Utbildningsnämnden — 21 april 2026

Unau § 32/26 Tjänsteskrivelse ” Närvaromodellen - Frånvarouppföljning grundskolan” upprättad av avdelningschef för grundskolan och utbildningschef. Sekretess: Muntlig redovisning av frånvaron i grundskolan på mötet. Beslutet ska skickas till: Avdelningschef för- och grundskola 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 33/26 Tjänsteskrivelse upprättad av avdelningschef för- och grundskola 2026-03-24 Bilaga - Uppdrag och ansvarsfördelning inom fritidshemmet Beslutet ska skickas till: Avdelningschef för- och grundskola 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 34/26 Tjänsteskrivelse upprättad av avdelningschef för- och grundskola 2026-04-10 2026-04-21 Beslutet ska skickas till: Avdelningschef för- och grundskola Rektor Högelidsskolan 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 35/26 Tjänsteskrivelse ”Läsårstider 2027/28, läsårsstart och läsårsslut – grundskola” upprättad av avdelningschef för- och grundskola. Beslutet ska skickas till: Skolskjutshandläggare 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 36/26 Tjänsteskrivelse ”Läsårstider 2027/28, läsårsstart och läsårsslut – gymnasiet” upprättad av avdelningschef gymnasiet. Beslutet ska skickas till: Skolskjutshandläggare 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 37/26 Tjänsteskrivelse upprättad av gymnasiechef och utbildningschef Bilaga 1: Programutbud 2028 Beslutet ska skickas till: Avdelningschef gymnasiet 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 38/26 Tjänsteskrivelse ”Riktlinje för kostverksamheten i Mariestads kommun” upprättad av kostchef och utbildningschef. Måltidsriktlinje för kostverksamheten i Mariestads Kommun. Beslutet ska skickas till: Avdelningschef kost Äldre- och omsorgsnämnden (för anmälan) Förvaltningschef äldre- och omsorg Utbildningschef 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 39/26 Tjänsteskrivelse upprättad av utbildningschef och controller 2026-03-26 Bilaga: Underlag utbetalning friförskolor kvalitetshöjande åtgärder i förskolan 2026 Beslutet ska skickas till: Controller Pia Svartén Avdelningschef för- och grundskola 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 40/26 Tjänsteskrivelse ”Prislista gymnasium Skaraborg” upprättad av utbildningschef. Prislista för nationella program på gymnasiet. Beslutet ska skickas till: Avdelningschef gymnasiet 2026-04-21 Utbildningsnämnden

Unau § 41/26 Tjänsteskrivelse ” Dokumenthanteringsplan för utbildningsnämndens verksamheter” upprättad av nämndsekreterare och utbildningschef. Reviderad dokumenthanteringsplan för utbildningsnämndens verksamheter. Beslutet ska skickas till: Kommunarkivarie 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 47 Dnr 2025/00271 Godkännande av dagordning. Anmälan om jäv. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner upprättat förslag till dagordning. Anmälan av jäv Ingen av ledamöterna/tjänstgörande ersättarna anmäler jäv i något av de ärenden som behandlas vid dagens sammanträde. 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 48 Dnr 2025/00266 Sekretess: Systematiskt kvalitetsarbete - Befarade kränkningsärenden, synpunkter och klagomål samt eventuellt inkomna "Tillsyn individärenden"- 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Bakgrund Statistik över befarade kränkningsärenden informeras om på varje möte. Denna gång redovisas inkomna ärenden under tiden 10 mars till 21 april 2026. Information redovisas om inkomna klagomål Id42986 och Id43075. Underlag för beslut Muntlig information på sammanträdet. _________________________ 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 49 Dnr 2026/00061 Närvaromodellen - Frånvarouppföljning Grundskola Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner informationen. Bakgrund Huvudmannen för den skola som eleven går i ska se till att eleven fullgör sin skolplikt, vilket först och främst innebär att eleven går till skolan och deltar i utbildningen. ”Frånvarouppföljning” är ett sätt att visualisera en elevs situation i olika steg av frånvaro. Där ges även förslag på åtgärder skolan bör vidta för att underlätta elevens återgång till sin skolmiljö. Arbetet med elever som har hög frånvaro är en process där analys och bedömning av måluppfyllelsen ligger till grund för beslut om åtgärder för förbättringar. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning grundskola har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning grundskola bedömer att beslutet ur en social dimension ger elever förutsättningar till en fullföljd utbildning vilket därmed förebygger risken för utanförskap i samhället på sikt, skolplikten säkerställer rätten till utbildning. Strukturerad frånvarouppföljning gör det möjligt att tidigt upptäcka elever i riskzonen, vilket stödjer artikel 3 i barnkonventionen om att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Arbetet utgår från analys av elevens behov och situation, i linje med artikel 6 om barnets rätt till utveckling. Elevens egna erfarenheter och synpunkter ska tas med i bedömningen, vilket uppfyller artikel 12 om rätten att komma till tals. Genom individanpassade och tidiga insatser stärks elevens rätt till utbildning enligt artikel 28 och rätten att nå sin fulla potential enligt artikel 29. Bedömning ur ekonomisk dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning grundskola bedömer att beslutet ur en ekonomisk dimension kräver ett långsiktigt perspektiv för att påverka elevresultat och socioekonomi. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. 2026-04-21 Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut

UN § 50 Dnr 2026/00026 Behörighetskrav och långsiktigt mål för personal i fritidshem Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att fritidshem ska bemannas med minst en legitimerad lärare i fritidshem per avdelning. Utbildningsnämnden beslutar vidare att utöver den legitimerade läraren i fritidshem kan rekrytering ske av annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas i enlighet med skollagen (Skollagen kap 2 § 14). Utbildningsnämnden beslutar att det långsiktiga målet för fritidshemmens verksamhet är att bemanna med 100 procent behöriga och legitimerade lärare i fritidshem. Bakgrund Utbildningsnämnden fastställer att varje fritidshemsenhet ska ha minst en behörig och legitimerad lärare i fritidshem per avdelning. Denna funktion är central för att säkerställa att utbildning och undervisning i fritidshemmet håller hög kvalitet och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtidigt konstateras att det i dagsläget är utmanande att rekrytera lärare med rätt behörighet till fritidshemmen. För att upprätthålla en stabil och ändamålsenlig bemanning ges därför möjlighet att, utöver den legitimerade läraren, anställa annan personal som genom relevant utbildning eller erfarenhet kan bidra till att elevernas utveckling och lärande främjas i enlighet med skollagen (Skollagen kap 2 § 14). Det långsiktiga målet är att fritidshemmens verksamhet ska bemannas av 100 procent behöriga lärare i fritidshem. Detta mål ska utgöra en riktning för det strategiska arbetet med kompetensförsörjning, samtidigt som verksamheterna ges förutsättningar att möta elevernas behov på kort sikt genom en ändamålsenlig kombination av behörig personal och andra relevanta yrkesroller. En handlingsplan för hantering av anställning för rektorerna gällande relevanta yrkeskategorier har tagits fram i samverkan med fackliga organisationer. Bedömning ur miljömässig dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. 2026-04-21 Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningens bedömning ur en social dimension visar att en ändamålsenlig bemanning i fritidshemmen är av central betydelse för att säkerställa att varje elev möts av en trygg, stödjande och socialt inkluderande lärmiljö. Närvaro av behörig personal och andra relevanta yrkesroller skapar förutsättningar för att eleverna ska bli sedda, få sina behov uppmärksammade och ges likvärdiga möjligheter till delaktighet, social utveckling och välbefinnande. Detta uppfyller flera av artiklarna i barnkonventionen. Bedömning ur ekonomisk dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut

UN § 51 Dnr 2026/00067 Tillfälligt undantag från öppethållande av skolmatsalarna på Högelidsskolan läsåret 2026/2027 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att göra ett tillfälligt undantag för Högelidsskolans matsals ordinarie öppethållande. Skolmatsalen öppnar 10:30 (ordinarie öppningstid 11:00) och stängs 13:00. Undantaget ska gälla för läsåret 2026/2027. Utbildningsnämnden beslutar att skolmatsalens ändrade öppettider ska utvärderas på utbildningsnämndens sammanträde den 15 december 2026, inklusive elevernas åsikter gällande ändrade öppettider. Utbildningsnämnden beslutar att en mätning ska göras av om det syns en ökning av mellanmålet på eftermiddagen i Högelidsskolans fritidshem på eftermiddagen. Utbildningsnämnden beslutar vidare att arbetsutskottet ska informeras under året om genomförandet och uppföljningen av beslutet. Bakgrund Högelidsskolan omfattar cirka 650 elever från förskoleklass till årskurs 9 samt elever inom anpassad grundskola. Skolan har två matsalar. En mindre matsal som används av elever i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 2 samt av yngre elever inom anpassad grundskola. Den större matsalen används av cirka 500 elever från grundskolans årskurs 3–9 samt äldre elever inom anpassad grundskola. Den större matsalen är indelad i två sektioner. I en av dessa äter äldre elever inom anpassad grundskola samt elever i grundskolans årskurser 3–6. I den andra sektionen äter eleverna åk 7–9. Under tidsintervallet kl. 11.00–12.00 uppstår ett högt tryck i matsalen. Nuvarande situation innebär att många elever får stå i långa köer fram till serveringen, vilket gör att de inte alltid hinner äta sig mätta eller hämta mer mat. Ljudnivån i matsalen är ofta hög i den del där högstadiets elever äter, och serveringskön passerar rakt igenom den yta där andra elever sitter och äter. Detta bidrar till en orolig miljö. I genomförda elevundersökningar uppger flera elever i årskurs 3–6 att de känner sig otrygga i matsalen och att de inte alltid hinner äta i tillräcklig utsträckning. Genom att tidigarelägga starttiden i Högelidsskolans större matsal till klockan 10:30 kan skolmåltiden schemaläggas så att eleverna i årskurs 3–6 har tillgång till hela matsalen mellan klockan 10:30 och klockan 11:45. Därefter öppnas matsalen för elever på högstadiet som då också har tillgång till hela matsalen mellan klockan 11:45-13:00. Ett förändrat upplägg för skolmåltiden och/eller nyttjandet av matsalens ytor minskar trängsel och buller samt ge högstadiets elever möjlighet att sprida ut sig över en större yta. Det skulle även skapa lugnare zoner för de elever som ibland undviker att gå in i matsalen på grund av den upplevda arbetsmiljön. 2026-04-21 Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen bedömer ur en miljömässig dimension att ett förändrat upplägg för skolmåltiden ger ett mer hållbart nyttjande av matsalens ytor genom minskad trängsel och jämnare flöden. Detta bidrar till lägre ljudnivåer, en förbättrad arbetsmiljö för eleverna samt minskat matsvinn, effektivare energianvändning och en förbättrad inomhusmiljö Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningens bedömning ur en social dimension visar att en välfungerande måltidsmiljö är en viktig del av skolans uppdrag att främja elevers hälsa, trygghet och lärande. En mindre stressfylld miljö gör att eleverna hinner äta i tillräcklig omfattning och därmed får den energi som krävs för att upprätthålla koncentration och ork under resten av skoldagen. Bedömning ur ekonomisk dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. Arbetsutskottets förslag Utbildningsnämnden beslutar att göra ett tillfälligt undantag för Högelidsskolans matsals ordinarie öppethållande. Skolmatsalen öppnar 10:30 (ordinarie öppningstid 11:00) och stängs 13:00. Undantaget ska gälla för läsåret 2026/2027. Utbildningsnämnden beslutar att skolmatsalens ändrade öppettider ska utvärderas på utbildningsnämndens sammanträde den 15 december 2026. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) yrkar på att även elevernas åsikter gällande ändrade öppettider ska redovisas på sammanträdet den 15 december 2026. Vidare yrkar ordförande Anette Karlsson (M) att en mätning görs av om mellanmålet i Högelidsskolans fritidshem ökas på eftermiddagen. Vice ordförande Sebastian Ekeroth Clausson (S) yrkar på att arbetsutskottet ska informeras under året om genomförandet och uppföljningen av beslutet. Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag, eget tilläggsyrkande samt Ekeroth Claussons (S) tilläggsyrkande till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslagen. Underlag för beslut

UN § 52 Dnr 2026/00052 Läsårstider 2027/2028 för grundskolan Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att höstterminen 2027 för grundskolan börjar den 18 augusti och slutar den 21 december. Vårterminen 2028 börjar den 13 januari och slutar den 16 juni. Bakgrund Enligt 3 kap. 2 och 3 §§ skolförordningen (2011:185) ska läsåret ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Motsvarande bestämmelser finns i 3 kap. 1 och 2 §§ gymnasieförordningen (2010:2039). Utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag på läsårstider för 2027/2028 för grundskolan. Bedömning ur miljömässig dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. Bedömning ur ekonomisk dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. 2026-04-21 Underlag för beslut

UN § 53 Dnr 2026/00053 Läsårstider 2027/2028 för gymnasiet Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att höstterminen 2027 för gymnasiet börjar den 18 augusti och slutar den 21 december. Vårterminen 2028 börjar den 14 januari och slutar den 16 juni. Bakgrund Enligt 3 kap. 2 och 3 §§ skolförordningen (2011:185) ska läsåret ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. Motsvarande bestämmelser finns i 3 kap. 1 och 2 §§ gymnasieförordningen (2010:2039). Utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag på läsårstider för 2027/2028 för gymnasiet. Bedömning ur miljömässig dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. Bedömning ur ekonomisk dimension Ingen bedömning har gjorts utifrån denna dimension. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. 2026-04-21 Underlag för beslut

UN § 54 Dnr 2026/00068 Programstruktur Vadsbogymnasiet 2028/2029 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att utbudet av nationella program hösten 2028 på Vadsbogymnasiet dimensioneras enligt förslag till ”Programutbud 2028”. Bakgrund Inför varje nytt läsår ska utbildningsnämnden besluta om Vadsbogymnasiets programutbud och elevdimensionering. För att möjliggöra ett långsiktigt dimensioneringsarbete inom Utbildning Skaraborg behöver utbildningsnämnden besluta om programutbud och platsantal för nästnästkommande läsår. Skolledningen på Vadsbogymnasiet förslår att programutbudet och platsantalen 2028/2029 är det samma som det programutbud som erbjuds 2027/2028 för samtliga program. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning gymnasieskola har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning gymnasieskola har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur ekonomisk dimension En korrekt dimensionering är viktig ur en ekonomisk dimension. Skolans programutbud och studieplatsantal bör så nära som möjligt svara mot sökande elevers önskemål för att ur en ekonomisk dimension nå en god fyllnadsgrad på utbildningarna. Dimensioneringen måste även anpassas till skolans resurser utifrån perspektivet vilket ekonomiska möjligheter skolan har att erbjuda ett visst utbud. Föreslagen dimensionering bygger på analyser av tidigare års ansökningsstatistik samt analyser av tidigare års ekonomiska resultat för Vadsbogymnasiet. Det är viktigt att ha ett brett programutbud för att kunna attrahera elever att välja Vadsbogymnasiet, men ett för brett programutbud kan få negativa ekonomiska konsekvenser. Antalet elevplatser måste även anpassas utifrån ett ekonomiskt perspektiv, för att uppnå goda samläsningsmöjligheter. 2026-04-21 Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut

UN § 55 Dnr 2022/00109 Måltidsriktlinje för kostverksamheten i Mariestads kommun Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta reviderad Måltidsiktlinje för kostverksamheten i Mariestads kommun och delger beslutet till äldre- och omsorgsnämnden. Utbildningsnämnden beslutar att utbildningsnämndens presidium, så långt det är möjligt, ska närvara vid måltidsråd i förskola och skola samt i kostråd inom äldreomsorgen. Bakgrund Måltidsriktlinjen för kostverksamheten är ett verktyg för att kvalitetssäkra alla måltider som tillagas, hanteras och serveras inom all kostverksamhet i Mariestads kommun. Riktlinjen används vid planering, genomförande och uppföljning. Riktlinjen ska fungera som ett styrande dokument för all personal som berörs av måltid och måltidsmiljö, i det dagliga arbetet och vid beslutsfattande. På utbildningsnämndens arbetsutskotts sammanträde 2026-04-07 beslutades att även äldre- och omsorgsnämnden ska besluta att anta Måltidsriktlinje för kostverksamheten i Mariestads kommun. (Unau § 38/26) Bedömning ur miljömässig dimension Måltidsriktlinjen bidrar positivt till miljön genom att prioritera hållbara råvaror, minska matsvinn och göra medvetna val som minskar klimatpåverkan. Arbetssättet följer principerna i Agenda 2030 genom att koppla måltider till resurshushållning, minskade utsläpp och ett mer hållbart livsmedelssystem. Klimatsmarta menyer, rätt mängd mat och effektiv egenkontroll minskar både avfall och onödig resursförbrukning. Genom att hela måltidsprocessen – från inköp till servering – omfattas av riktlinjen skapas en struktur som främjar långsiktigt hållbar utveckling i kommunens verksamheter. Bedömning ur social dimension Måltidsriktlinjen bedöms stärka den sociala hållbarheten inom både utbildnings- och äldreomsorgsverksamheten. För barn bidrar riktlinjen till en trygg, trivsam och inkluderande måltidsmiljö som stödjer barns rätt till utveckling enligt barnkonventionens artikel 6. Genom kost- och måltidsråd ges barn möjlighet att uttrycka sina åsikter om mat och måltidsmiljö, i linje med artikel 12. Likvärdig tillgång till näringsriktig och säker mat säkerställer att inget barn missgynnas, vilket följer artikel 2 om icke-diskriminering. Samlat bidrar detta till att barnets bästa beaktas enligt artikel 3. 2026-04-21 Inom äldreomsorgen skapar riktlinjen förutsättningar för en värdig, trygg och social måltidssituation som stärker äldres livskvalitet. Genom kostombud och brukarinflytande ges äldre möjlighet att påverka sin måltid, vilket stärker delaktighet och självbestämmande. Individuellt anpassade och näringsriktiga måltider säkerställer att behov tillgodoses oavsett funktionsnivå eller boendeform. Riktlinjen främjar därmed jämlikhet och god omsorg och stärker den sociala hållbarheten i enlighet med äldreomsorgens värdegrund. Bedömning ur ekonomisk dimension En välfungerande måltidsverksamhet bidrar till god resurshushållning genom att minska matsvinn och använda råvaror effektivt. Näringsriktiga måltider stärker barns hälsa och minskar långsiktiga kostnader kopplade till ohälsa och skolfrånvaro. Tydliga rutiner för specialkost och egenkontroll skapar en kostnadseffektiv organisation som använder resurser där de gör störst nytta. Genom samverkan och kompetensutveckling säkerställs en effektiv drift som ger hög kvalitet utan onödiga utgifter. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut

UN § 56 Dnr 2026/00065 Ökad tilldelning för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar fastställa belopp för ökad utdelning av tilldelade statsbidrag ”kvalitetshöjande åtgärder i förskolan 2026” enligt framtaget förslag för förskolan. Bakgrund Regeringen beslutade att öka beloppet för statsbidraget ”kvalitetshöjande åtgärder i förskolan 2026” med 935 792 kr för Mariestads kommun från ursprungsbidraget. Kommunernas bidrag till enskilda huvudmän ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Därav fördelas de extra pengarna ut per barn till både kommunala och fristående förskolor då det först beslutade bidraget går ut med barnpengen. Bedömning ur miljömässig dimension I ärendet görs det ingen bedömning ur miljömässig dimension. Bedömning ur social dimension Den fördelning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan för 2026 som föreslås, syftar till att ge förskolor möjlighet att behålla eller rekrytera personal, kompetensutveckling för personal som arbetar i barngrupper samt att sträva efter att barngrupperna överensstämmer med Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek. Bidraget möjliggör för kommunen att utjämna skillnader utifrån barns bakgrund och förutsättningar. Barnkonventionen Resursfördelningsmodellen är ett medel för att nå målet att alla barn ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Förvaltningen anser att förslaget till fördelning av statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan ligger i linje med barnkonventionens intentioner. Bedömning ur ekonomisk dimension I ärendet görs det ingen bedömning ur ekonomiska dimension. 2026-04-21 Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut

UN § 57 Dnr 2026/00064 Gymnasium Skaraborgs prislista 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner informationen. Bakgrund Varje år fastställs prislista för gymnasieutbildningarna i Skaraborg enligt gällande samverkansavtal för de kommunala gymnasieskolorna. Den gemensamma prislistan inom samverkansområdet Skaraborg reglerar den interkommunala ersättningen. Prismodellen bygger på de belopp som redovisas i riksprislistan varje år och nytt belopp för kommande år bestäms utifrån programmets pris innevarande år, med en indexuppräkning. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen gör ingen bedömning utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningen gör ingen bedömning utifrån denna dimension. Bedömning ur ekonomisk dimension Utbildningsförvaltningen bedömer att nuvarande prismodell är enkel och möjliggör att i god tid ha kännedom om respektive programs priser inför kommande år. Dock är det först vid höstterminens start som det finns kännedom om hur många elever som valt respektive program och en korrekt ekonomisk planering kan göras. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. 2026-04-21 Underlag för beslut

UN § 58 Dnr 2026/00063 SAM - Systematisk arbetsmiljöarbete Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden noterar informationen om systematiskt arbetsmiljöarbete. Utbildningsnämnden beslutar att arbetet med prioriteringslista för arbetsuppgifter ska tydliggöras i verksamheten och användas mer konsekvent. Bakgrund Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt kommunens ”Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbetet” ska bland annat följande utföras: - Årlig uppföljning av skyddsronder och arbetsmiljöarbete i enlighet med systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömning ur miljömässig dimension Utbildningsförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Verksamheterna har som skyldighet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med policy, lagar och förordningar. Ett bra arbetsmiljöarbete påverkar på ett positivt sätt medarbetarnas hälsa. Bedömning ur ekonomisk dimension Ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt lagar och riktlinjer förväntas ge en god arbetsmiljö, mindre sjukskrivningar och omsättning av personal. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) yrkar på att prioriteringslista för arbetsuppgifter ska tydliggöras i verksamheten och användas mer konsekvent. Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp liggande förslag samt eget tilläggsyrkande till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslagen. 2026-04-21 Underlag för beslut Tjänsteskrivelse ”SAM-Systematiskt arbetsmiljöarbete” upprättad av utbildningschef. Arbetsmiljörapport 2025. Beslutet ska skickas till: Utbildningschef 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 59 Dnr 2026/00066 Dokumenthanteringsplan utbildningsförvaltningen 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta reviderad dokumenthanteringsplan för utbildningsnämndens verksamheter. Bakgrund En dokumenthanteringsplan är en del av nämndens informationsredovisning och är både ett styrdokument och ett hjälpmedel. Dokumenthanteringsplanen styr hanteringen av nämndens allmänna handlingar och är förvaltningens redskap för att säkerställa god hantering av framtida arkivhandlingar. Dokumenthanteringsplanen beskriver hur verksamhetens handlingar, fysiska som digitala, förvaras och om de ska bevaras eller gallras/raderas efter en viss angiven tid. Dokumenthanteringsplanen har genomgått en omfattande revidering av samtliga verksamheters dokument och handlingar och hantering av dessa. Bedömning ur miljömässig dimension Ingen bedömning är gjord utifrån denna dimension. Bedömning ur social dimension Ingen bedömning är gjord utifrån denna dimension. Bedömning ur ekonomisk dimension Ingen bedömning är gjord utifrån denna dimension. Arbetsutskottets förslag Beslutet överensstämmer med arbetsutskottets förslag. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. 2026-04-21 Underlag för beslut

UN § 60 Dnr 2026/00062 Systematiskt kvalitetsarbete - Uppföljning av trygghet och studiero i grundskolan Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner uppföljning av trygghet och studiero i grundskolan. Bakgrund Varje år i april månad görs en uppföljning av verksamheten grundskola enligt Riktlinje för Systematiskt kvalitetsarbete. Bedömning ur miljömässig dimension I ärendet görs ingen bedömning ur denna dimension. Bedömning ur social dimension Utbildningsförvaltningen, avdelning grundskola bedömer att ett systematiskt kvalitetsarbete är ett medel för att säkerställa likvärdighet inom utbildningen. En likvärdig utbildning är av betydelse för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Att alla elever ges denna möjlighet är av betydelse elevernas framtida livschanser. Ett aktivt värdegrundsarbete är avgörande för att skapa en trygg lärmiljö. Det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan säkerställer att utbildningen planeras, följs upp och utvecklas så att eleverna når de nationella målen. Arbetet utgår från barnkonventionen, där barnets bästa ska beaktas i alla beslut (artikel 3). Uppföljningar av måluppfyllelse, trygghet och studiero ger underlag för att bedöma hur beslut påverkar elevernas rättigheter. Elevernas delaktighet är central och deras röster tas tillvara genom elevinflytande, enkäter och dialoger (artikel 12). Bedömning ur ekonomisk dimension I ärendet görs ingen bedömning ur denna dimension. Behandling på sammanträdet Ordförande Anette Karlsson (M) tar upp liggande förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förslaget. 2026-04-21 Underlag för beslut Tjänsteskrivelse ”Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete – Uppföljning av trygghet och studiero i grundskolan” upprättad av grundskolechef samt utbildningschef. Muntlig information på mötet. Beslutet ska skickas till: Utbildningschef Avdelningschef grundskola 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 61 Dnr 2025/00268 Rapporter 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningschef och ordförande informerar om SKRs konferens gällande UP2, Stockholm 18 mars . _________________________ 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 62 Dnr 2025/00263 Information 2026 Remissinstans En förbättrad elevhälsa Utbildningschef informerar om att Mariestads kommun är utsedd att vara remissinstans gällande betänkandet En förbättrad elevhälsa. Avslag av överklagan Elevpeng 2026 Utbildningschef informerar om att Friskolan i Mariestad ABs överklagan av ärendet ”Barn- och elevpeng fristående skolor och fritidshem 2026” avslogs av Förvaltningsrätten i Jönköping. Dimensionering Skolinspektion Utbildningschef informerar om att Skolinspektionen kommer att utföra tillsyn gällande Mariestads kommuns arbete med dimensionering i gymnasieskolan. Remissvar är inskickat. 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 63 Dnr 2025/00269 Delegationsbeslut att anmäla 2026 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden godkänner redovisningen. Följande delegationsbeslut anmäls - Protokoll utbildningsnämndens arbetsutskott 2026-04-07 Delegat: Rektor gy, anp. gy, gr, anp. grsk, förskola Del nr: Ärende: Diarienr: C25 Anmälan av befarade kränkningsärenden enligt UN 2023/74/33 förteckning, 4 mars – 13 april 2026 Delegat: Skolskjutshandläggare Del nr: Ärende: Diarienr: C29 Beslut skolskjutsärenden mars 2026 UN 2026/2 Delegat: Rektor Grangärdets skola Del nr: Ärende: Diarienr: C4 Avslag Skolplacering Grangärdet UN 2026/03/140 Delegat: Rektor Högelidsskolan Del nr: Ärende: Diarienr: C4 Avslag skolplacering, Högelidsskolan F-6 UN 2026/03/150 2026-04-21 Delegat: Rektor Kronoparkens förskola Del nr: Ärende: Diarienr: C28 Plats i förskola UN 2026/41-40 Delegat: Ordförande utbildningsnämnden Del nr: Ärende: Diarienr: A2 Kompletterande yttrande, lönepott för budgetår UN 2025/183 2025 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 64 Dnr 2025/00270 Handlingar att anmäla 2026 Utbildningsnämndens beslut Följande handlingar anmäls: - Ordförandebeslut upprättat 2026-03-17 mål 5018-25 Västra Götalandsregionen - Mariestads kommun, hur använt regionalt arrangörsstöd 2025 Skolinspektionen - Informationsbrev inför tillsyn av huvudmäns arbete med dimensionering av utbildning i gymnasieskolan Förvaltningsrätten i Jönköping - Jönköping FR 119-26 Slutligt beslut 260331 Barn- och elevpeng fristående skolor och fritidshem 2026 Kommunstyrelsen - Beslut KS 2026-03-23 S 78 Årsuppföljning intern kontroll 2025, Mariestads kommun Mediapoolen - 260303 Styrelsemöte Mediapoolen Planavdelningen - Samrådsremiss Detaljplan för del av Madlyckan 1:1 m.fl„ Mariestad - Samrådsremiss Detaljplan för del av Nya staden 1:1 m.fl„ Mariestad Skolverket - Beslut om återbetalning av statsbidrag för Akutskolor 2025 - Beslut om godkänd rekvisition för statsbidraget kvalitetshöjande åtgärder i förskolan 2026 - Information om förändringar gällande statsbidrag för maxtaxa 2026 - Beslut om statsbidrag för språkstärkande insatser skollov 2026 - Beslut om godkänd ansökan för statsbidraget stärkt kunskapsutveckling 2026 - Beslut om godkänd redovisning för statsbidraget stärkt kunskapsutveckling för år 2025 Miljö- och bygg - Datum 2026-04-10 Livsmedelskontroll- Kontrollrapport Grangärdets skola - Datum 2026-04-10Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering Grangärdets skola 2026-04-21 - Datum 2026-04-10 Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering Skutan 2, Regattans förskola - Datum 2026-04-10 Livsmedelskontroll- Kontrollrapport gällande fastighet SKUTAN 2, Regattans förskola - Datum 2026-03-25Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering Tidavads skola - Datum 2026-03-24 Livsmedelskontroll - Kontrollrapport Tidavads skola - Datum 2026-03-20 Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering Ljungdalens förskola - Datum 2026-03-20 Livsmedelskontroll - Kontrollrapport Ljungdalens förskola - Datum 2026-03-20 Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering Österåsens förskola - Datum 2026-03-20 Livsmedelskontroll - Kontrollrapport Österåsens förskola - Datum 2026-03-20 Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering Tolsgårdens förskola - Datum 2026-03-19 Livsmedelskontroll - Kontrollrapport Tolsgårdens förskola - Datum 2026-03-19 Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering Vävaren förskola - Datum 2026-03-19 Livsmedelskontroll - Kontrollrapport Vävarens förskola - Datum 2026-03-10 Livsmedelskontroll - Kontrollrapport, Hasslerörs skola - Datum 2026-03-10 Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering Hasslerörs skola - Datum 2026-03-10 Livsmedelskontroll - Kontrollrapport, Sjötorp - Datum 2026-03-10 Livsmedelskontroll - Avgift - Efterhandsdebitering, Sjötorp Förskola 2026-04-21 Utbildningsnämnden

UN § 65 Dnr 2026/00040 Dialogmöte 2026, Grundskola Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden har dialog med rektorer inom grundskolan gällande grundskolornas resultat. Se protokollets Bilaga 1. 2026-04-21 Bilaga 1 Grupp 1 • Hur leder rektor arbetet med att främja närvaro (närvaromodell, skolanknytningsmodell)? Genom organisation, bemanning och kalendariesättning av uppföljningar. Lämna förutsättningar i planering. Genom att t.ex. möjliggöra en organisation där det även finns personal i andra former av tjänster nära som kan ta extra samtal, möta upp och fånga upp emellan lektioner osv… - Tydliggörande av mentorsuppdrag och ämnesläraruppdrag - Del i kvalitetsarbetet. Knyts ihop med värdegrund och relationsskapande - Tid avsätts för implementering av nya arbetssätt och även vid behov repetitioner för säkerställande av att redskapen används - Del i uppdragshandlingar - Arbetet finns med och uttalat i löpande påminnelser, veckoinformation, kalendariet… - Genom att säkerställa att de verktyg som finns faktiskt används. Fokus på att frånvaro är missad undervisning i kommunikation med personal liksom vårdnadshavare. Skillnaden mellan att följa upp frånvaro tidigare (har inte skolan alltid jobbat med detta?) och främja närvaro diskuteras i möte utifrån skillnaden ”då och nu”. Fokus närvaro och tidiga insatser trots ”legitima orsaker” bland annat diskuteras. Även lärares arbetssituation utifrån arbetsbörda (nya modeller/rutiner) diskuterades kort. Vikten av att föra resonemangen tidigt kring betydelsen av närvaro och konkret exempel lyfts av politiker utifrån egen erfarenhet. Märkts i kommunikationen från skolan tycker någon att förändringar i rutiner skett på enheterna. Någon nämner att kontakterna till politiker om varför ”vi inte fått ledigt för vårt barn” minskat drastiskt. En större förståelse verkar ändå finnas hos vårdnadshavare för det närvarofrämjande arbetet. Dialogen förs in på de nya reformförslagen kring ändring av betygssystem och läroplan och om man i skolan tror att det kommer att bli ”lättare för eleverna och underlätta elevers stress och prestationsångest”. Vi resonerar kring detta och hur det är svårt att förutse hur reformer landar i praktiken. Alla förändringar har väl någon gång haft målet att det ”ska bli bättre än systemet innan” samt att alla system har sina utmaningar men att det är viktigt att samtala kring det man står i utifrån olika aspekter både det som fungerar och det som utmanar även framåt. 2026-04-21 • Hur leder rektor arbetet med att stärka elevernas motivation? - förankra skolans arbete i värdegrund. dialog med- och förväntningar på lärare. Tillit… - Få med dessa delar i systematiskt kvalitetsarbete som utvecklar undervisningen med mål att öka motivation - Arbete fortsatt för trygghet och studiero som är grunden - säkerställa elevinflytande och delaktighet både formellt och informellt - Elevhälsan är med i kvalitetsarbetet. - Utveckla former och jobba fram verktyg i undervisningen som främjar motivation. Val för livet projektet. Studie- yrkesvägledning i bred bemärkelse. Hålla i det arbete som påbörjats i nuvarande projekt och låta det får utvecklas och vara en del i kvalitetsarbetet över tid. Genom att prata undervisning kopplat till delaktighet och elevinflytande. Träna att befinna sig i motstånd. Vi pratar om samhällsutveckling och ungdomars uthållighet och (o)vana att befinna sig i lärandemotstånd och hur detta kan resoneras kring och kompenseras för i skolan genom att elever får möjlighet att träna att befinna sig i motstånd i lärandesituationer. Motivation och lustfyllt är olika saker. Kopplat till mående på helheten och till inre motivation. Livet i stort, framtidsplaner/möjligheter kan vara motiverande Att klara av saker och lyckas och att hittar vägar till att elever så de lyckas. Framtid- gå vidare- åk 6 mot högstadiet och åk 8-9 mot gymnasiet. Att prata kring inre motivation och att den kan kommer som resultat av en ansträngning. • Beskriv samarbetet med vårdnadshavare - positiva och utmanande dilemman? Utmanande kanske - att hitta former för samverkan och delaktighet mot vårdnadshavare som grupp ”skola-vårdnadshavare”. Vårdnadshavare som grupp och även till viss del i individärenden är i sig påverkade och präglade av det konstanta input och flöde i medier och samhälle om skolans tillkortakommanden och hur det ”borde” fungera, bättre förr, reformer som varit eller som är på väg… Alla har gått i skolan och alla ”vet” …. I stort upplevs dialogen huvudsakligen vara både fungerande och god i kontakter med vårdnadshavare i de dagliga verksamheterna. Samverkan med hemmen är viktigt för skolan och eleven. Man kan behöva: - Vilja lyssna på varandra. - Ha förståelse för varandras olika roller eller ”uppdrag” om man så vill och att bådas är viktiga för eleven. - Ha förståelse för att perspektiven är olika, närma oss varandras perspektiv och ha förståelse för att eleverna är och blir i ett sammanhang på olika arenor. 2026-04-21 Skolan är inte tänkt att vara en individuell serviceinstans där man kan ”beställa” utbildning enligt vårdnadshavare och elevs önskemål. Skolan är en instans med ett demokratiskt samhällsuppdrag som styrs av lagar och styrdokument. Skolan lyssnar gärna på synpunkter och försöker också hitta individuella lösningar för elever och vårdnadshavare inom ramen för sitt uppdrag. Men skolan är i grunden trots allt en gruppverksamhet och ska även på sikt bidra till att elever som blivande samhällsmedborgare fungerar i samhället bland andra människor…. (vilket innebär kompromisser och perspektivbyten.) Grupp 2 • Hur leder rektor arbetet med att främja närvaro (närvaromodell, skolanknytningsmodell) I och med arbetet med UP2 projektet har vi vänt fokus från frånvaro mot närvaro. Alla elever har en egen närvaromodell. Vid nivå tre i närvaromodellen intensifieras arbetet runt elevens närvaro hur vi kan hjälpas åt. • Hur leder rektor arbetet med att stärka elevernas motivation? Det relationella arbetet är det allra viktigaste – där eleven känner att den är viktig och saknad när de inte är på skolan. Mentorssamtal med elever för att stämma av elevernas känsla och mående, när det är som vanligt vilket underlättar när det ev uppkommer problem. Elevhälsoteam har bokade tider som lärare kan boka tider runt frågeställningar i ex socialt samspel vilket kan leda till motivations svårigheter. Rastvärdar och rastaktiviteter är viktiga aktiviteter för de elever som känner sig ensamma på raster i skolan. Elever som är ensamma kan lätt hamna hemma. Det är viktigt att se och förstå de tidiga signalerna, vad är det som ligger bakom? Hur jobbar vi med den växande gruppen som inte hittar motivation i skolan? Skolan fostrar demokratiska medborgare och att vara en del i det kollektiva samhället. Tematiskt arbete är ett arbetssätt som ofta motiverar eleverna, där flera ämnen blir involverade i samma arbete. Bygga vidare det dagliga arbetet på ex studiebesök. Bygga vidare på elevernas motivation för hitta motivationen hos eleverna. Jobba med ”vanliga” jobb och presentera för eleverna för att väcka inspiration och motivation. Bjuda in små-företagare till skolan för att visa på vad som finns att göra. Samarbeten finns med gymnasiet för att få en uppfattning om vart skolarbetet kommer att leda sen. • Beskriv samarbetet med vårdnadshavare – positiva och utmanande dilemman. Samarbetet med vårdnadshavare är både lätt och svårt. Viktigt att ha en god relation med vårdnadshavare, att lyssna på varandra och jobba för den goda relationen. Lärarna får inte lämna ut sina privata telefoner och mailadresser samt inte svara på mejl etc. från vårdnadshavare efter kl. 17. Hjälpen av socialtjänsten är en stor och viktig samarbetspartner med vårdnadshavare. 2026-04-21 Grupp 3 • Arbetet med anknytningsmodellen har pågått under en tid och skolorna har kommit olika långt i implementeringen. Modellen används främst för avstämningar på gruppnivå och ger en tydlig struktur genom färgmarkeringar, planering i mötet och ansvarsfördelning. Lärarna upplever modellen som ett stöd eftersom den skapar tydlighet och kontinuitet. Ledning och elevhälsa deltar för att säkerställa uppföljning och att åtgärder genomförs. • På Prisma används anknytningsmodellen även för att fånga både mjuka värden för statistik säger inte allt. Arbetet leds genom delegation till förstelärare och kontinuerlig uppföljning. Modellen ger möjlighet till tidiga insatser på gruppnivå och bidrar till kontinuitet genom ett årshjul och regelbundna avstämningar, där effekten av åtgärder följs upp över tid. • På Högelidsskolan 7-9t används närvaromodellen, kopplat till projektet Val för livet och UP2. Arbetet med trygghet och studiero lyfts som en stor och komplex utmaning med olika förutsättningar i olika årskurser, bland annat kopplat till utåtagerande beteenden, NPF, lärarbyten och bristande stöd hemifrån. Det finns också utmaningar i kommunikationen med vårdnadshavare, som ibland upplever skolsituationen annorlunda än den faktiskt ser ut. • Relationen till vårdnadshavare beskrivs som avgörande men ibland svår, särskilt när vuxna själva har negativa skolupplevelser. Samverkan med BUP och socialtjänsten betonas som viktig, liksom behovet av att ta ett gemensamt vuxen- och samhällsansvar. Barnets röst är central, men det finns en oro för att ansvar ibland läggs på barn som inte är mogna för det. • Samtalet rör också samhällsutvecklingen, ökande individualisering och behovet av gemensamma normer och regler. Skolans uppdrag att fostra kompetenta demokratiska medborgare lyfts, liksom vikten av att hjälpa elever förstå att lärande är ett långsiktigt arbete. • Slutligen beskrivs vikten av fungerande lärarteam (”tripplar”), tydliga gemensamma normer och ett aktivt rektorsansvar för uppföljning, alltid med elevernas bästa i fokus.