Kommunstyrelsens — 12 oktober 2026

§ 509 Delårsrapport 2026 Malmö stad STK-2026-62 Sammanfattning Delårsrapporten är årets andra uppföljningsrapport inom den kommunövergripande budget- och uppföljningsprocessen. Rapporten innehåller en finansiell analys med bedömning av den förväntade ekonomiska utvecklingen och prognostiserat ekonomiskt utfall för året samt ett delårsbokslut per utgången av augusti månad. Rapporten innehåller även en uppföljning av verksamhetens utveckling under året och avstämning av kommunfullmäktiges mål. Delårsrapporter från nämnder, kommunstyrelse, kommunala bolag och kommunalförbund utgör underlag för den kommunövergripande rapporten. Den sammantagna bedömningen är att kommunkoncernen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning och har därmed förutsättningar att möta både kortsiktiga och långsiktiga utmaningar inom verksamhet och ekonomi. Malmö stad bedöms ha en fortsatt god ekonomisk ställning. Delårsrapporten visar att åtta av kommunfullmäktiges mål för 2026 förväntas uppnås och sju bedöms delvis uppnås. Kommunfullmäktiges finansiella mål mäts genom att följa tre indikatorer: resultat, lånekvot samt avskrivning och ränta. Indikatorerna mäts i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Då samtliga indikatorer ligger bättre än de budgeterade målvärdena görs bedömningen att utvecklingen över tid är ekonomiskt hållbar. En översyn har genomförts av Struktur för styrning, ledning och utveckling med mål. Förslaget till en ny strukturfinns som bilaga till denna delårsrapport. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport 2026 för Malmö stad. 2. Kommunfullmäktige befriar tillfälligt under 2026 funktionsstödsnämnden från ansvar för underskott upp till 12 mnkr hänförligt till insatsen personlig assistans. 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Struktur för styrning och uppföljning av kommunfullmäktiges mål för verksamheten, att gälla för budgetåret 2027, samt att strukturen framöver ska ingå i stadens budget där den årligen kan revideras. 4. Kommunfullmäktige beslutar att Struktur för styrning, ledning och utveckling med mål, beslutad 2019 och reviderad 2023, ska upphöra att gälla efter avslutad uppföljning av budgetåret 2026. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M) lämnar särskilt yttrande, bilaga 1 § 509. Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 261012 Delårsrapport 2026 Malmö stad • Delårsrapport Malmö stad 2026 • Bilaga - Förslag på struktur för styrning och uppföljning av kommunfullmäktiges mål för verksamheten Bilaga 1 § 509 Särskilt yttrande Ärende 3: Delårsrapport 2026 Malmö stad Delårsrapporten visar att Malmö stad behöver stärka både den ekonomiska styrningen och uppföljningen av verksamheternas resultat. Kommunens samlade överskott står i kontrast till betydande underskott inom flera verksamheter. Samtidigt bedöms sju av kommunfullmäktiges femton mål endast bli delvis uppnådda. För Moderaterna är det avgörande att kommunens resurser leder till bättre undervisning, tryggare omsorg och fler Malmöbor i egen försörjning. Det prognostiserade resultatet uppgår till 531 miljoner kronor, men efter justering för realisationsvinster återstår ett balanskravsresultat på 188 miljoner kronor. En betydande del av vinsterna kommer från försäljningen av stadsnätet inom den egna kommunkoncernen. Samtidigt ökar nettokostnaderna med 4,9 procent, medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökar med 3,5 procent. Den utvecklingen behöver mötas med åtgärder som långsiktigt begränsar kostnadsökningarna och värnar kommunens kärnverksamheter. Arbetsmarknads- och socialnämnden prognostiserar ett underskott på 50 miljoner kronor. Underskotten inom vuxenverksamheten och barn- och familjeverksamheten är betydligt större, men dämpas i nämndens samlade resultat av centrala reserver. Moderaterna uppmärksammade redan i samband med delårsrapporten 2025 kostnadsutvecklingen för externa placeringar och boendelösningar. Problemen kvarstår och visar behovet av tidigare och mer verkningsfulla åtgärder. Nämnden har nu beslutat att begära en åtgärdsplan. Den behöver innehålla tydliga ekonomiska effekter, ansvarsfördelning och tidsramar. Kostsamma externa lösningar måste följas upp systematiskt och möjligheten till verksamhet i egen regi prövas där det ger bättre kvalitet och ekonomi. Åtgärderna måste samtidigt säkerställa att barn och vuxna får det stöd de behöver i tid. Arbetslösheten på 11,3 procent understryker behovet av att prioritera vägen till arbete. Kommunens arbetsmarknadsinsatser behöver följas upp utifrån hur många som går vidare till arbete, utbildning och varaktig egen försörjning. Tydliga aktivitetskrav, utbildningar som motsvarar arbetsgivarnas behov och bättre matchning behöver vara centrala delar av arbetet. Ett bättre företagsklimat är också en förutsättning för fler arbetstillfällen. De försämrade resultaten för stadsbyggnadsnämndens myndighetsservice behöver leda till konkreta förbättringar. Företag och invånare ska kunna förvänta sig tydliga besked, rimliga handläggningstider och en kommun som underlättar etableringar och investeringar. Inom grundskolan är den förbättrade gymnasiebehörigheten välkommen. Samtidigt innebär en behörighet på 84 procent att ungefär var sjätte elev lämnar grundskolan utan behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Tidiga stödinsatser, studiero och arbetet mot skolfrånvaro måste därför fortsatt prioriteras och följas upp utifrån elevernas kunskapsresultat. Grundskolenämnden redovisar ett överskott på 41,6 miljoner kronor vid delåret, samtidigt som det finns underskott ute på skolorna. Moderaterna har i nämnden påtalat brister i budgetens träffsäkerhet och konsekvenserna av återkommande sena engångssatsningar. Resurser behöver fördelas med sådan framförhållning att rektorer kan planera bemanning och stöd under hela läsåret. Även inom förskolan finns en skillnad mellan nämndens samlade överskott och ekonomin i de kommunala verksamheterna. Minskande barnkullar kräver anpassningar, men också en tydlig plan för hur kvaliteten ska utvecklas. Moderaterna vill särskilt lyfta mindre barngrupper där behoven är störst, en högre andel utbildad personal och tydliga krav på språkkunskaper. Återkommande bedömningar om att målen endast blir delvis uppnådda behöver följas av konkreta åtgärder och en redovisning av vilka förbättringar som faktiskt sker. Hälsa-, vård- och omsorgsnämndens samlade nollprognos behöver ses i relation till underskottet på 51 miljoner kronor inom den egna hemtjänsten och hemsjukvården. Den växande äldre befolkningen ställer krav på långsiktig planering av boendeplatser, bemanning och kompetensförsörjning. Moderaterna har tillsammans med Centerpartiet lyft behovet av en tydligare uppdelning av arbetsuppgifter, så att undersköterskor och sjuksköterskor får bättre förutsättningar att använda sin kompetens. Det ökade beroendet av hyrpersonal behöver också mötas med åtgärder för att behålla medarbetare och förbättra arbetsmiljön. Hemtjänstindex och en äldrerevision kan bidra till en tydligare och mer oberoende uppföljning av omsorgens kvalitet. Inom funktionsstödsnämnden har Moderaterna efterfrågat en mer transparent ekonomisk redovisning och bättre uppföljning av arbetsskador, hot och våld. Omfattande samlingsposter för intäkter och kostnader försvårar granskningen och behöver förklaras tydligare. Vi har även motsatt oss nämndens begäran om ansvarsfrihet för den negativa budgetavvikelsen på 12 miljoner kronor. Kostnadsökningar som nämnden har begränsad möjlighet att påverka behöver redovisas, men måste kompletteras med en genomgång av möjliga effektiviseringar i den egna verksamheten. Arbetet mot välfärdsbrott behöver hålla fortsatt tempo när kommunens insatser samordnas. Förebyggande stöd och avlastning till familjer behöver också utvecklas, så att fler barns behov kan mötas i hemmet när det är lämpligt. Moderaterna har i miljönämnden uppmärksammat att delar av den förebyggande tillsynen har prioriterats ned. Tillsyn av bland annat avfallshantering, bostäder och vårdboenden har betydelse för både människors hälsa och konkurrens på lika villkor. Nämnden behöver tydligare följa upp genomförandet av tillsynsplanen och redovisa hur eftersatta områden ska hanteras. Investeringsverksamheten kräver också bättre kostnadskontroll. Att den beräknade investeringen i stadionområdet har ökat från 633 till 1 082 miljoner kronor visar behovet av tydligare beslutsunderlag och tidigare uppföljning. Vid större kostnadsökningar måste alternativa lösningar, prioriteringar och konsekvenser för kommunens ekonomi redovisas innan ytterligare åtaganden görs. Delårsrapporten behöver leda till tydliga beslut om de brister som framkommer. För de mål som inte bedöms bli uppnådda bör det framgå vilka åtgärder som ska genomföras, vem som ansvarar och när resultat kan förväntas. Moderaternas utgångspunkt är att Malmöbornas skattepengar ska användas ansvarsfullt och ge tydliga resultat i de verksamheter som invånarna är beroende av. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-10-12 Helena Nanne (M)