är förbundsfullmäktige — 17 juni 2026

1 § Namn och säte Kommunalförbundets namn är Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, nedan kallat kommunalförbundet, och har sitt säte i Göteborg.

2 § Medlemmar Medlemskommunerna som ingår i kommunalförbundet är Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum, Lilla Edet, Tjörn och Stenungsund.

3 § Ändamål och uppdrag Kommunalförbundets ändamål är att inom förbundets geografiska område bereda människors liv, hälsa, egendom samt miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kommunalförbundet ansvarar för  att i medlemskommunernas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommuner enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) med följande undantag: a) att samordna olycksförebyggande verksamhet i medlemskommunen (1 kap 6 §), b) att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (3 kap 1 §) samt c) när medlemskommunen är att betrakta som enskild (2 kap).  att svara för uppgifter enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) som åvilar medlemskommunerna med följande undantag: a) att utfärda tillstånd och genomföra tillsyn över kommunalförbundets egen hantering av brandfarliga och explosiva varor samt b) skyldigheter som åvilar medlemskommunen i egenskap av verksamhetsutövare.  att med sin specialkompetens stödja medlemskommunerna. Kommunalförbundet kan i övrigt åta sig uppgifter i nära anslutning till dess lagstadgade verksamhet.

4 § Organisation och varaktighet Räddningstjänstförbundet Storgöteborg är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse. Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid.

5 § Förbundsfullmäktige 5 § Förbundsfullmäktige Förbundets högsta Förbundets högsta Antalet ledamöter beslutande organ är beslutande organ är utsedda av Göteborgs förbundsfullmäktige med förbundsfullmäktige med kommun är det antal som 33 ledamöter och 33 17 ledamöter och 17 utses av övriga ersättare. Uppdraget som ersättare. Uppdraget som medlemskommuner ordförande i ordförande i Nu gällande Förslag till ny Kommentarer till förbundsordning förbundsordning föreslagna ändringar förbundsfullmäktige förbundsfullmäktige tillsammans plus 1 innehas av ledamot från innehas av ledamot från ledamot och 1 ersättare. annan medlemskommun annan medlemskommun Antalet ledamöter i än Göteborg. Uppdraget än Göteborg. Uppdraget förbundsfullmäktige blir som första och andra vice som första och andra vice därmed 17 ordinarie ordförande innehas av ordförande innehas av ledamöter och lika många ledamot från Göteborgs ledamot från Göteborgs ersättare. kommun. kommun. Medlemskommunerna Medlemskommunerna utser antal ledamöter och utser antal ledamöter och ersättare enligt nedan. ersättare enligt nedan. Göteborg ska utse 17 Göteborg ska utse 9 ledamöter och 17 ledamöter och 9 ersättare. ersättare. Mölndal ska utse 1 Mölndal ska utse 2 ledamot och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Kungsbacka ska utse 1 Kungsbacka ska utse 2 ledamot och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Härryda ska utse 1 ledamot Härryda ska utse 2 och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Partille ska utse 1 ledamot Partille ska utse 2 och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Lerum ska utse 1 ledamot Lerum ska utse 2 och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Lilla Edet ska utse 1 Lilla Edet ska utse 2 ledamot och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare. Tjörn ska utse 1 ledamot Tjörn ska utse 2 ledamöter och 1 ersättare. och 2 ersättare. Stenungsund ska utse 1 Stenungsund ska utse 2 ledamot och 1 ersättare. ledamöter och 2 ersättare.

6 § Förbundsstyrelse I kommunalförbundet ska det finnas en förbundsstyrelse med 16 ledamöter och 5 ersättare. Av ledamöterna ska 8 vara i Göteborg folkbokförda medlemmar av Göteborgs Stad och återstående ledamöter och ersättare utom Göteborgs Stad men inom kommunalförbundets medlemskommuner folkbokförda kommunmedlemmar. Varje övrig medlemskommun företräds av 1 ledamot folkbokförda i respektive medlemskommun. Ersättarna fördelas mellan de 5 medlemskommuner som har störst andel i förbundet. Uppdragen som ordförande och andre vice ordförande för förbundsstyrelsen ska innehas av ledamöter som är folkbokförda medlemmar i Göteborgs kommun. Uppdraget som förste vice ordförande ska innehas av ledamot utom Göteborgs Stad men inom kommunalförbundets medlemskommuner folkbokförda kommunmedlemmar. Mandattiden för förbundsstyrelsen ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet. I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer i lag, att  leda och samordna verksamhet med anledning av lagen mot skydd mot olyckor samt övrig verksamhet i enlighet med gällande förbundsordning,  övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplan följs och att kommunalförbundets löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt,  bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av förbundsfullmäktige och fullfölja de uppdrag som fullmäktige lämnat till styrelsen,  anta riktlinjer för genomförande av handlingsprogram för skydd mot olyckor,  att lämna förslag till beslut till medlemskommunerna gällande föreskrifter samt  att vara ställföreträdande förbundsfullmäktige i beslut om avtal av större dignitet, större investeringar och avgifter som inte regleras i författning och därmed inte utgör en föreskrift. För förbundsstyrelsen gäller ett särskilt av förbundsfullmäktige antaget reglemente.

7 § Revisorer och 7 § Revisorer och ansvarsfrihet ansvarsfrihet De nyvalda De nyvalda Antalet revisorer föreslås förbundsfullmäktige väljer förbundsfullmäktige väljer minska från 9 revisorer till 9 revisorer, en från 5 revisorer för granskning 5 revisorer. De fem respektive kommun, för av kommunalförbundets medlemskommuner som granskning av verksamhet. De fem har störst andel i kommunalförbundets medlemskommuner som förbundet utser verksamhet. Revisorer har störst andel i förbundet förbundets revisorer. Det utses för en period om fyra utser förbundets revisorer. är för närvarande år räknat från och med den Revisorer utses för en kommunerna Göteborg, 1 januari året efter det då period om fyra år räknat Kungsbacka, Mölndal, val av kommunfullmäktige från och med den 1 januari Lerum, Stenungsund har ägt rum i hela landet. året efter det då val av kommunfullmäktige har Mandattiden för Det åligger revisorerna att ägt rum i hela landet. revisorerna har före mars månads utgång Revisorernas uppdrag är förtydligats. till förbundsfullmäktige slutfört först sedan de lämna sin berättelse om under det femte året efter granskning av valet har granskat det verksamheten under det fjärde årets verksamhet. föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller Det åligger revisorerna att neka ansvarsfrihet. före mars månads utgång till förbundsfullmäktige Beslutet ska motiveras. lämna sin berättelse om granskning av Nu gällande Förslag till ny Kommentarer till förbundsordning förbundsordning föreslagna ändringar verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. 5. Information MBL Information enligt MBL § 19 lämnas vid Förbunds MBL 2026-05-28. Robert Karlsson Marie Caldenby Förbundsdirektör Avdelningschef 6. Bilagor 1. Förslag till ny förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 2. Nu gällande förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 7. Sändlista RSG:s medlemskommuner

8 § Ekonomisk ersättning till förtroendevalda Förbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom kommunalförbundet.

9 § Digital anslagstavla Kommunalförbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjustering och övriga tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets digitala anslagstavla.

10 § Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder Medlemskommunernas andelar av kommunalförbundet motsvarar Kommun Andel Göteborg 64,35% Mölndal 6,03% Kungsbacka 8,91% Partille 3,39% Härryda 4,11% Lerum 4,36% Stenungsund 4,78% Tjörn 1,89% Lilla Edet 2,18% Totalt 100,00% Medlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till medlemskommunens andel av kommunalförbundet. Vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar ska samma fördelning av andelar tillämpas.

11 § Medlemskommunernas styrning, insyn och kontroll Medlemskommunerna har rätt till insyn i kommunalförbundet. Kommunalförbundet ska löpande tillställa medlemskommunerna information om ekonomi och verksamhet och följer tidsplan för ekonomisk rapportering i Göteborgs Stad. Innan beslut tas om avtal av större dignitet, större investeringar eller större ändringar av verksamheten ska samråd ske med samtliga medlemskommuner. Medlemssamråd i mötesform hålls i regel två gånger per år med två företrädare per medlemskommun. Vid sådana möten ska en kommun i första hand företrädas av kommunalråd eller annan politiker.

12 § Kostnadsfördelning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna fördelat enligt andelarna i § 10.

13 § Budgetprocess Förbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för kommunalförbundets verksamhet nästföljande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig. Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa kommunalförbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om medlemsavgifter för medlemskommunerna till kommunalförbundet. Besked om medlemsavgiftens storlek ska omgående skickas till medlemskommunerna.

14 § Räddningsinsatser med kostnader som överstiger den kommunala självrisken Vid en räddningsinsats med kostnader som överstiger den kommunala självrisken ska den medlemskommuns skatteunderlag där räddningsinsatsen sker ligga till grund för ansökan om statsbidrag.

15 § Lån, borgen och förvärv Kommunalförbundet får ta upp lån intill sammanlagt högst 100 mkr. Kommunalförbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan medlemskommunernas beslut om godkännande. Kommunalförbundet får inte bilda företag eller förvärva andelar/aktier i företag utan medlemskommunernas godkännande. Detsamma gäller förvärv eller avyttring av fast egendom eller tomträtt.

16 § Inträde av ny medlemskommun Om ytterligare kommun eller sammanslutning av kommuner önskar bli medlem i kommunalförbundet ska sådan ansökan behandlas av förbundsfullmäktige. Beslut om anslutning av ny kommun fattas av medlemskommunernas fullmäktige som också beslutar om de justeringar av förbundsordningen som kan föranledas av att ny medlemskommun inträder i kommunalförbundet.

17 § Uppsägning och utträde En medlemskommun har rätt att utträda ur kommunalförbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden är tre år räknat från slutet av den månad uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemskommunen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga medlemskommuner. Medlemskommunens andel av förbundets tillgångar och skulder, enligt § 10 i denna förbundsordning, ska därvid utgöra den huvudsakliga grunden till en sådan överenskommelse. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i kommunalförbundets samlade tillgångar och skulder, som gäller vid tiden för utträdet ur förbundet, om inte annat avtalas mellan medlemskommunerna. När en medlemskommun utträder ur förbundet upphör medlemskommunens ansvar för kommunalförbundets skulder om inte annat överenskommits i det avtal som avses i första stycket. De kvarvarande medlemskommunerna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet.

18 § Likvidation och upplösning Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation. Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av § 17. Likvidationen verkställs av den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator. Avseende förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs om likvidation i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

19 § Tvister Tvister mellan kommunalförbundet och en eller flera av medlemskommunerna ska i första hand lösas genom förhandlingar. Kan uppgörelse inte nås genom förhandling ska tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemskommuner avgöras i allmän domstol.

20 § Ändringar i förbundsordningen Ändringar av eller tillägg till förbundsordningen ska fastställas av samtliga medlemskommuners fullmäktige.

21 § Ikraftträdande Denna ändrade förbundsordning träder i kraft den 1 januari 2023. Tjänsteutlåtande OBarng.k Ngrir 2o2 52805030--40070592 Ledningsstöd Utfärdat 2026-05-18 Sigrun Hreidarsdottir Presidiet Välj datum här Kanslichef Förbundsstyrelse 2026-05-27 sigrun.hreidarsdottir@rsgbg.se Förbundsfullmäktige 2026-06-10 Diarienummer 2026/346 Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg 1. Förslag till beslut Medlemskommunernas fullmäktige föreslås att fastställa ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg i enlighet med bilaga 1. Förbundsstyrelsen överlämnar ärendet till förbundsfullmäktige för beslut. 2. Sammanfattning Förbundsstyrelsen har upprättat ett förslag till ny förbundsordning (remissutgåva) som har remitterats till medlemskommunerna för yttrande senast den 28 februari 2026. Inkomna synpunkter har beaktats och redovisas tillsammans med ett förslag till ny förbundsordning. Efter politiskt ställningstagande i RSG översänds därefter förslag till ny förbundsordning för fastställande i respektive medlemskommuns fullmäktige. Ny förbundsordning föreslås träda i kraft 1 januari 2027. 3. Ärendet 3.1 Bakgrund I samband med förbundsutökningen den 1 januari 2023 då kommunerna Lilla-Edet, Tjörn och Stenungsund anslöts till förbundet fanns det en tydlig politisk vilja att se över storleken på RSG:s politiska organisation för att göra den mindre. RSG:s medlemssamråd har varit överens om att förändringen av den politiska organisationen behöver ske även om kommunalförbundet inte utökas med ytterligare medlemskommuner. Med anledning av inkomna medlemsansökningar från kommunerna Kungälv och Ale hösten 2023 upprättade RSG ett förslag till ny förbundsordning som remitterades till medlemskommunerna i december 2025. Efter medlemskommunernas svar på remissen har de inkomna synpunkterna i relevanta delar för detta ärende beaktats. Under våren 2026 har diskussioner förts på politisk nivå gällande Kungälv och Ales medlemsansökningar. För närvarande finns inga beslut fattade av kommunerna Kungälv och Ale om att gå vidare med ansökan om medlemskap i RSG. För att ny förbundsordning ska kunna börja gälla den 1 januari 2027 behöver arbetet med ny politisk organisation för kommunalförbundet fortsätta och beslut om ny förbundsordning behöver fattas av RSG:s medlemskommuner under hösten 2026. Detta oaktat vilket beslut som kommunerna Kungälv och Ale fattar om medlemskap i RSG. 3.1.1 Remiss Ett förslag till ny förbundsordning (remissutgåva) har upprättats för att inhämta medlemskommunernas synpunkter. Samtliga medlemskommuner har inkommit med yttrande. Remissutgåvan tog sikte på att kommunerna Kungälv och Ale skulle bli medlemmar i kommunalförbundet från och med den 1 januari 2027. Remissutgåvan innehöll förslag till förändringar i förbundsordningen i fler delar än den politiska organisationen. I remissutgåvan ingick även förslag till förändringar i avtal mellan medlemskommunerna om samverkan inom RSG. Nedan redovisas sammanställning av medlemskommunernas synpunkter avseende de delar som är relevanta för detta ärende, det vill säga förslag till förändrad politisk organisation. Göteborgs Stad Tillstyrker förslaget Mölndals stad Mölndals stad anser att det vid en reducering av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen bör tas större hänsyn till medlemskommunernas varierande storlek. Mot bakgrund av att Mölndals stad och Kungsbacka kommun har ett avsevärt större invånarantal än övriga medlemskommuner, bör dessa tilldelas en större representation i form av fler ledamöter. Mölndals stad ser det även som generellt problematiskt att medlemskommunerna inte längre ska få utse några ersättare till förbundsstyrelsen. En sådan ordning får som konsekvens att oppositionens insyn och delaktighet minskar i de medlemskommuner som bara får möjlighet att utse en ledamot. Kungsbacka kommun Tillstyrker förslaget Härryda kommun Tillstyrker förslaget Partille kommun Tillstyrker förslaget Lerums kommun Tillstyrker förslaget Lilla Edets kommun Tillstyrker förslaget Tjörns kommun Tillstyrker förslaget Stenungsunds Stenunsunds kommun ställer sig positiva till att kommun förbundet försöker begränsa storleken på förbundets politiska organisation utifrån de önskemål som inkommit via medlemssamråd men avstyrker förslaget att förbundsstyrelsen inte ska ha några ersättare. Antalet ersättare ska vara minst 5. 3.1.1.1 Kommentarer och bedömning av inkomna synpunkter Ledamöter i förbundsstyrelsen Mölndals stad anför i sitt yttrande att det vid en reducering av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen bör tas större hänsyn till medlemskommunernas varierande storlek. Mot bakgrund av att Mölndals stad och Kungsbacka kommun har ett avsevärt större invånarantal än övriga medlemskommuner, bör dessa tilldelas en större representation i form av fler ledamöter. I diskussioner kring ny politisk organisation i RSG:s medlemssamråd har samtliga RSG:s medlemskommuner varit överens om att samtliga medlemskommuner utom Göteborgs Stad ska ha lika många ledamöter i förbundsstyrelsen. Företrädare för Mölndals stad har inte anfört avvikande uppfattning i medlemssamrådet. Därför föreslås ingen differentiering av antalet ledamöter utifrån medlemskommunernas varierande storlek förutom för Göteborgs Stad. Ersättare i förbundsstyrelsen I den remissutgåva som skickades till medlemskommunerna i december 2025 föreslogs att förbundsstyrelsen enbart skulle ha ordinarie ledamöter och inga ersättare. Såväl Mölndals stad som Stenungsunds kommun har inkommit med synpunkter avseende förslaget om förbundsstyrelsen enbart skulle bestå av ledamöter och inga ersättare. I kommunallagens (2017:725) (KL) 9 kap., Kommunal samverkan, står det inte uttryckligen att förbundsstyrelsen måste ha ersättare eller hur många de ska vara. Av 9 kap. 2 §, Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund, framgår dock följande: ”Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och regioner i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.” Av 6 kap. 16 § framgår det att kommunstyrelsen ska bestå av minst fem ledamöter och fem ersättare. RSG har samrått med Sobona/SKR i tolkningen av 9 kap. 2 § KL och kommit fram till att 6 kap. 16 § KL ska tillämpas även för kommunalförbund. Fem ersättare i förbundsstyrelsen är således ett minimikrav. 3.2 Politisk organisation RSG har haft samma politiska organisation med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse sedan 2007. Den 1 januari 2023 utökades förbundet med ytterligare tre medlemskommuner utan att den politiska organisationen förändrades annat än att befintlig struktur utökades med ytterligare ledamöter från de tillkommande kommunerna. RSG:s förbundsstyrelse (FS) beslutade den 8 februari 2023 § 20 att tillsätta en politisk arbetsgrupp med syfte att utreda den mest fördelaktiga politiska organisationen. Utredningen redovisades till förbundsstyrelsen den 13 mars 2024. Förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse är enligt arbetsgruppen den organisationsform som föreslås och som är mest fördelaktig för RSG. Det har varit tydligt från RSG:s medlemssamråd att hålla nere storleken på den politiska organisationen, vilket arbetsgruppen har haft i beaktande. RSG:s medlemssamråd har också varit överens om att förändringen av den politiska organisationen behöver ske även om kommunalförbundet inte utökas med ytterligare medlemskommuner. Sammansättningen för den politiska organisationen har diskuterats i RSG:s medlemssamråd den 26 mars samt den 11 juni 2024. Medlemssamrådets representanter har enats om förslag till en politisk organisation som redovisas nedan. 3.2.1 Förbundsfullmäktige Förbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige. Förbundsfullmäktige tillsätts av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar. Enligt nu gällande förbundsordning utser varje medlemskommun, förutom Göteborgs kommun, 2 ledamöter och 2 ersättare i förbundsfullmäktige. Göteborgs kommun utser 17 ledamöter och 17 ersättare. Antalet ledamöter i förbundsfullmäktige uppgår idag till 33 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Enligt föreliggande förslag till ny förbundsordning föreslås antalet ledamöter och ersättare minskas. Varje medlemskommun, förutom Göteborgs kommun, utser 1 ledamot och 1 ersättare i förbundsfullmäktige. Göteborgs kommun utser 9 ledamöter och 9 ersättare. Antalet ledamöter i förbundsfullmäktige blir därmed 17 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Antalet ledamöter och ersättare minskar med 32 personer. 3.2.2 Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen tillsätts av förbundsfullmäktige. Enligt nu gällande förbundsordning är antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 14 och antalet ersättare 11. Av ledamöterna och ersättarna ska 6 respektive 3 vara i Göteborg folkbokförda medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter och ersättare utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner folkbokförda kommunmedlemmar. Varje övrig medlemskommun företräds av 1 ledamot och 1 ersättare folkbokförda i respektive medlemskommun. Enligt föreliggande förslag till ny förbundsordning föreslås antalet ledamöter i förbundsstyrelsen öka och antalet ersättare minska. Av ledamöterna ska 8 vara i Göteborg folkbokförda medlemmar av Göteborgs kommun och återstående ledamöter utom Göteborgs kommun men inom kommunalförbundets medlemskommuner folkbokförda kommunmedlemmar. Varje övrig medlemskommun företräds av 1 ledamot folkbokförd i respektive medlemskommun. Antalet ersättare föreslås minska till 5. Ersättarplatserna fördelas mellan de fem medlemskommuner som har störst andel i förbundet. Detta innebär att kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Lerum och Stenungsund får en ersättare var. Antalet styrelseledamöter blir därmed 16 och antalet ersättare blir 5. Antalet ledamöter och ersättare minskar med 4 personer. 3.2.3 Revisorer Enligt kommunallagen är förbundsmedlemmarna fria att bestämma antalet revisorer och mandattiden för dessa. Kommunalförbund är inte bundna av reglerna i KL som anger att antalet revisorer ska vara minst fem. Detta framgår av 9 kap. 12 § KL. Enligt nu gällande förbundsordning väljer förbundsfullmäktige för varje mandatperiod 9 revisorer, en från respektive medlemskommun. Enligt föreliggande förslag till ny förbundsordning, föreslås antalet revisorer minska från 9 revisorer till 5 revisorer. De fem medlemskommuner som har störst andel i förbundet utser förbundets revisorer. Det är kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Lerum och Stenungsund. Mandattiden har förtydligats något. Granskningstiden är fyra år och det innebär att revisorernas uppdrag är slutfört först sedan de under det femte året efter valet har granskat det fjärde årets verksamhet. 4. Förslag till ny förbundsordning Nedan redovisas nu gällande förbundsordning samt de ändringar som föreslås gälla från och med den 1 januari 2027. Endast de delar i förbundsordningen som omfattas av ändringar anges. Ändringarna anges kursiverade. I sista kolumnen följer korta kommentarer till de ändringar som föreslås. Nu gällande Förslag till ny Kommentarer till förbundsordning förbundsordning föreslagna ändringar

§ 23 Dnr 2026/346 Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Beslut Förbundsfullmäktige överlämnar till medlemskommunernas kommunfullmäktige att fastställa förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg enligt bilaga 1 att gälla från och med den 1 december 2026. Sammanfattning av ärendet Förbundsstyrelsen har upprättat ett förslag till ny förbundsordning som har remitterats till medlemskommunerna för yttrande. Inkomna synpunkter har beaktats och redovisas tillsammans med ett förslag till ny förbundsordning. Efter politiskt ställningstagande i RSG översänds förslag till ny förbundsordning för fastställande i respektive medlemskommuns fullmäktige. Beslutsunderlag Förbundsstyrelsens beslut 2026-05-27 § 55 Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 18 maj 2026 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Förbundsstyrelsen Sammanträdesdatum 2026-05-27

§ 44 Diarienummer 00028/2026 Servicenämndens delårsuppföljning 2026 .................................................. 3 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(4) Sammanträdesdatum 2026-09-25 Servicenämnden § 44 Diarienummer 00028/2026 Servicenämndens delårsuppföljning 2026 Beslut Servicenämnden godkänner delårsuppföljning för 1 januari-31 augusti 2026. Servicenämnden ger i uppdrag att förvaltningen presenterar en åtgärdsplan för budget i balans till sammanträdet i oktober och att förvaltningen redovisar ekonomisk uppföljning till sammanträdena månadsvis. Sammanfattning Stadsserviceförvaltningen har upprättat en delårsuppföljning. Servicenämndens delårsuppföljning följer bestämmelserna i kommunallagen och lagen om kommunal bokföring och redovisning. Syftet är att redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning per den sista augusti. Rapporten omfattar också information om viktiga händelser samt beskriver hur budgeterade resurser har använts. Det arbetet som hittills gjorts visar en positiv utveckling i uppfyllelsen av nämndmålen och som stärker kvalitén i servicen, kompetensförsörjningen och den minskade klimatpåverkan. Förutsättningarna för att behålla och utveckla kompetens har förbättrats, vilket gjorts genom utbildningsinsatser, tydligare processer och förstärkt arbetsmiljöarbete. Nära 90 procent av fordonen i fordonsflottan är fossilfria och arbetet med att minska matsvinnet fortsätter. För att säkerställa en långsiktig måluppfyllelse behöver resultaten stabiliseras och att effekterna av de genomförda insatserna följs upp. Gällande ekonomin prognostiseras ett underskott om 7,6 miljoner kronor (mnkr) för 2026. Underskottet kan främst förklaras av lägre intäkter inom måltidsverksamheten än vad som budgeterats. Men även av ökade kostnader inom lokalvården på grund av reparationer av städmaskiner, inköp av förbrukningsinventarier och högre personalkostnader. Därtill redovisar post- och budverksamheten ett underskott för att de tilldelade pengarna inte fullt ut täcker verksamhetens kostnader samt att kund- och kontaktcenter prognostiserar ett överskott om 0,1 mnkr. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 16 september 2026. Servicenämndens delårsuppföljning 2026 Förslag under sammanträdet Servicenämnden godkänner delårsuppföljningen 1 januari-31 augusti 2026. Servicenämnden ger i uppdrag att förvaltningen presenterar en åtgärdsplan för budget i balans till sammanträdet i oktober och att förvaltningen redovisar ekonomisk uppföljning till sammanträdena månadsvis 2026. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(4) Sammanträdesdatum 2026-09-25 Servicenämnden Beslutsgång Ordförande frågar om förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen Nämndernas delårsuppföljning 2026 Ks förvaltningar Nämndernas delårsuppföljning 2026 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2026-08-31 Organisation: Ks förvaltningar Verksamhet Hänt i verksamheten Krisberedskap och civilt försvar Under 2026 har stadsledningsförvaltningen haft ökat fokus på krisberedskap och civilt försvar. Bland annat har det genomförts övningar med både krisledningsstab och koncernledningsgrupp. Informationskampanjer har genomförts för invånare, näringsliv och internt inom staden med fokus på hemberedskap och stadens roll i totalförsvaret. Säker digital kommunikation Under 2026 har Säker digital kommunikation (SDK) införts för att möjliggöra säker och spårbar överföring av känslig och sekretessbelagd information mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter. Det skapar förutsättningar för att ersätta exempelvis fax och brev med säker digital kommunikation och bidrar till ökad informationssäkerhet, effektivare arbetssätt och snabbare handläggning. Strategiskt arbete och planering Den långsiktiga planeringen har stärkts genom att strategier för dagvatten och naturvård antagits. Samtidigt har en ny process för samordning av stadens lokalbehov implementerats. Genom beslutade lokalbehovsplaner för samtliga lokalintensiva förvaltningar skapas nu bättre förutsättningar för ett effektivt och strategiskt utnyttjande av stadens lokaler. Järnvägsutbyggnaden Arbetet med Järnväg i Mölndal (JiM) fortskrider med fullt fokus. Genomförandekalkyler för samtliga detaljplaner är nu framtagna, vilket är ett kritiskt steg för att säkra finansiering. Trafikverkets tidplan för järnvägsplanens andra samråd har skjutits upp i väntan på att ett antal fördjupade utredningar. Syftet med detta är att säkerställa att anläggningen inte överskrider det kostnadstak som regeringen beslutat. Allmänna val 2026 Valår innebär omfattande arbete med förberedelser och genomförande inom stadslednings- förvaltningens kansli och av valnämnden. De allmänna valen den 13 september föregås av omfattande analyser och planering, förberedelser av vallokaler, utbildningsinsatser, kontakter med länsstyrelse och valmyndighet med mera. Mycket av det praktiska arbetet sker i samarbete med samhällsbyggnads- och stadsserviceförvaltningen. Det finns en stor erfarenhet inom organisationen men även en stor vilja hos övriga delar inom staden att stötta i demokratiarbetet vilket underlättar. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Uppföljning per mål Förflyttningar och utmaningar kopplade till stadsgemensamma prioriteringar redovisas under respektive mål. I de fall prioriteringarna inte kopplar direkt till målen redovisas de under rubrik Stadsgemensamma prioriteringar. 1.1.1.1 En stadsutveckling som ger plats för kunskap och innovation Under året har arbetet med att stärka Mölndals position som huvudetableringsort för Life Science intensifierats. Uppdrag har getts och arbete har påbörjats med en fördjupad översiktsplan för Sydvästra Mölndal. Framdriften märks också genom att kostnaderna för GoCo fas 1 närmar sig ekonomisk slutreglering, samtidigt som fas 2 drivs framåt med detaljplan och kollektivtrafikutredning för Åbro. För att fördjupa samarbetet med klustret har staden etablerat en närvaro på GoCo genom ett projektkontor, vilket möjliggör en löpande dialog med aktörer som AstraZeneca Innovation Hub samt ett aktivt bidrag till den regionala Life Science-strategin. Parallellt med detta driver staden en innovativ stadsutveckling där trygghet och attraktivitet samverkar för att skapa levande miljöer. Utvecklingen av prioriterade kommundelar fortskrider med god framdrift i planerna som ska utveckla Lindome tätort. För att säkra en långsiktigt hållbar tillväxt och effektivt utnyttja stadens markresurser pågår nu en revidering av stadens trafikmodell. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Arbetet med att stärka positionen inom Life Science och GoCo uppvisar god framdrift, liksom utvecklingen av prioriterade kommundelar. Samtidigt påverkas utfallet för antagna detaljplaner (BTA) av långa ledtider i planprocessen. Bedömning Trend Taggar Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur, En innovativ stadsutveckling – Hälsostaden med life science i världsklass Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Nya jobb i kommunen, antal -635 * * BTA bostäder/verksamhetsyta (1000-tal) inom antagna 48 18 2 detaljplaner *Siffrorna kommer från BRG och de släpar alltid två år. Även om det skedde en minskning mellan 2023 och 2024 så ligger Mölndal fortsatt över prognos på 10 000 nya jobb i regionen till 2035. Analys av indikator När det gäller BTA inom antagna detaljplaner beror det låga utfallet på långa ledtider i planprocessen samt att flera strategiska planer (Campus, Lindome Centrum, GoCo II) befinner sig i tidiga skeden. En betydande faktor är resursallokeringen, där cirka hälften av planarkitektkapaciteten är dedikerad till detaljplaner för ny järnväg Göteborg-Borås för att säkra järnvägens genomförande. 1.1.1.2 Behålla och utveckla kompetens i staden för att skapa verksamhet av god kvalitet till Mölndalsborna Under första halvåret har arbetet inriktats på att stärka ledarskapet, skapa förutsättningar för kompetensutveckling och etablera gemensamma arbetssätt, vilket bidrar till att attrahera och behålla medarbetare. Ett stadengemensamt koncept för pre- och onboarding (introduktion) har införts och tagits emot väl av både chefer och nyanställda. Koncernövergripande ledarforum har genomförts i form av ledardagar och 20-grupper med Järnväg i Mölndal, civilt försvar samt att leda i kris och krig som teman. Friskvårdsbidraget har höjts från 2 000 till 2 500 kronor per år och det nyttjas i hög grad. Den digitala omställningen har fortsatt. Utbildningsmaterialet för Microsoft 365 har kvalitetssäkrats och en kommungemensam behovsanalys pågår, Kunskapskällan har byggts ut med nya guider för självhjälp. Innovationsklivet resulterade under våren i tio utvecklingsinitiativ, flera av dem över verksamhetsgränser. Varje initiativ har föregåtts av en behovsundersökning. Rekryteringsläget är överlag gott med många sökande till flertalet tjänster. Svårare är det att rekrytera stadsutvecklings- och trafikkompetens till Järnväg i Mölndal, och hemtjänsten har svårt att få tag i tillräckligt många med rätt utbildning och körkort. Vikarieenheten prövar AI-stödet Hubert som avlastning i rekryteringsprocessen; utvärdering sker när testperioden är klar. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Rekryteringsläget är generellt positivt, men det är svårt att rekrytera inom vissa kompetenser. Personalomsättningen ligger på en naturlig nivå och HME har stärkts något. Utmaningar finns kring medarbetarnas kompetensutveckling. Bedömning Trend Taggar Internt mål: Mölndals stad är en attraktiv arbetsgivare Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Personalomsättning staden (inkl pension), procent 4.08%* 4.26%* 4.33%* HME Medarbetarenkät staden, index 79 80 Värde upplevd nödvändig kompetensutveckling (från 69 66 medarbetarenkät) *avser delårssiffror Analys av indikator För kommunstyrelsens förvaltningar bryts siffrorna ned under avsnittet Personal. Personalomsättningen uppgår till 4,33 procent, vilket är något högre än motsvarande period 2025 och 2024 men nivån är fortsatt stabil på totalen. Omsättningen varierar dock mellan olika verksamheter och befattningar. Historiskt är personalomsättningen ofta något högre under hösten, vilket innebär att helårsutfallet inte kan beräknas genom en enkel uppräkning av delårsresultatet. HME-index ligger på en fortsatt hög nivå och har ökat något till 80. Resultatet visar att medarbetarna generellt upplever ett högt engagemang och en meningsfullhet i sitt arbete. Värdet för medarbetarnas upplevda möjligheter till nödvändig kompetensutveckling har minskat från 69 till 66. Orsakerna till förändringen behöver följas och analyseras vidare för att bedöma behov av åtgärder. 1.1.1.3 Grön klimatomställning för minskat koldioxidavtryck Den nya mobilitets- och parkeringspolicyn tillämpas i pågående detaljplaner och hastighetsplanen genomförs i bland annat östra Lindome och Balltorp. Samrådshandlingen för den fördjupade översiktsplanen för Lindome pekar på en tätortsutveckling som ska främja det hållbara resandet över tid. Kapaciteten för hållbart resande stärks genom utbyggnad av spårvagnshållplatser för längre vagnar, planering av Citybuss samt ett medfinansieringsavtal med Trafikverket för breddning av Gunnebogatans vägport. Ett ramverk för ekologisk hållbarhet har antagits av kommunfullmäktige, vilket ger en tydligare inriktning och styrning för Mölndals stads miljö- och klimatarbete. Klimatanpassningen och resiliensen höjs genom påbörjad entreprenad för översvämningssäkring av Hagabäcken i Kållered och framtagandet av en ny masshanteringsstrategi. Som en del i EU-projektet Living Lab – Klimatneutralt byggande pågår samverkan mellan stad, forskning och näringsliv för att utveckla konkreta lösningar inom återbruk och klimatsmarta byggprocesser. Detta driver både den gröna omställningen och lokal innovation. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Konkreta resultat syns inom hållbart resande, klimatanpassning och genom samverkan i EU-projektet Living Lab. Utmaningar kvarstår gällande växthusgasutsläpp och att tidsplaner för järnvägsutbyggnaden justeras i takt med Trafikverkets processer. Bedömning Trend Taggar Bedriva det miljö- och klimatarbete som krävs för långsiktigt hållbar utveckling Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 På/avstigande vid Mölndals bytespunkt, antal miljoner 8.4 8.2 4.2* *4.2 mn gäller per siste augusti 2026. Analys av indikator Resandet till och från Mölndals bytespunkt har stabiliserats och återgått till nivåer som motsvarar perioden före pandemin. En faktor som kan påverka utfallet under det kommande kvartalet är det sänkta biljettpriset för månadskort (infört i augusti), vilket förväntas kunna stimulera ett ökat resande under höstperioden. Öka tryggheten genom att försvåra brott i den offentliga miljön och genom förebyggande insatser Kommunstyrelsens medel för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete har möjliggjort fortsatta insatser. Under 2026 har bland annat trygghetsvärdarnas uppdrag förstärkts, vilket möjliggjort närvaro i både centrum och Lindome samt vid evenemang. Bemanningen i Lindome har varit en utmaning, men förutsättningarna framåt är goda. Social- och arbetsmarknadsförvaltningens projekt för barn i riskzon har visat positiva resultat och övergår nu i ordinarie verksamhet: Insatser i klassrum har bidragit till ökad reflektion, förbättrat språkbruk och ett lugnare klassklimat, vilket upplevs positivt av både elever och skolpersonal. Framtida utmaningar handlar om samverkansstruktur, rollfördelning och samsyn kring insatsens mål. En fortsatt utmaning i lägesbildsarbetet är att skapa en systematik för sammanställning och analys av inkomna data och rapporter om otrygghet. Under hösten initieras insatser mot välfärdsbrottslighet och ett nytt utbildningspaket om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kommer lanseras. Målet bedöms som i hög grad uppfyllt. Den upplevda tryggheten är fortsatt hög och högre än i både riket och länet, och nivån på anmälda våldsbrott är stabil över tid och lägre än i Göteborg och riket. Samtidigt saknas ännu systematik i lägesbildsarbetet, tryggheten är ojämnt fördelad mellan grupper, och insatserna mot välfärdsbrottslighet och våld i nära relationer inleds först under hösten. Bedömning Trend Taggar Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur, Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Upplevd trygghet, (Trygg i område när det är mörkt, SCB 85.2% 83.9% n/a Medborgarundersökning), procent Anmälda våldsbrott, antal/100 000 inv 644 656 n/a Analys av indikator Upplevd trygghet: 84 procent av Mölndalsborna ger höga betyg på frågan om de känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde när det är mörkt – högre än riket (79 procent) och länet (81 procent). Andelen har ökat från 77 procent 2021. Nedgången med en procentenhet sedan förra året bedöms inte vara väsentlig. Tryggheten är lägre bland kvinnor, unga vuxna 18–29 år och personer med funktionsnedsättning. Anmälda våldsbrott: 656 per 100 000 invånare 2025. Antalet har sedan 2021 varierat mellan cirka 640 och 740, med den högsta nivån 2023. Uppgången mot föregående år ryms inom variationen och förklaras inte av någon enskild brottstyp. Mölndal ligger fortsatt betydligt lägre än både Göteborg och riket. 1.1.1.4 En hållbar ekonomi som håller över tid Lånebehoven begränsas genom en aktiv prioritering av investeringsbehov. Genomförandekalkyler är klara för exempelvis utbyggnaden av all allmän plats inom de detaljplaner som omfattas av Järnväg i Mölndal. Lokalförsörjningsprocessen implementeras enligt plan; samtliga lokalintensiva förvaltningar har nu beslutade lokalbehovsplaner och en lokalbank har upprättats för att möjliggöra strategiska beslut. Strategisk plan för äldres boende har slutrapporterats. Planeringen av stadens två stadshus fortskrider, där projektet på Torggatan nu går vidare mot upphandling av partneringentreprenör. Stadens långsiktiga ekonomiska styrning har stärkts genom en ny investeringsstyrning samt ett utvecklat arbete med prognos och analys. I budgetarbetet inför 2027 skapas nu en samlad bild av investeringar och ekonomiska åtaganden, vilket ger bättre förutsättningar att bedöma prioriteringar och investeringsnivåer ur ett långsiktigt perspektiv. Arbetet med att koppla samman verksamhetsutveckling, demografi och ekonomi pågår parallellt för att stärka beslutsunderlagen. Då arbetet är i ett tidigt skede kan ekonomiska effekter ännu inte avläsas, men nästa steg är att använda dessa underlag för att synliggöra konsekvenser och fatta beslut som säkerställer en hållbar ekonomi över tid. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Strategisk samordning och ekonomisk styrning har stärkts genom beslutade lokalbehovsplaner och en ny investeringsstyrning. Arbetet med prognos och analys är dock i ett tidigt skede och ekonomiska effekter ännu inte kan avläsas. Bedömning Trend Taggar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Analys av indikator Målets indikatorer – antal investeringar som gått till kommunstyrelsens avvikelsehantering samt antal beslutade lokalbehovsplaner per förvaltning – följs upp på helårsbasis och redovisas därför inte i delårsuppföljningen. 1.1.1.5 En enklare vardag för Mölndalsbon, digitalt, smidigt och lätt att göra rätt Antalet interna och externa e-tjänster har under första halvåret ökat från 236 till 242, och antalet automatiserade e-tjänster från 21 till 31. Automatiseringen är den tydligaste förflyttningen under perioden och minskar den manuella administrationen. Digitaliserings- och IT-avdelningen fortsätter att stötta verksamheterna med att identifiera processer som kan automatiseras, och flera initiativ är under utveckling. Nästa steg är att öka kunskapen i verksamheterna om vad automatisering gör möjligt. Utvecklingen av de digitala kontakterna mellan näringslivet och staden går långsammare. Ambitionen och viljan finns i organisationen, men flera befintliga system är komplicerade och kostsamma att utveckla eller ersätta, vilket begränsar takten. Här finns potential att ta ytterligare steg. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Båda indikatorerna pekar åt rätt håll och automatiseringen av e-tjänster har tagit ett tydligt steg under perioden. De systemberoenden som bromsar näringslivets digitala kontakter med staden kvarstår dock. Bedömning Trend Taggar Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar, En enklare vardag för Mölndalsborna - digitalt, smidigt och effektivt Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Automatiserade e-tjänster, antal 20 21 31 SKR Insiktsmätning, index 76 77 n/a Analys av indikator SKR:s insiktsmätning landade för Mölndals del på index 77,3, en ökning från 76,4 föregående år. Nivån är fortsatt lägre än 2023 års 82. Bygg- och miljöförvaltningen har under flera år arbetat med professionellt bemötande, tydlig och proaktiv kommunikation samt effektiv och rättssäker handläggning utifrån företagarens perspektiv, vilket sannolikt har bidragit till uppgången. Stadsgemensamma prioriteringar 1.1.1.6 Förflyttningar Barn och unga Genom strategiska ny- och ombyggnationer av skollokaler har förutsättningarna för en god utbildningsmiljö säkerställts. Detta skapar trygga och funktionella lärmiljöer som direkt stödjer elevernas studieresultat och framtida etablering på arbetsmarknaden. Hälsostaden & Life Science Genom framsteg i planarbeten som bidrar till expansionen av GoCo Health Innovation City stärks stadens position som nav för innovation i världsklass, vilket ökar attraktionskraften för kompetens och näringsliv. Infrastruktur & Tillgänglighet Kapaciteten i kollektivtrafiken har förbättrats genom ombyggnad av spårvagnshållplatser och genomförande av hastighetsplanen. Detta bidrar till en växande stad med god infrastruktur och en enklare vardag för Mölndalsborna. Ekonomisk hållbarhet & Resiliens I linje med det finansiella ramverket för att minska lånebehovet pågår en genomlysning av lokalbeståndet för att maximera beläggningsgraden. Genom att optimera resursutnyttjandet skapas förutsättningar för god ekonomisk hushållning och omfördelning av resurser till kärnverksamheten. Klimatanpassning Etableringen av kommunalt vatten- och avlopp på Älgvägen och Stenkrossvägen samt översvämningssäkringen av Hagabäcken är konkreta åtgärder för att öka stadens resiliens och långsiktiga miljömässiga hållbarhet. 1.1.1.7 Utmaningar Oförutsägbar Kostnadsutveckling Kraftiga kostnadsökningar inom investeringsverksamheten, drivna av skärpta lagkrav och tekniska lösningar för dagvatten, innebär en risk för att budgeten inte hålls och att målet om minskade lånebehov inte nås. Genomförandekraft i en föränderlig omvärld Geotekniska utmaningar och en svag bostads- och fastighetsmarknad hämmar framdriften i detaljplanearbetet och markaffärer, vilket försvårar realiseringen av den innovativa stadsutvecklingen. Strategisk samordning med externa aktörer Koordineringen med Trafikverket kring järnvägsplaner är komplex. Det finns ett kritiskt behov av avtalsförhållanden som säkerställer insyn och kontroll över stadens medfinansiering Kapacitetsbrister i tillväxtområden Ökande trafikmängder utmanar målet om en smidig och effektiv vardag för invånarna och kräver stora investeringar för att säkra framtida tillgänglighet. Ekonomi Sammanfattning årsprognos Prognosen för KF KS är totalt 30,7 mnkr. Stadsledningsförvaltningen prognostiserar ett överskott på 9,3 mnkr för 2026 jämfört med budget. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader, högre intäkter samt lägre kostnader för licenser och IT- och teledrift. Högre konsultkostnader motverkar delvis den positiva avvikelsen. Räddningstjänstens prognos 2026 uppgår till +4,5 mnkr. KS Förfogande prognostiserar ett överskott på 25,0 mnkr. KS övrigt prognostiserar ett underskott på 1,1 mnkr på grund av tillkommande räntekostnader till följd av köpet av Juristen 5. KS och dess utskott prognostiserar ett överskott på 1,2 mnkr. Valnämnden, överförmyndarnämnden, kommunrevisionen och kommunfullmäktige prognostiserar ett överskott om knappt 0,5 mnkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen prognostiserar en negativ avvikelse om -8,4 mnkr för 2026. Avvikelsen förklaras främst av högre kostnader för el, uppvärmning och VA, ökade kostnader inom Järnväg i Mölndal samt lägre planintäkter än budgeterat. Därtill tillkommer investeringsrelaterade driftkostnader för lokaler som förskjutits från 2025 till 2026. Avvikelserna motverkas delvis av lägre personalkostnader till följd av vakanser samt försenade eller uteblivna åtgärder och utredningar och lägre investeringsrelaterade driftkostnader för infrastruktur. Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Intäkter Kostnader Utfall Jan Budget Jan Resultat Prognos Kommunbidrag KF KS - Aug - Aug 2026 Jan - Aug resultat 2026 2026 2026 Kommunfullmäktige -3.1 -3.1 -2.9 -0.2 -0.1 Kommunrevision -2.5 -2.5 -3.1 0.5 0.0 Valnämnd 0.0 -0.7 -0.7 -3.2 2.6 0.2 Överförmyndarnämnd 12.9 -16.0 -3.1 -4.4 1.3 0.2 Stadsledningsförvaltning 85.8 -183.8 -98.0 -111.6 13.6 9.3 Samhällsbyggnadsförvaltningen 470.5 -573.4 -102.9 -106.5 3.6 -8.4 Räddningstjänst -29.8 -29.8 -33.1 3.3 4.5 Ks och dess utskott -9.7 -9.7 -10.8 1.1 1.2 Ks Förfogande -1.0 -1.0 -20.0 19.0 25.0 Ks övrigt -11.1 -11.1 -9.7 -1.5 -1.1 Summa Kommunfullmäktige, 569.3 -831.2 -261.9 -305.3 43.4 30.7 kommunstyrelse och dess nämnder Prognosen för KF KS är totalt 30,7 mnkr. Kommunfullmäktige prognosticerar ett underskott på 0,1 mnkr vilket beror på höjda arvoden. Kommunrevisionen prognosticerar ett mindre underskott vilket beror på höjda arvoden. Valnämnden prognosticerar ett överskott om 0,2 mnkr. Överskottet beror i huvudsak på att lokalkostnader blir drygt 0,2 mnkr lägre än budgeterat. Däremot beräknas kostnaderna för röstmottagare i förtidsröstningen att överstiga budget som följd av att ytterligare en lokal för förtidsröstningen kommer att hållas öppen. Prognosen innehåller vissa osäkerheter gällande ökade IT-kostnader kopplade till införandet av digitala röstkort och behov at IT-support. Överförmyndarnämnden prognosticerar ett överskott mot budget på 0,2 mnkr. Överskottet har minskat sedan årets första tertial och härrör sig till största del till personalkostnaderna och beror på att inhyrd personal täcker upp för sjukskrivningar. I övrigt återfinns mindre avvikelser som avser ökade kostnader för IT/telefoni som följd av flera rekryteringar och ytterligare ökade kostnader för porto, men även minskade kostnader för posten övriga främmande tjänster. Stadsledningsförvaltningen prognostiserar för helåret 2026 är ett överskott på 9,3 mnkr jämfört med budget. Den positiva avvikelsen förklaras främst av lägre personalkostnader och högre intäkter. Personalkostnaderna bedöms bli cirka 4,7 mnkr lägre än budget, främst till följd av tillfälliga vakanser. Vid uppkomna vakanser görs en prövning av verksamhetens kompetensbehov inför återbesättning. Konsultkostnaderna bedöms samtidigt bli cirka 3,2 mnkr högre än budget och motverkar därmed delvis effekten av de lägre personalkostnaderna. En del av de högre konsultkostnaderna avser tillfälliga konsultlösningar i samband med vakanser. Intäkterna bedöms bli cirka 3,5 mnkr högre än budget. Avvikelsen förklaras bland annat av cirka 0,8 mnkr i provisionsintäkter från ramavtal som avser föregående år samt cirka 0,8 mnkr från ej budgeterad försäljning av begagnad IT-utrustning. Inom IT-verksamheten bedöms kostnaderna för licenser samt IT- och teledrift bli cirka 2,7 mnkr lägre än budget. Av detta avser cirka 2,0 mnkr lägre licenskostnader, främst till följd av en förändrad licensstruktur samt att delar av budgeterade kostnader för cybersäkerhetslicenser inte bedöms nyttjas under året. Samhällsbyggnadsförvaltningens prognos för 2026 är -8,4 mnkr. Avvikelsen förklaras av flera olika poster, där den största är en avvikelse för el, uppvärmning och VA med totalt -6,5 mnkr. Avvikelsen beror på dels kallare väder än väntat i början av året, dels trasiga värmepumpar på ett par objekt, ökat användande av fläktar vilket lett till högre elförbrukning och att effekttaxans prishöjningar inte beaktats i budget i tillräckligt hög mån. Även VA-kostnaderna har ökat jämfört med budget. Projektenheten inom fastighetsavdelningen visar på en negativ prognos om totalt - 1,9 mnkr, varav -3,9 mnkr är en negativ avvikelse för investeringsrelaterade driftkostnader och varav +2,0 mnkr är lägre prognos för personalkostnader på grund av vakanser. Den negativa avvikelsen för investeringsrelaterade driftkostnader beror på att åtgärder från 2025 skjutits fram till i år, vilket inte fanns budgeterat och avser främst rivning av Rävekärrs förskola och evakueringslösningar för Sörgårdsskolan. Inom fastighetsavdelningen finns i övrigt positiva avvikelser gällande underhållsåtgärder för Gunnebo slott om 1,3 mnkr, då inte hela underhållspotten bedöms behöva nyttjas i år. Det finns även positiva avvikelser för avdelningen för personal i övrigt om 2,4 mnkr på grund av vakanser och negativa avvikelser om 2,4 mnkr gällande administrativa konsulter/inhyrd personal vilka bland annat täckt vakanser. Resterande avvikelse inom fastighetsavdelningen om -0,5 mnkr förklaras av lägre intäkter än väntat för externa hyresgäster på grund av en felbudgetering, högre kapitalkostnader än väntat för reinvesteringar, samt högre intäkter än väntat för ett nytt objekt som var lågt budgeterat. Järnväg i Mölndal har en negativ prognos för året som pekar på en avvikelse om totalt -6,2 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen för programmet beror främst på ökade kostnader för detaljplanearbete och särskilt för de planer där staden bär hela eller större delen av detaljplanekostnaderna. Även ett antal ändrings-och tilläggsarbeten har tillkommit. Planenhetens verksamhet visar också en negativ avvikelse med totalt -3,2 mnkr, vilket beror på lägre planintäkter än beräknat gällande exempelvis detaljplanerna för bland annat Heljered och Noten. Den största positiva avvikelsen inom förvaltningen finns inom investeringsrelaterade driftkostnader för infrastruktur där åtgärder försenats och medför en positiv avvikelse mot budget med 7,1 mnkr. Trafikenheten visar på en positiv prognos för året om 1,0 mnkr, vilket beror på att medlen för tillköp för kollektivtrafik till GoCo inte bedöms behöva nyttjas under året och ger då en positiv avvikelse om 0,9 mnkr samtidigt som vissa utredningar som planerats under året inte kommer hinna genomföras fullt ut. Resterande avvikelse inom strategiska enheten, för förvaltningschef och för stadsutvecklingsavdelningen förklaras av dels positiva avvikelser för vissa utredningar som inte hinner genomföras och något lägre personalkostnader än planerat främst på grund av vakanser och dels av högre kostnader än väntat för skogs- och markåtgärder bland annat på grund av en asfalteringsåtgärd. Kostnaderna och intäkterna för samhällsbyggnadsförvaltningen fördelar sig inte jämnt över året, vilket förklaras periodens resultat jämfört med den prognos som lämnats för året. Räddningstjänstens prognos 2026 uppgår till +4,5 mnkr, överfinansierad pga central justering. KS och dess utskott prognostiserar ett överskott på 1,2 mnkr jämfört med budget. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader. KS Förfogande prognostiserar ett överskott på 25,0 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på ett lägre nyttjande av förfogandeanslaget, där 5,0 mnkr av budgeterade 30,0 mnkr bedöms nyttjas under året. KS övrigt prognostiserar ett underskott på 1,1 mnkr jämfört med budget. Avvikelsen beror på tillkommande räntekostnader till följd av köpet av Juristen 5 på Torggatan. Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Kommunfullmäktige, kommunstyrelse och dess nämnder -243.2 -261.9 -18.7 Kommunfullmäktige -3.0 -3.1 -0.1 Kommunrevision -2.5 -2.5 0.0 Valnämnd -0.2 -0.7 -0.5 Överförmyndarnämnd -3.6 -3.1 0.5 Stadsledningsförvaltning -91.6 -98.0 -6.4 Samhällsbyggnadsförvaltningen -91.9 -102.9 -11.0 Räddningstjänst -30.1 -29.8 0.3 Ks och dess utskott -9.0 -9.7 -0.7 Ks Förfogande -0.8 -1.0 -0.2 Ks övrigt -10.5 -11.1 -0.7 Nettokostnaderna för kommunfullmäktige ökade med 0,1 mnkr mellan åren på grund av högre kostnader för prenumerationer. Valnämndens nettokostnader ökade med 0,5 mnkr mellan åren, vilket förklaras av kostnader för valarbete. Valnämndens nettokostnader påverkas av vilka år det hålls val och förra året hölls inget val till skillnad från 2026. Överförmyndarnämndens nettokostnader minskade med 0,5 mnkr jämfört med 2025. Detta berodde främst på lägre personalkostnader än under motsvarande period föregående år vilket förklaras av vakanser. Stadsledningsförvaltningens nettokostnader ökade med 6,4 mnkr. Intäkterna ökade med 7,7 mnkr. Den största delen av ökningen, 5,1 mnkr, fanns inom IT-avdelningen som ökade sin försäljning för tjänstekatalogen på grund av dels prisökningar, dels ökade volymer. En del av ökningen förklaras av försäljning av gammal utrustning. Även provisionsintäkterna ökade med 1,1 mnkr mellan åren. Kostnaderna ökade med totalt 14,0 mnkr. Personalkostnaderna för förvaltningen ökade med 6,2 mnkr, vilket främst förklaras av löneökningar men också av något fler anställda, då främst projektanställningar och tidsbegränsade anställningar. Kostnaderna för licensavgifter ökade med 2,1 mnkr vilket också förklarar del av ökade intäkter för IT. Dessutom har staden satsat ytterligare medel på SVEA, den digitala assistenten för offentlig sektor. Kostnaderna för IT- konsulter ökade med 2,6 mnkr och beror på utvecklingsarbete med servrar och metakatalog. Materialkostnaderna ökade med ca 0,9 mnkr vilket också främst berodde på ökade inköp av IT- material såsom datorer. Inköpen fördelas sig inte jämnt över året vilket gör att jämförelse med tidigare år kan visa på stora skillnader. Kapitalkostnaderna ökade med 0,8 mnkr också på grund av investeringar inom IT-området. I övrigt ökade kostnaderna med 1,4 mnkr mellan åren gällande bland annat medlemsavgifter till Göteborgsregionen för innovationsarenan; kostnader för utbildningar i stort inom förvaltningen samt för leasing av fordon. Nettokostnaderna inom samhällsbyggnadsförvaltningen ökade med 11,0 mnkr. Intäkterna ökade med 33,9 mnkr mellan åren. Intäkterna för försäljning minskade med 2,2 mnkr vilket till störst del förklaras av att resultatet för stadens skogsförvaltning var högre förra året än i år. I år har vissa arbeten fördröjts vilket påverkar resultatet för året. Posten taxor och avgifter har ökat med 1,5 mnkr främst på grund av högre planintäkter i år jämfört med motsvarande period föregående år. Bidragen har i sin tur minskat med 1,2 mnkr dels på grund av lägre driftbidrag till investeringar som skrivits av, dels på grund av ett bidrag från Boverket kopplat till detaljplaner som inte var aktuellt i år. Övriga intäkter ökade med 24,0 mnkr, där den största delen av ökningen beror på nya lokaler som hyrs ut exempelvis Västerbergsskolan och Åbybergsskolan. Kostnaderna ökade med 44,9 mnkr mellan åren. Av detta ökade kapitalkostnaderna med 29,1 mnkr. Ökningen förklaras främst av kapitalkostnader för nyinvesteringar som tagits i bruk under året, såsom nya Åbybergsskolan, Västerbergsskolan och Ekspinnaregatans dagliga verksamhet. Totalt ökade nyinvesteringar kapitalkostnaderna med 25,6 mnkr. Internränteökningen från 2,5% till 2,75% förklarar 1,7 mnkr av ökningen mellan åren samtidigt som slutavskrivningar skett om 0,3 mnkr. Avskrivningarna för nya inhyresavtal som klassats som finansiell leasing ökade avskrivningarna med 1,9 mnkr. Kostnadsposten övriga kostnader ökade med 11,3 mnkr, där kostnadsposten övriga konsulter ökat mest. Ökningen förklaras nästan uteslutande av ökad takt i arbetet med Järnväg i Mölndal. Samtidigt minskade kostnaderna för förgäveskostnader. Kostnaderna för inhyrning av lokaler ökade med 2,2 mnkr vilket förklaras av nya inhyrningar om total 2,7 mnkr gällande exempelvis Andénska gymnasiet och evakueringslösningar, samt avgående lokaler om 2,0 mnkr och prisökningar om 1,5 mnkr. Kostnaderna för el, uppvärmning och VA ökade med 4,9 mnkr, vilket förklaras av kallare vinter, införande av effekttaxa och också driftstörningar i enstaka objekt. Kostnaderna för fastighetsentreprenader och andra fastighetskostnader minskade med 4,8 mnkr mellan åren vilket främst berodde på att kostnaderna för arbeten som vidarefaktureras inte var lika stora som föregående år. Personalkostnaderna ökade med 1,9 mnkr, varav en liten del beror på nyrekryteringar men främst förklaras skillnaden med löneökningar. Räddningstjänstens nettokostnad minskade med 0,3 mnkr jämfört med föregående år på grund av justering av ersättningen till räddningstjänsten Storgöteborg. KS och dess utskott hade en nettokostnad som var 0,7 mnkr högre än motsvarande period 2025. Förändringen berodde främst på att personalkostnaderna ökade med cirka 0,8 mnkr. Lägre övriga kostnader motverkade delvis ökningen. Nettokostnaden för KS Förfogande ökade med 0,2 mnkr jämfört med motsvarande period 2025. Förändringen berodde på ett något högre nyttjande av förfogandeanslaget. Nettokostnaden för KS övrigt ökade med 0,7 mnkr jämfört med motsvarande period 2025. Förändringen berodde främst på 1,1 mnkr högre internränta på grund av köp av nya fastigheter och högre internränta samt 1,0 mnkr högre medlemsavgifter. Kostnadsökningen motverkades av cirka 1,5 mnkr lägre lämnade bidrag. Investeringar Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Kommunstyrelsen -9.4 -16.2 -16.2 0.0 3 KS Arbetsutskottet, inventarier -1.1 -2.6 -2.6 0.0 4 SLF IT-investeringar inom -8.3 -13.5 -13.5 0.0 avdelningen IT- och digitaliseringsavdelningen 5 Fastighetsavdelningen, inventarier -0.1 -0.1 0.0 Fastighetsavdelningen, utemiljö 0.0 0.0 0.0 förskolor/skolor och upprustning SLF Nya Verksamhetssystem 0.0 0.0 0.0 Valnämndens investering vad gäller valbås, skärmväggar och enhetlig inredning till förtidsröstningen är inköpt och aktiverad i anläggningsregistret. Denna investering förväntas att användas under valen 2029 och 2030, och om inte valsystemet förändras kan inventarierna säkert användas även 2034. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Projekt: Investering Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Förfogandeanslag, kommunstyrelsen -0.1 -10.0 -10.0 0.0 Investeringsanslaget till kommunstyrelsens förfogande antas nyttjas under året. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Finansiell leasing fast egendom -1.5 0.0 -1.5 -1.5 Fleråriga investeringar förskolor -30.5 -72.6 -56.0 16.6 Fleråriga investeringar -0.7 -10.0 -5.0 5.0 idrottsanläggningar Fleråriga investeringar skolor -55.4 -198.0 -99.5 98.5 Fleråriga investeringar övriga lokaler -31.4 -115.0 -60.0 55.0 Förvärv lokaler -1.8 Reinvesteringar -38.0 -118.0 -109.5 8.5 Lokaler, kommunstyrelsen -159.2 -513.6 -331.5 182.1 Det totala utfallet för investeringar för lokaler uppgår till 159,2 mnkr att jämföra mot en budget om 513,6 mnkr för helåret. Utfallet för fleråriga investeringar, inklusive leasing och inventarier, uppgår för perioden januari– augusti till 114 mnkr. Prognosen för helåret är 220 mnkr, vilket motsvarar en genomförandegrad om 55 % i förhållande till årets budget om 396 mnkr. Budgetavvikelsen förklaras främst av att flera projekt har senarelagts till följd av justeringar i genomförandet samt revideringar av tidigare fastställda tidsplaner. Under året har Krokslättsskolan etapp 4 färdigställts. Därutöver pågår ett flertal projekt i slutfasen av produktionsskedet, bland annat Brattåsskolan, Göteborgsvägen 7 och Östergårds förskola, med en samlad projektkostnad för 2026 om 139 mnkr. Finansiell leasing prognostiseras till 1,5 mnkr. Utfallet förklaras av att ett avtal omklassificerats till finansiell leasing, efter en skärpning av redovisningskraven gällande inhyrning inom koncernen. Fleråriga investeringar inom förskolor prognostiseras till 56 mnkr, jämfört med budgeterade 73 mnkr. Avvikelsen beror främst på att projektet Forsåker förskola har senarelagts, vilket innebär att budgetmedel om cirka 15 mnkr har skjutits fram ett år. Fleråriga investeringar inom idrottsanläggningar har ett projekt igång, Tillfällig tennishall Åbyområdet. Projektet har ett utfall om 1 mnkr, en prognos om 5 mnkr och en total budget om 10 mnkr. Fleråriga investeringar inom skolor uppvisar en prognos om 99 mnkr, vilket är cirka 100 mnkr lägre än budgeterade 198 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av fördröjningar i projekten Streteredsskolan, Sörgårdsskolan, Krokslättsskolan hus B och C samt Eklandaskolan. För fleråriga investeringar i övriga lokaler redovisas en prognos om 60 mnkr, mot en budget om 115 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att projektet Campus Mölndal ligger ett år efter tidplanen; upphandlingen av entreprenör slutfördes först innan sommaren. Projektet Göteborgsvägen 7 uppvisar däremot totalt en positiv budgetavvikelse då inkomna anbud understeg kalkylerad kostnad, där prognosen uppgår till 45 mnkr att jämföra med den totala budgeten om 60 mnkr. Projektet Boende med särskild service, med en årsbudget om 5 mnkr och en totalbudget om 35 mnkr, har utgått då projektet har strukits. Reinvesteringar uppvisar en prognos om 111 mnkr med ett utfall om 38 mnkr, jämfört med årets budget om 118 mnkr. En större mängd åtgärder pågår eller planeras för genomförande under hösten. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Hållbart resande -12.3 -20.8 -18,9 1.9 Markinfrastruktur -3.2 -4.9 -4.3 0.6 Vatten och avlopp -11.1 -47.2 -20.9 26.2 Vattendrag -7.5 -54.2 -25.6 28.6 Infrastruktur, kommunstyrelsen -34.1 -127.1 -69.8 57.3 Hållbart resande Prognosen inom Hållbart resande visar en positiv budgetavvikelse om 1,9 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att investeringsmedel avseende Citybuss Toltorpsdalen har senarelagts. Därutöver finns en påverkan av lägre bidragsintäkter än budgeterat. Inom budgetramen för Kollektivtrafik redovisas samtidigt en negativ avvikelse om 0,3 mnkr. Avvikelsen är främst hänförlig till att kostnaderna för ombyggnationen av Sörgårdsskolans busshållplats har blivit högre än tidigare bedömt. Markinfrastruktur Prognosen inom Markinfrastruktur visar en positiv budgetavvikelse om 0,6 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att budgeterade investeringsmedel inom Utveckling av vägnät inte bedöms komma att nyttjas under 2026. Vattendrag Prognosen inom Vattendrag visar en positiv budgetavvikelse om 28,6 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att investeringsmedel inom Kålleredsbäcken inte bedöms nyttjas i den takt som budgeterats. Utfallet hittills under året skiljer sig relativt mycket från prognosen för helåret. Skillnaden beror framför allt på att flera delprojekt inom Kålleredsbäcken befinner sig i olika genomförandefaser och att kostnaderna förväntas upparbetas senare under året. Det prognostiserade utfallet påverkas även av konsultkostnader hänförliga till arbetet med att färdigställa tillståndsansökan. Sammantaget innebär detta att en större del av de prognostiserade kostnaderna förväntas falla ut under årets återstående månader. Vatten och avlopp Prognosen inom Vatten och avlopp visar en positiv budgetavvikelse om 26,2 mnkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av att investeringsmedel inom VAIO, Utbyggnad av vattenverket samt Vattenledning inklusive anläggningar inte nyttjas i den grad som budgeterat. Inom VAIO har projekten Tulebo etapp 4 – Älgvägen 10–16 och Stenkrossvägen färdigställts. Projektet Tulebo Strandväg etapp 2 kommer däremot att pågå under 2026–2027. Det föreligger även prognososäkerhet inom VAIO till följd av pågående utredning avseende eventuell tillämpning av särtaxa. Projektet Utbyggnad av vattenverket har senarelagts till följd av förseningar, då nya förutsättningar avseende vattenverkets skick har identifierats. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Konto exploatering: Kostnader Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 VA Exploatering -9.3 -35.5 -25.3 10.2 Exploateringsverksamhet -59.1 -202.1 -124.2 77.9 Exploatering, kommunstyrelsen -68.4 -237.6 -149.5 88.1 VA Exploatering Inom VA-exploatering prognostiseras en positiv budgetavvikelse om 10,2 mnkr avseende utgifter. Pågående projekt är Fågelsten 1:108 och Forsåker DP1A. Budgetavvikelsen är i huvudsak en följd av tidsförskjutningar i genomförandet. Tidplanerna har påverkats av genomförandetakten i pågående projekt samt av eventuella överklaganden och annan känd information, vilket innebär att vissa budgeterade projekt inte har kunnat starta enligt plan. Exploatering Det prognostiserade överskottet om 64,1 mnkr avseende investeringsutgifter förklaras främst av tidsförskjutningar i detaljplaner. Därutöver bedöms 32 mnkr nyttjas för förvärv av skolmark från Mölndala, utöver utgifterna för Stensjön 1:5 och 1:8, vilka ingår i utfallet. Prognosen för omsättningstillgångar inkluderar även ett parkeringsköp om 9,1 mnkr inom Pedagogen Park, vilket förklarar differensen mellan prognos och utfall. Personal Antal anställda Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Ej vilande 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 1 677 1 870 Månadsavlönad 304 310 Timavlönad 1 367 1 555 Personalomsättningen på stadsledningsförvaltningen hamnar för halvåret 2026 på 5,08 procent inklusive pensionsavgångar. Det är i stort sett i linje med föregående års siffror (5,21 procent). Antalet månadsanställda har ökat från 211 till 216 på stadsledningsförvaltningen. Ökningen består nästan uteslutande av tidsbegränsade anställningar som täcker upp för tjänstlediga och föräldralediga samt tillfälliga projektanställningar. Personalomsättningen på samhällsbyggnadsförvaltningen uppgår till 5,75 procent under första halvåret, inklusive pensionsavgångar. Det motsvarar totalt fem personer och innebär en tydlig minskning jämfört med motsvarande period föregående år, då personalomsättningen uppgick till 9,89 procent, motsvarande nio personer. Antalet månadsanställda har ökat något från 93 till 94 medarbetare. Arbetet med kompetensförsörjning och kompetensomställning har under perioden gett positiva effekter. Vid uppkomna vakanser genomförs en mer systematisk analys av verksamhetens aktuella och framtida kompetensbehov, i stället för att tjänster rutinmässigt ersättningsrekryteras. Detta skapar bättre förutsättningar att anpassa organisationens kompetens till verksamhetens förändrade behov och framtida utmaningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under perioden genomfört ett stort antal rekryteringar, varav de allra flesta har kunnat tillsättas med gott resultat. Det tyder på goda förutsättningar att attrahera och rekrytera den kompetens som verksamheten behöver. Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Mått för sjukfrånvaro vald månad: Sjukfrv %, vald månad Datum sjukfrånvaro: 2024-06-01 - 2026-06-30 Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 4.8% 2025 3.9% 2026 3.8% Ovan siffror avser den sammanlagda sjukfrånvaron för KS förvaltningar. Sjukfrånvaron inom stadsledningsförvaltningen har ökat något under året och uppgår till 3,3% för halvåret (jmf 2,8% föregående år). Sjukfrånvaron inom samhällsbyggnadsförvaltningen har minskat under första halvåret och uppgår till 4,7 procent, jämfört med 6,0 procent motsvarande period föregående år. Minskningen är positiv och visar på en förbättrad utveckling av sjukfrånvaron under perioden. KS förvaltningar arbetar fortsatt aktivt med ett systematiskt rehabiliteringsarbete för de medarbetare som är sjukskrivna. Fortsatt ser vi att korttidssjukfrånvaron är på låga nivåer. Antalet inrapporterade arbetsskador och tillbud inom stadsledningsförvaltningen hamnar på tre tillbud och en arbetsskada. Samtliga tillbud gällde incidenter med ljudabsorbenter i rum kopplat till clean desk. Dessa är nu åtgärdade. Under första halvåret har två tillbud rapporterats inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Det kan jämföras med en rapporterad arbetsskada under motsvarande period föregående år. Det ena tillbudet avsåg bristande ventilation i kontorslandskap och det andra var kopplat till hög arbetsbelastning. Händelserna följs upp inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under våren har ergonomiutbildningar erbjudits till medarbetarna på stadsledningsförvaltningen, utifrån förvaltningens resultat i medarbetarenkäten kring huruvida man känner av fysiska besvär. Insatserna har varit väldigt uppskattade och gett värdefulla råd om vad medarbetaren själv kan göra för att minska risken för fysiska besvär. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Volymmått Överförmyndarnämnden KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal ärenden totalt, överförmyndarnämnd 763 758 771 varav ensamkommande barn 4 4 3 Samhällsbyggnadsförvaltningen KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Förvaltning, fastigheter, antal m2 450 811 453 379 454 120 varav stadens egna lokaler 327 515 328 047 326 032 varav inhyrda lokaler 123 296 125 332 128 088 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-23 Kommunstyrelsen

§ 55 Dnr 2026/346 Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Beslut Medlemskommunernas fullmäktige föreslås att fastställa ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg i enlighet med bilaga 1. Förbundsstyrelsen överlämnar ärendet till förbundsfullmäktige för beslut. Sammanfattning av ärendet Förbundsstyrelsen har upprättat ett förslag till ny förbundsordning (remissutgåva) som har remitterats till medlemskommunerna för yttrande senast den 28 februari 2026. Inkomna synpunkter har beaktats och redovisas tillsammans med ett förslag till ny förbundsordning. Efter politiskt ställningstagande i RSG översänds därefter förslag till ny förbundsordning för fastställande i respektive medlemskommuns fullmäktige. Ny förbundsordning föreslås träda i kraft 1 januari 2027. Beslutsunderlag Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 27 maj 2026. Ledningsstöd Datum Diarienummer Sigrun Hreidarsdottir 2026-06-22 2026/346 Sigrun.hreidarsdottir@rsgbg.se Fastställande av förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborgs (RSG) förbundsfullmäktige har den 10 juni 2026, § 23 fattat beslut om att översända förslaget till reviderad förbundsordning till medlemskommunerna för fastställande. I bifogat tjänsteutlåtande daterat den 17 maj 2026 med tillhörande handlingar redovisas förslaget. För RSG är det av största vikt att likalydande beslut fattas av medlemskommunerna och hemställer därför om skyndsam handläggning av ärendet så att dokumenten kan gälla fr o m den 1 december 2026. RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG Sigrun Hreidarsdottir Kanslichef Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Postadress: Besöksadress: Telefon, vx: E-post: Org. nr Postgiro nr: B ox 5204 Åvägen 2 031-335 26 00 raddningstjansten@rsgbg.se 222000-0752 30688-6 402 24 GÖTEBORG Telefax: Hemsida: Bankgiro nr: 031-335 27 71 www.rsgbg.se 5853-4009 Dnr. 2026/346 Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg att gälla från och med 2026-12-01 Antagen av medlemskommunernas fullmäktige Göteborg 2026-xx-xx § xx Mölndal 2026-xx-xx § xx Kungsbacka 2026-xx-xx § xx Härryda 2026-xx-xx § xx Partille 2026-xx-xx § xx Lerum 2026-xx-xx § xx Lilla Edet 2026-xx-xx § xx Tjörn 2026-xx-xx § xx Stenungsund 2026-xx-xx § xx Innehållsförteckning 1 § Namn och säte ............................................................................................................................... 1 2 § Medlemmar ................................................................................................................................... 1 3 § Ändamål och uppdrag ................................................................................................................... 1 4 § Organisation och varaktighet ........................................................................................................ 1 5 § Förbundsfullmäktige ...................................................................................................................... 1 6 § Förbundsstyrelse ........................................................................................................................... 2 7 § Revisorer och ansvarsfrihet ........................................................................................................... 3 8 § Ekonomisk ersättning till förtroendevalda .................................................................................... 3 9 § Digital anslagstavla ........................................................................................................................ 3 10 § Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulder ............................................................... 3 11 § Medlemskommunernas styrning, insyn och kontroll .................................................................. 3 12 § Kostnadsfördelning ...................................................................................................................... 4 13 § Budgetprocess ............................................................................................................................. 4 14 § Räddningsinsatser med kostnader som överstiger den kommunala självrisken ........................ 4 15 § Lån, borgen och förvärv ............................................................................................................... 4 16 § Inträde av ny medlemskommun.................................................................................................. 4 17 § Uppsägning och utträde .............................................................................................................. 4 18 § Likvidation och upplösning .......................................................................................................... 5 19 § Tvister .......................................................................................................................................... 5 20 § Ändringar i förbundsordningen ................................................................................................... 5 21 § Ikraftträdande .............................................................................................................................. 5 Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, att gälla från och med den 1 december 2026

§ 72 Diarienummer 00080/2026 Utbildningsnämndens delårsuppföljning 2026 Beslut Utbildningsnämnden godkänner uppföljningsrapporten. Sammanfattning Nämndens delårsuppföljning är en uppföljning av nämndens verksamhet och utgår från vad som begärs in till stadens delårsrapport som upprättas av kommunstyrelsen. Syftet är att redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning per den sista augusti. Handlingen ska också omfatta information om viktiga händelser samt beskriva hur budgeterade resurser använts. Stadsledningsförvaltningen kommer att sammanfatta texten i stadens delårsrapport. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2 september 2026. Utbildningsnämndens delårsuppföljning 2026. Expedieras till Stadsledningsförvaltningen Nämndernas delårsuppföljning 2026 Utbildningsförvaltningen Beslutad av: Utbildningsnämnden, 2026-09-10 Nämndernas delårsuppföljning 2026 Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................... 1 1. Verksamhet ........................................................................................................................... 2 1.1. Hänt i verksamheten ...................................................................................................... 2 1.2. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar .......................... 3 1.2.1. Utbildningsnämndens verksamheter ska främja individens möjlighet till vidare studier och/eller etablering på arbetsmarknaden .................................................................. 3 1.2.2. Utbildningsnämnden ska i egen regi erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud för Mölndals och göteborgsregionens studerande. Detta genom att förvalta och utveckla nuvarande skolenheter. ......................................................................................................... 4 2. Ekonomi ................................................................................................................................. 6 2.1. Sammanfattning årsprognos ......................................................................................... 6 2.2. Årsprognos jämfört med budget .................................................................................... 6 2.3. Nettokostnadsutveckling................................................................................................ 7 2.4. Investeringar .................................................................................................................. 8 3. Personal ................................................................................................................................ 9 4. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse .................................................................... 10 1. Verksamhet 1.1. Hänt i verksamheten Rekordhögt söktryck och fler utbildningsvägar Över 3 800 elever sökte till kommunens gymnasier (upp från 3107), vilket gör att Mölndal i höst har över 1 200 elever på sina gymnasieskolor. Utbudet har breddats med det nya IB- programmet på Franklins gymnasium och ett intensivt snabbspår till installationselektriker på Campus Mölndal. Skolexpansion och nya lokaler Lokalanpassningar gör att Andénska gymnasiet, Franklins gymnasium och Studion resursgymnasium kan växa samt elprogrammet kan starta på Campus Mölndal. Planeringen och partneringsupphandlingen för ett nytt samlat Campus fortskrider enligt plan. Direkta vägar till jobb En rekryteringskväll samlade 1 500 besökare och gav 99 förmedlade jobb. Projektet First week har gett ungdomar i utanförskap praktisk arbetslivserfarenhet genom drift av Gurras Sommarcafé och nya Café Lilla Kroken. Tidiga insatser för studiefullföljning och stöd Genom en ny systematisk uppföljningsmodell och inrättandet av två gymnasielotsar nås elever som riskerar att inte ta examen i ett tidigare skede. Samverkansprojektet EVA ger individanpassat stöd (arbetsterapeut, SYV och arbetsmarknadssekreterare) till personer som står långt från arbetsmarknaden. Fler insatser för att stärka kvalitet och attraktivitet Mölndals skolor står sig mycket starkt regionalt — Franklins gymnasium rankas som näst bäst och Krokslättsgymnasiets Vård- och omsorgsprogram som tredje bäst i Göteborgsregionen. Genomförandet av en AI-garanti för personalen har ökat tryggheten i att använda ny teknik i undervisningen, och satsningen på lagstadgade skolbibliotek har ökat elevernas litteraturintresse och tillgänglighet till litteratur. 1.2. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar 1.2.1. Utbildningsnämndens verksamheter ska främja individens möjlighet till vidare studier och/eller etablering på arbetsmarknaden Trend Taggar (KF-mål) Bedömning Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande Budgetdirektiv 1: Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden Budgetdirektiv 4: En enklare vardag för Mölndalsborna - digitalt, smidigt och effektivt Målet är flerårigt och i uppföljningen konstateras att insatserna följer de satsningar som nämnden har i sin budget. Sammanfattningsvis bedöms målet i hög grad uppfyllt. Mölndals stad bedriver en växande gymnasieverksamhet samt en omfattande vuxenutbildning. Sedan 2016 har utbildningsnämnden haft en offensiv strategi att öka utbudet av gymnasie- och vuxenutbildning i Mölndal. Verksamheten är i ständig förändring utifrån målgruppens och arbetsmarknadens behov. Genom omvärldsbevakning samt ett arbetsnära och flexibelt utbud skapas en stabil utgångspunkt för nämnden att kunna möta dessa behov. Ett nära samarbete med lokalt och regionalt arbetsliv är avgörande för elevernas etablering på arbetsmarknaden och skolornas attraktivitet och kvalitet. Samarbete innebär ökade förutsättningar för organisationen att framgångsrikt etablera nya utbildningar, erbjuda praktik och lärlingsplatser samt individuella lösningar för introduktion till arbete. Nedan sammanfattas några av insatserna och vilka effekter det har gett: • Samverkan mellan skola och arbetsliv är väl etablerad inom Campus Mölndal och utgör en viktig del av utbildningarnas kvalitet och yrkesrelevans. Dialogen med arbetsgivare och förvaltningar möjliggör anpassade utbildningsinsatser utifrån identifierade kompetensbehov, vilket stärker Campus Mölndals roll som en flexibel och efterfrågad aktör inom utbildning. • Under våren och sommaren har det varit stor framdrift inom ”First week”. Projektet, som syftar till att sysselsätta ungdomar i utanförskap befinner sig i ett inledningsskede men har testats i två pilotprojekt med 30 ungdomar. Ungdomarna från målgruppen har under våren startat och bemannat ett nytt Café, Lilla Kroken på Krokslättsgymnasiet och i Stadshusparken drivs även i år Gurras Sommarcafé. Projektets andra delmål, att sätta en organisation ihop med näringsliv har behandlats av nämnden och ärendet ska nu behandlas av kommunstyrelsen. Appen Konrad, som sedan tidigare stöttar ungdomar i gymnasievalet har bytt namn till First Week och har nu även en modul som matchar individer med jobb. Digitaliseringen förväntas göra Mölndalsbornas vardag enklare och smidigare. • Samverkansprojektet EVA startade under hösten 2025 och befinner sig i ett tidigt genomförandeskede. En del av projektmålet, en samverkansmodell mellan social- och arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen för personer som står långt från arbetsmarknaden, har vuxit fram med syfte att erbjuda individanpassade insatser genom arbetsterapeut, studie- och yrkesvägledare samt arbetsmarknadssekreterare. Måluppfyllnaden skattas som relativt god. Uppföljningar visar redan att deltagarna gör framsteg inom flera områden. Självskattningar och kartläggningar visar ökad motivation, stärkt framtidstro och ökad kunskap om vägar till arbete och studier. Flera deltagare har påbörjat arbetsträning, praktik eller studieförberedande aktiviteter. • Fyra av sju mätningar är nu genomförda i projektet Uppföljning av gymnasieelever med målsättning att fler elever ska fullfölja gymnasiet. Delmålet, att utveckla en systematisk uppföljningsmodell har uppnåtts och fler elever som riskerar att inte ta examen nås nu i ett tidigare skede. Som kommun kan vi därför tidigt genom det Kommunala aktivitetsansvaret sätta in de insatser som projektet har identifierat som framgångsrika; trivsel, mående och motivation. Nya insatser under våren är de så kallade gymnasielotsarna, 2 halvtidstjänster samt medel och kunskap från kommunens intensifierade arbete med suicidprevention. • Den 26 februari arrangerade Mölndals stad en rekryteringskväll på Hotell the Weaver tillsammans med Kungsbacka kommun och Arbetsförmedlingen. Här samlades företag och arbetsgivare som söker personal. Det har blivit ett attraktivt tillfälle för arbetsgivare i regionen. Från Mölndal samverkar enheten Vägledning och kompetens och Näringslivsenheten. 19 arbetsgivare och företag deltog, det kom 1 500 besökare och det förmedlades 99 jobb. Det växande utbudet av yrkesutbildningar ställer höga krav på tillgången till kvalitetssäkrade praktikplatser och att hitta samverkansforum med arbetslivet är en utmaning framåt. 1.2.2. Utbildningsnämnden ska i egen regi erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud för Mölndals och göteborgsregionens studerande. Detta genom att förvalta och utveckla nuvarande skolenheter. Trend Taggar Bedömning Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande Budgetdirektiv 1: Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden Budgetdirektiv 4: En enklare vardag för Mölndalsborna - digitalt, smidigt och effektivt Nämnden har under 2026 fortsatt att utveckla skolenheterna inom utbildningsnämndens verksamhetsområden. Resultatet för invånarna syns främst i en ökad valfrihet och tillgång till efterfrågade utbildningar, såsom det nystartade International Baccalaureate (IB) på Franklins gymnasium och det accelererade lärandet till installationselektriker på Campus Mölndal som är en intensiv och yrkesnära utbildning. Nämndens bedömer att målet i hög grad är uppfyllt och att trenden är positiv. Bedömningen vilar på att de insatser som gjorts för att utveckla och förvalta skolenheterna har gett flera resultat i relation till målet. • Utveckling av enheter: Fysisk expansion sker genom att Andénska gymnasiet renoverar och tar över nya lokaler i augusti 2026 för att kunna ta emot 3 nya klassar. Franklins gymnasium utökar med ytterligare en klass i årets antagning. Krokslättsgymnasiet hade mer än 1600 sökande i slutantagningen och el- och energiprogrammet lockade flest elever. • Flera utbildningar erbjuds som snabbspår på Campus Mölndal vilket skapar snabbare vägar ut i yrkeslivet. Bland annat breddas utbudet med uppstart av installationstekniker som också erbjuder ett snabbspår med accelererat lärande. Programmet till installationselektriker bygger på ett mer intensivt upplägg där studietakten är högre och vägen till yrkeskompetens kortare än i traditionella utbildningar. Satsningen möter både behovet av omställning och arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. • I höst går 1 225 elever på våra fem gymnasier – Andénska gymnasiet, Franklins gymnasium, Krokslättsgymnasiet, Frejagymnasiet och Studion resursgymnasium. Totalt börjar 520 elever i årskurs 1, varav 27 elever på Franklins gymnasiums nystartade IB- program. Att passera 1000 gymnasieelever är resultatet av en långsiktig satsning på Mölndals gymnasieverksamhet. • Planeringen för det nya Campus Mölndal fortskrider enligt plan och syftar till att skapa moderna lärmiljöer för framtidens behov samt att förstärka attraktiviteten till nämndens utbildningar. I början av året hölls samråd för detaljplanen och synpunkter och förslag som inkommit beaktas inför kommande granskning. Genom att samla gymnasie- och vuxenutbildningen i en gemensam byggnad skapas bättre förutsättningar för planering, samarbete och resursanvändning. Lokalerna kan utformas specifikt för utbildningens behov, både för teoretiska studier och för yrkesutbildningar som kräver särskild utrustning. Partneringsupphandlingen är klar. • Genomförandet och arbetet med nämndens lokalförsörjning, har under våren fortskridit. Ombyggnationer och anpassningar av flera lokaler leder till goda förutsättningar för regionens elever genom att elutbildningar kan starta på Campus Mölndal, Andénska gymnasiet och Franklins gymnasium kan växa enligt plan inför höstterminen 2026, IB kan starta i Franklins verksamhet samt att Studion kan växa till fullvuxen verksamhet. • Profilering och attraktivitet: Intresset för kommunens gymnasieskolor har ökat markant. I slutantagningen sökte 3843 elever till några av våra skolor, jämfört med 3107 föregående år. Samtliga enheter (Andénska, Franklins och Krokslättsgymnasiet) visar på höga söktryck. Att över 3800 elever sökt till Mölndals skolor i år är ett kvitto på att målet om ett attraktivt utbud uppfylls. • Fler insatser för att stärka kvalitet och attraktivitet: Mölndals skolor står sig starkt i regionala jämförelser. Franklins gymnasium rankas som näst bäst i Göteborgsregionen, och Krokslättsgymnasiets vård- och omsorgsprogram placerar sig som tredje bästa vård- och omsorgsprogram i Göteborgsregionen utifrån faktorer som nationella prov, elevnöjdhet och arbetsmarknadsutfall. Genomförd AI-garanti för personalen har ökat tryggheten i användandet av ny teknik i undervisningen. Lagstadgad satsning på skolbibliotek har stärkt elevernas litteraturintresse och språkarbete och gjort det lättare före eleverna att ta till sig litteratur. Utmaningarna i förhållande till målet är flera. Det svenska skolsystemet innebär en stark konkurrens om eleverna i regionen, vilket gör arbetet med profilering och attraktiva lärmiljöer avgörande för att säkra framtida intäkter och resurser. En växande verksamhet ställer krav på omställning, ombyggnationer och långsiktiga och hållbara lösningar när det gäller lokalförsörjningen. 2. Ekonomi 2.1. Sammanfattning årsprognos Utbildningsnämnden helårsprognos ligger kvar på -1,5 mnkr. Den fortsatta utvecklingen av verksamheterna med nya program och lokalytor innebär en tillfällig ekonomisk påfrestning under året. Samtidigt har Yrkeshögskolan stora omställningskostnader vilket resulterar i ett större underskott som balanseras av övriga verksamhetsområden. Gymnasieskolan har en positiv prognos om 3,0 mnkr för fler elever i egen regi till följd av utbyggnad av fler program. Området har negativ avvikelse för köpta platser men prognosen kan komma att justeras efter reservantagning 15 september. Inom anpassad gymnasieskola är verksamheten i egen regi i balans med en positiv prognos. Det finns fortfarande obalanser för färre sålda platser än planerat. Vuxenutbildningen har en nollprognos och har under året omkostnader för uppstart av utbildningen EL och energi och ser fortsatt osäkerhet i intäkterna för yrkes- och lärlingsutbildningarna från GR. Inom nämnd och administration har Yrkeshögskolan en större negativ prognos om -4,5 mnkr vilket delvis balanseras upp av de övriga verksamhetsområdena. 2.2. Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan Prognos Kommunbidrag UTF Aug 2026 Aug 2026 - Aug 2026 resultat 2026 Gymnasieskola 165.0 -397.6 -232.5 -234.5 1.9 3.0 Anpassad 33.5 -54.9 -21.4 -21.8 0.4 0.0 gymnasieskola Vuxenutbildning 35.2 -67.3 -32.1 -33.0 0.9 0.0 Nämnd, 24.8 -42.3 -17.6 -13.3 -4.2 -4.5 administration Summa 258.5 -562.1 -303.6 -302.6 -1.0 -1.5 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden redovisar ett negativt resultat för perioden om -1,0 mnkr. Den fortsatta utvecklingen av verksamheterna med nya program och lokalytor innebär en tillfällig ekonomisk påfrestning under året. Samtidigt har Yrkeshögskolan stora omställningskostnader vilket resulterar i ett större underskott som balanseras av övriga verksamhetsområden. Årsprognosen ligger kvar på -1,5 mnkr. Inom kommunbidragsområde gymnasieskola förväntas ett positivt resultat om 3,0 mnkr. Verksamheten i egen regi har ökat antal elever på samtliga enheter och startar upp ett nytt program, IB International Baccalaureate, på Franklins. Samtidigt innebär fler elever ökade omkostnader för personal, material och lokaler men fulla klasser ger en positiv ekonomisk marginal på enheterna framöver. Andénska gymnasiet är fortfarande i en etableringsfas vilket innebär kostnadsavvikelser som ännu inte täcks av elevpengen. Gemensamma poster inom området har en positiv prognos där köpta platser avviker med en negativ prognos på -1,5 mnkr. Gymnasieskolans reservantagning är den 15 september vilket gör att prognosen kan komma att justeras vid kommande rapportering. Kommunbidragsområde anpassad gymnasieskola har ett mindre positivt resultat för perioden. Området har en fortsatt obalans för färre sålda platser än planerat. Kostnadsanpassningar och ny beräkning av elevpeng till Frejagymnasiet har fått verksamheten i egen regi i ekonomisk balans och enheten visar ett positivt resultat för perioden och även i prognosen för helåret. Området har en nollprognos. Kommunbidragsområde vuxenutbildning har ett positivt resultat på 0,9 mnkr vid delåret och prognosticerar ett nollresultat för helåret. Området har lägre personalkostnader än planerat och lägre kostnader för köpta platser under året. Uppstarten av EL- programmet har inneburit extra kostnader samtidigt som söktrycket varit högt vilket gör att platserna fylls och får en positiv ekonomisk bärighet framöver. Svårigheter med intäktsberäkningar för regionala yrkes- och lärlingsutbildningar efter systembytet för elevregister förra året kvarstår. Detta innebär en osäkerhet i planerade intäkter under höstterminen. Inom kommunbidragsområde nämnd och administration redovisas ett större negativt resultat för perioden. Årsprognosen är en avvikelse från budget om -4,5 mnkr. Underskottet återfinns för Yrkeshögskolan som under året genomgått ett större omställningsarbete och där delar av verksamheten från och med höstterminen utförs på entreprenad. 2.3. Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug 2025 Utfall Jan - Aug 2026 Skillnad år och föregående år Utbildningsnämnden -277.3 -303.6 -26.3 Gymnasieskola -217.1 -232.5 -15.4 Anpassad gymnasieskola -21.5 -21.4 0.1 Vuxenutbildning -26.2 -32.1 -5.8 Nämnd, administration -12.4 -17.6 -5.2 Utbildningsnämndens nettokostnadsutveckling var 8,7 procent motsvarande 26,3 mnkr mellan åren. Kommunbidragsområde gymnasieskola hade en nettokostnadsutveckling på 6,6 procent motsvarande 15,4 mnkr och antalet folkbokförda elever ökade med 69 jämfört med föregående år. Antalet sålda platser ökade med 170 elever motsvarande 13,4 mnkr. Köpta platser ökade med 35 elever mellan åren till en kostnad av 10,2 mnkr varav elevpeng för fler elever motsvarade 2,7 mnkr och kostnadsuppräkning av Göteborgsregionens gemensamma prislista stod för 7,5 mnkr. Etableringen av fler gymnasieprogram i egen regi innebar 34 fler elever i våra egna skolor vilket motsvarar 50 procent ökningen i antalet folkbokförda elever. Personalkostnaderna ökade med 10,8 mnkr där lönerevisionen var 1,4 mnkr och resterande 9,4 mnkr för18 fler anställda till följd av utökad verksamhet i egen regi. Lokalkostnaderna ökade med 3,6 mnkr för nya lokalytor för Andénska gymnasiet och resursgymnasiet studion. Materialkostnaderna ökade med 1,3 mnkr där hälften avsåg uppstart av Andénska gymnasiet och resterande för volymökning. Kostnaden för skolmåltider ökade med 0,9 mnkr varav Andénska stod för 0,6 mnkr. Kommunbidragsområde anpassad gymnasieskola hade en positiv nettokostnadsutveckling med 0,5 procent motsvarande 0,1 mnkr. Antalet folkbokförda elever minskade med 1 elev jämfört med föregående period. Verksamheten i egen regi ökade med 2 elever och antalet köpta platser minskade med 3 elever eller 0,3 mnkr. Personalkostnaderna ökade med 0,4 mnkr motsvarande lönerevisionen mellan åren. Kostnaden för skolskjuts minskade med 0,5 mnkr. Kommunbidragsområde nämnd och administration ökade sina nettokostnader med 5,2 mnkr eller 29,5 procent. Intäkterna för sålda Studie- och yrkesväglednings tjänster ökade med 0,8 mnkr mellan åren. Bidragen för Yrkeshögskolan minskade med 2,4 mnkr men ökade med 0,6 mnkr för nytt ESF-projekt. Personalkostnaderna ökade med 4,0 mnkr varav lönerevisionen var 0,8 mnkr. Lokalkostnaderna ökade med 0,6 mnkr för ny hyra och flyttkostnader för VKM. Kommunbidragsområde vuxenutbildning hade en nettokostnadsutveckling om 18,2 procent motsvarande 5,8 mnkr. Intäkterna minskade med 0,7 mnkr mellan åren för regional yrkes- och lärlingsutbildningar. Personalkostnaderna ökade med 2,7 mnkr där lönerevisionen motsvarade 1,3 mnkr och resterande ökning för 2 fler anställda till nystartade utbildningen EL och energi. Kostnaden för köpta platser ökade med 0,5 mnkr. Fler yrkesutbildningar innebar högre kostnader för materialinköp vilket innebar en kostnadsförändring med 0,9 mnkr. Införandet av nytt elevregistreringssystem gjorde att övriga kostnader ökade med 0,5 mnkr. Kostnaden för inhyrd personal ökade med 0,3 mnkr. 2.4. Investeringar Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Utbildningsnämnden -3.3 -3.7 -3.7 0.0 25 UTF Övriga Inventarier -1.9 -3.7 -3.7 0.0 26 UTF Inventarier i tillkommande -1.3 lokaler Utbildningsnämnden beräknar att förbruka tilldelade budgetmedel för investeringar. Under året har större investeringar gjorts för Studion på Kroksslättsgymnasiet och för utbildningen EL och energi på vuxenutbildningen. Nämnden tilldelas 1,7 mnkr i extra investeringsutrymme för fortsatt etablering av Andénska gymnasiet under året. 3. Personal Utifrån resultaten i medarbetarenkäten 2025 har förvaltningen prioriterat två förvaltningsövergripande områden: introduktion av nyanställda och arbetsrelaterade fysiska besvär. Arbetet med introduktionen är en del av förvaltningens kompetensförsörjningsplan och omfattar en förvaltningsgemensam introduktionsdag, digital introduktion samt stöd till chefer. Den första introduktionsdagen genomförs under hösten. Inom arbetsmiljöområdet har förvaltningen uppmärksammat arbetsrelaterade fysiska besvär, exempelvis huvudvärk, nack- och muskelbesvär. Företagshälsovården har tillsammans med chefer och rektorer diskuterat möjliga insatser och behov av en fördjupad kartläggning, som planeras under hösten 2026. Förvaltningen har fortsatt arbetet med kompetensutveckling inom AI som en del av förvaltningens AI-garanti. För att bidra till visionen om att vara en ledande utbildningskommun, där ledande innebär att ligga i framkant och främja innovation, har förvaltningens chefer och rektorer fokuserat på utvecklande och nytänkande ledarskap. Syftet är att stärka ett ledarskap som skapar förutsättningar för innovation, lärande och utveckling. Förvaltningen arbetar aktivt med säkerhet och beredskap där hot och våld är en viktig del för att stärka tryggheten för personal och elever. Under våren har flera mikroutbildningar för skolans personal tagits fram samtidigt som arbetet med att ta fram viktiga planer och riskbedömningar har prioriterats. Antal anställda Förvaltningen fortsätter att växa, vilket också innebär att antalet anställda ökar. Ökningen är bland annat kopplad till utvecklingen av Andénska gymnasiet och nya utbildningar. Även antalet timanställda har ökat, till följd av verksamheterna Gurras Café och First Week. Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Ej vilande 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 336 380 Månadsavlönad 289 305 Timavlönad 49 77 Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och uppgår till 4,1 procent under första halvåret 2026, jämfört med 5,6 procent under motsvarande period 2025. Resultaten från medarbetarenkäten och dialogen med chefer visar samtidigt på god trivsel och arbetsmiljö, vilket bedöms bidra till den positiva utvecklingen av sjukfrånvaron. Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Mått för sjukfrånvaro vald månad: Sjukfrv %, vald månad Datum sjukfrånvaro: 2024-06-01 - 2026-06-30 Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 5.8% 2025 5.6% 2026 4.1% 4. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Volymmått Gymnasieskola KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal elever folkbokförda i Mölndal, totalt 2 604 2 646 2 673 varav i stadens regi 299 314 333 varav i andra huvudmäns regi, kommun och region 1 329 1 353 1 376 varav i andra huvudmäns regi, fristående skolor 976 979 964 Antal inom det kommunala aktivitetsansvaret 147 168 166 Asylsökande elever boende i Mölndal 4 3 2 Antal elever i stadens regi, totalt 754 843 924 varav från andra kommuner 452 526 589 varav asylsökande 3 3 2 Anpassad gymnasieskola KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal elever folkbokförda i Mölndal, totalt 53 53 52 varav i stadens regi 32 32 34 varav i andra huvudmäns regi 21 21 18 Antal elever i stadens regi, totalt 52 52 54 varav från andra kommuner 20 20 20 Vuxenutbildning * Elevstatistik enligt tabell är inte tillgänglig på grund av systembyte Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 KPI Gymnasial utbildning, egen regi varav från andra kommuner Grundläggande utbildning, egen regi varav från andra kommuner Gymnasial utbildning, externt anordnad Grundläggande utbildning, externt anordnad Gymnasial utbildning, i andra kommuner Grundläggande utbildning, i andra kommuner Gymnasial utbildning med yrkesinriktning inom GR-samverkan, delfinansieras genom statsbidrag Särvux, antal studerande Svenska för invandrare, sfi, antal studerande i stadens regi varav från andra kommuner Indikatorer av särskilt intresse Gymnasieskola Examensgrad gymnasieskola KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, procent 78.7 Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram 73.6 kommunala skolor, procent Vuxenutbildning Gymnasial yrkesutbildning KPI Utfall 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Andel i arbete före utbildningen 37.0% 42.0% 36.0% Andel elever i arbete/studier efter utbildningen 75.0% 68.0% 63.0% Servicenämndens delårsuppföljning Stadsserviceförvaltningen Beslutad av: Servicenämnden, 2026-09-30 § SIFFRA Avser perioden: 2026-01-01 till 2026-08-31 Verksamhet Hänt i verksamheten Under året har Stadsserviceförvaltningen fortsatt att utveckla den service och de tjänster som varje dag når stadens invånare och verksamheter. Arbetet har präglats av fokus på kvalitet, säkerhet, hållbarhet och effektivt resursutnyttjande. Några av de viktigaste händelserna under delåret är: • Måltider med fokus på kvalitet, hållbarhet och likvärdighet. Arbetet med att minska matsvinnet inom skola, förskola och äldreomsorg har fortsatt. Systematisk mätning och uppföljning ger bättre möjligheter att anpassa produktionen och minska mängden mat som behöver slängas, vilket bidrar till minskad miljöpåverkan och ett mer effektivt nyttjande av stadens resurser. Under året har arbetet med att ta fram en gemensam måltidspolicy för staden påbörjats. Policyn ska skapa en gemensam inriktning för stadens offentliga måltider och tydliggöra vilka principer som ska gälla för bland annat kvalitet, näringsriktighet, hållbarhet, måltidsmiljö och likvärdighet. Målet är att barn, elever, äldre och andra som tar del av stadens måltider ska erbjudas måltider av god och jämn kvalitet, oavsett var i staden de serveras. Parallellt pågår upphandling av ett nytt kostdatasystem som ska förbättra planering, kvalitetssäkring och uppföljning av måltidsverksamheten. • Fortsatt hög service till stadens invånare. Kund- och kontaktcenter har fortsatt arbetet med att utveckla kvaliteten i mötet med invånarna. Kundnöjdheten och upplevelsen av enkelhet ligger fortsatt på höga nivåer. Genom utvecklad coachning och uppföljning stärks förmågan att ge ett likvärdigt bemötande och att lösa fler frågor redan vid den första kontakten. Det ska göra det enklare för invånarna att få rätt hjälp och vägledning oavsett vilken del av staden deras ärende berör. • Ökat fokus på säkerhet i stadens anläggningar och verksamheter. Säkerhetsarbetet kring stadens isytor och ammoniakanläggningar har stärkts genom gemensam utbildning för berörda chefer och medarbetare. Riskutredningar och ytterligare säkerhetshöjande insatser har också påbörjats. Arbetet minskar riskerna för såväl medarbetare som besökare och bidrar till säkra och väl fungerande anläggningar för invånarna. • Digitalisering som förenklar och effektiviserar stadens service. Flera digitaliseringsinsatser har fortsatt under året, bland annat inom digital post, sensorteknik och digitala nyckellösningar. Arbetet bidrar till minskad administration, ökad säkerhet och effektivare processer. När resurser kan användas mer effektivt skapas bättre förutsättningar att lägga tid och kompetens där de ger störst nytta för stadens verksamheter och invånare. • Förberedelser för ett väl genomfört val. Inför riksdagsvalet i september har Stadsunderhåll tillsammans med stadens valorganisation genomfört ett omfattande förberedelsearbete. Stadsunderhåll bidrar med viktiga praktiska och logistiska insatser för att vallokaler och övriga förutsättningar ska finnas på plats. Arbetet är en del av stadens samlade ansvar för att invånarna ska kunna utöva sin demokratiska rätt på ett tryggt och väl fungerande sätt. • En god arbetsmiljö för en stabil och kvalitetssäkrad service. Under året har förvaltningen utvecklat det systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet genom att rekrytera en arbetsmiljöingenjör med uppdrag att stödja och driva utvecklingen på förvaltningsövergripande nivå. Uppdraget omfattar bland annat att vidareutveckla det förebyggande arbetsmiljöarbetet, skapa gemensamma arbetssätt och stödja chefer i riskbedömningar, uppföljning och hantering av arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Som en del i arbetet har en gemensam arbetsmiljödag genomförts för samtliga chefer och under hösten fortsätter kompetensutvecklingen med utgångspunkt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Gemensamma rutiner, digitala stöd och verktyg utvecklas för att skapa ett mer enhetligt och systematiskt arbetssätt i hela förvaltningen. Ett välfungerande förebyggande arbetsmiljöarbete bidrar till att minska risker och sårbarhet och skapar bättre förutsättningar för kontinuitet och kvalitet i den service som förvaltningen levererar till stadens invånare och verksamheter. Sammantaget har utvecklingsarbetet under delåret haft fokus på att skapa en säker, tillgänglig och hållbar service med god kvalitet. Genom att kombinera utveckling och digitalisering med ett tydligt fokus på grunduppdraget skapas bättre förutsättningar att använda stadens resurser effektivt och möta invånarnas behov över tid. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Uppföljning per mål Nämndmål 1: Servicenämnden ska leverera en likvärdig, hållbar och kvalitativ service som bidrar till bästa möjliga kärnverksamhet i staden Förflyttning och resultat Under året har nämndens verksamheter fortsatt förflyttningen mot en mer likvärdig, behovsstyrd och datadriven service. Flera insatser har gått från planering och utveckling till implementerade arbetssätt, samtidigt som verksamhetsdata i högre grad används för att identifiera behov och styra utvecklingen. Förflyttningen syftar ytterst till att göra kommunens service enklare och mer sammanhållen för invånaren och skapa bättre förutsättningar för stadens kärnverksamheter. Kontaktcenter har genomfört en omorganisation med ökad specialisering och fler svar i första linjen. Resultaten från mätningar visar att invånarnas upplevelse förbättrades under årets första del jämfört med samma period 2025. Augustimätningen visar dock en tillbakagång: enkelhet uppgår till 78,5, generell nöjdhet till 84,7 och kunskap till 84,4, jämfört med årsmålen 81, 88 respektive 90. 77,5 procent upplever att deras fråga har klarats upp. Utvecklingen visar att den positiva förflyttningen ännu inte är stabil. Samtalscoachningen, med fokus på kvalitet och invånarens upplevelse, har därför intensifierats och resultaten följs löpande för att rikta fortsatta insatser där de ger störst effekt. Inom måltid och lokalvård fortsätter arbetet med en mer likvärdig och kvalitativ service. Kvalitetsdialoger med verksamhetsföreträdare används för att utveckla leveransen utifrån verksamheternas behov. Helglokalvården har tagits över i egen regi och har inom befintlig finansiering kunnat genomföras med högre frekvens och kvalitet samt omfatta fler verksamheter. Arbetet med en kommungemensam måltidspolicy har formaliserats för att skapa gemensamma utgångspunkter för kvalitet, hållbarhet och uppföljning. Inom stadsunderhåll har arbetssätt och överenskommelser med fastighetsavdelningen utvecklats för att skapa en mer likvärdig och förutsägbar leverans. Genom att förtydliga ansvarsfördelningen stärks förmågan att effektivt hantera fel och brister i stadens verksamhetslokaler. Samtidigt pågår arbete med att synliggöra rätt driftsbudget för stadsunderhåll. En gemensam struktur för budget- och prognosarbete mellan förvaltningarna håller på att tas fram. Detta ska möjliggöra uppföljning av kostnader per objekt och bidra till ökad transparens och effektivitet i underhållsarbetet. Sammanfattningsvis ska detta leda till tydligare ansvar och ekonomisk uppföljning. Förvaltningen har också stärkt strukturen för verksamhetsutveckling. PRiM Slim, en gemensam e-tjänst för projektförfrågningar, är under införande och skapar en tydligare väg från identifierat behov till prioritering och genomförande. Parallellt utvecklas användningen av verksamhetsdata från kontaktcenter, vilket ger bättre förutsättningar att prioritera insatser utifrån faktiska behov och följa deras effekter. Inför den kommande stadsservicenämnden pågår ett omfattande arbete med att harmonisera styrning och stöd. Enkäter till chefer och nyckelpersoner visar att stödet i huvudsak fungerar väl, men också att många system, kontaktvägar och styrande dokument skapar onödig komplexitet. Mer enhetliga ekonomiprocesser, gemensamma rutiner och styrande dokument ska bidra till enklare arbetssätt och ett mer likvärdigt stöd. Utmaningar En central utmaning är att säkerställa att genomförda förändringar ger stabila och mätbara effekter för invånare och kärnverksamheter. Kontaktcenters resultat illustrerar detta tydligt, då den positiva utvecklingen under årets första del inte fullt ut har kunnat bibehållas. Även inom andra områden är nya system och arbetssätt införda eller under införande, men effekterna behöver följas över längre tid. Förvaltningen behöver också fortsätta minska skillnader i arbetssätt, personberoende och organisatoriska gränser. Samtidigt innebär bildandet av en gemensam stadsservicenämnd ett omfattande harmoniseringsarbete som behöver genomföras utan att kvaliteten i den löpande leveransen påverkas. Bedömning av måluppfyllelse och trend Målet bedöms utvecklas i positiv riktning, men är ännu inte fullt uppnått. Det finns konkreta resultat i form av mer likvärdiga arbetssätt, förbättrad styrning och digitalisering samt insatser som gått från utveckling till genomförande. Samtidigt visar bland annat Kontaktcenters senaste resultat att förbättringar behöver stabiliseras och följas upp för att säkerställa varaktiga effekter för invånare och stadens kärnverksamheter. Bedömning Trend Taggar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Nämndmål 2: Servicenämnden ska vara en attraktiv arbetsgivare; utveckla våra medarbetare och chefer till att bli ambassadörer för servicenämnden Förflyttning och resultat Nämnden har under året fortsatt arbetet med att stärka kompetens, arbetsmiljö och organisatorisk hållbarhet. Inriktningen är att bredda kompetensen och minska personberoendet, samtidigt som medarbetare ges större möjlighet till utveckling och ansvar. Kompetenshöjande insatser har genomförts inom flera verksamheter. Inom Stadsunderhåll har medarbetare utbildats inom bland annat heta arbeten, brand, ammoniakhantering, arbete på hög höjd och tekniska system. Inom måltid och lokalvård har bland annat PRYL och Språka genomförts, samtidigt som roller och processer har tydliggjorts. Kontaktcenters samtalscoaching har intensifierats och ger en mer systematisk modell för individuell återkoppling och utveckling. Förvaltningen har också arbetat med intern rörlighet och kompetensförsörjning. Interna karriärvägar har använts vid rekrytering och LIA-praktik har i ett fall lett till anställning. Inom måltid och lokalvård har antalet kombitjänster ökat från sex till åtta och organisationen kring dessa har tydliggjorts. Arbetsmiljöarbetet har förstärkts och fått en tydligare förvaltningsövergripande struktur. En arbetsmiljöingenjör har rekryterats med uppdrag att utveckla och samordna det systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet samt ge verksamheterna kvalificerat stöd i det förebyggande arbetet. Fokus ligger bland annat på riskbedömningar, gemensamma arbetssätt och rutiner samt stöd till chefer i att identifiera och hantera arbetsmiljörisker. Som en del i arbetet genomfördes i augusti en gemensam arbetsmiljödag för förvaltningens chefer, som lade grunden för ett mer sammanhållet systematiskt arbetsmiljöarbete. Under hösten följs dagen av ett utbildningsupplägg med utgångspunkt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Kombinationen av gemensam kompetensutveckling och förstärkt specialiststöd skapar bättre förutsättningar för en jämnare nivå i arbetsmiljöarbetet och för att integrera arbetsmiljöfrågorna tydligare i den löpande verksamhetsstyrningen. Ett mer förebyggande och enhetligt arbetsmiljöarbete är särskilt betydelsefullt i en förvaltning med många yrkesgrupper och skilda arbetsmiljörisker. Arbetet ska bidra till en hållbar arbetsmiljö, minskad sårbarhet och bättre förutsättningar för chefer och medarbetare att utföra sina uppdrag, vilket även stärker förutsättningarna för en stabil och kvalitativ service. Utmaningar Kompetensförsörjning och sårbarhet är fortsatt viktiga utmaningar. Flera verksamheter är beroende av specialistkompetens och i vissa system och processer finns fortfarande ett tydligt personberoende. Förändringar i organisation och arbetssätt ställer dessutom krav på kontinuerlig kompetensutveckling och ett ledarskap som skapar delaktighet och tydlighet. Bedömning av måluppfyllelse och trend Utvecklingen bedöms som positiv, med konkreta insatser inom kompetensutveckling, arbetsmiljö och intern rörlighet. Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen bör dock göras tillsammans med årets personalindikatorer och analysen i personalavsnittet. Bedömning Trend Taggar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Nämndmål 3: Genom kunskap och kompetens bidrar servicenämnden till att minska stadens klimatavtryck Förflyttning och resultat Nämnden har under året fortsatt förflyttningen mot minskad klimat- och miljöpåverkan inom framför allt transporter, måltider, återbruk och resursanvändning. Insatserna kombinerar ny teknik och förbättrad uppföljning med förändrade arbetssätt för att använda stadens resurser mer effektivt. Omställningen av stadens fordonsflotta fortsätter. Av totalt 286 fordon är 131 eldrivna, 125 övriga fossilfria och 30 fossildrivna. Det innebär att närmare 90 procent av fordonsflottan är fossilfri, varav cirka 46 procent är eldriven. Omställningen har därmed kommit långt, men fortsatt elektrifiering är beroende av att stadens laddinfrastruktur byggs ut i takt med verksamheternas behov. Ett utvecklingsarbete pågår för att minska transporterna vid hämtning av internpost. Hittills har 55 sensorer placerats ut i verksamheternas postfack för att signalera när post behöver hämtas. Införandet har dock visat på tekniska utmaningar med bland annat bristande täckning och sensorernas placering. Postdistributionen fortsätter därför tills vidare enligt ordinarie körslingor och någon minskning av körsträcka eller tidsåtgång kan ännu inte påvisas. Inom måltidsverksamheten fortsätter arbetet med att minska matsvinn och måltidernas klimatpåverkan. Under januari–augusti 2026 uppgick tallrikssvinnet till 33 gram per portion. Från april registreras även svinn vid frukost och mellanmål, vilket behöver beaktas vid jämförelser över tid. Verksamhetens mål för matsvinn är högst 35 gram per portion inom skola och förskola och 100 gram inom äldreomsorgen, där köks-, serverings- och tallrikssvinn ingår. Fortsatt utveckling av kostdatasystemet, menyplaneringen och stödet från inspirationskock ska förbättra möjligheterna att följa och minska svinnet. En pilot för att mäta faktisk matkonsumtion pågår också. Kostdatasystemet utvecklas även för att synliggöra måltidernas klimatpåverkan i koldioxidekvivalenter. Det skapar bättre förutsättningar att följa och på sikt styra måltidsverksamheten utifrån faktisk klimatpåverkan. Andelen ekologiska livsmedel uppgick under januari–augusti till 30 procent. Inom Stadsunderhåll fortsätter arbetet med återbruk av tekniska komponenter och material samt driftoptimering av fastigheter tillsammans med Fastighetsavdelningen. Lokalvården har utvecklat beställningsrutiner för kemikalier och infört digital hantering av kemikalieförteckningar och säkerhetsdatablad för att förbättra styrning och dosering. Ännu saknas tillräcklig statistik för att visa vilken faktisk minskning åtgärderna har medfört. Utmaningar Den huvudsakliga utmaningen är att gå från genomförda klimatinsatser till tydligt mätbara klimatresultat. Fordonsflottans omställning visar en tydlig förflyttning, men fortsatt elektrifiering förutsätter en utbyggd laddinfrastruktur. Införandet av sensorer i postfacken visar samtidigt utmaningen med att omsätta ny teknik i praktisk verksamhetsnytta. Innan tekniken är tillräckligt tillförlitlig kan ordinarie körslingor inte förändras och någon transport- eller klimatbesparing kan därför ännu inte räknas hem. Även inom återbruk, kemikalieanvändning och delar av måltidsområdet behöver uppföljningen utvecklas för att effekterna ska kunna kvantifieras. Bedömning av måluppfyllelse och trend Målet bedöms utvecklas i positiv riktning. Omställningen av fordonsflottan är den tydligaste mätbara förflyttningen, med närmare 90 procent fossilfria fordon. Även arbetet med matsvinn, klimatdata och effektivare resursanvändning går i önskad riktning. Samtidigt visar erfarenheterna från postdistributionen att planerade klimatvinster inte alltid kan realiseras. Bedömning Trend Taggar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Ekonomi Sammanfattning årsprognos Servicenämnden prognostiserar ett underskott på 7,6 mnkr för 2026. Underskottet är huvudsakligen hänförligt till den intäktsfinansierade verksamheten och drivs främst av lägre intäkter inom måltidsverksamheten, vilka varit för högt beräknade. Nämndens prognos påverkas även av ökade kostnader, primärt inom lokalvård, där reparationer av städmaskiner, inköp av förbrukningsinventarier och ökade personalkostnader sammantaget överstiger intäkterna. Delar av dessa kostnader avser effektiviseringsåtgärder som på sikt förväntas bidra till minskade kostnader. Därutöver täcks inte samtliga kostnader inom post- och budverksamheten av de medel verksamheten får för uppdraget. Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Prognos Kommunbidrag Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 resultat 2026 SEF Servicenämnd -0.6 -0.6 -0.5 0.0 -0.1 Intäktsfinansierad 241.5 -250.7 -9.2 1.7 -10.8 -7.5 verksamhet Kontaktcenter 1.5 -10.8 -9.3 -9.2 -0.1 0.1 Summa 243.1 -262.1 -19.1 -8.1 -11.0 -7.6 Servicenämnden Servicenämnden redovisar en mindre negativ avvikelse mot budget om 0,1 mnkr. Intäktsfinansierade verksamheterna prognostiserar ett underskott på 7,5 mnkr. Underskottet förklaras huvudsakligen av lägre intäkter inom måltidsverksamheten, vilka varit för högt beräknade. Prognosen påverkas även av ökade kostnader, primärt inom lokalvård, där reparationer av städmaskiner, inköp av förbrukningsinventarier och ökade personalkostnader sammantaget överstiger intäkterna. Delar av dessa kostnader avser effektiviseringsåtgärder som på sikt förväntas bidra till minskade kostnader. Därutöver täcks inte samtliga kostnader inom post- och budverksamheten av de medel verksamheten får för uppdraget. Kontaktcenter redovisar en positiv avvikelse om 0,1 mnkr. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Nämnden Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 2026 2026 resultat 2026 Kostnader -0.6 -0.5 0.0 -0.8 -0.9 -0.1 Netto -0.6 -0.5 0.0 -0.8 -0.9 -0.1 Nämndens prognosresultat avviker något gentemot budget, justering är gjord för verkligt utfall. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Måltid Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 98.9 110.9 -12.0 166.3 159.2 -7.2 Kostnader -106.9 -109.6 2.6 -167.3 -165.8 1.6 Netto -8.1 1.3 -9.4 -1.0 -6.6 -5.6 Måltid redovisar ett nettoutfall för perioden som är lägre än budgeterat för 2026 vilket påverkar helårsprognosen för aug för 2026. På intäktssidan justeras intäkterna ned i prognosen och förklaras av lägre intäkter än budgeterat. Bakgrunden är att budgeten innehåller en för högt inrapporterad budget. Intäkterna är i prognosen justerade samt avstämda med respektive förvaltning. På kostnadssidan noteras att utfall för personalkostnaderna är lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras av vakanser, sjukfrånvaro samt tidsförskjutning av rekryteringar. Prognosen justeras ned på kostnadssidan och avser lägre personalkostnader pga. frånvaro och vakanser samt uppjustering av livsmedel för måltidssatsning. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Lokalvård Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 54.5 53.8 0.7 80.7 82.4 1.7 Kostnader -55.4 -53.7 -1.7 -80.7 -83.2 -2.5 Netto -0.9 0.2 -1.0 0.0 -0.8 -0.8 Lokalvård har under året fått en utökad verksamhetsvolym genom nya och utökade lokalvårdsuppdrag, bland annat vid Aktiviteten och Åbyvallen. Uppdragen bidrar till ökade intäkter, men innebär samtidigt ett större bemanningsbehov och högre personalkostnader. Årsprognosen påverkas även av ökade kostnader för reparationer av städmaskiner samt inköp av doseringspumpar och moppar. Doseringspumparna är en effektiviseringsåtgärd som på sikt förväntas minska kemikalieanvändningen och därmed också kostnaderna. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Stadshusservice Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 4.7 4.5 0.2 6.7 6.8 0.1 Kostnader -4.5 -4.5 0.0 -6.7 -6.8 -0.1 Netto 0.1 0.0 0.1 0.0 0.0 0.0 Stadshusservice lämnar en prognos enligt budget. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Stadsunderhåll Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 46.9 45.9 1.1 68.8 70.5 1.7 Kostnader -47.3 -45.7 -1.6 -68.8 -70.2 -1.4 Netto -0.4 0.2 -0.6 0.0 0.4 0.4 Inom Stadsunderhåll har driftsyta tillkommit vid Västerbergs- och Åbybergsskolan, vilket medför ökade intäkter. Kostnaderna beräknas bli högre än budgeterat, främst till följd av ökade felavhjälpande åtgärder inom lås och larm, fler avtal med Bioteria för slamsugning och spolning samt högre fordonskostnader. Även kostnader för myndighetsåtgärder beräknas bli högre, till följd av åtgärder efter genomförda OVK-besiktningar. De ökade kostnaderna motverkas delvis av lägre personalkostnader då vakanta tjänster inom vaktmästeri och fastighetsteknik ej hunnit tillsättas. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Stab och Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 2026 2026 resultat 2026 Kund Intäkter 11.5 11.4 0.1 17.2 17.2 0.0 Kostnader -11.4 -11.4 0.1 -17.2 -17.4 -0.3 Netto 0.2 0.0 0.1 0.0 -0.3 -0.3 Stab och kund har under året haft vakanser inom verksamheten, vilket medfört lägre personalkostnader än budgeterat. För att täcka upp vakanta tjänster inom ekonomi har bemanningskonsult anlitats. Verksamheten har även anlitat exten konsulttjänst från PwC. De lägre personalkostnaderna motverkas därmed av högre kostnader för konsultstöd. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Transport Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 25.1 18.9 6.2 28.3 36.5 8.2 Kostnader -25.2 -18.9 -6.3 -28.3 -37.7 -9.4 Netto -0.1 0.0 -0.1 0.0 -1.2 -1.2 Transport administrerar kostnader för fordon som vidaredebiteras till interna kunder, vilket i sig inte påverkar resultatet. Under året har verksamheten även haft kostnader för körjournaler, fordonskontroller och systemet KomMa som inte kunnat vidaredebiteras och därför belastat resultatet. Inom post- och budverksamheten överstiger kostnaderna för uppdraget de medel som verksamheten får för uppdraget. Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Budget helår Prognos helår Prognos Kontaktcenter Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 2026 2026 resultat 2026 Intäkter 1.5 1.4 0.1 2.1 2.3 0.2 Kostnader -10.8 -10.6 -0.2 -16.2 -16.3 -0.1 Netto -9.3 -9.2 -0.1 -14.1 -14.0 0.1 Kontaktcenter har under året haft flera vakanser och viss frånvaro, vilket har medfört lägre personalkostnader än planerat. För att verksamheten fortsatt ska kunna hantera sitt uppdrag har verksamheten hyrt in extern bemanning, vilket minskar den positiva effekten av personalkostnaderna. Kostnaderna för kontorsutrustning ligger däremot något högre än budgeterat. Verksamheten har även haft högre intäkter från interna samtal än beräknat, vilket bidrar positivt till årets resultat. Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Servicenämnden -1.9 -19.1 -17.1 Servicenämnd -0.6 -0.6 0.0 Intäktsfinansierad verksamhet 6.5 -9.2 -15.7 Kontaktcenter -7.9 -9.3 -1.4 Servicenämndens totala nettokostnader ökade med 17,1 mnkr mot samma period föregående år. Intäkterna ökade med 14,5 mnkr (6,3 %) och kostnaderna ökade med 31,6 mnkr (13,7 %). Servicenämnd Intäkter och kostnader låg i nivå med föregående år och nettokostnaden var därmed oförändrad. Intäktsfinansierad verksamhet Nettoresultatet var 15,7 mnkr lägre än mot samma period föregående år. Intäkter mellan åren ökade totalt med 14,4 mnkr (6,3 %). Merparten av intäktsökningen återfanns inom transportverksamheten där förvaltningen från 2026 vidaredebiterade faktiska kostnader till andra köpande förvaltningar, till skillnad från föregående år då verksamheten tillämpade schablonbelopp. Övriga intäktsökningar inkluderade volymökningar inom förvaltningens alla verksamhetsområden för tillkommande objekt mellan perioden som Lackarebäckshemmet, Västerbergsskolan och Åbybergsskolan. Kostnaderna totalt ökade med 30,1 mnkr mot föregående period. Personalkostnaderna ökade med 15,1 mnkr varav 3 mnkr stod för löneutveckling och 12,1 mnkr avsåg utökning av årsarbetare, främst inom lokalvård och måltid. Ökat antal årsarbetare förklarades av fler lokalvårdare för tillkommande uppdrag samt att verksamheten hade tagit över utförande av kvälls- och helgstäd som tidigare hanterades av entreprenör. Inom måltid förklarades ökat antal årsarbetare av fler poolkockar, anställda inom det tillkommande köket inom Lackarebäckshemmet samt en tillkommande enhetschef. Livsmedelskostnader ökade med 4 mnkr för perioden och avsåg främst livsmedel i tillkommande kök inom Lackarebäckshemmet. Inom förvaltningen ökade övriga kostnader med 9,1 mnkr och omfattade kostnadsökning inom transport som i sin tur genererade en intäktsökning, ökade IT-kostnader samt konsulttjänster. Kontaktcenter Intäkterna ökade med totalt 0,1 mnkr som ett resultat av prisuppräkningar. Kostnaderna ökade med 1,4 mnkr, främst till följd av högre personalkostnader då personalstyrkan var mer fulltalig jämfört med föregående år. Investeringar Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Servicenämnden -8.1 -29.5 -21.9 7.6 20 SEN Inventarier och maskiner -8.1 -29.5 -21.9 7.6 Servicenämndens investeringar väntas understiga budget, där den största avvikelsen återfinns inom transportverksamheten. Begränsad tillgång till laddinfrastruktur gör att omställningen till eldrivna fordon inte kan genomföras i önskad takt. Även anskaffningen av egenägda fordon påverkas av ett begränsat utbud av modeller. För investering i städmaskiner och städrobotar prognostiseras ett lägre utfall än budgeterat, då inköpen under året blir färre än planerat. Personal Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Ej vilande 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 365 393 Månadsavlönad 359 389 Timavlönad 6 4 Servicenämnden och tekniska nämnden ansvarar gemensamt för stadsserviceförvaltningen. Stadsserviceförvaltningen hade i juni 2026 totalt 579 tillsvidareanställda medarbetare med uppdrag att leverera, samordna och utveckla service till Mölndals stads invånare, verksamheter och förvaltningar. Servicenämndens verksamheter omfattar måltid och lokalvård, stadsunderhåll samt stab och kund. I juni 2026 hade servicenämnden totalt 393 medarbetare, varav 371 tillsvidareanställda, 18 visstidsanställda och 4 timanställda. Det är en ökning jämfört med motsvarande period föregående år då nämnden hade 365 medarbetare (340 tillsvidare-, 19 visstids- och 6 timanställda). Ökningen förklaras främst av att tidigare vakanser har tillsatts samt att Servicenämnden tog över åtta medarbetare från Attendo i samband med att Mölndals stad tog över Lackarebäcks vård- och omsorgsboende. Under årets första sex månader uppgick personalomsättningen i stadsserviceförvaltningen till 3,8 procent, vilket motsvarar 22 medarbetare som avslutat sin anställning i Mölndals stad. Av dessa var sex pensionsavgångar. Motsvarande period föregående år uppgick personalomsättningen till 3,5 procent. Inom servicenämndens verksamheter avslutade 9 medarbetare sina anställningar under perioden, varav tre på grund av pension. Arbetet med åtgärderna i förvaltningens kompetensförsörjningsplan pågår. Under perioden har fokus bland annat varit på hur digitalisering kan bidra till effektivare arbetssätt och förbättrad service. Arbete pågår också med att ta fram en förvaltningsgemensam introduktion för nya medarbetare. För att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet har förvaltningen rekryterat en arbetsmiljöingenjör med särskilt fokus på den fysiska arbetsmiljön. Under våren har en extern fördjupad granskning genomförts av stadsserviceförvaltningens rutiner, tillämpning, styrning och interna kontroll. Granskningen genomfördes mot bakgrund av tidigare inkomna visselblåsningar som rört bland annat arbetstidsregistrering, intern kontroll och användning av arbetsgivarens resurser. Syftet har varit att identifiera eventuella avvikelser och utvecklingsområden samt att ta fram rekommendationer som stärker processer, ökar likvärdigheten och minskar risken för framtida avvikelser. Resultatet utgör ett viktigt underlag för det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet inom förvaltningen. Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Mått för sjukfrånvaro vald månad: Sjukfrv %, vald månad Datum sjukfrånvaro: 2024-06-01 - 2026-06-30 Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 8.5% 2025 6.9% 2026 6.9% Sjukfrånvaron har varierat mellan månaderna under första halvåret 2026 men sammantaget legat i nivå med föregående år. Den ackumulerade sjukfrånvaron för perioden januari till juni uppgick till 6,9 procent, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) uppgick till 3,2 procent, vilket är en liten ökning jämfört med motsvarande period föregående år (2,9 procent). Långtidssjukfrånvaron har minskat marginellt, från 4 procent till 3,8 procent. Långtidssjukfrånvaron är främst kopplad till verksamheter med fysiskt krävande arbetsuppgifter. Under perioden har förvaltningen totalt rapporterat 82 arbetsskador och 74 tillbud. Av dessa avser 50 arbetsskador och 38 tillbud servicenämndens verksamhet. Antalet rapporterade arbetsskador har ökat jämfört med motsvarande period föregående år, då 29 arbetsskador rapporterades. Ökningen följs upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Två arbetsskador har bedömts vara av allvarligare karaktär och anmälts till Arbetsmiljöverket, dock utan krav på ytterligare åtgärder. Arbetsskadorna avsåg två medarbetare, varav en träffades av ett tungt föremål i bröstet och en utsattes för en elektrisk stöt. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Fastigheter, antal m2 KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Lokalvård 235 000 230 000 238 169 Förvaltning 453 379 454 120 varav stadens egna lokaler, sef 328 047 326 032 varav inhyrda lokaler 125 332 128 088 Måltider, antal ätande per dag KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Förskola-måltider 3 233 3 165 3 191 Grundskola-måltider 7 655 7 629 7 532 Gymnasium-måltider 410 410 520 Äldreboende 276 266 399 varav helpensioner 276 266 varav utomstående 0 0 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(4) Sammanträdesdatum 2026-09-25 Servicenämnden Plats och tid Extra sammanträde servicenämnden Rum 214, Mölndals stadshus fredagen den 25 september 2026, klockan 11 – 12.20 Beslutande Maka Achalbedachvili (S), Ordförande Lennart Svensson (V), 1:e vice ordförande Annikka Hedberg (M) Harri Ikonen (S) Ingmarie Karlgren (MP) Ersättare i beredskap Antun Hroh (L), kl. 11.15 – 12.20 Övriga närvarande Elin Rosenberg Elebring, förvaltningschef Lotta Andreen, nämndsekreterare Oskar Lundqvist, verksamhetschef måltid och lokalvård Mikael Ahlgren, verksamhetschef stadsunderhåll Lena Nordblom, verksamhetschef stab och kund Madelaine Mattson, enhetschef verksamhetsstöd Lars Nilsson, ekonom Utses att justera Lennart Svensson Paragrafer § 44, paragrafen justeras omedelbart Underskrifter Ordförande Maka Achalbedachvili Justerande Lennart Svensson Protokollet har justerats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(4) Sammanträdesdatum 2026-09-25 Servicenämnden Innehållsförteckning

§ 87 Diarienummer 00004/2026 Ekonomisk redovisning till social- och arbetsmarknadsnämnden Beslut Social- och arbetsmarknadsnämnden godkänner delårsuppföljningen per augusti 2026. Sammanfattning Delårsuppföljningen har upprättats enligt stadsledningsförvaltningens anvisningar. Resultatet per augusti månad är 15,2 mnkr och helårsprognosen är 13,0 mnkr. Måluppföljning Arbetsmarknad: Att motverka ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, genom att erbjuda effektiva arbetsmarknadsinsatser Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en positiv trend. Det totala antalet ärenden med ekonomiskt bistånd minskar, även om långvarigt ligger kvar på samma nivå. Fortsatt är det en utmaning att i tillräcklig utsträckning erbjuda lämpliga insatser åt personer med sjukskrivning, skadligt bruk och beroende samt svaga kunskaper i svenska. Barn och unga: Att tidigt upptäcka barn i behov av stöd och erbjuda stöd nära barnet Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en oförändrad trend. Verksamheten har fortsatt goda resultat i det placeringsförebyggande arbetet och korta utredningstider och det pågår utveckling av stödet som kan ges tidigt och nära barnet. Samtidigt har belastningen ökat betydligt under året och fler barn har behövt placeras utanför hemmet. Att nå fler barn tidigt, bibehålla ett aktivt nätverksarbete vid hög belastning och säkerställa tillgången till lämpliga familjehem är de främsta utmaningarna. Beroende: Att de Mölndalsbor som har ett skadligt bruk och beroende erbjuds rätt insats under rätt tid utifrån sitt behov, inklusive en meningsfull sysselsättning Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en positiv trend. Utvecklingen från 2025 har fortsatt med färre köpta boendeinsatser, kortare handläggningstider och tätare uppföljning av beslutade insatser. Flera personer i målgruppen med boendeinsats har kunnat gå vidare till eget boende. Målets del om meningsfull sysselsättning har däremot inte utvecklats i motsvarande grad. Antalet personer i intern sysselsättning har visserligen ökat men samverkan med arbetsmarknadsprocessen behöver fortsatt utvecklas för att fler personer med skadligt bruk och beroende ska få en lämplig aktivitet som del av sin rehabilitering. Ekonomiuppföljning Social- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett överskott på 13,0 mnkr vid årets slut. Nämndens överskott är till största del en effekt av att den statliga ersättningen från Migrationsverket beräknas överstiga nämndens kostnader för Flyktingmottagande vilket beräknas ge överskott på 10,8 mnkr. Flyktingmottagandet minskar och Boende för nyanlända avvecklas vilket väntas ge överskott på 0,3 mnkr. Färre hushåll än budgeterat har fått Ekonomiskt bistånd vilket beräknas ge överskott motsvarande 3,3 mnkr. Trots att antalet inskrivna inom arbetsmarknadsåtgärder är fler än Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-16 Social- och arbetsmarknadsnämnden tidigare prognostiserar nämndens enheter för Arbetsmarknadsåtgärder överskott motsvarande 1,0 mnkr. Inom Individ- och familjeomsorg prognostiseras ett underskott på 2,4 mnkr. Kostnaden för barn och unga beräknas ge underskott på 7,7 mnkr. Enstaka institutionsplaceringar med hög dygnskostnad beräknas generera underskott motsvarande 5,9 mnkr. Med anledning av svårighet att rekrytera tillräckligt många familjehem har nämnden behövt köpa tjänster av konsulentstödda familjehem vilket beräknas överskrida budgeten med 3,7 mnkr trots statsbidragssubvention för placeringskostnader motsvarande 1,3 mnkr. Kostnaden för vuxna utan beroendeproblematik beräknas redovisa överskott på 5,3 mnkr. Köpt boende för vuxna med beroende beräknas redovisa underskott motsvarande 0,3 mnkr. Verksamhet för övriga vuxna utan beroende prognostiserar ett överskott motsvarande 4,6 mnkr med anledning av färre årsplaceringar för köpt boende och skyddat boende, färre lägenheter med sociala kontrakt samt vakanser. Charlotta Rehbinder, enhetschef och Jonatan Forsberg, kvalitets- och utvecklingschef redogör för ärendet. Beslutsunderlag Delårsuppföljning 2026 Ordförande frågar om man kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så sker. Delårsuppföljning 2026 Social- och arbetsmarknadsnämnden Beslutad av: Social- och arbetsmarknadsnämnden, 2026-09-16 Dnr: SAN 4/2026 Innehåll Verksamhet ................................................................................................................................... 1 Hänt i verksamheten ................................................................................................................. 1 Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar ...................................... 2 Ekonomi ......................................................................................................................................... 6 Sammanfattning årsprognos ..................................................................................................... 6 Årsprognos jämfört med budget ................................................................................................ 6 Nettokostnadsutveckling ........................................................................................................... 8 Investeringar ............................................................................................................................ 10 Personal ...................................................................................................................................... 11 Volymmått och indikatorer av särskilt intresse ............................................................................ 13 Verksamhet Hänt i verksamheten Fler Mölndalsbor med ekonomiskt bistånd får arbetsmarknadsinsatser. Antalet personer från förvaltningen som är inskrivna på arbetsmarknadsenheten har ökat samtidigt som fler deltar i aktiviteter. Utvecklingen sker parallellt med att behovet av ekonomiskt bistånd minskar, även om det långvariga ligger kvar på samma nivå som föregående år. Verksamheten har samtidigt byggt ut sitt utbud inför aktivitetskravet, bland annat med fler jobbtorgsplatser och fler anpassade aktiviteter. Trycket på barn- och ungdomsvården har ökat. Fler orosanmälningar och ansökningar har lett till högre belastning inom såväl myndighet som öppenvård. Även antalet HVB-placeringar har ökat från de senaste årens låga nivåer. Brist på lämpliga familjehem är en viktig förklaring, samtidigt som verksamheten fortsatt utvecklar nätverksarbete och intensiva insatser för barn med normbrytande och kriminellt beteende. Det tidiga stödet till barn och familjer fortsätter att byggas ut. Stöd utan behovsprövning kopplat till förskolan har hittills nått 16 familjer och det förebyggande arbetet mot normbrytande beteende i skolmiljö har permanentats. Fortsatt är det en utmaning att nå fler små barn och familjer tidigt genom förskola och BVC. Utvecklingen inom skadligt bruk och beroende är fortsatt positiv. Färre personer behöver köpta boendeinsatser och insatser pågår kortare tid och följs upp tätare. Flera personer som haft en boendeinsats har kunnat gå vidare till eget boende. Utvecklingen innebär både ökad självständighet för den enskilde och ett betydligt bättre ekonomiskt läge för verksamheten. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Arbetsmarknad: Att motverka ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, genom att erbjuda effektiva arbetsmarknadsinsatser jan-aug jan-aug 2025 2026 Hushåll med långvarigt bistånd, antal (andel)1 359 (54%) 361 (59%) Varav barnfamiljer, antal (andel) 95 (61%) 95 (62%) Inskrivna på arbetsmarknadsenheten, antal personer2 248 295 Andel digitala återansökningar3 68% 73% 1 Hushåll som någon gång under året varit aktuella i mer än ett år, inkl. flyktinghushåll 2 Avser halvår samt endast personer som är inskrivna efter uppdrag från social- och arbetsmarknadsförvaltningen 3 Avser halvår Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en positiv trend. Det totala antalet ärenden med ekonomiskt bistånd minskar, även om långvarigt ligger kvar på samma nivå. Samtidigt har utvecklingen vänt avseende arbetsmarknadsinsatser: fler Mölndalsbor är inskrivna på arbetsmarknadsenheten och fler deltar i aktiviteter. Det innebär att minskningen av ekonomiskt bistånd sker parallellt med att fler får ett aktivt stöd mot arbete och självförsörjning. Antalet personer från förvaltningen som är inskrivna på arbetsmarknadsenheten har ökat från 248 till 295 och antalet med registrerad aktivitet från 177 till 249. Även antalet genomförda aktiviteter och avslut från arbetsmarknadsenheten har ökat. Särskilt positiv är utvecklingen bland unga vuxna med långvarigt bistånd, där antalet har minskat tydligt under de senaste två åren. Under året har utbudet av arbetsmarknadsinsatser byggts ut och anpassats inför aktivitetskravet. Bland annat har fler fått jobbsöksinsatser samt språkstärkande och hälsofrämjande aktiviteter. Fortsatt är det en utmaning att i tillräcklig utsträckning erbjuda lämpliga insatser åt personer med sjukskrivning, skadligt bruk och beroende samt svaga kunskaper i svenska. Det är även en utmaning att i samverkan med andra förvaltningar erbjuda arbetsplatsförlagda aktiviteter i den omfattning som krävs utifrån aktivitetskraven. Andelen digitala ansökningar fortsätter samtidigt att öka. Utvecklingen ligger i linje med nämndens ambition att göra ansökningsprocessen enklare och mer effektiv för den enskilde. Förflyttningar utifrån stadengemensamma prioriteringar  Färre unga har ekonomiskt bistånd, vilket till viss del antas innebära att de har en självständig försörjning (budgetdirektivets prioritering 1)  Fler ansöker om ekonomiskt bistånd via stadens digitala tjänst, vilket underlättar för den enskilde att fylla i ansökan på rätt sätt och att själv kunna boka in besök med förvaltningens handläggare på en tid som passar (budgetdirektivets prioritering 4)  Utmaningar framåt är att öka användningen av digitala ansökningar än mer, även vid förstagångsansökningar samt att i samarbete med utbildningsförvaltningen fortsätta utveckla stödet till unga vuxna. Barn och unga: Att tidigt upptäcka barn i behov av stöd och erbjuda stöd nära barnet jan-aug jan-aug 2025 2026 Anmälningar barn och unga 1 713 1 987 varav barn 0–5 år 327 430 Ansökningar barn och unga 77 68 Årsplaceringar HVB 8 9 Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en oförändrad trend. Verksamheten har fortsatt goda resultat i det placeringsförebyggande arbetet och korta utredningstider och det pågår utveckling av stödet som kan ges tidigt och nära barnet. Samtidigt har belastningen ökat betydligt under året och fler barn har behövt placeras utanför hemmet. Att nå fler barn tidigt, bibehålla ett aktivt nätverksarbete vid hög belastning och säkerställa tillgången till lämpliga familjehem är de främsta utmaningarna. Antalet orosanmälningar och ansökningar har ökat och fler utredningar har inletts än under det särskilt utmärkande året 2024. En fortsatt utmaning är våld, såväl mot barn som inom familj, vilket tillsammans är den främsta orsaken att barn blir aktuella inom socialtjänsten. De flesta utredningar avslutas fortsatt inom lagstadgad tid, men ett mindre antal har överskridit fyra månader. Antalet HVB-placeringar har ökat från de senaste årens låga nivåer. En viktig förklaring är bristen på familjehem som matchar barnens behov, särskilt när behoven rör kriminalitet eller flickor med psykisk ohälsa. Därtill kommer att familjehemsplaceringar har brutit samman och att verksamheten möter fler barn med omfattande normbrytande beteende. En viktig del i analysen av det ökade antalet placeringar är att nätverksarbetet i placeringsnära ärenden fortsatt fungerar mycket bra. Å andra sidan har det höga trycket gjort det svårare att upprätthålla det systematiska nätverksarbetet i övriga ärenden, vilket riskerar att på sikt öka behovet av mer ingripande insatser. Arbetet med att nå barn och familjer tidigare har utvecklats genom insatser utan behovsprövning (IUB) och ökad närvaro på andra arenor. Socialtjänsten har i IUB-form kunnat ta emot 16 familjer från förskola under första halvåret. Samtidigt är antalet orosanmälningar från förskola fortsatt lågt vilket tyder på en för låg upptäckt av utsatthet bland små barn och detta är fortsatt en central utmaning för nämnden. Det förebyggande arbetet i skolklasser mot normbrytande beteende har permanentats och trygghetsplanering för barn i eller nära kriminalitet har i enskilda fall möjliggjort mindre ingripande och mer långsiktiga lösningar. Skolnärvaroteamet visar fortsatt goda resultat för barn med total skolfrånvaro och har också god täckning i målgruppen. Teamets erfarenheter behöver framöver nå fler barn tidigare, eftersom det finns fler barn med hög skolfrånvaro än teamet kan arbeta direkt med. Förflyttningar utifrån stadengemensamma prioriteringar  Det placeringsförebyggande arbetet är fortsatt framgångsrikt och innebär att utsatta barn och unga kan fortsätta vistas i Mölndal och nära sin skola, i de fall som det är lämpligt (budgetdirektivets prioritering 1)  Vid placering försöker verksamheten minimera avbrott i skolgången. Under vårterminen har avbrott förekommit vid enstaka placeringar och det har då varit välmotiverat utifrån behov eller andra omständigheter i ärendet (budgetdirektivets prioritering 1)  Utmaningar framåt är att få större genomslag i det förebyggande arbetet, särskilt bland små barn, samtidigt som behovet av reaktiva insatser bland äldre barn inte ser ut att minska. Att sprida närvaroteamets erfarenheter så att fler barn får stöd kring skolfrånvaro är även det en utmaning. Beroende: Att de Mölndalsbor som har ett skadligt bruk och beroende erbjuds rätt insats under rätt tid utifrån sitt behov, inklusive en meningsfull sysselsättning jan-aug jan-aug 2025 2026 Ärenden, antal 255 258 Köpt boende, beroende, mnkr1 17,8 13,3 Köpt boende, beroende, årsplaceringar1 43 30 Deltar i intern sysselsättning, personer 6 11 1 Inkluderar omvårdnadsplaceringar och korttidsplaceringar Målet bedöms vara delvis uppfyllt och har en positiv trend. Utvecklingen från 2025 har fortsatt med färre köpta boendeinsatser, kortare handläggningstider och tätare uppföljning av beslutade insatser. Flera personer i målgruppen med boendeinsats har kunnat gå vidare till eget boende. Öppenvårds- och boendeinsatser avslutas snabbare än tidigare och verksamheten beskriver en tydligare handläggningsprocess med kortare beslut, tätare uppföljningar och mer intensiva insatser när behoven är stora. Behovet av köpt boende har samtidigt fortsatt nedåt. Efter flera år med betydande ekonomiska underskott innebär utvecklingen ett väsentligt förbättrat ekonomiskt resultat. Målets del om meningsfull sysselsättning har däremot inte utvecklats i motsvarande grad. Antalet personer i intern sysselsättning har visserligen ökat men samverkan med arbetsmarknadsprocessen behöver fortsatt utvecklas för att fler personer med skadligt bruk och beroende ska få en lämplig aktivitet som del av sin rehabilitering. En fortsatt utmaning är också samverkan kring personer med samsjuklighet. Förberedelser inför samsjuklighetsreformen pågår tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen, men ansvarsfördelning och former för samordnade insatser behöver utvecklas ytterligare. Inom boendeområdet i övrigt har det vräkningsförebyggande arbetet fortsatt att visa goda resultat. Två avhysningar genomfördes under första halvåret och ingen av dem avsåg en barnfamilj. Behovet av nattlogi har minskat, vilket dels beror på omvärldsfaktorer som gör att behovet minskar, dels på ett arbetssätt med korta beslut som leder till att individen snabbare får en lösning utanför socialtjänsten. Förflyttningar utifrån stadengemensamma prioriteringar  Brukare i processen möter en handläggning som håller en högre kvalitet än tidigare med beslut som ligger närmare individens behov (budgetdirektivets prioritering 2)  Inom boendeverksamheten säkrar det vräkningsförebyggande arbetet att utsatta personer bibehåller självständighet i boendefrågan och inom beroendeområdet ger högre kvalitet i både handläggning och utförande liknande effekt (budgetdirektivets prioritering 2)  Utmaningar framåt i att öka självständighet i målgruppen är framför allt att erbjuda bra sysselsättning och boendelösningar för målgruppen (budgetdirektivets prioritering 2) Ekonomi Sammanfattning årsprognos Social- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett överskott på 13,0 mnkr vid årets slut. Nämndens överskott är till största del en effekt av att den statliga ersättningen från Migrationsverket beräknas överstiga nämndens kostnader för Flyktingmottagande vilket beräknas ge överskott på 10,8 mnkr. Flyktingmottagandet minskar och Boende för nyanlända avvecklas vilket väntas ge överskott på 0,3 mnkr. Färre hushåll än budgeterat har fått Ekonomiskt bistånd vilket beräknas ge överskott motsvarande 3,3 mnkr. Trots att antalet inskrivna inom arbetsmarknadsåtgärder är fler än tidigare prognostiserar nämndens enheter för Arbetsmarknadsåtgärder överskott motsvarande 1,0 mnkr. Inom Individ- och familjeomsorg prognostiseras ett underskott på 2,4 mnkr. Kostnaden för barn och unga beräknas ge underskott på 7,7 mnkr. Enstaka institutionsplaceringar med hög dygnskostnad beräknas generera underskott motsvarande 5,9 mnkr. Med anledning av svårighet att rekrytera tillräckligt många familjehem har nämnden behövt köpa tjänster av konsulentstödda familjehem vilket beräknas överskrida budgeten med 3,7 mnkr trots statsbidragssubvention för placeringskostnader motsvarande 1,3 mnkr. Kostnaden för vuxna beräknas redovisa överskott på 5,3 mnkr. Köpt boende för vuxna med beroende beräknas redovisa underskott motsvarande 0,3 mnkr. Verksamhet för övriga vuxna utan beroende prognostiserar ett överskott motsvarande 4,6 mnkr med anledning av färre årsplaceringar för köpt boende och skyddat boende, färre lägenheter med sociala kontrakt samt vakanser. Årsprognos jämfört med budget Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan Prognos Kommunbidrag SAF Aug 2026 Aug 2026 - Aug 2026 resultat 2026 Arbetsmarknadsåtgärder 4.7 -24.4 -19.7 -19.5 -0.2 1.0 Flyktingmottagande 17.9 -9.4 8.6 0.0 8.6 10.8 Boenden, nyanlända 3.8 -10.2 -6.4 -6.9 0.6 0.3 Nämnd, administration 12.9 -28.9 -16.0 -17.4 1.4 0.0 med mera Individ- och 14.9 -166.1 -151.2 -152.8 1.6 -2.4 familjeomsorg Ekonomiskt bistånd 4.6 -51.7 -47.1 -50.4 3.3 3.3 Summa 58.9 -290.7 -231.8 -247.0 15.2 13.0 Social- och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar ett överskott på 13,0 mnkr vid årets slut. Överskottet är till största del en effekt av att den statliga ersättningen från Migrationsverket beräknas överstiga nämndens kostnader för flyktingmottagande. Osäkra intäkter kopplade till aktuella överklaganden i domstol som avser 2018 motsvarande drygt 2 mnkr ingår inte i prognosen. Det finns även en osäkerhet i prognosen angående statsbidrag. Planeringen för aktuella statsbidrag gällande start av ny verksamhet har inte kunnat följas. Statsbidraget kan komma att finansiera budgeterad verksamhet och därigenom förbättra nämndens resultat. Inom kommunbidragsområdet Arbetsmarknadsåtgärder prognostiseras ett överskott på 1,0 mnkr. Av detta beräknas arbetsmarknadsenheten bidra med 0,8 mnkr, främst tack vare intäkter från den egna café- och konferensverksamheten samt ersättningar från externa myndigheter, bland annat Vinnova och Brottsförebyggande rådet. Även samverkansprojekt med utbildningsförvaltningen bidrar positivt till resultatet. Den 1 juli 2026 trädde aktivitetskravet i kraft, vilket innebär att personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska delta i någon form av aktivitet. Till följd av den nya lagstiftningen förväntas antalet inskrivna inom arbetsmarknadsåtgärder öka under hösten. Lagförändringen förväntas leda till ett ökat antal inskrivna inom arbetsmarknadsåtgärder under hösten och därmed ökade kostnader för nämnden framöver. Under innevarande år finansieras de tillkommande kostnaderna genom ej fördelat budgetutrymme samt externa bidrag kopplade till flera projekt. Inom kommunbidragsområde Flyktingmottagande prognostiseras ett överskott på 10,8 mnkr. Överskottet förklaras av att den statliga ersättningen från Migrationsverket beräknas överstiga nämndens kostnader för flyktingmottagande. Avvikelsen mot budget beror främst på ej fördelade medel motsvarande 8,8 mnkr. Därutöver beräknas ersättningen från Migrationsverket överstiga budgeten med 1,8 mnkr. Samtidigt prognostiseras personalkostnaderna bli 1 mnkr högre än budgeterat. Avvikelsen beror på en tillfällig satsning under 2026 som omfattar tre nya tjänster som unga kommunutvecklare. Inom kommunbidragsområde Boende för nyanlända prognostiseras ett överskott på 0,3 mnkr vilket är en effekt av minskade kostnader med anledning av att boendeenheter avvecklats med anledning av minskat flyktingmottagande. Hyresintäkterna beräknas vara lägre än budgeterat med anledning av att personer i boendena har flyttat ut i en snabbare takt än vad som tidigare bedömts. Inom kommunbidragsområde Nämnd och administration prognostiseras ett resultat på 0,0 mnkr. Förvaltningen har fattat beslut om en anslutning till ett stödsystem för placeringar (PRIIS) till en kostnad på 1,5 mnkr vilket inte är budgeterat. Detta kompenseras av överskott främst med anledning av vakanser och riktade statsbidrag. Inom kommunbidragsområde Individ- och familjeomsorg prognostiseras ett underskott på 2,4 mnkr. Verksamheten för barn och unga prognostiseras att ge ett underskott på 7,7 mnkr. Den största avvikelsen väntas inom institutionsvård för barn och unga där underskottet beräknas uppgå till 5,9 mnkr med anledning av ett fåtal placeringar med höga dygnskostnader. Arvoderade familjehem prognostiseras att ge överskott motsvarande 0,5 mnkr pga. svårighet att rekrytera familjehem. Detta har medfört ett ökat behov av konsulentstödda familjehem vilket beräknas överskrida budgeten med 3,7 mnkr trots statsbidragssubvention för placeringskostnader motsvarande 1,3 mnkr. Verksamheten för vuxna prognostiseras redovisa ett överskott på 5,3 mnkr. Köpt boende för vuxna med beroende beräknas redovisa ett mindre underskott på 0,3 mnkr. Utredning för övriga vuxna utan beroende prognostiserar ett överskott motsvarande 1,1 mnkr med anledning av vakanta tjänster. Även köpt boende för samma målgrupp beräknas ge överskott på +1,7 mnkr med anledning av färre årsplaceringar än budgeterat. Boende med sociala kontrakt prognostiseras redovisa överskott på 0,8 mnkr med anledning av att färre personer än budgeterat bor i sociala kontrakt. Skyddat boende prognostiserar ett överskott motsvarande 1,0 mnkr med anledning av färre placeringar än budgeterat samt ersättning från Polismyndigheten för insatser riktade till personer som lämnar kriminalitet. Inom kommunbidragsområde Ekonomiskt bistånd prognostiseras ett överskott på 3,3 mnkr. Överskottet förklaras av att kostnaderna för utbetalt ekonomiskt bistånd beräknas bli 3,0 mnkr lägre än budgeterat med anledning av att färre hushåll än budgeterat erhållit ekonomiskt bistånd. Statsbidragsintäkterna beräknas bli 0,8 mnkr över budget huvudsakligen med anledning av projektmedel och ersättning från Migrationsverket för initiala kostnader. Nettokostnadsutveckling Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Social- och arbetsmarknadsnämnden -223.1 -231.8 -8.8 Arbetsmarknadsåtgärder -18.1 -19.7 -1.6 Flyktingmottagande 10.4 8.6 -1.8 Boenden, nyanlända -5.8 -6.4 -0.6 Nämnd, administration med mera -14.3 -16.0 -1.7 Individ- och familjeomsorg -149.2 -151.2 -1.9 Ekonomiskt bistånd -46.0 -47.1 -1.2 Nettokostnaden för Social- och arbetsmarknadsnämnden ökade med 8,8 mnkr mellan delåren vilket motsvarar 3,9 %. Nettokostnaden för Arbetsmarknadsåtgärder ökade med 1,6 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras främst av att fler personer är aktuella på arbetsmarknadsenheten både bland ungdomar och vuxna. Fler ungdomar har fått lovjobb vilket gjorde att kostnaderna för lovjobb ökade med 0,7 mnkr mellan delåren. Lönenivån för anställda med subventionerade anställningar har ökat vilket medfört att kostnaderna har ökat med 0,4 mnkr mellan delåren. Nettokostnaden för Flyktingmottagande ökade med 1,8 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras främst av att den statliga ersättningen för flyktingmottagandet minskade med 2,1 mnkr samtidigt som kostnaderna minskade med 0,3 mnkr. Antalet mottagna flyktingar fortsätter att minska och uppgår endast till 18 personer för delåret vilket kan jämföras med 32 personer motsvarande period 2025. Nettokostnaden för Boende för nyanlända ökade med 0,6 mnkr mellan delåren. Ökningen förklaras främst av att hyresintäkterna minskade med 1,2 mnkr med anledning av att färre personer bor i kommunens boende för nyanlända, vilket i sin tur beror på minskat flyktingmottagande. Fastighetskostnaderna minskade med 0,8 mnkr med anledning av att boendeenheter har avvecklats. Nettokostnaden för Nämnd och administration ökade med 1,7 mnkr. Kostnaderna för lokalhyror och fastigheter ökade med 1 mnkr då avvecklingskostnaden för Katrinebergsgatan 1 belastat administrationen. Nettokostnaden för Individ- och familjeomsorg ökade med 1,9 mnkr mellan delåren. Nettokostnaden för verksamhet riktad till barn och unga ökade med 8,7 mnkr mellan delåren. Det har varit fler barn och unga som orosanmälts, utretts och fått öppenvård än föregående delår. Nettokostnaden för institutionsvård ökade med 3,9 mnkr. Antalet årsplaceringar har ökat med en placering och kostnadsökningen förklaras främst av ett fåtal placeringar med höga dygnspriser. Nettokostnaden för konsulentstödda familjehem ökade med 1,9 mnkr mellan delåren vilket huvudsakligen beror på högre dygnspris än föregående år. Nettokostnaden för utredning av barn och unga ökade med 1,5 mnkr mellan delåren med anledning av en utökning av antalet anställda för att arbeta med unga i kriminalitet och omställning mot ny Socialtjänstlag. Kostnaden för köpt boende för barn och unga har ökat med 1,0 mnkr med anledning av fler årsplaceringar. Nettokostnaden för verksamhet riktad till vuxna minskade med 6,7 mnkr. Den största förändringen har skett inom köpt boende för vuxna med beroende där kostnaden minskade med 4,5 mnkr mellan delåren vilket motsvarar 25 %. Detta är en effekt av färre köpta boendeinsatser, kortare handläggningstider och tätare uppföljning av beslutade insatser. Antalet årsplaceringar för köpt boende för vuxna med beroende har minskat från 31 till 21 mellan delåren. Kostnaden för vård på institutioner för vuxna med beroende minskade med 2,4 mnkr mellan delåren med anledning av färre årsplaceringar. Kostnaden för öppenvård för vuxna med beroende har ökat med 1,7 mnkr vilket speglar förändrat arbetssätt med mer insatser på hemmaplan för målgruppen. Nettokostnaden för Ekonomiskt bistånd ökade med 1,2 mnkr mellan delåren. Nettokostnaden för utbetalt ekonomiskt bistånd har minskat med 2,6 mnkr vilket motsvarar 7,5 %. Ekonomiskt bistånd till flyktingar står för 1,6 mnkr av minskningen. Antalet bidragshushåll har minskat med 58 hushåll mellan delåren. Nettokostnaden för utredning av ekonomiskt bistånd har däremot ökat med 1,0 mnkr mellan delåren vilket förklaras av att två tjänster till 50 % finansierades av statsbidrag utvecklingsmedel från Länsstyrelsen inom integrationsområdet (§ 37 a) under 2025. Antalet årsarbetare som utreder ekonomiskt bistånd är oförändrat. Nettokostnaden för planering och uppföljning har ökat med 0,9 mnkr vilket förklaras av utökat antal anställda med anledning av aktivitetskravet. Investeringar Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Social- och arbetsmarknadsnämnden -0.1 -1.0 -0.1 0.9 21 SAF Övriga Inventarier -0.1 -1.0 -0.1 0.9 Nämndens investeringsbudget för 2026 är 1 mnkr och används främst till kontorsmöbler. Möbelinköp till Södra Ågatan 4 har undvikits med tanke på den planerade flytten till Torggatan 1. De inköp som kommer att göras inför samlokalisering med Vård- och omsorgsförvaltningen på Södra Ågatan 4 hanteras av projektet Framtidens arbetssätt. Investeringsprognosen är därför +0,9 mnkr. Personal Antal anställda 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 450 494 Månadsavlönad 266 271 Timavlönad 184 223 Förvaltningens personalförhållanden är över lag stabila och utvecklingen av personalomsättning och sjukfrånvaro är positiv. Samtidigt är arbetsbelastningen fortsatt hög inom delar av verksamheten till följd av ökad efterfrågan på socialtjänst, omfattande utvecklingsarbete och förändrade krav på socialtjänstens arbetssätt. Kompetensförsörjning, hållbar arbetsmiljö och ett närvarande ledarskap är därför fortsatt centrala områden i förvaltningens arbete. Kompetensförsörjning Förvaltningen hade under perioden 271 månadsanställda, vilket innebär en viss ökning. Ökningen har framför allt skett inom IFO-området och är en del av att utveckla en mer lätt tillgänglig socialtjänst och möjliggöra tidiga och förebyggande insatser. Den höga andelen timavlönade kommer sig framför allt av arbetsmarknadsverksamhetens lovjobb för stadens ungdomar. Personalomsättningen uppgår under första halvåret till 5,0 procent, jämfört med 9,0 procent motsvarande period 2025. Minskningen innebär bättre förutsättningar för kontinuitet och för att behålla erfarenhet och kompetens i verksamheterna. Rekryteringsläget är fortsatt gott. Under januari–juni publicerades 27 rekryteringsannonser, jämfört med 23 motsvarande period föregående år, och antalet sökande ligger på en stabil nivå. Förvaltningen bedöms därmed fortsatt ha goda förutsättningar att attrahera kompetens. Arbetet utifrån den antagna kompetensförsörjningsplanen fortsätter. Under andra halvåret ligger särskilt fokus på arbetsmiljö och ledarskap, bland annat genom en förvaltningsövergripande introduktionsplan och en reviderad struktur för verksamhetens ledningsgrupper. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för förvaltningen uppgår till 5,5 procent och har minskat jämfört med tidigare år. Såväl den korta som den långa sjukfrånvaron har minskat. Förvaltningens sjukfrånvaro ligger även lägre än stadens totala nivå. Arbetsbelastningen är samtidigt hög inom delar av förvaltningen. Omställningen till en mer förebyggande och tillgänglig socialtjänst, införandet av aktivitetskravet och förberedelser inför samsjuklighetsreformen innebär förändrade arbetssätt och höga krav på både medarbetare och chefer. Arbetsbelastning och organisatoriska förutsättningar behöver därför fortsatt följas för att säkerställa en långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Ackumulerad sjukfrånvaro 2024 2025 2026 Sjukfrånvaro % Jan - Juni 6.6% 7.3% 5.5% Arbetsskador och tillbud Antalet rapporterade tillbud under första halvåret 2026 har halverats jämfört med motsvarande period 2025. Minskningen är särskilt tydlig i de verksamheter som hade ett högre antal tillbud föregående år. En bidragande faktor bedöms vara ett mer stabilt ledarskap och ett mer strukturerat arbetsmiljöarbete inom berörda verksamheter. Antalet arbetsskador ligger kvar på en låg och stabil nivå jämfört med 2025. De rapporterade arbetsskadorna och tillbuden är till stor del kopplade till hot och våld samt stress. Med anledning av inspektion från Arbetsmiljöverket har rutiner, arbetssätt och lokaler setts över för att minska riskerna för hot, våld och otillåten påverkan. Det förebyggande arbetet fortsätter under hösten. Attraktiv arbetsgivare Förvaltningens minskade personalomsättning, stabila rekryteringsläge och minskade sjukfrånvaro är positiva tecken i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Samtidigt innebär den pågående utvecklingen av verksamheten och förändrade arbetssätt att kraven på både medarbetare och chefer är fortsatt höga. Under hösten ligger därför ett särskilt fokus på arbetsmiljö och ledarskap. En viktig del är att skapa trygghet och delaktighet i de förändringar som förvaltningen står inför. Detta gäller bland annat den fortsatta planeringen inför en samlokalisering med vård- och omsorgsförvaltningen. Förändringarna hanteras genom riskbedömningar samt genom projekt- och arbetsgrupper där både medarbetare och chefer deltar. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Volymmått Ekonomiskt bistånd KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Totalt antal bidragshushåll 617 720 559 Totalt antal bidragsmottagare 904 1 098 * * Volymmåttet utgår på grund av systemteknisk ändring Flyktingmottagande KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Mottagna flyktingar, totalt 32 51 18 varav vuxna mottagna flyktingar 26 36 17 varav barn mottagna flyktingar 6 15 1 Ensamkommande barn/ungdomar ankomstkommun 44 68 25 Köpt boende vuxna med flyktingstatus, antal årsplatser 0 0 0 Arbetsmarknadsåtgärder KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Ungdomar upp till 25 år, totalt 63 116 90 varav aktuella på ekonomiskt bistånd-Ungdomar upp till 25 29 72 37 år Vuxna över 25 år, totalt 324 465 374 varav från arbetsförmedlingen-Vuxna över 25 år 4 4 4 varav från social- och arbetsmarknadsförvaltningen-Vuxna 225 350 291 över 25 år Feriejobb 364 426 422 Individ- och familjeomsorg KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Institutionsplaceringar, antal årsplatser 24 22 21 varav barn och unga- institutionsplaceringar 8 7 9 varav vuxna-institutionsplaceringar 16 15 12 Köpta boenden, antal årsplatser 51 47 38 varav barn och unga-köpt boende 6 6 8 varav vuxna-köpt boende 45 41 30 därav vuxna med beroende-köpt boende 31 28 21 därav övriga vuxna-köpt boende 14 13 9 Familjehem, antal årsplatser 81 78 80 varav familjehem 39 38 38 varav jourhem 7 7 6 varav nätverkshem 16 13 15 varav vårdnadshavarhem 19 20 21 Kontaktpersoner/-familjer, antal årsplatser 11 9 6 Antal inkomna anmälningar, barn 1 713 2 705 1 987 varav 0–12 år-inkomna anmälningar 1 053 1 637 1 183 varav 13-17 år-inkomna anmälningar 651 1 060 768 varav 18-20 år-inkomna anmälningar 9 8 36 Antal inkomna ansökningar, barn 77 131 68 varav 0–12 år-inkomna ansökningar 45 73 38 varav 13-17 år-inkomna ansökningar 23 47 23 varav 18-20 år-inkomna ansökningar 9 11 7 Antal inledda utredningar, barn 571 1 028 693 varav 0–12 år-inledda utredningar 374 668 429 varav 13-17 år-inledda utredningar 189 350 223 varav 18-20 år-inledda utredningar 8 10 41 Indikatorer av särskilt intresse Ekonomiskt bistånd KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Försörjningsstöd totalt, bruttokostnad, mnkr 35.4 51.4 32,6 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-16 Skolnämnden § 87 Diarienummer 00009/2026 Nämndens delårsuppföljning 2026 Beslut Skolnämnden godkänner skolnämndens delårsuppföljning 2026. Sammanfattning Enligt Mölndals stads styrprinciper, som antogs av kommunfullmäktige 19 november 2025 § 207, ska respektive förvaltning löpande rapportera om ekonomi och måluppfyllelse till nämnd. Nämnden har motsvarande rapporteringsskyldighet till kommunstyrelsen. Under 2026 har arbetet kring uppföljningen förändrats med en ny uppföljningsstruktur. De tidigare ekonomirapporterna har övergått till uppföljningsrapporter. Förändringen innebär att antalet rapporter, utöver del- och helårsuppföljningen, har minskat till två och att de innan ett visst datum ska ha beslutats av respektive nämnd. Det är stadsledningsförvaltningen som upprättar tidplanen och anvisningarna och tar sedan, med utgångspunkt i nämndernas uppföljningsrapporter, fram en uppföljning för kommunen som helhet till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Skolförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 4 september 2026. Skolnämndens delårsuppföljning 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen Nämndernas delårsuppföljning 2026 Skolförvaltningen Beslutad av: Kommunfullmäktige, 202Å-MM-DD/ Nämnd XX, Avser perioden: 202Å-MM-DD Nämndernas delårsuppföljning 2026 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2026-08-31 Organisation: Skolförvaltningen Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................... 1 Verksamhet ................................................................................................................................... 1 Hänt i verksamheten ................................................................................................................. 1 Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar ...................................... 2 Uppföljning per mål ............................................................................................................... 2 Ekonomi ......................................................................................................................................... 4 Sammanfattning årsprognos ..................................................................................................... 4 Årsprognos jämfört med budget ................................................................................................ 5 Nettokostnadsutveckling ........................................................................................................... 6 Investeringar .............................................................................................................................. 7 Personal ........................................................................................................................................ 8 Volymmått och indikatorer av särskilt intresse ............................................................................ 10 Verksamhet Hänt i verksamheten  Ny struktur för verksamhetsutveckling: Under våren har både förskolan och grundskolan varit med och tagit fram en ny struktur för att göra riktade insatser utifrån data och statistik.  Rapportering nämnd: En naturlig följd i det datadrivna arbetet har varit att se över rapporteringen till nämnd. Under vintern och våren 2026 introducerades en månadsrapport med grundläggande datakällor och analyser för nämnden att öka sin generella insyn i hur verksamheten.  Skollokalsutredning: På beställning av kommunstyrelsen arbetar skolförvaltningen aktivt med att skapa det strategiska instrument som utredningen kan bli. Ett steg i detta är att tillgängliggöra data (exempel är ekonomi- och HR-data) för att skapa modell- och scenarioverktyg.  AIDEA i praktiken: Två stycken AIDEOR lanserades under våren 2026. AIDEA är ett koncept där personal inom förvaltningen kan lägga fram idéer inom digitalisering/automatisering som hjälper deras vardag. Den ena var att automatisera processen att räkna barn i förskolan varje månad för allokering av förskolepengen och den andra var en AI som placerar ut elever i klassrum utifrån regler som läraren sätter upp. Både syftar till att skapa mer tid i arbetet och standardisera processer.  Uppstart av resursskolan: En skola med anpassad läromiljö och högre personaltäthet för att hjälpa de elever med behov som inte går att möta inom vanlig grundskola. Start hösten 2026. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Uppföljning per mål 1.1.1.1 Alla barn och elever möter en undervisning av hög kvalitet där de når höga kunskapsresultat Trend Taggar Bedömning Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande, Internt mål: Mölndals stad är en attraktiv arbetsgivare Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Andel elever med grundläggande gymnasiebehöriga 86.1% 86.6% 85.1% Förändring nationella provresultaten i kärnämnen från 0.2% -0.1% årskurs 6 - 9 Meritvärde per skolpeng Kommentar: Målet bedöms som delvis uppfyllt med en negativ trend. Nyckeltal som representerar målet går ner, men att det finns många positiva trender, liksom underliggande utmaningar, som speglas i verksamheternas kvalitetsrapporter till förvaltningen. Hela processen för särskilt stöd behöver revideras och ses över. Skolorna behöver bli bättre på att stärka uppföljningskedjan: Uppmärksamma - anpassa - utreda - genomföra - följa upp. Verksamhetsutvecklaren inom specialpedagogik har i uppgift att se över och implementera särskilts stödprocessen. Analyser visar att kunskapsmässigt är det framför allt matematiken som sticker ut; ämnet med flest underkända av de teoretiska ämnena samt den största hindret för elever att bli behöriga till gymnasiet. Skolnämndens satsning på en lektor i matematik ger huvudmannen förstärkta förutsättningar att bedriva ett långsiktigt och forskningsbaserat arbete för att utveckla matematikundervisningen och öka likvärdigheten mellan skolorna. Matematiken är också det första fokusområdet om kommer analyseras i skolans nya verksamhetsutvecklingsstruktur som lanseras under hösten 2026. Den nya strukturen kopplar insats starkare med utvärdering för att lättare se vilka åtgärder som skapar effekt. Positiva trender är att det finns ett välutvecklat arbete med att screena elevers läsförmåga tidigt i årskurserna. De nya analyserna som förvaltningen skapar, som ges ut per termin, hjälper skolorna ytterligare att identifiera grupper med svårigheter där tidiga insatser kan sättas in. 1.1.1.2 Med tidiga insatser stärker vi varje barns förutsättningar för god utbildning och god hälsa Trend Taggar Bedömning Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Andel elever med frånvaro högre än 15% per år 16.8% 16.0% 13.4% Genomsnittlig frånvaro per år 10.1% 9.9% 9.3% Kommentar: Målet bedöms som delvis uppfyllt, där nyckeltalen glädjande nog visar på en sjunkande frånvaro. Skolorna och förvaltningen har lyckats med detta bland annat genom framgångsrika undervisningsgrupper för skolnärmande (flexgrupper) samt en systematik i närvaroarbetet mellan Elevhälsoteamen (EHT) och personal, vilket gör att elevers utmaningar fångas upp tidigare. Samtidigt belyser kvalitetsrapporterna systematiska utmaningar som hindrar en högre måluppfyllelse. Ett påtagligt problem långa ledtider; trots kända stödbehov från vårterminen dröjer det ofta för långt in på höstterminen innan riktade insatser faktiskt är på plats för eleven. Förvaltningen arbetar aktivt med att ytterligare stärka banden mellan EHT och skolorna genom den nya verksamhetsutvecklingsstrukturen som tagits fram under våren. Vidare syns en återkommande upprepning av brist på analys. Skolorna är mycket skickliga på att screena, kartlägga och sätta in extra anpassningar, men den systematiska uppföljningen av vilken faktisk effekt dessa åtgärder har på elevernas fortsatta kunskapsutveckling kan fortsätta utvecklas. 1.1.1.3 Alla barn och medarbetare befinner sig i trygga miljöer som främjar lärande Trend Taggar Bedömning Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande, Internt mål: Mölndals stad är en attraktiv arbetsgivare Indikator (KPI) Andel elever med grundläggande gymnasiebehöriga Förändring nationella provresultaten i kärnämnen från årskurs 6 - 9 Meritvärde per skolpeng Kommentar: Målet bedöms som delvis uppfyllt. Inom skolan har organiserade raster och mobilfria skoldagar framgångsrikt bidragit till att minska nätkränkningar och utomhuskonflikter även om skolornas kvalitetsrapporter och skolenkäterna larmar om en bristande studiero. Tillgången till en lugn lärmiljö är i hög utsträckning personberoende och uppvisar stora skillnader mellan parallellklasser. Nästan alla skolor nämner i sina kvalitetsrapporter hur man arbetar med att implementera gemensamma lektionsstrukturer på vardera skolan för att skapa enhetlighet och struktur för eleverna, och därmed ökad studiero på lektionerna. Vissa skolor nämner att de har utmaningar kopplade till normbrytande beteenden, där en otrygg "korridorskultur", ett grövre språkbruk och eskalerande fysiskt våld i vissa åldrar skapar risk för ökad frånvaro och otrygghet som kan påverka kunskapsresultaten. Inom förskolan har fokus legat på att lägga grunden för framtida kvalitetsförflyttningar där fokus initialt legat på att ringa in utvecklingsområden genom metoden Barometern. I sitt arbete, som genomfördes under mars och april månad, skattade förskolans rektorer hur väl man uppfyller vissa områden. Rektorerna upplever i mycket hög grad att det vardagliga förhållningssättet och bemötandet av barnen fungerar mycket väl medan man såg utvecklingspotential i att lämna återkoppling till medarbetare och kompetensutveckling inom forskningsmetoder utformade av Sven Persson. Ekonomi Sammanfattning årsprognos Årsprognosen för skolnämnden är ett överskott på 4,6 mnkr. För kommunbidragsområdena förskola och pedagogisk omsorg samt anpassad grundskola prognostiseras underskott på 3,8 mnkr respektive 0,9 mnkr. Överskott bedöms uppstå inom grundskola och fritidshem med 8 mnkr. För kulturskola bedöms ett nollresultat mot budget och för kommunbidragsområdet nämnd och administration prognostiseras ett överskott på 1,3 mnkr. Nämndens olika skolenheter bedöms att samlat gå med ett underskott på 9,3 mnkr. Av detta avser 4,2 mnkr anpassad grundskola. Inom grundskolan beräknas enheterna gå med ett underskott på 5,3 mnkr varav 3 mnkr avser fritidshemmen i anpassad grundskola. I förskolan beräknas ett överskott uppstå på 0,2 mnkr. Det samlade utfallet av köpta och sålda barn- och elevplatser ger ett överskott på 6,8 mnkr. Inom förskolan är antalet barn fler än budgeterat. Det ger ett underskott på 2,3 mnkr. Inom grundskolan och förskoleklass är antalet elever färre än budgeterat. Samtidigt är antalet på fritidshemmen något fler. Det ger ett överskott på 7,1 mnkr. Inom anpassad grundskola är antalet elever färre, vilket ger ett överskott på 2 mnkr. Övriga poster bidrar med ett samlat överskott på 7,1 mnkr. Av detta avser 4,1 mnkr vakanser på centrala enheter och 2 mnkr högre statsbidrag. Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Prognos Kommunbidrag Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 resultat 2026 SKF Förskola, 306.6 -669.6 -363.0 -372.9 9.9 -3.8 pedagogisk omsorg Grundskola 484.2 -1 258.5 -774.4 -803.7 29.3 8.0 Fritidshem Anpassad 26.0 -69.5 -43.5 -41.0 -2.5 -0.9 grundskola Kulturskola 8.2 -21.2 -13.1 -13.0 -0.1 0.0 Nämnd, 0.3 -30.3 -30.0 -31.8 1.8 1.3 administration mm Summa 825.2 -2 049.2 -1 224.0 -1 262.4 38.3 4.6 Skolnämnden Årsprognosen för skolnämnden är ett överskott på 4,6 mnkr. För kommunbidragsområdet förskola och pedagogisk omsorg prognostiseras ett underskott på 3,8 mnkr. Antalet barn beräknas att bli 23 fler än budgeterat. Det ger en negativ prognos på 2,3 mnkr i högre kostnader för köpta och sålda platser. Förskolorna beräknas gå med ett samlat överskott på 0,2 mnkr. Prognoserna för två av förskolorna påverkas negativt av färre som söker plats på dessa efter genomförda utredningar kring inomhusluften. Intäkterna från barnomsorgsavgifter beräknas att bli 2,3 mnkr lägre än budgeterat. Av dessa avser 0,4 mnkr återbetalning för tidigare år efter genomförda inkomstjämförelser. Vakanser bidrar positivt med 0,6 mnkr. Grundskola och fritidshem prognostiserar ett överskott på 8 mnkr mot budget. Antalet elever i grundskola och förskoleklass beräknas bli 85 färre än budgeterat (83 färre i egen regi). Inom fritidshemmen är det 12 fler elever (11 färre i egen regi). Detta ger en positiv prognos på 7,1 mnkr i minskade kostnader för köpta och sålda platser. För grundskolorna prognostiseras ett underskott på 5,3 mnkr. Den främsta orsaken är fritidsverksamheten inom anpassad grundskola som belastar prognosen med 3 mnkr. Vakanser på centrala enheter bidrar positivt med 3,5 mnkr. Statsbidragen beräknas bli 2 mnkr högre. Ett överskott beräknas för den nystartade resursskolan med 0,8 mnkr. Tilläggsbeloppen till fristående verksamheter med anledning av elevers behov av särskilt stöd bedöms kosta 1 mnkr mer. Övriga poster bedöms bidra positivt med 0,9 mnkr. Anpassad grundskola beräknas gå med ett underskott på 0,9 mnkr. Skolorna beräknas gå med ett underskott på 4,2 mnkr. Utfallet av köpta och sålda platser bedöms bli ett överskott på 2 mnkr med anledning av färre antal elever än budgeterat för. Lokalkostnaderna beräknas bli 1,3 mnkr lägre än budgeterat. För kommunbidragsområdet Kulturskolan prognostiseras ett nollresultat mot budget. För kommunbidragsområdet Nämnd och administration prognostiseras ett överskott på 1,3 mnkr. Av överskottet hänför sig 1,0 mnkr till vakanser och 0,3 mnkr till lägre övriga kostnader. Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Skolnämnden -1 174.7 -1 224.0 -49.3 Förskola, pedagogisk omsorg -360.9 -363.0 -2.2 Grundskola Fritidshem -739.4 -774.4 -35.0 Anpassad grundskola -32.8 -43.5 -10.7 Kulturskola -13.1 -13.1 0.1 Nämnd, administration mm -28.5 -30.0 -1.5 Skolnämndens nettokostnader ökade med 49,3 mnkr eller 4,2 % jämfört med samma period förra året. Kommunbidragsområde förskola och pedagogisk omsorg visade en nettokostnadsökning på 2,2 mnkr eller 0,6 procent jämfört med samma period ifjol. Barnomsorgsavgifterna minskade med 2,2 mnkr medan bidragen ökade med 1,3 mnkr. Intäkterna från sålda platser var oförändrade. Personalkostnaderna ökade med 0,7 mnkr jämfört med året innan. Ordinarie lönerevisioner har påverkat med ca 7 mnkr. Timlönekostnaderna och sjuklönekostnaderna minskade båda med 0,6 mnkr inklusive PO-pålägg. I övrigt har färre barn i verksamheten bidragit till lägre personalkostnader. Materialkostnaderna minskade med 0,2 mnkr. Lokalhyrorna ökade med 0,3 mnkr medan övriga fastighetskostnader minskade med 0,6 mnkr. Måltidskostnaderna minskade med 0,7 mnkr. Kostnaden för köpta platser ökade med 3,4 mnkr. Det beror i huvudsak på högre pris per plats. Nettokostnaderna inom grundskola och fritidshem ökade med 35 mnkr eller 4,7 procent jämfört med år 2025. Fritidshemsavgifterna minskade med 0,4 mnkr. Bidragen ökade totalt med 3,2 mnkr. Ökningar finns inom statsbidragen för stärkt kunskapsutveckling och maxtaxa medan en minskning finns inom statsbidraget för personalförstärkningar. Intäkterna från sålda platser minskade med 0,4 mnkr med anledning av ett färre antal. Personalkostnaderna ökade med 12,9 mnkr jämfört med året innan. Ordinarie lönerevisioner har påverkat med ungefär 13,3 mnkr. Timlönekostnaderna minskade med 1,1 mnkr och sjuklönekostnaderna ökade med 0,6 mnkr inklusive PO-pålägg. Materialkostnaderna minskade totalt med 2,9 mnkr. I detta belopp ingår minskade kostnader för böcker och elektronisk media med 1,7 mnkr. Lokalhyrorna ökade med 18,4 mnkr medan övriga fastighetskostnader ökade med 2,5 mnkr. Kostnaden för köpta platser ökade med 11,2 mnkr. Det beror främst på ökat pris per köpt plats, delvis till följd av de ökade lokalkostnaderna som genom budgetförstärkning höjer ersättningen till fristående verksamheter. Kostnaden för leasing av IT-verktyg ökade med 0,8 mnkr medan kostnaderna för IT- och teledrift ökade med 0,6 mnkr. Kostnaden för larm och bevakning minskade med 0,5 mnkr medan kapitalkostnaderna ökade med 0,9 mnkr. Nettokostnaderna inom anpassad grundskola ökade med 10,7 mnkr eller 32,8 procent jämfört med år 2025. Intäkterna från sålda platser ökade med 0,2 mnkr medan bidragen ökade med 0,1 mnkr. Personalkostnaderna ökade med 5,4 mnkr. Ordinarie lönerevisioner har påverkat med ca 0,7 mnkr. Timlönekostnaderna ökade med 2 mnkr medan sjuklönekostnaderna ökade med 0,1 mnkr inklusive PO-pålägg. I övrigt har fler elever i verksamheten bidragit till ökade personalkostnader. Materialkostnaderna minskade med 0,2 mnkr. Lokalhyrorna ökade med 4,1 mnkr medan övriga fastighetskostnader ökade med 0,3 mnkr genom högre lokalvårdskostnader. Kostnaderna för köpta platser ökade med 0,2 mnkr. Kostnaden för skolskjuts ökade med 1,3 mnkr medan kapitalkostnaderna ökade med 0,3 mnkr. Nettokostnaderna inom kulturskolan minskade med 0,1 mnkr eller 0,5 procent jämfört med året innan. Försäljningen av musiklärartjänster ökade med 0,9 mnkr. Intäkterna från avgifter inom kulturskolan minskade med 0,1 mnkr med anledning av färre antal inskrivna elever. Personalkostnaderna ökade med 0,6 mnkr jämfört med året innan varav ordinarie lönerevisioner har påverkat med ca 0,5 mnkr. Nettokostnaderna inom nämnd och administration ökade med 1,5 mnkr eller 5,3 procent. Intäkterna var oförändrade. Personalkostnaderna ökade med 0,9 mnkr varav ordinarie lönerevisioner har påverkat med ca 0,6 mnkr. Kostnaden för köp av företagshälsovård ökade med 0,4 mnkr. Investeringar Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Skolnämnden -2.8 -9.0 -9.0 0.0 14 SKF Förskolor, inventarier 0.0 -0.5 -0.5 15 SKF Skolutbyggnad västra och östra -0.3 -1.6 -1.6 0.0 Mölndal 16 SKF Inventarier för ombyggnad -0.3 -1.4 -0.9 0.5 17 SKF Elevökning -0.3 -1.5 -1.5 0.0 18 SKF Övriga inventarier -1.9 -4.5 -4.5 0.0 Social- och arbetsmarknadsnämnden 0.0 21 SAF Övriga Inventarier 0.0 Skolnämnden beräknas att förbruka tilldelade budgetmedel för investeringar. Sedan tidigare är investeringsprojektet för Östergårds förskola försenat varför en del av tidigare års tilldelade medel behöver användas i år. Samtidigt beräknas överskott uppstå på andra tilldelade investeringsmedel. Personal Antal anställda Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Ej vilande 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 2 006 2 011 Månadsavlönad 1 942 1 959 Timavlönad 66 54 Skolförvaltningen har per juni 2026 2 011 anställda när man ser till alla anställningsformer, vilket är en ökning med fem anställningar jämfört med juni 2025. Av dessa är 1959 månadsavlönade vilket är en ökning med 17 jämfört med tidigare år. Medarbetare som arbetar med timlön har samtidigt minskat från 66 årsarbetare till 54. Antalet tillsvidareanställningar har minskat med totalt 12 medarbetare. Sysselsättningsgraden för månadsavlönade medarbetare är i snitt 98,34 % vilket är i snitt med tidigare år. Personalomsättningen (anställda som slutat i förvaltningen) första halvåret är exklusive pensionsavgång 1,97 % vilket är på samma låga nivå som förra året. Inklusive pensionsavgångar har personalomsättningen ökat med 0,46 procentenheter och ligger på 2,74 %. Skolförvaltningen har fortsatt ett relativt gott rekryteringsläge och hög andel behöriga medarbetare men har svårt att rekrytera inom vissa områden. Det gäller framför allt speciallärare med specialisering mot intellektuell funktionsnedsätting till anpassad grundskola samt lärare fritidshem och grundskola inom bland annat det praktisk estetiska området. Under våren 2026 har förvaltningen påbörjat arbetet med att förstärka organisationen inför kommande reformarbete samt inventera befintlig kompetens och analysera behov inför kommande reglering av lärarnas undervisningstid och inför den 10-åriga grundskolan. Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Mått för sjukfrånvaro vald månad: Sjukfrv %, vald månad Datum sjukfrånvaro: 2024-06-01 - 2026-06-30 Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 7.6% 2025 7.5% 2026 7.0% Skolförvaltningens sjukfrånvaro har minskat men en halv procentenhet jämfört med motsvarande period året innan och är nu på sju procent. Sjukfrånvaron var som högst i februari och mars men har därefter minskat likt föregående år. Samtliga verksamhetsområden har bidragit till den minskade sjukfrånvaron under första halvåret 2026 (Förra årets halvårsstatistik inom parentes); Förskolans sjukfrånvaro är 9,7 % (10,1 %). Grundskolans sjukfrånvaro är 5,1 % (6,7 %) och anpassad grundskolas sjukfrånvaro är 8,7 % (10,5 %). Enheterna har under våren 2026 arbetat med sina resultatet av förra årets medarbetarenkät. På anpassad grundskola har en högre personaltäthet och fasta vikarier bidragit till en stabil och friskare organisation. I samband med sammanslagningen till en gemensam enhet har insatser för arbetsmiljön tagits fram för att stärka kultur, struktur och gemensamt förhållningssätt. Planering för kompetens-höjning för medarbetarna pågår. Första halvåret 2026 har antalet tillbud minskat från 408 till 383 jämfört med samma period förra året. Arbetsskador har ökat från 205 till 233 jämfört med samma period året innan. Ökning av färdolycksfall (is, halka) under första kvartalet 2026 är en av förklaringarna till ökningen av rapporterade arbetsskador. Orsak till rapporterade händelser är i övrigt främst stress/ överbelastning samt utåtagerande elver och barn. Analys och åtgärder genomförs inom respektive verksamhetsområde. I befintligt arbetsmiljösystem har en digital checklista för riskbedömning gällande hot, våld och beredskap tagits fram för att underlätta och säkerställa genomförande, analys, åtgärder och årlig uppföljning. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Förskola, pedagogisk omsorg Antal barn folkbokförda i Mölndal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Familjedaghem 90 90 85 Varav köpta platser inom familjedaghem 5 6 8 Förskola 3 724 3 652 3 680 Varav köpta platser inom förskola 527 521 528 Antal öppna förskolor 5 5 5 Grundskola, fritidshem Antal elever folkbokförda i Mölndal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Förskoleklass 833 830 823 Varav köpta platser inom förskoleklass 90 88 83 Grundskola 7 799 7 775 7 682 Varav köpta platser inom grundskola 1 182 1 180 1 187 Fritidshem 3 829 3 872 3 774 Varav köpta platser inom fritidshem 434 436 444 Anpassad grundskola Antal elever folkbokförda i Mölndal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Anpassad grundskola 79 80 82 Varav köpta platser inom anpassad grundskola 4 3 4 Kulturskola Antal elever folkbokförda i Mölndal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal inskrivna elever-kulturskola 1 609 1 628 1 568 Indikatorer av särskilt intresse Förskola, pedagogisk omsorg Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi- 5.8 Mölndal Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi- 5.2 GR Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi- 5.4 Liknande kommuner Antal barn per årsarbetare inom förskola, kommunal regi- 5.1 Riket Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent-Mölndal Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent-GR Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent-Mölndal - Pendlingskommuner Andel inskrivna barn i familjedaghem av samtliga inskrivna barn i åldrarna 1-5 år, procent-Riket Grundskola Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, kommunal regi, procent KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, 76 kommunal regi, procent-Mölndal Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, 73 kommunal regi, procent-GR Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, 69 kommunal regi, procent-Liknande kommuner Andel elever som når målen i årskurs 9 samtliga ämnen, 70 kommunal regi, procent-Riket Antal elever per lärare, heltidstjänst KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal elever per lärare, heltidstjänst-Mölndal 12.7 Antal elever per lärare, heltidstjänst-GR 12.2 Antal elever per lärare, heltidstjänst-Liknande kommuner 11.5 Antal elever per lärare, heltidstjänst-Riket 11.7 Fritidshem Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, antal KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, 21.5 antal-Mölndal Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, 21.2 antal-GR Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, 23.3 antal-Liknande kommuner Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem, 21.2 antal-Riket Anpassad grundskola Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr-Mölndal Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr-GR Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr- Pendlingskommuner Kostnad per elev exklusive skolskjuts, tkr-Riket Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Kultur- och fritidsnämnden

§ 89 Diarienummer 00166/2026 Kultur- och fritidsnämndens delårsuppföljning 2026 Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner delårsuppföljningen 2026. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Delårsuppföljningen följer bestämmelserna i kommunallagen samt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Syftet är att redogöra för utfallet av verksamheten och verksamhetens ekonomiska ställning per den sista augusti. Nämndernas uppföljning utgör underlag till stadens delårsrapport. Utifrån verksamhetsområdenas uppföljningsrapport och övergripande nulägesbeskrivning kopplad till nämndens mål bedömer förvaltningen att nämndens mål delvis är uppfyllda och trenden oförändrad. Trots att nämndens resultat för perioden är +5,3 mnkr, är bedömningen att de kostnader som kommer under hösten upparbetar årsbudgeten. Det rör sig bland annat om kostnader för ökad fastighetsskatt, konsultstöd vid stora upphandlingar, avveckling av nuvarande museum och konstarkiv samt underhåll hos idrottsverksamheten. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 8 september 2026. Bilaga 1 – KFN Delårsuppföljning 2026 daterad 11 september 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen. Nämndernas delårsuppföljning 2026 Kultur- och fritidsförvaltningen Beslutad av: Kommunfullmäktige, 202Å-MM-DD/ Nämnd XX, Avser perioden: 202Å-MM-DD Nämndernas delårsuppföljning 2026 Status: Påbörjad Rapportperiod: 2026-08-31 Organisation: Kultur- och fritidsförvaltningen Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................... 1 1 Verksamhet ........................................................................................................................... 1 1.1 Hänt i verksamheten ...................................................................................................... 1 1.2 Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar .......................... 3 1.2.1 Uppföljning per mål ................................................................................................ 3 2 Ekonomi ............................................................................................................................... 12 2.1 Sammanfattning årsprognos ....................................................................................... 12 2.2 Årsprognos jämfört med budget .................................................................................. 13 2.3 Nettokostnadsutveckling.............................................................................................. 15 2.4 Investeringar ................................................................................................................ 17 3 Personal .............................................................................................................................. 18 4 Volymmått och indikatorer av särskilt intresse .................................................................... 20 1 Verksamhet 1.1 Hänt i verksamheten Nämndens verksamheter erbjuder löpande ett brett utbud och olika möjligheter för invånare att delta i och ta del av kultur, fritid, idrott och folkhälsoinsatser. Vid sidan av detta och det kontinuerliga arbetet med att utveckla verksamheterna har flera större händelser, genomföranden och utvecklingssteg ägt rum under perioden. Stadsmuseets arbete har också uppmärksammats genom nomineringen till Swedish Arts and Business Award 2026. Festival och nationaldagsfirande i Mölndal 2026. Mölndal firade Innerstadens 50-årsjubileum med en tvådagarsfestival den 5–6 juni, som avslutades med nationaldagsfirande. Festivalen i Stadshusparken var gratis och erbjöd kultur, musik och aktiviteter för alla åldrar. Unga konferencierer coachades för att leda nationaldagsfirandet, med fokus på mångfald och representation från olika bostadsområden. Festivalen innehöll även demokratitorg, ungdomstorg, föreningstorg, flera scener samt medverkan från bibliotek och museum. Gratisbussar gick från Mölndal, Kållered och Lindome. Dagarna genomfördes i samverkan mellan flera av stadens förvaltningar och bolag. Uppföljning och rapportering pågår. Infört nytt bidrags- och lokalbokningssystem. Kultur- och fritidsförvaltningen har under våren 2026 infört ett nytt bidrags- och lokalbokningssystem. Målet är att skapa en mer effektiv, kvalitetsorienterad och säker process för bidragshantering och lokalbokning som gynnar invånare, föreningar och förvaltning. Schemaläggning är aktiverad och föreningarna kan redan rapportera sina aktiviteter i systemet, som kommer att vara i full drift från hösten 2026. Systemet är integrerat med stadens övriga system, bland annat lås- och ekonomisystem, och innebär automatiserad schemaläggning, enklare bokning och betalning samt smidigare bidragsrapportering. Förvaltningen har också infört, och nämnden antagit, en gemensam hyresprocess och enhetliga regler för förvaltningens lokaler och anläggningar. Mätningar, uppföljningar och utvärderingar kommer att ske efter hand. Swedish Arts and Business Award 2026. Mölndals stadsmuseum är en av tre nominerade till Swedish Arts and Business Award för sitt samarbete med Essity kring utställningen Ren skit – från Lortsverige till Clean girl. Swedish Arts and Business Awards nominering lyder: Mölndals stadsmuseum har med stöd av hygien- och hälsobolaget Essitys kunskap, produkter och arkivmaterial skapat en utställning kring Sveriges resa från ”Lortsverige” fram till idag. Utställningen ”Ren skit – från Lortsverige till Clean girl” beskriver människans relation till kroppens smuts och renlighet, tabun, normer, vanor och traditioner, samt hygienens roll för innovation, folkhälsa, jämställdhet och förbättrad vardag. Den har skapat nya insikter hos besökarna och möjliggjort för många att mer öppet tala om hygienen och dess effekter för vår hälsa. Ett omfattande arbete har lagts ner av båda parter för att skapa denna detaljrika och lärorika utställning. Projektering av nya anläggningar uppstartad. Inom verksamhetsområdet idrott, fritid och folkhälsa har under perioden projektering startat för två nya anläggningar. Dels gäller det en ny fullstor sporthall vid den kommande grundskolan i Forsåker, som ska ge möjlighet till fler tillgängliga tider och bättre förutsättningar för match, träning och arrangemang. Dels gäller det en tennisanläggning som under upp till 15 år ska kunna ersätta den avvecklade tennisanläggningen i Rävekärr, där järnvägsutvecklingen tagit över området. Målet är att öka tillgången till idrottsytor, vilket enligt verksamhetens beskrivning ska bidra till mer aktivitet och rörelseglädje samt bättre förutsättningar för meningsfull fritid och hälsa. 1.2 Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar 1.2.1 Uppföljning per mål 1.2.1.1 Att invånarna ska ha möjlighet att ta del av och utöva kultur och fritid, oavsett förutsättningar eller var de bor. Särskilt fokus läggs på att ge barn och unga möjlighet till meningsfull fritid och att nämndens alla verksamheter ska vara tillgängliga. Trend Taggar Bedömning Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Kommentar: Baserat på nedanstående uppföljning bedöms målet vara delvis uppfyllt och trenden oförändrad. Indikatorerna visar sammantaget stabila nivåer för deltagande i kultur- och fritidsutbudet. Samtidigt visar verksamhetsresultaten en positiv utveckling av tillgänglighet, geografisk spridning och arbetet med att nå grupper som deltar i lägre utsträckning. Det breda utbudet, Kulturgarantin samt uppsökande och riktade insatser har stärkt möjligheterna för framför allt barn och unga att ta del av kultur och fritid. Kvarstående skillnader i deltagande mellan grupper och geografiska områden innebär att målet ännu inte bedöms som fullt uppfyllt. Nedan redovisas ett övergripande nuläge för målområdet utifrån tillgängliga indikatorer och kvalitetsmått.  Deltagande i kultur- och fritidsutbudet: index 52 år 2026, jämfört med 51 både 2024 och 2025. Resultaten bedöms som statistiskt likvärdiga.  Medlemskap i idrotts-, frilufts-, kultur- eller hembygdsförening: index 16, oförändrat jämfört med 2024 och 2025.  Högstadieelevers nöjdhet med sin fritid: senast uppmätt till 95 procent 2025, jämfört med 87 procent 2024.  Föreningsidrottsaktiva barn och unga 7–25 år: 49 procent, oförändrat jämfört med 2024 och 2025. Mölndal har den 33:e högsta andelen bland landets kommuner. På RegSO- nivå varierar deltagandet mellan 33 och 64 procent och flickors deltagande är lägre än pojkars.  Biblioteksbesök: SOM-institutets Mölndalsopinion 2024–2025 visar att 66 procent av de svarande i Mölndal har besökt bibliotek under det senaste året (högre nivå än för Västsverige i stort). Av dessa har knappt hälften besökt bibliotek minst någon gång i månaden.  Sommarlovsutbud: aktiviteter fanns publicerade under 42 av lovets 47 vardagar samt 13 av 20 helgdagar.  Tillgänglighetsdatabasen: 18 anläggningar/verksamheter är registrerade, jämfört med 21 år 2025 och 18 år 2024. Minskningen förklaras av verksamhetsflyttar och avsaknad av den tidigare samordnade kommunala inventeringsfunktionen. Vid sidan av utvecklingen av ordinarie verksamhet syns målets särskilda prioritering av barn och unga exempelvis genom en bred tillgång till sommarlovsaktiviteter. Totalt erbjöds 179 aktivitetstillfällen på ett drygt 20-tal platser, med spridning i Balltorp, Kållered, Lindome och Mölndal samt i lokala områden såsom Bifrost och Åby och genom lägerverksamhet vid Djursjön. Utbudet omfattade bland annat idrott, friluftsliv, läsning, spel, musik och skapande, med störst omfattning för barn och unga omkring 10–15 år. Bibliotek, museum och kultur Verksamhetsområdet har under delåret arbetat systematiskt för ökad tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet. Genom samverkan mellan enheterna har insatser riktats mot att bryta barriärer kopplade till geografi, socioekonomi, språk och funktionsnedsättningar, samtidigt som demokratiska värden och social sammanhållning stärkts. Tillgång och deltagande Aktiviteter har kombinerat närhet, kostnadsfrihet och samverkan för att öka deltagandet. Under stadsfestivalen arrangerades demokratitorg och föreningstorg, och projektet med unga konferencierer stärkte ungas representation. Närbiblioteken har prioriterat läsfrämjande insatser, som bokcirklar för barn och den stadenövergripande bokcirkeln "Vi läser" med föreläsningar och författarbesök. Bokbussen besöker regelbundet 25 litteraturprofilerade förskolor för att nå barn i områden med lågt kulturutbud. Stadsmuseet har breddat sin besökargrupp genom samhällsrelevanta utställningar och kostnadsfri programverksamhet, exempelvis Ren Skit för unga vuxna och En tidsresa i Underlandet. Andelen förstagångsbesökare har ökat till 46%. Stadsbiblioteket har fortsatt sitt uppsökande arbete på arenor som kyrkor och öppna förskolor, samt ansvarat för teater för 4- åringar, författarbesök och bokcirklar inom Kulturgarantin (över 1 000 barn nådda). Demokratiuppdraget har förstärkts genom Valvår-26 med föreläsningar och debatter. Under sommarveckorna 27–33 genomfördes residens i Lorry i samarbete med Danscentrum Väst och Konstkollektivet där västsvenska danskonstnärer fick möjlighet att bedriva konstnärlig verksamhet i kommunen. Varje danskonstnär hade 1–2 veckor i Lorry och kunde bjuda in upp till tre andra personer att arbeta med under sin tid i lokalen. Barn och ungas möjligheter För att stärka barn och ungas delaktighet har verksamheten prioriterat geografisk spridning och generationsöverskridande möten. Lovjobbare har fungerat som referensgrupp inför stadsfestivalen, och under sommaren deltog 50 personer (40 barn och unga och 10 seniorer) i projektet Måla Lindome. Projektet resulterade i en ny muralmålning vid Lindome station och skapade nya möten mellan generationer. Närbiblioteken har erbjudit workshops under lov, exempelvis om manga, och stärkt arbetet med prioriterade grupper genom uppdaterat bestånd och böcker på olika språk. Bibliotekens sommaraktiviteter hade i år ett högt deltagande. Läsmästarna blev en stor succé med över 300 deltagande barn, och bibliotekens närvaro under tre dagar på Djursjön uppskattades. ”Värsta lovboken” blev en hit bland ungdomar med 49 utdelade böcker. Book-Tok-picknicken lockade dock bara sex deltagare, möjligen på grund av fint väder och sen tidpunkt. Sommarboken för unga pågick till augusti, med 48 inlämnade boktips. Närbiblioteken genomförde även en större satsning på aktiviteter för barn och unga i juni, med bland annat återkommande sommarlovshäng, Kawaii-workshops i Lindome och Kållered samt skrivverkstad i Lindome. Stadsmuseet har nått 357 barn och unga genom lovaktiviteter och innovationsklivet, samt utbildat elever till miniguider för att öka engagemanget. Tillgänglighet Verksamheten har arbetat med fysiska och digitala anpassningar. Konst och kultur har samverkat med Attention Mölndal för tillgänglig kommunikation, medan Stadsmuseet förbättrat webbplatsens läsbarhet. Närbiblioteken har påbörjat upphandling av en ny bokbuss för att säkerställa uppsökande arbete. Jämlika möjligheter Arbetet har präglats av språklig inkludering och mångfald. Stadsbiblioteket har i samverkan med Språkcentrum och SFI nått barn och vuxna med annat modersmål genom sagostunder på 30 språk och Månadens språk. Närbiblioteken har även stärkt HBTQ-arbetet genom Lindome goes Pride och tydligare HBTQ-hyllor. Under Lindome goes Pride samverkade biblioteket med bland annat områdesarbete, ABF, Närhälsan och Träffpunkten. Biblioteket Pride-skyltades och på initiativ från unga genomfördes Blackout-poesi för unga. Sammanfattande analys Insatserna har bidragit till nämndmålet genom att:  Sänka trösklar via kostnadsfria aktiviteter och uppsökande arbete.  Skapa delaktighet genom att låta invånare, särskilt barn och unga, påverka kulturutbudet.  Stärka samverkan mellan enheter, sektorer och civilsamhälle.  Bryta isolering genom generationsöverskridande projekt och mötesplatser. Idrott, fritid och folkhälsa Verksamheten har genomfört många insatser och fortsatt skapat goda förutsättningar för att tillgängliggöra och möjliggöra en meningsfull fritid samt ett rikt idrotts- och fritidsliv för så många av invånarna som möjligt. Verksamheten strävar samtidigt efter att nå fler, inte minst de som fortfarande upplever hinder eller saknar kunskap om utbudet. Den sammanfattande analysen är att verksamheterna är på rätt väg, samtidigt som arbetet behöver fortsätta, inte minst genom medskapande och samverkan. Enheten Idrott och förening har infört ett nytt system för bidrag och lokalbokning, vilket förenklat tillgången till idrottsverksamhet. Samverkan vid Västerbergsskolan där barn och unga provat olika idrottsaktiviteter har fortsatt och sedan våren bedrivs även fredagsfotboll, vilket ökat tillgänglighet och möjligheter till meningsfull fritid. Under sommaren utökades kommunens kapacitet för Partille Cup och Gothia Cup jämfört med föregående år. För Partille Cup erbjöds boende vid fem skolor för 73 lag och 932 övernattande deltagare, jämfört med 50 lag 2025. För Gothia Cup erbjöds boende vid åtta skolor för 133 lag och 2 374 övernattande deltagare, jämfört med 86 lag 2025. Spel genomfördes dessutom på 13 planer i kommunen och flera lokala föreningar medverkade som värdar. Enheten Ung fritid har genom ett breddat utbud med öppen verksamhet, lovaktiviteter, gruppverksamhet och riktade insatser för bland annat HBTQ-unga nått fler barn och unga under perioden. Insatser som skolbesök, mellanstadieverksamhet och riktade satsningar som Tjejöppet har ökat kännedomen om verksamheten och lockat nya deltagare, särskilt tjejer. Genom Ung förmåga har fritidsutbudet för unga med funktionsvariationer stärkts. Fler i målgruppen har nåtts och deltagandet ökat genom anpassade aktiviteter, lovverksamhet och skolsamverkan. Målarbetets sammanlagda resultat visar ökad tillgänglighet och fler möjligheter till en meningsfull fritid, även om vissa insatser behöver utvecklas vidare. Under sommaren var besöksmönster och aktivitetsutfall i stort stabila jämfört med föregående sommar. Samverkan med föreningar har samtidigt förbättrats och bidragit till en bättre geografisk och aktivitetsmässig spridning. Djursjön och större evenemang stod för de tydligaste besökstopparna. En samlad utvärdering genomförs efter sommaren. Genom utökat utbud med fler vattengympapass och fortsatt uthyrning har enheten Badanläggningar vid Streteredsbadet ökat möjligheterna till fritids- och hälsoaktiviteter. Besöken till vattengympa och café har ökat, vilket stärker tillgängligheten, även om det totala besöksantalet minskat något. Åbybadet har samtidigt haft ett fortsatt högt nyttjande, inte minst under sommaren. Under perioden 1 januari–10 augusti 2026 registrerades 294 375 besök, 3 071 färre än samma period 2025 men drygt 15 000 fler än motsvarande period 2024 Bidrag till stadengemensamma prioriteringar samt utmaningar Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden  Barn och unga har haft tillgång till ett brett, avgiftsfritt och geografiskt spritt kultur- och fritidsutbud. Under sommarlovet erbjöds exempelvis aktiviteter under 42 av 47 vardagar och 13 av 20 helgdagar, med 179 aktivitetstillfällen på ett drygt 20-tal platser. Utbudet omfattade bland annat idrott, friluftsliv, läsning, spel, musik och skapande.  Kulturgarantin ger barn tillgång till flera former av kultur genom nämndens verksamheter. Insatser omfattar bland annat teater för fyraåringar, författarbesök och bokcirklar och Stadsmuseet har utbildat elever till unga museiguider.  Uppsökande och riktade arbetssätt har breddat möjligheterna att delta. Bokbussen besöker regelbundet 25 litteraturprofilerade förskolor i områden med lågt kulturutbud, bibliotekens språkligt inkluderande arbete omfattar bland annat sagostunder på 30 språk och fritidsverksamheten rapporterar att fler tjejer och unga med funktionsvariationer har nåtts.  En fortsatt utmaning är att deltagandet fortfarande skiljer sig mellan grupper och geografiska områden. Inom exempelvis föreningsidrotten varierar deltagandet mellan 33 och 64 procent mellan olika RegSO-områden och flickors deltagande är lägre än pojkars. Att fortsatt sänka trösklar och nå grupper som deltar i lägre utsträckning är därför en central utmaning. Vid sidan av att utveckla infrastrukturen och utveckla verksamheter kan även kommunikationsinsatser om Fritidskortet och kunskapsförmedling om dess möjligheter till olika verksamheter i staden bidra. Ett åldrande med hög livskvalitet  Flera av nämndens verksamheter erbjuder äldre möjligheter till aktivitet, kulturupplevelser och sociala sammanhang. Bibliotekens mötesplatser och program, museets generationsöverskridande verksamhet och badanläggningarnas hälsofrämjande aktiviteter ger olika ingångar till deltagande. Vid Streteredsbadet har exempelvis ett utökat antal vattengympapass bidragit till ökade besök till vattengympa och café. En enklare vardag för Mölndalsborna – digitalt, smidigt och effektivt  Digital utveckling har på flera områden förenklat vägen till nämndens utbud. Det nya systemet för bidrag och lokalbokning har förenklat tillgången till bidrag och bokningsbara idrotts- och fritidslokaler, samtidigt som verksamheterna utvecklat digital information, webbtillgänglighet och digital åtkomst.  Den fortsatta digitaliseringen förenklar tillgången till service men ökar samtidigt behovet av stöd till invånare som behöver hjälp att använda digitala tjänster. Det ställer ökade krav på bland annat bibliotekens vägledande roll och aktualiserar gränsdragningen för vilket stöd verksamheten ska ge. 1.2.1.2 Att bidra till god livskvalitet, jämlik hälsa och trygghet genom ett inkluderande utbud och utveckling av olika mötesplatser för alla åldrar. Nämnden ska också aktivt verka för minskad negativ miljöpåverkan. Trend Taggar Bedömning Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Kommentar: Baserat på nedanstående uppföljning bedöms målet vara delvis uppfyllt och trenden oförändrad. Indikatorerna visar stabila resultat för nöjdhet, möjligheter till påverkan och utbudet av mötesplatser. Samtidigt visar verksamhetsresultaten en positiv utveckling av tillgänglighet, delaktighet, trygghet och inkluderande mötesplatser. Inom miljöområdet har nyttjandet av privatbil i tjänsten minskat, medan utvecklingen för miljö- och rättvisemärkta livsmedel inte kan bedömas på ett jämförbart sätt för 2026. Kvarstående utmaningar kopplade till bland annat ojämlika livsvillkor och psykisk ohälsa innebär att målet ännu inte bedöms som fullt uppfyllt. Nedan redovisas ett övergripande nuläge för målområdet utifrån tillgängliga indikatorer och kvalitetsmått.  Nöjdhet med kultur- och fritidsutbudet: index 78 år 2025, jämfört med 81 år 2024. Resultaten bedöms som statistiskt likvärdiga. Nya resultat från SCB kommer senare under året. SOM-institutets rapport Mölndalsopinion 2026 kompletterar bilden: cirka 64 procent av de svarande i Mölndal är mycket eller ganska nöjda med kommunens biblioteksservice, jämfört med cirka 52 procent i Västsverige.  Möjlighet att påverka kommunala verksamheter: 56 procent år 2025, jämfört med 64 procent 2024. Resultaten bedöms som statistiskt likvärdiga. Nya SCB-resultat kommer senare under året.  Utbud av mötesplatser för unga och äldre: index 56 år 2025, jämfört med 57 år 2024. Resultaten bedöms som statistiskt likvärdiga. Nya SCB-resultat kommer senare under året.  Nyttjande av privatbil i tjänst: 3 823 km under perioden januari–maj 2026, jämfört med 4 639 km motsvarande period 2025 och 4 347 km år 2024.  Miljö- och/eller rättvisemärkta livsmedelsinköp: 19,3 procent år 2024 och 23,9 procent år 2025. Utfallet för 2026 är inte direkt jämförbart på grund av ökad andel inköp inom ramen för konsumentförpackningsavtalet, vilka saknar uppgift om miljö- eller hållbarhetsmärkning. Dessa inköp utgör en fjärdedel av periodens totala livsmedelsinköp. Sommarlovsutbudet är ett exempel på hur kultur- och fritidsverksamheten erbjuder flera olika ingångar till deltagande. Utbudet präglades av intressebaserade aktiviteter där fysisk aktivitet, lärande och färdighetsutveckling, läsning, konst- och kulturupplevelser, eget skapande och socialt deltagande kunde kombineras på olika sätt. Bibliotek, museum och kultur Under delåret har kultur- och fritidsverksamheten systematiskt utvecklat sina mötesplatser för att stärka social inkludering, delaktighet och hållbarhet. Genom samverkan mellan enheterna har insatserna riktats mot att skapa trygga, tillgängliga och generationsöverskridande miljöer som bidrar till jämlik hälsa. Nöjdhet och påverkbarhet Verksamhetsområdet har prioriterat aktiviteter som ökar invånarnas inflytande över kulturutbudet. Konst och kultur har involverat unga konferencierer och lovjobbare i planeringen av stadsfestivalen, vilket har stärkt ungas representation och delaktighet. Närbiblioteken har utvecklat en e-tjänst för medieförslag, vilket har resulterat i fler barnböcker på olika språk och engelska titlar. Bibliotekens ungdomsbibliotekarier har även besökt högstadieskolor för att lyssna in ungas önskemål om aktiviteter, vilket har ökat deltagandet. Och under sommaren fortsatte ”Ta över bibblan!”, där barn ges stort inflytande över verksamheten under en dag. Blackout-poesi för unga inom Lindome goes Pride genomfördes också efter önskemål från unga. Stadsbiblioteket har genom tjänsten Inköpsförslag gett invånarna möjlighet att påverka mediabeståndet (485 förslag hittills under året). Förslagslådor på barn- och ungaavdelningarna används flitigt och ger snabb återkoppling till besökarna. Stadsmuseet har fortsatt sitt arbete med referensgrupper för att involvera invånare i utformningen av det nya museet, vilket ökar känslan av delaktighet. Internt i staden har Konst och kultur haft dialog med fastighetsavdelningen om hållbara arbetsprocesser för konstprojekt och arbetar med att revidera underlag för en ny konstpolicy. Mötesplatser och social inkludering Biblioteken och museet har fungerat som centrala mötesplatser för social inkludering. Närbiblioteken i Lindome och Kållered är bemannade måndag–lördag och tillgängliga för meröppetbesök 7–22 alla dagar. Biblioteken har även skapat trygga rum för utsatta elever på Almåsskolan, där biblioteket ses som en fristad under raster. Vidare fokuserar närbiblioteken på gemensamma aktiviteter som minskar ensamhet och isolering, exempelvis skrivarcirklar och Shared reading, där deltagarna läser högt tillsammans. Sommarboken för vuxna, som pågår fram till 31 augusti, har väckt stort intresse. Hittills har 120 foldrar hämtats och cirka 90 deltagare har lämnat in och fått sin pocketbok. Återkommande deltagare efterfrågar gärna aktiviteten igen. Sommarexponeringen av litteraturförslag har lockat många läsare. Här har P1:s sommarpratare, pocketböcker, restips och andra sommarrelaterade böcker lånats flitigt under hela sommaren. Stadsmuseet hade under vårperioden 11 400 besökare, varav 3 000 barn/unga. Museet har särskilt satsat på generationsöverskridande aktiviteter, som programmet Minns och berätta med ditt barnbarn och utbildning av unga museiguider inom Kulturgarantin. Kombinationen av fri entré och kostnadsfritt programutbud har skapat låga trösklar för besök och återbesök. Måla Lindome resulterade i sin tur i en ny lokalt förankrad muralmålning och skapade nya möten mellan generationer och blir också en referens i det lokala för invånare som själva eller vars familj, grannar, vänner och bekanta medverkat till och skapat. Stadsbiblioteket har arbetat med trygga och attraktiva miljöer genom tydliga trivselregler och professionellt bemötande. Programverksamhet som Stickcafé Stick together och Existentiell bokcirkel främjar möten mellan olika grupper och åldrar. Efterfrågan på sådana aktiviteter ökar, vilket visar på bibliotekens roll som sociala nav. Sammanfattande analys Verksamhetsområdets insatser har bidragit till nämndmålet genom att:  Skapa delaktighet via e-tjänster, referensgrupper och ungas inflytande över utbudet.  Stärka mötesplatser som bibliotek och museer, där trygga miljöer och generationsöverskridande aktiviteter främjar social inkludering.  Öka tillgängligheten genom fri entré, flexibla öppettider och program som når olika målgrupper.  Lägga grunden för hållbarhet genom dialog om konstprojekt och aktiviteter som minskar isolering. Idrott, fritid och folkhälsa Verksamheten har ett stort antal mötesplatser med många besökare och utövare som tar del av utbudet. Den nytta och effekt som detta leder till för folkhälsa, trygghet, rörelseglädje och livskvalitet bedöms av verksamhetsområdet bli allt tydligare. Verksamheten fortsätter arbetet tillsammans med aktuella parter och utvecklar där så är möjligt och lämpligt. Enheten Idrott och förening har bytt konstgräs på två 7-spelsplaner, deltar i projektering av ny fullstor sporthall och temporär tennishall. Utveckling av bokningssystem med statistik och digital åtkomst har stärkt tillgången till mötesplatser. Åtgärderna ökar nyttjandegraden, främjar aktivitet, trygghet och god livskvalitet för fler. Enheten Ung fritid har genom inflytandegrupper, deltagarstyrda aktiviteter och vardagsdialog stärkt ungas delaktighet. Genom utveckling av arbetssätt har unga i högre grad tagit ansvar i arrangemang och verksamheter, vilket ökat engagemang, gemenskap och utvecklat inkluderande mötesplatser som främjar trygghet och livskvalitet. Genom ökad vuxennärvaro, tydliga regler, gemensamt arbetssätt mot kränkningar och anpassade lokaler har tryggare och mer inkluderande mötesplatser skapats. Resultatet är lugnare miljöer, ökad tillgänglighet och bättre förutsättningar för jämlik hälsa och livskvalitet. Under sommaren har det förbättrade samarbetet med föreningar även bidragit till en bättre geografisk och aktivitetsmässig spridning av Ung fritids verksamhet. Besöksnivåerna har sammantaget varit relativt stabila jämfört med föregående sommar, med högst besök vid Djursjön och större evenemang. Enheten ”Badanläggningar” har genom besöksenkäter identifierat förbättringsområden och utvecklingsinsatser har kunnat riktas mot ökad tillgänglighet, trivsel och säkerhet. Arbetet stärker inkluderande mötesplatser, främjar livskvalitet och ger underlag för fortsatt verksamhetsutveckling utifrån besökarnas behov. Genom utbildning i kundservice, tydliga rutiner för bemötande och arbete för ökad ordning och säkerhet är Åbybadets ambition att stärka kvaliteten i mötet med besökare. Insatsernas syfte är att bidra till en tryggare, mer inkluderande och trivsam mötesplats för alla åldrar. Genom utökade öppettider, förbättrad information om kösystem och arbete med förköpslösning avses att förbättra tillgängligheten till Åbybadet även vid hög belastning. Syftet är också att åtgärderna ska bidra till en mer inkluderande och tillgänglig mötesplats för fler. Under sommaren har Åbybadet haft ökade ordningsproblem jämfört med föregående år. Väktarbevakning köptes därför in under senare delen av sommaren. Det höga besökstrycket har samtidigt fortsatt, med 294 375 besök under perioden 1 januari–10 augusti 2026. Enheten Folkhälsa och områdesarbete har genom demokratiforum, förstagångsväljarmöten och möten mellan unga och politiker stärkt delaktighet och kunskap. Insatserna har skapat dialog, möten mellan invånare och sänkt trösklar till demokrati genom att göra det enklare att engagera sig, förstå politiska processer och påverka samhället. Något som i sin tur bidrar till ökad inkludering, egenmakt och jämlik hälsa. Genom att vidareutveckla områdesarbetet och dess infrastruktur har insatser så som trygghetsvärdar och föräldraskapsstödskurser kunnat stärkas och breddas till fler platser. Workshops och kompetenshöjande insatser har stärkt samverkan och lett till mer tillgängliga, inkluderande och hälsofrämjande mötesplatser. Bidrag till stadengemensamma prioriteringar och utmaningar Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden  Barn och unga har fått flera former av inflytande över kultur- och fritidsverksamheten. Det sker bland annat genom inflytandegrupper och deltagarstyrda aktiviteter inom Ung fritid, unga konferencierer och lovjobbare, bibliotekens dialog med högstadieelever och museets referensgrupper.  Nämndens mötesplatser har fortsatt utvecklats med fokus på trygghet, inkludering och tillgänglighet. Ung fritid rapporterar lugnare miljöer efter ökad vuxennärvaro och gemensamma arbetssätt, medan bibliotek, museum, badanläggningar och områdesarbete beskriver insatser som stärkt trygga, tillgängliga och inkluderande miljöer.  Kultur- och fritidsutbudet ger barn och unga flera olika ingångar till deltagande och utveckling utifrån egna intressen. Fysisk aktivitet, läsning och lärande, kulturupplevelser, färdighetsutveckling, eget skapande och socialt deltagande återkommer i såväl ordinarie verksamhet som lovutbud. Den fortsatta utmaningen är att skillnader i livsvillkor och förutsättningar påverkar barns och ungas möjligheter att delta. Nämnden behöver därför fortsatt utveckla arbetssätt som når grupper som deltar i lägre utsträckning samtidigt som verksamheterna ska vara relevanta och tillgängliga för en bred målgrupp. Ett åldrande med hög livskvalitet  Bibliotek, museum, badanläggningar och andra mötesplatser erbjuder olika former av aktivitet och sociala sammanhang för äldre. Biblioteken erbjuder bland annat gemensamma läs- och mötesaktiviteter, museet generationsöverskridande program och badanläggningarna möjligheter till fysisk aktivitet. Närbiblioteken erbjuder exempelvis Shared reading och museet programmet Minns och berätta med ditt barnbarn. En innovativ stadsutveckling – Hälsostaden  Nämndens olika mötesplatser utgör tillsammans en bred social infrastruktur där aktivitet, kultur, lärande, skapande och sociala sammanhang kan kombineras. Bibliotek, museum, fritidsverksamheter, badanläggningar och områdesarbete beskriver utveckling av tillgängliga och inkluderande mötesplatser med olika innehåll och för olika målgrupper.  Invånarnas möjligheter till delaktighet har stärkts i flera verksamheter och genom olika former. Stadsbibliotekets tjänst Inköpsförslag har hittills gett 485 förslag, museet arbetar med referensgrupper, Ung fritid med inflytandegrupper och deltagarstyrda aktiviteter och enheten Folkhälsa och områdesarbete med bland annat demokratiforum och möten mellan unga och politiker.  Genom utvecklat områdesarbete har trygghetsvärdar och föräldraskapsstöd kunnat stärkas och breddas till fler platser. Workshops och kompetenshöjande insatser har samtidigt stärkt arbetet med tillgängliga, inkluderande och hälsofrämjande mötesplatser. Psykisk ohälsa och ojämlika livsvillkor innebär både olika behov och olika förutsättningar att delta. En fortsatt utmaning är därför att utveckla breda, tillgängliga och inkluderande kultur- och fritidsmiljöer samtidigt som insatser kan riktas där trösklarna till deltagande är särskilt höga. En enklare vardag för Mölndalsborna  Digitala lösningar har både gjort verksamheterna mer tillgängliga och skapat nya vägar för invånarnas inflytande. Det nya bidrags- och bokningssystemet, digital åtkomst till verksamheter och bibliotekens e-tjänster är olika delar av denna utveckling. Stadsbibliotekets tjänst Inköpsförslag har hittills genererat 485 förslag och närbibliotekens e-tjänst för medieförslag har resulterat i fler barnböcker på olika språk och engelska titlar. Samtidigt innebär den fortsatta digitaliseringen ett ökat behov av stöd för invånare som har svårt att använda digitala tjänster. Bibliotekens vägledande roll i digital samhällsservice blir därmed också en konsekvens av stadens och andra offentliga verksamheters digitalisering. 2 Ekonomi 2.1 Sammanfattning årsprognos Kultur- och fritidsnämnden lämnar en nollprognos. Det råder fortsatt osäkerhet kring stadsbibliotekets hyreskostnad för 2026, bland annat till följd av en aviserad höjning av fastighetsskatten med retroaktiv debitering från 2025. Kostnaden bedöms överstiga hyresbudgeten med cirka 0,5 mnkr. Samtidigt väntas överskott inom personal- och kapitalkostnader, bland annat på grund av vakanta tjänster, sjukskrivning och att den mobila biblioteksverksamheten tidigast får ett fordon 2027. Stadsmuseet omfördelar medel inom befintlig ram för att hantera flytten. Överskott på personalbudgeten och medel från Riksantikvarieämbetet täcker bland annat intäktsbortfall och förberedelser inför det nya museet. Investeringsmedel skjuts till stor del fram till 2027. Periodens överskott på 3,6 mnkr beror på att flera kostnadskrävande aktiviteter genomförs senare under året, vilket gör att helårsprognosen ändå är noll. Periodens avvikelser hos idrott och förening, badanläggningar, ung fritid samt folkhälsa och områdesarbete beror främst på att kostnader och intäkter inte fördelas jämnt över året. Inom idrott och fritid påverkas kostnaderna av underhåll, bemanning och tillfälliga behov. Badanläggningarnas intäkter är hittills i nivå med budget, men kommande stängningar och garantiåtgärder kan minska höstens entréintäkter. Ung Fritid har förstärkt bemanningen på vissa fritidsgårdar och genomfört många aktiviteter i samarbete med föreningar. Flera aktiviteter återstår under hösten och vintern. Nämnd, förvaltningschef och verksamhetsstöd lämnar också nollprognoser. 2.2 Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Prognos Kommunbidrag Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 resultat 2026 KFF Bibliotek, 6.2 -54.1 -47.9 -51.5 3.6 0.0 museum och kultur Föreningsbidrag -8.0 -8.0 -8.5 0.4 0.0 Idrott, fritid och 36.8 -130.0 -93.3 -94.2 0.9 0.0 folkhälsa Nämnd, -8.0 -8.0 -8.3 0.4 0.0 administration med mera Summa Kultur- 42.9 -200.1 -157.2 -162.5 5.3 0.0 och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden bedöms klara sin verksamhet inom tilldelad ram. Bibliotek, museum och kultur Lämnar en nollprognos. Det råder fortfarande osäkerhet kring stadsbibliotekets hyreskostnad för 2026. Mölndalsbostäder har aviserat en höjning av fastighetsskatten, med retroaktiv debitering från 2025. Detta skulle innebära en kostnad som överstiger hyresbudgeten med cirka 0,5 mnkr. Nämnden har inte fått debiteringen än men den är medräknad i prognosen. Biblioteken beräknas samtidigt få ett överskott på personalbudgeten, främst till följd av vakanta tjänster samt långvarig sjukskrivning. Därutöver förväntas ett överskott inom kapitalkostnaderna för den nya mobila biblioteksverksamheten. Upphandlingsprocessen pågår, men ett inköpsklart fordon bedöms tidigast vara på plats under 2027. Stadsmuseet kommer att omfördela medel inom befintlig ram för att hantera kommande flytt. Överskott på personalbudgeten, som uppstått till följd av personalomsättning och extra medel från Riksantikvarieämbetet, kommer att täcka intäktsbortfall och kostnader som uppstår när verksamheten i nuvarande lokaler avvecklas, samt förberedande arbete för nya museet. Investeringsmedel för det nya Stadsmuseet, som finns avsatta i budgeten för 2026, kommer till stor del att skjutas fram till 2027. Detta medför ett överskott i kapitalkostnader under 2026, vilket kan användas för konceptutformning av de nya utställningsytorna. Jämfört med budget redovisar bibliotek, museum, konst och kultur ett överskott på 3,6 mnkr för perioden. Att prognosen trots det är noll, beror på att flera kostnadskrävande aktiviteter infaller senare under året. Utöver vad som är nämnt ovan gäller det programverksamhet, mediainköp, dansresidens samt konsultstöd i upphandlingar. Därutöver kommer tjänster som varit vakanta tillsättas, vilket också bidrar till ökade kostnader framöver. Föreningsbidrag Lämnar en nollprognos. Att resultatet för perioden avviker mot budget beror på att utbetalningarna inte fördelar sig jämt över årets månader. Idrott, fritid och folkhälsa Idrott och förening lämnar en nollprognos. Kostnader för reparationer och underhåll av idrottsanläggningarna varierar mellan åren och under året beroende på vad som behöver göras och när. Den utökade bemanningen på Fritidsbanken kom på plats i mitten av augusti. Budgetutrymmet som därmed uppstod användes delvis till extra timpersonal för att täcka upp under perioden januari till augusti, men också till andra verksamhetsbehov kopplat till utökningen av Fritidsbankens verksamhet och för att täcka en engångskostnad för dubbelgång vid pension inom enheten Idrott och förening. Badanläggningarna lämnar en nollprognos. Besökstal och intäkter påverkas bland annat av omkringliggande bads öppethållande. I augusti öppnade GoCo Active en badanläggning i Åbro- området. I dagsläget är det okänt i hur stor omfattning det kommer att påverka besökstalen. Streteredsbadet höll stängt i juli och halva augusti för lagning av silikonfogar i bassängen. Merparten av jobbet gjordes då anläggningen ändå var sommarstängd. Det har varit ungefär lika många besökare i år under perioden januari-augusti som föregående år och intäkterna är ungefär i nivå med budget. Under hösten kommer Åbybadet hålla stängt för allmänheten under tre dagar i samband med Para-SM i simning och utöver det kan större delen av familjebadet behöva hållas stängt en vecka för garantiåtgärder av reningsanläggningen. Detta riskerar att minska entréintäkterna jämfört med budget. Personalkostnaderna är hittills lägre än budgeterat men äts delvis upp av kommande utbildningsinsatser och obudgeterade kostnader för väktarbevakning i Åbybadet under sommaren och hösten. Ung Fritid lämnar en nollprognos. En del tjänstlediga har kommit tillbaka i augusti och enheten har en fortsatt förstärkt bemanning med extrainsatta timvikarier på fredagskvällarna på Lindome och Fässbergs fritidsgårdar. Det beror på en upplevd otrygghet bland personalen på grund av olika händelser i området. Ung Fritid har haft bra samarbete med föreningar under sommaren så en hel del av ”bemanning” av aktiviteter har skett via dessa vilket har resulterat i en bra spridning av aktiviteter över hela Mölndal. Många lovaktiviteter och evenemang kvarstår till hösten och vintern och finns därmed inte i periodutfallet. Folkhälsa och områdesarbete lämnar en nollprognos. Det positiva resultatet förklaras av att verksamhet genomförs under vår - och höstperioderna och kostnaderna i budget är periodiserade jämt över året. Helårsresultatet bedöms bli i nivå med budget Nämnd, administration m.m. Nämnd och administration lämnar en nollprognos för helåret. Personalkostnaderna har under året präglats av osäkerhet till följd av sjukskrivningar och vikariebehov. Trots detta bedöms verksamheten redovisa ett resultat i nivå med budget vid årets slut. 2.3 Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Kultur- och fritidsnämnden -147.7 -157.2 -9.5 Bibliotek, museum och kultur -43.8 -47.9 -4.1 Föreningsbidrag -9.1 -8.0 1.1 Idrott, fritid och folkhälsa -87.5 -93.3 -5.8 Nämnd, administration med mera -7.4 -8.0 -0.6 Bibliotek, museum och kultur Bibliotek Intäkterna minskade främst till följd av att avtalet mellan stadsbiblioteket och häktet avslutades i december 2025. Personalkostnaderna ökade, men i en något lägre takt än löneutvecklingen 2026. Den lägre kostnadsökningen berodde främst på fortsatt långvarig sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket medförde vakanser vid närbiblioteken. Övriga kostnader ökade, främst till följd av periodiseringseffekter och en förändrad fördelning av verksamhetens kostnader över året jämfört med 2025, bland annat inom programverksamheten. Även IT- kostnaderna ökade. Museum och kultur Bidragen till verksamheten ökade främst till följd av att 1024 – regionalt produktionshus för dans skalade upp verksamheten enligt budget och fick ett större bidrag från Västra Götalandsregionen 2026. Även en större del av bidraget från Statens kulturråd upparbetades under 2026 jämfört med 2025. Därutöver tillkom ett internt bidrag för en tjänst som under året flyttades från verksamhetsstöd till museet, samt ett större bidrag från Riksantikvarieämbetet. Försäljningen av verksamhet minskade till följd av att skolförvaltningen 2025 ersatte delar av Skapande skola, medan motsvarande kostnader 2026 bokfördes direkt hos skolförvaltningen. Personalkostnaderna ökade utöver lönerevisionen med två nya tjänster inom 1024 – regionalt produktionshus för dans, en tjänst som flyttades från verksamhetsstöd till museet samt en tillfällig förstärkning för stadsfestivalen under januari–augusti. Lokalkostnaderna ökade efter reinvesteringar i Grevedämmets lokaler. Ökningen av materialkostnaderna drevs främst av stadsfestivalen och 1024 – regionalt produktionshus för dans. Dessa verksamheter stod även för en stor del av ökningen inom köpt kulturverksamhet, annonsering och IT-kostnader. Förarbetet inför ett nytt stadsmuseum medförde dessutom ökade kostnader för studiebesök och konsulttjänster. Kapitalkostnaderna minskade till följd av slutavskrivningar. Föreningsbidrag Skillnaden i utfall berodde på en tidigare utbetalning av ROA-lån 2025. 2026 års ROA-lån kommer att betalas ut under hösten. Utöver det är resultatet likvärdigt mellan åren. Idrott, fritid och folkhälsa Folkhälsa och områdesarbete Bidraget till FraKt var högre 2026 än 2025, KS täckte kostnaden med ett internt bidrag för en koordinator samt kringkostnader. VGR och Kammarkollegiet stod för bidrag till en koordinator. Personalkostnaden har samtidigt varit högre och de har kunnat göra mera verksamhet av pengarna. Ung Fritid Internhyrorna ökade genom reinvesteringar och sedvanliga justeringar enligt stadens internhyresmodell. Städkostnaderna ökade med årlig prisuppräkning, ett avtal fick helårseffekt medan ett annat minskades på grund av en mindre lokal efter ombyggnation. Intäkterna från uthyrning av fritidsgårdarna ökade något efter avklarade lokalflyttar och ombyggnationer. Början av 2025 belastades av några engångskostnader för fastighetsservice kopplade till den nya fritidsgården i Lindome. Materialkostnader och övriga kostnader låg sammantaget på samma nivå under jämförelseperioden. Variationer mellan olika kontoslag uppstod beroende på vilka typer av aktiviteter och evenemang som genomfördes respektive år. Personalkostnaderna minskade då fler aktiviteter under 2025 utfördes av uppdragstagare, medan enheten istället samverkat med fler föreningar 2026. Dessa har då stått för bemanningen och ersatts genom ett bidrag. Idrott och förening Enheten införde ett nytt bidrags- och lokalbokningssystem under 2026. Det gav utvecklings- och införandekostnader samt dubbla licenskostnader då det gamla systemet finns kvar året ut. Personalkostnaderna ökade, utöver sedvanlig lönerevision, i samband med en två pensionsavgångar. Utökningen på Fritidsbanken påverkade endast periodresultatet med en halv månads utfall. Internhyrorna för idrottsanläggningarna ökade genom reinvesteringar och sedvanliga justeringar enligt stadens internhyresmodell. Dessutom med den nya sporthallen i Västerberg. Städkostnaderna ökade med årlig prisuppräkning och förändrade avtal utifrån behov av städfrekvens. Intäkterna från lokaluthyrning ökade dels till följd av årliga prishöjningar, dels genom helårseffekt och tillkommande avtal i den nya Västerberg sporthall. Däremot har införandet av ett nytt system förändrat debiteringsperioderna vilket påverkar jämförelser av periodutfallet. Kostnaderna för reparationer och underhåll av anläggningarna och materialinköp till dessa varierar mellan åren och under åren beroende på vilka åtgärder som behöver göras och när de behöver göras. Badanläggningar Internhyrorna ökade genom reinvesteringar och sedvanliga justeringar enligt stadens internhyresmodell. Caféintäkterna ökade, både genom mer köp från besökare och justerade priser. Det gav också ökade kostnader för varuinköp. Baden hade dock lika många besök under jämförelseperioden. Kostnaderna för reparationer, underhåll och materialinköp till dessa varierar mellan åren och under åren beroende på vilka åtgärder som behöver göras och när de behöver göras. Personalkostnaderna ökade med sedvanlig lönerevision. Utöver den justerades en personalgrupps löner upp. Dessutom gick flera i personalen valideringsutbildningar, vilket ökade behovet av vikarier. Nämnd, administration m.m. Personalkostnaden ökade 2026 till följd av att en 50 % ekonomitjänst tillsattes sep 2025, en extra kommunikatörstjänst lånades in tillfälligt om på grund av extraarbete inför stadsfestivalen. Under 2026 fanns också en ordinarie kommunikatör på plats under hela perioden vilket delvis saknades under 2025. 2.4 Investeringar Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Kultur- och fritidsnämnden -0.8 -18.9 -2.5 16.4 12 KFF Flytt av stadsmuseum och -11.8 -0.5 11.3 konstsamling till Forsåker 6 KFF Övriga inventarier -0.3 -1.5 -1.5 0.0 7 KFF Mobil biblioteksverksamhet -4.5 0.0 4.5 9 KFF Självbetjäningsautomater RFID -0.5 -1.1 -0.5 0.6 biblioteken 12 KFF Flytt av stadsmuseum och konstsamling till Forsåker - Inventarier, belysning och teknik till stadsmuseets och konstarkivets nya lokaler. På grund av försenad tidplan har nämnden lyft i budgetförslaget för 2027-2029 att nämnden önskar flytta fram större delen av anslaget till 2027-2029. Bedömningen är att 0,5 mnkr kommer nyttjas 2026. 6 KFF Övriga inventarier - Anslaget används bland annat till inköp av konst, idrottsutrustning, teknik och möbler. Bedömningen är att hela anslaget går åt. 7 KFF Mobil biblioteksverksamhet - Upphandlingsprocessen pågår, men ett inköpsklart fordon bedöms vara på plats tidigast under 2027. Nämnden har lyft i budgetförslaget för 2027- 2029 att nämnden önskar flytta fram hela anslaget till 2027. 9 KFF Självbetjäningsautomater RFID biblioteken - På grund av lägre priser på teknik och ett bättre förhandlingsläge blev upphandlingen betydligt billigare än tidigare uppskattning. Inköpen är nu genomförda, vilket innebär att nämnden redovisar ett överskott på anslaget. 3 Personal Antal anställda Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Ej vilande 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 289 298 Månadsavlönad 147 149 Timavlönad 144 149 Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Mått för sjukfrånvaro vald månad: Sjukfrv %, vald månad Datum sjukfrånvaro: 2024-06-01 - 2026-06-30 Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 7.9% 2025 7.1% 2026 7.3% Sjukfrånvaron under första halvåret 2026 visar en fortsatt positiv utveckling och uppgår till 7,3 procent. Efter en högre sjukfrånvaro under årets inledning har nivån successivt minskat och nådde årets lägsta nivå i juni. Utvecklingen över tid visar därmed en nedåtgående trend, från 7,9 procent 2024 till 7,1 procent 2025 och 7,3 procent för första halvåret 2026. Även om utfallet för 2026 inte är direkt jämförbart med helårsutfall för tidigare år, visar utvecklingen under årets första sex månader att sjukfrånvaron fortsatt ligger på en relativt stabil nivå och att utvecklingen under våren varit positiv. Åbybadet, som tidigare haft högre sjukfrånvaro än övriga verksamheter, visar en positiv utveckling under första halvåret. Åtgärder som förbättrad ventilation, regelbundna mätningar av luftkvaliteten och rotationsschema har genomförts för att förbättra arbetsmiljön och minska exponeringen för den fuktiga miljön. Åtgärderna är exempel på ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete där identifierade risker följs upp och hanteras genom konkreta insatser. Arbetsmiljörisker kopplade till hot, våld och misskötselsituationer behöver fortsatt följas upp för Åbybadet. Under våren har enheten fortsatt det förebyggande arbetet, bland annat har ytterligare en övervakningskamera beställts. Behovet av ordningsvakter har också lyfts och under sommaren togs extra vakter in med anledning av ökat besöksantal och fler misskötselsituationer. Sammantaget visar utvecklingen att flera förebyggande arbetsmiljöåtgärder har gett positiva resultat. Under resterande del av 2026 kommer uppföljningen fortsatt omfatta sjukfrånvaro, luftkvalitet, arbetsskador och tillbud samt incidenter kopplade till hot och våld. Genom att följa dessa indikatorer tillsammans skapas bättre förutsättningar för att tidigt identifiera förändringar och vid behov vidta ytterligare förebyggande åtgärder. Utvecklingen av sjukfrånvaron följs fortsatt på verksamhets- och enhetsnivå för att tidigt identifiera förändringar och behov av förebyggande insatser. Under resterande del av 2026 kommer utvecklingen av längre sjukskrivningar som främst finns inom närbiblioteken att följas upp. Även korttidssjukfrånvaron som ökat något inom stadsbiblioteket, följs upp som en möjlig tidig signal. Även om flertalet av de längre sjukskrivningarna inte bedöms vara arbetsrelaterade är det viktigt att följa utvecklingen över tid och uppmärksamma eventuella återkommande mönster. Arbetsskador och tillbud analyseras med fokus på orsaker och återkommande risker för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Att arbetsskadorna fortsatt är vanligast inom idrott, fritid och folkhälsa samt att tillbuden främst rapporteras inom bibliotek, museum och kultur behöver följas upp i verksamheterna. Inom stadsbiblioteket kommer arbetet med att förebygga och hantera hotfulla situationer mot personal att fortsatt prioriteras genom tydliga rutiner, stöd till medarbetare och uppföljning av inträffade händelser. Förvaltningen fortsätter även arbetet med att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Den åtgärdsplan som tagits fram tillsammans med chefsgruppen kommer att följas upp och omsättas i konkreta aktiviteter för att stärka chefers förutsättningar i sitt dagliga arbete. Uppföljningen av sjukfrånvaro, arbetsskador, tillbud och arbetsbelastning behöver ses som delar av samma förebyggande arbete, där utvecklingen följs över tid och vid behov leder till riktade insatser på enhets- eller verksamhetsnivå. Arbetet med kompetensförsörjning och introduktion fortsätter under året. En förbättrad introduktion för både medarbetare och chefer bedöms kunna bidra till tydlighet, trygghet och hållbara förutsättningar i arbetet. Förvaltningens egen introduktion, som ses över efter lanseringen av den stadsövergripande digitala introduktionen, planeras att färdigställas under hösten 2026. 4 Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Bibliotek, museum, konst och kultur KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal besök på bibliotek 375 900 221 300 Antal besök på museum 22 500 36 300 21 700 Antal webbesök bibliotek 1 130 900 760 500 Antal webbesök Digitalt museum 305 200 505 300 460 000 Antal webbesök Stadsmuseets webb 48 300 65 700 50 000 Nedladdningar appar museet 195 294 0 Föreningsbidrag KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal föreningar med bidrag 80 100 92 Antal studieorganisationer med bidrag 9 9 9 Fritid och folkhälsa KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal aktiviteter Fritid och folkhälsa 1 625 2 648 1 591 Antal deltagare Fritid och folkhälsa 23 200 48 400 28 387 Förening och idrott KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal besök i badanläggningar 349 100 557 500 348 000 Antal besök på isanläggningar 126 500 255 000 126 500 Antal besök på fotbollsplaner 400 000 480 000 400 000 Antal besök i Aktiviteten och idrottshallar 543 700 960 000 543 700 Indikatorer av särskilt intresse Bibliotek, museum, konst och kultur KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Fysiska besök på bibliotek 5.2 3.1 Fysiska och virtuella besök på bibliotek 21.0 13.5 Fysiska besök på museum 0.3 0.5 0.3 Fysiska och virtuella besök på museum 5.2 8.5 7.3 Förening och idrott KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Åbybadet, antal besök per invånare 4.5 7.1 4.5 Kommentar till volymmått Bibliotek I delåret 2025 redovisades inga besökssiffror för biblioteken då siffrorna bedömdes som otillförlitliga. I årsbokslutet hade vi fortfarande osäkra siffror, vilka visade en minskning på cirka 25 procent mot året innan. Det stämde varken med verksamhetens egen bild av besöksutvecklingen eller med resultaten i SCB:s medborgarundersökning 2025. Antalet utlån har legat på samma nivåer som tidigare vilket också motsäger ett så kraftigt besökstapp. En översyn och systembyte av besöksräknare är på gång och tills det nya systemet är på plats bedöms de rapporterade siffrorna som fortsatt osäkra. Museum Utöver de besök som redovisas under Antal besök på museum, har museets pop-up utställning i Underlandet haft 328 000 besökare under april- augusti. Digitalt museum levererar sidvisningar och museets hemsida levererar unika webbesök. Volymmåttet Nedladdningar appar museet, är inte aktuellt längre då Fylgia inte är i drift. Fritid och Folkhälsa Måtten består av både Ung fritids och Folkhälsa och områdesarbetes volymmått. Ung Fritid ökade antalet genomförda aktiviteter/aktivitetstillfällen från 809 till 985 st. Antalet deltagarbesök steg, från 13 260 till 14 567 st. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Vård- och omsorgsnämnden

§ 92 Diarienummer 00190/2026 Vård- och omsorgsnämndens delårsrapport januari - augusti 2026 med uppföljning av verksamhetsplan Beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner delårsuppföljningen per 31 augusti 2026. Vård- och omsorgsnämnden antecknar informationen om kommunstyrelsens beslut den 26 augusti 2026, § 200, avseende nämndens arbete med åtgärder för budget i balans 2026. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämndens delårsuppföljning har upprättats i enlighet med stadens anvisningar. Rapporten omfattar uppföljning och utvärdering av den ekonomiska utvecklingen, personal, nämndens mål och intern kontroll. Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett negativt resultat om 17,0 mnkr för perioden januari till augusti 2026 jämfört med budget. Helårsprognosen visar en negativ budgetavvikelse om 31,4 mnkr, vilket motsvarar 2,4 procent av nämndens kommunbidrag. Prognosen har förbättrats med 3,0 mnkr jämfört med föregående prognos. Förbättringen förklaras främst av att flera planerade åtgärder har genomförts och gett ekonomisk effekt, men även av ökade intäkter från statsbidrag. Bland annat har prognoserna förbättrats inom vård- och omsorgsboende i egen regi samt inom daglig verksamhet och korttidsverksamhet inom funktionsstöd. Underskottet förklaras fortsatt främst av höga kostnader inom vård- och omsorgsboende i egen regi, där verksamhetens kostnader överstiger ersättningen enligt LOV, samt av ökade kostnader för köpta LSS-placeringar. Inom köpt verksamhet funktionsstöd har antalet placeringar ökat och nya placeringar har ett högre omsorgsbehov och högre dygnskostnader. Även högre hemtjänstvolymer än budgeterat bidrar till nämndens underskott. Förvaltningen arbetar fortsatt med åtgärder för budget i balans utifrån nämndens tre ekonomiska strategier. Flera åtgärder har genomförts och gett ekonomisk effekt under året. Kommunstyrelsen har beslutat att åtgärderna och deras effekter ska följas upp vid ordinarie rapporteringstillfällen samt medgett att nämnden redovisar kvarstående underskott efter åtgärder till dess att budgetförslaget för 2027–2029 har behandlats av kommunfullmäktige i november. I delårsuppföljningen görs den sammantagna bedömningen att nämndens måluppfyllelse har en positiv utveckling. Nämndens mål God hälsa genom hela livet bedöms i hög grad vara uppfyllt, med flera genomförda insatser som bidragit till konkreta resultat och förflyttningar. Målet Nämndens målgrupper är nöjda med de insatser och aktiviteter de får bedöms vara delvis uppfyllt. Positiva effekter har identifierats på individ- och verksamhetsnivå, samtidigt som fortsatt utveckling och uppföljning krävs för att säkerställa önskade effekter för fler av nämndens målgrupper. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens tjänsteskrivelse, daterad 2026-09-09 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämndens delårsuppföljning per 31 augusti 2026, daterad 2026-09-09 Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2026-07-06 Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2026-08-26 § 200 Beslutsgång Ordförande frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Expedieras till Kommunstyrelsen Nämndernas delårsuppföljning 2026 Vård- och omsorgsförvaltningen Beslutad av: Vård- och omsorgsnämnden 2026-09-15 Avser perioden: 2026-01-01 – 2026-08-31 Nämndernas delårsuppföljning 2026 Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................... 1 Verksamhet ................................................................................................................................... 2 Hänt i verksamheten ................................................................................................................. 2 Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar ...................................... 3 Uppföljning per mål ............................................................................................................... 3 Bidrag till stadsgemensamma prioriteringar .......................................................................... 9 Ekonomi ....................................................................................................................................... 10 Sammanfattning årsprognos ................................................................................................... 10 Årsprognos jämfört med budget .............................................................................................. 10 Nettokostnadsutveckling ......................................................................................................... 13 Investeringar ............................................................................................................................ 14 Personal ...................................................................................................................................... 15 Volymmått och indikatorer av särskilt intresse ............................................................................ 17 Intern kontroll ............................................................................................................................... 17 Verksamhet Hänt i verksamheten • Sedan hösten 2025 deltar 43 stödassistenter och 50 stödpedagoger i Yrkesresan Funktionshinder, vars utbildningsomgång avslutas i september 2026. Yrkesresan är ett nationellt koncept för introduktion och kompetensutveckling, framtaget i samverkan mellan SKR, regionala samverkans- och stödstrukturer och Socialstyrelsen. Syftet är att stärka en likvärdig och kunskapsbaserad kompetens inom arbetsgrupperna, vilket förväntas bidra till ökad kvalitet i mötet med brukaren. Framöver kommer fyra nya klasser att starta per år och under hösten påbörjas Yrkesresan även inom äldreomsorgen. • Förvaltningen har beslutat att införa digital nyckelhantering för brukare och patienter med trygghetslarm, hemtjänst eller hälso- och sjukvård. Det är ett modernt och säkert arbetssätt som ger medarbetare tillträde till individens bostad utan hantering av fysiska nycklar. Det innebär också att egna nycklar inte behöver lämnas ut, samtidigt som den digitala nyckeln är spårbar och endast aktiv under en begränsad tid och inom ett förutbestämt område. Installeringen påbörjas under vecka 36 och avslutas i början av 2027. • Både politiker och tjänstepersoner från vård- och omsorg deltar, tillsammans med social- och arbetsmarknad, i Lärprocess Framtidens Socialtjänst. Syftet är att stärka kommunens omställning till den nya socialtjänstlagen. Fokus ligger på hur ledning och styrning kan skapa förutsättningar för en mer förebyggande, tillgänglig, jämställd och kunskapsbaserad socialtjänst. Lärprocessen ger också möjlighet att lära av andra kommuner, utveckla lokala lösningar och bidra till den nationella utvecklingen. • Attendo har godkänts som ny utförare av vård- och omsorgsboende enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem. Boendet byggs i Pedagogen park och beräknas vara inflyttningsklart i januari 2028 och kommer att ha 60 platser. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Nämndens mål visar en önskad riktning för hur verksamheten ska utvecklas utifrån nämndens kärnuppdrag och de stadsgemensamma prioriteringarna. Målen följs upp med hjälp av indikatorer och kvalitativa beskrivningar som samlats in från verksamheten. I verksamhetsplanen 2026 beslutade nämnden att följa 15 indikatorer. Delårsrapporten omfattar resultatet för två av dem, resterande följs upp och analyseras i samband med verksamhetsberättelsen. Uppföljning per mål God hälsa genom hela livet Bedömning Trend Taggar KF-mål: Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar. Stadsgemensamma prioriteringar: Ett åldrande med hög livskvalitet, En enklare vardag för Mölndalsborna - digitalt, smidigt och effektivt, Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Genomförda hälsosamtal med personer 80+ som inte har 33 33 22 etablerad kontakt med kommunen (antal) Anhöriga som fått individuellt samtal från anhörigstödet 98 117 137 (antal) Boendestöd: Jag får bestämma om saker som är viktiga 86.0% - för mig hemma Personlig assistans: Jag får den hjälp jag vill ha av mina 88.0% - assistenter (%) Bostad med särskild service: Jag får bestämma om saker 78.0% - som är viktiga för mig hemma (%) Hemtjänst: Personalen brukar ta hänsyn till mina åsikter 85.0% 86.0% - och önskemål om hur hjälpen ska utföras (%) Vård- och omsorgsboende: Personalen brukar ta hänsyn till 78.0% 74.0% - mina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras (%) Två av indikatorerna kan följas upp vid delårsrapporteringen, resterande följs upp i verksamhetsberättelsen. Kommentar: Målet bedöms i hög grad som uppfyllt med en positiv trend. Det pågår ett omfattande och målinriktat arbete för att öka tillgängligheten till förvaltningens verksamheter, stärka det förebyggande arbetet och öka målgruppernas delaktighet. Flera genomförda insatser har redan gett önskad effekt och lett till konkreta resultat och förflyttningar. Andra är fortfarande under utveckling och behöver följas upp och utvärderas längre fram. Nedan följer ett urval av det arbete som genomförts under det första halvåret och som ligger till grund för bedömningen. Ökad tillgänglighet och nya vägar in Under 2026 har förvaltningen tagit steg mot en mer sammanhållen och lättillgänglig vård och omsorg. Samarbetet med stadens kontaktcenter har stärkts för att invånare lättare ska få rätt stöd och vägledning i ett tidigt skede. Det utreds även på vilket sätt förvaltningens medarbetare kan synas på fler arenor där potentiella brukare och patienter finns för att öka tillgängligheten och tidigare kunna fånga upp behov av stöd. Arbetet utgår från en kartläggning av seniorers behov och önskemål avseende information och mötesplatser. Även samverkan med social- och arbetsförvaltningen utvecklas genom pilotprojektet Gemensamma ärenden. Arbetet har påbörjats och innebär gemensamma möten kring personer med komplex problematik och behov av stöd från flera verksamheter. Syftet är att utveckla gemensamma arbetssätt och skapa ett mer sammanhållet stöd utifrån individens samlade behov. Inom projektet LSS-guide Mölndal har en behovsanalys genomförts och en projektgrupp skapats. Syftet är att skapa en tydligare och mer lättillgänglig väg till information och stöd för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Som en del av arbetet har ett nytt informationsmaterial tagits fram. Inom myndighetsutövningen har en målgruppsindelning mellan enheterna färdigställts och implementerats, vilket har skapat en tydligare ansvarsfördelning och effektivare hantering av ärenden. Från den 1 april ingår även socialsekreterare från team SAMSA i myndighetsenhet SoL. Förändringen ger en mer ändamålsenlig organisering och tydligare koppling till övrig myndighetsutövning. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet är en viktig del av förvaltningens förebyggande arbete. Risken för ensamhet kan öka i olika skeden av livet, exempelvis vid hög ålder, förlust av partner eller om du lever med funktionsnedsättning eller som anhörig till någon med sjukdom. Både interna och privata utförare av vård och omsorg erbjuder individuellt anpassade insatser och gruppaktiviteter utifrån brukarnas behov och intressen, exempelvis promenader, hälsosamtal, gymnastik och musikunderhållning. Att stärka personalens förmåga att upptäcka och förebygga ensamhet och ohälsa är också en prioriterad del av arbetet. Förvaltningens anhörigstöd erbjuder stödinsatser på både individ- och gruppnivå. Under första halvåret har individuella stödsamtal genomförts med 137 anhöriga, vilket redan överstiger det totala antalet samtal under hela föregående år. Ökningen bedöms vara en kombination av ett ökat behov och att anhörigstödet har blivit mer etablerat och synligt. Genom samverkan med andra verksamheter och flera olika sammanhang, exempelvis anhöriggrupper, studiecirklar och andra aktiviteter, har fler anhöriga fått kännedom om vilket stöd som finns att tillgå. De vanligaste målgrupperna är anhöriga till personer med demenssjukdom samt anhöriga till personer med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Uppföljningar visar att deltagarna uppskattar stödet. Sedan 2026 bedrivs hälsosamtal som en del av ordinarie träffpunktsverksamhet. I samband med detta utvidgades målgruppen från personer över 80 år till att även omfatta personer över 65 år. Hälsosamtalen syftar till att identifiera ofrivillig ensamhet och hälsoproblematik hos personer i ordinärt boende. Under första halvåret har hälsosamtal genomförts med 22 personer, vilket bedöms ha bidragit till positiva förflyttningar på individnivå. Deltagarna har vid behov lotsats vidare till exempelvis regionen, hemtjänsten och olika stödinsatser inom förvaltningen. Intern samverkan och uppsökande arbete är viktiga framgångsfaktorer för att nå fler. För att ytterligare sänka tröskeln till hälsosamtalen och göra insatsen än mer lättillgänglig erbjuds nu alla invånare som beviljas trygghetslarm ett hälsosamtal. Effekten av det nya arbetssättet kommer att följas upp längre fram. Förbättrad mat och måltidsupplevelse På stadens vård- och omsorgsboenden är måltiderna en viktig del av omsorgen. Interna och privata utförare arbetar aktivt med att skapa måltidssituationer som ska främja brukarnas näringsintag, trivsel och delaktighet. Gemensamma aktiviteter som bakning och firande av högtider är konkreta exempel som bidrar till den sociala samvaron. Arbetet är i linje med de områden som Folkhälsomyndigheten lyfter som viktiga för äldres livskvalitet och psykiska hälsa. Utöver de sociala aktiviteterna har det under våren genomförts riktade kompetensinsatser inom den interna verksamheten. Som exempel har omkring 80 medarbetare på Lackarebäcks vård- och omsorgsboende utbildats om mat- och måltider. Den politiska satsningen på förbättrad mat- och måltidsupplevelse har sedan starten lett till ökad valfrihet för brukarna, bättre råvarukvalitet och stärkt stöd för personer med tugg- och sväljsvårigheter. Även måltidsmiljöerna har utvecklats genom nya inventarier. Satsningen har dessutom bidragit till ett stärkt samarbete, både inom förvaltningen och mellan förvaltningar. Att arbetet bedrivits som ett gemensamt uppdrag med ett tydligt mål bedöms vara en bidragande faktor. Delaktighet Arbetet för att stärka brukares och patienters delaktighet i sin vård och omsorg fortsätter både inom myndighetsutövningen och inom de interna och privata utförarverksamheterna. Journaler och genomförandeplaner granskas för att identifiera utvecklingsområden och sprida goda exempel. Resultaten har bland annat lett till riktade kompetensutvecklingsinsatser. Även synpunkter, avvikelser och återkoppling från brukare och patienter används som underlag i verksamheternas förbättringsarbete. Utförarna betonar vikten av löpande dialog för att fånga upp utvecklingsområden i vardagen och öka brukarnas känsla av trygghet. Förvaltningens funktionsstödsverksamhet samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan för att öka kunskapen om höstens val. Under fyra träffar i augusti har brukare haft möjlighet att delta i en studiecirkel där de fått lära sig hur det går till att rösta och träffa kommunala politiker, ställa frågor och diskutera. Initiativet har varit uppskattat och bedöms ha stärkt målgruppens delaktighet i samhället och förutsättningar att göra informerade val. Brukarna på stadens vård- och omsorgsboenden kommer i samband med valet att erbjudas möjlighet till särskild förtidsröstning. Med särskild förtidsröstning avses förtidsröstning med begränsat tillträde. Till dessa röstmottagningsställen har inte allmänheten tillträde, utan det är endast de boende och personal som kan rösta. Inför valet har stadens valmyndighet tagit fram särskilt informationsmaterial till boendena. Nämndens målgrupper är nöjda med de insatser och aktiviteter de får Bedömning Trend Taggar KF-mål: Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar. Stadsgemensamma prioriteringar: Ett åldrande med hög livskvalitet, En enklare vardag för Mölndalsborna - digitalt, smidigt och effektivt, Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Läkemedelsavvikelser (antal) 2 576 2 433 - Sammantagen nöjdhet med hjälpen och stödet som ges, 74.0% - boendestöd Sammantagen nöjdhet med hjälpen och stödet som ges, 76.0% - bostad med särskild service Sammantagen nöjdhet med hjälpen och stödet som ges, - personlig assistans Sammantagen nöjdhet med sin hemtjänst 82.0% 85.0% - Sammantagen nöjdhet med sitt vård- och omsorgsboende 74.0% 79.0% - Upplevd tillgänglighet till sjuksköterska 63.0% 69.0% - Väntetid från ansökan till erbjuden plats, vård- och 70 - omsorgsboende (dagar) Ingen av indikatorerna kan följas upp vid delårsrapporteringen utan följs upp i verksamhetsberättelsen. Kommentar: Målet bedöms som delvis uppfyllt och har en positiv utveckling. Arbetet visar en positiv utveckling, med flera identifierade effekter på individ- och verksamhetsnivå. Samtidigt behöver arbetet följas över tid och utvecklas för att säkerställa att insatserna leder till önskade effekter för fler av nämndens målgrupper. Arbetet med individbaserad systematisk uppföljning är under uppbyggnad. Detta kommer ge bättre möjligheter att följa vilka insatser som ger resultat och för vilka målgrupper. Nedan följer ett urval av det arbete som genomförts under det första halvåret och som ligger till grund för bedömningen. Systematisk uppföljning I syfte att göra verksamheten mer datadriven och kunskapsbaserad genomförs ett arbete med att etablera metoden Individbaserad systematisk uppföljning. Metoden innebär att arbetet med enskilda personer följs upp utifrån deras behov, vilka insatser som ges och vilka resultat de leder till. Informationen sammanställs sedan på gruppnivå, vilket gör det möjligt att analysera mönster, jämföra grupper och identifiera vad som fungerar, för vem och varför. Till skillnad från traditionell volymstatistik och individuell uppföljning fokuserar metoden på verksamhetens effektivitet och kvalitet, snarare än enbart omfattning eller enskilda ärenden. Det har hittills genomförts ett pilotprojekt inom boendestöd och kommer under hösten att testas inom fler delar av förvaltningen. Samtidigt har förvaltningen påbörjat implementeringen av ny statistikhantering med hjälp av PowerBi vilket kommer leda till ännu bättre statistikunderlag. På sikt förväntas arbetet leda till bättre underlag inför utveckling av verksamhet och insatser. Personcentrering Personcentrerad vård och omsorg är fortsatt ett prioriterat område. Arbetet innebär att individens behov, önskemål, förutsättningar och livshistoria ska vara utgångspunkt för planering, genomförande och uppföljning av insatser. Genom att i större utsträckning ta tillvara individens egna resurser och önskemål skapas bättre förutsättningar för delaktighet, självbestämmande och en vård och omsorg som upplevs som meningsfull och trygg. Förvaltningens arbete med Individens behov i centrum (IBIC) samt Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) fortsätter i oförändrad takt och har hittills bidragit till ökad delaktighet i utrednings- och målformuleringsarbete samt stärkta förutsättningarna för individanpassade insatser. Under hösten planeras för flertalet utbildningsinsatser som syftar att utveckla de personcentrerade arbetssätten. Bland annat med fokus på bemötande och kommunikation, symptomlindring och stöd till närstående. Utvecklade arbetssätt vid demens Under 2025 stjärnmärktes två dagverksamheter samt ett vård- och omsorgsboende. Nu har resterande demensenheter på de interna vård- och omsorgsboendena fått sin certifiering, förutom Lackarebäck där övertagandet av verksamhet har prioriterats. Stjärnmärkningen innebär att all personal har genomgått utbildningsmodellen Stjärnmärkt från Svenskt Demenscentrum, som syftar till att stärka kunskapen om demenssjukdomar och utveckla personcentrerade arbetssätt. Verksamheterna har som mål att bibehålla certifieringen över tid och för detta krävs ett fortlöpande utvecklingsarbete. Positiva effekter som har identifierats hittills är förbättrat bemötande, utvecklad social dokumentation, mer strukturerade kvalitetsrutiner och ökad trygghet för personer med demenssjukdom. Särskilt på Fässbergs vård- och omsorgsboende, där målmedvetna åtgärder genomförts efter tidigare identifiera brister. Nu syns tydliga tecken på förbättrad kvalitet och ökad stabilitet, exempelvis att boendet är efterfrågat bland brukare och har uppnått goda resultat i brukarundersökning och egenkontroller. Samlokaliseringen av dagverksamheten för personer med demenssjukdom har också gett positiva effekter. Brukare och anhöriga får tidigt kännedom om boendet och möjlighet att lära känna personalen, vilket kan underlätta en framtida ansökan om vård- och omsorgsboende när behovet ökar. Inom Funktionsstöd fortgår arbetet med att stärka medarbetarnas kunskap om beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Förvaltningens demensteam har informerat samtliga ledningsgrupper om sitt uppdrag och bidragit till ökad kunskap om hur verksamheterna kan agera vid tidiga tecken på demens. Nästa steg är att utveckla ett mer strukturerat arbetssätt genom införande av BPSD-registret. Det pågår även planering för stjärnmärkning av en enhet inom bostad med särskild service. Hittills har chefer uppgett att de fått bättre kunskap om hur verksamheten ska agera vid begynnande demens. Framåt förväntas arbetet bidra till ett mer förebyggande arbete och förbättrad samverkan. Aktiviteter Under våren har både hemtjänst och vård- och omsorgsboenden stärkt och strukturerat arbetet med gemensamma aktiviteter. Flera enheter har sett över eller nyutvecklat sina aktivitetsscheman för att skapa fler möjligheter till stimulans i vardagen. Det är en positiv utveckling där verksamheterna rör sig från planering till genomförande. Flera verksamheter ser konkreta resultat i form av ökad delaktighet och positiv respons från både brukare och anhöriga. Ett exempel är Eklandas vård- och omsorgsboende som genom projektet "Alla har rätt till vind i håret" har lyckats integrera volontärstöd för att erbjuda brukarna cykelturer. Under våren har förvaltningen genomfört en satsning på trygghetsboendet Bifrost, som drivs av MBAB. Satsningen har utgått från de boendes önskemål som fångades upp genom en enkät i början av året. Föreläsningar och kunskapshöjande aktiviteter var det som efterfrågades mest. Under våren har därför en föreläsningsserie genomförts, samtidigt som medarbetare från Förebyggandeenheten har inspirerat och instruerat de boende i hur de kan träna på egen hand i boendets träningslokal. Förvaltningen ser över möjligheten att genomföra liknande samarbeten med andra hyresvärdar framöver. Digitalt stöd Under 2025 uppmärksammade stadens bibliotek att allt fler äldre söker stöd i digitala frågor. Mot denna bakgrund har vård- och omsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen formulerat ett gemensamt uppdrag för att utveckla det digitala stödet. Arbetet omfattar bland annat utveckling av drop-in-stöd på träffpunkter, ett utökat kursutbud samt fortsatt utveckling av webbplatsen Bli trygg digitalt på Mölndals stads hemsida. Arbetet kommer att utvärderas och utvecklas löpande under året. Parallellt utvecklas den digitala tillgängligheten genom kartläggning och vidareutveckling av e- tjänster. Flera e-tjänster har tagits fram och förbereds för införande, bland annat genom utveckling av tillhörande RPA-processer (Robotic Process Automation) där återkommande administrativa arbetsuppgifter automatiseras. Förberedelser har även genomförts inför utvecklingsprojekt som implementering av digitala nycklar och ett nytt planeringsverktyg. Samverkan Förvaltningen bedriver ett aktivt arbete för att stärka samverkan inom förvaltningen och staden. Under 2026 är utvecklingen av samverkan med civilsamhället och föreningslivet ett särskilt fokusområde. Under våren har nuläget kartlagts och kunskap och erfarenheter från andra kommuner har inhämtats genom omvärldsbevakning. Medarbetare har även deltagit i utbildningar och workshops i syfte att lära mer om samverkansmodeller mellan offentlig sektor och civilsamhället för att kunna utveckla formerna för samverkan. Som ett konkret exempel på det fortsatta arbetet planeras en halvdag i november för stadens seniorer med information om Nära vård och omställningen till en mer förebyggande socialtjänst. Dagen planeras och genomförs i samverkan med seniorföreningar och den regionala hälso- och sjukvården. I mars 2026 infördes ett nytt arbetssätt med ett HSL-team inom hemtjänsten i egen regi. Arbetssättet är framtaget i samverkan mellan berörda verksamheter inom förvaltningen. Bakgrunden är att det ökade antalet patienter som vårdas i hemmet har ökat belastningen på den kommunala hälso- och sjukvården. Teamet består av fyra undersköterskor som utför delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter såsom såromläggningar och blodprov, men även mer avancerade insatser som dialys. Arbetssättet frigör tid för sjuksköterskorna att fokusera på uppgifter som kräver deras kompetens och bidrar samtidigt till ökad kontinuitet och kvalitet. Under hösten kommer en utvärdering att genomföras i syfte att utveckla arbetssättet ytterligare. Bidrag till stadsgemensamma prioriteringar Ett åldrande med hög livskvalitet • Hälsofrämjande och förebyggande arbete: Aktiviteter och insatser fokuserar på att bryta ofrivillig ensamhet och att identifiera ohälsa i ett tidigt stadie. Det finns dokumenterade förflyttningar på individnivå. • Personcentrerad vård och omsorg: Brukarnas och patienternas delaktighet och självbestämmande stärks med hjälp av personcentrerade arbetssätt, i allt från myndighetsutövning till utförande och uppföljning. • Kontinuitet och kvalitet: Nytt arbetssätt inom hemtjänsten frigör tid för hälso- och sjukvårdsverksamheten och bidrar till ökad kontinuitet och kvalitet inom båda verksamheterna. • Utvecklade arbetssätt vid demens: Strategiskt viktiga insatser har genomförts däribland stjärnmärkning av verksamheter och implementering av förvaltningens demensplan, vilket bidrar till ökad kvalitet. • Förbättrad mat och måltidsupplevelse: Arbetet har lett till ökad valfrihet för brukarna, bättre råvarukvalitet och stärkt stöd för personer med tugg- och sväljsvårigheter. Även måltidsmiljöerna har utvecklats genom nya inventarier. Det har också genomförts omfattande kompetensutvecklingsinsatser. • Delaktighet: Synpunkter, avvikelser och återkoppling från brukare, patienter och anhöriga används som underlag i verksamheternas förbättringsarbete. Det genomförs exempelvis brukarråd, boendemöten samt anhörig- och föreningsträffar vilket bidrar till stärkt delaktighet. En enklare vardag för Mölndalsborna – digitalt, smidigt och effektivt • Ökad tillgänglighet och sammanhållen vård och omsorg: Önskemål och behov av information och arenor hos stadens seniorer ligger till grund för nya arbetssätt och uppdrag inom förvaltningen. Vidare har samarbetet med andra förvaltningar i staden stärkts vilket gynnar Mölndalsborna i deras kontakt med kommunen. • Digitalt stöd: Det digitala stödet till Mölndalsborna utvecklas tillsammans med kultur- och fritid. Det omfattar bland annat utveckling av drop-in-stöd på träffpunkter, ett utökat kursutbud och utveckling av Mölndals stads hemsida. Förvaltningen har också en digital fixare som erbjuder personer över 70 år individuellt stöd. Stödet ges genom hembesök, på träffpunkter eller i förvaltningens visningsrum. • Samverkan: Förvaltningens arbete med civilsamhället har stärkts med särskilt fokus på Nära vård och omställningen till en mer förebyggande socialtjänst. Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden • Barn och ungas livssituation: Genom att erbjuda korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, erbjuda en meningsfull fritid och säkerställa rätt insats utifrån social problematik eller vårdbehov skapas bättre förutsättningar för barn och unga att lyckas i skolan och på sikt etablera sig i arbetslivet. Ekonomi Sammanfattning årsprognos Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott om 31,4 mnkr, motsvarande cirka 2,4 procent av nämndens totala kommunbidrag. Nämnd, förvaltningsledning och stab prognostiserar ett överskott om 14,1 mnkr. Överskottet förklaras främst av lägre kostnader än budgeterat för införandet av digital nyckelhantering, vakanta tjänster och statsbidrag samt ej nyttjade medel avsatta för en bostad med särskild service som planeras att byggas under 2027. Funktionsstöd prognostiserar ett underskott om 16,2 mnkr. Egen regi prognostiserar ett mindre överskott om 0,2 mnkr, där positiva avvikelser inom daglig verksamhet, korttidsverksamhet och gemensamt funktionsstöd väger upp underskott inom framför allt socialpsykiatrin. Korttidsverksamheternas prognos har förbättrats efter genomförda åtgärder inom bland annat bemanningsplanering och samplanering. Köpt verksamhet prognostiserar ett underskott om 16,4 mnkr, främst till följd av nya LSS-placeringar med höga dygnskostnader samt kostnader för viten avseende ej verkställda beslut. Äldreomsorg prognostiserar det största underskottet om 29,3 mnkr. Den största negativa avvikelsen återfinns inom vård- och omsorgsboende i egen regi, som prognostiserar ett underskott om 33,2 mnkr. Underskottet beror huvudsakligen på att kostnaderna för personal, arbetsledning, administration och lokaler överstiger ersättningen enligt LOV. Prognosen har samtidigt förbättrats sedan maj, bland annat till följd av lägre personalkostnader under sommaren och högre beläggning. Korttidsenheten Bifrost prognostiserar ett underskott om 2,9 mnkr med anledning av lägre beläggning. Hemtjänst i egen regi och hälso- och sjukvården bidrar positivt med sammanlagt 12,0 mnkr. Köpt verksamhet inom äldreomsorg prognostiserar ett underskott om 5,8 mnkr, främst till följd av högre hemtjänstvolymer än budgeterat. Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr Kommunbidrag Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Prognos VON Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 resultat 2026 Nämnd, förvaltningsledning och stab 2.6 -73.7 -71.1 -82.6 11.5 14.1 Funktionsstöd 40.6 -399.6 -359.1 -354.5 -4.6 -16.2 Äldreomsorg 372.4 -843.9 -471.5 -447.6 -23.9 -29.3 Summa Vård och omsorgsnämnden 415.6 -1 317.3 -901.7 -884.7 -17.0 -31.4 Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott om 31,4 mnkr för 2026, vilket är en förbättring med 3,0 mnkr jämfört med föregående prognos. Förbättringen förklaras främst av att flera planerade åtgärder har genomförts och gett ekonomisk effekt, men även av ökade intäkter från statsbidrag. Den totala budgetramen för nämnden är oförändrad, men fördelningen mellan kommunbidragsområdena har justerats. Kommunstyrelsen beslutade i augusti om en budgetomfördelning med anledning av organisatoriska förändringar, där funktionen strategisk verksamhetschef avvecklats och delar av Team Samsa överförts från hälso- och sjukvården till uppdragsavdelningen. Ramen för funktionsstöd minskades med 2,3 mnkr och ramen för äldreomsorg med 5,6 mnkr, medan nämnd, förvaltningsledning och stab tillfördes motsvarande 7,9 mnkr. Omfördelningen påverkar därmed prognoserna för respektive kommunbidragsområde, men inte nämndens samlade prognos. Kommunbidragsområde Nämnd, förvaltningsledning och stab redovisar en positiv budgetavvikelse om 11,5 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen visar på en positiv budgetavvikelse om 14,1 mnkr. Stödfunktionerna prognostiserar ett överskott om 6,8 mnkr, främst till följd av lägre kostnader än budgeterat för införandet av digital nyckelhantering. Överskottet förklaras även av statsbidragsfinansierade tjänster samt vakanta tjänster. Nämnd och förvaltningsledning redovisar en positiv helårsprognos om 4,4 mnkr, vilket främst förklaras av ej nyttjade medel avsatta för en bostad med särskild service som planeras att byggas under 2027. I prognosen ingår även förgäveskostnader om 1,3 mnkr till följd av beslut om att avsluta två projekt avseende nya bostäder med särskild service inom funktionsstöd, vilket är en försämring jämfört med föregående prognos. Vidare redovisar uppdragsavdelningen en positiv helårsprognos om 2,9 mnkr, främst till följd av vakanta tjänster och statsbidrag. Kommunbidragsområde funktionsstöd redovisar en negativ budgetavvikelse om 4,6 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen visar på en negativ budgetavvikelse om 16,2 mnkr. Funktionsstöd egen regi redovisar en negativ budgetavvikelse om 1,5 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen för egen regi visar på en positiv budgetavvikelse om 0,2 mnkr. Gemensamma kostnader inom funktionsstöd, såsom lokaler och administration, prognostiserar ett överskott om 2,0 mnkr, främst till följd av organisatoriska förändringar avseende verksamhetschefer. Daglig verksamhet och korttidsverksamheterna redovisar en positiv budgetavvikelse om 1,1 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen visar positiv budgetavvikelse om 2,6 mnkr, vilket är en förbättring med 2,4 mnkr jämfört med tidigare prognos. Det beror på anpassning av antal enhetschefer genom restriktiv rekrytering samt omfördelning av enheter mellan chefer vid avslut. Vidare förbättrar korttidsverksamheterna sin prognos väsentligt efter en genomlysning av behov, optimerad bemanningsplanering och ökad samplanering med ledsagar- och avlösarservice samt stödfamilj. Åtgärderna utifrån genomlysningen har gett ekonomisk effekt snabbare och i större omfattning än förväntat. En annan åtgärd för verksamhetsområdet var att hålla daglig verksamhet stängd under juli månad, vilket har gett förväntad ekonomisk effekt. Bostäder LSS redovisar en negativ budgetavvikelse om 0,1 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen visar en negativ budgetavvikelse om 0,9 mnkr. Fem enheter prognostiserar underskott till följd av brukarnas individuella behov, bland annat behov av nattvak, palliativ vård och bemanning i samband med sjukhusvistelser. Den fortsatt höga sjukfrånvaron inom området bidrar också till högre personalkostnader, även om sjukfrånvaron visar en positiv utveckling jämfört med föregående år. Arbetet med internflyttar har påbörjats och medför tillfälligt ökade personalkostnader under införandeperioden. Trots detta bedöms helårsprognosen vara oförändrad, bland annat genom ett fortsatt arbete med optimerad personalplanering. Område socialpsykiatri redovisar en negativ budgetavvikelse om 4,2 mnkr för perioden och prognostiserar en negativ helårsavvikelse om 3,5 mnkr. Fem enheter uppvisar fortsatt negativa prognoser. På Konditorivägen är de ökade kostnaderna för bemanning och väktare kopplade till en situation med hot och våld samt en fortsatt hög suicidrisk. Vid två enheter har nya brukare flyttat in, vilket har medfört ett ökat bemanningsbehov. Inom boendestödet har antalet avbokningar under sommaren varit färre än tidigare år, vilket har inneburit ett högre bemanningsbehov än beräknat. Inom personlig assistans har intäkterna varit lägre än beräknat. Därutöver kommer ett ärende som tidigare beräknades avslutas att kvarstå i egen regi, vilket påverkar helårsprognosen. Köpt verksamhet funktionsstöd uppvisar en negativ budgetavvikelse om 3,0 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen visar en negativ budgetavvikelse om 16,4 mnkr. Det beror på att köpt verksamhet boende LSS har flera nya placeringar med höga dygnskostnader. Ett nytt boende med särskild service (BmSS) med inriktning mot en sällsynt diagnos har öppnat i privat regi i juni månad, vilket innebär att fler från andra kommuner ansöker om BmSS till kommunen. Kostnader för viten för ej verkställda beslut uppgår till 2,0 mnkr för perioden och prognosen beräknas till 3,5 mnkr. Ett nytt ärende inom personlig assistans LSS försämrar prognosen med en dryg miljon sedan tidigare prognos. Kommunbidragsområde äldreomsorg redovisar en negativ budgetavvikelse om 23,9 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen visar en negativ budgetavvikelse om 29,3 mnkr. Gemensamma kostnader och centralt avsatta medel inom äldreomsorgen egen regi, bland annat för administration, prognostiserar ett överskott om 0,8 mnkr. Den största avvikelsen återfinns inom vård- och omsorgsboende i egen regi enligt LOV, med en negativ helårsprognos om 33,2 mnkr. Det är en förbättring sedan i maj med 2,5 mnkr. Detta beror främst på lägre personalkostnader under sommaren då vissa enheter har haft lägre bemanning på grund av brist på vikarier. Beläggningen har varit högre än i majprognosen och har tillsammans med en viss eftersläpning av statsbidragsintäkter påverkat prognosen positivt. Den negativa avvikelsen beror huvudsakligen på att verksamhetens kostnader överstiger den ersättning enligt LOV som erhålls per belagt dygn. Den största delavvikelsen avser personalkostnader för omsorgspersonal, med ett prognostiserat underskott om 20,7 mnkr. Arbete med att identifiera en lägstanivå för bemanningen har pågått sedan införandet av LOV- ersättning i egen regi 2024. Helårsprognosen förutsätter att en sådan lägsta nivå har uppnåtts på samtliga boenden i november. Kostnader för övrigt, arbetsledning, administration och IT prognostiseras redovisa en negativ budgetavvikelse om 5,6 mnkr. Lokalkostnaderna beräknas samtidigt visa en negativ budgetavvikelse om 6,9 mnkr, där Lackarebäcks vård- och omsorgsboende förklarar hela avvikelsen. Vård- och omsorgsboende tilldelades 3,0 mnkr i budget 2026 för en förbättrad matkvalitet. Verksamheten kommer att använda 2,0 mnkr av tilldelade medel för att främja en förbättrad måltidsupplevelse. Resterande 1,0 mnkr fördelas till stadserviceförvaltningens måltidsverksamhet. Korttidsenheten Bifrost prognostiserar en negativ budgetavvikelse om 2,9 mnkr. Prognosen är oförändrad jämfört med maj, då högre statsbidragsintäkter för vissa tjänster väger upp den ekonomiska effekten av en lägre beläggning. Underskottet förklaras även av ökade kostnader till följd av ett nytt hyresavtal. Trygghetsboende prognostiserar en negativ budgetavvikelse om 0,2 mnkr, vilket främst beror på lägre hyresintäkter till följd av vakanta lägenheter. Hemtjänsten redovisar en positiv budgetavvikelse om 0,1 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen visar en positiv budgetavvikelse om 5,1 mnkr. Den positiva prognosen förklaras främst av ökade intäkter till följd av fler beviljade timmar samt en flexibel bemanning, där timanställda i högre utsträckning har använts för att möta det ökade personalbehovet. Prognosen påverkas även positivt av statsbidrag. Hälso- och sjukvården redovisar en positiv budgetavvikelse om 5,2 mnkr för perioden och prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 6,9 mnkr för helåret. Den positiva prognosen förklaras främst av vakanser och statsbidrag. Överskottet dämpas samtidigt av ökade kostnader för hyra av hjälpmedel till följd av prisökningar. Köpt verksamhet inom äldreomsorg redovisar en negativ budgetavvikelse om 4,7 mnkr för perioden januari till augusti. Helårsprognosen visar en negativ budgetavvikelse om 5,8 mnkr. Underskottet förklaras huvudsakligen av högre hemtjänstvolymer än budgeterat. Under sommaren har antalet beviljade timmar överstigit prognostiserad nivå. Under resterande del av året bedöms volymerna bli lägre än det genomsnittliga utfallet hittills under året, bland annat till följd av en översyn och löpande uppföljning av beviljade timmar. Prognosen påverkas även negativt av att beläggningsgraden inom vård- och omsorgsboendena varit högre än beräknat under sommaren. Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Vård och omsorgsnämnden -867.2 -901.7 -34.5 Nämnd, förvaltningsledning och stab -63.6 -71.1 -7.5 Funktionsstöd -356.9 -359.1 -2.2 Äldreomsorg -446.7 -471.5 -24.8 Inom kommunbidragsområde nämnd, förvaltningsledning och stab ökade nettokostnaderna med 7,5 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Den årliga lönerevisionen svarade för 2,0 mnkr av kostnadsökningen. Därutöver förklaras ökningen av organisatoriska förändringar, där verksamhetschefer samt socialsekreterare inom Team Samsa har överförts till kommunbidragsområdet. Inom kommunbidragsområde funktionsstöd ökade nettokostnaderna med 2,2 mnkr jämfört med samma period föregående år. Den årliga lönerevisionen svarade för 8,3 mnkr av ökningen. Personalkostnaderna i egen regi minskade med 16,0 mnkr vilket främst berodde på genomförda åtgärdsplaner såsom effektivisering och samplanering av personal, restriktiv rekrytering samt organisatoriska förändringar inom verksamheten. Kommunbidragsområdet hade ökade kostnader för köp av bostad med särskild service enligt LSS för vuxna om 7,9 mnkr. Detta förklarades främst av att antalet placeringar ökade från 11 köpta platser under 2025 till 20 pågående placeringar i augusti 2026. De nya brukarna hade ett högre omsorgsbehov, vilket bidrog till att snittdygnskostnaden per plats ökade jämfört med samma period föregående år. De nya placeringarna hade en genomsnittlig dygnskostnad på 8 876 kronor, medan tidigare placeringar uppgick till i genomsnitt 6 510 kronor per dygn. Inom kommunbidragsområde äldreomsorg ökade nettokostnaderna med 24,8 mnkr jämfört med samma period föregående år. Ökningen berodde på den årliga lönerevisionen med 11,2 mnkr och ökade kostnader för Lackarebäcks vård- och omsorgsboende med 5,0 mnkr efter övertagandet från privat regi hösten 2025. Beviljad tid inom extern hemtjänst ökade med 6 556 timmar eller 9 procent jämfört med samma period föregående år vilket innebar ökade kostnader för köpt hemtjänst i privat regi med 4,3 mnkr. Investeringar Enhet: Mnkr Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 Vård- och omsorgsnämnden -2.2 -8.6 -8.6 0.0 27 VOF Möbler och övriga inventarier -2.2 -8.6 -8.6 0.0 Samtliga kommunbidragsområden inom vård- och omsorgsnämnden beräknas använda hela det tilldelade investeringsutrymmet för 2026. Inom kommunbidragsområde nämnd, förvaltningsledning och stab avser investeringarna främst lås för digital nyckelhantering. Nämnden har beviljats 9 mnkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag för ändamålet. Kostnader som överstiger detta belopp finansieras inom nämndens ordinarie investeringsutrymme. Inom kommunbidragsområde funktionsstöd avser investeringarna bland annat installation av sprinklersystem i ett boende samt utbyte av inventarier. Inom kommunbidragsområde äldreomsorg avser investeringarna främst köksutrustning, lyftar, madrasser och annan grundutrustning till vård- och omsorgsboendena. En särskild satsning görs på möbler och grundutrustning till Lackarebäcks vård- och omsorgsboende med anledning av eftersatta behov. Därutöver planeras investeringar i inventarier till hemtjänstens nya och befintliga lokaler samt till hälso- och sjukvårdens verksamhet. Personal Antalet anställda uppgick till 1 614, vilket är en ökning med 94 medarbetare jämfört med samma period föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen av att förvaltningen hösten 2025 återtog driften av Lackarebäcks vård- och omsorgsboende. Under första halvåret har förvaltningen samtidigt arbetat med restriktiv rekrytering utifrån rådande ekonomiska förutsättningar. Antalet månadsavlönade uppgick till 1 544 (1 435), medan antalet timavlönade minskade till 75 (88). Antal anställda Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 1 520 1 614 Månadsavlönad 1 435 1 544 Timavlönad 88 75 Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare Förvaltningens kompetensförsörjningsarbete utgår från en förvaltningsövergripande kompetensförsörjningsplan, som kompletteras med planer för respektive verksamhetsområde. Utifrån identifierade behov genomförs långsiktiga insatser för att utveckla och behålla befintliga medarbetare samt säkerställa den framtida kompetensförsörjningen. Arbetet omfattar bland annat kompetensutveckling, språkhöjande insatser och samverkan med utbildningsanordnare. För att utveckla befintliga medarbetares kompetens deltar förvaltningen i Yrkesresan, en nationell satsning från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som syftar till att stärka baskompetensen, öka likvärdigheten och bidra till ökad yrkesstolthet. Under första halvåret har satsningen fortsatt inom verksamhetsområdet funktionsstöd och under hösten påbörjas Yrkesresan även inom äldreomsorgen. Inom ramen för Äldreomsorgslyftet har tre medarbetare slutfört utbildning till specialistundersköterska under våren. Ytterligare tre specialistundersköterskor och 23 undersköterskor genomgår utbildning och beräknas slutföra den under hösten 2026. Förvaltningen arbetar även med språkhöjande insatser genom appen Lingio och lärarledda lektioner i samarbete med utbildningsförvaltningen. Under våren har åtta medarbetare deltagit i utbildningen. En kartläggning har initierats för att bedöma det fortsatta behovet av språkhöjande insatser och vilken typ av stöd som behövs utifrån de nya nationella språkkraven. Förvaltningen följer aktivt det nationella och regionala arbetet och kommande stödmaterial från Socialstyrelsen och Göteborgsregionen (GR) och har tillsammans med GR lämnat synpunkter på det stödmaterial som Socialstyrelsen tar fram. För att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen samverkar förvaltningen med Campus Mölndal, Krokslättsgymnasiet samt Vård- och omsorgscollege på lokal och regional nivå. Samarbetet omfattar bland annat planering av praktikplatser utifrån utbildningsanordnarnas prognoser över kommande behov. Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron uppgick till 9,2 procent under perioden januari till juni, jämfört med 10,2 procent samma period föregående år. Sjukfrånvaron har varit lägre under samtliga månader i perioden. Minskningen gäller samtliga verksamhetsområden samt både kort- och långtidssjukfrånvaro. Förvaltningen arbetar förebyggande för att minska sjukfrånvaron och främja en hållbar arbetsmiljö. Sedan hösten 2023 tillämpas en förstärkt rutin för sjukfrånvaro med fokus på tidig och kontinuerlig kontakt mellan chef och medarbetare. Kontakten inleds redan första sjukdagen och följs vid behov av aktiva rehabiliteringsinsatser och anpassningar. Syftet är att skapa förutsättningar för en tidig återgång i arbete och minska risken för långvarig sjukfrånvaro. Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer, avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer, sysselsättning: Heltid+Deltid Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer, avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer, sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 9.8% 2025 10.2% 2026 9.2% Arbetsmiljö Antalet rapporterade arbetsskador uppgick till 252 under perioden januari–juni, jämfört med 284 samma period föregående år. Minskningen är en positiv utveckling. Antalet rapporterade tillbud ökade samtidigt till 469 (306). Ökningen av antalet tillbud behöver ses i relation till rapporteringsbenägenheten. I juni tog en medarbetare initiativ till en "tillbudsvecka" för att uppmärksamma vikten av att rapportera tillbud och arbetsskador. Under månaden rapporterades 120 tillbud och 46 arbetsskador. En hög rapporteringsbenägenhet är en viktig del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet eftersom rapporterade tillbud ger underlag för att identifiera risker och vidta åtgärder innan arbetsskador uppstår. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Funktionsstöd KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Bostäder med särskild service LSS, antal helårsbrukare i 235 236 238 snitt per år Bostäder med särskild service SoL, antal helårsbrukare i 33 33 32 snitt per år Boendestöd, antal helårsbrukare i snitt per år 229 233 237 Daglig verksamhet, antal helårsbrukare i snitt per år 303 303 299 Statistiken är uttagen 2026-09-04 för perioden januari till och med augusti 2026. Äldreomsorg KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Vård- och omsorgsboende, antal helårsbrukare i snitt per 522 527 536 år Beviljade hemtjänsttimmar, antal timmar totalt per år 255 187 389 047 268 546 Statistiken är uttagen 2026-09-04 för perioden januari till och med augusti 2026. Intern kontroll Vård- och omsorgsnämndens internkontrollplan 2026 omfattar sju risker och åtta kontrollmoment. Vid delårsbokslutet redovisas utfallet för fem risker som har kontrollerats. Resterande risker följs upp i samband med verksamhetsberättelsen. Risk Kontrollmoment Bedömning Kommentar Förvaltningens Kontroll av kris- och - Följs upp i samband med krisberedskap inte är kontinuitetsplaner, på verksamhetsberättelsen. tillräcklig förvaltningsövergripande nivå och verksamhetsnivå. Förvaltningens Kontroll av krislådornas - Följs upp i samband med krisberedskap inte är innehåll. verksamhetsberättelsen. tillräcklig Bristande Kontroll av Betydande avvikelse. Kontroll har genomförts vid loggningskontroll av enhetschefernas tre tillfällen under det första halvåret. användare och följsamhet till anvisning Följsamheten har ökat från 17% i januari till 39% i behörigheter i avseende juli. För att stärka följsamheten framöver har verksamhetssystem loggningskontroll. chefer som inte genomfört kontrollen fått särskild information. Bristande Kontroll av Betydande avvikelse. Kontroll har genomförts vid behörighetskontroll av enhetschefernas ett tillfälle. Följsamheten var 60 %. För att stärka användare och följsamhet till anvisning följsamheten framöver har chefer som inte behörigheter i avseende genomfört kontrollen fått särskild information. verksamhetssystem behörighetskontroll. Bristande följsamhet till Kontroll av följsamheten Mindre avvikelse. Under perioden har det ny rutin rörande till ny rutin för genomförts två stickprov per månad inom belastningsregister belastningsregister. förvaltningen, totalt 12 stickprov. För 1 av 12 stickprov saknas dokumentation av ett giltigt utdrag. Bristande Kontroll att Ingen avvikelse. Kontroll har genomförts kvartal 1 dokumentation vid direktupphandlingar och kvartal 2. Genomförda direktupphandlingar direktupphandling över 25 000 kr har genomförts och dokumenterats enligt stadens dokumenteras enligt riktlinjer och rutiner. stadens rutin. Omkring 10 stickprov i förvaltningen per tillfälle. Totalt ca 40 stickprov under hela året. Otillräcklig kontroll av Kontroll att anvisningar Ingen avvikelse. Under årets första åtta månader privata utförare inför och rutiner efterlevs har en ansökan om att bli privat utförare enligt godkännande enligt inför antagande av LOV inkommit och handlagts enligt gällande LOV privata utförare enligt rutiner. LOV. Otillräcklig kontroll av Kontroll att anvisningar - Följs upp i samband med privata utförare under och rutiner efterlevs vid verksamhetsberättelsen. avtalsperioden kontroll av privata utförare under avtalsperiod. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(8) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Tekniska nämnden Plats och tid Rum 101, Mölndals stadshus Tisdagen den 15 september 2026, klockan 13:00-15:37 Beslutande Göran Isacsson (M), ordförande Joakim Kahlman (S) Christian Simmons (M) Klas Linder (S) Kenth Bodin (S) Ulrika Frick (MP), vice ordförande Lars Gunnar Månsson (L) Peter Nyqvist (KD) Thomas Olin (SD) Ersättare i beredskap Annikka Hedberg (M) Shahla Alamshahi (S) Per Malm (M) Yuniz Khorschid Aziz (S) Bengt Hermansson (V) Anton Lidbeck (V) Carin Hedqvist (C) Övriga närvarande Elin Rosenberg Elebring, förvaltningschef Cecilia Wahlgren, nämndsekreterare Örjan Nordlinder, projektledare §§ 106-107 Henrik Thyrén, enhetschef §§ 106-113 Mikael Ahlgren, verksamhetschef §§ 106-113 Hanna Strand, verksamhetschef §§ 112-115 Jessica Videfur, enhetschef § 114 Erik Bergman, VA-strateg § 115 Utses att justera Ulrika Frick (MP) Paragrafer §§ 106-107, 113 Underskrifter Ordförande Göran Isacsson (M) Justerande Ulrika Frick (MP) Protokollet har justerats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(8) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Tekniska nämnden Innehållsförteckning

§ 106 Diarienummer 00109/2026 Remiss: Detaljplan för Lindome 2:42 m.fl. i Lindome centrum Beslut Tekniska nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott som sina synpunkter. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Planområdet är beläget i Lindome centrum, cirka 500 meter öster om järnvägsstationen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för utveckling av Lindome centrum med bostadsbebyggelse om cirka 250 bostäder, omkring 3 000 kvadratmeter lokaler för handel och centrumändamål och parkering. Detaljplanen syftar också till att utveckla området till ett tryggt, attraktivt och levande centrum med den befintliga parken som mötesplats, tillgängliga och trygga gång- och cykelvägar samt fordonstrafik i centrum. Den utformas dessutom med en flexibilitet som stödjer hållbar utveckling över tid. Som ett exempel ska till exempel Almåsgångens funktion stärkas som en del av ett urbant stråk. Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig till omkringliggande bebyggelse och utemiljöer samt den kommande utvecklingen av centrala Lindome. Bebyggelsen ska genom sin gestaltning komplettera och tillföra något positivt till det befintliga 70-tals centrumet, både i struktur, skala och uttryck. Delar av bebyggelsen har till syfte att utformas som landmärken för Lindome centrum, vilket kan bidra med en identitetsskapande gestaltning och orienterbarhet. Målet för utvecklingen är att skapa en förstärkt knutpunkt och ett lokalt centrum som mötesplats för hela Lindome. Centrumet ska vara levande dygnet runt och genom hela byggfasen. Planförslaget överensstämmer med Mölndals stads översiktsplan från 2023 och bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Stadsserviceförvaltningen ställer sig positiv till detaljplanen men har synpunkter på bland annat flytten av transformatorstationen, grönytor, placeringen av miljörum samt tryckmätningen på vattenledningarna. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(8) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Tekniska nämnden Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 10 augusti 2026. Plankarta daterad 12 maj 2026. Planbeskrivning daterad 12 maj 2026. Illustrationsplan daterad 12 maj 2026. Grundkarta daterad 18 februari 2026. Gestaltningsprogram för Lindomestråket daterad 29 september 2025. Social- och barnkonsekvensanalys för Lindomestråket 2 daterad 23 maj 2025. Undersökning om betydande miljöpåverkan daterad 11 februari 2026. Yttrande om undersökning om betydande miljöpåverkan daterad 12 mars 2026. Trafikbullerutredning daterad 12 maj 2026. Geotekniskt PM daterad 3 februari 2017. Markteknisk undersökningsrapport geoteknik daterad 3 februari 2017. Handelsutredning Lindome daterad 22 september 2025. Översiktlig miljöteknisk markundersökning daterad 27 juni 2016. Kompletterande miljöteknisk markundersökning daterad 14 april 2026. Lindome kapacitetsanalys daterad 12 september 2023. Trafik- och parkeringsutredning daterad 22 maj 2026. Dagvatten-, VA- och Skyfallsutredning daterad 31 oktober 2025. Förslag under sammanträdet Ordförande Göran Isacsson (M) föreslår att paragrafen justeras omedelbart. Beslutsgång Ordförande Göran Isacsson (M) frågar först om arbetsutskottets förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar sedan om ordförandens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras till Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(8) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Tekniska nämnden

§ 107 Diarienummer 00128/2026 Remiss: Detaljplan för mottagningsstation, del av Balltorp 1:124 i Mölndal Beslut Tekniska nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott som sina synpunkter. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning I samband med att den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås planeras behöver mark tas i anspråk. I dagsläget står det en mottagningsstation på marken och som behöver rivas. En ny anläggning behövs och detaljplanen syftar till att möjliggöra en teknisk anläggning för en mottagningsstation inom del av fastigheten Balltorp 1:124. Detaljplanen innefattar även att allmän plats, gata möjliggörs för att säkerställa att en infartsväg byggs ut till framtida anläggning, som även ansluter till befintlig gång- och cykelstråk väster om planområdet. Planförslaget innebär att allmän plats, natur planläggs samt att åtgärder regleras inom kvartersmark för att kunna skydda anläggningen från översvämning. Geotekniska åtgärder har krävts i de norra delarna av planområdet för att säkerställa totalstabiliteten efter utbyggnad. Planområdet är beläget i det södra ytterområdet nära E6/E20, Kungsbackaleden och angränsar till ett industriområde cirka 2,5 kilometer söder om Mölndals innerstad. Det består av en grusad yta som nyttjas till lastbilsuppställning/upplag och ägs av kommunen. Planförslaget kommer vara flexibelt för att i framtiden kunna möta behov av marknadens utveckling. Med den anledningen möjliggörs för både ett öppet ställverk och/eller ett gasisolerat ställverk för att kunna anpassas mot båda alternativ i planen. Planförslaget överensstämmer med Mölndals stads översiktsplan från 2023 och bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Stadsserviceförvaltningens bedömning är att flytten av mottagningsstationen från Möbelgatan kommer att kräva stora kabelschaktsarbeten genom Peppareds närströvområde och längs motionsspåret. Det kan antas få en negativ påverkan på naturmiljön och möjligheten till rekreation. Längst i norr om planområdet föreslås även ett dike för att rena och fördröja dagvatten från allmän plats. Bedömningen är att ytan, efter att diket är anlagt, kommer att kräva mer drift och underhåll i jämförelse med idag. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(8) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Tekniska nämnden Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 17 augusti 2026. Plankarta daterad 8 maj 2026. Planbeskrivning daterad 8 maj 2026. Illustrationsplan daterad 8 maj 2026. Grundkarta daterad 12 september 2025. Bullerutredning daterad 11 september 2025. Geoteknisk utredning daterad 4 mars 2026. Magnetfältsutredning daterad 14 januari 2026. Miljöteknisk markundersökning daterad 19 januari 2026. Teknisk rapport infartsväg daterad 16 januari 2026. Vatten- och avlopp, VA-, dagvatten- och skyfallsutredning daterad 26 januari 2026. Riskutredning daterad 6 mars 2026. Undersökning av betydande miljöpåverkan daterad 16 mars 2026. Förslag under sammanträdet Ordförande Göran Isacsson (M) föreslår att paragrafen justeras omedelbart. Beslutsgång Ordförande Göran Isacsson (M) frågar först om arbetsutskottets förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar sedan om ordförandens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Expedieras till Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(8) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Tekniska nämnden

§ 113 Diarienummer 00101/2026 Tekniska nämndens delårsuppföljning 2026 Beslut Tekniska nämnden godkänner uppföljningsrapporten 1 januari-31 augusti 2026. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning Stadsserviceförvaltningen har upprättat en delårsuppföljning. Tekniska nämndens delårsrapport följer bestämmelserna i kommunallagen och lagen om kommunal bokföring och redovisning. Syftet är att redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning per den sista augusti. Rapporten omfattar också information om viktiga händelser samt beskriver hur budgeterade resurser har använts. Arbetet med nämndmålen pågår enligt plan och bidrar till måluppfyllelsen. Störst måluppfyllelse syns inom skyfallsarbetet, medan vattenförsörjningen fortsatt är ett område med stora investeringar och utmaningar kopplade till ökande vattenläckor. I flera nyckeltal syns en positiv utveckling. Andelen producerat vatten som debiteras kund har exempelvis ökat från 78 till 85 procent samt att äldre vatten- och spillvattenledningar minskar successivt. Gällande ekonomin prognostiseras ett överskott om 4,3 miljoner kronor (mnkr) mot budget för 2026. Det är en förbättring med 4,2 mnkr jämfört med den föregående prognosen och som främst förklaras av lägre kostnader än vad som budgeterats inom stadsunderhåll, vatten och avlopp samt återvinning och avfall. Det prognosticeras dock ett underskott för färdtjänsten om 2,0 mnkr till följd av ett ökat resande. Delårsutfallet per augusti visar ett överskott om 13,1 mnkr. Beslutsunderlag Stadsserviceförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 15 september 2026. Tekniska nämndens delårsuppföljning 2026. Förslag under sammanträdet Ordförande Göran Isacsson (M) föreslår att paragrafen justeras omedelbart. Beslutsgång Ordförande Göran Isacsson (M) frågar först om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar sedan om ordförandens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8(8) Sammanträdesdatum 2026-09-15 Tekniska nämnden Expedieras till Kommunstyrelsen https://underskrift.molndal.se/validate Notera, om dokumentet skrivs ut på papper, eller ’skrivs ut’ till ett nytt PDF Tekniska nämndens delårsuppföljning 2026 Stadsserviceförvaltningen Beslutad av: Tekniska nämnden, 2026-09-15 § 113 Avser perioden: 2026-01-01 till 2026-08-31 Verksamhet Hänt i verksamheten • Ledningsförnyelse För att säkra leveransen av dricksvatten med hög kvalitet, undvika driftstörningar och trygga en hållbar avloppshantering behöver det äldre VA-ledningsnätet kontinuerligt bytas ut. Från och med 2025 är behovet av årlig förnyelse 1 300 meter vattenledningar och 2 500 meter avloppsledningar, med en ökande takt över tid. Under årets första del har spill- och dagvattenledningarna på Barnhemsgatan separerats genom att den kombinerade avloppsledningen har bytts ut. Åtgärden minskar belastningen på spillvattennätet vid höga flöden samt förebygger bräddning av orenat spillvatten. Ledningsförnyelse pågår även på Biskopsbogatan och Lammevallsgatan, och på Tvinnarevägen i Lindome har en spillvattenledning förnyats genom infodring. Gator Dricksvattenledningar Spillvattenledningar Dagvatten Status (meter) (meter) (meter) Industrivägen 470 KLAR Tvinnarevägen/Fagarevägen 500 KLAR Vaktelgatan/Kalkongatan 85 85 KLAR Glasbjörksgatan 100 KLAR Barnhemsgatan 150 150 150 KLAR Lammevallsgatan etapp 1 320 320 320 PÅGÅR Lammevallsgatan etapp 2 640 PÅGÅR Biskopsbogatan 320 250 370 PÅGÅR Totalt 1 430 1 875 925 • Ökad försäljning i Bruksbutiken Försäljningen av till exempel renoverade inomhusmöbler och produkter som tillverkats av återbrukat material har ökat i Bruksbutiken på Återbruket Kikås. Försäljningen har mer än fördubblats i jämförelse med samma period förra året. Vad som tros ligga bakom ökningen är ”produktkatalogen” som baserar sig på efterfrågan, att sortimentet har utökats med helt nya produkter av återbrukat material, ”Andra chansen” - material som annars hade hanterats som avfall och kommunikationsinsatser. Detta har resulterat i nya kundgrupper och ett ökat inflöde av kunder från både Mölndal och angränsande kommuner. • Återbruksturen För att samla in material som går att återbruka på Återbruket Kikås men också öka mängden material till återbruk infördes vecka 19 tjänsten ”Återbruksturen” som är en fastighetsnära insamling av återbruk. För flerfamiljsbostäder har det ställts ut containrar hos Mölndalsbostäder AB och för de kunder som bor i villa är det möjligt att beställa hämtning via en e-tjänst. • Parkvägens lekplats För att utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur har Parkvägens lekplats, som är en del av Lindome stadspark, under våren genomgått en ombyggnation och upprustning. Arbetet, som egentligen var planerat att göras 2025 men som inte hanns med, är ett av årets investeringsprojekt inom parkområdet och har gjorts utifrån ett identifierat underhållsbehov med syfte att säkerställa att den fortsatt kan användas på ett tryggt och bra sätt. Lekplatsen har temat ”slott”. Utformningen och valet av utrustning är anpassad för yngre barn och det finns bland annat rutschkana, linbana, klätterlek, sandlek, snurr- och balanslek samt gungor. • Odling För att den bostadsnära odlingen, vilken som fungerar som mötesplatser, ska bidra till en ökad social gemenskap, rekreation, lärande och hälsa har sju nya odlingslotter om 4 x 8 meter söder om den nuvarande odlingen vid Axgatan anlagts. På Gärdesplan har dessutom 24 slitna odlingslådor bytts ut. • Spåromläggning För att främja och stödja ett självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar har spåren i Bunketorp respektive Torrekulla friluftsområde lagts om. I Bunketorp har spåromläggningen skett på det svarta spåret och i Torrekulla det gula. Trygga och tillgängliga grönområden är viktiga inslag i stadsrummet eftersom de främjar närrekreation, rörelse och folkhälsa. Uppföljning av nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Uppföljning per mål Nämndmål 1: Alltid rent vatten i kranen och det ska alltid gå att spola i toaletten För att säkerställa leveransen av vatten och omhänderta spillvattnet fortgår arbetet med att förnya vatten- och spillvattenledningar. Förnyelsen görs för att skapa en fullständig separering av ledningarna så att belastningen på spillvattennätet ska minska vid höga flöden. Men också för att öka leveranssäkerheten, minska driftstörningar och bräddningar samt förlänga ledningsnätets livslängd. Arbetet sker i enlighet med åtgärdsplanen för förnyelse. Detta år förnyas ledningarna på Lammevallsgatan, Biskopsbogatan och Barnhemsgatan, där förnyelsen nästintill är klar på Barnhemsgatan. Det har dock fått göras vissa omprioriteringar på grund av akuta ledningsomläggningar. Ett exempel på det var till exempel när en spillvattenledning på Frejagatan filmades och det upptäcktes att ledningen var i ett väldigt dåligt skick och som har resulterat i en viss tidsförskjutning av andra projekt. Antalet läckor har under det senaste halvåret ökat. Under perioden juni–augusti uppgick antalet till cirka 40, vilket är fler än under motsvarande period tidigare år. Orsaken är inte fastställd, men kan eventuellt vara kopplad till gamla segjärnsrör från 1940- och 1950-talen i kombination med en torr sommar med låga grundvattennivåer. Detta kan ha bidragit till ökad syretillförsel i marken och därmed accelererad korrosion. Utvecklingen motiverar en översyn av den framtida reinvesteringsnivån i rörledningsnätet samt av de kostnader som kan följa av ett ökat underhållsbehov. För att förebygga läckor och bidra till en ökad driftsäkerhet har det placerats ut fler läcksökningsloggrar eftersom de har visat sig vara väldigt effektiva i arbetet med att snabbt identifiera och lokalisera läckor på dricksvattennätet. För att framöver kunna placera ut fler loggrar på strategiskt utvalda områden för att på så sätt kunna identifiera fler läckor har det också gjorts en upphandling av läcksökningsutrustning. Och i det förebyggande arbetet med att effektivisera hanteringen av läckor planeras det för att installera en mätarbrunn och flödesmätare i/på vattenledningsnätet i Kållered. Ett långsiktigt arbete med att upprätta och upprätthålla en förnyelseplan för VA-anläggningarna har påbörjats. Förnyelseplanen kommer uppdateras årligen och ligga till grund för långsiktiga investeringsplaner och prioriteringar i en åtgärdsplan. En första version av förnyelseplanen kommer att presenteras på tekniska nämndens sammanträde i oktober 2026. Det har gjorts en inventering av byggnadernas skick, tekniska komponenter och elinstallationer på detaljnivå. Reservoarerna och vattenverket ingår inte i den första versionen, eftersom en extern specialist behövs för att bedöma underhållsbehov och konstruktioner på ett korrekt sätt. Inom det kommunövergripande arbetet med vattenförvaltning pågår också förberedelser för en spillvattenplan, som ska tas fram under hösten. Två förstudier kommer dessutom att genomföras: en om ökat vattenuttag från Rådasjön och en om grundvattenresurser. Konsulter har upphandlats som påbörjade arbetet i augusti. Uppföljning mot stadsgemensamma prioriteringar Vilken förflyttning som skett utifrån budgetdirektivets prioriteringar. En enklare vardag för Mölndalsborna – digitalt, smidigt och effektivt • Utbytet till digitala vattenmätare har trappats upp, mätarna underlättar för invånarna genom att avläsningen sker automatiskt. De digitala mätarna göra det möjligt att läsa av vattenförbrukningen oftare, från exempelvis en gång per år till varje kvartal. På så sätt kan förvaltningen fakturera vad som bättre motsvarar förbrukningen. Per den 31 augusti 2026 har 5 338 av totalt 12 000 mätare bytts ut. 1 409 har bytts ut i år. Det kommer även att bidra till en minskad administration. • I början på 2026 uppmärksammades lukten och smaken på kranvattnet i sociala medier. För att få en specialanalys skickades vattenprover till England samt att det gjordes extra provtagningar med kemiska samt utökade mikrobiologiska prover på reservoarerna. Proverna gav inte utslag på någonting och när livsmedelsinspektörerna från bygg- och miljöförvaltningen i mars var på vattenverket för en rutinmässig tillsyn av provtagningsprogrammet var även det resultatet utan anmärkning. I undersökningen ”Kritik på teknik 2025” hamnade Mölndals stad på plats 69, av de totalt 76 deltagande kommunerna, med 85 procent vad gäller andelen positivt inställda till kranvattnets kvalitet. Snittet av samtliga deltagande kommuner låg på 91 procent. Resultatet ses som att invånarna är mycket positivt inställda till kvaliteten på kranvattnet. Ambitionen är dock att vara bland topp 10 och de kommunerna hade mellan 96-98 procent. Omkring 90 procent av Sveriges invånare får sitt dricksvatten via kommunala vattenverk. För att förbättra dricksvattenkvaliteten kommer ledningsnätet att filmas och reningsprocessen på vattenverket att projekteras vidare inför en framtida ombyggnad. Utbyggnaden med nya förbehandlingssteg väntas minska halterna av mangan samt förbättra vattnets lukt och smak. Samtidigt behöver vattenverket byggas ut för att säkra den framtida vattenförsörjningen med hänsyn till den befolkningsprognos som ligger till 2050. • En besiktning av en kolfilterbassäng visade att den är i dåligt skick, vilket har lett till en fördjupad utredning av renoveringsbehov och åtgärder. Förvaltningen har granskat och lämnat synpunkter på den första delen av förstudien för utbyggnaden. Tekniska nämnden väntas få information i ärendet i oktober 2026. Den andra delen av förstudien, som omfattar bland annat kostnadsberäkningar, hydrauliska modeller och lokalisering, är beställd och startar under hösten. Bedömning Trend Taggar Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur, En innovativ stadsutveckling – Hälsostaden med life science i världsklass Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Dricksvattenledningar som är lagda tidigare än 1960-talet, 30 500 29 500 29 000 (meter) Spillvattenledningar, inklusive kombinerade ledningar, som 28 800 27 000 26 300 är lagda tidigare än 1960-talet, (meter) Andel producerat vatten som debiteras kund, (%) 78 83 85 Antal driftstoppstimmar för vatten till kund 8 000 12 151 Den höga siffran till antalet driftstoppstimmar för vatten till kund beror på att det har varit många vattenläckor under året och där vissa har berört många fastigheter. Under sommarmånaderna har det till exempel varit ett tiotal vattenläckor varje månad. Det är förklaringen till den höga siffran om 12 151 timmar. En av anledningarna till att det varit så många läckor under sommaren är troligtvis på grund av att det har varit torrt och att grundvattennivåerna är onormalt låga. Det kan leda till att marken syresätts och att korrosionen på ledningarna ökar. Sammanfattande bedömning Mot bakgrund av att samtliga sju aktiviteter med koppling till nämndmålet har påbörjats enligt tidsplan, löper på och bidrar till uppfyllelsen av målet trots oförutsedda händelser med vattenläckor och ledningar i dåligt skick. Men också att utredningen om vattenverket, som startade med ambitionen att utöka det med ett reningssteg, har blivit mer omfattande än vad som var tänkt från början med lukt och smak, förnyelseplan och framtida kapacitetsökning. Och den förflyttningen som har åstadkommits i relation till de stadsgemensamma prioriteringarna i budgetdirektivet anses målet delvis uppfyllt med en ökad trend. Nämndmål 2: Säkra gator, gång- och cykelbanor och leder i tillräcklig omfattning För att kommunens gator samt gång- och cykelvägar ska vara säkra och framkomliga görs löpande översyner. Delar av huvudcykelnätet som kantas av träd har setts över, liksom platser där träd brukar falla vid kraftig blåst. Efter översynen har det bedömts att vissa träd längs Östra Lindomevägen och mellan Peppared och GoCo-området behöver tas ned, antingen inom kort eller under vintern. Bedömningen utgår från risken att trädet faller och vilka konsekvenser det skulle kunna få. Träd som inte utgör en akut risk tas normalt ned under vintersäsongen. Förvaltningen är i övrigt mycket restriktiv med att fälla friska träd eftersom de är viktiga för både människor och natur. Längs med gatorna har även behovet av siktröjning inventeras och vägskyltar har klippts fram. Med hjälp av AI-kamerorna i renhållningsfordonen har det också identifierats vilka vägskyltar som behöver bytas ut för att höja trafiksäkerheten. Det gäller exempelvis skyltar som är skadade, inte går att läsa eller som tappat sina reflexer och som inte syns vid mörkerkörning. Avtalet med AI-kamerorna löpte avtalet ut i mitten på augusti. En sista heltäckande bild av vägnätet har tagits ut samt att en enklare sprickanalys har gjorts efter vintern. Enheterna Underhållsplanering och Gatuunderhåll kommer nu samordna hur det fortsatta arbetet med inventeringen av vägnätet ska gå till. Samtidigt pågår det årliga beläggningsprogrammet för att säkerställa ett bra vägskick enligt åtgärdsplanen för gatuprogrammet. Arbetet med att byta ut belysningen till LED-armaturer har fortsatt enligt åtgärdsplanen. Under året har belysningen bytts ut på Frölundagatan, Kvarnbyområdet, Brännemadsvägen och Eklanda torg. På Eklanda torg har gång- och cykelvägen dessutom fått egen belysning. Just nu pågår arbeten på Alveredsvägen, Fågelstensområdet och Måldomargatan. Arbetena på Brännemadsvägen och Alveredsvägen har gjorts i samförläggning med Mölndal Energi AB. De utförda bytena väntas spara en årseffekt på 40 000 kWh. I pengar väntas det bli omkring 60 000 kronor i minskade kostnader för elanvändning. Med LED-armaturerna kommer det vara möjligt att få felmeddelanden om det skulle vara något som inte fungerar samt att belysningen kan styras så att den under de mörkaste timmarna på natten kan dämpas till en lägre ljusstyrka för att spara energi och minska ljusföroreningar. Uppföljning mot stadsgemensamma prioriteringar Vilken förflyttning som skett utifrån budgetdirektivets prioriteringar. En innovativ stadsutveckling - Hälsostaden med life science i världsklass • Under 2025 planerades det för ett nytt närströvområde i bland annat Lackarebäcks industriområde. Det har dock fått avbrytas på grund av svårigheter med att utveckla stigar på de tilltänkta delarna. Bedömning Trend Taggar Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur, En innovativ stadsutveckling – Hälsostaden med life science i världsklass Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Andelen gång- och cykelvägar och gator som har ett 5.8 5.3 0,68 eftersatt underhåll eller behöver underhållas inom ett år, (%) Andelen gång- och cykelvägar och gator som har ett 20.4 19.1 27,9 eftersatt underhåll eller behöver underhållas inom två till fyra år, (%) Skötsel av gator och vägar fungerar bra i kommunen, (%) 75.4 (SCB Medborgarundersökning) Skötsel av gång- och cykelvägar fungerar bra i kommunen, 78.3 (%) (SCB Medborgarundersökning) Totalkostnaden för felavhjälpande underhåll av 40.0 40.0 46.0 gatubelysning, (%) Andel inkomna ärenden till stadsserviceförvaltningen från 94.0 88.0 93.0 Kontaktcenter hanterade inom uppsatt svarstid (avser avslutade ärenden i procent) Att raderna om skötseln av gator och vägar samt gång- och cykelbanor är tomma för åren 2024 och 2026 beror på att Mölndals stad deltar i Statistikmyndighetens Medborgarundersökning vartannat år. Sammanfattande bedömning Med anledning av att alla fem aktiviteter som är knutna till nämndmålet, som det var tänkt, har påbörjats men där till exempel inte trädfällningen, siktröjningen eller vägskyltarna har bytts ut och därför inte riktigt än kan sägas bidra till uppfyllelsen av målet anses målet delvis uppfyllt med en oförändrad trend. Att trenden anses oförändrad beror också på den avbrutna planeringen med närströvområdet i Lackarebäcks industriområde. Nämndmål 3: Minska konsekvenserna vid skyfall För att minska konsekvenserna på motionsspår vid skyfall har kartläggningen över hur många branta backar det finns på kommunens motionsanläggningar fortsatt samt vilka åtgärder som behövs för att skyfallssäkra dem. Det har varit ett tidskrävande arbete och som också kommer att pågå under hösten. I samband med kartläggningen har det upptäckts att en del av dräneringsrören är underdimensionerade och behöver bytas ut eller kompletteras med nya för att vattnet ska kunna rinna bort vid sidan av eller under spåren och inte på. När spåren rustades upp i Torrekulla respektive Bunketorps friluftsområde passades det därför på att skyfallssäkra de branta backarna genom att gräva diken vid sidan av spåren och byta otillräckliga dräneringsrör. Vissa delar av spåren har också höjts upp med grus så att vattnet ska rinna längs med spåren. Det går redan att se att åtgärderna har gjort skillnad och att vattnet tar andra vägar. Vad som också har fortsatt är att det undersöks om det är möjligt att skapa fördröjningsytor inom de projekt på allmän platsmark för att minska belastningen på det kommunala dagvattensystemet vid skyfall. I samband med beläggningsprogrammet har dock inte de åtgärder, för att lokalt ta hand om dagvattnet, utförts i den omfattning som egentligen hade kunnat göras. Det beror på vilken gata det ska göras beläggningsarbeten på och om det finns några grönytor bredvid. På Måldomargatan är det till exempel kantsten och hus på ena sidan och på den andra mark som tillhör en samhällighet. Vad gäller det arbetet som påbörjades 2024 med att prioritera dagvattenbrunnar i lågpunkter är resultatet hittills ett mer strukturerat arbetssätt och ökad beredskap i områden med hög översvämningsrisk. Utmaningen framåt är att utvärdera sensortekniken och hur den kan användas i det fortsatta arbetet. Och av de anläggningar som det finns risk för att påverkas av stigande vattennivåer vid skyfall är det två som kommer att påverkas av ombyggnationer i andra sammanhang och kräver därför ingen åtgärd men för de resterande fem stationerna kommer det att tas fram en åtgärdsplan. Bedömning Trend Taggar Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur, En innovativ stadsutveckling – Hälsostaden med life science i världsklass Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Andel pumpstationer som setts över för att minimera 90.0 90.0 bräddning, (%) Sammanfattande bedömning På grund av att de branta backarna i Torrekulla respektive Bunketorps friluftsområde har skyfallssäkrats och att åtgärderna har fått det önskade resultatet. Men också att resultatet med att prioritera dagvattenbrunnar i lågpunkter är ett mer strukturerat arbetssätt och ökad beredskap i områden med hög översvämningsrisk anses målet i hög grad vara uppfyllt. I och med att andelen pumpstationer som setts över för att minimera bräddning fortsatt ligger på 90 procent bedöms trenden vara oförändrad. Nämndmål 4: Det finns inget avfall bara cirkulära och hållbara resurser För att öka andelen återanvändning och materialåtervinning är tjänsten för fastighetsnära insamling av återbruk hos både Mölndalsbostäders flerbostadshus och villakunder sedan i maj i gång. Hittills har det noterats att de som bor i flerbostadshus nyttjar tjänsten i en högre grad till skillnad mot de som bor i villa. Under hösten kommer tjänsten att marknadsföras i en större omfattning och under 2027 planeras det för en bredare lansering av tjänsten till fler fastighetsägare. Inför att den fastighetsnära insamlingen på glesbygden ska införas i början på 2027 så har det ordnats så att framkomligheten är bättre på några ställen. Den kortare fyrfacksbilen beräknas anlända i december. På området att återbruka material kommer lekutrustningen vid upprustningen av Kållereds stadspark att tillvaratas och användas i kommande upprustningsprojekt. Och vid upprustningen av Parkvägens lekplats återanvändes sanden efter att den hade renats. Stammar från fällda träd används också regelbundet till lekutrustning. I ärendet om etableringen av den nya anläggningen för återbruk och återvinning i den södra delen av kommunen väntas kommunstyrelsen fatta beslut i oktober. Tanken är att det, så fort beslutet har fattats och beroende på vilket beslut som fattas, ska annonseras en upphandling. Förvaltningen håller tillsammans med konsulter på att förbereda inför upphandlingen genom att ta fram underlag och uppdatera kalkyler. De utmaningar som finns är främst i grundläggningen eftersom ytan på vissa sektioner är utfylld med torvmark. Planeringen för en intern organisation för projektet framåt pågår samt att miljötillståndsprocessen är påbörjad. För en ökad sortering och mindre restavfall har nivåmätarna i avfallskärlen installerats i de 25 miljörummen och nu finns de första nyckeltalen som exempelvis sorteringsgrad och vikter i systemet. Med hjälp av en AI-modell kommer datan att analyseras för att få en bild av hur invånarna sorterar förpackningar, tidningar och matavfall. Därefter kommer förvaltningen att ge förslag till fastighetsägarna på konkreta åtgärder som till exempel att omdimensionera kärlvolymerna samt inkastbegränsningar. Uppföljning mot stadsgemensamma prioriteringar Vilken förflyttning som skett utifrån budgetdirektivets prioriteringar. En enklare vardag för Mölndalsborna – digitalt, smidigt och effektivt • Per den 18 augusti 2026 hade appen ”Avfall & Vatten” 8 878 användare. Effekten för invånarna är en ökad tillgänglighet till kommunal information och service direkt i mobilen, vilket också minskar antalet ärenden till Kontaktcenter. För att nå ännu fler invånare fortsätter förvaltningen löpande att informera om och marknadsföra appen. För att fortsatt erbjuda god service har förvaltningen förberett med nya e-tjänster för ägarbyte, ändring av renhållningsabonnemang och beställning av trädgårdskärl. Bedömningen är att e-tjänsterna kommer att förenkla vardagen genom snabbare och smidigare självservice för kunderna samt effektivare handläggning av ärenden. De nya e-tjänsterna har inte publicerats än för att interna rutiner först behöver upparbetas. Förhoppningen är att kunna publicera dem i e-tjänstportalen på kommunens hemsida under det tredje tertialet och det är först när e-tjänsterna och handläggningen fungerar som det ska som de kommer att göras nåbara även via appen. En utmaning framåt är att säkerställa den tekniska stabiliteten innan nya funktioner släpps. Under två veckor i juni testades det till exempel en ny funktion för utskick av automatiska notiser om avvikelser i sophämtningen för privatpersoner. Under testperioden uppstod det tekniska problem som gjorde att notiserna inte nådde testpersonerna på ett korrekt sätt. Ett nytt test planeras att genomföras under hösten 2026. Bedömning Trend Taggar Bedriva det miljö- och klimatarbete som krävs för långsiktigt hållbar utveckling, En innovativ stadsutveckling – Hälsostaden med life science i världsklass Indikator (KPI) Utfall 2024 Utfall 2025 Delår 2026 Mängd till förberedelse för återanvändning (grovavfall) per 9.16 4.40 6.56 person och år, (kilogram) Ökningen av mängden till förberedelse för återanvändning per person och år från 2025 års utfall till delåret 2026 beror på ett ökat inflöde av grovavfall till Återbruket Kikås och fler besökare. Sammanfattande bedömning Precis som det första nämndmålet så har samtliga fem aktiviteter till nämndmålet påbörjats när det var tänkt, löper på och bidrar till uppfyllelsen av målet. Förhoppningen är att de till årsskiftet kommer att ha gett en större utväxling och därför anses målet delvis uppfyllt med en ökad trend sett till att indikatorn från det första till det andra tertialet 2026 gått från 1,26 till 6,56. Ekonomi Sammanfattning årsprognos Tekniska nämndens helårsprognos för visar på ett nollresultat. Inom den taxefinanseriade verksamheten ett överskott mot budget på 4,3 mnkr (en förbättring med 4,2 mnkr), med ett utfall för perioden på +13,1 mnkr. Skattefinansierad verksamhet Inom den skattefinansierade delen beräknas helåret till 0 mnkr. Stadsunderhåll visar en positiv prognos på +2,0 mnkr (utfall +12,6 mnkr) på grund av lägre sanerings- och kapitalkostnader samt högre intäkter, trots att vinterväghållningen dras med ett underskott på -2,9 mnkr. Färdtjänst prognosticerar ett underskott på -2,0 mnkr för både perioden och helåret till följd av underfinansiering vid ökat resande. Taxefinansierad verksamhet Den taxefinansierade verksamheten prognosticerar ett sammanlagt överskott på 4,3 mnkr för helåret. Vatten och avlopp (VA) beräknas ge +2,0 mnkr (utfall +0,6 mnkr), där lägre kostnader för personal, entreprenader och balanserade medel väger upp lägre intäkter. Återvinning och avfalls kommunala uppdrag prognosticerar också ett överskott på +2,0 mnkr (utfall +1,4 mnkr), vilket är planerat för att reglera verksamhetens skuld till staden från årets ingång. Återvinning och avfalls affärsverksamhet beräknas ge ett mindre överskott på +0,3 mnkr (utfall +0,6 mnkr). Årsprognos jämfört med budget Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Intäkter Kostnader Utfall Jan - Budget Jan - Resultat Jan - Prognos Kommunbidrag Aug 2026 Aug 2026 Aug 2026 resultat 2026 TEN Stadsunderhåll 66.3 -227.0 -160.7 -173.3 12.6 2.0 Färdtjänst 3.2 -21.4 -18.2 -16.2 -2.0 -2.0 Summa 69.5 -248.3 -178.8 -189.5 10.6 0.0 Skattefinansierad verksamhet Vatten och avlopp 106.9 -105.8 1.1 0.5 0.6 2.0 Återvinning och 100.7 -99.3 1.4 0.1 1.4 2.0 avfall, kommunala uppdraget Återvinning och 5.4 -5.6 -0.2 -0.7 0.6 0.3 avfall, affärsverksamhet Summa 213.1 -210.7 2.4 -0.1 2.5 4.3 Taxefinansierad verksamhet Gemensam 20.8 -20.8 0.0 0.0 0.0 0.0 förvaltning Summa 20.8 -20.8 0.0 0.0 0.0 0.0 Gemensam förvaltning Summa Tekniska 303.4 -479.8 -176.5 -189.6 13.1 4.3 nämnden Tabellen är inklusive interna motparter Tekniska nämndens prognos är ett överskott mot budget med 4,3 mnkr. Det är en förbättring med 4,2 mnkr jämfört med förra prognosen. Nämndens resultat för perioden efter budget är ett överskott med 13,1 mnkr. Stadsunderhåll Stadsunderhålls prognos är ett överskott med 2 mnkr. Det förklaras av att budgeterade medel för saneringskostnader inte kommer att förbrukas helt. VA förväntas förbruka 6,7 mnkr av de 9 mnkr som finns i budget. Stadsunderhåll förbrukar 0,3 mnkr av de budgeterade 2 mnkr. Tillsammans ger dessa poster ett överskott med 4 mnkr. Kostnadsutvecklingen inom vinterväghållningen visar på en prognostiserad negativ avvikelse för helåret. Utfallet för delåret redovisar ett överskott om 12,6 mnkr. Saneringskostnad utgör en stor del av överskottet med 7,2 mnkr varav 6,0 mnkr är inom VA och 1,2 mnkr stadsunderhålls. Kapitalkostnader för delåret utgör en positiv avvikelse om 3,1 mnkr. Intäkterna utgör en positiv avvikelse om 4,0 mnkr vilket bland annat kan härröras från beställningsverksamhet och försäljning av verksamhet och gata. Delårsutfallet på vinterväghållningen uppgår till 12,7 mnkr, jämfört med en helårsbudget på 9,9 mnkr. Det innebär att 128 procent av årsbudgeten redan har förbrukats, motsvarande ett underskott på 2,9 mnkr. Kommande period finns inplanerade åtgärder som gör att budget kommer att förbrukas enligt plan. Inom Parkunderhåll kommer arboristarbeten utföras under hösten. Men även asfalteringsarbeten vid Tulebos badplats och ombyggnation av rondeller vid Ekenleden. Stämningsbelysning kommer också att köpas in till kommande högtider. Friluftsanläggningar planerar att utföra asfalteringsarbeten i Bunketorp. Samt en del dikningsarbeten som inte utförts under perioden. Färdtjänst Färdtjänst prognostiserar ett underskott på 2,0 mnkr för perioden. Verksamheten är underfinansierad då det inte tagits höjd för ett ökat resande i budgeten. Detta har påtalats under budgetprocessen. Utfallet är ett underskott på 2,0 mnkr. Intäkterna är 1,2 mnkr över budget vilket beror på ökat resande. Kostnaden för resandet är 3,2 mnkr över budget. Det är orsakat av ökat resande och underfinansiering. Vatten och avlopp Vatten och avlopps prognos är att verksamheten får ett överskott med 2,0 mnkr. Periodens redovisade utfall blev ett överskott på 0,6 mnkr. Ett överskott från verksamheten har balanserats med 14,4 mnkr. Det minskar periodens intäkter med motsvarande belopp. Intäkterna har därför en negativ avvikelse om 10,4 mnkr mot budget. Kostnaderna har en positiv avvikelse om 10,9 mnkr. Personalkostnaderna blev 1,3 mnkr lägre än budget. Vilket beror på vakanser under året. Kontogruppen lokalhyror och övriga kostnader är 6,1 mnkr lägre än budget. Här återfinns titt exempel anläggnings- och reparationsentreprenader som blivit lägre än budgeterat. En förklaring till den positiva avvikelsen är eftersläpning med beläggningsarbete på de schakt vi grävt. Återvinning och avfalls kommunala uppdrag Prognosen är att verksamheten gör ett överskott med 2,0 mnkr. Det är ett planerat överskott. Det ska användas till att reglera kommunala uppdragets skuld till staden som var 1,4 mnkr i början på året. Utfallet för det kommunala uppdraget var ett överskott med 1,4 mnkr. Intäkterna blev 3,5 mnkr lägre än budgeterat. Intäktsminskningen förklaras främst av att verksamhetens överskott balanserats vilket minskar intäkterna. Kostnadsutfallet blev 4,9 mnkr lägre än budgeterat. De stora avvikelserna är lägre kostnader för reparation och underhåll av våra fordon, lägre destruktionsavgifter samt kapitalkostnader. Återvinning och avfalls affärsverksamhet Prognosen är att verksamheten får ett överskott mot budget med 0,3 mnkr. Periodens utfall är ett överskott med 0,6 mnkr efter budget. Nettokostnadsutveckling Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Utfall Jan - Aug Skillnad år och 2025 2026 föregående år Tekniska nämnden -147.5 -176.5 -29.0 Stadsunderhåll -141.0 -160.7 -19.7 Färdtjänst -17.2 -18.2 -1.0 Vatten och avlopp 7.2 1.1 -6.1 Återvinning och avfall, kommunala uppdraget 2.6 1.4 -1.2 Återvinning och avfall, affärsverksamhet 0.9 -0.2 -1.0 Gemensam förvaltning 0.0 0.0 0.0 Tekniska nämndens totala nettokostnader har ökat med 29,0 mnkr jämfört med år 2025. Intäkter Tekniska nämndens totala intäkter har minskat med 6,1 mnkr jämfört med år 2025. Merparten av intäktsminskningen förklaras av att resultatet för de taxefinansierade verksamheterna har balanserats. Justeringen medför att intäkterna för taxor och avgifter har minskat med 16,5 mnkr år 2026. Stadsunderhåll har minskat sina intäkter med 3,8 mnkr. Minskning kommer bland annat från beställarverksamheten, idrottsanläggningar, minskade bidrag och ersättning för skadegörelse. Färdtjänst har ökat sina intäkter med 1,6 mnkr vilket beror på ökat resande. Kostnader Nämndens totala kostnader har ökat med 22,9 mnkr vilket motsvarar en ökning med 5% mellan delåren. Hälften av den totala kostnadsförändringen beror på att nämndens kapitalkostnader ökade med 11,7 mnkr. Av detta tillhör 9 mnkr verksamheten Stadsunderhåll varav Stadsbyggnadsförvaltningen står får 7,2 mnkr av den kostnadsökningen. Vatten och avlopp står för en ökning med 1,8 mnkr samt Återvinning och avfall med 0,9 mnkr. Exempel på investeringsprojekt som aktiverats år 2026 är Kålleredsbäcken, GC-passage Högenvägen, Trafiksäkerhetsåtgärder Åbyvägen samt Forsåker Detaljplan 1A, etapp 0 - Å- rännan. Mellan åren ökade personalkostnaderna med 6,7 mnkr. De största orsakerna till ökningen var avtalsenliga löneökningar. Under förra året hade vi tre interims-chefer inom nämndens verksamhetsområde som belastade övriga tjänster och inte personalkostnader. I år har vi tillsatt två av de tjänsterna med ordinarie personal vilket gör att personalkostnaderna ökat mellan åren. Personalen har arbetat mindre mot investeringsprojekt 2026 än 2025 vilket ökat personalkostnaderna med 1,2 mnkr, då dessa går mot drift i stället för mot investering. Köp av verksamhet har ökat med 3,5 mnkr. Merparten av ökningen kommer från Stadsunderhåll och består av kostnader för vinterväghållning. Lokalhyror och övriga fastighetskostnader har ökat med 2,2 mnkr. Ett exempel på kostnader som ingår här är saneringsentreprenader. Investeringar Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) Prognos: Prognos 8 Utfall Jan - Aug Budget helår Prognos Aug Prognos resultat 2026 2026 2026 2026 22 TEN Inventarier, skattefinansierad -0.8 -4.7 -4.7 0.0 verksamhet 23 Inventarier, taxefinansierad -1.4 -20.8 -21.8 -1.0 verksamhet, Återvinning och avfall 24 Inventarier, taxefinansierad -3.0 -3.5 -3.5 0.0 verksamet, Vatten och avlopp 24 TEF Taxefinansierad verksamhet -0.6 0.0 -0.6 -0.6 Tekniska nämnden -5.8 -29.0 -30.6 -1.6 Inventarier -5.8 -29.0 -30.6 -1.6 72 Belysning -3.2 -7.4 -7.4 0.0 73 Belysning Hällesåker -4.4 -4.8 -4.8 0.0 74 Dagvattenåtgärder befintligt vägnät -0.3 -1.5 -1.5 0.0 75 Annestorpsbron 0.0 -9.0 -0.5 8.5 76 Parker & lekplatser -2.9 -5.0 -4.5 0.5 77 Motionsspår och vandringsleder -0.9 -1.5 -1.5 0.0 78 Reinvestering komponentutbyte -1.1 -17.0 -9.4 7.6 beläggning och konstbyggnader 79 Styrsystem belysning -0.5 -0.8 -0.8 0.0 80 Trafiksignaler -0.5 -0.3 0.2 81 (2025 års budget) Belysning 0.0 Benarebyvägen 81 Kållered stadspark -0.1 -2.5 -3.0 -0.5 83 Trädbestånd 0.0 -1.0 -1.0 0.0 84 Komplettering parkutrustning -0.3 -0.8 -0.8 0.0 85 Arbeten i anslutning till -1.0 -1.0 0.0 exploateringsprojekt - belysning, beläggning m.m. Stadsunderhåll -13.8 -52.8 -36.6 16.2 90 Nya VA-ledningar -0.7 -7.0 -1.5 5.5 90 Nya VA-ledningar VA- 0.7 7.0 1.5 -5.5 anläggningsavgifter för icke specifika områden inkl bostäder, inv.bidrag 91 Befintliga vattenverk och övriga -0.7 -30.5 -6.2 24.3 anläggningar 92 Ledningsförnyelse vatten-, spill- och -23.2 -44.0 -44.0 0.0 dagvatten Vatten och avlopp -24.0 -74.5 -50.2 24.3 87 Återvinningsstationer, å-centraler, -1.1 -3.0 -3.0 0.0 Kikås avfallsanläggning 88 Återvinningscentral, Lindome -0.7 -12.8 -1.8 11.0 89 Nyinvesteringar inom återvinning -0.9 -4.0 -2.5 1.5 och avfall Återvinning och avfall -2.7 -19.8 -7.3 12.5 Reinvesteringar Tekniska nämnden -40.5 -147.1 -94.1 53.0 exkl inventarier Summa investeringar Tekniska -46.3 -176.1 -124.7 51.4 nämnden Budgetpost Utfall investeringsrelaterade Budget helår Prognos driftkostnader Jan-Aug 2026 investeringsrelaterade investeringsrelaterade driftkostnader driftkostnader Stadsunderhåll -0,1 -2,0 -0,3 VA -2,0 -9,0 -6,7 Summa -2,1 -11,0 -7,0 Enhet: Mnkr (vänt tecken, 1 decimal) 22-23-24 Tekniska nämnden inventarier Den totala avvikelsen är 1,6 mnkr över budget vilket förklaras av följande poster. 22 TEN inventarier, skattefinansierad verksamhet: Här följer vi budget. 23 Inventarier, taxefinansierad verksamhet, Återvinning och avfall: Avvikelsen är på 1,0 mnkr över budget vilket beror på insamling av förpackningar på glesbygd. Förvaltningen har upphandlat en liten fyrfacksbil och tillsammans med övriga fordon kommer kostnaden överstiga prognostiserad budget. 24 Inventarier, taxefinansierad verksamhet, Vatten och avlopp: Här följer vi budget. 24 TEN Taxefinansierad verksamhet: Anläggningsvärdet har korrigerats med en post på 0,6 mnkr för ett statsbidrag till Återvinning och avfall vilket ger en prognos på 0,6 mnkr över budget. Stadsunderhåll Den totala avvikelsen är 16,2 mnkr under budget. De främsta förklaringarna är att Annestorpsbron har senarelagts på grund av ytterligare utredningsbehov. Vidare har 3,0 mnkr av årsbudgeten för bullerskärmar i Toltorpsdalen i stället fördelats på andra beläggningsprojekt. 72 Belysning Här följer vi budget. 73 Belysning Hällesåker Här följer vi budget. 74 Dagvattensåtgärder befintligt bilvägnät Här följer vi budget. 75 Annestorpsbron Projektet har inte kommit så långt som förväntat på grund av att utredningar tar längre tid. Vi räknar med att förbruka ca. 0,5 mnkr vilket ger en avvikelse på 8,5 mnkr under budget för 2026. 76 Parker och lekplatser Vi lämnar en prognos på 4,5 mnkr på helåret vilket är 0,5 mnkr under budget som är 5,0 mnkr. Parkvägens lekplats färdigställdes i början på sommaren och blev något billigare än budgeterat. Utegymmet vid Kållereds sportcenter har rustats upp under året. Lekplatserna i Kvarnbyparken och på Landshövdingegatan har också rustats upp under året. Vänortsplatsen samt Kastanjeparken har fått mindre upprustningar under året. 77 Motionsspår och vandringsleder Inom projektet har spår och leder i Bunketorp och Torrekulla fortsatt rustats upp. Vi förväntas hålla budget. 78 Reinvestering komponentutbyte, beläggning och inom konstbyggnader Den totala avvikelsen är 7,6 mnkr under budget. Beläggningsarbeten väntas bli 0,1 mnkr lägre än budget på grund av lägre totalkostnader än beräknat för beläggning på GC-väg Krokslättsskolan. Konstruktionsbyggnader väntas bli 7,5 mnkr lägre än budget, främst på grund av avsaknad av upphandlad entreprenör för utförande av åtgärder efter inspektion. Projektet Toltorpsdalen byte av bullerskärmar har inte kommit så långt som förväntat, utredningar och projektering tar längre tid än beräknat. Vi förväntas förbruka ca. 3,5 mnkr vilket ger en avvikelse på 5,5 mnkr för 2026. 3,0 mnkr av dessa 9,0 mnkr planerar vi att nyttja för andra beläggningsåtgärder. 79 Styrsystem belysning Inom styrsystem för belysning väntas vi hålla budget. 80 Trafiksignaler Utgifterna för trafiksignaler väntas bli 0,2 mnkr lägre än budget. Planeringsarbete pågår. Oklart om allt planerat hinner utföras under året. 81 Kållereds stadspark Utgifterna för det här projektet väntas bli 0,5 mnkr högre än budget. Utveckling av Kållereds stadspark har fortsatt under året och planeras bli färdig 2028. I budget 2026 finns 2,5 mnkr. Vi bedömer att vi kommer förbruka ca. 3,0 mnkr under 2026 vilket innebär att det finns 2,0 mnkr i budget för 2027. Under året rustas bland annat lekplatsen upp. Kultur- och fritidsförvaltningen var delaktiga i arbetet med att ta fram konst till parken. En konstnär handlades upp under året och påbörjade sin process med att ta fram ett konstverk som ska placeras i parken. Arbetet med konstverk fortsätter under 2027 och 2028 då vi bedömer att det färdiga konstverket kan placeras i parken. 83 Trädbestånd Vi planerar att använda hela budgeten under året. 84 Komplettering parkutrustning Vi räknar med att hela budgeten kommer nyttjas under året. 85 Arbeten i anslutning till exploateringsprojekt – till exempel belysning, beläggning Planering pågår och vi bedömer att vi kommer nyttja hela årets budget. Vatten och avlopp Den totala avvikelsen mot budget är 24,3 mnkr under budget vilket förklaras av följande poster. 90 Nya VA-ledningar Kostnaderna för nya VA-ledningar bedöms bli 1,5 mnkr i stället för de planerade 7,0 mnkr, det vill säga ett överskott på 5,5 mnkr. Inkomsterna för nya VA-ledningar bedöms bli -1,5 mnkr i stället för de planerade -7,0 mnkr, det vill säga ett underskott på -5,5 mnkr. Den huvudsakliga orsaken är att vi byggt färre nya serviser än vad vi budgeterat för. Investeringarna är till för nya eller ändrade serviser inom verksamhetsområdet. Det kan till exempel vara avstyckningar av fastigheter, tillbyggnad av hus eller byggnation av Attefallshus. Detta är något vi inte har full kunskap om när budgeten fastställs. 91 Befintliga vattenverk och övriga anläggningar Prognosen är att 6,2 mnkr av de budgeterade 30,5 mnkr kommer att användas vilket betyder 24,3 mnkr under budget. Det betydligt lägre utfallet beror till största delen på att avsatta medel för ombyggnad av Råda pumpstation inte kommer att användas i år. Projektet är ett samarbete med Göteborg som äger pumpstationen tillsammans med Mölndal. Tidplanen har flyttats framåt efter det att budgeten beslutades. Utöver detta så är det även andra investeringar på vattenverket som flyttas i tid i avvaktan på den utredning som görs kring vattenverket inför utbyggnaden. Detta sammantaget gör att prognosen blir lägre än vad som budgeterats. Även prognosen för installation av flödesmätare på ledningsnätet är lägre än vad som budgeterats. Detta beror på brist på personalresurser som kan hålla i arbetet vilket gör att arbetet kommit i gång senare än vad som var tänkt. 92 Ledningsförnyelse vatten, spillvatten och dagvatten Prognos för ledningsförnyelse är att budgeten följs. Vissa omprioriteringar har gjorts under året på grund av akut behov av omläggning av ledningar i Frejagatan. Detta leder till tidsförskjutning i andra projekt. Återvinning och avfall Den totala avvikelsen mot budget är 12,5 mnkr under budget vilket förklaras av följande poster. 87 Återvinningsstationer, å-centraler, Kikås avfallsanläggning Budgeten följs enligt plan. 88 Återvinningscentral, Lindome Projektet har blivit senarelagt beroende på utredningar av den tilltänkta fastigheten. Bland annat mark- och miljöundersökningar. Det gör att projektet gör ett överskott på 11,0 mnkr. Investeringsbudget för projektet flyttas fram till kommande treårsperiod. 1,8 mnkr tas i anspråk för utredning och framtagande av förfrågningsunderlag år 2026. 89 Nyinvestering inom återvinning och avfall Förutsättningarna för att driva nyinvesteringsprojekt har inte varit optimala på grund av personalomsättning. Investering för en ny närsorteringsplats blev billigare än budgeterat. Detta ger ett överskott på 1,5 mnkr mot budget. Personal Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Ej vilande 2025 2026 Alla anställnings- och löneformer 278 281 Månadsavlönad 232 238 Timavlönad 46 43 Tekniska nämnden och servicenämnden ansvarar gemensamt för stadsserviceförvaltningen. Stadsserviceförvaltningen hade i juni 2026 totalt 579 tillsvidareanställda medarbetare med uppdrag att leverera, samordna och utveckla service till Mölndals stads invånare, verksamheter och förvaltningar. Tekniska nämndens verksamheter omfattar vatten och återvinning, stadsunderhåll samt stab och kund. I juni 2026 hade tekniska nämnden totalt 281 medarbetare, varav 208 tillsvidareanställda, 30 visstidsanställda och 43 timanställda. Det är en mindre ökning jämfört med motsvarande period föregående år då nämnden hade 278 medarbetare (201 tillsvidare, 31 visstids- och 46 timanställda). Ökningen förklaras främst av att tidigare vakanser har tillsatts. Under årets första sex månader uppgick personalomsättningen i stadsserviceförvaltningen till 3,8 procent, vilket motsvarar 22 medarbetare som avslutat sin anställning i Mölndals stad. Av dessa var sex pensionsavgångar. Motsvarande period föregående år uppgick personalomsättningen till 3,5 procent. Inom tekniska nämndens verksamheter avslutade 13 medarbetare sina anställningar under perioden, varav tre på grund av pension. Arbetet med åtgärderna i förvaltningens kompetensförsörjningsplan pågår. Under perioden har fokus bland annat varit på hur digitalisering kan bidra till effektivare arbetssätt och förbättrad service. Arbete pågår också med att ta fram en förvaltningsgemensam introduktion för nya medarbetare. Förvaltningen har fortsatt behov av att säkerställa tillgången till kompetens inom verksamhetskritiska yrkesgrupper, särskilt inom VA-området. För att stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet har förvaltningen rekryterat en arbetsmiljöingenjör med särskilt fokus på den fysiska arbetsmiljön. Under våren har en extern fördjupad granskning genomförts av stadsserviceförvaltningens rutiner, tillämpning, styrning och interna kontroll. Granskningen genomfördes mot bakgrund av tidigare inkomna visselblåsningar som rört bland annat arbetstidsregistrering, intern kontroll och användning av arbetsgivarens resurser. Syftet har varit att identifiera eventuella avvikelser och utvecklingsområden samt att ta fram rekommendationer som stärker processer, ökar likvärdigheten och minskar risken för framtida avvikelser. Resultatet utgör ett viktigt underlag för det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet inom förvaltningen. Sjukfrånvarons utveckling månad för månad Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Mått för sjukfrånvaro vald månad: Sjukfrv %, vald månad Datum sjukfrånvaro: 2024-06-01 - 2026-06-30 Ackumulerad sjukfrånvaro Anställningsformer: Alla anställnings- och löneformer Avtal: Alla avtal exkl. förtroendevalda, uppdragstagare och juridiska personer Vilande: Alla inkl. vilande Sysselsättning: Heltid+Deltid Sjukfrånvaro % Jan - Juni 2024 6.9% 2025 6.6% 2026 7.2% Sjukfrånvaron har varierat mellan månaderna under första halvåret 2026 men sammantaget legat på en nivå i paritet med föregående år. Den ackumulerade sjukfrånvaron för perioden januari till juni uppgick till 7,2 procent, jämfört med 6,6 procent motsvarande period föregående år. Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) uppgick till 3,6 procent, vilket är en liten ökning jämfört med motsvarande period föregående år (3,4 procent). Även långtidssjukfrånvaron ökade marginellt, från 3 procent till 3,1 procent. Långtidssjukfrånvaron är främst kopplad till driftverksamheter med fysiskt krävande arbetsuppgifter. Under perioden har förvaltningen totalt rapporterat 82 arbetsskador och 74 tillbud. Av dessa avser 38 arbetsskador och 56 tillbud tekniska nämndens verksamhet. Antalet rapporterade arbetsskador har ökat jämfört med motsvarande period föregående år, då 19 arbetsskador rapporterades. Ökningen följs upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett tillbud har bedömts vara av allvarligare karaktär och anmälts till Arbetsmiljöverket, dock utan krav på ytterligare åtgärder. Tillbudet avsåg en medarbetare som trampade snett och föll med en axelskada som följd. Volymmått och indikatorer av särskilt intresse Stadsmiljö KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Kommunal körbaneyta, tusental m2 2 384 2 385 2 386 Antal belysningspunkter 14 953 15 000 15 172 Naturmark, hektar yta 523 519 519 Parkskötselyta, hektar yta 229 243 242 Vatten och avlopp KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Abonnenter, antal 11 419 11 416 11 440 Distribuerad volym dricksvatten, tusental m3 3 262 4 838 3 376 Uppmätta uttag och debiterad volym dricksvatten, tusental 2 682 4 043 2 827 m3 Överförd volym avloppsvatten till Gryaab, tusental m3 5 729 8 843 5 644 Registrerad bräddad volym i pumpstationer och mätpunkter 268 30 1 på nätet, tusental m3 Anledningen till att den registrerade bräddade volymen i pumpstationer och mätpunkter är så låg är för att det hittills i år varit väldigt lite nederbörd. De stora bräddvolymerna inträffar när Gryaab AB uppmanar Mölndals stad att brädda på grund av att tunnelsystemet är överbelastat. Detta har ännu inte hänt i år. Återvinning och avfall KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Total mängd hushållsavfall på rullande tolv månader i kilo 384 410 399 per person Total mängd till materialåtervinning inkl. biologisk 195 218 181 behandling av matavfallet på rullande tolv mån i kilo per person Totalt kg återbrukat för perioden fram till per aktuellt datum 147 383 287 242 212 438 Gällande totalt kg återbrukat är bedömningen att det beror på att fler möbler förbereds för återbruk. Prylboden har startats, vilket har bidragit till att ytterligare volymer går till återbruk. Samtidigt har också kännedomen om förvaltningen ökat och arbetet med att återbruka möbler men också att de repareras och förbereds för återanvändning. Det har gjort att fler personer kontaktar förvaltningen och att mer material lämnas in för återbruk. Hållbart resande KPI Delår 2025 Bokslut 2025 Delår 2026 Antal färdtjänsttillstånd 2 391 2 328 2 397 Antal färdtjänstresor 48 085 75 898 47 860 varav arbetsresor 3 592 5 720 3 521 varav LSS 23 570 37 584 23 012 varav övriga 20 923 32 594 21 327 Cykelvägnätets längd i kilometer 146 146 145 Cykelvägnätet har minskat med en kilometer på grund av att en cykelväg bakom Rävekärrs tennisplan har rivits. Den har rivits för att Trafikverket ska kunna bygga uppställningsspår för lokal- och regionaltåg för att ge plats åt fler tåg när de inte körs eftersom Västlänken kommer att förändra tågtrafiken och göra det svårare att nå äldre uppställningsspår. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-10 Utbildningsnämnden

§ 126 Diarienummer 00453/2026 Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige fastställer förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg enligt bilaga 1, att gälla från och med den 1 december 2026. Sammanfattning Kommunalförbund är en samverkansform mellan kommuner som regleras av kommunallagen. Kommunalförbund bildas genom att medlemmarna var för sig fastställer en likalydande förbundsordning, som bland annat anger förbundets ansvarsområde, finansiering och organisationsformer. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) har expedierat ett förslag till ny förbundsordning till medlemmarna för fastställande, som ska börja gälla den 1 december 2026. För att Mölndals stads beslut i ärendet ska vinna laga kraft i tid behöver beslutet fattas av kommunfullmäktige senast 15 oktober. Ärendet ska dessförinnan ha beretts av kommunstyrelsen. Förslaget till ny förbundsordning har föregåtts av en remissrunda till medlemmarna under våren 2026. Mölndals stad yttrade sig då genom kommunstyrelsen och framförde synpunkten att förbundsstyrelsen borde ha större representation från Mölndals stad och Kungsbacka kommun, med hänsyn till de kommunernas större ägarandel, samt att förslaget att inte ha några ersättare till förbundsstyrelsen var problematiskt. Stenungsunds kommun framförde att antalet ersättare i förbundsstyrelsen ska vara minst fem. I övrigt har alla medlemmar tillstyrkt förslaget. I förslaget till förbundsordning har antalet ledamöter i förbundsstyrelsen ökats från 14 till 16, varav åtta utses av Göteborgs stad och en vardera av de övriga medlemskommunerna. Antalet ersättare minskas från 11 till fem, som utses av de fem största medlemskommunerna: Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum och Stenungsund. Förbundsfullmäktige minskas från 33 ledamöter och 33 ersättare till 17 ledamöter och 17 ersättare: nio ledamöter och ersättare från Göteborgs stad och en vardera från övriga medlemmar. Antalet revisorer minskas från nio till fem, som ska utses av de fem största medlemskommunerna. I övrigt innehåller förslaget inga ändringar jämfört med nu gällande förbundsordning. I remissen ingick också ett förslag till nytt samverkansavtal mellan medlemmarna. Mölndals stad framförde att avtalet bör innehålla en översyn av avgiftskonstruktionen som ska inledas år 2027, snarare än 2030 som angavs i förslaget. I det ärende som nu ska handläggas av medlemmarna ingår endast förbundsordningen och inget förslag till samverkansavtal. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 juni 2026. Protokollsutdrag RSG FF 2026-06-10, § 23. Protokollsutdrag RSG FS 2026-05-27, § 55. Missivskrivelse RSG. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-02 Kommunstyrelsens arbetsutskott Bilaga 1 – Förslag till ny förbundsordning, reviderat. Bilaga 2 – Nu gällande förbundsordning. Expedieras till Räddningstjänsten Storgöteborg, stadsledningsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-06-24 Dnr KS 00453/2026 Markus Franklin Kommunsekreterare Kommunstyrelsen Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg enligt bilaga 1, att gälla från och med den 1 december 2026. Sammanfattning Kommunalförbund är en samverkansform mellan kommuner som regleras av kommunallagen. Kommunalförbund bildas genom att medlemmarna var för sig fastställer en likalydande förbundsordning, som bland annat anger förbundets ansvarsområde, finansiering och organisationsformer. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) har expedierat ett förslag till ny förbundsordning till medlemmarna för fastställande, som ska börja gälla den 1 december 2026. För att Mölndals stads beslut i ärendet ska vinna laga kraft i tid behöver beslutet fattas av kommunfullmäktige senast 15 oktober. Ärendet ska dessförinnan ha beretts av kommunstyrelsen. Förslaget till ny förbundsordning har föregåtts av en remissrunda till med- lemmarna under våren 2026. Mölndals stad yttrade sig då genom kommun- styrelsen och framförde synpunkten att förbundsstyrelsen borde ha större re- presentation från Mölndals stad och Kungsbacka kommun, med hänsyn till de kommunernas större ägarandel, samt att förslaget att inte ha några ersätta- re till förbundsstyrelsen var problematiskt. Stenungsunds kommun framförde att antalet ersättare i förbundsstyrelsen ska vara minst fem. I övrigt har alla medlemmar tillstyrkt förslaget. I förslaget till förbundsordning har antalet ledamöter i förbundsstyrelsen ökats från 14 till 16, varav åtta utses av Göteborgs stad och en vardera av de övriga medlemskommunerna. Antalet ersättare minskas från 11 till fem, som utses av de fem största medlemskommunerna: Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum och Stenungsund. Förbundsfullmäktige minskas från 33 ledamöter och 33 ersättare till 17 ledamöter och 17 ersättare: nio ledamöter och ersättare från Göteborgs stad och en vardera från övriga medlemmar. Antalet revisorer minskas från nio till fem, som ska utses av de fem största medlemskommunerna. I övrigt innehåller förslaget inga ändringar jämfört med nu gällande förbundsordning. I remissen ingick också ett förslag till nytt samverkansavtal mellan med- lemmarna. Mölndals stad framförde att avtalet bör innehålla en översyn av avgiftskonstruktionen som ska inledas år 2027, snarare än 2030 som angavs i Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) förslaget. I det ärende som nu ska handläggas av medlemmarna ingår endast förbundsordningen och inget förslag till samverkansavtal. Ekonomi Förslaget till ny förbundsordning innehåller inga ändringar gällande förbund- ets finansiering. Förbundet finansieras genom andelsbaserade bidrag från medlemmarna. Mölndals stads andel är för närvarande 6,03 procent, vilket innebar ett bidrag på 44 658 000 kronor, år 2025. Bedömning RSG har tagit Mölndals stads synpunkter i beaktande, på så sätt att antalet ersättare i förbundsstyrelsen har ändrats från inga till fem och att Mölndals stad ska utse en av dem, jämfört med förslaget som skickades på remiss. När det gäller representationen i övrigt så hänvisar RSG till medlemssamråden i mars och juni 2024, som syftade till RSG:s framtida politiska organisation. Medlemssamråden enades då om att samtliga medlemskommuner utom Göteborg ska ha samma antal ledamöter i förbundsstyrelsen. När det gäller stadens synpunkt på samverkansavtalet så ingår det inget avtal i ärendet som nu ska handläggas. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 juni 2026. Protokollsutdrag RSG FF 2026-06-10, § 23. Protokollsutdrag RSG FS 2026-05-27, § 55. Missivskrivelse RSG. Bilaga 1 – Förslag till ny förbundsordning, reviderat. Bilaga 2 – Nu gällande förbundsordning. Expedieras till Räddningstjänsten Storgöteborg, stadsledningsförvaltningen Karl de Verdier Anna Jakobsson Biträdande stadsdirektör Kanslichef SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Förbundsfullmäktige Sammanträdesdatum 2026-06-10

§ 147 Diarienummer 00310/2022 Befrielse från uppdrag, kommunrevisor (SD) Beslut Susann Andersson (SD) befrias från uppdraget som kommunrevisor, från och med 1 septem- ber 2026. Sammanfattning Susann Andersson (SD) har i en skrivelse meddelat sitt önskemål att bli befriad från uppdraget som kommunrevisor, från och med 1 september 2026. Enligt 4 kap. 6 § kommunallagen ska kommunfullmäktige befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalda önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 15 juni 2026. Beslutsgång Ordföranden frågar om Susann Andersson (SD) kan befrias från sitt uppdrag som kommunrevisor, från och med 1 september 2026, och finner att så sker. Ordföranden konstaterar att uppdraget lämnas vakant tills vidare. Expedieras till Länsstyrelsen Västra Götaland, kommunrevisionen, löneenheten, Susann Andersson Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-09-30 Kommunstyrelsen

§ 251 Diarienummer 00453/2026 Ny förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer förbundsordning för kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg enligt bilaga 1, att gälla från och med den 1 december 2026. Sammanfattning Kommunalförbund är en samverkansform mellan kommuner som regleras av kommunal- lagen. Kommunalförbund bildas genom att medlemmarna var för sig fastställer en likalydande förbundsordning, som bland annat anger förbundets ansvarsområde, finansiering och organi- sationsformer. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) har expedierat ett förslag till ny förbundsordning till medlemmarna för fastställande, som ska börja gälla den 1 december 2026. För att Mölndals stads beslut i ärendet ska vinna laga kraft i tid behöver beslutet fattas av kommunfullmäktige senast 15 oktober. Ärendet ska dessförinnan ha beretts av kommun- styrelsen. Förslaget till ny förbundsordning har föregåtts av en remissrunda till medlemmarna under våren 2026. Mölndals stad yttrade sig då genom kommunstyrelsen och framförde synpunkten att förbundsstyrelsen borde ha större representation från Mölndals stad och Kungsbacka kommun, med hänsyn till de kommunernas större ägarandel, samt att förslaget att inte ha några ersättare till förbundsstyrelsen var problematiskt. Stenungsunds kommun framförde att antalet ersättare i förbundsstyrelsen ska vara minst fem. I övrigt har alla medlemmar tillstyrkt förslaget. I förslaget till förbundsordning har antalet ledamöter i förbundsstyrelsen ökats från 14 till 16, varav åtta utses av Göteborgs stad och en vardera av de övriga medlemskommunerna. Antalet ersättare minskas från 11 till fem, som utses av de fem största medlemskommunerna: Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum och Stenungsund. Förbundsfullmäktige minskas från 33 ledamöter och 33 ersättare till 17 ledamöter och 17 ersättare: nio ledamöter och ersättare från Göteborgs stad och en vardera från övriga medlemmar. Antalet revisorer minskas från nio till fem, som ska utses av de fem största medlemskommunerna. I övrigt innehåller förslaget inga ändringar jämfört med nu gällande förbundsordning. I remissen ingick också ett förslag till nytt samverkansavtal mellan medlemmarna. Mölndals stad framförde att avtalet bör innehålla en översyn av avgiftskonstruktionen som ska inledas år 2027, snarare än 2030 som angavs i förslaget. I det ärende som nu ska handläggas av medlemmarna ingår endast förbundsordningen och inget förslag till samverkansavtal. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU 2026-09-02, § 126. Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 24 juni 2026. Protokollsutdrag RSG FF 2026-06-10, § 23. Protokollsutdrag RSG FS 2026-05-27, § 55. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-09-23 Kommunstyrelsen Missivskrivelse RSG. Bilaga 1 – Förslag till ny förbundsordning, reviderat. Bilaga 2 – Nu gällande förbundsordning. Expedieras till Räddningstjänsten Storgöteborg, stadsledningsförvaltningen Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-09-02 Kommunstyrelsens arbetsutskott

§ 263 Diarienummer 00572/2026 Delårsrapport 2026 Mölndals stad Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för 2026. Sammanfattning Stadens resultat för den löpande verksamheten, det så kallade strukturella resultatet, för perioden januari till augusti uppgick till 225 mnkr. Det totala resultatet, inklusive engångsposter från exploateringsverksamheten samt löpande kostnader inom projektet Järnväg i Mölndal, landade på 225 mnkr. Prognosen för det strukturella resultatet pekar mot ett överskott på 116 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget motsvarande fem mnkr. Vid avstämningen av det finansiella målet för perioden 2021–2026 uppgår det genomsnittliga resultatet till 3,5 procent Fullmäktiges mål följs upp i delårsbokslutet. Utifrån sammanvägning av utmaningar och pågående utvecklingsarbete bedöms två mål bli delvis uppfyllda, ett mål uppfyllt, två mål i hög grad uppfyllda samt ett mål svårt att uppnå. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 16 september 2026. Delårsrapport augusti 2026 Mölndals stad. Protokollsutdrag BN 2026-09-16, § 89. Byggnadsnämndens och miljönämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag KS 2026-09-23, § 233. Kommunstyrelsens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag KFN 2026-09-15, § 89. Kultur- och fritidsnämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag SAN 2026-09-16, § 87. Social- och arbetsmarknadsnämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag SEN 2026-09-25, § 44. Servicenämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag SKN 2026-09-16, § 87. Skolnämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag TEN 2026-09-15, § 113. Tekniska nämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag UTN 2026-09-10, § 72. Utbildningsnämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag VON 2026-09-15, § 92. Vård- och omsorgsnämndens delårsuppföljning per aug 2026. Expedieras till Kommunrevisorerna, samtliga nämnder, stadsledningsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-09-16 Dnr KS 00572/2026 Anna Lundin Berg Enhetschef Kommunstyrelsen Delårsrapport 2026 Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner delårsrapporten för 2026. Sammanfattning Stadens resultat för den löpande verksamheten, det så kallade strukturella resultatet, för perioden januari till augusti uppgick till 225 mnkr. Det totala resultatet, inklusive engångsposter från exploateringsverksamheten samt löpande kostnader inom projektet Järnväg i Mölndal, landade på 225 mnkr. Prognosen för det strukturella resultatet pekar mot ett överskott på 116 mnkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget motsvarande fem mnkr. Vid avstämningen av det finansiella målet för perioden 2021–2026 uppgår det genomsnittliga resultatet till 3,5 procent Fullmäktiges mål följs upp i delårsbokslutet. Utifrån sammanvägning av utmaningar och pågående utvecklingsarbete bedöms två mål bli delvis uppfyllda, ett mål uppfyllt, två mål i hög grad uppfyllda samt ett mål svårt att uppnå. Bakgrund Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska kommunen minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten och ekonomin från räkenskapsårets början. Rapporten ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen överlämna rapporten senast två månader efter utgången av den period av räkenskapsåret som delårsrapporten avser till fullmäktige och revisorer. Enligt stadens styrprinciper ska respektive förvaltningschef löpande rapportera till sin nämnd om ekonomin och måluppfyllelse. Nämnd har motsvarande rapporteringsskyldighet mot kommunstyrelsen som bestämmer hur och när rapporter ska lämnas, Styrprinciper för Mölndals stad, senast reviderade av kommunfullmäktige den 19 november 2025, §207, avsnitt 4.1 Befogenheter och ansvar. Ekonomi De ekonomiska konsekvenserna kan bäst förklaras genom en översikt av Mölndals finansiella mål. Stadens mål är att uppnå ett resultat på minst 1,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag i genomsnitt över en rullande sexårsperiod. Prognosen för det strukturella resultatet visar att Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) stadens genomsnittliga resultat kommer att ligga på 3,5 procent, vilket är en försämring med 0,7 procentenheter jämfört med bokslutet för 2025. Trots denna försämring uppnås ändå målet. Utöver detta mål ska även soliditeten hållas på en stabil nivå över tid. Prognosen för soliditeten, inklusive pensionsåtaganden och exklusive effekter av koncernkontot, beräknas uppgå till 45 procent vid årets slut, vilket motsvarar nivån i bokslutet. Bedömningen förutsätter att investeringarna fortlöper enligt inlämnad prognos Bedömning Stadsledningsförvaltningen anser att delårsrapporten är upprättad enligt gällande lag och normering på området och med det i beaktning ska godkännas. Beslutsunderlag Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 16 september 2026. Delårsrapport augusti 2026 Mölndals stad. Protokollsutdrag BN 2026-09-16, § 89. Byggnadsnämndens och miljönämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag KS 2026-09-23, § 233. Kommunstyrelsens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag KFN 2026-09-15, § 89. Kultur- och fritidsnämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag SAN 2026-09-16, § 87. Social och- arbetsmarknadsnämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag SEN 2026-09-25, § 44. Servicenämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag SKN 2026-09-16, § 87. Skolnämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag TEN 2026-09-15, § 113. Tekniska nämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag UTN 2026-09-10, § 72. Utbildningsnämndens delårsuppföljning 2026. Protokollsutdrag VON 2026-09-15, § 92. Vård- och omsorgsnämndens delårsuppföljning per aug 2026. Expedieras till Kommunrevisorerna, samtliga nämnder Mio Saba Maria Martini Stadsdirektör Ekonomichef Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Delårsrapport 2026 Mölndals stad Beslutad av: Kommunfullmäktige, 2026–10-XX Avser perioden: 2026-08-31 Innehållsförteckning Sammanfattning .......................................................................................................................... 2 Verksamhet ............................................................................................................................... 2 Ekonomi ..................................................................................................................................... 2 Personal .................................................................................................................................... 3 Förvaltningsberättelse ................................................................................................................ 4 Väsentliga personalförhållanden ............................................................................................... 4 Händelser av väsentlig betydelse.............................................................................................. 5 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ..................................................... 6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ............................................................. 17 Balanskravsresultat ................................................................................................................. 26 Finansiella rapporter ................................................................................................................. 27 Noter ........................................................................................................................................ 29 Drift- och investeringsredovisning .......................................................................................... 30 Driftredovisning – kommun ...................................................................................................... 30 Bolagens resultat och verksamhet .......................................................................................... 35 Investeringsredovisning - kommun.......................................................................................... 37 Sammanfattning Enligt lagen om kommunal redovisning är kommunerna skyldiga att upprätta minst en delårsrapport per år. Rapporten ska täcka en period som sträcker sig över minst halva och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsbokslutet upprättas enligt samma redovisningsprinciper som årsbokslutet, vilket säkerställer en rättvisande bild och möjliggör en noggrann ekonomisk analys vid två tillfällen under året. Jämförelsen med motsvarande period från tidigare år bidrar även till att stödja framtagningen av prognoser för helårsresultatet. Det är dock viktigt att vara försiktig med att dra slutsatser baserade på jämförelser med årsbokslutet, eftersom det rör sig om olika tidsperioder som analyseras. Delårsrapporten innehåller, förutom delårsbokslutet, även en helårsprognos för staden per den 31 augusti. Verksamhet Kommunfullmäktiges mål och budgetdirektivets prioriteringar följs upp i delårsrapporten. Uppföljningen utgörs av indikatorer och underlag från nämnder och bolag. Av kommunfullmäktiges sex mål bedöms två mål bli helt uppfyllda, ett bedöms bli uppfyllt i hög grad, två delvis och ett bedöms bli svårt att nå. Ekonomi Det prognostiserade strukturella resultatet för 2026 uppgår till 116 mnkr, vilket innebär en mindre positiv avvikelse mot budget. Vid avstämningen av det finansiella målet för perioden 2021–2026 uppgår det genomsnittliga resultatet till 3,5 procent. Kommunkoncernens resultat per augusti uppgick till 267 mnkr. Stadens resultat bidrog mest till kommunkoncernens resultat och uppgick till 225 mnkr, vilket är lägre än vid motsvarande period föregående år. Försämringen förklaras främst av lägre exploateringsnetto samt ett nytt med- finansieringsavtal med Trafikverket. Investeringstakten är fortsatt hög och stadens nettoinvesteringar beräknas uppgå till 708 mnkr för året. Detta motsvarar dock en avvikelse mot budget motsvarande nästan 400 mnkr som främst beror på förskjutningar i olika projekt både vad gäller fastigheter och infrastruktur. I prognosen för 2026 beräknas självfinansieringsgraden uppgå till 62 procent. Under de senaste åren har årets resultat inte varit tillräckligt för att finansiera samtliga inve- steringar, vilket har inneburit att en del av investeringarna har finansierats genom nyupplåning. Kommunkoncernens låneskuld har ökat under året, medan stadens låneskuld hittills varit oför- ändrad. Stadens upplåning har de senaste åren varit starkt kopplad till utbyggnaden av Forsåkersområdet. Budgetföljsamheten är totalt sett god, där nämnderna sammantaget prognostiserar ett överskott på nio mnkr. Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar det största underskottet med 31 mnkr, medan kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott i motsvarande storlek, främst till följd av att delar av anslaget för kommunstyrelsens förfogande inte bedöms nyttjas under året. Den samlade bedömningen är att både kommunkoncernen och Mölndals stad har en tillfredsstäl- lande finansiell ställning. Samtidigt innebär den fortsatt höga investeringstakten och den ökade skuldsättningen att en långsiktigt god kostnadskontroll är viktig. Sammanfattning stadens budgetavvikelser Budget Prognos Avvikelse Avvikelse Mnkr 2026 2026 mnkr procent Nämndernas nettokostnader -5 073 -5 064 9 0 Resultat markförsäljning 65 11 -54 -83 Exploateringsverksamhet, exkl markförsäljning 105 63 -42 -40 Pensioner -72 -88 -16 -22 Skatt och utjämning 5 069 5 047 -22 0 Finansnetto -42 -29 13 31 Övrigt 187 180 -7 -4 Årets resultat 239 120 -119 -50 Avgående poster -128 -4 124 97 Strukturellt resultat, d.v.s. resultat för löpande ordinarie verksamhet 111 116 5 Personal Personalvolymen i Mölndals stad har ökat med 185 personer jämfört med samma period föregå- ende år, främst till följd av att Lackarebäcks vård- och omsorgsboende återgått i kommunal regi. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och är nu tillbaka på nivåer motsvarande tiden före pandemin. Personalomsättningen ligger på normala nivåer och sysselsättningsgraden är fortsatt hög. De totala personalkostnaderna uppgick till 2 249 mnkr, vilket är 151 mnkr högre än före- gående år, främst till följd av högre lönekostnader och en ökad personalvolym. Förvaltningsberättelse Väsentliga personalförhållanden Mölndals stad strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare, för både befintliga och kommande anställda. Att vara en attraktiv arbetsgivare är också ett av kommunfullmäktiges mål, läs mer i avsnittet Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten. Allmänt Personalvolymen mätt som antal månadsavlönade har ökat med 185 personer jämfört med samma period föregående år. Trots en stram ekonomi och återhållsamhet med rekryteringar på de flesta håll var det väntat att personalvolymen skulle öka då Lackarebäcks vård- och omsorgs- boende med 126 månadsanställda under hösten 2025 återgick i kommunal regi. Utöver vård och omsorgsnämnden ökar även skolnämnden avseende anpassad grundskola, servicenämnden när det gäller personal inom måltid och lokalvård samt social- och arbetsmarknadsnämnden för att bättre kunna uppfylla den nya socialtjänstlagens ambition att arbeta mer förebyggande. Övriga nämnder är antingen oförändrade eller har väldigt små volymökningar. Månadsanställd personal per nämnd Antal 250630 260630 Byggnadsnämnden 56 56 Kf, ks och övriga nämnder 310 310 Kultur- och fritidsnämnden 147 149 Miljönämnden 0 0 Servicenämnden 359 389 Skolnämnden 1 943 1959 Social- och arbetsmarknadsnämnden 266 271 Tekniska nämnden 232 238 Utbildningsnämnden 288 305 Vård- och omsorgsnämnden 1 435 1544 Summa 5 036 5 221 Sjukfrånvaron fortsätter sin minskande trend jämfört med de två senaste åren. Med 7,1 procent är sjukfrånvaron nu nere på samma nivå som före pandemin. Det är främst de långvariga sjuk- skrivningarna som har minskat. De flesta nämnder minskar eller ligger på samma nivå som förra året och tydligas är nedgången i sjukfrånvaro på Social- och arbetsmarknadsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Såväl antalet tillbud som arbetsskador har ökat jämfört med första halvåret föregående år. Även antalet skador som genererat frånvaro har ökat efter flera år av minskningar. Den största enskilda orsaken till anmälda skador är att medarbetare utsätts för våld framför allt från utåtagerande elever eller brukare. Andra vanliga orsaker är fall och belastningsskador. När det gäller anmälda tillbud har nästan 40 procent av anmälda händelser en koppling till stress och arbetsbelastning. Tillbud som handlar om dåligt mående på grund av luft eller ventilation har mer än fördubblats jämfört med tidigare år. Personalomsättningen vid halvårsskiftet 2026 ligger på normala nivåer; 4,3 procent totalt och 4,8 procent för chefer. Skolnämnden uppger att det är vissa rekryteringssvårigheter avseende speciallärare med specialisering mot intellektuell funktionsnedsätting till anpassad grundskola samt lärare inom det praktisk-estetiska området Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i staden är fortsatt hög, drygt 97 procent. Personalkostnader Stadens totala personalkostnader för anställda och förtroendevalda uppgick vid delåret till 2 249 mnkr, en ökning med 151 mnkr jämfört med samma period föregående år. Ökningen förklaras främst av högre lönekostnader till följd av löneökningar och en ökad personalvolym, vilket även medfört högre arbetsgivaravgifter. Lönekostnaderna ökade med 118 mnkr, vilket också bidrog till att arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar sammanlagt ökade med 30 mnkr jämfört med föregående år. Pensionskostnaderna uppgick vid delåret till 204 mnkr, en ökning med två mnkr jämfört med mot- svarande period föregående år. De politiska arvodena ökade också marginellt jämfört med före- gående år, med en mnkr. Personalkostnader Mnkr Delår 2025 Delår 2026 Lönekostnader 1 415 1 533 varav sjuklön 26 27 Arvode förtroendevalda 10 11 Arbetsgivaravgifter 467 497 Avtalsförsäkringar 4 4 Pensioner 202 204 Summa 2 098 2 249 Händelser av väsentlig betydelse Forsåker Å-rännan och ombyggnaden av Mölndalsån i Forsåker har genomförts under året. Arbetet är en del av utvecklingen av Forsåker och ska bland annat minska risken för översvämningar, göra vattnet mer tillgängligt och förbereda för vattenkraft. Nya socialtjänstlagen Omställningen till den nya socialtjänstlagen har fortsatt under året. Lagen innebär en förflyttning mot en mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst. I Mölndal har arbetet bland annat inneburit utvecklade arbetssätt och en förstärkning av verksamheten för att möjlig- göra ett ökat förebyggande arbete. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Mölndals målstyrning utgår ifrån Mölndals vision. Kommunfullmäktige har antagit fem övergripande mål som avser hur kommunen ska utvecklas framåt, med sikte på visionen, samt ett internt mål avseende rollen som arbetsgivare. Kommunfullmäktiges mål utgör stadens verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Stadens målstyrningsmodell visar hur olika organisatoriska nivåer bidrar till Mölndals vision och de gemensamma målen. Mölndal har också stadsgemensamma prioriteringar som angavs i budgetdirektiv inför 2026 års budgetarbete. De är prioriteringar för hur kommunfullmäktiges mål ska uppfyllas och följs för första gången upp nu i delårsrapporten. Nämnder och bolags uppföljningar utgör grund för uppföljningen tillsammans med övergripande indikatorer. Utifrån utvecklingen på indikatorer och stadens insatser bedöms målens utveckling. Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslångt lärande Målbeskrivning: I förskolor och skolor skapar vi tillsammans förutsättningar för livslångt lärande. Varje barns potential ska tidigt tas till vara så att fler får förutsättningar för goda livsvillkor. Barn och elever ska ha tillgång till stimulerande miljöer som präglas av nytänkande och arbetsro. Med kunskaps- och framtidsorienterad utbildning förbereder vi barn, unga och vuxna för ett framtida arbetsliv. Indikator Utfall Utfall Utfall Utfall Källa 2023 2024 2025 2026 Andel barn 1–5 år inskrivna i förskola 85,9 85,2 86,0 - Skolverket/SCB Kolada ID: N11800 Andel elever i årskurs 6 som uppnått 79,0 76,7 74,8 - Skolverket/SCB betygskriterierna i alla ämnen, Kolada ID: N15543 hemkommun Andel elever i årskurs 9 som är 88,1 87,8 85,7 - Skolverket/SCB behöriga till ett yrkesprogram, Kolada ID: N15428 hemkommun Andel gymnasieelever med examen 79,8 81,3 78,7 - SCB inom 4 år, hemkommun Kolada ID: N17461 Andel ungdomar som är etablerade på 87,0 83,7 - - SCB arbetsmarknaden eller studerar två år Kolada ID: N18601 efter gymnasieexamen, hemkommun Genom förskolan rustas barn för framtida utbildning och lärande. 2025 var 86 procent av Mölndals barn i förskoleåldern inskrivna i förskola. Därmed fortsätter de senaste årens trend med en ökning av andel barn i förskola och Mölndal är nu i nivå med riksgenomsnittet samt liknande kommuner. En något lägre andel av eleverna i årskurs sex har godkända betyg i alla ämnen jämfört med föregående år. Resultatet för Mölndal ligger fortsatt över riket och liknande kommuner men resultatet har, liksom för riket och för liknande kommuner, sjunkit de senaste åren. Även i årskurs nio framkommer sjunkande resultat sett till andel elever som är behöriga till gymnasiet. Från att ha haft högre resultat än liknande kommuner ligger Mölndal nu i nivå med liknande kommuner och strax över riksgenomsnittet. Samma utveckling syns inte avseende meritvärde vilket är i nivå med föregående år och varit stabilt för Mölndals elever. Resultat för 2025 avser läsåret 2024/2025 och motsvarande för 2024 och 2023. Jämförbara resultat avseende det läsår som avslutades sommaren 2026 för alla barn i Mölndal oavsett skola är ännu inte publicerade. Resultatet för barn i Mölndals kommunala skolor visar på ett högre resultat jämfört med föregående år avseende att klara alla ämnen i årskurs sex men ett lägre resultat avseende behörighet till ett yrkesprogram. Fortsatt finns ökande skillnader mellan elevgrupper, där könsskillnader och socioekonomiska faktorer påverkar måluppfyllelsen. I gymnasiet har ungdomar bosatta i Mölndal sedan flera år haft en stigande trend i andel som tar examen inom fyra år och legat på nivåer en bra bit över riksgenomsnittet. Resultatet för 2025, det senast tillgängliga, är något lägre än föregående år men likväl högt över riksgenomsnittet och liknande kommuner. Andel ungdomar med gymnasieexamen som är i studier eller etablerade på arbetsmarknaden två år efter examen är i nivå med riksgenomsnittet. Prioritering - Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden • Ett systematiskt arbete med olika insatser har skett de senaste åren för att minska frånvaron. Resultat av arbetet syns i en sjunkande frånvaro, både sett till de elever som har högre frånvaro och den genomsnittliga frånvaron. Insatserna har syftat till att fånga upp elevers utmaningar tidigt, samtidigt kvarstår utmaningar med långa ledtider innan riktade insatser är på plats. Frånvaro är fortsatt en stor utmaning för att elever ska klara skolan. Även det förebyggande arbetet, särskilt bland små barn, behöver få större genomslag. • Genom satsningen på en lektor inom matematik ges förbättrade förutsättningar att stärka matematikundervisningen och öka likvärdigheten mellan skolorna. Kunskapsmässigt är det framför allt matematiken som sticker ut som det ämne med flest underkända av de teoretiska ämnena samt det största hindret för elever att bli behöriga till gymnasiet. • Barn och unga har haft tillgång till ett brett, avgiftsfritt och geografiskt spritt kultur- och fritidsutbud. Under sommarlovet erbjöds exempelvis aktiviteter under 42 av 47 vardagar och 13 av 20 helgdagar på ett drygt 20-tal platser. Utbudet omfattade bland annat idrott, friluftsliv, läsning, spel, musik och skapande. En fortsatt utmaning är att deltagandet skiljer sig mellan grupper och geografiska områden, exempelvis deltar flickor i lägre utsträckning än pojkar. Att fortsatt sänka trösklarna och nå grupper som deltar i lägre utsträckning är därför centralt. • Flera utbildningar erbjuds som snabbspår på Campus Mölndal vilket skapar snabbare vägar ut i yrkeslivet. Satsningen möter både behovet av omställning och arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens. Samverkan mellan skola och arbetsliv är väl etablerad inom Campus Mölndal och utgör en viktig del av utbildningarnas kvalitet och yrkesrelevans. • Projektet First week syftar till att sysselsätta ungdomar i utanförskap. Projektet som är i ett inledningsskede har genomfört två pilotprojekt där ungdomar från målgruppen har bemannat och drivit två caféer. • Färre unga har ekonomiskt bistånd, vilket till viss del antas innebära att de har en självständig försörjning. Målet bedöms bli delvis uppfyllt. Resultatet för Mölndals elever i årskurs sex och nio är fortsatt högre än riksgenomsnittet och högre än, eller i nivå med, liknande kommuner. Samtidigt har resultatet sjunkit de senaste åren, både för Mölndal och jämförelsegrupperna. Utmaningar kvarstår kopplat till skillnader i resultat mellan grupper och en fortsatt hög frånvaro, även om frånvaron minskat de senaste åren. Stärka förutsättningarna för växande näringsliv och arbetsmarknad Målbeskrivning: Goda förutsättningar för näringsliv och framgångsrika företag i Mölndal ska bibehållas och stärkas för att möjliggöra nya arbetstillfällen, tillväxt och ökad grad av egen försörjning. Vi tar bäst tillvara kompetens och attraherar talang genom nära samarbete med både näringsliv och regionala aktörer. Mölndal ska vara ledande avseende företagsklimat och innovation. Indikator Utfall Utfall Utfall Utfall Källa 2023 2024 2025 2026 Antal nytillkomna jobb, utifrån 2016 års 6105 5449 - - BRG, utifrån mål om 120 nivå 000 nya jobb till 2035 i regionen Sveriges bästa näringslivskommun, - 2 av 30 2 av 30 2 av 30 Lysio Research, placering baserat på tre undersökningar i kategorin kommuner med 50 000–100 000 invånare Antal sysselsatta i Mölndal (dagbefolkning) 46 488 45 832 47 304 48 068 För 2023 och 2024: SCB /Kolada ID: N02201 För 2025 och 2026: SCB, preliminär statistik Sysselsättningsgrad, invånare 20–64 år 86,0 85,1 84,5 85,6 För 2023 och 2024: SCB/ Kolada ID: N02267 För 2025 och 2026: SCB, preliminär statistik Inpendling 73 73 - - SCB / Kolada ID: N02276 Mölndal har fortsatt en hög placering i den ranking som väger samman företagarnas syn på kommunens företagsklimat, deras nöjdhet med den kommunala myndighetsservicen samt medborgarnas syn på företagsklimatet i kommunen. Undersökningen av kommunens myndighetsutövning, Insikt, visar att företagen över lag är nöjda med kontakten med kommunen, samtidigt som det finns skillnader mellan myndighetsområden och därmed potential för fortsatt utveckling. I Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet tappar Mölndal 48 placeringar jämfört med föregående år. Det visar att det, trots starka resultat i andra mätningar, finns områden där företagens upplevelse av förutsättningarna att driva och utveckla företag i kommunen behöver stärkas. Antal nytillkomna jobb i Mölndal visar ett marginellt lägre utfall 2024, som är den senast tillgängliga statistiken, jämfört med föregående år. Trots den marginella minskningen ligger Mölndal fortsatt bra till i förhållande till målet om 10 000 nya jobb till 2035, eftersom många nya jobb har tillkommit under de senaste åren. Utvecklingen sammanfaller med en period av svag konjunktur, som har påverkat företagens möjligheter till expansion och nyanställningar såväl i Mölndal som i övriga landet. Mölndals näringsliv präglas samtidigt av en stor bredd av företag och branscher, vilket bidrar till motståndskraft när konjunkturen eller förutsättningarna förändras inom enskilda delar av näringslivet. Preliminär statistik för 2026 visar att totalt antal jobb i Mölndal återhämtat sig och är på nivåer över 2023 års resultat. Även preliminära utfall för sysselsättningsgrad följer samma mönster och är på nivåer över riksgenomsnittet. Andelen som pendlar in till kommunen är fortsatt hög, vilket också ger en indikation på Mölndals attraktivitet som arbets- och näringslivskommun. Prioritering: En innovativ stadsutveckling – Hälsostaden med life science i världsklass • Arbetet med att stärka Mölndals position som huvudetableringsort för Life Science har under året intensifierats. En fördjupad översiktsplan för Sydvästra Mölndal har påbörjats. • GoCo fas 1 närmar sig slutreglering samtidigt som fas 2 drivs framåt med detaljplan och kollektivtrafikutredning för Åbro. • För att fördjupa samarbetet med klustret har staden etablerat en närvaro på GoCo genom ett projektkontor, vilket möjliggör en löpande dialog med aktörer som AstraZeneca Innovation Hub samt ett aktivt bidrag till den regionala Life Science-strategin. • Det finns utmaningar i stadsutvecklingen kopplat till en fortsatt svag bostads- och fastighetsmarknad. Det är också långa ledtider i planprocessen kopplat till lagstiftning samt geotekniska utmaningar vilket påverkar framdriften för stadsutvecklingen. Målet bedöms bli uppfyllt. Mölndals näringsliv har, liksom i övriga landet, påverkats av de senaste årens svaga konjunktur. Samtidigt bedöms den långsiktiga utvecklingen fortsatt stark, med god jobbtillväxt över tid, hög sysselsättning och stor inpendling. Undersökningar bekräftar bilden av ett konkurrenskraftigt näringsliv och en kommunal service som uppskattas av företagen men med behov av utveckling inom vissa områden. Arbetet med att stärka positionen inom Life Science och GoCo uppvisar god framdrift. Utveckla en växande och trygg stad, tätort och landsbygd med god infrastruktur Målbeskrivning: I Mölndal ska medborgarna vara trygga. Mölndalsborna ges möjlighet att välja boendemiljö efter livssituation. Det ska vara enkelt att resa hållbart. I samhällsplaneringen säkerställs balansen mellan byggnation och naturområden. Samhällsservice och infrastruktur går i takt med tillväxten, nu med ökat fokus på Kållered och Lindome. Indikator Utfall Utfall Utfall Utfall Källa 2023 2024 2025 2026 Andel som anger att kommunen är 97 98 96 - SCB:s medborgarundersökning en bra plats att bo och leva på Kolada ID: N00667 Folkökning i procent sedan 0,61 1,26 0,99 - SCB föregående år Andel som känner sig trygg 78 85 84 - SCB:s medborgarundersökning utomhus i området där de bor när Kolada ID: N00610 det är mörkt ute Andel nybyggnation i - 92 73 86 Mölndals stad/GIS kollektivtrafiknära läge Andel av befolkningen med närhet 94 94 94 - Mölndals stad/ till grönområden stadsserviceförvaltningen/GIS Mölndal är en fortsatt växande kommun där en stor majoritet av invånarna anger att kommunen är en bra plats att bo och leva på. Andelen invånare som tycker att Mölndal är en bra plats att leva och bo på är något högre än riksgenomsnittet. Mölndal har färre anmälda brott per invånare jämfört med riket i stort. De senaste tre åren har antalet anmälningar legat relativt jämnt, men över en tioårsperiod har det skett en minskning med cirka 8 procent. En stor andel av invånarna känner sig trygga utomhus i området där de bor, både när det är ljust och när det är mörkt. För att fortsatt förbättra tryggheten arbetar Mölndals stad bland annat med trygghetsvärdar i centrum och Lindome. Mölndalsbostäder bedriver vräkningsförebyggande arbete i samarbete med Mölndals stad, vilket bidrar till ökad trygghet för hyresgästerna. På strategisk nivå arbetar Mölndals stad med att ta fram lägesbilder för sammanställning och analys av inkomna data och rapporter om otrygghet. Till skillnad från stora delar av Sverige är Mölndal fortsatt en kommun med en positiv befolkningstillväxt. Andel nybyggnation med max 400 meter till kollektivtrafik med kvartstrafik varierar lite från år till år utifrån vad som byggs, men den totala andelen av befolkningen som bor i kollektivtrafiknära läge är nästan 74 procent. Utbyggnaden av Forsåker fortgår, vilket utökar möjligheten att välja boendemiljö efter livssituation. I och med att staden växer ses ökande trafikmängder, vilket gör det svårare att få en god framkomlighet för invånarna. Utveckling pågår dock inom samhällsplaneringen för att öka det hållbara resandet över tid, med fokus på utveckling av kollektivtrafiken. De flesta invånare har närhet till ett grönområde, inom max 300 meter från sin bostad. Målet bedöms bli i hög grad uppfyllt. Målet visar en positiv trend. Generellt sett upplever invånarna i Mölndal en hög grad av trygghet. Nybyggnation sker inom områden med närhet både till god kollektivtrafik och till grönområden, vilket ger invånarna goda möjligheter till hållbart resande och hälsofrämjande upplevelser inom grönområden. Främja och stödja självständigt, gott och aktivt liv för alla åldrar Målbeskrivning: Mölndalsborna ska ha förutsättningar att påverka frågor som rör deras vardag, ingå i social gemenskap samt känna tillit till staden. Genom tidiga insatser förebygger vi utanförskap och bidrar till goda livsvillkor och psykisk hälsa under hela livet. Tillsammans med civilsamhället främjar vi ett rikt fritids- och kulturliv och möten mellan olika grupper och generationer. Indikator Utfall 2023 Utfall Utfall Utfall Källa 2024 2025 2026 Andel som anser att kommunen 90 94 89 - SCB Medborgarundersökning sköter sina verksamheter på ett Kolada ID: N00668 bra sätt Nöjdhet med kommunens utbud 74 78 77 - SCB Medborgarundersökning av platser för idrott, friluftsliv och Kolada ID: U00588 ställen att träffas på, index Nöjdhet med bibliotekens utbud 84 85 79 - SCB Medborgarundersökning och främjande av lokalt kulturliv, Kolada ID: U00587 andel, index Invånare 16 år+ med bra - 77 - Folkhälsoenkät, självskattat hälsotillstånd, andel Folkhälsomyndigheten Brukarbedömning hemtjänst 82 82 85 - Brukarundersökning/ helhetssyn Kolada ID: U21468 Mölndalsbornas bedömning av hur kommunen sköter sina verksamheter ligger på en hög nivå och är genomgående högre än i riket och för liknande kommuner. Resultaten tyder på en fortsatt positiv upplevelse av stadens verksamheter och service. Tilliten till kommunen, politiska beslut och tjänstepersoners insatser/agerande är avgörande för demokratin Ett rikt fritids- och kulturliv bidrar till mötesplatser, till att bygga sociala band, binda samman samhället och skapa en gemensam identitet – även det en grund för demokratisk utveckling. Mölndalsborna är i hög grad nöjda med bibliotekens utbud och främjande av kulturliv, även om undersökningen 2025 visar något lägre värde. Nöjdheten med kommunens utbud av platser för idrott, friluftsliv och platser att träffas på, inklusive mötesplatser för äldre är fortsatt hög. Andelen mölndalsbor som uppger sin allmänna hälsa som bra eller mycket bra är jämförelsevis hög. 75 procent av kvinnorna och 78 procent av männen upplever god hälsa. Det råder fortfarande skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Den generella trenden i landet är att fler äldre upplever bättre hälsa allt längre upp i åren. De allra flesta äldre bor också kvar i ordinärt boende, och lever ett självständigt liv. Äldre personer behöver i stort sett samma saker som andra för att må bra. Psykiskt välbefinnandet och självständighet kan förbättras genom stärkta sociala relationer, meningsfulla aktiviteter och stärkt fysisk hälsa. I Mölndal har 15 procent av äldre över 80 år stöd av hemtjänst och kan därmed behålla självständighet och bo kvar i ordinärt boende. Runt 10 procent bor i särskilt boende. De allra flesta av de som besvarat brukarundersökningen, 85 procent är sammantaget ganska eller mycket nöjda med den hemtjänst de får (65 år och äldre). Andelen är nu i nivå med riket, från att tidigare genom åren legat under riksgenomsnittet, och under genomsnittet för liknande kommuner. Prioritering - Ett åldrande med hög livskvalitet • Hälsofrämjande och förebyggande arbete: Aktiviteter och insatser fokuserar på att bryta ofrivillig ensamhet och att identifiera ohälsa i ett tidigt stadie. Det finns dokumenterade förflyttningar på individnivå. Brukarnas och patienternas delaktighet och självbestämmande stärks med hjälp av personcentrerade arbetssätt, i allt från myndighetsutövning till utförande och uppföljning. • Inom kultur- och fritidsverksamheten erbjuds äldre möjligheter till aktivitet, kulturupplevelser och sociala sammanhang. Bibliotekens mötesplatser och program, museets generationsöverskridande verksamhet och badanläggningarnas hälsofrämjande aktiviteter ger olika ingångar till deltagande. • Måltiderna är en viktig del av omsorgen på stadens vård- och omsorgsboenden. Genom utvecklade måltidsmiljöer, bättre råvarukvalitet, ökad valfrihet samt stärkt stöd för personer med tugg- och sväljsvårigheter har mat- och måltidsupplevelsen förbättrats. Det har också genomförts omfattande kompetensutvecklingsinsatser. • Utvecklade arbetssätt vid demens: viktiga insatser har genomförts däribland stjärnmärkning av verksamheter och implementering av förvaltningens demensplan. Certifieringen innebär att personalen fått stärkt kunskap om demenssjukdomar och personcentrerade arbetssätt. Positiva effekter som har identifierats hittills är förbättrat bemötande, utvecklad social dokumentation, mer strukturerade kvalitetsrutiner och ökad trygghet för personer med demenssjukdom. Prioritering - En enklare vardag för Mölndalsborna - digitalt, smidigt och effektivt • Inom bygglovs- och miljöärenden har utvecklade e-tjänster och bättre information bidragit till färre kompletteringar och kortare handläggningstider. • Fler ansöker digitalt avseende ekonomiskt bistånd och kan själva boka tid med handläggare, vilket ökar självservicen. • Appen för vatten och avfall hade 8 878 användare i augusti och ger enklare tillgång till information och service samtidigt som ärenden till kontaktcenter minskar. • För föreningar finns ett nytt system vilket förenklar bokning, betalning och bidragsrapportering. • Stöd till äldre utvecklas genom bland annat drop-in-stöd, kurser och Bli trygg digitalt i syfte att stärka den digitala delaktigheten. Insatser kopplat till en enklare vardag för Mölndalsborna pågår och flera processer har blivit enklare och effektivare, med exempel på kortare handläggning, färre kompletteringar och ökad tillgänglighet. Samtidigt är flera digitala lösningar fortfarande under utveckling och det finns utmaningar kopplade till äldre verksamhetssystem, teknisk stabilitet och tillgång till digitaliseringsresurser. En fortsatt utmaning är också att säkerställa digital delaktighet och att tydligare följa upp om utvecklingen faktiskt leder till en enklare vardag och bättre upplevd service för Mölndalsborna. Målet bedöms bli delvis uppfyllt. Målet uppvisar en positiv trend. Mölndalsborna är stabilt nöjda med hur kommunen sköter sina verksamheter och upplever sig ha en god hälsa. En allt högre andel av brukarna är också nöjda med sin hemtjänst. Insatser pågår för att öka tillgängligheten till insatser för äldre och stärka det förebyggande arbetet men arbete återstår också. Bedriva det miljö- och klimatarbete som krävs för långsiktigt hållbar utveckling Målbeskrivning: Den globala uppvärmningen är den största utmaningen i vår tid. Med klimatsmarta lösningar för effektiv resursanvändning, cirkulär ekonomi och hållbara transporter närmar vi oss fossiloberoende. För att stärka ekosystemtjänster bevaras den biologiska mångfalden genom sammanhängande grönområden, vattenmiljöer och odlingsbar mark. Indikator Utfall 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Källa Miljöbästa kommun – placering i 39 34 70 - Aktuell hållbarhet ranking Växthusgasutsläpp inom Samma nivå Ökat med - - Sustainable Advantage kommunens geografiska som 2022 15 % (159 område (139 258 ton 846 ton CO2-ekv) CO2-ekv) Total mängd kommunalt avfall, i 369 382 410 - Mölndals stad/ kg/pers stadsserviceförvaltninge n Antal resor inom hela Västra 321 323 321 - Västtrafik Götaland, exkl sjuk- och färdresor, i miljoner Antal laddbara fordon i Mölndal 8 515 8 988 9 831 - ELIS, PowerCircle Mölndals placering har sjunkit i resultatet av Aktuell Hållbarhets ranking Miljöbästa kommun. Detta beror bland annat på att bedömningsgrunderna för rankingen ändras något från år till år. I den senaste bedömningen inkluderades invånarnas konsumtion, vilket hade stor påverkan på både Mölndals resultat samt resultatet för flera andra storstads- och storstadsnära kommuner. Mölndal får dock en låg bedömning även inom flera andra områden, vilket påverkar den totala placeringen. Den senaste statistiken som finns sammanställd för stadens geografiska växthusgasutsläpp är för år 2024, som visar en kraftig ökning av växthusgasutsläppen inom Mölndals kommun. Detta beror på den minskade reduktionsplikten inom fossila bränslen, vilket innebär att kravet på inblandning av förnybara bränslen i diesel och bensin på nationell nivå har minskat. Eftersom transportsektorn är den största utsläppskällan inom Mölndals geografiska område får detta en stor påverkan på växthusgasutsläppen inom kommunen. Andelen resor med cykel och kollektivtrafik har ökat markant sedan nedgången under pandemin, både i hela Västra Götaland och i Mölndal. Däremot ses en liten minskning under 2025, samtidigt som biltrafiken har ökat något. Minskningen i kollektivtrafiken ser likadan ut på nationell nivå det senaste året. Förväntan är dock att kollektivtrafikresorna ska öka igen under hösten 2026 till följd av lägre biljettpriser. Antal laddbara fordon inom kommunen ökar från år till år, men ökningen är fortsatt för liten för att påverka de totala utsläppen från transporter. Staden arbetar aktivt för att utveckla det hållbara resandet över tid, både för kollektivtrafik och cykel. För att bidra till industrins och transportsektorns omställning från fossila bränslen till elektrifiering arbetar Mölndal Energi med att tillgängliggöra mer eleffekt i elnätet under de timmar där det finns risk för eleffektbrist i elnätet i dagsläget. För att minska miljö- och klimatavtrycket där staden har rådighet och där det får tydlig effekt arbetar Mölndalsbostäder med hållbarhetstänk vid renovering och i nyproduktion vid val av material som byggs in i nybyggnation, samt med att ställa miljö- och klimatkrav i aktuella entreprenader. Indikatorn för total mängd kommunalt avfall (tidigare hushållsavfall) visar på ökande mängder, vilket kan vara ett tecken på att cirkulär ekonomi inte har tagit fart i stor utsträckning inom kommunen. För att förbättra möjligheten för invånarna att cirkulera varor och material erbjuder kommunen "Återbruksturen" som är en fastighetsnära insamling av återbruk. Staden har vissa åtgärder för ökad cirkulär hantering av varor och material inom kommunens verksamheter, men insatserna skulle behöva öka för att få genomslag och ge en tydlig effekt inom de områden där staden har full rådighet. Än så länge har staden inga framtagna indikatorer för biologisk mångfald, vilket gör utvecklingen svårbedömd. Den lokala biologiska mångfalden har staden stor rådighet att påverka. Målet bedöms bli svårt att uppnå. Flera av indikatorerna visar på negativa resultat jämfört med tidigare år, vilket indikerar att utvecklingen inte går framåt inom de områden som målet inkluderar. Resultatet beror både på beslut på nationell nivå där kommunen har liten rådighet, och på utvecklingen inom områden där kommunen har större rådighet. Mölndals stad är en attraktiv arbetsgivare Målbeskrivning: Mölndals stad främjar medarbetares engagemang, kompetens och kreativitet. Staden karaktäriseras av en god arbetsmiljö som möjliggör ett hållbart arbetsliv. Stadens arbetsplatser präglas av delaktighet där medarbetare kan utvecklas och påverka. Ett modigt och tillitsfullt ledarskap möjliggör innovativa arbetssätt. Indikator Utfall Utfall Utfall Utfall Källa 2023 2024 2025 2026 HME, indexvärde 78 79 80 - Mölndals stad/ medarbetarenkäten Sjukfrånvaro, procent 7,5 7,9 7,8 7,1 Mölndals stad Jag får den kompetensutveckling jag 86 69 71 - Mölndals behöver för att göra ett gott arbete, stad/ medarbetarenkäten indexvärde Jag har som helhet ett stort förtroende för 81 80 81 - Mölndals min närmaste chef, indexvärde stad/ medarbetarenkäten Konkurrenskraftiga löner och förmåner i samma nivå som med andra offentliga arbetsgivare är viktigt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Staden jämför regelbundet löneläget med kringliggande kommuner och ligger på en bra nivå för de flesta befattningsgrupper. Lönekartläggningar genomförs årligen och säkerställer att eventuella osakliga löneskillnader rättas till. I medarbetarenkäten följer Mölndals stad flera faktorer som påverkar målet. Medarbetarnas engagemang följs genom ett index för hållbart medarbetarengagemang, HME. Mölndals stad har ett högt och ökande värde på HME, vilket visar att staden i hög utsträckning har engagerade medarbetare. Sjukfrånvaron i Mölndals stad ligger på ungefär samma nivå som genomsnittet för Sveriges kommuner och har minskat något de senaste åren. Det finns därmed inget generellt problem med hög sjukfrånvaro, men det finns enstaka verksamheter och arbetsplatser där sjukfrånvaron är hög. Sjukfrånvaron i nämnderna varierar mellan 2,3 och 9,2 procent där vård- och omsorgsnämnden ligger högt trots en minskande trend de två senaste åren. Staden behöver fortsätta att arbeta systematiskt med att höja lägstanivån och att även arbeta med ett hälsofrämjande perspektiv. Mölndals stad har en god bild av vad som orsakar arbetsrelaterad ohälsa och vilka faktorer som främjar hälsa. Utifrån sjukstatistik och medarbetarenkät satsar staden på hälsofrämjande insatser där det behövs som bäst. Staden genomför både insatser som riktar sig till specifika yrkesgrupper eller arbetsplatser och satsningar som riktar sig till alla medarbetare på temat stress och återhämtning. Kompetensförsörjning är en högt prioriterad fråga för staden då det är stor konkurrens om kompetensen på arbetsmarknaden. Med kompetensförsörjning avses såväl att attrahera och rekrytera som att introducera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens. Mölndals stad arbetar med alla delar av kompetensförsörjningen. Sedan januari 2026 finns en gemensam introduktion för nyanställda framtagen som säkerställer att alla som börjar arbeta i staden får en gemensam grundläggande introduktion. Denna kompletteras sedan med arbetsplatsspecifik introduktion. Sedan kommunfullmäktige beslutade om en kompetensförsörjningsstrategi 2023 har allt fler förvaltningar och bolag tagit fram kompetensförsörjningsplaner. Vid halvårsskiftet 2026 har alla förvaltningar och bolag, i enlighet med kompetensförsörjningsstrategin, tagit fram egna kompetensförsörjningsplaner. Av de 14 medarbetare som avslutade programmet Framtidens chef i maj 2026 har sex redan fått chefstjänster. När det gäller tillitsfullt ledarskap syns ett högt indexvärde för Ledarskap i medarbetarenkäten och även frågan huruvida man har förtroende för sin chef ligger på en hög nivå som också är jämn över tid. Andelen som säger att de skulle rekommendera Mölndals stad som arbetsgivare till andra människor är 62 procent och 70 procent skulle rekommendera sin arbetsplats. Målet bedöms bli i hög grad uppfyllt. Mölndals stad är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsförhållanden och medarbetarnas engagemang är stort. Ledarskapet får högt betyg av medarbetarna liksom även möjligheterna att utvecklas. Samtidigt finns arbetsplatser där arbetsmiljön har brister och sjukfrånvaron är relativt hög vilket påverkar förutsättningarna att nå målet fullt ut. Kompetensförsörjning är en stor utmaning som också påverkar utvecklingen framåt. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Avsnittet innehåller en avstämning av beslutade finansiella mål och en samlad utvärdering och bedömning av god ekonomisk hushållning för kommun och kommunkoncern. Därefter kommer en analys och utvärdering av resultat och ekonomisk ställning för kommunkoncern och kommun. Kommunallagen kräver att kommuner anger mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har i budget 2026 fastställt verksamhetsmål och finansiella mål samt riktlinjer för god ekonomisk hushållning. För mer information kring måluppföljning, se avsnittet om styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten i förvaltningsberättelsen. Resultatet exklusive intäkter från fastighetsförsäljning och exploatering ska uppgå till minst 1,5 procent av skatt och generella statsbidrag i genomsnitt över rullande sexårsperioder1. Utöver ovanstående resultatmål strävas efter att hålla soliditeten på en relativt jämn nivå över tid. Utvärdering av god ekonomisk hushållning Avstämning finansiellt mål - Genomsnitt rullande sexårsperioder mnkr 2021 2022 2023 2024 2025 2026P Nettokostnader inklusive finansnetto -3 509 -3 912 -4 187 -4 803 -4 479 -4 927 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag 4 130 4 342 4 540 4 705 4 868 5 047 Årets resultat 621 430 353 -98 389 120 Justering av särskilda skäl1 18 4 44 266 41 70 Avgår resultat fastighetsförsäljning, exploateringsersättningar -373 -207 -254 -144 -247 -74 Resultat för avstämning finansiellt mål, mnkr 266 227 143 24 183 116 Resultat i förhållande till skatt och generella statsbidrag, procent 6,4 5,2 3,1 0,5 3,8 2,3 3,5 1) 2021: Förändrat livslängdsantagande pensioner, 2022: Drift projekt Järnväg i Mölndal, 2023: Drift projekt järnväg i Mölndal, medfinansiering statlig infrastruktur, 2024: Drift projekt järnväg i Mölndal, medfinansiering statlig infrastruktur, 2025: Drift projekt järnväg i Mölndal, medfinansiering statlig infrastruktur, 2026 Drift projekt järnväg i Mölndal, medfinansiering statlig infrastruktur. Resultatet för avstämning av det finansiella målet är exklusive resultat vid försäljning av mark och nettot mellan exploateringsersättningar och projektrelaterade driftkostnader i exploateringsområden. Om särskilda skäl föreligger kan andra poster elimineras. Se tabell för vilka poster som detta avser under perioden. I budget/plan 2026–2028 beräknades det genomsnittliga resultatet för hela sexårsperioden 2023–2028 till 2,5 procent enligt det finansiella målet. 1 Vid avstämning tillämpas resultatet exklusive resultat vid försäljning av mark- och exploateringstillgångar samt intäkter från exploateringsersättningar med avdrag för investeringsrelaterade driftkostnader inom exploateringsverksamheten. Om särskilda skäl föreligger kan andra poster undantas, generellt i enlighet med posterna i det strukturella resultatet. I första hand handlar det om poster som har koppling till investeringar, medfinansiering, omvärderingar eller liknande engångseffekter. I budget och plan 2026–2028 har driftkostnaderna för järnvägsprojektet undantagits, eftersom satsningen är tillfällig och förväntas påverka kommande investeringsåtaganden, omvärderingar och eventuella nya avtal om medfinansiering av statlig infrastruktur. Årets resultat prognostiseras till 120 mnkr, varav 4 mnkr ska avgå vid beräkning av det finansiella målet som därmed landar på 2,3 procent. Vid avstämningen av det finansiella målet för perioden 2021–2026 uppgår det genomsnittliga resultatet till 3,5 procent. Det är en försämring jämfört med avstämningen i bokslutet 2025 som då låg på 4,2 procent. Det beror på att 2020, där resultatet uppgick till 7,1 procent, utgår från sexårsperioden och ersätts av prognosen för 2026. Trots försämringen jämfört med bokslutet bedöms det finansiella målet vara uppnått. Bedömningen av Mölndal stads ekonomi i relation till god ekonomisk hushållning utgår från utvärdering av ekonomisk ställning samt uppföljning av de finansiella målen, men innefattar också en bedömning av om skattemedlen används till rätt saker och utnyttjas effektivt. Mölndals modell för mål och uppföljning av verksamheten skapar på olika sätt förutsättningar för god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv. Uppföljningen och bedömningen bygger på de resultat och effekter som nämnderna återkopplar. Stadens bolag lämnar också in uppföljning utifrån KF-målen, och deras analyser och bedömningar integreras med förvaltningarnas så att de tillsammans utgör en helhet. Den aktuella bedömningen är att stadens arbete utvecklas i riktning mot målen, inom vissa områden framkommer starka resultat men det finns också utvecklingsområden. Även kommunkoncernens bolag redovisar som helhet utifrån det rådande konjunkturläget en tillfredsställande ekonomi och välfungerande verksamhet. Enligt stadens riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska bolagen bedriva sin verksamhet på ett affärsmässigt sätt som samlat ger en marknadsmässig avkastning och möjliggör utdelning till ägaren. Med stöd av ovanstående analys, vilken bygger på den utvärdering av resultat och ekonomisk ställning som redovisas på följande sidor samt verksamhetsredovisningen, är bedömningen att Mölndals stad har uppfyllt kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning Nedan görs en utvärdering ur olika perspektiv, vilka bedömer stadens balans mellan intäkter och kostnader under året och över tid samt kapaciteten att möta finansiella svårigheter på längre sikt. Resultatutveckling I detta avsnitt görs en utvärdering av periodens resultat som syftar till att bedöma utvecklingen av intäkter och kostnader, både för aktuell period och utveckling över tid. Resultatmått Mnkr Delår 2025 Delår 2026 Helår 2025 Prognos 2026 Kommunkoncern 277 267 201 - Mölndals stad, periodens resultat 398 225 389 120 Mölndals stad, strukturellt resultat1 266 225 184 116 Mölndals stad, strukturellt resultat i förhållande till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, procent 9 7 4 2 1) Strukturellt resultat, det vill säga årets resultat reducerat med resultat vid markförsäljning samt engångsposter. Vid utgången av augusti uppgick kommunkoncernens resultat till 267 mnkr, vilket är en minskning med 10 mnkr jämfört med samma period föregående år. Stadens resultat bidrar mest till kommunkoncernens resultat och uppgår till 225 mnkr, vilket är en försämring med 173 mnkr jämfört med samma period föregående år. Försämringen beror på lägre exploateringsintäkter i förhållande till kostnader på 91 mnkr och ett nyupprättat medfinansieringsavtal med Trafikverket på 31 mnkr. Efter eliminering av koncernintern handel mellan staden och bolagen försämras resultatet endast med 25 mnkr jämfört med samma period föregående år. Mölndals andel av resultatet i Förbo bidrar med drygt 14 mnkr, vilket är 3 mnkr bättre än föregående år. Övriga bolag i Kvarnfalletkoncernen redovisar sammantaget ett positivt resultat på cirka 22 mnkr, vilket är 12 mnkr bättre än föregående år. Läs mer om de enskilda bolagens resultat under Drift- och investeringsredovisning. Det strukturella resultatet har försämrats med 41 mnkr jämfört med delåret föregående år och uppgår nu till 225 mnkr. Försämringen förklaras främst av nämndernas ökade nettokostnader på 184 mnkr som bara delvis motverkas av högre intäkter för skatt och kostnadsutjämning motsvarande 118 mnkr. Delårsresultatet per augusti är oftast det starkaste resultatet under året på grund av säsongsvariationer och periodiseringsprinciper. Resultatet brukar sjunka fram till årsskiftet, så man kan inte använda augustiresultatet för att förutsäga helårsresultatet. Det är därför viktigare att jämföra resultatet med samma period föregående år och analysera prognosen i förhållande till budgeten. Prognosen för hela året visar på ett försämrat resultat för både det strukturella resultatet och resultat inklusive engångsposter på ungefär 100 mnkr där periodiseringen av semesterlöneskulden är det som påverkar mest. Prognosen för det strukturella resultatet visar på ett överskott på 116 mnkr och en mindre positiv avvikelse på fem mnkr. Prognosen för resultatet inklusive engångsposter visar dock på ett underskott mot budget motsvarande 119 mnkr. Mer detaljer kring detta återfinns under avsnittet budgetföljsamhet. Huruvida prognosen för det strukturella resultatet håller beror främst på nämnderna, som likt tidigare år visar ett starkt resultat på 85 mnkr mot budget i delåret, jämfört med prognosen som visar ett överskott på bara drygt nio mnkr. Skillnaden är stor men inte ovanlig. Motsvarande siffra förra delåret var ett positivt resultat på 132 mnkr, medan prognosen visade på överskott på endast 1 mnkr. En del av både resultatet och prognosen 2026 förklaras av att kommunstyrelsens medel till förfogande i dagsläget visar ett överskott som inte beräknas att utnyttjas fullt ut. Anslaget omfattar ett större belopp än vanligt i och med genomlysningen av vård- och omsorgsnämnden och dess prognostiserade budgetunderskott. Att kostnaderna kan öka med motsvarande 76 mnkr är inte orimligt men en viss försiktighet är vanligtvis inbyggd när prognoser arbetas fram. Prognosen för årets resultat beräknas till 120 mnkr, vilket då bara är marginellt bättre än det strukturella resultatet. Prognosen motsvarar en budgetavvikelse på 119 mnkr. Detta beror på att avvikelsen för exploateringsnettot väntas uppgå till 100 mnkr vid årets slut. Avvikelsen förklaras av förskjutna markförsäljningar i Pedagogen Park och Noten samt lägre exploateringsintäkter än väntat, främst i projektet Forsåker. Resterande avvikelse förklaras främst av det tidigare nämnda nytecknade avtalet om medfinansiering av statlig infrastruktur med Trafikverket. Prognoser är alltid osäkra och enligt stadens styrprinciper ska nämnderna agera vid en negativ prognos. Det innebär att en negativ prognos kan vara korrekt, även om den inte syns i det slutliga bokslutet. I sådana fall har prognosen fungerat som en signal för att åtgärder ska sättas in och förhindra avvikelser. Prognoserna är en viktig del av styrsystemet och hjälper till att säkerställa att verksamheten anpassas efter det ekonomiska utrymmet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Ett vanligt nyckeltal för att spegla balansen mellan kostnader och intäkter är nettokostnadsandelen, som visar hur stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag som tas i anspråk av löpande nettokostnader. För att korrekt kunna belysa utvecklingen av den löpande verksamhetens nettokostnadsandel, bör analysen av nyckeltalet även ske utifrån det strukturella resultatet. Stadens nettokostnader för det strukturella resultatet, prognostiseras att öka med knappt 248 mnkr eller 5,3 procent jämfört med föregående år, samtidigt som skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas öka med 179 mnkr eller 3,7 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Procent Delår 2025 Delår 2026 Helår 2025 Prognos 2026 Verksamhetens nettokostnader 85 94 84 89 Avskrivningar 7 7 8 8 Nettokostnadsandel 92 101 92 97 Finansnetto 0 1 0 1 Nettokostnadsandel inklusive finansnetto 92 102 92 98 varav resultat exploateringsverksamhet 6 3 5 1 Nettokostnadsandel strukturellt resultat1 97 99 96 98 1) Strukturellt resultat, det vill säga årets resultat reducerat med resultat vid markförsäljning samt engångsposter. Den största anledningen till att nettokostnaderna ökar mer än skatteintäkterna och kommunalekonomisk utjämning har att göra med nämndernas ökade kostnader, vilket i sig har att göra med att de redovisade ett stort överskott mot budget motsvarande 127 mnkr i bokslutet 2025. Årets nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad investeringar Per sista augusti uppgick kommunkoncernens nettoinvesteringsutgifter till 590 mnkr, vilket är 41 mnkr högre jämfört med samma period förra året. Stadens andel minskade med 43 mnkr, vilket innebar att bolagens andel ökade med 84 mnkr. Periodens totala investeringar i Kvarnfalletkoncernen uppgick till 220 mnkr. Investeringar för de helägda bolagen har främst skett i el- och fjärrvärmenätet samt produktions- och flexibiltetsanläggningar. Andra väsentliga investeringar är komponentbyten i fastighetsbeståndet men även två nybyggnationer av BmSS-boenden på Ekåsvägen och Axgatan. Även Förbo har investerat för betydande belopp under året där stadens andel motsvarade 45 mnkr. I staden är det projektet Forsåker som är det största projektet hittills för året med utfall på cirka 35 mnkr. Även en del fastighetsprojekt har utfall runt 30 mnkr såsom ombyggnationen av Göteborgsvägen 7, Brattåsskolan och Östergårds förskola. Prognosen för nettoinvesteringarna i staden pekar, trots det för perioden lite lägre utfallet, på en investeringsvolym på 708 mnkr netto. Anledningen till att utfallet för tillfället är lågt beror på att flera större entreprenader, både vad gäller stadens fastigheter och övrig infrastruktur, förväntas komma i gång under hösten. Prognosen motsvarar dock en avvikelse mot budget motsvarande nästan 400 mnkr. Förklaringen är främst förskjutningar i olika projekt både vad gäller fastigheter och infrastruktur. Läs mer om stadens investeringar under investeringsredovisning. Nettoinvesteringar Mnkr Delår 2025 Delår 2026 Helår 2025 Prognos 2026 Kommunkoncernen 549 590 947- Kommunen 368 325 730 708 Kommunens investeringsvolym, exklusive finansiell leasing i förhållande till skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, procent 11 10 15 14 Tabellen visar årets nettoinvesteringar exkl finansiell leasing samt anläggningar erhållna utan ersättning, föregående års siffror är justerade med exkludering av anläggningar erhållna utan ersättning I prognosen för 2026 beräknas självfinansieringsgraden, det vill säga den andel av stadens nettoinvesteringar exklusive finansiell leasing som finansieras med skattemedel, försäljning av fastigheter och exploateringsersättningar med mera, uppgå till 62 procent. Detta är en försämring mot föregående år, vilket beror dels på ett prognostiserat sämre resultat, dels betydligt lägre intäkter från exploateringsverksamheten. I delåret är självfinansieringsgraden betydligt högre än i prognosen, vilket beror på det förhållandevis låga utfallet gällande investeringsutgifter och det högre redovisade resultatet. Självfinansieringsgrad nettoinvesteringar Mnkr Delår 2025 Delår 2026 Helår 2025 Prognos 2026 Kommunkoncernen, procent 107 108 73- Kommunen, procent 152 134 90 62 Kommunen, Utrymme för självfinansiering Avskrivningar/investeringsbidrag/gåvor1 160 209 266 321 Resultat från exploateringsverksamhet samt försäljningar 141 51 247 74 Resultat före extraordinära poster exklusive resultat från försäljning, ingår ovan 257 174 142 46 Summa utrymme för självfinansiering 558 434 655 441 1) Tabellen är justerad mot föregående år för att även exkludera anläggningar erhålla utan ersättning, då de redan är avdragna från årets nettoinvesteringar Långfristiga skulder Kommunkoncernens skulder till kreditinstitut har ökat med 275 mnkr sedan årsskiftet och uppgick till 6 878 mnkr per den sista augusti. Mölndala Fastighets AB har lånat 250 mnkr och Mölndalsbostäder AB har lånat 25 mnkr under årets första åtta månader. Stadens kreditskulder ligger på samma nivå som vid årsskiftet 2025. Av nedanstående diagram framgår både stadens och de helägda bolagens upplåning inklusive tidigare nämnd leasing. Diagrammet omfattar både kortfristiga och långfristiga skulder till kreditinstitut. Skulder som ska omsätter inom ett år ska klassificeras som kortfristiga skulder. Finanspolicyn för kommunen och dess helägda bolag syftar till att begränsa risktagandet. Policyn anger att: • Den genomsnittliga lånetiden ska vara 1–5 år • Den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara 2–5 år • Inga lån får ha en bindningstid över 10 år Nuvarande lånestock uppfyller dessa krav. För kommunen och dess helägda bolag var den genomsnittliga räntan de senaste tolv månaderna 2,32 procent vilket är lägre än föregående år. Koncernen är exponerad för ränte- och finansieringsrisker. Dessa dämpas genom lån med fast ränta och ränteswappar, men när dessa förfaller kan räntekostnaderna komma att stiga. Staden tar dessutom på sig borgensansvar för den upplåning som görs av de helägda bolagen plus att det också finns ett borgensåtagande för Mölndal Energi AB:s leasing av Riskulla Kraftvärmeverk. Detta innebär att om bolagen inte kan betala sina skulder får kommunen träda in och betala. Borgensåtagandena innebär en ytterligare exponering för ränte- och finansieringsrisk för kommunen, men åtagandet är ofta en förutsättning för bolagen att kunna låna hos till exempel Kommuninvest. Skuldsättningsgraden visar hur stor del av den totala finansieringen som består av skulder i förhållande till det egna kapitalet. För kommunkoncernen har skuldsättningsgraden sjunkit med en procentenhet sedan årsskiftet och ligger på 70 procent. De största skulderna utgörs av långfristiga lån från kreditinstitut samt pensionsskulder. Stadens skuldsättningsgrad har minskat med två procentenheter sedan bokslutet 2025, och ligger nu på 53 procent. Prognosen pekar däremot vid årets slut på en liten förbättring jämfört med föregående år och beror främst på att den totala pensionsskulden fortsätter minska. Skuldsättningsgrad Delår 2025 Delår 2026 Helår 2025 Prognos 2026 Total skuldsättningsgrad inklusive hela pensionsåtagandet, procent Kommunkoncern 70 70 71 - Kommun 53 53 55 54 varav kortfristiga skulder 7 9 11 11 varav långfristiga skulder 25 24 24 24 varav avsättningar 3 3 3 3 varav pensionsskuld, totalt 18 17 17 16 Skulder till kreditinstitut (inkl kortfristig del), mnkr Kommunkoncern1 6 220 6 878 6 603 - Kommun 1 271 1 521 1 521 1 566 Under de senaste åren har årets resultat inte varit tillräckligt för att finansiera samtliga nya investeringar, vilket har lett till att dessa i stället har behövt finansieras genom nyupplåning. Om kommunkoncernens budgeterade och planerade investeringar genomförs enligt plan, kommer den totala skuldvolymen att öka både under innevarande år och de kommande åren. Den ökade skuldvolymen innebär en högre skuldsättningsgrad, vilket medför ökad ekonomisk risk. Det innebär också att en större del av framtida intäkter kommer att gå till räntekostnader, vilket kan minska utrymmet för andra utgifter. Soliditet Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som har finansierats med eget kapital. Det är därmed ett mått på stadens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. En god soliditet innebär ett bra utgångsläge för att hantera ekonomiska nedgångar. Kommunkoncernens soliditet uppgår till 30 procent inklusive stadens pensionsåtagande, vilket är en procentenhet högre än i årsbokslutet 2025. I regel är marknadsvärdet på anläggningstillgångar väsentligt högre än det bokförda värdet. I kommunens bostadsbolag finns betydande övervärden, som vid delåret uppgick till 4 991 mnkr. Beräknas soliditeten med hänsyn till övervärdet uppgår den till cirka 46 procent, inklusive pensionsåtagande. Stadens soliditetsmått påverkas av den koncerngemensamma kassa som ingår i balansräkningen. Det soliditetsmått som bäst beskriver den ekonomiska utvecklingen för staden innehåller den totala pensionsskulden och är eliminerat från koncernkontoeffekten. Soliditet Procent Delår 2025 Delår 2026 Helår 2025 Prognos 2026 Kommunkoncernen 38 37 37 36 Kommunkoncernen inklusive pensionsåtagande 30 30 29 29 Kommunen inklusive pensionsåtagande, exklusive effekter av koncernkontot 47 47 45 45 Kommunen enligt blandmodellen 57 56 56 55 Soliditet exklusive effekter av koncernkontot 58 57 56 56 Kommunens soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, exklusive koncernkontot, uppgick per augusti till knappt 47 procent, vilket är högre än vid bokslutet 2025. Soliditeten väntas dock minska till 45 procent vid årets slut eftersom resultatet och det egna kapitalet tillfälligt är högre i delåret till följd av periodiseringseffekter. Bedömningen bygger på att investeringarna genomförs i enlighet med lämnad prognos. Prognosen för nyupplåning i kassaflödet tar inte hänsyn till när betalning sker. Beroende på när fakturor skickas och förhållandet mellan leverantörsskulder och kundfordringar i bokslutet kan därför påverka väldigt mycket. Att prognosen visar på en upplåning ska tolkas som att ett nyupplåningsbehov i alla fall kommer behövas i närtid. I prognosen ingår samtliga prognostiserade markförsäljningar, exploateringsersättningar samt övriga exploateringsrelaterade driftkostnader och intäkter. Likviditet och kassaflöde Likviditet är ett mått på en organisations kortsiktiga betalningsförmåga och kassaflödet visar organisationens förändring i likvida medel under en period. Sedan årsskiftet har kommunkoncernens likviditet ökat med 161 mnkr och de likvida medlen den sista augusti uppgick till 538 mnkr. Staden och kommunens bolag lånar i första hand av varandra via koncernkonto. Om detta inte räcker, används den externa checkräkningskrediten, som staden har avtal om. Checkräkningskrediten för kommunkoncernen har en kreditgräns på 500 mnkr. Tabellen nedan presenterar utvecklingen av likviditeten för staden och dess koncernkonton. I början av 2026 skedde en positiv vändning av likviditetsutvecklingen för både staden och koncernen. Därefter har både staden och koncernen haft en positiv likviditet. En belastning på stadens likviditet har varit större pensionsutbetalningar som sker i mars respektive juni, men därefter har likviditeten återhämtat sig. Vid utgången av augusti 2026 uppgick stadens likviditet till 338 mnkr och koncernkontot till 521 mnkr. Stadens låga investeringsnivåer i förhållande till budget är den starkast bidragande orsaken till den starka likviditeten. Kassalikviditeten är ett mått för att bedöma den kortsiktiga betalningsförmågan. Kassalikviditeten uppgick i kommunkoncernen per augusti till 103 procent, vilket kan jämföras med 91 procent för 2025. Generellt anses en nivå på 60 procent eller högre kunna trygga den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt kassaflöde. Stadens kassalikviditet var i augusti 172 procent och förväntas minska en aning till 135 procent vid årets slut vilket är en minskning jämfört med bokslutet 2025 då den var 156 procent. Den aktuella prognosen för kassaflödet visar att staden förväntas behöva låna cirka 45 mnkr för att de likvida medlen för staden vid årsskiftet ska uppgå till 50 mnkr. Detta skulle innebära att stadens totala låneskuld vid årets slut uppgår till 1 566 mnkr inklusive eventuella kortfristiga delar av skulden. Stadens upplåning har de senaste åren varit starkt kopplad till utbyggnaden av Forsåkersområdet, där staden har en fordran på Mölndala. Vid kommande årsskiftet uppskattas fordran, netto efter planerade inbetalningar, till 668 mnkr vilket innebär en minskning på ungefär 100 mnkr och minskar årets lånebehov. Enligt beslut i kommunfullmäktige får den totala låneskulden som högst uppgå till 1 800 mnkr vid årets slut. Likviditet Delår 2025 Delår 2026 Helår 2025 Prognos 2026 Kassalikviditet, procent Kommunkoncernen 91 103 95- Kommunen 166 172 156 135 Likvida medel, mnkr Kommunkoncernen 355 538 377- Kommunen inklusive koncernkonto 321 521 325 256 varav kommunen 159 338 119 50 Beviljad checkkredit koncern 500 500 500 500 Budgetföljsamhet En viktig del för att kunna förstå årets prognostiserade resultat, och därigenom kunna bedöma kommunens förmåga att genomföra verksamhet enligt plan, är att analysera budgetföljsamheten. Det strukturella resultatet var budgeterat till 111 mnkr för året och prognostiseras i delåret till 116 mnkr, vilket innebär en avvikelse på fem mnkr kronor mot budgeten. Nämndernas budgetavvikelse uppgår sammanlagt till nio mnkr och på centrala poster finns en negativ avvikelse på fyra mnkr. Budgetföljsamhet Mnkr Helår 2023 Helår 2024 Helår 2025 Prognos 2026 Strukturellt resultat, budget 0 1 44 111 Strukturellt resultat, utfall 143 24 183 116 Nämndernas budgetavvikelser 23 28 127 9 Budgetföljsamheten totalt sett är mycket god, men hos nämnderna återfinns såväl positiva som negativa avvikelser. Störst avvikelse i absoluta tal står vård- och omsorgsnämnden för med en förväntad negativ avvikelse på 31 mnkr som till största del återfinns inom äldreomsorgen. Samtidigt har kommunstyrelsen ett prognostiserat överskott på 31 mnkr främst beroende på att 25 mnkr av anslaget för KS förfogande inte förväntas nyttjas under året samt ett överskott vad gäller räddningstjänst. Social- och arbetsmarknadsnämnden har 13 mnkr i prognostiserat överskott som främst återfinns inom flyktingområdet. Servicenämnden har störst procentuell avvikelse på nästan 50 procent men då ska det beaktas att nämnden till största del är intäktsfinansierad och i förhållande till budgeterad omslutning uppgår avvikelsen till två procent. Den negativa avvikelsen på åtta mnkr är främst kopplad till måltidsområdet. För mer detaljerad genomgång av nämndernas budgetavvikelser hänvisas till avsnittet om stadens driftredovisning. Sammantagen bedömning av resultat och ekonomisk ställning Sammanfattningsvis går det att konstatera att bolagskoncernens andel av kommunkoncernens resultat bidrar positivt likt föregående år efter ett par tidigare år med negativ påverkan. Det starka resultatet räcker dock fortsatt inte till att fullt ut kunna finansiera prognostiserade investeringar. Enligt beslutad budget beräknades lånebehovet vara än större, men behovet dämpas främst av lägre investeringsprognoser jämfört med budget. De omfattande lånen som finns i kommunkoncernen innebär en exponering för ränteläget, där beslut utom stadens kontroll kan leda till snabba kostnadsökningar. En fortsatt stark soliditet gör att kommunkoncernen fortsatt har en långsiktigt stabil grund att stå på. Den samlade bedömningen är att både kommunkoncernen och Mölndals stad har en tillfredsställande finansiell ställning och goda förutsättningar att möta framtida ekonomiska utmaningar, även om investeringar och ökad skuldsättning innebär att långsiktig kostnadskontroll är avgörande. Balanskravsresultat Balanskravet regleras i kommunallagen och syftar till att säkerställa ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader i kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation. Om kostnaderna överstiger intäkterna under ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre nästkommande åren. Balanskravsutredningen för Mölndals stad startar med årets resultat enligt resultaträkningen som beräknas uppgå till 120 mnkr. Balanskravsutredning Mnkr Helår 2025 Prognos 2026 Årets resultat enligt resultaträkning 389 120 - Samtliga realisationsvinster -5 0 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter - - + Realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter - - -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper - - -/+ Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 0 = Årets resultat efter balanskontojusteringar 384 120 - Reservering av medel till resultatreserv - - + Användning av medel från resultatreserv - 0 = Balanskravsresultat 384 120 Finansiella rapporter RESULTATRÄKNING Kommun Kommunkoncern Mnkr Delår 2025 Delår 2026 Bokslut 2025 Budget 20261 Prognos 2026 Bokslut 2025 Delår 2025 Delår 2026 Verksamhetens intäkter 950 852 1 509 0 - 2 771 1 781 1 951 Verksamhetens kostnader -3 530 -3 707 -5 581 -4 375 -4 490 -6 737 -4 263 -4 582 Avskrivningar -250 -273 -389 -413 -408 -576 -373 -402 Verksamhetens nettokostnader -2 830 -3 128 -4 461 -4 788 -4 898 -4 542 -2 855 -3 033 varav jämförelsestörande poster, not 4 Skatteintäkter 3 146 3 256 4 715 4 917 4 884 4 715 3 146 3 256 Generella statsbidrag och utjämning 102 110 153 152 163 153 102 110 Verksamhetens resultat 418 238 407 281 149 326 393 333 Finansiella intäkter 33 35 58 39 43 63 12 67 Finansiella kostnader -53 -48 -76 -81 -72 -188 -128 -133 Resultat efter finansiella poster 398 225 389 239 120 201 277 267 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 398 225 389 239 120 201 277 267 varav jämförelsestörande poster 0 0 0 0 0 0 0 0 Avgår resultat markförsäljning/exploatering -11 -6 -77 -65 -11 Avgår exploateringsverksamheten -130 -45 -169 -105 -63 Avgår medfinansiering statlig infrastruktur 0 31 20 14 39 Avgår övriga poster, justering strukturellt resultat 9 20 21 28 31 Strukturellt resultat, d.v.s resultat för den ordinarie löpande verksamheten 266 225 184 111 116 1) Budget 2026 är reviderad i och med utfördelning av central lönepottoch höjt friskvårdsbidrag samt kompensationför drifteffekter av investeringar och mottaget statsbidrag för val. KASSAFLÖDESANALYS Kommun Kommunkoncern Mnkr Delår 2025 Delår 2026 Bokslut 2025 Budget 2026 Prognos 2026 Bokslut 2025 Delår 2025 Delår 2026 Den löpande verksamheten Årets resultat 398 225 389 239 120 201 277 267 Justeringar gjorda för: 0 Justering för ej likvidpåverkande poster 256 310 431 417 445 632 378 439 Övriga likviditetspåverkande poster -15 -18 -23 -22 -27 -23 -15 -18 Poster som redovisas i annan sektion 0 0 -1 0 0 -2 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 639 517 796 634 538 808 640 688 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 64 149 -121 124 147 122 338 176 Ökning/minskning av förråd, varulager samt elcertifikat -32 -2 -31 1 -10 -37 60 -180 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -197 -68 -69 5 0 -47 -232 -105 Kassaflöde från den löpande verksamheten 474 596 575 764 675 846 806 579 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar -5 -2 -7 0 0 -7 -5 -2 Investering i materiella anläggningstillgångar -379 -330 -745 -1 130 -733 -962 -560 -595 Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 1 0 0 6 0 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 -2 0 0 -3 -1 -11 Kassaflöde från investeringsverksamheten -384 -332 -753 -1 130 -733 -966 -566 -608 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar 0 0 0 0 0 -23 -23 -64 Nyupptagna lån 200 0 450 431 45 678 200 275 Amortering av skulder till kreditinsitut 0 0 0 0 0 -85 0 0 Amortering av skulder finansiell leasing -49 -51 -74 -70 -70 -41 -27 -28 Erhållna offentliga bidrag och anläggningsavgifter 16 7 22 26 25 22 16 7 Förändring av bolagens koncernkontobehållning 149 -23 193 0 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 316 -67 591 387 0 551 166 190 Bidrag till infrastruktur Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -2 -1 -5 -21 -11 -5 -2 0 Årets kassaflöde 404 196 408 0 -69 426 404 161 Likvida medel vid årets början -83 325 -83 50 325 -49 -49 377 Likvida medel vid årets slut 321 521 325 50 256 377 355 538 varav staden 159 338 119 50 50 BALANSRÄKNING Kommun Kommunkoncern Mnkr Delår 2025 Delår 2026 Bokslut 2025 Budget 2026 Prognos 2026 Bokslut 2025 Delår 2025 Delår 2026 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 9 7 9 9 9 8 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 7 905 8 259 8 184 9 298 8 818 14 073 13 830 14 285 Maskiner och inventarier 272 274 284 310 296 296 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 673 675 675 673 675 115 113 125 Långfristig utlåning 409 409 409 409 409 34 34 98 Summa anläggningstillgångar 9 268 9 624 9 561 10 380 9 902 14 541 14 282 14 812 Bidrag till statlig infrastruktur 3 3 3 3 3 3 4 3 Omsättningstillgångar Utsläppsrätter och elcertifikat 2 14 1 Förråd 91 94 92 73 102 722 612 904 Fordringar på koncernbolag, koncernkonto 0 68 9 0 9 Fordringar 1 086 1 120 1 270 1 172 1 123 748 531 572 Kortfristiga placeringar Kassa och bank 321 521 325 50 256 377 355 538 Summa omsättningstillgångar 1 498 1 803 1 696 1 295 1 490 1 849 1 512 2 015 Summa tillgångar 10 769 11 430 11 260 11 678 11 395 16 393 15 798 16 830 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat 398 225 389 239 120 201 277 267 Övrigt eget kapital 5 770 6 159 5 770 6 138 6 159 5 719 5 719 5 920 Summa eget kapital 6 168 6 384 6 159 6 377 6 279 5 920 5 996 6 187 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 727 732 730 718 729 730 727 732 Uppskjuten skatt 245 233 244 Andra avsättningar 333 382 355 328 371 355 334 382 Summa avsättningar 1 060 1 114 1 085 1 046 1 100 1 330 1 294 1 358 Skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 1 171 1 220 1 171 1 845 1 216 4 959 5 009 4 679 Övriga långfristiga skulder 1 424 1 417 1 468 1 432 1 423 1 382 1 327 1 356 Kortfristiga skulder Skulder till koncernbolag, koncernkonto 163 251 215 215 Kortfristiga skulder 783 1 044 1 162 978 1 162 2 802 2 172 3 250 Summa skulder 3 541 3 932 4 016 4 255 4 016 9 143 8 508 9 285 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 10 769 11 430 11 260 11 678 11 395 16 393 15 798 16 830 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter 5 221 24 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar 1 187 1 125 1 161 1 098 1 161 1 237 1 125 Övriga ansvarsförbindelser 50 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Not 3 Effekter av ändrade väsentliga uppskattningar och bedömningar Delårsrapporten är upprättad i enlighet med Några effekter av ändrade väsentliga Lagen om kommunal bokföring och uppskattningar och bedömningar, som har redovisning (LKBR) samt redovisats under tidigare räkenskapsår med rekommendationer från Rådet för kommunal väsentlig effekt på aktuell rapportperiod, redovisning, RKR. vilket bland annat innebär finns inte att redovisa. att samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i Not 4 Jämförelsestörande poster delårsrapporten som i den senaste årsredovisningen. Delår Delår Helår Prognos 2025 2026 2025 2026 Jämförelsestörande intäkter Not 2 Uppskattningar och Försäljning av exploateringsfastigheter 11 18 77 23 bedömningar Exploateringsersättningar, gåvor med mera 171 54 236 75 Delårsbokslutet har de senaste åren Jämförelsestörande kostnader Avsättning avseende medfinansiering redovisats per augusti månad. Historiskt har Gunnebogatans vägport 31 31 Projektrelaterade driftkostnader detta för nämnderna normalt sett inneburit exploatering 41 9 66 11 Anskaffningskostnad försåld ett relativt sett högre resultat mot budget per exploateringsfastighet 0 12 0 12 augusti jämfört med december. En förklaring till detta är att några av de stora förvaltningarna redovisar högre kostnader under hösten jämfört med våren. Redovisning av stadens semesterlöneskuld innebär att under våren ökar skulden som en följd av att kommunens anställda tjänar in semesterdagar. En stor del av intjänade dagar tas ut under juni till augusti, varför semesterlöneskulden normalt sett är lägre per augusti jämfört med till exempel maj eller december. Lärarnas ferielöner innebär ungefär motsvarande, det vill säga en högre skuld för intjänad semester under till exempel maj månad, innan uttag sker under sommaren. Intjänandet ökar återigen i takt med att höstterminen startar. Möjligheten att kunna periodisera nämndernas detaljbudgetar finns, vilket på sikt kan parera dessa effekter, men har i år likt föregående år haft en väldigt ringa effekt på nämndernas redovisade resultat mot budget Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning – kommun Driftredovisningen omfattar verksamhetens nettokostnader och motsvarar den första resultatnivån i resultaträkningen. I detta avsnitt beskrivs nämndernas delårsresultat och årsprognos samt verksamheternas nettokostnadsutveckling. Utöver nämndernas resultat påverkas driftredovisningen vid delåret med anledning av upparbetad semesterlöneskuld per augusti. Denna post jämnar ut sig till årsbokslutet. I övrigt redovisas en negativ avvikelse för exploateringsnettot på närmare 100 mnkr vid årets slut, vilket beror på förskjutna markförsäljningar i Pedagogen Park och Noten samt lägre exploateringsintäkter än väntat, främst i projektet Forsåker. Avvikelser uppstår även kopplat till ett avtal för medfinansiering av statlig infrastruktur med Trafikverket samt att årets pensionskostnad visar 15 mnkr i högre kostnader mot budgeterat. Driftredovisning kommun Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Budget Prognos Mnkr delår 2026 delår 2026 delår 20261 2026 Byggnadsnämnden -20,3 19,0 -1,3 29,1 -2,8 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen -262,1 305,3 43,2 460,5 30,7 Kultur- och fritidsnämnden -157,2 162,5 5,3 243,8 0,0 Miljönämnden -0,6 0,7 0,1 1,0 0,0 Servicenämnden -19,1 8,1 -11,0 15,9 -7,6 Skolnämnden -1 224,0 1 262,4 38,4 1 883,0 4,6 Social- och arbetsmarknadsnämnden -231,8 247,0 15,2 371,3 13,0 Tekniska nämnden -176,5 189,6 13,1 286,0 4,3 Utbildningsnämnden -303,6 302,6 -1,0 455,4 -1,5 Vård- och omsorgsnämnden -901,7 884,7 -17,0 1 327,0 -31,4 Summa nämndverksamhet -3 296,9 3 381,9 85,0 5 073,0 9,3 Övriga kommungemensamma poster Kapitalkostnader 395,2 -399,9 -4,7 -599,9 3,4 Övriga kommuninterna poster Kalkylerad personalomkostnad 139,7 -142,5 -2,8 -213,7 -1,1 Årets pensionskostnad -202,9 190,5 -12,4 285,8 -15,1 Förändring av tim- och semesterlöneskulden 79,6 3,3 82,9 5,0 0,0 Resultat markförsäljning m.m2 5,9 -43,5 -37,6 -65,3 -54,4 Övrig exploateringsverksamhet 45,0 -70,1 -25,1 -105,1 -42,0 Statlig medfinansiering -31,1 2,7 -28,4 4,0 -27,1 Övrigt 10,1 -5,8 4,3 -8,7 12,3 Summa övriga kommungemensamma poster 441,5 -465,3 -23,8 -697,9 -124,0 Summa driftredovisning -2 855,4 2 916,6 61,2 4 375,1 -114,7 I nämndverksamheten är nämndinterna poster eliminerade 1) Budget 2026 är reviderad i och med utfördelning av central lönepott och höjt friskvårdsbidrag samt kompensation för drifteffekter av investeringar och mottaget statsbidrag för val. 2) Resultat från försäljning av mark- och exploateringstillgångar, exploateringsersättningar, projektrelaterade driftkostnader i exploateringsprojekt samt intäkter från erhållna anläggningar utan ersättning. Nämndernas delårsresultat Delårsresultatet visar skillnaden mellan nämndernas nettokostnader fram till 31 augusti och det kommunbidrag de fått för perioden januari till augusti. Kommunbidraget är nämndens budgeterade andel av kommunens finansiering, som främst består av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Nämnderna har möjlighet att periodisera sina budgetar för att ta hänsyn till säsongsvariationer. När man jämför delårsresultat mellan olika år är det viktigt att vara försiktig eftersom flera faktorer kan påverka utfallet. Underhållsarbete inom exempelvis gatu- och fastighetsunderhåll samt vatten och renhållning sker ofta ojämnt under året och kan därför variera mellan åren. Även lönekostnader fördelas ojämnt eftersom lönerevisionen normalt sker i april vilket innebär att kostnaderna under årets första månader ofta är lägre. För att verksamhetens nettokostnader ska kunna täckas av kommunbidraget under helåret behöver det därför finnas ett visst utrymme i delårsresultatet. Förändringar i hur budgeten periodiseras kan i sig vara en förklaring till skillnader mellan åren. Nämndernas samlade delårsresultat uppgick till 85 miljoner kronor för 2026 vilket är 47 miljoner kronor lägre än motsvarande period 2025. Samtliga nämnder förutom skolnämnden, byggnadsnämnden och miljönämnden redovisade ett sämre resultat än 2025 och flera nämnder redovisade stora avvikelser mot förra årets delårs-resultat. Det bör noteras att kommunstyrelsen under 2025 hade ett särskilt förhöjt förfogandeanslag på 40 miljoner kronor kopplat till genomlysningen av vård- och omsorgsnämndens verksamhet och ett eventuellt behov av budgetjustering. Det förhöjda anslaget är minskat med 20 mnkr i budget 2026 och därmed en delförklaring till det lägre resultatet. Jämförelse delårsresultat per augusti Mnkr 2025 2026 Byggnadsnämnden -2,1 -1,3 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 69,4 43,2 Kultur- och fritidsnämnden 7,6 5,3 Miljönämnden 0,0 0,1 Servicenämnden 5,7 -11,0 Skolnämnden 11,1 38,4 Social- o arbetsmarknadsnämnden 16,9 15,2 Tekniska nämnden 22,6 13,1 Utbildningsnämnden 11,1 -1,0 Vård- och omsorgsnämnden -10,1 -17,0 Summa 132,2 85,0 Servicenämndens delårsresultat har försämrats mot 2025 i och med tillfälliga kostnader inom transportverksamheten, ökat antal uppdrag och ökat antal årsarbetare utan motsvarande intäktsfinansiering. För tekniska nämnden beror den största skillnaden mellan delårsresultaten på att intäkterna 2026 från VA-taxan överskrider kostnaderna och därför har överskottet bokförts som en skuld till VA-kollektivet. Utbildningsnämndens resultat påverkas av att yrkeshögskolan har stora omställningskostnader samt att vuxenutbildningen inte beräknas lämna ett överskott vid årets slut, delvis på grund av tillfälliga uppstartskostnader för EL-programmet. Skolnämndens delårsresultat är däremot mer positivt än förra året och nämnden beräknar även en mer positiv prognos vid årets slut än för 2025. Att utfallet i delåret är mer positivt än i prognosen förklaras framför allt av att kostnaderna under årets sista månader är högre till exempel vad gäller personal och lokaler, men också för färre elever mot budget och ett budgetutrymme reserverat för ökade måltidskostnader. Nämndernas helårsprognos I uppställningen driftredovisning redovisas nämndernas prognoser för helåret och i detta avsnitt redovisas ett urval av de större avvikelserna för året. Nämnderna prognostiserar totalt sett en positiv budgetavvikelse på drygt nio mnkr vilket är ett netto som innehåller både positiva och negativa avvikelser. Prognosen visar en förbättring mot mars då nämnderna vid det tillfället prognostiserade ett underskott på 41 mnkr för helåret. Det är främst kommunstyrelsen som förbättrar prognosen med 42 mnkr, till stor del beroende på ett särskilt förfogandeanslag som i denna prognos redovisas som ett överskott om 25 mnkr. Detta var dock beaktat genom en central bedömning inom finansavdelningen i marsprognosen. Totalt sett prognostiserar kommunstyrelsen ett överskott på 31 mnkr. Utöver ovan positiva post finns överskott på personalkostnader men också underskott för el och uppvärmning i och med en kall start på året samt lägre planintäkter än budgeterat. Social- och arbetsmarknadsnämndens prognos är positiv med 13 mnkr där största avvikelsen finns inom flyktingmottagandet där ersättningen från Migrationsverket överstiger nämndens kostnader men också överskott i och med färre hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd. Vård och omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott på 31 mnkr vilket är en förbättring mot mars med sju mnkr i och med effekt av åtgärder och ökade statsbidragsintäkter. Underskottet beror till allra största del på att vård- och omsorgsboenden i egen regi har ett högre kostnadsläge än LOV-ersättningen samt att hemtjänstvolymerna ökat. Även inom funktionsstöd prognostiseras ett underskott i och med flera nya placeringar med höga dygnskostnader. Servicenämnden prognostiserar ett underskott på åtta mnkr i och med obalans mellan kostnader och intäkter inom måltidsverksamheten. Byggnadsnämnden redovisar procentuellt sett ett stort underskott vilket beror på den fortsatt svaga byggkonjunkturen och en låg nybyggnadstakt. Resultatförändring september-december1 Mnkr 2025 Prognos 2026 Byggnadsnämnden 1,0 -1,5 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 0,1 -12,5 Kultur- och fritidsnämnden -0,8 -5,3 Miljönämnden 0,0 -0,1 Servicenämnden -0,8 3,4 Skolnämnden -12,0 -33,8 Social- o arbetsmarknadsnämnden 17,8 -2,2 Tekniska nämnden -19,5 -8,8 Utbildningsnämnden -0,8 -0,5 Vård- och omsorgsnämnden 10,2 -14,4 Summa -4,8 -75,7 1) Tabellen visar en jämförelse av nettokostnadsutvecklingen för perioden efter delårsbokslutet fram till årsskiftet för respektive år. Tabellen ovan visar prognostiserad nettokostnadsökning, det vill säga resultatförändring, under perioden september till december, samt hur utfallet blev för samma period 2025. Som nämnts ovan finns olika orsaker till att kostnaderna under årets sista månader kan vara högre än under januari till augusti. Enligt tabellen är nämndernas prognos att kostnaderna kommer att ligga 76 mnkr högre för september till december än periodiserad budget. Motsvarande utfall för 2025 var fem mnkr högre kostnader. De flesta nämnderna räknar med högre kostnader under perioden september till december 2026 jämfört med samma period 2025. Vid en jämförelse behöver det beaktas att vård- och omsorgsnämndens resultatförändring för sista kvartalet 2025 var låg i och med ett tillfälligt bidrag under hösten från kommunstyrelsens förfogandeanslag på 16 mnkr. Skolnämnden prognostiserar 34 mnkr i högre kostnader mot periodiserad budget och har normalt sett ett högre kostnadsläge på hösten då bland annat lokal- och personalkostnader är högre under sista delen på året. I utrymmet finns även en reservation för eventuell justering av måltidskostnader på 6 mnkr. Social- och arbetsmarknadsnämnden hade en positiv utveckling under perioden 2025 främst inom IFO-området både vad gällde barn och vuxna. Under 2026 har kostnaderna för barnplaceringar ökat och prognosen är nu ett underskott. Under hösten väntas också kostnader kopplat till den nya lagen om aktivitetskrav. Nettokostnadsutveckling mellan delåren Nettokostnadsförändring beskriver den verkliga utvecklingen av intäkter och kostnader över tid utan hänsyn till budgetanslag. Analysen av nettokostnadernas förändring är viktig för att uppmärksamma eventuella problemområden och bidra till en realistisk budgetering och ekonomisk kontroll. Nedan beskrivs de förändringar som är stora både med hänsyn till förändringen i kronor och procentuellt. Nettokostnadsförändring Mnkr Procent mellan delåren 2025-2026 Grundskola 45,7 5,9 Övrigt nämnder, adm m.m. 44,4 12,2 Äldreomsorg 24,8 5,6 Gymnasieskola 21,3 21,1 Gator, vägar och parker 18,5 13,1 Kultur och Fritid 8,8 6,3 Vuxenutbildning 5,9 22,5 Funktionsstöd 2,3 0,6 Förskola 2,1 0,6 Individ- och familjeomsorg 2 1,3 Flyktingmottagande 1,8 -17,3 Arbetsmarknadsåtgärder 1,6 8,8 Ekonomiskt bistånd 1,1 2,4 Hållbart resande 1 5,8 Boenden, nyanlända 0,6 10,3 Räddningstjänsten -0,3 -1,0 Interkommunala ersättningar -6,1 -4,4 Finansnetto -6,5 -33,5 Centrala poster -18,2 14,0 Summa 150,8 5,0 I uppställningen avgår affärsdrivande verksamhet samt poster som elimineras i det strukturella resultatet. Stadens nettokostnader för perioden januari till augusti har i jämförelse med samma period 2025 ökat med 151 mnkr eller fem procent exklusive affärsdrivande verksamhet och poster som eliminerats i det strukturella resultatet. Den främsta anledningen till ökningen av nettokostnaderna är att de stora verksamheterna äldreomsorg, grundskola och gymnasieskola har ökat med sammanlagt 92 mnkr. Det är dock bara inom gymnasieskolan som det också är en procentuell ökning som är betydligt högre än snittet, 21 procent. Nettokostnadsökningen på drygt 21 mnkr beror främst på att elevkullarna som går i verksamheten fortfarande ökar lite samtidigt som en etablering av nya gymnasieprogram i egen regi, medför ökade kostnader för personal, lokaler och material. Nettokostnaderna för nämnd och administration ökade med drygt 44 mnkr eller drygt 12 procent. En stor del i detta är att servicenämnden, som redovisar all sin verksamhet under denna rubrik, har ökat sina personalkostnader med 15 mnkr varav 12 mnkr beror på personalökningar bland annat på grund av ökade beställningar från verksamheterna. Även livsmedelskostnader och övriga kostnader ökade med cirka 15 mnkr. Intäkterna ökade med drygt 14 mnkr, vilket till viss del väger upp kostnadsökningarna. Inom kommunstyrelsens förvaltningar ökade nettokostnaderna på stadsledningsförvaltningen med drygt sex mnkr bland annat på grund av ökade personalkostnader för projektanställningar samt ökade licenskostnader hos IT. Hos kommunstyrelsens samhällsbyggnadsförvaltning ökade nettokostnaderna med elva mnkr framför allt beroende på ökade kapitalkostnader då nyinvesteringar tagits i bruk. Hos vård- och omsorgsnämnden har en organisatorisk förändring gjorts så att personalkostnaderna inom verksamhetsområdet ökat med drygt sju mnkr. Utbildningsnämnden visar en nettokostnadsökning på fem mnkr, vilket i stort är hänförbart till Yrkeshögskolan och ett omställningsarbete som gjorts där. Nettokostnaderna för gator, vägar och parker har ökat med nästan 19 mnkr, drygt 13 procent. 9 mnkr kan hänföras till ökade kapitalkostnader och drygt fem mnkr till köpt verksamhet där vinterväghållningen är den största posten. Ökning av personalkostnader, främst för tillsättning av vakanta tjänster, står för den större delen av resterande förändring. Finansnettot, påverkades främst av att räntan på pensionsavsättningar var elva mnkr lägre jämfört med föregående år. Detta motverkas till viss del av fem mnkr högre räntekostnader till följd av ökad belåning. Nettokostnaden för de centrala posterna har minskat främst beroende på att internräntan höjdes inför 2026 så att intäkterna från förvaltningarna för kapitalkostnader för investeringar har ökat. Bolagens resultat och verksamhet Kvarnfallet Mölndal AB är moderbolag i Mölndals stads helägda bolagskoncern. Kvarnfallet Mölndal AB bedriver ingen egen verksamhet utan uppdraget är begränsat till ägande och styrning av dotterbolagen. Resultatet efter finansiella poster för moderbolaget uppgick till ett underskott på 24 mnkr, vilket är en försämring med en mnkr jämfört med samma period föregående år. Den omfattande skuldportföljen medför att även om det finns betydande räntesäkringar påverkar en förändrad ränta resultatet. Under 2026 har det dock inte varit några väsentliga förändringar av marknadsräntan, vilket medför att finansnettot endast har minskat marginellt jämfört med föregående år. Soliditeten för moderbolaget har sedan årsskiftet minskat med 0,1 procentenheter till 25,5 procent, till följd av en nettoförlust på cirka två mnkr för perioden. Prognos för helår efter finansiella poster visar ett underskott på 36 mnkr, vilket ligger i nivå med vad som budgeterats. Prognosen efter netto koncernbidrag och skatt är i dagsläget väldigt osäker. Koncernbidragen sätts utifrån dotterbolagens budgeterade resultat och om utfallen i dotterbolagen avviker kraftigt i årsbokslutet kommer dessa att revideras i början av 2027. Koncernens resultat efter finansiella poster per den sista augusti uppgick till ett överskott på 22 mnkr, vilket är en förbättring med 13 mnkr jämfört med samma period föregående år. Det högre resultatet kan bland annat förklaras av en förbättring av rörelseresultat i Mölndals Energi och Mölndalsbostäder men samtidigt en försämring i Mölndala Fastighets AB. Koncernens egna kapital var vid slutet av augusti 993 mnkr, och soliditeten låg på knappt 13 procent. Skuldsättningen gentemot kreditinstitut har ökat med 259 mnkr sedan början av året och uppgår per sista augusti till 5 172 mnkr. Koncernens räntenetto för årets första åtta månader ligger i nivå med motsvarande period 2025. Därtill har ett bolag inom Mölndala koncernen avyttrats i början av första tertialet, och vinsten redovisas som en finansiell intäkt på cirka två mnkr. Verksamheten inom Mölndal Energi AB koncernen omfattar produktion och distribution av el, fjärrvärme och fjärrkyla, elhandel samt nätverksamhet för el. Periodens resultat efter finansiella poster uppgick till ett överskott på 17 mnkr, vilket innebär en ökning med 26 mnkr jämfört med samma period föregående år. Elhandel och elnät har utvecklats starkt under 2026 med högre leveransvolymer och marginaler. Affärsområde värme och kyla är fortsatt belastat av höga bränsle- och produktionskostnader samt lägre försäljning till Göteborgs Energi. Högre kundförsäljning och lägre personal- och kapacitetskostnader motverkar delar av avvikelsen. Periodens investeringar uppgick till 98 mnkr. Investeringarna avser framför allt utveckling och reinvesteringar i el- och fjärrvärmenäten samt produktions- och flexibilitetsanläggningar. Mölndalsbostäder AB:s resultat efter finansiella poster uppgick till 48 mnkr, vilket innebär en ökning med 15 mnkr jämfört med samma period föregående år. Ökningen i rörelseresultat kommer framför allt från ökade hyresintäkter på 8 mnkr samt en fastighetsförsäljning på 6 mnkr. Under perioden har bolaget investerat 120 mnkr i fastigheter, varav 48 mnkr avser nyproduktion och 49 mnkr avser underhållsarbeten. Löpande sker också komponentbyten på befintligt fastighetsbestånd. Gunnebo Slott och Trädgårdar AB redovisar ett underskott på två mnkr per 31 augusti. Prognosen för helåret visar på ett underskott på cirka tre mnkr. Under sommaren 2026 har bolaget tagit fram en ny affärsplan med vision, strategi och prioriteringar för kommande år. Denna syftar till att stärka Gunnebos långsiktiga ekonomiska bärkraft, utveckla besöksupplevelsen och säkerställa att kulturarvet kan bevaras och utvecklas för framtida generationer. MölnDala Fastighets AB:s resultat efter finansiella poster uppgick till ett underskott på 28 mnkr per den sista augusti, vilket innebar en försämring med 24 mnkr jämfört med samma period föregående år. Det lägre resultatet beror på lägre intäkter på ca 15 mnkr, vilket förklaras av att det under 2025 intäktsfördes ett tidigare erhållet förskott på 16 mnkr och motsvarande post finns ej i år. Därutöver har finansnettot i bolaget försämrats med 7 mnkr till följd av högre kostnader för ökad belåning. Intäkterna i bolaget består nu av resultat från försäljning av fastighetsägande bolag och byggrätter. Under året har genomförandet av Forsåker fortsatt med hög aktivitet inom både kvartersmark och allmän plats. Å-rännan och ombyggnaden av Mölndalsån har färdigställts under 2026. Mölndals Parkerings AB:s resultat efter finansiella poster uppgick till tio mnkr, vilket är i nivå med samma period föregående år. Under året har det varit en positiv utveckling jämfört med budget och denna kommer framför allt från parkeringsavgifter, parkeringstillstånd och övriga ersättningar. Även kostnadsutvecklingen har sammantaget varit positiv jämfört med budget. Mölndal Centrum Koljan 1 Fastighets AB är ett vilande bolag och kommer att vara kvar i koncernen tills dess att bolagets skattemässiga underskott på fastigheter har kunnat nyttjats inom koncernen. Perennen Mölndal AB avyttrade under 2025 fastigheten på Torggatan (Juristen 5) till Mölndals Stad. Bolaget har inte bedrivit någon verksamhet under året och kommer på sikt att avvecklas. Förbo AB är ett interkommunalt bostadsbolag som ägs av Härryda med 42,0 procent, Kungälv med 9,0 procent, Lerums kommun med 21,4 procent samt Mölndals stad med 27,6 procent. Bolaget ska främja ägarkommunernas bostadsförsörjning. Mölndals Stads ägarandel av resultatet efter finansiella poster uppgick till 14 mnkr för perioden och prognosen uppgår till 12 mnkr. Periodens investeringar uppgick till 45 mnkr. Investeringsredovisning – kommun Den budgeterade investeringsnivån i Mölndals stad är fortsatt hög och medför ett behov av lånefinansiering vid en hög genomförandegrad. Det är en effekt av behov av stora investeringar i infrastruktur samt stora behov av upprustning, nybyggnation och anpassningar av befintliga lokaler. Samtidigt bör det noteras att flera investeringar avser stadens egna anläggningar i olika exploateringsområden, vilka till stor del finansieras av intäkter i form av markförsäljning samt exploateringsersättningar. Nettoinvesteringsbudgeten för 2026 uppgår till 1 104 mnkr. I budgeten ingår sju mnkr i offentliga bidrag och 19 mnkr i anläggningsavgifter. Exploateringsverksamhetens investeringar beräknas finansieras med 189 mnkr i intäkter, varav 113 mnkr avser exploateringsersättningar. I delåret uppgick nettoinvesteringarna till 325 mnkr, vilket är en minskning med 43 mnkr jämfört med samma period 2025. Trots det låga utfallet hittills prognostiseras nettoinvesteringarna för helåret till 708 mnkr. Det innebär i sin tur en positiv budgetavvikelse på nästan 400 mnkr. Prognosen är 22 mnkr lägre än utfallet 2025, vilket visar att även i år förväntas en stor del av investeringarna genomföras under hösten. Tidpunkten för utfallet är i hög grad beroende av när entreprenader i de större projekten startar, medan reinvesteringar och mindre projekt ofta har ett jämnare utfall över året. Lokaler Prognosen för investeringar exklusive leasing inom kommunstyrelsens fastighetsavdelning uppgår till 329 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 184 mnkr. Samtliga områden visar positiva avvikelser, med de största avvikelserna inom de fleråriga projekten för skollokaler. Under året har Krokslättsskolan etapp 4 färdigställts. Därutöver pågår flera projekt i slutfasen av produktionsskedet, bland annat Brattåsskolan, Göteborgsvägen 7 och Östergårds förskola. Investeringar i fleråriga projekt inom förskolor prognostiseras till 56 mnkr, jämfört med budgeterade 73 mnkr. Avvikelsen beror främst på att projektet Forsåker förskola har senarelagts. Investeringarna i skollokaler prognostiseras till 99 mnkr, vilket är cirka 100 mnkr lägre än budgeterade 198 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av förskjutna tidplaner i projekten Streteredsskolan, Sörgårdsskolan, Krokslättsskolan hus B och C samt Eklandaskolan. Fleråriga investeringar i övriga lokaler prognostiseras till 60 mnkr, jämfört med budgeterade 115 mnkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på en förskjuten tidplan för projektet Campus Mölndal som påverkar prognosen positivt med 49 mnkr. Reinvesteringar i lokaler prognostiseras till 111 mnkr, jämfört med budgeterade 118 mnkr. Utfallet i delåret uppgick till 38 mnkr. En större mängd åtgärder pågår eller planeras att genomföras under hösten. Infrastruktur Investeringar inom infrastruktur exklusive exploatering prognostiseras till ett utfall som är 58 mnkr lägre än budget. Avvikelsen beror främst på lägre utgifter inom vattendrag och VA, bland annat till följd av förskjutningar i projektet Kålleredsbäcken och i budgetposten för VAIO. Investeringsutgifterna inom exploateringsverksamheten prognostiseras till 114 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 78 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av tidsförskjutningar i detaljplaner. Inom VA-exploatering prognostiseras en positiv budgetavvikelse på 10 mnkr på utgiftssidan. Även denna avvikelse beror främst på tidsförskjutningar i detaljplaner. Reinvesteringar tekniska nämnden Reinvesteringar inom tekniska nämnden prognostiseras till ett överskott på 58 mnkr jämfört med budget. Av detta avser 29 mnkr främst VA-verksamheten. Avvikelsen beror bland annat på att tidplanen för reinvesteringen i Rådasjöns pumpstation har förskjutits, vilket påverkar prognosen med 20 mnkr. Inventarier och övriga investeringar på nämnderna Budgeten för övriga investeringar inom nämnderna, främst inventarier, fordon och IT-utrustning, uppgår till 117 mnkr. Av detta avser 20 mnkr finansiell leasing av fordon. Prognosen visar en positiv budgetavvikelse på 24 mnkr vid årets slut. En stor del av överskottet beror på att inköp av inventarier till det nya stadsmuseet har senarelagts till följd av att flytten har försenats. INVESTERINGSREDOVISNING Utfall per Budget Prognos Avvikelse mot Mnkr augusti 2026 augusti 2026 budget Förfogandeanslag, kommunstyrelsen 0 10 10 0 Lokaler 159 513 331 182 Reinvesteringar 38 118 109 9 Fleråriga investeringar förskolor 30 72 56 16 Fleråriga investeringar skolor 55 198 99 99 Fleråriga investeringar idrottsanläggninar 1 10 5 5 Fleråriga investeringar övriga lokaler 33 115 60 55 Finanisell leasing fast egendom 2 0 2 -2 Infrastruktur 104 365 219 146 Hållbart resande 13 27 23 4 Markinfrastruktur 3 5 4 1 Vattendrag 8 56 28 28 VA 13 50 25 25 Egna anläggningar i exploateringsområden 58 192 114 78 VA i exploateringsområden 9 35 25 10 Reinvesteringar Tekniska nämnden exkl inventarier 41 154 96 58 Stadsunderhåll 14 53 37 16 VA 24 81 52 29 Återvinning och avfall 3 20 7 13 Investeringar övriga nämnder 33 117 93 24 varav leasing lös egendom 4 17 14 3 Summa investeringsutgifter 337 1 159 749 410 Varav gåvor 0 12 0 12 Varav leasing 5 17 16 1 Investeringsinkomster 7 26 25 -1 Offentliga bidrag 1 7 8 1 Anläggningsavgifter exploatering 4 9 13 4 Övriga anläggningsavgifter 2 10 4 -6 Årets nettoinvesteringar 330 1 133 724 409 Årets nettoinvesteringar exkl ej likviditetspåverkande poster 325 1 104 708 396 Exploateringsverksamheten, samlad bild drift- och investeringsredovisning Exploateringsersättningar inklusive erhållna anläggningar utan ersättning 54 113 75 -38 Försäljningar av fastigheter 18 76 23 -53 Summa inkomster exploateringsverksamheten 72 189 98 -91 Anskaffningskostnader försåld exploateringsmark 12 11 12 -1 Markköp 4 50 36 14 Projektrelaterade driftkostnader 9 8 11 -3 Investeringsutgifter i explaoteringsområde 54 142 78 64 Summa utgifter exploateringsverksamheten 79 211 137 74 Summa exploateringsverksamheten -7 -22 -39 -17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden Sida Sammanträdesdatum 3(18) 2026-09-16 Byggnadsnämnden Hittade inga poster för innehållsförteckning. Diarienummer BN 2026-000513