Kommunstyrelsen — 4 november 2026

§ 61 Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism STK-2025-859 Sammanfattning I oktober 2022 beslutade kommunstyrelsen att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2024 att anta Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism för åren 2024–2027. Den 30 oktober 2024 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att skicka förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism på remiss till stadens nämnder och helägda bolag. Planen hade då en likadan grundstruktur som den redan antagna Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Av remissinstansernas yttranden om Plan för arbetet mor afrofobi och antisvart rasism, framgick att man upplevde förslaget som otydligt och efterfrågade ändringar gällande bland annat ansvars- och målstruktur för att konkretisera arbetet. Utgångspunkten för arbetet är att Malmö stads planer mot olika former av rasism ska ha samma grundstruktur. Detta för att skapa förutsättningar för ett samlat arbete mot olika former av rasism. Mot bakgrund av detta initierades en revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism under första halvåret 2025. Ett nytt förslag till plan skickades ut på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag i juni 2025. Malmöbor och civilsamhällesaktörer engagerades i det nya remissförslaget genom ett öppet samråd i september 2025. Förslaget till plan innefattar bland förslag till inriktnings- och resultatmål för arbetet, samt att nämnder och styrelser ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet. Bedömningen varierar mellan remissinstanserna, men en majoritet ställer sig positiva till ett förstärkt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt det reviderade förslaget till plan. Förslaget är att Malmö under 2026–2029 ska genomföra ett förstärkt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism i enlighet med föreslagen plan. Förslaget omfattar samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ska tilldelas 1 500 000 kronor årligen under åren 2027–2029 för samordning av arbetet. Grundskolenämnden föreslås tilldelas 2 000 000 kronor årligen under åren 2026–2029 för att förstärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga. Stadskontoret föreslår även att kommunstyrelsen upphäver beslutspunkt två och fyra i sitt beslut §173 från den 5 juni 2024 rörande fördelning av medel för arbetet. Detta då giltighetstiden för planen föreslås ändras till åren 2026–2029. Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunfullmäktige antar nytt förslag till Plan för Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism att gälla under åren 2026–2029 från och med beslutsdatum. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att besluta om egna handlingsplaner för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism senast den 30 juni 2027. Beslutsgång Amani Loubani (S), Janne Grönholm (MP). John Eklöf (M), Anton Sauer (C) och Nina Jakku (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. John Eklöf (M) och Anton Sauer (C) tilläggsyrkar att kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att redovisa arbetet med handlingsplanerna i samband med delårsrapport och årsanalys. Amani Loubani (S) yrkar avslag på John Eklöfs (M) och Anton Sauers (C) tilläggsyrkande. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning. Ordföranden ställer först proposition på bifall mot avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordföranden ställer därefter proposition på bifall mot avslag till John Eklöfs (M) och Anton Sauers (C) tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat att avslå tilläggsyrkandet. Reservationer och särskilda yttranden Mot kommunfullmäktiges beslut anmäler Magnus Olsson (SD) gruppreservation som samtliga ledamöter i Sverigedemokraterna ställer sig bakom. Till kommunfullmäktiges beslut i ärendet har Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) inkommit med en skriftlig gruppreservation som samtliga ledamöter inom Moderaterna och Centerpartiet ställer sig bakom. Den skriftliga reservationen intas som bilaga 1 § 61 till kommunfullmäktiges protokoll. Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Boplats Syd AB Malmö Kommuns Parkerings AB Malmö Leasing AB Malmö Live Konserthus AB Malmö Stadsteater AB Minc i Sverige AB MKB Fastighets AB Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KS 260304 §114 med skriftlig reservation (M+C) och (SD) Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism • Förslag till beslut KSAU §90 med särskilt yttrande (M) Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism • G-Tjänsteskrivelse KSAU 250623 Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism • Förslag till Plan för Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism • Remissversion Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism • Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism (antagen KF 240619 § 128) • Remissvar servicenämnden • Remissvar Boplats Syd AB • Remissvar Malmö Kommuns Parkerings AB • Remissvar stadsbyggandsnämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 250925 § 278 muntlig Reservation (SD) • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 250925 § 285 Reservation (V) och (SD) • Remissvar arbetsmarknads- och socialnämnden • Remissvar fritidsnämnden • Fritidsnämnden beslut 250925 § 122 • Remissvar hälsa- vård- och omsorgsnämnden • Förskolenämnden beslut 250924 § 119 Reservation (V) • Remissvar från Förskolenämnden • Miljönämnden beslut 250925 § 180 Reservation (SD) • Remissvar Miljönämnden • Remissvar gymasie- och vuxenutbildningsnämnden • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 250925 § 136 Reservation (SD) • Funktionsstödsnämnden beslut 2509296 § 84 Reservation (SD) och (V) • Remissvar funktionsstödsnämnden • Tekniska nämnden beslut 250929 § 206 Reservation (SD) • Remissvar tekniska nämnden • Remissvar överförmyndarnämnden • Överförmyndarnämnden beslut 250929 § 100 Reservation (V) • Remissvar MKB Fastighets AB • Kulturnämnden beslut 250929 § 107 Reservation (SD) • Remissvar kulturnämnden • Servicenämnden beslut 250924 § 85 Särskilt yttrande (M), (SD) och (V) • Remissvar Malmö Live Konserthus (MLK) • Grundskolenämnden beslut 250925 § 130 muntlig Reservation (V), Särskilt yttrande (M) och (SD) • Remissvar grundskolenämnden • Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden beslut 250926 § 95 Reservation (SD) Bilaga 1 § 61 Reservation § 61. Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism Moderaterna och Centerpartiet yrkade på att Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att redovisa arbetet med handlingsplanerna i samband med delårsrapport och årsanalys Vi delar uppfattningen att afrofobi, antisvart rasism, islamofobi och antimuslimsk rasism är allvarliga problem som måste motverkas och vi ställer oss bakom att staden ska ta krafttag mot dessa uttryck för diskriminering. Ingen Malmöbo ska behöva möta rasism eller särbehandling i kommunens verksamheter. Samtidigt vill vi betona att kommunen redan har ett tydligt ansvar enligt gällande lagstiftning att arbeta mot alla former av diskriminering och att säkerställa likabehandling. Detta ansvar omfattar hela den kommunala organisationen och alla verksamheter. Arbetet ska vara rättssäkert, konsekvent och gälla lika för alla. Vi kan dock konstatera att Malmö stad, trots ett tydlgt ansvar, inte alltid lever upp till det. Vi ser en risk i att dela upp arbetet i separata planer eller strategier utifrån olika diskrimineringsgrunder eller former av rasism. En sådan uppdelning kan leda till otydlighet, ökad administration och svåra avvägningar i praktiken. Om två personer som omfattas av olika planer hamnar i en situation där planerna pekar åt olika håll blir det svårt för både berörda och ansvariga i verksamheten att veta vad som gäller. Det riskerar att försvaga rättssäkerheten och förtroendet för kommunens arbete. Moderaterna menar därför att arbetet mot afrofobi, antisvart rasism, islamofobi och antimuslimsk rasism ska vara en självklar och integrerad del av det samlade arbetet mot all diskriminering och alla former av rasism. Ett enhetligt och sammanhållet angreppssätt stärker rättssäkerheten, tydligheten och likabehandlingen. Kommunallagens likabehandlingsprincip ställer krav på att kommunen behandlar sina medborgare sakligt och opartiskt. Ett uppdelat system med särskilda planer för olika grupper riskerar att försvaga denna grundprincip. Arbetet bör i stället bygga på gemensamma normer, gemensamma krav och gemensamt ansvar i hela organisationen. Ytterst är det en fråga om ledarskapet i kommunala verksamheter. Hur agerar man somchef när Malmöbor utsätts? Anmäls det som är brottsligt? Får händelser komma fram eller göms de undan? Vad säger det yttersta politiska ledarskapet? Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss till förmån för bifall. Kommunfullmäktige 2026-03-26 Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-02-10 Vår referens Susanna Milding Utvecklingssamordnare susanna.milding@malmo.se Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism STK-2025-859 Sammanfattning I oktober 2022 beslutade kommunstyrelsen att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2024 att anta Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism för åren 2024–2027. Den 30 oktober 2024 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att skicka förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism på remiss till stadens nämnder och helägda bolag. Planen hade då en likadan grundstruktur som den redan antagna Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Av remissinstansernas yttranden om Plan för arbetet mor afrofobi och antisvart rasism, framgick att man upplevde förslaget som otydligt och efterfrågade ändringar gällande bland annat ansvars- och målstruktur för att konkretisera arbetet. Utgångspunkten för arbetet är att Malmö stads planer mot olika former av rasism ska ha samma grundstruktur. Detta för att skapa förutsättningar för ett samlat arbete mot olika former av rasism. Mot bakgrund av detta initierades en revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism under första halvåret 2025. Ett nytt förslag till plan skickades ut på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag i juni 2025. Malmöbor och civilsamhällesaktörer engagerades i det nya remissförslaget genom ett öppet samråd i september 2025. Förslaget till plan innefattar bland förslag till inriktnings- och resultatmål för arbetet, samt att nämnder och styrelser ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet. Bedömningen varierar mellan remissinstanserna, men en majoritet ställer sig positiva till ett förstärkt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt det reviderade förslaget till plan. Förslaget är att Malmö under 2026–2029 ska genomföra ett förstärkt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism i enlighet med föreslagen plan. Förslaget omfattar SIGNERAD 2026-02-10 samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ska tilldelas 1 500 000 kronor årligen under åren 2027–2029 för samordning av arbetet. Grundskolenämnden föreslås tilldelas 2 000 000 kronor årligen under åren 2026–2029 för att förstärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga. Stadskontoret föreslår även att kommunstyrelsen upphäver beslutspunkt två och fyra i sitt beslut §173 från den 5 juni 2024 rörande fördelning av medel för arbetet. Detta då giltighetstiden för planen föreslås ändras till åren 2026–2029. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige antar nytt förslag till Plan för Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism att gälla under åren 2026–2029 från och med beslutsdatum. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att besluta om egna handlingsplaner för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism senast den 30 juni 2027. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. Kommunstyrelsen upphäver beslutspunkt två i sitt beslut §173 från den 5 juni 2024: ”Kommunstyrelsen beaktar 1 500 000 kronor årligen från och med år 2025 för finansiering av stadens arbete med mänskliga rättigheter och mot rasism med fokus på Plan mot islamofobi och antimuslimsk rasism åren 2025- 2027 i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2025.” 4. Kommunstyrelsen upphäver beslutspunkt fyra i sitt beslut §173 från den 5 juni 2024: ”Kommunstyrelsen beaktar 2 000 000 kronor årligen år 2025-2027 i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2025 för att förstärka grundskolenämnden för arbetet med islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga inom området mänskliga rättigheter.” 5. Kommunstyrelsen beaktar 1 500 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för finansiering av kommunstyrelsens samordning rörande Plan för Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism. 6. Kommunstyrelsen beaktar 2 000 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för att förstärka grundskolenämndens arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga. Beslutsunderlag • Remissversion Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism • Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism (antagen KF 240619 § 128) • Remissvar servicenämnden • Remissvar Boplats Syd AB • Remissvar Malmö Kommuns Parkerings AB • Remissvar stadsbyggandsnämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 250925 § 278 muntlig Reservation (SD) • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 250925 § 285 Reservation (V) och (SD) • Remissvar arbetsmarknads- och socialnämnden • Remissvar fritidsnämnden • Fritidsnämnden beslut 250925 § 122 • Remissvar hälsa- vård- och omsorgsnämnden • Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden beslut 250926 § 95 Reservation (SD) • Förskolenämnden beslut 250924 § 119 Reservation (V) • Remissvar från Förskolenämnden • Miljönämnden beslut 250925 § 180 Reservation (SD) • Remissvar Miljönämnden • Remissvar gymasie- och vuxenutbildningsnämnden • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 250925 § 136 Reservation (SD) • Funktionsstödsnämnden beslut 2509296 § 84 Reservation (SD) och (V) • Remissvar funktionsstödsnämnden • Tekniska nämnden beslut 250929 § 206 Reservation (SD) • Remissvar tekniska nämnden • Remissvar överförmyndarnämnden • Överförmyndarnämnden beslut 250929 § 100 Reservation (V) • Remissvar MKB Fastighets AB • Kulturnämnden beslut 250929 § 107 Reservation (SD) • Remissvar kulturnämnden • Servicenämnden beslut 250924 § 85 Särskilt yttrande (M), (SD) och (V) • Remissvar Malmö Live Konserthus (MLK) • Grundskolenämnden beslut 250925 § 130 muntlig Reservation (V), Särskilt yttrande (M) och (SD) • Remissvar grundskolenämnden • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260216 Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-06-23 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-16 Kommunstyrelsen 2026-03-04 Kommunfullmäktige 2026-03-26 Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Boplats Syd AB Malmö Kommuns Parkerings AB Malmö Leasing AB Malmö Live Konserthus AB Malmö Stadsteater AB Minc i Sverige AB MKB Fastighets AB Stadskontorets handläggare Ärendet I oktober 2022 beslutade kommunstyrelsen (§334) att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram två förslag till handlingsplaner mot olika former av rasism; en handlingsplan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt en handlingsplan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Då handlingsplaner endast kan beslutas på nämndsnivå, och intentionen var att hela staden skulle delta i arbetet, så ändrades benämningen på styrdokumentet till plan i stället för handlingsplan. Detta då planer, i enlighet med Malmö stads riktlinjer för styrdokument (STK-2014-1004), kan omfatta samtliga nämnder och helägda kommunala bolag i Malmö stad. I juni 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism (§128). Den 30 oktober 2024 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att skicka förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag. Förslaget till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism hade då en likadan grundstruktur som den redan antagna Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Remissinstanserna påpekade att förslaget var otydligt och efterfrågade ändringar gällande bland annat ansvars- och målstruktur för att konkretisera arbetet. Stadskontoret såg även ett behov av att vidareutveckla planernas utformning i linje med Malmö stads riktlinjer för styrdokument (STK-2014-1004). Utgångspunkten för arbetet är att Malmö stads planer mot olika former av rasism ska ha samma grundstruktur. Detta för att skapa förutsättningar för ett samlat arbete mot olika former av rasism. Mot bakgrund av detta initierades en revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism under första halvåret 2025. Ett nytt förslag till plan skickades ut på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag i juni 2025. Malmöbor och civilsamhällesaktörer engagerades i det nya remissförslaget genom ett öppet samråd i september 2025. Mot bakgrund av detta har ett nytt förslag till Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism tagits fram. Förslaget är att Malmö stad under åren 2026–2029 ska genomföra ett förstärkt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism i enlighet med föreslagen plan. Förslaget omfattar samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ska tilldelas 1 500 000 kronor årligen under åren 2027–2029. Under år 2026 finns redan 1 500 000 kronor avsatta för arbetet i befintlig budget. Grundskolenämnden föreslås tilldelas 2 000 000 kronor årligen under åren 2027–2029. Under år 2026 finns 2 000 000 kronor redan avsatta för arbetet i befintlig budget. Förslaget är även att kommunstyrelsen upphäver beslutspunkt två och fyra i sitt beslut §173 från den 5 juni 2024 rörande fördelning av medel för arbetet. Detta då giltighetstiden för planen föreslås ändras till åren 2026–2029. Nedan ges en kort sammanfattning av arbetsprocessen vid framtagandet av planen. Därefter redovisas de förändringar och bedömningar som stadskontoret gjort grundat på remissinstanserna yttranden gällande den första remissversionen av planen. Efter detta redovisas remissinstansernas yttranden om den andra remissversionen av planen. Slutligen redovisas stadskontorets bedömningar som legat till grund för den plan som kommunfullmäktige nu föreslås besluta om. Under rubriken ”Stadskontorets bedömning” framgår även föreslagen fördelning av medel för arbetet under åren 2026– 2029. Framtagande av förslag till plan Under arbetet med att ta fram föreslagen Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism har ett öppet samråd hållits med Malmöbor och civilsamhällesaktörer under tiden som planen var på remiss. Samrådet hölls den 22 september 2025. Inbjudan annonserades brett för att nå så många Malmöbor och civilsamhällesaktörer som möjligt. Även deltagare från tidigare samråd bjöds in att delta. I arbetet med att ta fram föreslagen plan så har en forskare på Malmö universitet involverats i arbetet. Forskaren har även involverats i processen med att ta fram det slutgiltiga förslaget till plan. Utöver detta har även samordnare på förvaltningar och helägda kommunala bolag engagerats i arbetet genom bland annat remissmöten och en intern halvdagskonferens med fokus på arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism under hösten 2025. Halvdagskonferensen hölls med anledning av den idag redan antagna Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism och den pågående revideringen. Förändringar som föreslogs i remissversionen I detta avsnitt sammanställs de förändringar som föreslogs i det reviderade förslaget till plan som skickades på remiss i juni 2025 i relation till den redan antagna Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Bedömningarna grundar sig på de remissyttranden som inhämtades om det första förslaget till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Detta då förslaget utgick från samma grundstruktur som den redan antagna Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Förändrad ansvars- och målstruktur för arbetet I tidigare antagen Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism framgår endast att nämnder och helägda kommunala bolag ska arbeta i enlighet med planen, samt att kommunstyrelsen har kommunfullmäktiges ansvar att samordna och stödja arbetet. Flera remissinstanser upplevde formuleringen som otydlig, vilket medförde oklarhet kring vad arbetet skulle innebära i praktiken för respektive nämnd och helägt kommunalt bolag. Flera remissinstanser påpekade även att planen saknade tydligt formulerade målsättningar, samt att kommunstyrelsens samordningsuppdrag framstod som otydligt vilket bidrog till osäkerhet kring vilka förväntningar som kunde ställas på uppdraget. I förslaget till reviderad plan föreslås en ny och förtydligad ansvars- och målstruktur för arbetet. Förslaget bedömdes kunna bidra till en ökad konkretion av vad arbetet skulle innebära i praktiken och bestod av två delar: • Inrättandet av inriktnings- och resultatmål för arbetet. • Nämnder och helägda kommunala bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet Inriktningsmål- och resultatmål för arbetet I redan antagen plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism har kommunfullmäktige beslutat om fem strategiska arbetsområden för arbetet: 1. Ökad kunskap om islamofobi och antimuslimsk rasism i Malmö. 2. Dialog och inkludering. 3. Kraftsamling mot islamofobi och antimuslimsk rasism i samhället i stort. 4. Särskilt fokus på målgruppen barn och unga. 5. Kommunikation av Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism. I förslaget som gick ut på remiss i juni 2025 föreslogs att de fem strategiska arbetsområdena skulle omformuleras till inriktnings- och resultatmål för arbetet. I enlighet med remissinstansernas yttranden och Malmö stads riktlinjer för utformning av styrdokument (STK-2014-1004), ska planerande styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige innehålla övergripande mål som gäller för hela kommunen eller för delar av dess verksamhet. De styrdokument som räknas som planerande på kommunfullmäktigenivå är program och plan. I dessa dokument ska det finnas en målkedja som består av inriktningsmål och resultatmål. Mot bakgrund av Malmö stads riktlinjer, samt remissinstansernas yttranden, bedömde stadskontoret att inrättandet av inriktnings- och resultatmål skulle bidra till en tydligare målbild i arbetet. Strukturen bedömdes även ge en ökad konkretisering i det praktiska genomförandet av samordningsuppdraget, samt tydliggöra respektive nämnds och bolags ansvar för arbetet. 1. Malmö stad har god kunskap om uttryck och konsekvenser av islamofobi och antimuslimsk rasism i det lokala sammanhanget. 2. Malmö stad har stärkt medarbetares och förtroendevaldas kunskap om islamofobi och antimuslimsk rasism. 3. Malmö stad främjar inkludering och delaktighet av Malmöbor och andra relevanta samhällsaktörer. 4. Malmö stad främjar trygga uppväxtvillkor och ökat inflytande för barn och unga. 5. Malmö stad driver ett normförändrande arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism i samhället i stort. Inriktningsmålen preciserades även genom underliggande resultatmål där det tydlig framgick vem som ansvarar för vad i genomförandet. Nedan följer ett exempel på hur målstrukturen såg ut i remissförslaget. Inriktningsmål: Malmö stad har god kunskap om uttryck och konsekvenser av islamofobi och antimuslimsk rasism i den lokala sammahanget Resultatmål för att uppnå inriktningsmålet: Studie om lokala uttryck av islamofobi och antimuslimsk rasism Ansvarig: Kommunstyrelsen Kartläggningar och analyser för att möjliggöra riktade insatser Ansvarig: Nämnder och helägda kommunala bolag Nämnder och helägda kommunala bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet För att ytterligare stärka konkretiseringen av arbetet inom ramen för planen, föreslog stadskontoret i remissversionen att nämnder och helägda kommunala bolag skulle ta fram egna handlingsplaner för arbetet under år 2026. Handlingsplanerna skulle vara giltiga under samtliga år av planens giltighet Stadskontoret bedömde att nämnds- och bolagsspecifika handlingsplaner ger Malmöbor bättre förutsättningar att ta del av arbetet inom respektive nämnd och bolag. Detta bedömdes bidra till ökad transparens, tillgänglighet och tydlighet, vilket ligger i linje med ett rättighetsbaserat arbetssätt i enlighet med Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter. För att tydliggöra arbetet med nämnds- och bolagsspecifika handlingsplaner inkluderades ett vägledande avsnitt i remissversionen. Grundat på remissinstansernas yttranden föreslogs framtagandet av handlingsplanerna att utgå från följande: • Varje nämnd och helägt kommunalt bolag ska under det första året (2026) ta fram en handlingsplan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Handlingsplanen ska gälla under planens giltighetstid 2026–2029. • Handlingsplanerna ska baseras på planens inriktningsmål och resultatmål, samt anpassas till respektive verksamhetsuppdrag. Det är upp till varje verksamhet att planera hur och när arbetet ska genomföras för att uppnå kommunfullmäktiges satta inriktningsmål. • Planens resultatmål är verktyg för att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål och lägger en gemensam riktning i stadens arbete. Det är upp till varje nämnd och helägt kommunala bolag att besluta om ytterligare insatser som kan bidra till inriktningsmålets uppfyllande. Det är upp till varje nämnd och helägt kommunalt bolag att besluta om tvärsektoriella samarbeten och ytterligare insatser som kan bidra till inriktningsmålets uppfyllande. • I handlingsplanen ska det framgå hur man arbetar med intern och extern kommunikation av arbetet som sker inom ramen för planen. • Handlingsplanen kan med fördel kopplas an till redan befintliga strukturer och arbetssätt för att lägga grunden för ett långsiktigt arbete mot rasismen. • Ett barnrättsperspektiv och ett intersektionellt perspektiv ska särskilt uppmärksammas inom de åtgärder som formuleras. • Malmöbor ska inkluderas och göras delaktiga i arbetet. Deras perspektiv ska prägla både planering och genomförande av insatserna. • Handlingsplanerna kan vid behov revideras under planens giltighetstid. Policy för mänskliga rättigheter och Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism I remissinstansernas yttranden efterfrågades ett förtydligande av kopplingen mellan planen och Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter. I remissversionen tydliggjordes denna koppling med utgångspunkt i Riktlinjer för Malmö stads styrdokument (STK-2014-1004). Där klargörs att Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter är ett reglerande styrdokument som anger grundprinciperna för stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i all sin verksamhet. En plan fungerar som en fördjupning inom av kommunfullmäktige särskilt utpekat område. I en plan förtydligar kommunfullmäktige sina målsättningar för arbetet och hur det ska organiseras på ett övergripande plan. Då Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism föreslås vara ett av kommunfullmäktige utpekat fördjupningsområde inom ramen för stadens arbete för mänskliga rättigheter, så ska planens genomförande även ske i enlighet med de grundprinciper som fastslås i policyn. Det innebär att ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra såväl planering som genomförande av arbetet inom ramen för planen. Förändrad uppföljningsstruktur I antagen Plan för Malmö stads arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism framgår att uppföljning av arbetet skulle ske inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess, vilket remissinstanserna ställde sig positiva till. I remissversionen föreslogs i stället att uppföljningen skulle genomföras årligen, men utanför den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta i enlighet med Riktlinjer för utformning av Malmö stads styrdokument (STK-2014-1004). Enligt gällande riktlinjer ska planering och uppföljning av det arbete som kommuncentrala program och planer reglerar hanteras utanför den ordinarie budget- och uppföljningsprocessen. Mot bakgrund av detta föreslog stadskontoret att uppföljningen av planen i stället skulle ske årligen och separat, men i tidsmässig anslutning till stadens ordinarie uppföljningsprocess. I remissversionen föreslogs nedanstående struktur för den årliga uppföljningen av planen: År 2026 Uppföljning fokuserar på att samtliga nämnder och helägda kommunala bolag antagit handlingsplaner. År 2027–2028 En årlig uppföljning genomförs av nämnderna och bolagens arbete i relation till kommunfullmäktiges satta inriktningsmål. Uppföljningen redovisas i en separat rapport varje år. År 2029 En sammanfattande uppföljning görs av hela planperioden. Uppföljningen fokuserar på stadens samlade arbete och vilka resultat som uppnåtts under planens giltighetstid. Förändrad giltighetstid Redan antagen Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism gäller under åren 2024–2027. I remissversionen av föreslås i stället arbetet att sträcka sig under åren 2026–2029. Detta för att Plan mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt Plan mot afrofobi och antisvart rasism, ska ha samma giltighetstid och löpa parallellt. Flera nämnder påpekade vikten av att de båda planerna har samma giltighetstid. Dels för att underlätta samordning och genomförande av arbetet inom ramen för de båda planerna, dels för att många Malmöbor kan beröras av både antimuslimsk och antisvart rasism. Remissinstansernas yttranden Nedan följer remissinstansernas yttranden kring föreslagen reviderad plan för arbetet. I ärendet har nämnder och kommunala helägda bolag fått möjlighet att yttra sig. Av dessa har samtliga tillfrågade nämnder och fyra helägda kommunala bolag (Boplats Syd, Malmö Kommuns parkerings AB, Malmö Live konserthus och MKB fastighets AB) yttrat sig. Malmöbor och civilsamhällsaktörer har fått möjlighet att yttra sig genom ett öppet samråd den 22 september 2025, samt genom att lämna in skriftliga synpunkter efter samrådet. Nedan presenteras först nämndernas och de helägda kommunala bolagens synpunkter och inställning till förslaget. Därefter presenteras en sammanställning av synpunkter från Malmöbor och civilsamhällesaktörer. Arbetsmarknads- och socialnämndens yttrande Arbetsmarknads- och socialnämnden välkomnar initiativet och ställer sig positiv till det reviderade förslaget och dess övergripande ambition. Nämnden är positiv till att kopplingen till Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter har förtydligats. Det är nu tydligt att planen fungerar som en fördjupning av stadens arbete för mänskliga rättigheter. Eftersom planerna mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt mot afrofobi och antisvart rasism, har liknande mål och målgrupper, betonar nämnden vikten av samordning i genomförande och uppföljning. Nämnden lyfter att man önskar att kommunstyrelsen tar ett större ansvar för samordning än vad remissförslaget föreslår och att uppföljningen ska förtydligas ytterligare. Nämnden efterfrågar även ekonomiska medel för samarbete med akademin och andra sakkunniga om detta ska genomföras på nämnds nivå. Detta då det annars riskerar att bli en osynlig kostnad för nämnderna. Vänsterpartiet (V) har inkommit med en skriftlig reservation. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Fritidsnämndens yttrande Fritidsnämnden är positiv till den föreslagna förändringen av ansvars- och målstruktur. Förslaget bedöms bättre svara mot utmaningarna kring islamofobi och antimuslimsk rasism, och resultatmålen tydliggör både långsiktiga och direkta åtgärder. Nämnden välkomnar också att uppföljning sker i linje med gällande riktlinjer och i anslutning till ordinarie uppföljning. Nämnden ser att framtagandet av handlingsplaner mot rasism kan stärka nämndens jämlikhetsarbete, men efterfrågar ett tydligare helhetsperspektiv på stadens arbete. Nämnden lyfter även utmaningen att kartlägga rasism utan tillgång till jämlikhetsdata. Funktionsstödsnämndens yttrande Funktionsstödsnämnden anser att revideringen medfört en bättre struktur och är positiv till att planen nu tydligt synliggör kopplingen till stadens Policy för mänskliga rättigheter. Nämnden lyfter ett par områden där man anser att förslaget bör förtydligas eller justeras, bland annat gällande målens utformning, ansvar och uppföljning. Funktionsnämnden anser att resultatmålen i de flesta fall inte anger ett önskat resultat, utan är mer formulerade som aktiviteter. Vidare anser nämnden att det bör övervägas att ge kommunstyrelsen ett större samordningsansvar inom några av målen. Funktionsstödsnämnden anser att framtagandet av en handlingsplan medför en konkretisering av arbetet och kan därmed också utgöra ett stöd i det. Nämnden ser dock ett behov av samordning och stöd i framtagandet, samt att föreslagen studie bör genomföras innan handlingsplaner tas fram. Nämnden ser gärna att uppföljningen av planen tydliggörs och samordnas med uppföljningsprocessen av MR-policyn. Funktionsstödsnämnden bedömer att det, med vissa justeringar i planen, finns goda möjligheter att bidra i arbetet utifrån föreslagen struktur. Vänsterpartiet (V) har inkommit med en skriftlig reservation. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Förskolenämndens yttrande Förskolenämnden delar uppfattningen att det finns ett behov av ett strategiskt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism, men anser att det ryms inom ramen för förskolans grunduppdrag så som det är formulerat i nationella styrdokument. Det är även utifrån förskolans uppdrag och förutsättningar av stor vikt att arbeta mot alla diskrimineringsgrunder integrerat. Nämnden anser att annan styrning behöver omfatta området mänskliga rättigheter som helhet och alla former av rasism. Ytterligare styrning i form av den föreslagna planen bedöms av nämnden riskera att ta fokus från det pågående arbetet. Detta kan i sin tur begränsa förutsättningarna för det samlade arbete som bedrivs inom befintliga systematiska kvalitetsprocesser kopplade till området. Vänsterpartiet (V) har inkommit med en skriftlig reservation. Grundskolenämndens yttrande Utgångspunkten i grundskolenämndens yttrande är de ställningstaganden som gjorde i yttrandet om den ursprungliga planen. I yttrande från den 20 april 2024 uttryckte grundskolenämnden att den ställde sig positiv till planens innehåll, men att arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism redan är något som nämnden jobbar med i enlighet med nationella styrdokument. Vänsterpartiet (V) har inkommit med en muntlig reservation. Moderaterna (M) har inkommit med ett särskilt yttrande. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en särskilt yttrande. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig positiv till att staden vill stärka arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Vidare anser nämnden att en nämndspecifik handlingsplan för arbetet kan bidra till en helhetssyn på de åtgärder som redan sker i nämndens verksamheter, samt kommer ytterligare att stärka insatsernas effekt genom förtydligad kommunikation och delaktighet. Samtidigt ser nämnden utmaningar i föreslagen uppföljningsstruktur utanför ordinarie process, eftersom det riskerar att skapa dubbelarbete inom värdegrunds- och MR-uppföljning. Nämnden efterfrågar därför att eventuella uppföljningskriterier ska tydliggöras i förväg om uppföljningen sker utanför den ordinarie uppföljningsprocessen. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Hälsa-, vård- och omsorgsnämndens yttrande Nämnden ställer sig positiv till ett stärkt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism, men ser utmaningar i den föreslagna mål- och uppföljningsstrukturen. Särskilt lyfter nämnden önskan om att undvika dubbelrapportering i uppföljning och att framtagande av handlingsplaner inte ska föregå det centrala kunskapsunderlaget som stadskontoret föreslås tas fram i form av en studie om islamofobi och antimuslimsk rasism i Malmö. Nämnden vill också uppmärksamma att det fjärde inriktningsmålet särskilt lyfter fram barn och unga, vilket är angeläget. Samtidigt riskerar äldre som målgrupp att osynliggöras, liksom problematiken med ålderism. Nämnden bedömer att detta riskerar att signalera att äldreperspektivet i huvudsak ska bäras inom ramen för vård och omsorg. För att målsättningarna i planen ska kunna uppnås lyfter nämnden vikten av tidsplanering för de samordnande och övergripande delar som ligger under kommunstyrelsens samordningsansvar. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en muntlig reservation. Kulturnämndens yttrande Kulturnämnden ser positivt på de ändringar som gjorts i planen och till den förändrade ansvars- och målstrukturen. Kulturnämnden ställer sig positiv till förslaget om att nämnden ska ta fram en egen handlingsplan för arbetet. Nämnden ser strukturen för uppföljning som tydlig och ser positivt på att uppföljning tidsmässigt följer ordinarie uppföljning. Efter planens giltighetstid ser kulturnämnden gärna att uppföljning av stadens arbete mot antimuslimsk rasism blir en integrerad del av ordinarie uppföljning. Nämnden efterfrågar långsiktighet i arbetet och önskar förtydligande av hur arbetet efter planens giltighet kommer att se ut. Kulturnämnden ser en förflyttning i arbetet och att förutsättningar att arbeta i enlighet med föreslagen plan är bättre än tidigare antagen plan. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Miljönämndens yttrande Miljönämnden ställer sig positiv till att stadens arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism stärks. Miljönämnden betonar vikten av att nämndspecifika handlingsplaner utgår från verksamhetsuppdragets förutsättningar och pågående processer. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Servicenämnden Servicenämnden är positiv till att Malmö stad stärker sitt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Nämnden välkomnar det förtydligande som har gjorts gällande ansvarsfördelning, samordning och konkretisering av planens strategiska områden. Servicenämnden är positiv till att ta fram en handlingsplan för arbetet. Vidare anser nämnden att inriktnings- och resultatmål där kommunstyrelsens samordnande uppdrag beskrivits kommer att ge en bra grund för nämnderna och bolagen i arbetet. Nämnden lyfter emellertid att uppföljningen av arbetet kan vara svårt att särskilja från ordinarie rapportering. Nämnden lyfter arbetsgivarperspektivet som viktigt och vill betona vikten av att samordna arbetet med aktiva åtgärder. Servicenämnden bedömer att planen ger goda förutsättningar för förvaltningen att bidra i arbetet. Moderaterna (M) har inkommit med ett särskilt yttrande. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med ett särskilt yttrande. Vänsterpartiet (V) har inkommit med ett särskilt yttrande. Stadsbyggnadsnämndens yttrande Stadsbyggnadsnämnden är fortsatt positiv till arbetet. Det nya förslaget upplever nämnden är anpassat efter remissinsatsernas yttranden och ansvarsfördelningen är tydligare. Nämnden anser att kommunstyrelsen tar ett stort ansvar i att samordna arbetet i enlighet med förslag. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en muntlig reservation. Tekniska nämndens yttrande Tekniska nämnden är positiv till att framtagandet av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt att planen tar sin utgångspunkt i Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter. Nämnden delar bilden av att det behövs ett effektivt och samlat arbete mot olika former av rasism och ställer sig därför positiv till föreslagen förändring av ansvars- och målstruktur, samt att till att nämnder ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet. Nämnden anser att uppföljning av arbetet bör ske inom ordinarie uppföljningsprocess i delårsrapport och årsanalys. Nämnden anser att kommunstyrelsen bör ansvara för kartläggning och analyser för att möjliggöra riktade insatser i samverkan med nämnder och bolag. Detta för att skapa en samlad och gemensam bild. Detsamma gäller extern spridning av kunskap, erfarenhet och metoder. Tekniska nämnder bedömer möjligheten att bidra till arbetet som god. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Överförmyndarnämndens yttrande Överförmyndarnämnden ställer sig positiv till förslaget om en reviderad plan för arbetet, samt den övergripande ambitionen med förslaget. Nämnden är positiv till att kopplingen till Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter nu är tydlig. Nämnden är positiv till förslaget om nämndspecifika handlingsplaner, men vill lyfta vikten av att kommunstyrelsen stöttar i framtagandet av handlingsplaner. Nämnden ser ett behov av parallell samordning av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Nämnden är positiv till att ansvars- och målstrukturen har förtydligats, men anser att kommunstyrelsen bör ta ett större ansvar för samordningen av planen, särskilt gällande av kartläggning, samt dialog med civilsamhälle, akademi och andra sakkunniga. Om sådant arbete ska ske på nämndsnivå efterfrågas ekonomiska förutsättningar till nämnden för sådant arbete. Boplats Syds yttrande Boplats Syd välkomnar planen och förstår vikten av ett övergripande och strategiskt arbete mot rasism i hela staden. Bolaget framhåller att en transparent bostadsförmedlingsprocess är central för att motverka diskriminering och att deras nuvarande arbetssätt redan bidrar till detta, både gentemot bostadssökande och internt som arbetsgivare. Boplats Syd är positiv till att fortsätta utveckla arbetet utifrån sina förutsättningar och kommer att se över möjliga utvecklingsinsatser inom de fem inriktningsmålen. Malmö Kommuns Parkerings AB yttrande Malmö Kommuns Parkerings AB ställer sig bakom planens syfte och inriktning. Bolaget ser positivt på Malmö stads fortsatta arbete mot diskriminering och kommer inom ramen för deras verksamhet att bidra till genomförandet enligt kommunfullmäktiges beslut. Malmö Live Konserthus yttrande Bolaget instämmer i vikten av att arbeta aktivt mot islamofobi och antimuslimsk rasism och utgår i dag från lagstiftning, arbetsrätt, egna policys samt Malmö stads styrdokument. Malmö Live Konserthus menar dock att ytterligare styrning och separata planer för enskilda diskrimineringsgrunder kan skapa organisatoriska utmaningar. Bolaget ser risker med att långvarigt prioritera vissa diskrimineringsgrunder framför andra, både juridiskt och kommunikativt, då detta kan uppfattas som att vissa former av rasism ges större vikt. Bolaget anser att årliga prioriteringar vid behov är en bättre väg. Samtidigt välkomnar man att ta del av stadens arbete, men betonar att bolagets begränsade resurser försvårar genomförandet av ytterligare insatser utöver det ordinarie arbetet. MKB Fastighets AB yttrande MKB Fastighets AB instämmer i vikten av att motverka islamofobi och antimuslimsk rasism. Bolaget anser dock att befintliga styrdokument, såsom Malmö stads policy för mänskliga rättigheter, nationell lagstiftning och egna riktlinjer, redan ger tillräcklig styrning i arbetet mot diskriminering. MKB ser risk för otydliga prioriteringar mellan olika diskrimineringsgrunder och menar att tidsbegränsade fokusperioder fungerar bättre än permanenta prioriteringar. Bolaget har tidigare lyft fram olika diskrimineringsgrunder under olika tidsperioder. Under 2025 fokuserar man på funktionsnedsättning. MKB föredrar årliga prioriteringar och påpekar att den föreslagna planen kräver omprioriteringar eller extra resurser för att kunna genomföras. Malmöbor och civilsamhällets yttrande Den 22 september 2025 hölls ett remissamråd gällande det nya förslaget till plan med Malmöbor och representanter från civilsamhället. Inför samrådet annonserades möjligheten att delta via sociala medier. Alla som tidigare anmält sig i samband med tidigare annonseringar om samråd gällande arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism bjöds också in att delta. Under samrådet fick de drygt 25 deltagarna besvara sex frågor gällande förslaget till plan. Deltagarna hade möjlighet att samtala med varandra och med de tjänstepersoner från stadskontoret som tagit fram förslaget. Nedan följer en redovisning av samtliga sex frågor och svaren som deltagarna lämnade. Fullständiga svar finns i bilagan Sammanställning av synpunkter från remissamråd 2025-09-22. Deltagarna gavs även möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter på innehållet efter samrådet eller om man inte hade möjlighet att delta. 1. Vad tycker du om förslaget att nämnder och bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet? Majoriteten av deltagarna upplever förslaget som mer konkret och genomförbart än tidigare. Att nämnder och styrelser ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism tas emot bra och flera lyfter att detta signalerar att Malmö stad tar frågan på stort allvar. Några deltagare lyfter att det kan finnas risk för splittring i stadens arbete när olika handlingsplaner tas fram. En gemensam strategi är viktigt. Vissa deltagare efterfrågar mätbara mål för arbetet. 2. Vad tycker du om föreslagen uppföljning av arbetet? Majoriteten av deltagarna lyfter att man föredrar att uppföljning sker inom ordinarie uppföljning inom Malmö stad. Vissa lyfter att en separat uppföljning kan upplevas som mindre legitim och mindre prioriterad. 3. Vad tycker du om målsättningarna i planen? Deltagarna upplever målsättningarna som bra, men vissa lyfter att de känns något allmänt hållna och att det saknas mätbara mål. 4. Tycker du att resultatmålen bidrar till att uppfylla inriktningsmålen? Majoriteten lyfter att man upplever att resultatmålen konkretiserar det praktiska arbetet som ska genomföras och att detta är bra. Under frågan lyfts vikten av att inkludera det muslimska civilsamhället i arbetet för att det ska bli ett bra arbete. Vikten av att följa upp effekter av arbetet med målen lyfts också som viktigt. 5. Hur vill du bli involverad i arbetet framöver? En majoritet av deltagarna föredrog att bli involveras genom en utsedd arbetsgrupp. 6. Har du något annat förslag på hur Malmö stad kan arbeta med delaktighet av Malmöbor och civilsamhälle? Flera deltagare lyfter vikten av relationsbyggande med det muslimska civilsamhället. Besök i moskéer, partnerskap med civilsamhällesorganisationer och särskilda medel som riktas till civilsamhället är några av de förslag som lyfts. Samverkan med organisationer som redan arbetar mot rasism och att sätta ihop en arbetsgrupp för arbetet lyfts också som potentiella åtgärder. Det lyfts också att man gärna ser att Malmö stad gör mer än annonsering av samråd, gärna genom personliga och riktade inbjudningar. Stadskontorets bedömning I denna del redovisas stadskontorets bedömning utifrån remissinstansernas yttranden, samt de förändringar som gjorts i det nu aktuella förslaget till plan. Förändring av helägda kommunala bolags ansvar för arbetet I remissinstansernas yttranden lyfter två kommunala helägda bolag att omfattningen av arbetet som förväntades genomföras innebar en stor belastning för bolagen på grund av begränsade resurser. Stadskontoret gör bedömningen att det är rimligt att nämnder tar ett större ansvar för genomförandet av planen än kommunala helägda bolag. Därför föreslås att helägda kommunala bolag plockas bort från fem av tidigare nio resultatmål. Dessa är väl utvalda med hänsyn till bolagens möjlighet att bidra till resultatmålens uppfyllande. Samtliga inriktnings- och resultatmål, samt vilka som helägda kommunala bolag omfattas av, går att läsa i bilagan ”Förslag till Plan för Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism rasism”. Intersektionalitet I hälsa-, vård- och omsorgsnämndens yttrande önskar nämnden att äldreperspektivet tydliggörs i planen. Detta då föreslaget inriktningsmål fyra särskilt pekar ut barn och unga som en prioriterad målgrupp och nämnden befarar att äldreperspektivet kan osynliggöras. Föreslagen plan för arbetet utgår från ett intersektionellt angreppssätt. Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv och teori som synliggör hur olika former av makt, förtryck och diskriminering samverkar och påverkar människors livsvillkor. Perspektivet innebär att man undersöker hur islamofobi och antimuslimsk rasism kan yttra sig och påverka människor på olika sätt, men även samverka med andra former av förtryck och diskrimineringsgrunder. Intersektionalitet handlar om att förstå att de som utsätts inte är en homogen grupp, utan att individer inom gruppen kan befinna sig i skärningspunkten mellan flera olika diskrimineringsgrunder och förtryck. Stadskontoret bedömning är att utformningen av föreslagen plan omfattar samtliga diskrimineringsgrunder, så även äldreperspektivet, då arbetet ska föreslås utgå och utföras utifrån en intersektionell ansats och analys. Arbetet mot olika former av rasism Några remissinstanser lyfter en oro över att behöva prioritera arbetet mot vissa former av rasism under åren 2026–2029. Detta då det riskerar att signalera att vissa diskrimineringsgrunder och former av rasism är viktigare att arbeta mot än andra. Stadskontorets bedömning är att ett riktat arbete mot olika former av rasism inte innebär att en prioritering mellan olika diskrimineringsgrunder görs, detta utifrån hur förslaget till plan är utformat. Förslaget till plan utgår från ett intersektionellt perspektiv, vilket innebär att samtliga diskrimineringsgrunder ska tas i beaktande i arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. I en kartläggning av Malmö stads arbete mot rasism och homofobi från 2019 (STK- 2019-101) framkom att staden hade riktade insatser mot vissa former av rasism, men att sådana saknades när det gäller antisvart rasism och antimuslimsk rasism. Mot denna bakgrund bedöms det vara önskvärt att även utveckla riktade insatser inom dessa områden, för att säkerställa att ett strukturerat och målinriktat arbete bedrivs även mot dessa former av rasism. Stadskontoret bedömer att ett fördjupat arbete mot afrofobi och antisvart rasism, liksom mot islamofobi och antimuslimsk rasism, kompletterar stadens redan mer utvecklade arbete mot andra former av rasism, såsom antisemitism och antiziganism. För dessa områden finns redan kommuncentrala styrdokument och särskilda arbetsformer som reglerar nämnders och förvaltningars arbete. Det är en utökad ambition i Malmö stads övergripande arbete mot olika former av rasism att i och med denna plan även inkludera de helägda kommunala bolagen. Stadskontoret bedömer att utvecklingsarbetet på sikt kan stärka bolagens arbete mot flera former av rasism, i likhet med hur tidigare insatser mot antisemitism och antiziganism kan bidra till arbetet mot antisvart och antimuslimsk rasism. Stadskontoret delar bedömningen att det inledningsvis kommer att kräva organisatoriska och kommunikativa insatser för att tydliggöra hur stadens arbete mot olika former av rasism är organiserat. För att tydliggöra Malmö stads ansvar att arbeta mot olika former av rasism och hur arbetet är organiserat, så har en inledande rubrik lagts till i den förslagna planen ”Malmö stads arbete mot olika former av rasism”. Arbetsgivarperspektivet Några nämnder lyfter arbetsgivarperspektivet i relation till arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism och efterfrågar ett förtydligande om det ingår i föreslagen plan eller inte. Detta då arbetsgivarperspektivet inte ingår i stadens Policy för mänskliga rättigheter, samt att den föreslagna planen har kunskapsstärkande insatser för medarbetare och förtroendevalda är ett av inriktningsmålen för arbetet. Stadskontoret delar bedömningen att arbetsgivarperspektivet är viktigt i relation till arbetet mot olika former av rasism. I föreslagen plan har arbetsgivarperspektivet varken exkluderats eller särskilt framhållits, vilket motiveras av att området regleras av bland annat diskrimineringslagen genom aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (3 kap. 1 § diskrimineringslagen). Mot bakgrund av detta kommer arbetsgivarperspektivet, i likhet med andra relevanta perspektiv inom ramen för arbetet, att behöva utvärderas under arbetet med föreslagen plan. Detta för att säkerställa att planen kan knytas till stadens arbete på ett sådant sätt att det förstärker redan befintligt arbete. Att kunskapsstärkande insatser om islamfobi och antimuslimsk rasism föreslås genomföras för medarbetare och förtroendevalda bedömer stadskontoret inte står i strid med ovanstående. Detta då kompetens- och verksamhetsutveckling inom Malmö stads verksamheter inte enbart omfattar arbetsgivarperspektivet, utan berör hela organisationen och de insatser som krävs för att främja en inkluderande och likvärdig verksamhet. Jämlikhetsdata I fritidsnämndens yttrande lyfts svårigheten att kartlägga rasism utan tillgång till jämlikhetsdata. Jämlikhetsdata kan kort beskrivas som ett samlingsbegrepp för kvantitativa data (statistik) och annan form av kvalitativt kunskapsunderlag som tillsammans krävs för att utforma och följa upp faktiskt utfall av policys och verksamheter utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Jämlikhetsdata används för att över tid synliggöra eventuella mönster av skillnader i utfall på gruppnivå som, direkt eller indirekt, kan kopplas till en eller flera skyddade diskrimineringsgrunder. Stadskontoret har i ett tidigare ärende (STK-2017-357) utrett möjligheten att införa jämlikhetsdata i Malmö. Stadskontorets bedömning var då att ett systematiskt arbete med jämlikhetsdata i Malmö stad, utifrån nationella och lokala ramverk och förutsättningar, skulle vara möjligt att utveckla. Insamling av jämlikhetsdata var också en av Institutet för mänskliga rättigheters rekommendationer till den svenska staten i deras alternativrapport om rasism och diskriminering som släpptes under hösten 2025. Rapporten ’Kompletterande information till FN:s rasdiskrimineringskommitté’ släpptes inför att Sverige i november 2025 granskades av FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD). Stadskontorets bedömning är att insamling av jämlikhetsdata kan utgöra ett stöd i det arbete som ska bedrivas inom ramen för föreslagen Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism, men att arbetet med planen inte är beroende av sådan insamling för dess genomförande. Dock finns det fördelar i form av ett stärkt kunskapsunderlag som kan bidra till möjligheten att utveckla mer träffsäkra insatser och uppföljning av dessa. Uppföljning av arbetet I remissversionen av reviderat förslag till Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism föreslog stadskontoret att uppföljning av arbetet ska genomföras årligen, men utanför stadens ordinarie uppföljningsprocess. Detta med hänvisning till Riktlinjer för framtagande av Malmö stads styrdokument (STK-2014-1004). En majoritet av remissinstanserna påpekade att det var önskvärt att uppföljning hanteras inom delårsrapport och årsanalys. Detta för att undvika dubbelrapportering. Stadskontoret har under beredningen av ärendet haft kontinuerliga dialoger om hur uppföljning kan planeras för att på ett ändamålsenligt sätt fånga helheten av det arbete som ska genomföras inom ramen för föreslagen plan. Stadskontorets bedömning är att det, i enlighet med stadens riktlinjer för styrdokument (STK-2014-1004), inte är lämpligt att uppföljningen hanteras inom ramen för delårsrapport och årsanalys. Detta då tillvägagångssättet inte ger möjlighet att ställa det flertalet frågor som uppföljningen av planens arbete kräver. Stadskontoret bedömer att uppföljning av föreslagen plan bör hanteras utanför delårsrapport och årsanalys. Vidare föreslår stadskontoret att formen för uppföljning ska fortsatt utredas för att säkerställa att uppföljningen genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Formen för uppföljning föreslås tydliggöras inom ramen för den handlingsplan som kommunstyrelsen ska ta fram i enlighet med föreslagen plan. Tidsram för framtagande av handlingsplaner Inom inriktningsmålet ”Malmö stad har identifierat uttryck och konsekvenser av islamofobi och atimuslimsk rasism i det lokala sammanhanget” anges i det första resultatmålet att kommunstyrelsen ska ta fram en studie av lokala uttryck av islamofobi och antimuslimsk i Malmö. Studien har av vissa remissinstanser lyfts som ett viktigt kunskapsunderlag för framtagandet av nämndernas och de helägda kommunala bolagens handlingsplaner. Stadskontoret delar denna bedömning och föreslår därför att tidsramen för framtagandet av handlingsplaner förlängs fram till den 30 juni 2027. Stadskontoret har under våren 2025 upphandlat en sådan studie och arbetet med denna pågår. Inom ramen för studien har Malmöbor och civilsamhällesaktörer intervjuats, men även representanter för förvaltningar och bolag för att ge forskarna en bild av redan pågående arbete. Studien kommer att presenteras som tidigast i juni 2026. Stöd till nämnder och helägda kommunala bolag i genomförandet Flera av nämnderna betonar behovet av stöd från kommunstyrelsen i genomförandet av arbetet, såsom framtagandet av handlingsplaner. I den föreslagna planen tilldelas kommunstyrelsen ett samordnande ansvar för arbetet. Detta ansvar omfattar dels de resultatmål där kommunstyrelsen anges som ensam ansvarig, dels uppgiften att stödja nämnder och helägda kommunala bolag i genomförandet av planen. Organiseringen av samordningsuppdraget, liksom det interna arbetet inom kommunstyrelsen, kommer att preciseras ytterligare i den handlingsplan som stadskontoret ska ta fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Stöd vid framtagandet av handlingsplaner kommer att tillhandahållas i syfte att underlätta arbetet för nämnder och helägda kommunala bolag, samt säkerställa kvalitet och stringens i handlingsplanerna inom organisationen som helhet. Fördelning av medel för arbetet Avseende fördelning av medel för arbetet föreslår stadskontoret att kommunstyrelsen tilldelas medel för genomförandet av samordning under planens giltighetstid. Samordningsuppdraget innebär bland annat utvecklandet av stadsövergripande kunskapsinsatser, extra personalresurser, samt upphandling av externa tjänster. Stadskontoret bedömer att 1 500 000 kronor under åren 2026–2029 är tillräckligt för att täcka de kostnader och insatser som förväntas genomföras inom ramen för samordningsuppdraget. Under år 2026 bedöms 1 500 000 kronor kunna finansieras genom medel av de totalt 5 000 000 kronor som avsatts i budget för uppbyggnaden av Malmö stads kunskapsplattform för mänskliga rättigheter. För åren 2027–2029 föreslås kommunstyrelsen beakta 1 500 000 kronor årligen för samordningsuppdraget i beredningen av kommunfullmäktiges budget. Pedagogisk (PI) är de tre utbildningsförvaltningarnas gemensamma enhet och har i sitt uppdrag att arbeta med skolutveckling med fokus på värdegrundsuppdraget och verksamhetsnära forskning. PI tillhör organisatoriskt grundskoleförvaltningen. Mot bakgrund av att den föreslagna planen identifierar barn och unga som en prioriterad målgrupp, samt att PI har ett särskilt utvecklingsuppdrag rörande värdegrunduppdraget i Malmös skolor, föreslås PI att tilldelas medel för att genomföra ett utvecklingsarbete på området. Stadskontoret föreslår att PI genom grundskolenämnden ska tilldelas 2 000 000 kronor årligen under planens giltighetstid, åren 2026–2029. Syftet är att stärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga. För övriga nämnder och helägda kommunala bolag föreslås att arbetet genomförs inom ramen för ordinarie budget under planens giltighetstid. Bedömningen utgår från att de föreslagna resultatmålen i huvudsak avser att integreras i befintliga verksamheter och pågående arbetssätt. Mot denna bakgrund föreslås genomförandet kunna ske inom befintliga ekonomiska ramar. Upphävande av tidigare beslut Vid kommunstyrelsens sammanträde den 5 juni 2024 (§173) beslutades om två fall av finansiering av arbetet inom ramen för den nu antagna Plan för Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism under åren 2025–2027: 2. Kommunstyrelsen beaktar 1 500 000 kronor årligen från och med år 2025 för finansiering av stadens arbete med mänskliga rättigheter och mot rasism med fokus på Plan mot islamofobi och antimuslimsk rasism åren 2025–2027 i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2025. 4. Kommunstyrelsen beaktar 2 000 000 kronor årligen år 2025–2027 i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2025 för att förstärka grundskolenämnden för arbetet med islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga inom området mänskliga rättigheter. Då förslaget till reviderat plan för arbetet föreslås gälla under åren 2026–2029, är stadskontorets bedömning att ovanstående beslutspunkter bör upphävas av kommunstyrelsen. Detta till förmån för nya beslutspunkter som förlänger finansieringen mellan åren 2027–2029 i enlighet med tidigare beskrivet förslag till fördelning av medel för arbetet. Ansvariga Nicklas Löfström Nämndsekreterare Ana Maria Deliv Avdelningschef Andreas Norbrant Stadsdirektör Malmö stad Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdestid 2026-03-04 kl 13:00 Plats Sessionssalen, Rådhuset Utses att justera Helena Nanne (M) Protokollet omfattar §105 Underskrifter Sekreterare Nicklas Löfström Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Justerande Helena Nanne (M) Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Helena Nanne (M) (Andre vice ordförande) Andréas Schönström (S) Sofia Hedén (S) Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anders Skans (V) Roko Kursar (L) Tobias Petersson (V) ersätter Anfal Saad Mahdi (V) Janne Grönholm (MP) ersätter Stefana Hoti (MP) (Vice ordförande) Ej tjänstgörande ersättare Anders Rubin (S) Anders Nilsson (S) John Eklöf (M) Tony Rahm (M) Rickard Åhman Persson (SD) Anders Pripp (SD) Sadiye Altundal (V) Sara Wettergren (L) Övriga närvarande Alma Tabak (enhetschef) Ana-Maria Deliv (avdelningschef) Andreas Norbrant (stadsdirektör) Anna Westerling (ekonomidirektör) Carina Nilsson (S) (kommunfullmäktiges ordförande (S)) Henrik Loveby ( avdelningschef) Jonas Rosenkvist (avdelningschef) Mats Holmström (kommunikationsdirektör) Micael Nord ( näringslivsdirektör) Nicklas Löfström (nämndsekreterare) Petter Hallberg (sektionschef) Sedat Arif (S) (kommunalråd (S)) Nina Hellström Naracic (controller) Luisa Hansson (enhetschef) Isabelle Henningsson (nämndsekreterare)

§ 62 Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism STK-2026-197 Sammanfattning I oktober 2022 beslutade kommunstyrelsen att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. I oktober 2024 skickades ett första förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism ut på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag. Av remissinstanserna framgick att flera upplevde förslaget som otydlig och önskade ändringar, bland annat gällande ansvars- och målstruktur. Stadskontoret bedömde de föreslagna ändringarna som så pass omfattande att ett nytt reviderat förslag till plan skickades ut på remiss i juni 2025 till stadens nämnder och helägda bolag. Det nya förslaget till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism innefattar en förtydligad ansvars- och målstruktur för arbetet. Ansvarsstrukturen innebär bland annat att nämnder och helägda kommunala bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Bedömningen varierar mellan remissinstanserna, men en majoritet ställer sig positiva till ett förstärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism, samt till det reviderade förslaget till plan. Förslaget är att Malmö stad under åren 2026–2029 ska genomföra ett förstärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism. Förslagen plan omfattar samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ska tilldelas 1 500 000 kronor årligen under åren 2027–2029 för samordning av arbetet. Grundskolenämnden föreslås tilldelas 2 000 000 kronor årligen under åren 2026–2029 för att förstärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunfullmäktige antar nytt förslag till Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism att gälla under åren 2026–2029 från och med beslutsdatum. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att besluta om egna handlingsplaner för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism senast den 30 juni 2027. Beslutsgång Amani Loubani (S), John Eklöf (M), Janne Grönholm (MP), Roko Kursar (L) och Marek Lakatos (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. John Eklöf (M) tilläggsyrkar att kommunfullmäktige uppdrar åt samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att redovisa arbetet med handlingsplanerna i samband med delårsrapport och årsanalys. Anton Sauer (C) yrkar i första hand att ärendet återremitteras för att stryka termen “afrofobi” och omarbeta de delar av planen som berör begreppet och i andra hand bifall till John Eklöfs (M) tilläggsyrkande. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Amani Loubani (S) yrkar avslag på Anton Sauers (C) yrkande om återremiss och John Eklöfs (M) tilläggsyrkande. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning. Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras i enlighet med Anton Sauers (C) yrkande och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter proposition på bifall mot avslag till kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Ordföranden ställer därefter proposition på bifall mot avslag till John Eklöfs (M) och Anton Sauers (C) tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat att avslå tilläggsyrkandet. Reservationer och särskilda yttranden Mot kommunfullmäktiges beslut anmäler Håkan Fäldt (M) gruppreservation som samtliga ledamöter i Moderaterna ställer sig bakom. Mot kommunfullmäktiges beslut anmäler Magnus Olsson (SD) gruppreservation som samtliga ledamöter i Sverigedemokraterna ställer sig bakom. Mot kommunfullmäktiges beslut anmäler Anton Sauer (C) gruppreservation som samtliga ledamöter i Centerpartiet ställer sig bakom. Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Boplats Syd AB Malmö Kommuns Parkerings AB Malmö Leasing AB Malmö Live Konserthus AB Malmö Stadsteater AB Minc i Sverige AB MKB Fastighets AB Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KS 260304 §115 med skriftlig reservation (C), (M+C) och (SD) Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Förslag till beslut KSAU 260216 §91 med särskilt yttrande (M) Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260216 Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Förslag till Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism • Andra remissversion 250623 Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Första remissversion 241023 - Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 250925 § 286 Reservation (V) och (SD) • Remissvar arbetsmarknads- och socialnämnden • Fritidsnämnden beslut 250925 § 123 • Remissvar Fritidsnämnden • Funktionsstödsnämnden beslut 250929 § 83 Reservation (SD) och (V) • Remissvar funktionsstödsnämnden • Förskolenämndens beslut 250924 § 118 Reservation (V) • Remissvar förskolenämnden • Grundskolenämnden beslut 250925 § 129 muntlig Reservation (V), Särskilt yttrande (M) och (SD) • Remissvar Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden • Remissvar grundskolenämnden • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 250925 § 135 Reservation (SD) • Remissvar gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden beslut 250926 § 94 Reservation (SD) • Kulturnämnden beslut 250929 § 108 Reservation (SD) • Remissvar Kulturnämnden • Miljönämndens beslut 250925 § 181 skriftlig reservation (SD) • Remissvar miljönämnden • Servicenämnden beslut 250924 § 86 Särskilt yttrande (M), (SD) och (V) • Remissvar servicenämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 250925 § 279 muntlig Reservation (SD) • Remissvar Stadsbyggnadsnämnden • Remissvar Överförmyndarnämnden • Remissvar Boplats Syd AB • Remissvar Malmö Kommuns Parkerings AB • Remissvar Malmö Live Konserthus (MLK) • Remissvar MKB Fastighet AB • Sammanställning av synpunkter från samråd 250930 Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-02-13 Vår referens Susanna Milding Utvecklingssamordnare susanna.milding@malmo.se Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism STK-2026-197 Sammanfattning I oktober 2022 beslutade kommunstyrelsen att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. I oktober 2024 skickades ett första förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism ut på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag. Av remissinstanserna framgick att flera upplevde förslaget som otydlig och önskade ändringar, bland annat gällande ansvars- och målstruktur. Stadskontoret bedömde de föreslagna ändringarna som så pass omfattande att ett nytt reviderat förslag till plan skickades ut på remiss i juni 2025 till stadens nämnder och helägda bolag. Det nya förslaget till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism innefattar en förtydligad ansvars- och målstruktur för arbetet. Ansvarsstrukturen innebär bland annat att nämnder och helägda kommunala bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Bedömningen varierar mellan remissinstanserna, men en majoritet ställer sig positiva till ett förstärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism, samt till det reviderade förslaget till plan. Förslaget är att Malmö stad under åren 2026–2029 ska genomföra ett förstärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism. Förslagen plan omfattar samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ska tilldelas 1 500 000 kronor årligen under åren 2027–2029 för samordning av arbetet. Grundskolenämnden föreslås tilldelas 2 000 000 kronor årligen under åren 2026–2029 för att förstärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige antar nytt förslag till Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism att gälla under åren 2026–2029 från och med beslutsdatum. SIGNERAD 2026-02-11 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att besluta om egna handlingsplaner för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism senast den 30 juni 2027. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. Kommunstyrelsen tilldelar grundskolenämnden 2 000 000 kronor för år 2026 från kommunstyrelsens anslag till förfogande för att förstärka arbetet mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. 4. Kommunstyrelsen beaktar 1 500 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för finansiering av samordning rörande Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism. 5. Kommunstyrelsen beaktar 2 000 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för att förstärka grundskolenämndens arbete för mänskliga rättigheter och mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260216 Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Första remissversion 241023 - Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Sammanställning av synpunkter från samråd 250930 • Andra remissversion 250623 Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Servicenämnden beslut 250924 § 86 Särskilt yttrande (M), (SD) och (V) • Remissvar Överförmyndarnämnden • Remissvar Stadsbyggnadsnämnden • Remissvar servicenämnden • Remissvar MKB Fastighet AB • Remissvar miljönämnden • Remissvar Malmö Live Konserthus (MLK) • Remissvar Malmö Kommuns Parkerings AB • Remissvar Kulturnämnden • Remissvar Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden • Remissvar gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Remissvar grundskolenämnden • Remissvar förskolenämnden • Remissvar funktionsstödsnämnden • Remissvar Fritidsnämnden • Remissvar Boplats Syd AB • Remissvar arbetsmarknads- och socialnämnden • Miljönämndens beslut 250925 § 181 skriftlig reservation (SD) • Kulturnämnden beslut 250929 § 108 Reservation (SD) • Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden beslut 250926 § 94 Reservation (SD) • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 250925 § 135 Reservation (SD) • Grundskolenämnden beslut 250925 § 129 muntlig Reservation (V), Särskilt yttrande (M) och (SD) • Förskolenämndens beslut 250924 § 118 Reservation (V) • Funktionsstödsnämnden beslut 250929 § 83 Reservation (SD) och (V) • Fritidsnämnden beslut 250925 § 123 • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 250925 § 286 Reservation (V) och (SD) • Stadsbyggnadsnämnden beslut 250925 § 279 muntlig Reservation (SD) • Förslag till Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-16 Kommunstyrelsen 2026-03-04 Kommunfullmäktige 2026-03-26 Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Kulturnämnden Miljönämnden Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Boplats Syd AB Malmö Kommuns Parkerings AB Malmö Leasing AB Malmö Live Konserthus AB Malmö Stadsteater AB Minc i Sverige AB MKB Fastighets AB Stadskontorets handläggare Ärendet I oktober 2022 beslutade kommunstyrelsen (§334) att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram två förslag till handlingsplaner mot olika former av rasism; en handlingsplan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt en handlingsplan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Då handlingsplaner endast kan beslutas på nämndsnivå, och intentionen var att hela staden skulle delta i arbetet, så ändrades benämningen på styrdokumentet till plan i stället för handlingsplan. Detta då planer, i enlighet med Malmö stads riktlinjer för styrdokument (STK-2014-1004), kan omfatta samtliga nämnder och helägda kommunala bolag i Malmö stad. Den 28 oktober 2024 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott (§503) att förslaget till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism skulle skickas på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret bjöd även in Malmöbor och civilsamhällesaktörer som drabbas eller berörs av afrofobi och antisvart rasism som remissinsats genom öppna samråd. Av remissinstansernas yttranden framgick att det första förslaget till plan upplevdes som otydligt och att det fanns ett behov av att förtydliga planens struktur, särskilt vad gällande ansvarsfördelning och målsättningar. Stadskontoret såg även ett behov av att vidareutveckla planernas utformning i linje med Malmö stads riktlinjer för styrdokument (STK-2014-1004). Mot bakgrund av detta bedömde stadskontoret att förändringarna var så pass omfattande att ett nytt förslag till plan behövde skickas på remiss. Den 23 juni 2025 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott (§339) att ett nytt förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism skulle skickas på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag. Det nya förslaget till plan innefattar en förtydligad ansvars- och målstrukturstruktur för arbetet. Ansvarsstrukturen innebär bland annat att nämnder och helägda kommunala bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Bedömningarna varierar mellan remissinstanserna, men en majoritet ställer sig positiva till ett förstärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism, samt till det reviderade förslaget till plan. Stadskontoret har efter remissinstansernas yttranden tagit fram ett nytt förslag till plan. Förslaget är att Malmö stad under åren 2026–2029 ska genomföra ett förstärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism. Förslagen plan omfattar samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ska tilldelas 1 500 000 kronor årligen under åren 2027–2029 för samordning av arbetet. Grundskolenämnden föreslås tilldelas 2 000 000 kronor årligen under åren 2026–2029 för att förstärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. Nedan ges en kort sammanfattning av arbetsprocessen vid framtagandet av planen. Därefter redovisas de förändringar och bedömningar som stadskontoret gjort grundat på remissinstanserna yttranden gällande den första remissversionen av planen. Efter detta redovisas remissinstansernas yttranden om den andra remissversionen av planen. Slutligen redovisas stadskontorets bedömningar som legat till grund för den plan som kommunfullmäktige nu föreslås besluta om. Under rubriken ”Stadskontorets bedömning” framgår även föreslagen fördelning av medel för arbetet under åren 2026– 2029. Framtagande av förslag till plan Under arbetet med att ta fram föreslagen Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism har fyra öppna samråd hållits med civilsamhället och Malmöbor. Samråden hölls den 12 mars 2024, den 24 april 2024, 26 november 2024 och den 30 september 2025. De första två samråden fokuserade på att lägga grunden för det första förslaget till plan som skickades på remiss den 28 oktober 2024. Det tredje samrådet var ett remissamråd där Malmöbor och civilsamhällesaktörer fick yttra sig om det första förslaget till plan. Det fjärde samrådet var ett remissamråd med fokus på det andra förslaget till plan för arbetet. Inbjudan till samråd annonserades brett för att nå så många Malmöbor och civilsamhällesaktörer som möjligt. Annonseringen inkluderade bland annat Facebook, Instagram, Sydsvenskan, Malmöexpressen och direkta inbjudningar till föreningar. Synpunkter som inhämtats under remissamråd medföljer som två bilagor till detta ärende. I arbetet med att ta fram föreslagen plan så har en forskare på Lunds universitet involverats i arbetet. Den berörda forskaren höll även i det remissamråd med civilsamhället och Malmöbor som stadskontoret samordnade den 26 november 2024. Forskaren har även involverats i processen med att ta fram det slutliga förslaget till plan. Utöver detta har även samordnare på förvaltningar och helägda kommunala bolag engagerats i arbetet genom bland annat remissmöten under 2025. Förändringar efter första remissversionen Nedan ges en sammanfattande beskrivning av återkommande synpunkter i remissinstansernas yttranden om den första remissversionen av planen. Dessa redovisas tillsammans med stadskontorets bedömningar och de förändringar som föreslogs i den andra remissversionen av planen. Förändrad ansvars- och målstruktur för arbetet I den andra remissversionen föreslogs en förtydligad ansvars- och målstruktur för Plan mot afrofobi och antisvart rasism. Detta innebär bland annat att nämnder och helägda kommunala bolag föreslogs ta fram egna handlingsplaner för arbetet. Bakgrunden är att flera remissinstanser upplevde den första remissversionen till plan som otydlig rörande bland annat ansvars- och målstruktur för arbetet. Flera remissinsatser påpekade att det saknades målsättningar för arbetet och att det var otydligt vad arbetet skulle innebära i praktiken för respektive nämnd och helägt bolag. Remissinsatserna lyfte också att kommunstyrelsens samordningsuppdrag upplevdes som otydligt, vilket bidrog till osäkerhet kring vilka förväntningar som kunde ställas på uppdraget. Med utgångspunkt i remissinstansernas yttranden tog stadskontoret fram ett förtydligat förslag till mål- och ansvarsstruktur, vilket presenterades i planens andra remissversion. Förslaget bedömdes kunna bidra till ökad konkretion av vad arbetet skulle innebära i praktiken och bestod av två delar: • Inrättandet av inriktnings- och resultatmål för arbetet. • Nämnder och helägda kommunala bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet Inriktnings- och resultatmål för arbetet I den första remissversionen av planen föreslogs fem strategiska arbetsområden för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism: 1. Ökad kunskap om afrofobi och antisvart rasism i Malmö. 2. Dialog och inkludering. 3. Kraftsamling mot afrofobi och antisvart rasism i samhället i stort. 4. Särskilt fokus på målgruppen barn och unga. 5. Kommunikation av Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism. I den andra remissversionen föreslogs att de fem strategiska arbetsområdena skulle omformuleras till inriktning- och resultatmål för arbetet. I enlighet med remissinstansernas yttranden och Malmö stads riktlinjer för utformning av styrdokument (STK-2014-1004), så ska planerande styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige innehålla övergripande mål som gäller för hela kommunen eller för delar av dess verksamhet. De styrdokument som räknas som planerande på kommunfullmäktigenivå är program och plan. I dessa dokument ska det finnas en målkedja som består av inriktningsmål och resultatmål. Mot bakgrund av Malmö stads riktlinjer, samt remissinstansernas yttranden, bedömde stadskontoret att inrättandet av inriktnings- och resultatmål skulle bidra till en tydligare målbild i arbetet. Strukturen bedömdes även ge en ökad konkretion i det praktiska genomförandet av samordningsuppdraget, samt tydliggöra respektive nämnds och bolags ansvar för arbetet. Följande inriktningsmål föreslogs för arbetet i den andra remissversionen: 1. Malmö stad har god kunskap om uttryck och konsekvenser av afrofobi och antisvart rasism i det lokala sammanhanget. 2. Malmö stad har stärkt medarbetares och förtroendevaldas kunskap om afrofobi och antisvart rasism. 3. Malmö stad främjar inkludering och delaktighet av Malmöbor och andra relevanta samhällsaktörer. 4. Malmö stad främjar trygga uppväxtvillkor och ökat inflytande för barn och unga. 5. Malmö stad driver ett normförändrande arbete mot afrofobi och antisvart rasism i samhället i stort. Inriktningsmålen preciserades även genom underliggande resultatmål där det tydligt framgick vem som ansvarar för vad i genomförandet. Nedan följer ett exempel på hur målstrukturen såg ut i det första remissförslaget. Inriktningsmål: Malmö stad har god kunskap om uttryck och konsekvenser av afrofobi och antisvart rasism i det lokala sammanhanget Resultatmål för att uppnå inriktningsmålet: Studie om lokala uttryck av afrofobi och antisvart rasism Ansvarig: Kommunstyrelsen Kartläggningar och analyser för att möjliggöra riktade insatser Ansvarig: Nämnder och helägda kommunala bolag Nämnder och helägda kommunala bolag ska ta fram handlingsplaner för arbetet För att ytterligare stärka konkretionen av arbetet inom ramen för planen, föreslog stadskontoret i den andra remissversionen att nämnder och helägda kommunala bolag skulle ta fram egna handlingsplaner för arbetet under år 2026. Handlingsplanerna skulle täcka samtliga fyra år av planens giltighet. Stadskontoret bedömde att nämnds- och bolagsspecifika handlingsplaner ger Malmöbor bättre förutsättningar att ta del av arbetet inom respektive nämnd och bolag. Detta bedömdes bidra till ökad transparens, tillgänglighet och tydlighet, vilket ligger i linje med ett rättighetsbaserat arbetssätt i enlighet med Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter. För att tydliggöra arbetet med nämnds- och bolagsspecifika handlingsplaner inkluderades ett vägledande avsitt i remissversionen. Grundat på remissinstansernas yttranden föreslogs framtagandet av handlingsplanerna att utgå från följande: • Varje nämnd och helägt kommunalt bolag ska under det första året (2026) ta fram en handlingsplan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Handlingsplanen ska gälla under planens giltighetstid 2026–2029. • Handlingsplanerna ska baseras på planens inriktningsmål och resultatmål, samt anpassas till respektive verksamhetsuppdrag. Det är upp till varje verksamhet att planera hur och när arbetet ska genomföras för att uppnå kommunfullmäktiges satta inriktningsmål. • Planens resultatmål är verktyg för att uppnå kommunfullmäktiges inriktningsmål och lägger en gemensam riktning i stadens arbete. Det är upp till varje nämnd och helägt kommunala bolag att besluta om ytterligare insatser som kan bidra till inriktningsmålets uppfyllande. Det är upp till varje nämnd och helägt kommunalt bolag att besluta om tvärsektoriella samarbeten och ytterligare insatser som kan bidra till inriktningsmålets uppfyllande. • I handlingsplanen ska det framgå hur man arbetar med intern och extern kommunikation av arbetet som sker inom ramen för planen. • Handlingsplanen kan med fördel kopplas an till redan befintliga strukturer och arbetssätt för att lägga grunden för ett långsiktigt arbete mot rasismen. • Ett barnrättsperspektiv och ett intersektionellt perspektiv ska särskilt uppmärksammas inom de åtgärder som formuleras. • Malmöbor ska inkluderas och göras delaktiga i arbetet. Deras perspektiv ska prägla både planering och genomförande av insatserna. • Handlingsplanerna kan vid behov revideras under planens giltighetstid. Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter och Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism I remissinstansernas yttranden efterfrågades ett förtydligande av kopplingen mellan planen och Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter. I den andra remissversionen tydliggjorde stadskontoret denna koppling med utgångspunkt i Riktlinjer för Malmö stads styrdokument (STK-2014-1004). Där klargörs att Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter är ett reglerande styrdokument som anger grundprinciperna för stadens arbete för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i all sin verksamhet. En plan fungerar som en fördjupning inom, av kommunfullmäktige, särskilt utpekade områden. I en plan förtydligar kommunfullmäktige sina målsättningar för arbetet och hur arbetet ska organiseras på ett övergripande plan. Då Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism är ett av kommunfullmäktige utpekat fördjupningsområde inom ramen för stadens arbete för mänskliga rättigheter, så ska planens genomförande även ske i enlighet med de grundprinciper som fastslås i Malmö stads policy för mänskliga rättigheter. Det innebär att ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra såväl planering som genomförande av arbetet inom ramen för planen. Förändrad uppföljningsstruktur I den första remissversionen från oktober 2024 föreslogs att uppföljningen av arbetet skulle ske inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess, vilket remissinstanserna ställde sig positiva till. I den andra remissversionen föreslogs i stället att uppföljningen skulle genomföras årligen, men utanför den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta i enlighet med Riktlinjer för utformning av Malmö stads styrdokument (STK-2014- 1004). Enligt riktlinjerna ska planering och uppföljning av det arbete som kommuncentrala program och planer reglerar hanteras utanför den ordinarie budget- och uppföljningsprocessen. Mot bakgrund av detta föreslog stadskontoret att uppföljningen av planen i stället skulle ske årligen och separat, men i tidsmässig anslutning till stadens ordinarie uppföljningsprocess. I den andra remissversionen föreslogs nedanstående struktur för den årliga uppföljningen av planen: År 2026 Uppföljning fokuserar på att samtliga nämnder och helägda kommunala bolag antagit handlingsplaner. År 2027–2028 En årlig uppföljning genomförs av nämnderna och bolagens arbete i relation till kommunfullmäktiges satta inriktningsmål. Uppföljningen redovisas i en separat rapport varje år. År 2029 En sammanfattande uppföljning görs av hela planperioden. Uppföljningen fokuserar på stadens samlade arbete och vilka resultat som uppnåtts under planens giltighetstid. Förändrad giltighetstid I den första remissversionen föreslogs att planen skulle gälla under åren 2025–2028. I den andra remissversionen föreslog stadskontoret att planens giltighetstid skulle ändras till åren 2026–2029. Detta för att Plan mot afrofobi och antisvart rasism, samt Plan mot islamofobi och antimuslimsk rasism, ska ha samma giltighetstid och löpa parallellt. Flera nämnder har lyft det som viktigt att båda planerna har samma giltighetstid. Dels för att underlätta samordning och genomförande av arbetet inom ramen för de båda planerna, dels för att många Malmöbor kan beröras av både antimuslimsk och antisvart rasism. Remissinstansernas yttranden Nedan följer remissinstansernas yttranden kring den andra remissversionen av Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. I ärendet har nämnder och helägda kommunala bolag fått möjlighet yttra sig. Av dessa har samtliga tillfrågade nämnder, med undantag för tekniska nämnden, yttrat sig. Fyra helägda kommunala bolag (Boplats Syd, Malmö Kommuns parkerings AB, Malmö Live konserthus och MKB fastighets AB) har yttrat sig. Malmöbor och civilsamhällsaktörer har fått möjlighet att yttra sig genom ett öppet samråd den 30 september 2025, samt genom att lämna in skriftliga synpunkter efter samrådet. Nedan presenteras först nämndernas och de helägda kommunala bolagens synpunkter och inställning till förslaget. Därefter presenteras en sammanställning av synpunkter från Malmöbor och civilsamhällesaktörer. Arbetsmarknads- och socialnämndens yttrande Arbetsmarknads- och socialnämnden välkomnar initiativet och ställer sig positiv till det reviderade förslaget och dess övergripande ambition. Nämnden är positiv till att kopplingen till Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter har förtydligats. Det är nu tydligt att planen fungerar som en fördjupning av stadens arbete för mänskliga rättigheter. Eftersom planerna mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt mot afrofobi och antisvart rasism, har liknande mål och målgrupper, betonar nämnden vikten av samordning i genomförande och uppföljning. Nämnden lyfter att man önskar att kommunstyrelsen tar ett större ansvar för samordning än vad remissförslaget föreslår och att uppföljningen ska förtydligas ytterligare. Nämnden efterfrågar även ekonomiska medel för samarbete med akademin och andra sakkunniga om detta ska genomföras på nämnds nivå. Detta då det annars riskerar att bli en osynlig kostnad för nämnderna. Vänsterpartiet (V) har inkommit med en skriftlig reservation Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Fritidsnämndens yttrande Fritidsnämnden är positiv till den föreslagna förändringen av ansvars- och målstruktur. Förslaget bedöms bättre svara mot utmaningarna kring afrofobi och antisvart rasism, och resultatmålen tydliggör både långsiktiga och direkta åtgärder. Nämnden välkomnar också att uppföljning sker i linje med gällande riktlinjer och i anslutning till ordinarie uppföljning. Nämnden ser att framtagandet av handlingsplaner mot rasism kan stärka nämndens jämlikhetsarbete, men efterfrågar ett tydligare helhetsperspektiv på stadens arbete. Nämnden lyfter även utmaningen att kartlägga rasism utan tillgång till jämlikhetsdata. Funktionsstödsnämnden Funktionsstödsnämnden anser att revideringen medfört en bättre struktur och är positiv till att planen nu tydligt synliggör kopplingen till stadens Policy för mänskliga rättigheter. Nämnden lyfter ett par områden där man anser att förslaget bör förtydligas eller justeras, bland annat gällande målens utformning, ansvar och uppföljning. Funktionsnämnden anser att resultatmålen i de flesta fall inte anger ett önskat resultat, utan är mer formulerade som aktiviteter. Vidare anser nämnden att det bör övervägas att ge kommunstyrelsen ett större samordningsansvar inom några av målen. Funktionsstödsnämnden anser att framtagandet av en handlingsplan medför en konkretisering av arbetet och kan därmed också utgöra ett stöd i det. Nämnden ser dock ett behov av samordning och stöd i framtagandet, samt att föreslagen studie bör genomföras innan handlingsplaner tas fram. Nämnden ser gärna att uppföljningen av planen tydliggörs och samordnas med uppföljningsprocessen av MR-policyn. Funktionsstödsnämnden bedömer att det, med vissa justeringar i planen, finns goda möjligheter att bidra i arbetet utifrån föreslagen struktur. Vänsterpartiet (V) har inkommit med en skriftlig reservation. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Föreskolenämndens yttrande Förskolenämnden delar uppfattningen att det finns ett behov av ett strategiskt arbete mot afrofobi och antisvart rasism, men anser att det ryms inom ramen för förskolans grunduppdrag så som det är formulerat i nationella styrdokument. Det är även utifrån förskolans uppdrag och förutsättningar av stor vikt att arbeta mot alla diskrimineringsgrunder integrerat. Nämnden anser att annan styrning behöver omfatta området mänskliga rättigheter som helhet och alla former av rasism. Ytterligare styrning i form av den föreslagna planen bedöms av nämnden riskera att ta fokus från det pågående arbetet. Detta kan i sin tur begränsa förutsättningarna för det samlade arbete som bedrivs inom befintliga systematiska kvalitetsprocesser kopplade till området. Vänsterpartiet (V) har inkommit med en skriftlig reservation. Grundskolenämndens yttrande Utgångspunkten i grundskolenämndens yttrande är de ställningstaganden som gjordes av nämnden i yttrandet om det första förslaget till plan. I nämndens yttrande från den 29 februari 2024 uttryckte grundskolenämnden att den ställde sig positiv till planens innehåll, men att arbete mot afrofobi och antisvart rasism redan är något som nämnden jobbar med i enlighet med nationella styrdokument. Vänsterpartiet (V) har inkommit med en muntlig reservation. Moderaterna (M) har lämnat ett särskilt yttrande. Sverigedemokraterna (SD) har lämnat ett särskilt yttrande. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens yttrande Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ställer sig positiv till att staden vill stärka arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Vidare anser nämnden att en nämndspecifik handlingsplan för arbetet kan bidra till en helhetssyn på de åtgärder som redan sker i nämndens verksamheter, samt kommer ytterligare att stärka insatsernas effekt genom förtydligad kommunikation och delaktighet. Samtidigt ser nämnden utmaningar i föreslagen uppföljningsstruktur utanför ordinarie process, eftersom det riskerar att skapa dubbelarbete inom värdegrunds- och MR-uppföljning. Nämnden efterfrågar därför att eventuella uppföljningskriterier ska tydliggöras i förväg om uppföljningen sker utanför den ordinarie uppföljningsprocessen. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Hälsa-, vård- och omsorgsnämndens yttrande Nämnden ställer sig positiv till ett stärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism, men ser utmaningar i den föreslagna mål- och uppföljningsstrukturen. Särskilt lyfter nämnden önskan om att undvika dubbelrapportering i uppföljning och att framtagande av handlingsplaner inte ska föregå det centrala kunskapsunderlaget som stadskontoret föreslås tas fram i form av en studie om afrofobi och antisvart rasism i Malmö. Nämnden vill också uppmärksamma att inriktningsmål fyra särskilt lyfter fram barn och unga, vilket är angeläget. Samtidigt riskerar äldre som målgrupp att osynliggöras, liksom problematiken med ålderism. Nämnden bedömer att detta riskerar att signalera att äldreperspektivet i huvudsak ska bäras inom ramen för vård och omsorg. För att målsättningarna i planen ska kunna uppnås lyfter nämnden vikten av tidsplanering för de samordnande och övergripande delar som ligger under kommunstyrelsens samordningsansvar. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en muntlig reservation. Kulturnämndens yttrande Kulturnämnden ser positivt på de ändringar som gjorts i planen och till den förändrade ansvars- och målstrukturen. Kulturnämnden ställer sig positiv till förslaget om att nämnden ska ta fram en egen handlingsplan för arbetet. Nämnden ser strukturen för uppföljning som tydlig och ser positivt på att uppföljning tidsmässigt följer ordinarie uppföljning. Efter planens giltighetstid ser kulturnämnden gärna att uppföljning av stadens arbete mot antisvart rasism blir en integrerad del av ordinarie uppföljning. Nämnden efterfrågar långsiktighet i arbetet och önskar förtydligande av hur arbetet efter planens giltighet kommer att se ut. Kulturnämnden ser en förflyttning i arbetet och att förutsättningar att arbeta i enlighet med föreslagen plan är bättre än tidigare förslag till plan. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Miljönämndens yttrande Miljönämnden ställer sig positiv till att stadens arbete mot afrofobi och antisvart rasism stärks. Miljönämnden betonar vikten av att nämndspecifika handlingsplaner utgår från verksamhetsuppdragets förutsättningar och pågående processer. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en skriftlig reservation. Servicenämnden Servicenämnden är positiv till att Malmö stad stärker sitt arbete mot afrofobi och antisvart rasism. Nämnden välkomnar det förtydligande som har gjorts gällande ansvarsfördelning, samordning och konkretisering av planens strategiska områden. Servicenämnden är positiv till att ta fram en handlingsplan för arbetet. Vidare anser nämnden att inriktnings- och resultatmål där kommunstyrelsens samordnande uppdrag beskrivits kommer att ge en bra grund för nämnderna och bolagen i arbetet. Nämnden lyfter emellertid att uppföljningen av arbetet kan vara svårt att särskilja från ordinarie rapportering. Nämnden lyfter arbetsgivarperspektivet som viktigt i och vill betona vikten av att samordna arbetet med aktiva åtgärder. Servicenämnden bedömer att planen ger goda förutsättningar för förvaltningen att bidra i arbetet. Moderaterna (M) har inkommit med ett särskilt yttrande. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med ett särskilt yttrande. Vänsterpartiet (V) har inkommit med ett särskilt yttrande. Stadsbyggnadsnämndens yttrande Stadsbyggnadsnämnden är fortsatt positiv till arbetet. Det nya förslaget upplever nämnden är anpassat efter remissinsatsernas yttranden och ansvarsfördelningen är tydligare. Nämnden anser att kommunstyrelsen tar ett stort ansvar i att samordna arbetet i enlighet med förslag. Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med en muntlig reservation. Överförmyndarnämndens yttrande Överförmyndarnämnden ställer sig positiv till förslaget om en reviderad plan för arbetet, samt den övergripande ambitionen med förslaget. Nämnden är positiv till att kopplingen till Malmö stads Policy för mänskliga rättigheter nu är tydlig. Nämnden är positiv till förslaget om nämndspecifika handlingsplaner, men vill lyfta vikten av att kommunstyrelsen stöttar i framtagandet av handlingsplaner. Nämnden ser ett behov av parallell samordning av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Nämnden är positiv till att ansvars- och målstrukturen har förtydligats, men anser att kommunstyrelsen bör ta ett större ansvar för samordningen av planen, särskilt gällande av kartläggning, samt dialog med civilsamhälle, akademi och andra sakkunniga. Om sådant arbete ska ske på nämndsnivå efterfrågas ekonomiska förutsättningar till nämnden för sådant arbete. Boplats Syds yttrande Boplats Syd välkomnar planen och förstår vikten av ett övergripande och strategiskt arbete mot rasism i hela staden. Bolaget framhåller att en transparent bostadsförmedlingsprocess är central för att motverka diskriminering och att deras nuvarande arbetssätt redan bidrar till detta, både gentemot bostadssökande och internt som arbetsgivare. Boplats Syd är positiv till att fortsätta utveckla arbetet utifrån sina förutsättningar och kommer att se över möjliga utvecklingsinsatser inom de fem inriktningsmålen. Malmö Kommuns Parkerings yttrande Malmö Kommuns Parkerings AB ställer sig bakom planens syfte och inriktning. Bolaget ser positivt på Malmö stads fortsatta arbete mot diskriminering och kommer inom ramen för deras verksamhet att bidra till genomförandet enligt kommunfullmäktiges beslut. Malmö Live Konserthus yttrande Bolaget instämmer i vikten av att arbeta aktivt mot afrofobi och antisvart rasism och utgår i dag från lagstiftning, arbetsrätt, egna policys samt Malmö stads styrdokument. Malmö Live Konserthus menar dock att ytterligare styrning och separata planer för enskilda diskrimineringsgrunder kan skapa organisatoriska utmaningar. Bolaget ser risker med att långvarigt prioritera vissa diskrimineringsgrunder framför andra, både juridiskt och kommunikativt, då detta kan uppfattas som att vissa former av rasism ges större vikt. Bolaget anser att årliga prioriteringar vid behov är en bättre väg. Samtidigt välkomnar man att ta del av stadens arbete, men betonar att bolagets begränsade resurser försvårar genomförandet av ytterligare insatser utöver det ordinarie arbetet. MKB Fastighets yttrande MKB Fastighets AB instämmer i vikten av att motverka afrofobi och antisvart rasism. Bolaget anser dock att befintliga styrdokument, såsom Malmö stads policy för mänskliga rättigheter, nationell lagstiftning och egna riktlinjer, redan ger tillräcklig styrning i arbetet mot diskriminering. MKB ser risk för otydliga prioriteringar mellan olika diskrimineringsgrunder och menar att tidsbegränsade fokusperioder fungerar bättre än permanenta prioriteringar. Bolaget har tidigare lyft fram olika diskrimineringsgrunder under olika tidsperioder. Under 2025 fokuserar man på funktionsnedsättning. MKB föredrar årliga prioriteringar och påpekar att den föreslagna planen kräver omprioriteringar eller extra resurser för att kunna genomföras. Malmöbor och civilsamhällets yttrande Den 30 september 2025 hölls ett remissamråd gällande det nya förslaget till plan med Malmöbor och representanter från civilsamhället. Inför samrådet annonserades möjligheten att delta via sociala medier. Alla som tidigare anmält sig i samband med tidigare annonseringar om samråd gällande arbetet mot afrofobi och antisvart rasism bjöds också in att delta. Under samrådet fick de drygt 15 deltagarna besvara sex frågor gällande förslaget till plan. Deltagarna hade möjlighet att samtala med varandra och med de tjänstepersoner från stadskontoret som tagit fram förslaget. Nedan följer en redovisning av samtliga sex frågor och svaren som deltagarna lämnade. Fullständiga svar finns i bilagan Sammanställning av synpunkter från remissamråd 2025-09-30. Deltagarna gavs även möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter på innehållet efter samrådet eller om man inte hade möjlighet att delta. 1. Vad tycker du om förslaget att nämnder och bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet? Majoriteten av deltagarna uttrycker att det är bra att nämnder och bolag ska ta fram sina egna handlingsplaner för arbetet, då det förtydligar hur arbetet ska genomföras. En person lyfter att det finns en risk att strukturer och normer inom nämnder och bolag inte utmanas när dem själva ska ta fram handlingsplaner. En annan lyfter att det kan finnas en risk för förvirring när det finns flera olika handlingsplaner. 2. Vad tycker du om föreslagen uppföljning av arbetet? Några av deltagarna efterfrågar mätbara mål och att handlingsplanerna i sig bör ha en egen uppföljning och utvärdering. En annan upplever målen som tydliga, vilket personen bedömer skapar en bra grund att utgå ifrån när bolag och nämnder tar fram handlingsplaner. En annan anser att skolledare behöver kunna redogöra för hur man arbetar med implementering av kommande handlingsplaner. Det lyfts även att arbetet gärna får leda till ett kollektivt lärande som inspirerar andras arbete med liknande frågor. 3. Vad tycker du om målsättningarna i planen? En person upplever målen som diffusa, då de är svåra att mäta. En annan lyfter att målen bör kopplas till konkreta projekt och arbeten. Handlingsplanerna och implementeringen bör synliggöras utåt mot andra aktörer. En annan lyfter frågan vad konsekvenserna är om målsättningarna inte efterföljs. 4. Tycker du att resultatmålen bidrar till att uppfylla inriktningsmålen? Det finns en positiv syn på att resultatmålen ligger i linje med inriktningsmålen, men flera lyfter att förutsättningarna för att arbeta med frågan behöver vara starka för att målen ska kunna uppfyllas i praktiken. Det krävs att personal i verksamheterna har mandat att arbeta med frågorna och tillräckliga resurser på lokal nivå. Flera pekar på behovet av tid, kompetens och stöd mellan verksamheter. 5. Hur vill du bli involverad i arbetet framöver? En majoritet av de närvarande föredrog att involveras genom samråd eller en utsedd arbetsgrupp. 6. Har du något annat förslag på hur Malmö stad kan arbeta med delaktighet av Malmöbor och civilsamhälle? Deltagarna föreslår att Malmö stad kan skapa ett nätverk med representanter och aktörer som berörs, stärka organisationer som motverkar rasism och involvera personer med relevanta erfarenheter. Det lyfts även att majoritetsbefolkningen bör engageras och utmanas i arbetet. Det lyfts även att staden bör avsätta ekonomiska resurser för arbetet, samt att bibliotek och universitet kan lyfta livsberättelser och perspektiv från olika grupper i Malmö. Vithetsnormen lyfts som särskilt viktig att uppmärksamma och utmana. Stadskontorets bedömning I denna del redovisas stadskontorets bedömning utifrån remissinstansernas yttranden, samt de förändringar som gjorts i det nu aktuella förslaget till plan. Förändring av helägda kommunala bolags ansvar för arbetet I remissinstansernas yttranden lyfter två kommunala helägda bolag att omfattningen av arbetet som förväntas genomföras innebar en stor arbetsbelastning för bolagen på grund av begränsade resurser. Stadskontoret gör bedömningen att det är rimligt, sett till verksamheternas storlek, att nämnder tar ett större ansvar för genomförandet av planen än kommunala helägda bolag. Därför föreslås att helägda kommunala bolag plockas bort från fem av nio föreslagna resultatmål för arbetet. Dessa är utvalda med hänsyn till bolagens möjlighet att bidra till resultatmålens uppfyllande. Samtliga inriktnings- och resultatmål, samt vilka som helägda kommunala bolag omfattas av, går att läsa i bilagan ”Förslag till Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism”. Intersektionalitet I hälsa-, vård- och omsorgsnämndens yttrande önskar nämnden att äldreperspektivet tydliggörs i planen. Detta då det föreslagna fjärde inriktningsmålet särskilt pekar ut barn och unga som en prioriterad målgrupp och nämnden befarar att äldreperspektivet kan osynliggöras. Föreslagen plan för arbetet utgår från ett intersektionellt angreppssätt. Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv och teori som synliggör hur olika former av makt, förtryck och diskriminering samverkar och påverkar människors livsvillkor. Perspektivet innebär att man undersöker hur afrofobi och antisvart rasism kan yttra sig och påverka människor på olika sätt, men även samverka med andra former av förtryck och diskrimineringsgrunder. Intersektionalitet handlar om att förstå att de som utsätts inte är en homogen grupp, utan att individer inom gruppen kan befinna sig i skärningspunkten mellan flera olika diskrimineringsgrunder och förtryck. Stadskontoret bedömning är att utformningen av föreslagen plan omfattar samtliga diskrimineringsgrunder, så även äldreperspektivet, då arbetet ska föreslås utgå och utföras utifrån en intersektionell ansats och analys. Arbetet mot olika former av rasism Några remissinstanser lyfter en oro över att behöva prioritera arbetet mot vissa former av rasism under åren 2026–2029. Detta då det riskerar att signalera att vissa diskrimineringsgrunder och former av rasism är viktigare att arbeta mot än andra. Stadskontorets bedömning är att ett riktat arbete mot olika former av rasism inte innebär att en prioritering mellan olika diskrimineringsgrunder görs, detta utifrån hur förslaget till plan är utformat. Förslaget till plan utgår från ett intersektionellt perspektiv, vilket innebär att samtliga diskrimineringsgrunder ska tas i beaktande i arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. I en kartläggning av Malmö stads arbete mot rasism och homofobi från 2019 (STK- 2019-101) framkom att staden hade riktade insatser mot vissa former av rasism, men att sådana saknades när det gäller antisvart rasism och antimuslimsk rasism. Mot denna bakgrund bedöms det vara önskvärt att även utveckla riktade insatser inom dessa områden, för att säkerställa att ett strukturerat och målinriktat arbete bedrivs även mot dessa former av rasism. Stadskontoret bedömer att ett fördjupat arbete mot afrofobi och antisvart rasism, liksom mot islamofobi och antimuslimsk rasism, kompletterar stadens redan mer utvecklade arbete mot andra former av rasism, såsom antisemitism och antiziganism. För dessa områden finns redan kommuncentrala styrdokument och särskilda arbetsformer som reglerar nämnders och förvaltningars arbete. Det är en utökad ambition i Malmö stads övergripande arbete mot olika former av rasism att i och med denna plan även inkludera de helägda kommunala bolagen. Stadskontoret bedömer att utvecklingsarbetet på sikt kan stärka bolagens arbete mot flera former av rasism, i likhet med hur tidigare insatser mot antisemitism och antiziganism kan bidra till arbetet mot antisvart och antimuslimsk rasism. Stadskontoret delar bedömningen att det inledningsvis kommer att kräva organisatoriska och kommunikativa insatser för att tydliggöra hur stadens arbete mot olika former av rasism är organiserat. För att tydliggöra Malmö stads ansvar att arbeta mot olika former av rasism och hur arbetet är organiserat, så har en inledande rubrik lagts till i den förslagna planen ”Malmö stads arbete mot olika former av rasism”. Arbetsgivarperspektivet Några nämnder lyfter arbetsgivarperspektivet i relation till arbetet mot afrofobi och antisvart rasism och efterfrågar ett förtydligande om det ingår i föreslagen plan eller inte. Detta då arbetsgivarperspektivet inte ingår i stadens Policy för mänskliga rättigheter, samt att den föreslagna planen har kunskapsstärkande insatser för medarbetare och förtroendevalda är ett av inriktningsmålen för arbetet. Stadskontoret delar bedömningen att arbetsgivarperspektivet är viktigt i relation till arbetet mot olika former av rasism. I föreslagen plan har arbetsgivarperspektivet varken exkluderats eller särskilt framhållits, vilket motiveras av att området regleras av bland annat diskrimineringslagen genom aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (3 kap. 1 § diskrimineringslagen). Mot bakgrund av detta kommer arbetsgivarperspektivet, i likhet med andra relevanta perspektiv inom ramen för arbetet, att behöva utvärderas under arbetet med föreslagen plan. Detta för att säkerställa att planen kan knytas till stadens arbete på ett sådant sätt att det förstärker redan befintligt arbete. Att kunskapsstärkande insatser om afrofobi och antisvart rasism föreslås genomföras för medarbetare och förtroendevalda bedömer stadskontoret inte står i strid med ovanstående. Detta då kompetens- och verksamhetsutveckling inom Malmö stads verksamheter inte enbart omfattar arbetsgivarperspektivet, utan berör hela organisationen och de insatser som krävs för att främja en inkluderande och likvärdig verksamhet. Jämlikhetsdata I fritidsnämndens yttrande lyfts svårigheten att kartlägga rasism utan tillgång till jämlikhetsdata. Jämlikhetsdata kan kort beskrivas som ett samlingsbegrepp för kvantitativa data (statistik) och annan form av kvalitativt kunskapsunderlag som tillsammans krävs för att utforma och följa upp faktiskt utfall av policys och verksamheter utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Jämlikhetsdata används för att över tid synliggöra eventuella mönster av skillnader i utfall på gruppnivå som, direkt eller indirekt, kan kopplas till en eller flera skyddade diskrimineringsgrunder. Stadskontoret har i ett tidigare ärende (STK-2017-357) utrett möjligheten att införa jämlikhetsdata i Malmö. Stadskontorets bedömning var då att ett systematiskt arbete med jämlikhetsdata i Malmö stad, utifrån nationella och lokala ramverk och förutsättningar, skulle vara möjligt att utveckla. Insamling av jämlikhetsdata var också en av Institutet för mänskliga rättigheters rekommendationer till den svenska staten i deras alternativrapport om rasism och diskriminering som släpptes under hösten 2025. Rapporten ’Kompletterande information till FN:s rasdiskrimineringskommitté’ släpptes inför att Sverige i november 2025 granskades av FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD). Stadskontorets bedömning är att insamling av jämlikhetsdata kan utgöra ett stöd i det arbete som ska bedrivas inom ramen för föreslagen Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism, men att arbetet med planen inte är beroende av sådan insamling för dess genomförande; dock finns det fördelar i form av ett stärkt kunskapsunderlag som kan bidra till möjligheten att utveckla mer träffsäkra insatser och uppföljning av dessa. Uppföljning av arbetet I den andra remissversionen av planen föreslog stadskontoret att uppföljning av arbetet ska genomföras årligen, men utanför stadens ordinarie uppföljningsprocess. I remissinstansernas yttranden var det av en majoritet önskvärt att uppföljningen hanteras inom den ordinarie budget- och uppföljningsprocessen genom delårsrapport och årsanalys. Detta för att undvika dubbelrapportering. Stadskontoret har under beredningen av ärendet haft kontinuerliga dialoger om hur uppföljning kan planeras för att på ett ändamålsenligt sätt fånga helheten av det arbete som ska genomföras inom ramen för föreslagen plan. Stadskontorets bedömning är att det, i enlighet med stadens riktlinjer för styrdokument (STK-2014-1004), inte är lämpligt att uppföljningen hanteras inom ramen för delårsrapport och årsanalys. Detta då tillvägagångssättet inte ger möjlighet att ställa det flertalet frågor som uppföljningen av planens arbete kräver. Stadskontoret bedömer att uppföljning av föreslagen plan bör hanteras utanför delårsrapport och årsanalys. Vidare föreslår stadskontoret att formen för uppföljning ska fortsatt utredas för att säkerställa att uppföljningen genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Formen för uppföljning föreslås tydliggöras inom ramen för den handlingsplan som kommunstyrelsen ska ta fram i enlighet med föreslagen plan. Tidsram för framtagande av handlingsplaner Inom inriktningsmålet ”Malmö stad har identifierat uttryck och konsekvenser av afrofobi och antisvart rasism i det lokala sammanhanget” anges i det första resultatmålet att kommunstyrelsen ska ta fram en studie av lokala uttryck av afrofobi och antisvart rasism i Malmö. Studien har av vissa remissinstanser lyfts som ett viktigt kunskapsunderlag för framtagandet av nämndernas och de helägda kommunala bolagens handlingsplaner. Stadskontoret delar denna bedömning och föreslår därför att tidsramen för framtagandet av handlingsplaner förlängs fram till den 30 juni 2027. Stadskontoret har under våren 2025 upphandlat en sådan studie och arbetet med denna pågår. Inom ramen för studien har Malmöbor och civilsamhällesaktörer intervjuats, men även representanter för förvaltningar och bolag för att ge forskarna en bild av redan pågående arbete. Studien kommer att presenteras som tidigast i juni 2026. Stöd till nämnder och helägda kommunala bolag i genomförandet Flera av nämnderna betonar behovet av stöd från kommunstyrelsen i genomförandet av arbetet, såsom framtagandet av handlingsplaner. I den föreslagna planen tilldelas kommunstyrelsen ett samordnande ansvar för arbetet. Detta ansvar omfattar dels de resultatmål där kommunstyrelsen anges som ensam ansvarig, dels uppgiften att stödja nämnder och helägda kommunala bolag i genomförandet av planen. Organiseringen av samordningsuppdraget, liksom det interna arbetet inom kommunstyrelsen, kommer att preciseras ytterligare i den handlingsplan som stadskontoret ska ta fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Stöd vid framtagandet av handlingsplaner kommer att tillhandahållas i syfte att underlätta arbetet för nämnder och helägda kommunala bolag, samt säkerställa kvalitet och stringens i handlingsplanerna inom organisationen som helhet. Fördelning av medel för arbetet Avseende fördelning av medel för arbetet föreslår stadskontoret att kommunstyrelsen tilldelas medel för genomförandet av samordning under planens giltighetstid. Samordningsuppdraget innebär bland annat utvecklandet av stadsövergripande kunskapsinsatser, extra personalresurser, samt upphandling av externa tjänster. Stadskontoret bedömer att 1 500 000 kronor under åren 2026–2029 är tillräckligt för att täcka de kostnader och insatser som förväntas genomföras inom ramen för samordningsuppdraget. Under år 2026 bedöms 1 500 000 kronor kunna finansieras genom medel av de totalt 5 000 000 kronor som avsatts i budget för uppbyggnaden av Malmö stads kunskapsplattform för mänskliga rättigheter. För åren 2027–2029 föreslås kommunstyrelsen beakta 1 500 000 kronor årligen för samordningsuppdraget i beredningen av kommunfullmäktiges budget. Pedagogisk (PI) är de tre utbildningsförvaltningarnas gemensamma enhet och har i sitt uppdrag att arbeta med skolutveckling med fokus på värdegrundsuppdraget och verksamhetsnära forskning. PI tillhör organisatoriskt grundskoleförvaltningen. Mot bakgrund av att den föreslagna planen identifierar barn och unga som en prioriterad målgrupp, samt att PI har ett särskilt utvecklingsuppdrag rörande värdegrunduppdraget i Malmös skolor, föreslås PI att tilldelas medel för att genomföra ett utvecklingsarbete på området. Stadskontoret föreslår att PI genom grundskolenämnden ska tilldelas 2 000 000 kronor årligen under planens giltighetstid, åren 2026–2029. Syftet är att stärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. För övriga nämnder och helägda kommunala bolag föreslås att arbetet genomförs inom ramen för ordinarie budget under planens giltighetstid. Bedömningen utgår från att de föreslagna resultatmålen i huvudsak avser att integreras i befintliga verksamheter och pågående arbetssätt. Mot denna bakgrund föreslås genomförandet kunna ske inom befintliga ekonomiska ramar. Ansvariga Nicklas Löfström Nämndsekreterare Ana Maria Deliv Avdelningschef Andreas Norbrant Stadsdirektör Malmö stad Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdestid 2026-04-01 kl 13:00 Plats Kommunstyrelsens sessionssal (rum 2022) Rådhuset Utses att justera Helena Nanne Justeringen 2026-04-10 Protokollet omfattar §173 Underskrifter Sekreterare Pamela Lindqvist Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Justerande Helena Nanne Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Stefana Hoti (MP) (Vice ordförande) Helena Nanne (M) (Andre vice ordförande) Andréas Schönström (S) Sofia Hedén (S) Mubarik Abdirahman (S) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anfal Mahdi (V) Anders Skans (V) Sara Wettergren (L) ersätter Roko Kursar (L) Ej tjänstgörande ersättare Amani Loubani (S) Anders Rubin (S) Sanna Axelsson (S) Anders Nilsson (S) John Eklöf (M) Tony Rahm (M) Rickard Åhman Persson (SD) Anders Pripp (SD) Tobias Petersson (V) Sadiye Altundal (V) Janne Grönholm (MP) Övriga närvarande Alma Tabak (enhetschef) Ana-Maria Deliv (avdelningschef) Andreas Norbrant (stadsdirektör) Anna Westerling (ekonomidirektör) Emma Sandberg (enhetschef) Henrik Loveby (avdelningschef) Johanna Juhlin (HR-direktör) Jonas Rosenkvist (avdelningschef) Micael Nord (näringslivsdirektör) Petter Hallberg (sektionschef) Sedat Arif (S) (kommunalråd (S)) Tomas Bärring (chefsjurist) Pamela Lindqvist (nämndsekreterare) Isabelle Henningsson (nämndsekreterare)

§ 105 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Jämlik Hälsa Lindängen STK-2026-131 Sammanfattning Under 2025 har stadskontoret fört en diskussion med berörda förvaltningar kring framtida hemvist för överenskommelsen kring Jämlik Hälsa Lindängen, vilken har en tydlig geografisk inriktning. Genom sin förvaltnings strategiskoperativa roll i partnerskapet bedöms att arbetsmarknads- och socialnämnden skulle utgöra en naturlig hemvist för en framtida förlängd överenskommelse. Förslaget är att arbetsmarknads- och socialnämnden inför att nuvarande överenskommelseperiod löper ut (sista juni 2026) får ansvar för att i samråd med överenskommelsens parter ta fram och ingå en ny IOP-överenskommelse avseende Jämlik Hälsa Lindängen som gäller från och med 1 juli 2026 till och med 31 december 2028, med möjlighet till förlängning 2029. Förslaget är att kommunstyrelsen anmodar arbetsmarknads- och socialnämnden att inför att nuvarande överenskommelse löper ut (sista juni 2026) överta ansvaret för att ta fram och ingå en ny IOP-överenskommelse avseende Jämlik Hälsa Lindängen som gäller från och med 1 juli 2026. Förslaget innebär också att kommunstyrelsen omfördelar, samt planlägger att omfördela, kommunbidrag till arbetsmarknads- och socialnämnden för att finansiera partnerskapet under överenskommelseperioden, förutsatt att arbetsmarknads- och socialnämnden tecknar överenskommelsen. Utgångspunkten i förslaget är att säkerställa ett fortsatt ömsesidigt åtagande att driva Jämlik hälsa Lindängen mellan Malmö stad, Rädda Barnen och Malmö universitet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen anmodar arbetsmarknads- och socialnämnden att överta ansvaret för att, tillsammans med övriga parter ta fram och ingå en ny IOP- överenskommelse gällande Jämlik Hälsa Lindängen, samt ansvaret för hantering och uppföljning av avtal och verksamhet. 2. Kommunstyrelsen förordar att den nya överenskommelsen ska gälla från och med den 1 juli 2026 till och med 31 december 2028, med möjlighet till förlängning 2029. 3. Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning att beslutspunkt 1 och 2 godkänns att omfördela kommunbidrag om 1 109 000 kronor från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar till arbetsmarknads- och socialnämnden år 2026 för perioden juli–december 2026 för finansiering av IOP- överenskommelse gällande Jämlik Hälsa Lindängen. 4. Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning att beslutspunkt 1 och 2 godkänns att beakta 2 218 000 kronor och indexuppräkning årligen 2027 och 2028 till arbetsmarknads- och socialnämnden i beredningen av förslag till kommunfullmäktiges budget år 2027 för finansiering av IOP-överenskommelse gällande Jämlik Hälsa Lindängen. 5. Kommunstyrelsen beslutar om att beakta 2 218 000 kronor och index- uppräkning år 2029 till arbetsmarknads- och socialnämnden i beredningen av förslag till kommunfullmäktiges budget år 2029 för finansiering av IOP- överenskommelse gällande Jämlik Hälsa Lindängen, under förutsättning att arbetsmarknads- och socialnämnden väljer att förlänga överenskommelsen 2029. Beslutsgång Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet och avser lämna in en skriftlig reservation, bilaga 105:1. Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Kulturnämnden Rädda Barnen, Region Syd Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260216 §84 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Jämlik Hälsa Lindängen • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260209 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentlig partnerskapsöverenskommelse (IOP) Jämlik Hälsa Lindängen • Beslut KS 250507 §123 med reservation (V) och (SD) Förslag till förlängning av idéburet offentligt partnerskapsavtal (IO(STK-2024-1615-15) • Förlängningsavtal IOP Jämlik hälsa Lindängen Bilaga 105:1 Reservation § 105. Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Jämlik Hälsa Lindängen Förslaget är att kommunstyrelsen anmodar arbetsmarknads- och socialnämnden att inför att nuvarande överenskommelse löper ut (sista juni 2026) överta ansvaret för att ta fram och ingå en ny IOP-överenskommelse avseende Jämlik Hälsa Lindängen som gäller från och med 1 juli 2026. Förslaget innebär också att kommunstyrelsen omfördelar, samt planlägger att omfördela, kommunbidrag till arbetsmarknads- och socialnämnden för att finansiera partnerskapet under överenskommelseperioden, förutsatt att arbetsmarknads- och socialnämnden tecknar överenskommelsen. Utgångspunkten i förslaget är att säkerställa ett fortsatt ömsesidigt åtagande att driva Jämlik hälsa Lindängen mellan Malmö stad, Rädda Barnen och Malmö universitet. Sverigedemokraterna har sedan tidigare varit kritiska mot IOP:n. Även om det är förståeligt att arbetsmarknads- och socialnämnden övertar ansvaret ser vi inte att detta förändrar upplägget i sig eller bidrar till förbättrade resultat. Med anledning av ovanstående yrkade vi avslag på förslaget. Då yrkandet inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-03-04 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-02-02 Vår referens Jonas Nygren Utvecklingssamordnare jonas.nygren@malmo.se Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Jämlik Hälsa Lindängen STK-2026-131 Sammanfattning Sedan juli 2023 bedrivs Jämlik Hälsa Lindängen som ett idéburet offentligt partnerskap (IOP), i vilket kommunstyrelsen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen, kultur- förvaltningen, Rädda Barnen och Malmö universitet ingår. Den första IOP- överenskommelsen avsåg perioden juli 2023 till och med juni 2025. 2 april 2025 beslutade kommunstyrelsen (§ 123) att förlänga överenskommelsen med perioden juli 2025 till och med juni 2026. Under 2025 har stadskontoret fört en diskussion med berörda förvaltningar kring framtida hemvist för överenskommelsen kring Jämlik Hälsa Lindängen, vilken har en tydlig geografisk inriktning. Genom sin förvaltnings strategiskoperativa roll i partnerskapet bedöms att arbetsmarknads- och socialnämnden skulle utgöra en naturlig hemvist för en framtida förlängd överenskommelse. Förslaget är att kommunstyrelsen anmodar arbetsmarknads- och socialnämnden att inför att nuvarande överenskommelse löper ut (sista juni 2026) överta ansvaret för att ta fram och ingå en ny IOP-överenskommelse avseende Jämlik Hälsa Lindängen som gäller från och med 1 juli 2026. Förslaget innebär också att kommunstyrelsen omfördelar, samt planlägger att omfördela, kommunbidrag till arbetsmarknads- och socialnämnden för att finansiera partnerskapet under överenskommelseperioden, förutsatt att arbetsmarknads- och socialnämnden tecknar överenskommelsen. Utgångspunkten i förslaget är att säkerställa ett fortsatt ömsesidigt åtagande att driva Jämlik hälsa Lindängen mellan Malmö stad, Rädda Barnen och Malmö universitet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Kommunstyrelsen anmodar arbetsmarknads- och socialnämnden att överta ansvaret för att, tillsammans med övriga parter ta fram och ingå en ny IOP- SIGNERAD 2026-02-02 överenskommelse gällande Jämlik Hälsa Lindängen, samt ansvaret för hantering och uppföljning av avtal och verksamhet. 2. Kommunstyrelsen förordar att den nya överenskommelsen ska gälla från och med den 1 juli 2026 till och med 31 december 2028, med möjlighet till förlängning 2029. 3. Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning att beslutspunkt 1 och 2 godkänns att omfördela kommunbidrag om 1 109 000 kronor från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar till arbetsmarknads- och socialnämnden år 2026 för perioden juli–december 2026 för finansiering av IOP-överenskommelse gällande Jämlik Hälsa Lindängen. 4. Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning att beslutspunkt 1 och 2 godkänns att beakta 2 218 000 kronor och indexuppräkning årligen 2027 och 2028 till arbetsmarknads- och socialnämnden i beredningen av förslag till kommunfullmäktiges budget år 2027 för finansiering av IOP-överenskommelse gällande Jämlik Hälsa Lindängen. 5. Kommunstyrelsen beslutar om att beakta 2 218 000 kronor och index- uppräkning år 2029 till arbetsmarknads- och socialnämnden i beredningen av förslag till kommunfullmäktiges budget år 2029 för finansiering av IOP- överenskommelse gällande Jämlik Hälsa Lindängen, under förutsättning att arbetsmarknads- och socialnämnden väljer att förlänga överenskommelsen 2029. Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260209 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentlig partnerskapsöverenskommelse (IOP) Jämlik Hälsa Lindängen • Förlängningsavtal IOP Jämlik hälsa Lindängen • Beslut KS 250507 §123 med reservation (V) och (SD) Förslag till förlängning av idéburet offentligt partnerskapsavtal (IO(STK-2024-1615-15) Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-02-16 Kommunstyrelsen 2026-03-04 Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Kulturnämnden Rädda Barnen, Region Syd Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle Stadskontorets handläggare Ärendet Under 2025 har stadskontoret fört en diskussion med berörda förvaltningar kring framtida hemvist för överenskommelsen kring Jämlik Hälsa Lindängen, vilken har en tydlig geografisk inriktning. Genom sin förvaltnings strategiskoperativa roll i partnerskapet bedöms att arbetsmarknads- och socialnämnden skulle utgöra en naturlig hemvist för en framtida förlängd överenskommelse. Förslaget är att arbetsmarknads- och socialnämnden inför att nuvarande överenskommelseperiod löper ut (sista juni 2026) får ansvar för att i samråd med överenskommelsens parter ta fram och ingå en ny IOP-överenskommelse avseende Jämlik Hälsa Lindängen som gäller från och med 1 juli 2026 till och med 31 december 2028, med möjlighet till förlängning 2029. Förslaget är att kommunstyrelsen anmodar arbetsmarknads- och socialnämnden att inför att nuvarande överenskommelse löper ut (sista juni 2026) överta ansvaret för att ta fram och ingå en ny IOP-överenskommelse avseende Jämlik Hälsa Lindängen som gäller från och med 1 juli 2026. Förslaget innebär också att kommunstyrelsen omfördelar, samt planlägger att omfördela, kommunbidrag till arbetsmarknads- och socialnämnden för att finansiera partnerskapet under överenskommelseperioden, förutsatt att arbetsmarknads- och socialnämnden tecknar överenskommelsen. Utgångspunkten i förslaget är att säkerställa ett fortsatt ömsesidigt åtagande att driva Jämlik hälsa Lindängen mellan Malmö stad, Rädda Barnen och Malmö universitet. Bakgrund Jämlik Hälsa Lindängen är ett program som syftar till att stärka förutsättningarna för god hälsa och förbättrad livskvalitet genom hälsofrämjande insatser. Verksamheten riktar sig främst till boende i Lindängen i södra Malmö, men tar i mån av plats även emot deltagare från övriga staden. En bärande målgrupp är vuxna kvinnor med sämre förutsättningar att uppnå eller upprätthålla god hälsa, men programmet vänder sig även till familjer, barn och unga i syfte att stärka deras utveckling och hälsa. Programmet strävar efter att bygga upp en social infrastruktur för att grupper med sämre förutsättningar för att uppnå och bibehålla en god hälsa ska få det stöd de har behov av. Jämlik Hälsa Lindängen bygger på en deltagardriven process- och arbets- modell kallad Community Based Participatory Research (CBPR), genom vilken deltagarna identifierar och formulerar vilka behov de har, följt av att relevanta aktiviteter och interventioner utformas i samarbete mellan deltagarna och samverkans- aktörerna. Arbetet kan beskrivas som en cyklisk process där resultat och reflektioner ligger till grund för vidareutveckling av verksamheten. Arbetet bedrivs i hälsoverkstäder som fokuserar på olika teman, vilka tagits fram tillsammans med deltagarna. Hälsoverkstäderna drivs av hälsofrämjare, som utöver relevant sakkompetens också har stark förankring i lokalsamhället. Rollen kan sägas utgöra ett exempel på så kallad ”cultural broker”, vilket syftar till personer som kan fungera som brobyggare mellan olika kulturer, underlätta kommunikation, minska risk för missförstånd och hjälpa individer och grupper att navigera i system. Ansvar för planering och utveckling ligger hos Jämlik Hälsa Lindängens samordningsfunktion, kallad ”sekretariatet”. Knutet till Jämlik Hälsa Lindängen finns även en styrgrupp, vilken kan stödja sekretariatet i strategiska frågor och frågor som inte kan lösas inom samordningsfunktionen. Jämlik Hälsa Lindängen startade som ett Vinnovaprojekt 2016–2019 med Malmö universitet som huvudman under namnet ”Hälsofrämjande innovation i samverkan”. Verksamheten har därefter övergått till att drivas i samverkan med ett flertal parter från civilsamhället, offentlig sektor och näringslivet. Malmö stad har i samverkan med andra aktörer verkat för områdesutveckling på Lindängen under längre tid. Det tvärsektoriella arbete som idag bedrivs i området har sina rötter i Malmö stads tidigare satsningar på områdesprogram perioden 2010–2015, i vilket ”Program Lindängen” utgjorde ett av fem program. Program Lindängen fungerade som ett paraply för olika projekt och insatser med gemensamma mål och nyttor och syftade till att etablera en modell för områdesutveckling enligt Malmökommissionens rekommendationer. Den idéburna sektorns nätverk och organisationer har stått för en kontinuitet som varit avgörande i arbetet på Lindängen. Sedan 7 juni 2023 (§ 171) bedrivs Jämlik Hälsa Lindängen inom ramen för ett idéburet offentligt partnerskap (IOP), i vilket kommunstyrelsen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen, kulturförvaltningen, Rädda Barnen (Region Syd) och Malmö universitet (Fakulteten för hälsa och samhälle) ingår. Den första IOP- överenskommelsen avsåg perioden juli 2023 till och med juni 2025. Våren 2025 beslutade kommunstyrelsen den 2 april (§ 123) att förlänga IOP-överenskommelsen ett år, det vill säga perioden juli 2025 till och med juni 2026. I samband med att förlängning av överenskommelsen för Jämlik Hälsa Lindängen beslutade kommunstyrelsen 2 april 2025 (§ 123) att för perioden juli till och med december 2025 bevilja Rädda Barnen 1 109 649 kronor från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. Kommunstyrelsen beslutade att ett lika stort belopp skulle beaktas i beredningen av kommunfullmäktiges budget för 2026 avseende perioden januari till och med juni 2026. Utöver de finansiella medel som kommunstyrelsen tillhandahållit bidrar även Malmö stad (arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt kulturförvaltningen) med lokaler (Framtidens hus, Lindängenbibliotekets lokaler och biblioteksfilialen i Motettens höghus). Utöver detta har Malmö stad bidragit med ”in- kind”-resurser, som arbetskraft och lokalkostnader. Stadskontorets bedömning Stadskontoret gör fortsatt bedömningen att Jämlik Hälsa Lindängen bidrar till en positiv utveckling av deltagarnas hälsa och livskvalitet. I samband med uppföljningen av verksamheten 2024 konstaterades bland annat positiva förflyttningar avseende upplevd trygghet, tillit, social gemenskap och sociokulturellt anpassad samhällsinformation. För en djupare redogörelse hänvisas till STK-2024-1615. Återrapporteringen till kommunstyrelsen av 2025 års verksamhet sker under våren 2026. Jämlik Hälsa Lindängen arbetar kontinuerligt med att stärka tillgången till meningsfulla aktiviteter för att bryta social isolering och främja psykisk hälsa hos deltagarna, bland annat genom att öka möjligheten till rörelse och mobilitet i staden. Jämlik Hälsa Lindängen arbetar också för att deltagarna ska utvidga sina sociala nätverk och förmåga att navigera i det svenska samhället. Gällande målgruppen barn och unga skapades en hälsoverkstad under 2024 med syfte att stärka deltagarnas möjligheter till utveckling och meningsfull fritid. Mot bakgrund att kommunstyrelsens roll i relation till IOP-överenskommelsen främst avsett finansiering och hantering av avtalsförnyelse och uppföljning har stadskontoret gjort bedömningen att arbetsmarknads- och socialnämnden vore en mer naturlig hemvist för en kommande ny överenskommelse avseende Jämlik hälsa Lindängen. Nämnden har genom sin förvaltning haft en roll som ligger närmare de operativa frågorna inom partnerskapet och därmed också haft närmare inblick i verksamheten. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har i dialog med stadskontoret ställt sig positiv till att ta fram en ny IOP-överenskommelse i samband med att nuvarande avtalsperiod löper ut. För att säkerställa finansiering för en ny överenskommelse – förutsatt att arbetsmarknads- och socialnämnden tecknar en sådan – föreslår stadskontoret att omfördelning av kommunbidrag görs från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar, till ett belopp som motsvarar dimensioneringen av det nuvarande avtalet, det vill säga en årlig kostnad på 2 218 000 kronor (plus indexuppräkning för verksamhetsåren 2027–2029) reserverad för att finansiera IOP-överenskommelsen. Om arbetsmarknads- och socialnämnden därutöver önskar tillskjuta ytterligare medel står det nämnden fritt. Om ytterligare en IOP-överenskommelse blir aktuell från och med 2030 krävs ett förnyat ärende om kommunstyrelsen fortsatt ska finansiera verksamheten. Ansvariga Nicklas Löfström Nämndsekreterare Ana Maria Deliv Avdelningschef Andreas Norbrant Stadsdirektör Malmö stad Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdestid 2026-03-04 kl 13:00 Plats Sessionssalen, Rådhuset Utses att justera Helena Nanne (M) Protokollet omfattar §115 Underskrifter Sekreterare Nicklas Löfström Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Justerande Helena Nanne (M) Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Helena Nanne (M) (Andre vice ordförande) Andréas Schönström (S) Sofia Hedén (S) Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anders Skans (V) Roko Kursar (L) Tobias Petersson (V) ersätter Anfal Saad Mahdi (V) Janne Grönholm (MP) ersätter Stefana Hoti (MP) (Vice ordförande) Ej tjänstgörande ersättare Anders Rubin (S) Anders Nilsson (S) John Eklöf (M) Tony Rahm (M) Rickard Åhman Persson (SD) Anders Pripp (SD) Sadiye Altundal (V) Sara Wettergren (L) Övriga närvarande Alma Tabak (enhetschef) Ana-Maria Deliv (avdelningschef) Andreas Norbrant (stadsdirektör) Anna Westerling (ekonomidirektör) Carina Nilsson (S) (kommunfullmäktiges ordförande (S)) Henrik Loveby ( avdelningschef) Jonas Rosenkvist (avdelningschef) Mats Holmström (kommunikationsdirektör) Micael Nord ( näringslivsdirektör) Nicklas Löfström (nämndsekreterare) Petter Hallberg (sektionschef) Sedat Arif (S) (kommunalråd (S)) Nina Hellström Naracic (controller) Luisa Hansson (enhetschef) Isabelle Henningsson (nämndsekreterare)

§ 114 Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism STK-2025-859 Sammanfattning I oktober 2022 beslutade kommunstyrelsen att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2024 att anta Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism för åren 2024–2027. Den 30 oktober 2024 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att skicka förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism på remiss till stadens nämnder och helägda bolag. Planen hade då en likadan grundstruktur som den redan antagna Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism. Av remissinstansernas yttranden om Plan för arbetet mor afrofobi och antisvart rasism, framgick att man upplevde förslaget som otydligt och efterfrågade ändringar gällande bland annat ansvars- och målstruktur för att konkretisera arbetet. Utgångspunkten för arbetet är att Malmö stads planer mot olika former av rasism ska ha samma grundstruktur. Detta för att skapa förutsättningar för ett samlat arbete mot olika former av rasism. Mot bakgrund av detta initierades en revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism under första halvåret 2025. Ett nytt förslag till plan skickades ut på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag i juni 2025. Malmöbor och civilsamhällesaktörer engagerades i det nya remissförslaget genom ett öppet samråd i september 2025. Förslaget till plan innefattar bland förslag till inriktnings- och resultatmål för arbetet, samt att nämnder och styrelser ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet. Bedömningen varierar mellan remissinstanserna, men en majoritet ställer sig positiva till ett förstärkt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism, samt det reviderade förslaget till plan. Förslaget är att Malmö under 2026–2029 ska genomföra ett förstärkt arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism i enlighet med föreslagen plan. Förslaget omfattar samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ska tilldelas 1 500 000 kronor årligen under åren 2027–2029 för samordning av arbetet. Grundskolenämnden föreslås tilldelas 2 000 000 kronor årligen under åren 2026–2029 för att förstärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga. Stadskontoret föreslår även att kommunstyrelsen upphäver beslutspunkt två och fyra i sitt beslut §173 från den 5 juni 2024 rörande fördelning av medel för arbetet. Detta då giltighetstiden för planen föreslås ändras till åren 2026–2029. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige antar nytt förslag till Plan för Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism att gälla under åren 2026–2029 från och med beslutsdatum. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att besluta om egna handlingsplaner för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism senast den 30 juni 2027. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Kommunstyrelsen upphäver beslutspunkt två i sitt beslut §173 från den 5 juni 2024: ”Kommunstyrelsen beaktar 1 500 000 kronor årligen från och med år 2025 för finansiering av stadens arbete med mänskliga rättigheter och mot rasism med fokus på Plan mot islamofobi och antimuslimsk rasism åren 2025-2027 i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2025.” 2. Kommunstyrelsen upphäver beslutspunkt fyra i sitt beslut §173 från den 5 juni 2024: ”Kommunstyrelsen beaktar 2 000 000 kronor årligen år 2025-2027 i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2025 för att förstärka grundskolenämnden för arbetet med islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga inom området mänskliga rättigheter.” 3. Kommunstyrelsen beaktar 1 500 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för finansiering av kommunstyrelsens samordning rörande Plan för Malmö stads arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism. 4. Kommunstyrelsen beaktar 2 000 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för att förstärka grundskolenämndens arbete mot islamofobi och antimuslimsk rasism för målgruppen barn och unga. Beslutsgång Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Helena Nanne (M) yrkar att kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att redovisa arbetet med handlingsplanerna i samband med delårsrapport och årsanalys. Anton Sauer (C) instämmer i Helena Nannes (M) yrkande. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Ordföranden konstaterar att det finns tre förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Reservationer och särskilda yttranden Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) reserverar sig mot beslutet och avser lämna in en gemensam skriftlig reservation, bilaga 114:1. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet och avser lämna in en skriftlig reservation, bilaga 114:2. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU §90 med särskilt yttrande (M) Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism • G-Tjänsteskrivelse KSAU 250623 Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism • Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism (antagen KF 240619 § 128) • Remissversion Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism Bilaga 114:1 Reservation § 114. Revidering av Plan för arbetet mot islamofobi och antimuslimsk rasism Moderaterna och Centerpartiet yrkade på att Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att redovisa arbetet med handlingsplanerna i samband med delårsrapport och årsanalys Vi delar uppfattningen att afrofobi, antisvart rasism, islamofobi och antimuslimsk rasism är allvarliga problem som måste motverkas och vi ställer oss bakom att staden ska ta krafttag mot dessa uttryck för diskriminering. Ingen Malmöbo ska behöva möta rasism eller särbehandling i kommunens verksamheter. Samtidigt vill vi betona att kommunen redan har ett tydligt ansvar enligt gällande lagstiftning att arbeta mot alla former av diskriminering och att säkerställa likabehandling. Detta ansvar omfattar hela den kommunala organisationen och alla verksamheter. Arbetet ska vara rättssäkert, konsekvent och gälla lika för alla. Vi kan dock konstatera att Malmö stad, trots ett tydlgt ansvar, inte alltid lever upp till det. Vi ser en risk i att dela upp arbetet i separata planer eller strategier utifrån olika diskrimineringsgrunder eller former av rasism. En sådan uppdelning kan leda till otydlighet, ökad administration och svåra avvägningar i praktiken. Om två personer som omfattas av olika planer hamnar i en situation där planerna pekar åt olika håll blir det svårt för både berörda och ansvariga i verksamheten att veta vad som gäller. Det riskerar att försvaga rättssäkerheten och förtroendet för kommunens arbete. Moderaterna menar därför att arbetet mot afrofobi, antisvart rasism, islamofobi och antimuslimsk rasism ska vara en självklar och integrerad del av det samlade arbetet mot all diskriminering och alla former av rasism. Ett enhetligt och sammanhållet angreppssätt stärker rättssäkerheten, tydligheten och likabehandlingen. Kommunallagens likabehandlingsprincip ställer krav på att kommunen behandlar sina medborgare sakligt och opartiskt. Ett uppdelat system med särskilda planer för olika grupper riskerar att försvaga denna grundprincip. Arbetet bör i stället bygga på gemensamma normer, gemensamma krav och gemensamt ansvar i hela organisationen. Ytterst är det en fråga om ledarskapet i kommunala verksamheter. Hur agerar man somchef när Malmöbor utsätts? Anmäls det som är brottsligt? Får händelser komma fram eller göms de undan? Vad säger det yttersta politiska ledarskapet? Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss till förmån för bifall. Kommunstyrelsen 2026-03-04 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 114:2 Reservation § 114. Reviderad plan för arbetet mot islamofobi Sverigedemokraterna yrkade avslag på ärendet. Vi följer upp våra tidigare ståndpunkter. Vi menar att det inte behövs olika planer eller insatser kopplat till detta. Det finns lagstiftning att förhålla sig till samt både Sveriges och Malmös grundläggande värderingar. Kommunstyrelsen 2026-03-10 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Malmö stad Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdestid 2026-03-26 kl 13:00 Plats Sessionssalen, Rådhuset Utses att justera Anders Rubin (S) Michael Hård af Segerstad (SD) Justeringen 2026-04-08 Protokollet omfattar §61 Underskrifter Sekreterare Louise Lagerlund Ordförande Carina Nilsson (S) §§ Björn Gudmundsson 51-58, 60-73 (S) § 59 Justerande Anders Rubin (S) Michael Hård af Segerstad (SD) Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Farishta Sulaiman (M) Magnus Olsson (SD) Nina Jakku (V) Andréas Schönström (S) John Roslund (-) Rickard Åhman Persson (SD) Mohamed Yassin (MP) Carin Gustafsson (V) Anders Rubin (S) Roko Kursar (L) Nicola Rabi (M) Carina Nilsson (S) (Ordförande) Kay Wictorin (C) Lars-Johan Hallgren (SD) Anja Nordberg Sonesson (M) (Andre vice ordförande) Sofia Hedén (S) Anders Pripp (SD) Mubarik Abdirahman (S) Boel Pettersson (V) Stefana Hoti (MP) Amani Loubani (S) Helena Nanne (M) Michael Hård af Segerstad (SD) Bengt-Göran Svensson (S) Sadiye Altundal (V) Håkan Fäldt (M) Jacqueline Maly (SD) Juan-Tadeo Espitia (S) John Eklöf (M) Anton Sauer (C) Anders Skans (V) Shler Bradostin (S) Haqvin Svensson (M) Sanna Axelsson (S) Lisa Stolpe (V) Håkan Ask (SD) Arwin Sohrabi Nejad (S) Sara Wettergren (L) Christina Wessling (S) Linda Obiedzinski (M) Lisbeth Persson Ekström (SD) Jan Olsson (S) Helena Grahn (M) Susanne Jönsson (S) Anders Andersson (V) Dündar Güngör (S) Anders Olin (SD) Janne Grönholm (MP) Albin Schyllert (M) Hanna Sandberg (S) ersätter Sedat Arif (S) Anders Nilsson (S) ersätter Olga Krivtsova (S) Marie Tanndal (S) ersätter Björn Gudmundsson (S) (Vice ordförande) Peter Johansson (S) ersätter Frida Trollmyr (S) Ingrid Gunnarson (M) ersätter Malin Ahlström (M) Mats Brogren (M) ersätter Tony Rahm (M) Jenny Bengtsson (SD) ersätter Jörgen Grubb (SD) Marek Lakatos (V) ersätter Anfal Mahdi (V) Tobias Petersson (V) ersätter Showan Shattak (V) Erik Hammarström (MP) ersätter Surra Al Sakban (MP) Eva Bertz (L) ersätter Linda Eklund (L) Ej tjänstgörande ersättare Nadjam-Ud-Din Malik (S) Amanda Johannesson (S) Shaip Morina (S) Birgit Hansson (S) Sven-Erik Rasmusson (S) Neziya Rahman (S) Darko Simic (M) Petra Lundgren (-) Danica Srnic (M) Stefan Claesson (SD) Nichlas Holmgren Gellersten (SD) Eva Hallén (SD) Patrick Angelin (SD) Kerstin Håkansson (V) Ana Maria Stuparich-Clementi (V) Anna Ljunggren (MP) Joel Laguna Ascacivar (L) Martin Molin (C) Ewa Langerbeck (C) Övriga närvarande Louise Lagerlund (stadsjurist) Nicklas Löfström (nämndsekreterare) Pamela Lindqvist (nämndsekreterare) Isabelle Henningsson (nämndsekreterare)

§ 115 Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism STK-2026-197 Sammanfattning I oktober 2022 beslutade kommunstyrelsen att ge stadskontoret i uppdrag att ta fram en handlingsplan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. I oktober 2024 skickades ett första förslag till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism ut på remiss till stadens nämnder och helägda kommunala bolag. Av remissinstanserna framgick att flera upplevde förslaget som otydlig och önskade ändringar, bland annat gällande ansvars- och målstruktur. Stadskontoret bedömde de föreslagna ändringarna som så pass omfattande att ett nytt reviderat förslag till plan skickades ut på remiss i juni 2025 till stadens nämnder och helägda bolag. Det nya förslaget till Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism innefattar en förtydligad ansvars- och målstruktur för arbetet. Ansvarsstrukturen innebär bland annat att nämnder och helägda kommunala bolag ska ta fram egna handlingsplaner för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism. Bedömningen varierar mellan remissinstanserna, men en majoritet ställer sig positiva till ett förstärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism, samt till det reviderade förslaget till plan. Förslaget är att Malmö stad under åren 2026–2029 ska genomföra ett förstärkt arbete mot afrofobi och antisvart rasism. Förslagen plan omfattar samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen ska tilldelas 1 500 000 kronor årligen under åren 2027–2029 för samordning av arbetet. Grundskolenämnden föreslås tilldelas 2 000 000 kronor årligen under åren 2026–2029 för att förstärka arbetet för mänskliga rättigheter och mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige antar nytt förslag till Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism att gälla under åren 2026–2029 från och med beslutsdatum. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att besluta om egna handlingsplaner för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism senast den 30 juni 2027. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Kommunstyrelsen tilldelar grundskolenämnden 2 000 000 kronor för år 2026 från kommunstyrelsens anslag till förfogande för att förstärka arbetet mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. 2. Kommunstyrelsen beaktar 1 500 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för finansiering av samordning rörande Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism. 3. Kommunstyrelsen beaktar 2 000 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för att förstärka grundskolenämndens arbete för mänskliga rättigheter och mot afrofobi och antisvart rasism för målgruppen barn och unga. Beslutsgång Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Helena Nanne (M) yrkar att kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att redovisa arbetet med handlingsplanerna i samband med delårsrapport och årsanalys. Anton Sauer (C) yrkar i första hand att ärendet återremitteras, i andra hand instämmande i Helena Nannes (M) yrkande. Magnus Olsson (SD) yrkar att följande stryks från den tredje beslutspunkten "och mot afrofobi och antisvar rasism för målgruppen barn och unga". Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar avslag på Anton Sauers (C) yrkande om återremiss, samt Helena Nannes (M) yrkande. Ordföranden frågar kommunstyrelsen om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden konstaterar sedan att det finns tre förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Reservationer och särskilda yttranden Anton Sauer (C) reserverar sig mot beslutet att avgöra ärendet idag och avser lämna in en skriftlig reservation, bilaga 115:1. Helena Nanne (M), Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) reserverar sig mot beslutet och avser lämna in en gemensam skriftlig reservation, bilaga 115:2. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet och avser lämna in en skriftlig reservation, bilaga 115:3. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260216 §91 med särskilt yttrande (M) Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260216 Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Förslag till Plan för Malmö stads arbete mot afrofobi och antisvart rasism • Andra remissversion 250623 Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Första remissversion 241023 - Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 250925 § 286 Reservation (V) och (SD) • Remissvar arbetsmarknads- och socialnämnden • Fritidsnämnden beslut 250925 § 123 • Remissvar Fritidsnämnden • Funktionsstödsnämnden beslut 250929 § 83 Reservation (SD) och (V) • Remissvar funktionsstödsnämnden • Förskolenämndens beslut 250924 § 118 Reservation (V) • Remissvar förskolenämnden • Grundskolenämnden beslut 250925 § 129 muntlig Reservation (V), Särskilt yttrande (M) och (SD) • Remissvar Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden • Remissvar grundskolenämnden • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 250925 § 135 Reservation (SD) • Remissvar gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden beslut 250926 § 94 Reservation (SD) • Kulturnämnden beslut 250929 § 108 Reservation (SD) • Remissvar Kulturnämnden • Miljönämndens beslut 250925 § 181 skriftlig reservation (SD) • Remissvar miljönämnden • Servicenämnden beslut 250924 § 86 Särskilt yttrande (M), (SD) och (V) • Remissvar servicenämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 250925 § 279 muntlig Reservation (SD) • Remissvar Stadsbyggnadsnämnden • Remissvar Överförmyndarnämnden • Remissvar Boplats Syd AB • Remissvar Malmö Kommuns Parkerings AB • Remissvar Malmö Live Konserthus (MLK) • Remissvar MKB Fastighet AB • Sammanställning av synpunkter från samråd 250930 Bilaga 115:1 Reservation § 115. Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om att återremittera ärendet för att stryka termen “afrofobi” och omarbeta de delar av planen som berör begreppet. Centerpartiet delar uppfattningen att Malmö stad ska arbeta aktivt mot rasism, diskriminering och hatbrott. Alla Malmöbor ska mötas av lika rättigheter, respekt och möjligheter oavsett bakgrund. Samtidigt anser Centerpartiet att kommunens styrdokument bör använda tydliga och brett förankrade begrepp. Begreppet afrofobi är omdiskuterat och kan riskera att skapa otydlighet kring planens syfte och innehåll. I samtal med aktörer i civilsamhället har det också framkommit synpunkter kring begreppsanvändningen och behovet av större tydlighet i hur rasism och diskriminering beskrivs. Centerpartiet menar därför att planen bör omarbetas så att begreppsanvändningen blir tydligare och mer konsekvent, samtidigt som fokus ligger på att motverka rasism, diskriminering och hatbrott i Malmö. Mot denna bakgrund yrkade Centerpartiet att ärendet skulle återremitteras för att stryka termen “afrofobi” och omarbeta de delar av planen som berör begreppet. Kommunstyrelsen 2026-03-04 Anton Sauer (C) Bilaga 115:2 Reservation § 115. Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism Moderaterna och Centerpartiet yrkade på att Kommunfullmäktige uppdrar till samtliga nämnder och helägda kommunala bolag att redovisa arbetet med handlingsplanerna i samband med delårsrapport och årsanalys. Vi delar uppfattningen att afrofobi, antisvart rasism, islamofobi och antimuslimsk rasism är allvarliga problem som måste motverkas och vi ställer oss bakom att staden ska ta krafttag mot dessa uttryck för diskriminering. Ingen Malmöbo ska behöva möta rasism eller särbehandling i kommunens verksamheter. Samtidigt vill vi betona att kommunen redan har ett tydligt ansvar enligt gällande lagstiftning att arbeta mot alla former av diskriminering och att säkerställa likabehandling. Detta ansvar omfattar hela den kommunala organisationen och alla verksamheter. Arbetet ska vara rättssäkert, konsekvent och gälla lika för alla. Vi kan dock konstatera att Malmö stad, trots ett tydlgt ansvar, inte alltid lever upp till det. Vi ser en risk i att dela upp arbetet i separata planer eller strategier utifrån olika diskrimineringsgrunder eller former av rasism. En sådan uppdelning kan leda till otydlighet, ökad administration och svåra avvägningar i praktiken. Om två personer som omfattas av olika planer hamnar i en situation där planerna pekar åt olika håll blir det svårt för både berörda och ansvariga i verksamheten att veta vad som gäller. Det riskerar att försvaga rättssäkerheten och förtroendet för kommunens arbete. Moderaterna menar därför att arbetet mot afrofobi, antisvart rasism, islamofobi och antimuslimsk rasism ska vara en självklar och integrerad del av det samlade arbetet mot all diskriminering och alla former av rasism. Ett enhetligt och sammanhållet angreppssätt stärker rättssäkerheten, tydligheten och likabehandlingen. Kommunallagens likabehandlingsprincip ställer krav på att kommunen behandlar sina medborgare sakligt och opartiskt. Ett uppdelat system med särskilda planer för olika grupper riskerar att försvaga denna grundprincip. Arbetet bör i stället bygga på gemensamma normer, gemensamma krav och gemensamt ansvar i hela organisationen. Ytterst är det en fråga om ledarskapet i kommunala verksamheter. Hur agerar man somchef när Malmöbor utsätts? Anmäls det som är brottsligt? Får händelser komma fram eller göms de undan? Vad säger det yttersta politiska ledarskapet? Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss till förmån för bifall. . Kommunstyrelsen 2026-03-04 Helena Nanne (M) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) med instämmande av John Eklöf (M) Farishta Sulaiman (M) Tony Rahm (M) Bilaga 115:3 Reservation § 115. Plan för arbetet mot afrofobi och antisvart rasism Sverigedemokraterna yrkade avslag på ärendet. Vi följer upp våra tidigare ställningstaganden och delar även flera av förvaltningarnas uppfattningar i ärendet. Vi menar även att detta inte är ett stort problem inom kommunens verksamheter. Vi hade även följande ändringsyrkanden :Kommunstyrelsen beaktar 2 000 000 kronor årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för åren 2027–2029 för att förstärka grundskolenämndens arbete för mänskliga rättigheter för målgruppen barn och unga. Kommunstyrelsen 2026-03-10 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Malmö stad Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdestid 2026-03-26 kl 13:00 Plats Sessionssalen, Rådhuset Utses att justera Anders Rubin (S) Michael Hård af Segerstad (SD) Justeringen 2026-04-08 Protokollet omfattar §62 Underskrifter Sekreterare Louise Lagerlund Ordförande Carina Nilsson (S) §§ Björn Gudmundsson 51-58, 60-73 (S) § 59 Justerande Anders Rubin (S) Michael Hård af Segerstad (SD) Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Farishta Sulaiman (M) Magnus Olsson (SD) Nina Jakku (V) Andréas Schönström (S) John Roslund (-) Rickard Åhman Persson (SD) Mohamed Yassin (MP) Carin Gustafsson (V) Anders Rubin (S) Roko Kursar (L) Nicola Rabi (M) Carina Nilsson (S) (Ordförande) Kay Wictorin (C) Lars-Johan Hallgren (SD) Anja Nordberg Sonesson (M) (Andre vice ordförande) Sofia Hedén (S) Anders Pripp (SD) Mubarik Abdirahman (S) Boel Pettersson (V) Stefana Hoti (MP) Amani Loubani (S) Helena Nanne (M) Michael Hård af Segerstad (SD) Bengt-Göran Svensson (S) Sadiye Altundal (V) Håkan Fäldt (M) Jacqueline Maly (SD) Juan-Tadeo Espitia (S) John Eklöf (M) Anton Sauer (C) Anders Skans (V) Shler Bradostin (S) Haqvin Svensson (M) Sanna Axelsson (S) Lisa Stolpe (V) Håkan Ask (SD) Arwin Sohrabi Nejad (S) Sara Wettergren (L) Christina Wessling (S) Linda Obiedzinski (M) Lisbeth Persson Ekström (SD) Jan Olsson (S) Helena Grahn (M) Susanne Jönsson (S) Anders Andersson (V) Dündar Güngör (S) Anders Olin (SD) Janne Grönholm (MP) Albin Schyllert (M) Hanna Sandberg (S) ersätter Sedat Arif (S) Anders Nilsson (S) ersätter Olga Krivtsova (S) Marie Tanndal (S) ersätter Björn Gudmundsson (S) (Vice ordförande) Peter Johansson (S) ersätter Frida Trollmyr (S) Ingrid Gunnarson (M) ersätter Malin Ahlström (M) Mats Brogren (M) ersätter Tony Rahm (M) Jenny Bengtsson (SD) ersätter Jörgen Grubb (SD) Marek Lakatos (V) ersätter Anfal Mahdi (V) Tobias Petersson (V) ersätter Showan Shattak (V) Erik Hammarström (MP) ersätter Surra Al Sakban (MP) Eva Bertz (L) ersätter Linda Eklund (L) Ej tjänstgörande ersättare Nadjam-Ud-Din Malik (S) Amanda Johannesson (S) Shaip Morina (S) Birgit Hansson (S) Sven-Erik Rasmusson (S) Neziya Rahman (S) Darko Simic (M) Petra Lundgren (-) Danica Srnic (M) Stefan Claesson (SD) Nichlas Holmgren Gellersten (SD) Eva Hallén (SD) Patrick Angelin (SD) Kerstin Håkansson (V) Ana Maria Stuparich-Clementi (V) Anna Ljunggren (MP) Joel Laguna Ascacivar (L) Martin Molin (C) Ewa Langerbeck (C) Övriga närvarande Louise Lagerlund (stadsjurist) Nicklas Löfström (nämndsekreterare) Pamela Lindqvist (nämndsekreterare) Isabelle Henningsson (nämndsekreterare)

§ 126 Ansökan om medlemskap i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer STK-2019-1336 Sammanfattning I september 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om att Malmö stad ska ansöka om medlemskap i Världshälsoorganisationens (WHO:s) nätverk för äldrevänliga städer, GNAFCC, (Global Network for age-friendly Cities and Communities) med anledning av motion från Kay Wictorin (C). Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om medlemskap, utvärdera detta och fatta här till hörande beslut rörande stadens deltagande. Stadskontoret har tagit fram ett förslag på underlag för beslut och föreslår att kommunstyrelsen går vidare i processen med ansökan. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen överför 300 000 kr år 2023 från kommunstyrelsens anslag till förfogande till kommunstyrelsen för finansiering av medlemskapet i WHO:s nätverk GNAFCC samt för att stadsövergripande leda och samordna arbetet med äldrevänliga städer. 2. Kommunstyrelsen beaktar 800 000 kr årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2024–2026, samt 500 000 kr år 2027, för finansiering av medlemskapet i WHO:s nätverk GNAFCC samt för att stadsövergripande leda och samordna arbetet med äldrevänliga städer. 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadskontoret att leda arbetet. 4. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunstyrelsens ordförande att underteckna stödbrevet som bifogas ansökan. 5. Att det inom ramen för kommunstyrelsens uppdrag att fatta beslut rörande stadens deltagande i nätverket "Äldrevänliga städer", ska tillsättas en politisk referensgrupp till vilken företrädare för partierna i kommunfullmäktige bjuds in. Beslutsgång Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Anton Sauer (C) yrkar att det inom ramen för kommunstyrelsens uppdrag att fatta beslut rörande stadens deltagande i nätverket "Äldrevänliga städer", ska tillsättas en politisk referensgrupp till vilken företrädare för partierna i kommunfullmäktige bjuds in. John Eklöf (M) och Magnus Olsson (SD) instämmer i Anton Sauers (C) tilläggsyrkande. Emma-Lina Johansson (V) yrkar i första hand att ärendet ska avslås, i andra hand bifall till Anton Sauers (C) tilläggsyrkande. Ordförande ställer först proposition på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut mot Emma-Lina Johanssons (V) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Ordförande ställer sedan proposition på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut mot Anton Sauers (C) tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Antons Sauers (C) tilläggsyrkande om att idet inom ramen för kommunstyrelsens uppdrag att fatta beslut rörande stadens deltagande i nätverket "Äldrevänliga städer", ska tillsättas en politisk referensgrupp till vilken företrädare för partierna i kommunfullmäktige bjuds in. Reservationer och särskilda yttranden Emma-Lina Johansson (V) och Tobias Petersson (V) reserverar sig mot beslutet och avser lämna in en skriftlig reservation, bilaga 11. Beslutet skickas till Stadskontoret, intern ledning och stöd, ekonomi och utveckling Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Samtliga nämnder Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 230508 §233 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 230508 Ansökan om medlemskap i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer • Beslut KF 190905 §178 med reservation från (V) Bilaga 11 Vänsterpartiet Reservation Kommunstyrelsen2023-05-17:Ärende13.AnsökanommedlemskapiWHO:snätverkför äldrevänligastäder Vänsterpartietanser,ilikhetmedförvaltningeninomhälsa,-vårdochomsorg somyttradesigiärendetförstagångendetbehandladesavkommunfullmäktige, attmedlemskapetäronödigt.MedlemskapetgerinteMalmösäldremerresurser tillenbravård,iställetkommermedlemskapetattkostaresurseriformavresor ochmöten.Vianserdärförattpengarna,totaltnära2,5miljonerkronor,bör läggaspåverksamheteristadenänpåmedlemskapiettnätverk. Dåvårtyrkandeföll,reserverarviossmotbeslutet. Malmö2023-05-17 Emma-LinaJohansson(V) TobiasPetersson(V) Medinstämmandeav SadiyeAltundal(V) Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Tjänsteskrivelse Datum 2023-04-27 Vår referens Bodil Olsson Utvecklingssamordnare bodil.olsson@malmo.see Ansökan om medlemskap i WHO:s nätverk för äldrevänliga städer STK-2019-1336 Sammanfattning I september 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om att Malmö stad ska ansöka om med- lemskap i Världshälsoorganisationens (WHO:s) nätverk för äldrevänliga städer, GNAFCC, (Global Network for age-friendly Cities and Communities) med anledning av motion från Kay Wictorin (C). Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om medlemskap, utvärdera detta och fatta här till hörande beslut rörande stadens deltagande. Stadskontoret har tagit fram ett förslag på underlag för beslut och föreslår att kommunstyrelsen går vidare i pro- cessen med ansökan. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att besluta 1. Kommunstyrelsen överför 300 000 kr år 2023 från kommunstyrelsens anslag till förfo- gande till kommunstyrelsen för finansiering av medlemskapet i WHO:s nätverk GNAFCC samt för att stadsövergripande leda och samordna arbetet med äldrevänliga städer. 2. Kommunstyrelsen beaktar 800 000 kr årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2024–2026, samt 500 000 kr år 2027, för finansiering av medlemskapet i WHO:s nätverk GNAFCC samt för att stadsövergripande leda och samordna arbetet med äldrevänliga städer. 3. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadskontoret att leda arbetet. 4. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunstyrelsens ordförande att underteckna stödbrevet som bifogas ansökan. Beslutsunderlag • Beslut KF 190905 §178 med reservation från (V) • G-Tjänsteskrivelse KSAU 230508 Ansökan om medlemskap i WHO:s nätverk för äldrevän- liga städer Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2023-05-08 5- 3- D A R E N G IS Kommunstyrelsen 2023-05-17 Beslutet skickas till Stadskontoret, intern ledning och stöd, ekonomi och utveckling Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Alla nämnder Ärendet I september 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om att Malmö stad ska ansöka om med- lemskap i Världshälsoorganisationens, (WHO:s), nätverk för äldrevänliga städer, GNAFCC, (Global Network for age-friendly Cities and Communities) med anledning av motion från Kay Wictorin (C). Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att ansöka om medlemskap, utvärdera detta och fatta här till hörande beslut rörande stadens deltagande, STK-2018-1357. GNAFCC startades av WHO 2010 mot bakgrund av att andelen äldre i världen ökar liksom ur- baniseringen. Idag över har nätverket över 1 400 medlemsstäder i mer än 50 länder. Följande kommuner i Sverige är medlemmar: Stockholm, Göteborg, Uppsala, Östersund, Gävle och Hall- stahammar. Nätverket har utvecklat en modell för hur man bättre kan verka för att städer erbjuder ett aktivt, hälsosamt och självständigt åldrande. Det äldrevänliga nätverket erbjuder ett ramverk i form av en handbok, en databas, arbetsmetoder och ett nätverk för att aktörer som arbetar med att ut- veckla äldrevänliga städer. GNAFCC definierar äldre som 60 år eller äldre medan målgruppen för svensk del och därmed även för Malmö utgörs av personer som är 65 år och äldre. För att uppfylla nätverkets medlemsvillkor krävs att målgruppen involveras brett i varje del av proces- sen. Medlemskapet innebär några obligatoriska moment: 1. Engagera och förstå: Inkluderande av stadens äldre i arbetet alla faser är en bärande princip enligt WHO:s ramverk. Att engagera intressenter inklusive äldre människor, även de som är isolerade eller svåra att nå, för att förstå deras behov och preferenser och de befintliga hinder och möjligheter för hälsosamt och aktivt åldrande är nyckeln till att bli mer äldrevänlig utifrån lokala behov och prioriteringar. Staden ska i denna fas göra en baslinjemätning utifrån WHO:s åtta fokusområden: -Utomhusmiljöer och bebyggelse -Bostäder -Transporter -Respekt och social inkludering -Socialt deltagande -Delaktighet i samhälle och arbetsliv -Kommunikation och information -Samhällsstöd och hälsovård 2. Planera: Utifrån ovanstående analys/problemdefinition ska berörda intressenter ut- veckla en gemensam vision, komma överens om prioriteringarna för åtgärder och pla- nera hur staden kommer att hantera dessa utmaningar, vilket utmynnar i en treårig hand- lingsplan. 3. Åtgärd: Genomförande av handlingsplanen är kärnan i att skapa en äldrevänlig stad. WHO:s guide/ramverk för att skapa äldrevänliga städer listar många möjliga åtgärder. Ett medlemskap ställer krav på inrapportering av framdrift till WHO för upp- ställda/prioriterade fokusområden. 4. Mäta: Att samla bevis genom lämpliga indikatorer för både framstegen när det gäller att genomföra handlingsplanen och dess påverkan på människors liv är avgörande för fram- gången och hållbarheten i en stads ansträngningar att bli mer äldrevänlig. Bevakning och utvärdering av framsteg hjälper till att identifiera framgångar och utmaningar, ge resultat som kan kommuniceras till lokala intressenter och tjäna som grund för att fastställa prio- riteringar för framtida åtgärder. som ska följas upp med lämpliga indikatorer Stadskontorets bedömning En arbetsgrupp har inrättats på stadskontoret som arbetat med kommunfullmäktiges uppdrag att ansöka om medlemskapet och att ta fram underlag till att fatta beslut som behövs för att staden ska kunna delta i nätverket. Pandemin har dessvärre försenat arbetet med medlemsansökan och den fortsatta hanteringen av ärendet i dialogen med berörda. Arbetsgruppen har undersökt för- utsättningarna för att kunna delta i nätverket genom att bland annat ha inventerat styrdokument i staden, varit i kontakt med för målgruppen berörda organisationer samt varit i kontakt med kommuner i Sverige som är medlemmar i nätverket kring organisering och bemanning. Efter en dialog med Centrala Pensionärsrådet har begreppet ”äldrevänliga städer” och inte ”ålders- vänliga städer” valts då åsikten var att detta är ett mer korrekt begrepp för målgruppen för nätver- ket, det vill säga personer som är 65 år och äldre. I sammanhanget bör nämnas att cirka 51 000 malmöbor är över 65 år, och gruppen förväntas öka med ungefär 10 000 personer de närmaste 10 åren, främst i åldern 75–84 år. Precis som Malmös befolkning i sin helhet kommer Malmös äldre från olika bakgrunder och i framtiden kommer andelen utrikesfödda bland äldre Malmöbor att öka. Livsvillkoren och behoven skiftar stort då åldersspannet i den aktuella målgruppen är brett och inrymmer två generationer. Stadskontoret anser att arbetet med att uppfylla medlems- villkoren för WHO:s nätverk kan främja Malmö stads eget utvecklingsarbete av en äldrevänlig stad och bidra till att uppfylla de globala utvecklingsmålen. Arbetsgruppen har inlett en kartläggning av kommunövergripande styrdokument och andra do- kument som kan anses ha bäring på en äldrevänlig stad i olika avseenden, exempelvis Malmö stads budget, Agenda 2023, översiktsplanen samt styrdokument som rör digitalisering, folkhälsa, grönplan, bostadsförsörjning, trafik och mobilitetsplan, våld i nära relationer, nationella minori- teters rättigheter, färdtjänst, trygghet och säkerhet, kultur och arbete mot diskriminering. Kart- läggningen är att komplettera och analysera vilket kan leda till behov av en översyn av dokumen- ten. Därutöver har andra processer/samarbeten/rapporter listats som kan anses vara relevanta såsom Malmökommissionens slutrapport, befolkningsprognosen, det europeiska stadsnätverket Euroci- ties med arbetsgrupperna ”Housing” och ”Urban wellbeing and ageing”, samt WHO-nätverket Healthy Cities. Arbetsgruppen har analyserat vad medlemskraven innebär för staden i form av organisering och resurser. Inledande samtal har förts om medlemskapet och dess villkor med representanter från Centrala Pensionärsrådet, civilsamhället, äldreombudsmannen samt andra svenska kommuner som är medlemmar i nätverket. Stadskontoret har återrapporterat arbetet i årsrapporten 2022. Stadskontoret konstaterar inledningsvis att ett medlemskap i GNAFCC är avgiftsfritt, inte kräver några tjänsteresor eller ålägger Malmö stad att arrangera möten med andra medlemsstäder. I gengäld innebär ett medlemskap en långsiktig förpliktelse att genomföra ett fortsatt och flerårigt utvecklingsarbete. En baslinjemätning som utgår från nätverkets fokusområden ska genomföras då Malmö stads styrdokument och processer för ett äldrevänligt arbete analyseras. Utifrån denna ska en treårig handlingsplan med aktiviteter upprättas för att avgöra var ett medlemskap i GNAFCC på ett bra sätt kompletterar det som redan görs. Staden kan efter baslinjemätningen välja att arbeta med alla fokusområden eller, vilket stadskontoret rekommenderar, prioritera vissa. De kunskaper och erfarenheter som hämtas från processen och som driver utvecklingen framåt ska delas med de andra medlemmarna i GNAFFC genom publicering på nätverkets hem- sida. Medlemsvillkoren innebär att processen i varje del ska förankras i målgruppen. Detta går i linje med ett allt större intresse för äldres situation och delaktighet, inte minst som en konsekvens av pandemin. Därmed är det viktigt att utveckla dialogen med och medverkan av de äldre. Fler äldre får sina röster hörda och sina behov kartlagda och ett större inflytande på frågor som del- tagande och tillvaratagande av äldres resurser, tillgängliga bostäder och närområden, mobilitet, översiktsplaner, boende och andra hälsa-, vård- och omsorgstjänster. Nätverkets fokusområden rör flertalet av stadens förvaltningars verksamhetsområden och av- gränsas inte till frågor som rör hälsa vård och omsorg. Stadskontoret föreslår därför att medlem- skapet ska vara kommunövergripande och att en resurs tillsätts centralt på stadskontoret. Resursen föreslås ansvara för: • ansökan om medlemskapet och uppfyllandet av medlemsvillkoren. En utvärdering av handlingsplanens genomförande ska ske vilket förslagsvis skulle kunna läggas på annat håll i organisationen än på den resurs som utses. Därutöver tillkommer kommunikat- ionsinsatser som är ytterst viktiga för arbetets framgång. • att förankra processen löpande i målgruppen i bred representation. Detta inbegriper de malmöbor som är över 65 år och som inte är medlemmar i pensionärsorganisation eller i övrigt föreningsliv. • att bedriva ett nära samarbete med berörda förvaltningar runt handlingsplanen med akti- viteter samt ansvara för en sektorsövergripande samverkan med andra berörda som ex- empelvis civilsamhället. Resursen bör motsvara en heltidstjänst under fyra år, (uppskattad arbetsinsats baserat på organi- seringen i andra svenska medlemsstäder): • år 1 inbegriper baslinjemätning och analys samt framtagande av treåriga handlingsplan med aktiviteter i förankring med målgruppen. • år 2–4 inbegriper samordning med förvaltningar, genomförande och återrapportering den treåriga handlingsplanen med förankring i målgruppen samt utvärdering av medlem- skapet. I tillägg till den samordnade funktionen krävs som insats från de förvaltningar som berörs av aktiviteterna i handlingsplanen uppskattningsvis 10–20 % av heltid per år. Stadskontoret förslår att kommunstyrelsen överför 300 000 kr år 2023 från kommunstyrelsens anslag till förfogande till kommunstyrelsen för finansiering av medlemskapet i WHO:s nätverk GNAFCC samt för att stadsövergripande leda och samordna arbetet med äldrevänliga städer. Vidare föreslår stadskontoret kommunstyrelsen att beakta 800 000 kr årligen i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2024–2026 samt 500 000 kr år 2027, för finansieringen av medlemskapet i WHO:s nätverk GNAFCC och för att stadsövergripande leda och samordna arbetet med äldrevänliga städer. Slutligen föreslår stadskontoret kommunstyrelsen att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande att underteckna stödbrevet som bifogas ansökan. Stadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att gå vidare med ansökan. Ansvariga Micael Nord Näringslivsdirektör Magdalena Bondeson Sektionschef Andreas Norbrant Stadsdirektör Malmö stad Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdestid 2026-03-04 kl 13:00 Plats Sessionssalen, Rådhuset Utses att justera Helena Nanne (M) Protokollet omfattar §114 Underskrifter Sekreterare Nicklas Löfström Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Justerande Helena Nanne (M) Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Helena Nanne (M) (Andre vice ordförande) Andréas Schönström (S) Sofia Hedén (S) Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anders Skans (V) Roko Kursar (L) Tobias Petersson (V) ersätter Anfal Saad Mahdi (V) Janne Grönholm (MP) ersätter Stefana Hoti (MP) (Vice ordförande) Ej tjänstgörande ersättare Anders Rubin (S) Anders Nilsson (S) John Eklöf (M) Tony Rahm (M) Rickard Åhman Persson (SD) Anders Pripp (SD) Sadiye Altundal (V) Sara Wettergren (L) Övriga närvarande Alma Tabak (enhetschef) Ana-Maria Deliv (avdelningschef) Andreas Norbrant (stadsdirektör) Anna Westerling (ekonomidirektör) Carina Nilsson (S) (kommunfullmäktiges ordförande (S)) Henrik Loveby ( avdelningschef) Jonas Rosenkvist (avdelningschef) Mats Holmström (kommunikationsdirektör) Micael Nord ( näringslivsdirektör) Nicklas Löfström (nämndsekreterare) Petter Hallberg (sektionschef) Sedat Arif (S) (kommunalråd (S)) Nina Hellström Naracic (controller) Luisa Hansson (enhetschef) Isabelle Henningsson (nämndsekreterare)

§ 173 Hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning STK-2026-313 Sammanfattning Fritidsnämnden har inkommit med en hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande inom finansiering för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning. I kommunfullmäktiges budget för 2026 finns avsatt 2 mnkr för ytterligare sommarkollo i ny fastighet avseende Stiftelsen Malmö Sommargårdar. Fritidsnämndens förslag är att kommunstyrelsen ska utbetala beloppet i budgeten, för sommarkollo i ny fastighet i Marklunda. Stadskontoret föreslår att fritidsnämndens hemställan beviljas, men föreslår att fritidsnämndens kommunbidrag för detta ändamål förstärks tills vidare med 2 mnkr och att fritidsnämnden genomför utbetalningen som en del av det årliga verksamhetsbidraget till Stiftelsen. Genom två olika ordförandebeslut har fritidsnämnden inkommit med kompletteringar till ovanstående hemställan. Det första ordförandebeslutet innebär en hemställan om ytterligare 1,5 mnkr avseende sommarkollo i Marklunda. Det andra ordförandebeslutet innebär en hemställan om 3,1 mnkr för verksamhet i ny fastighet i Ottarp. Då den ursprungliga hemställan redan har behandlats av KSAU 260310, behöver ärendet beredas på nytt så att detta ärende omfattar samtliga hemställande från fritidsnämnden. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämndens hemställan om medel för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning. 2. Kommunstyrelsen utökar fritidsnämndens kommunbidrag med 2 mnkr från och med 2026 för utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet, med finansiering ur kommunstyrelsens anslag till förfogande inom finansiering. 3. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämnden 1,5 mnkr för år 2026 för en kompletterande utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. 4. Kommunstyrelsen beaktar ett årligt verksamhetsbidrag om 1,5 mnkr till fritidsnämnden för sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2027. 5. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämnden 3,1 mnkr för år 2026 för en kompletterande utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Ottarp inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. 6. Kommunstyrelsen beaktar ett årligt verksamhetsbidrag till fritidsnämnden för sommarkollo i ny fastighet i Ottarp inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2027. Yrkanden Andréas Schönström (S) och Håkan Fäldt (M) yrkar beslutspunkt 6 revideras på så sätt att beloppet stryks ur meningen. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det endast föreligger ett förslag till beslut och att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts reviderade beslut. Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260330 §232 Hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260330 Hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning • Fritidsnämnden delegationsbeslut 260324 • Fritidsnämnden delegationsbeslut 260316 • Fritidsnämnden beslut 260128 § 9 Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-03-26 Vår referens Per Nilsson Controller per.nilsson@malmo.se Hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning STK-2026-313 Sammanfattning Fritidsnämnden har inkommit med en hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande inom finansiering för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning. I kommunfullmäktiges budget för 2026 finns avsatt 2 mnkr för ytterligare sommarkollo i ny fastighet avseende Stiftelsen Malmö Sommargårdar. Fritidsnämndens förslag är att kommunstyrelsen ska utbetala beloppet i budgeten, för sommarkollo i ny fastighet i Marklunda. Stadskontoret föreslår att fritidsnämndens hemställan beviljas, men föreslår att fritidsnämndens kommunbidrag för detta ändamål förstärks tills vidare med 2 mnkr och att fritidsnämnden genomför utbetalningen som en del av det årliga verksamhetsbidraget till Stiftelsen. Genom två olika ordförandebeslut har fritidsnämnden inkommit med kompletteringar till ovanstående hemställan. Det första ordförandebeslutet innebär en hemställan om ytterligare 1,5 mnkr avseende sommarkollo i Marklunda. Det andra ordförandebeslutet innebär en hemställan om 3,1 mnkr för verksamhet i ny fastighet i Ottarp. Då den ursprungliga hemställan redan har behandlats av KSAU 260310, behöver ärendet beredas på nytt så att detta ärende omfattar samtliga hemställande från fritidsnämnden. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämndens hemställan om medel för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning. 2. Kommunstyrelsen utökar fritidsnämndens kommunbidrag med 2 mnkr från och med 2026 för utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet, med finansiering ur kommunstyrelsens anslag till förfogande inom finansiering. SIGNERAD 2026-03-19 3. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämnden 1,5 mnkr för år 2026 för en kompletterande utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. 4. Kommunstyrelsen beaktar ett årligt verksamhetsbidrag om 1,5 mnkr till fritidsnämnden för sommarkollo i ny fastighet i Marklunda inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2027. 5. Kommunstyrelsen beviljar fritidsnämnden 3,1 mnkr för år 2026 för en kompletterande utbetalning av verksamhetsbidrag till sommarkollo i ny fastighet i Ottarp inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. 6. Kommunstyrelsen beaktar ett årligt verksamhetsbidrag om 3,1 mnkr till fritidsnämnden för sommarkollo i ny fastighet i Ottarp inom Stiftelsen Malmö Sommargårdars verksamhet i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2027. Beslutsunderlag • Fritidsnämnden beslut 260128 § 9 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260330 Hemställan om medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för Stiftelsen Malmö Sommargårdars räkning • Fritidsnämnden delegationsbeslut 260316 • Fritidsnämnden delegationsbeslut 260324 Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-30 Kommunstyrelsen 2026-04-01 Beslutet skickas till Fritidsnämnden Stiftelsen Malmö Sommargårdar Stadskontoret, Ekonomiavdelningen Stadskontorets handläggare Ärendet Stiftelsen Malmö Sommargårdar (org. nr. 846000–9635) driver sedan mer än 130 år sommarkollo i Höllviken och Hästveda för Malmös barn i åldrarna 6–13 år. Fritidsnämnden hemställer om att kommunstyrelsen utbetalar 2 mnkr till Stiftelsen Malmö Sommargårdar för utökning av deras verksamhet, genom nytt sommarkollo i ny fastighet i Marklunda. Genom två olika ordförandebeslut har fritidsnämnden inkommit med kompletteringar till ovanstående hemställan. Det första ordförandebeslutet innebär en hemställan om ytterligare 1,5 mnkr avseende sommarkollo i Marklunda. Det andra ordförandebeslutet innebär en hemställan om 3,1 mnkr för verksamhet i ny fastighet i Ottarp. Stadskontorets bedömning I kommunfullmäktiges budget för 2026 finns avsatt 2 mnkr avseende Stiftelsen Malmö Sommargårdar, för ytterligare sommarkollo i ny fastighet. Fritidsnämnden är den facknämnd i staden som ansvarar för kontakten med Stiftelsen och utbetalning av verksamhetsbidrag till Stiftelsen. Fritidsnämndens förslag är att kommunstyrelsen ska utbetala beloppet i budgeten, för sommarkollo i ny fastighet i Marklunda.. Stadskontoret föreslår att fritidsnämndens hemställan beviljas, men föreslår att fritidsnämndens kommunbidrag för detta ändamål förstärks tills vidare med 2 mnkr och att fritidsnämnden genomför utbetalningen som en del av det årliga verksamhetsbidraget. På detta sätt kan kolloverksamhet stadigvarande bedrivas i den nya fastigheten och Stiftelsen får hela sitt verksamhetsbidrag från samma motpart. Att finansieringen inarbetas i fritidsnämndens kommunbidrag innebär att samma principer för indexering och eventuell effektivisering gäller som för övriga delar av fritidsnämndens kommunbidrag. Genom två olika ordförandebeslut har fritidsnämnden inkommit med kompletteringar till hemställan om 2 mnkr. Det första ordförandebeslutet innebär en hemställan om ytterligare 1,5 mnkr avseende sommarkollo i Marklunda. Det andra ordförandebeslutet innebär en hemställan om 3,1 mnkr för verksamhet i ny fastighet i Ottarp. Stadskontoret föreslår att hemställningarna i kompletteringarna beviljas och att bidragen beaktas i beredningen av kommunfullmäktiges budget för år 2027. Finansiering av kompletteringarna föreslås ske ur kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar. Ansvariga Nicklas Löfström Nämndsekreterare Emma Sandberg Enhetschef Anna Westerling Ekonomidirektör Andreas Norbrant Stadsdirektör Malmö stad Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdestid 2026-09-02 kl 13:00 Plats Sessionssalen, stadshuset Utses att justera Helena Nanne Protokollet omfattar §323 Underskrifter Sekreterare Pamela Lindqvist Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Justerande Helena Nanne Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Stefana Hoti (MP) (Vice ordförande) Helena Nanne (M) (Andre vice ordförande) Andréas Schönström (S) Sofia Hedén (S) Mubarik Abdirahman (S) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anfal Mahdi (V) Anders Skans (V) Roko Kursar (L) Ej tjänstgörande ersättare Amani Loubani (S) Anders Rubin (S) Anders Nilsson (S) John Eklöf (M) Tony Rahm (M) Rickard Åhman Persson (SD) Anders Pripp (SD) Tobias Petersson (V) Sadiye Altundal (V) Janne Grönholm (MP) Övriga närvarande Alma Tabak (enhetschef) Ana-Maria Deliv (avdelningschef) Andreas Norbrant (stadsdirektör) Anna Westerling (ekonomidirektör) Carina Nilsson (S) (kommunfullmäktiges ordförande (S)) Emma Sandberg (enhetschef) Henrik Loveby (avdelningschef) Johanna Juhlin (HR-direktör) Jonas Rosenkvist (avdelningschef) Micael Nord (näringslivsdirektör) Petter Hallberg (sektionschef) Tomas Bärring (chefsjurist) Pamela Lindqvist (nämndsekreterare)

§ 323 Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron STK-2026-1167 Sammanfattning I samband med att kommunfullmäktige beslutade om att godkänna Personalredovisningen (2026-04-23, §78) gavs stadskontoret i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron i de åldersgrupper och yrkesgrupper där sjukfrånvaron är hög. I detta ärende beskrivs det planerade arbetet med uppdraget samt förslag till beslut om överföring av medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för stadskontoret omfattande 3,5 miljoner kronor för resursförstärkning under 2026 till och med 2027, med anledning av arbetet samt för arbete med kunskapshöjande insatser för att skapa bra förutsättningar för det fortsatta arbetet med åtgärder. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen beslutar att överföra 0,5 miljoner kronor från kommunstyrelsens anslag till förfogande till kommunstyrelsen 2026 för finansiering av projektledning och resursförstärkning för arbetet med uppdraget och framtagandet av koncept för att sänka sjukfrånvaron. 2. Kommunstyrelsen beslutar att beakta 3 miljoner kronor i beredningen av förslag till kommunfullmäktiges budget år 2027, varav 2 miljoner till projektledning och resursförstärkning för framtagandet av koncept för att sänka sjukfrånvaron och 1 miljon till kunskapshöjande insatser och stöd till HR och chefer i arbetet med att ta fram åtgärder för att sänka sjukfrånvaron i enlighet med koncept som tas fram av stadskontoret i samarbete med berörda förvaltningar i Malmö stad. Beslutet skickas till Stadskontoret, HR-avdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260831 §447 Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260831 Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-08-21 Vår referens Anja Angsmark HR-specialist anja.angsmark@malmo.se Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron STK-2026-1167 Sammanfattning I samband med att kommunfullmäktige beslutade om att godkänna Personalredovisningen (2026-04-23, §78) gavs stadskontoret i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron i de åldersgrupper och yrkesgrupper där sjukfrånvaron är hög. I detta ärende beskrivs det planerade arbetet med uppdraget samt förslag till beslut om överföring av medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för stadskontoret omfattande 3,5 miljoner kronor för resursförstärkning under 2026 till och med 2027, med anledning av arbetet samt för arbete med kunskapshöjande insatser för att skapa bra förutsättningar för det fortsatta arbetet med åtgärder. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Kommunstyrelsen beslutar att överföra 0,5 miljoner kronor från kommunstyrelsens anslag till förfogande till kommunstyrelsen 2026 för finansiering av projektledning och resursförstärkning för arbetet med uppdraget och framtagandet av koncept för att sänka sjukfrånvaron. 2. Kommunstyrelsen beslutar att beakta 3 miljoner kronor i beredningen av förslag till kommunfullmäktiges budget år 2027, varav 2 miljoner till projektledning och resursförstärkning för framtagandet av koncept för att sänka sjukfrånvaron och 1 miljon till kunskapshöjande insatser och stöd till HR och chefer i arbetet med att ta fram åtgärder för att sänka sjukfrånvaron i enlighet med koncept som tas fram av stadskontoret i samarbete med berörda förvaltningar i Malmö stad. SIGNERAD 2026-08-20 Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260831 Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-31 Kommunstyrelsen 2026-09-02 Beslutet skickas till Stadskontoret, HR-avdelningen Stadskontorets handläggare Ärendet I samband med att kommunfullmäktige beslutade om att godkänna Personalredovisningen (2026-04-23, §78) gavs stadskontoret i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av sjukfrånvaron i de åldersgrupper och yrkesgrupper där sjukfrånvaron är hög. Uppdraget ska genomföras i samarbete med berörda förvaltningar och leda till åtgärder för att förebygga sjukfrånvaro och återrapporteras i ett särskilt ärende till kommunstyrelsen. I detta ärende beskrivs det planerade arbetet med uppdraget samt förslag om överföring av medel från kommunstyrelsens anslag till förfogande för stadskontoret under 2026 till och med 2027, för finansiering av • Projektledning och resursförstärkning för arbetet med uppdraget och framtagandet av koncept för att sänka sjukfrånvaron (2,5 miljoner kronor) samt • Kunskapshöjande insatser och stöd till HR och chefer i arbetet med att ta fram åtgärder för att sänka sjukfrånvaron i enlighet med koncept som tas fram av stadskontoret i samarbete med berörda förvaltningar i Malmö stad (1 miljon kronor). Bakgrund De senaste åren har sjukfrånvaronivån både nationellt och i Malmö stad varit relativt oförändrad. Nationellt och i Malmö stad ses dock att vissa yrken innebär högre risk för sjukskrivning än andra yrken. Över tid ses också nationellt att andelen stressrelaterade diagnoser ökar. Även om de faktorer som mest påverkar variationen i sjukskrivningsnivåer handlar om socialförsäkringens utformning har arbetsgivare en viktig roll i att förebygga de delar av sjukfrånvaron som är kopplade till arbetsförhållanden genom ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Främst genom förbättrad organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivare har också en viktig roll att bedriva ett systematiskt och välfungerande arbete med arbetsanpassning och rehabilitering. Behov av fördjupad analys Det finns redan mycket kunskap om hur risk för sjukfrånvaro ser ut i olika yrken och även forskning som pekar på vilka åtgärder som kan hjälpa till att förebygga sjukfrånvaro. Trots detta finns det behov att göra en fördjupad analys innan ytterligare åtgärder sätts in, så att de åtgärder som sätts in löser det problem som finns på arbetsplatsen. Uppföljning av arbetsmiljöåtgärder som har gjorts inom ramen för forskningsprojekt visar att det finns en tendens att genomföra åtgärder på individnivå även om problemen som beskrivs är på organisatorisk nivå1. Åtgärder på individnivå kan vara viktiga men innebär inte att man går till botten med problemet, om problemet är organisatoriskt. För att åtgärda orsaken till problemet behövs ofta åtgärder på organisatorisk nivå. Det vill säga åtgärder som fokuserar på hur arbetet designas, organiseras och leds. Uppdraget att göra en fördjupad analys av sjukfrånvaron ska stödja i val av åtgärder och säkerställa att åtgärderna löser det problem som finns på arbetsplatsen. Även om huvudfokus för arbetet kommer vara på organisatorisk och social nivå finns det vinster med att samtidigt ha extra beredskap för insatser på individnivå då även den typen av behov kan komma att identifieras i samband med analysarbetet. Initialt kommer en projektplan tas fram med utgångspunkt i bland annat friskfaktorerna2 och utifrån SKR:s antagna ”Actionplan”.3 Analysarbetet ska också utgå ifrån: • Att det inte finns en universallösning - Men att det finns mönster som verkar fungera. • Undersökande av under vilka förutsättningar som låg sjukfrånvaro ses. • Insamling av organisatoriska data för att söka efter mönster. • Undersökande av arbetsplatser som har yrken med hög risk för sjukfrånvaro men som ändå har låg sjukfrånvaro och jämföra dessa med arbetsplatser som har hög sjukfrånvaro. 1 StratSAM - Strategisk samverkan i offentlig sektor - Institutet för stressmedicin 2 Friskfaktorlabbet - Kom igång med friskfaktorer! 3 SKR:s Actionplan är en nationell satsning som syftar till att bättre omhänderta befintliga medarbetares kunskap och kapacitet genom att fokusera på tre prioriterade områden som ger störst effekt för kompetensförsörjningen. Dialog med fackliga organisationer kommer genomföras stadsövergripande avseende projektplanen och det fortsatta arbetet. Framtagande av koncept för åtgärder Forskare har i en studie analyserat vilka åtgärder chefer och HR inom en stor offentlig verksamhet föreslagit för att komma till rätta med hög sjukfrånvaro bland medar- betarna. I studien beskrivs att för att chefer tillsammans med HR ska kunna föreslå effektiva åtgärder i syfte att sänka sjukfrånvaron bland medarbetarna krävs, utöver finansiella resurser, även kunskap, tid samt stöd i att identifiera effektiva förebyggande och främjande åtgärder som motsvarar det unika problem som finns på respektive arbetsplats. Utan detta uteblir effekterna av åtgärderna.4 Stadskontoret föreslås att, med utgångspunkt i aktuell forskning, så som de nämnda rapporterna ovan, SKR:s actionplan, avsiktsförklaringen om friskfaktorer samt det analysarbete som ska genomföras i enlighet med uppdraget, ta fram ett antal koncept för åtgärder. Berörda förvaltningar föreslås kunna ansöka om att genomföra åtgärder i enlighet med koncepten. I ansökan gör förvaltningarna en problemanalys för att motivera val av koncept och beskrivning av tillvägagångssätt. Det är som beskrivs ovan, avgörande för att åtgärder för att sänka sjukfrånvaron ska bli effektiva att de som föreslår och beslutar om åtgärderna har kunskap, stöd och resurser. Kunskapshöjande insatser för chefer och HR samt utökat HR-stöd till chefer. Mot bakgrund av det föreslås stadskontoret erhålla 1 miljon kronor för arbetet med dessa insatser. Exempel på koncept för åtgärder Problemen som förekommer inom yrken med hög risk för sjukfrånvaro är till exempel:5 • Hög arbetsbelastning (mängd arbetsuppgifter) • Låg kontroll över arbetet - Liten möjlighet att styra arbetsdagen (i vilken ordning uppgifterna ska göras, hur lång tid varje uppgift ska ta med mera) • Höga emotionella krav i arbetet. • Fysiskt ansträngande arbetsuppgifter Beroende på analysarbetets resultat behöver koncepten innehålla åtgärder på individ, grupp och/eller organisationsnivå. 4 Organisatoriska problem löses inte med hjälp av individåtgärder – en analys av åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron i en svensk region | Socialmedicinsk tidskrift 5 Analys av skillnader i nyttjande av sjukförsäkringen – Delrapport 4 (Svar på Regeringsuppdrag – Dnr FK 2023/002328) Exempelvis kan det handla om åtgärder inom dessa områden: Individnivå: • Utbildning för medarbetare. • Satsning för medarbetare med hög korttidssjukfrånvaro, dvs många sjukfrånvarotillfällen. • Rehabiliteringsplaner och arbetsanpassning. Gruppnivå: • Arbete med delaktighet/medarbetarinflytande på arbetsplatser. • Ta fram strategier för gruppen att hantera/förebygga hög arbetsbelastning. • Fungerande rutiner för introduktion av nya medarbetare. • Strategier för att förebygga konflikter. Organisationsnivå: • Arbete med bemanningsplanering – T ex under tid med hög arbetsbelastning. • Organisatoriska modeller som skapar tid för återhämtning under arbetsdagen. • Stöd till chefer • Utbildning och handledning för chefer om arbetsanpassning och rehabilitering. Stadskontorets projektledning av arbetet Stadskontoret har en sammanhållande roll i arbetet med uppdraget både genom att driva arbetet framåt och genom att stimulera till erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna. Stadskontoret har också en roll i att stödja i att ta fram relevanta data i analysarbetet. Stadskontoret undersöker även möjligheterna att samarbeta med forskare inom området och kommer även utbyta erfarenheter med Stockholms stad och Göteborgs stad samt SKR (Sveriges kommuner och regioner) i arbetet. Arbetet förväntas vara resurskrävande och förutom specialistkompetens inom områden som arbetsmiljö, rehabilitering och ledarskap finns behov av förstärkning på stadskontorets HR-avdelning i form av en projektledare för arbetet. Resurser kommer även behövas från berörda förvaltningar i arbetet. Medel som föreslås tillskjutas stadskontoret för projektledning av arbetet samt finansiering av resursförstärkning på berörda förvaltningar – 2,5 miljoner kronor. Berörda förvaltningars roll Genomförandet av uppdraget behöver präglas av involvering av flera nivåer i organisationen för att skapa en gemensam bild och gemensam förståelse för vad som krävs. Berörda förvaltningar behöver involveras eftersom de har bäst kunskap om sina verksamheter och för att de ska kunna behålla ägarskapet över arbetet i det fortsatta arbetet med åtgärder i enlighet med koncepten som tas fram. Redan pågående arbete Det pågår redan många viktiga utvecklingsinsatser på organisatorisk nivå i staden. Analysarbetet och efterföljande åtgärder behöver därför vävas samman med pågående arbete för att skapa kontinuitet och större chans att åtgärderna blir en naturlig del av det vardagliga och arbetsplatsnära arbetsmiljöarbetet. Nedan nämns några stadsövergripande arbeten. På samma sätt finns även pågående arbete på förvaltningsnivå. • Arbetsmiljöutbildning för nya chefer. • Beslut om ett riktvärde på max 30 medarbetare per chef till 2030 för att skapa bättre organisatoriska förutsättningar och ett hållbart ledarskap. • Stadens satsning på arbete med Chefoskopet (Det verktyg som Malmö stad valt för att genomföra verksamhetsanalyser som grund för arbetet med att stärka chefers organisatoriska förutsättningar och förbättra arbetsmiljö och ledarskap i hela staden.) • Utbildningsprogrammet Utvecklande Ledarskap för alla chefer. • Arbetet med att förebygga och hantera våld och hot. • Arbetet med att förebygga och hantera kränkande särbehandling och trakasserier. • Utveckling av arbetet med aktiva åtgärder enligt Diskrimineringslagen. • Arbetet med Malmö stad som inkluderande arbetsgivare. • Arbetet med hållbara arbetstider. Uppföljning av effekterna av satsningen Det är välkänt att det är svårt att mäta effekterna av arbetsmiljöarbete. Flera av indikatorerna (till exempel sjukfrånvaro) som påverkas av arbetsmiljöarbete påverkas även av andra faktorer utanför arbetslivet (Jämställdhet, jämlikhet, socialförsäkringens utformning, utbildningsnivå, ekonomi, hälso- och sjukvårdens arbete med mera). Att mäta effekterna av satsningen behöver därför göras genom uppföljning av flera indikatorer och genom respekt för att det är komplext. Det behöver finnas en förståelse för att sjukfrånvaronivån kan öka trots att satsningen är framgångsrik. Förslagsvis följs satsningen upp genom analys med hjälp av till exempel: • Sjukfrånvaro • Personalomsättning • Handläggningstid med mera i Adato (dokumentation arbetsanpassning och rehabilitering) • Pulsmätningar inom arbetsmiljöområdet • Medarbetarenkäten • Agera (Arbetsskador och tillbud) Kostnad för satsningen i relation till kostnader för sjuklön Förhoppningen är att åtgärderna ska leda till minskad sjukfrånvaro i de grupper där sjukfrånvaron är hög. Det är därför intressant att titta på vad minskad sjukfrånvaro skulle innebära i form av minskade kostnader för sjuklön och sätta denna kostnad i relation till kostnader för förebyggande åtgärder. • Den årliga kostnaden för sjuklön i Malmö stad var år 2025: 388 miljoner kronor. • Minskad sjukfrånvaro med ”en procentenhet” (samma fördelning av lång och kort sjukfrånvaro som 2025) skulle innebära en kostnadsminskning med cirka 60 miljoner kronor. Stadskontorets bedömning Stadskontoret bedömer att arbetet med uppdraget och efterföljande åtgärder tillsammans med redan pågående arbete skapar bra förutsättningar för ett hållbart arbetsliv med god arbetsmiljö, ökad hälsa och låg sjukfrånvaro. Ansvariga Pamela Lindqvist Nämndsekreterare Johanna Juhlin HR-direktör Andreas Norbrant Stadsdirektör Malmö stad Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdestid 2025-12-03 kl 13:00-13:20 Plats Sessionssalen, stadshuset Utses att justera Helena Nanne Justeringen 2025-12-10 Protokollet omfattar §358 Underskrifter Sekreterare Pamela Lindqvist Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Justerande Helena Nanne Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Helena Nanne (M) (Andre vice ordförande) Andréas Schönström (S) Sofia Hedén (S) Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anfal Saad Mahdi (V) Anders Skans (V) Janne Grönholm (MP) ersätter Stefana Hoti (MP) (Vice ordförande) Sara Wettergren (L) ersätter Roko Kursar (L) Ej tjänstgörande ersättare Amani Loubani (S) Anders Rubin (S) Sanna Axelsson (S) Anders Nilsson (S) John Eklöf (M) Tony Rahm (M) Rickard Åhman Persson (SD) Anders Pripp (SD) Tobias Petersson (V) Sadiye Altundal (V) Övriga närvarande Sedat Arif (S) (Kommunalråd) Andreas Norbrant (Stadsdirektör) Jonas Rosenkvist (Avdelningschef) Tomas Bärring (Chefsjurist) Pamela Lindqvist (Nämndsekreterare) Petter Hallberg (Sektionschef) Micael Nord (Näringslivsdirektör) Ana-Maria Deliv (Hållbarhetsdirektör) Henrik Loveby (Avdelningschef) Anna Westerling (Ekonomidirektör) Emma Sandberg (Budgetchef) Johanna Juhlin (HR-direktör) Mats Holmström (Kommunikationschef) Alma Tabak (Presschef) Thomas Fast (Utredare)

§341 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Kraftsamling Herrgården § 341 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Kraftsamling Herrgården STK-2026-444 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 18 augusti 2021 (§ 274) att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) rörande Kraftsamling Herrgården för perioden 2021–2023. Avtalet har sedan dess förlängts vid ett par tillfällen, senast den 3 december 2025 då kommunstyrelsen beslutade att förlänga partnerskapsavtalet för 2026 (§ 342). Under 2026 har stadskontoret fört en diskussion med berörda förvaltningar kring framtida hemvist för överenskommelsen kring Kraftsamling Herrgården, vilken har en tydlig geografisk inriktning. Utgångspunkten är att fritidsnämnden skulle utgöra en naturlig hemvist för en framtida förlängd överenskommelse med anledning av nämndens uppdrag att stärka civilsamhället och främja mötesplatser som ger förutsättningar för Malmöbornas meningsfulla fritid, samt samordningsansvaret för lokal utveckling. Förslaget är att kommunstyrelsen anmodar fritidsnämnden att inför att nuvarande överenskommelse löper ut (sista december 2026) överta ansvaret för att ta fram och ingå en ny överenskommelse avseende Kraftsamling Herrgården som gäller från och med 1 januari 2027. Utgångspunkten i förslaget är att säkerställa ett fortsatt ömsesidigt åtagande att driva Kraftsamling Herrgården mellan Malmö stad och berörda parter. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen anmodar fritidsnämnden att överta ansvaret från kommunstyrelsen att ta fram en ny överenskommelse gällande Kraftsamling Herrgården tillsammans med berörda parter, samt hantera och följa upp avtal och verksamhet. 2. Kommunstyrelsen förordar att den nya överenskommelsen ska gälla från och med den 1 januari 2027 till och med 31 december 2028, med möjlighet till förlängning 2029. 3. Kommunstyrelsen beslutar att beakta 954 000 kronor årligen för 2027 respektive 2028 till fritidsnämnden från kommunstyrelsen i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2027 till 2028 för finansiering av överenskommelsen gällande Kraftsamling Herrgården. 4. Kommunstyrelsen beslutar att beakta 954 000 kronor avseende år 2029 till fritidsnämnden från kommunstyrelsen i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2029 för finansiering av överenskommelsen gällande Kraftsamling Herrgården, under förutsättning att fritidsnämnden väljer att förlänga överenskommelsen 2029. Yrkanden Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Magnus Olsson (SD) yrkar avslag på förslaget från kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande, bilaga 1 § 341. Beslutet skickas till Fritidsnämnden Kulturnämnden Rädda Barnen, Region Syd Malmö universitet, institutionen för urbana studier FC Rosengård Polisen, lokalpolisområde Rosengård Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 260914 §459 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Kraftsamling Herrgården • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260914 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentlig partnerskapsöverenskommelse (IOP) Kraftsamling Herrgården • Avtal 2026 - Kraftsamling Herrgården Idéburet offentligt partnerskap, Malmö universitet och Rädda barnen Bilaga 1 § 341 Reservation STK-2026-444 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Kraftsamling Herrgården Sverigedemokraterna har sedan länge ifrågasatt resultaten med IOP:n. Den har pågått i flertalet år och vi säger ständigt nej till att fortsätta. Därav ser vi heller ingen anledning att överföra ansvaret och beakta medel för densamma heller. Då vårt yrkande inte vann gehör reserverar vi oss mot beslutet. Kommunstyrelsen 2026-10-14 Magnus Olsson Anders Olin Med instämmande av Rickard Åhman Persson Anders Pripp Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-09-07 Vår referens Pavlina Mannergren Utredningssekreterare pavlina.mannergren@malmo.se Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentligt partnerskapsöverenskommelse (IOP) Kraftsamling Herrgården STK-2026-444 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 18 augusti 2021 (§ 274) att ingå ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) rörande Kraftsamling Herrgården för perioden 2021–2023. Avtalet har sedan dess förlängts vid ett par tillfällen, senast den 3 december 2025 då kommunstyrelsen beslutade att förlänga partnerskapsavtalet för 2026 (§ 342). Under 2026 har stadskontoret fört en diskussion med berörda förvaltningar kring framtida hemvist för överenskommelsen kring Kraftsamling Herrgården, vilken har en tydlig geografisk inriktning. Utgångspunkten är att fritidsnämnden skulle utgöra en naturlig hemvist för en framtida förlängd överenskommelse med anledning av nämndens uppdrag att stärka civilsamhället och främja mötesplatser som ger förutsättningar för Malmöbornas meningsfulla fritid, samt samordningsansvaret för lokal utveckling. Förslaget är att kommunstyrelsen anmodar fritidsnämnden att inför att nuvarande överenskommelse löper ut (sista december 2026) överta ansvaret för att ta fram och ingå en ny överenskommelse avseende Kraftsamling Herrgården som gäller från och med 1 januari 2027. Utgångspunkten i förslaget är att säkerställa ett fortsatt ömsesidigt åtagande att driva Kraftsamling Herrgården mellan Malmö stad och berörda parter. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Kommunstyrelsen anmodar fritidsnämnden att överta ansvaret från kommunstyrelsen att ta fram en ny överenskommelse gällande Kraftsamling Herrgården tillsammans med berörda parter, samt hantera och följa upp avtal och verksamhet. SIGNERAD 2026-09-08 2. Kommunstyrelsen förordar att den nya överenskommelsen ska gälla från och med den 1 januari 2027 till och med 31 december 2028, med möjlighet till förlängning 2029. 3. Kommunstyrelsen beslutar att beakta 954 000 kronor årligen för 2027 respektive 2028 till fritidsnämnden från kommunstyrelsen i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2027 till 2028 för finansiering av överenskommelsen gällande Kraftsamling Herrgården. 4. Kommunstyrelsen beslutar att beakta 954 000 kronor avseende år 2029 till fritidsnämnden från kommunstyrelsen i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2029 för finansiering av överenskommelsen gällande Kraftsamling Herrgården, under förutsättning att fritidsnämnden väljer att förlänga överenskommelsen 2029. Beslutsunderlag • Avtal 2026 - Kraftsamling Herrgården Idéburet offentligt partnerskap, Malmö universitet och Rädda barnen • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260914 Överföring av kommunbidrag gällande idéburen offentlig partnerskapsöverenskommelse (IOP) Kraftsamling Herrgården Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-09-14 Kommunstyrelsen 2026-10-14 Beslutet skickas till Fritidsnämnden Kulturnämnden Rädda Barnen, Region Syd Malmö universitet, institutionen för urbana studier FC Rosengård Polisen, lokalpolisområde Rosengård Stadskontoret, hållbarhetsavdelningen Stadskontorets handläggare Ärendet Under 2026 har stadskontoret fört en diskussion med berörda förvaltningar kring framtida hemvist för överenskommelsen kring Kraftsamling Herrgården, vilken har en tydlig geografisk inriktning. Genom sin förvaltnings arbete med att stärka civilsamhället och främja mötesplatser som ger förutsättningar för Malmöbornas meningsfulla fritid, samt samordningsansvaret för lokal utveckling bedöms fritidsnämnden utgöra en naturlig hemvist för en ny överenskommelse för Kraftsamling Herrgården. Utgångspunkten i förslaget är att säkerställa ett fortsatt ömsesidigt åtagande mellan Malmö stad, Rädda Barnen, FC Rosengård, polisen och Malmö universitet att driva Kraftsamling Herrgården vidare som en föreningsdriven mötesplats. Bakgrund Kraftsamling Herrgården är ett samarbete mellan offentlig och ideell sektor, ett så kallat idéburet offentligt partnerskap, som vuxit fram med fokus på området Herrgården i Rosengård. Initiativet till samarbete togs från början av Rädda Barnen, Individuell Människohjälp (IM) och Malmö stad och har under åren omfattat ett flertal organisationer. Sedan 2021 har arbetet byggt på en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap som omfattat kommunstyrelsen, kulturnämnden, fritidsnämnden, Rädda Barnen, Tillsammans i Förening (TiF) och Malmö universitet (Institutionen för urbana studier). 2025 valde Tillsammans i Förening att kliva av partnerskapet. I 2026 års IOP- avtal inkluderades FC Rosengård och polisen som avtalsparter. Kraftsamling Herrgården är organiserat genom en strategisk samordningsfunktion samt en aktörsgrupp. Samordningsfunktionen består av representanter för avtalsparterna som träffas en gång i månaden för att arbeta med strategiska utvecklingsfrågor. Aktörsgruppen samlar de föreningar och aktörer som bedriver verksamhet i Vänskapshuset (mötesplatsen för Kraftsamling Herrgården). Kopplat till Kraftsamling Herrgården finns processledare och mötesplatssamordnare, vilka stöttar föreningar och omhändertar frågor med koppling till Vänskapshuset. Den primära målgruppen för partnerskapet är Malmöbor och aktörer i Rosengård, med särskilt fokus på området Herrgården. Överenskommelsens parter delar bilden att Herrgården är ett område med stor kraft men som också har behov och utmaningar. Möjligheten för enskilda aktörer att skapa förändring i området är begränsad, varför parterna ser behov av att flera aktörer bidrar gemensamt till socialt hållbar utveckling i området. Syftet med partnerskapet har varit att verka för att Herrgården och Rosengård ska vara en välkomnande, trygg och attraktiv del av Malmö och att stärka barn och ungas rättigheter i enlighet med Barnkonventionen samt för att stärka lokala Malmöbors egenmakt och öka möjligheterna att påverka i frågor som rör området och dess utveckling. Fritidsnämndens uppdrag gällande civilsamhälle, mötesplatser och lokal utveckling Fritidsnämnden har i uppdrag att skapa förutsättningar för en meningsfull, jämlik och tillgänglig fritid genom att stödja ett livskraftigt föreningsliv samt utveckla och tillgängliggöra lokaler, anläggningar och mötesplatser. Särskilt fokus ska ligga på att stärka lokalt förankrade verksamheter och mötesplatser i områden där behovet är stort eller tillgången till föreningsverksamhet och lokaler är begränsad. Kommunfullmäktige beslutade den 26 september 2024 (§ 189) att ge fritidsnämnden ett samordnande ansvar för Malmö stads arbete med lokal utveckling. Syftet är att stärka delaktighet, öka tryggheten samt främja social sammanhållning och närdemokrati. Arbetet utgår från lokala behov och bygger på samverkan mellan kommunen, föreningsliv, näringsliv, fastighetsägare och boende. Stadskontorets bedömning Stadskontoret gör fortsatt bedömningen att Kraftsamling Herrgården bidrar till en positiv utveckling för de boende i området både på kort och lång sikt. Kraftsamling Herrgården bedöms vara en viktig plattform för samverkan kring ett område med stora socioekonomiska utmaningar. I samband med uppföljningen av verksamheten 2025 framkom dock brister kopplade till Rädda barnens ekonomiska redovisning av verksamheten. Bristerna gällde avvikelser mellan organisationens redovisning och tidigare inlämnade återrapporteringar avseende samma medel och perioder. Efter genomförd granskning bedömdes de beviljade medlen ha använts i enlighet med beslutade ändamål. För en mer utförlig redogörelse hänvisas till STK-2026-360. Stadskontoret bedömer att överenskommelsen bör hanteras av en facknämnd som har goda möjligheter att bedriva en nära samverkan med organisationen samt en löpande uppföljning av verksamhetens organisation och ekonomi. Kraftsamling Herrgården är ett idéburet offentligt partnerskap med en tydlig geografisk förankring och ett arbetssätt som bygger på långsiktig samverkan, lokal delaktighet och gemensamt ansvarstagande för områdets utveckling. Genom sin roll som samordnare för lokal utveckling och sitt uppdrag för stöd till föreningsdrivna mötesplatser bedöms fritidsnämnden ha en roll som ligger närmare de strategiska och operativa frågorna och därmed ha goda möjligheter till inblick i verksamheten som bedrivs. Mot denna bakgrund bedöms fritidsnämnden vara den nämnd som har de bästa förutsättningarna att ansvara för överenskommelsen. Fritidsförvaltningen har i dialog med stadskontoret ställt sig positiv till att ta fram en överenskommelse i samband med att nuvarande avtalsperiod löper ut. Förvaltningen bedömer att verksamhet kommer bedrivas i form av en föreningsdriven mötesplats. Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen anmodar fritidsnämnden att inför att nuvarande överenskommelse löper ut (sista december 2026) överta ansvaret för att i dialog med berörda parter ta fram och ingå en ny överenskommelse avseende Kraftsamling Herrgården som gäller från och med 1 januari 2027. Förslaget innebär också att kommunstyrelsen planlägger att omfördela kommunbidrag till fritidsnämnden för att finansiera överenskommelsen under den aktuella perioden, förutsatt att nämnden beslutar att teckna avtalet. Stadskontoret föreslår att omfördelning av kommunbidrag görs från kommunstyrelsens anslag för projekt och utredningar, till ett belopp som motsvarar dimensioneringen av det nuvarande avtalet, det vill säga en årlig kostnad på 954 000 kronor. Idag bekostas lokalhyran av fastighetsbolag i området. Rosengårdsbiblioteket fungerar som förvaltare av lokalavtalet samt står för löpande driftskostnader. Fritidsförvaltningen bedömer att en framtida överenskommelse förutsätter att nuvarande villkor avseende lokalhyra och driftskostnader kvarstår. Stadskontoret är enligt nuvarande överenskommelse ansvarig för uppföljning av 2026 års verksamhet och ekonomi, vilket kommer att ske 2027. Ansvariga Isabelle Henningsson Nämndsekreterare Ana Maria Deliv Avdelningschef Andreas Norbrant Stadsdirektör

§ 358 Utredning av Startup District och MINC; slutrapport STK-2022-691 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt år 2023 (STK-2023-448) om att uppdra åt stadskontoret att utveckla och realisera etableringen av Malmö Startup District. Kommunstyrelsen hade tidigare beslutat år 2022 (STK-2022-691) att uppdra åt stadskontoret med flera att utreda en långsiktig lokaliseringslösning för MINC. I ärendet slutrapporteras Malmö startup District som nu utformats till Malmö Generate District. I ärendet rapporteras även om en långsiktig lokallösning för MINC i Sverige AB. Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna avseende slutrapport Malmö Generate District, 2. Kommunstyrelsens beaktar 5 mkr i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2027 till MINC i Sverige AB. 3. Kommunstyrelsen anser uppdraget om att ta fram långsiktiga lokaliseringslösningar för MINC i Sverige AB avslutat. Beslutsgång Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Anders Skans (V) yrkar avslag på beslutspunkt 2. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Reservationer och särskilda yttranden Anders Skans (V) och Anfal Mahdi (V) reserverar sig mot beslutet och avser lämna in en skriftlig reservation, bilaga 13. Beslutet skickas till MINC i Sverige AB Malmö stadshus AB Stadsbyggnadsnämnden Servicenämnden Tekniska nämnden Stadskontoret, avdelningen bolag och kommunalförbund Stadskontoret, ekonomiavdelningen Stadskontoret, omvärld- och näringslivsavdelningen Stadskontoret, avdelningen intern ledning och samordning, ekonomi och utveckling Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KSAU 251124 §542 Utredning av Startup District och MINC; slutrapport • G-Tjänsteskrivelse KSAU 251124 Utredning av Startup District och MINC, slutrapport Bilaga 13 Reservation 17. Utredning av Startup District och MINC; slutrapport Vänsterpartiet yrkar avslag på förslaget att lägga 5 miljoner till MINC 2027. Vi anser inte att detta är bra användning skattepengar. När förslaget avslogs reserverar vi oss. Kommunstyrelsen 2025-12-03 Anders Skans Anfal Mahdi Med instämmande av Tobias Petersson Sadiye Altundal Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2025-11-20 Vår referens Linda Hassel Utvecklingssamordnare linda.hassel@malmo.se Utredning av Startup District och MINC; slutrapport STK-2022-691 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt år 2023 (STK-2023-448) om att uppdra åt stadskontoret att utveckla och realisera etableringen av Malmö Startup District. Kommunstyrelsen hade tidigare beslutat år 2022 (STK-2022-691) att uppdra åt stadskontoret med flera att utreda en långsiktig lokaliseringslösning för MINC. I ärendet slutrapporteras Malmö startup District som nu utformats till Malmö Generate District. I ärendet rapporteras även om en långsiktig lokallösning för MINC i Sverige AB. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta 1. Kommunstyrelsen lägger informationen till handlingarna avseende slutrapport Malmö Generate District, 2. Kommunstyrelsens beaktar 5 mkr i beredningen av kommunfullmäktiges budget år 2027 till MINC i Sverige AB. 3. Kommunstyrelsen anser uppdraget om att ta fram långsiktiga lokaliseringslösningar för MINC i Sverige AB avslutat. Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 251124 Utredning av Startup District och MINC, slutrapport Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2022-05-30 Kommunstyrelsen 2022-06-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2022-11-28 Kommunstyrelsen 2022-12-07 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2025-11-24 Kommunstyrelsen 2025-12-03 SIGNERAD 2025-11-20 Beslutet skickas till MINC i Sverige AB Malmö stadshus AB Stadskontoret avdelningen Bolag och kommunalförbund Stadskontoret Ekonomiavdelningen Stadskontoret avdelningen Omvärld- och näringsliv Stadskontoret avdelningen Intern ledning och samordning, ekonomi och utveckling Stadsbyggnadsnämnden Servicenämnden Tekniska nämnden Stadskontorets handläggare Ärendet Kommunstyrelsen beslöt år 2023 (STK-2023-448) om att uppdra åt stadskontoret att utveckla och realisera etableringen av Malmö Startup District i enlighet med slutsatserna i en bilagd förstudie samt att etablera den organisatoriska formen för den fortsatta utvecklingen och driften. Ärendet hade sitt ursprung i ett uppdrag från 2022 (STK- 2022-691) till stadskontoret, stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden att utreda möjligheterna för etablering av ett start-up district. I samma ärende beslöt kommunstyrelsen även uppdra åt stadskontoret att tillsammans med servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och MINC Sverige AB (fortsättningsvis MINC) att utreda en långsiktig lokaliseringslösning för MINC. Under 2025 har Malmö Startup District, nu mer, Malmö Generate District (MGD) etablerats som Malmös nya innovations- och startupdistrikt. Epicentrum för MGD utgörs av området kring Universitetsholmen, Varvsstaden och delar av Västra Hamnen. MGD är ett ekosystem där företag, akademi, offentlig sektor och civilsamhälle samverkar för att främja hållbar innovation, kreativitet och samhällsomställning. Initiativet syftar till att utforska nya modeller för organisering, samverkan och finansiering, samt att utveckla platsen som en fysisk och symbolisk arena för samskapande och innovation. Det kommunikativa arbetet inom MGD syftar till att ytterligare stärka Malmös varumärke som en av Europas mest innovativa och startupvänliga städer, samt att utveckla och fördjupa det befintliga communityt. Förutom Malmö stad ingår flera centrala aktörer i MGD, där Malmö universitet, Minc och Media Evolution spelar nyckelroller i att skapa förutsättningar för innovation och en startupvänlig miljö. I området finns även ett stort antal privata bolag som både är mottagare av insatser och aktiva medskapare inom MGD. Tillsammans bidrar dessa aktörer till att realisera MGD:s målsättningar och positionera Malmö som en ledande stad för hållbar tillväxt och innovation. MINCs framträdande roll i MGD återfinns även i förslag till nytt ägardirektiv som prövas av kommunfullmäktige (STK-2025-272). Genom kommunstyrelsens beslut från 2023 om etablering av ett start-up district, där MINC har fått en avgörande roll, så blev det också ett förtydligande om den geografiska lokaliseringen av bolaget. Stadskontoret har därför tillsammans med berörda förvaltningar utrett vilka möjliga stadigvarande lösningar som finns i området. Nuvarande hyresavtal med stadsfastigheter och i avtalet framgår att hyresgästen är medveten om osäkerheten avseende byggnadens framtid och att avtalet preliminärt längst kan löpa till och med 2027-06-30. Det innebär att huset ska rivas eller undergå större ombyggnad och därför har inte lokalerna varit föremål för normalt underhåll och uppfyller inte vad som i dag kan anses vara en god arbetsmiljö. Dock har det inneburit en låg hyreskostnad för MINC. Oavsett alternativ för ny lokal kommer det innebära höjd hyreskostnad vilket också MINC förvarnat om i sin budgetskrivelse 2024. I kommunfullmäktigs budget 2025 framgår även bland annat: ”Malmö är en internationellt erkänd stad för nya, hållbara innovationer och startups. 2025 etableras Malmö Generate District, ett ekosystem för företag, forskare och offentliga organisationer som ar betar med innovation, kreativitet och hållbar omställning. Parallellt utreds frågan om framtida lokaler för Minc.” MINC har tagit fram ett modifierat underlag för lokalförhyrning utifrån förutsättningarna för en extern förhyrning då de interna lokalalternativ som utretts inte ansetts rimliga eller i andra fall långsiktiga. Det är MINCs styrelse som tar beslut om eventuella hyresavtal. Den av kommunfullmäktige beslutade lokalförsörjningsprocessen har använts i tillämpliga delar då den i sin helhet är framtagen och anpassad för nämndernas lokalförsörjning. MINC har utifrån lokalförsörjningsdokumentationen identifierat en långsiktig lösning som löser behovet av moderna kontorslokaler i rätt geografiskt läge. Den samlade kostnaden för den nya lokalen och för verksamhetsförändringarna innebär ett behov av utökning av budget för hyreskostnader motsvarande 5 mnkr från 1 februari 2027. En effekt beror på minskad uthyrningsverksamhet som tidigare gett intäkter, men något som också varit ett strategiskt vägval för att verksamheten ska kunna fokusera på kärnuppdraget och inte vara hyresvärd i så stor utsträckning. MINC har konstaterat att den nya hyreskostnaden inte kan lösas inom nuvarande budget. MINC vill därför förhöra sig hos kommunstyrelsen om 5 mkr för ökade kostnader från och med 2027. Ärendet skickas för information till Malmö stadshus AB. I och med att MINC har identifierat en långsiktig lokaliseringslösning och om kommunstyrelsen godkänner förslag till ökad bidragshöjning så föreslår stadskontoret att uppdraget från 2022 till stadskontoret tillsammans med servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och MINC Sverige AB om att utreda en långsiktig lokaliseringslösning för MINC kan anses avslutat. Ansvariga Nicklas Löfström Nämndsekreterare Micael Nord Näringslivsdirektör Andreas Norbrant Stadsdirektör Malmö stad Kommunstyrelsen Protokoll Sammanträdestid 2026-10-14 kl 13:00-13:35 Plats Kommunstyrelsens sessionssal rum 2022, Rådhuset Utses att justera Helena Nanne (M) Protokollet omfattar §341 Underskrifter Sekreterare Isabelle Henningsson Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) Justerande Helena Nanne (M) Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Stefana Hoti (MP) (Vice ordförande) Helena Nanne (M) (Andre vice ordförande) Andréas Schönström (S) Mubarik Abdirahman (S) Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anders Skans (V) Roko Kursar (L) Amani Loubani (S) ersätter Sofia Hedén (S) Tobias Petersson (V) ersätter Anfal Mahdi (V) Ej tjänstgörande ersättare Anders Rubin (S) Sanna Axelsson (S) Anders Nilsson (S) Rickard Åhman Persson (SD) Anders Pripp (SD) Sadiye Altundal (V) Janne Grönholm (MP) Sara Wettergren (L) Övriga närvarande Andreas Norbrant (stadsdirektör) Jonas Rosenkvist (avdelningschef) Sedat Arif (S) (kommunalråd) Carina Nilsson (S) (kommunfullmäktiges ordförande) Micael Nord (näringslivsdirektör) Tomas Bärring (chefsjurist) Alma Tabak (presschef) Emma Sandberg (budgetchef) Anna Westerling (ekonomidirektör) Ana Maria Deliv (avdelningschef) Mats Holmström (kommunikationsdirektör) Henrik Loveby (avdelningschef) Petter Hallberg (sektionschef) Isabelle Henningsson (nämndsekreterare) ÄRENDELISTA