Kommunstyrelsens — 23 mars 2026

§ 214 Årsredovisning 2025 Malmö stad STK-2026-57 Sammanfattning I ärendet presenteras Årsredovisning 2025 för Malmö stad. Årsredovisningen redovisar verksamhetens resultat och kommunens ekonomiska ställning under året. Den är en del av kommunens gemensamma budget- och uppföljningsprocess. Rapporten innehåller en finansiell analys av den ekonomiska utvecklingen, en redovisning av årets ekonomiska resultat samt en uppföljning av verksamhetens utveckling. Den innehåller även en bedömning av hur väl kommunfullmäktiges mål har uppnåtts. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2025 för Malmö stad. 2. Kommunfullmäktige avsätter 444 mnkr till resultatreserv. 3. Kommunfullmäktige beslutar att kommunens ekonomiska resultat 2025 inte medför några justerade kommunbidrag eller investeringsramar för nämnderna 2026. 4. Kommunfullmäktige godkänner funktionsstödsnämndens utredning av volym- och kostnadsutveckling inom insatsen personlig assistans. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M) lämnar särkilt yttrande, bilaga 1 § 214. Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Årsredovisning 2025 Malmö stad • Systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Malmö stad • Volym- och kostnadsutveckling inom insatsen personlig assistans • Årsredovisning Malmö stad 2025 Bilaga 1 § 214 Särskilt yttrande § 214. Årsredovisning 2025 Malmö Stad Årsredovisningen visar att Malmö stad gör ett betydande överskott och har en stabil soliditet. Men ett stort överskott är inte i sig ett styrketecken. Det är också ett tecken på att resurser inte används fullt ut i verksamheterna. När överskotten växer samtidigt som problemen i välfärden kvarstår väcker det allvarliga frågor om styrning, prioriteringar och genomförandekraft. Moderaterna konstaterar att Malmö har goda ekonomiska förutsättningar, men att det socialdemokratiska styret inte förmår omsätta dessa i resultat. Bakom siffrorna döljer sig en verklighet där skolresultaten sviktar, socialtjänstens kostnader skenar och allt fler människor står utanför arbetsmarknaden. Det handlar inte om brist på resurser – det handlar om att resurserna inte används där de gör störst nytta. I skolan kvarstår stora skillnader i resultat mellan elevgrupper och skolor. Endast två tredjedelar av eleverna når gymnasieexamen inom fyra år. Kunskapsklyftorna ökar, lärarbehörigheten minskar inom vissa skolformer och problemen med arbetsro och trygghet består. Att grundskolenämnden samtidigt redovisar överskott visar att resurser inte används där de gör störst nytta. Inom socialtjänsten är utvecklingen oroande. Kostnaderna för externa placeringar och boendelösningar ökar och prognoserna visar underskott inom individ och familjeområdet samt boende, tillsyn och service. Det tyder på att de förebyggande insatserna inte har tillräcklig effekt. Underskott hanteras dessutom delvis genom tillfälliga överskott på andra poster, vilket är en kortsiktig lösning. Moderaterna har därför efterfrågat en tydlig åtgärdsplan för att bromsa kostnadsutvecklingen samt en tydligare styrning mot insatser som leder till arbete och egen försörjning. Den nya socialtjänstlagen lyfts som ett viktigt utvecklingsområde. Moderaterna efterfrågar en tydligare redovisning av hur lagen konkret ska påverka verksamheterna och hur anpassningen ska genomföras. Funktionsstödsnämnden redovisar återigen underskott och undantas från krav på resultatsansvar. Detta visar på bristande politiskt ledarskap och otillräcklig styrning. Samma ekonomiska principer bör gälla för samtliga nämnder. Även inom äldreomsorg och LSS är utmaningarna betydande. Medel för kompetensutveckling återlämnas samtidigt som behovet av utbildad personal ökar. Samtidigt används mer resurser till administration medan brukarnära personal minskar. Överskott i verksamheter där insatser inte verkställs är inte ett tecken på god ekonomisk hushållning utan på bristande genomförande. Det är positivt att beroendet av inhyrd personal minskar, men målet bör vara att helt bli oberoende av hyrpersonal. Arbetet med att förbättra chefers förutsättningar är också viktigt för att stärka arbetsmiljö och kvalitet. Samtidigt saknas i flera verksamheter ett tillräckligt strategiskt och analytiskt perspektiv. Moderaterna efterlyser tydligare uppföljning, bättre nyckeltal och en mer utvecklad analys av prioriteringar och vägval. Detta gäller även klimatomställning och stadsutveckling, där ambitioner inte fullt ut motsvaras av konkreta resultat. Kostnaderna för hemlöshet och tillfälliga boendelösningar fortsätter att öka kraftigt. Fler Malmöbor behöver ges förutsättningar att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Samtidigt utvecklas bostadsbyggandet svagt, vilket riskerar att förvärra trångboddhet och försvåra etablering på arbetsmarknaden. Malmö tappar även i företagsklimatrankingar. Företag vittnar om bristande bemötande, långa handläggningstider och svårigheter att etablera och växa. Ett starkare näringsliv är avgörande för att minska arbetslöshet och utanförskap. Moderaterna hade ett annat förslag på budget för 2025. Med det hade resurserna använts annorlunda och i större utsträckning gått till verksamheter där behoven är som störst. Med Moderaternas budget hade extra resurser gått till skolan genom höjd elevpeng, läxhjälp på alla skolor och satsningar på bemannade skolbibliotek. Det förebyggande arbetet hade stärkts för att bryta rekryteringen till kriminalitet och korta köerna till socialtjänsten. Fler insatser hade riktats mot att få människor i arbete genom tydligare krav, bättre matchning och en utbyggd yrkesutbildning. Samtidigt hade företagsklimatet förbättrats genom enklare processer, snabbare handläggning och en mer serviceinriktad kommun. Tryggheten hade stärkts genom fler ordningsvakter, bättre belysning och kameror. Äldreomsorgen hade prioriterats med fokus på kvalitet, bemanning och värdighet. Det är skillnaden i politiska prioriteringar som avgör om resurser leder till resultat – eller till växande överskott utan motsvarande förbättringar i Malmöbornas vardag. Sammanfattningsvis visar årsredovisningen att Malmö står inför betydande strukturella utmaningar som inte löses genom tillfälliga överskott. Moderaterna ser behov av en tydligare politisk inriktning med fokus på arbete före bidrag, stärkt företagsklimat, bättre resursanvändning och högre kvalitet i kärnverksamheterna. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-23 Helena Nanne (M)