Utbildningsnämnden — 10 mars 2026

Unau § 22/26 Tjänsteskrivelse upprättad av gymnasiechef och utbildningschef 2026-02-16 Bilaga 1: Programutbud 2027 Beslutet ska skickas till: Avdelningschef gymnasiet 2026-03-10 Utbildningsnämnden

Unau § 23/26 Tjänsteskrivelse upprättad av utbildningschef 2026-02-16 Årsbokslut 2025 för utbildningsnämndens verksamheter. Beslutet ska skickas till: Controller Pia Svartén och Tess Granath-Follin Controller Marie Andersson Utbildningschef Kommunfullmäktige 2026-03-10 Utbildningsnämnden

Unau § 24/26 Tjänsteskrivelse upprättad av utbildningschef 2026-02-16 Reviderad Riktlinje för ekonomistyrning inom utbildningsnämnden Beslutet ska skickas till: Utbildningschef Controller inom förvaltningen 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 34 Dnr 2025/00271 Godkännande av dagordning. Anmälan om jäv. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner upprättat förslag till dagordning. Anmälan av jäv Ingen av ledamöterna/tjänstgörande ersättarna anmäler jäv i något av de ärenden som behandlas vid dagens sammanträde. 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 35 Dnr 2025/00266 Sekretess: Systematiskt kvalitetsarbete - Befarade kränkningsärenden, synpunkter och klagomål samt eventuellt inkomna "Tillsyn individärenden"- 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Bakgrund Statistik över befarade kränkningsärenden informeras om på varje möte. Denna gång redovisas inkomna ärenden under tiden 3 mars till 10 mars 2026. Information redovisas om inkomna klagomål Id42639 och 2026/54. Underlag för beslut Muntlig information på sammanträdet. _________________________ 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 36 Dnr 2026/00039 Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete - Uppföljning av verksamheten förskola Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner uppföljning av verksamheten förskola. Bakgrund Varje år i mars månad görs en uppföljning av verksamheten förskola enligt Riktlinje för systematiskt kvalitetsarbete. Bedömning ur miljömässig dimension I ärendet görs det ingen bedömning ur miljömässig dimension. Bedömning ur social dimension Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i förskolan bidrar till social hållbarhet genom att säkerställa trygga, inkluderande och likvärdiga lärmiljöer. Arbetet utgår från barnkonventionens grundprinciper och syftar till att varje barn tidigt får det stöd och de anpassningar som behövs för att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Genom att barns perspektiv och erfarenheter tas tillvara i uppföljning och utveckling stärks deras delaktighet och inflytande. Sammantaget främjar detta en socialt hållbar förskoleverksamhet där alla barn ges likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Bedömning ur ekonomisk dimension I ärendet görs det ingen bedömning ur ekonomisk dimension. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp liggande förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. 2026-03-10 Underlag för beslut Tjänsteskrivelse ”Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete – Uppföljning av verksamheten förskola” upprättad av avdelningschef förskola och grundskola samt utbildningschef. Presentation Systematiskt kvalitetsarbete förskola Muntlig information på mötet. Beslutet ska skickas till: Avdelningschef förskola och grundskola 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 37 Dnr 2025/00095 Programstruktur Vadsbogymnasiet 2027/2028 Utbildningsnämndens beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar att utbudet av nationella program hösten 2027 på Vadsbogymnasiet dimensioneras enligt förslag till programutbud 2027. 2. Utbildningsnämnden beslutar att chef för Vadsbogymnasiet får i uppdrag att vid behov dimensionera om antalet platser vid respektive gymnasieprogram. Bakgrund Inför varje nytt läsår ska utbildningsnämnden besluta om Vadsbogymnasiets programutbud och elevdimensionering. Beslutet behöver tas i så god tid att information till blivande gymnasieelever kan göras läsåret innan aktuell start. Alla huvudmän inom Utbildning Skaraborg ska meddela sin programorganisation, inklusive platsantal, för gymnasiet inför kommande läsår senast den 1 november. Programutbudet 2027/2028 föreslås vara detsamma som erbjöds 2026. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning gymnasieskola har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning gymnasieskola har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension Bedömning ur ekonomisk dimension En anpassad dimensionering av gymnasieprogram är viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Programutbudet och antalet platser bör svara mot sökande elevers önskemål och branschens behov för att nå en god fyllnadsgrad på utbildningarna. Programutbudet bör även anpassas till skolans resurser utifrån perspektivet vilka ekonomiska möjligheter skolan har att erbjuda ett visst utbud. Föreslagen planering bygger på analyser av tidigare års ansökningsstatistik samt analyser av tidigare års ekonomiska resultat för Vadsbogymnasiet. Ett brett programutbud är viktigt för att kunna attrahera elever att välja Vadsbogymnasiet, men ett för brett programutbud kan få negativa ekonomiska konsekvenser. Antalet platser måste även det anpassas utifrån ett ekonomiskt perspektiv, för att uppnå goda samläsningsmöjligheter. 2026-03-10 Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut

UN § 38 Dnr 2024/00144 Årsbokslut 2025, tertial 3 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna bokslutsresultatet inklusive måluppfyllelse för 2025. Utbildningsnämnden beslutar vidare att genomföra några mindre redaktionella ändringar i Årsbokslut 2025 på sidan 3. Protokollsanteckning Vice ordförande Sebastian Ekeroth Clausson (S) lämnar en protokollsanteckning. (Bilaga 1) Bakgrund Kommunens nämnder ska årligen upprätta ett bokslut som är en ekonomisk sammanställning av nämndens verksamheter under aktuellt kalenderår. Nämndens bokslut utgör en del av kommunens årsredovisning. Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige för hur kommunkoncernen har använt sina ekonomiska och personella resurser utifrån kommunens målområden. Årsredovisning beskriver hur väl kommunkoncernen har uppfyllt de mål som kommunfullmäktige har beslutat. Utbildningsförvaltningen har upprättat bokslut för år 2025 för utbildningsnämndens verksamheter. Utfallet av investeringsbudgeten visar att avsatta medel använts. Investeringar måste gå upp till ett basbelopp och i de fallen inköp inte kunnat nå upp till detta har inköpen i stället bokförts på driften. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. 2026-03-10 Bedömning ur ekonomisk dimension Årsresultatet för utbildningsverksamheterna 2025 präglas av stora demografiska förändringar, ökade behov inom vissa elevgrupper och nödvändiga anpassningar i verksamheten. Sammantaget har överskott inom vissa områden balanserat underskott inom andra, vilket resulterat i att den centrala bufferten inte behövde användas. 2025 var första året med en fastställd buffert om 1 % som placerades centralt. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Sebastian Ekeroth Clausson (S) begär att få lämna en protokollsanteckning, vilket godkänns av ordföranden. Arne Andersson (S) yrkar på att det i Årsbokslut 2025 genomförs mindre redaktionella ändringar på sidan 3. Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag samt Arne Anderssons (S) ändringsyrkande till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslagen. Underlag för beslut

UN § 39 Dnr 2026/00038 Revidering av riktlinje för ekonomistyrning, utbildningsnämnd Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta reviderad riktlinje för ekonomistyrning – utbildningsnämnden Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott tog 1 april 2020 initiativ till att genomföra en genomlysning av utbildningsnämndens och utbildningsförvaltningens verksamhet och ekonomi. (Ksau § 137/20) Efter genomlysning gavs utbildningsförvaltningen i uppdrag att upprätta riktlinjer för ekonomistyrning med syfte att skapa en transparent och tydlig styrning inom nämndens ansvarsområde. Riktlinje för ekonomistyrning – utbildningsnämnden antogs i december 2020. (Un § 186/20) Revideringen tydliggör roller och ansvar på nämnd-, avdelnings- och enhetsnivå samt beskriver ansvarsfördelningen för respektive resultatenhet. Dokumentet förtydligar även hanteringen av barn- och elevpeng, interkommunala ersättningar samt kostavdelningens finansieringsmodell. Riktlinjen anger utbildningsnämndens planeringsprocess för mål-, budget- och uppföljningsarbete, inklusive tertialuppföljningar, delårsrapport, årsbokslut och den årliga processen för internbudgetfördelning. Revidering har gjorts utifrån förändrade arbetssätt och en utvecklad styrning baserad på god ekonomisk hushållning. Bedömning ur miljömässig dimension Genom strukturerad planering och uppföljning skapas förutsättningar för att använda kommunens resurser på ett sätt som stödjer långsiktig miljömässig hållbarhet. Bedömning ur social dimension En tydlig ekonomistyrning skapar stabila förutsättningar för verksamheterna att erbjuda likvärdig utbildning och trygghet för barn och elever. En rättvis resursfördelning säkerställer att olika verksamheter får de förutsättningar som krävs för att möta elevernas behov och stärka deras sociala utveckling. Bedömning ur ekonomisk dimension En tydlig ekonomistyrning säkerställer att resurser används effektivt och i enlighet med god ekonomisk hushållning. 2026-03-10 Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut

UN § 40 Dnr 2025/00069 Statsbidrag 2025 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Bakgrund Huvudmän som bedriver förskole- och skolverksamhet kan ansöka om vissa specifika riktade statliga bidrag. Statsbidragen är fastställda av regeringen och regleras i olika förordningar. Skolverket är den beslutsfattande myndigheten. Utbildningsförvaltningen har under år 2025 blivit beviljade statsbidrag om totalt 46 821 570 SEK. Summan utgår ifrån beslut om ansökningar som gjorts. Efter själva rekvisitionen och/eller redovisningen av respektive statsbidrag, kan den erhållna summan komma att minska. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Skolverkets statsbidrag stärker social hållbarhet genom att ge kommuner bättre förutsättningar att skapa likvärdiga, trygga och inkluderande lärmiljöer för barn och elever. Insatserna stödjer barnkonventionens principer om icke-diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3) och barns rätt till utveckling och lärande (artikel 31). Sammantaget bidrar statsbidragen till att varje barn får bättre möjligheter att nå sin fulla potential. Bedömning ur ekonomisk dimension Utbildningsförvaltningen bedömer att de riktade statsbidragen är viktiga att ta del av för att möjliggöra förutsättningar och likvärdighet för Mariestads kommuns skolor i jämförelse med övriga riket. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp liggande förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. 2026-03-10 Underlag för beslut Tjänsteskrivelse ”Redovisning Statsbidrag helår 2025 upprättad av utbildningschef. Erhållna Statsbidrag helår 2025.

UN § 41 Dnr 2025/00207 Redovisning av uppdrag Tillgänglighetsanpassning - skolgårdar Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Bakgrund På utbildningsnämndens sammanträde den 23 september 2025 gav nämnden utbildningschefen i uppdrag att på utbildningsnämndens möte i november 2025 redovisa tillgänglighetsanpassningar samt behov av anpassningar vid kommunala skolgårdar. (UN § 125/25) På utbildningsnämnden sammanträde den 18 november 2025 informerade utbildningschef om tillgänglighetsanpassning på Unicaskolans skolgård. Utbildningsnämnden gav på sammanträdet utbildningsförvaltningen i uppdrag att informera om tillgänglighetsanpassning på övriga skolors skolgårdar på utbildningsnämndens sammanträde i januari 2026. (Un § 165/25) Utbildningschef redogör för planerade tillgänglighetsanpassningar på utbildningsnämndens sammanträde 10 mars 2026. Bedömning ur miljömässig dimension En välplanerad skolgård bidrar till både barns utveckling och en hållbar miljö. En miljömässigt hållbar skolgård stärker barnens relation till naturen och ger plats för lärande i samspel med omgivningen. Bedömning ur social dimension Tillgängliga och varierade skolgårdar främjar social delaktighet och gemenskap mellan barn och elever i enlighet med barnkonventionen, särskilt artiklarna 2 (Icke-diskriminering), 3 (Barnets bästa) och 31 (Rätt till lek, vila och fritid). Genom att erbjuda platser för både aktivitet och vila skapas förutsättningar för inkluderande lek, spontana möten och tryggt samspel oavsett ålder eller funktionsförmåga. Bedömning ur ekonomisk dimension I ärendet görs ingen bedömning utifrån denna dimension. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp liggande förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. 2026-03-10 Underlag för beslut Tjänsteskrivelse ”Återkoppling av uppdrag gällande tillgänglighetsanpassning på skolgårdar” upprättad av utbildningschef. Muntlig information på mötet.

UN § 42 Dnr 2025/00268 Rapporter 2026 Utbildningsnämndens beslut Rapport från Politikerkonferens 19 februari 2026, Falköping, anmäls på dagens sammanträde. _________________________ 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 43 Dnr 2025/00263 Information 2026 Utbildningsnämndens beslut Arbetsutskottet beslutade att från utbildningsnämndens sammanträde den 10 mars 2026 begränsa tillgången till arbetsutskottets och nämndens möteshandlingar. Samtliga förtroendevalda i utbildningsnämnden ges tillgång till de möteshandlingarna som ligger som underlag inför arbetsutskottens sammanträden. Handlingarna offentliggörs utanför myndighetsgräns i förtroendemannaportalen Assistenten först efter att respektive protokoll är justerat. Utbildningschef informerar om att verksamhetsbesök kommer att genomföras på Tunaholmsskolan i samband med utbildningsnämndens sammanträde 21 april. 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 44 Dnr 2025/00269 Delegationsbeslut att anmäla 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner redovisningen. Följande delegationsbeslut anmäls - Protokoll utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-03-03 Delegat: Rektor gy, anp. gy, gr, anp. grsk, förskola Del nr: Ärende: Diarienr: C25 Anmälan av befarade kränkningsärenden enligt UN 2023/74/32 förteckning, 10 februari januari – 23 februari 2026 Delegat: Skolskjutshandläggare Del nr: Ärende: Diarienr: C29 Beslut skolskjutsärenden feb 2026 UN 2026/2/6 Delegat: Rektor Kronoparkens förskola Del nr: Ärende: Diarienr: C28 Plats i förskola UN 2026/41/1-3 Delegat: Avdelningschef gymnasium Del nr: Ärende: Diarienr: B7 Beviljade inackorderingstillägg lå. 25/26, UN 2025/218-2 uppdaterad 251020 B7 Beviljade inackorderingstillägg lå. 25/26, UN 2025/218-3 uppdaterad 251218 B7 Beviljade inackorderingstillägg lå. 25/26, UN 2025/218-4 uppdaterad 260122 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 45 Dnr 2025/00270 Handlingar att anmäla 2026 Följande handlingar anmäls - Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-25 5 112 Skrivelse till Västtrafik med anledning av brister i busstrafik - Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-02-23 S 24 Revidering av investeringsbudget 2026 och plan 2027-2028 - Beslut om godkänd ansökan för statsbidraget Ämnesbetyg 2026 - Beslut om godkänd ansökan för statsbidraget omsorg under obekväm tid för år 2026 - Underrättelse om granskning, Detaljplan för Renen 17 och 24, Mariestad 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 46 Dnr 2026/00040 Dialogmöte 2026, Förskolan Utbildningsnämnden har dialog med rektorer inom förskolor gällande förskolornas resultat. Se protokollets Bilaga 2. 2026-03-10 Bilaga 1 Protokollsanteckning Ärende 5, Årsbokslut 2025, tertial 3 Socialdemokraterna stod inte bakom kommunfullmäktiges beslut om att införa tvingande nämndsbuffertar. Vi menar att nämnderna själva är bäst lämpade att fördela de ekonomiska ramar som fullmäktige tilldelar dem. Som vi påpekade i en protokollsanteckning i december 2025 så hamnar nämnden i en svår situation när den ska avgöra hur bufferten ska användas. Om utbildningsnämndens underskott är större eller lika stort som bufferten är det rimligt att den används för att täcka det underskottet. Är underskottet däremot mindre, eller om nämndens resultat hamnar på plussidan, skulle däremot bufferten kunnat göra nytta i hårt pressade verksamheter. Problemet är att det först i efterhand går att veta exakt hur resultatet ser ut. Nu sitter vi med facit på hand och kan konstatera att hela bufferten hade kunnat fördelas ut till enheterna och använts utan att nämndens totala resultat hade hamnat på minus. I en tid när förskolan är pressad av minskade barnkullar och där skolresultaten sjunker över tid behövs varje krona i verksamheten. Att nämnden då gör ett plusresultat på 8,5 miljoner sticker i ögonen. Det stärker oss i uppfattningen att tvingande buffertar är ett onödigt hinder för nämndernas möjligheter till klokt och effektivt resursanvändande. För Socialdemokraterna i utbildningsnämnden Sebastian Ekeroth Clausson (S) Vice ordförande 2026-03-10 Bilaga 2 - Dialogmöte 260310 Grupp 1 Vad tänker ni kring Bredda basen? • Inga kommentarer. Verkar bra. • Hur följer rektorerna upp att, eller hur, de nya kunskaperna används? Uppföljningar sker med varje person vid medarbetarsamtal och lönesamtal/målsamtal. Specialpedagogerna är alltid ett gott stöd även i fortsättningen. Ser att det i framtiden vid nyanställningar behövs utbildning igen. SPSM´s medel har varit en förutsättning för att insatsen gått att genomföra. Har krävt en omfattande organisation. • Vid större kunskap kring NPF. Har förskolan gjort anpassningar och förändringar som gynnar hela barngruppen? Det som är bra för ett barn som behöver extra stöd är också bra för barn som följer den förväntade utvecklingen. Ex. bildstöd. Allt fler barn med språkstörning i förskolan. • Ser förskolan konsekvenser av att föräldrar läser mindre för sina barn nu? Ser olika ut i olika familjer. Möter barn som inte är så vana vis läsning. Dessa har svårt att fokusera utan att samtidigt se bild eller film. Barn har längre dagar på förskola vilket innebär att tid för vardagsspråk försvinner i hemmet, tex att vara med vid matlagning. Skärmtid medför också att en del barn pratar engelska. • Hur möter förskolan ett barn eller en barngrupp med språksvårigheter?Genom att uppmärksamma om barn följer den förväntade språkutvecklingen. Vid avvikelser arbetar förskolan kompensatoriskt, i samarbete med specialpedagog, BVC, logoped. Arbetar på gruppnivå. Språkliga förebilder. Vad är frånvaro i förskolan? • Märker vi att barn med hög frånvaro inte utvecklas lika bra? Förskolan arbetar för att uppmärksamma vilka barn det är som har extra behov av att vara närvarande i förskolan. Rektor kan också skriva beslut på rätt till utökad vistelsetid vid behov. Viktigt att ha dialog med föräldrarna kring att om förskolan ska kunna stötta behöver barnet komma. • Vad gör förskolan åt frånvaro? Hur ser strukturen eller organisationen ut? Vem tar kontakten med vårdnadshavare till största del i frånvarofrågor? Beskrivning av frånvarotrappan i korta drag. Ledningsgruppen arbetar fram en ny modell för närvaro även i förskolan. Övriga frågor: Önskemål och behov framåt? Vilka satsningar behövs? • Tid -resurser. Undervisning kräver tid till planering, genomförande och efterarbete. Barnens vistelsetider mäts, visar att det aldrig är fulla grupper. Vad görs med den tiden? Den tiden vägs in i schemaläggning redan nu men är svår att planera. När tid uppstår är det till stor del spontant, pedagogerna får ta det på uppstuds. • Kompetensutvecklingsinsats kring didaktik ser vi behövs inom snar framtid. 2026-03-10 Finns det några förskolor som skulle kunna öppna innan kl. 6:00? • Ett politiskt beslut.Rektorerna hör inte att det finns någon efterfrågan just nu. Hjälper tilläggsbelopp i tillräcklig omfattning? • Tilläggsbelopp hjälper, men inte alltid i tillräcklig omfattning. Om ett barn behöver vuxenstöd, en till en, räcker inte tilläggsbelopp till det. En avvägning att balansera så att barn i behov av extra stöd får det och att alla barn i gruppen får det de har rätt till. • Om förskolan ser att ekonomin inte räcker till pga barn i behov av extra stöd, kan rektor diskutera det med chef och i så fall få medel tillskjutet? Eller omfördela medel mellan egna enheter? Vi har en god dialog både med chef och kollegor, men varje enhet behöver bära sina kostnader. Det finns ingen extrapeng att skjuta till. Hur tänker nämnden kring att behålla personal trots minskat barnunderlag? • Olika politiska sidor. • Ser det som en möjlighet. • Komplex fråga, se över vilka möjligheter som finns. Handlar om nytta för det allmänna eller i enhetsfråga. Politiker svar. 2026-03-10 (Forts bilaga 2) Dialogmöte 10 mars 2026 Grupp 2 Vad tänker ni kring arbetet med ”Bredda basen” projektet? Projektet verkar intressant och är positiva till satsningen. I mötet berättar rektorerna mer detaljer kring utbildningen. En fråga var om vi ser en ökning av barn med utmanande beteenden i förskolan men även hur vi förhåller oss och stöttar de barn som är mer tysta och försiktiga. Finns det en koppling mellan att fler barn har en språkstörning och barn som utmanar? Vi resonerar kring att det kan skapa en frustration hos barnen när de inte fullt ut kan förmedla sig. Vidare diskuteras de lågaffektiva bemötandet och att det kan misstolkas till att barnen får som de vill. Idag använder vi begreppet affektreglerande förhållningssätt i stället för lågaffektivt bemötande. En fråga var om förskolan förändrat sitt sätt att arbeta för att i högre utsträckning förbereda barn med utmanande beteenden inför skolstart? Rektorerna berättar hur pedagogerna aktivt arbetar med sitt förhållningssätt för att möta alla barn. En framgångsfaktor är att dela barngruppen men även förbereda barnen genom att till exempel ha samlingar. Hur går vi vidare med SPSM-projektet? Det går att söka mer pengar. Vi pratar om att gå vidare med metodiken/didaktiken. Politikerna önskar en återrapport i september. Rektorerna berättar att det kommer genomföras en enkät för att följa upp projektet och hur vi utifrån den tar avstamp i hur vi ska gå vidare. En politiker frågar hur vårdnadshavarna har fått information om ”Bredda basen”. Här har vi inte gått ut med någon allmän information till vårdnadshavarna. I diskussionen landade vi även i ”barn som far illa” och att det var en del i Bredda basen. Rektorerna berättade om föreläsningen med ”Kvinnohuset Maggan”, samarbetet med familjestöd, att pedagogerna upplevs mer trygga i våra rutiner och vilka symptom ”barn som far illa kan uppvisa”. Vad är normal utveckling hos ett barn? Vi svarar att det kan se olika ut. Vi möter barnen utifrån deras intressen, motivation är drivkraften, Pedagogerna är professionella i att möta barnen i deras proximala utvecklingszon. Barn utvecklas olika. En politiker frågar/säger att det inte är så vanligt att barn stannar ett år extra i förskolan. Rektorerna instämmer i det påståendet men trycker på att om barnet stannar kvar så tappar den sitt sammanhang, kompisar m.m. Här är det viktigt att se vad barnet skulle gynnas av mest. Vi ser att fler barn har en språkstörning i förskolan? Vad kan det bero på? Vi vet inte riktigt vad det kan bero på. Rektorerna lyfter att vi använde ett av statsbidragen till att köpa in barnlitteratur till förskolorna. Vi kan se att det genererat mer högläsning, fler böcker i lärmiljöerna samt att pedagogerna har ökat sin medvetenhet kring språk och läsning. Vi berättar om Polyglutt och familjeaccessen. Fantasi, kreativitet och problemlösning är viktigt att vi i förskolan förbereder barnen i. Vi arbetar mycket med estetiska uttryckssätt. 2026-03-10 Vad är frånvaro i förskolan, när den inte är obligatorisk? Vi berättar om ledningsgruppens kvalitetsarbete kring närvaro och att vi blivit inspirerade av grundskolans arbete. Vi delger att vi arbetar om frånvarotrappan till en närvaromodell och att vi arbetar fram rutiner i vårt närvaroarbete. Vårt fokus är att alla barn ska vara hos oss!

UN § 165/25 Beslutet ska skickas till: Utbildningschef 2026-03-10 Utbildningsnämnden

UN § 184/25 Fördelning medel av statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling 2026 - Avdelning grundskola Beslutet ska skickas till: Controller inom förvaltningen Utbildningschef 2026-03-10 Utbildningsnämnden