Utbildningsnämndens arbetsutskott — 6 oktober 2026

KF § 71/26 Beslutet ska skickas till: Kommunfullmäktige (för anmälan) Kostchef Majlis Häljeskog Förslagsställare 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

Unau § 75/26 Medborgarförslag ”Mariestads kommun bör ta ställning för bättre djurvälfärd genom att sluta köpa in kött från turbokycklingar.”

UNAU § 90 Dnr 2025/00271 Godkännande av dagordning. Anmälan om jäv. Arbetsutskottets beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott godkänner upprättat förslag till dagordning. Anmälan av jäv Ingen av ledamöterna/tjänstgörande ersättarna anmäler jäv i något av de ärenden som behandlas vid dagens sammanträde. 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 91 Dnr 2025/00266 Sekretess: Systematiskt kvalitetsarbete - Befarade kränkningsärenden, synpunkter och klagomål samt eventuellt inkomna "Tillsyn individärenden"- 2026 Arbetsutskottets beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott noterar informationen. Bakgrund Statistik över befarade kränkningsärenden informeras om på varje möte. Denna gång redovisas inkomna ärenden av utbildningschef och avdelningschef för- och grundskola under tiden från 8 september till 6 oktober 2026. På dagens sammanträde närvarar rektor för Prismaskolan och informerar om pågående ärenden. Underlag för beslut Muntlig information på mötet. 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 92 Dnr 2026/00191 Verksamhetsberättelse Elevhälsans medicinska, psykologiska insatser Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att godkänna verksamhetsberättelse för elevhälsans medicinska och psykologiska insatser för 2025/2026. Bakgrund Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser är en del av den samlade barn- och elevhälsan som utgör basen i samhällets skyddsnät för barns och ungdomars hälsa ur ett folkhälsoperspektiv. Till barn- och elevhälsan i Mariestads kommun hör professionerna skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog, skolsköterska och skolläkare. Barn- och elevhälsan ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Grunduppdraget i Skollagen är att tillföra den kompetens i skolan som gör att eleverna uppnår de pedagogiska målen. Utöver barn- och elevhälsans övergripande mål har elevhälsans medicinska och psykologiska insatser riktlinjer och ett tydligt regelverk från Socialstyrelsen. Elevhälsans medicinska insatser följer upp och fortsätter barnhälsovårdens arbete bland annat genom det nationella vaccinationsprogrammet och basprogram beslutade av utbildningsnämnden. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning barn- och elevhälsan har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete, tidiga insatser samt strävan efter likvärdig tillgång till stöd ligger i linje med barnkonventionens artikel 2 om alla barns lika rättigheter, artikel 3 om barnets bästa och artikel 6 om barnets rätt till utveckling. Genom hälsosamtal och individuella kontakter ges elever även möjlighet att komma till tals och uttrycka sina behov, vilket stödjer principen i artikel 12 om barnets rätt att bli hörd. Sammantaget bedöms verksamheten bidra till att barnets bästa och barnets rätt till bästa möjliga hälsa beaktas, i enlighet med barnkonventionens grundprinciper och artikel 24 om barns rätt till hälsa och hälso- och sjukvård. 2026-10-06 Bedömning ur ekonomisk dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning barn- och elevhälsan har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse ”Verksamhetsberättelse – Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser läsåret 2024/2025” upprättad av barn- och elevhälsochef samt utbildningschef. Verksamhetsberättelse – Elevhälsans medicinska och psykologiska insatser läsåret 2025/2026. Beslutet ska skickas till: Barn- och elevhälsochef 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 93 Dnr 2026/00117 Medborgarförslag om att sluta köpa in kött från turbokycklingar Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att anse medborgarförslaget om att sluta köpa in kött från turbokycklingar vara besvarat. Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren framhåller att uppfödning av snabbväxande kycklingraser innebär djurvälfärdsproblem och att Mariestads kommun bör bidra till förbättrad djurvälfärd genom att upphöra med dessa inköp och i stället ställa krav på långsamtväxande kycklingraser. Kommunfullmäktige har överlämnat medborgarförslaget till utbildningsnämnden för beredning och beslut (KF § 71/26). På arbetsutskottets sammanträde 2026-09-08 beslutade arbetsutskottet om återremiss av ärendet med komplettering av beslutsunderlaget gällande upphandlingsrättsliga bedömningar (Unau § 75/26). Mariestads kommun köper idag svensk kyckling genom upphandlade leverantörer och ställer krav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning. Nuvarande upphandling innehåller inte krav på långsamtväxande raser. Tillgången på långsamtväxande kycklingraser är dock i dagsläget mycket begränsad på den svenska marknaden. Cirka 99 procent av den svenska kycklingproduktionen utgörs av snabbväxande raser, vilket innebär att utbudet av långsamtväxande alternativ är begränsat. För leverantörerna skulle en övergång till en större andel långsamtväxande raser troligen kräva omställningar i produktionen, eftersom dessa raser behöver längre uppfödningstid och mer resurser vilket eventuellt kan påverka både tillgång och leveranssäkerhet. För kommunen kan en ökad användning av långsamtväxande kyckling innebära utmaningar när det gäller att säkerställa tillräckliga volymer och en stabil leverans till samtliga kök då det finns en risk att tillgängliga volymer inte räcker för att täcka hela måltidsverksamhetens behov. Kommunen är positiv till en utveckling som stärker hållbarhet och djurvälfärd, men en eventuell övergång till långsamtväxande kyckling förutsätter förändrade upphandlingskrav samt utredning av ekonomiska, organisatoriska och praktiska konsekvenser. En sådan förändring kan innebära ökade kostnader och påverka måltidsverksamhetens planering och budget. Men om marknaden inte kan erbjuda tillräckliga volymer och leveranser är svåra att säkerställa löser inte en utökad budget inköp av dessa kycklingraser eftersom det troligen inte kommer gå att göra inköp i den omfattning som köken behöver. Frågan om framtida kravnivåer avseende djurvälfärd kan beaktas i kommande upphandlingar och i det fortsatta arbetet med hållbara offentliga måltider. 2026-10-06 Bedömning ur miljömässig dimension Kyckling har generellt låg klimatpåverkan jämfört med andra animaliska proteiner. Minskad konsumtion och ökad andel växtbaserat kan ytterligare minska miljöbelastningen. Långsamtväxande kyckling kan dock innebära högre resursåtgång, vilket behöver vägas mot förbättrad djurvälfärd. Bedömning ur social dimension Förslaget berör social hållbarhet genom etiska frågor kring djurvälfärd och medborgarnas värderingar. En omställning kan stärka förtroendet för kommunens måltidsverksamhet, men behöver balanseras mot kostnader och acceptans hos barn, elever och äldre. Bedömning ur ekonomisk dimension Ur ett ekonomiskt perspektiv är kyckling ett kostnadseffektivt livsmedel med god tillgång. En övergång till långsamtväxande kyckling innebär sannolikt ökade kostnader och påverkan på budget och planering, men kan delvis balanseras genom minskad köttkonsumtion och fler växtbaserade alternativ. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av kostchef 2026-09-23 Medborgarförslag om inköp av turbokyckling

UNAU § 94 Dnr 2024/00277 Riktlinje för skolplacering i förskoleklass och grundskola Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar fastställa reviderad riktlinje för skolplacering i förskoleklass och grundskola. Bakgrund Bestämmelserna om skolplaceringar regleras i 9 kap. 15 § och 10 kap. 30 § skollagen och säger att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar, under förutsättning att det önskemålet inte går ut över en annan elevs berättigade krav på skolplacering i närhet till hemmet. I det fall, ska eleven i fråga placeras på en annan skolenhet än den önskade. Kommunen får också frångå en önskad skolplacering om det skulle medföra betydande organisatoriska och/eller ekonomiska svårigheter för kommunen att bereda plats på den skolenheten. Kommunen har utrymme att själva bestämma vilka principer som ska tillämpas vid fördelning av platser vid en skolenhet. Utbildningsnämnden beslutade 2019-10-15 att anta Riktlinje för skolplacering i förskoleklass och grundskola. Årets revideringar avser tillägg av information gällande uppskjuten skolplikt och tidigare skolstart. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Riktlinjen bidrar till en likvärdig, transparent och rättssäker hantering av skolplaceringar. Tydliga urvalsgrunder och hänsyn till närhetsprincipen kan skapa förutsägbarhet för elever och vårdnadshavare samt främja barns möjlighet till skolgång nära hemmet. Riktlinjen beaktar även elevers individuella behov och förutsättningar, vilket kan bidra till trygghet, delaktighet och en mer likvärdig utbildning. Bedömning ur ekonomisk dimension Utbildningsförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. 2026-10-06 Underlag för beslut Riktlinje för skolplaceringar i förskoleklass och grundskola. Tjänsteskrivelse upprättad av skoljurist och utbildningschef. Beslutet ska skickas till: Skoljurist 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 95 Dnr 2025/00157 Tertial 2 för budgetår 2026 Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att godkänna informationen om tertial 2 för utbildningsnämndens verksamheter per den 31 augusti 2026 som visar en budget med 1,9 miljoner kronor i underskott vid årets slut. Bakgrund Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska ekonomienheten årligen upprätta två prognoser för nämndernas verksamheter. Prognoserna ska upprättas efter april och augusti. Prognoserna upprättas i syfte att följa upp nämndernas och kommunens ekonomi så att den följer antagen budget. Kommunstyrelsen har uppsynsplikt över nämndernas ekonomi. Vid avvikelser från budget ska nämnden upprätta en åtgärdsplan för att beskriva de åtgärder som ska vidtas för att uppnå en budget i balans. Åtgärdsplanen ska presenteras för kommunstyrelsens arbetsutskott. Utbildningsförvaltningen har gjort en tertialuppföljning per augusti månad år 2026 för förvaltningens verksamheter. Uppföljningen visar ett resultat med en prognos på ett underskott för utbildningsförvaltningen totalt. Prognosen för investeringar visar att samtliga medel kommer att användas. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningen bedömer att den ekonomiska fördelningen mellan enheterna utifrån antagen resursfördelningsmodell följer avsikten med att tillgodose en likvärdig utbildning för barn och elever utifrån denna dimension. En likvärdig utbildning där barn och elever ges förutsättningar till fullföljd utbildning och därmed förebygga risken för utanförskap i samhället på sikt. 2026-10-06 Bedömning ur ekonomisk dimension Verksamheten bedrivs utifrån läsår och viss osäkerhet råder vid avläsning per sista april då det under höstterminen förändras i antal barn och elever vid våra enheter. 2026 finns även en stor osäkerhet kring de totala kostnaderna för skolskjuts som 2026 påverkar hela kalenderåret. Osäkerhet råder även över ökade lokalvårdskostnader samt ökade kostnader för IT-utrustning. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av utbildningschef 2026-10-02. Tertial 2 för 2026 med delårsbokslut Beslutet ska skickas till: Kommunstyrelsen Utbildningschef Ekonomichef Controllers utbildningsförvaltningen 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 96 Dnr 2026/00184 Justering av upptagningsområden för Högelidsskolan och Prismaskolan Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att justera upptagningsområdet för Högelidsskolan enligt ”Förslag ändrat upptagningsområde Hasslerör – Högelid” utifrån förändringar i bostadsbyggandet. Beslutet ger följdeffekt på Hasslerörs skolas upptagningsområde. Utbildningsnämnden beslutar att justera upptagningsområdet för Prismaskolan enligt ” Förslag ändrat upptagningsområde Kvarnstenen – Prismaskolan” utifrån förändringar i bostadsbyggandet. Beslutet ger följdeffekt på Kvarnstenens skolas upptagningsområde. Bakgrund De upptagningsområden som tillämpas idag har inte anpassats i takt med förändringar i bostadsbyggandet inom kommunen. I samband med handläggning av ansökningar om skolskjuts har det uppmärksammats att befintliga bostadsområden har expanderat genom ny bebyggelse, vilket i vissa fall har lett till att områden delats mellan olika upptagningsområden. Detta innebär att närboende barn kan tillhöra olika skolor trots att de bor i samma bostadsområde. Vårdnadshavare kan i dessa fall göra ett aktivt skolval för att barn i samma bostadsområde ska kunna gå i samma skola. Ett sådant skolval innebär att man avsäger sig rätten till skolskjuts, om det medför organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Detta skapar en ojämlik situation för familjer inom samma bostadsområde. De föreslagna förändringarna innebär en justering av upptagningsområden där hänsyn tas till naturliga avgränsningar i form av vägnät och sammanhängande bostadsstruktur. Syftet är att samla hela bostadsområden inom ett och samma upptagningsområde, för att skapa ökad likvärdighet och tydlighet. Vid framtagandet av förslaget till ny gränsdragning har kontakt tagits med planavdelningen och hänsyn har tagits till planerade bostadsområden som ännu inte är etablerade, i syfte att möjliggöra långsiktig och hållbar planering samt minimera behovet av framtida justeringar. Riskanalys av föreslagna ändringar av upptagningsområden till Högelidskolan F-6 och Prismaskolan visar inga identifierade risker. Detsamma gäller för Hasslerörs skola och Kvarnstenens skola vilka berörs i mindre omfattning (sekundärt). Bedömning ur miljömässig dimension En gemensam hantering av skolskjutsar ger mindre påverkan på miljön. 2026-10-06 Bedömning ur social dimension Den nuvarande indelningen av skolornas upptagningsområden får sociala konsekvenser för barn och familjer i de berörda bostadsområdena. När ett sammanhängande bostadsområde delas mellan olika skolor riskerar barn som bor nära varandra att gå i olika skolor, trots att de tillhör samma kvarter och naturliga sociala sammanhang. Detta kan påverka barns möjligheter till social gemenskap och tillhörighet i sin närmiljö. Möjligheten till skolval kan delvis motverka detta, men eftersom skolval inte alltid ger rätt till skolskjuts skapas ojämlika förutsättningar mellan grannar. Skolskjutsansökan utreds alltid individuellt men en risk föreligger att beslut inte blir likvärdiga över tid, vilket ytterligare kan förstärka upplevda skillnader mellan familjer. Bedömning ur ekonomisk dimension För kommunen kan situationen innebära ineffektivt resursutnyttjande, då skolskjuts kan behöva organiseras utifrån gränsdragningar som inte längre speglar den faktiska bebyggelsestrukturen. Om upptagningsområden justeras för att bättre följa bostadsområdenas utveckling kan detta på sikt bidra till mer ändamålsenlig planering av skolskjuts, minskad administration kring undantag och överklaganden samt en mer kostnadseffektiv hantering. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av adm chef 2026-09-23 Förslag ändrat upptagningsområde Kvarnstenen – Prisma Förslag ändrat upptagningsområde Hasslerör – Högelid Beslutet ska skickas till: Maria Appelgren, utbildningschef Pia Fahlgren, administrativ chef Planavdelningen (Kart- och mät) 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 97 Dnr 2026/00192 Upphandling skolskjuts med avtalsstart 2028-08-01 Arbetsutskottets beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott godkänner uppstart av upphandling gällande skolskjuts med avtalsstart 2028-08-01 utifrån föreslaget förfrågningsunderlag. Bakgrund Befintliga avtal för skolskjuts löper ut 2028-07-30. Upphandling startas i god tid för att undvika problem med tillträdesdatum om det inkommer överklaganden på tilldelningen. Förfrågningsunderlaget har sedan förra upphandlingen utvecklats och använder mervärdesmetoden, det vill säga bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Mervärdesmetoden bygger på principen att de utvärderingskriterier, utöver pris som bedöms i utvärderingen, ges ett mervärde i kronor och att detta värde anges i förfrågningsunderlaget. Härigenom läggs grunden för en medveten och affärsmässig avvägning mellan priset och angivna utvärderingskriterier. Dessutom klargör den upphandlande myndigheten för anbudsgivarna vilket ekonomiskt värde som tillmäts de olika utvärderingskriterierna. En RFI (Request for information) skickas ut innan förfrågningsunderlaget skickas ut för att få möjlighet att formulera kommunens miljökrav i rimlighet med branschens nuvarande nivå. Önskvärt vore en trappa för att öka miljökraven under avtalsperioden. I det bilagda förfrågningsunderlaget är miljökraven ställda på en miniminivå men kan alltså komma att justeras om förutsättningar finns. Då kommer ett nytt underlag presenteras i utbildningsnämndens arbetsutskott. Bedömning ur miljömässig dimension Eftersom skolskjutsverksamheten omfattar dagliga och omfattande transporter i hela kommunen, har upphandlingen en betydande miljö- och klimatpåverkan. Genom att ställa skarpa och progressiva miljökrav i det nya avtalet förväntas ärendet ha en starkt positiv inverkan på både kommunens och invånarnas miljömässiga förhållanden. Upphandlingen innebär en sänkning av kommunens totala koldioxidutsläpp och miljöpåverkan. Genom att kräva en hög andel förnybara drivmedel (till exempel HVO100, biogas) eller elfordon, minskar transportsektorns klimatavtryck i Mariestad avsevärt. Detta bidrar direkt till att kommunen når sina lokala miljömål och kan fungerar som ett föredöme i omställningen till fossilfria transporter. Övergången till moderna, utsläppssnåla och tysta fordon förbättrar närmiljön för invånarna. Det minskar luftföroreningarna och sänker bullernivåerna, särskilt runt skolor och i tätorten där många barn vistas. Dessutom skapar en samordnad och 2026-10-06 effektiv skolskjuts en minskad synergieffekt av "privat" bilism (föräldrar som skjutsar), vilket avlastar trafikmiljön runt skolorna och ökar trafiksäkerheten. Genom krav på att leverantörens fordonsflotta ska drivas av förnybar energi ökar andelen hållbar energi i kommunens köpta tjänster. Effektiva, säkra och miljövänliga transporter minskar den negativa miljöpåverkan per invånare, med särskilt fokus på luftkvalitet. Genom att öka kraven på minskad användning av fossila bränslen inom skolskjutsar minskas växthusgasutsläppen i enlighet med nationella och globala klimatmål. Miljökraven i upphandlingen omfattar samtliga fordon som används inom ramen för skolskjutsavtalet. För att säkerställa att den positiva miljöpåverkan bibehålls under hela avtalstiden kommer kommunen att kräva regelbunden rapportering av drivmedelsförbrukning och koldioxidredovisning från den vinnande leverantören. Bedömning ur social dimension Skolskjuts är en grundläggande del av kommunens sociala infrastruktur. Den påverkar dagligen tryggheten, hälsan och vardagen för ett stort antal barn och familjer i kommunen. Genom att ställa medvetna sociala krav i upphandlingen bidrar verksamheten aktivt till kommunens sociala hållbarhet och målen i Agenda 2030. Skolskjutsen ska garantera en fysiskt och psykiskt trygg miljö. Krav ställs på hög trafiksäkerhet (alkolås, bälten, trafiksäkra fordon) samt att förarpersonalen har ett professionellt och lugnt bemötande. Detta minskar stress och oro hos både elever och vårdnadshavare, vilket främjar psykisk hälsa. En tillförlitlig och punktlig skolskjuts är en grundförutsättning för en jämlik och likvärdig skola. Den säkerställer att alla barn – oavsett geografisk bostadsort på landsbygden eller i tätorten – har samma praktiska möjligheter att tillgodogöra sig sin utbildning på lika villkor. Barnets rättigheter (Barnkonventionen) Då upphandlingens resultat direkt påverkar barn är barnrättsperspektivet vägledande. Med utgångspunkt i barnets bästa (artikel 3) ställs krav på personell kontinuitet. Att möta samma förare skapar trygga relationer och en förutsägbar miljö för barnen under deras resa. Särskilda rutiner krävs också för att säkra barnens trygghet vid eventuella trafikstörningar. Bedömning ur ekonomisk dimension Skolskjuts är en av kommunens större löpande transportkostnader. En ny upphandling ger Mariestads kommun möjlighet att säkra en långsiktigt hållbar ekonomi genom effektiv resurshushållning, sund konkurrens och tydlig riskhantering, samtidigt som hög kvalitet bibehålls för invånarna. Genom att utforma ett modernt och flexibelt avtal kan kommunen bättre anpassa transporterna efter demografiska förändringar och faktiska behov. Detta motverkar tomma fordon och optimerar resursnyttjandet, vilket leder till en effektiv användning av kommunens skattemedel. 2026-10-06 Upphandlingen utformas så att den inte enbart ser till lägsta pris, utan väger in kvalitativa parametrar såsom leveranssäkerhet, fordonssäkerhet och miljöprestanda. Detta minskar risken för dolda kostnader i form av avtalsbrott, förseningar eller bristande service som kan drabba kommunens verksamheter negativt. För att möta svängningar på marknaden (till exempel förändrade drivmedelspriser) integreras tydliga indexklausuler i avtalet. Detta skapar en förutsägbar ekonomisk relation med leverantören och minskar risken för plötsliga prischocker eller att leverantören hamnar i ekonomiskt obestånd under avtalstiden. Genom att ställa krav på arbetsvillkor och avtalsenliga löner för förarna motverkas osund konkurrens och social dumpning. Detta säkrar en stabil lokal arbetsmarknad och en sund ekonomisk utveckling. Som offentlig aktör använder Mariestads kommun sin köpkraft för att driva marknaden i en mer hållbar riktning. Genom att integrera miljö- och sociala krav i ekonomiska beslut främjas hållbara produktionsmönster hos leverantörerna. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av administrativ chef 2026-09-23 Förfrågningsunderlag, Upphandling skolskjuts Mariestad 2026-09-22, distribueras på sittande möte Beslutet ska skickas till: Maria Appelgren, utbildningschef Pia Fahlgren, administrativ chef 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 98 Dnr 2026/00190 Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete - Sammanställning läsåret 2025/2026 Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att godkänna ”Sammanställning av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete läsår 2025/2026”. Bakgrund Enligt 4 kap. skollagen (2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen och det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan/pedagogisk omsorg, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen gör ingen bedömning utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningen bedömer att dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete utgör underlag för en social dimension kring kommunens elever. I materialet finns resultat och analyser av det arbete verksamheten utför för att nå en likvärdig utbildning för alla barn och elever. Förutsättningar till en fullföljd utbildning är avgörande för att minska risken för utanförskap i samhället på sikt. Bedömning ur ekonomisk dimension Utbildningsförvaltningen bedömer att dokumentationen tillsammans med analys och underlag som görs efter bokslutet varje år, samt underlag för omvärldsbevakning som tas fram i samband med budgetarbetet utgör grunden för kommande beslut om hur tilldelad ram till Utbildningsförvaltningen ska fördelas mellan förvaltningens avdelningar för att nå målet om en god ekonomisk hushållning. 2026-10-06 Underlag för beslut Tjänsteskrivelse ” Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete - Sammanställning läsåret 2025/2026” upprättad av utbildningschef. Utbildningsförvaltningen – kvalitetsarbete 2025-2026 sammanställning. Beslutet ska skickas till: Utbildningschef 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 99 Dnr 2026/00188 Riskanalys internkontrollplan 2027 - dialog Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden noterar informationen. Bakgrund Arbetsutskottets ledamöter för en dialog 2026-10-06 inför framtagande av Internkontrollplan för 2027. Dialogen fortsätter på utbildningsnämndens möte den 13 oktober 2026. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av utbildningschef 2026-09-23 Internkontrollplan 2026 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 100 Dnr 2026/00114 Lokalbehovsplan för utbildningsnämnden 2026-2035 Arbetsutskottets förslag till beslut i utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att godkänna lokalbehovsplan för utbildningsnämnden 2026–2035. Utbildningsnämnden överlämnar planen till kommunstyrelsen som underlag för kommunens samlade lokalförsörjnings- och investeringsplanering. Bakgrund Kommunfullmäktige har genom antagandet av Mariestads kommuns riktlinje för stadens lokalförsörjnings (KF 2026-10-27, § 160/25) gett samtliga nämnder i uppdrag att upprätta lokalbehovsplaner som beskriver verksamheternas behov av lokaler. Lokalbehovsplanen har tagits fram i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinje och beskriver nämndens övergripande lokalbehov idag och framöver. Lokalplaneringen inom utbildningsförvaltningen ska utgå från kommunens övergripande strategiska principer för lokalförsörjning, såsom god ekonomisk hushållning, långsiktighet, helhetssyn och effektivt lokalutnyttjande. Därutöver behöver planeringen ta hänsyn till verksamhetsspecifika förutsättningar som följer av såväl externa krav som interna styrdokument. Dessa omfattar bland annat att ta hänsyn till demografiska förändringar, pedagogisk utveckling och verksamheternas skiftande behov samt möjliggöra effektivt nyttjande av både byggnader och utemiljöer. Genom en helhetssyn på utbildningsverksamhetens lokalbehov skapas förutsättningar för långsiktig hållbarhet, likvärdig utbildning och god arbetsmiljö. Genom ändamålsenliga, säkra och flexibla köks- och måltidsmiljöer skapas förutsättningar för hög kvalitet i kommunens måltider, god arbetsmiljö för personalen och ett stöd till utbildningsverksamhetens uppdrag inom hälsa, lärande och omsorg. Bedömning ur social dimension En långsiktig planering av lokalbehov skapar förutsättningar för ändamålsenliga och likvärdiga utbildningsmiljöer. Skolornas lokalisering, utformning och tillgänglighet påverkar elevernas möjligheter att fullfölja sin utbildning och bidrar till trygghet, inkludering och välbefinnande. Arbetet utgår från Barnkonventionens principer om rätten till utbildning, icke-diskriminering samt bästa möjliga hälsa och utveckling. Bedömning ur miljömässig dimension Den miljömässiga dimensionen ska beaktas i lokalbehovsplaneringen genom ett långsiktigt och resurseffektivt lokalutnyttjande. Lokaler ska planeras och utformas för 2026-10-06 att minimera miljöpåverkan genom energieffektivitet, hållbara materialval och möjlighet till återbruk och anpassning över tid. Genom att samordna lokalbehov, minska onödig nybyggnation och prioritera hållbara lösningar bidrar planeringen till minskad klimatpåverkan och till kommunens arbete för en ekologiskt hållbar utveckling. Bedömning ur ekonomisk dimension Lokalbehovsplanen skapar förutsättningar för långsiktig och strategisk lokalförsörjning, vilket bidrar till en effektiv användning av kommunens resurser. Genom att anpassa lokalerna efter faktiska behov samt befolknings- och elevprognoser kan överkapacitet begränsas och tillgången till utbildningsplatser säkerställas. Planen ger även ett tydligt underlag för framtida investeringar, ny- och ombyggnationer och minskar behovet av kortsiktiga lösningar. En genomtänkt skolorganisation och ändamålsenliga skolmiljöer skapar goda förutsättningar för elever att fullfölja sin utbildning och kan på längre sikt bidra till minskade samhällskostnader och en attraktiv stad för invånare. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse Lokalbehovsplan för utbildningsnämnden 2026–2035, upprättad av utbildningschef. Lokalbehovsplan för utbildningsnämnden 2026–2035 Beslutet ska skickas till: Kommunstyrelsen Predrag Amanovic, lokalsamordnare Maria Appelgren, utbildningschef 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 101 Dnr 2025/00265 Skolskjutsärenden 2026 Arbetsutskottets beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott noterar informationen. Bakgrund Utbildningschef redovisar skolskjutsärenden handlagda under september 2026. Under tidsperioden september 2026 har ett avslag skett. Underlag för beslut Muntlig information på mötet. 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 102 Dnr 2025/00262 Uppdragslista 2026 Arbetsutskottets beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att: 1) alla uppdrag som rör skollokaler och utemiljö slås ihop till ett uppdrag och ger utbildningschefen i uppdrag att formulera uppdraget. 2) uppdrag som rör tid för skolmåltider i Högelidsskolans matsal slås ihop till ett uppdrag som ska redovisas i en samlad rapport på utbildningsnämndens sammanträde 2026-12-15. 3) uppföljning, gällande årskurs 7-9 och gymnasiet, om avstängning av vissa dataprogram har införts och hur det i så fall har fallit ut samt hur den nya lagen om att skoldagen ska vara helt mobilfri har fungerat. Uppdraget ska redovisas tillsammans med uppdraget om AI i pedagogiskt syfte på utbildningsnämndens sammanträde 2026-12-15. Bakgrund Uppdragslistan med nya och avslutade uppdrag givna av utbildningsnämndens arbetsutskott och nämnd, gås igenom på arbetsutskottens möten. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) yrkar på att alla uppdrag som rör skollokaler och utemiljö slås ihop till ett uppdrag och ger utbildningschefen i uppdrag att formulera uppdraget. Ordförande Anette Karlsson (M) yrkar på att alla uppdrag som rör tid för skolmåltider i Högelidsskolans matsal slås ihop till ett uppdrag som ska redovisas i en samlad rapport på utbildningsnämndens sammanträde 2026-12-15. Ordförande Anette Karlsson (M) yrkar vidare på uppföljning, gällande årskurs 7-9 och gymnasiet, om avstängning av vissa dataprogram har införts och hur det i så fall har fallit ut samt hur den nya lagen om att skoldagen ska vara helt mobilfri har fungerat. Uppdraget ska redovisas tillsammans med uppdraget om AI i pedagogiskt syfte på utbildningsnämndens sammanträde 2026-12-15. Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp liggande förslag samt egna tilläggsyrkanden och finner att arbetsutskottet beslutar enligt förslagen. 2026-10-06 Underlag för beslut Uppdragslista 2026 september Beslut ska skickas till: Utbildningschef 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 103 Dnr 2025/00263 Information 2026 Utbildningschefen informerar om: - diverse personalförändringar inom förvaltningen - status gällande Ljungdalens förskolas utemiljö, att den är i oktober under åtgärd. Anna-Karin Yséus, avdelningschef grundskola, återrapporterar status gällande Högelidsskolans skolmatsals ändrade öppettider på dagens sammanträde. _____________________ 2026-10-06 Utbildningsnämndens arbetsutskott

UNAU § 104 Dnr 2025/00264 Övrig fråga 2026 Arbetsutskottets beslut Lärarförbunden har begärt att få inbjudan till utbildningsnämndens sammanträden skickade till mariestad@sverigeslarare.se. Inbjudan kommer att skickas från och med oktober månad 2026 och framöver. _____________________