Kommunstyrelsens — 1 juni 2026

§ 363 Samråd Naturvårdsverket (Esbokonventionen) om väsentliga vattenfrågor i de danska vattendistrikten STK-2026-341 Sammanfattning Naturvårdsverket har översänt en remiss för samråd enligt Esbokonventionen om gränsöverskridande miljöpåverkan. Samrådet rör väsentliga vattenfrågor i Danmarks vattenförvaltningsplaner 2027–2033 (VP4). Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljøs sammanställning av väsentliga vattenförvaltningsfrågor i de danska vattendistrikten har bedömt att de kommande åtgärderna kan påverka miljön i Sverige och övriga angränsande länder. Stadskontoret har skickat underlaget till miljönämnden, stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden för synpunkter. Samtliga har inkommit med svar. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Naturvårdsverket Beslutet skickas till Naturvårdsverket Miljönämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260601 Samråd Naturvårdsverket (Esbokonventionen) om väsentliga vattenfrågor i de danska vattendistrikten • Förslag till yttrande KSAU 260601 Samråd Naturvårdsverket (Esbokonventionen) om väsentliga vattenfrågor i de danska vattendistrikten • Miljönämnden beslut 260429 § 97 • Remissvar miljönämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 260429 § 119 • Remissvar stadsbyggnadsnämnden • Tekniska nämnden beslut 260428 § 99 • Remissvar tekniska nämnden • Underrättelse samråd om väsentliga vattenfrågor Danmark • Underrättelsebrev från Danmark • Preliminär översikt för Internationellt vattendistrikt • Preliminär översikt för Vattendistrikt Bornholm • Preliminär översikt för Vattendistrikt Jylland och Fyn • Preliminär översikt för Vattendistrikt Själland Malmö stad Kommunstyrelsen Datum Yttrande 2026-06-01 Adress August Palms Plats 1 Till Diarienummer Naturvårdsverket STK-2026-341 Samråd Naturvårdsverket (Esbokonventionen) om väsentliga vattenfrågor i de danska vattendistrikten NV-26-004811 Sammanfattning Malmö stad ser positivt på kommande åtgärder som kan bidra till minskad näringsbelastning och att fysisk påverkan på marina miljöer uppmärksammas. Åtgärderna kan få betydande påverkan genom förbättrade ekologiska förhållanden. Malmö stad anser att det är både värdefullt och nödvändigt att Danmark, liksom Sverige, arbetar mer aktivt med åtgärder mot bottentrålning för att uppnå god ekologisk status och stor miljönytta. Malmö stad bör medverka i den fortsatta miljöbedömningsprocessen. Yttrande Naturvårdsverket har översänt en remiss avseende ett samråd enligt Esbokonventionen om gränsöverskridande miljöpåverkan. Samrådet rör väsentliga vattenfrågor i Danmarks vattenförvaltningsplaner 2027-2033 (VP4). Malmö stad ser positivt på kommande åtgärder som bedöms leda till minskad näringsbelastning, som i sin tur kan bidra till förbättrade ekologiska förhållanden på svensk sida. Malmö stad välkomnar att också fysisk påverkan på marina miljöer uppmärksammas, något som har betydande påverkan på kustekosystem och bottenhabitat. Sverige inför ett generellt förbud mot bottentrålning 1 juli 2026. Mot bakgrund av detta anser Malmö stad att det är värdefullt och nödvändigt med ett mer aktivt åtgärdsarbete även på dansk sida för att stärka en samordnad förvaltning med målet att uppnå god ekologisk status och största möjliga miljönytta. Eftersom underlaget saknar konkreta åtgärdsförslag och endast redovisar utmaningar är det inte möjligt att bedöma påverkan på svensk miljö och hälsa. Malmö stad bör därför medverka i den fortsatta miljöbedömningsprocessen för att säkerställa att bedömningar av näringsbelastning, sedimentpåverkan och habitatkvalitet i svenska kustvatten genomförs med relevanta data och tillräcklig geografisk upplösning. Detta är särskilt viktigt i ett gränsöverskridande sammanhang där åtgärderna i de danska vattendistrikten och de svenska förvaltningsbesluten behöver komplettera varandra för att uppnå största möjliga ekologiska effekt. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Pamela Lindqvist Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-05-27 Vår referens Agneta Persson Projektledare agneta.persson@malmo.se Samråd Naturvårdsverket (Esbokonventionen) om väsentliga vattenfrågor i de danska vattendistrikten STK-2026-341 Sammanfattning Naturvårdsverket har översänt en remiss för samråd enligt Esbokonventionen om gränsöverskridande miljöpåverkan. Samrådet rör väsentliga vattenfrågor i Danmarks vattenförvaltningsplaner 2027–2033 (VP4). Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljøs sammanställning av väsentliga vattenförvaltningsfrågor i de danska vattendistrikten har bedömt att de kommande åtgärderna kan påverka miljön i Sverige och övriga angränsande länder. Stadskontoret har skickat underlaget till miljönämnden, stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden för synpunkter. Samtliga har inkommit med svar. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Naturvårdsverket Beslutsunderlag • Preliminär översikt för Internationellt vattendistrikt • Underrättelsebrev från Danmark • Underrättelse samråd om väsentliga vattenfrågor Danmark • Preliminär översikt för Vattendistrikt Bornholm • Preliminär översikt för Vattendistrikt Jylland och Fyn • Preliminär översikt för Vattendistrikt Själland • Tekniska nämnden beslut 260428 § 99 • Remissvar tekniska nämnden • Remissvar stadsbyggnadsnämnden SIGNERAD 2026-05-26 • Stadsbyggnadsnämnden beslut 260429 § 119 • Miljönämnden beslut 260429 § 97 • Remissvar miljönämnden • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260601 Samråd Naturvårdsverket (Esbokonventionen) om väsentliga vattenfrågor i de danska vattendistrikten • Förslag till yttrande KSAU 260601 Samråd Naturvårdsverket (Esbokonventionen) om väsentliga vattenfrågor i de danska vattendistrikten Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-01 Beslutet skickas till Naturvårdsverket Miljönämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontorets handläggare Ärendet Naturvårdsverket har skickat en remiss angående ett samråd enligt Esbokonventionen om gränsöverskridande miljöpåverkan. Samrådet rör väsentliga vattenfrågor i Danmarks vattenförvaltningsplaner 2027–2033 (VP4). Naturvårdsverket önskar synpunkter på de identifierade väsentliga vattenfrågorna inom det vattendistrikt Malmö stad berörs av (Vattendistrikt Själland) samt ett ställningstagande om • det finns behov av att Sverige medverkar i den fortsatta miljöbedömningsprocessen, samt om • förslaget kan ha en signifikant påverkan på Sveriges miljö och/eller hälsa Generellt om gränsöverskridande samråd enligt Esbokonventionen Enligt artikel 10 i protokollet om strategiska miljöbedömningar som tillhör konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen) ska ett land som avser att genomföra en plan eller ett program som kan antas medföra betydande gränsöverskridande påverkan på miljön eller hälsan i ett annat land underrätta det berörda landet om detta och, om den utsatta parten så önskar, inleda samråd. I Sverige är Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att samordna underrättelser och svar i enlighet med konventionen. I den rollen har Naturvårdsverket möjlighet att bjuda in andra myndigheter, kommuner, organisationer och allmänheten att delta i pågående och planerade samråd. Framtagandet av nya vattenområdesplaner i Danmark Inom den danska vattenförvaltningen har Danmark, precis som Sverige, delats in i olika vattenområdesdistrikt (fyra stycken). Till varje distrikt har det arbetats fram en specifik vattenområdesplan (motsvarande svenska Åtgärdsprogram och Förvaltningsplan) med syftet att nå god status i samtliga vattenförekomster och i samtliga vattentyper (vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten). Danska Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljø har nu påbörjat arbetet med att ta fram nya vattenområdesplaner för perioden 2027–2033 och som ett första steg sammanställt vad de bedömer vara de viktigaste faktorer som påverkar möjligheten att uppnå god status i de olika vattendistriktens olika vattentyper. Kommande vattenområdesplaner ska innehålla åtgärder för att adressera de identifierade faktorerna. Åtgärderna kommer bland annat att omfatta insatser för att minska tillförseln av näringsämnen, särskilt kväve, till kustvatten, samt åtgärder mot föroreningar av miljöfarliga ämnen. Underlaget fäster stor vikt vid bottentrålningens effekter på bottenvegetation och det fastställs att bottentrålning inte bör tillåtas på grundare vatten än bottenvegetationens huvudsakliga djuputbredning. Den möjliga effekten av åtgärderna bedöms vara en något positiv förbättring av miljötillstånd och biologisk mångfald i norska, svenska och tyska kustvatten. Efterföljande samråd förväntas vara i mitten av 2026 då avgränsningen av miljörapporten planeras att skickas på samråd. I slutet av 2026 förväntas utkast till åtgärdsprogram (VP4) med tillhörande miljörapport komma på samråd. Internremisser Planen/programmet skickades på internremiss till miljönämnden, stadsbyggnads- nämnden och tekniska nämnden. Samtliga har svarat och delar bedömningen att de kommande danska vattenområdesplanerna sannolikt kan komma att medföra en positiv gränsöverskridande miljöpåverkan genom att de redovisade åtgärderna bedöms leda till minskad näringsbelastning. Detta kan bidra till förbättrade ekologiska förhållanden även på svensk sida. Samtliga nämnder understryker vikten av fortsatt svensk medverkan i det vidare samråds- och miljöbedömningsarbetet. Miljönämnden ser positivt på att Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljø fastställer att trålning med bottensläpande redskap inte bör tillåtas på grundare vatten än bottenvegetationens huvudsakliga djuputbredning. Nämnden anser att listan över fysisk påverkan behöver kompletteras. Stadsbyggnadsnämnden välkomnar det tydliga fokuset på minskad tillförsel av näringsämnen, främst kväve och fosfor till kustvatten. Detta är centralt för att motverka övergödning. Nämnden lyfter även att åtgärder avseende miljöfarliga och förorenande ämnen ges en framträdande roll samt att fysisk påverkan på marina miljöer uppmärk- sammas, och att fortsatta åtgärder kan bidra till att stärka resiliensen i gemensamma ekosystem. Tekniska nämnden noterar att fiskeri med bottensläpande redskap bedöms ha en betydande påverkan på kustekosystem och bottenhabitat. Underlagen innehåller inga föreslagna åtgärder eller styrmedel för att minska denna påverkan, trots att den lyfts som en av de mest omfattande belastningstyperna. Mot bakgrund av att Sverige inför ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden den 1 juli 2026 anser nämnden att ett mer aktivt åtgärdsarbete även på dansk sida vore både värdefullt och nödvändigt för att säkerställa en samordnad förvaltning som stärker möjligheterna att uppnå god ekologisk status och största möjliga miljönytta.Tekniska nämnden understryker vikten av ökat fokus på åtgärder för att skydda bottenhabitat och kustekologi. Stadskontorets bedömning Stadskontoret ser positivt på att Danska Styrelsen for Grøn Arealomlægning og Vandmiljø påbörjat arbetet med att ta fram nya vattenområdesplaner för perioden 2027–2033, och som ett första steg sammanställt vad de bedömer vara de viktigaste faktorer som påverkar möjligheten att uppnå god status i de olika vattendistriktens olika vattentyper. Stadskontoret instämmer i nämndernas bedömning att de kommande danska vattenområdesplanerna sannolikt kan komma att medföra en positiv gränsöverskridande miljöpåverkan. Eftersom underlaget saknar konkreta åtgärdsförslag och endast redovisar utmaningar är det inte möjligt att bedöma påverkan på svensk miljö och hälsa. Malmö stad bör därför medverka i den fortsatta miljöbedömningsprocessen för att säkerställa att bedömningar av näringsbelastning, sedimentpåverkan och habitatkvalitet i svenska kustvatten genomförs med relevanta data och tillräcklig geografisk upplösning. Detta är särskilt viktigt i ett gränsöverskridande sammanhang där åtgärderna i de danska vattendistrikten och de svenska förvaltningsbesluten behöver komplettera varandra för att uppnå största möjliga ekologiska effekt. Ansvariga Pamela Lindqvist Nämndsekreterare Micael Nord Näringslivsdirektör Andreas Norbrant Stadsdirektör Styrdokument Dokumentets namn: Diarienummer: STK-2026-810 Malmö stads riktlinjer för polisanmälan Typ av dokument: Version: Riktlinjer 1.0 Beslutad av: Datum för beslut: Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott 2026-06-09 Framtagen av: Organisation/område HR-avdelningen, stadskontoret Ansvarig chef: Uppföljd: Johanna Juhlin Reviderad av: Reviderad: Ansvarig för uppföljning/revidering: Följs upp: HR-avdelningen, stadskontoret Vid behov, dock senast 2028-06-09 Malmö stads riktlinjer för polisanmälan Innehåll Styrdokument ..................................................................................... 1 Malmö stads riktlinjer för polisanmälan ........................................... 1 Syfte ............................................................................................ 2 Omfattning ............................................................................... 3 Angränsande styrdokument .................................................... 3 Anpassning till nämndernas verksamheter .............................. 3 Att göra en polisanmälan ............................................................ 3 Vad menas med brott? ............................................................ 3 När ska en polisanmälan göras? ............................................. 3 Överväganden i vissa fall ........................................................ 4 Roller och ansvar ........................................................................ 4 Ansvar för att göra en polisanmälan ........................................ 4 Hur anmäler man ett brott? ..................................................... 4 Teknisk bevisning .................................................................... 5 Arbetsrättslig utredning ........................................................... 5 Medarbetare ............................................................................ 5 Stödåtgärder............................................................................ 5 Vittnesplikt ............................................................................... 6 Rätt att behålla lön vid inställelse i domstol ............................. 6 Sekretess .................................................................................... 6 Sekretessbrytande bestämmelser ........................................... 6 Förundersökningssekretess .................................................... 7 Informationshantering ................................................................. 7 Dokumentation ........................................................................ 7 Tidigare gjord anmälan ............................................................ 8 Försäkring ............................................................................... 8 Syfte Malmö stads utgångspunkt är att brott som riktar sig mot kommunens kärnverksamhet eller mot våra medarbetare ska polisanmälas. Att polisanmäla brottsliga gärningar bidrar till upprätthållande av rättssystemet och vårt demokratiska samhälle. En skyndsam hantering av polisanmälan minskar dessutom risken för att bevisning förstörs och ökar de rättsvårdande myndigheternas möjligheter att beivra fortsatt brottslighet. Syftet med riktlinjerna är att främja en rättssäker, enhetlig och skyndsam hantering av misstänkta brott inom nämndernas verksamheter i enlighet med gällande lagstiftning och interna rutiner. Riktlinjerna ska: • tydliggöra när polisanmälan ska göras • klargöra ansvar och roller Omfattning Riktlinjerna gäller tills vidare för samtliga förvaltningar och omfattar brott som riktar sig mot kommunens verksamhet. Riktlinjerna gäller även vid brott som riktar sig mot medarbetare i tjänsten samt brukare, elever, barn och unga eller annan i Malmö stads verksamheter. Angränsande styrdokument Malmö stads riktlinjer vid våld och hot och förvaltningsspecifika rutiner för hantering av dessa händelser samt otillåten påverkan ska tillämpas parallellt. Detsamma gäller avseende Malmö stads policy för mutor och jäv. Anpassning till nämndernas verksamheter Respektive förvaltning ska utifrån riktlinjerna ta fram rutiner för polisanmälan som är anpassade efter det regelverk som träffar den egna verksamheten. Stadskontoret rekommenderar att HR, jurist, säkerhetssamordnare och registrator deltar vid framtagandet. Det är även av vikt att lokal facklig samverkan beaktas. I verksamheter som exempelvis involverar barn och personer med funktionsnedsättning är olika faktorer avgörande för bedömningen om och i vilket skede en polisanmälan ska upprättas i förhållande till övriga skydds- och utredningsåtgärder. Att göra en polisanmälan Vad menas med brott? Brott är en straffbelagd gärning som främst regleras i brottsbalken, men många brottstyper återfinns även i särskild straffrättslig lagstiftning. Det kan exempelvis röra sig om stöld, inbrott, skadegörelse, bedrägeri, mutbrott, våldsbrott, sexualbrott, hatbrott, hotbrott, narkotikabrott eller miljöbrott. En gärning ska som utgångspunkt begås uppsåtligen, men det framgår av respektive straffbestämmelse i brottsbalken och i specialstraffrätten att vissa gärningar utgör brott även genom oaktsamhet eller genom underlåtenhet att agera. När ska en polisanmälan göras? Det ligger inom en myndighets verksamhetsansvar att se till att misstankar om brott som riktar sig mot den egna kärnverksamheten blir utredda. Exempelvis vid olika former av ekonomisk brottslighet, hot eller våld eller annan form av otillåten påverkan som riktar sig mot en tjänsteperson för hans eller hennes agerande i tjänsten eller skadegörelse av Malmö stads egendom. Om Malmö stad har lidit ekonomisk skada ska en polisanmälan göras. Överväganden i vissa fall Om den misstänka brottsligheten rör medarbetare, brukare, elever, barn och unga eller annan i verksamheten kan en polisanmälan upprättas under förutsättning att brottet ligger under allmänt åtal. Det är av vikt att beakta brottsoffrets inställning och medverkan. Justitieombudsmannen, JO, har vid flera tillfällen uttalat sig om skyldigheten att agera skyndsamt för att skydda barn och brukare vid misstanke om att de har blivit utsatta för brott. Normalt ska en polisanmälan göras när det gäller vålds- eller sexualbrott som riktar sig mot barn. En avvägning av vad som är till barnets bästa ska alltid göras. Vid misstanke om att en brukare har blivit utsatt för brott i samband med en insats bör chef alltid överväga om det finns skäl och förutsättningar att göra en polisanmälan. En polisanmälan ska föregås av en bedömning av om det finns en lagstadgad skyldighet att anmäla ett brott eller om det finns en sekretessbrytande bestämmelse som är tillämplig för att lämna uppgifterna om brottsmisstankar till polisen. Vid tveksamheter kring huruvida en polisanmälan ska göras kan polis eller åklagare tillfrågas. Konsultationen bör då göras med avidentifierade uppgifter. De överväganden som leder fram till om en polisanmälan ska göras eller inte ska noga dokumenteras. Roller och ansvar Ansvar för att göra en polisanmälan I Malmö stad är det verksamheten som avgör vem som upprättar en polisanmälan och det ska därför framgå av förvaltningens rutin vem som bär ansvar för att upprätta en polisanmälan. Stadskontorets rekommendation är att det ska vara närmsta chef. Det är av vikt att noga ange vilken förvaltning som har gjort polisanmälan. Hur anmäler man ett brott? Vid en akut situation ska man ringa 112. En polis som får kännedom om att ett brott har begåtts har en skyldighet att ta upp en anmälan på plats. När situationen inte är akut kan en polisanmälan istället göras via polisens hemsida, via telefon eller genom besök på polisstationen. Vid en polisanmälan ska bland annat en kortfattad beskrivning av händelsen samt tid och plats anges. Teknisk bevisning Polis ska skyndsamt tillkallas om brottets allvarliga karaktär medför att en brottsplatsundersökning behöver göras för att säkra bevisning. När det finns konkreta omständigheter som talar för att en medarbetare har begått ett brott kan enheten för säkerhet och beredskap på stadskontoret på uppdrag av HR-chef eller förvaltningsdirektör vidta åtgärder för att säkra teknisk bevisning. Verksamhetsansvarig chef ska tidigt informera berörd HR-chef eller förvaltningsdirektör. Arbetsrättslig utredning Om brottsligheten bedöms kunna påverka den enskilde medarbetarens anställningsavtal ska ansvarig chef underrätta förvaltningens HR-funktion och omgående påbörja en sedvanlig arbetsrättslig utredning i syfte att utreda omständigheterna. Det finns möjlighet till samråd med HR- avdelningen och enheten för säkerhet och beredskap på stadskontoret. Den arbetsrättsliga utredningen utgör underlag för att kunna ta ställning till eventuellt arbetsrättsligt agerande och förebyggande åtgärder. Verksamhetsansvarig ska i det enskilda fallet samverka med polisen för att se till att den arbetsrättsliga utredningen inte stör förundersökningen. I dialogen med polisen är det viktigt att påtala betydelsen av att arbetsgivarens möjlighet till utredning inte åsidosätts eller påverkas nämnvärt. Detta med anledning av att arbetsgivaren behöver förhålla sig till tvåmånadersfristen. Medarbetare Den medarbetare som får kännedom eller misstanke om att brott begåtts i verksamheten ska omgående meddela närmsta chef. Om medarbetare på eget initiativ gör en polisanmälan utifrån något som inträffat i stadens verksamhet ombeds denne att informera arbetsgivaren om detta. Stödåtgärder Via stadens upphandlade företagshälsovård kan såväl utpekad som utsatt medarbetare få stöd. Detsamma gäller potentiella vittnen som är anställda i Malmö stad. Vid behov kontaktas närmsta chef för tillgång till stödet. Se Malmö stads riktlinjer för våld och hot samt förvaltningens rutiner vid våld och hot. Enheten för säkerhet och beredskap på stadskontoret erbjuder medarbetare som blivit utsatta för eller bevittnat brott ett trygghetssamtal. Samtalet syftar till att se till att medarbetaren får stöd i att stärka sin personliga säkerhet. Medarbetare som blivit kallade som målsägande eller vittne erbjuds även ett samtal om hur en rättegång går till. Vittnesplikt Av rättegångsbalkens bestämmelser följer att var och en, som inte är part i målet, får höras som vittne. Skyldighet att vittna gäller dock inte närstående eller den som är under femton år eller annars lider av allvarlig psykisk störning. Vid viss allvarlig brottslighet kan det finnas förutsättningar för att höra ett vittne anonymt under förundersökning och under rättegång i brottmål. Det är domstol som beslutar om förutsättningarna är uppfyllda. Rätt att behålla lön vid inställelse i domstol Enligt allmänna bestämmelser har medarbetare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om något som medarbetaren har fått kännedom om på grund av sin anställning, rätt att behålla lön när förhandlingen äger rum under ordinarie arbetstid. Medarbetaren ska snarast underrätta närmsta chef som beviljar ledighet med lön. Sekretess Sekretess innebär ett förbud mot att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom att lämna ut en allmän handling eller på något annat sätt, vilket framgår av 3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. I de fall sekretess gäller för en uppgift, gäller sekretessen inte bara mellan myndigheter och enskilda utan även mellan olika myndigheter, liksom mellan självständiga verksamhetsgrenar inom myndigheterna. Sekretessbrytande bestämmelser Om en uppgift omfattas av sekretess så kan sekretessen bara efterges om det finns stöd i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till. En sekretessbrytande bestämmelse innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut i situationer när andra myndigheters eller enskildas intresse av att ta del av en sekretessbelagd uppgift väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda. Skyldighet att överlämna uppgifter till polisen framgår i viss utsträckning av lag. Olika sekretessbrytande bestämmelser i främst 10 kap. OSL kan också vara tillämpliga. Vid en akut situation där det är fråga om liv eller hälsa eller stora ekonomiska värden står på spel finns det alltid en rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess med stöd av nödrätten. Förundersökningssekretess Förundersökningsledaren, ofta en åklagare, beslutar om förundersökningssekretess och avgör vilka uppgifter som får lämnas ut under en pågående förundersökning. När Malmö stad biträder rättsvårdande myndigheter genom att lämna över uppgifter som ligger till grund för en polisanmälan omfattas uppgifterna av sekretess enligt bestämmelserna i 18 kap. 1 och 3 §§ OSL. Andra sekretessbestämmelser kan också vara tillämpliga. Informationshantering Polisanmälan och andra handlingar som upprättats eller inkommer i ärenden gällande misstänkta brott inom Malmö stads verksamheter ska registreras i dokument- och ärendehanteringssystemet Platina på respektive förvaltning. Handlingarna ska registreras med en sekretessmarkering för att begränsa åtkomsten till handlingarna i systemet och fungera som en påminnelse om att det ska göras en sekretessprövning för det fall att handlingarna begärs ut. Ärenderubrik och handlingar i diariet ska utformas så att inte uppgifter som omfattas av sekretess röjs. I samband med registreringen anges på ärendekortet och handlingskortet i Platina vilken sekretessbestämmelse som är tillämplig på ärendet. Att en sekretessmarkering görs innebär att tillgång till ärendet blir behörighetsstyrt utifrån uppgifternas känslighet. Polisanmälningar som rör säkerhetskänslig verksamhet registreras och hanteras enligt särskild ordning. Säkerhetsskyddschefen på stadskontoret ska alltid kontaktas i dessa ärenden. Dokumentation De överväganden som leder fram till att göra en polisanmälan eller ej ska noga dokumenteras enligt de rutiner som finns inom respektive verksamhet. Incidenter och avvikelser ska alltid rapporteras i det för ändamålet angivna systemet oavsett om polisanmälan görs eller inte. Tidigare gjord anmälan Vid upprepade brott av samma gärningsperson är det av vikt vid upprättande av en ny polisanmälan att hänvisa till tidigare diarienummer. Det underlättar polis och åklagares möjligheter att utreda brotten. Försäkring Skada eller annan omständighet som kan medföra ersättningskrav från den försäkrade mot kommunens försäkringsbolag ska anmälas till Kommunassurans Försäkring AB så snart som möjligt, dock senast inom 12 månader. Dessutom ska den försäkrade vid stöld, inbrott, rån eller annat brott snarast göra en polisanmälan och skicka en kopia till Kommunassurans Försäkring AB vilket är en förutsättning för att kunna erhålla ersättning från försäkringsbolaget. Styrdokument Dokumentets namn: Diarienummer: Malmö stads riktlinjer vid våld och hot STK-2023-773 Typ av dokument: Version: Riktlinjer 3 Beslutad av: Datum för beslut: Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott 2014-10-14 Framtagen av: Organisation/område: Stadskontoret Malmö stad Ansvarig chef: Reviderad: Erica Arvebratt 2026-05-26 Ansvarig för uppföljning/revidering: HR avdelningen Malmö stads riktlinjer vid våld och hot I Malmö stad ska alla medarbetare känna sig trygga och säkra på sin arbetsplats. Alla medarbetare ska också veta hur man agerar och vart man vänder sig om man känner sig utsatt. Varje förvaltning ansvarar för att ta fram och besluta om en rutin vid våld och hot på förvaltningsnivå samt säkerställa att den kompletteras med arbetsplats-/verksamhetsspecifika rutiner där det behövs. Otillåten påverkan ska ingå som en del i den förvaltningsövergripande rutinen. Som chef i Malmö stad… • Bedriver du ett systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan med skyddsombud och medarbetare • Ansvarar du för att utifrån riskbedömning av identifierade risker på arbetsplatsen, vid behov, upprätta arbetsplatsspecifika rutiner vid våld och hot samt säkerställa att dessa är kända av alla på arbetsplatsen och hålls aktuella • Ansvarar du för att rutiner för första hjälpen och krisstöd på arbetsplatsen är upprättade, kända och hålls aktuella • Ansvarar du för att utsatta medarbetare får den hjälp och det stöd som behövs • Ansvarar du för att utreda, åtgärda och följa upp händelsen i stadens avvikelsesystem för arbetsmiljö och vid allvarliga tillbud och arbetsskador göra anmälan till Arbetsmiljöverket Som medarbetare i Malmö stad… • Ansvarar du för att bidra till en god arbetsmiljö • Påtalar du brister och risker i arbetsmiljön • Följer du arbetsplatsens rutiner för våld och hot • Rapporterar du hot- och våldssituationer i stadens avvikelsesystem för arbetsmiljö Vad är våld och hot? Våld och hot kan ske på olika sätt: i det direkta mötet, per telefon eller via sociala medier, se vidare i föreskrifterna Planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) och Utformning av arbetsplatser (AFS 2023:12). Människor reagerar olika på en hotfull eller våldsam situation. Det är upp till den utsatte att själv avgöra om en situation känns hotfull eller våldsam. Förebyggande arbete Att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) utifrån Malmö stads arbetsmiljöprocess och lokala rutiner, ger förutsättningar för att på ett tidigt stadium identifiera och förebygga risker. Det förebyggande arbetet ska planeras och utföras så att risk för våld och hot så långt som möjligt förebyggs. Utöver det regelbundna förbättringsarbetet, vid bland annat APT och medarbetarsamtal, ska verksamheten kontinuerligt undersökas och risker för våld och hot identifieras. Identifierade risker ska bedömas, åtgärdas och följas upp, vilket ska dokumenteras i en handlingsplan. Vid en våld- och hotsituation ska medarbetaren ha möjlighet att snabbt tillkalla hjälp. Ensamarbete ska inte förekomma vid påtaglig risk för våld och hot. Det är chefens ansvar att se till att alla medarbetare har den kunskap som behövs för att utföra arbetet på ett så säkert sätt som möjligt. Vid risk för återkommande våld och hot ska medarbetarna få stöd och handledning. Vid behov kan företagshälsovården eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas som oberoende expertresurs. Om polisanmälan görs ska Malmö stads riktlinjer för polisanmälan, STK 2026:810, samt förvaltningens egna rutiner för polisanmälan följas.