Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige — 12 mars 2026

§ 5 Diarienummer 00018/2026 Översyn av Mölndals unga röster (MUR) Beslut Sociala- och hållbarhetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsens sociala- och hållbarhetsutskott antecknar informationen till protokollet. Kommunstyrelsen ska fastställa den justerade strukturen för det stadsövergripande arbetet med barn och ungas delaktighet och inflytande. Arbetet med Mur följs upp av kommunstyrelsen 1 gång per år. Stadsledningsförvaltningen ges i uppdrag att leda arbetet. Sammanfattning Kim Henriksson, samordnare, berättar om uppdraget för områdesarbete som infrastruktur med unga kommunutvecklare. Förslag under sammanträdet Kristina Körnung (S) föreslår att kommunstyrelsen ska fastställa den justerade strukturen för det stadsövergripande arbetet med barn och ungas delaktighet och inflytande. Linus Hedberg (M) föreslår att arbetet med Mur följs upp av kommunstyrelsen 1 gång per år. Stadsledningsförvaltningen ges i uppdrag att leda arbetet. Beslutsgång Ajournering Ärendet ajourneras mellan klockan 09:06 och 09:25. Ordföranden frågar först om informationen kan antecknas till protokollet och finner att så sker. Ordföranden frågar sedan om Kristina Körnungs (S) förslag kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar sedan om Linus Hedbergs (M) förslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2025-12-16 Kultur- och fritidsnämnden

§ 8 Diarienummer 00015/2026 Utdelning av Jämställdhetsstipendiet 2026 Beslut Sociala- och hållbarhetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att utse två mottagare av Jämställdhetsstipendiet 2026 genom att Sörgårdsskolan tilldelas medel om 12 000 kr för utveckling av lektionsmaterial om våld i ungas nära relationer och att Fässbergs vård- och omsorgboende erbjuds utbildning inom våld i nära relationer utifrån respektive ansökan. Sammanfattning Utifrån Kommunstyrelsens beslut den 22 oktober 2025 § 270 öppnade ansökan till Jämställdhetsstipendiet 2026 den 9 januari och stängde 31 januari. Information om stipendiet spreds genom nyheter på Intranätet och riktad information till verksamheter som tidigare visat intresse. Det inkom två ansökningar och förslaget efter arbetsgruppens bedömning av ansökningarna är att båda verksamheterna utses till mottagare av Jämställdhetsstipendiet 2026 genom: * Att Sörgårdsskolan tilldelas medlen om 12 000 kr för utveckling av lektionsmaterial kopplat till att förebygga våld i ungas nära relationer samt framtagandet av en pamflett utifrån deras ansökan. * Att Fässbergs vård- och omsorgsboende erbjuds utbildning i våld i nära relationer med fokus på att identifiera våld samt rusta personal att agera mot våld utifrån deras ansökan. Förslaget grundas på arbetsgruppens bedömning av att båda ansökningarna är av mycket god kvalitet, innehåller tydliga beskrivningar av genomförande samt önskad förändring och kopplas även till två av stadens budgetdirektiv om fullföljd skolgång som skyddsfaktor samt ett åldrande med hög livskvalitet. Genom att utse två mottagare av Jämställdhetspriset 2026 finns stärkt möjlighet att inför nästa ansökningsperiod kunna sprida goda exempel på vad som går att ansöka för och hur de kan genomföras. Slutligen bygger bedömningen på att båda insatserna som beskrivs i ansökningarna syftar till att vara en del av ett större förändringsarbete i verksamheterna samt att insatserna är tydligt kopplade till styrdokument. Detta ses som ett tecken på att insatserna inte endast blir punktinsatser utan en del av det övergripande arbetet med jämställdhet och mot våld i nära relationer inom staden och kan efter att de genomförts också spridas till andra verksamheter. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026. Bilaga Ansökningar Jämställdhetsstipendium 2026. Expedieras till Samtliga nämnder Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-02-10 Dnr KS 00015/2026 Stina Graad Utvecklingsledare Kommunstyrelsen Utdelning av Jämställdhetsstipendiet 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse två mottagare av Jämställdhetsstipendiet 2026 genom att Sörgårdsskolan tilldelas medel om 12 000 kr för utveckling av lektionsmaterial om våld i ungas nära relationer och att Fässbergs vård- och omsorgboende erbjuds utbildning inom våld i nära relationer utifrån respektive ansökan. Sammanfattning Utifrån Kommunstyrelsens beslut den 22 oktober 2025 § 270 öppnade ansökan till Jämställdhetsstipendiet 2026 den 9 januari och stängde 31 januari. Information om stipendiet spreds genom nyheter på Intranätet och riktad information till verksamheter som tidigare visat intresse. Det inkom två ansökningar och förslaget efter arbetsgruppens bedömning av ansökningarna är att båda verksamheterna utses till mottagare av Jämställdhetsstipendiet 2026 genom:  Att Sörgårdsskolan tilldelas medlen om 12 000 kr för utveckling av lektionsmaterial kopplat till att förebygga våld i ungas nära relationer samt framtagandet av en pamflett utifrån deras ansökan.  Att Fässbergs vård- och omsorgsboende erbjuds utbildning i våld i nära relationer med fokus på att identifiera våld samt rusta personal att agera mot våld utifrån deras ansökan. Förslaget grundas på arbetsgruppens bedömning av att båda ansökningarna är av mycket god kvalitet, innehåller tydliga beskrivningar av genomförande samt önskad förändring och kopplas även till två av stadens budgetdirektiv om fullföljd skolgång som skyddsfaktor samt ett åldrande med hög livskvalitet. Genom att utse två mottagare av Jämställdhetspriset 2026 finns stärkt möjlighet att inför nästa ansökningsperiod kunna sprida goda exempel på vad som går att ansöka för och hur de kan genomföras. Slutligen bygger bedömningen på att båda insatserna som beskrivs i ansökningarna syftar till att vara en del av ett större förändringsarbete i verksamheterna samt att insatserna är tydligt kopplade till styrdokument. Detta ses som ett tecken på att insatserna inte endast blir punktinsatser utan en del av det övergripande arbetet med jämställdhet och mot våld i nära relationer inom staden och kan efter att de genomförts också spridas till andra verksamheter. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 22 oktober 2025 § 270 att införa ett Jämställdhetsstipendium med fokus på våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck i syfte att uppmärksamma stadens jämställdhetsarbete. Den ursprungliga planen var att ansökan till stipendiet skulle öppna under Orange Week men detta fick skjutsa upp på grund av tidsbrist. Ansökan öppnade 9 januari och stängde 31 januari och informationen spreds genom Intranätet och riktad information till aktörer som tidigare visat intresse. Det inkom två ansökningar. Ansökningarna har sedan lästs igenom av arbetsgruppen för att avgöra genomförbarhet, önskade effekter samt relevans och koppling till stadens styrdokument. Ekonomi I enlighet med Kommunstyrelsens beslut 22 oktober 2025 § 270 avser Jämställdhetsstipendiet en summa om 12 000 kr. Bedömning Införandet av Jämställdhetsstipendiet har överlag fungerat väl även om det inkom få ansökningar. Arbetsgruppen är överens om att tiden på året då ansökan var öppen samt att det tar tid att sprida ordet om ett nytt stipendium kan vara orsaker som påverkar antalet ansökningar. I Kommunstyrelsens beslut § 270 står beskrivet att arbetsgruppen presenterar ett antal stipendiemottagare till Sociala hållbarhetsutskottet som föreslår en mottagare till Kommunstyrelsen. Genom att första året göra ett undantag genom att utse båda ansökningar till mottagare av Jämställdhetsstipendiet bedöms arbetet framåt bli starkare och mer träffsäkert genom spridning av goda exempel inför nästa ansökningsperiod som öppnar under Orange Week hösten 2026. Arbetsgruppens förslag efter bedömning av ansökningarna är att Sörgårdsskolan och Fässbergs vård- och omsorgsboende utses till mottagare av Jämställdhetsstipendiet och:  Att Sörgårdsskolan tilldelas medlen om 12 000 kr för utveckling av lektionsmaterial kopplat till att förebygga våld i ungas nära relationer samt framtagandet av en pamflett utifrån deras ansökan.  Att Fässbergs vård- och omsorgsboende erbjuds utbildning i våld i nära relationer med fokus på att identifiera våld samt rusta personal att agera mot våld utifrån deras ansökan. De båda ansökningarna är av mycket god kvalitet, innehåller tydliga beskrivningar av genomförande samt önskad förändring samt kopplas till två av fyra budgetdirektiv. Budgetdirektiv 1: Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden lyfter vikten av fullföljda studier som en viktig skyddsfaktor och för att få möjlighet till fullföljda studier krävs trygghet både i och utanför skolmiljön. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Budgetdirektiv 2: Ett åldrande med hög livskvalitet visar på att vård och omsorg ska vara anpassat efter individen och att det krävs ett förebyggande hälsofrämjande arbete för att stärka möjligheten till ett självständigt liv. Båda ansökningarna går direkt att se att de efter genomförande har effekt på budgetdirektiven, både ur ett jämställdhets- och ur ett våldsperspektiv. Slutligen bygger bedömningen på att båda ansökningarna beskriver insatsen som möjliggörs genom Jämställdhetsstipendiet som en del av ett större förändringsarbete i verksamheten. Samt att de är tydligt kopplade till stadens eller verksamhetens styrdokument såsom målarbete, läroplan eller Plan för diskriminering och kränkande behandling. Detta tyder på att insatsen inte blir en punktinsats utan något som flyttar fram positionerna inom stadens arbete för jämställdhet och i arbetet mot våld i nära relationer såväl som insatser för både barn och unga samt äldre. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026. Bilaga Ansökningar Jämställdhetsstipendium 2026. Expedieras till Samtliga nämnder. Karl de Verdier Maria Martini Biträdande stadsdirektör Ekonomichef Datum Ditt namn (ansöDkiann ed-ep ochsteafd).r esEsn. hetens / verkFsöarmvahlettneinngs .n amEn-p. ostadress tillV kaodn vtailkl ntpi egresnoonmV fiöflökr eriann?s f.aö trsäennd/raiknHtgiuv eritl pleeltrae nenef f(rekakartn n vvii alalr tnat i a curhpbepeft neaål l?ve.ird mareed marebde ftraårgea) n. efter genomförd aktivitet?. 2026-01-19 Magdalena magdalena.da Fässbergs vård- Vård- och magdalena.da Utbildning för - Vi vill att - Efter 11.56 Dahl hl@molndal.s och omsorgsförval hl@molndal.s medarbetare medarbetarna genomförd e omsorgsboend tningen e om våld i nära ska bli bra på aktivitet e relationer att läsa av planerar vi att signaler och fortsätta kännetecken belysa ämnet för när en kontinuerligt. brukare är T.ex. vid med om våld i medarbetarsa nära mtal, APT, relationer. metodmöten, - Vi vill att planeringsdag medarbetarna ar anhörigträff ska vara bättre m.m. rustade - Vi kommer genom bättre att sätta upp kunskap kring informationbla våld i nära d kring vart relationer. man kan - Vi vill att vända sig på medarbetarna tavlor och ska få dylikt på information boendet. och verktyg - Vi kommer om man själv att fortsätta är utsatt eller arbeta med känner någon denna viktiga som är utsatt. fråga genom - Vi vill ge att bjuda in medarbetarna ytterligare modet att föreläsare agera om även efter. situation - Vid uppstår. kommande orange week vill vi vara ännu mer 2026-01-30 Ulrika Modé ulrika.mode- Sörgårdsskola Skolförvaltning linnea.wallner Vi söker medel Syftet är att Vi fortsätter 11.43 Olausson olausson@mol n en @molndal.se för att frigöra skapa en arbeta ndal.se arbetstid åt tryggare systematiskt pedagoger och skolmiljö och med elevhälsa för ge eleverna utveckling och att utveckla verktyg för genomförande vårt livet. Målen av lektionsmateri med projektet arbetsområdet al samt ta är att fördjupa med våra fram en våra elever. Genom pamflett för kunskaper att vi har årskurs 9 inom inom området lektionspassen temat för våld så vi blir bättre med alla i ungas nära stöd och elever i åk 9 relationer. kunskapsresur varje år Syftet är att s för våra säkerställer vi förebygga våld elever och att arbetet i ungas nära kollegor samt fortsätter relationer utveckla vårt framåt och att genom att öka lektionsmateri materialet vi kunskapen om al och en har tagit fram sunda pamflett som kommer till relationer, eleverna kan nytta även samtycke och få med sig i kommande år. varningssignal slutet av er, olika typer arbetsområdet av våld samt . Vi kommer att synliggöra kunna svara vart ungdomar på frågor kan vända sig bättre, nischa för stöd. lektionerna Pamfletten ska utifrån olika innehålla en elevgruppers sammanfattni behov samt ng av det vi vara en har gått resursbank för igenom under våra kollegor. Hur kopplas insatsen till er verksamhets målarbete? Finns det exempelvis styrdokument som stödjer er aktivitet?. Målarbetet är att vi vill att våra medarbetare och brukare ska må så gott som möjligt. Arbetsgivaren har en långt gående skyldighet gällande medarbetarna och deras mående på arbetsplatsen. Om en medarbetare är utsatt för våld i nära relation får det ofta fler konsekvenser för medarbetaren som i förlängningen påverkar arbetet negativt. När det gäller våld i nära relationer för våra brukare har ansvariga i verksamheten ett förlängt Både i Sörgårdsskola ns Plan mot diskriminering och kränkande behandlig samt i Lgr22 finns det mål att motverka ojämställdhet, våld och kränkningar. Därför är arbetsområdet aktuellt för oss. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

§ 9 Diarienummer 00024/2026 Deltagande i konferenser, möten och utbildningar 2026 Beslut Social- och hållbarhetsutskottet förslag till kommunstyrelsen Social- och hållbarhetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänna förättningsarvode för deltagande i CTC evenemang (Comunities that care – en samverkansprocess där närområdet engageras.) Deltagande för alla ledamöter i utskottet. Deltagande i Bris nätverksträff i Göteborg den 10 mars, deltagande Linus Hedberg (M). Sammanfattning För att förrättningsarvode ska utgå vid deltagande i kurser och konferenser ska deltagande anmälas till och godkännas av nämnd, enligt arvodesbestämmelserna. Beslutsgång Ordföranden frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen Majoritetens planeringskonferens 17 april 17 april 8.30-16.30 8.30 Välkomna! Genomgång av program Plats: Villa Korndal och uppstart Kostnad: 703kr/person (lokalhyra, lunch • Genomgång av majoritetens och fika) prioriteringar fram till mandatperiodens slut • Uppföljning av nämndernas arbete i samarbete med berörda tjänstepersoner Fika och lunch serveras under dagen! 16.30 Avslut – tack och hej! Deltagarlista 17 april Politiker Antal Byggnadsnämnden Thomas Angervik (S) – ordförande Bengt Alsenvik (M) 2 Kultur- och fritidsnämnden Ingvar Paulsson (M) – ordförande Martina Enghardt (S) 2 Miljönämnden Per H Elofsson (M) – ordförande Kåre Widenqvist (S) 2 Servicenämnden Maka Achalbedachvili (S) – ordförande Annikka Hedberg (M) 2 Skolnämnden Kajsa hamnen (M) – ordförande Kristina Körnung (S) Hacer Ok (M) 3 Social- och arbetsmarknadsnämnden Bernt A Runberg (S) – ordförande Kenneth Viberg (M) 2 Tekniska nämnden Göran Isacsson (M) – ordförande Joakim Kahlman (S) 2 Utbildningsnämnden Jacob Wihlborg (S) – ordförande Johan Ahlsell (M) 2 Vård- och omsorgsnämnden Ove Dröscher (S) – ordförande Peter Carlmark (M) Anette Ek (S) 3 Kommunstyrelsen Stefan Gustafsson (S) – ordförande Merjem Maslo (M) – vice ordförande + PEU ordf Kristina Körnung (S) (även i nämnd) Carina Gustafsson (M) Pernilla Övermark (S) Kristian Vramsten (M) Linus Hedberg (M) – LSU ordförande Elpida Georgitsi (S) – SHU ordf (även i nämnd) KF Per Malm 27 Ordföranden Bolag Johan Ahlsell (även nämnd) Gunnebo Kristian Vramsten (även ks) P-bolaget Peter Librell MEAB Hans Bergfeldt Mölndala Sven-Ove Johansson MBAB 3 Summa 30

§ 16, förslag till budget för Projektet framtidens arbetssätt inför utskottets förslag till investeringsbudget 2027- 2029. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 446/2024 Uppdrag att hitta en varaktig 2024-04-24 Kommunstyrelsen uppdrog den 24 april 2024, KS godkände den 30 april 2025, 78/2026 lösning för caféverksamhet i § 133, åt vård- och omsorgsnämnden att fortsätta § 119, redovisning av uppdrag från SLF – Juridik och stadhusparken caféverksamheten säsongen 2024. Stadslednings- april 2024. myndighetsstyrning förvaltningen fick i uppdrag att hitta en varaktig SLF fick samtidigt i uppdrag att (juridik) lösning för caféverksamhet i stadhusparken. I upp- undersöka förutsättningarna för driften draget ingår att utreda vilken nämnd som bör till- av caféet 2026-2029. delas ansvar för fortsatt verksamhet inkl att hitta en KS godkände den 26 november 2025, ny aktör/entreprenör. Frågor om bl.a bygglov, § 308, redovisningen av uppdraget. finansiering ska också ingå i utredningen. KS uppdrog den 28 januari 2026, § 40, åt utbildningsnämnden att driva caféverksamheten i stadshusparken sommaren 2026 enligt samma modell som 2025, som ett ungdomsprojekt. 744/2024 Uppdrag om översyn av skollokaler 2024-09-25 Kommunstyrelsen uppdrog den 25 september 2024, KS godkände den 29 januari 2025, 719/2025 § 226, åt samhällsbyggnadsförvaltningen, i samråd § 20, återrapport och tidplan. Samhällsbyggnads- med skolförvaltningen, att göra en översyn av Rapporten delades in i två delar. förvaltningen skollokaler i Mölndal och utifrån detta föreslå KS återremitterade den 1 oktober (fastighetsavdelning) åtgärder på stadens fastigheter. Återrapportering samt 2025, § 236, ärendet till samhälls- Skolförvaltningen förslag på åtgärder sker till LSU och skolnämndens byggnadsförvaltningen. Ny utredning i arbetsutskott. samråd med skolförvaltningen. KS beslutade den 28 januari 2026,

§ 20, att utredning del 1 och 2 redo- visas i en samlad rapport med informationsdragning på KS mars och november 2026 och slutrapportering mars 2027. 804/2024 Uppdrag att utvärdera projektet 2024-10-23 Kommunstyrelsen uppdrog den 23 oktober 2024, KS beslutade den 26 november 2025, SLF – Samordning, ”Aktiviteter för barn och unga i § 235, åt kultur- och fritidsnämnden att under 2025 § 307, att implementera projektet utvecklingsstrateg behov av särskilt stöd” utvärdera effekterna av projektet och lämna förslag Friskvårds- och aktivitetsgrupper i Kultur- och fritids- om och på vilket sätt satsningen ska integreras i den ordinarie verksamheter genom att förvaltningen ordinarie verksamheten. genomföra utredningens rekommenda- tioner. KS fördelade uppdraget till kultur- och fritidsnämnden. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 950/2024 Uppdrag att samordna arbetet med 2024-12-04 Kommunstyrelsen godkände den 4 december 2024, KS beslutade den 22 oktober 2025, SLF - Biträdande att revidera och anpassa vissa § 270, återrapportering av uppdraget tydligare styr- § 261, att samhällsbyggnadsförvalt- stadsdirektör styrdokument – Naturvårdsplan, ning för bättre effekt på miljö- och klimatområdet. ningen, tekniska nämnden och stads- Grönplan, Avfallsplan, Energiplan, Biträdande stadsdirektör fick samtidigt i uppdrag att ledningsförvaltningen skulle komplet- och Mobilitetsplan samordna arbetet med att revidera och anpassa tera/utveckla/säkerställa planerna med följande styrdokument – Naturvårdsplan, Grönplan, tydlig beskrivning av stadens rådighet, Avfallsplan, Energiplan och Mobilitetsplan. aktiviteter med störst effekt i förhåll- ande till insats samt kopplingar till målsättningar i Ramverk för ekologisk hållbarhet. 909/2024 Uppdrag organiseringsform för 2024-12-18 Kommunstyrelsen beslutade den 18 december 2024, KS beslutade den 28 januari 2026, Stadsserviceförvalt- inhämtning av hushållsavfall § 320, att ge tekniska nämnden i uppdrag att under- § 25, att förklara uppdraget från ningen söka konsekvenserna av en eventuell direkttilldel- december 2024 som avslutat. ning av inhämtning av avfall till Renova AB. 910/2024 Uppdrag organiseringsform för 2024-12-18 Kommunstyrelsen beslutade den 18 december 2024, KS tog den 22 oktober 2025, § 240, SLF - Stadsdirektören omhändertagande av vatten och § 321, att ge stadsdirektören i uppdrag att ta fram ett emot rapporten och ansåg uppdraget avlopp (VA) fördjupat beslutsunderlag avseende en möjlig slutfört. bolagisering av VA-verksamheten samt en plan för KS beslutade den 26 november 2025, genomförandet. Underlaget ska belysa risker och § 310, att fortsätta bedriva stadens fördelar som detta kan medföra. VA-verksamhet i nuvarande förvalt- ningsform. Återrapportering om pågående arbete och hur riskfaktorerna i rapporten har omhändertagits på KS augusti 2026. 921/2024 Uppdrag att utreda/upprätta en 2024-12-18 Kommunstyrelsen beslutade den 18 december 2024, KS godkände den 26 november 2025, Samhällsbyggnads- strategisk plan för äldres boende § 322, att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i upp- § 303, ny tidplan för uppdrag om förvaltningen drag, i samråd med vård- och omsorgsförvaltningen, strategisk plan för äldres boende. (fastighetsavdelning) bl.a. utreda och upprätta en strategisk plan för äldres Slutrapportering på KS 27 maj 2026. Vård- och omsorgs- boende avseende biståndsbedömda boenden. förvaltningen G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 866/2024 Uppdrag att revidera 2025-01-29 Kommunstyrelsen beslutade den 29 januari 2025, Förslag till reviderad lokalförsörj- 557/2025 lokalförsörjningsprocessen § 19, att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i upp- ningsprocess har varit på remiss till Samhällsbyggnads- drag att revidera lokalförsörjningsprocessen. samtliga nämnder. förvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen fick samtidigt i LSU beslutade den 21 augusti 2025, (fastighetsavdelning) uppdrag att ta fram en plan för implementering och § 83, att dela upp ärendet, dels i Rikt- uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess. linjer för lokalförsörjning, dels i Plan för implementering och uppföljning. KS antog den 24 september 2025,

§ 25 Diarienummer 00131/2026 Slutrapport Åbybergsskolan (tidigare Katrinebergsskolan) Beslut Lokalstrategiska utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner slutrapporten för FA Samlokalisering av anpassad grundskola Katrinebergsskolan. Sammanfattning I projektet har en helt ny byggnad byggts för anpassad grundskola årskurs 1-6, som rymmer 95 elever och cirka 95 lärare och har en byggnadsyta om 3 654 kvadratmeter (BTA) i två plan. Ny skolgård samt ett nytt förråd på 41,9 kvadratmeter har byggts för verksamheten. Idrotts- hallen har byggts ut med 39,6 kvadratmeter för att bättre möta elevernas särskilda behov. Det befintliga tillagningsköket i nuvarande Katrinebergsskolan har byggts till med en yta av 34,2 kvadratmeter och kompletterats med utrustning för att kunna utöka sin kapacitet från tidigare 450 portioner per dag till cirka 700 portioner, för att kunna serva både Katrinebergs- skolan och den anpassad grundskola samt andra närliggande verksamheter i staden. Det gamla miljöhuset har rivits och ett nytt har byggts. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 19 februari 2026. Slutrapport FA Samlokalisering av anpassad grundskola Katrinebergsskolan daterad 20 augusti 2025. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, skolförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-02-26 Dnr KS 00131/2026 Max Ramström Projektledare Kommunstyrelsen Slutrapportering Åbybergsskolan - (Tidigare Katrinebergsskolan KS 255/2023) Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner slutrapporten för FA Samlokalisering av anpassad grundskola Katrinebergsskolan. Sammanfattning I projektet har en helt ny byggnad byggts för anpassad grundskola årskurs 1- 6, som rymmer 95 elever och cirka 95 lärare och har en byggnadsyta om 3 654 kvadratmeter (BTA) i två plan. Ny skolgård samt ett nytt förråd på 41,9 kvm har byggts för verksamheten. Idrottshallen har byggts ut med 39,6 kvm för att bättre möta elevernas särskilda behov. Det befintliga tillagningsköket i nuvarande Katrinebergsskolan har byggts till med en yta av 34,2 kvm och kompletterats med utrustning för att kunna utöka sin kapacitet från tidigare 450 portioner per dag till cirka 700 portioner, för att kunna serva både Katrinebergsskolan och den anpassad grundskola samt andra närliggande verksamheter i staden. Det gamla miljöhuset har rivits och ett nytt har byggts. Ekonomi Investeringsprojektet har innefattats i investeringsbudget och plan i budgetpost 38 för fleråriga investeringar/reinvesteringsanslag, lokalförsörjning, pågående planering ny- och ombyggnad skolor, emellan åren 2025-2027. Nyckeltal: TYP ANSLAG UTFALL DRIFT 0 mnkr 1 mnkr INVESTERING 161 mnkr 135 mnkr Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 19 februari 2026 Slutrapport FA Samlokalisering av anpassad grundskola Katrinebergsskolan daterad 20 augusti 2025. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, Skolförvaltningen. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Viktoria Fagerlund Nils Gustavsson Förvaltningschef Enhetschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektenheten fastighet Dat.2025-08-20 Samhällsbyggnadsförvaltningen Fastighetsavdelningen SLUTRAPPORT FA Samlokalisering av grundsärskolan Katrinebergsskolan 1. Beskrivning av projektet Fastighet Passgångaren 1 Objekt 9321 Projektnummer BP0675 Projektledare Camilla Wikström Entreprenör Brixly AB Typ av genomförande Entreprenadform ☒ Nybyggnation ☒ Totalentreprenad ☒ Ombyggnation ☐ Utförandeentreprenad ☒ Tillbyggnad ☐ Annat__________ Beskrivning Projektet omfattar samlokaliseringen av grundsärskolans låg- och mellanstadiet i en ny byggnad på nuvarande Katrinebergsskolans fastighet. Byggnaden rymmer 95 elever och cirka 95 lärare, för nuvarande årskurs 1-6 och en i framtiden planerad årskurs F (nationellt förslag). Av dessa elever är det 15 med flera funktionsnedsättningar och omfattande behov av hjälpmedel samt specialfunktioner, vilket medför ett behov av betydligt mer yta än vad nuvarande lokalprogram för grundskolan medger. Den nya skolan (hus B) byggs i två plan med en sammanlagd BTA på 3653,7 kvm (1835,4 kvm+1818,3 kvm). Idrottshallen har byggts ut för att få till bättre omklädningsmöjligheterna för eleverna. Tillbyggnaden omfattar 39,6 kvm. Det befintliga tillagningsköket i nuvarande Katrinebergsskolan har byggts till med en yta av 34,2 kvm och kompletterats med utrustning för att kunna utöka sin kapacitet från tidigare 450 portioner per dag till cirka 700 portioner. Det gamla miljöhuset har rivits och ett nytt har byggts som ska täcka behovet för två verksamheter. Ny skolgård anpassad för verksamheten har anlagts och ett nytt förråd har byggts för verksamheten på 41,9 kvm. Avvikelser från ram-, lokal- och funktionsprogram för grundskola i Mölndal stad i projekteringen samt under genomförandet har gjorts med hänsyn tagen till de särskilda behov som finns inom anpassad grundskola. Projektavslut - Fastighetsavdelningen 2. Projektkostnader BUDGET UTFALL Drift 0 kr 1 mnkr Investering 161 mnkr 135 mnkr 2.1 Budgethistorik Projektet låg i budget/plan 2023–2025 under budgetpost 75 ”Pågående planering ny- och ombyggnad skolor” med ett totalanslag på 137 mnkr. Det mycket tidiga totalanslaget var antagligen en nyckeltalsbaserad kalkyl beräknat på att den nya anpassade grundskolan skulle ha 60 elever inskrivna. När den tidiga förstudien genomfördes under 2022 utgick arbetet från delvis nya krav och ingångsvärden från skolförvaltningen. Den tidiga förstudien baserades därmed på 95 elever och lika många anställda. Tidigt i förstudien tog man höjd för att bygga ut det befintliga storköket och matsalen i hus A, för att kunna tillverka uppemot 700 portioner samt servera fler antal elever och personal. När antalet platser i matsalen utökades var man tvungna att ta gamla musiksalen i anspråk, vilket innebär att ny gemensam musiksal planeras i den nya anpassade grundskolan. Det planerades även för att det skulle finnas ett mottagningskök och mindre matsal i den nya byggnaden för anpassad grundskola, för att tillaga specialkost och serva elever med speciella behov. Den beräknade budgeten för investeringsprojektet uppgick till cirka 195 mnkr efter avslutad förstudie. Under projekteringen av systemhandling så framkom behovet av nya lösningar för specialfunktioner och flöden för att skapa en kvalitativ och modern anpassad grundskola. Dessutom så fick ett nytt miljöhus planeras in för att täcka behovet för både grundskolans och den anpassade grundskolans behov. Ytterligare behov som framkom var att idrottshallen behövdes byggas till och byggas om, för att få bättre omklädningsmöjligheterna för eleverna på anpassad grundskola samt att en ny skolgård med specialutrustning skulle planeras. Sammantaget så låg kalkylen efter projekteringen av en ny byggnad för anpassad grundskola och ovanstående nämnda åtgärder på 205 mnkr. I detta hade kalkylatorn även tagit höjd för ökade byggkostnader mellan oktober 2020 och oktober 2021 samt ökade risker efter Ukraina-konfliktens utbrott. Det var på denna budgetsiffra som kommunfullmäktige sedan tog igångsättningsbeslutet. Upphandlingen av en totalentreprenad genomfördes under hösten 2023 när hela byggbranschen skälvde. Anbuden pressades ner rejält samtidigt som anbudsgivarna låg relativt nära varandra i anbud. Vinnande anbud låg på 113 799 000 kr. Detta medförde att budgeten för projektet senare skrevs ner till 161 mnkr Vi har tagit kostnader för ändringar i entreprenaden på cirka 10% av anbudspriset. De största tillkommande kostnaderna är: Ändrad brandklassning utifrån verksamhetsklassning. Felaktigt bedömd verksamhetsklassning under projekteringen har medfört ändringar i brandklassning under projekteringen till bygghandling. Kostnader har uppstått för en mer robust konstruktion och val av ingående material i byggnaden, för att uppnå avsedd brandklassning. Vi har valt att hörsamma verksamhetens krav på ett heltäckande väderskydd mellan angöring för taxibilar och entrén till A-klassens entré. Beaktat nytt lagkrav vad gäller köldmedia i storköket i hus A och valt ett system som möter nu gällande lagkrav. Entreprenaden har också tvingats ta kostnader för den tidigare byggentreprenaden för tillbyggnaden av hus A som stod klart 2019. Ventilationen i hus A har haft stora brister och som har påtalats till genomförande entreprenör utan framgång. Detta ledde fram till att Brixly AB för ta över åtgärderna denna entreprenad. Även otydligheter i förfrågningsunderlaget i upphandlingen har lett till utökade kostnader för entreprenaden. Utfallet för kostnader gällande drift inkluderar kostnader för mattransporter och engångsartiklar i samband med att storköket i hus A stängdes samt flyttkostnader av möbler och andra inventarier i samband med att matsituationen flyttades från hus A till hus B när den sista ombyggnationen av matsalen i hus A genomfördes. Dessutom ingår kostnader för bygglov. Projektavslut - Fastighetsavdelningen 3. Tidplan 3.1 Ursprunglig tidplan Q1 2023 – Q2 2023, Projektering Q3 2023, Upphandling av totalentreprenad Årsskiftet 2023/2024, Produktionsstart nybyggnation hus B Q2 2024 Bygga till och bygga om idrottshallen 2024-06-01 - 2024-08-15 inomhusarbete i idrottshallen 2025-01-01 - 2025-05-02 bygga till och bygga om storkök och matsal i hus A 2025-05-02 Slutbesiktning Q2 2025 Överlämning till verksamheten 3.2 Orsaker till eventuella avvikelser Projektets och entreprenadens tidplan har i det stora hela uppfyllts. Dock har tidplanen för till- och ombyggnationen av storköket och matsalen i hus A förskjutits i tid. De tydliga störande arbetsmomenten under skoltid har gjort att entreprenaden har behövt byta arbetsmetod som har dragit ut på tiden. Dessutom så har hanteringen och åtgärdandet av gamla besiktningspunkter gällande ventilationen i hus A från ett tidigare projekt, släpat efter och som har påverkat tidplanen för just byggentreprenaden för hus A. Detta har inneburit att projektet har fått dela upp slutbesiktningen i två separata delar, men som inte har påverkat skolverksamhetens datum för inflyttning i den nya anpassade grundskolan. 3.3 Kritiska milstolpar och beslutspunkter. 2023-01-09 Start projektering 2023-09-27 Beslut om igångsättning med utökad budget i KF. 2023-10-11 Budgetberedningen godkänner finansiering för igångsättningsbeslutet 2023-11-27 Entreprenadkontrakt signerat 2024-01-08 Byggstart 2024-08-19 Positivt interimistiskt slutbesked för utbyggnad av idrottshall 2024-11-28 Hindersansökan från entreprenör för hus A 2025-04-30 Slutbesiktning 1, hus B, miljöhus samt förråd 2025-04-30 Positivt interimistiskt slutbesked för hus B 2025-06-25 Slutbesiktning 2, hus A, skolgård för hus B samt väderskydd 2025-07-08 Slutbesked 4. Miljö och klimatmål Inför uppstart av entreprenaden har vi kravställt genom de administrativa föreskrifterna samt genom ett förtydligande önskemål om att hitta goda lösningar och aktiviteter för att minska projektets miljöpåverkan och öka möjligheten till fler hållbara val som leder till bättre måluppfyllelse vad gäller våra klimatmål under entreprenadens gång. Vi har även arbetet med att hitta de aktiviteter som i framtiden kan minska påverkan av miljön och lättare möjliggöra att vi uppnår våra klimatmål i våra projekt. Därutöver kan man kort summera uppnådda mål enligt nedan: En klimatneutral stad – Gemensamt för Mölndals stads projekt: Minska energianvändning i våra fastigheter och samtidigt minska effekttopparna genom att installera ett solcellssystem, använda VAV-system (närvarostyrd ventilation). Materialval som redan från projekteringen satt en bra grund för hållbara byggnader och bytt ut föreslaget tegel mot ett som har gett ett mindre utsläpp av koldioxid. Projektet har också använt klimatförbättrad betong i bottenplatta och kantbalk. En cirkulär stad med hållbar konsumtion – Bidra till positivt användarmönster, mindre parkeringsytor för bilar men de parkeringar som finns är förberedda med laddstolpe för elbilsladdning. I den mån det har gått så har projektet tagit hand om och återanvänt olika material i form av inventarier, lekutrustning och växter En stad med hög biologisk mångfald – Planera och sköta planteringar och grönytor så att den biologiska mångfalden bevaras och ökar. Projektavslut - Fastighetsavdelningen En stad med hållbar livsmiljö – Bidra till ett giftfritt samhälle genom att öka andelen byggvaror och produkter som innehåller så få skadliga ämnen som möjligt. I Åbybergsskolan liksom de flesta av våra projekt har byggvarubedömningen nyttjats för att säkerställa giftfria produkter. I projektet har man även planerat för klimatanpassning under produktion genom att sätta krav på entreprenören att informera om vi kan göra smartare materialval än vad som föreskrivits. 4.1 Uppfyllda miljö- och klimatmål Utöver kravställning vid upphandling fanns det inga ytterligare miljö- och klimatmål för projektet. Tekniska krav och anvisningar 2022 var gällande för projektet. 4.2 Ej uppfyllda miljö- och klimatmål Samtliga satta mål uppfylldes, detta kan dock utvecklas då kravställning hållits på en ganska grundläggande nivå. 5. Energimål Utöver klimatkraven fanns det inga ytterligare energimål för projektet. Inför slutsamrådet av projektet togs en energibalansberäkning fram. Resultatet jämförs med krav ställda enligt gällande byggnorm BBR29. Urklipp från framtagen energibalansberäkning som uppfyller krav ställda i BBR 29. Beräkningen är utförd för att avgöra om fastigheten uppfyller Boverkets byggregler och skall ej ses som en preliminär uppskattning av verklig energianvändning för byggnaden. Enligt förutsättningarna i denna rapport uppfyller Katrinebergsskolan (hus B numera Åbybergsskolan) energikravet i BBR 29 för lokaler med en säkerhetsmarginal på cirka 35%. 5.1 Vilka miljö och energimål kunde vi hålla Samtliga projektspecifika mål, PBL-krav och Boverkets byggregler. 5.2 Vilka miljö och energimål kunde vi inte hålla Inga avvikelser. 6. Utvärdering projekt Projektet med att slutföra den sista delen av samlokalisering av anpassad grundskola i Mölndals stad och därmed bygga en ny anpassad grundskola vid Katrinebergsskolan har dragit ut på tiden och har historiskt avslagits till förmån för andra projekt. Behovet har dock varit stort inom skolförvaltningen att påbörja och avsluta projektet och därmed så fattade Projektavslut - Fastighetsavdelningen politiken under hösten 2023 beslutet om att genomföra projektet. Ett antal andra projekt har även varit beroende av projektets genomförande och därmed fick projektet en snäv tidplan att hantera i sin helhet. Projekteringen och framtagande av förfrågningsunderlag inför upphandling genomfördes i rekordfart och har i vissa fall påverkat kvalitén i förfrågningsunderlaget, men i det stora hela höll underlaget en hög kvalitet med tanke på att projektet ställde krav på mer unika och avancerade funktioner än vid byggnation av vanliga grundskolor. De tekniska konsulter som deltog i projekteringen gjorde sitt yttersta för att genomföra projekteringen med hög kvalité med en pressad tidplan. En brist som projektet har upplevt är avsaknaden av närvarande sakkunniga, som har haft engagemanget och tiden för att stötta projektledningen i tekniska frågeställningar. Detta är en tydlig brist och som måste ses över inför framtida projekt. I projekteringen har vi utgått från den TKA som gällde 2022 års TKA. Tanken är att alla de krav vi ställer i en byggnad ska finnas i dessa anvisningar. Fungerar inte processen med att kontinuerligt fånga upp behov av förändringar, så kommer dessa att missas. Det kräver att fastighetsavdelningen har en väl fungerande process i arbetet med att ständigt uppdatera och utvärdera dessa anvisningar. Detta involvera uppföljningar av genomförda projekt och utvärderingar tillsammans med olika enheter inom så som Stadsunderhåll inom Stadsserviceförvaltningen och Digitaliserings- och IT- avdelningen inom Stadsserviceförvaltningen, för att hela tiden få med de senaste kraven. Det måste också finnas klara riktlinjer för vilka typer av uppdateringar som ett projekt ska ta utmed projektets gång. Ett bra och konstruktivt samarbete med andra aktörer och roller i staden är viktiga för ett projekts framgång. Projektet kan konstatera att det är svårt att hitta en balans mellan hur mycket tid som har avsatts för avstämningar och möten med andra förvaltningar och behovet som olika intressenter anser behövs. Det är en ständig fråga som måste hanteras, men med uppdaterade styrdokument att utgå ifrån och som är beslutade och kommunicerade gemensamt till olika inblandade parter desto mindre tid för avstämningar krävs under entreprenadtiden. För att få kontinuitet i samarbetet mellan olika förvaltningar och projektet och projektet och entreprenören, så krävs att så få deltagare som möjligt byts ut under projektets gång. Har vi stor personalomsättning så är risken stor att information går förlorad och frustration uppstår när olika parter eventuellt inte känner sig uppdaterade kring projektet eller förbigångna och inte lyssnade på. Projektavslut - Fastighetsavdelningen Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-12 Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott

§ 33 Diarienummer 00719/2025 Information om ny utredning om översyn av skollokaler Beslut Lokalstrategiska utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Aktuellt ärende innehåller information till kommunstyrelsen kring pågående utredning om översyn av kommunens skollokaler. Utredningen har initierats mot bakgrund av kommun- styrelsens återremittering av den tidigare skollokalsutredningen den 1 oktober 2025, § 236, samt uppdraget att ta fram en ny, mer fördjupad och samlad analys. Syftet med utredningen är att, utifrån aktuella befolkningsprognoser och förändrade demo- grafiska förutsättningar, säkerställa en långsiktigt ändamålsenlig och ekonomiskt hållbar skolorganisation. Utredningen ska skapa förutsättningar för att dimensionera skollokalerna efter framtida behov, minska risken för överkapacitet och höga lokalkostnader samt stödja en skolorganisation som ger goda möjligheter till kvalitet, behörig personal och tillgång till stödresurser. Arbetet påbörjades i slutet av januari 2026 och befinner sig i ett inledande skede. Inriktningen är att ta fram vägledande principer med fokus på långsiktigt hållbar investerings- och drifts- ekonomi samt att säkerställa ett brett, strukturerat och jämförbart analysunderlag inför komm- ande ställningstaganden. Inledningsvis genomförs en genomgång av tidigare utrednings- material. Utredningen kommer att omfatta en fördjupad analys av olika handlingsalternativ, inklusive analyser per planeringsområde (norra Mölndal, östra Mölndal, västra Mölndal, Kållered och Lindome), demografisk utveckling, beläggningsgrad, fastigheternas skick samt investerings- och reinvesteringsbehov. I analysen ingår även att belysa förutsättningar för en ändamålsenlig skolstadieindelning och organisation, där riktlinjer för lokalyta per barn enligt ram- programmet kan upprätthållas. I utredningen tydliggörs hur skolplacering och kapacitet ska planeras så att elever i så stor utsträckning som möjligt kan erbjudas skolplatser nära sin bostad, samtidigt som varje planeringsområde ska ha förutsättningar att på ett ändamålsenligt sätt möta sitt eget behov av skolplatser över tid. För de alternativ som identifieras och förordas vid förändring kommer trafikanalyser att genomföras. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 11 februari 2026. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, skolförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-02-11 Dnr KS 00719/2025 Michael Hagstedt Lokalstrateg Kommunstyrelsen Information om ny utredning om översyn av skollokaler Förslag till beslut Kommunstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Denna tjänsteskrivelse utgör underlag för information till kommunstyrelsen avseende pågående utredning om översyn av kommunens skollokaler. Utredningen har initierats mot bakgrund av kommunstyrelsens återremittering av den tidigare skollokalsutredningen den 1 oktober 2025,

§ 34 Diarienummer 00852/2025 Information om Forsåker grundskola och Forsåker förskola Beslut Lokalstrategiska utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Vid redovisning av förstudien för Forsåker förskola och Forsåkers grundskola vid lokal- strategiska utskottet den 16 oktober 2025 respektive den 12 november 2025 väcktes frågor kring parkeringssituationen, med särskilt fokus på hämta- och lämnafunktionerna. Lokalstrategiska utskottet gav därefter den 20 januari 2026, § 6, samhällsbyggnads- förvaltningen i uppdrag att ta fram skriftlig information till kommunstyrelsen i ärendet. Aktuellt PM Redovisning nuläge parkerings- och mobilitetsförutsättningar för förskola, grundskola och idrottshall i Forsåker har tagits fram i syfte att ge en samlad bild av parkeringslösningen samt hämta- och lämnasituationen i anslutning till den planerade grundskolan och förskolan i Forsåker. PM:et redovisar både långsiktiga planerings- förutsättningar och tillfälliga effekter kopplade till förändringar i skol- och förskolestruktur. Ärendet är ett informationsärende och syftar till att ge kommunstyrelsen kunskap och förståelse för hur Mölndala AB och samhällsbyggnadsförvaltningen omhändertar frågor rörande parkering och angöring vid utbyggnaden av Forsåker. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 10 februari 2026. PM Redovisning nuläge parkerings- och mobilitetsförutsättningar för förskola, grundskola och idrottshall i Forsåker daterad den 10 februari 2026. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, skolförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-03-12 Dnr 00852/2025 Helene Borefjord Lokalstrateg Kommunstyrelsen Information om Forsåker grundskola och Forsåker förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Vid redovisning av förstudien för Forsåker förskola och Forsåkers grundskola till lokalstrategiska utskottet den 16 oktober 2025 respektive den 12 november 2025 väcktes frågor kring parkeringssituationen, med särskilt fokus på hämta- och lämnafunktionerna. Lokalstrategiska utskottet gav därefter den 20 januari 2026, § 6, samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram skriftlig information till kommunstyrelsen i ärendet. Föreliggande PM Redovisning nuläge parkerings- och mobilitetsförutsättningar för förskola, grundskola och idrottshall i Forsåker daterad den 10 februari 2026, har tagits fram i syfte att ge en samlad bild av parkeringslösningen samt hämta- och lämnasituationen i anslutning till den planerade grundskolan och förskolan i Forsåker. PM:et redovisar både långsiktiga planeringsförutsättningar och tillfälliga effekter kopplade till förändringar i skol- och förskolestruktur. Ärendet är ett informationsärende och syftar till att ge kommunstyrelsen kunskap och förståelse för hur Mölndala AB och samhällsbyggnadsförvaltningen omhändertar frågor rörande parkering och angöring vid utbyggnaden av Forsåker. Bakgrund Forsåker är ett pågående stadsutvecklingsprojekt i centrala Mölndal, där Mölndals stad genom Mölndala Fastighets AB utvecklar en tät och funktionsblandad stadsdel. Inom området planeras bland annat en grundskola för cirka 380 elever, förskolor omfattande totalt cirka 18 avdelningar samt en fullstor idrottshall i anslutning till skolan. Utbyggnaden sker etappvis. Den första detaljplanen omfattar grundskolan, idrottshallen samt en förskola om åtta avdelningar. I samband med att förstudien för Forsåker förskola och Forsåkers grundskola redovisades för lokalstrategiska utskottet uppmärksammades frågor kring hur parkeringsbehov och hämta- och lämnasituationer planeras att hanteras, särskilt mot bakgrund av Forsåkers mobilitetsstrategi med låga parkeringstal och samnyttjande av parkeringsplatser. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Mot denna bakgrund har ett PM tagits fram för att belysa parkeringslösningens uppbyggnad, principerna för samnyttjande samt konsekvenserna för hämta- och lämna under både övergångsperioder och i ett långsiktigt perspektiv, se PM Redovisning nuläge parkerings- och mobilitetsförutsättningar för förskola, grundskola och idrottshall i Forsåker daterad den 10 februari 2026. Ekonomi Ärendet medför inga nya ekonomiska konsekvenser. Föreliggande PM redovisar redan planerade och beslutade parkerings- och mobilitetslösningar inom ramen för pågående detaljplanearbete och stadsutveckling i Forsåker. Bedömning Den parkerings- och mobilitetslösning som planeras för skola, förskola och idrottshall i Forsåker är utformad i enlighet med områdets övergripande mobilitetsstrategi, med fokus på låga parkeringstal, samlade parkeringsanläggningar och ett uttalat samnyttjande mellan olika verksamheter över tid. Framtaget PM visar att parkeringsbehovet för grundskola, förskola och idrottshall ryms inom den planerade parkeringsstrukturen förutsatt att samnyttjande tillämpas enligt plan. Den mest påtagliga utmaningen bedöms vara hämta- och lämnasituationerna, särskilt under övergångsperioder då tillfälliga förskoleplaceringar och förändringar i skolstruktur kan medföra längre resavstånd än vad som är avsett i ett långsiktigt perspektiv. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 10 februari 2026 PM Redovisning nuläge parkerings- och mobilitetsförutsättningar för förskola, grundskola och idrottshall i Forsåker daterad den 10 februari 2026 Expedieras till Skolnämnden Maria Lundin Viktoria Fagerlund Enhetschef verksamhetsstöd- och Förvaltningschef utveckling Mölndal 2026-02-10 PM Redovisning nuläge parkerings- och mobilitetsförutsättningar för förskola, grundskola och idrottshall i Forsåker Innehåll 1. Bakgrund och syfte .............................................................................................................. 3 2. Stegvis redovisning av principer för parkering och mobilitet i anslutning till Forsåker grundskola och förskola ........................................................................................................... 4 2.1 Hämta- och lämnasituationer för skola och förskola ........................................................ 4 2.1.1 Angöring vid grundskolan ......................................................................................... 4 2.1.2 Angöring vid förskolan .............................................................................................. 4 2.1.3 Övergripande principer för angöring .......................................................................... 4 2.1.4 Upptagningsområden och övergångsperioder ........................................................... 5 2.1.5 Idrottshallens påverkan på trafik och parkering ......................................................... 5 2.2 Hur parkeringstalen för verksamheterna har beräknats .................................................... 6 2.3 Mobilitetshus, parkeringskort och koppling till utredningarnas resultat ............................. 7 2.3.1 Grundskolan och förskolans bidrag till den samtidiga belastningen ............................ 7 2.3.2 Mobilitetshusens lokalisering och etappvisa utbyggnad ............................................. 8 2.3.3 Hantering av variation i behov ................................................................................... 9 2.4 Varför de redovisade siffrorna inte motsäger varandra ...................................................... 9 3. Sammanfattning ................................................................................................................ 10 1. Bakgrund och syfte I samband med projektstart för ny grundskola, förskola och idrottshall i Forsåker har frågor uppstått kring hur trafik- och parkeringslösningen ska fungera i praktiken. Särskilt har frågor lyfts kring hämta- och lämnasituationer för barn och elever, det vill säga hur angöring vid skolstart och hämtning ska kunna ske på ett tryggt och fungerande sätt utan omfattande köbildning eller trafikpåverkan i området. Parallellt har det funnits frågor kring de parkeringstal som redovisats i tidigare utredningar. I mobilitets- och parkeringsutredningarna motsvarar grundskolan ett teoretiskt parkeringstal om cirka 51 platser, medan den föreslagna genomförandelösningen innebär att cirka 13 parkeringskort för grundskolan och 9 parkeringskort för förskolan säkras i mobilitetshus. Skillnaden mellan dessa siffror, samt kopplingen mellan parkering, angöring och områdets övergripande mobilitetsstrategi, har upplevts som svår att överblicka. Bakgrunden är att Forsåker planeras enligt en annan parkeringsprincip än traditionell verksamhetsparkering. I stället för att varje verksamhet tilldelas egna eller reserverade platser tillämpas ett samnyttjat parkerings- och mobilitetssystem där parkering och angöring samlas i mobilitetshus och delas mellan bostäder, kontor, handel, skola och övriga funktioner. En grundläggande utgångspunkt för Forsåker är att parkering dimensioneras efter faktisk samtidig användning inom hela området, inte efter varje verksamhets teoretiska maxbehov. Detta innebär att olika typer av behov – personalparkering, besöksparkering samt hämta- och lämnasituationer – hanteras på olika sätt och redovisas med olika typer av mått. Utan en samlad genomgång kan detta uppfattas som motsägelsefullt. Syftet med detta PM är därför att stegvis redovisa: • hur hämta- och lämnasituationer för skola och förskola är tänkta att fungera i praktiken, • hur parkeringstalen för verksamheterna har beräknats, • hur Mölndala fastighets AB:s lösning med mobilitetshus och parkeringskort är kopplad till utredningarnas resultat, samt • varför de redovisade siffrorna inte motsäger varandra utan beskriver olika delar av samma system. Avsikten är att redogöra för de rådande förutsättningarna avseende parkering för förskolan och grundskolan i Forsåker. 2. Stegvis redovisning av principer för parkering och mobilitet i anslutning till Forsåker grundskola och förskola 2.1 Hämta- och lämnasituationer för skola och förskola I dialogen kring projekten har särskilt frågor lyfts kring hur hämta- och lämnasituationer för grundskola och förskola ska fungera i praktiken. Det är viktigt att skilja mellan hämta och lämna och traditionell parkering. Hämta och lämna består i huvudsak av mycket korta stopp, ofta endast någon eller några minuter, medan personal- och besöksparkering innebär uppställning under flera timmar. Behovet av yta och kapacitet ser därför olika ut. 2.1.1 Angöring vid grundskolan Forsåker grundskola kommer, utöver att betjäna barn i Forsåker, även att utgöra skola för barn från Rävekärr. I direkt anslutning till skoltomten planeras längsgående parkeringar i gaturummet. Dessa omfattar tre fickor om cirka 12, 15 respektive 25 meter, vilket sammantaget ger utrymme för omkring 10 personbilar samtidigt. Med cirka 10 parkeringsplatser och en genomsnittlig stopptid om omkring 10 minuter kan uppskattningsvis 50–60 fordon hanteras per timme. 2.1.2 Angöring vid förskolan Förskolan är långsiktigt avsedd att betjäna barn boende i eller i nära anslutning till Forsåker. I ett färdigutbyggt läge bedöms därför en stor andel resor kunna ske till fots eller med cykel, vilket innebär ett mer begränsat behov av bilangöring än för grundskolan. Hämta och lämna sker genom korttidsangöring i det omgivande gatunätet samt genom närhet till mobilitetshus och gånganslutningar. Det planeras två längsgående parkeringsfickor i gaturummet på tvärgatan söder om förskolan. Varje ficka motsvarar utrymme för två personbilar, vilket ger totalt fyra platser för korta stopp. Några större särskilda uppställningsytor planeras inte i anslutning till förskoletomten, utan angöringen hanteras inom samma gemensamma struktur som övriga verksamheter i området. 2.1.3 Övergripande principer för angöring Utöver korttidsparkering längs gatorna finns tillgång till mobilitetshusen. Detta innebär att den faktiska kapaciteten för kortare stopp är större än enbart de markerade platserna. Erfarenhetsmässigt uppstår dessutom viss spontan angöring i angränsande gatumiljö vid hämtning och lämning. Även om detta inte är dimensionerande i planeringen bidrar det i praktiken till att avlasta de primära angöringsplatserna under korta högbelastningsperioder. Hämta- och lämnasituationerna är därmed en del av den samlade mobilitetslösningen. För att helheten ska fungera behöver även personal- och besöksparkering dimensioneras effektivt. 2.1.4 Upptagningsområden och övergångsperioder För att bedöma omfattningen av hämta- och lämnasituationer är det även viktigt att beakta verksamheternas upptagningsområden och hur dessa förändras över tid. Resavståndet mellan bostad och verksamhet har stor betydelse för val av färdsätt och därmed för hur många bilresor som kan förväntas. Grundskola Den nya grundskolan i Forsåker dimensioneras för att täcka både behovet inom Forsåker och elevunderlaget från den befintliga verksamheten i Rävekärr. När Rävekärrs grundskola avvecklas kommer elever från ett större geografiskt område, cirka 3–5, km, att tillhöra den nya grundskolan i Forsåker. Detta innebär att en viss andel elever, särskilt i de lägre årskurserna, kan förväntas bli skjutsade med bil. Förskola Långsiktig situation Förskolan i Forsåker är i huvudsak avsedd att betjäna barn boende i eller i nära anslutning till stadsdelen. I ett färdigutbyggt läge bedöms därför en stor andel resor kunna ske till fots eller med cykel, vilket innebär ett begränsat behov av bilangöring. Detta är bakgrunden till att förskolan inte dimensioneras med större parkerings- eller uppställningsytor för biltrafik, utan främst med korttidsangöring och närhet till gång- och cykelvägar. Tillfällig övergångsperiod Under de första åren uppstår dock en tillfällig avvikelse från den långsiktiga situationen. Rävekärrs förskola har avvecklats och verksamheten bedrivs tillfälligt i paviljonger. När den nya förskolan i Forsåker färdigställs kommer dessa barn att flyttas till Forsåker i avvaktan på en permanent ersättningsförskola i Rävekärr. Under denna period kan resavstånden vara längre än vad som är avsett långsiktigt, vilket kan innebära en högre andel bilresor vid hämtning och lämning. Samtidigt sker utbyggnaden av Forsåker successivt. Under de första åren är området ännu inte fullt utbyggt och den generella trafik- och parkeringsbelastningen är därför lägre än i ett färdigutbyggt läge. Den tillfälligt ökade belastningen från förskoleverksamheten sammanfaller därmed med en period då den totala efterfrågan på parkering och angöring är mer begränsad. Den tillfälligt ökade andelen bilresor under övergångsperioden bedöms inte vara dimensionerande för den långsiktiga parkerings- och angöringslösningen. Belastningen sammanfaller med en period då Forsåker ännu inte är fullt utbyggt, vilket innebär att det finns större marginaler i det gemensamma trafik- och parkeringssystemet än i ett färdigutbyggt läge. 2.1.5 Idrottshallens påverkan på trafik och parkering Den planerade idrottshallen utgör ett komplement till skolans verksamhet och påverkar trafik- och parkeringsbehovet på ett annat sätt än personal- och besöksparkering. Hallen används dagtid i huvudsak av grundskolans egen verksamhet. Detta medför att användningen inte genererar något ytterligare parkeringsbehov utöver det som redan beaktats för grundskolan. Utanför skoltid nyttjas hallen främst för träningar, matcher och föreningsverksamhet. Dessa aktiviteter sker huvudsakligen kvällar och helger, det vill säga vid tidpunkter då efterfrågan från kontor och andra dagverksamheter är låg. Utredningen visar att det under dessa perioder finns ledig kapacitet i områdets gemensamma parkeringssystem. Idrottshallens parkeringsbehov sammanfaller därmed i begränsad utsträckning med den dimensionerande dagtidsbelastningen och kan hanteras genom samnyttjande av befintliga platser i mobilitetshusen. Idrottsverksamheten ingår därmed i samma gemensamma parkeringssystem som övriga funktioner och några särskilda eller reserverade parkeringsytor planeras inte. 2.2 Hur parkeringstalen för verksamheterna har beräknats I de föregående avsnitten har hämta- och lämnasituationer samt verksamheternas upptagningsområden beskrivits. Dessa faktorer påverkar främst kortvariga stopp och den dagliga trafikbilden. Utöver detta behöver även den mer långvariga parkeringen för personal och besökare hanteras. För att förstå de siffror som redovisats i tidigare utredningar krävs därför en kort genomgång av hur parkering normalt dimensioneras i planering. I svensk planering används så kallade parkeringstal. Parkeringstalet anger hur många parkeringsplatser som bör finnas per viss verksamhetsyta eller funktion, exempelvis antal platser per 1 000 m² skola eller per bostad. Metoden utgår från att varje verksamhet i huvudsak ska kunna tillgodose sitt eget parkeringsbehov. Det innebär i praktiken att parkering dimensioneras separat för bostäder, kontor, handel, skolor och andra funktioner. Om parkeringstalen tillämpas fullt ut utan samordning leder det ofta till att: • varje verksamhet får ett eget antal platser, • parkering byggs för respektive verksamhets maximala behov, • och att den totala mängden parkering blir summan av alla enskilda behov. Denna modell är enkel att förstå men innebär samtidigt att parkering dimensioneras för situationer som sällan inträffar samtidigt. Exempelvis är kontor främst belastade dagtid, bostäder kvälls- och nattetid och handel främst under helger. Resultatet blir därför ofta ett överutbud av parkering som står tom stora delar av dygnet. För grundskola och förskola innebär parkeringstalet ett teoretiskt mått på hur stor parkeringsvolym verksamheten motsvarar i ett sådant traditionellt system. I Forsåkers utredningar motsvarar detta exempelvis cirka 57 platser för grundskolan, vilket efter reduktion för god kollektivtrafiktillgänglighet justeras till cirka 51 platser. Det är viktigt att betona att detta parkeringstal inte är ett krav på att motsvarande antal platser ska byggas eller reserveras specifikt för verksamheten. Parkeringstalet fungerar i stället som ett planerings- och jämförelsemått som används som underlag i den fortsatta analysen. 2.3 Mobilitetshus, parkeringskort och koppling till utredningarnas resultat Mot bakgrund av analysen av faktisk samtidighet har dimensioneringen av parkering i Forsåker preciserats genom Trivectors mobilitets- och parkeringsutredning. Som underlag för dimensioneringen av parkering i Forsåker har Mölndals stad låtit ta fram en särskild mobilitets- och parkeringsutredning. Utredningen har genomförts av Trivector och syftar till att analysera det samlade parkeringsbehovet i området utifrån faktisk användning över dygnet samt principen om samnyttjande mellan olika verksamheter. Resultaten från denna analys ligger till grund för bedömningen av hur många parkeringsplatser som behöver finnas tillgängliga samtidigt. För att fastställa hur många parkeringsplatser som faktiskt behöver finnas tillgängliga analyseras hur parkering används över dygnet i stället för att utgå från varje verksamhets teoretiska parkeringstal. Utgångspunkten är att olika verksamheter genererar parkering vid olika tider på dagen. Ett traditionellt angreppssätt, där varje funktion dimensioneras var för sig, leder därför ofta till att parkering byggs för flera verksamheters maximala behov samtidigt, trots att dessa situationer sällan sammanfaller. I stället analyseras hur många platser som behövs samtidigt inom hela området. Den tidpunkt då den samlade efterfrågan är som störst benämns dimensionerande tidpunkt. För Forsåker har denna identifierats som vardagar dagtid, cirka kl. 10–16. Det är under denna period som: • kontor är fullt bemannade, • handel och service har besökare, • samt skol- och förskoleverksamheter är i drift. När samtliga funktioner analyseras tillsammans visar utredningen att den totala efterfrågan är betydligt lägre än summan av alla verksamheters parkeringstal. Detta beror på att behoven delvis överlappar och att samma platser kan användas av olika grupper vid olika tider. 2.3.1 Grundskolan och förskolans bidrag till den samtidiga belastningen För grundskola och förskola ser förutsättningarna annorlunda ut än för exempelvis kontor eller handel. Verksamheterna är i huvudsak slutna dagtid, med få externa besökare och begränsad publiktrafik. Barn och elever genererar i sig inget parkeringsbehov och andelen personal som reser med bil är generellt lägre i ett kollektivtrafiknära läge. Detta innebär att den faktiska biltrafiken kopplad till personal och besökare är relativt begränsad jämfört med andra funktioner i området. Trivectors analys visar att grundskolans samtidiga parkeringsbehov dagtid uppgår till cirka 10–12 platser. För förskolan är motsvarande behov något lägre. Det är dessa nivåer – inte parkeringstalen – som är dimensionerande i ett samnyttjat parkeringssystem. Skillnaden mellan parkeringstalet (cirka 51 platser för grundskolan) och den faktiska samtidiga belastningen beror således inte på att behovet försvinner, utan på att parkeringstalet beskriver ett teoretiskt isolerat scenario medan dimensioneringen baseras på hur parkering faktiskt används när alla verksamheter delar samma system. Resultaten från Trivectors analys har därefter omsatts i en praktisk parkeringslösning inom ramen för Forsåkers gemensamma mobilitetssystem. I stället för att anlägga verksamhetsspecifika parkeringsplatser vid respektive byggnad samlas parkering i mobilitetshus som delas mellan flera funktioner. grundskola och förskola ingår därmed i samma gemensamma parkeringsstruktur som bostäder, kontor, handel och idrottsverksamhet. För att samtidigt säkerställa verksamheternas dagliga behov har Mölndala Fastighets AB valt att tilldela parkeringskort i mobilitetshusen. Dessa omfattar: • cirka 13 parkeringskort för grundskolan, samt • cirka 9 parkeringskort för förskolan. Antalet parkeringskort har sin utgångspunkt i den samtidiga belastning som identifierats i Trivectors analys. För grundskolan motsvarar detta ett behov om cirka 10–12 platser dagtid, vilket har avrundats uppåt för att skapa en rimlig säkerhetsmarginal. Motsvarande bedömning har gjorts för förskolan. Parkeringskorten ska således inte tolkas som verksamheternas totala tillgång till parkering, utan som en säkerställd basnivå inom det gemensamma systemet. Utöver dessa kort har verksamheterna, liksom övriga aktörer i området, möjlighet att nyttja övriga lediga platser i mobilitetshusen. Antalet platser är därmed inte ett fast tak, utan en del av ett samnyttjat utbud. 2.3.2 Mobilitetshusens lokalisering och etappvisa utbyggnad Forsåkers parkerings- och mobilitetslösning är uppbyggd för att fungera etappvis i takt med områdets utbyggnad. Inom Forsåker kommer det på sikt att behövas flera mobilitetshus som tillsammans tillgodoser behovet av parkering för boende, verksamma och besökande genom samnyttjande. Inom ramen för genomförandet av den första detaljplanen byggs ett mobilitetshus i kvarter 39 (Kv39). Byggnationen av mobilitetshuset i Kv39 påbörjades av Mölndala Fastighets AB under 2025. Detta mobilitetshus utgör den första delen av Forsåkers samlade mobilitetssystem. När kommande detaljplaner inom Forsåker vunnit laga kraft planeras ytterligare mobilitetshus att uppföras utspridda i området. Dessa kommer att lokaliseras så att gångavstånden till bostäder och verksamheter hålls på rimliga nivåer och så att parkeringsförsörjningen successivt kan anpassas till områdets utveckling. Mobilitetshusen är avsedda att genom samnyttjande rymma parkering för boende, verksamma och besökande i Forsåker. Samma parkeringsplatser kan därmed nyttjas av olika användargrupper vid olika tider på dygnet, i enlighet med den övergripande parkeringsprincip som tillämpas i området. Mobilitetshuset i Kv39 är beläget cirka 250 meter från grundskolan och cirka 350 meter från förskolan. Ett framtida möjligt mobilitetshus i västra delen av området bedöms kunna placeras cirka 450 meter från grundskolan och cirka 400 meter från förskolan. Ett framtida möjligt mobilitetshus i södra delen av området bedöms kunna placeras cirka 400 meter från grundskolan och cirka 250 meter från förskolan. 2.3.3 Hantering av variation i behov Parkeringsbehovet kan variera från dag till dag. Enskilda dagar kan fler medarbetare eller besökare än beräknat välja att resa med bil. Den samnyttjade lösningen innebär därför en flexibilitet där lediga platser kan användas av olika verksamheter vid behov. Om det över tid skulle visa sig att efterfrågan avviker från de antaganden som gjorts finns även möjlighet att justera antalet parkeringskort eller förändra regleringen inom mobilitetshusen. Systemet är därmed inte statiskt, utan kan anpassas efter faktisk användning. Sammantaget innebär detta att verksamheternas behov säkerställs utan att parkering byggs utifrån varje verksamhets maximala teoretiska behov, vilket bidrar till en mer effektiv markanvändning och ett mer hållbart transportsystem. 2.4 Varför de redovisade siffrorna inte motsäger varandra Mot bakgrund av den samnyttjade parkeringsprincipen kan de parkeringstal som redovisats i tidigare utredningar upplevas som svårtolkade. För grundskolan motsvarar parkeringstalet cirka 57 platser enligt parkeringspolicy. Med hänsyn till Forsåkers goda kollektivtrafikläge reduceras detta till cirka 51 platser. För förskolan beräknas motsvarande teoretiskt behov till ett lägre antal platser. Det är viktigt att betona att dessa siffror inte ska tolkas som ett krav på att motsvarande antal parkeringsplatser ska byggas eller reserveras specifikt för respektive verksamhet. Parkeringstalen beskriver i stället hur stor parkeringsvolym verksamheten motsvarar i ett traditionellt system där varje funktion har egen parkering. I ett sådant upplägg skulle exempelvis grundskolan kunna förses med cirka 50 egna platser på tomten eller i direkt anslutning till byggnaden. I Forsåker är dock utgångspunkten att undvika denna typ av verksamhetsspecifik parkering och i stället använda gemensamma mobilitetshus. Parkeringstalen fungerar därför som ett beräkningsunderlag i analysen av den totala parkeringsbelastningen, inte som ett färdigt genomförandekrav. Skillnaden mellan parkeringstal och faktisk dimensionering kan sammanfattas enligt följande: • parkeringstal beskriver ett teoretiskt behov om verksamheten dimensioneras isolerat, • Forsåker dimensionerar i stället efter hur parkering faktiskt används när alla verksamheter delar samma system. 3. Sammanfattning Hämta- och lämnasituationer, verksamheternas upptagningsområden, idrottshallens användning samt parkeringsförutsättningar har i detta PM sammanställts och redovisats utifrån genomförda trafik- och mobilitetsutredningar. Angöring för grundskolan sker genom parkeringsfickor i gatunätet i direkt anslutning till skoltomten. Förskolan är långsiktigt avsedd att betjäna närboende barn, vilket innebär ett begränsat bilberoende. Under uppbyggnadsskedet sammanfaller en tillfälligt ökad andel bilresor med en period då den generella trafik- och parkeringsbelastningen i området är lägre. För personal- och besöksparkering visar Trivectors mobilitets- och parkeringsutredning att grundskolans samtidiga behov dagtid uppgår till cirka 10–12 platser, vilket ligger till grund för de 13 parkeringskort som tilldelas i mobilitetshusen. Motsvarande princip tillämpas för förskolan. Skillnaden mellan parkeringstal och genomförandelösning beror därmed på olika beräkningssätt – där parkeringstal beskriver ett teoretiskt behov per verksamhet medan dimensioneringen i Forsåker utgår från faktisk samtidighet och samnyttjande inom hela området. Parkeringen för skol- och förskoleverksamheterna ingår i Forsåkers gemensamma mobilitetssystem, där mobilitetshus successivt byggs ut i takt med områdets utveckling. Det första mobilitetshuset uppförs i kvarter 39, med 250–350 meters avstånd till grundskolan respektive förskolan. När ytterligare detaljplaner vunnit laga kraft planeras fler mobilitetshus på flera platser i området, vilket innebär att parkeringsförsörjningen kan anpassas och förstärkas över tid. Den redovisade lösningen innebär att hämta- och lämnasituationer samt personal- och besöksparkering hanteras inom Forsåkers gemensamma mobilitetssystem i enlighet med de principer och dimensioneringar som framgår av genomförda utredningar. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-12 Kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott

§ 35 Diarienummer 00921/2024 Strategisk plan för äldres boende Beslut Lokalstrategiska utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förklarar uppdraget från den 18 december 2024, § 322, som fullgjort. Kommunstyrelsen antar Strategisk plan för äldres boende. Kommunstyrelsen beslutar att Brogården vård- och omsorgsboende ska justeras till prioritet 1. Sammanfattning Mölndals stad står inför betydande långsiktiga utmaningar inom äldreomsorgen, till följd av demografiska förändringar, förändrade vård- och omsorgsbehov samt ökade krav på ända- målsenliga och hållbara boendemiljöer. Kommunstyrelsen har mot denna bakgrund gett i uppdrag att ta fram en strategisk plan för äldres boende, i syfte att säkerställa en samordnad och långsiktig planering av biståndsbedömda boenden för äldre. Den strategiska planen anger kommunens övergripande inriktning för planering, utveckling och prioritering av vård- och omsorgsboenden över tid. Planen kompletteras av en utredningsplan som pekar ut behov av fördjupade analyser och ställningstaganden som underlag för framtida beslut. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 9 februari 2026. Strategisk plan för äldres boende Mölndals stad daterad den 6 februari 2026. Utredningsplan vård- och omsorgsboenden i Mölndals stad daterad den 6 februari 2026. Förslag under sammanträdet Linus Hedberg (M) föreslår bifall till samhällsbyggnadsförvaltningens förslag med tillägget att Brogården vård- och omsorgsboende ska justeras till prioritet 1. Beslutsgång Ordföranden frågar om Linus Hedbergs (M) förslag med tillägg kan antas och finner att så sker. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsnämnden, Mölndalsbostäder AB Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-02-09 Dnr KS 00921/2024 Helene Borefjord Lokalstrateg Kommunstyrelsen Strategisk plan för äldres boende Förslag till beslut Kommunstyrelsen förklarar uppdraget från den 18 december 2024, § 322, som fullgjort. Kommunstyrelsen antar Strategisk plan för äldres boende. Sammanfattning Mölndals stad står inför betydande långsiktiga utmaningar inom äldreomsorgen, till följd av demografiska förändringar, förändrade vård- och omsorgsbehov samt ökade krav på ändamålsenliga och hållbara boendemiljöer. Kommunstyrelsen har mot denna bakgrund gett i uppdrag att ta fram en strategisk plan för äldres boende, i syfte att säkerställa en samordnad och långsiktig planering av biståndsbedömda boenden för äldre. Den strategiska planen anger kommunens övergripande inriktning för planering, utveckling och prioritering av vård- och omsorgsboenden över tid. Planen kompletteras av en utredningsplan som pekar ut behov av fördjupade analyser och ställningstaganden som underlag för framtida beslut. Bakgrund Antalet äldre i Mölndals stad förväntas öka under de kommande decennierna, särskilt i de högre åldersgrupperna. Samtidigt bor många äldre kvar längre i ordinärt boende, vilket innebär att inflyttning till vård- och omsorgsboende sker vid högre ålder och ofta med mer omfattande och komplexa vård- och omsorgsbehov. Detta påverkar både utformningen av boenden och kommunens behov av flexibilitet i planeringen. Parallellt förändras förutsättningarna för kommunens styrning genom bland annat lagen om valfrihetssystem (LOV), vilket innebär att privata aktörer kan etablera vård- och omsorgsboenden i kommunen. Därtill står delar av det befintliga fastighetsbeståndet inför omfattande renoverings- och moderniseringsbehov. Mot bakgrund av dessa sammantagna utmaningar gav kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en strategisk plan för äldres boende med fokus på biståndsbedömda boenden. Planen ska skapa en gemensam och långsiktig inriktning för berörda nämnder, förvaltningar och kommunala bolag samt utgöra ett strategiskt stöd för framtida beslut. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Ekonomi Den strategiska planen för äldres boende medför inga direkta ekonomiska konsekvenser i sig. Planen utgör ett strategiskt ramverk och beslutsunderlag för kommande ställningstaganden avseende nyproduktion, ombyggnation, utveckling eller avveckling av vård- och omsorgsboenden. Eventuella ekonomiska konsekvenser kopplade till konkreta åtgärder, investeringar eller förändringar kommer att hanteras och prövas i samband med särskilda beslut och inom ramen för ordinarie budget- och investeringsprocesser. Bedömning Samhällsbyggnadsförvaltningen, i samråd med vård- och omsorgsförvaltningen, bedömer att den strategiska planen för äldres boende utgör ett nödvändigt och ändamålsenligt underlag för att möta framtida behov inom äldreomsorgen på ett långsiktigt, samordnat och hållbart sätt. Genom att tydliggöra kommunens övergripande inriktning skapas bättre förutsättningar för helhetssyn, effektiv resursanvändning och välgrundade politiska beslut. Den tillhörande utredningsplanen bidrar till att säkerställa att viktiga frågeställningar kan analyseras vidare innan ställning tas till mer konkreta åtgärder. Sammantaget bedöms planen och utredningsplanen ge ett stabilt strategiskt stöd för kommunstyrelsens fortsatta styrning och prioritering inom området äldres boende. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 9 februari 2026 Strategisk plan för äldres boende Mölndals stad daterad den 6 februari 2026 Utredningsplan vård- och omsorgsboenden i Mölndals stad daterad den 6 februari 2026 Expedieras till Vård- och omsorgsnämnden, Mölndalsbostäder AB Maria Lundin Viktoria Fagerlund Enhetschef verksamhetsstöd- och Förvaltningschef utveckling Strategisk plan för äldres boende Mölndals stad 2026-02-06 Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................................ 4 1.1. Bakgrund .................................................................................................................. 4 1.2. Syfte och mål ............................................................................................................ 4 1.3. Avgränsningar ........................................................................................................... 5 1.4. Dokumentets status och ställning ............................................................................. 6 2. Planeringsförutsättningar ............................................................................................ 6 2.1. Demografi och befolkningsprognos ......................................................................... 6 2.2. Lagen om valfrihet (LOV) i vård- och omsorgsboende ........................................... 6 2.3. Storlek och dess verksamhetsmässiga konsekvenser ............................................... 7 2.4. Trender inom äldreomsorgen .................................................................................... 8 2.5. Bostäder för äldre i Mölndals stad............................................................................ 9 3. Strategi för äldres boende i Mölndals stad ............................................................... 11 3.1. Analys och överväganden som ligger till grund för strategin ................................. 11 3.2. Samlad bedömning av nuläge, behov och framtida utmaningar............................. 12 3.3. Strategisk inriktning – fyra vägledande principer för äldres boende ...................... 13 3.4. Sammanfattande strategisk inriktning .................................................................... 15 3.5. Tillämpning av den strategiska inriktningen .......................................................... 16 4. Slutord och väg framåt ............................................................................................... 17 2 Sammanfattning Mölndals stad står inför betydande förändringar inom äldreomsorgen under de kommande åren. Antalet äldre ökar, särskilt i de äldsta åldersgrupperna, samtidigt som samhällsutvecklingen möjliggör att äldre personer i allt högre grad kan bo kvar i det ordinära boendet längre. När behovet av vård- och omsorgsboende väl uppstår sker inflyttning vid högre ålder och ofta med mer komplexa vård- och omsorgsbehov, vilket medför kortare boendetider och ökad omsättning av platser. Parallellt förändras förutsättningarna för kommunens planering och styrning genom ökade krav på kvalitet, arbetsmiljö och effektiv resursanvändning. Det kräver ett fastighetsbestånd med varierande ändamålsenlighet samt planerade privata etableringar av vård- och omsorgsboenden inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV). Sammantaget ställer detta ökade krav på långsiktighet, flexibilitet och samordning i planeringen av äldres boende. Mot denna bakgrund har Mölndals stad tagit fram en strategisk plan för äldres boende med fokus på biståndsbedömda boenden. Planen syftar till att ge ett sammanhållet och långsiktigt ramverk för hur kommunens vård- och omsorgsboenden ska planeras, utvecklas och prioriteras över tid. Den ska utgöra ett stöd för politiska beslut och bidra till en hållbar boendestruktur som balanserar kvalitet, ekonomi, arbetsmiljö och framtida behov. Strategins kärna utgörs av fyra vägledande grundprinciper som tillsammans anger kommunens långsiktiga inriktning för biståndsbedömda boenden för äldre. Grundprinciperna tar sin utgångspunkt i de identifierade trenderna inom äldreomsorgen och omfattar boendenas volym och driftförutsättningar, lokalernas ändamålsenlighet, behovet av en balanserad mix av boendeformer i samspel med privata aktörer samt vikten av geografisk spridning med prioritering av centrala och kollektivtrafiknära lägen. Principerna ska tillämpas samlat och fungera som stöd vid strategiska vägval, prioriteringar och investeringsbeslut. Den strategiska planen omfattar enbart biståndsbedömda boenden för äldre och ska ses som en del av ett större sammanhang där flera parallella planeringsprocesser tillsammans säkerställer en fungerande boendekedja för äldre i Mölndals stad. Planen är avsedd att ligga fast över tid och kompletteras av den årliga lokalbehovsplaneringen. Genom en konsekvent tillämpning av de vägledande grundprinciperna skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar, flexibel och robust struktur för framtidens vård- och omsorgsboenden i Mölndals stad. Den strategiska planen innebär att Mölndals stad tar en samlad och långsiktig inriktning för planering och utveckling av biståndsbedömda boenden för äldre. Planen tydliggör behovet av ändamålsenliga och hållbara boenden, med tillräcklig volym och flexibilitet för att möta framtida behov. Kommunen avser att successivt anpassa boendestrukturen genom utveckling av befintligt bestånd, nyproduktion där behov finns samt omställning eller avveckling av boenden som inte är långsiktigt ändamålsenliga. Planen ska vara vägledande för framtida beslut om lokaler, investeringar och prioriteringar inom området. 3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Mölndals stad står inför betydande förändringar inom äldreomsorgen under de kommande decennierna. Den demografiska utvecklingen innebär att antalet äldre ökar, särskilt i de äldsta åldersgrupperna. Samtidigt bor många äldre kvar i det ordinära boendet längre, vilket medför att inflyttning till vård- och omsorgsboende sker vid högre ålder och ofta med mer omfattande och komplexa vård- och omsorgsbehov. Den genomsnittliga boendetiden har därmed förkortats, samtidigt som omsättningen av platser har ökat. Parallellt förändras förutsättningarna för kommunens planering och styrning. Införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att privata aktörer kan etablera vård- och omsorgsboenden i kommunen, vilket skapar både möjligheter och utmaningar. Utan en tydlig strategisk inriktning finns risk för obalans i boendestrukturen, med över- eller underkapacitet inom olika boendeformer och ineffektiv resursanvändning som följd. Samtidigt står delar av kommunens befintliga vård- och omsorgsboenden inför omfattande renoverings- och moderniseringsbehov. Kraven på ändamålsenliga lokaler, god arbetsmiljö, tillgänglighet och anpassning till nya arbetssätt och tekniska lösningar ökar. Sammantaget ställer dessa förändringar höga krav på långsiktighet, flexibilitet och samordning i planeringen av äldres boende. Mot denna bakgrund har Mölndals stad tagit fram en strategisk plan för äldres boende med fokus på biståndsbedömda boenden. Den strategiska planen ska ge kommunen ett långsiktigt och sammanhållet ramverk för hur vård- och omsorgsboenden ska utvecklas, prioriteras och dimensioneras över tid. 1.2. Syfte och mål Syftet med den strategiska planen för äldres boende är att ge Mölndals stad ett långsiktigt och sammanhållet ramverk för hur biståndsbedömda boenden för äldre ska planeras, utvecklas och prioriteras över tid. Planen ska utgöra ett stöd för politiska beslut och strategiska vägval samt bidra till en hållbar boendestruktur som möter framtida behov. Den strategiska planen ska: • säkerställa att kommunen långsiktigt kan erbjuda ändamålsenliga, attraktiva och ekonomiskt hållbara vård- och omsorgsboenden, • ge stöd för avvägningar mellan nyproduktion, ombyggnation, utveckling, omställning och avveckling av befintliga boenden, 4 • bidra till en balanserad boendestruktur genom att kommunens egna boenden planeras i samspel med befintliga och planerade privata etableringar, • fungera som ett gemensamt styrdokument för berörda nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. Den strategiska planen är avsedd att utgöra ett långsiktigt styrande dokument för kommunens planering av biståndsbedömda boenden för äldre och ska ligga till grund för efterföljande lokalbehovsplanering och andra relevanta beslut. Planen avses ligga fast över tid och utgör ett normerande ramverk för kommunens strategiska ställningstaganden inom området. Eventuella avsteg från planens inriktning ska motiveras särskilt. 1.3. Avgränsningar Den strategiska planen för äldres boende omfattar biståndsbedömda boenden för äldre i Mölndals stad, med fokus på vård- och omsorgsboenden. Planen behandlar långsiktiga strukturella och strategiska frågor kopplade till behov, inriktning och utveckling av dessa boenden. Planen omfattar inte ordinärt boende, förebyggande eller öppna insatser för äldre, trygghetsboenden eller andra boendeformer som inte är biståndsbedömda. Behovsanalys och planering för dessa boendeformer hanteras inom ramen för kommunens övergripande arbete med bostadsförsörjning och andra strategiska planeringsprocesser och ingår därför inte i denna plan. Den strategiska planen anger därmed övergripande inriktning och ramar för kommunens planering av biståndsbedömda boenden för äldre, medan konkreta behov, volymer och prioriteringar på kortare sikt hanteras inom ramen för den årliga lokalbehovsplaneringen. I detta dokument används begreppet boendekedja för att beskriva helheten av olika boendeformer för äldre, från ordinärt boende till vård- och omsorgsboende. En välfungerande boendekedja möjliggör smidiga övergångar och anpassning till individens varierande behov över tid. Vidare används begrepp som anpassade boendeformer och mellanboendeformer för att beskriva bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. Med dessa avses boendeformer som inte är biståndsbedömda enligt socialtjänstlagen, såsom seniorboenden och trygghetsboenden, och som utgör viktiga delar av den samlade boendekedjan för äldre. Begreppen används beskrivande och syftar till att belysa olika funktioner och roller i boendekedjan, men omfattas inte av den strategiska planens avgränsning. 5 1.4. Dokumentets status och ställning Dokumentet Strategisk plan för äldres boende utgör ett styrande dokument i form av ett program då det är en verksamhetsinriktad strategi. Den beslutas av kommunstyrelsen och är ett styrande dokument för stadens samtliga nämnder. 2. Planeringsförutsättningar 2.1. Demografi och befolkningsprognos Befolkningen i de äldsta åldersgrupperna i Mölndals stad förväntas öka kraftigt under den kommande tioårsperioden. Även om ökningen inte är fullt lika stor som i riket totalt, innebär utvecklingen ändå en påtaglig demografisk förskjutning. Den mest framträdande förändringen sker i gruppen 80 år och äldre där antalet invånare prognostiseras stiga med 24,2 procent fram till 2035. Denna utveckling är en del av en bredare nationell trend där stora årskullar framför allt de som föddes under efterkrigstiden nu når hög ålder. Att fler människor lever längre och förblir friskare högre upp i åldrarna beror till stor del på medicinska framsteg, förbättrade levnadsvanor och ökad tillgång till tekniska hjälpmedel. Samtidigt är det just i de äldsta åldersgrupperna som behovet av vård, omsorg och anpassat boende ökar som mest. En växande andel äldre innebär därför inte bara fler friska och aktiva seniorer, utan också en ökad efterfrågan på kommunens stödinsatser i livets senare skeden. Det är dock viktigt att poängtera att äldre inte är en homogen grupp utan alla individer har särskilda behov och de flesta lever helt självständigt utan stöd från kommunen. Statistik visar att Mölndals stad under de senaste åren haft ett negativt flyttnetto bland äldre, vilket innebär att fler personer som är 65 år eller äldre flyttar från kommunen än till kommunen. Skälen till detta är inte kartlagda men faktorer som påverkar kan vara tillgången till anpassade boendeformer, närhet till anhöriga eller möjligheter till seniorvänlig infrastruktur. För många äldre är bostaden och den närliggande boendemiljön den viktigaste platsen i vardagen då det är där de spenderar en stor del av sin tid. 2.2. Lagen om valfrihet (LOV) i vård- och omsorgsboende Mölndals stad beslutade år 2019 att införa lagen om valfrihet (LOV 2008:962) inom vård- och omsorgsboende, staden hade sedan tidigare LOV för hemtjänst. Intentionerna med LOV är att ge den enskilde möjlighet att välja utförare inom ett valfrihetssystem, som oftast består av både kommunala och privata utförare. Idag finns ett privat vård- och omsorgsboende i Mölndals stad, GoLife, som drivs av Norlandia i GoCo-området, med 60 platser. Två nya privata boenden är i etableringsfasen med planerad verksamhetsstart 2028. Det ena planeras i Lindome 6 och det andra i Pedagogen Park, där båda planeras ha 60 boendeplatser vardera att erbjuda. Intentionen med LOV är att stärka individens möjlighet att välja utförare och samtidigt bidra till ökad kvalitet inom vård- och omsorgsboenden. För att kunna bli utförare enligt valfrihetssystemet behöver utföraren ansöka om att bli utförare. Om utföraren uppfyller samtliga krav som beskrivs i förfrågningsunderlaget godkänns utföraren. Det är vård- och omsorgsförvaltningen som hanterar den privata aktörens ansökan om att bli utförare och den löpande uppföljningen. Valfrihetssystemet kan upphöra av flera olika skäl. Kommunen kan besluta att avskaffa LOV, utföraren kan välja att säga upp sitt avtal eller så kan kommunen utesluta utföraren om kraven i förfrågningsunderlaget inte längre uppfylls. Systemet kan även upphöra om lagen om valfrihetssystem (LOV 2008:962) upphör att gälla. Kommunen har det yttersta ansvar brukarnas insatser enligt socialtjänstlagen och behöver därmed säkerställa att invånaren får sina behov tillgodosedda. Detta innebär att kommunen har det yttersta ansvaret för brukarna om en aktörs uppdrag av någon anledning avslutas. Avslut av utförares uppdrag samt etablering av nya utförare är en komplexitet som kommunen behöver förhålla sig till i prognosarbete av kommunens totala behov av platser på vård- och omsorgsboende. 2.3. Storlek och dess verksamhetsmässiga konsekvenser Det finns både för- och nackdelar med vård- och omsorgsboenden av olika storlek och någon optimal storlek kan inte fastställas. Forskning visar att den avgörande faktorn inte är det totala antalet lägenheter på ett boende utan hur dessa lägenheter är fördelade per avdelning. Boenden med färre än 60 platser lyfts ofta fram för sin potential att skapa en mer hemlik miljö. Samtidigt finns betydande organisatoriska, ekonomiska och kompetensmässiga fördelar med större boenden med fler än 60 platser. Större enheter kan samutnyttja resurser såsom administration, kök och bemanning vilket bland annat underlättar schemaläggning, hantering av vikarier och minskar sårbarheten vid sjukfrånvaro och personalomsättning. En större personalstyrka möjliggör dessutom ökad flexibilitet och intern rotation. Större boenden kan dessutom fungera som lokala mötesplatser med exempelvis restaurang eller café. De kan även integreras i en bredare äldreomsorgsstrategi och samnyttjas av flera verksamheter såsom hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet och rehabilitering vilket kan skapa synergieffekter genom ökad samverkan. För att större boenden ska fungera väl krävs dock att verksamheten organiseras i mindre, hemlika avdelningar och att byggnadens utformning motverkar en institutionsliknande miljö. Att samla fler boende på samma plats kan även ge 7 fördelar ur ett brukarperspektiv då det underlättar samordning av aktiviteter och skapar större möjligheter att erbjuda insatser som de boende kan ta del av utifrån egna önskemål och behov. 2.4. Trender inom äldreomsorgen Äldre personer kan i dag bo kvar i det ordinära boendet under längre tid, vilket är en följd av både samhällsutvecklingen och förbättrade stödstrukturer. Tillgång till mat- och medicinleveranser, RUT-tjänster för exempelvis städning och tvätt samt andra lättillgängliga service- och stödtjänster bidrar till att underlätta vardagen och möjliggöra ett mer självständigt liv högre upp i åldrarna. Som en konsekvens har andelen äldre som bor på vård- och omsorgsboende successivt minskat, en trend som varit tydlig sedan slutet av 1990-talet. I Mölndals stad bodde vid denna tidpunkt cirka 24 procent av invånarna i åldersgruppen 80 år och äldre i vård- och omsorgsboende, jämfört med drygt 10 procent år 2024. Trots denna minskning ligger Mölndals stad fortsatt något över genomsnittet för både riket och Göteborgsregionen. Slutsatsen är således att fler både vill och kan bo hemma längre. Detta har lett till att det utvecklas olika så kallade mellanboendeformer för att möta behovet genom att skapa trygga boenden och anpassade bostäder med social gemenskap riktade och begränsade gentemot äldre personer. Med bättre anpassade bostäder ökar självständigheten och möjligheten att klara sig själv längre. I takt med att fler vill bo hemma och klara sig själva längre sker omställningen inom äldreomsorgen att arbeta mer proaktivt och förebyggande för att stärka individen snarare att agera reaktivt och stötta när ett behov väl uppstått. Detta stöds också av den nya socialtjänstlagen (2025:400). Detta leder till att många flyttar in senare på vård- och omsorgsboende vilket innebär att vårdbehoven är större än tidigare samt att boendetiden blir kortare. Det leder i sin tur till större omsättning av platser och behovet av att effektivisera in- och utflyttningsprocesser för att öka nyttjagraden av tillgängliga platser på vård- och omsorgsboenden. En utmaning med i takt med att fler äldre personer lever mer självständigt är att fysiska möten och sociala kontakter kan minska och vissa fall ersättas av digitala lösningar. Detta kan leda till att fler äldre upplever ofrivillig ensamhet. Ofrivillig ensamhet kan i sin tur påskynda åldrande och påverka den kognitiva förmågan negativt. En stor utmaning inom äldreomsorgen är att det framöver prognostiseras bli allt färre personal som skall ta hand om allt fler individer. Detta ställer höga krav på att kunna attrahera, behålla och utveckla personal och deras kompetenser i stor konkurrens från privata aktörer inom staden men också gentemot andra kommuner i regionen. Ett sätt att kompensera för en lägre personaltäthet är 8 användandet av tekniska hjälpmedel som trygghetsskapande teknik exempelvis genom trygghetslarm och digital tillsyn. En relativt ny och växande målgrupp är äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Precis som övriga befolkningen lever dessa personer längre, vilket medför nya behov av stöd. I dag är stödet ofta organiserat inom olika verksamheter, där funktionsstödet främst har sin styrka i att möta funktionsnedsättningen och äldreomsorgen i att hantera åldersrelaterade förändringar. Detta kan innebära utmaningar när behoven överlappar. Det finns därför tydliga fördelar med ett mer samordnat stöd, där olika kompetenser kompletterar varandra och individens behov kan mötas på ett mer sammanhållet sätt. 2.5. Bostäder för äldre i Mölndals stad I Mölndals stad finns idag ett utbud av bostäder för äldre, med olika grad av stöd, service och tillgänglighet. Utbudet omfattar både kommunala och privata alternativ. Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboenden, tidigare benämnda äldreboenden, är avsedda för äldre personer med omfattande vård- och omsorgsbehov som kräver insatser dygnet runt. Inflyttning sker efter biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Boendena omfattar både somatisk inriktning, för personer med främst fysiska sjukdomar, och demensinriktning för personer med kognitiva sjukdomar. I boendeformen ingår bemanning dygnet runt samt tillgång till gemensamma utrymmen och aktiviteter. Vård- och omsorgsboenden utgör kärnan i denna strategiska plan och är den boendeform där kommunen har ett direkt ansvar för både boende och omsorg. Utöver kommunens befintliga vård- och omsorgsboenden, i såväl kommunal som privat regi, planeras två nya privata etableringar i Pedagogen Park respektive i Lindome. Dessa etableringar bedöms tillföra cirka 120 nya vård- och omsorgsplatser inom en femårsperiod och ingår inte i redovisningen av kommunens eget bestånd. Trygghetsboende vård- och omsorgsförvaltningen Trygghetsboende inom vård- och omsorgsförvaltningen har historiskt varit en biståndsbedömd boendeform riktad till personer över 80 år som inte haft behov av vård- och omsorgsinsatser dygnet runt. Syftet har varit att motverka social isolering samt bidra till ökad trygghet och förbättrat välbefinnande. Insatsen är frivillig för kommunen att tillhandahålla. Den 22 maj 2025 beslutade vård- och omsorgsnämnden att avveckla den biståndsbedömda insatsen trygghetsboende. Beslutet grundades på långa kötider och låg omsättning, vilket innebar en risk för vitesföreläggande. Samtidigt gavs 9 förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en framtida drift av trygghetsboenden i annan form. Den 20 november 2025 beslutade nämnden att återinföra trygghetsboende som insats, denna gång utan behovsprövning enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen. Mot denna bakgrund pågår nu ett arbete med att ta fram nya riktlinjer för ansökan och erbjudande av trygghetsboende inom vård- och omsorgsförvaltningen. Vård- och omsorgsförvaltningen förfogar i dag över totalt 42 trygghetslägenheter, integrerade i kommunens vård- och omsorgsboenden. Av dessa finns 22 lägenheter på Brattåsgården i Kållered, 10 lägenheter på Sörgården i Krokslätt och 10 lägenheter på Terrakottagatan i centrala Mölndal. Lägenheterna saknar i regel viss utrustning som kan stärka de boendes självständighet, exempelvis tvätt- och diskmaskin, vilket är en aspekt som kan behöva beaktas i den fortsatta utvecklingen av boendeformen. Trygghetsboende Mölndalsbostäder AB Trygghetsboenden i regi av Mölndalsbostäder AB kräver inte biståndsbeslut och förmedlas via bostadsförmedlingen Boplats Väst. Lägenheterna tilldelas utifrån kötid och riktar sig till personer över 65 år som efterfrågar en tillgänglig bostad med ökad trygghet och möjlighet till social gemenskap. Totalt finns 66 trygghetslägenheter i olika storlekar, från 1,5 rum och kök till 4 rum och kök. Samtliga är belägna i området Bifrost på Lantbruksgatan 23. Denna boendeform ligger utanför vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde och omfattas inte av den strategiska planen, men utgör en viktig del av den samlade boendekedjan för äldre i kommunen. Seniorboende Seniorboenden är ordinära bostäder avsedda för personer inom en definierad ålderskategori och kan upplåtas som hyresrätter, bostadsrätter eller i kooperativ form. Boendeformen innebär inga omsorgsinsatser och förmedlas via den ordinarie bostadsmarknaden. I Mölndals stad tillhandahåller Förbo AB bland annat 30 seniorlägenheter för personer över 70 år i Lindome samt 55 seniorlägenheter för personer över 55 år i Kållered och Balltorp. Seniorboenden ligger utanför vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde och omfattas inte av denna strategiska plan, men spelar en viktig roll i att möjliggöra ett självständigt boende under längre tid och därigenom påverka efterfrågan på biståndsbedömda boenden. 10 3. Strategi för äldres boende i Mölndals stad Sammantaget visar analysen i kapitel 2 att Mölndals stad står inför ett ökat och förändrat behov av biståndsbedömda boenden för äldre, samtidigt som det befintliga boendebeståndet delvis inte är anpassat till framtida krav på kvalitet, arbetsmiljö och flexibilitet. För att möta dessa utmaningar krävs en tydlig strategisk inriktning för hur boendestrukturen ska utvecklas över tid. Mot denna bakgrund redovisas kommunens övergripande strategi och vägledande principer för planering och utveckling av äldres boende i detta kapitel. Strategin tar sin utgångspunkt i en samlad analys av kommunens befintliga boendestruktur, fastighetsbestånd och verksamhetsförutsättningar samt i de behov och utmaningar som väntas prägla äldreomsorgen under kommande decennier. Kapitlet redogör för de överväganden som ligger till grund för strategin, den samlade bedömningen av nuläge och framtida behov samt de vägledande principer som ska styra kommunens långsiktiga arbete med biståndsbedömda boenden för äldre. 3.1. Analys och överväganden som ligger till grund för strategin Arbetet med att ta fram den strategiska planen och de vägledande grundprinciperna för äldres boende i Mölndals stad har baserats på en samlad analys av kommunens boendestruktur för äldre. Analysen har omfattat såväl befintliga vård- och omsorgsboenden som mellanboendeformer, anpassade boendeformer och planerade etableringar. Som underlag har inventeringar genomförts av fastigheternas tekniska status, ändamålsenlighet och långsiktiga utvecklingsförutsättningar. Därtill har analyser av drift, ekonomi, beläggning och verksamhetsmässiga konsekvenser genomförts, liksom genomgångar av den demografiska utvecklingen och prognostiserade framtida behov. Dessa analyser har syftat till att belysa hur väl dagens boendestruktur svarar mot framtidens krav på kvalitet, flexibilitet, arbetsmiljö och ekonomisk hållbarhet. Arbetet har bedrivits i nära samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och Mölndalsbostäder AB. Sammantaget har dessa analyser och överväganden utgjort grunden för den strategiska inriktningen och de vägledande grundprinciper som presenteras i detta kapitel. 11 3.2. Samlad bedömning av nuläge, behov och framtida utmaningar Den samlade analysen visar att Mölndals stad i dag har en acceptabel kapacitet av vård- och omsorgsplatser, men att beståndet präglas av betydande skillnader i kvalitet, ändamålsenlighet och långsiktig hållbarhet. Flera boenden har begränsade förutsättningar att möta framtida krav på arbetsmiljö, teknik, flexibilitet och effektiv drift, vilket riskerar att leda till ökade kostnader och försämrad kvalitet över tid. Analysen pekar vidare på att mindre vård- och omsorgsboenden ofta saknar tillräcklig volym för att vara verksamhetsmässigt och ekonomiskt hållbara i ett långsiktigt perspektiv. Samtidigt visar erfarenhet och forskning att större boenden, om de organiseras i hemlika och överskådliga enheter, generellt har bättre förutsättningar vad gäller drift, bemanning, kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Ett tydligt behov som framträder är vikten av en fungerande boendekedja för äldre. Brist på trygghetsboenden och seniorboenden riskerar att leda till att behovet av biståndsbedömda insatser uppstår tidigare än nödvändigt. Utvecklingen av dessa boendeformer är därför avgörande för att minska trycket på vård- och omsorgsboenden och skapa bättre förutsättningar för ett självständigt liv under längre tid. Planerade privata etableringar av vård- och omsorgsboenden inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär samtidigt att kommunen behöver förhålla sig till en förändrad marknadssituation. Detta medför en risk för överkapacitet inom det biståndsbedömda beståndet, vilket i sin tur ställer krav på strategisk anpassning av kommunens egna boenden genom omställning, renodling eller avveckling där så är motiverat. Den samlade bedömningen är att dagens boendestruktur i begränsad utsträckning är anpassad för framtida behov. Utan en aktiv och långsiktig styrning finns risk för en boendestruktur som är ineffektiv, svår att anpassa och kostnadsdrivande. Detta innebär att kommunen behöver ta tydliga strategiska ställningstaganden kring vilka boenden som ska utvecklas långsiktigt och vilka som successivt behöver ställas om eller avvecklas för att säkerställa kvalitet, hållbarhet och god resursanvändning. 12 3.3. Strategisk inriktning – fyra vägledande principer för äldres boende Utifrån den samlade analysen har fyra vägledande principer formulerats. Dessa utgör kärnan i den strategiska planen och anger hur Mölndals stad långsiktigt ska planera, prioritera och fatta beslut om biståndsbedömda boenden för äldre. Principerna fungerar som ett normerande ramverk för kommunens planering och ska ligga till grund för strategiska beslut om utveckling, ombyggnation, nyproduktion och avveckling av biståndsbedömda boenden för äldre. De ska tillämpas samlat och väga tungt vid prioriteringar och investeringar inom området. De tydliggör vilka kvaliteter, volymer, boendeformer och lokaliseringar som bör prioriteras, samt hur kommunens egna boenden kan utvecklas i samspel med privata aktörer och andra delar av boendekedjan - det vill säga helheten av olika boendeformer som tillsammans möjliggör smidiga övergångar och anpassning till äldres varierande behov över tid. Principerna ska vägas mot varandra vid strategiska vägval, snarare än användas som fristående eller absoluta krav. Utgångspunkten är de långsiktiga trender inom äldreomsorgen som beskrivs i kapitel 2.4. Dessa visar att äldre i allt högre grad bor kvar i ordinära bostäder längre, flyttar in i vård- och omsorgsboende vid högre ålder och med mer komplexa behov, samt att genomsnittlig boendetid i vård- och omsorgsboende minskar. Sammantaget kräver detta ändamålsenliga volymer, flexibla lokaler, effektiv platsomsättning och en sammanhållen boendekedja som säkerställer både kvalitet i omsorgen och långsiktig hållbarhet i kommunens planering. Figur 1 - Illustration vägledande grundprinciper för äldres boende 13 Grundprincip 1: Ändamålsenliga volymer för effektiv drift och hållbar ekonomi Vård- och omsorgsboenden i Mölndals stad ska ha en sådan volym att de möjliggör effektiv drift, god arbetsmiljö och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Som huvudregel bör boenden omfatta minst 60 platser, där en volym om cirka 60– 80 platser bedöms vara mest ändamålsenlig utifrån en samlad bedömning av kvalitet, trygghet, arbetsmiljö och driftsekonomi. Även boenden med fler platser kan fungera väl, förutsatt att de utformas med tydlig struktur och hemlika enheter. Mindre boenden som saknar långsiktiga förutsättningar för effektiv drift och god arbetsmiljö bör som huvudregel inte prioriteras för fortsatt vård- och omsorgsverksamhet, utan på sikt ställas om eller avvecklas. Mot bakgrund av att inflyttning i vård- och omsorgsboende sker senare i livet och ofta med mer omfattande vård- och omsorgsbehov, ökar kraven på stabil bemanning, organisatorisk robusthet och effektiv platsomsättning. Ändamålsenliga volymer är därför en förutsättning för att säkerställa kontinuitet, kvalitet och långsiktig hållbarhet i omsorgen. Grundprincip 2: Ändamålsenliga lokaler för boende och personal Vård- och omsorgsboenden ska ha lokaler som är funktionella, tillgängliga och anpassade för både boende och personal. Lokalerna ska stödja effektiva arbetssätt, god arbetsmiljö och hög kvalitet i omsorgen samt vara tekniskt anpassade för välfärdsteknik och framtida behov. Utvecklingen mot en mer vårdkrävande målgrupp, i kombination med utmaningar inom kompetensförsörjning, innebär ökade krav på lokalernas utformning och funktion. Ändamålsenliga lokaler är en central förutsättning för att möjliggöra effektiva arbetssätt, stärka arbetsmiljön och underlätta rekrytering och kompetensförsörjning. Boenden som ska vara kvar i drift ska därför prioriteras för planerat underhåll, modernisering och verksamhetsanpassning, i syfte att säkerställa långsiktig kvalitet, trygghet och hållbarhet för både boende och personal. Grundprincip 3: En balanserad mix av boendeformer Planeringen av äldres boende ska utgå från ett helhetsperspektiv som omfattar både kommunala och privata vård- och omsorgsboenden. Kommunen ska fortsatt erbjuda boenden i egen regi, men planeringen ska ske i samspel med befintliga och planerade privata etableringar för att säkerställa en långsiktigt hållbar balans mellan behov och tillgänglig kapacitet. En väl fungerande boendekedja är en central förutsättning för att äldre ska kunna bo kvar i det ordinära boendet under längre tid och för att behovet av 14 biståndsbedömda insatser inte ska uppstå i ett för tidigt skede. Utvecklingen av trygghetsboenden och seniorboenden, i både kommunal och privat regi, är därför ett viktigt strategiskt verktyg för att möta de långsiktiga trenderna inom äldreomsorgen och minska trycket på vård- och omsorgsboenden. Grundprincip 4: Geografisk spridning och centrumnära prioriteringar Äldres boende ska finnas tillgängligt i hela Mölndals stad för att säkerställa geografisk tillgänglighet och likvärdiga förutsättningar. Samtidigt ska centrala och kollektivtrafiknära lägen prioriteras vid nyetablering och större ombyggnationer, då dessa ger god tillgång till service, underlättar för anhöriga och bidrar till attraktiva arbetsplatser. Boendenas lokalisering har även betydelse för social gemenskap och möjligheter till delaktighet, särskilt mot bakgrund av att ofrivillig ensamhet identifieras som en växande utmaning bland äldre. Vid beslut om lokalisering ska geografisk spridning vägas samman med långsiktig efterfrågan, behovsbild och möjligheter till samverkan med annan kommunal och privat service. 3.4. Sammanfattande strategisk inriktning Den samlade strategiska inriktningen för äldres boende i Mölndals stad innebär att kommunens vård- och omsorgsboenden successivt ska utvecklas mot en struktur som är ändamålsenlig, attraktiv och långsiktigt hållbar. Boenden med god struktur, rätt volym och strategiskt läge ska prioriteras för utveckling och investeringar, medan boenden som saknar långsiktiga förutsättningar bör renodlas, ställas om till andra ändamål eller avvecklas. Strategin innebär att mindre och kostnadsdrivande boenden på sikt fasas ut till förmån för boenden i ändamålsenlig volym med god arbetsmiljö, tillgänglighet och kvalitet. Parallellt ska utvecklingen av trygghetsboenden och seniorboenden stärkas för att skapa en fungerande boendekedja och möta äldres behov i olika skeden av livet. Kommunen ska även fortsättningsvis ha en aktiv roll som utförare av vård- och omsorgsboenden i egen regi, men i balans med privata aktörer och med utgångspunkt i ett samlat helhetsperspektiv. Kommunens investeringar ska riktas dit de ger störst långsiktig nytta och ske i samspel med befintliga och planerade privata etableringar. Den sammanfattande strategiska inriktningen innebär att Mölndals stad gör ett medvetet val att prioritera en boendestruktur som är långsiktigt hållbar, flexibel och ändamålsenlig. Detta innebär att fokus ska ligga på boenden med tillräcklig storlek och funktionalitet för att möta framtida krav på kvalitet, arbetsmiljö och ekonomi. Mindre eller bristfälligt anpassade boenden bedöms inte vara långsiktigt hållbara och ska därför successivt prövas för omställning eller avveckling. 15 3.5. Tillämpning av den strategiska inriktningen De vägledande grundprinciperna ska tillämpas samlat och utgöra ett gemensamt strategiskt ramverk vid alla övergripande vägval, prioriteringar och beslut som rör biståndsbedömda boenden för äldre i Mölndals stad. Principerna ska användas genomgående i planering, utredning och beslutsfattande och bidra till långsiktighet, konsekvens och transparens. Principerna ska särskilt ligga till grund för ställningstaganden om investeringar, ombyggnationer och nyproduktion, beslut om omställning eller avveckling av befintliga boenden samt prioriteringar i lokalbehovsplaner och fördjupade utredningar. Vid tillämpning ska principerna vägas mot varandra och anpassas till rådande behovsbild, demografisk utveckling, ekonomiska förutsättningar och geografiska förutsättningar. Avsteg från en eller flera grundprinciper kan förekomma, men ska i sådana fall vara väl motiverade och tydligt redovisas i beslutsunderlag. Motiveringen ska beskriva skälen till avsteget och hur detta förhåller sig till strategins övergripande mål om kvalitet, attraktivitet och långsiktig hållbarhet. De vägledande grundprinciperna ska även ligga till grund för den utredningsplan som utgör nästa steg i strategins genomförande. Resultaten från genomförda utredningar ska löpande omhändertas inom vård- och omsorgsförvaltningens årliga lokalbehovsplan, som därmed fungerar som den operativa länken mellan den långsiktiga strategiska planen och kommunens årliga planering och investeringsbeslut. 16 4. Slutord och väg framåt Den strategiska planen för äldres boende har tagits fram i en tid då både behoven och förutsättningarna för äldreomsorgen förändras i grunden. Demografiska förändringar, ökade krav på kvalitet och arbetsmiljö, omfattande investeringsbehov samt en förändrad marknad genom införandet av LOV innebär att kommunen inte längre kan fatta beslut om enskilda vård- och omsorgsboenden utan ett tydligt helhetsperspektiv. Planen och de vägledande grundprinciperna utgör tillsammans ett långsiktigt ramverk för hur Mölndals stad ska styra utvecklingen av sina biståndsbedömda boenden för äldre. Grundprinciperna ska skapa kontinuitet, transparens och förutsägbarhet i kommunens prioriteringar och bidra till att beslut fattas utifrån samlade bedömningar av kvalitet, ekonomi, arbetsmiljö och långsiktig hållbarhet. Nästa steg i arbetet är att omsätta den strategiska inriktningen i praktik genom den utredningsplan som tagits fram inom ramen för uppdraget. Utredningsplanen ska ligga till grund för fördjupade analyser av de kommunala vård- och omsorgsboendena och utgöra ett levande arbetsverktyg som successivt kan justeras i takt med att förutsättningarna förändras. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och Mölndalsbostäder AB. Resultaten från de fördjupade utredningarna ska löpande omhändertas inom vård- och omsorgsförvaltningens årliga lokalbehovsplan. På så sätt skapas en tydlig och sammanhängande kedja från långsiktig strategi, via fördjupad analys, till konkreta prioriteringar och investeringsbeslut. Den strategiska planen ska däremot ligga fast över tid och fungera som ett stabilt styrdokument även när behov, åtgärder och genomförande förändras. Genom att konsekvent tillämpa de vägledande grundprinciperna och samtidigt se de biståndsbedömda boendena som en del av en sammanhängande boendekedja skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar, flexibel och robust struktur för äldres boende i Mölndals stad. Detta är en förutsättning för att även framtida generationer äldre ska kunna erbjudas trygga, ändamålsenliga och attraktiva boenden i rätt skede av livet. 17 Utredningsplan vård- och omsorgsboenden Mölndals stad 2026-02-06 Innehåll 1. Inledning och syfte ........................................................................................................ 3 2. Strategiska förutsättningar och avgränsningar ......................................................... 3 2.1. Övergripande analysområden ................................................................................... 4 3. Boendespecifik strategisk inriktning ........................................................................... 5 3.1. Sörgården vård- och omsorgsboende ....................................................................... 5 3.2. Brattåsgården vård- och omsorgsboende .................................................................. 5 3.3. Fässbergs vård- och omsorgsboende ........................................................................ 6 3.4. Nytt vård- och omsorgsboende på annan plats ......................................................... 6 3.5. Brogården vård- och omsorgsboende ....................................................................... 7 3.6. Lackarebäck vård- och omsorgsboende – Hus A ..................................................... 7 3.7. Lackarebäck vård- och omsorgsboende – Hus B och C ........................................... 7 3.8. Eklanda vård- och omsorgsboende ........................................................................... 8 3.9. Berzelius vård- och omsorgsboende ......................................................................... 8 4. Bilagor ............................................................................................................................ 9 2 1. Inledning och syfte Denna utredningsplan har tagits fram som ett led i genomförandet av den strategiska planen för äldres boende i Mölndals stad och utgör ett operativt stöd för kommunens fortsatta arbete med planering, utveckling och omställning av vård- och omsorgsboenden. Utredningsplanen syftar till att skapa struktur, tydlighet och långsiktighet i arbetet genom att ange vilka utredningar som ska genomföras, i vilken ordning och med vilken inriktning. Medan den strategiska planen anger långsiktiga vägval och vägledande grundprinciper för äldres boende, syftar utredningsplanen till att konkretisera dessa genom fördjupade analyser av enskilda vård- och omsorgsboenden. Utredningarna ska ge kommunen väl underbyggda beslutsunderlag inför ställningstaganden om investeringar, ombyggnationer, omställningar eller avvecklingar. Utredningsplanen omfattar kommunens biståndsbedömda vård- och omsorgsboenden. Samtidigt utgår arbetet från ett helhetsperspektiv där hela boendekedjan för äldre beaktas, inklusive trygghetsboenden, seniorbostäder och privata etableringar, i syfte att säkerställa en långsiktigt hållbar balans mellan behov och tillgänglig kapacitet. Utredningsplanen ska ses som ett levande dokument som successivt kan revideras och fördjupas i takt med att ny kunskap tillkommer och förutsättningar förändras. Resultaten från genomförda utredningar ska tas om hand inom vård- och omsorgsförvaltningens årliga lokalbehovsplan, som utgör den operativa länken mellan långsiktig strategi och kommunens årliga prioriteringar och investeringsbeslut. 2. Strategiska förutsättningar och avgränsningar Utredningsplanen tar sin utgångspunkt i den strategiska planens vägledande grundprinciper och syftar till att omsätta dessa i fördjupade analyser av kommunens befintliga vård- och omsorgsboenden. Utredningsarbetet påverkas samtidigt av externa förutsättningar, pågående planering och beslut som ligger utanför kommunens direkta rådighet men som har stor betydelse för behovsbilden och den långsiktiga boendestrukturen för äldre i Mölndals stad. Planeringen av vård- och omsorgsboenden påverkas av både kommunala och privata aktörer. Utredningsplanen utgår därför från att privata etableringar beaktas som en del av den samlade tillgången till vård- och omsorgsplatser, samtidigt som kommunen behåller sitt övergripande ansvar för långsiktig planering, kvalitet och kapacitet. En grundläggande förutsättning är att den samlade strukturen av vård- och omsorgsboenden ska vara långsiktigt hållbar och geografiskt balanserad. 3 Bedömningar av nyproduktion, omställning eller avveckling ska därför göras utifrån både lokala förutsättningar och hur förändringar påverkar helheten i kommunen. Utredningsplanen omfattar kommunens biståndsbedömda vård- och omsorgsboenden. De strategiska förutsättningar som anges i detta avsnitt utgör en ram för de boendespecifika utredningarna och kan komma att omprövas över tid om behovsbild eller yttre förutsättningar förändras. 2.1. Övergripande analysområden Detta avsnitt anger de övergripande analysområden som ska ligga till grund för samtliga boendespecifika utredningar inom ramen för denna utredningsplan. Syftet är att säkerställa att utredningarna genomförs på ett enhetligt, systematiskt och jämförbart sätt samt att beslutsunderlag tas fram i linje med den strategiska planens vägledande grundprinciper. Varje utredning ska, i den omfattning som är relevant utifrån boendets förutsättningar och strategiska inriktning, belysa följande perspektiv: • Verksamhetsmässig ändamålsenlighet, funktion och kapacitet • Fastighetens tekniska skick, standard och behov av åtgärder • Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt, inklusive investeringsbehov och driftpåverkan • Möjligheter till utveckling, omställning, avveckling eller alternativ användning • Konsekvenser för brukare, personal och den operativa driften • Behov av evakuering samt genomförbarhet vid större förändringar Analysområdena ska användas som stöd vid genomförandet av de boendespecifika utredningarna i kapitel 3 och anpassas till respektive boendes komplexitet och frågeställningar. För varje boende anges en preliminär prioritet och tidshorisont för när utredningen bedöms kunna genomföras. Tidshorisonten avser utredningsarbetet och ska således inte ses som en genomförande- eller investeringstidplan. 4 3. Boendespecifik strategisk inriktning 3.1. Sörgården vård- och omsorgsboende Strategisk inriktning: Omställning Prioritet: 1 Tidshorisont: utredning genomförs under 2026 Sörgården är ett mindre vård- och omsorgsboende med begränsad volym, vilket innebär svårigheter att uppnå långsiktig driftsekonomi, robust bemanning och god flexibilitet i verksamheten. Samtidigt har boendet ett attraktivt och kollektivtrafiknära läge, vilket ger goda förutsättningar för alternativ användning. Mot denna bakgrund bedöms Sörgården ha begränsad långsiktig hållbarhet som vård- och omsorgsboende, vilket motiverar en fördjupad utredning av omställning till annan boendeform eller verksamhet. Utredningen ska belysa förutsättningarna för omställning till exempelvis trygghetsboende, seniorboende eller vård- och omsorgsboende för äldre med funktionsnedsättning, behov av anpassningar i befintliga lokaler samt ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Vidare ska behov av evakuering och möjliga övergångslösningar analyseras. 3.2. Brattåsgården vård- och omsorgsboende Strategisk inriktning: Omställning Prioritet: 1 Tidshorisont: utredning genomförs under 2026 Brattåsgården är ett mindre vård- och omsorgsboende med begränsad volym, vilket påverkar både driftsekonomi och långsiktig verksamhetsmässig hållbarhet. Boendet har samtidigt en viktig geografisk funktion i Kållered och spelar en roll i den lokala boendestrukturen för äldre. Mot denna bakgrund bedöms det finnas behov av att pröva Brattåsgårdens framtida roll i den samlade strukturen för boenden för äldre i kommunen. Utredningen ska belysa förutsättningarna för omställning till trygghetsboende, seniorboende eller vård- och omsorgsboende för äldre med funktionsnedsättning inklusive behov av lokalanpassningar samt ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Även evakuerings- och övergångslösningar ska analyseras. 5 3.3. Fässbergs vård- och omsorgsboende Strategisk inriktning: Behålla och utveckla alternativt nybyggnation på befintlig fastighet Prioritet: 1 Tidshorisont: utredning genomförs under 2026–2027 Fässbergs vård- och omsorgsboende har ett strategiskt läge och en struktur som i grunden bedöms vara ändamålsenlig. Samtidigt är boendet tekniskt mycket slitet, vilket påverkar både attraktivitet, arbetsmiljö och långsiktig funktion. Mot denna bakgrund finns behov av en fördjupad utredning för att pröva olika utvecklingsalternativ och säkerställa långsiktig kapacitet och kvalitet. Utredningen ska belysa inriktning och omfattning av en eventuell renovering i förhållande till alternativet nybyggnation på befintlig fastighet, inklusive ekonomiska konsekvenser och jämförelser mellan alternativen. Vidare ska behov av evakuering vid större åtgärder analyseras samt hur val av åtgärd kan bidra till ökad attraktivitet, förbättrad arbetsmiljö och minskad risk för kompetensbrist. 3.4. Nytt vård- och omsorgsboende på annan plats Strategisk inriktning: Nybyggnation på lämplig plats i Mölndals stad Prioritet: 1 Tidshorisont: utredning genomförs under 2026–2027 Utredningen av ett eventuellt nytt vård- och omsorgsboende på ny plats i Mölndals stad ska ses som en direkt följd av den fördjupade utredningen av Fässbergs vård- och omsorgsboende. Syftet är att säkerställa att kommunen har handlingsberedskap och alternativa lösningar om utredningen av Fässberg visar att omfattande åtgärder krävs, exempelvis i form av större ombyggnation med evakuering, eller om nybyggnation på befintlig tomt inte bedöms vara ett ändamålsenligt eller långsiktigt hållbart alternativ. Utredningen ska därför pröva förutsättningarna för nyproduktion av vård- och omsorgsboende på annan lämplig plats i Mölndals stad. Prövningen ska utgå från de strategiska planeringsförutsättningar som redovisas i avsnitt 2 ovan och genomföras med ett samlat helhetsperspektiv, där kommunens befintliga vård- och omsorgsboenden, planerade och befintliga privata etableringar samt behovet av geografisk balans vägs samman. Genom att genomföra denna utredning parallellt med utredningen av Fässberg skapas ett samlat beslutsunderlag som ger kommunen möjlighet att göra väl avvägda vägval kring utveckling, nybyggnation eller alternativ lokalisering, utan att riskera bristande kapacitet eller kvalitet i den samlade vård- och omsorgsverksamheten. 6 3.5. Brogården vård- och omsorgsboende Strategisk inriktning: Avveckling eller omställning Prioritet: 2 Tidshorisont: utredning genomförs under 2026–2027 Brogården bedöms ha omfattande brister i ändamålsenlighet, arbetsmiljö och långsiktig utvecklingspotential. I kombination med planerad privat etablering av vård- och omsorgsboende i Lindome bedöms det framtida behovet av vård- och omsorgsplatser i området på sikt kunna tillgodoses genom denna etablering. Mot denna bakgrund finns det skäl att pröva Brogårdens framtida användning. Utredningen ska belysa alternativ för avveckling eller omställning till annan användning samt analysera konsekvenser för brukare och verksamhet. I detta ska även ingå att pröva Brogårdens möjligheter att, helt eller delvis och under en övergångsperiod, nyttjas som evakueringslösning i samband med andra planerade ombyggnationer eller förändringar inom fastighetsbeståndet. 3.6. Lackarebäck vård- och omsorgsboende – Hus A Strategisk inriktning: Avveckling eller omställning Prioritet: 2 Tidshorisont: utredning genomförs under 2027–2028 Lackarebäck Hus A bedöms ha begränsad ändamålsenlighet för fortsatt vård- och omsorgsverksamhet, både ur fastighets- och verksamhetsperspektiv. Boendet avviker i standard och funktion från övriga delar av Lackarebäck och har begränsad utvecklingspotential. Mot denna bakgrund finns behov av att pröva Hus A:s framtida användning. Utredningen ska belysa alternativ för avveckling eller omställning, inklusive övergripande tidplan och konsekvenser för brukare och verksamhet. Vidare ska möjliga alternativa användningsområden analyseras samt hur förändringar kan samordnas med utvecklingen av övriga delar av Lackarebäck (Hus B och C). 3.7. Lackarebäck vård- och omsorgsboende – Hus B och C Strategisk inriktning: Behålla och utveckla Prioritet: 3 Tidshorisont: utredning genomförs under 2027 Lackarebäck Hus B, och särskilt Hus C, är strategiskt viktiga för kommunens långsiktiga struktur av vård- och omsorgsboenden. Tillsammans har dessa hus en god volym, relativt god teknisk standard och ett geografiskt läge som bedöms attraktivt. 7 Utredningen ska belysa behov av lokalanpassningar och underhållsåtgärder samt identifiera förbättringar som snabbt kan öka attraktivitet och funktionalitet. Vidare ska prioriteringar mellan kort- och långsiktiga åtgärder analyseras samt effekter för arbetsmiljö, kvalitet, beläggning och personalrekrytering. 3.8. Eklanda vård- och omsorgsboende Strategisk inriktning: Behålla och utveckla Prioritet: 3 Tidshorisont: utredning genomförs under 2027 Eklanda Lund bedöms vara ändamålsenligt, medan Eklanda Skog har tydliga brister i lokaler och planlösningar som påverkar både attraktivitet och verksamhetens effektivitet. Mot denna bakgrund finns behov av en samlad utredning för att säkerställa långsiktig funktion och kvalitet. Utredningen ska belysa omfattning och kostnader för nödvändiga åtgärder i Eklanda Skog, behov av lokalanpassningar och underhåll samt identifiera förbättringar. Även prioriteringar mellan kort- och långsiktiga åtgärder samt effekter för arbetsmiljö, kvalitet, beläggning och personalrekrytering ska analyseras. 3.9. Berzelius vård- och omsorgsboende Strategisk inriktning: Behålla och utveckla Prioritet: 3 Tidshorisont: utredning genomförs under 2027 Berzelius är ett centrumnära vård- och omsorgsboende med god tillgänglighet och utvecklingspotential. Boendet bedöms vara attraktivt men behöver löpande anpassningar för att bibehålla kvalitet och funktion över tid. Utredningen ska belysa behov av lokalanpassningar och underhållsåtgärder, identifiera förbättringar samt analysera prioriteringar mellan kort- och långsiktiga åtgärder. Vidare ska effekter för arbetsmiljö, kvalitet, beläggning och personalrekrytering belysas. 8 4. Bilagor Bilaga 1 - Nulägesbild vård- och omsorgsboenden i Mölndals stad 2026 daterad den 6 februari 2026. 9 Bilaga 1 – Nulägesbild vård- och omsorgsboenden Mölndals stad 2026 2026-02-06 Innehåll 1. Översikt – Mölndals stads vård- och omsorgsboenden ............................................. 3 2. Sammanfattande nulägesbeskrivning per boende ..................................................... 5 2.1. Sörgården vård- och omsorgsboende ....................................................................... 5 2.2. Lackarebäck vård- och omsorgsboende ................................................................... 6 2.3. Fässberg vård- och omsorgsboende .......................................................................... 7 2.4. Eklanda vård- och omsorgsboende ........................................................................... 8 2.5. Berzelius vård- och omsorgsboende ......................................................................... 9 2.6. Brattåsgården vård- och omsorgsboende ................................................................ 10 2.7. Brogården vård- och omsorgsboende ..................................................................... 11 3. Samlad nulägesbild ..................................................................................................... 12 2 1. Inledning och syfte Denna bilaga ger en sammanfattande nulägesbild av Mölndals stads vård- och omsorgsboenden (VoB). Underlaget bygger på verksamhetens bedömningar av ändamålsenlighet ur brukar- och personalperspektiv samt övergripande fastighets- och ekonomiska förutsättningar. Denna bilaga hanterar endast de kommunalt ägda vård- och omsorgsboendena i Mölndals stad. 2. Översikt över vård- och omsorgsboenden I Mölndals stad finns i dag åtta vård- och omsorgsboenden. Sju av dessa ägs av kommunen genom Mölndalsbostäder AB och ett drivs av privat aktör (Nordlandia GoLife). Tre av kommunens boenden har trygghetslägenheter i direkt anslutning till vård- och omsorgsboendet. År 2026 uppgår den totala kapaciteten till cirka 525 platser i befintliga vård- och omsorgsboenden. Av dessa bedöms ett tiotal platser vara icke ändamålsenliga och används därför inte i nuläget av verksamheten. Därutöver finns 42 trygghetslägenheter i vård- och omsorgsförvaltningens regi. Figur 1 - Karta över Mölndals stad och befintliga vård- och omsorgsboenden 3 Tabell 1 - Sammanställning befintliga VoB i Mölndals stad och dess kapacitet Nummer Objekt Geografisk Kapacitet Kapacitet trygghets- placering VoB lägenheter VoF 1 Sörgården VoB Krokslätt 33 10 2 Lackarebäck VoB Lackarebäck 120 0 3 Fässberg VoB Toltorpsdalen 90 0 4 Eklanda VoB Eklanda 71 0 5 Berzelius VoB Centrala 67 10 Mölndal 6 Nordlandia GoLife (LOV) GoCo- 60 0 området 7 Brattåsgården VoB Kållered 22 22 8 Brogården VoB Lindome 62 0 Totalt 525 42 4 3. Boendespecifik nulägesbeskrivning 3.1. Sörgården vård- och omsorgsboende Sörgården är ett mindre boende där 10 rum är avsatta som trygghetslägenheter medan övriga 33 lägenheter är vård- och omsorgsboende med somatisk inriktning. Sörgården bedöms endast delvis ändamålsenligt. Små badrum, smala dörrar och bristande inomhusklimat påverkar både brukares självständighet och personalens arbetsmiljö. Den lilla volymen innebär att boendet inte är ekonomiskt hållbart som vård- och omsorgsboende på lång sikt. Fastigheten bedöms ha bättre förutsättningar för alternativ användning, exempelvis trygghetsboende, vård- och omsorgsboende för äldre med funktionsnedsättning eller studentbostäder. Tabell 2 – Fakta om Sörgården vård- och omsorgsboende Kategori Uppgift Plats Krokslätt Fastighetsbeteckning Järven 4 Fastighetens storlek 8900 kvm Byggnadens storlek (BRA) 2400 kvm Byggår 1984 Bokfört värde 10,2 miljoner kronor Antal lägenheter 43 varav 10 trygghetslägenheter Inriktning Somatisk Avtalstid Till 2028-09-30 (2 års uppsägningstid) Detaljplan Allmänt ändamål, byggnadshöjd 8 m 5 3.2. Lackarebäck vård- och omsorgsboende Lackarebäck är kommunens största vård- och omsorgsboende och har en central roll även i krisberedskap (reservkraft och storkök). Boendet består av tre hus med mycket olika standard och grad av ändamålsenlighet. Hus C är modernt och ett av de mest ändamålsenliga boendena i kommunen. Hus B fungerar delvis men har en planlösning som skapar arbetsmiljöproblem. Hus A bedöms ej vara ändamålsenligt och saknar utvecklingspotential som vård- och omsorgsboende. Tabell 3 - Fakta om Lackarebäck vård- och omsorgsboende Kategori Uppgift Plats Lackarebäck Fastighetsbeteckning Lövängen 2 Fastighetens storlek 26 000 kvm Byggnadens storlek (BRA) 12 500 kvm Byggår 1951 (Hus A och B), 2005 (Hus C) Bokfört värde 70,8 miljoner kronor Antal lägenheter 120 Inriktning Demens och somatisk Avtalstid Till 2027-09-30 (2 års uppsägningstid) Detaljplan Allmänt ändamål, byggnadshöjd 10,8 m 6 3.3. Fässberg vård- och omsorgsboende Fässberg har en mycket funktionell enplanslösning som särskilt lämpar sig för personer med kognitiv sjukdom. Tillgänglighet och överblick är stora styrkor. Samtidigt är byggnaden gammal och kraftigt sliten, med återkommande tekniska problem och bristfälliga personalutrymmen. Ekonomiskt är boendet hållbart och fastigheten har god utvecklingspotential tack vare lågt bokfört värde och flexibel detaljplan. På Fässberg så finns även en dagverksamhet. Tabell 4 - Fakta om Fässberg vård- och omsorgsboende Kategori Uppgift Plats Toltorpsdalen Fastighetsbeteckning Släpharven 2 Fastighetens storlek 25 500 kvm Byggnadens storlek (BRA) 8500 kvm Byggår 1969 Bokfört värde 8,7 miljoner kronor Antal lägenheter 90 varav 82 nyttjas Inriktning Demens Avtalstid Till 2028-09-30 (2 års uppsägningstid) Detaljplan Allmänt ändamål, byggnadshöjd max 8 m 7 3.4. Eklanda vård- och omsorgsboende Eklanda består av två byggnader med tydligt olika kvalitet. Eklanda Lund är modernt, välplanerat och enligt verksamheten ett av kommunens bästa boenden. Eklanda Skog har däremot brister i tillgänglighet, arbetsmiljö och underhåll. Bristen av utrymme att ta emot och hantera ankommande leveranser skapar ett arbetsmiljöproblem. Sammantaget är ekonomin hållbar, men Eklanda Lund bär helheten. Fastighetsutvecklingsmöjligheterna är begränsade av tomt och byggrätt. Tabell 5 - Fakta om Eklanda vård- och omsorgsboende Kategori Uppgift Plats Eklanda Fastighetsbeteckning Nyckelharpan 58 Fastighetens storlek 4500 kvm Byggnadens storlek (BRA) 4600 kvm Byggår 1994 (Eklanda Skog), 2007 (Eklanda Lund) Bokfört värde 2,2 miljoner kronor (Eklanda Skog), 53,4 miljoner kronor (Eklanda Lund) Antal lägenheter 71 varav 69 Inriktning Demens Avtalstid Till 2027-09-30 (2 års uppsägningstid) Detaljplan Tillåter bostäder i 2–3 plan, begränsat exploateringstal 8 3.5. Berzelius vård- och omsorgsboende Berzelius är ett centralt beläget och mycket attraktivt boende. Lägenheterna är rymliga och fastigheten relativt modern. De huvudsakliga bristerna gäller ventilation och tekniskt slitage i badrum. Boendet har mycket hög utvecklingspotential tack vare detaljplan som tillåter bostäder. I anslutning till vård- och omsorgsboendet finns även de mest attraktiva trygghetslägenheterna som tillskillnad från övriga trygghetslägenheter finns i olika storlekar från 1 rum och kök till 3 rum och kök. Tabell 6 - Fakta om Berzelius vård- och omsorgsboende Kategori Uppgift Plats Centrala Mölndal Fastighetsbeteckning Berzelius 3 Fastighetens storlek 10 500 kvm Byggnadens storlek (BRA) 7200 kvm Byggår 2001 Bokfört värde 46,2 miljoner kronor Antal lägenheter 77 varav 10 trygghetslägenheter Inriktning Demens Avtalstid Till 2031-09-30 (2 års uppsägningstid) Detaljplan Tillåter bostäder, max 7500 kvm BRA i 3 våningar 9 3.6. Brattåsgården vård- och omsorgsboende Brattåsgården är ett mindre boende som bedöms som endast delvis ändamålsenligt. Lägenheterna är stora men har små badrum och ett bristfälligt inomhusklimat. Även i de gemensamma utrymmena är inomhusklimatet otillfredsställande, vilket påverkar både boende och personal. Personalutrymmena är slitna och i behov av upprustning, vilket sammantaget påverkar verksamhetens funktion negativt. Fastigheten inrymmer utöver vård- och omsorgsboenden även 22 trygghetsbostäder, träffpunkt samt dagverksamhet. Tabell 7 - Fakta om Brattåsgården vård- och omsorgsboende Kategori Uppgift Plats Kållered Fastighetsbeteckning Våmmedal 3:136 Fastighetens storlek 8900 kvm Byggnadens storlek (BRA) 5200 kvm Byggår 1986 Bokfört värde 38,2 miljoner kronor Antal lägenheter 44 varav 22 trygghetslägenheter Inriktning Somatisk Avtalstid Till 2031-09-30 (2 års uppsägningstid) Detaljplan Tillåter bostäder och dagcentral, BYA 3000 kvm, byggnadshöjd max 9 m 10 3.7. Brogården vård- och omsorgsboende Brogården har relativt stora lägenheter och en trivsam utemiljö, men byggnaden är sliten och bedöms som ej ändamålsenlig för vare sig brukare eller personal. Små badrum, dålig ventilation, trånga gemensamhetsytor och svag kollektivtrafik påverkar både verksamhet och personalförsörjning. Ekonomin är relativt stabil men utvecklingsmöjligheterna begränsade till tomt och byggrätt. Tabell 8 - Fakta om Brogården vård- och omsorgsboende Kategori Uppgift Plats Lindome Fastighetsbeteckning Annestorp 5:118 Fastighetens storlek 12 000 kvm Byggnadens storlek (BRA) 3700 kvm Byggår 1971, ombyggt 2007 Bokfört värde 17,2 miljoner kronor Antal lägenheter 62 Inriktning Demens och somatisk Avtalstid Till 2027-09-30 (2 års uppsägningstid) Detaljplan Tillåter bostäder och vård i två våningar. Byggrätter omfattar i princip nuvarande byggnad. 11 4. Samlad nulägesbild Mölndals stads bestånd av vård- och omsorgsboenden uppvisar stora variationer i ålder, kvalitet, ändamålsenlighet och långsiktig hållbarhet. Sammantaget finns i nuläget en acceptabel kapacitet i form av antal platser, men flera fastigheter har begränsade förutsättningar att långsiktigt möta verksamhetens krav utan omfattande åtgärder. Beståndet präglas av stora skillnader i ändamålsenlighet. Ett fåtal boenden – såsom Berzelius, Eklanda Lund och Lackarebäck hus C – bedöms vara långsiktigt hållbara och utgör kärnan i ett framtida VoB-bestånd. Samtidigt finns boenden som är funktionellt starka men tekniskt slitna, exempelvis Fässberg, där planlösning och tillgänglighet är väl anpassade men där omfattande renoveringsbehov påverkar arbetsmiljö och drift. Mindre boenden med låg volym, såsom Sörgården och Brattåsgården, uppvisar genomgående svag ekonomisk hållbarhet. I dessa fall förstärks problemen av bristande tillgänglighet, små badrum och begränsade personalytor, vilket påverkar både brukarnas självständighet och personalens arbetsmiljö. Flera fastigheter har samtidigt potential för omställning eller alternativ användning, exempelvis till trygghetsboende, vård- och omsorgsboende för äldre med funktionsnedsättning eller bostäder. Detta gäller särskilt boenden där fortsatt VoB-verksamhet bedöms som mindre lämplig ur ett långsiktigt perspektiv. 12 Strategisk plan för äldres boende LSU 2026-03-12 Bakgrund • Uppdrag från kommunstyrelsen den 4 december 2024 • Ta fram en strategisk plan för äldres boende LSU hantering av ärendet bakåt • 5 st. styrgruppsmöten har hållits inom ramen för uppdraget (LSU och VONAU styrgrupp) • Redovisning status och nulägesbild vid LSU sammanträde den 16 oktober 2025 Strategins vägledande grundprinciper Strategins vägledande grundprinciper Principerna ska tillämpas samlat, vägas mot varandra och ligga till grund för prioriteringar och investeringar Utredningsplan Utredning Inriktning Prio Tid för utredning Sörgården VoB Omställning till annan boendeform (t.ex. 1 2026 trygghetsboende/seniorboende/annan målgrupp) Brattåsgården VoB Omställning till annan boendeform (t.ex. 1 2026 trygghetsboende/seniorboende/annan målgrupp) Fässberg VoB Behålla & utveckla eller nybyggnation på befintlig 1 2026-2027 fastighet Nytt VoB på annan plats i Nybyggnation – alternativ lokalisering i kommunen 1 2026-2027 kommunen Brogården VoB Avveckling eller omställning (ev. evakueringslösning) 2 2026-2027 Lackarebäck Hus A Avveckling eller omställning 2 2027-2028 Lackarebäck Hus B & C Behålla & utveckla (lokalanpassning/underhåll) 3 2027 Eklanda VoB Behålla & utveckla 3 2027 Berzelius VoB Behålla & utveckla 3 2027 Sammanfattning och nästa steg • Strategin anger vad vi vill uppnå – utredningsplanen visar hur vi tar oss dit • Införlivas i VON:s lokalbehovsplan som antas i april • Utredningsplan initieras som sedan visar konkreta förslag framåt för respektive fastighet kopplat till strategin molndal.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-12 Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott

§ 37 Diarienummer 00013/2026 Uppföljning av Mölndals stads vattenförvaltningsarbete 2025 Beslut Plan- och exploateringsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner uppföljning avseende 2025 av Åtgärdsplan för Mölndals stads interna arbete med åtgärder inom vattenförvaltning 2023–2027. Sammanfattning Mölndals stad har sedan 2022 ett strategiskt och samlat vattenförvaltningsarbete. Som en del i detta arbete beslutade kommunfullmäktige den 21 februari 2024, § 33, om Åtgärdsplan för Mölndals stads interna vattenförvaltningsarbete 2023–2027. Aktiviteterna i åtgärdsplanen syftar till att uppfylla kraven som åligger kommunen enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram 2022–2027 samt att utifrån kommunens ansvar bidra i arbetet med att förbättra vattenmiljöer så att vattenstatus enligt beslutade miljökvalitetsnormer för vatten uppnås. I åtgärdsplanen ingår 87 aktiviteter. Vid årsskiftet bedömdes 24 aktiviteter vara klara. Av de återstående är 75 % inom en på- gående genomförandefas. Av de pågående har 75 % övergått till att ingå i löpande arbete inom verksamhetsansvar efter den inledande utvecklingsfasen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026. Uppföljning åtgärdsplan vattenförvaltning 2025 daterad 6 februari 2026. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljönämnden, tekniska nämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-02-10 Dnr KS 00013/2026 Ann Rane Projektledare Kommunstyrelsen Uppföljning av åtgärdsplan för Mölndals stads vattenförvaltningsarbete 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner uppföljning avseende 2025 av ”Åtgärdsplan för Mölndals stads interna arbete med åtgärder inom vattenförvaltning 2023– 2027”. Sammanfattning Mölndals stad har sedan 2022 ett strategiskt och samlat vattenförvaltningsarbete. Som en del i detta arbete beslutade Kommunfullmäktige den 21 februari 2024, §33 om ”Åtgärdsplan för Mölndals stads interna vattenförvaltningsarbete 2023–2027”. Aktiviteterna i åtgärdsplanen syftar till att uppfylla kraven som åligger kommunen enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram 2022–2027 samt att utifrån kommunens ansvar bidra i arbetet med att förbättra vattenmiljöer så att vattenstatus enligt beslutade miljökvalitetsnormer för vatten uppnås. I åtgärdsplanen ingår 87 aktiviteter. Vid årsskiftet bedömdes 24 aktiviteter vara klara. Av de återstående är 75 % inom en pågående genomförandefas. Av de pågående har 75 % övergått till att ingå i löpande arbete inom verksamhetsansvar efter den inledande utvecklingsfasen. Bakgrund Mölndals stad har sedan 2022 ett strategiskt och samlat vattenförvaltningsarbete. Uppdraget följer av kommunstyrelsens beslut den 24 november 2021, §240. Som en del i detta arbete beslutade Kommunfullmäktige den 21 februari 2024, §33 om ”Åtgärdsplan för Mölndals stads interna vattenförvaltningsarbete 2023–2027”. Av beslutet framgår att planen ska följas upp årligen. Aktiviteterna i åtgärdsplanen syftar dels till att uppfylla kraven i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram 2022–2027 fokuserat på de administrativa åtgärder som åligger kommunerna. Aktiviteterna syftar även till att tydliggöra hur staden ska arbeta för att yt- och grundvatten- förekomster ska uppfylla beslutade miljökvalitetsnormer för vatten som ska uppnås till år 2027 och med några undantag till år 2033. Ansvaret för stadens strategiska vattenförvaltningsarbete ligger på kommunstyrelsen. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Ekonomi För det strategiska vattenförvaltningsarbetet fanns en miljon kronor inom samhällsbyggnadsförvaltningens driftsbudget. Inom budgeten ska bland annat rymmas en tjänst för en vattenstrateg som samordnar och leder arbetet. Förvaltningen ser ett behov av att denna budget ökas inför 2027 främst för att kunna komplettera med olika typer av vattenmiljöundersökningar i syfte att kunna prioritera och följa upp effekter av praktiska åtgärder. Övrigt administrativt arbete såsom genomförande av åtgärdsplanen ingår i respektive förvaltnings uppdrag och budget. Under året har flera förvaltningar haft svårt att inom gällande budget avsätta resurser för vattenförvaltningsarbete. Under 2025 beviljades staden bidrag från länsstyrelsen avseende Vattenvårdsåtgärder i Flabäcken, Vasebäcken och Intagsbäcken. Medfinansiering skedde med investeringsmedel. De praktiska åtgärder som genomförts i Ale- och Hedbäcken har finansierats inom investeringsbudget. Bedömning Åtgärdsplanen innehåller 54 aktiviteter som direkt hänförs till Vattenmyndighetens sju administrativa åtgärder. När dessa aktiviteter är genomförda bedöms staden uppfylla de krav som Vattenmyndigheten ställer på samtliga kommuner. Den andra delen av åtgärdsplanen innehåller 33 aktiviteter som syftar till att utveckla stadens arbete med att genomföra praktiska åtgärder i vattenförekomster med tillflöden där statusen är lägre än den beslutade miljökvalitetsnormen. Vid uppföljning av åtgärdsplanen efter 2025 bedöms 24 aktiviteter vara klara, varav drygt hälften var klara sedan tidigare. 12 aktiviteter har inletts och fem är ännu inte initierade. Majoriteten, 46 av aktiviteterna, är noterade som pågående. Dessa kan utgöras av avgränsade aktiviteter som inte är klara eller av aktiviteter som efter en initiering eller utveckling sedan övergått till att ingå i det löpande arbetet. Av de pågående aktiviteterna ingår 75 % i förvaltningarnas löpande arbete. Hela uppföljningen med kommentarer framgår av bifogad uppföljning. Till de aktiviteter som är avslutade under 2025 hör en överenskommelse om hantering av vattenresurser för vattenförsörjning vid torka, att MKN för vatten på tydligare sätt utgör en prioriteringsgrund i tillsynsplanen, tydliggjord process för hantering av vattenstatus i tidigt skede av detaljplaner, skoglig strategi inkluderar att hyggesfria metoder ska användas där det är lämpligt samt att arbetsprocess för planering och genomförande av vattenvårdsåtgärder är etablerad och fungerande. De flesta av aktiviteterna som är initierade och/eller pågående kräver ett deltagande från flera förvaltningar med olika kompetenser. För att det strategiska vattenförvaltningsarbetet ska få den breda genomlysning som Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) behövs och att aktiviteterna i åtgärdsplanen ska kunna genomföras krävs att alla förvaltningar har möjlighet att delta i arbetet, vilket kan kräva resursförstärkning i vissa fall. Under året har stadens representanter i vattenråd och vattenvårdsförbund deltagit vid samverkansmöten, bidragit i att utveckla miljöövervakning av vatten och hur detta kan kommuniceras på bättre sätt bland annat på hemsidor samt i flera sammanhang fört dialog om hur vattenrådens verksamhet kan utvecklas för att kunna genomföra fler vattenvårdsåtgärder. Under 2026–2027 planeras en genomgång av aktiviteterna i förhållande till Vattenmyndighetens samrådsmaterial inför kommande förvaltningscykel. Förhoppningen är att det ska ge underlag för prioritering av de kvarvarande aktiviteterna i stadens åtgärdsplan inför det sista planåret jämfört med Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram med administrativa åtgärder kommande förvaltningsperiod 2027–2033. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026 Uppföljning åtgärdsplan vattenförvaltning 2025 daterad 6 februari 2026 Expedieras till Kommunstyrelsen, miljönämnden, tekniska nämnden Viktoria Fagerlund Frida Stenberg Samhällsbyggnadschef Strategisk chef Uppföljning av arbete enligt åtgärdsplan för vattenförvaltning under 2025. Daterad 2026-02-06 uppföljning per Uppföljning Uppföljning 20231231 2024 2025 Aktuella kommentarer Åtgärd Aktivitet Ansvarig Tid 1.1 Stadigvarande driva Vattenförvaltni 2022, löpande Vattenförvaltningsgrupp och två Förvaltningsövergrip intern samordning av ngsgrupp arbetsgrupper med fokus ande planering för vattenförvaltningsarbete fortsätter. Ett LÅP för Mölndalsån åtgärdsprogrammet framtaget. Åtgärder i fem s genomförande vattendrag genomförda. Svar på sex remisser och deltagande i lika många. Workshop om behov av kompetensförstärkning och processutveckling inom pågår pågår pågår dagvattenhantering. 1.2 Ta fram översiktlig Vattenförvaltni 2022, löpande Förvaltningsövergrip beskrivning av ngsgrupp ande planering för situationen för vatten i åtgärdsprogrammet Mölndal och särskilt s genomförande fokusera på de förekomster som inte når aktuell miljökvalitetsnorm klart klart 1.3 Ta fram översiktlig Vattenförvaltni 2022-2023 Förvaltningsövergrip beskrivning av och ngsgrupp ande planering för ansvarsfördelning för åtgärdsprogrammet arbetet med s genomförande administrativa åtgärder i form av en åtgärdsplan klart klart 1.4 Etablera en Vattenförvaltni vår 2023 Förvaltningsövergrip samverkansgrupp mellan ngsgrupp ande planering för stadens representanter i åtgärdsprogrammet vattenorganisationer i s genomförande syfte att främja samsyn och öka kompetensen för vattenmiljöer och representanternas roll. klart 1.5 Delta i arbete att ta fram SSF (TEF) 2024-2025 Förvaltningsövergrip en plan för hållbar ande planering för vattenförsörjning i åtgärdsprogrammet förändrat klimat s genomförande Överenskommelse mellan kommuner i hur vattenresuser ska hanteras och optimeras vid behov inlett klar av att spara vatten. 1.6 Bidra med Vattenförvaltni 2023, löpande Förvaltningsövergrip vattenförvaltningskompet ngsgrupp ande planering för ens i processen med åtgärdsprogrammet ansvarsfördelning och s genomförande förtydligande av uppdrag att förvalta mark i staden Dialog inför planuppdrag där då marken i sig är eller exploatering och dagvatten samt kan påverka vatten vattenförvaltningsåtgärder kan (skog, mark, allmänplats, vara aktuella på samma mark. p-ytor, badplats, vägar Dialoger inom arbete med JiM och som sköts av FÖP Lindome samt inför vägföreningar respektive pågår pågår pågår kommande detaljplaner. Trafikverket) 1.6 Etablera och förstärka Vattenförvaltni 2023-2024 Förvaltningsövergrip samverkan med ngsgrupp Workshop med länsstyrelsen, ande planering för grannkommuner inom Vattenmyndigheten och Göteborg åtgärdsprogrammet olika discipliner om struktur för prioritering av s genomförande vattenåtgärder. Flera studiebesök inom GR-nätverk avseende dagvattenhantering. Studiebesök av politiker från ett flertal skånska kommuner i okt. Deltagit vid samverkansmöten inom vattenråd och i styrelse och arbetsgrupper i vattenorganisationerna bla för att utveckla miljöövervakningen, information på hemsidor, utveckla vattenråden för att kunna genomföra fler vattenvårdsåtgärder. Deltog i GR:s projekt för att utreda mellankommunal samverkan inom klimatanpassning. Resultatet visade att behov och efterfrågan är stor samt att befintliga forum (de olika vattenråden) skulle pågår pågår pågår kunna nyttjas för även detta syfte. 1.7 Förtydliga och informera Vattenförvaltni 2024 Förvaltningsövergrip om nej till biltvätt på ngsgrupp ande planering för gatan, eventuellt med åtgärdsprogrammet markering ”här börjar..” s genomförande inlett inlett Inget utfört under 2025 1.8 Informationsinsatser Vattenförvaltni 2022, löpande Förvaltningsövergrip kring vattenförvaltning ngsgrupp ande planering för Information på Intranät, hemsida åtgärdsprogrammet och i sociala medier vid s genomförande vattenvårdsåtgärder (i fem vattendrag) och erhållna bidrag för tre av dem, om elfisket i Mölndalsån samt då staden presenterade sitt arbete vid webinarium. Information om stadens arbete vid webinarium samt vid studiebesök av andra pågår pågår pågår kommuner. 1.9 I samband med översyn SBF 2022, löpande Förvaltningsövergrip av arrendeavtal för ande planering för stadens mark förtydliga åtgärdsprogrammet krav på miljöhänsyn och s genomförande kantzoner till vatten Taxa beslutad, översyn av ej inlett inlett pågår arrendeavtalen inleds 2026. 1.10 Informera markägare om Vattenförvaltni 2023, löpande Det ligger en del allmän Förvaltningsövergrip vad man kan bidra med ngsgrupp information avseende ande planering för för att minska påverkan dagvattenhantering som även åtgärdsprogrammet på vatten avser vattenförvaltning. För övrigt s genomförande avvaktades ny hemsida som blev ej inlett ej inlett inlett klar i december. 2.1 Miljötillsyn och Förstärka BMF 2023-2024 Priotitering av aktiviteter har lyfts prövning prioriteringsfokus med in både i behovsutredningen för MKN för vatten i 2024-2026 samt 2025-2027. Det tillsynsplan och ligger också med i vår tillsynsplan. behovsutredning Tillsynsplanen följs upp regelbundet, dels genom avstämningar på enhetsmöten. pågår pågår klar Men även delår och helår. 2.2 Miljötillsyn och Utreda vilka förorenade BMF 2024, löpande prövning områden som riskerar att påverka status och möjlighet att nå MKN och Det finns en handligsplan inom använda det som en förorenade områden där det vägs utgångspunkt vid tillsyn pågår pågår pågår in 2.3 Miljötillsyn och Tillsyn på jordbruk samt BMF 2023, löpande prövning djurhållande verksamheter med fokus Löpande enligt satta på både lagring och tillsynsintervall som kan variera spridning av gödsel. pågår pågår pågår mellan objekt 2.4 Miljötillsyn och Genomföra tillsyn på BMF 2024, löpande prövning miljöfarliga verksamheters utsläpp till dagvatten och recipient utifrån hur utsläppen ej inlett pågår pågår Ingår i den ordinarie tillsynen riskerar att påverka 2.5 Miljötillsyn och Se över tillsynsplan BMF 2023-2024 prövning avseende lantbruksföretag med prioritering utifrån Jordbruksverkets rekommendationer och med hänsyn till hur näringsämnena påverkar möjligheten för recipienten att uppnå MKN ej inlett Klar 2.8 Miljötillsyn och Intensifiera tillsyn av BMF 2024 Med anledning av att HAV under prövning enskilda avlopp inom hösten 2024 meddelade att deras avrinningsområden till arbete med att ta fram recipienter som ej når riskklassningsmodellen MKN parkerades har inte vårt arbete med riskklassningen påbörjats. Vi la tillsynsresurserna på tekniskt avancerade lösningar och äldre anläggningar inom områden som är särskilt känsliga, t.ex. områden där bebyggelsen är tät eller områden som ligger nära ej inlett ej inlett inlett badplatser. 2.9 Miljötillsyn och Bedriva tillsyn av BMF 2023, löpande prövning verksamheter/objekt som hanterar eller har hanterat PFAS, klorerade lösningsmedel och andra prioriterade ämnen och särskilt förorenande Det pågår tillsyn, i nuläget i ämnen och där risk finns inventeringsfas, inom förorenade för påverkan av mark, yt- områden enligt handlingsplan och och grundvatten. pågår pågår pågår nationell tillsynsstrategi 2.10 Miljötillsyn och Ta fram rutin för när krav BMF 2024 prövning på släckvattenutredningar ska tas fram vid tillstånds- och anmälningsärenden klart 2.11 Miljötillsyn och Utveckla tillsyn i BMF löpande prövning samverkan med andra avseende prioriterade och särskilt förorenande Vi deltar i projekt från ämnen pågår pågår pågår miljösamverkan. Inget detta år. 2.12 Miljötillsyn och Börja ta in anmälningar BMF 2023 prövning vid anläggande av nya dagvattenanläggningar för rening av dagvatten. pågår pågår pågår Hanteras när det kommer in. 2.13 Miljötillsyn och Bedriva tillsyn på BMF 2023-2024 prövning befintliga dagvattenanläggningar för rening av dagvatten i enlighet med den Tillsyn av dagvattenanläggningar nationella enligt NTS (mot VA-huvudman) tillsynsstrategin pågår pågår pågår utfördes under 2025. 3.1 Aktiva SSF (TEF) 2023-2024 Under 2025 lyfte vi Dricksvattenskydd kommunikationsinsatser vattenskyddsområdet i olika till berörda av nytt kanaler i samband med att vattenskyddsområde övergångsreglerna upphörde under våren. I övrigt nämns det i ordinarie kommunikation om vattenkvalitet etc. som följer ett pågår pågår pågår årshjul från GR. 3.2 Utöka och utveckla BMF 2023, löpande Det har varit möte med Dricksvattenskydd samverkan vid tillsyn och länsstyrelsen om tillsyn och föreskriftsprövning inom inkomna remisser från Härryda i nytt vattenskyddsområde pågår pågår pågår tillståndsärenden 3.3 Identifiera och tillsätta BMF 2024 Vi har tagit över tillsynsansvaret Dricksvattenskydd resursbehov för utökad för Råda vattenskyddsområde och tillsyn inom har avsatt tid i vår vattenskyddsområde ej inlett inlett klar tillsynsplanering för det. 3.4 Utreda behov av SSF (TEF) 2024 Dricksvattenskydd Lindome vattenskyddsområde och eventuellt behov av uppdatering. ej inlett ej inlett 3.5 Inventera enskilda Vattenförvaltni 2024 Dricksvattenskydd vattentäkter som ngsgrupp omfattas av krav på skydd klart 3.6 Utreda hur ett eventuellt BMF 2025 Ingen av vattentäkterna bedöms Dricksvattenskydd skydd av enskilda ska registreras som vattentäkter ska dricksvattenanläggning inom hanteras. livsmedelskontrollen eller att de kräver något ytterligare skydd i ej inlett klar och med att uttaget är så litet. 3.7 Utföra åtgärder för att SSF (TEF) 2023-2026 Dricksvattenskydd minska risker på Under 2025 har relining av vattentäkten som kan spillvattenledningar, vidtas där staden har fastighetsinventering samt ansvaret. anmodan felkopplade fastigheter i närhet till vattenskyddsområden genomförts. Planering av skyltning av vattenskyddsområdet fortskrider. Skyltarna bör komma pågår pågår pågår på plats våren 2026. 4.1 Fysisk planering Ta fram underlag för Vattenförvaltni 2023-2024 enligt plan- och områden och känsliga ngsgrupp bygglagen vatten där krav på släckvatten- och dagvattenhantering krävs. pågår klart 4.2 Fysisk planering Utred behov av SBF 2025 I och med att flera olika enligt plan- och "Tematiskt tillägg till ÖP styrdokument och planer har bygglagen avseende vatten inkl tagits fram de senaste åren så MKN för vatten" som lokala åtgärdsprogram, åtgärdsplanen och att dagvattenstrategi, dagvattenplan samt nya fördjupningar av översiktsplanen arbetas fram just nu ser vi inte längre behovet av att ta fram ett separat tematiskt tillägg till ÖP avseende MKN ej inlett klar vatten. 4.3 Fysisk planering Rutin för beskrivning och SBF 2024 enligt plan- och hänsynstagande till MKN bygglagen i detaljplaneprocessen och att reglering förs vidare i kommande processer. Rutinen ska ingå i kommande styrdokument som beskriver hantering av MKN vatten i både strategisk och Ej arbetat vidare med denna detaljplanering. ej inlett inlett inlett fråga. 4.4 Fysisk planering Riktlinje för reglering av SBF 2023-2024 enligt plan- och infiltrerbar yta inom bygglagen detaljplan. Riktlinjen ska ingå i kommande styrdokument som beskriver hantering av MKN vatten i både strategisk och Ej arbetat vidare med denna detaljplanering. ej inlett Inlett Inlett fråga. 4.5 Fysisk planering Rutin för hantering av SBF 2023-2024 enligt plan- och grundvattenförekomster i bygglagen fysisk planering inlett klart 4.6 Fysisk planering Inventering av Vattenförvaltni 2023-2024 enligt plan- och genomförda åtgärder ngsgrupp bygglagen avseende dagvattenhantering och Planeras en nystart för detta vattenförvaltning tillsammans med reglerade i detaljplaner pågår inlett inlett klimatanpassningsuppdraget. 4.7 Fysisk planering Rutin för framtida Vattenförvaltni 2024-2025 ej inlett inlett enligt plan- och uppföljning av effekter av ngsgrupp bygglagen åtgärder avseende Arbete inlett med att kartlägga hur dagvattenhantering och arbetsprocesser (från detaljplan vattenförvaltning till drift) för dagvattenanläggningar reglerade i detaljplaner hänger samman. 4.8 Fysisk planering Rutin för kravställning av SBF 2023-2024 enligt plan- och släckvattenhantering i bygglagen detaljplaner och bygglov. Rutinen ska ingå i kommande styrdokument som beskriver hantering av MKN vatten i både strategisk och Ej arbetat vidare med denna detaljplanering. ej inlett inlett inlett fråga. 4.9 Fysisk planering Säkerställa att MKN- SBF 2023 enligt plan- och bedömningar görs i bygglagen dagvattenutredningar inom detaljplaner. Se ej inlett Ej färdigställt ny mall för över mall för förfrågningsunderlag, men MKN konsultutredning. finns alltid med som en del av pågår pågår våra dagvattenutredningar. 4.10 Fysisk Se över SBF 2023 Bedömningsmatrisen som planering enligt plan- bedömningsmatrisen i används vid och bygglagen förprövningsprocessen förprövningsprocessen har så att MKN för vatten inlett förändrats sedan aktiviteterna hanteras tillfredsställande skapades. Strategiska enheten har i ansvar att spela in frågor pågår klar gällande MKN i sina svar. 5.1 VA-plan Inventera möjligheter till SSF (TEF) 2025 inklusive dagvatten avstängning i dagvattensystemet eller i fastighets direktavledning Ingår i åtgärdsplan dagvatten som vid föroreningsutsläpp pågår pågår planeras bli klar under 2026. 5.2 VA-plan Inventera SSF (TEF) 2023-2025 inklusive dagvatten dagvattenutlopp från ledningsnät, vägdagvattendiken, direktavrinning från ytor och göra en bedömning av dagvattenpåverkan på olika recipienter (vattenförekomster) som bedöms vara påverkade så att status är Ingår i åtgärdsplan dagvatten som försämrad inlett pågår pågår planeras bli klar under 2026. 5.3 VA-plan Ta fram en SSF (TEF) 2024-2025 inklusive dagvatten dagvattenplan utifrån inventering och avrinningsområdesbedö mningar, eventuellt som Arbete med ett dagvattenprogram del av vattentjänstplan pågår pågår pågår beräknas vara klart våren 2026 5.4 VA-plan Ta fram en SSF (TEF) 2023-2024 inklusive dagvatten spillvattenplan, eventuellt som en del av vattentjänstplan, där risk för påverkan på vattenstatus framgår. ej inlett ej inlett inlett Planering påbörjad under 2025 5.5 VA-plan Uppdatera och utveckla SBF 2024-2025 inklusive dagvatten dagvattenstrategi Remissversion sändes på remiss okt-dec. Tidplan satt för inlett pågår antagande i Kf Q1 2026 5.6 VA-plan Uppdatera och utveckla SSF (TEF) 2025-2026 inklusive dagvatten riktlinjen med krav på fördröjning och rening av dagvatten Planeras att ingå i kommande pågår pågår dagvattenprogram 6.1 Dioxiner från Översyn av Lokala BMF 2024-2025 Kommunfullmäktige har under småskalig föreskrifterna för att 2025 beslutat om nya Lokala förbränning skydda människors hälsa föreskrifter om miljöfarlig och miljö med avseende verksamhet och hälsoskydd för fastbränsleeldning och Mölndals stad. I de nya eldning av föreskrifterna har sådant som trädgårdsavfall regleras i annan lagstiftning tagits bort. Tidigare reglering av fastbränsleeldning (8 och 9 §§ i tidigare föreskrift) har tagits bort. Syftet var att reglera utsläpp av luftföroreningar med påverkan på människors hälsa eller miljö och detta kan hanteras med stöd av miljöbalken. Tidigare reglering av eldning av trädgårdsavfall (§ 10 i tidigare föreskrift) har tagits bort. Motsvarande information kommer att finnas med i kommunens avfallsföreskrifter som kommer att pågår klar uppdateras (vid årsskiftet). 6.2 Dioxiner från Informationskampanj om BMF 2023, löpande småskalig eldning av fastbränslen förbränning Löpande på hemsidan 2 ggr per pågår pågår pågår år 6.3 Dioxiner från Uppdatera befintlig BMF 2023, löpande småskalig information om utsläpp förbränning av luftföroreningar och dioxiner vid fastbränsleeldning i lokaleldstäder, i tryckt Informationen på hemsidan och digital form. pågår pågår Klar bedöms vara tillräcklig 6.4 Dioxiner från Följa upp antal BMF 2022-2023 småskalig braskaminer och förbränning fastbränslepannor i kommunen ej inlett klar 6.5 Dioxiner från Intern utbildning SLF 2023 Åtgärden har pausats under 2025. småskalig avseende dioxinutsläpp, Bedömningen är att det i förbränning spridningsvägar och dagsläget är för stora insatser för påverkan på luft och att hantera den här åtgärden, där vattenkvalitet för de som effekterna av åtgärden än så arbetar med relevanta länge är oklara. För att veta vilka uppgifter inom tillsyn, effekter en sådan här ågärd skulle rådgivning och få, skulle det i ett första läge miljöövervakning behöva tas reda på hur stort problemet med dioxinutsläpp är i Inlett Inlett Inlett Mölndal. 6.6 Dioxiner från Lokala föreskrifter BMF 2023 småskalig tydligare presenterat på förbränning stadens hemsida. Bedöms inte vara prioriterat. Det ej inlett ej inlett ej inlett går att söka fram 6.7 Dioxiner från Uppdatera information på BMF 2023, löpande småskalig hemsida avseende förbränning miljöeffekter (på luft och vatten) av småskalig förbränning i bostad och i En uppdatering på hemsidan har trädgård pågår ej inlett pågår gjorts 6.8 Dioxiner från Utreda effekt av gratis SLF 2024-2026 småskalig insamling av förbränning trädgårdsavfall Åtgärden har inte kunnat ej inlett ej inlett ej inlett prioriteras under 2025. 7.1 Rapportering Rapportera genomfört Vattenförvaltni årligen åtgärdsarbete i enkät ngsgrupp Genomfört avseende uppföljning från Vattenmyndigheten av 2024 och tom sept 2025. varje år klar klar Insänt december 2025. 8.1 Beskrivning av Framföra till Vattenförvaltni 2023-2024 gap mellan status länsstyrelsen behovet av ngsgrupp och beslutade att utreda avgränsning av miljökvalitetsnormer vattenförekomst avseende Balltorpsbäcken och Stora ån ej inlett klar 8.2 Beskrivning av Informera om digitala Vattenförvaltni 2022, löpande gap mellan status kartskikt som ska vara ngsgrupp och beslutade stöd och underlag för miljökvalitetsnormer fysisk planering och Genomgång för miljöinspektörer ärendehandläggning pågår pågår pågår under året. 8.3 Beskrivning av Vid behov uppdatera Vattenförvaltni årligen gap mellan status digitala kartskikt över gap ngsgrupp och beslutade Preliminära statusbedömningar miljökvalitetsnormer ej inlett ej inlett finns inför beslut 2027. 8.4 Beskrivning av Följa upp och uppdatera Vattenförvaltni Vid behov, gap mellan status digitala kartskikt över ngsgrupp minst 2 ggr per Inlagt nya åtgärdsförslag och beslutade åtgärdsbehov år avseende Mölndalsån utifrån LÅP. miljökvalitetsnormer Uppdaterat efter genomförda pågår pågår pågår åtgärder. 9.1 Miljöövervakning Komplettera övervakning SSF (TEF) 2022-2023 av Kålleredsbäcken Stickprov för vattenkemikontroll enligt förslag i lokalt genomförd i samma punkter som i åtgärdsprogram pågår pågår pågår LÅP. 9.2 Miljöövervakning Utreda Vattenförvaltni 2024 provtagningspunkt för ngsgrupp referensprov i Kålleredsbäcken som senare utgör underlag för Vattenmyndighetens klart klassning 9.3 Miljöövervakning I samverkan med Vattenförvaltni 2023-2024 Länsstyrelsen utreda ngsgrupp behov av komplettering Dialog med Länsstyrelsen av miljöövervakning i gällande miljöövervakning sker vatten inlett pågår pågår löpande när behov uppstår. 9.4 Miljöövervakning I samverkan med Vattenförvaltni 2022-2025 vattenvårdsförbunden ngsgrupp Dialogen med utveckla den vattenråd/vattenvårdsförbund sker miljöövervakning som löpande i samband med att sker i kommunen kontrollprogrammen uppdateras. En kompletterande ordinarie punkt för vattenkemi i Mölndalsån pågår inlett pågår from 2026. 9.5 Miljöövervakning Utveckla intern plats för Vattenförvaltni 2023 digital lagring av ngsgrupp Ingen lösning är framtagen än. utredningar och Under 2025 kunde frågan inte övervakning prioriteras och behöver ett omtag inlett pågår pågår för att hantera frågan. 9.6 Miljöövervakning Inventera vilken BMF 2023-2024 miljöövervakning som Det går inte att prioritera verksamheter utför och inventering av verksamheters vad som kan utgöra miljöövervakning. Det är tveksamt underlag för staden. om verksamheters egna miljöövervakning kan göras ej inlett pågår pågår tillgänglig för staden. 9.7 Miljöövervakning Ta fram ett förslag till Vattenförvaltni 2023-2024 Ett förslag till miljöövervakningsprogra ngsgrupp miljöövervakningsprogram har m samt dess finansiering tagits fram, men det saknas en långsiktig finansiering för att komma igång med provtagningen. Elfiske genomfört i Mölndalsån upp- och nedströms kulvert under ej inlett inlett inlett centrum. 9.8 Miljöövervakning Påbörja miljöövervakning Vattenförvaltni 2025 Kompetensutvecklingsinsats inom av vattendrag med ngsgrupp miljöenheten avseende PFAS avseende på PFAS. inkluderar planering och utvärdering av provtagning i mark ej inlett inlett och vatten. 9.9 Miljöövervakning Informera berörda Vattenförvaltni 2024 förvaltningar om arbetet ngsgrupp så att fakta om vattenmiljöer används i Dialoger inom Järnväg i Mölndal, i handläggning av projekt kopplade till Forsåker, ärenden, inom arbete med fördjupade utbyggnadsprojekt och inlett pågår översiktsplaner fysisk planering 10.1 Lokala Avsätta mark för Vattenförvaltni löpande åtgärdsprogram för vattenåtgärder utifrån ngsgrupp praktiska åtgärder framtagna underlag exvis LÅP Dialoger igång avseende våtmark pågår pågår pågår Kållered 10.2 Lokala Tydliggöra behovet av Vattenförvaltni löpande åtgärdsprogram för åtgärder och lämpliga ngsgrupp Genomförda åtgärder är praktiska åtgärder platser i stadens digitala klarmarkerade i digitala kartan. kartsystem utifrån Nya förslag till åtgärder bla enligt framtagna utredningar LÅP Mölndalsån är inlagda i bla LÅP pågår pågår pågår kartan. 10.3 Lokala Ta fram lokalt Vattenförvaltni 2023-2024 åtgärdsprogram för åtgärdsprogram för ngsgrupp Åtgärder i Vasebäcken och praktiska åtgärder Tulebosjön samt Intagsbäcken genomförda. Intagsbäcken upp- och Delfinans med LOVA-bidrag. nedströms Tulebosjön klart klart Ytterligare åtgärder identifierade. 10.4 Lokala Använda lokala SBF, BMF, 2022, löpande åtgärdsprogram för åtgärdsprogram som SSF (TEF) Arbete med processkartläggning praktiska åtgärder underlag i fysisk inom SBF för planering av planering och markanvändning är inledd. ärendehandläggning Vattenvårdsåtgärder ingår i arbetet. Tidig dialog inför utredningar i detaljplanearbete där vattenvårdsåtgärder är föreslagna på samma marker, dvs behov av samorning och slutliga avvägningar. Åtgärdsförslag delges i interna kartan för att ej inlett ej inlett pågår belysa samordningsbehov. 10.5 Lokala Bedöma behov av Vattenförvaltni Årligen åtgärdsprogram för fortsatt arbete och ngsgrupp praktiska åtgärder prioritering av lokala Ett LÅP för Mölndalsån, delen åtgärdsprogram mellan inflöde från Kålleredsbäcken till kommungräns pågår pågår mot Göteborg, antaget. 10.6 Lokala Utveckla process för att Vattenförvaltni 2023 Förvaltningsövergripande åtgärdsprogram för fördela ut ansvar för ngsgrupp arbetsgrupp etablerad som praktiska åtgärder åtgärder framtagna via planerar åtgärdsarbete och ger lokala åtgärdsprogram underlag till planering av investeringsbudget. Årshjul och matris med åtgärder. Arbete med processkartläggning inom SBF för planering av markanvändning pågår pågår pågår inledd. 11.1 Genomförande Åtgärda vandringshinder SSF (TEF) 2023-2027 av praktiska vid vägar där staden är Dialog om utförande för att inte åtgärder väghållare eller skapa nya vandringshinder vid medlemmar i vägtrummor i samband med samfällighet ej inlett pågår pågår förnyelse av trummor. 11.2 Genomförande Eftersträva hyggesfri SBF 2023, löpande av praktiska avverkningsmetod för åtgärder skog på stadens marker Strategi beslutad. Text från förslaget: Hyggesfria metoder ska pågår klart klar användas där så är lämpligt. 11.3 Genomförande Komplettera med SSF (TEF) 2025, löpande Ny parkeringsplats vid av praktiska dagvattenrening från Pinnharvsgatan har oljeavskiljare åtgärder befintliga p-platser där installerat. Ytan ansvarar MPAB trafikdagvatten har en för. Oljeavskiljaren vid Mölndalsån betydande påverkan på utanför stadshuset har numera recipient kommit in i rullorna så den inlett pågår inspekteras fortlöpande 11.4 Genomförande Anlägga våtmarker enligt SSF (TEF) 2023, löpande Våtmarkspark Kållered planering av praktiska lokala åtgärdsprogram och dialoger om marktillgång åtgärder inlett pågår pågår under 2025. 11.5 Genomförande Ta dagvattenmagasin i SSF (TEF) 2023 av praktiska Hagabäcken åter i drift åtgärder klart klart 11.5 Genomförande Ställa krav på kantzon SBF 2023, löpande av praktiska mot vatten vid arrende av åtgärder jordbruksmark som ägs Taxa beslutad, översyn av av staden inlett inlett pågår arrendeavtalen inleds 2026. 11.6 Genomförande Vidta praktiska åtgärder SSF (TEF) 2023, löpande Planering och projektering i år av av praktiska föreslagna i lokala dagvattendammar/våtmarker i åtgärder åtgärdsprogram som Kållered utifrån LÅP ligger inom drifts- och Kålleredsbäcken (åtgärd 12 resp. förvaltningsansvar pågår pågår pågår 13). 11.7 Genomförande Planera större praktiska Vattenförvaltni 2023 Arbetsprocess etablerad och av praktiska åtgärder föreslagna i ngsgrupp testad. Åtgärdsmatris och årshjul åtgärder lokala åtgärdsprogram används för planering och och fördela utifrån dokumentation. Under 2025: markägaransvar mm Utredning om möjligheter att ersätta kulvert i Kållered med öppen bäck. Avvaktar beslut om upphävande av markavvattningsföretag inför pågår pågår klar åtgärder i Lilla Eklandabäcken. 11.8 Genomförande Ta fram Vattenförvaltni 2023, löpande av praktiska projektbeskrivningar för ngsgrupp Planering inledd inför projekt åtgärder praktiska åtgärder som 2026. Arbete med ramavtal för ska finansieras med konsult inom vattenvård inför investeringsmedel pågår pågår pågår 2026-2028. 11.9 Genomförande Ta fram underlag för Vattenförvaltni 2023, löpande Ansökt och beviljats statlig av praktiska ansökningar om bidrag ngsgrupp medfinansiering 2025–2026 för åtgärder och upprätta en Åtgärd 13 (dammar för rening av "projektbank" vägdagvatten i Kållered) (2 289 000 kr). Ansökt och beviljats LOVA-bidrag 2025 för vattenförbättrande åtgärder i Vasebäcken och Intagsbäcken (354 300 kr), vattenförbättrande åtgärder i Flabäcken (224 000 kr), Ansökt och beviljats LONA våtmarksbidrag 2025–2026 för förstudie av våtmark Torrekulla 1:5 (270 000 kr). Ansökt LOVA- bidrag för sedimentundersökning Tulebosjön inför 2026. (Syftet är att utreda internbelastning av pågår pågår pågår fosfor från sediment) 11.10 Årligen planera in SSF (TEF) Årligen Genomfört i år: Alebäcken och Genomförande av vattenförvaltningsåtgärde Hedbäcken (som inleddes 2024), praktiska åtgärder r i investeringsbudget Vasebäcken, Intagsbäcken och Flabäcken (medfinansiering till bidrag). Våtmarkspark Kållered planering och dialoger om inlett pågår marktillgång under 2025. 11.11 Utveckla arbetssätt för Vattenförvaltni 2024 Genomförande av åtgärder enligt databasen ngsgrupp praktiska åtgärder VISS där Mölndals stad Målsättning är att komma igång inte har egen rådighet ej inlett ej inlett med detta arbete via vattenråden. 11.12 Genomföra VA- SSF (TEF) 2023-2030 Genomförande av utbyggnad i utpekade Utbyggnad pågår i Tulebo och praktiska åtgärder omvandlingsområden Stenkrossvägen. Planering pågår inom beslutad tidplan. pågår pågår pågår för Hällesås. 11.13 Införa ett förändrat SSF (TEF) 2023, löpande Vassklippning görs något tidigare Genomförande av arbetssätt vid rensning i jämfört med föregående år för att praktiska åtgärder vattendrag och röjning av det ska vara klart tidigare inför kantzon som tar hänsyn höstens regnperiod. Under året till vattenmiljö, praktiskt var även ett möte mellan genomförande och kommunekologer och klimatanpassning. driftspersonal för ökad naturhänsyn vid skötsel och pågår pågår driftsåtgärder i olika naturmiljöer. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

§ 38 Diarienummer 00805/2025 Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden Beslut Plan- och exploateringsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden, senast reviderad 5 augusti 2025. Nu gällande Handlingsplan för kommungemensamt arbete med förorenade områden, beslutad av kommunstyrelsen 3 juni 2020, § 119, och senast reviderad 28 oktober 2020, § 216, upp- hävs. Kommunstyrelsen beslutar att åta sig att vara huvudman i de fall statliga bidragsmedel för genomförande av undersökningar eller åtgärder beviljas. Sammanfattning I juni 2020 antog kommunstyrelsen Handlingsplan för kommungemensamt arbete med för- orenade områden. Sedan dess har förvaltningarna i staden samarbetat och flera förorenade områden har efter undersökningar, och i enstaka fall åtgärder, resulterat i att antal objekt med stor risk för spridning av föroreningar har minskat inom kommunens gränser. Den nya fram-tagna handlingsplanen är mer övergripande för kommunens arbete med för- orenade områden. Den baseras på de av Staden antagna miljömålen för Västra Götaland och på vägledning från länsstyrelsen. Handlingsplanen är framtagen av bygg- och miljö- förvaltningen och avstämd med samhällsbyggnadsförvaltningen och stadsservice- förvaltningen. Miljöenheten på bygg- och miljöförvaltningen föreslås ansvara för att aktua- lisera handlingsplanen årligen och revidera den efter tre år. Miljönämnden beslutade den 18 november 2025, § 108, att föreslå kommunstyrelsen att anta aktuell handlingsplan, upphäva tidigare handlingsplan samt att kommunstyrelsen ska åta sig att vara huvudman i de fall statliga bidragsmedel för genomförande av undersökningar eller åtgärder beviljas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inget att erinra i ärendet, utan föreslår att kommun-styrelsen beslutar enligt miljönämndens beslutade förslag. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026. Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden, senast reviderad 5 augusti 2025. Miljönämndens sammanträdesprotokoll 18 november 2025, § 108. Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 november 2025. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljönämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-02-10 Dnr KS 00805/2025 Gustav Magnusson Exploateringsingenjör Kommunstyrelsen Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden, senast reviderad 5 augusti 2025. Nu gällande Handlingsplan för kommungemensamt arbete med förorenade områden, beslutad av kommunstyrelsen 3 juni 2020, § 119, och senast reviderad 28 oktober 2020, § 216, upphävs. Kommunstyrelsen beslutar även att åta sig att vara huvudman i de fall statliga bidragsmedel för genomförande av undersökningar eller åtgärder beviljas. Sammanfattning I juni 2020 antog kommunstyrelsen Handlingsplan för kommungemensamt arbete med förorenade områden. Sedan dess har förvaltningarna i Staden samarbetat och flera förorenade områden har efter undersökningar, och i enstaka fall åtgärder, resulterat i att antal objekt med (mycket) stor risk för spridning av föroreningar har minskat inom kommunens gränser. Den nya framtagna handlingsplanen är mer övergripande för kommunens arbete med förorenade områden. Den baseras på de av Staden antagna miljömålen för Västra Götaland och på vägledning från länsstyrelsen. Handlingsplanen är framtagen av bygg- och miljöförvaltningen och avstämd med samhällsbyggnadsförvaltningen och stadsserviceförvaltningen. Miljöenheten på bygg- och miljöförvaltningen föreslås ansvara för att aktualisera handlingsplanen årligen och revidera den efter tre år. Miljönämnden beslutade den 18 november 2025, § 108, att föreslå kommunstyrelsen att anta aktuell handlingsplan, upphäva tidigare handlingsplan samt att kommunstyrelsen ska åta sig att vara huvudman i de fall statliga bidragsmedel för genomförande av undersökningar eller åtgärder beviljas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inget att erinra i ärendet, utan föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Miljönämndens beslutade förslag. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Ekonomi I enlighet med innehållet i framtagen handlingsplan kommer bygg- och miljöförvaltningen söka bidrag för undersökningar och vid behov åtgärder för samtliga förorenade områden som helt eller delvis saknar juridiskt ansvar enligt miljöbalken. För objekt där statligt bidrag beviljas, och ansvarig därmed saknas, ska underökningarna helt finansieras av bidraget. För de objekt där kommunen anses vara juridiskt ansvarig ska de bekostas av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 november 2025 Miljönämndens sammanträdesprotokoll daterat 18 november 2025 Handlingsplanen för kommunens arbete med förorenade områden, senast reviderad 5 augusti 2025 Expedieras till Miljönämnden Viktoria Fagerlund Kristina Bodin Förvaltningschef Enhetschef mark- och exploatering Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(17) Sammanträdesdatum 2025-11-18 Miljönämnden

§ 39 Diarienummer 00781/2025 Uppdrag om ändring av översiktsplanen genom fördjupning för sydvästra Mölndal (Åby, Åbro och delar av västra Balltorp) Beslut Plan- och exploateringsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på ändring av översiktsplanen genom fördjupning för sydvästra Mölndal (Åby, Åbro och delar av västra Balltorp). Sammanfattning Den 21 februari 2024 antog kommunfullmäktige en planeringsstrategi. Planeringsstrategin är en arbetsplan för hur översiktsplanen ska genomföras under mandatperioden. I planerings- strategin prioriteras följande fördjupade översiktsplaner att startas upp under mandatperioden: - Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp, - Centrala Lindome med Lindome stationsområde och Industrivägen/ Spårhagavägen. Plan- och exploateringsutskottet beslutade att den fördjupade översiktsplanen för Lindome startas upp först och att fördjupning Åby/Åbro och delar av västra Balltorp ska startas upp när fördjupningen för Lindome går ut på samråd. Nu är fördjupning för Lindome inför samråd och fördjupning för sydvästra Mölndal föreslås starta upp. Det pågår flera detaljplaner och större processer inom områdena Åby och Åbro och fler kommer att startas upp. Det är viktigt med en samverkan mellan dessa projekt under arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Det möjliggör effektivare processer och ekonomi, till exempel genom användningar av utredningar och underlag. Det ökar även fokus på planens genomförande. Arbetet föreslås inledas med ett mål/visionsarbete där politiken sätter ramarna för projektet som en avgränsning. Frågor som kan behöva studeras i den fördjupade översiktsplanen är bland annat utveckling av trafiksystem, möjliga nya områden för bostadsutveckling, för- tätning av bostäder och arbetsplatser, näringslivsutveckling och omvandling av industri, sammanlänkning av Åby/ Åbro till Mölndals innerstad, behov av samhällsservice, påverkan på Stora ån och dagvattenhantering, översvämningsbara ytor, regionala förfrågningar av depåer med mera. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 6 februari 2026. Förslag under sammanträdet Kajsa Hamnén (M), Merjem Maslo (M) och Pernilla Övermark (S) föreslår bifall till samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om Kajsa Hamnéns (M) med fleras förslag kan antas och finner att så sker. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-02-06 Dnr KS 00781/2025 Julia Walsh Halldin Översiktsplanerare kommunstyrelsen Fördjupad översiktsplan sydvästra Mölndal (Åby, Åbro och delar av västra Balltorp) Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på ändring av översiktsplanen genom fördjupning för sydvästra Mölndal (Åby, Åbro och delar av västra Balltorp). Sammanfattning Den 21 februari 2024 antog kommunfullmäktige en planeringsstrategi. Planeringsstrategin är en arbetsplan för hur översiktsplanen, som antogs den 15 mars 2023, ska genomföras under mandatperioden. I planeringsstrategin prioriteras följande fördjupade översiktsplaner att startas upp under mandatperioden  Åby/Åbro och delar av Västra Balltorp  Centrala Lindome med Lindome stationsområde och Industrivägen/ Spårhagavägen Plan- och exploateringsutskottet beslutade att den fördjupade översiktsplanen för Lindome startas upp först och att fördjupning Åby/Åbro och delar av västra Balltorp ska startas upp när fördjupningen för Lindome går ut på samråd. Nu är fördjupning för Lindome inför samråd och fördjupning för sydvästra Mölndal föreslås starta upp. Förutsättningarna för en effektiv process påverkas av tillgång till resurser, framför allt internt men också tillgång till konsulter. Det pågår flera större resurskrävande processer utöver ordinarie linjeverksamhet, till exempel Järnväg i Mölndal och fördjupning av översiktsplanen för Lindome. Det pågår flera detaljplaner och större processer inom områdena Åby och Åbro och fler kommer att startas upp. Det är viktigt med en samverkan mellan dessa projekt under arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Det möjliggör effektivare processer och ekonomi, till exempel genom användningar av utredningar och underlag. Det ökar även fokus på planens genomförande. Arbetet föreslås inledas med ett mål/visionsarbete där politiken sätter ramarna för projektet och vi landar i en avgränsning. Frågor som kan behöva studeras i den fördjupade översiktsplanen är bland annat utveckling av trafiksystem, möjliga nya områden för bostadsutveckling, förtätning av bostäder och arbetsplatser, näringslivsutveckling och omvandling av industri, sammanlänkning av Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Åby/Åbro till Mölndals innerstad, behov av samhällsservice, påverkan på Stora ån och dagvattenhantering, översvämningsbara ytor, regionala förfrågningar av depåer med mera. Ekonomi Att starta upp och arbeta fram en fördjupad översiktsplan kommer att kräva resurser från alla stadens förvaltningar i olika utsträckning. Under processen behövs det även insatser i form av konsultstöd för att ta fram utredningar och andra planeringsunderlag. Bedömning Områdena inom sydvästra Mölndal (Åby, Åbro och delar av västra Balltorp) är utpekade i översiktsplanen som områden för omvandling, förtätning och utveckling. Delar av västra Balltorp ligger inom stadens ena markreserv och har stor potential för att möjliggöra goda boendemiljöer, samtidigt som de kan möjliggöra för staden att säkra annan mark inom fördjupningsområdet som behövs för utvecklingen. Ett ökat intresse de senaste åren har lett till att ett flertal detaljplaner och projekt redan har startats upp inom området och fler planeras att starta de kommande åren. För att möjliggöra en fortsatt utveckling inom området behöver staden ta ett helhetsgrepp och analysera flera frågor på en översiktlig nivå. Genom att studera de strukturerande frågorna i ett större sammanhang och ta fram ett vägledande kunskapsunderlag, är det möjligt att skapa en gemensam bild över utmaningarna och underlätta för framtida detaljplanearbeten. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 6 februari 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen Viktoria Fagerlund Frida Stenberg samhällsbyggnadschef strategisk chef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

§ 40 Diarienummer 00097/2026 Information om cykelbokslut 2024-2025 Beslut Plan- och exploateringsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade den 16 december 2021, § 119, om Cykelplan 2022-2030 Mölndals stad. Syftet med cykelplanen är att främst vara ett underlag för stadens satsningar och prioriteringar för cykeltrafiken. Enligt cykelplanen bör ett cykelbokslut tas fram minst vartannat år i syfte att ge en hel- täckande bild av hur Mölndals stads arbete för cykel utvecklas. Senaste cykelbokslutet togs fram för åren 2022-2023. Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram ett cykelbokslut för åren 2024-2025 i samarbete med stadsserviceförvaltningen i syfte att ge en heltäckande bild av hur Mölndals stads arbete för cykel utvecklas. I cykelbokslutet presenteras resultat från cykelflödesmätningar och resvaneundersökning, olycksstatistik, invånarnas nöjdhet med avseende på cykelvägar samt genomförda åtgärder. Information lämnas till kommunstyrelsen i egenskap av ansvarig nämnd för att leda, sam- ordna och ha uppsikt över Mölndals stads angelägenheter avseende trafiksäkerhet, trafik- planering och hållbart resande. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026. Cykelbokslut 2024-2025. Cykelplan 2022-2030 Mölndals stad. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska nämnden Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-02-10 Dnr KS 00097/2026 Sofie Svensson Trafikingenjör Kommunstyrelsen Cykelbokslut 2024-2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen antecknar informationen till protokollet. Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade den 16 december 2021, § 119, ”Cykelplan 2022-2030 Mölndals stad”. Syftet med cykelplanen är att främst vara ett underlag för stadens satsningar och prioriteringar för cykeltrafiken. Enligt cykelplanen bör ett cykelbokslut tas fram minst vartannat år i syfte att ge en heltäckande bild av hur Mölndals stads arbete för cykel utvecklas. Senaste cykelbokslutet togs fram för åren 2022-2023. Nu har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram ett cykelbokslut för åren 2024- 2025, ”Cykelbokslut 2024-2025” i samarbete med stadsserviceförvaltningen. Detta i syfte att ge en heltäckande bild av hur Mölndals stads arbete för cykel utvecklas. I cykelbokslutet presenteras resultat från cykelflödesmätningar och resvaneundersökning, olycksstatistik, invånarnas nöjdhet med avseende på cykelvägar samt genomförda åtgärder. Information lämnas till kommunstyrelsen i egenskap av ansvarig nämnd för att leda, samordna och ha uppsikt över Mölndals stads angelägenheter avseende trafiksäkerhet, trafikplanering och hållbart resande. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026 Cykelbokslut 2024-2025 Cykelplan 2022-2030 Mölndals stad Expedieras till Tekniska nämnden Viktoria Fagerlund Förvaltningschef Magnus Johansson Samhällsbyggnadsförvaltningen Enhetschef Trafikenheten Cykelbokslut 2024–2025 Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................................ 3 2. Mätningar ...................................................................................................................... 3 2.1. Resvaneundersökning ............................................................................................... 3 2.2. Cykelräknare ............................................................................................................ 3 2.3. Vad tycker Mölndals invånare .................................................................................. 4 3. Olycksstatistik ............................................................................................................... 5 4. Insatsområden ............................................................................................................... 6 4.1. Infrastruktur .............................................................................................................. 6 4.1.1. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder ........................................................................ 7 4.1.2. Framkomlighetshöjande åtgärder ...................................................................... 8 4.1.3. Säkra skolvägar .................................................................................................. 8 4.2. Stöd och tjänster ....................................................................................................... 8 4.2.1. Vägvisning ......................................................................................................... 8 4.2.2. Cykelgarage och parkering ................................................................................ 8 4.2.3. Styr & Ställ ...................................................................................................... 10 4.3. Drift och underhåll ................................................................................................. 11 4.3.1. Ny beläggning .................................................................................................. 11 4.3.2. Vinterväghållning............................................................................................. 11 4.3.3. Sommarväghållning ......................................................................................... 12 4.3.4. Belysning ......................................................................................................... 12 4.4. Kommunikation – Beteendepåverkande insatser ................................................... 13 4.4.1. Nudging Eklanda ............................................................................................. 13 4.4.2. Säkra skolvägar ................................................................................................ 13 4.4.3. På Egna ben ..................................................................................................... 14 4.4.4. Vintercyklist ..................................................................................................... 14 4.4.5. Resvana ............................................................................................................ 14 4.4.6. Cykelvänligast ................................................................................................. 15 4.4.7. Elcyklist ........................................................................................................... 15 5. Status cykelplanens åtgärdslista ................................................................................ 16 Bilaga 1 Uppdaterad kostnadsbedömning .................................................................... 17 2 1. Inledning I december 2021 tog Tekniska nämnden beslut om Cykelplan 2022–2030 Mölndals stad. Sedan en omorganisering av samhällsbyggnadsområdet 2024 har ansvaret för cykelplanen gått över från Tekniska nämnden till Kommunstyrelsen. I cykelplanen identifieras tre mål till 2030 för det fortsatta arbetet med cykel i Mölndals stad: • Andelen resor som görs med cykel ska vara minst 18 procent år 2030. • Det ska vara en nedåtgående trend i antal cykelolyckor fram till år 2030. • Medborgarnas nöjdhet med avseende på cykelvägar ska öka. Enligt cykelplanen ska ett cykelbokslut tas fram minst vartannat år i syfte att ge en heltäckande bild av hur Mölndals stads arbete för cykel utvecklas. Detta cykelbokslut visar främst på vad som gjorts under 2024 och 2025 och är framtaget under årsskiftet 2025/2026. 2. Mätningar 2.1. Resvaneundersökning Hur stor andel av alla resor som sker med cykel följdes senast upp i en resevaneundersökning som genomfördes 2023 i samarbete med Västra Götalandsregionen. Se tabell 1 för utveckling av cykelandelar för de tre senaste resvaneundersökningar som staden varit med i. Tabell 1: Andel cykelresor i Mölndal samt mål för cykelandel. RVU 2014 RVU 2017 RVU 2023 Mål 2030 Andel resor som 5% 8% 9% >18 % sker med cykel 2.2. Cykelräknare Mölndals stad mäter cykelflödet med fasta cykelräknare. Dessa mäter trafiken dygnet runt, året om, på tolv platser i kommunen. Cyklandet har ökat stadigt sedan mätningarna började med ett stort trendbrott 2021 vilket tros vara på grund av pandemi och distansarbete. Nivån har hämtat sig sedan dess och legat på en jämn nivå de senaste tre åren, se figur 1. 3 Trafikutvecklingen av cykeltrafiken i Mölndals stad 2007-2025 45% 40% 35% g n ilk 30% c e v t 25% u lle Cykeltrafik u 20% t n e c 15% o r P 10% 5% 0% 20072008200920102011201220132014201520162017201820192020202120222023202420252026 Årtal Figur 1: Diagram över utvecklingen av cykeltrafiken i Mölndal mellan åren 2007–2025. 2.3. Vad tycker Mölndals invånare Mölndals stad följer upp invånarnas nöjdhet med avseende på cykelvägar via Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning. I diagrammet nedan, figur 2, presenteras invånarnas nöjdhet av gång- och cykelvägar i kommunen över tid, mellan åren 2021 och 2025. Svaren är hämtade från de senaste undersökningarna som Mölndals stad deltagit i. Diagrammet visar att nöjdheten avseende utbud, trafiksäkerhet och skötsel av gång- och cykelvägar i kommunen ökat något. Medan nöjdheten kring snöröjning av gång- och cykelvägar minskat något de senaste åren. Andel nöjda med Mölndals stads cykelvägar 2021 2023 2024 2025 Utbudet av gång- och cykelvägar i kommunen? Trafiksäkerheten på gång och cykelvägar i kommunen? Hur tycker du att skötseln av gång- och cykelvägar fungerar i kommunen? Hur tycker du snöröjning av gång- och cykelvägarna fungerar i din kommun? 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 2: Diagram över Mölndals stads resultat från SCBs medborgarundersökning. Diagrammet visar andelen tillfrågade medborgare som är ganska nöjda eller mycket nöjda avseende stadens cykelvägar. 4 3. Olycksstatistik Olycksstatistiken har hämtats från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) dit polisen och akutsjukhus rapporterar om vägtrafikolyckor med personskada. Antalet olyckor där någon cyklist skadats i Mölndals stad har varierat de senaste tio åren, se figur 3. År 2024 rapporterades att 79 cyklister skadats i Mölndal varav 66 skadades på det kommunala vägnätet. År 2025 rapporterades att 65 cyklister skadades varav 58 skadades på det kommunala vägnätet. Drygt hälften skadades lindrigt. År 2024 rapporterades in högst antal allvarligt skadade cyklister de senaste 10 åren, då 8 cyklister rapporterats skadats allvarligt på det kommunala vägnätet. År 2025 rapporteardes att 3 cyklister skadats allvarligt på det kommunala nätet. De senaste tio åren har ingen dödsolycka skett med cyklist i kommunen. Antal cykelolyckor fördelat på skadegrad, Mölndal 2016–2025 100 80 Lindriga 60 Måttliga 40 Allvarliga 20 Dödsolyckor 0 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Figur 3: Diagram över antal cykelolyckor i Mölndal åren 2016–2025 samt skadegrad. Den största andelen olyckor är singelolyckor följt av olyckor mellan cykel och motorfordon, se figur 4. Majoriteten av singelolyckorna de senaste fem åren har berott på vägomständigheter såsom ojämnheter, grus, snö, löv och fasta hinder vid cykelväg. Singelolyckorna beror även på fordonsfel samt den mänskliga faktorn, till exempel att personer cyklat för fort eller fått in en fot i cykelhjulet. Majoriteten av alla olyckor mellan cykel och motorfordon skedde när cyklist cyklade längs stadens mer trafikintensiva vägnät. Olyckstyp cykelolyckor 2021–2025 2% 1% 4% Cykel-Motorfordon 33% Cykel Singel Cykel-Cykel Cykel-Fotgängare Cykel-Moped 60% Figur 4: Diagrammet visar procentuell fördelning över typ av cykelolyckor mellan åren 2021–2025. 5 4. Insatsområden 4.1. Infrastruktur Ett finmaskigt cykelnät med hög kvalitet och god framkomlighet är grunden för att bevara befintliga cyklister och att attrahera nya. En del utbyggnad av cykelinfrastruktur sker i så kallade “passa-på”-fall vid till exempel VA- eller beläggningsarbeten för att nyttja tillfället på ett kostnadseffektivt sätt. I Cykelplan 2022–2030 Mölndals stad lyfts övergripande planeringsprinciper som staden ska jobba efter när ny cykelinfrastruktur planeras och anläggs. Utöver det prioriteras saknade länkar i kommunens cykelnät. Under 2024 och 2025 har kommunen arbetat med nedanstående åtgärder på olika delar av det kommunala cykelnätet. Kommunalt cykelnät: • Häradsgatan (Tempelg-Länsmansg): byggnation av ny gång- och cykelväg. • Häradsgatan (Länsmansg-Bifrostg): projektering av ny gång- och cykelväg. • Labackavägen (Källåsv-Hedbäcksv): projektering och byggnation av ny gång- och cykelväg, se figur 5. • Industrivägen (Valåsv-Sinntorpsskolan): projektering av ny gång- och cykelväg. • Pixbovägen (Sågdalsg-Kyrkogårdsg): förprojektering av ny gång- och cykelväg. • Lantbruksgatan: trafikförslag på ny gång- och cykelväg. Statligt cykelnät: • Spårhagavägen: kommunen deltar i framtagandet av vägplan för ny gång- och cykelväg. • Gamla Riksvägen: kommunen deltar i framtagandet av vägplan för ny gång- och cykelväg. I samband med exploatering har följande cykelinfrastruktur anlagts 2024 och 2025: • Bredare gång- och cykelväg längs med del av Kvarnbygatan. • Ny gång- och cykelväg längs del av Bifrostgatan, se figur 5. • Ny gång- och cykelväg längs med del av Kärragatan. • Bredare gång- och cykelväg längs med Pepparedsleden mellan Aminogatan och Åbromotet. • Ny gång- och cykelväg vid Grevedämmet. 6 Figur 5: Ny gång- och cykelväg längs med Labackavägen t.v. och del av Bifrostgatan t.h. Under senare år har kostnaderna för att anlägga cykelbanor ökat markant. Därför har kostnadsbedömningarna i objektlistan med prioriteringsordning i cykelplanen uppdaterats. Dessa presenteras i bilaga 1. 4.1.1. Trafiksäkerhetshöjande åtgärder En inventering av stadens obevakade korsningspunkter mellan cykel och motorfordon har genomförts och en handlingsplan för hur dessa ska hastighetssäkras har tagits fram under 2024 och 2025. Under 2024 och 2025 har hastighetssdämpande åtgärder som till exempel gupp anlagts vid bland annat Åbyvägen, Frölundagatan, Gamla Riksvägen, Spårhagavägen, Aminogatan, Toltorpsgatan Vetekornsgatan, Lantbruksgatan, Drottninghögsvägen, Kikåsleden, Bäckstensgatan, Terrakottagatan, Häradsgatan och Bifrostgatan. Utöver dessa åtgärder har det utförts enklare trafiksäkerhetshöjande åtgärder i kommunen med hjälp av till exempel vägmärken, flytt av fasta hinder intill cykelväg och sänkning av kantsten. På gång- och cykelvägar där det återkommande kört obehörig biltrafik har bilspärrar satts upp i trafiksäkerhetshöjande syfte, även om det ibland kan påverka cyklisters framkomlighet negativt. Figur 6: Nyanlagd hastighetsdämpad cykelöverfart och övergångsställe över Åbyvägen. 7 4.1.2. Framkomlighetshöjande åtgärder Framkomlighetshöjande åtgärder är i detta fall breddning av befintlig gång- och cykelväg, anslutningar till befintlig cykelväg samt breddning av övergångsställe så att cykelpassage inkluderas. Framkomlighetshöjande åtgärder har under 2024 och 2025 anlagts vid: Kornvägen, Rådavägen, Högenvägen, Mineralvägen och Drottninghögsvägen. Utöver dessa åtgärder har det runt om i kommunen utförts enklare framkomlighetshöjande åtgärder vid bilspärrar på cykelvägar genom att antingen avlägsna dessa eller genom att öka fri bredd för cyklister förbi bilspärrarna. Även åtgärder såsom förbättring av skyltning och vägmarkering har utförts. 4.1.3. Säkra skolvägar I arbetssättet Säkra Skolvägar har det 2024 och 2025 utförts trafikmiljöinventeringar med fokus på skolbarnens framkomlighet och säkerhet med bland annat cykel kring Toltorpsskolan och Fässbergsskolan. Utöver trafikmiljöinventeringarna har representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen haft dialog med fyra klasser på de två skolorna (två fjärdeklasser, en femteklass och en åttondeklass). Sedan tidigare har trafikmiljöinventering och dialog genomförts vid bland annat Sinntorpsskolan i Lindome. Under 2024 genomfördes åtgärder för att öka tryggheten, trafiksäkerheten och framkomligheten för skoleleverna som går och cyklar till Sinntorpsskolan mellan busshållplatsen och skolan samt i korsningen Drottninghögsvägen/Kyrkängsvägen. Även gång- och cykelvägen under Industrivägen, i höjd med skolan, fick ny beläggning 2024 efter dialogen med eleverna. 4.2. Stöd och tjänster 4.2.1. Vägvisning Under 2024 uppdaterades kommunens cykelvägvisning med vägvisning till kommunala badplatser. 4.2.2. Cykelgarage och parkering Den 2 september 2024 invigdes stadens första cykelgarage på Broplatsen i kvarteret Kungsfisken alldeles intill Mölndals resecentrum och spårvagnshållplats. Garaget har plats för 101 cyklar varav 2 lastcykelplatser. Invändigt finns cykelpump och en mindre servicestation. Garaget har även övervakningskameror. 8 Figur 7: Foton på cykelgaraget utvändigt och invändigt. Mölndals parkering AB är förvaltare av garaget på uppdrag av Mölndals stad och det är via Mölndals parkering parkörer ansöker om parkeringstillstånd för att få tillträde till garaget. I tabell 2 presenteras hur många månadstillstånd som sålts sedan cykelgaraget öppnade, hur beläggningen av månadstillstånden varit över åren samt vilken beläggning som förväntades inför att cykelgaraget skulle öppna. Tabell 2: Antal sålda månadstillstånd åren 2024 och 2025 samt den genomsnittliga antal sålda månadstillstånd/månad och hur beläggningsgraden av antal sålda måndagstillstånd varit jämfört med den prognostiserade beläggningsgraden. Antal sålda Genomsnittligt antal sålda Beläggning Prognos År månadstillstånd/år månadstillstånd/månad beläggning 2024 160 st 40 st 38% 20% 2025 627 st 52 st 49% 40% Utbyggnad av allmän plats kring kvarteret Kungsfisken färdigställdes under 2024. Tidigare cykelparkering på allmän plats på Broplatsen och på västra delen av Mölndals bro ersattes med ny och med en total utökning på totalt elva cykelparkeringsplatser. Under 2025 placerades 61 nya cykelpollare ut på Brogatan och vid Mölndals resecentrum på Göteborgsvägen och Broplatsen vilket resulterade i plats för 122 nya cykelparkeringar i centrum. 9 4.2.3. Styr & Ställ Styr & Ställ är stadens lånecykelsystem som upphandlats tillsammans med Göteborgs Stad. Under 2024 genomfördes cirka 44 000 resor i Mölndal med Styr & Ställ, och år 2025 genomfördes nästan 48 000 resor, se figur 8. Resorna ökade med 9 procent i Mölndal under 2025 jämfört med 2024. Resor som endast genomfördes i Mölndal 2024 motsvarade 5,5 procent av alla resor i systemet och 2025 motsvarade resorna 6 procent. Sedan lånecykelsystemet lanserades har trenden varit ökande i antal resor. Däremot bröts trenden i Mölndal under 2024, då 13 procent färre resor gjordes än året innan. Anledningen var troligtvis de ombyggnationer som påverkade tre stationer varav två stationer är de mest använda i Mölndal (Mölndals innerstad och AstraZeneca). Antal resor per år i Mölndal 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Figur 8: Diagram över antal resor per år med Styr & Ställ i Mölndal 2020–2025. Varje år genomförs en kundundersökning som används som underlag för fortsatt utvecklingsarbete. År 2024 var svarsfrekvensen i undersökningen 27 procent och 2025 33 procent. År 2024 uppgick kundnöjdheten till ett NPS1-värde på 58, vilket är ett mycket högt resultat. År 2025 sjönk NPS-värdet till 47, men nivån är fortfarande att betrakta som god. I marknadsföringssyfte gjordes en vår- och höstkampanj både 2024 och 2025. I kampanjen 2025 användes riktiga Styr & Ställ ambassadörer i stället för modeller, se figur 9 nedan. Kampanjerna har spridits i sociala medier. 1 NPS är ett mått på kundnöjdhet där ett värde runt 30 räknas som mycket bra, 50 som utmärkt och över 70 som exceptionellt. 10 Figur 9: En av ambassadörerna från Mölndal som var med i höstkampanjen 2025. 4.3. Drift och underhåll 4.3.1. Ny beläggning För att förbättra komforten på befintliga cykelvägar har det under 2024 och 2025 lagts ny asfaltstopp på cykelvägar på: • Rådavägen • Kornvägen • Söderleden • Göteborgsvägen • Kungsbackavägen • Aminogatan • Industrivägen • Gamla Riksvägen • Pepparedsleden • Sagbrovägen • Pixbovägen • Posthornsgatan • Mellan Pepparedsleden och E6an 4.3.2. Vinterväghållning Hela huvudcykelnätet (huvudcykelvägar och regionala cykelvägar) vinterväghålls genom sopsaltning som är en kombination av plogning/sopning samt saltning med saltlake, se figur 10. Övriga cykelnätet vinterväghålls antingen genom sopsaltningen eller flis. Varje vår sopas alla gång- och cykelvägar från grus och flis. Alla cykelvägar ska vara sopade minst en gång innan den 1 maj varje år. 11 Figur 10: Sopsaltning av en cykelväg. 4.3.3. Sommarväghållning Under sommarhalvåret maskinsopas de mest trafikerade huvudcykelvägarna en gång i månaden. Vid mycket lövfällning sopas vissa sträckor en gång i veckan. 4.3.4. Belysning Under 2024 och 2025 byttes 154 belysningsarmaturer ut längs med 11 av stadens gång- och cykelvägar. Belysningen har utökats längs med två av stadens gång- och cykelvägar vid Lackavägen och Kornvägen. Generellt sänks styrkan på belysningen längs stadens gator och vägar nattetid. För att öka tryggheten och säkerheten för cyklister (och gående) sänks däremot belysningen inte lika mycket på huvudcykelnätet. 12 4.4. Kommunikation – Beteendepåverkande insatser 4.4.1. Nudging Eklanda Nudging är en metod som handlar om att få människor att bete sig på ett önskat sätt genom att förändra valsituationen utan att ta bort eller förbjuda några alternativ. En åtgärd som genomfördes under 2024 var att ändra klassificeringen av en befintlig cykelbana i Eklanda så att cykelbanan söder om området blev prioriterad som huvudcykelväg i stället för cykelvägen genom Eklanda. Klassificeringen har att göra med drift och underhåll kopplat till bland annat vinterväghållningen. Åtgärden gav inte önskvärd effekt, så kommunen testade att även genomföra ett nudging-projekt i fysisk miljö 2025. Syftet var att få fler att välja cykelbanan söder om Eklanda i stället för igenom området då det funnits många konfliktpunkter mellan cyklister och gående. För att få cyklister att hellre välja den prioriterade cykelvägen togs en mer kreativ lösning fram med ny rosa skyltning med peppande budskap, se figur 11. Skyltarna placerades ut längs med den nya sträckningen. Även asfalten målades rosa vid båda ändar av cykelbanan. Figur 11: Exempel på kreativt framtagen skylt längs cykelbanan söder om Eklanda. 4.4.2. Säkra skolvägar I den beteendepåverkande delen av arbetssättet Säkra skolvägar gjordes följande 2024– 2025: • Informationsbrev om fördelarna med att gå och cykla till skolan skickades till vårdnadshavare på Toltorpsskolan och Fässbergsskolan via rektorerna. • Skolorna ombads gå med i På egna ben. • Dialog med skola och elever på Toltorpsskolan och Fässbergsskolan. 13 4.4.3. På Egna ben På egna ben är en beteendepåverkande utmaning för skolklasser, årskurs 4-6, som pågår under fem veckor varje hösttermin. Klasserna samlar poäng genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från skolan, genom att göra övningar i klassrummet samt genom att påverka sina föräldrar att ställa bilen och resa på ett hållbart sätt. Utmaningen har visat på följande deltagande och resultat: • Under 2024 deltog 374 elever från 16 skolklasser i Mölndal, Kållered och Lindome. Tillsammans rörde sig eleverna i Mölndal en sträcka på 14 440 kilometer under de fem veckorna och sparade drygt 2,1 ton koldioxid än om de hade blivit skjutsade i bil. • Under 2025 deltog 343 elever från 15 skolklasser i Mölndal, Kållered och Lindome i På egna ben. Tillsammans rörde sig eleverna i Mölndal en sträcka på 11 040 kilometer under de fem veckorna och sparade drygt 1,9 ton koldioxid än om de hade blivit skjutsade i bil. 4.4.4. Vintercyklist Vintercyklist är ett beteendepåverkande projekt med syftet att få sommarcyklister att fortsätta cykla under vintern. Projektet drivs av Västtrafik i samarbete med ett flertal kommuner i regionen. Deltagarna i projektet blir utrustade med dubbdäck och reflexväst och ska cykla minst tre dagar i veckan under en tremånadersperiod. Personerna cykelpendlar oftast under sommaren men byter till bil under vintern. Vintern 2024/2025 var Mölndals stad med i Vintercyklist och 105 Mölndalsbor ansökte om att vara med i projektet. Av dessa valdes 25 personer ut att cykla mellan december och mars. De flesta av deltagarna upplevde det tryggt att cykla med dubbdäck och svarade i en efterföljande enkät att det var mycket troligt att de skulle fortsätta vintercykla även kommande vinter. 4.4.5. Resvana Resvana är en beteendepåverkande insats för personer som flyttar till eller inom kommunen. Vid adressändring inom Mölndal skickas ett SMS med länk till plattformen Resvana inom sju dagar. Där finns en karta och information som underlättar hållbart resande, såsom hyrcykelstationer, cykelpumpar, cykelgarage samt information om gång, cykling, kollektivtrafik och samåkning. Under 2024 skickades 1 182 SMS och under 2025 skickades 983 SMS till nyinflyttade. Efter fyra veckor besvarar deltagarna på en enkät. Av de svarande uppger cirka hälften att de påverkats av tjänsten och 31–36 procent att de har ändrat eller planerar att ändra sitt resande till mer hållbara alternativ. 14 4.4.6. Cykelvänligast Ett koncept som uppmuntrar arbetsplatser att bli mer cykelvänliga. Beroende på hur många kriterier en arbetsplats uppfyller får man mellan en och fem stjärnor i cykelvänlighet. Varje år koras Sveriges cykelvänligaste arbetsplats. Arbetet drivs av Cykelfrämjandet och Svenska cykelstäder. I Mölndal har fyra arbetsplatser varit med 2025. 4.4.7. Elcyklist Sommaren 2024 deltog Mölndal i Västtrafiks testprojekt Elcyklist. Cirka 200 personer ansökte, varav 74 – främst bilresenärer – fick låna en elcykel i fyra till sex veckor. Syftet var att fler skulle upptäcka ett hållbart och flexibelt sätt att resa. Västtrafik ansvarade för elcyklar, deltagarkontakter och enkäter, medan staden stod för frakt, rekryteringskommunikation samt utlämning och inlämning av cyklar. Projektet uppmärksammades i Mölndals-Posten den 8 juni. En uppföljning efter sex månader visade att 51 procent cyklar mer i vardagen, 33 procent har påverkat andra att cykla mer, 76 procent är mer positiva till cykling och 33 procent har köpt en elcykel. Flera har bytt bilresor mot elcykel och tre deltagare äger färre bilar än före projektet. 15 5. Status cykelplanens åtgärdslista Rekommenderade åtgärder för att nå målen i Cykelplan 2022–2030 Mölndals stad presenteras i tabell 3 tillsammans med status för respektive åtgärd. Av 21 rekommenderade åtgärder är 11 genomförda eller genomförs löpande, fem av åtgärderna är påbörjade och fem av åtgärderna är ännu inte påbörjade. Tabell 3: Cykelplanens åtgärdslista med status på respektive åtgärd. Tidplan Åtgärd Status Investera i nya cykelvägar enligt bilaga 3 och 4 (i cykelplanen). Löpande Trafikmiljöinventeringar runt skolor ska genomföras kontinuerligt och i samband med detta Löpande ska barnens perspektiv beaktas. Digitalisera cykelkartan för att uppdatera denna vid förändringar av cykelnätet. Löpande Okulär inventering ska ske av huvudcykelvägar och regionala cykelvägar årligen, lokala cykelvägar vartannat år, (exempelvis beläggning, vegetation, sikt, brunnar, skyltar, målning, Löpande Löpande vägvisning, belysning) och brister ska åtgärdas. Säkerställa cyklisternas säkerhet och framkomlighet vid vägarbeten genom krav i Löpande trafikanordningsplaner och kontroll av dessa. Genomföra olika marknadsföringsinsatser Löpande Förvalta och utveckla dialog med arbetsplatser, näringslivet, intressegrupper för cykling med Löpande flera i kommunen för att främja cyklandet. Samverka med skolor genom beteendepåverkande åtgärder för att främja cyklandet hos barn. Löpande Inventera obevakade korsningspunkter med biltrafiken och ta fram en plan för hur de Klar korsningspunkter som inte är hastighetssäkrade ska åtgärdas. Utvärdera att gå med i Svenska cykelstäder (nätverk som arbetar för ökad och säkrare Ej påbörjad cykling). Ta fram checklista för hur kommunikation för cyklister ska ske vid vägarbeten. Ej påbörjad Inventera kommunala målpunkter, så som badplatser, naturområden med mera som Tekniska Klar 1-4 år förvaltningen förvaltar i syfte att de om nås med cykel ska erbjuda cykelparkering. Inventera var det finns behov av staket/fallskydd längs cykelnätet vid till exempel branta Påbörjad kanter med mera och ta fram en plan för hur dessa ska åtgärdas. Uppdatera vägvisningsplanen för cykelvägvisningen för att sedan skylta enligt den. Påbörjad Inventera befintliga cykelparkeringar, och digitalisera, på allmän plats med avseende på Klar exempelvis antal, typ av ställ, belysning och slitage och åtgärda där brister finns. Inventera cykelnätets separering av cyklister och fotgängare för att se var det saknas. Ej påbörjad Inventera hinder på cykelväg och arbeta bort dessa. Påbörjad Utreda lägen för och placera ut nya cykelpumpar. Ej påbörjad När skötselplanerna för barmark och vinter uppdateras ska cykelperspektivet bevakas. Påbörjad 5 år - Fortsätta att testa och utvärdera vinterväghållningsmetoder för att möjliggöra året-runt cykling Påbörjad för så många som möjligt. Cykelnätet ska inventeras vart femte år för att klassificera standarden på belysningen. Utifrån inventeringen ska en plan tas fram för hur brister ska åtgärdas och hur belysningen längs Ej påbörjad cykelnätet kan utvecklas. 16 Bilaga 1 Uppdaterad kostnadsbedömning En uppdatering av kostnadsbedömningarna av objekten i objektslistan med prioriteringsordning i Cykelplan 2022–2030 Mölndals stad, genomfördes i slutet av 2025. Detta eftersom kostnaderna för kommunens infrastrukturprojekt så som till exempel cykelvägar ökat sedan cykelplanen beslutades. De uppdaterade kostnadsbedömningarna baseras på indexuppräkning, kostnader för projektering, mer detaljerade kalkyler och presenteras i tabell 4. Det är dock viktigt att poängtera att det är en tidig kostnadsuppskattning innan detaljstudier och projektering utförs på respektive objekt. 17 Tabell 4: Objektslista med prioriteringsordning från Cykelplan 2022–2030, Mölndals stad med uppdaterad kostnadsbedömning från 2025. Kursiv stil innebär objekt som kräver många markintrång och därför är kostnadsbedömningarna svåra att uppskatta i dagsläget. Objektslista med prioriteringsordning Bedömd Uppdaterad Längd kostnad bedömd Väghållare Prio Objekt Anmärkning (km) 2021 kostnad 2025 (tkr) (tkr) Efter medfinans m. Spårhagavägen (Björnåsen- Trafikverket 1 3,5 Trafikverket 50 %. 17000 28800 Kungsbacka) Vägplan pågår. Fässbergsmotet-Sisjön Hanteras i Kommunen 2 1,5 - 9000 (söder om Söderleden) exploateringsprojekt Efter medfinans Gamla Riksvägen Trafikverket 2 2,1 m.Trafikverket 50 %. 5880 17500 (Skäggered-Kungsbacka) Vägplan pågår. Hällesåkersvägen (Lindome Efter medfinans Trafikverket 4 4,2 14700 30000 idrottsplats-Gårdaliden) Trafikverket 50 % Östra Lindomevägen (N Kommunen 5 1,3 6240 8000 Hällesåkersv-Annestorpsv) Industrivägen (Konditoriv- Kommunen 6 0,6 2880 6500 Valåsv) Huvudcykelnät i blandtrafik idag. Del av Kommunen 7 Toltorpsgatan/Wättnegatan 0,8 2800 4500 sträckan hanteras inom projektet för Citybuss. Kommunen 8 Dalgångsgatan 0,3 Genomförd 600 Klar Toltorpsgatan (Göteborg- Huvudcykelnät i Kommunen 9 0,5 1000 1000 Dalgångsg) blandtrafik idag Toltorpsgatan (Hagåkersg- Huvudcykelnät i Kommunen 10 0,6 2100 3500 Terrakottag) blandtrafik idag Pixbovägen(Sågdalsg- Huvudcykelnät i Kommunen 11 0,7 3360 5000 Kronogårdsg) blandtrafik idag Kommunen 12 Lantbruksgatan 1,2 Cykelfält idag 2400 6000 Kommunen 13 Rygatan/Kyrkogårdsgatan 2 4000 7000 Kommunen 14 Göteborgsvägen 2,5 Breddning östra sidan 5000 6000 Kommunen 15 Toltorpsgatan/Kläppegatan 0,3 600 2000 Delbancogatan (Sävg- Kommunen 16 0,4 1400 3000 Delbancostigen) Delbancogatan (Sävg- Kommunen 17 0,4 Ny detaljplan 1400 3000 Kvarnbyvallen) Häradsgatan (Tempelg- Del av sträckan är Kommunen 18 0,9 1800 3500 Bifrostg) genomförd Hanteras i Kommunen 19 Norra Nedanvägen 0,7 2450 6400 exploateringsprojekt Kommunen 20 Södra Nedanvägen 0,7 2450 6400 John Halls väg (Gunnebo Kommunen 21 1,7 5950 2000-7000 slott-Härryda) Kommunen 22 Streteredsvägen 1 Breddning 2000 2500 Kungsbackavägen (Ö Ånäsv- Huvudcykelnät som är i Kommunen 23 0,2 660 2000 Fågelbergsg) blandtrafik idag Huvudcykelnät som är i Kommunen 24 Ekenleden/Ekhagsvägen 0,07 245 1000 blandtrafik idag Huvudcykelnät som är i Kommunen 25 Ävavägen/Ekenleden 0,4 1400 4000 blandtrafik idag Kommunen 26 Svealiden 0,4 800 4000 Kommunen 27 Rådavägen Breddning 0 3500 Kommunen 28 Krokslätts Storgata 0,6 1200 5500 Huvudcykelnät som är i Kommunen 29 Räverkärrsgatan 0,5 1750 3500 blandtrafik idag Hanteras i Kommunen 30 Forsåkersbron - - exploateringsprojekt 18 CYKELPLAN 2022–2030 Mölndals stad MÖLNDAL I Dokumenttyp Beslutat av Gäller från och med Plan Tekniska nämnden 2022-01-01 2021-12-16 TEN 452/2021 Ansvarig Gäller för Senast reviderat Enhet Trafik Tekniska förvaltningen 2021-12-16 2 INNEHÅLL CYKELPLAN FÖR MÖLNDALS STAD ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������4 Inledning ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������4 Syfte, målgrupp och ambition �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������4 Varför främja cyklandet? ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������5 BEFINTLIGA MÅL SOM HAR BÄRING FÖR CYKELARBETET ����������������������������������������������������������������������������6 MÅL FÖR CYKELPLANEN ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������10 INSATSOMRÅDEN ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������12 Infrastruktur �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������13 Stöd och tjänster���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������16 Drift och underhåll ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������20 Kommunikation�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������22 UPPFÖLJNING ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������23 BILAGOR ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������25 Bilaga 1 – Nuläge�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������26 Bilaga 2 – Rekommenderade åtgärder för att nå cykelplanens mål��������������������������35 Bilaga 3 – Investeringar utbyggnadslänkar ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������36 Bilaga 4 – Lista mindre utbyggnadslänkar ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������39 Bilaga 5 – Karta utbyggnadslänkar �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������40 Bilaga 6 – Sektionsskisser ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������42 3 CYKELPLAN FÖR MÖLNDALS STAD INLEDNING SYFTE, MÅLGRUPP OCH AMBITION Mölndals stad planerar för en fortsatt stor befolkningsökning. Ökningen leder till Syftet med denna cykelplan är främst stort tryck på transportinfrastrukturen. att vara ett underlag för tekniska Det är därför viktigt att fler väljer förvaltningens satsningar och hållbara transportmedel som inte bidrar prioriteringar för cykeltrafiken. Den till ökad trängsel eller utsläpp. kan också fungera som underlag för övriga förvaltningar i planeringen Tekniska förvaltningen har fått i av andra satsningar där cykeltrafiken uppdrag av tekniska nämnden att ta kan komma att vara en del. Det är en fram en ny cykelplan. Den senaste långsiktig plan, som inte tar ställning i cykelhandlingsplanen är från år varje detaljfråga men som identifierar 2011 och gällde fram till år 2015. var det finns behov av större åtgärder. Förvaltningen har fortsatt arbetat med Den ska vara ett beslutsunderlag för åtgärderna identifierade i föregående kommande investeringar och underhåll cykelhandlingsplan. Många av åtgärderna och vänder sig till tjänstemän, politiker i cykelhandlingsplanen är genomförda och allmänhet. och det finns behov av att åter igen få ett långsiktigt grepp om cykeltrafikens Cykelplanen sträcker sig till år 2030 men utveckling i Mölndals stad. bör uppdateras tidigare vid behov. Sedan förra planen har även cykeln som fordon utvecklats. Idag är till exempel elcyklar, lastcyklar, elsparkcyklar, lånecyklar och cyklar för personer med funktionsvariationer mer vanligt förekommande vilka ställer andra krav på cykelinfrastrukturen. 4 VARFÖR FRÄMJA CYKLANDET? Minskad klimatpåverkan Bättre folkhälsa En överflyttning av resor från Cykling har stora förutsättningar att fossilbränsledrivna fordon till cykel ge regelbunden fysisk aktivitet. Fysisk bidrar till att det blir mindre utsläpp aktivitet minskar risken för bland av växthusgaser, partiklar och andra annat hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ luftföroreningar samt minskat buller och 2-diabetes, psykisk ohälsa och cancer2. därmed mindre påverkan på klimatet, Dagens gång- och cykelresor beräknas miljön och människors hälsa1. förhindra cirka 3 500 förtida dödsfall3. Yteffektivt Majoriteten av allmänna ytor i våra städer tas upp av infrastruktur och då framför allt av infrastruktur för motorfordon. En cykel kräver endast en tiondel av den yta som en personbil upptar i trafiksystemet. På parkeringsytan för en bil får det plats upp till 10 parkerade cyklar. Om de som verkligen måste ta bil ska komma fram i våra växande tätorter behöver de som kan välja att cykla. Socialt och ekonomiskt hållbart Cykeln ökar människors rörlighet och bidrar till att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt öka tillgänglighet till skola, arbete, service, fritidsaktiviteter med mera. Att investera i en cykel är över lag billigare än att investera i en bil. Där barn kan cykla på ett trafiksäkert sätt bidrar det till att öka barns möjlighet till att själva nyttja transportsystemet. 1.Regeringskansliet (2017). En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling –som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet. 2.Folkhälsomyndighetens webbsida. Fysisk aktivitet. 3.Sveriges miljömåls webbsida. Andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5 BEFINTLIGA MÅL SOM HAR BÄRING FÖR CYKELARBETET Idag finns det en rad målsättningar som cykelplanen behöver förhålla sig till. I kommande kapitel presenteras ett urval av dessa som bedöms beröra cykelplaneringen i kommunen. 6 VISION 2022 TEKNISKA NÄMNDENS MÅL 2020–2022 y Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod TEN-mål 1: Främja utvecklingen av och kreativitet förstärker vi attraktiva stads- och landsbygdsmiljöer Västsverige. och förbättra framkomlighet. Genom att arbeta för en ökad andel Vi närmar oss visionen Mölndal 2022 hållbara resor (gång, cykel och när fler än hälften av Mölndalsbornas kollektivtrafik) skapar vi en god resor görs med hållbara färdsätt. framkomlighet i stadens trafiksystem för alla trafikslag. Ju fler som tar bussen, går och cyklar desto bättre utrymme blir det MILJÖMÅLEN 2022 på gatorna för de som är beroende av bilen. Andelen personresor som utförs med cykel ska vara minst 12 procent och TEN-mål 2: Förbättra underhåll och med kollektivtrafik minst 25 procent. förnyelse av befintlig infrastruktur. TEN-mål 3: Reducera risker för miljö- och klimatpåverkan. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL y Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur. Det ska vara enkelt att resa hållbart. y Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar. y Bedriva det miljö- och klimatarbete som krävs för långsiktig hållbar utveckling. Med klimatsmarta lösningar för effektiv resursanvändning, cirkulär ekonomi och hållbara transporter närmar vi oss fossiloberoende. 7 ÖVERSIKTSPLANEN CYKELPLAN FÖR GÖTEBORGSREGIONEN När cykelplanen skrivs arbetar Mölndals stad med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. (2020) I Mölndals gällande översiktsplan, från 2006, står bland annat följande som har bäring för cykelplanen: y År 2030 finns ett sammanhållet regionalt cykelvägnät i y Mål för den översiktliga planeringen. Göteborgsregionen. Planera för nya attraktiva miljöer med varierat y Vårt regionala cykelvägnät utbud av bostäder och arbetsplatser, god service, god tillgänglighet och ett rikt utbud av kultur- och ökar trafiksäkerheten och fritidsaktiviteter. erbjuder god framkomlighet och orienterbarhet. y Huvuddragen i markanvändningen. För att minska miljöstörningar och belastningen på olika trafikleder är det av avgörande betydelse att STRATEGI FÖR ÖKAD ny bebyggelse lokaliseras med utgångspunkt från att miljöanpassade allmänna kommunikationer får CYKLING I VÄSTRA en god tillgänglighet och framkomlighet. GÖTALAND (2016) Gång-och cykelvägnätet kompletteras och görs attraktivt för att inbjuda till att vi rör oss till fots och cykel och undviker onödiga bilresor. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ökad och säker cykling. 8 NATIONELLA CYKELSTRATEGIN FÖR ÖKAD OCH SÄKER CYKLING (2017) y Lyft cykeltrafikens roll i samhällsplaneringen. y Öka fokus på grupper av cyklister. ⁰ Öka barns och ungas cyklande. ⁰ Öka cyklandet samt få nya grupper av cyklister. ⁰ Skapa bättre förutsättningar för asylsökande, nyanlända och andra utrikes födda av cykla. ⁰ Främja pendlingsresor på cykel. ⁰ Främja en ökad turist- och rekreationscykling. y Främja en mer funktionell och användarvänlig infrastruktur. y Främja en säker cykeltrafik. y Utveckla statistik och forskning. 9 MÅL FÖR CYKELPLANEN Utifrån nulägesbeskrivningen i bilaga 1 och målen som förklaras i föregående kapitel föreslås i kommande kapitel målen för fortsatt arbete med cykeltrafiken i Mölndals stad. 10 MÅL TILL ÅR 2030 y Andel resor som görs med cykel ska vara minst 18 procent år 2030. y Det ska vara en nedåtgående trend i antal cykelolyckor fram till år 2030. y Medborgarnas nöjdhet med avseende på cykelvägar ska öka. För att uppnå målen ska vi arbeta med följande insatsområden: y Infrastruktur y Stöd och tjänster y Drift och underhåll y Kommunikation 11 INSATSOMRÅDEN I följande kapitel redovisas vilka övergripande principer och åtgärder som ska ligga till grund för hur kommunen behöver arbeta med cykelplanering för att nå de uppsatta målen för cykelplanen. De utpekade åtgärderna syns under varje insatsområde samt i en samlad tabell i bilaga 2 där åtgärderna är prioriterade med tidsättning. I vilken takt och prioriteringsordning dessa utförs beror på budget och resurser. 12 INFRASTRUKTUR lådcyklister och cyklister som utför sitt arbete på cykeln till exempel genom att frakta gods. Det finns därför motstridiga Ett tydligt cykelnät med hög kvalitet och krav mellan olika grupper av cyklister, god framkomlighet är en grundsten för att vissa cyklister prioriterar snabbhet och attrahera nya cyklister och få nuvarande andra säkerhet. Alla cyklister behöver tas cyklister att cykla ännu mer. Mölndals hänsyn till i cykelplaneringen för att få en stad har väghållaransvar för merparten önskad ökning av cykelandelen. av de cykelvägar som finns i kommunen och har därmed möjlighet att lyckas Den näst vanligaste olyckstypen med cykel med ett enhetligt cykelnät. Cyklister är är mellan cykel och motorfordon. Det står en heterogen grupp bestående av bland för cirka 20 procent av cykelolyckorna*. annat pendlingscyklister, sportcyklister, Därför är det viktigt att arbeta för att säkra rekreationscyklister, sällancyklister, trafiksäkerheten i korsningspunkter mellan kombinationsresenärer, barn som cyklar, cykel och motorfordon. *För kännedom, vanligaste olyckstypen med cykel är singelolyckor, se bilaga 1. 13 Bymiljöväg, John Halls väg. Planeringsprinciper Cykelnätet Cykelnätet ska vara gent, ta den kortaste vägen, och det är viktigt med god orienterbarhet. Det ska finnas cykelvägar för alla typer av cyklister. Cykelvägar där cyklister pendlar till och från jobbet är prioriterade i nya investeringar men det är även viktigt att kommunen arbetar för att barn ska kunna cykla säkert och tryggt till och från skola och fritidsaktiviteter. I kartan i bilaga 5 syns målbilden för huvudcykelnätet som binder samman olika områden i kommunen samt med områden i angränsande kommuner. Detta består idag av huvudcykelvägar, regionala cykelvägar, cykelfält samt blandtrafiksträckor som binder ihop dessa cykelvägar. Huvudcykelnätet ska ha god framkomlighet,vara snabbt och säkert. Utöver det finns lokalcykelnätet som kompletterar huvudcykelnätet. Lokalcykelnätet består av lokala cykelvägar, cykelfält följas exakt. Vissa länkar kommer att och blandtrafiksträckor främst i tidigare- eller senareläggas på grund av att bostadsområden. de ingår i större investeringar, är beroende av detaljplaneprocesser eller finansiering I bilaga 3 och 4 presenteras de länkar som av andra väghållare med mera. Vissa länkar saknas idag för att få ett heltäckande och kan komma att behövas delas upp i sammanhängande cykelnät i kommunen. flera etapper. Cykelnätet kan vara uppbyggt av separata cykelvägar, gemensamma gång- och I bilaga 4 finns utpekade saknade länkar cykelvägar, cykelgator, cykelfält och i av mindre karaktär som skulle binda blandtrafik. Vilken typ av infrastruktur ihop cykelnätet ytterligare och göra det som ska finnas på vissa sträckor bestäms finmaskigt. Dessa avses att anläggas vid från fall till fall utefter antal potentiella så kallade ”passa på”-jobb i samband cyklister på sträckan, motorfordonsmängd, med andra arbeten eller när tillfälle ges dagens utformning av gaturummet med av andra anledningar för att få till dem så mera. Det är även viktigt att befintligt kostnadseffektivt som möjligt. Många av cykelnät breddas där cykelmängden idag är dessa tänkta sträckor blir lokala cykelvägar stor. Detta för att möjliggöra säkra möten och ger till exempel barn en möjlighet att ta och omkörningar samt separering mellan sig till och från skola och fritidsaktiviteter gående och cyklister. utan hjälp från föräldrar. Föreslagen utbyggnadsordning framgår I planering av nya områden behöver man i tabellen i bilaga 3. I praktiken kommer utgå från att skapa ett väl fungerande föreslagen utbyggnadsordning inte kunna 14 cykelnät som fungerar såväl inne i området som vid anslutningar till det övriga cykelnätet. Målet är att cykeltrafiken ska erbjuda genare förbindelser än biltrafiken. För att säkra kvaliteten på cykelvägar bör dessa ligga under kommunalt huvudmannaskap förutom längs med vägar med statligt huvudmannaskap. Utformning När nya cykelvägar detaljutformas är det viktigt att ta hänsyn till att alla typer av cyklister ska kunna ta sig fram bekvämt och säkert på cykelvägen. Fysiska hinder, onödiga stopp och otydligheter i nätet ska undvikas. Beläggningen ska vara så slätt som möjligt och uppbyggnaden av marken ska anläggas så det inte uppstår ojämna sättningar av cykelvägen. Kurvor och kurvradier ska ta hänsyn till de snabbare cyklisterna. I bilaga 6 visas i sektionsskisser principer Korsningar med motorfordonstrafik vid ny- eller ombyggnation av olika typer Korsningar, mellan cyklister och av cykelvägar i kommunen. Det ska vara motorfordonstrafik, i kommunen bör säkert och enkelt att cykla om andra. ses över för att vara trafiksäkra och Cyklister och gående bör separeras i så stor framkomliga för alla fordonsslag. utsträckning som möjligt på cykelnätet. Där det sällan förekommer gångtrafik kan Obevakade korsningspunkter mellan cykeltrafiken dela utrymme med gående. cyklister och motorfordon bör i möjligaste mån hastighetssäkras för Utgångspunkten är att cykelvägarna i motorfordonstrafiken. Detta för att kommunen ska vara belysta. Särskild minska risken för kollisionsolyckor och hänsyn ska tas till belysning vid tunnlar allvarlighetsgraden för de olyckor som och korsningspunkter samt andra platser ändå sker. där siktförhållandena är sämre. Där belysningen både ska belysa cykelväg Beläggningen ska inte försämras över och körbana är det viktigt att cykelvägen cykelpassager och dessa bör ligga på prioriteras då cyklister oftare har svagare samma nivå som cykelvägen före och belysning på sin cykel än vad fordonstrafik har. efter passagen. Hinder som stör cyklisternas Indragning av cykelpassage över infarter framkomlighet ska inte placeras mitt i och korsande gator ska undvikas för att eller på cykelvägarna. De hinder som cyklister ska kunna hålla en jämn hastighet behövs för att förhindra biltrafik att köra och balansen på ett bekvämt sätt. Där på cykelvägarna ska placeras så att de inte indragen behövs av olika anledningar ska innebär att cyklisterna måste stanna eller linjeföringen göras så mjuk som möjligt sakta ner i onödan. De ska även vara väl på cykelvägen. utmärkta. Där risk finns behövs fallskydd längs med cykelvägar om det i närheten av cykelvägen finns branta lutningar eller vatten. 15 STÖD OCH TJÄNSTER Åtgärder Grunden för att välja cykel som färdmedel y Investera i nya cykelvägar enligt bilaga är ett väl utbyggt cykelnät. Med hjälp 3 och 4. av olika stöd och tjänster blir cyklingen mer pålitlig och skapar en bättre helhet y Inventera cykelnätets separering av för cyklisterna. Stöd och tjänster ska cyklister och fotgängare för att se var vara inriktade på att göra information det saknas. så tydlig som möjligt innan resan, att hjälpa cyklisten under resans gång samt se till att resan kan avslutas på ett bra y Inventera var det finns behov av staket/ sätt. På så sätt blir det lättare att välja fallskydd längs cykelnätet vid till cykel som färdmedel. Om cykling är en exempel branta kanter med mera och ta delresa behöver cyklisten en bra och nära fram en plan för hur dessa ska åtgärdas. cykelparkering vid kollektivtrafiken, kanske information om kollektivtrafiken y Inventera hinder på cykelväg och eller så behöver kollektivtrafikresenären arbeta bort dessa. komplettera resan med hjälp någon typ av mikromobilitetstjänst. y Inventera obevakade korsningspunkter med biltrafiken och ta fram en plan för Planeringsprinciper hur de korsningspunkter som inte är hastighetssäkrade ska åtgärdas. Cykelkarta och vägvisning Många cyklister använder sig av y Trafikmiljöinventeringar runt skolor cykelkartor för att få en överblick över ska genomföras kontinuerligt och i cykelnätet och därför behöver dessa samband med detta ska hänsyn tas till uppdateras vid förändringar av barnens perspektiv. stadens cykelnät. Cykelvägvisning är en av grunderna för ett attraktivt cykelnät. Vägvisningsskyltarna ska ge tydlig information till cyklisterna under resans gång om vilken väg som rekommenderas till en viss målpunkt men de agerar även som reklampelare för cykelvägnätet. I Mölndals stad finns ett övergripande cykelvägvisningssystem. Det ska kompletteras vid behov, till exempel vid ny exploatering. MÖLNDAL I 16 Cykelpumpar, cykelräknare och bikers rest För att göra det enklare att cykla och underhålla sin cykel kan vi erbjuda publika cykelpumpar. Dessa bör placeras ut strategiskt längs kommunens cykelnät. Som underlag vid planering och utveckling av cykelvägnätet är det viktigt att placera ut cykelräknare på olika typer av cykelvägar för att få en bild av hur utvecklingen över hur olika typer av cyklister cyklar i kommunen. För att synliggöra och marknadsföra cyklingen kan cykelbarometrar placeras ut i cykelnätet som visar hur många som cyklar förbi en viss plats. Cykelbarometrarna kan även fungera för att ge information till cyklister om till exempel tid och temperatur. Bikers rest ger cyklister ett fotstöd och ett handtag att greppa i väntan på grönt ljus. Det gör att det tillfälliga stoppet upplevs tryggt och behagligt. 17 Mikromobilitet Mikromobilitet avser olika små, lätta fordon som vanligtvis körs under 25 km/h och körs av användaren. Mikromobilitet inkluderar exempelvis cykel och elsparkcykel. I många fall är de utformade som tjänster för användare att hyra och fungerar på så sätt ofta som komplement eller alternativ till kollektivtrafiken. Mikromobilitet ger en möjlighet att exempelvis kombinera resandet med andra trafikslag eller använda mikromobilitet som tjänst utan att behöva äga det privat. I skrivande stund finns ett gemensamt upphandlat lånecykelsystem, Styr & Ställ, i Mölndal och Göteborg. Vi bör bevaka behovet av denna typ av fordon och tjänster i kommunen samt utvärdera vilken aktör som lämpligen ansvarar för olika system. 18 Cykelparkering Trygga och tillgängliga cykelparkeringar som ligger nära målpunkter kan ge fler cykelresor som annars hade skett med bil. Åtgärder I Mölndals stads parkeringspolicy beskrivs parkeringstal för cykel samt dess storlek, placering och funktionskrav vid bygglov y Uppdatera vägvisningsplanen för och detaljplanearbete. cykelvägvisningen för att sedan skylta enligt den. En attraktiv cykelparkering ska uppfylla vissa kriterier: y Digitalisera cykelkartan för att uppdatera denna vid förändringar av cykelnätet. y ligga nära målpunkten y Utreda lägen för och placera ut nya y cykelställ där man kan låsa cykelpumpar. fast ramen y Inventera befintliga cykelparkeringar, y ha tillräcklig kapacitet och digitalisera, på allmän plats med avseende på exempelvis antal, typ av ställ, belysning och slitage och åtgärda y vara trygg och säker där brister finns. y städas och snöröjas. y Inventera kommunala målpunkter, så som badplatser, naturområden med mera Olika aspekter är mer eller mindre viktiga som tekniska förvaltningen förvaltar beroende på vilken målpunkt parkeringen i syfte att de som nås med cykel ska tillhör. Vid större cykelparkeringar, erbjuda cykelparkering. till exempel vid större hållplatser för kollektivtrafik, bör det finnas möjlighet till väderskyddade cykelparkeringar. På utvalda platser bör cykelparkeringar även vara anpassade efter olika typer av cyklar, exempelvis lådcyklar och cykelkärror. Det är viktigt att det finns cykelställ vid alla kommunala målpunkter så som badplatser, naturområden, större lekplatser och kollektivtrafikhållplatser för att visa att det är möjligt att cykla till dessa. Vi behöver ta hänsyn till belysning av cykelparkering vid anläggandet av nya cykelställ för att skapa trygga cykelparkeringar för alla. För att cykelparkeringar ska vara attraktiva och bidra till ett vackrare och mer fungerande stadsrum behöver de rensas från skrotcyklar med jämna mellanrum. 19 Vid vägarbeten är det viktigt att det är DRIFT OCH UNDERHÅLL smidigt för alla cyklister att ta sig förbi vägarbetena på ett säkert och gent sätt. Mölndals stad har väghållaransvar för merparten av de cykelvägar som finns i Synpunkter, på cykelnätets standard och kommunen. Drift- och underhållsarbete skick, från kommunens invånare är en sker både i egen regi och av anlitade viktig återkoppling till kommunen för entreprenörer. Hög standard på att det ska hålla en hög standard. Det ska cykelvägarna, bra underhåll på, vid sidan därför vara lätt för cyklister att lämna av cykelvägarna och av belysning samt in synpunkter och felanmäla digitalt till god vinterväghållning ger cyklingen högre exempel via en app, mejl eller liknande. status. Det ger också nöjda cyklister och signalerar att vi prioriterar cyklisterna vilket har stor betydelse för att bibehålla dagens cyklister och för att locka nya. Åtgärder Runt 70 procent av cykelolyckorna i Mölndal är singelolyckor. Det beror delvis y Okulär inventering ska ske av på cyklisters beteende och standard på huvudcykelvägar och regionala cykeln, men är även ofta relaterat till väglag cykelvägar årligen, lokala cykelvägar eller standard på cykelvägarna. vartannat år, (exempelvis beläggning, vegetation, sikt, brunnar, skyltar, Planeringsprinciper målning, vägvisning, belysning) och brister ska åtgärdas. Beläggningen ska vara jämn, fri från potthål och sprickor. Normalt är livslängden på y När skötselplanerna för barmark beläggning 40 år men med anledning att och vinter uppdateras ska cykel- schakter i cykelvägar försämrar komforten kan perspektivet bevakas. ny beläggning behövas oftare på cykelvägarna för att dessa ska hålla hög standard. y Fortsätta att testa och utvärdera vinterväghållningsmetoder för att Belysning, skyltar och vägmärken ska vara möjliggöra året-runt cykling för så hela och rena. Cykelvägarna ska sopas, många som möjligt. från exempelvis löv, kontinuerligt för att minimera risken för halka. Cykelvägarna, sikttrianglar, belysning och skyltar ska y Cykelnätet ska inventeras vart femte hållas fria från skymmande vegetation. år för att klassificera standarden på belysningen. Utifrån inventeringen ska en plan tas fram för hur brister Vid snöfall och halka är det viktigt att ska åtgärdas och hur belysningen åtgärder sätts in snabbt för att säkra framkomlighet och säkerhet. längs cykelnätet kan utvecklas. Det är avgörande att snön tas bort från cykelvägarna eftersom förhållandena annars y Säkerställa cyklisternas säkerhet och riskerar att vara dåliga under lång tid. framkomlighet vid vägarbeten genom krav i trafikanordningsplaner och Så snart risken för snö och is är borta på kontroll av dessa. våren är det viktigt att jobba med att sopa upp sand och grus för att förhindra halka och punktering. 20 21 KOMMUNIKATION att veta var, när och varför arbetet utförs för att lättare kunna acceptera den för stunden försämrade framkomligheten. Ofta är Kommunikation är ett av flera verktyg entreprenören ansvarig för att få ut denna som leder till ökad cykling. För att få information och principen är att cyklister ska ett större genomslag för exempelvis vara prioriterade. Det är viktigt att tekniska nybyggda cykelvägar och stöd och förvaltningen bevakar denna fråga både i tjänster är det viktigt att förstärka värdet trafikanordningsplaner och i upphandlingar genom kommunikationsinsatser för att av nya projekt. invånarna ska vilja cykla. Planeringsprinciper Åtgärder Det är viktigt att infrastrukturen för y Genomföra olika cyklister motsvarar dennes förväntningar marknadsföringsinsatser. eller överträffar dessa för att ha nöjda cyklister i staden. Däremot är det inte y Förvalta och utveckla dialog alltid tydligt för medborgarna vad med arbetsplatser, näringslivet, som faktiskt görs för cyklister och vad intressegrupper för cykling med flera detta kan bidra till. Till exempel kan i kommunen för att främja cyklandet. vinterväghållningen med sopsaltning av stadens större cykelnät lyftas för att visa att staden prioriterar cyklister och att det y Utvärdera att gå med i Svenska är möjligt att cykla året runt i Mölndal på cykelstäder (nätverk som arbetar för ett säkert sätt. ökad och säkrare cykling). y Samverka med skolor genom Det är viktigt att staden lyfter vad vi gör beteendepåverkande åtgärder för att för cyklister. Det är även viktigt att ta in främja cyklandet hos barn. och utvärdera önskemål från de som nyttjar cykelnätet för att värna om dessa. y Ta fram checklista för hur kommunikation för cyklister ska ske Beteendepåverkande kommunikation som vid vägarbeten. uppmanar till cykling sker redan idag, via etablerade kampanjer så som På egna ben, Cykelvänlig arbetsplats och Vintercyklist. Dessa och liknande kampanjer hjälper oss att via aktörer som stora arbetsplatser och skolor komma närmare den enskilde cyklisten och dennes behov. Det är viktigt att Mölndals stad förvaltar och vidareutvecklar denna typ av beteendepåverkande kampanjer för att nå befintliga och möjliga framtida cyklister men också för att prioritera aktiviteter och målgrupper. Vid störningar av cyklistens framkomlighet till följd av vägarbeten har denne behov av 22 Gratis cykelservice för Mölndalsborna. UPPFÖLJNING 23 UPPFÖLJNING För att veta om de åtgärderna som föreslås i cykelplanen utvecklas i riktning mot målen ska dessa löpande följas upp genom mätningar och medborgarundersökningar i ett cykelbokslut. Cykelbokslut ska tas fram minst vartannat år för att ge en heltäckande bild av hur Mölndals stad arbete för cykel utvecklas. I cykelbokslutet kan exempelvis följande presenteras: y Genomförda åtgärder i cykelplanen y Cykelflödesmätningar y Olycksstatistik för cyklister y Nöjdheten med kommunens arbete med gång- och cykelvägnätet (SCB:s medborgarundersökning) För att veta hur cykelarbetet i Mölndals stad utvecklas jämfört med andra kommuners arbete kan vi kontinuerligt vara med i nationella granskningar likt Kommunvelometern. Detta ger oss en möjlighet att få en utomstående bild av vad som fungerar bra och var det finns förbättringspotential. För att se och följa upp förändringar i resandet är det viktigt att ytterligare resevaneundersökningar genomförs med jämna mellanrum. Ger åtgärderna i cykelplanen inte önskade effekter bör cykelplanen uppdateras. BILAGOR 25 BILAGA 1 – NULÄGE Resvaneundersökning Under hösten 2017 genomfördes en hade en svarsfrekvens på 28 procent. Enligt resvaneundersökning (RVU) i Göteborgs denna utgör andelen cykelresor ungefär stad tillsammans med angränsande åtta procent av alla resor för boende i hela kommuner, bland annat Mölndal. kommunen, se diagram 1 nedan. Andelen Undersökningen visar hur resvanorna skiftar mellan olika delar av kommunen. och färdmedelsfördelningen för personer I diagrammen 2-4 presenterar vi de olika i ålderns 16-84 år boendes i respektive färdmedelsfördelningarna för de olika kommun ser ut. I Mölndals stad skickades parkeringszonerna som kan ses i figur 1. undersökningen till 2 604 invånare och Diagram 1. Diagram över färdmedelsfördelningen Diagram 2. i Mölndals stad, RVU 2017. Diagram 3. Diagram 4. Diagram 2-4: Diagram över färdmedelsfördelningen i de olika parkeringszonerna i Mölndals stad, RVU 2017. 26 Figur 1: Karta över parkeringszonernas utbredning i Mölndals stad. 27 Cykelräknare Runt om i kommunen finns cykelräknare fyra år har cykeltrafiken ökat generellt som räknar antalet cyklar som passerar i mätpunkterna. Räknarna i diagrammet mätpunkterna. Diagrammet nedan visar är placerade i olika kommundelar på utvecklingen av cykeltrafiken i fyra av cykelvägarna på var sida om Toltorpsgatan dessa cykelräknare mellan åren 2016 i höjd med Toltorpsskolan, längs med och 2019 på grund av att statistiken från Kungsbackavägen strax söder om Rävekärr räknarna är bristande 2020. Under dessa och längs med Gamla Riksvägen vid Sagsjön. Diagram 5. Tabellen visar antal passager totalt per år, 2016-2019, vid fyra platser i Mölndal. 28 Kommunvelometern y Infrastrukturinvesteringar Cykelfrämjandet, en intresseorganisation y Infrastrukturåtgärder för cyklister, genomför varje år undersökningen Kommunvelometern. y Informations- och Den kan användas som ett verktyg som marknadsföringsåtgärder mäter och jämför kommuners insatser för att främja cykling som transportmedel. För att få högre poäng och bli en bättre Undersökningen baseras på uppgifter cykelkommun kan staden ta fram en från kommunens cykelsatsningar från cykelplan, satsa mer på uppföljning och föregående år. mätning samt satsa mer på informations- och marknadsföringsinvesteringar. Mölndals stad har deltagit vartannat år sedan 2010. År 2020 hamnar staden på en Invånarnas synpunkter 18:e plats bland 40 deltagande kommuner. I gruppen mellanstora kommuner tar Mölndal en 6:e plats av 14 mellanstora Mellan 2016 och 2020 bemötte tekniska kommuner som deltar i rankingen. Mölndal förvaltningen drygt 500 synpunkter om gör enligt Kommunvelometern bra ifrån sig gång- och cykelvägar. Diagrammet nedan inom områdena: visar de tolv kategorier som flest invånare haft synpunkter kring. Diagram 6: Antal synpunkter på gång- och cykelvägar i olika kategorier 2016-2020. 29 Nedan följer exempel på synpunkter i varje kategori: y Belysning: Saknas belysning på vissa sträckor. Belysning har slocknat. Bättre synkning av trafikljus. y Ojämn beläggning och vatten på gång - och cykelvägar: Står vatten på cykelvägen efter regn. Hål i cykelvägen, cykelvägen måste asfalteras om. y Sopning: Löv på cykelvägen, grus på cykelvägen, glaskross på cykelvägen. y Vinterväghållning: Inte snöröjt, dåligt snöröjt, cykelvägen inte plogad. y Siktskymmande växtlighet: Siktskymmande och överhängande häckar, även uppställda bilar nära cykelvägen. y Vägarbeten: Avstängda cykelvägar under lång tid, osäkert att passera vägarbeten och otydliga omledningar. y Utformning: Otrygghet och dålig säkerhet samt otydligt vad som gäller vid cykelpassager. Frågor kring vem som har väjningsplikt vid passager. Synpunkter i denna kategori berör även linjemålning och kanter. y Klagomål kring andra trafikanters beteende: Bilar kör på gång- och cykelvägen. Cyklister cyklar för fort. Bilar blockerar gång- och cykelvägar. y Önskemål om nya cykelvägar: Önskar att nya cykelvägar byggs där det saknas eller synpunkter om att inte behöva cykla i blandtrafik. y Fysiska hinder vid cykelvägar: Bommar i vägen på cykelvägen, byggetablering samt andra fasta hinder på eller vid cykelvägen. y Önskemål om bredare cykelväg: Trängsel på gång- och cykelväg, litet utrymme i förhållande till gående. y Cykelpump fungerar ej: Cykelpumpen saknar slang eller är trasig, delar har blivit stulna. 30 Cykelpotentialen 2018 studerade Västra Götalandsregionen ännu mer när 52 procent kan nå sitt jobb potentialen för cykling i regionen. Studien inom 30 minuter. I diagram 7 nedan visas bygger på geografiska närhetsberäkningar potentialen för arbetspendling för olika mellan bostad och arbetsplats/högskola tidsintervall från 15-45 minuter för cykel för den arbetande och högskolestuderande och elcykel. I diagram 8 visas potentialen befolkningen över 16 år samt gymnasie- för gymnasieelever. elever. För grundskoleelever har hänsyn tagits till avstånd mellan hemmet och skolan. I kommunen bor 65 procent av eleverna i årskurs 0-3 inom 2 km från sin skola. I Resultatet visar på stor potential för resande årskurs 4-6 bor 67 procent inom 3 km och i med cykel för invånarna i Mölndals stad årskurs 7-9 bor 59 procent inom 4 km, där till exempel 39 procent av invånarna se diagram 9. kan nå sitt arbete med cykel inom 30 minuter. Med elcykel ökar potentialen Diagram 7. 31 Diagram 8. Diagram 9. 32 Olycksstatistik Mellan år 2016 och 2019 har 316 Näst vanligaste olyckstypen är cykelolyckor, i kommunen, rapporterats cykel-motorfordon på cirka 20 procent in till Swedish Traffic Accident följt av cykel-cykel på cirka 8 procent. Data Acquisition (STRADA) av Polismyndigheten och akutsjukhusen. Vid en närmare titt och där orsak angetts Majoriteten av dessa olyckor har skett på kan vi se att flest singelolyckor beror på kommunalt vägnät. Inga dödsolyckor har vägomständigheter. Det kan exempelvis skett med cykel under dessa år men 15 vara löst grus, grop i beläggningen, is och allvarliga olyckor har inträffat. trottoarkanter. Övriga vanliga orsaker är även att cyklisten bromsat för hårt och Den vanligaste olyckstypen med cykel är trillat, tekniskt fel på cykeln, skarp sväng singelolyckor som står för cirka 70 procent där cyklist fått sladd samt att cyklist cyklat av alla olyckor oavsett allvarlighetsgrad in i objekt på eller bredvid cykelväg. på olyckorna. Diagram 10: Antal cykelolyckor under åren 2016-2019 fördelade på typ av olycka. 33 Cykelnätet y Huvudcykelväg: Ska utgöra ett skelett eller en stomme av cykelvägar inom tätorten. Förbinder olika delar inom Idag finns det cirka 170 km cykelvägar i tätort. kommunen. Den största delen, cirka 145 km, har kommunalt huvudmannaskap och sköts av tekniska förvaltningen. En y Regional cykelväg: Ska binda sträcka i Hällesåker, och en sträcka längs samman tätorter. med Spårhagavägen, ansvarar Trafikverket för. Det finns även cykelvägar med enskilt y Lokal cykelväg: Ska binda ihop huvudmannaskap, främst i bostadsområden lokala målpunkter med huvud- eller men i Lindome och Kållered finns några regionala cykelvägar men kan även sträckor som har stor betydelse för vara isolerade cykelvägar. cykelnätet i stort. I nedan kartbild syns cykelvägarna i Nationell Vägdatabas (NVDB) har nyligen kommunen enligt NVDBs kategorisering. tagit fram en nationell modell för hur Utöver det syns även kommunens cykelnätet ska delas in i kategorier för cykelinfrastruktur där cykelvägarna att nå en samsyn för kategorisering av binds ihop till ett huvudcykelnät av cykelvägar nationellt. Kategoriseringen blandtrafiksträckor och sträckor med består av tre kategorier: cykelfält. Utöver detta cykelnät finns det sträckor i blandtrafik och med cykelfält som tillhör lokalcykelnätet. Karta över cykelnätet. 34 BILAGA 2 – REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ CYKELPLANENS MÅL Tidplan Åtgärd Ansvar Trafik och Investera i nya cykelvägar enligt bilaga 3 och 4. projekt Trafikmiljöinventeringar runt skolor ska genomföras kontinuerligt och i Trafik samband med detta ska barnens perspektiv beaktas. Digitalisera cykelkartan för att uppdatera denna vid förändringar av cykelnätet. Trafik Okulär inventering ska ske av huvudcykelvägar och regionala cykelvägar Trafik och årligen, lokala cykelvägar vartannat år, (exempelvis beläggning, vegetation, stadsmiljö sikt, brunnar, skyltar, målning, vägvisning, belysning) och brister ska åtgärdas. Säkerställa cyklisternas säkerhet och framkomlighet vid vägarbeten genom Trafik krav i trafikanordningsplaner och kontroll av dessa. Genomföra olika marknadsföringsinsatser Trafik Förvalta och utveckla dialog med arbetsplatser, näringslivet, intressegrupper Trafik för cykling med flera i kommunen för att främja cyklandet. Samverka med skolor genom beteendepåverkande åtgärder för att främja Trafik cyklandet hos barn. Inventera obevakade korsningspunkter med biltrafiken och ta fram en plan för Trafik och hur de korsningspunkter som inte är hastighetssäkrade ska åtgärdas. stadsmiljö Utvärdera att gå med i Svenska cykelstäder (nätverk som arbetar för ökad och Trafik säkrare cykling). Ta fram checklista för hur kommunikation för cyklister ska ske vid vägarbeten. Trafik Inventera kommunala målpunkter, så som badplatser, naturområden med mera som Tekniska förvaltningen förvaltar i syfte att de om nås med cykel ska Trafik erbjuda cykelparkering. Inventera var det finns behov av staket/fallskydd längs cykelnätet vid till exempel branta kanter med mera och ta fram en plan för hur dessa ska Trafik åtgärdas. Uppdatera vägvisningsplanen för cykelvägvisningen för att sedan skylta enligt Trafik den. Inventera befintliga cykelparkeringar, och digitalisera, på allmän plats med Trafik och avseende på exempelvis antal, typ av ställ, belysning och slitage och åtgärda stadsmiljö där brister finns. Inventera cykelnätets separering av cyklister och fotgängare för att se var det Trafik saknas. Inventera hinder på cykelväg och arbeta bort dessa. Trafik Utreda lägen för och placera ut nya cykelpumpar. Trafik När skötselplanerna för barmark och vinter uppdateras ska cykelperspektivet Stadsmiljö och bevakas. trafik Fortsätta att testa och utvärdera vinterväghållningsmetoder för att möjliggöra Stadsmiljö året-runt cykling för så många som möjligt. Cykelnätet ska inventeras vart femte år för att klassificera standarden på belysningen. Utifrån inventeringen ska en plan tas fram för hur brister ska Stadsmiljö åtgärdas och hur belysningen längs cykelnätet kan utvecklas. 35 ednapöL rå 4-1 - rå 5 BILAGA 3 – INVESTERINGAR UTBYGGNADSLÄNKAR De fysiska investeringar som har identifierats har prioriterats och presenteras i följande tabeller och kartan i bilaga 5. Prioriteringsordningen bygger framför allt på: y Länkens potential för cykelpendling utifrån cykelpotentialen gjord av Västra Götalandsregionen. y Trafiksäkerhet på sträckan idag utifrån årsdygnstrafik och skyltad hastighet. y Huruvida det finns någon alternativ sträcka att ta sig fram på ett trafiksäkert sätt med cykel. I prioriteringsordningen tas även hänsyn till: y Länkens potential som skolväg (årskurs 0-6) utifrån cykelpotentialen gjord av Västra Götalandsregionen. y Huruvida utbyggnadslänken knyter samman kommunala rekreationsmålpunkter med befintligt cykelnät. y Om länken tillhör målbild för huvudcykelnätet. 36 Objektslista med prioriteringsordning Bedömd Prioriterings- Längd Väghållare Objekt Anmärkning kostnad ordning (km) (tkr) Spårhagavägen Trafikverket Redan beslutad 3,5 Efter medfinans Trafikverket 50 % 17000 (Björnåsen-Kungsbacka) Fässbergsmotet-Sisjön Kommunen Redan beslutad 1,5 Finansieras av exploateringsbidrag 0 (söder om Söderleden Vägplan finansieras av Västsvenska paketet. Gamla Riksvägen Trafikverket 3 2,1 Produktionskostnad - Efter medfinans 5880 (Skäggered-Kungsbacka) Trafikverket 50 %. Hällesåkersvägen Trafikverket 4 (Lindome idrottsplats- 4,2 Efter medfinans Trafikverket 50 % 14700 Gårdaliden) Östra Lindomevägen (N Kommunen 5 Hällesåkersv- 1,3 6240 Annestorpsv) Industrivägen (Konditoriv- Kommunen 6 0,6 2880 Valåsv) Toltorpsgatan/Wättnegata Kommunen 7 0,8 Huvudcykelnät i blandtrafik idag 2800 n Kommunen 8 Dalgångsgatan 0,3 Huvudcykelnät i blandtrafik idag 600 Toltorpsgatan (Göteborg- Kommunen 9 0,5 Huvudcykelnät i blandtrafik idag 1000 Dalgångsg) Toltorpsgatan (Hagåkersg- Kommunen 10 0,6 Huvudcykelnät i blandtrafik idag 2100 Terrakottag) Pixbovägen(Sågdalsg- Kommunen 11 0,7 Huvudcykelnät i blandtrafik idag 3360 Kronogårdsg) Kommunen 12 Lantbruksgatan 1,2 Cykelfält idag 2400 Kommunen 13 Rygatan/Kyrkogårdsgatan 2 4000 Kommunen 14 Göteborgsvägen 2,5 Breddning östra sidan 5000 Toltorpsgatan/Kläppegata Kommunen 15 0,3 600 n Delbancogatan (Sävg- Kommunen 16 0,4 1400 Delbancostigen) Delbancogatan (Sävg- Kommunen 17 0,4 Ny detaljplan 1400 Kvarnbyvallen) Häradsgatan (Tempelg- Kommunen 18 0,9 1800 Bifrostg) Kommunen 19 Norra Nedanvägen 0,7 2450 Kommunen 20 Södra Nedanvägen 0,7 2450 John Halls väg (Gunnebo Kommunen 21 1,7 5950 slott-Härryda) Kommunen 22 Streteredsvägen 1 Breddning 2000 Kungsbackavägen (Ö Kommunen 23 0,2 Huvudcykelnät som är i blandtrafik idag 660 Ånäsv-Fågelbergsg) Kommunen 24 Ekenleden/Ekhagsvägen 0,07 Huvudcykelnät som är i blandtrafik idag 245 Kommunen 25 Ävavägen/Ekenleden 0,4 Huvudcykelnät som är i blandtrafik idag 1400 Kommunen 26 Svealiden 0,4 800 Kommunen 27 Rådavägen Breddning 0 Kommunen 28 Krokslätts Storgata 0,6 1200 Kommunen 29 Räverkärrsgatan 0,5 Huvudcykelnät som är i blandtrafik idag 1750 Kommunen 30 Forsåkersbron Finansieras av exploateringsbidrag 0 37 Objektslistan utan prioriteringsordning Längd Väghållare Objekt (km) Trafikverket Norra Hällesåkersvägen 6 Kommunen Hagåkersgatan 0,8 Trafikverket Hällesåkersvägen (Kroksjöv-Marks kommun) 6 Kommunen Toltorpsgatan/Lerbrännaregatan 0,3 Trafikverket Benarebyvägen 3 Kommunen Gunnebogatan, breddning 1,5 Kommunen Hulelycksgatan (Fågelbergsg-Snabbvingeg) 0,4 Kommunen Mölndals Sisjöväg (Lunnagårdsg-Baltorpsv) 0,3 Kommunen Fageredsvägen 0,7 Kommunen Sagbäcksvägen-Gamla Riksvägen 0,3 Kronogårdsgatan (Södra Forsåkersg- Kommunen 0,4 Nämndemansg) Kommunen Annebergsvägen 1,4 Kommunen Ormåsgatan 0,5 Kommunen Hills till Sisjön badplats Kommunen Flöjelbergsg-Kallebäck Kommunen Snabbcykelbana, Mölndalsåns dalgång 3 38 BILAGA 4 – LISTA MINDRE UTBYGGNADSLÄNKAR Mindre fysiska investeringar som behöver göras för att få ett finmaskigt cykelnät presenteras i nedan lista och på kartan i bilaga 5. Objekten står inte i någon prioriteringsordning. 39 BILAGA 5 – KARTA UTBYGGNADSLÄNKAR 40 41 BILAGA 6 – SEKTIONSSKISSER Separerad gång-och cykelväg Gemensam gång-och cykelväg Separering mellan cyklister och gående, Utanför tätort där gångflöden förväntas en 3,5 meter cykelväg ger möjlighet att vara lägre kan gemensamma gång och ha tre cykelfält, vilket innebär att ett kan cykelvägar anläggas. Bör vara standard på användas vid omkörning. Detta gäller regionala cykelvägar. främst på huvudcykelvägar. Där vårt cykelnät ansluts till nät i annan kommun ska Mölndals stads cykelväg ha liknande utformning som i annan kommun, så länge det inte sänker standarden på cykelvägen. När mindre cykelflöden (under 300 cyklister/maxtimma eller 2 000-3 000 cyklister/dygn) förväntas än på ovan cykelvägar bör fortfarande separering ske mellan gående och cyklister. Detta gäller främst lokala cykelvägar. 42 Skiljeremsa och hinderfri bredd Utöver bredden på cykelvägarna som är Skiljeremsa mellan cykelväg och körbana redovisade i sektionsskisserna behövs ett bör finnas när hastigheten på körbanan är område fritt från fasta hinder vid gång- och 40 km/h eller högre. Den bör som lägst cykelvägarna av säkerhetsskäl. vara 0,5 till 0,8 meter beroende på hastighet på körbanan. Hinderfri bredd som är avståndet mellan fasta hinder, som papperskorgar, belysningsstolpar och vägmärken bör vara minst 1 meter. Vid högre hinder och högersväng kan större avstånd krävas Vid längsgående hinder så som staket och häck bör den hinderfria bredden vara minst 0,4 meter. 43 www.molndal.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-12 Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott

§ 104. Stadsledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag på arbetsordning som utgår från kommunstyrelsens tidigare beslut med förtydliganden och smärre tillägg/förändringar. Stadsledningsförvaltningens bedömning Bakgrund Sedan lång tillbaka har det funnits ett samverkansforum mellan "mjuka” nämndpresidier där ansvaret roterades. Syftet var informationsutbyte. Det gamla forumet kom att rinna ut i sanden och sista mötet hölls september 2015. TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2(5) Kommunstyrelsen beslutade dock den 2 oktober 2019 § 203 att återinrätta ett samverkansforum för ”mjuka presidier” med namn Human Infrastruktur- grupp (HI-gruppen). I gruppen skulle ingå presidierna för skolnämnden, utbildningsnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden, vård- och omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt ledamöterna i kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott. Inrättandet förefaller vara föranlett av att den politiska förhandlingsgrupp för den nya politiska organisationen, som sjösattes mandatperioden 2019–2022, konstaterat att samverkan mellan nämnder och utskott behövde förbättras. Kommunstyrelsens beslut 2019 löd i sin helhet ordagrant enligt följande: - ”Samverkansforum för ”mjuka presidier” återinrättas med start 2019- 11-01. - I ”HI-gruppen” ingår presidierna i skolnämnden, vård- och omsorgsnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden samt kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet. - Vid behov kan fler presidier med chef bjudas in, t ex servicenämnden, kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott och/eller kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott. - Kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott ansvarar för HI- gruppen. - Minnesanteckningar ska föras och förrättningsarvode betalas. - Samverkansmöten hålls ca 4 gånger per år. Närmaste chef (t ex förvaltningschef) bör närvara. - Samverkansforumet är ej beslutsmässigt. - Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott är välkomna att medverka. - Uppföljning sker till kommunstyrelsen under 2020 gällande behov och nytta.” HI-gruppen har därefter varit aktiv. Syftet har varit att underlätta dialog och samordning. En uppföljning gjordes i slutet av 2020 och utifrån den beslutade kommunstyrelsen att gruppen skulle fortsätta som mötesforum under 2021–2022. Beslutet var också att en utvärdering skulle göras våren 2022 inför ett eventuellt beslut om permanentning. Efter utvärderande dialog vid HI-gruppens möte i januari 2022 föreslogs att HI-gruppen skulle finnas kvar och permanentas, men att arbetsformerna skulle utvecklas. Kommunstyrelsen beslutade därför den 27 april 2022 § 104 följande: - ”Human Infrastruktur-gruppen inrättas som permanent mötesforum - HI-gruppen knyts till kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott, och blir ett av de forum utskottet ansvarar för. SHU har därmed TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 3(5) ordförandeskapet vid samtliga möten och svarar för att sammanställa dagordning. Utskottets samtliga ordinarie ledamöter deltar vid mötena, tillsammans med presidierna från övriga berörda nämnder. - HI-gruppens samverkan utgår i huvudsak från Strategi social hållbarhet. - Förvaltningscheferna från berörda nämnder bör delta, tillika styrgrupp för social hållbarhet samt utvecklingsledare social hållbarhet (SLF). Berörda tjänstepersoner kan bjudas in. - HI-gruppen har ca två möten per år. Ytterligare möten kan ske om en särskild fråga kräver dialog. - Utgångspunkten är att mötena ska vara relevanta för alla. Mötena ska därför planeras så att de frågor som berör alla hanteras först och eventuella andra frågor sist.” Bedömning Stadsledningsförvaltningen konstaterar inledningsvis att HI-gruppen inte har någon formell kommunalrättslig status och därmed inte får fatta formella beslut. Detta utgjorde även en uttalad förutsättning för kommunstyrelsens beslut 2019. Att gruppen inte är beslutsför innebär också att gruppen inte med bindande verkan kan företräda Mölndals stad gentemot utomstående. Formella och bindande beslut behöver fattas av ansvarig nämnd. Detta till trots kan gruppen utgöra ett forum för dialog mellan berörda nämnder och för externa aktörer. Den kan också utgöra en pusselbit i kommunstyrelsens lagstadgade uppgift att leda och samordna stadens angelägenheter. Det kan vidare vara av värde och underlätta gruppens arbete att manifestera formerna för dialogforumet i en arbetsordning och därmed tydliggöra gruppens uppdrag och arbetsformer. Stadsledningsförvaltningen har upprättat ett förslag till arbetsordning som bifogas tjänsteskrivelsen. Förslaget utgår från tidigare beslut från kommunstyrelsen. Enskildheterna i arbetsordningen framgår av förslaget med följande kommentarer. I och med att gruppen inte är beslutsmässig är det inte lämpligt att föra formella protokoll vid gruppens möten. Däremot kan det vara av värde för gruppens medlemmar att föra enklare minnes/mötesanteckningar. Inte minst som stöd och underlag för vad gruppens medlemmar har att lyfta vidare till och från sina respektive nämnder Det finns ingen formalia för sådana anteckningar varför det är inte är motiverat att använda nämndsekreterare eller annan spetskompetens för att föra anteckningar. HI-gruppen bör i stället själva kunna enas om hur anteckningarna ska föras och delas mellan medlemmarna. Det finns heller inga formella krav på hur anteckningarna ska förvaras eller delas. Självklart ska dock kommunstyrelsens informationshanteringsplan följas vilket det TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 4(5) påminns om i arbetsordningen. I informationshanteringsplanen ges tydligt stöd för att gallra/slänga mötesanteckningarna när de inte längre är aktuella. Det kan vidare bli svårt för de förtroendevalda att själva sköta alla praktikaliteter som är förenade med HI-mötena. Ordföranden i sociala hållbarhetsutskottet bör därför ha möjlighet att begära hjälp med att exempelvis skicka mötesinbjudningar med eventuella underlag, boka lokal och fika samt föra mötesanteckningar. Stöd och hjälp bör företrädesvis ges av stadsledningsförvaltningen och den avdelning/enhet som normalt sätt medverkar vid HI-mötena. Det framstår som onödigt reglerande att skriva in detta i arbetsordningen utan det är snarare något som kan formas efter behov. Så är också gängse ordning för hanteringen i formella nämnder och utskott. I stället föreslår stadsledningsförvaltningen ett tydliggörande att kommunstyrelsen ansvarar för att tillhandahålla förvaltningsresurser för HI- mötenas genomförande, det vill säga att det ankommer på stadsledningsförvaltningen att ge den hjälp som behövs för att stötta HI- mötena. Stadsledningsförvaltningen föreslår vidare en uppmjukning vad gäller krav på närvaro från berörda förvaltningschefer. Det kan förvisso finnas tillfällen då det är viktigt att förvaltningschef deltar men det är inte sakligt motiverat att alltid kräva att samtliga berörda förvaltningschefer avsätter tid för HI- gruppens möten. Förslaget från stadsledningsförvaltningen är därför att sammankallande (ordföranden i sociala hållbarhetsutskottet) bjuder in berörda tjänstepersoner när det är relevant med hänsyn till mötets agenda. Idag fungerar HI-gruppen även som en arena för dialog med externa aktörer främst Västra Götalandsregionen. Exempelvis representerar HI-gruppen Mölndals stad i avtalet om samverkan för folkhälsa och social hållbarhet (folkhälsoavtalet) och kommundialog mellan staden och Västra Götalands delregionala nämnd. Det är onödigt begränsande att i arbetsordningen ange exakt vilka externa samarbetsforum HI-gruppen ska delta i. I stället föreslås en allmän skrivning om att HI-gruppen kan utgöra dialogforum och arena för informationsutbyte med externa aktörer. Det påminns samtidigt om att HI- gruppen inte har rätt att binda staden vid bindande överenskommelser med externa aktörer. Slutligen omfattar kommunstyrelsens uppdrag från den 11 november 2025 § 300 att föreslå en arbetsordning för HI-gruppen ”i samband med översynen av sociala hållbarhetsutskottet (SHU)”. Stadsledningsförvaltningen har gjort en översyn av sociala hållbarhetsutskottet och har tagit fram ett förslag på ett nytt reglemente för kommunstyrelsen där det framgår ett förslag på ett nytt utskott som bland annat omfattar nuvarande sociala hållbarhetsutskottet. Det ärendet är planerat att behandlas politiskt samtidigt med ärendet om arbetsordning för HI-gruppen. Dock kommer inte en ändring av sociala hållbarhetsutskottet gälla förrän nästa mandatperiod och för den kommunstyrelse som förväntas väljas av kommunfullmäktige i oktober 2026 för mandatperioden 2027-2030. HI-gruppens arbetsordning bör kunna börja gälla så snart den är beslutad och behöver inte vänta till nästa mandatperiod. Därför föreslås HI-gruppens arbetsordning utgå från befintlig struktur vilket TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 5(5) sannolikt medför behov av uppdatering/revidering inför eller under nästa mandatperiod, åtminstone i förhållande till benämningen av utskottet. Ekonomi Att tydliggöra HI-gruppens uppdrag och arbetsformer medför inga tillkommande kostnader. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 25 februari 2026 Stadsledningsförvaltningens förslag till arbetsordning daterat den 25 februari 2026 Expedieras till Kultur- och fritidsnämnden, skolnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet Stadsledningsförvaltningen Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Chefsjurist Förslag 2026-02-25 Arbetsordning för human infrastrukturgrupp (HI- gruppen) Typ av styrdokument: Arbetsordning Beslutad av: Kommunstyrelsen den?? 2026 § ? Gäller från: 2026-??-?? Ansvarig: Stadsledningsförvaltningen Dokumentet gäller för: Dialogforumet human infrastrukturgrupp (HI-gruppen) Senast reviderad: Innehållsförteckning 1. HI-gruppens syfte och uppgifter .................................................................................. 3 2. Gruppens medlemmar .................................................................................................. 3 3. Mötesstruktur ................................................................................................................ 3 3.1. Sammankallande ...................................................................................................... 3 3.2. Tid och plats för mötena ........................................................................................... 4 3.3. Närvarande vid mötena ............................................................................................ 4 3.4. Mötesanteckningar ................................................................................................... 4 3.5. Arvode ...................................................................................................................... 4 3.6. Informationshantering .............................................................................................. 5 4. Dialog med externa aktörer .......................................................................................... 5 Mölndals stad Arbetsordning för HI-gruppen 2 1. HI-gruppens syfte och uppgifter Human infrastruktur-grupp (HI-gruppen) är ett informellt samarbetsorgan för dialogmöten (HI-möten) mellan presidierna i kultur- och fritidsnämnden, skolnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen representeras av sitt utskott för social hållbarhet. HI-gruppen utgör ingen erkänt organ i kommunalrättslig bemärkelse och har därmed inte möjlighet att fatta formella beslut för Mölndals stads räkning. Syftet med HI-gruppen är samverkan och samordning mellan nämnderna i frågor där en nämnd inte själv kan lösa utmaningar utan samverkan med andra nämnder och aktörer. HI-gruppen/HI-möten utgör ett forum för samordning av stadsgemensamma prioriteringar och ska framför allt utgå från - Mölndals stads ramverk för social hållbarhet ”Ramverk social hållbarhet”, - Mölndals stads Vision 2040 samt - av kommunfullmäktige antagna mål och stadens budgetdirektiv. HI-mötena är ett led i kommunstyrelsens lagstadgade uppgift att leda och samordna stadens angelägenheter. Kommunstyrelsen ansvarar för att tillhandahålla förvaltningsresurser för att HI-mötena ska kunna genomföras effektivt och med önskat resultat. 2. Gruppens medlemmar HI-gruppen ska utgöras av ledamöterna i kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet (sociala hållbarhetsutskottet) samt presidierna i kultur- och fritidsnämnden, skolnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Det åligger samtliga medlemmar i gruppen att för sina respektive nämnders räkning identifiera beröringspunkter mellan de aktuella nämnderna och verka för dialog, samordning och samverkan i de fall det är möjligt. Medlemmarna ska också initiera ärenden i sin egen nämnd när det behövs. 3. Mötesstruktur HI-gruppen ska träffas cirka två gånger per år samt vid ytterligare tillfällen då det krävs dialog i särskilda frågor. 3.1. Sammankallande Ordföranden i social hållbarhethetsutskottet är sammankallande till HI-gruppens möten, ansvarar för agendan och leder mötena. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden i sociala hållbarhetsutskottet i ordförandes ställe. Mölndals stad Arbetsordning för HI-gruppen 3 3.2. Tid och plats för mötena Ordföranden i sociala hållbarhetsutskottet bestämmer tid och plats för gruppens möten efter samråd med övriga medlemmar. Mötesagendan ska senast en vecka innan mötet, på lämpligt sätt, skickas till samtliga medlemmar i HI-gruppen och övriga inbjudna. Tid och plats för mötet ska anges i agendan. Agendan ska för kännedom även skickas till ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott. Övriga medlemmar har rätt att lyfta egna frågor vilket bör ske i god tid innan agendan fastställs. Utgångspunkten är att mötena ska vara relevanta för alla. Mötena ska därför planeras så att de frågor som berör alla hanteras först och eventuella andra frågor sist. 3.3. Närvarande vid mötena Samtliga medlemmar i HI-gruppen ska bjudas in till mötena. Utöver medlemmarna i HI-gruppen har ordföranden i sociala hållbarhetsutskottet rätt att vid behov bjuda in  presidier i andra nämnder i Mölndals stad som berörs av frågor på agendan  externa samarbetspartners  berörda tjänstepersoner när deras närvaro är relevant Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott har rätt att närvara vid mötena. 3.4. Mötesanteckningar Eftersom HI-gruppen inte är ett formellt kommunalrättsligt organ och inte har rätt att fatta för staden bindande beslut förs inget protokoll över gruppens möten. I stället ska mötesanteckningar föras. Mötesanteckningarna ska utgöra underlag för vad gruppens medlemmar har att lyfta till sina respektive nämnder. Gruppens medlemmar för själva sina anteckningar efter ett rullande schema eller på annat sätt som gruppen bestämmer. Mötesanteckningarna ska delas mellan gruppens medlemmar på lämpligt sätt. 3.5. Arvode Förrättningsarvode enligt gällande arvodesbestämmelser för förtroendevalda utgår för förtroendevalda i Mölndals stad som deltar vid HI-gruppens möten. Mölndals stad Arbetsordning för HI-gruppen 4 3.6. Informationshantering Ordföranden i sociala hållbarhetsutskottet ska säkerställa att handlingar som inkommer eller upprättas i anledning av HI-mötena hanteras enligt kommunstyrelsens informationshanteringsplan. 4. Dialog med externa aktörer HI-gruppen kan utgöra en arena för dialog även gentemot externa aktörer, exempelvis Västra Götalandsregionen. HI-gruppen har inte rätt att binda staden vid överenskommelser med externa aktörer. Mölndals stad Arbetsordning för HI-gruppen 5 TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 1(2) Datum 2026-02-11 Dnr KS 00809/2025 Josefine Midander Stadsjurist Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss av SOU 2025:111 Rättssäkerhetens pris Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar stadsledningsförvaltningens förslag till yttrande avseende betänkandet Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111) som sin egen skrivelse. Sammanfattning Mölndals stad har som en av 106 remissinstanser, däribland 28 svenska kommuner, givits tillfälle att inkomma med synpunkter på avsnitt 12, 15.4.4 och 16.5 i betänkande Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111). Utredningens uppdrag var att se över reglerna för ersättning till rättsliga biträden med fokus på bättre kostnadskontroll av statens utgifter. Utredningen skulle även se över vissa frågor om enskildas processuella rättigheter. Utredaren föreslår att en ny regel införs i förvaltningsprocesslagen som innebär att en allmän part (statlig eller kommunal myndighet) kan bli ersättningsskyldig för enskildas rättegångskostnader i förvaltningsdomstolen, men endast när det framstår som oskäligt att den enskilde själv ska bära dem. Stadsledningsförvaltningen bedömer att staden bör ställa sig bakom betänkandet, även om det innebär vissa kostnader för staden. Remissvaret ska ha inkommit till Justitiedepartementet senast den 27 mars 2026. Enligt kommunstyrelsens delegationsordning, senast reviderad genom kommunstyrelsens beslut den 27 augusti 2025 § 183, punkt C2 får kommunstyrelsens arbetsutskott svara på remisser av mindre vikt eller vid kort remisstid. Med anledning av att staden fick del av remissen den 28 november 2025 bedöms den aktuella remisstiden vara så kort i detta fall att arbetsutskottet har rätt att fatta beslut på delegation. Utredningen i sin helhet går att ta del av på regeringens hemsida. Rättssäkerhetens pris - Regeringen.se TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2(3) Bedömning Mölndals stad ska yttra sig över utredningens förslag om en ny bestämmelse i förvaltningsprocesslagen som innebär att en myndighet eller kommun kan åläggas att ersätta en enskild parts rättegångskostnader, om det är oskäligt att den enskilde själv ska stå för kostnaden. Vid oskälighetsbedömningen ska domstolen särskilt beakta utgången i målet, sakens beskaffenhet (exempelvis dess komplexitet och förekomsten av rättsliga svårigheter) och målets betydelse för den enskilde. Syftet med förslaget är att enskilda ska bli ersätta för sina kostnader i rättsligt komplexa mål, i mål av principiell betydelse eller i situationer där det allmänna har gjort tydliga rättstillämpningsfel. Förslaget är avsett att tillämpas restriktivt. Enligt gällande ordning saknar förvaltningsdomstolar möjlighet att pröva yrkanden om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål. Enskilda hänvisas i stället till att föra skadeståndstalan mot det allmänna, exempelvis via Justitiekanslern eller i allmän domstol. Utredningen bedömer denna ordning som ineffektiv och rättsosäker och föreslår därför att kostnadsfrågan ska kunna prövas direkt inom ramen för förvaltningsmålet. Utredningen uppskattar att reformen medför ökade kostnader för det allmänna om cirka 15 miljoner kronor per år, varav en del bedöms falla på kommunerna. Det noteras dock att omfattningen är svår att uppskatta. Samtidigt framhålls att kommuner redan i dag i vissa fall kan bli ersättningsskyldiga enligt skadeståndslagen och att förslaget därför främst innebär en processuell förändring snarare än ett helt nytt kostnadsansvar. Utredningen berör även farhågan att ett kostnadsansvar skulle kunna leda till att myndigheter och kommuner blir mer försiktiga med att driva eller försvara beslut, eller avstår från att initiera ärenden av rädsla för kostnadsansvar. Utredningens slutsats är dock att reformen inte bör få en sådan effekt. En allmän part blir inte ersättningsskyldig enbart för att den förlorar ett mål utan ersättning förutsätter att det efter en samlad och nyanserad bedömning bedöms oskäligt att den enskilde själv bär kostnaderna. Kostnadsansvar aktualiseras därmed främst i mer kvalificerade eller ingripande mål. Utredningen anser därför att det är rimligt att det allmänna bär kostnaden i situationer där den enskilde haft befogade rättegångskostnader och processen varit nödvändig för att få sin rätt prövad, främst när den enskilde också vinner målet. Stadsledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande som föreslås antas av kommunstyrelsen såsom remissvar. Vid framtagandet av yttrandet har samråd skett med social- och arbetsmarknadsförvaltningen, skolförvaltningen, bygg- och miljöförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Stadsledningsförvaltningen delar utredningens bedömning att förslaget utgör en ändamålsenlig åtgärd för att tillgodose enskildas rätt till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen. Förvaltningen bedömer därför att TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 3(3) staden bör ställa sig bakom betänkandet, även om förslaget kan medföra vissa ökade kostnader för staden. Samtidigt konstateras att det i utredningen saknas en redovisning av hur de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna ska hanteras. Det anges endast att konsekvenserna ska följas upp för de statliga myndigheterna samt att dessa vid behov eventuellt kan tillföras ytterligare medel. Mot denna bakgrund anser stadsledningsförvaltningen att det är angeläget att även de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna följs upp och beaktas, och inte enbart de som avser statliga myndigheter. Ekonomi Yttrandet i sig medför inga ekonomiska konsekvenser. Förslagen i promemorian bedöms innebära ökade kostnader för Mölndals stad. Utredningen bedömer att den totala kostnadsökningen för det allmänna uppskattas till cirka 15 miljoner kronor per år, och denna kostnad kommer att fördelas mellan statliga och kommunala myndigheter beroende på hur ofta de uppträder som parter i förvaltningsdomstol och träffas av kostnadsansvar. Det innebär att kommunernas kostnadsbörda kommer variera mellan olika kommuner. Kostnadsansvaret bedöms dock aktualiseras i ett begränsat antal mål och regleringen är av undantagskaraktär. Beslutsunderlag Statsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 11 februari 2026. Remissyttrande den 11 februari 2026. Expedieras till Justitiedepartementet. Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Avdelningschef/chefsjurist REMISSYTTRANDE 2026-02-11 Vår beteckning KS 00809/2025 Er beteckning Ju2025/02525 Josefine Midander, stadsjurist Justitiedepartementet ju.remissvar@regeringskansliet.se ju.da@regeringskansliet.se Remiss av SOU 2025:111 Rättssäkerhetens pris Mölndals stad ställer sig bakom de föreslag som har lagts fram i avsnitt 12, 15.4.4 och 16.5 med följande synpunkt. Det framgår av betänkandet att reformen medför ökade kostnader för det allmänna om cirka 15 miljoner kronor per år, varav en del bedöms belasta kommunerna. Det framgår dock inte hur de kostnadsmässiga konsekvenserna för kommunerna ska hanteras. Betänkandet anger endast att konsekvenserna ska följas upp för de statliga myndigheterna samt att dessa eventuellt kan tillföras ytterligare medel. Mot denna bakgrund anser Mölndals stad att det är angeläget att även de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna följs upp, och inte enbart för de statliga myndigheterna. Mölndals stad Stefan Gustafsson Mio Saba Kommunstyrelsens ordförande Stadsdirektör Besöksadress: Stadshuset, Göteborgsvägen 11–17 Postadress: Mölndals stad, 431 82 Mölndal Telefon: 031-315 10 00 E-post: kontakt@molndal.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-12 Kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott

§108 DnrALL.2025.1642 Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden Beslut Kommunstyrelsen antar handlingsplanenför kommunensarbete medförorenade områden. Nugällande Handlingsplanför kommungemensamt arbete medförorenade områden beslutat avKommunstyrelsen 2020-06-03§119dnr KS 159/20 ochsenast reviderad 2020-10-28§216 KS 271/20,upphävs. Kommunstyrelsen beslutar även att åta sig att vara huvudman i de fall statliga bidragsmedel för genomförande av undersökningar eller åtgärder beviljas. Ärendet Juni 2020antogKommunstyrelsen Handlingsplanför kommungemensamt arbete med förorenade områden.Sedandesshar förvaltningarna i stadensamarbetat ochflera förorenade områden har efter undersökningar ochi enstaka fall genom åtgärd, resulterat i att antal objekt med(mycket) stor risk för spridning avföroreningar har minskat inom kommunensgränser. Dennuframtagna handlingsplanenär mer övergripande för kommunensarbete med förorenade områden. Denbaseraspå de avkommunenantagna miljömålenför Västra Götalandochpå vägledningavLänsstyrelsen. Handlingsplanenär framtagen avbygg- och miljöförvaltningen ochavstämdmedsamhällsbyggnadsförvaltningen, (projektenheten infrastruktur, mark- ochexploateringsenheten ochstadsutvecklingsavdelningen),och stadsserviceförvaltningensförvaltningsjurist.Miljöenhetenpå bygg- ochmiljöförvaltningen ansvarar för att aktualisera handlingsplanenårligen ochrevidera denefter tre år. Ärendetsbehandling Arbetsutskottet har behandlat ärendet den11november 2025,§80 Bygg- ochmiljöförvaltningenstjänsteskrivelse daterad 5november 2025. Handlingsplanenför kommunensarbete medförorenade områden daterad den5november 2025. Miljönämndenhar behandlat ärendet den21oktober 2025§98 Miljönämndensarbetsutskott har behandlat ärendet den14oktober 2025,§76 Förslag till beslut Arbetsutskottetsförslag till miljönämnden Kommunstyrelsen antar handlingsplanenför kommunensarbete medförorenade områden. Nugällande Handlingsplanför kommungemensamt arbete medförorenade områden beslutat avKommunstyrelsen 2020-06-03§119dnr KS 159/20 ochsenast reviderad 2020-10-28§216 KS 271/20,upphävs. Justerandessignatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(17) Sammanträdesdatum 2025-11-18 Miljönämnden Kommunstyrelsen beslutar även att åta sig att vara huvudman i de fall statliga bidragsmedel för genomförande av undersökningar eller åtgärder beviljas. Beslutsgång Ordförande frågar om förslag till beslut kanantasochfinner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen Justerandessignatur Utdragsbestyrkande Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden Styrdokument Beslutatav Giltighetstid Handlingsplan Kommunstyrelsendd.§xxx 2025-xx-xxt.o.m.2028-xx- dnrKSxxx xx Ansvarig Gällerför Senastreviderad Bygg-ochmiljöförvaltningen Mölndalsstad 2025-08-05 Innehåll 1. Bakgrundochsyfte............................................................................................................3 2. Beslut,giltighetstidochuppföljning....................................................................................3 3. Lägesredovisning...............................................................................................................3 3.1Historik............................................................................................................................3 3.2Förekomstavförorenadeområden.................................................................................4 3.3Tillsynsarbete..................................................................................................................6 3.3.1Händelsestyrdtillsyn.................................................................................................7 3.3.2Egeninitieradtillsyn...................................................................................................7 3.4Kommunensomverksamhetsutövare,fastighetsägareochhuvudman(roller)...............7 3.4.1Verksamhetsutövaransvarenligt10kapitel2§miljöbalken.....................................7 3.4.2Fastighetsförvärvareenligt10kapitel3§miljöbalken..............................................8 3.4.3Fastighetsägare........................................................................................................8 3.4.4Huvudmannaskapochprojektledarskap...................................................................8 3.5Styrandeprioriteringsgrunder..........................................................................................9 3.6Kommunensorganisation................................................................................................9 3.6.1Ansvarsfördelning.....................................................................................................9 3.6.2Kommunstyrelsen.....................................................................................................9 3.6.3Bygg-ochmiljöförvaltningen...................................................................................10 3.6.5Samhällsbyggnadsförvaltningen.............................................................................10 4. Målförarbetetmedförorenadeområden........................................................................10 4.1Nationellamiljömål........................................................................................................10 4.2Regionalamiljömål........................................................................................................11 4.4Kommunensåtagandengällandeförorenadeområden................................................11 5. Strategi............................................................................................................................12 6. Aktivitets-ochtidsplan.....................................................................................................13 7. Resursbehovochekonomi..............................................................................................14 7.1Resurser........................................................................................................................14 7.2Ekonomiisambandmedbidragsprojekt.......................................................................15 7.3Ekonomiisambandmedansvarenligtmiljöbalken.......................................................15 Bilaga1...................................................................................................................................16 Bilaga2...................................................................................................................................17 1.Bakgrund och syfte Ettområdebedömsvaraförorenatomdenuppmättahaltenavettämneöverstiger bakgrundshalten.Områdetkanutgörasavmark,vatten,sediment,byggnaderoch/eller anläggningar.IMölndalsstadfinnsidagsläget(år2025),omkring250potentiellteller konstateratförorenadeområden.Avdessatillhör33styckenriskklass1eller2ochäraktuella attarbetamedinomramenförMölndalsantagnaåtagandenföretthållbartMölndal.Samtliga 250områdenkanbliaktuellaatthanteranågongånginomtillexempeldetaljplanearbeteeller vidbygglov. Siffrornasompresenterasidennahandlingsplanärendagfärskvara,deuppdaterasnärny informationtillkommer.Miljöenhetenjobbaraktivmedutredningarochåtgärder.Dettaarbete innebärattvisaobjektkanblinedklassade,riskklassadeelleråtgärdadeochfårdäraven (annan)riskklassellerändradstatus.Förattfådemestaktuellasiffrornakannikontakta miljöenheten. Dennahandlingsplanskasessomenöverenskommelseochärgemensamförhela kommunensarbete.Handlingsplanenskageförutsättningarförettmerstrategisktoch systematisktarbeteförattuppnåmiljömåletGiftfrimiljö.Planenomfattarsåvältillsynsom annatarbetemedförorenadeområdenochsyftartillatttydliggöravilkaprioriteringarsomska göras,vilkaresursersomkrävsochvilkaansvarsområdenrespektiveförvaltningellerenhet har.Iplanenfinnsävenstrategiochtidsplanfördeaktivitetersombehövergenomföras. Tillsynsinsatserspecificerasnärmareimiljönämndens3årigabehovsutredningochårliga tillsynsplan. 2.Beslut, giltighetstid och uppföljning Handlingsplanenhartagitsframavbygg-ochmiljöförvaltningenisamarbetemed samhällsbyggnadsförvaltningen.Planenantasavkommunstyrelsenochärvägledandeför kommunensarbetemedförorenadeområden. Bygg-ochmiljöförvaltningenhardetövergripandeansvaretföruppföljningoch aktualitetsprövningavhandlingsplanen.Planenskaundergiltighetstidenhållasaktuell,följas uppochvidbehovjusteras.Vidbehovavändringelleruppdateringkommerbygg-och miljöförvaltningenattframföraförslagtillkommunstyrelsen. 3.Lägesredovisning Lägesbeskrivningenredovisardeförutsättningariformavantalobjekt,ärendetyper, prioriteringsgrunderetc.sompåverkarhurMölndalsstadskabedrivaarbetetmedförorenade områden. 3.1 Historik Mölndalbetyderkvarndalen,”mölna”ärettfornnordisktordförkvarn.Namnetärkäntsedan medeltidenochsyftarpåallakvarnarsomfannslängsdemäktigaforsarnaiMölndalsån. Slättbygdernanedanförfallenvarbördigjordbruksmarkochböndernabehövdekvarnarföratt malasädtillmjöl.Tidigtbörjadeforsenanvändastillkraftkälla.Vidslutetav1600-taletfanns detminst35anläggningarmedmjölkvarnar,sågkvarnar,klädesstamparochpappersbruk. Senareunderindustrialismensexpansiontillkomspinnerier,väverier,bresiljekvarnar1, sockerbrukocholjekvarnar.Forsenvarheltkantadavbyggnader. Underslutetav1800-taletutveckladesKvarnbyntillettavSverigesviktigareindustriområden. Dedominerandeindustriernakomattblipappersindustri,textilindustrinocholjeslagerierna. Textilindustrinladesner1982,papperstillverkningeniMölndalladesnersåsentsom2006. Linoljeproduktionfortsatteframtill1960-talet.Färgbindemedeltillverkadespåplatsenframtill 2007.Denstorasilonrevs2009. 1971bildadeMölndal,KålleredochLindomeenstorkommun;Mölndalskommun.År2004tog Mölndaltillbakabenämningenstad. Merän100åravintensivindustriharlämnatsinaspårimarkochgrundvatten.Pågrundav sinastorakulturhistoriskavärdenklassasMölndalsKvarnbysomettområdeavriksintresse förkulturmiljövärden. 3.2 Förekomst av förorenade områden IMölndalsstadfinnsdetidag(år2025),omkring250potentielltellerkonstateratförorenade områden(objekt).Nästan90avdessaärinventeradeochriskklassade(setabell1).De övrigamerän160objektärenbartidentifieradeochbranschklassade(BK)(setabell2).Det innebärattdetintefinnslikamycketinformationomobjektenochattriskenbedömts översiktligtutifrånbranschfördeobjektsomärbranschklassade. InventeringenärhuvudsakligengenomfördavLänsstyrelsenpåverksamhetersomär nedlagda.Inventeringenärutfördenligtennationellmetodik,MetodikförInventeringav FörorenadeOmråden(MIFO,Naturvårdsverketrapport4918).Vidinventeringentilldelas objektenenriskklassfrån1-4där1ärmycketstorriskoch4ärlitenriskförmänniskanshälsa ellermiljön.Riskklassningenkanuppdaterasomnyinformationtillkommer. Samtligaobjektfinnssamladeilänsstyrelsernasdatabasöverpotentielltförorenade områden,detsåkalladeEBH-listan.Dennalistauppdaterasvarjeåravmiljöenhetenoch rapporterastillLänsstyrelsen.Objektenfinnssomenprick(centreradpåfastigheten)iett kartlageriSpatialMap,undernamnet”Förorenadmark–WMSLST”.Lagretuppdateras automatisktdåEBH-listanuppdateras.Observeraattvarjepunktkanrepresenterahelaeller delavfastighetenochävenflerafastigheter.IkartlageriSpatialMapredovisasävende objektsomharriskklass3eller4ellerobjektsominteänharfåttenriskklass(E).Idettalager redovisasocksånäråtgärderhargenomförts(KMellerMKM).Åtgärdenkanavseen delåtgärdpåfastighetenellerenåtgärdpåhelafastigheten. Objektiriskklass1och2ärnationelltprioriteradeattarbetamed(sefigur1).IMölndalsstad finns33objektiriskklass1och2.Ibilaga2ärdessaobjektmarkerademedljuslilafärg. Prioriteringenfinnsmerförklaradiparagraf3.5. 1Enbresiljekvarnvar enkvarnsomanvändesförattfinfördelabresiljeträförolikaändamål,främstförattutvinna färgämnetilltextilfärgningochsompigmentförmålarfärg. Bresiljaärentypavträsomanvändsförattutvinnaett röttfärgämne,ochenbresiljekvarnmaldedettaträtillettpulver. Figur1:Enöversiktskartadärallaobjektiriskklass1och2ärmarkerade Avallaidentifierademenejklassadeobjekt(166)finnsdet25objektmedstatus”Identifiering avslutad-inventeringejpåbörjad”.Dessaobjektibranschklass2och3(ljusblåmarkeradei bilaga2)skainventerasochriskklassas,vilketbetyderattantaletobjektiriskklass1och2 kankommaattändrasövertiden.Itabell1nedansesfördelningmellandeolika riskklassernaochitabell2redovisasdetantalobjektsomärkvarattriskklassa. Totalantalobjekti Riskklass1 Riskklass2 Riskklass3 Riskklass4 Identifierade EBH-listan Mycketstorrisk Storrisk Måttligrisk Litenrisk ejklassade Antal 5 28 46 7 166 Tabell1:AntalriskklassadeobjektpåEBH-listaiMölndalstad TotalantalobjektiEBH- Branschklass1 Branschklass2 Branschklass3 Branschklass4 listansomärej riskklassade Antal 1 63 90 12 Objektmedstatus - 19 6 - ”Identifieringavslutad- inventeringejpåbörjad” Tabell2:AntalbranschklassadeobjektpåEBH-listaiMölndalstad Naturvårdsverketfickavregeringen2022uppgiftenattutvecklaochstärkadennationella samordningenochvägledningenkringproblematikenmedPFAS-förorenadeområdenoch styraarbetetframåt,kallatRegeringsuppdragetförPFAS-förorenadeområden(RUPFO). RUPFOäruppdelatifyradelprojektdärdelprojekt1gårutpåattgöraenkartläggningav PFAS-förorenadeområdenilandetdärLänsstyrelsernaharettdelatansvarmed Naturvårdsverketförgenomförandetavkartläggningen(Naturvårdsverket,2024a).Ibörjanav 2025harLänsstyrelsenskickatutenlistatillkommunenmedobjektsomskainventerasmed avseendepåPFAS. Inventeringeninnebärattgenomföraenorienterandestudieenligt Metodikenförinventeringavförorenadeområden(MIFO)fas1förattfåenbättrebildav PFAS-problematikenochvägainPFASiriskbedömningen(Naturvårdsverket,1999).PFAS- inventeringenärettomfattandearbeteochkommertalångtidattgenomföraomsamtliga objektiEBH-stödetskainventeras.Tillenbörjanärdetfrämstobjektmedenbranschsom kankopplastillPFASenligtNaturvårdsverketsbranschlistamedbranschklass(BKL)1och2 somskainventerasm.a.p.PFAS. FörMölndalsstadinnebärdeteninventeringavdrygt50objekt.Itabellennedanärdessa objektlistadeefterderasnuvarandestatus.Efterennyomgångavinventeringmedavseende påPFASkanstatusändrasochkandetävenförekommaattytterligareåtgärderbehöver genomföras.Ibilaga2ärobjektsomskainventerasm.a.p.PFASorangemarkerade. Antal Aktuellstatus 7 Ingåriprioriteradeobjektattinventera(Identifieringavslutad-inventeringejpåbörjad) 10 Pågåendeutredning 11 Enutredningkommerattpåbörjasefteravsluteninventering 5 Åtgärdavslutadellerdelåtgärdgenomförd 15 Ingenåtgärd Tabell3:Antalobjekt,sorteradepånuvarandestatusiEBH-listanattinventeramedavseendepåförekomstav PFAS 3.3 Tillsynsarbete AvdeobjektpåEBH-listanmedriskklass1och2ligger29påkommunenstillsynsansvar. Miljöenhetenharäventillsynöverobjektsominteärnedlagdautanfortfarandeärpågående. Kommunenhartillsynsansvaröver377verksamhetersom,enligtlagstiftning,kallasför miljöfarligaverksamheter.Förattfåenbildöverallaobjektsomfallerunderkommunens tillsynsansvarmedinriktningpåförorenadeområdenkollaspåbranschochomfastigheten redanärmediEBH-listan.Avdessa377verksamheterfinns160verksamheterpåfastigheter somredanfinnsmedpåEBH-listan.Avdeövrigaverksamheternabedöms66pågående verksamheterhaenstörreriskförattförorenamarkenändeandramiljöfarliga verksamheterna.Dessa66pågåendeverksamheterbehöverinventerasochriskklassas. Ärendenavseendeförorenadeområdenkanindelasiegeninitieraderespektive händelsestyrdaärendetyper.Detegeninitieradetillsynsarbetetskastyrasmotdeprioriterade objekten.Inomdethändelsestyrdaarbetetfinnstillexempelgranskningavdetaljplaneri exploateringsärendenellertillsynsinsatservidgrävochsaneringsarbeteninomförorenade områden.Detärviktigattbådaegeninitieradochhändelsestyrdtillsynsutförsförattkunna åtgärdaallaförorenadeområdeninomkommunen.Riskermedattenbartarbetamed händelsestyrdtillsynärattförorenadeområdensominteärexploateringsobjektinteåtgärdas. Föroreningarliggerdåkvarochkanpåverkamiljönochmänniskorshälsanegativt.Enannan konsekvensärattkostnaderförutredningarochsaneringsåtgärderkommerbetalasavandra aktörersåsomkommunengenomtillexempeldetaljplanearbeteochandraexploatörervid byggnation,iställetförattförorenarenbetalar. Rådgivningochfortbildningavverksamhetsutövareochhuvudmänkaningåibådedet händelsestyrdaochegeninitieradetillsynsarbetet. 3.3.1 Händelsestyrd tillsyn Händelsestyrdatillsynsärendeninkommertilltillsynsmyndighetenochkräverhandläggning. Exempelpåhändelsestyrdaärendenärunderrättelseavpåträffadförorening,anmälanom avhjälpandeåtgärd,utsläppvidolyckor,hanteringavmassorna,granskningavdetaljplaner samttillsynavmarkarbetensomkanpåverkaförorenadeområden.InomMölndalsstad uppskattasattdetårligenförekommerca10exploateringsärendenellerandraplanärenden somberörförorenadeområden.Därdetfinnspotentielltförorenadeområdenställskravpå miljötekniskamarkundersökningarochföroreningssituationenbedöms.Antalet händelsestyrdaärendenuppgårårligentillcirka40stycken. Undergiltighetstidenavdennahandlingsplankommerstadenpåbörjaarbetetmedattbygga utbefintligtjärnvägsspår.Detärettstortextraarbetesombehövergörasutöverdenbefintliga händelsestyrdatillsynen.Inomjärnvägensutvecklingsområdefinnscirka30objektsomär mediEBH-listan.Arbetetmedjärnvägsspårberörcirka41detaljplaner. Inomramenför etableringavjärnvägenkommerfleramarkmiljöundersökningarattgenomföras. 3.3.2 Egeninitierad tillsyn Egeninitieradetillsynsärendenärlångsiktigtplaneradeochutövasenligten prioriteringsordning.Tillsynsmyndighetenutrederprioriteradeområdenförattfastställaom detfinnsnågonansvarigförföroreningarna(PoluterPaysPrinciple)ochföreläggerom utredningavföroreningensomfattningsamteventuellaåtgärder.Omingenansvarig verksamhetsutövareellerfastighetsägarefinns,finnsdetmöjlighetattsökastatsbidrageller statsstöd.Sådanaansökningargörstillsammansmedsamhällsbyggnadsförvaltningensom agerarsomhuvudmanidessaprojektochbistårmedenprojektledare. 3.4 Kommunen som verksamhetsutövare, fastighetsägare och huvudman (roller) Enlistaöverobjektiriskklass1och2därkommunenärfastighetsägareoch/elleransvarig verksamhetsutövarefinnsibilaga1.Observeraattlistankommerattreviderasvartefter arbetetmedförorenadeområdenfortgår.Aktuellinformationgårattfåfrånbygg-och miljöförvaltningensmiljöenhet. 3.4.1 Verksamhetsutövaransvar enligt 10 kapitel 2 § miljöbalken2 Kommunenhargenomsinnuvarandeellertidigareverksamhetansvaretförutredningoch eventuelltåtgärderför5potentielltellerkonstateratförorenadeområden: 2Förattfåverksamhetsutövaransvarkrävsattdenfaktiskadriftenavverksamhetenvarigångefter den1juli1969,attmanövertagitansvaretgenomfusion,köpellerliknande,ellerattmanutför grävarbeteneller exploateringiettförorenatområde.  Flabäckstippen,fastighetKållered1:127  Barnsjödeponin,fastighetLindome2:23medflera  Kålleredfdbrandstation,fastighetVåmmedal3:81  Tvåupplagavfibermassor/sedimenteftermuddringavMölndalsån1956,fastighet Stensjön1:54ochTrädgården1:76. Kommunenfårävenansvariegenskapavverksamhetsutövarevidtillexempelgrävarbeten förledningarellerexploateringavområdensomärellermisstänksvaraförorenade. 3.4.2 Fastighetsförvärvare enligt 10 kapitel 3 § miljöbalken3 Kommunenberörsidagslägetinteavansvarenligtfastighetsförvärvarprincipen. 3.4.3 Fastighetsägare Kommunenberörssomfastighetsägareav15förorenadeområdeniriskklass2(sebilaga1). Dettainnebäridagslägetingetansvarattbekostaundersökningarelleråtgärderenligt miljöbalken,seansvarsgrundernagällandefastighetsförvärvaransvarovan.Ansvarförtill exempelregelbundenkontrollavläckagefråndeponiernakanuppkomma4.Närflerobjekt kommerattblibranschklassadekandethändaattflerobjektkommervaramedpådenna lista. 3.4.4 Huvudmannaskap och projektledarskap Kommunenharsedan2019varithuvudmanförutredningochåtgärdpå12förorenade områden.(setabellnedan). IDnummer EBH-listan Objektnamn 192824 FöredettakemtvättiSkäggered,Skäggered3:38 159767och159791 TvåindustrideponieriKrokslätt,Krokslätt1:181 159946 Blomgrenshandelsträdgård 159836 Svanlindshandelsträdgård 159829 Frithiofskemiska 159785 Götaforssulfitfabrik 159789 Kishålan 159790 Sodomstorn 194390 Wallmarkstvättinrättning,Alströmer35 159780 GrevedämmetfdForsåkersFabriker 159787 Åby1:98fdForsåkersFabriker(Skedebro) Tabell4:Objektdärkommunenharvarithuvudmanförutredningarnaochåtgärder Kommunstyrelsenärhuvudmanisamtligafallochsamhällsbyggnadsförvaltningenbidrar medprojektledare.Miljöstödochtillsynsmyndighetharvaritmiljöenhetenpåbygg-och miljöförvaltningen. 3.5 Styrande prioriteringsgrunder InomMölndalsstadfinnsettbehovattövergripandeprioriteramellandeförorenade områdenatillföljdavettstortantalobjekt,exploateringsdriftinomstadenoch klimatförändringarsompåverkarspridningenavföroreningar. 3Aktualiserasdåingetverksamhetsutövaransvarfinnsochmanharförvärvatfastighetenefterden1 januari1999ochvidtillfällethadekännedomomellerbordehaftkännedomomföroreningen. 4Ansvarenligtdensåkallade”förvaringsfallsprincipen”,likställsmeddetansvarövrigamiljöfarliga verksamheterharenligt9kapitelmiljöbalken,vilketinnebärattkontrolleraochsäkerställaattinget läckagetillomgivningenskerfrånverksamheten/”förvaringen”.Tidpunktförförvärvharingen betydelse. Miljöenhetenharbedömtattföljandeprioriteringsgrunderfördetegeninitieradearbetetär relevanta: 1. Objektiriskklass1ochriskklass2. 2. Områdensomriskeraratthanegativpåverkanpåvärdefullnatur,ekosystemtjänster ellervatten(skydds)områden. 3. Nedlagdadeponierdärkommunenärverksamhetsutövare. 4. ObjektsomärmisstänktaförspridningavPFASämnen. 5. Områdensomriskeraratthanegativpåverkanpåmångamänniskor,tillexempel områdenmedhögtexploateringstryck. 6. Objektsomuransvarssynpunkt,exempelvispågrundavnedläggningoch/eller konkurs,skyndsamtbehöverhandläggas. 7. Objektinomettriskområdeföröversvämningellerskred. Itabellennedanvisualiserasantalobjektsomtillhörenvissprioriteringsgrund(seävenbilaga 2).Desistatvåraderitabellenberörhändelsestyrdtillsyn. Antalobjektförvilkakommunenhartillsynsansvar Prioritering Pågående RK MKN/ Deponier PFAS Prioriterad Exploatering Järnvägen projekt 1&2* LÅP** Pågående 12 10 5 2 6 0 0 0 projekt*** RK1&2 10 33 15 5 21 0 1 3 MKN/LÅP 5 15 18 3 14 0 0 4 Deponier 2 5 3 5 5 0 0 0 PFAS 6 21 15 5 48 6 3 6 Prioriterad 0 0 0 0 5 25 1 1 Exploatering 0 1 0 0 3 2 9 1 Järnvägen 0 3 5 0 6 1 1 27 *RK1&2=Riskklass1och2 **MKN/LÅP=MiljöKvalitetsNormerochLokalÅtgärdsProgram,bådasyftarpåattuppnåengodvattenkvaliteti ytvatteninomkommunen ***pågåendeprojektdärkommunenärhuvudman/projektledare Tabell5:visualiseringavprioriteringsgrunderdärettobjektkanhamnaifleraprioriteringsgrunder.Fördetaljer hänvisastillbilaga2.Färgernahänvisastillfärgernaibilaga2förattytterligarevisualiseratillvilka prioriteringsgrundettobjekttillhör. 3.6 Kommunens organisation 3.6.1 Ansvarsfördelning Arbetetmeddeförorenadeområdenaskerisamarbetemellanberörda förvaltningar/nämnder.Vissaförvaltningarellerdelaravkommunenharettmerprimärt ansvarövervissadelar,vilketförtydligasnedan. 3.6.2 Kommunstyrelsen • Allabeslutfråntillsynsmyndighetersomrörförorenadeområdenochdärkommunen ärjuridisktansvarigskaansesvaraadresseradetillkommunstyrelseniMölndalsstad (organisationsnummer212000-1363). • Kommunstyrelsenåtarsigattvarahuvudmanidefallstatligabidragsmedelför genomförandeavundersökningarelleråtgärderbeviljas. • ProjektledningärlokaliseradhosSamhällsbyggnadsförvaltningen. 3.6.3 Bygg- och miljöförvaltningen • Huvudsakligaansvaretförattinformeraochstämmaavkommandetillsyns-eller bidragsarbetemedberördaförvaltningarinförtillexempelbudgetarbete. • Huvudsakligaansvaretförattrevideradennahandlingsplan. • Ansvarförtillsynenochmyndighetsutövningen. • Utrederansvarsfrågorgenomansvarsbedömningarochansvarsutredningar. • Åtarsigattsökabidragförundersökningochvidbehövföråtgärderdäransvar saknashosLänsstyrelseniVästraGötalandslän.5 3.6.4 Samhällsbyggnadsförvaltningen • Projektledandeidefalldetfinnsförorenadeområdendärkommunenärjuridisk ansvarigdetvillsägaharettverksamhetsutövaransvarenligt10kapitel2§ miljöbalken. • Kanbliansvarigaföratthanteraförorenadeområdenisambandmedexploateringav fastigheter(verksamhetsutövaransvaret,10kapitel2§miljöbalken).  Projektledandeidefalldetfinnsförorenadeområdenpåfastighetersomkommunen äger.  Primäraansvaretförattförorenadeområdenhanterasvidplanändringellerannan formavfysiskplanering • Projektledandeidefallkommunenärjuridisktansvarigaattgenomföra undersökningarelleråtgärderenligt10kapitel3§miljöbalken, fastighetsförvärvaransvar. • Projektledareförärendensombekostasavstatsstödellerstatsbidrag. • Förvaltarkommunaltägdkvartersmarkochkommunalmarkutanfördetaljplan. 4.Mål för arbetet med förorenade områden 4.1 Nationella miljömål DetövergripandemåletförmiljöarbetetiSverigeärattvitillnästagenerationskakunna lämnaöverettsamhälledärdestoramiljöproblemenärlösta.Somettriktmärkefinns16 nationellamiljökvalitetsmålfastställdaavriksdagen.Arbetetmedförorenadeområdenberör fleraavdessamål,tillexempelGiftfrimiljö,GodbebyggdmiljöochGrundvattenavgod kvalitet. MiljökvalitetsmåletGiftfrimiljöinnebär: ”Attförekomstenavämnenimiljönsomharskapatsiellerutvunnitsavsamhället,ska intehotamänniskorshälsaellerdenbiologiskamångfalden.Halternaav naturfrämmandeämnenärnäranollochderaspåverkanpåmänniskorshälsaoch ekosystemenärförsumbar.Halternaavnaturligtförekommandeämnenärnära bakgrundsnivåerna.” Detnationellamåletskavarauppfylltår2050. Förattuppnådenationellamiljömålenhardebrutitsnertillmålpåolikanivåer,tillexempel preciseringaravmiljökvalitetsmål,etappmål,tillsynsmål,regionalatillsynsmåletc. 5Bidragkansökasdärjuridisktansvarenligtmiljöbalkensaknasheltellerdelvis. RegeringenharfastställtsexpreciseringarförmiljökvalitetsmåletGiftfrimiljövaravettberör förorenadeområden:”Förorenadeområdenäråtgärdadeisåstorutsträckningattdeinte utgörnågothotmotmänniskorshälsaellermiljön” Detfinnsförnärvarandeintenågotnationelltetappmålförförorenadeområden. 4.2 Regionala miljömål Regionen,VästraGötalandslän,harfastställtregionala(del)målförattuppnådetnationella miljömålGiftfrimiljö.Deregionalamålenantogs2013.Imåletsomgällerförorenade områdenharlänsstyrelsenantagitföljandeförattuppnåmåletomattallariskklass1och2 områdenskavaraåtgärdadevid2050.  År2025haranvändningenökatavannanteknikänschaktningföljtavdeponering, utanföregåendebehandlingavmassorna.  År2025ärminst25procentavområdenamedmycketstorrisk(riskklass1)för människorshälsaellermiljönäråtgärdade.  År2025ärminst15procentavområdenamedstorrisk(riskklass2)förmänniskors hälsaellermiljönäråtgärdade.  År2050harallaområdenmedmycketstorriskellerstorriskförmänniskorshälsa ellermiljönblivitåtgärdade. Påregionalnivåärmåletinteuppnåttochdekommerinteuppnåsitidheller.Förattklara målettill2050måstedennuvarandeåtgärdstaktenförLänsstyrelsenVästraGötalandsamt länetskommunerdubblasförriskklass1ochfyrdubblasförriskklass26. 4.4 Kommunens åtaganden gällande förorenade områden Mölndalsstadhadeettmiljömålförförorenadeområdensomantogsavkommunfullmäktige april2014ochlöd”Tillår2022skasamtligaidagkändapotentielltförorenadeområdenav riskklass1(mycketstorrisk)ochriskklass2(storrisk)varariskbedömdaochvidbehov åtgärdade”.DetlokalamiljömåletvarennedbrytningavdetnationellamiljömåletGiftfrimiljö.I ettledförattuppnåstadensmiljömålsamtnationellamiljömålantogsenhandlingsplan. Mölndalsstadharnuingaegnalokalamålgällandeförorenadeområdenutanstadenharvalt attställasigbakomnationellaochregionalamålgenomsinaåtaganden. Deåtgärderdärkommunerpekasutsomutförareharbedömtsutifrånlokalakunskaperoch lägesbilder.IförslagetharprioriteringenavåtgärderförMölndalsstadävenskettutifrånifrån följandeutgångspunkter:  Viåtarossåtgärdersominnebärstyrningochambitionshöjning:Stadenkanochvill göramerförattbidratillmålet.  Viåtarossåtgärdersominnebärenfortsättningefterdetidigarelokalamiljömålen: Eftersomåtagandenersätterdetidigarelokalamiljömålen.  Viåtarossåtgärdersomredanäretableratarbete,ävenomdetinteinnebär ytterligaresatsningar:Dettaarbeteskasjälvklartfortsätta.  Viåtarossävenivårtsvartilllänsstyrelsenåtgärdersomredanärbeslutadei andrastyrdokument:Förattvisapåhelhetenivårtmiljömålsarbete. Åtgärdsprogrammetisinhelhet,medsamtligaåtgärderochfördjupningaråterfinnshär: Startsida-EtthållbartVästraGötaland(hallbartvg.se).Nedanåtergesenbartdeåtgärderdär 6Regionalårliguppföljningavmiljömålen2024,VästraGötaland kommunerpekasutsomhuvudaktörerochsomMölndalsstadharantagitgällande förorenadeområden. Minskaspridningenavhögfluoreradeämnen(PFAS) • Undersökaenskildavattentäkterinärhetenavbrandövningsplatserellerdär släckningsinsatsermedfluoreradebrandskumgenomförts. • Saneraplatsersomärkraftigtförorenadeavhögfluoreradeämnen. MiljöenhetenhardesenasteårenhaftfokuspåPFASitillsynen.Framöverbehövs dialogmedRäddningstjänstenochkravpåsläckvattenutredningarivissadetaljplaner ochbygglovsbedömningar.Områdenmedbrandstationeringåridenordinarietillsynen ochförorenadeplatserhanterasenligthandlingsplanen.Detsaknasvälbeprövade metoderförattsaneraPFAS,menstudierpågårochstadenskaföljautvecklingen. Genomförakommunalahandlingsplanerförförorenadeområden Taframochgenomförkommunalahandlingsplanerförefterbehandlingavförorenade områden. 5.Strategi Förattkunnanåuppsattamålochåtagandenochförattarbetaaktivtmotattnåmiljömålet GiftfrimiljökommerMölndalsstadarbetaenligtföljandestrategi. • Kommunensberördaförvaltningarskasträvaefterattupprätthållakompetens och/ellerrekryteraföratthakompetensinomförorenadeområden. • Kommunenökarkunskapenomföroreningssituationenförobjektiriskklass1och2 genomattöversiktligaundersökningargenomförsfördessaobjekt. • Kommunenökarkunskapenomföroreningssituationengenomattinventeradeobjekt somenligtNaturvårdsverketsbranschklassningslistaärkvarattinventera. • KommunenökarkunskapenomföroreningssituationenmedPFASgenomatt inventeradeobjektsomenligtLänsstyrelsenbehöverinventeras. • Kommunenbörgenommiljötillsynenochisambandmeddenfysiskaplaneringentai beaktandeochminimeraeffekteravöversvämningarochskredsomberörförorenade områden. • Kommunenbörgenomdenfysiskaplaneringensetillattberördapotentiellt förorenadeområdenundersöksochvidbehovåtgärdassåattområdetärlämpligför ändamålet,ienlighetmedplan-ochbygglagen. • Kommunenskavidbygg-,mark-ochrivningslovsomberörpotentielltellerkonstaterat förorenadeområdensetillattområdetblirlämpligtförändamålet. 6.Aktivitets- och tidsplan Förattkunnanådetslutligamålet,giftfrimiljö,medarbetetmedförorenadeområdenbedöms följandeaktiviteterbehövagenomförasunderhandlingsplanensgiltighetsperiod: Tid Aktivitet Antal** Ansvarig Kommentar Egeninitieradtillsyn 2025 Fastställareviderad 1 Kommunstyrelsen Eftergiltighetstidenharlöpt handlingsplan utskahandlingsplanen uppdateras Årligen UppdateraEBH-listan 1 Bygg-och Länsstyrelsenskickar miljöförvaltningen årligenutettuppdragom attuppdateraEBH-listan ochaktualiserainformation omobjekten. 2025-2028 Inventeraobjektmisstänktapå 48 Bygg-och Länsstyrelsenharskickat PFAS miljöförvaltningen utettExcelarkmed48 objektsomärmisstänktför PFASföroreningsomska inventeras. 2025-2028 Inventeraprioriteradeobjekti 27 Bygg-och Prioriteradeobjektsomska branschklass2och3 miljöförvaltningen inventeras.Objektkan hamnairiskklass2. Årligen Sökabidragförprojektdärdet 2-4 Samhällsbyggnads- Bidragsprojektsomär saknasenansvarig förvaltningen pågåendebehövernytt bidragnärenfasär avslutadocharbetet behöverfortsättas.Därför behövsdetständigtsökas nyttbidrag. Årligen Ansvarsutredningar 2-8 Bygg-och Ansvarsutredningarär miljöförvaltningen aktuellunderenkorttid ochbehöveraktualiseras närnyinformation tillkommer.Defårintevara äldreänettår.Införenny fasiundersökningenkan detförekommaattflera fastighetertillkommer. Ävenfördetillkommande fastigheterbehövsen ansvarsutredning. 2025-2027 Markmiljöundersökningarvid 20 Bygg-och Arbeteförattsomkommun objektdärdetfinnsriskföratt miljöförvaltningen kunnauppnåMKNochinte påverkayt-ochgrundvatten försämravattenstatusi negativt kommunen. Årligen Översiktligaundersökningar 2-4 Samhällsbyggnads- Med2nyaansökningarper motsvarandeMIFOfas2samt förvaltningen år,somärenlåg eventuella ambitionsnivå,ansesatt efterbehandlingsåtgärderska miljömåletkommeratt genomförasfördeobjektsom klaraspåsikt. beviljasstatligabidragför undersökningeller efterbehandling Händelsestyrdtillsyn Vidbehov* Detaljplanarbete 5-10 Samhällsbyggnads- Siffrornaärhämtatfrån förvaltningen statistikur behovsutredning, sammanlagtuppgår händelsestyrdaärendentill cirka40styckenperår Vidbehov* Bygg-,mark-ochrivningslov 15 Bygg-och Siffrornaärhämtatfrån somberörpotentiellt/konstaterat miljöförvaltningen statistikur förorenatområde behovsutredning, sammanlagtuppgår händelsestyrdaärendentill cirka40styckenperår Vidbehov* §28anmälningarellerandra 20 Kommuneneller Siffrornaärhämtatfrån remisser externaaktörer statistikur behovsutredning, sammanlagtuppgår händelsestyrdaärendentill cirka40styckenperår 2025-2028 Granska 30 Trafikverket Inomjärnvägens markmiljöundersökningartill utvecklingsområdefinns etableringavjärnvägen cirka30objektsomärmed iEBH-listandären miljötekniskmark- undersökningbehöver utförasutöverdetvanliga händelsestyrdatillsyn * Med”Vidbehov”menasdådetplaneradearbetetberörsavettellerflerapotentielltellerkonstaterat förorenadeområden.Avstämningskagörasmedkartlagret”Förorenadmark–WMSLST”iSpatialMap ochvidkontaktmedbygg-ochmiljöförvaltningengenomtillexempelplangrupps-ochbygglovsmöten. ** Antalstämmeröverensmedsiffrornaitabell5omingetannatärangiven. Tabell6:Redovisningavaktivitetersombehöverförattuppnådetövergripandemåletgiftfrimiljö. 7.Resursbehov och ekonomi Förattnåmålenochsäkerställaengodmiljöbehöverallaberördaförvaltningarplanerain arbeteochbudgeterafördetta.Resursbehovetkanvarierastortfrånårtillår,blandannat beroendeavomstatligabidragsmedelbeviljasochhurutfalletavdeförstaöversiktliga undersökningarnablirfördeobjektdärkommunensessomansvarigenligt10kapitel miljöbalken.Behovetavresurseriformavpersonalblirtillexempelstörreomdetfinnsett behovavattundersökavidareocheventuelltåtgärdaobjektenförattminimerariskerför människaoch/ellermiljö,änomdetvisarsigattingaytterligareundersökningarelleråtgärder behövs.Detövergripanderesursbehovetåskådliggörsnedan. 7.1 Resurser Bygg-ochmiljöförvaltningenbehöverupprätthållakompetensinomarbetetmedförorenade områdenutifrånetttillsynsperspektiv. Samhällsbyggnadsförvaltningenbehöverkompetensinomprojektledningidefallbidrag skullebeviljasochidefalldärkommunensessomansvarigenligtmiljöbalkenattgenomföra undersökningarocheventuellaåtgärder.Samhällsbyggnadsförvaltningenbehöverockså kompetensinomförorenadeområdenidefallstats-ellerbidragsfinansieradeobjektträderini åtgärdsskedet.Förobjektiundersökningsskedetkanmiljöstödetfinnaspåbygg-och miljöförvaltningensmiljöenhetalternativtfinnsdennakompetenspåSBF.Vid åtgärdsförberedelseochåtgärdblirdetbetydligtmerresurskrävandedåbåde tillsynsmyndighetochmiljöstödbehövervaravälinsattaiärendena. Närdetäraktuelltföråtgärdochenanmälanomavhjälpandeåtgärdbehövergranskasav tillsynsmyndigheten(miljöenheten)blirdetolämpligtattmiljöstödetfinnspåsammaenhet. Bygg-ochmiljöförvaltningenkommerårligeninitierabidragsansökningarförundersökning ochvidbehovåtgärderförsamtligaområdensomsaknarjuridisktansvarenligtmiljöbalken. DessaansökningarskickasinavprojektledarentillLänsstyrelsen. Kommunenharidagslägetintetillgångtillnågonmiljöjuristvilketgörattviintekan kvalitetssäkraarbetetmedtillexempelansvarsutredningarsamtattdemycketkomplexa ansvarsutredningarnasomoftafinnspådestörreområdenariskerarattstagneraochdraut påtiden. 7.2 Ekonomi i samband med bidragsprojekt Kommunstyrelsendelegerartillprojektledandeförvaltningattinomramenfördetstatliga bidragetbeslutaomerforderligainköp,rättattingåavtalmedsakägaresamtfastighetsägare samträttattfattaandranödvändigabeslutförprojektetsgenomförande.Huvudmannensoch projektledarensarbeteisambandmedbeviljadebidragäristortsettheltbidragsfinansierat. Arbetetföreenansökanharskickatsinochbeviljatsbekostasavkommunenochomdetblir någon(administrativ)uppföljningeftergenomförtprojektochslutredovisningkandettaockså kommaattbekostasavkommunen.Omsjälvaundersökningenelleråtgärdenskullekomma attblidyrareänbeviljademedelbehöverdettabekostasavkommunen.Detärviktigtattfölja devillkorsomståridebeslutsomkommerisambandmedbeviljandeavbidrag.Omvillkoren ibeslutetinteföljskanlänsstyrelsenkommaattkrävatillbakadebeviljademedlen. 7.3 Ekonomi i samband med ansvar enligt miljöbalken Detäromöjligtattiförvägbedömavaddentotalakostnadenfrånförstaundersökningtill avslutadåtgärdkankommaattbliförettobjekt.Undersökningarbehövergenomförasstegvis ochsjälvaåtgärdskostnadenskiljersigåtmycketberoendepåblandannattypavförorening, saneringsmetodochavgränsningenpådetområdesombehöversaneras.Översiktliga undersökningariformavförstudierdärkommunenäransvarig,bedömsgenerelltkosta mellan150000-300000kronorperobjekt.Idensiffraningårfrämstkonsultkostnader (provtagning,analys,sammanställningirapporterochkontaktermedtillsynsmyndigheten). Undersökningarochåtgärderavobjektdärkommunenärjuridisktansvarigbekostasav kommunstyrelsenävenidefalldärannanförvaltningstårförgenomförandet. Bygg-ochmiljöförvaltningenkommeräventauttillsynsavgiftienlighetmeddentimtaxasom ärfastställdavkommunfullmäktige.Antaltimmarsombygg-ochmiljöförvaltningenläggerner påtillsynvarierar,menuppskattningsvisminst20timmarperobjekt. Förobjektdäransvarigverksamhetsutövareellerfastighetsförvärvaresaknasomfattas projektledarensochmiljöstödetsnedlagdatidavdetstatligabidragetellerstatsstödet. Bilaga 1: Objekt där staden är fastighetsägare Objektinomriskklass1och2ärprioriterade,iMölndalstadharvi33objektmedriskklass1 eller2.Avdessa33objektärstadenfastighetsägareoch/elleransvarigverksamhetsutövare av16objektsomredovisasitabellennedan.AllaobjektdärMölndalstadärfastighetsägare tillhörriskklass2. Id Objektnamn StatusEBH-listan Fastighet Projektfas/ansvar 159787 Åby1:98-Forsåkers Förstudieavslutad- GRÖNSPETTEN2;ÅBY1:98 Bidragsansökanförutförandeav fabriker huvudstudieejpåbörjad huvudstudieinskickad(ingen ansvarigkvar) 159780 Stensjön1:36,1:37 Förstudieavslutad- STENSJÖN1:36;STENSJÖN Bidragsansökanförutförandeav m.fl-Grevedämmet huvudstudieejpåbörjad 1:64 huvudstudieinskickad(ingen ansvarigkvar) 159922 Kikåsavfallsupplag Delåtgärdavslutad- FORSÅKER1:123; Pågåendeverksamhet,PFAS uppföljningejklar FORSÅKER1:125;KIKÅS upptäcktilakvatten.Ansvarej 1:111;KIKÅS1:18;KIKÅS utrett 1:195;KIKÅS1:26;KIKÅS1:30; KIKÅS1:31;KIKÅS1:80; KIKÅS1:94 159768 Flabäckstippen Huvudstudiepågående KÅLLERED1:127 Kontrollprogrampågående. Preliminärtheltellerdelvisansvar 159790 Kikås1:217-Sodoms Förstudieavslutad– KIKÅS1:217 Bidragsansökanförutförandeav torn huvudstudieejpåbörjad huvudstudieinskickad(ingen ansvarigkvar) 159789 Kikås1:217-Kishålan Förstudieavslutad- KIKÅS1:217 Förstudieavslutad,skanedklassas ingenåtgärd (ingenansvarigkvar) 194392 Kålleredsgamla Inventeringavslutad- VÅMMEDAL3:81 Förslagtillföreläggandeom brandstation förstudieejpåbörjad genomförandeavmiljöteknisk undersökning.Preliminärthelt ellerdelvisansvar 188289 Lindomebrandstation Förstudiepågående RANNTORP2:19 Förstudiegenomförd,kravpå genomförandeavhuvudstudie kommerattkomma.Preliminärt heltellerdelvisansvar 188288 Mölndalsbrandstation Förstudiepågående LÄNSMANNEN13 Förstudiegenomförd,kravpå genomförandeavhuvudstudie kommerattkomma.Preliminärt heltellerdelvisansvar 160004 Barnsjötippen Förstudiepågående LINDOME2:23;LINDOME Kompletterandeprovtagning/ (Klockaregården) 8:28;LINDOME8:8 kontrollprogrampågående. Preliminärtheltellerdelvisansvar 159791 Krokslätt1:181 Huvudstudiepågående KROKSLÄTT1:181 Beslutomattutföraenkomplett (Skrothöla) huvudstudieöverklagades. Begränsatansvar 159767 Krokslättsvallen Förstudieavslutad- KROKSLÄTT1:181 Ingenprovtagningharskettunder huvudstudieejpåbörjad fotbollsplanen.Möjligtförorenad. Preliminärtheltellerdelvisansvar 159784 Forsåker1:196, Inventeringavslutad- FORSÅKER1:196 NuvarandeMölndalsmuseum. RosenbergsAB förstudieejpåbörjad (STRUMPFABRIKEN1) Preliminärtheltellerdelvisansvar 159779 Grevedämmet-AB Inventeringavslutad- STENSJÖN1:66 Ingeninformationidagsläget. Forma förstudieejpåbörjad Preliminärtingetansvar 159946 Blomgrens Huvudstudieavslutad- FORSÅKER1:176; Undersökthandelsträdgård, Handelsträdgård åtgärdejpåbörjad SANDBÄCK1:130* föroreningarnafinnskvari marken.Preliminärtingetansvar 159792 Stensjön1:54 Inventeringavslutad- STENSJÖN1:54 Muddermassornadeponi. förstudieejpåbörjad Preliminärtheltellerdelvisansvar *)KommunenärintefastighetsägareavfastighetenSandbäck1:130 Bilaga 2: Prioriterade objekt utifrån prioriteringsgrunder Tabellenvisarprioriteradeobjekt.Färgernaangeolikaprioriteringsgrunder.Allaobjektilistan ärmedpåEBH-listandärendastnedlagdaverksamheterredovisas. Pågåendeprojekt PFAS Prioriterad RK1och2 MKN Järnvägen Exploateringsärende LÅP Deponier Administrativinformation Ansvar Bransch Tillsyns- Ansvari Id Objektnamn Status myndighet Fastighet gfinns Primärbransch 159983 Visitkort-Specialisten Inventeringavslutad-ingen Kommun ÄLGEN7 Ejutrett Grafiskindustri HB åtgärd 159971 KRYPTONGASEN4 Identifieringavslutad- Kommun KRYPTONGASEN Ejutrett Verkstadsindustri inventeringejpåbörjad 4 -med halogenerade lösningsmedel 159960 Argongatan8 Identifieringavslutad- Kommun GASLYKTAN8 Ejutrett Verkstadsindustri inventeringejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel 159956 ABGöteborgs Identifieringavslutad- Kommun SANDBÄCK1:171 Ejutrett Skrothantering Järnförädling inventeringejpåbörjad ochskrothandel 159955 VÄSTKUSTENS Identifieringavslutad- Kommun SANDBÄCK1:140 Ejutrett Verkstadsindustri AKUSTIKOCH inventeringejpåbörjad -med MONTAGEAB halogenerade lösningsmedel 159949 PapyrusTrädgård Inventeringavslutad-ingen Kommun FORSÅKER1:139; Ejutrett Plantskola åtgärd TIDIGARE FASTIGHETSBETE CKNING:FORSÅK ER1:222 159943 GULLERSTRADING Åtgärdavslutad–uppföljning Kommun BERGUVEN7 Ejutrett Grafiskindustri AB genomförd 159942 BERGUVEN4 Identifieringavslutad-ingen Kommun BERGUVEN4 Ejutrett Bilvårdsanläggni åtgärd ng,bilverkstad samtåkerier 159937 ZebroAB Identifieringavslutad- Kommun NEONGASEN1 Ejutrett Verkstadsindustri inventeringejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel *159931 Mölndals Förstudieavslutad- Kommun SYRGASEN7 Ejutrett Skrothantering Bildemontering huvudstudieejpåbörjad ochskrothandel 159908 NyaTyglagret Identifieringavslutad-ingen Kommun VÅMMEDAL1:22 Ejutrett Grafiskindustri åtgärd 159892 Spinnaren3 Identifieringavslutad-ingen Kommun SPINNAREN3 Ejutrett Verkstadsindustri åtgärd -utan halogenerade lösningsmedel 159891 Spinnaren2 Identifieringavslutad-ingen Kommun SPINNAREN2 Ejutrett Verkstadsindustri åtgärd -utan halogenerade lösningsmedel 159888 Preem Identifieringavslutad- Kommun RANNTORP3:1 Ejutrett Drivmedelshante inventeringejpåbörjad ring 159886 Presenten2 Identifieringavslutad-ingen Kommun PRESENTEN2 Ejutrett Bilvårdsanläggni åtgärd ng,bilverkstad samtåkerier 159880 HYDROPRESS Identifieringavslutad- Kommun LINDOME3:77 Ejutrett Verkstadsindustri HUBERAB inventeringejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel 159878 ScanmineralSweden Identifieringavslutad- Kommun LINDOME3:47 Ejutrett Verkstadsindustri AB inventeringejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel 159842 Verkstadm.m Identifieringavslutad-ingen Kommun LEOPARDEN2 Ejutrett Verkstadsindustri (Leoparden) åtgärd -utan halogenerade lösningsmedel 159841 Kängurun13 Inventeringavslutad-ingen Kommun KÄNGURUN13 Ejutrett Textilindustri åtgärd 159825 Nötskrikan7 Inventeringavslutad- Kommun NÖTSKRIKAN7 Ejutrett Verkstadsindustri förstudieejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel *159812 Götaverkens Inventeringavslutad-ingen Kommun BACKEN1:74; Ejutrett Glasindustri fönsterfabrikfd åtgärd KÅLLERED3:1 159809 Backen1:31 Identifieringavslutad- Kommun BACKEN1:31 Ejutrett Skrothantering inventeringejpåbörjad ochskrothandel 159805 Spinnaren1,f.dClaes Delåtgärdavslutad- Kommun SPINNAREN1 Ejutrett Drivmedelshante Johansson&Co uppföljninggenomförd ring 159804 Stockrosen8 Inventeringavslutad-ingen Kommun STOCKROSEN8 Ejutrett Verkstadsindustri åtgärd -med halogenerade lösningsmedel 159803 Stockrosen7 Inventeringavslutad-ingen Kommun STOCKROSEN7 Ejutrett Verkstadsindustri åtgärd -utan halogenerade lösningsmedel 159801 Krokslätt1:160fdstg Inventeringavslutad-ingen Kommun KROKSLÄTT1:160 Ejutrett Verkstadsindustri 3320,3278(år1956) åtgärd -utan halogenerade lösningsmedel 159799 Pelargonian3 Inventeringavslutad-ingen Kommun PELARGONIAN3 Ejutrett Ytbehandlingav åtgärd trä 159798 Pelargonian2 Inventeringavslutad- Kommun PELARGONIAN2 Ejutrett Verkstadsindustri förstudieejpåbörjad -utan halogenerade lösningsmedel *159794 Leoparden2 Inventeringavslutad-ingen Kommun LEOPARDEN2 Ejutrett Verkstadsindustri åtgärd -med halogenerade lösningsmedel 159793 Presenten1 Inventeringavslutad-ingen Kommun PRESENTEN1 Ejutrett Textilindustri åtgärd 159782 Kvarnfallet1 Inventeringavslutad-ingen Kommun KVARNFALLET1 Ejutrett Massaoch åtgärd pappersindustri 159772 Lindenhof4-6 Inventeringavslutad-ingen Kommun LINDENHOF4; Ejutrett Sekundära åtgärd LINDENHOF5; metallverk LINDENHOF6 *192824 F.d.kemtvätti Åtgärdavslutad-uppföljning Kommun SKÄGGERED3:38 Nej Kemtvätt-med Skäggered ejklar lösningsmedel 159787 Åby1:98-Forsåkers Förstudieavslutad- Kommun GRÖNSPETTEN1; Nej Textilindustri fabriker huvudstudieejpåbörjad GRÖNSPETTEN2; ÅBY1:98 159780 Stensjön1:36,1:37 Förstudieavslutad- Kommun STENSJÖN1:36; Nej Sågverkmed m.fl-Grevedämmet huvudstudieejpåbörjad STENSJÖN1:37; doppning STENSJÖN1:39; STENSJÖN1:64 159785 Kvarnhjulet2- Förstudiepågående Kommun KVARNHJULET2 Ejutrett Massaoch Götafors pappersindustri 159817 EricssonMicrowave Delåtgärdavslutad- Kommun LACKAREBÄCK Ja Ytbehandlingav System uppföljninggenomförd 1:21; metaller SNÖDROPPEN2; elektrolytiska/ke STYVMORSVIOLE miskaprocesser N4;TULPANEN1; TULPANEN3; TUSENSKÖNAN2; TUSENSKÖNAN4; TUSENSKÖNAN6; TUSENSKÖNAN7; TÖRNROSEN3; VALLMON6 159922 Kikåsavfallsupplag Delåtgärdavslutad- Kommun FORSÅKER1:123; Ejutrett Avfallsdeponier- uppföljningejklar FORSÅKER1:125; ickefarligt,farligt KIKÅS1:111; avfall KIKÅS1:18;KIKÅS 1:195;KIKÅS1:26; KIKÅS1:30;KIKÅS 1:31;KIKÅS1:80; KIKÅS1:94 159761 AugustWerner&Co Delåtgärdpågående Länsstyrelse ANNESTORP3:33 Ja Textilindustri (Eriksbergsfärgeri, Lindome) 159829 FrithiofsKemiska Huvudstudiepågående Kommun BRÄCKA2:1 Nej Kemtvätt-med lösningsmedel 159768 Flabäckstippen Huvudstudiepågående Kommun KÅLLERED1:127; Ja Avfallsdeponier- KÅLLERED1:20 ickefarligt,farligt avfall 159790 Kikås1:217-Sodoms Förstudiepågående Kommun KIKÅS1:217 Nej Massaoch torn pappersindustri 159789 Kikås1:217-Kishålan Förstudieavslutad-ingen Kommun KIKÅS1:217 Nej Massaoch åtgärd pappersindustri 194392 Kålleredsgamla Inventeringavslutad- Kommun VÅMMEDAL3:81 Ja Brandövningsplat brandstation förstudieejpåbörjad s 193570 Äldrebrandstation, Inventeringavslutad-ingen Kommun TRÄDGÅRDEN Ejutrett Brandövningsplat Mölndal åtgärd 1:122 s *193569 Lindomegamla Förstudiepågående Kommun ANNESTORP Ja Brandövningsplat brandstation 2:511 s *188289 Lindomebrandstation Förstudiepågående Kommun RANNTORP2:19 Ja Brandövningsplat s *188288 Mölndalsbrandstation Förstudiepågående Kommun LÄNSMANNEN13 Ejutrett Brandövningsplat s *188287 Flabäckövningsplats Inventeringpågående Kommun KÅLLERED1:127 Ejutrett Brandövningsplat s 178218 Visitkort-Specialisten Identifieringavslutad- Kommun ÄLGEN10 Ejutrett Grafiskindustri inventeringejpåbörjad 160008 HÄLLESÅKERS Identifieringavslutad-ingen Kommun HÄLLESÅKER3:78 Ejutrett Avloppsreningsv RENINGSVERK åtgärd erk 160004 Barnsjötippen Förstudiepågående Kommun LINDOME2:23; Ja Industrideponier (Klockaregården) LINDOME8:28; LINDOME8:8 159978 VardagsbilderBolaget Identifieringavslutad- Kommun FORSÅKER1:30 Ejutrett Grafiskindustri inventeringejpåbörjad =>Kallkällan2 159977 Göteborgstryckeri Delåtgärdavslutad- Kommun KUSKEN2 Ejutrett Grafiskindustri MagnusIversénAB uppföljninggenomförd 159976 G2GrafiskaAB Förstudieavslutad– Kommun MURMELDJURET Ejutrett Grafiskindustri huvudstudieejpåbörjad 4 159930 SYRGASEN3 Identifieringavslutad- Kommun SYRGASEN3 Ejutrett Grafiskindustri inventeringejpåbörjad 159927 BillesTryckeriAB Inventeringavslutad-ingen Kommun KRYDDPEPPARN Ejutrett Grafiskindustri åtgärd 1 159915 Plast&PlåtAB Identifieringavslutad- Kommun VÅMMEDAL3:113 Ejutrett Ytbehandlingav inventeringejpåbörjad metaller elektrolytiska/ke miskaprocesser 159914 PressteknikBlomgren Inventeringavslutad- Kommun VÅMMEDAL3:101 Ja Ytbehandlingav &JohanssonABfd förstudieejpåbörjad metaller elektrolytiska/ke miskaprocesser 159903 TKIndustrihotell Identifieringavslutad- Kommun TORREKULLA Ejutrett Färgindustri inventeringejpåbörjad 1:91 159898 Torrekulla1:172 Förstudieavslutad- Kommun TORREKULLA Ja Verkstadsindustri huvudstudieejpåbörjad 1:172 -med halogenerade lösningsmedel 159894 ABTengblad&Co Inventeringavslutad-ingen Kommun STOCKROSEN12 Ejutrett Grafiskindustri åtgärd 159866 VolmecoABLindome Inventeringavslutad- Länsstyrelse LINDOME6:118 Ejutrett ÖvrigtBKL2 6:118 förstudieejpåbörjad 159865 Lindome2:70 Identifieringavslutad-ingen Kommun LINDOME2:70 Ejutrett Grafiskindustri åtgärd 159856 Hällesåker3:80 Åtgärdavslutad-uppföljning Kommun HÄLLESÅKER3:80 Ejutrett Grafiskindustri genomförd 159851 VolmecoABLindome Inventeringavslutad- Länsstyrelse LINDOME6:119 Ja ÖvrigtBKL2 6:119 förstudieejpåbörjad 159826 Sabema/Galvano Inventeringavslutad- Kommun GÄSTGIVAREGÅR Ja Ytbehandlingav Lammertfd förstudieejpåbörjad DEN2; metaller GÄSTGIVAREGÅR elektrolytiska/ke DEN5 miskaprocesser 159816 Nonylfenolfabriken Åtgärdavslutad-uppföljning Kommun KROKSLÄTT1:2 Ja Övrigorganisk genomförd kemiskindustri 159813 ÅVCSmidesvägen Inventeringavslutad-ingen Kommun LINDOME6:32 Ejutrett Mellanlagring Lindome åtgärd och sorteringsstation avfall 159796 Pelargonian5 Inventeringavslutad- Kommun PELARGONIAN5 Ja Ytbehandlingav förstudieejpåbörjad metaller elektrolytiska/ke miskaprocesser 159791 Krokslätt1:181 Huvudstudiepågående Kommun KROKSLÄTT1:181 Nej Avfallsdeponier- ickefarligt,farligt avfall 159788 Forsåker:kemtvätt Förstudieavslutad-ingen Kommun FORSÅKER1:154; Ejutrett Kemtvätt-med färgeriermfl åtgärd FORSÅKER1:255 lösningsmedel 159786 Stensjötvätt Förstudieavslutad- Kommun MUSTAD6 Ja Kemtvätt-med huvudstudieejpåbörjad lösningsmedel 159784 Forsåker1:196, Inventeringavslutad- Kommun FORSÅKER1:196 Ja Textilindustri RosenbergsAB förstudieejpåbörjad 159779 Grevedämmet-AB Inventeringavslutad- Kommun STENSJÖN1:66 Nej Textilindustri Forma förstudieejpåbörjad 159773 Pelargonian,verkstad, Delåtgärdavslutad- Kommun PELARGONIAN4 Ja Verkstadsindustri gjuterimm uppföljninggenomförd -med halogenerade lösningsmedel 159771 SOAB:sCentrallager Delåtgärdavslutad- Kommun ISBINGEN3; Ja Industrideponier + uppföljninggenomförd LACKAREBÄCK Lackarebäcksdeponin 1:1; LACKAREBÄCK 1:12; LACKAREBÄCK 1:13; LACKAREBÄCK 1:7; LACKAREBÄCK 1:8; LACKAREBÄCK 1:9 *159769 KrokslättsFabriker Delåtgärdavslutad- Kommun KÄNGURUN18 Ja Textilindustri uppföljninggenomförd 159767 Krokslättsvallen Förstudieavslutad- Kommun KROKSLÄTT1:181 Nej Industrideponier huvudstudieejpåbörjad 159764 Grustaget-SOAB:s Huvudstudieavslutad-åtgärd Länsstyrelse GRUSTAGET1 Delvis Övrigorganisk lager ejpåbörjad kemiskindustri *159760 KlippanMölndalAB Delåtgärdpågående Kommun FORSÅKER1:101 Ja Massaoch (Papyrus) pappersindustri 194390 Wallmarks Huvudstudieavslutad-ingen Kommun ALSTRÖMER35 Nej Kemtvätt-med tvättinrättning åtgärd lösningsmedel 159884 Mölndals Åtgärdavslutad-uppföljning MYRTEN1 Ejutrett Betong-och cementvarufabrikfd genomförd cementindustri 188367 Spinneri,Annestorp Förstudiepågående Kommun ANNESTORP3:30 Ejutrett Textilindustri 159802 Pelargonian8(eg. Åtgärdavslutad-uppföljning Kommun PELARGONIAN8; Ja Varvmed Stadsäga4364år genomförd TRÄDGÅRDEN halogenerade 1956) 1:76 lösningsmedel/gi ftiga båtbottenfärger *159995 SPIMFAB:Texaco Identifieringavslutad- Kommun RÖDTUNGAN3 Ejutrett SPIMFAB inventeringejpåbörjad *159948 MekpartAB Inventeringavslutad-ingen Kommun VALLMON1 Ejutrett Verkstadsindustri åtgärd -med halogenerade lösningsmedel 159947 Ställverk Identifieringavslutad-ingen Kommun ÅKERSENAPEN4; Ejutrett Transformatorsta Åkersenapen åtgärd ÅKERSENAPEN3 tion *159795 Mölndalsmetallgjuteri Förstudieavslutad- BOSGÅRDEN Ejutrett Tungmetallgjuter huvudstudieejpåbörjad 1:69;TIDIGARE ier FASTIGHETSBET ECKNING:BOSGÅ RDEN1:73numera Lupinen1 160002 IntercutAB, Identifieringavslutad- Kommun TULPANEN3 Ejutrett Verkstadsindustri LundgrensProd. inventeringejpåbörjad -med serviceHB halogenerade lösningsmedel 159970 Nature´sOwn Identifieringavslutad- GASTUBEN2 Ejutrett Tillverkningav inventeringejpåbörjad tvättoch rengöringsmedel 159968 Kontikab Identifieringavslutad- Kommun NEONGASEN3 Ejutrett Verkstadsindustri inventeringejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel 159946 Blomgrens Huvudstudieavslutad-åtgärd Kommun FORSÅKER1:176; Nej Plantskola Handelsträdgård ejpåbörjad SANDBÄCK1:130 159945 HORNUGGLAN2 Förstudieavslutad-ingen Kommun HORNUGGLAN2 Ejutrett Bilvårdsanläggni åtgärd ng,bilverkstad samtåkerier 159933 HyrhöjdenAB Identifieringavslutad- Kommun KRYPTONGASEN Ejutrett Verkstadsindustri inventeringejpåbörjad 3 -med halogenerade lösningsmedel 159920 Ess-produkter Förstudieavslutad-ingen Kommun TULEBO5:1 Ejutrett Övrigorganisk åtgärd kemiskindustri 159879 Produktionsautomatik Identifieringavslutad- Kommun LINDOME3:51 Ejutrett Verkstadsindustri LindomeAB inventeringejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel 159836 Svanlinds Huvudstudieavslutad-åtgärd Kommun SANDBÄCK1:86 Nej Plantskola Handelsträdgård ejpåbörjad *159810 Kålleredskemtvätt Huvudstudiepågående Kommun BACKEN1:75 Ja Kemtvätt-med lösningsmedel 159792 Stensjön1:54 Inventeringavslutad- Kommun STENSJÖN1:54 Ja ÖvrigtBKL2 förstudieejpåbörjad 159766 ABMöllansTvättbar Förstudieavslutad-ingen Kommun HEIDENSTAM1 Ja Kemtvätt-med åtgärd lösningsmedel 159973 MölndalsMekaniska Identifieringavslutad- Kommun BLÄCKSVAMPEN Ejutrett Verkstadsindustri Verkstad inventeringejpåbörjad 2 -med halogenerade lösningsmedel 159951 TRIAB Identifieringavslutad- Kommun SKINNTICKAN2 Ejutrett Verkstadsindustri inventeringejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel *159814 Panncentral, Förstudieavslutad- Kommun STRETERED1:181 Ejutrett Förbränningsanlä Stretered huvudstudieejpåbörjad ggning 194479 VäxthusiÅby Identifieringavslutad- Kommun ÅBY1:84 Ejutrett Plantskola inventeringejpåbörjad 159832 Ikeakållered Delåtgärdavslutad- Kommun KÅLLERED1:135; Ja ÖvrigtBKL2 uppföljninggenomförd VÅMMEDAL2:172 159961 Wennerlunds Identifieringavslutad- Kommun HELIUMGASEN1 Ejutrett Verkstadsindustri inventeringejpåbörjad -med halogenerade lösningsmedel 159934 Modul-System Identifieringavslutad- Kommun KRYPTONGASEN Ejutrett Verkstadsindustri inventeringejpåbörjad 8 -med halogenerade lösningsmedel Tjänsteskrivelse 2025-11-05 Dnr MN.ALL.2025.1642 IlsePostma Miljönämnden Inspektör Handlingsplan för kommunens arbete med förorenade områden Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar handlingsplanenför kommunensarbete medförorenade områden. Nugällande Handlingsplan förkommungemensamt arbete medförorenade områdenbeslutat avKommunstyrelsen 2020-06-03§119dnr KS 159/20 och senast reviderad 2020-10-28§216KS 271/20,upphävs. Kommunstyrelsen beslutar ävenatt åta sig att vara huvudmani de fall statliga bidragsmedel för genomförande avundersökningar eller åtgärder beviljas. Sammanfattning Juni 2020antogKommunstyrelsen Handlingsplanför kommungemensamt arbete medförorenade områden.Sedandesshar förvaltningarna i stadensamarbetat och flera förorenade områden har efter undersökningar ochi enstaka fall genom åtgärd, resulterat i att antal objekt med(mycket) stor risk för spridning av föroreningar har minskat inom kommunensgränser. Dennuframtagna handlingsplanenär mer övergripande för kommunensarbete medförorenade områden. Denbaseraspå de avkommunenantagna miljömålenför Västra Götalandochpå vägledningavLänsstyrelsen. Handlingsplanenär framtagen av bygg- ochmiljöförvaltningen ochavstämdmedsamhällsbyggnadsförvaltningen, (projektenheten infrastruktur, mark- ochexploateringsenheten och stadsutvecklingsavdelningen),ochstadsserviceförvaltningensförvaltningsjurist. Miljöenhetenpå bygg- ochmiljöförvaltningen ansvarar för att aktualisera handlingsplanenårligen ochrevidera denefter tre år. Bakgrund Juni 2020antogsenkommungemensam handlingsplanför förorenade områden. Handlingsplanenvar baserad på Mölndalsmiljömål ochkommunensriktlinjer för arbetet medförorenade områden. Sedan2022har Mölndal inga egna miljömål längre. Sedan2023utgår stadensmiljömålsarbete istället ifrån de regionala miljömålenför Västra Götaland. Miljönämndenhar den8oktober 2025upphävt Riktlinjerförarbete med förorenade områdeneftersom miljöenheteninte längre arbetar enligt dessa riktlinjer ochför att det är inte i enlighet medNaturvårdsverketskvalitetsmanual för bidragsprojekt. Under de senaste fem åren har arbetet medegeninitierad tillsyn i samarbete med tekniska-,stadsbyggnads- ochstadsledningsförvaltningarna (numera Besöksadress:Stadshuset,Göteborgsvägen11–17Postadress:Mölndalsstad,43182Mölndal Telefon:031-3151000E-post:kontakt@molndal.se Tjänsteskrivelse 2025-11-05 Dnr MN.ALL.2025.1642 samhällsbyggnadsförvaltningen ochstadsledningsförvaltningen) bidragit till att risken för att föroreningar sprider sig från fastigheter som varit allvarligt förorenade har minskat.Detta arbete behöver stadenfortsätta medför att kunna uppnådet nationella miljömålet Giftfri miljö, där enavpreciseringarna lyder ”Förorenade områdenäråtgärdade i såstorutsträckningatt de inte utgörnågot hot mot människorshälsaellermiljön”. Det nationella målet ska vara uppfyllt år 2050. Länsstyrelserna har tagit fram envägledning(strategipaket) för att förenkla strategiskt arbete medförorenade områden så att kommunerna på ett enklare sätt har möjlighetenatt uppnå det nationella miljömålet Giftfri miljö. I denna vägledninguppmanaskommunerna att ta fram enhandlingsplan. Handlingsplanensom nuär framtagen följer vägledningsmaterialet ochär mer i linje medarbetet som andra kommuner utför inom förorenade områden. I framtagen handlingsplanbeskrivshur vi tänker att stadenska arbeta med förorenade områden, vilka resurser som krävsochvilka ansvarsområden respektive förvaltning har.I planenfinnsävenprioriteringsgrunder, strategi,mål ochtidsplanför de aktiviteter som behöver genomföras. Tillsynsinsatser specificerasnärmare i miljönämndensårliga behovsutredning ochtillsynsplan. Behovsutredningen är tre årig. Denna handlingsplanska sessom enöverenskommelse ochär övergripande för kommunensarbete medförorenade områden.Handlingsplanenhar tagitsfram av bygg- ochmiljöförvaltningen i samarbete medsamhällsbyggnadsförvaltningen. Handlingsplanenär under 2025framtagen avbygg- ochmiljöförvaltningen och avstämdmedsamhällsbyggnadsförvaltningen (projektenheten infrastruktur, mark- ochexploateringsenheten ochstadsutvecklingsavdelningen),ochSSFs förvaltningsjurist.Planenföreslåsnuantasavkommunstyrelsen.Planenär vägledande för kommunensarbete medförorenade områden. Miljönämndenhar det övergripande ansvaret för uppföljning och aktualitetsprövning avhandlingsplanen.Planenhar engiltighetstid på tre år som stämmer överensmedmiljöenhetensbehovsutredning. Varje år kommer miljöenhetengranska behovet avändringar eller uppdateringar,som sedan miljönämndenkommer att framföra som förslag till kommunstyrelsen. Ekonomi För att nå målenochsäkerställa engodmiljö behöver alla berörda förvaltningar beakta arbetet medförorenade områden i verksamhetsplaneringen. Resursbehovet kanvariera stort från år till år, blandannat beroende avom statliga bidragsmedel beviljasochhur utfallet avde första översiktliga undersökningarna blir för de objekt där kommunensessom ansvarig enligt 10kapitel miljöbalken.Behovet av resurser i form avpersonal blir till exempel större om det finnsett behovavatt undersöka vidare ocheventuellt åtgärda objektenför att minimera risker för människa och/eller miljö, änom det visar sig att inga ytterligare undersökningar eller åtgärder behövs.Det övergripande resursbehovet åskådliggörsnedan. Resurser Bygg- ochmiljöförvaltningen behöver upprätthålla kompetensinom arbetet med förorenade områden utifrån ett tillsynsperspektiv. Tjänsteskrivelse 2025-11-05 Dnr MN.ALL.2025.1642 SBFsprojektenhet infrastruktur behöver kompetensinom projektledning i de fall bidrag skulle beviljasochSBFsmark- ochexploateringsenhet i de fall där kommunensessom ansvarig enligt miljöbalkenatt genomföra undersökningar ocheventuella åtgärder. I enlighet medframtagenhandlingsplankommer bygg- ochmiljöförvaltningen söka bidrag för undersökning ochvid behovåtgärder för samtliga områden som helt eller delvissaknar juridiskt ansvar enligt miljöbalken. Ekonomi i samband med bidragsprojekt Huvudmannensochprojektledarensarbete i sambandmedbeviljade bidrag är i stort sett helt bidragsfinansierat. Arbetet före enansökanhar skickatsin och beviljatsbekostasavkommunenochom det blir någon(administrativ) uppföljning efter genomfört projekt ochslutredovisning kandetta också komma att bekostasavkommunen.Om själva undersökningen eller åtgärden skulle komma att bli dyrare änbeviljade medel behöver detta bekostasavkommunen. Det är viktigt att följa de villkor som står i de beslut som kommer i sambandmed beviljande avbidrag. Om villkoren i beslutet inte följskanlänsstyrelsen komma att kräva tillbaka de beviljade medlen. Ekonomi i samband med ansvar enligt miljöbalken Det är omöjligt att i förväg bedöma vaddentotala kostnadenfrån första undersökning till avslutadåtgärd kankomma att bli för ett objekt. Undersökningar behöver genomförasstegvisochsjälva åtgärdskostnaden skiljer sig åt mycket beroende på blandannat typ avförorening, saneringsmetod och avgränsningen på det område som behöver saneras. Översiktliga undersökningar, bedömskosta mellan150000- 300000kronor per objekt.I densiffran ingår främst konsultkostnader (provtagning, analys,sammanställningi rapporter och kontakter medtillsynsmyndigheten). Undersökningar ochåtgärder avobjekt där kommunenär juridiskt ansvarig bekostasavkommunstyrelsen äveni de fall där annanförvaltning står för genomförandet. Bygg- ochmiljöförvaltningen kommer äventa ut tillsynsavgift i enlighet med dentimtaxa som är fastställd avkommunfullmäktige. Antal timmar som bygg- ochmiljöförvaltningen lägger ner på tillsyn varierar, menuppskattningsvis20 timmar per objekt. Bedömning För att lyckasmedett strategisk arbete medförorenade områden behövsen handlingsplansom tydliggör ochvägleder vilka prioriteringar som ska göras, vilka resurser som krävsochvilka ansvarsområden respektive förvaltning har. För att kunna arbeta medförorenade områden där det saknasansvar för föroreningar i mark ochgrundvatten behöver Mölndalsstadsöka statliga medel samt åta sig huvudmannaskapet för både undersökningar ocheventuella efterbehandlingsåtgärder. Tjänsteskrivelse 2025-11-05 Dnr MN.ALL.2025.1642 Beslutsunderlag Bygg- ochmiljöförvaltningenstjänsteskrivelse daterad den5november 2025. Handlingsplanenför kommunensarbete medförorenade områden daterad den 5november 2025. Expedieras till Kommunstyrelse JennyLindborg Ilse Postma Tf Förvaltningschef Inspektör Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-03-10 Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott

§ 113 Dnr 00077/20258.8.2. Översyn av Mölndals unga röster (MUR) Beslut Kultur- och fritidsnämnden fastställer föreslagen justering: att använda områdesarbetet och dess unga kommunutvecklare som struktur för Mölndals unga röster (MUR), samt att vidareutveckla MUR och dess övriga delar för ökad delaktighet och inflytande för barn och unga i samverkan med kommunens nämnder, förvaltningar och bolag. Enligt strukturen bibehålls tidigare ansvar där sociala hållbarhetsutskottet representerar kommunstyrelsen i ungdomsforum, samt bidrar i utvecklingsarbetet av forumet. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för budget och uppdraget att leda arbetet. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden gav i maj 2025 (Dnr 00077/20258.8.2) förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av strukturen för barns och ungas delaktighet och inflytande, Mölndals unga röster (MUR). Uppdraget omfattar att redovisa arbetet 2023–2025 samt föreslå hur det kan utvecklas framåt. Arbetet har under åren präglats av ett lärande och kontinuerliga justeringar för att möta behov och de utmaningar som uppstått. Utmaningar har varit att nå unga samt att skapa fungerande samverkan över förvaltnings- och verksamhetsgränser. Den största förändringen i förslaget, utifrån översynen, är att i stället för ungdomsforum som nav för strukturen, använda områdesarbetet och dess unga kommunutvecklare. Detta bedöms ge lägre trösklar och bättre förutsättningar för engagemang bland unga. I övriga delar av strukturen görs endast mindre justeringar för att skapa en mer dynamisk och anpassningsbar modell, för att bättre möta dagens förutsättningar för tvärsektoriell samverkan och ungas perspektiv. Sedan 2024 kopplas arbetet till en budget som fastslogs i det ursprungliga beslutet om strukturen, vilket möjliggör anställningar av unga kommunutvecklare och ungdomshandledare. Budget, tillsammans med det justerade förslaget, skapar bättre förutsättningar för att engagera unga och samtidigt stärka organisationens kunskap och kompetens, så att arbetet med ungas inflytande och delaktighet kan bedrivas hållbart över tid. Ärendets behandling Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 8 december 2025 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet den 2 december 2025, § 104 Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet den 20 maj 2025, § 43 Närvarohändelser Ersättare Anna Maria Saastamoinen (S) lämnar sammanträdet kl. 18:39. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2025-12-16 Kultur- och fritidsnämnden Ersättare Anna Maria Saastamoinen (S) återkommer kl. 18:50. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden fastställer föreslagen justering: att använda områdesarbetet och dess unga kommunutvecklare som struktur för Mölndals unga röster (MUR), samt att vidareutveckla MUR och dess övriga delar för ökad delaktighet och inflytande för barn och unga i samverkan med kommunens nämnder, förvaltningar och bolag. Enligt strukturen bibehålls tidigare ansvar där sociala hållbarhetsutskottet representerar kommunstyrelsen i ungdomsforum, samt bidrar i utvecklingsarbetet av forumet. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för budget och uppdraget att leda arbetet. Beslutsgång Ordförande frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott, stadsledningsförvaltningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-02-06 Dnr KS 00083/2026 Markus Franklin kommunsekreterare Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag, lämnade av kommunstyrelsen 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen antecknar redovisningen till protokollet. Sammanfattning Två gånger per år, vår och höst, redovisas de uppdrag som lämnats av kommunstyrelsen till kommunstyrelsens förvaltningar och till nämnderna. Uppdragens aktuella status redovisas i stadsledningsförvaltningens sammanställning. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 6 februari 2026. Redovisning av uppdrag – lämnade av kommunstyrelsen. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Karl de Verdier Anna Jakobsson biträdande stadsdirektör kanslichef § STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2026-02-10 Rev 2026-03-17 Stadskansliet Dnr KS 83/2026 Redovisning/återrapportering av uppdrag, lämnade av kommunstyrelsen Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet SLF – Näringslivs- Kållered Framtid (BID) Kommunstyrelsen beslutade den 30 oktober 2019, Verksamhetsberättelse för 2025 – KS enheten § 234, att projektet årligen ska redovisa en uppfölj- augusti 2026. ning där nyttor och dragna erfarenheter av projektet ska framgå. 362/2022 Uppdrag att ta fram en plan och 2023-01-25 Kommunstyrelse uppdrog den 25 januari 2023, Återkoppling servicenämnden april Samhällsbyggnads- budget för fastighetsdrift § 13, åt stadsledningsförvaltningen, fastighetsavdel- 2026. förvaltningen ningen, att tillsammans med serviceförvaltningen, ta (fastighetsavdelning) fram en plan och budget för fastighetsdrift. Stadsserviceförvalt- ningen G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 74/2023 Jämställdhetspris/-stipendium 2023-03-29 Kommunstyrelsen beslutade den 29 mars 2023, KS beslutade den 26 mars 2025, 132/2025 § 98, att priset ska delas ut 2023 och 2024. § 102, att ta emot uppföljningen av 314/2025 Uppföljning sett till nomineringsprocess och jämställdhetspriset. Nytt uppdrag till SLF – Avdelningen för utdelning sker 2025. stadsledningsförvaltningen att ta fram ekonomi- och förslag på hur jämställdhetsarbetet kan hållbarhetsstyrning uppmärksammas. (samordning för KS beslutade den 22 oktober 2025, hållbarhet) § 270, att ge stadsledningsförvalt- ningen i uppdrag att införa ett jämställdhetsstipendium med fokus på våld i nära relationer och heders- relaterat våld och förtryck. 318/2023 Ramverk för ekologisk hållbarhet 2023-09-27 Ks beslutade den 27 september 2023, § 234, att sända KS beslutade den 28 februari 2024, 316/2024 Förslag till ramverk för ekologisk hållbarhet på § 43, att beredning av Ramverk för SLF – Avdelningen för remiss till samtliga nämnder och bolag. ekologisk hållbarhet ska avvakta ekonomi- och tillsvidare. KS uppdrog den 4 decem- hållbarhetsstyrning ber 2024, § 270, åt stadsledningsför- (samordning för valtningen att upprätta nytt ramverk. hållbarhet) KS 29 april 2026. 417/2023 Uppdrag om lokaleffektiviseringar 2023-09-27 Kommunstyrelsens uppdrog den 27 september 2023, KS beslutade den 26 mars 2025, § 96, SLF – Biträdande och bättre lokalutnyttjande § 245, åt stadsledningsförvaltningen, i samråd med att deltidspolitikers lokalbehov ska stadsdirektör fastighetsavdelningen, att bla utreda potentiella omhändertas i det pågående uppdraget Samhällsbyggnads- samutnyttjandemöjligheter mellan stadens för- om effektiv lokalanvändning. förvaltningen valtningar och bolag, både i nuvarande och framtida LSU godkände den 18 december 2025, (fastighetsavdelning) lokaler och fastigheter. Återrapportering sker till § 136, planeringsinriktning för lokalstrategiska utskottet. projektet Framtidens arbetssätt. LSU godkände den 19 februari 2026,

§ 134 Dnr 00062/20235.1.0. Uppdrag - Etablera utegym i Hällesåker Beslut Tekniska nämnden ger i uppdrag till tekniska förvaltningen att etablera ett utegym i Hällesåker i samverkan med Hällesåkers IF i enlighet med den utredning som genomförts. Ärendet I samband med att motionen (S) ”Dags att satsa på folkhälsan i Mölndal” bereddes av kommunstyrelsen den 28 september 2022, § 190 gavs ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden att utreda etablering av ett utegym i samverkan med föreningslivet i Hällesåker. Kommunal detaljplanelagd mark för ändamålet är liten i området. Hällesåkers IF har möjlighet att upplåta mark. Då det är olagligt för kommunen att investera i annans mark behöver utegymmet hanteras som en gåva till föreningen genom ett avtal. Detta avtal behöver också innehålla rätten och tillgången för alla att använda utegymmet. Avtalet ska också vid ett eventuellt igångsättande, innehålla de ekonomiska och juridiska ansvarsbitarna. Ärendets behandling Arbetsutskottet har behandlat ärendet 6 december 2023, § 116. Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 20 november 2023. Arbetsutskottet har behandlat ärendet 4 oktober 2023, § 99. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet 27 september 2023, § 219. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet 30 augusti 2023, § 110. Tekniska nämnden har behandlat ärendet 19 juni 2023, § 75. Arbetsutskottet har behandlat ärendet 7 juni 2023, § 62. Arbetsutskottet har behandlat ärendet 1 mars 2023, § 31. Kommunfullmäktige har behandlat ärendet 30 november 2022, § 170. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet 28 september 2022, § 190. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet 7 september 2022, § 107. Tekniska nämnden har behandlat ärendet 30 maj 2022, § 52. Kommunfullmäktige har behandlat ärendet 16 mars 2022, § 53. Motion lagd i kommunfullmäktige 16 mars 2022. Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till beslut till tekniska nämnden Tekniska nämnden ger i uppdrag till tekniska förvaltningen att etablera ett utegym i Hällesåker i samverkan med Hällesåkers IF i enlighet med den utredning som genomförts. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2023-12-18 Tekniska nämnden Beslutsgång Ordförande Göran Isacsson (M) frågar om arbetsutskottets förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Tekniska förvaltningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2023-09-27 Kommunstyrelsen

§ 156 Dnr 00062/20235.1.0. Uppdrag: Etablera utegym i Hällesåker Beslut Tekniska nämnden förklarar uppdraget att etablera ett utegym i Hällesåker i samverkan med Hällesåkers idrottsförening i enlighet med den utredning som genomförts, under förutsättning att medel för detta avsätts i kommande investeringsbudget, avslutat. Tekniska nämnden ger förvaltningen i uppdrag att tillse att en invigning anordnas dit politikerna i tekniska nämnden och Hällesåkers IF bjuds in och samt att det uppmärksammas på Mölndal stads hemsida och Facebook-sida där allmänheten inbjuds. Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att etablera ett utegym i Hällesåker genom att teckna ett avtal med Hällesåkers Idrottsförening i enlighet med den utredning som genomförts avslutat. Ärendet Stadsserviceförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsen och tekniska nämnden etablerat ett utegym i Hällesåker i samarbete med Hällesåkers Idrottsförening. Hällesåkers Idrottsförening har upplåtit en del av sin mark till Mölndals stad för utegymmet. Ett arrendeavtal har tagits fram där kommunen arrenderar marken i femton år, vilket bedöms vara utegymmets livslängd. I det fall gymmet bedöms ha en längre livslängd kan arrendet förlängas när tiden gått ut eller om kommunen vill ersätta det med ett nytt om det skulle vara utslitet. Gymmet byggdes under september till november i egen regi av enheten Friluftsanläggningar. Vid leveransen av materialet saknades det vissa delar. Det återstår därför några saker som ska färdigställas och som beräknas ha gjorts i slutet på november. Ärendets behandling Arbetsutskottet har behandlat ärendet 2 december 2025, § 114. Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 17 oktober 2025. Arrendeavtal daterat 20 oktober 2025. Arrendevillkor daterat 20 oktober 2025. Tekniska nämnden 2023-12-18, § 134. Kommunstyrelsen 2023-09-27, § 219. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2025-12-16 Tekniska nämnden Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden förklarar uppdraget att etablera ett utegym i Hällesåker i samverkan med Hällesåkers idrottsförening i enlighet med den utredning som genomförts, under förutsättning att medel för detta avsätts i kommande investeringsbudget, avslutat. Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att etablera ett utegym i Hällesåker genom att teckna ett avtal med Hällesåkers Idrottsförening i enlighet med den utredning som genomförts avslutat. Ledamöternas förslag till beslut Joakim Kahlman (S) föreslår, med instämmande av ordförande Göran Isacsson (M), Christian Simmons (M), Klas Linder (S) och Kenth Bodin (S), att tekniska nämnden ger förvaltningen i uppdrag att tillse att en invigning anordnas dit politikerna i tekniska nämnden och Hällesåkers IF bjuds in och samt att det uppmärksammas på Mölndal stads hemsida och Facebook-sida där allmänheten inbjuds. Beslutsgång Ordförande Göran Isacsson (M) frågar först om arbetsutskottets förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Ordförande frågar sedan om Joakim Kahlmans (S) förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Stadsserviceförvaltningen, kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2025-10-17 Dnr TEN 00062/2023 Henrik Thyrén Enhetschef Tekniska nämnden Uppdrag: Etablera ett utegym i Hällesåker Förslag till beslut Tekniska nämnden förklarar uppdraget att etablera ett utegym i Hällesåker i samverkan med Hällesåkers idrottsförening i enlighet med den utredning som genomförts, under förutsättning att medel för detta avsätts i kommande investeringsbudget, avslutat. Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen förklarar uppdraget till tekniska nämnden att etablera ett utegym i Hällesåker genom att teckna ett avtal med Hällesåkers Idrottsförening i enlighet med den utredning som genomförts avslutat. Sammanfattning Stadsserviceförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelsen och tekniska nämnden etablerat ett utegym i Hällesåker i samarbete med Hällesåkers Idrottsförening. Hällesåkers Idrottsförening har upplåtit en del av sin mark till Mölndals stad för utegymmet. Ett arrendeavtal har tagits fram där kommunen arrenderar marken i femton år, vilket bedöms vara utegymmets livslängd. I det fall gymmet bedöms ha en längre livslängd kan arrendet förlängas när tiden gått ut eller om kommunen vill ersätta det med ett nytt om det skulle vara utslitet. Gymmet byggdes under september till november i egen regi av enheten Friluftsanläggningar. Vid leveransen av materialet saknades det vissa delar. Det återstår därför några saker som ska färdigställas och som beräknas ha gjorts i slutet på november. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 27 september 2023, § 219 att ge tekniska nämnden i uppdrag att etablera ett utegym i Hällesåker genom att teckna ett avtal med Hällesåkers Idrottsförening i enlighet med den utredning som genomförts. Tekniska nämnden beslutade den 18 december 2023, § 134 att ge i uppdrag till tekniska förvaltningen att etablera ett utegym i Hällesåker i samverkan med Hällesåkers Idrottsförening i enlighet med den utredning som genomförts. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Ekonomi Etableringen av utegymmet finansieras av tekniska nämndens reinvesteringsbudget för parker och aktivitetsplatser. I dagsläget är kostnaden 690 000 kronor (tkr). Alla kostnader har dock inte inkommit än. Omkring 50 tkr väntas tillkomma. Totalkostnaden beräknas därför bli 740 tkr. Enligt den tidigare utredningen som förvaltningen gjorde uppskattades kostnaden för att etablera utegymmet till cirka 800-1 200 tkr. Arrendeavgiften är ett engångsbelopp på 15 tkr till Hällesåkers Idrottsförening. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 17 oktober 2025. Arrendeavtal daterat 20 oktober 2025. Arrendevillkor daterat 20 oktober 2025. Tekniska nämnden 2023-12-18, § 134. Kommunstyrelsen 2023-09-27, § 219. Expedieras till Stadsserviceförvaltningen, kommunstyrelsen Elin Rosenberg Elebring Mikael Ahlgren Förvaltningschef Verksamhetschef för Stadsunderhåll Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2023-12-18 Tekniska nämnden

§ 203 och permanentades genom kommunstyrelsens beslut den 27 april 2022

§ 219 Dnr 00112/20221.1.1. Återrapportering av uppdrag att utreda etablering av utegym Beslut Uppdraget att utreda etablering av gym i Hällesåker anses slutfört. Kommunstyrelsen ger tekniska nämnden i uppdrag att etablera ett utegym i Hällesåker genom att teckna ett avtal med Hällesåkers IF i enlighet med den utredning som genomförts. Ärendet I samband med att motionen (S) ”Dags att satsa på folkhälsan i Mölndal” bereddes av kommunstyrelsen den 28 september 2022, § 190 gavs ett uppdrag till kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden att utreda etablering av ett utegym i samverkan med föreningslivet i Hällesåker. Kommunal detaljplanelagd mark för ändamålet är liten i området. Hällesåkers IF har möjlighet att upplåta mark. Då det är olagligt för kommunen att investera i annans mark behöver utegymmet hanteras som en gåva till föreningen genom ett avtal. Detta avtal behöver också innehålla rätten och tillgången för alla att använda utegymmet. Avtalet ska också vid ett eventuellt igångsättande, innehålla de ekonomiska och juridiska ansvarsbitarna. Ärendets behandling Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 30 augusti 2023, § 110. Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 16 augusti 2023. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet den 20 juni 2023, § 74. Tekniska nämnden har behandlat ärendet den 19 juni 2023, § 75. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 maj 2023. Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 maj 2023. Hällesåker kartbilaga. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 28 september 2022, § 190. Förslag till beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Uppdraget att utreda etablering av gym i Hällesåker anses slutfört. Ledamöternas förslag till beslut Merjem Maslo (M) föreslår kommunstyrelsen besluta, i tillägg till arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen ger tekniska nämnden i uppdrag att etablera ett utegym i Hällesåker genom att teckna ett avtal med Hällesåkers IF i enlighet med den utredning som genomförts. Beslutsgång Ordföranden frågar först om arbetsutskottets förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2023-09-27 Kommunstyrelsen Ordföranden frågar sedan om Merjem Maslos (M) tilläggsförslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Tekniska nämnden, Hällesåkers idrottsförening Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-02-04 Dnr KS 00089/2026 Ademir Salihovic Informationssäkerhetssamordnare Kommunstyrelsen Redovisning av dataskyddsombudets granskning av dataskyddsarbetet 2025 Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Sammanfattning Dataskyddsförordningen (GDPR) syftar till att skydda individers personliga integritet vid behandling av personuppgifter. I Mölndals stad ansvarar respektive nämnd, i rollen som personuppgiftsansvarig, för att personuppgifter behandlas korrekt och i enlighet med gällande regelverk. Sedan den 1 juni 2025 har Mölndals stad ett externt dataskyddsombud genom JP Infonet. Inom ramen för detta uppdrag har dataskyddsombudet under 2025 genomfört en granskning av stadens efterlevnad av dataskyddsförordningen (GDPR). Redovisningen lyfts till kommunstyrelsen eftersom styrelsen är personuppgiftsansvarig för sin verksamhet och därmed har ett särskilt ansvar att ta del av granskningens resultat. Granskningen har resulterat i två rapporter: en kommunövergripande åtgärdsplan samt en särskild åtgärdsplan för kommunstyrelsen. Dataskyddsombudets samlade bedömning är att Mölndals stad i huvudsak har en god efterlevnad av GDPR och en tillfredsställande mognadsnivå i dataskyddsarbetet. Samtidigt har vissa utvecklingsområden identifierats, bland annat avseende kamerabevakning, AI-användning, konsekvensbedömningar samt hantering av personuppgifter inom arbetsgivarområdet. Bakgrund Dataskyddsförordningen (GDPR) reglerar hur personuppgifter får behandlas och syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter. Informationssäkerhet har ett bredare perspektiv och syftar till att skydda all information utifrån krav på konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet, oavsett om informationen innehåller personuppgifter eller inte. Dataskydd utgör därmed en delmängd av informationssäkerhetsområdet och fokuserar särskilt på skyddet av personuppgifter. Områdena överlappar varandra i praktiken, eftersom ett gott dataskydd förutsätter ett systematiskt informationssäkerhetsarbete. Under senare år har även cybersäkerhetsområdet fått ökad betydelse till följd av ett förändrat omvärldsläge och ny lagstiftning, vilket innebär skärpta krav Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) på hur kommuner ska skydda sina informationssystem och hantera incidenter. Arbetet med informationssäkerhet, dataskydd och cybersäkerhet behöver därför ses som sammanhängande delar av ett gemensamt säkerhetsarbete. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för sin verksamhet och har därmed ett särskilt ansvar för att säkerställa att behandling av personuppgifter sker i enlighet med gällande lagstiftning. Samtliga nämnder ansvarar för sina respektive personuppgiftsbehandlingar, men kommunstyrelsen har även ett övergripande ansvar för styrning och samordning på stadsövergripande nivå. Sedan 2025 har Mölndals stad ett externt dataskyddsombud genom JP Infonet. Dataskyddsombudets uppdrag är att övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen, stödja organisationen samt genomföra regelbunden granskning. Detta är den första granskningen inom ramen för det externa uppdraget, och erfarenheterna från samarbetet bedöms som mycket positiva. Granskningen har resulterat i: - en kommunövergripande rapport med identifierade utvecklingsområden, samt - en särskild åtgärdsplan för kommunstyrelsen. Rapporterna behandlar bland annat arbetsgivarens hantering av personuppgifter, kamerabevakning, AI-användning samt konsekvensbedömningar enligt GDPR. Ekonomi Ärendet innebär inga ekonomiska konsekvenser utöver beslutad ram. De åtgärder som följer av dataskyddsombudets granskning bedöms kunna hanteras inom befintliga resurser och ordinarie verksamhetsplanering. Beslutet påverkar inte andra nämnders finansiering. Bedömning Förvaltningen konstaterar att granskningsrapporterna visar att Mölndals stad i huvudsak bedriver ett strukturerat och medvetet dataskyddsarbete. Stadens organisation har nått en relativt god mognadsnivå när det gäller dokumentation, rutiner och grundläggande efterlevnad av dataskyddsförordningen. Samtidigt visar granskningen att det finns behov av fortsatt utveckling och förtydligande inom vissa områden. Särskilt gäller detta kamerabevakning, där förändrad lagstiftning medför ökade krav på egen dokumenterad intresseavvägning och tydligt personuppgiftsansvar. Vidare behöver arbetet med konsekvensbedömningar stärkas så att de genomförs systematiskt, följs upp och vid behov även görs retroaktivt för befintliga behandlingar med hög risk. Förvaltningen bedömer sammantaget att granskningsrapporterna utgör ett viktigt underlag för fortsatt utveckling av stadens arbete inom dataskydd och Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) informationssäkerhet. Genom att anteckna informationen till protokollet säkerställs att kommunstyrelsen får kännedom om granskningens resultat och de rekommendationer som lämnats, vilket skapar förutsättningar för fortsatt uppföljning och förbättring. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stadsledningsförvaltningen, daterad den 4 februari 2026 Rapport - Kommunövergripande åtgärdsplan - Dataskyddsombudets granskning av dataskyddsarbetet 2025 Rapport - Kommunstyrelsens åtgärdsplan - Dataskyddsombudets granskning av dataskyddsarbetet 2025 Expedieras till Charlotta Källerfelt, säkerhets- och beredskapschef Ademir Salihovic, informationssäkerhetssamordnare Dataskyddsombud, dso.molndal@jpinfonet.se Karl de Verdier Charlotta Källerfelt Biträdande stadsdirektör Säkerhets- och beredskapschef Dataskyddsombudets kommunövergripande åtgärdsplan till Mölndals stad efter tillsyn 2025 Innehållsförteckning 1. Disposition .........................................................................................................3 2. Inledning ............................................................................................................4 2.1 Dataskyddsombudets tillsynsuppdrag ................................................................................... 4 2.3 Tillsynsplan ............................................................................................................................ 4 2.3.1. Syfte, metod och tillsynsprocess ........................................................................................ 4 2.2 Sammanfattning .................................................................................................................... 6 4. Tillsynsområden ................................................................................................6 4.1 Hur arbetsgivare behandlar medarbetarnas personuppgifter .............................................. 6 4.2 Hur digitala verktyg används inom vård och omsorg, så att digitaliseringen sker utan risker för patienternas personuppgifter ................................................................................................ 7 4.3 Hur aktörer inom vården behandlar personuppgifter i AI-system ......................................... 9 4.4 Hur aktörer som kamerabevakar, och som tidigare behövt söka tillstånd, själva genomför en dokumenterad intresseavvägning och har en förteckning över kamerabevakningen ............ 9 4.2 Hur känsliga personuppgifter hanteras ............................ Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.5 Konsekvensbedömningar ..................................................................................................... 10 4.6 AI-användning i verksamheten ............................................................................................ 11 5. Åtgärdslista .................................................................................................... 13 2 1. Disposition Denna rapport och åtgärdsplan består utav följande fyra kapitel: 1. Inledning; 2. Tillsynsplan; 3. Tillsynsområden; 4. Åtgärdslista. Tillsynsområden Avsnittet är indelat på följande sätt:  Kort fakta Här redogörs det endast med kort information för det tillsynsområde som kommer att behandlas med relevanta hänvisningar till dataskyddslagstift- ningen.  Lagstiftningen Här redogörs för relevanta bestämmelser i dataskyddsförordningen eller annan anslutande lagstiftning för det specifika tillsynsområdet.  Granskningen Under denna rubrik redogörs i korthet för hur granskningen utförts.  Dataskyddsombudets kommentar I denna del redogörs för dataskyddsombudets slutsatser avseende den en- skilda tillsynspunkten. Åtgärdslista Under denna rubrik kommer Dataskyddsombudet att ge rekommendationer som riktar sig särskilt till de brister som har identifierats under tillsynsperioden. Åt- gärdslistorna är indelade i prioriteringsordning (låg, medel och hög). 3 2. Inledning 2.1 Dataskyddsombudets tillsynsuppdrag Dataskyddsombudets huvudsakliga uppgifter som särskilt lyfts fram av Integritets- skyddsmyndigheten (IMY) är att främja den personuppgiftsansvariges data- skyddskultur och övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordningen. För detta krävs att dataskyddsombudet bereds möjlighet att samla in information om orga- nisationens rutiner för att skapa sig en uppfattning över omfattningen av de per- sonuppgiftsbehandlingar som sker i verksamheten. Detta sker bland annat genom att dataskyddsombudet utövar tillsyn. Dataskyddsombudets tillsyn ska inte på nå- got vis förväxlas med en inspektion eller tillsyn som utövas av en myndighet, utan utförs på uppdrag av den organisation där dataskyddsombudet är verksamt. Syf- tet med tillsynen som dataskyddsombudet utför är att få en insyn i organisation- ens personuppgiftshantering och kunskap om dess åtgärdsbehov. Tillsynen ge- nomförs även för att utforska nuläget av efterlevnaden av dataskyddsförord- ningen, identifiera eventuella brister, bidra till att underlätta samt att förbättra det kontinuerliga arbetet med efterlevnaden av dataskyddsförordningen fram till det att dataskyddsombudet genomför nästa tillsynsbesök. Tillsynen mynnar sedan ut i en åtgärdsplan med en tillhörande åtgärdslista som ger kommunen ett doku- menterat nuläge på eventuella brister som återfinns i organisationen och hur dessa bör åtgärdas samt prioriteras. Dataskyddsombudets huvudsakliga målsättningar med denna tillsyn är säkerstäl- lande av följande punkter: 1. Att de registrerade ges möjlighet att utöva sina rättigheter; 2. Att organisationen får bättre kontroll på sina informationstillgångar; 3. Att organisationen vidtar effektiva åtgärder för lagefterlevnad. Denna rapport är sammanfattande och syftar till att ge en översiktlig bild av de åtgärdslistor på nämndsnivå som har tagits fram och skickats ut inom ramen för tillsynen. Rapporten redovisar övergripande iakttagelser och identifierade utveckl- ingsområden utan att gå in på detaljer i respektive nämnds åtgärdsarbete. 2.3 Tillsynsplan 2.3.1. Syfte, metod och tillsynsprocess Syftet med granskningen är att bedöma den personuppgiftsansvariges regelefter- 4 levnad i förhållande till tillämplig dataskyddslagstiftning. Att övervaka efterlevna- den av dataskyddsförordningen är ett omfattande uppdrag som kräver kontinu- erligt arbete. En enda tillsynsperiod rymmer inte tillsyn av en hel organisation mot dataskyddsförordningens alla element, varför tillsynen är ett kontinuerligt projekt. Av GDPR framkommer ett antal skyldigheter som kommunen ska uppfylla rörande behandling av personuppgifter inom kommunens verksamhet. Tillsynen har utgått ifrån de grundläggande krav som dataskyddsombudet bedömt som viktigast uti- från GDPR och anslutande lagstiftning, samt områden i aktuell tillsynsplan hos IMY. Vid tillsyn har dataskyddsombudet tre olika typer av upplägg att välja mellan en- ligt JP Infonets framarbetade metodik. En allmän inspektion utgår ifrån ett brett tillsynsområde där varje enskild tillsynspunkt granskas ytligt. En särskild inspektion innebär ett snävare tillsynsområde med fördjupad granskning på varje tillsyns- punkt. En riktad inspektion påkallas av yttre omständigheter (till exempel en all- varlig incident). Tillsynsuppdraget har denna gång utförts i form av en allmän inspektion. En all- män inspektion säkerställer en bredare kontroll över regelefterlevnad och syftar även till att ge dataskyddsombudet en bättre överblick över verksamheten. Till- synsuppdraget har dels genomförts genom en granskning av relevant doku- mentation utifrån ovan angivna tillsynsområden och genom intervjuer med rele- vant personal i kommunen. Tillsynsprocessen löper årligen enligt nedanstående hjul. 5 De nämnder som intervjuats och fått en åtgärdslista består av kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, servicenämnden, social- och arbetsmarknadsnämn- den, utbildningsnämnden, överförmyndarnämnden, vård- och omsorgsnämnden, tekniska nämnden, skolnämnden, miljönämnden och byggnadsnämnden. 2.2 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet av dataskyddsombudets granskning av Mölndals stads efterlevnad av dataskyddsförordningen. Åtgärdsplanen är till- ställd hela kommunen. Utöver denna kommungemensamma åtgärdsplan har samtliga nämnder som intervjuats i kommunen erhållit en egen åtgärdslista. Dataskyddsombudet anser att Mölndals stad generellt sett har en god lagefter- levnad i förhållande till kraven i dataskyddsförordningen och att kommunen uppnått en tillfredsställande mognad gällande anpassningarna efter lagstift- ningen. Enskilda kommunövergripande förbättringsåtgärder har dock identifie- rats som nödvändiga. 4. Tillsynsområden 4.1 Hur arbetsgivare behandlar medarbetarnas personuppgifter Kort fakta HR-enhetens behandling av personuppgifter omfattar uppgifter om anställda och arbetssökande och inkluderar såväl grundläggande personuppgifter som känsliga uppgifter. Känsliga personuppgifter regleras i artikel 9 i GDPR, och inkluderar upp- gifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filoso- fisk övertygelse eller fackföreningsmedlemskap. Dessutom omfattas genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för entydig identifiering, hälsouppgifter samt uppgifter om en pesons sexualliv eller sexuella läggning. Behandlingarna sker i flera olika system och processer och pågår ofta under lång tid. Detta medför höga krav på korrekt dokumentation, tydliga ändamål, laglig grund samt efterlevnad av de grundläggande principerna. Lagstiftning Relevant lagstiftning för denna tillsynspunkt utgörs av: 6  Artikel 5 GDPR – Grundläggande principer för behandling av personupp- gifter  Artikel 6 GDPR – Laglig grund  Artikel 9 GDPR – Behandling av särskilda kategorier av personuppgifter  Artikel 13–14 GDPR – Informationsskyldighet  Artikel 15–22 GDPR – Registrerades rättigheter  Artikel 30 GDPR – Register över behandlingar  Artikel 32 GDPR – Säkerhet i samband med behandlingen  Artikel 35 GDPR – Konsekvensbedömning avseende dataskydd Granskningen Dataskyddsombudet har inom ramen för tillsynen genomfört intervju med kom- munstyrelsens dataskyddssamordnare. Frågor har ställts om hur personuppgifter behandlas under anställningscykeln, inklusive artikel 30-register, loggning, gall- ring och information till medarbetare. Dataskyddsombudets kommentarer Av granskningen framkommer att HR-enheten i stora delar har ett etablerat och medvetet arbete kring dataskydd. Register över behandlingar enligt artikel 30 hålls uppdaterade och konsekvensbedömningar har genomförts för centrala HR- system. Samtidigt framgår att vissa bedömningar och dokumentationer är äldre och behöver ses över för att fortsatt vara aktuella. Vidare framkommer att behörighetsstyrning och tekniska säkerhetsåtgärder finns på plats, men att uppföljning i praktiken, särskilt vid byte eller avslut av an- ställning, kan stärkas. Gallring av personuppgifter bedöms vara ett särskilt ut- vecklingsområde, då det finns risk att uppgifter om tidigare anställda sparas längre än nödvändigt. HR-enheten har god grundläggande kunskap om dataskydd, men behov finns av att ytterligare systematisera uppföljning, dokumentation och efterlevnad för att säkerställa att arbetet bedrivs enhetligt och långsiktigt hållbart. 4.2 Hur digitala verktyg används inom vård och omsorg, så att digitaliseringen sker utan risker för patienternas personuppgifter 7 Kort fakta Digitala verktyg och välfärdsteknik används i ökande omfattning inom vård och omsorg, både som stöd för personalen och i direkt kontakt med patienter och brukare. Användningen omfattar behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter som skyddas av sekretess. Detta ställer höga krav på dataskydd, in- formationssäkerhet, behörighetsstyrning och tydlig ansvarsfördelning. För att di- gitaliseringen ska bidra till verksamhetsutveckling utan att riskera den personliga integriteten krävs strukturerade rutiner, dokumenterade bedömningar och regel- bunden uppföljning av bl.a. loggar och behörigheter. Lagstiftning Relevant lagstiftning för denna tillsynspunkt utgörs av:  Artikel 5 GDPR – Grundläggande principer  Artikel 6 GDPR – Laglig grund  Artikel 9 GDPR – Särskilda kategorier av personuppgifter  Artikel 13–14 GDPR – Informationsskyldighet  Artikel 30 GDPR – Register över behandlingar  Artikel 32 GDPR – Säkerhet i samband med behandlingen  Artikel 35 GDPR – Konsekvensbedömning avseende dataskydd  Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), i tillämpliga delar Granskningen Dataskyddsombudet har inom ramen för tillsynen genomfört intervjuer och ställt frågor om hur digitala verktyg och välfärdsteknik används i vård- och omsorgs- verksamheten. Granskningen har omfattat frågor om förekomst av personupp- giftsbiträdesavtal, behörighetstilldelning, loggning och loggkontroll samt om konsekvensbedömningar genomförts för de digitala lösningar som används. Dataskyddsombudets kommentarer Av granskningen framkommer att digitala verktyg och välfärdsteknik används i verksamheten, men att det saknas en samlad överblick över samtliga lösningar. För vissa digitala verktyg saknas personuppgiftsbiträdesavtal med leverantörer. Vidare framkommer att behörighetstilldelning till stor del är personbunden och att dokumenterade rutiner för tilldelning, ändring och avslut av behörigheter inte är fullt ut etablerade. Det framgår även att konsekvensbedömningar inte har genomförts för samtliga 8 digitala verktyg där personuppgifter behandlas. Dataskyddsombudet bedömer därför att det finns behov av att stärka struktur, dokumentation och uppföljning för att säkerställa att användningen av digitala verktyg och välfärdsteknik sker i enlighet med dataskyddsregelverket och utan risker för patienters och brukares personuppgifter. 4.3 Hur aktörer inom vården behandlar personuppgifter i AI-sy- stem Inom ramen för tillsynen har det inte framkommit att aktörer inom vården be- handlar personuppgifter i AI-system. AI-baserade verktyg används inte för be- handling av personuppgifter inom vårdverksamheten vid tidpunkten för gransk- ningen. Mot denna bakgrund bedöms tillsynspunkten för närvarande inte vara tillämplig. 4.4 Hur aktörer som kamerabevakar, och som tidigare behövt söka tillstånd, själva genomför en dokumenterad intresseavväg- ning och har en förteckning över kamerabevakningen Kort fakta Från och med den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från Integritetsskyddsmyn- digheten (IMY) för kamerabevakning. Det innebär att ansvaret i högre grad vilar på den personuppgiftsansvarige, som själv ska genomföra och dokumentera en intresseavvägning inför kamerabevakning. GDPR och kamerabevakningslagen gäller fortsatt, vilket ställer krav på tydlig ansvarsfördelning, rättslig grund, in- formationsskyldighet samt dokumentation av genomförda bedömningar. Lagstiftning Relevant lagstiftning för denna tillsynspunkt utgörs av:  Artikel 5 GDPR – Grundläggande principer  Artikel 6 GDPR – Laglig grund  Artikel 13–14 GDPR – Informationsskyldighet  Artikel 30 GDPR – Register över behandlingar  Artikel 32 GDPR – Säkerhet i samband med behandlingen 9  Kamerabevakningslagen (2018:1200) Granskningen Dataskyddsombudet har inom ramen för tillsynen ställt frågor om förekomst av kamerabevakning i kommunen samt hur ansvarsfördelningen ser ut mellan nämnderna. Granskningen har även avsett hur verksamheterna förhåller sig till de förändrade regelverken och om det finns gemensamma riktlinjer för hante- ring av kamerabevakning. Dataskyddsombudets kommentarer Av granskningen framkommer att kamerabevakning pågår inom kommunen. Samtidigt finns oklarheter kring vilken nämnd som är personuppgiftsansvarig för vissa kamerabevakningar. Dataskyddsombudet bedömer att denna oklarhet in- nebär en risk för bristande regelefterlevnad, särskilt vad gäller krav på dokumen- terad intresseavvägning, informationsskyldighet och ansvar enligt GDPR och ka- merabevakningslagen. Mot bakgrund av ändrade förutsättningar i kamerabevakningslagstiftningen be- döms det vara nödvändigt med ett samordnat och stadsgemensamt arbete för att tydliggöra personuppgiftsansvaret samt säkerställa en enhetlig och rättssäker hantering av kamerabevakning inom kommunen. I sina respektive åtgärdslistor har berörda nämnder uppmanats att delta i ett sådant samarbete. 4.5 Konsekvensbedömningar Kort fakta Skyldigheten för personuppgiftsansvariga att genomföra konsekvensbedöm- ningar följer av artikel 35 dataskyddsförordningen. En konsekvensbedömning är process som genomförs innan en ny personuppgiftsbehandling påbörjas. Till skill- nad från en vanlig risk- och sårbarhetsanalys tar konsekvensbedömningen enbart sikte på risken för de registrerades fri- och rättigheter. Risker ur andra perspektiv (så som exempelvis skada för den egna organisationen, ekonomisk skada) saknar relevans i en konsekvensbedömning. Syftet med konsekvensbedömningen är att identifiera och minska risker med en personuppgiftsbehandling. En konsekvensbedömning behöver genomföras innan en personuppgiftsbehand- ling påbörjas om det sannolikt föreligger en hög risk för de registrerades fri- och rättigheter. Lagstiftning Relevant lagstiftning för denna tillsynspunkt utgörs av: 10  Artikel 5 GDPR – Grundläggande principer  Artikel 35 GDPR – Konsekvensbedömning avseende dataskydd Granskningen Dataskyddsombudet har inom ramen för denna tillsynpunkt granskat om kommu- nen har nödvändiga rutiner och riktlinjer för att kunna identifiera behovet av och genomföra konsekvensbedömningar i enlighet med artikel 35 dataskyddsförord- ningen. Dataskyddsombudets kommentarer Kommunen har dokumenterad mall med stöd för genomförandet av konsekvens- bedömningar. Majoriteten av kommunens enheter och bolag följer mallen, och kunskap om mallen finns bland verksamheterna. Vissa av de tillfrågade intervjupersonerna berättar att deras verksamheter kommit långt med konsekvensbedömningar. Många enheter har inte kommit lika långt och inte genomfört någon eller få konsekvensbedömningar och får då rekommen- dationen att genomföra tröskelanalyser och efterföljande konsekvensbedömning vid behov. Få verksamheter följer upp konsekvensbedömningar som genomförts. En återkommande utmaning är att få tillräckligt med tid och att påbörja arbetet tidigt i processen. 4.6 AI-användning i verksamheten Kort fakta Användningen av AI-baserade verktyg och tjänster ökar i kommunen. AI används både genom centralt införda systemlösningar och genom att enskilda medarbe- tare börjar använda tillgängliga AI-tjänster i sitt dagliga arbete. AI-användning kan innebära behandling av personuppgifter, ibland i stor skala eller i samman- hang där konsekvenserna för den registrerade kan vara svåra att överblicka. Detta ställer särskilda krav på tydliga riktlinjer, utbildning, riskbedömningar och uppföljning för att säkerställa att användningen sker i enlighet med dataskydds- regelverket samt andra relevanta regelverk. Lagstiftning Relevant lagstiftning för denna tillsynspunkt utgörs av:  Artikel 5 GDPR – Grundläggande principer 11  Artikel 6 GDPR – Laglig grund  Artikel 9 GDPR – Särskilda kategorier av personuppgifter  Artikel 13–14 GDPR – Informationsskyldighet  Artikel 32 GDPR – Säkerhet i samband med behandlingen  Artikel 35 GDPR – Konsekvensbedömning avseende dataskydd  EU:s AI-förordning i tillämpliga delar Granskningen Dataskyddsombudet har inom ramen för tillsynen ställt frågor om hur AI-verktyg används i verksamheten, vilka rutiner som finns för användning och vilka utbild- ningsinsatser som genomförts. Granskningen har omfattat hur AI-användning beaktas ur ett dataskyddsperspektiv, inklusive behov av konsekvensbedöm- ningar och översikt över system där AI behandlar personuppgifter. Dataskyddsombudets kommentarer Av granskningen framkommer att informationsmaterial om AI-användning finns tillgängligt på intranätet och att utbildning har erbjudits till medarbetare. Det finns även rutiner som anger hur AI-verktyg får användas i verksamheten. Samti- digt framgår att AI redan börjat användas både i fristående verktyg och som en del av systemimplementationer, vilket innebär att användningen successivt bred- das. Dataskyddsombudet bedömer att det är särskilt viktigt att säkerställa att utbild- ningsinsatser och rutiner hålls aktuella i takt med att AI-användningen utvecklas. Vidare behöver verksamheten ha en tydlig överblick över vilka system där AI be- handlar personuppgifter samt säkerställa att konsekvensbedömningar genom- förs när AI-användning kan medföra höga risker för de registrerades rättigheter och friheter. För att uppnå en långsiktigt hållbar och rättssäker AI-användning krävs ett fortsatt systematiskt arbete, med löpande utbildning och riktlinjer till medarbetare om hur och när AI kan användas. 12 5. Åtgärdslista Åtgärder av hög prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärd Kamerabevakning Från 1 april 2025 behövs inget till- Kamerabevakningar pågår i  Kommunstyrelsen uppmanas stånd från IMY för kamerabevak- kommunen, men det finns samordna den stadsgemen- ning. Personuppgiftsansvariga oklarheter gällande vilken samma utredningen av per- måste istället själva göra och do- nämnd som är personuppgifts- sonuppgiftsansvaret. kumentera en intresseavvägning. ansvarig för bevakningarna.  Verksamheter ska arbeta med GDPR- och kamerabevakningsla- Risken föreligger att ingen an- att dokumentera intresseav- gen gäller fortfarande. ser sig ansvarig för pågående vägningar för bevakningar. bevakningar.  Upprätta förteckning enligt Intresseavvägningar har inte IMY:s mall. genomförts fullständigt och  Säkerställ uppföljning av be- förteckning över bevakningen vakningarna och uppdatering finns inte upprättad hos alla om förutsättningarna föränd- verksamheter. ras. Anmärkning Nuläge Åtgärd Konsekvensbedömningar Det åligger den personuppgiftsan- Kommunen har dokumenterad  Säkerställ att arbetet med kon- svarige att genomföra konse- mall gällande genomförandet sekvensbedömningar fortgår.  Säkerställ att genomförda kon- kvensbedömningar för samtliga av konsekvensbedömningar. sekvensbedömningar följs upp personuppgiftsbehandlingar som Flera enheter har genomfört i högre utsträckning. sannolikt innebär hög risk för de konsekvensbedömningar för  Frigör tid till arbetet med kon- registrerades fri- och rättigheter. behandlingar. Kunskap om hur, sekvensbedömningar, för att Denna skyldighet stadgas i artikel när och varför konsekvensbe- verksamheterna ska kunna ge- 35 GDPR. dömningar ska genomföras är nomföra bedömning för äldre inte fullt ut förankrad i verk- behandlingar och så att arbetet initieras i tid (innan behand- samheten. Konsekvensbedöm- lingen påbörjas). ningar följs inte upp tillräckligt. Brister inom området påverkar 13 flera andra områden, däribland de övriga områdena i tillsynen. Åtgärder av medel prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärd AI-användning i verksamheten Användning av AI-baserade verk- Informationsmaterial finns på  Upprätthåll att alla medar- tyg och tjänster ökar. Användning intranätet, och utbildning har er- betare får utbildning. sker både genom centralt införda bjudits och genomförts. Det finns  Upprätthåll att ha rutiner lösningar och genom att enskilda rutiner för hur AI-verktyg får an- för hur er verksamhet får medarbetare själva börjar använda vändas. AI har till viss del börjat använda AI, och vilka AI- tillgängliga AI-tjänster. För att sä- användas, både fristående och verktyg som är tillåtna. kerställa att användningen sker på också systemimplementationer.  Säkerställ att användning- ett lagligt, säkert och kontrollerat ens laglighet genom kon- sätt krävs tydliga riktlinjer och ru- sekvensbedömning när så tiner. är tillämpligt.  Kartläggning om det finns system där AI behandlar personuppgifter. Anmärkning Nuläge Åtgärd Digitala verktyg inom vård och omsorg Digitala verktyg och välfärdsteknik Digitala verktyg och välfärdstek-  Upprätta en samlad för- används i ökande omfattning inom nik används i verksamheten. Vissa teckning över använda di- vård och omsorg, både som stöd i PUB-avtal saknas med leverantö- gitala verktyg och välfärds- teknik. Säkerställ att PUB- verksamheten och i direkt kontakt rerna. Behörighetstilldelning är till avtal finns för samtliga le- med patienter och brukare. An- stor del personbunden. Vissa di- verantörer. vändningen innebär hantering av gitala verktyg saknar konsekvens-  Inför dokumenterade ruti- känsliga personuppgifter och ställer bedömning. ner för behörighetstilldel- höga krav på dataskydd, informat- ning, ändring och avslut. ionssäkerhet och korrekt behörig-  Säkerställ loggning och re- hetsstyrning. För att digitaliseringen gelbunden loggkontroll ska ske på ett säkert sätt krävs tyd- där systemstöd finns. liga rutiner och kontroll. 14  Dokumentera riskbedöm- ningar. Åtgärder av lägre prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärd Hur arbetsgivare behandlar medarbetarnas personuppgifter Arbetsgivares behandling av med- HR-enheten har ett uppdaterat  Uppdatera/se över konse- arbetares personuppgifter omfattar register över behandlingar enligt kvensbedömningar för HR- stora mängder uppgifter, däribland artikel 30 och har genomfört kon- system. känsliga och integritetskänsliga sekvensbedömningar för HR-sy-  Förstärk behörighetsruti- uppgifter. Typen av behandlingar stem. Dokumentationen kan be- ner vid anställningsföränd- ställer krav på uppdaterad doku- höva följas upp. Behörighetsstyr- ringar. mentation, korrekt gallring, ända- ning och PUB-avtal finns, men  Skapa nedskrivna rutiner målsbegränsning samt tekniska och uppföljning av behörigheter, log- för kontroll av behörig- organisatoriska säkerhetsåtgärder. gar och gallring bör ske mer ru- heter och loggar regelbun- tinmässigt. Det finns risk att per- det. sonuppgifter sparas längre än  Förbättra rutiner för gall- nödvändigt, särskilt för tidigare ring av HR-uppgifter. anställda. 15 Dataskyddsombudets åtgärdsplan till kommunstyrelsen Mölndals stad efter genomförd tillsyn GDPR 2025 1. BAKGRUND Syftet med denna åtgärdsplan är att säkerställa lagefterlevnad för Mölndals stad gällande hur personuppgifter behandlas. Dataskyddsförordningen ställer krav på myndigheter, företag och organisationers hantering och behandling av personuppgifter. Som personuppgiftsansvarig har nämnden ett ansvar att se till så att de personuppgifter som behandlas inom verksamheten behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. Nämndens personuppgiftsbehandling har analyserats genom de lagkrav som anges i dataskyddsförordningen för att säkerställa att nämnden möter dessa krav. Analysen genomfördes för att undersöka nämndens nuvarande efterlevnad av dataskyddsförordningen, identifiera eventuella brister, bidra till att underlätta och förbättra det kontinuerliga arbetet med efterlevnaden av dataskyddsförordningen. Analysen har sedan utmynnat i en åtgärdslista och ett utlåtande. Under denna rubrik kommer dataskyddsombudet att ge rekommendationer som riktar sig särskilt till de brister som har identifierats under tillsynen. Åtgärdslistorna är indelade i prioriteringsordning (låg, medel och hög). 2. SYFTE OCH METOD Eftersom lagefterlevnad är ett omfattande arbete i organisationer utgår analysen vid det inledande stadiet utifrån följande:  Att organisationen vidtar effektiva åtgärder för lagefterlevnad;  Den praktiska möjligheten för de registrerade att utöva sina rättigheter;  Att organisationen får bättre kontroll på sina informationstillgångar. Syftet med tillsynen är att bedöma nämndens regelefterlevnad i förhållande till tillämplig dataskyddslagstiftning. Tillsynen genomfördes dels genom en granskning av relevant dokumentation och dels genom intervjuer av relevant personal. Tillsynspunkterna är valda utifrån IMY:s tillsynsplan för 2025 samt utmaningar som staden lyft fram som intressanta för tillsyn. För nämnden utgick tillsynen från följande fokusområden:  Hur arbetsgivare behandlar medarbetarnas personuppgifter  Hur aktörer som kamerabevakar, och som tidigare behövt söka tillstånd, själva genomför en dokumenterad intresseavvägning och har en förteckning över kamerabevakningen  Konsekvensbedömningar  AI-användning Denna analys består utav följande fyra kapitel: 1. Bakgrund 2. Metod 3. Åtgärdslista 4. Slutsats 3. ÅTGÄRDSLISTA Åtgärder av hög prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärder Kamerabevakning Från 1 april 2025 behövs inget Kamerabevakningar pågår i  Kommunstyrelsen uppmanas tillstånd från IMY för kommunen, men det finns samordna den kamerabevakning. oklarheter i vilken nämnd som är stadsgemensamma Personuppgiftsansvariga personuppgiftsansvarig för utredningen av måste istället själva göra och bevakningarna. personuppgiftsansvaret. dokumentera en  Riktlinje bör tas fram för intresseavvägning. GDPR- och enhetlig hantering av kameror. kamerabevakningslagen gäller fortfarande. Åtgärder av medel prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärder AI-användning Användning av AI-baserade Informationsmaterial finns på  Upprätthåll att alla verktyg och tjänster ökar. intranätet, och utbildning har medarbetare får utbildning. Användning sker både genom erbjudits och genomförts. Det  Upprätthåll att ha rutiner för centralt införda lösningar och finns rutiner för hur AI-verktyg får hur er verksamhet får använda genom att enskilda användas. AI har till viss del börjat AI, och vilka AI-verktyg som är medarbetare själva börjar användas, både fristående och tillåtna. använda tillgängliga AI- också systemimplementationer.  Säkerställ att användningens tjänster. För att säkerställa att laglighet genom användningen sker på ett konsekvensbedömning när så lagligt, säkert och kontrollerat är tillämpligt. sätt krävs tydliga riktlinjer och  Översyn av vilka system där AI rutiner. behandlar personuppgifter. Anmärkning Nuläge Åtgärder Hur arbetsgivare behandlar medarbetarnas personuppgifter Arbetsgivares behandling av HR-enheten har ett uppdaterat  Uppdatera/se över medarbetares personuppgifter register över behandlingar enligt konsekvensbedömningar för omfattar stora mängder artikel 30 och har genomfört HR-system. uppgifter, däribland känsliga konsekvensbedömningar för HR-  Förstärk behörighetsrutiner vid och integritetskänsliga system. Dokumentationen kan anställningsförändringar. uppgifter. Typen av behöva följas upp.  Skapa nedskrivna rutiner för behandlingar ställer krav på Behörighetsstyrning och PUB-avtal kontroll av behörigheter och uppdaterad dokumentation, finns, men uppföljning av loggar regelbundet. korrekt gallring, behörigheter, loggar och gallring  Förbättra rutiner för gallring av ändamålsbegränsning samt bör ske mer rutinmässigt. Det HR-uppgifter. tekniska och organisatoriska finns risk att personuppgifter säkerhetsåtgärder. sparas längre än nödvändigt, särskilt för tidigare anställda. Åtgärder av lägre prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärder Konsekvensbedömningar Det är viktigt för en nämnd att Verksamheten har genomfört  Nämnden behöver undersöka sprida information i sin konsekvensbedömningar och om retroaktiva organisation om när, hur och verksamheten tar initiativ till att konsekvensbedömningar för varför genomföra bedömningarna. befintliga behandlingar ska konsekvensbedömningar ska genomföras, t.ex. genom genomföras. Behandlingar tröskelanalyser. som kan innebära en hög risk  Genomförda för de registrerade ska alltid konsekvensbedömningar föregås av en behöver följas upp. konsekvensbedömning.  Tid behöver avsättas till arbetet med konsekvensbedömningar, för att säkerställa att konsekvensbedömningarna sker innan behandlingarna påbörjas. 4. SLUTSATS EFTER GENOMFÖRD TILLSYN För att uppnå en tillfredsställande nivå av dataskydd i verksamheten är det en förutsättning att dataskyddsarbetet implementeras i det vardagliga arbetet, och att medarbetare får tid att arbeta med dataskyddsfrågor. Dataskyddsombudets tillsyn har utmynnat i ett antal förbättringsåtgärder. Under rubrik ”3. Åtgärdslista” presenteras de åtgärder som dataskyddsombudets bedömer vara nödvändiga baserat på den information som dataskyddsombudet tagit del av under tillsynen. Vid det fortsatta dataskyddsarbetet bör en riskbaserad metod användas vilket innebär att ”högriskåtgärder” (rödmarkerat) i första hand åtgärdas. Kommunstyrelsen uppmanas samordna den stadsgemensamma utredningen av personuppgiftsansvaret för kamerabevakningar som pågår i kommunen. Denna åtgärd kommer även att föreslås på stadsövergripande nivå, och alla verksamheter som har ett oklart ansvar inom kamerabevakning har rekommenderats att delta. HR-enheten har i stora delar ett etablerat och medvetet arbete kring dataskydd för medarbetares personuppgifter, men det finns behov av att stärka uppföljning, dokumentation och praktisk efterlevnad. Särskilt viktigt är att säkerställa att genomförda bedömningar och rutiner hålls aktuella och tillämpas konsekvent i verksamheten. Nämnden behöver upprätthålla arbetet med konsekvensbedömningar. Det är viktigt att vid behov genomföra retroaktiva bedömningar för befintliga högriskbehandlingar som inte föregåtts av en konsekvensbedömning. Nämnden behöver säkerställa att alla medarbetare får kunskap inom AI löpande och att det finns styrdokument som föreskriver hur AI får användas. Utöver ovan nämnda specifika åtgärder rekommenderas verksamheten att fortsätta implementera dataskyddsarbetet i det vardagliga arbetet. Vidare är fortsatta satsningar för att öka kunskapsnivån inom verksamheten nödvändiga för att säkerställa en god nivå av dataskydd. Ett kontinuerligt och systematiskt arbete med dataskyddsfrågor rekommenderas. Detta ökar sannolikheten för att dataskyddsarbetet inte blir passivt och att arbetet följs upp och förbättras, samt att kunskap om dataskydd sprids. TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 1(5) Datum 2026-02-25 Dnr KS 00441/2025 Henriette de Maré Verksamhetschef Kommunstyrelsen Arbetsordning för human infrastrukturgrupp (HI- gruppen) Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar arbetsordning för human infrastrukturgrupp enlig stadsledningsförvaltningens förslag till arbetsordning daterat den 25 februari 2026. Sammanfattning Kommunstyrelsen gav den 11 november 2025 § 300 stadslednings- förvaltningen i uppdrag att skapa en arbetsordning för HI-gruppen i samband med översynen av sociala hållbarhetsutskottet (SHU). Human infrastrukturgrupp (HI-gruppen) är ett informellt samarbetsorgan för dialogmöten (HI-möten) mellan presidierna i kultur- och fritidsnämnden, skolnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden, utbildningsnämnden, vård- och omsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen representeras av sitt utskott för social hållbarhet. Syftet med HI-gruppen är dialog, samverkan och samordning mellan nämnder i frågor där en nämnd inte själv kan lösa utmaningar utan samverkan med andra nämnder och aktörer. HI-gruppen utgör ett forum för samordning av stadsgemensamma prioriteringar och ska utgå från Mölndals stads ramverk för social hållbarhet, Vision 2040, av fullmäktige antagna mål och stadens budgetdirektiv. HI-gruppen har ingen kommunalrättslig status och kan därmed inte ges rätt att fatta beslut i kommunalrättslig mening. Gruppen kan dock fylla en funktion som just dialogforum mellan nämnder och kan vara ett verktyg för kommunstyrelsens lagstadgade uppgift att leda och samordna stadens angelägenheter. HI-gruppen bildades genom beslut av kommunstyrelsen den 2 oktober 2019

§ 223, Riktlinjer för lokalförsörjning och godkände den 22 oktober 2025,

§ 236, samt uppdraget att ta fram en ny, mer fördjupad och samlad analys. Syftet med utredningen är att, utifrån aktuella befolkningsprognoser och förändrade demografiska förutsättningar, säkerställa en långsiktigt ändamålsenlig och ekonomiskt hållbar skolorganisation. Utredningen ska skapa förutsättningar för att dimensionera skollokalerna efter framtida behov, minska risken för överkapacitet och höga lokalkostnader samt stödja en skolorganisation som ger goda möjligheter till kvalitet, behörig personal och tillgång till stödresurser. Arbetet påbörjades i slutet av januari 2026 och befinner sig i ett inledande skede. Inriktningen är att ta fram vägledande principer med fokus på långsiktigt hållbar investerings- och driftsekonomi samt att säkerställa ett brett, strukturerat och jämförbart analysunderlag inför kommande ställningstaganden. Inledningsvis genomförs en genomgång av tidigare utredningsmaterial. Utredningen kommer att omfatta en fördjupad analys av olika handlingsalternativ, inklusive analyser per planeringsområde (norra Mölndal, östra Mölndal, västra Mölndal, Kållered och Lindome), demografisk utveckling, beläggningsgrad, fastigheternas skick samt investerings- och reinvesteringsbehov. I analysen ingår även att belysa förutsättningar för en ändamålsenlig skolstadieindelning och organisation, där riktlinjer för lokalyta per barn enligt ramprogrammet kan upprätthållas. I utredningen tydliggörs hur skolplacering och kapacitet ska planeras så att elever i så stor utsträckning som möjligt kan erbjudas skolplatser nära sin bostad, samtidigt som varje planeringsområde ska ha förutsättningar att på ett ändamålsenligt sätt möta sitt eget behov av skolplatser över tid. För de alternativ som identifieras och förordas vid förändring kommer trafikanalyser att genomföras. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 1 oktober 2025, § 236, att återremittera den tidigare genomförda skollokalsutredningen för vidare beredning. Återremitteringen innebar bland annat behov av en tydligare helhetsanalys, jämförbara alternativ samt ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Med anledning av återremissen beslutade kommunstyrelsen den 28 januari 2026, § 20, om tidsplan för en ny skollokalsutredning. Beslutet innebar att en ny utredning ska genomföras med start i januari 2026 samt att informationsdragningar ska ske till kommunstyrelsen i mars och november 2026. Slutrapport ska redovisas i mars 2027. Den aktuella informationsdragningen syftar till att återkoppla till kommunstyrelsens återremittering samt redovisa hur arbetet har inletts och hur den fortsatta processen är planerad. Ekonomi I detta skede medför arbetet inga nya budgetavvikelser och bedrivs inom ramen för befintliga resurser. Den kommande fördjupade analysen av fastigheternas skick, kapacitet och investeringsbehov kommer att utgöra ett centralt underlag för framtida ekonomiska bedömningar och prioriteringar i senare skeden av processen. Bedömning Bedömningen är att arbetet med den nya skollokalsutredningen har påbörjats i enlighet med kommunstyrelsens beslut och återremittering. Utredningens inriktning svarar mot de brister och utvecklingsbehov som identifierades i det tidigare ärendet genom ökat analysdjup, tydligare struktur och ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. Särskilt viktigt är att analysen genomförs per planeringsområde, vilket skapar bättre förutsättningar för att bedöma närhetsprinciper, lokalt självförsörjande av skolplatser samt praktiska konsekvenser för elever, vårdnadshavare och trafiksystem. De planerade trafikanalyserna bedöms vara nödvändiga för att kunna förorda eventuella förändringar på ett väl underbyggt sätt. Den fortsatta processen inklusive fördjupade analyser av handlingsalternativ bedöms sammantaget ge kommunstyrelsen ett robust och ändamålsenligt beslutsunderlag. Nästa informationsärende till kommunstyrelsen planeras till november 2026. Uppdraget planeras slutredovisas till kommunstyrelsen i mars 2027. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 11 februari 2026. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Expedieras till Skolförvaltningen Maria Lundin Viktoria Fagerlund Enhetschef, Verksamhetsstöd- och Förvaltningschef utveckling Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-12 Kommunstyrelsens lokalstrategiska utskott

§ 276, Plan för implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörj- ningsprocess. KS godkände den 4 mars 2026, § 59, delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning. 126/2025 Återrapportering av införande av 2025-02-26 Kommunstyrelsen godkände den 26 februari 2025, KS maj 2026. SLF - HR-avdelningen arbetsskor § 41, utredning om införande av arbetsskor och tillstyrkte att vård- och omsorgsnämnden påbörjar ett införande av arbetsskor enligt förslaget, upphandling av arbetsskor. Ärendet ska följas upp och återrappor- teras till KS våren 2026. 144/2025 Uppdrag att utveckla stadens 2025-02-26 Kommunstyrelsen uppdrog den 26 februari 2025, KS godkände den 26 november 2025, SLF - Stadsdirektören analys- och prognosarbete § 59, åt stadsdirektören att utveckla stadens analys- § 281, rapporten ”Utveckling av och prognosarbete, att säkerställa att detta arbete är stadens gemensamma analys- och strategiskt, enhetligt och samordnat, i syfte att prognosarbete”. utveckla de politiska beslutsunderlagen. Stadsledningsförvaltningen fick i Återrapportering ska ske senast hösten 2025 med uppdrag att implementera modellen uppstart av nytt arbetssätt första kvartalet 2026. enligt rapportens inriktning. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 101/2025 Uppdrag att utreda alternativ för 2025-02-26 Kommunstyrelsen uppdrog den 26 februari 2025, KS beslutade den 28 maj 2025, § 156, SLF - Avdelningen för aktivering av plats benämnd § 60, åt stadsledningsförvaltningen att utreda alter- med delmål för 2025, att genomföra ekonomi- och Underlandet, vid Mölndals bro nativ för aktivering av plats benämnd Underlandet, förstudie samt grundläggande hållbarhetsstyrning vid Mölndals bro.Utredningen ska inkludera möjlig gestaltning i form av målning enligt (samordning för ansvarsfördelning samt kostnadsberäkningar. alternativ 1, i ”Utredning alternativ för hållbarhet) aktivering av plats benämnd Underlandet, daterad 2025-04-16”. Förstudien genomfördes i december 2025. Den är anmäld som information till SHU 13 mars 2026. 431/2025 Uppdrag om skärpta digitala 2025-05-28 Kommunstyrelsen uppdrog den 28 maj 2025, § 166, KSAU informerades den 12 november SLF – Digitaliserings- åtgärder emot sexualbrott och åt stadsledningsförvaltningen att genomlysa hur 2025, § 129, om stadens arbete med och IT-avdelningen diskriminering kommunen på bästa möjliga sätt ytterligare kan uppdraget. Informationen antecknades stärka, upptäcka och oskadliggöra problematiskt till protokollet. Informationen följdes innehåll som kommits åt, spridits och lagrats med upp på KSAU den 25 februari 2026, kommunens utrustning. Detta i syfte att förebygga § 30. sexualbrott och diskriminering. 681/2025 Uppdrag att genomlysa skolnämn- 2025-10-22 Kommunstyrelsen uppdrog den 22 oktober 2025, KS beslutade den 28 januari 2026, SLF - Stadsdirektören dens budget och kommunbidrags- § 260, åt stadsledningsförvaltningen § 24, att godkänna föreslagen tidsplan, områden (stadsdirektören) att genomlysa skolnämndens budget delrapportering på KS i maj och och kommun-bidragsområden. Det ska resultera i ett slutrapportering i oktober 2026. antal rekommendationer för fortsatta arbetet. Tidsplan för återrapportering ska presenteras på KS januari 2026. 578/2025 Uppdrag att ta fram en policy för 2025-10-22 Kommunstyrelsen uppdrog den 22 oktober 2025, KS mars 2026. SLF - Juridik och evenemang i Mölndals stad § 265, åt stadsledningsförvaltningen, i samråd med myndighetsstyrning kultur- och fritidsförvaltningen, att ta fram ett förslag (juridik) på en stadsövergripande policy för av staden Kultur- och fritidsför- anordnade evenemang. valtningen 647/2025 Uppföljning hur arbetet har gått 2025-10-22 Kommunstyrelsen begärde den 22 oktober 2025, KS maj 2026. SLF- Avdelningen för enligt riktlinjen av social hänsyn i § 277, att få en uppföljning hur arbetet har gått enligt ekonomi och upphandling riktlinjen av social hänsyn i upphandling. hållbarhetsstyrning (upphandling) G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks Diarienummer Ärendemening Uppläggnings- Uppdragsinstans/er Anmärkningar Förvaltning/ datum Bevakningsdatum enhet 143/2025 Uppdrag att utreda alternativa 2025-11-26 Kommunstyrelsen uppdrog den 26 november 2025, KS beslutade den 28 januari 2026, § 4, Samhällsbyggnadsför- lokaliseringar för tennisbanor § 294, åt samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda godkänna rapportering av placeringar valtningen alternativa lokaliseringar för tennisbanor i Mölndal för tillfällig tennishall. KS beslutade (fastighetsavdelning) med återrapportering i januari 2026. fortsätta projektering enligt alternativ 1; Hälsan 3. 78/2026 Uppdrag att utreda 2026-01-28 Kommunstyrelsens uppdrog den 28 januari 2026, KS augusti 2026. SLF – Biträdande förutsättningarna för ett nytt § 40, åt stadsledningsförvaltningen att utreda förut- stadsdirektör stadshuscafé sättningarna för ett nytt stadshuscafé med servering mot stadshusparken med olika driftalternativ. 79/2026 Uppdrag angående översyn av 2026-01-28 Kommunstyrelsen uppdrog den 28 januari 2026, KSAU informerades den 25 februari SLF – Näringslivs- näringslivsstrategin § 41, åt stadsledningsförvaltningen att konkretisera 2026, § 31, om näringslivsstrategin enheten den befintliga näringslivsstrategin för starkare lokal och det fortsatta arbetet framåt. förankring. 80/2026 Uppdrag avseende etablering av 2026-01-28 Kommunstyrelsen uppdrog den 28 januari 2026, § Avtal tecknat om 4 arbetsplatser i ett Samhällsbyggnadsför- projektkontor vid GoCo 42, åt samhällsbyggnadsförvaltningen att ingå avtal projektkontor tillsammans med valtningen om att etablera projektkontor vid GoCo. samhällsbyggnadsförvaltningen, start den 2 mars 2026. 96/2026 Uppdrag att utvärdera organise- 2026-03-04 Kommunstyrelsen uppdrog den 4 mars 2026, § 54, åt KS augusti 2026. SLF - ringen av politiska sekreterare stadsledningsförvaltningen att utvärdera organise- ringen av politiska sekreterare och lämna förslag på olika modeller för beräkning av tjänstgöringsgrad, ersättning m.m. G/Adm/Ks/Redovisning av lämnade uppdrag-ks TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 1(2) Datum 2026-01-14 Dnr KS 00873/2025 Stefan Ekenberg Utredare Kommunstyrelsen Utfört uppdrag att etablera utegym i Hällesåker Förslag till beslut Kommunstyrelsen förklarar uppdraget att etablera ett utegym i Hällesåker avslutat. Sammanfattning I samband med motion (S) Dags att satsa på folkhälsan i Mölndal gav Kommunstyrelsen den 28 september 2022 § 190 tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna att etablera ett utegym i Hällesåker i samarbete med föreningslivet. Uppdraget redovisades för kommunstyrelsen den 27 september 2023 § 219. Kommunstyrelsen gav då tekniska nämnden i uppdrag att etablera ett utegym i Hällesåker genom att teckna ett avtal med Hällesåkers IF. Ett arrendeavtal och arrendevillkor har upprättats och undertecknades den 21 oktober (Hällesåkers IF) och 22 oktober 2025 (Mölndals stad). Arrende gäller utegym för allmänheten och gäller till och med 31 augusti 2040. Utegymmet öppnades under hösten 2025. Tekniska nämnden förklarade den 12 december 2025 § 156 att uppdraget var avslutat. Stadsledningsförvaltningens bedömning Stadsledningsförvaltningen har inget att erinra i ärendet. Ekonomi Utegymmet finansierades av tekniska nämndens reinvesteringsbudget. Arrendeavgiften är ett engångsbelopp på 15 000 kronor till Hällesåkers IF och gäller till och med 31 augusti 2040. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 januari 2026. Arrendeavtal den 20 oktober 2025. Arrendevillkor den 20 oktober 2025. Tekniska nämnden sammanträdesprotokoll den 17 oktober 2025 § 156. Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse den 17 oktober 2025. Tekniska nämnden sammanträdesprotokoll den 18 december 2023, § 134. Kommunstyrelsen sammanträdesprotokoll 27 september 2023, § 219. TJÄNSTESKRIVELSE Sida STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2(2) Expedieras till Tekniska nämnden Karl de Verdier Henriette de Maré Biträdande stadsdirektör Chefsjurist Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2025-12-16 Tekniska nämnden