Kungjort.

Mölndal · Möte · Protokoll

Utbildningsnämnden1 april 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 24 Dataskyddsombudets granskning 2025

diarienr: molndal:UTN:2026:5, molndal:UTN:2026:1
§ 24 Dnr 00037/20261.2.2. Dataskyddsombudets granskning 2025 Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning Dataskyddsförordningen (GDPR) syftar till att skydda individers personliga integritet vid behandling av personuppgifter. I Mölndals stad ansvarar respektive nämnd i rollen som personuppgiftsansvarig för att personuppgifter behandlas korrekt och i enlighet med gällande regelverk. Sedan juni 2025 har Mölndals stad ett externt dataskyddsombud genom JP Infonet. Inom ramen för detta uppdrag har dataskyddsombudet under 2025 genomfört en granskning av stadens efterlevnad av dataskyddsförordningen. Dataskyddsombudets granskning har för 2025 fokuserat på områdena kamerabevakning, konsekvensbedömningar och AI-användning. Resultatet av granskningen visar att utbildningsnämnden har en god grund att bygga vidare på, särskilt genom arbetet med AI-garantin och utbildningsinsatser relaterade till detta. Genom att prioritera kunskapsspridning och genomförande av konsekvensbedömningar, samt genom att integrera dataskyddsfrågor i det löpande arbetet kan nämnden stärka sin efterlevnad av GDPR på ett systematiskt sätt. Redovisningen lyfts till utbildningsnämnden utifrån nämndens roll som personuppgiftsansvarig för sin verksamhet. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 februari 2026. Dataskyddsombudets granskning 2025 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-04-09 Dnr UTN 00005/2026 Joel Tjärnberg Tagesson Nämndsekreterare Utbildningsnämnden Meddelanden 2026 Förslag till beslut Meddelanden läggs till handlingarna Sammanfattning 1. Beslut KS § 45 - Samordning av stadens uppdrag avseende praktikplatser 2. Tjänsteskrivelse - Samordning av stadens uppdrag avseende praktikplatser – svar på återremiss 3. Rapport Samordning av praktikplatser - svar på återremiss 4. Beslut KS § 59 - Delrapportering av implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess 5. Tjänsteskrivelse - Delrapportering implementering och uppföljning reviderad lokalförsörjningsprocess 6. Beslut KS § 65 - Beslut i fråga om deltagande i stadens budgetdag, bokslutsdag och omvärldsdag 7. Tjänsteskrivelse - Beslut om deltagande i budgetdag och bokslutsdag 2026 8. Beslut KF § 40 - Information om revisionsrapport - Hot och våld inom grundskola och gymnasium 9. Beslut KF § 55 - Nämndernas verksamhetsplaner 2026-2028 och internkontrollplaner 2026 10. Tjänsteskrivelse - Nämndernas verksamhetsplaner 2026-2028 11. Beslut KF § 56 - Samordning av stadens uppdrag avseende praktikplatser 12. Beslut KS § 45 - Samordning av stadens uppdrag avseende praktikplatser 13. Tjänsteskrivelse - Samordning av praktikplatser - svar på återremiss 14. Rapport Samordning av praktikplatser - svar på återremiss 15. Anmälningar om kränkande behandling 20251102 till 202603031 16. Beslut KS § 103 - Arbetsordning för human infrastruktur-gruppen (HI-gruppen) Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 17. Tjänsteskrivelse - Arbetsordning för human infrastrukturgrupp (HI- gruppen) 18. Arbetsordning HI-gruppen 19. Beslut KS § 105 - Utdelning av Jämställdhetsstipendiet 2026 20. Tjänsteskrivelse - Utdelning av Jämställdhetsstipendiet 2026 21. Protokoll från förvaltningsövergripande samverkansråd 20260311 Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 april 2026. Jens F. Holm Förvaltningschef Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-04-02 Dnr UTN 00001/2026 Joel Tjärnberg Tagesson Nämndsekreterare Utbildningsnämnden Delegeringsbeslut 2026 Förslag till beslut Redovisningen antecknas till protokollet. Sammanfattning Utbildningsnämnden har överlämnat sin beslutanderätt i vissa frågor till förvaltningen, enligt utbildningsnämndens antagna delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att utbildningsnämnden kan ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot kan utbildningsnämnden återkalla lämnad delegering. Delegeringslistor finns tillgängliga i de förtroendevaldas läsplattor samt i diariet på utbildningsförvaltningen. Delegeringsbeslut fattade med stöd av delegeringsordningen: 1. Nyanställningar under perioden 20260115 till 20260315 2. Beslut om utbildning, ersättning och yttranden AK D 202–279/26 Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2 april 2026. Jens F. Holm Förvaltningschef Utbildningsförvaltningen UTN 1/26 Nyanställningar under perioden 2026-01-15 till 2026-03-15, enligt punkt B1:1-B1:3 AVD BEF ANSTF Verksamhetsomr Gymnasium Lärare gymnasium Tills vidare SL Verksamhetsomr Gymnasium Lärare gymnasium Tills vidare Besöksadress Postadress Telefon E-post/webb Stadshuset Mölndals stad 031-315 10 00 (vx) utbildning@molndal.se Göteborgsvägen 11-17 431 82 Mölndal www.molndal.se Utbildningsförvaltningen UTN 00001/2026 Beslut fattade med stöd av delegation från utbildningsnämnden i Mölndals stad Löpnr. Datum Punkt i delegerings- Lagrum (om aktuellt, se Beslut/Ärende ordningen delegeringsordning) A1. Gymnasieskolans nationella program AK D 260316 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 202/26 till nationellt program i egen regi AK D 260316 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 203/26 till nationellt program i egen regi AK D 260320 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 212/26 till nationellt program i egen regi AK D 260320 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 213/26 till nationellt program i egen regi AK D 260320 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 214/26 till nationellt program i egen regi AK D 260320 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 215/26 till nationellt program i egen regi AK D 260320 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 216/26 till nationellt program i egen regi Besöksadress Postadress Telefon E-post/webb Stadshuset Mölndals stad 031-315 10 00 (vx) utbildning@molndal.se Göteborgsvägen 11-17 431 82 Mölndal www.molndal.se AK D 260326 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 258/26 till nationellt program i egen regi AK D 260326 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 259/26 till nationellt program i egen regi AK D 260330 A1:19 SkolL 16 kap. 48 § Beslut om mottagande av sökande utanför samverkansområdet 273/26 till nationellt program i egen regi AK D 260316 A1:21 Ö (F) Besluta om ersättning till en enskild huvudman som beslutar om 204/26 förlängd undervisning för en elev A2. Anpassad gymnasieskola AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 217/26 gymnasieskola som skolform AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 218/26 gymnasieskola som skolform AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 219/26 gymnasieskola som skolform AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 220/26 gymnasieskola som skolform AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 221/26 gymnasieskola som skolform AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 222/26 gymnasieskola som skolform AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 223/26 gymnasieskola som skolform AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 224/26 gymnasieskola som skolform AK D 260320 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 225/26 gymnasieskola som skolform AK D 260323 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 226/26 gymnasieskola som skolform AK D 260323 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 252/26 gymnasieskola som skolform AK D 260323 A2:2 SkolL 7 kap 5§,18 kap. 5-7 § Pröva om en sökande tillhör målgruppen för anpassad 253/26 gymnasieskola som skolform Besöksadress Postadress Telefon E-post/webb Stadshuset Mölndals stad 031-315 10 00 (vx) utbildning@molndal.se Göteborgsvägen 11-17 431 82 Mölndal www.molndal.se A3. Gymnasieskolans introduktionsprogram AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 234/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 235/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 236/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 237/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 238/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 239/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 240/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 241/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 242/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 243/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 244/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 245/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 246/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 247/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 248/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 249/26 och 26a§ huvudman Besöksadress Postadress Telefon E-post/webb Stadshuset Mölndals stad 031-315 10 00 (vx) utbildning@molndal.se Göteborgsvägen 11-17 431 82 Mölndal www.molndal.se AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 250/26 och 26a§ huvudman AK D 260320 A3:6 SkolL 17 kap 16§, 21§, 23§ Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 251/26 och 26a§ huvudman AK D 260316 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 254/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260316 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 255/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260316 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 256/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260316 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 257/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260316 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 209/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260316 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 210/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260316 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 211/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260320 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 227/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260320 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 228/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260320 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 229/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260320 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 230/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260320 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 231/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260323 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 274/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260323 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 275/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260323 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 276/26 och 26a§ från annan kommun Besöksadress Postadress Telefon E-post/webb Stadshuset Mölndals stad 031-315 10 00 (vx) utbildning@molndal.se Göteborgsvägen 11-17 431 82 Mölndal www.molndal.se AK D 260323 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 277/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260326 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 260/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260326 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 261/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260326 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 262/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 263/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 264/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 265/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 266/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 267/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 268/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 269/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 270/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 271/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260330 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 272/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260401 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 278/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260402 A3:7 SkolL 17 kap 21§, 21a§, 23§ Beslut om att ta emot elever till introduktionsprogram i egen regi 279/26 och 26a§ från annan kommun AK D 260320 A3:10 SkolL 17 kap. 16§ och 29 § Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 232/26 huvudman Besöksadress Postadress Telefon E-post/webb Stadshuset Mölndals stad 031-315 10 00 (vx) utbildning@molndal.se Göteborgsvägen 11-17 431 82 Mölndal www.molndal.se AK D 260320 A3:10 SkolL 17 kap. 16§ och 29 § Yttrande om ansökan till introduktionsprogram hos annan 233/26 huvudman Anna Karlsson Enhetschef Vägledning & Kompetens Mölndal Besöksadress Postadress Telefon E-post/webb Stadshuset Mölndals stad 031-315 10 00 (vx) utbildning@molndal.se Göteborgsvägen 11-17 431 82 Mölndal www.molndal.se

§ 25 Utbildningsnämndens lokalbehovsplan 2026–2036

beslutstyp: godkännandediarienr: molndal:UTN:2026:50, molndal:-:2026:50
§ 25 Dnr 00036/20261.1.4. Utbildningsnämndens lokalbehovsplan 2026–2036 Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner lokalbehovsplanen för 2026–2036 och översänder den till samhällsbyggnadsförvaltningen. Sammanfattning Varje nämnd i Mölndals stad ansvarar för att årligen upprätta och revidera sin lokalbehovsplan. Syftet med lokalbehovsplanen är att skapa förutsättningar för en god utbildningsverksamhet samt ökad måluppfyllelse. Utbildningsnämndens lokalbehovsplan ska ge nämnden en tydlig struktur för, och analys av, förvaltningens lokalbehov. Utbildningsförvaltningens lokalbehovsplan är framtagen av planeringsledaren i samarbete med förvaltningens ledningsgrupp. Utbildningsnämndens beslut ska resultera i att lokalbehoven fastställs och överlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen. Brist/behov I utbildningsförvaltningens lokalbehovsplan framgår att det råder både befintliga och framtida behov av att utöka lokaler för gymnasieskolorna Franklins gymnasium, Andénska gymnasiet och eventuellt även i mindre omfattning Frejagymnasiet. Ytmässigt i balans Vuxenutbildningen och Krokslättsgymnasiet har ytmässigt väldimensionerade lokaler men de är undermåliga och ej anpassade för verksamheten. Lokalbehovet för perioden är dock tillfredsställt. Vägledning och kompetens, Studion, samt förvaltningskontoret har väldimensionerade och väl anpassade lokaler. Lokalbehovet är även för dessa verksamheter tillfredsställt för perioden. Överkapacitet Yrkeshögskolan har för närvarande överkapacitet på lokaler. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens tjänsteskrivelse daterad 23 mars 2026 Förslag på utbildningsnämndens lokalbehovsplan 2026–3036 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-03-09 Dnr UTN 00050/2026 Ellen Lindqvist Verksamhetschef Utbildningsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare - elevhälsans medicinska insats 2025 Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning Mölndals Stad är huvudman och vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Utbildningsnämnden har uppdraget att fullgöra de uppgifter som huvudmannen har ansvar för. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen är Ellen Lindqvist där det medicinska ansvaret är delegerat till Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Ylva Bjurulf. Verksamhetschef samt Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska har berett ärendet enlig gällande lagstiftning. Patientsäkerhetsberättelse skall upprättas varje år. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Bedömning Under 2025 har patientsäkerhetsarbetet inom elevhälsan utvecklats på ett patientsäkert sätt och vi har förbättrat vårt arbete och avvikelserna från den egna verksamheten har minskat. Som en del i kvalitetsarbetet arbetar utbildningsförvaltningen med sammanställningar från Elevhälsodatabasen i väst, där underlaget kommer från skolsköterskornas hälsosamtal som sker på gymnasierna. Elevhälsans medicinska insats har arbetat med att öka likvärdigheten i hur hälsobesök, tillväxtkontroller, ryggkontroller och vaccinationer genomförs och dokumenteras. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 mars 2026 Utbildningsförvaltningens patientsäkerhetsberättelse 2025 Jens F. Holm Ellen Lindqvist Förvaltningschef Verksamhetschef Patientsäkerhetsberättelse Utbildningsförvaltningen Mölndals stad 2025 Datum: 2026-03-23 Ansvarig för innehållet: Ellen Lindqvist, verksamhetschef enligt HSL Ylva Bjurulf, medicinskt ledningsansvarig EMI Diarienummer: 00050/2026 UTN INLEDNING Enligt Patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten. Utbildningsnämnden i Mölndals stad har vårdgivaransvaret för den hälso- och sjukvård som erbjuds eleverna inom de medicinska och psykologiska insatserna av elevhälsan i Utbildningsförvaltningen (UTF). Patientsäkerhetsberättelsen för Elevhälsans Medicinska Insats (EMI) i UTF 2025 grundas på lagkrav och utgår från ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, för att fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten på arbetet som har bedrivits i verksamhetens olika delar (se bild 1 nedan). Bild 1: Bilden (framtagen av SKR) visar helheten och de olika delarna av patientsäkerhetsarbetet. Grundläggande förutsättningar för en säker vård finns i den innersta gröna cirkeln, medan ageranden och processer som behöver finnas beskrivs i den yttre mörkblå cirkeln. Syftet med patientsäkerhetsarbetet står som en ram runt illustrationen. Strukturen som beskrivs i bilden är även den samma som själva patientsäkerhetsberättelsen är upplagd utifrån. 2 INNEHÅLL INLEDNING .................................................................................................................................... 2 INNEHÅLL ...................................................................................................................................... 3 SAMMANFATTNING ...................................................................................................................... 4 DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET PÅ UTF ........................................................................... 5 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD .......................................................... 6 Engagerad ledning och tydlig styrning ...................................................................................... 6 Övergripande mål och strategier ........................................................................................... 6 Organisation och ansvar ........................................................................................................ 7 Samverkan för att förebygga vårdskador .......................................................................... 7 Informationssäkerhet ........................................................................................................ 7 En god säkerhetskultur ............................................................................................................. 8 Adekvat kunskap och kompetens ............................................................................................. 8 Patienten som medskapare ...................................................................................................... 8 AGERA FÖR SÄKER VÅRD .............................................................................................................. 9 Öka kunskap om inträffade vårdskador .................................................................................. 10 Tillförlitliga och säkra system och processer .......................................................................... 10 Säker vård här och nu ............................................................................................................. 11 Riskhantering ...................................................................................................................... 11 Stärka analys, lärande och utveckling ..................................................................................... 11 Avvikelser ............................................................................................................................ 11 Klagomål och synpunkter .................................................................................................... 12 Öka riskmedvetenhet och beredskap ..................................................................................... 12 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR ..................................................... 13 Gemensamma mål för all hälso- och sjukvård inom elevhälsan 2026 ................................... 13 3 SAMMANFATTNING Under 2025 har patientsäkerhetsarbetet inom elevhälsan som arbetar under Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), utvecklats på ett patientsäkert sätt, som är väl grundat i organisationen, genom adekvata strategier och ett kontinuerligt arbete med identifierade målområden. Elevhälsans medicinska insats (EMI) har arbetat med målet att öka likvärdighet i hur hälsobesök, tillväxtkontroller och ryggkontroller genomförs och dokumenteras, detta har skett genom att ta tillvara den kollegiala kompetensen vid kollegiala besök (skolsköterskorna har besökt varandras mottagningar och varit med under hälsobesök, tillväxt- och ryggkontroll). Under de kollegiala besöken har det även uppmärksammats hur motiverande samtalsteknik (MI) används i samtal. Vilket har visat på att MI leder till ökad delaktighet för eleverna. MLA (medicinskt ledningsansvarig) har genomfört verksamhetsbesök för att utföra egenkontroller hos skolsköterskorna under året. Målet att öka följsamheten vid vaccinationsprocessen visade att skolsköterskorna är kompetenta och kunniga om riktlinjernas innehåll. Att ta del av de möjligheter och utmaningar som skolsköterskorna står inför på de olika gymnasierna är viktigt för att utveckla patientsäkerhetsarbetet i samklang med det som verksamheten behöver. För att öka resiliens i samband med yttre inskränkningar, så som avbrott i el- och internetförsörjning, har fallscenarion från Socialstyrelsen utgjort underlag för övning och diskussioner. Utifrån detta pågår ett arbete med en rutin som kommer att implementeras under 2026. EMI har fortsatt arbetet med att synliggöra att det systematiska kvalitetsarbetet är en naturlig del. Som en del i kvalitetsarbetet arbetar utbildningsförvaltningen (UTF) både på organisationsnivå och även på EHT-nivå (EHT=elevhälsoteam) med sammanställningar från EHDV (Elevhälsodatabasen i väst), där underlaget kommer från skolsköterskornas hälsosamtal som sker på gymnasierna i UTF. Den reviderade Barn- och elevhälsoplanen som kommer 2026, kommer tydliggöra elevhälsans del i det systematiska elevhälsoarbetet. Det finns två psykologer som arbetar på UTF, som utgår från skolförvaltningen (SKF). Avvikelserna inom EMI ligger på samma nivå som 2023. Alla skolsköterskor är informerade om skyldigheten att rapportera avvikelser. Under 2026 blir ett övergripande gemensamt mål för all hälso- och sjukvård inom elevhälsan att implementera ett nytt journalsystem på ett patientsäkert sätt. Genom ett pågående gediget förarbete i referensgrupper och professionsgrupper, samt utbildning individuellt, gemensamt och professionsspecifikt rustar utbildningsförvaltningen tillsammans med skolförvaltningen för en patientsäker övergång. Dessutom kommer implementering av en rutin för hälso- och sjukvård i elevhälsan vid yttre inskränkningar att ske. Det kommer också ske en granskning av lokaler och utrustning, som ska vara anpassad för att uppfylla hälso- och sjukvårdens krav. Elevhälsans syfte, uppdrag och arbetssätt kan komma att förändras, med tanke på de utredningar kring elevhälsa som genomförs, samt är under genomförande nationellt. Om fler professioner inom elevhälsan kommer att arbeta med hälso- och sjukvårdslegitimation och större del av elevhälsoarbetet bedrivs som hälso- och sjukvård, innebär det ett omfattande arbete med patientsäkerhet, rutiner och riktlinjer för fler professioner och att högre krav på tillgång till elevhälsans professioner i våra skolor ställs. Det systematiska kvalitetsarbetet på UTF hänger väl ihop med patientsäkerhetsarbetet. 4 DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET PÅ UTF Alla gymnasieskolorna i Mölndal har fortsatt att arbeta med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. UTF har ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet som all personal arbetar utifrån, som utgörs av: Ansvar och inflytande, Normer och värden, Kunskaper, Bedömning och betyg och Rektors ansvar. Enligt skollagen (SkolL), ska elevhälsan vara en del av skolans kvalitetsarbete. På UTF är elevhälsan en integrerad del i det systematiska kvalitetsarbetet. På gymnasierna arbetar elevhälsan tillsammans med övrig personal med de olika delarna i årshjulet. Elevhälsoteamen på de olika gymnasierna har fortsatt att träffats på EHT-forum för erfarenhetsutbyte, för att få en ökad likvärdighet i kvalitetsarbetet. Enligt SkolL ska elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För att gymnasierna ska uppnå goda resultat behöver det finnas en tydlig struktur för det hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbetet. En viktig del i detta arbete är att elevhälsan främjar elevernas trygghet, trivsel och lärande, samt arbetar aktivt med att främja närvaron hos eleverna, eftersom det finns ett starkt samband mellan närvaro i skolan och kunskapsutveckling, samt även examensgrad. Som en del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, interagerar elevhälsopersonalen aktivt med eleverna varje morgon på Franklins gymnasium. Det finns även ett aktivt arbete på gymnasierna, som syftar till att minska förekomsten av kränkningar. Det är viktigt att de kränkningar som sker anmäls och hanteras, för att se vad som kan förbättras. Arbetet fokuserar på att både förebygga och hantera kränkningar, för att kontinuerligt förbättra både skolmiljö och elevernas välbefinnande. 5 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD För att öka patientsäkerheten och säkerställa en god kvalité i vården beskrivs mål och strategier, organisation och struktur för arbetet. Trots att det inom elevhälsans hälso- och sjukvård är sällsynt med allvarliga vårdskador, följer patientsäkerhetsarbetet den nationella visionen ”God och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada”. För att kunna nå den nationella visionen har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. 1) Engagerad ledning och tydlig styrning 2) En god säkerhetskultur 3) Adekvat kunskap och kompetens 4) Patienten som medskapare Hälso-och sjukvårdens mål är att erbjuda en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vård definieras som de insatserna som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ger på individnivå Den ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. God kvalitet inom hälso-och sjukvård innebär att vården ska vara kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv och jämlik. I Patientsäkerhetslagen (PSL) definieras vårdskada som lidande, fysisk eller psykisk skada eller sjukdom, som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. En vårdskada kan uppstå på grund av den vård och behandling som eleven fått, men också av att eleven inte har fått den vård som behövs. Definitionen av patientsäkerhet är ”skydd mot vårdskada”. Genom att säkerställa bemanning med personal som har adekvat utbildning och erfarenhet och att de ges förutsättningar att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser, kan en likvärdig, god och säker vård ges till eleverna. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska tidigt identifiera, hantera och rapportera eventuella risker och händelser, i syfte att de inte ska upprepas. I en organisation där tillbud, risker och avvikelser tas tillvara och ses som en tillgång för utveckling av patientsäkerhetsarbetet skapas en trygg och säker vård. I november 2025 presenterades slutbetänkandet för utredningen ”En förbättrad elevhälsa” som utförts på regeringens uppdrag. Elevhälsans syfte, uppdrag och arbetssätt kan komma att förändras, vilket kan innebära att fler professioner inom elevhälsan arbetar med hälso- och sjukvårdslegitimation och större del av arbetet bedrivs som hälso- och sjukvård. Detta innebär ett mer omfattande arbete med patientsäkerhet, rutiner och riktlinjer och högre krav på tillgång till elevhälsans professioner i våra skolor. Det kan även ske förändringar i samband med att hälsoprogrammet som utförs inom EMI får en nationell standard presenterad 2026. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Patientsäkerhetsarbetet drivs främst av medicinskt ledningsansvarig. Hälso- och sjukvårds-verksamheten bedrivs utifrån verksamhetsspecifika riktlinjer och metodstöd för hälso- och sjukvårdspersonalen som ger en tydlig vägledning i arbetet. Övergripande mål och strategier PSL, 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Övergripande mål för patientsäkerhetsarbetet är att ingen elev ska drabbas av en vårdskada. Detta nås genom systematisk kvalitetssäkring av verksamheten med rätt strategier, vilket leder till att rätt person gör rätt insatser till rätt elev i rätt tid. Detta kan uppnås genom tydliga processer och rutiner (utifrån aktuellt lagstöd, riktlinjer och evidens) som planeras, utförs och utvärderas löpande under läsåret. Elevhälsans medicinska insatser ska bidra till att främja elevens hälsa, lärande och utveckling mot skolans mål. De ska främst arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser samt erbjuda en likvärdig, god och säker vård. Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka eller bibehålla elevens 6 fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och det förebyggande arbetet syftar till att minska risken för ohälsa. Organisation och ansvar PSL 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p. 1 Mölndals stad är vårdgivare. Enligt utbildningsnämndens reglemente som är beslutat av kommunfullmäktige så fullgör utbildningsnämnden de uppgifter som ankommer vårdgivaren för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan i kommunal gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Enligt HSL ska det inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Varje enskild legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för varje enskild hälso-och sjukvårdsinsats som ges till en elev. Uppdraget regleras i HSL 4 kap 2 § och i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Då verksamhetschefen enligt HSL i UTF inte har formell medicinsk kompetens, har ansvaret för det systematiska patientsäkerhetsarbetet och det övergripande ansvaret för diagnostik, vård och behandling överlåtits till medicinskt ledningsansvarig sjuksköterska (MLA), som har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet och de processer och rutiner som behövs för att öka patientsäkerheten. MLA-tjänsten ligger organisatoriskt under verksamhetschef enligt HSL. MLA-uppdraget har en omfattning på 20% och kombineras med en skolskötersketjänst på gymnasiet. MLA i UTF samarbetar med MLA i skolförvaltningen (SKF) kring exempelvis att revidera EMI:s rutiner och riktlinjer. Dessa anpassade rutiner och riktlinjer publiceras på den gemensamma ytan på Teams som alla skolsköterskor i Mölndals stad har tillgång till. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 All hälso- och sjukvårdspersonal inom elevhälsan ska genom samverkan med personal på skolan, arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att gemensamt verka för tidig upptäckt av hinder för lärande, hälsa och utveckling. I skolans elevhälsa ska det enligt skollagen finnas tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Rektor ansvarar för att rutiner finns för samarbete inom elevhälsan, respektive mellan elevhälsan, skolledning och skolans pedagogiska personal. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom elevhälsan ska samarbeta med andra huvudmän, vårdgivare och myndigheter för att underlätta informationsöverföring när det bedöms främja lärande, hälsa och utveckling. Samverkan inom elevhälsan begränsas i viss mån av att den medicinska delen av elevhälsan är en egen verksamhetsgren i skolans elevhälsa och lyder under hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 25 kap. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. En svårighet inom EMI är gränsdragningar gentemot regionens hälso- och sjukvård där regionen ställer krav eller har förväntningar på hälso- och sjukvårdsinsatser i skolan. Men då skolans uppdrag främst är hälsofrämjande och förebyggande, samt sker på uppdrag från rektor kan inte detta jämställas med öppenvård. Vid samverkansmöten lyfts detta regelbundet. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § I staden finns det en riktlinje för informationssäkerhet för alla stadens förvaltningar och bolag. Staden tillhandahåller utbildningar i informationssäkerhet som alla medarbetare kan gå. I staden pågår ett implementeringsarbete kring cybersäkerhetslagen/NIS2. Elevhälsans dokumentationssystem PMO är informationssäkerhetsklassat utifrån säkerhetsaspekterna konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Dokumentation i journalsystemet PMO har fullständig spårbarhet gällande ändringar och olika versioner av dokumentationens innehåll. Åtkomst till informationen är behörighetsstyrd och kontrolleras regelbundet via loggkontroller i PMO. MLA kontrollerar även behörigheter i HSAkatalogen som utgör grunden för tjänstelegitimation via SITHS kort. Under året har ett kombinerat elevhälsodokumentations- och journalsystem upphandlats av UTF tillsammans med 7 skolförvaltningen. Informationssäkerhet har tillsammans med användarvänlighet, patientsäkerhet och hög funktionalitet varit avgörande frågor. Vi genomför bytet av journalsystem från PMO till Prorenata under juni 2026. Detta innebär att UTF tillsammans med skolförvaltningen kommer att arbeta vidare med säkerhetsanpassning, behörighetsstyrning och införanderelaterade kontroller i samband med systembytet, för att säkerställa att hantering av journalinformation sker på ett säkert och ändamålsenligt sätt. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. För att utveckla och bibehålla en god patientsäkerhetskultur måste tid för lärande och reflektion finnas. Arbetsmiljöansvaret ligger på rektor som är chef för skolsköterskorna, medan patientsäkerhetsansvaret är centralt placerat, vilket kräver samverkan mellan rektorer, verksamhetschef enligt HSL och MLA. Alla skolsköterskorna i Mölndal inom SKF och UTF träffas på regelbundna professionsmöten, där patientsäkerheten är i fokus. Det arbetas strukturerat med patientsäkerhet genom ett fördjupat arbete kring avvikelser, samt med riktlinjer och rutiner för arbetet som utförs inom elevhälsans medicinska insats. På så sätt uppdateras kunskap och verksamheten utvecklas i förhållande till den utveckling och forskning som sker. Skolsköterskornas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet är en viktig del under professionsmötena. Patientsäkerheten stärks genom arbete med avvikelser på en aggregerad nivå, genom att avvikelserna lyfts avidentifierat för ett gemensamt lärande. Andra insatser som bidrar till god säkerhetskultur, är den externa handledningen och att skolsköterskorna träffas i nätverksgrupper, där man lyfter ärenden för att få stöd i utvecklandet av sin profession och diskuterar gemensamma frågor, samt får stöttning i bland annat implementering av nya arbetssätt och metoder. De olika mötesformerna möjliggör gemensam reflektion och ger möjlighet att lära av både egna upplevelser och andras. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. I Mölndals stad ligger ansvaret för kompetensutveckling och fortbildning på rektor som är chef, samtidigt som verksamhetschef enligt HSL har ansvar för att all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal får adekvat fortbildning för att kunna utföra HSL-insatser patientsäkert och med god kvalitet. På samma sätt är ansvaret för bemanning delat mellan rektor och verksamhetschef enligt HSL. Rektor ansvarar för att rekrytera legitimerad personal med stöd av MLA, medan verksamhetschef säkerställer resurstilldelning och likvärdighet på huvudmannanivå. Kompetensutveckling har främst skett på professionsmöten med föreläsningar, genomgångar av nya rutiner samt kollegiala diskussioner. Vaccinationer har varit i centrum vid ett par tillfällen under året för att skapa ett säkrare arbetssätt vid vaccination. EMI har även arbetat med hur man ökar delaktigheten i hälsosamtalen och ett bildstöd har tagits fram. Skolläkaren har föreläst om utmattningssyndrom hos barn och om barnmisshandel genom förfalskning av symtom. Dessutom har det funnits möjlighet att delta på digitala utbildningar av olika slag, till exempel erbjuder UPH digitala utbildningar. Skolsköterskorna deltog på skolsköterskekongressen 2025 i Malmö, som innehöll många intressanta föreläsningar, vilket gav väldigt bra kompetensutveckling. Patienten som medskapare PSL 2010:659 3 kap. 4 § En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och de närståendes delaktighet. Vården blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Att patienten bemöts med respekt skapar tillit och förtroende. Att arbeta med att stärka elevers delaktighet är viktigt för att utveckla patientsäkerheten inom elevhälsan. Vårdnadshavaren är en viktig samarbetspartner framför allt i den anpassade 8 gymnasieskolan och involveras i så hög utsträckning som möjligt och utifrån elevens ålder och mognad tas elevens åsikt i beaktande i allt högre utsträckning. Skolsköterskorna träffar eleverna under deras första år på gymnasiet utifrån basprogrammet för EMI i Mölndal. Det innebär att samtliga elever erbjuds olika insatser såsom hälsosamtal, tillväxtkontroll, uppföljande ryggkontroll, kompletterande vaccination m.m. för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Skolsköterskorna använder sig bl.a. av skriftligt informationsmaterial och individuella samtal med motiverande samtalsteknik, för att eleven ska vara delaktig. Att på detta sätt tidigt skapa en relation till eleven är viktigt för framtida kontakter. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. I tabellerna nedan presenteras identifierade områden för egenkontroll, resultat, analyser och åtgärder samt planerad uppföljning. EMI - Mål/identifierade egenkontrollsområden Mål 2025: Ökad likvärdighet i hur hälsobesök, rygg- och tillväxtkontroll genomförs och dokumenteras, genom att ta tillvara den kollegiala erfarenheten och användning av MI (motiverande samtal). Strategi: Kollegiala besök under hälsobesök, rygg- och tillväxtkontroll för att bland annat belysa dokumentation och användningen av MI i samtalet. Resultat och analys: De kollegiala besöken bekräftade att man gör mycket på ett liknande sätt gällande hälsobesök, rygg- och tillväxtkontroll. Efter hälsobesöket diskuterades olika sätt att dokumentera och detta skapade förutsättningar för en likvärdig dokumentation. Samtliga använder MI för att skapa delaktighet i elevsamtalen, både i samband med hälsosamtalen och vid stöttning av livsstilsförändringar. Det uppmärksammades att det är många elever som inte besvarar enkäten i klassrummet och därför tar det extra tid på hälsobesöket, när det behöver göras enskilt med flera elever. Vid övertag av mottagningen på Frejagymnasiet framkom att dokumentation och övriga rutiner var väl fungerande. Mål 2025: Ökad följsamhet av vaccinationsprocessen från information inför erbjudande om vaccination till information efter genomförd vaccination Strategi: Utbildning och enkät vid MLA besök Resultat och analys: Egenkontrollen visade att skolsköterskorna har god kunskap om och följsamhet till gällande riktlinjer. Samtidigt identifierades en sårbarhet i dokumentationssystemet där digitalt samtycke kan ändras i efterhand Åtgärder: Rutinen kompletterades med dokumentation av att samtycke fanns vid vaccinationstillfället. Mål 2025: Fortsatt synliggöra att det systematiska kvalitetsarbetet är en naturlig del av elevhälsans arbete på skolnivå och förvaltningsnivå. Strategi: Elevhälsoarbetet som bedrivs på skolorna och EHDV-enkätens resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå och förvaltningsnivå. Resultat och analys: På förvaltningsnivå och skolnivå lyfts elevhälsofrågor i SKA arbetet. Åtgärder: Resultat från EHDV-enkäten har sammanställts och presenterats i elevhälsoteamen, vilket bidrar till ökad kunskap om elevernas mående och stärker underlaget för analys inom SKA-arbetet. Planerad uppföljning av åtgärd: Löpande Mål 2025: Ökad resiliens i samband med yttre inskränkningar 9 Strategi: Utforma rutiner och riktlinjer vid yttre inskränkningar samt öva dessa i verksamheten. Resultat och analys: Övningsfall gällande krisberedskap från Socialstyrelsen har använts och utgjort grunden för en ny rutin för hälso- och sjukvårdens arbete vid yttre inskränkningar. Åtgärder: Implementering av rutinen. Planerad uppföljning av åtgärd: Under våren 2026. Egenkontroll: Journalgranskning enligt HSLF-FS 2016:40 Strategi: Stickprovsgranskning av MLA Resultat och analys: Generellt är skolsköterskornas dokumentation mycket kompetent utförd. Man uttrycker sig på ett respektfullt sätt och adekvata fakta dokumenteras så att man kan följa en ”röd tråd” i journaltexten. Planerad uppföljning: Vid nästa journalgranskning 2027. Egenkontroll: Basprogramsenkät 2025 Strategi: Uppföljning av genomförandet av basprogrammet via enkät. Resultat och analys: Vid läsårsslutet 2024/2025 hade samtliga elever erbjudits de insatser de har rätt till enligt basprogrammet. Uppföljningen visar samtidigt att genomförandet i vissa delar varit resurskrävande och att förutsättningarna varierat mellan enheter, bland annat kopplat till elevunderlag, planeringsförutsättningar och tjänstgöringsgrad. Detta indikerar ett behov av att fortsatt anpassa bemanningen i takt med verksamhetens utveckling för att säkerställa långsiktigt hållbara förutsättningar. Åtgärder: Bemanningen har tillfälligt förstärkts under våren där behov identifierats, i syfte att säkerställa att elever erbjuds hälsosamtal enligt basprogrammet. Inför kommande läsår planeras en fortsatt anpassning av resurser utifrån elevantal och verksamhetens behov. Planerad uppföljning av åtgärd: Uppföljning kontinuerligt, samt ny enkät i juni 2026. Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § 4 st., HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom identifiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom elevhälsan ansvarar för att identifiera och rapportera risker, som kan medföra negativa händelser eller tillbud. Personalen uppmanas att vara uppmärksamma på brister och risker, för en tidig identifiering och tidig insats. De vidtar adekvata akuta insatser, meddelar MLA och rektor samt skriver händelserapport. MLA i sin tur utreder, analyserar och återkopplar till verksamheten, samt verksamhetschef enligt HSL. Detta arbete utmynnar i åtgärder på olika nivåer för att minska risken att det händer igen. I processen ingår också att ta ställning till om det finns risk för vårdskada och om en anmälan enligt lex Maria ska göras. De åtgärder som tas fram, förankras i personalgruppen på professionsmötena. Tillförlitliga och säkra system och processer Patientsäkerhetsarbetet är integrerat i verksamhetsutvecklingen och bidrar till både ett proaktivt och reaktivt arbetssätt. Rutiner och riktlinjer har vidareutvecklats och anpassats lokalt för att säkerställa aktualitet och likvärdighet, samtidigt som ett nationellt metodstöd är under framtagande och planeras att presenteras hösten 26. Samverkan på regional nivå har fortsatt med fokus på gemensam utveckling av arbetssätt och rutiner inom elevhälsans medicinska insats. Ett nytt journalsystem har upphandlats med planerad implementering 2026. Förberedelser har genomförts med fokus på patientsäkerhet. Införandet av det nya systemet är ett prioriterat utvecklingsområde och bedöms bidra till förbättrade förutsättningar för en säker och ändamålsenlig dokumentation. 10 Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interaktioner mellan människor, teknik och organisation. Förutsättningarna för säkerhet förändras snabbt och det är viktigt att agera på störningar i närtid. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Vårdgivare ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivare uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för att förstå vad som bidrar till säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p. 5 Varje år uppmärksammas den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen på skyldigheten att rapportera händelser som hade kunnat leda till vårdskador och att bidra vid utredning av dessa. Genom att regelbundet arbeta i professionsgruppen med de avvikelser som har uppstått, skapas en medvetenhet och möjlighet att kollegialt stötta och uppmuntra varandra till de förändringar som krävs, för att minska riskerna för avvikelser. Trots att det totala antalet avvikelser har ökat från 22 till 38, bedöms resultatet som bättre jämfört med tidigare år, eftersom endast 5 kan härledas till vårt interna arbete, övriga avvikelser är framförallt kopplade till andra grundskolor utanför Mölndal och inte till den egna verksamheten. Rapporteringen visar på en god medvetenhet och en aktiv avvikelsehantering inom verksamheten. Avvikelserna visar samtidigt på ett merarbete för skolsköterskorna, eftersom det handlar om uteblivna/fördröjda insatser, som skolsköterskorna har fått göra och problem med överföring av journaler, där skolsköterskorna också behövt lägga extra tid. Det är mycket positivt att det inte har förekommit några avvikelser gällande sekretess, läkemedel eller medicintekniska produkter, samt att inte några synpunkter eller klagomål har inkommit. Typ av avvikelse och antal 2023: 2024: 2025: 38 st varav 5 45st 22st inom egen verksamhet. Dokumentation 20 10 2 Utebliven/fördröjd insats 15 3 14 (13 från grundskolor utanför Mölndal, 1 från grundskola i Mölndal) Intern samverkan 0 1 1 Extern 5 1 21 (varav 19 från skolor samverkan/journalöverföring utanför Mölndal) Sekretessbrott 1 1 0 Läkemedel 1 2 0 Medicintekniska produkter 1 2 0 Bedömd som synpunkt/klagomål 2 2 0 11 Under året har 38 händelserapporter mottagits och utretts. Inga av händelserna har varit av den allvarlighetsgraden att det föranlett en anmälan gällande lex Maria. Samtliga skolsköterskor är medvetna om skyldigheten att rapportera händelser som skulle kunna leda till vårdskada och rapporter kommer från alla skolsköterskorna. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Med klagomål menas att någon klagat på att verksamheten inte uppnår kraven på god kvalitet. Med synpunkter avses övrigt som framförs som berör verksamhetens kvalitet, till exempel förslag på förbättringar. Klagomål och synpunkter ska utredas. Synpunkter och klagomål hanteras i första hand av rektor. Under 2025 har det inte inkommit något klagomål eller någon synpunkt. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas till kortsiktigt eller långsiktigt förändrade förhållanden med bibehållen funktionalitet, även under oväntade förhållanden. I patientsäkerhetssammanhang beskrivs detta som resiliens. För att möta de framtida behoven behöver det finnas en struktur för styrning och ledning, där man kan anpassa verksamheten och verksamhetens metoder för att på bästa sätt möta de förändringar som sker i omvärlden, exempelvis, strömavbrott och bristande tillgång till den digitala journalen. Genom att utforma rutiner och riktlinjer samt öva dessa i verksamheten skapas en handlingsberedskap och en trygghet. En rutin för yttre inskränkningar för HSL personal inom elevhälsan håller på att tas fram, den kommer att implementeras under 2026. 12 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR Under 2025 har alla gymnasieskolorna i Mölndal fortsatt att arbeta med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Elevhälsan är en integrerad del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevhälsoteamen på de olika gymnasierna har fortsatt att träffats för erfarenhetsutbyte, för att få en ökad likvärdighet i kvalitetsarbetet. Elevernas utveckling mot utbildningens mål stödjs. En viktig del i detta arbete är att elevhälsan främjar elevernas upplevelse och lärande, samt arbetar aktivt med att främja närvaron hos eleverna, eftersom det finns ett starkt samband mellan närvaro i skolan och kunskapsutveckling samt även examensgrad. I Mölndal används hälsoenkäter från EHDV, vilka utgör underlag för analyser i det systematiska kvalitetsarbetet på både på skol- och huvudmannanivå. För närvarande pågår flera utredningar på regeringens uppdrag som kommer att påverka elevhälsans arbete framöver. Elevhälsans syfte, uppdrag och organisation kan komma att förändras. Det kommer troligen även ske förändringar i samband med att basprogrammet/hälsoprogrammet som utförs inom EMI får en nationell standard 2026. Gemensamma mål för all hälso- och sjukvård inom elevhälsan 2026 • Implementering av ett nytt journalsystem på ett patientsäkert sätt. Strategi: Arbete i referensgrupper inför implementeringen och utbildning både individuellt, gemensamt och professionsspecifikt. • Implementering av rutin för hälso- och sjukvård i elevhälsan vid krisberedskap ex. yttre inskränkningar så som avbrott i el- och internetförsörjning. Strategi: Genomgång i professionsgrupperna. • Lokaler och utrustning ska vara anpassade för att uppfylla hälso- och sjukvårdens krav. Strategi: Kontroll vid MLA besök. 13 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-01 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 26 Ekonomiuppföljningsrapport 1

diarienr: molndal:UTN:2026:37
§ 26 Dnr 00024/20262.4 Ekonomiuppföljningsrapport 1 Sammanfattning Förvaltningsekonom informerar om ekonomin för det första kvartalet. Tillhörande rapport har ännu inte kunnat färdigställas men kommer finnas tillgänglig inför utbildningsnämndens sammanträde. Informationen antecknas. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-02-09 Dnr UTN 00037/2026 Joel Tjärnberg Tagesson Nämndsekreterare Utbildningsnämnden Dataskyddsombudets granskning 2025 Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning Dataskyddsförordningen (GDPR) syftar till att skydda individers personliga integritet vid behandling av personuppgifter. I Mölndals stad ansvarar respektive nämnd i rollen som personuppgiftsansvarig för att personuppgifter behandlas korrekt och i enlighet med gällande regelverk. Sedan juni 2025 har Mölndals stad ett externt dataskyddsombud genom JP Infonet. Inom ramen för detta uppdrag har dataskyddsombudet under 2025 genomfört en granskning av stadens efterlevnad av dataskyddsförordningen. Dataskyddsombudets granskning har för 2025 fokuserat på områdena kamerabevakning, konsekvensbedömningar och AI-användning. Resultatet av granskningen visar att utbildningsnämnden har en god grund att bygga vidare på, särskilt genom arbetet med AI-garantin och utbildningsinsatser relaterade till detta. Genom att prioritera kunskapsspridning och genomförande av konsekvensbedömningar, samt genom att integrera dataskyddsfrågor i det löpande arbetet kan nämnden stärka sin efterlevnad av GDPR på ett systematiskt sätt. Redovisningen lyfts till utbildningsnämnden utifrån nämndens roll som personuppgiftsansvarig för sin verksamhet. Ekonomi Redovisningen innebär inga ekonomiska konsekvenser utöver beslutad ram. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 februari 2026. Dataskyddsombudets granskning 2025 Jens F. Holm Förvaltningschef Dataskyddsombudets åtgärdsplan till utbildningsnämnden Mölndals stad efter genomförd tillsyn GDPR 2025 1. BAKGRUND Syftet med denna åtgärdsplan är att säkerställa lagefterlevnad för Mölndals stad gällande hur personuppgifter behandlas. Dataskyddsförordningen ställer krav på myndigheter, företag och organisationers hantering och behandling av personuppgifter. Som personuppgiftsansvarig har nämnden ett ansvar att se till så att de personuppgifter som behandlas inom verksamheten behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. Nämndens personuppgiftsbehandling har analyserats genom de lagkrav som anges i dataskyddsförordningen för att säkerställa att nämnden möter dessa krav. Analysen genomfördes för att undersöka nämndens nuvarande efterlevnad av dataskyddsförordningen, identifiera eventuella brister, bidra till att underlätta och förbättra det kontinuerliga arbetet med efterlevnaden av dataskyddsförordningen. Analysen har sedan utmynnat i en åtgärdslista och ett utlåtande. Under denna rubrik kommer dataskyddsombudet att ge rekommendationer som riktar sig särskilt till de brister som har identifierats under tillsynen. Åtgärdslistorna är indelade i prioriteringsordning (låg, medel och hög). 2. SYFTE OCH METOD Eftersom lagefterlevnad är ett omfattande arbete i organisationer utgår analysen vid det inledande stadiet utifrån följande: • Att organisationen vidtar effektiva åtgärder för lagefterlevnad; • Den praktiska möjligheten för de registrerade att utöva sina rättigheter; • Att organisationen får bättre kontroll på sina informationstillgångar. Syftet med tillsynen är att bedöma nämndens eller enhetens regelefterlevnad i förhållande till tillämplig dataskyddslagstiftning. Tillsynen genomfördes dels genom en granskning av relevant dokumentation och dels genom intervjuer av relevant personal. Tillsynspunkterna är valda utifrån IMY:s tillsynsplan för 2025 samt utmaningar som staden lyft fram som intressanta för tillsyn. För nämnden utgick tillsynen från följande fokusområden: • Hur aktörer som kamerabevakar, och som tidigare behövt söka tillstånd, själva genomför en dokumenterad intresseavvägning och har en förteckning över kamerabevakningen • Konsekvensbedömningar • AI-användning Denna analys består utav följande fyra kapitel: 1. Bakgrund 2. Metod 3. Åtgärdslista 4. Slutsats 3. ÅTGÄRDSLISTA Åtgärder av hög prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärder Konsekvensbedömningar Det är viktigt för en nämnd att Verksamheten har genomfört få • Information och kunskap om sprida information i sin konsekvensbedömningar. Kunskap hur, när och varför organisation om när, hur och om hur, när och varför konsekvensbedömningar ska varför konsekvensbedömningar ska genomföras behöver spridas konsekvensbedömningar ska genomföras är inte fullt ut till fler medarbetare. genomföras. Behandlingar förankrad i verksamheten. • Nämnden behöver undersöka som kan innebära en hög risk Konsekvensbedömningar följs inte om retroaktiva för de registrerade ska alltid upp i större utsträckning. konsekvensbedömningar för föregås av en befintliga behandlingar ska konsekvensbedömning. genomföras, t.ex. genom tröskelanalyser. • Genomförda konsekvensbedömningar behöver följas upp. • Tid behöver avsättas till arbetet med konsekvensbedömningar, för att säkerställa att konsekvensbedömningarna sker innan behandlingarna påbörjas. Åtgärder av medel prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärder AI-användning Användning av AI-baserade Informationsmaterial finns på • Upprätthåll att alla verktyg och tjänster ökar. intranätet, och utbildning har medarbetare får utbildning. Användning sker både genom erbjudits och genomförts. • Utveckla rutiner för hur er centralt införda lösningar och Nämnden har antagit en AI- verksamhet får använda AI, genom att enskilda garanti om utbildning. Det finns och vilka AI-verktyg som är medarbetare själva börjar rutiner för hur AI-verktyg får tillåtna. använda tillgängliga AI- användas. • Kartlägg vilka verktyg som tjänster. För att säkerställa att används. användningen sker på ett lagligt, säkert och kontrollerat sätt krävs tydliga riktlinjer och rutiner. Notering Kamerabevakning sker inte i verksamheten. Fastighetsägare har kameror, men bevakning sker ej inom nämndens personuppgiftsansvar. 4. SLUTSATS EFTER GENOMFÖRD TILLSYN För att uppnå en tillfredsställande nivå av dataskydd i verksamheten är det en förutsättning att dataskyddsarbetet implementeras i det vardagliga arbetet, och att medarbetare får tid att arbeta med dataskyddsfrågor. Dataskyddsombudets tillsyn har utmynnat i ett antal förbättringsåtgärder. Under rubrik ”3. Åtgärdslista” presenteras de åtgärder som dataskyddsombudets bedömer vara nödvändiga baserat på den information som dataskyddsombudet tagit del av under tillsynen. Vid det fortsatta dataskyddsarbetet bör en riskbaserad metod användas vilket innebär att ”högriskåtgärder” (rödmarkerat) i första hand åtgärdas. Verksamheten behöver inledningsvis sprida information och kunskap om konsekvensbedömningar. För att uppnå en god nivå av dataskydd rekommenderas enheterna att säkerställa att de som initierar nya behandlingar får information och kunskap om hur, när och varför konsekvensbedömningar ska genomföras. Det är även viktigt att vid behov genomföra retroaktiva konsekvensbedömningar för befintliga högriskbehandlingar som inte föregåtts av en konsekvensbedömning. Enheterna behöver säkerställa att rutiner finns och efterlevs avseende upphandling där dataskyddsfrågor aktualiseras. Avslutningsvis behöver man säkerställa att alla medarbetare får kunskap inom AI löpande. Utöver ovan nämnda specifika åtgärder rekommenderas verksamheten att fortsätta implementera dataskyddsarbetet i det vardagliga arbetet. Vidare är fortsatta satsningar för att öka kunskapsnivån inom verksamheten nödvändiga för att säkerställa en god nivå av dataskydd. Ett kontinuerligt och systematiskt arbete med dataskyddsfrågor rekommenderas. Detta ökar sannolikheten för att dataskyddsarbetet inte blir passivt och att arbetet följs upp och förbättras, samt att kunskap om dataskydd sprids. Vissa åtgärder som är gemensamma för hela staden behöver hanteras på stadsövergripande nivå. Dessa har identifierats som ett centralt utvecklingsarbete, inklusive behovet av att utreda personuppgiftsansvaret för pågående kamerabevakningar. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-01 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 29 Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för

beslutstyp: godkännandediarienr: molndal:UTN:2026:24
§ 29 Dnr 00042/20261.1.7. Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola (resursskola), Magelungen Gymnasium Göteborg Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden har inget att anmärka på ansökan från Magelungen Utveckling AB då det inte innebär påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Utbildningsnämnden översänder protokollsutdraget daterat 2026-04-16 som sitt svar på remissen. Sammanfattning Magelungen Utveckling AB har ansökt om godkännande som huvudman för gymnasieskola (resursskola) hos Skolinspektionen. Ansökan avser en utökning av en befintlig skolenhet. Ansökan berör Göteborgs stad som lägeskommun. Som närliggande kommun har utbildningsnämnden getts möjlighet att yttra sig om ansökningar i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om kommunen anser att en etablering skulle medföra påtagliga konsekvenser behöver kommunen redogöra konkreta exempel på hur det påverkar kommunen. Utbildningsförvaltningen konstaterar att det finns ett stort behov av gymnasieplatser för målgrupper i behov av resursgymnasium i Mölndals stad och Göteborgsregionen. Detta var anledningen till att Studion, stadens resursgymnasium startades. Även om Magelungen kan betraktas som en konkurrent till Studion, bedömer utbildningsförvaltningen att behovet hos målgruppen är så stort att det inte finns skäl att invända mot ansökan. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 februari 2026. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-04-09 Dnr UTN 00024/2026 William Carling Förvaltningsekonom Utbildningsnämnden Uppföljningsrapport mars 2026 Förslag till beslut Utbildningsnämnden antecknar informationen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Under året överlämnas fyra uppföljningsrapporter till kommunstyrelsen, varav delårsbokslutet per augusti och årsbokslutet utgör två av dessa. Utifrån stadsledningsförvaltningens tidplan och anvisningar upprättar och beslutar respektive nämnd om sin uppföljningsrapport. Med utgångspunkt i nämndernas uppföljningsrapporter tar stadsledningsförvaltningen fram en uppföljning för staden som helhet till kommunstyrelsen Ekonomi Utbildningsnämnden prognosticerar ett underskott på -1,5 mnkr för helåret. Den ekonomiska utmaningen finns inom kommunbidragsområde Nämnd och administration, där Yrkeshögskolan uppvisar ett betydande underskott som kräver åtgärder. Gymnasieskola prognosticerar ett resultat i balans. Högre intäkter för fler elever i egen regi kompenserar för högre kostnader för köpta platser, men kostnader för etableringen av Andénska gymnasiet innebär en viss osäkerhet framåt. Anpassad gymnasieskola har ett stabilt läge efter tidigare års underskott. Mindre obalanser förväntas täckas av överskott i egen regi. Vuxenutbildning prognosticerar nollresultat. Svårigheter med intäktsberäkningar efter systembyte balanseras av lägre personalkostnader och färre köpta platser. Nämnd och administration belastas av Yrkeshögskolans negativa prognos, vilket är den främsta orsaken till nämndens samlade underskott på -1,5 mnkr. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 april 2026. Uppföljningsrapport mars 2026 UTN Expedieras till Kommunstyrelsen Jens F. Holm Förvaltningschef Uppföljningsrapport mars 2026 Utbildningsförvaltningen Uppföljningsrapport mars 2026 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2026-03-31 Organisation: Utbildningsförvaltningen Innehåll Ekonomi ......................................................................................................................................... 1 Sammanfattning årsprognos ..................................................................................................... 1 Årsprognos jämfört med budget ................................................................................................ 2 Verksamhet ................................................................................................................................... 3 Uppföljning av styrdokument: avfallsplanen .............................................................................. 3 Ekonomi Sammanfattning årsprognos Utbildningsnämnden prognosticerar ett underskott på -1,5 mnkr för helåret. Den ekonomiska utmaningen finns inom kommunbidragsområde Nämnd och administration, där Yrkeshögskolan uppvisar ett betydande underskott som kräver åtgärder. Gymnasieskola prognosticerar ett resultat i balans. Högre intäkter för fler elever i egen regi kompenserar för högre kostnader för köpta platser, men kostnader för etableringen av Andénska gymnasiet innebär en viss osäkerhet framåt. Anpassad gymnasieskola har ett stabilt läge efter tidigare års underskott. Mindre obalanser förväntas täckas av överskott i egen regi. Vuxenutbildning prognosticerar nollresultat. Svårigheter med intäktsberäkningar efter systembyte balanseras av lägre personalkostnader och färre köpta platser. Nämnd och administration belastas av Yrkeshögskolans negativa prognos, vilket är den främsta orsaken till nämndens samlade underskott på -1,5 mnkr. 1 Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan Prognos Kommunbidrag UTF Mar 2026 Mar 2026 - Mar 2026 resultat 2026 Gymnasieskola 60.8 -149.7 -88.8 -89.3 0.5 0.0 Anpassad 12.7 -20.6 -7.9 -7.8 -0.1 0.0 gymnasieskola Vuxenutbildning 14.4 -23.2 -8.8 -8.9 0.1 0.0 Nämnd, 9.4 -15.4 -5.9 -4.8 -1.2 -1.5 administration Summa 97.4 -208.8 -111.4 -110.8 -0.7 -1.5 Utbildningsnämnden Årsprognos jämfört med budget Utbildningsnämnden redovisar ett negativt resultat för perioden om -0,7 mnkr. Inom kommunbidragsområde nämnd och administration har Yrkeshögskolan ett förväntat underskott under året vilket delvis balanseras av planerat överskott i övriga verksamhetsområden. Utbildningsnämndens prognos för helåret är en negativ avvikelse mot budget med -1,5 mnkr. Gymnasieskola Helårsprognosen för kommunbidragsområdet är ett resultat enligt budget. Området hade ett positivt resultat på 0,5 mnkr för perioden. Uppräkningen av GR-prislistan 2026 innebär högre kostnader för köpta platser vilket ger en avvikelse under året. Samtidigt fortsätter den positiva trenden med högt söktryck och fler elever i egen regi vilket innebär högre intäkter vilka balanserar underskottet för köpta platser. Området har fortsatta kostnader för etableringen av Andénska gymnasiet under året vilka kan komma att påverka prognosen under kommande rapporteringar. Anpassad gymnasieskola Helårsprognosen för kommunbidragsområdet är ett resultat enligt budget. Området hade en mindre negativ avvikelse på 0,1 mnkr för perioden. Området har efter flera års underskott en stabilare situation och Frejagymnasiet prognosticerar ett positivt resultat. Det finns fortsatta obalanser inom kommunbidragsområdet för skolskjuts och färre sålda platser än planerat som förväntas balanseras av ett positivt resultat för verksamheten i egen regi. Vuxenutbildning Helårsprognosen för kommunbidragsområdet är ett resultat enligt budget. Området hade en mindre positiv avvikelse på 0,1 mnkr efter perioden. Vuxenutbildningen har fortsatta svårigheter att beräkna intäkterna för yrkes- och lärlingsutbildningar inom samverkan med Göteborgsregionen på grund av byte av elevadministrativt system förra året. Området redovisar en avvikelse för intäkterna jämfört med budget under första kvartalet. Avvikelsen balanseras av lägre personalkostnader och lägre kostnader för köpta utbildningsplatser. Nämnd, administration 2 Helårsprognosen för kommunbidragsområdet är -1,5 mnkr. Området hade en avvikelse om -1,2 mnkr för perioden. Yrkeshögskolan har en större negativ prognos och arbetar med åtgärder för att minska underskottet under året. Övriga enheter inom området förväntas bidra med positiva resultat för att balansera årsresultatet. Verksamhet Uppföljning av styrdokument: avfallsplanen Utbildningsförvaltningen följer stadens och Göteborgsregionens gemensamma Avfallsplan. Genom att använda stadens upphandlade leverantörer av tjänster och produkter säkerställs rätt hantering så som ex. städning, leveranser och materiel. Vid förvaltningens skolor och övriga lokaler sopsorteras avfall. Vid iordningställande av verksamheter återanvänds möbler och annan inredning i möjligaste mån. 3 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-01 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 30 Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för

beslutstyp: godkännandediarienr: molndal:UTN:2026:46
§ 30 Dnr 00043/20261.1.7. Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för nyetablering av fristående gymnasieskola vid Strömma naturbruksgymnasium Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden har inget att anmärka på ansökan från Hushållningssällskapet Sjuhärad då det inte innebär påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Utbildningsnämnden översänder protokollsutdraget daterat 2026-04-16 som sitt svar på remissen. Ärendet Hushållningssällskapet Sjuhärad har ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Strömma Naturbruksgymnasium hos Skolinspektionen. Ansökan avser ett huvudmannabyte. Ansökan berör Marks kommun som lägeskommun. Som närliggande kommun har utbildningsnämnden getts möjlighet att yttra sig om ansökningar i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om kommunen anser att en etablering skulle medföra påtagliga konsekvenser behöver kommunen redogöra konkreta exempel på hur det påverkar kommunen. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 3 mars 2026. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-03-03 Dnr UTN 00046/2026 Ellen Lindqvist Verksamhetschef Utbildningsnämnden Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning, Donnergymnasiet Förslag till beslut Utbildningsnämnden har inget att anmärka på ansökan från Donnergymnasiet AB då det inte innebär påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Utbildningsnämnden översänder protokollsutdraget daterat 2026-04-16 som sitt svar på remissen. Sammanfattning Donnergymnasiet AB har ansökt om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning (basket) hos Skolinspektionen. Ansökan avser en ny utbildning och berör Göteborgs stad som lägeskommun. Som närliggande kommun har utbildningsnämnden getts möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om kommunen anser att en etablering av fristående skola skulle medföra påtagliga negativa konsekvenser behöver kommunen redogöra konkreta exempel på hur det påverkar kommunen. Ekonomi Det går inte att påvisa att ansökan skulle ha påtagliga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Bedömning Utbildningsförvaltningen anser att det inte går att påvisa påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Mölndals stad ingår i Göteborgsregionens samverkansavtal för gymnasieskolan. Befolkningsprognos 16-åringar Mölndal 2026–2031 Årtal Antal 16-åringar i Mölndal 2026 922 2027 857 2028 926 2029 839 2030 879 2031 865 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 3 mars 2026. Expedieras till Skolinspektionen Jens F. Holm Ellen Lindqvist Förvaltningschef Verksamhetschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-01 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 31 Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för nationellt

beslutstyp: godkännandediarienr: molndal:UTN:2026:42
§ 31 Dnr 00046/20261.1.7. Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning, Donnergymnasiet Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden har inget att anmärka på ansökan från Donnergymnasiet AB då det inte innebär påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Utbildningsnämnden översänder protokollsutdraget daterat 2026-04-16 som sitt svar på remissen. Sammanfattning Donnergymnasiet AB har ansökt om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning (basket) hos Skolinspektionen. Ansökan avser en ny utbildning och berör Göteborgs stad som lägeskommun. Som närliggande kommun har utbildningsnämnden getts möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om kommunen anser att en etablering av fristående skola skulle medföra påtagliga negativa konsekvenser behöver kommunen redogöra konkreta exempel på hur det påverkar kommunen. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 3 mars 2026. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-02-24 Dnr UTN 00042/2026 Ellen Lindqvist Verksamhetschef Utbildningsnämnden Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola (resursskola), Magelungen Gymnasium Göteborg Förslag till beslut Utbildningsnämnden har inget att anmärka på ansökan från Magelungen Utveckling AB då det inte innebär påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Utbildningsnämnden översänder protokollsutdraget daterat 2026-04-16 som sitt svar på remissen. Sammanfattning Magelungen Utveckling AB har ansökt om godkännande som huvudman för gymnasieskola (resursskola) hos Skolinspektionen. Ansökan avser en utökning av en befintlig skolenhet. Ansökan berör Göteborgs stad som lägeskommun. Som närliggande kommun har utbildningsnämnden getts möjlighet att yttra sig om ansökningar i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om kommunen anser att en etablering skulle medföra påtagliga konsekvenser behöver kommunen redogöra konkreta exempel på hur det påverkar kommunen. Utbildningsförvaltningen konstaterar att det finns ett stort behov av gymnasieplatser för målgrupper i behov av resursgymnasium i Mölndals stad och Göteborgsregionen. Detta var anledningen till att Studion, stadens resursgymnasium startades. Även om Magelungen kan betraktas som en konkurrent till Studion, bedömer utbildningsförvaltningen att behovet hos målgruppen är så stort att det inte finns skäl att invända mot ansökan. Ekonomi Det går inte att påvisa att ansökan skulle ha påtagliga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Bedömning Utbildningsförvaltningen anser att det inte går att påvisa påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Årtal Antal 16-åringar i Mölndal 2026 922 2027 857 2028 926 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2029 839 2030 879 2031 865 Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 februari 2026. Expedieras till Skolinspektionen Jens F. Holm Ellen Lindqvist Förvaltningschef Verksamhetschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-01 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 32 Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för nationellt

beslutstyp: godkännandediarienr: molndal:UTN:2026:43
§ 32 Dnr 00041/20261.1.7. Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning, Aspero Friskolor AB Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden har inget att anmärka på ansökan från Aspero Friskolor AB. Ansökan bedöms inte medföra påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor och översänder protokollsutdraget daterat 2026-04-16 som sitt svar på remissen. Sammanfattning Aspero Friskolor AB har ansökt om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning hos Skolinspektionen. Ansökan avser en förnyelse av en utbildning som Aspero tidigare haft godkännande för, Samhälls- och ekonomiprogrammet med inriktning fotboll. Ansökan berör Göteborgs stad som lägeskommun. Som närliggande kommun har utbildningsnämnden getts möjlighet att yttra sig om ansökningar i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om kommunen anser att en etablering skulle medföra påtagliga konsekvenser behöver kommunen redogöra konkreta exempel på hur det påverkar kommunen. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 februari 2026. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-03-03 Dnr UTN 00043/2026 Ellen Lindqvist Verksamhetschef Utbildningsnämnden Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för nyetablering av fristående gymnasieskola vid Strömma naturbruksgymnasium Förslag till beslut Utbildningsnämnden har inget att anmärka på ansökan från Hushållningssällskapet Sjuhärad då det inte innebär påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Utbildningsnämnden översänder protokollsutdraget daterat 2026-04-16 som sitt svar på remissen. Sammanfattning Hushållningssällskapet Sjuhärad har ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Strömma Naturbruksgymnasium hos Skolinspektionen. Ansökan avser ett huvudmannabyte. Ansökan berör Marks kommun som lägeskommun. Som närliggande kommun har utbildningsnämnden getts möjlighet att yttra sig om ansökningar i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om kommunen anser att en etablering skulle medföra påtagliga konsekvenser behöver kommunen redogöra konkreta exempel på hur det påverkar kommunen. Ekonomi Det går inte att påvisa att ansökan skulle ha påtagliga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Bedömning Utbildningsförvaltningen anser att det inte går att påvisa påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Befolkningsprognos 16-åringar Mölndal 2026–2031 Årtal Antal 16-åringar i Mölndal 2026 922 2027 857 2028 926 2029 839 2030 879 2031 865 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 3 mars 2026. Expedieras till Skolinspektionen Jens F. Holm Ellen Lindqvist Förvaltningschef Verksamhetschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-01 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 34 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare - elevhälsans medicinska

beslutstyp: godkännandediarienr: molndal:UTN:2026:41
§ 34 Dnr 00050/20267.3.3. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare - elevhälsans medicinska insats 2025 Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning Mölndals Stad är huvudman och vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Utbildningsnämnden har uppdraget att fullgöra de uppgifter som huvudmannen har ansvar för. Vårdgivaren ansvarar för att verksamhetschef för de medicinska insatserna i elevhälsan utses. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen är Ellen Lindqvist där det medicinska ansvaret är delegerat till Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Ylva Bjurulf. Verksamhetschef samt Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska har berett ärendet enlig gällande lagstiftning. Patientsäkerhetsberättelse skall upprättas varje år. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 mars 2026 Utbildningsförvaltningens patientsäkerhetsberättelse 2025 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-02-24 Dnr UTN 00041/2026 Ellen Lindqvist Verksamhetschef Utbildningsnämnden Remiss - Ansökan om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning, Aspero Friskolor AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden har inget att anmärka på ansökan från Aspero Friskolor AB. Ansökan bedöms inte medföra påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor och översänder protokollsutdraget daterat 2026- 04-16 som sitt svar på remissen. Sammanfattning Aspero Friskolor AB har ansökt om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning hos Skolinspektionen. Ansökan avser en förnyelse av en utbildning som Aspero tidigare haft godkännande för, Samhälls- och ekonomiprogrammet med inriktning fotboll. Ansökan berör Göteborgs stad som lägeskommun. Som närliggande kommun har utbildningsnämnden getts möjlighet att yttra sig om ansökningar i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Om kommunen anser att en etablering skulle medföra påtagliga konsekvenser behöver kommunen redogöra konkreta exempel på hur det påverkar kommunen. Ekonomi Det går inte att påvisa att ansökan skulle ha påtagliga ekonomiska konsekvenser för utbildningsnämnden. Bedömning Utbildningsförvaltningen anser att det inte går att påvisa påtagliga negativa konsekvenser för Mölndals gymnasieskolor. Mölndals stad ingår i Göteborgsregionens samverkansavtal för gymnasieskolan. Befolkningsprognos 16 åringar i Mölndals stad 2026–2031 Årtal Antal 16-åringar i Mölndal 2026 922 2027 857 2028 926 2029 839 2030 879 2031 865 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 februari 2026. Expedieras till Skolinspektionen Jens F. Holm Ellen Lindqvist Förvaltningschef Verksamhetschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-04-01 Utbildningsnämndens arbetsutskott