Utbildningsnämnden — 20 maj 2026

§ 39 Dnr 00057/20261.1.8. Stipendium för utlandsstudier Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden 1) Utbildningsnämnden inrättar ett stipendium för utlandsstudier på Andénska gymnasiet. 2) Utbildningsnämnden uppdrar åt rektor att besluta om tilldelning av stipendiet. Sammanfattning Utbildningsnämnden har i sin verksamhetsplan för 2025 och 2026 gett förvaltningen i uppdrag att stärka den internationella profilen. Andénska gymnasiet har ingått ett unikt avtal med svenska skolan i London, Madrid och Paris, som ger eleverna en möjlighet att läsa en termin utomlands. För att möjliggöra för fler elever att få chansen att studera utomlands, föreslås att ett stipendium inrättas. Stipendiet ska täcka ökade kostnader för boende och resor under skolgången. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 maj 2026. Utbildningsnämndens sammanträde 16 april 2026, § 30. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-05-13 Dnr UTN 00061/2026 William Carling Administrativ chef Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens budgetförslag 2027-2029 Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner utbildningsnämndens budgetförslag 2027– 2029 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Utbildningsnämnden ska lämna in material som underlag till fullmäktiges budgethandling. Budgetmaterialet ska fokusera på nämndens resursutrymme och hur det på bästa sätt kan användas med hänsyn till nämndens aktuella omvärldsförutsättningar och stadens prioriterade områden, till exempel utifrån KF-mål och slutsatser från trend- och omvärldsanalys. Budgetförslagen ska koncentreras på beskrivningar av strategier för att genom exempelvis omprövning och prioritering, på både kort och lång sikt, bedriva verksamhet inom tilldelad ram. Ekonomi Budgetförslaget utgår från gällande direktiv och demografiska prognoser. Då ärendet utgör ett förslag, fastställs de slutliga ekonomiska ramarna av kommunfullmäktige. Prioriteringarna bedöms rymmas inom indikerad ram, men medför ekonomiska risker vid oförutsedda volymökningar. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 13 maj 2026 Utbildningsnämndens budgetförslag 2027–2029 Expedieras till Kommunstyrelsen Jens F. Holm Förvaltningschef Nämndens budgetförslag 2027-2029 Utbildningsförvaltningen Beslutad av: Utbildningsnämnden, 2026-06-11 Nämndens budgetförslag 2027-2029 Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................... 1 1 Budgetdirektiv ........................................................................................................................ 1 2 Omvärldsanalys ..................................................................................................................... 2 2.1 Demografiutvecklingen .................................................................................................. 2 2.2 Stärka den internationella profilen ................................................................................. 2 2.3 Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden ....................................................... 3 2.4 Omfattande reformpaket inom skolområdet .................................................................. 3 2.5 Lokalförsörjning ............................................................................................................. 4 3 Nulägesanalys ....................................................................................................................... 4 4 Nämndens budgetutrymme ................................................................................................... 5 4.1 Gällande förutsättningar enligt budget/plan 2026–2028 ............................................... 5 4.2 Nämndens lämnade driftunderlag i investeringsprojekt ................................................ 6 4.3 Nämndens prioriteringar ................................................................................................ 6 4.3.1 Stärka den internationella profilen ......................................................................... 6 4.3.2 Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden ............................................... 6 4.3.3 Lokalförsörjning ..................................................................................................... 7 4.3.4 Risk och konsekvens av prioriteringar som inte bedöms hanteras inom ram ....... 8 5 Underlag för analys ............................................................................................................... 8 5.1 Nyckeltal för uppföljning ................................................................................................ 8 6 Specialdestinerade statsbidrag ........................................................................................... 10 1 Budgetdirektiv Budgetdirektivet syftar till att ge tydligare riktning mot hur KF-målen ska uppfyllas. Nämnderna utgår ifrån budgetdirektivet i sina analyser och prioriteringar, och budgetdirektivet ligger till grund för både nämndens budgetförslag och verksamhetsplan. 1 2 Omvärldsanalys 2.1 Demografiutvecklingen Även om elevantalet inom grundskolan i Göteborgsregionen minskar förväntas denna utveckling inte ha någon större påverkan på gymnasieskolan inom regionen de kommande åren. Elever i åldern 13-15 (högstadiets målgrupp), ökade med cirka 500 elever från 2015-2025 vilket påverkar elevunderlaget från den egna kommunen för gymnasieskolorna på 5 års sikt. Prognosen fram till 2035 visar på ett stabilt elevantal i åldern 16-18. Under flera år har både antalet och andelen elever i anpassad grundskola ökat vilket Skolverket belyser i sin rapport 2025:10. Detta innebär en fortsatt elevökning inom anpassad gymnasieskola och fortsatt utmaning i att möta elevernas behov både organisatoriskt och i utformandet av lokaler. Möjligheter Upptagningsområdet för gymnasieskolorna omfattar hela Göteborgsregionen och med hänsyn till det växande elevantalet skapas fortsatt en påtaglig kapacitetsbrist i regionen, vilket ställer krav på förvaltningen att både utveckla nya utbildningsmöjligheter och erbjuda attraktiva program som ungdomar söker sig till. Utmaningar Den ökande elevgruppen innebär även att nya målgrupper framträder, med större behov av stöd och anpassningar. Därtill ökar efterfrågan på lokaler som möter verksamhetens krav. Då målgruppens individuella behov varierar finns det en utmaning att få en budget i balans eftersom kostnaden för elever kan variera stort. Detta bör bevakas i kommande budgetprocesser för att säkerställa att varje elev får stöd utifrån sina behov. 2.2 Stärka den internationella profilen Arbetsmarknaden blir alltmer internationell samtidigt som Mölndals utveckling inom life science och etableringen av internationella företag ökar behovet av global kompetens. Läroplanen betonar vikten av internationella perspektiv och internationella kontakter, men det är i stor utsträckning upp till huvudmän och skolor att omsätta detta i praktiken. Möjligheter Utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att stärka den internationella profilen. Genom internationella samarbeten, utlandspraktik och internationella utbildningsmiljöer kan elever utveckla språklig, interkulturell och yrkesmässig kompetens som stärker deras anställningsbarhet. Satsningen stärker samtidigt utbildningarnas attraktivitet och skapar närmare kopplingar mellan utbildning och arbetsliv. 2 Utmaningar Internationella möjligheter behöver göras tillgängliga för fler elever, oavsett program eller socioekonomisk bakgrund. Samtidigt kräver etablering och kvalitetssäkring av internationella samarbeten långsiktigt arbete och särskild kompetens. 2.3 Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingens minskade lokala närvaro, ökande psykisk ohälsa bland unga och en splittrad ansvarsfördelning mellan olika aktörer har försvårat vägen till arbete för många unga vuxna. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög bland unga som saknar gymnasieexamen. Utbildningsnämnden har fått i uppdrag att tillsammans med näringsliv och andra aktörer utveckla arbetssätt som stärker ungas etablering på arbetsmarknaden. Nämnden har även fått i uppdrag att utveckla stödet till unga inom det kommunala aktivitetsansvaret. Möjligheter Erfarenheter och forskning visar att tre faktorer är särskilt viktiga för att unga ska etablera sig i arbetslivet: tidiga insatser vid psykisk ohälsa, stöd i övergången till arbete samt ekonomiska incitament som stärker motivation och delaktighet. Genom att kombinera förstärkt elevstöd med tidig kontakt med arbetslivet kan kommunen skapa en sammanhållen kedja av stöd från utbildning till arbete. Utmaningar Unga riskerar i dag att hamna mellan olika aktörers ansvar, vilket ökar risken för långvarigt utanförskap. För att möta detta krävs samordnade insatser som stärker både individens förutsättningar och kontakten med arbetslivet. 2.4 Omfattande reformpaket inom skolområdet Regeringen genomför ett omfattande reformpaket inom skolområdet, beskrivet som de största förändringarna på 30 år. Reformernas huvudsakliga ikraftträdande sker successivt under perioden 2026–2028, med full effekt först därefter. Reformerna omfattar bland annat ett nytt betygssystem, förändrade stödinsatser, reglering av lärares undervisningsuppdrag samt skärpta krav på trygghet, studiero och styrning. Reformerna kommer att få stor påverkan på utbildningsnämndens verksamhet genom ett långsiktigt förändringsarbete rörande både arbetssätt, kompetensförsörjning och förstärkt stöd från huvudmannen men innebär också i dagsläget en osäker finansiering. Viss statlig finansiering har aviserats, bland annat kopplat till regleringen av undervisningsuppdraget. Samtidigt är finansieringen av flera reformer ännu inte klarlagt vilket behöver bevakas för att kunna leva upp till kommande ny lagstiftning. 3 2.5 Lokalförsörjning Utbildningsnämnden gav i sin verksamhetsplan för 2026 i uppdrag att ta en ledande och samordnande roll i arbetet med att utveckla ett nytt Campus i Mölndals stad. Lokalfrågor har under lång tid varit en utmaning för utbildningsnämndens verksamheter i takt med att verksamheterna vuxit i enlighet med nämndens strategi. Som en del av utbildningsnämnden långsiktiga lokalförsörjningsstrategi har utbildningsnämnden föreslagit samordning av verksamheten i ett nytt Campus. Mölndals stad planerar att bygga ett nytt Campus vid Aktiviteten. Nya Campus Mölndal är en del av stadens arbete för att möta ett växande elevantal och säkerställa att utbildningen har ändamålsenliga lokaler. Målet är att skapa en trygg och funktionell utbildningsmiljö som fungerar både i dag och i framtiden. Gymnasie- och vuxenutbildningen behöver nya lokaler, och utredningar visar att en samlad byggnad i egen regi är mer långsiktig och kostnadseffektiv än att fortsätta hyra lokaler. Satsningen är en investering i utbildning och arbetsmiljö. Detaljplanen för området var ute på samråd under vintern 2026 och nu inleds ett mer intensivt arbete både kring planarbete och upphandling. 3 Nulägesanalys Campus Mölndal/Vuxenutbildning • Elever vid stadens vuxenutbildningar mår bra, trivs och klarar sina studier bra. • Andelen elever som avslutat kurser med godkända betyg var under perioden 70 procent och har fortsatt gått upp något sedan föregående år. • Måluppfyllelsen ligger fortsatt högre än riket vad gäller kurserna på gymnasial nivå och något lägre gällande kurser på grundläggande nivå och inom SFI. • Andelen elever som gått i arbete efter avslutad yrkesutbildning har minskat till 68 procent, en nedgång som också ses nationellt till följd av konjunkturläget. Mölndals stads gymnasieskolor • Andelen avgångselever har ökat till 94 procent, vilket är högre än riket. • Vid de yrkesförberedande programmen ser vi en nedåtgående trend i andelen avgångselever som bland annat tros bero på hög frånvaro och svårigheter att ta till sig teoretisk undervisning • Eleverna upplever högre trygghet än både regionen och riket. • Majoriteten av examenseleverna på yrkesprogrammen går ut direkt i arbete. • Samtliga elever på Frejagymnasiet går ut med gymnasiebevis samt vidare till sysselsättning i form av daglig verksamhet, folkhögskola eller arbete med lönebidrag. 4 Övrig verksamhet • Examensgraden bland gymnasieungdomar boende i Mölndal ligger stadigt, 79 procent, jämfört med rikets 75 procent. • Genom projektet UP2 Fullföljda studier har en systematisk uppföljningsmodell tagits fram för uppföljning av elever som studerar hos externa huvudmän • Genom tydliga riskindikatorer så som hög frånvaro och underkända betyg och elevhälsans riskmarkeringar har förvaltningen jobbat proaktivt med att återföra elever till studier i ett tidigare skede genom ökad samverkan har fler och tidigare individanpassade stödinsatser satts in. • Cirka 10 procent av kommunens 2600 ungdomar omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, jämfört med cirka 13 % i riket. Verksamheten når 90 procent av de unga jämfört med 60 procent i riket. 4 Nämndens budgetutrymme 4.1 Gällande förutsättningar enligt budget/plan 2026–2028 2027 2028 2029 Resurstilldelning barn och elever enligt befolkningsprognos maj, mnkr Gymnasieskolan 0,1 -2,4 -6,8 Anpassad gymnasieskola 0,5 0,5 0,5 Summa 0,6 -1,9 -6,3 Politiska prioriteringar i ram enligt plan, mnkr 2027 2028 2029 Etablering av ny gymnasieverksamhet -0,5 Etableringsersättning avgår för skolenhet riktad till elever med behov av anpassad skolgång -0,5 -0,7 Summa -1,0 -0,7 Volymförändringar inom gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Antalet gymnasieungdomar som är folkbokförda i Mölndal ökar med en elev år 2027 för att sedan minska med 20 elever i plan 2028 och ytterligare minska med 57 elever 2029. Inom anpassad gymnasieskola beräknas antalet elever öka med en elev årligen under perioden 2027–2029. Volymförändring kommer uppdateras utifrån stadens senaste befolkningsprognos. Etablering av ny gymnasieverksamhet Nämnden tillfördes 0,5 mnkr 2024 och 1 mnkr 2025 för att möjliggöra etablering av ytterligare en ny gymnasieverksamhet i Mölndal. Hösten 2025 startar Andénska gymnasiet. Från 2026 avgår 0,5 mnkr varje år. Kommunala aktivitetsansvaret och etablering av ny skolenhet Psykisk ohälsa bland unga ökar liksom andelen ungdomar utan behörighet till gymnasiet. Det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, finns för de elever som inte påbörjar eller hoppar av 5 gymnasiestudier och syftar till att möjliggöra förberedelser och individuell anpassning för ungdomarna att påbörja studier på nytt. Nämnden har etablerarat en kompletterande enhet riktad till elever med behov av anpassad skolgång. Platser erbjuds i regionens antagningssystem från höstterminen 2025. En uppstartskostnad beräknas under de första åren, men därefter förväntas lägre kostnader i och med färre köpta platser från externa aktörer. Nämnden tillfördes 2,2 mnkr i budget 2024 och i plan 2027–2028 avgår 0,5 mnkr respektive 0,7 mnkr. 4.2 Nämndens lämnade driftunderlag i investeringsprojekt 2027 2028 2029 2030 Lämnat driftbehov till investerande nämnd, utifrån investeringsbudgetförslag, netto per projekt, mnkr Projekt Campus Mölndal 20,0 Projekt Franklins gymnasium 1,0 1,7 Summa 1,0 21,7 4.3 Nämndens prioriteringar 4.3.1 Stärka den internationella profilen För att stärka utbildningarnas internationella profil och elevernas anställningsbarhet krävs insatser som inte kan genomföras inom befintlig budgetram. Satsningen omfattar: • uppbyggnad av utlandspraktik genom ackreditering och utveckling av Erasmus+, • etablering och kvalitetssäkring av internationella samarbeten och praktikplatser, • stipendier för utlandsstudier inom Andénska gymnasiets Europa-termin. Syftet är att ge fler elever möjlighet att utveckla de kompetenser som efterfrågas på en modern arbetsmarknad, såsom självständighet, initiativförmåga, problemlösning, kommunikationsförmåga och interkulturell kompetens. Internationell praktik och utlandsstudier stärker elevernas yrkeskunskaper, språkliga förmåga och förmåga att verka i nya miljöer. För yrkesprogrammen bidrar satsningen även till ökad attraktivitet och stärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Satsningen förväntas öka elevernas anställningsbarhet, stärka utbildningarnas attraktivitet och ge fler elever likvärdiga möjligheter att förbereda sig för en alltmer internationell arbetsmarknad. 4.3.2 Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden Utbildningsnämnden har under flera år prioriterat insatser för unga med psykisk ohälsa och för stärkt samverkan med arbetslivet. Samtidigt visar erfarenheter att stödinsatser behöver kombineras med tidig kontakt med arbetsgivare för att ge bästa effekt. 6 Idag erbjuds många unga långt från arbetsmarknaden stöd genom exempelvis coaching, samtal, samhällsorientering och olika sociala eller hälsofrämjande aktiviteter. Vägen till arbete riskerar då att bli onödigt lång när kontakten med arbetslivet kommer sent och insatserna inte kombineras med arbete och arbetsgivarkontakt. Satsningen bygger på erfarenheter från modellen Firstweek och omfattar: • förstärkt elevstöd för unga vuxna, särskilt inom det kommunala aktivitetsansvaret, • avlönade instegsjobb i samverkan med näringslivet, • riktat stöd vid introduktion till arbete eller praktik, • handledning till arbetsgivare för att stärka deras förmåga att ta emot och handleda unga. En central del av satsningen är att erbjuda avlönade instegsjobb där kommunen och näringslivet gemensamt bidrar till ett ekonomiskt incitament kopplat till arbete. Erfarenheter från Firstweek visar att ekonomisk ersättning stärker motivation, ansvarstagande och deltagande samt ökar sannolikheten att unga tar steget vidare till arbete eller studier. Syftet är att korta vägen till arbete eller studier genom att kombinera individstöd med tidig arbetslivskontakt. Satsningen förväntas öka ungas etablering på arbetsmarknaden, stärka motivation och framtidstro samt minska risken för långvarigt utanförskap och beroende av försörjningsstöd. För kommunen innebär detta högre sysselsättning, bättre kompetensförsörjning och lägre framtida kostnader för utanförskap. 4.3.3 Lokalförsörjning Mölndals stad står inför en av sina största investeringar inom utbildningsområdet genom utveckling av ett nytt Campus. För att säkerställa att investeringar resulterar i en modern, flexibel och kostnadseffektiv lärmiljö behöver utbildningsnämnden förstärka kompetensen och samordning i arbetet mellan verksamhet, fastighetsfunktioner, arkitekter och övriga projektaktörer. Utbildningsnämnden vill säkerställa att det pedagogiska perspektivet integreras i utformning av lärmiljöerna. Det innebär att lokalutformning och funktionskrav utgår från verksamhetens behov och framtidens utbildningsformer. Förstärkningen innefattar även kompetens inom aktiv kostnadsstyrning för at minska risken för felinvesteringar, om projekteringar och framtida kostsamma anpassningar. Kostnaden för förstärkningen motsvarar en mycket begränsad andel av den totala investeringen, men bedöms ha stor betydelse för att säkerställa verksamhetsnytta, minska ekonomiska risker och skapa ett Campus som blir ett långsiktigt värde för Mölndals stad. 7 4.3.4 Risk och konsekvens av prioriteringar som inte bedöms hanteras inom ram 2028 2029 Prioritering X, mnkr Stärka den internationella profilen 0,6 -0,4 Elevstöd 1,2 - Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden 1,1 -0,6 Förstärkning för utveckling av nytt Campus 0,4 - Summa 3,3 -1,0 5 Underlag för analys 5.1 Nyckeltal för uppföljning Volymmått – Gymnasieskola Antal elever folkbokförda i Mölndal, totalt KPI Utfall 2024 Utfall 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Antal elever 2 607 2 646 2 754 2 755 2 735 2 678 2 641 folkbokförda i Mölndal, totalt varav i stadens 288 314 360 385 390 390 400 regi varav i andra 1 352 1 353 1 394 1 390 1 375 1 318 1 271 huvudmäns regi, kommun och region varav i andra 967 979 1 000 980 970 970 970 huvudmäns regi, fristående skolor Antal inom det 165 168 165 165 155 150 150 kommunala aktivitetsansvaret Asylsökande 9 3 10 5 5 5 5 elever boende i Mölndal Antal elever i 726 843 906 1 035 1 095 1 100 1 160 stadens regi, totalt varav från andra 438 526 541 648 703 708 758 kommuner varav 5 3 5 2 2 2 2 asylsökande 8 Volymmått - Anpassad gymnasieskola Antal elever folkbokförda i Mölndal, totalt KPI Utfall 2024 Utfall 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Antal elever 55 53 57 58 59 60 61 folkbokförda i Mölndal, totalt varav i 33 32 34 35 36 37 38 stadens regi varav i andra 22 21 23 23 23 23 23 huvudmäns regi Antal elever i 53 52 55 57 59 60 61 stadens regi, totalt varav från 19 20 21 22 23 23 23 andra kommuner Volymmått - Vuxenutbildning Antal helårsplatser KPI Utfall 2024 Utfall 2025 Budget 2026 Gymnasial utbildning, egen regi 117 140 varav från andra kommuner 10 5 Grundläggande utbildning, egen regi 45 50 varav från andra kommuner 5 5 Gymnasial utbildning, externt anordnad 143 200 Grundläggande utbildning, externt anordnad 80 90 Gymnasial utbildning, i andra kommuner 10 10 Grundläggande utbildning, i andra kommuner 3 15 Gymnasial utbildning med yrkesinriktning inom GR-samverkan, 767 650 delfinansieras genom statsbidrag Särvux, antal studerande 26 35 Svenska för invandrare, sfi, antal studerande i stadens regi 837 900 varav från andra kommuner 17 25 9 Indikatorer av särskilt intresse - Gymnasieskola Examensgrad gymnasieskola KPI Utfall 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, 79.8 81.3 78.7 procent Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram 62.2 86.8 73.6 kommunala skolor, procent Gymnasieelever med examen inom 4 år, 89.7 92.6 85.4 högskoleförberedande kommunala skolor, procent Indikatorer av särskilt intresse – Vuxenutbildning Vuxenutbildning Gymnasial yrkesutbildning (Grvux) KPI Utfall 2022 Utfall 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Andel i arbete före utbildningen 31.0% 37.0% 42.0% 36 % Andel elever i arbete/studier efter utbildningen 81.0% 75.0% 68.0% 63 % 6 Specialdestinerade statsbidrag 2027 2028 2029 STATSBIDRAG, mnkr Skolverket Lärarlönelyftet 1,2 1,2 1,2 Karriärtjänster 2,0 2,0 2,0 Gymnasial lärlingsutbildning 1,5 1,5 1,5 Papperslösa barn 0,2 0,2 0,2 Myndigheten för yrkeshögskola Yrkeshögskoleutbildning 13,0 13,0 13,0 Summa 17,9 17,9 17,9 10 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-20 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 40 Dnr 00064/20262.7 Frejagymnasiets kontinuitetsplan Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antecknar informationen. Sammanfattning En kontinuitetsplan anger hur samhällsviktig verksamhet ska kunna fungera i händelse av höjd beredskap. För utbildningsförvaltningen handlar det om Frejagymnasiets individuella program. Utbildningsförvaltningen har genomfört en konsekvensanalys och riskbedömning för verksamheten. Utifrån detta har sedan en kontinuitetsplan sammanställts som redoviserar vilka åtgärder och resurser som krävs för att bedriva verksamheten på en acceptabel nivå, även om ordinarie resurser faller bort. Det är den berörda verksamhetens som ansvarar för att upprätta en kontinuitetsplan. Nämnden informeras för kännedom. Uppdraget att ta fram kontinuitetsplanen kommer från stadens strategi för krisberedskap och civilt försvar. Den rättsliga grunden är förordningen om skolväsendet under krig och krigsnära fara och arbetet har utgått från stödmaterial som Myndigheten för civilt försvar. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 maj 2026 Frejagymnasiets kontinuitetsplan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-06-05 Dnr UTN 00069/2026 Marie Horsholt Mikkelsen Administrativ chef Utbildningsnämnden Uppföljning av First Week-projektet Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner rapporten ”Nya vägar till arbete – First Week” daterad 5 juni 2026 och översänder den till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Sammanfattning Arbetsförmedlingens minskade lokala närvaro, ökande psykisk ohälsa bland unga och en splittrad ansvarsfördelning mellan olika aktörer har försvårat vägen till arbete för många unga vuxna. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög bland unga som saknar gymnasieexamen. Utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att tillsammans med näringslivet och andra aktörer utveckla nya arbetssätt som stärker unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden. Kommunstyrelsen har därtill gett utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en modell för stärkt arbete med unga vuxna och inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Bakgrunden är att många unga som står långt från arbete eller studier idag erbjuds stödinsatser som stärker individen men där vägen till arbete ofta blir lång och kontakten med arbetslivet kommer sent. Förvaltningen har därför utrett möjligheten att etablera en samverkansmodell mellan kommun, näringsliv och andra samhällsaktörer med syfte att skapa fler vägar till arbete för unga vuxna. Förslaget innebär att en ideell organisation bildas för att samordna stöd till unga vuxna, arbetsgivare och kommuner. Genom att kombinera arbetslivskontakter, introduktion till arbetsplatser och tidsbegränsat ekonomiskt stöd skapas förutsättningar för fler unga att bryta utanförskap och etablera sig på arbetsmarknaden. Förslaget bygger på erfarenheter från den danska modellen Fritidsjob och forskning som visar att tidig kontakt med arbetslivet, meningsfull sysselsättning och ekonomiska incitament kan stärka motivation, ansvarstagande och möjligheterna till långsiktig etablering. Utbildningsförvaltningen bedömer att modellen kan bidra till att fler unga vuxna når arbete eller studier och samtidigt stärka samverkan mellan kommun, näringsliv och civilsamhälle. Utbildningsnämnden föreslås därför översända rapporten till kommunstyrelsen för fortsatt beredning. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 4 mars 2026, § 45 att ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en modell för stärkt arbete med unga vuxna och inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Ekonomi Utbildningsnämnden har i budgetförslag 2027–2029 föreslagit medel för förstärkt elevstöd och för en tidsbegränsad ekonomisk ersättning till unga vuxna som påbörjar arbete eller praktik i samverkan med stadens näringsliv. Ersättningen är en central del av modellen och syftar till att stärka motivation, ansvarstagande och etablering på arbetsmarknaden. Modellen bygger på att kommunen och arbetsgivaren delar kostnaden för avlönade instegsjobb. Beräkningen utgår från cirka 50 unga vuxna per år med en genomsnittlig ersättningsperiod om tre månader. Utbildningsnämndens budgetförslag omfattar en satsning om 1,1 mnkr. Kostnaden ska ställas i relation till nuvarande insatser för unga som står långt från arbetsmarknaden samt till de långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna av att fler unga går vidare till arbete eller studier och minskar risken för beroende av försörjningsstöd. Förslaget bedöms inte påverka andra nämnders finansiering inom ramen för detta beslut. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens uppdrag till förvaltningen, verksamhetsplan 2026 Rapport ”Nya vägar till arbete – First Week – samverkan för fler unga vuxna i arbete”, daterad 5 juni 2026 Utbildningsnämndens budgetförslag 2027–2029 Kommunstyrelsen protokollsutdrag § 45, daterad 4 mars 2026 Expedieras till Kommunstyrelsen Jens Holm Marie Horsholt Mikkelsen Utbildningschef Administrativ chef Nya vägar till arbete FIRST WEEK – SAMVERKAN FÖR FLER UNGA VUXNA I ARBETE Inledning Den första arbetsveckan kan förändra allt. För många unga sociala företag samt en modell där arbetet organiseras vuxna är den första kontakten med arbetslivet avgörande tillsammans med näringslivet. Analysen visar att samverkan för vägen vidare mot arbete och självständighet. Ofta är det är avgörande men att dagens modeller ofta saknar tillräcklig inte utbildning som saknas, utan möjligheten att få en första flexibilitet, tydligt ansvar och gemensam styrning. erfarenhet av arbete, ansvar och sammanhang. Mot denna bakgrund presenteras First Week som en möjlig Idag finns ett tydligt gap i arbetsmarknadssystemet för unga samverkansmodell där kommunen och näringslivet tillsam- vuxna som står långt från arbete. Stödet är uppdelat mellan mans skapar nya vägar till arbete för unga vuxna. Genom en olika aktörer och ingen verksamhet har ett samlat ansvar gemensam idéburen organisation kan ansvar, resurser och för ungas väg till arbete. Samtidigt är incitamenten för att genomförande samlas för att skapa fler arbetsmöjligheter, utveckla nya lösningar begränsade. minska administrativa hinder och stärka kopplingen mellan unga och arbetsgivare. Forskning och erfarenheter visar samtidigt att stödet till unga är splittrat mellan kommun, statliga aktörer, näringsliv First Week syftar till att skapa konkreta och tidiga vägar in i och civilsamhälle. Ansvar och resurser är fördelade utan arbetslivet genom att matcha unga med riktiga arbetsupp- tydlig samordning, vilket försvårar samverkan och begränsar gifter hos arbetsgivare, i kombination med stöd och hand- ungas väg till arbete. ledning. Varje arbetsvecka blir ett steg mot arbete, erfaren- het och ökad självständighet. Utbildningsnämnden i Mölndals stad har gett utbildnings- förvaltningen i uppdrag att tillsammans med näringslivet Rapporten föreslår därför att Mölndals stad, tillsammans och andra aktörer utveckla nya arbetssätt som stärker unga med näringslivet och andra relevanta aktörer, prövar förut- vuxnas väg till arbete (Mölndals stad, 2025). Dialoger med sättningarna för att etablera en gemensam idéburen organi- företag i regionen visar samtidigt ett behov av en flexibel sation för att stärka ungas etablering i arbetslivet. struktur för samverkan mellan kommun och näringsliv. Denna rapport har tagits fram som ett strategiskt underlag 2026-04-30 för Mölndals stads fortsatta arbete med ungas etablering Jens F. Holm på arbetsmarknaden. Rapporten analyserar tre möjliga modeller: kommunal verksamhet i egen regi, insatser genom Förvaltningschef, Utbildningsförvaltningen, Mölndals Stad Utbildningsförvaltningen, Mölndals stad. (2026). Nya vägar till arbete för unga. First Week – en modell för samverkan mellan kommun och näringsliv. Utbildningsförvaltningen 2026-05-20. Innehåll Inledning 2 Innehåll 3 1 Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög 4 2 Psykisk ohälsa bland unga ökar 5 3 Ledtiderna till barn- och ungdomspsykiatrin ökar 7 4 Minskad statlig närvaro – ökat kommunalt ansvar 8 4.1 Kommunerna fyller ett växande tomrum 9 4.2 En ny verklighet – utan tydligt ansvar 9 4.3 Kommunernas utökade ansvar 9 4.4 Kommunalt aktivitetsansvar 10 4.5 Kommunalt aktivitetsansvar i Mölndals stad 10 4.6 Skillnader i kommunernas stöd till unga 11 5 Politiska mål och satsningar i Mölndals stad 12 6 Nationella mål och satsningar 13 6.1 Studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO) 13 6.2 Sociala företag och idéburet samarbete 14 6.3 Sociala företag – möjligheter och begränsningar 14 7 Samverkan mellan utbildning och arbetsliv i Sverige 15 8 Insatser och lösningar 16 8.1 Identifierade insatser för att stärka ungas etablering 16 8.2 Internationella förebilder 17 8.3 Gamla samhällsutmaningar kräver nya lösningar 17 9 Tre alternativ för att stärka ungas etablering 18 9.1 ALTERNATIV 1: Kommunen bygger upp en egen verksamhet 18 9.2 ALTERNATIV 2: Kommunen upphandlar en extern aktör eller ingår partnerskap 19 9.3 ALTERNATIV 3: Kommun och näringsliv bygger en gemensam organisation – projektet First Week 20 10 First Week – en gemensam modell för ökad effekt 21 11 Inriktning för fortsatt utveckling 22 Referenser 23 3 Ungdomsarbetslösheten 1 är fortsatt hög Enligt Statistiska centralbyrån, SCB (2026), befinner sig 18–24 år inskrivna som arbetslösa, motsvarande 6,9 procent, nästan var tionde ung person i åldern 16–29 år under längre vilket är något lägre än riksgenomsnittet på 7,6 procent tid utanför både arbete och studier. År 2021 omfattade- (Arbetsförmedlingen, 2025). I Mölndal var arbetslösheten gruppen nära 138 000 unga, motsvarande 7,9 procent. bland unga vuxna 6 procent samma år (Arbetsförmedlingen, 2025). Arbetslöshet är vanligare bland unga män än bland unga kvinnor och betydligt mer utbredd bland utrikes födda. Arbetslösheten är högre bland unga män (8,3 procent) Andelen ökar också med åldern, från 2,0 procent bland än bland unga kvinnor (5,5 procent), både nationellt och 16–19-åringar till 11,2 procent bland unga i åldern 25–29 år i Västra Götaland. Forskning pekar på att problemen inte (Statistiska centralbyrån, SCB, 2026). enbart är konjunkturella. Enligt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU (2024) bidrar Unga som varken arbetar eller studerar är samtidigt en strukturella hinder som höga ingångslöner, turordningsregler heterogen grupp. Enligt Myndigheten för ungdoms- och ci- och bristande gymnasieexamen till att försvåra ungas etable- vilsamhällesfrågor, MUCF (2023), har många sin försörjning ring på arbetsmarknaden. genom exempelvis arbetsmarknadsåtgärder, försörj- ningsstöd, föräldrapenning på garantinivå eller sjuk- och Arbetslösheten är också betydligt högre bland personer aktivitetsersättning. utan gymnasieexamen enligt IFAU (2024). Risken att hamna utanför arbete och studier är dessutom högre bland unga Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög i Västra Götaland. med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, psykisk Under fjärde kvartalet 2025 var cirka 6 400 unga i åldern ohälsa eller tidigt föräldraskap (IFAU, 2021). Vad gör unga som varken arbetar eller studerar? Figur 1. Fördelning av unga som varken arbetar eller studerar efter huvudsaklig aktivitet. Den stora andelen i arbetsmarknadsåtgärder och okänd aktivitet illustrerar behovet av tydligare vägar till arbete. Källa: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2023). 4 Psykisk ohälsa 2 bland unga ökar Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar och utgör en bred grupp i samhället (Socialstyrelsen, 2020; 2024). Utveckling- en tyder på att orsaksfaktorer finns i miljöer där de flesta unga vistas. Många som insjuknar får långvariga besvär, vilket kan få betydande konsekvenser för framtida försörj- ning och etablering på arbetsmarknaden (Svensson, Berlin, Ginsberg, Barnevik Olsson, State & Salmi, 2020). Psykisk ohälsa bland unga är också en global utmaning (Unicef, 2023). Nästan 20 procent av världens unga lever idag med psykisk ohälsa och självmord är en av de vanligas- te dödsorsakerna bland 15–19-åringar. Redan vid 15 års ålder har omkring hälften av all psykisk sjukdom debuterat, vilket understryker betydelsen av tidiga insatser. Covid-19-pande- min har dessutom förvärrat utvecklingen genom att bryta viktiga vardagsstrukturer som skola, fritidsaktiviteter och sociala sammanhang (Unicef, 2023). Psykisk ohälsa band barn och unga 2010–2023 Figur 2. Antal barn och unga med psykisk ohälsa i Sverige per 100 000 invånare 2010–2023. Figuren visar en tydlig ökning i samtliga grupper, särskilt bland unga kvinnor. Utvecklingen illustrerar att psykisk ohälsa blivit allt vanligare över tid. Källa: Socialstyrelsen (2024). 5 Ökningen av psykisk ohälsa har också lett till en kraftig År 2023 hade 12–13 procent av pojkar och unga män en ökning av förskrivningen av psykofarmaka till barn och unga. psykiatrisk diagnos eller behandling med psykofarmaka. Utvecklingen speglar en ökning av medelsvåra och svåra Andelen var ännu högre bland flickor och unga kvinnor och depressioner och ångestsyndrom, ofta i kombination med uppgick till 21 procent bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, andra psykiatriska diagnoser. Vanliga samsjukligheter är 2024). adhd och autism men även skadligt bruk, ätstörningar och Samtidigt finns tydliga socioekonomiska skillnader. I områ- personlighetssyndrom förekommer (Socialstyrelsen, 2021). den med sämre förutsättningar får färre unga vård för psykisk Mellan 2008 och 2021 ökade förskrivningen av antipsykotis- ohälsa, samtidigt som självskada, tvångsvård och suicid är ka läkemedel med över 120 procent i Sverige. Bland flickor vanligare. Det tyder på att insatser ofta sätts in för sent, vilket var ökningen närmare 200 procent. ökar risken för långvariga och fördjupade problem (Socialsty- relsen, 2024). En betydande del av läkemedlen används dessutom på sätt som de inte ursprungligen är godkända för, exempelvis för Utvecklingen visar också att fler unga än tidigare får en andra diagnoser eller grupper av patienter (Dahlén et al., första psykiatrisk diagnos (Socialstyrelsen, 2024). Psykisk 2026). ohälsa är därmed inte bara en hälsofråga, utan också en avgörande etableringsfråga. Utan tidiga och samordnade insatser riskerar fler unga att stå utan fotfäste i arbetslivet. Förskrivning av antipsykotiska läkemedel till barn och unga i Svergie har ökat kraftigt 2008–2021 Figur 3. Källa: Dahlén, E., Jarbin, H., Sundström, A., Walles, I., Wikström, S., & Kimland, E. E. (2026). Drug utilisation of antipsychotics and lithium in Sweden 2008–2021 – a nationwide study of children aged 5–17 years. European Child & Adolescent Psychiatry. https://doi.org/10.1007/s00787-026-02960-5 Ledtiderna till barn- och 3 ungdomspsykiatrin ökar Den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga har lett I de ärenden där IVO riktat kritik mot BUP handlar det till hög belastning på vårdgivare, särskilt inom barn- och främst om långa väntetider, otillräckliga bedömningar, ungdomspsykiatrin (BUP). Allt fler söker hjälp samtidigt som bristande dokumentation och otillräckliga suicidriskbe- väntetiderna ökar (Socialstyrelsen, 2024). dömningar (Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, 2025). Klagomålen gäller ofta barn och unga med ätstörningar, IVO:s analys av patientklagomål och lex Maria-anmälningar neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), svår ångest 2022–2024 visar återkommande problem med fördröjd eller suicidbenägenhet. eller utebliven behandling samt bristande återkoppling till patienter och närstående (Inspektionen för vård- och Långa väntetider kan få allvarliga konsekvenser. Obehandlad omsorg, 2025). psykisk ohälsa riskerar att förvärra ångest, depression, själv- skadebeteende och suicidala tendenser. 7 Minskad statlig närvaro 4 – ökat kommunalt ansvar Arbetsförmedlingen ansvarar för genomförandet av arbets- Myndigheten har också fått återkommande kritik för marknadspolitiken och har ett centralt uppdrag att stödja bristande tillgänglighet och service. En granskning visade unga arbetslösa till arbete (SFS 2022:811). Sedan 2019 har att endast drygt hälften av de arbetssökande nådde fram via myndigheten genomgått en omfattande omstrukturering. telefon, medan nästan 90 procent inte nådde fram via chatt Antalet lokala kontor minskade från 218 i början av 2019 till (JO 2023 s. 39, dnr 7766–2022). 88 kontor med fast bemanning vid årsskiftet 2020/2021. Konsekvenserna av Arbetsförmedlingens minskade närvaro Idag saknar därför majoriteten av Sveriges kommuner lokal är tydliga. Ansvar flyttas i praktiken över till kommuner, närvaro från Arbetsförmedlingen (Sveriges Kommuner och näringsliv och andra lokala aktörer utan att motsvarande Regioner, SKR, 2022). resurser, förutsättningar eller ansvarsfördelning följer med. Den minskade närvaron har samtidigt inneburit färre stödinsatser och svagare incitament för unga vuxna att ta steget in i arbetslivet. Möjligheter till ekonomisk ersättning vid arbetsintroduktion har exempelvis reducerats. 8 4.1 Kommunerna fyller ett växande tomrum SKR:s enkätundersökning Kommunala perspektiv på ar- Arbetsförmedlingen bedöms också ha begränsad förmåga betsmarknadspolitiken (2022), besvarad av 255 kommuner, att stödja personer som står längst från arbetsmarknaden. visar att endast 7 procent bedömer att Arbetsförmedlingen Endast 12 procent av kommunerna anser att myndigheten har tillräckliga resurser lokalt. Samtidigt uppger 93 pro- uppfyller detta uppdrag i hög utsträckning (SKR, 2022). cent att de ger stöd i frågor som egentligen ligger inom myndighetens uppdrag (SKR, 2022). Samverkan är samtidigt bristfällig. Endast 37 procent av kommunerna uppger att det finns en fungerande dialog med Arbetsförmedlingen och nästan fyra av tio ser bristande samverkan som ett stort hinder (SKR, 2022; Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, 2023). 4.2 En ny verklighet – utan tydligt ansvar SKR (2022) och MUCF (2023) visar sammantaget att MUCF (2023) konstaterar att det finns ett tydligt behov av ansvarsförskjutningen redan är ett faktum. Kommunerna har ett mer uttalat ansvar för att stödja unga med större behov, blivit en central aktör i arbetsmarknadspolitiken utan tydligt då dessa grupper idag riskerar att falla mellan olika system. mandat eller tillräckliga resurser. SKR (2022) lyfter samtidigt behovet av en tydligare och mer formaliserad roll för kommunerna inom arbetsmarknads- Konsekvensen är ett system där unga riskerar att falla mellan politiken, inklusive möjlighet att genomföra statliga insatser olika aktörer samtidigt som kommunerna får bära ett växande med ersättning. ansvar och ökade kostnader. När Arbetsförmedlingen minskat sin lokala närvaro har kommunerna fått ta större ansvar för personer som står långt från arbetsmarknaden, bland annat genom ekonomiskt bistånd och egna arbets- marknadsinsatser. 4.3 Kommunernas utökade ansvar Kommunerna har en central roll i arbetet med unga som Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, varken arbetar eller studerar. Genom det kommunala förstärker kraven på aktivitet för unga vuxna. Rätten till aktivitetsansvaret (KAA) enligt skollagen 29 kap. 9 § ska ekonomiskt bistånd kopplas tydligare till arbete, praktik eller kommunen aktivt söka upp unga under 20 år som saknar studier, med ökat fokus på tidiga insatser och egen försörj- gymnasieexamen och erbjuda insatser som leder vidare till ning (SFS 2025:400). Kommunernas ansvar för att skapa studier eller arbete (SFS 2010:800). meningsfulla och arbetsnära insatser ökar därmed ytterligare. 9 4.4 Kommunalt aktivitetsansvar Varje år står omkring 65 000–70 000 unga utanför sina jämfört med 16,6 procent i befolkningen i samma ålder gymnasiestudier och omfattas då av det kommunala (Skolverket, 2025). aktivitets ansvaret. Det motsvarar ungefär var åttonde Endast omkring 8 procent går direkt från grundskolan ungdom i åldern 16–19 år (Skolverket, 2025). till aktivitetsansvaret. De flesta har istället påbörjat men År 2025 omfattade aktivitetsansvaret 12,6 procent av ålders- avbrutit sina gymnasiestudier. Det visar att många unga gruppen, en ökning från 12,2 procent året innan. Gruppen är tappar fotfästet under gymnasietiden och att tidiga insatser tydligt snedfördelad där unga födda utomlands, unga med som kopplar utbildning till arbete är avgörande för att bryta lågutbildade föräldrar och killar är överrepresenterade. Unga utvecklingen. födda utomlands utgör exempelvis 27,7 procent av gruppen 4.5 Kommunalt aktivitetsansvar i Mölndals stad I Mölndals stad omfattas cirka 10 procent av kommunens 2 Mölndal når också en hög andel av ungdomarna. Under 600 ungdomar av det kommunala aktivitetsansvaret någon hösten 2025 hade 90 procent av de unga inom KAA kontakt gång under gymnasietiden, vilket är en relativt låg nivå med verksamheten, jämfört med 68 procent i riket (Utbild- jämfört med övriga kommuner i Göteborgsregionen (se figur 4). ningsnämndens verksamhetsuppföljning av KAA, 2026-03-19). Utbildningsnämnden arbetar utifrån principen att det är bättre att göra någonting än ingenting. Därför kombineras studier med praktik och arbete för att skapa verkliga vägar vidare. Andelen ungdomar i KAA i förhållande till befolkning Figur 4. Andel ungdomar inom kommunalt aktivitetsansvar (KAA) i relation till befolkningen. Mölndal ligger på en relativt låg nivå jämfört med flera kommuner, men utmaningen kvarstår. Källa: Utbildningsnämndens verksamhetsuppföljning KAA, UTN (2026-03-19). 10 Samtidigt visar nationella data att ungefär hälften av ungdo- Trots hög uppföljningsgrad och ett aktivt arbete når många marna inom det kommunala aktivitetsansvaret avregistreras unga varken studier eller arbete. I stället blir de kvar i insat- varje år. Den vanligaste orsaken är att individen fyller 20 år. ser utan att etablera sig. Resultaten visar att dagens insatser Endast drygt 30 procent lämnar aktivitetsansvaret för stu- ofta har för svag koppling till arbetsmarknaden och saknar dier, medan många kvarstår fram till 20 års ålder (Skolverket, den samordning som krävs för att skapa verklig etablering. 2025). Omkring 10 procent avregistreras för att de inte längre är folkbokförda i kommunen (Skolverket, 2025). Orsaker till avregistrering från aktivitetsansvar (2025) Figur 5. Orsaker till avregistrering från det kommunala aktivitetsansvaret 2025. Den vanligas- te orsaken är att individen fyller 20 år, medan en betydligt mindre andel går vidare till studier. Källa: Skolverket (2025), Kommunernas aktivitetsansvar. Diarienummer: 2025:870. 4.6 Skillnader i kommunernas stöd till unga Att etablera sig i studier och arbete är avgörande för vägen mot självständighet. MUCF (2023) visar samtidigt att stödet Framgångsfaktorer för varierar kraftigt mellan kommuner. Skillnaderna är särskilt kommunernas arbete; tydliga för personer över 20 år, där det saknas ett lagstadgat uppsökande ansvar. ` Långsiktiga och individanpassade insatser Enligt MUCF (2023) är bristen på anpassade utbildningsal- ` Samverkansplattformar mellan aktörer som ternativ det största hindret för att börja studera eller få arbe- samordnar stöd te. Resultatet blir att möjligheten till stöd i praktiken avgörs av var i landet individen bor. ` Insatser som innebär stegförflyttningar för individer I rapporten Fokus 23 – olika villkor för etablering lyfter ` Tydliga politiska mål som ger tydliga mandat MUCF flera avgörande framgångsfaktorer för arbetet med unga som står utanför studier och arbete. Särskilt viktiga är politiska mål och handlingsplaner eftersom de skapar man- Figur 6. Framgångsfaktorer i kommunernas arbete med dat och riktning i arbetet (Myndigheten för ungdoms- och ungas etablering på arbetsmarknaden enligt MUCF (2023). civilsamhällesfrågor, 2023). Källa: MUCF (2023), Fokus 23 – olika villkor för etablering 11 Politiska mål och satsningar 5 i Mölndals stad Mölndals stad har etablerat flera insatser för att stödja unga tillsammans med näringslivet och andra aktörer utveckla nya i övergången mellan studier och arbete. För att möta ökade arbetssätt som stärker ungas etablering (Utbildningsnämn- behov har kommunen förstärkt det kommunala aktivitets- dens verksamhetsplan, 2026). ansvaret, vilket möjliggjort fler individuella insatser och ett Sammantaget visar detta på ett långsiktigt arbete för att utökat ansvar för unga upp till 24 år (Budget 2021–2023). stärka ungas etablering. Samtidigt finns behov av ökad sam- Satsningar har också gjorts för elever med särskilda behov, ordning, tydligare struktur och starkare koppling till arbetsli- bland annat genom etableringen av resursgymnasiet vet för att öka effekten av insatserna. Studion i samverkan inom Göteborgsregionen (Budget 2024–2026). Parallellt har resurser tillförts för att stärka samverkan med arbetslivet och öka tillgången till praktik, lärlingsplatser och Ett tydligt politiskt uppdrag arbetsplatsförlagt lärande (Budget 2024–2026). ”Tillsammans med näringsliv och Utbildningsnämnden har under flera år haft en tydlig in- riktning att stärka ungas möjligheter till studier och arbete andra aktörer utveckla nya arbets­ (Utbildningsnämndens verksamhetsplan, 2026). Detta har sätt som stärker ungas etablering.” bland annat omsatts i en offensiv utveckling av gymnasie- och vuxenutbildningen sedan 2016. I verksamhetsplanen för 2026–2028 har utbildnings- Figur 7: Källa: Utbildningsnämndens verksamhetsplan nämnden även gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att 2026–2028. 12 Nationella mål 6 och satsningar Nationella satsningar visar en tydlig rörelse mot tidigare kontakt med arbetslivet, ekonomiska incitament och närmare samverkan med näringslivet för att motverka utanförskap och gängkriminalitet. Samtidigt är vägen till arbete fortfarande för lång för många unga vuxna. 6.1 Studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO) Erfarenheter från arbetet med unga i riskzon visar att kontakt med arbetslivet. Reformen inspireras av den danska ekonomisk ersättning är ett viktigt incitament. Eftersom modellen med fritidsjobb, där ungdomar i utsatta områden många unga lockas till kriminalitet av möjligheten att erbjuds avlönat arbete i kombination med krav på skol- tjäna pengar har avlönat arbete visat sig vara ett effektivt närvaro och stöd från skola, kommun och näringsliv alternativ till kriminella miljöer. (Svenskt Näringsliv, 2025). Ett exempel är införandet av studiemotiverande arbetslivs- Utvecklingen visar en tydlig trend där tidiga, avlönade orientering (SAO), där prao ersätts med återkommande och arbetsnära insatser lyfts fram som avgörande för avlönat arbete hos lokala företag. Syftet är att stärka studie- ungas etablering. motivation, skolnärvaro och framtidstro samt ge unga tidig 13 6.2 Sociala företag och idéburet samarbete Ett alternativ till kommunala arbetsmarknadsinsatser är Erfarenheter från kommuner visar att samverkan med samverkan med idéburna organisationer och sociala företag idéburna aktörer kan skapa tydliga mervärden i arbetet med genom så kallade idéburna offentliga partnerskap (IOP). IOP komplexa samhällsutmaningar. Örebro kommun (2020) bygger på samarbete mellan offentlig sektor och idéburna visar exempelvis att partnerskap mellan offentlig sektor och aktörer för att möta komplexa samhällsutmaningar genom idéburna aktörer stärker möjligheten att nå kommunens mål gemensamma insatser och resurser (Regeringen, 2019). och skapar större effekt för målgruppen än vad aktörerna Modellen används ofta för grupper som står långt från kan åstadkomma var för sig. Samtidigt betonas vikten av arbetsmarknaden där traditionella insatser haft begränsad långsiktighet, dialog och gemensam styrning för att skapa effekt. Särskilt arbetsintegrerade sociala företag skapar hållbara resultat över tid (Örebro kommun, 2020). vägar in i arbetslivet genom att kombinera arbete, delaktig- Samtidigt bygger många av dessa insatser på verksamhe- het och stöd (Tillväxtverket, 2021). ter utanför den reguljära arbetsmarknaden, vilket skiljer sig från modeller där etablering sker i direkt samverkan med näringslivet. 6.3 Sociala företag – möjligheter och begränsningar Sociala företag kan skapa viktiga möjligheter för unga vuxna MUCF (2018) visar att idéburet offentligt partnerskap (IOP) genom anpassade arbetsmiljöer, nära stöd och lägre trösklar ofta präglas av otydlig ansvarsfördelning, begränsad upp- in i arbetslivet. De kan fungera som en brygga mellan följning och svag kunskapsbas. Bristen på gemensamma utanförskap och arbete, särskilt för unga med begränsad strukturer och systematisk statistik gör det svårt att bedöma arbetslivserfarenhet eller social problematik. effekter och utveckla modellen över tid (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2018). Trots de möjligheter som sociala företag och idéburna aktö- rer erbjuder pekar flera analyser på betydande strukturella Tillväxtverket (2021) lyfter samtidigt behovet av tydligare brister. Avsaknaden av tydliga definitioner och gemensamma styrning, uppföljning och starkare samverkan mellan aktörer modeller försvårar styrning, uppföljning och upphandling. för att möta komplexa samhällsutmaningar. Detta understry- Samtidigt finns en inneboende spänning mellan offentlig ker behovet av modeller som kombinerar flexibilitet och stöd kontroll och aktörernas oberoende roll. med tydlig struktur och nära koppling till arbetslivet. 14 Samverkan mellan utbildning 7 och arbetsliv i Sverige Forskning visar att en stark koppling mellan utbild- lärlingssystem har lägre ungdomsarbetslöshet och en ning och arbetsliv är avgörande för ungas etablering. smidigare övergång från skola till arbete. Arbetsplatsförlagt Enligt Hanushek et al. (2017) har elever som gått yrkesut- lärande utvecklar yrkesspecifika färdigheter och möjliggör bildningar lättare att få arbete och högre sysselsättning i rekrytering direkt från utbildningen. I exempelvis Tyskland unga år, särskilt i länder med välutvecklade lärlingssystem sker minst hälften av utbildningen på arbetsplatsen och som Tyskland, Danmark och Schweiz. Fördelen minskar det är vanligt att elever får ekonomisk ersättning under dock över tid, då personer med högre utbildning oftare är utbildningen (OECD, 2019; Kuczera & Jeon, 2019). I Sverige sysselsatta senare i livet (Hanushek et al., 2017). är arbetslivsanknytningen svagare och kvaliteten på det arbetsplatsförlagda lärandet mer ojämn (OECD, 2019). I Sverige fungerar yrkesutbildningen relativt väl, men kopplingen mellan skola och arbetsliv är svagare i jämförelse Flera studier pekar på ett kompetensglapp mellan med många andra länder (Kuczera et al., 2019). Utbildnings- utbildning och arbetsmarknad i Sverige. Cedefop systemet är i hög grad skolstyrt, vilket ger arbetsgivare (2023) menar att gymnasieskolans utbildningsutbud i hög begränsat inflytande över utbildningarnas innehåll och grad styrs av elevers val snarare än arbetsmarknadens arbetsplatsförlagda lärande (Kuczera & Jeon, 2019). Sam- behov, vilket bidrar till kompetensbrist inom flera yrken. verkan varierar dessutom lokalt och lärlingssystemet är Arbetsgivare efterfrågar också mer praktisk erfarenhet än relativt litet. Samtidigt väljer få elever yrkesutbildningar, trots vad utbildningen idag ger (Cedefop, 2023). att de ofta leder till arbete i högre utsträckning än i många Samtidigt pågår nationella satsningar för att stärka kopp- andra europeiska länder (Kuczera et al., 2019). lingen mellan utbildning och arbetsliv, bland annat genom Internationellt kännetecknas framgångsrika statliga incitament till företag och lagändringar från 2022 utbildnings system av stark arbetsplatsförlagd som betonar att utbildning i större utsträckning ska planeras utbildning. OECD (2019) visar att länder med omfattande utifrån arbetsmarknadens behov (Cedefop, 2023). Avgörande för ungas etablering enligt forskning ` Tidig kontakt med arbetslivet stärker ungas etablering ` Arbetsgivarnas koppling till utbildningen behöver stärkas i Sverige ` Ekonomisk ersättning ökar motivation och deltagande ` Mer praktisk erfarenhet efterfrågas än vad utbildningarna ger idag Källa: OECD (2019); Hanushek et al. (2017); Kuczera & Jeon (2019); Cedefop (2023). Figur 8. Forskning visar att tidig kontakt med arbetslivet, praktisk erfarenhet och nära samverkan med arbetsgivare stärker ungas etablering. 15 Insatser 8 och lösningar 8.1 Identifierade insatser för att stärka ungas etablering Med utgångspunkt i utbildningsnämndens uppdrag att arbete riskerar då att bli onödigt lång när kontakten med tillsammans med näringslivet och andra aktörer utveckla nya arbetslivet kommer sent och insatserna inte tillräckligt tidigt arbetssätt har olika modeller för att stärka ungas etablering kombineras med arbete och arbetsgivarkontakt. analyserats. Modellerna skiljer sig åt i ansvar, organisering Behovet är därför stort av modeller som möjliggör tidigare och genomförande, men syftar gemensamt till att skapa mer kontakt med arbetsgivare, där individ och arbetsplats till- effektiva och samordnade insatser. sammans skapar förutsättningar för att arbetet ska funge- Idag erbjuds många unga långt från arbetsmarknaden stöd ra. Oavsett organisationsform är det samma fem centrala genom exempelvis coaching, samtal, samhällsorientering insatser som behöver genomföras. De utgör kärnan i arbetet och olika sociala eller hälsofrämjande aktiviteter. Vägen till för att stärka ungas etablering. Fem avgörande insatser för fler unga i arbete ` Skapa fler vägar till arbete ` Stärk introduktionen till arbetslivet Utveckla samarbetet med näringslivet för att fler Ge unga riktat stöd vid start av arbete eller praktik unga snabbt ska få kontakt med arbetsgivare och för att öka tryggheten och möjligheten att lyckas i möjlighet att börja arbeta. arbetslivet. ` Säkerställ att arbete och praktik ger ersättning ` Stärk arbetsgivarnas möjlighet att ta emot unga Utveckla ersättningsmodeller där unga får betalt Ge arbetsgivare stöd i handledning och anpass­ för arbete och praktik för att stärka motivation och ning för att fler unga med särskilda behov eller etablering. begränsad arbetslivserfarenhet ska kunna komma i arbete. ` Samla jobb och stöd i en digital ingång Skapa en gemensam digital plattform där unga enkelt hittar arbete, praktik och stödinsatser. Figur 9. Fem centrala insatser som stärker unga vuxnas förutsättningar att nå praktik eller jobb oavsett organisationsform. 16 8.2 Internationella förebilder I Sverige saknas i stor utsträckning aktörer med ett tydligt kontakt med arbetsgivare i en gemensam funktion skapas ansvar för ungas väg till arbete. För unga vuxna som står tydligare vägar till arbete. långt från arbetsmarknaden blir stödet därför ofta splittrat First Week är ett försök att etablera en liknande struktur mellan olika verksamheter, samtidigt som marknaden saknar lokalt och regionalt, där kommunen och näringslivet incitament att utveckla lösningar för denna grupp. tillsammans tar ansvar för att skapa fler vägar till arbete för Internationella exempel, såsom Hamburgs ungdomsarbets- unga vuxna. Modellen syftar till att vara flexibel, arbetsnära förmedling (Jugendberufsagentur Hamburg, JBA, 2026), och anpassad för unga som idag har svårt att etablera sig på visar värdet av gemensamma och arbetsnära strukturer för arbetsmarknaden. ungas etablering. Genom att samla stöd, vägledning och 8.3 Gamla samhällsutmaningar kräver nya lösningar Om fler unga ska få en väg in i arbetslivet måste kommunen Målet är att identifiera en modell som kombinerar tydlig- och näringslivet arbeta tillsammans, inte var för sig. Dagens styrning, långsiktighet och förmåga att möta ungas behov. system är splittrat, med ansvar fördelat mellan kommun, Rapporten bygger på analyser av lokala och nationel- företag och andra aktörer utan tydlig gemensam struktur. la insatser samt intervjuer med företag, sociala företag, Det försvårar styrning, samordning och möjligheten att förvaltningar och ungdomar inom det kommunala aktivitets- skapa långsiktiga resultat. ansvaret. Resultatet visar tre möjliga modeller för samver- kan mellan kommun och näringsliv för att stärka ungas Samtidigt är det tydligt att komplexa samhällsutmaningar etablering på arbetsmarknaden. inte kan lösas av en aktör ensam. Nuvarande samverkans- former är inte tillräckliga för att skapa tydligt ansvar, gemensam riktning och effektiva insatser. Det finns därför skäl att pröva alternativa modeller där ansvar, investeringar och genomförande organiseras gemensamt. 17 Tre alternativ för att 9 stärka ungas etablering 9.1 Alternativ 1: Kommunen bygger upp en egen verksamhet Kommunen har sedan lång tid erfarenhet av 2017:725) ställer krav på lokal anknytning, allmänt intresse arbetsmarknadsinsatser och samverkan med arbetslivet. och konkurrensneutralitet, medan lagen om offentlig upp- Genom en egen verksamhet kan kommunen ta ett samlat handling (SFS 2016:1145) kräver formaliserade processer ansvar för planering, genomförande och uppföljning med vid samverkan med externa aktörer. Kommunen är genom tydlig styrning och goda möjligheter till långsiktighet. dessa lagar geografiskt och juridiskt bunden, medan arbetsmarknaden fungerar regionalt och flexibelt. Samtidigt bär kommunen, med en egen verksamhet, också hela det ekonomiska ansvaret och utvecklingen blir Erfarenheter visar samtidigt att unga växer när de får ta beroende av interna resurser och arbetssätt. Samverkan verkligt ansvar. Exempel som Gurras sommarcafé i Mölndal med näringslivet sker främst genom uppsökande arbete, visar hur unga långt från arbetsmarknaden kan utvecklas vilket kan begränsa flexibilitet och omfattning. genom att driva verksamhet tillsammans med andra unga och vuxna. Samtidigt är det svårt att inom egen regi utveckla Kommunal verksamhet verkar också inom regelverk som och skala upp entreprenöriella arbetssätt i nära samspel begränsar handlingsutrymmet. Kommunallagen (SFS med näringslivet. 18 9.2 Alternativ 2: Kommunen upphandlar en extern aktör eller ingår partnerskap Ett alternativ är att kommunen anlitar ett socialt företag Samtidigt pekar flera analyser på utmaningar kring styrning, för att genomföra insatserna. Sociala företag har visat god uppföljning, transparens och möjligheten att skala upp förmåga att nå målgrupper långt från arbetsmarknaden och insatserna (Tillväxtverket, 2019). Många sociala företag erbjuder ofta individanpassade och stegvisa insatser i en bedriver dessutom små och nischade verksamheter vilket trygg miljö. begränsar möjligheten att erbjuda arbete i större omfattning till unga vuxna. Kommunens möjligheter att styra inriktning, Inom Göteborgsregionen finns flera etablerade arbets- prioriteringar och uppföljning blir också mer begränsade när integrerande sociala företag (ASF) inom exempelvis service, genomförandet ligger hos en extern aktör. handel och hantverk. Modellen möjliggör snabb uppstart, tillgång till extern kompetens och ett lägre direkt ekonomiskt För målgruppen unga vuxna långt från arbetsmarkna- ansvar för kommunen. den krävs insatser som kan skalas upp, anpassas efter arbetsmarknadens behov och följas upp systematiskt. Det Samverkan sker ofta genom upphandling eller idéburet ställer krav på en gemensam struktur med tydligt mandat offentligt partnerskap (IOP). Ett IOP kan skapa mer lång- och styrning, vilket kan vara svårt att uppnå om ansvaret i siktiga och tillitsbaserade samarbeten där kommunen bidrar huvudsak ligger utanför kommunen. Samtidigt efterfrågas med resurser och finansiering medan den idéburna aktören en mer flexibel och arbetsmarknadsnära modell än vad ansvarar för genomförandet. Det kan också möjliggöra kommunen ofta kan utveckla inom ramen för sina regelverk. arbetssätt där deltagare får ta större ansvar genom praktiska arbetsuppgifter. 19 9.3 Alternativ 3: Kommun och näringsliv bygger en gemensam organisation – projektet First Week En bemanningsliknande affärsmodell för unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden är svår att bära ur ett strikt Så kan First Week fungera affärsperspektiv. Just därför utvecklas sällan sådana lösning- i praktiken ar av marknaden, trots att behovet är stort. First Week bygger på idén att kommunen och näringslivet ` Ungdomar matchas snabbt mot enkla arbets­ tillsammans skapar en gemensam struktur för att öppna fler uppgifter hos lokala arbetsgivare vägar till arbete för unga vuxna. Modellen kan exempelvis ` Arbete kombineras med stöd och handledning organiseras som en ideell organisation där offentlig styrning Uppdrag kan vara korta, flexibla och stegvisa kombineras med flexibilitet och nära samverkan med ar- betslivet. Kommunen behåller strategisk insyn och styrning ` Uppdrag kan vara korta, flexibla och stegvisa samtidigt som näringslivet blir en aktiv partner i att skapa ` Arbetsgivare får stöd i introduktion och anpassning arbetsmöjligheter för unga. ` Målet är övergång till arbete eller studier En gemensam organisation minskar flera av de begränsningar som finns inom traditionell kommunal verksamhet. Det blir Figur 11. Hur First Week fungerar i praktiken. lättare att skapa tillfälliga arbeten tillsammans med företag, tes- ta nya arbetssätt och anpassa insatser efter arbetsmarknadens behov. Modellen möjliggör också snabbare matchning mellan Modellen gör det möjligt att ta tillvara näringslivets unga och arbetsgivare samt kortare vägar till arbete. kompetens, nätverk och rekryteringsbehov samtidigt som kommunen bidrar med långsiktighet, samordning och Den största styrkan i modellen är inte organisationsformen stöd till målgruppen. Det skapar bättre förutsättningar för i sig, utan i det gemensamma ansvaret mellan kommun arbetsnära insatser, snabbare etablering och större rele- och näringsliv för ungas etablering. Genom First Week får vans för både unga och arbetsgivare. arbetsgivare en aktiv roll redan från början, inte enbart som mottagare av praktik eller arbetskraft, utan som medskapare av vägar till arbete. Utmaningar och möjligheter med de tre alternativen Kommunen bygger Samverkan med Partnerskap näringsliv upp egen verksamhet socialt företag 1. 2. 3. ` Fyll insyn och styrning ` Kommunen tar del av extern kompetens ` Gemensam insyn och ` Möjlighet till långsiktig s tyrning planering inom den egna ` Mindre ekonomiskt ansvar organisationen för kommunen ` Delade kostnader mellan parterna ` Kommunen bär hela ` Begränsad insyn och k ostnaden s tyrning ` Större flexibilitet och s amverkan ` Begränsad flexibilitet inom ` Svårt att skala upp och kommunalt regelverk s äkerställa långsiktighet ` Oprövad samverkansform Figur 12. Jämförelse av tre modeller för att stärka ungas etablering utifrån styrning, ansvar och handlingsutrymme. 20 First Week – en gemensam 10 modell för ökad effekt Ett alternativ som särskilt bör övervägas är att etablera en Modellen samlar utbildning, arbetsmarknad och näringsliv gemensam, fristående samverkansform där kommunen i en gemensam struktur med målet att skapa fler vägar till och näringslivet tillsammans ansvarar för utveckling och arbete för unga vuxna. Dialoger inom ramen för arbetet med genomförande. First Week visar ett tydligt intresse från näringslivet, lokalt, regionalt och nationellt, att bidra med kompetens, utveckling Genom en gemensam idéburen lokal eller regional orga- och arbetsmöjligheter. En gemensam organisation skapar nisation kan offentlig styrning kombineras med flexibilitet, bättre förutsättningar att ta tillvara detta engagemang på ett arbetsmarknadsnära arbetssätt och gemensamma inves- långsiktigt och systematiskt sätt. teringar. Det skapar bättre förutsättningar för långsiktighet, snabbare genomförande och tydligare koppling till arbetslivet. ”En central styrka i modellen är att anställningar kan ske i den gemensamma organisationen istället för inom kommunens ordinarie verksamhet. Det skapar större flexibilitet, minskar administrationen och gör det möjligt att snabbare matcha unga med arbetsgivare och riktiga arbeten.” Anna Karlsson, enhetschef KAA, Mölndals Stad. 21 Inriktning för fortsatt 11 utveckling Den första arbetsveckan kan förändra allt. För många unga handlar vägen till arbete inte främst om utbildning, utan om att få en första möjlighet att pröva, bidra och växa med ansvar. First Week är ett förslag på hur en sådan möjlighet kan Förslag till beslut: organiseras. Genom en gemensam idéburen organisation, där kommunen tillsammans med näringsliv och andra Utbildningsförvaltningen ges aktörer tar ansvar, skapas en plattform för att matcha unga i uppdrag att, i dialog med med enkla men meningsfulla arbeten. Varje arbetsvecka blir ett steg mot arbetslivserfarenhet, självkänsla och ökad näringslivet och andra relevanta etablering. aktörer, initiera och pröva Modellen skapar förutsättningar för snabbare matchning förutsätt ningarna för att etablera mellan unga och arbetsgivare, minskad administration och en gemensam idéburen organisa­ större flexibilitet än inom traditionell kommunal verksamhet. Samtidigt kan kommunen säkerställa strategisk styrning och tion i syfte att stärka ungas väg till insyn genom tydliga mål och aktiv medverkan i organisa- arbete. tionens styrning. Dialoger inom ramen för arbetet med First Week visar ett Kommunen ska säkerställa tydligt intresse från näringslivet att bidra med arbetsmöjlig- heter, kompetens och utveckling av verksamheten. Samtidigt strategisk styrning och insyn finns möjligheter att bredda finansieringen genom sam- genom aktiv medverkan i organi­ verkan mellan offentliga medel, företag och andra aktörer. sationens styrning samt genom Erfarenheter visar att unga växer när de ges verkligt ansvar. tydliga mål för verksamheten. Arbetsnära insatser som kombinerar arbete, stöd och delak- tighet kan skapa progression för unga som annars riskerar att fastna utanför arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund finns skäl att pröva förutsättningarna för att etablera First Week som en gemensam modell för ungas väg till arbete. Ett nästa steg är att, tillsammans med näringslivet och andra relevanta aktörer, vidare konkretisera organisation, finansiering och former för genomförande. Den första arbetsveckan kan förändra allt. 22 Referenser Arbetsförmedlingen, (2025). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor, MUCF. (2018). Arbetsmarknadsläget i Sveriges län Kvartal 4, 2025. Diarienummer: Af-2026/0006 1969. Hämtad: 2026-01-20 Idéburet offentligt partnerskap- En kunskapsöversikt. Referenslänk Hämtad, 2025-10-10. Referenslänk Dahlén, E., Jarbin, H., Sundström, A., Walles, I., Wikström, S., & Kimland, E. E. (2026). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor, MUCF. (2023). Drug utilisation of antipsychotics and lithium in Sweden 2008–2021 – a nationwide study of children aged 5–17 years. Fokus 23-olika villkor för etablering. Lokala förutsättningar European Child & Adolescent Psychiatry. och stöd till unga som varken arbetar eller studerar. Myndig- Referenslänk heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) 2023. Hämtad: 2026-02-25. Cedefop. (2023). Yrkesutbildning i Sverige: Kort Referenslänk beskrivning. Mölndals Stad. (2020). Europeiska unionens publikationsbyrå. Referenslänk Budget/Plan 2021–2023. Hämtad: 2026-01-07. Referenslänk Hanushek, E. A., Schwerdt, G., Woessmann, L., & Zhang, L. (2017). Mölndals Stad. (2023). General education, vocational education, and labor-market Budget/Plan 2024–2026. Hämtad 2026-03-07. outcomes over the life cycle. Journal of Human Resources, Referenslänk 52(1), 48–87. Referenslänk Mölndals Stad. (2025). Utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026-2028. Hämtad Inspektionen för Vård- och omsorg, IVO. (2025). 2026-01-15. Långa väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin riskerar Referenslänk patientsäkerheten. Hämtad: 2026-02-25. Referenslänk OECD. (2019). Vocational education and training in Sweden. OECD Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- Publishing. politisk utvärdering, IFAU. (2021). Referenslänk Unga som varken arbetar eller studerar En beskrivning av gruppen och effekter av insatser för att möta problemet. Regeringen. (2019). Rapport 2021:12. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Idéburet offentligt partnerskap: Vägledning (SOU 2019:56). Statens offentliga utredningar. Hämtad, 2025-10-08. Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- Referenslänk politisk utvärdering, IFAU. (2024). Forskningssammanfattning. Hämtad: 2026-03-07. Referenslänk Jugendberufsagentur Hamburg, JBA. (2026). Hämtad, 2026-01-13. Referenslänk Justitieombudsmannen. (2023). Beslut i ärende 7766-2022 (JO 2023 s. 39). Hämtad: 2026-02-20. Referenslänk 23 Referenser fortsättning SFS 2010:800. Svenskt Näringsliv. (2025). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SAO-jobb öppnar nya dörrar för högstadieelever. Hämtad: 2026-02-28. SFS 2016:1145. Referenslänk Lag om offentlig upphandling. Stockholm: Finans- Svensson, M., Berlin, M., Ginsberg, Y., Barnevik Olsson, M., departementet. State, M., & Salmi, P. (2020). SFS 2017:725. Depressioner och ångestsyndrom bland barn och unga förknippade med långsiktiga konsekvenser – en nationell Kommunallag. Stockholm: Finansdepartementet. registerstudie. Socialmedicinsk Tidskrift, 97(5-6), 771–782. SFS 2022:811. Referenslänk Förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. (2022). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. Kommunala perspektiv på arbetsmarknadspolitiken 2022. SFS 2025:400. Redovisning av enkätundersökning. Hämtad 2026-03-10. Referenslänk Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Skolverket. (2025). Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. (2025). Kommunernas aktivitetsansvar. Diarienummer: 2025:870. Väntetidsstatistik inom Barn och ungdomspsykiatri. Solna: Skolverket. Hämtad 2026-03-24. Hämtad 2026-03-15. Referenslänk Referenslänk Socialstyrelsen. (2020). Tillväxtverket. (2019). Inrapporterade depressioner och ångestsyndrom bland barn ASF - Arbetsintegrerade sociala företag för utrikesfödda. och unga vuxna – utvecklingen till och med 2018. Artikel- Publikationsnummer: Info 0715. Hämtad: 2025-12-09. nummer: 2020-6-6768. Hämtad: 2026-02-25. Referenslänk Referenslänk Tillväxtverket. (2021). Socialstyrelsen. (2021). Sociala företag i Sverige- kartläggning och dialog om defini- Aspekter av antidepressiv läkemedelsbehandling av barn tion. Rapport 0353. Hämtad: 2026-03-30. och unga vuxna. Artikelnummer: 2021-3-7301. Hämtad: Referenslänk 2026-03-07. Referenslänk Unicef. (2023). Psykisk ohälsa bland barn och unga – en av vår tids största Socialstyrelsen. (2024). kriser. Hämtad: 2026-03-07. Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Referenslänk Aspekter av socioekonomiska utmaningar och förutsättning- ar. Artikelnummer: 2024-5-9083. Hämtad: 2026-03-07. Örebro kommun. (2020). Referenslänk Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP). Ks 1121/2017. Hämtad: 2025-10-0. Statistiska Centralbyrån, SCB. (2026). Referenslänk Ungdomsarbetslöshet i Sverige. Hämtad: 2026-03-10. Referenslänk 24 Utbildningsförvaltningen utbildning@molndal.se Frölundagatan 25B 431 30 Mölndal Nämndens verksamhetsplan 2026-2028 Utbildningsnämnden Nämndens verksamhetsplan 2026- 2028 Innehåll 1 Bakgrund och syfte ..................................................................................................................... 1 2 Uppdrag och organisation .......................................................................................................... 1 3 Mål, nuläge och utveckling .................................................................................................... 2 3.1 Nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar ....................................................... 2 3.2 Nuläge för nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar ...................................... 3 3.3 Aktiverande styrdokument som berör nämnden ................................................................. 4 3.4 Uppdrag ............................................................................................................................... 6 4 Ekonomi ...................................................................................................................................... 6 4.1 Resursfördelning 2026 och plan 2027-2028 ....................................................................... 7 5 Personal ..................................................................................................................................... 8 6 Intern kontroll .............................................................................................................................. 8 1 Bakgrund och syfte Nämndens verksamhetsplan beskriver nämndens uppdrag samt de mål och satsningar som nämnden vill att förvaltningen prioriterar under kommande år. Nämndens mål beslutas i verksamhetsplanen. Planen följs upp i olika avstämningar under året och i sin helhet i verksamhetsberättelsen vid årets slut. 2 Uppdrag och organisation Nämndens huvudsakliga uppdrag enligt reglemente är att fullgöra kommunens uppgifter inom gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, studie- och yrkesvägledning, kommunal vuxenutbildning, anpassad utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Utbildningsnämnden anordnar även utbildning inom yrkeshögskola och verkställer kommunens aktivitetsansvar om icke skolpliktiga ungdomar. 1 Utbildningsnämnden har också ett nära samarbete med andra nämnder och förvaltningar inom Mölndals stad för att säkerställa att utbildningsverksamheten är en del av en helhetssyn på ungdomars och vuxnas utveckling och trivsel. 3 Mål, nuläge och utveckling 3.1 Nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Mölndal ska vara en ledande utbildningskommun med ett attraktivt utbud av hög kvalitet. Utifrån denna vision har nämnden följande målsättningar: Mål 1: Utbildningsnämndens verksamheter ska främja individens möjligheter till vidare studier och/eller etablering på arbetsmarknaden Mål 2: Utbildningsnämnden ska i egen regi erbjuda ett attraktivt utbildningsutbud för Mölndals och göteborgsregionens studerande. Detta genom att förvalta och utveckla nuvarande skolenheter. Nämnden bidrar genom sina mål och uppdrag till följande kommunfullmäktigemål och budgetdirektiv: • KF-mål: Säkerställa likvärdig utbildning av hög kvalitet som främjar livslång lärande • KF-mål: Stärka förutsättningarna för växande näringsliv och arbetsmarknad • Budgetdirektiv: Barn och unga ska lämna skolan med godkända betyg och kunna etablera sig på arbetsmarknaden 2 o Fullföljda studier ger bättre förutsättningar för en bra start i livet, en tryggare framtid och etablering på arbetsmarknaden. Godkänd skolgång är också en viktig skyddsfaktor för att förhindra att ungdomar hamnar i utanförskap och kriminalitet. • Budgetdirektiv: En enklare vardag för Mölndalsborna - digitalt, smidigt och effektivt o Vi ska ha en god service i staden som underlättar Mölndalsbornas vardag. Fokus ska vara på den upplevda kvaliteten i mötet mellan brukare/medborgare och stadens verksamheter och utgå från invånarnas behov. 3.2 Nuläge för nämndens mål och stadsgemensamma prioriteringar Mölndals stad bedriver idag en växande gymnasieverksamhet samt en omfattande och framgångsrik vuxenutbildning. Sedan 2016 har utbildningsnämnden haft en offensiv strategi att öka utbudet av gymnasie- och vuxenutbildning i Mölndal. I nämndens budgetförslag visar omvärlds- och nulägesanalysen på flera övergripande trender och utmaningar med särskild påverkan på utbildningsnämndens uppdrag. Dessa inkluderar utmaningar såsom den demografiska utvecklingen, globalisering och teknikutveckling, kompetensförsörjning inom el, ökad psykisk ohälsa bland unga och fler ungdomar utan behörighet till gymnasiet. Några utmaningar med särskild fokus framöver är: • Säkerhet • Unga vuxna i jobb • Psykisk ohälsa bland unga Under året följer nämnden löpande upp sin verksamhet. Några nyckeltal som är särskild relevanta för nämndmålen och som nämnden löpande får rapportering kring är: • Volymtal • Antagningsstatistik • Medarbetarenkät • Elevenkäter • Kvalitetsindikatorer • KAA-statistik Utbildningsnämnden och verksamheten har identifierat framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse. En framgångsfaktor kan förklaras som ett särskilt viktigt utvecklingsområde för att verksamheten ska nå uppsatta mål. De identifierade framgångsfaktorerna är attraktivitet, systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus, samverkan med arbetsliv och utvecklande ledarskap. Attraktivitet En attraktiv arbetsplats för personal och elever är en framgångsfaktor för att elever och personal ska vilja studera och arbeta där. Sverige har ett skolsystem där det ofta står eleven fritt att välja utbildning till gymnasium, yrkeshögskola och delvis vuxenutbildning. Nya riktlinjer för 3 planering och dimensionering av vuxenutbildningen medför även ett större friutrymme för eleven att i framtiden välja sin utbildningsplats. Med eleven följer en elevpeng och konsekvensen blir en tuff konkurrens om eleverna eftersom fler elever innebär högre intäkt och därmed kan huvudmannen utforma en mer resursstark utbildning. Behovet och riktlinjer för att stärka utbildningens attraktivitet återfinns sällan i skolans styrdokument men är ett viktigt utvecklingsområde för att säkerställa en konkurrenskraftig utbildning med god resurstilldelning. Utbildningsnämnden vill säkerställa att verksamheterna förstärker attraktiviteten genom en tydlig profilering av utbildningarna och en modern lärmiljö. Utvecklande ledarskap Ett utvecklande ledarskap kan bidra till framgångsrik skolutveckling. Utbildningsnämnden vill säkerställa att huvudmannen stöttar rektorerna i deras roll som pedagogiska ledare och i arbetet med undervisningens kvalitet. Verksamheten ska även fortsätta arbetet med att stärka chefers organisatoriska förutsättningar vilket innefattar att skapa arenor för dialog, förstärka det administrativa stödet samt möjliggöra dialog kring chefernas uppdrag. Samverkan med arbetsliv Nära samarbete med lokalt och regionalt arbetsliv är avgörande för utbildningens attraktivitet och kvalitet. Det ger eleverna ökade förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och innebär ökade förutsättningar för verksamheten etablera och profilera nya utbildningar. Det är även viktigt för utbildningens möjlighet att erbjuda praktik, LIA, APL, lärlingsplatser samt individuella lösningar för introduktion till arbete. Utbildningsnämnden vill säkerställa en ökad samverkan med arbetslivet genom ett fortsatt fokus på utvecklingen av yrkesutbildningar, kopplingen mellan utbildningen och dess arbetsmarknadsanknytning samt utveckla effektiva arbetssätt kring handledning och stöd till organisationer och elever. Systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus Ett systematiskt kvalitetsarbete är en framgångsfaktor för effektiv skolutveckling när det sätter undervisningens kvalitet i fokus och synliggör likvärdighet och kvalitet på alla nivåer och i samtliga verksamheter (Skolverket 2023). Utbildningsnämnden vill säkerställa en förstärkning av det systematiska kvalitetsarbetet genom att verksamheten hittar nya former för kollegialt samarbete, en samordning av elevhälsoarbetet för att främja elevens lärande och genom att skapa delaktighet och samsyn kring kvalitetsarbete inom hela verksamhetsområdet - elever, personal och skolledning. 3.3 Aktiverande styrdokument som berör nämnden Även om nämndens verksamhet i huvudsak styrs utifrån skollagen så finns det i staden gemensamma strategier och planer som styr hur nämnden ska jobba. Nedan lyfts några av de planer som har stor påverkan på nämndens uppdrag. Nybyggnation nytt Campus Kommunfullmäktige har beslutat om ytterligare investeringsmedel för gestaltning av nytt Campus. Planarbetet syftar bland annat till att möjliggöra ett campus med flexibla 4 utbildningslokaler. Kommande år kommer samråd genomföras samt upphandling av entreprenad. Barn och unga mår bra, lyckas i skolan och har framtidstro Stadens politiska HI-grupp har beslutat om ett gemensamt och övergripande mål för stadens mjuka nämnder (nämnderna för skola, utbildning, vård och omsorg, social och arbetsmarknad samt kultur och fritid). Målet fokuserar på vikten av att staden gemensamt tar ansvar för att barnen i Mölndal får en god uppväxt med fokus på mående, skola och framtidstro. Mölndals stads integrationsstrategi Strategin anger den strategiska inriktningen för Mölndals stads samlade arbete med integration där utbildningsförvaltningen har flera uttalade uppdrag i handlingsplanen. Två fokusområden är särskilt relevanta för utbildningsnämndens verksamhet; Arbete och egenförsörjning samt utbildning. Några exempel på de vägval som lyfts är: • Rikta arbetsmarknadsinsatser mot de branscher och yrkesområden där det råder brist på kompetens och personal, både inom stadens organisation och hos det lokala näringslivet. • Rikta yrkesutbildningar mot de områden där det råder brist på kompetens och personalbåde inom stadens egna verksamheter och i det lokala näringslivet. • Vidareutveckla flexibla utbildningskoncept med samordning mellan yrkesutbildning, praktik och språkinlärning i syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden Strategin förstärker behovet av att jobba med kompetensförsörjning och kopplingen till näringslivet samt de satsningar som har gjorts för att till exempel anpassa utbildningarna med språkstöd. Mölndals stads ramverk social hållbarhet Ramverket för social hållbarhet pekar ut både riktning och struktur för stadens samlade arbete för social hållbarhet. Två fokusområden är särskild relevanta för utbildningsnämndens verksamhet: Barn och ungas goda uppväxtvillkor samt integration och egen försörjning. Några områden som lyfts fram inom dessa är: • Främja psykisk hälsa samt förebygga och tidigt begränsa psykisk ohälsa hos barn och unga • Utveckla möjligheterna till livslångt lärande, via formell utbildning och på andra sätt. • Stödja ungdomar och unga vuxna att fullfölja sina studier och finna vägar in på arbetsmarknaden 5 3.4 Uppdrag Utbildningsnämnden ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att: • utreda möjligheten att bedriva skolskjuts i kommunal regi, • ta en ledande och samordnande roll i arbetet med att utveckla ett nytt Campus i Mölndals stad, • säkerställa att utbildningsnämndens verksamheter bedrivs i ändamålsenliga lokaler, • stärka den internationella profilen inom gymnasieverksamheten, • utveckla ett hållbart trygghets- och säkerhetsarbete, • ta fram en långsiktig strategi för gymnasieskolornas skollunch i samråd med Mölndals gymnasieelever, • tillsammans med stadens näringsliv och andra aktörer, utveckla nytänkande arbetssätt som stärker unga vuxnas väg in på arbetsmarknaden, • öka samverkan med branscher och arbetsgivare för att säkerställa ett arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet i syfte att öka andelen studerande som går i arbete efter utbildningen. Uppdragen är utan inbördes rangordning. 4 Ekonomi Utbildningsnämndens strategi Utbildningsnämnden har haft en offensiv strategi för att utveckla gymnasie- och vuxenutbildningen i Mölndals stad. Det pågår ett ständigt arbete med att skapa attraktiva utbildningar och Mölndal stärker kontinuerligt konkurrenskraften. För verksamheten innebär fler elever ökade kostnader men även en betydande intäktsökning. Konsekvensen är en förbättrad lönsamhet för nämndens verksamheter. Utbildningsnämnden har visat detta genom att systematiskt återföra de olika satsningarna i budgetförslagen genom att motsvarande satsning avgår åren efter genomförd satsning. Köpta platser Majoriteten av nämndens verksamhet är lagstyrd. Inom kommunbidragsområdena gymnasieskola och anpassad gymnasieskola styrs nämndens ram huvudsakligen av kommunens befolkningsprognos och nämnden tilldelas medel utifrån förväntat antal folkbokförda elever i kommunen. Vid kostnadskompensation tas hänsyn till indexuppräkning av gemensam prislista fastställd inom samverkan i Göteborgsregionen, GR. Inom området gymnasieskola och anpassad gymnasieskola köper utbildningsnämnden nästan 90 procent av gymnasieplatserna vilket motsvarar 82 procent av gymnasiets budget. Totalt köper nämnden platser inkluderat gymnasium, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildning för 291 mnkr vilket motsvarar 70 procent av den totala kommunbidragstilldelningen. 6 4.1 Resursfördelning 2026 och plan 2027-2028 Utfall 2024 Budget 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Mnkr Nettokostnader -417,1 -437,4 -454,1 -454,0 -454,2 Totalt kommunbidrag 425,3 437,4 454,1 454,0 454,2 Resultat 8,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetsförändringar jämfört med föregående Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 år Förändrat elevantal, gymnasieskola 3,5 0,4 0,4 Förändrat elevantal, anpassad gymnasieskola 0,5 0,5 0,5 Etablering av ny gymnasieverksamhet -0,5 -0,5 Uppstart el- och energiprogrammet -0,4 Uppstart och drift, gymnasial utbildning, International 0,6 Baccalaureate, IB Etableringsersättning avgår för skolenhet riktad till 0,0 -0,5 -0,7 elever med behov av anpassad skolgång Utökad elevpeng, satsningar i budgetproposition* 0,5 Uppräkning 12,1 Summa 16,3 -0,1 0,2 Förändrat elevantal, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Antalet gymnasieungdomar som är folkbokförda i Mölndal ökar och bedöms uppgå till 31 fler elever år 2026, ytterligare 3 elever i plan 2027 och en ökning med 4 elever 2028. Inom anpassad gymnasieskola beräknas antalet elever öka med en elev årligen under perioden 2026–2028. Totalt får nämnden tillskott på 4 mnkr år 2026, 0,9 mnkr år 2027 och 0,9 mnkr år 2028. Etablering av ny gymnasieverksamhet Nämnden tillfördes totalt 1,5 mnkr under 2024 och 2025 för att möjliggöra etablering av ytterligare en ny gymnasieverksamhet i Mölndal. Hösten 2025 startar Andénska gymnasiet. Tillskottet avgår succesivt. Uppstart el- och energiprogrammet och International Baccalaureate, IB Nämnden tillfördes 0,8 mnkr 2024 för uppstart av el- och energiprogrammet. Medlen var tillfälliga och avgår under 2026. Nämnden tillfördes 1,5 mnkr 2023 för utredning, ansökan och uppstart samt fortsatt drift av den internationella gymnasieutbildningen International Baccalaureate (IB). År 2025 avgick 0,5 mnkr av anslaget för uppstart av programmet. Från 2026 tillförs ytterligare 0,6 mnkr för uppstart och drift av utbildningen. 7 Etableringsersättning avgår för skolenhet riktad till elever med behov av anpassad skolgång Psykisk ohälsa bland unga ökar, liksom andelen utan gymnasiebehörighet. Nämnden har etablerat ett resursgymnasium i samverkan med det kommunala aktivitetsansvaret, med plats i regionens antagningssystem från höstterminen 2025. För ändamålet tillfördes 2,2 mnkr i 2024 års budget. I plan för år 2027-2028 avgår 0,5 mnkr respektive 0,7 mnkr, då lägre kostnader för externa platser förväntas. 5 Personal Utbildningsförvaltningen har under 2025 tagit fram en långsiktig kompetensförsörjningsplan för att stärka förmågan att attrahera, utveckla och behålla medarbetare. Arbetet med kompetensutveckling inom AI har påbörjats och fortsätter under 2026 genom interna och externa utbildningar som både säkerställer en grundläggande kunskapsnivå och möjliggör fördjupning. Under 2026 kommer förvaltningen att undersöka möjligheten till kompetensinsatser inom specialpedagogik för lärare, samt se över möjligheten att erbjuda obehöriga yrkeslärare vidareutbildning för att möta kompetensbehoven och ta tillvara på potentiell arbetskraft. En gemensam introduktion för nyanställda utvecklas för att stärka trygghet, delaktighet och förståelse för förvaltningens mål och arbetssätt. Förvaltningen satsar också på ett ledarskap som främjar innovation och lärande, bland annat genom chefsdagar med fokus på utvecklande och nytänkande ledarskap. Genom detta arbete stärker utbildningsförvaltningen sin attraktivitet som både utbildningsaktör och arbetsgivare, och står bättre rustad inför framtidens ökade konkurrens och kompetensbehov. Arbetsmiljöarbetet är en central och kontinuerlig del av förvaltningens verksamhet. Under året kommer särskilt fokus att ligga på att följa upp och arbeta vidare med resultaten från medarbetarenkäten. Arbetsmiljön följs också upp genom riskbedömningar och regelbundna undersökningar i enlighet med stadens årshjul för systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta ger en samlad bild av arbetsmiljön och skapar förutsättningar för att tidigt identifiera behov av åtgärder och säkerställa att arbetsplatserna är trygga, hållbara och stödjer både medarbetare och verksamhetens mål. 6 Intern kontroll Utbildningsförvaltningens har identifierat ett antal utvecklingsområden för att bedriva bästa möjliga verksamhet och förebygga risker. En risk- och konsekvensanalys har utförts med ett antal nyckelpersoner från förvaltningen med insikt i för förvaltningen aktuella riskområden. Därefter har en plan för uppföljning av intern kontroll tagits fram. Risker som tagits fram med särskilt intresse för nämnden, se bilaga, är; • Budget - Löpande prognoser för ekonomiuppföljning stämmer inte med utfallet • Beredskap - Förmåga att bedriva verksamhet i händelse av kris och krig 8 • Lokalförsörjning - Verksamheten har inte tillgång till attraktiva och ändamålsenliga lokaler • Systematiskt kvalitetsarbete – Nyckeltal som används för uppföljning är inte kvalitetssäkrade och förankrade med verksamheten • Projektuppföljning - Projekt saknar indikatorer för uppföljning och har låg måluppfyllelse • Systematisk uppföljning av elever - Risk för att gymnasieelever som studerar utanför Mölndal inte får rätt stödinsatser från Mölndal för att nå examen 9 Nämndens budgetförslag 2027-2029 Utbildningsförvaltningen Beslutad av: Utbildningsnämnden, 2026-06-11 Nämndens budgetförslag 2027-2029 Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................... 1 1 Budgetdirektiv ........................................................................................................................ 1 2 Omvärldsanalys ..................................................................................................................... 2 2.1 Demografiutvecklingen .................................................................................................. 2 2.2 Stärka den internationella profilen ................................................................................. 2 2.3 Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden ....................................................... 3 2.4 Omfattande reformpaket inom skolområdet .................................................................. 3 2.5 Lokalförsörjning ............................................................................................................. 4 3 Nulägesanalys ....................................................................................................................... 4 4 Nämndens budgetutrymme ................................................................................................... 5 4.1 Gällande förutsättningar enligt budget/plan 2026–2028 ............................................... 5 4.2 Nämndens lämnade driftunderlag i investeringsprojekt ................................................ 6 4.3 Nämndens prioriteringar ................................................................................................ 6 4.3.1 Stärka den internationella profilen ......................................................................... 6 4.3.2 Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden ............................................... 6 4.3.3 Lokalförsörjning ..................................................................................................... 7 4.3.4 Risk och konsekvens av prioriteringar som inte bedöms hanteras inom ram ....... 8 5 Underlag för analys ............................................................................................................... 8 5.1 Nyckeltal för uppföljning ................................................................................................ 8 6 Specialdestinerade statsbidrag ........................................................................................... 10 1 Budgetdirektiv Budgetdirektivet syftar till att ge tydligare riktning mot hur KF-målen ska uppfyllas. Nämnderna utgår ifrån budgetdirektivet i sina analyser och prioriteringar, och budgetdirektivet ligger till grund för både nämndens budgetförslag och verksamhetsplan. 1 2 Omvärldsanalys 2.1 Demografiutvecklingen Även om elevantalet inom grundskolan i Göteborgsregionen minskar förväntas denna utveckling inte ha någon större påverkan på gymnasieskolan inom regionen de kommande åren. Elever i åldern 13-15 (högstadiets målgrupp), ökade med cirka 500 elever från 2015-2025 vilket påverkar elevunderlaget från den egna kommunen för gymnasieskolorna på 5 års sikt. Prognosen fram till 2035 visar på ett stabilt elevantal i åldern 16-18. Under flera år har både antalet och andelen elever i anpassad grundskola ökat vilket Skolverket belyser i sin rapport 2025:10. Detta innebär en fortsatt elevökning inom anpassad gymnasieskola och fortsatt utmaning i att möta elevernas behov både organisatoriskt och i utformandet av lokaler. Möjligheter Upptagningsområdet för gymnasieskolorna omfattar hela Göteborgsregionen och med hänsyn till det växande elevantalet skapas fortsatt en påtaglig kapacitetsbrist i regionen, vilket ställer krav på förvaltningen att både utveckla nya utbildningsmöjligheter och erbjuda attraktiva program som ungdomar söker sig till. Utmaningar Den ökande elevgruppen innebär även att nya målgrupper framträder, med större behov av stöd och anpassningar. Därtill ökar efterfrågan på lokaler som möter verksamhetens krav. Då målgruppens individuella behov varierar finns det en utmaning att få en budget i balans eftersom kostnaden för elever kan variera stort. Detta bör bevakas i kommande budgetprocesser för att säkerställa att varje elev får stöd utifrån sina behov. 2.2 Stärka den internationella profilen Arbetsmarknaden blir alltmer internationell samtidigt som Mölndals utveckling inom life science och etableringen av internationella företag ökar behovet av global kompetens. Läroplanen betonar vikten av internationella perspektiv och internationella kontakter, men det är i stor utsträckning upp till huvudmän och skolor att omsätta detta i praktiken. Möjligheter Utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att stärka den internationella profilen. Genom internationella samarbeten, utlandspraktik och internationella utbildningsmiljöer kan elever utveckla språklig, interkulturell och yrkesmässig kompetens som stärker deras anställningsbarhet. Satsningen stärker samtidigt utbildningarnas attraktivitet och skapar närmare kopplingar mellan utbildning och arbetsliv. 2 Utmaningar Internationella möjligheter behöver göras tillgängliga för fler elever, oavsett program eller socioekonomisk bakgrund. Samtidigt kräver etablering och kvalitetssäkring av internationella samarbeten långsiktigt arbete och särskild kompetens. 2.3 Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingens minskade lokala närvaro, ökande psykisk ohälsa bland unga och en splittrad ansvarsfördelning mellan olika aktörer har försvårat vägen till arbete för många unga vuxna. Samtidigt är arbetslösheten fortsatt hög bland unga som saknar gymnasieexamen. Utbildningsnämnden har fått i uppdrag att tillsammans med näringsliv och andra aktörer utveckla arbetssätt som stärker ungas etablering på arbetsmarknaden. Nämnden har även fått i uppdrag att utveckla stödet till unga inom det kommunala aktivitetsansvaret. Möjligheter Erfarenheter och forskning visar att tre faktorer är särskilt viktiga för att unga ska etablera sig i arbetslivet: tidiga insatser vid psykisk ohälsa, stöd i övergången till arbete samt ekonomiska incitament som stärker motivation och delaktighet. Genom att kombinera förstärkt elevstöd med tidig kontakt med arbetslivet kan kommunen skapa en sammanhållen kedja av stöd från utbildning till arbete. Utmaningar Unga riskerar i dag att hamna mellan olika aktörers ansvar, vilket ökar risken för långvarigt utanförskap. För att möta detta krävs samordnade insatser som stärker både individens förutsättningar och kontakten med arbetslivet. 2.4 Omfattande reformpaket inom skolområdet Regeringen genomför ett omfattande reformpaket inom skolområdet, beskrivet som de största förändringarna på 30 år. Reformernas huvudsakliga ikraftträdande sker successivt under perioden 2026–2028, med full effekt först därefter. Reformerna omfattar bland annat ett nytt betygssystem, förändrade stödinsatser, reglering av lärares undervisningsuppdrag samt skärpta krav på trygghet, studiero och styrning. Reformerna kommer att få stor påverkan på utbildningsnämndens verksamhet genom ett långsiktigt förändringsarbete rörande både arbetssätt, kompetensförsörjning och förstärkt stöd från huvudmannen men innebär också i dagsläget en osäker finansiering. Viss statlig finansiering har aviserats, bland annat kopplat till regleringen av undervisningsuppdraget. Samtidigt är finansieringen av flera reformer ännu inte klarlagt vilket behöver bevakas för att kunna leva upp till kommande ny lagstiftning. 3 2.5 Lokalförsörjning Utbildningsnämnden gav i sin verksamhetsplan för 2026 i uppdrag att ta en ledande och samordnande roll i arbetet med att utveckla ett nytt Campus i Mölndals stad. Lokalfrågor har under lång tid varit en utmaning för utbildningsnämndens verksamheter i takt med att verksamheterna vuxit i enlighet med nämndens strategi. Som en del av utbildningsnämnden långsiktiga lokalförsörjningsstrategi har utbildningsnämnden föreslagit samordning av verksamheten i ett nytt Campus. Mölndals stad planerar att bygga ett nytt Campus vid Aktiviteten. Nya Campus Mölndal är en del av stadens arbete för att möta ett växande elevantal och säkerställa att utbildningen har ändamålsenliga lokaler. Målet är att skapa en trygg och funktionell utbildningsmiljö som fungerar både i dag och i framtiden. Gymnasie- och vuxenutbildningen behöver nya lokaler, och utredningar visar att en samlad byggnad i egen regi är mer långsiktig och kostnadseffektiv än att fortsätta hyra lokaler. Satsningen är en investering i utbildning och arbetsmiljö. Detaljplanen för området var ute på samråd under vintern 2026 och nu inleds ett mer intensivt arbete både kring planarbete och upphandling. 3 Nulägesanalys Campus Mölndal/Vuxenutbildning • Elever vid stadens vuxenutbildningar mår bra, trivs och klarar sina studier bra. • Andelen elever som avslutat kurser med godkända betyg var under perioden 70 procent och har fortsatt gått upp något sedan föregående år. • Måluppfyllelsen ligger fortsatt högre än riket vad gäller kurserna på gymnasial nivå och något lägre gällande kurser på grundläggande nivå och inom SFI. • Andelen elever som gått i arbete efter avslutad yrkesutbildning har minskat till 68 procent, en nedgång som också ses nationellt till följd av konjunkturläget. Mölndals stads gymnasieskolor • Andelen avgångselever har ökat till 94 procent, vilket är högre än riket. • Vid de yrkesförberedande programmen ser vi en nedåtgående trend i andelen avgångselever som bland annat tros bero på hög frånvaro och svårigheter att ta till sig teoretisk undervisning • Eleverna upplever högre trygghet än både regionen och riket. • Majoriteten av examenseleverna på yrkesprogrammen går ut direkt i arbete. • Samtliga elever på Frejagymnasiet går ut med gymnasiebevis samt vidare till sysselsättning i form av daglig verksamhet, folkhögskola eller arbete med lönebidrag. 4 Övrig verksamhet • Examensgraden bland gymnasieungdomar boende i Mölndal ligger stadigt, 79 procent, jämfört med rikets 75 procent. • Genom projektet UP2 Fullföljda studier har en systematisk uppföljningsmodell tagits fram för uppföljning av elever som studerar hos externa huvudmän • Genom tydliga riskindikatorer så som hög frånvaro och underkända betyg och elevhälsans riskmarkeringar har förvaltningen jobbat proaktivt med att återföra elever till studier i ett tidigare skede genom ökad samverkan har fler och tidigare individanpassade stödinsatser satts in. • Cirka 10 procent av kommunens 2600 ungdomar omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, jämfört med cirka 13 % i riket. Verksamheten når 90 procent av de unga jämfört med 60 procent i riket. 4 Nämndens budgetutrymme 4.1 Gällande förutsättningar enligt budget/plan 2026–2028 2027 2028 2029 Resurstilldelning barn och elever enligt befolkningsprognos maj, mnkr Gymnasieskolan 0,1 -2,4 -6,8 Anpassad gymnasieskola 0,5 0,5 0,5 Summa 0,6 -1,9 -6,3 Politiska prioriteringar i ram enligt plan, mnkr 2027 2028 2029 Etablering av ny gymnasieverksamhet -0,5 Etableringsersättning avgår för skolenhet riktad till elever med behov av anpassad skolgång -0,5 -0,7 Summa -1,0 -0,7 Volymförändringar inom gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Antalet gymnasieungdomar som är folkbokförda i Mölndal ökar med en elev år 2027 för att sedan minska med 20 elever i plan 2028 och ytterligare minska med 57 elever 2029. Inom anpassad gymnasieskola beräknas antalet elever öka med en elev årligen under perioden 2027–2029. Volymförändring kommer uppdateras utifrån stadens senaste befolkningsprognos. Etablering av ny gymnasieverksamhet Nämnden tillfördes 0,5 mnkr 2024 och 1 mnkr 2025 för att möjliggöra etablering av ytterligare en ny gymnasieverksamhet i Mölndal. Hösten 2025 startar Andénska gymnasiet. Från 2026 avgår 0,5 mnkr varje år. Kommunala aktivitetsansvaret och etablering av ny skolenhet Psykisk ohälsa bland unga ökar liksom andelen ungdomar utan behörighet till gymnasiet. Det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, finns för de elever som inte påbörjar eller hoppar av 5 gymnasiestudier och syftar till att möjliggöra förberedelser och individuell anpassning för ungdomarna att påbörja studier på nytt. Nämnden har etablerarat en kompletterande enhet riktad till elever med behov av anpassad skolgång. Platser erbjuds i regionens antagningssystem från höstterminen 2025. En uppstartskostnad beräknas under de första åren, men därefter förväntas lägre kostnader i och med färre köpta platser från externa aktörer. Nämnden tillfördes 2,2 mnkr i budget 2024 och i plan 2027–2028 avgår 0,5 mnkr respektive 0,7 mnkr. 4.2 Nämndens lämnade driftunderlag i investeringsprojekt 2027 2028 2029 2030 Lämnat driftbehov till investerande nämnd, utifrån investeringsbudgetförslag, netto per projekt, mnkr Projekt Campus Mölndal 20,0 Projekt Franklins gymnasium 1,0 1,7 Summa 1,0 21,7 4.3 Nämndens prioriteringar 4.3.1 Stärka den internationella profilen För att stärka utbildningarnas internationella profil och elevernas anställningsbarhet krävs insatser som inte kan genomföras inom befintlig budgetram. Satsningen omfattar: • uppbyggnad av utlandspraktik genom ackreditering och utveckling av Erasmus+, • etablering och kvalitetssäkring av internationella samarbeten och praktikplatser, • stipendier för utlandsstudier inom Andénska gymnasiets Europa-termin. Syftet är att ge fler elever möjlighet att utveckla de kompetenser som efterfrågas på en modern arbetsmarknad, såsom självständighet, initiativförmåga, problemlösning, kommunikationsförmåga och interkulturell kompetens. Internationell praktik och utlandsstudier stärker elevernas yrkeskunskaper, språkliga förmåga och förmåga att verka i nya miljöer. För yrkesprogrammen bidrar satsningen även till ökad attraktivitet och stärker kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Satsningen förväntas öka elevernas anställningsbarhet, stärka utbildningarnas attraktivitet och ge fler elever likvärdiga möjligheter att förbereda sig för en alltmer internationell arbetsmarknad. 4.3.2 Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden Utbildningsnämnden har under flera år prioriterat insatser för unga med psykisk ohälsa och för stärkt samverkan med arbetslivet. Samtidigt visar erfarenheter att stödinsatser behöver kombineras med tidig kontakt med arbetsgivare för att ge bästa effekt. 6 Idag erbjuds många unga långt från arbetsmarknaden stöd genom exempelvis coaching, samtal, samhällsorientering och olika sociala eller hälsofrämjande aktiviteter. Vägen till arbete riskerar då att bli onödigt lång när kontakten med arbetslivet kommer sent och insatserna inte kombineras med arbete och arbetsgivarkontakt. Satsningen bygger på erfarenheter från modellen Firstweek och omfattar: • förstärkt elevstöd för unga vuxna, särskilt inom det kommunala aktivitetsansvaret, • avlönade instegsjobb i samverkan med näringslivet, • riktat stöd vid introduktion till arbete eller praktik, • handledning till arbetsgivare för att stärka deras förmåga att ta emot och handleda unga. En central del av satsningen är att erbjuda avlönade instegsjobb där kommunen och näringslivet gemensamt bidrar till ett ekonomiskt incitament kopplat till arbete. Erfarenheter från Firstweek visar att ekonomisk ersättning stärker motivation, ansvarstagande och deltagande samt ökar sannolikheten att unga tar steget vidare till arbete eller studier. Syftet är att korta vägen till arbete eller studier genom att kombinera individstöd med tidig arbetslivskontakt. Satsningen förväntas öka ungas etablering på arbetsmarknaden, stärka motivation och framtidstro samt minska risken för långvarigt utanförskap och beroende av försörjningsstöd. För kommunen innebär detta högre sysselsättning, bättre kompetensförsörjning och lägre framtida kostnader för utanförskap. 4.3.3 Lokalförsörjning Mölndals stad står inför en av sina största investeringar inom utbildningsområdet genom utveckling av ett nytt Campus. För att säkerställa att investeringar resulterar i en modern, flexibel och kostnadseffektiv lärmiljö behöver utbildningsnämnden förstärka kompetensen och samordning i arbetet mellan verksamhet, fastighetsfunktioner, arkitekter och övriga projektaktörer. Utbildningsnämnden vill säkerställa att det pedagogiska perspektivet integreras i utformning av lärmiljöerna. Det innebär att lokalutformning och funktionskrav utgår från verksamhetens behov och framtidens utbildningsformer. Förstärkningen innefattar även kompetens inom aktiv kostnadsstyrning för at minska risken för felinvesteringar, om projekteringar och framtida kostsamma anpassningar. Kostnaden för förstärkningen motsvarar en mycket begränsad andel av den totala investeringen, men bedöms ha stor betydelse för att säkerställa verksamhetsnytta, minska ekonomiska risker och skapa ett Campus som blir ett långsiktigt värde för Mölndals stad. 7 4.3.4 Risk och konsekvens av prioriteringar som inte bedöms hanteras inom ram 2028 2029 Prioritering X, mnkr Stärka den internationella profilen 0,6 -0,4 Elevstöd 1,2 - Öka unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden 1,1 -0,6 Förstärkning för utveckling av nytt Campus 0,4 - Summa 3,3 -1,0 5 Underlag för analys 5.1 Nyckeltal för uppföljning Volymmått – Gymnasieskola Antal elever folkbokförda i Mölndal, totalt KPI Utfall 2024 Utfall 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Antal elever 2 607 2 646 2 754 2 755 2 735 2 678 2 641 folkbokförda i Mölndal, totalt varav i stadens 288 314 360 385 390 390 400 regi varav i andra 1 352 1 353 1 394 1 390 1 375 1 318 1 271 huvudmäns regi, kommun och region varav i andra 967 979 1 000 980 970 970 970 huvudmäns regi, fristående skolor Antal inom det 165 168 165 165 155 150 150 kommunala aktivitetsansvaret Asylsökande 9 3 10 5 5 5 5 elever boende i Mölndal Antal elever i 726 843 906 1 035 1 095 1 100 1 160 stadens regi, totalt varav från andra 438 526 541 648 703 708 758 kommuner varav 5 3 5 2 2 2 2 asylsökande 8 Volymmått - Anpassad gymnasieskola Antal elever folkbokförda i Mölndal, totalt KPI Utfall 2024 Utfall 2025 Budget 2026 Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Antal elever 55 53 57 58 59 60 61 folkbokförda i Mölndal, totalt varav i 33 32 34 35 36 37 38 stadens regi varav i andra 22 21 23 23 23 23 23 huvudmäns regi Antal elever i 53 52 55 57 59 60 61 stadens regi, totalt varav från 19 20 21 22 23 23 23 andra kommuner Volymmått - Vuxenutbildning Antal helårsplatser KPI Utfall 2024 Utfall 2025 Budget 2026 Gymnasial utbildning, egen regi 117 140 varav från andra kommuner 10 5 Grundläggande utbildning, egen regi 45 50 varav från andra kommuner 5 5 Gymnasial utbildning, externt anordnad 143 200 Grundläggande utbildning, externt anordnad 80 90 Gymnasial utbildning, i andra kommuner 10 10 Grundläggande utbildning, i andra kommuner 3 15 Gymnasial utbildning med yrkesinriktning inom GR-samverkan, 767 650 delfinansieras genom statsbidrag Särvux, antal studerande 26 35 Svenska för invandrare, sfi, antal studerande i stadens regi 837 900 varav från andra kommuner 17 25 9 Indikatorer av särskilt intresse - Gymnasieskola Examensgrad gymnasieskola KPI Utfall 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, 79.8 81.3 78.7 procent Gymnasieelever med examen inom 4 år, yrkesprogram 62.2 86.8 73.6 kommunala skolor, procent Gymnasieelever med examen inom 4 år, 89.7 92.6 85.4 högskoleförberedande kommunala skolor, procent Indikatorer av särskilt intresse – Vuxenutbildning Vuxenutbildning Gymnasial yrkesutbildning (Grvux) KPI Utfall 2022 Utfall 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Andel i arbete före utbildningen 31.0% 37.0% 42.0% 36 % Andel elever i arbete/studier efter utbildningen 81.0% 75.0% 68.0% 63 % 6 Specialdestinerade statsbidrag 2027 2028 2029 STATSBIDRAG, mnkr Skolverket Lärarlönelyftet 1,2 1,2 1,2 Karriärtjänster 2,0 2,0 2,0 Gymnasial lärlingsutbildning 1,5 1,5 1,5 Papperslösa barn 0,2 0,2 0,2 Myndigheten för yrkeshögskola Yrkeshögskoleutbildning 13,0 13,0 13,0 Summa 17,9 17,9 17,9 10 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-03-04 Kommunstyrelsen

§ 41 Dnr 00062/20267.3.4. Utbildningsutbud 2027/28 Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Följande utbud för stadens kommunala gymnasieskolor fastställs: Andénska gymnasiet Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Franklins gymnasium Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet International Baccalaureate Frejagymnasiet Individuella program Nationellt program, Programmet för hotell, restaurang och bageri Nationellt program, Programmet för handel och service Krokslättsgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet samt IMV El- och energiprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet samt IMV Språkintroduktion Individuellt alternativ Lärlingsutbildning på Krokslättsgymnasiet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-05-20 Utbildningsnämndens arbetsutskott Barn- och fritidsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet, lärling Försäljnings- och serviceprogrammet, lärling Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Studion Individuellt alternativ, mot gymnasieprogram IMY Försäljning och service, mot gymnasieprogram IMY Naturbruk, mot gymnasieprogram IMY Restaurang och livsmedel, mot gymnasieprogram IMY Vård och omsorg, mot gymnasieprogram Försäljnings- och serviceprogrammet Naturbruksprogrammet – djurvård Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Sammanfattning Den enskilda anordnarkommunen ansvarar och beslutar om förändringar av utbildningsutbudet samt om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Utbildningsförvaltningen planerar utbudet i samråd med Göteborgsregionen. Syftet är att samordna utbildningarna så att de matchar både arbetsmarknadens kompetensbehov och efterfrågan från regionens ungdomar. Under uppbyggnaden av Studion har utbildningsförvaltningen identifierat en målgrupp med särbegåvade elever. Dessa elever har behov som vi i dagsläget inte kan tillgodose. Målgruppen är intresserad av högskoleförberedande program men klarar inte av ordinarie klasstorlekar. Utbildningsförvaltningen vill därför öppna upp för ett fåtal platser på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet på Studion. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 maj 2026. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-08 Dnr UTN 00063/2026 Christian Thomsen Verksamhetschef Utbildningsnämnden Upphandling av distansutbildningar på Campus Mölndal Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningschefen att upphandla ramavtal för distansutbildningar för Campus Mölndal avseende perioden 2027-05-01 till och med 2031-04-30. 2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningschefen att teckna därpå följande avtal. Sammanfattning Campus Mölndal har i dagsläget ett ramavtal med Hermods AB för att tillgodose stadens behov av distansutbildningar i gymnasiala och grundläggande kurser inom kommunal vuxenutbildning samt prövningar inom dessa områden. Avtalsperioden med nuvarande leverantör löper ut 2027-04-30. Distansutbildningarna används som ett komplement till utbildningar i egen regi för att säkerställa en flexibilitet i tid och rum, samt för att tillhandahålla ett brett kursutbud som motsvarar de behov eleverna har. Den totala kostnaden överstiger 25 prisbasbelopp. Uppskattat värde, baserat på tidigare års beställningar, är cirka 2 500 000 SEK per år exklusive moms. Bakgrund Nuvarande ramavtal avseende distansutbildningar har en löptid om 4 år från avtalsstart 2023-05-01 och löper ut 2027-04-30. Under 2025 läste 1440 individer i genomsnitt 2 kurser vardera inom ramen för avtalet. Eleverna var under 2025 inskrivna på 263 olika kurser och i merparten av dessa kurser läste det som mest 10 elever under året. Ekonomi Upphandlingens kostnader täcks inom budgetramen för verksamheten under perioden 2027–2031. Uppskattat värde på upphandlingen, baserat på tidigare års beställningar, är ca 2 500 000 SEK/år exklusive moms. I elevunderlaget kommer cirka 40% av eleverna från andra kommuner, för vilka vi får kostnadstäckning genom IKE - interkommunal ersättning. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Bedömning Utbildningsförvaltningen anser att det, för att kunna erbjuda den flexibilitet och den bredd i kursutbudet som våra invånare efterfrågar, fortsatt krävs en extern anordnare som kompletterar det i egen regi erbjudna kursutbudet. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 8 maj 2026. Jens F. Holm Christian Thomsen Förvaltningschef Verksamhetschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-20 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 42 Dnr 00063/20262.5 Upphandling av distansutbildningar på Campus Mölndal Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden 1. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningschefen att upphandla ramavtal för distansutbildningar för Campus Mölndal avseende perioden 2027-05-01 till och med 2031-04- 30. 2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningschefen att teckna därpå följande avtal. Sammanfattning Campus Mölndal har i dagsläget ett ramavtal med Hermods AB för att tillgodose stadens behov av distansutbildningar i gymnasiala och grundläggande kurser inom kommunal vuxenutbildning samt prövningar inom dessa områden. Avtalsperioden med nuvarande leverantör löper ut 2027-04-30. Distansutbildningarna används som ett komplement till utbildningar i egen regi för att säkerställa en flexibilitet i tid och rum, samt för att tillhandahålla ett brett kursutbud som motsvarar de behov eleverna har. Den totala kostnaden överstiger 25 prisbasbelopp. Uppskattat värde, baserat på tidigare års beställningar, är cirka 2 500 000 SEK per år exklusive moms. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 8 maj 2026. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum 2026-05-05 Dnr UTN 00057/2026 Marie Horsholt Mikkelsen Administrativ chef Utbildningsnämnden Stipendium för utlandsstudier Förslag till beslut 1) Utbildningsnämnden inrättar ett stipendium för utlandsstudier på Andénska gymnasiet. 2) Utbildningsnämnden uppdrar åt rektor att besluta om tilldelning av stipendiet. Sammanfattning Utbildningsnämnden har i sin verksamhetsplan för 2025 och 2026 gett förvaltningen i uppdrag att stärka den internationella profilen. Andénska gymnasiet har ingått ett unikt avtal med svenska skolan i London, Madrid och Paris, som ger eleverna en möjlighet att läsa en termin utomlands. För att möjliggöra för fler elever att få chansen att studera utomlands, föreslås att ett stipendium inrättas. Stipendiet ska bidra till att täcka ökade kostnader för boende och resor under skolgången. Bakgrund Utbildningsnämnden har i sin verksamhetsplan för 2025 och 2026 gett förvaltningen i uppdrag att stärka den internationella profilen. Detta sker på flera olika sätt, varav ett av dem är genom etablering av Andénska gymnasiet som har en profil inom internationella affärer och relationer och ett unikt samarbete med svenska skolan i London, Madrid och Paris där eleverna får möjlighet att läsa en termin utomlands. Under hösten och våren 2026 har arbetsutskottet diskuterat olika möjligheter för ekonomiskt stöd och förvaltningen har utrett förutsättningarna för att inrätta ett stipendium. Den 16 april 2026 gav utbildningsnämnden förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag gällande stipendium på Andénska Gymnasiet. Ekonomi Förvaltningen bedömer att en lämplig nivå på stipendiet kan motsvara inackorderingstillägget eftersom det är ett ekonomiskt stöd som ska kompensera ökade boendekostnader och resor under skolgången. Under skolans etableringsfas beräknas cirka 10-12 elever per år studera utomlands, vilket motsvarar runt 100.000 kr för en termin (motsvarande 4 månader, september-december). Under 2026 och 2027 bedömer förvaltningen att kostnaden ryms inom nämndens budgetram. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) När skolan är fullt utbyggd beräknas minst 20-25 elever per år studera utomlands, och därför föreslås en budgetsatsning från 2028 om 200.000 kr för att ta höjd för framtida volymer. Förslaget har därför inkluderats i nämndens budgetförslag. Bedömning Ett unikt partnerskap med svenska skolan utomlands Andénska gymnasiet har som målsättning att förbereda eleverna för en internationell arbetsmarknad. I samband med etableringen och utifrån målsättningen att stärka den internationella profilen har Andénska gymnasiet ingått ett unikt avtal med svenska skolan i London, Madrid och Paris och är nu en partnerskola till dessa. Genom partnerskapet ges eleverna en unik möjlighet att läsa en termin utomlands och en garanterad plats. Stärka elevers möjlighet att studera utomlands Förvaltningen bedömer att stipendiet för utlandsstudier på Andénska gymnasiet är ett viktigt verktyg för att ge fler elever möjlighet att studera utomlands. Genom att erbjuda ett stipendium som täcker ökade kostnader för boende och resor under skolgången stärker skolan likvärdigheten och möjliggör för fler elever från olika socioekonomiska bakgrunder att få möjlighet att ta del av utbildningsmöjligheten vilket är i linje med skolans värdegrund och kompensatoriska uppdrag. Genom partnerskapet med de svenska skolorna utomlands garanteras elever en plats, vilket ger dem en unik möjlighet att studera utomlands och få en internationell utbildning. Villkor för stipendiet Utredningen har tidigare visat att Mölndals stad likväl som andra kommuner delar ut ett antal olika stipendier för att främja olika prioriterade frågor. Exempel på dessa är t.ex. ledarstipendium, idrottstipendium, kulturstipendium och nämndens eget stipendium ”Skolans ambassadör”. Att dela ut ett stipendium ska vara förenligt med lagar och förändringar, vilket t.ex. innebär att det ska finnas en tydlig koppling till kommunens mål och uppdrag och att det bör finnas tydliga kriterier och riktlinjer för hur stipendiet ska delas ut. Processen och kriterier för att ansöka om ett stipendium kan integreras inom ramen för skolan ansökningsprocess för en Europa-termin. Detta innebär i att:  Stipendiet kommer att delas ut en gång per år, och ansökningsperioden är december/januari inför kommande hösttermin.  Eleverna kommer att informeras om villkoren och prioriteringarna för stipendiet under höstterminen. För att vara berättigad till stipendiet för utlandsstudier på Andénska gymnasiet ska eleven uppfylla skolans och svenska skolans kriterier för att ansöka om en Europa-termin. Tilldelningen av stipendiet kräver en god Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) kännedom om elevernas studieprestationer och personliga utveckling. Rektor ges i uppdrag att besluta om tilldelning av stipendiet utifrån dessa kriterier. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 maj 2026 Utbildningsnämndens sammanträde 16 april 2026, § 30 Expedieras till Andénska gymnasiet Jens F. Holm Ellen Lindqvist Förvaltningschef Verksamhetschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-20 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 43 Dnr 00061/20261.1.4. Utbildningsnämndens budgetförslag 2027-2029 Beslut Utbildningsnämnden bordlägger ärendet till ett extrainsatt sammanträde med arbetsutskottet den 2 juni för vidare diskussion. Sammanfattning Utbildningsnämnden ska lämna in material som underlag till fullmäktiges budgethandling. Budgetmaterialet ska fokusera på nämndens resursutrymme och hur det på bästa sätt kan användas med hänsyn till nämndens aktuella omvärldsförutsättningar och stadens prioriterade områden, till exempel utifrån KF-mål och slutsatser från trend- och omvärldsanalys. Budgetförslagen ska koncentreras på beskrivningar av strategier för att genom exempelvis omprövning och prioritering, på både kort och lång sikt, bedriva verksamhet inom tilldelad ram. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 13 maj 2026 Utbildningsnämndens budgetförslag 2027–2029 Förslag under sammanträdet Jacob Wihlborg (S) föreslår att ärendet bordläggs till ett extrainsatt sammanträde med arbetsutskottet den 2 juni för vidare diskussion. Beslutsgång Ordföranden frågar om Jacob Wihlborgs (S) förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-06-02 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 45 Diarienummer 00439/2023 Samordning av stadens uppdrag avseende praktikplatser Beslut Kommunstyrelsen beslutar att; Uppdraget i sin helhet är fullgjort och avslutat. Ge samtliga förvaltningar i uppdrag att öka sin förmåga att tillhandahålla praktikplatser. Ge social- och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att: - samordna arbetet med det förvaltningsövergripande arbetet gällande tillhandahållande av praktikplatser, - införa en koordinators-/samordningsroll för mottagande av praktikanter, - upprätta ett operativt nätverk för berörda funktioner inom ansvarsområdet, - ta fram en form för hur stadens språkstödjande insatser ska se ut, - utveckla kanal för administration av praktikplatser, - inrätta arbetet i den ordinarie budgetprocessen. Ge utbildningsnämnden i uppdrag att ta fram en modell för stärkt arbete med unga vuxna och inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att: Ge samtliga bolag i uppdrag att öka sin förmåga att tillhandahålla praktikplatser. De huvudsakliga målgrupperna vid praktiksamordning är ungdomar som inte studerar, inklusive KAA, och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sammanfattning Kommunstyrelsen har återremitterat ärendet att slutföra uppdraget att ta fram förslag på hur staden kan arbeta mer samordnat och resurseffektivt med praktikplatser till stadsdirektören. Denna rapport behandlar den återremitterade punkten och inkluderar även nya lagförslag som påverkar kommunens ansvar för sysselsättning och praktikplatser. Syftet med en förbättrad samordning är i slutänden att i högre grad möjliggöra etablering på arbetsmarknaden. Underlaget i denna rapport baseras på föregående rapport från Social- och arbetsmarknads- förvaltningen samt dialoger med chefer och nyckelfunktioner från de mest berörda förvalt- ningarna. Rapporten fokuserar på grupper som har störst behov av arbetspraktik för att etablera sig i samhället och på arbetsmarknaden, såsom nyanlända, personer långt från arbetsmarknaden och ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutsunderlag Tilläggsyrkande (S) och (M). Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2(2) Sammanträdesdatum 2026-03-04 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag KSAU 2026-01-14, § 4. Stadsledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 8 december 2025. Rapport Samordning av praktikplatser - svar på återremiss. Protokollsutdrag KS 2024-12-18, § 313. Protokollsutdrag SAN 2024-06-18, § 43. Social- och arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 29 maj 2025. Rapport - KS uppdrag avseende stadens arbete med praktikplatser. Protokollsutdrag KS 2023-10-25, § 255. Förslag under sammanträdet Merjem Maslo (M) föreslår, i tillägg till arbetsutskottets förslag: De huvudsakliga målgrupperna vid praktiksamordning är ungdomar som inte studerar, inklusive KAA, och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Elpida Georgitsi (S), Joakim Ramberg (V), My Högfeldt (MP), Elin Andersson (L) och Pernilla Övermark (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag och till Merjem Maslos (M) tilläggsförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om arbetsutskottets förslag kan antas och finner att så sker. Ordföranden frågar om Merjem Maslos (M) tilläggsförslag kan antas och finner att så sker. Expedieras till Samtliga nämnder och bolag Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-05 Dnr UTN 00062/2026 Ellen Lindqvist Verksamhetschef Utbildningsnämnden Utbildningsutbud 2027/28 Förslag till beslut Följande utbud för stadens kommunala gymnasieskolor fastställs: Andénska gymnasiet Ekonomiprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Franklins gymnasium Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet International Baccalaureate Frejagymnasiet Individuella program Nationellt program, Programmet för hotell, restaurang och bageri Nationellt program, Programmet för handel och service Krokslättsgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet samt IMV El- och energiprogrammet Försäljnings- och serviceprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet samt IMV Språkintroduktion Individuellt alternativ Lärlingsutbildning på Krokslättsgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet, lärling Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Försäljnings- och serviceprogrammet, lärling Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Studion Individuellt alternativ, mot gymnasieprogram IMY Försäljning och service, mot gymnasieprogram IMY Naturbruk, mot gymnasieprogram IMY Restaurang och livsmedel, mot gymnasieprogram IMY Vård och omsorg, mot gymnasieprogram Försäljnings- och serviceprogrammet Naturbruksprogrammet – djurvård Restaurang- och livsmedelsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Sammanfattning Den enskilda anordnarkommunen ansvarar och beslutar om förändringar av utbildningsutbudet samt om förläggning och dimensionering av de utbildningar som man är huvudman för. Utbildningsförvaltningen planerar utbudet i samråd med Göteborgsregionen. Syftet är att samordna utbildningarna så att de matchar både arbetsmarknadens kompetensbehov och efterfrågan från regionens ungdomar. Under uppbyggnaden av Studion har utbildningsförvaltningen identifierat en målgrupp med särbegåvade elever. Dessa elever har behov som vi i dagsläget inte kan tillgodose. Målgruppen är intresserad av högskoleförberedande program men klarar inte av ordinarie klasstorlekar. Utbildningsförvaltningen vill därför öppna upp för ett fåtal platser på naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet på Studion. Ekonomi För att få en budget i balans behöver våra nyetablerade skolverksamheter komma upp i en elevvolym som är högre än i nuläget. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 maj 2026. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) Expedieras till Göteborgsregionens Kommunalförbund Jens F. Holm Ellen Lindqvist Förvaltningschef Verksamhetschef Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(2) Sammanträdesdatum 2026-05-20 Utbildningsnämndens arbetsutskott

§ 49 Dnr 00061/20261.1.4. Utbildningsnämndens budgetförslag 2027–2029 Beslut Arbetsutskottets förslag till utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner utbildningsnämndens budgetförslag 2027–2029 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Utbildningsnämnden ska lämna in material som underlag till fullmäktiges budgethandling. Budgetmaterialet ska fokusera på nämndens resursutrymme och hur det på bästa sätt kan användas med hänsyn till nämndens aktuella omvärldsförutsättningar och stadens prioriterade områden, till exempel utifrån KF-mål och slutsatser från trend- och omvärldsanalys. Budgetförslagen ska koncentreras på beskrivningar av strategier för att genom exempelvis omprövning och prioritering, på både kort och lång sikt, bedriva verksamhet inom tilldelad ram. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 13 maj 2026 Utbildningsnämndens budgetförslag 2027–2029 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-05-05 Dnr UTN 00028/2026 Joel Tjärnberg Tagesson Nämndsekreterare Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens informationshanteringsplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar informationshanteringsplanen daterad 5 maj 2026. 2. Utbildningsnämnden antar arkivbeskrivningen daterad 5 maj 2026. Sammanfattning Informationshanteringsplan och arkivbeskrivning är två centrala dokument för att nämnden ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen i förhållande till allmänheten. En informationshanteringsplan, tidigare kallad dokumenthanteringsplan, hjälper nämnden både att hantera sina allmänna handlingar på ett korrekt sätt, samt fungerar som en sökväg för medborgare då den visar vilka allmänna handlingar som förekommer hos nämnden. Arkivbeskrivningen har upprättats enligt 6 § arkivreglementet för Mölndals stad. Revideringen av informationshanteringsplanen ska göras vart annat år. Nuvarande dokumenthanteringsplan reviderades senast 2023. Förslaget till revidering är en övergripande revidering där samtliga processer har setts över och uppdaterats. Bakgrund Utbildningsförvaltningen har sett över 2023 års dokumenthanteringsplan och reviderat den i samråd med utbildningsnämndens verksamheter och stadsarkivet. Stadsarkivet har inget att anmärka på förslag till utbildningsnämndens informationshanteringsplan 2026. Den reviderade informationshanteringsplanen speglar nämndens verksamheter på ett bättre sätt både utifrån processbeskrivningar och handlingstyper. Klassificeringsstrukturen har inte förändrats, förutom att processen 7.3.7 Bedriva skolbibliotek, samt 7.10 Hantera studie-och yrkesvägledning samt det kommunala aktivitetsansvaret har tillkommit. Detta har även inneburit att handlingar från andra processer flyttats till 7.10. Andra noterbara förändringar som gjorts är att fler handlingstyper numera hanteras digitalt i stället för på papper, samt att fler signaturer framöver kan ske digitalt. Verksamhetssystemet Alvis har ersatts av Edlevo, och elevhälsans tidigare system PMO har ersatts av Prorenata. Ekonomi Betyget innebär inga ekonomiska konsekvenser, utöver beslutad ram. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 5 maj 2026 Förslag till utbildningsnämndens informationshanteringsplan Förslag till utbildningsnämndens arkivbeskrivning Beslut om gallring i samråd med utbildningsförvaltningen Expedieras till Stadsarkivet Jens F. Holm Marie Horsholt Mikkelsen Förvaltningschef Administrativ chef Informationshanteringsplan Utbildningsnämnden Antagen av utbildningsnämnden 2026-06-11 Gäller från och med 2026-07-01 Styrdokument Beslutat av Gäller från och med Informationshanteringsplan Utbildningsnämnden 2026, XX§ 2026-07-01 Ansvarig Gäller för Senast reviderad 2026-05-05 Arkivarie Utbildningsförvaltningen Innehåll Informationshanteringsplan ...................................................................................................................................................................................... 4 1. Styrande processer ............................................................................................................................................................................................ 4 1.1.3 Hantera nämnder och utskottsprocesser ...................................................................................................................................................... 4 1.1 Ledning ..................................................................................................................................................................................................... 5 1.1.4 Verksamhetsledning .................................................................................................................................................................................... 5 1.1.5. Myndighets-redovisning............................................................................................................................................................................. 5 1.1.6. Omvärld ...................................................................................................................................................................................................... 6 1.1.7. Yttranden .................................................................................................................................................................................................... 6 1.1.8. Driva projekt .............................................................................................................................................................................................. 6 1.2.1. Hantering av styrdokument ........................................................................................................................................................................ 7 1.2.2. Tillsyn, revision och granskning ................................................................................................................................................................ 7 1.4.1. Allmänhetens insyn och överprövning/överklagande ................................................................................................................................ 8 2. Stödjande processer .......................................................................................................................................................................................... 9 2.1 Informationsförvaltning ................................................................................................................................................................................. 9 2.2 Systemförvaltning och arkitektur ................................................................................................................................................................... 9 2.3 Personal-administration ................................................................................................................................................................................ 10 2.4. Ekonomi-administration .............................................................................................................................................................................. 10 2.5 Inköp ............................................................................................................................................................................................................. 10 2.7 Kris- och säkerhet ......................................................................................................................................................................................... 11 2.8 Hantera rapporteringar om missförhållanden (Visselblåsningar) ................................................................................................................ 11 2.9 Information och marknadsföring .................................................................................................................................................................. 12 Kärnprocesser ......................................................................................................................................................................................................... 13 7. Utbildning ........................................................................................................................................................................................................... 13 7.3. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola ................................................................................................................................................. 13 7.3.2. Ta emot elever .......................................................................................................................................................................................... 13 7.3.3. Värna om elevers hälsa ............................................................................................................................................................................ 16 sid. 2 av 37 7.3.4. Planera och organisera verksamhet .......................................................................................................................................................... 20 7.3.5. Utveckla och undervisa elever ................................................................................................................................................................. 22 7.3.6. Hantera närvaro och läromedel ................................................................................................................................................................ 25 7.3.7. Bedriva skolbibliotek ............................................................................................................................................................................... 25 7.4. Vuxenutbildning (grundläggande, gymnasial, svenska för invandrare och anpassad utbildning för vuxna) ................................................. 26 7.4.1. Ta emot elever .......................................................................................................................................................................................... 26 7.4.2.Planera och organisera utbildning ............................................................................................................................................................. 27 7.4.3. Utveckla och undervisa elever ................................................................................................................................................................. 28 7.4.4. Hantera närvaro och läromedel ................................................................................................................................................................ 30 7.4.5 Planera inför kommande studier ............................................................................................................................................................... 31 7.5 Yrkeshögskola .................................................................................................................................................................................................. 31 7.5.1. Ansökan om att få anordna utbildning ..................................................................................................................................................... 31 7.5.2. Anta och registrera studerande ................................................................................................................................................................. 32 7.5.3. Planera och organisera undervisning ........................................................................................................................................................ 34 7.5.4. Genomföra undervisningen ...................................................................................................................................................................... 34 7.10 Hantera studie- och yrkesvägledning samt det kommunala aktivitetsansvaret .............................................................................................. 36 7.10.1. Hantera det kommunala aktivitetsansvaret ............................................................................................................................................ 36 7.10.2. Hantera studie- och yrkesvägledning ..................................................................................................................................................... 37 sid. 3 av 37 Informationshanteringsplan 1. Styrande processer Verksamhetsområde Processbeskrivning 1. 1 Ledning Processen initieras av att ett politiskt beslut behöver tas i ett ärende. Ärendet har sedan tidigare diarieförts och anmäls till berörda politiska sammanträden. Handläggare har ansvar att skriva beslutsunderlag, tjänsteskrivelse, samt ta hänsyn till övriga relevanta beslutsunderlag. Kallelse upprättas med beslutsunderlag och distribueras digitalt till politiker. Efter att sammanträdet avslutas färdigställs ett protokoll som Process justeras och slutligen tillkännages. Ärendet avslutas i diariet alternativt får en fortsättning i ny instans. 1.1.3 Hantera Varje nämnd ansvarar för ett specifikt verksamhetsområde samt ansvarar för att arbetet inom respektive område utförs enligt gällande lagar nämnder och och bestämmelser. Nämnden ansvarar också för att kommunfullmäktiges beslut följs i organisationen. utskottsprocesser Kommunstyrelsen finns det också fem utskott som bereder ärenden som ska behandlas i kommunstyrelsen. Utskotten har också rätt att fatta beslut i vissa ärenden enligt kommunstyrelsens delegationsordning. Nämnder och utskott följer en kommungemensam process för hantering av ärenden. För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.1.3 Hantera nämnder och utskottsprocess. sid. 4 av 37 Verksamhetsområde Processbeskrivning I processen ingår flera olika aktiviteter som på olika sätt centralt leder verksamheten. Processen skiljer sig i stort från ledning av 1.1 Ledning kärnverksamheter i kommuner men inkluderar ledningsdokument som arbetas fram på ett styrt sätt exempelvis budgethandlingar och verksamhetsplaner. Process 1.1.4 Beslut om budget för nästkommande år samt plan för de därefter följande två åren fattas av kommunfullmäktige i november. I Verksamhetsledning budgetprocessen ingår också beslut om mål samt investeringsbudget-/plan. Under våren innevarande år tas anvisningar och ekonomiska ramar, baserat på gällande plan, fram. Enkelt uttryckt fördelas då en pott med pengar till varje nämnd som i sin tur fördelar dessa på respektive verksamhet. Verksamhetsplaner i Mölndals stad uttrycker nämndernas övergripande direktiv till förvaltningarna med mål och uppdrag. Förändring och utveckling av kärnverksamheten är i fokus. Verksamhetsberättelserna följer upp verksamhetsplanerna. Kommunstyrelsen tar del av handlingarna som ett led i den lagstadgade uppsiktsplikten. För gallring och bevarande av handlingar se den kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.1.4 Verksamhetsledning. Verksamhetsområde Processbeskrivning 1.1. Ledning Enligt Lag om den officiella statistiken (2001:99) är staden skyldig att lämna uppgifter till de statistikansvariga myndigheterna. Process För gallring och bevarande av handlingar se den kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.1.5 Myndighetsredovisning. 1.1.5. Myndighets- redovisning Verksamhetsområde Processbeskrivning 1.1. Ledning Processen innehåller övergripande dokument för arbetet med kommunikation, samverkan och överenskommelser mellan kommunen och externa parter. sid. 5 av 37 Process Aktiviteterna för varumärkeshantering och kommunikation rör varumärkesarbete och logotyp. Träffa överenskommelser innefattar formella 1.1.6. Omvärld handlingar som redovisar ägandet, sammanträden och beslutande över kommunalförbund och gemensamt ägda bolag. Mölndals stad ingår i förbund så som GR, Vattenvårdförbundet för Göta Älv samt Kungsbacka/Lindomeån, FINSAM med flera. Mölndals stad samäger bolag som Förbo, Renova, Gryaab och Grefab. För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.1.6 Omvärld. Verksamhetsområde Processbeskrivning 1.1. Ledning Processen initieras av att nämnden har en skyldighet eller får möjlighet att yttra sig över en inkommen remiss eller liknande. Förvaltningen tar fram förslag på yttrande som sedan nämnd eller kommunstyrelse beslutar om. Processen rör hantering av externa remisser med tillhörande Process yttranden till exempel begäran om yttrande från statlig myndighet. Ärenden som innehåller yttranden av olika slag ska klassificeras under processen arbetet eller uppdraget hör till. Exempelvis ett yttrande 1.1.7. Yttranden rörande ny lagstiftning för val bör klassificeras som 1.4.3. Allmänna val Ärenden som avses i den här processen skiljer sig från återkommande ärendetyper i specifika kärnverksamheter som exempelvis när Stadsbyggnadsförvaltningen yttrar sig rörande bygglov. För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.1.7 Yttranden. Verksamhetsområde Processbeskrivning 1.1. Ledning I Mölndal finns ett arbete med att etablera en gemensam projektmodell för projekt som drivs i staden. Modellen heter PRIM (Projekt i Mölndal). Den här processen visar dokumenthantering för projekt som följer modellen. Utöver dokumentationen som listas nedan finns Process också politiska beslut i enhetlighet med process 1.1.1., 1.1.2 eller 1.1.3. Det kan även finnas dokumentation för ekonomisk redovisning enligt process 2.4. Ekonomiadministration eller upphandling och inköp enligt 2.5. Inköp. 1.1.8. Driva projekt Projektet ska klassificeras under processen arbetet eller uppdraget det hör till, till exempel bör ett EU-projekt klassificeras som 1.1.6. Omvärld Den här processen är en så kallad generisk process som återkommer och bildar stomme i flera olika processer. Processen är inte en ledningsprocess i sig men används i Mölndals stad för att sätta generella regler rörande dokumenthantering för den här typen av aktiviteter. sid. 6 av 37 Om en ledning, stöd eller kärnverksamhet har arbete som drivs på detta sätt bör det hänvisas till den generiska processen i stället för att skapa lokala regler. För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.1.8 Driva projekt. Verksamhetsområde Processbeskrivning 1.2. Styrning Mölndal Stad har en modell för styrdokument där det skiljs mellan aktiverande och normerande dokument. Process Aktiverande dokument bestämmer på vilket sätt man ska gå tillväga för att uppnå ett visst mål. Det är ett dokument som är handlingsinriktat. Den här typen av dokument delas vidare in i strategier (för översiktlig nivå), program (för allmän nivå) och planer (detaljerade nivå). 1.2.1. Hantering av Normerande dokument redogör för vårt förhållningssätt till något. De kan även fungera som handbok för hur man ska agera i vissa frågor styrdokument eller hur en tjänst ska utföras. Dokumenten är till för att styra våra beteenden så som vi önskar, eller att få bort beteenden som är oönskade. Den här typen av dokument delas vidare in i policys (för översiktlig nivå), riktlinjer (för allmän nivå) och regler (detaljerade nivå). För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.2.1 Hantering av styrdokument. Verksamhetsområde Processbeskrivning 1.2.Styrning Under verksamhetsåret genomför revisionen, med hjälp av sakkunnigt biträde, flertalet fördjupade och/eller uppföljande granskningar. Revisionen beställer en projektplan av sakkunnigt biträde som sedan godkänns av revisionen. Beställningen mynnar sedan ut i en Process granskningsrapport som översänd till berörda nämnd/nämnder för yttrande och hela granskningen avslutas genom föredragning i kommunfullmäktige. 1.2.2. Tillsyn, I slutet av verksamhetsåret lämnas en sammanfattande bedömning i revisionsberättelsen som överlämnas till kommunfullmäktige. I denna revision och uttalar sig revisorerna i frågan om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna. Beslut i frågan om ansvarsfrihet fattas därefter av granskning kommunfullmäktige. Kommunensrevisorers arbete med att utföra revision redogörs för i Kommunensrevisorers informationshanteringsplan. För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.2.2 Tillsyn, revision och granskning. sid. 7 av 37 Verksamhetsområde Processbeskrivning 1.4. Demokrati och insyn I processen ingår aktiviteter som garanterar medborgares rättigheter när det kommer till insyn i offentlig verksamhet, överklaganden av myndighetsbeslut och personlig integritet. Process De handlingar som uppkommer i aktiviteten skydda personlig integritet grundar sig i Dataskyddsförordningen. Varje nämnd är personuppgiftsansvarig och ska föra ett register över alla personuppgiftsbehandlingar som sker i deras verksamheter. Inträffade 1.4.1. Allmänhetens personuppgiftsincidenter ska dokumenteras och i vissa fall anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten. Vissa behandlingar behöver genomgå insyn och en konsekvensbedömning innan de kan påbörjas. överprövning/överkl agande Ansvarsskyldigheten i förordningen innebär att efterlevnad måste kunna påvisas. Större ställningstaganden och beslut ska därför dokumenteras. Varje år gör dataskyddsombudet en granskning av dataskyddsarbetet som ska redovisas för personuppgiftsansvarig. För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 1.4.1 Allmänhetens insyn och överklagande. sid. 8 av 37 2. Stödjande processer Verksamhetsområde Processbeskrivning 2. Stödjande process Informationsförvaltning innefattar alla funktioner som krävs för en planerad, systematisk och uthållig informationsförvaltning. Arkivhantering och registratur är delar av denna förvaltning men här ingår även informationssäkerhet och verksamhetsnära systemförvaltning. Process Det systematiska informationssäkerhetsarbetet initieras med att identifiera verksamhetens informationstillgångar och sammanställa dessa i ett register. Informationstillgångarna ska vidare klassas i SKR:s system ”KLASSA” och en riskanalys ska göras. Klassning och riskanalys ska 2.1 uppdateras och följas upp löpande. Inträffade informationssäkerhetsincidenter ska i vissa fall anmälas till en tillsynsmyndighet. Incidenter ska Informationsförvalt vidare dokumenteras och följas upp. ning Kommunikationsenheten ansvarar för leveranser enligt lag (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material till Kungliga biblioteket. För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 2.1 Informationsförvaltning. Verksamhetsområde Processbeskrivning 2. Stödjande process Systemförvaltning innefattar aktiviteter som administrera, styra, förbereda och verkställa förändringsarbete med IT-stöd i drift. Systemförvaltningen ska även stödja användandet av IT-stöd. Process Arbete med systemförvaltning handlar om att följa verksamhetens behov och krav och tillgodose dessa genom att underhålla befintliga funktioner och tjänster men även implementera nya funktioner. 2.2 Systemförvaltning Systemarkitektur hanterar teknisk design av hela eller delar av IT-system och IT-miljö. Service-/supportavtal hanteras i enlighet med process och arkitektur 2.4 Inköp. För gallring och bevarande av handlingar se den kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 2.2 Systemförvaltning och arkitektur. sid. 9 av 37 Verksamhetsområde Processbeskrivning 2. Stödjande process Personaladministration omfattar aktiviteter som bland annat rör anställning, entledigande, löner, tjänstgöring, befogenheter m.m. Process För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 2.3 Personaladministration (med underprocesser 2.3.1 Hantera kompetensförsörjning och 2.3.2 Administrera löner och förmåner). 2.3 Personal- administration Verksamhetsområde Processbeskrivning 2. Stödjande process Till ekonomiadministration hör t.ex. budget, bokföring, uppföljning och bokslut. Process Förvaltningens bokföring sker i kommunens gemensamma ekonomisystem. Stadens leverantörsfakturor finns hos stadsledningsförvaltningen avdelningen för ekonomi- och hållbarhetsstyrning. Social- och arbetsmarknadsförvaltningen hanterar de leverantörsfakturor som administreras via det sociala verksamhetssystemet. 2.4. Ekonomi- administration Det genomfördes en förändring i bokföringslagen under 2024 som trädde i kraft 2024-07-01. Förändringen innebär att bokföringsmaterial nu kan bevaras elektroniskt. Budget och ekonomirapporter ingår i process 1.1.4 Verksamhetsledning och ekonomisk statistik ingår i process 1.1.5 Myndighetsredovisning. För gallring och bevarande av handlingar se den kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 2.4 Ekonomiadministration. Verksamhetsområde Processbeskrivning 2.Stödjande process Kommuners och myndigheters inköp styrs av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Enligt LOU ska inköp ske på bestämda sätt. Lagens syfte är att myndigheten ska köpa de varor/tjänster som bäst som uppfyller kraven till den lägsta möjliga totalkostnad för det aktuella inköpet. Process Upphandling sköts i de flesta fall av stadens inköp- och upphandlingsenhet vars främsta uppgift är att genomföra upphandlingar av varor och tjänster på uppdrag av stadens olika verksamheter. 2.5 Inköp För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 2.5 Inköp (med underprocesser 2.5.0 Ledning och uppföljning av upphandling, 2.5.1 Upphandling av varor och tjänster som beslutas av politisk nämnd, 2.5.2 Upphandling av varor och tjänster som beslutas på delegation från nämnd, och 2.5.3 Avrop från befintligt ramavtal eller dynamiskt inköpssystem). sid. 10 av 37 Verksamhetsområde Processbeskrivning 2. Stödjande process Processen för krisberedskap och säkerhet består av en kedja av aktiviteter för att reducera risker, minska sårbarheter och förbättra vår förmåga att förebygga, motstå och hantera samhällsstörningar. I risk- och sårbarhetsanalysen identifieras vilka samhällsviktiga verksamheter som finns Process inom staden och inom kommunens geografiska område. Risk- och sårbarhetsanalysen innehåller även en beskrivning av vilka hot som finns mot dessa verksamheter, verksamheternas sårbarheter och vilka åtgärder krävs för att öka förmågan att motstå störningar i dessa verksamheter. Exempel på åtgärder kan vara att öka säkerheten i den egna verksamheten för att undvika olyckor och sabotage. Andra åtgärder är att öka i 2.7 Kris- och redundansen i verksamheten och därmed reducera sårbarheten samt att öka förmågan att hantera de samhällsstörningar som ändå inträffar. säkerhet Risk- och sårbarhetsanalysen ligger till grund för det styrdokument för krisberedskap och civilt försvar som beskriver stadens arbete med krisberedskap och civilt försvar under mandatperioden. När en samhällsstörning inträffar kan krisledningsorganisationen aktiveras. Denna har till uppgift att leda och samordna organisationens arbete så att konsekvenserna för verksamheten och samhället blir så små som möjligt. När arbetet avslutas ska det utvärderas och erfarenheterna tas till vara i den kommande risk- och sårbarhetsanalysen. Arbetet med krisberedskap och säkerhet sker inom alla förvaltningar och samordnas av stadsledningsförvaltningen som också ansvarar för att leda, styra och samordna stadens arbete med frågorna. Handlingar som omfattas av försvarssekretess, OSL 15:2 diarieförs i Ciceron men förvaras fysiskt i säkerhetsskåp. Försäkringar - Staden använder sig av en upphandlad försäkringsmäklare för att vart fjärde år genomföra en större upphandling av stadensförsäkringsportfölj. Därefter sker uppdatering av försäkringsunderlag på årlig basis inför förnyandet av försäkringsbreven. Rättslig grund - Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) För gallring och bevarande av handlingar se kommunstyrelsens informationshanteringsplan process 2.7 Kris- och säkerhet. Verksamhetsområde Processbeskrivning 2.Stödjande process Processen initieras av att en rapportering om missförhållande inkommer till stadens visselblåsarorganisation. Visselblåsarorganisationen tar emot, utreder och bedömer riktigheten av det som rapporteras. Utredningen kan utföras av Process visselblåsarorganisationen, av den ordinarie verksamheten eller av en extern part. När riktigheten av rapporteringen har utretts avslutas ärendet och meddelas aktuella verksamhetschef och förvaltningschef eller VD. 2.8 Hantera rapporteringar om En ärende med en rapportering om ett missförhållande som inte faller inom ramen för visselblåsarlagen, Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, avslutas och överlämnas till den aktuella verksamheten för eventuell åtgärd. sid. 11 av 37 missförhållanden (Visselblåsningar) Verksamhetsområde Processbeskrivning 2.Stödjande process Processen innefattar både kommunikation riktad mot externa och interna mottagare. Kommunikationsenheten ansvarar för att samordna, stödja, driva, strukturera och utveckla kommunikationsarbetet i hela staden och i den egna förvaltningen. Process För gallring och bevarande av handlingar se den kommungemensamma informationshanteringsplan process 2.9 Information- och marknadsföring. 2.9 Information och marknadsföring sid. 12 av 37 Kärnprocesser 7. Utbildning 7.3. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Gymnasieverksamheten vänder sig till ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Process Anpassad gymnasieskola en frivillig skolform för ungdomar som inte har förutsättningar att klara gymnasieskolans betygskriterier på grund av en intellektuell funktionsnedsättning. Den vänder sig till ungdomar som gått anpassad grundskola eller träningsskola. Den anpassade 7.3.2. Ta emot elever gymnasieskolan riktar sig också till ungdomar som inte tidigare gått anpassad grundskola, men som inte når upp till grundskolans mål på grund av inlärningssvårigheter. Anpassad gymnasieskola erbjuder nationella och individuella program. Handlingar om enskild elev samlas i en elevakt som upprättas av skoladministratör Elevakten är från och med 2025 digital. Tidigare var elevakterna i papper och förvarades i pärm. För information kring vilka handlingstyper som samlas i elevakten se anmärkning för respektive handlingstyp. Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Anta och registrera elever Antagningslistor/registrering Gallras vid Edlevo Ansökan administreras i IT-systemet INDRA 2 som elev inaktualitet Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) ansvarar för. GR skickar ut antagningsbesked efter det att beslut fattats i intagningsnämnden. Systemansvarig tar ut antagningsfil från INDRA 2 och läser in eleverna i Edlevo. Vårdnadshavaruppgifter till Gallras vid Edlevo Vid dödsfall av vårdnadshavare behöver uppgifterna elever under 18 år inaktualitet gallras manuellt av skoladministratör. Gymnasieval för anpassad Gallras Papper Förvaras i ett låst skåp. När dokumentet signeras lägger gymnasieskola läsårsvis studie- och yrkesvägledaren in valet i INDRA 2 åt eleven. sid. 13 av 37 Elevakt admin Bevaras Ciceron Skoladministratör lägger upp elevakt i systemet. Från och med 2025 är elevakterna digitala. Elevakten kan innehålla: -Underlag från tidigare utbildningsanordnare -Omval och val av modersmålsundervisning - Utskrivning av elev pga. 1 månads frånvaro -Blankett om utskrivning av elev -Beslut om underlag skolskjutsar -Underlag om frånvaro Handlingar som rör elevens hälsa ska inte läggas in i elevakten i Ciceron, utan läggs in i skolhälsojournalen. Sekretessbelagd information som gäller beslut och underlag om mottagande till anpassad gymnasieskola diarieförs i Ciceron i ett eget ärende. Elevakt finns inte för samtliga elever utan skapas när behov att bevara uppgifter relaterade till eleven uppstår. Klasslistor Bevaras Edlevo Antagningsbeslut av elev i Bevaras Edlevo Inskrivningsuppgifter, datum och personuppgifter efterhand Studieplan Bevaras Edlevo Läggs in i samband med att man registrerar eleven Särskilda beslut i samband Beslut och underlag, Bevaras Ciceron Beslut och underlag skickas till nämndsekreterare och med antagning mottagande i den anpassade läggs upp i ett eget ärende i Ciceron. gymnasieskolan Avtal inför gymnasieantagning Gallras efter 3 Filserver Gäller yttrande, beslut, reglering, överenskommelser år inför gymnasieantagning utanför GR-avtalet. I undantagsfall gällande anpassad gymnasieskola sker gallring efter 4 år. Underlag från tidigare Bevaras Edlevo/Ciceron Tidigare betyg för en elev registreras i Edlevo som ett utbildningsanordnare externt betyg. sid. 14 av 37 I vissa fall finns informationen sparad i systemet ELIN för registrering i Edlevo enligt ovan. Ansökan om resebidrag Gallras efter 3 Filserver/ mina e-tjänster I mina e-tjänster gallras det efter 180 dagar. år/6 månader Beslut om resebidrag Gallras efter 3 Filserver/ mina e-tjänster I mina e-tjänster gallras det efter 180 dagar. år/6 månader Ansökan om skolskjutsar Gallras efter 3 Filserver/ mina e-tjänster I mina e-tjänster gallras det efter 180 dagar. år/6 månader Beslut och underlag Gallras efter 3 Filserver/ mina e-tjänster I mina e-tjänster gallras beslut efter 180 dagar. skolskjutsar år/6 månader Om beslutet överklagas eller om beslutet rör skolskjuts vid växelvis boende ska det bevaras i Ciceron. Beslut och underlag Gallras efter 4 Filserver/ mina e-tjänster Vid särskilda skäl kan man få beslut om skolskjutsar skolskjutsar 4 år år/6 månader som gäller i 4 år. I mina e-tjänster gallras beslut efter 180 dagar. Om beslutet överklagas eller om beslutet rör skolskjuts vid växelvis boende ska det bevaras i Ciceron. Ansökan om Gallras efter 3 Filserver/ mina e-tjänster I mina e-tjänster gallras det efter 180 dagar. inackorderingstillägg år/6 månader Beslut om Gallras efter 3 Filserver/ mina e-tjänster inackorderingstillägg år/6 månader Ansökan om ersättning för Gallras efter 3 Filserver/ mina e-tjänster gymnasiestudier på år/6månader folkhögskola Ansökan om förlängd studietid Gallras efter 3 Filserver år Beslut om förlängd studietid Gallras efter 3 Filserver år Ansökan om Gallras efter 3 Filserver tilläggsbelopp/extra stöd år Beslut om tilläggsbelopp/extra Gallras efter 3 Filserver stöd år Intresseanmälan till Gallras efter 3 Filserver / mina e-tjänster I mina e-tjänster gallras det efter 30 dagar. språkintroduktion år/30 dagar sid. 15 av 37 Ansökan om skolkort för Gallras efter 3 Filserver gymnasiestudier utanför år Göteborgsregionen Avtal kring korttidstillsyn Gallras efter 4 Filserver år Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning, gymnasium I processen ingår aktiviteter för att klargöra och följa ungdomarnas hälsotillstånd, främja hälsa och skolnärvaro, förebygga ohälsa och och anpassat gymnasium sjukdom, samt stötta vid funktionsnedsättning och sjukdom, samt ge lättare sjukvård och vaccination. Aktiviteterna berör även att hantera kostbehov, orosanmälningar, egenvård, tillbudsrapporter, förebygga kränkande behandling och diskriminering. Process Denna process hanteras framför allt av elevhälsoteamen (EHT) som finns på gymnasierna, där följande yrkesgrupper ingår: skolsköterska, skolkurator, specialpedagog, speciallärare, skolpsykolog, rektor, studie- och yrkesvägledare samt heltidsmentorer på Franklins gymnasium. 7.3.3. Värna om På de andra gymnasierna finns deltidsmentorer (som inte ingår i EHT). Även skolläkare finns för eleverna vid behov. Elevhälsoteamen elevers hälsa arbetar till stor del närvarofrämjande, hälsofrämjande och förebyggande, för att ge eleverna den kunskap och de verktyg de behöver för att bevara och förbättra sitt välmående, fysiskt, psykiskt, pedagogiskt och socialt. De handlingar som behövs för detta arbete förvaras i skolans gemensamma Elevakt i Prorenata, alternativt i pappersform. Elevhälsan använder även systemet StudyBee tillsammans med lärarna i sitt arbete, för att kunna stötta elever som har svårt att nå målen i undervisningen ex. dokumenteras extra anpassningar och stödinsatser i StudyBee. StudyBee används även för frånvaroutredningar. Elevhälsan följer även närvaron i Skola 24. Anmälningar om kränkande behandling registreras i systemet Draftit där utredning och uppföljning dokumenteras. När ett ärende har avslutats av enhetsansvarig diarieför nämndsekreterare handlingen och redovisar informationen som ett meddelande till nämnden två gånger per år (rensat från personuppgifter). Majoriteten av eleverna finns i verksamhetssystemet Prorenata. Undantag görs för elever med skyddad identitet och/eller ofullständigt personnummer, för dessa elever förs pappersjournal. Under juni 2026 har utbildningsförvaltningen bytt verksamhetssystem från PMO till Prorenata. Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Journalföring Journal Bevaras Prorenata/papper EMI (= Elevhälsans medicinska insats) EPI (=Elevhälsans psykologiska insats) Majoriteten av alla journaler finns i Prorenata, vid undantagsfall förs journal på papper: 1. För elever med ofullständigt personnummer exempelvis flyktingungdomar förs endast en sid. 16 av 37 pappersjournal. Om eleven får ett personnummer avslutas pappersjournalen och en digital journal påbörjas. 2. För elever med skyddad identitet förs endast en pappersjournal. Pappersjournalerna levereras till stadsarkivet när eleven avslutat sin skolgång i Mölndal. Pappersjournalkopiorna förvaras lokalt i arkivskåp hos skolsköterskan. När de har skannats in till den digitala journalen så kan de destrueras efter 24 timmar. Till andra kommuner skickas inga originalhandlingar utan endast kopior. Stadsarkivet tar emot leveranser av pappersjournaler vid varje terminsslut. Anslutning av Prorenata till e-arkivet planeras ske enligt anslutningsplan. Inhämta eller överföra Journalrekvisitionsblankett/ Bevaras Prorenata/papper EMI (= Elevhälsans medicinska insats) kopior på journal angående medgivande för inhämtande av EPI (=Elevhälsans psykologiska insats) hälsotillstånd från/till journal från/till Medgivande /journalrekvisition skannas in i Prorenata. skolor/vårdgivare och skolor/vårdgivare, samt från Vid behov kan även andra professioners journaler försäkringsbolag. försäkringsbolag. och/eller elevakt inhämtas efter medgivande. Journalkopior på medicinska Bevaras Prorenata/papper journaler från/till skolor/vårdgivare, samt till försäkringsbolag. Klargöra elevens behov Dokumentation kring egenvård Bevaras Prorenata/papper/filserver under skoltiden. EHM-dokumentation Bevaras Prorenata/Studybee/papper/ EHM används på Frejagymnasiet och (EHM=elevhälsomöten) filserver Krokslättsgymnasiet Specialkost intyg/Behovskost Gallras vid Papper/filserver/digital e-tjänst intyg avslutad skolgång sid. 17 av 37 Läkarintyg och intyg från ex. Bevaras Prorenata/papper EMI (= Elevhälsans medicinska insats) dietist gällande specialkost/ Ex. läkarintyg och intyg från dietist. behovskost Hälsofrämjande, Skolhälsovårdsjournal/EMI- Bevaras Prorenata EMI (= Elevhälsans medicinska insats) sjukdomsförebyggande, journal. Hanteras i enlighet med rutiner. lättare vård och vaccinering Hälsouppgifter från Bevaras Prorenata EMI (= Elevhälsans medicinska insats förskoleklass, årskurs 4 och 8. Dokumentation från kontakter Bevaras Prorenata EMI, dokumentation från hälsobesök/hälsokontroller, med EMI (Elevhälsans samt bokade och spontana besök, tillväxtkontroller, medicinska insats) screening av syn/rygg/hörsel, vaccinationer och enklare sjukvård, samt epikriser och administrativa kontakter. Vaccinationsmedgivande. Bevaras Prorenata Skrivs på inför vaccination. Läkemedelsdelegering enligt Gallras efter Papper I närarkiv på skolsköterskans mottagning. generell ordination. 10 år. Listor för kontroll av Gallras efter 3 Papper I närarkiv på skolsköterskans mottagning. läkemedel, kalibrering av år. medicintekniska produkter, samt temperatur i medicinskt kylskåp. Orosanmälan till socialtjänsten Bevaras Prorenata/Socialtjänstens Enligt anmälningsplikten i socialtjänstlagen. av skolan. digitala tjänst Skolpsykologjournaler Bevaras Prorenata Skolkuratorjournaler Bevaras Prorenata Specialpedagogjournaler Bevaras Prorenata Specialpedagogutredningar Bevaras Prorenata Specialpedagogjournal Extra anpassningar och Bevaras StudyBee/Prorenata stödinsatser Elevhälsans ärenden Bevaras Prorenata/StudyBee I Prorenata finns en gemensam journal för hela EHT som kallas elevakt. Gemensam journal för hela EHT. Dokumentation från specialpedagog, SYV och rektor förs i denna elevakt. Här skrivs även elevhälsoteamets mötesanteckningar. Korrespondens av betydelse Bevaras Prorenata/ StudyBee med vårdnadshavare eller elev. Korrespondens av ringa Gallras vid Mejl betydelse med vårdnadshavare inaktualitet eller elev. sid. 18 av 37 Protokoll från SIP-möten och Bevaras Prorenata SIP (Samordnad Individuell Plan) elevvårdsmöten. Remittera till annan Remiss, remissbekräftelse och Bevaras Prorenata/papper EMI/EPI vårdgivare. remissvar. Remissbevakning Gallras när Prorenata EMI/EPI remissvar inkommit Hantera avvikelse inom Anmälan om avvikelse, Gallras efter Filserver/papper hälso- och sjukvård i utredning, analys och åtgärd. 10 år elevhälsan. Anmälan enligt Lex Maria, Bevaras Filserver/papper utredning, anmälan, beslut IVO-anmälan, utredning, Bevaras Filserver/papper anmälan, beslut Egenkontroller inom hälso- Underlag Gallras efter 2 Papper Kan vara enkäter, intervjuer, observationer. och sjukvård i elevhälsan. år Sammanställningar Gallras efter 2 Filserver Sammanställningar gällande egenkontroller kan vara år sammanställningar av ovan, som sedan ligger till grund för förbättringar i verksamheten. Används även ofta som underlag till patientsäkerhetsberättelsen. Riskanalyser inom hälso- Underlag, sammanställning Gallras efter Filserver och sjukvård i elevhälsan. 10 år Rapport Bevaras Filserver Riskanalyser utifrån hälso- och sjukvårdslagen sammanställs i rapporter. Patientsäkerhet Patientsäkerhetsberättelse Bevaras Ciceron Ledningssystem hälso- och Bevaras Ciceron sjukvård inom elevhälsan. Stödmaterial för elevhälsans Gallras vid Prorenata Metodstöd med riktlinjer och rutiner för ett patientsäkert medicinska insats inaktualitet EMI-arbete. Uppdateras och gallras vid behov. Loggar Gallras efter Prorenata/PMO Sammanställs i dokument som MLA:erna i Mölndals 10 år stad delar. Hantera tillbudsrapport för Tillbudsrapport för Bevaras Stella/Prorenata Anmälan görs till huvud-skyddsombud som registrerar elev. tillbud/olycka. anmälan i incidentrapporterings-systemet Stella. Olycksfall skrivs in i Prorenata av skolsköterska om det blir en vårdkontakt. sid. 19 av 37 Kränkande behandling och Anmälan till rektor och Bevaras/Gallra Ciceron/Draftit Diarieförs av nämndsekreterare i Ciceron och redovisas diskriminering. huvudman om kränkande s efter 10 år för huvudmannen. Information i Draftit gallras 10 år behandling/trakasserier. efter ärendet avslutats. Utredning, beslut och Bevaras/Gallra Ciceron/Draftit Diarieförs av nämndsekreterare i Ciceron. Information i bedömning av kränkning. s efter 10 år Draftit gallras 10 år efter ärendet avslutats. Uppföljning och utvärdering av Bevaras/Gallra Ciceron/Draftit Diarieförs av nämndsekreterare i Ciceron. Information i åtgärder s efter 10 år Draftit gallras 10 år efter ärendet avslutats. Plan mot diskriminering och Bevaras Ciceron Diarieförs av nämndsekreterare i Ciceron. kränkande behandling Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Skolans dagliga arbete organiseras av rektor och verksamhetschef, som leder planeringen och uppföljningen av verksamheten. De får stöd av skolexpeditionen och den kvalitetsansvariga. Schemaläggning och resursplanering är centrala delar i arbetet. Studieplaner och kursutbud Process i Edlevo styr framtagandet av klass- och lärarscheman i Skola 24, och skolan hanterar även elevernas individuella val. För den löpande planeringen ansvarar ledningsgruppen och planeringskonferenserna. Huvudmannen följer upp verksamheten genom systematiska kvalitetsrapporter, som diarieförs i Ciceron och presenteras för utbildningsnämnden. 7.3.4. Planera och organisera verksamhet Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Sätta schema Klasschema Bevaras Skola24/Ciceron Upprättas i Skola 24. Studieplaner för läsår, kurser, ämne grupper, elever, lärare, klasser registreras i Edlevo, läses sedan över till Skola 24, där schemat med tider och salar, mm, arbetas fram. Terminsvis tas ett representativt veckoschema fram. Scheman sammanställs i ett PDF-dokument för varje skola. Lärarförteckning tas ut en gång per läsår och sparas som excel. Handlingarna skickas till stadsarkivet för arkivering. Schema för lärare Gallras efter 3 Skola24 år sid. 20 av 37 Elevernas val av individuella Gallras vid Google workspace/Edlevo Webbformulär. val avslutad skolgång/läsår svis Information om utbud av Bevaras Edlevo individuellt val Mötesanteckningar från Gallras vid Office 365/Google workspace Förvaras hos respektive rektor planeringskonferenser inaktualitet Mötesanteckningar Gallras efter 2 Filserver ledningsgruppsmöten år Timplaner/poängplaner Bevaras Edlevo Skolkataloger/fotokataloger Bevaras Papper eller Ciceron I de fall de förekommer: Kronologiskt läsårsvis. Skolkataloger från en extern aktör bevaras i pappersform på närarkiv innan överlämning till stadsarkivet. Om skolan upprättar klassfoton internt bevaras ett foto av varje klass digitalt i Ciceron. Planera verksamhet Kallelser till skolkonferenser Gallras vid Filserver och programråd inaktualitet Listor på ledamöter Gallras vid Filserver skolkonferenser och inaktualitet programråd Avtal kopplade till planering Bevaras Ciceron Underskrivet avtal skickas till nämndsekreterare för och organisering av verksamhet diarieföring. Protokoll/anteckningar från Bevaras Ciceron Protokollen skickas till nämndsekreterare för elevrådsmöten diarieföring. Bedriva systematiskt Huvudmannens Bevaras Ciceron En kvalitetsrapport för verksamhetsområde (gymnasium kvalitetsarbete kvalitetsrapport och vuxenutbildningen). Skickas till nämndsekreterare för diarieföring och presenteras för nämnden. sid. 21 av 37 Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Skolans pedagogiska kärnuppdrag handlar om att genomföra undervisning, följa upp elevernas lärande och säkerställa en rättssäker betygssättning. Processen drivs främst av lärarna, men rektorer och specialpedagogisk kompetens är också involverade för att möta elevers Process olika behov. Lärarna genomför och bedömer nationella prov och andra skriftliga tester. Resultaten ligger till grund för betygskataloger och examensbevis. För elever på yrkesprogram ingår även planering och bedömning av arbetsplatsförlagt lärande (APL). 7.3.5. Utveckla och undervisa elever En central del av arbetet är att identifiera och hantera behov av särskilt stöd. Detta dokumenteras genom utredningar och åtgärdsprogram i elevakten. Processen omfattar också hantering av studiestöd och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling genom utvecklingssamtal. För att garantera informationssäkerhet hanteras känsliga uppgifter, som beslut om skyddad identitet, med särskilda rutiner i pappersform. Varje år överlämnas handlingar som ska bevaras, till exempel betygskataloger och underskrivna examensbevis, till stadsarkivet via enhetens arkivredogörare. Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Följa upp lärande genom Nationella prov i svenska Bevaras Papper Förvaras i närarkiv på enheten ordnat efter tester och prov inklusive anvisningar år/skola/klass alt. Grupp. Anvisningarna läggs i årets första arkivbox Om eleverna inte behöver skriva i anvisningarna räcker det att bevara en kopia i arkivboxen. Övriga anvisningar nationella Gallras efter Papper Det prov som görs på papper förvaras i närarkiv på prov 10 år enheten. Behov finns av att använda gamla prov för (prov, lärarhandledning, elever som redan gjort aktuella prov. Ett exemplar av bedömningsanvisningar, varje provdel. cd gällande engelska) Genomförda nationella prov Gallras efter 5 Papper De prov som görs på papper förvaras i närarkiv på (elevsvar), övriga år enheten. Resultatsammanställning Bevaras Papper Om en sammanställning görs läggs denna i arkivboxen nationella prov per klass tillsammans med proven. De sammanställningar som ska bevaras är de för svenska och svenska som andraspråk. sid. 22 av 37 Skriftliga tester/prov, övriga Gallras vid Papper eller digitalt Förvaras hos respektive lärare elevlösningar inaktualitet (dock tidigast efter att betyg har satts) Arbetsplatsförlagt lärande Bedömning av Gallras vid Unikum Gäller Frejagymnasiet. arbetsplatsförlagt lärande inaktualitet (APL) (Dock tidigast efter att eleven slutat Blankett för måltids- och/eller Gallras efter 5 Papper reseersättning i samband med år APL Hantera studiestöd Handlingar rörande indragning Bevaras I elevakt admin Handlingarna sparas digitalt. Blankett gällande indraget av studiestöd CSN sparas i elevakt. Varning om indragning av Gallras efter 3 Filserver studiestöd år Betygsätta och utvärdera Betygskatalog (inkluderar även Bevaras Papper Förvaras i närarkiv på enheten innan överlämning till prövningsresultat) stadsarkivet. Sorteras läsårs och klassvis. Examensbevis/slutbetyg/studie Bevaras Papper Förvaras i närarkiv på enheten innan överlämning till bevis/samlat betygsdokument stadsarkivet. Läsårs och klassvis. Hos Frejagymnasiet sparas kopior i arkivet för år 4 - kopia skickas vid terminsskifte till stadsarkivet. Gymnasieintyg Bevaras Papper Förvaras i närarkiv på enheten innan överlämning till (introduktionsprogram) stadsarkivet. Läsårs och klassvis. Utdrag ur betygskatalog Bevaras för de Papper En utskrift läggs ibland betygen sorterat i eget separat (nationella program) som avbrutit omslag för de elever som avbrutit sin utbildning utbildning. Lista på utfärdade slutbetyg Bevaras Papper Förvaras i närarkiv på enhet innan överlämning till stadsarkivet. Dokumentet är en lista på de elever som finns i arkivboxen. sid. 23 av 37 Anmälan till prövning Gallras 2 år Papper Hos handläggare efter avslutad skolgång eller slutbetyg Gymnasiearbete Gallras efter Papper Själva gymnasiearbetet kan gallras efter avslutad avslutad skolgång, men en sammanställning/förteckning över skolgång arbeten och ämnen ska bevaras. Sammanställning/förteckning Bevaras Papper Sammanställning läggs i boxen med betygskatalog. över gymnasiearbeten och ämnen Anteckningar från Gallras efter Studybee (Unikum för utvecklingssamtal avslutad Frejagymnasiet) skolgång Kunskapsutveckling Gallras vid Unikum inaktualitet Bedömning av elevens Gallras efter Unikum Gäller anpassad gymnasieskola. kunskapsnivå och avslutad Handlingstypen är ett verktyg för kommunikation grupptillhörighet aktivitet mellan skolan och vårdnadshavare/elever. Kommunikationen som sker är allmän information och underlaget för elevens lärande. Hantera behov av stöd ang. Beställning av utredning hos Bevaras I elevakt skolsvårigheter och andra specialpedagog problem Åtgärdsprogram Bevaras I elevakt Beslut gällande skyddad Bevaras Papper Bevaras i en särskild pärm. Beslut från Skatteverket om identitet att en elev har skyddad identitet Utredning med anledning av 3 Bevaras Papper Utredningen, som rektor upprättar, förvaras i elevakten kap § 8 Skollagen Åtgärdsprogram med anledning Bevaras Papper Beslutet är offentligt och behöver inte diarieföras, om av Skollagen 3 kap § 9 åtgärdsprogrammet innehåller sekretess-belagda uppgifter ska detta diarieföras. sid. 24 av 37 Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Processen kring hantering av närvaro och läromedel bedrivs av lärare, pedagoger och administratörer. Inom processen ryms dagliga rutiner på skolorna såsom närvaroregistrering, ledighetsansökningar, och läromedel. Process 7.3.6. Hantera närvaro och läromedel Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Notera daglig närvaro Närvaroregistrering Gallras efter 3 Skola24 Registrering sker i Skola24. Gallring sker av systemet år efter 3 år. Ledighetsansökningar från Gallras efter 3 Skola24 elever år Läromedel Gallras vid Papper eller digitalt Förvaras hos lärare. inaktualitet I den mån utförliga kompendier, filmer eller andra utförliga presentationer produceras på skolan för att användas i undervisningen bör de bevaras. Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Gymnasieelever ska enligt 2 kap. 24 a § skollagen ha tillgång till bemannade bibliotek som ska främja läsning, demokrati och medie- och informationskompetens (MIK). Process Processen innefattar att hålla skolbibliotekens beståndskatalog och låntagarregister uppdaterade. Bibliotekssystemet är kopplat till elevregistreringssystemet vilket gör att elever automatiskt får en användare i bibliotekssystemet och kan låna böcker. 7.3.7. Bedriva skolbibliotek sid. 25 av 37 Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Administrera in- och utlån Beståndskatalog Uppdateras Quria löpande Register över låntagare Gallras vid Quria Systemet är kopplat till elevregistreringssystemet och avslutad uppdateras löpande med nya användare. Användare skolgång gallras automatiskt vid avslutad skolgång Cirkulationsadministration (in- Gallras vid Quria Informationen gallras vid återlämnande. och utlåningsdata) inaktualitet Tillhandahålla media Inköpsförslag Gallras vid Google workspace Samlas in via ett Google-formulär. inaktuallitet Legimus-avtal Gallras efter Filserver Signeras av vårdnadshavare för elever under 18 år. Legimus- Signering sker digitalt genom SignPort. konto skapats Planera och utvärdera Skolbiblioteksplan Bevaras Ciceron Skickas till nämndsekreterare för diarieföring. skolbibliotekets verksamhet 7.4. Vuxenutbildning (grundläggande, gymnasial, svenska för invandrare och anpassad utbildning för vuxna) Verksamhetsområde Processbeskrivning Utbildning Vägledning och Kompetens Mölndal (VKM) och skolexpedition sköter denna process. Pappershandlingar skannas in och läggs i relevant verksamhetssystem. Under 2025 har förvaltningen gått från verksamhetssystemet Alvis till Edlevo. Process 7.4.1. Ta emot elever Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Anta och registrera elever Ansökan och eventuella bilagor Gallras efter 5 Edlevo Vägledning och Kompetens Mölndal och skolexpedition år skannar in eventuella bilagor som inkommit som sid. 26 av 37 papper, t.ex. betyg. Inkomna pappersbilagor kan gallras vid inaktualitet (efter skanning). Elevhistorik Bevaras Edlevo Inkl. påbörjade, avslutade kurser, studieavbrott, kurskoder. Digital arkivering sker i samråd med stadsarkivet. Antagningsbesked Gallras vid Edlevo inaktualitet Delegeringsbeslut om Bevaras Ciceron I diariefört ärende. Delegeringsbesluten skickas till mottagande nämndsekreterare för diarieföring och redovisning inför nämnden Hantera interkommunal Yttrandebeslut, IKE gällande Gallring sker Edlevo/Papper/filserver Gäller både vid beviljande och avslag. Sorteras i ersättning (IKE). Mölndalsbor som läser i andra efter 10 år alfabetisk ordning. kommuner Signering sker digitalt genom SignPort. Yttrandebeslut, IKE gällande Gallring sker Edlevo/papper/filserver Gäller både vid beviljande och avslag. Sorteras i invånare i andra kommuner efter 10 år alfabetisk ordning. som läser i Mölndal Signering sker digitalt genom SignPort. Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Denna process hanteras av administratör i relevanta verksamhetssystem. Process 7.4.2.Planera och organisera utbildning Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Schemaläggning Schema, elever och lärare Gallras efter 3 Skola24 år sid. 27 av 37 Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Processen initieras av lärare som följer upp lärande genom prov och betygsätter elever. Handlingarna lämnas över till arkivredogörare på enheten som förvarar dessa i närarkiv. Handlingar som ska bevaras överlämnas till stadsarkivet en gång per år. Process 7.4.3. Utveckla och undervisa elever Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Följa upp lärande genom Komvuxarbete Gallras efter Edlevo Titel och beskrivning av arbetet skrivs in i Edlevo av tester och prov avslutad administratör efter att lärare överlämnat informationen. utbildning Sammanställning kan tas ut ur Edlevo. Skriftliga tester/prov, övriga Gallras vid Papper/digitala Gallras som tidigast efter det att betyg är satt. Görs av elevlösningar inaktualitet verksamhetssystem ansvarig lärare. Nationella prov, svenska och Bevaras Papper Gruppvis. Ansvarig lärare lägger proven i närarkiv på svenska som andraspråk inkl. aktuell enhet. Anvisningarna läggs med i arkivbox. anvisningar Skickas in till stadsarkivet i september nästkommande år. Sorteras på termin/kursnamn/datum. Nationella prov, övriga Gallras efter 5 Papper Gruppvis. Ansvarig lärare lägger proven i närarkiv på (gymnasial) år aktuell enhet. Arkivredogörare sorterar in dem i närarkiv. Skickas in till stadsarkivet i september nästkommande år. Sorteras på termin/kursnamn/datum. Nationella prov, svenska för Bevaras Papper Gruppvis. Ansvarig lärare lägger proven i närarkiv hos invandrare (SFI) arkivredogörare. Anvisningarna läggs med i arkivbox. Sorteras på termin/kursnamn/datum. Skickas in till stadsarkivet i september nästkommande år. Sammanställningar och Bevaras Edlevo Lärare lägger in resultat i Edlevo. Informationen skickas bedömningsmatriser för till SCB och Skolverket. Sammanställning och nationella prov (både SFI och bedömningsmatris läggs i arkiv-boxen tillsammans med gymnasial) proven och skickas till stadsarkivet i september nästkommande år. sid. 28 av 37 Betygsätta/Utvärdera/Exam Betygskatalog (inkluderar även Bevaras Papper Upprättas i Edlevo, utskrift görs av administratör och inera prövningsresultat) undertecknas av kursansvarig. Sorteras på termin/kursnamn/datum. Förvaras i närarkiv på aktuell enhet. Skickas till stadsarkivet i september nästkommande år. Intyg (över kunskaper i en Bevaras Papper Rektor skriver under och lägger intyget i närarkiv hos kurs) aktuell enhet. Sorteras år/personnummer innan leverans till stadsarkiv. Komplement till betyg som rektor upprättar i regel från mall i Edlevo. Examensbevis/slutbetyg Bevaras Papper och Edlevo Utskrift ur Edlevo som görs av administratör. Sorteras inklusive underlag år/person-nummer. Förvaras i dokumentskåp. Skickas till stadsarkivet i september nästkommande år. VOC-diplom Bevaras Filserver VOC (Vård och omsorgscollage) Diplom signeras och skickas till stadsarkivet för digital arkivering. Varje diplom bevaras som en egen fil (PDF- A) med personnumret som filnamn. Signering sker digitalt genom SignPort. Intyg handledarutbildning Bevaras Filserver Signerat intyg skannas in och skickas till stadsarkivet för digital arkivering. Varje intyg bevaras som en egen fil (PDF-A) med personnumret som filnamn. Den fysiska kopian gallras. Studieintyg till elever Gallras efter 3 Edlevo Handlingen skapas i Edlevo på begäran av elev och månader skickas sedan till elev via mejl. Signering sker digitalt genom SignPort. Utvärdera undervisning Betygssammanställning för Bevaras Edlevo klass/grupp Statistik (nyckeltal) Bevaras Edlevo/Filserver Underlag statistik Bevaras Edlevo/Filserver Elevenkät, underlag Gallras vid Filserver inaktualitet Sammanställning elevenkät Bevaras Ciceron Skickas till nämndsekreterare för diarieföring. sid. 29 av 37 Arbetsplatsförlagt lärande Bedömning APL Gallras vid Papper inaktualitet APL-placeringslistor Gallras vid Filserver inaktualitet APL-placeringslistor vård och Gallras vid www.praktikplatsen.se / omsorg och barnskötare inaktualitet Google workspace Övriga APL-placeringslistor Gallras vid Google workspace Utbildningsledare hanterar listor i drive. Gallras efter att inaktualitet eleven har avslutat utbildningen. Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Processen kring hantering närvaro och läromedel av bedrivs av lärare, pedagoger och administratörer. Inom processen ryms dagliga rutiner på utbildningen när det kommer till närvaroregistrering och läromedel, inklusive egenproducerade läromedel. Process 7.4.4. Hantera närvaro och läromedel Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Notera daglig närvaro Närvaro Gallras efter Edlevo Närvaro registreras endast för SFI. Registreras i Edlevo. avslutad Skickas till SCB två ggr/år. studiegång Hantera läromedel Läromedel Gallras vid Papper eller läroplattform Förvaras hos lärare/läroplattform. inaktualitet I den mån utförliga kompendier, filmer eller andra utförliga presentationer produceras på skolan för att användas i undervisningen bör de bevaras. Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Studievägledning för vuxenutbildning, anpassad utbildning för vuxna och svenska för invandrare bedrivs av Vägledning och Kompetens Mölndal, VKM. sid. 30 av 37 Process 7.4.5 Planera inför kommande studier Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Planera studier Individuell studieplan Gallras efter Edlevo Studievägledare upprättar tillsammans med den sökande avslutad en individuell studieplan. Planen revideras vid behov. skolgång Informera om Informationsmaterial Gallras vid Papper/digitalt *Egenproducerat informationsmaterial av betydelse behörighetskrav och inaktualitet/Bev bevaras och arkiveras av kommunikatör. prövningar aras 7.5 Yrkeshögskola Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Ansökan om att få anordna utbildning skickas till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) en gång per år under sen vår/tidig sommar. MYH handlägger ansökan och meddelar ett beslut om vilka utbildningar som blivit beviljade i januari månad. Utbildningsledare lämnar över Process samtliga handlingar till arkivansvarig som skickar till nämndsekreterare för diarieföring i Ciceron. Vid tillsyn från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ska beslut och tillhörande underlag bevaras i Ciceron. 7.5.1. Ansökan om att få anordna utbildning Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Ansöka om YH-utbildning Delegeringsbeslut om ansökan Bevaras Ciceron Se förvaltningens delegeringsordning. sid. 31 av 37 Ansökan med utbildningsplan Bevaras Ciceron Ansökan skickas in till MYH digitalt av till Myndigheten för rektor/utbildningsledare. UL lämnar till arkivansvarig yrkeshögskolan (MYH) som skickar till nämndsekreterare för diarieföring. Beslut från MYH Bevaras Ciceron Arkivansvarig laddar ner från MYHs mina sidor i anslutning till beviljande/avslag. Arkivansvarig som skickar till nämndsekreterare för diarieföring. Beslut om tillsyn (och Bevaras Ciceron Om tillsyn från MYH inträffar ska beslutet arkiveras. tillhörande underlag) från MYH Arkivansvarig som skickar till nämndsekreterare för diarieföring. Beslut och rapport om Bevaras Ciceron Om granskning från MYH inträffar ska beslutet kvalitetsgranskning från MYH arkiveras. Arkivansvarig som skickar till nämndsekreterare för diarieföring. Process Processbeskrivning Studerande ansöker digitalt via yh-antagning.se där ansökan sedan behandlas av administratör. Om person med skyddade personuppgifter ansöker i systemet, ska admin kontakta sökande och säkerställa att bilagor m.m inte finns i 7.5.2. Anta och systemet. Därefter följa vår interna rutin om skyddade personuppgifter. registrera studerande Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Anta och registrera elever Ansökningshandlingar, antagna Bevaras Yh-antagning.se Inkluderar CV, betyg, intyg, arbetslivsmeriter, personligt brev, intervjuanteckningar /intervjumall. Yh.antagning.se skickar dokumentationen till Yrkeshögskolan Arkiveras av Yrkeshögskolan 3 år efter att ansökningsperioden avslutats och skickas till stadsarkivet. sid. 32 av 37 Ansökningshandlingar, ej Bevaras Yh-antagning.se Yh.antagning.se skickar dokumentationen till antagna Yrkeshögskolan Arkiveras av Yrkeshögskolan 3 år efter att ansökningsperioden avslutats och skickas till stadsarkivet. Sammanfattning Bevaras Yh-antagning.se Yh.antagning.se skickar dokumentationen till ansökningsprocessen Yrkeshögskolan Arkiveras av Yrkeshögskolan 3 år efter att ansökningsperioden avslutats och skickas till stadsarkivet. Lista över antagna (inklusive Bevaras Edlevo Bevaras och arkiveras i systemet. sent antagna) Beslut om antagning Gallras 3 år Papper På G: Arkiveras i Digitalt närarkiv tillsammans med efter avslutad LG-protokoll. Underlag till LG är fritt från utbildning personuppgifter. Gallras 3 år efter avslutad utbildning. Antagningsbesked Gallras vid Yh-antagning.se Antagningsbesked genereras av yh-antagning.se och inaktualitet skickas direkt till sökande. Bekräftelse på att sökande vill Gallras vid Yh-antagning.se Sökande bekräftar sin plats på yh-antagning.se. ha erbjuden utbildningsplats inaktualitet Korrespondens rörande Gallras efter Yh-antagning.se antagning utbildningens avslut Klasslistor Bevaras Edlevo Innehåller status, personnummer, förnamn, efternamn, kontaktuppgifter, utbildning. Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Denna process behandlas av utbildningsledare och enhetschef/rektor. sid. 33 av 37 Process 7.5.3. Planera och organisera undervisning Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Planera verksamhet Ledningsgruppens protokoll Bevaras Ciceron G: inklusive bilagor: Originalen arkiveras årligen vid läsårsslut. Skickas till -Lista över antagna nämndsekreterare för arkivering. -Lista över eventuella reserver -Kursplan Fram till mars 2019 finns protokollen i pappersform. -Beslut om examination Planera undervisning/sätta Individuell studieplanering Gallras vid Filserver G: schema inaktualitet Planeringen finns för de elever som har gjort studieuppehåll, som en redovisning av vad de är klara med och inte. Gallras årligen vid utbildningens slut, dock senast 3 år efter senaste utbildningsomgång. Schema (Klasschema) Gallras vid Skola24 inaktualitet Kallelser och dagordningar till Gallras vid Filserver/Google workspace Gallras årligen vid läsårets slut. ledningsgruppsmöten inaktualitet Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Denna process behandlas av utbildningsledare, lärare och administratör. Process 7.5.4. Genomföra undervisningen Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning sid. 34 av 37 Hantera studievägledning Kursplanering/Studiehandledni Gallras vid Filserver En detaljerad beskrivning av kursplanen. Förvaras hos ng inaktualitet respektive utbildningsledare. Gallras som senast 3 år efter senaste utbildningsomgång Examensarbeten Gallras efter 3 Filserver UL sparar ner examensarbetet på G. Gallras efter 3 år år efter avslutad utbildning. Handlingar rörande Gallras 3 år Filserver Blankett sparas ner och gallras 3 år efter avslutad studieavbrott eller efter att utbildning. studieuppehåll utbildningen inte längre erbjuds Följa Utbildningsbevis Bevaras Filserver Underskrivet original skannas in, kopieras och sparas på upp/utvärdera/betygsätta enheten fram till ett år efter utbildningens avslut. Skickas till stadsarkivet efter ö.k ett år efter utbildningens avslut i dec. Vid skyddad identitet skriv ut på papper och lämna över till stadsarkivet, ej post. Examensbevis Bevaras Filserver Underskrivet original skannas in, kopieras och sparas på enheten fram till ett år efter utbildningens avslut. Skickas till stadsarkivet efter ö.k ett år efter utbildningens avslut i dec. Vid skyddad identitet skriv ut på papper och lämna över till stadsarkivet, ej post. Kursutvärderingar Gallras vid Filserver/Google Drive Gallras efter utbildningens avslut. inaktualitet Underlag till utvärdering (AP- Gallras vid Papper och filserver Finns hos respektive utbildningsledare. utbildningar) inaktualitet Betygsunderlag (även kallat Gallras vid Lärplattform När betyg är satt gallras underlag utav ansvarig examinationsuppgift eller inaktualitet lärare/konsult, de dokument som beskriver vilket betyg Exam mom”) dock senast 3 den studerande har fått samt innehåller motivering av år efter senaste detta. utbildningsom gång Betygsunderlag för LIA Gallras vid Lärplattformen ”Betyg” från LIA-handledare. Gallras som senast 3 år inaktualitet efter senaste utbildningsomgången. sid. 35 av 37 7.10 Hantera studie- och yrkesvägledning samt det kommunala aktivitetsansvaret Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) innebär att hemkommunen är skyldig att hålla sig informerad om vad personer som är 16 till 20 år och inte går i skolan har för sysselsättning. Hemkommunen ansvarar även för att erbjuda sysselsättning för personer som omfattas av det Process kommunala aktivitetsansvaret. Detta sker genom att samla information om ungdomars sysselsättning, kontakta ungdomar och erbjuda insatser. Elever som inte går i gymnasieskola registreras i Göteborgsregionens (GR) uppföljningssystem ELIN. Elever som går gymnasieskola 7.10.1. Hantera det utanför GR registreras inte i ELIN med automatik. Respektive kommun rapporterar till hemkommunen. Administrativ handläggare kommunala registrerar då detta i ELIN och Edlevo. För gallring/bevarande av ELIN ansvarar GR. aktivitetsansvaret Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Samverka med ungdomar Listor över elever som berörs Gallras när ELIN/Edlevo Inkluderar avbrott för studier utomlands, skolbyte, som inte går i gymnasiet av det kommunala eleven fyllt 20 studieuppehåll, inflyttade till kommunen, utflyttade från aktivitetsansvaret år kommunen, ändrad studieväg, ungdomar som arbetar eller söker arbete. Informationen förvaras i både ELIN och Edlevo. Formulär som skickas till Gallras när ELIN/Edlevo Formulär ”Det kommunala aktivitetsansvaret berörd ungdom eleven fyllt 20 Mölndalsbor 16-20 åringar” finns på kommunens år hemsida. När svaret inkommer lägger handläggare in informationen i Edlevo och ELIN. Statistik över aktuella Bevaras Ciceron Rapporten diarieförs i Ciceron och redovisas till ungdomar i KAA utbildningsnämnden i mars och oktober. Tjänsteanteckningar om Gallras när Filserver Om personen vill fortsätta vara aktuell i det utökade ungdomar ungdomen uppdraget 20-24 år finns de kvar tills de avslutas mot fyllt 20 och sysselsättning. inte längre sid. 36 av 37 omfattas av KAA Verksamhetsområde Processbeskrivning 7. Utbildning Vägledning och Kompetens Mölndal ansvarar för studie- och yrkesvägledning för samtliga skolformer i staden och presumtiva studier. Process Studie- och yrkesvägledare på grundskolan följer även skolförvaltningens informationshanteringsplan. 7.10.2. Hantera studie- och yrkesvägledning Aktivitet Handlingstyp Gallring Verksamhetssystem Anmärkning Studie- och yrkesvägleda Årsbok över elever Gallras efter Papper Endast för grundskola. En för varje klass angående elever och invånare varje avslutat gymnasievalet. läsår Tjänsteanteckningar om studie- Gallras när Filserver Anteckningar om vägledningssamtal och vidare studier och yrkesvägledning eleven avslutat för gymnasieelever och vuxenutbildning. sina studier/efter Om personen inte är i studier gallras informationen efter ett år ett år. sid. 37 av 37 Arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar Strategi Program Plan Policy ►Riktlinjer Anvisning Typ av styrdokument: Riktlinjer Beslutad av: Utbildningsnämnden Gäller från: 2026-07-01 Ansvarig: Arkivansvarig Dokumentet gäller för: Utbildningsnämnden Senast reviderad: 2026-MM- DD Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................. 3 1. Myndighetens namn ............................................................................................. 3 2. Myndighetens tillkomst och eventuellt upphörande ............................................ 3 3. Myndighetens organisation, verksamhet och historia .......................................... 3 4. Bestämmelser för myndighetens verksamhet .................................................... 10 5. Processorienterad informationshanteringsplan .................................................. 11 6. Sökingångar till arkivet och myndighetens handlingsbistånd ........................... 11 7. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess ............................................ 14 8. Tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar ........................................................................... 14 9. Uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker .................................................................................... 14 10. Myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter ..................................... 15 11. Övriga arkiv som myndigheten förvarar .......................................................... 15 12. Äldre arkivbestånd som ej överlämnats till stadsarkivet ................................. 15 13. Arkivverksamhetens organisation och ansvar .................................................. 15 14. Vem hos myndigheten som kan lämna vidare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter ................................. 16 15. Förvaring av allmänna handlingar som bevaras .............................................. 16 16. Gallring ............................................................................................................ 17 17. Hemsida och sociala medier ............................................................................ 17 18. Ordförklaringar ................................................................................................ 18 Mölndals stad Arkivbeskrivning 2 Inledning Denna Arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar har upprättats enligt 6 § arkivlagen (1990:782) och 5 § arkivreglemente för Mölndals stad. Dokumentets främsta syfte är att underlätta för allmänheten att ta del av nämndens allmänna handlingar. Detta dokument uppfyller även kravet på beskrivning av en myndighets allmänna handlingar enligt 4 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Arkivbeskrivning och beskrivning av allmänna handlingar ersätter tidigare arkivbeskrivning daterad 2023-05-22 (UTN 37/23). 1. Myndighetens namn Utbildningsnämnden 2. Myndighetens tillkomst och eventuellt upphörande Gymnasienämnden bildades den 1 juli 1994 genom ett beslut av kommunfullmäktige att dela den tidigare barnomsorgs- och utbildningsnämnden (Nu skolnämnden, 1992-). Dessförinnan ingick uppgifterna i Skolstyrelsens verksamhet (1971–1992). Gymnasienämnden bytte den 15 mars 2013 namn till utbildningsnämnden. 3. Myndighetens organisation, verksamhet och historia Utbildningsverksamhet för äldre ungdomar och vuxna har under lång tid bedrivits i olika former inom kommunen. Dessa verksamheter har successivt utvecklats i takt med förändringar i lagstiftning, arbetsmarknadens behov och samhällets krav på kompetensförsörjning. Den 1 juli 1994 organiserades den icke-obligatoriska skolverksamheten i en särskild gymnasienämnd, då verksamheten bröts ut från den dåvarande barn- och utbildningsnämnden. Detta markerade en tydligare organisatorisk uppdelning mellan obligatorisk och frivillig utbildning i Mölndals stad. Utbildningsförvaltningen hanterar allt som ryms inom utbildningsnämndens område. Förvaltningen leds av förvaltningschef på uppdrag av utbildningsnämnden. Utbildningsförvaltningen består av gymnasium, anpassat gymnasium, vuxenutbildning, anpassad vuxenutbildning, Yrkeshögskola, enhet för vägledning och kompetens samt förvaltningskontor. Mölndals stad Arkivbeskrivning 3 Förvaltningshistorik För tidigare arkivbildare rörande utbildning se: Skolstyrelserna i Mölndal (1958- 1971), Folkskolestyrelsen i Mölndal (1923-1958), Skolrådet i Mölndal (1865- 1922), samt Skolstyrelserna Lindome (1904-1971) och Kållered (1903-1970) kommuner. Tidiga frivilliga skolformer i Mölndal vars arkiv förvaras på stadsarkivet är t.ex. Götiska förbundets friskola 1824-1862, Götiska Förbundets realskola 1863-1882, Högre folkskolan 1882-1927, Kommunal mellanskola 1927-1948, Mölndals Samrealskola 1945-1966 (statlig regi t.o.m 1963), Yrkesskolestyrelsen i Mölndal (1931-1971). Utbildningsnämnden från 1994 1994 Gymnasienämnden bildas och blir ansvarig för områdena gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild vuxenutbildning (särvux), svenska för invandrare (sfi) och uppdragsutbildning. Gymnasienämnden fortsatte också med den reformering av gymnasieskolan som påbörjades 1993. Ett samarbete mellan Arbetslöshets- och Invandrarnämnden, Arbetsförmedlingen och Komvux med fokus på utbildningsinsatser startar. 1995 En storsatsning på ”Avvikelseavtal” som skall leda till tätare samarbete mellan lärarna äger rum. Utbildningen DT2000 (med inriktning datorstyrning/industriproduktion) startar på höstterminen och ersätter industriprogrammet. Programmet Natur och kultur startar och det gör även en ”Collegeutbildning” med inriktningar mot ekonomi och språk, som ligger på en eftergymnasial nivå. 1996 Lärarna får ett nytt, individuellt löneavtalssystem och ett nytt sätt att arbeta för att öka samarbetet mellan lärarna. Natur- och kulturprojektet och den eftergymnasiala utbildningen med elektronikinriktning i samarbete med Ericsson Radar Electronics AB startar. Gymnasieskolans lokala datanät kopplas upp till internet och man bildar också ett programråd för naturvetenskapsprogrammet med ställföreträdare från gymnasieskolan, gymnasienämnden, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och företagen Ericsson AB och Hässle. 1997 Kunskapslyftet startar 1 juli. Mölndals stad Arkivbeskrivning 4 Komvux ansöker om statsbidrag för att starta de två kvalificerade yrkesutbildningarna Elektronik och Datorstödd tillverkning. Några av de som ska medverka i projektet är Ericsson Microwave Systems, IVF (Institutet för verkstadsteknisk forskning), ABF och Chalmers Tekniska högskola. 1998 Förberedelser sker under höstterminen för en större skolorganisation under 1999. Under höstterminen påbörjas bl.a. stödinsatser för gymnasielever. 1999 Vårdgymnasiet i Mölndal tillkommer 1 januari 1999, efter att tidigare ha legat under landstinget (1992-1998). Man får i och med detta en personalgrupp som har kompetens som inte tidigare funnits inom förvaltningen. Gymnasiesärskolan inkorporeras i Vårdgymnasiet och det finns planer på att utveckla och fördjupa samarbetet. 2000 En fyraårig skolplan för åren 2000 till 2004 antas och berör kvalitetsfrågor, organisation och det inflytande elever har. 2001 Kålleredsgymnasiet avvecklades när vårterminen avslutades och deras program förflyttades till andra lokaler. Utbildningen DT2000 förflyttas till lokaler som tillhör Zanders Teknik. 2002 Projektet Kunskapslyftet avslutas och slutredovisas i juni 2003. Vuxenbildningsrådet reformeras efter en utredning. 2003 Vårdgymnasiet byter namn till Krokslättsgymnasiet under året. Kunskapsbanken, central studievägledning, i arbetsförmedlingens lokaler i centrala Mölndal startar. Lärcentrum för distansstudier och handledningskurser, beläget i lokaler i Sinntorpsskolan, invigs också detta år. Ny collegeutbildning med inriktning mot pedagogiska yrken i samarbete med barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen startas under året. 2004 Ny lärlingsutbildning startar på Elprogrammet på Fässberg. Avtal mellan Fässbergs byggprogram och PEAB. Mölndals stad Arkivbeskrivning 5 Fortsatt utveckling mot mer individualiserad och friare undervisningsformer under året. 2005 Andra etappen av vuxenutbildningens satsning i Göteborgsregionen inleddes i augusti. KY EU-projektsamordnare, en utbildning som spänner över tre terminer startas. 2006 Jämställdhetsutbildning för alla i personalstyrkan i början av höstterminen på Fässbergsgymnasiet. Alla elever och all personal får lära sig om diskrimineringslagen och likabehandlingsplanen. 2007 Företagsförlagt gymnasium i Mölndal (FFG) grundas. Under en skolvecka ska de erbjuda eleverna tre och en halv dags praktik och en och en halv dags skolteori. 2008 Arbete ”Utbildningsstad Mölndal 2011” startar i november 2008. Flera korta utbildningar för SFI-studenter utvecklas och andra korta utbildningar som ska verka som snabbspår in på arbetsmarknaden för dem som har en komplett akademisk utbildning från sitt hemland 2009 Skolverket beslutar om att Fässbergsgymnasiet är en av tio skolor som får starta en riksrekryterande spetsutbildning. Krokslättsgymnasiet fortsätter att arbeta för att bli certifierat som Vård- och omsorgscollege. Statlig satsning på den treåriga Yrkeshögskolan, påbörjas under 2009. Flera olika fristående aktörer visar intresse för att starta gymnasial verksamhet i Mölndal (friskolereformen hade dock trätt i kraft redan 1992). 2010 Ny lag träder i kraft som fastslår att elevpengen till fristående skolor ska vara lika stor som för skolor i kommunens egen regi. Mölndal är sedan halvårsskiftet år 2016 inte längre ankomstkommun. Antalet mottagna ensamkommande barn minskar till 110 barn år 2016. 2011 Gymnasiereformen Gy11, träder i kraft. Krokslättsgymnasiet som har ett specialutformat socialmedicinskt program får inte längre erbjuda detta. Ny undervisningsorganisation för att ta emot ensamkommande flyktingbarn upprättas Mölndals stad Arkivbeskrivning 6 på Krokslättsgymnasiet. Genom en omorganisation bildas de fyra enheterna: Förvaltningskontoret, Fässbergsgymnasiet, Krokslättsgymnasiet och Vuxenutbildning Mölndal, Vägledning och kompetens. Förvaltningskontoret och Fässbergsgymnasiet kvar som enheter medan Krokslättsgymnasiet och Vuxenutbildning Mölndal slogs samman till en ny enhet. Samtidigt fördes uppdraget som avser studievägledning och antagning över från Vuxenutbildning Mölndal till den nybildade enheten Vägledning och kompetens. Detta innebar att stadens vuxenutbildning organiserades om och delas upp i en beställardel respektive en utförardel. 2012 Fässbergssalen invigs och skolan byggs delvis om för att göra plats för Kulturskolan. Från hösten 2012 får alla nybörjare en egen dator och hela IT- plattformen görs om. 2013 Plug In projektet visar goda resultat och har blivit effektivt för att elever som inte fullföljer gymnasieskolan med slutbetyg minskas. Antalet av ensamkommande flyktingbarn i Mölndal fortsätter att öka och utbildningen SPRINT (språkintroduktion) på Krokslättsgymnasiet är nu elevantalsmässigt stadens största program. Sökandeantalet till Fässbergsgymnasiet och Barn- och Fritidsprogrammet på Krokslättsgymnasiet är lågt och fem ut av sju program startas. 2014 Intag till de nationella programmen på Fässbergsgymnasiet stoppas. Plug In projektet övergår i permanent verksamhet. Satsningen på att utveckla arbetet kring nyanlända uppmärksammas av bland annat Skolverket. 2015 Kommunfullmäktige beslutar att Fässbergsgymnasiet ska avvecklas. 2016 Det sker en organisationsförändring inom förvaltningen där gymnasieverksamheten nu organiseras inom ett verksamhetsområde. Ett nytt rektorsområde upprättas för språkintroduktion. Nämnden börjar jobba utifrån visionen ”En ledande utbildningsaktör med attraktivt utbud av hög kvalitet.” Fyra nya yrkesvuxutbildningar startas upp under verksamhetsårets första månader. Mölndals stad Arkivbeskrivning 7 Krokslättgymnasiets och Frejagymnasiets profil tydliggörs med fokus på tydligare koppling till arbetsmarknaden. Nya webbplatser har möjliggjort att gymnasieverksamheterna nu löpande kan kommunicera kring sina utbildningar och vad som händer inom verksamheten. 2017 Under våren 2017 skapades varumärket Campus Mölndal, en samlingsplats för all vuxenutbildning inom Mölndals stad. Ett omtag görs i skolornas marknadsföring av programmen med start hösten 2018. Antagningen till programmen visar att fler elever har sökt till programmen men att konkurrensen är fortsatt stor. Utbildningsnämnden anpassar sitt utbildningsutbud inom Campus Mölndal till följd av ett ökat antal nyanlända. Yrkesutbildningarna med språkstöd har under 2017 varit populära vilket påvisar att behovet av nya utbildningar har påverkats. 2018 Under 2018 har Campus Mölndal haft stor succé med de regiongemensamma yrkesutbildningarna (GRvux) och beviljades medel för att starta nya utbildningsomgångar inom IT, barnskötarutbildningen och vård- och omsorg med språkstöd. Nämnden beslutade om satsningen på en ny gymnasieskola, Franklins gymnasium, som erbjuder naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet med Life Science-profil. 2019 2019 började lärlingsutbildningar samt vård- och omsorgsprogrammet att erbjudas på Krokslättgymnasiet. Hösten 2019 startar Franklins gymnasium i samarbete med Astra Zeneca. Skolan erbjuder teknikprogrammet och naturvetenskapliga programmet. 2020 Rekordmånga elever studerar inom gymnasium och vuxenutbildning inom Mölndal. Det gör Mölndals stad till en av de största utbildningsaktörerna i regionen. Nämnden genomförde ett flertal satsningar inom digitalisering. I samband med övergången till distansundervisning i mars 2020 utvecklades flera nya arbetssätt och pedagogiska tillvägagångssätt. I oktober 2020 tog kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut att skapa ett nytt Campus i egenägda och eventuellt hyrda lokaler i centralt läge i Mölndal. 2021 Mölndals stad Arkivbeskrivning 8 Utbildningsnämndens strategiska arbete har varit framgångsrikt och antalet elever inom gymnasium och vuxenutbildning har ökat kraftigt. En yrkeshögskola har etablerats med tydlig profil inom IT och vård, med flera regionala yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar. Ytterligare en gymnasieskola planeras att öppna 2024. 2022 Elevantalet växer inom gymnasieskolornas verksamheter med rekordmånga förstahandssökande elever. För den anpassade gymnasieskolan utökades kapaciteten genom etablering av paviljonger. Inom Campus Mölndal fortsatte utvecklingen av att kunna erbjuda distansutbildning inom samtliga utbildningsformer. I samverkan med social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF) fortsatte även samarbetet att få fler individer i egen försörjning. 2023 Vägledning Campus Mölndal byter namn till Vägledning och Kompetens Mölndal och lyfts till förvaltningsnivå från januari 2023. 2024 El och energiprogrammet startas upp på Krokslättsgymnasiet. 2025 Gymnasiereformen Gy25 träder i kraft. Hösten 2025 startar både Andénska gymnasiet med internationell profil och Studion resursgymnasium i Mölndal. I 2 kap. skollagen fastslås från 1 juni 2025 att alla gymnasieelever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek på den egna skolenheten. Utbildningsförvaltningen övergår från att föra elevakter på papper till att göra det digitalt. Mölndals stad Arkivbeskrivning 9 Verksamhetsbeskrivning Utbildningsnämndens huvudsakliga uppdrag enligt reglementet är att fullgöra kommunens uppgifter när det gäller verksamhet inom gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. Förutom detta ansvarar även utbildningsnämnden för den anpassade gymnasieskolan, anpassade vuxenutbildningen, det kommunala uppföljningsansvaret och vägledningsansvaret för kommunens samtliga skolor. Verksamheterna regleras huvudsakligen av lagar och förordningar men även av kommunala direktiv från kommunfullmäktige. Organisation Organisation år 2026 4. Bestämmelser för myndighetens verksamhet Utbildningsnämndens huvudsakliga uppdrag enligt reglementet är att fullgöra kommunens uppgifter när det gäller verksamhet inom gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. Förutom detta ansvarar även Utbildningsnämnden för den anpassade gymnasieskolan, lärvux, det kommunala uppföljningsansvaret 16-20 år och vägledningsansvaret för kommunens samtliga skolor. Verksamheterna regleras huvudsakligen av lagar och förordningar men även av kommunala direktiv från kommunfullmäktige. Nämnden utgår bland annat från följande lagar i sitt arbete:  Skollagen (2010:800)  Gymnasieförordningen (2010:2039) Mölndals stad Arkivbeskrivning 10  Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning  Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning  Lag (2009:128) om yrkeshögskolan  Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan  Kommunallagen (2017:725)  Förvaltningslagen (2017:900)  Dataskyddsförordningen  Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning 5. Processorienterad informationshanteringsplan Utbildningsnämnden har antagit en processbaserad informationshanteringsplan (UTN 00028/2026) som också är nämndens gallringsbeslut. 6. Sökingångar till arkivet och myndighetens handlingsbistånd Följande sökvägar rekommenderas till utbildningsnämndens allmänna handlingar. 1. Informationshanteringsplan Här listas samtliga handlingstyper som förekommer i verksamheten med regler för bland annat bevarande, gallring och förvaring. Länk till nämndens informationshanteringsplan: https://www.molndal.se/kommun-och- politik/planer- styrdokument/informationshanteringsplaner?ae=informationshantering 2. Arkivförteckning Förvaras hos stadsarkivet. Där man kan söka på förteckning över samtliga serier och handlingar som har omhändertagits för arkivering. 3. Nämndens protokoll Länk till nämndens protokoll: https://www.molndal.se/kommun-och- politik/moten-protokoll-kallelser 4. Mölndals stads webbdiarium Här kan man söka på nämndens alla registrerade handlingar och ärenden. Länk till webbdiariet: https://webbdiarium.molndal.se/#!/search/ Utbildningsnämndens IT-system Nedan finner du en lista på de IT-system som förvaltningen använder sig av. Externa system där utbildningsförvaltningen inte själva producerar informationen Mölndals stad Arkivbeskrivning 11 listas inte (till exempel Göteborgsregionens gymnasieantagningssystem INDRA och befolkningsregistret KIR). Active directory (AD) Kommunen har en gemensam användarkatalog som stadens IT-enhet ansvarar för. Information till användarkatalogen kommer delvis från Edlevo och delvis från Personec. Agresso Kommunen har ett gemensamt ekonomisystem som stadsledningsförvaltningens ekonomiavdelning ansvarar för. Utbildningsförvaltningens ekonomiredovisning sker i Agresso. Den information som hanteras i systemet är t ex fakturor, budget, internbudget, månadsrapporter, delårs- och helårsbokslut. Artvise Artvise är ett ärendehanteringssystem för ärenden som inkommer till staden från medborgare, myndigheter mm. Alla ärenden som inkommer till staden registreras i Artvise. Här besvarar förvaltningen frågor som Kontaktcenter inte kan besvara. Ciceron Kommunens gemensamma dokument- och ärendehanteringssystem. Förvaltningens diarieföring sker i Ciceron och delar av nämndadministrationen hanteras i systemet. Edlevo Skol- och elevsystem som används av gymnasieskolan, den anpassade gymnasieskolan och förvaltningskontoret. I systemet hanteras bland annat elevuppgifter, kontaktuppgifter, schema, närvaro/frånvaro. I Edlevo registreras information som hämtas från Göteborgsregionens (GR) gemensamma elevsystem ELIN. Campus Mölndal använder sig av Edlevo för studerandeadministration. Edlevo är ett elevregistersystem som hanterar ansökningar, betyg, frånvarohantering, studieavbrott, kursbyte, interkommunala ersättningar samt allmän ekonomihantering rörande elever och utbildning. Systemet används av kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund. Information kan skickas digitalt av administratör till övriga användare av Edlevo. ELIN Göteborgsregionens (GR) gemensamma elevsystem som används av gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommuner. Systemet är ett verktyg för att säkerställa korrekt information gällande Göteborgsregionens ungdomar och gymnasieelever, så att rätt underlag finns för att hantera interkommunala ersättningar, bidrag till fristående skolor, samt stödja Mölndals stad Arkivbeskrivning 12 hemkommunernas arbete med att uppfylla det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Exchange Används som e-postsystem i Mölndals stad. Samtliga anställda och gymnasieelever har ett eget e-postkonto i Exchange som är åtkomligt via webbmejl och via e-postklienten Outlook. Google Workspace I detta digitala verktyg finns digitala klassrum för elever, där lärare kan lägga upp lektioner. Här finns den största delen av våra gemensamma dokument, handlingsplaner, osv och anteckningar av personal. Mina e-tjänster Kommunens gemensamma system för e-tjänster. Allmänheten kommer åt e- tjänsterna via hemsidan: https://etjanst.molndal.se/ Personec Kommunens gemensamma personal- och löneadministrativa system. Stadsledningsförvaltningens personalavdelning ansvarar för bevarande och gallring. Information som nämnden hanterar i systemet är uppgifter för arvodering av röstmottagare och förtroendevalda. Prorenata Används av elevhälsan på gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan som journalsystem. Proceedo Kommungemensamt elektroniskt beställningssystem som stadsledningsförvaltningens upphandlingsavdelning ansvarar för. Här registreras alla ramavtal tillsammans med inskannade avtalshandlingar. Tjänstepersoner använder systemet för att göra elektroniska beställningar av varor och tjänster eller för att skriva ut rekvisitioner. Skola24 System för närvaro-och frånvarohantering samt för schemaläggning. Samtliga gymnasieskolor använder Skola24 för att föra närvaro. Stella Kommunens gemensamma incidentrapporteringssystem. Här registreras alla tillbudsärenden och skador. Mölndals stad Arkivbeskrivning 13 Studybee Studybee används som bedömningsverktyg för elever. StudyBee har ett inbyggt Early Warning System som ger rektorer och lärare tidiga och träffsäkra signaler på när elever riskerar att missa målen och behöver extra stöd. Unikum Digital lärportal som används av den anpassade gymnasieskolan. Här dokumenteras bland annat elevens bedömning. Visual Arkiv Kommunens gemensamma arkivförteckningssystem. Stadsarkivet ansvarar för bevarande och gallring. Här registreras alla handlingar som tas omhand för arkivering. 7. Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess Utbildningsförvaltningens allmänna handlingar är till största del offentliga. Dock kan vissa handlingar omfattas av sekretess i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Särskilt kan nämnas:  OSL 23 kap (Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m.)  OSL 25 kap (Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m.) 8. Tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar Stadshusets kontaktcenter har en dator tillgänglig för allmänheten för att ta del av webbdiariet. Utbildningsförvaltningen saknar dock en egen presentationsterminal. 9. Uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker Förvaltningen hämtar regelbundet uppgifter från folkbokföringen i syfte att kunna säkerställa korrekta elevuppgifter och för att kunna fullgöra lagstadgade uppgifter inom utbildningsverksamheten. Förvaltningen lämnar regelbundet statistikuppgifter till Statistiska Centralbyrån (SCB) och Centrala studiestödsnämnden (CSN) i syfte att uppfylla lagstadgade uppgiftsskyldigheter samt möjliggöra nationell uppföljning, statistik och Mölndals stad Arkivbeskrivning 14 administration av studiestöd. Statistikuppgifterna lämnas av en ansvarig på varje enskild enhet. 10. Myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter Utbildningsnämnden har ingen rätt att sälja personuppgifter. 11. Övriga arkiv som myndigheten förvarar Utbildningsnämnden förvarar inga övriga arkiv. 12. Äldre arkivbestånd som ej överlämnats till stadsarkivet Utbildningsnämnden har inga äldre arkivbestånd som inte har överlämnats. Leverans sker årligen till stadsarkivet. 13. Arkivverksamhetens organisation och ansvar Utbildningsnämnden ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av stadens arkivreglemente. Enligt arkivreglementet ska nämnden även utse en arkivansvarig samt en eller flera arkivredogörare som utför arkivuppgifterna hos myndigheten. Utbildningsnämndens har utsett nämndsekreterare till arkivansvarig. Arkivredogörare är administratörer på respektive enhet. Som arkivansvarig ska man: 1. Ha kunskap om lagstiftning som rör hantering av allmänna handlingar. 2. Ha kunskap om kommunens styrande dokument och rutiner angående hantering av allmänna handlingar. 3. Bevaka tillämpning av ovanstående regelverk inom den egna myndigheten. 4. Vara insatt i den egna myndighetens rutiner och strukturer för hantering av allmänna handlingar, både digitalt och i papper. 5. Bevaka frågor som rör hantering av allmänna handlingar, såväl digital som pappersbunden, vid organisations- och verksamhetsförändringar, budgetarbete, lokalförändringar och övrig planering. 6. Tillse att informationshanteringsplan, arkivbeskrivning, arkivförteckning upprättas. 7. Samråda med arkivmyndigheten angående arkivbeskrivning, informationshanteringsplan och arkivförteckning samt övriga frågor kring hantering av allmänna handlingar. 8. Medverka vid möte med arkivmyndigheten inför godkännande Mölndals stad Arkivbeskrivning 15 av informationshanteringsplan och arkivförteckningsplan. 9. Tillse att handlingar överlämnas till arkivmyndigheten enligt arkivmyndighetens krav samt att beslutad gallring sker. 10. Informera om och stödja all personal med frågor kring hantering av allmänna handlingar. Som arkivredogörare ska man: 1. Ha kunskap om regler och rutiner som rör den egna nämndens eller bolagets hantering av allmänna handlingar. 2. Vårda nämndens/bolagets handlingar och arkivlägga dessa enligt arkivmyndighetens anvisningar. 3. Upprätta arkivförteckning över nämndens/bolagets handlingar som ska bevaras. 4. Biträda vid upprättande och revidering av informationshanteringsplanen alternativt upprätta och revidera själv. 5. Verkställa beslutad gallring och utfärda gallringsbevis. 6. Se till att arkivbildningen sker enligt informationshanteringsplanen och göra arkivansvarig uppmärksam på om planen behöver ändras. 7. Förbereda avlämning av handlingar till kommunarkivet enligt kommunarkivets anvisningar. 8. Samråda med nämndens arkivansvarige och arkivmyndigheten i frågor som rör hantering av allmänna handlingar. Vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter. 14. Vem hos myndigheten som kan lämna vidare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter För närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter kontakta förvaltningens arkivansvariga via utbildning@molndal.se. 15. Förvaring av allmänna handlingar som bevaras Mölndals stad eftersträvar att samtliga allmänna handlingar ska förvaras digitalt i verksamhetssystem anslutna till stadens gemensamma e-arkiv. De verksamhetssystem som utbildningsnämnden har anslutna till e-arkivet är Ciceron. Diarieförda handlingar förvaras i ärendehanteringssystemet Ciceron som är anslutet till stadens e-arkiv. Nämndens protokoll är digitala och förvaras på filservern. Samverkansprotokoll på förvaltningsnivå signeras och förvaras digitalt. Protokoll från lokala och verksamhetsövergripande samverkansråd signeras fysiskt och levereras årligen till stadsarkivet. Mölndals stad Arkivbeskrivning 16 16. Gallring Att gallra innebär att informationen och återsökningsmöjligheterna förstörs. Allmänna handlingar ska bevaras och gallring får endast ske i enlighet med informationshanteringsplanen. Om handlingstypen inte finns med i informationshanteringsplanen ska handlingarna bevaras tills dess att nämnden fattat ett gallringsbeslut.  Utbildningsnämndens Informationshanteringsplan  Mölndals stads gallringsbeslut för gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse. 17. Hemsida och sociala medier Facebook Krokslättsgymnasiet Franklins gymnasium Frejagymnasiet Restaurang Freja Andénska gymnasiet Campus Mölndal Aktiveringspedagog yrkeshögskolan Mölndal på lätt svenska Instagram Krokslättsgymnasiet Franklins gymnasium Frejagymnasiet Andénska gymnasiet Restaurang Freja Studion Resursgymnasium Yrkeshögskolan Campus Mölndal Aktiveringspedagog Yrkeshögskolan Campus Mölndal IT Mölndals stad Arkivbeskrivning 17 Linkedin Franklins gymnasium Krokslättsgymnasiet Andénska gymnasiet Campus Mölndal 18. Ordförklaringar Nedan följer en lista på ord som kan upplevas som svåra att förstå när det gäller informationshantering. Handlingstyp: Kategori av handlingar som tillkommer genom att en aktivitet genomförs upprepat. Bevaras: Innebär att handlingen bevaras för all framtid. Levereras till stadsarkivet när gallringsskyldigheten inträffar, eller enligt vad som anges i informationshanteringsplanen. Gallra: Innebär att man förstör handlingen oavsett om det är digital eller pappersinformation. Gallringen bör ske under kontroll genom att handlingarna bränns eller tuggas. Digital information ska förstöras så att den inte går att återskapa. Gallras vid inaktualitet innebär att ansvarige själv gör bedömningen när handlingen ska förstöras. Hänsyn måste dock tas till överklagandetiden och eventuellt behov av att använda uppgifterna till sammanställningar och statistik. Gallring efter 2 år innebär att handlingen kan gallras tidigast 2 kalenderår utöver det år handlingen inkom eller upprättades. Mölndals stad Arkivbeskrivning 18 Sida DELEGATIONSBESLUT 1(1) Datum 2026-05-06 Dnr KS 00348/2026 Maria Sasinka Bartolich Kommunstyrelsen Delegationsbeslut enligt punkt C11- Gallring i samråd med utbildningsnämnden Beslut enligt Kommunstyrelsens bemyndigande (KS 2025-08-27

§183) Arkivmyndigheten har inget att erinra om de gallringsfrister som föreslås i informationshanteringsplanen med giltighetsdatum från och med 2026-7-01. Ärende Utbildningsnämnden har lämnat förslag på informationshanteringsplan till arkivmyndigheten för samråd innan planen fastställs (punkt 8 i arkivreglementet). Informationshanteringsplanen är komplett och av god kvalité med avseende på krav från arkivlagen och Mölndals stads arkivreglemente. Vid införandet av nya handlingstyper eller ändringar i gallringsfrister ska nytt beslut tas i samråd med arkivmyndigheten. Word-fil med beslut och tillhörande bilagor ska skickas till stadsarkivet. Maria Sasinka Bartolich Stadsarkivarie, samordnare Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(1) Sammanträdesdatum 2026-05-20 Utbildningsnämndens arbetsutskott