med fungerande kök och utgång mot stadshusparken. Utrymmet är relativt litet och köket är inte avskärmat. Ett litet kafé i denna lokal med fokus på gäster utomhus skulle vara en möjlighet. Även detta förslag skulle behöva utredas av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie. I anslutning till lunchrummet finns kontor som skulle kunna störas av kaféets verksamhet. Om kaféet även riktar sig till personal med ingång från korridoren 10 av 20 skulle kafégäster behöva passera flera kontor genom två korridorer. Störningar av verksamheten kan inte uteslutas. Vidare finns idag inga toaletter i anslutning till lunchrummet. Utan omfattande ombyggnation bedöms det inte finnas något kommersiellt intresse att driva kaféverksamhet i denna lokal. Bild: Uteplats och ”balkongdörr” till lunchrum i nyare del av stadshuset. Kafé i stadshusparken I ett gestaltningsprogram för stadshusparken från december 2022 föreslås att ett nytt kafé byggs med en ny placering närmare Knarrhögsgatan. Programmet tar sin utgångspunkt från medborgardialoger som hölls 2017 och 2018 där det efterfrågades ett åretruntöppet kafé med längre öppettider. Befintlig detaljplan, som antogs av kommunfullmäktige 1987 och fastställdes av länsstyrelsen 1989, medger byggnader för allmänt ändamål på platsen (Detaljplan 1481-P88/14). 11 av 20 Bild: Gestaltningsplan enligt gestaltningsförslag stadsparken 2022. I utredningen Driftsformer för kafé i stadshusparken 2025 beskrivs detta i mer detalj, men slutsatsen är att ett kafé i stadshusparken i Mölndal inte kan räknas som allmänt ändamål. Utredningen menade att det är mycket tveksamt om ett kafé i kommunal regi kan anses vara inom den kommunala kompetensen. Ett sådant kafé skulle i stället behöva drivas av en kommersiell aktör. Det är dock inte möjligt med gällande detaljplan. Vidare behöver en ny kafébyggnad även utredas stadsarkitekt och byggnadsantikvarie för att fastställa vad som är möjligt inom ramen för de regelverk som gäller för området. En alternativ lösning till en permanent kafébyggnad är att upplåta delar av parken till så kallade containerkafé eller restaurang. Fördelarna är bland annat en snabb etablering och låga investeringskostnader för kaféägaren. 12 av 20 Bild: Containerkafé enligt Copilot. Nackdelen är att det krävs en detaljplansändring för att kunna erbjuda platser för sådana lösningar. Alternativa lokaliseringsförslag Utredningen har studerat tre olika förslag på kafé i eller i anslutning till stadshuset. I tabellen sammanfattas de tre förslagen kort. Befintligt kafé i stadshushallen Alternativ Beskrivning Kommentar Kafé i stadshushallen i I stadshushallen Kafé i kommunal regi. Kan bedrivas egen kommunal regi finns ett kafé med med manuellt bemannat kafé vilket i begränsade dagsläget inte kan finansieras. Kan möjligheter för också bedrivas genom försäljning i tillagning. varuautomater. Saknar entré mot stadshusparken. Lokaliseringen är centralt i stadshuset och erbjuder även möjlighet för större sällskap. 13 av 20 Mindre störningar från kafét på verksamheten. Bra genomströmning med trappor och hissar i anslutning. Flera möjliga utgångar vid akut situation. Riktar sig inte till allmänheten. Kafé i stadshushallen i Som ovan Kräver omfattande ombyggnation för kommersiell regi att vara kommersiellt intressant. Med vägg mellan Finansiering av ombyggnationen kafédel och saknas i dagsläget. stadshushallen liknande Ändringar behöver följa PBL (och stadsbiblioteket i Kulturmiljöprogram för Mölndals Mölndal. stad). Saknar entré mot stadshusparken. Behöver utredas av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie vad som är möjligt att göra. Oklart hur man ska lösa toaletter för kafébesökare. Nytt kafé i stadshuset med entré mot stadshusparken Förslag Bedömning Kommentar Kafé i stadshusets äldre Kräver Förslaget kräver en mer omfattande del under fasadändring utredning av stadsarkitekt och fullmäktigesalen eftersom entré byggnadsantikvarie. (”ekonomiavdelningen”) mot Kräver en omfattande ombyggnation. stadshusparken Finansiering saknas i dagsläget. saknas. Kan drivas kommersiellt om Kräver ombyggnad ombyggnation sker för att anpassas av kontor samt till marknadens behov. 14 av 20 nytt kök. Oklart hur man ska lösa toaletter för kafébesökare. Oklart om alternativa utrymningsvägar. Ny entré och naturlig avgränsning till stadshushallen innebär att genomströmning av allmänhet underlättas med mindre störning av verksamheten. Låg negativ påverkan på arbetsmiljö. Kafé i nyare del av Finns redan en Förslaget kräver en utredning av stadshuset (”bygglov”) dörr mot stadsarkitekt och byggnadsantikvarie. stadshusparken Oklart hur man ska lösa toaletter för och ett begränsat kafébesökare. litet kök, som knappast skulle Genomströmning. Matning av kunder fungera för en från stadshuset kommer att ske via kaféverksamhet korridorer med kontor vilket kommer att innebära störningar av verksamheten. Arbetsmiljö. Förväntas ha stor inverkan på omkringliggande verksamhet. Utan omfattande ombyggnation saknas kommersiellt intresse att driva verksamheten. Kafé i stadshusparken Förslag Bedömning Kommentar Ny kafébyggnad Ny kafébyggnad Kräver ändring av detaljplan då kafé enligt inte kan räknas som allmänt ändamål 15 av 20 Gestaltningsförslag (Driftsformer för kafé i 2022 stadshusparken 2025). Utredning av stadsarkitekt och byggnadsantikvarie krävs för att bedöma hur en ny byggnad påverkar området. Kräver nybyggnation av kafébyggnad. Lång och kostsam process. Genomströmning. Tillträdet till kafé för allmänhet blir stor. Kommer inte att rikta sin verksamhet mot personal och förtroendevalda. Arbetsmiljön för anställda bedöms inte direkt påverkas av kommersiellt kafé. Containerkafé Yta i stadsparken Förslaget kräver ändring av detaljplan upplåts för då kafé inte kan räknas som allmänt uppställning av ändamål (Driftsformer för kafé i container. stadshusparken 2025). Snabb etablering och flexibel lösning. Finns ett kommersiellt intresse. Genomströmning. Tillträdet till kafé för allmänhet blir stor. Kommer inte att rikta sin verksamhet mot personal och förtroendevalda. Arbetsmiljön för anställda kommer inte direkt att påverkas av kommersiellt kafé. 16 av 20 Driftsformer Kommersiell drift En kommersiell aktör kan bedriva kaféverksamheten i stadshuset om intresse finns. Lokaler, som skulle behöva iordningställas för att passa verksamheten, skulle kunna utarrenderas. Hyra omfattas inte av LOU. I dagsläget är intresset för kafé/restaurang mer riktat mot stadshusparken än själva stadshuset. Det finns t.ex. intresse att bedriva restaurang i parken med en containerlösning. Dock skulle en sådan lösning kräva en ändring av detaljplanen. Egen regi Ett alternativ är drift i egen regi med syfte att skapa arbetsträning, som t.ex. det nuvarande kafét i stadshusparken, som för närvarande drivs av utbildningsförvaltningen. I utredning om kafé i stadshusparken framkom det att det är vanskligt att bedriva kafé i kommunal regi. Det finns möjlighet att driva ett kafé med syfte att t.ex. arbetsträna personer som står långt från arbetsmarknaden. Men det ska då vara klart att det är det som är det huvudsakliga syftet och inte att driva ett kafé. Som framgår ovan finns ett regelverk om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som medför att kommunen riskerar sanktioner för det fall kaféverksamheten skulle bedömas som otillbörlig. Kommunala aktörer kliver ofta in där marknaden inte räcker till, när investeringar är för riskfyllda eller för olönsamma för privata aktörer, men helt nödvändiga för samhället. Det kan också handla om samhällskritisk infrastruktur där det vore alltför riskabelt att helt överlåta ansvaret till marknaden. Om riskerna för kommuner att kliva in på ett område blir för höga så kan konsekvensen bli att samhällsnödvändiga satsningar helt uteblir. Kaféer kan dock inte räknas som sådan samhällskritisk verksamhet. Så grundregeln är att en kommun inte ska bedriva kaféverksamhet. Undantaget är när verksamheten har ett annat huvudsyfte än att sälja mat och dryck. Sådana syften betecknas som försvarbara ur allmän synpunkt. För att bedöma hur en sådan verksamhet påverkar behöver en marknadsanalys göras. 17 av 20 Idéburet offentligt partnerskap Idéburet offentligt partnerskap, förkortat IOP, innebär att en ideell förening är huvudman med stöd från kommunen. Syftet med IOP är att tillsammans lösa ett samhällsproblem, som ligger utanför kommunens lagstadgade uppgifter. För att räknas som ett IOP behöver föreningen utföra ett arbete som inte i sig utgör inköp av en tjänst och därmed ska upphandlas. Vidare bör initiativet komma från den ideella föreningen eller åtminstone vara en aktiv part i verksamheten. IOP är en samverkansform som inte är reglerad i lag. Ett IOP måste dock vara förenligt med upphandlings- och statsstödsreglerna. Det innebär att en överenskommelse om ett IOP inte får utgöra en otillåten direktupphandling eller ett otillåtet statsstöd. Det är inte heller fråga om föreningsbidrag. I dagsläget är IOP en juridisk gråzon och regeringen har i mars i år lämnat ett uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga marknaden kan mätas och synliggöras samt lämna förslag till lagstiftning. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2027 (regeringen 2026). Partnerskapet måste även, i tillämpliga fall, vara förenligt med kommunallagen. Med det menas framför allt att angelägenheten som är föremål för partnerskapet ska vara av allmänt intresse och får som huvudregel inte innebära ett stöd till enskilda. I dagsläget finns ingen samverkan mellan staden och någon idéburen organisation avseende kaféverksamhet utan skulle behöva utvecklas. Det finns exempel där öppen verksamhet bedrivs i form av IOP. I Lund skrevs kontrakt mellan kommunen och PRO för ett IOP för drift av Träffpunkten på Klostergården. I Lysekil drivs Träffpunkten i form av IOP med Studieförbundet som Vuxenskolan Väst som huvudpart. I Borås driver PRO Målsryd/Gånghester ett IOP som öppen verksamhet ett kafé. Idéburna organisationer En annan möjlighet är att Mölndals stad upphandlar driften av ett kafé som då kan bedrivs av ett socialt företag. Denna lösning är dock möjlig endast på sikt eftersom det tar relativt lång tid att initiera och starta en sådan verksamhet. Den innebär också att Mölndals stad ska finansiera verksamheten. 18 av 20 Ett socialt företag fokuserar på samhällsnytta och drivs ofta av personer med ett starkt engagemang för att bidra till samhällsförbättringar. Liksom IOP är sociala företag inte reglerat i lag. Det innebär att sociala företag kan ha vilken associationsform som helst. Många sociala företag bedrivs i form av ekonomiska föreningar, men kan också bedrivas som ideella föreningar. Vissa registrerade trossamfund kan bedrivas som sociala företag liksom stiftelser och aktiebolag. SKR utgår i sin definition av sociala företag från de tre kännetecken som är formulerade i den nationella strategin för sociala företag som regeringen antog 2018: - Det är företag, oberoende av associationsform, där den affärsmässiga verksamheten är ett medel för att uppnå ett eller flera specifika samhällsnyttiga mål, exempelvis minska utanförskap, förbättra klimatet och miljön eller bidra till en tryggare livsmiljö. - Företagets resultat mäts i relation till uppfyllelsen av de samhällsnyttiga mål som angetts som dess syfte att uppnå. - Företagets ekonomiska överskott återinvesteras huvudsakligen i verksamheten, alternativt investeras i ett nytt samhällsnyttigt projekt, i stället för att primärt tas ut som vinst genom avkastning till ägarna (SKR 2020). ”En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta." Så står det i lagen om offentlig upphandling, LOU (4 kap. 3 §). Målsättningen med bestämmelsen är att uppmuntra upphandlande organisationer att ta miljö-, sociala och arbetsrättsliga hänsyn när upphandlingsföremålet ska specificeras och när de överväger vilka krav som ska ställas. För att visa social hänsyn kan den upphandlande organisationen i ett anbud ställa krav på till exempel: • att leverantören prioriterar brukarmedverkan och därför gärna ser sociala företag som utförare • att leverantören vid utförandet anställer arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, eller anordnar utbildning för arbetslösa • att leverantören vid utförandet gör något för att främja jämställdhet eller mångfald i fråga om bakgrund eller etniskt ursprung. Variationen är stor bland sociala företag vilka samhällsutmaningar man arbetar med. Dock är de flertalet sociala företag i Sverige som arbetar med 19 av 20 arbetsintegrering. Sådana sociala företag kallas arbetsintegrerade sociala företag. Ett exempel på ett arbetsintegrerat socialt företag är Vägen ut! Kooperativen i Göteborg. Vägen ut! Består av i dagsläget av 12 sociala företag med syfte att arbete åt människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. 2020 fanns i Västra Götaland 262 organisationer som identifierats som sociala företag (Tillväxtverket 2021) varav knappt 10 var inriktade på kafé, restaurang, hotell och konferens. Det finns således inte många aktörer på marknaden inom branschen. Troligen skulle det behövas startas ett socialt företag i Mölndal, som skulle kunna fungera som aktör för kafét i stadshusparken. Att ett socialt företag driver kafét är därför en driftsform som har en lång startsträcka och det är inte troligt att det kan lösas innan nästa säsong inleds. Sedan den 1 januari 2023 finns en särskild möjlighet att reservera deltagandet i upphandling för idéburna organisationer. En sådan reservation innebär att endast idéburna organisationer som uppfyller vissa krav tillåts delta i upphandlingen. Referenser Boverket 2024, Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8. Konkurrenslag (2008:579) SFS 2024:706. Kulturmiljöprogram Mölndals stad 2018. Lagrådsremiss 2026. Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet. Regeringen 2026, Uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga marknaden kan mätas och synliggöras samt lämna förslag till lag om idéburet offentligt, regeringsbeslut 3 maj 2026. partnerskap SKR (2020) Ny väg till innovativa välfärdslösningar: En handbok om samverkan med sociala företag. Tillväxtverket (2021) Sociala företag i Sverige: Kartläggning och dialog om definition, Rapport 0353. 20 av 20 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-01-28 Kommunstyrelsen

§ 135 Diarienummer 00083/2026 Redovisning av uppdrag, lämnade av kommunstyrelsen 2026 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antecknar redovisningen till protokollet. Sammanfattning Två gånger per år, vår och höst, redovisas de uppdrag som lämnats av kommunstyrelsen till kommunstyrelsens förvaltningar och till nämnderna. Uppdragens aktuella status redovisas i stadsledningsförvaltningens sammanställning. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 12 augusti 2026. Redovisning av uppdrag – lämnade av kommunstyrelsen. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-08-12 Dnr KS 00083/2026 Markus Franklin Kommunsekreterare Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag, lämnade av kommunstyrelsen 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen antecknar redovisningen till protokollet. Sammanfattning Två gånger per år, vår och höst, redovisas de uppdrag som lämnats av kommunstyrelsen till kommunstyrelsens förvaltningar och till nämnderna. Uppdragens aktuella status redovisas i stadsledningsförvaltningens sammanställning. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 12 augusti 2026. Redovisning av uppdrag – lämnade av kommunstyrelsen. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Karl de Verdier Anna Jakobsson Biträdande stadsdirektör Kanslichef STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2026-08-12 Stadskansliet Dnr KS 83/2026 Redovisning/återrapportering av uppdrag, lämnade av kommunstyrelsen Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet SLF – Näringslivs- Kållered Framtid (BID) Kommunstyrelsen beslutade den 30 oktober 2019, Verksamhetsberättelse för 2025 – KS enheten § 234, att projektet årligen ska redovisa en uppfölj- augusti 2026. ning där nyttor och dragna erfarenheter av projektet ska framgå. 362/2022 Uppdrag att ta fram en plan och 2023-01-25 Kommunstyrelse uppdrog den 25 januari 2023, Slutrapport till berörda nämnder och Samhällsbyggnads- budget för fastighetsdrift § 13, åt stadsledningsförvaltningen, fastighetsavdel- utskott i december 2026. förvaltningen ningen, att tillsammans med serviceförvaltningen, ta (fastighetsavdelning) fram en plan och budget för fastighetsdrift. Stadsserviceförvalt- ningen G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 417/2023 Uppdrag om lokaleffektiviseringar 2023-09-27 Kommunstyrelsens uppdrog den 27 september 2023, KS beslutade den 26 mars 2025, § 96, 308/2026 och bättre lokalutnyttjande § 245, åt stadsledningsförvaltningen, i samråd med att deltidspolitikers lokalbehov ska SLF – Biträdande fastighetsavdelningen, att bla utreda potentiella omhändertas i det pågående uppdraget stadsdirektör samutnyttjandemöjligheter mellan stadens för- om effektiv lokalanvändning. Samhällsbyggnads- valtningar och bolag, både i nuvarande och framtida LSU godkände den 18 december 2025, förvaltningen lokaler och fastigheter. Återrapportering sker till § 136, planeringsinriktning för (fastighetsavdelning) lokalstrategiska utskottet. projektet Framtidens arbetssätt. LSU godkände den 19 februari 2026,

§ 136 Diarienummer 00016/2026 Antagande av strategi för hållbar masshantering i Mölndals stad Beslut Plan- och exploateringsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar Strategi för hållbar masshantering i Mölndals stad daterad 13 augusti 2026. Sammanfattning Strategin föreslås omfatta arbeten och projekt inom kommunkoncernen (förvaltningar och bolag) som direkt och indirekt genererar massor som behöver hanteras (fysisk planering, exploatering, investering och drift). Tillsyn inom området omfattas ej. Strategin är ett viktigt underlag och en viljeinriktning med målet att integrera en hållbar masshantering i stadens organisation och arbetssätt, och som syftar till att Mölndals stad arbetar mer resurseffektivt, minskar kostnaderna och miljö- och klimatpåverkan från mass- hanteringen. Detta ska uppnås genom att förebygga uppkomst av massor, cirkulär hantering (återanvända och förädla massor), minska användningen av ändliga resurser och att effektivisera transporterna av massor. Mölndals stads strategi för hållbar masshantering sammanfattas med följande principer: 1. Integrera hållbar masshantering i den strategiska planeringen. 2. Arbeta strategiskt och systematiskt med att förebygga massor och att uppnå massbalans. 3. Arbeta för cirkulär masshantering. 4. Verka för att lokalisera ytor för cirkulär hantering av överskottsmassor. 5. Arbeta innovativt med att utveckla arbetssätt för hållbar masshantering. 6. Verka för kommunalt samarbete, mellankommunal och regional samverkan inom masshantering. En gemensam plan för att förankra och genomföra strategin kommer tas fram för kommun- koncernen och representanter från berörda förvaltningar och bolag deltar. Planen ska inne- hålla konkreta, uppföljningsbara åtgärder och uppdrag där ansvarsfördelning, tidplan samt prioriteringar av aktiviteter och åtgärder framgår. I planen ska även de ekonomiska och personella konsekvenserna av att genomföra åtgärderna anges. Strategin föreslås att antas av kommunfullmäktige och att gälla direkt efter beslutet. Efterlevnaden av strategin föreslås följas upp i samband med aktualisering en gång per mandatperiod. Inför slutligt förslag till strategi sändes en remiss ut till såväl interna som externa remiss- instanser under våren 2026. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 12 augusti 2026. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-08 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott Strategi för hållbar masshantering i Mölndals stad daterad 13 augusti 2026 med bilaga 1-2. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljönämnden, byggnadsnämnden, tekniska nämnden, Mölndalsbostäder AB, Mölndal Energi AB, Förbo AB, Mölndals Parkerings AB, MölnDala Fastighets AB samt grannkommunerna Göteborg, Härryda och Kungsbacka, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgsregionens kommunalförbund och Trafikverket. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-08-12 Dnr KS 00016/2026 Åsa Granath Strateg Kommunstyrelsen Antagande av strategi för hållbar masshantering i Mölndals stad Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Strategi för hållbar masshantering i Mölndals stad daterad 13 augusti 2026. Sammanfattning Strategin föreslås omfatta arbeten och projekt inom kommunkoncernen (förvaltningar och bolag) som direkt och indirekt genererar massor som behöver hanteras (fysisk planering, exploatering, investering och drift). Tillsyn inom området omfattas ej. Strategin är ett viktigt underlag och en viljeinriktning med målet att integrera en hållbar masshantering i stadens organisation och arbetssätt, och som syftar till att Mölndals stad arbetar mer resurseffektivt, minskar kostnaderna och miljö- och klimatpåverkan från masshanteringen. Detta ska uppnås genom att förebygga uppkomst av massor, cirkulär hantering (återanvända och förädla massor), minska användningen av ändliga resurser och att effektivisera transporterna av massor. Mölndals stads strategi för hållbar masshantering sammanfattas med följande principer: 1. Integrera hållbar masshantering i den strategiska planeringen 2. Arbeta strategiskt och systematiskt med att förebygga massor och att uppnå massbalans 3. Arbeta för cirkulär masshantering 4. Verka för att lokalisera ytor för cirkulär hantering av överskottsmassor 5. Arbeta innovativt med att utveckla arbetssätt för hållbar masshantering 6. Verka för kommunalt samarbete, mellankommunal och regional samverkan inom masshantering En gemensam plan för att förankra och genomföra strategin kommer tas fram för kommunkoncernen och representanter från berörda förvaltningar och bolag deltar. Planen ska innehålla konkreta, uppföljningsbara åtgärder och uppdrag där ansvarsfördelning, tidplan samt prioriteringar av aktiviteter och åtgärder framgår. I planen ska även de ekonomiska och personella konsekvenserna av att genomföra åtgärderna anges. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Strategin föreslås att antas av kommunfullmäktige och att gälla direkt efter beslutet. Efterlevnaden av strategin föreslås följas upp i samband med aktualisering en gång per mandatperiod. Inför slutligt förslag till strategi sändes en remiss ut till såväl interna som externa remissinstanser under våren 2026. Bakgrund En strateg inom masshantering anställdes vid samhällsbyggnadsförvalt- ningen i slutet av 2024 efter ett politiskt beslut om att avsätta pengar för att utveckla masshanteringen inom staden (Budget 2024-2026, tjänsteskrivelse 2023-06-09). En av huvuduppgifterna i rollen var att ta fram en masshanteringsstrategi för staden. Arbetet med strategin påbörjades våren 2025. Arbetet har genomförts förvaltningsövergripande och i samarbete med en referensgrupp, som har bidragit med kompetens, granskning och förankringsarbetet i den egna organisationen. Gruppen består av deltagare från stadsserviceförvaltningen. bygg- och miljöförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen samt stadsledningsförvaltningen. Plan- och exploateringsutskottet beslutade den 14 april 2026, §54, om att skicka förslag till Strategi för hållbar masshantering i Mölndals stad, med bilagor, daterad 5 mars 2026 på remiss till berörda nämnder och kommunala bolag samt till berörda externa instanser. Yttranden över remissversionen har inkommit från miljönämnden, tekniska nämnden, Mölndalsbostäder AB, Mölndal Energi AB, Förbo AB, grannkommunerna Göteborg, Härryda och Kungsbacka samt Trafikverket och Göteborgsregionens kommunalförbund. Plan- och exploateringsutskottet informerades om förslag till beslut den 18 augusti 2026. Ekonomi Beslutet i sig innebär inga ytterligare ekonomiska åtaganden för kommunen. Implementering av antagen strategi kommer i olika utsträckning kräva resurser från stadens förvaltningar och bolag. Det kan även komma att behövas konsultstöd för specifika utredningar. Totalt sett och på sikt innebär arbetet med en hållbar masshantering minskade kostnader för masshantering. Bedömning Bakgrunden till att avsätta medel för att arbeta med masshantering var höga och ökande kostnader för hantering av massor i pågående och planerade bygg- och anläggningsprojekt. Men även de miljövinster som uppnås när mängden massor minskar och användning och förädling av schaktmassor ökar. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) I strategin föreslås att en hållbar masshantering integreras i stadens organisation och arbetssätt. Principer som redovisas i strategin är att integrera hållbar masshantering i den strategiska planeringen, förebygga uppkomst av massor och uppnå massbalans, underlätta för cirkulära processer och hantering, arbeta innovativt, samarbeta och samverka kommunalt och regionalt. En hållbar masshantering bidrar till stadens mål om att minska växthusgasutsläppen med 90 % till 2040. Transporten av jord- och bergmaterial står för ca 25 % av de tunga transporterna och 30-40 % av CO 2 utsläppen från tunga transporter. Transporterna orsakar även störningar i boendemiljön med buller och luftföroreningar, ökade olycksrisker samt slitage på vägar. Bedömningen är att aktivt arbeta med en hållbar masshantering, enligt de föreslagna principerna i strategin, är en bra utgångspunkt för att minska kostnaderna och miljö- och klimatpåverkan från masshanteringen. Arbetet med att ta fram ett förslag till strategi för hållbar masshantering har genomförts förvaltningsövergripande. Ett arbetssätt som även planeras för utformning av handlingsprogrammet. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 12 augusti 2026. Strategi för hållbar masshantering i Mölndals kommun daterad 13 augusti 2026 med bilaga 1-2. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljönämnden, byggnadsnämnden och tekniska nämnden, Mölndalsbostäder AB, Mölndal Energi AB, Förbo AB, Mölndals Parkering AB, MölnDala Fastighets AB samt grannkommunerna Göteborg, Härryda och Kungsbacka, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgsregionens kommunalförbund och Trafikverket. Viktoria Fagerlund Daniel Josefson Samhällsbyggnadschef Tf. enhetschef Strategi för hållbar masshantering i Mölndals stad ►Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Anvisning Typ av styrdokument: Strategi Beslutad av: Kommunfullmäktige, 2026-xx, paragraf och diarienummer Gäller från: 2026-xx-xx Ansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen Dokumentet gäller för: Mölndals stad Senast reviderad: 2026-08-13 Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................................ 3 2. Mål och syfte .................................................................................................................. 3 3. Vilka omfattas av strategin ........................................................................................... 4 4. Markförhållanden i Mölndals stad .............................................................................. 4 4.1 Inledning ................................................................................................................ 4 4.2 Geologi och geoteknik ........................................................................................... 4 4.3 Förorenade områden ............................................................................................... 5 5. Mål och principer .......................................................................................................... 5 5.1 Integrera hållbar masshantering i den strategiska planeringen .................................. 6 5.2 Arbeta strategiskt och systematiskt med resurseffektiv masshantering i detaljplaner och projekt ....................................................................................................................... 7 5.3 Arbeta för cirkulär masshantering ............................................................................. 7 5.4 Verka för att lokalisera ytor för cirkulär hantering av massor ................................... 7 5.5 Arbeta innovativt med att utveckla arbetssätt för hållbar masshantering .................. 8 5.6 Verka för kommunalt samarbete, mellankommunal och regional samverkan inom masshantering .................................................................................................................. 8 6. Fortsatt arbete för att nå målen i strategin ................................................................. 8 7. Genomförande och uppföljning ................................................................................... 8 Bilagor Bilaga 1. Strategins koppling till lagstiftning, miljömål samt kommunala styrdokument Bilaga 2. Jorddjup och jordarter i Mölndals stad Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering 2 1. Inledning Mölndal är en expansiv kommun med hög etablering av bostäder, verksamheter och större infrastrukturprojekt som genererar mycket massor. En hantering som innebär höga kostnader, men även en stor belastning på miljö och klimat. Jord- och schaktmassor, krossat berg, uppriven asfalt, muddermassor, askor och slagger är exempel på massor. Massor1 kan uppstå i olika typer av verksamheter och processer och kan även vara förorenade, vilket kan begränsa användningen. Gemensamt är att de, med eller utan behandling, har potential att användas i anläggningsarbeten. Under vissa omständigheter är massorna att betrakta som avfall. En hållbar masshantering bidrar till stadens mål om att minska växthusgasutsläppen med 90 % till 2040. Exempelvis står transporten av jord- och bergmaterial för ca 25 % av antalet tunga transporter och för 30–40 % av CO utsläppen från tunga transporter 2. 2 Transporterna orsakar även störningar i boendemiljön med buller och luftföroreningar, ökade olycksrisker samt slitage på vägar. Svårhanterliga projektgenererade massor såsom lera och silt, som är vanliga i Mölndal, ger större klimatutsläpp per ton än andra massor, eftersom dessa material ofta körs långt för kvittblivning och generellt innebär fler tomma returtransporter 2. Brottslighet, kopplad till avfall och masshantering, har blivit alltmer aktuell de senaste åren och bör beaktas vid implementering av det fortsatta arbetet och i handlingsplanen. Avfallshierarkin, miljöbalken, plan och bygglagen och Sveriges miljömål är exempel på lagstiftning som är relevanta inom masshantering. I Mölndals stads ramverk för ekologisk hållbarhet beskrivs stadens målstruktur för ekologisk hållbarhet. I bilaga 1 redovisas exempel på lagstiftning, miljömål och styrdokument som rör masshantering. En politiskt beslutad strategi för hållbar masshantering innebär ett delvis förändrat arbetssätt och utvecklat synsätt på massor inom kommunens fysiska planering och projekt. Ett förändringsarbete som behöver stödjas med utbildningsinsatser och samverkan mellan kommunens förvaltningar och bolag samt med företag inom branschen. 2. Mål och syfte Strategin är ett viktigt underlag och en viljeinriktning med målet att integrera en hållbar masshantering i stadens organisation och arbetssätt och som syftar till att Mölndals stad arbetar mer resurseffektivt, minskar kostnaderna och klimatpåverkan från masshanter- ingen. Detta ska uppnås genom att förebygga uppkomst av massor i tidiga skeden och projekt, ställa krav på och planera för återanvändning och användning av cirkulära material, minskat uttag av naturresurser och jungfruliga material3 och att effektivisera transporterna av massor. 1 Begreppet massor finns inte definierat i lagstiftningen, varken i EU-direktiv eller nationell lagstiftning. 2 Ecoloop, april 2025 3 Massor från områden som inte tidigare utsatts för mänsklig påverkan genom till exempel utsläpp, nedfall och tippning. 4 Utifrån Naturvårdsverkets definition och avfallshierarkin Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering 3 Hållbar masshantering4 En hållbar masshantering innebär att massor i första hand förebyggs så att uppkomsten av överskottsmassor undviks och att miljö- och hälsomässigt lämpliga massor cirkuleras och används resurseffektivt, till sitt högsta tekniska värde. Bedömningen av massornas lämplighet utgår från de risker de kan innebära för människors hälsa och miljön på kort och lång sikt, med hänsyn till massornas innehåll samt den plats och det ändamål där de ska användas. En hållbar masshantering bidrar till goda förutsättningar för en hälsosam livsmiljö och fungerande ekosystem som inte hotas av farliga ämnen. Genom en cirkulär och välplanerad masshantering minskar behovet av utvinning av geologiska naturtillgångar, liksom transporter, vilket leder till minskad miljöbelastning. Samtidigt skapas ekonomiska fördelar genom minskade material- och transportkostnader samt ett mer kostnadseffektivt resursutnyttjande genom hela masshanteringskedjan, från planering till genomförande. 3. Vilka omfattas av strategin Strategin omfattar arbeten och projekt inom kommunkoncernen (förvaltningar och bolag) som direkt och indirekt genererar massor som behöver hanteras (fysisk planering, exploatering, investering och drift). Tillsyn inom området omfattas ej. 4. Markförhållanden i Mölndals stad 4.1 Inledning Markens sammansättning och tekniska egenskaper har stor betydelse för möjligheten till och konsekvenser av ny bebyggelse och infrastruktur, som innebär såväl begränsningar som möjligheter. Undersökning av de geologiska och geotekniska förutsättningarna och risk för föroreningar från exempelvis tidigare markanvändning bör vara en naturlig del i analysen och avvägningarna vid planeringen av mark- och vattenområden för att eftersträva hållbar masshantering. Konsekvenserna av att inte använda sig av information om markförhållandena kan bli samhällsekonomiska kostnader i form av dyra tekniska lösningar, miljöproblematik och förlorade ekosystemtjänster. 4.2 Geologi och geoteknik Mölndals geologi består till stor del av dalgångar med lera till stora djup, som i de breda dalgångarna uppgår till 50–100 m och är ställvis av kvickleratyp, och högre terräng med hällmark med tunna jordlager och smala sprickdalar med kärr- och myrmarker. Randbildningen ”Göteborgsmoränen” som är en komplex bildning av morän och isälvssediment finns i ett nord-sydligt stråk genom centrala Mölndal. Berggrunden utgörs huvudsakligen av granitiska bergarter och gnejser. Områden där stabilitetsförhållanden speciellt måste beaktas, finns främst i dalgångarna omkring Mölndalsån, Balltorpsbäcken, Stora Ån, Kålleredsbäcken/Ävabäcken och Lindomeån. En relativt stor del av jordlagren i dessa dalgångar är lös och mycket sättnings- och skredkänslig. I övrigt domineras dalgångarna och sänkorna av glaciallera Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering 4 som i regel är något fastare och har gynnsammare sättningsegenskaper. I nära anslutning till vattendragen är i regel stabiliteten låg. Inom kommunen innehåller leran ställvis naturligt högre halter av exempelvis arsenik och kobolt än mer grovkorniga jordar samt salter, vilket behöver beaktas. Sura sulfatjordar är vanliga i vissa delar av landet men bedöms ha liten omfattning inom Mölndals stad. Sura sulfatjordar kan leda till ändrat pH och vattenkemi i vattendrag med negativa effekter på vattenlevande organismer och fisk. Förekomst av naturligt sulfidförande berg inom kommunen bedöms som begränsad. Frågan bör dock beaktas i bygg- och anläggningsprojekt. Hantering av sulfidförande berg kan orsaka oönskade miljökonsekvenser i form av utlakning av surt- och metallrikt lakvatten som kan påverka omgivande miljö negativt. Kartor över jordarter och jorddjup inom Mölndals stad finns i bilaga 2. 4.3 Förorenade områden Vid omvandling av äldre industrimiljöer, men även på många andra ställen inom kommunen, kan mark och vatten vara förorenad från tidigare verksamheter. Föroreningar kan spridas från området via exempelvis grundvatten och ledningsgravar. Finns risk för människors hälsa och/eller miljö behöver området undersökas och vid behov åtgärdas. Enligt Miljöbalken är det den som bedriver eller har bedrivet en verksamhet som orsakat en förorening som bär ansvaret för att undersöka och åtgärda. Om verksamhetsutövare saknas kan fastighetsägaren bli ansvarig. Schaktarbeten inom ett känt eller misstänkt förorenat område ska anmälas till miljöförvaltningen innan arbetet påbörjas. Kända och potentiellt förorenade objekt finns samlade i länsstyrelsernas databas över förorenade områden, den så kallade EBH-listan. Ytterligare information kan finnas hos kommunens bygg- och miljöförvaltning. 5. Mål och principer Målet med strategin är en hållbar masshantering som utgår från intentionen i avfalls- hierarkin. Det innebär att massor i första hand ska förebyggas så att uppkomsten av överskottsmassor (massor och avfall) undviks. När massor ändå uppstår ska de användas till sitt högsta tekniska värde, med eller utan föregående förädlingssteg eller behandling. Användbara cirkulära massor ska ha ett syfte och inte endast vara ett sätt att kvittbliva massor. Användningsområden med korta transporter ska prioriteras. I sista hand ska massorna transporteras till en mottagningsanläggning, för behandling, förädling eller deponering, som är godkänd att ta emot massor av den aktuella typen. Hanteringen ska vidare utgå från på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet. Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering 5 Avfallshierarkin. Från Naturvårdsverket. Mölndals stads strategi för hållbar masshantering sammanfattas med följande principer: 1. Integrera hållbar masshantering i den strategiska planeringen 2. Arbeta strategiskt och systematiskt med resurseffektiv masshantering i detaljplaner och projekt 3. Arbeta för cirkulär masshantering 4. Verka för att lokalisera ytor för cirkulär hantering av massor 5. Arbeta innovativt med att utveckla arbetssätt för hållbar masshantering 6. Verka för kommunalt samarbete, mellankommunal och regional samverkan inom masshantering 5.1 Integrera hållbar masshantering i den strategiska planeringen För att öka möjligheten att påverka och förebygga uppkomst av massor behöver masshanteringsfrågan hanteras tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. Detta kan uppnås genom att:  inkludera och inarbeta strategins intentioner i översiktsplaner och i tematiska tillägg,  genomföra lokaliseringsutredningar som skapar förutsättningar för masshantering samt säkerställer att mottagningsanläggningar för både behandling, förädling och deponering av massor finns inom rimliga transportavstånd. Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering 6 5.2 Arbeta strategiskt och systematiskt med resurseffektiv masshantering i detaljplaner och projekt I tidiga skeden av projekt och i detaljplane-processen är möjligheten störst att förebygga att massor uppkommer, och att påverka förutsättningarna för resurseffektiv masshantering. Detta kan innebära att:  inkludera bedömning avseende masshantering vid prövning av planbesked,  utformning av den fysiska miljön anpassas till landskapet och rådande markförhållanden, arbeta med höjdsättning, om möjligt undvika anläggningar och byggnation som skapar stora överskott eller underskott av massor och att tillämpa geotekniska åtgärder som minimerar behov av schakt,  undersökningar av jord och berg (tekniska förutsättningar) och markmiljö (föroreningar i mark) är så omfattade att de kan användas för att bedöma massors kvalitet och förutsättningen för cirkulär hantering samt för bedömning av risk för människors hälsa och miljö,  verka för att masshanteringsplaner, som baseras på undersökningar av jord, berg och markmiljö, tas fram i detaljplaner och projekt med betydande masshantering,  beakta strategins principer vid upprättande av exploaterings- och genomförandeavtal. 5.3 Arbeta för cirkulär masshantering Cirkulär masshantering innebär att massor återanvänds och hanteras resurseffektivt. Möjligheten till cirkulär masshantering behöver finnas med i hela kedjan från strategisk planering till byggnation, där projekteringen är en extra viktig del. Återanvändning och förädling av jord och entreprenadberg, bergmaterial som uppkommer i samband med arbeten och byggnation i berg, bidrar till många miljönyttor såsom mindre uttag av jungfruliga geologiska material, möjlighet till minskade transporter och därmed även mindre negativ påverkan avseende klimatutsläpp, luftföroreningar och buller. Kommunen kan bidra och stärka marknaden genom krav på återanvändning av tekniskt och miljömässigt lämpliga massor och cirkulära material vid upphandling. För att maximera miljönytta ska transportavståndet för att införskaffa lämpligt material beaktas. Cirkulär masshantering kan uppnås genom att:  tydliga och kommunicerade mål tas fram för cirkulär masshantering i projekt,  krav ställs i upphandling på inköp och användning av cirkulära material och råvara i mark- och anläggningsprojekt. 5.4 Verka för att lokalisera ytor för cirkulär hantering av massor Effektiv cirkulär hantering av massor förutsätter att det finns tillgång till ytor där massor kan lagras och vid behov behandlas; sorteras, krossas, siktas etc. För att stödja detta arbetssätt kan kommunen verka för att det finns ytor inom eller i närhet till exploaterings- och utbyggnadsområden. Ytorna kan drivas i egen regi eller i samverkan med entreprenör Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering 7 eller kommersiell anläggning. Lagring och behandling av massor är generellt anmälningspliktig eller tillståndspliktig verksamhet, beroende på omfattningen. 5.5 Arbeta innovativt med att utveckla arbetssätt för hållbar masshantering Hållbar masshantering är ett utvecklingsområde och det är viktigt att vara uppdaterad avseende regelverk, bästa teknik och arbetssätt. För att uppnå detta ska Mölndals stad:  ha expertkunskap inom masshantering och en organisation och ett arbetssätt som stödjer detta arbete,  ha en aktiv omvärldsbevakning inom hållbar masshantering. 5.6 Verka för kommunalt samarbete, mellankommunal och regional samverkan inom masshantering Samarbete mellan förvaltningar och bolag inom kommunkoncernen underlättar genomförandet av strategin. Större investeringar och utvecklingsprojekt inom hållbar masshantering innebär generellt höga kostnader och behov av tvärvetenskaplig kompetens. Ett av de definierade åtgärdsområden i den regionala Avfallsplanen (GR), antagen av Mölndals stad, är att skapa ett regionalt samarbete för att samordna hantering av schaktmassor och materialflöden. Mölndals stad kan exempelvis bidra med samverkan i ett sådant arbete. 6. Fortsatt arbete för att nå målen i strategin En gemensam handlingsplan för att förankra och genomföra strategin ska tas fram för kommunkoncernen. Planen ska innehålla konkreta, uppföljningsbara åtgärder och uppdrag där ansvarsfördelning, tidplan samt prioriteringar av aktiviteter och åtgärder framgår. I arbetet med att ta fram en plan ska representanter från berörda förvaltningar och bolag delta. I planen ska även de ekonomiska och personella konsekvenserna för genomförandet anges. Kompetens inom strategisk planering, material, teknik, miljöjuridik och ekonomi med koppling till masshantering, och att stadens verksamheter kan organiseras och samverka på ett effektivt sätt underlättar genomförandet av strategin. Detta kan exempelvis göras genom att ta fram gemensamma arbetsprocess(er) och checklistor och att praktiska tillämpningar för hållbar masshantering arbetas in i tekniska handböcker och andra styrdokument. 7. Genomförande och uppföljning Denna strategi ska ses över och riktlinjer i strategin ska följas upp i slutet av varje mandatperiod. Finns behov av uppdatering ska detta utföras. Strategin kan också ses över och uppdateras under innevarande mandatperiod om behov uppstår. Arbetet ska ledas av samhällsbyggnadsförvaltningen. Prioritering, planering och finansiering av åtgärderna hanteras i ordinarie beslutsprocesser. Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering 8 Strategin är ett politiskt antaget styrdokumenten och det ligger i nämndernas och bolagens ansvar att se till att beslutat styrdokument efterlevs. Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering 9 Bilaga 1 Bilaga 1. Strategins koppling till lagstiftning, miljömål samt kommunala styrdokument Nedan listas exempel på lagstiftning, bestämmelser och styrdokument som är relevanta att lyfta i arbetet med en hållbar masshantering. Miljöbalken (Miljöbalk 1998:808) Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken skall bl a tillämpas så att: - människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, - återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. De kapitel som i första hand omfattar frågor som berör masshantering är: Kap 3. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, Kap 5. Miljökvalitetsnormer, Kap 10. Verksamheter som orsakar miljöskada samt kap 15. Avfall. Plan och bygglagen Plan och bygglagen reglerar planläggning och byggande av mark och vatten. I lagen finns bestämmelser om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser, samt regler för byggnadsverk och byggprodukter. Lagen syftar till att främja en hållbar livsmiljö och jämlika sociala levnadsförhållanden. Den innehåller bestämmelser om hur mark och vatten ska användas för att bl a säkerställa god hushållning, vilket kan inkludera masshantering. Sveriges miljömål Miljömålssystemet består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen, hållbar stadsutveckling, luftföroreningar och klimat. Sveriges miljömål är det nationella genomförandet av den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Miljömålen av störst betydelse för masshanteringen är: Generationsmålet – miljöarbete för kommande generationer Övergripande mål som inriktar den svenska miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Till Generationsmålet hör sju strecksatser varav en har särskild betydelse för en hållbar masshantering: - Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering. 1 Bilaga 1 hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Till miljömålet hör sex preciseringar varav följande bedöms ha särskild betydelse för en hållbar masshantering: - Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. - Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. - Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Till miljömålet Giftfri miljö bedöms följande ha särskild betydelse för en hållbar masshantering: - Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. - Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig. - Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. - Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås Klimatpåverkan kan begränsas alltifrån från fysisk planering, möjligheten att ställa miljökrav vid upphandling. Naturvårdsverkets vägledning inom masshantering Vägledningen omfattar hur rätt massor hamnar på rätt plats samt hur schaktmassor och andra typer av massor bör undersökas, riskbedömas och hur de kan användas i anläggningsarbeten. www.naturvardsverket.se Miljöprövningsförordningen (2013:251) Miljöprövningsförordningen reglerar tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarliga verksamheter med syftet att reglera hur verksamheter som kan påverka miljön ska prövas och kontrolleras. Tillsynsmyndigheten ska i samband med ett tillstånds- eller anmälningsärende bedöma om Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering. 2 Bilaga 1 verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Många avfallsverksamheter omfattas av denna prövning. Kommunala styrdokument med koppling till masshantering Mölndals stads Ramverk för ekologisk hållbarhet. Ramverket för ekologisk hållbarhet sätter en struktur för organisering och uppföljning av Mölndals stads miljö- och klimatstrategiska arbete. Ramverket syftar till att tydliggöra stadens prioriteringar, samordna insatser för effektiv resursanvändning och att staden tar sitt ansvar för att minska klimatpåverkan och skydda miljön – både lokalt och globalt. Beslutad av Kommunfullmäktige 2026- 05-20 Dnr 318/2023. Masshanteringsstrategins koppling till ramverket: -Minskad klimatpåverkan från transporter samt från schaktning, grävning och sprängning. En hållbar masshantering bidrar till stadens mål om att minska växthusgasutsläppen med 90 % till 2040. -Minskad naturpåverkan genom att återanvända material. Klimatanpassningsplan. Beslutad av: Kommunstyrelsen, 2024-12-18 §311. Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden. 2026-04-27. Dnr KS 805/2025 Dagvattenstrategi. Beslutad av kommunfullmäktige 2026-05-20. 2026 §110, Dnr KS 279/2025 Markstrategi. Arbete pågår. Strategi vid bekämpning av invasiva växter på kommunal mark i Mölndals stad. Beslutat av Kommunfullmäktige 2022-11-30, Dnr 00282/20221.2.1. Handlingsplan vid bekämpning av invasiva växter på kommunal mark i Mölndals stad. Beslutat av Tekniska förvaltningen 2022-11-30 Dnr 321.2022. Avfallsplanen. Göteborgsregionen minskar avfallet Avfallsplan för tretton kommuner till 2030. Dnr 302/2020. Innehåller mål för att minska avfallets farlighet och mängd. Planen betonar vikten av att förebygga avfall, återvinna så mycket som möjligt och säkerställa att avfall inte hamnar i naturen. Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering. 3 Bilaga 2: Jorddjup och jordarter Mölndals stad Mölndals stads Strategi för hållbar masshantering Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-08 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

§ 137 Diarienummer 00425/2024 Antagande av markstrategi för Mölndals stad Beslut Plan- och exploateringsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar Markstrategi för Mölndals stad daterad 20 augusti 2026. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 29 april 2024, § 155, att ge plan- och exploateringsutskottet i uppdrag att ta fram en markstrategi för Mölndals stad. Uppdraget utgår ifrån översiktsplanens och planeringsstrategins inriktning om att stärka Mölndals stad strategiska markinnehav och använda strategiska markförvärv som ett centralt verktyg för att möjliggöra en långsiktig och hållbar utveckling. Strategiska enheten har, med stöd av konsult och i en arbetsgrupp med berörda enheter, tagit fram ett förslag till markstrategi för Mölndals stad. Avstämningar har löpande skett med kommunstyrelsen plan- och exploateringsutskott. Markstrategin tydliggör förutsättningar, processer och prioriteringar för framtida mark- förvärv och markägande, samt utgör ett stöd vid bedömning av vilken mark som ska behållas i Mölndals stads ägo respektive vilken mark som kan avyttras. Strategin betonar även vikten av ett proaktivt agerande på fastighetsmarknaden i en tid då konkurrensen om mark är stor. Markstrategin omfattar en tidshorisont på upp till 100 år vilket överstiger tidshorisonten för Mölndals stads översiktsplan. En ändamålsenlig markreserv på lång sikt ger oss rådighet över marken vilket säkerställer möjligheten att styra samhällets utveckling utöver myndighets- beslut som detaljplaner, miljötillstånd och bygglov. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 20 augusti 2026. Förslag till Markstrategi för Mölndals stad daterad 20 augusti 2026 Framtidens Mölndal – översiktsplan för Mölndals kommun daterad 15 mars 2023. Planeringsstrategi framtidens Mölndal daterad 21 februari 2024. Skrivelse från MP och C om markstrategi. Förslag under sammanträdet My Högfeldt (MP) och Eric Nilsson (C) föreslår, med hänvisning till skrivelse från MP och C, i första hand, att utskottet beslutar om återremiss utifrån att även prioritera markinköp för natur- och rekreationsområden i enlighet med Mölndals översiktsplan. My Högfeldt (MP) och Eric Nilsson (C) föreslår, i andra hand, att utskottet beslutar att mark- strategin kompletteras med att även prioritera markinköp för natur- och rekreationsområden i enlighet med Mölndals översiktsplan. Kajsa Hamnén (M) och Pernilla Övermark (S) föreslår bifall till samhällsbyggnads- förvaltningens förslag. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-08 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott Beslutsgång Ordföranden frågar först om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag. Ordföranden finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden frågar sedan om samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar sedan om My Högfeldts (MP) och Eric Nilssons (C) tilläggsförslag kan antas och finner att tillägget avslås. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-08-20 Dnr KS 00425/2024 Elisabet Börlin Översiktsplanerare Kommunstyrelsen Antagande av Markstrategi för Mölndals stad Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta Markstrategi för Mölndals stad, daterad 20 augusti 2026. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 29 april 2024, § 155, att ge plan- och exploateringsutskottet i uppdrag att ta fram en markstrategi för Mölndals stad. Uppdraget utgår ifrån översiktsplanens och planeringsstrategins inriktning om att stärka Mölndals stad strategiska markinnehav och använda strategiska markförvärv som ett centralt verktyg för att möjliggöra en långsiktig och hållbar utveckling. Strategiska enheten har, med stöd av konsult och i en arbetsgrupp med berörda enheter, tagit fram ett förslag till markstrategi för Mölndals stad. Avstämningar har löpande skett med kommunstyrelsen plan- och exploateringsutskott. Markstrategins tydliggör förutsättningar, processer och prioriteringar för framtida markförvärv och markägande, samt utgör ett stöd vid bedömning av vilken mark som ska behållas i Mölndals stads ägo respektive vilken mark som kan avyttras. Strategin betonar även vikten av ett proaktivt agerande på fastighetsmarknaden i en tid då konkurrensen om mark är stor. Markstrategin omfattar en tidshorisont på upp till 100 år vilket överstiger tidshorisonten för Mölndals stads översiktsplan. En ändamålsenlig markreserv på lång sikt ger oss rådighet över marken vilket säkerställer möjligheten att styra samhällets utveckling utöver myndighetsbeslut som detaljplaner, miljötillstånd och bygglov. Ekonomi För att köpa mark med anledning av genomförandet av markstrategin och strategiska fastighetsförvärv finns fyrtio miljoner kronor avsatt i budgeten för 2026. För att på lång sikt säkerställa stadens markinnehav bedöms att behovet kvarstår för kommande år. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bedömning Syftet med markstrategin är att tydliggöra hur Mölndals stad ska öka sitt markinnehav och säkerställa en långsiktig markförsörjning. Strategin ska också tydliggöra vilken typ av mark som vi bör förvärva och vilken del av det befintliga markinnehavet som ska behållas. Strategin ska också underlätta och effektivisera beslutsprocessen när det gäller att köpa och sälja mark. Prioriterade områden för markförvärv föreslås vara mark för framtida bostäder, arbetsplatser och behov av mark för kommunal infrastruktur och service. Mark som till exempel kan uppfylla översiktsplanens inriktning om en attraktiv boende- och näringslivskommun med plats för rekreation, kultur och plats för klimatanpassning, är också viktiga för framtiden. Här äger Mölndals stad redan en hel del mark och den föreslås därför säljas restriktivt. En levande dialog inom organisationen mellan politiker och tjänstepersoner är avgörande för att skapa en tydlig markpolitik. Därför föreslås löpande avstämningar under varje mandatperiod för att säkerställa en förankrad markpolitik. Redovisning av markförvärv och försäljning bör ske en gång per år till kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott. Aktualitetsprövning av markstrategin och dess prioriterade områden bör ske en gång per mandatperiod och redovisas till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 20 augusti 2026. Förslag till Markstrategi för Mölndals stad, daterad 20 augusti 2026 Bilaga: Framtidens Mölndal – översiktsplan för Mölndals kommun, daterad 15 mars 2023. Bilaga: Planeringsstrategi, framtidens Mölndal, daterad 21 februari 2024. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen Viktoria Fagerlund Frida Stenberg samhällsbyggnadschef strategisk chef Markstrategi för Mölndals stad ►Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Anvisning Typ av styrdokument: Strategi Beslutad av: Kommunfullmäktige, datum, paragraf och diarienummer Gäller från: 202Å-MM-DD Ansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen, xxx-enheten Dokumentet gäller för: Mölndals stad Senast reviderad: 202Å-MM- DD Innehållsförteckning Inledning och syfte ............................................................................................................ 3 Inledning .......................................................................................................................... 3 Syfte med markstrategin .................................................................................................. 3 Förvärv och försäljning av mark ..................................................................................... 4 Markförvärv..................................................................................................................... 4 Processer för markförvärv, markförvaltning och delegation ....................................... 5 Frivilliga överenskommelser ....................................................................................... 5 Ekonomi ....................................................................................................................... 5 Markförsäljning ............................................................................................................... 6 Motpartsgranskning vid förvärv och försäljning ............................................................. 6 Mölndals stads markreserv .............................................................................................. 7 Hållbarhetsperspektiven .................................................................................................. 7 Mölndals stads markägande ............................................................................................ 7 Inriktning för Mölndals stads markägande .................................................................. 7 Utvecklingen av Mölndals stads markreserv ............................................................... 8 Uppföljning och redovisning ............................................................................................ 9 Markstrategi för Mölndals stad 2 Inledning och syfte ”Mölndal är den hållbara staden där vi lär hela livet. Med kunskap, mod och kreativitet förstärker vi Västsverige”. (Mölndals vision 2040) Inledning Mölndals stad har det övergripande ansvaret för samhällsplanering och samhällsbyggande inom kommunområdet. Markinnehavet är, utöver planmonopolet, en viktig förutsättning för att kunna genomföra våra planer och visionen. I ett historiskt perspektiv har det varit ekonomiskt gynnsamt för kommuner att förvärva och äga mark för olika ändamål som har utvecklats på lång sikt. Genom att äga marken skapar vi oss ett handlingsutrymme och vi kan styra samhällsutvecklingen och säkerställa att den sker i enlighet med våra politiskt beslutade mål och översiktsplanens inriktning. Detta ger oss också möjlighet att bedriva en aktiv stads- och samhällsplanering som främjar en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt med önskad kvalitet. Som markägare kan vi också styra bygg- och utvecklingstakten, markanvändningen samt upplåtelseform och gestaltningsmässiga krav inom bebyggelseområden, vilket fullt ut inte kan regleras i detaljplanebestämmelser. Därför är det en fördel att vi har en strategisk styrning av vilken mark vi vill äga, förvärva och sälja för att uppnå önskad effekt och trygga en framtid för våra invånare. Syfte med markstrategin Syftet med markstrategin är att tydliggöra hur Mölndals stad ska öka sitt markinnehav och säkerställa en långsiktig markförsörjning. Strategin ska också tydliggöra vilken typ av mark som vi bör förvärva och vilken del av det befintliga markinnehavet som ska behållas. Strategin ska också underlätta och effektivisera beslutsprocessen när det gäller att köpa och sälja mark. Markstrategin visar på Mölndals stads långsiktiga ambitioner när det gäller markägande, markköp och markförsäljningar. Vi tänker långsiktigt, bortom översiktsplanen upp till 100 år, och utgår från att det kommer att finnas ett fortsatt behov av mark för olika kommunala ändamål då ambitionen är att fortsätta växa. Markstrategiska vägval Markstrategi för Mölndals stad 3 Förvärv och försäljning av mark Markförvärv Mark för framtida bostäder och arbetsplatser är en prioriterad fråga för Mölndals stad eftersom inriktningen är att fortsatt bidra till en samhällsutveckling. Andra prioriterade områden är plats för infrastruktur och kommunal service. Mark som kan tillgodose sådana intressen är därför av intresse för oss att förvärva. Syftet med ett nytt markförvärv ska kunna uppnås på cirka 100 års sikt. Mölndals stad ska prioritera följande fokusområden för markförvärv: • mark för framtida bostäder • mark för framtida arbetsplatser • mark för framtida behov av kommunal infrastruktur och service Att förvärva mark för Mölndals stads generella eller omedelbara behov benämns operativa markförvärv och innebär en markanvändning på en tidshorisont om cirka 0–10 år. Ofta är detta mark inom en gällande detaljplan alternativt där detaljplaneläggning pågår. Att förvärva och detaljplanelägga mark inom i översiktsplanen prioriterade områden benämns taktiska markförvärv och har vanligtvis en tidshorisont på cirka 10–50 år. Att förvärva mark för framtida behov benämns strategiska markförvärv och kan ha en tidshorisont om cirka 50–100 år. Strategiska markförvärv kan, förutom detta dokument, också motiveras genom gällande översiktsplan, planeringsstrategi, budget samt andra styrdokument. Markstrategi för Mölndals stad 4 Processer för markförvärv, markförvaltning och delegation En levande dialog inom organisationen mellan politiker och tjänstepersoner är avgörande för att skapa en tydlig markpolitik. Därför behövs löpande avstämningar under varje mandatperiod för att säkerställa en förankrad markpolitik. Organisationen ska löpande bevaka och arbeta på fastighetsmarknaden genom att förvärva mark som kan motiveras utifrån översiktsplanens inriktning och de prioriterade fokusområdena för markförvärv. Samhällsbyggnadsförvaltningen tar initiativ till förvärv genom kontakter med markägare samt bygger upp ett kontaktnät av lokala mäklare som kan informera om vad som händer på fastighetsmarknaden. Förvaltningskostnaden samt praktisk markförvaltning för framtida markägande ska alltid beaktas och värderas inför förvärv av mark. Om marken är bebyggd ska en plan för förvaltning av byggnaden upprättas. Om byggnaden saknar kulturhistoriskt eller ekonomiskt värde kan den rivas. Där det är möjligt kan del av mark med byggnad styckas av genom lantmäteriförrättning för att sedan säljas på den öppna marknaden. Ibland uppstår tillfällen till markförvärv då det finns en konkurrenssituation där säljaren värderar en snabb försäljningsprocess. Om ersättningsbeloppen ryms inom delegeringsordningen till enskilda tjänstepersoner är det möjligt att genomföra en snabb process, vanligtvis inom någon eller några dagar. Om ersättningsbeloppet innebär att kommunstyrelsen ska ta beslut kan stadens förvaltning och politiska organisation överväga en alternativ process för ärendehantering. Frivilliga överenskommelser Förvärv av mark ska så långt det är möjlig uppnås genom frivilliga överenskommelser. En kommun har dock under särskilda omständigheter möjlighet till expropriation i enlighet med expropriationslagen. Om ett fastighetsförvärv är av mycket stor vikt för Mölndals stad kan expropriation i undantagsfall övervägas. Ekonomi Finansiering av markförvärv sker inom Mölndals stads investeringsbudget genom den årliga budgeten. Förvärv och försäljningar ska alltid ske på marknadsmässiga grunder. Värdet på mark styrs av köpintresset på den öppna fastighetsmarknaden. Byggklar mark för bostäder har generellt oftast det högsta värdet. Desto närmare i tid det är möjligt att bebygga mark desto högre är det ekonomiska värdet. Att förvärva mark där en planerad byggnation ligger långt fram i tiden är därför ofta ekonomiskt lönsamt. Genom att arbeta i en medveten strategisk riktning med en utvecklingshorisont även efter översiktsplanen har vi därför möjlighet att göra kloka och ekonomiskt fördelaktiga val. Markstrategi för Mölndals stad 5 Markförsäljning Eftersom Mölndals kommun ligger i ett storstadsområde med den norra delen av kommunen integrerad med Göteborg, är all mark mer eller mindre attraktiv på lång sikt. Därför är också inriktningen att vi ska vara restriktiva med att sälja den mark vi redan äger. Mark som till exempel kan uppfylla översiktsplanens inriktning om en attraktiv boende- och näringslivskommun med plats för rekreation, kultur och plats för klimatanpassning, är också viktiga för framtiden. Här äger Mölndals stad redan en hel del mark och den bör därför säljas restriktivt. Mölndals stad ska vara restriktiv med att sälja mark som uppfyller översiktsplanens inriktning. Då syftet med en strategisk markpolitik är att öka Mölndals stads totala markinnehav ska huvudregeln vara att bara sälja detaljplanelagd kvartersmark för exempelvis byggnation av bostäder eller verksamheter. Mark ska därför också endast undantagsvis användas som bytesobjekt vid markaffärer. Att Mölndals stad är markägare säkrar planerings- och utvecklingsmöjligheter på både kort och lång sikt. Försäljning av detaljplanelagd mark regleras huvudsakligen i Mölndals stads riktlinjer för markanvisningar och genomförandeavtal. I undantagsfall är det möjligt att sälja mark. Det kan handla om förfrågningar från köpare till mindre markområden som kan genomföras genom fastighetsreglering och där bedömningen är att markområdet ger stor nytta för köparen och är till liten, eller ingen, nytta för Mölndals stad. Detta kan exempelvis vara avstyckade tomter kring befintliga byggnader som inte längre behövs för stadens lokalförsörjning. Vid tveksamma fall genomförs inte en försäljning. Mark som vi äger och där ett ägande inte kan motiveras utifrån översiktsplanens inriktning, kan säljas. Mark och byggnader ska inte säljas om försäljningen riskerar att medföra hinder vid en kommande exploatering, även på lång sikt. Motpartsgranskning vid förvärv och försäljning Mölndals stad ska göra en motpartsgranskning vid förvärv och försäljning av mark. Anledningen är att minska risken för att vi gör affärer med bolag som har låg sannolikhet att kunna genomföra affären, har skulder till Mölndals stad eller har kriminell anknytning. Markstrategi för Mölndals stad 6 Mölndals stads markreserv Med Mölndals stads markreserv menar vi mark som på sikt ska förädlas och användas till annat ändamål än pågående markanvändning. I de flesta fall pågår annan verksamhet på marken i väntan på förändring. Vårt markägande ska fylla ett syfte och del av marken ska någon gång utvecklas eller fylla en samhällsviktig funktion. Hållbarhetsperspektiven Hållbarhetsperspektiven är grunden för ägande och förvaltande av vår mark. Mark är en ändlig resurs och marken ska förvaltas utifrån hållbarhetsaspekterna ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Därtill ska vi också beakta cirkulär samhällsutveckling som ett första steg i mark- och projektutvecklingen. Cirkulär samhällsutveckling: I första hand ska marken återanvändas utan förändring, i andra hand återanvändas med inslag av förädling och utveckling och i sista hand ska ny mark tas i anspråk eller byggnader rivas för nybyggnation. Ekonomisk hållbarhet: Markstrategiska frågor ska hanteras enligt affärsmässiga principer. Köp och försäljning av mark, arrenden, nyttjanderätter och andra upplåtelser sker alltid utifrån ett långsiktigt perspektiv och till marknadsmässiga priser. Ekologisk hållbarhet: Som ett led i att förbättra vårt arbete vid planering och genomförande vad gäller miljö- och hållbarhetsfrågorna ska värdering av ekosystemtjänster vid exploatering av mark beaktas. Social hållbarhet: Utveckling av mark ska ske utifrån exempelvis kommunfullmäktiges mål, översiktsplanens inriktning och riktlinjer för markanvisningar och genomförandeavtal. Exempel som handlar om social hållbarhet kan vara upplevd trygghet kopplat till den fysiska miljön och utformning av mötesplatser och parker. Mölndals stads markägande Mölndals stad äger cirka 30 procent, 4770 hektar, av kommunens totala markareal (våren 2026). Av den marken är stora delar inom kommunens naturområden, men också inom mark som har potential för stadsutveckling. Ambitionen är att öka markinnehavet med framtida områden för bostäder, arbetsplatser, service och infrastruktur. Inriktning för Mölndals stads markägande En tänkt markaffär ska utgå ifrån varför vi äger mark. Grundförutsättningen är att markinnehavet ska följa översiktsplanens inriktning men med en utblick bortom översiktsplanens genomförande. Markstrategi för Mölndals stad 7 Förvärv av mark ska framför allt fokuseras kring planering och exploatering, men också för att säkerställa Mölndals stads egna behov. Det kan handla om att stödja en hållbar samhällsutveckling genom bland annat förädling av mark genom planläggning för ny eller ändrad användning, underlätta planering och genomförande utifrån översiktsplanens inriktning, tillgodose behovet av mark för bostäder och behovet av mark för att stärka näringslivet samt tillgodose och säkerställa behovet av mark för kommunal och regional infrastruktur. Det kan också handla om att stödja en ekonomisk hållbarhet genom intäkter från upplåtelser av mark samt markförsäljning, trygga kommunal service inom egna fastigheter, säkerställa utrymme för klimatanpassningsåtgärder som till exempel skyfall, höga flöden och svalka och att säkerställa behovet av mark för masshantering vid byggnation och plats för lagring av massor. Utöver detta äger vi mark som behövs för att säkerställa invånarnas tillgång till naturreservat, rekreation och friluftsliv, grön infrastruktur och kulturhistorisk värden. Dessa områden är framför allt inte aktuella för nyförvärv, men ska fortsatt ägas av Mölndals stad. Utvecklingen av Mölndals stads markreserv Genom planmonopolet för upprättande av detaljplaner har vi själv möjlighet att styra över önskad stads- och samhällsutveckling både vad gäller tid och plats. Nedan är exempel på sätt att öka takten på utvecklingen av vår markreserv. • Anvisa mark inom detaljplanelagt område men som ej har genomförts. • Starta fördjupade översiktsplaner eller detaljplaner på mark inom översiktsplanens utpekade utvecklingsorter. • Förvärva alternativt bygga ut mark som kan förbereda för olika kommunala behov eller för att hantera ökade krav på att möta klimatförändringar, som exempelvis dagvattenhantering och omhändertagande av stora regnmängder vid skyfall och risk för översvämning och höga flöden. • Utföra olika typer av kompensationsåtgärder med anledning av framtida eller planerad byggnation. • Vidareutveckla mark för friluftsliv och rekreation. • Detaljplanelägga stadens bolagsägda bostadsinnehav med förtätningspotential. • Utreda mark med potential att vara bytesobjekt i del av framtida affärer – byta detaljplanelagd mark mot icke detaljplanelagd mark. Markstrategi för Mölndals stad 8 Uppföljning och redovisning Redovisning av markförvärv och försäljning ska ske en gång per år till kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott. Aktualitetsprövning av markstrategin och dess prioriterade områden ska ske en gång per mandatperiod och redovisas till kommunstyrelsen. ”Buy land, they're not making it anymore.” Mark Twain Markstrategi för Mölndals stad 9 FRAMTIDENS MÖLNDAL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MÖLNDALS KOMMUN Antagandehandling | 2023-03-15 | aktnummer: 1481K-P2023/2 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Medverkande Mölndals stad Processledare, Elisabet Börlin stadsbyggnadsförvaltningen Biträdande processledare, Julia Halldin/ stadsbyggnadsförvaltningen Jonathan Eriksson Representanter från stadens olika förvaltningar har deltagit med material, i workshoppar och i dialog under arbetets gång. Politisk styrgrupp, kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott Konsult för kvalitetsgranskning, Lisa Wistrand White arkitekter Foton och illustrationer, Mölndals stad och White arkitekter där inget annat anges Snedbilder, Christian Badenfelt där inget annat anges 2 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Innehållsförteckning Översiktsplanen - visionen för markanvändningen ....5 Översiktsplanens upplägg .....................................................................6 Inriktning för markanvändningen .................................7 Stadsbyggnadsstrategier .......................................................................8 Planeringsprinciper & Gestaltningsprinciper .............11 Bostäder & boendemiljö ......................................................................13 Näringsliv & arbetsplatser ...................................................................17 Grönska & friluftsliv..............................................................................19 Trafikmiljö & mobilitet ..........................................................................21 Social infrastruktur ...............................................................................25 Natur- & kulturmiljö ..............................................................................27 Klimatanpassning ................................................................................29 Hållbart gestaltad livsmiljö ...................................................................31 Utbyggnadsplan ...........................................................39 Genomförande och planeringsberedskap ...............40 Utpekade områden för fördjupningar .........................42 Del i regional utveckling - mellankommunala frågor 44 Riksintressen, allmänna intressen, hänsyn ..............48 Medborgardialog/inflytande ........................................58 3 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Mölndal är den hållbara staden där vi lär hela livet. Med kunskap, mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi är en levande kommun där människor möts och är delaktiga. God livskvalitet är den övergripande strävan som genomsyrar allt från stadsplanering till utbildning och omsorg. Idrott och ett rikt kulturliv är tillgängligt för alla. I Mölndal kan du styra dina livsval och nå din fulla potential. Vem du än är. Vare sig du vill bo med naturen runt hörnet eller mitt i ett stadsliv. Vårt innovativa näringsliv är ett av de ledande i utvecklingen av Göteborgsregionen. Hållbara kommunikationer gör det enkelt att leva, verka i och besöka Mölndal. Tillsammans utvecklar vi vår kommun för kommande generationer. /Mölndals vision 2040 Vart är vi på väg? Riktningspilar från Kikås insektshotell. Foto: Elisabet Börlin 4 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Översiktsplanen – visionen för markanvändningen Det du har framför dig är översiktsplanen för Mölndals kommun. Här har du möjlighet att ta del av, och se den politiska viljan för, hur vår kommun kan utvecklas i framtiden. I den digitala kartan kan du se de stora penseldragen för hur mark- och vattenområden i hela kommunen bör användas i framtiden. Visar riktningen framåt Översiktsplanen är vägledande och visar inriktningen för hur kommunen ska planeras. Det som står här tydliggör för de som arbetar i Mölndals stad, dig som invånare, myndigheter med flera, hur kommunen kan utvecklas i framtiden. Den handlar också om vilka frågor vi ska utgå från för att få en hållbar utveckling för dig som arbetar, bor och lever här. Mölndals översiktsplan ska också stärka kommunens position i regionen genom att tydliggöra hur Mölndal vill vara med och leda den regionala tillväxten samt bidra till den nationella och internationella tillväxten. Vår kommun har en fantastisk potential genom sitt läge i en expansiv region. Här finns allt från pulserande stadsmiljö till levande landsbygd som båda ger kraft åt varandra. Genom att bygga vidare på utvecklingsorterna, Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker och deras unika kvaliteter kan kommunen med dess invånare blomstra och växa sig ännu starkare. Översiktsplanen lever vidare Det är kommunfullmäktige som har antagit översiktsplanen och därför är den vägledande för hela stadens arbete när det gäller mark- och vattenanvändning. Arbetet tar inte slut i och med att en översiktsplan är antagen. Varje mandatperiod ska planen aktualitetsförklaras, genom en planeringsstrategi, och eventuellt arbetas om. Översiktsplanen kan också fördjupas för olika områden och teman. Översiktsplanen fungerar som ett paraplydokument som ska genomsyra andra strategiska planer, program och policys för staden. Översiktsplanens inriktning ska därför löpa som en röd tråd genom stadens strategiska dokument. Tillsammans bildar översiktsplanen och stadens strategiska dokument ett kunskaps- och inriktningsunderlag för fortsatt planering. VERSIKTSPLAN Ö policys program planer Digital karta www.molnDal.se/op Vilar på de Översiktsplanen består av planhandlingen, hållbarhetsbedömningen och den digitala kartan. globala-, nationella-, regionala och lokala målen samt visionen för staden 5 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Översiktsplanens upplägg Översiktsplanen bygger på den övergripande och vägledande inriktningen, som presenteras på sidan sju, för hur mark- och vattenområden i kommunen ska användas och utvecklas. För att förtydliga hur denna inriktning ska genomföras har staden tagit fram fyra stadsbyggnadsstrategier som planeringen ska utgå ifrån. Inriktningen och strategierna visar vägen. Planeringsprinciperna är ytterligare en fördjupning som utifrån olika fokusområden, talar om hur detta ska genomföras. Den digitala kartan är en del av översiktsplanen. Den visar förslag till ny markanvändning, olika planeringsunderlag och befintlig markanvändning. En hållbarhetsbedömning har tagits fram tillsammans med översiktsplanen. I hållbarhetsbedömningen analyseras eventuella konsekvenser av den nya markanvändning som föreslås i översiktsplanen. Avgränsningen har samråtts med Länsstyrelsen Västra Götalands län och utifrån detta samråd är nollalternativet översiktsplan 2006. Översiktsplanens upplägg. Översiktsplanen bygger på tagna mål. En övergripande inriktning och stadsbyggnadsstrategier vägleder hur Mölndals stad vill att markanvändningen ska utvecklas och planeringsprinciperna visar vägen för hur det kan genomföras. 6 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Inriktning för markanvändningen Utvecklingsorterna, Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker, samt transportstråken är kommunens ryggrad. Den starka ryggraden knyter samman de levande stationsorterna med omlandet och med en växande region. Markanvändningen tar fasta på ryggradens potential och värnar om den sammanhållna kommunen genom utvecklingsorternas utveckling. Här skyddas och värnas den gröna och blå infrastrukturer som behövs för att öka den biologiska mångfalden, motverka klimatförändringarna och samtidigt anpassa oss till ett förändrat klimat. I utvecklingsorterna finns ett attraktivt vardagsliv för olika behov med närhet till kollektivtrafik, service och värdefulla grönområden. Med starka tätorter skapas möjlighet till en levande landsbygd där kreativitet och möjlighet att leva och verka främjas. Stadskärnan med Innerstaden, Forsåker och Kvarnbyn är sammanhängande. Utvecklingen av stationsområdet i Mölndals innerstad värnar om hela regionen och detta nav sammanbinder flera arbetsmarknadsregioner. Vår kommun har ett rikt och varierat näringsliv. Kommungränserna är inget hinder. Tillsammans med näringslivet och invånarna utvecklar kommunen regionen. Strukturbild Här visas de övergripande stråken med befintlig och framtida infrastruktur, de gröna övergripande strukturerna samt utvecklingsorterna, Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker. 7 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Stadsbyggnadsstrategier För att uppnå översiktsplanens inriktning för mark- och vattenanvändningen finns fyra stadsbyggnadsstrategier som utgår från och förtydligar den övergripande inriktningen. De fungerar som en vägledning för all planering för markanvändningen i kommunen, men också för regionala frågor. Kommunen bidrar till en växande region Genom sin starka ryggrad av utvecklingsorter och transportstråk bidrar kommunen till en långsiktig, tillgänglig och hållbar regional struktur där det är lätt att bo och verka inom och över kommungränserna och där regionala gröna och blå strukturer värnas. Vår kommun bidrar till regionens bostadsförsörjning genom att möjliggöra en variation av bostäder på bostadsmarknaden. Det ska finnas goda livsmiljöer med bostäder för alla livets skeden i alla orter. Vi bidrar också till det regionala näringslivets utveckling genom hållbara förutsättningar i strukturen. Vi verkar för en markanvändning som ger möjlighet till en variation av sysselsättning i form av arbetstillfällen, utbildning och fritidsaktiviteter. För att möjliggöra ett hållbart resande utvecklar, och skapar vi, nya regionala kopplingar i kollektivtrafiken. För att värna järnvägens roll, med ett nytt stationsläge i Mölndal, på ett sätt som gynnar kommunen och hela regionen arbetar vi i nära samarbete andra kommuner i stråket, Trafikverket och Västra Götalandsregionen. Vi skapar också en sammanhållen stadskärna vilket även främjar och värnar om regionens kärna i Göteborg. Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker utvecklas utifrån sina förutsättningar och kvaliteter Utvecklingsorterna växer inifrån och ut. Centralorten Mölndal fortsätter att förtätas och stationsorterna Kållered och Lindome utvecklas runt stationerna i en hållbar skala, täthet och blandning som stärker centrumen. De flesta nya bostäder och arbetsplatser byggs nära god kollektivtrafik och befintlig infrastruktur. Landsbygden utvecklas och kvarboende möjliggörs genom att serviceorten Hällesåker värnas och utvecklas med bostäder och service. Vid komplettering i befintliga bebyggelsestrukturer utgår vi från kommunens stadsbyggnadshistoria. Livet mellan husen med målpunkter, stråk och platser är viktiga utgångspunkter och kulturmiljöerna ses som en resurs i planeringen. Vid exploatering i utvecklingsorterna bevaras och värnas gröna och blå strukturer och nya grönområden skapas. Frågor som offentlig service, hållbar tillgänglighet, ekosystemtjänster, dagvatten, skyfall och översvämning hanteras tidigt i planeringen. 8 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Kommunen främjar möjligheten till ett gott liv För att vardagslivet ska fungera för kommunens invånare planerar vi med människorna i fokus. Det handlar bland annat om tillgänglighet till olika typer av service som förskolor, skolor och kultur- och fritidsaktiviteter, men också till dagligvaruhandel och återvinning med mera. Hållbara och aktiva färdsätt främjas i utvecklingsorterna för minskad trängsel och förbättrad hälsa. Fokus är att öka framkomligheten för kollektivtrafiken, säkerställa tillgång till parkeringsplatser där behov finns samt att bygga ut och förbättra gång- och cykelvägnätet i hela kommunen. På landsbygden värnas tillgänglighet i strategiska stråk med kollektivtrafik, gång och cykel, men bilen är fortsatt ett viktigt färdmedel. Vi arbetar för att hela resan ska fungera för att skapa så god tillgänglighet som möjligt i hela kommunen. Kommunen värnar om de värdefulla gröna miljöerna En av våra viktigaste tillgångar är den tätortsnära naturen. Därför bevarar, värnar och utvecklar vi den. Det handlar om höga natur- och friluftsvärden, ekologiska samband, åtgärder för att möta ett förändrat klimat, men också om ekosystemtjänster och upplevelsevärden för nuvarande och kommande generationer. Inom tätorterna fungerar de gröna och blå strukturerna som korridorer som kopplar samman de större omkringliggande naturområdena. I korridorerna bevaras den blandade naturen. För att värna den biologiska mångfalden, både i vatten och gröna miljöer, och bidra till en levande landsbygd värnar vi om odlingslandskapet och de varierade natur- och kulturmiljöerna. 9 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Mölndals innerstad har genomgått stora förändringar de senaste tio åren. Ett utvecklat centrum med ny galleria och nya bostäder har vuxit fram. När staden förtätas är utmaningarna och möjligheterna stora. För att kunna utveckla goda stadsmiljöer krävs en genomtänkt planering och en tydlig vision. Foto: Michelangelo Miskulin 10 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Planeringsprinciper Gestaltningsprinciper & Planeringsprinciperna fungerar som vägledning för hur översiktsplanens inriktning och stadsbyggnadsstrategier ska uppfyllas. Gestaltningsprinciperna ger en övergripande inriktning och vägledning för gestaltning och utveckling av bebyggelse i befintlig miljö och vid exploatering i nya områden. Planeringsprinciper Läsanvisningar I följande kapitel förtydligas strategierna genom Kapitlen med planeringsprinciper innehåller en ett antal planeringsprinciper. Principerna är beskrivande text för respektive fokusområde. fördelade under sju fokusområden. Principerna är Planeringsprinciperna som kopplas till kommunens verktyg vid planering och tydliggör fokusområdet visas i en ruta där en kort beskrivning för externa intressenter och kommunens invånare finns för varje princip om hur staden arbetar utifrån hur översiktsplanens inriktning för för mark- och denna. vattenanvändningen ska genomföras. De utmaningar som identifierats beskrivs Principerna syftar till att underlätta avvägningar kort i slutet av varje kapitel. Utmaningarna är mellan intresseområden och ska vara vägledande förutsättningar som behöver vägas in när ett område för hur den önskade markanvändningen ska planeras. För att komma vidare behövs eventuellt uppnås, såväl för utveckling som för bevarande. utredningar som klargör vilka åtgärder som krävs. Utgångspunkten är att värna och tillvarata Frågorna kan också påminna om att en dialog med riksintressen. Planeringsprinciperna visar vägen för olika aktörer kan behövas för att planeringen ska att nå översiktsplanens inriktning om en robust och fungera. attraktiv kommun. Kapitlet med gestaltningsprinciper är utformat så att det till varje princip finns en beskrivande text och Gestaltningsprinciper ett medskick i form av en ”tänk på att”-uppmaning. Utöver planeringsprinciperna finns det ett kapitel med gestaltningsprinciper. Dessa ska underlätta arbetet i planeringen för goda livsmiljöer. 11 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Lindome är en prioriterad tätort för utveckling. Här kommer fler bostäder att planeras och centrum och stationsområdet stärkas. Foto: Michelangelo Miskulin 12 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Bostäder och boendemiljö Mölndals kommun har en hög efterfrågan på bostäder tack vare sitt strategiska läge i en storstadsregion. Mölndal, Kållered och Lindome ligger som på ett pärlband längs pendeltågsstråket mellan Göteborg och Kungsbacka. Med attraktiva tätorter kommer också en ökad efterfrågan på utveckling av den omgivande landsbygden. Planeringsprinciper Det gör vi genom att verka för en blandning av bostadstyper, lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer • Övervägande del av bostadsutvecklingen sker och boendekostnader i kommunens alla delar. inom stationssamhällena Mölndal, Kållered och Det gör vi också genom att planera respektive Lindome. utvecklingsort utifrån dess unika karaktär och Det gör vi genom att merparten av det kvaliteter vad det gäller bland annat täthet som planeras i detaljplan genomförs inom och skala. Vi ska särskilt verka för ökad stationssamhällenas sammanhängande småhusbebyggelse i hela kommunen för att uppnå bebyggelseområden med gångavstånd till god en god bebyggelsebalans när vi förtätar. kollektivtrafik. Mölndal är en stark del av Göteborgsregionen Vi planerar också för en utveckling mot en och det finns många intressenter som vill vara mer blandad bebyggelse med bostäder och med och utveckla kommunen. För att kommunen arbetsplatser tillsammans där så är möjligt. ska växa hållbart behöver bostadsutveckling vara Detta gör vi bland annat genom att möjliggöra i fas med utbyggnad av service och omsorg. En omvandling av tidigare rena verksamhetsområden hållbar bostadsutveckling kan därför innebära till blandstad. att tillväxtnivån skiftar från år till år. Tillväxten behöver också utgå från var det finns kapacitet • Jordbruksmark, exempelvis inom inom infrastruktur, service och omsorg redan idag stationsnära läge eller andra lämpliga områden, för att bättre ta vara på stadens resurser och få en kan prövas för exploatering för bostäder och hållbar kommunekonomi. andra samhällsviktiga funktioner. Det är viktigt att planera för kommunens alla Det gör vi genom att lokaliseringsutreda invånare. För att inkludera så många som möjligt förutsättningarna för bebyggelseutveckling på är avstånd till service och tillgänglig infrastruktur jordbruksmark i anslutning till stationerna eller inom avgörande. Genom att utgå från gångavstånd när andra lämpliga områden. vi planerar bostäder har fler möjlighet att ta del av • Vi planerar med människor i fokus där det kommunen har att erbjuda. Det underlättar för vardagslivet ska fungera för alla oavsett den som ska ta sig till skola, jobb och mötesplatser förutsättningar. med mera. Därför bör merparten av de bostäder som planeras för i detaljplan, fortsatt ske med Det gör vi genom att förstärka med bostäder i god tillgänglighet till hållplats med kvartstrafik områden med gångavstånd till kollektivtrafik och under högtrafik, alternativt inom gångavstånd till service. pendeltågstation. Det innebär att kompletteringar framförallt kommer att ske i stationssamhällenas • För att värna om den tätortsnära landsbygden sammanhängande bebyggelseområden. Genom kan en mindre bebyggelseutveckling ske att låta orterna växa inifrån och ut där det i serviceorten genom detaljplaner för redan finns infrastruktur och service, förbättras markbostäder och lägenheter. förutsättningarna att minska de ekonomiska Det gör vi genom att arbeta med detaljplaner för investeringarna för staden. bostäder i Hällesåker med noggrann avvägning En levande stadsmiljö gynnas av att människor till kulturmiljöer, ekologiska värden och eventuella med olika bakgrund och livsstil möter varandra kommunala tröskelinvesteringar för bland annat i vardagen. En blandning av t.ex. bostadstyper, teknisk infrastruktur, skola och service. lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer och • En variation av bostadstyper eftersträvas boendekostnader bör eftersträvas i stadens alla inom utvecklingsorterna Mölndal, Kållered, delar. Det gynnar integrationen och är viktigt för att Lindome och Hällesåker. skapa en socialt sammanhållen stad. 13 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L I en växande storstadsregion finns det också ett som behöver finnas med i all planering. Täta städer tryck på att möjliggöra bebyggelseutveckling behöver också en viss andel grönyta för att vara utanför tätortsområdena. Mölndals stad har tagit attraktiva och för att ekologiska system ska främjas. ställning till att genomföra den huvudsakliga Det behöver finnas friytor för utevistelse för både bostadsutvecklingen genom att utveckla barn och vuxna. En viss andel av gatorna behöver stationssamhällena utifrån Göteborgsregionens också användas till uteserveringar, trottoarer och kommunalförbunds strukturbild. cykelbanor för att gatunätet ska bli mer attraktivt. Med andra ord finns det ett behov av balans Bostäder inom utvecklingsorterna mellan strävan efter täthet och värden som annan I Mölndals kommun finns ett antal tätorter markanvändning ger, som till exempel grönytor. som bedöms vara lämpliga för förtätning med När staden växer hamnar ofta verksamhetsområden, tillkommande bebyggelse för bostadsändamål. som tidigare låg perifert, inom de centrala Dessa benämns här som utvecklingsorter och delarna. När markvärdet ökar kan det bli aktuellt är stationssamhällenas centralort (Mölndal), att utveckla dessa områden och skapa blandstad, stationsorter (Kållered och Lindome) och funktionsblandade områden med både verksamheter landsbygdens serviceort (Hällesåker). Att merparten och bostäder i attraktiva miljöer. Ett exempel på av bostadsutvecklingen sker i dessa utpekade ett sådant område är verksamhetsområdet söder utvecklingsorter bidrar till en hållbar kommunal Lindome centrum. ekonomi, vilket är en förutsättning för en hållbar utveckling. En befolkningsutveckling kan ge Nya kollektivtrafiksystem, som det som föreslås underlag för en utökad service, vilket underlättar i målbilden 2035 för stomkollektivtrafiknätet i vardagslivet för invånarna. Vid förtätning finns det flera frågor som behöver utredas. Dessa är ofta gemensamma för flera planer och behöver därför ses i ett större perspektiv. Därför behöver staden arbeta med fördjupningar för större områden för att kunna få en bättre vägledning för respektive detaljplan, där de övergripande frågorna redan är utredda. Dessa gemensamma frågor är bland annat trafik, buller, luftmiljö, påverkan på befintlig bebyggelse, offentlig service, avfallshantering, klimatanpassning, dagvatten Centrala Lindome har en stor utvecklingspotential för förtätning och och skyfallshantering. Det är också viktigt att omvandling. Foto:Christian Badenfelt säkerställa utrymme för nuvarande och framtida behov av tekniska försörjningssystem i planeringen, Göteborg, Mölndal och Partille (målbild koll 2035), bland annat genom dialog med lokala och regionala knyter samman målpunkter i storstadsområdet och nätägare. möjliggör en utveckling genom omvandling och För att kunna ta ett sådant helhetsperspektiv pekar förtätning i anslutning till de nya stationerna. översiktsplanen ut flera fördjupningsområden. Läs Den övergripande grönstrukturen knyts samman mer under avsnittet ”utbyggnadsplan”, se sid 39. genom gröna kilar inom bebyggelseområden. Ett centralt begrepp i dagens diskussion om hållbara Vid förtätning är det därför viktigt att de gröna städer är täthet. Närheten mellan många människor miljöerna värnas och hålls sammanhängande. inom gångavstånd ger i sin tur förutsättningar för att nå många vardagsmålpunkter inom nära avstånd, Bostäder inom tätortsnära landsbygd vilket i sin tur kan minska bilberoende och öka stadskvaliteten (TMR 2011, Göteborgs stad et al Mölndals kommun har utöver sina stationsorter 2017). En tätare stad kan givetvis också öka det också en tätortsnära landsbygd med jord- och sociala utbytet mellan människor. I synnerhet om skogsbruk samt ett innovativt småföretagande. själva gatunätet möjliggör att stadsrum naturligt Det är viktigt att möjliggöra lokala initiativ men används av såväl lokalboende som besökare dessa får inte påverka lantbrukets utveckling samtidigt. negativt. Detta gäller även bostadsutvecklingen på landsbygden. Hällesåker som serviceort bör därför Samtidigt kan en alltför hög täthet på kvartersnivå förädlas med bostäder och utvecklad service. också leda till mörka lägenheter och mindre attraktiva utemiljöer med små gårdar. Det här gäller För att kunna värna kvaliteterna på landsbygden inte bara nya områden utan också påverkan på handlar det inte enbart om att bevara, utan även befintlig bebyggelse. Dagsljus är en viktig fråga om att utveckla befintliga värden och kvaliteter. En 14 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L utveckling krävs också här för att landsbygden ska önskvärd. kunna leva. De områden som kan utvecklas med För alla förhandsbesked och bygglov gäller att ny bebyggelse bör därför studeras närmare genom frågan om vatten och avlopp kan lösas. Övriga olika fördjupningsarbeten samt genom detaljplan. förutsättningar som ska vägas in är bland annat Det är viktigt att detta sker i nära dialog med de markförhållanden, allmänna intressen och som bor och verkar här. tillgänglighet. Genom att utgå ifrån platsens I Hällesåker finns det stora kulturhistoriska värden förutsättningar är det möjligt att undvika för i jordbrukslandskapet i Lindomeåns dalgång. stora ingrepp i landskapet som schaktning och Detta vägs också in i bedömningen när det utfyllnader. Exempel på tillfällen när prövning kan handlar om lämplig markanvändning. För att ett göras i förhandsbesked eller bygglov är bland annat sådant kulturlandskap ska kunna fortsatt leva och för så kallad lucktomt i övrigt bebyggd tomtrad, utvecklas behöver det vara möjligt för den som komplettering med enstaka bostäder i utkanten av ska upprätthålla sin verksamhet, att också kunna befintlig bostadsbebyggelse (på liknande sätt som utveckla den. Därför bör initiativ som utvecklar med lucktomt), generationsväxling för jord- eller kulturlandskapet prioriteras. skogsbrukets behov samt ersättningsbyggnad för befintligt bostadshus. All utvidgning av bebyggelse Staden har ett grundläggande ansvar att sker enligt principen "inifrån och ut". försörja sina invånare med samhällsservice och tillgänglighet. Därför är tröskelinvesteringar För att skapa god tillgänglighet och möjliggöra en viktig fråga för bebyggelseutveckling på för en hållbar utveckling bör ny bebyggelse på landsbygden. Det handlar om investeringar för landsbygden lokaliseras främst i närheten av service som till exempel förskola, skola, vård och kollektivtrafik och utbyggd infrastruktur. omsorg, infrastruktur som vatten och avlopp och tillgänglighet som exempelvis skolskjuts. Bygglov och förhandsbesked Nylokalisering av bebyggelse bör i första hand prövas genom detaljplan. Lokaliseringsprövning kan, i enstaka fall, ske genom förhandsbesked/ bygglov. Prövning sker, liksom vid planläggning, enligt plan- och bygglagstiftningen (PBL) och miljöbalken (MB). Här behöver ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser vägas in för att inte skapa en utveckling som utlöser kommunala tröskelinvesteringar och inte belastar kommunal service i övrigt. Ett förhandsbesked/bygglov får inte medges om det kan förhindra framtida utveckling där en bebyggelseutveckling kan vara aktuell, alternativt om det bidrar till en framtida utveckling som inte är Utmaningar: • Tröskelinvesteringar – omsorg och infrastruktur. • Riskavstånd – motorväg och järnväg. • Utrymme för tekniska försörjningssystem vid • Buller och luftföroreningar. förtätning och vid planering av nya områden. • Översvämnings- och skyfallsfrågor. • Kapacitet – infrastruktur som trafikplatser, • Säkerställa gröna stadsmiljöer. lokalvägar och leder. • Närhet till service, kollektivtrafik och gång- och • Kapacitet – energiförsörjning, effekt och lokalnät. cykelvägar. • Kapacitet – vatten och avlopp. • Bevara jordbruksmark. • Vattenledning saknas till Hällesåker. • Avvägning mellan utbyggnad och natur- och • Anpassning till befintlig bebyggelse. kulturvärden. 15 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L I Mölndals innerstad blandas näringsliv med bostäder. Här finns allt från handel, företag och aktörer inom forskning och innovation. Foto: johner.se/Mikael Svensson Utmaningar: • Kapacitet – energiförsörjning, effekt och lokalnät. • Transporter – leveranser och arbetsresor. • Brist på verksamhetsmark. • Dagvattenhantering, skyfall och översvämningar. 16 • Buller och luftföroreningar. Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Näringsliv och arbetsplatser Kommunen har en betydande roll för regionens utveckling med sitt geografiskt strategiska läge nära Göteborg, Landvetter flygplats och Göteborgs hamn. Kommunen har ett starkt och varierat näringsliv som bland annat består av internationellt erkända företag inom forskning och innovation inom livsvetenskap, medicinsk teknik och hälsa, vilket gör oss unika i Göteborgsregionen. Vi har också en mycket större in- än utpendling av dagbefolkningen. Planeringsprinciper: Mölndals stad arbetar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att vara en attraktiv • Kommunens potential på kontorsmarknaden näringslivskommun med en positiv och hållbar värnas. utveckling, lokalt såväl som regionalt. Mölndals stad verkar för ett företagsvänligt klimat som gör Detta gör vi genom att i första hand prioritera att kunskaps- och personalintensiva verksamheter kontorsutbyggnad i den utvidgade innerstaden, väljer att etablera sig i kommunen. Genom centrala Kållered och Lindome samt de ett livskraftigt samarbete med Göteborg och omvandlingsbara verksamhetsområdena kringliggande kommuner stärks vår gemensamma längs Göteborgsvägen, Åbroområdet och storstadsregion för framtiden. Lackarebäcksområdet. Åbro verksamhetsområde är ett viktigt strategiskt Det gör vi också genom att planera för nya markområde som i framtiden kan bli Sveriges nya områden, med god koppling till kollektivtrafik, bland Life Science och Health Tech Hub, forskning och annat längs Väg 40. innovation inom livsvetenskap, medicinsk teknik och hälsa, och världsledande inom branschen. • Det blandade näringslivet med en hög variation av branscher värnas. Samhällsviktig funktion: Mölndals sjukhus som samhällsviktig funktion behöver utrymme att kunna Det gör vi genom att peka ut etableringsområden utvecklas i den förtätade staden. för logistikkrävande verksamheter i anslutning till trafikplatser och större leder. Detta Verksamheter: Mölndals näringsliv representerar möjliggör en successiv omlokalisering av cirka 500 branscher vilket utgör en trygghet för mindre personalintensiva företag från centrala konjunktursvängningar. För att fortsatt värna verksamhetsområden. I nästa steg utvecklas dessa och utveckla det blandade näringslivet behöver centrala områden från industri och tillverkning det möjliggöras plats för olika typer av företag i till funktionsblandade och integrerade områden. planeringen. Privata initiativ för utveckling ses som positivt. Kontor: Kontorsföretag etablerar sig gärna Det gör vi också genom att undvika nya i kluster. Genom att omvandla och förtäta exploateringar som omöjliggör större verksamheter verksamhetsområden med mer personalintensiva med pågående djurhållning och areella näringar företag skapas på sikt sådana värden. där det är möjligt. Besöksnäring: Mölndals stads ambition för • Centrumfunktionerna värnas i alla besöksnäringen syftar till att uppnå en hållbar utvecklingsorterna. tillväxt och en ökad attraktionskraft i staden. Det sker i samverkan med aktörer inom turism, Detta gör vi genom att arbeta med platsutveckling kultur, idrott, möten och evenemang och bidrar till tillsammans med lokala aktörer. Vi värnar om ett innovation och nytänkande för att skapa en ännu dynamiskt utbud av lokaler i olika prisnivåer – för bättre stad att besöka, leva och verka i. en mångfald av företag och verksamheter. Vi planerar också för lokaler i bottenvåningarna. Utbildning: Grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning är en viktig del av samhället. • Samhällsviktiga funktioner ska ha möjlighet Utbytet mellan näringslivet och skolan stärker att utvecklas i takt med att befolkningen växer varandra och bidrar till kompetensförsörjning och och behoven ökar. en god samhällsutveckling. Det gör vi genom att planera för en utveckling av Kulturella och kreativa näringar: De näringar Mölndals sjukhus, vattenverken och anläggningar som har kultur och kreativa processer som affärsidé som krävs för energiförsörjning i kommunen. växer i hela Sverige. De stärker kommuners och regionernas utveckling samt attraktionskraft och är • Möjligheterna för besökare att övernatta i ofta dörröppnare till nya marknader. kommunen utvecklas. Det gör vi genom att studera alternativa lokaliseringar för övernattningsmöjligheter såsom hotell, vandrarhem, stugby, uppställning av husbilar och campingplats. 17 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Filuftsliv och grönska är en av kommunens styrkor. Det finns gott om tätortsnära rekreation. Foto: johner.se/Stefan Isaksson 18 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Grönska och friluftsliv Inom Mölndals utvecklingsorter finns stort utbud av varierade gröna miljöer. När staden utvecklas och förtätas är det lätt att snegla på de gröna platserna som möjliga förtätningsobjekt. Därför är det viktigt att vi påminner oss om varför vi behöver tillgång till parker och grönområden inom våra bebyggelseområden, både för de som bor och de som verkar där. Planeringsprinciper Det gröna inom tätorterna är viktigt utifrån flera aspekter. Människor mår bra av att vistas i gröna • Alla invånare ska ha nära till grönska och miljöer och personer som bor nära grönområden rekreation med höga kvaliteter. med höga rekreationsvärden är mer nöjda med sitt bostadsområde och mer fysiskt aktiva, mindre För att uppnå detta arbetar vi för att i planeringen stressade och har en mer hälsosam livsstil än andra. studera mentala och fysiska barriärer och skapa förutsättningar för att dessa byggs bort. Grönområden fungerar också som sociala mötesplatser som kan främja socialt deltagande Detta gör vi också genom att planera så att och interaktion. De offentliga parkerna och befintliga grön- och rekreationsområden samt grönområdena är tillgängliga för alla oavsett social gröna kopplingar inte byggs bort vid förtätning utan status och ekonomisk situation. Bostadsnära odling bevaras och utvecklas så att de fortsatt finns jämnt har visat sig vara särskilt bra mötesplatser för att fördelade inom alla våra utvecklingsorter. främja social integration. Det gör vi genom att säkerställa att bostadsnära Avståndet och tillgängligheten till grönområden grönområden finns tillgängliga för både nya och spelar stor roll för hur ofta vi människor använder befintliga bostäder. dem. Även storleken på grönområdet är viktigt. Detta är något som både folkhälsomyndigheten • Kommunen utvecklar och förbättrar och Boverket lyfter. Om det finns ett grönområde tillgängligheten till tätortsnära rekreation, höga inom 300 meter visar studier att det används av fler, naturvärden och områden för friluftslivet. vilket bidrar till välbefinnande och folkhälsa. Det gör vi genom att värna om kollektivtrafik och En väl planerad grönstruktur är också en framkomlighet för hållbara färdsätt till områden med grundförutsättning för att hantera anpassningen höga friluftsvärden i kommunen. till ett förändrat klimat. Översvämningsriskerna • Kommunen skapar tillgängliga och kommer öka i och med klimatförändringarna inbjudande platser. och med ökade nederbördsmängder. Grönskan binder stora mängder vatten vid nederbörd och Det gör vi genom att i samrådsprocessen involvera dagvattenvolymen i våra ledningssystem kan berörda invånare i syfte att öka kunskapen om reduceras markant genom att låta den infiltreras i behov och värden i den befintliga miljön. olika grönområden. Klimatförändringarna kommer även att öka behovet av skugga i våra städer och där kommer grönstrukturen och framför allt träd att spela en viktig roll. Grönområden ökar attraktionskraften i en stad och ger ökade mark- och fastighetsvärden. När en stad är attraktiv att bo i blir den också attraktiv för företag att etablera sig i. Närheten till grönområde Utmaningar: är värdeskapande utifrån flera aspekter. Människor mår bättre och söker bostäder i närheten av • Avvägning utbyggnad kontra bevarande av gröna grönområden. Därför ska det finnas en jämn miljöer inom bebyggelseområdena. fördelning av det gröna i bebyggelseområdena. • Brutna gröna korridorer vid exploatering. Friluftslivets värden hänger ofta samman med höga • Ersättning av gröna värden vid exploatering. naturvärden. De tätortsnära rekreationsområdena behövs och blir än viktigare när staden förtätas. 19 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Mölndals resecentrum är redan idag en av de viktigaste knutpunkterna i Göteborgsregionen. Med en station på den nya stambanan mellan Göteborg och Borås kommer denna nod att stärkas ytterligare. Foto: Lina Ikse 20 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Trafikmiljö och mobilitet Resor med kollektivtrafik, gång och cykel utgör grunden för hållbar tillgänglighet. Hållbar tillgänglighet gör staden attraktiv. Dessa resor tar mindre plats än biltrafik, förbrukar mindre energi, ger mindre miljöstörningar, främjar god hälsa och bidrar till en levande stad. Därför är det viktigt att andelen hållbara resor med kollektivtrafik, gång och cykel successivt ökar så att antalet bilresor bibehålls eller minskar, framförallt under högtrafik. Bilen har en fortsatt viktig funktion i samhället och det ska finnas goda parkeringsmöjligheter i alla kommundelar. Planeringsprinciper: • I planeringen utgår vi ifrån hela resan Det gör vi genom att ge invånarna i • I all berörd planering ska utbyggnaden av stationssamhällena Lindome och Kållered ny stambana delen Göteborg – Borås och möjlighet att välja hållbara resealternativ genom att utvecklingen av Västkustbanan söderut, möjliggöra pendelparkeringar i kollektivtrafiknoder säkerställas. både för bil och cykel. I Mölndal möjliggörs säkra För att få en mer sammanhållen stadskärna i och trygga cykelparkeringar i kollektivtrafiknoderna. Mölndal arbetar vi med stationsområdet och dess omland som ett stadsbyggnadsprojekt. Detta för att På landsbygden arbetar vi för att värna om och läka samman östra och västra Mölndal. Vi arbetar utveckla gång- och cykelvägnätet. Framkomlighet också med stationsområdena i Kållered och och trafiksäkerhet prioriteras för oskyddade Lindome. trafikanter med fokus på skolvägar och prioriterade stråk. • Förtätning ska bidra till god tillgänglighet och överbrygga barriärer. Mölndal i geografin Det gör vi genom att planera för god tillgänglighet Vägnätet följer dalgångarna där bebyggelse och där vi bryter upp befintliga barriärer och skapar kommunikationsleder funnits sedan lång tid. E6/ miljöer som är trygga och lätta att orientera sig i. E20, Söderleden och Västkustbanan tillsammans Gatusektioner planeras utifrån människan med med ett kommunalt vägnät utgör stommen i väg- gång- och cykeltrafikanter i fokus. och järnvägsinfrastrukturen i kommunen. E6/ E20, Söderleden, Väg 40, Kust- till kustbanan och • Hållbara och aktiva färdsätt som Västkustbanan är av riksintresse. Infrastrukturen kollektivtrafik, gång och cykel, främjas vid för järnväg och väg gör kommunen tillgänglig både förtätning i stationsorterna. lokalt och regionalt. Samtidigt utgör infrastrukturen en barriär som delar upp stationsorterna. I stationsorterna, Mölndal, Kållered och Lindome, främjas framkomligheten för gång-, cykel- och Hållbart resande kollektivtrafik. Bilens framkomlighet säkerställs, Resandet i regionen ökar och förväntas öka men på de hållbara trafikslagens villkor, exempelvis ytterligare samtidigt som förtätning pågår. Mölndal genom gångfartsgator och egna körfält för har en mycket större inpendling än utpendling med kollektivtrafiken på leder och lokalvägar. ett rikt näringsliv som är viktigt för regionen. Vi arbetar för en implementering av en god och Det finns kapacitetsbrister både i järnvägssystemet tillgänglig kollektivtrafik i enlighet med regional och vägsystemet idag. Eftersom det inte är praktiskt samverkan och planer. eller fysiskt möjligt att bygga ut trafiklederna • Kommunen fokuserar på hållbar i samma omfattning som tidigare, så måste vi trafikplanering. börja använda befintlig infrastruktur effektivare och smartare. Platsbrist, miljö, ekonomi samt Det gör vi med målstyrd trafikplanering och hälsoaspekter är några av de skäl som gör att vi alla uppföljning, för att arbeta för att höja andelen behöver ändra planeringsinriktning och förändra hållbara resor. Parkeringspolicyn implementeras vårt sätt att resa. i planeringen och utvecklas i samband med nya förutsättningar. Vi behöver ställa om till ett mer hållbart resande där fokus ligger på kollektivtrafik, gång och cykel. • Förutsättningarna för gång- och cykeltrafik Satsningar på ny och befintlig infrastruktur bör i förbättras i hela kommunen. första hand stötta det hållbara resandet. Fokus är att Det gör vi genom att skapa ett sammankopplat öka framkomligheten för kollektivtrafiken och att gång- och cykelvägnät med god framkomlighet. bygga ut och förbättra gång- och cykelvägnätet i kommunen. 21 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L För att klara detta behövs järnvägsatsningar på nya fortsatt att vara viktig för många i kommunen som och befintliga stambanor samt en effektivisering helhet och framförallt på landsbygden där det inte av kollektivtrafiken. Här är utvecklingen av finns samma möjlighet till alternativa färdsätt. stomtrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille i I framtiden kan dock bilen komma att allt mer enighet med Västra Götalandsregionens ”Målbild fungera som en delad resurs i samhället. Koll2035” en viktig pusselbit. Det storskaliga I planeringen är det viktigt att beakta olika grupper behöver också mötas upp med lokala satsningar och deras förutsättningar för framkomlighet och som värnar om knutpunkterna för kollektivtrafiken. tillgänglighet. Genom tydligare prioritering av För att kunna genomföra en sådan satsning krävs kollektivtrafik, gång och cykel ökar tillgängligheten en genomtänkt planering där utrymmet för den för fler. Trygga och goda miljöer för gång och nya kollektivtrafiken säkerställs i planer och cykel skapar dessutom mer rörelse i vardagen, genomförande. Risken är annars att möjligheten förutsättningar för möten och ett hälsosamt liv för byggs bort med mer kortsiktiga lösningar. alla åldrar. När nya järnvägsområden utvecklas är det viktigt En förutsättning för att öka tillgängligheten samt att de gestaltas med omsorg för att undvika att skapa fler möten och större genomströmning är oattraktiva, isolerade områden. Vi ska ha som att gatunätet för kollektivtrafik, gång och cykel, blir målsättning att arbeta för att överbrygga barriärer mer sammankopplat. Med ett sammanhängande genom att stärka befintliga och skapa nya nätverk av stadsrum – gator, stråk och platser – får kopplingar för gående och cyklister. invånarna större tillgång till hela stadens stora Det är också viktigt att få in mesta möjliga grönska mångfald av stadsmiljöer och kvaliteter. Lika för att skapa attraktiva miljöer för människor att viktigt är bra kopplingar till målpunkter i andra röra sig i. kommuner runt i kommunen. Utöver infrastruktursatsningar behövs det också Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för att skapa kunskapsinsatser samt beteendepåverkande en mer sammanhängande stad och öka mobiliteten. åtgärder. Syftet är att effektivisera användandet av Hur linjerna dras och var stationer och hållplatser transporter och infrastruktur, exempelvis genom placeras påverkar hur människor rör sig, vilka samåkningsprojekt, bilpooler, information och som kommer att dela buss och vilka stadsdelar kampanjer. som orienteras mot samma målpunkter. Områden med dålig kollektivtrafikkoppling riskerar att Mobilitet isoleras och hamna utanför stadens sammanhang I och med att bilen utvecklas och blir mer och därmed försämra mobiliteten. Därför behövs elektrifierad minskar bilarnas ljud- och luft- en god bebyggelse- och infrastrukturplanering i föroreningar. Laddinfrastruktur behöver finnas med samverkan. när samhället planeras. Tillgänglighet och framkomlighet Även om biltrafiken i framtiden kommer att Begreppet tillgänglighet beskriver med vilken ha betydligt mindre miljöpåverkan än idag, lätthet och på vilka sätt man kan nå olika är bilen ytkrävande vilket framför allt skapar målpunkter som man vill kunna nå. Framkomlighet konkurrens om utrymmet i täta stadsmiljöer. Därför kan sägas beskriva med vilken hastighet man kan ta behöver biltrafikens ytanspråk anpassas så att sig fram med olika färdsätt. Framkomligheten beror framkomligheten säkras för det hållbara resandet. också på vilket typ av nät man befinner sig i. Det handlar om att dela utrymmet i staden så att olika trafikslag på ett trafiksäkert sätt ska kunna Mobilitet innebär fysisk och social rörlighet samsas på ytan som finns. Bilen kommer dock (källa, NE) Utmaningar: • Buller. • Mölndal som ”transportsträcka” för kranskommunerna. • Luftföroreningar. • Vad är tillräcklig framkomlighet? • Barriärer. • Mark för infrastruktur av olika slag – det finns inte • Konkurrens om marken i stadsmiljö - motstående obegränsade ytor. intressen mellan olika transportslag och mellan ytanspråk för utbyggnad. • Staden är inte väghållare i Hällesåker. Här krävs samverkan med Trafikverket. • Kapacitet i systemet. • Hög befolkningstäthet krävs för stärkt eller ny • Kollektivtrafik – utrymmesbehov för nya system. kollektivtrafik. • Kapacitet – infrastruktur som trafikplatser, lokalvägar och leder. 22 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Förslag på åtgärder i trafikinfrastrukturen • Möjliggöra för uppställningsspår i Sandbäck för att skapa förutsättning för fler tåg i regionen. • Möjliggöra för tågdepå (tvätthall och plattform för städ) i Sandbäck i samband med ökad tågtrafik i regionen. • Möjliggöra för nya stambanor. delen Göteborg – Borås med station i Mölndal, för ökad tillgänglighet för kollektivtrafik, gång och cykel. • Stadsutveckla kring stationen i Mölndal genom att länka samman stadskärnan (Innerstaden, Forsåker och Kvarnbyn). • Möjliggöra för nytt Lackarebäcksmot i samband med utbyggnad av nya stambanor Göteborg – Borås. • Möjliggöra för utbyggd Västkustbana söderut. • Möjliggöra för nytt Kålleredsmot i samband med utbyggnad av Västkustbanan. • Öka framkomligheten för kollektivtrafiken – möjliggöra för framtida metrobuss utmed E6 och Söderleden samt möjliggöra för stationer i Mölndal, Åbro, Lackarebäck och Fässbergsmotet. Dessutom möjliggöra för citybuss genom Toltorpsdalen. • Systematiskt utveckla gång- och cykelvägnätet med stöd av bland annat, cykelplan 2022 – 2030. • Möjliggöra förbindelser som överbryggar barriärer i hela kommunen. • Möjliggöra för en framtida lokalkoppling, Kikåsleden, som kan koppla samman östra och västra Mölndal såväl som öka framkomligheten till E6, i kombination med åtgärder i kärnan. • Möjliggöra för alternativa lokala vägkopplingar för ett robustare vägnät. • Möjliggöra en utbyggnad av ny trafikplats över Söderleden. Förutsättningar och inriktning för trafikinfrastrukturen 23 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Samhällsservice som förskola är en viktig förutsättning för ett fungerande samhälle. Foto: johner.se/Scandinav 24 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Social infrastruktur Kommunen ska tillgodose invånarnas behov av offentlig service såsom utbud av aktiviteter, infrastruktur i form av bredband, vatten och avlopp och tillgång till energi. Förutom att lösa finansieringsfrågor handlar det främst om tillgång till mark och lokaler, oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller av andra aktörer. Planeringsprinciper Idrott, kultur och fritid För att skapa förutsättningar för ett rikt kulturutbud • Utveckling där service och befolkningsökning samt ett aktivt idrotts-, förenings- och fritidsliv är i balans, säkerställs. behövs god tillgång till lämpliga kultur- och idrotts- anläggningar. Både sådana som kommunen äger Det gör vi genom att vid utbyggnad och förtätning och sådana som exempelvis ägs av föreningslivet. ta fram långsiktiga behovs- och värdeanalyser för att studera kapaciteten inom befintlig offentlig För att barn ska kunna ta egna initiativ till att vara service och där så är möjligt, kom plettera med det aktiva och själva ta sig till sina aktiviteter är det som saknas. värdefullt att vissa typer av fritidsverksamheter finns nära bostäder. Det är viktigt var kultur- • Den sociala infrastrukturen som krävs för ett och fritidsaktiviteter placeras eftersom sådana gott liv säkerställs. anläggningar kan få många besökare. Förenings- Det gör vi genom markreservatio ner för offentlig idrottens anläggningar är ofta så stora att ytor för service som exempelvis skola och förskola och ett dem behöver reserveras i tidigt skede. Samnyttjande aktivt kommunalt mark- och fastighetsförvärvande. är en annan viktig faktor. Kultur är ett redskap för att utveckla demokratin, • Utvecklingen i enskilda projekt värnar om den sociala hållbarheten samt stadens identitet utvecklingen av kommunen som helhet. och attraktionskraft. Därför behövs ett rikt utbud Det gör vi genom att i första hand låta ny bo- av kulturella aktiviteter i alla delar av kommunen. stadsbebyggelse föregås av detaljplanering för I den förtätade staden ökar behoven av öppna att säkerställa kommunens samhällsekonomiska mötesplatser för ungdomar, föreningar och utbyggnadstakt. civilsamhället. • En jämlik tillgång till idrott och kultur Samhällsservice säkerställs. En god tillgänglighet till offentlig service är viktig Det gör vi genom att främja och planera för en jämn särskilt för stadens äldre invånare och de som har fördelning av idrotts- och kulturanlägg ningar runt någon form av funktionsnedsättning. Närhet är om i hela kommunen och utgår från vad som finns också en viktig förutsättning ur ett jämlikhet- och regionalt. jämställdhetsperspektiv då avstånden till offentlig service kan variera i kommunen. • Stationsorterna och serviceorten ska vara tyngdpunkterna för samhällsservice. När utbyggnadstakten är hög kan behovet av service öka och tröskelinvesteringar behöva Det gör vi genom att planera för attraktiva göras. Det kan handla om att skapa utrymme för stadsdelscentrum där människor kan mötas, med exempelvis nya förskolor, skolor, LSS-boenden och fokus på gångavstånd till stark kollektivtrafik. Vi liknande. Planering av offentlig och kommersiell kompletterar kommunens centrum med det som service behöver därför gå hand i hand med saknas och krävs. demografi och befolkningsutveckling. Det är • Energifrågor och vatten och avlopp ses i också viktigt med flexibla och tillgängliga lokaler ett helhetsperspektiv i planeringen, där olika så att de över tid kan användas för olika typer av system kan samordnas för synergieffekter. verksamheter. Inom nya planområden behöver också fysiskt Det gör vi genom att säkerställa fysiskt utrymme för vägar, grönområden, infrastruktur utrymme med kapacitet för energi-, vatten- och avloppsförsörjning i nya planer och i befintliga för vatten och avlopp och energiförsörjning bebyggelsemiljöer. säkerställas. • Att återvinna och lämna sitt avfall i Utmaning: kommunen ska vara enkelt och tillgängligt. • Utmaningen är att tidigt i planprocessen Det gör vi genom att i planeringen av bostäder möjliggöra för olika behov. Det kan handla om och verksamheter ska fastighetsnära insamling av billiga och tillgängliga lokaler för olika grupper avfall ingå som en självklarhet. Tillgängligheten till i samhället, föreningar, samhällsservice och återvinningsstationer med olika färdsätt ska även civilsamhälle. hanteras i planeringen. 25 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Dalgången i Hällesåker i riktning mot Lindome. Foto: Christian Badenfelt Utmaningar: • Avvägning utbyggnad kontra natur- och kulturvärden. • Barriärer för spridningsvägar. 26 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Natur- och kulturmiljö Natur- och kulturmiljöer har en stor attraktionskraft och är av påtagligt värde för stadsutvecklingen. Områden med höga natur- och kulturvärden bör tas till vara. Om de utvecklas för bland annat besöksnäringen, är det viktigt att detta sker utan att värdena försämras. Tillgängligheten till dessa miljöer är viktig. Därför behöver vi öka möjligheterna för alla att kunna gå, cykla och åka kollektivt till värdefulla natur- och kulturmiljöer i kommunen. Planeringsprinciper uppmärksamhet ska ägnas åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd eller • Natur- och kulturmiljöerna bevaras, grönområden. levandegörs och utvecklas. Gröna kilar och korridorer ska finnas för spridning Det gör vi genom att låta natur- och kulturmiljöerna av växt- och djurliv som behövs för den biologiska integreras med ny bebyggelse vid utveckling och mångfalden. förtätning, med stor hänsyn till befintliga värden. Dessa miljöer bidrar till att berika arkitektur och Grönstrukturen behöver hänga samman för att innehåll med historiskt sammanhang och sociala våra ekosystem ska fungera och bli livskraftiga. värden kopplat till kulturarv. Växter och djur ska kunna sprida sig men också Det gör vi också genom att ta tillvara värdefull natur människor behöver kunna röra sig i gröna stråk som en tillgång i planeringen och utgå från platsens för en spännande och varierande miljö i tätorterna. förutsättningar som bland annat topografiska Storleken på de sammanhängande grönområdena skillnader. är också avgörande och tillräckligt stora obrutna naturområden med stor biologisk mångfald behöver • Skogens och jordbruksmarkens säkerställas. Här spelar stadens skogsinnehav klimatreglerande roll bevaras och stärks. en viktig roll. Länsstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för grön infrastruktur som är en Det gör vi genom att värna och använda skogs- och förutsättning för kommunernas planering. jordbruksmark som en vattenhållande resurs för att förbättra möjligheterna att stå emot klimatpåverkan Strukturbilden för Göteborgsregionen är en i samband med utveckling och exploatering. överenskommelse mellan Göteborgsregionens medlemskommuner där man tar ett gemensamt • Livsmedelsförsörjningen genom ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt jordbruksmarken värnas. hållbar. Bland annat fastslås att de gröna kilarna ska Det gör vi genom att pröva jordbruksmark tas tillvara och utvecklas. Vid all fysisk planering utifrån brukningsvärde och finns det ett ansvar att se till att kilarna inte byggs livsmedelsförsörjningsperspektiv. igen. Spridningen av djur och växter mellan värdefulla och naturområden ska kunna ske utan • Befintliga våtmarker värnas och nya större hinder. tillskapas. Kulturmiljöerna kan bidra till en stärkt Det gör vi genom att stor hänsyn tas till miljön kring arbetsmarknad och tillväxt, bland annat genom våtmarker vid planering och exploatering. Detta gör att utgöra attraktiva besöksmål. De har även ett vi också genom att möjliggöra för nya våtmarker i eget ekonomiskt värde eftersom kulturhistoriskt planeringen för att öka den biologiska mångfalden värdefulla fastigheter utgör attraktiva bo- och och som vattenreglerande funktion. levnadsmiljöer. • God vattenkvalitet eftersträvas för alla Kulturmiljöerna har även en social dimension då vattenmiljöer. de ger sammanhang i tid och rum och kontinuitet i vardagen. De berättelser som miljöerna bär på kan Det gör vi genom att utreda vilka åtgärder ge människor ökad förståelse för sin omvärld och som krävs för att uppnå vattenmiljöer med bidra till möten. Detta kan till exempel bidra till god kvalitet. Vid planering utgår vi ifrån att integration, samhällsdeltagande och ett stärkt lokalt vattenkvaliteten ska förbättras i recipienten engagemang. genom hållbar dagvattenhantering och anpassad markanvändning. Mölndal betraktar kulturmiljöerna som en angelägen samhällsresurs som förutsätter ett • Hänsyn tas till den gröna infrastrukturen. långsiktigt arbete och synsätt. Nya tillägg i den fysiska miljön tolkar Mölndals kulturhistoriska arv Det gör vi genom att ta tillvara och utveckla men avspeglar samtidigt sin egen tid. Som stöd i regionala, gröna, sammanhängande kilar. Särskild arbetet finns ett kulturmiljöprogram framtaget. 27 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Åkermarken runt Lindomeån svämmas över vid skyfall och långvariga regn, vilket kan vara bra för miljön, men inte så bra för bebyggelsen och infrastrukturerna i tätorten. Foto: Elisabet Börlin Utmaningar: • Sätta ekonomiska värden på ekosystemtjänster som kan konkurrera med exploateringsvärden. • Konkurrens om markyta med platsbrist för ekosystemtjänster som följd. 28 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Klimatanpassning Att långsiktigt arbeta med att bromsa och vända den klimatpåverkan vi idag orsakar genom utsläpp, val av energikällor och resursanvändning är en av vår tids största utmaningar. Eftersom klimatförändringarna redan är ett faktum måste vi också förbereda oss för de konsekvenser som ett förändrat klimat för med sig. Ytor och åtgärder för klimatanpassning behöver därför bli en naturlig del i planeringen och alltid finnas med i tidiga skeden. Planeringsprinciper Vi ser idag ett stort behov av att skydda oss mot extrema väderförhållanden och ett klimat i ständig • Viktiga ekosystemtjänster utreds, tas tillvara förändring. Klimatanpassning innebär åtgärder för och utvecklas i planeringen. att anpassa samhället till de klimatförändringar Det gör vi genom att, med hänsyn till planens vi redan märker av idag och de som vi inte kan omfattning, genomföra ekosystemtjänstanalyser. förhindra i framtiden. Det handlar om att anpassa Vid planering strävar vi efter att addera verksamhet och planering utifrån de föränderliga mångfunktionella ytor i staden. Vi använder förutsättningar som vi ser pågår redan nu och ekosystemtjänster i första hand som alternativ för förbereda för framtiden. dagvattenhantering i nya detaljplaner. En stor del av arbetet med att anpassa vårt Detta gör vi också genom att prioritera biologisk samhälle efter de nya förutsättningarna som mångfald i parker och naturområden. Vi tar med klimatförändringarna medför, hanteras inom den det gröna i planeringen, inte bara i parker och fysiska planeringen. Centralt för stadsbyggandet grönområden utan också inom de trafikområden är att bygga nya stadsdelar på ett klimatsäkert sätt som finns med i planerna. samt att klimatanpassa befintliga stadsmiljöer. Träd i stadsmiljöer har visat sig vara väldigt effektiva • Översvämningsbara ytor säkerställs i för hantering av dagvatten, temperaturreglering planeringen och andra ekosystemtjänster. Vi behöver därför utveckla ett nätverk av grönska och vattenytor som Det gör vi genom att avsätta mark för över- svämningsbara ytor och reglering av vattendrag utjämnar temperaturer, ökar motståndskraften mot utanför tätorterna för att undvika översvämning översvämningar och mot ett torrare och varmare inom bebyggelsen. Vi säkerställer också klimat. Ett sådant nätverk av grönska behövs för att översvämningsbara ytor inom bebyggelseområden säkra vår försörjning och skapa robusta system. genom bland annat detaljplanering. I kommunen är det framförallt vid sjöar, åar och andra vattendrag som det finns risk för • Kommunen uppmuntrar till ny teknik för klimatanpassning tidigt i planeringen. översvämning. Detta kan påverka bebyggelse samt infrastruktur. Även lokala skyfall, instängda Det gör vi genom att i ett tidigt skede planera områden och avrinning från hårdgjorda ytor kan för framtida utmaningar som exempelvis skyfall, innebära en risk. Då mycket av bebyggelsen i höjda vattennivåer, översvämningar, vind, tätorterna ligger på lera har vattnet svårare att ökad temperatur och ljusförhållanden. Vi tar filtreras vid skyfall, vilket ger ytavrinning eller också hänsyn till hur ny teknisk utformning kan stående vattenmassor. implementeras så att bebyggelsen både blir energisnål och tilltalande. Det finns stora vinster i att värna och utveckla de tjänster som naturen erbjuder, ekosystemtjänster. • Grönytefaktor* finns med som en Att ta ett långsiktigt helhetsgrepp för den planeringsförutsättning tidigt i planeringen och blågröna strukturen och ta hand om de som en förutsättning vid markanvisningar. möjligheter som naturen tillhandahåller är bättre samhällsekonomiskt. Det gör vi genom att ta fram en beräkningsmodell för att värna gröna kvaliteter i stadsmiljön. Ekosystem som har förmågan att återhämta sig eller I beräkningsmodellen som ska användas i motstå olika störningar är en förutsättning för att markanvisningsavtal, tydliggör vi vilken andel på sikt möjliggöra ett fortsatt robust och hållbart av den obebyggda ytan inom ett kvarter som samhälle, både ur ekologiskt, ekonomiskt och ska bestå av vegetation eller ytor som möjliggör socialt hänseende. infiltration. Syftet är att skapa goda förutsättningar för att bland annat klara dagvattenhantering och Kommunen arbetar utifrån de regionala miljömålen skyfallsfrågor. Även gröna tak och väggar kan och tar fram en klimatanpassningsplan. säkerställas genom markanvisningsavtal. Ekosystemtjänster, alla produkter och tjänster som naturens *Grönytefaktorn är ett planeringsredskap som används ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd för att säkerställa en viss mängd vegetation eller vatten och livskvalitet, och biologisk mångfald, är grunden för det i en byggd miljö både på kvartersmark och på allmän gröna kapital som ger möjlighet till ett långsiktigt stabilt plats. (källa: Boverket (2018). samhälle. 29 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Heljered i Kållered planeras och bygg ut i etapper. Foto: Michelangelo Miskulin 30 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Hållbart gestaltad livsmiljö Arkitektur innebär formandet av den miljö som vi bor och vistas i. Målet med god arkitektur är att skapa långsiktiga värden för en vacker och hållbar stad med goda livsmiljöer. Arkitektur och gestaltning handlar alltså inte enbart om en enstaka byggnads uttryck, utan även om platsens utformning och byggnadernas samspel med varandra och sin omgivning i ett större sammanhang. Arkitektur berör oss alla Verktyg för att uppnå en god bebyggd livsmiljö I plan- och bygglagen regleras att byggnader Som stöd i processer för att skapa samsyn och ska ha en god färg, form och materialverkan och gemensamma visioner om hur vår bebyggda miljö att bebyggelse ska utformas och placeras med ska utformas, tar vi fram olika policydokument och hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och program: kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. God gestaltning är viktigt för att vi ska trivas och vilja vistas på en plats. Gestaltningen • Kulturmiljöprogram ser olika ut beroende på om vi befinner oss i en tät I känsliga kulturhistoriskt värdefulla stadsmiljö eller på landsbygden. I kommunen finns områden, eller andra lägen av strategisk en bred variation av olika bebyggelseområden, som betydelse för staden, kan det vara befogat t.ex. bostadsområden, innerstad, stationsområden, med mer specifik reglering av utformningen. industrimiljö m.m. Det krävs olika förhållningssätt Denna specifika vägledning finns i Mölndals på olika platser för att bygga vidare på de kvaliteter kulturmiljöprogram. som finns inom de olika områdena. • Riktlinjer för markanvisning och Hållbar arkitektur och god livsmiljö genomförandeavtal Det är viktigt att ta hänsyn till historiska och Vid fördelning av kommunens mark till olika kulturella aspekter, men också att spegla samtiden exploatörer har riktlinjer för markanvisningar och respektera framtiden. Tänk hållbart, flexibelt och genomförandeavtal tagits fram i enlighet och långsiktigt – det som vi planerar idag ska finnas med lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala kvar långt efter vår tid och skapa möjlighet för en markanvisningar. Riktlinjerna är vägledande vid god samhällsutveckling. fördelning av mark vid byggande för bostäder, verksamheter och övriga ändamål. Vidare innehåller riktlinjerna kommunens utgångspunkter, mål, handläggningsrutiner, grundläggande villkor och principer för markprissättning vid ”TÄNK PÅ ATT markanvisningar. Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra urvalsprocessen vid marktilldelning, ARKITEKTUREN SKA säkerställa öppenhet, god konkurrens och säkerställa kommunala intressen. • Konstpolicy ÅLDRAS MED VÄRDIGHET Stadens konstpolicy är under uppdatering. Policyn ska både tydliggöra stadens processer kring OCH MÖTA FRAMTIDENS konstnärlig gestaltning i samband med om- och nybyggnation, samt vara ett ramverk för arbetet BEHOV” med konst i den offentliga miljön. 31 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Gestaltningsprinciper på dess storlek, var det ligger och projektets innehåll. Tänk på att se varje projekt i sitt sammanhang. Översiktsplanens planeringsprinciper ger vägledning för markanvändningen, medan Ny bebyggelse ska ta avstamp i hållbarhet och gestaltningsprinciperna ger en övergripande innovation inriktning och vägledning för gestaltning och Vi ska uppmuntra till hållbara, innovativa lösningar, utveckling av bebyggelse i befintlig miljö och samt användning av ny forskning och teknik. I såväl vid exploatering i nya områden. nyproducerad som befintlig bebyggelse skapas då robusthet och attraktivitet. Ny bebyggelse ska ha en arkitektonisk vision. Tekniska funktioner, som exempelvis Nya tillägg i stadsmiljön ska tillföra kvalitéer dagvattenhantering eller solceller, ska integreras till platsen och området. Som en del i detta är med den arkitektoniska idén och planeras för i tidigt det viktigt att tidigt i processen formulera en skede. arkitektonisk vision eller idé Tänk på att Mölndal ska vara en förebild inom Tänk på att visionen ska passa kommunen och god stadsbyggnad. den specifika platsen. Ny bebyggelse ska studeras utifrån social Vardagens livsmiljö ska gestaltas med omsorg hållbarhet Livsmiljöer ska gestaltas med omsorg och All bebyggd miljö ska vara inkluderande och med fokus på att tillföra kvalitéer till vardagliga välkomnande. Offentliga byggnader och platser upplevelser. Exempel på sådana miljöer är utformas med stor tillgänglighet och öppenhet, bostadsgårdar, parkerings- och trafikmiljöer, både fysiskt och socialt. Att alla invånare ska känna gator och torg samt mötet mellan dessa platser. sig trygga i de offentliga rummen och att kunna Detta innebär bland annat att få till en passande påverka utformningen av dessa på lika villkor är täthet och skala, arbeta med färg, form, material, viktiga demokratiska funktioner. belysning och vegetation – i både stadsmiljöer, bostadsmiljöer och mer naturnära miljöer. Genom dialog och samråd med berörda invånare vid planering av vår bebyggda miljö stärker vi Tänk på att planera med människan i centrum. delaktigheten under hela processen. Tänk på att all bebyggd miljö i kommunen ska Ny bebyggelse ska medvetet relatera och bidra vara inkluderande och välkomnande. till omgivande miljö och arkitektonisk karaktär En medveten arkitektonisk gestaltning skapar ett Ekonomisk hållbarhet och genomförbarhet samspel av estetik och funktionalitet som kan ge beaktas goda helhetslösningar. Att tidigt investera i hållbart gestaltade lösningar Stads- och naturlandskap, kulturmiljö och befintlig av rätt kvalitet ger en ekonomisk långsiktighet. En bebyggelsestruktur ska analyseras. Ny bebyggelse välskött och omsorgsfullt gestaltad miljö skapar ska planeras på mest passande sätt; antingen stolthet och uppmanar boende att sköta om sin underordnas, anpassas till eller addera något nytt närmiljö – vilket leder till en ökad trygghet. Här kan till området. Frågor rör bland annat utformning, kommunen föregå med gott exempel vid utbyggnad material, kulör, form och placering. Höjder, skala, av allmän plats och kommunala anläggningar. landmärken och siktlinjer ska studeras. Analysen bör innehålla ett ställningstagande till huruvida ny Det handlar om att göra avvägningar och bebyggelse antingen följer landskapet eller betonar prioritering i varje enskilt projekt, och skapa en höjder eller andra viktiga landmärken i landskapet. gemensam syn på åtaganden och ambitionsnivå. Allt behöver inte kosta så mycket, men omtanke Tänk på att tillägg i den fysiska miljön ska om platsen är viktig för den hållbart gestaltade förhålla sig till kommunens kulturhistoriska arv livsmiljön. och samtidigt avspegla sin egen tid. Tänk på att en genomtänkt lösning inte behöver vara dyr Ny bebyggelse ska tillföra kvaliteter på alla skalor; platsen, omgivningen, staden. Arkitekturen ska främja upplevelser på olika skalor; den nära upplevelsen i detaljen, aktiviteten längs gatan eller på platsen och för kommunen som helhet. Olika projekt påverkar olika skalor beroende 32 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Mölndals innerstad. Årsringar i en stadsmiljö. Det gamla möter det nya och tilläggen speglar sin tid. Foto: Stina Nilsson 33 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L När bebyggelsen utvecklas över tid är det viktigt att det nya anpassas till det befintliga. Det gäller även för anpassningen till landskapet och topografin. Förtätningsprojekt i Kållered Foto Michelangelo Miskulin 34 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Förutsättningar i den byggda miljön Kunskap om kommunens olika bebyggelsemiljöer och karaktäristiska stads- och landskapsbild fungerar som vägledning när samhället förändras, förnyas och utvecklas. Genom att förtydliga hur arkitektoniska kvaliteter behandlas i de kommunala processerna öppnas möjligheter till initiativ och engagemang från alla parter som deltar i byggandet av staden. Hållbart stadsbyggande Med ett aktivt markägande och möjlighet att styra stadens utveckling kan många aktörer ges möjlighet Ämnesområdet ”den hållbara staden” är stort att utveckla sina verksamheter genom en mer och rör många fler frågeställningar än de som differentierad fastighetsbildning. tas upp här. Här beskrivs kort vilken betydelse utformningen av bebyggelsemiljöer har för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Vägledande stadskvalitéer Faktorerna tät, tillgänglig och rekreativ stad Social hållbarhet kopplat till byggd miljö kan användas i planeringen för att skapa goda Den fysiska strukturen är avgörande för om stadskvaliteter för invånarna. miljöerna blir attraktiva och bjuder in till vistelse, En tät stad skapar förutsättningar för närhet möten, aktivitet eller lugn och ro. Den fysiska till många målpunkter, så som handel, service, strukturen av vår miljö påverkar alltså hur vi arbetsplatser och bostäder. Vilket ökar möjligheten socialiserar och upplever vår miljö. Den byggda att kunna resa hållbart, med exempelvis cykel miljön kan genom sin utformning bidra till en eller kollektivtrafik. Att ha nära till många butiker, upplevelse av trygghet och kan bidra till god restauranger och kaféer har också stor betydelse för hälsa, genom att främja såväl fysisk aktivitet som både bostads- och kontorsmarknaden. För kontor avkoppling. Utöver den fysiska strukturen, så handlar täthet också om att ha tillgång till en stor handlar social hållbarhet också om att skapa en andel boende i närheten. Effekten av kluster med process med delaktighet och dialog som inkluderar både handel och kontor – att ha nära till många alla kommuninvånare. andra företag inom samma bransch är viktigt för Ekologisk hållbarhet kopplat till byggd miljö verksamheten. Betydelsen av biologisk mångfald och värdet En tillgänglig stad är en stad där det är lätt att ta av ekosystemtjänster, d.v.s. de produkter och sig till alla målpunkter. För detta krävs en effektiv tjänster som ekosystemens växter och organismer infrastruktur som skapar tillgänglighet utan att ger oss människor, ska integreras i ekonomiska den själv tar upp yta och bidrar till utglesning. För ställningstaganden och politiska avväganden. bostadsmarknaden och kontorsmarknaden är det Grunden för Plan- och bygglagen samt för en närheten till stadskärnan, Innerstaden, Forsåker ekologisk hållbarhet handlar om att stadens mark- och Kvarnbyn, och de människor som lever och och vattenområden ska användas till det de är mest arbetar där som är viktigast för tillgängligheten. lämpade för och med hänsyn till en långsiktigt Även tillgången till effektiv kollektivtrafik har god hushållning med våra resurser och minimerad stor betydelse. Tillgänglighet handlar också om klimatpåverkan. att stadsmiljön behöver vara utformad så att det är trevligt att röra sig i. Gaturum som kantas av Ekonomisk hållbarhet kopplat till byggd miljö byggnader och entréer är attraktiva för både boende En av kommunens uppgifter är att bevaka det och handeln och behöver vara tillgängliga för alla, allmännas intresse i stadsutvecklingen, vilket oavsett funktionsvariation. huvudsakligen handlar om markanvändning En rekreativ stad är en efterfrågad kvalitet för och om tillgång till exempelvis kommunal boende. Med rekreativ stad menas här en stad där service, funktioner som cykelvägar, parker och det är nära till parker, grönområden och vatten. idrottsanläggningar. Den ekonomiska hållbarheten behöver ses i ett långsiktigt perspektiv med fokus på förvaltning. Ekologiska och socialt hållbart byggda miljöer kan skapa ekonomiska fördelar vid förvaltning eftersom socialt trygga miljöer oftare värnas och ekologiskt hållbara miljöer inte lika ofta innebär tekniska lösningar som kräver kostsamt underhåll. 35 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Bebyggelsekaraktärer Bebyggelsens gestaltning ser olika ut beroende på om vi befinner oss i en tät stadsmiljö eller Vid förtätning och planering av ny bebyggelse på landsbygden. Mölndals tätorter har en bred krävs det olika förhållningssätt som anpassas till variation av arkitektoniska uttryck som har platsens förutsättningar, historia, planeringsideal växt fram under olika epoker och utifrån olika och specifika kvalitéer. En förutsättning för att förutsättningar. Kommunen har dels utvecklats skapa en hållbar och långsiktig arkitektur är bygga längs Mölndalsåns dalgång, dels genom vidare på platsens kvalitéer med nya uttryck. kommunsammanslagningen - Mölndal, Kållered, I illustrationerna visas olika exempel på hur ny Lindome och i de perifera kopplingarna mot bebyggelse kan anpassas och fungera tillsammans Göteborg i norr och väster. med det befintliga. Förtätning kan också handla om grönska och andra funktioner som skapar kvaliteter Beskrivning av kommunens karaktär i en stadsmiljö. Mölndals kommun har en stadsbyggnadshistoria som jordbrukssamhälle, industristad och trädgårdsstad. Mölndal har växt som ett lapptäcke med flera små samhällen som sedan successivt knutits ihop till en stad. Alla områden har sina egna förutsättningar, knutpunkter och sätt att växa fram på. De fyra utvecklingsorterna Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker har helt olika stadslandskap och siluetter. Sammanhållen karaktär och Stadslandskapet består av bebyggelse i bebyggelsestruktur dalgångarna, med trafikstråk utmed dalgångens mitt eller utmed vattendragen. Omgivande höjdområden utgör starka landskapselement, med sina branta bergsväggar. Bebyggelsen är oftast relaterad till omgivande natur och kan genom en medveten utformning bidra till att förstärka stadslandskapet och upplevelsen av den fysiska miljön. Naturlandskapet i kommunen består av ett nästan Förtäta med rätvinkligt system av sprickdalar i nordsydlig grönska och östvästlig riktning omgivet av höjdpartier. Sammanhållen Fässbergsdalen är en flackare dalgång ut mot kvartersstruktur havet. Lindomes dalgång sträcker sig från öster i med ny karaktär en båge mot sydväst för att så småningom mynna i Kungsbackafjorden. Dalgångarna i kommunen kan beskrivas som en sekvens av landskapsrum från Lindome i söder upp till gränsen mot Göteborg. Mölndal Historiskt har bebyggelsen i Kvarnbyn kring forsen och den tidigare pappersfabriken Papyrus spelat en stor roll för Mölndals utveckling. Följa landskapet Stadens siluett karaktäriseras av en tät bebyggelse där olika tidsepoker tydligt kan utläsas. Tydligast är stadsbebyggelsen från 1950 – 1960 talet då centrum flyttades över från östra till västra sidan av Mölndalsån. Då anlades såväl stadshus med tillhörande torg och park, kulturhus samt bostadshus, torg och handelsgator. Detta område Betona platser med handelsgator, som nu kallas Mölndals med landmärken innerstad, är idag under förändring. Bebyggelsen är högre och mer varierad i sitt uttryck men Illustrationer som visar befintlig bebyggelse (vit) och hur ny kvarterstrukturen är densamma. bebyggelse (blå) kan anpassas till platsens förutsättningar 36 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L bestående av både villor, radhus och flerbostadshus. På senare år har nya bostäder börjat byggas i centrala Kållered. Lindome Bebyggelsen i Lindome är lokaliserad öster och väster om gamla riksvägen på de öppna markområdena och ansluter till omgivande gröna höjdområden. Lindomeåns sträckning har endast haft begränsad påverkan på stadslandskapet. I Mölndal har bebyggelsen utvecklats tillsammans med Lindome kyrka ligger markerat på en höjdrygg trafikintrastrukuren i dalgångarna. Foto: Christian Badenfelt utanför och utgör ett historiskt landmärke i tätorten. Nya tillägg på bron skapar en ny stadsgata och förändras tillsammans med nya höghus som Lindome har i huvudsak låg bebyggelse med en förändrar innerstadens siluett. skala som underordnar sig omgivande vegetation och höjdpartier och en ljus färgsättning dominerar Historiskt har de branta höjdpartierna hållits bland såväl tätare bebyggelse som villabebyggelse. fria från bebyggelse, men på senare tid har större bostadsområden vuxit fram i dessa lägen, vilket markerar dalgången ytterligare. Även det karaktäristiska området kring forsen har en utbyggnad och förändring framför sig. Stadens färgskala är oftast knuten till olika utbyggnadsepoker. I östra delen av Mölndal med industrimiljöer dominerar det röda teglet och i västra Mölndal det gula teglet i bostadsområden från 1950 och framåt. Centrala Mölndal har övervägande gula tegelhus men de röda inslagen finns väl representerade både på fasader och i detaljer. Dessa inslag finns även i den nya bebyggelsen. Lindome blandas en glesare bebyggelse med naturlandskap och landsbygd. Foto: Christian Badenfelt Kållered Hällesåker Kållered består i huvudsak av låg bebyggelse Hällesåker har en bebyggelse anpassad till och samhällets siluett utgörs av byggnadernas landskapet och naturligt inbäddad i vegetation taklandskap som underordnar sig omgivande eller integrerad i landskapets kontur. Bebyggelse vegetation och höjdpartier. Kållered har gult och är huvudsakligen placerad längs med sluttningarna rött tegel i den tätare bebyggelsen och fler olika i dalgången och karaktäristiskt för området är det färger i den blandade villabebyggelsen. öppna landskapet. Kållered omges av infrastruktur och höjder med grönska. Foto: Christian Badenfelt Det karaktäristiska öppna lanskapet i Lindomeåns dalgång. Foto: Christian Badenfelt Kållered består också av Kållereds köpstad väster om motorvägen. Här växer företag och detaljhandel fram som en barriär mot motorvägen. Bakom Kållereds köpstad finns det bostadsbebyggelse 37 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Karta med utbyggnadsplan som visar vart majoriteten av den framtida bebyggelseutvecklingen kommer att planeras. Beskrivning av begrepp Centralort – Mölndals tätortsbebyggelse. Stationsort – Lindome och Kållereds tätortsbebyggelse. Serviceort – centrala Hällesåkers tätortsbebyggelse. Stationsnära utvecklingsområde – Område som ligger inom gångavstånd till pendeltågsstationerna. Området tål tätare och högre bebyggelse med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service och handel. Sammanhängande bebyggelse inom stationsorterna – bebyggelseområden inom stationsorterna där det finns god kollektivtrafik inom gångavstånd samt service och infrastruktur. 38 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Utbyggnadsplan Vi arbetar med hållbar stadsutveckling. Det innebär att vi planerar för framtiden där vi kan möta människors och företagens behov och samtidigt erbjuda en bra livsmiljö för våra invånare. Bostadsutvecklingen ska gå hand i hand med utbyggnaden av service och omsorg och skapa förutsättningar för ett blandat näringsliv. För att nå våra regionalt överenskomma mål arbetar vi utifrån Göteborgsregionens kommunalförbunds strukturbild. Det innebär att vi utvecklar våra tätorter och planerar för att bostäder och arbetsplatser ska komma så nära service och kollektivtrafik som möjligt. För Mölndals kommun innebär det att mycket både infrastruktur och gröna och blå strukturer. av det som planeras i detaljplan kommer att Därför kan kommunerna arbeta tillsammans med genomföras genom förtätning inom stationsorternas gemensamma strategiska frågor genom exempelvis sammanhängande bebyggelse. De senaste åren har fördjupade översiktsplaner. större delen av exploateringarna skett i centralorten Mölndal. Framöver kommer utgångspunkten att Prioriteringar vara att ungefär hälften av kommande förtätning För att klargöra när olika områden ska bör ske i centralorten. Resterande förtätning planeras utifrån utbyggnadsplanen behöver en kommer att förverkligas i stationsorterna Kållered utbyggnadsordning tas fram. En utbyggnadsordning och Lindome. Hällesåker som serviceort, kommer med prioriteringar uppdateras löpande och kopplas också att utvecklas, men i en annan skala. Här till investeringar och kapacitet för service, befintlig handlar det bland annat om att komplettera infrastruktur, ägoförhållanden med mera. Detta bebyggelsen i de centrala delarna, möjliggöra för en ska vara en rullande process i samarbete mellan starkare centrumfunktion samt främja en utveckling stadens berörda förvaltningar tillsammans med den med fortsatt jordbruksdrift i det omgivande politiska organisationen. kulturlandskapet. För att kommunen ska kunna växa långsiktigt och hållbart behöver vi styra var tillväxten ska ske och Hållbar förtätning i vilken takt. När bebyggelsetrycket är högt kan vi Prioriterade förtätningsprojekt är tidigare därför behöva vara mer restriktiva och våga bromsa trafikbarriärer som omvandlas till stadsgata samt att takten. När konjunkturerna är svagare finns det utveckla i anslutning till pendeltågsstationerna eller möjlighet att arbeta med en planeringsberedskap. motsvarande. Tätorterna utvecklas inifrån och ut för att skapa en hållbar stadsutveckling med en ökad andel hållbara resor. Ökad blandning av upplåtelseformer och bostadstyper är en prioriterad fråga för att skapa förutsättningar för fler att kunna få tag på en bostad som passar för olika skeden i livet. Ett redskap för att som kommun kunna påverka innehållet i planerna kan vara strategiska markförvärv för att arbeta med frågan i markanvisningar. Eftersom motorvägar och järnvägsstråk går genom de största tätorterna i kommunen, behövs avskärmande funktioner som skyddar mot bland annat buller. Därför prioriteras kontorsutveckling och annan ej störningskänslig bebyggelse nära dessa infrastrukturstråk, centralt i tätorterna. Mellankommunala samarbeten Mölndals tätort är på flera ställen sammanvuxen med Göteborgs tätort. Det finns även kopplingar till både Härryda, Kungsbacka och Marks kommuner. Många frågor är gemensamma och vi delar 39 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Genomförande och planeringsberedskap Hela staden behöver gemensamt ta ansvar för att de mål som satts upp i översiktsplanen kan förverkligas. Det är viktigt med samverkan mellan nämnder, förvaltningar och bolag så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt med långsiktigt perspektiv. Nya finansieringsmodeller, statliga insatser och att andra aktörer involveras i stadsutvecklingen kommer att krävas. Dialog och samverkan med invånare och aktörer, som exempelvis näringslivet, behöver ständigt föras. Planeringsberedskap prioritering av detaljplaner med underbyggda befolkningsprognoser, kan vi skapa bättre Översiktsplanen ska vara vägledande för att förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. markanvändningen planeras på ett sådant sätt att Det innebär att det strategiska arbete kopplas till kommunen får en hållbar befolkningstillväxt. budgetarbete och genomförande. Beredskap ska finnas för en kraftig tillväxt men planen ska vara så robust att den fungerar väl även för andra scenarier. Utbyggnadsordning För att skapa förutsättningar för att genomföra Mölndals stad arbetar med strategisk beredskap den utveckling som föreslås i översiktsplanen vilket innebär att vi tar fram olika strategiska behöver staden också planera för hur och när de fördjupningar i skedet mellan översiktsplan och olika delarna ska genomföras. Detta måste ske i detaljplaner som stöd i planering. I samband med samförstånd och samverkan mellan kommunens detta bevakar vi mark som är lämplig att förvärva olika förvaltningar. Med tydliga förankrade inom en snar framtid för bostadsändamål, men prioriteringar kan kommunen utvecklas och växa i också för verksamheter, service, klimatanpassning en takt som ger en hållbar stadsutveckling utifrån och rekreation. de uppsatta kommunfullmäktigemålen. Detta är För att kunna möta en hög efterfrågan från inte enbart en förutsättning för att kommunens egen intressenter och invånare och skapa möjligheter att organisation ska fungera på ett tillfredsställande utveckla kommunen behövs också en beredskap sätt, utan också en viktigt vägledning för vad det gäller resurser för service, omsorg och intressenter som vill vara med och utveckla infrastruktur samt en organisation för att kunna kommunen i den önskvärda riktningen. genomföra planläggning. Markstrategiska frågor Syftet med planeringsberedskapen är att Planläggning av mark och vatten enligt kommunen, i takt med efterfrågan på planlagd översiktsplanens vägledning ska enligt plan- och mark, behöver kunna producera de detaljplaner som bygglagen främja en samhällsutveckling med staden har intresse av att genomföra. jämlika och goda, sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för Samhällsekonomisk nytta och kostnad människorna i dagens samhälle och för kommande Mölndals stads medel består till stor del av generationer. skatteintäkter, och en ökad befolkning innebär mer intäkter. Men Mölndals stad har också stora Hur stadens markreserver ska användas behöver utgifter för olika typer av offentliga tjänster, fastläggas. Att sträva efter att använda stadens utgifter som kommer att öka i takt med en ökande markinnehav på ett sätt som både bidrar till en befolkning. Att balansera det ökade invånarantalet god stadsutveckling och påverkar den kommunala och bostadsbyggandet, med satsningar på offentlig ekonomin positivt är önskvärt. Mot bakgrund service, är viktigt för den samhällsekonomiska av det behöver en strategisk översyn av stadens nyttan. Oförutsedda utgifter kan uppstå i markreserv ske. Genom ett strategiskt markägande fall där offentlig service inte prioriteras vid underlättas genomförandet av översiktsplanen. markanvändning, eller inte håller jämn takt med Stadens långsiktiga planering och en översyn utbyggnad och inflyttning. av markreserven måste gå hand i hand. Stadens Genom att arbeta förvaltningsövergripande med nuvarande markreserv är viktig, inte bara för frågor som kapacitet i skolor, förskolor med mera planering i närtid utan också utifrån ett långsiktigt tillsammans med en utbyggnadsordning med 40 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L perspektiv. Det vill säga att marken också ska ses För att få en översiktsplan att fungera som en framtida resurs för flera olika tänkbara som ett redskap, både internt och externt i ändamål för i nuläget okända behov. kommunen, behövs också en uttalad process för implementering. Att förtäta i befintliga bebyggelsemiljöer innebär att planerings- och genomförandeprocesser blir Instrument för genomförande av mer komplexa och mer tids- och resurskrävande översiktsplanen jämfört med att lägga ut nya kvarter på tidigare obebyggd mark. En större andel av framtidens En översiktsplan som förenas med ett bostadsbyggande kan samtidigt komma att ske genomförande har god möjlighet att bli ett levande på mark som inte ägs av staden. Tidig dialog dokument som genomsyrar olika kommunala med exploatörer, byggherrar och byggföretag processer. Genom att koppla planering till är nödvändig – det är angeläget att skapa budget, inte bara för detaljplaner utan också för forum för diskussion och förhandling kring översiktsplaner, skapas förutsättningar för detta. De utvecklingsprojekt. I de fall staden äger marken är verktyg som kommunen har är bland annat: markanvisning och detaljplanering de viktigaste • Prioriteringar av planer genom en tydlig styrmedlen för att tydliggöra kommunens vilja utbyggnadsordning som uppdateras i bostadsbyggandet. Samverkan i planering och regelbundet. genomförande kan prövas i olika former som till • Ett levande bostadsförsörjningsprogram exempel byggherredriven detaljplanering. som kopplas till utbyggnadsplanen och utbyggnadsordningen. Avvägningar mellan intresseområden Avvägningar mellan olika intressen blir svårare • En tydlig viljeinriktning för stadens och behovet av kompromisser större när staden markägande och möjlighet att genomföra blir tätare. Fler särintressen och krav från olika strategiska markförvärv. intressegrupper och aktörer måste vägas samman. • Investerings- och exploateringsbudget Det förutsätter gemensamma förhållningssätt och samt driftsbudget kopplat till en flexibla riktlinjer som kan anpassas till aktuella planeringsberedskap. situationer. • Planlägga och markanvisa kommunägd mark. När intressen är motstridiga, exempelvis olika ytbehov som ska tillgodoses, och det till synes omöjliggör projekt som ligger i linje med prioriterade inriktningar, blir kompromisser nödvändiga. Med tydliga och gemensamma mål för hur staden ska utvecklas kan prioriteringar av projekt göras utifrån hur väl de medverkar till att uppnå de övergripande målen och hur de stödjer prioriterade inriktningar. Ett helhetsperspektiv för staden och samhällets utveckling behövs när olika intressen ska vägas mot varandra och prioriteras. En diskussion och analys av hur olika satsningar och projekt långsiktigt påverkar samhället behöver alltid föras. Den långsiktiga nyttan behöver därför lyftas fram vid prioriteringar. Uppföljning – rullande ÖP Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens effekter. Tidsplaner för översiktsplanens genomförande behöver upprättas med ansvarsfördelning mellan kommunens förvaltningar. Översiktsplanen behöver också successivt kompletteras med nya planer och program både för tematiska och geografiska områden. 41 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Utpekade områden för fördjupningar När mycket av det som planeras sker genom förtätningar inom redan utvecklade områden behöver kompletterande bebyggelse studeras i ett större sammanhang. Det handlar om att skapa en planeringsberedskap där de övergripande frågorna och utmaningarna redan är belysta så att förutsättningarna klargörs. Frågor som lokalbehov för offentlig service, trafikrörelser, barriärer, översvämningsrisker, energiförsörjning, strukturer och gestaltning behöver studeras som helhet för att kunna säkerställa ett genomförande på ett hållbart sätt. Lokaliseringsutredningar Dessa områden kan planeras och exploateras Lokalisering av bland annat masshanteringsplatser i etapper i samordning med utveckling av och begravningsplatser är frågor som kan behöva samhällsservice och kollektivtrafik. lösas, både på en lokal och en regional nivå. Andra Inom eller intill dessa områden finns det höga exempel på ytor för platskrävande verksamheter natur- och friluftsvärden. När ny mark tas i anspråk som kan behövas när samhället växer, är funktioner behöver de lokala förutsättningarna särskilt studeras för elnätet samt anläggningar för värme- och och områden som används för närrekreation, kylproduktion. områden med höga naturvärden och regionalt viktiga stråk ska beaktas och i möjligaste mån Gällande fördjupade översiktsplaner bevaras. Det finns sex fördjupade översiktsplaner i Mölndals kommun: Tematiska områden för fördjupning • Finnsjöns friluftsområde För att klargöra vissa strategiska frågor för hela • Ingemantorp, Fågelsten och Skäggered kommunen krävs det helhetsgrepp. Därför kan det vara bra att arbeta med tematiska områden. • Västra Balltorp Exempel på teman som kan utredas i sådana • Heljered fördjupningar är följande: • Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – • Buller och luftkvalitet fördjupad för Fässbergsdalen • Skyfall, översvämning och skred • Översiktsplan för Göteborg och Mölndal – • Arbete för våra vattendrag – fördjupad för Mölndalsåns dalgång stabilitet och miljökvalitetsnormer vatten De som fortsatt ska gälla efter att översiktsplanen • Jordbruksmark är antagen är, Fässbergsdalen, Mölndalsåns dalgång och Finnsjöns friluftsområde. Då den fördjupade • Friluftslivsplanering översiktsplanen för Finnsjön är antagen före 2004 • Grön infrastruktur kommer den enligt lagstiftningen att upphöra att gälla vid utgången av 2025. Utredningsområden för bostäder För att säkerställa framtida generationers bostadsbehov på längre sikt, äger staden idag flera större obebyggda områden som i översiktsplanen kallas för utredningsområden. De fungerar som markreserv och kommer att spela en viktig roll för stadens planeringsberedskap. Dessa utredningsområden är: • Västra Balltorp • Norr om Kållered Mölndalsån rinner genom Mölndalsåns dalgång och • Nordöstra Mölndal miljökvalitetsnormerna för vatten behöver säkerställas för att klara utveckling och exploatering i stråket Foto:. 42 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Geografiska områden för fördjupning 1. Mölndals stationsområde med omland Frågor som behöver studeras är bland annat: I stadsmiljöområden som är i ständig strategisk stadsutveckling parallellt med Trafikverkets förändring med många förfrågningar om nya järnvägsplan, markåtkomst, östvästliga kopplingar, utvecklingsprojekt kan det ibland finnas behov Lackarebäcksmotets utveckling, potential för av att utreda frågor i ett större geografiskt överdäckning av motorväg, buller och luftkvalitet, sammanhang än enbart för ett enskilt detaljplane- påverkan på Mölndalsån, skyfall, dagvatten, behov av område. Det kan exempelvis handla om hur flera samhällsservice, historisk koppling och gestaltning. detaljplaner tillsammans påverkar trafiksituationen eller skapar behov av service och lokaler i en 2. Toltorpsdalen och Bifrostgatan – med stadsdel. Därför är det viktigt att i tidiga skeden kopplingar till noder och centrumfunktioner klargöra övergripande frågor som inte kan tas i varje enskild plan. Det underlättar framdriften Frågor som behöver studeras är bland annat: av detaljplanerna. Även dialogen med staten kollektivtrafikens utveckling, stadskvaliteter i tydliggörs. gaturummet, markanspråk, behov av samhällsservice, skyfall, trafik, buller, gestaltning, påverkan på För områden utanför tätorterna kan sådana frågor befintlig bebyggelse, kopplingar till innerstaden och också behöva studeras på en översiktlig nivå. Det naturreservaten, anknytning till Göteborg och länken kan bland annat handla om utveckling i natur- och mellan Sahlgrenska universitetssjukhusen i Mölndal och kulturmiljöer och i områden med jordbruksmark. i Göteborg. Fördjupningarna ska göras i bred dialog mellan kommunens förvaltningar internt efter ett politiskt 3. Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp uppdrag. Frågor som behöver studeras är bland annat: utveckling av befintligt verksamhetsområde till blandstad, utreda potential för bostäder i västra Balltorp samt i Åbyområdet, kollektivtrafik med metrobuss och 2 1 stationer, påverkan på riksintresset transporter, ny lokal infrastruktur med länk över E6, koppling till Mölndals innerstad, behov av samhällsservice, buller, skyfall, 3 dagvatten och påverkan på kulturmiljö. 4. Centrala Kållered Frågor som behöver studeras är bland annat: analys 4 6 av potential för bostäder, centrumutveckling och arbetsplatser på både västra och östra sidan, behov av samhällsservice, mellanområdets utvecklingspotential, 5 barriäreffekter av infrastruktur och topografi, hur östra och västra sidan bättre kan bindas samman, påverkan på riksintressen och Västkustbanans framtida ytbehov, markåtkomst, skyfall, behov av översvämningsbar mark och stationsnära jordbruksmark. 5. Centrala Lindome med Lindome stationsområde och Industrivägen/ Spårhagavägen Frågor som behöver studeras är bland annat: Västkustbanans ytbehov och påverkan på riksintresset, centrumutveckling, markanspråk, omvandling av verksamhetsområdet söder om Lindome centrum samt omlokalisering av verksamheter som inte går att kombinera med bostäder, länka samman Lindome station och Lindome centrum, behov av samhällsservice, påverkan på Lindomeån, översvämningsbara ytor, skyfall, buller, trafik, stationsnära jordbruksmark och gestaltning, 6. Centrala Hällesåker och landsbygden Frågor som behöver studeras är bland annat: Norra Kållered är ett område som kan utvecklas i framtiden. Foto: Christian Badenfelt kollektivtrafik, transporter, vattenförsörjning, centrumutveckling, behov av samhällsservice, kulturmiljöfrågor, påverkan på befintliga bebyggelsestrukturer, jordbruksmark, påverkan på Lindomeån, översvämning och påverkan på djurhållning 43 och jordbruksverksamhet i området. Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Del i regional utveckling – mellankommunala frågor En översiktsplan är vägledande för hur kommunen avser att utveckla och använda mark- och vattenområden i kommunen för att inte påtagligt skada något riksintresse. Den är också vägledande för hur vi samverkar och säkerställer de mellankommunala frågorna. Mölndals stad är en drivande part i regionala sammanhang och arbetar för att stärka såväl regionen som den egna kommunen. Regional bostadsförsörjning För att arbeta för en hållbar utveckling och inte påtagligt skada riksintressena för transporter krävs Mölndals kommun har haft en stark det ett samarbete med våra grannkommuner. Ett utveckling under de senaste åren, med en hög mellankommunalt utbyte pågår där dialog förs befolkningstillväxt. Utvecklingen av stadskärnan, med omgivande kommuner kring bland annat Innerstaden, Forsåker och Kvarnbyn, i Mölndal trafikfrågor. och flertalet större projekt inom Mölndals tätort har bidragit till regionens bostadsförsörjning. De Trafiken påverkar framförallt vår miljö. Dels kommande åren kommer en fortsatt utveckling lokalt via buller och luftföroreningar, dels globalt ske inom Mölndals tätort, men det kommer via utsläpp av växthusgaser. Strukturbilden också att vara ett större fokus på de övriga handlar om att vi ska utveckla de redan utbyggda stationssamhällena, Kållered och Lindome. stadsområdena och basera utvecklingen på en attraktiv kollektivtrafik. Mölndal följer Göteborgsregionens kommunalförbunds strukturbild. För De grannar som vi inte knyts samman med via att strukturbilden ska fortsätta att strukturbilden kan kopplas ihop med andra fungera som grund för kommunernas kollektivtrafiksystem som exempelvis bussar. Dessa planering behöver den utvecklas och strukturer behöver också studeras och samverkas fördjupas. Även starka, tvärsektoriella regionalt. Mölndal ser därför positivt på en dialog och sammankopplande stråk utöver om detta med bland annat Härryda och Marks pendeltågsstråken, bör ingå i strukturbilden. kommuner tillsammans med Västtrafik. Målbild Koll 2035 Näringsliv Målbilden för kollektivtrafikens stomnät i Mölndals näringsliv är viktigt för regionens tillväxt Göteborg, Mölndal och Partille visar på ett nytt och många pendlar till kommunen för att arbeta. kompletterande alternativ som knyter ihop och Här finns över 500 olika branscher representerade. stärker den kollektivtrafik som redan idag finns Ett exempel är de kluster inom forskning och inom tätortsområdet. När staden bland annat innovation inom livsvetenskap, medicinsk teknik studerar utvecklingen kring Åby- och Åbroområdet och hälsa som finns i Åbroområdet. är detta en viktig fråga. Kommunen bidrar också till att avlasta centrala För att kunna implementera målbilden behöver Göteborg genom att planera för uppställningsspår också dess konsekvenser studeras. Detta görs och tågdepå söder om Mölndals tätort, vilket värnar bland annat i hållbarhetsbedömningen som hör till om den regionala arbetsmarknaden. översiktsplanen. En fråga som bör studeras i regional samverkan är behovet av plats för logistik utifrån framtida utveckling samt regional samverkan kring verksamhetsmark. Transporter Trafiken som belastar vägarna av riksintresse genom Mölndals kommun orsakas till stor del av trafik från andra kommuner. Prioriteringen för statliga vägar handlar i första hand om nationellt transportbehov. Att tillgodose näringslivets transportbehov är viktigt för att stötta verksamheter i kommunen. 44 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Järnväg i Mölndal samverkansprojekt i regionen där de gröna kilarna studeras för att hitta lösningar som stärker dem. Mölndal station ingår när Trafikverket planerar för Det behövs gröna kopplingar mellan de större att bygga en ny stambana mellan Göteborg–Borås. naturområdena. Här spelar kommunen en viktig roll De nya järnvägssatsningarna kommer att innebära då naturreservaten Änggårdsbergen och delar av ett stort lyft för Mölndal och regionen. Sandsjöbacka finns i kommunen. En utbyggd station med fler direktresor gör Mölndal Mölndals stad arbetar för att säkerställa den gröna till en attraktiv start- och målpunkt. Mölndal blir infrastrukturen i Fässbergsdalen genom planering en regional knutpunkt inom Västra Götaland och för ett grönt stråk i berörda detaljplaner. Detta fler människor får tillgång snabbare och smidigare görs i samverkan med Trafikverket, Göteborgs resor. Stad, Länsstyrelsen Västra Götalands län och Både invånare och näringsliv i Mölndal, Göteborg Göteborgsregionens kommunalförbund. och kranskommunerna får en utvidgad region för arbetsmarknad med stärkt koppling mellan Blå infrastruktur Borås–Jönköping, Halmstad–Malmö–Köpenhamn, De ”blåa vägarna” som exempelvis Mölndalsån, Kungälv och Trollhättan. Lindomeån och Stora Ån, är av mellankommunalt intresse då dessa sträcker sig över flera kommuner. På lång sikt kan en koppling mot Oslo göra Frågan om miljökvalitetsnormer för vatten är Mölndal till ett nav i en helhet av utvecklingen också en viktig mellankommunal fråga då dessa av södra Göteborg. För att uppnå önskad effekt är bindande krav och åtgärder måste vidtas. av Mölndal som nationell station krävs ett Här samverkar Mölndals stad med bland annat nära samarbete med Trafikverket och Västra Göteborgs Stad och Härryda kommun då de Götalandsregionen enskilda kommunernas planering påverkar de övriga. Även Kungsbacka kommun är en viktig Grön infrastruktur samarbetspart för att miljökvalitetsnormerna för Precis som vi människor behöver växter och djur vatten ska uppnås. Samarbetet handlar också livsutrymmen av tillräcklig yta och kvalitet för att om att minska flödet genom fördröjning högre må bra. För att finnas kvar på lång sikt behöver de upp i systemet eftersom det minskar risken för också möjlighet till spridning i landskapet. Detta är översvämningar av Lindomeån/Kungsbackaån och avgörande för att den biologiska mångfalden ska Kungsbacka tätort. bevaras. Det är också grunden för att vi människor Tillgången till vattenresurser för vattenförsörjning ska fortsätta få alla de nyttor som naturen ger oss, är en regional fråga. Mölndals stad står bakom även kallade ekosystemtjänster. Begreppet grön de regionala vattenförsörjningsplanerna som infrastruktur förklarar att naturen hänger ihop Länsstyrelsen i Västra Götaland respektive genom ekologiska processer i hela landskapet. Göteborgsregionens kommunalförbund tagit fram På uppdrag av Regeringen har länsstyrelserna och bidrar till det gemensamma regionala arbetet tagit fram handlingsplaner för grön infrastruktur. utifrån planerna. Deras användning kommer bidra till att främja och samordna uppföljning och analys av miljötillstånd Anpassning till ett förändrat klimat och miljömål. Västra Götalands län kommer sannolikt att få ett klimat med mer nederbörd, skyfall och ökade översvämningsrisker i och med klimatförändringarna. I tätorterna med större andel hårdgjorda ytor kan skyfall få mycket omfattande konsekvenser i form av översvämmade gator, vägar och jordbruksmark. Extremt väder som värmeböljor förväntas också bli vanligare. Det gör faktorer som översvämningsbara ytor vid vattendrag inom bebyggda områden, robust infrastruktur och solskydd i olika former nödvändiga att förhålla sig till i planeringen. För att möjliggöra önskad stadsutveckling krävs Regional handlingsplan för Västra Götaland beslutades i april 2019 också ett långsiktigt regionalt utvecklingsarbete i frågor som rör avrinningsområden, stigande Som del av strukturbilden i Göteborgsregionen vattennivåer med mera. Klimatförändringarna finns inte bara pendeltågsstråk med stationer, utan påverkar stora delar av samhället och naturmiljön, också de gröna kilarna däremellan. Det pågår flera utan att ta hänsyn till geografiska gränser. 45 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Det är därför viktigt att arbeta gemensamt i Energiförsörjning regionen för att anpassa vårt samhälle genom att Energiförsörjning är en regional utmaning. stärka och nyttja ekosystemen, till exempel genom Prognoser visar på en kraftig ökning av elbehovet, återvätning av avvattnade marker, utifrån dessa nya då stora elintensiva industrier och elektrifiering av förutsättningar. befintliga industriprocesser planeras i regionen. För att ha en fortsatt god dricksvattenkvalitet Vi står inför stora förändringar och här krävs behöver vi öka reningen och därmed skapa samarbeten över kommungränserna, men också förutsättningar för vattenverken att utvecklas. över regiongränser med bland annat elnätsägare. Mölndal ingår också i Göteborgsregionens Den här frågan behöver till viss del hanteras av och Göteborgs Stads samverkan för framtida kommunerna, men Västra Götalandsregionen har vattenförsörjning, "Stärkt vattenförsörjning i ett stort ansvar. Den här frågan bör därför lyftas på Göteborgsregionen" (SVAR-projektet). I projektet en regional nivå för att stötta kommunernas arbete. medverkar samtliga medlemskommuner i Mölndals stad ser stora fördelar med att detta drivs Göteborgsregionen. Projektet inventerar behov på en regional nivå och bidrar gärna till en sådan med blick mot 2050 samt begränsningar i samverkan. försörjning och möjligheter till förstärkning inom respektive kommun. Arbetet inom den kommunala Krisberedskap vattenförsörjningsplanen samordnas med SVAR- projektet. Utöver en starkare regional samverkan Regional samverkan är viktig eftersom risk- och är det också viktigt att möjliggöra en ökad egen säkerhetsfrågor inte enbart kan hanteras inom vattenförsörjning för kommunens invånare. respektive kommungräns. Ett flertal riskfrågor är gemensamma som exempelvis hantering av klimatfrågor, livsmedelsförsörjning, akutsjukvård eller dricksvattenförsörjning. Regional samverkan är ett sätt att arbeta med de här frågorna. Andra områden som också behöver en beredskap på såväl lokal som regional nivå vid kris, är tillgång till skyddsrum samt behov av krisbegravningsplatser. Framtida vattenförsörjning i Göteborgsregionen – idébild för fortsatt arbete. "Illustration: Göteborgsregionens kommunalförbund" Mölndals stad arbetar med klimatfrågorna och ett internt förvaltningsövergripande forum för samordning av arbetet är under uppbyggnad. Att koppla det arbetet till mellankommunal och delregional samverkan är därför viktigt. 46 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L 47 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Riksintressen, allmänna intressen, hänsyn Detta avsnitt handlar om allmänna intressen, hänsyn och riksintressen som ett förtydligande av den digitala kartan där dessa finns med som kartskikt. Kommunala naturreservat, naturvårdsplan och kulturmiljöprogram finns också med som planeringsunderlag i den digitala kartan som hör till översiktsplanen molndal.se/op Naturvärden områden som är av riksintresse för friluftslivet inom kommunen. Mölndal stad har flera pågående Änggårdsbergen, Sandsjöbacka och Hårssjön är av detaljplanearbeten i Fässbergsdalen där ett av de riksintresse för naturvård. Mölndals stad arbetar nya riksintressena för friluftslivet är beslutat. för att undvika att utvecklingen inom kommunen påtagligt skadar dessa riksintressen. Detta gäller I de pågående detaljplanerna och utredningar även för Natura 2000-området i Sandsjöbacka. kopplade till detaljplanerna, tydliggörs friluftslivets behov. Mölndals stads övergripande naturvårdsmål är att bevara och öka den biologiska mångfalden av nu eller tidigare naturligt förekommande arter och naturtyper. Samtidigt ska människans möjligheter till rika naturupplevelser föras vidare till kommande generationer och naturresurser ska utnyttjas långsiktigt och hållbart. I Mölndals stads naturvårdsplan finns riktlinjer för skydd och hänsyn och dessa vägleder vid planering, bygglov med mera. Som underlag finns en digital karta som redovisar olika klassificeringar för naturområden med höga värden i kommunen. Det är viktigt att vid behov komplettera och fördjupa de inventeringar som gjorts när det är aktuellt att ta fram en detaljplan eller liknande. Det beror på att förhållanden i naturen kan ändras, avgränsningar är relativt grova och underlagen är inte alltid kompletta. Därför är bedömningarna preliminära. Det kan finnas ytterligare områden med ej kända naturvärden. Det är lagkrav att ta hänsyn till skyddsvärda arter och naturmiljöer vid nya exploateringar eller planer, därför är det viktigt att ta reda på om det finns sådana arter eller miljöer. Kartskikten till stadens naturvårdsplan behöver uppdateras för att säkerställa bättre bedömningar i samband med ny planering och exploatering. Informationen i kartan är ett redskap för att hitta lämpliga nya exploateringsområden och samtidigt undvika områden med höga naturvärden och jordbruksmark. Friluftsliv Ängårdsbergens naturreservat är ett populärt område för rekretation. Änggårdsbergen, Slottskogen, Sandsjöbacka, Foto: Elisabet Börlin Rambo mosse och Hårssjön, Rådasjön med Gunnebo och Hassungared är av riksintresse för friluftslivet. Kulturmiljöer Under 2017 och 2018 reviderades några av de Kulturmiljöer är miljöer som har påverkats 48 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L av människor och som är bärare av värdefulla riksintresset för Landvetter flygplats. berättelser. De är en del av vårt kulturarv. Mölndals stad arbetar med en målstyrd Kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas trafikplanering för att öka andelen hållbara resor spelar en viktig roll i arbetet för en hållbar och säkerställa en utveckling i kommunen med fler samhällsutveckling både ekonomiskt, miljömässigt invånare och arbetsplatser utan att öka belastningen och socialt. på riksintressena. Vi arbetar också att genomföra Kvarnbyn och Gunnebo i Mölndal är riksintressen "Målbilden för stadstrafikens stomkollektivtrafiknät för kulturmiljövården. Kvarnbyn skyddas i tätortsområdet Göteborg–Mölndal–Partille 2035". genom bestämmelser i detaljplan, Gunnebo är Framtida riksintressen som en ny stambana byggnadsminne och kulturreservat med särskilda mellan Göteborg–Borås är en angelägen fråga för bestämmelser. Båda områdena ses som viktiga regionen men också för Mölndals stad. För att inte besöksmål som utvecklas med utgångspunkt från motverka denna utveckling utgår all planering från respektive kulturmiljövärden. riksintresset inom området kring Mölndals station, Mölndals stads kulturmiljöprogram ger kunskap samt inom områden avsatta för ny järnvägsdragning om värdefulla kulturmiljöer och är vägledande vid från den nya stambanan. Detta gäller även för planering och bygglov. Kulturmiljöområden och järnvägsstråket Göteborg–Köpenhamn. kulturhistoriskt värdefulla byggnader redovisas i en digital karta som hör till kulturmiljöprogrammet. Försvarets anläggningar I kulturmiljöprogrammets strategier för Mölndals kommun påtalas att kulturmiljöarbetet är dynamiskt Inom Mölndals kommun ligger Sisjöns skjutfält då samhällets förändringar skapar nya kulturmiljöer med sitt påverkansområde, som är av riksintresse och tidsperspektivet förskjuts. Inför exploatering för totalförsvaret. Kommunen utgår i all planering görs därför alltid nya bedömningar av områdets utifrån de hänsynsavstånd som finns fastlagda för eventuella kulturvärden. För att säkerställa att skjutfältet. Området finns också med i stadens utpekade värden inte går förlorade utan i stället naturvårdsplan tack vare sina höga naturvärden. bevaras och utvecklas görs fördjupade utredningar Delar av området ligger inom riksintresse för vid behov. friluftslivet. Vid en eventuell intressekonflikt ska totalförsvarets intressen alltid ges företräde. Inom riksintresse samt påverkansområde för buller eller annan risk gäller att alla plan- och bygglovsärenden oavsett byggnadshöjd ska skickas på remiss till Försvarsmakten. För att säkerställa att det inte sker någon skada på de riksintressen som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska objekt som är högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse respektive högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse, remitteras till Försvarsmakten även om de inte ligger inom område av riksintresse för Forsåker i Mölndal. Foto: Per Pixel Petersson totalförsvaret. Bostadsförsörjning Transporter och kommunikationer Bostadsförsörjningsprogrammet är Mölndals stads I Mölndals kommun finns flera riksintressen för dokument som redovisar stadens ambitioner och kommunikationer. Dessa är: E6/E20, Söderleden, riktlinjer för bostadsförsörjningen. Programmet är väg 40, Kust- till kustbanan, Västkustbanan, framtaget för att visa hur Mölndals stad säkerställer nya stambanor Göteborg–Borås och Landvetter det allmänna intresset för bostadsförsörjning. flygplats påverkansområde för buller. All planering, Programmet har tagits fram i enlighet med lagen översiktsplaner såväl som detaljplaner, sker i om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. samråd med Trafikverket och Länsstyrelsen Västra Ansvaret innebär att alla kommuner ska redogöra Götalands län. På så vis säkerställer Mölndals stad, för viktiga behov och utmaningar, riktlinjer och på en övergripande nivå, att de riksintressen som åtgärder för att kunna möta behovet av bostäder finns inom kommunen inte påtagligt skadas av och med särskilda insatser för olika grupper. utvecklingen. Programmet utgör tillsammans med stadens Samråd ska också ske med Swedavia gällande övriga styrdokument gemensamt grunden för den 49 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L strategiska planeringen för att ge förutsättningar att någon annan mark som kan planeras för ändamålet växa hållbart och utveckla kommunen långsiktigt. än den brukningsvärda jordbruksmarken. Under planeringsunderlag i översiktsplanens Riktlinjer för bostadsförsörjningen digitala karta finns ett kartlager som heter För att möjliggöra ett långsiktigt bostadsbyggande odlingslandskap. Det visar områden som används har Mölndals stad tagit fram riktlinjer för som jordbruksmark då det finns EU-stöd för sådan bostadsförsörjningen. Riktlinjerna grundar verksamhet kopplat till marken. Vid en förfrågan sig i Mölndals stads mål, samt analyser av om bygglov eller detaljplan inom ett sådant område utmaningar som togs fram i samband med måste en lokaliseringsprövning göras. Detta ska bostadsförsörjningsprogrammet. göras innan en detaljplan startas upp. Kartlagret visar inte den jordbruksmark som saknar EU-stöd. Riktlinjer: Därför kommer jordbruksmarken i kommunen att • En hållbar bostadsutveckling över tid. inventeras för att klargöra var all jordbruksmark • God planeringsberedskap och en aktiv plan- finns. och markberedskap. • Öka variationen av bostäder i alla tätorter. Skogsmark • Utveckla det befintliga bostadsbeståndet. Mölndals stad äger flera skogsområden. Syftet med skogsinnehavet är främst att kunna säkra Mölndals stad ska säkerställa ett stabilt och varierat möjlighet till tätortsnära rekreation, skydda skog bostadsbyggande samt hälsosamma och goda med höga naturvärden, ha en markreserv för livsmiljöer i hela kommunen. Målsättningen är framtida exploateringar samt att kunna erbjuda att bygga olika typer av bostäder nära service och bytesmöjlighet vid exploatering där privata gröna miljöer. Nya bostäder ska byggas med god fastighetsägare berörs. kvalitet och långsiktigt hållbara lösningar. Men också det befintliga lokal- och bostadsbestånd Skogen har en också viktig funktion som kolsänka, bör ses som en möjlighet vid omvandling och vilket innebär att skogen binder upp koldioxid. förtätning. Det ska finnas en god planering för Därför är skogen en viktig förutsättning i arbetet för behovet av bostäder för personer med särskilt att uppnå klimatmålen. behov av stöd och service. Mölndals stad har ett pågående arbete med en skoglig strategi där syftet med staden skogsinnehav Jordbruksmark tydliggörs. I miljöbalken, 3 kapitlet 4 §, står det att: ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.” Med förändrat klimat och ökad befolkning får hushållningen med jordbruksmark en allt större betydelse. Det är viktigt att se markens värde i ett långt tidsperspektiv. Inom Mölndals kommun finns en hel del jordbruksmark kvar, framför allt i dalgången runt Sumpskog i östra delen av Lindomeåns dalgång. Det finns flera fina sumpskogar med höga biologiska värden i kommunen. Lindomeån, men även delar av Fässbergsdalen Foto: Elisabet Börlin och områden runt Kållered och Lindome består av jordbruksmark. Eftersom jordbruksmarken är av ett Landsbygdsutveckling i strandnära allmänt intresse kan den inte tas i anspråk för olika typer av exploatering såvida inte användningen lägen är av ett väsentligt samhällsintresse eller att Det finns inga områden inom kommunen jordbruksmarken inte är brukningsvärd. Om det som bedöms vara ett så kallat LIS-område som planeras är av väsentligt samhällsintresse (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). måste alltid en avvägning göras om det inte finns 50 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Vattenförvaltning för hänsynstagande. Riksintresset ska uppmärksammas i olika planeringsprocesser Miljökvalitetsnormer för vatten och vid prövning av verksamheter och åtgärder som kan försvåra för anläggningarnas funktion. Olika sorters vatten kan delas in i mindre enheter Säkerställandet av riksintresset kommer att vara en som kallas vattenförekomster. Detta görs för att förutsättning för planläggning och exploatering. kunna beskriva tillståndet i vattnet och bedöma vilka mål, miljökvalitetsnormer, som ska gälla. En Det är i första hand när markanvändningen ändras miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet som bestämmelser för riksintresset gör sig gällande. en så kallad vattenförekomst ska ha nått vid en viss Pågående markanvändning påverkas inte. tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning Vattenförsörjningsplaner kallas god status. En norm anger en lägstanivå. Mölndals stad ansvarar för alla kommunens Vattenförekomsten får alltså inte påverkas av en invånares vattenförsörjning och har en kommunal verksamhet på så sätt att kvaliteten blir sämre än vattenförsörjningsplan (uppdaterad 2014). En den status som anges i normen. uppdaterad kommunal vattenförsörjningsplan är Det finns fyra sorters vattenförekomster: sjöar, under framtagande med en tidshorisont till 2050. vattendrag, kustvatten och grundvatten. Eftersom Planen bedöms bli klar för beslut under 2023. vattenområden inte följer kommungränserna krävs Planen samordnas med grannkommunerna för att ett aktivt samarbete över kommungränser för att klargöra nuvarande och kommande behov. säkerställa vattenstatus och vidta de åtgärder som Inom Göteborgsregionens kommunalförbund behövs. Mölndals stad är medlem i Mölndalsåns finns en regional vattenförsörjningsplan som vattenråd och i Kungsbackaåns vattenvårdsförbund kommunerna ställt sig bakom. Av planen framgår och vattenråd i syfte att samarbeta med angränsande nio mål för vattenförsörjningen i regionen. Mål kommuner om de gemensamma vattenfrågorna. som syftar till att säkerställa bland annat tillräcklig Inom Mölndals kommun finns ett 20-tal mängd, god kvalitet, hur vattenförsörjningen vattenförekomster som inte uppfyller respektive integreras i samhällsplaneringen samt minimering norm enligt gällande beslut den 21 dec 2021. För av hälsorisker kopplade till dricksvattnet. Planen dessa krävs åtgärder så att normen uppfylls till är en av grunderna till det regionala samarbetet vattenförekomstens respektive målår. inom VA-verksamheterna vid kommunerna. För att säkerställa miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram en arbetar Mölndals stad med olika åtgärder regional vattenförsörjningsplan för dricksvatten i och tar fortlöpande fram underlag för detta. Ett lokalt åtgärdsprogram finns framtaget för Kålleredsbäcken. I åtgärdsprogrammet har förslag på konkreta platser för bland annat nya våtmarker tagits fram. Några av dessa våtmarker kommer att behöva genomföras för att klara miljökvalitetsnormerna. Mölndals stad har också inlett ett arbete för Stora Ån och Balltorpsbäcken. En åtgärdsplan tas fram utifrån Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Tillsammans med åtgärdsskiktet som finns i översiktsplanen digitala karta visar det på inriktningen för att klara miljökvalitetsnormerna. Exempel på åtgärder som föreslås är våtmarker, kantzoner och vandringshinder. Riksintresse för vattenförsörjning Anläggningar för vattenförsörjning är ett av riksintressena som omnämns i 3 kap 8 § miljöbalken. Det är Havs- och vattenmyndigheten som har beslutat om dessa riksintressen. Göteborgs stads dricksvattenanläggningar är ett sådant riksintresse och i detta ingår bland annat Rådasjön. Syftet med att peka ut områden som riksintressen för vattenförsörjningen är att skapa förutsättningar Mölndalsån forsar genom Kvarnbyn. Foto: Camilla Eliasson 51 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Västra Götaland 2021. Vattenförsörjningsplanerna Grundvatten är viktiga planeringsunderlag för staden. Det finns fem grundvattenförekomster i kommunen som omfattas av krav inom vattenförvaltningen. Reglering Mölndalsån Samtliga fem uppfyller i nuläget god kemisk Det pågår ett samarbete mellan Mölndals stad, respektive god kvantitativ status. Statusen får Göteborgs stad och Härryda kommun om inte försämras enligt EU:s vattendirektiv och hur Mölndalsåns vatten ska regleras för att vattenförvaltningen i Sverige. minska risken för att infrastruktur och tätorter I samband med planering i anslutning till känsliga översvämmas. Med hjälp av nederbördsprognoser vatten kan det behövas en släckvattenutredning som och gemensam reglering av hur vattnet leds ut i visar på åtgärder för att säkerställa att förorenat ån kan miljökrav efterlevas och naturlivet värnas. vatten från släckning av bränder inte ska nå Samtidigt magasineras tillräckligt med för att grundvattenförekomsten. säkerställa vattenförsörjningen i de samarbetande kommunerna. Vattenskyddsområde Rådasjöns och Norra Långvattnets Robust vattenförsörjning vattenskyddsområde är av regionalt intresse Vattenledningsnätet i kommunen är delvis eftersom Rådasjön fungerar som reservvattentäkt sammankopplat med grannkommunernas för Göteborg. Mölndals stad har i samverkan med ledningar för att säkerställa vattenförsörjningen Göteborgs Stad och Härryda kommun arbetat fram vid driftstörningar. För att säkerställa en robust avgränsning och reglering av vattenskyddsområdet. vattenförsörjning även i framtiden krävs Föreskrifterna gäller för verksamheter och boende att kommunen investerar ytterligare i nya inom området och vid förändrad markanvändning. vattenledningar, anläggningar och förnyelse av det befintliga systemet. Finnsjöns vattenskyddsområde finns i kommunen och delas med Härryda kommun. Finnsjön är Dricksvatten Härryda kommuns vattentäkt. För en vattentäkt i Sinntorp finns också ett vattenskyddsområde. Oavsett om invånarna har kommunalt vatten eller enskild brunn är tillgången till hälsosamt dricksvatten en rättighet. Därför är dricksvatten en Gryaabs tunnlar avgörande utgångspunkt vid exploatering. Spillavloppsvatten från VA-abonnenter i kommunen som är anslutna till det kommunala spillavloppsnätet leds till Gryaabs tunnelsystem. Tunnlarna ägs och sköts av Gryaab. Då några av dessa passerar genom kommunen är det av stor vikt att hänsyn tas till tunnlarna vid utbyggnad i dess närhet, exempelvis underjordiska markarbeten som sprängning eller pålning. Avloppsvattenhantering Allt spillavloppsvatten från hushåll och verksamheter som är anslutna till det kommunala spillavloppsnätet renas i Ryaverket på Hisingen som ägs och förvaltas av Gryaab. Mölndals stad är en av delägarna i Gryaab. Såväl kapacitet som miljökrav på verksamheten i Ryaverket är därmed Rent dricksvatten är en rättighet för kommunens invånare. av intresse för Mölndals möjligheter till expansion. Foto: Det pågår utredningar för att klargöra vad ett ökat behov för regionen kommer att innebära för I kommunen finns två vattenverk; Göteborgs och utvecklingen av Gryaab. Mölndals. Med den utbyggnad och tillväxt som sker i regionen samt med de förväntade effekter som kommer av klimatförändringar, kommer det Vatten och avlopp i omvandlingsområden krävas utbyggnadsmöjligheter vid vattenverken för I områden som tidigare fungerat som att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet till fritidshusområde sker alltmer en omvandling till alla hushåll och verksamheter. Mark i anslutning till permanentboende. När så sker behöver oftast vattenverken behöver därför avsättas. vatten- och avloppssituationen ses över och nya lösningar genomföras. Ibland kan det krävas att ett 52 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L område ansluts till kommunalt vatten och avlopp. mängden dagvatten i bebyggelse och fungerar som dagvattenrenare. Genom att exempelvis Mölndals stad har tagit fram en handlingsplan, använda naturbaserade lösningar för att rena beslutad av kommunstyrelsen, för vatten och dagvattnet skapas bättre förutsättningar för att avlopp i omvandlingsområden. Utgångspunkten miljökvalitetsnormerna för vatten säkerställs. är att utifrån hälso- och miljökrav säkerställa att avloppens påverkan minimeras på naturliga Energiförsörjning sjöar och vattendrag. I utpekade områden Mölndals stad har sedan 2022 en energiplan för har bedömningen gjorts att en kommunal minimerad klimatpåverkan som beslutats av avloppsförsörjning är att föredra framför kommunfullmäktige. Energiplanen innehåller enskilda anläggningar. Prioritering för i vilken Mölndals stads målsättningar, ambitioner, ordning utbyggnaden ska ske har gjorts utifrån utmaningar och möjligheter kopplat till miljöpåverkan, utbyggnadsmöjlighet för vatten energiförsörjning. Energiplanen har tagits fram i och avlopp samt i vissa områden samordning enlighet med lagen om kommunal energiplanering med detaljplanearbeten. Utbyggnad av vatten och fungerar som ett strategiskt styrdokument i och avlopp läggs i investeringsbudget och följer Mölndals stads planeringsprocesser. För att klara den beslutade planen för vatten och avlopp i globala, europeiska och nationella klimatmål måste omvandlingsområden. Handlingsplanen uppdateras användningen av fossila bränslen minska i snabb vid behov med beslut i kommunstyrelsen. takt. Många branscher pekar på elektrifiering av fordon, processer och utrustning som vägen framåt Dagvatten vilket innebär att behovet av elenergi och eleffekt Dagvatten är tillfälligt vatten, ofta regn- och kommer att öka framöver. smältvatten, som rinner av från markytor såsom gator, parkeringsplatser och tak. Mölndals stad har en dagvattenstrategi med principer som ska fungera som underlag vid planering och genomförande. Dagvattnet ses och utnyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet och ska integreras i den byggda och planerade miljön. Det är viktigt att hanteringen av dagvatten sker i robusta system och säkerhets- och skötselfrågor beaktas redan i planeringsskedet. Solcellsanläggning på Mölndals stads stadshus. Foto: Uppvärmning med fjärrvärme avlastar elnätet genom att elbehovet för uppvärmning minskar samtidigt som lokal produktion av förnybar el vintertid säkras i kraftvärmeverket. I Mölndals stads energiplan för minimerad I Mölndals innerstad finns det fler öppna dagvattenssytem som också klimatpåverkan finns bland annat följande delmål fungerar som grönska och sittplatser i stadsmiljön. Foto: Josefin Wenander till 2030: • Kontinuerligt ökad andel av Mölndals Dagvattnet omhändertas och renas i första hand kommuns elbehov produceras lokalt med sol, nära källan och den naturliga vattenbalansen ska vattenkraft och kraftvärme i möjligaste mån bibehållas. Dagvattenflöden reduceras och regleras så att belastning på • Energiförsörjning och energiinfrastruktur är en ledningsnät och recipienter begränsas. integrerad del av samhällsplaneringen Gröna områden är viktiga i vår stadsmiljö. Åtgärder och arbetssätt: Grönstrukturen erbjuder många ekosystemtjänster • Verka för fjärrvärme till uppvärmning som är viktiga för människors hälsa och miljön. Gröna områden bidrar till till att minska • Säkerställa utrymme för nuvarande och 53 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L framtida behov av tekniska försörjningssystem Ökat behov av fjärrkyla i planeringen, bland annat genom dialog med I takt med ökande temperaturer och utbyggnad av lokala och regionala nätägare lokaler för verksamhet och kontor, blir samhällets behov av kylning allt större. I kommunen finns • Nödvändig infrastruktur för att säkra infrastruktur för produktion och distribution energiförsörjningen utreds och beskrivs i av fjärrkyla som är under stark tillväxt. Bland detaljplaner för nya exploateringsområden. annat byggs en ny produktionsanläggning för fjärrkyla på Riskullaverket och distributionsnätet Ökat behov av el expanderar till nya områden. Mölndal ingår i ett Inom Mölndals kommun finns två elnätsägare. För regionalt fjärrvärmesystem och ett elsystem som är centrala Mölndal är det Mölndal Energi Nät AB och sammankopplat över landsgränserna. för Kållered och Lindome är det Ellevio. Kapaciteten i regionnätet behöver förstärkas. Det är Gasledningar för bio- och naturgas en komplicerad och lång process som kan ta flera Inom Mölndals kommun finns högtrycksledningar år. Tills dess att behovet av utökad kapacitet är för bio- och naturgas. Vid byggnation, förändrad uppfyllt behöver kapaciteten som finns idag värnas markanvändning med mera granskas ett 1600 meter i planeringen. För att tillgodose det ökade behovet långt och 400 meter brett område med gasledningen av eleffekt kan behovet av mark för elinfrastruktur, i centrum. elproduktion och lagring av el, komma att öka på sikt. Avfallshantering Vid planering inom 250 meter till stamnätsledningar Avfallshanteringen är en del av samhällsplaneringen och stationer ska samråd ske med Svenska kraftnät. som påverkar hur vi klarar av att ställa om till en cirkulär ekonomi, klara vårt resursbehov i framtiden Plats för produktion av fjärrvärme och är en del i hälsoskyddet för kommuninvånarna. Riskullaverket förser kommunens invånare med Därför måste avfallshantering beaktas i alla skeden fjärrvärme och är ett biobränsleeldat, fossilfritt i samhällsplaneringen. kraftvärmeverk som producerar förnybar el och värme parallellt. Den produktion av värme och el För att minska påverkan på klimatet behöver som sker på Riskullaverket har därför en positiv uttaget av naturresurser minska, återvinningen och påverkan på energiförsörjning och utsläpp både återanvändningen öka och avfallet minska, vilket lokalt, regionalt, nationellt. Flera utvecklingsprojekt är betydelsefullt för att vi ska uppnå ett hållbart för att möta samhällets nuvarande och kommande samhälle. behov av energi pågår idag inom Riskullaområdet. Mölndals stad har en avfallsplan som utgår från Tillräcklig plats för nuvarande och kommande Naturvårdsverket förordning om avfallsplan och behov behöver säkras i planeringen. EU:s avfallstrappa. Avfallstrappan går ut på att minimera att avfall skapas, återvända det som redan finns och i sista hand återvinna. Hela Mölndals stad ska arbeta med målsättningarna i avfallsplanen. För att klara att av att skapa ett resurssnålt samhälle måste det finnas utrymme både för att hantera avfallet inom och vid fastigheten samt utrymme för hämtning av avfallet. Tillgängligheten till återvinningscentraler och återvinningsstationer för invånarna, oavsett färdsätt, behöver också hanteras i planeringen. Masshantering Inom Mölndals kommun har det till och med Riskullaverket ligger i Åbroområdet och försörjer kommunens invånare 2019 funnits en deponi i Kikås för mottagning av med el och värme. Foto: Rickard Olausson, Skvader Media massor. Då denna deponi nu inte längre kan ta emot mer massor arbetar Mölndals stad tillsammans med Bostäder och arbetsplatser får inte planeras så nära Göteborgsregionens kommunalförbund för att hitta anläggningarna att de motverkar utvecklingen av lämpliga lokaliseringar för nya massmottagningar. verksamheten och det miljötillstånd som Mölndal Energi har för anläggningen. 54 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Samhällsviktiga funktioner Buller Den ökande efterfrågan på bostäder tillsammans I centrala Mölndal ligger Mölndals med nya riktvärden för trafikbuller har lett till Sjukhus. Sjukhuset är en del av Sahlgrenska att vi bygger i mer bullerutsatta lägen. Buller i Universitetssjukhuset och klassas som en boendemiljön påverkar hälsan på många sätt och samhällsviktig funktion. kan i förlängningen leda till ökad risk för hjärt- och För att kunna värna om forskning och sjukvård kärlsjukdom. När vi planerar våra bostäder, skolor behöver sjukhuset ha möjlighet att utvecklas. och förskolor bör en god ljudmiljö eftersträvas. En annan fråga som behöver hanteras är Med dagens byggnadsteknik klarar vi att nå kraven översvämningsproblematiken i Mölndalsåns för inomhusmiljön. Forskning har dock visat att dalgång. Här är det extra viktigt att säkerställa de människors hälsa även kan påverkas negativt av översvämningsbara ytor som krävs för att sjukhuset ljudmiljön utomhus i närheten av bostaden. Därför ska kunna vara tillgängligt även vid skyfall och är det viktigt att parker och friluftsområden och höga flöden. andra vistelseytor så långt som möjligt skyddas från bullerpåverkan. Andra samhällsviktiga funktioner som behöver säkerställas är energiförsörjning och vatten- De områden som är mest utsatt för buller finns i och avloppsförsörjning. För att vatten- och de centrala delarna av tätorterna i närhet av leder avloppsförsörjningen ska kunna fungera och annan infrastruktur. Det är särskilt viktigt att behöver vattenverken kunna utvecklas och försöka åstadkomma en sida där ljudnivån helst avloppstunnlarna beaktas vid planering. ligger under 45 dBA ekvivalentnivå, en så kallad Även ledningar och andra anläggningar såsom tyst sida, när vi bygger i bullriga miljöer. exempelvis pumpstationer, såväl befintliga som nya, behöver ges utrymme i planeringen. Luftkvalitet Produktionsanläggningar för fjärrvärme, el och Ett varmare och fuktigare klimat kan öka fjärrkyla behöver också kunna utvecklas och ges förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Även utrymmet för i planeringen, tillsammans med nya luftföroreningar påverkas av klimatförändringen. och befintliga ledningar och andra anläggningar, Detta genom att högre temperaturer påskyndar exempelvis mottagningsstationer och nätstationer i vissa kemiska reaktioner i atmosfären och ökar elnätet. avdunstningen av flyktiga ämnen. Dessutom bidrar högre temperaturer till bildningen av Civilt försvar är också en viktig samhällsfunktion marknära ozon och vissa partiklar. Effekten av och det pågår en översyn av riksintresset för den detta kan bli ökade hjärt- och kärlsjukdomar samt civila delen av totalförsvaret. luftvägssjukdomar. Krisberedskap och förmågan att upprätthålla Luftföroreningar kommer till stor del av utsläppen samhällsviktiga kommunala funktioner under kris från trafiken. Därför är bullerutsatta områden är avgörande för att begränsa skadeverkningarna. också ofta utsatta för sämre luftkvalitet. På samma Planering för skydd av befolkningen i form av sätt som att buller är en hälsorisk kan också dålig bland annat skyddsrum kan bli viktigt i framtiden. luftkvalitet vara det. I de lägen som är utsatta Exempel på andra samhällsviktiga funktioner behöver placering och utformning av ny bebyggelse är Räddningstjänstens verksamhet och noga studeras för att inte riskera att gällande framkomlighet, finansiella tjänster, riktvärden överskrids. Miljökvalitetsnormerna omsorg, information och kommunikation, (MKN) för luft är juridiskt bindande normer. livsmedelsförsörjning, nödvattenförsörjning, skydd Utöver trafikminskningar och övergång till elfordon och säkerhet, transporter, handel och industri och kan byggnadshöjder, avskärmningar, väderstreck offentlig förvaltning. och växtlighet påverka luftföroreningshalterna. Luftutredningar bör därför göras tidigt i Främjad folkhälsa planprocessen och användas som ett verktyg för utformning av planen. Barn är särskilt utpekade för Mölndals stad vill verka för en god folkhälsa för konsekvenser av dåligt luft, därför är det lämpligt alla kommuninvånare. Det innebär att vi behöver ha att också utgå från nivåerna i miljökvalitetsmålet särskilt fokus på frågor som påverkar människors "frisk luft" för att ytterligare säkra barnens hälsa och välbefinnande. Buller, luftkvalitet, vistelsemiljöer i planeringen. I fördjupningar av dagsljus och grönska är exempel på sådana frågor. översiktsplanen förtydligas och beaktas frågor som När staden planerar för nya områden behöver trafik, buller, luftkvalitet med mera. dessa frågor beaktas, men de är också viktiga att uppmärksamma för den befintliga bebyggelsen som kan komma att påverkas. 55 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Vibrationer Djurhållning Vibrationer behöver förebyggas vid detaljplanering För avstånd till djurhållning, som till exempel av bostäder, verksamheter eller infrastruktur på hästar, finns inga fastställda säkerhetsavstånd – vibrationskänslig mark. Riktvärden ska uppnås. Vid bedömning görs från fall till fall. Allergener och samtidig förekomst av vibrationer och buller kan lukt är viktiga frågor att hantera. Detaljplanering störningsupplevelsen förstärkas. När vibrationer bör inte försvåra för djurverksamheterna att finnas och buller förekommer samtidigt behöver detta kvar och eventuellt utvecklas. särskilt utredas och bedömas. Förorenad mark, byggnad eller anläggning Belysning Vid omvandling av äldre industrimiljöer och Belysning i olika miljöer kan påverka oss liknande finns det ofta förorenad mark. Exempel människor, men också djur och insekter, både på detta är bland annat Forsåkersområdet i centrala negativt och positivt beroende på hur den utformas. Mölndal. Därför är det viktigt att gatubelysning, idrottsplatser När ett område tas i anspråk för exploatering och och fasadbelysning utformas så att vi skapar trygga det finns förorenade massor, behöver dessa saneras. miljöer för människor utan att skada djurlivet Därför kan en utveckling av tätorterna förbättra negativt. förutsättningarna och skapa bättre miljöer av före detta industriområden. Transporter av farligt gods De vägar och järnvägar inom kommunen som Jordskred, skyfall och översvämning är utpekade som primära transportvägar för Lindomeån, Mölndalsån, Stora Ån, farligt gods är E6/E20, Söderleden, Väg 40, Kålleredsbäcken med flera är alla tidvis i riskzonen Västkustbanan och Kust-till-kustbanan. Vid all för översvämning. Där vattendragen påverkar planering i anslutning till dessa stråk förs alltid en bebyggelse kan detta bli ett problem och därför dialog med Länsstyrelsen Västra Götalands län om har flertalet åtgärder planerats eller genomförts risker och avstånd till bebyggelse. för att inte riskera att skada befintlig bebyggelse. Vid planering närmare än Länsstyrelsen Västra När förtätningar sker i områden där det finns Götalands läns rekommendationer utifrån deras risk för höga flöden kan det ibland också finnas riskpolicy, krävs särskilda riskutredningar stabilitetsproblem och risk för jordskred som i varje detaljplan. Dialog förs också med kan påverkas av höga flöden som kan behöva Räddningstjänsten Storgöteborg. studeras. Ny bebyggelse och infrastruktur behöver säkerställas så att inga skador sker. Dagsljus Mölndal har ”Göteborgsmoränen” som är en Dagsljus påverkar vårt välbefinnande i stor komplex bildning av morän och isälvssediment utsträckning. Vid större täthet och med högre i ett band centralt i tätorterna. Områden där byggnader riskerar vi få bostäder med för lite grundläggnings- och sättningsproblem samt dagsljus och våra gårdar och lekytor riskerar att stabilitetsförhållanden speciellt måste betraktas, bli mindre solbelysta. Detta bör beaktas i fortsatt finns främst i dalgångarna omkring Mölndalsån, planering. Balltorpsbäcken, Stora Ån, Kålleredsbäcken/ Krav på dagsljus finns reglerat i Boverkets Ävabäcken och Lindomeån. Relativt stor del av byggregler. Bebyggelsens utformning är dessa dalgångar är lös och mycket sättningskänslig. den viktigaste bestämningsfaktorn för I övrigt domineras dalgångarna och sänkorna dagsljusexponering. Särskilt viktigt är det att av glaciallera som i regel är något fastare och planera för goda ljusförhållanden i skol- och har gynnsammare sättningsegenskaper. I nära vårdmiljöer. anslutning till vattendragen är i regel stabiliteten låg. Kraftledningar I fördjupningsarbeten för områden som är utsatta, är Kraftledningar med dess magnetfält ska beaktas detta frågor som kan behöva utredas. Utifrån krav vid nybyggnation. Det finns en försiktighetsprincip, i plan- och bygglagen lyfts alltid de geotekniska framtagen av fem centrala myndigheter gemensamt frågorna i samband med planläggning och prövning (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, av bygglov eller förhandsbesked. Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten). Mest uppmärksamhet får frågan vid planering i Principen innehåller dock inga klara avstånd och dalgångarna där det pågår mycket byggnation. därför måste dessa studeras i varje enskilt fall. Inom områden där skredrisk sammanfaller med översvämningsrisk uppstår ytterligare svårigheter. 56 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Stabilitetsåtgärder kan försämra förutsättningarna för översvämning och omvänt kan åtgärder mot översvämning försämra stabiliteten. Staden har ansvar för att frågorna hanteras vid planering av ny bebyggelse och för att det finns övergripande kunskap om förutsättningarna i kommunen. När det gäller befintlig bebyggelse har den enskilde ett långtgående ansvar för att skydda sin egendom, men på samma sätt som för översvämningsrisk kan det vara svårt att lösa övergripande problem inom avgränsade områden. Vi får räkna med att ta större hänsyn till risker för ras, skred och erosion i framtiden. Det gäller såväl vid planering av ny bebyggelse som för skydd av befintlig. Klimatförändringar leder till mer nederbörd vilket leder till ökat vattentryck i markens porer och försämrad hållfasthet. Fler tillfällen med kraftig nederbörd ökar också risken för ras och skred. 57 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Medborgardialog och inflytande För att skapa bättre och mer värdeskapande projekt är det viktigt att låta invånarna, som känner sina närmiljöer bäst, bidra i planeringsprocesser. Stadsrummet har en viktig betydelse som gemensam kontaktyta för möten mellan människor för att stimulera demokrati och delaktighet. Översiktsplanen är en möjlighet att genom dialog Röster från Kållered möta invånarna kring frågor som rör inriktning I Kållered är bristande tillgänglighet ett och framtida utveckling av kommunen. Därför övergripande fokus. Överfarter och kopplingar, genomfördes hösten 2016 en tidig dialog på plats till exempel gångtunneln och cykelvägarna från i Hällesåker, Lindome, Kållered och Mölndal där centrum till Kållereds köpstad, samt mellan de förtroendevalda och tjänstepersoner mötte över stora verksamhetslokaliseringarna i köpstaden. 400 människor som ville dela med sig av sina Just tillgänglighet för gång och cykel anses viktigt. tankar och funderingar kring utvecklingen av deras Förtätningen bör helst ske i centrum, på nuvarande närområde. Det fanns också möjlighet under hela parkeringar och asfalterade ytor. Den tätortsnära dialogperioden att fylla i en enkät på Mölndals naturen och kulturen är viktig även här, men mest stads hemsida eller lämna synpunkter i en digital fokus ligger på de gröna ytorna och fritidsplatserna dialogkarta. centralt i orten. Fokus i dialogen handlade om att lyfta det som är positivt med olika platser i kommunen och Viktiga frågor för Kålleredsborna: hur dessa kan utvecklas på ett bra sätt samt att • Fysiska och mentala barriärer, framförallt mellan identifiera platser med potential för annat än vad de östra och västra Kållered. används till idag. • Stora trafikmängder med störningar, bristfälliga kopplingar för cykel och bil. Resultat av medborgardialogen • Utveckling i centrum; i behov av mötesplatser, service, gröna miljöer med kvaliteter och fler Röster från Mölndal bostäder. I Mölndal finns barriärer som försvårar för tillgängligheten. De flesta vill kunna ta sig till gröna Röster från Lindome miljöer och mötesplatser, men järnväg och stora Även här lyfts den tätortsnära naturen och trafikerade vägar försvårar detta. De grönområden kulturen fram, till exempel Kimmersbo, Fagered, som ligger nära bostadsområden och tätbebyggda Sandsjöbacka, Berget, miljöerna kring Lindomeån områden är favoritplatser, både på östra och och Spinneriet. Miljöerna och bebyggelsen västra sidan. Ju närmare centrum, desto viktigare runt Spinneriet har potential att utvecklas. Det blir de gröna ytorna. Det är framförallt de stora borde byggas mer bostäder i redan påbörjade grönområdena som pekas ut som viktiga att bevara, bostadsområden, som till exempel Ingemantorp. t.ex. Änggårdsbergen och Gunnebo, men även Stor potential runt omkring verksamhetsområdet äldre bebyggelse som Kvarnbyn pekas ut. Bostäder Backen, som att bygga bostäder där verksamheten byggs helst i redan etablerade bostadsområden, idag ligger och ta vara på de gröna kvaliteterna runt en förtätning framförallt i centrum och längs med omkring området. dalgången. Också önskemål om fler bostäder öster om centrum, t.ex. Rävekärr och Stensjön. Viktiga frågor för Lindomeborna: Förtätning av bostäder och service, i och runt omkring stadskärnan (Rävekärr, Stensjön, Toltorp • Utveckling i centrum; förtätning med bostäder, etc). service och mötesplatser (för unga och gamla). • Utbredd tätort, behov av att stärka kopplingarna Viktiga frågor för Mölndalsborna: för gång-, cykel-, och kollektivtrafik. • Mötesplatser är viktiga (kommersiella och icke- • De gröna områdena runt omkring tätorten väldigt kommersiella). Livet mellan husen, de gröna viktiga. kvaliteterna. • Förbättra trafiksituationen, jobba över barriärer och minska buller. • Ta vara på och tillgänglighetsgöra den tätortsnära naturen (t.ex. Änggårdsbergen). 58 Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R M Ö L N D A L Röster från Hällesåker Hur vi ser resultatet från medborgardialogen i Det behöver byggas fler bostäder i Hällesåker, förslaget till ny översiktsplan framförallt i centrum och i de större byarna, Närhet och tillgänglighet är något som lyftes av till exempel Greggered. De sociala värdena många i medborgardialogen. Detta är en viktig bör förstärkas, genom att bevara befintliga fråga för översiktsplanen. Genom att utveckla alla mötesplatser (Hällesåkersgården, fotbollsplan tätorternas centrum med bostäder och service av samt Börjesgården) men också tillföra funktioner olika slag stärks möjligheterna för fler att enklare som idag saknas. Det som efterfrågas är nå det som de behöver i vardagen samtidigt som främst kollektivtrafiksatsningar och lokala onödigt resande minskar. centrumfunktioner. De gröna värdena består av de Kopplingarna till de gröna miljöerna är viktiga stora naturområdena runt omkring dalen, med sjöar för många. I samband med att tätorterna utvecklas och stigar, samt det värdefulla kulturlandskapet behöver det gröna stärkas, både kopplingarna längs med dalgången. till gröna större miljöer omkring tätorterna samt parker och stråk inom tätorterna. Detta stärker Viktiga frågor för Hällesåkersborna: Mölndals stads lokala miljömål som handlar om • Brist på lokala centrumfunktioner; offentlig och att alla bostäder bör som mest ha 300 meter till ett kommersiell service, mötesplatser och funktioner grönområde. för att klara av vardagslivet. Omvandlingar av trafikbarriärer till stadsgator • Trafiksituationen längs med Hällesåkersvägen, prioriteras tillsammans med att stärka kopplingarna cykelbana till Lindome, lägre hastighet och mer mellan östra och västra delarna av framförallt kollektivtrafik. Kållered och Mölndal. Fokus i planeringen • Småskaligheten värnas, Hällesåkers byhistoria framöver blir också utveckling och förtätning av och natur är viktiga. Lindome och Kållereds tätorter. 59 PLANERINGSSTRATEGI FRAMTIDENS MÖLNDAL Antagen av kommunfullmäktige | 2024-02-21 § 32 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Medverkande Mölndals stad Processledare, Elisabet Börlin samhällsbyggnadsförvaltningen Biträdande processledare, Jonathan Lilja samhällsbyggnadsförvaltningen Processgrupp, Representanter från stadens olika förvaltningar har deltagit i dialog och workshoppar under arbetets gång. Politisk styrgrupp, kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott Foton och illustrationer, Foton: Mölndals stad Snedbilder: Christian Badenfelt och Thanner-Elmrin Illustrationer: Mölndals stad 2 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Innehållsförteckning Planeringsinriktning och rullande översiktsplanering . 4 Planeringsstrategi - "Framtidens Mölndal".................... 7 Vad är en planeringsstrategi? .................................................................. 7 Pågående strategiska processer .................................... 8 Mölndals stads inriktning för översiktsplaneringen 2024-2026 9 Prioriterade geografiska fördjupningsområden ........... 11 Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp..................................................... 12 Centrala Lindome med Lindome stationsområde & Industrivägen/Spårhagavägen 13 Framtida geografiska fördjupningsområden ............................................ 14 Prioriterat tematiskt fördjupningsområde ..................... 15 Aktualitetsprövning Mölndals stads översiktsplaner ... 16 3 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Planeringsinriktning och rullande översiktsplanering Mölndals stad har påbörjat resan för att skapa en tydlig rullande översiktsplanering. Planeringsstrategin är ett viktigt verktyg för en hållbar strategisk planering. Under pågående mandatperiod ska två fördjupade översiktsplaner påbörjas, PRIORITERADE FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANER en för området Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp och en för området - startas upp under mandatperioden centrala Lindome med Lindome stationsområde och Industrivägen/ Spårhagavägen. Utöver det ska en lokaliseringsutredning för den • Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp stationsnära jordbruksmarken tas fram för att underlätta för planeringen i de • Centrala Lindome med Lindome stationsområde och centrala delarna av stationssamhällena. Industrivägen / Spårhagavägen Som underlag för planeringsstrategin har en nulägesbeskrivning tagits fram. Den är inte en beslutshandling utan ett planeringsunderlag. Nulägesbeskrivningen kan uppdateras vid behov som stöd för kommande PRIORITERAD LOKALISERINGSUTREDNING planeringsstrategier, men också för övrig planering som exempelvis - startas upp under mandatperioden detaljplaner. • Stationsnära jordbruksmark Syfte och målsättning med en rullande översiktsplanering Målsättningen och styrkan i att arbeta med strategiska fördjupade planer som grund för vilka detaljplaner som ska tas fram för utvecklingsorterna, är att förenkla processerna och skapa ett genomtänkt, hållbart genomförande. I en rullande översiktsplanering arbetas nya fördjupade översiktsplaner och tillägg in i samma strategiska plan vilket skapar en ökad tydlighet och bättre läsbarhet. Genom att fördjupa översiktsplanen geografiskt och tematiskt synliggörs ny utvecklingspotential vilket möjliggör en effektivare planeringsprocess och prioriteringar av utbyggnadsordningen med planbesked och planuppdrag. Lojalitet med den strategiska planen tydliggör förväntningar om möjligheter för utveckling. 4 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Illustration över planeringsprocessen - från översiktsplan till färdig stad. 5 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Planeringsstrategi - "Framtidens Mölndal" Mölndals kommun har en fantastisk potential genom sitt läge i en expansiv region. Här finns allt från pulserande stadsmiljö till levande landsbygd som båda ger kraft åt varandra. Genom att bygga vidare på utvecklingsorterna, Mölndal, Kållered, Lindome, Hällesåker och deras unika kvaliteter, kan kommunen med dess invånare blomstra och växa sig ännu starkare. I Framtidens Mölndal - översiktsplan för Mölndals kommun beskrivs det hur utvecklingen kan ske. Översiktsplanen är vägledande för planeringen. I samband med att ”Framtidens Mölndal, översiktsplan för Mölndals kommun” antogs av kommunfullmäktige, 2023-03-15 §48, beslutade kommunfullmäktige att staden ska ta fram en planeringsstrategi, en arbetsplan för hur översiktsplanen ska genomföras. Vad är en planeringsstrategi? Planeringsstrategin är en arbetsplan för vad översiktsplaneringen och om det finns delar av planen som behöver ändras. Det kan till exempel ska fokusera på under mandatperioden. Den ska också bedöma handla om att kommunen i planeringsstrategin anger att det finns ett om översiktsplanen är aktuell. Planeringsstrategin ska antas av behov av att se över den kommunomfattande översiktsplanen, eller kommunfullmäktige varje mandatperiod enligt ny lagstiftning från den 1 att översiktsplanens detaljeringsgrad behöver ändras för en viss del av april 2021. En planeringsstrategi ska inte innehålla fördjupade geografiska kommunen. Det kan också handla om att den befintliga planen behöver eller tematiska analyser. Det kommer i ett senare skede. ändras för att tillgodose ett visst allmänt intresse. För att planeringsstrategin ska bli ett fungerande verktyg för Mölndals stad Lagkravet att ta fram en planeringsstrategi gäller inte för Mölndals stad den behöver den synkas med alla nämnders uppdrag, tydliggöras i budgetarbetet här mandatperioden eftersom vi har en översiktsplan som är antagen efter och kopplas till markstrategiska förvärv. valet 2022. Men att redan nu påbörja processen för att strukturera arbetet med en rullande översiktsplanering genom planeringsstrategin och inte vänta Syftet med planeringsstrategin är att den ska möjliggöra en ökad kontinuerlig till kommande mandatperiod kan vara en fördel för att skapa en tydligare översiktsplanering för att hålla översiktsplanen aktuell. Om översiktsplanen planeringsprocess och ge vägledning för arbetet mellan översiktsplan och regelbundet blir föremål för politisk helhetsbedömning blir det också detaljplan. Den kan också vara ett redskap för att bättre kunna kommunicera tydligt om planen fortfarande följer de övergripande politiska målen i den prioriterade utvecklingen gentemot intressenter, näringsliv och invånare. kommunen. Kommuninvånare, näringsliv, intresseorganisationer med flera, behöver kunna lita på att översiktsplanen uttrycker den aktuella politiska inriktningen för bebyggelseutvecklingen i olika delar av kommunen eller om översiktsplanens ställningstaganden kan komma att ändras. Planeringsstrategin i sig innebär ingen ändring av översiktsplanen utan den ska enbart tala om vad kommunen ska fokusera på i översiktsplaneringen 7 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Pågående strategiska processer Det pågår flera strategiska planeringsprocesser i staden. Dessa kompletterar och stöttar de förslag till fördjupningsområden som föreslås prioriteras under mandatperioden. Järnväg i Mölndal Översvämning - kunskapsöversikt och handlingsplan Stationsorterna är ryggraden i kommunen och det är här största delen av Uppdraget har till syfte att ta fram en övergripande, stadsgemensam bebyggelseutvecklingen kommer att genomföras. Därför är järnvägens kunskapsöversikt och handlingsplan för möjliga och planerade åtgärder som funktion och utveckling oerhört viktiga. Planeringen avgörs av de beslut minskar påverkan vid skyfall och översvämningar. Den övergripande planen som tas för järnvägen på nationell och regional nivå. Den nya stambanan ska kunna användas för att prioritera och planera fortsatta insatser som mellan Göteborg - Borås med ny station i Mölndal är en sådan fråga. Om utredningar, investeringar och samordningsbehov. järnvägsprojektet startas upp innebär det stora strategiska planeringsinsatser för Mölndals stad. Två projekt som pågår för tillfället med bäring på den Mellankommunal planering nya stambanan är ett planprogram för Mölndals station med omland samt en I dagsläget pågår inga kommungränsöverskridande översiktsplaner och strukturplan för Lackarebäcksområdet. flera av de gemensamma översiktsplanerna har upphävts, eller planeras att upphävas, av grannkommunerna. Det kan vara komplext att skapa Mobilitets- och parkeringspolicy gemensamma överenskommelser i en översiktsplan när många frågor En ny mobilitets- och parkeringspolicy är under framtagande. Mobilitets- ska behandlas samtidigt. Istället kan det vara mer givande att ta fram och parkeringspolicyn är ett samlat dokument, där vägledning och riktlinjer gemensamma planeringsinriktningar för strukturerande, mellankommunala finns om hur parkering kan lösas inom kommunen vid nyexploatering och frågor. Det kan handla om trafikinfrastruktur, klimatanpassning, vid bygglovsgivning. energiförsörjning samt grön och blå infrastruktur. Flygbild över Mölndals bro i riktning norrut. Foto Christian Badenfelt 8 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Mölndals stads inriktning för översiktsplaneringen 2024-2026 I en optimal planeringsprocess utgår alla pågående detaljplaner och positiva planbesked från uppdaterade strategiska planer och planeringsunderlag med tydliga politiska strategiska prioriteringar, men verkligheten är inte en rak linje där planering och utveckling kan avvakta att alla förutsättningar är klarlagda. Därför behöver strategisk planering och genomförandeplanering till viss del göras parallellt. Med en genomtänkt rullande planering där den strategiska planeringen uppdateras löpande är det möjligt att närma sig idealet. Att lösa de strukturerande frågorna i fördjupningar och sedan planera globala mål om hållbar utveckling. Av dessa är följande mål relevanta för utifrån den inriktningen, är mer effektivt och hållbarare än en parallell planeringsstrategins prioriteringar: planering. Det innebär att när en fördjupad översiktsplan är klar föranleder det vilka detaljplaner som kan startas upp och i vilken ordning dessa planer • Stärka förutsättningarna för växande näringsliv och arbetsmarknad. kan prioriteras. På så vis läggs årsringar till våra utvecklingsorter genom • Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god översiktsplanering. Varje år bör sedan prioriteringarna av planbesked och infrastruktur planuppdrag ses över av den politiska organisationen i staden. Detta ska • Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar. synkas med de strategiska prioriteringar som beslutats i planeringsstrategin • Bedriva det miljö- och klimatarbete som krävs för långsiktigt hållbar under mandatperioden. utveckling. Framtidens Mölndal - översiktsplan för Mölndals kommun Kommunstyrelsen verksamhetsmål Den gällande översiktsplanen för Mölndals kommun - Framtidens Mölndal, Utöver fullmäktigemålen finns också kommunstyrelsens verksamhetsmål: är vägledande för hur planeringen ska genomföras för kommunens "Mölndals stad ska stärka sin position som huvudetableringsort inom life utvecklingsorter Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker. De delar av science-sektorn genom fortsatt utbyggnad av Go-Co i Åbro. Mölndal ska översiktsplanen som prioriteras att fördjupas ska utgå ifrån översiktsplanens driva en innovativ stadsutveckling där ny teknik och nya forskningsrön inriktning, stadsbyggnadsstrategier och planeringsprinciper. ska tas till vara för att snabbare nå fram till ett ekonomiskt-, ekologiskt En önskad effekt av att fördjupa översiktsplanen geografiskt och tematiskt och socialt hållbart samhälle. Det innebär också att staden ska använda sig är bland annat att möjliggöra mer småhusbebyggelse och att stärka av strategiska markförvärv som instrument för en hållbar utveckling. Nya utvecklingsorterna utifrån deras kvaliteter. bostäder ska byggas i alla kommundelar och utvecklingen av Kållered, Lindome och Hällesåker ska särskilt prioriteras." Mål för Mölndals stad Planeringsstrategins prioriteringar bidrar till att målet kan uppfyllas. I juni 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om nya övergripande mål för Mölndals stad. Målen är kopplade till Agenda 2030 och FN:s 17 9 Flygbild över Åbroområdet i riktning mot Mölndals Innerstad. Foto Thanner-Elmrin P L A N E R I N G S S T R AT E G I Prioriterade geografiska fördjupningsområden Framtidens Mölndal - översiktsplan för Mölndals kommun, innehåller flera förslag på områden där det är lämpligt att genomföra fördjupade översiktsplaner eller andra typer av fördjupade strategiska planeringsarbeten. Föreslagna områden för geografiska fördjupningar 1. Mölndals stationsområde med omland 2 1 2. Toltorpsdalen och Bifrostgatan – med kopplingar till noder och centrumfunktioner 3. Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp 3 4. Centrala Kållered 5. Centrala Lindome med Lindome stationsområde och Industrivägen / Spårhagavägen 4 6 6. Centrala Hällesåker och landsbygden Följande geografiska områden är prioriterade och föreslås startas upp under mandatperioden: 5 • Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp • Centrala Lindome med Lindome stationsområde och Industrivägen / Spårhagavägen 11 P L A N E R I N G S S T R AT E G I EN FÖRDJUPAD Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp ÖVERSIKTSPLAN FÖR ÅBY/ÅBRO OCH DELAR AV VÄSTRA BALLTORP Det område som beskrivs i översiktsplanen som Åby, Åbro och delar av Utmaningar med utveckling Västra Balltorp ligger norr och söder om Söderleden runt Åbromotet. Det finns flera utmaningar med att utveckla det SKA PÅBÖRJAS UNDER De senaste åren har en omvandlingsutveckling skett i delar av föreslagna området. Det är redan idag kapacitetsbrist i MANDATPERIODEN Åbroområdet och det finns flera intressenter som visar intresse att utveckla vägnätet. Här krävs en dialog med staten och en plan verksamhetsområdet samt det bostadsområde som finns norr om Åbromotet för utvecklingen av infrastrukturen. i Åby. Tillsammans med utvecklingen av de befintliga områdena finns det ett större obebyggt område i Västra Balltorp som har en utvecklingspotential för Topografin är i vissa delar utmanande - särskilt inom de obebyggda delarna bostäder. Det är viktigt att staden är med och driver utvecklingen i önskvärd i Västra Balltorp. Det finns en dagvatten- och översvämningsproblematik i riktning. området och det är en fråga som behöver studeras djupare och en åtgärdsplan kan behövas. Just nu byggs en spillvattenpump här och dess kapacitet är en Området är bland annat prioriterat eftersom en utveckling kan bidra till att förutsättning för framtida utveckling. uppfylla kommunstyrelsens verksamhetsmål om att Mölndals stad ska stärka sin position som huvudetableringsort inom life science-sektorn genom en Stora ån och Balltorpsbäcken har problem med bland annat vattenkvaliteten fortsatt utbyggnad av Go-Co i Åbro. Här finns också en stor potential att och eftersom miljökvalitetsnormerna för vatten behöver uppfyllas så är komplettera befintliga bostadsområdena samt att skapa nya bostadsområden det en förutsättning för möjligheten att förstärka med bebyggelse och med höga boendekvaliteter. infrastruktur. En annan förutsättning som är en utmaning är att kapaciteten i elnätet Möjligheter med utveckling kan behöva förstärkas. Det krävs också utrymme för ny elinfrastruktur i Inom det obebyggda markområdet i Västra Balltorp är stora delar all planering, både när det gäller obebyggda områden och områden som kommunägd mark. Här finns potential att skapa fina boendemiljöer och förtätas. knyta ihop området med Åbro industriområde. Det pågår redan idag en utveckling av Åbro industriområde med forskning och innovation inom livsvetenskap, medicinsk teknik och hälsa. Den utvecklingen är möjlig att förstärka och bygga vidare på och därför behöver staden ta ett helhetsgrepp för planeringen av området. Utöver nya arbetsplatser och bostäder finns det bra möjligheter att utveckla infrastrukturen och förstärka kopplingarna mellan Åby och Åbro och att de i sin tur knyts starkare ihop med Mölndals Innerstad. Det finns också goda förutsättningar att försörja dessa delar med stärkt kollektivtrafik. Genom att ta fram en fördjupad översiktsplan för området görs avvägningar mellan olika intressen och dialogen med staten möjliggörs. Detta ger bättre förutsättningar att komma framåt med olika former av planering Flygbild över Åbroområdet i riktning söderut. som exempelvis stadens detaljplaner och målbilden för utvecklingen av Foto Thanner-Elmrin kollektivtrafikens stomnät för Göteborg, Mölndal och Partille. 12 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Centrala Lindome med Lindome stationsområde & Industrivägen/Spårhagavägen Lindome som stationsort har stor potential för förädling och är utpekad i kapaciteten. Det finns en översvämningsproblematik EN FÖRDJUPAD översiktsplanen som prioriterad utvecklingsort. Mölndals stad tog fram runt Lindomeån/Kungsbackaån och det som genomförs en målbild för centrala Lindome 2020 där det framtida Lindome benämns här påverkar också den utveckling som kan ske i ÖVERSIKTSPLAN FÖR som "Lindome småstad". Under de senaste åren har en rad intressenter Kungsbacka stad. CENTRALA LINDOME kommit in med förfrågningar om att starta planarbeten i centrala Lindome och det har resulterat i att flera detaljplaner har påbörjats, eller kommer att, Runt Lindome station finns det relativt mycket SKA PÅBÖRJAS UNDER startas upp. För att underlätta genomförandet av dessa planer, men framför stationsnära jordbruksmark. Eftersom jordbruksmarken, MANDATPERIODEN allt för att förtydliga och möjliggöra ytterligare förtätningspotential för enligt lagstiftningen, generellt inte får tas i anspråk Lindome, behöver staden ta ett helhetsgrepp och analysera flera frågor på en för bebyggelse påverkar det i vilken utsträckning översiktlig nivå. som Lindome kan förtätas. I Mölndals översiktsplan finns inriktningen att stationsnära jordbruksmark ska kunnas prövas för Att utveckla centrala Lindome är prioriterat eftersom det bland att handlar eventuell exploatering, men för att det ska kunna vara möjligt behövs en om att bidra till, och möjliggöra, ett sammanhängande stråk genom Lindome lokaliseringsutredning för den stationsnära jordbruksmarken i kommunen. tätort för bostäder och arbetsplatser, samt möjliggöra för småhusbebyggelse. Det finns ett blandat markägande i Lindome och staden har därför inte full rådighet över utvecklingen utan ett sammarbete kommer att krävas. Möjligheter med utveckling Det finns redan idag en hel del strategiska underlag framtagna för Lindome. En större exploatering kan eventuellt leda till att det uppstår ett behov av att Det ger stora fördelar inför uppstarten av ett strategiskt fördjupningsarbete anlägga en vattenreservoar för att säkerställa dricksvattensförsörjningen. utifrån översiktsplanen. Målbilden för centrala Lindome med tätortsanalys, en skyfallskartering och en trafiknätsanalys är några av de arbeten som gjorts de senaste åren. Det pågår dessutom just nu ett arbete med att ta fram en strukturbild för centrum. Detta behöver synkas med ett eventuellt fördjupningsarbete. Genom att studera de strukturerande frågorna i ett större sammanhang och ta fram ett vägledande kunskapsunderlag, är det möjligt att skapa en gemensam bild över utmaningarna och öka möjligheterna för att underlätta kommande detaljplanearbeten. I en fördjupad översiktsplan görs avvägningar och dialog med staten möjliggörs vilket ger bättre förutsättningar för att komma framåt med bland annat detaljplaner. Utmaningar med utveckling Flygbild över Lindome. Det finns flera utmaningar för Lindomes utveckling. Bland annat har Foto Thanner-Elmrin Lindomemotet kapacitetsbrist och därför behövs det åtgärder för att öka 13 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Framtida geografiska fördjupningsområden Utöver de prioriterade fördjupningsområdena, centrala Lindome och Åby/Åbro och Västra Balltorp finns ytterligare områden som är utpekade i Mölndals översiktsplan. Dessa geografiska fördjupningsområden kommer eventuellt att prioriteras i kommande planeringsstrategier. Mölndals stationsområde med omland miljökvalitetsnormerna för vatten. Tekniska förvaltningen arbetar med För Mölndals stationsområde pågår redan idag avancerade strategiska en genomförandeplan med åtgärder för MKN vatten. En strukturstudie arbeten. Ett program tas fram för stationsområdet och en strukturplan pågår alternativt fördjupning kan göras längre fram när förutsättningarna är för Lackarebäcksområdet inklusive Krokslätt, i Mölndalsåns dalgång. klargjorda och åtgärderna är på plats. Tillsammans med den planeringen pågår parallellt Trafikverkets arbete med en ny stambana mellan Göteborg-Borås. Därför finns det i dagsläget inget Centrala Hällesåker och landsbygden behov att påbörja ytterligare ett strategiskt planeringsarbete då området i stor För Hällesåker och landsbygden finns det i dagsläget ett mindre antal utsträckning redan hanteras. förfrågningar om att starta upp detaljplaner. För att stärka serviceorten kan några mindre omfattande detaljplaner påbörjas utan att staden behöver Toltorpsdalen och Bifrostgatan – med kopplingar till noder och ta ett större strategiskt planeringsgrepp. Grundläggande är att tydliggöra centrumfunktioner vilka frågor som är strukturerande i planarbetet. Det kan exempelvis För Toltorpsdalen har det under de senaste åren kommit in flera vara tillfartsväg, kommunalt vatten, bebyggelsestruktur, kulturmiljö, förfrågningar om att ta fram detaljplaner. Det finns också ett pågående naturvärden, jordbruksmark med mera. För att underlätta genomförandet ska arbete med kollektivtrafikens utveckling i stråket. Kollektivtrafikplaneringen kulturvärden, jordbruksmark och naturvärden undvikas. bedöms i dagsläget inte vara beroende av en fördjupad planering utifrån översiktsplanen. Den bebyggelseutveckling som skulle kunna medges genom en fördjupad översiktsplan är inte prioriterad under mandatperioden och kan därför lyftas upp längre fram. Centrala Kållered Kållered har varit föremål för planering och utveckling under de senaste tio åren. Köpstaden har en detaljplan där genomförandetiden fortfarande gäller och där delar är genomförda idag. Centrum, öster om stationen, har fått en bostadsutveckling med nyligen uppförda bostadsrätter och hyresrätter. De frågor som behöver hanteras i dagsläget, innan ytterligare större bebyggelseutvecklingar kan genomföras, är bland annat översvämningsproblematiken i området samt åtgärder för att säkerställa Flygbild över Kållered i riktning söderut. Foto Christian Badenfelt 14 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Prioriterat tematiskt fördjupningsområde EN LOKALISERINGS- UTREDNING FÖR DEN STATIONSNÄRA "Framtidens Mölndal - översiktsplan för Mölndals kommun" pekar ut en rad Övriga tematiska områden e • • • xem B S A p k u r e b y ll l e f e a t p r e l å l o , f t c ö ö e h r v m v e l a u r å t s f r i t v a s k ä k v v m a a a l n o t i t i m t e n e n g t r d å r o d a c e g h n – s s k o s r m t e a d b k i a li n te f t ö o r c d h ju m pa il s j . ö D kv e a ss li a t e ä t r s : normer vatten B a ö i o s t r v c m u u b h e l d e e r l e å t e r s e r t i r ö g k a , f v s ä t l ö l u e r i r i d f r g f t g v s k ö n p r å v r i i r l p v v a a a a a l n å i v n l , e t t a e d n r f t . t r e i t , a n Ö e s s m g n t k v s u d f y e ö ö d r r f a v r i s a e g a e v l r l l r ä l s , g t i m t ö r u i f i v n o d p d e i r e a e n m r r n t s g a a d v s l a o e ä j v r p c m a e l h k r d a n b a n a M i e r n n e t t g K r e e , i r , d n N m i s a n i k - g e g n v r n a o e p a r m d t o å t c e o e s k n c n t s a h å d en. S J K O M A R A P D N Å B D B R A Ö U T R P K J E S A R M S I A O U R D N K E D E N E N R • Jordbruksmark Dessa frågor kan också fördjupas områdesvis i de prioriterade geografiska fördjupningsområdena. Ansvars- och processkartläggning kan behövas. • Friluftslivsplanering • Grön infrastruktur Områdena som rör friluftslivsplanering och grön infrastruktur hanteras översiktligt i den nya översiktsplanen. Grön infrastruktur finns också med i Det finns också fler potentiella tematiska områden att studera, som inte tas Mölndals stads grönplan från 2019. Planeringen för friluftslivet är en viktig upp som exempel i översiktsplanen. Det kan bland annat handla om hur fråga som behöver finnas med i stadens arbete och det området skulle kunna energiförsörjningen kan säkerställas i framtiden. studeras i en fördjupning längre fram. Följande tematiska fördjupningsområde är prioriterat och föreslås startas upp under mandatperioden: Lokaliseringsutredning av den stationsnära jordbruksmarken. Eftersom kommunens stationsorter och övriga samhällen ligger i stråk i dalgångarna där det också finns jordbruksmark, krävs det ett större helhetsgrepp för frågan. Staden har i samband med arbetet med den nya översiktsplanen tagit fram en landskapsanalys. Det finns också en inventering framtagen av var all jordbruksmark finns inom kommunområdet. Nästa möjliga steg skulle kunna vara att göra en lokaliseringsutredning för den stationsnära jordbruksmarken, den som i översiktsplanen föreslås utredas för möjlig exploatering. En sådan utredning skulle kunna tydliggöra vilket förhållningssätt staden ska ha i sin planering och därmed underlätta för detaljplaneringen av de stationsnära områdena. Om ett helhetsgrepp saknas krävs det, enligt lagstiftningen, att en lokaliseringsutredning tas fram i varje enskild detaljplan. Flygbild över Lindomestationsområde. Foto Thanner-Elmrin 15 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Aktualitetsprövning Mölndals stads översiktsplaner Mölndals stad har en nyligen antagen kommunövergripande översiktsplan samt tre fördjupade översiktsplaner. Målsättningen är att utveckla en rullande översiktsplanering och successivt arbeta in de fördjupade översiktsplanerna i den kommunövergripande handlingen för att skapa en samlad strategisk plan. Nedan redovisas gällande översiktsplaner. För ändrade markanvändning, utbyggd infrastruktur och för att säkerställa grönstråk och planeringsförutsättningar sedan antagande av respektive översiktsplan - se en hållbar miljö. Mölndals kommunfullmäktige antog översiktsplanen den tabell på sidan 17. 12 december 2012. Göteborgs Stad upphävde sin del av den fördjupade översiktsplanen och Framtidens Mölndal - översiktsplan för Mölndals kommun ersatte den med en ny fördjupad översiktsplan den 19 maj 2022. Den nya översiktsplanen för Mölndals kommun, "Framtidens Mölndal" antogs av Mölndals stads kommunfullmäktige den 15 mars 2023. Sedan dess Översiktsplan - fördjupad för Finnsjöns friluftsområde har ingen ny lagstiftning eller andra avgörande faktorer uppkommit vilket gör att planen bedöms vara aktuell. Mölndals stad tog tillsammans med Härryda kommun fram en gemensam översiktsplan för Finnsjöns friluftsområde med omgivning. Planen antogs i Mölndals stads kommunfullmäktige den 28 april 1993 och i Härrydas Översiktsplan - fördjupad för Mölndalsåns dalgång kommunfullmäktige den 19 april 1993. Då den fördjupade översiktsplanen Mölndals stad och Göteborgs Stad har tillsammans tagit fram en för Finnsjön är antagen före 2004 kommer den enligt lagstiftningen att gemensam översiktsplan för Mölndalsåns dalgång. Planen antogs i upphöra att gälla vid utgången av 2025. Mölndals kommunfullmäktige den 22 februari 2017 och i Göteborgs Härryda kommun föreslår att deras del av den gemensamma översiktsplanen kommunfullmäktige den 20 april 2017. upphävs i samband med antagandet av ny översiktsplan för Härryda Syftet var att gemensamt med Göteborgs Stad ta fram strategier för kommun. Mölndals stad bedömer i den nya översiktsplanen - "Framtidens stadsutvecklingen utefter Mölndalsvägen/Göteborgsvägen och kringliggande Mölndal" att förutsättningarna är aktuella för den delen som ligger inom områden, samt att klarlägga riksintressen i dalgången. Mölndals kommun. Översiktsplan - fördjupad för Fässbergsdalen Mölndals stad och Göteborgs Stad har tillsammans tagit fram en gemensam översiktsplan för Fässbergsdalen för att tillmötesgå en förtätning av bebyggelsen, omvandling till mer tjänsteinriktade verksamheter och utbyggnad av bostäder. Planen innehåller strategier för framtida 16 P L A N E R I N G S S T R AT E G I Översiktsplan Nytt sedan antagande Aktualitet Motivering Framtidens Mölndal - Ingen ny lagstiftning eller Bedöms vara aktuell Översiktsplanen är antagen under mandatperioden och inga nya översiktsplan för Mölndals andra avgörande faktorer. förutsättningar påverkar aktualiteten. kommun. antagen 2023-03-15 Översiktsplan - fördjupad Nytt riksintresse för Bedöms vara aktuell. Mölndals stad bedömmer att den fördjupade översiktsplanen är för Mölndalsåns dalgång kommunikation framtida aktuell för delen inom Mölndals kommun och att den fortfarande är järnväg. vägledande för fortsatt planering. antagen 2017-02-22 Det pågår ett strategisk planeringsarbete kopplat till järnvägsprojekten Göteborg-Borås och Västlänken. Arbetet är i linje med den fördjupade översiktsplanen. Översiktsplan - fördjupad Göteborgs stad har upphävt Bedöms vara aktuell till Majoriteten av det område som ingår i den fördjupade översiktsplanen för Fässbergsdalen den delen som ligger största delen men kan inom delen för Mölndals kommun, har samma förutsättningar som inom Göteborgs kommun behöva fördjupas ytterligare tidigare. Resterande delar har en starkare utvecklingstakt än vad den antagen 2012-12-12 och ersatt den med en ny inom området för delar fördjupade översiktsplanen medger. Ett förtydligande krävs för vissa fördjupad översiktsplan för av Åby/Åbro och Västra delar, bland annat trafiksituationen. området. Balltorp. Delar av den fördjupade översiktsplanen kommer att fördjupas ytterligare enligt inriktningen i planeringsstrategin. Översiktsplan - Härryda kommun föreslår Bedöms vara aktuell för Mölndals stad bedömmer att den fördjupade översiktsplanen är fördjupad för Finnsjöns att deras del den av den delen i Mölndals kommun. aktuell för delen inom Mölndals kommun och att den fortfarande är friluftsområde fördjupade översiktsplanen vägledande för friluftsområdets markanvändning. upphävs i samband antagen 1993-04-28 med antagande av ny översiktsplan för Härryda kommun. 17 Yrkande markstrategi (MP) och (C) Under sammanträdet för plan- och exploateringsutskottet i juni fanns ett arbetsmaterial för markstrategin som innebar flera prioriteringar för markinköp. Detta arbetsmaterial önskar vi att kommande kommunstyrelse och kommunfullmäktige fick del av för att kunna ha för att jämföra olika alternativ till markstrategi. Nuvarande förslag är kraftigt nedbantat till endast tre prioriteringar. Då markstrategin är långsiktig är det viktigt kommande mandatperiods politiker känner till tidigare avvägningar. Mot bakgrund av detta yrkar vi i första hand på: - Återremiss utifrån att även prioritera markinköp för natur- och rekreationsområden i enlighet med Mölndals översiktsplan Vi yrkar i andra hand på - Att markstrategin kompletteras med att även prioritera markinköp för natur- och rekreationsområden i enlighet med Mölndals översiktsplan Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-29 Kommunstyrelsen

§ 138 Diarienummer 00138/2026 Svar på motion (C) - Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS) Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen tillstyrker motionen i sin helhet. Kommunfullmäktige bifaller motionen och ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en stadsövergripande utredning över förslagets ekonomiska konsekvenser och föreslå en modell för samordning. Sammanfattning I en motion (C) yrkar Eric Nilsson (C) att: - Mölndals stad ser över möjligheten att helt eller delvis inkludera matchningen av Daglig verksamhet i den kommunala samordningen av praktikplatser och externa företagsrelationer. - Stadsdirektören ges i uppdrag att kartlägga och skapa fler platser för Daglig verksamhet inom stadens egna förvaltningar och bolag (till exempel stadshuset) som en del i arbetet med normalisering och social hållbarhet. Vård- och omsorgsförvaltningen gör bedömningen att dagens verksamheter fungerar väl, men att motionens förslag kan bidra till en långsiktig och positiv utveckling av arbetssätt och samverkan i syfte att öka valfrihet och delaktighet för målgruppen. Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 21 maj 2026 § 55 att tillstyrka motionen. Stadsledningsförvaltningen anser att motionen bör bifallas på så sätt att förslaget ska utredas både vad gäller modell för samordning och ekonomiska konsekvenser innan det kan tas en slutlig ställning till genomförande. Därför föreslås det att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förslaget. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 27 augusti 2026. Protokollsutdrag VON 2026-05-21, § 55. Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 30 april 2026. Motion (C) – Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS). Expedieras till Vård- och omsorgsnämnden TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 1(2) Datum 2026-08-27 Dnr KS 00138/2026 Stefan Ekenberg Utredare Kommunstyrelsen Motion (C) - Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS) Förslag till beslut Kommunstyrelsen tillstyrker motionen i sin helhet. Kommunfullmäktige bifaller motionen och ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en stadsövergripande utredning över förslagets ekonomiska konsekvenser och föreslå en modell för samordning. Sammanfattning I en motion (C) yrkar Eric Nilsson (C) att: - Mölndals stad ser över möjligheten att helt eller delvis inkludera matchningen av Daglig verksamhet i den kommunala samordningen av praktikplatser och externa företagsrelationer. - Stadsdirektören ges i uppdrag att kartlägga och skapa fler platser för Daglig verksamhet inom stadens egna förvaltningar och bolag (till exempel stadshuset) som en del i arbetet med normalisering och social hållbarhet. Vård- och omsorgsförvaltningen gör bedömningen att dagens verksamheter fungerar väl, men att motionens förslag kan bidra till en långsiktig och positiv utveckling av arbetssätt och samverkan i syfte att öka valfrihet och delaktighet för målgruppen. Vård- och omsorgsnämnden beslutade den 21 maj 2026 § 55 att tillstyrka motionen. Stadsledningsförvaltningen anser att motionen bör bifallas på så sätt att förslaget ska utredas både vad gäller modell för samordning och ekonomiska konsekvenser innan det kan tas en slutlig ställning till genomförande. Därför föreslås det att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förslaget. Stadsledningsförvaltningens bedömning Stadsledningsförvaltningen bedömer att en utredning krävs för att ta fram en modell för samordning av praktikplatser samt vilka ekonomiska konsekvenser en sådan modell medför. Efter att utredningen genomförts kan kommunfullmäktige ta slutlig ställning om genomförande. Ekonomi Stadsledningsförvaltningen konstaterar att de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall för motionen inte är utredda. Stadsledningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2(2) bedömer att utredning och kartläggning enligt motionens yrkande kan genomföras inom ram. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 augusti 2026. Vård- och omsorgsnämnden sammanträdesprotokoll den 21 maj 2026 § 55. Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse, den 30 april 2026. Motion (C) – Höjd ambition för delaktighet och normalisering inom Daglig verksamhet (LSS), den 17 februari 2026. Expedieras till Vård- och omsorgsnämnden Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Chefsjurist Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-21 Vård- och omsorgsnämnden

§ 139 Diarienummer 00139/2026 Svar på motion (C) - Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning Maria Martini (C) yrkar i en motion från 18 februari 2026 att uppdra åt förvaltningen att skyndsamt identifiera och föreslå en ny lämplig plats för en hundrastgård i Krokslätt och att utformningen av den framtida rastgården ska inkludera belysning och god tillgänglighet för att stödja den sociala dimensionen och öka tryggheten i området. 2022 stängde den tidigare hundrastgården i Krokslätt på grund av att marken är förorenad och är därför inte lämplig att användas som hundrastgård. Stadsserviceförvaltningen har identifierat Petterssons äng i Safjällets friluftsområde som lämplig. Platsen måste återställas och vägen dit behöver rustas upp. Den nya hundrastgården, som väntas vara klar 2027, finns med i åtgärdsprogrammet för parkupprustningar och aktivitetsplatser. Stadsserviceförvaltningens bedömning är därför att motionen är besvarad. Tekniska nämnden beslutade den 26 maj 2026 § 65 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Stadsledningsförvaltningen har inget att erinra i ärendet. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 18 juni 2026. Protokollsutdrag TEN 2026-05-26, § 65. Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse den 22 april 2026. Motion (C) - Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt den 18 februari 2026. Förslag under sammanträdet Stefan Gustafsson (S), Kristina Körnung (S), Merjem Maslo (M) och Elin Andersson (L) föreslår att motionen anses besvarad. Eric Nilsson (C) föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen emot varandra och finner att Stefan Gustafssons (S) med fleras förslag antas. Expedieras till Tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 1(2) Datum 2026-06-18 Dnr KS 00139/2026 Stefan Ekenberg Utredare Kommunstyrelsen Motion (C) Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt Förslag till beslut Kommunstyrelsen avstyrker motionen. Kommunfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Maria Martini (C) yrkar i en motion från 18 februari 2026 att uppdra åt förvaltningen att skyndsamt identifiera och föreslå en ny lämplig plats för en hundrastgård i Krokslätt och att utformningen av den framtida rastgården ska inkludera belysning och god tillgänglighet för att stödja den sociala dimensionen och öka tryggheten i området. 2022 stängde den tidigare hundrastgården i Krokslätt på grund av att marken är förorenad och är därför inte lämplig att användas som hundrastgård. Stadsserviceförvaltningen har identifierat Petterssons äng i Safjällets friluftsområde som lämplig. Platsen måste återställas och vägen dit behöver rustas upp. Den nya hundrastgården, som väntas vara klar 2027, finns med i åtgärdsprogrammet för parkupprustningar och aktivitetsplatser. Stadsserviceförvaltningens bedömning är därför att motionen är besvarad. Tekniska nämnden beslutade den 26 maj 2026 § 65 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att motionen är besvarad. Stadsledningsförvaltningen har inget att erinra i ärendet. Stadsledningsförvaltningens bedömning Stadsledningsförvaltningen har inget att erinra i ärendet. Ekonomi Stadsledningsförvaltningen gör ingen egen ekonomisk bedömning mot bakgrund av att förslag till beslut är att motionen avslås. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 18 juni 2026. Tekniska nämnden sammanträdesprotokoll den 26 maj 2026 § 65. Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse den 22 april 2026. Motion (C) - Prioritera en ny hundrastgård i Krokslätt den 18 februari 2026. Expedieras till Tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2(2) Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Chefsjurist Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-26 Tekniska nämnden

§ 140 Diarienummer 00101/2026 Redovisning av obesvarade motioner 2026 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antecknar redovisningen till protokollet. Sammanfattning

§ 141 Diarienummer 00084/2026 Redovisning av uppdrag, lämnade av kommunfullmäktige till styrelse och nämnder 2026 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antecknar redovisningen till protokollet. Sammanfattning Två gånger per år, vår och höst, redovisas de uppdrag som lämnats av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen och nämnderna. Uppdragens status redovisas i stadsledningsförvaltningens sammanställning. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 12 augusti 2026. Redovisning av uppdrag – lämnade av kommunfullmäktige. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-08-12 Dnr KS 00084/2026 Markus Franklin Kommunsekreterare Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag, lämnade av kommunfullmäktige till styrelse och nämnder 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antecknar redovisningen till protokollet. Sammanfattning Två gånger per år, vår och höst, redovisas de uppdrag som lämnats av kommunfullmäktige till kommunstyrelsen och nämnderna. Uppdragens status redovisas i stadsledningsförvaltningens sammanställning. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 12 augusti 2026. Redovisning av uppdrag – lämnade av kommunfullmäktige. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Karl de Verdier Anna Jakobsson Biträdande stadsdirektör Kanslichef STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2026-08-12 Stadskansliet Dnr KS 84/2026 Redovisning/återrapportering av uppdrag, lämnade av fullmäktige Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet Samhällsbyggnads- Trafikolycksstatistik Uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen (tidigare Rapport för 2025 redovisas på KF förvaltningen till tekniska nämnden) att lämna årliga rapporter om december 2026. trafikolycksstatistik. Samhällsbyggnads- Redovisning av skogsbruks- Kommunfullmäktige uppdrog den 28 januari 2004, Redovisning av Skogsbruksplan 2023- förvaltningen planens genomförande § 3, åt kommunstyrelsen att mot slutet av varje 2026 på KF december 2026. mandatperiod översiktligt återredovisa genom- förandet av skogsbruksplanen. Uppdraget handläggs av samhällsbyggnadsförvaltningen. G/Adm/Kf/Redovisning av lämnade uppdrag-kf Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet SLF – Avdelningen Uppdrag att redovisa koldioxid- I samband med att kommunfullmäktige den 25 mars Mölndals växthusgasutsläpp i relation för ekonomi- och utsläppen i relation till både de 2020, § 51, biföll en motion om införande av kol- till nationella/lokala målsättningar samt hållbarhetsstyrning regionala målsättningarna och till dioxidbudget fick stadsledningsförvaltningen i upp- till växthusgasbudgeten kommer konti- (samordning för koldioxidbudgeten drag att årligen redovisa och kommunicera utsläppen i nuerligt att redovisas i KFs målsuppfölj- hållbarhet) relation till både de regionala målsättningarna och till ning. koldioxidbudgeten. En fördjupad uppföljning kommer att ske i miljöredovisning/uppföljning av ramverket för ekologisk hållbarhet. Växthusgasbudget | Mölndals stad 293/2020 Mölndal Vision 2040 2022-04-13 Kommunfullmäktige antog den 13 april 2022, § 86, KF februari/mars 2027. SLF – Mölndal Vision 2040. En aktualitetsprövning av HR-avdelningen visionen ska göras i början av varje mandatperiod. 365/2023 Uppdrag om återrapportering vid 2023-05-24 Vid kommunfullmäktiges möte den 24 maj 2023, Återrapportering till KF november Skolförvaltningen införande av resursskola § 107, redovisade skolnämnden ett utredningsupp- 2026. drag avseende införande av kommunal resursskola. Uppdraget ansågs redovisat. En ny skolenhet ska inrättas i form av en resursskola. Skolnämnden fick i uppdrag att vid eventuellt införande av resursskola och ett år efter införandet återrapportera till fullmäktige. 732/2025 Uppdrag att utreda vilka offentliga 2025-10-15 I samband med att kommunfullmäktige den 15 okto- KF beslutade den 22 april 2026, § 93, SLF – Juridik- och platser som bör omfattas av förbud ber 2025, § 188, besvarade en motion om förbud mot inom vilka områden i kommunen som myndighetsstyrning mot användning av lustgas i lustgas fick kommunstyrelsen i uppdrag att utreda lustgas ej får brukas i berusningssyften. berusningssyfte vilka offentliga platser som bör omfattas av förbud mot användning av lustgas i berusningssyfte. G/Adm/Kf/Redovisning av lämnade uppdrag-kf Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 142 Diarienummer 00079/2026 Antagande av reviderad näringslivsstrategi för Mölndals stad 2019– 2035 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar Näringslivsstrategi 2019–2035, reviderad 2026, daterad 11 augusti 2026. Kommunstyrelsen förklarar uppdraget den 21 januari 2026, § 41 vara avslutat, under förutsättning att förslaget till reviderad näringslivsstrategi antas av kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 28 januari 2026 § 41 att uppdra åt stadsledningsförvaltningen att konkretisera den befintliga näringslivsstrategin för starkare lokal förankring. Ärendet var uppe för dialog i kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 februari 2026 § 31 då representanter från näringslivsenheten informerade om stadens näringslivsstrategi och hade en dialog med arbetsutskottet angående fortsatt arbete framåt. Den reviderade näringslivsstrategin har fått en tydligare och mer koncentrerad struktur med fokus på långsiktig strategisk inriktning. Kopplingen till kommunfullmäktiges mål har stärkts och de tidigare tre målen har ersatts av en gemensam målbild. De sex strategiska områdena; kompetensförsörjning, innovationskraft, attraktionskraft, företagsklimat, infrastruktur och tillgänglighet samt markberedskap och fysisk planering kvarstår, men har förtydligats och konkretiserats. Omfattande nuläges-, styrke- och utmaningsbeskrivningar har kortats till förmån för tydligare prioriteringar. Innehållet har aktualiserats med ökat fokus på Mölndals stad som kunskaps- och innovationsstad, med särskild styrka inom life science och forskning. Perspektiven på internationell konkurrenskraft, kompetens- och talangattraktion, etableringar och investeringar samt näringslivets behov av mark, infrastruktur och robust energiförsörjning har stärkts. Även den lokala och regionala förankringen har förtydligats. Hela kommunkoncernens ansvar att beakta näringslivsperspektivet i beslut och processer har förtydligats. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 11 augusti 2026. Näringslivsstrategi 2019–2035, reviderad 2026, daterad 11 augusti 2026. Mölndals stads näringslivsstrategi 2019–2035, reviderad 9 oktober 2024. Expedieras till Näringslivsenheten, samtliga förvaltningar och samtliga nämnder utom krisledningsnämnden, valnämnden och överförmyndarnämnden samt stadens helägda bolag Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-08-11 Dnr KS 00079/2026 Carina Kloek-Malmsten Näringslivschef Kommunstyrelsen Antagande av reviderad näringslivsstrategi för Mölndals stad 2019-2035 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Näringslivsstrategi 2019–2035, reviderad 2026, daterad 11 augusti 2026. Kommunstyrelsen förklarar uppdraget den 21 januari 2026, § 41 vara avslutat, under förutsättning att förslaget till reviderad näringslivsstrategi antas av kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 28 januari 2026 § 41 att uppdra åt stadsledningsförvaltningen att konkretisera den befintliga näringslivsstrategin för starkare lokal förankring. Ärendet var uppe för dialog i kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 februari 2026 § 31 då representanter från näringslivsenheten informerade om stadens näringslivsstrategi och hade en dialog med arbetsutskottet angående fortsatt arbete framåt. Den reviderade näringslivsstrategin har fått en tydligare och mer koncentrerad struktur med fokus på långsiktig strategisk inriktning. Kopplingen till kommunfullmäktiges mål har stärkts och de tidigare tre målen har ersatts av en gemensam målbild. De sex strategiska områdena; kompetensförsörjning, innovationskraft, attraktionskraft, företagsklimat, infrastruktur och tillgänglighet samt markberedskap och fysisk planering kvarstår, men har förtydligats och konkretiserats. Omfattande nuläges-, styrke- och utmaningsbeskrivningar har kortats till förmån för tydligare prioriteringar. Innehållet har aktualiserats med ökat fokus på Mölndals stad som kunskaps- och innovationsstad, med särskild styrka inom life science och forskning. Perspektiven på internationell konkurrenskraft, kompetens- och talangattraktion, etableringar och investeringar samt näringslivets behov av mark, infrastruktur och robust energiförsörjning har stärkts. Även den lokala och regionala förankringen har förtydligats. Hela kommunkoncernens ansvar att beakta näringslivsperspektivet i beslut och processer har förtydligats. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Bedömning Huvudsakliga förändringar jämfört med tidigare version av Näringslivsstrategin Den reviderade näringslivsstrategin har fått en tydligare och mer koncentrerad struktur. Omfattande beskrivningar av stadens styrkor, utma- ningar och nuläge har kortats eller tagits bort, medan strategins lång-siktiga inriktning och prioriteringar har fått större utrymme. Den tidigare strategin innehöll separata kapitel om bland annat Mölndals stads styrkor och utma- ningar samt tre övergripande mål med önskade lägen. I det nya förslaget ligger fokus i stället direkt på målbilden och de sex strategiska områden som ska vägleda näringslivsarbetet. Från tre mål till en gemensam målbild. Den tidigare strukturen byggde på tre mål, där de sex strategiska områdena grupperades två och två under respekt- ive mål. I den nya versionen har de tre målen skrivits ihop till en gemensam målbild, som de sex områdena direkt kopplar till. Det gör strukturen enklare och tydligare. Tydligare fokus på Mölndals stads konkurrenskraft och profil. Den nya versionen lyfter starkare fram Mölndals stad som kunskaps- och innovations- stad, med särskild betoning på life science, forskning och närheten till aka- demi, science parks och universitetssjukhus. Det strategiska området inno- vationskraft har också fått en skarpare inriktning mot att befästa Mölndals stad som en ledande miljö för innovation och utveckling. Mer strategiska och konkreta inriktningar inom varje område. Tidigare innehöll strategin relativt omfattande bakgrundsbeskrivningar och önskade lägen. I den nya versionen har varje strategiskt område i stället en kort inrikt- ning följd av ett begränsat antal prioriteringar under rubriken ”Mölndal ska”. Stärkt perspektiv på internationell konkurrenskraft och kompetens. Kompetensförsörjningen har fått ett tydligare fokus på framtidens kunskaps- intensiva näringsliv och på konkurrensen om nationell och internationell kompetens och talang, särskilt inom life science och forskning. Attraktions- kraft kopplas samtidigt tydligare till etableringar, investeringar, företag och evenemang. Mark, etableringsberedskap och energi får en tydligare roll. Området markberedskap och fysisk planering har utvecklats från fokus på markför- sörjning till ett bredare perspektiv på stadens förmåga att möjliggöra eta- blering, expansion och omställning. Nytt är också den uttryckliga kopplingen till en långsiktigt hållbar och robust energiförsörjning och stadens energi- plan. Den regionala förankringen har förenklats och förtydligats. I den tidigare strategin finns en längre beskrivning av Göteborg som regionens kärna och kopplingen till GR:s strukturbild och strategi för hållbar tillväxt. I det nya förslaget beskrivs i stället Mölndals stad tydligare som en del av en gemen- sam regional arbetsmarknad, där regional samverkan behövs för att stärka konkurrenskraft och attrahera företag, investeringar och kompetens. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Ansvar och uppföljning har blivit tydligare. Den tidigare strategin anger att näringslivsenheten har det övergripande ansvaret för genomförandet. I den nya versionen markeras i stället att hela kommunkoncernen ansvarar för att beakta näringslivsperspektivet och strategins ambitioner i beslut och pro- cesser. Uppföljning och revidering. Strategin gäller fortsatt till 2035. Uppföljningen tydliggörs genom att strategin ska följas upp i kommunfullmäktige vart fjärde år och revideras vid behov, till skillnad från tidigare då revidering skulle ske vart tredje år. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 11 augusti 2026. Näringslivsstrategi 2019-2035, reviderad 2026, daterad 11 augusti 2026. Mölndals stads näringslivsstrategi 2019-2035, reviderad 9 oktober 2024. Expedieras till Näringslivsenheten Samtliga förvaltningar Samtliga nämnder, utom krisledningsnämnden, valnämnden och överförmyndarnämnden Stadens helägda bolag Karl de Verdier Carina Kloek-Malmsten Biträdande stadsdirektör Näringslivschef Näringslivsstrategi 2019 – 2035 reviderad 2026 ►Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Anvisning Typ av styrdokument: Strategi Beslutad av: Kommunfullmäktige, datum, paragraf och diarienummer Gäller från: 2026-10-15 Ansvarig: Stadsledningsförvaltningen / Näringslivsenheten Dokumentet gäller för: Mölndals stad och helägda bolag Senast reviderad: 2026-08-12 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte ........................................................................................................ 3 2. Koppling till stadens mål och direktiv......................................................................... 3 3. Målbild och indikator ................................................................................................... 3 4. Sex strategiska områden ............................................................................................... 4 4.1. Kompetensförsörjning .............................................................................................. 4 4.2. Innovationskraft ........................................................................................................ 5 4.3. Attraktionskraft ......................................................................................................... 5 4.4. Företagsklimat .......................................................................................................... 6 4.5. Infrastruktur och tillgänglighet ................................................................................. 6 4.6. Markberedskap och fysisk planering ........................................................................ 6 5. Regional förankring ...................................................................................................... 7 6. Ansvar ............................................................................................................................ 7 7. Uppföljning .................................................................................................................... 7 Mölndals stad Näringslivsstrategi 2019 - 2035 1. Inledning och syfte Mölndal är en stark kunskaps- och innovationsstad. Med ledande forskning och utveckling inom life science, framstående företag och den växande miljön kring GoCo Health Innovation City har staden en stark position i såväl Göteborgsregionen som nationellt. Det strategiska läget och närheten till akademi, science parks och universitetssjukhus stärker Mölndals attraktionskraft för att attrahera kompetens, företag och investeringar. Strategin skapar en gemensam inriktning för hur staden, tillsammans med näringsliv, akademi och andra aktörer, stärker förutsättningarna för företagande, innovation, etableringar och sysselsättning. Ett starkt näringsliv är en grundförutsättning för stadens utveckling. Genom god samhällsplanering, kompetensförsörjning, service, infrastruktur och samverkan skapas förutsättningar för företag att etablera sig, växa och utvecklas. Näringslivsutveckling är därför ett gemensamt ansvar för hela Mölndals stad. 2. Koppling till stadens mål och direktiv Näringslivsstrategin bidrar till att uppnå stadens mål och bidrar till att Mölndal kan ta tillvara sin roll som en av regionens viktigaste tillväxtmotorer. Strategin tar sin utgångspunkt i Kommunfullmäktiges mål för näringsliv och arbetsmarknad: Stärka förutsättningarna för växande näringsliv och arbetsmarknad Goda förutsättningar för näringsliv och framgångsrika företag i Mölndal ska bibehållas och stärkas för att möjliggöra nya arbetstillfällen, tillväxt och ökad grad av egen försörjning. Vi tar bäst tillvara kompetens och attraherar talang genom nära samarbete med både näringsliv och regionala aktörer. Mölndal ska vara ledande avseende företagsklimat och innovation. 3. Målbild och indikator Målbilden anger den långsiktiga riktningen för näringslivsutvecklingen i Mölndal och är vägledande för strategins genomförande: Mölndal har som strategisk ambition att vara en av Sveriges ledande kunskapsstäder som ger goda förutsättningar för växande näringsliv och hållbar tillväxt. Strategin har sin grund i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program. Utifrån den har samtliga kommuner i Göteborgsregionen tagit fram näringslivsstrategier. Programmet anger en indikator om 120 000 nya jobb i regionen till 2035. Med cirka 9 % av arbetsmarknaden motsvarar detta 10 000 nya jobb i Mölndal fram till 2035. Mölndals stad Näringslivsstrategi 2019 - 2035 4. Sex strategiska områden Näringslivsstrategin omfattar sex strategiska områden som speglar de faktorer som har störst betydelse för stadens förmåga att stödja företagens möjligheter att starta, utveckla och expandera sina verksamheter. Tillsammans bidrar dessa till stärkt konkurrenskraft, fler arbetstillfällen och en långsiktigt hållbar utveckling. Områdena har sin grund i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program. Utifrån programmet har samtliga kommuner i Göteborgsregionen tagit fram egna näringslivsstrategier med samma sex strategiska områden. Genom gemensamma prioriteringar stärks förutsättningarna både för den enskilda kommunen och för regionen att attrahera företag, investeringar, kompetens och innovation. Områdena förstärker varandra och behöver utvecklas i samspel för att ge största möjliga effekt för företag, invånare och staden som helhet. Sex strategiska områden  Kompetensförsörjning  Innovationskraft  Attraktionskraft  Företagsklimat  Infrastruktur och tillgänglighet  Markberedskap och fysisk planering 4.1. Kompetensförsörjning Mölndal ska säkerställa kompetens för framtidens kunskapsintensiva näringsliv. Genom att ta tillvara stadens och regionens starka kunskapsmiljöer och skapa goda förutsättningar för människor att utvecklas, arbeta och verka i Mölndal stärks företagens långsiktiga kompetensförsörjning. Mölndal ska  stärka Mölndals position i den nationella och internationella konkurrensen om kompetens och talang, med särskilt fokus på stadens starka kunskaps- och forskningsmiljöer inom life science.  stärka matchningen mellan företagens kompetensbehov och tillgänglig kompetens genom samverkan med lokala och regionala arbetsmarknadsaktörer.  stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv genom samverkan mellan stadens företag, utbildningsverksamheter och regionens universitet och högskolor. Mölndals stad Näringslivsstrategi 2019 - 2035 4.2. Innovationskraft Mölndal ska vara en ledande miljö för innovation och utveckling. Genom att stärka samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor ska Mölndal befästa sig som en internationellt ledande stad inom life science och forskning. Mölndal ska  stärka sin position som en life science-stad i världsklass genom att utveckla och synliggöra stadens starka innovationsmiljöer, med GoCo Health Innovation City som en central nod.  initiera, utveckla och samordna klusterinitiativ och strategiska samverkansprojekt genom Triple Helix1 med utgångspunkt i Mölndals styrkeområden och innovationsmiljöer.  skapa förutsättningar för att forskning och kunskap från Mölndals starka forskningsmiljöer omsätts i innovationer, nya företag, investeringar och arbetstillfällen. 4.3. Attraktionskraft Mölndal ska vara en attraktiv plats för befintligt näringsliv, nya etableringar, investeringar, evenemang och besökare. Genom att stärka stadens platsvarumärke och utveckla miljöer som främjar företagande, talanger och hållbar tillväxt ska Mölndal befästa sin position som internationellt konkurrenskraftig och ett självklart val för företag och internationell kompetens. Mölndal ska • driva utveckling i verksamhetstäta områden, såsom i GoCo Health Innovation City och Forsåker, för att öka stadens attraktionskraft. • driva långsiktiga satsningar i bland annat Åby Arenastad, för att attrahera större evenemang och öka stadens synlighet. • stärka och synliggöra Mölndal som en attraktiv plats för att attrahera företag, kompetens, investeringar och besökare. 1 Triple helix är en modell för samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor, där aktörerna tillsammans bidrar till innovation, kunskapsutveckling och hållbar samhälls- och näringslivsutveckling. Mölndals stad Näringslivsstrategi 2019 - 2035 4.4. Företagsklimat Mölndal ska ha ett starkt företagsklimat med hög kvalitet i myndighetsutövning, service och företagsdialog. Stadens näringslivsarbete omfattar företag i alla storlekar och branscher, där såväl små och medelstora företag som stora och internationella bolag är viktiga för Mölndals utveckling. Genom ett samordnat och företagsorienterat arbetssätt ska Mölndal befästa sin position som en företagsnära stad. Mölndal ska • bibehålla och utveckla ett starkt företagsklimat som skapar goda förutsättningar för fortsatt tillväxt. • arbeta företagsnära och systematiskt för att utveckla stadens service genom ökad samordning och effektiva processer. • föra en aktiv och inkluderande dialog med företag i alla storlekar och branscher. 4.5. Infrastruktur och tillgänglighet Mölndals strategiska läge ska fortsatt utvecklas som en konkurrensfördel. Närheten till Göteborgs hamn, Landvetter flygplats och regionala transportstråk, tillsammans med en väl utbyggd infrastruktur, ger företag god tillgänglighet till arbetskraft, marknader och omvärld. Mölndal ska • säkerställa god tillgänglighet för näringslivet och främja regional arbetsmarknad genom att arbeta för effektiva kollektivtrafiknoder och hållbara mobilitetslösningar. • vara en smart stad genom utveckling av digitalisering, artificiell intelligens och elektrifiering. • ta hänsyn till näringslivets behov vid framtagning av nya detaljplaner. 4.6. Markberedskap och fysisk planering Mölndal ska långsiktigt planera för tillväxt och erbjuda verksamhetsmark i attraktiva lägen som skapar förutsättningar för näringslivets etablering, expansion och omställning samt bidrar till en hållbar utveckling av staden och regionen. Mölndal ska • stärka och utveckla strategiska lägen genom en långsiktig markförsörjningsplanering som möter näringslivets behov. • utveckla den fysiska planeringen för att möjliggöra etablering, expansion och omställning i takt med förändrade förutsättningar. • verka för en långsiktigt hållbar och robust energiförsörjning som skapar goda förutsättningar för företagande och tillväxt, i linje med stadens energiplan. Mölndals stad Näringslivsstrategi 2019 - 2035 5. Regional förankring Mölndals näringslivsutveckling är en del av en regional helhet med gemensam arbetsmarknad, där Göteborgsregionen fungerar som tillväxtmotor. För att stärka konkurrenskraften behöver Mölndal både bidra till och dra nytta av regional samverkan, då företag, kompetens och investeringar rör sig över kommungränser och stadens utveckling är beroende av hur regionen som helhet fungerar. Mölndal verkar därför aktivt i samverkan med Göteborgsregionens kommuner, Västra Götalandsregionen och andra regionala aktörer, för att stärka regionens attraktivitet. Genom gemensamma prioriteringar bidrar Mölndal till att stärka regionens konkurrenskraft både nationellt och internationellt. 6. Ansvar Mölndals stads hela kommunkoncern har ansvar för att beakta näringslivsperspektivet och följa näringslivsstrategins ambitioner i sina beslut och processer. 7. Uppföljning Näringslivsstrategin löper fram till 2035. Den ska följas upp i kommunfullmäktige vart fjärde år och vid behov revideras. Mölndals stad Näringslivsstrategi 2019 - 2035 Mölndals stads näringslivsstrategi 2019-2035 ►Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Anvisning Typ av styrdokument: Strategi Beslutad av: Kommunfullmäktige 2025-03-19, § 53, dnr 220/2023 Gäller från: 2025-03-19 Ansvarig: Näringslivsenheten Dokumentet gäller för: Mölndals stad och bolag Senast reviderad: 2024-10-09 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte ........................................................................................................ 3 1.1. Bakgrund .................................................................................................................. 3 1.1.1. Indikator - 10 000 nya jobb 3 2. Näringslivsstrategins koppling till Mölndals stads övriga styrande dokument ...... 4 2.1. Mölndal vision 2040 ................................................................................................. 4 2.2. Kommunfullmäktiges mål ........................................................................................ 4 2.3. FN:s globala mål Agenda 2030 ................................................................................ 4 3. Näringslivsstrategins uppbyggnad, genomförande och förutsättningar .................. 5 3.1. Sex strategiska områden ........................................................................................... 5 3.2. Genomförande av strategin....................................................................................... 5 3.3. Regionala förutsättningar ......................................................................................... 6 4. Mölndals stads styrkor ................................................................................................. 7 4.1. Det geografiska läget ................................................................................................ 7 4.2. Ett diversifierat och internationellt näringsliv .......................................................... 7 4.3. Forsknings- och tillverkningsintensiv region ........................................................... 8 4.4. En hög kompetensnivå ............................................................................................. 8 4.5. Mölndals stad är en del av en miljonregion med unik samarbetsförmåga ............... 8 5. Mölndals stads utmaningar .......................................................................................... 9 5.1. Bibehålla ett hållbart företagsklimat ........................................................................ 9 5.2. Planera för tillväxt .................................................................................................... 9 5.3. Säkra framtidens kompetensförsörjning ................................................................. 10 5.4. Öka delaktigheten på arbetsmarknaden .................................................................. 10 5.5. Möta klimatutmaningen ......................................................................................... 10 5.6. Infrastruktur och kollektivtrafik ............................................................................. 10 5.7. Utveckla stadens attraktionskraft ........................................................................... 11 6. Målbild, indikator och mål för stadens näringslivsutveckling ................................ 12 6.1. Mål 1 ...................................................................................................................... 13 6.2. Mål 2 ...................................................................................................................... 14 6.3. Mål 3 ...................................................................................................................... 15 7. Översiktsbild över näringslivsstrategin .................................................................... 16 Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 2 1. Inledning och syfte Mölndals stads näringslivsstrategi är ett av stadens övergripande styrdokument som beskriver hur staden ska arbeta med strategiska näringslivsfrågor på ett konkret, långsiktigt och målinriktat sätt. Syftet med strategin är att tydliggöra och stärka Mölndals stads samlade arbete gentemot näringslivet för att skapa goda förutsättningar för företagande. Strategin tar sin utgångspunkt i Mölndals stads roll i Göteborgsregionens utveckling. Öppenhet för omvärlden och samarbete över gränser är grundläggande principer som omfattas både av Mölndals stad och av näringslivet. I strategins perspektiv ligger också ett ömsesidigt beroende och ett bra samarbetsklimat mellan samtliga kommuner i Göteborgsregionen. Strategins målbild uttrycker stadens inriktning för vad som ska uppnås genom det samlade arbetet med näringslivsutveckling fram till år 2035. Näringslivsstrategin innehåller mål och strategier för hur Mölndals stad ska arbeta för att uppnå målbilden. Strategin är framtagen i dialog med Mölndals näringsliv, lokala företagsföreningar, akademi, regionala aktörer med kopplingar till näringslivet, politiken, samt stadens förvaltningar och kommunala bolag. 1.1. Bakgrund Ett starkt näringsliv med framgångsrika företag är en förutsättning för både stadens och regionens utveckling. Företagen skapar arbetstillfällen och tillväxt, medan staden skapar flera av de förutsättningar som näringslivet behöver för att utvecklas och växa. Mölndals stads arbete med näringslivsfrågor är därför av strategisk betydelse för fortsatt välfärd. Mot bakgrund av detta tog näringslivsenheten år 2019 fram Mölndals näringslivsstrategi som tydliggör stadens samlade arbete gentemot näringslivet för att skapa goda förutsättningar för företagande. Strategin sträcker sig fram till 2035, med revidering vart tredje år. Den går i linje med Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program som har en regional inriktning och är vägvisare för alla kommuner i Göteborgsregionen. I bilaga 1 finns en sammanställning över näringslivsstrategins mål, uppdrag, strategiska områden och effekter. 1.1.1. Indikator - 10 000 nya jobb Den övergripande indikatorn, framlyft i Göteborgs stads näringslivsstrategiska program, är att skapa 120 000 nya jobb i regionen, varav 9369 nya jobb i Mölndals stad fram till år 2035. I Mölndals stad har vi valt att avrunda upp, vilket ger oss ett mål på 10 000 nya jobb fram till år 2035. Syftet är att stärka Göteborgsregionens framtida tillväxt. I tabellen nedan utgår vi från varje enskild kommuns andel i Göteborgsregionens sysselsatta dagbefolkning vid strategins ursprungliga antagande. Det sätter riktmärket för hur många nya jobb som tillfaller varje kommun av de totalt 120 000 nya jobb som ska skapas i regionen. Löpande statistik erhålls från Business Region Göteborg. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 3 2. Näringslivsstrategins koppling till Mölndals stads övriga styrande dokument Näringslivsstrategin tar sin utgångspunkt i Mölndals vision 2040 och har koppling till övriga antagna styrdokument i Mölndals stad, både på övergripande nivå och strategiska områden. 2.1. Mölndal vision 2040 Visionen är en ledstjärna för stadens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Mölndals stad år 2040. Mölndal är den hållbara staden där vi lär hela livet. Med kunskap, mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi är en levande kommun där människor möts och är delaktiga. God livskvalitet är den övergripande strävan som genomsyrar allt från stadsplanering till utbildning och omsorg. Idrott och ett rikt kulturliv är tillgängligt för alla. I Mölndal kan du styra dina livsval och nå din fulla potential. Vem du än är. Vare sig du vill bo med naturen runt hörnet eller mitt i ett stadsliv. Vårt innovativa näringsliv är ett av de ledande i utvecklingen av Göteborgsregionen. Hållbara kommunikationer gör det enkelt att leva, verka i och besöka Mölndal. Tillsammans utvecklar vi vår kommun för kommande generationer. 2.2. Kommunfullmäktiges mål Stärka förutsättningarna för växande näringsliv och arbetsmarknad Goda förutsättningar för näringsliv och framgångsrika företag i Mölndal ska bibehållas och stärkas för att möjliggöra nya arbetstillfällen, tillväxt och ökad grad av egen försörjning. Vi tar bäst tillvara kompetens och attraherar talang genom nära samarbete med både näringsliv och regionala aktörer. Mölndal ska vara ledande avseende företagsklimat och innovation. Strategin relaterar till den regionala utvecklingsstrategi som Västra Götaland beslutat, då den omfattar åtgärder som bidrar till att stärka näringslivets förutsättningar i regionen. 2.3. FN:s globala mål Agenda 2030 Detta strategidokument har koppling till FN:s globala mål för hållbar utveckling Agenda 2030 med särskilt fokus på de av Kommunfullmäktige utpekade mål i Agenda 2030 är; - God utbildning för alla (mål 4) - Hållbar energi för alla (mål 7) - Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8) - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (mål 9) - Minskad ojämlikhet (mål 10) - Hållbara städer och samhällen (mål 11) - Hållbar konsumtion och produktion (mål 12) Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 4 3. Näringslivsstrategins uppbyggnad, genomförande och förutsättningar Inom varje strategiskt område i detta dokument anges en huvudstrategi och ett antal insatser för att kunna genomföra huvudstrategin. Dessa strategier och insatser är specifika för näringslivsstrategin och finns inte lika tydligt uttryckta i något annat av Mölndals stads styrande dokument och program. Insatserna är av strategisk karaktär. Det operativa genomförandet i strategin, samt vilka konkreta åtgärder som ska vidtas, återfinns i en årligt uppdaterad handlingsplan. Utifrån dialog med näringsliv och akademi, är det avgörande att det operativa genomförandet präglas av mod, nytänkande, handlingskraft och samarbete. Dessa fyra aspekter bör genomsyra arbetet inom samtliga strategiska områden. 3.1. Sex strategiska områden Utifrån de utmaningar som Mölndals stad och regionen står inför samt de prioriteringar som framkommit i dialog med näringslivet, stadens förvaltningar, kommunala bolag, politiker, akademi samt regionala samarbetspartners, har sex strategiska områden identifierats. - Kompetensförsörjning - Attraktionskraft - Infrastruktur och tillgänglighet - Markberedskap och fysisk planering - Företagsklimat - Innovationskraft De delar av ett starkt företagsklimat som Mölndals stad kan påverka omfattar mer än stadens planering inom de sex strategiska områdena. Förutsättningarna för företagande är beroende av alla övriga delar av stadens verksamheter. Företag föredrar att verka i en stad och region som uppfattas som attraktiv. Mölndals stad ska vara innovativ och trygg med social hållbarhet samt ha god tillgång till bostäder, ett utbildningssystem som håller hög kvalitet och ett brett kulturellt utbud. Det ger goda förutsättningar för tillväxt. 3.2. Genomförande av strategin Näringslivsenheten har ett övergripande ansvar för strategins genomförande på uppdrag av kommunfullmäktige. Strategins genomförande sker alltid i samverkan med näringslivet och i fördjupad dialog med aktörer enligt nedan.  Kompetensförsörjning Stadens förvaltningar, Arbetsförmedlingen Västra Götalands Regionen (VGR) och Business Region Göteborg (BRG).  Attraktionskraft Stadsledningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Gunnebo Slott och Trädgårdar AB, Göteborg & Co, Turistrådet Västsverige och BRG. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 5  Infrastruktur och tillgänglighet Stadsledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, stadsserviceförvaltningen, bygg- och miljöförvaltningen, Mölndals Parkerings AB, Mölndals Energi AB, Västtrafik och BRG.  Markberedskap och fysisk planering Stadsledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, stadsserviceförvaltningen, bygg- och miljöförvaltningen, Mölndala Fastighets AB, Mölndals Energi och BRG.  Företagsklimat Stadens alla förvaltningar, BRG, Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen, Västsvenska Handelskammaren, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Företagarna, Fastighetsägarna.  Innovationskraft Stadsledningsförvaltningen, Mölndala Fastighets AB, BRG, Västra Götalandsregionen, Västsvenska Handelskammaren, Svenskt Näringsliv, SKR, Science Parks och GoCo Health Innovation City. 3.3. Regionala förutsättningar Mölndals stads näringslivsstrategi bör ses ur ett regionalt perspektiv där Göteborg är motorn i Göteborgsregionens (GR) och hela Västsveriges utveckling. Det regionala perspektivet utgår från Göteborgsregionens strategi ”Hållbar tillväxt”. GR:s tretton medlemskommuner verkar tillsammans för att regionen ska vara en stark tillväxtregion i Europa, en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. En bärande del av denna utveckling, är att stärka regionens kärna, Göteborg. Kärnans utveckling är av central betydelse för Mölndals stadsutveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig region. Mölndals stads näringslivsstrategi har fokus på det gemensamma ansvaret att utveckla regionens attraktionskraft och tillgänglighet. Genom samstämmiga mål och strategier för ökad attraktionskraft och tillgänglighet för regionen, harmonierar näringslivsstrategin för Mölndals stad med den överenskomna strukturbilden och strategin för hållbar tillväxt inom GR. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 6 4. Mölndals stads styrkor Göteborgsregionen är en växande storstadsregion som befinner sig i ett utvecklingssprång, med stora investeringsplaner, bland annat inom infrastruktur som kommer bidra till Mölndals tillväxt. Regionen drivs av stora investeringar inom forskning och utveckling där Mölndals näringsliv har en särskilt viktig och framträdande roll inom Life Science och Health Tech, där den största satsningen inom området sker i GoCo Health Innovation City. I Mölndal sker även utveckling inom flera andra områden såsom: Forsåker, Åby Arenastad, Pedagogen Park, Spinneriet i Lindome, Krokslätts Fabriker, Mölndals innerstad, Kållered centrum, Kållered köpstad, Lindome centrum med flera. Mölndals stads främsta styrkor ur ett näringslivsperspektiv är: - Det geografiska läget - Ett diversifierat och internationellt näringsliv - Forsknings- och tillverkningsintensiv region - En hög kompetensnivå - Mölndals stad är en del av en miljonregion med unik samverkan - Kollektivtrafiknod 4.1. Det geografiska läget Mölndals stad har ett strategiskt läge, nära Göteborg, i Sveriges främsta logistiknav med närhet till en internationell flygplats, Skandinaviens största hamn, tåg och kollektivtrafiknod. Detta gör staden lättillgänglig för internationell arbetskraft, investerare och affärspartners. Beslutade planer på utbyggnad av järnväg mot Borås, via Landvetter, stärker stadens strategiska läge ytterligare. Inom en radie av 50 mil finns 70 procent av Nordens samlade industri. Göteborgs Hamn är en avgörande länk mellan Atlanten och Östersjöområdet. Korta avstånd mellan hamn och lager ger låga logistikkostnader och många direktlinjer för godståg. Nära staden finns även tillgång till internationell flygfrakt. På Göteborg Landvetter Airport finns godsterminaler och lager i nära anslutning till flygplatsen, vilket ger en snabb omlastning av gods från hela Europa. 4.2. Ett diversifierat och internationellt näringsliv Regionen har varit nav för global handel sedan 1700-talet och dagens diversifierade och internationella näringsliv inrymmer allt från multinationella företag till småföretag, samt kluster med kompetens som efterfrågas på den globala marknaden. Mölndals stad har, efter Göteborgs Stad, det mest internationella näringslivet i regionen. Staden har drygt 8000 arbetsställen, fördelat på omkring 500 branscher (2023). Det motsvarar cirka 92 procent av Göteborgsregionens och 89 procent av rikets alla branscher, vilket illustrerar mångfalden i stadens näringsliv. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 7 4.3. Forsknings- och tillverkningsintensiv region Göteborgsregionens näringsliv kännetecknas av framgångsrika globala företag och en högteknologisk industri som bildar ett starkt växande segment inom kunskapsintensiva tjänster. Den starka tillverkningsindustrin och den industrinära tjänstesektorn gör Göteborgsregionen till en forskningsintensiv region. Detta är särskilt framträdande inom tre områden; läkemedel/kemi (Life Science och Health Tech), kunskapsintensiva tjänster samt fordonsindustri. Det gör regionen till en innovationsledare inom EU och en av de mest forskningsintensiva i Europa. Göteborgsregionens starka industri gör också regionen till Sveriges ledande exportregion. Göteborgsregionens skapade exportvärde per sysselsatt i privat sektor är betydligt högre än i de övriga två storstadsregionerna samt även Sverige i stort. I Mölndal finns flera betydande exportföretag1. 4.4. En hög kompetensnivå Med två universitet i regionen finns välutbildad arbetskraft att tillgå. Regionen och Mölndals stad har en större andel högutbildade än övriga Sverige och nästan hälften av alla i åldrarna 25 till 64 år har en eftergymnasial utbildning. Inom Göteborgsregionen finns ett 140-tal yrkesutbildningar, utformade i samarbete med arbetsgivare för att matcha arbetsmarknadens kompetensbehov. Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet samlar runt 66 000 studenter, många med internationell bakgrund. Vid de två lärosätena bedrivs spetsutbildningar samt tvärvetenskaplig forskning i samarbete med företag och myndigheter inom en rad olika områden. Regionens näringsliv bidrar också i allra högsta grad till den höga kompetensnivån genom kontinuerlig kompetensutveckling av sin personal. En positiv påverkan på näringslivets utveckling är att invånare i Mölndals stad generellt sett har en hög utbildningsnivå, där närmre 60 procent är akademiker. Hög akademisk nivå är en styrka för stadens näringsliv.2 4.5. Mölndals stad är en del av en miljonregion med unik samarbetsförmåga Göteborgsregionen präglas av ett unikt samarbete mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor. Nätverk, kluster och Science Parks, skapar förutsättningar för innovation. Inom flera områden finns världsledande forskning, spetskompetens och produktutveckling. Göteborgsregionen har en stark tradition av samarbete mellan olika aktörer. Det skapar fördelar bland annat i form av ökad tillgång till kompetens, kapital och idéer. Samtidigt ger närheten mellan beslutsfattare och en väl utvecklad samarbetsförmåga fördelar i konkurrensen med andra storstadsregioner. Tillväxten, investeringsmöjligheterna och koncentrationen av kompetens inom vissa områden väcker ett ökat nationellt och internationellt intresse. Framgångsrika samarbeten mellan näringslivet, akademin och samhällets aktörer ger också stor uppmärksamhet. 1 Business Region Göteborg publikation ”Fakta & statistik” 2 www.kolada.se Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 8 5. Mölndals stads utmaningar Mölndals stad med sina många styrkor, ur ett näringslivsperspektiv, har även ett antal utmaningar de kommande åren för att förbli en konkurrenskraftig stad. Mölndals stads främsta utmaningar ur ett näringslivsperspektiv är: - Att bibehålla ett hållbart företagsklimat - Att planera för tillväxt - Att säkra kompetensförsörjning - Att öka delaktigheten på arbetsmarknaden - Att möta klimatutmaningen - Att utveckla infrastruktur och kollektivtrafik - Att förbättra trygghet och säkerhet för företag - Att fortsatt utveckla stadens attraktionskraft 5.1. Bibehålla ett hållbart företagsklimat Företagsklimatet utgör en huvudkomponent för att skapa bra grogrund för alla företag. Näringslivets upplevelse av företagsklimatet i Mölndals stad är viktigt för stadens tillväxt. En del av detta arbete är att bibehålla och stärka stadens service till företagen. Viktigt är också att fortsatt utveckla tvärsektoriella processer inom staden. Detta för att höja kunskapen om företagens betydelse för staden och välfärden, samt att förstå företagens nuvarande och framtida behov. Dessutom är tillgång till olika typer av bostäder, utbildning och en tydlig bild av Mölndals stads attraktivitet, frågor som är avgörande för näringslivet. Stora och små företag lever i symbios och den ekonomiska hållbarheten i Mölndals stad och regionen skulle stärkas av att fler små och medelstora företag startas och utvecklas. Mölndals stad verkar för att ge dem förutsättningar för fortsatt tillväxt. En viktig del är en bra dialog och samarbete med inköp- och upphandlingsenheten. Mölndals stad har genom flera stora företag en unik koncentration av forskning och utveckling (FoU), främst inom Life Science och Health Tech. FoU-verksamheter är strategiskt viktiga och ger stora spridningseffekter till den övriga ekonomin. Därför är det av vikt att ytterligare stärka FoU-resurserna inom regionen genom fördjupat samarbete med företag och akademi för att bland annat skapa testbäddar för regionens innovativa företag. 5.2. Planera för tillväxt De kommande tjugo åren planeras stora investeringar i Göteborgsregionen. Regionen står därmed för en stor del av hela Sveriges tillväxt och trenden är tydlig att alltmer kompetens och tillväxt samlas i storstadsregioner. Det finns starka samband mellan folkmängden i en region och dess förmåga att generera tillväxt. Ju större region, desto större utbud av arbetstillfällen, utbildningar, branscher, kompetenser, upplevelser, kultur, varor och tjänster och därmed ökade förutsättningar för tillväxt. Mölndals stad, som en del av Göteborgsregionen, har ett ansvar att delta i en samordnad planering för tillväxt. En tillväxtbransch av vikt är kulturella och kreativa branscher, vilken är en av de största industrierna i EU, större än kemiindustrin, IT-industrin och fordonsindustrin. Samtidigt behöver staden fortsätta förtätas med fokus på att vara attraktiv och en av flera drivande krafter i regionförstoringen. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 9 5.3. Säkra framtidens kompetensförsörjning Framtidens kompetensförsörjning är en av de utmaningar som näringslivet signalerar. Kampen om kompetens hårdnar och Mölndals stad behöver både tillvarata och attrahera kompetens såväl lokalt och regionalt, som nationellt och globalt. Dit hör också att tillhandahålla utbildning och fortbildning som motsvarar näringslivets kompetensbehov nu och i överskådlig framtid. Efterfrågan på en internationell skola med hög kvalitet finns fortsatt hos näringslivet i Mölndals stad. En nära samverkan mellan skola/akademi och näringsliv är en viktig faktor för att säkra framtida kompetens. Franklins Gymnasiums koppling till AstraZeneca är ett tydligt exempel på ett sådant samarbete. 5.4. Öka delaktigheten på arbetsmarknaden Nära kopplat till behovet av att säkra kompetensförsörjningen, är utmaningen att öka delaktigheten på arbetsmarknaden. Samtidigt som kompetensbehovet är stort, står många utanför arbetsmarknaden och över hälften av dem är utrikesfödda. I ett läge där arbetslösheten i Mölndals stad generellt är låg, står vi fortfarande inför en utmaning. 5.5. Möta klimatutmaningen I Västra Götaland har kommuner, region, akademi och företag kommit överens om att ställa om till en fossilt oberoende region redan 2030. Mölndals stad är en av aktörerna som skrivit under dessa målsättningar. Det innebär bland annat att växthusgasutsläppen ska minska med 80 % jämfört med 1990. I Mölndals stad har utsläppen minskat med ca 60 % mellan 1990 - 20223. En stor del av omställningen har skett inom energiproduktion och industri. De största utmaningarna finns inom sektorerna bygg och transport. För näringslivet handlar det både om transporter och de anställdas bilpendling. 5.6. Infrastruktur och kollektivtrafik Lika viktigt som att stärka tillgängligheten inom Göteborgsregionen, är att stärka den till och från regionen. Tillgängligheten till omvärlden är god jämfört med liknande regioner. Samtidigt är förbättrad tillgänglighet via tåg, väg och flyg avgörande för regionens framtida konkurrenskraft. En utbyggnad av järnväg mot Borås, via Landvetter, kommer att stärka stadens strategiska läge ytterligare. Ytterligare en avgörande faktor är en klimatanpassad och väl fungerande hamn som kan drivas med full kapacitet, eftersom den har stor betydelse för Sveriges utrikeshandel. Göteborgsregionen behöver också bindas ihop ännu starkare med Oslo och Köpenhamn. I takt med ökad regional konkurrens blir det allt viktigare att Mölndals stad syns och hörs internationellt för att attrahera kompetens, investeringar och etableringar. För att Mölndals stad ska fortsätta att vara en ledande tillväxtstad i regionen, bör arbetsmarknadsregionen vidgas och bättre pendlingsmöjligheter skapas. 3 Källa: RUS – Länsstyrelsernas organisation för regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 10 5.7. Utveckla stadens attraktionskraft Mölndals stad ska stödja näringslivet och skapa förutsättningar för att utveckla en stad man vill besöka, leva och verka i. En stads attraktionskraft definieras genom arbetet på många olika områden och resultatet är det sammanvägda intrycket hos betraktaren. En stad strävar efter att vara attraktiv för såväl invånare och besökare som för företag och inpendlande arbetskraft. Mölndals stads näringslivsstrategi tar utgångspunkt i att skapandet av ett attraktivt näringslivsklimat leder till fler företagsetableringar som i sin tur lockar arbetskraft och fler invånare till Mölndal, vilket i sin tur ger större skatteintäkter till staden. På så vis är näringslivet en viktig motor i byggandet av välfärden. Faktorerna som gör en stad attraktiv ur ett näringslivsperspektiv är många och flera av dessa återspeglas även i de övriga utmaningarna. För att en stad ska anses vara attraktiv för företag att etablera verksamhet i krävs att tillgången på arbetskraftskompetens är god. Att det geografiska läget är gynnsamt, relationerna till stadens olika förvaltningar och politiker är ömsesidigt konstruktiva och att infrastruktur och tillgänglighet är väl fungerande är andra viktiga faktorer. Som stad behöver Mölndal verka för bra kollektivtrafik och annan samhällsservice samt arbeta för att skapa en attraktiv levnadsmiljö med trivsamma miljöer och ett stort utbud av fritidsaktiviteter. Mölndals stad arbetar med att stötta stadens besöksnäring. Besöksnäringen består av kulturaktörer, besöksmål, restauranger, aktivitetsarrangörer samt handel och bidrar stort till att staden upplevs som attraktiv. Mölndals stad har en, av kommunstyrelsen antagen, besöksnäringsstrategi som dockar an till näringslivsstrategin. I den beskrivs ambitionen att staden ska sträva mot att bli en hållbar turist-, mötes- och evenemangsstad i regionen. Ambitionen innebär att staden verkar för besöksnäringens roll såväl lokalt som regionalt och att näringen genom sin struktur och sina affärsmodeller kan bidra till ökad sysselsättning samt attraktivitet som gör att fler väljer att etablera verksamheter i regionen. Större möten och evenemang stärker varumärket Mölndals stad på ett positivt sätt samt att det bidrar till stadens och regionens långsiktiga utveckling. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 11 6. Målbild, indikator och mål för stadens näringslivsutveckling Må lbild - Stå rka fö rutså ttningar fö r vå xande nå ringsliv och arbetsmarknad Målbilden uttrycker stadens inriktning för Mölndals stads näringslivsutveckling. För att uppnå målbilden bidrar Mölndals stad till samverkan med näringslivet, regionens organisationer, städer/kommuner och akademin, både nationellt och internationellt. Syftet med den utvecklingsinriktade samverkan är att skapa ett hållbart näringslivsklimat som bygger på förtroende och tillit och som präglas av nytänkande, där innovativa lösningar utvecklas och där människor trivs. Målbilden följs upp genom en indikator; Minst 10 000 fler sysselsatta från 2019 till 2035 i Mölndal, och 120 000 i hela Göteborgsregionen. Indikator - Minst 10 000 nya jobb fram till å r 2035 För att uppnå målbild och indikator, har tre underliggande mål formulerats. Målen tar fasta på de strategiska områden som näringslivsstrategin pekar på. Till varje mål anges önskat läge, för att kunna följa målens utveckling. För att uppnå målen behöver näringslivet stöd. Detta ges bäst genom effektiv handläggning av ärenden, förståelse för näringslivets behov och gott bemötande från både tjänstepersoner och politiker. Viktigt är även utformningen av övergripande processer, digitalisering och en stadsutveckling som skapar möjligheter för företag att växa. Attraktiva skolor för framtida kompetensförsörjning samt ett varierat utbud av bostäder är också av vikt. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 12 6.1. Mål 1 Mö lndals stad å r en av stå derna i Sverige som å r bå st på att tillvara kompetens och attrahera talang Kopplat till strategierna – Kompetensförsörjning och Attraktionskraft Detta mål har fokus på människan och staden samt på att tillvarata varje människas drivkraft och talang. För att Mölndals stad ska lyckas nå målet, krävs ett strategiskt arbete inom kompetensförsörjning och attraktionskraft. Kompetensförsörjning Mölndals stad bör aktivt arbeta med att tillvarata den kompetens som redan finns lokalt och regionalt, samt attrahera ny kompetens nationellt och globalt för framtiden. Det gör Mölndals stad genom att: - Stödja samverkan mellan näringsliv och skola/akademi. - Verka för relevanta utbildningar och praktikplatser som arbetslivet efterfrågar på alla nivåer. - Verka för bättre matchning av kompetens för ökad delaktighet på arbetsmarknaden. - Verka för etablering av tvåspråkig skola/förskola samt internationella skolalternativ. Önskat läge: - Ökad samverkan mellan näringsliv och skola/akademi. - Insatser för att möta näringslivets behov av kompetens. - Arbetslösheten i Mölndal och Göteborgsregionen ska vara lägst bland svenska storstäder/storstadsregioner. Attraktionskraft Det är regioner snarare än kommuner som konkurrerar om kompetens och kapital. Som en del av navet i Göteborgsregionen är därför Mölndals attraktionskraft avgörande. För att vara en attraktiv stad behöver Mölndal leverera en god samhällsservice och förmedla berättelsen om Mölndal som en stad man vill besöka, leva och verka i. Det gör Mölndals stad genom att: - Utarbeta en välutvecklad metod för att attrahera investeringar och stödja företagsetableringar. - Aktivt marknadsföra staden genom att utveckla berättelsen om Mölndals stad och regionen och det utvecklingssprång vi befinner oss i. - Skapa tillåtande miljöer som främjar entreprenörskap. - Verka för att utveckla stadens besöksnäring och platsutveckling. Önskat läge: - En attraktiv och trygg stad som lockar näringsliv, invånare och besökare. - Ökat antal kommunikativa insatser kring Mölndals stad som attraktiv besöksdestination. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 13 6.2. Mål 2 Mö lndals stad å r en av de stå der i Sverige som erbjuder bå st fö rutså ttningar fö r en hö g och hå llbar tillvå xt Kopplar till strategierna – Infrastruktur / tillgänglighet och Markberedskap / fysisk planering Detta mål har som fokus att skapa en hållbar tillväxt ur samtliga dimensioner – ekologisk, ekonomisk och social. För att Mölndals stad ska lyckas nå målet, krävs en ökad samverkan inom regional samhällsplanering, infrastruktur, tillgänglighet, markberedskap och fysisk planering. Infrastruktur och tillgänglighet Mölndals strategiska läge i regionen, med närhet till Göteborgs Hamn, Göteborg Landvetter Airport och stora trafikleder, är unikt. För att stärka positionen ytterligare, ska Mölndals stad fortsätta utveckla en fungerande infrastruktur med god tillgänglighet. Det gör Mölndals stad genom att: - Verka för effektiva, hållbara resor med alla trafikslag inom både stad och arbetsmarknadsregion. - Tillvarata kompetens inom hållbara transportsystem och mobilitetslösningar och låta det prägla stadens omvandling. - Stödja omställningen till en smart stad genom att tillvarata digitaliseringens, artificiell intelligens och elektrifieringens möjligheter. Önskat läge: - Fler nationella/internationella forsknings- och kunskapsintensiva etableringar. - Ökat antal invånare och sysselsatta inom Mölndals stads lokala arbetsmarknad. - Hållbar och väl fungerande kollektivtrafik samt cykelbanor i hela regionen. Markberedskap och fysisk planering För att underlätta näringslivets etableringar och expansion vill Mölndals stad, tillsammans med Göteborgsregionen, planera för tillväxt och erbjuda verksamhetsmark i lägen som stärker utvecklingen av en hållbar region. Mölndals stad ska, genom antagen översiktsplan, utveckla framtida verksamhetsmark i rätt lägen. Det gör Mölndals stad genom att: - Bedriva en markförsörjningsplanering med insikt om näringslivets etablerings- och expansionsbehov, kopplade till stadens fördjupade översiktsplanering. - Stärka och utveckla strategiska lägen som möter näringslivets behov av tillväxt. - Utarbeta ändamålsenliga detaljplaner som fungerar för ett föränderligt näringsliv, möjliggör snabbare etableringar och skapar förutsättningar för att arbeta nytänkande. Önskat läge: - Mer planlagd verksamhetsmark. - Ökad regional samverkan kring ladd infrastrukturell planering. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 14 6.3. Mål 3 Mö lndals stad å r en av de stå der i Sverige som har bå st klimat fö r fö retagande och innovation. Kopplat till strategierna – Företagsklimat och Innovationskraft Detta mål har fokus på att skapa förutsättningar för ett gynnsamt klimat för näringsliv och innovation. Företagsklimat Ett bra företagsklimat är en förutsättning för att näringslivet ska fortsätta välja Mölndal för etablering och expansion. Det gör Mölndals stad genom att: - Arbeta aktivt och stadenövergripande med attityder till, och förståelse för, företag och företagande hos politiker och tjänstepersoner. - Arbeta systematiskt med att förenkla stadens processer ur ett näringslivsperspektiv. - Verka för att stadens beslut i relevanta frågor tar hänsyn till hur det påverkar näringslivet. - Arbeta i samverkan med externa aktörer för att stödja nyföretagande samt utveckling av små och medelstora företag. Önskat läge: - Bibehållen hög stabil ranking i SKR:s årliga servicemätning Insikt. - Diversifierat näringsliv. - Bra och kontinuerlig dialog med näringslivet. Innovationskraft Mölndal ligger i Sveriges viktigaste industriregion där flera globala forsknings- och kunskapsintensiva företag finns. Mölndals stad ska stödja denna utveckling genom att stärka näringslivets förutsättningar för innovation och inom staden vara öppen för innovationer i sina verksamheter. Det gör Mölndals stad genom att: - Initiera, utveckla och samordna klusterinitiativ och strategiska samverkansprojekt där kompetenser korsbefruktas. - Bidra till Göteborgsregionens position som den innovativa motorn i svensk industri. Önskat läge: - Strategiska samverkansplattformar mellan stad och näringsliv, exempelvis inom Life Science och Health Tech och Bygg- och Infrastrukturbranscher. - Göteborgsregionen ska fortsatt vara Sveriges bästa innovationsregion med Göteborg i spetsen och Mölndal tätt därefter. Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 15 7. Översiktsbild över näringslivsstrategin Mölndals stad Mölndals stads näringslivsstrategi 16 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-08 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

§ 143 Diarienummer 00535/2026 Budget för nämnden för överförmyndare i samverkan 2027 Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Budgeten för nämnden för överförmyndare i samverkan fastställs enligt nämnden för överförmyndare i samverkansförslag. Sammanfattning Nämnden för överförmyndare i samverkan är en gemensam nämnd för Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Partille och Öckerö. Varje samverkanskommun väljer en ledamot och en ersättare till den gemensamma nämnden. Mölndals stad är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår därmed i Mölndals stads organisation. Budgeten för den gemensamma nämnden ska upprättas av Mölndals stad efter samråd med övriga samverkande kommuner. Budgeten ska omfatta samtliga kostnader som ligger till grund för kostnadsfördelningen mellan samverkanskommunerna. Det ankommer därefter på kommunfullmäktige i Mölndal att fastställa budgeten för nämnden och därvid ange varje samverkanskommuns del av kostnaderna. Enligt samverkansavtalet ska detta ske senast den 30 juni för nästkommande år. Efter samråd med övriga samverkanskommuner har nämnden för överförmyndare i samverkan föreslagit kommunfullmäktige i Mölndals stad att fastställa dess budget. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2 september 2026. Protokollsutdrag, nämnden för överförmyndare i samverkan den 2026-06-15, § 54. Överförmyndare i samverkans tjänsteskrivelse, daterad 11 juni 2026. Expedieras till Nämnden för överförmyndare i samverkan, kommunstyrelserna i Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Partille och Öckerö kommuner. TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 1(2) Datum 2026-09-02 Dnr KS 00535/2026 Henriette de Maré Verksamhetschef/chefsjurist Kommunstyrelsen Budget för nämnden för överförmyndare i samverkan 2027 Förslag till beslut Budgeten för nämnden för överförmyndare i samverkan fastställs enligt nämnden för överförmyndare i samverkans förslag. Sammanfattning Nämnden för överförmyndare i samverkan är en gemensam nämnd för Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Partille och Öckerö. Varje samverkanskommun väljer en ledamot och en ersättare till den gemensamma nämnden. Mölndals stad är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår därmed i Mölndals stads organisation. Budgeten för den gemensamma nämnden ska upprättas av Mölndals stad efter samråd med övriga samverkande kommuner. Budgeten ska omfatta samtliga kostnader som ligger till grund för kostnadsfördelningen mellan samverkanskommunerna. Det ankommer därefter på kommunfullmäktige i Mölndal att fastställa budgeten för nämnden och därvid ange varje samverkanskommuns del av kostnaderna. Enligt samverkansavtalet ska detta ske senast den 30 juni för nästkommande år. Efter samråd med övriga samverkanskommuner har nämnden för överförmyndare i samverkan föreslagit kommunfullmäktige i Mölndals stad att fastställa dess budget. Stadsledningsförvaltningens bedömning Stadsledningsförvaltningen konstaterar att nämnden för överförmyndare i samverkan under våren 2026 har samrått förslag till budget med samtliga samverkanskommuner och att samtliga samverkanskommuner har svarat att de inte har några synpunkter på förslaget. Stadsledningsförvaltningen har inga synpunkter på budgetens omfattning eller storlek. Stadsledningsförvaltningen instämmer i bedömningen att kommunfullmäktige bör fastställa budgeten för den gemensamma nämnden. Enligt avtal ska detta ske senast den 30 juni och fastställandet är, avseende 2027, således något försenat. Detta har i nuläget ingen större praktisk betydelse men till nästkommande år bör rutinerna för fastställandet av den gemensamma nämndens budgeten utvecklas och förtydligas. TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2(2) Ekonomi Förslag till budget för den gemensamma nämnden sammanfattas i nedanstående tabell. Som framgår föreslås nämndens totala budget uppgå till sammanlagt 14 718 080 kr vilket därefter fördelas mellan samverkanskommunerna huvudsakligen efter folkmängd. Utöver kostnaden för den gemensamma nämnden tillkommer kostnader för arvoden till ställföreträdare (gode män och förvaltare) och kostnader för arvoden för de förtroendevalda. Dessa kostnader omfattas inte av den gemensamma budgeten utan bekostas av den kommun ställföreträdarskapet gäller respektive den kommun som valt ledamoten och ersättaren. Varje kommun har således att i sin egen budget ta upp en budgetpost dels för sin andel i den gemensamma nämndens kostnader, dels för sina egna kostnader för ställföreträdare och förtroendevalda. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 2 september 2026 Protokollsutdrag, nämnden för överförmyndare i samverkan den 16 juni 2026 § 54 Överförmyndare i samverkans tjänsteskrivelse, daterad den 11 juni 2026 Expedieras till Nämnden för överförmyndare i samverkan Kommunstyrelserna i Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Partille och Öckerö kommuner. Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Verksamhetschef/chefsjurist Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-16 Nämnden för överförmyndare i samverkan

§ 147. Motion (MP) om att avsluta Mölndals stads representation i Åby travsällskaps styrelse, daterad den 3 september 2025. Expedieras till Åby travsällskap Biträdande stadsdirektör Chefsjurist Karl de Verdier Henriette de Maré Motion om att avsluta Mölndals stads representation i Åby Travsällskaps styrelse I dagsläget har Mölndals stad två politiskt utsedda representanter i styrelsen för Åby Travsällskap. Det är dock oklart varför denna representation finns, särskilt eftersom Mölndals stad varken är medlem i eller har något ägarintresse i travsällskapet. Staden sålde aktier och mark till Aktiebolaget Trav och Galopp 1981. Det finns inte heller andra exempel på att kommunen har representation i liknande externa föreningar eller företag utan formell koppling. Det är svårt att se vilket syfte den politiska representationen i styrelsen fyller i nuläget. Dessutom är det otydligt hur stadens intressen tillvaratas eller förankras i styrelsearbetet. Eftersom Åby Travsällskaps styrelseprotokoll inte är offentliga, finns det heller ingen insyn i de beslut som fattas eller i de representanter som utsetts av kommunen. Kommunens representanter erhåller även ett relativt högt arvode som inte beskrivs i uppdraget eller räknas av enligt de gällande arvodesbestämmelser som kommunfullmäktige antagit avseende fritidspolitiker. Mot bakgrund av detta anser jag att det saknas skäl för Mölndals stad att fortsatt utse representanter till styrelsen i Åby Travsällskap och yrkar därför följande: - att Mölndals stad, från och med nästa mandatperiod, inte längre utser representanter till styrelsen i Åby Travsällskap. För Miljöpartiet My Högfeldt Staffan Bjerrhede Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 215 Diarienummer 00460/2026 Revidering av ramprogram för grundskola och anpassad grundskola Beslut Ärendet återremitteras till samhällsbyggnadsförvaltningen för korrigering av felaktiga handlingar. Sammanfattning Lokalstrategiska utskottet gav den 17 oktober 2024, § 83, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra redaktionella ändringar i beslutade ramprogram samt att se över texten avseende utvärdering. Samhällsbyggnadsförvaltningen har nu genomfört en översyn av ramprogrammet för grund- skola och anpassad grundskola. Revideringarna är av redaktionell karaktär och innebär bland annat att organisatoriska benämningar har uppdaterats till följd av genomförd omorganisation, där hänvisningar till stadsledningsförvaltningen har ersatts med samhällsbyggnads- förvaltningen. Vid översynen har även avsnittet om utvärdering setts över och förslag till ny formulering tagits fram. Den reviderade formuleringen tydliggör att de utvärderingar som genomförs i samband med avslutade lokalprojekt ska utgöra underlag för framtida revideringar och utveckling av ramprogrammen. Inom ramen för uppdraget ingår även att ta fram ramprogram för äldreboende och boende med särskild service. Detta arbete har ännu inte genomförts och kommer att hanteras i ett senare skede. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSLSU 2026-08-20, § 72. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 29 juni 2026. Ramprogram för grundskola och anpassad grundskola daterat 26 augusti 2026. Förslag under sammanträdet Linus Hedberg (M) föreslår att ärendet återremitteras till samhällsbyggnadsförvaltningen för korrigering av felaktiga handlingar. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns förslag om återremiss och frågar om ärendet ska återremitteras enligt Linus Hedbergs (M) förslag, eller om ärendet ska avgöras idag. Ordföranden finner att ärendet återremitteras. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, skolförvaltningen Förord Utformningen av lärmiljöer ska alltid ske utifrån ambitionen att tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler där en god inne- och utemiljö skapas, hög yteffektivitet uppnås samt att barnens bästa sätts i fokus. Som ett verktyg för detta finns Mölndals Ramprogram för skolorgrundskola och anpassad grundskola. Ramprogrammet ligger till grund för förstudier och programarbeten av skolbyggnationer i Mölndal. Det kompletteras med ett lokalprogram som anger ytor, ett funktionsprogram som belyser funktionernas betydelse i respektive yta och tekniska krav och anvisningar (TKA). Ägare av dokumentet är Stadsledningsförvaltningen genom FastighetsavdelningenSamhällsbyggnadsförvaltningen genom fastighetsavdelningen. 1. Inledning 1.1 Syfte Ramprogrammets syfte är att skapa ett riktmärke och ge vägledning i hur lärmiljön ska utformas vid nybyggnad och i tillämpliga delar vid till- och ombyggnad av skollokaler. Den ska ge förutsättningar att, inom en yttre ram, kunna forma skolan på olika sätt. Ramprogrammet ska kommunicera övergripande värden, funktioner och målsättningar med den verksamhet som ska bedrivas på skolan och fungerar därmed som ett stöd i arbetet med om-, till- och nybyggnation av skolor i Mölndals stad. Programmet ska även kunna tillämpas vid tillfälliga paviljongetableringar. Varför behövs ett ramprogram? För att kunna skapa samsyn mellan kommunens berörda aktörer kring funktioner vid byggnation av skolor behövs ett ramprogram. Ramprogrammet är en del av det underlag som ska användas vid beställning av projekt för att säkra ändamålsenliga och långsiktiga pedagogiska lokaler. Syftet med ramprogrammet är även att förkorta byggprojektens planeringstider och säkerställa att rätt funktioner skapas för verksamheten. 1.2 Handlingarnas förhållande Ramprogrammet beskriver i övergripande drag hur en skola i Mölndals stad ska byggas. Som bilagor till ramprogrammet finns: • Lokalprogram • Funktionsprogram • Tekniska krav och anvisningar (TKA) 1.3 Rutin för revidering Ansvarig för revidering är Fastighetsavdelningenfastighetsavdelningen som kallar berörda förvaltningar. Ram- programmetRamprogrammet ska utvärderas av Fastighetsavdelningenfastighetsavdelningen tillsammans med Skolförvaltningen efter varje nybyggnation eller större till- och ombyggnation utifrån projektgenomför- andeprojektgenomförande, förvaltande och verksamhetsanvändning. I detta arbete säkerställs att arbetet med barnrättsperspektivet finns med, följs upp och tar plats i målformuleringar. 2. Målarbete och vision Ramprogrammet är anpassat efter de visioner och mål som är aktuella vid framtagande av gällande program. Planering, utformning och byggnation behöver sedan anpassas efter den aktuella vision och mål som gäller för den aktuella tidpunkten. 2.1 Social hållbarhet Det sociala perspektivet som rör om-, till- eller nybyggnation av skolor handlar om att skapa processer där delaktighet och kommunikation är viktiga ingredienser. Delaktigheten innebär att skapa tvärfunktionella samarbeten mellan förvaltningarna inför en om-, till- eller nybyggnation. 2.2 Ekologisk hållbarhet - Miljöperspektiv På Fastighetsavdelningenfastighetsavdelningen ska det finnas en plan för miljöstrategiskt byggande och en giftfri miljö. 2.3 Ekonomisk hållbarhet Inför om-, till-, eller nybyggnation av skolor så handlar det ekonomiska hållbarhetsperspektivet framför allt om att ha en välfungerande planeringsprocess för att undvika missförstånd och dyra ombyggnationer. Vid ersättning eller ny- och tillbyggnad eftersträvar Mölndals stad att bygga skolor för minst 400 elever för att möjliggöra en långsiktigt hållbar drift. En annan viktig aspekt är att skapa flexibla lokaler som möjliggör en ökad lokalanvändning. 3. Skola – allmänna förutsättningar för byggnation Lärmiljöerna ska utformas så att de känns trygga och skapar förutsättningar för nolltolerans mot kränkningar. De ska vara en mötesplats för gemenskap, där ingen diskrimineras av lokalernas utformning, utan möjliggör tillgänglighet för alla. Mölndals stad strävar efter att alla lokaler ska kunna användas under hela dagen inklusive helgverksamhet och förespråkar samnyttjande mellan flera verksamheter. Lokalerna dimensioneras utifrån begreppet lokalarea (LOA och) 10 kvm (lokalarea) per barn. För att nå en maximerad nyttjandegrad för en skolas alla delar skulle siffran LOA 10 kvm endast fungera för en jämnt fördelad årskurs F-9. LOA 10 kvm per barn kan därför slå ganska ojämnt ur ett nyttjandegradsperspektiv. Utefter målsättningen maximerad nyttjandegrad bör förutsättningarna analyseras i varje projekt. Vid byggnation av grundsärskolaanpassad grundskola behöver siffran LOA 10 kvm per barn justeras med avseende på tillgänglighet. Svällfaktorn kommer att ge utslag i hela skolan, då ytor för alla specialämnen måste anpassas. Tidigare version: Ny version: 3.1 Samnyttjande/flexibla lokaler Viktiga förutsättningar är att skolans alla pedagogiska lokaler är användbara som verksamhetsyta och att de är flexibla i den betydelsen att de tillåter olika arbetssätt. Pedagogisk yta handlar inte enbart om lokalarea och inredningsbarhet, utan också om att ha tillgång till väggyta och volymer för projicering och gestaltning. Flexibiliteten kan även innebära god tillgång till goda elanslutningar och möjlighet att enkelt ändra belysningen. Den digitala utvecklingen möjliggör för lärande på andra platser än det traditionella rummet. Lokalerna ska klara många års teknisk och pedagogisk utveckling. Den bästa beredskapen för att möta framtida lokalbehov är att bygga flexibelt och möjliggöra för variation. Mölndals stad har som mål att öka flexibiliteten i egenägda lokaler. Ny timplan gör att eleverna i skolan behöver nyttja lokalerna längre. I varje projekt ska därför förutsättningar för detta diskuteras och analyseras. Det gäller även möjlighet till delade lokaler med andra förvaltningar eller för uthyrning av vissa lokaler utanför ordinarie verksamhetstid. 3.2 Enskilt arbete och arbete i grupp Enskilt arbete och arbete i olika gruppstorlekar förutsätts öka. Större och mindre grupper kan innebära allt ifrån ett par elever upp till mycket större grupper. Rummets beskaffenhet och vad det ska innehålla har stor betydelse så att hela rummet kan utnyttjas maximalt. En drivkraft är användningen av personliga, mobila tekniska enheter vars teknik och tillämpning av denna utvecklas. Med en ökad individualisering och med möjligheten att kunna arbeta med innehåll som inte är kopplat till en viss ålder eller årskurs, blir organisationen mer flexibel. Med ökad möjlighet för eleverna att styra sitt arbete kommer både arbetstid och raster att bli en del av den ökade flexibiliteten. 4. Inomhusmiljö Inomhusmiljön ska vara flexibel och gestaltningen ska uppfylla gällande tillgänglighetskrav. Form, färg och funktion ska samverka för att skapa en ändamålsenlig miljö. Utformningen av stadens skolor måste fungera i en bra balans mellan brukar- och förvaltningsaspekter. 4.1 Entréförhållande Skolan ska ha en tydlig, trygg och välkomnande väderskyddad huvudentré, men sekundära entréer förekommer också. Vid huvudentrén ska information om skolan och dess verksamhet tydligt skyltas. Huvudentrén ska vara tillgänglig för alla. Från skolans huvudentré ska man lätt kunna hitta vidare till rätt plats på skolan. Det ska finnas tillräckligt med klädförvaring och torkskåp/torkrum för alla elever. 4.2 Kommunikation Kommunikationsytorna ska vara överblickbara, trygga och lätta att orientera sig i. De ska utformas så att de kan används i den pedagogiska verksamheten. Prång och skymda utrymmen ska undvikas. Där det finns elevskåp ska de byggas in i vägg eller byggas så att de är överblickbara. Ingångar till toaletter bör vara överblickbara, samtidigt som hög integritet ska eftersträvas. Det ska vara en god balans mellan trygghet, säkerhet och integritet i omklädningsrum och duschrum. Det ska finnas möjlighet att duscha och byta om enskilt. 4.3 Arbete och rast I elevutrymmen ska kommunikationsytor minimeras och fritidshemmen ska lokalintegreras med skolan. Idrottssal, matsal och/eller entré kan användas som samlingslokal vilket i så fall kräver möjlighet att sätta upp scen/gradäng. Matsal bör ha andra funktioner framförallt i mindre skolor exempelvis samlingslokal, möteslokaler för vuxna och barn. Det ska även finnas arbetsytor/rum för förberedelser och uppföljning. Det ska finnas ändamålsenliga och tillräckliga förrådsutrymmen för verksamheten. Arbetsplatserna utformas med fördel aktivitetsbaserade med god ergonomi. Gemensamt personalrum ska finnas på skolan och vara tillgängligt för all personal. 5.Utomhusmiljö Skolgården ska vara en del av skolans hela verksamhet. Den ska locka till fysisk aktivitet, samvaro, spontanlek, lärande och pedagogisk verksamhet och med anpassning för tillgänglighet och funktionsvariation. Elevers intresse för natur och närmiljö ska möjliggöras. Angöringen till skolan ska vara tydlig och säker gäller även säkra lämna- och hämtazoner till och från skolan. Andra funktioner som ska finnas är tillräckligt med uteförråd, miljöhus och skyltning enligt stadens policy. Riktmärke av friyta för årskus F-3 är 35 kvm/elev och beräkning för årskurs 4-9 är 15-20 kvm. Avsteg kan göras beroende på omgivningens förutsättningar. Skolgården ska ha höga lek- och aktivitetsvärden och innehålla tre olika zoner. • Trygg, lugn och skapande zon • Vild och naturlik zon • Öppen, vidlyftig och fartfylld zon 6.Särskilda funktioner 6.1 Elevhälsan Skollokalerna ska stödja en samlad och utökad elevhälsa, vilket innebär att eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser så som specialpedagoger/speciallärare, skolläkare/skolsköterska, psykolog, kurator och skolledare. 6.2 Digitalisering Mölndals stad ska bygga anpassningsbara och intelligenta skolor för framtiden. Digitalisering förändrar förutsättningarna för samverkan, arbetssätt och lärande. Det är av vikt att inte låsa sig vid dagens lösningar utan att planera och organisera för förändring och skapa möjligheter att möta morgondagens behov och tekniska lösningar. Den fysiska lärmiljön behöver anpassas för teknisk flexibilitet. 6.3 Säkerhet Vid en ny-, till-, eller ombyggnad ska det projekteras för inbrottslarm, brandlarm, inrymninglarm och passersystem enligt Mölndals stads larmpolicy. Skolbyggnaden ska zonindelas för ut-och inrymning samt för samnyttjande av lokalerna. 6.4 Skolmatsal Skolmatsalen ska upplevas trygg, positiv och avkopplande och ta hänsyn till antalet elever på skolan, antal platser i matsalen och antal elever per sittning. 7. Styrdokument, tekniska anvisningar och rutiner Nedan redovisas de gällande styrdokument, anvisningar och rutiner som finns i staden. Dessa kan komma att ändras, tas bort eller revideras löpande. Var noggrann vid varje projekt att det är den senaste versionen som används. Tidigare version: Ny version: RAMPROGRAM Grundskola och anpassad grundskola Beslutad Kommunstyrelsen 2022-01-26 Reviderad Lokalstrategiska utskottet 2026-08-26* Dokumentägare Samhällsbyggnadsförvaltningen *Revideringen avser enbart redaktionella justeringar och innebär inga förändringar av ramprogrammets innehåll eller inriktning. Förord Utformningen av lärmiljöer ska alltid ske utifrån ambitionen att tillhandahålla ändamåls- enliga och kostnadseffektiva lokaler där en god inne- och utemiljö skapas, hög yteffektivitet uppnås samt att barnens bästa sätts i fokus. Som ett verktyg för detta finns Mölndals Ramprogram för grundskola och anpassad grundskola. Ramprogrammet ligger till grund för förstudier och programarbeten av skolbyggnationer i Mölndal. Det kompletteras med ett lokalprogram som anger ytor, ett funktionsprogram som belyser funktionernas betydelse i respektive yta och tekniska krav och anvisningar (TKA). Ägare av dokumentet är Samhällsbyggnadsförvaltningen genom fastighetsavdelningen. 1 Innehåll 1. Inledning ............................................................................................................................. 2 1.1 Syfte .............................................................................................................................. 2 1.2 Handlingarnas förhållande ............................................................................................. 2 1.3 Rutin för revidering ......................................................................................................... 2 2. Målarbete och vision ............................................................................................................ 3 2.1 Social hållbarhet ............................................................................................................ 3 2.2 Ekologisk hållbarhet - Miljöperspektiv ............................................................................. 3 2.3 Ekonomisk hållbarhet ..................................................................................................... 3 3. Skola – allmänna förutsättningar för byggnation .................................................................... 3 3.1 Samnyttjande/flexibla lokaler ......................................................................................... 4 3.2 Enskilt arbete och arbete i grupp ..................................................................................... 4 4. Inomhusmiljö ...................................................................................................................... 5 4.1 Entréförhållande ............................................................................................................ 5 4.2 Kommunikation .............................................................................................................. 5 4.3 Arbete och rast ............................................................................................................... 5 5. Utomhusmiljö ...................................................................................................................... 6 6. Särskilda funktioner ............................................................................................................. 6 6.1 Elevhälsan ..................................................................................................................... 6 6.2 Digitalisering .................................................................................................................. 6 6.3 Säkerhet ........................................................................................................................ 6 6.4 Skolmatsal ..................................................................................................................... 7 7. Styrdokument, tekniska anvisningar och rutiner .................................................................... 7 Ramprogram grundskola och anpassad grundskola Mölndals stad 2 1. Inledning 1.1 Syfte Ramprogrammets syfte är att skapa ett riktmärke och ge vägledning i hur lärmiljön ska utformas vid nybyggnad och i tillämpliga delar vid till- och ombyggnad av skollokaler. Den ska ge förutsättningar att, inom en yttre ram, kunna forma skolan på olika sätt. Ramprogrammet ska kommunicera övergripande värden, funktioner och målsättningar med den verksamhet som ska bedrivas på skolan och fungerar därmed som ett stöd i arbetet med om-, till- och nybyggnation av skolor i Mölndals stad. Programmet ska även kunna tillämpas vid tillfälliga paviljongetableringar. Varför behövs ett ramprogram? För att kunna skapa samsyn mellan kommunens berörda aktörer kring funktioner vid byggnation av skolor behövs ett ramprogram. Ramprogrammet är en del av det underlag som ska användas vid beställning av projekt för att säkra ändamålsenliga och långsiktiga pedagogiska lokaler. Syftet med ramprogrammet är även att förkorta byggprojektens planeringstider och säkerställa att rätt funktioner skapas för verksamheten. 1.2 Handlingarnas förhållande Ramprogrammet beskriver i övergripande drag hur en skola i Mölndals stad ska byggas. Som bilagor till ramprogrammet finns:  Lokalprogram  Funktionsprogram  Tekniska krav och anvisningar (TKA) 1.3 Rutin för revidering Ansvarig för revidering är fastighetsavdelningen som kallar berörda förvaltningar. Ramprogrammet ska utvärderas av fastighetsavdelningen tillsammans med Skolförvaltningen efter varje nybyggnation eller större till- och ombyggnation utifrån projektgenomförande, förvaltande och verksamhetsanvändning. I detta arbete säkerställs att arbetet med barnrättsperspektivet finns med, följs upp och tar plats i målformuleringar. Ramprogram grundskola och anpassad grundskola Mölndals stad 3 2. Målarbete och vision Ramprogrammet är anpassat efter de visioner och mål som är aktuella vid framtagande av gällande program. Planering, utformning och byggnation behöver sedan anpassas efter den aktuella vision och mål som gäller för den aktuella tidpunkten. 2.1 Social hållbarhet Det sociala perspektivet som rör om-, till- eller nybyggnation av skolor handlar om att skapa processer där delaktighet och kommunikation är viktiga ingredienser. Delaktigheten innebär att skapa tvärfunktionella samarbeten mellan förvaltningarna inför en om-, till- eller nybyggnation. 2.2 Ekologisk hållbarhet - Miljöperspektiv På fastighetsavdelningen ska det finnas en plan för miljöstrategiskt byggande och en giftfri miljö. 2.3 Ekonomisk hållbarhet Inför om-, till-, eller nybyggnation av skolor så handlar det ekonomiska hållbarhets- perspektivet framför allt om att ha en välfungerande planeringsprocess för att undvika missförstånd och dyra ombyggnationer. Vid ersättning eller ny- och tillbyggnad eftersträvar Mölndals stad att bygga skolor för minst 400 elever för att möjliggöra en långsiktigt hållbar drift. En annan viktig aspekt är att skapa flexibla lokaler som möjliggör en ökad lokalanvändning. 3. Skola – allmänna förutsättningar för byggnation Lärmiljöerna ska utformas så att de känns trygga och skapar förutsättningar för nolltolerans mot kränkningar. De ska vara en mötesplats för gemenskap, där ingen diskrimineras av lokalernas utformning, utan möjliggör tillgänglighet för alla. Mölndals stad strävar efter att alla lokaler ska kunna användas under hela dagen inklusive helgverksamhet och förespråkar samnyttjande mellan flera verksamheter. Lokalerna dimensioneras utifrån begreppet lokalarea (LOA) 10 kvm per barn. För att nå en maximerad nyttjandegrad för en skolas alla delar skulle siffran LOA 10 kvm endast fungera för en jämnt fördelad årskurs F-9. LOA 10 kvm per barn kan därför slå ganska ojämnt ur ett nyttjandegradsperspektiv. Utefter målsättningen maximerad nyttjandegrad bör förutsättningarna analyseras i varje projekt. Ramprogram grundskola och anpassad grundskola Mölndals stad 4 Vid byggnation av anpassad grundskola behöver siffran LOA 10 kvm per barn justeras med avseende på tillgänglighet. Svällfaktorn kommer att ge utslag i hela skolan, då ytor för alla specialämnen måste anpassas. 10 kvm LOA 10 kvm LOA Ingår följande: Ingår inte i följande:  Undervisningsutrymmen  Teknikrum, el, data  Personalutrymmen  ÅVC-hus  Tillagningskök och skolrestaurang  Uteförråd  Administration  Idrott och hälsa  Städ- och serviceutrymmen  Anpassad grundskola 3.1 Samnyttjande/flexibla lokaler Viktiga förutsättningar är att skolans alla pedagogiska lokaler är användbara som verk- samhetsyta och att de är flexibla i den betydelsen att de tillåter olika arbetssätt. Pedagogisk yta handlar inte enbart om lokalarea och inredningsbarhet, utan också om att ha tillgång till väggyta och volymer för projicering och gestaltning. Flexibiliteten kan även innebära god tillgång till goda elanslutningar och möjlighet att enkelt ändra belysningen. Den digitala utvecklingen möjliggör för lärande på andra platser än det traditionella rummet. Lokalerna ska klara många års teknisk och pedagogisk utveckling. Den bästa beredskapen för att möta framtida lokalbehov är att bygga flexibelt och möjliggöra för variation. Mölndals stad har som mål att öka flexibiliteten i egenägda lokaler. Ny timplan gör att eleverna i skolan behöver nyttja lokalerna längre. I varje projekt ska därför förutsättningar för detta diskuteras och analyseras. Det gäller även möjlighet till delade lokaler med andra förvaltningar eller för uthyrning av vissa lokaler utanför ordinarie verksamhetstid. 3.2 Enskilt arbete och arbete i grupp Enskilt arbete och arbete i olika gruppstorlekar förutsätts öka. Större och mindre grupper kan innebära allt ifrån ett par elever upp till mycket större grupper. Rummets beskaffenhet och vad det ska innehålla har stor betydelse så att hela rummet kan utnyttjas maximalt. En drivkraft är användningen av personliga, mobila tekniska enheter vars teknik och tillämpning av denna utvecklas. Med en ökad individualisering och med möjligheten att kunna arbeta med innehåll som inte är kopplat till en viss ålder eller årskurs, blir organisationen mer flexibel. Med ökad möjlighet för eleverna att styra sitt arbete kommer både arbetstid och raster att bli en del av den ökade flexibiliteten. Ramprogram grundskola och anpassad grundskola Mölndals stad 5 4. Inomhusmiljö Inomhusmiljön ska vara flexibel och gestaltningen ska uppfylla gällande tillgänglighetskrav. Form, färg och funktion ska samverka för att skapa en ändamålsenlig miljö. Utformningen av stadens skolor måste fungera i en bra balans mellan brukar- och förvaltningsaspekter. 4.1 Entréförhållande Skolan ska ha en tydlig, trygg och välkomnande väderskyddad huvudentré, men sekundära entréer förekommer också. Vid huvudentrén ska information om skolan och dess verksamhet tydligt skyltas. Huvudentrén ska vara tillgänglig för alla. Från skolans huvudentré ska man lätt kunna hitta vidare till rätt plats på skolan. Det ska finnas tillräckligt med klädförvaring och torkskåp/torkrum för alla elever. 4.2 Kommunikation Kommunikationsytorna ska vara överblickbara, trygga och lätta att orientera sig i. De ska utformas så att de kan används i den pedagogiska verksamheten. Prång och skymda utrymmen ska undvikas. Där det finns elevskåp ska de byggas in i vägg eller byggas så att de är överblickbara. Ingångar till toaletter bör vara överblickbara, samtidigt som hög integritet ska eftersträvas. Det ska vara en god balans mellan trygghet, säkerhet och integritet i omklädningsrum och duschrum. Det ska finnas möjlighet att duscha och byta om enskilt. 4.3 Arbete och rast I elevutrymmen ska kommunikationsytor minimeras och fritidshemmen ska lokalintegreras med skolan. Idrottssal, matsal och/eller entré kan användas som samlingslokal vilket i så fall kräver möjlighet att sätta upp scen/gradäng. Matsal bör ha andra funktioner framförallt i mindre skolor exempelvis samlingslokal, möteslokaler för vuxna och barn. Det ska även finnas arbetsytor/rum för förberedelser och uppföljning. Det ska finnas ändamålsenliga och tillräckliga förrådsutrymmen för verksamheten. Arbetsplatserna utformas med fördel aktivitetsbaserade med god ergonomi. Gemensamt personalrum ska finnas på skolan och vara tillgängligt för all personal. Ramprogram grundskola och anpassad grundskola Mölndals stad 6 5. Utomhusmiljö Skolgården ska vara en del av skolans hela verksamhet. Den ska locka till fysisk aktivitet, samvaro, spontanlek, lärande och pedagogisk verksamhet och med anpassning för tillgänglighet och funktionsvariation. Elevers intresse för natur och närmiljö ska möjliggöras. Angöringen till skolan ska vara tydlig och säker gäller även säkra lämna- och hämtazoner till och från skolan. Andra funktioner som ska finnas är tillräckligt med uteförråd, miljöhus och skyltning enligt stadens policy. Riktmärke av friyta för årskus F-3 är 35 kvm/elev och beräkning för årskurs 4-9 är 15-20 kvm. Avsteg kan göras beroende på omgivningens förutsättningar. Skolgården ska ha höga lek- och aktivitetsvärden och innehålla tre olika zoner.  Trygg, lugn och skapande zon  Vild och naturlik zon  Öppen, vidlyftig och fartfylld zon 6. Särskilda funktioner 6.1 Elevhälsan Skollokalerna ska stödja en samlad och utökad elevhälsa, vilket innebär att eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser så som specialpedagoger/speciallärare, skolläkare/skolsköterska, psykolog, kurator och skolledare. 6.2 Digitalisering Mölndals stad ska bygga anpassningsbara och intelligenta skolor för framtiden. Digitalisering förändrar förutsättningarna för samverkan, arbetssätt och lärande. Det är av vikt att inte låsa sig vid dagens lösningar utan att planera och organisera för förändring och skapa möjligheter att möta morgondagens behov och tekniska lösningar. Den fysiska lärmiljön behöver anpassas för teknisk flexibilitet. 6.3 Säkerhet Vid en ny-, till-, eller ombyggnad ska det projekteras för inbrottslarm, brandlarm, inrym- ninglarm och passersystem enligt Mölndals stads larmpolicy. Skolbyggnaden ska zonindelas för ut-och inrymning samt för samnyttjande av lokalerna. Ramprogram grundskola och anpassad grundskola Mölndals stad 7 6.4 Skolmatsal Skolmatsalen ska upplevas trygg, positiv och avkopplande och ta hänsyn till antalet elever på skolan, antal platser i matsalen och antal elever per sittning. 7. Styrdokument, tekniska anvisningar och rutiner Nedan redovisas de gällande styrdokument, anvisningar och rutiner som finns i staden. Dessa kan komma att ändras, tas bort eller revideras löpande. Var noggrann vid varje projekt att det är den senaste versionen som används. Styrdokument Policydokument  Mölndals miljömål  Mölndals miljömål  Energistrategin Mölndals stad  Energistrategin Mölndals stad  Tekniska krav och anvisningar (TKA) Rutiner Lokalprogram  Rutiner vid entreprenadarbeten  Definitioner av ytor och dess fördelning i skolan Funktionsprogram  Definitioner av mjuka och faktiska funktionskrav för olika ytor Ramprogram grundskola och anpassad grundskola Mölndals stad 2021 Ramprogram för grundskola och grundsärskola Förord Utformningen av lärmiljöer ska alltid ske utifrån ambitionen att tillhandahålla ändamåls- enliga och kostnadseffektiva lokaler där en god inne- och utemiljö skapas, hög yt- effektivitet uppnås samt att barnens bästa sätts i fokus. Som ett verktyg för detta finns Mölndals Ramprogram för skolor. Ramprogrammet ligger till grund för förstudier och programarbeten av skolbyggnationer i Mölndal. Det kompletteras med ett lokalprogram som anger ytor, ett funktionsprogram som belyser funktionernas betydelse i respektive yta och tekniska krav och anvisningar (TKA). Ägare av dokumentet är Stadsledningsförvaltningen genom Fastighetsavdelningen. Innehållsförteckning 1. Inledning.................................................................................... sidan 1 1.1 Syfte 1.2 Handlingarnas förhållande 1.3 Rutin för revidering 2. Målarbete och vision............................................................. sidan 2 2.1 Social hållbarhet 2.2 Ekologisk hållbarhet - Miljöperspektiv 2.3 Ekonomisk hållbarhet 3. Skola – allmänna förutsättningar för byggnation......... sidan 3 3.1 Samnyttjande/flexibla lokaler 3.2 Enskilt arbete och arbete i grupp 4. Inomhusmiljö........................................................................... sidan 4 4.1 Entréförhållanden 4.2 Kommunikation 4.3 Arbete och rast 5. Utomhusmiljö........................................................................... sidan 5 6. Särskilda funktioner.............................................................. sidan 5 6.1 Elevhälsa 6.2 Digitalisering 6.3 Säkerhet 6.4 Skolmatsal 7. Styrdokument, tekniska krav och anvisningar (TKA) och rutiner................................................. sidan 6 1. Inledning 1.1 Syfte Ramprogrammets syfte är att skapa ett riktmärke och ge vägledning i hur lärmiljön ska utformas vid nybyggnad och i tillämpliga delar vid till- och ombyggnad av skollokaler. Den ska ge förutsättningar att, inom en yttre ram, kunna forma skolan på olika sätt. Ramprogrammet ska kommunicera övergripande värden, funktioner och målsättningar med den verksamhet som ska bedrivas på skolan och fungerar därmed som ett stöd i arbetet med om-, till- och nybyggnation av skolor i Mölndals stad. Programmet ska även kunna tillämpas vid tillfälliga paviljongetableringar. Varför behövs ett ramprogram? För att kunna skapa samsyn mellan kommunens berörda aktörer kring funktioner vid byggnation av skolor behövs ett ramprogram. Ramprogrammet är en del av det under- lag som ska användas vid beställning av projekt för att säkra ändamålsenliga och lång- siktiga pedagogiska lokaler. Syftet med ramprogrammet är även att förkorta byggprojektens planeringstider och säkerställa att rätt funktioner skapas för verksamheten. 1.2 Handlingarnas förhållande Ramprogrammet beskriver i övergripande drag hur en skola i Mölndals stad ska byggas. Som bilagor till ramprogrammet finns: • Lokalprogram • Funktionsprogram • Tekniska krav och anvisningar (TKA) 1.3 Rutin för revidering Ansvarig för revidering är Fastighetsavdelningen som kallar berörda förvaltningar. Ram- programmet ska utvärderas av Fastighetsavdelningen tillsammans med Skolförvaltning- en efter varje nybyggnation eller större till- och ombyggnation utifrån projektgenomför- ande, förvaltande och verksamhetsanvändning. I detta arbete säkerställs att arbetet med barnrättsperspektivet finns med, följs upp och tar plats i målformuleringar. 1 2. Målarbete och vision Ramprogrammet är anpassat efter de visioner och mål som är aktuella vid framtagande av gällande program. Planering, utformning och byggnation behöver sedan anpassas efter den aktuella vision och mål som gäller för den aktuella tidpunkten. 2.1 Social hållbarhet Det sociala perspektivet som rör om-, till- eller nybyggnation av skolor handlar om att skapa processer där delaktighet och kommunikation är viktiga ingredienser. Delaktighe- ten innebär att skapa tvärfunktionella samarbeten mellan förvaltningarna inför en om-, till- eller nybyggnation. 2.2 Ekologisk hållbarhet - Miljöperspektiv På Fastighetsavdelningen ska det finnas en plan för miljöstrategiskt byggande och en giftfri miljö. 2.3 Ekonomisk hållbarhet Inför om-, till-, eller nybyggnation av skolor så handlar det ekonomiska hållbarhets- perspektivet framför allt om att ha en välfungerande planeringsprocess för att undvika missförstånd och dyra ombyggnationer. Vid ersättning eller ny- och tillbyggnad efter- strävar Mölndals stad att bygga skolor för minst 400 elever för att möjliggöra en lång- siktigt hållbar drift. En annan viktig aspekt är att skapa flexibla lokaler som möjliggör en ökad lokalanvändning. 1 2 3. Skola – allmänna förutsättningar för byggnation Lärmiljöerna ska utformas så att de känns trygga och skapar förutsättningar för nolltole- rans mot kränkningar. De ska vara en mötesplats för gemenskap, där ingen diskrimine- ras av lokalernas utformning, utan möjliggör tillgänglighet för alla. Mölndals stad strävar efter att alla lokaler ska kunna användas under hela dagen inklusive helgverksamhet och förespråkar samnyttjande mellan flera verksamheter. Lokalerna dimensioneras utifrån begreppet LOA och 10 kvm (lokalarea) per barn. För att nå en maximerad nyttjandegrad för en skolas alla delar skulle siffran LOA 10 kvm endast fungera för en jämnt fördelad årskurs F-9. LOA 10 kvm per barn kan därför slå ganska ojämnt ur ett nyttjandegradsperspektiv. Utefter målsättningen maximerad nyttjandegrad bör förutsättningarna analyseras i varje projekt. Vid byggnation av grundsärskola behöver siffran LOA 10 kvm per barn justeras med av- seende på tillgänglighet. Svällfaktorn kommer att ge utslag i hela skolan, då ytor för alla specialämnen måste anpassas. 10 kvm LOA 10 kvm LOA ingår inte följande: ingår följande: • Teknikrum, el, data • Undervisningsutrymmen • ÅVC-hus • Personalutrymmen • Uteförråd • Tillagningskök och skolrestaurang • Idrott och hälsa • Administration • Grundsärskola • Städ- och serviceutrymmen 3.1 Samnyttjande/flexibla lokaler Viktiga förutsättningar är att skolans alla pedagogiska lokaler är användbara som verk- samhetsyta och att de är flexibla i den betydelsen att de tillåter olika arbetssätt. Peda- gogisk yta handlar inte enbart om lokalarea och inredningsbarhet, utan också om att ha tillgång till väggyta och volymer för projicering och gestaltning. Flexibiliteten kan även innebära god tillgång till goda elanslutningar och möjlighet att enkelt ändra belysningen. Den digitala utvecklingen möjliggör för lärande på andra platser än det traditionella rummet. Lokalerna ska klara många års teknisk och pedagogisk utveckling. Den bästa beredska- pen för att möta framtida lokalbehov är att bygga flexibelt och möjliggöra för variation. Mölndals stad har som mål att öka flexibiliteten i egenägda lokaler. Ny timplan gör att eleverna i skolan behöver nyttja lokalerna längre. I varje projekt ska därför förutsättning- ar för detta diskuteras och analyseras. Det gäller även möjlighet till delade lokaler med andra förvaltningar eller för uthyrning av vissa lokaler utanför ordinarie verksamhetstid. 3 3.2 Enskilt arbete och arbete i grupp Enskilt arbete och arbete i olika gruppstorlekar förutsätts öka. Större och mindre grup- per kan innebära allt ifrån ett par elever upp till mycket större grupper. Rummets be- skaffenhet och vad det ska innehålla har stor betydelse så att hela rummet kan utnyttjas maximalt. En drivkraft är användningen av personliga, mobila tekniska enheter vars teknik och tillämpning av denna utvecklas. Med en ökad individualisering och med möjligheten att kunna arbeta med innehåll som inte är kopplat till en viss ålder eller årskurs, blir organisationen mer flexibel. Med ökad möjlighet för eleverna att styra sitt arbete kommer både arbetstid och raster att bli en del av den ökade flexibiliteten. 4. Inomhusmiljö Inomhusmiljön ska vara flexibel och gestaltningen ska uppfylla gällande tillgänglighets- krav. Form, färg och funktion ska samverka för att skapa en ändamålsenlig miljö. Ut- formningen av stadens skolor måste fungera i en bra balans mellan brukar- och förvalt- ningsaspekter. 4.1 Entréförhållande Skolan ska ha en tydlig, trygg och välkomnande väderskyddad huvudentré, men sekun- dära entréer förekommer också. Vid huvudentrén ska information om skolan och dess verksamhet tydligt skyltas. Huvudentrén ska vara tillgänglig för alla. Från skolans huvu- dentré ska man lätt kunna hitta vidare till rätt plats på skolan. Det ska finnas tillräckligt med klädförvaring och torkskåp/torkrum för alla elever. 4.2 Kommunikation Kommunikationsytorna ska vara överblickbara, trygga och lätta att orientera sig i. De ska utformas så att de kan används i den pedagogiska verksamheten. Prång och skymda utrymmen ska undvikas. Där det finns elevskåp ska de byggas in i vägg eller byggas så att de är överblickbara. Ingångar till toaletter bör vara överblickba- ra, samtidigt som hög integritet ska eftersträvas. Det ska vara en god balans mellan trygghet, säkerhet och integritet i omklädningsrum och duschrum. Det ska finnas möjlighet att duscha och byta om enskilt. 4.3 Arbete och rast I elevutrymmen ska kommunikationsytor minimeras och fritidshemmen ska lokalintegre- ras med skolan. Idrottssal, matsal och/eller entré kan användas som samlingslokal vilket i så fall kräver möjlighet att sätta upp scen/gradäng. Matsal bör ha andra funktioner framförallt i mindre skolor exempelvis samlingslokal, möteslokaler för vuxna och barn. Det ska även finnas arbetsytor/rum för förberedelser och uppföljning. Det ska finnas ändamålsenliga och tillräckliga förrådsutrymmen för verksamheten. Arbetsplatserna utformas med fördel aktivitetsbaserade med god ergonomi. Gemensamt personalrum ska finnas på skolan och vara tillgängligt för all personal. 3 4 5. Utomhusmiljö Skolgården ska vara en del av skolans hela verksamhet. Den ska locka till fysisk aktivi- tet, samvaro, spontanlek, lärande och pedagogisk verksamhet och med anpassning för tillgänglighet och funktionsvariation. Elevers intresse för natur och närmiljö ska möjlig- göras. Angöringen till skolan ska vara tydlig och säker gäller även säkra lämna- och hämta- zoner till och från skolan. Andra funktioner som ska finnas är tillräckligt med uteförråd, miljöhus och skyltning enligt stadens policy. Riktmärke av friyta för årskus F-3 är 35 kvm/elev och beräkning för årskurs 4-9 är 15-20 kvm. Avsteg kan göras beroende på omgivningens förutsättningar. Skolgården ska ha höga lek- och aktivitetsvärden och innehålla tre olika zoner. • Trygg, lugn och skapande zon • Vild och naturlik zon • Öppen, vidlyftig och fartfylld zon 6. Särskilda funktioner 6.1 Elevhälsan Skollokalerna ska stödja en samlad och utökad elevhälsa, vilket innebär att eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kom- petenser så som specialpedagoger/speciallärare, skolläkare/skolsköterska, psykolog, kurator och skolledare. 6.2 Digitalisering Mölndals stad ska bygga anpassningsbara och intelligenta skolor för framtiden. Digita- lisering förändrar förutsättningarna för samverkan, arbetssätt och lärande. Det är av vikt att inte låsa sig vid dagens lösningar utan att planera och organisera för förändring och skapa möjligheter att möta morgondagens behov och tekniska lösningar. Den fysiska lärmiljön behöver anpassas för teknisk flexibilitet. 6.3 Säkerhet Vid en ny-, till-, eller ombyggnad ska det projekteras för inbrottslarm, brandlarm, inrym- ninglarm och passersystem enligt Mölndals stads larmpolicy. Skolbyggnaden ska zonin- delas för ut-och inrymning samt för samnyttjande av lokalerna. 6.4 Skolmatsal Skolmatsalen ska upplevas trygg, positiv och avkopplande och ta hänsyn till antalet elever på skolan, antal platser i matsalen och antal elever per sittning. 5 7. Styrdokument, tekniska anvisningar och rutiner Nedan redovisas de gällande styrdokument, anvisningar och rutiner som finns i staden. Dessa kan komma att ändras, tas bort eller revideras löpande. Var noggrann vid varje projekt att det är den senaste versionen som används. Styrdokument Policydokument • Mölndals miljömål • Mölndals miljömål • Energistrategin Mölndals stad • Energistrategin Mölndals stad • Tekniska krav och anvisningar Rutiner Lokalprogram • Rutiner vid entreprenadarbeten • Definitioner av ytor och dess fördelning i skolan Funktionsprogram • Definitioner av mjuka och faktiska funktionskrav för olika ytor 5 6 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 276, Plan för implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörj- ningsprocess. KS godkände den 27 maj 2026, § 179, delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning. 126/2025 Återrapportering av införande av 2025-02-26 Kommunstyrelsen godkände den 26 februari 2025, KS gav den 27 maj 2026, § 174, SLF - HR-avdelningen arbetsskor § 41, utredning om införande av arbetsskor och stadsledningsförvaltningen i uppdrag tillstyrkte att vård- och omsorgsnämnden påbörjar ett att genomföra en ny uppföljning och införande av arbetsskor enligt förslaget, upphandling återrapportera till KS våren 2027. av arbetsskor. Ärendet ska följas upp och återrappor- teras till KS våren 2026. 101/2025 Uppdrag att utreda alternativ för 2025-02-26 Kommunstyrelsen uppdrog den 26 februari 2025, KS beslutade den 28 maj 2025, § 156, SLF - Avdelningen för aktivering av plats benämnd § 60, åt stadsledningsförvaltningen att utreda alter- med delmål för 2025, att genomföra ekonomi- och Underlandet, vid Mölndals bro nativ för aktivering av plats benämnd Underlandet, förstudie samt grundläggande hållbarhetsstyrning vid Mölndals bro.Utredningen ska inkludera möjlig gestaltning i form av målning enligt (samordning för ansvarsfördelning samt kostnadsberäkningar. alternativ 1, i ”Utredning alternativ för hållbarhet) aktivering av plats benämnd Underlandet, daterad 2025-04-16”. Förstudien genomfördes i december 2025. SHU återremitterade den 12 mars 2026, § 7, ärendet till stads- ledningsförvaltningen. KS augusti 2026. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 431/2025 Uppdrag om skärpta digitala 2025-05-28 Kommunstyrelsen uppdrog den 28 maj 2025, § 166, KSAU informerades den 12 november SLF – Digitaliserings- åtgärder emot sexualbrott och åt stadsledningsförvaltningen att genomlysa hur 2025, § 129, om stadens arbete med och IT-avdelningen diskriminering kommunen på bästa möjliga sätt ytterligare kan uppdraget. Informationen antecknades stärka, upptäcka och oskadliggöra problematiskt till protokollet. Informationen följdes innehåll som kommits åt, spridits och lagrats med upp på KSAU den 25 februari 2026, kommunens utrustning. Detta i syfte att förebygga § 30. sexualbrott och diskriminering. Inte tillkommit någon ny information. 681/2025 Uppdrag att genomlysa skolnämn- 2025-10-22 Kommunstyrelsen uppdrog den 22 oktober 2025, KS beslutade den 28 januari 2026, SLF - Stadsdirektören dens budget och kommunbidrags- § 260, åt stadsledningsförvaltningen § 24, att godkänna föreslagen tidsplan, områden (stadsdirektören) att genomlysa skolnämndens budget delrapportering på KS 27 maj, § 146, och kommun-bidragsområden. Det ska resultera i ett och slutrapportering i oktober 2026. antal rekommendationer för fortsatta arbetet. Tidsplan för återrapportering ska presenteras på KS januari 2026. 647/2025 Uppföljning hur arbetet har gått 2025-10-22 Kommunstyrelsen begärde den 22 oktober 2025, KS oktober 2026. SLF- Avdelningen för enligt riktlinjen av social hänsyn i § 277, att få en uppföljning hur arbetet har gått enligt ekonomi och upphandling riktlinjen av social hänsyn i upphandling. hållbarhetsstyrning (upphandling) 79/2026 Uppdrag angående översyn av 2026-01-28 Kommunstyrelsen uppdrog den 28 januari 2026, KSAU informerades den 25 februari SLF – Näringslivs- näringslivsstrategin § 41, åt stadsledningsförvaltningen att konkretisera 2026, § 31, om näringslivsstrategin enheten den befintliga näringslivsstrategin för starkare lokal och det fortsatta arbetet framåt. förankring. KS september 2026. 508/2026 Uppdrag att utreda om förbud mot 2026-03-25 I samband med att kommunstyrelsen den 25 mars KS november 2026. SLF - Juridik och förtäring av alkohol och användning 2026, § 94, behandlade ärendet att utreda vilka myndighetsstyrning av lustgas i berusningssyfte kan offentliga platser som bör omfattas av ett förbud mot (juridik) omfatta förskole- och skolgårdar användning av lustgas i berusningssyfte fick stads- ledningsförvaltningen i uppdrag att utreda om förbud mot förtäring av alkohol och användning av lustgas i berusningssyfte även kan omfatta förskole- och skolgårdar. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 18/2026 Översyn av Mölndals unga röster 2026-03-25 Kommunstyrelsen fastställde den 25 mars 2026, § 99, Uppföljning april 2027. SLF - Avdelningen för (MUR) den justerade strukturen för det stadsövergripande ekonomi- och arbetet med barn och ungas delaktighet och inflyt- hållbarhetsstyrning ande. Arbetet med MUR följs upp av KS en gång per (samordning för år. Stadsledningsförvaltningen fick i uppdrag att leda hållbarhet) arbetet. 392/2026 Översyn av kommunens planering 2026-05-27 Kommunstyrelsen uppdrog den 27 maj 2026, § 181, KS januari 2027. Samhällsbyggnadsför- för krisberedskapskök åt samhällsbyggnadsförvaltningen, i samarbete med valtningen stadsserviceförvaltningen och stadsledningsförvalt- ningen, att genomföra en översyn av kommunens planering för krisberedskapskök. 395/2026 Uppdrag om redovisning av lång- 2026-05-27 Kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2026, § 184, Återrapportering fjärde kvartalet 2026. Samhällsbyggnadsför- varigt tomställda lokaler om att årligen få en redovisning över samtliga lokaler valtningen som ägs eller hyrs av staden och som stått tomma mer (fastighetsavdelning) än 12 månader. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-09 Kommunstyrelsens arbetsutskott