Servicenämnden — 18 mars 2026

§ 45 Diarienummer 00439/2023 Samordning av stadens uppdrag avseende praktikplatser Beslut Kommunstyrelsen beslutar att; Uppdraget i sin helhet är fullgjort och avslutat. Ge samtliga förvaltningar i uppdrag att öka sin förmåga att tillhandahålla praktikplatser. Ge social- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att: - samordna arbetet med det förvaltningsövergripande arbetet gällande tillhandahållande av praktikplatser, - införa en koordinators-/samordningsroll för mottagande av praktikanter, - upprätta ett operativt nätverk för berörda funktioner inom ansvarsområdet, - ta fram en form för hur stadens språkstödjande insatser ska se ut, - utveckla kanal för administration av praktikplatser, - inrätta arbetet i den ordinarie budgetprocessen. Ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en modell för stärkt arbete med unga vuxna och inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att: Ge samtliga bolag i uppdrag att öka sin förmåga att tillhandahålla praktikplatser. De huvudsakliga målgrupperna vid praktiksamordning är ungdomar som inte studerar, inklusive KAA, och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sammanfattning Kommunstyrelsen har återremitterat ärendet att slutföra uppdraget att ta fram förslag på hur staden kan arbeta mer samordnat och resurseffektivt med praktikplatser till stadsdirektören. Denna rapport behandlar den återremitterade punkten och inkluderar även nya lagförslag som påverkar kommunens ansvar för sysselsättning och praktikplatser. Syftet med en förbättrad samordning är i slutänden att i högre grad möjliggöra etablering på arbetsmarknaden. Underlaget i denna rapport baseras på föregående rapport från Social- och arbetsmarknads- förvaltningen samt dialoger med chefer och nyckelfunktioner från de mest berörda förvalt- ningarna. Rapporten fokuserar på grupper som har störst behov av arbetspraktik för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, såsom nyanlända, personer långt från arbetsmarknaden och ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutsunderlag Tilläggsyrkande (S) och (M). Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-03-04 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KSAU 2026-01-14, § 4. Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 8 december 2025. Rapport Samordning av praktikplatser - svar på återremiss. Protokollsutdrag KS 2024-12-18, § 313. Protokollsutdrag SAN 2024-06-18, § 43. Social- och arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 29 maj 2025. Rapport - KS uppdrag avseende stadens arbete med praktikplatser. Protokollsutdrag KS 2023-10-25, § 255. Förslag under sammanträdet Merjem Maslo (M) föreslår, i tillägg till arbetsutskottets förslag: De huvudsakliga målgrupperna vid praktiksamordning är ungdomar som inte studerar, inklusive KAA, och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Elpida Georgitsi (S), Joakim Ramberg (V), My Högfeldt (MP), Elin Andersson (L) och Pernilla Övermark (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag och till Merjem Maslos (M) tilläggsförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om arbetsutskottets förslag kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar om Merjem Maslos (M) tilläggsförslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Samtliga nämnder och bolag Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-03-04 Kommunstyrelsen

§ 55 Diarienummer 00855/2025 Nämndernas verksamhetsplaner 2026-2028 och internkontrollplaner 2026 Beslut Kommunfullmäktige antecknar nämndernas verksamhetsplaner 2026–2028 till protokollet. Sammanfattning Av stadens styrprinciper framgår att varje nämnd ska upprätta en verksamhetsplan. Verksamhetsplanerna anger nämndens mål samt hur målen relaterar till kommunfullmäktiges mål liksom till de stadsgemensamma prioriteringarna. Vidare innehåller nämndernas verksamhetsplaner en redogörelse för nämndens ekonomiska ram liksom en övergripande inriktning på arbete med personal och kompetens. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KS 2026-03-04, § 48. Protokollsutdrag KSAU 2026-02-18, § 29. Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 21 januari 2026. Protokollsutdrag MN 2025-12-09, § 126. Protokollsutdrag BN 2025-12-10, § 118. Byggnadsnämndens - och miljönämndens verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag KFN 2025-12-16, § 111. Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag ÖFN 2025-12-15, § 129. Nämnden för överförmyndare i samverkans verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag SEN 2025-12-11, § 75. Servicenämndens verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag SKN 2025-12-17, § 130. Skolnämndens verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag SAN 2026-01-29, § 5. Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag TEN 2025-12-16, § 155. Tekniska nämndens verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag UTN 2025-12-18, § 97. Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag VN 2026-01-22, § 6. Valnämndens verksamhetsplan 2026-2028. Protokollsutdrag VON 2025-12-18, § 131. Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan 2026-2028. Expedieras till Samtliga nämnder utom krisledningsnämnden, stadsledningsförvaltningen 2026-02-19 Samordning av stadens uppdrag avseende praktikplatser – svar på återremiss Inledning och Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 25 oktober 2023 att ge social- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att, i nära samarbete och dialog med andra berörda nämnder, omvärldsbevaka och ta fram förslag på hur staden mer samordnat och resurseffektivt skulle kunna arbeta med stadens uppdrag som avser praktikplatser. Uppdraget återrapporterades 241218 och Kommunstyrelsen fattade då beslut om att; Den del av uppdraget som avser definition av syfte och målgrupper är fullgjort och avslutat. Ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag att utveckla kommunikationen kring praktikplatser för att i högre grad nå näringslivet. Ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram introduktionsutbildning för praktikanter och ett material med stöd och tips för ett bra handledarskap under 2025. Återremittera till stadsdirektören att slutföra uppraget att ta fram förslag på hur staden mer samordnat och resurseffektivt skulle kunna arbeta med stadens uppdrag som avser praktikplatser. Denna rapport hanterar därmed den återremitterade punkten i beslutet. Sedan ovanstående uppdrag gavs har nya förslag på lagstiftningar lagts som påverkar hantering av kommunens ansvar för sysselsättning och därmed praktikplatser. Även detta kommer därför denna rapport att beröra. Besöksadress: Stadshuset, Göteborgsvägen 11–17 Postadress: Mölndals stad, 431 82 Mölndal Telefon: 031-315 10 00 E-post: kontakt@molndal.se Syfte och målsättning Staden står inför ett växande behov av att kunna både placera och ta emot praktikanter som en del av strategin för kompetensförsörjning. För att möta dessa behov krävs en förbättrad samordning mellan förvaltningar, näringsliv och andra relevanta aktörer. Denna rapport har som syfte att ge en översikt över nuläget, identifiera de största utmaningarna samt föreslå konkreta åtgärder för att effektivisera arbetet med praktikplatser i staden. Målet är att stärka stadens förmåga att ta emot praktikanter, vilket är avgörande för att uppfylla både lagstadgade krav och stadens interna mål och styrdokument. Syftet med en förbättrad samordning är i slutänden att i högre grad möjliggöra etablering på arbetsmarknaden. Genomförande Underlaget i denna rapport baseras på föregående rapport från Social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF), dialoger med förvaltningschefer på Utbildningsförvaltningen (UTF), Social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF), Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) och Stadsserviceförvaltningen (SSF) samt dialoger med andra chefer och nyckelfunktioner från de mest berörda förvaltningarna. Målgrupp och avgränsning Att benämna praktik och praktikanter som ett homogent begrepp är inte möjligt. I den tidigare rapporten från Social- och arbetsmarknadsförvaltningen definieras olika typer av praktikformer och deras respektive målgrupper. För att förenkla resonemanget kan man dock tala om två huvudsakliga grupper av praktik:  De som ska introduceras till arbetslivet genom arbetsmarknadsinsatser.  De som inom ramen för sin utbildning ska prova på praktiska arbetsuppgifter där teori och praktik kopplas samman. Eftersom dessa grupper skiljer sig avsevärt vad gäller syfte och behov är det varken enkelt eller ändamålsenligt att tala om ett gemensamt omhändertagande och samordning för hela spannet. 2 av 10 I den tidigare rapporten konstaterades att samtliga praktikformer har en ökande efterfrågan, både på kort och lång sikt. Under insamlingen av information till denna rapport lyftes exempelvis behovet av att kravställa förvaltningarna om att ta emot prao-elever på våra förvaltningar för de totalt 10 obligatoriska dagar som är fördelade under årskurs 8 och 9. De grupper som möter de största utmaningarna är dock de för vilka arbetspraktik ses som en nödvändig förutsättning för att underlätta etablering i samhället och på arbetsmarknaden. Detta gäller exempelvis personer som är nya i Sverige eller står långt från arbetsmarknaden. Här ingår även ungdomar, eftersom kommunen sedan 2015 har ett utökat kommunalt aktivitetsansvar (KAA), vilket innebär att ungdomar och unga vuxna som inte studerar ska erbjudas aktiviteter som leder tillbaka till studier eller sysselsättning. Rapporten fokuserar därför i första hand på dessa grupper. Nuläge Den tidigare rapporten från Social- och arbetsmarknadsförvaltningen visar bristande samordning mellan förvaltningar, otydlig ansvarsfördelning och varierande kvalitet i handledarskapet. Statistik:  Kommunen koordinerar årligen ca 4 677 praktikplatser  440 arbetsmarknadspraktikplatser erbjuds, men 23 % av behovet täcks inte  Totalt saknas ca 7 % av praktikplatserna, särskilt inom arbetsmarknadspraktik och vuxenutbildning Specifika utmaningar som framkommit i dialoger kan sammanfattas enligt följande:  Otydliga ingångar och dubbelarbete vid kontakt med arbetsgivare  Bristande matchning mellan praktikant och praktikplats  Unga vuxna som sårbar grupp – psykisk ohälsa ökar, andelen i försörjningsstöd hög  Otillräcklig samverkan med externa aktörer (SAF, SFI, Arbetsförmedlingen)  Begränsad tillgång till praktikplatser hos privata arbetsgivare  Brist på resurser för uppföljning och handledarstöd  Språkinsatser som SPRÅKA och "Swedish for Professionals" har varit framgångsrika, men har enbart skett i begränsad utsträckning. 3 av 10 Samverkansgrupper Sedan den tidigare rapporten har frågan om praktikplatser uppmärksammats i olika forum, och nya samverkansstrukturer har etablerats i syfte att förbättra samordningen av praktikfrågorna. Detta gäller både internt inom den kommunala organisationen och externt, exempelvis i samarbete med Arbetsförmedlingen. Exempel på dessa samverkansgrupper är: Gruppens namn/funktion Deltagare Samverkansgrupp integrationsstrategi Enhetschefer/rektorer från berörda verksamheter inom SAF, UTF, SKF, KFF, VOF samt utvecklingsledare VOF Arbetsgrupp för jobb/praktik/volontärskap Praktiksamordnare SAF, volontärsamordnare inom handlingsplan integration VOF, praktiksamordnare och utvecklingsledare SFI/UTF Chefsgrupp överenskommelse med Berörda enhetschefer och utvecklingsledare arbetsförmedlingen SAF, Näringslivschef, berörda rektorer/enhetschefer UTF, enhetschef KFF, enhetschef VOF, representant från Arbetsförmedlingen Operativ grupp vuxna, samverkan med Studievägledare, utbildningsledare SFI UTF, Arbetsförmedlingen socialsekreterare SAF, Arbetsförmedlingen Samordningsgrupp (tidigare benämnd Förvaltningschefer SAF, SKF, UTF, KFF, styrgrupp) social hållbarhet VOF, bitr. stadsdirektör, Utvecklingsledare folkhälsa Unga vuxna Unga vuxna (18–25 år) är viktiga för framtidens arbetsmarknad. Övergången från utbildning till arbete är avgörande. Misslyckas den ökar risken för arbetslöshet, bidragsberoende, psykisk ohälsa och utanförskap. Samtidigt behövs unga för kompetensförsörjningen i ett snabbt föränderligt samhälle. Tidiga insatser för att få fler i arbete eller studier är därför en investering i stadens tillväxt och välfärd. Detta blir särskilt viktigt när resurserna från Arbetsförmedlingen minskar, eftersom de inte längre kan rikta insatser eller bidra med delfinansiering i samarbete med staden. Erfarenheter i staden visar att riktiga jobb, även enklare med en mindre ersättning (lön), har stor effekt på unga vuxnas motivation och etablering. Ett exempel är ett caféprojekt där nio ungdomar med stora utmaningar deltog och visade full närvaro. 4 av 10 Administrering av platser Mölndals stad är via Göteborgsregionen (GR) ansluten till Praktikplatsen.se, ett IT-system som bland annat används för att anmäla behov av praktikplatser samt för att matcha dessa mellan sökande och mottagande parter. Plattformen möjliggör samordning av praktik på flera utbildningsnivåer, såsom prao, APL- arbetsplatsförlagd praktik, LIA - Lära i arbetslivet samt VFU-verksamhetsförlagd utbildning. Utöver detta har Mölndals stad en egen e-tjänst på stadens webbplats, Arbetsgivarbanken. Denna tjänst är ett etablerat samarbete mellan SAF och VoF (samt delvis UTF) och innehåller information om arbetsgivare som är villiga att ta emot praktikanter. Ny lagstiftning och styrande dokument Såväl nationellt som i staden är kompetensförsörjning en strategiskt viktig fråga för att möta utmaningar som kompetensbrist, pensionsavgångar och demografiska förändringar. Styrande dokument inom staden och lagstiftning som berör området inkluderar:  Kompetensförsörjningsstrategin - koncernövergripande  Ramverk för social hållbarhet  Integrationsstrategin  Kommunala aktivitetsansvaret (29 kapitlet 9 § skollagen) Under tiden för denna utredning har förslag på ny lagstiftning lagts fram. Regeringen avser att införa aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd från 1 juli 2026. Kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter som motsvarar individens arbetsförmåga, inklusive:  Arbetsplatsförlagda aktiviteter  Språkutvecklande insatser  Jobbsökaraktiviteter Syftet är att motverka passivitet och långvarigt bidragsberoende. Detta ställer ökade krav på kommunerna att tillhandahålla praktikplatser. 5 av 10 Regeringens mål att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2026. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till medel för att genomföra bidragsreformen. En lagändring som införs mars 2026 innebär att kommuner inte längre förbjuds från att lämna individuppgifter till Arbetsförmedlingen. Detta innebär att informationsutbytet stärks sedan propositionen i mars 2025 och syftet är att förstärka operativ samordning för komvuxdeltagare. Goda exempel och inspiration Flertalet kommuner i Sverige har valt att organisatoriskt integrera arbetsmarknad och utbildning i någon grad. Trelleborg har en integrerad arbetsmarknadsförvaltning där både arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning ingår. Detta möjliggör:  Sammanhållna insatser från utbildning till arbete  Flexibel kompetensförsörjning  Branschinriktade utbildningar direkt kopplade till arbetsmarknadens behov  Projekt som kombinerar teori och praktik Kungsbacka kommun valt att sedan 2018 organisera arbetsmarknadsinsatser i nära samverkan med utbildningsverksamheten, särskilt vuxenutbildningen på Förvaltningen för Gymnasium och arbetsmarknad. I såväl Trelleborg som Kungsbacka hanteras även försörjningsstöd inom ramen för dessa förvaltningar och nämnder. Ytterligare exempel på kommuner som valt att samordna arbetsmarknad och vuxenutbildning är Sundsvall och Uppsala. Huddinge kommun lyfts fram som ett gott exempel på samordning av praktikplatser mellan kommun och läroverk. Identifierade behov och rekommendationer Nedan presenteras en sammanfattande bild av det önskade läget samt förslag på aktiviteter för att nå en strukturerad och ökad samordning för praktikhantering. 6 av 10 Dessa förslag har vuxit fram och förankrats genom dialoger med berörda förvaltningar och nyckelfunktioner.  Tydlig styrning från ledningen om att koncernen behöver öka tillgången till praktikplatser i motsvarande omfattning som staden inte lyckas ordna, för att säkerställa det kommunala ansvaret och arbeta i linje med kompetensförsörjningsstrategin  Tydlig och samlad ingång för praktikförfrågningar  Stärkt handledarstöd  Resurser för språkutveckling/språkstöd  Närmare samverkan mellan kontaktpersoner/handläggare och praktikmottagare  Tydlig styrning från ledningen – praktik ska vara en självklarhet  Möjlighet för verksamheter att enkelt anmäla kapacitet att ta emot praktikanter  Kompetenshöjning genom nätverk och tvärprofessionella team  Möjlighet att kompensera unga vuxna i någon form för deltagande i aktivitet Stadsledningsförvaltningen (SLF) har getts i uppdrag att ta fram introduktionsutbildning för praktikanter och ett material med stöd och tips för ett bra handledarskap under 2025. Detta svarar delvis mot det behov av fler och bättre rustade handledare som identifierats. SLF gavs även i uppdrag att utveckla kommunikationen kring praktikplatser för att i högre grad nå näringslivet och att agera för att öka tillgången till praktikplatser hos privata arbetsgivare. Öka tillhandahållandet av praktikplatser För att svara upp på den ökande efterfrågan på praktikplatser samt de kommande lagkraven på kommunerna om sysselsättningskrav behöver förvaltningarna skapa möjligheter att ta emot fler praktikanter. Följande räkneexempel är baserat på stadens förvaltningars storlekar utifrån personalresurser. Det visar med hur många procent/platser förvaltningarna skulle behöva skapa förutsättningar för att ta emot. FÖRVALTNING ANTAL % 7% total ökning Enbart arbetsmarknad (440 platser) (100 platser) SKF 1 996 38,38% 119 38 VOF 1 530 29,42% 91 29 SSF 602 11,57% 37 12 UTF 301 5,79% 19 6 7 av 10 SAF 258 4,96% 16 5 SLF 217 4,17% 13 4 KFF 155 2,98% 9 3 SBF 86 1,65% 6 2 BMF 56 1,08% 3 1 Summa 5 201 100,00% Detta är dock en grov förenkling av hanteringen av frågan, då olika förvaltningar har olika förutsättningar att ta emot och arrangera olika typer av praktikanter/praktikplatser. För att gå vidare föreslås att ett krav införs på stadenövergripande nivå, vilket innebär att staden inom två år ska öka sitt mottagande av praktikanter motsvarande det antal platser som i dagsläget inte kan ordnas. I första hand med fokus på målgruppen för arbetsmarknadsinsatser. Aktuell statistik bör uppdateras och en fortsatt dialog föras med berörda förvaltningar och deras nyckelpersoner. Samordning av placering och mottagande av praktikanter Genom en särskild koordinator- eller samordnarroll för mottagandet av praktikanter skulle samordningen och matchningen mellan praktikant och praktikplats kunna utvecklas och förbättras. Denna funktion skulle också kunna vara ett stöd för handledare i den mottagande verksamheten jämte den insats för handledare som nu utarbetas på SLF. Denna ”praktiksamordnare” finns det idag idéer på social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) att införa på prov. Funktionen skulle i så fall vara anställd under SAF, men arbeta operativt på stadsserviceförvaltningen (SSF) där merparten av praktikplatser för arbetsmarknadsinsatser idag anordnas. Vidare föreslås att en arbetsgrupp eller ett nätverk bildas, bestående av samordnare, verksamhetsutvecklare, koordinatorer eller motsvarande inom relevanta ansvarsområden hos ex. SAF, VOF och UTF. Syftet är att koordinera behov, erbjudanden och mottagande av praktikanter på ett brett och strukturerat sätt inom staden. En sådan operativ nivå för kommunintern samordning av samtliga målgrupper som omfattas av arbetsmarknadsinsatser tycks i dagsläget saknas. Ansvaret för att leda denna arbetsgrupp eller nätverk bör ligga hos social- och arbetsmarknadsförvaltningen. 8 av 10 Språkstöd Aktiviteter som förbättrar språkkunskaperna för att komma närmare arbete eller studier behöver utvecklas. Det finns idag olika erfarenheter av projekt och metoder inom staden som behöver omhändertas och en form för hur detta ska se ut i staden långsiktigt behöver tas fram. Förslagsvis bör detta uppdrag ges till Social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Administration av praktikplatser Utöver Praktiplatsen.se har Mölndals stad en egen e-tjänst på stadens webbplats för administration av praktikplatser. För att skapa en tydlig ingång för praktikförfrågningar bör man undersöka möjligheten att utöka tillgången till Praktikplatsen.se alternativt utveckla och marknadsföra den egna tjänsten. Även detta uppdrag bör omhändertas av Social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Särskild form för arbeten riktade mot unga vuxna Ett behov av att agera mer entreprenöriellt och samverka med näringslivet har identifierats, i syfte att skapa arbetstillfällen och praktikplatser för målgruppen unga vuxna och möjliggöra att kunna ge de unga en ekonomisk ersättning för deltagandet. Tre möjliga vägar framåt har identifierats: 1. Bygga upp en egen arbetsmarknadsenhet inom förvaltningen 2. Kroka arm med befintliga ideella föreningar – men dessa styrs av egna villkor. 3. Starta en ny ideell förening tillsammans med kommunen och näringslivet – för att skapa flexibla lösningar och dela risker. Detta kräver dock ett beslut i kommunfullmäktige. Utbildningsförvaltningen bör få i uppdrag att presentera en modell för hur kommunen kan förstärka arbetet med unga vuxna samt inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret, med syfte att öka deras möjligheter till sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden. Översyn av organisation Vill man ta ett större grepp om området bör man titta närmare på hur arbetsmarknadsdelarna och vuxenutbildningsdelarna i vår organisation kan närma 9 av 10 sig varandra rent organisatoriskt likt exempelvis Uppsala, Sundsvall, Trelleborg med flera redan gjort. Detta kräver dock en egen utredning. Sammanfattning av identifierade behov och rekommenderade aktiviteter Behovsområde Rekommenderad aktivitet Ansvar Öka tillhandahållandet av Krav på stadenövergripande Samtliga förvaltningar – praktikplatser koncernnivå om ökat samordnas av Social- och praktikmottagande arbetsmarknadsnämnden Samordning av placering Införande av koordinator- Social- och och mottagande av eller samordnarroll för arbetsmarknadsnämnden praktikanter mottagandet Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Införande av operativ arbetsgrupp/nätverk Språkstöd Framtagande av form för hur Social- och stadens språkstödjande arbetsmarknadsnämnden. Social- insatser ska se ut och arbetsmarknadsförvaltningen Administration av Undersöka möjligheten att Social- och praktikplatser utöka tillgången till arbetsmarknadsnämnden. Social- Praktikplatsen.se och Alt. arbetsmarknadsförvaltningen Utveckla och marknadsföra den egna tjänsten Arbetsgivarbanken Särskild form för arbeten Ta fram modell för stärkt Utbildningsnämnden riktade mot unga vuxna arbete med unga vuxna och Utbildningsförvaltningen KAA Översyn av organisation Utreda hur stadens Kommunstyrelsen arbetsmarknadsdelar och Stadsledningsförvaltningen vuxenutbildning organiseras på bästa sätt 10 av 10 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-03-04 Kommunstyrelsen

§ 56 Diarienummer 00439/2023 Samordning av stadens uppdrag avseende praktikplatser Beslut Kommunfullmäktige beslutar att: Ge samtliga bolag i uppdrag att öka sin förmåga att tillhandahålla praktikplatser. De huvudsakliga målgrupperna vid praktiksamordning är ungdomar som inte studerar, inklusive KAA, och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett förvaltningen uppdraget att ta fram förslag på hur staden kan arbeta mer samordnat och resurseffektivt med praktikplatser till stadsdirektören. Denna rapport behandlar den återremitterade punkten och inkluderar även nya lagförslag som påverkar kommunens ansvar för sysselsättning och praktikplatser. Syftet med en förbättrad samordning är att i högre grad möjliggöra etablering på arbetsmark- naden. Underlaget i denna rapport baseras på föregående rapport från social- och arbetsmarknads- förvaltningen samt dialoger med chefer och nyckelfunktioner från de mest berörda förvaltningarna. Rapporten fokuserar på grupper som har störst behov av arbetspraktik för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, såsom nyanlända, personer långt från arbetsmarknaden och ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Kommunstyrelsen har efter att ha tagit del av rapporten gett uppdrag till stadens nämnder angående det fortsatta arbetet med praktikplatser. Som ägare kan kommunfullmäktige ge uppdrag om detta till stadens helägda bolag. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KS 2026-03-04, § 45. Tilläggsyrkande (S) och (M). Protokollsutdrag KSAU 2026-01-14, § 4. Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 8 december 2025. Rapport Samordning av praktikplatser - svar på återremiss. Protokollsutdrag KS 2024-12-18, § 313. Protokollsutdrag SAN 2024-06-18, § 43. Social- och arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 29 maj 2024. Rapport - KS uppdrag avseende stadens arbete med praktikplatser. Protokollsutdrag KS 2023-10-25, § 255. Förslag under sammanträdet Merjem Maslo (M), Anna Mårland (V), My Högfeldt (MP) och Bernt A Runberg (S) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om kommunstyrelsens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunfullmäktige Expedieras till Samtliga nämnder och bolag Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-04-09 Dnr SEN 00002/2026 Liselotte Andreen Nämndsekreterare Servicenämnden Redovisning delegeringsbeslut april 2026 Förslag till beslut Servicenämnden godkänner redovisning av delegeringsbeslut för april 2026. Sammanfattning Servicenämnden har överlämnat sin beslutanderätt till förvaltningen enligt servicenämndens antagna delegeringsordning 2025-10-30, § 61, SEN 44/2025. Dessa beslut ska redovisas till servicenämnden. Redovisningen innebär inte att servicenämnden ska ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot kan servicenämnden återkalla lämnad delegering. Delegeringslistor finns tillgängliga digitalt vid mötet, övrig tid stadens ärendehanteringssystem. Se bilaga för detaljerad information om beslut antagna av enheter och avdelningar för stadsserviceförvaltningen. Delegationsbeslut fattade med stöd av delegeringsordningen. Bilaga Nyanställda för perioden 250215 – 260315. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 april 2026. Lista delegeringsbeslut april 2026. Elin Rosenberg Elebring Förvaltningschef Allmänna ärenden 2026 SEN delegerin Delegerings- gsordnin Nyrekrytering, vakant, beslut § g punkt Ärende, (information om ärendet, inköpssumma) ersättningsanställning Beslutsdatum Beslut av 1 Attendo LBH, 2 1. A.5 3 kockar måltid, tillsvidare nyinrättade 251115 Oskar Lundqvist 2. A.5 1 köksmästare, tillsvidare från Attendo LBH 251115 Oskar Lundqvist 3. A.5 1 måltidsbiträde, tillsvidare från Attendo LBH 251115 Oskar Lundqvist 4. A.5 3 lokalvårdare, tillsvidare 251115 Oskar Lundqvist 5. A.5 1 vaktmästare, tillsvidare ersättningstjänst 251115 Kajsa Angervall 6. A.5 1 vaktmästare, vikariat vakant 251115 Kajsa Angervall 7. A.5 1 lokavårdare, tillsvidare 251215 Beatrice W 8. A.5 Kock, tillsvidare ersättningstjänst 251215 Petra Kristiansson 9. A.5 Kock, tillsvidare 251215 David Franson S 10. A.5 Kock, tillsvidare ersättningstjänst 251215 Susanna E 11. A.5 Kock, tillsvidare 251215 David Franson S 12. A.5 Kock, tillsvidare vakant 251215 Anna Sebelius 13. A.5 Kock, best.tid vikariat 260115 Petra Kristiansson 14. A.5 Kock, tillsvidare ersättningstjänst 260115 Susanna E 15. A.5 Lokalvårdare, best.tid ersättningstjänst 260115 Jessica Jönsson 16. A.5 Lokalvårdare, SÄV ersättningstjänst 260115 Jessica Jönsson Upphandling ammoniakutbildning SSF stadsunderhåll samt efterföljande insatser, avtalet totala värde 700 tkr avser engångssköp. 17. C.1 Avtal med JNN Contracting AB 260217 Elin Rosenberg Elebring nyrekrytering, nytt 18. A.5 Enhetschef måltid område (6) 260215 Oskar Lundqvist Susanna Eggerten 19. A.5 Kock, tillsvidare vakant 260215 Larsson 20. A.5 Kommunvägledare t.v vakant 260215 John Tjernström 21. A.5 Kommunvägledare vikariat 260215 John Tjernström 21. A.5 Kommunvägledare vikariat 260215 John Tjernström Upphandling digital utbildning, fortbildning samt konsulttjänster inom måltidverksamheten. Avtal 22. C.2 med JA Foodix AB. 260206 Oskar Lundqvist 23. A5. Lokalvårdare 260315 Emelie Ajell 24. A5. Två lokalvårdare, tillsvidare 260315 Michael Ekberg Susanna Eggerten 25. A5. Tre kockar tillsvidare ersättningstjänst 260315 Larsson 26. A5. Två måltidsbiträden, tillsvidare ersättningstjänst 260315 Petra Kristiansson nyrekrytering, ny 27. A5. Arbetsmiljöingenjör verksamhet 260315 Madelaine Mattson Måltidspolicy och anvisningar Genomgång uppdrag och förslag grund på projektplan Bakgrund och syfte • Servicenämnden har genom sin verksamhetsplan beslutat att förvaltningen ska arbeta fram en ny kommunövergripande måltidspolicy. Syftet är att policyn ska ge berörda verksamheter en gemensam inriktning, en tydlig koppling till politiska mål och nationella riktlinjer. • Idag finns det en måltidspolicy för äldreomsorg och en för skola/förskola, politiskt antagna 2021 och senast reviderade 2022, men dessa är inte allmänt kända och tillämpade. Livsmedelsverket har tillsammans med Skolverket och andra berörda myndigheter arbetat fram reviderade rekommendationer som förväntas bli publicerade under 2026. Därför är det rätt tid för att arbeta fram en ny policy i Mölndal. • För befintlig måltidspolicy saknas i viss mån en röd tråd hur detta ska efterlevas i praktiken. Denna uppdragsbeskrivning består därför av två delar: • Framtagande av ny måltidspolicy som ska antas i kommunfullmäktige • Framtagande av förvaltningsanpassade anvisningar utifrån policyns alla delar. Vad är en policy i Mölndals stad? • En policy anger vilket förhållningssätt som kommunen ska ha till en viss företeelse och kan ofta tydliggöra principer som ska tjäna som stöd och vägledning vid bedömningar av hur en viss fråga ska hanteras. • Ofta hanterar policyn frågor som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt. • I undantagsfall kan ansvar gällande en specifik uppgift eller fråga även fastslås i en policy. • En policy innehåller inga målformuleringar utan klargör istället kommunens övergripande syn och inställning till något. • En policy kan ofta vara kort och kärnfullt formulerad och ibland uttryckas i en enda mening. • Vem beslutar? Kommunfullmäktige • Vem gäller en policy för? En policy gäller för hela staden. Områden som policyn ska omfatta • Livsmedelsverkets Måltidsmodell: god, integrerad, trivsam, hållbar, säker och näringsriktig måltid • Näringsriktighet: baserat på Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) och Livsmedelsverkets riktlinjer • Relevanta kommunfullmäktigemål, prioriterade budgetdirektiv eller andra, stadengemensamma styrdokument • Relevant lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd Målbild för måltidspolicyn • Skapa likvärdighet och samsyn i hela kommunen kring de offentliga måltiderna • Tydliggöra ramverket för de offentliga måltiderna i Mölndals stad Anvisningarna utgår från policyn • Ta fram och beskriva tydliga arbetssätt för samtliga delar av måltidsmodellen: goda, integrerade, trivsamma, hållbara, säkra och näringsriktiga måltider • Tydliggöra roller samarbets- och ansvarsområden, utifrån måltidsmodellen och policy i berörda förvaltningar • Främja strukturerad samarbete mellan kök, omsorg, pedagogik och andra berörda verksamheter Målbild för anvisningarna • Det finns gemensamma och tydliga anvisningar för alla delar av måltidsmodellen. De är lätt att hitta och använda inom alla förvaltningar, och de gör att måltider planeras, lagas, serveras och följs upp på samma kvalitativa sätt i hela verksamheten. • Roller, samarbetsytor och ansvarsområden inom och mellan alla berörda förvaltningar är tydliggjorda och lätta att följa. Varje verksamhet vet vad som förväntas, hur de ska bidra och varför deras roll är viktig. Detta ska skapa en effektiv organisation, minskar osäkerhet och stärker kvaliteten i hela måltidskedjan. • Ett regelbundet, förutsägbart och väl fungerande samarbete mellan kök, omsorg, pedagogik och andra verksamheter är etablerat. Samarbete sker både strategiskt och operativt med gemensamma forum, delade mål och en kultur av dialog och lärande. Tillsammans skapar vi måltider som inte bara mättar – utan också engagerar, inkluderar och stärker hälsa och välbefinnande. Insamling och Anvisningarna Anvisningar inläsning av skickas till skrivs för dokument – referensgrupp respektive del alla – Måltidspolicy Anvisningarna Workshops skrivs - revideras och genomförs projektledare antas Anvisningar Workshops Projektgrupp implementeras som planeras för av respektive referensgrupp alla grupper projektgrupp Nulägesanalys Projektet Måltidspolicy för avslutas och antas projektgrupp utvärderas molndal.se 2026-04-16 Måltidspolicy för de offentliga måltiderna i Mölndals stad Besöksadress: Stadshuset, Göteborgsvägen 11–17 Postadress: Mölndals stad, 431 82 Mölndal Telefon: 031-315 10 00 E-post: stad@molndal.se Inledning och bakgrund: En policy anger vilket förhållningssätt som kommunen ska ha till en viss företeelse och kan ofta tydliggöra principer som ska tjäna som stöd och vägledning vid bedömningar av hur en viss fråga ska hanteras. Denna måltidspolicy ska fungera som ramverk och styrande dokument för alla som hanterar offentliga måltider i Mölndals stad. Syfte: Maten och måltiden är viktiga för alla människor genom hela livet. Maten ska ge kroppen energi och näring, men också glädje och gemenskap. Måltiden är en stund då människor möts och en del av vår kultur. Mölndals stad ska erbjuda måltider som följer Livsmedelsverkets måltidsmodell. Målet är att de offentliga måltiderna i Mölndal ska vara dagens höjdpunkt. • Integrerad – Måltiden ska integreras i den övriga verksamheten • Trivsam – Måltidsmiljön, den fysiska och sociala, ska vara trivsam • God – Måltiderna ska upplevas goda och väl tillagade • Näringsriktig – Måltiderna ska vara näringsriktiga utifrån målgrupp • Säker – Varje måltid ska vara säker att äta för samtliga måltidsgäster • Miljösmart – Arbeta aktivt för ett minskat klimatavtryck 2 av 4 Integrerade Måltider • Måltiden ska ge goda matvanor som främjar folkhälsa • Verksamheterna möjliggör ett samarbete mellan förvaltningarna som på något sätt hanterar offentliga måltider • Det systematiska kvalitetsarbetet ska ske i samarbete. Råd eller forum där matgäster, måltidsverksamhet och övrig verksamhet är representerade, ska hållas för att säkerställa inflytande på utförande och utveckling. Trivsamma måltider • Alla som lagar och serverar måltider arbetar aktivt för att ha ett serviceinriktat bemötande gentemot samtliga måltidsgäster • Målet är att våra matgäster upplever att stämningen och miljön är välkomnande och bjuder in till att sitta ned, koppla av och njuta av maten. • Måltiden ska organiseras så att tillräckligt med tid ges för att äta i lugn och ro och att måltiderna fördelas jämnt över dagen. Goda måltider • Råvaror av god kvalitet används vid tillagning av alla måltider • Alla som tillagar och/eller serverar måltider har väl dokumenterad och god kompetens för sitt uppdrag • Maten presenteras och serveras på ett tilltalande och inkluderande sätt Näringsriktighet • Tallriksmodell utifrån målgrupp tillämpas för att få i sig samtliga näringsämnen med en bra energifördelning. 3 av 4 • Måltiderna ska vara näringsriktiga utifrån lagkrav och utifrån gällande målgrupp • Vid risk för undernäring eller vid särskilda anpassningar går matlust och energiinnehåll före näringsriktighet Säkra måltider • All personal som hanterar måltider har utbildning inom livsmedelshygien • Innehåll av eventuella allergener märks tydligt upp vid servering av måltider • Rätt måltid serveras till rätt person utifrån befintlig information Mijösmarta måltider • Ekologiska inköp samt MSC-märkt och ASC-märkt fisk ska följa nationella mål. Bananer, kaffe och te som köps in ska vara etiskt märkta • Matsvinn ska minska i varje led som produktion, servering och tallrikssvinn. • Engångsmaterial används i så liten utsträckning som möjligt 4 av 4 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-04-14 Dnr SEN 00020/2026 Handläggare: Eric P. Stark Dataskyddsamordnare (DSS) för servicenämnden Stadsserviceförvaltningen Servicenämnden Årsredovisning servicenämndens dataskyddsarbete juli 2024 - december 2025 Förslag till beslut Servicenämnden godkänner föredragen granskning från dataskyddsombudet. Servicenämnden godkänner stadsserviceförvaltningens rapport från dataskyddssamordnaren. Sammanfattning Ärendet gäller redovisning av servicenämndens arbete med dataskydd under perioden juli 2024 till december 2025. Redovisningen bygger på dataskyddsombudets granskning samt förvaltningens egen uppföljning. Under perioden har tydligare rutiner och en gemensam anvisning för dataskydd och informationssäkerhet införts. En informationssäkerhetsgrupp har bildats för att stärka arbetet. Tre personuppgiftsincidenter har rapporterats, varav en anmäldes till Integritetsskyddsmyndigheten, som avslutade ärendet utan vidare åtgärd. Granskningen pekar på behov av fortsatt utveckling inom kamerabevakning och uppföljning av konsekvensbedömningar. Dessa frågor planeras att hanteras under 2026. Sammantaget bedöms dataskyddsarbetet fungera väl och föreslagna åtgärder ryms inom beslutad budget. Servicenämnden föreslås godkänna redovisningen. Bakgrund Arbetet med att följa upp och granska förvaltningarnas arbete inom dataskydd och informationssäkerhet har genomförts i enlighet med instruktioner från det nya dataskyddsombudet, JP Infonet. Granskningen har i huvudsak utgått från de prioriterade områden som anges av Integritetsskyddsmyndigheten. Mölndals stads dataskyddsombud från JP Infonet, Beata Rosvall, har genomfört intervjuer med dataskyddssamordnaren. Utifrån dessa har en åtgärdslista med rekommendationer tagits fram. Rekommendationerna och den genomförda granskningen redovisas i bilaga 1. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Det finns sedan tidigare en handlingsplan som har presenterats för nämnden. Denna är fortsatt giltig och kompletterar dataskyddsombudets aktuella granskning. Handlingsplanen återfinns i bilaga 2. Stadsserviceförvaltningens ledningsgrupp har beslutat om en ny anvisning för dataskydd och informationssäkerhet. En informationssäkerhetsgrupp har också bildats och har påbörjat sitt arbete. Anvisningen bifogas i bilaga 3. Under perioden har förvaltningen haft tre rapporterade personuppgiftsincidenter. En av dessa har anmälts till Integritetsskyddsmyndigheten. Samtliga incidenter har dokumenterats och har lett till justeringar av berörda rutiner. Integritetsskyddsmyndigheten har avslutat det anmälda ärendet utan vidare åtgärd. Ekonomi Ärendet medför inga direkta konsekvenser för nämndens budget. Föreslagna åtgärder, i enlighet med dataskyddsombudets rekommendationer och tidigare beslutade handlingsplaner, bedöms kunna genomföras inom befintlig budgetram för 2026. Kostnader för utbildning och kompetensutveckling hanteras inom ordinarie verksamhetsram. Bedömning Under 2024 identifierades ett behov av att tydliggöra stadsserviceförvaltningens rutiner och strukturer för arbetet med dataskydd och informationssäkerhet i form av en samlad anvisning. Detta har nu genomförts. Kompetensutveckling har genomförts för dataskyddssamordnaren. Det finns fortsatt behov av utbildningsinsatser för ledningsgrupp, nyckelfunktioner och nämnd under 2026–2027. I sin senaste granskning lyfter dataskyddsombudet särskilt två utvecklingsområden: hantering av kamerabevakning samt översikt och uppföljning av konsekvensbedömningar. Dataskyddssamordnaren bedömer att dessa områden kan åtgärdas under 2026. Frågor kopplade till artificiell intelligens (AI) hanteras på stadsövergripande nivå och kräver fortsatt gemensamt arbete. Dataskyddssamordnaren kommer att föra frågan vidare inom det stadsövergripande nätverket. Sammanfattningsvis bedöms förvaltningen bedriva ett ändamålsenligt arbete, präglat av gott omdöme och ett riskbaserat förhållningssätt. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse 2026-04-14 Bilaga 1 - Åtgärdslista servicenämnden Dataskyddsombudets granskning Bilaga 2 - Granskningspresentation SEF och SEN 2023 Bilaga 3 - Beslutad Anvisning för dataskydds- och informationssäkerhetsarbetet vid stadsserviceförvaltningen Expedieras till Stadsserviceförvaltningen Madelaine Mattson Eric P. Stark Enhetschef Dataskyddssamordnare Dataskyddsombudets åtgärdsplan till servicenämnden Mölndals stad efter genomförd tillsyn GDPR 2025 1. BAKGRUND Syftet med denna åtgärdsplan är att säkerställa lagefterlevnad för Mölndals stad gällande hur personuppgifter behandlas. Dataskyddsförordningen ställer krav på myndigheter, företag och organisationers hantering och behandling av personuppgifter. Som personuppgiftsansvarig har nämnden ett ansvar att se till så att de personuppgifter som behandlas inom verksamheten behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. Nämndens personuppgiftsbehandling har analyserats genom de lagkrav som anges i dataskyddsförordningen för att säkerställa att nämnden möter dessa krav. Analysen genomfördes för att undersöka nämndens nuvarande efterlevnad av dataskyddsförordningen, identifiera eventuella brister, bidra till att underlätta och förbättra det kontinuerliga arbetet med efterlevnaden av dataskyddsförordningen. Analysen har sedan utmynnat i en åtgärdslista och ett utlåtande. Under denna rubrik kommer dataskyddsombudet att ge rekommendationer som riktar sig särskilt till de brister som har identifierats under tillsynen. Åtgärdslistorna är indelade i prioriteringsordning (låg, medel och hög). 2. SYFTE OCH METOD Eftersom lagefterlevnad är ett omfattande arbete i organisationer utgår analysen vid det inledande stadiet utifrån följande:  Att organisationen vidtar effektiva åtgärder för lagefterlevnad;  Den praktiska möjligheten för de registrerade att utöva sina rättigheter;  Att organisationen får bättre kontroll på sina informationstillgångar. Syftet med tillsynen är att bedöma nämndens eller enhetens regelefterlevnad i förhållande till tillämplig dataskyddslagstiftning. Tillsynen genomfördes dels genom en granskning av relevant dokumentation och dels genom intervjuer av relevant personal. Tillsynspunkterna är valda utifrån IMY:s tillsynsplan för 2025 samt utmaningar som staden lyft fram som intressanta för tillsyn. För nämnden utgick tillsynen från följande fokusområden:  Hur aktörer som kamerabevakar, och som tidigare behövt söka tillstånd, själva genomför en dokumenterad intresseavvägning och har en förteckning över kamerabevakningen  Konsekvensbedömningar  AI-användning Denna analys består utav följande fyra kapitel: 1. Bakgrund 2. Metod 3. Åtgärdslista 4. Slutsats 3. ÅTGÄRDSLISTA Åtgärder av hög prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärder Konsekvensbedömningar Det är viktigt för en nämnd att Verksamheten har genomfört  Nämnden behöver undersöka sprida information i sin konsekvensbedömningar. På grund om retroaktiva organisation om när, hur och av tidsbrist finns flera konsekvensbedömningar för varför konsekvensbedömningar konsekvensbedömningar som befintliga behandlingar ska ska genomföras. Behandlingar behöver genomföras. genomföras, t.ex. genom som kan innebära en hög risk för Konsekvensbedömningar följs inte tröskelanalyser. de registrerade ska alltid föregås upp i större utsträckning.  Genomförda av en konsekvensbedömning. konsekvensbedömningar behöver följas upp.  Tid behöver avsättas till arbetet med konsekvensbedömningar, för att säkerställa att konsekvensbedömningarna sker innan behandlingarna påbörjas. Anmärkning Nuläge Åtgärder Kamerabevakning Från 1 april 2025 behövs inget Kamerabevakningar pågår, men det  Verksamheten uppmanas delta i tillstånd från IMY för finns oklarheter i vilken nämnd som en stadsgemensamma kamerabevakning. är personuppgiftsansvarig för utredningen av Personuppgiftsansvariga måste bevakningarna. personuppgiftsansvaret, som istället själva göra och föreslås i stadsgemensam dokumentera en rapport. intresseavvägning. GDPR- och kamerabevakningslagen gäller fortfarande. Åtgärder av medel prioritet Anmärkning Nuläge Åtgärder AI-användning Användning av AI-baserade Informationsmaterial finns på  Upprätthåll att alla medarbetare verktyg och tjänster ökar. intranätet, och utbildning har får utbildning. Användning sker både genom erbjudits och genomförts. Det finns  Utveckla rutiner för hur er centralt införda lösningar och rutiner för hur AI-verktyg får verksamhet får använda AI, och genom att enskilda medarbetare användas. AI har till viss del börjat vilka AI-verktyg som är tillåtna. själva börjar använda tillgängliga användas.  Säkerställ att användningens AI-tjänster. För att säkerställa att laglighet genom användningen sker på ett lagligt, konsekvensbedömning när så är säkert och kontrollerat sätt krävs tillämpligt. tydliga riktlinjer och rutiner. 4. SLUTSATS EFTER GENOMFÖRD TILLSYN För att uppnå en tillfredsställande nivå av dataskydd i verksamheten är det en förutsättning att dataskyddsarbetet implementeras i det vardagliga arbetet, och att medarbetare får tid att arbeta med dataskyddsfrågor. Dataskyddsombudets tillsyn har utmynnat i ett antal förbättringsåtgärder. Under rubrik ”3. Åtgärdslista” presenteras de åtgärder som dataskyddsombudets bedömer vara nödvändiga baserat på den information som dataskyddsombudet tagit del av under tillsynen. Vid det fortsatta dataskyddsarbetet bör en riskbaserad metod användas vilket innebär att ”högriskåtgärder” (rödmarkerat) i första hand åtgärdas. Verksamheten behöver inledningsvis avsätta tid till arbetet med konsekvensbedömningar och sprida information och kunskap. Det är viktigt att vid behov genomföra retroaktiva bedömningar för befintliga högriskbehandlingar som inte föregåtts av en konsekvensbedömning. Detta gäller särskilt när AI införs i produkterna. Eftersom verksamheten har identifierat att man är personuppgiftsbiträde i kamerabevakningar i staden, behöver man samverka inom ramen för en utredning av var personuppgiftsansvaret ligger. Denna åtgärd kommer även att föreslås på stadsövergripande nivå för alla verksamheter som har ett oklart ansvar inom kamerabevakning. Avslutningsvis behöver man säkerställa att alla medarbetare får kunskap inom AI löpande. Utöver ovan nämnda specifika åtgärder rekommenderas verksamheten att fortsätta implementera dataskyddsarbetet i det vardagliga arbetet. Vidare är fortsatta satsningar för att öka kunskapsnivån inom verksamheten nödvändiga för att säkerställa en god nivå av dataskydd. Ett kontinuerligt och systematiskt arbete med dataskyddsfrågor rekommenderas. Detta ökar sannolikheten för att dataskyddsarbetet inte blir passivt och att arbetet följs upp och förbättras, samt att kunskap om dataskydd sprids. Vissa åtgärder som är tillämpliga för hela staden föreslås i en stadsgemensam åtgärdslista med tillhörande rapport. I denna rapport sammanfattas åtgärderna för alla stadens nämnder, samt ett förslag om att på stadsövergripande nivå utreda personuppgiftsansvaret för kamerabevakningar som pågår. Dataskyddsombudets granskning 2023 Servicenämnden Dataskyddsombud: Shada Renström Agenda • Introduktion GDPR • Mölndal stads dataskyddsorganisation • Roller och ansvar • Metod för granskningen 2023 • Granskningsformuläret • Granskningsresultat • Handlingsplan • Dataskyddsombudets rekommendationer • Framåt Introduktion Varför GDPR? GDPR är en EU förordning som Sverige antagit i form av dataskyddsförordningen. Den syftar till att stärka medborgares rättigheter, samt tydliggöra ansvaret och skyldigheterna för de som behandlar personuppgifter. I grunden handlar det om vår rätt till kontrollen över våra personuppgifter. Och hur vi som offentlig sektor ska behandla dessa. Hur berör det oss? Dataskyddsförordningen gäller alla former av personuppgiftsbehandlingar. Varför en DSO? Lagkrav på att ha dataskyddsombud art. 37 dataskyddsförordningen. DSOns självständighet och ställning art. 38 DSOns arbetsuppgifter art. 39 Mölndals stads dataskyddsorganisation DDSSOO KS Nämnd (PUA) (PUA) DSS DSS KP KP Riktlinje för hantering av personuppgifter (molndal.se) Roller och ansvar Nämndsansvar Dataskyddsombudets Roll • Bland annat: • Bland annat: • Genomföra granskningar enligt • Ansvaret för att följa lagen. lag • Ge tillräckliga resurser för • Ge rekommendationer. ändamålsenlig och systematisk • Metodstöd och fördjupat dataskyddsarbete rådgivning • (Dataskyddssamordnare i varje • Omvärldsbevakning förvaltning som samordnar • Kontaktperson mot dataskyddskontakter) tillsynsmyndighet • Ha rutiner för registrerades • Kommentera incidenter. konsekvensbedömningar • Ha tekniska och organisatoriska (enligt lag) förutsättningar för lagefterlevnad. Metod för granskningen Presentation och Presentation av utskick av underlag Självskattning Avstämning granskningen för SEN (formulär och mall) Q1 •Förklaring av syftet •Varje svar •Genomförde enskilda med granskningen klassificerades som "ja", avstämningar med DSS/DSO och vilka frågor som "nej", eller "delvis" för för att diskutera skulle besvaras. att identifiera nuvarande åtgärdslistan. •Genomgång av de status/mognadsnivå. •Denna fas innehöll 18 påståenden som •Identifiera utmaningar identifiering av svårigheter granskningen skulle och styrkor och utmaningar samt baseras på. •Varje svar följdes av en styrkor hos förvaltningen. •Granskningsformulä aktivitet •Samlade in åtgärder och r och •Skapande av feedback för att få en tydlig handlingsplansmall handlingsplan bild av nuläget. skickades ut av DSO. •Återkopplade till DSO Granskningsformulär Dataskydd Mölndals stad Granskningsformuläret Datum:2023-11-23 Ansvarig:Eric P. Stark, Lotta Andreen Organisation:Serviceförvaltningen Deltagare:Eric P. Stark, Lotta Andreen Granskningsformulär - Dataskydd Exempel på påståenden: # Påstående som skall besvaras Svar Motivering (försvara valt svar) Nödvändiga aktiviteter (åtgärder) DSO Svar D.1 Förvaltningen har en intern dataskyddsorganisation Ja Vi har en beslutad Dataskyddsorganisation Ja Förvaltningen har en intern dataskyddsorganisation D.2 Ledningen och anvariga känner till stadens nya riktlinje för hantering av Ja Vi har tidigare gjort ett utskick i chefsgrupp Ja personuppgifter Ledningen och ansvariga känner till stadens nya riktlinje för hantering av personuppgifter D.3 Det finns en uppdaterad registerförteckning/behandlingregister (art 30) Ja Vi har senast gjort en översyn 2023-03-31 Delvis D.4 Alla personuppgifter som behandlas finns i dokumenthanteringsplanen Ja Vi har senast gjort en översyn i november 2023, Ja Det finns en uppdaterad registerförteckning/behandlingsregister (art 30) beslut om ny dokuplan sker dec-23 eller jan-24. Personuppgifter har setts över i arbetet. D.5 Det finns interna rutiner för hur och när registerförteckningen/behandlingregistret Ja SEN ska löpande föra ett register över vilka Ja Samtliga personuppgiftsincidenter är dokumenterade oavsett allvarlighetsgrad ska uppdateras personuppgifter som behandlas i den egna verksamheten enligt riktlinje. Översyn görs minst Vi jobbar systematiskt med registerförteckningen/behandlingsregistret årligen eller vid behov. D.6 Samtliga personuppgiftsincidenter är dokumenterade oavsett allvarlighetsgrad Ja Ja, under 2023 har vi inte haft någon anmäld PUI. E/T D.7 Antal personuppgiftincidenter som anmälts till IMY 2023 Namnge de tre Ja 0 st, inga PUI har anmälts och därmed inga har E/T Gallring av personuppgifter görs enlig uppsatta styrdokument och rutiner allvarligaste anmälts till IMY. D.8 Vi jobbar systematiskt med registerförteckningen/behandlingsregistret Ja Ja som minst årligen men också vid behov vid Delvis förändringar. Det finns tillräcklig tid för ett gott dataskyddsarbetet på förvaltningen D.9 Gallring av personuppgifter görs enlig uppsatta styrdokument och rutiner Ja Varje verksamhet ansvar för att gallring sker enligt Ja riktlinjer. KC har exempelvis automatisk gallring i Förvaltningen har genomfört konsekvensbedömning sitt verksamhetssystem. D.10 Det finns tillräcklig tid för ett gott dataskyddsarbetet på förvaltningen Delvis Delar av tjänster finns dedikerade. Svårt att göra Delvis en omfattande analys för hela SEF Förvaltningen ingår PUB-avtal vid behov och följer upp ingångna PUB-avtal återkommande. Vid förändringar och upphandlingar av nya system så görs en större insats. Förvaltningen har analyserat om det görs överföringar till tredje land D.11 Det finns tydliga rutiner på förvaltningen när registrerade vill utöva en rättighet Ja Vi följer stadens rutiner. Delvis D.12 Förvaltningen har genomfört konsekvensbedömning och i förekommande fall Ja Ja vi genomför konsekvensbedömningar vid Ja Samtlig personal har fått basutbildning i dataskydd och integritet/uppföljning av chef begärt förhandssamråd (art 35 och 36) kommentera antal behov och vid förändrad verksamhet. D.13 Förvaltningen har konsulterat DSO i samband med ja Nu senast vid KC:s upphandling av nytt Ja konsekvensbedömning/förhandssamråd verksamhetssystem samt vid CALL 4 CARE D.14 Förvaltningen ingår PUB-avtal vid behov och följer upp ingånga PUB-avtal ja Vi följer upphandlingsenhetens rutiner. Delvis D.15 Förvaltningen har analyserat om det görs överföringar till tredje land Ja I varje upphandling görs detta. Senast vid KC:s Ja upphandling samt vid städrobotar och CALL 4 Care. D.16 Förvaltningen har vidtagit nödvändiga tekniska och administrativa åtgärder för att Ja Ej aktuellt då vi inte administrerar E/T skydda personuppgifter som förts över till tredje land tredjelandsöverföringar utöver stadens grundpaket i TEAMS/Office 365 som IT ansvar för. D.17 Samtlig personal har fått basutbildning i dataskydd och integritet Ja Samtliga anställda har fått ta del av SLF utskick för Ja webbutbildningar. Nyanställda informeras av chef kring GDPR och var man kan hitta mer information på intranätet. D.18 Det görs uppföljning över vilka som genomgått utbildning i dataskydd och Nej Ansvaret ligger på närmsta chef att följa upp samt Nej integritet ett egen ansvar hos den anställde att ta reda på information. Serviceförvaltningen Granskningsresultat Egen bedömning Nej Delvis Ja Delvis Nej Serviceförvaltningens skattning 16 ja Ja 1 nej 1 delvis 0 E/T Serviceförvaltningen DSO-bedömning Dataskyddsombudets skattning E/T Ja 9 ja Nej Delvis Ja Nej 1 nej E/T 5 delvis Delvis 3 E/T Granskningsresultat fortsättning… Styrkor DSO och förvaltningen är i stora drag överens om flertalet svaren “ja”. Styrkorna idag ligger i att SEF har en tydlig organisationsstruktur för GDPR som omfattar flera funktioner och kompetenser. ▪ Förvaltningens ledning känner till stadens riktlinjer för dataskydd. ▪ Förvaltningen har uppdaterade förteckningar, doku.plan och interna rutiner ▪ Det finns en förståelse för hur man bör integrera GDOR i anskaffningsprocessen. ▪ Det har gjorts flertalet konsekvensbedömningar och DSO-tillfrågningar. Förbättringsområden ▪ Integrera GDPR-arbetet i befintliga processer så tidigt som möjligt. ▪ Börja arbeta systematiskt med att uppdatera behandlingsregister och rutiner ( såsom viss information i den beslutade interna dataskyddsorganisationen) ▪ Se över resurssättningen för nyckelfunktioner som arbetar med dataskydd. ▪ Utbilda nyanställda mer regelbundet och följ upp. ▪ Utbilda kring incidenter. Handlingsplan och åtgärdslista Exempel på nödvändiga åtgärder/aktiviteter: (Bör fyllas i av förvaltningen) • Utse dataskyddskontakter på varje enhet/verksamhetsområde med tydlig ansvarsfördelning • Skapa kännedom och förståelse för ny riktlinje • Uppdatera registerförteckning för samtliga enheter och revidera doku.plan • Skapa/utreda administrativt årshjul för dataskyddsarbetet • Inventera och uppdatera interna rutiner och dokument • Se till att avvikelser som även är personuppgiftsincidenter rapporteras till DSS • Utbilda och informera samtliga om personuppgiftsincidenter • Gallra personuppgifter enligt styrdokument och rutiner • Dokumentera arbetstidsåtgång för dataskyddsarbete DSS Q1 • Ta fram frågebatteri inför konsekvensbedömningar och PUB-avtal • Se till att krav fastställs på vilka funktioner som ska delta vid konsekvensbedömningar • Se över rutiner för dataskyddsarbetet inför upphandling och inköp • Skapa systematisk uppföljningsprocess för PUB-avtal • Se över policy för sociala medier och tredjelandsöverföring • Arbeta för att samtliga personal ska genomgå basutbildning i dataskydd och integritet Dataskyddsombudets rekommendationer “Ny” organisation sedan November 2022 Arbeta utifrån punkterna i granskningen och handlingsplanen och fylla på handlingsplanen löpande under året. • Prioritera resurser för att arbetet med dataskydd ska genomföras på ett bra sätt. - hinna arbeta både reaktivt och proaktivt med operativ GDPR på förvaltningen. • Höja grundkunskapen om dataskyddslagstiftningen. • Prata kring personuppgiftsincidenter. (inga anmälda 2023) • Integrera aktiviteterna i era vanliga processer och sluta arbeta parallellt. • Erbjuda utbildning i GDPR i små och stora grupper, gärna APT:er/chefsmöten och följ upp. • Se till att inkludera GDPR tidigt i era anskaffningsprocesser. • Fortsätta arbeta med dataskyddslagstiftningen utöver de grundläggande delarna som omfattas i formuläret. Framåt gemensamt • Nätverksmöte för dataskyddssamordnarna – våren 2024 • Återrapportering för 2023 – januari, februari 2024 • Fler övergripande mallar och metodstöd – våren/hösten • Uppdatering av intern och externa webben – generella GDPR sidor • Behov av system för GDPR för hela staden ( stöd, samordning och ökad ) efterlevnad av dokumentationskrav, effektivitet • Frågan kring användande av molntjänster och tredjeland – både EU-nivå och i Mölndal • Uppföljning granskning/handlingsplan 2023 – hösten 2024 • Ny granskning GDPR – hösten 2024 Tack för mig! Anvisning för dataskydd och informationssäkerhet vid stadsserviceförvaltningen i Mölndals stad Strategi Program Plan Policy Riktlinjer ►Anvisning Typ av styrdokument: Anvisning Beslutad av: Förvaltningschef Elin Rosenberg Elebring vid stadsserviceförvaltningen. 2025-11-05, SEN 00029/2025 Gäller från: 2025–11-05 Ansvarig: Dataskyddssamordnare SSF - Eric P. Stark Dokumentet gäller för: Anställda vid stadsserviceförvaltningen. Senast reviderad: 2025–11-05 Innehållsförteckning1. Inledning och syfte ..................................................................... 3 1.1. Syfte med en förvaltningsspecifik anvisning för dataskydd och informationssäkerhet ....................................................................................................... 3 1.2. Anvisningens omfattning och avgränsningar ........................................................... 3 1.2.1. Avgränsning – anvisningen omfattar inte säkerhetsskydd ................................. 3 1.3. Begrepp .................................................................................................................... 4 2. Organisering av det systematiska arbetet för informationssäkerhet och dataskydd 5 2.1. Organisation ............................................................................................................. 5 2.1.1. Roller, grupper och nätverk ............................................................................... 6 2.1.2. Strategiskt arbete med informationssäkerhet och dataskydd ............................. 9 2.1.3. Taktiskt arbete med informationssäkerhet och dataskydd ................................. 9 2.1.4. Operativt arbete med informationssäkerhet och dataskydd ............................... 9 3. Ytterligare tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder ...................................... 10 3.1. Ledning av arbetet .................................................................................................. 10 1. Inledning och syfte 1.1. Syfte med en förvaltningsspecifik anvisning för dataskydd och informationssäkerhet Anvisningens syfte är att säkerställa att förvaltningen hanterar personuppgifter, vår data och information på ett lagenligt sätt samt försäkra allmänheten och anställda om att de kan känna sig trygga med att deras personuppgifter och annan information hanteras respektfullt och lagenligt. Vidare syftar anvisningen till att konkretisera Mölndals stads policys, riktlinjer och anvisningar enligt punkt 1.2 Anvisningens omfattning och avgränsningar för förvaltningens interna arbete. 1.2. Anvisningens omfattning och avgränsningar Stadsserviceförvaltningen anvisning för dataskydds- och informationssäkerhetsarbete är ett komplement till följande stadsövergripande styrdokument: 1. Policy hantering av personuppgifter 2. Riktlinjer för hantering av personuppgifter 3. Riktlinje för informationssäkerhet 4. Anvisning för informationsklassning och riskanalys för informationssäkerhet 5. Anvisning för hantering av informationssäkerhetsincidenter 6. Anvisning för IT-säkerhet Anvisningen gäller för förvaltningens samtliga anställda. Anvisningen beskriver de övergripande ramarna för hur vi arbetar systematiskt med dataskydd och informationssäkerhet. Den innehåller också instruktioner till nyckelpersoner som har ansvar för att genomföra och följa upp arbetet. 1.2.1. Avgränsning – anvisningen omfattar inte säkerhetsskydd Anvisningen behandlar inte säkerhetsskydd och närliggande verksamhet. Ansvaret ligger hos varje chef att hålla sig informerad, göra bedömningar och bedriva sin verksamhet enligt de styrdokument, lagar och regler som gäller inom säkerhetsskyddsområdet. För detta arbete finns stadens anvisning för säkerhetsskydd och medarbetare vid säkerhet och beredskapsenheten som stöd. 1.3. Begrepp Personuppgift Personuppgifter definieras som all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en enskild person som är vid livet. Avgörande är att uppgiften, enskilt eller i kombination med andra uppgifter, kan knytas till en levande person. Det kan även uttryckas som att en person är identifierbar eller sökbar utifrån de uppgifter som förs. Behandling av personuppgift Behandling av personuppgift omfattar varje åtgärd som vidtas i fråga om personuppgifter. Begreppet är teknikneutralt vilket innebär att det kan handla om manuell eller automatiserad/datoriserad behandling. Det kan enligt lagen vara fråga om bland annat insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, utlämning, utplåning eller förstöring, sammanställning eller samkörning. Informationssäkerhetsincidenter Det finns olika typer av incidenter rörande informationssäkerhet. Incidenterna kan ha olika karaktär. En personuppgift som röjs till obehöriga på grund av en brist i ett IT- system är både en personuppgiftsincident och en IT-säkerhetsincident. Vissa incidenter ska i enlighet med lag rapporteras till andra myndigheter, det kan exempelvis gälla incidenter i verksamheter som omfattas av NIS-direktivet och NIS2-direktivet samt cybersäkerhetslagen1. Personuppgiftsincident En personuppgiftsincident är en säkerhetshändelse som på något sätt har påverkat sekretessen, integriteten eller tillgängligheten till personuppgifter. IT-säkerhetsincidenter En IT-säkerhetsincident är en oönskad och oplanerad IT-relaterad händelse som påverkar verksamhetens informationssäkerhet. Det kan till exempel vara en händelse som påverkar eller stör data, telekommunikation, drift, hård- eller mjukvara eller informationsläckage. Incidenter hos leverantörer av samhällsviktiga tjänster enligt NIS- direktivet Vissa verksamheter i staden faller under NIS-direktivet, ett direktiv rörande säkerhet i nätverk och informationssystem. Incidenter som orsakar störningar och som får betydande inverkan på kontinuiteten i den samhällsviktiga tjänsten som omfattas av direktivet är rapporteringspliktiga exempelvis vattenförsörjning och avloppsrening. Incidenter rörande säkerhetskänslig verksamhet En incident gällande säkerhetskänslig verksamhet ska skyndsamt anmälas till Säkerhetspolisen samt stadens säkerhetsskyddschef. Detta arbete omfattas inte i denna anvisning, se anvisning för säkerhetsskydd. Konsekvensbedömning Om en viss behandling av personuppgifter kan innebära en risk för de registrerades rättigheter och friheter, ska en konsekvensbedömning avseende dataskydd göras. Tröskelanalys Artikel 35.3 i dataskyddsförordningen slår fast avseende dataskydd när en konsekvensbedömning alltid måste göras på förhand. För att utreda detta görs en tröskelanalys utifrån givna kriterier. 1 Lagstiftnings som gäller från Q1 2026. Register / Registerförteckning En strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt särskilda kriterier, oavsett om samlingen är centraliserad, decentraliserad eller spridd på grundval av funktionella eller geografiska förhållanden. Det måste gå att söka bland personuppgifterna i samlingen för att det ska vara fråga om ett register. Personuppgiftsansvarig Personuppgiftsansvarig är den som bestämmer ändamålen med och/eller medlen för behandling av personuppgifter, dvs. kommunstyrelsen och ansvariga nämnder i egenskap av självständiga förvaltningsmyndigheter. Personuppgiftsansvaret kan aldrig överlåtas. Personuppgiftsbiträde Personuppgiftsbiträde avses såväl en fysisk som juridisk person som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Ett personuppgiftsbiträde finns alltid utanför den personuppgiftsansvariges organisation. De biträden som anlitas ska kunna ge tillräckliga garantier för att behandlingen uppfyller kraven i dataskyddsförordningen och säkerställer att den registrerades rättigheter skyddas. Personuppgiftsbiträdesavtal När personuppgifter behandlas av ett personuppgiftsbiträde ska hanteringen regleras genom ett personuppgiftsbiträdesavtal. Informationstillgång Information som verksamheten hanterar, inklusive de resurser som bearbetar eller lagrar informationen, exempelvis IT-system eller USB-minnen. Riskbaserat Att ett arbete är riskbaserat syftar till att säkerställa att risker identifieras, beaktas och hanteras i samband med beslutsfattande. 2. Organisering av det systematiska arbetet för informationssäkerhet och dataskydd Tekniska nämnden och servicenämnden är ansvariga för att bestämmelserna om informationssäkerhet och dataskydd följs av respektive nämnds verksamheter. Detta innebär att nämnderna är skyldig att försäkra sig om att det finns tillräckligt med resurser och kunskap inom den egna verksamheten för att reglerna ska kunna upprätthållas. Nämnderna får övergripande riktlinjer och styrning från kommunstyrelsen. Som ett led i detta har tekniska nämnden och servicenämnden en gemensam organisation för arbetet med informationssäkerhet och dataskydd. Organisationen bedrivs inom stadsserviceförvaltningen. 2.1. Organisation Organisationen består av olika roller som har ett utpekat ansvar för att utföra det systematiska arbetet med informationssäkerhet och dataskydd stadsserviceförvaltningen. Förvaltningens arbete med dataskydd och informationssäkerhet görs på flera nivåer. Stadsövergripande, förvaltningsnivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå. Syftet med uppdelningen av arbetet är att säkerställa att det systematiska arbetet sker samtidigt på olika nivåer och med olika uppdrag utifrån olika grader av komplexitet och ansvar i verksamheten. 2.1.1. Roller, grupper och nätverk Dataskyddsombud (DSO) Nämnder har att utse ett dataskyddsombud. I Mölndals stad har detta delegerats till stadsdirektören att utse dataskyddsombud. Vilka arbetsuppgifter som ingår i rollen som dataskyddsombud återfinns i artikel 39 dataskyddsförordningen. Mölndals stads dataskyddsombud ansvarar för att kontrollera nämndens efterlevnad genom bland annat årliga rapporter till nämnden, hålla i utbildningar, ge fördjupat råd och stöd till förvaltningen samt omvärldsbevaka och ge rekommendationer. Förvaltningschef Förvaltningschefen har det övergripande ansvaret att förvaltningen bedriver ett rättssäkert och effektivt arbete med dataskydd och informationssäkerhet på uppdrag av nämnden. Förvaltningschefen beslutar om anvisning för dataskydds- och informationssäkerhetsarbete vid stadsserviceförvaltningen och utser en eller flera dataskyddssamordnare för att leda det löpande arbetet med dataskydd och informationssäkerhet. Förvaltningschef kan besluta en arbetsbeskrivning till dataskyddsamordnaren. Förvaltningschefen uppdrar åt enhetschefen för verksamhetsstöd att bemanna, säkerställa kompetensutveckling och finansiera arbetet på området med dataskydd och informationssäkerhet. Dataskyddssamordnare (DSS) Varje förvaltning ska utse en dataskyddssamordnare som en del av det systematiska arbetet med informationssäkerhet och skydd av personuppgifter. Dataskyddssamordnare ska vara nämndens kontaktperson gentemot stadens dataskyddsombud. Dataskyddssamordnaren ska agera samordnande kontaktperson för förvaltningens breda arbete med informationssäkerhet där dataskyddsfrågorna är en del. Dataskyddssamordnaren ska ha god kunskap om informationssäkerhet och personuppgiftshantering, och ge verksamhetsanpassat stöd inom området. Förvaltningschef kan vid behov besluta om en särskild arbetsbeskrivning utifrån sitt ansvar. Inom Stadsserviceförvaltningen leder och samordnar dataskyddssamordnaren arbetet för tekniska nämnden och servicenämnden. Uppdraget är strategiskt och stödjande, inte operativt. Det innebär att samordnaren ska bistå ledningen med att utveckla arbetssätt och följa upp arbetet. Det dagliga genomförandet ansvarar verksamheterna själva för, men samordnaren kan vid behov ge stöd. Dataskyddssamordnarens arbetsuppgifter består främst av att för nämndernas förvaltning:  Ge rådgivning i frågor som rör dataskydd och informationssäkerhet  Ta fram anpassade instruktioner och rutiner  Hantera rapporterade personuppgiftsincidenter tillsammans med berörd verksamhet  Delta i bedömningar av risker, konsekvenser och informationsklassning  Stötta vid granskning och upprättande av avtal som rör personuppgifter  Vid behov ge stöd vid upphandlingar som inkluderar personuppgifter  Kalla samman dataskyddshandläggare till Stadsserviceförvaltningens- informationssäkerhetsgrupp minst två gånger per år och vid behov.  Kalla till minst ett årligt informationssäkerhetsforum med dataskyddskontakter och chefer inom förvaltningen Dataskyddshandläggare Dataskyddshandläggare är ett stöd i det löpande arbetet med informationssäkerhet och skydd av personuppgifter. De stöttar dataskyddssamordnaren och verksamhetens dataskyddskontakter i vissa administrativa uppgifter och i utvecklingen av arbetssätt. Huvuduppgifter:  Ge operativt stöd inom sitt område, till exempel vid dokumentation  Bidra till utveckling av arbetssätt i dialog med dataskyddssamordnaren  Säkerställa att dokumentation sker korrekt och håller god kvalitet  Justera registerförteckningar vid behov  Delta vid klassningar, riskanalyser och konsekvensbedömningar  Utföra administrativa uppgifter som dataskyddssamordnaren eller enhetschef för verksamhetsstöd bedömer lämpliga Delta i Stadsserviceförvaltningens informationssäkerhetsgrupp Enhetschef verksamhetsstöd Enhetschef för verksamhetsstöd ansvarar för  att dataskyddssamordnaren (DSS) ges tillräcklig tid och får den kompetensutveckling denne behöver för att fullfölja uppdraget.  att bemanna funktionerna som dataskyddshandläggare i samråd med dataskyddssamordnaren.  att dataskyddshandläggare ges tillräcklig tid och får den kompetensutveckling denne behöver för att fullfölja uppdraget  att ekonomiska medel och personella resurser finns för att tillgodose kraven på förvaltningens övergripande arbete med informationssäkerhet och dataskydd.  att säkerställa att kompetensutvecklingen av personuppgiftsansvarige (nämnderna), SSF ledningsgrupp, dataskyddssamordnaren och dataskyddshandläggare och informationssäkerhetsforum sker på ett tillfredställande sätt. Sådan kompetensutveckling bekostas av centrala utpekade medel vid förvaltningen. Dataskyddskontakt Varje enhet ska ha en utsedd dataskyddskontakt. Om en verksamhetschef anser det lämpligt kan verksamhetsområdet ha en och samma dataskyddskontakt, sådant beslut sker i samråd med dataskyddssamordnaren och enhetschef för verksamhetsstöd. Dataskyddskontakten ansvarar för att driva och stödja det systematiska arbetet med dataskydd och informationssäkerhet i sin verksamhet. Om ingen är utsedd är enhetschefen automatiskt dataskyddskontakt. Uppdrag och ansvar:  Vara kontaktperson gentemot dataskyddssamordnaren  Delta i och driva det operativa dataskyddsarbetet tillsammans med chef och medarbetare  Ha god kännedom om enhetens (ev. verksamhetens) hantering av personuppgifter  Kunna besvara enkla frågor från kollegor om dataskydd och informationssäkerhet Vanliga arbetsuppgifter:  Besvara frågor om dataskydd på enheten (inom verksamhetsområdet).  Hjälpa till att hantera personuppgiftsincidenter  Uppdatera och kvalitetssäkra enhetens registerförteckning, minst en gång per år  Gå igenom informationsmaterial (APT-kit) med personalen årligen  Delta vid riskbedömningar, klassningar och konsekvensbedömningar vid behov  Se till att information till registrerade personer är korrekt och uppdaterad  Hantera ärenden om radering, registerutdrag eller ändring av uppgifter  Säkerställa att dokumentation sker enligt gällande rutiner  Delta i informationssäkerhetsforum Stadsserviceförvaltningen informationssäkerhetsgrupp Informationssäkerhetsforumet vid stadsserviceförvaltningen ska stödja ledningen i att utveckla arbetet med dataskydd och informationssäkerhet. Arbetet sker utifrån riktlinjer från ledningen och dataskyddssamordnaren. Gruppen träffas minst två gånger per år och vid behov. Stadsserviceförvaltningens informationssäkerhetsforum Forumet leds av dataskyddssamordnaren som samlar informationssäkerhetsgruppen, dataskyddskontakter och chefer. Gruppen träffas minst en gång per år för att utbildas, följa utvecklingen inom området, utvärdera pågående arbete och bidra till fortsatt förbättring. Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att arbetet med dataskydd och informationssäkerhet bedrivs enligt gällande rutiner och med god kvalitet. Chefen ska säkerställa att dataskyddskontakt och medarbetare har tillräcklig tid för uppdraget samt följa upp det systematiska arbetet. Om ingen dataskyddskontakt är utsedd är enhetschefen själv kontaktperson. Chefen ska även ge stöd i relevanta processer och delta i informationssäkerhetsforum. Om verksamhetsområdet har en samlad dataskyddskontakt ansvarar ändå enhetschef att arbetet bedrivs och följs upp på sin enhet. Verksamhetschef Verksamhetschef har ett övergripande ansvar att säkerställa förutsättningarna för enhetschefer och dataskyddskontakter. Årligen ska verksamhetschefen försäkra sig om att verksamhetsområdets organisering är hållbar för att leva upp till de krav som ställs på verksamheten. Informationssäkerhetssamordnare vid stadsledningsförvaltningen Till förvaltningens stöd finns en informationssäkerhetssamordnare på stadsledningsförvaltningen som ansvarar för det övergripande och utvecklande arbetet i Mölndals stad. I arbetet finns också stödjande funktioner vid stadsledningsförvaltningen så som inköps- och upphandlingsenheten och juridikenheten som kompletterar informationssäkerhetssamordnaren i sin rådgivning och vissa arbetsuppgifter. 2.1.2. Stadsövergripande arbete med informationssäkerhet och dataskydd Nätverk för dataskyddssamordnare har att diskutera stadsövergripande arbetet med informationssäkerhet och dataskydd. I detta nätverk medverkar dataskyddssamordnaren för SSF. 2.1.3. Förvaltningsövergripande arbete med informationssäkerhet och dataskydd Förvaltningens strategiska arbete med informationssäkerhet och dataskydd styrs av förvaltningens ledningsgrupp och beslutas av förvaltningschefen. Dataskyddssamordnaren rapporterar till behörig nämnd på respektive verksamhetsområde i samråd med förvaltningschef. Förvaltningschefens styrning sker primärt genom denna anvisning och kan ske genom ytterligare arbetsbeskrivning till dataskyddssamordnaren. Till sin hjälp har förvaltningen en dataskyddssamordnare som leder arbetet och stöttar förvaltningsledningen. Det taktiska arbetet ska leda till att vi blir lite bättre i vårt systematiska arbete med informationssäkerhet och dataskydd varje dag. Denna arbetsuppgift ligger främst på dataskyddssamordnaren som till sitt stöd har informationssäkerhetsgruppen. 2.1.4. Verksamhetsspecifikt arbete med informationssäkerhet och dataskydd Verksamhetsområden med verksamhetschefen kan med fördel samarbeta i arbetsfördelningen 2.1.5. Enhetsspecifikt arbete med informationssäkerhet och dataskydd Ansvaret för det operativa arbetet med informationssäkerhet och dataskydd ligger främst hos den enskilda enheten. Det som ingår i det operativa dataskyddarbetet är i huvudsak att  vid behov genomföra konsekvensbedömningar, riskanalyser och klassningar  administrera, löpande justera och minst årligen revidera verksamheternas registerförteckningar  säkerställa den registrerades rättigheter vid exempelvis begäran om registerutdrag ändring eller radering  upprätta avtal för personuppgiftshantering innan avtal tecknas  hantera personuppgiftsincidenter med stöd av dataskyddssamordnaren samt säkerställa att den övergripande informationen om informationssäkerhet och dataskydd är uppdaterad och aktuell till på de olika plattformar som verksamheterna har hand om.  Påkalla behov av stöd inom området informationssäkerhet och dataskydd från dataskyddssamordnaren i god tid Utöver de utpekade rollerna i förvaltningarnas interna organisation under rubriken ”2.1.1. Roller, grupper och nätverk” så finns stöd från stadsledningsförvaltningen av  stadsjurister och från  inköps- och upphandlingsenheten. 3. Ytterligare tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder 3.1. Ledning av arbetet Stadsserviceförvaltningen har begränsat med resurser och måste arbeta effektivt. Arbetet ska därför vara riskbaserat där fokus ligger på de frågorna med högst risk. Utöver det grundläggande systematiska arbetet ska därför annat arbete ske på förfrågan och vid behov. Arbetet på området ska systematiskt och enligt årshjul. Årshjul fastställs av dataskyddssamordnaren i samråd med enhetschef för verksamhetsstöd. Dataskyddssamordnaren ska säkerställa att principiella frågor lyfts till förvaltningens ledningsgrupp för beslut. Dataskyddssamordnaren ska årligen bistå dataskyddsombudet i dennes rapport till personuppgiftsansvarige och föredra denna till förvaltningens ledningsgrupp och nämnd. Dataskyddsamordaren kan fastställa mer specifika anvisningar med instruktioner och rutiner på området i samråd med enhetschef för verksamhetsstöd. Det åligger stadsserviceförvaltningens ledningsgrupp att föreslå egenkontroll på dataskydd och informationssäkerhetsarbetet i internkontrollplanen till nämnd. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-04-09 Dnr SEN 00028/2026 Madelaine Mattson Enhetschef Servicenämnden Uppföljningsrapport mars 2026 Förslag till beslut Servicenämnden antecknar uppföljningsrapporten till protokollet. Sammanfattning Stadsserviceförvaltningen har upprättat en ekonomirapport per 31 mars 2026 enligt kommunstyrelsens anvisningar. Rapporten visar ett underskott för perioden på totalt 37,1 mnkr mot budget och helårsprognosen visar ett underskott om 0,4 mnkr mot budget. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 9 mars 2026. Uppföljningsrapport mars 2026. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen. Stadsserviceförvaltningen. Elin Rosenberg Elebring Madelaine Mattson Förvaltningschef Enhetschef Uppföljningsrapport mars 2026 Servicenämnden Uppföljningsrapport mars 2026 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2026-03-31 Organisation: Servicenämnden Innehåll Ekonomi ......................................................................................................................................... 1 Sammanfattning årsprognos ..................................................................................................... 1 Årsprognos per verksamhet ...................................................................................................... 2 Verksamhet ................................................................................................................................... 5 Uppföljning av styrdokument: avfallsplanen .............................................................................. 5 Ekonomi Sammanfattning årsprognos Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Prognos Kommunbidrag Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 resultat 2026 SEF Servicenämnd -0.2 -0.2 -0.2 0.0 0.0 Intäktsfinansierad 58.5 -92.1 -33.6 0.1 -33.8 -0.5 verksamhet Kontaktcenter 0.5 -3.8 -3.3 -3.2 -0.1 0.1 Summa 59.0 -96.1 -37.1 -3.3 -33.8 -0.4 Servicenämnden Servicenämnden Prognosresultatet för servicenämnden visar en negativ avvikelse om 0,4 mnkr mot budget. Nämnden Nämnden lämnar en prognos utan avvikelse mot budget. Kontaktcenter Helårsprognosen för kontaktcenter visar ett överskott på 0,1 mnkr. Intäkterna från interna samtal väntas överstiga budget med 0,2 mnkr och personalkostnaderna blir något lägre 0,1 mnkr på grund av tillfälligt vakanta tjänster. Samtidigt ligger övriga driftskostnader 0,2 mnkr över budget främst med anledning av behov av ny kontorsutrustning, till följd av utökad kontorsyta i samband med samlokalisering. 1 Intäktsfinansierad verksamhet De intäktsfinansierade verksamheterna visar tillsammans ett negativt resultat om 33,9 mnkr mot periodens budget men prognostiserar ett underskott vid årets slut på totalt 0,5 mnkr mot budget. Avvikelsen i utfallet kan till största del hänföras till att ingen debitering skett ut mot förvaltningarna avseende måltidsverksamheten. Avstämning kring intäktsdebiteringen kommer ske under året. Det negativa prognosresultatet om 0,5 mnkr i helårsprognosen utgörs av flera justeringar. Den störta är en positiv avvikelse om 1,0 mnkr inom måltid kopplat till projektet förbättrad måltidsupplevelse inom äldreomsorgen. Denna motverkas av att post och bud prognostiserar ett underskott om 0,9 mnkr då kostnaderna överstiger de medel verksamheten får för nuvarande volym. Övriga avvikelser är mindre och uppgår tillsammans till negativa 0,6 mnkr. Årsprognos per verksamhet Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Nämnden Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 2026 2026 resultat 2026 Kostnader -0.2 -0.2 0.0 -0.8 -0.8 0.0 Netto -0.2 -0.2 0.0 -0.8 -0.8 0.0 Nämnden lämnar en prognos utan avvikelse mot budget. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Kontaktcenter Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 0.5 0.5 0.0 2.1 2.3 0.2 Kostnader -3.8 -3.7 -0.1 -16.2 -16.3 0.0 Netto -3.3 -3.2 -0.1 -14.1 -14.0 0.1 Kontaktcentret lämnar en prognos med en positiv avvikelse om 0,1 mnkr, där intäkterna från interna samtal väntas överstiga budget med 0,2 mnkr. Personalkostnaderna blir något lägre 0,1 mnkr på grund av tillfälligt vakanta tjänster. Samtidigt ligger övriga driftskostnader 0,2 mnkr över budget främst med anledning av behov av ny kontorsutrustning, till följd av utökad kontorsyta i samband med samlokalisering. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Måltid Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 6.8 41.6 -34.8 166.3 167.7 1.4 Kostnader -40.2 -42.2 2.0 -167.3 -167.7 -0.4 Netto -33.4 -0.7 -32.8 -1.0 0.0 1.0 Resultatet för perioden visar en negativ avvikelse med 32,9 mnkr mot budget. Avvikelsen förklaras främst av att försäljningsintäkterna avviker med 35,2 mnkr på grund av att ingen 2 debitering skett ut mot förvaltningarna ännu. Avstämning kring intäktsdebitering kommer ske under året. Personalkostnaderna för perioden är 1,2 mnkr lägre än vad som beräknats i budget. Bakgrunden är vakanser i kombination med en fortsatt hög sjukfrånvaro där flera anställda är långtidssjukskrivna. Personalbehov i köken hanteras med hjälp av poolkockar och timanställda för att säkerställa portionsleverans. Kostnad för livsmedel och övriga materialkostnader avviker med 0,7 mnkr mot budget. Utredning påbörjad om avvikelsen är volym- eller prisrelaterad. Övriga kostnader har en positiv avvikelse med 0,1 mnkr och avser främst frakter. Årsprognos för 2026 beräknas vara i balans. På intäktssidan sker en försiktig uppjustering till 167,7 mnkr då det råder osäkerhet om försäljningsökningen kommer att hålla i sig. Även på kostnadssidan sker en justering till 167,7 mnkr. Justeringen består av lägre personalkostnader till följd av planerad frånvaro, sjukfrånvaro samt vakanser, dock justeras livsmedelskostnaderna upp något jämfört med budget. Utredning pågår om det är en volymbaserad eller prisrelaterad avvikelse. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Lokalvård Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 18.7 20.2 -1.5 80.7 81.5 0.8 Kostnader -19.6 -19.8 0.2 -80.7 -81.7 -1.0 Netto -0.9 0.3 -1.3 0.0 -0.2 -0.2 Periodens resultat visar ett underskott på 1,3 mnkr. Avvikelsen beror på att lokalvården debiterar andra förvaltningar tertialsvis för kostnader kopplade till förbrukningsmaterial och entrémattor som köpts in för deras räkning. Kostnaderna är redan bokförda men har ännu inte vidaredebiterats till de köpande förvaltningarna, vilket innebär att dessa saknas som intäkt i perioden. Avvikelsen är alltså huvudsakligen periodiseringsrelaterad Lokalvård redovisar en prognos med en negativ avvikelse på 0,2 mnkr. Intäkterna förväntas överstiga budget med 0,8 mnkr till följd av nya uppdrag, bland annat inom Aktiviteten och Åbyvallen. Dessa uppdrag medför dock ökade personalkostnader, vilket delvis neutraliserar intäktsökningen. Resterande differens består av kostnadsökning för reparation av samt inköp av utrustning, såsom doseringpumpar och moppar. Doseringpumparna är en strategisk åtgärd som på sikt möjliggör minskade kemikaliekostnader. Avvikelsen kan därmed ses som ett resultat av ökad resursåtgång för att upprätthålla kvalitet och samtidigt möjliggöra minskade kostnader på sikt. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Stadshusservice Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 1.7 1.7 0.0 6.7 6.6 -0.1 Kostnader -1.6 -1.7 0.1 -6.7 -6.5 0.3 Netto 0.2 0.0 0.1 0.0 0.1 0.1 3 Stadshusservice prognostiserar en positiv avvikelse på 0,1 mnkr mot budget. Minskad caféförsäljning genererar både lägre försäljningsintäkter och livsmedelskostnader, så ökningen i årsprognosen är hänförlig till högre intäkter från cateringsförsäljningen. Intäkterna beräknas bli 0,1 mnkr lägre än budget, med underskott inom caféförsäljningen som delvis vägs upp av högre intäkter från catering. Livsmedelskostnaderna väntas bli 0,2 mnkr under budget, främst till följd av minskad caféförsäljning. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Stab och Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 2026 2026 resultat 2026 Kund Intäkter 4.2 4.2 0.0 16.9 16.9 0.0 Kostnader -3.6 -4.2 0.6 -16.9 -17.2 -0.2 Netto 0.6 0.1 0.6 0.0 -0.2 -0.2 Stab och kund visar en positiv avvikelse för perioden om 0,6 mnkr då lönekostnader och fackliga kostnader saknas i utfall. Prognosen visar ett underskott om 0,2 mnkr, främst till följd av konsultkostnader som överstiger budget med 0,8 mnkr. Underskottet reduceras delvis av lägre personalkostnader till följd av vakanser om 0,4 mnkr samt lägre hyreskostnader för Torggatan om 0,2 mnkr. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Transport Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 9.6 7.1 2.5 28.3 34.7 6.4 Kostnader -9.8 -7.1 -2.7 -28.3 -36.0 -7.7 Netto -0.2 0.0 -0.2 0.0 -1.3 -1.3 Totalt prognostiserar transport, post och bud ett underskott mot budget med 1,3 mnkr Avvikelser om 6,4 mnkr återfinns på både intäkts- som kostnadssidan och består av genomgångsposter som inte inkluderats i budgeten. Dessa poster är resultatneutrala då de fördelas vidare och ger motsvarande i intäkter och de påverkar inte transports resultat vare sig i utfall eller prognos. Administrationen prognostiserar ett underskott om 0,3 mnkr som avser kostnader för fordonskontroll och körjournaler som inte kan fördelas ut. Post och bud prognostiserar ett underskott om 0,9 mnkr då kostnaderna överstiger de medel verksamheten får för nuvarande volym. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 3 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Stadsunderhåll Mar 2026 Mar 2026 Mar 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 17.5 17.2 0.3 68.8 70.5 1.7 4 Kostnader -17.3 -16.9 -0.5 -68.8 -70.5 -1.7 Netto 0.2 0.3 -0.2 0.0 0.0 0.0 Stadsunderhåll lämnar en prognos utan nettoavvikelse mot budget, då intäkts- och kostnadsavvikelserna tar ut varandra. Prognosen innehåller ökade kostnader om totalt 1,7 mnkr jämfört med budget. Den största avvikelsen avser avhjälpande underhåll, där flera större åtgärder under årets inledning har medfört en negativ periodavvikelse om 0,9 mnkr. Den största återfinns inom lås och larm om negativa 1,5 mnkr, då arbeten på tekniskt avancerade installationer kräver omfattande felsökning och kostsamma komponenter. Fordonskostnaderna prognostiseras överstiga budget med 0,4 mnkr på grund av något fler fordon än budgeterat. Nya avtal med Bioteria ger en negativ avvikelse om 0,4 mnkr och kostnader för myndighetsåtgärder efter OVK-besiktningar (obligatorisk ventilationskontroll) väntas överstiga budget med 0,3 mnkr. Personalkostnaderna väntas samtidigt understiga budget med 0,6 mnkr, vilket främst förklaras av en vakans inom vaktmästeri. Därutöver blir hyreskostnaderna för Torggatan 0,3 mnkr lägre än budgeterat till följd av stadens förvärv av fastigheten. De ökade kostnaderna balanseras delvis av en intäktsökning om 1,7 mnkr, kopplad till utökad driftsyta som Västerbergs- och Åbybergsskolan innebär. Verksamhet Uppföljning av styrdokument: avfallsplanen Mölndals stad har sedan 2020 en gemensam avfallsplan tillsammans med övriga kommuner i Göteborgsregionen (GR). Planens syfte är att förebygga uppkomsten av avfall och utveckla hanteringen av det avfall som ändå uppstår. Den omfattar både avfallshanterande verksamheter och övriga verksamheter som ger upphov till avfall. Ett övergripande mål är att avfallet från kommunens verksamheter ska minska med 40 procent per heltidsanställd mellan 2020 och 2030. Inom nämndens verksamheter bedrivs ett aktivt och brett arbete för att minska avfallsmängder och resursanvändning. Måltidsverksamheten har fortsatt fokus på att minska matsvinnet i förskolor och skolor. Målet är högst 35 gram per portion, och under 2025 uppnåddes 34 gram per portion, vilket innebär att målet nåddes. Införandet av ett nytt kostdatasystem ger förbättrade möjligheter till uppföljning och menyplanering som ytterligare kan minska matsvinnet, samt stärker uppföljningen inom äldreomsorgen. Under 2026 planeras en revidering av måltidspolicyn för att tydliggöra arbetet med minskat klimatavtryck och minskade avfallsmängder samt stärka samverkan mellan förvaltningar. 5 Inom måltids- och lokalvårdsverksamheten genomförs åtgärder för att minska förbrukningen av material. En uppdaterad beställningslista med färre artiklar tas fram under 2026, och utbildningsinsatser planeras kring rätt dosering av produkter. Arbetet innefattar även en ökad användning av mikrofiberdukar i stället för engångsmaterial vid rengöring. I stadshuset pågår arbete med framtidens arbetssätt, där bland annat konceptet clean desk införs. Detta möjliggör ökad användning av återanvändbara städmaterial. Samtidigt har generella papperskorgar minskats till förmån för fler sorteringsstationer, vilket stärker möjligheterna till källsortering. När det gäller återvinning och cirkulära flöden har lokalvårdsverksamheten tillsammans med skolförvaltningen, Vatten & återvinning och Essity genomfört ett pilotprojekt med återvinning av torkpapper (Tork PaperCircle) med positiva resultat. Förutsättningar för breddinförande har tagits fram, men beslut saknas i nuläget. Konceptet inkluderas dock i nya skol- och förskoleprojekt och beaktas i utvecklingen av stadshusens avfallshantering. Parallellt bedrivs ett aktivt arbete med återbruk och förlängd livslängd på material. Tekniska installationer och utrustning används i möjligaste mån under hela sin livscykel, och återanvändning av material tillämpas där det är möjligt. Återbruk av byggmaterial från tidigare projekt sker i samråd med fastighetsägare och är ett område under utveckling. Vidare prioriteras reparation och renovering av exempelvis dörrar, väggar och golv i stället för utbyte. För att minska användningen av engångsprodukter har verksamheten även tagit bort inköp av engångsmuggar och liknande artiklar i lunchrum. Sammantaget visar uppföljningen att nämnden arbetar strukturerat med att minska matsvinn, reducera användningen av engångsprodukter, öka återbruk samt förbättra möjligheterna till återvinning, i enlighet med avfallsplanens mål. 6 Rapport från verksamhet April 2026 Mål 1. SEN ska leverera en likvärdig, hållbar och kvalitativ service som bidrar till bästa möjliga kärnverksamhet i staden Stab och kund För att stärka stödet till stadsserviceförvaltningens chefer har två utvecklingsinsatser initierats, baserade på identifierade behov av ett mer tillgängligt och samordnat stöd. Två enkäter har därför genomförts – en med fokus på verksamhetsstöd och en på ekonomi- och uppföljningsprocessen. Syftet är att få en tydligare bild av chefernas behov och identifiera områden där stödet kan utvecklas. Enkäten om ekonomi har särskilt fokuserat på behov kopplade till prognoser, uppföljning och ansvarsfördelning, inklusive tydligare struktur, enhetlig uppföljning, samordnad rapportering, modell för fördelning av gemensamma kostnader samt stärkt samarbete mellan nyckelroller. Resultaten kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet, med fokus på ökad synlighet, förbättrad kunskapsöverföring och ett mer proaktivt stöd. Insatserna omfattar riktade utbildningar, utvecklade arbetssätt samt förbättrad kommunikation och uppföljning. Målet är ett mer likvärdigt, tydligt och behovsanpassat stöd till förvaltningens chefer. Resultatet från den senaste mätningen i Brilliant visar en tydlig positiv utveckling. Inom området enkelhet har index ökat från 80,6 i februari till 84,6 i mars. Även den generella nöjdheten uppvisar en stark förbättring, från 87,5 till 91,4 under samma period. Denna utveckling indikerar att genomförda åtgärder för att öka tillgänglighet, tydlighet och användarvänlighet i stödet ger effekt. Resultatet följs upp löpande och utgör ett viktigt underlag i det fortsatta förbättringsarbetet, med fokus på att ytterligare stärka kvaliteten och skapa ett mer enhetligt och behovsanpassat stöd till stadens invånare. Måltid och lokalvård Lokalvårdsutförande på helg fortlöper på bra sätt. Redan nu kan konstateras att denna förändring både innebär kostnadsbesparing och ökning av kvalitet/kvantitet för staden. Prismodellsarbete måltid går in i slutfas, där arbetet väntas vara klart och presenterat för stadsledningsförvaltningen under maj. Kvalitetsdialog grundskola 2026 inledd. Stadsunderhåll Uppföljning och dialog av stödjande interna tjänster med köpande förvaltningarna har utförts. I år var första gången som enhetschef för vaktmästeriet deltog på mötena och mötte verksamheten. Tidigare var det verksamhetschef som deltog på uppföljningarna. Fortsatt arbete tillsammans med fastighetsavdelningen i ekonomiska frågor och fortsatt gemensam utvecklig och förbättring. Nu har nya fastighetschefen lärt känna organisationen och vilka frågor som speglar det fortsatta arbetet, tillsammans. Mål 2. SEN ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetare och chefer till att bli ambassadörer för servicenämnden Stab och kund Som en del i arbetet med att utveckla och stärka introduktionen för nya medarbetare genomfördes en workshop i samband med chefsmötet den 27 mars. Syftet var att fånga chefernas upplevda behov och identifiera förbättringsområden kopplat till introduktion av nya medarbetare och chefer. Workshopen gav värdefulla insikter om behovet av en mer strukturerad, enhetlig och tillgänglig introduktionsprocess. Särskilt lyftes vikten av tydliga riktlinjer, samordnat stöd samt lättillgängligt utbildnings- och introduktionsmaterial. Det framkom även ett behov av ökad tydlighet kring ansvarsfördelning och en mer sammanhållen uppföljning av introduktionsinsatser. Resultatet från workshopen utgör ett viktigt underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet, där fokus ligger på att ta fram en mer standardiserad och kvalitetssäkrad introduktionsprocess som möter verksamheternas behov. Målet är att säkerställa en effektiv och likvärdig introduktion som skapar goda förutsättningar för nya medarbetare och chefer att snabbt komma in i sina roller. 2 av 4 Måltid och lokalvård Semesterplanering genomförd, samtliga ledighetsansökningar inom verksamhetsområdet har hanterats enligt gängse förfarande. Samtliga enhetschefer och köksmästare inom måltidsverksamheten är nu på plats efter rekrytering och ändrad områdesindelning. Samarbete med skolförvaltningen inlett, avseende framtagande av lokala beredskapsplaner PDV på skolor och förskolor Stadsunderhåll Nu har den samlade ammoniakutbildningen avslutats. Förutom medarbetare och chefer inom stadsunderhåll så deltog samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Nu fortsätter arbetet tillsammans med konsulten (samma som utbildaren) med en riskbedömning för ammoniakens helhet i Kållered och Åby. Med riskbedömningen som utgångspunkt kommer det framkomma vilka åtgärder som kan bli aktuella framöver, i en prioriteringsordning. Redan nu vill verksamheten flagga för att det kan tillkomma insatser som behöver omhändertas i budgetprocessen och prioriteras med andra stadenövergripande prioriteringar. Det är således inom samhällsbyggnadsförvaltningen som eventuella behov lyfts, med stöd av riskbedömningen och stadsunderhålls bedömning. Arbete pågår med fastighetsavdelningen att hitta evakueringslokalisering för stadsunderhålls driftspersonal. Berörda enhetschefer utser medarbetarrepresentanter för inkludering och delaktighet under processen framåt. Parallellt med det arbetet pågår även arbetet med att hitta en lokalisering för hela stadsserviceförvaltningen, tillsammans med fastighetsavdelningens lokalstrateger. Mål 3. SEN ska minska sitt klimatavtryck samtidigt som vi genom vår kunskap och kompetens bidrar till att minska stadens klimatavtryck Stab och kund Digitala sensorer för postfack har beställts och kommer att installeras successivt under året. Vidare pågår en offertförfrågan avseende eldrivna flakbilar till stadsmiljöavdelningen. Inom verksamheten VOF/Rehab har även ett utbyte till fem elbilar beställts som en del i arbetet med att ställa om fordonsflottan. 3 av 4 Måltid och lokalvård iChemistry är nu på plats för de kemikalier som används inom verksamhetsområdet, med lättillgängliga, aktuella säkerhetsdatablad för de produkter vi använder. Något som även varit uppskattat bland rektorer i samband med tillsyn som genomförts under våren. Andel ekologiskt livsmedel jan-mars 2026: 31,7 % Svinn, perioden jan-mars 2026: 33,1 gram/portion Stadsunderhåll Vi fortsätter i den mån där det går att återbruka/använda tekniska installationer i lokaler som avvecklats. Utbytestakten fortgår till en mer renodlad elfordonsflotta. Elin Rosenberg Elebring Förvaltningschef 4 av 4

§ 59 Diarienummer 00557/2025 Delrapportering av implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess Beslut Kommunstyrelsen godkänner samhällsbyggnadsförvaltningens delrapportering av arbetet med implementering och uppföljning av reviderad lokalförsörjningsprocess. Sammanfattning För att få en förståelse för vilka lokaler som en kommun behöver säkerställa krävs en lokalförsörjningsprocess. Den ska beskriva arbetet från uttryckt behov till färdigställd och anpassad lokal för kommunala verksamheter. De aktiviteter som anges i Plan för implementering av lokalförsörjningsprocessen har genomförts, såsom bland annat möte med lokalförsörjningsgrupp, uppstart av arbete med införandeplaner och presidiedialoger. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSLSU 2026-02-19, § 17. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 20 januari 2026. Plan för implementering av lokalförsörjningsprocessen med bilaga. Lokalförsörjningsprocessen kommunikation. Förslag under sammanträdet Göran Isacsson (M) och Ove Dröscher (S) föreslår bifall till lokalstrategiska utskottets förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden frågar om Göran Isacssons (M) och Ove Dröschers (S) förslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen, samtliga nämnder utom valnämnden, krisledningsnämnden och överförmyndarnämnden Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsen

§ 105 Diarienummer 00015/2026 Utdelning av Jämställdhetsstipendiet 2026 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse två mottagare av Jämställdhetsstipendiet 2026 genom att Sörgårdsskolan tilldelas medel om 12 000 kr för utveckling av lektionsmaterial om våld i ungas nära relationer och att Fässbergs vård- och omsorgboende erbjuds utbildning inom våld i nära relationer utifrån respektive ansökan. Jäv Elin Andersson (L) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen i ärendet. Sammanfattning Utifrån kommunstyrelsens beslut den 22 oktober 2025, § 270, öppnade ansökan till Jämställdhetsstipendiet 2026 den 9 januari och stängde 31 januari. Information om stipendiet spreds genom nyheter på Intranätet och riktad information till verksamheter som tidigare visat intresse. Det inkom två ansökningar och förslaget efter arbetsgruppens bedömning av ansökningarna är att båda verksamheterna utses till mottagare av Jämställdhetsstipendiet 2026 genom: * Att Sörgårdsskolan tilldelas medlen om 12 000 kr för utveckling av lektionsmaterial kopplat till att förebygga våld i ungas nära relationer samt framtagandet av en pamflett utifrån deras ansökan. * Att Fässbergs vård- och omsorgsboende erbjuds utbildning i våld i nära relationer med fokus på att identifiera våld samt rusta personal att agera mot våld utifrån deras ansökan. Förslaget grundas på arbetsgruppens bedömning av att båda ansökningarna är av mycket god kvalitet, innehåller tydliga beskrivningar av genomförande samt önskad förändring och kopplas även till två av stadens budgetdirektiv om fullföljd skolgång som skyddsfaktor samt ett åldrande med hög livskvalitet. Genom att utse två mottagare av Jämställdhetspriset 2026 finns stärkt möjlighet att inför nästa ansökningsperiod kunna sprida goda exempel på vad som går att ansöka för och hur de kan genomföras. Slutligen bygger bedömningen på att båda insatserna som beskrivs i ansökningarna syftar till att vara en del av ett större förändringsarbete i verksamheterna samt att insatserna är tydligt kopplade till styrdokument. Detta ses som ett tecken på att insatserna inte endast blir punktinsatser utan en del av det övergripande arbetet med jämställdhet och mot våld i nära relationer inom staden och kan efter att de genomförts också spridas till andra verksamheter. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSSHU 2026-03-12, § 8. Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 februari 2026. Bilaga ansökningar Jämställdhetsstipendium 2026. Förslag under sammanträdet Margareta Krakowski (L) och Eric Nilsson (C) föreslår bifall till sociala hållbarhetsutskottets förslag till beslut. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-03-25 Kommunstyrelsen Beslutsgång Ordföranden frågar om Margareta Krakowskis (L) och Eric Nilssons (C) förslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Samtliga nämnder, stadsledningsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-02-23 Dnr KS 00855/2025 Sara Davidsson Utvecklingsledare Kommunstyrelsen Nämndernas verksamhetsplaner 2026–2028 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antecknar nämndernas verksamhetsplaner 2026–2028 till protokollet. Sammanfattning Av stadens styrprinciper framgår att varje nämnd ska upprätta en verksamhetsplan. Verksamhetsplanerna anger nämndens mål samt hur målen kopplar an till kommunfullmäktiges mål liksom till de stadsgemensamma prioriteringarna. Vidare innehåller nämndernas verksamhetsplaner en redogörelse för nämndens ekonomiska ram liksom en övergripande inriktning på arbete med personal och kompetens. Bakgrund Med ledning av Mölndal Vision 2040 antar fullmäktige mål för utveckling av vissa verksamheter i budget och plan. Varje nämnd ska därutöver anta egna mål och enligt stadsledningsförvaltningens anvisningar upprätta verksamhetsplan för det egna ansvarsområdet. Ekonomi Nämndernas verksamhetsplaner ska finansieras inom beslutade ramar. Bedömning Nämnderna anger mål för verksamheten som kopplar ann till kommunfullmäktiges mål och/eller till stadsgemensamma prioriteringar. I staden pågår arbete med att utveckla nulägesanalyser för att följa utveckling inom prioriterade områden, och det ingår nu också i mallen för nämndernas verksamhetsplaner. De flesta nämnderna anger nulägen för att kunna visa på utveckling av verksamheten men arbete med att utveckla analyserna behöver fortsätta. Nytt för verksamhetsplanen för 2026 var att nämnderna skulle ange aktiverande styrdokument som har påverkan på nämndens uppdrag under kommande år. Beroende på nämndernas uppdrag kan det vara olika hur pass relevanta respektive styrdokumenten är för nämnden. Styrdokument som anges har stor påverkan på nämndens arbete, i alla eller de flesta nämnder, är digitaliseringsstrategi, kompetensförsörjningsstrategi och strategi för krisberedskap och civilt försvar. Vidare uppger flera nämnder ramverket för social hållbarhet och integrationsstrategin. Inriktningen på kommande arbete beror på nämndernas uppdrag. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) I verksamhetsplanerna redogör nämnderna på en övergripande nivå för beslutad ekonomisk ram. Nämnderna har också beskrivit de av kommunfullmäktige beslutade verksamhetsförändringarna. Vidare har nämnderna antagit planer för uppföljning av intern kontroll. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 21 januari 2026. Byggnadsnämndens och miljönämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokoll MN 2025-12-09 § 126 BN 2025-000876 - Beslut Nämnd Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag Kultur- och fritidsnämnden 2025-12-16 § 111 Nämnden för överförmyndare i samverkans verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag Överförmyndare i samverkan 2025-12-15 § 129 Servicenämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag Servicenämnden 2025-12-11 § 75 Skolnämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag Skolnämnden 2025-12-17 § 130 Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag Social- och arbetsmarknadsnämnden 2026-01-29 § 5 Tekniska nämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag 2025-12-16 TEN § 155 Tekniska nämndens verksamhetsplan 2026-2028 inklusive tekniska nämndens internkontrollplan Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag UTN 2025-12-18 § 97 Utbildningsnämndens verksamhetsplan och internkontrollplan 2026 Valnämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag Valnämnden 2026-01-22 § 6 Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplan 2026-2028 Protokollsutdrag Vård- och omsorgsnämnden 2025-12-18 § 131 Expedieras till Samtliga nämnder utom krisledningsnämnden. Karl de Verdier Maria Martini Biträdande stadsdirektör Ekonomichef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-03-18 Kommunfullmäktige