Kommunfullmäktige — 30 mars 2026

Äon § 21 Dnr 2025/00028 Redovisning av ej verkställda beslut kvartal 4, 2025 Äldre- och omsorgsnämndens beslut Äldre- och omsorgsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut under kvartal 4, 2025. Bakgrund Verksamheten återrapporterar ej verkställda beslut för kvartal 4, 2025. Enligt SoL 34 kap 1 § och LSS 28 f § ska Socialnämnden till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 11 kap. 1 § eller 12 kap. 1 § och LSS 9 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Samma gäller för beslut där verkställighet har avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Enligt SoL 34 kap 3 § och LSS 28 h § ska Socialnämnden till fullmäktige lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Samma gäller för beslut där verkställighet har avbrutits och inte återupptagits inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. Kvartal 4 Under aktuellt kvartal fanns 23 ej verkställda beslut, varav 3 verkställdes under rapporteringsperioden och två avslutades. 3 beslut gällde SÄBO enligt SoL varav 2 verkställdes under rapporteringsperioden. Personerna har blivit erbjudna bostad men har tackat nej. Ett beslut gällde dagverksamhet enligt SoL. Personen ville först vänta över sommaren och tog senare tillbaka sin ansökan. 10 beslut gällde bostad LSS, i 9 fall saknades det bostäder, i ett fall fanns specifika krav som inte kunnat tillgodoses. 4 beslut gällde daglig verksamhet varav 1 har verkställts under rapporteringsperioden. Ett beslut har inte kunnat verkställas på grund av specifika krav. Två beslut har inte kunnat verkställas på grund av personliga skäl hos den enskilde. Äldre- och omsorgsnämndens 2026-02-17 Sida 2 5 beslut gällde kontaktperson varav ett avslutades under perioden. I 3 ärenden saknas kontaktperson och i 1 ärende medverkar inte den enskilde till att möjliggöra verkställighet av beslutet. Äldre- och omsorgsförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. De personer som är berättigade till insatser enligt SoL 11 kap 1 § eller LSS 9 § har efter utredning bedömts ha behov av insatserna för att uppnå skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor. Utan insatserna ökar risken för sociala komplikationer och personerna får sämre förutsättningar för en god utveckling. I avvaktan på att beslut ska verkställas kan eventuellt andra insatser avhjälpa riskerna. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller en insats enligt SoL 11 kap 1 § eller LSS 9 § som någon är berättigad till enligt beslut av Socialnämnden ska åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften är lägst tio tusen kronor och högst en miljon kronor. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Ordförande Göte Andersson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. Äonau § 12/26 Tjänsteskrivelse ej verkställda beslut kvartal 4 upprättad av Avdelningschef myndighet Agneta Rönnkvist, den 19 november 2025 Ej verkställda beslut kvartal 4, 2025 Kommunfullmäktige (för anmälan) Förvaltningschef Äldre- och Omsorgsförvaltningen Annelie Åberg Avdelningschef myndighet Agneta Rönnkvist Lagrum Insats Besluts- datum Dag för rapporteri ng/Avslut Antal dagar från beslut Verkställt/ Avslutat Orsak till dröjsmål Erbjudande Kön/Född ej specificerat 2021-09-24 2025-12-31 1537 Tackat nej, specifika krav 2021-10-22 2023-01-09 2024-09-16 kv -63 gruppbostad bostad man -61 gruppbostad bostad kv -77 gruppbostad 2024-03-20 2025-10-31 581 Bor på säbo i väntan på ledig lägenhet. man - 65 servicebostad bostad man -06 verksamhet 2024-09-04 2025-10-07 393 2025-10-07 Vill endast ha sin sysselsättni ng på Dataspelskl ubben man -06 verksamhet 2024-10-03 2025-10-31 388 Vill endast ha sin sysselsättni ng på Dataspelskl ubben man -05 verksamhet 2024-12-11 2025-10-31 320 Har inte varit anträffbar. Vistas enligt mamman i annan kommun. 2025-02-21 sjuk, 2025-03- 10 man -01 gruppbostad bostad kv-05 servicebostad 2025-02-01 2025-10-31 270 Har flyttat från gruppbostad och väntar på nytt erbjudande man-97 servicebostad bostad kv-00 servicebostad bostad, tackat nej 2025-07-10 man-89 LSS 9:4 Kontaktperson 2025-03-01 2025-10-03 212 2025-10-03 Uppehåll i verkställighe t. Medverkar inte. Avslutad man-01 verksamhet 2025-03-26 2025-10-31 215 Önskar avvakta pga hälsoskäl man 05 SoL Dagverksamhe t 2025-04-22 2025-10-09 167 2025-10-09 Ville först vänta över sommaren.T og sedan tillbaka ansökan. man-36 gruppbostad bostad kv-86 SoL Säbo 2025-06-17 2025-10-15 118 2025-10-15 Tackade nej till första erbjudande då det kom för tidigt (samma dag som bifallet) man-37 LSS 9:4 Kontaktperson 2025-07-22 2025-12-31 159 Tackat nej 250821. Därefter ej svarat vid telefonkonta kt 2025-08-21 man -08 kontaktpers on. Uppehåll i verkställighe t, kp avslutat uppdrag man -05 kontaktpers on man -94 SoL 11:1 Särskilt boende 2025-09-01 2025-12-08 97 2025-12-08 Saknas bostad man -40 kontaktpers on kv -08 SoL 11:1 Särskilt boende 2025-09-30 2025-12-31 90 Tackat nej , erbjudanden a har kommit för snabbt 2025-11-24, 2025-12-18 Kv -26 Teknisk nämnds 2026-03-10 Sida 1 Teknisk nämnd

Tkn § 23 Dnr 2025/00093 Medborgarförslag om att förbättra strandlinjen mellan Café Holmen och minigolfbanan Teknisk nämnds beslut Teknisk nämnd beslutar att avslå medborgarförslaget om att förbättra strandlinjen mellan Café Holmen och minigolfbanan i detta läge. Frågan kan aktualiseras vid ett eventuellt genomförande av centrumnära badplats. Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit om att förbättra strandlinjen vid Karlsholme mellan Café Holmen och minigolfbanan. Enligt förslaget kan fortsatt erosion motverkas genom att återfylla strandlinjen med natursten eller stenkross. Kommunfullmäktige har beslutat att överlämna medborgarförslaget till teknisk nämnd för beredning och beslut. Kf § 187, 2025-11-24. På denna plats har en förstudie genomförts om att anlägga en centrumnära badplats. Etablering och utformning av en sådan kan påverka strandens utformning och kan också innehålla åtgärder som motverkar erosionen. Alla åtgärder som påverkar strandlinjen och vattenområdet räknas som vattenverksamhet som måste bedömas och godkännas av Länsstyrelsen. Att utreda detta medborgarförslag parallellt med badplatsen skulle därmed innebära onödigt dubbelarbete. Däremot tas medborgarförslagets synpunkter om erosionen med i det framtida arbetet för platsen. Åtgärder mot erosion liksom utredning om badplats vid Karlsholme utgör vattenverksamhet enligt miljöbalken och måste bedömas av Länsstyrelsen. En förbättrad strandlinje och åtgärder mot erosion kan förbättra parkmiljön vid Karlsholme. Det är oklart vad en enskild åtgärd för att förhindra erosionen skulle kosta och det kan inte bedömas separat från utredningen om centrumnära badplats. Arbetsutskottets förslag Förslaget överensstämmer med teknisk nämnds beslut. Teknisk nämnds 2026-03-10 Sida 2 Ordförande tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar i enlighet med förslaget. TKNAU 2026-03-03 § 26 Medborgarförslag om att förbättra strandlinjen mellan Café Holmen och minigolfbanan Tjänsteskrivelse upprättad av gatuchef 2026-02-23 Medborgarförslag avseende strandlinjen mellan Café Holmen och minigolfbanan KF 2025-11-24 § 187 Anmälan: Medborgarförslag om att förbättra strandlinjen mellan Café Holmen och minigolfbanan Förslagsställaren Gatuavdelningen Planenheten Kommunfullmäktige för anmälan Sida: 1 (3) Mötesanteckningar vid möte mellan kommunfullmäktiges presidium och kommunrevisionen 2026-03-10 Stadshuset, sammanträdesrum Lindökroken kl. 13:50-14:35 Närvarande: Karin Reboli (M) Kommunfullmäktiges ordförande Gun-Britt Alenljung (S) Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande Lars-Göran Kvist (S) Ordförande revisionen Björn Andersson (M) Vice ordförande revisionen (digitalt) Lars Sylvén (V) Ledamot revisionen (digitalt) Marianne Kjellquist (S) Ledamot revisionen Ann-Christine Gustavsson (C) Ledamot revisionen Johnny Karlsson (M) Ledamot revisionen Mikael Lind Azets Robin Lagergren Sekreterare Sarah Alm Sekreterare 1. Mötet öppnas Kommunfullmäktiges ordförande Karin Reboli (M) hälsar alla välkomna till dagens möte mellan kommunrevisionen och kommunfullmäktiges presidium. En dagordning har skickats ut med de punkter som kommer att behandlas. 2. Färdiga granskningar Revisionens ordförande informerar om att granskningen av kompetensförsörjningen inom kommunstyrelsen, socialnämnden, utbildningsnämnden samt miljö- och byggnadsnämnden har färdigställts. Rapporten skickades till kommunen för vidare hantering i februari. Revisionens ordförande konstaterar även att granskningen av civil beredskap (en del av revisionsåret 2025) färdigställdes under föregående år. Revisionen har mottagit svar från samtliga berörda nämnder och bolag. Det noterades dock att svaren varit mycket lika till sin utformning, vilket väckte viss uppmärksamhet från revisionens sida. Sida: 2 (3) 3. Pågående revisionsaktiviteter Revisionens ordförande informerar om att revisionsplanen för 2026 omfattar en granskning av förebyggande insatser för barn och unga. Granskningen kommer att avse både socialnämnden och utbildningsnämnden och beräknas vara färdig i augusti, alternativt under tidig höst. Vidare informeras om att revisionen planerar en granskning av fastighetsunderhållet inom de kommunala bolag som äger byggnader. Utöver dessa bolag är det även planerat att tekniska nämnden ska ingå i granskningen. Granskningen förväntas vara färdig i mitten av hösten. Slutligen informerar revisionens ordförande om att representanter från revisionen hållit ett extra möte med representanter från det delägda kommunala bolaget Lillängen 2:4 AB. Kommunen äger 51 procent av bolaget medan resterande 49 procent är privatägda. Revisionen önskade få klarhet i bakgrunden till bolagets ägarstruktur och kommunens syfte med denna. Mikael (Azets) påpekade att bolagets struktur är ovanlig, vilket gör att revisionen avser att följa bolaget extra noggrant framöver. Revisionen är även intresserade av detta utifrån att kommunen tittar på att bygga ett vård- och omsorgsboende på Johannesberg. 4. Upphandlingsläget Revisionens ordförande informerade presidiet om att upphandlingen inför nästa revisionsmandatperiod pågår. Arbetet genomförs i samverkan med upphandlingsexperter från både kommunen och Skövde kommun. 5. Revisionens mandatperiod Revisionens ordförande tar upp kommunfullmäktiges beslut från den 31 oktober 2022 (§ 77), där fullmäktige utsåg revisorerna för mandatperioden 2022–2026. I beslutet anges att revisorerna väljs för ”mandatperioden 15 oktober 2022 till 14 oktober 2026”. Revisionen anser att formuleringen är otydlig eftersom revisorernas mandatperiod enligt kommunallagen inte är kopplad till fullmäktiges mandatperiod, utan till verksamhetsåren. Det innebär att revisorerna kvarstår i sitt uppdrag under det år vars verksamhet de granskar och avslutar sitt uppdrag först när granskningen av det fjärde verksamhetsåret färdigställts, vilket sker under det femte året efter valet. Fullmäktiges presidium delar bedömningen och ger kansliet i uppdrag att säkerställa att framtida beslut om val av revisorer utformas med tydligare och korrekt formulerade mandatperioder. 6. Revisionsplan 2026 Punkten överlappar med punkt 3 (pågående granskningar). Sida: 3 (3) 7. Övriga frågor Marianne lyfte ett önskemål om att revisionen borde synas mer och oftare under kommunfullmäktiges sammanträden, exempelvis genom att revisionsrapporter presenteras muntligt vid sammanträdena. En diskussion uppstod mellan fullmäktiges ordförande och revisionen kring syftet med muntliga dragningar av granskningar. Fullmäktiges ordförande påpekade att varje ledamot har möjlighet att begära ajournering om mer tid behövs för att sätta sig in i ett underlag inför beslut, särskilt i de fall då underlaget kommit sent ledamöterna till del. Gällande önskemålet om att revisionen oftare ska vara delaktig vid sammanträden, exempelvis för att informera om pågående granskningar, återkommer fullmäktiges ordförande i frågan. 8. Nästa möte Nästa möte är inbokat den 22 september kl. 13.30 i lokalen Dillö. 1 (7) Postadress: 403 40 Göteborg Telefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/personuppgifter servicecenter@mariestad.se Delvis upphävande av lokala ordningsföreskrifter i Beslut Länsstyrelsen upphäver 11, 12 och 16 §§ i Mariestads kommuns lokala ordningsföreskrifter (Dnr 2025/00449). Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Mariestads kommun har den 26 januari 2026, KF § 3, antagit nya lokala ordningsföreskrifter. Beslutet anmäldes till Länsstyrelsen den 30 januari 2026. Länsstyrelsen beslutade den 12 februari 2026 att tillfälligt upphäva de lokala ordningsföreskrifterna samt om förlängd prövningstid till och med den 30 mars 2026. Av de nya föreskrifterna är särskilt §§ 11, 12 och 16 av intresse. Motivering till beslutet En kommun får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats respektive för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. En kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva lokala ordnings- föreskrifter ska omedelbart anmälas till länsstyrelsen för prövning. Länsstyrelsen ska sedan upphäva en föreskrift som strider mot ordningslagen. Om det behövs längre tid för prövningen, får tiden förlängas till högst två månader. Om tiden förlängs ska länsstyrelsen inom treveckorstiden besluta om tillfälligt upphävande för den tid som prövningen pågår. Beslut Datum 2026-03-16 Diarienummer 3918-2026 2026-03-16 2 (7) 3918-2026 Ordningsföreskrifter får inte angå förhållanden som redan är reglerade i ordningslagen eller annan författning eller som enligt lagen eller annan författning kan regleras på något annat sätt. Föreskrifterna får inte heller lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. I förarbetena till ordningslagen betonas vikten av att kommunerna bara meddelar sådana lokala föreskrifter som verkligen behövs. Alltför långtgående föreskrifter som saknar stöd i allmänhetens rättsmedvetande anses leda till att respekten för bestämmelserna undergrävs. Av domstolspraxis följer också att lokala ordningsföreskrifter inte får vara för långtgående avseende geografiskt tillämpningsområde, tidsmässig giltighet eller sakligt innehåll. Lokala ordningsföreskrifter måste också ha ett sådant innehåll och vara utformade med en sådan exakthet att det är möjligt att tillämpa dem och övervaka efterlevnaden av dem (RÅ 1992 ref. 75). Länsstyrelsen gör följande bedömning § 11 Spritdrycker, vin och starköl eller andra jästa alkoholdrycker med en alkoholhalt överstigande 3,5 volymprocent får inte förtäras på offentlig plats eller på plats som jämställs med offentlig plats med undantag för Göta kanal och parkeringsplatser för personbil klass II (ställplats) samt i samband med tillåten utskänkning av sådana drycker inom följande områden: • Centrala Mariestad, se kartbilaga A. • Förbudet gäller även begravningsplatser (kartbilaga B1-11), de allmänna baden (kartbilaga C1-7), idrottsplatser (kartbilaga D), skol- och förskolgårdar (kartbilaga E1-2), för allmänheten tillgängliga lekplatser (kartbilaga F1-5) som beskrivs i § 3 med undantag för Göta kanal och parkeringsplatser för personbil klass II (ställplats) inom kartbilaga A. På offentlig plats eller på plats som jämställs med offentlig plats inom nämnda områden får inte heller lustgas brukas i berusningssyfte. Lokala ordningsföreskrifter måste utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att tillämpa dem. Föreskrifterna måste således formuleras så att allmänheten kan förstå deras innebörd och att de som 2026-03-16 3 (7) 3918-2026 övervakar efterlevnaden kan avgöra när föreskrifterna följs respektive överträds (se rättsfallet HFD 2018 ref. 75). Bestämmelsen i 11 § är tänkt att reglera inom vilka platser som det är förbjudet att förtära alkohol. Samtidigt finns det ett undantag från förbudet som, enligt Länsstyrelsens tolkning, är tänkt att omfatta Göta kanal, parkeringsplatser för husbilar och platser med tillåten utskänkning. Utifrån bestämmelsens ordalydelse och meningsbyggnad, då undantaget inte är separerat med kommatecken, innebär bestämmelsen istället att det är förbjudet att förtära alkohol på offentlig plats, plats som jämställs med offentlig plats samt i samband med tillåten utskänkning inom centrala Mariestad. Det är vidare oklart varför ett undantag för Göta kanal och parkeringsplatser för husbilar inom kartbilaga A nämns även under andra punkten i bestämmelsen avseende begravningsplatser, lekplatser, skol- och förskolgårdar, när det redan inledningsvis görs ett undantag för dessa områden. Bestämmelsens formulering uppfyller enligt Länsstyrelsen inte de krav på exakthet och tydlighet som krävs för att allmänheten ska kunna förstå dess innebörd. Bestämmelsen är därmed inte vara utformad med sådan exakthet och tydlighet som krävs enligt ordningslagen. Bestämmelsens innebörd ska inte behöva tolkas utan måste tydligt framgå. Länsstyrelsen anser därför att den antagna ordningsföreskriften i 11 § strider mot ordningslagen eftersom föreskriften inte är tillräckligt tydlig. Föreskriften ska därmed upphävas i den del som avser förtäring av alkohol. Sista stycket i bestämmelsen avser förbud att förtära lustgas. I bestämmelsen hänvisas till de ovan ”nämnda områden”, vilket får anses innebära Centrala Mariestad enligt kartbilaga A. Vilka andra områden som avses är dock oklart eftersom de övriga kartbilagorna avser platser som jämställts med offentlig plats i 3 § föreskrifterna, vilket gör att hänvisning till de i dessa kartbilagor angivna områden är onödig eftersom platser som jämställs med offentlig plats redan omfattas av bestämmelsen. Bestämmelsen uppfyller därmed inte heller kravet på exakthet och tydlighet. Dessutom måste detta stycke upphävas då det inte kan tillämpas eftersom det innehåller hänvisning till resterande delen av bestämmelsen, som upphävs av Länsstyrelsen. Hela bestämmelsen ska alltså upphävas. 2026-03-16 4 (7) 3918-2026 § 12 Camping liksom därmed jämställd övernattning i fordon får på offentlig plats endast äga rum på de platser eller områden som kommunen upplåtit för detta och på de tider av året som kommunen bestämt. Den aktuella bestämmelsen innebär att camping är tillåten endast på vissa offentliga platser i kommunen, medan det i övrigt råder ett campingförbud. Ett förbud mot camping på vissa offentliga eller därmed jämställda platser kan vara motiverat från ordningssynpunkt, t.ex. på torg, kyrkogårdar och i parker. Som redan nämnts måste lokala ordningsföreskrifter ha ett sådant innehåll och vara utformade med sådan exakthet att det är möjligt at tillämpa dem och övervaka efterlevnaden av dem. Bestämmelsen är formulerat på så sätt att det inte framgår exakt vilka områden som avses, det finns inte heller någon kartbilaga eller en lista med exempelvis tider av året då camping är tillåten. Istället har det använts en skrivning om att camping får äga rum ”på de platser eller områden som kommunen upplåtit för detta och på de tider av året som kommunen bestämt”. Länsstyrelsen anser att denna formulering inte uppfyller de krav på exakthet och tydlighet som krävs för att allmänheten ska kunna förstå dess innebörd, eftersom skrivningen ”på de platser eller områden som kommunen upplåtit för detta och på de tider av året som kommunen bestämt” inte går att identifiera på ett fullgott sätt utan hänvisning. En föreskrift bör vara utformad på ett sådant sätt att det inte uppstår tveksamheter vid dess tillämpning, inte minst då ett brott mot föreskriften kan leda till penningböter. Vidare kan nämnas att i begreppet camping ingår även tältning. Eftersom det inte är tydligt var någonstans inom kommunen det är tillåtet att tälta kan Länsstyrelsen inte uttala sig om bestämmelsens räckvidd. Länsstyrelsen vill dock förtydliga följande. För att förskrifter ska anses vara i överensstämmelse med ordningslagen får de inte vara mer långtgående avseende geografiskt tillämpningsområde, tidsmässig giltighet eller sakligt innehåll. Länsstyrelsen vill därför betona vikten av att man noga överväger inom vilka områden som det typiskt sett skulle innebära 2026-03-16 5 (7) 3918-2026 en ordningsstörning att campa eller tälta eftersom det är bara inom sådana områden som ett förbud kan anses vara befogat. Att göra en så stor inskränkning i allemansrätten att tältning inte skulle vara tillåten annat än på vissa offentliga platser inom kommunen, kan anses lägga ett onödigt tvång på allmänheten och utgöra en obefogad inskränkning i den enskildes frihet. Länsstyrelsen anser alltså att föreskriften inte är utformad med sådan exakthet att det är möjligt att tillämpa föreskriften och övervaka efterlevnaden av den. Mot bakgrund av denna bedömning anses den aktuella bestämmelsen strida mot ordningslagen och ska därför upphävas.

§ 16 Föroreningar efter hund ska plockas upp inom centrumområdet som är markerat på bilagd karta (kartbilaga A), samt på offentlig plats i alla bostadsområden som är belägna inom detaljplanerat område. Bestämmelsen i 16 § i de lokala ordningsföreskrifterna innebär att upplockningstvång gäller inom centrumområdet som är markerat på kartbilaga A samt på offentlig plats i alla bostadsområden som är belägna inom detaljplanerat område. Enligt 15 kap. 26 § miljöbalken (1998:808) är det förbjudet att skräpa ner på en plats utomhus dit allmänheten har tillträde eller insyn till. Med skräp avses bland annat plåt, glas, plast, papper, avfall eller liknande (se prop. 1997/1998:45, del 2, s. 201). Nedskräpning är straffbelagd i 29 kap. 7 § miljöbalken och nedskräpningsförseelse i 29 kap. 7 a § miljöbalken. Underlåten upplockning av förorening från exempelvis hund får anses utgöra en nedskräpningsförseelse eftersom lämnas på en plats där den orsakar störningar för allmänheten eller miljön. Det är dock fråga om en ringa förseelse, vilket tidigare varit undantaget straffansvar. Eftersom det då saknats möjligheter att effektivt ingripa mot den som överträtt bestämmelsen genom att låta sitt djur förorena en offentlig plats har frågan om hundföroreningar behövt regleras inom ordningslagstiftningens ram. Sedan en ändring i miljöbalken som trätt i kraft den 1 januari 2022 ska dock nedskräpningsförseelse ska kunna medföra straffansvar även om gärningen är ringa. Underlåten upplockning av förorening från hund anses utgöra en ringa nedskräpningsförseelse och är därmed straffbar med penningböter. Upplockningskravet är alltså 2026-03-16 6 (7) 3918-2026 reglerat genom annan författning och strider därför mot 3 kap. 12 § ordningslagen. Föreskriften ska därför upphävas. Bestämmelser som beslutet grundas på 3 kap. 8–9, 12 och 13 §§ ordningslagen (1993:1617) samt 1–2 §§ förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen. Anslag Länsstyrelsen begär, med stöd av 2 § 2 stycket förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelsen att meddela föreskrifter enligt ordningslagen, att detta beslut ska anslås på kommunens anslagstavla. Du kan överklaga beslutet Se information nedan hur du kan överklaga beslutet. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av landshövdingen Sten Tolgfors med länsjuristen Anja Garstad som föredragande. I den slutliga handläggningen har också funktionschefen Lars Ericsson medverkat. 2026-03-16 7 (7) 3918-2026 Du kan överklaga beslutet hos förvaltningsrätten Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Så här överklagar du beslutet Länsstyrelsen måste pröva att överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare tillsammans med handlingarna i ärendet. Därför ska du lämna eller skicka din skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Västra Götaland antingen via e-post; vastragotaland@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Västra Götaland, 403 40 Göteborg. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det förvaltningsrätten som beslutar om tiden kan förlängas. Parter som företräder det allmänna ska ha kommit in med sitt överklagande inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Ditt överklagande ska innehålla • Vilket beslut som du överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur du vill att beslutet ska ändras. • Varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Skriv också följande uppgifter, om du inte tidigare lämnat dem: • Person- eller organisationsnummer. • Telefonnummer där du kan nås dagtid (med undantag för nummer som avser ett hemligt mobilabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det). • E-postadress. • Annat som har betydelse för att domstolen ska kunna nå dig. Om du har handlingar som du anser stödjer ditt överklagande bifogar du kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om du behöver bifoga filer som är större än 25 MB via e-post. Ombud Om du anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt dig ska ombudet uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver du veta mer? Har du ytterligare frågor kan du kontakta Länsstyrelsen via e-post, vastragotaland@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-224 40 00. Ange diarienummer 3918-2026. Sida 1 av 2 Kommundirektör Regler för tjänstehandel inom Mariestads kommunkoncern Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat förslag till Regler för tjänstehandel inom Mariestads kommunkoncern. Bakgrund Mariestads kommunkoncern bedriver i ökande utsträckning tjänsteutbyte mellan kommunen och de kommunala bolagen. För att säkerställa en enhetlig, rättssäker och affärsmässig hantering har ett sammanhållet regelverk för beställar–utförarmodellen tagits fram. Regelverket tydliggör principer för prissättning, roller och ansvar, avtal, uppföljning samt juridiska förutsättningar för tjänstehandel inom kommunkoncernen. Syftet är att skapa en tydlig struktur för tjänsteutbyten, säkerställa korrekt ekonomisk hantering och minska risken för otydlighet eller felaktig tillämpning. Modellen bygger på att ansvar för beställning, genomförande och ekonomi ligger hos respektive beställare och utförare, medan kommunstyrelsen ansvarar för övergripande styrning och ekonomichefen för verkställande och samordning. Det föreslagna regelverket: - Skapar tydlighet i roller, ansvar och ekonomiska principer. - Säkerställer affärsmässighet och enhetlig tillämpning inom kommunkoncernen. - Minskar risk för felaktig prissättning, otydlig ansvarsfördelning och bristande uppföljning. - Stödjer kommunens ägarstyrning och interna kontroll. Regelverket är utformat för att vara stödjande och principbaserat och ersätter inte ansvar i linjen. Sida 2(2) Beslutet bedöms inte ha någon påverkan på den miljömässiga dimensionen. Regelverket tydliggör tillämpningen av kommunallagen, statsstödsregler, upphandlingslagstiftning, konkurrensregler samt momsregler vid tjänstehandel inom kommunkoncernen. Detta minskar risken för felaktig tillämpning och stärker rättssäkerheten. Regelverket innebär i sig inga nya kostnader. Syftet är att säkerställa korrekt prissättning, transparens och enhetlig ekonomisk hantering vid tjänstehandel inom kommunkoncernen. Ekonomichefens tjänsteskrivelse, daterad 2026-02-15 Regler för tjänstehandel inom Mariestads kommunkoncern VD i samtliga bolag Kommundirektörens ledningsgrupp Interim ekonomichef, Björn Söderlundh Sida: 1 (2) Regler för tjänstehandel inom Mariestads kommunkoncern Kommunfullmäktige beslutar att anta Regler för tjänstehandel inom Mariestads kommunkoncern. Bakgrund Mariestads kommunkoncern bedriver i ökande utsträckning tjänsteutbyte mellan kommunen och de kommunala bolagen. För att säkerställa en enhetlig, rättssäker och affärsmässig hantering har ett sammanhållet regelverk för beställar– utförarmodellen tagits fram. Regelverket tydliggör principer för prissättning, roller och ansvar, avtal, uppföljning samt juridiska förutsättningar för tjänstehandel inom kommunkoncernen. Syftet är att skapa en tydlig struktur för tjänsteutbyten, säkerställa korrekt ekonomisk hantering och minska risken för otydlighet eller felaktig tillämpning. Modellen bygger på att ansvar för beställning, genomförande och ekonomi ligger hos respektive beställare och utförare, medan kommunstyrelsen ansvarar för övergripande styrning och ekonomichefen för verkställande och samordning. Det föreslagna regelverket:  Skapar tydlighet i roller, ansvar och ekonomiska principer  Säkerställer affärsmässighet och enhetlig tillämpning inom kommunkoncernen  Minskar risk för felaktig prissättning, otydlig ansvarsfördelning och bristande uppföljning  Stödjer kommunens ägarstyrning och interna kontroll Kommunstyrelseförvaltningen Anna Holmqvist Ekonomichef Sida: 2 (2) Regelverket är utformat för att vara stödjande och principbaserat och ersätter inte ansvar i linjen. Regelverket tydliggör tillämpningen av kommunallagen, statsstödsregler, upphandlingslagstiftning, konkurrensregler samt momsregler vid tjänstehandel inom kommunkoncernen. Detta minskar risken för felaktig tillämpning och stärker rättssäkerheten. Beslutet bedöms inte ha någon påverkan på den miljömässiga dimensionen. Regelverket innebär i sig inga nya kostnader. Syftet är att säkerställa korrekt prissättning, transparens och enhetlig ekonomisk hantering vid tjänstehandel inom kommunkoncernen. Ekonomichefens tjänsteskrivelse Regler för tjänstehandel inom Mariestads kommunkoncern, daterad 2026-02-15 Regler för tjänstehandel inom Mariestads kommunkoncern VD i samtliga bolag Kommundirektör Förvaltningschefer Ekonomichef Regler för tjänstehandel inom Mariestads kommunkoncern Beskrivning av Mariestads beställar-utförarmodell Sida: 2 (18) Typ av styrdokument: Regler Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2026-xx-xx Diarienummer: Dokumentet gäller för: Nämnder och bolag i Mariestads kommunkoncern Giltighetstid: Dokumentansvarig: Ekonomichef Sida: 3 (18) Innehåll 9. BILAGA 1 – Lagliga förutsättningar för tjänstehandel inom kommunkoncernen 13 9.1. Kommunallagen (KL) – Affärsmässighet och förbud mot att gynna 9.4. Konkurrenslagen – Konkurrensneutralitet och förbud mot Sida: 4 (18) 1. Syfte och tillämpningsområde Detta regelverk fastställer principerna för beställar–utförarmodellen inom Mariestads kommunkoncern. Syftet är att säkerställa att tjänster som utförs mellan kommunen och de kommunala bolagen sker affärsmässigt, rättssäkert och transparent. Modellen ska bidra till tydliga roller, en effektiv resursanvändning och en enhetlig struktur för tjänstehandel. Regelverket gäller för all intern tjänstehandel – löpande tjänster, drift, service, specialisttjänster och projekt – mellan kommunen och kommunala bolag. Myndighetsutövning omfattas inte. 2. Grundläggande principer Beställar–utförarmodellen baseras på följande principer: Affärsmässighet Tjänster ska beställas och utföras till marknadsmässiga villkor eller enligt full kostnadstäckning. Kommunen får inte subventionera kommunala bolag. Neutralitet Regelverket ska tillämpas lika oavsett om beställare eller utförare är kommunen eller bolagen. Transparens Beställningar, priser, volymer och leveranser ska vara dokumenterade och uppföljningsbara. Koncernnytta Samordning ska eftersträvas där det är lämpligt och effektiviserande, förutsatt att det sker inom ramen för affärsmässighet och gällande lagstiftning. Tydliga roller Beställare och utförare ska vara organisatoriskt och funktionellt åtskilda. Intern kontroll Tjänstehandel ska följas upp och dokumenteras som en del av kommunens och bolagens interna kontroll. Sida: 5 (18) 3. Roller och ansvar 3.1. Beställare Beställare definierar behov och initierar beställning av tjänster. Beställaren ansvarar för att:  Beskriva behov, omfattning och tidplan  Säkerställa budgetmässiga förutsättningar  Dokumentera beställningen  Följa upp leveransens kvalitet, omfattning och kostnader 3.2. Utförare Utförare levererar avtalade tjänster och ansvarar för att:  Säkerställa kompetens och kapacitet  Leverera enligt överenskommen kvalitet och omfattning  Dokumentera volymer, kostnader och leveransstatus  Fakturera enligt avtalad prismodell 3.3. Koncernövergripande styrning Den koncernövergripande styrningen av beställar–utförarmodellen utgår från kommunstyrelsens ansvar för den samlade ekonomistyrningen och interna kontrollen inom kommunkoncernen. Kommunstyrelsen ansvarar för att fastställa regelverk, principer och övergripande inriktning för tjänstehandeln. Kommunstyrelsen utser ekonomichefen som ansvarig för att verkställa styrningen och säkerställa att modellen tillämpas enhetligt. I verkställande roll ansvarar ekonomichefen för att:  Förvalta och vid behov utveckla regelverket  Säkerställa att gemensamma principer för prissättning och intern ersättning finns och följa upp att dessa tillämpas  Samordna tillämpningen av modellen mellan kommunen och bolagen  Följa upp tjänstehandeln på övergripande nivå Sida: 6 (18)  Identifiera avvikelser och initiera förbättringsåtgärder  Verka för att tillämpningen sker i enlighet med lagstiftning och styrande beslut Styrningen ska vara stödjande, samordnande och säkerställa enhetliga principer – inte ersätta ansvar hos beställare och utförare. 3.4. Ekonomi- och kontrollfunktioner Ekonomi- och kontrollfunktioner finns centralt inom kommunen samt i de kommunala bolagen. Inom kommunen utförs tjänster till bolagen genom kommunstyrelseförvaltningens verksamheter, inklusive den centrala ekonomifunktionen, som i vissa delar även tillhandahåller ekonomitjänster till bolagen. Respektive verksamhet inom kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för sina uppdrag, leveranser och ekonomiska konsekvenser i rollen som utförare. Den centrala ekonomifunktionen har därutöver en stödjande och samordnande roll och bidrar till en enhetlig och rättssäker tillämpning av beställar–utförarmodellen. Ekonomifunktionerna i bolagen ansvarar för den operativa ekonomihanteringen inom respektive bolag. Samverkan mellan kommunen och bolagen ska säkerställa en korrekt, transparent och enhetlig hantering av tjänstehandeln. Central ekonomi- och kontrollfunktion (kommunstyrelsen) Den centrala ekonomi- och kontrollfunktionen ansvarar för övergripande samordning och stöd kopplat till beställar–utförarmodellen. Funktionen har inte ett operativt ansvar för kalkyler, prissättning eller avtal i enskild tjänstehandel, utöver de tjänster som funktionen själv utför. Funktionen ansvarar för att:  Tillhandahålla övergripande principer och vägledning för prissättning och ekonomisk hantering  Ge stöd i frågor som rör moms, redovisning och statsstödsregler  Samordna övergripande uppföljning av tjänstehandeln på koncernnivå  Bidra till en enhetlig tillämpning av gemensamma modeller och principer  Identifiera behov av utveckling eller justering av regelverk och arbetssätt Den centrala funktionen ska vara stödjande och möjliggöra samordning, inte ersätta ansvar hos beställare och utförare. Sida: 7 (18) Ekonomifunktioner i kommunala bolag Ekonomifunktionerna i de kommunala bolagen ansvarar för den operativa ekonomihanteringen kopplad till tjänstehandeln inom respektive bolag. Det innebär att bolagen ska:  Upprätta kalkyler och ekonomiskt underlag för de tjänster som bolaget utför  Säkerställa korrekt kostnadsredovisning och dokumentation  Fakturera interna tjänster enligt avtal och fastställda principer  Hantera moms och redovisning i enlighet med gällande regler  Följa upp kostnader, volymer och avvikelser inom bolaget  Bidra med underlag till övergripande uppföljning vid behov Den operativa ekonomihanteringen sker i respektive bolag och integreras i bolagets ordinarie budget-, prognos- och bokslutsprocess. Modellen bygger på gemensamma principer och samordning, men ansvar för ekonomi, verksamhet och avtal ligger hos respektive beställare och utförare. 4. Prissättningsprinciper Syftet med prissättningsprinciperna är att säkerställa en affärsmässig, enhetlig och laglig prissättning av tjänster inom kommunkoncernen. Prissättningen ska vara transparent, spårbar och proportionerlig i förhållande till tjänstens omfattning. Grundprincip Tjänster ska prissättas till marknadsmässiga villkor. Om relevant marknadspris saknas ska priset baseras på full kostnadstäckning. Principen följer EU:s statsstödsregler och MEOP (Market Economy Operator Principle), vilket innebär att kommunen och bolagen ska agera som en privat aktör i motsvarande situation. Kommunala bolag får inte använda kommunens resurser, kompetens eller kapacitet utan ersättning. All användning av resurser ska prissättas enligt dessa principer, Sida: 8 (18) eftersom utebliven ersättning kan innebära otillåtet statsstöd och strider mot kravet på affärsmässighet. Marknadspris Om ett jämförbart marknadspris kan fastställas ska detta användas som utgångspunkt. Marknadspris kan exempelvis baseras på upphandling, prislistor, externa jämförelser eller andra dokumenterade referenser. Full kostnadstäckning När marknadspris saknas ska priset täcka samtliga relevanta kostnader för att utföra tjänsten. Kostnadsunderlaget ska vara sakligt, spårbart och enhetligt. Full kostnadstäckning omfattar:  Direkta kostnader – lön, material, licenser och externa tjänster  Indirekta kostnader (overhead) – administration, ledning, IT, lokaler och gemensamma resurser  Kapacitets- och beredskapskostnader – kostnader för att upprätthålla kompetens, system och tillgänglighet  Rimliga och motiverade riskkostnader – kopplade till osäkerhet i volym eller uppdrag Full kostnadstäckning ska tillämpas när marknadspris saknas och är en förutsättning för att undvika otillåtet statsstöd. Fastställande av priser Prislistor, timtaxor och abonnemang fastställs i samband med budgetprocessen och kan justeras enligt fastställd indexeringsmodell. Prismodeller ska vara enkla, transparenta och möjliga att följa upp. Underprissättning Underprissättning är inte tillåten. Prissättning som understiger marknadspris eller full kostnadstäckning kan utgöra otillåtet statsstöd och ska därför inte förekomma. 5. Beställning och avtal All tjänstehandel inom kommunkoncernen ska dokumenteras genom skriftliga avtal och beställningar. Ett giltigt avtal (basavtal eller uppdragsöverenskommelse) måste finnas mellan två parter innan beställningar kan göras. Detta är en grundläggande princip för rättssäkerhet, intern kontroll och korrekt ekonomihantering. Sida: 9 (18) 5.1. Beställning En beställning får endast göras om det finns ett gällande avtal mellan parterna som reglerar tjänstens övergripande omfattning, prisprinciper och grundläggande villkor. Beställningen ska göras innan tjänsten påbörjas och utgör den operativa överenskommelsen om vad som ska levereras inom ramen för avtalet. En beställning ska vara skriftlig och innehålla följande:  Tjänsteomfattning: Beskrivning av vilken tjänst som beställs och dess syfte.  Volym, frekvens och tidplan: Uppgifter om omfattning, tidsperiod, start- och slutdatum samt eventuella leveransfönster.  Särskilda förutsättningar: Eventuella krav på kompetens, prioritering, utrustning, sekretess eller lagstadgade krav.  Prismodell och kostnad: Hänvisning till gällande prislista, abonnemang, timpris eller särskild överenskommelse.  Beställarens kontaktperson: Funktion eller person som ansvarar för dialog, avstämningar och mottagning.  Utförarens kontaktperson: Funktion eller person som ansvarar för leveransen.  Beslutsattest: Bekräftelse på att beställningen är korrekt beslutad enligt delegationsordning och att medel finns avsatta. Beställningen kompletterar avtalet och specificerar detaljer såsom volym, tidsperiod och eventuella särskilda krav. 5.2. Avtalstyper Det finns två huvudsakliga avtalstyper inom beställar–utförarmodellen: basavtal och uppdragsöverenskommelser. Basavtal Basavtal reglerar återkommande tjänster och utgör ramen för beställningar. Ett basavtal ska innehålla:  Parter och roller  Tjänstens syfte och övergripande omfattning  Leveransnivåer och servicenivåer (SLA)  Pris och prismodell Sida: 10 (18)  Indexering och prisjustering  Beställningsrutiner och kommunikationsvägar  Rapportering och uppföljning  Avvikelser och förändringshantering  Ansvarsfördelning  Avtalstid, uppsägning och förlängning Basavtal och prismodeller Ett basavtal kan omfatta både abonnemangstjänster och timdebiterade tjänster:  Abonnemangstjänster: Fast pris för återkommande leveranser eller kapacitet.  Timdebiterade tjänster: Rörlig ersättning för tilläggsinsatser, variationer i behov eller oplanerade uppdrag. Dessa prismodeller kan kombineras i samma avtal när det är ändamålsenligt och avser samma tjänsteområde. Uppdragsöverenskommelse Används för tidsbegränsade projekt eller särskilda uppdrag. En sådan ska innehålla:  Syfte och mål  Omfattning och avgränsning  Tidplan och milstolpar  Kostnad och prismodell  Resursbehov  Rapportering och uppföljning  Kontaktpersoner och ansvar Även här gäller att beställningar endast får göras när överenskommelsen är signerad. 5.3. Avtalets funktion Avtalet utgör:  Den formella överenskommelsen mellan parterna Sida: 11 (18)  Underlag för alla beställningar  Grunden för fakturering, uppföljning och intern kontroll  Reglering av ansvar, omfattning och kvalitet Beställningar utan avtal får inte förekomma. 5.4. När krävs nytt avtal? Ett nytt avtal ska tecknas när:  Tjänstens karaktär förändras väsentligt  Prisprinciper eller prismodeller ändras  Avtalets omfattning växer eller minskar permanent  Organisation eller ansvar ändras  En tillfällig tjänst blir en återkommande tjänst 5.5. Ikraftträdande Ett avtal träder i kraft när:  Båda parter har signerat  Pris- och leveransnivåer är fastställda  Beställaren har budgetmässig täckning Först därefter får beställningar göras. 6. Uppföljning och kontroll Uppföljning av tjänstehandeln ska ske inom respektive verksamhet och bolag samt på övergripande nivå inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Uppföljningen syftar till att säkerställa att beställar–utförarmodellen tillämpas korrekt, affärsmässigt och i enlighet med gällande regelverk. Uppföljningen ska omfatta:  Kvalitet och leveransprecision Sida: 12 (18)  Volymer och kostnader  Avvikelser och risker  Bedömning av statsstödsfrågor  Intern kontroll och dokumentation Resultat av uppföljningen hanteras inom ordinarie uppföljnings- och förbättringsprocesser. 7. Avgränsningar Regelverket gäller inte för:  Myndighetsutövning  Kommersiell försäljning till tredje man  Extraordinära situationer eller krishantering 8. Ikraftträdande och revidering Regelverket gäller från beslutsdatum och ska följas upp årligen. Vid behov ska det revideras. Sida: 13 (18) 9. BILAGA 1 – Lagliga förutsättningar för tjänstehandel inom kommunkoncernen Syftet med bilagan är att ge en sammanhållen juridisk ram för tjänstehandeln som stöd till chefer, ekonomer och utförare. Bilagan beskriver de juridiska regelverk som styr tjänstehandel mellan kommunen och de kommunala bolagen. Varje avsnitt utgår från ett specifikt lagområde och förklarar dess konsekvenser för prissättning, avtal och interna ersättningsmodeller. 9.1. Kommunallagen (KL) – Affärsmässighet och förbud mot att gynna enskild Kommunallagens krav på affärsmässighet och likställighet följer bl.a. av 2 kap. 1–3 §§ kommunallagen (2017:725), som innebär att kommunen inte får gynna enskild aktör eller bedriva verksamhet på ett sätt som strider mot god ekonomisk hushållning. Detta innebär att kommunen inte får:  Sälja tjänster till underpris  Subventionera bolagens verksamhet  Tillhandahålla resurser utan ersättning  Bära kostnader eller risker som ska belasta bolagen För tjänstehandel innebär det:  Prissättning måste vara marknadsmässig  Kommunen måste agera som om bolagen vore externa aktörer  Alla kostnader måste tydligt redovisas och belasta rätt part 9.2. EU:s statsstödsregler – Krav på marknadsmässighet (MEOP) EU:s statsstödsregler följer av artiklarna 107–109 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Statsstödsreglerna förbjuder ekonomiskt stöd som kan gynna ett företag och snedvrida konkurrensen. Kommunala bolag räknas som företag enligt reglerna. När uppstår statsstöd? Sida: 14 (18) Statsstöd föreligger om: 1. Offentliga medel används 2. Mottagaren är ett företag 3. Företaget får en ekonomisk fördel 4. Fördelen är selektiv 5. Åtgärden snedvrider eller riskerar att snedvrida konkurrensen MEOP – Market Economy Operator Principle Principen om marknadsmässig prissättning (MEOP – Market Economy Operator Principle) har utvecklats genom EU-domstolens praxis och innebär att offentliga aktörer ska agera som en privat marknadsaktör i motsvarande situation. För att undvika statsstöd måste kommunen agera som en privat aktör skulle gjort i samma situation. Därför ska priset för interna tjänster baseras på:  Marknadspris, om ett sådant finns  Full kostnadstäckning, om marknadspris saknas Underprissättning är förbjudet. Modeller och kalkyler måste dokumenteras. Full kostnadstäckning – hur prissättning ska beräknas när marknadspris saknas Full kostnadstäckning innebär att priset ska täcka samtliga kostnader som är nödvändiga för att producera tjänsten. Direkta kostnader  Lön  Material  Licenser  Externa tjänster Indirekta kostnader (overhead)  Administration  IT-system Sida: 15 (18)  Ledning  Lokaler Riskkostnader Kostnader kopplade till osäkerhet i volym eller variation i uppdraget. Ska vara:  Relevanta  Rimliga  Motiverade Kapacitetskostnader Kostnader för att hålla beredskap och kompetens tillgänglig även när den inte fullt utnyttjas. Exempel:  Basbemanning  System och infrastruktur  Specialistkompetens Dokumentationskrav Kalkylen måste vara:  Spårbar  Saklig  Enhetlig inom koncernen Full kostnadstäckning är inte en frivillig modell, utan ett krav för att undvika otillåtet statsstöd. 9.3. Upphandlingslagstiftningen (LOU) – In-house- undantaget Kommunen måste som huvudregel upphandla tjänster enligt LOU. Undantag gäller vid in-house-förhållanden. Bestämmelser om intern upphandling (in-house) finns i 3 kap. 12–16 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. För att kommunen ska få köpa tjänster direkt från ett bolag krävs att två kriterier uppfylls: Sida: 16 (18) Kontrollkriteriet Kommunen ska utöva kontroll över bolaget motsvarande den kontroll den har över sin egen förvaltning. Det innebär:  Bolaget ska följa kommunens styrdokument och ägardirektiv  Kommunen utser bolagets styrelse  Det finns reell och kontinuerlig insyn  Kommunen har inflytande över strategiska beslut och mål Förenklad definition: Kontrollkriteriet är uppfyllt när kommunen styr bolaget på samma sätt som en intern förvaltning. Verksamhetskriteriet – 80 %-regeln Minst 80 % av bolagets verksamhet måste utföras åt kommunen eller andra myndigheter som utövar samma kontroll. Bedömningen görs över en treårsperiod. Konsekvenser  När båda kriterier uppfylls: LOU gäller inte – direktköp är tillåtet  Om kriterierna inte uppfylls: upphandlingsplikt gäller fullt ut 9.4. Konkurrenslagen – Konkurrensneutralitet och förbud mot snedvridning Konkurrenslagens regler om konkurrensneutralitet och förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet följer av konkurrenslagen (2008:579), särskilt 3 kap. Bestämmelserna syftar till att förhindra att offentlig verksamhet snedvrider konkurrensen när kommunen agerar på en marknad. För tjänstehandel innebär det att kommunen inte får:  Ge bolag fördelar på marknaden  Sätta priser under kostnad  Subventionera tjänster indirekt genom felaktig kostnadsfördelning  Erbjuda bättre villkor än privata aktörer skulle få Sida: 17 (18) Konkurrensneutralitet kräver:  Enhetliga kalkylmodeller  Spårbara kostnadsunderlag  Marknadsmässigt agerande  Dokumenterade prissättningsgrunder 9.5. Skatterätt – Moms och ekonomisk hantering Kommunen och de kommunala bolagen är separata momsaktörer. All tjänstehandel mellan dem måste därför hanteras enligt momslagen, och korrekt momshantering är avgörande för både avdragsrätt och ersättningsrätt. Momsplikt – huvudregel Regler om momsplikt följer av mervärdesskattelagen (1994:200). Intern försäljning mellan kommunen och bolagen är som huvudregel momspliktig. Detta gäller bland annat:  IT-tjänster  HR- och löneadministration  Ekonomitjänster  Lokalvård  Drift- och underhållstjänster  Konsult- och projekttjänster Att parterna ingår i samma kommunkoncern påverkar inte momsplikten. Omvänd skattskyldighet – bygg- och entreprenadtjänster Bestämmelser om omvänd skattskyldighet vid bygg- och entreprenadtjänster finns i mervärdesskattelagen, 1 kap. 2 § samt 5 kap. Vid vissa bygg- och entreprenadtjänster gäller omvänd moms, vilket innebär att köparen redovisar momsen i stället för säljaren. Omvänd skattskyldighet gäller när: 1. Tjänsten är en bygg- eller anläggningstjänst, exempelvis installationer, renoveringar, markarbeten eller uthyrning av byggpersonal. Sida: 18 (18) 2. Köparen (kommun eller bolag) bedriver eller anlitar byggtjänster i mer än obetydlig omfattning. I praktiken innebär det att drift- och servicebolaget ska fakturera kommunen utan moms vid bygg- och entreprenadarbeten, medan kommunen redovisar både utgående och ingående moms. Löpande drift- och servicetjänster omfattas inte av omvänd moms. Kommunens momsersättning och bolagens avdragsrätt Kommunens rätt till ersättning för ingående moms följer av lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och regioner.  Kommunen får momsersättning för ingående moms enligt kommunens ersättningssystem.  Bolagen gör avdrag för ingående moms enligt ordinarie momsregler.  Momsen får inte ”neutraliseras” genom interna upplägg – fakturor mellan parterna måste hanteras korrekt. Felaktig momsdebitering kan leda till både ekonomiska och administrativa konsekvenser för parterna. 9.6. Sammanfattning Tjänstehandel inom kommunkoncernen styrs av flera lagområden. Avgörande principer är:  Affärsmässighet (kommunallagen)  Marknadsmässig prissättning (statsstödsregler och MEOP)  Full kostnadstäckning när marknadspris saknas  Rätt till direktköp endast vid in-house-förhållanden (LOU)  Konkurrensneutralitet (konkurrenslagen)  Korrekt moms- och kostnadshantering (skatterätt) Dessa principer utgör grunden för en rättssäker, transparent och konkurrensneutral tjänstehandel inom kommunkoncernen. Sida 1 av 2 Kommundirektör Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag om tobak och liknande produkter ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag om tobak och liknande produkter. Taxan gäller från och med 1 april 2026 och ersätter taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag om tobak och liknande produkter, antagen den 27 februari 2023. 2. Kommunfullmäktige beslutar att miljö- och byggnadsnämnden varje år får besluta om att höja de fasta avgifterna och timavgifterna i taxan. Höjningen får motsvara förändringen i konsumentprisindex (KPI) under de senaste tolv månaderna fram till den 1 oktober året före det år då avgifterna gäller. Bakgrund Enligt Lag om tobak och liknande produkter, LTLP, ska kommunerna ta emot ansökningar om tillstånd, försäljningsanmälan med egenkontrollprogram (EKP) och anmälan om ändrade uppgifter. Kommunerna ska även bedriva tillsyn av fysiska försäljningsställen över förpackningars märkning, produktkrav och marknadsföring enligt LTLP. Kommunerna innehar även en rad befogenheter att införa sanktioner mot handlare som exempelvis förelägganden eller förbud. Taxedokumentet har tidigare saknat en inledande beskrivning vilket lagrum som nyttjas, detta har tillförts. Vidare har taxan saknat reglering för prisutveckling, vilket medfört en succesivt minskad kostnadstäckning. I förslaget har priserna justerats upp till 2026 årsnivå samt att kommunfullmäktige föreslås ges Miljö och byggnadsnämnden mandat att besluta om årlig indexreglering, för att minska administrationen på motsvarande sätt som finns i andra taxor som hanteras av miljö och byggnadsnämnden. I övrigt har taxan uppdaterats till kommunens nya grafisk profil. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade den 3 februari 2026 (§ 11) enligt följande: Sida 2(2) 1. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag om tobak och liknande produkter. 2. Taxan ersätter taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag om tobak och liknande produkter, antagen 2023-02-27. 3. Taxan gäller från och med 1 april 2026. avgifterna och timavgifterna i taxan. Höjningen får motsvara förändringen i konsumentprisindex (KPI) under de senaste tolv månaderna fram till den 1 oktober året före det år då avgifterna gäller. minderåriga inte får tillgång till tobaksprodukter och att de produkter som säljs följer lagar och regler. Detta ligger i linje med Barnkonventionens krav på barns rätt till hälsa och Agenda 2030 mål 3 om god hälsa och välbefinnande.

Mbn § 11/26 Ny Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Lag om tobak och Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Lag om tobak och liknande produkter, antagen 2023-02-27 2026-02-03 Sida 1 Mbn § 11 Dnr 2026/00009 Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag om tobak och Beslut 1. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag om tobak och liknande produkter. 2. Taxan ersätter taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag om tobak och liknande produkter, antagen 2023-02-27. 3. Taxan gäller från och med 1 april 2026. Bakgrund Enligt Lag om tobak och liknande produkter, LTLP, ska kommunerna ta emot ansökningar om tillstånd, försäljningsanmälan med egenkontrollprogram (EKP) och anmälan om ändrade uppgifter. Kommunerna ska även bedriva tillsyn av fysiska försäljningsställen över förpackningars märkning, produktkrav och marknadsföring enligt LTLP. Kommunerna innehar även en rad befogenheter att införa sanktioner mot handlare som exempelvis förelägganden eller förbud. profil. 2026-02-03 Sida 2 Ny Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Lag om tobak och liknande produkter Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Lag om tobak och liknande produkter, antagen 2023-02-27 Taxa för ansöks- och tillsynsavgifter enlig Lag om tobak och Sida: 2 (5) Diarienummer: xxxx Tidpunkt för aktualisering: Årligen Sida: 3 (5) Innehåll Sida: 4 (5) Taxa enligt lag om enligt lag om tobak och liknande produkter (2018:2088) Enligt 8 kap. 1-2 §§ lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter får en kommun för ansökningar och för sin tillsyn enligt lagen ta ut avgift av den som bedriver handel med produkter som ingår i lagen. 1 § Denna taxa gäller avgifter för Miljö- och byggnadsnämnden kostnader för ansökningar och tillsyn enligt lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. byggnadsnämndens kostnader för eventuell provtagning, analys och annan undersökning vid tillsyn. Sida: 5 (5) Ansökan om permanent (2 400 kr) 2 678 kr Ansökan om tillfälligt försäljningstillstånd för tobak (1 867 kr) 2 082 kr Anmälan om ändrade bolagsförhållanden (1 467 kr) 1 636 kr Anmälan om ändrat försäljningstillstånd, ex e-cigaretter (667 kr) 744 kr Tillsynsavgifter för tobak och liknande produkter Årlig tillsynsavgift för tobaksprodukter (2 000 kr) 2 232 kr Årlig tillsynsavgift för tobaksliknande produkter ex e-cigaretter och tillbehör (2 000 kr) 2 232 kr tillsyn, utredning och handläggning till följd av lagöverträdelse (1 000 kr) 1 116 kr tillsynsavgifter enligt Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter Antaget av Mariestad 2023-03-27 Sida: 2 (4) Diarienummer: 2023/00087 Dokumentansvarig: Niklas Engebretsen Sida: 3 (4) Ansökan om permanent 2 400 kr Ansökan om tillfälligt 1 867 kr Anmälan om ändrade bolagsförhållanden 1 467 kr Anmälan om ändrat försäljningstillstånd, ex e-cigaretter 667 kr Sida: 4 (4) Tillsynsavgifter för tobak och liknande produkter Årlig tillsynsavgift för tobaksprodukter 2 000 kr Årlig tillsynsavgift för tobaksliknande produkter ex e-cigaretter och tillbehör 2 000 kr 1 000 kr Sida 1 av 2 Kommundirektör Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollag ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Alkohollag. Taxan ska gälla från och med 1 april 2026 och ersätter tidigare taxa, antagen av kommunfullmäktige den 24 november 2025. 2. Kommunfullmäktige beslutar att miljö- och byggnadsnämnden varje år får besluta om att höja de fasta avgifterna och timavgifterna i taxan. Höjningen får motsvara förändringen i konsumentprisindex (KPI) under de senaste tolv månaderna fram till den 1 oktober året före det år då avgifterna gäller. Bakgrund Enligt 10 § alkohollagen (2010:1622) får kommunen ta ut avgifter av den som bedriver detaljhandel för ansökningar och för den tillsyn som kommunen utför enligt lagen. nyttjas, detta har tillförts. Vidare har taxan saknat reglering för prisutveckling, vilket medfört en succesivt minskad kostnadstäckning. I förslaget har priserna justerats upp till 2026 årsnivå samt att kommunfullmäktige föreslås ges Miljö och byggnadsnämnden mandat att besluta om årlig indexreglering, för att minska administrationen på motsvarande sätt som finns i andra taxor som hanteras av miljö och byggnadsnämnden. I övrigt har taxan uppdaterats till kommunens nya grafisk profil. Miljö och byggnadsnämnden beslutade den 3 februari 2026 (§ 13) enligt följande: 1. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Alkohollag 3. Taxan ersätter tidigare taxa, antagen av kommunfullmäktige 2025-11-24 Sida 2(2) 5. Indexuppräkningen utgår från oktober 2012 som basmånad. minderåriga inte får tillgång till alkohol och att de produkter som säljs följer lagar och regler. Detta ligger i linje med Barnkonventionens krav på barns rätt till hälsa och Agenda 2030 mål 3 om god hälsa och välbefinnande.

Mbn § 13/26 Ny taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Alkohollag Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Alkohollag, antagen 2025-11-24 Samhällsbyggnadschef, Niklas Brandt Avdelningschef miljö- och bygg, Peter Larsson Lorentzon Miljöchef, Ritva Rådefalk 2026-02-03 Sida 1 Mbn § 13 Dnr 2026/00005 Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollag Beslut 1. Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Alkohollag 3. Taxan ersätter tidigare taxa, antagen av kommunfullmäktige 2025-11-24 5. Indexuppräkningen utgår från oktober 2012 som basmånad. Bakgrund Enligt 10 § alkohollagen (2010:1622) får kommunen ta ut avgifter av den som bedriver detaljhandel för ansökningar och för den tillsyn som kommunen utför enligt lagen. profil. Ny Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Alkohollag Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Alkohollag, antagen 2025-11-24 2026-02-03 Sida 2 Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollag (2010:1622) Sida: 2 (8) Diarienummer: xxx Tidpunkt för aktualisering: Indexgregleras årsvis Sida: 3 (8) Innehåll Sida: 4 (8) tillsynsavgifter enligt Alkohollag (2010:1622) Enligt 10 § Alkoholagen (2010:1622) får en kommun för ansökningar och för sin tillsyn enligt lagen ta ut avgift av den som bedriver detaljhandel. 1 § Denna taxa gäller avgifter för Miljö- och byggnadsnämnden kostnader för kontroll enligt Alkohollagen (2010:1622) och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. byggnadsnämndens kostnader för provtagning, analys och annan undersökning vid kontroll. Sida: 5 (8) Ansökningsavgifter Ansökningsavgifter stadigvarande servicetillstånd Allmänheten slutet sällskap eller catering 8 500 kr Paustillstånd 5 500 kr Permanenta ändringar i tillstånd, ex serveringsyta, serveringstid, alkoholdryck 4 000 kr Tillfälliga ändringar, ex serveringsyta, serveringstid, alkoholdryck 1 200 kr Provsmakning vid tillverkning 6 000 kr Konkursförvaltare, max tre månader 3 000 kr Bolagsändringar, ex ändringar i ägarförhållanden 4 500 kr Gemensam serveringsyta 4000 kr Anmälan om gårdsförsäljning Gårdsförsäljning – nytt beslut 8 500 kr Gårdsförsäljning – tidigare befintligt beslut 4 000 kr Sida: 6 (8) Ansökningsavgifter tillfälliga serveringstillstånd Allmänheten än tre dagar 6 500 kr Allmänheten upp till tre dagar 5 500 kr Slutna sällskap 800 kr Slutna sällskap sammanhängande dagar – plus 100 kr per dag 100 kr Paustillstånd max tre månader 1 000 kr Provsmakning vid arrangemang 4 000 kr Gemensam serveringsyta max en månad 1 000 kr Anmälan om catering Serveringstillstånd för catering - per datum 500 kr Övriga avgifter alkohol Kunskapsprov 2 000 kr Sida: 7 (8) Tillsynsavgifter Årlig grundavgift för alkohol Grupp A: Serveringstid fram till 22:00 2 000 kr Grupp B: Serveringstid fram till 00:00 4 000 kr Grupp C: Serveringstid fram till 01:00 6 000 kr Grupp D: Serveringstid fram till 02:00 7 000 kr Servering och detaljhandel folköl 2 000 kr Gårdsförsäljning 0,13 % på årsomsättningen av gårdsförsäljningen Omsättningsbaserad årlig avgift för stadigvarande serveringstillstånd Omsättning alkohol Avgift 1 0 – 50 000 kr 600 kr 6 750 001 – 1 000 000 kr 10 000 kr Sida: 8 (8) 13 15 000 001 > 27 000 Timtaxa vid lagöverträdelse Timtaxa för extra tillsyn, utredning och handläggning till följd av lagöverträdelse 1 000 kr Taxa för ansöknings och tillsynsavgifter enligt Alkohollag (2010:1622) Sida: 2 (6) Tidpunkt för aktualisering: Vid förändring Dokumentansvarig: Miljöchefen Sida: 3 (6) Ansökningsavgifter stadigvarande serveringstillstånd Allmänheten slutet sällskap eller catering 8 500 kr Paustillstånd 5 500 kr Permanenta ändringar i tillstånd, ex serveringsyta, serveringstid, alkoholdryck 4 000 kr Tillfälliga ändringar, ex serveringsyta, serveringstid, alkoholdryck 1 200 kr Provsmakning vid tillverkning 6 000 kr Konkursförvaltare, max tre månader 3 000 kr Bolagsändringar, ex ändringar i ägarförhållanden 4 500 kr Gemensam serveringsyta 4000 kr Anmälan om gårdsförsäljning Gårdsförsäljning – nytt beslut 8 500 kr Gårdsförsäljning – tidigare befintligt beslut 4 000 kr Sida: 4 (6) Ansökningsavgifter tillfälliga serveringstillstånd Allmänheten än tre dagar 6 500 kr Allmänheten upp till tre dagar 5 500 kr Slutna sällskap 800 kr Slutna sällskap sammanhängande dagar – plus 100 kr per dag 100 kr Paustillstånd max tre månader 1 000 kr Provsmakning vid arrangemang 4 000 kr Gemensam serveringsyta max en månad 1 000 kr Anmälan om catering Serveringstillstånd för catering - per datum 500 kr Övriga avgifter alkohol Kunskapsprov 2 000 kr Sida: 5 (6) Årlig grundavgift för alkohol Grupp A: Serveringstid fram till 22:00 2 000 kr Grupp B: Serveringstid fram till 00:00 4 000 kr Grupp C: Serveringstid fram till 01:00 6 000 kr Grupp D: Serveringstid fram till 02:00 7 000 kr Servering och detaljhandel folköl 2 000 kr Gårdsförsäljning 0,13 % på årsomsättningen av gårdsförsäljningen Omsättningsbaserad årlig avgift för stadigvarande serveringstillstånd Omsättning alkohol Avgift 1 0 – 50 000 kr 600 kr 6 750 001 – 1 000 000 kr 10 000 kr Sida: 6 (6) 13 15 000 001 > 27 000 Timtaxa vid lagöverträdelse Timtaxa för extra tillsyn, utredning och handläggning till följd av lagöverträdelse 1 000 kr Sida 1 av 2 Kommundirektör Taxa för tillsynsavgifter enligt lag om tobaksfria tillsynsavgifter enligt lag om tobaksfria nikotinprodukter. Taxan ska gälla från och med 1 april 2026 och ersätter tidigare taxa, antagen den 27 mars 2023. 2. Kommunfullmäktige beslutar att miljö- och byggnadsnämnden för varje kalenderår får besluta att höja de i denna antagna taxa fasta avgifterna och timavgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är Bakgrund Kommunen får ta ut avgifter för att hantera ansökningar och göra tillsyn enligt lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Avgifterna ska täcka miljö- och byggnadsnämndens kostnader för att kontrollera verksamheter som säljer tobaksfria nikotinprodukter. Avgifterna kan justeras varje år utifrån förändringar i konsumentprisindex (KPI). nyttjas, detta har tillförts. Vidare har taxan saknat reglering för prisutveckling, vilket medfört en succesivt minskad kostnadstäckning. I förslaget har priserna justerats upp till 2026 årsnivå samt att kommunfullmäktige föreslås ges Miljö och byggnadsnämnden mandat att besluta om årlig indexreglering, för att minska administrationen på motsvarande sätt som finns i andra taxor som hanteras av miljö och byggnadsnämnden. I övrigt har taxan uppdaterats till kommunens nya grafisk profil. Miljö- och byggnadsnämnden beslutade den 3 februari 2026 (§ 12) enligt följande: Sida 2(2) 1. Miljö och byggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige i att anta taxa för tillsynsavgifter enligt lag om tobaksfria nikotinprodukter. 3. Taxan ersätter tidigare taxa, antagen 2023-03-27 4. Miljö- och byggnadsnämnden får för varje kalenderår besluta att höja de i denna antagna taxa fasta avgifterna och timavgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad 2012. minderåriga inte får tillgång till nikotinprodukter och att de produkter som säljs följer lagar och regler. Detta ligger i linje med Barnkonventionens krav på barns rätt till hälsa och Agenda 2030 mål 3 om god hälsa och välbefinnande.

Mbn § 12/26 Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter, antagen 2023-03-27 Ny Taxa för tillsynsavgifter enligt lag om tobaksfria nikotinprodukter 2026-02-03 Sida 1 Mbn § 12 Dnr 2026/00008 Taxa för tillsynsavgifter enligt lag om tobaksfria nikotinprodukter Beslut 1. Miljö och byggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige i att anta taxa för tillsynsavgifter enligt lag om tobaksfria nikotinprodukter. 3. Taxan ersätter tidigare taxa, antagen 2023-03-27 4. Miljö- och byggnadsnämnden får för varje kalenderår besluta att höja de i denna antagna taxa fasta avgifterna och timavgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad 2012. Bakgrund Kommunen får ta ut avgifter för att hantera ansökningar och göra tillsyn enligt lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Avgifterna ska täcka miljö- och byggnadsnämndens kostnader för att kontrollera verksamheter som säljer tobaksfria nikotinprodukter. Avgifterna kan justeras varje år utifrån förändringar i konsumentprisindex (KPI). profil. 2026-02-03 Sida 2 Taxa för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt Lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter, antagen 2023-03-27 Ny Taxa för tillsynsavgifter enligt lag om tobaksfria nikotinprodukter Taxa för tillsynsavgifter enligt lag om tobaksfria (2022:1257) Sida: 2 (5) Diarienummer: xxx Giltighetstid: Tillsvidare Tidpunkt för aktualisering: Årligen Sida: 3 (5) Innehåll Sida: 4 (5) tillsynsavgifter enligt Lag om tobaksfria nikotinprodukter (2022:1257) Enligt 40 § lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter får en kommun för sin kontroll enligt lagen ta ut avgift av den som bedriver detaljhandel. 1 § Denna taxa gäller avgifter för Miljö- och byggnadsnämndens kostnader för ansöknings- och tillsynsavgifter enligt lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. byggnadsnämndens kostnader för provtagning, analys och annan undersökning vid kontroll. Sida: 5 (5) Anmälan om försäljning av tobaksfria nikotinprodukter 0 kr Anmälan om försäljning av tobaksfria nikotinprodukter 0 kr Tillsynsavgifter för tobaksfria nikotinprodukter Årlig tillsynsavgift för tobaksfria (2 000 kr) 2 232 kr (1 000 kr) 1 116 kr tillsynsavgifter enligt Lag (2022:1257) om tobaksfria Antaget av Mariestad 2023-03-27 Sida: 2 (4) Diarienummer: 2023/00088 Dokumentansvarig: Niklas Engebretsen Sida: 3 (4) Anmälan om försäljning av tobaksfria 0 kr Sida: 4 (4) Tillsynsavgifter för tobaksfria nikotinprodukter Årlig tillsynsavgift för tobaksfria 2 000 kr 1 000 kr Sida: 1 (2) Revidering av kommunstyrelsens reglemente Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat förslag till reglemente för Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2025 (§ 200) att anta upprättat förslag till reglemente för kommunstyrelsen. Det har framkommit behov av revidering av reglementet vilket nu har genomförts. Revideringen syftar till att tydliggöra att kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika kommunens personalutskott. Personalutskottets uppdrag är att samordna och bevaka kommunens personalpolitik. Ett tydligt reglemente underlättar kommunstyrelsens, och övriga nämnders, arbete och skapar en förutsebarhet hos förtroendevalda, tjänstepersoner och allmänheten. Detta kan bidra till ett ökat förtroende för kommunstyrelsen och Mariestads kommun. Revideringen bedöms inte få någon påverkan ur den miljömässiga dimensionen. Revideringen bedöms inte få någon påverkan ur ekonomisk dimension. HR-chefens tjänsteskrivelse, daterad 2026-03-13 Dnr: 2025/676 Kommundirektör Sida: 2 (2) Reglemente 2026 Reglemente antaget 2025-12-15 Kommundirektör, Susanne Wirdemo Ekonomichef, Björn Söderlundh HR-chef, Anna Brink Administrativ chef, Eleonor Hultmark Ekonomicontroller, Cecilia Gustavsson Samhällsbyggnadschef, Niklas Brandt Sida: 1 (2) Reglemente kommunstyrelsen 2026 Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat förslag till reglemente för Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2025 (§ 200) att anta upprättat förslag till reglemente för kommunstyrelsen. Det har framkommit behov av revidering av reglementet vilket nu har genomförts. Revideringen syftar till att tydliggöra att kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika kommunens personalutskott. Personalutskottets uppdrag är att samordna och bevaka kommunens personalpolitik. Ett tydligt reglemente underlättar kommunstyrelsens, och övriga nämnders, arbete och skapar en förutsebarhet hos förtroendevalda, tjänstepersoner och allmänheten. Detta kan bidra till ett ökat förtroende för kommunstyrelsen och Mariestads kommun. Revideringen bedöms inte få någon påverkan ur den miljömässiga dimensionen. Revideringen bedöms inte få någon påverkan ur ekonomisk dimension. HR-chefens tjänsteskrivelse, daterad 2026-03-04 Reglemente 2026 Reglemente, antaget 2025-12-15 Dnr: 2025/676 HR-avdelning Anna Brink HR-chef Sida: 2 (2) Kommundirektör Ekonomichef HR-chef Administrativ chef Eleonor Hultmark Kommunsekreterare Ekonomicontroller Cecilia Gustavsson HR-partner, Anna Brink Samhällsbyggnadschef Niklas Brandt Reglemente Mariestad Sida: 2 (18) Typ av styrdokument: Reglemente Datum för antagande: XX Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen Tidpunkt för aktualisering: Vid behov Dokumentansvarig: Administrativ chef Sida: 3 (18) Innehåll Sida: 4 (18) Sida: 5 (18) Reglemente för kommunstyrelsen ”Mariestads kommun är en av tre kommuner som samverkar inom ramen för ett modellområde för hållbar utveckling. Kommunstyrelsen har att i samtliga beslut beakta att kommunen är en del av detta modellområde”.

§ 1 Ledningsfunktionen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter.

§ 2 Ledningsfunktionens innehåll I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat: - utvecklingen av den kommunala demokratin - personalpolitiken - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten - kart- och mätverksamheten - mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas - energiplaneringen samt främja energihushållningen - trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning - kommunikationsverksamheten - arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet - arbetet med att effektivisera administrationen - utvecklingen av system för information och kommunikation - utvecklingen av brukarinflytande Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa: - miljövårds- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö i kommunen - socialtjänsten och verka för att socialtjänstlagens mål kan uppfyllas - den kommunala hälso- och sjukvården och verka för en god kommunal hälso- och sjukvård Sida: 6 (18) - omsorgsverksamheten och verka för god kommunal omsorgsverksamhet - skolväsendet och verka för att skollagstiftningens mål kan uppfyllas - kultur- och fritidspolitiken och verka för en god kultur- och fritidsverksamhet i kommunen.

§ 3 Styrfunktionen I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att: - Leda och samordna arbetet med att utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd. - Övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och kostnadseffektivt. - Tillse att uppföljning sker till kommunfullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. - Ansvara för samordningsträffar med nämndspresidierna och sektorcheferna. - Ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i fråga om övriga förhållanden av betydelse för kommunen. - Fortlöpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap 3 och 4 §§ kommunallagen är uppfyllda beträffande de aktiebolag kommunen innehar aktier i. - Årligen – senast den 1 april – i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som nämnts i föregående stycke, under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige i samband med årsredovisningen. Finner styrelsen att brister har förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. - tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. - Med undantag för sådana beslut som kommunfullmäktige enligt 10 kap §§ 1–4 kommunallagen ska besluta om, ha hand om kommunens ägarfunktion för de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. För detta arbete gäller i övrigt kommunens ägarpolicy och ägardirektiv. Kommunstyrelsens ledningsfunktion omfattar inte operativ bolagsverksamhet i vidare mån än som är oundgängligen nödvändigt för att uppnå Sida: 7 (18) koncernövergripande mål. Följande bolagsärenden avgörs alltid av kommunfullmäktige: 1. mål och riktlinjer för verksamheten 2. kapitaltillskott 3. val av styrelse och lekmannarevisorer med suppleanter 4. grunderna för ekonomiska förmåner för styrelseledamöter, lekmannarevisorer och suppleanter med undantag för yrkesrevisorerna 5. ansvarsfrihet om revisor inte tillstyrkt detta 6. förvärv och bildning av dotterbolag och övriga företagsengagemang 7. frivillig likvidation av företag 8. fusion av företag 9. försäljning av företag eller del av företag eller sådant företags rörelse 10. ändring av bolagsordningar För att få hög kostnadseffektivitet inom den samlade kommunala organisationen ska kommunstyrelsen - så långt det är möjligt - samordna verksamheterna både mellan kommunens företag och mellan företagen och kommunens övriga verksamhet. Kommunstyrelsens övriga verksamheter

§ 4 Ekonomisk förvaltning Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och därvid följa fullmäktiges föreskrifter. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att: - Förvalta kommunens egendom med undantag av sådan egendom som förvaltas av annan nämnd. - Tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett. - Handha förvaltningen av stiftelser med anknuten förvaltning. - Ansvara för kommunens centrala inköpsverksamhet och bevaka att varor och tjänster i övrigt köps in till fördelaktigaste villkor och enligt antagna regler. Sida: 8 (18)

§ 5 Personalpolitiken Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat att: - Med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor om förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. - Förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11–14 och 38 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet. Inom andra nämnders verksamhetsområden: - Besluta om stridsåtgärd. Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser om förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. - Lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

§ 6 Arbetslöshetsnämnd Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd.

§ 7 Krisberedskap, civilförsvar och krig Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd och ska fullgöra lagstadgade uppgifter under extraordinära händelser i fredstid enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Krisledningsnämnden ska sammankallas på begäran av en enskild ledamot, varefter nämnden kan besluta om att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Krisledningsnämnden har rätt att överta beslutanderätt från kommunens övriga nämnder i den utsträckning som nämnden finner nödvändigt i den uppkomna krisen. Krisledningsnämnden kan dock endast ta över beslutanderätt i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den uppkomna händelsens omfattning och art. Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för den verksamhet som anges i 3 kap. LEH. Kommunstyrelsen ansvarar för den verksamhet som framgår av 7 § lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Sida: 9 (18) Styrelsen utser ledamot/ledamöter i hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

§ 8 Arkivmyndighet Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i arkivreglementet.

§ 9 Anslagstavla och webbplats Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats.

§ 10 Författningssamling Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. § 11 Personalansvar Styrelsen är anställningsmyndighet för personal inom kommunen. Styrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor enligt § 5. § 12 Behandling av personuppgifter Styrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i dess verksamhet. Styrelsen är också personuppgiftsansvarig för de typer av behandlingar som är gemensamma för hela kommunen, enligt vad som angivits i kommunens registerförteckning enligt artikel 30 i dataskyddsförordningen. Styrelsen är också personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fullmäktige eller fullmäktigeberedningar. Styrelsen ska utse dataskyddsombud. § 13 Övrig verksamhet Kommunstyrelsen har vidare hand om: Sida: 10 (18) - Sysselsättnings- och näringslivsfrågor och ansvar för åtgärder att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen. - Kommunens centrala kommunikationsverksamhet. - Uthyrning av skollokaler och idrottslokaler till föreningar med flera på annan tid än skoltid som inte upptagits åt annan nämnd. Administrationen av sådana lokaler hanteras av kultur- och fritidsavdelningen. - Kommunstyrelsen ansvarar för styrning, samordning och uppföljning av lokalförsörjningen i Mariestads kommun enligt de gällande riktlinjerna för lokalförsörjning i Mariestads kommunkoncern. - Det innebär att kommunstyrelsen: • Säkerställer att lokalförsörjningsplanen integreras i kommunens ekonomiska planering. • Lämnar förslag till kommunfullmäktige om fastställande av lokalförsörjningsplan i samband med budget och investeringsplan. • Förfogar över investeringsmedel för samtliga beslutade, men ej påbörjade projekt. - Kommunstyrelsen identifierar lokalbehov och ansvarar för lokalplanering inom sitt verksamhetsområde. Detta innebär att nämnden tar fram årlig lokalbehovsplan enligt de gällande riktlinjerna för lokalförsörjning i Mariestads kommunkoncern. - Årlig lokalbehovsplan ska prioriteras. - Kommunens uppgifter inom planväsendet samt övergripande miljöfrågor, miljöövervakning och tillhandahålla tjänster inom miljökompetensområdet för egen och andra samarbetskommuner som inte innefattar myndighetsutövning. - Kommunens uppgifter inom kart- och mätområdet som bland annat innefattar att förvalta kommunens primärkartverk. - Att organisera, styra, bedriva och kontrollera kommunens elhandelsverksamhet. - Kommunens turistverksamhet. - Kommunstyrelsen ansvarar för Mariestads kommuns kultur- och fritidsverksamhet. Kommunstyrelsen ska aktivt verka för en god kultur- och fritidsverksamhet i kommunen. Styrelsens primära uppgift är att se till att de av kommunfullmäktige fastställda kultur- och fritidspolitiska målen verkställs. - Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör folkhälsa. Ärenden inom folkhälsoområdet bereds av kultur- och fritidsberedningen, i enlighet med gällande samverkansavtal mellan Mariestads kommun och Västra Götalandsregionen. Kommunstyrelsen ska verka för goda och jämlika livsvillkor och livsmiljöer för kommunens invånare samt samverka med relevanta aktörer i Sida: 11 (18) frågor som främjar folkhälsa. Beslut i folkhälsofrågor fattas av kommunstyrelsen, om inte annat följer av särskild delegationsordning. - Ansvara för tillståndsgivning, registrering och tillsyn av lokala lotterier enligt spellagen (2018:1138). Reformering av kommunstyrelsens regelbestånd och utformningen av fullmäktiges handlingar. - De förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd.

§ 14 Delegering från kommunfullmäktige Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden: - Vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt och därvid beakta de föreskrifter om säkerheten som fullmäktige har angivit. - Ingå borgen till stöd för bostadsförsörjningen. - Styrelsens förvaltningsorganisation enligt Policy för verksamhet- och ekonomistyrning för Mariestads kommun. - Köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel. - Tecknande av kontrakt vid externförhyrningar för samtliga kommunala verksamheter. - Upplåta fastigheter med tomträtt i de fall tomträtt har angetts som upplåtelseform i detaljplan. - Besluta i ärenden angående kommunägda kommersiella lokaler, ändamål rörande utarrendering, uthyrning eller annan upplåtelse av lokal/fastighet. - Avge yttranden enligt kamerabevakningslagen (2018:1200) - I sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. - Avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige. - Anta, ändra eller upphäva detaljplan när begränsat standardförfarande tillämpas. - Anta, ändra eller upphäva detaljplan som är av mindre omfång och som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. - Kommunstyrelsens befogenhet innefattar också rätt att – beträffande detaljplaner som kommunstyrelsen antagit eller ändrat – förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid. Sida: 12 (18) Kommunstyrelsen har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande. - Besluta i ärenden om tillämpning av taxa inom kart- och mätområdet.

§ 15 Ansvar och rapporteringsskyldighet Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning, samt detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten i kommunen och i de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i utvecklas och hur den totala ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsens arbetsformer § 16 Sammansättning Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och 13 ersättare.

§ 17 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen.

§ 18 Avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra endast om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna.

§ 19 Turordningen mellan ersättarna En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv kontakta ersättare för tjänstgöring. Den ersättare Sida: 13 (18) kontaktas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in.

§ 20 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta vid sammanträde, eller i en del av ett sammanträde, tjänstgör andre vice ordföranden. Om ingen av dessa kan delta vid sammanträde, eller i en del av ett sammanträde, tjänstgör den som har varit ledamot längst tid i nämnden som ordförande. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid, ska den äldste av dem vara ordförande. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. § 21 Sammanträdena - tidpunkt Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer.

§ 22 Sammanträdena - kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen kan skickas eller tillgängliggöras digitalt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden, vice ordförande eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den uppgiften fullgöras av den som ersätter ordföranden enligt fjortonde paragrafen första stycket. § 23 Ordföranden Det åligger kommunstyrelsens ordförande att: - Närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens helanämndförvaltning. - Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. - Främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder. - Representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat Sida: 14 (18) i ett särskilt fall. Kommunstyrelsens ordförande får närvara vid samtliga nämnders sammanträden. Ordföranden får därvid delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

§ 24 Initiativärenden Varje ledamot får vid styrelsens sammanträde väcka ärenden (initiativ). För att väcka ärenden måste ledamoten tjänstgöra vid sammanträdet. En ersättare får väcka ärenden endast när ersättaren tjänstgör vid styrelsens sammanträde. Ett initiativ, som skickas in innan ett sammanträde, ska vara skriftligt och av initiativet ska det framgå vilken ledamot eller vilka ledamöter som står bakom initiativet. Initiativet ska även anmälas vid sammanträdet. Ett skriftligt initiativ ska skickas enheten för demokratistöd via e-post före det sammanträde till vilket initiativet väckts. Ämnen av olika slag får inte tas upp i ett och samma initiativ. Ett initiativ får endast behandla ämnen som ligger inom styrelsens verksamhetsområde. Styrelsen ska vid behandlingen av ett initiativ, vid sammanträdet där det väcks, antingen: - avgöra ärendet direkt genom att bifalla, avslå eller anse initiativet besvarat, - remittera initiativet till berörd förvaltning eller utskott för beredning, - bordlägga initiativet till nästkommande sammanträde. Om styrelsen bifaller ett initiativ, kan styrelsen även besluta att ärendet ska utredas ytterligare. Om det som initiativet föreslår redan har genomförts, är på gång att genomföras eller på annat sätt är under arbete, ska initiativet anses besvarat med hänvisning till detta

§ 25 Medborgarförslag Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till styrelsen att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att styrelsen kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Styrelsen ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarförslag. Styrelsen ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt för beslut i fullmäktige inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte avgjorts och när beslut kan förväntas fattas. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Sida: 15 (18) När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. Styrelsen får besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte när beslut fattas. Anförande från förslagsställaren får uppgå till högst fem minuter.

§ 26 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den.

§ 27 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

§ 28 Delgivning Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, administrative chefen, kommunsekreteraren eller annan anställd som styrelsen bestämmer.

§ 29 Hur handlingar undertecknas Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall av denne, av vice ordförande eller andre vice ordförande och kontrasigneras av anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar.

§ 30 Utskott och beredningar under kommunstyrelsen Inom kommunstyrelsen finns det ett arbetsutskott och en kultur- och fritidsberedning samt en arvodesberedning. Arbetsutskottet samt beredningarna utses av kommunstyrelsen för samma mandatperiod som gäller för Arbetsutskottet består av fem ledamöter och tio ersättare. Arbetsutskottet utses av kommunstyrelsen bland kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika kommunens personalutskott. Kultur- och fritidsberedningen består av sju ledamöter och sju ersättare. Ledamöterna och ersättarna i kultur- och fritidsberedningen behöver inte vara ledamöter i kommunstyrelsen, men ska vara politiskt aktiva i Mariestads kommun. Arvodesberedningen består av en ledamot och en ersättare per politiskt parti som är representerat i kommunfullmäktige. Sida: 16 (18) För kallelse till utskottet och beredningen, se § 22

§ 31 Krisutskott Arbetsutskottet är även krisutskott. Utskottet ska ha hand om kommunstyrelsens lednings- och samordningsuppgifter vid extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap som anges i § 7 Utskottet ansvarar för kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd med undantag av beslut om de ekonomiska ramarna för den extraordinära händelsen. I den frågan beslutar kommunstyrelsen. Krisutskottet äger även rätt att hänskjuta frågor till kommunstyrelsen (krisledningsnämnden) för beslut.

§ 32 Dokumentation Alla beslut som har fattats av krisutskottet ska dokumenteras i protokoll. Protokollen ska justeras av de som har deltagit i besluten. Protokollen ska anmälas till kommunstyrelsen så snart som möjligt.

§ 33 Ordförande För arbetsutskottet väljer kommunstyrelsen bland ledamöterna en ordförande, en vice ordförande och en andre vice ordförande. För kultur- och fritidsberedningen väljer kommunstyrelsen bland ledamöterna en ordförande och en vice ordförande. I arvodesberedningen är den ledamot som tillhör oppositionens största parti ordförande. Om ordföranden i utskottet eller beredningarna på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet/beredningarna att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.

§ 34 Ersättare Ersättare i arbetsutskottet och arvodesberedningen, som inte tjänstgör har inte rätt att närvara vid sammanträden. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. Ersättare i kultur- och fritidsberedningen har rätt att närvara på beredningens sammanträden även när de inte tjänstgör. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskott/beredning, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. För ersättarnas tjänstgöring i utskottet/beredningarna, se §§ 17–20 Sida: 17 (18)

§ 35 Sammanträde Arbetsutskottet och beredningarna sammanträder på dag och tid som utskottet/beredningarna bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet/beredningarna får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

§ 36 Beredning De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet ska beredas av utskottet och beredningarna om beredning behövs. När ärendet beretts ska utskottet/beredningarna lägga fram förslag till beslut. Ordföranden, kommundirektören, stabschefen eller administrative chefen överlämnar sådana ärenden till utskottet/beredningarna. § 37 Kultur- och fritidsberedningens ansvarsområde Kultur- och fritidsberedningen har till uppgift: - Bereda ärenden till kommunstyrelsen som rör kultur- och fritid samt folkhälsa. - Att verka för ett nära samarbete med kultur- och fritidsorganisationer, föreningar och enskilda ideella krafter samt medverka i samhällsplaneringen. - Att med uppmärksamhet följa utvecklingen i de frågor som rör beredningens verksamhetsområden samt ta initiativ och lägga fram de förslag som beredningen finner påkallade. - Att stödja nya uttrycks- och verksamhetsformer i kultur- och fritidslivet samt folkhälsa. - Att verka för att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar samt att kultur-, fritids- och naturmiljöer bevaras. - Att följa plan- och byggnadsfrågor och verka för bevarande, vård och lämplig användning av byggnader, anläggningar och miljöer av kulturhistoriskt värde. - Att ansvara för kommunens konstsamling samt att anskaffa konstverk till kommunens offentliga miljöer. - Verka för att konsekvenser för kultur- och fritid samt folkhälsan belyses i planering och beslutsprocess. - Följa upp och utvärdera folkhälsoarbete samt beviljade medel för folkhälsoinsatser. - Följa upp och utvärdera kultur- och fritidsarbete samt beviljade medel för föreningsbidrag. § 38 Arvodesberedningens ansvarområde Sida: 18 (18) Arvodesberedningen ansvarar för att bereda ärenden som berör arvoden och traktamenten till förtroendevalda.

§ 39 Personalutskottets ansvarsområde Personalutskottet har till uppgift att samordna och bevaka kommunens personalpolitik. Reglemente Mariestad Sida: 2 (18) Typ av styrdokument: Reglemente Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen Tidpunkt för aktualisering: Vid behov Dokumentansvarig: Administrativ chef Sida: 3 (18) Innehåll Sida: 4 (18) Sida: 5 (18) Reglemente för kommunstyrelsen ”Mariestads kommun är en av tre kommuner som samverkar inom ramen för ett modellområde för hållbar utveckling. Kommunstyrelsen har att i samtliga beslut beakta att kommunen är en del av detta modellområde”. § 1 Ledningsfunktionen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. § 2 Ledningsfunktionens innehåll I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat: - utvecklingen av den kommunala demokratin - personalpolitiken - den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten - kart- och mätverksamheten - mark- och bostadspolitiken och se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas - energiplaneringen samt främja energihushållningen - trafikpolitiken och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning - kommunikationsverksamheten - arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet - arbetet med att effektivisera administrationen - utvecklingen av system för information och kommunikation - utvecklingen av brukarinflytande Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa: - miljövårds- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö i kommunen - socialtjänsten och verka för att socialtjänstlagens mål kan uppfyllas - den kommunala hälso- och sjukvården och verka för en god kommunal hälso- och sjukvård Sida: 6 (18) - omsorgsverksamheten och verka för god kommunal omsorgsverksamhet - skolväsendet och verka för att skollagstiftningens mål kan uppfyllas - kultur- och fritidspolitiken och verka för en god kultur- och fritidsverksamhet i kommunen. § 3 Styrfunktionen I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att: - Leda och samordna arbetet med att utforma övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd. - Övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och kostnadseffektivt. - Tillse att uppföljning sker till kommunfullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. - Ansvara för samordningsträffar med nämndspresidierna och sektorcheferna. - Ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men också i fråga om övriga förhållanden av betydelse för kommunen. - Fortlöpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap 3 och 4 §§ kommunallagen är uppfyllda beträffande de aktiebolag kommunen innehar aktier i. - Årligen – senast den 1 april – i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som nämnts i föregående stycke, under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige i samband med årsredovisningen. Finner styrelsen att brister har förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. - tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. - Med undantag för sådana beslut som kommunfullmäktige enligt 10 kap §§ 1–4 kommunallagen ska besluta om, ha hand om kommunens ägarfunktion för de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. För detta arbete gäller i övrigt kommunens ägarpolicy och ägardirektiv. Kommunstyrelsens ledningsfunktion omfattar inte operativ bolagsverksamhet i vidare mån än som är oundgängligen nödvändigt för att uppnå Sida: 7 (18) koncernövergripande mål. Följande bolagsärenden avgörs alltid av kommunfullmäktige: 1. mål och riktlinjer för verksamheten 2. kapitaltillskott 3. val av styrelse och lekmannarevisorer med suppleanter 4. grunderna för ekonomiska förmåner för styrelseledamöter, lekmannarevisorer och suppleanter med undantag för yrkesrevisorerna 5. ansvarsfrihet om revisor inte tillstyrkt detta 6. förvärv och bildning av dotterbolag och övriga företagsengagemang 7. frivillig likvidation av företag 8. fusion av företag 9. försäljning av företag eller del av företag eller sådant företags rörelse 10. ändring av bolagsordningar För att få hög kostnadseffektivitet inom den samlade kommunala organisationen ska kommunstyrelsen - så långt det är möjligt - samordna verksamheterna både mellan kommunens företag och mellan företagen och kommunens övriga verksamhet. Kommunstyrelsens övriga verksamheter § 4 Ekonomisk förvaltning Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och därvid följa fullmäktiges föreskrifter. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att: - Förvalta kommunens egendom med undantag av sådan egendom som förvaltas av annan nämnd. - Tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett. - Handha förvaltningen av stiftelser med anknuten förvaltning. - Ansvara för kommunens centrala inköpsverksamhet och bevaka att varor och tjänster i övrigt köps in till fördelaktigaste villkor och enligt antagna regler. Sida: 8 (18) § 5 Personalpolitiken Kommunstyrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har därvid bland annat att: - Med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor om förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. - Förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11–14 och 38 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet. Inom andra nämnders verksamhetsområden: - Besluta om stridsåtgärd. Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser om förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. - Lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter § 6 Arbetslöshetsnämnd Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. § 7 Krisberedskap, civilförsvar och krig Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd och ska fullgöra lagstadgade uppgifter under extraordinära händelser i fredstid enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Krisledningsnämnden ska sammankallas på begäran av en enskild ledamot, varefter nämnden kan besluta om att krisledningsnämnden ska träda i funktion. Krisledningsnämnden har rätt att överta beslutanderätt från kommunens övriga nämnder i den utsträckning som nämnden finner nödvändigt i den uppkomna krisen. Krisledningsnämnden kan dock endast ta över beslutanderätt i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den uppkomna händelsens omfattning och art. Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för den verksamhet som anges i 3 kap. LEH. Kommunstyrelsen ansvarar för den verksamhet som framgår av 7 § lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Sida: 9 (18) Styrelsen utser ledamot/ledamöter i hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. § 8 Arkivmyndighet Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. Närmare föreskrifter om arkivvården finns i arkivreglementet. § 9 Anslagstavla och webbplats Styrelsen ansvarar för kommunens anslagstavla. Styrelsen samordnar innehållet i och ansvarar för kommunens externa och interna webbplats. § 10 Författningssamling Styrelsen ansvarar för att uppdatera den kommunala författningssamlingen och se till att denna hålls tillgänglig i lagstadgad form. § 11 Personalansvar Styrelsen är anställningsmyndighet för personal inom kommunen. Styrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor enligt § 5. § 12 Behandling av personuppgifter Styrelsen är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i dess verksamhet. Styrelsen är också personuppgiftsansvarig för de typer av behandlingar som är gemensamma för hela kommunen, enligt vad som angivits i kommunens registerförteckning enligt artikel 30 i dataskyddsförordningen. Styrelsen är också personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fullmäktige eller fullmäktigeberedningar. Styrelsen ska utse dataskyddsombud. § 13 Övrig verksamhet Kommunstyrelsen har vidare hand om: Sida: 10 (18) - Sysselsättnings- och näringslivsfrågor och ansvar för åtgärder att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen. - Kommunens centrala kommunikationsverksamhet. - Uthyrning av skollokaler och idrottslokaler till föreningar med flera på annan tid än skoltid som inte upptagits åt annan nämnd. Administrationen av sådana lokaler hanteras av kultur- och fritidsavdelningen. - Kommunstyrelsen ansvarar för styrning, samordning och uppföljning av lokalförsörjningen i Mariestads kommun enligt de gällande riktlinjerna för lokalförsörjning i Mariestads kommunkoncern. - Det innebär att kommunstyrelsen: • Säkerställer att lokalförsörjningsplanen integreras i kommunens ekonomiska planering. • Lämnar förslag till kommunfullmäktige om fastställande av lokalförsörjningsplan i samband med budget och investeringsplan. • Förfogar över investeringsmedel för samtliga beslutade, men ej påbörjade projekt. - Kommunstyrelsen identifierar lokalbehov och ansvarar för lokalplanering inom sitt verksamhetsområde. Detta innebär att nämnden tar fram årlig lokalbehovsplan enligt de gällande riktlinjerna för lokalförsörjning i Mariestads kommunkoncern. - Årlig lokalbehovsplan ska prioriteras. - Kommunens uppgifter inom planväsendet samt övergripande miljöfrågor, miljöövervakning och tillhandahålla tjänster inom miljökompetensområdet för egen och andra samarbetskommuner som inte innefattar myndighetsutövning. - Kommunens uppgifter inom kart- och mätområdet som bland annat innefattar att förvalta kommunens primärkartverk. - Att organisera, styra, bedriva och kontrollera kommunens elhandelsverksamhet. - Kommunens turistverksamhet. - Kommunstyrelsen ansvarar för Mariestads kommuns kultur- och fritidsverksamhet. Kommunstyrelsen ska aktivt verka för en god kultur- och fritidsverksamhet i kommunen. Styrelsens primära uppgift är att se till att de av kommunfullmäktige fastställda kultur- och fritidspolitiska målen verkställs. - Kommunstyrelsen ansvarar för frågor som rör folkhälsa. Ärenden inom folkhälsoområdet bereds av kultur- och fritidsberedningen, i enlighet med gällande samverkansavtal mellan Mariestads kommun och Västra Götalandsregionen. Kommunstyrelsen ska verka för goda och jämlika livsvillkor och livsmiljöer för kommunens invånare samt samverka med relevanta aktörer i Sida: 11 (18) frågor som främjar folkhälsa. Beslut i folkhälsofrågor fattas av kommunstyrelsen, om inte annat följer av särskild delegationsordning. - Ansvara för tillståndsgivning, registrering och tillsyn av lokala lotterier enligt spellagen (2018:1138). Reformering av kommunstyrelsens regelbestånd och utformningen av fullmäktiges handlingar. - De förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. § 14 Delegering från kommunfullmäktige Kommunstyrelsen ska besluta i följande grupper av ärenden: - Vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige fastställt och därvid beakta de föreskrifter om säkerheten som fullmäktige har angivit. - Ingå borgen till stöd för bostadsförsörjningen. - Styrelsens förvaltningsorganisation enligt Policy för verksamhet- och ekonomistyrning för Mariestads kommun. - Köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel. - Tecknande av kontrakt vid externförhyrningar för samtliga kommunala verksamheter. - Upplåta fastigheter med tomträtt i de fall tomträtt har angetts som upplåtelseform i detaljplan. - Besluta i ärenden angående kommunägda kommersiella lokaler, ändamål rörande utarrendering, uthyrning eller annan upplåtelse av lokal/fastighet. - Avge yttranden enligt kamerabevakningslagen (2018:1200) - I sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal. - Avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige. - Anta, ändra eller upphäva detaljplan när begränsat standardförfarande tillämpas. - Anta, ändra eller upphäva detaljplan som är av mindre omfång och som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. - Kommunstyrelsens befogenhet innefattar också rätt att – beträffande detaljplaner som kommunstyrelsen antagit eller ändrat – förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid. Sida: 12 (18) Kommunstyrelsen har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägarens bestridande. - Besluta i ärenden om tillämpning av taxa inom kart- och mätområdet. § 15 Ansvar och rapporteringsskyldighet Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning, samt detta reglemente. Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten i kommunen och i de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i utvecklas och hur den totala ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsens arbetsformer § 16 Sammansättning Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter och 13 ersättare. § 17 Ersättarnas tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. § 18 Avbruten tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra endast om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. § 19 Turordningen mellan ersättarna En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska själv kontakta ersättare för tjänstgöring. Den ersättare Sida: 13 (18) kontaktas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. § 20 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta vid sammanträde, eller i en del av ett sammanträde, tjänstgör andre vice ordföranden. Om ingen av dessa kan delta vid sammanträde, eller i en del av ett sammanträde, tjänstgör den som har varit ledamot längst tid i nämnden som ordförande. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid, ska den äldste av dem vara ordförande. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. § 21 Sammanträdena - tidpunkt Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. § 22 Sammanträdena - kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen kan skickas eller tillgängliggöras digitalt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden, vice ordförande eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den uppgiften fullgöras av den som ersätter ordföranden enligt fjortonde paragrafen första stycket. § 23 Ordföranden Det åligger kommunstyrelsens ordförande att: - Närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens helanämndförvaltning. - Med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor. - Främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder. - Representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat Sida: 14 (18) i ett särskilt fall. Kommunstyrelsens ordförande får närvara vid samtliga nämnders sammanträden. Ordföranden får därvid delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild. § 24 Initiativärenden Varje ledamot får vid styrelsens sammanträde väcka ärenden (initiativ). För att väcka ärenden måste ledamoten tjänstgöra vid sammanträdet. En ersättare får väcka ärenden endast när ersättaren tjänstgör vid styrelsens sammanträde. Ett initiativ, som skickas in innan ett sammanträde, ska vara skriftligt och av initiativet ska det framgå vilken ledamot eller vilka ledamöter som står bakom initiativet. Initiativet ska även anmälas vid sammanträdet. Ett skriftligt initiativ ska skickas enheten för demokratistöd via e-post före det sammanträde till vilket initiativet väckts. Ämnen av olika slag får inte tas upp i ett och samma initiativ. Ett initiativ får endast behandla ämnen som ligger inom styrelsens verksamhetsområde. Styrelsen ska vid behandlingen av ett initiativ, vid sammanträdet där det väcks, antingen: - avgöra ärendet direkt genom att bifalla, avslå eller anse initiativet besvarat, - remittera initiativet till berörd förvaltning eller utskott för beredning, - bordlägga initiativet till nästkommande sammanträde. Om styrelsen bifaller ett initiativ, kan styrelsen även besluta att ärendet ska utredas ytterligare. Om det som initiativet föreslår redan har genomförts, är på gång att genomföras eller på annat sätt är under arbete, ska initiativet anses besvarat med hänvisning till detta § 25 Medborgarförslag Medborgarförslag, där fullmäktige överlåtit till styrelsen att fatta beslut, ska om möjligt beredas så att styrelsen kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes i fullmäktige. Styrelsen ska fortlöpande informera fullmäktige om de beslut som fattats i anledning av ett medborgarförslag. Styrelsen ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt för beslut i fullmäktige inom ett år från det att förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till att ärendena inte avgjorts och när beslut kan förväntas fattas. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Sida: 15 (18) När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, bör förslagsställaren underrättas. Styrelsen får besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte när beslut fattas. Anförande från förslagsställaren får uppgå till högst fem minuter. § 26 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den. § 27 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. § 28 Delgivning Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, administrative chefen, kommunsekreteraren eller annan anställd som styrelsen bestämmer. § 29 Hur handlingar undertecknas Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall av denne, av vice ordförande eller andre vice ordförande och kontrasigneras av anställd som styrelsen bestämmer. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som ska underteckna handlingar. § 30 Utskott och beredningar under kommunstyrelsen Inom kommunstyrelsen finns det ett arbetsutskott och en kultur- och fritidsberedning samt en arvodesberedning. Arbetsutskottet samt beredningarna utses av kommunstyrelsen för samma mandatperiod som gäller för Arbetsutskottet består av fem ledamöter och tio ersättare. Arbetsutskottet utses av kommunstyrelsen bland kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Kultur- och fritidsberedningen består av sju ledamöter och sju ersättare. Ledamöterna och ersättarna i kultur- och fritidsberedningen behöver inte vara ledamöter i kommunstyrelsen, men ska vara politiskt aktiva i Mariestads kommun. Arvodesberedningen består av en ledamot och en ersättare per politiskt parti som är representerat i kommunfullmäktige. Sida: 16 (18) För kallelse till utskottet och beredningen, se § 22 § 31 Krisutskott Arbetsutskottet är även krisutskott. Utskottet ska ha hand om kommunstyrelsens lednings- och samordningsuppgifter vid extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap som anges i § 7 Utskottet ansvarar för kommunstyrelsens uppgifter som krisledningsnämnd med undantag av beslut om de ekonomiska ramarna för den extraordinära händelsen. I den frågan beslutar kommunstyrelsen. Krisutskottet äger även rätt att hänskjuta frågor till kommunstyrelsen (krisledningsnämnden) för beslut. § 32 Dokumentation Alla beslut som har fattats av krisutskottet ska dokumenteras i protokoll. Protokollen ska justeras av de som har deltagit i besluten. Protokollen ska anmälas till kommunstyrelsen så snart som möjligt. § 33 Ordförande För arbetsutskottet väljer kommunstyrelsen bland ledamöterna en ordförande, en vice ordförande och en andre vice ordförande. För kultur- och fritidsberedningen väljer kommunstyrelsen bland ledamöterna en ordförande och en vice ordförande. I arvodesberedningen är den ledamot som tillhör oppositionens största parti ordförande. Om ordföranden i utskottet eller beredningarna på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet/beredningarna att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. § 34 Ersättare Ersättare i arbetsutskottet och arvodesberedningen, som inte tjänstgör har inte rätt att närvara vid sammanträden. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. Ersättare i kultur- och fritidsberedningen har rätt att närvara på beredningens sammanträden även när de inte tjänstgör. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskott/beredning, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Sida: 17 (18) För ersättarnas tjänstgöring i utskottet/beredningarna, se §§ 17–20 § 35 Sammanträde Arbetsutskottet och beredningarna sammanträder på dag och tid som utskottet/beredningarna bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet/beredningarna får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. § 36 Beredning De ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet ska beredas av utskottet och beredningarna om beredning behövs. När ärendet beretts ska utskottet/beredningarna lägga fram förslag till beslut. Ordföranden, kommundirektören, stabschefen eller administrative chefen överlämnar sådana ärenden till utskottet/beredningarna.

§ 37 Kultur- och fritidsberedningens ansvarsområde Kultur- och fritidsberedningen har till uppgift: - Bereda ärenden till kommunstyrelsen som rör kultur- och fritid samt folkhälsa. - Att verka för ett nära samarbete med kultur- och fritidsorganisationer, föreningar och enskilda ideella krafter samt medverka i samhällsplaneringen. - Att med uppmärksamhet följa utvecklingen i de frågor som rör beredningens verksamhetsområden samt ta initiativ och lägga fram de förslag som beredningen finner påkallade. - Att stödja nya uttrycks- och verksamhetsformer i kultur- och fritidslivet samt folkhälsa. - Att verka för att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar samt att kultur-, fritids- och naturmiljöer bevaras. - Att följa plan- och byggnadsfrågor och verka för bevarande, vård och lämplig användning av byggnader, anläggningar och miljöer av kulturhistoriskt värde. - Att ansvara för kommunens konstsamling samt att anskaffa konstverk till kommunens offentliga miljöer. - Verka för att konsekvenser för kultur- och fritid samt folkhälsan belyses i planering och beslutsprocess. - Följa upp och utvärdera folkhälsoarbete samt beviljade medel för folkhälsoinsatser. Sida: 18 (18) - Följa upp och utvärdera kultur- och fritidsarbete samt beviljade medel för föreningsbidrag.

§ 38 Arvodesberedningens ansvarområde Arvodesberedningen ansvarar för att bereda ärenden som berör arvoden och traktamenten till förtroendevalda. Sida 1 av 2 Kommundirektör Partistöd till Moderaterna och Vänsterpartiet 2026 Kommundirektören lämnar inget förslag till beslut. Bakgrund Enligt kommunallagens 4 kap 29-32 §§ ska partier som erhåller partistöd årligen redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisningen ska avse perioden 1 januari till 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Redovisningen av hur partistödet har använts ska även granskas. Partierna utser själv sin granskare. Granskaren ska upprätta en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Fullmäktige ska årligen fatta beslut om utbetalning av stödet. Kommunfullmäktige i Mariestad antog den 29 april 2024 (§ 48) ett reglemente med regler för partistöd i Mariestads kommun. Bakgrund till reglementet är att förtydliga rutinerna och hanteringen kring partistöd. Enligt reglementet ska partierna i fullmäktige lämna in den skriftliga redovisningen av hur stödet har använts föregående år (inklusive granskningsrapport med intyg) i samband med rekvisitionen av partistödet. Redovisning och granskningsintyget ska inkomma till kommunstyrelsen senast den 30 juni innevarande år för att underställas fullmäktige för beslut. Begäran om partistöd Moderaterna (M) har den 17 februari 2026 inkommit med begäran om partistöd för innevarande år. Ansökan omfattar även redovisning av hur partistödet använts föregående år samt granskningsintyg. Vänsterpartiet (V) har den 17 februari 2026 inkommit med begäran om partistöd för innevarande år. Ansökan omfattar även redovisning av hur partistödet använts föregående år samt granskningsintyg. Sida 2(2) kommunens miljömässiga förhållande. Ärendet förväntas inte inverka vare sig positivt eller negativt på invånarnas sociala relation mellan varandra och kommunens verksamheter. kommunens ekonomiska situation. Administrativa chefens tjänsteskrivelse, daterad 2026-02-19 Parti som sökt partistöd (gruppledare) Administrativ chef, Eleonor Hultmark (för vidare hantering hos ekonomiavdelningen) Sida 1 av 2 Enheten för demokratistöd Eleonor Hultmark Administrativ chef Partistöd till Moderaterna och Vänsterpartiet 2026 1. Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Moderaterna partistöd för 2026. 2. Kommunfullmäktige beslutar att bevilja Vänsterpartiet partistöd för 2026. Bakgrund Enligt kommunallagens 4 kap 29-32 §§ ska partier som erhåller partistöd årligen redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Redovisningen av hur partistödet har använts ska även granskas. Partierna utser själv sin granskare. Granskaren ska upprätta en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Fullmäktige ska årligen fatta beslut om utbetalning av stödet. Kommunfullmäktige i Mariestad antog den 29 april 2024 ett reglemente med regler för partistöd i Mariestads kommun. Bakgrund till reglementet är att förtydliga rutinerna och hanteringen kring partistöd. Enligt reglementet ska partierna i fullmäktige lämna in den skriftliga redovisningen av hur stödet har använts föregående år (inklusive granskningsrapport med intyg) i samband med rekvisitionen av partistödet. Redovisning och granskningsintyget ska inkomma till kommunstyrelsen senast den 30 juni innevarande år för att underställas fullmäktige för beslut. Begäran om partistöd Moderaterna (M) har den 17 februari 2026 inkommit med begäran om partistöd för innevarande år. Ansökan omfattar även redovisning av hur partistödet använts föregående år samt granskningsintyg. Sida 2(2) Vänsterpartiet (V) har den 17 februari 2026 inkommit med begäran om partistöd för innevarande år. Ansökan omfattar även redovisning av hur partistödet använts föregående år samt granskningsintyg. kommunens miljömässiga förhållande. Ärendet förväntas inte inverka vare sig positivt eller negativt på invånarnas sociala relation mellan varandra och kommunens verksamheter. kommunens ekonomiska situation. Administrativa chefens tjänsteskrivelse, daterad 2026-02-19 Parti som sökt partistöd (gruppledare) Administrativ chef (för vidare hantering hos ekonomiavd.) Sida 1 av 2 Kommundirektör Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Bakgrund Britta Wänström (V) har i motion till kommunfullmäktige den 24 november 2025 (§ 191) föreslagit att Mariestads kommun ska utreda möjligheterna att starta en Wall of Kindness, på egen hand eller i samverkan med annan aktör. En Wall of Kindness innebär att privatpersoner kan donera klädesplagg som personer i behov kan hämta. Socialförvaltningen har, inom ramen för sitt ordinarie ansvar, översiktligt gått igenom vilka krav och förutsättningar som skulle krävas för att driva en Wall of Kindness. Förvaltningen har även tagit fram en skrivelse som samlar dessa överväganden. Genomgången visar att verksamheten inte kan genomföras inom socialtjänstens uppdrag, vare sig utifrån juridiska, personalmässiga eller lokalmässiga ramar eller med hänsyn till sekretess- och säkerhetsaspekter. En Wall of Kindness är i grunden ett återbruks- och välgörenhetsinitiativ där människor kan lämna eller hämta kläder vilket inte är socialtjänstens primära uppdrag och hamnar utanför myndighetens kärnverksamhet. Socialtjänsten kan heller inte dela ut kläder utan individuell behovsbedömning då det kan anses vara bistånd. Avseende aspekter såsom den kommunala likabehandlingsprincipen och kostnadsneutralitet talar dessa också emot att kommunen kan inrätta en sådan lösning. Utifrån sekretess- och säkerhetskrav för socialtjänstens besökare är det heller inte lämpligt att en Wall of Kindness placeras i socialtjänstens lokaler. Socialförvaltningen har därför inom ramen för motionens fråga svårt att se möjligheten att driva en Wall of Kindness. Socialnämnden fördelar vidare föreningsbidrag till organisationer som verkar inom området för att främja människors välmående och lokala engagemang vilket innebär att det även finns andra aktörer som kan bidra till frågor av den typ som motionen berör. Socialnämnden beslutade den 2 mars 2026 (§ 43) att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Sida 2(2) En Wall of Kindness kan ha en positiv inverkan på återbruk och miljö men andra möjligheter finns för återbruk och att skänka kläder i Mariestads kommun. En Wall of Kindness kan ha en positiv inverkan på personer i utsatthet men det är viktigt att verksamheten utformas på ett sätt som inte leder till risker eller kan leda till stigmatisering för de som nyttjar tjänsten. Utifrån barnperspektivet ansvarar socialförvaltningen för att barns behov tillgodoses och socialtjänsten bedömning om olämpligheten i att driva en Wall of Kindness bedöms inte ha någon inverkan på barns bästa. Uppstart av en Wall of Kindness i socialförvaltningens regi skulle innebära ökade kostnader för personal samt behov av nya lokaler.

Son § 43/26 Britta Wänström (V) Socialnämnden (för anmälan) Socialchef, Anitta Into Avdelningschef, Eva Påhlman Kvalificerad utredare, Erika Feltsten Socialnämnden 2026-03-02 Sida 1 Socialnämnden Son § 43 Dnr 2025/00168 Socialnämndens beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att motionen avslås. Bakgrund Britta Wänström (V) har i motion till kommunfullmäktige den 25 november 2025, kf § 191, föreslagit att Mariestads kommun ska utreda möjligheterna att starta en Wall of Kindness, på egen hand eller i samverkan med annan aktör. En Wall of Kindness innebär att privatpersoner kan donera klädesplagg som personer i behov kan hämta. Socialförvaltningen har, inom ramen för sitt ordinarie ansvar, översiktligt gått igenom vilka krav och förutsättningar som skulle krävas för att driva en Wall of Kindness. Förvaltningen har även tagit fram en skrivelse som samlar dessa överväganden. Genomgången visar att verksamheten inte kan genomföras inom socialtjänstens uppdrag, vare sig utifrån juridiska, personalmässiga eller lokalmässiga ramar eller med hänsyn till sekretess- och säkerhetsaspekter. En Wall of Kindness är i grunden ett återbruks- och välgörenhetsinitiativ där människor kan lämna eller hämta kläder vilket inte är socialtjänstens primära uppdrag och hamnar utanför myndighetens kärnverksamhet. Socialtjänsten kan heller inte dela ut kläder utan individuell behovsbedömning då det kan anses vara bistånd. Avseende aspekter såsom den kommunala likabehandlingsprincipen och kostnadsneutralitet talar dessa också emot att kommunen kan inrätta en sådan lösning. Utifrån sekretess- och säkerhetskrav för socialtjänstens besökare är det heller inte lämpligt att en Wall of Kindness placeras i socialtjänstens lokaler. Socialförvaltningen har därför inom ramen för motionens fråga svårt att se möjligheten att driva en Wall of Kindness. Socialnämnden fördelar vidare föreningsbidrag till organisationer som verkar inom området för att främja människors välmående och lokala engagemang vilket innebär att det även finns andra aktörer som kan bidra till frågor av den typ som motionen berör. En Wall of Kindness kan ha en positiv inverkan på personer i utsatthet men det är viktigt att verksamheten utformas på ett sätt som inte leder till risker eller kan leda till stigmatisering för de som nyttjar tjänsten. Utifrån barnperspektivet ansvarar socialförvaltningen för att barns behov tillgodoses och socialtjänsten bedömning om olämpligheten i att driva en Wall of Kindness bedöms inte ha någon inverkan på barns bästa. Socialnämnden 2026-03-02 Sida 2 En Wall of Kindness kan ha en positiv inverkan på återbruk och miljö men andra möjligheter finns för återbruk och att skänka kläder i Mariestads kommun. Uppstart av en Wall of Kindness i socialförvaltningens regi skulle innebära ökade kostnader för personal samt behov av nya lokaler Ordförande tar upp förslag till beslut och finner att socialnämnden beslutar i enlighet med förslaget. Förvaltningschefens tjänsteskrivelse, daterad 2026-02-04 Kvalificerade utredarens skrivelse ”Svar på motion gällande Wall of Kindness”, daterad 2026-02-04 Protokollsutdrag KF § 191/25 Motion från Britta Wänström (V) om Wall of Kindness Anitta Into, förvaltningschef Eva Påhlman, avdelningschef Erika Feltsten, kvalificerad utredare Motion om införandet av en ”Medborgarbudget” i Mariestads kommun från Centerpartiet i Mariestad I ett antal av Sveriges kommuner har man infört ”Medborgarbudget” som ett sätt att öka medborgarnas förtroende för demokratin och stimulera lokal utveckling. Denna satsning kan bland annat bidra till öka engagemanget och intresse för lokal politik hos medborgare och företag, något som vi i Centerpartiet tror kan vara gynnsamt för framtida demokratiarbete i Mariestad kommun. Vi i Centerpartiet vill verka för ökad delaktighet för invånarna på vår landsbygd och i våra kransorter, så vi tror att införande av en ”Medborgarbudget” i ett första skede, lämpligt skulle vara riktat mot dessa. Därför före slår Centerpartiet i Mariestad: Att avsätta 100.000 kronor i en ”Medborgarbudget” till varje kransort. Att ge invånarna på dessa orter möjligheten att lämna förslag och rösta fram hur dessa 100.000 kronor skulle kunna användas för lokala förbättringar. Centerpartiet i Mariestad 20260320 Therese Boman Nordlie