Kommunstyrelsens — 23 mars 2026

§ 202 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter STK-2025-300 Sammanfattning Revisorskollegiet genomförde under hösten och vintern 2024 en fördjupad granskning av stadens efterlevnad av policyn för mänskliga rättigheter med fokus på barnets rättigheter, jämlikhet och jämställdhet. De nämnder som granskats är gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Syftet vad gäller kommunstyrelsen har varit att granska om kommunstyrelsen har bedrivit ett tillräckligt arbete med att bedriva uppsikt samt leda, stödja och samordna i enlighet med policyn. Revisorskollegiet har begärt att kommunstyrelsen ska inkomma med ett uppföljande yttrande över granskningen. Utifrån genomförd granskning är revisorskollegiets sammanvägda bedömning att kommunstyrelsens arbete med att bedriva uppsikt samt leda, stödja och samordna nämndernas arbete i enlighet med policyn inte är helt tillräckligt. Kommunstyrelsen inkom med ett första yttrande över granskningen i april 2025. Av det första yttrandet framkom att kommunstyrelsen inte fullt ut instämmer i revisorskollegiets slutsats. Kommunstyrelsen anser dock att det finns delar av arbetet med samordning och stöd som kan intensifieras. Av förslaget till uppföljande yttrande framgår att så har skett. Kommunstyrelsen har nu ett pågående arbete med samordnat stöd och kompetenshöjning, vilket bland annat inbegriper specifikt stöd om vad ett rättighetsbaserat arbete innebär för staden. Full effekt av det sammantagna arbetet väntas under 2026 och framåt. Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 4 februari 2026 att återremittera ärendet till stadskontoret för komplettering gällande samverkansforum och utbildningsinsatser. Kommunstyrelsens förslag till kompletterat yttrande till revisorskollegiet bifogas detta ärende. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Kommunstyrelsen godkänner yttrandet och skickar yttrandet till revisorskollegiet. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M) lämnar särskilt yttrande, bilaga 1 § 202. Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter • Yttrande KSAU 260323 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter • Beslut om återremiss KS 260204 § 40 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter; uppföljande yttrande • Granskning av Efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter • Efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter • Beslut KS 250402 §120 med särskilt yttrande (M+C) Granskning av Efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter • Kommunstyrelsens yttrande KS 250402 Granskning av efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter Bilaga 1 § 202 Särskilt yttrande § 202 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter Malmö är den enda kommunen i Sverige som har ett kommunalråd med särskilt ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är en tydlig markering om att dessa frågor ska prioriteras – inte bara i ord, utan i konkret handling. Därför kan man med rätta förvänta sig att Malmö går före, visar vägen och bedriver ett arbete som är både föredömligt och genomarbetat. Mot den bakgrunden är det desto mer nedslående att ta del av stadsrevisionens granskning. Den visar på tydliga brister – inte i ambition eller vision, utan i genomförande, styrning och uppföljning. Revisorskollegiets samlade bedömning är också att kommunstyrelsens arbete med att leda, stödja och samordna nämnderna inte är tillräckligt. Det är positivt att kommunstyrelsen efter granskningen har vidtagit vissa åtgärder. Arbetet med ett digitalt kompetenscenter, utökade utbildningsinsatser, samverkan med Lunds universitet och Länsstyrelsen Skåne samt olika nätverk och konferenser är steg i rätt riktning. Men dessa insatser förändrar inte den grundläggande bilden. Problemet är att mycket av arbetet fortfarande sker på en övergripande nivå, medan stödet i nämndernas vardag är otydligt. Det räcker inte att utveckla plattformar och arrangera konferenser om det saknas tydlig styrning, konkreta krav och fungerande uppföljning. Flera nämnder har fortsatt svårt att omsätta policyns vägledande principer i praktiken, och det finns fortfarande oklarheter kring vad som förväntas i verksamhetsplanering och uppföljning. Det är också tydligt att arbetet i stor utsträckning bedrivs i stuprör. Trots utbildningsinsatser och metodstöd har inte en sammanhållen implementering uppnåtts. Även om åtta nämnder har deltagit i utbildningsinsatser kring rättighetsbaserat arbetssätt är det fortfarande upp till respektive nämnd att avgöra sitt deltagande, vilket riskerar att förstärka skillnader snarare än skapa en gemensam standard. Policyn förekommer i olika dokument och sammanhang, men saknar i många fall tydlig koppling till styrning, prioriteringar och resultat. Den framstår mer som ett ramverk för ambitioner än som ett verktyg för faktisk förändring i verksamheterna. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att stadskontoret inte delar revisorskollegiets bedömning om att arbetet befinner sig i en uppstartsfas. De brister som identifierats – i ledning, stöd och samordning – är just sådana som kännetecknar ett arbete som ännu inte fått fullt genomslag i organisationen. När Malmö har valt att organisera arbetet med ett särskilt kommunalråd för demokrati och mänskliga rättigheter bör också kraven på styrning, uppföljning och resultat vara högre. Då räcker det inte med goda ambitioner, utbildningsinsatser och nya plattformar. Det krävs ett tydligare ledarskap, skarpare krav på nämnderna och en mer systematisk uppföljning av vad arbetet faktiskt leder till. Moderaterna delar därför revisorskollegiets bedömning att kommunstyrelsens arbete inte är tillräckligt och ser ett fortsatt behov av att stärka styrningen, tydliggöra ansvar och säkerställa att policyn får verkligt genomslag i hela organisationen. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-23 Helena Nanne (M)