Kommunstyrelsens — 1 juni 2026

§ 375 Ekonomisk prognos 2026 Malmö stad STK-2026-59 Sammanfattning Ekonomisk prognos är årets första uppföljningsrapport och lägger fokus på helårsprognos för Malmö stad vad gäller drift och investeringar samt hur detta påverkar kommunens ekonomiska ställning. I rapporten redogörs också för nämndernas avvikelser i förhållande till kommunbidraget samt bolagens och kommunalförbundens prognoser och budgetavvikelser. Dessutom ingår ett bokslut för perioden januari–april för Malmö stad (ej sammanställda räkenskaper). Det prognostiserade resultatet för kommunen 2026 uppgår totalt till +478 mnkr. Resultatet efter balanskravsjustering uppgår enligt prognos till +140 mnkr vilket visar att kommunen förväntas uppfylla kravet på ekonomisk balans. Bolag och kommunalförbund visar överlag ett stabilt ekonomiskt utfall där de flesta bolag och kommunalförbund prognostiserar ett resultat i nivå med eller bättre än budget för helåret 2026. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner Ekonomisk prognos 2026 för Malmö stad. 2. Kommunfullmäktige utökar servicenämndens ram från och med 2026 för driftkostnader i investeringsprojekt till att även omfatta detaljplanekostnader. 3. Kommunfullmäktige utökar finansierings investeringsram för år 2026 med 332 mnkr med finansiering från årets prognostiserade resultat. 4. Kommunfullmäktige utökar kommunstyrelsens investeringsram för år 2026 med 7 mnkr med finansiering från inkommande investeringsbidrag under året. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M) lämnar särskilt yttrande, bilaga 1 § 375. Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260601 Ekonomisk prognos Malmö stad 2026 • Ekonomisk prognos 2026 Malmö stad Bilaga 1 § 375 Särskilt yttrande Ärende 16: Ekonomisk prognos 2026 Malmö stad Moderaterna noterar att Malmö stad återigen ser ut att gå mot ett betydande överskott, trots lågkonjunktur. Det är positivt att balanskravet väntas uppfyllas, men ett stort överskott är inte ett styrketecken när välfärden brister. Det är ett tecken på att resurserna inte används där de gör störst nytta. Viktigt att påpeka är att av det prognostiserade resultatet på 478 miljoner kronor återstår 140 miljoner kronor efter justering för realisationsvinster. Resultatet är därmed till stor del inte en effekt av budgetens prioriteringar, utan av engångseffekter, redovisningsmässiga justeringar och medel som inte avropats enligt budget. Om Malmö även i år, mitt i lågkonjunktur, går med stort överskott samtidigt som bristerna i välfärdens kärna kvarstår, behöver man fråga sig varför resurserna inte används bättre. Man behöver också fråga sig varför Malmöborna inte tillåts behålla mer av sina egna pengar. Förra året åkte Katrin Stjernfeldt Jammeh till Stockholm och krävde mer pengar till Malmö. Men när staden återkommande redovisar stora överskott samtidigt som välfärden brister, är det tydligt att resurser inte är den avgörande utmaningen. Problemet handlar om politiska prioriteringar. Moderaterna ställer sig bakom att prognosen godkänns, men vill med detta särskilda yttrande markera behovet av större ekonomiskt ansvarstagande, tydligare prioriteringar och en skarpare hållning mot slöseri. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-01 Helena Nanne (M)