Utbildningsnämnden — 12 maj 2026

Utbildningsnämnden beslutar anta föreslaget remissvar gällande SOU 2025:113 En förbättrad elevhälsa. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Mariestads kommun är utsedd remissinstans för utredningen SOU 2025:113 En förbättrad elevhälsa. Utbildningsförvaltningen har gått igenom utredningens förslag och ser både fördelar och nackdelar med de presenterade förslagen. Det är en ambitionshöjning att tydliggöra, stärka och utveckla elevhälsans syfte och uppdrag mot ett mer samlat, främjande och förebyggande arbete för elevers lärande, hälsa och utveckling. Samtidigt innebär förslagen en betydande ambitionshöjning och i flera delar även en breddning av elevhälsans uppdrag, vilket riskerar att leda till ansvarsglidning mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst om inte tydliga gränsdragningar görs. Det bedöms även krävas att ytterligare resurser tillförs verksamheten för att kunna verkställa utredningens intention. Bedömning ur miljömässig dimension Utredningen beaktar inte miljömässig dimension. Bedömning ur social dimension Förslagen i utredningen bedöms få positiva sociala konsekvenser genom att stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete. Särskilt kan detta bidra till ökad likvärdighet mellan elever och skolor samt till att minska skillnader i psykisk och fysisk hälsa bland barn och unga. Bedömning ur ekonomisk dimension Förslagen innebär ökade ekonomiska åtaganden för huvudmannen, främst genom krav på förstärkt bemanning och organisatorisk utveckling inom elevhälsan. Samtidigt kan tidiga och samordnade insatser på längte sikt bidra till minskade kostnader för mer omfattande stödinsatser och externa placeringar.

Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag.

Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget.

Tjänsteskrivelse upprättad 2026-04-27 Remissvar En förbättrad elevhälsa upprättad av utbildningschef Maria Appelgren/Elevhälsochef Malin Burman Remissvar över betänkandet SOU 2025:113 En förbättrad elevhälsa Betänkande — En förbättrad elevhälsa 2025:113 Beslutet ska skickas till: u.remissvar(Dregeringskansliet.se u.s.remissvar(Qregeringskansliet.se Utbildningschef Elevhälsochef

Sammanfattning I betänkandet En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) lämnar utredningen förslag som syftar till att tydliggöra, stärka och bredda elevhälsans uppdrag. Utgångspunkten är att elevhälsan ska ha ett samlat fokus på att skapa förutsättningar för elevers lärande, hälsa och utveckling, snarare än ett ensidigt mål om kunskapsresultat. Förslagen i sammanfattning: Utredningen föreslår bland annat ett stärkt och tydligare vårduppdrag, mer reglerade och likvärdiga hälsobesök och hälsosamtal samt åtgärder för att säkerställa att alla elever får tillgång till elevhälsans samtliga professioner utifrån verksamhetens behov. Rektorns ansvar för behovsanalys och bemanningsplanering betonas, liksom krav på legitimation för elevhälsans hälso- och sjukvårdspersonal. Vidare föreslås åtgärder för att förbättra samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst, bland annat genom obligatoriska samverkansöverenskommelser och en samordnande funktion inom elevhälsan för elever med behov av insatser från flera aktörer. Sammantaget syftar förslagen till att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet samt öka likvärdigheten i elevhälsoarbetet i hela landet. Övergripande synpunkter Utbildningsförvaltningen i Mariestads kommun tillstyrker i huvudsak utredningens ambition att tydliggöra, stärka och utveckla elevhälsans syfte och uppdrag mot ett mer samlat, främjande och förebyggande arbete för elevers lärande, hälsa och utveckling. Förslagen bedöms i grunden bidra till ökad likvärdighet, kvalitet och rättssäkerhet i elevhälsoarbetet samt tydliggöra elevhälsans betydelse som en integrerad del av skolans kärnuppdrag. Särskilt positivt är den tydligare kopplingen mellan hälsa och måluppfyllelse samt betoningen av tvärprofessionellt arbete i hela lärmiljön. Samtidigt innebär förslagen en betydande ambitionshöjning och i flera delar även en breddning av elevhälsans uppdrag, vilket riskerar att leda till ansvarsglidning mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst om inte tydliga gränsdragningar görs. Utbildningsförvaltningen ser en påtaglig risk för ökad administrativ belastning och minskat professionellt handlingsuttymme om regleringen blir alltför detaljerad och inte kombineras med tillräcklig resurssäkring. Flera förslag, såsom skärpta utbildningskrav, tidsfrister och bemanningsplaner, förutsätter tillgång till kompetens och ekonomi som inte alla huvudmän har i dag. Förvaltningen betonar därför vikten av flexibilitet, lokalt anpassade lösningar och ett tydligt huvudmannaansvar för tesursdimensionering och styrning. Vidare behöver nya strukturer för samverkan och samordning tydligt anpassas till redan fungerande samverkansformer för att undvika parallella system och otydliga roller. Sammanfattningsvis bedöms utredningens inriktning som relevant och välmotiverad, men förslagen behöver kompletteras med tydliga ansvarsfördelningar, nationellt stöd och långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att vara hållbara och möjliga att omsätta i skolans vardag.

6.1.1 Elevhälsans syfte och uppdrag ska tydliggöras Utredningen föreslår att elevhälsans syfte och uppdrag ska förtydligas i skollagstiftningen. Syftet är att komma bort från ett alltför snävt fokus på åtgärdande insatser kopplade till elevernas måluppfyllelse och i stället tydliggöra elevhälsan som en samlad, tvärprofessionell och förebyggande verksamhet. Förslaget innebär att det ska framgå tydligare att elevhälsan ska: e arbeta förebyggande och hälsofrämjande för alla elever e bidra till att skapa förutsättningar för elevers lärande, hälsa och utveckling, inte enbart ingripa när problem redan uppstått e vara en integrerad del av skolans uppdrag, med fokus på hela lärmiljön — organisatorisk, social och pedagogisk Genom ett tydligare definierat uppdrag ska elevhälsans kompetenser användas mer strategiskt, vilket förväntas stärka likvärdigheten och skapa bättre förutsättningar för tidiga insatser och ett mer systematiskt elevhälsoarbete vid skolorna. Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad tillstyrker i huvudsak utredningens ambition att förtydliga elevhälsans syfte och uppdrag samt att stärka elevhälsans roll i skolans arbete med elevers lärande, hälsa och utveckling. Utbildningsförvaltningen delar bedömningen att ett tydligare och mer samlat elevhälsouppdrag kan bidra till ökad likvärdighet, förbättrad samverkan och stärkt kvalitet i elevhälsoarbetet. Särskilt positivt är att utredningen tydligt kopplar hälsa till måluppfyllelse, vilket upplevs som pedagogiskt och strategiskt viktigt och stärker elevhälsans legitimitet i skolans kärnuppdrag. Betoningen av främjande och förebyggande arbete samt tvärprofessionella insatser i linje med vetenskap och beprövad erfarenhet är välgrundad. Samtidigt bedömer utbildningsförvaltningen att förslaget innebär en betydande ambitionshöjning som riskerar att genomföras utan tillräcklig tydlighet kring uppdragets avgränsning. Förtydligandet av elevhälsans syfte innebär i praktiken även en breddning av uppdraget, inte minst genom betoningen av social hälsa och ett stärkt vårdnära arbete. Det finns fortsatt en otydlighet kring vad som är skolans ansvar respektive hälso- och sjukvårdens ansvar, vilket riskerar att leda till ansvarsglidning till skolan. Vidare kan en mer detaljerad reglering i lag och föreskrift bidra till likvärdighet, men också innebära ökad administration och minskat professionellt handlingsutrymme om den inte kombineras med resurssäkring.\n Sammanfattningsvis bedömer Utbildningsförvaltningen i Mariestad att inriktningen är relevant och välmotiverad, men att förslagen behöver tydligare avgränsning, ansvarsfördelning och realistiska förutsättningar för att bli långsiktigt hållbara och möjliga att omsätta i skolans vardag.

Utredningen föreslår att elevhälsans vårduppdrag ska klargöras och stärkas, särskilt för de medicinska och psykologiska insatserna. Syftet är att minska otydligheten kring vad elevhälsan ska ansvara för jämfört med hälso- och sjukvården i övrigt, och att säkerställa att elever får tidig och likvärdig tillgång till vård inom skolans ram. Förslaget innebär i huvudsak att: e — elevhälsans medicinska och psykologiska insatser ska tydligare betraktas som hälso- och sjukvård inom ramen för elevhälsan « uppdraget ska omfatta bedömning och enklare behandling av lättare fysiska och psykiska besvär, inte enbart förebyggande arbete » — elevhälsan ska fungera som en lågtröskelverksamhet, där tidig upptäckt och snabba insatser kan förebygga mer omfattande ohälsa e gränsdragningen mot regionens hälso- och sjukvård ska bli tydligare, bland annat genom bättre samverkan Genom att tydliggöra vårduppdraget vill utredningen stärka elevhälsans roll som en central del av skolans stödstruktur och förbättra elevernas tillgång till tidiga hälsoinsatser, oavsett huvudman eller skola. Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag att i lag tydliggöra att elevhälsan, för att fullgöra sitt uppdrag, ska genomföra medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, i stället för att endast ”omfatta” dessa. Förslaget bidrar till ökad tydlighet, likvärdighet och kvalitet i elevhälsans arbete samt stärker elevhälsans möjligheter att arbeta systematiskt, förebyggande och tvärprofessionellt i enlighet med sitt syfte. Samtidigt vill måste det betonas att förslaget medför betydande krav på huvudmännens resurssättning, kompetensförsörjning och styrning, vilket behöver uppmärksammas i den fortsatta beredningen och genomförandet. Det finns betydande risk att alla kommuner inte har möjlighet att bemanna för de arbetsinsatser som krävs.

Utredningen betonar att elevhälsans tvärprofessionella arbete är avgörande för att elever ska få sina behov av lärande, hälsa och utveckling tillgodosedda. Genom att olika professioner — pedagogiska, psykosociala, psykologiska och medicinska — samverkar kan skolan tidigt identifiera hinder i lärmiljön och elevens situation samt samordna insatser på ett mer effektivt sätt. Det framhålls att elevhälsans kompetenser får störst genomslag när de används gemensamt och förebyggande, snarare än isolerat eller först när problem blivit omfattande. Ett välfungerande tvärprofessionellt arbete gör det möjligt att förstå sambanden mellan elevers hälsa och deras förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och att rikta insatser både mot individen och mot skolans organisation och arbetssätt.\n Utredningen konstaterar samtidigt att bristande förutsättningar för samarbete — exempelvis otydliga uppdrag, organisatoriska hinder eller fragmenterad styrning — tiskerat att försvaga elevhälsans effekt. Därför behöver elevhälsans uppdrag och arbetssätt utformas så att det tvärprofessionella perspektivet blir en integrerad del av skolans kärnverksamhet.\n Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad tillstyrker i stort förslaget att tydliggöra i lag att elevhälsans arbete ska ske tvärprofessionellt. Förslaget är väl förankrat i forskning och överensstämmer med utbildningsförvaltningens erfarenheter av sambandet mellan lärande, hälsa och utveckling. Ett lagstadgat tvärprofessionellt arbetssätt kan bidra till ökad likvärdighet och mer träffsäkra insatser på individ-, grupp- och skolenhetsnivå. Samtidigt förutsätter genomförandet att huvudmän och rektorer ges reella möjligheter att tillhandahålla tillräckliga resurser, tid och organisatoriska förutsättningar. Det tvärprofessionella arbetet kräver ett aktivt pedagogiskt ledarskap och en tydlig struktur för samverkan mellan elevhälsa och skolans övriga personal. Utbildningsförvaltningen i Mariestad vill därför betona vikten av att lagförslaget följs av nationellt stöd och tydlig vägledning för dess praktiska tillämpning.

Utredningen föreslår att föreskrifter ska förtydliga elevhälsans syfte och uppdrag för att minska variationer mellan huvudmän och skolor. Detta ska bidra till ökad likvärdighet i hut elevhälsan organiseras och används i hela landet. Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad tillstyrker förslag om att förtydliga elevhälsans syfte och uppdrag genom föreskrifter i syfte att stärka likvärdigheten. Samtidigt är det viktigt att regleringen ger utrymme för lokala behov och professionellt handlingsuttymme. För att förslaget ska få avsedd effekt krävs en tydlig ansvarsfördelning. Annars finns en risk att föreskrifterna inte får fullt genomslag i genomförande, uppföljning och utveckling av elevhälsan.

Utredningen föreslår skärpta och tydligare utbildningskrav för vissa professioner inom elevhälsan, i syfte att säkerställa likvärdig kompetens och kvalitet i elevhälsoarbetet. Förslaget ska stärka elevhälsans professionella grund och bidra till att insatser håller en jämn och hög nivå, oavsett huvudman eller skola. Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad bedömer att ambitionen att stärka kvalitet, likvärdighet och rättssäkerhet inom elevhälsan genom tydligare utbildningskrav och definierade yrkesroller i grunden är positiv och kan bidra till en mer likvärdig elevhälsa. Samtidigt finns invändningar mot att förslaget riskerar att undervärdera etablerad skolsocial kompetens samt att elevhälsans skolnära, förebyggande och relationella uppdrag försvagas till förmån för ett mer medicinskt hälso- och sjukvårdsfokus. Utbildningsförvaltningen ser även en risk att erfaren och välfungerande personal trängs undan trots dokumenterad kompetens. Därtill bedöms förslaget kunna medföra ökade rekrtyteringssvårigheter och kostnader, särskilt för mindre huvudmän, utan att finansieringsfrågan är tillräckligt belyst. För att förslaget ska få avsedd effekt krävs en tydlig ansvarsfördelning. Annars finns en risk att föreskrifterna inte får fullt genomslag i genomförande, uppföljning och utveckling av elevhälsan.

6.3.1 En plan för bemanning av elevhälsan Utredningen föreslår att huvudmän ska ta fram en plan för bemanning av elevhälsan. Planen ska säkerställa att det finns tillräcklig och ändamålsenlig tillgång till elevhälsans professioner utifrån skolenheternas behov, och syftar till att stärka likvärdighet, kontinuitet och långsiktig planering i elevhälsoverksamheten. Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad bedömer att det är positivt att det framhålls ett mer operativt elevhälsoarbete utifrån enhetens behov det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns dock en risk att förslaget innebär ökad administration för rektor utan tydligt mervärde i verksamheter där strukturer och arbetssätt redan fungerar väl. Kravet på bemanningsplan riskerar även att medföra att samma analyser behöver göras i flera olika sammanhang, trots att de redan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Nationella beräkningsmodeller riskerar bli styrande och kan därmed minska utrymmet för professionella och lokala bedömningar. Förändringar bör därför vara flexibla och utformas med hänsyn till lokala förutsättningar och befintliga fungerande arbetssätt. 6.3.2 Tillgänglighet till elevhälsans professioner i skolans lokaler Utredningen föreslår att elevhälsans professioner ska vara tillgängliga i skolans lokaler med viss regelbundenhet. Syftet är att stärka elevhälsans närvaro i skolvardagen, underlätta samarbete med skolans personal och förbättra elevers möjlighet till tidiga och lättillgängliga insatser.\n Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad tillstyrker ambitionen att stärka elevers tillgång till elevhälsans professioner och att förbättra förutsättningarna för tvärprofessionellt arbete. Samtidigt bedöms att krav på fastställd närvarofrekvens i skolans lokaler riskerar att bli alltför styrande och begränsa möjligheten till ett behovsanpassat och flexibelt elevhälsoarbete. Tillgänglighet bör därför bedömas utifrån funktion och kvalitet snarare än utifrån fysisk nätvaro vid givna intervall. Huvudmannen bör ges ansvar och handlingsutrymme att organisera och dimensionera elevhälsan utifrån lokala förutsättningar. För vissa elevhälsoprofessioner, såsom skolläkare och skolpsykolog, kan generellt utformade krav på regelbunden närvaro vid varje skolenhet begränsa möjligheten att bedriva ett effektivt och behovsanpassat arbete. Bedömningen av tillgänglighet bör därför ta sin utgångspunkt i professionernas faktiska möjlighet att utföra sitt uppdrag och insatsernas kvalitet, i stället för att styras av formellt fastställda närvarostrukturer.\n En konsekvens av mer bemanning på enheterna blir hur utrymmen för elevhälsan utformas. På flera enheter delar redan idag elevhälsans medarbetare kontor och det blir då en schemaläggning av kontorsarbetsplatsen för att kunna tillgodose tillgängligheten om det inte är möjligt att tillskapa fler arbetsplatser.\n 6.3.3 Tidsfrister i elevhälsan Utredningen föreslår att tidsfrister införs för elevers tillgång till elevhälsans insatser, så att elever inom rimlig tid ska kunna få kontakt, bedömning och stöd. Syftet är att stärka tillgänglighet, tidiga insatser och likvärdighet i elevhälsoarbetet.\n Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad bedömer att det finns risker med införandet av fasta tidsfrister. Det finns en påtaglig risk att elevhälsans uppdrag förskjuts mot ett vårdlogiskt och individfokuserat arbetssätt, vilket kan tränga undan det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på grupp- och skolnivå. Tidsfristerna förutsätter resurser och bemanning som många huvudmän saknar i dag, vilket kan innebära att kraven blir formella snarare än till verklig nytta för eleverna.\n Tidskrav riskerar dessutom att styra verksamheten mot snabb kontakt framför professionell kvalitet och träffsäkerhet i bedömningar.

Utredningen föreslår att huvudmannen ska informera elever och vårdnadshavare om elevhälsans uppdrag, innehåll och bemanning. Syftet är att öka transparens, tillgänglighet och likvärdighet, samt att stärka elevers möjlighet att ta del av elevhälsans stöd.\n Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad har inget att invända mot förslaget.

Utredningen föreslår att det ska tydliggöras att huvudmän har möjlighet att anordna elevhälsa även för elever i kommunal vuxenutbildning. Syftet är att stärka stödet till vuxna elever och förbättra deras förutsättningar för lärande, hälsa och genomströmning.\n Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad hade sett positivt på att utredningen även omfattade en lagstadgad tillgång till elevhälsa inom vuxenutbildningen.

Utredningen föreslår att hälsobesök och hälsosamtal i elevhälsan ska utökas och regleras tydligare. Syftet är att stärka det förebyggande arbetet, möjliggöra tidigare upptäckt av ohälsa och öka likvärdigheten mellan skolor.\n 6.6.1 Den nationella styrningen av hälsobesöken är inte tillräcklig Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad tillstyrker utredningens bedömning att den nationella styrningen av hälsobesöken är otillräcklig. Nuvarande reglering är otydlig vad gäller hälsobesökens omfattning, tidpunkt och innehåll, vilket leder till variationer mellan huvudmän och bristande likvärdighet för eleverna. I vissa fall erbjuds hälsobesök för sällan eller på ett sätt som försvårar tillgången.\n De långa intetvallen mellan hälsobesöken begränsar elevhälsans möjligheter att arbeta främjande och förebyggande samt att tidigt identifiera ohälsa. Hälsobesöken överensstämmer inte med centrala utvecklingsfaser i barns och ungas liv, såsom pubettetsutvecklingen, vilket försvårar tidig upptäckt och insatser.\n Mot bakgrund av den ökande psykiska och fysiska ohälsan bland barn och unga bedömer Utbildningsförvaltningen i Mariestad, i likhet med utredningen, att det finns ett tydligt behov av en mer bindande och kunskapsbaserad nationell styrning av hälsobesöken för att säkerställa kvalitet, likvärdighet och tidiga insatser.\n 6.6.2 Hälsobesöken förstärks och förtydligas Utredningen föreslår att skolans skyldighet att erbjuda hälsobesök ska förstärkas och förtydligas i lag. Syftet är att reglera när hälsobesöken ska genomföras och till en ökad tydlighet om hälso-besökens huvudsakliga inriktning samt vilka kompetenser som ska ansvara för hälsobesöken.\n Kommentar Utbildningsförvaltningen i Mariestad bedömer att ett utökat hälsobesök i årskurs 1, där läkarundersökning ingår, ses som positivt men bedöms kräva ytterligare skolläkartid och därmed resutsförstärkning.\n Elevhälsans medicinska insats redan i dag har ett tydligt och omfattande uppdrag genom basprogrammet, där hälsobesöken är fastställda, samt genom det nationella vaccinationsprogrammet. Förvaltningen se