Skolnämnden — 6 oktober 2026

§ 55 Diarienummer 00008/2026 Månadsrapport till skolnämnden 2026 Beslut Skolnämndens arbetsutskotts förslag till skolnämnden Skolnämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolförvaltningen rapporterar genom månadsrapporter löpande information till skolnämnden. Månadsrapporten syftar till att ge skolnämnden en samlad och återkommande redovisning av utvalda delar av skolförvaltningens verksamhet. Rapporten utgör ett informationsunderlag och innehåller en övergripande sammanställning av aktuell statistik. Syftet är att möjliggöra uppföljning av verksamhetens omfattning och utveckling över tid samt att bidra till en samlad bild av verksamheten inom förvaltningens ansvarsområde. Månadsrapporten tas fram inför varje nämndsammanträde och baseras på aktuella tillgängliga data vid tidpunkten för framtagandet. Rapporten omfattar utvalda nyckeltal och indikatorer inom centrala verksamhetsområden. Arbetet med månadsrapporterna befinner sig i ett utvecklingsskede där innehåll, indikatorer och presentationsform successivt utvärderas och justeras. Inriktningen är att arbeta utforskande i syfte att utveckla ett ändamålsenligt underlag för uppföljning av verksamheten. Uppgifter som inte ingår i denna rapport kan komma att analyseras vidare och redovisas, exempelvis i tematiska uppföljningar. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 29 september 2026. Månadsrapport till skolnämnden, september 2026. Expedieras till Skolnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-09-29 Dnr SKN 00008/2026 Mauritz Kööhler Data scientist Skolnämnden Månadsrapport till skolnämnden, september 2026 Förslag till beslut Skolnämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolförvaltningen rapporterar genom månadsrapporter löpande information till skolnämnden. Månadsrapporten syftar till att ge skolnämnden en samlad och återkommande redovisning av utvalda delar av skolförvaltningens verksamhet. Rapporten utgör ett informationsunderlag och innehåller en övergripande sammanställning av aktuell statistik. Syftet är att möjliggöra uppföljning av verksamhetens omfattning och utveckling över tid samt att bidra till en samlad bild av verksamheten inom förvaltningens ansvarsområde. Månadsrapporten tas fram inför varje nämndsammanträde och baseras på aktuella tillgängliga data vid tidpunkten för framtagandet. Rapporten omfattar utvalda nyckeltal och indikatorer inom centrala verksamhetsområden. Arbetet med månadsrapporterna befinner sig i ett utvecklingsskede där innehåll, indikatorer och presentationsform successivt utvärderas och justeras. Inriktningen är att arbeta utforskande i syfte att utveckla ett ändamålsenligt underlag för uppföljning av verksamheten. Uppgifter som inte ingår i denna rapport kan komma att analyseras vidare och redovisas, exempelvis i tematiska uppföljningar. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 29 september 2026. Månadsrapport till skolnämnden, september 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef 2026-09-29 Månadsrapport till skolnämnden September 2026 Innehållsförteckning 1. Syfte ................................................................................................................................ 3 2. Inledning ........................................................................................................................ 3 2.1. Innehåll ..................................................................................................................... 3 2.2. Redovisning av innehåll ........................................................................................... 3 2.3. Kommentar från data scientisterna ........................................................................... 4 2.4. Sammanfattning ........................................................................................................ 4 3. Datakonferenser ............................................................................................................ 4 3.1. En iterativ cykel för lärande och förbättring ............................................................ 4 3.2. Förskola: Strategisk bemanning, vistelsetider och belastningsmönster ................... 5 3.3. Grundskola: Måluppfyllelse, tidiga signaler och elevgrupper i matematik .............. 5 3.4. Nästa steg: Fokus på insatser .................................................................................... 5 4. Kränkningar .................................................................................................................. 6 4.1. Andel anmälningar per elev ...................................................................................... 6 4.2. Andel kränkningar .................................................................................................... 6 4.3. Antal kränkningar per kategori ................................................................................. 7 4.4. Antal kränkningar per enhet ..................................................................................... 7 5. Klagomål ........................................................................................................................ 8 5.1. Antal klagomål ......................................................................................................... 8 5.2. Andel klagomål per kategori .................................................................................... 8 5.3. Antal klagomål per enhet .......................................................................................... 9 6. Meritvärde ..................................................................................................................... 9 7. Omdömen ..................................................................................................................... 10 8. Köuppföljning förskola ............................................................................................... 10 2 1. Syfte Månadsrapporten syftar till att ge skolnämnden en samlad och återkommande redovisning av utvalda delar av skolförvaltningens verksamhet. Rapporten utgör ett informationsunderlag och innehåller en övergripande sammanställning av aktuell statistik. Syftet är att möjliggöra uppföljning av verksamhetens omfattning och utveckling över tid samt att bidra till en samlad bild av verksamheten inom förvaltningens ansvarsområde. 2. Inledning Månadsrapporten tas fram inför varje nämndsammanträde och baseras på aktuella tillgängliga data vid tidpunkten för framtagandet. Rapporten omfattar utvalda nyckeltal och indikatorer inom centrala verksamhetsområden. Arbetet med månadsrapporterna befinner sig i ett utvecklingsskede där innehåll, indikatorer och presentationsform successivt utvärderas och justeras. Inriktningen är att arbeta utforskande i syfte att utveckla ett ändamålsenligt underlag för uppföljning av verksamheten. Uppgifter som inte ingår i denna rapport kan komma att analyseras vidare och redovisas, exempelvis i tematiska uppföljningar. 2.1. Innehåll Rapporten innehåller information kopplat till datakonferenserna i:  Förskola  Grundskola  Förvaltningsledningen Rapporten innehåller data kopplat till:  Antal barn och elever  Kränkningsanmälningar  Klagomål  Meritvärde  Omdöme  Frånvaro  Köuppföljning förskola För respektive område redovisas statistik i syfte att ge en samlad bild av nuläge och utveckling. 2.2. Redovisning av innehåll Datapunkterna ges generellt i grafer över tid. Siffran efter det sista mätvärdet anger differensen mot samma månad förra året. Förändringar månad till månad kan variera i storlek och bero på många olika anledningar och behöver inte tyda på några större förändringar. 3 2.3. Kommentar från data scientisterna Den genomsnittliga frånvaron redovisas nu med de olika stadierna i en och samma visualisering. Detta då den ogiltiga frånvaron är försumbar och därför är total frånvaro mest intressant att undersöka. 2.4. Sammanfattning Rapporten innehåller en sammanfattande redovisning av aktuell statistik som i efterföljande avsnitt presenteras mer detaljerat. Antalet inskrivna barn och elever uppgår till totalt 10 464 varav (3052) i förskola och (7412) i grundskola. Fördelning sker efter ålder/årskurs och kön i tillhörande diagram. 3. Datakonferenser Datakonferenserna utgör en central länk i Mölndals stads datadrivna styrkedja – en botten-upp-struktur – där kunskap skapas lokalt i arbetslagens klassrumspraktik, förädlas i dialog mellan rektorer, data scientists och verksamhetsutvecklare under datakonferenserna, och lyfts vidare till förvaltningsledning och nämnd för strategiska beslut och politisk styrning. Arbetet tar sin utgångspunkt i nämndens politiska mål samt de brister och utvecklingsbehov som identifierats i förvaltningens nyligen sammanställda systematiska kvalitetsrapporter (SKA) för förskola och grundskola. Genom att koppla kvalitetsrapporternas analyser och de politiska målen direkt till datakonferensernas fokusområden säkerställs att uppföljningen adresserar reella behov i verksamheten och skapar en röd tråd genom hela styrkedjan. Årets fokusområden är matematik, frånvaro/närvaro och svenska/SVA för grundskolan. För förskolan är fokusområdena strategisk bemanning och språket i fokus. 3.1. En iterativ cykel för lärande och förbättring 4 Arbetet i datakonferenserna organiseras utifrån en iterativ cykel i fyra steg: 1) data, 2) insatser, 3) analys och 4) utvärdering. Genom korta, återkommande cykler skapas förutsättningar för snabbare lärande, ökat engagemang och kontinuerliga justeringar i verksamheten. Den 24 september genomfördes läsårets första datakonferens för både förskola och grundskola, där tyngdpunkten låg på cykelns första steg (data). För varje fokusområde börjar cykeln i att undersöka data kopplat till området. Datakonferens kopplat till insatser följer två veckor efter innan cykeln för nästa fokusområde påbörjas. Under höstterminen ligger därmed fokus på att analysera och skapa relevanta insatser medan under vårterminens fokus ligger på att säkerställa att insatserna har den önskade effekt som beslutats. 3.2. Förskola: Strategisk bemanning, vistelsetider och belastningsmönster Med avstamp i kvalitetsrapportens identifierade utvecklingsområden kring resurseffektivitet och tidsanvändning var syftet i förskolan att utforska analyser, indikatorer och brytpunkter som kan stödja förskolorna att optimera bemanningen och spara tid.  Analysområden: Utifrån data från Tempus analyserades utvecklingen av barnantal, åldersövergångar (viktningar) och beräknad förskolepeng över tid. Därtill undersöktes skillnaden mellan schemalagd tid och faktiskt registrerad närvaro per tiominutersintervall över dagen samt per avdelning.  Syfte: Att ge förskolorna bättre beslutsunderlag för bemanningsplanering, schemaläggning och resursfördelning utifrån faktiska belastningsmönster. 3.3. Grundskola: Måluppfyllelse, tidiga signaler och elevgrupper i matematik Inom grundskolan valdes matematik som fokusområde till följd av politiska mål om ökad måluppfyllelse samt kvalitetsrapportens resultat gällande behovet av tidiga insatser och stöd.  Analysområden: Underlaget belyste elevers betygsutveckling från årskurs 6 till 9, mönster hos elever i riskzonen för underkänt (F), samt sambandet mellan tidiga omdömen (åk 2–5), nationella prov och det första betyget i årskurs 6. Dessutom undersöktes hur matematiklektionernas placering under skoldagen samvarierar med måluppfyllelse.  Syfte: Att underlätta för rektorer och personal att tidigt identifiera elevgrupper med särskilda behov och skapa en gemensam förståelse för var och när riktade insatser behövs. 3.4. Nästa steg: Fokus på insatser Till nästa datakonferens flyttas tyngdpunkten i cykeln till steg 2) insatser. Baserat på de analyserade mönstren kommer fokus att ligga på att planera och testa konkreta åtgärder i 5 verksamheten. Detta kan exempelvis innefatta datakvalitetsåtgärder, enkätuppföljningar, justerad resursfördelning samt riktade pedagogiska och organisatoriska insatser. 4. Kränkningar Enligt 6 kap. skollagen ska huvudmannen anmäla, utreda och vidta åtgärder vid uppgifter om allvarlig eller upprepad kränkande behandling. En anmälan avser en misstänkt händelse och fastställs genom en utredning kopplad till den aktuella händelsen. Den 1 augusti 2026 trädde ändringar i skollagen i kraft (Prop. 2025/26:196) för att frigöra tid till undervisningsuppdraget. En central förändring är att personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn begränsas. Framöver ska rektor endast informeras om en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling, samt i de fall kränkningen upplevs ha utförts av personal. Detta kommer att i grunden förändra hur vi framöver analyserar vår anmälningsstatistik: Fram till och med läsåret 2025/2026 har ett högt antal anmälningar betraktats som ett kvitto på en rättssäker organisation med fungerande rutiner, medan en hög “träffsäkerhet” (stor andel fastställda kränkningar) vid få anmälningar har setts som en risk för mörktal där bara de mest uppenbara fallen anmäls. Med den nuvarande lagstiftningen blir detta förhållande det normala; anmälningarna blir färre, och eftersom endast allvarliga och upprepade fall rapporteras kommer träffsäkerheten i dessa förväntas vara mycket hög. 4.1. Andel anmälningar per elev För att se hur stor mängd anmälningar som görs i relation till antal elever har vi i följande analys summerat antalet anmälningar per månad (givet datumet för händelsen) och dividerat med antalet elever i grundskolan. Anmälningar från förskolan förekommer i begränsad omfattning och ingår inte i denna beräkning. 4.2. Andel kränkningar 6 På grund av att varje anmälan är en potentiell kränkning undersöker vi i nedan analys hur stor andel av anmälningarna som, efter genomförd utredning, har bedömts utgöra kränkande behandling. 4.3. Antal kränkningar per kategori Kränkningsanmälningarna ska bli kategoriserade i olika kategorier. En kränkning kan ha flera kategorier beroende av dess art. De kategorier som sticker ut är fysiska och verbala kränkningar. 4.4. Antal kränkningar per enhet Antalet anmälningar som efter genomförd utredning har bedömts utgöra kränkande behandling redovisas nedan per enhet och månad över nuvarande läsår. Analysen säger ingenting om antalet unika elever per skola utan om rena inkomna anmälningar. 7 5. Klagomål Enligt skollagen 4 kap. 8 § bär huvudmannen det yttersta ansvaret för att ta emot, utreda och åtgärda klagomål som riktas mot utbildningen. I detta ansvar ingår att upprätta tydliga och ändamålsenliga rutiner för hanteringen, samt att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas skyndsamt om det framkommer att verksamheten brister. 5.1. Antal klagomål För att kunna undersöka hur antalet klagomål varierar över tid har vi sammanställt följande analys. Analysen summerar antalet klagomål som skapats per månad inom förskola, grundskola och förvaltning och visas över det senaste året. Det totala antalet klagomål som har kommit in återfinns på x-axeln efter (n =). 5.2. Andel klagomål per kategori 8 Varje klagomål blir kategoriserad i olika kategorier. Ett klagomål kan ha flera kategorier beroende på dess art. Klagomål kopplade till grundskolan är mest förekommande där kränkande behandling eller särskilt stöd och extra anpassningar står för den största andelen. De klagomål som berör förskolan är oftast kopplade till tillsyn och omsorg. 5.3. Antal klagomål per enhet Antalet klagomål redovisas nedan per enhet och månad över nuvarande läsår. 6. Meritvärde I följande analys jämförs de elever som går i årskurs 6, 7, 8 och 9 med andra årskullars genomsnittliga meritvärde för motsvarande terminer och årskurser. Med andra ord jämförs de elever som går nu med hur de presterade när de gick i tidigare årskurser (till exempel hur nuvarande nior presterade i årskurs 7). 9 Analysen gör det möjligt att få en förståelse för hur väl de rådande årskullarna presterar över tid i jämförelse med varandra vid samma relativa tidpunkt i deras skolgång. Det gör att man kan prognostisera hur väl årskurs 7 kommer att prestera i årskurs 8 jämfört med de som går i årskurs 8 och 9 nu. 7. Omdömen Förvaltningen arbetar aktivt med att höja datakvaliteten på omdömen. Efter beslut från förvaltningsledningen kommer skolorna från och med terminsstart höstterminen 2026 ha en deadline för när ett omdöme ska sättas och vad ett satt omdöme betyder. I dagsläget finns det en för stor varians i datakvaliteten för att presentera några analyser. De framtida analyserna syftar till att ge en bild över de framtida betyg elever kommer få i kärnämnena. 8. Frånvaro All frånvarorapportering redovisas per stadie, eftersom beteendet för frånvaro skiljer sig avsevärt mellan yngre och äldre elever. Under 2025/2026 genomfördes en schemaläggningskurs för att höja kvaliteten på skolornas scheman. Den nya standarden har höjt kvaliteten på schemana. Givet att eleverna är frånvarande lika mycket det här året som förra har den ökade kvaliteten på scheman gjort att frånvaron har ökat med ungefär 0,5 %-enheter. Exempel: Om frånvaron i september ser ut att vara 1,0 % högre läsåret 2026/2027 jämfört med föregående läsår så är differensen egentligen 0,5 %. Kvalitetsökningen gör att statistiken i år ser sämre ut än tidigare år även om statistiken bättre representerar verkligheten. Därmed ska man ha i beaktning att det inte går jämföra de olika läsårens statistik med varandra på ett likvärdigt sätt. 8.1. Genomsnittlig total frånvaro 10 Figuren nedan visar utvecklingen av genomsnittlig total frånvaro per stadie (årskurs 1–9) över tid. 8.2. Andel elever med hög frånvaro För att inte endast se vad den genomsnittliga eleven i varje stadie har för frånvaro undersöker vi även hur stor andel av eleverna som har en hög total frånvaro (över 15 %). 9. Köuppföljning förskola Köuppföljningen redovisar relationen mellan barnets önskade startdatum och datum för erbjuden placering i förskola. När ansökan inkommit minst fyra månader före önskat startdatum ska plats erbjudas i så nära anslutning till detta datum som möjligt. Besked om placering ska lämnas skyndsamt. 11 Redovisningen visar andelen erbjudanden som lämnas inom garantitid samt hur eventuella avvikelser fördelar sig över olika tidsintervall. Ansökningar till förskola hanteras löpande under året. För läsåret (26/27) uppgår medianen för antal dagar mellan erbjuden placering och garantitid till (negativ = under garantitid, positiv = över garantitid) -6 dag/dagar. Av samtliga erbjudanden under läsåret har 95,9% med som max 10 dagar över garantitid. Under perioder då inskolning inte genomförs, exempelvis under sommaren och vid större helger, kan erbjudanden förskjutas i förhållande till garantitid. 12 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-10-05 Dnr SKN 00373/2026 Fredric Tolly Förvaltningsjurist Skolnämnden Uppföljning av överklaganden statistik och praxis Förslag till beslut Skolnämnden godkänner uppföljningen. Sammanfattning I skolnämndens plan för verksamhetsuppföljning för 2026 ingår uppföljning och redovisning av överklaganden statistik och praxis. Aktuell redovisning avser ärenden hos Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, information om beslut avseende tilläggsbelopp till fristående verksamheter och beslut om skolskjuts. Vidare redogörs för utfallet av skolvalet samt mottagande i resursskolan. Anmälningsärenden och tillsynsärenden År 2026 har vi inte haft några ärenden hos Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet. Antalet anmälningsärenden har minskat väsentligt jämfört med tidigare år. Skolinspektionen har genomfört kvalitetsgranskning avseende arbetet med att främja ett positivt skolklimat på Hallenskolan och Sinntorpsskolan 4-9. Skolinspektionen har inte identifierat några utvecklingsområden vid sina granskningar. Skolinspektionen har genomfört en tematisk tillsyn avseende undervisningen i slöjd vid högstadiet på Fässbergsskolan. Skolinspektionen fann en brist avseende att det inte arbetades tillräckligt med jämställdhetsfrågor inom ramen för slöjdundervisningen. Åtgärder ska redovisas till Skolinspektionen. Tilläggsbelopp Hittills under år 2026 har förvaltningsjurist fattat 23 beslut om tilläggsbelopp. En ansökan avslogs. I övriga beslut beviljades tilläggsbelopp till viss del men inte utifrån vad som yrkats i ansökan. Ett beslut har överklagats och ligger hos förvaltningsrätten för prövning. Under tidigare år har en rad beslut om tilläggsbelopp överklagats. Förvaltningsrätten har dock avslagit samtliga överklaganden. Mot den bakgrunden bedöms att kvalitet och bedömning i besluten är mycket god och i överenstämmelse med skollag och gällande praxis. Val av skola Inför höstterminen 2026 har skolval genomförts. Flertalet fick placering på den skola de önskat. 45 ansökningar avslogs dock. Av dessa överklagades 20 beslut. Förvaltningsrätten och Skolväsendets överklagandenämnd har dock avslagit samtliga överklaganden. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Framtagna riktlinjer och urvalskriterier bedöms var objektiva och i enlighet med skollagens bestämmelser. Gällande resursskolan så var det fler ansökningar än antalet platser. 30 elever antogs och 36 ansökningar avslogs. 2 beslut överklagades men förvaltningsrätten avslog överklagandena. Även när det gäller resursskolan bedöms framtagna riktlinjer och urvalskriterier vara objektiva och i enlighet med skollagens bestämmelser. Skolskjuts Under 2026 beviljades 566 elever skolskjuts (528 grundskola, 38 anpassad grundskola). 129 ansökningar avslogs och 8 beslut har överklagats men förvaltningsrätten har hittills avslagit samtliga överklaganden där dom har fallit. Under tidigare år har en rad beslut om skolskjuts överklagats. Förvaltningsrätten har dock avslagit samtliga överklaganden. Mot den bakgrunden bedöms att kvalitet och bedömning i besluten är mycket god och i överenstämmelse med skollag och gällande praxis. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 oktober 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-10-06 Skolnämndens arbetsutskott

§ 58 Diarienummer 00541/2025 Uppföljning av plan för intern kontroll 2026 Beslut Skolnämndens arbetsutskotts förslag till skolnämnden Skolnämnden godkänner uppföljningen av nämndens plan för intern kontroll 2026. Sammanfattning Enligt stadens reglemente för intern kontroll har nämnderna det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnden ska tillse att en organisation upprättas för den interna kontrollen och att regler och anvisningar antas för den interna kontrollen. Reglementet beskriver även organisation av intern kontroll i form av en rollfördelning mellan styrelse, nämnder, förvaltningschefer och verksamhetsansvariga. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen medan förvaltningschefen ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll. Reglementet styr också i vilka frågor nämnden ska besluta och när rapporter ska lämnas. Nämnden ska i sin tur rapportera resultatet från sin uppföljning samordnat med uppföljningen av övriga styrdokument. Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunstyrelsen. Internkontrollplan 2026 innehåller fyra granskningsområden: * Utdrag ur belastningsregistret * Elevfrånvaro, anmäls, utreds, följs upp och åtgärdas * Dokumenthantering * Särskilt stöd till elever Uppföljningen av internkontrollplanen innehåller anmärkningar som behöver åtgärdas i granskningsområdena. Förvaltningens bedömning är att de åtgärder som planeras är angelägna och behöver vidtas. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 22 september 2026. Uppföljning skolnämndens plan för intern kontroll 2026. Expedieras till Skolnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-09-22 Diarienummer SKN 541/2025 Erica Goding, chef enheten för myndighetsutövning Johanna Reinler, utredare Mauritz Kööhler, data scientist Maria Taheri, verksamhetsutvecklare specialpedagogik Caroline Wermäng, HR-konsult Skolnämnden Uppföljning av skolnämndens plan för intern kontroll 2026 Förslag till beslut Skolnämnden godkänner uppföljningen av nämndens plan för intern kontroll 2026. Sammanfattning Enligt stadens reglemente för intern kontroll har nämnderna det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnden ska tillse att en organisation upprättas för den interna kontrollen och att regler och anvisningar antas för den interna kontrollen. Reglementet beskriver även organisation av intern kontroll i form av en rollfördelning mellan styrelse, nämnder, förvaltningschefer och verksamhetsansvariga. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen medan förvaltningschefen ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll. Reglementet styr också i vilka frågor nämnden ska besluta och när rapporter ska lämnas. Nämnden ska i sin tur rapportera resultatet från sin uppföljning samordnat med uppföljningen av övriga styrdokument. Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunstyrelsen. Internkontrollplan 2026 innehåller fyra granskningsområden:  Utdrag ur belastningsregistret  Elevfrånvaro, anmäls, utreds, följs upp och åtgärdas  Dokumenthantering  Särskilt stöd till elever Uppföljningen av internkontrollplanen innehåller anmärkningar som behöver åtgärdas i granskningsområdena. Förvaltningens bedömning är att de åtgärder som planeras är angelägna och behöver vidtas. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 22 september 2026. Uppföljning skolnämndens plan för intern kontroll 2026. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Erica Ekenmo TF förvaltningschef 2026-09-25 Uppföljning skolnämndens plan för intern kontroll 2026 Skolförvaltningen Dnr: SKN 541/2026 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte ....................................................................................................... 3 1.1. Intern styrning och kontroll ...................................................................................... 3 1.2. Riskanalys ................................................................................................................ 4 2. Resultat granskningsområden ..................................................................................... 5 2.1. Utdrag ur belastningsregistret................................................................................... 5 2.1.1. Granskning ......................................................................................................... 5 2.1.2. Resultat .............................................................................................................. 5 2.1.3. Bedömning ......................................................................................................... 6 2.1.4. Åtgärd ................................................................................................................ 6 2.2. Elevfrånvaro anmäls, utreds, följs upp och åtgärdas ................................................ 6 2.2.1. Granskning ......................................................................................................... 6 2.2.2. Resultat .............................................................................................................. 7 2.2.3. Bedömning ......................................................................................................... 7 2.2.4. Åtgärd ................................................................................................................ 7 2.3. Dokumenthantering .................................................................................................. 7 2.3.1. Granskning ......................................................................................................... 8 2.3.2. Resultat .............................................................................................................. 8 2.3.3. Bedömning ......................................................................................................... 9 2.3.4. Åtgärd .............................................................................................................. 10 2.4. Särskilt stöd till elever ............................................................................................ 10 2.4.1. Granskning ....................................................................................................... 10 2.4.2. Resultat ............................................................................................................ 11 2.4.3. Bedömning ....................................................................................................... 11 2.4.4. Åtgärd .............................................................................................................. 11 3. Samlad bedömning ...................................................................................................... 12 2 1. Bakgrund och syfte Enligt stadens styrprinciper och reglemente för intern kontroll har nämnden det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnden ska tillse att en organisation upprättas för den interna kontrollen och att regler och anvisningar antas för den interna kontrollen. Reglementet beskriver även organisation av intern kontroll i form av en rollfördelning mellan styrelse, nämnder, förvaltningschefer och verksamhetsansvariga. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen medan förvaltningschefen ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll. Reglementet styr också i vilka frågor nämnden ska besluta och när rapporter ska lämnas. Nämnden ska i sin tur rapportera resultatet från sin uppföljning samordnat med uppföljningen av övriga styrdokument. Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunstyrelsen. Nedan följer plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen innehåller identifierade risker utifrån en riskanalys och vilka uppföljande kontroller som ska göras. Planen kan också innehålla åtgärder för att förhindra risker. Resultat rapporteras efter genomförd kontroll till de som berörs och rapporteras till nämnd i samband med verksamhetsberättelsen. 1.1. Intern styrning och kontroll I första hand handlar intern kontroll om tydlighet, ordning och reda. Det handlar även om att inför framtiden kontrollera att beslutade rutiner följs. Intern kontroll är det samlade begreppet för organisationen och de system, processer och rutiner som bidrar till detta. Intern styrning och kontroll är den process som syftar till att förvaltningen med rimlig säkerhet fullgör sina mål och uppdrag och bedriver verksamheten i enlighet med nämndens krav på effektivitet, regler, tillförlitlig redovisning och god hushållning med tilldelade resurser. Bilden nedan är hämtad från SKR:s skrift ”Intern kontroll – För förtroende, trygghet och utveckling” och visar hur intern kontroll är en del i styrningen. SKR framhåller vikten av att integrera den interna kontrollen i styrningen men samtidigt se till att intern kontroll inte är styrning, kvalitetssäkring eller förbättringsarbete i största allmänhet. 3 Arbetet med intern kontroll syftar till att i rimlig grad säkerställa:  ändamålsenlig och resurseffektiv verksamhet med fokus på de verksamheten är till för.  att information och rapportering om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande.  att verksamheten efterlever lagar, regler, avtal med mera. Arbetet med nämndens riskanalys är ett centralt moment i processen. Interkontrollplanen ska säkerställa att nämndens arbete med internkontroll sker systematiskt. Planen ska minst innehålla; vilka rutiner och kontrollmoment som ska följas upp, omfattningen på uppföljningen, vem som ansvarar för uppföljningen, till vem rapporteringen ska ske och genomförd riskbedömning. 1.2. Riskanalys Arbetet med riskanalys är ett sätt att prioritera risker för kontroll och uppföljning. Årligen tar förvaltningen fram en bruttorisklista med identifierade risker. För varje identifierad risk görs en bedömning av sannolikheten och konsekvensen av att risken händer. Bedömningen av sannolikhet att risken inträffar multipliceras med bedömningen av konsekvensen om risken inträffar. Varje risk får ett värde mellan 1 och 16 som ger en vägledning i vilka risker som ska prioriteras och åtgärdas. Risker hanteras med åtgärder inom verksamheten eller med kontrollåtgärder enligt den interna kontrollplanen. Nedan visas den modell som staden använder vid riskanalysen. Sannolikhet Konsekvens 1: Osannolik - risken är praktiskt taget obefintlig för att fel 1: Försumbar- är obetydlig för de olika intressenterna och ska uppstå kommunen 2: Mindre sannolik - risken är liten för att fel ska uppstå 2: Lindrig - uppfattas som liten av såväl intressenter som kommunen 3: Möjlig - det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 3: Kännbar - uppfattas som besvärande för intressenter och kommunen 4: Sannolik - det är mycket troligt att fel ska uppstå 4: Allvarlig - är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa Bedömningen av sannolikhet att risken inträffar multipliceras med bedömningen av konsekvensen om risken inträffar. Varje risk får ett värde mellan 1 och 16 som ger en 4 vägledning i vilka risker som ska prioriteras och åtgärdas. Riskvärden över 8 bör hanteras genom att ingå i verksamhetens kontrollplan, och/eller i nämndens internkontrollplan. 2. Resultat granskningsområden 2.1. Utdrag ur belastningsregistret Den som erbjuds en anställning inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret, så kallad registerkontroll. Den som inte visar ett giltigt registerutdrag får inte anställas, anlitas eller tas emot i verksamheten. Kontrollen är obligatorisk och syftar till att skydda barn som vistas i våra verksamheter mot övergrepp av vuxna. Brister i kontroll av utdrag ur belastningsregistret kan i värsta fall leda till att personal som inte är lämpliga arbetar i vår verksamhet vilket kan leda till skada. Sannolikhet: 3 (möjlig) Konsekvens: 4 (allvarlig) Riskvärde: 12 2.1.1. Granskning Av samtliga registrerade och vid tidpunkt för granskningen fortfarande pågående anställningar under perioden januari-juni 2026 kontrollerades 48 anställningar. Av 74 registrerade månadsanställningar under januari-juni kontrollerades var tredje anställning (24). Av 244 registrerade timanställningar under januari-juni kontrollerades var tionde anställning (24). 2.1.2. Resultat Granskningen visar att av 24 kontrollerade registrerade timanställningar var registerkontroll utförd innan anställning och registrerad i lönesystemet enligt gällande rutin på samtliga anställningar. Av de 24 granskade månadanställningarna var registerkontroll utförd innan anställning och registrerad i lönesystemet på 22 anställningar. För en av anställningarna är datum för uppvisande av utdrag felaktigt och namn på chef saknas. För en av anställningarna finns det inte något utdrag som stämmer överens med anteckningen. För flertalet av de granskade månadsanställningarna var datum ifyllt i en ruta för bevakningsdatum i anteckningsfältet. Enligt rutinen ska löneadministratör vid verifiering av anställningen i text skriva in datum för uppvisande av utdrag som en anteckning tillsammans med chefens namn. 5 För tre av anställningarna var anteckning om datum för uppvisande och namn på chef inte överflyttade till anteckningsfältet. Uppgiften finns i lönesystemet men ligger kvar i Fritextfältet där det finns registrerat när anställningen inkommer till löneenheten. Om ändringar görs i en anställning försvinner uppgifter som ligger i Fritextfältet. Enligt rutinen ska löneadministratör vid verifiering av anställningen skriva in datum för uppvisande av utdrag som en anteckning tillsammans med chefens namn. 2.1.3. Bedömning De två anställningar som inte har den dokumentation som krävs bedöms som en betydande avvikelse. Avvikelserna i övrigt bedöms som mindre utifrån att registerkontroll är gjord och efterfrågade uppgifter finns att tillgå i lönesystemet. Dock är de inte hanterade och dokumenterade i enlighet med rutinen för registerkontroll. 2.1.4. Åtgärd Förvaltningen bör informera löneenheten om vikten att registrera uppgifterna om datum för uppvisande av registerutdrag och chefens namn i enlighet med rutinen. 2.2. Elevfrånvaro anmäls, utreds, följs upp och åtgärdas En god närvaro i skolan kan ses som en skyddsfaktor för ett gott liv. Elever ska närvara i skolan och delta i den verksamhet som skolan anordnar. Skolan ska motverka elevfrånvaro genom att systematiskt arbeta med att främja närvaro. God lärmiljö, tidiga insatser, samarbete och individanpassning är viktiga delar i ett främjande arbete. Om en elev är frånvarande från skolan ofta eller länge ska rektor initiera ett ärende och skyndsamt utreda orsakerna samt besluta om åtgärder. Anmälan till huvudmannen ska ske när en utredning av elevs frånvaro inletts. Vidare ska åtgärderna följas upp och utvärderas tills dess att eleven deltar i utbildningen. Sannolikhet: 4 (sannolik) Konsekvens: 3 (kännbar) Riskvärde: 12 2.2.1. Granskning Urvalet för granskningen var elever med en frånvaro från 30 % upp till 50 % under vårterminen 2026. Data scientist tog slumpvis fram stickprov med två elever per skola där det var möjligt, vilket totalt blev 35 elever. Utredare genomförde granskningen. Enligt informationshanteringsplanen som skolnämnden antog den 24 juni 2026 ska utredning, uppföljning och utvärdering av ärende om omfattande frånvaro registreras och bevaras i Prorenata. Anmälan om omfattande frånvaro till huvudman görs direkt i Prorenata och nämndsekreterare hämtar en sammanställning som diarieförs i Ciceron. Granskningen genomfördes således i Ciceron och Prorenata. Anvisning för arbete med skolfrånvaro beslutades 18 september 2025 där det framgår att ”Anmälan till huvudmannen görs sedan årligen om frånvaron fortsätter”. I urvalet har utredare tittat på anmälningar till 6 huvudman från 2024–2026. Detta för att även få med tidigare ärenden om det har diffat i implementeringen av anvisningen. 2.2.2. Resultat Resultatet av granskningen visade att nio av potentiellt 35 ärenden är anmälda till huvudmannen. Sex av eleverna har en frånvaroutredning i Prorenata medan på resterande tre elever fanns det noteringar att frånvaroutredning var genomförd eller skulle genomföras men dokumentet fanns inte i systemet. På två elever fanns det frånvaroutredning men det var inte anmält till huvudman. Det fanns beslut att inte inleda frånvaroutredning på fyra elever där det inte förekom någon oro för frånvaron. På fem av de resterande eleverna i granskningen finns noteringar som visar att skolan följer frånvaron men i systemet framgår inte hur de arbetat med frånvaron, ingen anmälan eller frånvaroutredning finns. På en elev finns en kartläggning av skolsituationen där det finns en notering om frånvaron men ingen ytterligare åtgärd. På sex elever framgår det att det finns en oro för frånvaron men inga ytterligare åtgärder. På resterande åtta elever finns ingen notering om frånvaron. 2.2.3. Bedömning Betydande avvikelse. Efter granskningen 2025 har flera åtgärder genomförts för att underlätta arbetet med dokumentation kring elevfrånvaro. En anvisning för arbete med skolfrånvaro är beslutad, skolorna har, av rektor, utsedda närvaroombud men åtgärderna har inte varit tillräckliga. 2.2.4. Åtgärd Processen kring anmälan till huvudman och frånvaroutredningar och hanteringen i Prorenata måste förtydligas ytterligare. Verksamhetsutvecklare skolnärvaro, verksamhetschefer grundskola och barn- och elevhälsochef arbetar med att se över dokumentationsprocessen och utveckla närvaroarbetet. Det pågår en utvärdering av anvisning för arbete med skolfrånvaro vilken förväntas vara klar under hösten. Utvärderingen tillsammans med upptäckta brister i den interna kontrollen behöver resultera i ytterligare åtgärder som behöver vidtas. 2.3. Dokumenthantering För att få kvalitet, sökbarhet, användbarhet och integrering av den dokumentation som skapas måste det finnas en god offentlighetsstruktur och en effektiv arkiv- och dokumenthantering. Grunden för god ordning på förvaltningens information är informationshanteringsplanen. Den ger alla medarbetare en anvisning om hur de handlingar som upprättas ska hanteras. Vidare är det också av yttersta vikt att den information som finns hanteras korrekt så att data kan samlas in, analyseras och utgöra relevanta beslutsunderlag. Sannolikhet: 3 (möjlig) Konsekvens: 4 (allvarlig) Riskvärde: 12 7 2.3.1. Granskning Utifrån beskrivningen ”handlingar som bedöms som särskilt viktiga för möjligheten till att följa elevs kunskapsutveckling” genomfördes ett urval för granskningen. Årets granskning har fokus på det obligatoriska kartläggningsmaterialet i förskoleklassen avseende perioden 2025/2026. Materialet ska enligt gällande informationshanteringsplan dokumenteras i Unikum. Granskningen har genomförts via databasutdrag för kartläggningsmaterialen ’Hitta språket’ och ’Hitta matematiken’ sammankopplat med registrerade placeringar i förskoleklass. Granskningen har genomförts av data scientist. Elevernas medverkan i kartläggningen har utifrån registrerade kriterier kategoriserats i tre nivåer:  Full medverkan: Eleven har genomfört samtliga delar/kriterier i kartläggningsmaterialet.  Delvis medverkan: Eleven har genomfört ett antal delar/kriterier.  Ej medverkan: Eleven har inte genomfört någon del eller saknas helt i registreringen. 2.3.2. Resultat Analysen visar att merparten av skolorna har en hög andel genomförd kartläggning med full medverkan, men att det föreligger betydande skillnader och varianser mellan enskilda skolor. Enheter med hög och komplett registrering Flera skolor uppvisar en mycket hög andel full medverkan i båda kartläggningsmaterialen. Hällesåkersskolan når 100 % full medverkan i både Hitta språket och Hitta matematiken. Även Brattåsskolan (97,1 % i språket respektive 98,5 % i matematiken), Glasbergsskolan (95,2 % respektive 97,6 %), Toltorpsskolan (96,2 % i båda) samt Rävekärrsskolan (96,6 % i båda) uppvisar mycket starka resultat. Enheter med delvis registrering Hos vissa enheter finns en betydande andel elever registrerade under delvis medverkan. Hallenskolan uppvisar exempelvis 97,9 % full medverkan i Hitta språket, men 100 % delvis medverkan i Hitta matematiken. Bosgårdsskolan har också en stor andel delvis medverkan i båda ämnena (36,4 % i språket och 34,5 % i matematiken). Enheter med avvikelser och saknade data Lackarebäcksskolan sticker ut med 100 % ej medverkan i både Hitta språket och Hitta matematiken, vilket visar att registrerade underlag helt saknas i databasen för enheten. Katrinebergsskolan har också en stor andel ej medverkan (33,3 % i båda materialen). 8 Figur 1. Analys över andel elever per skola som kartlagts i Hitta matematiken. Eleverna har antingen helt, delvis eller inte medverkat i kartläggningen. Figur 2. Analys över andel elever per skola som kartlagts i Hitta språket. Eleverna har antingen helt, delvis eller inte medverkat i kartläggningen. 2.3.3. Bedömning Betydande avvikelse. Även om majoriteten av skolorna har god kontinuitet i registreringen av kartläggningsmaterialet i förskoleklassen finns det enskilda skolor där registrering helt saknas (100 % ej medverkan) eller där registreringen enbart täcker delar av materialet. Detta innebär att datakedjan bryts och att relevanta beslutsunderlag för att följa elevernas kunskapsutveckling saknas för dessa enheter. 9 2.3.4. Åtgärd Grunden för att arbeta datadrivet är att den information som finns på förvaltningen hanteras korrekt och utan diskontinuitet i datakedjan så att data kan samlas in, analyseras och utgöra relevanta beslutsunderlag. Skolförvaltningen kommer därför att vidta följande åtgärder: 1. Målinriktad uppföljning och efterregistrering: Särskilda insatser görs mot enheter där underlag helt saknas (framförallt Lackarebäcksskolan och Katrinebergsskolan) samt enheter med hög andel delvis medverkan för att säkerställa efterregistrering och kompletta beslutsunderlag. 2. Rutiner enligt informationshanteringsplanen: Säkerställa att samtliga enheter har kännedom om och följer anvisningarna i informationshanteringsplanen gällande registrering av obligatoriskt kartläggningsmaterial. 2.4. Särskilt stöd till elever Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att extra anpassningar getts, ska det anmälas till rektor. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och även om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. En utredning ska bestå av en kartläggning och en pedagogisk bedömning. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilket behov av särskilt stöd som eleven har och vilka stödåtgärder som ska sättas in. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara och det ska framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet ett viktigt dokument ur ett rättssäkerhets- och likvärdighetsperspektiv. Sannolikhet: 2 (mindre sannolik) Konsekvens: 3 (kännbar) Riskvärde: 6 2.4.1. Granskning Granskningen genomfördes av verksamhetsutvecklare specialpedagogik och omfattade bland annat rektorers, specialpedagogers och speciallärares erfarenheter av processens olika delar. Granskningen visar på områden där det finns ett fortsatt behov av utveckling för att säkerställa en likvärdig och rättssäker hantering av särskilt stöd. Ett identifierat utvecklingsområde är terminologin och tolkningen av extra anpassningar respektive särskilt stöd. Granskningen visar att liknande stödinsatser i vissa fall kategoriseras olika mellan skolor. Exempelvis kan tillgänglighetsåtgärder som bildstöd eller tillgång till Legimus på vissa enheter beskrivas som extra anpassningar. Detta visar på behov av en fortsatt gemensam förståelse för vad som utgör ledning och stimulans, extra anpassningar respektive särskilt stöd. Det finns även variationer i när utredning om elevs behov av särskilt stöd initieras. På vissa enheter kan extra anpassningar pågå under längre perioder innan behovet av särskilt 10 stöd utreds, medan särskilt stöd på andra håll kan aktualiseras i samband med exempelvis stadieövergångar. Detta understryker behovet av fortsatt utveckling av en gemensam och tydlig process för när utredning ska initieras och hur elevens behov ska analyseras. Vidare visar granskningen på ett fortsatt behov av att säkerställa informationsöverföringen vid övergångar mellan stadier och skolformer. Det finns risk att viktig kunskap om elevens fungerande och tidigare stödinsatser går förlorad. Granskningen visar även på ett behov av att stärka fritidshemmets integrering i arbetet med särskilt stöd. En identifierad utmaning är att mötestider och samverkansstrukturer mellan skola och fritidshem inte alltid är samordnade. Detta kan medföra att beslutade stödinsatser främst planeras och följs upp utifrån skoldagens förutsättningar, medan motsvarande anpassningar och strategier inte alltid blir kända eller tillämpas i fritidshemmet. 2.4.2. Resultat Resultatet visar på en positiv utveckling i flera delar av åtgärdsprogrammen jämfört med tidigare granskningar. Framför allt har elevens och vårdnadshavarens medverkan blivit tydligare dokumenterad. Detta indikerar att skolorna i högre grad synliggör elevens och vårdnadshavarens delaktighet i processen kring särskilt stöd. Även ansvar och befattning för åtgärderna framgår tydligare i årets resultat. Det innebär en ökad tydlighet kring vem som ansvarar för att genomföra de beslutade stödinsatserna, vilket är en viktig förutsättning för att åtgärderna ska kunna följas upp och utvärderas på ett systematiskt sätt. Vidare ses en förbättring avseende datum för uppföljning och utvärdering. En tydligare angivelse av när åtgärderna ska följas upp skapar bättre förutsättningar för att bedöma om insatserna har genomförts och om de har haft avsedd effekt. Resultatet visar dock fortsatt behov av att stärka samsynen kring processens olika steg, tydliggöra ansvar och roller samt skapa mer likvärdiga arbetssätt mellan skolenheterna. Även det digitala systemstödet, kvaliteten i kartläggningar och pedagogiska bedömningar, samt informationsöverföring vid övergångar identifierades som utvecklingsområden. 2.4.3. Bedömning Mindre avvikelse. Den fördjupade kartläggningen av processen för särskilt stöd har synliggjort såväl utmaningar som framgångsfaktorer och har utgjort ett viktigt underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Kartläggningen har bland annat lett till framtagandet av en gemensam anvisning för särskilt stöd, med syfte att stärka en likvärdig, rättssäker och kvalitativ hantering i stadens skolor. 2.4.4. Åtgärd Som ett resultat av den tidigare internkontrollen och den kompletterande fördjupade granskningen har en kommunövergripande anvisning för särskilt stöd tagits fram. Anvisningen syftar till att ge skolor och elevhälsoteam ett gemensamt stöd i arbetet med ledning och stimulans, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 11 Anvisningen tydliggör ansvar, roller, processens olika steg och arbetssätt och ska bidra till en likvärdig, rättssäker och kvalitativ hantering av elevers behov av särskilt stöd. Anvisningen innehåller även en tydligare struktur för hur arbetet ska följas upp och utvärderas på såväl skolnivå som huvudmannanivå, som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Anvisningen är samtidigt ett levande styrdokument som ska följas upp och utvärderas. En utvärdering planeras under våren 2027 i samverkan med det specialpedagogiska nätverket och rektorer, med syfte att identifiera styrkor, utvecklingsområden och eventuella behov av revidering. För att stödja implementeringen och omsätta anvisningen i praktiskt arbete på skolorna har arbetet med en kompletterande metodhandbok påbörjats. Metodhandboken ska ge ett mer konkret och verksamhetsnära stöd i processens olika delar och arbetet behöver säkerställa att intentionerna omsätts i praktiken. 3. Samlad bedömning Uppföljningen av planen för intern kontroll innehåller anmärkningar som behöver åtgärdas i granskningsområdena. Förvaltningens bedömning är att de åtgärder som planeras är angelägna och behöver vidtas. 12 Plan för intern kontroll skolnämnden 2026 Skolförvaltningen Typ av styrdokument: Plan Beslutad av: Skolnämnden 2025-12-17 Gäller från: 2026-01-01 Ansvarig: Skolnämnden Dokumentet gäller för: Skolförvaltningen Plan för intern kontroll 2026 Inledning Enligt stadens styrprinciper och reglemente för intern kontroll har nämnden det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Nämnden ska tillse att en organisation upprättas för den interna kontrollen och att regler och anvisningar antas för den interna kontrollen. Reglementet beskriver även organisation av intern kontroll i form av en rollfördelning mellan styrelse, nämnder, förvaltningschefer och verksamhetsansvariga. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen medan förvaltningschefen ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll. Reglementet styr också i vilka frågor nämnden ska besluta och när rapporter ska lämnas. Nämnden ska i sin tur rapportera resultatet från sin uppföljning samordnat med uppföljningen av övriga styrdokument. Allvarligare brott mot eller brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunstyrelsen. Nedan följer plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen innehåller identifierade risker utifrån en riskanalys och vilka uppföljande kontroller som ska göras. Planen kan också innehålla åtgärder för att förhindra risker. Resultat rapporteras efter genomförd kontroll till de som berörs och rapporteras till nämnd i samband med verksamhetsberättelsen. Intern styrning och kontroll I första hand handlar intern kontroll om tydlighet, ordning och reda. Det handlar även om att inför framtiden kontrollera att beslutade rutiner följs. Intern kontroll är det samlade begreppet för organisationen och de system, processer och rutiner som bidrar till detta. Intern styrning och kontroll är den process som syftar till att förvaltningen med rimlig säkerhet fullgör sina mål och uppdrag och bedriver verksamheten i enlighet med nämndens krav på effektivitet, regler, tillförlitlig redovisning och god hushållning med tilldelade resurser. 1 Bilden nedan är hämtad från SKR:s skrift ”Intern kontroll – För förtroende, trygghet och utveckling” och visar hur intern kontroll är en del i styrningen. SKR framhåller vikten av att integrera den interna kontrollen i styrningen men samtidigt se till att intern kontroll inte är styrning, kvalitetssäkring eller förbättringsarbete i största allmänhet. Arbetet med intern kontroll syftar till att i rimlig grad säkerställa: • ändamålsenlig och resurseffektiv verksamhet med fokus på de verksamheten är till för. • att information och rapportering om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande. • att verksamheten efterlever lagar, regler, avtal med mera. 2 Arbetet med nämndens riskanalys är ett centralt moment i processen. Interkontrollplanen ska säkerställa att nämndens arbete med internkontroll sker systematiskt. Planen ska minst innehålla; vilka rutiner och kontrollmoment som ska följas upp, omfattningen på uppföljningen, vem som ansvarar för uppföljningen, till vem rapporteringen ska ske och genomförd riskbedömning. Riskanalys Arbetet med riskanalys är ett sätt att prioritera risker för kontroll och uppföljning. Årligen tar förvaltningen fram en bruttorisklista med identifierade risker. För varje identifierad risk görs en bedömning av sannolikheten och konsekvensen av att risken händer. Bedömningen av sannolikhet att risken inträffar multipliceras med bedömningen av konsekvensen om risken inträffar. Varje risk får ett värde mellan 1 och 16 som ger en vägledning i vilka risker som ska prioriteras och åtgärdas. Risker hanteras med åtgärder inom verksamheten eller med kontrollåtgärder enligt den interna kontrollplanen. Nedan visas den modell som staden använder vid riskanalysen. 3 Konsekvens Sannolikhet 1: Osannolik - risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå 1: Försumbar- är obetydlig för de olika intressenterna och kommunen 2: Mindre sannolik - risken är liten för att fel ska uppstå 2: Lindrig - uppfattas som liten av såväl intressenter som kommunen 3: Möjlig - det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 3: Kännbar - uppfattas som besvärande för intressenter och kommunen 4: Sannolik - det är mycket troligt att fel ska uppstå 4: Allvarlig - är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa Bedömningen av sannolikhet att risken inträffar multipliceras med bedömningen av konsekvensen om risken inträffar. Varje risk får ett värde mellan 1 och 16 som ger en vägledning i vilka risker som ska prioriteras och åtgärdas. Riskvärden över 8 bör hanteras genom att ingå i verksamhetens kontrollplan, och/eller i nämndens internkontrollplan. 4 Granskningsområden Skolnämnden väljer ut granskningsområden till internkontrollplan utifrån nämndens riskinventering och riskanalys. Utdrag ur belastningsregistret Den som erbjuds en anställning inom förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret, så kallad registerkontroll. Den som inte visar ett giltigt registerutdrag får inte anställas, anlitas eller tas emot i verksamheten. Kontrollen är obligatorisk och syftar till att skydda barn som vistas i våra verksamheter mot övergrepp av vuxna. Brister i kontroll av utdrag ur belastningsregistret kan i värsta fall leda till att personal som inte är lämpliga arbetar i vår verksamhet vilket kan leda till skada. Risk Risk att utdrag ur belastningsregistret inte hanteras enligt rutin, vilket kan leda till att personal utan giltigt registerutdrag finns i verksamheten och att dokumentation om uppvisade utdrag saknas. Sannolikhet: 3 (Möjlig) Konsekvens: 4 (Allvarlig) Riskvärde: 12 Beskrivning av kontroll Granskning genom kontroll av notering i personalsystemet om att registerutdrag har visats för anställande chef i enlighet med fastställd rutin. Elevfrånvaro anmäls, utreds, följs upp och åtgärdas En god närvaro i skolan kan ses som en skyddsfaktor för ett gott liv. Elever ska närvara i skolan och delta i den verksamhet som skolan anordnar. Skolan ska motverka elevfrånvaro genom att systematiskt arbeta med att främja närvaro. God lärmiljö, tidiga insatser, samarbete och individanpassning är viktiga delar i ett främjande arbete. Om en elev är frånvarande från skolan ofta eller länge ska rektor initiera ett ärende och skyndsamt utreda orsakerna samt 5 besluta om åtgärder. Anmälan till huvudmannen ska ske när en utredning av elevs frånvaro inletts. Vidare ska åtgärderna följas upp och utvärderas tills dess att eleven deltar i utbildningen. Risk Risk att elevfrånvaron inte anmäls, utreds, följs upp och åtgärdas i enlighet med skollagens krav. Sannolikhet 4 (Sannolik) Konsekvens 3 (Kännbar) Riskvärde 12 Beskrivning av kontroll Granskning genom kontroll av att elevfrånvaro har anmälts, utretts och åtgärdats i enlighet med förvaltningens anvisning och skollagens krav. Dokumenthantering För att få kvalitet, sökbarhet, användbarhet och integrering av den dokumentation som skapas måste det finnas en god offentlighetsstruktur och en effektiv arkiv- och dokumenthantering. Grunden för god ordning på förvaltningens information är informationshanteringsplanen. Den ger alla medarbetare en anvisning om hur de handlingar som upprättas ska hanteras. Vidare är det också av yttersta vikt att den information som finns hanteras korrekt så att data kan samlas in, analyseras och utgöra relevanta beslutsunderlag. Risk Risk att informationshanteringsplanen inte följs vilket kan leda till att information kan gå förlorad till skada för elev eller riskera förtroendet för hela verksamheten. Sannolikhet 3 (Möjlig) Konsekvens 4 (Allvarlig) Riskvärde 12 6 Beskrivning av kontroll Granskning genom kontroll av handlingar som bedöms som särskilt viktiga ur ett elevperspektiv och för möjligheten till att följa elevs kunskapsutveckling. Särskilt stöd till elever Alla elever har rätt till ledning och stimulans i skolan för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sina förutsättningar. Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas, trots att extra anpassningar getts, ska det anmälas till rektor. Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och även om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. En utredning ska bestå av en kartläggning och en pedagogisk bedömning. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektor. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilket behov av särskilt stöd som eleven har och vilka stödåtgärder som ska sättas in. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara och det ska framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet ett viktigt dokument ur ett rättssäkerhets- och likvärdighetsperspektiv. Risk Risk att brister i det särskilda stödet leder till att den enskilde eleven inte får det stöd hen har rätt till eller att åtgärderna inte är adekvata eller har önskad effekt. Sannolikhet 2 (Mindre sannolik) Konsekvens 3 (Kännbar) Riskvärde 6 Beskrivning av kontroll Granskning av åtgärdsprogram sker utifrån ett kvalitetsperspektiv, rättighetsperspektiv och ett likvärdighetsperspektiv. 7 Kontroller Årets kontroller Gransknings Risk Sannol Konse Riskvärde Kontroll Beskrivning Metod Frekvens område ikhet kvens (1–16) Personal Risk att utdrag ur 3 4 12 Granskning av att rutin Granskning genom Stickprovs- Årligen belastningsregistret inte för utdrag ur kontroll av notering i granskning. (augusti) hanteras enligt rutin, vilket belastningsregistret vid personalsystemet om att kan leda till att personal anställning följs. registerutdrag har visats utan giltigt registerutdrag för anställande chef. finns i verksamheten och att dokumentation om uppvisade utdrag saknas. Ansvarig: HR-konsult Elevfrånvaron Risk att elevfrånvaron inte 4 3 12 Granskning av att Granskning genom Stickprovs- Årligen anmäls, anmäls, utreds, följs upp anvisning för ärendegång kontroll av att granskning (augusti) utreds, följs och åtgärdas i enlighet med och utredning av elevfrånvaro har upp och skollagens krav. elevfrånvaro följs. anmälts, utretts och åtgärdas åtgärdats i enlighet med Ansvarig: förvaltningens anvisning Nämndsekreterare/ och skollagens krav. utredare 8 Dokument- Risk att informations- 3 4 12 Granskning av att Granskning genom Stickprovs- Årligen hantering hanteringsplanen inte följs handlingar finns i de kontroll av handlingar granskning (augusti) vilket kan leda till att verksamhetssystem som som bedöms som särskilt information kan gå förlorad följer av informations- viktiga ur ett till skada för elev eller hanteringsplanen. elevperspektiv och för riskera förtroendet för hela möjligheten till att följa verksamheten. Ansvarig: elevs Data scientist kunskapsutveckling. Särskilt stöd Risk att brister i det 2 3 6 Granskning av Granskning av Stickprovs- Årligen till elever särskilda stödet leder till att åtgärdsprogram åtgärdsprogram sker granskning (augusti) den enskilde eleven inte får utifrån ett det stöd hen rätt till eller att kvalitetsperspektiv, åtgärderna inte är adekvata rättighetsperspektiv och eller har önskad effekt. Ansvarig: ett likvärdighets- Verksamhetsutvecklare perspektiv. specialpedagogik 9 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-10-13 Dnr SKN 00009/2026 Sten-Inge Lilja Chef för enheten för ekonomi och fastighet Skolnämnden Ekonomiuppföljning per september 2026 Förslag till beslut Skolnämnden godkänner ekonomiuppföljning per september 2026. Sammanfattning Årsprognosen för skolnämndens verksamheter visar ett överskott på 7,9 miljoner kronor mot budget. För kommunbidragsområdena förskola och anpassad grundskola prognostiseras underskott på 3,6 miljoner kronor respektive 1,6 miljoner kronor. Överskott bedöms uppstå inom grundskola med 10,9 miljoner kronor. För kulturskola bedöms nollresultat mot budget och för kommunbidragsområdet nämnd och administration prognostiseras det ett överskott på 2,2 miljoner kronor. Med hänsyn tagen till den avräkning som sker efter varje bokslutsår kring eget kapital, då jämförelse sker kring resultatet och det antal barn och elever som nämnden erhållit budgetmedel för, uppgår ett sådant resultat till 3,2 miljoner kronor. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 13 oktober 2026. Skolnämndens ekonomiuppföljning per september 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef 2026-10-16 Dnr SKN 9/2026 Skolnämndens ekonomiuppföljning per september 2026 Årsprognos Årsprognos med Eget kapitalavräkning för volymer Prognos Avräkning Netto EK Förskola, pedagogisk omsorg -3,6 2,4 -1,2 Grundskola, fritidshem 10,9 -6,1 4,8 Anpassad grundskola -1,6 -1,0 -2,6 Kulturskola 0,0 0,0 Nämnd o administration 2,2 2,2 Summa 7,9 -4,7 3,2 Årsprognosen för skolnämndens verksamheter visar ett överskott på 7,9 mnkr mot budget. För kommunbidragsområdena förskola och anpassad grundskola prognostiseras underskott på 3,6 mnkr respektive 1,6 mnkr. Överskott bedöms uppstå inom grundskola med 10,9 mnkr. För kulturskola bedöms nollresultat mot budget och för kommunbidragsområdet nämnd och administration prognostiseras det ett överskott på 2,2 mnkr. Med hänsyn tagen till den avräkning som sker efter varje bokslutsår kring eget kapital, då jämförelse sker kring resultatet och det antal barn och elever som nämnden erhållit budgetmedel för, uppgår ett sådant resultat till 3,2 mnkr. Osäkerhet föreligger kring lokalkostnaderna där ett antal investeringsprojekt pågår. Det är osäkert vilken hyra från dessa projekt som kommer att belasta skolnämnden år 2026. Besöksadress: Stadshuset, Göteborgsvägen 11–17 Postadress: Mölndals stad, 431 82 Mölndal Telefon: 031-315 10 00 E-post: kontakt@molndal.se Skolnämnden har i sin budget för år 2026, av kommunfullmäktige, erhållit destinerade medel för ny prismodell inom måltidsverksamheten. Dessa medel har inte tagits i anspråk än och finns inte med i årsprognosen. Kostnaderna för evakueringen från Streteredsskolan till Västerbergsskolan har inte hanterats i denna prognos. Den främsta kostnaden avser bussresor av elever mellan skolorna. Nämndens största enskilda underskott finns inom den anpassade grundskolan. Underskottet för kommunbidragsområdet uppgår till 1,6 mnkr. Samtidigt har man ett underskott inom fritidsverksamheten på 2,8 mnkr. För år 2026 har verksamheten tillförts 5 mnkr i budgetmedel med anledning av att andelen elever med större behov har ökat. Det låg till grund för underskottet år 2025 på 6,4 mnkr. Fritidsverksamheten visade då ett underskott på 2,5 mnkr. Nuvarande prognostiserade underskott på 1,4 mnkr för anpassad grundskola ligger därmed egentligen kvar på motsvarande nivå som året innan. Detta gör också underskottet i fritidshem för anpassad grundskola. Det lägre antalet elever i grundskolan påverkar verksamheten. Hela minskningen mot budget ligger i vår egen bedrivna verksamhet och uppgår till 133 elever. Det är betydligt fler än enligt prognoserna i våras. Den ekonomiska påverkan för grundskolorna i lägre elevpeng uppgår sammanlagt till ca 9,5 mnkr. En stor del av minskningen under år 2026 hänför sig till Fässbergsskolans högstadium där antalet elever mellan vårterminen och höstterminen har minskat med 90. Det har inneburit att antalet klasser har minskat på skolan. Den stora förändringen har påverkat planeringsförutsättningarna där organisationen för hösten lagts efter fler antal elever. Enheten prognostiserar därför ett underskott för helåret. Inom förskola och pedagogisk omsorg är det totalt 23 barn fler än budgeterat. Antalet barn fortsätter att minska inom pedagogisk omsorg. Inom den egna regin bedöms minskningen för året ligga på 11 barn. Totalt under hösten finns nu ca 65 barn i den egna bedrivna verksamheten. Vid årets början låg antalet runt 85 barn. Minskningen är betydande och sammanfaller med att anställda upphör att bedriva verksamheten i sina hem. I många fall är orsaken pensionering och att det är svårt att rekrytera ny personal. Om minskningen fortsätter kan det påverka förutsättningarna framåt för övriga dagbarnvårdare om det blir för få inom ett geografiskt område. Inom förskolan sker den största ökningen av antal barn inom den egna bedrivna 2 av 6 verksamheten med 30 barn fler än budgeterat. Det påverkar flera enheters ekonomi positivt. Förskola och pedagogisk omsorg Förskola Prognos Avräkning Netto EK Volymer -2,6 2,4 -0,2 Enheterna 0,4 0,4 Lokalanknutna kostnader 0,0 0,0 Övriga poster -1,4 -1,4 Summa -3,6 2,4 -1,2 Verksamheten prognostiserar ett underskott mot budget på 3,6 mnkr.  Volymer: Utfallet för köpta och sålda platser påverkar resultatet negativt med 2,6 mnkr då antalet barn beräknas bli 23 fler än budgeterat.  Enheterna: För enheterna inom förskolan prognostiseras ett överskott på 0,4 mnkr. Prognoserna för två av förskolorna påverkas negativt av färre som söker plats på dessa efter genomförda utredningar kring inomhusluften.  Övriga poster: Intäkterna från barnomsorgsavgifter beräknas att bli 2,3 mnkr lägre än budgeterat. Av dessa avser 0,4 mnkr återbetalning för tidigare år efter genomförda inkomstjämförelser. Vakanser bidrar positivt med 0,9 mnkr.  Netto: Efter volymjustering (EK) blir nettoresultatet ett underskott på 1,2 mnkr med anledning av fler antal barn i verksamheten. 3 av 6 Grundskola och fritidshem Grundskola Prognos Avräkning Netto EK Volymer 8,2 -6,1 2,1 Enheterna -4,7 -4,7 Lokalanknutna kostnader 0,0 0,0 Övriga poster 7,4 7,4 Summa 10,9 -6,1 4,8 Verksamheten visar ett överskott mot budget på 10,9 mnkr.  Volymer: Antalet elever i grundskola och förskoleklass beräknas bli 131 färre än budgeterat (133 färre i egen regi). Inom fritidshemmen är det 20 fler elever (4 färre i egen regi). Detta ger en positiv prognos på 8,2 mnkr i minskade kostnader för köpta och sålda platser.  Enheterna: För skolenheterna prognostiseras ett underskott på 4,7 mnkr. Den främsta orsaken till underskottet är fritidsverksamheten inom anpassad grundskola som belastar prognosen med 2,8 mnkr.  Övriga poster: Vakanser på centrala enheter bidrar positivt med 4,5 mnkr. Statsbidragen beräknas bli 2,0 mnkr högre. Ett överskott beräknas för den nystartade resursskolan med 1 mnkr. Tilläggsbeloppen till fristående verksamheter med anledning av elevers behov av särskilt stöd bedöms kosta 1 mnkr mer. Övriga poster bedöms bidra positivt med 0,9 mnkr.  Netto: Efter volymjustering (EK) blir nettoresultatet ett överskott på 4,8 mnkr med anledning av färre antal elever i verksamheten. Anpassad grundskola Anpassad grundskola beräknas gå med ett underskott på 1,6 mnkr. Enheterna beräknas gå 4 av 6 med ett underskott på 4,7 mnkr. Utfallet av köpta och sålda platser bedöms bli ett överskott på 1,7 mnkr med anledning av färre antal elever än budgeterat för. Lokalhyrorna beräknas bidra positivt med 1,3 mnkr. Vakanser beräknas att bidra positivt med 0,1 mnkr. Kulturskola För kommunbidragsområdet Kulturskola prognostiseras ett nollresultat mot budget. Nämnd och administration För kommunbidragsområdet Nämnd och administration prognostiseras ett överskott på 2,2 mnkr. Av överskottet hänför sig 1,7 mnkr till vakanser och 0,5 mnkr till lägre fackliga kostnader. 5 av 6 Volymtal Antal barn, förskola Jan-Sep Jan-Sep Prognos Bud Red 2026 2025 2026 2026 2025 Förskola egen regi 3 130 3 172 3 095 3 065 3 131 Förskola externt 525 524 522 520 521 Summa förskola 3 655 3 696 3 617 3 585 3 652 Familjedaghem egen regi 75 85 73 84 84 Familjedaghem externt 8 5 8 6 6 Summa pedagogisk omsorg 83 90 81 90 90 Antal elever, grundskola Jan- Sep Jan- Prognos Bud Red 2026 Sep 2026 2026 2025 2025 Förskoleklass egen regi 738 743 737 753 742 Förskoleklass externt 84 89 85 90 88 Summa förskoleklass 822 832 822 843 830 Grundskola egen regi 6 480 6 610 6 453 6 570 6 595 Grundskola externt 1 186 1 180 1 187 1 180 1 180 Summa grundskola 7 666 7 790 7 640 7 750 7 775 Fritidshem egen regi 3 357 3 420 3 386 3 390 3 436 Fritidshem externt 448 435 454 430 436 Summa fritidshem 3 805 3 855 3 840 3 820 3 872 Antal elever, anpassad grundskola Jan-Sep Jan-Sep Prognos Bud Red 2026 2025 2026 2026 2025 Anpassad grundskola egen regi 78 76 79 82 77 Anpassad grundskola externt 4 4 4 3 3 Summa anpassad grundskola 82 80 83 85 80 6 av 6 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-10-06 Skolnämndens arbetsutskott

§ 59 Diarienummer 00339/2026 Svar på motion (SD) - Avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola Beslut Skolnämndens arbetsutskotts förslag till skolnämnden Skolnämnden avstyrker motionen. Kommunfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett skolnämnden möjlighet att yttra sig över en motion från Lennart Jonsson (SD), Mikael Brodin (SD), Per-Erik Karlsson (SD), Marita Lewrén (SD) gällande att avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola. Motionärerna yrkar på att kommunfullmäktige ska beslut att: • Kommunen inte ska erbjuda religiöst motiverad specialkost i stadens förskolor och skolor, endast erbjuda specialkost utifrån godkända medicinska skäl. • Berörda nämnder får i uppdrag att justera riktlinjerna för erhållande av specialkost i enlighet med detta beslut inför kommande läsår. • Vårdnadshavare informeras om förändringen i god tid. Skolförvaltningen ska inkomma med yttrande till kommunstyrelsen senast den 23 oktober 2026. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut i ärendet. Skolan har ett uppdrag att i enlighet med sin värdegrund förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Skolförvaltningens bedömning är därför att ett avskaffande av religiöst anpassad kost inte är möjligt att bifalla då det skulle bryta mot skolans värdegrund och diskrimineringslagen. I en matsal där det förekommer egna matlådor kan organisationen inte ta ansvar för hygienregler och exponering för allergener, varför det är uteslutet att förvara eller förtära egna matlådor i skolans kök och matsalar. Skolan ska i stället erbjuda ett fullgott, lagat måltidsalternativ för alla barn och elever. Sammanfattningsvis bedömer skolförvaltningen att motionen bör avstyrkas i sin helhet. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 21 september 2026. Begäran om yttrande daterat 12 augusti 2026. Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2026-05-20 § 123. Motion (SD) avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola daterad 20 maj 2026. Expedieras till Skolnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum 2026-09-21 Diarienummer SKN 00339/2026 Erica Goding Chef enheten för myndighetsutövning Johanna Reinler Nämndsekreterare Skolnämnden Svar på motion (SD) - avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola Förslag till beslut Skolnämnden avstyrker motionen. Kommunfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett skolnämnden möjlighet att yttra sig över en motion från Lennart Jonsson (SD), Mikael Brodin (SD), Per-Erik Karlsson (SD), Marita Lewrén (SD) gällande att avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola. Motionärerna yrkar på att kommunfullmäktige ska beslut att:  Kommunen inte ska erbjuda religiöst motiverad specialkost i stadens förskolor och skolor, endast erbjuda specialkost utifrån godkända medicinska skäl.  Berörda nämnder får i uppdrag att justera riktlinjerna för erhållande av specialkost i enlighet med detta beslut inför kommande läsår.  Vårdnadshavare informeras om förändringen i god tid. Skolförvaltningen ska inkomma med yttrande till kommunstyrelsen senast den 23 oktober 2026. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut i ärendet. Skolan har ett uppdrag att i enlighet med sin värdegrund förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Skolförvaltningens bedömning är därför att ett avskaffande av religiöst anpassad kost inte är möjligt att bifalla då det skulle bryta mot skolans värdegrund och diskrimineringslagen. I en matsal där det förekommer egna matlådor kan organisationen inte ta ansvar för hygienregler och exponering för allergener, varför det är uteslutet att förvara eller förtära egna matlådor i skolans kök och matsalar. Skolan ska i stället erbjuda ett fullgott, lagat måltidsalternativ för alla barn och elever. Sammanfattningsvis bedömer skolförvaltningen att motionen bör avstyrkas i sin helhet. Bakgrund Kommunstyrelsen har gett skolnämnden möjlighet att yttra sig över en motion från Lennart Jonsson (SD), Mikael Brodin (SD), Per-Erik Karlsson (SD), Marita Lewrén (SD) gällande att avskaffa religiöst motiverad Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(4) specialkost i förskola och skola. Av motionen framgår följande: ”Skolmaten ska ge alla barn energi att lära sig och orka med skoldagen, oavsett bakgrund. Idag serveras en mängd olika special-koster i Mölndals stads alla skolor och förskolor. Medicinska skäl som allergier och överkänslighet ska givetvis hanteras med stor omsorg. Men mat som är anpassad efter religion är inget lagkrav och bör då inte heller vara en del av stadens uppdrag att servera skolluncher. Den svenska skolan ska vara sekulär. Det gäller naturligtvis i klassrummet och det bör då också självklart gälla på tallriken i skolmatsalen. Religiös specialkost innebär dessutom extra besvär, ökad administration och högre kostnader för skolkökens verksamhet. Det är en belastning utifrån personliga önskemål, snarare än på bekräftade och nödvändiga medicinska behov. Skolrestaurangerna serverar redan flera rätter varje dag, vilket gör att de allra flesta barn och elever kan hitta något lämpligt och gott att äta. Den som har egna kostregler och vill ha annan speciell mat får ta med sig en egen matlåda. Det måste finnas en tydlig gräns för vad som är stadens ansvar och vad som är individens. Flera andra kommuner har redan stramat åt sina regler. Mölndal bör göra detsamma.” Motionärerna yrkar på att kommunfullmäktige ska beslut att:  Kommunen inte ska erbjuda religiöst motiverad specialkost i stadens förskolor och skolor, endast erbjuda specialkost utifrån godkända medicinska skäl.  Berörda nämnder får i uppdrag att justera riktlinjerna för erhållande av specialkost i enlighet med detta beslut inför kommande läsår.  Vårdnadshavare informeras om förändringen i god tid. Skolmåltider i Mölndals stad I Mölndals stad finns för närvarande följande anmälda specialkoster och anpassade måltider: 722 anmälda koster av religiösa skäl, varav samtliga hänvisas till det befintliga vegetariska alternativet. 375 anmälda lakto-ovo-vegetarianer eller varianter av denna (vilket kan vara av religiösa eller etiska skäl). 32 anmälda för vegankost. Mölndals stad har en beslutad måltidspolicy för förskola, skola och fritidshem, där servicenämnden är ansvarig. Av policyn framgår att specialkost erbjuds utifrån födoämnesallergi, religiösa eller etiska skäl. Vid all servering av specialkost strävar staden efter att maten, så långt det är möjligt, ska likna den mat som serveras till de andra barnen samma dag. Det kan även noteras att servering av exempelvis vegansk mat ställer höga krav på goda kunskaper om näringsämnen och noggrann planering, men att måltiderna kan utformas som buffé så att elever enkelt kan komponera en måltid utifrån sina behov och preferenser. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(4) Ekonomi I motionen föreslås att religiöst anpassad kost ska avskaffas. Då elever med religiösa kostönskemål i Mölndals stad hänvisas till det vegetariska alternativet skulle ett borttagande av vegetariska alternativ kunna innebära en kostnadsökning, eftersom råvarukostnaden för vegetarisk kost generellt är lägre. Gällande förslaget om att tillåta egna matlådor skulle detta medföra ekonomiska och logistiska konsekvenser. Det skulle krävas inköp av kylskåp samt avsättande av utrymme för förvaring och förtäring, vilket kräver omfattande logistik och förändringar i lokalvårdsrutiner. Bedömning Måltiderna i skolan omfattas av skolans styrdokument, såsom skollagen och läroplanen. Skolan har ett uppdrag att i enlighet med sin värdegrund förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter oavsett bland annat religion eller annan trosuppfattning, där huvudmannen bär ansvaret för att lagen följs och Diskrimineringsombudsmannen (DO) utövar tillsyn. Skolan är skyldig att erbjuda ett fullgott måltidsalternativ för elever som har önskemål om anpassad mat kopplat till en diskrimineringsgrund. Detta stöds även av Nationella riktlinjer för måltider i skolan samt vägledande beslut från DO gällande skolor som nekat elever anpassad kost utifrån religiösa skäl (exempelvis koshermat). Skolförvaltningens bedömning är därför att ett avskaffande av religiöst anpassad kost inte är möjligt att bifalla då det skulle bryta mot skolans värdegrund och diskrimineringslagen. Motionärens förslag om att elever ska ta med egen matlåda bedöms vara svårgenomförbart av hygien- och ansvarsskäl. För att måltidsorganisationen ska kunna ta ansvar för livsmedelshygienen behöver den äga hela kedjan från leverans till servering. I en matsal där det förekommer egna matlådor kan organisationen inte ta ansvar för hygienreglerna eller risk för exponering av allergener, varför det är uteslutet att förvara eller förtära egna matlådor i skolans kök och matsalar. Skolan ska i stället erbjuda ett fullgott, lagat måltidsalternativ för alla barn och elever. Sammanfattningsvis bedömer skolförvaltningen att motionen bör avstyrkas i sin helhet. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 21 september 2026. Begäran om yttrande daterat 12 augusti 2026. Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2026-05-20 § 123. Motion (SD) avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola daterad 20 maj 2026. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 4(4) Expedieras till Kommunstyrelsen Erica Ekenmo TF förvaltningschef Sida REMISS 1(1) Datum 2026-08-12 Skolnämnden Begäran om yttrande Diarienummer: KS 00381/2026 Sökande: Kommunstyrelsen Ärende: Motion (SD) - Avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola Besvaras senast: 2026-10-14 ☐ För eget svar till remissinstans ☒ För svar till kommunstyrelsen ☐ Remiss från Länsstyrelsen ☐ Remiss från myndighet under regeringen ☐ Remiss från annan kommun Klicka eller tryck här för att ange text. Översänder handlingar i rubricerat ärende för beredning. Vid handläggningen kan ni själva bedöma ifall ni ska inhämta upplysningar från andra förvaltningar eller bolag, om sådana behövs. Svaret på remissen, tillsammans med beslut och tjänsteskrivelse, översändes till kommunstyrelsen Via e-post Skicka remissvaret med bilagor till stad@molndal.se Julia Brodén Huvudregistrator Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-20 Kommunfullmäktige

§ 60 Diarienummer 00352/2026 Svar på motion (KD) - Inför en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg Beslut Skolnämndens arbetsutskotts förslag till skolnämnden Skolnämnden avstyrker motionen. Kommunfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett skolnämnden möjlighet att yttra sig över en motion från Jenny Holf (KD) gällande att införa en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg. Motionären yrkar på att kommunfullmäktige ska besluta: • Att införa en köttgaranti inom kommunens skolor och äldreomsorg som säkerställer att det alltid erbjuds en animalisk måltid varje vardag. • Att vid offentlig upphandling prioritera närproducerade animaliska livsmedel från svenska producenter för att stärka lokal livsmedelsförsörjning och beredskap. • Att ta fram riktlinjer för att säkerställa tillgången till näringsriktig animalisk kost inom måltidsverksamheten samt kontinuerligt följa upp dess effekter på beredskap av lokal livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Skolförvaltningen ska inkomma med yttrande till kommunstyrelsen senast den 4 november 2026. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut i ärendet. Inom skola och förskola skulle en fullständig köttgaranti försvåra möjligheten att följa Livsmedelsverkets nationella riktlinjer, vilka rekommenderar en ökad andel vegetabilier för bättre folkhälsa och lägre klimatpåverkan. Dessutom skulle förslaget kräva ett betydande tillskott på ca 6 mnkr i livsmedelsbudgeten. Skolförvaltningen föreslår att motionen avstyrks i sin helhet då motionärens förslag skulle innebära en avsevärd kostnadsökning och avsteg från nationella kostrekommendationer. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 22 september 2026. Begäran om yttrande daterat 18 augusti 2026. Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2026-06-17 § 144. Motion (KD) Inför en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg daterad 27 maj 2026. Expedieras till Skolnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-09-22 Diarienummer SKN 352/2026 Erica Goding Chef enheten för myndighetsutövning Johanna Reinler Nämndsekreterare Skolnämnden Svar på motion (KD) – inför en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg Förslag till beslut Skolnämnden avstyrker motionen. Kommunfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett skolnämnden möjlighet att yttra sig över en motion från Jenny Holf (KD) gällande att införa en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg. Motionären yrkar på att kommunfullmäktige ska besluta:  Att införa en köttgaranti inom kommunens skolor och äldreomsorg som säkerställer att det alltid erbjuds en animalisk måltid varje vardag.  Att vid offentlig upphandling prioritera närproducerade animaliska livsmedel från svenska producenter för att stärka lokal livsmedelsförsörjning och beredskap.  Att ta fram riktlinjer för att säkerställa tillgången till näringsriktig animalisk kost inom måltidsverksamheten samt kontinuerligt följa upp dess effekter på beredskap av lokal livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Skolförvaltningen ska inkomma med yttrande till kommunstyrelsen senast den 4 november 2026. Kommunfullmäktige fattar slutligt beslut i ärendet. Inom skola och förskola skulle en fullständig köttgaranti försvåra möjligheten att följa Livsmedelsverkets nationella riktlinjer, vilka rekommenderar en ökad andel vegetabilier för bättre folkhälsa och lägre klimatpåverkan. Dessutom skulle förslaget kräva ett betydande tillskott på ca 6 mnkr i livsmedelsbudgeten. Skolförvaltningen föreslår att motionen avstyrks i sin helhet då motionärens förslag skulle innebära en avsevärd kostnadsökning och avsteg från nationella kostrekommendationer. Bakgrund och nuläge Kommunstyrelsen har gett skolnämnden möjlighet att yttra sig över en motion från Jenny Holf (KD) gällande att införa en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg. Av motionen framgår följande: ”Under senare år har en tydlig normförskjutning skett där vegetarisk kost i ökande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) grad prioriteras i kommunala verksamheter, ofta utan demokratisk förankring och utan tillräcklig hänsyn till individers behov, traditioner och näringsmässiga förutsättningar. Denna utveckling behöver ifrågasättas. Kommunens uppdrag är inte att styra invånares livsstilsval genom begränsade alternativ inom måltidsverksamheten, utan att erbjuda god omsorg och hög kvalitet. Detta gäller särskilt barn i skolan och äldre inom omsorgen – grupper som är beroende av att samhället säkerställer fullgod nutrition. Många skolbarn upplever trötthet i vardagen, och särskilt bland unga flickor är järnbrist ett växande problem. Animaliska livsmedel är viktiga källor till bland annat järn och protein, näringsämnen som är centrala för barns utveckling och för att motverka undernäring och muskelförlust hos äldre. För många äldre är traditionell husmanskost dessutom en viktig del av livskvaliteten och identiteten. Sveriges och kommunernas livsmedelsberedskap är en allt viktigare fråga i en orolig omvärld. En robust och trygg livsmedelsförsörjning förutsätter ett starkt svenskt jordbruk och en fungerande inhemsk produktion av livsmedel. Kommunens upphandlingar utgör ett viktigt verktyg för att stärka svenska bönder, öka självförsörjningsgraden och säkerställa tillgången till närproducerad mat som värnar djurvälfärd, hållbar produktion och bidrar till ökad nationell livsmedelsberedskap. En köttgaranti innebär att kommunen säkerställer att det alltid finns ett animaliskt alternativ inom skola och äldreomsorg. Det är dags att låta det svenska köttet ta större plats på tallriken igen – för våra barn, för våra äldre, för beredskapen och för det svenska jordbrukets framtid.” Motionären yrkar på att kommunfullmäktige ska besluta:  Att införa en köttgaranti inom kommunens skolor och äldreomsorg som säkerställer att det alltid erbjuds en animalisk måltid varje vardag.  Att vid offentlig upphandling prioritera närproducerade animaliska livsmedel från svenska producenter för att stärka lokal livsmedelsförsörjning och beredskap.  Att ta fram riktlinjer för att säkerställa tillgången till näringsriktig animalisk kost inom måltidsverksamheten samt kontinuerligt följa upp dess effekter på beredskap av lokal livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. I Mölndals stad ansvarar stadsserviceförvaltningen för måltidsverksamheten i förskola och skola. Ansvarig nämnd är servicenämnden och kommunfullmäktige har en antagen måltidspolicy1. Skolförvaltningens svar avser därför endast de delar som faller inom skolnämndens ansvarsområde. Mölndals stads måltidsverksamhet utgår från de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) och Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i skolan, publicerade 2026. Riktlinjerna ger stöd för att 1 Måltidspolicy Mölndals stad, SEN 00019/2021 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) måltiderna ska vara näringsriktiga och utgör en del av arbetet med att säkerställa att elever erbjuds måltider i enlighet med gällande krav. I förskola och skola serveras vegetariska måltider 1–2 dagar per vecka, medan animaliska alternativ erbjuds övriga dagar. Elever som av etiska eller religiösa skäl inte äter visst kött hänvisas till det vegetariska alternativet. Menyerna är näringsberäknade över en fyraveckorsperiod för att täcka barnens energibehov och näringsbehov. Ekonomi Att ändra nuvarande utbud i skola och förskola till att erbjuda animaliska måltider varje dag beräknas medföra en kostnadsökning på cirka 6 mnkr jämfört med nuvarande livsmedelsbudget. Att ytterligare prioritera närproducerade animaliska livsmedel bedöms också innebära en ökning av kostnaderna, då svenskt och lokalt producerat kött generellt håller ett högre pris än vegetariska alternativ. Bedömning Inom skola och förskola skulle en fullständig köttgaranti försvåra möjligheten att följa Livsmedelsverkets nationella riktlinjer, vilka rekommenderar en ökad andel vegetabilier för bättre folkhälsa och lägre klimatpåverkan. Dessutom skulle förslaget kräva ett betydande tillskott på ca 6 mnkr i livsmedelsbudgeten. Skolförvaltningen föreslår att motionen avstyrks i sin helhet då motionärens förslag skulle innebära en avsevärd kostnadsökning och avsteg från nationella kostrekommendationer. Beslutsunderlag Begäran om yttrande daterat 18 augusti 2026. Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2026-06-17 § 144. Motion (KD) Inför en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg daterad 27 maj 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen Erica Ekenmo TF förvaltningschef Sida REMISS 1(1) Datum 2026-08-18 Skolnämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Servicenämnden Begäran om yttrande Diarienummer: KS 00398/2026 Sökande: Kommunstyrelsen Ärende: Motion (KD) - Inför en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg Besvaras senast: 2026-11-04 ☐ För eget svar till remissinstans ☒ För svar till kommunstyrelsen ☐ Remiss från Länsstyrelsen ☐ Remiss från myndighet under regeringen ☐ Remiss från annan kommun Klicka eller tryck här för att ange text. Översänder handlingar i rubricerat ärende för beredning. Vid handläggningen kan ni själva bedöma ifall ni ska inhämta upplysningar från andra förvaltningar eller bolag, om sådana behövs. Svaret på remissen, tillsammans med beslut och tjänsteskrivelse, översändes till kommunstyrelsen Via e-post Skicka remissvaret med bilagor till stad@molndal.se Julia Brodén Huvudregistrator Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-17 Kommunfullmäktige

§ 61 Diarienummer 00394/2026 Sammanträdesordning skolnämnden 2027 Beslut Skolnämndens arbetsutskotts förslag till skolnämnden Skolnämnden fastställer följande sammanträdesdatum för 2027: 27 januari, 24 februari, 24 mars, 22 april, 26 maj, 23 juni, 25 augusti, 22 september, 27 oktober, 18 november, 15 december. Sammanfattning Skolnämnden beslutar om sammanträdesdatum för nästkommande år. Skolnämndens arbetsutskott fattar enligt kommungemensamma reglementet beslut om sina sammanträdesdatum. Arbetsutskottet handlägger ärendet efter att skolnämnden beslutat om sina sammanträdesdatum 2026. Förslaget har i möjligaste mån tagit hänsyn till skollov och helgdagar samt datum för staden-gemensamma uppföljningar. För skolnämnden föreslås elva sammanträden under 2027. Skolnämnden föreslås sammanträda på onsdagar, i vissa fall torsdagar, klockan 16:00-20:00. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 11 september 2026. Expedieras till Skolnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-09-11 Diarienummer SKN 394/2026 Johanna Reinler Nämndsekreterare Skolnämnden Sammanträdesordning för skolnämnden 2027 Förslag till beslut Skolnämnden fastställer följande sammanträdesdatum för 2027: 27 januari, 24 februari, 24 mars, 22 april, 26 maj, 23 juni, 25 augusti, 22 september, 27 oktober, 18 november, 15 december. Sammanfattning Skolnämnden beslutar om sammanträdesdatum för nästkommande år. Skolnämndens arbetsutskott fattar enligt kommungemensamma reglementet beslut om sina sammanträdesdatum. Arbetsutskottet handlägger ärendet efter att skolnämnden beslutat om sina sammanträdesdatum 2026. Förslaget har i möjligaste mån tagit hänsyn till skollov och helgdagar samt datum för staden-gemensamma uppföljningar. För skolnämnden föreslås elva sammanträden under 2027. Skolnämnden föreslås sammanträda på onsdagar, i vissa fall torsdagar, klockan 16:00- 20:00. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 11 september 2026. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen, Skolförvaltningen Erica Ekenmo TF förvaltningschef Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-10-14 Dnr SKN 00004/2026 Johanna Reinler Nämndsekreterare Skolnämnden Redovisning av meddelanden, oktober 2026 Förslag till beslut Skolnämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Kommunfullmäktige Sammanträdesordning för kommunfullmäktige 2027 § 154 Kommunstyrelsen Riktlinjer för kamerabevakning i Mölndals stad § 193 Kompletterande insatser inom det brottsförebyggande och våldsförebyggande området § 218 Samverkansavtal med Tim Bergling Foundation § 219 Revidering av ramprogram för grundskola och anpassad grundskola § 246 Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott Igångsättningsbeslut Forsåker förskola – återremiss § 85 Igångsättningsbeslut Forsåkerskolan – återremiss § 86 Skolnämndens arbetsutskott Protokoll skolnämndens arbetsutskott 2026-10-06 §§ 54–61 Skolförvaltningen Beslut efter nystartsbesök, Linneabacken Beslut efter nystartsbesök, Småtrollen Underlag anmälan om hög frånvaro, oktober 2026 Underlag anmälan om kränkande behandling, oktober 2026 Skolinspektionen Beslut tillsyn Skolinspektionen, Sinntorpsskolan Polisanmälningar Almåsskolan: Stöld. Dnr 5000-K1049972-26 Sinntorpsskolan: Skadegörelse. Dnr 5000-K906098-26 Sinntorpsskolan: Skadegörelse. Dnr 5000-K1011630-26 Sinntorpsskolan: Skadegörelse. Dnr 5000-K1037956-26 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Sinntorpsskolan: Skadegörelse. Dnr 5000-K1055786-26 Sinntorpsskolan: Skadegörelse. Dnr 5000-K1094150-26 Västerbergsskolan: Stöld. Dnr 5000-K1008057-26 Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 14 oktober 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-10-14 Dnr SKN 00003/2026 Johanna Reinler Nämndsekreterare Skolnämnden Redovisning av delegeringsbeslut, oktober 2026 Förslag till beslut Skolnämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till arbetsutskottet och förvaltningen enligt skolnämndens delegeringsordning. Dessa beslut ska anmälas till nämnden. Redovisningen innebär inte att skolnämnden omprövar eller fastställer delegeringsbesluten. Beslut som fattats på delegation anmäls i oktober av följande befattningshavare: TF förvaltningschef: Beslut om avsked och uppsägning samt överenskommelse i samband med avslutning av anställning av annan anställd än förvaltningschef. Bilaga 1. Verksamhetschef grundskola: Beslut om mottagande av elev från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare. Bilaga 2. Rektorer grundskola: Placering vid skolenhet. Bilaga 3. Beslut om mottagande av barn i förskoleklass före höstterminen det år barnet fyller sex år. Bilaga 3. Beslut om utökad tid i fritidshem. Bilaga 4. Chef Språkcentrum: Beslut om tilläggsbelopp avseende elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Bilaga 5. Barn- och elevhälsochef: Beslut om mottagande i anpassad grundskola. Bilaga 6. Förvaltningsjurist: Beslut om tilläggsbelopp avseende elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Bilaga 7. Placeringshandläggare förskola: Beslut om utökad tid i förskolan. Bilaga 8. Beslut om interkommunal ersättning enligt samverkansavtal och GR:s prislista. Bilaga 9. Beslut om uppsägning av plats pga. utebliven betalning. Bilaga 10. Skolskjutshandläggare: Beslut om skolskjuts. Bilaga 11. Nyanställningar under perioden 2026-08-15 – 2026-09-15. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 14 oktober 2026. Underlag delegeringsbeslut, oktober 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef

§ 123 Diarienummer 00381/2026 Motion (SD) - Avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola Beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Lennart Jonsson (SD), Mikael Brodin (SD), Per-Erik Karlsson (SD) och Marita Lewrén (SD) har anmält en motion till dagens sammanträde. Förslaget i motionen är: - Kommunen inte ska erbjuda religiöst motiverad specialkost i stadens förskolor och skolor, endast erbjuda specialkost utifrån godkända medicinska skäl. - Berörda nämnder får i uppdrag att justera riktlinjerna för erhållande av specialkost i enlighet med detta beslut inför kommande läsår. - Vårdnadshavare informeras om förändringen i god tid. Beslutsunderlag Motion (SD) - Avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola. Beslutsgång Ordföranden frågar om motionen får läggas och finner att så sker. Därefter frågar ordföranden om motionen kan remitteras till kommunstyrelsen för beredning och finner att så sker. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Motion om att avskaffa religiöst motiverad specialkost i förskola och skola Skolmaten ska ge alla barn energi att lära sig och orka med skoldagen, oavsett bakgrund. Idag serveras en mängd olika special-koster i Mölndals stads alla skolor och förskolor. Medicinska skäl som allergier och överkänslighet ska givetvis hanteras med stor omsorg. Men mat som är anpassad efter religion är inget lagkrav och bör då inte heller vara en del av stadens uppdrag att servera skolluncher. Den svenska skolan ska vara sekulär. Det gäller naturligtvis i klassrummet och det bör då också självklart gälla på tallriken i skolmatsalen. Religiös specialkost innebär dessutom extra besvär, ökad administration och högre kostnader för skolkökens verksamhet. Det är en belastning utifrån personliga önskemål, snarare än på bekräftade och nödvändiga medicinska behov. Skolrestaurangerna serverar redan flera rätter varje dag, vilket gör att de allra flesta barn och elever kan hitta något lämpligt och gott att äta. Den som har egna kostregler och vill ha annan speciell mat får ta med sig en egen matlåda. Det måste finnas en tydlig gräns för vad som är stadens ansvar och vad som är individens. Flera andra kommuner har redan stramat åt sina regler. Mölndal bör göra detsamma. Med anledning av detta föreslår Sverigedemokraterna kommunfullmäktige besluta att: - Kommunen inte ska erbjuda religiöst motiverad specialkost i stadens förskolor och skolor, endast erbjuda specialkost utifrån godkända medicinska skäl. - Berörda nämnder får i uppdrag att justera riktlinjerna för erhållande av specialkost i enlighet med detta beslut inför kommande läsår. - Vårdnadshavare informeras om förändringen i god tid. För Sverigedemokraterna Mölndal Lennart Jonsson Mikael Brodin Ledamot Ledamot Per-Erik Karlsson Marita Lewrén Ledamot Tjänstgörande ersättare 2026-05-20 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-10-06 Skolnämndens arbetsutskott

§ 144 Diarienummer 00398/2026 Motion (KD) - Inför en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg Beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning Jenny Holf (KD) har anmält en motion till dagens sammanträde. Förslaget i motionen är: - Att införa en köttgaranti inom kommunens skolor och äldreomsorg som säkerställer att det alltid erbjuds en animalisk måltid varje vardag. - Att vid offentlig upphandling prioritera närproducerade animaliska livsmedel från svenska producenter för att stärka lokal livsmedelsförsörjning och beredskap. - Att ta fram riktlinjer för att säkerställa tillgången till näringsriktig animalisk kost inom måltidsverksamheten samt kontinuerligt följa upp dess effekter på beredskap av lokal livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Beslutsunderlag Motion (KD) - Inför en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg. Beslutsgång Ordföranden frågar om motionen får läggas och finner att så sker. Därefter frågar ordföranden om motionen kan remitteras till kommunstyrelsen för beredning och finner att så sker. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Motion – Inför en köttgaranti inom förskola, skola och äldreomsorg Under senare år har en tydlig normförskjutning skett där vegetarisk kost i ökande grad prioriteras i kommunala verksamheter, ofta utan demokratisk förankring och utan tillräcklig hänsyn till individers behov, traditioner och näringsmässiga förutsättningar. Denna utveckling behöver ifrågasättas. Kommunens uppdrag är inte att styra invånares livsstilsval genom begränsade alternativ inom måltidsverksamheten, utan att erbjuda god omsorg och hög kvalitet. Detta gäller särskilt barn i skolan och äldre inom omsorgen – grupper som är beroende av att samhället säkerställer fullgod nutrition. Många skolbarn upplever trötthet i vardagen, och särskilt bland unga flickor är järnbrist ett växande problem. Animaliska livsmedel är viktiga källor till bland annat järn och protein, näringsämnen som är centrala för barns utveckling och för att motverka undernäring och muskelförlust hos äldre. För många äldre är traditionell husmanskost dessutom en viktig del av livskvaliteten och identiteten. Sveriges och kommunernas livsmedelsberedskap är en allt viktigare fråga i en orolig omvärld. En robust och trygg livsmedelsförsörjning förutsätter ett starkt svenskt jordbruk och en fungerande inhemsk produktion av livsmedel. Kommunens upphandlingar utgör ett viktigt verktyg för att stärka svenska bönder, öka självförsörjningsgraden och säkerställa tillgången till närproducerad mat som värnar djurvälfärd, hållbar produktion och bidrar till ökad nationell livsmedelsberedskap. En köttgaranti innebär att kommunen säkerställer att det alltid finns ett animaliskt alternativ inom skola och äldreomsorg. Det är dags att låta det svenska köttet ta större plats på tallriken igen – för våra barn, för våra äldre, för beredskapen och för det svenska jordbrukets framtid. Kristdemokraterna föreslår därför Kommunfullmäktige besluta: - Att införa en köttgaranti inom kommunens skolor och äldreomsorg som säkerställer att det alltid erbjuds en animalisk måltid varje vardag. - Att vid offentlig upphandling prioritera närproducerade animaliska livsmedel från svenska producenter för att stärka lokal livsmedelsförsörjning och beredskap. - Att ta fram riktlinjer för att säkerställa tillgången till näringsriktig animalisk kost inom måltidsverksamheten samt kontinuerligt följa upp dess effekter på beredskap av lokal livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Mölndal 2026-05-27 Jenny Holf (KD) Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum 2026-10-13 Diarienummer SKN 374/2026 Johanna Reinler Nämndsekreterare Skolnämnden Uppföljning klagomålsärenden läsår 2025/2026 Förslag till beslut Skolnämnden godkänner uppföljningen. Sammanfattning Huvudmannens ansvar för att hantera klagomål gällande utbildningen regleras i skollagen (4 kap. 7–8§§ skollagen 2010:800). Enligt skollagen ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen, och lämna information om sina rutiner på ett lämpligt sätt. Huvudmannen ska vidare se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det genom uppföljning, klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Skolförvaltningen presenterar härmed uppföljningen av inkomna klagomålsärenden under läsåret 2025/2026. För att gå från en ren beskrivande statistikredovisning till en mer analytisk och kvalitativ uppföljning har rapportstrukturen vidareutvecklats för att bättre stödja skolnämndens systematiska kvalitetsarbete och lagstadgade uppsiktsplikt. Under läsåret 2025/2026 har det inkommit 49 klagomål där de främst rört områden som trygghet och studiero, kränkande behandling, särskilt stöd och extra anpassningar samt organisation och ledning. Förvaltningen bedömer att analysen av klagomålen utgör ett värdefullt underlag för att identifiera utvecklingsområden och rikta åtgärder på både enhets- och förvaltningsnivå. Klagomålshanteringen läsåret 2026/2027 Huvudmannens ansvar för klagomålshantering regleras i skollagen (4 kap. 7–8 §§), där det framgår att alla huvudmän ska ha skriftliga rutiner för att ta emot, utreda och återkoppla på klagomål samt vidta nödvändiga åtgärder om brister framkommer. Mölndals stads klagomålshantering styrs internt av Anvisning för klagomålshantering. Förvaltningen har tidigare redovisat klagomål huvudsakligen som en kvantitativ sammanställning. För att fördjupa uppföljningen och möta skolnämndens behov av kontinuerlig information om verksamhetens brister och förbättringsåtgärder tillämpas nu en utvecklad rapportstruktur. Klagomålshanteringens process och system Förvaltningen använder e-tjänsten ”Lämna klagomål inom förskola och skola”, systemet Artvise, e-post, eller i förekommande fall telefon, för mottagande och praktisk handläggning av synpunkter och klagomål. Samtliga inkomna anmälningar, klagomålsutredningar och tillhörande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(5) korrespondens registreras och bevaras därefter i ärendehanteringssystemet Ciceron i enlighet med gällande informationshanteringsplan. Förvaltningen och rektorerna ansvarar för att rutinerna görs kända för elever, vårdnadshavare och personal via central information vid terminsstart, Mölndals stads hemsida och lokalt på enheterna. Kvantitativ sammanställning Under läsåret 2025/2026 inkom sammanlagt 49 klagomål fördelat på 25 verksamheter. Fördelning klagomål läsår 2025/2026 Almåsskolan 1 Balltorpsskogens förskola 1 Barnsjövägens förskola 1 Bifrost förskola 1 Bosgårdsskolan 1 Campus Mölndal 1 Central förvaltning 3 Fässbergsskolan 5 Glasbergets förskola 1 Glasbergsskolan 2 Gärdesängens förskola 1 Hallenskolan 1 Högalidens förskola 1 Katrinebergs förskola 1 Katrinebergsskolan 3 Krokslättsskolan 4 Kvarnbyskolan 6 Känguruns förskola 3 Lackarebäcksskolan 1 Rävekärrsskolan 3 Skånhällaskolan 4 Språkcentrum 1 Streteredsskolan 1 Valåsskolan 1 Östergårds förskola 1 0 1 2 3 4 5 6 7 Gällande när klagomålen inkommer till förvaltningen så sticker september ut. Det kan bero på exempelvis läsårsstart och att alla rutiner inte är satta än eller oro inför kommande läsår. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(5) När klagomålen inkommit 12 11 10 8 7 6 6 5 4 4 4 4 3 2 2 2 1 0 Nedan visas en fördelning på klagomålens innehåll. Vissa klagomål innehåller flera kategorier vilket gör att antalet kategorier är fler än antalet klagomål. Kategorier Organisation och ledning 13 Kränkande behandling 12 Särskilt stöd/extra anpassningar 11 Samverkan och information/kommunikation 8 Trygghet och studiero 5 Riktlinjer/övriga bestämmelser 5 Omsorg och trygghet 4 Bemötande 3 Tillsyn och omsorg 2 Trygghet och omsorg 2 Övrigt 2 0 2 4 6 8 10 12 14 Orsaksanalys och kvalitativ fördjupning Analysen fokuserar på om klagomål inom specifika områden (exempelvis särskilt stöd eller trygghet) orsakats av brister i information till vårdnadshavare, lokala organisationsförändringar eller behov av kompetensutveckling. Syftet är att identifiera om det finns återkommande, systematiska brister på enskilda enheter som påverkar elevernas förutsättningar att nå målen. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 4(5) Utredningsförfarande och återkoppling Förvaltningen säkerställer rättssäkerhet och god service genom opartiska, effektiva och skyndsamma utredningar. Utredningsmetodiken omfattar tre delar: sammanställning av klagomålet, skolans redogörelse och bedömning samt förslag till åtgärder. Alla berörda parter bereds möjlighet att komma till tals. Handläggningen sker i samråd mellan utredare, berörd rektor samt vid behov personal, elevhälsa, chef enheten för myndighetsutövning eller jurist. Svar och återkoppling lämnas till anmälaren med information om möjligheten att lämna synpunkter på utredningen eller gå vidare till Skolinspektionen. Under läsåret har några ärenden, enligt den klagande, skickats till Skolinspektionen och/eller Barn- och elevombudsmannen. Instanserna har beslutat att inte inleda en utredning på samtliga ärenden som de fått in vilket kan tolkas som att klagomålsutredningarna på huvudmannanivå i kommunen håller en hög standard och är opartiska. Vidtagna åtgärder på enhets- och förvaltningsnivå Enligt skollagen 4 kap. 7 § ska nödvändiga åtgärder vidtas då brister framkommer. Rektorer vidtar konkreta åtgärder inom sin inre organisation och resursfördelning, såsom upprättande av lokala handlingsplaner, omfördelning av resurser, förstärkta trygghetsinsatser eller justeringar i elevhälsans förebyggande arbete. Vid kritik hålls ett återkopplingssamtal med berörd rektor där utredare förmedlar förvaltningens bedömning samt vari kritiken ligger, innan utredningen skickas till skolan och vårdnadshavare. Vid allvarligare kritik delges utredningen även verksamhetschef och förvaltningen kan inleda en särskild huvudmannabevakning. Under läsåret 2025/2026 har förvaltningen huvudmannabevakning på en skola utifrån de klagomål som kommit in på skolan gällande trygghet och studiero samt kränkande behandling. Huvudmannabevakningen är pågående även under höstterminen 2026. Koppling till systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsplanering Analysen av klagomålen kommer vara del i ett utvecklingsarbete där analysen planeras bli en mer integrerad del av förskolans och skolans systematiska kvalitetsarbete. Lärdomarna från klagomålsärendena bör framöver tas tillvara genom att klagomålsbilden vävs in i skolornas egna årliga kvalitetsrapporter på enhetsnivå. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Bedömning Utifrån de 49 klagomål som inkommit under läsåret 2025/2026 har förvaltningen givit kritik i 15 ärenden. Nio av dem är delvis kritik och i sex ärenden har skolan brustit. Det gällde främst arbetet med trygghet och studiero, särskilt stöd och brister i utredningar av kränkande behandling. I 24 ärenden bedömde förvaltningen att skolan inte brustit medan i tre av dem så Sida TJÄNSTESKRIVELSE 5(5) rekommenderades skolorna att påbörja en utredning av elevs behov av särskilt stöd. På tio av ärendena gjordes ingen bedömning då klagomålen inte berörde skolnämndens ansvarsområde, var anonyma, berörde myndighetsutövning eller gällde ett ärende om kränkande behandling som de skickat in i e-tjänsten för klagomål men som utreddes på skolan. Förvaltningen vill även påpeka att ett ökat antal klagomål inte nödvändigtvis innebär att verksamheten försämrats, utan kan vara ett resultat av att rutinerna blivit mer kända bland vårdnadshavare och elever, vilket ger förvaltningen bättre förutsättningar att tidigt identifiera och avhjälpa brister. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 13 oktober 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-10-06 Skolnämndens arbetsutskott