Kommunstyrelsen — 1 april 2026

§ 128 Anmälan av inkomna skrivelser Sammanfattning Anmälan av inkomna skrivelser till kommunstyrelsens sammanträden den 1 april 2026. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen lägger informationen om inkomna skrivelser till handlingarna. Anmälningar • STK-2026-383-1 Malmö stadsfunktionshinderråd - Verksamhetsberättelse år • STK-2026-178-2 Pensionsriktlinjer i Malmö stad revidering 260122 • STK-2026-178-5 Beslut AGU §8 Revidering av pensionsriktlinjer kopplat till modeller för att främja ett förlängt arbetsliv • STK-2023-141-5 Beslut KF 260226 §31 Uppdrag budget 2023 - Utifrån nuvarande modell för uppräkning för demografieffekter och kompensation för pris och lön utreda möjligheter för en mer ändamålsenlig styrning • STK-2023-141-2 Rapport Budgetuppdrag index och demografi • STK-2026-489-1 Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 260306 § 68 Särskilt yttrande (M) • STK-2026-489-3 Kvalitetsberättelse 2025 • STK-2026-489-4 Bilaga - Brukarundersökning 2025 • STK-2026-489-5 Bilaga - Uppföljning barn och unga i samhällsvård 2025 • STK-2026-37-11 Protokoll 260313 KCS II - till KS • STK-2026-37-12 Protokoll 260327 KCS I - till KS

§ 129 Redovisning av delegationsbeslut Sammanfattning Enligt kommunallagen kapitel 6 § 37-40 kan nämnden lämna över rätten att fatta beslut i vissa ärenden, så kallad delegering. Nämnden kan delegera till exempelvis ett utskott, en ledamot, eller en tjänsteperson. De beslut som får delegeras finns med i nämndens delegationsordning. Alla beslut som fattas med stöd av delegation ska redovisas på nästkommande sammanträde. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av delegerade beslut. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 1 § 129. Beslutsunderlag • Sammanställning delegationsbeslut KS 2026-04-01

§ 130 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall STK-2025-1925 Sammanfattning Naturvårdsverket har remitterat förslag på hur det svenska regelverket ska kompletteras och anpassas till EU-förordningen om förpackningar. Naturvårdsverket föreslår att den befintliga svenska förpackningsförordningen upphävs och ersätts med en förordning med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om förpackningar. Naturvårdsverket föreslår även ändringar i flera förordningar. Ärendet har skickats på remiss till miljönämnden, Sysav, tekniska nämnden och VA SYD. Miljönämnden, tekniska nämnden och VA Syd har inkommit med yttrande. Sysav har meddelat att de inte har något att erinra avseende remissen. Stadskontoret delar remissinstansernas bedömning att det är positivt att regler och märkning av förpackningar harmoniseras inom EU. Stadskontorets anser att det är angeläget att betona vikten av att kommunerna ges full kostnadstäckning i de delar av utredningens förslag som innebär en utökning av kommunernas uppdrag. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Klimat- och näringslivsdepartementet. Beslutet skickas till Klimat- och näringslivsdepartementet Miljönämnden Tekniska nämnden VA SYD Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §189 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall • Förslag till yttrande KSAU 260323 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - delredovisning om genomförande av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall • Tekniska nämnden beslut 260223 § 30 • Remissvar tekniska nämnden • Miljönämnden beslut 260225 § 36 • Remissvar miljönämnden • Remissvar VA SYD • Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - delredovisning om genomförandet av EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall • Förslag till komplettering av EU-förordningen om förpackningar i svensk rätt

§ 131 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - Naturvårdsverkets slutredovisning av regeringsuppdraget med förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet i svensk rätt STK-2025-1967 Sammanfattning Naturvårdsverket fick i september 2024 i uppdrag att lämna förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet 2024/2881 i svensk rätt. Klimat- och näringslivsdepartementet remitterar här slutredovisningen av uppdraget. Förslagen innebär delvis skärpta krav jämfört med tidigare regelverk och omfattar bland annat skarpare kontroll av luftkvalitet, ett nytt modelleringsverktyg, nationell modellering, nya regionala superstationer, skarpare krav för åtgärdsprogram och tydligare regler kring tillgängliggörande av information till allmänheten. En översyn av Sveriges zonindelning för luftkvalitet redovisas också. Ärendet har internremitterats till miljönämnden. Beslut kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Klimat- och näringslivsdepartementet. Beslutet skickas till Klimat- och näringslivsdepartementet Miljönämnden Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §194 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - Naturvårdsverkets slutredovisning av regeringsuppdraget med förslag till genomförande av det nya • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets slutredovisning av regeringsuppdraget med förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet • Förslag till yttrande KS AU 260323 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet Förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet i svensk rätt – slutredovisning • Miljönämnden beslut 260225 § 35 • Remissvar miljönämnden • Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - Naturvårdsverkets slutredovisning av regeringsuppdraget med förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet i svensk rätt • Skrivelse Förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet - slutredovisning

§ 132 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen och kritiska råmaterial och förordningen om nettonollindustri STK-2026-156 Sammanfattning Klimat- och näringslivsdepartementet har översänt remiss angående kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen om kritiska råmaterial och förordningen om nettonollindustri till Malmö stad. Förslagen i promemorian ska säkerställa att EU- förordningarna om kritiska råmaterial och nettonollindustri får genomslag och fungerar i Sverige. De föreslagna reglerna syftar till att snabba på handläggningstider för ärenden som rör tillståndsprövning av verksamheter eller åtgärder som ingår i ett strategiskt råmaterialprojekt eller ett nettonollprojekt. Ärendet har gått på remiss till stadsbyggnadsnämnden och miljönämnden, som båda har lämnat yttranden. Malmö stad välkomnar initiativ som kan bidra till att främja en hållbar och trygg försörjning av kritiska råmaterial och stärka ekosystemet för tillverkning av nettonollteknik. Malmö stads förslag till yttrande betonar samtidigt särskilt vikten av att kommunen ges tillräcklig tid att lämna relevanta yttranden i tillståndsprövningsärenden där kommunen är remissinstans, för att kunna skydda lokala miljöintressen och bidra till att tillräcklig miljöhänsyn tas i tillståndsprövningen samt att efterföljande uppdrag med miljötillsyn kan utföras med god kvalitet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Klimat- och näringslivsdepartementet. Beslutet skickas till Klimat- och näringslivsdepartementet Stadsbyggnadsnämnden Miljönämnden Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §192 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU- förordningen och kritiska råmaterial och förordningen • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen och kritiska råmaterial och förordningen om nettonollindus • Förslag till yttrande KSAU 260323 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen och kritiska råmaterial och förordningen • Miljönämnden beslut 260225 § 37 • Remissvar miljönämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 260225 § 51 • Remissvar stadsbyggnadsnämnden • Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet - Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen och kritiska råmaterial och förordningen om nettonollindustri • Kontaktpunkter, tillstånd och tidsfrister enligt EU-förordningen om kritiska råmaterial och EU-förordningen om nettonollindustri • Faktablad - Bilaga promemoria kontaktpunkter, tidsfrister och tillstånd

§ 133 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets delredovisning av uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta STK-2026-267 Sammanfattning Klimat- och näringslivsdepartementet har översänt remiss Naturvårdsverkets delredovisning av uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta. Malmö stad har tidigare yttrat sig i ärendet och framförde då att huvuddelen av lagförslagen bedömdes försämra artskyddet och hota biologisk mångfald. På grunda av kort handläggningstid har ärendet hanterats som förvaltningsremiss. Av yttrandet framkommer att farhågorna kvarstår om försämrat artskydd och hot mot biologisk mångfald. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Klimat- och näringslivsdepartementet. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Magnus Olsson (SD) yrkar att kommunstyrelsen tillstyrker remissen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet, bilaga 1 § 133 Beslutet skickas till Klimat- och näringslivsdepartementet Stadsbyggnadskontoret Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §210 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets delredovisning av uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets delredovisning av uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta • Förslag till yttrande KSAU 260323 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets delredovisning av uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta • Remissvar stadsbyggnadskontoret • Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets delredovisning av uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta • Konsekvensutredning av förslag till nationellt fridlysta arter • Förslag på arter som bör vara nationellt fridlysta • Delredovisning av förslag till nationellt fridlysta arter

§ 134 Remiss Finansdepartementet - Snabbare bredband i hela landet - åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur (SOU 2025:110) STK-2025-1970 Sammanfattning Från Finansdepartementet föreligger en utredning som föreslår anpassningar och kompletterande författningsbestämmelser utifrån bland annat EU:s förordning om gigabitinfrastruktur. Syftet med förordningen är att bidra till en kostnadseffektiv och snabb utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet för elektronisk kommunikation inom unionen. Servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden har yttrat sig i ärendet. Stadskontoret har också inhämtat synpunkter från Malmö Energi och Hållbarhet AB. Förslaget är att Malmö stad ställer sig positiv till utredningens förslag men att det även är viktigt att regelverket utformas på ett sätt som värnar nätägarnas möjlighet att långsiktigt förvalta och utveckla lokala infrastruktur – inte minst lokala stadsnät. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Finansdepartementet. Beslutet skickas till Finansdepartementet Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Malmö Energi och Hållbarhet AB Stadskontoret, Bolag och kommunalförbund Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §190 Remiss Finansdepartementet - Snabbare bredband i hela landet - åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur (SOU 2025:110) • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 - Remiss Finansdepartementet - Snabbare bredband i hela landet - åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur (SOU 2025:110) • Förslag till yttrande KSAU 260323 Remiss Finansdepartementet - Snabbare bredband i hela landet - åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur (SOU 2025:110) • Remissvar servicenämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 260225 § 52 • Remissvar stadsbyggnadsnämnden • Tekniska nämnden beslut 260223 § 31 • Remissvar tekniska nämnden • Remiss Finansdepartementet - Snabbare bredband i hela landet - åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur (SOU 2025:110) • Snabbare bredband i hela landet - åtgärder för effektivare utbyggnad av gigabitinfrastruktur (SOU 2025:110)

§ 135 Remiss Finansdepartementet - Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden (Ds 2025:29) STK-2026-165 Sammanfattning Malmö stad har av Finansdepartementet inbjudits att lämna synpunkter på promemorian Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden (Ds 2025:29). Syftet med promemorian är att lämna förslag på hur de svenska upphandlingslagarna bör ändras för att vara förenliga med EU-rätten, med avseende på två avgöranden från EU- domstolen; målen C-652/22 Kolin och C-266/22 Qingdao. Förslagen innebär att leverantörer från länder utanför EU inte kan ställa krav på deltagande i offentliga upphandlingar om det inte finns handelsavtal mellan EU och det aktuella landet. Förslagen innebär att de fyra upphandlingslagarna ska förses med nya undantagsbestämmelser. Med upphandlingslagarna avses lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) samt lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). Vidare föreslås det att de undantag från förvaltningslagens regler som finns i LOU, LUF, LUK och LUFS fortsatt ska gälla när undantagsbestämmelserna är tillämpliga. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Finansdepartementet. Beslutet skickas till Finansdepartementet Stadskontoret, ekonomiavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §193 Remiss Finansdepartementet - Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden (Ds 2025:29) • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Remiss Finansdepartementet - Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden • Förslag till yttrande KSAU 260323 Remiss Finansdepartementet - Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden • Remiss Finansdepartementet - Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden (Ds 2025:29) • Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden (Ds 2025:29)

§ 136 Remiss Finansdepartementet - Europeiska kommissionens förslag till förordning om digitala nät KOM(2026)16 STK-2026-357 Sammanfattning Från Finansdepartementet föreligger Europeiska kommissionens förslag till förordning om digitala nät KOM (2026) 16. Förordningen ska förenkla och harmonisera regelverket, stärka konkurrenskraften och främja en mer integrerad inre marknad. I ärendet har stadskontoret inhämtat synpunkter från Malmö Energi och Hållbarhet AB och MKB Net. Malmö stad föreslås ställa sig positiv till förordningen i stort men att kommunen också vill lyfta att förslaget behöver utformas med hänsyn till behovet av en hög nivå av säkerhet. Det är också viktigt att regler utifrån förordningen utformas på rätt sätt och att kommunen har rådighet över infrastrukturen och själv kan bestämma när en övergång till fiber ska ske. . Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsens godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Finansdepartementet. Beslutet skickas till Finansdepartementet Malmö Energi och Hållbarhet AB MKB Net Stadskontoret, Bolag och kommunalförbund Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §191 Remiss Finansdepartementet - Europeiska kommissionens förslag till förordning om digitala nät KOM(2026)16 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 - Remiss Finansdepartementet - Europeiska kommissionens förslag till förordning om digitala nät KOM(2026)16 • Förslag till yttrande - Remiss Finansdepartementet - Europeiska kommissionens förslag till förordning om digitala nät KOM(2026)16 • Remiss Finansdepartementet - Europeiska kommissionens förslag till förordning om digitala nät KOM(2026)16 • Förordning från Europaparlamentet och Rådet om digitala nätverk, som ändrar förordning (EU) 2015/2120, direktiv 2002/58/EG och beslut nr 676/2002/EG samt upphäver förordning (EU) 2018/1971 m.m • Bilagor - Förordning från Europaparlamentet och Rådet om digitala nätverk, som ändrar förordning (EU) 2015/2120, direktiv 2002/58/EG och beslut nr 676/2002/EG och upphäver förordning (EU) 2018/1971 • Bilaga Förordning från Europaparlamentet och Rådet om digitala nätverk, som ändrar förordning (EU) 2015/2120, direktiv 2002/58/EG och beslut nr 676/2002/EG m.m

§ 137 Återrapportering beviljade medel 2025 och ansökan om verksamhetsstöd 2026 Fryshuset STK-2026-257 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 10 april 2024 (STK-2023-1689, §87) att bevilja stiftelsen Fryshuset 2 000 000 kronor för verksamhetsåret 2024. Vidare beslutade kommunstyrelsen att dess inriktning är att bevilja stiftelsen Fryshuset ett årligt bidrag på 2 000 000 kronor även för 2025 respektive för 2026. Kommunstyrelsen gav även stadskontoret i uppdrag att inför varje nytt budgetår 2025 och 2026 initiera ett ärende för beslut om medel för respektive år. Organisationen uppger att dessa medel som ansökts från kommunstyrelsen fungerar som ett grundstöd som främst ska finansiera lokalkostnader och löner för att hålla Fryshusets mötesplats i Folkets park öppen. Vidare har organisationen inriktat sig på att erbjuda dess målgrupp så många aktiviteter som möjligt. Föreliggande ärende avser ansökan från stiftelsen Fryshuset Malmö om 2 000 000 kronor avseende verksamhetsår 2026 samt återrapportering av beviljade medel för verksamhetsår 2025. Därtill avser ärendet ett förslag om återkallande av kommunstyrelsens tidigare beslut om att koordinera samverkan mellan Malmö stad och Fryshuset i syfte att definiera gemensamma mål och förutsättningar för en långsiktig samverkan (STK-2022-962 och STK-2026-248). Stadskontoret har i samråd med arbetsmarknads- och socialförvaltningen, kulturförvaltningen samt fritidsförvaltningen följt upp organisationens beviljade medel för verksamhetsåret 2025 och bedömning är att organisationen använt beviljade medel på ett ändamålsenligt sätt. Dock önskar en del av de berörda förvaltningarna att organisationen utvecklar delar av sin redovisning inför kommande återrapportering. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av de 2 000 000 kronor som stiftelsen Fryshuset Malmö beviljades avseende verksamhetsår 2025. 2. Kommunstyrelsen beviljar stiftelsen Fryshuset Malmö 2 000 000 kronor för verksamhetsåret 2026 med finansiering från kommunstyrelsens anslag för stadigvarande medlemsavgifter och bidrag på de villkor som framgår av ärendet. 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadskontoret att begära in en återrapportering av stiftelsen Fryshuset Malmö senast den 31 januari 2027 kring hur beviljade medel har använts 2026. 4. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadskontoret att följa upp och utvärdera återrapporteringen i samarbete md arbetsmarknads- och socialförvaltningen, kulturförvaltningen samt fritidsförvaltningen återkomma till kommunstyrelsen under våren 2027 med en återrapportering kring stiftelsen Fryshusets beviljade medel 2026 om 2 000 000 kronor. 5. Kommunstyrelsen återkallar stadskontorets tidigare uppdrag som beslutades 7 december 2022 §61 att ”kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att för Malmö stads del koordinera samverkan mellan Fryshuset samt omnämnda nätverk, arbetsmarknads- och socialförvaltningen, kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen med syfte att definiera gemensamma mål och förutsättningar för långsiktig samverkan mellan kommunen och Fryshuset” (STK-2022-962 och STK-2026-248) med hänvisning till vad som framgår i ärendet. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag.. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Ander Olin (SD) reserverar sig mot beslutet, bilaga 1 § 137. Beslutet skickas till Stiftelsen Fryshuset Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §204 Återrapportering beviljade medel 2025 och ansökan om verksamhetsstöd 2026 Fryshuset • G-Tjänsteskrivelsen KSAU 260323 Återrapportering av beviljade medel 2025 och ansökan från Fryshuset Malmö om verksamhetsstöd för år 2026 • Rapport Fryshuset 2025 • Ansökan om bidrag 2026 • Fryshuset Malmös olika verksamhet • Fryshuset Verksamhetsberättelse 2024 • Stadgar • Årsredovisning 2024 • Ansökan om stöd 2024-2026 Fryshuset

§ 138 Ansökan IVER om bidrag till evenemang Malmö Dance Week 2026 STK-2026-169 Sammanfattning Den ideella föreningen Kulturföreningen IVER har inkommit med återrapportering för beviljat bidrag om 950?000 kronor för Malmö Dance Week 2025 och ansökt om 1 400 000 kronor i bidrag för att arrangera Malmö Dance Week 2026. Arrangören beskriver Malmö Dance Week som en internationell dansfestival för medborgarna i Malmö genomförd av kulturföreningen IVER i samarbete med flera aktörer inom Malmös scenkonst- och föreningsliv. Stadskontoret bedömning är att evenemanget bland annat skapar delaktighet för barn och unga, stärker stadens kulturliv och bidrar till Malmös attraktivitet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner Kulturföreningen IVER:s återrapportering av beviljat bidrag om 950000 kronor till Malmö Dance Week 2025. 2. Kommunstyrelsen beviljar 950 000 kronor till Kulturföreningen IVER för genomförande av Malmö Dance Week 2026 från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar 2026. 3. Kommunstyrelsen informerar Kulturföreningen IVER om att senast fyra månader efter evenemangets genomförande återkomma med rapport med måluppfyllelse och hur medlen använts. Beslutet skickas till Kulturföreningen IVER Kulturnämnden Tekniska nämnden Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontoret, Intern ledning och samordning, Ekonomi och kvalitet Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §203 Ansökan IVER om bidrag till evenemang Malmö Dance Week 2026 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Ansökan IVER om bidrag till evenemang Malmö Dance Week 2026 • 2025 Rapport Malmö Dance Week och Hip Hop Weekend • Ansökan IVER om bidrag till evenemang Malmö Dance Week 2026 • Evenemangsbidragsansökan MDW Utvecklade svar • Budget MDW 2026

§ 139 Ansökan fritidsnämnden om evenemangsbidrag till Europe Smash STK-2026-385 Sammanfattning Fritidsnämnden har hos kommunstyrelsen sökt 1 900 000 kronor för genomförande av Europe Smash 2026. Bordtennistävlingen planeras att genomföras den 8–16 augusti 2026 i Malmö Arena och Baltiska hallen. Förutom Malmö är de tre andra värdstäderna för tävlingen Singapore, Peking och Las Vegas. Evenemanget genomfördes i Malmö 2025 och beskrivs av fritidsnämnden som en internationell tävling som ur ett sportsligt, storleksmässigt och marknadsmässigt perspektiv är fullt jämförbart med ett världsmästerskap. Stadskontorets bedömning är att Europe Smash är ett internationellt evenemang som lyfter Malmö som evenemangsstad och bidrar positivt till besöksnäring och stadens attraktionskraft. Evenemangets olika projekt för inkludering och folkhälsa bedöms dessutom bidra till att aktivera malmöborna och stärker ansökan ytterligare. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämnden 1 900 000 kronor från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar 2026 för genomförande av Europe Smash 2026. Beslutet skickas till Fritidsnämnden Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontoret, Intern ledning och samordning, Ekonomi och kvalitet Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260316 §178 Ansökan fritidsnämnden om evenemangsbidrag till Europe Smash 2026 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260316 Ansökan Europe Smash 2026 • Fritidsnämnden beslut 260225 § 31 • Turistekonomisk utvärdering - Europe Smash Malmö 2025 • Tjänsteskrivelse fritidsförvaltningen

§ 140 Återrapportering Öppna Malmö 2025 STK-2026-133 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 7 maj 2025 (STK-2024-1302) att en aktivitetsvecka - Öppna Malmö – ska ske årligen och ha fokus på att stärka demokratin genom ökad inkludering, delaktighet och samverkan. Den 7–9 november 2025 invigdes konceptet med en demokratihelg. Kommunstyrelsen beslutade även om att stadskontoret skulle återkomma till kommunstyrelsen med en återrapportering senast i april 2026. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner återrapportering avseende genomförande av Öppna Malmö 2025 i enlighet med tidigare beslut (STK-2024-1301 och STK- 2024-1302). Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) lämnar gemensamt särskilt yttrande, bilaga 1 § 140. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 2 § 140. Beslutet skickas till Kulturnämnden Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260330 §219 med särskilt yttrande (M) Återrapportering Öppna Malmö 2025 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260330 Återrapportering Öppna Malmö 2025 • Beslut KS 250507 § 162 Reservation (M+C) och (SD) Utveckling av Öppna Malmö; efter återremiss (STK-2024-1302-7) • Beslut KS 241127 § 323 Reservation (SD) Medel till Öppna Malmö för 2025/2026 (STK-2024-1301-4)

§ 141 Forum för demokrati och mänskliga rättigheter - Rapport 9 Ett åldersvänligt Malmö STK-2025-1500 Sammanfattning Forum för demokrati och mänskliga rättigheter har funnits sedan 2019 och forumet består av sju politiskt valda ledamöter. Dess syfte är att arrangera medborgardialoger och dialogträffar lokalt runt om i Malmö och sedan starten har åtta rapporter publicerats. Dialogträffarna som arrangeras av Forumet genomförs med olika teman varje år, utifrån aktuella samhällsbehov. Under 2025 har Forumet arrangerat tre dialogträffar i Rosengård, Lindängen och Dammfri med temat ”Hur skapar vi ett åldersvänligt Malmö?” I föreliggande ärende presenteras rapporten. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner rapporten ”Forum för demokrati och mänskliga rättigheter – Ett åldersvänligt Malmö” och lägger den till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen översänder rapporten ”Forum för demokrati och mänskliga rättigheter – Ett åldersvänligt Malmö” till samtliga nämnder och MKB Fastighets AB, att beakta i det fortsatta utvecklingsarbetet. Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden MKB Fastighets AB Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260302 §150 Forum för demokrati och mänskliga rättigheter - Rapport 9 Ett åldersvänligt Malmö • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260302 Forum för demokrati och mänskliga rättigheter: Rapport 9 • Forum för demokrati och mänskliga rättigheter - Rapport 9

§ 142 Kompetensförsörjningsgap och handlingsplaner Malmö stad 2025 STK-2025-1305 Sammanfattning I ärendet redovisas en sammanställning av Malmö stads nämnders redovisade kompetensgap, riskanalyser och planer. Sammanfattningsvis visar nämndernas rapporter att Malmö stad står inför betydande kompetensutmaningar som både handlar om kvantitativa och kvalitativa kompetensgap. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen lägger rapporten ”Sammanställning av Malmö stads nämnders kompetensgap, riskanalyser och planer 2025” till handlingarna. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) lämnar gemensamt särskilt yttrande, bilaga 1 § 142. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 2 § 142. Beslutet skickas till Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa- vård och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljönämnden Revisorskollegiet Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Stadskontoret, HR-avdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §195 med särkilt yttrande (M) Kompetensförsörjningsgap och handlingsplaner Malmö stad 2025 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Sammanställning av Malmö Stads nämnders kompetensgap, riskanalyser och planer 2025 • Rapport - Sammanställning av Malmö Stads nämnders kompetensgap, riskanalyser och planer 2025 • Rapport och plan för kompetensförsörjning 2025 arbetsmarknads- och socialnämnden. • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 251120 § 347 Särskilt yttrande (M) • Rapport och plan för kompetensförsörjning 2025 Kulturnämnden • Kulturnämnden beslut 251125 §136 särskilt Yttrande (M) och (C) • Stadsbyggnadsnämnden beslut 251211 § 382 • Grundskolenämnden beslut 251217 § 197 Särskilt yttrande (M) • Kompetensförsörjningsrapport 2025 grundskolenämnden • Kompetensförsörjning 2026-2027 för stadskontoret • Kommunstyrelsens arbetsutskott 251215 § 580 • Kompetensförsörjningsplan 2025 servicenämnden • Servicenämnden beslut 251217 § 121 Särskilt yttrande (V) • Fritidsnämnden beslut 251218 § 167 • Kompetensforsorjningsrapport 2025 fritidsnämnden • Förskolenämnden beslut 251217 § 158 Särskilt yttrande (M) • Kompetensförsörjningsplan 2026-2027 förskolenämnden • Uppföljning av Rapport Kompetensförsörjning aktivitetsplan 2023 • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 251218 §195 • Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden beslut 251218 §125 Särskilt yttrande (M+C) och (V) • Kompetensförsörjningsplan 2026-2027 tekniska nämnden • Kompetensförsörjningsrapport 2025 gymnasie- och vuxenutbildningsnämdnen • Kompetensförsörjningsrapport 2025 hälsa-, vård- och omsorgsnämnden • Tekniska nämnden beslut 251215 §323 • SBN 2025-12-11 Kompetensförsörjningsplan 2026-2031 • Enkel prövning av barnets bästa - Kompetensförsörjningsplan 2026-2027

§ 143 Granskning av uppföljning av privata utförare STK-2026-271 Sammanfattning Stadsrevisionen har under 2025 granskat kommunens uppföljning av privata utförare. Granskningen av kommunstyrelsen har huvudsakligen berört uppsiktsplikten och genomfördes under perioden juni-december 2025. Stadsrevisionen bedömer att kommunstyrelsen har säkerställt uppsikten över uppföljningen av privata utförare. Stadsrevisionen riktar inte några rekommendationer till kommunstyrelsen i ärendet. Stadskontoret har inget att erinra mot stadsrevisionens granskningsrapport. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till Revisorskollegiet. Beslutet skickas till Revisorskollegiet Stadskontoret, ekonomiavdelningen Stadskontoret, Intern ledning och samordning Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260310 § 169 Granskning av uppföljning av privata utförare • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260310 Granskning av uppföljning av privata utförare • Förslag till yttrande KSAU 260309 Granskning av uppföljning av privata utförare • Missiv - Uppföljning av privata utförare • Uppföljning av privata utförare

§ 144 Granskning av stöd till idéburen sektor STK-2026-276 Sammanfattning Malmö stadsrevision har under 2025 granskat stöd till idéburen sektor i syfte att bedöma om kommunstyrelsen, fritidsnämnden, tekniska nämnden och kulturnämnden har en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av stödet till idéburen sektor. Revisorskollegiets sammanvägda bedömning är att kommunstyrelsen inte helt har säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av stödet till idéburen sektor i enlighet med gällande regelverk och kommunfullmäktiges beslut från 2019. Samtidigt pågår ett utvecklingsarbete för att stärka processer och rutiner, vilket genomförs fullt ut från och med 2026. Kommunstyrelsen har fått ett antal rekommendationer, vilka bemöts i detta yttrande. Stadskontoret delar bedömningen att det finns förbättringsbehov i stadens bidragshantering och avser att arbeta vidare med åtgärder och utvecklingsarbete för att stärka processer och rutiner. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till revisorskollegiet. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M ) och Anton Sauer (C) lämnar gemensamt särskilt yttrande, bilaga 1 § 144. Sara Wettergren (L) lämnar särskilt yttrande, bilaga 2 § 144. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 3 § 144. Beslutet skickas till Revisorskollegiet Stadskontoret, Intern ledning och samordning, Ekonomi- och kvalitét Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260330 §230 Granskning av stöd till idéburen sektor • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260330 Granskning av stöd till idéburen sektor • Yttrande - Granskning av stöd till idéburen sektor • Stöd till idéburen sektor • MISSIV Stöd till idéburen sektor

§ 145 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter STK-2025-300 Sammanfattning Revisorskollegiet genomförde under hösten och vintern 2024 en fördjupad granskning av stadens efterlevnad av policyn för mänskliga rättigheter med fokus på barnets rättigheter, jämlikhet och jämställdhet. De nämnder som granskats är gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, hälsa-, vård- och omsorgsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Syftet vad gäller kommunstyrelsen har varit att granska om kommunstyrelsen har bedrivit ett tillräckligt arbete med att bedriva uppsikt samt leda, stödja och samordna i enlighet med policyn. Revisorskollegiet har begärt att kommunstyrelsen ska inkomma med ett uppföljande yttrande över granskningen. Utifrån genomförd granskning är revisorskollegiets sammanvägda bedömning att kommunstyrelsens arbete med att bedriva uppsikt samt leda, stödja och samordna nämndernas arbete i enlighet med policyn inte är helt tillräckligt. Kommunstyrelsen inkom med ett första yttrande över granskningen i april 2025. Av det första yttrandet framkom att kommunstyrelsen inte fullt ut instämmer i revisorskollegiets slutsats. Kommunstyrelsen anser dock att det finns delar av arbetet med samordning och stöd som kan intensifieras. Av förslaget till uppföljande yttrande framgår att så har skett. Kommunstyrelsen har nu ett pågående arbete med samordnat stöd och kompetenshöjning, vilket bland annat inbegriper specifikt stöd om vad ett rättighetsbaserat arbete innebär för staden. Full effekt av det sammantagna arbetet väntas under 2026 och framåt. Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträdet den 4 februari 2026 att återremittera ärendet till stadskontoret för komplettering gällande samverkansforum och utbildningsinsatser. Kommunstyrelsens förslag till kompletterat yttrande till revisorskollegiet bifogas detta ärende. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner förslag till yttrande och skickar yttrandet till revisorskollegiet. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) lämnar gemensamt särskilt yttrande, bilaga 1 § 145. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 2 § 145. Beslutet skickas till Revisorskollegiet Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §202 med särkilt yttrande (M) Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter • Yttrande KSAU 260323 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter • Beslut om återremiss KS 260204 § 40 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter; uppföljande yttrande • Granskning av Efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter • Efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter • Beslut KS 250402 §120 med särskilt yttrande (M+C) Granskning av Efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter • Kommunstyrelsens yttrande KS 250402 Granskning av efterlevnad av policy för mänskliga rättigheter

§ 146 Återrapportering av uppdrag från kommunstyrelsen efter Tillväxtkommissionens slutrapport STK-2025-1955 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i maj 2024 att för egen del ge sex uppdrag till stadskontoret efter Tillväxtkommissionens slutrapport. I ärendet redovisas för det arbete som staden gjort med utgångspunkt från det beslutet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner rapporteringen. 2. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att samordna och utveckla arbetet med möjliggörande av testbäddar och demonstrationsmiljöer i Malmö. Beslutet skickas till Stadskontoret, Omvärld och näringsliv Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §212 Återrapportering av uppdrag från kommunstyrelsen efter Tillväxtkommissionens slutrapport • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Återrapportering av uppdrag från kommunstyrelsen efter Tillväxtkommissionens slutrapport

§ 147 Uppföljning av visselblåsarärenden 2026 STK-2026-34 Sammanfattning Ärendet innehåller en återrapportering av genomförda åtgärder efter genomlysningen av visselblåsarfunktionen samt förslag till reviderade riktlinjer. Vidare redovisas inkomna ärenden under 2025 i enlighet med kommunstyrelsens riktlinjer och visselblåsarlagen. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av genomförda åtgärder med anledning av genomlysningen av visselblåsarfunktionen. 2. Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av visselblåsarärenden för år 2025. 3. Kommunstyrelsen antar reviderade riktlinjer för visselblåsarfunktionen. Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Revisorskollegiet Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Malmö Kommuns Parkerings AB Malmö Live Konserthus AB Malmö Stadsteater AB MKB Fastighets AB Stadskontoret, Intern ledning och samordning Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260310 § 168 Uppföljning av visselblåsarärenden 2026 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260310 Uppföljning av visselblåsarärenden 2026 • Rapport Genomförda åtgärder med anledning av genomlysning • Statistik visselblåsarärenden 2025 • Riktlinjer för visselblåsarfunktionen version 1.1 • Riktlinjer för visselblåsarfunktionen version 1.1 inklusive revideringar • Riktlinjer för visselblåsarfunktionen i Malmö stad - beslutade av KS 220607 (STK- 2022-455-24)

§ 148 Samförvaltade stiftelser rapport 2025 STK-2026-68 Sammanfattning Rapporten avseende de samförvaltade stiftelsernas kapitalförvaltning omfattar en beskrivning av utvecklingen av stiftelsernas förvaltade kapital under 2025 och det totala innehavets tillgångsfördelning per den 31 december 2025. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner rapporten för 2025 avseende de samförvaltade stiftelsernas kapitalförvaltning och lägger den till handlingarna. Beslutet skickas till Stadskontoret, ekonomiavdelningen, finansenheten Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §198 Samförvaltade stiftelser rapport 2025 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Samförvaltade stiftelser rapport 2025 • Styrelserapport Malmö stad samförvaltning 2025-12-31

§ 149 Tillämpning av självkostnadsprissättning för fritidsnämndens grönyteskötsel mot servicenämnden STK-2026-91 Sammanfattning I ärende STK-2023-140 om att inventera vilka modeller för internt köp och sälj som tillämpas i Malmö stad samt utvärdera ändamålsenligheten för sådana styrmodeller, uppdrog kommunfullmäktige fritidsnämnden att utreda förutsättningarna att fullt ut tillämpa självkostnadsprissättning för fritidsnämndens grönyteskötsel mot servicenämnden. Fritidsnämnden har i detta ärende återkommit med sin utredning och har föreslagit att utemiljöentreprenadsavtalet mellan fritidsnämnden och servicenämnden ska lyftas ur kommunens internhyresmodell från och med 1 januari 2026 samt överlämnat ärendet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Fritidsnämnden skriver i sitt ärende att förslaget sker i samråd med servicenämnden. Stadskontoret bedömer att förändringen kan hanteras i befintliga processer i förvaltningsorganisationen avseende internhyresmodellen och kommer att bevaka att detta sker. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen lägger fritidsnämndens återrapportering, om att utreda förutsättningarna att fullt ut tillämpa självkostnadsprissättning för fritidsnämndens grönyteskötsel mot servicenämnden, till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen skickar ärendet till kommunfullmäktige för kännedom. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Fritidsnämnden Servicenämnden Stadskontoret, ekonomiavadelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260310 § 164 Tillämpning av självkostnadsprissättning för fritidsnämndens grönyteskötsel mot servicenämnden • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260310 Tillämpning av självkostnadsprissättning för fritidsnämndens grönyteskötesel mot servicenämnden • Fritidsnämnden beslut 251218 § 172 • Tjänsteskrivelse fritidsförvaltningen

§ 150 Lokalanskaffning genom inhyrning av LSS-boende i kvarteret Nattskärran 7 STK-2026-285 Sammanfattning Funktionsstödsnämnden har inkommit med en ansökan om lokalanskaffning avseende inhyrning av lokaler för äldreboende inom lagen om stöd och service, till vissa funktionshindrade (LSS), på fastigheten Nattskärran 7 på Limhamn. Målgruppen är äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lokalen är ett tidigare äldreboende som kommer att anpassas för 18 lägenheter. Bedömd totalhyra är 4,6 mnkr och ett avtal föreslås tecknas på 10 år. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till funktionsstödsnämnden för att låta brukarorganisationerna ska få yttra sig om hur denna nya verksamhet ska se ut vad gäller den praktiska organisationen så som boendeform och gruppstorlek. Samt att deras önskemål och behov färgar varje aspekt av dess organisering och uppbyggnad. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Helena Nanne (M) yrkar att kommunstyrelsen återremitterar ärendet till funktionsstödsnämnden med följande återremissgrund: "Underlaget till föreliggande ärende är inte tillräckligt för att nämnden ska kunna fatta beslut i nuläget. Förslaget avser ett serviceboende för äldre enligt LSS, vilket förutsätter att tydliga och i förväg fastställda kriterier finns för vilka brukare som ska vara aktuella för boendet. Mot bakgrund av att boendet riktar sig till äldre bör ålder utgöra ett sådant kriterium, vilket saknas i underlaget. För att kunna fatta beslut om ett serviceboende i den storlek som föreslås krävs ett mer gediget underlag avseende brukarnas behov. Det behöver tydliggöras hur intresset och behovet faktiskt ser ut för denna typ av insats. I beslutsunderlaget redovisas uppgifter om brukarnas ålder på stadens befintliga boenden, såväl gruppbostäder som serviceboenden. Detta är inte tillräckligt för att styrka efterfrågan på just ett större serviceboende för äldre. En brukarundersökning som belyser intresset för och inställningen till denna boendeform hade därför varit nödvändig. Med ett boende av denna storlek hade en områdeskarta och ett resonemang kring hur andra närliggande samhälleliga funktioner kan tänkas påverka om boendet får en institutionsliknande prägel varit av värde. Därtill avser befintligt remissunderlag samt inkomna remissvar från organisationer projektet ”Att leva som andra – att åldras som andra” i ett generellt perspektiv och inte det aktuella förslaget eller hur berörda organisationer ställer sig till inrättandet av ett större serviceboende av den typ som nu föreslås. Sådana specifika synpunkter hade varit viktiga att inkludera i beslutsunderlaget." Anton Sauer (C) instämmer i Helena Nannes (M) yrkande. Anfal Mahdi (V) yrkar att kommunstyrelsen återremitterar ärendet till funktionsstödsnämnden för att låta brukarorganisationerna ska få yttra sig om hur denna nya verksamhet ska se ut vad gäller den praktiska organisationen så som boendeform och gruppstorlek. Samt att deras önskemål och behov färgar varje aspekt av dess organisering och uppbyggnad. Magnus Olsson (SD) instämmer i Anfal Mahdis (V) yrkande. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar avslag på Helena Nannes (M) och Anfal Mahdis (V) yrkanden om återremiss och att ärendet ska avgöras idag. Beslutsgång Ordföranden ställer först förslagen om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Omröstning begärs. Ordföranden meddelar att yrkandet om att avgöra ärendet idag är huvudförslag. För att utse ett motförslag ställer ordföranden förslaget om återremiss från Helena Nanne (M) mot förslaget om återremiss från Anfal Mahdi (V) och finner att kommunstyrelsen utser förslaget om återremiss från Anfal Mahdi (V) till motförslag. Kommunstyrelsen fastställer att förslagen ska prövas på följande sätt. De ledamöter som vill att ärendet ska avgöras idag röstar ja. De ledamöter som vill att ärendet ska återremitteras enligt förslag från Anfal Mahdi (V) röstar nej. Omröstning genomförs och utfaller med 6 ja-röster mot 7 nej-röster, omröstningslista bilaga 1 § 150. Kommunstyrelsen beslutar därmed att ärendet ska återremitteras enligt yrkande från Anfal Mahdi (V). Beslutet skickas till Servicenämnden Funktionsstödnämnden Stadskontoret, ekonomiavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260316 §182 med muntlig reservation (M) Lokalanskaffning genom inhyrning av LSS-boende i kvarteret Nattskärran 7 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260316 Lokalanskaffning genom inhyrning av LSS- boende i kvarteret Nattskärran 7 • Funktionsstödsnämnden beslut 260126 § 6 Reservation (M+C) och (V) • Tjänsteskrivelse funktionsstödsförvaltningen • Bilaga 1 - Livskostnadsanalys Nattskärran 7 • Bilaga 2 - Hyresavtal Nattskärran 7 • För jämförelse - Funktionsstödsnämnden beslut och underlag 251215 § 128

§ 151 Projekt skolfrukost STK-2026-467 Sammanfattning I kommunfullmäktiges budget för 2026 har kommunstyrelsens anslag till förfogande förstärkts med 15 miljoner kronor under 2026 för samverkan skolfrukost. Stadskontoret har tillsammans med grundskoleförvaltningen, kulturförvaltningen och serviceförvaltningen utrett olika alternativ. Stadskontoret föreslår att uppdraget bedrivs i projektform i en begränsad omfattning, med hänvisning till utmaningar kopplade till tidsperspektiv och uppskalning. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att tillsammans med grundskoleförvaltningen och serviceförvaltningen genomföra Projekt skolfrukost i enlighet med vad som framförs i ärendet. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadskontoret att i december 2026 återkomma med ett ärende om överföring av medel för att täcka kostnader som följt av projektet. 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadskontoret att senast i april 2027 återkomma med en projektutvärdering. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Anton Sauer (C) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Helena Nanne (M) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) reserverar sig gemensamt mot beslutet, bilaga 1 § 151. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet, bilaga 2 § 151. Beslutet skickas till Serviceförvaltningen, Skolrestauranger Grundskoleförvaltningen Kulturförvaltningen Stadskontoret, Intern ledning och samordning, Ekonomi och kvalitet Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU §211 Projekt skolfrukost • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Projekt skolfrukost

§ 152 Överföring från kommunstyrelsens anslag till förfogande avseende grönska och hav STK-2026-437 Sammanfattning I Malmö stads budget 2026 har kommunfullmäktige beslutat om att avsätta 15 mnkr för driftskonsekvenser avseende åtgärder inom grönska och hav. Dessa medel går att ansöka från kommunstyrelsens anslag till förfogande. Tekniska nämnden, servicenämnden och miljönämnden har inkommit med ansökningar om 7 mnkr, 6,7 mnkr respektive 1,3 mnkr. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen beviljar tekniska nämndens ansökan och beslutar att tillfälligt utöka tekniska nämndens kommunbidrag med 7 mnkr för 2026 med finansiering ur kommunstyrelsens anslag till förfogande. 2. Kommunstyrelsen beviljar servicenämndens ansökan och beslutar att tillfälligt utöka servicenämndens kommunbidrag med 6,7 mnkr för 2026 med finansiering ur kommunstyrelsens anslag till förfogande. 3. Kommunstyrelsen beviljar miljönämndens ansökan och beslutar att tillfälligt utöka miljönämndens kommunbidrag med 1,3 mnkr för 2026 med finansiering ur kommunstyrelsens anslag till förfogande. Reservationer och särskilda yttranden Anders Skans (V) och Anfal Mahdi (V) lämnar särskilt yttrande, bilaga 1 § 152. Beslutet skickas till Tekniska nämnden Servicenämnden Miljönämnden Stadskontoret, ekonomiavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260330 §231Överföring från kommunstyrelsens anslag till förfogande avseende grönska och hav • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260330 Överföring från kommunstyrelsens anslag till förfogande avseende grönska och hav • Miljönämnden beslut 260225 § 34 Särskilt yttrande (V) • Tekniska nämnden beslut 260223 § 43 • Servicenämnden beslut 260225 § 25

§ 153 Hemställan från SYSAV om förstärkt finansiering av investering i en koldioxidinfångningsanläggning (SkyZero): nu fråga om köp av negativa utsläppscertifikat STK-2026-426 Sammanfattning Den 26 mars 2026 kommer kommunfullmäktige ta ställning till SYSAV:s hemställan om förstärkt finansiering av investering i en koldioxininfångningsanläggning (SkyZero) samt köp av negativa utsläppscertifikat, allt under vissa förutsättningar. I ärendet uppdrog kommunfullmäktige till kommunstyrelsen att utarbeta och godkänna ett köpeavtal rörande negativa utsläppscertifikat enligt de principer och villkor som redovisades i ärendet. Föreliggande förslag till köpeavtal avseende negativa utsläppscertifikat reglerar parternas åtaganden i fråga om avtalstid, volymer, leverans, prissättning, klimatrapportering, ansvar samt villkor för uppsägning och upphörande. Giltigheten av köpeavtalet förutsätter bl.a. att genomförandet av köpet är förenligt med gällande upphandlingslagstiftning och av att slutligt investeringsbeslut fattats på en extra bolagsstämma i SYSAV AB under tredje kvartalet 2027. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner i ärendet redovisat köpeavtal rörande köp av negativa utsläppscertifikat. 2. Kommunstyrelsen justerar paragrafen omedelbart. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Pripp (SD) reserverar sig mot beslutet, bilaga 1 § 153. Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) lämnar särskilt yttrande, bilaga 2 § 153. Beslutet skickas till Sysav AB Miljönämnden Tekniska nämnden Stadsbyggnadsnämnden Servicenämnden Stadskontoret, bolag och kommunalförbund Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §200 Hemställan från SYSAV om förstärkt finansiering av investering i en koldioxidinfångningsanläggning (SkyZero): nu fråga om köp av negativa utsläppscertifikat • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Köp av negativa utsläppscertifikat • Beslut KSAU 240624 §360 Inbjudan till samråd inför ändr av tillstånd enligt miljöbalken avs miljöfarlig verksamhet (STK-2024-848) • Beslut KSAU 240311 §104 Letter of Support till stöd för Sysav_s projekt SkyZero(STK-2024-477-5) • Beslut KS 240410 § 117 med särskilt yttrande (SD) Avsiktsförklaring (STK2024- 513) • Beslut KF 241217 §251 muntlig reservation (V), reservation (SD), särskilt yttrande (C) Ägarnas ställningstagande (STK2024-1026) • Leveransavtal - Malmö Stad - avseende köp och leverans av CDR (110326) • Hemställan om tecknande av köpekontrakt CRC (20260130)

§ 154 Årsredovisning 2025 finskt förvaltningsområde STK-2025-1760 Sammanfattning Sedan 2015 är Malmö stad en del av det finska förvaltningsområdet och tar årligt emot ett statsbidrag för insatser som utgår från Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.I detta ärende redovisar stadskontoret hur statsbidraget fördelats och använts under 2025. I december 2024 meddelade Länsstyrelsen Stockholm om att regeringen den 12 december beslutat om en sänkning av statsbidraget. För Malmö stads del innebar det en sänkning från 1 980 000 kronor till 1 695 000 kronor. För att inte påverka redan planerad verksamhet inom arbetet hos förvaltningarna med finskt förvaltningsområde har stadskontoret skjutit till medel under året. Efter tio år som del av finskt förvaltningsområde har Malmö stad etablerat långsiktiga arbetsformer och tilldelades utmärkelsen som sverigefinsk minoritetskommun 2025. Samtidigt kvarstår utmaningar som exempelvis rekrytering av finskspråkig personal och ett behov av ökad kunskap om nationella minoriteters rättigheter. I det fortsatta arbetet behöver Malmö stad prioritera hur det minskade statsbidraget kan användas på bästa sätt i dialog med berörda förvaltningar och sverigefinska Malmöbor. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner rapporten Årsredovisning för Malmö stads arbete med finskt förvaltningsområde 2025. Beslutet skickas till Förskolenämnden Grundskolenämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden Servicenämnden Tekniska nämnden Stadskontoet, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU §196 Årsredovisning 2025 finskt förvaltningsområde • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Årsredovisning 2025 finskt förvaltningsområde • Årsredovisning för Malmö stads arbete med finskt förvaltningsområde 2025

§ 155 Finansrapport 2025; december STK-2025-42 Sammanfattning I finansrapporterna redovisas en avstämning mot de gränsvärden som anges i finanspolicyn och en sammanställning av kommunens likviditets- och lånesituation per den 31 december 2025. Ingen avvikelse mot finanspolicyn förekom under månaden. Kommunens räntebärande nettofordran, exklusive pensionsavsättningar, uppgick per den 31 december till +2 515 mnkr. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen godkänner Finansrapport december 2025 och lägger rapporten till handlingarna. Beslutet skickas till Stadskontoret, ekonomiavdelningen, finansenheten Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §197 Finansrapport 2025; december • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Finansrapport; december 2025 • Finansrapport december 2025

§ 156 Årsredovisning 2025 Malmö stad STK-2026-57 Sammanfattning I ärendet presenteras Årsredovisning 2025 för Malmö stad. Årsredovisningen redovisar verksamhetens resultat och kommunens ekonomiska ställning under året. Den är en del av kommunens gemensamma budget- och uppföljningsprocess. Rapporten innehåller en finansiell analys av den ekonomiska utvecklingen, en redovisning av årets ekonomiska resultat samt en uppföljning av verksamhetens utveckling. Den innehåller även en bedömning av hur väl kommunfullmäktiges mål har uppnåtts. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner Årsredovisning 2025 för Malmö stad. 2. Kommunfullmäktige avsätter 444 mnkr till resultatreserv. 3. Kommunfullmäktige beslutar att kommunens ekonomiska resultat 2025 inte medför några justerade kommunbidrag eller investeringsramar för nämnderna 2026. 4. Kommunfullmäktige godkänner funktionsstödsnämndens utredning av volym- och kostnadsutveckling inom insatsen personlig assistans. Protokollsanteckning Avdelningschef Jonas Rosenkvist informerar om att följande korrigeringar gjorts i årsredovisningen efter det ärendet bereddes av kommunstyrelsens arbetsutskott: • Sidan 174 (MINC): Beloppet har korrigerats från 627 tkr till 672 tkr. • Sidan 188 (aktieägartillskott): Beloppet för aktieägartillskott till MKB har korrigerats från 87 mnkr till 77 mnkr. • Sidan 181 (SYSAVs investeringar): Beloppet har korrigerats från 180 mnkr till 129 mnkr avseende SYSAVs investeringar. Den korrigerade versionen kommer att ersätta tidigare årsredovisning som beslutsunderlag inför ärendets behandling i kommunfulmäktige. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) lämnar gemensamt särskilt yttrande, bilaga 1 § 156. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 2 § 156. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §214 med särskilt yttrande (M) Årsredovisning 2025 Malmö stad • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Årsredovisning 2025 Malmö stad • Årsredovisning Malmö stad 2025 - reviderad version inför KS 260401 • Systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Malmö stad • Volym- och kostnadsutveckling inom insatsen personlig assistans • Årsredovisning Malmö stad 2025

§ 157 Uppföljning av intern kontroll 2025 STK-2026-93 Sammanfattning En kommunövergripande rapportering till kommunfullmäktige kring arbetet med att säkerställa god intern kontroll inom Malmö stads nämnder och helägda bolag sker årligen. Utöver detta sker även en redovisning för resultat av de kommungemensamma granskningar som genomförts under året. För 2025 är dessa granskningar: moderering av sociala medier, hantering av bisysslor samt arbete med att motverka välfärdsbrottslighet. Årets självskattningar av arbetet med att säkerställa god intern kontroll är i nivå med föregående år vad avser andel områden som skattats som tillfredsställande och förbättringsområden. Däremot har en förbättring skett gällande hur Malmö stad hanterar bisysslor. De föreslagna förändringarna i samband med rekrytering och medarbetarsamtal bedöms ytterligare förbättra hanteringen, Detsamma gäller publicering av en ny sida om bisysslor som riktar sig till medarbetare på Komin. Under året har också en granskning av arbete med att motverka välfärdsbrottslighet genomförts. Resultatet av den granskningen har återrapporterats tidigare (STK-2025-905). En kort sammanfattning återges i föreliggande ärende. Sammanfattningsvis noterar stadskontoret att nämnder och bolag lyfter frågor om kommungemensam samordning och behov av framtagande och utveckling av kommungemensamma rutiner och system. Stadskontoret delar nämndernas och bolagens uppfattning kring vad som kan göras för att förbättra stödet till nämnder och bolag på de områden som lyfts fram i ärendet. Detta kommer beaktas i det fortsatta kontinuerliga förbättringsarbetet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner rapporten Uppföljning av intern kontroll 2025. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunstyrelsen uppmanar nämnder och helägda bolag att i relevanta delar, utifrån gjorda självskattningar, utveckla det egna arbetet med intern kontroll. 2. Kommunstyrelsen uppmanar nämnder och helägda bolag att i relevanta delar och erforderlig omfattning bedriva fortsatt utvecklingsarbete samt beakta föreslagna åtgärder inom respektive område som omfattas av de gemensamma granskningsområden som redogörs för i rapporten. Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Revisorskollegiet Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Malmö Stadshus AB MKB Fastighets AB Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §217 Uppföljning av intern kontroll 2025 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Uppföljning av intern kontroll 2025 • Bilaga 1 Självskattningar intern kontroll 2025 • Bilaga 2 Självskattningar intern kontroll 2024 • Bilaga 3 Självskattningar intern kontroll övergripande 2015 och 2025 • Bilaga 4 Moderering av konton i sociala medier

§ 158 Personalredovisning 2025 STK-2025-1509 Sammanfattning Personalredovisningen beskriver statistik och utvecklingsinsatser inom personalområdet i Malmö stad. Redovisningen utgör ett underlag för att identifiera positiv utveckling såväl som utvecklingsbehov för vidare analys och åtgärder på kommunövergripande nivå eller i enskilda förvaltningar. Personalredovisningen kompletterar Malmö stads årsredovisning genom att i närmre detalj beskriva personalområdet. I tillägg till att kommunfullmäktige föreslås godkänna Personalredovisningen är förslaget även att kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron i de åldersgrupper och yrkesgrupper där sjukfrånvaron är hög Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner Personalredovisning 2025. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron i de åldersgrupper och yrkesgrupper där sjukfrånvaron är hög. Uppdraget ska genomföras i samarbete med berörda förvaltningar och ska leda till förslag på åtgärder för att förebygga sjukfrånvaro. Uppdraget ska återrapporteras i ett särskilt ärende till kommunstyrelsen. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) lämnar gemensamt särskilt yttrande, bilaga 1 § 158. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 2 § 158. Beslutet skickas till Stadskontoret, HR-avdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §213 med särskilt yttrande (M) Personalredovisning 2025 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Personalredovisning 2025 • Personalredovisning 2025

§ 159 Rapport om gynnande beslut enligt SoL och LSS som inte verkställts inom tre månader år 2025; kvartal 4 STK-2025-43 Sammanfattning Malmö stads socialnämnder ska varje kvartal lämna en statistikrapport till kommunfullmäktige om beslut som inte har verkställts inom tre månader. Skyldigheten att rapportera framgår av 34 kap. 3 § socialtjänstlag (2025:400) och av 28 h § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Rapporten ska redovisa hur många gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Rapporten ska även redovisa beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten har avbrutits. Denna rapportering avser kvartal 4, 1 oktober – 31 december 2025. Jämfört med föregående kvartal har antalet rapporterade ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) minskat från 175 till 150 beslut. Antalet rapporterade ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har ökat från 112 till 113 beslut. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige lägger rapporten till handlingarna. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 1 § 159. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §199 Rapport om gynnande beslut enligt SoL och LSS som inte verkställts inom tre månader år 2025; kvartal 4 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Rapport om gynnande beslut enligt SoL och LSS som inte verkställts inom tre månader år 2025, kvartal 4 • Bilaga 1 Tabeller avseende ej verkställda gynnande beslut samt utveckling avseende ej verkställda gynnande beslut • Funktionsstödsnämndens arbetsutskott beslut 260213 § 28 • Funktionsstödsnämndens arbetsutskott beslut 260213 § 29 • Funktionsstödsnämndens redovisning av gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) och som inte har verkställts inom tre månader gällande kvartal 4 • Funktionsstödsnämndens redovisning av gynnande beslut enligt 9 § i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och som inte har verkställts inom tre månader gällande kvartal 4 • Hälsa-, vård- och omsorgsnämndens arbetsutskotts beslut 260217 § 14 • Redovisning av ej verkställda beslut enligt SoL, kvartal 4

§ 160 Återrapportering - Plan för Malmös gröna och blå miljöer STK-2025-1865 Sammanfattning I oktober 2021 beslutade kommunstyrelsen att återremittera förslag till ”Plan för Malmös gröna och blå miljöer” till tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden med en anmodan om att nämnderna skulle inkomma med en återrapportering och bedömning av hur de olika frågorna i den föreslagna planen skulle kunna eller har inarbetats i andra planer och styrdokument. Nämnderna konstaterar att de flesta av de resultatmål som finns i ”Plan för Malmös gröna och blå miljöer” kan eller har inarbetats i andra planer och styrdokument. Vad gäller förverkligandet av resultatmålen görs en stor del av detta inom ramen för genomförandeprocessen för mål 6 i ”Miljöprogram för Malmö stad”. Nämnderna anser att ”Grönplan för Malmö 2003” bör upphävas i samband med återrapporteringen. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner återrapportering av arbetet med Malmös gröna och blå miljöer. 2. Kommunfullmäktige upphäver Grönplan för Malmö 2003. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260310 § 165 Återrapportering - Plan för Malmös gröna och blå miljöer • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260310 Återrapportering Malmös gröna och blå miljöer • Stadsbyggnadsnämnden beslut 260128 § 6 • Remissvar stadsbyggnadsnämnden • Tekniska nämnden beslut 251125 § 284 • Remissvar tekniska nämnden • Grönplan för Malmö 2003

§ 161 Återrapportering kring arbetet med åldersvänliga städer STK-2025-1838 Sammanfattning Kommunfullmäktige i Malmö beslutade den 5 september 2019 att bifalla en motion av Kay Wictorin (C) om att ställa sig positiv till att Malmö stad skulle bli medlem i Världshälsoorganisationens nätverk för Äldrevänliga städer (WHO Global Network for Age-friendly Cities and Communities). Nätverket syftar till att främja hälsa, delaktighet och säkerhet för äldre vuxna och förbättra deras livskvalitet. Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om medlemskapet, att framöver utvärdera medlemskapet och att fatta alla nödvändiga beslut om stadens deltagande i nätverket (STK- 2018-1357 § 178). Den 17 maj 2023 beslutade kommunstyrelsen att gå vidare med medlemskapet i Världshälsoorganisationens nätverk för Äldrevänliga städer och gav stadskontoret i uppdrag att leda arbetet (STK-2019-1336 § 126). Kommunstyrelsen beslutade även att överföra medel för finansiering av medlemskapet och för att leda och samordna arbetet stadsövergripande. Kommunstyrelsens ordförande uppdrogs att underteckna stödbrevet som bifogades ansökan. Vidare beslutades det om en politisk referensgrupp som omfattade partierna i kommunfullmäktige. Ansökan, undertecknad av kommunstyrelsens ordförande, skickades in sommaren 2024 och medlemskapet godkändes i februari 2025. Den 18 juni 2025 beslutade kommunfullmäktige enligt STK-2024–1644 § 132 Motion Kay Wictorin (C) om stärkt helhetsgrepp på äldrefrågorna att uppdra åt kommunstyrelsen att årligen lämna en lägesrapport till kommunfullmäktige om medlemskapet i WHO-nätverket ”Äldrevänliga städer.” I föreliggande ärende sker därför en årlig återrapportering till kommunfullmäktige hur arbetet löper på. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner återrapporteringen kring arbetet med åldersvänliga städer och lägger den till handlingarna i enlighet med beslutet i STK-2024-1644. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Kommunstyrelsen beslutar att kommunala pensionärsrådet är en av referensgrupperna för arbetet med åtaganden kring åldersvänliga städer i enlighet med WHO:s riktlinjer för medlemskapet. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) ochAnton Sauer (C) lämnar gemensamt särskilt yttrande, bilaga 1 § 161. Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Funktionsstödsnämnden Fritidsnämnden Hälsa-, vård och omsorgsnämnden Kulturnämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §215 Återrapportering kring arbetet med åldersvänliga städer • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Återrapportering kring arbetet med åldersvänliga städer • Beslut KF 250618 §132 Reservation (M), (SD) och (C) Motion Kay Wictorin (C) om stärkt helhetsgrepp på äldrefrågorna

§ 162 Återrapportering Uppdrag budget 2024 - stärka och vidareutveckla Malmö stads drogförebyggande arbete med ett särskilt fokus på samordnade insatser riktade mot barn och unga STK-2025-1890 Sammanfattning Kommunstyrelsen fick i kommunfullmäktiges budget 2024 i uppdrag att, tillsammans med arbetsmarknads- och socialnämnden, grundskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och miljönämnden, genomföra en aktualisering av en kartläggning som gjordes inom ramen för budgetuppdraget ”En mer ändamålsenlig organisation av stadens drogförebyggande arbete” i kommunfullmäktiges budget för 2018. Föreliggande ärende hanterar inventering av förebyggande insatser kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) riktade till barn och unga. Kommunstyrelsen beslutade den 2 april 2025 (§ 140) att, utan eget ställningstagande, remittera ärendet till de facknämnder som ingått i uppdraget. Efter remissinstansernas differentierade synpunkter i föreliggande ärende samt inriktningen i ärendet om ”Åtgärdsplan för Malmö stads brottsförebyggande arbete” (STK-2025-1872) gör stadskontoret bedömningen att samordningsfunktionen för ANDTS fortsatt bör organiseras på stadskontoret. Strukturen och förutsättningarna har dock ändrats sedan beslutet om samordningsfunktionens styrning och organisation togs 2019. Arbetet med universell prevention och CTC finns inte längre kvar på stadskontoret och därför föreslås att det tidigare beslutet om såväl upplägg, styrning och inriktning upphävs. Stadskontoret föreslås få fortsatt ansvar för samordningen av frågorna rörande ANDTS i staden. Formerna för ANDTS-funktionens roll på stadskontoret kommer att tas fram under 2026 och återredovisas till kommunstyrelsen senast under det första kvartalet 2027 i ärende STK-2025-1872. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner återrapporteringen av uppdraget i kommunfullmäktiges budget för 2024 att stärka och vidareutveckla Malmö stads drogförebyggande arbete med ett särskilt fokus på samordnade insatser riktade till barn och unga. 2. Kommunfullmäktige beslutar att upphäva andra beslutspunkten ”att stadens drogförebyggande organisation utgörs av stadens ledningsgrupp, en lokalt förankrad samverkansgrupp samt en samordnare”, taget av kommunfullmäktige den 19 december 2019 i ärende § 259 Återrapportering Uppdrag budget 2018 - Utreda och föreslå en mer ändamålsenlig organisation av stadens drogförebyggande arbete, (STK-2019-1245). 3. Kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen alltjämt behåller samordningsansvaret för det drogförebyggande arbetet i staden och att formerna för ANDTS-funktionens roll beslutas av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU §209 Återrapportering Uppdrag budget 2024 - stärka och vidareutveckla Malmö stads drogförebyggande arbete med ett särskilt fokus på samordnade insatser riktade mot barn och • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Återrapportering Uppdrag budget 2024 - stärka och vidareutveckla Malmö stads drogförebyggande arbete med ett särskilt fokus på samordnade insatser riktade mot barn och u • Återrapportering budgetuppdrag 2024 - Drogförebyggande arbete • Budgetuppdrag 2024 - Information till förvaltningar och bolag • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 250619 § 216 • Remissvar arbetsmarknads- och socialnämnden • Grundskolenämnden beslut 250526 § 85 • Remissvar grundskolenämnden • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 250523 § 83 • Remissvar gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Miljönämnden beslut 250521 § 99 • Remissvar miljönämnden

§ 163 Näringslivsprogram för Malmö STK-2026-314 Sammanfattning I budget 2024 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen ett budgetuppdrag om att ta fram ett nytt näringslivsprogram för Malmö med fokus på en hållbar och inkluderande tillväxt. Förslag till näringslivsprogram remitterades brett under våren år 2025. Ärendet har därefter prövats av kommunfullmäktige som beslöt om återremiss. Stadskontoret har justerat och gjort förtydligande i föreliggande Näringslivsprogram, antagandehandling, efter kommunfullmäktiges beslut. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige antar Näringslivsprogram för Malmö. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att ta fram en plan för genomförande och uppföljning. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Helena Nanne (M) yrkar i första hand att ärendet återremitteras för att komplettera Näringslivsprogrammet med konkreta åtgärder, praktisk tillämpning, stärkt kompetensförsörjning och mätbara mål för perioden 2026-2029 samt för att säkerställa en verklighetsförankrad beskrivning av Malmös företagsklimat, arbetslöshet och strukturella utmaningar. I andra hand yrkar hon: 1. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att komplettera Näringslivsprogrammet med ett uppdrag om att utveckla en sammanhållen ingång för företag till Malmö stad som omfattar rådgivning, tillståndsprocesser, marktilldelning och kontakter kring kompetensförsörjning. 2. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att komplettera Näringslivsprogrammet med ett uppdrag om att säkerställa att relevanta tillståndsärenden kan sökas och följas i en samlad e-tjänst med tydliga tidslinjer och handläggningsstatus. 3. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att komplettera Näringslivsprogrammet med ett uppdrag om att säkerställa att utbildning i service, bemötande och förståelse för företagandets villkor genomförs för medarbetare som har återkommande kontakt med företag. 4. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att komplettera Näringslivsprogrammet med ett uppdrag om att genomföra en extern, oberoende och heltäckande mätning av företagsklimatet i Malmö. 5. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att komplettera Näringslivsprogrammet med att ta fram en tydligare och verklighetsförankrad beskrivning av Malmös utmaningar avseende företagsklimat, arbetslöshet och kompetensförsörjning. 6. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att komplettera Näringslivsprogrammet med att ta fram mätbara och uppföljningsbara delmål för perioden 2026-2029 avseende företagsklimat, handläggningstider, etableringsprocesser och näringslivsservice. 7. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att komplettera Näringslivsprogrammet med ett uppdrag att ta fram en samlad strategi för kompetensförsörjning i samarbete med näringslivet, med särskilt fokus på matchning mot bristyrken, yrkesutbildningar och övergången mellan studier och arbete. Anton Sauer (C) yrkar bifall till eget förslag till näringslivsprogram. Magnus Olsson (SD) yrkar bifall till Helena Nannes (M) andrahandsyrkande med följande tillägg: 1. Styckena under rubriken "2050 är Malmö är en klimatpositiv stad och global föregångare inom hållbarhet" stryks. 2. Att uppdra åt Stadskontoret att beakta remissvaren från näringslivet i det fortsatta arbetet med Malmös näringsliv. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh yrkar avslag på Helena Nannes (M), Anton Sauers (C) och Magnus Olssons (SD) yrkanden. Beslutsgång Ordföranden ställer först förslaget om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter övriga förslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) reserverar sig mot beslutet, bilaga 1 § 163. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet, bilaga 2 § 163. Anton Sauer (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till näringslivsprogram, bilaga 3 § 163. Beslutet skickas till Stadskontoret, omvärld- och näringslivsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §208 med reservation (M) Näringslivsprogram för Malmö • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260316 Näringslivsprogram för Malmö • Näringslivsprogram för Malmö Antagandehandling 260316 • Bilaga till förslag till Näringslivsprogram för Malmö - bakgrundsmaterial • Remissinstanser näringslivsprogrammet • Sammanställning remissyttranden Näringslivsprogram för Malmö • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 250619 § 217 • Remissvar arbetsmarknads- och socialnämnden • Beslut gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 250613 § 96 • Remissvar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Fritidsnämnden beslut 250919 § 94 • Remissvar fritidsnämnden • Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden beslut 250619 § 70 • Remissvar hälsa-, vård- och omsorgsnämnden • Kulturnämnden beslut 250617 § 80 • Remissvar kulturnämnden • Miljönämnden beslut 250612 § 114 Särskilt yttrande (V) • Remissvar funktionsstödsnämnden • Funktionsstödsnämnden beslut 250623 § 60 • Remissvar förskolenämnden • Förskolenämnden beslut 250618 § 89 • Remissvar grundskolenämnden • Grundskolenämndens beslut 250619 § 94 Särskilt yttrande (M) och (SD) • Remissvar servicenämnden • Remissvar miljönämnden • Servicenämndens beslut 250617 § 67 • Remissvar stadsbyggnadsnämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 250619 § 193 med Särskilt yttrande (M+C) • Tekniska nämnden beslut 250616 § 146 Särskilt yttrande (SD) och (M) • Remissvar tekniska nämnden • Beslut Helsingborgs stad • Beslut KF 260122 §7 med muntlig reservation (S), (L), (MP) och (V) Näringslivsprogram för Malmö • Bromölla kommun avstår från att yttra sig • Höganäs kommun beslut 250604 § 10 • Landskrona stad avstår från att yttra sig • Lomma kommun beslut kommunstyrelsen 2500618 § 98 • Länsstyrelsen avstår från att yttra sig • Remissvar Almi Skåne • Trelleborgs kommun avstår från att yttra sig • Svalövs kommun avstår från att yttra sig • Remissvar TCO Skåne • Remissvar Svenskt Näringsliv • Bilaga till remissvar Svenskt Näringsliv - Utvärdering av Malmö stads företagsklimat • Remissvar Svensk Handel • Remissvar Sustainable Business Hub • Remissvar Räddningstjänsten Syd AB • Remissvar Region Skåne • Remissvar Perstorps kommun • Remissvar MKB Fastighets AB • Remissvar MINC i Sverige AB • Remissvar Malmö Universitet • Remissvar Malmö Citysamverkan • Remissvar Lunds kommun • Remissvar LO Skåne • Remissvar Kommunassurans Försäkring AB • Remissvar Malmö Företagsgrupper • Remissvar Höganäs kommun • Remissvar Helsingborgs stad • Remissvar Fastighetsägarna • Remissvar Eslövs kommun • Remissvar Centrala Sacorådet i Malmö stad • Remissvar Boplats Syd AB • Ärendet utgår KSAU 260316 §184 Näringslivsprogram för Malmö

§ 164 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 STK-2025-1956 Sammanfattning I ärendet presenteras förslag till Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027–2036. Den utgör stadens övergripande styrdokument för planeringen av verksamhetslokaler. I planen ges en övergripande bild av det befintliga beståndet av verksamhetslokaler, vad lokalerna kostar samt framtida behov av lokaler inom olika verksamhetsområden. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027– 2036. 2. Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att se över planeringen av lokaler och anläggningar för fritidsändamål och återrapportera det i nämndens kommande lokalbehovsplan. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut. Anders Skans (V) yrkar följande: 1. Välfärdslokalerna ska i huvudsak ägas av kommunen 2. Vi ska behålla förskolor för att kunna minska antalet barn per barngrupp 3. Skolor ska byggas så undervisning kan ske i mindre grupper. Geografisk närhet är viktigare än att bygga stora enheter. 4. Fritidshemmen ska ha anpassade lokaler för sin verksamhet. 5. LSS bostäder ska planeras utifrån Socialstyrelsens riktlinjer där 3-5 platser per boende är norm 6. Biståndsbedömda trygghetsboende ska ingå i planen 7. Lokalerna ska byggas så föreningslivet kan utnyttja dessa när ordinarie verksamhet är stängd 8. En långsiktig plan för värmestugor för hemlösa ska finnas i planen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förlag. Reservationer och särskilda yttranden Anders Skans (V) och Anfal Mahdi (V) reserverar sig mot beslutet, bilaga 1 § 164. Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) lämnar gemensamt särskilt yttrande, bilaga 2 § 164. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) lämnar särskilt yttrande, bilaga 3 § 164. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §206 med särskilt yttrande (M) Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 • Grundskolenämnden beslut 251217 § 195 Särskilt yttrande (M) och muntlig Reservation (V) • Lokalbehovsplan 2027-2036, Grundskolenämnden • Bilaga 1 - Drift och komponentutbyte 2026-2028 • Lokalbehovsplan 2027-2036 servicenämnden • Lokalförsörjarplan 2027–2036 servicenämnden • Servicenämnden beslut 251217 § 119 Särskilt yttrande (V) • Servicenämnden beslut 251217 § 120 Särskilt yttrande (M) • Barnkonsekvensanlays lokalbehovsplan fritidsförvaltningen 2026-2035 • Bilaga 1 - Sammanställning dialogunderlag och ändringshänvisning till lokalbehovsplan 2027-2036 fritidsnämnden • Förskolenämnden beslut 251229 § 159 Reservation (V) och Särskilt yttrande (M) • Lokalbehovsplan 2027-2036 Förskolenämnden • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 251218 § 371 Särskilt yttrande (V) och (SD) • Lokalbehovsplan 2027-2036 - beslutad av ASN 2025-12-18 • Bilaga 1 Hyror 2025 • Bilaga 2 Nyttjandegrad • Bilaga 3 Utvecklingsplan BiM lokaler - 2027-2036 • Kulturnämnden beslut 251218 § 152 • Lokalbehovsplan 2027-2036 (Kulturnamnden) • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 251218 §188 Särskilt yttrande (M) och (V) • Lokalbehovsplan 2027-2036 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Lokalbehovsplan 2027-2036 Tekniska nämnden • Tekniska nämnden beslut 251215 §321 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Stadsbyggnadsnämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 251211 § 381 Särskilt yttrande (M+C) • Lokalbehovsplan 2027-2036 (Kommunstyrelsen) • Beslut KS 251203 §349 Lokalbehovsplan 2027-2036 - Kommunstyrelsen • Lokalbehovsplan 2027-2036 Funktionsstödsnämnden • Funktionsstödsnämnden beslut 251215 §127 Reservation (V) och Särskilt yttrande (M) - Lokalbehovsplan 2027-2036 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Valnämnden • Valnämnden beslut 231022 § 49 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Miljonämnden • Yttrande miljönämnden • Miljönämnden 251211 § 246 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Revisorskollegiet • Revisorskollegiet beslut 251217 §143 - Lokalbehovsplan 2027-2036 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden • Beslut hälsa-, vård- och omsorgsnämnden 251218 §126 Särskilt yttrande (M+C) • Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 • Delegationsbeslut 260311 Fritidsnämnden • Lokalbehovsplan 2027-2036 Fritidsnämnden reviderad • Tjänsteskrivelse fritidsförvaltningen • Fritidsnämnden beslut 251218 § 169 Reservation (V)

§ 165 Detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde i Malmö (Dp 5855) STK-2026-297 Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden har översänt detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde (Dp 5855) för antagande av kommunfullmäktige, då detaljplanen har tagits fram enligt utökat förfarande.Syftet med planförslaget är att fastigheten Malmkrossen 13 ska planläggas i sin helhet för kvartersmark med användning centrum (C1) som möjliggör flera typer av verksamheter. Stadskontoret anser att stadsbyggnadskontoret har hanterat de synpunkter som lyfts under samrådsprocessen väl och instämmer i stadsbyggnadsnämndens bedömning att detaljplanen kan gå vidare till antagande. Mot denna bakgrund föreslår stadskontoret kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besluta att anta förslaget till detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde (Dp 5855). Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige antar detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde (Dp 5855). Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts försslag. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet, bilaga 1 § 165. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §207 Detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde i Malmö (Dp 5855) • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260316 Detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde i Malmö (Dp 5855) • Stadsbyggnadsnämnden beslut 260128 § 23 • Dp 5855 Planbeskrivning godkännande • Dp 5855 Plankarta godkännande • Dp 5855 Samrådsredogörelse • Dp 5855 Utlåtande efter granskning • Ärendet utgår KSAU 260316 §183 Detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde i Malmö (Dp 5855)

§ 166 Lokalanskaffning genom investering i nybyggnation av ny Malmö stadion inom fastigheten Sporthallen 3, fritidsnämnden STK-2025-1864 Sammanfattning Fritidsnämnden ansöker i detta ärende om godkännande av lokalanskaffning avseende investering i nya Malmö stadion på Stadionområdet inom fastigheten Sporthallen 3 till en beräknad totalutgift om 1 082 mnkr. Syftet med anskaffningen är att bygga en ny tävlings- och träningsanläggning för friidrott och fotboll som ska ersätta befintliga Malmö stadion. I ärendet ansöker fritidsnämnden även om utökat kommunbidrag för att kunna hantera de ökande driftkostnaderna som den nya anläggningen medför. Kommunfullmäktige godkände anskaffning av nya Malmö stadion i oktober 2024, men eftersom den beräknade totalutgiften har ökat från 633 mnkr till 1 082 mnkr behöver kommunfullmäktige ta ställning till ärendet igen. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner lokalanskaffning av nya Malmö stadion inom fastigheten Sporthallen 3 till en beräknad totalutgift om 1 082 mnkr. 2. Kommunfullmäktige inarbetar 63,4 mnkr i Malmö stads budget preliminärt från och med 2029 för fritidsnämnden med anledning av utökade driftkostnader för nya Malmö stadion. 3. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utvärdera styrningen och processen för större strategiska investeringsprojekt och återkomma med förslag på förbättringar i samband med beslut om Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2028–2037. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Helena Nanne (M) yrkar att ärendet återremitteras till fritidsnämnden för att analysera orsakerna till den kraftiga kostnadsökningen, särskilt granska samverkansentreprenörens roll i kostnadsutvecklingen och ta fram en handlingsplan för att förebygga motsvarande kostnadsökningar i framtida projekt. Anton Sauer (C) instämmer i Helena Nannes (M) yrkande. Magnus Olsson (SD) yrkar att följande läggs till som beslutspunkt: • kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en extern granskning av investeringsprojektet i syfte att belysa problematiken kring lokalanskaffningsunderlaget, samt att ta fram förslag på förbättringsmöjligheter. Anders Skans (V) yrkar att ärendet återremitteras till fritidsnämnden på följande grunder: • En fördjupad granskning och analys av den kraftiga kostnadsökningen särskilt samverkansentreprenörens roll i kostnadsutvecklingen ska göras. • Fritidsnämnden ska granska projektet för att se hur det kan bantas för att minska investeringskostnaderna. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar avslag på Helena Nannes (M), Magnus Olssons (SD) och Anders Skans (V) yrkanden. Beslutsgång Ordföranden ställer först förslagen om återremiss mot att avgöra ärendet idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag mot Magnus Olssons (SD) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) reserverar sig gemensamt mot beslutet, bilaga 1 § 166. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet, bilaga 2 § 166. Anders Skans (V) och Anfal Mahdi (V) reserverar sig mot beslutet, bilaga 3 § 166. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260323 §216 med reservation (M) Lokalanskaffning genom investering i nybyggnation av ny Malmö stadion inom fastigheten Sporthallen 3, fritidsnämnden • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Lokalanskaffning genom investering i nybyggnation av ny Malmö stadion inom fastigheten Sporthallen 3, fritidsnämnden • Fritidsnämnden beslut 260225 § 28 muntlig Reservation (V), Reservation (M) och Särskilt yttrande (S, L, MP) • Kostnadsanalys Lokalanskaffningsärende Malmö Stadion 260219 • Lokalanskaffningsunderlag Malmö stadion 260220 • Tjänsteskrivelse fritidsförvaltningen

§ 167 Motion Linda Obiedzinski (M) - För ett mer demokratiskt Malmö STK-2025-435 Sammanfattning Linda Obiedzinski (M) har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta • ge kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsen och andra berörda nämnder i uppdrag att regelbundet hålla öppet hus på Rådhuset för Malmös skolklasser. • ge kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsen och andra berörda nämnder i uppdrag att mer regelbundet hålla öppet hus på Rådhuset för allmänheten. • ge kommunstyrelsen och grundskolenämnden i uppdrag att ta fram en struktur där samtliga elever i Malmös grundskolor får möjlighet att besöka Rådhuset. • ge gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att säkerställa att politiska ungdomsförbund, tillhörande partier representerade i antingen kommunfullmäktige, regionfullmäktige, Riksdagen eller Europaparlamentet tillåts bedriva informations- och kampanjverksamhet på samtliga kommunala gymnasieskolor. • ge kommunstyrelsen i uppdrag att revidera Malmö stads principer för överklagande av beslut gentemot externa aktörer, i syfte att säkerställa att de till större del präglas av återhållsamhet och beaktar konsekvenserna för de externa aktörerna. • ge kommunstyrelsen i uppdrag att säkerställa att samtliga offentliga handlingar, underlag och protokoll, gällande både tidigare och aktuella kommunala möten är tillgängliga för medborgarna. Motionen har internremitterats till kommunfullmäktiges presidium, grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige anser motion av Linda Obiedzinski (M), För ett mer demokratiskt Malmö, besvarad med hänvisning till vad som redovisas i ärendet. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Helena Nanne (M) yrkar bifall till motionen. Anton Sauer (C) yrkar bifall till motionen. Magnus Olsson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Helene Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Anton Sauer (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260310 § 166 Muntlig reservation (M) Motion Linda Obiedzinski (M) - För ett mer demokratiskt Malmö • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260112 Motion Linda Obiedzinski (M) - För ett mer demokratiskt Malmö • Remissvar kommunfullmäktiges presidium • Grundskolenämnden beslut 251030 § 153 Reservation (M) • Remissvar grundskolenämnden • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut över 20251024 muntlig Reservation (M) • Remissvar Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Motion Linda Obiedzinski (M) - För ett mer demokratiskt Malmö • Ärendet utgår KSAU 260112 §12 Motion Linda Obiedzinski (M) - För ett mer demokratiskt Malmö

§ 168 Motion Jenny Bengtsson (SD) och Jacqueline Maly (SD) om beräkningsgrund och fakturering av avgift för förskola och fritidshem vid separerade vårdnadshavare STK-2025-723 Sammanfattning Jenny Bengtsson (SD) och Jacqueline Maly (SD) föreslår i en motion att berörda nämnder får i uppdrag att utreda hur Malmö kan införa ett system där avgiften för förskola och fritidshem vid gemensam vårdnad men separerade vårdnadshavare delas upp mellan vårdnadshavarna. Motionärerna föreslår också att berörda nämnder får i uppdrag att införa att avgiften beräknas utifrån respektive vårdnadshavares hushållsinkomst, i enlighet med gällande taxa, samt att respektive vårdnadshavare faktureras sin del av avgiften separat. Förskolenämnden, grundskolenämnden och servicenämnden har yttrat sig i ärendet. Nämnderna ställer sig positiva till delad faktura och lyfter också fram att det numera finns tekniska förutsättningar för att införa detta. Vissa frågor vad gäller finansiering, juridik och handhavande behöver dock fortsatt utredas. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige anser motion av Jenny Bengtsson (SD) och Jacqueline Maly (SD), om beräkningsgrund och fakturering av avgift för förskola och fritidshem vid separerade vårdnadshavare, besvarad med hänvisning till vad som redovisas i ärendet. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Helena Nanne (M) yrkar bifall till motionen. Anton Sauer (C) yrkar bifall till motionen. Magnus Olsson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Anton Sauer (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260310 § 171 Muntlig reservation (M) Motion Jenny Bengtsson (SD) och Jacqueline Maly (SD) om beräkningsgrund och fakturering av avgift för förskola och fritidshem vid sep. vh • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260310 Motion Jenny Bengtsson (SD) och Jacqueline Maly (SD) om beräkningsgrund och fakturering av avgift för förskola och fritidshem vid separerade vårdnadshavare • Förskolenämnden beslut 260128 § 4 Reservation (SD) och Särskilt yttrande (M) • Remissvar förskolenämnden • Grundskolenämnden beslut 260128 § 6 muntlig Reservation (SD) och (M) • Remissvar grundskolenämnden • Servicenämnden beslut 260402 § 14 • Remissvar servicenämnden • Motion Jenny Bengtsson (SD) och Jacqueline Maly (SD) om beräkningsgrund och fakturering av avgift för förskola och fritidshem vid separerade vårdnadshavare

§ 169 Motion Lisbeth Persson Ekström (SD), Jacqueline Maly (SD) och Michael Hård af Segerstad (SD) om Malmös museer och kulturarv STK-2025-725 Sammanfattning Lisbeth Persson Ekström (SD), Jacqueline Maly (SD) och Michael Hård af Segerstad (SD) har inlämnat motion med förslag om att kommunfullmäktige ska uppdra åt berörda nämnder att utreda möjligheterna att inkludera äldre nordisk kultur och kulturarv som utställning på Malmö museer, samt att uppdra berörda nämnder att utreda hur Malmö museer kan öppna upp för ideella föreningar och för civilsamhället att samverka kring Skånes kulturarv. Motionen har remitterats till kulturnämnden som bland annat framför att Malmö museum i flera pågående och kommande utställningar visar olika delar av Malmö stads historia, med olika perspektiv och för olika målgrupper. Malmö museum samverkar dessutom regelbundet med civilsamhället och andra aktörer. Kulturnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige avslår motion av Lisbeth Persson Ekström (SD), Jacqueline Maly (SD) och Michael Hård af Segerstad (SD) om Malmös museer och kulturarv besvarad med hänvisning till vad som redovisas i ärendet. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Magnus Olsson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260302 §156 Motion Lisbeth Persson Ekström (SD), Jacqueline Maly (SD) och Michael Hård af Segerstad (SD) om Malmös museer och kulturarv • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260302 Motion Lisbeth Persson Ekström (SD), Jacqueline Maly (SD) och Michael Hård af Segerstad (SD) om Malmös museer och kulturarv • Kulturnämnden beslut 251029 § 123 muntlig Reservation (SD) • Remissvar kulturnämnden • Motion Lisbeth Persson Ekström (SD), Jacqueline Maly (SD) och Michael Hård af Segerstad (SD) om Malmös museer och kulturarv

§ 170 Motion Nina Jakku (V) om kortare arbetstid i förskolor STK-2025-928 Sammanfattning Kommunfullmäktige har mottagit en motion från Nina Jakku (V) om kortare arbetstid i förskolor. I motionen föreslås att Malmö stad ska utreda och införa en 30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön på de förskolor som har svårast att rekrytera förskollärare. Motionen tar sin utgångspunkt i antagandet att arbetstidsförkortning skulle kunna bidra till förbättrad arbetsmiljö, ökad attraktivitet i yrket och därigenom stärkt kompetensförsörjning. Förskolenämnden har i sitt yttrande redovisat ett underlag om rekryteringsläget i Malmö stads förskolor. Underlaget visar att antalet sökande och andelen kvalificerade sökande till förskollärartjänster har ökat tydligt under perioden 2023–2025, även i verksamheter med större strukturella utmaningar. Mot denna bakgrund gör nämnden bedömningen att rekryteringssvårigheter i dagsläget inte kan betraktas som generella eller akuta på ett sätt som motiverar införande av särskilda arbetstidslösningar. Berörd förvaltning bedriver samtidigt redan pågående utvecklingsarbeten för att stärka kvalitet, likvärdighet och kompetensförsörjning i förskolan. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige avslår motion av Nina Jakku (V) om kortare arbetstid i förskolor. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Anfal Mahdi (V) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Anders Skans (V) och Anfal Mahdi (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260310 § 167 Motion Nina Jakku (V) om kortare arbetstid i förskolor • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260310 Motion Nina Jakku (V) om kortare arbetstid i förskolor • Förskolenämnden beslut 251022 § 132 reservation (V) • Remissvar förskolenämnden • Motion Nina Jakku (V) om kortare arbetstid i förskolor

§ 171 Motion Mats Brogren (M) om det mångkulturella Malmös möjligheter ”Malmo, the world of everything” STK-2025-947 Sammanfattning Mats Brogren (M) har inkommit med en motion angående etablering av en ny nöjesattraktion i Malmö, ”en minivärld i Malmö för internationella upplevelser”. Mats Brogren (M) föreslår att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda och planlägga för en sådan etablering. I motionen föreslås även att ge berörda nämnder i uppdrag att samordna och tillse att lämpliga aktörer ges möjlighet att vara delaktiga i att utveckla platsen. Motionen har internremitterats till stadsbyggnadsnämnden, arbetsmarknads- och socialnämnden samt kulturnämnden. Stadsbyggnadsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden ser positivt på förslaget som helhet, men bedömer att det finns flera utmaningar i genomförandet. Nämnderna föreslår därför att motionen avslås. Kulturnämnden har avstått från att lämna yttrande. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige avslår motion av Mats Brogren (M) om det mångkulturella Malmös möjligheter ”Malmo, the world of everything”. Beslutsgång Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Helena Nanne (M) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260310 § 172 Muntlig reservation (M) Motion Mats Brogren (M) om det mångkulturella Malmös möjligheter ”Malmo, the world of everything” • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260310 Motion Mats Brogren (M) om det mångkulturella Malmös möjligheter ´Malmo, the world of everything´ • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 251023 § 319 muntlig reservation (M) • Remissvar arbetsmarknads- och socialnämnden • Kulturnämnden beslut 251029 § 122 muntlig Reservation (M) • Remissvar kulturnämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 201023 §317 muntlig reservation (M) • Remissvar stadsbyggnadsnämnden • Motion Mats Brogren (M) om det mångkulturella Malmös möjligheter ´Malmo, the world of everything´

§ 172 Motion Lisbeth Persson Ekström (SD) och John Roslund (-) En aktivare vardag för seniora Malmöbor STK-2025-1339 Sammanfattning Lisbeth Persson Ekström (SD) och John Roslund (-) har väckt motion om en aktivare vardag för seniora Malmöbor med yrkande att tekniska nämnden ska ges i uppdrag att initiera omförhandling av avtalet med Skånetrafiken i syfte att avveckla tidsstyrda begränsningar av Seniorbiljetten, att tekniska nämnden ska ges i uppdrag att initiera omförhandling av avtalet med Skånetrafiken i syfte att sänka åldersgränsen i avtalet till 67 år samt att berörda nämnder ska ges i uppdrag att beakta kostnaderna i beredningen av kommunfullmäktiges kommande budget i syfte att finansiera förändringarna. Tekniska nämnden har inkommit med yttrande. Tekniska nämnden anser att konsekvenserna av den utökning av giltighetstid som infördes den 1 januari 2026 bör analyseras innan ytterligare förändringar görs, för att säkerställa att kollektivtrafikens kapacitet är tillräcklig samt för att följa upp kostnadsökningen efter den senaste förändringen. Tekniska nämnden föreslår att motionen avslås med hänvisning till ökade kostnader. Stadskontoret delar tekniska nämndens bedömning om att följderna av den förändring som trädde i kraft vid årsskiftet bör analyseras och utvärderas innan ytterligare utökningar avseende giltighetstid och åldersgräns införs. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige avslår Lisbeth Persson Ekströms (SD) och John Roslunds (-) motion om en aktivare vardag för seniora Malmöbor med hänvisning till vad som redovisas i ärendet. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut. Magnus Olsson (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260302 §151 Motion Lisbeth Persson Ekström (SD) och John Roslund (-) En aktivare vardag för seniora Malmöbor • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260302 Motion Lisbeth Persson Ekström (SD) och John Roslund (-) En aktivare vardag för seniora Malmöbor • Tekniska nämnden beslut 260127 § 12 Reservation (SD) • Remissvar tekniska nämnden • Motion Lisbeth Persson Ekström (SD) och John Roslund (-) En aktivare vardag för seniora Malmöbor

§ 173 Hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning STK-2026-313 Sammanfattning Fritidsnämnden har inkommit med en hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande inom finansiering för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning. I kommunfullmäktiges budget för 2026 finns avsatt 2 mnkr för ytterligare sommarkollo i ny fastighet avseende Stiftelsen Malmö Sommargårdar. Fritidsnämndens förslag är att kommunstyrelsen ska utbetala beloppet i budgeten, för sommarkollo i ny fastighet i Marklunda. Stadskontoret föreslår att fritidsnämndens hemställan beviljas, men föreslår att fritidsnämndens kommunbidrag för detta ändamål förstärks tills vidare med 2 mnkr och att fritidsnämnden genomför utbetalningen som en del av det årliga verksamhetsbidraget till Stiftelsen. Genom två olika ordförandebeslut har fritidsnämnden inkommit med kompletteringar till ovanstående hemställan. Det första ordförandebeslutet innebär en hemställan om ytterligare 1,5 mnkr avseende sommarkollo i Marklunda. Det andra ordförandebeslutet innebär en hemställan om 3,1 mnkr för verksamhet i ny fastighet i Ottarp. Då den ursprungliga hemställan redan har behandlats av KSAU 260310, behöver ärendet beredas på nytt så att detta ärende omfattar samtliga hemställande från fritidsnämnden. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämndens hemställan om medel för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning. 2. Kommunstyrelsen utökar fritidsnämndens kommunbidrag med 2 mnkr från och med 2026 för utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet, med finansiering ur kommunstyrelsens anslag till förfogande inom finansiering. 3. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämnden 1,5 mnkr för år 2026 för en kompletterande utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. 4. Kommunstyrelsen beaktar ett årligt verksamhetsbidrag om 1,5 mnkr till fritidsnämnden för sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2027. 5. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämnden 3,1 mnkr för år 2026 för en kompletterande utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Ottarp inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. 6. Kommunstyrelsen beaktar ett årligt verksamhetsbidrag till fritidsnämnden för sommarkollo i ny fastighet i Ottarp inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2027. Yrkanden Andréas Schönström (S) och Håkan Fäldt (M) yrkar beslutspunkt 6 revideras på så sätt att beloppet stryks ur meningen. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det endast föreligger ett förslag till beslut och att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts reviderade beslut. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260330 §232 Hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260330 Hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning • Fritidsnämnden delegationsbeslut 260324 • Fritidsnämnden delegationsbeslut 260316 • Fritidsnämnden beslut 260128 § 9

§ 174 Besvarande av nämndinitiativ Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) om att stoppa pedofiler i kommunal verksamhet - inför en visselblåsarfunktion för barn och unga STK-2026-427 Sammanfattning Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) har inkommit med ett nämndinitiativ med förslag att ge stadskontoret i uppdrag att inrätta en visselblåsarfunktion särskilt anpassad för barn och unga i Malmö stads verksamheter. Stadskontoret förordar, med skäl som anges i ärendet, att initiativet ska avslås. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen avslår nämndinitiativ från Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) om att stoppa pedofiler i kommunal verksamhet – inför en visselblåsarfunktion för barn och unga. Yrkanden Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Helena Nanne (M) yrkar att kommunstyrelsen remitterar nämndinitiativet, utan eget ställningstagande, till arbetsmarknads- och socialnämnden, grundskolenämnden, förskolenämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, kulturnämnden samt fritidsnämnden för yttrande. Anton Sauer (C) instämmer i Helena Nannes (M) yrkande. Magnus Olsson (SD) instämmer i Helena Nannes (M) yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) reserverar sig gemensamt mot beslutet, bilaga 1 § 174. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar mot beslutet till förmån för Helena Nannes (M) yrkande. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260330 §233 med reservation (M) Initiativ Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) om att stoppa pedofiler i kommunal verksamhet - inför en visselblåsarfunktion för barn och ung • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260330 Nämndsinitiativ Helena Nanna (M) och Håkan Fäldt (M) Stoppa pedofiler i kommunal verksamhet – inför en visselblåsarfunktion för barn och unga. • Nämndinitiativ Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) om att stoppa pedofiler i kommunal verksamhet - inför en visselblåsarfunktion för barn och unga • Beslut KS 260304 §127 Nämndinitiativ Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) om att stoppa pedofiler i kommunal verksamhet - inför en visselblåsarfunktion för barn och unga Bilaga 1 § 129 Särskilt yttrande Ärende 3 Redovisning av delegationsbeslut I detta ärende redovisas beslut tagna på delegation. Det vi Sverigedemokrater vill påtala är att vi tydligt hade markerat mot att ge pengar till en del av de föreningar som finns upptagna i redovisningen av delegationsbeslut. Hade vi Sverigedemokrater fått delta i besluten hade vi gett flertalet avslag på deras respektive ansökningar. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 133 Reservation STK-2026-267 Remiss Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets delredovisning av uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta Klimat- och näringslivsdepartementet har översänt remiss Naturvårdsverkets delredovisning av uppdraget att se över vilka arter som bör vara nationellt fridlysta. Sverigedemokraterna förordar givetvis SD-regeringens förslag och anser att förslagen är bra. Med anledning av ovanstående yrkade vi att yttrandet ska tillstyrka förslagen. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 137 Reservation STK-2026-257 Återrapportering beviljade medel 2025 och ansökan om verksamhetsstöd 2026 Fryshuset Föreliggande ärende avser ansökan från stiftelsen Fryshuset Malmö om 2 000 000 kronor avseende verksamhetsår 2026 samt återrapportering av beviljade medel för verksamhetsår 2025. Därtill avser ärendet ett förslag om återkallande av kommunstyrelsens tidigare beslut om att koordinera samverkan mellan Malmö stad och Fryshuset i syfte att definiera gemensamma mål och förutsättningar för en långsiktig samverkan (STK-2022-962 och STK-2026-248). Sverigedemokraterna har tidigare varit kritiska mot den mediala bild som uppdagades kring Fryshuset. Därav ser vi heller ingen anledning att bevilja medel för 2026. Det framgår även i ärendet att ett par verksamheter är frysta tills vidare – vilket ytterligare talar för att det inte är en hållbar situation. De beviljade medlen hade kunnat göra bättre nytta inom Malmö stads verksamheter. Med anledning av ovanstående yrkade vi avslag på ansökan. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 140 Särskilt yttrande Ärende 14. Återrapportering Öppna Malmö 2025 Detta är en återrapportering av ett ärende där vi tidigare har reserverat oss mot beslutet. Vår inställning kvarstår oförändrad. Demokratin är en grundläggande pelare i vårt samhälle, och det är positivt att utveckla arbetet inom detta område. Det förändrar dock inte vår bedömning – att arrangera en demokrativecka är inte en rimlig eller effektiv användning av skattebetalarnas pengar. Ett levande demokratiarbete kräver långsiktighet och kontinuitet i hela organisationen, inte punktinsatser i form av tillfälliga projekt. Det är också viktigt att konstatera att liknande satsningar har genomförts inför tidigare val, utan att det har lett till något tydligt ökat valdeltagande. Det väcker frågor om vilken faktisk effekt denna typ av insatser har och om resurserna används på rätt sätt. Det finns många angelägna områden där kommunen kan initiera fördjupad dialog med Malmöborna. Att avsätta 3,78 miljoner kronor till en temahelg och ytterligare 7,5 miljoner kronor för en veckas aktiviteter måste därför vägas mot alternativa användningar. Vi ser ett betydligt större värde i att stärka skolans demokratiuppdrag, där insatser kan göra verklig skillnad för ungas förståelse för och delaktighet i det demokratiska samhället. Vi är även kritiska till prioriteringarna inom den beslutade budgeten. Att avsätta närmare 800 000 kronor för att ta fram en ny grafisk profil, gestaltning och kommunikation väcker frågor, särskilt då Malmö stad redan har en etablerad grafisk profil. Demokratifrågorna är centrala. Just därför måste de hanteras med ansvar, eftertanke och långsiktighet, inte genom tillfälliga satsningar utan tydlig koppling till varaktig nytta. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 140 Särskilt yttrande STK-2026-133 Återrapportering Öppna Malmö 2025 Kommunstyrelsen beslutade den 7 maj 2025 (STK-2024-1302) att en aktivitetsvecka - Öppna Malmö – ska ske årligen och ha fokus på att stärka demokratin genom ökad inkludering, delaktighet och samverkan. Den 7–9 november 2025 invigdes konceptet med en demokratihelg. Kommunstyrelsen beslutade även om att stadskontoret skulle återkomma till kommunstyrelsen med en återrapportering senast i april 2026. Demokrati är något av det finaste vi har i Sverige. ”Fokus har legat på organisatorisk och kommunikativ uppbyggnad, inklusive utveckling av arbetssätt, grafisk profil och webb” talar mycket för att vi inte ska bevilja pengar i syfte att Öppna Malmö ska utveckla sin grafiska profil. Demokratiarbetet är mycket större och viktigare än Öppna Malmö, demokratiarbetet sker i vardagen, på arbetsplatser, i skolan och i hemmen. Grundpelarna läggs där, inte genom en temavecka eller helg. Pengarna hade gjort betydligt större nytta i strategiskt riktade insatser i stället. Vi sade nej till beviljandet då och står fast i att vi gjorde rätt. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 142 Särskilt yttrande Ärende 16. Kompetensförsörjningsgap och handlingsplaner Malmö stad 2025 God kompetensförsörjning är en avgörande förutsättning för att Malmö stads verksamheter ska kunna hålla hög kvalitet och nå sina mål. De rapporter som redovisas visar på stora och långsiktiga utmaningar inom flera centrala verksamheter, inte minst inom skola, förskola och äldreomsorg. Moderaterna menar därför att arbetet med kompetensförsörjning måste präglas av större tydlighet, bättre uppföljning och en mer realistisk strategi för att möta behoven. En återkommande brist i underlagen är avsaknaden av tydliga och mätbara mål. När mål, indikatorer och konkreta åtgärder saknas blir det svårt att följa upp om arbetet faktiskt leder till resultat. Det gäller också de gapanalyser och riskbedömningar som presenteras. I flera fall redovisas slutsatser och bedömningar utan att det tydligt framgår vilka metoder, antaganden eller underlag som ligger bakom. Det försvårar både granskning och ansvarsutkrävande. Moderaterna och Centerpartiet anser också att Malmö stad i högre grad måste analysera sin attraktivitet som arbetsgivare. För att förstå varför kompetensbristen kvarstår räcker det inte att beskriva rekryteringsbehov och pensionsavgångar. Det krävs också en tydligare analys av hur arbetsmiljö, ledarskap, styrning och arbetsvillkor påverkar möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare. Utan en sådan analys finns en risk att åtgärderna blir för ytliga och att grundproblemen består. Detta är särskilt tydligt inom förskolan och skolan, där bristen på rätt kompetens får direkta konsekvenser för kvaliteten i verksamheten. Stora skillnader i tillgången till utbildad personal riskerar att leda till minskad likvärdighet för barn och elever. Även inom äldreomsorgen finns tydliga målkonflikter. Om ambitionen är att höja kompetensnivån i verksamheten måste det också avspeglas i organisation, arbetsfördelning och prioriteringar. Moderaterna och Centerpartiet menar sammantaget att arbetet med kompetensförsörjning behöver bli mer strategiskt, mer transparent och mer resultatinriktat. Det krävs tydligare mål, bättre uppföljning och ett större fokus på hur Malmö stad kan bli en starkare och mer attraktiv arbetsgivare. Annars riskerar kompetensförsörjningen även framöver att vara otillräcklig i förhållande till verksamheternas behov. Moderaterna och Centerpartiet kommer att följa frågan noggrant. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 142 Särskilt yttrande STK-2025-1305 Kompetensförsörjningsgap och handlingsplaner Malmö stad I detta ärendet delar vi stadskontorets uppfattning och sammanfattning. Malmö borde ha ett guldläge kopplat till läge och en stor arbetsgivare. Genom att erbjuda på bra villkor och arbetsmiljö gör vi oss extra intressanta. Trygga anställningar och en trygg arbetsmiljö måste prioriteras. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 144 Särskilt yttrande Ärende 18. Granskning av stöd till idéburen sektor Moderaterna och Centerpartiet delar revisionens bedömning att det finns betydande brister i styrning, uppföljning och kontroll av stödet till idéburen sektor. Samtidigt menar vi att dessa brister måste ses i ett större sammanhang. Malmö har under lång tid styrts av Socialdemokraterna, och ansvaret för att nödvändiga system, kontroller och rutiner inte har kommit på plats vilar ytterst på det politiska ledarskapet. Granskningen visar tydligt att samordningen mellan nämnder brister och att informationsdelningen inte fungerar tillfredsställande. Det leder till en otydlig och i vissa fall motsägelsefull hantering av bidrag, vilket riskerar att underminera både rättssäkerhet och effektivitet. Vidare framgår att kontrollen inte är tillräcklig. Krav i regelverk och riktlinjer efterlevs inte fullt ut, och det saknas i flera delar en enhetlig och systematisk uppföljning. Det är särskilt allvarligt i ljuset av att bidragshantering per definition kräver hög grad av transparens och noggrannhet. Vi vill också understryka att arbetet i för liten utsträckning är riskbaserat. Revisionen pekar på avsaknad av riskklassning, indikatorer för avvikelser och strukturer för att identifiera mönster över tid. Det innebär att systemet inte är rustat för att förebygga felaktigheter eller missbruk. Därtill finns det skäl att ta frågan om jäv och otillbörlig påverkan på stort allvar. Revisionen lyfter behovet av tydligare rutiner, samtidigt som det i intervjuer framkommer uppgifter om nära kopplingar mellan beslutsfattare och stödmottagare. Detta behöver mötas med betydligt större tydlighet än vad som hittills varit fallet. Detta tillsammans med den bakgrund av de uppgifter som framkommit i den offentliga debatten om påtryckningar mot föreningar, sammanblandning mellan Socialdemokraterna och verksamhet samt misstänkt användning av bidrag i politiska syften, vilket ytterligare förstärker bilden av ett system som inte är tillräckligt robust, är det särskilt angeläget att stärka kontrollen. Sammantaget menar vi att det inte handlar om enskilda brister utan om strukturella problem som vuxit fram över tid. Det kräver ett tydligare politiskt ansvarstagande och ett mer genomgripande arbete för att säkerställa ordning, transparens och förtroende i bidragssystemet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 144 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen 2026-04-01 18. Granskning av stöd till idéburen sektor Liberalerna välkomnar att Kommunstyrelsen tar åt sig av den kritik som har riktats mot nämnden av stadsrevisionen. Liberalerna tar alltid starkt avstånd från alla former av politiska påtryckningar och oegentligheter. Av detta skäl gläds vi åt att stadskontoret nu kommer att utreda en visselblåsarfunktion för föreningslivet, vilket var ett uppdrag som Liberalerna initierade i samband med att det började cirkulera uppgifter i media om politiska påtryckningar på föreningar. Liberalerna välkomnar också att Kommunstyrelsen vill minska risken för jäv och oegentligheter genom att höja chefers och medarbetares kompetens kring rutiner för handläggning av bidragsprocesser samt se över och uppdatera stödmaterial och riktlinjer för handläggning så att risken för korruption inklusive jäv, ska minimeras. Ärendet ska följas upp senast i februari 2027 och vi ser fram emot att vid det tillfället ha en mer rättssäker process på plats inklusive ett system för klagomålshantering för föreningslivet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Sara Wettergren (L) Tjänstgörande ersättare i kommunstyrelsen Bilaga 3 § 144 Särskilt yttrande STK-2026-276 Granskning av stöd till idéburen sektor Malmö stadsrevision har under 2025 granskat stöd till idéburen sektor i syfte att bedöma om kommunstyrelsen, fritidsnämnden, tekniska nämnden och kulturnämnden har en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av stödet till idéburen sektor. Revisorskollegiets sammanvägda bedömning är att kommunstyrelsen inte helt har säkerställt en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av stödet till idéburen sektor i enlighet med gällande regelverk och kommunfullmäktiges beslut från 2019. Samtidigt pågår ett utvecklingsarbete för att stärka processer och rutiner, vilket genomförs fullt ut från och med 2026. Kommunstyrelsen har fått ett antal rekommendationer, vilka bemöts i detta yttrande. Stadskontoret delar bedömningen att det finns förbättringsbehov i stadens bidragshantering och avser att arbeta vidare med åtgärder och utvecklingsarbete för att stärka processer och rutiner. Vi Sverigedemokrater ser revisionens rapport som en viktig del i arbetet med att täta gliporna som finns kopplat till stödet till den idéburna sektorn. Det krävs omfattande tag och samverkan med myndigheter för att reda i detta. En bidragsnämnd som hanterar all form av bidragsgivning, likt det vi har föreslagit tidigare, hade varit att föredra. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 145 Särskilt yttrande Ärende 19. Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter Malmö är den enda kommunen i Sverige som har ett kommunalråd med särskilt ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är en tydlig markering om att dessa frågor ska prioriteras – inte bara i ord, utan i konkret handling. Därför kan man med rätta förvänta sig att Malmö går före, visar vägen och bedriver ett arbete som är både föredömligt och genomarbetat. Mot den bakgrunden är det desto mer nedslående att ta del av stadsrevisionens granskning. Den visar på tydliga brister – inte i ambition eller vision, utan i genomförande, styrning och uppföljning. Revisorskollegiets samlade bedömning är också att kommunstyrelsens arbete med att leda, stödja och samordna nämnderna inte är tillräckligt. Det är positivt att kommunstyrelsen efter granskningen har vidtagit vissa åtgärder. Arbetet med ett digitalt kompetenscenter, utökade utbildningsinsatser, samverkan med Lunds universitet och Länsstyrelsen Skåne samt olika nätverk och konferenser är steg i rätt riktning. Men dessa insatser förändrar inte den grundläggande bilden. Problemet är att mycket av arbetet fortfarande sker på en övergripande nivå, medan stödet i nämndernas vardag är otydligt. Det räcker inte att utveckla plattformar och arrangera konferenser om det saknas tydlig styrning, konkreta krav och fungerande uppföljning. Flera nämnder har fortsatt svårt att omsätta policyns vägledande principer i praktiken, och det finns fortfarande oklarheter kring vad som förväntas i verksamhetsplanering och uppföljning. Det är också tydligt att arbetet i stor utsträckning bedrivs i stuprör. Trots utbildningsinsatser och metodstöd har inte en sammanhållen implementering uppnåtts. Även om åtta nämnder har deltagit i utbildningsinsatser kring rättighetsbaserat arbetssätt är det fortfarande upp till respektive nämnd att avgöra sitt deltagande, vilket riskerar att förstärka skillnader snarare än skapa en gemensam standard. Policyn förekommer i olika dokument och sammanhang, men saknar i många fall tydlig koppling till styrning, prioriteringar och resultat. Den framstår mer som ett ramverk för ambitioner än som ett verktyg för faktisk förändring i verksamheterna. Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att stadskontoret inte delar revisorskollegiets bedömning om att arbetet befinner sig i en uppstartsfas. De brister som identifierats – i ledning, stöd och samordning – är just sådana som kännetecknar ett arbete som ännu inte fått fullt genomslag i organisationen. När Malmö har valt att organisera arbetet med ett särskilt kommunalråd för demokrati och mänskliga rättigheter bör också kraven på styrning, uppföljning och resultat vara högre. Då räcker det inte med goda ambitioner, utbildningsinsatser och nya plattformar. Det krävs ett tydligare ledarskap, skarpare krav på nämnderna och en mer systematisk uppföljning av vad arbetet faktiskt leder till. Moderaterna och Centerpartiet delar därför revisorskollegiets bedömning att kommunstyrelsens arbete inte är tillräckligt och ser ett fortsatt behov av att stärka styrningen, tydliggöra ansvar och säkerställa att policyn får verkligt genomslag i hela organisationen. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 145 Särskilt yttrande STK-2025-300 Granskning av efterlevnad av Policy för mänskliga rättigheter Vi kan förstå den kritik och problem som finns kopplat till ärendet. Det finns idag redan lagstiftning att förhålla sig till inom området. Att utöver detta ta fram olika planer och strategier inom detta område gör det ännu rörigare. Vi vill med vårt yttrande trycka på att styret i Malmö gör ett omtag och nytag vad gäller det kommunala perspektivet inom mänskliga rättigheter och hur vi som kommun kan agera utifrån lagstiftning. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 151 Reservation Ärende 25. Projekt Skolfrukost Moderaterna och Centerpartiet ställer sig frågande till det föreslagna projektet om att införa skolfrukost. Vi menar att det saknas ett tillräckligt genomarbetat underlag som redogör för behov, målgrupp, kostnadseffektivitet och vilka långsiktiga effekter insatsen förväntas få. Utan en sådan analys riskerar åtgärden att bli både ineffektiv och felriktad. Skolans kärnuppdrag är att förmedla kunskap och bildning. Det är genom en stark kunskapsskola som barn får de bästa förutsättningarna att lyckas i livet. Att successivt utvidga skolans uppdrag till att omfatta breda välfärdsinsatser riskerar att flytta fokus från undervisning och kunskapsresultat. Vi ser en utveckling där skolan i allt högre grad förväntas lösa problem som i grunden hör hemma inom andra politikområden, vilket på sikt riskerar att urholka skolans huvuduppdrag. Förslaget väcker också likvärdighetsfrågor. Antingen bör skolfrukost erbjudas alla elever inom grundskolan, eller så bör det hanteras inom fritidsverksamheten eller inom ramen för allaktivitetshus, där det redan finns en avgiftsstruktur och därför kan erbjudas inom ramen för befintlig verksamhet. Det yttersta ansvaret för barns vardag och omsorg ligger hos föräldrarna. Den viktigaste åtgärden för att barn inte ska komma hungriga till skolan är att deras föräldrar har egen försörjning och goda förutsättningar att ta ansvar för familjens ekonomi. En politik som stärker arbetslinjen och gör att fler har mer kvar i plånboken är därför mer långsiktigt effektiv än att bygga ut generella välfärdsinsatser inom skolan. Det bör även framhållas att regeringen i vårändringsbudgeten har aviserat satsningar såsom språkfrukost, riktade till barn i socioekonomiskt utsatta områden i syfte att stärka språkutvecklingen. Den typen av riktade och kunskapsinriktade åtgärder är mer ändamålsenliga än projekt utan tydlig koppling till skolans kunskapsuppdrag. Sammantaget menar Moderaterna och Centerpartiet att förslaget om skolfrukost riskerar att vara både kostnadsdrivande och felriktat, samtidigt som det bidrar till att förskjuta skolans uppdrag. Mot denna bakgrund anser vi att förslaget bör avslås. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 151 Reservation STK-2026-467 Projekt skolfrukost I kommunfullmäktiges budget för 2026 har kommunstyrelsens anslag till förfogande förstärkts med 15 miljoner kronor under 2026 för samverkanskolfrukost. Stadskontoret har tillsammans med grundskoleförvaltningen, kulturförvaltningen och serviceförvaltningen utrett olika alternativ. Stadskontoret föreslår att uppdraget bedrivs i projektform i en begränsad omfattning, med hänvisning till utmaningar kopplade till tidsperspektiv och uppskalning. Sverigedemokraterna vill dels betona föräldraansvaret i denna fråga, dels poängtera att det inte framgår huruvida det finns en efterfrågan och större behov ute på skolorna. Likaså framhävs det att risken finns att elever inte kommer nyttja möjligheten, då de kanske inte äter förens vid 10- tiden. Det hela är en symbolpolitisk handling och får effekten därefter. Med anledning av ovanstående yrkade vi avslag på förslaget. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 152 Särskilt yttrande 26. Överföring från kommunstyrelsens anslag till förfogande avseende grönska och hav Vi i Vänsterpartiet tycker att satsningen i sig är bra, det behövs mer resurser inom klimat och miljöarbetet om Malmö ska leva upp till ingångna internationella avtal, om man ska lyckas med sina egna uppsatta mål, och om man inte vill sätta hela kommunen på pottkanten när det gäller stadens koldioxidbudget, vi nämligen går mot konkurs redan 2028. Men det är dock så att varken klimat eller miljö räddas med ettåriga allmosor från styret. Vad stadens miljö och klimatarbete kräver är klara strategier, en vilja att uppnå ingångna avtal och att leva upp till sina mål, tillsätta mer resurser och styra med en starkare vilja. Det är inget fel på satsningen i sig, men kortsiktigheten, resursbristen och avsaknaden av ambitioner talar sitt tydliga språk. Man löser inte miljö och klimatkrisen genom ettårig finansiering. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Anders Skans Anfal Mahdi Med instämmande av Tobias Petersson Sadiye Altundal Bilaga 1 § 153 Reservation STK-2026-426 Hemställan från SYSAV om förstärkt finansiering av investering i en koldioxidinfångningsanläggning (SkyZero): nu fråga om köp av negativa utsläppscertifikat Den 26 mars 2026 tog kommunfullmäktige ställning till SYSAV:s hemställan om förstärkt finansiering av investering i en koldioxininfångningsanläggning (SkyZero) samt köp av negativa utsläppscertifikat, allt under vissa förutsättningar. I ärendet uppdrog kommunfullmäktige till kommunstyrelsen att utarbeta och godkänna ett köpeavtal rörande negativa utsläppscertifikat enligt de principer och villkor som redovisades i ärendet. Sverigedemokraterna har sedan tidigare sagt nej till ärendet som berörde hemställan om förstärkt finansiering av Skyzero. Vi ska inte gå i borgen för den här typen av projekt och finansieringen ska inte bekostas av Malmö stad. Därmed ser vi ingen anledning att ställa oss bakom köpeavtal rörande negativa utsläppscertifikat. Det är en konstgjord modell som inte tar sig an lösningarna på problemen som är rimliga, både för framtiden såväl som för samhället. Med anledning av ovanstående yrkade vi avslag på förslaget. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 2 § 153 Särskilt yttrande Ärende 27. Hemställan från SYSAV om förstärkt finansiering av investering i en koldioxidinfångningsanläggning (SkyZero): nu fråga om köp av negativa utsläppscertifikat Moderaterna ställde sig bakom beslutet att att ge ägargarantier i kommunfullmäktige mot bakgrund av att det kan stärka SkyZeros möjligheter att säkra extern finansiering. En sådan finansiering är en grundläggande förutsättning för att projektet överhuvudtaget ska kunna bli aktuellt. Utan betydande stöd från exempelvis EU eller staten är projektet i praktiken inte genomförbart. Om projektet skulle lyckas säkra extern finansiering aktualiseras också frågan om köp av negativa utsläppscertifikat. Det är mot den bakgrunden som vi också ställer oss bakom föreliggande ärende. Samtidigt vill vi understryka att detta i nuläget inte innebär att Malmö stad gör något slutligt åtagande om köp av negativa utsläppscertifikat. Däremot är det tydligt att sådana åtaganden kan bli nödvändiga vid ett eventuellt framtida investeringsbeslut, eftersom de utgör en integrerad del av projektets affärsmodell. De föreslagna volymerna och prisnivåerna innebär betydande kostnader över tid, vilket understryker behovet av en samlad och ansvarsfull helhetsbedömning. Vi vill därför vara tydliga med att vare sig detta eller tidigare beslut utgör något investeringsbeslut. Ett sådant beslut måste föregås av en fullt ut finansierad, transparent och hållbar ekonomisk kalkyl, där både investeringen och eventuella långsiktiga åtaganden är tydligt hanterade. Förutsättning är dessutom en bred samsyn mellan ägarkommunerna. Vår utgångspunkt är att endast om extern finansiering säkras och den samlade ekonomiska risken bedöms som rimlig kan ett framtida genomförande bli aktuellt. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 1 § 156 Särskilt yttrande Ärende 30. Årsredovisning 2025 Malmö Stad Årsredovisningen visar att Malmö stad gör ett betydande överskott och har en stabil soliditet. Men ett stort överskott är inte i sig ett styrketecken. Det är också ett tecken på att resurser inte används fullt ut i verksamheterna. När överskotten växer samtidigt som problemen i välfärden kvarstår väcker det allvarliga frågor om styrning, prioriteringar och genomförandekraft. Moderaterna och Centerpartiet konstaterar att Malmö har goda ekonomiska förutsättningar, men att det socialdemokratiska styret inte förmår omsätta dessa i resultat. Bakom siffrorna döljer sig en verklighet där skolresultaten sviktar, socialtjänstens kostnader skenar och allt fler människor står utanför arbetsmarknaden. Det handlar inte om brist på resurser – det handlar om att resurserna inte används där de gör störst nytta. I skolan kvarstår stora skillnader i resultat mellan elevgrupper och skolor. Endast två tredjedelar av eleverna når gymnasieexamen inom fyra år. Kunskapsklyftorna ökar, lärarbehörigheten minskar inom vissa skolformer och problemen med arbetsro och trygghet består. Att grundskolenämnden samtidigt redovisar överskott visar att resurser inte används där de gör störst nytta. Inom socialtjänsten är utvecklingen oroande. Kostnaderna för externa placeringar och boendelösningar ökar och prognoserna visar underskott inom individ och familjeområdet samt boende, tillsyn och service. Det tyder på att de förebyggande insatserna inte har tillräcklig effekt. Underskott hanteras dessutom delvis genom tillfälliga överskott på andra poster, vilket är en kortsiktig lösning. Moderaterna och Centerpartiet har därför efterfrågat en tydlig åtgärdsplan för att bromsa kostnadsutvecklingen samt en tydligare styrning mot insatser som leder till arbete och egen försörjning. Den nya socialtjänstlagen lyfts som ett viktigt utvecklingsområde. Moderaterna och Centerpartiet efterfrågar en tydligare redovisning av hur lagen konkret ska påverka verksamheterna och hur anpassningen ska genomföras. Funktionsstödsnämnden redovisar återigen underskott och undantas från krav på resultatsansvar. Detta visar på bristande politiskt ledarskap och otillräcklig styrning. Samma ekonomiska principer bör gälla för samtliga nämnder. Även inom äldreomsorg och LSS är utmaningarna betydande. Medel för kompetensutveckling återlämnas samtidigt som behovet av utbildad personal ökar. Samtidigt används mer resurser till administration medan brukarnära personal minskar. Överskott i verksamheter där insatser inte verkställs är inte ett tecken på god ekonomisk hushållning utan på bristande genomförande. Det är positivt att beroendet av inhyrd personal minskar, men målet bör vara att helt bli oberoende av hyrpersonal. Arbetet med att förbättra chefers förutsättningar är också viktigt för att stärka arbetsmiljö och kvalitet. Samtidigt saknas i flera verksamheter ett tillräckligt strategiskt och analytiskt perspektiv. Moderaterna och Centerpartiet efterlyser tydligare uppföljning, bättre nyckeltal och en mer utvecklad analys av prioriteringar och vägval. Detta gäller även klimatomställning och stadsutveckling, där ambitioner inte fullt ut motsvaras av konkreta resultat. Kostnaderna för hemlöshet och tillfälliga boendelösningar fortsätter att öka kraftigt. Fler Malmöbor behöver ges förutsättningar att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Samtidigt utvecklas bostadsbyggandet svagt, vilket riskerar att förvärra trångboddhet och försvåra etablering på arbetsmarknaden. Malmö tappar även i företagsklimatrankingar. Företag vittnar om bristande bemötande, långa handläggningstider och svårigheter att etablera och växa. Ett starkare näringsliv är avgörande för att minska arbetslöshet och utanförskap. Moderaterna och Centerpartiet hade ett annat förslag på budget för 2025. Med det hade resurserna använts annorlunda och i större utsträckning gått till verksamheter där behoven är som störst. Med Moderaternas och Centerpartiet budget hade extra resurser gått till skolan genom höjd elevpeng, läxhjälp på alla skolor och satsningar på bemannade skolbibliotek. Det förebyggande arbetet hade stärkts för att bryta rekryteringen till kriminalitet och korta köerna till socialtjänsten. Fler insatser hade riktats mot att få människor i arbete genom tydligare krav, bättre matchning och en utbyggd yrkesutbildning. Samtidigt hade företagsklimatet förbättrats genom enklare processer, snabbare handläggning och en mer serviceinriktad kommun. Tryggheten hade stärkts genom fler ordningsvakter, bättre belysning och kameror. Äldreomsorgen hade prioriterats med fokus på kvalitet, bemanning och värdighet. Det är skillnaden i politiska prioriteringar som avgör om resurser leder till resultat – eller till växande överskott utan motsvarande förbättringar i Malmöbornas vardag. Sammanfattningsvis visar årsredovisningen att Malmö står inför betydande strukturella utmaningar som inte löses genom tillfälliga överskott. Moderaterna och Centerpartiet ser behov av en tydligare politisk inriktning med fokus på arbete före bidrag, stärkt företagsklimat, bättre resursanvändning och högre kvalitet i kärnverksamheterna. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 156 Särskilt yttrande STK-2026-57 Årsredovisning 2025 Malmö stad Vi hade precis som tidigare år ett annat budgetförslag och inriktning för Malmö stads verksamheter. Vi prioriterar kommunens kärnverksamhet samt att vi ska använda våra skattepengar på ett klokt sätt och inte slösa eller göra prioriteringar som inte gynnar Malmö och Malmöborna. Vi återkommer i kommunfullmäktige med våra noteringar och reflektioner. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 158 Särskilt yttrande Ärende 32. Personalredovisning 2025 Personalredovisningen för 2025 visar på viss positiv utveckling. Sjukfrånvaron minskar något, personalomsättningen sjunker och fler arbetar heltid. Det är välkomna steg i rätt riktning. Samtidigt är det tydligt att de grundläggande problemen kvarstår och i flera fall är allvarliga. Det mest bekymmersamma är situationen inom kompetensförsörjningen. Kraven i välfärdsverksamheterna ökar, uppdragen blir mer komplexa och behovet av specialistkompetens växer. Malmö stad har fortsatt svårt att både attrahera och behålla medarbetare. Att formuleringen i redovisningen handlar om att fler ska orka stanna kvar säger mycket om belastningen i organisationen. Detta blir särskilt tydligt inom hälsa, vård och omsorg där personalomsättningen bland sjuksköterskor uppgår till 19,5 procent. Det är en orimligt hög nivå. Samtidigt lämnar fler än som anställs i flera centrala yrken såsom undersköterskor, barnskötare och stödassistenter. Det innebär en tydlig risk för välfärdens långsiktiga kompetensförsörjning. Vi noterar att den minskade personalomsättningen delvis förklaras av det ekonomiska läget och en orolig omvärld. Det innebär en risk att utvecklingen inte är varaktig. När konjunkturen vänder kan rörligheten öka igen om inte arbetsvillkoren förbättras i grunden. Arbetsmiljöproblemen är fortsatt allvarliga. Hot och våld utgör en av de vanligaste orsakerna till arbetsolyckor och en stor del av tillbuden handlar om psykiskt påfrestande arbete. Det är särskilt oroande att en mycket stor andel av de långtidssjukskrivna själva uppger att arbetet har bidragit till deras sjukskrivning. Att psykisk ohälsa står för en betydande del av de längre sjukfallen, och är koncentrerad till välfärdens kärnverksamheter, visar att problemen är strukturella. Vi noterar också att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män kvarstår, även inom samma yrken. Att kvinnor har en väsentligt högre risk för längre sjukfall pekar på att arbetsvillkoren inte är jämställda i praktiken. Mot denna bakgrund är det positivt att ett riktvärde om högst 30 medarbetare per chef har beslutats. Moderaterna och Centerpartiet har under lång tid drivit på för detta eftersom ett nära ledarskap är avgörande för arbetsmiljö och kvalitet. Samtidigt är det problematiskt att målet ligger så långt fram i tiden som 2030. Behovet av rimliga chefsspann är akut. Det är också anmärkningsvärt att resurser inte används fullt ut. Att 16,1 miljoner kronor inom Hälsa, vård och omsorgsnämnden inte har nyttjats för kompetenshöjande insatser är svårt att motivera i ett läge där behovet av kompetensutveckling är stort. Dessa medel hade kunnat användas för att stärka språkkunskaper hos personalen och se till att Malmö stad klarar av kommande lagkrav, vilket också är avgörande för kvalitet och trygghet i verksamheten. Under året har Malmö stad infört arbetsskor för delar av personalen i brukarnära verksamheter. Moderaterna och Centerpartiet har i stället förespråkat ett riktat skobidrag som ger medarbetarna större valfrihet och bättre träffsäkerhet. Nuvarande lösning riskerar att bli mindre effektiv och mer administrativ. Vi vill även lyfta behovet av att minska beroendet av bemanningslösningar. Ett fortsatt högt beroende av hyrpersonal, inte minst bemanningssjuksköterskor, är kostsamt och riskerar att urholka både kontinuitet och kvalitet. Ett tydligt hyrstopp för bemanningssjuksköterskor är fortsatt nödvändigt i kombination med åtgärder för att stärka den egna personalförsörjningen. Sammanfattningsvis visar personalredovisningen att Malmö stad är på rätt väg i vissa avseenden, men att de strukturella problemen inom arbetsmiljö, ledarskap och kompetensförsörjning kvarstår. Det krävs ett tydligare fokus på kärnuppdraget och på reformer som gör att fler både kan och vill arbeta kvar i stadens verksamheter. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 158 Särskilt yttrande STK-2025-1509 Personalredovisning 2025 Personalredovisning 2025 ger en samlad bild av personalförhållanden i Malmö stads organisation under 2025. Redovisningen kompletterar årsredovisningen och syftar till att ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ett underlag för uppföljning och analys av personalpolitiska mål samt övergripande personalområden. Underlaget bygger huvudsakligen på uppgifter från stadens HR- system och beslutsstöd samt på rapportering från förvaltningarna. Redovisningen omfattar Malmö stads nämnder men inte de kommunala koncernföretagen. I personalredovisningen redovisas utvecklingen avseende bland annat arbetsmiljö och hälsa, kompetensförsörjning, anställningsformer och arbetstid, jämställdhet och mångfald samt chefers förutsättningar. Redovisningen beskriver även hur Malmö stad arbetar för att vara en attraktiv, hållbar och inkluderande arbetsgivare samt vilka utmaningar som kvarstår. Vi konstaterar att mycket blivit bättre men också att mer kan och måste göras. Framför allt kopplat till trygghet och vi får fler Malmöbor som kan ta lediga tjänster inom kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 159 Särskilt yttrande STK 2025–43 Rapport om gynnande beslut enligt SoL och LSS som inte verkställts inom tre månader år 2025. Malmö stads socialnämnder ska varje kvartal lämna statistikrapport till kommunfullmäktige om beslut som inte verkställts inom tre månader. Då rapporten inte är lätt att utläsa p.g.a man inte kan gå in i respektive fall, blir läsningen av rapporten inte en handling som kan användas för en genomlysning av strukturella problem i hanteringen. Vi anser dock att det inte är en fungerande rapportering när personlig assistansansökan ej är verkställd efter 39 månader och 23 dagar, det finns ett flertal beslut som behöver markeras på ett annat sätt för att det ska bli möjligt att kunna göra en objektiv bedömning av verksamheten och den service som kommunen ska erbjuda. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Med instämmande av Anders Pripp (SD) Rickard Åhman Persson (SD) Bilaga 1 § 161 Särskilt yttrande 35. Återrapportering kring arbetet med åldrevänliga städer Centerpartiet och Moderaterna välkomnar att kommunfullmäktige nu får en första återrapportering om arbetet med Malmö stads medlemskap i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer. Äldre är en växande befolkningsgrupp och det är angeläget med ett långsiktigt och samlat grepp. Den pågående baslinjemätningen är ett viktigt steg för att skapa ett kunskapsunderlag inför kommande handlingsprogram. Samtidigt är återrapporteringen otillräckligt framåtblickande. Den beskriver vad som gjorts, men saknar tydlighet kring vad som återstår och när baslinjemätningen kan slutföras. Det försvårar den politiska uppföljningen. Centerpartiet konstaterar vidare att den politiska referensgrupp som beslutades av kommunstyrelsen 2023 ännu inte tydligt redovisas som inrättad. I återrapporteringen föreslås att det kommunala pensionärsrådet ska utgöra en referensgrupp i arbetet. Rådet är ett viktigt samråds-, informations- och remissorgan, men det framgår inte hur den politiska referensgruppen med representation från partierna i kommunfullmäktige ska säkerställas. För att upprätthålla en tydlig politisk styrning och förankring bör en sådan struktur finnas i enlighet med tidigare beslut. Slutligen ställer sig Centerpartiet och Moderaterna frågande varför begreppet ”äldrevänliga städer” ändras till ”åldersvänliga städer”. Begreppet äldrevänliga städer är etablerat sedan 2019 och tydligt kopplat till WHO:s nätverk och dess syfte. Det framgår inte av återrapporteringen att en begreppsförändring har efterfrågats eller förankrats i berörda forum. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 1 § 163 Reservation Ärende 37. Näringslivsprogram för Malmö När näringslivsprogrammet senast behandlades i kommunfullmäktige yrkade Moderaterna på återremiss för att komplettera programmet med konkreta åtgärder, tydlig praktisk tillämpning, stärkt arbete med kompetensförsörjning samt mätbara mål för perioden 2026 till 2029. Vi yrkade även på att programmet skulle innehålla en mer verklighetsförankrad beskrivning av Malmös företagsklimat, arbetslöshet och de strukturella utmaningar som påverkar företagandet. Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med detta om återremiss. Vi kan nu konstatera att detta inte har gjorts. Näringslivsprogrammet saknar fortfarande tillräcklig konkretion, tydliga åtgärder och mätbara mål, och det ger inte den vägledning som krävs för att fungera som ett operativt styrdokument i den kommunala organisationen. Mot denna bakgrund yrkade Moderaterna i första hand återigen återremiss och i andra hand att kommunstyrelsen skulle föreslå kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att komplettera näringslivsprogrammet med ett uppdrag att utveckla en sammanhållen ingång för företag till Malmö stad som omfattar rådgivning, tillståndsprocesser, marktilldelning och kontakter kring kompetensförsörjning. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att komplettera näringslivsprogrammet med ett uppdrag att säkerställa att relevanta tillståndsärenden kan sökas och följas i en samlad e-tjänst med tydliga tidslinjer och handläggningsstatus. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att komplettera näringslivsprogrammet med ett uppdrag att säkerställa att utbildning i service, bemötande och förståelse för företagandets villkor genomförs för medarbetare som har återkommande kontakt med företag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att komplettera näringslivsprogrammet med ett uppdrag att genomföra en extern, oberoende och heltäckande mätning av företagsklimatet i Malmö. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att komplettera näringslivsprogrammet med att ta fram en tydligare och verklighetsförankrad beskrivning av Malmös utmaningar avseende företagsklimat, arbetslöshet och kompetensförsörjning. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att komplettera näringslivsprogrammet med att ta fram mätbara och uppföljningsbara delmål för perioden 2026 till 2029 avseende företagsklimat, handläggningstider, etableringsprocesser och näringslivsservice. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt kommunstyrelsen att komplettera näringslivsprogrammet med ett uppdrag att ta fram en samlad strategi för kompetensförsörjning i samarbete med näringslivet, med särskilt fokus på matchning mot bristyrken, yrkesutbildningar och övergången mellan studier och arbete Ett väl utformat näringslivsprogram har potential att bidra till ett verkligt kulturskifte inom den kommunala organisationen där förståelsen för företagandets villkor och värdet av ett starkt företagsklimat genomsyrar hela verksamheten. Tyvärr valde styret att behandla detta arbete som en formalitet snarare än som ett strategiskt verktyg. Resultatet är ett näringslivsprogram som saknar tydlig riktning, konkretion och genomförandekraft. Detta är särskilt anmärkningsvärt då Malmö tidigare har bedrivit ett mer ambitiöst och strukturerat arbete på området. I näringslivsstrategin från 2009 identifierades tydligt de områden där kommunen behövde förbättras, och nya former för dialog och samverkan etablerades, bland annat genom inrättandet av ett näringslivsråd, som idag är avskaffat. Moderaterna kan därför konstatera att Socialdemokraterna och deras samarbetspartier saknar den ambitionsnivå som krävs för att på allvar stärka Malmös företagsklimat. Då våra yrkanden inte vann gehör reserverar vi oss till förmån för bifall till våra förslag. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 163 Reservation STK-2026-314 Näringslivsprogram för Malmö Vi yrkade bifall till moderaternas tillägg samt våra strykningar och vårt tillägg i ärendet. Vi menar helt enkelt att förslaget till Näringslivsprogram inte når upp till de rimliga krav och uppfattningar som olika remissinstanser har inkommit med. Vi tycker att det finns mer att önska och framför allt hur vi bemöter Malmös företagare som är viktiga för oss. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2026–2036 ETT FRIHETLIGT RAMVERK FÖR TILLVÄXT, ENTREPRENÖRSKAP OCH KONKURRENSKRAFT 1. INLEDNING OCH VISION Malmö stad står inför ett avgörande decennium. I en tid präglad av snabb teknologisk utveckling, global osäkerhet och skärpt regional konkurrens krävs ett tydligt och långsiktigt ledarskap. Detta näringslivsprogram utgör stadens strategiska färdplan för att under perioden 2026–2036 transformera Malmö till Sveriges mest dynamiska tillväxtmotor, stärka sin ställning i Öresundsregionen och bli en central nod i den nordeuropeiska gemenskapen. Programmet markerar ett medvetet paradigmskifte i stadens näringslivspolitik. Vi lämnar en era av politisk detaljstyrning och selektiva branschsatsningar. Istället skiftas fokus till att konsekvent utveckla frihetliga och generella ramvillkor som gynnar samtliga företagare, oavsett bransch, storlek eller geografisk placering inom kommunen . 1.1 Vision 2036 År 2036 är Malmö en stad där företagandet utgör samhällets blodomlopp. Målet är tydligt: Malmö ska erbjuda ett företagsklimat i världsklass. I denna vision betraktas myndighetsutövning inte som en kontrollfunktion utan som en service, trygghet är en garanterad självklarhet och kompetensförsörjningen säkras genom valfrihet och direkt marknadsrelevans. 1.2 Utgångspunkter Programmet vilar på tre fundamentala principer: 1. Möjliggörande: Kommunens roll är att undanröja hinder, samt aktivt stimulera företagande och näringslivsutveckling. 2. Rättssäkerhet: Förutsägbarhet och transparens ska prägla varje beslut. 3. Tillväxt: Ekonomisk tillväxt är förutsättningen för en stark välfärd och social-, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Bilaga 3 § 163 Reservation (C) 2. STRATEGISK ANALYS OCH NULÄGE (BASÅR 2026) Vid programmets ikraftträdande befinner sig Malmö i ett paradoxalt och kritiskt läge. Staden besitter en enorm potential genom sin unga befolkning och geografiska närhet till Köpenhamn och kontinenten, men hämmas av strukturella systemfel. 2.1 Det relativa tappet Trots goda förutsättningar underpresterar Malmö i nationella jämförelser. Staden rankas på plats 193 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet . En djupare analys av denna placering avslöjar allvarliga brister inom områden som kommunen själv förfogar över: ● Service och bemötande: Här återfinns Malmö på plats 256 av 290, vilket indikerar en förvaltningskultur som inte prioriterar företagarens perspektiv . ● Attityder: Förtroendet mellan staden och näringslivet är skadat. Politikers attityder rankas på plats 269 och tjänstepersoners på plats 256 . 2.2 Systemfel som tillväxthinder Analysen identifierar två akuta hot mot stadens långsiktiga konkurrenskraft: 1. Otrygghet: Malmö rankas på plats 279 av 290 gällande trygghet och brottslighet. Detta är inte enbart en social fråga utan ett direkt ekonomiskt hinder som avskräcker investeringar. 2. Dysfunktionell arbetsmarknad: Staden har landets näst högsta arbetslöshet på 12,7 % samtidigt som företag upplever kompetensbrist. Detta, i kombination med en omfattande svart ekonomi, snedvrider konkurrensen för seriösa företag . Programmet syftar till att systematiskt åtgärda dessa brister under en tioårsperiod . 3. STRATEGISKT OMRÅDE 1: REVOLUTION I MYNDIGHETSUTÖVNING OCH SERVICE Malmö stad ska genomgå en kulturförändring från kontrollinstans till möjliggörande partner. Varje kontakt med staden ska präglas av en positiv servicekultur där målet alltid är att hitta lösningar inom ramen för gällande lagstiftning. 3.1 Implementering av Rättviksmodellen För att öka effektiviteten och stärka förtroendet införs "Rättviksmodellen" fullt ut i hela kommunkoncernen. ● Efterhandsfakturering: Inga tillsynsavgifter ska faktureras i förskott baserat på schabloner. Fakturering sker uteslutande i efterskott för faktiskt utförd tillsynstid . ● Ekonomiska incitament: Denna modell skapar en direkt ekonomisk vinst för skötsamma företag (kortare tillsynstid ger lägre avgift) och tvingar kommunens förvaltningar till ökad effektivitet då ineffektiv tid inte kan debiteras. 3.2 "En väg in" – Digital och fysisk samordning Fragmenteringen av kommunens tjänster ska upphöra. ● Digital plattform: "Företagets Mina Sidor" etableras som en heltäckande portal där företagaren ser status på alla sina ärenden (bygglov, serveringstillstånd, markanvisning) i realtid med tydliga tidslinjer. För att säkerställa högsta tekniska standard och kostnadseffektivitet ska staden i första hand upphandla marknadsledande lösningar eller integrera redan fungerande externa tjänster framför egen utveckling. ● Skalbart lotsstöd: Företagslotsarnas uppdrag breddas till att omfatta stöd för hela näringslivets bredd. För små och medelstora företag (SMF) ska lotsen fungera som en aktiv vägledare genom den kommunala beslutsprocessen för att minimera administrativa trösklar vid nystart och expansion. ● Beslutskraftig samordning: Vid komplexa ärenden som berör flera fackförvaltningar ges lotsen ett förstärkt mandat att proaktivt driva processen framåt. Syftet är att korta ledtiderna, eliminera motstridiga besked från olika myndighetsutövare och skapa en total förutsägbarhet för investeraren. 3.3 Servicegarantier med ekonomisk konsekvens Staden inför skarpa servicegarantier. Om lagstadgade eller av kommunen utlovade handläggningstider överskrids ska avgiften reduceras stegvis eller slopas helt ("pengarna tillbaka"). Detta införs för att skapa ett tydligt internt tryck på att hålla ledtider. 3.4 Företagskonsekvensbeskrivning i stadsplaneringen För att säkerställa att stadens fysiska utveckling inte sker på bekostnad av befintliga verksamheters driftvillkor, ska hänsynen till näringslivet integreras tidigt i alla planeringsprocesser. ● Tvingande konsekvensanalys: Vid framtagande av detaljplaner, trafikomläggningar eller infrastrukturprojekt ska en specifik "företagskonsekvensbeskrivning" upprättas. Denna ska analysera hur förslagen påverkar lokala företags logistik, kundflöden och tillgänglighet, exempelvis tillgång till garage och lastplatser. ● Logistik- och tillgänglighetsgaranti: Vid förändringar i kollektivtrafiknätet eller gaturummet ska tekniska nämnden och stadsbyggnadsnämnden säkerställa att befintliga företags kritiska infrastruktur bibehålls eller ersätts med likvärdiga lösningar för att undvika driftstörningar. ● Tidig dialog: Innan beslut tas om fysiska förändringar som påverkar ett näringslivskluster ska berörda företag inbjudas till samråd i ett skede där deras synpunkter fortfarande kan påverka utformningen, i syfte att hitta lösningar som förenar stadens utveckling med företagets behov. Målindikatorer och KPI:er för 2036: ● Ranking Service & Bemötande: Topp 30 (från plats 256) . ● Nöjd-Kund-Index (NKI): > 82 . ● Andel efterhandsfakturerad tillsyn: 100 % . 4. STRATEGISKT OMRÅDE 2: TRYGGHET SOM FUNDAMENTAL TILLVÄXTFAKTOR Brottslighet är idag ett av Malmöföretagens största tillväxthinder. Utan fysisk säkerhet och rättvis konkurrens kan ingen fri marknad blomstra. Staden ska ta ett utökat ansvar för den situationella preventionen. 4.1 Trygghetspaket för näringslivet ● Certifiering av företagsområden: I nära samarbete med Polismyndigheten och fastighetsägare ska staden systematiskt trygghetscertifiera industri- och verksamhetsområden. Åtgärderna inkluderar förstärkt belysning, kameraövervakning, rondering och "Crime Prevention Through Environmental Design" (CPTED) . ● Nolltolerans mot mängdbrott: Staden ska genom samverkansavtal med polisen verka för en prioritering av inbrott, skadegörelse och stölder mot näringslivet. Dessa brott får inte avskrivas rutinmässigt då de eroderar lönsamheten för småföretagare. 4.2 Bekämpning av osund konkurrens Malmö stad ska vara en garant för rättvis konkurrens. Staden ska särskilt fokusera på att motverka välfärdskriminalitet och systemexploatering, såsom arbetslivskriminalitet och svartarbete, då dessa dränerar det allmänna på resurser och slår ut seriösa lokala företag ● Skärpta upphandlingskrav: Kommunen ska radikalt öka kontrollfrekvensen vid upphandling och tillståndsgivning. Syftet är att säkerställa att inte en enda skattekrona går till oseriösa aktörer eller företag med koppling till organiserad brottslighet . ● Myndighetssamverkan: En permanent arbetsgrupp (Miljöförvaltning, Skatteverket, Polis, Räddningstjänst) inrättas för att genomföra gemensamma tillslag mot verksamheter som snedvrider konkurrensen. Målindikatorer och KPI:er för 2036: ● Ranking Brott & Otrygghet: Topp 50 (från plats 279) . ● Andel företag utsatta för brott: < 10 % . ● Antal trygghetscertifierade områden: Samtliga stora verksamhetsområden . 5. STRATEGISKT OMRÅDE 3: KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH MATCHNING För att bryta den höga arbetslösheten måste utbildningssystemet synkroniseras med näringslivets faktiska behov, snarare än att styras av gamla strukturer eller slentrian. Ska Malmö bli en attraktiv företagsstad behöver också för- och grundskolan stärkas så att fler elever når behörighetskraven. 5.1 Marknadsstyrd utbildning ● Omdimensionering: Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra en kraftig omfördelning av utbildningsplatser. Resurser ska flyttas från teoretiska och samhällsvetenskapliga program med låg efterfrågan till yrkesprogram och tekniska utbildningar där brist råder. ● Strategisk lokalisering: För att höja yrkesutbildningarnas status och öka söktrycket ska planeringen av framtida yrkesgymnasier prioriteras till attraktiva och centrala lägen i staden. Genom att placera utbildningar i moderna lokaler nära näringslivskluster och i anslutning till 15-minutersstadens noder, integreras eleverna i stadens affärsliv och utbildningarnas attraktionskraft stärks. ● YH-hubb Malmö: Staden ska agera proaktivt för att locka fler Yrkeshögskoleutbildningar (YH) till Malmö. Strategiskt fokus ska ligga på sektorer som energi, digitalisering och avancerad logistik. 5.2 Entreprenörskap som nyckelkompetens ● UF-garanti: Malmö ska bli Sveriges främsta kommun för Ung Företagsamhet (UF). Målet är att 40 % av alla gymnasieelever ska driva UF-företag senast 2036. Forskning visar att detta ökar elevernas anställningsbarhet och benägenhet att starta företag senare i livet. 5.3 Malmömodellen för lärlingar För att nå de grupper som står längst från arbetsmarknaden införs ett strukturerat lärlingssystem inspirerat av schweizisk modell. ● Branschsamverkan: Skolan tecknar långsiktiga lärlingsavtal med lokala företag där elever tillbringar 2–3 dagar i veckan på arbetsplatsen. ● Incitament: Staden erbjuder handledarutbildning och tydliga ramvillkor för att sänka trösklarna för företag att ta emot lärlingar. ● Lokal anpassning: Fokus läggs på bristyrken inom bygg, logistik, gröna tekniker och kreativa näringar. Målindikatorer och KPI:er för 2036: ● Andel gymnasieelever som driver UF: 40 % . ● Arbetslöshetsgrad: Lägre än riksgenomsnittet . ● Matchningsgrad (Regional ranking): Topp 5. 6. STRATEGISKT OMRÅDE 4: STADSPLANERING OCH INFRASTRUKTUR Malmö ska vara en stad där företag ges fysiskt utrymme att växa och expandera. Detta kräver en långsiktig planering som prioriterar verksamhetsmark och internationell integration . 6.1 Markberedskap och expansion Brist på detaljplanerad mark får aldrig vara ett hinder för etablering. ● Strategisk markreserv: Staden ska vid varje givet tillfälle ha en planberedskap för verksamhetsmark som motsvarar minst sju års beräknad efterfrågan . ● Processoptimering: Genomsnittstiden för detaljplaneprocesser ska kortas drastiskt genom digitalisering och parallella processer . 6.2 Infrastruktur för 2030-talet ● Fehmarn Bält-effekten: Från ca 2029 kortas restiden till Hamburg till tre timmar. Vi ska proaktivt utveckla logistik- och distributionshubbar i hamnområdet och östra Malmö för att kapitalisera på de nya godsflödena. ● Öresundsmetron: Staden fortsätter intensivt arbetet för att en metro till Köpenhamn ska stå klar omkring 2035–2040. Detta projekt är avgörande för att förstora den gemensamma arbetsmarknaden med 500 000 personer och knyta samman regionens forskning . 6.3 Malmö hamn som strategisk nod Malmö hamn är utsedd till en "Core-hamn" inom EU:s transportinfrastruktur. Staden ska maximera denna potential genom att stärka hamnens roll som en strategiskt viktig länk i unionens logistikkedja, vilket skapar betydande tillväxtmöjligheter för det lokala näringslivet 6.4 Differentierat lokalutbud och kostnadseffektivitet För att Malmö ska vara en stad för alla typer av företag krävs en strategisk planering som säkrar tillgång till lokaler i olika prisklasser och med varierande funktionalitet. ● Bevarande av bruksvärden: Staden ska i sin planering vara restriktiv med att omvandla äldre industri- och lagerområden till bostäder eller högpresterande kontorsytor. Genom att bevara det befintliga beståndet säkras tillgången på prisvärda lokaler för småföretag, hantverkare och serviceverksamheter som städ- och byggfirmor. ● Markanvisningar med funktionskrav: Vid försäljning eller upplåtelse av kommunal mark ska markanvisningsvillkoren kunna inkludera krav på enklare råytor eller flexibla lokallösningar. Syftet är att möjliggöra lägre hyresnivåer genom att reducera onödigt kostsamma inredningsval i tidiga skeden. Målindikatorer och KPI:er för 2036: ● Marknadsförsörjning (index): > 85 % . ● Handläggningstid detaljplaner: < 12 månader . ● Infrastrukturinvesteringar: + 25 % jämfört med basnivå . 7. STRATEGISKT OMRÅDE 5: INNOVATION, KAPITAL OCH ENTREPRENÖRSKAP Malmö ska utvecklas från att vara en start-up stad till att även bli en "scale-up stad". En plats där företag inte bara startar utan också får förutsättningar att växa. 7.1 Ekosystem för tillväxt ● Samverkan med kapitalet: Malmö stad ska stödja uppbyggnaden av regionala kapitalnätverk där privat riskkapital och offentliga medel kan samverka. Syftet är att säkra finansiering i tidiga tillväxtfaser . ● Breddning av kapitaltillgången: Staden ska verka för att kapitalnätverken även omfattar sektorer utanför den traditionella tech-sektorn. Genom att facilitera mötesplatser mellan kreditgivare och företag inom exempelvis bygg, städ och service, ska trösklarna sänkas för dessa branscher att erhålla rörelse- och tillväxtkapital för att kunna skala upp sin verksamhet, investera i maskinparker eller genomföra generationsskiften. ● Minc som global hubb: Inkubatorn Minc ska ges ett reviderat uppdrag att bli en ledande nordeuropeisk innovationsplattform med tydligt fokus på kommersialisering och export. 7.2 Minskad kommunal undanträngning En sund marknadsekonomi kräver att det offentliga inte konkurrerar med det privata. Kommunen ska fokusera på sin kärnverksamhet och fungera som en stark sammanhållande kraft för samverkan. Genom att skapa arenor för dialog och nätverk mellan offentliga och privata aktörer möjliggörs en gemensam kraftsamling för stadens utveckling ● Översyn av verksamhet: En systematisk genomlysning av all kommunal verksamhet ska genomföras. Målet är att öka andelen entreprenader till minst 25 % senast 2036 för att öppna upp marknaden för privata aktörer. ● Utmanarrätt: En modell för "utmanarrätt" införs, där privata företag har rätt att utmana kommunal egenregi om de kan påvisa högre kvalitet eller lägre kostnad. 8. STRATEGISKT OMRÅDE 6: HÅLLBAR TILLVÄXT OCH GRÖN OMSTÄLLNING Hållbarhet är en integrerad del av Malmös tillväxtstrategi. Den gröna omställningen ses inte som en belastning utan som en affärsmöjlighet för Malmös näringsliv. 8.1 Cirkulär ekonomi och symbios ● Industriell symbios: Staden ska aktivt mäkla kontakter mellan industriföretag i hamnen och Fosie för att skapa flöden där den enas avfall blir den andres råvara (t.ex. spillvärme, processvatten). ● Klimatneutralt byggande: Genom markanvisningstävlingar ska staden premiera byggaktörer som utvecklar innovativa, klimatneutrala lösningar, vilket driver teknikutveckling lokalt. 9. STRATEGISKT OMRÅDE 7: BOSTADSMARKNAD OCH DEN NÄRA STADEN En fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för en fungerande arbetsmarknad. För att Malmös företag ska kunna rekrytera nyckelkompetens måste staden erbjuda en livsmiljö som minimerar friktion och maximerar livskvalitet. Malmös kompakta struktur ska nyttjas för att skapa en marknadsledande tillgänglighet. 10.1 15-minutersstaden som konkurrensfördel Malmö ska kapitalisera på sin geografiska täthet genom att utvecklas enligt principen om 15-minutersstaden. Målet är att arbete, bostad, skola och service ska vara tillgängligt inom 15 minuter med cykel eller kollektivtrafik. ● Livspusslet: För den moderna talangen är tid den dyraste resursen. Genom att planera för blandstad, där kontor, bostäder och service blandas i samma kvarter, erbjuder Malmö en effektiv vardag som större konkurrerande städer inte kan matcha. Detta är ett direkt argument för att locka huvudkontor och spetskompetens. 10.2 Rörlighet och tillgänglighet på bostadsmarknaden Bostadsbrist får aldrig utgöra ett glastak för företagens expansion. Staden ska verka för hög rörlighet genom ett varierat utbud. ● Prioritering av hyresrätter: En fungerande hyresmarknad är strategiskt avgörande för att nyanställda snabbt ska kunna flytta till staden. Staden ska i markanvisningar premiera aktörer som bygger kostnadseffektiva hyresrätter och "företagsbostäder" (corporate apartments) för internationell expertis. Målindikatorer och KPI:er för 2036: ● Tillgänglighetsindex: 80% av Malmöborna ska ha tillgång till arbete och basservice inom 15 minuter. ● Nöjdhet nyinflyttade: > 90% av nyrekryterad kompetens upplever att bostadssituationen löst sig smidigt. ● Byggtakt: Bostadsproduktionen ska matcha eller överstiga sysselsättningstillväxten. 10. STRATEGISKT OMRÅDE 8: KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR (KKN) Malmös identitet som en ung och kreativ stad är en ekonomisk motor. De kulturella och kreativa näringarna är inte bara en betydande exportsektor, utan avgörande för att bygga den "stadspuls" och attraktivitet som krävs för att locka investeringar och besökare. 11.1 Malmö som kreativt kraftcentrum Staden ska aktivt stärka förutsättningarna för klusterbildningar inom spelutveckling, design, media och arkitektur. ● Tillväxtmiljöer: Staden ska säkerställa tillgång till flexibla lokaler och kreativa hubbar i anslutning till 15-minutersstadens noder, där nystartade bolag inom KKN-sektorn kan växa och samverka med etablerat näringsliv. ● Evenemangsstaden: Genom att underlätta för stora publika evenemang och kongresser stärks besöksnäringen. Staden ska ha en "ja-sägande" attityd till tillståndsgivning för kultur i det offentliga rummet. 11.2 Ett levande kulturliv som tillväxtmotor Ett dynamiskt kulturliv och en levande restaurangscen är hårdvaluta i kampen om global talang. Malmö ska bejaka "dygnet-runt-staden". ● Tillåtande regelverk: Bullerkrav och regleringar ska balanseras mot behovet av en levande stadskärna. Staden ska verka för generösa öppettider och se kulturlivet som en del av näringslivets ekosystem, inte som en störning. Målindikatorer och KPI:er för 2036: ● Sysselsättning KKN: Antalet sysselsatta inom sektorn ska öka med 40% jämfört med 2026. ● Internationell ranking: Malmö ska rankas topp 5 i norra Europa som "Creative City". ● Etableringar: Ökat antal internationella företagsetableringar som anger stadens "vibe" och kulturutbud som avgörande faktor. 11. GENOMFÖRANDE, UPPFÖLJNING OCH ANSVARSUTKRÄVANDE Ett program är verkningslöst utan implementering. För att visionen ska bli verklighet krävs en strikt styr- och uppföljningsmodell. 9.1 Etappmål (Milestones) Genomförandet delas in i tre strategiska etapper: 1. Etapp 1 (2026–2029): "Förtroenderesan". Fokus ligger på att implementera Rättviksmodellen, korta handläggningstiderna och genomföra den första externa mätningen som bekräftar ett trendbrott i attityder . 2. Etapp 2 (2030–2033): "Integrationsresan". Utvärdering av Fehmarn Bält-förbindelsens effekter på logistiknäringen. Full utbyggnad av trygghetscertifierade områden ska vara klar . 3. Etapp 3 (2034–2036): "Ledarskapsresan”. Malmö når topplaceringar i nationella rankingar. Staden har etablerat sig som regionens motor. Öresundsmetron närmar sig realisering. 9.2 Ansvarsfördelning och incitament ● Nämndernas ansvar: Varje facknämnd (Tekniska, Stadsbyggnad, Miljö, Kultur, Arbetsmarknad etc.) ska i sin årliga verksamhetsplan ha tidssatta och mätbara mål direkt kopplade till detta näringslivsprogram. ● Lönekoppling: Resultatet i de årliga enkäterna från Svenskt Näringsliv och SKR (Insikt) ska utgöra ett kriterium vid lönesättningen av stadens förvaltningschefer. Detta säkrar ett genuint tjänstemannaansvar för företagsklimatet . 9.3 Revision Detta program ska revideras i sin helhet år 2031 för att kalibrera insatserna mot omvärldsläget, men de övergripande målsättningarna för 2036 ligger fast. Bilaga 1 § 164 Reservation 20. Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 Vänsterpartiet yrkade på följande tillägg: Eget ägande Vi i Vänsterpartiet anser att kommunen i huvudsak ska äga de lokalerna som behövs för välfärdsverksamheterna, då har vi egen rådighet över lokalerna. Det ger oss en bättre planeringsmöjlighet och lägre driftskostnader. Förskolorna I ett läge där Malmös förskolor behöver förbättras och barngrupperna drastiskt behöver minskas borde Malmö stad satsa på att behålla fler enheter och därigenom kunna minska barngrupperna. Detta hade inneburit mervärden som bättre arbetsmiljö, bättre verksamhet, bättre mående hos personal och barn och som en följd av detta enklare nyrekrytering och ett mycket bättre Malmö. Förskolorna ska byggas så att Skolverkets riktlinjer ska följas. Idag byggs det stora enheter och det finns ingen kunskap om hur detta påverkar barnen och personalens arbetsmiljö. Grundskolor och fritidshem En grundläggande ambition är att möjliggöra för skolorna att organisera verksamheten i mindre elevgrupper och att öka personaltätheten. Detta för att skapa goda arbetsmiljöer för både personal och elever. Större enheter ska ej vara huvudprincip utan endast planeras för i de fall verksamheten bedöms gynnas. Mindre enheter kan innebära fördelar när det kommer till ökade möjligheterna att tillgodose den geografiska balansen och närheten mellan hem och skola och dessa fördelar bör beaktas. Fritidshemmets verksamhet skiljer sig från skolans och har således andra krav på utformning av lokaler. Rådande princip är alltså att fritidshemmet ska ha egna lokaler anpassade för den verksamheten. LSS bostäder I senaste versionen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS ges det allmänna rådet att en bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade inte bör vara belägen i nära anslutning till en annan sådan bostad för att undvika en institutionell miljö. Socialstyrelsen är även mycket tydlig i sina rekommendationer att en gruppbostad bör ha tre till fem boende (Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, 2018). SOSFS 2002:9 medger dock en acceptans för fler boende under förutsättning att de boendes goda levnadsvillkor inte åsidosätts. När Funktionsstödsnämnden skickade Funktionsstödsprogrammet på remiss var brukar- och anhörigorganisationerna tydliga; de vill se framtidens LSS boenden byggde enligt Socialstyrelsens rekommendationer på tre till fem boende per gruppbostad. I den förslagna lokalbehovsplanen byggs det gruppbostäder med i huvudsak med sex boende. Trygghetsboende Vi vill att lokalförsörjningsplanen ska planera för biståndsbedömda trygghetsboende i kommunal regi. Lokaler ska kunna nyttjas av föreningslivet Vänsterpartiet vill att när vi bygger nya lokaler ska dessa anpassas för att kunna användas av föreningslivet utanför det ordinarie användandet. Vi vill att när nya stadsdelar byggs så ska det planeras för samlingslokaler. Värmestuga Vi vill att det i lokalförsörjningsplanen ska finnas planer var värmestugor för de hemlösa ska finnas varje vinter. Yrkanden: 1. Välfärdslokalerna ska i huvudsak ägas av kommunen 2. Vi ska behålla förskolor för att kunna minska antalet barn per barngrupp 3. Skolor ska byggas så undervisning kan ske i mindre grupper. Geografisk närhet är viktigare än att bygga stora enheter. 4. Fritidshemmen ska ha anpassade lokaler för sin verksamhet. 5. LSS bostäder ska planeras utifrån Socialstyrelsens riktlinjer där 3-5 platser per boende är norm 6. Biståndsbedömda trygghetsboende ska ingå i planen 7. Lokalerna ska byggas så föreningslivet kan utnyttja dessa när ordinarie verksamhet är stängd 8. En långsiktig plan för värmestugor för hemlösa ska finnas i planen. När våra yrkanden avslogs så reserverar vi oss till förmån för dessa. Kommunstyrelsen 2025-04-01 Anders Skans Anfal Mahdi Med instämmande av Tobias Petersson Sadiye Altundal Bilaga 2 § 164 Särskilt yttrande Ärende 38 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 Moderaterna och Centerpartiet välkomnar att planen nu innehåller en prognos för fastighetsunderhållet. Det är ett steg i rätt riktning. Samtidigt väcker den kraftiga ökningen av beräknade behov frågor om tidigare planering, underlagens tillförlitlighet och Stadsfastigheters kapacitet. Det saknas fortfarande en tydlig och långsiktig bild av det samlade underhållsbehovet, liksom analyser av risker, prioriteringar och effektiviseringspotential. Moderaterna och Centerpartiet efterlyser en mer utvecklad planering med tydligare nyckeltal och bättre beslutsunderlag för att undvika underinvesteringar och ett urholkat fastighetskapital. Moderaterna och Centerpartiet vill framhålla betydelsen av en rationell och resurseffektiv lokalförsörjning. Bristande underhåll och lokaler som inte är ändamålsenliga har under lång tid fått negativa konsekvenser. Den genomförda inventeringen är därför välkommen, men den kommande lokalutvecklingsstrategin måste säkerställa en långsiktigt hållbar planering. Samtidigt behöver arbetet med att effektivisera lokalutnyttjandet intensifieras, inte minst vad gäller stadens egna kontorsytor som i dag i flera fall överstiger rimliga nivåer. Moderaterna och Centerpartiet ser allvarligt på att likvärdigheten i förskolan brister. Skillnader i lokalstandard och tillgång påverkar barns förutsättningar och riskerar att urholka likvärdigheten. Samtidigt riskerar ökande lokalkostnader att tränga undan resurser från kärnverksamheten. Planeringen måste därför i högre grad säkerställa både kvalitet och kostnadskontroll. Moderaterna och Centerpartiet vill uppmärksamma att Socialdemokraterna på sikt avvecklar mindre skolenheter i den kommunala grundskolan. Vi anser att Malmö stad fortsatt ska erbjuda olika typer av skolor. Mindre skolor är efterfrågade av vårdnadshavare, elever och medarbetare och bidrar ofta till trygghet, studiero och kontinuitet genom närmare relationer. En sådan utveckling riskerar att leda till att fler väljer fristående huvudmän eller skolor i andra kommuner där mindre enheter finns. Det är i sig inget problem, men på sikt kan det försvaga den kommunala skolans attraktivitet och ställning i Malmö. Det är positivt att planen för gymnasie- och vuxenutbildningen betonar långsiktighet och effektivt resursutnyttjande. Samtidigt saknas konkreta lösningar på identifierade behov, exempelvis tillgång till idrottslokaler, vilket riskerar att påverka kvaliteten i utbildningen och elevernas förutsättningar. Moderaterna och Centerpartiet vill betona att lokalernas utformning är avgörande för kvaliteten i äldreomsorgen. I planeringen av nya särskilda boenden och renoveringar måste tydliga krav ställas på funktionalitet och boendemiljö. Särskilt viktigt är att säkerställa goda möjligheter till utevistelse, vilket har tydligt positiva hälsoeffekter. Flexibilitet, samnyttjande och samlokalisering bör utvecklas för att stärka kvaliteten och skapa fler mötesplatser. Samtidigt behöver ett tydligt äldreperspektiv finnas med tidigt i planeringen av nya stadsområden. Moderaterna och Centerpartiet ser även ett behov av fler förebyggande insatser och mellanalternativ som trygghetsboende, som kan stärka äldres självständighet och skjuta upp behovet av särskilt boende. Slutligen ser Moderaterna och Centerpartiet med oro på utvecklingen inom LSS, där större och mer institutionsliknande boenden fortsätter att ersätta den småskalighet som är central för lagens intentioner. Planeringen bör i stället utgå från mindre enheter som stärker individens integritet, självständighet och livskvalitet. Moderaterna och Centerpartiet efterlyser sammantaget en mer kraftfull, långsiktig och resultatinriktad styrning av såväl fastighetsförvaltning som lokalplanering. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 3 § 164 Särskilt yttrande STK-2025-1956 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 Vi vill särskilt lyfta våra tidigare förslag kopplat till badhus och ishall på Kirseberg. Vi menar också att kommunen måste bli bättre på att planera inför olika framtida scenario. När nya områden planeras måste det finns plats för grönska och andra viktiga anläggningar typ förskola, mötesplatser och idrottshallar. Vi tycker att det är bra att staden äger sina egna fastigheter men också att vi tar god hand om våra lokaler och fastigheter och inte missar viktiga renoveringar eller uppgraderingar. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 165 Reservation STK-2026-297 Detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde i Malmö (Dp 5855) Stadsbyggnadsnämnden har översänt detaljplan för fastigheten Malmkrossen 13 i Sofielunds industriområde (Dp 5855) för antagande av kommunfullmäktige, då detaljplanen har tagits fram enligt utökat förfarande. Syftet med planförslaget är att fastigheten Malmkrossen 13 ska planläggas i sin helhet för kvartersmark med användning centrum (C1) som möjliggör flera typer av verksamheter. Vi Sverigedemokrater hade hellre sett en detaljplan som ger bättre förutsättningar för barn och unga i området. Med anledning av ovanstående yrkade vi avslag på förslaget. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 1 § 166 Reservation Ärende 29. Lokalanskaffning genom investering i nybyggnation av ny Malmö stadion inom fastigheten Sporthallen 3, fritidsnämnden Moderaterna och Centerpartiet begärde återremiss i syfte att närmare analysera orsakerna till den kraftiga kostnadsökningen samt särskilt granska samverkansentreprenörens roll i kostnadsutvecklingen. Därutöver föreslog vi att en handlingsplan skulle tas fram för att förebygga motsvarande kostnadsökningar i framtida projekt. Av den redovisade kostnadsanalysen framgår att den ursprungliga kostnadsbedömningen var översiktlig och baserad på schabloner, medan den nu aktuella kalkylen bygger på mer detaljerade programhandlingar. Samtidigt har investeringskostnaden ökat från 633 mnkr till 1 082 mnkr. En kostnadsökning av denna omfattning motiverar enligt vår bedömning en fördjupad analys innan nämnden fattar ytterligare beslut. Det är nödvändigt att klargöra hur kalkylarbetet har bedrivits, hur risker har hanterats samt hur samverkansentreprenaden har påverkat kostnadsutvecklingen. Genom att avslå återremissen avstår majoriteten från att säkerställa ett fullgott beslutsunderlag och från att dra nödvändiga lärdomar inför framtida investeringar. Mot denna bakgrund reserverar vi oss mot beslutet att avslå vårt återremissyrkande. Kommunstyrelsen 2026-03-04 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 2 § 166 Reservation STK-2025-1864 Lokalanskaffning genom investering i nybyggnation av ny Malmö stadion inom fastigheten Sporthallen 3, fritidsnämnden Fritidsnämnden ansöker i detta ärende om godkännande av lokalanskaffning avseende investering i nya Malmö stadion på Stadionområdet inom fastigheten Sporthallen 3 till en beräknad totalutgift om 1 082 mnkr. Syftet med anskaffningen är att bygga en ny tävlings- och träningsanläggning för friidrott och fotboll som ska ersätta befintliga Malmö stadion. I ärendet ansöker fritidsnämnden även om utökat kommunbidrag för att kunna hantera de ökande driftkostnaderna som den nya anläggningen medför. Kommunfullmäktige godkände anskaffning av nya Malmö stadion i oktober 2024, men eftersom den beräknade totalutgiften har ökat från 633 mnkr till 1 082 mnkr behöver kommunfullmäktige ta ställning till ärendet igen. Sverigedemokraterna ser behovet av en ny anläggning men ställer oss kritiska till den betydande fördyrningen. Det är inte rimligt att underlag inte bereds tillräckligt väl för att kunna återge en rimligt förväntad totalutgift, där det såklart kan finnas avvikelser men inte drygt dubbelt så dyrt. I förslaget finns ett förslag om att uppdrag att utvärdera styrningen och processen för större strategiska investeringsprojekt och återkomma med förslag på förbättringar, vilket givetvis är bra. Däremot måste staden ta lärdom av detta projekt, vilket föranleder vårt tilläggsförslag om att utreda felen och återkomma med förslag på förbättringsmöjligheter. Med anledning av ovanstående yrkade vi på följande tilläggsyrkande: 1. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en extern granskning av investeringsprojektet i syfte att belysa problematiken kring lokalanskaffningsunderlaget, samt att ta fram förslag på förbättringsmöjligheter. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-04-01 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Bilaga 3 § 166 Reservation 40. Lokalanskaffning genom investering i nybyggnation av ny Malmö stadion inom fastigheten Sporthallen 3, fritidsnämnden Vänsterpartiet tycker att behovet av en ny kommunägd stadion för fotboll och friidrott är viktig och har varit för denna satsning. Dock kan vi inte acceptera att kostnaderna skenar, med de investeringssummorna som det nu handlar om kunde vi byggt många fotbollsarenor som är godkända för elitspel. Vi kunde också bygga fler breddidrotts fotbollsplaner. När det gäller behoven av friidrottsarena så behövs även det i Malmö. Det är dock oacceptabelt med den fördyring som nu skett av bygget. Våra invändningar gäller både kompetensen att upphandla som verkar brista. Det handlar om det tveksamma i att ett byggföretag som ska uppföra stadion suttit med i planeringen- Det handlar också om vilken nivå bygget lagt sig på. Våra lokala behov är inte internationell standard, utan nationell. Vi tycker att skattepengarna till elitidrott måste ställas mot investeringar i breddidrott och här har ett prestigebygge tagit över. Då behövs att tänka efter och göra rätt för alla Malmöbors bästa. Vänsterpartiet yrkade återremiss på följande grunder: • Vi vill ha en fördjupad granskning och analys av den kraftiga kostnadsökningen särskilt samverkansentreprenörens roll i kostnadsutvecklingen. • Vi vill att fritidsnämnden ska granska projektet för att se hur det kan bantas för att minska investeringskostnaderna. När vårt återremissyrkande avslogs reserverar vi oss. Kommunstyrelsen 2025-04-01 Anders Skans Anfal Mahdi Med instämmande av Tobias Petersson Sadiye Altundal Bilaga 1 § 174 Reservation Ärende 48. Nämndinitiativ Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) om att stoppa pedofiler i kommunal verksamhet - inför en visselblåsarfunktion för barn och unga Den moderata kommunstyrelsegruppen har lagt ett nämndinitiativ om att införa en visselblåsarfunktion för barn och unga. Förslaget syftar till att stärka skyddet för barn i Malmö stads verksamheter, mot bakgrund av återkommande och allvarliga fall där vuxna utnyttjat barn genom grooming, ofredanden, kränkningar och i värsta fall sexualbrott. Detta är en oacceptabel situation som kräver tydliga och kraftfulla åtgärder. Kommunens verksamheter ska vara trygga miljöer där barn och unga kan vara trygga. När så inte är fallet måste politiken agera. Moderaterna och Centerpartiet har förståelse för att ett ärende av denna karaktär kräver bred förankring och ett gediget beslutsunderlag. Därför yrkade vi: “Att remittera nämndinitiativ från Helena Nanne (M) och Håkan Fäldt (M) om att stoppa pedofiler i kommunal verksamhet utan eget ställningstagande till arbetsmarknads och socialnämnden, grundskolenämnden, förskolenämnden, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden, kulturnämden samt fritidsnämnden för yttrande” Att i stället avslå initiativet utan att ens inhämta synpunkter från berörda verksamheter innebär att man avstår från att på allvar pröva förslag som syftar till att stärka skyddet för barn. Detta är Socialdemokraterna uppenbarligen inte intresserade av. Mot denna bakgrund reserverar vi oss till förmån för vårt yrkande. Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Intyg På denna sida visas namnen på den eller de personer som har skrivit under dokumentet elektroniskt samt tidpunkten då underskriften gjordes. En elektronisk underskrift är juridiskt lika giltlig som en underskrift gjord med penna och papper. För mer information om elektroniska underskrifter hos Malmö stad, se www.malmo.se/e-underskrifter . E-underskrifter Detta dokument är underskrivet med en eller flera elektroniska underskrifter från Malmö stads underskriftstjänst.