Näringslivsrådets protokoll — 21 april 2026

Ordförande Ulf Dahlberg hälsar ledamöterna välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. Dagordningen för sammanträdet fastställs och föregående mötesprotokoll godkänns. Fredrik Appelgren utses som justeringsperson.

Madeleine Mannefred presenterar sig som ny inköpschef i kommunorganisationen. Madeleine berättar om inköpsstrategin och dess fokusområden. Rådet för en diskussion kring vikten av att kommunorganisationen ställer rimliga och relevanta krav i sina upphandlingar. Madeleine förklarar att det är av vikt att kommunorganisationen även följer upp kraven. Madeleine framhåller betydelsen av att goda affärer bygger på ett ömsesidigt partnerskap. Madeleine förklarar att hon deltar i kommunorganisationens Insiktgrupp. Insiktsgruppen är en intern expertgrupp med fokus på myndighetsutövningen gentemot företag. Gruppen består av nyckelpersoner från olika myndighetsområden och arbetar med att förbättra servicen genom att analysera resultaten från SKR:s Insiktsundersökning, som mäter företagares upplevelse av kommunens myndighetsutövning. Madeleine bjuder in ledamöterna i näringslivsrådet att delta vid ett möte den 29 maj, där resultaten av SKR:s Insiktsmätning för helåret 2025 presenteras. Näringslivsrådet uttrycker ett önskemål om att bjuda in Annelie Johansson, ny förvaltningschef på bygg och miljö till nästa sammanträde. Ledamöterna vill föra en dialog om byggenhetens resultat i Insiktundersökningen.

Camilla Olsson-Framåt informerar om enkätundersökningen Näringslivstempen Mark. Näringslivstempen Mark är en ny, lokal undersökning som ska ge en fördjupad bild av hur det är att driva företag i kommunen. Undersökningen är en del av kommunens långsiktiga arbete mot målet att bli Bästa företagskommun 2030. Näringslivstempen Mark kompletterar nationella mätningar och fokuserar på det som kan påverkas lokalt. Genom att samla in företagens egna upplevelser skapas ett viktigt underlag för att prioritera rätt insatser och utveckla företagsklimatet i Mark. Näringslivstempen Mark belyser både det lokala företagsklimatet och den så kallade Markanden – hur stolthet, gemenskap och framtidstro upplevs i kommunen. Tillsammans ger dessa perspektiv en bredare bild av hur det är att verka och driva företag i Mark. Näringslivstempen Mark lanseras den 22 april, och målbilden är att få in svar från 300 företagare. Camilla riktar ett stort tack till ledamöterna och deras organisationer för arbetet med att ta fram enkäten och för deras engagemang i att sprida den. Resultaten från enkäten kommer att sammanställas och användas som underlag för fortsatt dialog och utvecklingsarbete tillsammans med näringslivet. Undersökningen planeras att följas upp årligen. Åsa Qvist Ek informerar om att Hållbarhetsveckan kommer att genomföras för tredje gången. År 2026 äger den rum vecka 42, den 12–18 oktober. Veckan utgår från kommunorganisationens hållbarhetsprogram och riktar sig till invånare, näringsliv, besökare och offentlig sektor. Åsa framför att kommunorganisationen gärna samverkar med företag som vill medverka eller bidra med idéer till aktiviteter som kan inspirera, utmana och driva hållbar utveckling i Mark. Rådet för en dialog kring Hållbarhetsveckan. Mathias Eriksson framför att många företag påverkas av lågkonjunkturen och lyfter därav att ett möjligt tema skulle kunna vara ekonomisk lönsamhet och hållbarhet.

Företagarföreningarna ger en bild av näringslivets nuläge och föreningarnas arbete under 2026. Mathias informerar bland annat om att föreningen arbetar med planeringen av näringslivsdagen Marknäring 2026, som har temat "Mod". Föreningen har under våren träffat och kommer att träffa samtliga partier för dialog kring viktiga sakfrågor utifrån medlemmarnas behov, med utgångspunkt i Näringslivsprogrammet för Bästa företagskommun 2030. En fråga som föreningen särskilt lyfter är att tillsynsavgifterna bör avskaffas och i stället skattefinansieras, samt att vite används mot verksamheter som missköter sig. Föreningen kommer även att delta i en valdebatt som Markbladet planerar att bjuda in till under hösten. Rådet lyfter att många företagare har det svårt och kämpar för sin överlevnad. Mathias framför att han har fått indikationer på att många företag upplever att det tidigare stora bekymret med kompetensförsörjning har minskat, och att den största utmaningen nu i stället är en vikande efterfrågan på produkter och tjänster från konsumentledet. Christer instämmer delvis men lyfter att han från flera företag får signaler om att kompetensbristen fortsatt är hög och hämmar företagens utveckling. Rådet för en diskussion om att det behöver upplevas som attraktivt att driva företag. Det lyfts även att det finns en stor potential i kvinnligt företagande, som generellt är lägre i hela landet.

Företagarna Mark har ställt frågan om hur kommunorganisationen arbetar för att klassa om det kommunala vägnätet till BK1 standard. Bengt Hansson och Viktor Larsson ger information om bärighetsklasser för vägar. Det finns olika bärighetsklasser på vägar där de vanligaste är BK1, BK2, BK3 och BK4. • BK1 – Hög bärighet. Vägar som tillåter fordon med en bruttovikt om upp till cirka 64 ton, beroende på fordonets utformning. • BK2 – Begränsad bärighet. Vägar som tillåter fordon med en bruttovikt om upp till cirka 51,4 ton, beroende på fordonets utformning. • BK3 – Låg bärighet. Vägar som tillåter fordon med en bruttovikt om upp till cirka 37,5 ton, beroende på fordonets utformning. • BK4 – Mycket hög bärighet. Vägar som tillåter fordon med en bruttovikt om upp till cirka 74 ton, beroende på fordonets utformning. Bengt förklarar att fordon som väger mer än vad vägen är klassad för inte innebär någon direkt risk för ras, utan leder till ökat slitage på vägen. Vidare uppger Bengt att cirka 60 procent av det kommunala vägnätet är klassat enligt BK2. Han lyfter även att det finns hållbarhetsaspekter att beakta vid en eventuell omklassning till högre bärighetsklasser. En högre bärighet möjliggör tyngre transporter, vilket kan innebära att samma mängd gods kan transporteras med färre fordon. Detta kan i sin tur bidra till ett minskat antal transporter och därmed en lägre miljöbelastning. Viktor redogör för att kommunorganisationen planerar en översyn av bärighetsklassningen av det kommunala vägnätet, som ska genomföras i olika etapper. Etapp 1: Flera av de större kommunala vägarna i centralorten och vid industriområden föreslås klassas om till BK1. Politiskt beslut i frågan förväntas fattas i maj. Etapp 2: En översyn av samtliga kommunala vägar planeras i syfte att, där det är möjligt, klassa om vägar till BK1 samt identifiera vilka vägar som kan vara aktuella för BK4. Arbetet beräknas genomföras under kvartal 3–4 2026. I arbetet med att identifiera vägar för BK4 vill kommunorganisationen föra dialog med det lokala näringslivet. Rådet beslutar att respektive företagarförening tar med sig frågan till sina medlemmar och återkommer till näringslivsenheten med kontaktpersoner för fortsatt dialog i frågan. Via Trafikverkets tjänst " NVDB på Karta" finns mer information om klassningen av vägar. Lillemor Berglund Andreasson lyfter frågan om arbetsgruppen för infrastruktur kan breddas till att även omfatta tillväxt. Rådet för en dialog om vad som innefattas i begreppet tillväxt och beslutar att arbetsgruppen breddas samt byter namn till arbetsgruppen för infrastruktur och tillväxt.