Skolnämnden — 1 september 2026

§ 50 Diarienummer 00296/2026 Utreda Sinntorps förskola Beslut Skolnämndens arbetsutskott antecknar informationen. Sammanfattning En uppdatering ges kring skolnämndens uppdrag till skolförvaltningen att utreda förutsättningarna för Sinntorps förskola. En diskussion hålls om möjliga alternativ på kort- och lång sikt. Förslag under sammanträdet Kajsa Hamnén (M) föreslår skolnämndens arbetsutskott besluta att anteckna informationen till protokollet. Beslutsgång Ordföranden frågar om Kajsa Hamnéns (M) förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Skolnämnden Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-08-26 Skolnämnden

§ 51 Diarienummer 00353/2026 Skolskjuts i egen regi Beslut Skolnämnden lämnar ärendet utan eget förslag till beslut. Sammanfattning Mölndals stad har under en längre tid haft återkommande problem i den nuvarande skolskjutsverksamheten. Brister i punktlighet, kontinuitet och kommunikation påverkar barn, vårdnadshavare, skolor, verksamheter och personal inom skolförvaltningen, utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. För vissa målgrupper är konsekvenserna särskilt stora, eftersom resan till och från skolan är en avgörande del av hela dagen. De tre berörda förvaltningarna är tydliga med att nuvarande nivå inte är hållbar över tid. Mot denna bakgrund har utbildningsförvaltningen fått i uppdrag av utbildningsnämnden att ta fram ett beslutsunderlag för att avgöra förutsättningarna för att bedriva skolskjuts i kommunal regi. Förstudien har genomförts i nära samverkan med skolförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt stadsserviceförvaltningen. Arbetet visar att frågan i praktiken är stadsövergripande och berör flera målgrupper, verksamheter och typer av transporter. Förstudien visar sammantaget att skolskjuts i kommunal regi är möjlig att genomföra och att det finns organisatoriska och juridiska förutsättningar för ett sådant upplägg. Kommunal regi bedöms ge bättre förutsättningar för styrning, uppföljning och långsiktig utveckling än dagens lösning. De främsta nyttorna bedöms vara förbättrad kvalitet, ökad trygghet och kontinuitet, bättre kommunikation med verksamheter och vårdnadshavare samt större rådighet över planering och utförande. Förstudien utgör underlag för ett inriktningsbeslut. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2026. Beslutsprotokoll styrgruppsmöte 3 daterat 24 juni 2026 Protokollsutdrag Utbildningsnämndens daterat 2025-03-13, § 18 Slutrapport del 1 – Skolskjuts i kommunal regi i Mölndals stad 2026-06-15 Bilaga 1. Nulägesbild utbildningsförvaltningen Bilaga 2. Nulägesbild skolförvaltningen Bilaga 3. Nulägesbild vård- och omsorgsförvaltningen Bilaga 4. Ekonomiska kalkyler Bilaga 5. Riskanalys Bilaga 6. Simuleringar och basscenario, inklusive dimensionering fordonsflotta Bilaga 7. Fördjupad beskrivning av organisation och ansvarsfördelning Bilaga 8. Sammanställning av erfarenheter från andra kommuner Bilaga 9. Kvalitetsrelaterade kostnader och verksamhetseffekter i nuvarande upplägg Förslag under sammanträdet Kajsa Hamnén (M) föreslår skolnämndens arbetsutskott besluta att lämna ärendet utan eget förslag till beslut. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Skolnämndens arbetsutskott Beslutsgång Ordföranden frågar om Kajsa Hamnéns (M) förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Skolnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-08-25 Dnr SKN 00353/2026 Erica Goding Chef enheten för myndighetsutövning Sten-Inge Lilja Chef för enheten för ekonomi och fastighet Skolnämnden Slutrapport del 1 - skolskjuts i kommunal regi i Mölndals stad Förslag till beslut Skolnämnden godkänner rapporten ”Slutrapport del 1 – Skolskjuts i kommunal regi i Mölndals stad” daterad 2026-06-15. Skolnämnden föreslår att kommunstyrelsen tar ett inriktningsbeslut om fortsatt beredning inför en möjlig implementering och organisering av skolskjuts i kommunal regi Skolnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för beslut. Sammanfattning Mölndals stad har under en längre tid haft återkommande problem i den nuvarande skolskjutsverksamheten. Brister i punktlighet, kontinuitet och kommunikation påverkar barn, vårdnadshavare, skolor, verksamheter och personal inom skolförvaltningen, utbildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. För vissa målgrupper är konsekvenserna särskilt stora, eftersom resan till och från skolan är en avgörande del av hela dagen. De tre berörda förvaltningarna är tydliga med att nuvarande nivå inte är hållbar över tid. Mot denna bakgrund har utbildningsförvaltningen fått i uppdrag av utbildningsnämnden att ta fram ett beslutsunderlag för att avgöra förutsättningarna för att bedriva skolskjuts i kommunal regi. Förstudien har genomförts i nära samverkan med skolförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt stadsserviceförvaltningen. Arbetet visar att frågan i praktiken är stadsövergripande och berör flera målgrupper, verksamheter och typer av transporter. Förstudien visar sammantaget att skolskjuts i kommunal regi är möjlig att genomföra och att det finns organisatoriska och juridiska förutsättningar för ett sådant upplägg. Kommunal regi bedöms ge bättre förutsättningar för styrning, uppföljning och långsiktig utveckling än dagens lösning. De främsta nyttorna bedöms vara förbättrad kvalitet, ökad trygghet och kontinuitet, bättre kommunikation med verksamheter och vårdnadshavare samt större rådighet över planering och utförande. Förstudien utgör underlag för ett inriktningsbeslut. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bakgrund Styrgruppen för skolskjutsprojektet beslutade den 24 juni 2026 att godkänna rapporten och ställa sig bakom rapportens förslag. Utbildningsnämnden gav den 13 mars 2025 utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till skolskjuts i kommunal regi. Ekonomi Sammantaget visar den ekonomiska analysen att kommunal regi sannolikt innebär en högre kostnadsnivå än dagens lösning. Samtidigt handlar frågan inte enbart om vilken modell som har lägst kostnad, utan om vilken kvalitet, trygghet, kontinuitet och rådighet Mölndals stad vill uppnå. Förstudien bedömer att den preliminära ekonomiska bilden är tillräcklig för ett inriktningsbeslut, men att kalkylerna behöver fördjupas i nästa fas inför ett eventuellt genomförandebeslut. Det gäller särskilt slutlig dimensionering, kostnadsfördelning mellan verksamheter och långsiktigt hållbar finansiering. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2026. Beslutsprotokoll styrgruppsmöte 3 daterat 24 juni 2026 Protokollsutdrag Utbildningsnämndens daterat 2025-03-13, § 18 Slutrapport del 1 – Skolskjuts i kommunal regi i Mölndals stad 2026-06-15 Bilaga 1. Nulägesbild utbildningsförvaltningen Bilaga 2. Nulägesbild skolförvaltningen Bilaga 3. Nulägesbild vård- och omsorgsförvaltningen Bilaga 4. Ekonomiska kalkyler Bilaga 5. Riskanalys Bilaga 6. Simuleringar och basscenario, inklusive dimensionering fordonsflotta Bilaga 7. Fördjupad beskrivning av organisation och ansvarsfördelning Bilaga 8. Sammanställning av erfarenheter från andra kommuner Bilaga 9. Kvalitetsrelaterade kostnader och verksamhetseffekter i nuvarande upplägg Expedieras till Kommunstyrelsen Erica Ekenmo TF förvaltningschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Skolnämndens arbetsutskott

§ 52 Diarienummer 00008/2026 Månadsrapport till skolnämnden, september 2026 Beslut Skolnämndens arbetsutskotts förslag till skolnämnden Skolnämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolförvaltningen rapporterar genom månadsrapporter löpande information till skolnämnden. Månadsrapporten syftar till att ge skolnämnden en samlad och återkommande redovisning av utvalda delar av skolförvaltningens verksamhet. Rapporten utgör ett informationsunderlag och innehåller en övergripande sammanställning av aktuell statistik. Syftet är att möjliggöra uppföljning av verksamhetens omfattning och utveckling över tid samt att bidra till en samlad bild av verksamheten inom förvaltningens ansvarsområde. Månadsrapporten tas fram inför varje nämndsammanträde och baseras på aktuella tillgängliga data vid tidpunkten för framtagandet. Rapporten omfattar utvalda nyckeltal och indikatorer inom centrala verksamhetsområden. Arbetet med månadsrapporterna befinner sig i ett utvecklingsskede där innehåll, indikatorer och presentationsform successivt utvärderas och justeras. Inriktningen är att arbeta utforskande i syfte att utveckla ett ändamålsenligt underlag för uppföljning av verksamheten. Uppgifter som inte ingår i denna rapport kan komma att analyseras vidare och redovisas, exempelvis i tematiska uppföljningar. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 augusti 2026. Månadsrapport till huvudman, september 2026. Expedieras till Skolnämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-08-24 Dnr SKN 8/2026 Mauritz Kööhler Data scientist Marcus Axelsson Data scientist Skolnämnden Månadsrapport september skolnämnden Förslag till beslut Skolnämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolförvaltningen rapporterar genom månadsrapporter löpande information till skolnämnden. Månadsrapporten syftar till att ge skolnämnden en samlad och återkommande redovisning av utvalda delar av skolförvaltningens verksamhet. Rapporten utgör ett informationsunderlag och innehåller en övergripande sammanställning av aktuell statistik. Syftet är att möjliggöra uppföljning av verksamhetens omfattning och utveckling över tid samt att bidra till en samlad bild av verksamheten inom förvaltningens ansvarsområde. Månadsrapporten tas fram inför varje nämndsammanträde och baseras på aktuella tillgängliga data vid tidpunkten för framtagandet. Rapporten omfattar utvalda nyckeltal och indikatorer inom centrala verksamhetsområden. Arbetet med månadsrapporterna befinner sig i ett utvecklingsskede där innehåll, indikatorer och presentationsform successivt utvärderas och justeras. Inriktningen är att arbeta utforskande i syfte att utveckla ett ändamålsenligt underlag för uppföljning av verksamheten. Uppgifter som inte ingår i denna rapport kan komma att analyseras vidare och redovisas, exempelvis i tematiska uppföljningar. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 augusti 2026. Månadsrapport till huvudman, september 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef 2026-09-07 Månadsrapport till skolnämnden September, 2026 Innehållsförteckning 1. Rubrik .........................................................................Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1. Rubrik ............................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Rubrik .........................................................................Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1. Rubrik ............................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Rubrik ............................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Rubrik .........................................................................Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.1. Rubrik ............................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2. Rubrik ............................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.2.1. Rubrik ........................................................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 1. Syfte Månadsrapporten syftar till att ge skolnämnden en samlad och återkommande redovisning av utvalda delar av skolförvaltningens verksamhet. Rapporten utgör ett informationsunderlag och innehåller en övergripande sammanställning av aktuell statistik. Syftet är att möjliggöra uppföljning av verksamhetens omfattning och utveckling över tid samt att bidra till en samlad bild av verksamheten inom förvaltningens ansvarsområde. 2. Inledning Månadsrapporten tas fram inför varje nämndsammanträde och baseras på aktuella tillgängliga data vid tidpunkten för framtagandet. Rapporten omfattar utvalda nyckeltal och indikatorer inom centrala verksamhetsområden. Arbetet med månadsrapporterna befinner sig i ett utvecklingsskede där innehåll, indikatorer och presentationsform successivt utvärderas och justeras. Inriktningen är att arbeta utforskande i syfte att utveckla ett ändamålsenligt underlag för uppföljning av verksamheten. Uppgifter som inte ingår i denna rapport kan komma att analyseras vidare och redovisas, exempelvis i tematiska uppföljningar. 2.1. Innehåll Rapporten innehåller data kopplat till: • Frånvaro • Kränkningsanmälningar • Klagomål • Meritvärde • Köuppföljning förskola För respektive område redovisas statistik i syfte att ge en samlad bild av nuläge och utveckling. 2.2. Redovisning av innehåll Datapunkterna ges generellt i grafer över tid. Siffran efter det sista mätvärdet anger differensen mot samma månad förra året. Förändringar månad till månad kan variera i storlek och bero på många olika anledningar och behöver inte tyda på några större förändringar. 2.3. Kommentar från data scientisterna Rapporten täcker augusti månad, observera dock att terminsstart var den 17 augusti och visar därför inte en hel månads utfall för frånvaro. Under sommaren har förvaltningen fått tillgång till data som beskriver frånvaro. Beteendet i frånvaron varierar mellan de olika stadierna och man ser att den giltiga och ogiltiga frånvaron ser olika ut mellan högstadiet och lågstadiet. Data för kränkningar påverkas av nya, mer restriktiva, lagkrav för vad som ska rapporteras till huvudman. Analyserna redovisas i samma format som tidigare, men siffror före och efter lagändringen kan inte jämföras rakt av då underlaget har förändrats i grunden. 2.4. Sammanfattning Rapporten innehåller en sammanfattande redovisning av aktuell statistik som i efterföljande avsnitt presenteras mer detaljerat. Antalet inskrivna barn och elever uppgår till totalt 10 398 varav (2967) i förskola och (7431) i grundskola. Fördelning sker efter ålder/årskurs och kön i tillhörande diagram. 3. Kränkningar Enligt 6 kap. skollagen ska huvudmannen anmäla, utreda och vidta åtgärder vid uppgifter om kränkande behandling. En anmälan avser en misstänkt händelse och fastställs genom en utredning kopplad till den aktuella händelsen. Sedan den 1 augusti 2024 har 42 % av inkomna anmälningar hanterats genom snabbutredning. Snabbutredning innebär att ärendet har utretts i nära anslutning till händelsen, utan behov av en mer omfattande utredning. I analysen av kränkande behandling är det viktigt att skilja på antalet gjorda anmälningar och den faktiska förekomsten av kränkningar. En låg andel anmälningar per elev i staden är inte per definition ett tecken på en trygg skolmiljö; det kan indikera en underrapportering där potentiella kränkningar skulle kunna förekomma inte fångas upp i skolans rutiner. Vi belyser två perspektiv för att förstå statistiken:  Anmälningsbenägenhet: Ett högre antal anmälningar speglar ofta en rättssäker organisation med tydliga rutiner och en personalgrupp som agerar vid incidenter. Det visar att systemet för att upptäcka potentiella kränkningar och utreda dessa fungerar i enlighet med vad skollagen avser.  Träffsäkerhet i anmälningar: Genom att mäta hur stor andel av anmälningarna som efter utredning bedöms vara en faktisk kränkning, får vi en bild av hur väl personalen identifierar och kategoriserar händelser. En hög andel fastställda kränkningar i kombination med få totala anmälningar kan tyda på ett mörktal, där endast de mest uppenbara fallen anmäls. Hantering och analys av kränkande behandling (fr.o.m. augusti 2026) Den 1 augusti 2026 trädde ändringar i skollagen i kraft (Prop. 2025/26:196) för att frigöra tid till undervisningsuppdraget. En central förändring är att personalens skyldighet att anmäla kränkande behandling till rektorn begränsas. Nu ska rektor endast informeras om en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling, samt i de fall kränkningen upplevs ha utförts av personal. Detta kommer att i grunden förändra hur vi framöver analyserar vår anmälningsstatistik:  Ny tolkning av anmälningsbenägenhet och träffsäkerhet: Hittills har ett högt antal anmälningar betraktats som ett kvitto på en rättssäker organisation med fungerande rutiner, medan en hög “träffsäkerhet” (stor andel fastställda kränkningar) vid få anmälningar har setts som en risk för mörktal där bara de mest uppenbara fallen anmäls. Med de nya reglerna blir detta förhållande det normala; anmälningarna blir färre, och endast allvarliga och upprepade fall rapporteras. 3.1. Andel anmälningar per elev För att se hur stor mängd anmälningar som görs i relation till antal elever har vi i följande analys summerat antalet anmälningar per månad (givet datumet för händelsen) och dividerat med antalet elever i grundskolan. Anmälningar från förskolan förekommer i begränsad omfattning och ingår inte i denna beräkning. En ökning av andelen kränkningsanmälningar per elev betyder nödvändigtvis inte att fler kränkningar har skett utan endast att fler anmälningar av potentiella kränkningar har gjorts. 3.2. Andel kränkningar På grund av att varje anmälan är en potentiell kränkning undersöker vi i nedan analys hur stor andel av anmälningarna som, efter genomförd utredning, har bedömts utgöra kränkande behandling. En siffra nära 100 %, tillsammans med en lägre anmälningsgrad, kan tyda på att det finns ett mörkertal som inte rapporteras. Samtidigt är en för låg siffra inte heller optimalt då varje anmälan kräver en utredning. 3.3. Antal kränkningar per kategori Varje kränkning ska bli kategoriserad i olika kategorier. En kränkning kan ha flera kategorier beroende av dess art. De kategorier som sticker ut är fysiska och verbala kränkningar. 3.4. Antal kränkningar per enhet Antalet anmälningar som efter genomförd utredning har bedömts utgöra kränkande behandling redovisas nedan per enhet och månad över nuvarande läsår. Analysen säger ingenting om antalet unika elever per skola utan om rena inkomna anmälningar. 4. Klagomål Enligt skollagen 4 kap. 8 § bär huvudmannen det yttersta ansvaret för att ta emot, utreda och åtgärda klagomål som riktas mot utbildningen. I detta ansvar ingår att upprätta tydliga och ändamålsenliga rutiner för hanteringen, samt att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas skyndsamt om det framkommer att verksamheten brister. 4.1. Antal klagomål För att kunna undersöka hur antalet klagomål varierar över tid har vi sammanställt följande analys. Analysen summerar antalet klagomål som skapats per månad inom förskola, grundskola och förvaltning och visas över det senaste året. Det totala antalet klagomål som har kommit in återfinns på x-axeln efter (n =). 4.2. Andel klagomål per kategori Varje klagomål blir kategoriserad i olika kategorier. Ett klagomål kan ha flera kategorier beroende av dess art. Klagomål kopplade till grundskolan är mest förekommande där kränkande behandling eller särskilt stöd och extra anpassningar står för den största andelen. De klagomål som berör förskolan är oftast kopplade till tillsyn och omsorg. 4.3. Antal klagomål per enhet Antalet klagomål redovisas nedan per enhet och månad över nuvarande läsår. 5. Meritvärde I följande analys jämförs de elever som går i årskurs 6, 7, 8 och 9 med andra årskullars genomsnittliga meritvärde för motsvarande terminer och årskurser. Med andra ord jämförs de elever som går nu med hur de presterade när de gick i tidigare årskurser (till exempel hur nuvarande nior presterade i årskurs 7). Analysen gör det möjligt att få en förståelse för hur väl de rådande årskullarna presterar över tid i jämförelse med varandra vid samma relativa tidpunkt i deras skolgång. Det gör att man kan prognostisera hur väl årskurs 7 kommer att prestera i årskurs 8 jämfört med de som går i årskurs 8 och 9 nu. 6. Omdömen Förvaltningen arbetar aktivt med att höja datakvaliteten på omdömen. Efter beslut från förvaltningsledningen kommer skolorna från och med terminsstart höstterminen 2026 ha en deadline för när ett omdöme ska sätta och vad ett satt omdöme betyder. I dagsläget finns det en för stor varians i datakvaliteten för att presentera några analyser. De framtida analyserna syftar till att ge en bild över de framtida betyg elever kommer få i kärnämnena. 7. Frånvaro Frånvaron är en prioriterad fråga för skolnämnden och följs upp med nyckeltalen Andelen elever med frånvaro högre än 15% per år samt Genomsnittlig frånvaro per år. Nedan analyser försöker svara på frågorna 'Hur mycket frånvaro har en genomsnittlig elev?' och 'Hur stor andel av eleverna i Mölndal har en frånvaro som överstiger 15%?'. All frånvarorapportering redovisas per stadie, eftersom beteendet för frånvaro skiljer sig avsevärt mellan yngre och äldre elever. Analyserna för genomsnittlig frånvaro separerar på giltig, ogiltig och total frånvaro. Generellt sett existerar endast ogiltig frånvaro i högstadiet men förvaltningen ska under skolåret 26/27 undersöka mörkertalet för sen ankomst då förvaltningen vet att detta rapporteras på olika sätt, från både vårdnadshavares samt lärares håll. 7.1. Lågstadiet Figuren nedan visar utvecklingen av frånvaro i lågstadiet (årskurs 1–3) över tid. 7.2. Mellanstadiet Figuren nedan visar utvecklingen av frånvaro i mellanstadiet (årskurs 4–6) över tid. 7.3. Högstadiet Figuren nedan visar utvecklingen av frånvaro i högstadiet (årskurs 7–9) över tid. 7.4. Andel elever med hög frånvaro För att inte endast se vad den genomsnittliga eleven i varje stadie har för frånvaro, undersöker vi även hur stor andel av eleverna som har en hög total frånvaro (över 15%). 8. Köuppföljning förskola Köuppföljningen redovisar relationen mellan barnets önskade startdatum och datum för erbjuden placering i förskola. När ansökan inkommit minst fyra månader före önskat startdatum ska plats erbjudas i så nära anslutning till detta datum som möjligt. Besked om placering ska lämnas skyndsamt. Redovisningen visar andelen erbjudanden som lämnas inom garantitid samt hur eventuella avvikelser fördelar sig över olika tidsintervall. Ansökningar till förskola hanteras löpande under året. För läsåret (26/27) uppgår medianen för antal dagar mellan erbjuden placering och garantitid till (negativ = under garantitid, positiv = över garantitid) -62.5 dagar. Av samtliga erbjudanden under läsåret har 100% med som max 10 dagar över garantitid. Under perioder då inskolning inte genomförs, exempelvis under sommaren och vid större helger, kan erbjudanden förskjutas i förhållande till garantitid. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-09-07 Dnr SKN 00354/2026 Mauritz Kööhler Data scientist Skolnämnden Uppföljning huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2025/2026 i grundskolan Förslag till beslut Skolnämnden godkänner rapporten huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för grundskolan 2025/2026. Sammanfattning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Utöver de nationella målen ansvarar även nämnden för de av kommunfullmäktige satta målen. Skolnämnden har även egna mål. Kommunfullmäktiges mål och skolnämndens mål följs upp i delårsrapporten, verksamhetsredovisningen och verksamhetsberättelsen. Rapporten för det systematiska kvalitetsarbetet är en del i verksamhetsrapporteringen. Rapporten beskriver gemensamma resultat, styrkor och utvecklingsbehov i grundskola, anpassad grundskola och fritidshem under läsåret 2025/2026 samt inriktningen för det fortsatta utvecklingsarbetet 2026/2027. Syftet är att ge skolnämnden en samlad bild av verksamheten och hur huvudmannen använder data och analys för att stärka kvaliteten. Grundskolans, anpassad grundskola och fritidshemmets måluppfyllelse är tätt sammanflätad med de förutsättningar som etableras under barnets första levnadsår. Bedömning Huvudmannen bedömer att det finns en grund att bygga vidare på, samtidigt som uppföljningen av insatsernas resultat behöver förstärkas. Positiva erfarenheter är viktiga, men ger inte i sig belägg för att en viss insats lett till ett förbättrat resultat. Vi utvecklar därför arbetet med tydliga utgångslägen, avgränsade förändringar och återkommande uppföljning. På så sätt kan nämnden följa vad som fungerar, vad som behöver justeras och vilka frågor som kräver ytterligare ställningstaganden. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 7 september 2026. Rapport: Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2025/2026, grundskolan. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Komprimerad rapport: Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2025/2026, grundskolan. Erica Ekenmo TF förvaltningschef 2026-09-07 Årlig rapport: Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2025/2026 Grundskola Diarienummer: SKN 354/2026 Innehållsförteckning 1. Resultat, analys och fortsatt utveckling i grundskola, anpassad grundskola och fritidshem ........................................................................................................................... 4 1.1. Redovisning med fokus ett- till sextonårsperspektiv ................................................ 4 2. Sammanfattning och huvudmannens samlade bedömning ....................................... 4 2.1. Samlad bedömning i relation till nämndens mål ...................................................... 5 3. Mölndals systematiska kvalitetsarbete ........................................................................ 6 3.1. Rättslig grund, syfte och uppdrag enligt skollagen .................................................. 6 3.2. Styrkedjan och ansvarsfördelningen mellan nämnd, förvaltning och rektor ............ 7 3.3. Undervisningskvalitet som gemensam grund för utvecklingsarbetet ....................... 7 3.4. Hur styrkedjan möts i praktiken: Matematikundervisning som exempel ................. 8 3.5. Det nationella kvalitetssystemet, analysramverket och digitala analysytor ............. 9 3.6. Hur vi går framåt: Datakonferenser, systematik och relevanta indikatorer .............. 9 4. Rapportens underlag och avgränsningar .................................................................. 12 5. Årets samlade resultat ................................................................................................ 12 5.1. Utbildningens kvalitet och barns möjligheter till utveckling och lärande .............. 12 5.1.1. Måluppfyllelse, likvärdighet och gymnasiebehörighet .................................... 13 5.1.2. Tidiga indikatorer på måluppfyllelse ............................................................... 13 5.1.3. Matematik och behov av fördjupad analys ...................................................... 14 5.1.4. Skillnader mellan elevgrupper ......................................................................... 14 5.1.5. Bedömning, anpassad grundskola och fritidshem ........................................... 15 5.2. Tidiga insatser, stöd och elevhälsans samverkan .................................................... 15 5.2.1. Sårbarhet vid personalfrånvaro och resurskonflikt .......................................... 16 5.2.2. Närvaro ............................................................................................................ 16 5.3. Trygghet, studiero och skillnader inom skolor ....................................................... 17 5.3.1. Delaktighet och tillgängliga underlag .............................................................. 17 5.3.2. Kränkningar, konflikter och allvarliga incidenter ............................................ 18 5.3.3. Den fysiska lärmiljön ....................................................................................... 18 6. Mönster över tid och skillnader i likvärdighet ......................................................... 18 7. Gemensamma styrkor och utvecklingsbehov ........................................................... 19 7.1. Det som fungerar och ger grund för fortsatt utveckling ......................................... 19 7.2. Huvudmannen ser behov av att förstärka uppföljningen av insatser ...................... 19 7.3. Undervisning och organisatoriska förutsättningar behöver analyseras tillsammans 7.4. Vilka elever behöver vi nå bättre? .......................................................................... 20 8. Huvudmannens analys av orsaker och samband ..................................................... 21 9. Genomförda insatser och vad vi ser av deras resultat ............................................. 21 9.1. Genomförda arbetssätt och observerade förändringar ............................................ 21 9.2. När genomförandet behöver förstärkas .................................................................. 22 10. Huvudmannens prioriteringar och fortsatta insatser ............................................ 22 11. Risker och förutsättningar........................................................................................ 23 12. Så följer skolnämnden att förflyttningen sker ........................................................ 23 1. Resultat, analys och fortsatt utveckling i grundskola, anpassad grundskola och fritidshem Rapporten beskriver gemensamma resultat, styrkor och utvecklingsbehov i grundskola, anpassad grundskola och fritidshem under läsåret 2025/2026 samt inriktningen för det fortsatta utvecklingsarbetet 2026/2027. Syftet är att ge skolnämnden en samlad bild av verksamheten och hur huvudmannen använder data och analys för att stärka kvaliteten. 1.1. Redovisning med fokus ett- till sextonårsperspektiv Grundskolans, anpassad grundskola och fritidshemmets måluppfyllelse är tätt sammanflätad med de förutsättningar som etableras under barnets första levnadsår. För läsåret 2025/2026 presenteras huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för grundskolan respektive förskolan i två separata rapporter till skolnämnden. Denna uppdelning syftar till att möjliggöra en skarp och fokuserad analys av respektive skolforms utmaningar och förutsättningar. De båda rapporterna ska ses som två delar av samma helhet. De bygger på en gemensam analysmodell och utgår från samma övergripande nämndmål. Förskolans arbete med språk, relationer och tidiga insatser har betydelse för barnens fortsatta lärande i grundskolan. Sammanhållna övergångar och stödprocesser mellan skolformerna är därför viktiga för att tidigt identifierade behov ska kunna mötas utan onödiga avbrott. 2. Sammanfattning och huvudmannens samlade bedömning Huvudmannens samlade bedömning är att grundskolans, anpassade grundskolans och fritidshemmets utveckling behöver hållas samman genom ett kvalitetsarbete som förenar resultat, professionell kunskap och analys av verksamheternas förutsättningar. Vi går nu vidare i den datadrivna omställningen genom att knyta rektorernas lokala arbete och huvudmannens datakonferenser närmare konkreta förändringar i undervisningen. Rapporteringen till skolnämnden ger insyn i den utvecklingen. Analysen ska samtidigt ge vägledning om vad huvudmannen behöver göra, på vilken nivå och hur resultatet följs upp. I grundskolan ser huvudmannen styrkor i svenska och engelska, tidig kartläggning, läsutveckling i yngre åldrar och kollegialt arbete kring undervisning och bedömning. Skolornas kvalitetsarbeten beskriver också hög lärarbehörighet i flera verksamheter samt positiva resultat av riktade insatser och det specialpedagogiska stödet, vilket syns i förbättrade läs- och skrivfärdigheter. Dessa styrkor ger goda förutsättningar att bygga vidare på. Samtidigt ser huvudmannen betydelsefulla skillnader i grundskolans måluppfyllelse, både mellan skolor och mellan elevgrupper. Matematik återkommer som ett uttalat utvecklingsbehov, liksom språkliga trösklar i teoretiska ämnen och sårbarhet vid stadieövergångar. För att möta utvecklingsbehoven ska huvudmannen under läsåret 2026/2027 förstärka arbetet med övergångar och kontinuitet i stöd samt utveckla det gemensamma stödet till matematikundervisningen. Insatserna ska knytas till datakonferenserna och följas utifrån vilka förändringar de bidrar till i undervisning, stöd och elevernas resultat. Uppgifter om den preliminära behörighetsindikatorn för yrkesprogram, till exempel andelen elever som hade haft behörighet till yrkesprogram på gymnasiet om de hade gått i årskurs 9, i årskurs 6 och 7 ger tidiga signaler om behov av tidiga insatser och ska inte tolkas som slutliga utfall för enskilda elever. Närvaro, studiero och kontinuitet i stöd behöver analyseras tillsammans med kunskapsutvecklingen. Utifrån denna bild har huvudmannen tillsammans med rektorsgruppen arbetat fram fyra sammanhållna prioriteringar. Den första är att utveckla undervisningskvaliteten i grundskolan med särskilt fokus på matematik och språk. Den andra är att förstärka tidigt och sammanhållet stöd, inklusive övergångar mellan stadier. Den tredje är att förena arbetet med närvaro, trygghet och studiero med analys av elevernas lärande. Den fjärde är att stärka huvudmannens förmåga att omsätta gemensamma analyser till insatser och följa vad dessa leder till (stärka styrkedjan). Prioriteringarna behöver anpassas till grundskolans, anpassade grundskolans och fritidshemmets olika uppdrag. Förvaltningens inriktning är att datakonferenserna ska stödja iterativa, korta utvecklingscykler. Rektor fördjupar analysen med medarbetarna och leder förändringar på enheten. Huvudmannen sammanför återkommande behov och prövar om gemensamt stöd, kompetensutveckling, resursfördelning eller andra förutsättningar behöver förändras. Ekonomi, lokaler, elevhälsa och övriga stödfunktioner ska successivt under läsåret 26/27 ingå i denna analys. Skolnämnden ska genom den löpande månadsrapporteringen kunna följa hur arbetet fortskrider, vilka steg och delmål som har genomförts samt om det finns tidiga tecken på förändring. Effekter och resultat redovisas när det finns tillräckligt underlag för en bedömning. För utvecklingsinsatser som kräver längre tid följs resultaten upp över flera rapporteringstillfällen och sammanfattas i den årliga SKA-rapporten som presenteras på skolnämnden i september 2027. Huvudmannen bedömer att det finns en grund att bygga vidare på, samtidigt som uppföljningen av insatsernas resultat behöver förstärkas. Positiva erfarenheter är viktiga, men ger inte i sig belägg för att en viss insats lett till ett förbättrat resultat. Vi utvecklar därför arbetet med tydliga utgångslägen, avgränsade förändringar och återkommande uppföljning. På så sätt kan nämnden följa vad som fungerar, vad som behöver justeras och vilka frågor som kräver ytterligare ställningstaganden. 2.1. Samlad bedömning i relation till nämndens mål För nämndmålet att alla barn och elever möter en undervisning av hög kvalitet där de når höga kunskapsresultat ser huvudmannen styrkor i flera kunskapsresultat och i det kollegiala arbetet. Samtidigt visar skillnaderna i matematik, progression och gymnasiebehörighet att undervisningens kvalitet och likvärdighet behöver utvecklas vidare. Förvaltningens prioritering av undervisningskvalitet, matematik och språk ska bidra till detta mål. För grundskolan följs de identifierade utvecklingsbehoven genom datakonferenserna och det bredare gemensamma arbetet med undervisningskvalitet. För nämndmålet att med tidiga insatser stärka varje barns förutsättningar för god utbildning och god hälsa ser huvudmannen fungerande arbetssätt för kartläggning och positiva erfarenheter av stöd och samverkan. Utvecklingsbehoven gäller framför allt att identifierade behov leder till insatser i rätt tid, att stödet är sammanhållet och att dess resultat följs. För att möta detta utvecklingsbehov har en verksamhetsutvecklare med inriktning mot särskilt stöd fått i uppdrag att se över hela processen för särskilt stöd. Förvaltningen har dessutom valt att skriva fram en ny anvisning för arbetet som också tydligt beskriver hur arbetet med särskilt stöd ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogram följs även upp inom ramen för skolnämndens internkontroll. Under kommande läsår ska resultaten från internkontrollen och översynen användas tillsammans med det specialpedagogiska nätverket för att utveckla en mer likvärdig och rättssäker process för särskilt stöd. Prioriteringarna kring stöd, övergångar och närvaro ska bidra till att fler barn och elever når godkända kunskapsresultat. För nämndmålet att alla barn och medarbetare befinner sig i trygga miljöer som främjar lärande beskriver underlagen en god grundtrygghet i flertalet verksamheter och positiva erfarenheter av förebyggande arbete. Samtidigt kräver variationer i studiero, otrygga miljöer och uppgifter om kränkningar, hot och våld fortsatt uppmärksamhet och åtgärder. Förvaltningens prioritering av närvaro, trygghet och studiero ska bidra till att uppfylla målet. Medarbetarperspektivet behöver också ingå för att målets hela omfattning ska kunna bedömas. Relevant HR- och arbetsmiljöstatistik, till exempel uppgifter om tillbud, arbetsskador samt hot och våld, redovisas löpande men behöver kopplas tydligare till uppföljningen av målet. Förvaltningen ser detta som ett viktigt utvecklingsområde och kommer att inkludera medarbetarenkäten och HR-statistik som indikatorer i den kommande nämndrapporteringen. Målen förstärker varandra. Tillgänglig undervisning, tidigt stöd och trygga miljöer behöver därför följas tillsammans. Huvudmannens utveckling av analys och uppföljning stödjer samtliga tre mål. De bedömningar som redovisas här anger styrkor och utvecklingsbehov; de innebär inte att målen som helhet bedöms vara uppfyllda. 3. Mölndals systematiska kvalitetsarbete 3.1. Rättslig grund, syfte och uppdrag enligt skollagen Kvalitetsarbetet i Mölndals stad utgår från skollagens krav på att huvudmannen och rektorn systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp, analysera och utveckla utbildningen. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt vara likvärdig och kompensatorisk. I januari 2026 inleddes en utveckling av verksamhetsuppföljningen till skolnämnden som en del av skolförvaltningens datadrivna utvecklingsarbete. Nämnden får löpande uppföljning och därutöver denna årliga rapport om huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Rapporten ska ge skolnämnden en samlad bild av utbildningens kvalitet, synliggöra strukturella mönster och beskriva hur huvudmannen arbetar vidare med identifierade styrkor och utvecklingsbehov. Den kompletterar verksamhetsberättelsen, där verksamhetsplanen följs upp i sin helhet. Utgångspunkten är skolnämndens tre mål om undervisning och kunskapsresultat, tidiga insatser samt trygga miljöer som främjar lärande, tillsammans med utbildningens nationella uppdrag. Personalens och elevernas erfarenheter samt vårdnadshavares möjlighet till delaktighet utgör viktiga delar. 3.2. Styrkedjan och ansvarsfördelningen mellan nämnd, förvaltning och rektor För att kvalitetsarbetet ska leda till reell verksamhetsutveckling krävs en tydlig och transparent ansvarsfördelning i stadens styrkedja, där varje nivå har sin givna funktion och roll. Kommunen är huvudman för den kommunala utbildningen och skolnämnden fullgör detta ansvar. Nämnden beslutar om övergripande mål, sätter ekonomiska ramar och fördelar resurser utifrån socioekonomiska och kompensatoriska behov. Nämndens uppdrag är att följa utbildningens kvalitet, likvärdighet och samlade resultat samt tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagens krav. Förvaltningens roll är att hålla samman den kommunövergripande analysen, tillhandahålla samordnat specialiststöd, identifiera strukturella mönster och driva processer som kräver gemensamma lösningar. Förvaltningen stödjer enheterna genom verksamhetsutvecklare, ämnesdidaktiska specialistfunktioner och nätverk för specialpedagogik samt samordnar lokalförsörjning och övergripande bemanningsfrågor. Förvaltningsledningen sammanför iakttagelser från datakonferenserna med kvalitetsrapporter och andra uppföljningar för att skilja lokala behov från gemensamma mönster och bedöma vilka åtgärder som behöver genomföras på olika nivåer. Analytikernas uppdrag omfattar både datahantering, kvalitetssäkring och stöd till analyser och beslutsunderlag, vars kompetens kombineras med verksamheternas och ledningens kunskap om utbildning, ekonomi och elevhälsa. Rektor har ett ansvar som följer direkt av skollagen. Enligt 2 kap. 9–10 §§ skollagen ska rektor leda och samordna det pedagogiska arbetet vid skolenheten och särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektor beslutar om skolenhetens inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Rektors ansvar är därmed särskilt reglerat i lag och grundar sig inte enbart på delegation från nämnden. Nämnden beslutar om kommunövergripande mål, prioriteringar och ekonomiska ramar, medan beslut om skolenhetens inre organisation och resursfördelning inom enheten enligt skollagen ligger hos rektor. Huvudmannens ansvar är att följa utbildningens kvalitet, likvärdighet och samlade resultat samt att säkerställa att rektorerna har tillräckliga förutsättningar att fullgöra sitt lagstadgade uppdrag. 3.3. Undervisningskvalitet som gemensam grund för utvecklingsarbetet Under våren 2026 påbörjade grundskolan ett långsiktigt utvecklingsarbete med fokus på undervisningens kvalitet. Arbetet utgår från fem gemensamma principer för god undervisning: tydlig lektionsstruktur och förankrade lärandemål, stöd och återkoppling, ämnesinnehåll och interaktioner som utvecklar kunskaper och kunnande, klassrumsledarskap och studiero samt relationer och lärandemiljö. Principerna ska fungera som en gemensam utgångspunkt för att synliggöra, samtala om och utveckla undervisningen. Under läsåret 2026/2027 fortsätter arbetet genom ett återkommande kollegialt lärande för rektorerna. Rektorerna ska tillsammans fördjupa förståelsen för undervisningens kvalitet och utveckla formerna för hur arbetet kan omsättas och följas upp på respektive skola. Arbetet behöver samtidigt ge utrymme för lokal och ämnesspecifik konkretisering tillsammans med lärarna, till exempel genom att använda systematiska klassrumsobservationer för att minska skillnaderna mellan parallellklasser. Grundskolans lärare genomför uppskattningsvis omkring 400 000 lektioner under ett år. Utgångspunkten är att även små, kontinuerliga förbättringar av varje lektion sammantaget kan få stor betydelse för elevernas lärande och kunskapsutveckling. Arbetet ger därmed undervisningens kvalitet en tydligare plats i skolornas och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Uppföljningen behöver över tid knyta samman iakttagelser om undervisningens kvalitet med elevernas resultat och övriga relevanta underlag. Datakonferenserna blir en del av denna struktur och ska bidra till att huvudmannen och skolorna gemensamt kan följa vilka utvecklingsbehov som identifierats, vilka förändringar som genomförs och vilka resultat arbetet leder till. 3.4. Hur styrkedjan möts i praktiken: Matematikundervisning som exempel Arbetet med matematikundervisning i grundskolan belyser hur skolnämndens prioriteringar, huvudmannens ansvar och rektors pedagogiska ledarskap samverkar och förstärker varandra i praktiken. Nämnden sätter den politiska inriktningen genom att fastställa mål och ramar för utbildningens kvalitet, likvärdighet samt beslutar om riktade resurser, såsom satsningen på en lektor i matematik. Huvudmannen tolkar denna inriktning och tillhandahåller strategiska resurser för att stärka det forskningsbaserade utvecklingsarbetet. Lektorn i matematik ersätter inte rektors pedagogiska ansvar, utan fungerar som en gemensam resurs hos huvudmannen. Rollen bidrar till att knyta samman skolornas lokala analyser med forskning, beprövad erfarenhet och kollegialt lärande genom att stödja fördjupade analyser, identifiera återkommande undervisningsnära frågor samt utveckla och följa gemensamma arbetssätt. Huvudmannen följer genom datakonferenserna om liknande utvecklingsbehov återkommer på flera skolor och bedömer vilka frågor som behöver hanteras gemensamt, såsom kompetensutveckling eller resursfördelning. Rektor leder den lokala analysen tillsammans med lärarna och ansvarar för att organisera skolans arbete med att utveckla undervisningen utifrån elevernas resultat, progression och lösningsstrategier samt lärares iakttagelser av undervisningens svårigheter. Matematik är ett exempel på hur den fortsatta utvecklingen av kvalitetsarbetet knyts närmare undervisningen. I datakonferenserna flyttas fokus från att enbart identifiera vilka elever som har svårt att nå målen till att också analysera hur undervisningen bättre kan möta elevernas svårigheter. Lärarna får stöd att pröva och utvärdera avgränsade undervisningssekvenser i korta cykler, exempelvis inom positionssystemet, tallinjen och problemlösning i flera led. De följer vad eleverna förstår före, under och efter undervisningen och diskuterar vilka delar avupplägget som behöver behållas eller förändras. Rektor följer arbetet och tar med erfarenheterna till den fortsatta dialogen med huvudmannen i datakonferenserna. Nämnden kan därefter följa hur satsningen genomförs, vilka verksamheter som omfattas och vilka förändringar som kan iakttas i undervisningen och elevernas lärande, där rapporteringen tydligt skiljer mellan genomförda aktiviteter, förändringar i undervisningen och de resultat som faktiskt kan beläggas. 3.5. Det nationella kvalitetssystemet, analysramverket och digitala analysytor Skolverkets nationella kvalitetssystem ger stöd för att förena uppföljning av resultat med analys av verksamheternas förutsättningar och arbetssätt. Systemet omfattar nationella målsättningar, delmål, indikatorer, verksamhetens förutsättningar och faktorer för framgångsrik skolutveckling. Det riktar sig främst till huvudmannen men kan också stödja arbetet på rektors- och lärarnivå för att analysera bemanning, stöd och lärmiljöer samt undersöka hur ledarskap och samarbete stödjer utvecklingen. För att huvudmannen ska kunna följa upp skolornas systematiska kvalitetsarbete utifrån Skolverket nationella kvalitetssystem behöver innehållet i enheternas rapportmallar synkroniseras. Förvaltningen ser ett utvecklingsbehov i att fortsätta denna synkronisering, speciellt för anpassad grundskola, språkcentrum och kulturskolan vars verksamheter skiljer sig åt från grundskolan. Kvalitetsarbetet börjar på enheterna där rektor leder arbetet med att följa utbildningen, analysera behov, prioritera insatser och undersöka vad dessa leder till utifrån resultat, kartläggningar, observationer och dokumentation. Under våren 2026 påbörjades arbetet med digitala analysverktyg för rektorer i grundskola. Verktygen utgår från nämndens mål, huvudmannens analysmodell, stöd för systematiskt kvalitetsarbete och relevanta forskningsunderlag. De ska stödja rektorerna i att strukturera dokumentation, formulera frågor och pröva sina analyser. Verktygen ersätter inte rektors eller medarbetarnas professionella bedömningar, och användningen ska ske inom gällande krav på informationssäkerhet och dataskydd. 3.6. Hur vi går framåt: Datakonferenser, systematik och relevanta indikatorer Datakonferenserna utgör arenan där det lokala kvalitetsarbetet möter huvudmannens strategiska analys. I konferenserna möts rektorernas verksamhetskunskap, gemensamma dataunderlag och förvaltningens samlade analysstöd för att fördjupa förståelsen och pröva förklaringar. Erfarenheterna visar att tillgång till information inte automatiskt skapar utveckling; underlagen måste vara tillförlitliga, meningsfulla och tillföras i återkommande cykler utifrån avgränsade analysfrågor. Fokusområdena för datakonferenserna i grundskolan har fastställts utifrån de mest framträdande behoven och nämndens prioriterade mål och omfattar tre bärande delar: matematik och språk, skolnärvaro samt trygghet, studiero och lärmiljöer. Datakonferenserna skapar förutsättningar för att rektor och medarbetare tillsammans kan diskutera relevanta frågeställningar, där data och elevers erfarenheter vävs samman för att fördjupa analysen. Under själva konferensen prövas tänkbara förklaringar och arbetet ska mynna ut i ett tydligt nästa steg, såsom en lokal förändring, en gemensam insats eller en avgränsad fortsatt undersökning. I matematik – fokuserar analysen på grundläggande matematiska begrepp, taluppfattning, positionssystemet, tallinjen, bråk samt problemlösning i flera led. Rektorerna undersöker tillsammans med lärarna hur undervisningen möter elevernas specifika svårigheter och hur progressionen kan säkras genom skolgången. Med stöd av lektorn i matematik prövas och utvärderas specifika undervisningssekvenser i korta cykler utifrån elevernas faktiska förståelse och resultat på nationella prov. Huvudmannen följer återkommande behov för att kunna rikta gemensamma insatser, kompetensutveckling och resurser för att stärka matematikundervisningens kvalitet och likvärdighet. I språk – fokuserar analysen på exempelvis läsförståelse, skriftlig produktion och tillgång till ämnesspråk. Rektorerna undersöker tillsammans med professionen hur undervisningen ger elever möjlighet att förstå begrepp och uttrycka kunskap i olika ämnen. Behov av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och studiehandledning analyseras utifrån elevernas faktiska behov. Huvudmannen följer vilka förändringar i undervisningen och stöd som kan minska skillnaderna. I skolnärvaro – analyserar rektorerna frånvarons omfattning och mönster tillsammans med kunskapsutveckling, trygghet och undervisningens tillgänglighet. Analysen kan exempelvis avgränsas till återkommande frånvaro i vissa årskurser eller under delar av skoldagen och behöver kompletteras med elevernas erfarenheter. Uppföljningen ska omfatta både närvarons utveckling och om eleverna får bättre tillgång till undervisning och stöd. Samband mellan frånvaro och resultat behöver undersökas utan att automatiskt tolkas som enkla orsakssamband. I trygghet, studiero och lärmiljöer – förenar datakonferenserna enkäter, incidentuppgifter, såsom tillbud, kränkningar, observationer och elevdialoger. Rektorerna undersöker var och när otrygghet eller störningar uppstår och om upplevelser skiljer sig mellan grupper, vilket ger underlag för förändringar i lektionsstruktur, övergångar, rastverksamhet och vuxennärvaro. I anpassad grundskola utgår analysen från elevernas progression, kommunikation, delaktighet och undervisningens tillgänglighet. Dokumenterad utveckling behöver förenas med tillgängliga sätt att fånga elevernas erfarenheter. I fritidshemmet kommer undervisningens innehåll att vara ett fokusområde för fritidsnätverket, där samtliga skolor är representerade. Inom nätverket ska skolorna gemensamt utveckla och följa frågor om meningsfull fritid, delaktighet och samspelet mellan fritidshemmet och skoldagen. Huvudmannen följer gemensamma behov och förutsättningar utan att använda grundskolans betygsresultat som generell modell för dessa verksamheter. Förvaltningens samlade analys omfattar efterhand ekonomi, lokaler, elevhälsa, personal- och myndighetsfrågor som successivt knyts till samma analysarbete. En fråga om bristande stöd eller sårbarhet i stödets kontinuitet vid personalfrånvaro behöver exempelvis möta uppgifter om bemanning, kompetens och resursanvändning. En fråga om lärmiljö behöver förena verksamhetens erfarenheter med lokalernas funktion och kapacitet. Budgetutfall eller lokalbeläggning blir därmed underlag för att förstå utbildningens förutsättningar. Det centrala utvecklingsområdet för grundskolan, anpassade grundskolan och fritidshemmet är att sätta systematiken och utveckla meningsfulla och relevanta indikatorer, så att kvalitetsarbetet och datakonferenserna upplevs som ett konkret stöd i den pedagogiska vardagen. Nämnden ska genom den löpande månadsrapporteringen kunna följa hur arbetet fortskrider, vilka steg som har genomförts samt om det finns tidiga tecken på förändring, där redovisningen konsekvent håller isär genomförda insatser, pågående utveckling och de resultat som faktiskt kan beläggas. Bilden visar höstens datakonferenser i grundskolan. 4. Rapportens underlag och avgränsningar Huvudmannens analys i denna rapport utgår från verksamheternas resultat läsåret 25/26 och kvalitetsarbete samt det gemensamma utvecklingsarbetet, med skolnämndens mål, tillika skollagen och Skolverkets nationella kvalitetssystem som riktning. Resultat och verksamhetsexempel används för att synliggöra gemensamma drag och frågor som behöver fördjupas. Enskilda exempel ger inblick i verksamheten men beskriver inte automatiskt förhållandena i hela kommunen. Resultatdelen belyser framför allt kunskapsutveckling, tidiga insatser, närvaro, trygghet och studiero i grundskolan, med vissa uppgifter från anpassad grundskola och språkcentrum. Förskolan beskrivs i en separat årsrapport. Denna avgränsning innebär att resultatdelen inte är en fullständig bedömning av samtliga verksamheter eller alla delar av nämndens mål. Analysen förenar kvantitativa uppgifter med professionella erfarenheter. Skillnader mellan årskurser kan synliggöra viktiga frågor, men är inte detsamma som att följa samma elever över tid. Ett samband visar heller inte ensamt vad som orsakat ett resultat. Där verksamheterna beskriver positiva erfarenheter av en insats redovisas dessa som erfarenheter, medan säkrare slutsatser om effekt kräver uppföljning över tid. Huvudmannen utvecklar denna uppföljning som en del av förbättringsarbetet. 5. Årets samlade resultat 5.1. Utbildningens kvalitet och barns möjligheter till utveckling och lärande Det första av nämndens mål är att alla barn och elever ska möta en undervisning av hög kvalitet där de når höga kunskapsresultat. Nämndens verksamhetsplan lyfter bland annat gymnasiebehörighet, utmaningar för varje barn och elev, språk och matematik, digital kompetens, studie- och yrkesvägledning samt relevant kompetensutveckling. Här belyser vi framför allt språk, matematik, progression och skillnader mellan elevgrupper. Huvudmannen ser svenska och engelska som relativt starka ämnen, där resultaten på nationella prov i flera fall stödjer skolornas bild av god måluppfyllelse. Inom Språkcentrums modersmålsundervisning uppgår det genomsnittliga betygsvärdet i årskurs 9 till 17,0, vilket motsvarar betyget C. Resultatet visar att många elever når goda resultat i modersmål. Huvudmannen behöver samtidigt fördjupa analysen av hur modersmålsundervisning och studiehandledning samspelar med elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen. En hög lärarbehörighet, engagemang i kollegiet och strukturer för kollegial sambedömning av nationella prov anges som styrkor. Sambedömningen beskrivs bidra till gemensamma bedömningar och kvalitet i betygsarbetet. Underlaget saknar dock samlade behörighetstal och en utvärdering av sambedömningens resultat. Uppgifterna ska därför förstås som beskrivningar av förutsättningar och arbetssätt, inte som att likvärdig bedömning är säkerställd. 5.1.1. Måluppfyllelse, likvärdighet och gymnasiebehörighet Det samlade resultatet för hela grundskolan visar en generellt god kunskapsnivå, med stabila resultat i svenska och engelska samt hög lärarbehörighet i flertalet verksamheter. Samtidigt framträder betydande skillnader mellan skolenheter och elevgrupper. För huvudmannen är det därför viktigt att följa både kommunens samlade resultat och variationen bakom genomsnittet. Skillnaderna aktualiserar frågor om undervisning, stöd, övergångar och verksamheternas förutsättningar. Vår analys visar att en stor majoritet av eleverna når gymnasiebehörighet i årskurs 9 vid flertalet högstadieskolor, och genomsnittliga meritvärden ligger i nivå med eller över riket (se tabell 1. Fässbergsskolan redovisar lägst meritvärde och ligger 18,8 poäng (211,5 i meritvärde) under kommunens genomsnitt medan Sörgårdsskolan hade högsta meritvärdet på 255,0 poäng, 24,7 poäng över stadens genomsnitt. Meritvärde och gymnasiebehörighet belyser olika delar av måluppfyllelsen och behöver följas tillsammans. Skillnaden i meritvärde visar variation i betygsresultat, men anger inte hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett nationellt program. Tabell 1: Visar stadens genomsnitt och den skola som har högst och lägst resultat i genomsnittligt meritvärde och grundläggande gymnasiebehörighet i årskurs 9. Staden Min Max Grundläggande 84,3 77,7 % 89,7 % gymnasiebehörighet Genomsnittligt meritvärde 230,3 211,5 255,0 5.1.2. Tidiga indikatorer på måluppfyllelse I årskurs 6 ser huvudmannen att merparten av F–6-enheterna har en hög andel elever som uppfyller den preliminära behörigheten till yrkesprogram, i flera fall 100 procent. Samtidigt finns enheter där upp till 28 procent, alltså drygt var fjärde elev, inte uppfyller indikatorn vid läsårets slut. I årskurs 7 uppgår motsvarande andel vid vissa enheter till 45 procent. Uppgifterna används här som tidiga signaler om behov av stöd och utvecklad undervisning och beskriver inte utfallet för slutlig behörighet inför antagningen till gymnasiet. Variationen gör övergången mellan mellanstadium och högstadium till ett viktigt område i huvudmannens förbättringsarbete. Resultaten väcker frågor om hur kunskap om elevernas lärande tas om hand, hur stöd fortsätter över stadiegränserna och hur undervisningen bygger vidare på tidigare innehåll. Skillnaden mellan uppgifterna för årskurs 6 och 7 visar inte i sig att samma elever har försämrat sina resultat eller att överlämningen orsakat skillnaden. Genom att följa elevgrupper över tid kan huvudmannen och verksamheterna fördjupa förståelsen och påbörja arbetet med att rikta insatserna mer träffsäkert. Huvudmannen ser behov av att förstärka uppföljningen av dessa tidiga signaler och sambandet mellan undervisning, stöd och progression. Datakonferenserna under läsåret ger möjlighet att undersöka återkommande mönster tillsammans med rektorerna och att avgöra vilka frågor som behöver hanteras gemensamt. I arbetet inför datakonferenserna finns det redan koppling mellan frånvarobeteende och resultat i nationella proven för betyg i kärnämnen. Dessa analyser kan hjälpa skolorna att sätta in tidigare och mer relevanta insatser. Definitionen av den preliminära indikatorn behöver vara gemensam och tydlig för att jämförelserna ska vara användbara. 5.1.3. Matematik och behov av fördjupad analys Matematik framträder som ett återkommande utvecklingsområde på flera stadier och framträder i vår analys som det största ämnesspecifika hindret för gymnasiebehörighet. Skolorna beskriver svårigheter med baskunskaper, abstrakt tänkande, positionssystemet, tallinjen, bråk, metodval och problemlösning i flera led. Huvudmannen ser behov av att förstärka analysen av hur undervisningens innehåll och progression kan möta dessa behov. Resultat på nationella prov ger viktiga signaler, men behöver skiljas från betyg och de mått som används för att följa behörighet. Västerbergsskolan, F–6, anges som exempel: 61 procent av eleverna i årskurs 6 nådde godkänt på det nationella provet i matematik, jämfört med ett redovisat stadsgenomsnitt på 84 procent. Huvudmannen ser betydande skillnad som vi behöver analysera tillsammans med verksamheten. Antal elever, provår, deltagande och jämförbarhet behöver verifieras. Ett sådant enhetsexempel visar inte hur omfattande svårigheter i matematik är i hela kommunen, men understryker behovet av att sprida didaktiska framgångsfaktorer mellan enheter. 5.1.4. Skillnader mellan elevgrupper Huvudmannen ser återkommande skillnader mellan flickors och pojkars resultat. Pojkar uppges ha svagare läsutveckling redan i årskurs 4, lägre skrivuthållighet och vara överrepresenterade bland de elever som inte uppfyller preliminära behörighet. Vid de enheter som redovisar en högre andel elever som inte uppfyller preliminära behörighet i årskurs 6 är omkring två tredjedelar av dessa elever pojkar. Verksamheternas analyser pekar på möjliga skillnader i uthållighet, deltagande och användning av återkoppling. Dessa iakttagelser ska inte förstås som generella egenskaper hos flickor och pojkar. Huvudmannens fortsatta analys behöver riktas mot undervisningens utformning, uttryckta förväntningar, återkoppling och hur olika elever ges stöd och utmaningar. Elever som läser svenska som andraspråk möter enligt verksamheternas analyser särskilda utmaningar i språkligt krävande ämnen. Resultaten i svenska som andraspråk ligger också lägre än i flera andra ämnen. Vid enheter med en högre andel elever med utländsk bakgrund beskriver verksamheterna större behov av stöd i ämnesspråk och begreppsförståelse. Analysen behöver skilja mellan elevernas språkliga behov, socioekonomiska förutsättningar och tid i svensk skola. Utländsk bakgrund är inte i sig ett mått på socioekonomiska förutsättningar och förklarar inte en enskild elevs resultat. Huvudmannen behöver därför fördjupa analysen och stärka arbetet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt studiehandledning utifrån elevernas behov. Skolorna beskriver även en utmaning i att samtidigt ge tillräckligt stöd till elever som har svårt att nå målen och stimulans till elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling. Gruppen elever som behöver nås bättre omfattar därför både elever som riskerar att inte nå målen och elever som behöver större utmaningar för att kunna fortsätta utvecklas så långt som möjligt. 5.1.5. Bedömning, anpassad grundskola och fritidshem Det finns uppgifter om skillnader mellan resultat på nationella prov och slutbetyg, särskilt i svenska och SO-ämnen. I enskilda klasser uppges upp till 45 procent av eleverna ha fått högre slutbetyg än provbetyg. Avvikelsen behöver analyseras utifrån rätt årskurs, ämne, elevunderlag och betygsunderlag. Variationen mellan betyg på NP och slutbetyget är inte i sig ett belägg för felaktig betygssättning. Sambedömning ses från skolornas håll som en styrka i att stärka validiteten av betygssättningen. Huvudmannen uppmärksammar även skillnader mellan kartläggningsverktyg, med Lexplore och Diagnostisk screening för analys av läs- & skrivförmåga, DLS, som exempel. Goda resultat i ett verktyg kan förekomma samtidigt som ett annat visar svårigheter. Verktygens delmått och vad de faktiskt mäter behöver verifieras; de ska inte beskrivas som utbytbara mått på samma förmåga. AI i elevers arbete anges dessutom som en framväxande utmaning för att bedöma elevernas egna kunskaper. I anpassad grundskola beskrivs en god individuell progression, framför allt på Åbybergsskolans anpassade grundskola där personalens höga kompetens inom alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och det relationella bemötandet är en bärande framgångsfaktor för elevernas individuella kunskapsprogression. Huvudmannen ser samtidigt behov av att förstärka den samlade bilden av utbildningens kvalitet på grupp- och verksamhetsnivå. Arbetet behöver förena kunskapen om varje elevs utveckling med analys av undervisning, tillgängliga lärmiljöer och organisatoriska förutsättningar. Huvudmannens uppföljning av fritidshemmet behöver synliggöra undervisningens innehåll, elevernas delaktighet och hur verksamheten kompletterar skolan. Analysen behöver även omfatta hur organisation, kompetens och lärmiljöer ger förutsättningar för en meningsfull fritid och lärande, exempelvis genom fritidshemmets systematiska språkutvecklande arbete med strukturerade metoder som Drakarna, Veckans ord och Spelklubbar vid Bosgårdsskolan. 5.2. Tidiga insatser, stöd och elevhälsans samverkan Nämndens mål om tidiga insatser omfattar närvaro, samverkan mellan barn- och elevhälsa, intern och extern samverkan, tillgängliga lärmiljöer och välfungerande övergångar. Huvudmannen ser det systematiska kartläggningsarbetet som en styrka. LegiLexi, Lexplore, Magma samt Hitta språket och Hitta matematiken nämns som underlag för att upptäcka behov. Balltorpsskolan beskriver att de obligatoriska nationella kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken, som genomförs i förskoleklass för att tidigt identifiera elevernas behov av stöd eller ytterligare utmaningar, har fungerat väl och bidragit till att anpassa undervisningen efter olika behov. Språkcentrum beskriver tidigt inskolningsstöd på modersmålet vid start i förskola eller förskoleklass som viktigt, med avsikten att stödja trygghet och kontakten mellan hem och verksamhet. Överlämningar mellan stadier och från förskola till förskoleklass beskrivs som strukturerade och skriftligt dokumenterade genom samverkansmodellen Brobyggarna. Att information lämnas över behöver dock följas av att den tas om hand och leder till stöd i den mottagande verksamheten. Verksamheterna beskriver många insatser för att möta identifierade behov. Huvudmannen ser behov av att förstärka hur insatserna följs över tid och hur kunskapen används när stödet utvecklas. Unikum används bland annat för dokumentation av extra anpassningar. Erfarenheter från Streteredsskolan synliggör betydelsen av att dokumentationen ger efterföljande lärare och elevhälsoteam stöd att förstå vad som prövats, hur det genomförts och vad det lett till, i stället för att fungera som en ytlig checklista. Huvudmannen uppmärksammar också att det kan dröja flera månader in på höstterminen innan stödbehov som var kända föregående läsår tas om hand i praktiken. Huvudmannen ser därför ett utvecklingsbehov i att förstärka kontinuiteten mellan identifiering, planering och genomförande.Skolornas resurs- och flexgrupper som Studion, Flexen/Slussen, Oasen och Lilla rummet beskrivs som värdefulla för elever som behöver en anpassad lärmiljö eller har problematisk frånvaro. Elevhälsoteamen beskrivs ha återkommande kontakt med arbetslag, i vissa fall var fjärde till femte vecka. Specialpedagoger och speciallärare arbetar både i klassrum, i mindre grupper och genom handledning. Bosgårdsskolan beskriver att elevhälsoteamets deltagande i möten har förbättrat de pedagogiska diskussionerna om extra anpassningar och hur elever kan mötas i undervisningen. Samtidigt finns uppgifter från verksamheter med äldre elever om att lärare saknar tid och praktiska verktyg för att anpassa undervisningen. 5.2.1. Sårbarhet vid personalfrånvaro och resurskonflikt Flera verksamheter beskriver att hög personalfrånvaro och svårigheter att ordna vikarier påverkar möjligheten att genomföra planerade stödinsatser. Det förekommer uppgifter om att personal från flexverksamhet, undervisning i svenska som andraspråk eller specialpedagogiskt arbete behöver användas för att upprätthålla den ordinarie undervisningen. Även planerad handledning och gemensam analys kan behöva förändras eller skjutas fram. Uppgifterna visar en sårbarhet som huvudmannen behöver analysera vidare. Om planerat stöd återkommande förändras eller uteblir riskerar det särskilt att påverka elever som är beroende av kontinuitet och förutsägbarhet. Under läsåret 2026/2027 ska förvaltningen därför analysera hur personalfrånvaro, vikariehantering, kompetens och resursanvändning påverkar genomförandet av stöd. Analysen ska ge underlag för att bedöma vilka frågor som kan hanteras lokalt och vilka som kräver kommunövergripande åtgärder. 5.2.2. Närvaro Skolorna beskriver systematiska närvarorutiner, bland annat genom GR-projektet om skolanknytning och närvaro, SAON-projektet (skolanknytning och närvaro, Almåsskolan), och månadsvisa genomgångar mellan kurator och arbetslag. Under läsåret 2025/2026 har samtliga skolor organiserat ett arbete med närvaroombud. Närvaroombuden träffas i ett gemensamt nätverk som leds av verksamhetsutvecklare inom närvaro/frånvaro. Nätverket ska bidra till att utveckla ett mer systematiskt och likvärdigt närvaroarbete genom gemensamma rutiner, erfarenhetsutbyte och analys av återkommande behov. Samtidigt framträder allvarlig frånvaro som en återkommande risk för kunskapsutvecklingen, särskilt i högre årskurser. Fässbergsskolan beskriver elever som befinner sig i skolan men avstår från undervisning och vistas i korridorer. Det synliggör att fysisk närvaro på skolan inte alltid innebär deltagande i lärandet. Analysen behöver därför kunna skilja mellan olika former av frånvaro och undersöka samband med undervisning, trygghet, studiero och stöd. Samverkan med socialtjänst, fritidsgårdar och fältsekreterare har utvecklats för att främja fullföljda studier. Huvudmannen ser behov av att fördjupa uppföljningen av denna samverkan och belysa effekterna av tidiga insatser och barnhälsans arbete. 5.3. Trygghet, studiero och skillnader inom skolor Nämndens tredje mål omfattar trygga miljöer för barn, elever och medarbetare samt studiero, värdegrund, delaktighet och arbetet mot diskriminering, kränkningar, hot och våld. Huvudmannen ser en generellt god grundtrygghet och ett högt förtroende för vuxna. Samtidigt visar underlaget att studieron behöver stärkas. Att elever trivs och känner sig trygga innebär inte alltid att de har tillräckliga förutsättningar att koncentrera sig på undervisningen. Vid Västerbergsskolan och Bosgårdsskolan svarar 18 procent av eleverna i årskurs 2 att de alltid kan koncentrera sig vid skolarbete. Uppgiften behöver tolkas tillsammans med den fullständiga svarsfördelningen och antalet svarande. Resultatet ger ändå anledning att tillsammans med skolorna fördjupa analysen av elevernas förutsättningar för koncentration och studiero. Almåsskolans underlag visar skillnader mellan parallellklasserna 5A och 5B. Klass 5A redovisar mer positiva resultat, medan resultaten för 5B är lägre inom områdena arbete mot kränkningar, elevhälsa, inflytande och nöjdhet. Exemplet visar varför resultat på skolnivå behöver kompletteras med analyser av variationer mellan klasser och elevgrupper. Underlaget visar däremot inte i sig vad skillnaderna beror på. Skolorna beskriver att klassrumsdynamik, undervisningens utformning och ledarskap kan ha betydelse för studieron. Vid skolor med yngre elever, såsom Balltorpsskolan, lyfts även organiserade rastaktiviteter och tydliga övergångar mellan fritidshemmet och skoldagen som betydelsefulla för kontinuitet, förutsägbarhet och lugn. Huvudmannens fortsatta analys behöver därför omfatta elevernas hela skoldag och förena enkätresultat med observationer, elevdialoger och verksamheternas analyser. 5.3.1. Delaktighet och tillgängliga underlag För anpassad grundskola beskrivs att traditionella enkäter, exempelvis GR-enkäten, inte alltid är tillräckligt kognitivt och kommunikativt tillgänglig för elever med funktionsnedsättningar, vilket skapar en risk för att elevernas faktiska upplevelser inte fångas upp på ett rättvisande sätt. Avsaknad av jämförbara enkätsvar får inte tolkas som att verksamheten saknar problem eller att eleverna inte nöjda. Anpassade sätt att lyssna till eleverna, till exempel via bildstöd och digitala AKK-verktyg, behöver utvecklas och redovisas. 5.3.2. Kränkningar, konflikter och allvarliga incidenter Organiserade raster med tillgång till material, strukturerade aktiviteter och närvarande vuxna beskrivs av flera skolor som betydelsefulla i det förebyggande arbetet mot konflikter och kränkningar. På högstadiet beskriver verksamheterna samtidigt behov av mer aktiva rastmiljöer och bättre möjligheter till vuxennärvaro. Skolorna som tidigare implementerade mobilfria skolor beskriver positiva erfarenheter av insatsen. Nätkränkningar utgör en liten del av de anmälda incidenterna, men underlaget medger inte säkra slutsatser om i vilken utsträckning detta beror på mobilförbudet. Erfarenheterna behöver följas tillsammans med uppgifter om studiero, trygghet och incidenter. Samtidigt beskriver flera skolor ett grövre språkbruk och en ökad allvarlighetsgrad i vissa incidenter. I underlagen finns även beskrivningar av destruktiva normer bland grupper av pojkar på högstadiet. Huvudmannen behöver därför följa både antalet anmälda händelser och deras karaktär och allvarlighetsgrad. Uppföljningen behöver även omfatta var och när händelserna inträffar, vilka grupper som berörs och om genomförda förebyggande och åtgärdande insatser leder till förändring över tid. 5.3.3. Den fysiska lärmiljön Toaletter, korridorer, kapprum och omklädningsrum återkommer som platser där elever kan känna otrygghet. Huvudmannen uppmärksammar även slitna lokaler och hur den fysiska miljön kan försvåra studiero. Fässbergsskolan flaggar exempelvis för eftersatta och slitna fysiska lärmiljöer i det så kallade L-huset, vilket påverkar studieron negativt. Språkcentrums ambulerande lärare uppges också ibland få använda avskilda eller otillräckligt utrustade rum på mottagande skolor, vilket utgör en risk för likvärdigheten. Uppgifterna visar på behovet av att förena verksamhetsanalysen med huvudmannens arbete med lokaler, säkerhet och arbetsmiljö. Huvudmannen ser ett gemensamt utvecklingsområde för skolorna i att mer systematiskt analysera hur den fysiska miljön påverkar barns, elevers och medarbetares trygghet, studiero och förutsättningar för lärande. Lokala iakttagelser behöver kopplas samman med uppgifter om kränkningar, klagomål, tillbud och arbetsmiljö. Förvaltningen behöver implementera ett tydligare lokalperspektiv i mallen för kvalitetsrapporten. Detta då årets underlag inte ger en samlad bedömning av hela lokalbeståndet eller medarbetarnas arbetsmiljö. 6. Mönster över tid och skillnader i likvärdighet Huvudmannen ser återkommande frågor om matematik, språkliga förutsättningar och stödets kontinuitet i flera delar av grundskolan. Positiva exempel på läsutveckling i yngre årskurser behöver följas vidare genom skolgången. Att goda resultat inom läsutveckling förekommer på vissa enheter samtidigt som andra enheter uppvisar negativa resultat visar att kommunens resultat behöver kompletteras med analyser på förekommande variationer. Stadieövergångarna är en viktig del av likvärdighetsarbetet. Uppgifterna om preliminär gymnasiebehörighet i årskurs 6 och 7 pekar mot behov av att följa undervisningens progression och hur mottagande skola tar till vara tidigare kunskap om elevernas behov. Uppgifterna beskriver inte i sig hur samma elevgrupp utvecklats mellan årskurserna. För det krävs sammanhängande uppföljning av samma elever. Även skillnader inom skolor behöver ingå i analysen. Resultat för klasser och elevgrupper samt erfarenheter av studiero kan visa variation som inte framgår på skolnivå. Huvudmannen behöver samtidigt väga in gruppstorlek, mätmetod och förändringar i elevsammansättning. Uppföljning över tid ska visa både om den samlade utvecklingen går åt rätt håll och om skillnaderna minskar. 7. Gemensamma styrkor och utvecklingsbehov 7.1. Det som fungerar och ger grund för fortsatt utveckling Huvudmannen ser att kartläggningar, professionella samtal och kollegial samverkan används för att upptäcka behov och utveckla undervisningen. Tidig identifiering, positiva exempel på läsutveckling och samarbete kring bedömning är återkommande styrkor. Elevhälsans närhet till undervisningen och arbetet med anpassade lärmiljöer beskrivs också som värdefulla. Dessa erfarenheter ger utgångspunkter för fortsatt gemensamt lärande. Det förberedande arbetet inför datakonferenserna har bidragit till att frågor från enskilda verksamheter kan sättas in i ett större sammanhang. I arbetet med att strukturera dokumentation och formulera gemensamma analysfrågor har rektorer beskrivit värdet av erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande. Datakonferensernas genomförande och resultat behöver följas under läsåret 2026/2027. De beskrivna styrkorna bygger på en kombination av resultat, verksamheternas dokumentation och professionella erfarenheter. Positiva erfarenheter av ett arbetssätt är en viktig utgångspunkt, men ska skiljas från resultat som har följts systematiskt och kan beläggas över tid. 7.2. Huvudmannen ser behov av att förstärka uppföljningen av insatser Som en del av den datadrivna omställningen påbörjade huvudmannen ett arbete med att knyta analys, genomförande och uppföljning närmare varandra. Arbetet är pågående och utvecklas successivt utifrån erfarenheterna från rektorernas lokala kvalitetsarbete, datakonferenserna och huvudmannens samlade analyser. Inriktningen är att verksamheterna och huvudmannen gemensamt ska följa vad beslutade insatser leder till. Det innebär att varje prioriterad insats behöver utgå från ett identifierat behov och en tydligt formulerad förändring som vi vill åstadkomma för eleverna. Uppföljningen behöver därefter visa om insatsen genomförs som planerat, vilka förändringar som kan iakttas och om arbetet behöver fortsätta, förstärkas eller förändras. Det fortsatta utvecklingsarbetet ska tydligare skilja mellan genomförda aktiviteter, förändringar i undervisningen eller verksamhetens arbetssätt och resultat för eleverna. Att en insats har genomförts innebär inte i sig att den har gett önskad effekt. För att kunna bedöma detta behöver kvantitativa resultat bättre förenas med professionens kvalitativa analyser samt elevernas erfarenheter. Förbättringsarbetet omfattar både undervisningsnära insatser som rektor leder på den egna enheten och huvudmannens stöd till verksamheterna. Huvudmannen behöver därför följa, inte bara vad skolorna gör, utan också om gemensamt analysstöd, kompetensutveckling, resursfördelning och andra organisatoriska förutsättningar bidrar till den förändring som eftersträvas. Kunskapen från uppföljningen används för att anpassa nästa steg och som underlag för huvudmannens fortsatta prioriteringar och nämndens uppföljning. 7.3. Undervisning och organisatoriska förutsättningar behöver analyseras tillsammans Matematik, språk, närvaro och studiero behöver förstås i relation till både undervisningen och verksamheternas organisatoriska förutsättningar. Huvudmannen behöver därför utveckla analyser som förenar elevernas resultat med kunskap om undervisningens innehåll, stödets kontinuitet, bemanning och lärmiljöer. Det ger bättre möjligheter att skilja mellan behov som kan mötas vid den enskilda skolan och behov som kräver gemensamma insatser från huvudmannen. I den fortsatta analysen uppmärksammar huvudmannen bland annat ledningsorganisation, socioekonomiska förutsättningar och strukturer för kollegialt lärande som möjliga faktorer bakom skillnaderna. Lackarebäcksskolan är en av sju övningsskolor i staden. De beskriver sitt arbete som ett exempel där handledarutbildning beskrivs ha stärkt förutsättningarna för kollegiala och didaktiska samtal. Erfarenheten behöver följas tillsammans med verksamhetens resultat och andra relevanta förutsättningar. På motsvarande sätt behöver närvaro och kunskapsresultat, studiero och deltagande samt bemanning och genomförande av stöd analyseras tillsammans. Syftet är att utveckla en mer samlad förståelse för vilka faktorer huvudmannen och verksamheterna kan påverka och vilka åtgärder som behöver genomföras på respektive nivå. 7.4. Vilka elever behöver vi nå bättre? Huvudmannen ser särskilda behov hos elever med återkommande frånvaro, elever som behöver mer kontinuerligt stöd, flerspråkiga elever som möter språkliga barriärer i språktunga ämnen, samt elever i lärmiljöer med låg studiero. Även elever som behöver större utmaningar måste synliggöras. För anpassad grundskola framträder betydelsen av tillgängliga sätt att fånga elevernas erfarenheter. Huvudmannens förbättringsarbete behöver därför omfatta både de breda mönstren och grupper vars behov riskerar att döljas i genomsnitt. Att identifiera skillnader är ett första steg. Nästa steg är att tillsammans med verksamheterna förstå dem och pröva förändringar som ger bättre förutsättningar för eleverna. 8. Huvudmannens analys av orsaker och samband Huvudmannens analys visar att undervisningen och verksamheternas organisatoriska förutsättningar behöver undersökas tillsammans. I matematik beskriver verksamheterna svårigheter med bland annat begreppsförståelse, abstraktion och metodval. Inom språk framträder behov av att utveckla elevernas läsning, skriftlig förmåga och tillgång till ämnesspråk. Detta ger grund för att undersöka hur undervisningen organiseras och vilket innehåll eleverna får möjlighet att bearbeta, men utgör inte en fullständig förklaring till skillnaderna i måluppfyllelse. Huvudmannen ser också behov av att undersöka hur personalfrånvaro, stödets kontinuitet och övergångar påverkar elevernas förutsättningar. Om en planerad insats inte genomförs som avsett kan resultatet inte användas som ett entydigt mått på insatsens effekt. Analysen behöver därför först klarlägga vad som faktiskt har genomförts och vilka elever som har fått del av insatsen. När planerad tid för uppföljning och analys återkommande behöver prioriteras om ökar samtidigt risken för att kvalitetsarbetet stannar vid redovisning av aktiviteter. Skillnader mellan flickor och pojkar och mellan elever med olika språkliga och socioekonomiska förutsättningar behöver analyseras utan att gruppernas egenskaper görs till förklaring i sig. Huvudmannen behöver undersöka hur undervisning, lärmiljö, organisation, resursfördelning och elevernas skilda förutsättningar samspelar. Analysen ska även söka exempel där jämförbara förutsättningar sammanfaller med bättre resultat för att identifiera möjliga lärdomar. Datakonferenserna ska bidra till att pröva dessa förklaringar innan de omsätts i lokal nivå eller gemensamma insatser på huvudmannanivå. På så sätt kan huvudmannen tydligare skilja mellan iakttagna samband, möjliga förklaringar och effekter som kan beläggas genom uppföljning över tid. 9. Genomförda insatser och vad vi ser av deras resultat 9.1. Genomförda arbetssätt och observerade förändringar Huvudmannen ser att verksamheterna använder tidig kartläggning, kollegial analys, anpassningar och riktade undervisningssammanhang för att möta identifierade behov. I resultatdelen beskrivs bland annat positiva erfarenheter från Studion, Flexen/Slussen, Oasen och Lilla rummet samt förbättringar i vissa läskartläggningar. Det finns också exempel på organiserade raster, ökad vuxennärvaro och utvecklad samverkan inom elevhälsan. Riktade stödgrupper beskrivs ge elever tillgång till mer anpassade och förutsägbara lärmiljöer. Verksamheterna rapporterar även positiva erfarenheter av mobilfria skoldagar, bland annat i form av upplevd förbättring av studieron. Vid Balltorpsskolan beskriver medarbetarna att organiserade rastaktiviteter och närvarande vuxna har bidragit till lugnare raster och färre konfliktsituationer. Balltorpsskolans samverkan med polis, fältsekreterare och fritidsgård inom Samverkan Balltorp är ett exempel på utvecklad samverkan kring trygghet och förebyggande arbete. För att bedöma resultatet behöver verksamheternas erfarenheter följas tillsammans med jämförbara uppgifter om incidenter, trygghet och relevant områdesstatistik. De redovisade förändringarna bygger huvudsakligen på verksamheternas observationer och erfarenheter. De ska därför förstås som tecken på möjlig förbättring och behöver följas mer systematiskt innan huvudmannen kan uttala sig om insatsernas effekter. 9.2. När genomförandet behöver förstärkas Huvudmannen behöver skilja mellan tre olika situationer: att en beslutad insats inte har genomförts som planerat, att insatsen har genomförts men inte följts upp tillräckligt och att insatsen har genomförts och följts upp men inte lett till den förändring som eftersträvades. Skillnaden är viktig för att huvudmannen och rektor ska kunna bedöma vilket nästa steg behöver vara. Huvudmannen ser behov av att korta ledtiderna så att stödbehov som är kända sedan tidigare kan mötas så tidigt som möjligt vid terminsstart. Uppföljningen av stödåtgärder och anpassningar behöver också utvecklas så att dokumentationen tydligt visar vad som har genomförts, hur eleven har svarat på stödet och om insatsen behöver fortsätta, förändras eller avslutas. 10. Huvudmannens prioriteringar och fortsatta insatser Förvaltningen har från analyserna av kvalitetsrapporterna identifierat fyra prioriteringar som även omsätter skolnämndens tre mål i fortsatt arbete:  Utveckla undervisningskvalitet med fokus på matematik och språk  Tidigt och sammanhållet stöd  Förstärkt arbete med närvaro, trygghet och studiero  Förstärka analys och uppföljning Utvecklad undervisningskvalitet med fokus på matematik och språk bidrar främst till målet om undervisning och kunskapsresultat. Tidigt och sammanhållet stöd bidrar främst till målet om tidiga insatser för utbildning och hälsa. Arbetet med närvaro, trygghet och studiero förenar målet om tidiga insatser med målet om trygga miljöer och stärker samtidigt möjligheten att nå kunskapsmålen. Förstärkt analys och uppföljning är huvudmannens stöd för att kunna genomföra och bedöma arbetet inom samtliga mål. Huvudmannen ser matematik, frånvaro och närvaro samt svenska och svenska som andraspråk som fokusområden för kommande datakonferenser. Områdena har stöd i de återkommande frågor som beskrivs i skolornas kvalitetsrapporter. Prioriteringarna och fokusområdena i datakonferenserna är ömsesidigt förstärkande även om andra forum, som Rektor Mölndal och de olika stödnätverken, likväl kommer arbeta med valda prioriteringsområden. Även frågor om studiero och stödets kontinuitet behöver få en tydlig plats i det fortsatta arbetet. Vi utvecklar arbetet mot mindre utvecklingsarbeten med kortare cykler. Verksamheter ska kunna pröva en avgränsad förändring, följa den och använda erfarenheten i nästa steg. Rektor Mölndal avses knyta samman datakonferensernas frågor med forskning, undervisningskvalitet, kompetensutveckling och nationella förändringar. Gemini Notebook ska stödja dokumentation och analys. Förvaltningen arbetar dessutom med att samordna och samla tre pedagogiska system i ett för att förenkla information, arbetsytor för personal, vårdnadshavare och elever och minska administrativ tid. Förvaltningen samverkar också med socialtjänst, fältsekreterare och fritidsgårdar, för att främja fullföljda studier. 11. Risker och förutsättningar Huvudmannen ser en risk att analysarbetet utvecklas snabbare än förmågan att genomföra och följa upp insatser. Om nya forum och verktyg främst leder till mer dokumentation kan omställningen öka administrationen utan att ge tillräcklig nytta i undervisningen. Det behöver därför vara tydligt vilka frågor varje forum ska hantera och vad som ska bli annorlunda efteråt. En annan risk gäller datakvalitet och alltför säkra tolkningar. Felaktiga mått, jämförelser mellan olika grupper eller slutsatser om orsaker utan tillräckligt underlag kan leda till fel prioriteringar. Huvudmannen ser också behov av att utveckla uppföljningen så analyser visar utmaningar för olika grupper på ett rättvisande sätt, särskilt där samlade underlag saknas eller där ordinarie enkäter inte är tillgängliga. Personberoende stöd, personalfrånvaro och varierande organisatoriska förutsättningar riskerar att försvåra kontinuiteten i utvecklingsarbetet. Förvaltningen behöver säkerställa att rektorer och medarbetare har tillgång till den kompetens, de gemensamma strukturer och det stöd som krävs för det nya arbetssättet. När behov identifieras ansvarar förvaltningen för att anpassa och förstärka det gemensamma stödet, medan rektor skapar de lokala organisatoriska förutsättningarna för arbetet. Slutligen kvarstår risker kopplade till de lokala fastighetsförutsättningarna, där skolornas skick, bristande akustik och trånga eller svåranpassade skolgårdar sätter fysiska ramar för att kunna erbjuda likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer över hela staden. 12. Så följer skolnämnden att förflyttningen sker Återkopplingen till skolnämnden ska hålla samman mål, identifierade behov, beslutade insatser och resultat. För varje prioriterat område ska det framgå vilket nämndmål som arbetet bidrar till, vilken förändring som eftersträvas och hur utvecklingen ska följas. Månadsrapporteringen återkommer till prioriteringarna när det finns nya relevanta underlag. Den årliga rapporten om huvudmannens systematiska kvalitetsarbete sammanför resultaten till en fördjupad bedömning. Verksamhetsplanen följs fortsatt upp i sin helhet i verksamhetsberättelsen. Bedömningen av utvecklingen mot målen ska väga samman flera underlag. Ett förbättrat enskilt mått innebär inte automatiskt att hela målet är uppfyllt. Nämnden behöver kunna följa resultatens riktning, skillnader mellan elevgrupper och skolenheter samt vilka delar av målet som underlagen belyser. När en insats bidrar till flera mål ska sambandet beskrivas utan att utfallet redovisas som flera separata förbättringar. Uppföljningen av den datadrivna omställningen ska omfatta arbetssätt, genomförande och resultat för eleverna. Antalet datakonferenser eller användningen av ett digitalt verktyg kan visa att planerade aktiviteter har genomförts, men visar inte i sig om kvalitetsarbetet eller elevernas resultat har förbättrats. Uppföljningen behöver därför synliggöra vad analyserna leder till och om arbetet bidrar till de förändringar som eftersträvas. På processnivå följer nämnden hur de prioriterade utvecklingsområdena omsätts i gemensamma analyser och beslutade insatser. Det ska framgå vilket behov insatsen möter, vilken förändring som eftersträvas, vem som ansvarar och när återkoppling ska ske. Huvudmannen kan använda ett urval av dokumenterade analysprocesser för att följa om analyserna bygger på relevanta underlag, prövar möjliga förklaringar och tar till vara professionens erfarenheter. På genomförandenivå följer nämnden om beslutade insatser har genomförts som planerat och vilka avvikelser som har uppstått. Uppföljningen ska skilja mellan att en insats inte har genomförts som avsett, att den har genomförts men inte följts upp tillräckligt och att den har genomförts och följts upp men inte lett till den önskade förändringen. Om en insats förändras eller avslutas ska skälen framgå. Även huvudmannens beslutade stödåtgärder ska följas på detta sätt. Det gäller exempelvis översynen av det specialpedagogiska stödet, arbetet med nya anvisningar för särskilt stöd och utvecklingen av det gemensamma stödet till matematikundervisningen. På resultatnivå följer nämnden utvecklingen inom lärande, närvaro, trygghet och studiero samt om skillnaderna mellan elevgrupper och skolenheter minskar. För anpassad grundskola ska uppföljningen successivt utvecklas så att elevernas progression och erfarenheter kan synliggöras genom tillgängliga och ändamålsenliga former. Valet av mått och kvalitativa underlag ska utgå från den fråga eller insats som följs. Den löpande rapporteringen ska visa hur prioriterade utvecklingsområden fortskrider, vilka avvikelser som har identifierats och om det finns behov av politiska ställningstaganden. Nästa årliga rapport om huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska återkomma till årets prioriteringar och redovisa vad som har genomförts, vilka förändringar och resultat som kan beläggas samt vad som fortfarande behöver undersökas. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-09-07 Dnr SKN 00355/2026 Mauritz Kööhler Data scientist Skolnämnden Uppföljning huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2025/2026 i förskolan Förslag till beslut Skolnämnden godkänner rapporten huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för förskolan 2025/2026. Sammanfattning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Utöver de nationella målen ansvarar även nämnden för de av kommunfullmäktige satta målen. Skolnämnden har även egna mål. Kommunfullmäktiges mål och skolnämndens mål följs upp i delårsrapporten, verksamhetsredovisningen och verksamhetsberättelsen. Rapporten för det systematiska kvalitetsarbetet är en del i verksamhetsrapporteringen. Rapporten beskriver gemensamma resultat, strukturella mönster, styrkor och utvecklingsbehov inom Mölndals stads förskolor under läsåret 2025/2026. Den redovisar även inriktningen för det fortsatta kvalitets- och utvecklingsarbetet under läsåret 2026/2027. Syftet är att ge skolnämnden en samlad och strategisk bild av utbildningens kvalitet och av hur huvudmannen använder systematisk analys för att stärka likvärdigheten. Under läsåret 2026/2027 utvecklar huvudmannen därför formerna för planering, uppföljning och analys. Syftet är att skapa ett mer enhetligt och tillförlitligt underlag som samtidigt är relevant och hanterbart för verksamheterna. Bedömning Huvudmannens samlade bedömning är att förskolan i Mölndal har en stabil grund i form av trygga relationer, professionellt bemötande och ett brett arbete med språkutvecklande och tillgängliga lärmiljöer. Vårdnadshavarenkäten och enheternas kvalitetsrapporter visar att vårdnadshavarnas förtroende för verksamheten är högt och att språkutveckling är ett tydligt prioriterat område. Samtidigt visar årets analys att barnens förutsättningar för utveckling och lärande varierar mellan, och inom, förskolorna. Variationerna är särskilt kopplade till personalstabilitet, andelen legitimerade förskollärare, Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) barngruppernas organisering, lokalförutsättningar och verksamheternas förmåga att upprätthålla planerad undervisning vid personalfrånvaro. Huvudmannen prioriterar därför två områden under läsåret 2026/2027: 1. att utveckla en gemensam och verksamhetsnära systematik för planering, uppföljning och analys. 2. att stärka den strategiska bemanningen och organiseringen för att öka stabiliteten och likvärdigheten. Nämnden kommer att följa genomförandet av insatserna, förändringar i verksamheternas organisatoriska förutsättningar samt de tecken på förbättring som identifieras i barnens kommunikation, delaktighet och lärmiljöer. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 7 september 2026. Rapport: Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2025/2026, förskolan. Komprimerad rapport: Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2025/2026, förskolan. Erica Ekenmo TF förvaltningschef 2026-09-07 Årlig rapport: Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete 2025/2026 Förskola Diarienummer: SKN 355/2026 Innehållsförteckning 1. Redovisning med fokus ett- till sextonårsperspektiv ................................................. 4 2. Resultat, analys och fortsatt utveckling i förskolan ................................................... 4 3. Sammanfattning och huvudmannens samlade bedömning ....................................... 4 4. Mölndals systematiska kvalitetsarbete ........................................................................ 5 4.1. Rättslig grund, syfte och uppdrag enligt Lpfö 18 ..................................................... 5 4.2. Styrkedjan och ansvarsfördelningen mellan nämnd, förvaltning och rektor ............ 5 4.3. Hur styrkedjan möts i praktiken: Språkutveckling som exempel ............................. 6 4.4. Det nationella kvalitetssystemet, kvalitetsramverket och digitala analysytor .......... 6 4.5. Hur vi går framåt: Datakonferenser, systematik och relevanta indikatorer .............. 7 5. Rapportens underlag och avgränsningar .................................................................... 7 6. Vad visar årets samlade resultat? ................................................................................ 7 6.1. Utbildningens kvalitet och barns möjligheter till utveckling och lärande ................ 8 6.2. Språkutvecklande lärmiljöer och relationell kompetens .......................................... 8 6.3. Måluppfyllelse, likvärdighet och barngruppernas förutsättningar............................ 8 6.4. Flerspråkighet integrerat i språkarbetet .................................................................... 9 6.5. Skillnader mellan enheter och barngrupper .............................................................. 9 6.6. Pedagogisk omsorg ................................................................................................... 9 6.7. Öppen förskola och familjecentral ......................................................................... 10 6.8. Stärkt samband mellan behov, insats och uppföljning ........................................... 10 6.9. Specialpedagogisk samverkan och tillgängliga lärmiljöer ..................................... 10 6.10. Delaktighet och barns röst .................................................................................... 11 6.11. Den fysiska lärmiljön och lokalförutsättningar .................................................... 11 7. Gemensamma mönster, styrkor och utvecklingsbehov ............................................ 11 7.1. Mönster över tid och skillnader i likvärdighet........................................................ 11 7.2. Det som fungerar och ger grund för fortsatt utveckling ......................................... 12 7.3. Komplexiteten i effekt, aktivitetsfällan och relevanta indikatorer ......................... 12 8. Huvudmannens analys av orsaker och samband ..................................................... 13 8.1. Identifierade samband mellan organisatoriska förutsättningar och utbildningens genomförande ................................................................................................................ 13 8.2. Förvaltningens roll och strukturella stöd ................................................................ 13 9. Genomförda insatser och vad vi ser av deras resultat ............................................. 14 9.1. Strategiska insatser på huvudmannanivå ................................................................ 14 9.2. Lokala insatser på enhetsnivå och observerade förändringar ................................. 14 9.3. När genomförandet eller resultatet behöver förstärkas ........................................... 14 10. Huvudmannens prioriteringar och fortsatta insatser ............................................ 14 10.1. Sätta systematiken: Identifiera indikatorer och anpassa processer ....................... 15 10.2. Utveckla den strategiska bemanningen ................................................................ 15 11. Risker och förutsättningar inför kommande år ..................................................... 15 11.1. Framtida reformer och genomförandeförmågan i barngruppen ........................... 15 11.2. Lokalförutsättningar och begränsningar i fysiska utemiljöer ............................... 16 11.3. Mognadsgraden i det datadrivna arbetet och identifieringen av data ................... 16 12. Så följer nämnden att förflyttningen sker ............................................................... 16 1. Redovisning med fokus ett- till sextonårsperspektiv Förskolan utgör det första steget i ett sammanhållet utbildningssystem från ett till sexton års ålder. För läsåret 2025/2026 presenteras huvudmannens systematiska kvalitetsarbete för grundskolan respektive förskolan i två separata rapporter till skolnämnden. Denna uppdelning syftar till att möjliggöra en skarp och fokuserad analys av respektive skolforms utmaningar och förutsättningar. De båda rapporterna ska ses som två delar av samma helhet. De bygger på en gemensam analysmodell och utgår från samma övergripande nämndmål. Förskolans arbete med språk, relationer och tidiga insatser har betydelse för barnens fortsatta lärande i grundskolan. Sammanhållna övergångar och stödprocesser mellan skolformerna är därför viktiga för att tidigt identifierade behov ska kunna mötas utan onödiga avbrott. 2. Resultat, analys och fortsatt utveckling i förskolan Rapporten beskriver gemensamma resultat, strukturella mönster, styrkor och utvecklingsbehov inom Mölndals stads förskolor under läsåret 2025/2026. Den redovisar även inriktningen för det fortsatta kvalitets- och utvecklingsarbetet under läsåret 2026/2027. Syftet är att ge skolnämnden en samlad och strategisk bild av utbildningens kvalitet och av hur huvudmannen använder systematisk analys för att stärka likvärdigheten. Årets analys visar samtidigt att den tidigare gemensamma rapporteringsstrukturen inte fullt ut har varit anpassad till förskolans kvalitetsramverk och prioriterade fokusområden. Underlagen ger därför en bild av återkommande styrkor och utvecklingsbehov, men medger inte jämförelser mellan alla enheter eller säkra slutsatser inom samtliga områden. Under läsåret 2026/2027 utvecklar huvudmannen därför formerna för planering, uppföljning och analys. Syftet är att skapa ett mer enhetligt och tillförlitligt underlag som samtidigt är relevant och hanterbart för verksamheterna. 3. Sammanfattning och huvudmannens samlade bedömning Huvudmannens samlade bedömning är att förskolan i Mölndal har en stabil grund i form av trygga relationer, professionellt bemötande och ett brett arbete med språkutvecklande och tillgängliga lärmiljöer. Brukarundersökningar och enheternas kvalitetsrapporter visar att vårdnadshavarnas förtroende för verksamheten är högt och att språkutveckling är ett tydligt prioriterat område. Samtidigt visar årets analys att barnens förutsättningar för utveckling och lärande varierar mellan och inom förskolorna. Variationerna är särskilt kopplade till personalstabilitet, andelen legitimerade förskollärare, barngruppernas organisering, lokalförutsättningar och verksamheternas förmåga att upprätthålla planerad undervisning vid personalfrånvaro. Analysen visar också att enheterna i hög grad redovisar genomförda aktiviteter, men att det ännu saknas en tillräckligt enhetlig uppföljning av vilka förändringar aktiviteterna bidrar till i barngrupperna och lärmiljöerna. Det begränsar huvudmannens möjlighet att bedöma utvecklingen över tid och jämföra mönster mellan verksamheter. Huvudmannen prioriterar därför två områden under läsåret 2026/2027: 1. att utveckla en gemensam och verksamhetsnära systematik för planering, uppföljning och analys 2. att stärka den strategiska bemanningen och organiseringen för att öka stabiliteten och likvärdigheten Nämnden kommer att följa genomförandet av insatserna, förändringar i verksamheternas organisatoriska förutsättningar samt de tecken på förbättring som identifieras i barnens kommunikation, delaktighet och lärmiljöer. 4. Mölndals systematiska kvalitetsarbete 4.1. Rättslig grund, syfte och uppdrag enligt Lpfö 18 Kvalitetsarbetet i Mölndals stad vilar på skollagen, som föreskriver att huvudmannen och rektorn systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt utformas så att den är likvärdig och kompensatorisk. I januari 2026 lades grunden för en genomgripande omställning av verksamhetsuppföljningen till skolnämnden som en integrerad del av förvaltningens datadrivna utvecklingsarbete. Nämnden erhåller löpande uppföljning och därutöver denna årliga rapport. Rapporten ska fungera som ett strategiskt underlag för huvudmannens fortsatta utvecklingsarbete och ge nämnden möjlighet att följa utbildningens kvalitet, likvärdighet och utveckling över tid. För förskolans del innebär läroplanen, Lpfö 18 rev. 2025, en avgörande juridisk och didaktisk distinktion jämfört med grundskolan. Förskolan har inga individuella kunskapskrav eller betygsmål för barnen. Kvalitetsarbetet ska därför utvärdera hur väl verksamheten och lärmiljöerna ger barnen förutsättningar att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens intentioner, snarare än att mäta eller bedöma enskilda barns prestationer. 4.2. Styrkedjan och ansvarsfördelningen mellan nämnd, förvaltning och rektor För att kvalitetsarbetet ska leda till reell verksamhetsutveckling krävs en tydlig och transparent ansvarsfördelning i stadens styrkedja, där varje nivå har sin givna funktion och roll. Kommunen är huvudman för den kommunala utbildningen och skolnämnden fullgör detta ansvar. Nämnden beslutar om övergripande mål, sätter ekonomiska ramar och fördelar resurser utifrån socioekonomiska och kompensatoriska behov. Nämndens uppdrag är att följa utbildningens kvalitet, likvärdighet och samlade resultat samt säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagens krav. Rektor har enligt skollagen ett självständigt, lagstadgat ansvar att leda det pedagogiska arbetet och besluta om enhetens inre organisation och resursanvändning. Rektor leder den pedagogiska utvecklingen och beslutar om exempelvis scheman, barngruppsindelningar, personalfördelning och stödstrukturer vid den egna enheten. Rektors ansvar för den inre organisationen samspelar med huvudmannens ansvar att följa utbildningens kvalitet och likvärdighet samt säkerställa att rektorerna har tillräckliga förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. Förvaltningens roll är att hålla samman den kommunövergripande analysen, tillhandahålla samordnat specialiststöd, identifiera strukturella mönster och driva processer som kräver gemensamma lösningar. Förvaltningen stödjer enheterna genom bland annat verksamhetsutvecklare, språkutvecklande specialistfunktioner och specialpedagogiskt stöd samt samordnar lokalförsörjning och övergripande bemanningsfrågor. Styrkedjan innebär därmed att nämnden följer den samlade kvaliteten och förutsättningarna, förvaltningen identifierar kommunövergripande behov och samordnar stöd, medan rektor beslutar hur arbetet organiseras vid den egna enheten. 4.3. Hur styrkedjan möts i praktiken: Språkutveckling som exempel Arbetet med språkutveckling i förskolan belyser hur styrkedjans tre nivåer samverkar och förstärker varandra i praktiken. Nämnden sätter den politiska inriktningen genom att fastställa mål och ramar för utbildningens kvalitet, likvärdighet och tidiga insatser. Förvaltningen tolkar och bryter ned denna inriktning till det gemensamma området Språket i fokus och preciserar det i fokusområdet Pedagogiska relationer med språket i fokus. Förvaltningen bistår med specialistkompetens via Språkcentrum och verksamhetsutvecklare, tillhandahåller analysstöd och samordnar förskolans gemensamma datakonferenser. Rektor omsätter detta i sin inre organisation genom att skapa förutsättningar för förskollärare och barnskötare att planera och genomföra en undervisning som präglas av dialogisk kompetens, där barn delas in i mindre grupper och där kognitivt och emotionellt stöd integreras i den dagliga verksamheten. Nämnden kan därefter följa arbetets genomslag genom rapportering som tydligt särskiljer genomförda aktiviteter, förändrade arbetssätt i barngrupperna och den faktiska påverkan detta har på barnens trygghet, språk och lärmiljöer. 4.4. Det nationella kvalitetssystemet, kvalitetsramverket och digitala analysytor Skolverkets nationella kvalitetssystem definierar kvalitetsarbetet som en obruten cykel bestående av planering, genomförande, uppföljning, analys och utveckling. För att operationalisera detta stöd introducerades under våren 2026 Kvalitetsramverk förskola 2026 i Mölndals stad, vilket strukturerar kvalitetsarbetet utifrån samverkande dimensioner av förutsättningar, genomförande, uppföljning, analys, åtgärder och måluppfyllelse. Införandet av ramverket har synliggjort att förskolan befinner sig i en övergångsfas, då de underlag som idag används inte är helt förenliga med ramverkets kriterier. 4.5. Hur vi går framåt: Datakonferenser, systematik och relevanta indikatorer Datakonferenserna utgör arenan där det lokala kvalitetsarbetet möter huvudmannens strategiska analys. I dessa samlingar möts rektorernas verksamhetskunskap och förvaltningens samlade analysstöd för att pröva förklaringar och identifiera gemensamma mönster. Erfarenheterna visar att tillgång till rådata i sig inte skapar utveckling; informationen måste vara meningsfull och kopplad till de didaktiska och organisatoriska frågor som förskolan står inför. Det centrala utvecklingsområdet för förskolan är därför att sätta systematiken. Detta innebär att förvaltningen och rektorerna gemensamt behöver arbeta fram relevanta indikatorer och klargöra vilken information som ska lyftas i vilka forum. Datakonferenserna ska nyttjas för att utforska angelägna teman, såsom språk, lärmiljöer och organisatoriska förutsättningar, i en dialogisk och flexibel process. 5. Rapportens underlag och avgränsningar Analysen bygger på kvalitetsrapporter från kommunens förskoleenheter, pedagogisk omsorg, öppna förskolor och familjecentraler. Underlaget omfattar även pedagogiska observationer, rektorernas analyser, brukarundersökningar samt tillgängliga registerdata om exempelvis barngrupper, vistelsetider och förskollärarbehörighet. Underlaget ger en samlad bild av återkommande styrkor och utvecklingsbehov, men medger inte jämförelser mellan samtliga enheter eller säkra slutsatser inom alla områden. De tidigare rapporteringsunderlagen har delvis byggt på olika definitioner och fångat olika delar av verksamheternas arbete. Förskolans uppdrag innehåller inte individuella kunskapskrav eller standardiserade kunskapsmätningar. Analysen bygger därför i hög grad på pedagogiska observationer, dokumentation, brukarundersökningar och professionella bedömningar av hur utbildningen ger barnen förutsättningar att utvecklas och lära. Huvudmannen kommer under läsåret 2026/2027 att utveckla gemensamma definitioner, indikatorer och uppföljningsformer. Det ska stärka möjligheten att följa utvecklingen över tid utan att införa individuella prestationsmätningar av barn. Öppen förskola, familjecentral och pedagogisk omsorg har delvis andra uppdrag och organisatoriska förutsättningar än förskolan. Uppföljningsformerna behöver därför anpassas för att deras bidrag till tidiga insatser, språkutveckling, relationer och föräldrastöd ska kunna synliggöras på ett relevant sätt. 6. Vad visar årets samlade resultat? 6.1. Utbildningens kvalitet och barns möjligheter till utveckling och lärande Förskolans uppdrag enligt läroplanen är att lägga grunden för ett livslångt lärande i en miljö där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen ska stimulera varje barns språkutveckling i svenska, främja nyfikenhet och intresse för skriftspråk och matematik samt ge utrymme för barnens egna initiativ, lek och delaktighet. När huvudmannen sammanställer årets kvalitetsrapporter framträder en bild av en utbildning med mycket god grundtrygghet och ett omfattande pedagogiskt engagemang, men också med påtagliga strukturella utmaningar och variationer mellan verksamheter. Resultatbilden visar att kvaliteten i det dagliga mötet mellan medarbetare och barn i hög grad formas av verksamheternas förmåga att organisera sig utifrån sina förutsättningar. Där arbetslagen lyckas skapa en lugn dagsrytm och dela in barnen i mindre grupper ges barnen goda möjligheter att göra sin röst hörd och utveckla sitt språk, medan stora barngrupper över hela dagen minskar det enskilda barnets talutrymme. 6.2. Språkutvecklande lärmiljöer och relationell kompetens Underlaget visar att språkutveckling och relationell trygghet är tydliga gemensamma fokusområden i stadens förskolor. Enheterna beskriver ett aktivt arbete med språkutvecklande och tillgängliga lärmiljöer, förskolebibliotek, boksamtal, sagoteman, bildstöd och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. På flera enheter beskriver medarbetarna en förflyttning mot en mer aktiv och medforskande pedagogroll i barnens lek och utforskande. Kompetensutveckling och filmanalys används för att synliggöra hur vuxnas bemötande, tonfall och kroppsspråk påverkar samspelet med barnen. Enheternas iakttagelser indikerar att detta arbete bidrar till tryggare relationer och lugnare lärmiljöer. Huvudmannen behöver samtidigt utveckla en mer enhetlig uppföljning för att kunna följa förändringen över tid. 6.3. Måluppfyllelse, likvärdighet och barngruppernas förutsättningar Barngruppernas förutsättningar behöver analyseras utifrån flera samverkande faktorer: antalet inskrivna och närvarande barn, barnens vistelsetider, personaltäthet, personalens kompetens samt hur verksamheten organiseras under olika delar av dagen. Mölndal har en hög ambition när det gäller andelen legitimerade förskollärare. Samtidigt visar årets underlag att flera enhetsområden redovisar barngrupper med mellan sexton och drygt tjugo inskrivna barn. Uppgifterna är ännu inte fullt jämförbara mellan enheterna. På vissa enheter avser siffrorna administrativt registrerade grupper, medan andra redovisar den faktiska avdelningsorganisationen. Huvudmannen kan därför inte utifrån årets underlag dra säkra slutsatser om den faktiska gruppstorleken under olika delar av dagen. Ett återkommande mönster är emellertid att verksamheter med stabil bemanning och en flexibel organisering har bättre förutsättningar att dela barnen i mindre grupper. På andra enheter är organisationen mer sårbar, särskilt vid personalfrånvaro. Huvudmannen kommer under läsåret 2026/2027 att utveckla gemensamma definitioner och uppföljningsmått för att ge nämnden en mer jämförbar bild av barngruppernas faktiska förutsättningar. 6.4. Flerspråkighet integrerat i språkarbetet Flerspråkighet är en integrerad del av förskolans språkutvecklande arbete. Bildstöd, visuella tidshjälpmedel och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation används på många enheter och skapar ökad tillgänglighet för såväl flerspråkiga barn som barn med språklig sårbarhet. Samverkan med Språkcentrum ger stöd i mötet med barn och vårdnadshavare, bland annat vid introduktion och inskolning. Nästa utvecklingssteg är att ytterligare fördjupa kvaliteten i de språkliga aktiviteterna. Underlaget visar att det på flera enheter finns behov av att i högre grad arbeta med begreppsförståelse, resonerande samtal och barnens aktiva användning av nya ord i meningsfulla sammanhang. Huvudmannen behöver därför stödja enheterna i att gå från uppföljning av genomförda aktiviteter till en mer systematisk observation av hur undervisningen bidrar till förändringar i barngruppens kommunikation och delaktighet. 6.5. Skillnader mellan enheter och barngrupper Andelen legitimerade förskollärare varierar mellan stadens förskolor, från strax under hälften vid vissa enheter till närmare tre fjärdedelar vid andra. Även personalstabiliteten varierar. Enheternas analyser visar att stabila arbetslag och en gemensam förståelse för undervisningsuppdraget skapar bättre förutsättningar för långsiktig pedagogisk utveckling. Vid hög personalomsättning behöver rektor och arbetslag lägga mer tid på introduktion och kortsiktig bemanningsplanering, vilket kan påverka kontinuiteten i undervisningen och kvalitetsarbetet. Underlaget visar också att enheterna har olika förutsättningar att upprätthålla planerad undervisning under hela dagen. Huvudmannen behöver därför analysera hur personalstabilitet, kompetens och organisering samspelar och vilka kompensatoriska insatser som kan minska skillnaderna. 6.6. Pedagogisk omsorg Den pedagogiska omsorgen bidrar till en alternativ form av omsorg och lärande i hemlika miljöer med goda relationella förutsättningar och lågt barntal per vuxen. Kvalitetsrapporterna visar att dagbarnvårdarna bedriver ett medvetet och nära språkarbete där vardagliga rutinsituationer som matlagning, promenader och måltider tas tillvara för samtal och begreppsbildning. 6.7. Öppen förskola och familjecentral Stadens öppna förskolor och familjecentraler fyller en mycket viktig funktion i det samlade utbildnings- och välfärdssystemet. Öppna förskolorna fungerar som en tidig och naturlig mötesplats för blivande och föräldrar till barn 0-6 år, där förskollärare i samverkan med barnavårdscentral, mödrahälsovård och socialtjänst kan identifiera stödbehov och etablera kontakt i ett mycket tidigt skede. På öppna förskolans arena arbetar förskollärare förebildande och stödjande till föräldrar och familjer. Den pedagogiska kunskapen och förhållningssättet bidrar med en alternativ och värdefull form av omsorg och lärande i pedagogiska stimulerande miljöer med mycket goda relationella förutsättningar i samspel mellan barn och vuxna,. Kvalitetsrapporterna visar att förskollärarna bedriver ett medvetet och nära språkarbete där sång, rytmik, rim och ramsor står i fokus och gynnar barnets tidiga språkutveckling långt innan ordinarie förskolestart. Samtidigt synliggör analysen att verksamhetsformer utanför förskolan har missgynnats av traditionella utvärderingsmallar som är utformade utifrån den vanliga förskolans organisation. De kompletterande verksamheternas främsta kvaliteter rör relationer, föräldrasamverkan och tidigt stöd, vilket kräver anpassade uppföljningsformer. 6.8. Stärkt samband mellan behov, insats och uppföljning Årets underlag visar att verksamheterna generellt har en god förmåga att uppmärksamma behov och genomföra anpassningar i lärmiljön. Exempel är bildstöd, avskärmningar, anpassat material och förändringar i barngruppens organisering. Ett gemensamt utvecklingsbehov är att tydligare dokumentera när och hur genomförda anpassningar ska följas upp. En mer systematisk uppföljning stärker möjligheten att bedöma om en insats ska fortsätta, förändras eller avslutas utifrån barnets aktuella behov. Huvudmannen kommer därför att stödja enheterna i att utveckla korta och tydliga arbetscykler där behov, insats, observation och uppföljning hålls samman. 6.9. Specialpedagogisk samverkan och tillgängliga lärmiljöer Arbetet med barn i behov av särskilt stöd visar på en hög ambition hos förskolans medarbetare. Genom handledning från specialpedagoger och samverkan med externa stödfunktioner strävar arbetslagen efter att göra lärmiljöerna tillgängliga för alla barn. Fokus har i ökande grad förflyttats från att betrakta svårigheter som egenskaper hos det enskilda barnet till att analysera vad i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön som kan anpassas för att underlätta barnets delaktighet. Samtidigt visar analysen att kontinuiteten i det särskilda stödet är sårbar. För att stödet ska vara bärkraftigt krävs att anpassningar och strategier är väl förankrade i hela arbetslaget och inte vilar på enstaka nyckelpersoner, samt att stödprocessen integreras direkt i den ordinarie utbildningsplaneringen på enheten. 6.10. Delaktighet och barns röst Delaktighet och inflytande i förskolan handlar om att barnen görs delaktiga i vardagens beslut och att deras intressen och nyfikenhet tas tillvara i undervisningen. Underlaget visar på många goda exempel där barnens tankar och utforskande får styra temainnehåll och projekt. Genom bildstöd och kommunikationskartor ges även barn som ännu inte har utvecklat det talade språket möjlighet att göra val och uttrycka sina önskemål. Samtidigt visar analysen att barns reella talutrymme och delaktighet är starkt kopplat till gruppstorleken i stunden. I stora barngrupper blir kommunikationen lätt instruerande och vuxenstyrd för att upprätthålla ordningen, medan den genuina dialogen och barnets möjlighet att samtala och reflektera blomstrar när gruppen delas i mindre sammanhang. 6.11. Den fysiska lärmiljön och lokalförutsättningar Lokalförutsättningarna varierar mellan stadens förskolor. Skillnader i planlösning, tillgång till grupprum, akustik och utemiljö påverkar verksamheternas möjligheter att organisera undervisning i mindre grupper och skapa tillgängliga lärmiljöer. Flera enheter har utvecklat fungerande sätt att använda sina lokaler flexibelt. Samtidigt finns förskolor där lokalernas utformning begränsar möjligheterna till avskildhet, lugna aktiviteter och varierade pedagogiska miljöer. Identifierade behov hanteras inom stadens ordinarie processer för lokalförsörjning, arbetsmiljö och fastighetsunderhåll. Huvudmannen behöver framöver tydligare integrera lokalernas pedagogiska funktion i den långsiktiga kvalitets- och lokalplaneringen. 7. Gemensamma mönster, styrkor och utvecklingsbehov 7.1. Mönster över tid och skillnader i likvärdighet När huvudmannen analyserar förskolans utveckling över tid framträder både stabila styrkeområden och kvarstående utmaningar kring likvärdigheten. Den relationella tryggheten, förskolans omsorgsfulla bemötande och vårdnadshavarnas höga förtroende för personalen utgör ett genomgående mönster som har legat stabilt på en mycket hög nivå under flera år. Den demografiska utvecklingen har under senare år också inneburit en tydlig förskjutning mot längre vistelsetider för barnen. Denna utveckling koncentrerar den personella och miljömässiga belastningen till timmarna mitt på dagen och ställer högre krav på verksamheternas uthållighet och organisering. Detta har skapat två delvis divergerande utvecklingslinjer i staden. På enheter med hög personalstabilitet och en hög andel legitimerade förskollärare har arbetslagen kunnat bygga vidare på tidigare års erfarenheter, fördjupa den pedagogiska reflektionen och röra sig mot mer systematiska observationer av barnens lärande. På enheter som präglas av lägre legitimationsgrad och högre personalomsättning tvingas ledning och medarbetare däremot att återkommande börja om med grundläggande introduktion, vilket gör att det systematiska kvalitetsarbetet lätt fastnar i kortsiktig krishantering. Ett annat centralt mönster över tid rör stadieövergången från förskola till förskoleklass och fritidshem. Historiskt har denna övergång ofta präglats av bristande informationsöverföring och administrativa ledtider, där mottagande skolor under höstterminen tvingats starta om med nya kartläggningar i stället för att omedelbart bygga vidare på de fungerande anpassningar som förskolan redan etablerat. 7.2. Det som fungerar och ger grund för fortsatt utveckling I verksamheternas rapporter framträder flera arbetssätt som bedöms skapa goda förutsättningar för fortsatt utveckling. Arbetet med filmanalys och professionellt bemötande har riktat uppmärksamheten mot den vuxnes pedagogiska ansvar och samspelet mellan barn och vuxna. Bildstöd, visuella scheman och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är etablerade arbetssätt som bidrar till ökad tillgänglighet och delaktighet. Ett återkommande mönster i enheternas rapporter är också att undervisning i mindre grupper och en medveten organisering av dagsrytmen upplevs bidra till lugnare lärmiljöer, färre konfliktsituationer och större kommunikativt utrymme för varje barn. Dessa iakttagelser behöver framöver följas upp mer enhetligt för att huvudmannen ska kunna bedöma utvecklingen över tid. 7.3. Komplexiteten i effekt, aktivitetsfällan och relevanta indikatorer Det mest framträdande gemensamma utvecklingsbehovet handlar om att stärka uppföljningsledet i kvalitetsarbetet och ta sig ur den analytiska aktivitetsfällan. Enheternas rapporter beskriver ofta utförligt vilka projekt som genomförts, hur många boksamtal som hållits eller vilka teman man arbetat med, men det saknas i stor utsträckning underlag som visar vad dessa insatser faktiskt har lett till i utveckling och lärande i barngrupperna. Att tala om effekt i förskolan är dock komplext och kan inte likställas med grundskolans kunskapsmätningar eller betyg. I förskolans kontext handlar effekt inte om att testa enskilda barn, utan om huruvida de pedagogiska interventionerna och miljöförändringarna leder till att medarbetarna observerar en reell och positiv förändring i barnens kommunikation, samspel, nyfikenhet, lärande och delaktighet. När analysen stannar vid att enbart beskriva den genomförda aktiviteten riskerar kvalitetsarbetet att reduceras till en administrativ dokumentation som inte leder till pedagogisk utveckling. För att ta sig ur denna aktivitetsfälla och kunna följa upp effekten på ett meningsfullt sätt behöver förskolan först säkerställa vad det faktiskt är man vill följa upp. En förutsättning för att kunna observera och värdera reell påverkan i barngruppen är att huvudmannen och enheterna gemensamt arbetar fram relevanta och verksamhetsnära indikatorer. Det handlar inte om att införa kvantitativa mått på enskilda barn, utan om att enas om tecken på utveckling och lärande, så att arbetslagen vet vad de ska rikta blicken mot i den pedagogiska dokumentationen och vad som signalerar en faktisk förflyttning i lärmiljön. Årets analys visar att kvaliteten i dokumentationen varierar mellan enheterna och att uppföljningsarbetet blir särskilt sårbart under perioder med hög personalfrånvaro och arbetsbelastning. Huvudmannens bedömning är att nuvarande planerings- och uppföljningsverktyg behöver förenklas och bättre anpassas till förskolans verksamhet. Dokumentationen ska ge stöd för analys och utveckling och samtidigt vara möjlig att upprätthålla under varierande organisatoriska förutsättningar. 8. Huvudmannens analys av orsaker och samband 8.1. Identifierade samband mellan organisatoriska förutsättningar och utbildningens genomförande I enheternas kvalitetsrapporter framträder återkommande samband mellan barnens vistelsetider, barngruppernas storlek, personalens närvaro och möjligheten att bedriva planerad undervisning. Under de delar av dagen då många barn är närvarande ställs höga krav på bemanning och organisering. När förskolorna har en stabil bemanning och kan dela barnen i mindre grupper beskriver verksamheterna bättre förutsättningar för dialog, delaktighet och planerad undervisning. Vid personalfrånvaro blir organisationen mer sårbar. På vissa enheter behöver grupper slås samman och planerade aktiviteter, anpassningar eller reflektionstillfällen förändras eller skjutas fram. Det kan i sin tur påverka arbetslagens möjlighet att dokumentera, analysera och följa upp undervisningen. Huvudmannens bedömning är att det finns tillräckligt tydliga återkommande mönster för att prioritera bemanning, organisering och systematik under kommande läsår. Samtidigt behöver underlaget utvecklas för att sambanden ska kunna följas mer enhetligt över tid. 8.2. Förvaltningens roll och strukturella stöd De identifierade utvecklingsbehoven kan inte mötas enbart genom mer omfattande dokumentation eller ökade administrativa krav på enheterna. Huvudmannens stöd behöver utformas så att kvalitetsarbetet blir relevant och möjligt att genomföra i verksamheten. Förvaltningen ska tillsammans med rektorerna analysera hur schemaläggning, vikariehantering, barnens vistelsetider och personalens kompetens samspelar under olika delar av dagen. Förvaltningen ska även utveckla gemensamma planerings- och uppföljningsverktyg samt bidra med analysstöd och specialistkompetens. Rektor ansvarar för den egna enhetens inre organisation. Förvaltningens uppgift är att synliggöra kommunövergripande mönster, erbjuda relevant stöd och samordna frågor där gemensamma lösningar behövs. 9. Genomförda insatser och vad vi ser av deras resultat 9.1. Strategiska insatser på huvudmannanivå Under läsåret 2025/2026 har förvaltningen genomfört flera övergripande insatser för att stärka förskolans förutsättningar och kvalitet. Nämndens politiska mål har brutits ned och förankrats genom fokusområdet Pedagogiska relationer med språket i fokus. Förvaltningens specialistfunktioner, Språkcentrum, verksamhetsutvecklare, specialpedagoger, mentorer och andra stödfunktioner, har stöttat enheterna med kompetensutveckling, handledning och processtöd i språkutvecklande arbetssätt och andra delar av undervisning och förhållningssätt.. Därtill har införandet av digitala dialogytor för rektorer gett ett verksamt stöd i att strukturera och bearbeta det lokala analysunderlaget. 9.2. Lokala insatser på enhetsnivå och observerade förändringar På enhetsnivå har arbetslagen framför allt genomfört insatser inom bemötande, språkutvecklande miljöer och dagsrytmens organisering. I flera enheters rapporter beskrivs att filmanalys och kollegial reflektion har bidragit till ökad medvetenhet om hur vuxnas bemötande påverkar barnens trygghet och samspel. Användningen av bildstöd och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation beskrivs också ha ökat barnens möjligheter att uttrycka önskemål och göra val i vardagen. På enheter som medvetet har organiserat verksamheten i mindre grupper beskriver medarbetarna lugnare lärmiljöer och bättre förutsättningar för samtal och lek. Dessa iakttagelser behöver framöver följas upp genom mer enhetliga och verksamhetsnära indikatorer. 9.3. När genomförandet eller resultatet behöver förstärkas Analysen av årets insatser visar också på områden där genomförandet behöver fördjupas. Medan läsaktiviteter och boksamtal genomförs i stor omfattning visar analysen att insatserna ofta stannar vid en generell nivå. För att stärka ordförrådet hos flerspråkiga barn och barn med språklig sårbarhet behöver arbetslagen i högre grad utmana barnen i resonerande samtal och systematisk begreppsbildning. Därtill krävs en förstärkning av uppföljningskedjan för särskilt stöd och anpassningar, så att insatsernas reella nytta utvärderas systematiskt och anpassningar inte permanentas av vana. Slutligen behöver enheternas rutiner göras mer robusta så att planerade pedagogiska insatser och mindre grupper inte automatiskt slås ut vid personalfrånvaro. 10. Huvudmannens prioriteringar och fortsatta insatser 10.1. Sätta systematiken: Identifiera indikatorer och anpassa processer Huvudmannens första strategiska prioritering är att etablera en gemensam och verksamhetsnära systematik för planering, uppföljning och analys. Under läsåret 2026/2027 ska förvaltningen tillsammans med rektorerna:  tydliggöra gemensamma begrepp och definitioner  identifiera ett begränsat antal relevanta indikatorer  revidera planerings- och uppföljningsunderlagen  utveckla datakonferenserna som arena för gemensam analys  anpassa uppföljningsformerna för pedagogisk omsorg, öppen förskola och familjecentral Indikatorerna ska synliggöra förändringar i utbildningen och lärmiljön utan att innebära individuella prestationsmätningar av barn. Vid läsårets slut ska enheterna använda en mer gemensam struktur för att beskriva identifierade behov, genomförda insatser, observerade förändringar och fortsatta prioriteringar. 10.2. Utveckla den strategiska bemanningen Huvudmannens andra strategiska prioritering är att utveckla den strategiska bemanningen för Huvudmannens andra strategiska prioritering är att utveckla den strategiska bemanningen och minska verksamheternas sårbarhet. Förvaltningen ska tillsammans med rektorerna analysera hur schemaläggning, vikariehantering, barnens vistelsetider och personalens kompetens samspelar under olika delar av dagen. Arbetet ska ge rektorerna bättre förutsättningar att organisera undervisning i mindre grupper under prioriterade delar av dagen och skapa utrymme för planering, uppföljning och pedagogisk reflektion. Prioriteringen omfattar även fortsatt arbete med kompetensförsörjning och en analys av hur huvudmannens stöd och resurser kan användas kompensatoriskt för att minska sårbarheten vid enheter med lägre personalstabilitet eller lägre andel legitimerade förskollärare. Resultatet av analysen och eventuella behov av ytterligare åtgärder återrapporteras till nämnden inom ordinarie uppföljning. 11. Risker och förutsättningar inför kommande år 11.1. Framtida reformer och genomförandeförmågan i barngruppen Införandet av en tioårig grundskola från höstterminen 2028 innebär förändringar i övergången mellan förskola och grundskola. Huvudmannen behöver följa den fortsatta nationella regleringen och analysera konsekvenserna för bland annat övergångsprocesser, informationsöverföring och pedagogisk kontinuitet. Förvaltningen följer även beredningen av förslagen från utredningen Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola. När beslut och närmare nationella anvisningar finns återkommer förvaltningen till nämnden med en bedömning av konsekvenser och eventuella behov av förberedande insatser. 11.2. Lokalförutsättningar och begränsningar i fysiska utemiljöer De fysiska förutsättningarna i form av fastigheternas skick, planlösning och otillräcklig akustik utgör en påtaglig begränsning för likvärdigheten. En särskild utmaning som framträder i underlaget är utemiljöernas begränsningar. Flera förskolor verkar på trånga eller topografiskt svårarbetade gårdar som begränsar möjligheterna att arbeta med vissa typer av pedagogiska utemiljöer, motoriska utmaningar och naturvetenskapligt utforskande. Lokalförsörjningen och fastighetsunderhållet måste därför integreras tätare i den långsiktiga kvalitetsplaneringen. 11.3. Mognadsgraden i det datadrivna arbetet och identifieringen av data Förskolans datainformerade kvalitetsarbete befinner sig i en utvecklingsfas. Nästa steg är att tillsammans med rektorer och profession identifiera vilken information och vilka indikatorer som är relevanta för att följa utbildningens kvalitet. Syftet är inte att införa individuella prestationsmätningar av barn. Uppföljningen ska i stället ge bättre kunskap om hur undervisning, organisering och lärmiljöer skapar förutsättningar för barnens utveckling och lärande. Utvecklingen behöver ske stegvis och med fokus på information som är tillförlitlig, verksamhetsnära och användbar i det pedagogiska utvecklingsarbetet. 12. Så följer nämnden att förflyttningen sker Nämnden följer under läsåret 2026/2027 genomförandet och resultaten inom de två prioriterade utvecklingsområdena. Inom området systematik följer nämnden:  införandet av gemensamma planerings- och uppföljningsprocesser  framtagandet av relevanta indikatorer för språk, delaktighet och lärmiljö  utvecklingen av datakonferenser som arena för gemensam analys Inom området strategisk bemanning följer nämnden:  utvecklingen av personalstabilitet och andelen legitimerade förskollärare  verksamheternas samlade förutsättningar att organisera undervisning i mindre grupper  utvecklingen av vikarieprocesser och sårbarheten vid personalfrånvaro På resultatnivå följer nämnden:  brukarundersökningarnas resultat inom trygghet och bemötande  observerade förändringar i barnens kommunikation och delaktighet  om skillnaderna i organisatoriska och pedagogiska förutsättningar mellan enheterna minskar  hur övergångarna till grundskolan fungerar, särskilt för barn i behov av stöd En samlad återrapportering lämnas i nästa årliga rapport om huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Om uppföljningen under året visar på väsentliga avvikelser eller behov av. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-09-09 Dnr SKN 00004/2026 Johanna Reinler Nämndsekreterare Skolnämnden Redovisning av meddelanden, 2026 Förslag till beslut Skolnämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Kommunstyrelsen Uppföljning av Strategi för Mölndals stads arbete med krisberedskap och civilt försvar 2023–2027 § 190 Sammanträdesordning för kommunstyrelsen 2027 § 191 Slutrapportering Krokslättsskolan etapp 4 § 214 Revidering av ramprogram för förskola § 216 Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott Reinvesteringsåtgärder Jungfrustigens förskola § 71 Skolförvaltningen Underlag anmälan om kränkande behandling, september 2026 Underlag anmälan om hög frånvaro, september 2026 Polismyndigheten Fässbergsskolan: Stöld. Dnr 5000-K879659-26 Sinntorpsskolan: Skadegörelse. Dnr 5000-K906098-26 Skånhällaskolan: Skadegörelse. Dnr 5000-K868013-26 Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 september 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-09-09 Dnr SKN 00003/2026 Johanna Reinler Nämndsekreterare Skolnämnden Redovisning av delegeringsbeslut, 2026 Förslag till beslut Skolnämnden antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Skolnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till arbetsutskottet och förvaltningen enligt skolnämndens delegeringsordning. Dessa beslut ska anmälas till nämnden. Redovisningen innebär inte att skolnämnden omprövar eller fastställer delegeringsbesluten. Beslut som fattats på delegation anmäls av följande befattningshavare: Skolnämndens ordförande: Beslut om avslag avseende tillfällig skolplacering enligt Skolförordningen 4:28. Bilaga 1, daterad 2026-08-20. TF förvaltningschef: Beslut om avsked och uppsägning samt överenskommelse i samband med avslutning av anställning av annan anställd än förvaltningschef. Bilaga 2, daterad 2026-09-08. Verksamhetschef grundskola: Beslut att frångå vårdnadshavares önskemål om skolplacering. Bilaga 3, daterad 2026-09-09. Beslut om mottagande av elev från annan kommun efter önskemål från vårdnadshavare. Bilaga 3, daterad 2026-09-09. Rektor grundskola: Placering vid skolenhet. Bilaga 4, daterad 2026-09-09. Chef Språkcentrum: Beslut om tilläggsbelopp avseende elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Bilaga 5, daterad 2026-09-07. Placeringshandläggare förskola: Beslut om utökad tid i förskolan. Bilaga 6, daterad 2026-09-08. Beslut om interkommunal ersättning. Bilaga 7, daterad 2026-09-09. Skolskjutshandläggare: Beslut om skolskjuts. Bilaga 8, daterad 2026-09- 09. Nyanställningar under perioden 2026-05-15 – 2026-08-15. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 september 2026. Erica Ekenmo TF förvaltningschef

§ 53 Diarienummer 00013/2026 Datadriven skolutveckling Beslut Skolnämndens arbetsutskott antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning En djupare presentation ges om skolförvaltningens utveckling och kommande fokusområden gällande den datadrivna omställningen. Förslag under sammanträdet Kajsa Hamnén (M) föreslår skolnämndens arbetsutskott besluta att anteckna informationen till protokollet. Beslutsgång Ordföranden frågar om Kajsa Hamnéns (M) förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Skolnämndens arbetsutskott

§ 78 Diarienummer 00296/2026 Beslut om att utreda alternativ för Sinntorps förskola Beslut Skolnämnden ger skolförvaltningen i uppdrag att utreda alternativ, på både kort och lång sikt för att omhänderta behovet av förskoleplatser avseende Sinntorps förskola. En första delredovisning skall ges vid skolnämndens möte i september. Sammanfattning Sinntorps förskola i Lindome med fem avdelningar är uppförd 1977. Förskolan har tidigare utretts utifrån upplevelse kring inomhusluft hos medarbetare. Samhällsbyggnadsförvaltningen har via konsult NOBAB genomfört en inomhusluftsutredning på Sinntorps förskola under våren 2026. Bakgrunden var fortsatta upplevelser av besvär kring inomhusluften hos delar av medarbetarna. Rapporten från mars 2026 visar på vissa avvikande värden i luftkvaliteten, som kan skapa besvärande lukt. Dock är gränsvärdena mycket låga. Bedömning är att orsaken är tidstypisk byggteknik med nybyggnadsregler som gällde 1977 då Sinntorps förskola uppfördes. Enligt konsult innebär det att det i stort sett är omöjligt att eliminera förekomsten av ämnena utom att ersätta byggnaden med ny byggnad. Skolförvaltningens enkätundersökning visar på att 95 procent av medarbetarna upplever olika symtom. Utifrån ovanstående ser skolförvaltningen problem med att långsiktigt fortsätta bedriva verksamhet i lokalerna. En eventuell evakuering är dock en kortsiktig lösning som påverkar barn, vårdnadshavare och verksamheten som helhet. På längre sikt behövs även en plan för hur förskolan ska ersättas. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 17 augusti 2026. Protokollsutdrag från skolnämndens arbetsutskott 23 juni 2026. Rapport upplevd hälsa på arbetsplatsen, Sinntorps förskola daterad 28 maj 2026. Rapport inomhusluft, NOBAB 9 mars 2026. Förslag under sammanträdet Kajsa Hamnén (M) föreslår skolnämnden besluta att ge skolförvaltningen i uppdrag att utreda alternativ, på både kort och lång sikt för att omhänderta behovet av förskoleplatser avseende Sinntorps förskola. En första delredovisning skall ges vid skolnämndens möte i september. Beslutsgång Ordföranden frågar om Kajsa Hamnéns (M) förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Skolförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-09-04 Dnr SKN 00009/2026 Sten-Inge Lilja Chef för enheten för ekonomi och fastighet Skolnämnden Delårsuppföljning 2026 Förslag till beslut Skolnämnden godkänner skolnämndens delårsuppföljning 2026. Sammanfattning Enligt Mölndals stads styrprinciper, som antogs av kommunfullmäktige 19 november 2025 § 207, ska respektive förvaltning löpande rapportera om ekonomi och måluppfyllelse till nämnd. Nämnden har motsvarande rapporteringsskyldighet till kommunstyrelsen. Under 2026 har arbetet kring uppföljningen förändrats med en ny uppföljningsstruktur. De tidigare ekonomirapporterna har övergått till uppföljningsrapporter. Förändringen innebär att antalet rapporter, utöver del- och helårsuppföljningen, har minskat till två och att de innan ett visst datum ska ha beslutats av respektive nämnd. Det är stadsledningsförvaltningen som upprättar tidplanen och anvisningarna och tar sedan, med utgångspunkt i nämndernas uppföljningsrapporter, fram en uppföljning för kommunen som helhet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 4 september 2026. Skolnämndens delårsuppföljning 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen Erica Ekenmo TF förvaltningschef Nämndernas delårsuppföljning 2026 Skolförvaltningen Beslutad av: Kommunfullmäktige, 202Å-MM-DD/ Nämnd XX, Avser perioden: 202Å-MM-DD Nämndernas delårsuppföljning 2026 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2026-08-31 Organisation: Skolförvaltningen Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................... 1 Verksamhet ................................................................................................................................... 1 Hänt i verksamheten ................................................................................................................. 1 Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar ...................................... 2 Uppföljning per mål ............................................................................................................... 2 Ekonomi ......................................................................................................................................... 4 Sammanfattning årsprognos ..................................................................................................... 4 Årsprognos jämfört med budget ................................................................................................ 5 Nettokostnadsutveckling ........................................................................................................... 6 Investeringar .............................................................................................................................. 7 Personal ........................................................................................................................................ 8 Volymmått och indikatorer av särskilt intresse ............................................................................ 10 Verksamhet Hänt i verksamheten  Ny struktur för verksamhetsutveckling: Under våren har både förskolan och grundskolan varit med och tagit fram en ny struktur för att göra riktade insatser utifrån data och statistik.  Rapportering nämnd: En naturlig följd i det datadrivna arbetet har varit att se över rapporteringen till nämnd. Under vintern och våren 2026 introducerades en månadsrapport med grundläggande datakällor och analyser för nämnden att öka sin generella insyn i hur verksamheten.  Skollokalsutredning: På beställning av kommunstyrelsen arbetar skolförvaltningen aktivt med att skapa det strategiska instrument som utredningen kan bli. Ett steg i detta är att tillgängliggöra data (exempel är ekonomi- och HR-data) för att skapa modell- och scenarioverktyg.  AIDEA i praktiken: Två stycken AIDEOR lanserades under våren 2026. AIDEA är ett koncept där personal inom förvaltningen kan lägga fram idéer inom digitalisering/automatisering som hjälper deras vardag. Den ena var att automatisera processen att räkna barn i förskolan varje månad för allokering av förskolepengen och den andra var en AI som placerar ut elever i klassrum utifrån regler som läraren sätter upp. Både syftar till att skapa mer tid i arbetet och standardisera processer.  Uppstart av resursskolan: En skola med anpassad läromiljö och högre personaltäthet för att hjälpa de elever med behov som inte går att möta inom vanlig grundskola. Start hösten 2026. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Uppföljning per mål 1.1.1.1 Alla barn och elever möter en undervisning av hög kvalitet där de når höga kunskapsresultat Trend Taggar Bedömning Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande, Internt mål: Mölndals stad är en attraktiv arbetsgivare Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Andel elever med grundläggande gymnasiebehöriga 86.1% 86.6% 85.1% Förändring nationella provresultaten i kärnämnen från 0.2% -0.1% årskurs 6 - 9 Meritvärde per skolpeng Kommentar: Målet bedöms som delvis uppfyllt med en negativ trend. Nyckeltal som representerar målet går ner, men att det finns många positiva trender, liksom underliggande utmaningar, som speglas i verksamheternas kvalitetsrapporter till förvaltningen. Hela processen för särskilt stöd behöver revideras och ses över. Skolorna behöver bli bättre på att stärka uppföljningskedjan: Uppmärksamma - anpassa - utreda - genomföra - följa upp. Verksamhetsutvecklaren inom specialpedagogik har i uppgift att se över och implementera särskilts stödprocessen. Analyser visar att kunskapsmässigt är det framför allt matematiken som sticker ut; ämnet med flest underkända av de teoretiska ämnena samt den största hindret för elever att bli behöriga till gymnasiet. Skolnämndens satsning på en lektor i matematik ger huvudmannen förstärkta förutsättningar att bedriva ett långsiktigt och forskningsbaserat arbete för att utveckla matematikundervisningen och öka likvärdigheten mellan skolorna. Matematiken är också det första fokusområdet om kommer analyseras i skolans nya verksamhetsutvecklingsstruktur som lanseras under hösten 2026. Den nya strukturen kopplar insats starkare med utvärdering för att lättare se vilka åtgärder som skapar effekt. Positiva trender är att det finns ett välutvecklat arbete med att screena elevers läsförmåga tidigt i årskurserna. De nya analyserna som förvaltningen skapar, som ges ut per termin, hjälper skolorna ytterligare att identifiera grupper med svårigheter där tidiga insatser kan sättas in. 1.1.1.2 Med tidiga insatser stärker vi varje barns förutsättningar för god utbildning och god hälsa Trend Taggar Bedömning Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Andel elever med frånvaro högre än 15% per år 16.8% 16.0% 13.4% Genomsnittlig frånvaro per år 10.1% 9.9% 9.3% Kommentar: Målet bedöms som delvis uppfyllt, där nyckeltalen glädjande nog visar på en sjunkande frånvaro. Skolorna och förvaltningen har lyckats med detta bland annat genom framgångsrika undervisningsgrupper för skolnärmande (flexgrupper) samt en systematik i närvaroarbetet mellan Elevhälsoteamen (EHT) och personal, vilket gör att elevers utmaningar fångas upp tidigare. Samtidigt belyser kvalitetsrapporterna systematiska utmaningar som hindrar en högre måluppfyllelse. Ett påtagligt problem långa ledtider; trots kända stödbehov från vårterminen dröjer det ofta för långt in på höstterminen innan riktade insatser faktiskt är på plats för eleven. Förvaltningen arbetar aktivt med att ytterligare stärka banden mellan EHT och skolorna genom den nya verksamhetsutvecklingsstrukturen som tagits fram under våren. Vidare syns en återkommande upprepning av brist på analys. Skolorna är mycket skickliga på att screena, kartlägga och sätta in extra anpassningar, men den systematiska uppföljningen av vilken faktisk effekt dessa åtgärder har på elevernas fortsatta kunskapsutveckling kan fortsätta utvecklas. 1.1.1.3 Alla barn och medarbetare befinner sig i trygga miljöer som främjar lärande Trend Taggar Bedömning Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande, Internt mål: Mölndals stad är en attraktiv arbetsgivare Indikator (KPI) Andel elever med grundläggande gymnasiebehöriga Förändring nationella provresultaten i kärnämnen från årskurs 6 - 9 Meritvärde per skolpeng Kommentar: Målet bedöms som delvis uppfyllt. Inom skolan har organiserade raster och mobilfria skoldagar framgångsrikt bidragit till att minska nätkränkningar och utomhuskonflikter även om skolornas kvalitetsrapporter och skolenkäterna larmar om en bristande studiero. Tillgången till en lugn lärmiljö är i hög utsträckning personberoende och uppvisar stora skillnader mellan parallellklasser. Nästan alla skolor nämner i sina kvalitetsrapporter hur man arbetar med att implementera gemensamma lektionsstrukturer på vardera skolan för att skapa enhetlighet och struktur för eleverna, och därmed ökad studiero på lektionerna. Vissa skolor nämner att de har utmaningar kopplade till normbrytande beteenden, där en otrygg "korridorskultur", ett grövre språkbruk och eskalerande fysiskt våld i vissa åldrar skapar risk för ökad frånvaro och otrygghet som kan påverka kunskapsresultaten. Inom förskolan har fokus legat på att lägga grunden för framtida kvalitetsförflyttningar där fokus initialt legat på att ringa in utvecklingsområden genom metoden Barometern. I sitt arbete, som genomfördes under mars och april månad, skattade förskolans rektorer hur väl man uppfyller vissa områden. Rektorerna upplever i mycket hög grad att det vardagliga förhållningssättet och bemötandet av barnen fungerar mycket väl medan man såg utvecklingspotential i att lämna återkoppling till medarbetare och kompetensutveckling inom forskningsmetoder utformade av Sven Persson. Ekonomi Sammanfattning årsprognos Årsprognosen för skolnämnden är ett överskott på 4,6 mnkr. För kommunbidragsområdena förskola och pedagogisk omsorg samt anpassad grundskola prognostiseras underskott på 3,8 mnkr respektive 0,9 mnkr. Överskott bedöms uppstå inom grundskola och fritidshem med 8 mnkr. För kulturskola bedöms ett nollresultat mot budget och för kommunbidragsområdet nämnd och administration prognostiseras ett överskott på 1,3 mnkr. Nämndens olika skolenheter bedöms att samlat gå med ett underskott på 9,3 mnkr. Av detta avser 4,2 mnkr anpassad grundskola. Inom grundskolan beräknas enheterna gå med ett underskott på 5,3 mnkr varav 3 mnkr avser fritidshemmen i anpassad grundskola. I förskolan beräknas ett överskott uppstå på 0,2 mnkr. Det samlade utfallet av köpta och sålda barn- och elevplatser ger ett överskott på 6,8 mnkr. Inom förskolan är antalet barn fler än budgeterat. Det ger ett underskott på 2,3 mnkr. Inom grundskolan och förskoleklass är antalet elever färre än budgeterat. Samtidigt är antalet på fritidshemmen något fler. Det ger ett överskott på 7,1 mnkr. Inom anpassad grundskola är antalet elever färre, vilket ger ett överskott på 2 mnkr. Övriga poster bidrar med ett samlat överskott på 7,1 mnkr. Av detta avser 4,1 mnkr vakanser på centrala enheter och 2 mnkr högre statsbidrag. Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Prognos Kommunbidrag Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 resultat 2026 SKF Förskola, 306.6 -669.6 -363.0 -372.9 9.9 -3.8 pedagogisk omsorg Grundskola 484.2 -1 258.5 -774.4 -803.7 29.3 8.0 Fritidshem Anpassad 26.0 -69.5 -43.5 -41.0 -2.5 -0.9 grundskola Kulturskola 8.2 -21.2 -13.1 -13.0 -0.1 0.0 Nämnd, 0.3 -30.3 -30.0 -31.8 1.8 1.3 administration mm Summa 825.2 -2 049.2 -1 224.0 -1 262.4 38.3 4.6 Skolnämnden Årsprognosen för skolnämnden är ett överskott på 4,6 mnkr. För kommunbidragsområdet förskola och pedagogisk omsorg prognostiseras ett underskott på 3,8 mnkr. Antalet barn beräknas att bli 23 fler än budgeterat. Det ger en negativ prognos på 2,3 mnkr i högre kostnader för köpta och sålda platser. Förskolorna beräknas gå med ett samlat överskott på 0,2 mnkr. Prognoserna för två av förskolorna påverkas negativt av färre som söker plats på dessa efter genomförda utredningar kring inomhusluften. Intäkterna från barnomsorgsavgifter beräknas att bli 2,3 mnkr lägre än budgeterat. Av dessa avser 0,4 mnkr återbetalning för tidigare år efter genomförda inkomstjämförelser. Vakanser bidrar positivt med 0,6 mnkr. Grundskola och fritidshem prognostiserar ett överskott på 8 mnkr mot budget. Antalet elever i grundskola och förskoleklass beräknas bli 85 färre än budgeterat (83 färre i egen regi). Inom fritidshemmen är det 12 fler elever (11 färre i egen regi). Detta ger en positiv prognos på 7,1 mnkr i minskade kostnader för köpta och sålda platser. För grundskolorna prognostiseras ett underskott på 5,3 mnkr. Den främsta orsaken är fritidsverksamheten inom anpassad grundskola som belastar prognosen med 3 mnkr. Vakanser på centrala enheter bidrar positivt med 3,5 mnkr. Statsbidragen beräknas bli 2 mnkr högre. Ett överskott beräknas för den nystartade resursskolan med 0,8 mnkr. Tilläggsbeloppen till fristående verksamheter med anledning av elevers behov av särskilt stöd bedöms kosta 1 mnkr mer. Övriga poster bedöms bidra positivt med 0,9 mnkr. Anpassad grundskola beräknas gå med ett underskott på 0,9 mnkr. Skolorna beräknas gå med ett underskott på 4,2 mnkr. Utfallet av köpta och sålda platser bedöms bli ett överskott på 2 mnkr med anledning av färre antal elever än budgeterat för. Lokalkostnaderna beräknas bli 1,3 mnkr lägre än budgeterat. För kommunbidragsområdet Kulturskolan prognostiseras ett nollresultat mot budget. För kommunbidragsområdet Nämnd och administration prognostiseras ett överskott på 1,3 mnkr. Av överskottet hänför sig 1,0 mnkr till vakanser och 0,3 mnkr till lägre övriga kostnader. Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Skolnämnden -1 174.7 -1 224.0 -49.3 Förskola, pedagogisk omsorg -360.9 -363.0 -2.2 Grundskola Fritidshem -739.4 -774.4 -35.0 Anpassad grundskola -32.8 -43.5 -10.7 Kulturskola -13.1 -13.1 0.1 Nämnd, administration mm -28.5 -30.0 -1.5 Skolnämndens nettokostnader ökade med 49,3 mnkr eller 4,2 % jämfört med samma period förra året. Kommunbidragsområde förskola och pedagogisk omsorg visade en nettokostnadsökning på 2,2 mnkr eller 0,6 procent jämfört med samma period ifjol. Barnomsorgsavgifterna minskade med 2,2 mnkr medan bidragen ökade med 1,3 mnkr. Intäkterna från sålda platser var oförändrade. Personalkostnaderna ökade med 0,7 mnkr jämfört med året innan. Ordinarie lönerevisioner har påverkat med ca 7 mnkr. Timlönekostnaderna och sjuklönekostnaderna minskade båda med 0,6 mnkr inklusive PO-pålägg. I övrigt har färre barn i verksamheten bidragit till lägre personalkostnader. Materialkostnaderna minskade med 0,2 mnkr. Lokalhyrorna ökade med 0,3 mnkr medan övriga fastighetskostnader minskade med 0,6 mnkr. Måltidskostnaderna minskade med 0,7 mnkr. Kostnaden för köpta platser ökade med 3,4 mnkr. Det beror i huvudsak på högre pris per plats. Nettokostnaderna inom grundskola och fritidshem ökade med 35 mnkr eller 4,7 procent jämfört med år 2025. Fritidshemsavgifterna minskade med 0,4 mnkr. Bidragen ökade totalt med 3,2 mnkr. Ökningar finns inom statsbidragen för stärkt kunskapsutveckling och maxtaxa medan en minskning finns inom statsbidraget för personalförstärkningar. Intäkterna från sålda platser minskade med 0,4 mnkr med anledning av ett färre antal. Personalkostnaderna ökade med 12,9 mnkr jämfört med året innan. Ordinarie lönerevisioner har påverkat med ungefär 13,3 mnkr. Timlönekostnaderna minskade med 1,1 mnkr och sjuklönekostnaderna ökade med 0,6 mnkr inklusive PO-pålägg. Materialkostnaderna minskade totalt med 2,9 mnkr. I detta belopp ingår minskade kostnader för böcker och elektronisk media med 1,7 mnkr. Lokalhyrorna ökade med 18,4 mnkr medan övriga fastighetskostnader ökade med 2,5 mnkr. Kostnaden för köpta platser ökade med 11,2 mnkr. Det beror främst på ökat pris per köpt plats, delvis till följd av de ökade lokalkostnaderna som genom budgetförstärkning höjer ersättningen till fristående verksamheter. Kostnaden för leasing av IT-verktyg ökade med 0,8 mnkr medan kostnaderna för IT- och teledrift ökade med 0,6 mnkr. Kostnaden för larm och bevakning minskade med 0,5 mnkr medan kapitalkostnaderna ökade med 0,9 mnkr. Nettokostnaderna inom anpassad grundskola ökade med 10,7 mnkr eller 32,8 procent jämfört med år 2025. Intäkterna från sålda platser ökade med 0,2 mnkr medan bidragen ökade med 0,1 mnkr. Personalkostnaderna ökade med 5,4 mnkr. Ordinarie lönerevisioner har påverkat med ca 0,7 mnkr. Timlönekostnaderna ökade med 2 mnkr medan sjuklönekostnaderna ökade med 0,1 mnkr inklusive PO-pålägg. I övrigt har fler elever i verksamheten bidragit till ökade personalkostnader. Materialkostnaderna minskade med 0,2 mnkr. Lokalhyrorna ökade med 4,1 mnkr medan övriga fastighetskostnader ökade med 0,3 mnkr genom högre lokalvårdskostnader. Kostnaderna för köpta platser ökade med 0,2 mnkr. Kostnaden för skolskjuts ökade med 1,3 mnkr medan kapitalkostnaderna ökade med 0,3 mnkr. Nettokostnaderna inom kulturskolan minskade med 0,1 mnkr eller 0,5 procent jämfört med året innan. Försäljningen av musiklärartjänster ökade med 0,9 mnkr. Intäkterna från avgifter inom kulturskolan minskade med 0,1 mnkr med anledning av färre antal inskrivna elever. Personalkostnaderna ökade med 0,6 mnkr jämfört med året innan varav ordinarie lönerevisioner har påverkat med ca 0,5 mnkr. Nettokostnaderna inom nämnd och administration ökade med 1,5 mnkr eller 5,3 procent. Intäkterna var oförändrade. Personalkostnaderna ökade med 0,9 mnkr varav ordinarie lönerevisioner har påverkat med ca 0,6 mnkr. Kostnaden för köp av företagshälsovård ökade med 0,4 mnkr. Investeringar Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Skolnämnden -2.8 -9.0 -9.0 0.0 14 SKF Förskolor, inventarier 0.0 -0.5 -0.5 15 SKF Skolutbyggnad västra och östra -0.3 -1.6 -1.6 0.0 Mölndal 16 SKF Inventarier för ombyggnad -0.3 -1.4 -0.9 0.5 17 SKF Elevökning -0.3 -1.5 -1.5 0.0 18 SKF Övriga inventarier -1.9 -4.5 -4.5 0.0 Social- och arbetsmarknadsnämnden 0.0 21 SAF Övriga Inventarier 0.0 Skolnämnden beräknas att förbruka tilldelade budgetmedel för investeringar. Sedan tidigare är investeringsprojektet för Östergårds förskola försenat varför en del av tidigare års tilldelade medel behöver användas i år. Samtidigt beräknas överskott uppstå på andra tilldelade investeringsmedel. Personal Antal anställda Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Ej vilande 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 2 006 2 011 Månadsavlönad 1 942 1 959 Timavlönad 66 54 Skolförvaltningen har per juni 2026 2 011 anställda när man ser till alla anställningsformer, vilket är en ökning med fem anställningar jämfört med juni 2025. Av dessa är 1959 månadsavlönade vilket är en ökning med 17 jämfört med tidigare år. Medarbetare som arbetar med timlön har samtidigt minskat från 66 årsarbetare till 54. Antalet tillsvidareanställningar har minskat med totalt 12 medarbetare. Sysselsättningsgraden för månadsavlönade medarbetare är i snitt 98,34 % vilket är i snitt med tidigare år. Personalomsättningen (anställda som slutat i förvaltningen) första halvåret är exklusive pensionsavgång 1,97 % vilket är på samma låga nivå som förra året. Inklusive pensionsavgångar har personalomsättningen ökat med 0,46 procentenheter och ligger på 2,74 %. Skolförvaltningen har fortsatt ett relativt gott rekryteringsläge och hög andel behöriga medarbetare men har svårt att rekrytera inom vissa områden. Det gäller framför allt speciallärare med specialisering mot intellektuell funktionsnedsätting till anpassad grundskola samt lärare fritidshem och grundskola inom bland annat det praktisk estetiska området. Under våren 2026 har förvaltningen påbörjat arbetet med att förstärka organisationen inför kommande reformarbete samt inventera befintlig kompetens och analysera behov inför kommande reglering av lärarnas undervisningstid och inför den 10-åriga grundskolan. Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Mått för sjukfrånvaro vald månad: Sjukfrv %, vald månad Datum sjukfrånvaro: 2024-06-01 - 2026-06-30 Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 7.6% 2025 7.5% 2026 7.0% Skolförvaltningens sjukfrånvaro har minskat men en halv procentenhet jämfört med motsvarande period året innan och är nu på sju procent. Sjukfrånvaron var som högst i februari och mars men har därefter minskat likt föregående år. Samtliga verksamhetsområden har bidragit till den minskade sjukfrånvaron under första halvåret 2026 (Förra årets halvårsstatistik inom parentes); Förskolans sjukfrånvaro är 9,7 % (10,1 %). Grundskolans sjukfrånvaro är 5,1 % (6,7 %) och anpassad grundskolas sjukfrånvaro är 8,7 % (10,5 %). Enheterna har under våren 2026 arbetat med sina resultatet av förra årets medarbetarenkät. På anpassad grundskola har en högre personaltäthet och fasta vikarier bidragit till en stabil och friskare organisation. I samband med sammanslagningen till en gemensam enhet har insatser för arbetsmiljön tagits fram för att stärka kultur, struktur och gemensamt förhållningssätt. Planering för kompetens-höjning för medarbetarna pågår. Första halvåret 2026 har antalet tillbud minskat från 408 till 383 jämfört med samma period förra året. Arbetsskador har ökat från 205 till 233 jämfört med samma period året innan. Ökning av färdolycksfall (is, halka) under första kvartalet 2026 är en av förklaringarna till ökningen av rapporterade arbetsskador. Orsak till rapporterade händelser är i övrigt främst stress/ överbelastning samt utåtagerande elver och barn. Analys och åtgärder genomförs inom respektive verksamhetsområde. I befintligt arbetsmiljösystem har en digital checklista för riskbedömning gällande hot, våld och beredskap tagits fram för att underlätta och säkerställa genomförande, analys, åtgärder och årlig uppföljning. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Förskola, pedagogisk omsorg Antal barn folkbokförda i Mölndal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Familjedaghem 90 90 85 Varav köpta platser inom familjedaghem 5 6 8 Förskola 3 724 3 652 3 680 Varav köpta platser inom förskola 527 521 528 Antal öppna förskolor 5 5 5 Grundskola, fritidshem Antal elever folkbokförda i Mölndal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Förskoleklass 833 830 823 Varav köpta platser inom förskoleklass 90 88 83 Grundskola 7 799 7 775 7 682 Varav köpta platser inom grundskola 1 182 1 180 1 187 Fritidshem 3 829 3 872 3 774 Varav köpta platser inom fritidshem 434 436 444 Anpassad grundskola Antal elever folkbokförda i Mölndal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Anpassad grundskola 79 80 82 Varav köpta platser inom anpassad grundskola 4 3 4 Kulturskola Antal elever folkbokförda i Mölndal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal inskrivna elever-kulturskola 1 609 1 628 1 568 Indikatorer av särskilt intresse Förskola, pedagogisk omsorg Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi- 5.8 Mölndal Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi- 5.2 GR Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi- 5.4 Liknande kommuner Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi- 5.1 Riket Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent-Mölndal Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent-GR Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent-Mölndal - Pendlingskommuner Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent-Riket Grundskola Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, kommunal regi, procent KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, 76 kommunal regi, procent-Mölndal Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, 73 kommunal regi, procent-GR Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, 69 kommunal regi, procent-Liknande kommuner Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, 70 kommunal regi, procent-Riket Antal elever per lärare, heltidstjänst KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal elever per lärare, heltidstjänst-Mölndal 12.7 Antal elever per lärare, heltidstjänst-GR 12.2 Antal elever per lärare, heltidstjänst-Liknande kommuner 11.5 Antal elever per lärare, heltidstjänst-Riket 11.7 Fritidshem Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, antal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, 21.5 antal-Mölndal Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, 21.2 antal-GR Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, 23.3 antal-Liknande kommuner Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, 21.2 antal-Riket Anpassad grundskola Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr-Mölndal Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr-GR Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr- Pendlingskommuner Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr-Riket Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-01 Skolnämndens arbetsutskott