Kommunstyrelsen — 25 maj 2026

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om 1. innehåll och definitioner (1 kap.), 2. planer och områdesbestämmelser (2 kap.), 3. krav på byggnadsverk (3 kap.), 4. krav på byggprodukter m.m. (4 kap.), 5. funktions- och säkerhetsåtgärder (5 kap.), 6. anmälan (6 kap.), 6. förprövningsbesked och anmälan (6 kap.), 7. kontrollplan, funktionskontrollanter, certifierade byggprojekteringsföretag, kontrollansvariga och sakkunniga (7 kap.), 8. tillsyn, vägledning och uppföljning (8 kap.), 9. byggsanktionsavgifter (9 kap.), och 10. bemyndiganden (10 kap.). Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 26 Författningsförslag 6 kap. Anmälan 6 kap. Förprövningsbesked och anmälan Prövningsmyndighet för förpröv- ningsbesked 1 § Boverket prövar ansökningar om för- prövningsbesked enligt 9 kap. 42 b § plan- och bygglagen (2010:900). En ansökans innehåll och handlägg- ning 1 a § En ansökan om förprövningsbesked ska vara skriftlig och innehålla de rit- ningar, beskrivningar och andra upp- gifter som behövs för prövningen. 1 b § De handlingar som lämnas in i ansö- kan om förprövningsbesked ska vara lämpliga för arkivering, om Boverket begär det. 1 c § Om en ansökan om förprövningsbe- sked är ofullständig, får Boverket före- lägga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Föreläggandet ska in- nehålla en upplysning om att ansökan kan komma att avvisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs. Om föreläggandet inte följs, får Bo- verket avvisa ansökan eller avgöra ärendet i befintligt skick. 1 d § Boverket ska handlägga ärenden om förprövningsbesked skyndsamt och be- sluta i ärendet inom tio veckor från 1. den dag ansökan kom in till myn- digheten (ansökningsdagen), 2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en änd- ring av ansökan kom in till myndig- heten från sökanden på sökandens ini- tiativ, eller 3. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om myndigheten inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 10 § första stycket att avhjälpa bristen. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 27 Författningsförslag Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. 1 e § Boverket ska 1. när en ansökan om förprövnings- besked har kommit in, skriftligen infor- mera sökanden om a) vilka tidsfrister som gäller för myndighetens beslut i ärendet, b) att den avgift som myndigheten får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut överskrids, och c) möjligheterna att överklaga myn- dighetens beslut, 2. om tidsfristen för beslut till följd av 11 § första stycket 2 eller 3 börjar löpa vid en annan tidpunkt än ansök- ningsdagen, skriftligen informera sö- kanden om den ändrade tidpunkten, och 3. om tidsfristen förlängs enligt 11 § andra stycket, innan den ursprungliga tidsfristen gått ut skriftligen informera sökanden om förlängningen och skälen för den. 1 f § Om ett ärende om förprövningsbesked har återförvisats till Boverket för för- nyad handläggning, ska bestämmel- serna om tidsfrister och information i 11 och 12 §§ tillämpas. Det som sägs där om ansökningsdagen ska då i stäl- let gälla den dag ärendet kom tillbaka till myndigheten. 1 g § Ett positivt förprövningsbesked ska in- nehålla 1. en upplysning om att förpröv- ningsbeskedet endast gäller för uppfö- randet av ett nytt förprövat enbostads- hus, och 2. en upplysning om att förpröv- ningsbeskedet inte innebär att åtgär- den får påbörjas. 1 h § Om Boverket tar ut en avgift för hand- läggningen av ett ärende om förpröv- ningsbesked, ska myndigheten i sitt be- slut om avgift redovisa hur avgiften har bestämts. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 28 Författningsförslag 1 i § Boverket får i ärenden om förpröv- ningsbesked ta ut avgifter för 1. beslut om förprövningsbesked, 2. framställning av arkivbeständiga handlingar, och 3. expediering av förprövningsbe- sked. 1 j § Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förprövningsbesked enligt 16 § 1 eller 3, ska avgiften redu- ceras med en femtedel för varje påbör- jad vecka som en tidsfrist enligt 11 § första stycket överskrids. Anmälningsplikt 1 k § För en åtgärd som inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (2010:900) krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, om byggnaden har en byggnadsarea som är större än 50,0 kvadratmeter, 2. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar påverkas väsentligt, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens brandskydd påverkas väsentligt, 4. en installation eller väsentlig änd- ring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i en byggnad, 5. en installation eller väsentlig änd- ring av en anläggning för vattenför- sörjning eller avlopp i en byggnad, el- ler 6. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk.

2 § Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 109 Författningskommentarer Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplig- het för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utform- ning för 1. en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk eller förprövade enbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgiv- ningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt, 2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomfö- ras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt, 3. en åtgärd som omfattas av krav på bygglov, a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vid- tas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga – ett industriområde, – ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnads- projekt, – en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, – en hamn för fritidsbåtar, – ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, – en campingplats, – en nöjespark, eller – en djurpark, och b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, 4. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket omfattas av krav på bygglov, eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 eller 5 §, och a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgiv- ningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av la- gen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvar- liga kemikalieolyckor, och 5. en åtgärd som omfattas av krav på bygglov vid nyetablering av en verk- samhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följ- derna av allvarliga kemikalieolyckor. Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap. 1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prö- vas i samband med en prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller lokaliseringsbesked. Första stycket 1 ändras så att även förprövade enbostadshus som inte om- fattas av krav på bygglov ska omfattas av tillämpningen av bestämmel- sen. Ändringen görs eftersom den nuvarande första punkten endast om- fattar bygglovspliktiga byggnadsverk, det vill säga förprövade enbostads- hus som uppfyller kraven för bygglovsbefrielse skulle annars inte omfat- tas vid tillämpningen av bestämmelsen. Ändringen säkerställer således att kommunen ska upprätta en detaljplan också för de fall det handlar om en ny sammanhållen bebyggelse till följd av att det ingår förprövade enbo- stadshus som inte omfattas av krav på bygglov, om även övriga förutsätt- ningar i bestämmelsen är uppfyllda. I tredje stycket görs ett tillägg så att även ärenden om lokaliseringsbesked omfattas av tillämpningen av det stycket, utifall ett förprövat enbostadshus skulle utgöra en sådan annan byggnad än en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus, och Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 110 Författningskommentarer som även uppfyller övriga förutsättningar i fjärde punkten a eller b i be- stämmelsen. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. 8 kap.

3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyg- gelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Även i andra ärenden enligt denna lag, förutom i ärenden om lokaliseringsbe- sked och förprövningsbesked, ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1–5. Den kommunala handlingsplanen för bostadsförsörjningen enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska vara vägledande vid tillämpningen av första stycket 5. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 108 Författningskommentarer Paragrafen ändras så att ärenden om lokaliseringsbesked och förpröv- ningsbesked undantas från tillämpningen av bestämmelsen. Motsvarande framgår även indirekt av bestämmelserna om förutsättningarna för lokali- seringsbesked och förprövningsbesked i 9 kap. 74 a och 74 b §§. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

4 § I denna lag avses med allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som en- ligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov, bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk, bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra an- läggningar än byggnader, Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 106 Författningskommentarer byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag, byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning, byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnads- verk, ekonomibyggnad: en byggnad som behövs för jordbruket, skogsbruket, vat- tenbruket, fisket eller renskötseln, exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfi- nansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsä- gare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kom- mun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur, fasadändring: en ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter ku- lör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karak- tärsdrag påverkas på annat sätt, förprövat enbostadshus: ett fristående enbostadshus avsett för permanentbo- ende vars utformning avseende storleksbegränsning och god form-, färg- och materialverkan har fått ett positivt förprövningsbesked, genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska be- stämmas enligt 4 kap. 21–25 §§, komplementbostadshus: en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad, komplementbyggnad: en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad, kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde, markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger bygg- herren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande, medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsä- gare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för, miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet, nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare upp- förd byggnad till en ny plats, ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas, omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar, planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en de- taljplan eller områdesbestämmelser, sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra el- ler skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, studentbostad: en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, an- nan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning, tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym, tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggna- derna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål, Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 107 Författningskommentarer underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhisto- riska värde, och ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads kon- struktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Paragrafen ändras genom att en ordförklaring införs för uttrycket förprö- vat enbostadshus. Att byggnaden ska vara fristående innebär att den inte får vara samman- byggd med ett annat bostadshus. Definitionen omfattar således inte till exempel kedjehus, parhus eller radhus. Ett enbostadshus är ett bostadshus med endast en bostadslägenhet, det vill säga endast en självständig bo- stad. Att byggnaden ska vara avsedd för permanentboende innebär att den inte kan vara ett sådant fritidshus som kan medföra undantag från utform- nings- och de tekniska egenskapskraven på byggnadsverk enligt 8 kap. 6 §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 2 kap.

5 § första stycket 4 PBL. Nya lagändringar medför även ökade krav på kommunens kompetensutveckling och eventuellt behov av nyrekryte- ringar om kompetens fattas. Eftersom översiktsplaneringen finansieras genom kommunala skatteintäkter innebär detta en direkt ekonomisk på- frestning för kommunerna. Se avsnitt 6.4.1.2.1 för redogörelse av krav. 6.4.1.1.2 Tidsbesparing och lägre intäkter kopplat till bygglov Enligt Boverkets förslag utgår byggnadsnämndens bygglovsprövning vid uppförande av bygglovsbefriade förprövade enbostadshus. Detta bedöms innebära en något minskad arbetsbörda och tidsbesparing för kommunen av flera skäl. Bygglov handläggs i dag i de flesta fall inom den lagstadgade tidsfristen om tio veckor, vilket motsvarar cirka två månader inom detaljplanelagt område.22 Enligt en undersökning23 uppgick den genomsnittliga hand- läggningstiden för bygglov för ett standardiserat småhusprojekt24 år 2024 till knappt 26 timmar per ärende i de kommuner som ingick i undersök- ningen, med ett spann från 15 till 36 timmar. Resultaten i samma under- sökning indikerar att de mest resurskrävande delarna av processen är de moment där kommunens bygglovshandläggare möter byggherren i frågor om teknisk kvalitet, säkerhet och färdigställande. Särskilt tidskrävande bedömdes tekniskt samråd, arbetsplatsbesök och slutsamråd vara, vilket dock är moment som Boverkets förslag enbart påverkar marginellt, se av- snitt 5.3. Samtidigt som byggnadsnämndens ordinarie bygglovsprövning utgår till- kommer enligt Boverkets förslag arbetsbelastning för kommunen för 22 Se till exempel bilaga 3, SKR (2025): Servicemätningen Insikt och Boverket (2024): Utvärdering av reglerna om handläggningstider och avgiftsreduktion, rapport 2024:11. 23 Hellström (2025): Byggherrekostnadernas utveckling 2021-2024. 24 En fristående enbostadsbyggnad med 160 kvadratmeter boarea på en 800 kvadratmeter stor tomt inom detaljplanelagt område. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 71 Konsekvenser av de valda alternativen rådgivning i samband med informationsmötet. Handläggningstid och ar- betsinsats för informationsmötet bedöms dock kunna bli mindre jämfört med ordinarie bygglov eftersom byggnadsnämnden inte ska göra någon prövning i det enskilda fallet och därmed inte förväntas lägga ner motsva- rande arbetsinsats. Boverkets förslag bedöms även innebära en viss ökad arbetsmängd- och tid för byggnadsnämnden inför startbeskedet, då även utformningskraven avseende tillgänglighet samt lämplighet enligt förslaget ska bedömas in- för startbeskedet för förprövade enbostadshus. Eftersom byggnadsnämn- den endast behöver göra en bedömning inför startbesked, bedöms tidsåt- gången öka endast marginellt. Denna ökning i arbetstid bedöms vara mindre än den tid som i dag läggs på att pröva dessa utformningskrav in- för bygglov, och Boverkets förslag uppskattas därmed innebära en netto- besparing gällande handläggningstid för bedömning av dessa krav, jäm- fört med ett bygglov. Boverkets förslag möjliggör samtidigt för byggherren att använda sig av typgodkännande eller byggbedömare för bedömning av utformningskra- ven på lämplighet och på tillgänglighet, i vilket fall byggnadsnämndens arbetsinsats för bedömning av dessa krav förenklas. När enbostadshus blir lovbefriade minskar även kommunens intäkter från bygglovsavgifter i de fall förslaget används. Byggnadsnämnden har dock möjlighet att ta ut avgift för informationsmötet och andra tids- och kost- nadskrävande upplysningar, särskilt i ärenden som kräver en större ar- betsinsats. Avgiften för informationsmötet bedöms dock inte helt kunna kompensera för inkomstbortfallet för bygglovsavgifterna, på grund av att arbetsinsatsen för informationsmötet bedöms bli lägre jämfört med ett or- dinarie bygglov. Hur stor avgiftsreduceringen blir beror bland annat på byggnadsnämndens handläggningskostnad. Sammantaget bedöms Boverkets förslag innebära en något minskad ar- betsinsats och viss tidsbesparing till följd av att bygglovsprövningen ut- går vid uppförande av bygglovsbefriade förprövade enbostadshus enligt Boverkets förslag. På grund av betydande osäkerheter har dock ingen uppskattning gjorts av storleken i antal timmar och kostnad på denna be- dömda minskning inom ramen för uppdraget, se även avsnitt 6.4.1.1.7. 6.4.1.1.3 Ökat behov av avgiftsfri rådgivning Behovet av rådgivning från kommunen före informationsmötet bedöms öka till följd av Boverkets förslag. Särskilt nya byggherrar kan behöva mycket stöd kring att välja mellan bygglov och bygglovsfri process. Byggherrar kan även behöva stöd för att förstå risker som tillkommer vid uppförande av bygglovsfritt och förprövat enbostadshus. Detta kan i sin tur påverka kommunens arbetsbörda och ekonomi. Störst påverkan är Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 72 Konsekvenser av de valda alternativen sannolikt under en övergångsperiod när den bygglovsbefriade processen är ny och osäkerheten är som störst. 6.4.1.1.4 Ökade kostnader för tillsyn Boverkets förslag bedöms innebära att kostnader förskjuts från en pröv- ning genom bygglov till en efterhandsprövning i tillsynsärenden. När möjligheten att överklaga bygglov försvinner, är det sannolikt att fler pri- vatpersoner i stället initierar tillsyn hos kommunen. Byggnadsnämnden kan även utföra tillsyn om de uppmärksammar att byggherren inte följer bestämmelser i PBL och tillhörande föreskrifter. Hur stor andel av över- klagade bygglov som kan komma att ersättas av tillsynsärenden är osä- kert. Byggnadsnämnden har ingen möjlighet att ta ut avgifter för handläggning av tillsynsärenden. Avgift kan endast tas ut i form av byggsanktionsavgift i det fall tillsynen visar att byggherren inte uppfyller gällande krav. I de fall byggherren har uppfyllt alla krav, behöver byggnadsnämnden ändå göra en utredning för att komma fram till det och kostnaden för det läggs då på skattekollektivet. I dag arbetar vissa kommuner med egeninitierad tillsyn, men detta är inget uttalat krav i PBL. Samtidigt kan antalet till- synsärenden komma att öka, eftersom grannar som annars skulle ha över- klagat bygglov i stället anmäler om tillsyn. En ökning av antalet tillsynsä- renden innebär ökade kostnader för tillsyn. Eftersom kommunernas till- syn i huvudsak finansieras genom skatteintäkter kommer dessa ökade kostnader ytterst att bäras av samhället. 6.4.1.1.5 Minskade kostnader för lokaliseringsbesked jämfört med för- handsbesked Lokaliseringsbeskedet enligt Boverkets förslag innebär en något begrän- sad prövning än ett förhandsbesked. Bland annat prövas inte kraven på möjlighet att ordna elektronisk kommunikation och samhällsservice i öv- rigt, eller frågor om vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. En sådan begränsad prövning bör generellt innebära en minskad arbetsin- sats för byggnadsnämnden och således lägre handläggningsavgifter, ef- tersom kommunens taxa ska spegla den arbetsinsats som läggs ner i ären- det. 6.4.1.1.6 Ökade kostnader för samhällsservice Förslaget om lokaliseringsbesked utanför detaljplanelagt område kan in- nebära ökade kostnader för kommuner vad gäller att erbjuda samhällsser- vice, såsom hemtjänst och skolskjuts, eftersom det möjliggör uppförande av hus på platser som är mindre lämpliga utifrån dessa behov. 6.4.1.1.7 Samlad påverkan på kommunernas arbetsinsats För att få en samlad bedömning av hur byggnadsnämndernas arbetsinsats och tid för handläggning och beslut i lovprocessen påverkas av Boverkets förslag behöver en jämförelse göras mellan momenten Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 73 Konsekvenser av de valda alternativen • hantering av bygglov, • rådgivning vid informationsmöte, • avgiftsfri rådgivning, • lokaliseringsbesked, • bedömning inför startbesked samt • tillsyn. De ekonomiska konsekvenserna för kommuner gällande dessa moment redovisas mer utförligt under avsnitten ovan inom 6.4.1.1. När byggherren enligt Boverkets förslag tar över ansvaret för bedöm- ningen av de krav som tidigare prövades av kommunen inom ramen för bygglov, kan kommunens arbetsbörda minska och handläggningstid för- kortas. Samtidigt tillkommer arbetsbelastning för kommunens för rådgiv- ning i samband med informationsmötet, samt för bedömning av utform- ningskraven på lämplighet och på tillgänglighet inför startbesked. Arbets- belastningen för dessa moment bedöms dock bli lägre jämfört med mot- svarande process vid bygglovsprövning. Även en ökad avgiftsfri rådgiv- ning samt tillsyn i efterhand förväntas öka i omfattning till följd av försla- get och därmed öka resursbehovet. Byggnadsnämndernas samlade arbetsinsats och tid för handläggning och beslut i ärenden där Boverkets förslag om förprövade bygglovsbefriade enbostadshus tillämpas beror således på flera faktorer och hur dessa sam- verkar i det enskilda fallet. 6.4.1.1.8 Den kommunala finansieringsprincipen Finansieringsprincipen innebär att statliga åtgärder som rör kommunala funktioner ska ha kostnadsneutrala effekter för kommunerna. Detta inne- bär att tvingande regleringar inte ska leda till ytterligare ekonomiska bör- dor för kommuner och regioner som tvingar dem att höja skatterna eller avsätta resurser från annan verksamhet för att finansiera nya statliga upp- gifter. Som beskrivs i rubrikerna ovan bedöms Boverkets förslag få ekonomiska konsekvenser för kommuner i form av till exempel påverkan på intäkter från handläggningsavgifter och möjligheter att ta ut avgifter, på arbetsin- sats och kostnader i ärenden som rör förprövade bygglovsbefriade enbo- stadshus samt kostnader för tillsynsärenden och avgiftsfri rådgivning. Bo- verket bedömer att dessa ekonomiska konsekvenser innebär att finansie- ringsprincipen kan bli tillämplig och att det därför kan finnas anledning att vidare utreda om det med grund i den kommunala finansieringsprinci- pen finns anledning att kompensera kommunerna för de ökade kostna- derna. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 74 Konsekvenser av de valda alternativen 6.4.1.1.9 Konsekvenser för bostadsanpassningsbidraget Bostadsanpassningsbidraget (BAB) är ett kommunalt bidrag som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Bidraget möjliggör nödvän- diga anpassningar av bostaden för att bostaden ska kunna fungera i det dagliga livet. Bidraget regleras i lagen (2018:222) om bostadsanpass- ningsbidrag. I bygglovsprövningen ingår granskning av kraven på tillgänglighet och användbarhet på tomter och av utformningskravet på byggnadens till- gänglighet och användbarhet. I samband med en ansökan om BAB behö- ver kommunen ofta bedöma om huset har uppfyllt de grundläggande kra- ven i byggreglerna. Det beror på att bidrag som huvudregel inte ska läm- nas om de sökta åtgärderna behöver utföras på grund av vissa brister i bo- stadens skick. En sådan brist utgörs av avvikelser från bygglagstiftning- ens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rö- relse- eller orienteringsförmåga. När krav inte har granskats i bygglovs- prövningen kan handläggningen av ett BAB-ärende bli mer komplicerad. När enbostadshus uppförs utan bygglovsprövning blir det byggherrens ansvar att säkerställa att kraven på tomters tillgänglighet och användbar- het uppfylls. En särskild fråga rör tillgängligheten till entrén. Enligt gäl- lande regler är enbostadshus vid uppförandet undantagna från krav på till- gänglighet till entrén. Det är tillräckligt att det är möjligt att anordna en ramp i efterhand, när behov uppstår. Detta förutsätter dock att det finns tillräckligt utrymme på tomten för en ramp med nödvändig bredd och till- räckligt flack lutning. Om en kommunal granskning av tomtkraven inte sker finns risk att sådana förutsättningar förbises. För lovbefriade enbostadshus föreslås att utformningskravet avseende tillgänglighet och användbarhet bedöms i samband med startbeskedet, i stället för prövning i bygglovet. Det innebär att byggnadsnämnden bedö- mer om kraven kan antas komma att uppfyllas, men att en planlösning uppfyller kravet på tillgänglighet och användbarhet prövas alltså inte. Om en person ansöker om BAB och själv har varit byggherre för huset ska bidrag inte beviljas om behovet av de sökta åtgärderna beror på att huset eller tomten inte uppfyller bygglagstiftningens krav på tillgänglig- het och användbarhet. Om sökanden däremot inte har varit byggherre kan bidrag behöva betalas ut av kommunen, även om huset inte uppfyllde gäl- lande krav vid uppförandet. 6.4.1.2 Andra relevanta konsekvenser I det här avsnittet beskrivs andra relevanta konsekvenser för kommuner och regioner till följd av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för för- prövade enbostadshus. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 75 Konsekvenser av de valda alternativen 6.4.1.2.1 Konsekvenser för kommunernas översiktliga planering Översiktsplanen utgör ett centralt beslutsunderlag för förhandsbesked och lokaliseringsbesked. För att lokaliseringsprövningen ska kunna genomfö- ras med hög kvalitet blir det därför än viktigare att de redan gällande in- nehållskraven i 3 kap. PBL uppfylls. Av särskild betydelse är kravet att översiktsplanen är aktuell (3 kap. 1 §), komplett avseende värden och hänsynsområden (3 kap. 5 § första stycket 4) samt tydlig i sina ställnings- taganden och begriplig för både lekmän och fackpersoner (3 kap. 6 §). En aktuell och tillräckligt detaljerad översiktsplan, både geografiskt och i sina ställningstaganden, kan utgöra ett betydande stöd för välgrundade bedömningar i såväl lokaliseringsbesked som förhandsbesked. Den kan även tydliggöra för privatpersoner och företag vilka områden ett bygg- lovsfritt förfarande är möjligt respektive inte möjligt. Områden som krä- ver utökad lovplikt behöver vara tydligt markerade, exempelvis särskilt värdefulla områden och riksintressen för totalförsvaret. I översiktsplanen har kommunen dessutom möjlighet att peka ut områden där en komplette- ring av bebyggelse föranleder krav på detaljplan enligt 4 kap. 2 § PBL. Översiktsplanen kan även fungera som ett strategiskt verktyg för att sä- kerställa skyddet av landskaps- och stadsbildsvärden, även utanför de områden som formellt pekas ut som särskilt värdefulla. Eftersom särskilt värdefulla områden enligt 8 kap. 13 § PBL enbart omfattar byggnader och bebyggelsemiljöer, kan obebyggda områden med betydande land- skapsvärden särskilt behöva lyftas i översiktsplanen för att säkerställa att deras värden bevaras. Genom att tydligt definiera områdeskaraktärer och avgränsning kan översiktsplanen ge vägledning till byggherrar i deras be- dömning av anpassning till omgivningen. Detta är särskilt relevant i om- råden utanför tätorterna, där översiktsplaner ofta anger generella katego- riseringar, såsom ”landsbygd”, men där det kan finnas ett behov av att precisera och tydliggöra befintliga värden. Översiktsplanens funktion som samlad källa för kommunala ställningsta- ganden till utvecklingen av den fysiska miljön kan, om den utformas överskådligt och med ett tydligt helhetsperspektiv, även underlätta bygg- herrens bedömning av ett förprövat enbostadshus lämplighet vid inform- ationsmötet. Vidare möjliggör den översiktliga planeringen ett mer strategiskt an- greppssätt för att hantera identifierade risker kopplat till gällande detalj- planer framtagna med äldre lagstiftning som inte längre anses ändamåls- enliga med hänsyn till dagens bedömningar av mark- och vattenanvänd- ning. När översiktsplanens utpekade mark‑ och vattenanvändning samt dess ställningstaganden inte överensstämmer med gällande detaljplaner bör detta tydliggöras. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 76 Konsekvenser av de valda alternativen Ju äldre en översiktsplan är, desto större är risken att den inte längre är aktuell. Enligt Boverkets plan- och byggenkät25 för 2025 hade 88 kom- muner (cirka 30 procent av totalen) en översiktsplan som var mer än 10 år gammal. I ytterligare åtta kommuner hade översiktsplanen upphört att gälla av olika skäl. Om en översiktsplan är inaktuell finns en påtaglig risk att de värden som ska beaktas vid förhandsbesked och lokaliseringsbe- sked inte identifieras eller vägs in i prövningen. Felaktiga eller bristfäl- liga bedömningar kan leda till att exempelvis natur-, kulturmiljö- och re- kreationsvärden skadas eller går förlorade, vilket kan vara irreversibelt. Bristande aktualitet och kvalitet kan även innebära betydande ekono- miska konsekvenser för byggherren. Vid slutbesked eller vid tillsyn kan det framkomma att viktiga värden har påverkats, vilket kan medföra kost- nader för sanktionsavgifter, rivning, ändringsåtgärder eller återställande av skadade miljöer. Enligt ändring i PBL från den 1 december 2025 (3 kap. 5 § första stycket 4) ska kommuner redovisa särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden i sin översiktsplan. Kommuner ska också beskriva vilken hänsyn som krävs för att tillvarata dessa värden. Syftet med lagändringen är att ge kommuner bättre möjligheter att skydda och bevara kulturvärden, bland annat genom utökad lovplikt då dessa platser inte medger ett bygglovsfritt förfarande. För att kunna göra detta krävs aktuella kunskaps- och planeringsunderlag, som i sin tur kräver både kompetens och tid för kommuner att ta fram. Om uppdateringen av över- siktsplanen och underlag inte gjorts i tid finns risk att förprövade enbo- stadshus felaktigt uppförs bygglovsbefriat. Även om de förprövade enbo- stadshusen uppförs i en traditionell svensk byggnadsstil finns inga garan- tier att de passar in i områdets unika historiska och kulturella karaktär. Risken finns då att kulturvärden förvanskas eller förloras. Detta kan även i sin tur leda till sanktionsavgifter för byggherren och bygglovsprövning i efterhand. Om översiktsplanen är inaktuell finns även en risk att kommunen begär fler och mer omfattande utredningar än nödvändigt för att kunna fatta be- slut om lokaliserings- eller förhandsbesked. Detta kan leda till ökade kostnader för byggherren. Planeringsstrategin kommer att utgöra ett centralt verktyg för att säker- ställa att översiktsplanen hålls aktuell i takt med nya lagändringar. Att ta fram en översiktsplan och tillhörande planeringsunderlag är en resursin- tensiv process som kräver betydande ekonomiska, tidsmässiga och orga- nisatoriska insatser från kommuner. En översiktsplan med välgrundade och precisa ställningstaganden utgör ett centralt underlag för prövningar av lokaliseringsbesked och förhandsbesked. Samtidigt kan en hög 25 Boverket (2024): Öppna data översiktsplanering. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 77 Konsekvenser av de valda alternativen detaljeringsgrad innebära att planen behöver uppdateras mer frekvent för att fortsätta vara aktuell och spegla förändrade förutsättningar, vilket i sin tur kan skapa ytterligare belastning på kommuners planeringsresurser. 3 kap. 4 § andra stycket 3 PBL lyder ”Av planen ska det även framgå hur kommunen anser att förhållanden av väsentlig betydelse i övrigt bör be- aktas” och syftet är att göra översiktsplaner tydligare i sina ställningsta- gande och minska dess omfång. Risk finns att föreslagen ändring till lov- fritt förfarande i stället skapar behov av mer omfattande översiktsplaner, vilket motverkar syftet av tidigare lagstiftning. Boverkets förslag kan medföra viss negativ påverkan på den långsiktiga planeringen, eftersom 2 kap. 3 § PBL inte prövas inom ramen för lokali- seringsbesked utanför detaljplanelagt område. Risken bedöms dock vara begränsad, eftersom marken även fortsatt ska användas för det mest lämpliga ändamålet, och hänsyn ska tas till riksintressen. Att lokalise- ringsbeskedet inte väger in möjligheterna att förebygga vatten- och luft- föroreningar samt bullerstörningar, begränsar översiktsplanens möjlighet att hantera dessa frågor strategiskt. Enskilda enbostadshus påverkan på strategiska mål som exempelvis vattenstatus är sannolikt begränsad, men utmaningar kan uppkomma när förprövade enbostadshus uppförs i närhet av annan bebyggelse. Av den anledningen är det av stor vikt att plankra- vet aktualiseras i områden där kompletteringar av befintlig bebyggelse riskerar en större inverkan på omgivningen. I översiktsplanen finns möj- lighet att identifiera områden där ett detaljplanekrav kan uppkomma vid komplettering av bebyggelse. 6.4.1.2.2 Konsekvenser för regionernas regionplanering Enligt 7 kap. PBL ska tre regioner ta fram regionplaner inom sina respek- tive län: Halland, Skåne och Stockholm. Det är främst dessa regioner som skulle kunna påverkas av förslaget eftersom regionplanerna ska vara väg- ledande för kommunernas fysiska planering, enligt PBL. Regionplanerna är dock utformade på en övergripande nivå och bedöms därför inte påver- kas av den detaljeringsnivå som förslaget innebär. För enstaka byggären- den utanför detaljplanelagt område är det främst översiktsplanen som är vägledande. Eftersom förslaget inte berör kraven på regionplanernas innehåll bedöms regionernas planering eller arbete inte påverkas direkt. Däremot kan reg- ionerna indirekt påverkas genom förändringar i kommunernas översikt- liga planering. Dessa konsekvenser redovisas närmare i avsnittet ovan. 6.4.1.2.3 Tillsyn kopplat till buller Boverkets förslag om lokaliseringsprövning utanför detaljplanelagt om- råde kan medföra en ökning av tillsynsärenden för miljönämnden, om fler bostadshus uppförs i bullerutsatta lägen där bullar inte prövas inom ra- men för lokaliseringsbeskedet. Beroende på hur kommunens taxor är Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 78 Konsekvenser av de valda alternativen konstruerade kan dock miljönämnden ha möjlighet att ta ut avgift i dessa tillsynsärenden. 6.4.1.2.4 Kommunernas uppföljning av byggherrens uppfyllelse av krav kan skilja sig åt Eftersom det inte finns något krav på att byggnadsnämnderna ska upp- rätta en tillsynsplan eller bedriva egeninitierad tillsyn, kan uppföljning av hur byggherren följt kraven komma att skilja sig åt mellan olika kommu- ner. Det kan också innebära att tillsyn i praktiken endast bedrivs i de fall grannar anmäler bygget. Detta problem existerar redan med dagens lov- befriade åtgärder, men kan förstärkas när fler åtgärder undantas från krav på bygglov. Det finns i PBL ingen tidsfrist för när byggnadsnämnden måste utföra tillsyn efter anmälan från grannar. Detta kan leda till långa väntetider mellan anmälan och faktisk tillsyn. Det finns dock en möjlig- het att enligt 12 § förvaltningslagen (2017:900) begära att ärendet ska av- göras om det inte handlagts inom sex månader, förutsatt att man anses vara enskild part och har inlett ärendet. I de flesta fall bör grannar som har gjort en tillsynsanmälan inta sådan partsställning.26 6.4.1.2.5 Konsekvenser för kommunens kompetensförsörjning Det är i dag en utmaning för flera kommuner att rekrytera bygglovshand- läggare och byggnadsinspektörer som utför tillsyn. En förskjutning av kommunens roll från att handlägga bygglovsärenden till att handlägga tillsynsärenden kan innebära att tillsynsuppgifter i ökad utsträckning till- kommer som ansvar för bygglovshandläggare. Detta medför en risk för att rollen som bygglovshandläggarens uppfattas som mindre attraktiv, vil- ket i sin tur kan försvåra rekryteringen ytterligare. Statistik från SKR27 vi- sar att cirka 40 procent av kommuner som deltog i en YH-undersökning våren 2025 uppger att det finns brist på bygglovshandläggare och bygg- nadsinspektörer. Kommunen kan även behöva stärka kompetensen inom översiktsplane- ring för att säkerställa relevanta underlag för lokaliseringsbesked. 6.4.1.2.6 Risk för skadeståndsprocesser Antalet skadeståndsprocesser mot kommunen riskerar öka till följd av förslaget. Om byggherren missförstår innebörden av lagstiftningen, tolkar detaljplanen fel, missförstår eller får fel information från byggnadsnämn- den på informationsmötet, kan det efter tillsyn resultera i kostsamma fel. Kraven i 3 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) innebär att kommunen kan bli skadeståndsskyldig om felaktiga upplysningar eller råd ges. Om byggherren tycker att kommunen gett felaktiga upplysningar som resulte- rat väldigt kostsamma ändringar, finns det risk att denne driver en rättlig 26 Se Mark- och miljööverdomstolens beslut den 18 februari 2025 i mål nr ÖP 16897–24. 27 SKR (2026): Yrkeshögskola, rekryteringsläget i kommuner och regioner. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 79 Konsekvenser av de valda alternativen process mot kommunen. I de fall kommunen får rättsliga påföljder kan byggherrens skadeståndsanspråk innebära stora kostnader för kommunen. 6.4.1.2.7 Risker kopplat till inaktuella detaljplaner Inom detaljplanelagt område är markens lämplighet prövad och ska inte prövas igen i bygglov även om detaljplanen inte är aktuell. Det förekom- mer att risker och värden inte är utredda i detaljplaner upprättade med stöd av den numera upphävda ÄPBL eller motsvarande äldre bestämmel- ser. Detta förekommer även i nyligen framtagna detaljplaner, men mer sällan. Om detaljplanen är inaktuell och tillåter en olämplig markanvändning bör kommunen upphäva eller ändra detaljplanen, eftersom den fram till dess är gällande enligt 4 kap. 38 § PBL. Det förekommer dock att kommunen vid inkommen bygglovsansökan inom inaktuell detaljplan i stället väljer att rekommendera byggherren att beställa utredningar för att säkerställa platsens lämplighet. Byggherren följer i regel kommunens rekommendat- ion men det är inget krav när det finns en gällande detaljplan. Detaljpla- nerna behöver vara aktuella för att byggherren själv ska kunna göra en korrekt bedömning inom ramen för en bygglovsbefriad process, där byggnadsnämnden inte bedömer ärendet eller ger rådgivning. Förslaget medför därför att det blir ännu mer angeläget att kommunen upphäver el- ler ändrar inaktuella detaljplaner. 6.4.1.2.8 Påverkan på stads- och landskapsbilden i kommunen För kommunen innebär ett positivt förprövningsbesked från Boverket att byggnadsnämnden inte kan bedriva tillsyn på lovbefriade enbostadshus utifrån kraven på god form-, färg- och materialverkan. Utöver detta be- döms förprövningen i sig ha begränsad påverkan på kommunen eftersom de förprövade enbostadshusen fortfarande ska uppfylla de krav på an- passning till stads- och landskapsbilden som finns i 2 kap. 6 § PBL. Kommunen kan säkerställa platsens lämplighet och områdets karaktär ef- tersom bygglovsbefriade enbostadshus ska följa detaljplanen och planbe- stämmelser. Genom detaljplaner kan bebyggelsens form, färg och material regleras med hänsyn till områdets natur- och kulturvärden samt i relation till befintlig bebyggelse. Förslaget innebär dock att byggherren tar över kommunens ansvar för att tolka detaljplanen. När enbostadshus uppförs utan bygglov kan byggnadsnämnden inte på förhand säkerställa att utformning och gestaltning följer detaljplanen. Om ett enbostadshus avviker från detaljplanen kan detta i stället enbart hanteras genom tillsyn i efterhand. Om ett begränsat antal modeller för enbostadshus blir förprövade ökar risken för ökad enformighet i arkitekturen, både inom och utom detaljpla- nerade områden. Inom detaljplanelagt område kan detta innebära att ett område blir mer monotont än vad som avsetts, om byggherrar väljer ett Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 80 Konsekvenser av de valda alternativen standardiserat och förprövat enbostadshus för att undvika bygglovspro- cessen. Detta kan medföra konsekvenser även för närliggande områden och omland. Samtidigt finns en motsatt risk och konsekvens. Ett område som avses ha en sammanhållen bebyggelsekaraktär kan i stället bli mer splittrat om husmodeller som är förprövade avviker från den planerade gestaltningen. Denna risk ökar utanför detaljplanelagt område och inom detaljplanelagt område där bebyggelsekaraktären inte reglerats i plankartan. Inom ramen för bygglovet ansvarar kommunen för att bedöma byggna- ders form, färg och materialverkan och dess anpassning till platsen. Kom- munen säkerställer även att antagna program och policys följs genom att använda underlagen i bedömningen. Förslaget med lovbefriad process in- nebär att Boverkets förprövning av enbostadshus ersätter kommunens be- dömning av byggnaden och dess anpassning till platsen. Detta begränsar byggnadsnämndens möjlighet att pröva form, färg och materialverkan ut- ifrån antagna arkitekturpolicy, arkitekturprogram och gestaltningspro- gram i stället för att reglera utformningen i detaljplanen. Konsekvensen blir att antagna program och policys inte följs vid byggande av bygglovs- befriade enbostadshus. Det kan medföra att kommunen väljer att bedöma utformningen av enbostadshus i detaljplanen, vilket kan leda till att kom- mande detaljplaner blir mer reglerade avseende utformning jämfört med nuläget. Kommunen kan dock pröva enbostadshusets utformning mot dess anpassning till platsen enligt 2 kap. 6 § PBL vid en tillsyn. Utanför detaljplanelagt område har byggnadsnämnden ingen möjlighet att säkerställa att enbostadshusets utformning är anpassat till landskapsbil- den och natur- och kulturvärdena på platsen. Ansvaret för bedömningen ligger i stället på byggherren, men frågan kan i efterhand prövas av bygg- nadsnämnden via tillsyn. 6.4.1.2.9 Genomförande av GIA-förordningen Genom att möjligheten att elektronisk kommunikation inte prövas inom ramen för lokaliseringsbesked kan det innebära att förprövade enbostads- hus uppförs i lägen där detta inte är möjligt. Det kan innebära svårigheter för genomförande av EU:s GIA-förordning28 om gigabitinfrastruktur. Trots kravet på att byggnaden utrustas med fysisk infrastruktur för fiber och accesspunkter, blir det svårt i praktiken att uppfylla kravet om det saknas infrastruktur fram till byggnaden. 28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1309 av den 29 april 2024 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av gigabitnät för elektronisk kom- munikation, om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av direktiv 2014/61/EU (Gigabitinfrastrukturförordningen). Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 81 Konsekvenser av de valda alternativen 6.4.1.3 Kommunala självstyret Boverkets förslag påverkar och inskränker i viss mån det kommunala självstyret när systemet används. Detta eftersom systemet innebär att byggnadsnämnden inte ska pröva utformningskraven avseende lämplig- het och tillgänglighet inför bygglov, utan att denna bedömning i stället görs genom Boverkets prövning i förprövningsbeskedet. Systemet in- skränker i synnerhet handlingsutrymmet för kommuner som medvetet valt att anta mer flexibla planer där fler bedömningar hänskjutits till bygglovsprövningen, eftersom någon sådan inte görs. Samtidigt innebär det absoluta planenlighetskrav när det även fortsättningsvis är kommunen som sätter de yttre ramarna för vad som kan tillåtas inom detaljplanen. Utanför detaljplanelagt område minskar dock handlingsutrymmet ef- tersom prövningen av ett lokaliseringsbesked inte omfattar lika många parametrar som ett förhandsbesked, vilket kan innebära att kommunens långsiktiga planering försvåras, särskilt med beaktande av kravet att an- ordna samhällsservice. 6.4.2 Konsekvenser av förslaget för typgodkännande 6.4.2.1 Ekonomiska konsekvenser Boverkets förslag att möjliggöra att även utformningskraven avseende lämplighet samt tillgänglighet och användbarhet kan typgodkännas på- verkar byggnadsnämndernas handläggning. För ett enbostadshus som kräver bygglov behöver dessa utformningskrav inte granskas i bygglovs- prövningen om omfattas av typgodkännandet. Handläggningen förenklas därigenom, eftersom kraven varken behöver granskas av byggnadsnämn- den eller bedömas inför startbesked. Även handläggningen av de tekniska egenskapskraven förenklas gällande de krav som har typgodkänts, eftersom dessa inte behöver bedömas av byggnadsnämnden. 6.4.2.2 Andra relevanta konsekvenser För ett förprövat enbostadshus som är befriat från krav på bygglov inne- bär typgodkännande avseende utformningskraven på lämplighet och till- gänglighet att dessa anses vara omhändertagna. Därmed minskar risken för behov av ingripanden och påföljder om dessa krav annars inte skulle ha varit uppfyllda. Detta underlättar även handläggningen av ärenden om bostadsanpassningsbidrag, eftersom kommunen i sådana fall ska ta ställ- ning till om huset uppfyller bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet samt i bygglagstiftningens krav i övrigt i relevanta delar. När krav är typgodkända är kravuppfyllelsen redan bedömd. 6.4.2.3 Kommunala självstyret Förslaget innebär inte någon inskränkning i det kommunala självstyret ut- över vad som är nödvändigt för att uppnå målen i regeringsuppdraget. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 82 Konsekvenser av de valda alternativen 6.5 Företag Nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus respektive Boverkets förslag om att typgodkännande även kan göras avseende utformningskra- ven på lämplighet och på tillgänglighet för företag. Redovisningen är uppdelad utifrån respektive förslag. 6.5.1 Konsekvenser av förslaget om bygglovsbefrielse 6.5.1.1 Ekonomiska konsekvenser I det här avsnittet bedöms de ekonomiska konsekvenser av Boverkets för- slag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus för företag. 6.5.1.1.1 Efterfrågan på tjänster från företag inom utformning och byg- gande av enbostadshus Företag som säljer eller ritar hus kan enligt Boverkets förslag få husmo- deller förprövade, vilket i sin tur innebär att dessa befrias från kravet på bygglov. Detta bedöms göra dessa modeller mer attraktiva för byggherrar genom kortare ledtider, minskad risk för överklaganden och potentiellt lägre produktionskostnader. Detta kan öka efterfrågan på sådana husmo- deller inklusive tjänster från företag som utformar och bygger dessa. 6.5.1.1.2 Efterfrågan på tjänster från företag som verkar inom viss arki- tekt- och teknisk konsultverksamhet Boverkets förslag kan medföra en ökad efterfrågan på tjänster från aktö- rer som bistår byggherrar med att säkerställa att gällande krav uppfylls i byggprocessen, se avsnitt 6.6.1.1.4. Kostnaden för tolkning av detaljplan och andra underlag i en bygglovsbe- friad process är svåra att bedömda. Det kan dock antas att kostnadsnivån i viss utsträckning motsvarar timpriser i kommuners taxor. För företag som bygger fler enbostadshus inom samma område finns möjlighet att fördela kostnaden mellan projekten, vilket innebär att kostnaden per enskilt hus kan hållas nere. Företag med egen kompetens kan även använda interna resurser för tolkning av detaljplan och andra underlag. Till skillnad från byggnadsnämndens tolkning i ett beviljat bygglov, kan dock ett företags eller byggaktörs tolkning bli föremål för prövning i till- synsärenden. Om sådana tolkningar visar sig vara felaktiga kan enbo- stadshuset behöva ändras eller rivas, vilket kan leda till rättsliga konse- kvenser för företag samt till skadeståndsärenden. Mot denna bakgrund kan vissa företag välja att avstå från uppdrag avseende bygglovsbefriade enbostadshus, särskilt i situationer där osäkerheter kring tolkning av re- gelverket är stor. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 83 Konsekvenser av de valda alternativen 6.5.1.1.3 Effektivare produktion knutet till en mer förutsägbar bygglovs- process för företag inom byggande av enbostadshus Boverkets förslag bedöms kunna innebära en möjlighet till ytterligare ef- fektivisering av produktionen av bygglovsbefriade förprövade enbostads- hus. Genom att husmodellerna prövats avseende god form-, färg- och materialverkan samt nockhöjd och byggnadsarea, får producerande före- tag en ökad förutsägbarhet, eftersom dessa krav inte kan angripas med tillsyn i efterhand. I kombination med undantaget från krav på bygglov kan detta bidra till ett mer seriellt, standardiserat och industriellt byg- gande. Vid uppförande av nya småhus levereras i dag en stor andel - omkring 85 procent - mer eller mindre monteringsfärdiga, se bilaga 3. Utifrån över- siktliga antaganden och beräkningar i samma underlag bedöms en ytterli- gare standardisering av produktionsprocessen genom typgodkända små- hus kunna leda till en kostnadsminskning på cirka 20 procent jämfört med dagens monteringsfärdiga kataloghus. Effektiviseringen bedöms främst uppstå genom kortare byggtid, mindre materialspill och effekti- vare arbetsprocesser. Beräkningen ovan utgår från ett koncept där småhus typgodkänns i sin helhet som byggsystem. Boverket bedömer att liknande effektivitetsvins- ter även kan uppstå för förprövade bygglovsbefriade enbostadshus enligt det aktuella förslaget. Effekterna bedöms dock delvis begränsas av att hu- sen fortfarande behöver anpassas till geografiska förutsättningar. Det är samtidigt viktigt att beakta att kostnader kan variera beroende på flera faktorer, till exempel regionala faktorer, val av hustyp, marknads- läge, leverantörsstruktur och hur leveranskedjor utvecklas över tid. Mot denna bakgrund bör den uppskattade kostnadsbesparingen ovan betraktas som indikativ snarare än absolut. Det är även viktigt att understryka att sänkta produktionskostnader inte nödvändigtvis innebär att motsvarande prisreduktion når slutkonsumen- ten. Prissättningen påverkas av marknadsdynamik, konkurrenssituation och efterfrågan, även om ytterligare standardiserade enbostadshus kan ut- göra ett billigare alternativ jämfört med mer individuellt utformade hus- modeller. 6.5.1.1.4 Ekonomiska konsekvenser för företag som agerar byggherre Boverkets förslag kan även påverka företag som agerar byggherrar. För- slaget gör ingen skillnad mellan företag och andra enskilda byggherrar, och de ekonomiska konsekvenserna för företag som agerar byggherre be- döms till stor del överensstämma med de konsekvenser som redovisas för andra byggherrar, se avsnitt 6.6.1.1. Samtidigt kan de ekonomiska konsekvenserna variera mellan företag som agerar byggherre, se avsnitt 6.5.1.1.5. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 84 Konsekvenser av de valda alternativen 6.5.1.1.5 Hur företags konkurrensförhållanden påverkas Boverkets förslag bedöms formellt vara konkurrensneutralt, eftersom sy- stemet är öppet för alla aktörer som vill bygga sådana enbostadshus. Bygglov är dessutom frivilligt även för bygglovsbefriade hus, vilket inne- bär att mindre erfarna byggherrar kan välja att ansöka om bygglov för att minska risken. Förslaget bedöms dock innebära en risk för snedvriden konkurrens till fördel för större och mer industrialiserade aktörer som har bättre förutsättningar att uppföra enbostadshusmodell i större volymer. Boverkets förslag innebär ett ansvarsskifte från byggnadsnämnden till byggherren, vilket bedöms gynna aktörer med egen intern expertis. Bygg- herren behöver själv tolka detaljplaner och uppfylla krav som tidigare prövades i bygglov. Företag med egna PBL- och planexperter kan hantera detta internt, medan företag som inte har det behöver anlita konsulter el- ler ta en ökad risk. Boverkets förslag kan bidra till ökad förutsägbarhet i den kommunala processen vid uppförande av sådana hus. Dessa fördelar bedöms kunna nyttjas mer av aktörer som uppför samma förprövade enbostadshusmo- dell upprepade gånger, jämfört med aktörer som bygger unika hus. Att ta fram underlag för förprövning innebär samtidigt en kostnad, som kan bli lägre om den kan fördelas över flera projekt. Detta gynnar aktörer som har möjlighet att uppföra samma husmodell i större skala. Boverkets förslag kan vidare bidra till framväxten av en nationell mark- nad för företag som uppför förprövade enbostadshus. Det kan innebära att större småhusproducenter får ökade möjligheter att skala upp sin verk- samhet på flera orter på liknande villkor, vilket i sin tur kan stärka deras konkurrensposition i förhållande till lokala, mer platsbyggande aktörer. 6.5.1.2 Andra relevanta konsekvenser I det här avsnittet beskrivs andra relevanta konsekvenser för företag till följd av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbo- stadshus. 6.5.1.2.1 Företag vars verksamhet orsakar omgivningspåverkan i form av buller eller luftföroreningar Företag vars verksamhet medför omgivningspåverkan genom buller eller luftföroreningar kan potentiellt begränsas av förslaget. Detta beror på att enbostadshus kan uppföras i områden där riktvärden för buller och luft- föroreningar överskrids, eftersom sådana frågor inte prövas inom ramen för lokaliseringsbeskedet eller i den bygglovsbefriade processen. Om riktvärden överskrids för bostäder kan företaget bli föremål för föreläg- ganden eller förbud enligt miljöbalken, vilket kan begränsa deras verk- samhet eller försvåra en expansion. Om verksamheten är tillståndspliktig kan det även uppstå svårigheter att få ett nytt eller ändrat miljötillstånd. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 85 Konsekvenser av de valda alternativen I de fall åtgärder krävs för att verksamheten ska fortsätta på platsen kan detta medföra krav på åtgärder som företaget bekostar. Sådana kostnader kan även uppstå för aktörer som ansvarar för gemensamhetsanläggningar, exempelvis infrastrukturförvaltare för vägar som orsakar buller. Fördel- ningseffekten bedöms i detta fall innebära att en kostnad flyttas från byggherren till andra aktörer, i förlängningen samhället. 6.5.2 Konsekvenser av förslaget för typgodkännande 6.5.2.1 Ekonomiska konsekvenser I det här avsnittet bedöms de ekonomiska konsekvenser för företag av Boverkets förslag om ett utökande i typgodkännandesystemet med möj- ligheten att typgodkänna avseende utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet. 6.5.2.1.1 Kostnader för ackreditering Certifieringsorgan är företag som verkar på kommersiell grund och tar ut avgifter för att genomföra person- eller företagscertifieringar. Som fram- går av avsnitt 3.6 innebär typgodkännande att uppfyllelsen av vissa krav förhandsbedöms och därmed fastställs. För att kunna typgodkänna pro- dukter krävs att certifieringsorganet är ackrediterade för ändamålet hos ackrediteringsorganet Swedac. För att finansiera ackrediteringsverksam- heten tar Swedac ut avgifter av de certifieringsorgan som väljer att ackre- ditera sig för ändamålet. Storleken på ett certifieringsorgans ackredite- ringsavgift till Swedac beror på omfattningen av certifieringsorganets be- fintliga ackreditering och i vilken utsträckning den täcker byggområdet. Befintliga certifieringsorgan har i dag varierande grad av ackreditering för typgodkännande av byggprodukter. Oavsett nuvarande ackreditering krävs dock en utvidgning om certifieringsorganen ska kunna typgod- känna mot de utformningskrav som avses i 8 kap. 1 § 1 och 3 PBL. Vid kontakt med Swedac har myndigheten uppskattat följande kostnader för ackreditering av certifieringsorgan avseende typgodkännande enligt Boverkets förslag: • Företag som i dag saknar ackreditering för produktcertifiering: cirka 310 000 – 350 000 kronor. • Företag med befintlig ackreditering för produktcertifiering, men inte inom byggområdet: cirka 220 000 – 260 000 kronor. • Företag med befintlig ackreditering för produktcertifiering inom byg- gområdet: cirka 150 000 – 190 000 kronor. Utöver ansökningskostnaden för ackreditering tillkommer även andra kostnader för certifieringsorganen. Detta avser främst interna kostnader kopplat till utveckling av tjänsten, exempelvis utbildning, upprättande av interna processer, kompetensuppbyggnad och marknadsföring. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 86 Konsekvenser av de valda alternativen Kostnadernas storlek varierar mellan företag, beroende på hur väl förbe- redda de är och befintliga kompetenser. De kostnader som systemet medför för certifieringsorganen bedöms i stor utsträckning föras vidare till kunder genom avgifter för typgodkännande av produkter. 6.5.2.1.2 Möjlighet till utökad verksamhet för certifieringsorgan För företag som är certifieringsorgan kan förslaget innebära en ökad ef- terfrågan på deras tjänster. Detta förutsätter att de är ackrediterade för typgodkännande enligt PBL och att ackrediteringen utökas till att omfatta även utformningskraven. För att certifieringsorganen ska vara villiga att ackreditera sig för att ut- färda typgodkännanden gällande de tillkommande kraven utifrån Bover- kets förslag, krävs en tillräckligt stor efterfrågan på sådana tjänster för att certifieringsorganen ska kunna täcka både ackrediteringskostnaderna till Swedac och de interna kostnaderna som en ny eller utökad ackreditering medför. Eftersom systemet bygger på frivillighet finns en viss osäkerhet kring hur många aktörer som faktiskt kommer att nyttja möjligheten till utökat typgodkännande enligt Boverkets förslag. Detta innebär att certi- fieringsorganen kan ha svårt att på förhand bedöma marknadspotentialen och affärsnyttan med att ackreditera sig för ändamålet. Utifrån dialog med befintliga certifieringsorgan som i dag är ackredite- rade för att typgodkänna byggprodukter, bedöms det finnas ett visst in- tresse för att utöka befintlig ackreditering till att även inkludera utform- ningskraven enligt Boverkets förslag. Dialog med aktörer inom enbo- stadsbyggande indikerar vidare att det även kan finnas ett intresse att an- söka om typgodkännande utifrån de utökade möjligheterna enligt Bover- kets förslag. Intresset bedöms i första hand gälla de befintliga och mest efterfrågade kataloghusmodellerna på marknaden i dag. 6.5.2.1.3 Ökad efterfrågan på tjänster från företag inom utformning och byggande Boverkets förslag om möjligheten att typgodkänna avseende fler krav på- verkar företag som producerar bostadshus och som ansöker om att få sina husmodeller typgodkända utifrån de krav som berörs av förslaget. Typgodkända lösningar kan medföra lägre produktionskostnader och slutpris för kund, lägre projekteringskostnader, samt tidsbesparing för byggherren, se avsnitt 6.5.2.1.4 samt 6.6.2.1. Typgodkända lösningar in- nebär vanligtvis en garanti för att lösningen kvalitetsprövats och konsta- terats motsvara de krav och kriterier som typgodkännandeorganet ställt upp. Dessa faktorer kan sammantaget öka efterfrågan på hus med typgod- kända lösningar. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 87 Konsekvenser av de valda alternativen Samtidigt kan kostnader för hus med typgodkända lösningar inlednings- vis påverkas eftersom typgodkännandet i sig innebär en extra kostnad, se avsnitt 6.5.2.1.1. Dessa kostnader kan dock på sikt kompenseras genom större försäljningsvolymer till lägre kostnader. 6.5.2.1.4 Effektivare produktion knutet till en mer förutsägbar bygglovs- process för företag inom bostadshusproduktion Boverkets förslag om att möjligheten att typgodkänna avseende fler krav bedöms kunna innebära en möjlighet till en ytterligare effektivisering av produktionsprocessen i de fall systemet används. Eftersom ett typgodkän- nande endast görs en gång, samtidigt som att byggnadsnämnden endast gör en begränsad bedömning i det enskilda fallet av de krav som ingår i typgodkännandet, minskar risken för skilda tolkningar mellan olika kom- muner. Detta kan i sin tur underlätta ett mer seriellt, standardiserat och in- dustriellt byggande genom att generaliserade och schabloniserade lös- ningar kan användas. En mer standardiserad och industrialiserad produktion i större skala kan även ge tidsvinster, både genom kortare produktionstid och lägre kostna- der. En standardiserad utformning av planlösning kan till exempel bidra till kortare leveranstider från materialleverantörer och underentreprenö- rer. Ju mer modulärt ett hus kan produceras i fabrik, desto snabbare kan det monteras på plats, vilket ytterligare förkortar byggtiden. Boverkets förslag innebär även att samordning av typgodkända lösningar som uppfyller både utformningskraven och de tekniska egenskapskraven blir möjlig. Ett exempel kan vara typgodkända rumsmoduler för hygi- enrum, som skulle kunna vara förhandsbedömda även när det gäller ut- formningskravet på tillgänglighet. Det skulle även kunna vara ett enbo- stadshus i sin helhet, som byggsystem. Vid uppförande av nya småhus29 levereras i dag en stor andel – omkring 85 procent - mer eller mindre monteringsfärdiga. En ökad standardisering och industrialisering vid produktion av serietillverkade typgodkända små- hus bedöms ha god potential att sänka produktionskostnaderna jämfört med traditionella monteringsfärdiga kataloghus, se bilaga 3. Utifrån över- siktliga antaganden och beräkningar bedöms ett sådant koncept innebära en kostnadsminskning på cirka 20 procent jämfört med befintliga monte- ringsfärdiga kataloghus, främst till följd av kortare byggtid, mindre materialspill och effektivare arbetsprocesser. Beräkningen bygger på ett koncept där småhus typgodkänns i sin helhet som byggsystem. Boverkets förslag att kunna typgodkänna avseende fler krav innebär inte nödvän- digtvis att hela hus typgodkänns som ett byggsystem, men möjliggör att en planlösning för ett bostadshus kan typgodkännas, utöver de krav som 29 Boverkets förslag om ett utökat typgodkännande är inte avgränsat till småhus, men uti- från avgränsningar gjorda i uppdraget, se avsnitt 2.3, ligger fokus särskilt på småhus i denna rapport. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 88 Konsekvenser av de valda alternativen redan i dag omfattas av typgodkännande för byggprodukter, se avsnitt 3.6. Beräkningen ovan bör därför ses som en indikation på de effektivi- tetsvinster som en mer standardiserad och industrialiserad process kan medföra. 6.5.2.1.5 Ekonomiska konsekvenser för företag som agerar byggherre Boverkets förslag kan även påverka företag som agerar byggherrar. För- slaget gör ingen skillnad mellan företag eller andra enskilda byggherrar, och de ekonomiska konsekvenserna för företag som agerar byggherre be- döms i stor utsträckning överensstämma med de konsekvenser som redo- visas för andra enskilda, se avsnitt 6.6.2.1. Samtidigt kan konsekvenserna för företag som agerar byggherre variera, se avsnitt 6.5.2.1.6. 6.5.2.1.6 Hur företags konkurrensförhållanden påverkas Boverkets förslag om möjligheten att typgodkänna avseende fler krav är formellt öppet för alla, men bedöms ändå kunna påverka konkurrensen genom att stärka konkurrensläget för större, mer industrialiserade produ- center och relativt sett missgynna mindre, platsbyggande aktörer. Typgodkännande kräver relativt stora initiala kostnader samt teknisk och juridisk kompetens. Lönsamheten bedöms öka när samma lösning kan an- vändas i många projekt, vilket bedöms gynna större husproducenter och företag som arbetar med standardiserade husmodeller och serietillverk- ning. Dessa aktörer kan genom typgodkännande minska sina projekte- rings- och transaktionskostnader per hus, få en mer effektiv kommunal handläggning och uppnå större förutsägbarhet i sina projekt. Mindre aktö- rer bedöms av anledningarna ovan ha svårare att bära kostnaden för typ- godkännande. Boverkets förslag kan även påverka företag som verkar inom platsbyg- gande av lösvirkeshus genom en ökad import av monteringsfärdiga små- hus från länder med lägre produktionskostnader. Standardiserade småhus är enklare att industrialisera och därmed enklare att transportera utom- lands och Sverige importerar redan i dag prefabricerade hus från länder med lägre produktionskostnader. Om denna utveckling förstärks kan det ytterligare påverka lokala aktörer och hantverkskunnandet inom lösvir- kesbyggande, projektering och avancerad platsproduktion – kompetenser som redan i dag bedöms vara pressade av höga arbetskostnader och brist på kvalificerad arbetskraft – genom lägre priser och minskad efterfrågan. 6.6 Andra enskilda Nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus respektive Boverkets förslag om att typgodkännande även kan göras avseende Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 89 Konsekvenser av de valda alternativen utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet för andra enskilda. Redovisningen är uppdelad utifrån respektive förslag. 6.6.1 Konsekvenser av förslaget om bygglovsbefrielse 6.6.1.1 Ekonomiska konsekvenser I det här avsnittet bedöms de ekonomiska konsekvenser för andra en- skilda av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbo- stadshus. 6.6.1.1.1 Minskade handläggningsavgifter till byggnadsnämnderna för byggherren För förprövade enbostadshus som uppförs bygglovsfritt enligt Boverkets förslag tas ingen bygglovsavgift ut. I dagens system uppskattas handlägg- ningsavgiften för bygglov, till cirka 30 000 kronor per bygglov inom de- taljplanelagt område. Därtill tillkommer en avgift för förhandsbesked på cirka 15 000 – 20 000 kronor per bygglov utanför detaljplanelagt område, se bilaga 3. I det föreslagna systemet ersätts bygglovet av ett informationsmöte. Kommunen får ta ut avgift för mötet, men denna bedöms bli lägre än bygglovsavgiften eftersom någon individuell lovprövning inte görs, se även avsnitt 6.4.1.1.2. 6.6.1.1.2 Tids- och kostnadsbesparing för byggherren kopplat till bygg- lovsprocessen Boverkets förslag bedöms kunna innebära en tidsbesparing för byggher- ren jämfört med en bygglovsprocess. Bygglov handläggs i de flesta fall inom den lagstadgade tidsfristen om tio veckor, vilket motsvarar cirka två månader inom detaljplanelagt om- råde.30 För byggherren bedöms informationsmötet innebära en snabbare process med kortare kommunal handläggningstid än tio veckor. Byggher- ren behöver endast invänta att byggnadsnämnden bokar ett informations- möte. Vidare innebär förslaget att byggherren inte behöver invänta kom- munens handläggningstider utan får i stället själv granska och bedöma att de krav som normalt prövas i ett bygglov uppfylls. Byggherren behöver heller inte invänta en överklagandetid eller laga kraft innan byggandet kan påbörjas, eftersom startbesked inte kan överklagas av grannar. I en bygglovsprocess kan byggherren åläggas att inkomma med komplet- terande underlag om kommunen bedömer att bygglovshandlingarna är ofullständiga. Bedömningen av vad som utgör kompletta handlingar kan variera mellan kommuner. Vid behov av kompletteringar kan ytterligare utredningar och underlag krävas, vilka inte sällan uppgår till kostnader om cirka 40 000–50 000 kronor, se bilaga 3. För förhandsbedömda 30 Se även avsnitt 6.4.1.1.2. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 90 Konsekvenser av de valda alternativen enbostadshus finns däremot samtliga A-handlingar och övriga underlag som normalt krävs för bygglovsansökan och uppförande av byggnad till- gängliga. Därmed undviks behovet av att komplettera ansökan, vilket ofta förlänger bygglovsprocessen då den lagstadgade handläggningstiden om tio veckor räknas från det att kompletta handlingar inkommit. Detta inne- bär en tidsvinst, särskilt för byggherrar med begränsad erfarenhet av bygglovsprocessen. Förslaget garanterar dock inte en lägre kostnad för byggherren eftersom denne kan behöva ta in egen expertis för att få hjälp med tolkning av de- taljplan, framtagande av andra relevanta underlag, samt hjälp att uppfylla övriga krav, exempelvis tomtkraven och hänsynskraven, se avsnitt 6.6.1.1.4. Förslaget innebär vidare att överklagan inte riskerar fördröja byggandet eftersom det saknas ett myndighetsbeslut att överklaga. Den största tids- besparingen bedöms därmed uppstå genom att grannars möjlighet att överklaga bortfaller. Det inte ovanligt att en överklagandeprocess kan ta uppemot ett år (se bilaga 3). Om det antas att fördelningen av överkla- gade bygglov per år för småhus och övriga byggnader är samma som motsvarande fördelning vad gäller beviljade bygglov, handlar det om cirka 600–700 överklagande bygglov för småhus per år. Givet att cirka 10 000 nya småhus byggs per år, innebär detta att cirka 6–7 procent av bygg- loven överklagas. Utredningen uppskattar kostnaden för ett överklagande för byggherren till omkring 60–90 000 kronor per ärende. Med ett anta- gande om cirka 6–7 procent av byggloven överklagas motsvarar detta en förväntad kostnad på kring 6 500 kronor per bygglov i dagens system. Boverkets förslag innebär därmed kostnadsbesparingar i de fall bygglov annars hade överklagats. I detta sammanhang är det samtidigt viktigt att skilja mellan hur lov- och byggprocessen fungerar i normalfallet och hur den fungerar när problem uppstår. I de fall problem uppstår i processen kan kostnaderna bli avse- värt större, jämfört med en process utan sådana problem. Enligt statistik31 och underlag32 som Boverket har tagit del av, bedöms det vara relativt ovanligt att sådana hinder uppstår, särskilt för uppförande av nya enbo- stadshus. Dessa fall får därför begränsad påverkan på den genomsnittliga kostnaden och därmed på den totala samhällsekonomiska kostnaden. Kostnaderna i bygglovsprocessen utgör även vanligtvis en relativt liten del av den totala produktionskostnaden för ett nytt enbostadshus, upp- skattningsvis cirka 1–2 procent i normalfallet och cirka 5 procent i de fall problem uppstår i processen. Potentialen att sänka den totala 31 SKR (2025): Servicemätningen Insikt och Boverket (2024): Öppna data, lov och byg- gande. 32 Se bilaga 3 och Boverket (2024): Utvärdering av reglerna om handläggningstider och avgiftsreduktion, rapport 2024:11. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 91 Konsekvenser av de valda alternativen produktionskostnaden enbart genom en kortare lovprocess bedöms där- med vara begränsad. Sammantaget bedöms bygglovsprocessen enligt Boverkets förslag dock bli snabbare, vilket minskar kapitalkostnader och vissa tillståndsrelate- rade kostnader. Detta kan öka attraktiviteten i att bygga bygglovsbefri- ade enbostadshus, särskilt för erfarna byggherrar. 6.6.1.1.3 Minskade kostnader för byggherren utanför detaljplanelagt om- råde vid lokaliseringsbesked Lokaliseringsbeskedet enligt Boverkets förslag innebär en mer begränsad prövning än ett förhandsbesked. Bland annat prövas inte kraven på möj- lighet att ordna elektronisk kommunikation och samhällsservice i övrigt samt vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Förslaget kan därmed innebära något lägre kostnad i form av avgifter till byggnads- nämnden för lokaliseringsbesked jämfört med förhandsbesked. Förslaget innebär även att byggherren inte behöver ta fram en bullerut- redning redan i samband med lokaliseringsbeskedet. En sådan utredning kan dock ändå bli nödvändig för att säkerställa att kraven på inomhusbul- ler enligt de tekniska egenskapskraven uppfylls. Att inte behöva inklu- dera en bullerutredning i detta skede kan uppskattningsvis innebära en besparing om cirka 40 000–50 000 kronor i de fall där en sådan annars skulle ha krävts. 6.6.1.1.4 Potentiellt ökade kostnader för byggherren för extern expertis När kommunen inte längre prövar planenlighet, tomtkrav och hän- synskrav i ett bygglov, flyttas ansvaret till byggherren. Detta kan leda till ett ökat behov av extern kompetens i det enskilda fallet, exempelvis: • fysisk planerare eller jurist, för tolkning av bland annat detaljplan, äldre planbestämmelser och översiktsplan, • tekniska konsulter för frågor kopplat till bland annat buller, dagvat- ten, VA och geoteknik (vilka inte prövas i bygglov men är fortsatt re- levanta), och • företag som tar fram byggnader som förprövas av Boverket. Större aktörer kan delvis hantera detta genom att använda intern kompe- tens, medan mindre erfarna byggherrar i högre grad behöver anlita ex- terna konsulter, vilket ökar deras kostnad. Om dessa kostnader överstiger bygglovsavgiften och den tidsvinst som uppnås, kan byggherren välja att i stället ansöka om frivilligt bygglov. 6.6.1.1.5 Kostnader för byggherren kopplat till osäkerhet till följd av ett ökat ansvar Enligt Boverkets förslag fattar kommunen inget beslut om bygglov, vilket kan göra processen mindre förutsebar för byggherren. Även om bygg- lovsplikten kan upplevas som betungande och som ett ingrepp i Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 92 Konsekvenser av de valda alternativen egendomsskyddet, innebär rättskraften hos ett beviljat bygglov att beslu- tet i princip blir orubbligt. Det skapar förutsägbarhet för byggherren, all- mänheten och byggnadsnämnden. I den bygglovsbefriade processen övergår ett större ansvar till den en- skilda byggherren att säkerställa att samtliga krav uppfylls, för att inte ris- kera att tvingas ändra eller riva enbostadshuset i efterhand. Byggherren kan därmed inte stödja sig mot ett kommunalt myndighetsbeslut som ger rätt att bygga utan risk för ingripanden i efterhand via tillsyn. Underlagen som byggherren ska tolka som exempelvis detaljplanen, tomtkraven och hänsynskraven kan vara komplexa och svårtolkade, vilket ökar risken för fel. Detta ökar osäkerheten och den ekonomiska risken för byggherren, ef- tersom tillsyn kan innebära byggsanktionsavgift och kostsamma änd- ringar om enbostadshuset inte uppfyller alla krav. I vissa fall kan hus bli färdigställda utan att samtliga krav inom PBL eller nödvändiga utred- ningar beaktats, vilket kan få betydande konsekvenser. Det kan leda till stora kostnader för byggherren, där hela investeringen riskerar att gå för- lorad. 6.6.1.1.6 Minskade produktionskostnader kan innebära en prisreduktion Boverkets förslag om bygglovsfria förprövade enbostadshus bedöms kunna möjliggöra ytterligare effektivisering av produktionen av sådana hus. Sänkta produktionskostnader kan innebära en prisreduktion för slut- konsumenten. Se avsnitt 6.5.1.1.3 för mer detaljer. 6.6.1.1.7 Ekonomisk påverkan på byggherren skiljer sig åt utifrån flera faktorer Boverkets förslag bedöms ge större ekonomiska fördelar för byggherrar som har god egen kompetens eller kostnadseffektiv tillgång till expertis, samt bygger i lägen med begränsade risker för konflikter och komplice- rade tolkningar. För mer oerfarna byggherrar kan förslaget innebära lägre kostnader kopplat till avgifter, överklaganden och lägre produktionskost- nader. Samtidigt kan dessa byggherrar möta högre konsultkostnader och en ökad ekonomisk osäkerhet utifrån risken för kostsamma åtgärder i ef- terhand, såsom ändringar eller rivning. 6.6.1.2 Andra relevanta konsekvenser I det här avsnittet redovisas en beskrivning av andra relevanta konsekven- ser för andra enskilda till följd av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus. 6.6.1.2.1 Påverkan den demokratiska processen och grannars möjlighet att överklaga Förslaget innebär att grannars möjlighet att få sina rättigheter tillgodo- sedda förskjuts från prövning innan byggnation, till efterhandsprövning när byggnation påbörjats. Vid en bygglovsfri process har grannar ingen Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 93 Konsekvenser av de valda alternativen möjlighet att överklaga innan byggandet inleds. I stället kan grannar end- ast anmäla tillsyn till kommunen efter att byggherren uppfört enbostads- huset. Detta innebär att byggandet kan påbörjas och skapa konsekvenser för omgivningen innan tillsynen utförs av kommunen. Byggandet kan påbörjas utan att grannar informeras eftersom byggherren inte har krav på sig att informera grannar om byggandet. Detta minskar transparensen gentemot allmänheten. Grannar kan överklaga startbeskedet innan huset uppförs. Samtidigt om- fattar detta endast bedömningen kring huruvida enbostadshuset uppfyller alla lagkraven för en bygglovsfri process. Inom detaljplanelagt område är påverkan på grannar begränsad eftersom byggherrar inte får avvika från detaljplan i en bygglovsfri process. Det in- nebär att påverkan på grannar i huvudsak inte överstiger vad som redan anges enligt den juridiskt bindande detaljplanen. Att möjligheten att över- klaga förskjuts till tillsyn i efterhand innebär dock att det blir av större betydelse för grannar att framföra sina synpunkter redan i planprocessen för att inte riskera negativ påverkan. Utanför detaljplanelagt område innebär Boverkets förslag om lokali- seringsprövning, jämfört med förhandsbesked, inte någon större föränd- ring för grannar. De ges fortfarande möjlighet att lämna synpunkter inför beslutet och grannar kan även överklaga lokaliseringsbeskedet. Däremot bortfaller möjlighet att lämna synpunkter på bygglov när de förprövade enbostadshusen blir lovbefriade. I stället hänvisas grannar till att initiera en tillsynsanmälan. Även om grannars synpunkter är befogade, innebär detta att en negativ påverkan kan uppstå innan någon prövning sker ge- nom tillsyn av kommunen. 6.6.1.2.2 En variation av husmodeller och platser möjliggörs Boverkets samlade förslag om förprövade bygglovsbefriade enbostadshus möjliggör flexibilitet för byggherren vid val av husmodeller och bygg- plats, vilket skapar förutsättningar som kan öka systemets attraktivitet. Förslaget bedöms innebära en stor variation i vilka hus som förprövas och kan uppföras utan bygglov, eftersom utbudet i stor utsträckning blir marknadsdrivet. Detta skapar möjligheter för byggherrar att hitta ett hus som motsvarar deras behov och som är lämpligt för den aktuella platsen. Förslaget medför även en frihet för enskilda byggherrar genom möjlig- heten att själva ta fram underlag och ansöka om förprövning om ett lämp- ligt alternativ saknas på marknaden. Vidare medger den föreslagna storleksbegränsningen på 120 kvadratme- ter byggnadsarea att enbostadshus kan uppföras med sådana rumsindel- ningar som vanligen efterfrågas. Detta bedöms vara tillräckligt attraktivt för att bidra till ett ökat enbostadshusbyggande. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 94 Konsekvenser av de valda alternativen Inom detaljplanelagt område bedöms det finnas goda förutsättningar för detaljplaner att medge förprövade enbostadshus. Detaljplanens planbe- stämmelser styr vad som får uppföras på platsen, vilket ska följas i en bygglovs- och lovfriprocess. Enligt förslaget kan dock förprövade enbo- stadshus utformas i olika varianter för att medges inom olika detaljplaner. Det innebär att planbestämmelser inte bedöms utgöra något hinder för förslagets genomslag. Utanför detaljplanelagt område innebär möjligheten till lokaliseringsbe- sked att förprövade enbostadshus kan uppföras på fler platser än vad som i dag hade varit möjligt med förhandsbeskedsprövning. 6.6.2 Konsekvenser av förslaget för typgodkännande 6.6.2.1 Ekonomiska konsekvenser I det här avsnittet bedöms de ekonomiska konsekvenser för andra en- skilda av Boverkets förslag om möjligheten att typgodkänna även avse- ende utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet. 6.6.2.1.1 Tidsbesparing för byggherren kopplat till bygglovsprocessen Boverkets förslag om möjligheten att typgodkänna avseende fler krav be- döms, i de fall det nyttjas, kunna innebära en tidsbesparing jämfört med en bygglovsprocess. Bygglov handläggs i de flesta fall inom den lagstadgade tidsfristen om tio veckor.33 Med typgodkända handlingar kan processen hos byggnads- nämnden förkortas och förenklas, eftersom nämnden endast behöver göra en begränsad bedömning av det som redan har typgodkänts. Typgod- kända handlingar innebär även att byggherren i stor utsträckning kan und- vika eventuella kompletteringskrav som annars riskerar att förlänga hand- läggningstiden. Handläggningstiden omfördelas delvis från byggnadsnämnden till typ- godkännandeorganen. Den totala handläggningstiden kan dock minska, eftersom certifieringsorganen vid typgodkännande endast behöver be- döma vid ett tillfälle om en viss husmodell uppfyller kraven för att bli typgodkänd. När typgodkännandet väl har utfärdats behöver inte denna bedömning upprepas för varje enskilt projekt, vilket effektiviserar hand- läggningen. 6.6.2.1.2 Typgodkända handlingar kan minska byggherrens projekterings- kostnader Boverkets förslag om möjligheten att typgodkänna avseende fler krav in- nebär att transaktionskostnader för byggherrar och företag som produce- rar bostadshus kan minska, eftersom dokumentation av utformningskra- ven inte behöver upprepas för varje projekt. Byggherren behöver därmed 33 Se även avsnitt 6.4.1.1.2. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 95 Konsekvenser av de valda alternativen inte projektera och upprätta de handlingar som redan har typgodkänts. Kostnaderna för projekteringen flyttas i stället till det företag som typ- godkänner, och en del av dessa kostnader bedöms föras vidare till slut- kunden genom totalpriset. Samtidigt bedöms den totala kostnaden bli lägre, eftersom samma typgodkända handlingar kan användas för flera byggnader. I en byggprocess kan kostnader för projektering i många fall vara svåra att förutse för byggherren. Genom att dessa kostnader integreras i total- kostnaden för ett typgodkännande, kan projekteringskostnaden bli mer förutsebar. 6.6.2.1.3 Minskade kostnader kopplat till ökad förutsägbarhet i kommunal prövning Boverket bedömer att förslaget att möjliggöra typgodkännande även av utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet och användbarhet innebär att bedömningarna i dessa frågor i mindre utsträckning blir bero- ende av vilken kommun ärendet hanteras i. Förslaget möjliggör därmed för byggherren att undvika de eventuella merkostnader som uppstår till följd av att byggnadsnämnder gör olika be- dömningar och tolkningar av utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet vid bygglovsprövningen. Sådana skillnader kan utgöra en tidsfördröjning och innebära merkostnader i byggprocessen, då projekte- ringen behöver revideras. En tidigare undersökning från Boverket visar att problem kopplade till varierande tolkningar av byggreglerna särskilt upplevs inom områdena lämplighet och tillgänglighet och även brand- skydd.34 Förslaget medför ökad förutsägbarhet för byggherren, eftersom byggher- ren kan förlita sig på att de föreslagna lösningarna som förhandsbedömts uppfyller kraven., Byggnadsnämnden har inte någon anledning att ifråga- sätta de projekterade lösningarna som ingått i typgodkännandet. Enligt en tidigare konsekvensutredning från Boverket bedömer branschen att uppskattningsvis fem procent av alla byggprojekt behöver omprojekte- ras till följd av att byggnadsnämnderna gör olika bedömningar och tolk- ningar av de berörda utformningskraven samt egenskapskraven.35 I sam- band med sådana kompletteringar kan ytterligare utredningar och un- derlag krävas, vilka inte sällan medför kostnader om cirka 40 000–50 000 kronor. Dessa kostnader ingår ofta i entreprenadkontraktet mellan bygg- herre och byggentreprenör. Med ett antagande om en genomsnittligkost- nad om cirka 45 000 kronor per komplettering och det detta uppstår i 34 Boverket (2017): En mer förutsägbar byggprocess - förenklad kontroll av serietillver- kade hus, rapport 2017:23. 35 Boverket (2024): Konsekvensutredning BFS 2024:1 - Boverkets föreskrifter och all- männa råd om certifierade byggprojekteringsföretag. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 96 Konsekvenser av de valda alternativen cirka fem procent av fallen, motsvarar det en förväntad kostnad på 2 250 kronor per bygglov. 6.6.2.1.4 Minskade produktionskostnader kan innebära en prisreduktion Boverkets förslag om möjligheten att typgodkänna avseende fler krav be- döms kunna möjliggöra ytterligare effektivisering av produktionen, se av- snitt 6.5.2.1.4. Det är samtidigt viktigt att understryka att sänkta produktionskostnader inte nödvändigtvis innebär att motsvarande prisreduktion når slutkonsu- menten. Prissättningen påverkas av marknadsdynamik, konkurrenssituat- ion och efterfrågan, även om mer standardiserade hus med typgodkända lösningar kan utgöra ett billigare alternativ jämfört med mer individuellt utformade husmodeller. 6.6.2.2 Andra relevanta konsekvenser Typgodkännande kan underlätta i de fall en person förvärvar en perma- nent funktionsnedsättning och behöver en anpassning av bostaden. I handläggning av ett ärende om bostadsanpassningsbidrag (BAB) ska kommunen ta ställning till om huset uppfyller bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet, och även bygglagstiftningens krav i övrigt i relevanta delar. Om en person ansöker om BAB och själv varit byggherre för huset finns det risk att bostadsanpassningsbidrag inte bevil- jas, om huset visar sig inte uppfylla bygglagstiftningens krav. Denna risk minskas om uppfyllelsen av kraven är typgodkänd, se vidare i avsnitt 6.4.1.1.9. 6.7 Övriga konsekvenser Nedan analyseras och beskrivs andra relevanta konsekvenser av Bover- kets förslag än de konsekvenser för staten, kommuner, regioner, företag och andra enskilda som redogörs för i föregående kapitel. Redovisningen är uppdelad utifrån respektive förslag. 6.7.1 Konsekvenser av förslaget om bygglovsbefrielse 6.7.1.1 Konsekvenser för bostadsbyggandet Det är svårt att kvantifiera hur mycket bostäder som kan tillkomma som en direkt följd av förslaget. Bostadsbyggandets omfattning och produkt- ionskostnaderna påverkas och drivs av en stor mängd faktorer. Bostads- byggandet sker dessutom på marknadens villkor och styrs av i hög grad av efterfrågan och konjunktur. Förslaget om bygglovsbefriade enbostads- hus måste därför ses som en av flera påverkande faktorer för bostadsbyg- gandet. Sammantaget bedömer dock Boverket att förslaget kan ha en något posi- tiv, men svårkvantifierad, effekt på uppförandet av enbostadshus. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 97 Konsekvenser av de valda alternativen Effekten bedöms främst uppstå genom tidsvinster, lägre risk för långa överklagandeprocesser och lägre produktionskostnader i de fall förslaget utnyttjas. Se även avsnitt 5.1.7. 6.7.1.2 Miljö och ekologisk hållbarhet 6.7.1.2.1 Påverkan på naturvärden När en obebyggd tomt bebyggs ska hänsyn tas till naturvärden och tillva- ratagande av naturförutsättningarna. I dag prövas dessa krav inom bygg- lovsprocessen. När ansvaret i stället läggs på byggherren och byggnads- nämndens bedömning i huvudsak sker i efterhand genom eventuell till- syn, uppstår en risk att naturvärden inte uppmärksammas eller beaktas på ett tillräckligt sätt. Detta kan bero på bristande kunskap om de aktuella värdena och deras skydd enligt gällande lagstiftning. Inom detaljplanelagt område kan det även bero på felaktiga tolkningar av planbestämmelser. För samhället innebär detta en risk för irreversibla skador på naturvärden. 6.7.1.2.2 Påverkan på materialåtgång Om förslaget leder till fler rivningar kan detta öka mängden byggavfall, vilket har en negativ påverkan på den ekologiska hållbarheten. Samtidigt kan en mer effektiv småhusproduktion innebära minskad materialåtgång. En mer standardiserad och storskalig produktion av enbostadshus, se av- snitt 6.5.1.1.3, kan möjliggöra en mer precis dimensionering av material- mängder, vilket minskar överbeställningar och behovet av säkerhetsmar- ginaler. När samma komponenter och dimensioner upprepas i stor volym reduceras kapningar, anpassningar och manuella måttjusteringar. Genom industrialiserade och kontrollerade fabriksförhållanden kan även skär- scheman optimeras och restmaterial återvinnas mer effektivt. 6.7.1.3 Social hållbarhet 6.7.1.3.1 Personer med nedsatt funktionsförmåga Enligt förslaget ändras inte bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kravnivåerna är således desamma som med nu gällande regler. Kravet kvarstår som utformningskrav, men processen för bedömningen av kravet påverkas när det gäller förprövade enbostadshus och typgodkända hus. Genom att behålla kravet i nuvarande form undviks komplexa föränd- ringar i reglerna, samtidigt som de negativa konsekvenserna begränsas till förprövade enbostadshus och typgodkända hus. För övriga byggnader är situationen oförändrad. För förprövade enbostadshus innebär detta att någon egentlig granskning av utformningskravet på tillgänglighet och användbarhet inte sker inom ramen för bygglovet, såsom i dag. Kravet har stark koppling till Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 98 Konsekvenser av de valda alternativen utformningskravet på bostäders lämplighet, och dessa båda utformnings- krav föreslås hanteras på samma sätt. För ett förprövat enbostadshus, som alltså är befriat från krav på bygglov, tas utformningskravet i stället upp inför startbeskedet. Om utformningskraven inte uppfylls kan det dock vara svårt att vid ett senare skede vidta nödvändiga ändringar för att kunna uppfylla kravet, vilket kan innebära en risk för sänkt nivå av till- gänglighet och användbarhet. Det kan få negativa konsekvenser i situat- ioner där boende senare får en funktionsnedsättning och behov av bo- stadsanpassning uppstår. Även tomtkraven påverkas av en process utan bygglovsprövning, ef- tersom dessa då inte granskas av byggnadsnämnden. För förprövade en- bostadshus övergår ansvaret till byggherren att säkra att tomtkraven upp- fylls. Det gäller exempelvis tillgänglighet till entrén och möjligheten att anordna ramper om entrén inte är tillgänglig från början. Om dessa aspekter inte beaktas kan det leda till lägre tillgänglighetsnivå och an- vändbarhet för tomten. Det kan få negativa konsekvenser i situationer där boende senare får en funktionsnedsättning och behov av bostadsanpass- ning uppstår. Vid en förvärvad permanent funktionsnedsättning kan den boende ha rätt till anpassning genom bidrag från kommunen för att bostaden ska vara ändamålsenlig. Möjligheten att få sådant stöd kan dock påverkas om den boende själv har varit byggherre och byggnaden inte uppfyller de krav som ställdes vid uppförandet, se vidare i avsnitt 6.4.1.1.9. 6.7.1.3.2 Barn och unga Förslaget bedöms inte medföra konsekvenser som påverkar barns och ungas situation. 6.7.1.3.3 Äldre Äldre som har, eller förvärvar, en funktionsnedsättning påverkas såsom beskrivs i avsnitt 6.7.1.3.1. I övrigt bedöms förslagen inte medföra några konsekvenser som påverkar gruppen särskilt. 6.7.1.3.4 Integration och boendesegregation Förslaget kan möjliggöra för fler att bygga sitt eget hus, dels genom för- enklingar i lovprocessen, dels genom att typgodkännande även kan om- fatta utformningskraven på och lämplighet och på tillgänglighet. Detta kan i sin tur leda till lägre kostnader för att uppföra enbostadshus. Om fler grupper än i dag ges ekonomiska förutsättningar att bygga egna bo- städer kan det bidra till ökad integration och motverka bostadssegregat- ion. 6.7.1.3.5 Jämställdhet Förslaget bedöms inte medföra konsekvenser som påverkar jämställd- heten. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 99 Konsekvenser av de valda alternativen 6.7.1.3.6 Folkhälsa Det finns en risk att bostäder placeras eller utformas på ett sätt som inne- bär att riktvärden för buller och luftföroreningar inte uppfylls, vilket kan påverka enskildas hälsa negativt. Om fler bostäder uppförs i bullerutsatta lägen kan det leda till ett ökat antal tillsynsärenden för miljönämnden och i vissa fall krav på åtgärder, exempelvis bullerskydd från Trafikverket. 6.7.1.4 Detaljplaner framtagna med äldre lagstiftning ökar risker Detaljplaner ska tolkas efter den lagstiftning och praxis som gällde när planen upprättades. Det kan vara komplext att tolka detaljplaner fram- tagna med den numera upphävda ÄPBL eller motsvarande äldre bestäm- melser. Planbestämmelsernas innebörd kan skilja sig från nuvarande tolk- ning enligt nuvarande PBL, föreskrifter och allmänna råd. I många fall ger planbeskrivningen ett begränsat stöd i hur planbestämmelserna tolkas. Äldre plankartor kan även innehålla inga eller få planbestämmelser, vil- ket i stället var tänkt att tolkas genom den tillhörande beskrivningen. Det gör detaljplaner med äldre lagstiftning mer komplexa för byggherrar att tolka vilket ökar risken för feltolkning. Vid bristande kunskap hos bygg- herren om värden som skyddas av lagstiftning, såsom artskydd och strandskydd, men som inte framgår i äldre detaljplaner, kan skador med- föras på irreversibla värden. En viss vägledning ges på informationsmö- tet, men eftersom byggnadsnämnden inte gör någon bedömning har bygg- herren ansvaret att följa upp alla krav. Det finns även större risk att detaljplaner med äldre lagstining är inaktu- ella. Läs mer om inaktuella detaljplaner i avsnitt 6.4.1.2.7. 6.7.1.5 Ökad komplexitet i bygglovssystemet En övergripande konsekvens av förslaget är att ytterligare förändringar kopplade till lovbefrielsen, utöver de förändringar som trädde i kraft den 1 december 2025, riskerar att bidra till ett svåröverskådligt och komplext system. Det kan försvåra tillämpningen för såväl enskilda som byggnads- nämnden och andra berörda aktörer. Denna konsekvens kan förstärkas av att det planeras ytterligare ändringar i PBL som träder i kraft under året. 6.7.2 Konsekvenser av förslaget för typgodkännande 6.7.2.1 Konsekvenser för bostadsbyggandet Det är svårt att kvantifiera hur mycket bostäder och annat byggande som kan tillkomma som en direkt följd av förslaget. Bostadsbyggnadsvolymen och produktionskostnaderna påverkas och drivs av en stor mängd fak- torer. Bostäder byggs på marknadens villkor och styrs därför av efterfrå- gan och konjunktur. Boverkets förslag om utökad möjlighet till typgod- kännande måste därför ses i ett större sammanhang som en faktor bland många för att öka bostadsbyggandet. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 100 Konsekvenser av de valda alternativen Sammantaget bedöms förslaget minska kostnaderna för uppförande av hus när systemet utnyttjas. Mot denna bakgrund bedömer Boverket att förslaget kan få en något positiv, men svårkvantifierad, effekt på uppfö- randet av enbostadshus. Se även avsnitt 5.2.2. 6.7.2.2 Konsekvenser för byggfel Boverkets förslag om möjligheten att typgodkänna avseende fler krav kan bidra till att underlätta och kvalitetssäkra seriellt byggande, se avsnitt 6.5.2.1.4 för mer detaljer. Industrialisering och upprepade processer i fa- briksmiljö ger generellt bättre kontroll och minskat väderberoende förut- satt att produktionen sker under stabila förhållanden och med etablerade rutiner. Eftersom samma komponenter och metoder används återkom- mande uppstår en inlärningseffekt i både produktion och montering, vil- ket minskar variationen i utförande och därmed också sannolikheten för byggfel. Att en byggnadsdel är typgodkänd innebär dessutom att lös- ningen genomgått en tredjepartskontroll, vilket normalt medför färre fel. Samtidigt kan risken för systematiska fel öka om samma lösning produ- ceras i stora volymer. Om ett konstruktionsfel eller en brist i kvalitetssäk- ringen uppstår i fabriken kan dessa snabbt få genomslag och reproduceras i många enheter innan de upptäcks och åtgärdas. 6.7.2.3 Miljö och ekologisk hållbarhet Förslaget kan initialt leda till att fel uppstår vid flera byggen, innan rätts- praxis utvecklats och kommuner samt byggherrar etablerat rutiner och er- farenhet av den nya processen. Om fel uppstår kan det medföra krav på att byggherren river eller ändrar enbostadshuset, vilket i sin tur ökar byg- gavfall och påverkar den ekologiska hållbarheten negativt. Samtidigt kan en mer effektiv husproduktion till följd av en mer standardiserad produkt- ionsprocess med typgodkända lösningar innebära en minskad materialåt- gång och ökad resurseffektivitet. 6.7.2.4 Social hållbarhet 6.7.2.4.1 Personer med nedsatt funktionsförmåga Enligt förslaget ändras inte bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kravnivåerna är därmed desamma som enligt gällande regler. Om ett hus är typgodkänt avseende kraven på tillgänglighet och användbarhet är kravuppfyllelsen förhandsbedömd. Eftersom samma lösning tillämpas i de hus som uppförs utifrån samma typgodkännande, kan tillgänglighets- kraven uppfyllas i husen, under förutsättning att bedömningen är korrekt. Detta minskar risken för problem om boende senare får en funktionsned- sättning och behov av bostadsanpassning uppstår. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 101 Konsekvenser av de valda alternativen Vid en förvärvad permanent funktionsnedsättning kan den boende ha rätt till anpassning genom bidrag från kommunen för att bostaden ska vara ändamålsenlig. Möjligheten att få sådant stöd kan dock påverkas om den sökande själv har varit byggherre och byggnaden inte uppfyller de krav som ställdes vid uppförandet. Denna risk minskar om ett hus är typgod- känt avseende kraven på tillgänglighet och användbarhet. Se vidare i av- snitt 6.4.1.1.9. Samtidigt bygger typgodkända lösningar huvudsakligen på standardise- rade och generaliserade utformningar som fungerar för många. Generali- serade lösningar kan missgynna personer med särskilda behov, vilka såle- des inte har inte samma möjligheter att utnyttja fördelarna med hus med typgodkända lösningar. 6.7.2.4.2 Barn och unga Förslaget bedöms inte medföra konsekvenser som påverkar barn och ungas situation. 6.7.2.4.3 Äldre Konsekvenser för äldre som har, eller förvärvar, en funktionsnedsättning är desamma som beskrivs i avsnitt 6.7.2.4.1. I övrigt bedöms gruppen inte påverkas särskilt av förslagen. 6.7.2.4.4 Integration och boendesegregation Förslaget kan leda till lägre kostnader för att uppföra enbostadshus, vilket kan öka möjligheten för integration och minska bostadssegregationen om fler grupper än i dag har möjlighet att bygga enbostadshus. 6.7.2.4.5 Jämställdhet Förslaget bedöms inte medföra konsekvenser som påverkar jämställd- heten. 6.7.2.4.6 Folkhälsa För hus som är typgodkända avseende de tekniska egenskapskraven på skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön samt skydd mot buller, är uppfyllelsen av kraven förhandsbedömda. Detta kan minska risken för att dessa krav inte blir uppfyllda, vilket i sin tur kan minska risken för nega- tiva hälsokonsekvenser. 6.8 Europeiska unionen Boverket föreslår att möjligheterna till typgodkännande även ska omfatta utformningskraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 i PBL. Regleringen ger kompletterande möjligheter till märkning av byggpro- dukter men tar inte över den EU-rättsliga regleringen av krav på CE- Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 102 Konsekvenser av de valda alternativen märkning för byggprodukter där det enligt EU:s byggproduktförordning36 är krav på sådan märkning. EU:s nya byggproduktförordning37 tillåter i sin tur nationella märkningar som uppfyller vissa villkor även i fråga om byggprodukter som omfattas av kravet på CE-märkning, varför förslaget inte heller bedöms strida mot denna förordning. Regleringen är därför, enligt Boverkets bedömning, i enlighet med EU- rätten. 6.9 Redogörelse av åtgärder De förslag som Boverket har valt att lämna i denna rapport bygger på en sammanvägd bedömning av de alternativ som har utretts. Bedömningen har utgått från uppdragets syfte och de avgränsningar som har gjorts, och inkluderar en bedömning av om förslagen är proportionerliga i förhål- lande till det eftersträvade målet. Den sammanvägda bedömningen inne- fattar därmed även att förslagen inte ska medföra mer långtgående kost- nader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte. Uppdraget syftar till att införa regel- och kravlättnader, och de förslag som lämnas innebär inte att några krav skärps. Frågan om att begränsa mer långtgående kostnader än nödvändigt aktualiseras därmed inte på samma sätt som vid förslag om ny eller skärpt reglering. Boverkets för- slag har dock prövats mot uppdragets syfte för att säkerställa att de är väl avvägda och inte går längre än vad som är motiverat. Alternativ som be- dömts medföra för stora negativa konsekvenser i förhållande till uppdra- gets syfte har därför inte valts. En redogörelse för de alternativ som har övervägts och skälen för det valda förslagen finns i bilaga 4. 36 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphä- vande av rådets direktiv 89/106/EG. 37 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphä- vande av förordning (EU) nr 305/2011. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 103 Återstående arbete, ikraftträdande, informationsinsatser och utvärdering 7 Återstående arbete, ikraftträdande, informationsinsatser och utvärdering I detta kapitel beskrivs vilka insatser som bedöms behövas för att kunna implementera dessa förslag. Boverket bedömer att det inte behövs någon särskild ikraftträdandetid eller övergångsbestämmelse. Kapitlet innehåller följande avsnitt: • Återstående arbete • Ikraftträdande och övergångsbestämmelser • Speciella informationsinsatser • Utvärdering 7.1 Återstående arbete För genomförandet av förslaget om bygglovsbefrielse krävs ytterligare arbete, förutsatt att föreslagna ändringar i PBL och PBF träder i kraft. Bo- verket behöver i så fall ta fram närmare föreskrifter och rutiner för hur förprövningen ska genomföras, samt utveckla vägledning och informera berörda aktörer. Kommuner behöver anpassa sina arbetssätt och rutiner, medan byggherrar och småhustillverkare behöver se över sina befintliga modeller och ta ställning till vilka som ska förprövas. Motsvarande gäller för typgodkännande, där Swedac behöver se över sitt ackrediteringssystem för byggsystem. Certifieringsorganen behöver se över om de vill utöka sina ackrediteringar och i så fall genomföra proces- sen innan de kan börja typgodkänna de ytterligare delar som omfattas av förslaget. Boverket behöver informera relevanta målgrupper för att stödja införan- det av de nya reglerna. 7.2 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Eftersom förslagen varken innebär förändringar av befintliga system för bygglovsbefrielse eller av hur typgodkännande i grunden fungerar, och dessutom utgör ett alternativ till nuvarande ordningar, bedömer Boverket att det inte finns behov av särskilda övergångsbestämmelser. När det gäller ikraftträdande har inga särskilda beroenden identifierats som kräver samordning med andra reformer eller åtgärder. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 104 Återstående arbete, ikraftträdande, informationsinsatser och utvärdering 7.3 Speciella informationsinsatser Införandet av flera olika sätt att genomföra lov- och byggprocessen med- för ett ökat behov av vägledning och information hos samtliga berörda målgrupper. Detsamma gäller förslaget om utökade möjligheter till typgodkännande, som också förutsätter informationsinsatser riktade till relevanta aktörer. 7.4 Utvärdering Boverket bedömer att en utvärdering gällande förslaget om bygglovsbe- frielse kan först göras när ändringar i PBL och PBF är genomförda, en författning från Boverket är framtagen gällande förprövningen, och att systemet har varit i bruk under en viss tid. När det gäller förslaget om typgodkännande bedöms en utvärdering vara lämplig först när ändringarna i PBL har genomförts, certifieringsorganen har utökat sina ackrediteringar, och systemet har börjat tillämpas i prakti- ken. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 105 Författningskommentarer 8 Författningskommentarer I detta kapitel finns en genomgång på paragrafnivå av respektive förslag till nya bestämmelser eller ändringar av befintliga bestämmelser. Samt- liga av dessa paragrafer är kommenterade. Dessa kommentarer är en för- klaring av vad som avses med den föreslagna bestämmelsen eller änd- ringen av bestämmelsen. Även förslag på nya rubriker eller ändringar av befintliga rubriker omnämns där så förekommer. Kapitlet innehåller följande avsnitt: • Förslag till ändring av plan- och bygglagen (2010:900) • Förslag till ändring av plan- och byggförordningen (2011:338) 8.1 Förslag till ändring av plan- och bygglagen (2010:900) 1 kap.

6 § Utöver det som anges i 9 kap. 86 och 90 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska en anmälan innehålla de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt 10 kap. plan- och bygglagen. Vid en anmälan för uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus ska ut- över det som anges i första stycket en anmälan innehålla ett positivt förpröv- ningsbesked. 9 kap. 6 a § För att påbörja ett uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus som krä- ver anmälan enligt 6 kap. 3 a § eller påbörja en del av en sådan åtgärd före startbesked, och därigenom bryta mot 10 kap. 3 § första stycket 2 eller 3 a § plan- och bygglagen (2010:900) är byggsanktionsavgiften 1,5 prisbas- belopp med ett tillägg av 0,005 pris- basbelopp per kvadratmeter av bygg- nadens sanktionsarea. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 1. Denna förordning träder i kraft den dag/månad/år. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål och ärenden som har påbör- jats före ikraftträdandet och för mål och ärenden som avser överklagande av be- slut i sådana mål och ärenden till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 30 Inledning 2 Inledning Detta kapitel redogör för bakgrunden till uppdraget och beskriver hur Bo- verket har arbetat med att ta fram rapporten. Det redovisar även de av- gränsningar som har gjorts. Vidare ges en översikt över rapportens struk- tur samt en beskrivning av de olika delarnas innehåll och inbördes sam- band. Kapitlet innehåller följande avsnitt: • Bakgrund • Arbetsmetod • Avgränsningar • Begrepp • Förkortningar • Läsanvisning 2.1 Bakgrund 2.1.1 Regeringsuppdraget I maj 2025 fick Boverket regeringsuppdraget ”Uppdrag till Boverket att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras”. Uppdraget innebar att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras. I uppdraget ingick även bland annat att undersöka förut- sättningarna för att undanta typgodkända småhus från krav på bygglov och andra krav enligt plan- och bygglagstiftningen. Det framgick dessu- tom att minst en av de typgodkända småhusmodellerna ska utformas i traditionell svensk byggnadsstil. Uppdraget i sin helhet återges i bilaga 1. 2.1.2 Syftet med uppdraget Syftet med uppdraget är att påtagligt underlätta småhusbyggandet. Rege- ringen vill öka bostadsbyggandet, och uppdraget utgör en del av dessa in- satser, med särskilt fokus på småhus. 2.1.3 Målet med uppdraget Målet med uppdraget är att föreslå författningsändringar som svarar på uppdragets syfte samt att analysera och beskriva de konsekvenser som dessa bedöms få. 2.1.4 Koppling till andra uppdrag och utredningar Uppdraget omfattar flera delar i plan- och byggprocessen, samt berör, i viss mån, frågor som kommunalt självstyre och den demokratiska proces- sen. Detta innebär att uppdraget har beröringspunkter med flera pågående Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 31 Inledning arbeten, både inom och utanför Boverket. Ett exempel är regeringsupp- draget att främja ökat småhusbyggande genom en ny egnahemsrörelse.1 2.2 Arbetsmetod Denna rapport utgör en konsekvensutredning och följer i huvudsak För- ordning (2024:183) om konsekvensutredningar2. Arbetsmetoden för upp- draget har därför utgått från att ett antal alternativ identifieras och analys- eras. De alternativ som bedöms kunna uppfylla uppdragets syfte, samti- digt som de bedöms ge tillräckligt genomslag och upprätthålla krav på exempelvis rättssäkerhet, har valts som huvudförslag. Dessa har därefter analyserats mer ingående och legat till grund för de författningsförslag som presenteras. I enlighet med uppdraget har löpande avstämningar genomförts med Re- geringskansliet. Boverket har även fört dialog med flera relevanta aktö- rer, däribland Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar, Swedac, Sveriges kommuner och regioner, SKR, Rise, Kiwa, Trä- och möbelföre- tagen, TMF, Allmännyttan. 2.3 Avgränsningar 2.3.1 Att föreslå regellättnader Enligt uppdragsbeskrivningen syftar uppdraget bland annat till att föreslå regellättnader mot bakgrund av en översyn av regleringar som hindrar, försvårar eller fördyrar byggandet och som inte på ett betydande vis bi- drar till småhusens standard. Enligt gällande regler finns vissa undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet, exempelvis för bostäder som inte är avsedda för per- manent bruk (fritidshus). Även för studentbostäder finns möjligheter till undantag, där upp till 80 procent av bostäderna i en byggnad kan undan- tas, under förutsättning att bostäderna kan besökas. Sådana besökskrav innebär att besökare ska kunna nå bostaden, vistas där samt ha tillgång till ett tillgängligt och användbart toalettutrymme i byggnaden eller dess närhet. Denna typ av undantag möjliggör en viss flexibilitet och effektivi- tet i utformningen, särskilt i flerbostadshus, utan att i alltför stor utsträck- ning begränsa tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller ori- enteringsförmåga. För enbostadshus är förutsättningarna annorlunda, ef- tersom motsvarande lösningar inte ger samma effekt. Byggnader ska uppfylla en miniminivå vad gäller exempelvis tekniska egenskaper. Kraven på tekniska egenskaper har beslutats av riksdagen och framgår av 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Lagens 1 Regeringen (2024): Uppdrag att verka för ökat småhusbyggande genom en ny egna- hemsrörelse. 2 Förordning (2024:183) om konsekvensutredningar. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 32 Inledning krav har sedan, enligt bemyndiganden, preciserats, dels av regeringen i 3 kap. plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, dels i tillämpningsfö- reskrifter från Boverket. PBF och Boverkets föreskrifter utgör alltså pre- ciseringar av lagens krav, inte undantag från eller tillägg till lagens krav. Boverket bedömer att det saknas skäl till att sänka denna miniminivå för vissa typer av bostäder, enbart utifrån vilken produktionsmetod som an- vänds för att uppföra byggnaderna. Vidare har Boverket nyligen gjort en stor översyn på föreskriftsnivå. Mot denna bakgrund bedöms den större flexibiliteten som Boverkets nya byggregler medger är tillräcklig för att möta de behov som efterfrågas i detta uppdrag. 2.3.2 Småhus i detta fall Begreppet småhus omfattar enligt PBL både en- och tvåbostadshus. Av rättspraxis framgår att även exempelvis kedjehus kan ingå i begreppet. I detta uppdrag har Boverket dock avgränsat småhus till fristående enbo- stadshus för permanent bruk. 2.4 Begrepp Byggbedömare – i rapporten används begreppet byggbedömare för den aktör i byggprocessen som införs i PBL den 1 juli 20263. Tillgänglighet och användbarhet – i rapporten används begreppen ”till- gänglighet och användbarhet” eller i vissa fall bara ”tillgänglighet” i be- tydelsen ”tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rö- relse- eller orienteringsförmåga”. CE-märkning – i rapporten används begreppet CE-märkning för en speci- fik märkning av byggprodukter inom EU som används för att påvisa dessa produkters egenskaper på ett gemensamt sätt.4 Hänsynskraven – i rapporten används begreppet hänsynskrav, vilket syf- tar till de krav som finns i 2 kap. 6 § PBL. 2.5 Förkortningar PBF – Plan- och byggförordningen (2011:338) PBL – Plan- och bygglagen (2010:900) ÄPBL – Plan- och bygglagen (1987:10) 3 Prop. 2025/26:172, bet. 2025/26:CU24, rskr. 2025/26:256. 4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 av den 27 november 2024 om fastställande av harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och om upphä- vande av förordning (EU) nr 305/2011. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 33 Inledning 2.6 Läsanvisning Denna rapport utgör en konsekvensutredning och innehåller förslag till ändring av PBL och PBF. Inledningsvis beskrivs det gällande regelverket i kapitel 3, följt av en redovisning av de problem och mål som uppdraget avser i kapitel 4. Uppdraget återges i sin helhet i bilaga 1. Bilaga 2 inne- håller en historisk sammanställning över småhusens arkitektur. Boverkets förslag utvecklas i kapitel 5. Dessa förslag bygger både på bi- laga 3 om kostnadseffektivitet vid nybyggnad, och bilaga 4 där alla alter- nativa lösningar som har utträtts finns. Eftersom utredningen omfattar två separata förslag redovisas konsekven- serna av dessa var för sig i kapitel 6. I kapitel 7 behandlas frågor om genomförande och kvarstående åtgärder om förslaget väljs att gå vidare med. Kapitel 8 innehåller författningsför- slagen samt tillhörande kommentarer, där Boverket redogör för innebör- den av de föreslagna paragraferna. Rapporten är uppdelad i två delar där bilagorna finns samlade i del 2. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 34 Gällande regelverk 3 Gällande regelverk Detta kapitel innehåller en beskrivning av de momenten som ingår i plan- och byggprocessen idag. Kapitlet innehåller även beskrivningar över hur systemen för certifierade byggprojekteringsföretag och byggbedömare samt typgodkännande fungerar. Kapitlet innehåller följande avsnitt: • Översiktsplanering • Detaljplanering • Bygglov • Byggprocessen • Certifierade byggprojekteringsföretag och byggbedömare • Typgodkännande Boverket har för författningsförslagen i denna rapport utgått från gällande rätt vid tidpunkten för när uppdraget redovisas. Det innebär till exempel att ändringar som trädde ikraft i PBL den 1 juni 20265 har beaktats, men i förhållande till ändringar som träder ikraft den 1 juli 20266 förs endast en diskussion vid omnämnande på aktuella ställen i rapporten. 3.1 Översiktsplanering Översiktsplanen utgör kommunens övergripande strategiska dokument för användning av mark och vatten. Den beskriver hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras och fungerar därmed som ett centralt politiskt måldokument. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta, med en detaljeringsgrad som kan va- riera mellan olika geografiska områden. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men ska ge vägledning för ef- terföljande planering och tillståndsärenden. Den redovisar kommunens ställningstaganden för mark- och vattenanvändningen, identifierar all- männa intressen och risker samt anger den tänkta utvecklingsinrikt- ningen. Kommunens ställningstaganden i översiktsplanen vägleder byggherren i vad som är möjligt att genomföra. Nya detaljplaner ska ta hänsyn till översiktsplanens strategiska ställningstaganden för att säkerställa en ändamålsenlig användning av mark- och vattenområden. Vid prövning av förhandsbesked eller bygglov utanför detaljplanelagt område utgör över- siktsplanen dessutom ett viktigt underlag för bedömningen av 5 Prop. 2025/26:142, bet. 2025/26:FöU12, rskr. 2025/26:233. 6 Prop. 2025/26:172, bet. 2025/26:CU24, rskr. 2025/26:256. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 35 Gällande regelverk lokaliseringens lämplighet och eventuella krav på utformning utifrån sär- skilda värden. 3.2 Detaljplanering Detaljplanen är ett juridiskt bindande dokument som anger hur mark- och vattenområden får användas. Till detaljplanen ska det finnas en planbe- skrivning som redogör för planens innebörd och genomförande, samt re- levanta undersökningar och utredningar. Även äldre planer, såsom stads- planer, byggnadsplaner och avstyckningsplaner, definieras som detaljpla- ner. Genom detaljplanen kan kommunen säkerställa att intentionerna i översiktsplanen genomförs och samtidigt ange ramarna för framtida bygglovsprövning. Planen utgör även ett viktigt underlag för kommunens tillsyn, eftersom den anger vad som är tillåtet och inte inom ett område. Kommunens ansvarar för planläggningen och därigenom har möjlighet att styra användningen av mark och vatten. En detaljplan ska pröva vad som är lämpligt och inte reglera mer än vad som krävs för att uppnå pla- nens syfte. Kommunen ska i planprocessen även väga och avväga mellan allmänna och enskilda intressen. Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter mellan markägare, och skiljer mellan privat mark och allmän plats med kommunalt. En detalj- plan som medger exploatering kan öka markens värde eftersom den ger byggherren garanterad rätt att bygga i enlighet med planen under en angi- ven genomförandetid. 3.3 Bygglov I ett bygglov prövar byggnadsnämnden om den sökta åtgärden uppfyller relevanta krav i PBL. Prövningen skiljer sig åt beroende på om åtgärden avser ett område inom eller utom detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område prövar byggnadsnämnden om åtgärden överensstämmer med gällande detaljplan, samt om den uppfyller övriga krav i den utsträckning dessa inte redan har avgjorts genom planen. Pröv- ningen omfattar bland annat åtgärdens placering och utformning, omgiv- ningspåverkan, utformningskrav, anordnande av tomten samt eventuella förvanskningsförbud och varsamhetskrav. Utanför detaljplanelagt område prövas även lokaliseringen, det vill säga om marken är lämplig för den avsedda åtgärden. Under dessa förutsätt- ningar är översiktsplanens ställningstaganden om föreslagen mark- och vattenanvändning vägledande. Ett bygglov kan i dessa fall föregås av ett förhandsbesked, inom vilket lokaliseringen prövas. Ett förhandsbesked kan vanligen sökas på ett mindre omfattande material än ett bygglov, vil- ket innebär att byggherren kan få markens lämplighet prövad utan Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 36 Gällande regelverk omfattande betydande projekteringsinsatser. Ett förhandsbesked är bin- dande om ansökan om bygglov lämnas in inom två år. Ett beviljat bygglov ger en rättsverkan som innebär att byggherren, under förutsättning att bygglovet följs, normalt inte riskerar ingripanden vid till- syn i efterhand, även om det skulle visa sig att bedömningen varit fel- aktig, exempelvis avseende planenlighet. Sedan den 1 december 2025 har förändringar i PBL trätt i kraft som på- verkar regelverket för bygglov på flera sätt.7 3.4 Byggprocessen Byggprocessen regleras i 10 kap. PBL. Efter att bygglov har beviljats in- leds byggprocessen, som innehåller ett antal moment och resulterar i be- slut om startbesked och slutbesked från byggnadsnämnden. För uppfö- rande av ett nytt enbostadshus gäller som huvudregel följande. En kontrollplan ska upprättas för alla lov- och anmälningspliktiga bygg-, rivnings- och markåtgärder. Den ska anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet och ha en utformning och detaljeringsgrad som säkerställer att de tekniska egenskapskraven i PBL uppfylls. I förekommande fall, ska den även omfatta PBL:s förbud mot förvanskning och krav på varsamhet. Det är byggherren som ansvarar för att en kontrollplan tas fram och följs. Till sin hjälp ska byggherren ha en kontrollansvarig, som ska vara certifi- erad och ha den kunskap, erfarenhet och lämplighet som behövs. Vidare ska den kontrollansvarige ha en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärderna som ska kontrolleras. I ärenden där en kontrollansvarig krävs, eller om byggherren begärt det, ska byggnadsnämnden hålla ett tekniskt samråd. Nämnden ska kalla till samrådet utan dröjsmål efter beslut om bygglov eller efter att anmälan in- kommit. Vid samrådet behandlas bland annat planering av arbete, kon- trollplan, tekniska handlingar samt behovet av arbetsplatsbesök. En byggåtgärd som kräver lov eller anmälan enligt PBL får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har lämnat ett skriftligt startbesked. En förut- sättning för startbesked är att åtgärden kan antas uppfylla kraven i PBL och tillhörande föreskrifter, såsom Boverkets byggregler. I startbeskedet fastställer nämnden den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna. För de flesta byggprojekt ska byggnadsnämnden göra minst ett arbets- platsbesök. Vilka besök som krävs och när de ska ske ska framgå av kon- trollplanen. 7 Boverket (2025): Nytt regelverk för bygglov. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 37 Gällande regelverk När byggåtgärderna närmar sig slutförande ska byggnadsnämnden kalla till slutsamråd, där byggherren och den kontrollansvarige deltar. Samrå- det hålls normalt på platsen för åtgärderna och omfattar bland annat en genomgång av hur kontrollplanen har följts. En byggnad får inte tas i bruk förrän byggnadsnämnden har meddelat ett skriftligt slutbesked. Genom slutbeskedet godkänner byggnadsnämnden att åtgärden anses slutförd och att byggnaden får tas i bruk. Slutbesked lämnas när byggherren har visat att samtliga krav enligt bygglovet, kon- trollplanen, startbeskedet och beslut om kompletterande villkor är upp- fyllda. 3.5 Certifierade byggprojekteringsföretag och byggbedömare I gällande PBL finns bestämmelser om certifierade byggprojekteringsfö- retag. Sådana företag har särskild sakkunskap och erfarenhet av att be- döma om utformningskraven i 8 kap. 1 § 1 och 3 samt de tekniska egen- skapskraven i 8 kap. 4 § PBL är uppfyllda vid nybyggnad av vissa bo- stadshus. Vilka bostadshus som omfattas av reglerna framgår av före- skrifter som har meddelats av Boverket. Företaget ska ha ett kvalitetsled- ningssystem som beskriver hur företaget har säkerställt tillräcklig kompe- tens för att bedöma kravens uppfyllnad och vara certifierade för ändamå- let. En byggherre kan välja att använda ett certifierat byggprojekteringsföre- tag för projekteringen vid nybyggnad av aktuella bostadshus. Om ett så- dant företag används i bygglovsprocessen ersätter företagets bedömning byggnadsnämndens prövning av utformningskraven i dessa delar i sam- band med bygglovet. Om företaget används i byggprocessen ska startbe- sked ges utan att byggnadsnämnden bedömer de tekniska egenskapskra- ven, eftersom dessa redan bedömts av företaget. För att systemet ska fungera i praktiken krävs dock, utöver erforderlig re- glering, i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter, att det finns aktörer på marknaden som väljer att verka inom systemet. Detta förutsätter dels att företag ackrediterar sig för certifiering av certifierade byggprojekterings- företag, dels att företag certifierar sig för ändamålet. I förlängningen be- ror företagens val på vilken efterfrågan som finns på marknaden för dessa företagstjänster. Även om regelverket är på plats saknas i nuläget både ackrediterade certifieringsorgan och certifierade byggprojekteringsföre- tag. Nuvarande regler omfattar beslut om bygglov och om startbesked. I nya regler, som träder i kraft den 1 juli 20268, utvidgas systemet och uttrycket certifierat byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare. Den 8 Prop. 2025/26:172, bet. 2025/26:CU24, rskr. 2025/26:256. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 38 Gällande regelverk huvudsakliga skillnaden, i det nu aktuella sammanhanget, är att en bygg- herre ska kunna använda en byggbedömare även inför slutbeskedet, och inte enbart i bygglovskedet och inför startbeskedet. Detta innebär att byggherren kan förlita sig på en byggbedömaren genom hela byggproces- sen och i praktiken ta byggnaden i bruk utan att byggnadsnämnden gör en egen prövning av de aktuella utformningskraven och de tekniska egen- skapskraven. Byggnadsnämndens tillsynsansvar i byggnadens förvalt- ningsskede kvarstår dock. Genom denna förändring bedöms systemet med byggbedömare få bättre genomslag i praktiken. Regeländringarna i PBL och PBF träder i kraft den 1 juli 2026. Därefter följer arbete med föreskrifter från Boverket, ackreditering av företag som ska utfärda certifikat för byggbedömare och utfärdande av certifikat för de företag som ska vara byggbedömare. Sy- stemet bedöms kunna vara i full praktisk funktion 12 – 18 månader efter nämnda ikraftträdande. 3.5.1 Byggbedömare och förslagen i denna rapport Användandet av byggbedömare kan kombineras med de förslag som läm- nas i denna rapport. I vissa fall saknas dock skäl att anlita en byggbedö- mare, beroende på en avvägning mellan nyttan av tjänsten och dess kost- nader. Om ett enbostadshus är befriat från krav på bygglov finns inget skäl för byggherren att anlita en byggbedömare i skedet före byggprocessen, för- utsatt att bedömningen av utformningskraven på lämplighet och på till- gänglighet och användbarhet sker i det tekniska samrådet inför startbe- skedet. Att byggherren inte har något skäl att anlita en byggbedömare be- ror på att övriga krav som normalt prövas inom ramen för bygglovet inte får hanteras av byggbedömare. Om huset dessutom är typgodkänt avse- ende utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet och använd- barhet, bortfaller nyttan av att anlita en byggbedömare i skedet före bygg- processen. Under byggprocessen kan det däremot finnas skäl för byggherren att an- lita en byggbedömare, även för typgodkända hus. Om typgodkännandet endast omfattar vissa delar eller vissa krav kan en byggbedömare hantera övriga delar eller krav. Vidare kan en byggbedömare fungera som stöd till byggherren i processen, även för ett hus som är typgodkänt i sin hel- het. 3.6 Typgodkännande 3.6.1 Vad typgodkännande är Typgodkännande är ett svenskt nationellt system för att bedöma och veri- fiera byggprodukters överensstämmelse med krav i svenska byggregler. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 39 Gällande regelverk Typgodkännande får bara utfärdas om produkten inte omfattas av en har- moniserad standard eller av en ETA, europeisk teknisk bedömning, utfär- dad för produkten enligt EU:s byggproduktförordning9. I Sverige finns inget krav på obligatoriskt typgodkännande av byggprodukter. Typgodkända byggprodukter har bedömda egenskaper i de delar som anges i typgodkännandet. Bedömningen avser endast de aspekter som ut- tryckligen omfattas genom referenser till Boverkets byggreger. Det är därför viktigt att användaren noggrant tar del av typgodkännandets om- fattning vid tillämpning. 3.6.2 Typgodkännande av byggprodukter och byggsystem Utgångspunkten är att det är material, konstruktioner och anordningar som ska ingå i en byggnad som är föremål för typgodkännande, inte hela byggnaden. Det är således möjligt att typgodkänna byggsystem som be- står av flera sammanfogade byggprodukter10. I teorin skulle ett helt hus, i form av exempelvis en husbyggsats, kunna typgodkännas. Typgodkän- nande är, som nämnts ett nationellt svenskt system. Som jämförelse kan dock nämnas att det finns vissa timmerhus där det har tagits fram en europeisk teknisk bedömning som utgångspunkt för CE-märkning enligt EU:s byggproduktförordning. Variationer i lokala markförhållanden gör att det i praktiken kan vara svårt att förhålla sig till kravuppfyllnad av bland annat grundläggning. Möjligheterna till typgodkännande är i nuläget begränsade till att avse de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § första stycket PBL. Ett bygg- system kan typgodkännas mot vissa eller samtliga av dessa krav. Tillgång och efterfrågan på typgodkända byggsystem i olika omfattning avgörs av marknaden. 3.6.3 Hur typgodkännande går till Typgodkännandet utfärdas inte av Boverket eller någon annan statlig el- ler kommunal myndighet, utan av privaträttsliga organ. Typgodkännande får endast meddelas av organ som ackrediterats för uppgiften eller som uppfyller motsvarande krav. I Sverige är det myndigheten Swedac som ackrediterar certifieringsorgan, vilka i sin tur upprättar en certifierings- ordning för den aktuella produkten. Tillverkande företag kan sedan an- söka om typgodkännande för sin produkt. 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphä- vande av rådets direktiv 89/106/EG. 10 Jämför RISE CR 100 Certifieringsregler för typgodkännande av byggprodukter och byggsystem. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 40 Gällande regelverk 3.6.4 Vad typgodkännande innebär Typgodkännande innebär att den typgodkända produkten anses uppfylla de tekniska egenskapskrav som den är typgodkänd för och att den således är lämplig för användning i den mening som avses i 8 kap. 19 § PBL. Det innebär i sin tur att byggnadsnämnden inte ska ifrågasätta den typgod- kända lösningen. Byggnadsnämnden kan därmed inte neka startbesked med hänvisning till att en typgodkänd produkt inte uppfyller de krav som produkten är typgodkänd för. Om en produkt exempelvis är typgodkänd för att uppfylla ett visst krav i Boverkets byggregler, kan byggnadsnämnden inte neka startbesked på grunden att produkten inte skulle uppfylla samma krav. Om byggnads- nämnden skulle misstänka att typgodkännandet är felaktigt, ska detta an- mälas som en brist i typgodkännandesorganets verksamhet och hanteras som tillsyn av Swedac i egenskap av ackrediterande myndighet. Vilka byggregler som inte ingår i ett typgodkännande, och kopplingen till vad som prövas i ett bygglov, utvecklas avsnitt 5.2. 3.6.5 Typgodkännande och tillverkningskontroll Tillverkaren av en byggprodukt kan även ansöka hos ett typgodkännan- deorgan om att tillverkningen ska omfattas av tillverkningskontroll, oav- sett om byggprodukten är typgodkänd eller inte. Ett typgodkännande kombineras ofta med ett sådant krav på fortlöpande kontroll av tillverk- ningen. 3.6.6 Produktmärkning Typgodkända eller tillverkningskontrollerade byggprodukter ska märkas på ett sådant sätt att byggherren kan identifiera dem på byggarbetsplat- sen. Märkningen ska göras på produkten eller, om det finns särskilda skäl, på förpackningen eller följesedeln. En av Boverket föreskriven typgodkännandesymbol används, vilken ska kompletteras av information om bland annat tillverkaren11. 3.6.7 Giltighet Typgodkännandets giltighetstid framgår av typgodkännandet och gäller vanligen i fem år. Ett typgodkännande upphör dock att gälla om en har- moniserad byggproduktstandard under EU:s byggproduktförordning blir obligatorisk. 11 Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverk- ningskontroll. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 41 Gällande regelverk 3.6.8 Vilka företag som utfärdar typgodkännande Det finns i nuläget två svenska organ som är ackrediterade av Swedac för att meddela typgodkännande: RISE Research Institutes of Sweden AB och Kiwa Certification AB. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 42 Problembeskrivning och mål 4 Problembeskrivning och mål Detta kapitel innehåller en redogörelse för det aktuella problemet och vil- ken förändring som eftersträvas utifrån regeringsuppdraget. Kapitlet innehåller följande avsnitt: • Redogörelse av problemet • Vilken förändring som eftersträvas 4.1 Redogörelse av problemet Enligt flera undersökningar är småhus den mest populära boendeformen när det gäller långsiktig boendepreferens.12 Trots detta har nybyggandet av småhus stagnerat under de senaste åren och inte ökat i samma takt som byggandet av flerbostadshus. Varje ny byggnad som kräver bygglov ska bedömas individuellt. Det in- nebär att varje enskilt byggprojekt – även om det avser en husmodell som tidigare byggts och godkänts – i princip måste genomgå en fullständig prövning i varje ny bygglovsprocess. Flera utredningar13 har de senaste åren framhållit att skiftande bedömningar från byggnadsnämnderna kan skapa hinder för bostadsbyggande, och leda till exempelvis: • Långa ledtider kopplat till lov- och byggprocessen, vilket kan inne- bära stora kapitalkostnader för byggherrar och fördröja bostadspro- duktionen. Detta problem bedöms särskilt betydande i fall där bygg- lov överklagas. • Höga transaktionskostnader för byggherrar och företag som produce- rar bostadshus, eftersom teknisk dokumentation och kontroll behöver upprepas för varje projekt. • Merkostnad om projekteringen behöver revideras eller göras om, en- ligt krav på byggherren att göra ändringar för att uppfylla nämndens bedömning. • Bristande förutsägbarhet för aktörer på marknaden gällande hur krav- uppfyllnaden kommer att bedömas av byggnadsnämnden. Skillnader i hur byggnadsregler tolkas och tillämpas riskerar att leda till olika krav i olika delar av landet, vilket försvårar industrialiserat och 12 Se exempelvis Boverkets (2014): Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstads- regionerna, rapport 2014:24; Hyresgästföreningen/Novus (2022): Hyresgästerna 2022; Mäklarsamfundet (2024): Svenska boendepreferenser; Byggföretagen (2022) Bostadsre- san 13 Se exempelvis SOU 2012:86: Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - ge- nom enhetliga och förutsägbara byggregler; SOU 2019:68: Modernare byggregler – förut- sägbart, flexibelt och förenklat; SOU 2020:75: Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet samt Boverket (2024): Konsekvensutredningen BFS 2024:1 - Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifierade byggprojekteringsföre- tag. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 43 Problembeskrivning och mål serietillverkat bostadsbyggande. Dessutom minskar fördelarna med standardiserad produktion när produkten behöver modifieras för olika kommuner. • Hinder för skalbarhet, vilket motverkar möjligheterna att snabbt öka bostadsproduktionen vid bostadsbrist. Problemen som beskrivs ovan bedöms framför allt i första hand beröra: • byggherrar som vill uppföra byggnader, • företag som producerar byggnader, inte minst seriebyggda bostads- hus, och • kommuners byggnadsnämnder som hanterar bygglovsärenden, inklu- derat uppförandet av nya småhus. Även om motsvarande problem har identifierats som hinder både vid uppförande av nya flerbostadshus och småhus, ligger fokus i denna rap- port på uppförande av nya småhus (se vidare avsnitt 4.2). 4.2 Vilken förändring som eftersträvas Enligt uppdragsbeskrivningen syftar uppdraget till att påtagligt underlätta småhusbyggande. Genom att främja småhusbyggande syftar uppdraget även till att öka småhusens andel av bostadsbeståndet, vilket bedöms in- nebära att bostadsbyggandet i större utsträckning speglar människors bo- endepreferenser. En central del av den eftersträvade förändringen är att motverka de hinder som kan uppstå till följd av olikartade tolkningar och tillämpningar av byggreglerna i olika kommuner (se avsnitt 4.1). Genom att främja en mer enhetlig och förutsebar bedömning av likartade småhus, kan kostnaderna i lov- och byggprocessen minska. En ökad enhetlighet skapar dessutom bättre förutsättningar att tillvarata standardiserad produktion, vilket i sin tur kan bidra till ett ökat småhusbyggande. Samtidigt behöver detta vägas mot andra konsekvenser som regelförändringar som syftar till ett ökat småhusbyggande kan få, till exempel framhålls i uppdraget vikten av att säkerställa att nya hus som byggs passar väl in i den befintliga boende- miljön. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 44 Boverkets förslag 5 Boverkets förslag Detta kapitel innehåller en redogörelse av de samlade förslag som Bover- ket har bedömt lämpligast för att uppnå den eftersträvade förändringen utifrån uppdragets syfte och omfattning samt de avgränsningar som har gjorts. Av förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar (konsekvensut- redningsförordningen) framgår att alternativa lösningar ska tas fram som ska leda till det eller de lämpligaste alternativen. Boverkets förslag har valts utifrån en sammanvägd bedömning av de alternativa lösningar som har utretts inom ramen för uppdraget. Överväganden och bedömningar gällande samtliga alternativ som har analyserats finns att läsa i bilaga 4. Boverket har valt att lämna två förslag. Det ena förslaget är en bygglovs- befrielse för förprövade enbostadshus. Det andra förslaget är möjligheten att typgodkänna även avseende utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet. Dessa två förslag redogörs för i detta kapitel. Kapitlet inne- håller även en beskrivning av hur byggprocessen ska hanteras utifrån Bo- verkets förslag om bygglovsbefrielse och typgodkännande. Kapitlet innehåller följande avsnitt: • Boverkets förslag för bygglovsbefrielse • Boverkets förslag för typgodkännande • Boverkets förslag för byggprocessen Boverkets respektive förslag är oberoende av varandra i det avseende att förslaget om bygglovsfrihet för förprövade enbostadshus inte kräver ett utökande av det befintliga typgodkännandesystemet, och vice versa. För- slagen går dock att kombinera med varandra. Av bestämmelserna i konsekvensutredningsförordningen framgår även att myndigheten i fråga ska redogöra för vilka konsekvenser som bedöms uppstå om inga åtgärder vidtas, det så kallade nollalternativet. Av förelig- gande regeringsuppdrag framgår uttryckligen att Boverket ska lämna nödvändiga författningsförslag vid genomförande av uppdraget. I förhål- lande till detta ser Boverket inte det vara tvunget att redogöra för det så kallade nollalternativet när det saknas utrymme för ett sådant alternativ. 5.1 Boverkets förslag för bygglovsbefrielse Plan- och byggprocessen består av flera moment. Boverket har analyserat momenten för att se vilka av dessa som är ändamålsenliga att göra juste- ringar i, utifrån uppdragets syfte. Inom respektive moment har Boverket utrett flera alternativa lösningar. Boverkets förslag om en bygglovsbefri- else för förprövade enbostadshus är en kombination av de alternativa Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 45 Boverkets förslag lösningar som har bedömts lämpligast inom de analyserade momenten. De mest lämpliga alternativen, oberoende av vilket moment av plan- och bygglovsprocessen som dessa berör, är: • Förprövning krävs för bygglovsbefrielse • Lokaliserings- eller förhandsbesked krävs för utanför detaljplanelagt område • Lovbefriade förprövade enbostadshus medges inom alla detaljplaner som tillåter enbostadshus • Utformningskrav bedöms inför startbesked • Informationsmöte Dessa alternativ utgör avsnittets rubriker och redogörs för nedan. Utöver dessa alternativ, redogörs även för lov- och byggprocess med förprövade enbostadshus, effekt på problem och mål, samt sammanvägd bedömning. Samtliga utredda alternativa lösningar redovisas i bilaga 4. 5.1.1 Förprövning krävs för bygglovsbefrielse Alternativet innebär att enbostadshus av en viss storlek inte kräver bygg- lov, under förutsättning att de har föregåtts av en förprövning. Förpröv- ningen görs av Boverket och säkerställer att krav på god form-, färg- och materialverkan uppfylls för en husmodell i sig samt att storlekskriterierna för undantag från bygglov är uppfyllda. Den som vill ha ett enbostadshus förprövat ansöker om detta hos Bover- ket. Boverket bedömer därefter om det redovisade huset uppfyller kraven på god form-, färg- och materialverkan samt uppfyller storlekskraven för bygglovsbefriade enbostadshus. Om så är fallet får sökanden ett positivt förprövningsbesked. Ett negativt förprövningsbesked kan överklagas till mark- och miljödomstol. Huset som fått ett positivt förprövningsbesked kan uppföras utan bygglov, förutsatt att byggherren uppfyller övriga krav för lovbefrielse (exempelvis att det finns ett positivt lokaliserings- eller förhandsbesked eller att det inte strider mot detaljplanen). En ansökan om förprövning kan göras av såväl enskilda som företag. Det kan exempelvis innebära att en arkitekt tar fram en husmodell och ansö- ker om förprövning av denna. Ansökan kan även göras av företag som producerar enbostadshus, eller av en enskild som avser uppföra ett eget hus, under förutsättning att tillräckligt underlag tas fram för prövningen. Bygglovsbefriade förprövade enbostadshus får ha en maximal byggnads- area på 120 kvadratmeter och en maximal taknockshöjd på 5,5 meter. Höjdbegränsningen har fastställts för att minska påverkan på berörda grannar utifrån frågan om betydande olägenhet. En betydande olägenhet för enbostadshus bedöms främst kunna uppstå genom insyn, skuggning eller begränsning av utsikt, exempelvis sjö- eller havsutsikt. Dessa Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 46 Boverkets förslag effekter blir mer påtagliga för ett hus i två plan än för hus i ett plan. En nockhöjd på 5,5 meter bör innebära att enbostadshuset kan uppföras i ett plan, eventuellt med ett inrett med ett loft för förvaring eller dylikt. Däri- genom minskar risken för att en betydande olägenhet uppstår. En storleksbegränsning på 120 kvadratmeter byggnadsarea möjliggör uppförandet av ett enbostadshus med vanligtvis tre sovrum, vilket be- döms vara tillräckligt attraktivt för att bidra till ett ökat småhusbyggande. Vidare gäller samma undantag från krav på lov som för övriga en- och tvåbostadshus. Detta innebär att huset, efter erhållet slutbesked, kan byggas till med en tillbyggnad på 30 kvadratmeter utan bygglov, vilket möjliggör ytterligare ett eller flera sovrum. Tillbyggnaden kan dock inte göras samtidigt som det lovbefriade enbostadshuset, utan vill byggherren göra det får denne söka bygglov. Sammantaget bedöms detta kunna till- godose behoven hos en relativt stor del av dem som önskar bo i småhus men som i dag saknar möjlighet till det. Byggnadsarea kan kort beskrivas som den yta en byggnad upptar på mar- ken. Byggnadsarea har valts då detta begrepp genomgående används för de åtgärder som idag är lovbefriade, såsom komplementbyggnader och komplementbostadshus. Det är också en reglering som ofta används i de- taljplaner för enbostadshus, vilket underlättar för byggherren när denne ska tolka gällande detaljplaner. Det ger även en förutsägbarhet för be- rörda grannar om hur stor yta som byggnaden kommer uppta på marken, jämfört med boarea som inte räknar in väggarna på byggnaden. Bygglovsbefrielsen gäller under samma förutsättningar som för komple- mentbostadshus, vilket innebär att den i vissa områden inte är tillämplig. Detta avser dels områden som är särskilt värdefulla, dels vissa områden av riksintresse för totalförsvarets anläggningar. Begränsningen motiveras av att ett förprövat enbostadshus i all väsentlighet inte bedöms påverka sådana områden annorlunda än andra byggnader som redan omfattas av denna utökade lovplikt. Samma regler bör därför gälla även för dessa. Förprövade enbostadshus som innehåller en maximal byggnadsarea om 120 kvadratmeter och nockhöjd om 5,5 meter är befriade från kravet på bygglov. Marklov kan dock fortfarande krävas vid större förändringar av marknivån, liksom rivningslov om det finns en befintlig byggnad på den plats där det förprövade enbostadshuset ska uppföras. Alternativet bedöms innebära en ökad efterfrågan på enbostadshus och kan leda till en större variation i de hus som förprövas och är undantagna från kravet på bygglov. Detta skapar goda möjligheter för byggherrar att hitta ett hus som motsvarar deras behov och som är lämpligt för den aktu- ella platsen. Alternativet bedöms innebära en stor variation i vilka hus som förprövas, eftersom utbudet i stor utsträckning blir marknadsdrivet. Detta innebär att Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 47 Boverkets förslag ett brett urval av husmodeller kan komma att finnas tillgängliga, vilket bör säkerställa att det finns hus som passar in på de flesta platser. Byggherren ansvarar själv för att se till att denne har rätt att nyttja rit- ningarna för ett förprövat enbostadshus, precis som den som i dag söker bygglov ansvarar för att denne har rätt att använda ritningar denne skickar in tillsammans med i en bygglovsansökan. För att svara på vad traditionell svensk byggnadsstil kan vara har Bover- ket låtit ta fram artikeln ”Det svenska huset, finns det?”, se bilaga 2. Arti- keln belyser att det finns många olika svar på frågan vad som är det ty- piskt svenska huset. Typhus har funnits sedan länge i Sverige, både som självvuxen tradition och som mer eller mindre centralt styrda mönster. Typhus kan knyta an till en svensk tradition, men också hämta förebilder utifrån. Exempel från historien visar på båda företeelserna. Eftersom al- ternativet med förprövning bedöms innebära en stor variation i vilka hus som förprövas, är det sannolikt att minst en godkänd husmodell får en ut- formning som skulle kunna sägas vara traditionell svensk byggnadsstil. Vidare bedöms alternativet medföra en stor frihet för enskilda byggher- rar, dels genom tillgången till ett stort antal husmodeller, dels genom möjligheten att själva ta fram underlag och ansöka om förprövning om ett lämpligt alternativ saknas på marknaden. Sammantaget bedöms alternativet vara det som ger bäst förutsättningar för att uppnå en stor valfrihet för byggherren. 5.1.2 Lokaliserings- eller förhandsbesked krävs utanför detaljplanelagt område Detta alternativ innebär att ett förprövat bygglovsbefriat enbostadshus ut- anför detaljplanelagt område är undantaget krav på bygglov, förutsatt att det finns ett giltigt lokaliseringsbesked eller förhandsbesked. Ett lokaliseringsbesked innebär en mer begränsad prövning jämfört med ett förhandsbesked. Lokaliseringsbeskedet innebär dock fortfarande en prövning av markens lämplighet för åtgärden, bland annat utifrån kraven på människors hälsa och säkerhet, möjligheten att anordna vattenförsörj- ning och avlopp samt utifrån risken för olyckor, översvämning och eros- ion. En avvägning mot allmänna intressen ska fortsatt göras, till exempel riksintresse för totalförsvaret. Genom lokaliseringsbeskedet säkerställs att marken är lämplig för ett lovbefriat enbostadshus och att det inte uppfö- ras på platser som innebär fara för människors liv och hälsa. Däremot prövas inte kraven på möjlighet att ordna elektronisk kommuni- kation och samhällsservice i övrigt, eller frågor om vatten- och luftförore- ningar samt bullerstörningar. Inte heller prövas kraven i 2 kap. 3 § PBL. Eftersom kraven inte ska tillämpas på byggnader vars lokalisering prö- vats genom lokaliseringsbesked, blir det heller inte tillämpliga att angripa Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 48 Boverkets förslag vid tillsyn i efterhand enligt PBL och byggherren behöver inte ta ansvar för att uppfylla kraven. De processuella kraven för lokaliseringsbesked är desamma som för för- handsbesked, vilket innebär att berörda grannar ges möjlighet att lämna synpunkter och att beslutet kan överklagas. Byggnadsnämnden kan även inhämta synpunkter från berörda remissinstanser. Prövningen är dock be- gränsad i vissa avseenden. Eftersom buller inte ska prövas kan byggnads- nämnden exempelvis inte beakta den del av Trafikverkets yttrande som avser bullerfrågor, medan frågor om trafiksäkerhet fortfarande är rele- vanta. Både lokaliseringsbesked och förhandsbesked gäller i två år från det da- tum då beslutet vann laga kraft. Det innebär att byggherren inom denna tid behöver påbörja byggandet av det förprövade enbostadshuset för att det ska vara bygglovsbefriat. I praktiken bör det innebära att byggherren inom två år behöver skicka in en anmälan, genomföra informationsmötet och få startbesked. Införandet av lokaliseringsbeskedet som instrument medför behov av vissa följdändringar i PBL i paragrafer som i dag endast träffar lov och förhandsbesked men som även ska omfatta lokaliseringsbesked, exempel- vis 9 kap. 85 §. Möjligheten till lokaliseringsbesked i stället för förhandsbesked innebär en regelförenkling jämfört med i dag då färre krav behöver uppfyllas. Det innebär även att förprövade enbostadshus kan uppföras på fler platser än vad som i dag hade varit möjligt med förhandsbeskedsprövning. Sam- mantaget bedöms detta dels effektivisera handläggningen av ärenden, dels öka småhusbyggandet. Det kan också innebära att byggherren tidigt i processen sparar in kostna- den för en bullerutredning, då det inte behöver tas fram för lokaliserings- besked. Byggherren kan dock fortfarande behöva ta fram det inför att hu- set uppförs om området är bullerutsatt och det krävs för att byggherren ska kunna säkerställa att krav på inomhusbuller uppfylls. Vill byggherren ha en mer utökad prövning finns fortfarande möjligheten att söka ett för- handsbesked. 5.1.3 Lovbefriade förprövade enbostadshus medges inom alla detaljplaner som tillåter enbostadshus Alternativet innebär att bygglovsbefriade enbostadshus får uppföras inom alla gällande detaljplaner som medger enbostadshus. Bygglovsbefriade enbostadshus får inte strida mot några gällande planbestämmelser i de- taljplanen. Möjligheten att byggherren ska få använda sig av en liten avvikelse från detaljplanen, som för andra lovbefriade åtgärder enligt 10 kap. 2 b § PBL, Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 49 Boverkets förslag har övervägts. Detta bedöms dock inte lämpligt för de lovbefriade enbo- stadshusen eftersom dessa har en större yta och höjd än andra lovbefriade åtgärder. Det ökar risken för att åtgärden ska kunna anses utgöra en bety- dande olägenhet vid avvikelser från detaljplanen och byggherren kan då bli då tvungen att riva huset. Enligt 9 kap. 60 § PBL kan en liten avvi- kelse från detaljplan medges i samband med ett bygglov. Det blir inte ak- tuellt för de förprövade lovbefriade enbostadshusen, eftersom de inte om- fattas av någon bygglovsprocess. Byggnadsnämnden har inte har någon skyldighet att godta en liten avvikelse från detaljplan enligt PBL, utan be- höver i varje enskilt fall bedöma om det är lämpligt, bland annat utifrån grannars eventuella synpunkter. Genom att inte tillåta möjligheten till li- ten avvikelse för de lovbefriade enbostadshusen minskar risken att dessa ska utgöra en betydande olägenhet. Det ökar också förutsägbarheten för berörda grannar. Vill byggherren få möjlighet att göra en liten avvikelse finns möjligheten att söka bygglov för enbostadshuset. Detaljplaner kan vara gällande men inte ändamålsenliga med hänsyn till dagens bedömningar av mark- och vattenanvändning. Det kan gälla risker och andra lagkrav som gäller i dag men inte när detaljplanerna upprätta- des. Risken finns särskilt i detaljplaner upprättade med stöd av den nu- mera upphävda äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, eller mot- svarande äldre bestämmelser. Detaljplaner behöver vara aktuella för att byggherren ska få rätt och aktuell information för att kunna göra en kor- rekt bedömning. Det förekommer dock att kommunen vid inkommen bygglovsansökan väljer att inte ändra eller upphäva inaktuella detaljpla- ner utan i stället rekommenderar utredningar för att säkerställa markens lämplighet. Kommunens rekommendation är inte ett formellt krav men byggherrar kan följa rekommendationen för att undvika en tidskrävande planprocess. Detta är inte möjligt i en bygglovsfri process eftersom kom- munen inte bedömer ärendet eller ger rådgivning. Det blir därför mer an- geläget för kommunen att upphäva eller ändra inaktuella detaljplaner för att säkerställa att byggherren får rätt och aktuell information. Gällande detaljplaner är ofta framtagna med förutsättningen att kommu- nen kan bedöma god form, färg och materialverkan i bygglov. Alternati- vet med lovbefriad process innebär att Boverkets förprövning av enbo- stadshus ersätter kommunens bedömning. Detta begränsar byggnads- nämndens möjlighet att pröva enbostadshusets utformning med anpass- ning till platsen och bedömningen kan endast prövas via tillsyn. Med al- ternativet upphör även kommunens rätt att bedöma enbostadshusets ut- formning utifrån arkitekturpolicy, arkitekturprogram och gestaltningspro- gram utan reglering i detaljplanen. Kommunen kan dock pröva enbo- stadshusets utformning mot dess anpassning till platsen vid en tillsyn. 5.1.4 Utformningskrav bedöms inför startbesked Alternativet innebär att de två utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet bedöms inför startbesked för de lovbefriade förprövade Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 50 Boverkets förslag enbostadshusen. Om detaljplanen innehåller bestämmelser om villkor som måste vara uppfyllda för att bygglov ska få ges, prövas även dessa. Byggnadsnämndens bedömning motsvarar den som görs för de tekniska egenskapskraven, det vill säga en bedömning av om kraven kan antas komma att uppfyllas. Ansvaret för att uppfylla kraven ligger på byggher- ren, precis som för de tekniska egenskapskraven. Det skiljer sig mot den prövning som i dag görs inom ramen för bygglovet, där byggnadsnämn- den i stället i bygglovsbeslutet prövar om kraven är uppfyllda. Om det förprövade enbostadshuset har typgodkänts, innebär det att bygg- nadsnämnden kan utgå från att kraven är uppfyllda i de delar som omfat- tas av typgodkännandet. Förslaget innebär en viss ökning av arbetsmängden för byggnadsnämn- den inför startbeskedet, men denna bedöms vara mindre än den tid som i dag läggs på att pröva utformningskraven inför bygglov. Samtidigt läggs ett större ansvar på byggherren, och förutsägbarhet bedöms bli något lägre jämfört med när utformningskraven hanteras i bygglov. Boverket bedömer dock att förslaget är det som bäst hanterar utform- ningskraven på lämplighet och på tillgänglighet, eftersom dessa hanteras i samma sammanhang som de tekniska egenskapskraven på lämplighet och på tillgänglighet. Ansvaret läggs tydligt på byggherren, samtidigt som byggnadsnämnden har möjlighet att neka starbesked om det är uppenbart att förutsättningar saknas för att kraven ska kunna uppfyllas. Eftersom byggnadsnämnden endast behöver göra en bedömning inför startbesked, bedöms tidsåtgången öka endast marginellt. Samtidigt skapas en större förutsägbarhet för byggherren genom att en bedömning görs i ett tidigare skede, jämfört med om kraven enbart skulle hanteras inför slutbesked eller i efterhand genom tillsyn. 5.1.5 Informationsmöte Alternativet innebär att bygglovsprocessen från ansökan till byggnads- nämndens beslut om bygglov ersätts av ett informationsmöte vid uppfö- rande av bygglovsbefriat enbostadshus. Informationsmöte initieras ge- nom en anmälan av byggherren och därefter följer samma process som vanligen kommer efter ett bygglovsbeslut, tekniskt samråd, startbesked, eventuellt platsbesök, slutsamråd och slutbesked. Byggnadsnämndens roll under informationsmötet är endast att ge råd och upplysningar (jfr 12 kap. 2 § PBL). Den fattar inte något beslut. Byggher- ren informeras om relevanta underlag och vilka krav som ska uppfyllas. Det kan gälla underlag som byggherren behöver för att tolka detaljplanen, parkeringsnorm, riktlinjer för avfallshantering och dylikt. Utanför detalj- planelagda områden kan det handla om översiktsplanen, information om värden på platsen såsom naturvärdesinventeringar och kulturmiljöpro- gram. Byggnadsnämnden informerar byggherren om vilka myndigheter Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 51 Boverkets förslag som ska kontaktas, om tillstånd eller anmälan krävs till någon myndighet enligt 10 kap. 20 § PBL och om det krävs tillstånd eller dispens enligt gällande lagstiftning, exempelvis tillstånd för att anlägga ny in- och ut- fart, anmälan om enskilt avlopp eller strandskyddsdispens. Byggherren upplyses även om att endast enbostadshuset är befriat från krav på bygg- lov och att marklov fortfarande kan krävas. Byggnadsnämnden för proto- koll över informationsmötet. Kommunen föreslås enligt 12 kap. 8 § PBL få ta ut avgift för rådgiv- ningen under informationsmötet och för den tid som läggs ner i handlägg- ning av ärendet. Avgiften bör bli lägre än den som gäller för bygglov, ef- tersom byggnadsnämnden endast har en rådgivande roll och inte utför nå- gon granskning eller bedömning i det enskilda ärendet. Byggherren ansvarar för att uppfylla krav som normalt prövas inom ra- men för bygglovet. Alternativet innebär att det blir en förskjutning i an- svaret från byggnadsnämnden till byggherren. Byggherren behöver säker- ställa att det bygglovsbefriade enbostadshuset inte strider mot detaljpla- nen, om det är inom planlagt område, och uppfyller övriga krav såsom tomtkraven i 8 kap. 9 § PBL, hänsynskraven, till exempel anpassnings- kravet i 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL, och kravet på att det inte ska in- nebära betydande olägenhet för omgivningen enligt 2 kap. 9 § PBL, när huset sedan ska placeras på den avsedda marken. Under informationsmö- tet klargör byggnadsnämnden att fel i byggherrens bedömning kan leda till att byggherren behöver åtgärda fel i efterhand. Detta kan i vissa fall innebära att byggnaden måste ändras eller rivas. Införandet av denna process medför också ett behov av sanktionsbestäm- melser om hur överträdelser av regler kopplade till den ska hanteras. Då det sett till såväl byggnadens egenskaper samt dess påverkan på omgiv- ningen inte finns någon väsentlig skillnad gentemot ett lovpliktigt enbo- stadshus av samma storlek blir sanktionsavgiften för att påbörja uppfö- randet utan anmälan eller startbesked densamma. Byggherren kan påbörja byggandet efter startbesked från byggnadsnämn- den. Påverkan på grannar prövas inte i startbeskedet, vilket medför att grannar inte kan överklaga beslutet. Grannar och andra kan anmäla om tillsyn efter byggnadsnämnden gett slutbesked. Möjlighet att frivilligt ansöka om bygglov för att få en prövning av plan- enligheten och övriga krav finns kvar. Alternativet leder till att byggherren snabbare får startbesked, eftersom bygglov inte krävs och denne inte heller behöver avvakta handläggnings- tiden för ett eventuellt överklagat beslut om bygglov. För att processen ska bli lyckad krävs att byggherrens interna eller anlitade sakkunniga har rätt kompetens för att säkerställa att de krav som normalt prövas i bygg- lov uppfylls. Störst tidsbesparing uppnås genom att grannars möjlighet att Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 52 Boverkets förslag överklaga går från bygglovsbeslut till en efterhandsprövning genom till- synsärende. Grannar har dock haft en möjlighet att överklaga detaljplan, förhandsbesked eller lokaliseringsbesked i ett tidigare skede. Byggher- rens ansvar för processen innebär en ekonomisk risk vid feltolkning av detaljplan eller övriga krav. Byggherrens kostnader riskerar att förskjutas från kommunens bygglovshantering till företag som erbjuder tjänster för att hjälpa byggherren samt till eventuella åtgärdande av fel som upptäcks vid tillsyn. För kommunen, staten och samhället bedöms kostnaderna för- skjutas från bygglov till en efterhandsprövning i tillsynsärenden. 5.1.6 Lov- och byggprocess med förprövade enbostadshus Den föreslagna lov- och byggprocessen för förprövade enbostadshus kan illustreras i Figur 2. Förprövning ansöks hos Boverket, som antingen läm- nar ett positivt eller negativt förprövningsbesked. Byggherren behöver därefter säkerställa att det planerade huset är förenligt med detaljplanen, alternativt ansöka om lokaliseringsbesked om det planerade huset avses uppföras utanför detaljplanelagda områden. Lokaliseringsbesked kan sö- kas parallellt med, eller före, förprövningen. Byggherren kan även välja att ansöka om ett förhandsbesked i stället för ett lokaliseringsbesked. Figur 2. Illustration över den föreslagna processen bygglovsbefriade förprövade enbostadshus. Notera att förprövningsbesked kan sökas innan, parallellt med el- ler efter ärenden om detaljplan eller lokaliseringsbesked (eller förhandsbesked). När byggherren har fått ett positivt förprövningsbesked, såväl som ett lo- kaliserings- eller förhandsbesked om uppförandet gäller utanför detaljpla- nelagt område, ska denna skicka in en anmälan till kommunen inför ett informationsmöte. Vid informationsmötet informerar byggherren bygg- nadsnämnden om vad som är tänkt att byggas, och byggnadsnämnden in- formerar om vilka hänsynstaganden som behöver beaktas, exempelvis i förhållande till detaljplanen. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 53 Boverkets förslag En huslösning som fått ett positivt förprövningsbesked kan återanvändas så länge förprövningen är giltig. Utformningskraven avseende tillgänglighet och lämplighet bedöms inför startbesked för dessa förprövade enbostadshus. Om det förprövade enbo- stadshuset har typgodkänts, innebär det att byggnadsnämnden kan utgå från att kraven är uppfyllda i de delar som omfattas av typgodkännandet. Utöver detta lämnas inga förslag om förändringar i själva byggprocessen. 5.1.7 Effekt på problem och mål I kapitel 4 redogörs för identifierade problem och vilken förändring som eftersträvas i uppdraget. Boverkets samlade förslag för bygglovsbefrielse av förprövade enbostadshus bedöms, i de fall förslaget utnyttjas, adres- sera identifierade problem och främja uppförandet av enbostadshus på flera sätt. • Minskade ledtider när kravet på bygglov tas bort. • Minskade ledtider och kostnader kopplat till överklagandeprocessen. • Lägre handläggnings- och utredningskostnader. • Förbättrade möjligheterna till standardiserad och industriell produkt- ion av enbostadshus. • En variation av husmodeller och platser möjliggörs. Sammantaget bedöms faktorerna ovan öka attraktiviteten att utnyttja möj- ligheten att uppföra förprövade enbostadshus enligt Boverkets förslag och på så sätt stärka förutsättningarna för att öka enbostadshusbyggandet. Samtidigt finns det flera faktorer som skulle kunna begränsa föreslagets genomslag på enbostadsbyggandet. • Ett ökat egenansvar för byggherren vid bygglovsbefriat byggande kan göra att aktörer, särskilt mindre erfarna sådana, väljer att ändå söka frivilligt bygglov för att minska osäkerheten om processen upp- levs för komplex och riskerna för feltolkning för stora. • Kan uppstå behov av att anlita extern kompetens för bedömningar som annars görs av byggnadsnämnden vilket kan minska attraktivite- ten jämfört med vanlig bygglovsprövning. • Sänkta produktionskostnader innebär inte nödvändigtvis att motsva- rande prisreduktion når slutkonsumenten, även om ytterligare stan- dardiserade enbostadshus kan förväntas bli ett billigare alternativ jämfört med mer individuellt utformade husmodeller. Boverkets samlade förslag kan även ha olika effekt på olika typer av byggherrar. Förslaget bedöms ge större ekonomiska fördelar för byggher- rar som har god egen kompetens eller kostnadseffektiv tillgång till exper- tis samt bygger i lägen där riskerna för konflikter och komplicerade tolk- ningar är begränsade. Mer oerfarna byggherrar kan få lägre kostnader Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 54 Boverkets förslag kopplat till avgifter, överklaganden och lägre produktionskostnader, men riskerar samtidigt eventuella konsultkostnader och större ekonomisk osä- kerhet på grund av ett ökat ansvar på den enskilda byggherren att göra rätt för att inte riskera kostsamma åtgärder i efterhand. Mot denna bakgrund görs bedömningen att förslaget på en övergripande nivå har en något positiv, men svårkvantifierad, effekt på uppförandet av enbostadshus. Se även avsnitt 6.5.1.1 och 6.6.1.1, samt Effekt på problem och mål under respektive alternativ i bilaga 4 för mer detaljer gällande förslagets effekt på identifierade problem och uppdragets mål. 5.1.8 Sammanvägd bedömning Boverket bedömer att det samlade förslaget om en bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus är den lämpligaste kombinationen av de utredda alternativen eftersom det bedöms ge eftersträvade effekter på problemet, samtidigt som det bedöms bäst hantera de negativa konsekvenser som kan uppkomma till följd av förslaget. 5.2 Boverkets förslag för typgodkännande I detta avsnitt beskrivs det förslag som består av den lämpligaste alterna- tiva lösningen för typgodkännande. Alternativet innebär att det blir möj- ligt att typgodkänna även avseende utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet och användbarhet. Avsnittet innehåller följande rubriker: • Möjligt att typgodkänna även avseende utformningskraven på lämp- lighet och på tillgänglighet • Effekt på problem och mål • Sammanvägd bedömning Samtliga utredda alternativa lösningar redovisas i bilaga 4. 5.2.1 Möjligt att typgodkänna även avseende utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet Boverkets förslag för typgodkännande innebär att det blir möjligt att in- nefatta även utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet och användbarhet. Men nu gällande system för typgodkännande påverkas inte i övrigt. Systemet för typgodkännande beskrivs i avsnitt 3.6. Krav på lämplighet och på tillgänglighet och användbarhet ställs både som utformningskrav och som tekniska egenskapskrav. Utformningskra- ven hanteras i bygglovsskedet och prövas av kommunen i bygglovsbeslu- tet. Kraven på lämplighet och på tillgänglighet och användbarhet är de Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 55 Boverkets förslag krav som har störst inverkan på bostadens planlösning och att den upp- fyller kraven. Kravet på bostäders lämplighet preciseras i PBF och anger vilka funktioner en bostad ska rymma. Utrymmenas storlek och disposit- ion styrs även av kravet på tillgänglighet och användbarhet. Utformnings- kraven på lämplighet och på tillgänglighet och användbarhet behöver där- för hanteras samordnat. Typgodkännande innebär att material, konstruktioner och anordningar, inklusive byggprodukter eller byggsystem, är förhandsbedömda avseende vissa krav. Enligt gällande regler om typgodkännande i PBL kan detta göras avseende de tekniska egenskapskraven (8 kap. 4 § PBL). Boverkets bedömning är att det åtminstone formellt sett är möjligt att typ- godkänna ett enbostadshus som ett sammansatt byggsystem, där CE- märkta byggprodukter kan utgöra delar av byggsystemet. För att ett enbo- stadshus i sin helhet ska kunna typgodkännas, behöver även utformnings- kraven på lämplighet (8 kap. 1 § 1 PBL) och på tillgänglighet och an- vändbarhet (8 kap. 1 § 3 PBL) innefattas i vad som kan typgodkännas. Detta skulle möjliggöra att husets planlösning ingår i ett typgodkännande. Även rumsmoduler som utgör delar av byggnader skulle kunna typgod- kännas avseende lämplighet och tillgänglighet. Typgodkännandet kan in- nefatta exempelvis handlingar som redovisar husets planlösning eller rumsmodulens utformning. Om byggprodukter eller byggsystem ska kunna typgodkännas avseende utformningskraven på lämplighet samt på tillgänglighet och användbarhet behöver 8 kap. 22 § tredje stycket PBL ändras. 5.2.2 Effekt på problem och mål I kapitel 4 redogörs för identifierade problem och vilken förändring som eftersträvas i uppdraget. Boverkets förslag om att möjliggöra typgodkän- nande avseende utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet och användbarhet bedöms, i de fall möjligheten utnyttjas, få effekter på flera sätt på de problem som identifierats. • Transaktionskostnader för byggherrar och företag som producerar bostadshus kan minska, eftersom dokumentation av utformningskra- ven inte behöver upprepas för varje projekt. • Handläggningstider hos kommunernas byggnadsnämnder kan förkor- tas genom att kraven är förhandsbedömda genom typgodkännandet. • Risken minskar för merkostnader för byggherren till följd av att pro- jekteringen behöver ändras eller helt göras om för att uppfylla kraven enligt byggnadsnämndens bedömning. Därmed ökar även förutsäg- barhet för aktörer på marknaden, vilket underlättar planeringen inför både byggstart och slutbesked. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 56 Boverkets förslag • Återanvändning av typgodkända lösningar kan underlätta ett mer se- riellt, standardiserat och industriellt byggande, vilket kan sänka pro- duktionskostnader och bidra till en mer enhetlig tillämpning. Sammantaget bedöms faktorerna ovan minska kostnaderna för uppfö- rande av byggnader när systemet används. Boverket bedömer därför att förslaget kan få en något positiv, men svårkvantifierad, påverkan på upp- förandet av enbostadshus14. Se även avsnitt 6.5.2.1 och 6.6.2.1 för mer detaljer gällande förslagets ef- fekt på identifierade problem och uppdragets mål. 5.2.3 Sammanvägd bedömning Boverket bedömer att möjligheten att typgodkänna även avseende ut- formningskraven på lämplighet och på tillgänglighet kan ge eftersträvade effekter på problemet. De negativa konsekvenserna bedöms vara begrän- sade och acceptabla i förhållande till de effekter som uppnås. 5.3 Boverkets förslag för byggprocessen I detta avsnitt beskrivs det förslag som består av den lämpligaste alterna- tiva lösningen för byggprocessen. Avsnittet innehåller följande rubriker: • Byggprocess med bedömning av byggnadsnämnden • Sammanvägd bedömning Samtliga utredda alternativa lösningar redovisas i bilaga 4. 5.3.1 Byggprocess med bedömning av byggnadsnämnden Förslaget innebär att inga ändringar görs i byggprocessen, utöver att för de förprövade enbostadshusen som är bygglovbefriade ska utformnings- kraven på lämplighet och på tillgänglighet bedömas inför startbesked. Har utformningskraven och de tekniska egenskapskraven, eller delar av kraven, typgodkänts förenklas byggnadsnämndens bedömning inför start- besked. Men de krav som inte omfattas av typgodkännandet behöver fort- farande bedömas av byggnadsnämnden, se avsnitt 5.1.4. Om utform- ningskraven på lämplighet och på tillgänglighet ingår i ett typgodkän- nande förenklas bedömningen av dem inför startbeskedet, se avsnitt 5.2.1. 14 Uppdraget syftar enligt uppdragsbeskrivningen till att påtagligt underlätta småhusbyg- gande. Boverkets förslag om ett utökat typgodkännande är inte avgränsat till enbostads- hus, men utifrån avgränsningar gjorda i uppdraget, se avsnitt 2.3, analyseras fristående en- bostadshus för permanent bruk i denna utredning. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 57 Boverkets förslag Eftersom inga ändringar i övrigt föreslås för byggprocessen är byggnads- nämnden fortfarande involverad under uppförandet och kan reagera vid exempelvis arbetsplatsbesök om det är uppenbart att kontrollplanen inte följs eller det finns något annat som ger anledning att anta att byggherren inte kommer att uppfylla kraven. Boverket har övervägt möjligheten att införa ett krav på uppvisande av bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som villkor för att startbe- sked ska kunna lämnas. Ett sådant krav finns idag vad gäller lovpliktiga åtgärder i 10 kap. 23 § PBL där det anges att ett sådant bevis ska uppvisas om åtgärden kräver färdigställandeskydd. För anmälningspliktiga åtgär- der krävs enligt 10 kap. 23 c § PBL inget uppvisande för byggnadsnämn- den av motsvarande bevis. Boverkets bedömning är att ett eventuellt fär- digställandeskydd faller under byggherrens egenansvar enligt 2 § första stycket 2 lagen (2014:227) om färdigställandeskydd. Ett färdigställande- skydd ska alltså finnas för en åtgärd som är anmälningspliktig om det i det enskilda fallet finns behov av ett sådant. I enlighet med uppdragets syfte att minska byggnadsnämndens hantering föreslås dock byggherren inte behöva uppvisa bevis om ett eventuellt färdigställandeskydd för att startbesked ska lämnas enligt PBL, oaktat om ett sådant skydd krävs en- ligt lagen om färdigställandeskydd i dessa fall. Boverkets förslag i den här delen följer således systematiken för övriga anmälningspliktiga åtgär- der. 5.3.2 Sammanvägd bedömning Detta förslag kombinerar de effektiviseringar som följer av Boverkets öv- riga förslag, om bygglovsbefriade förprövade enbostadshus respektive typgodkännande, med en bibehållen oberoende kontroll under byggpro- cessen enligt den ordinarie kontrollkedjan. När byggnadsnämnden fortsatt är involverad i byggprocessen ökar inte risken för byggfel och bristande kvalitet kopplat till att byggreglernas krav inte uppfylls. Därmed ökar inte heller riskerna för fel och brister som äventyrar de boendes hälsa och sä- kerhet. Eventuella fel och brister kan uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigare skede, jämfört med en process där de först hade uppmärksam- mats i efterhand vid tillsyn. Det hade då lett till ingripande från bygg- nadsnämnden och högre kostnader för byggherren för att rätta till felen och åtgärda bristerna. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 58 Konsekvenser av de valda alternativen 6 Konsekvenser av de valda alternativen I detta kapitel analyseras och beskrivs konsekvenserna av Boverkets för- slag om en bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus respektive Bo- verkets förslag om utökad möjlighet till typgodkännande avseende ut- formningskraven på lämplighet samt på tillgänglighet och användbarhet. Redovisningen är tematiskt uppdelat utifrån berörda aktörer. Konsekven- serna redovisas i enlighet med kraven i förordningen (2024:183) om kon- sekvensutredningar. Kapitlet innehåller följande avsnitt: • Sammanfattning av konsekvenserna • Vilka som berörs av förslaget • Staten • Kommuner och regioner • Företag • Andra enskilda • Övriga konsekvenser • Redogörelse av åtgärder 6.1 Sammanfattning av konsekvenserna Nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus respektive Boverkets förslag om att typgodkännande även kan göras avseende utformningskra- ven på lämplighet och på tillgänglighet. Redovisningen är uppdelad uti- från respektive förslag samt utifrån berörda aktörer. 6.1.1 Sammanfattning av konsekvenser för staten 6.1.1.1 Förslaget om bygglovsbefrielse • Krav på Trafikverket och andra infrastrukturförvaltare att vidta och bekosta åtgärder om enbostadshus uppförs i bullerutsatta lägen, när buller inte prövas vid lokaliseringsbesked. • Minskad arbetsbelastning för länsstyrelser och domstolar avseende överklagade bygglov, samtidigt som det finns en risk för att överkla- ganden i stället förskjuts till tillsynsärenden, vars prövning kan vara mer komplex. • Nya arbetsuppgifter för Boverket genom hantering av ansökningar om förprövning av enbostadshus. • Den kommunala finansieringsprincipen kan bli tillämplig. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 59 Konsekvenser av de valda alternativen 6.1.1.2 Förslaget för typgodkännande • Behov av verksamhetsutökning för ackrediteringsorganet Swedac för att möjliggöra ackreditering och tillsyn av certifieringsorgan avse- ende typgodkännande som omfattar de tillkommande kraven. • Behov av ändring av PBL, PBF och författning från Boverket. 6.1.2 Sammanfattning av konsekvenser för kommuner och regioner 6.1.2.1 Förslaget om bygglovsbefrielse • Minskad arbetsbörda och ansvar för kommunen när byggherren tar över byggnadsnämndens hantering. • Ökad arbetsbörda för kommunen om prövning sker i efterhand via tillsyn. • Minskade intäkter från bygglov. • Ökad efterfrågan på avgiftsfri rådgivning. • Ökat antal avgiftsfria tillsynsärenden. • Ökat behov av tid och resurser för översiktsplanering. • Ökat behov av investeringar i kompetensutveckling för ändrade reg- ler. • Risk för rättsliga prövningar och skadeståndsanspråk till följd av otydlig eller missförstådd rådgivning vid informationsmötet. • Byggnadsnämndens befogenhet att bedöma färg-, form- och materi- alverkan i lovprocessen utöver det som regleras i detaljplanen upp- hör. • Risk för ökade kostnader för kommunen avseende samhällsservice, om lokaliseringsbesked ges för platser som är mindre lämpliga. • Ökat antal ärenden för miljönämnden, exempelvis avseende buller och andra störningar, om lokaliseringsbesked ges i mindre lämpliga områden. • Ökad arbetsbörda för byggnadsnämnden inför startbeskedet, då även utformningskraven avseende tillgänglighet samt lämplighet ska bedö- mas för förprövade enbostadshus, såvida inte byggherren använder sig av byggbedömare eller kraven omfattas av typgodkännande. 6.1.2.2 Förslaget för typgodkännande • Minskad arbetsbörda och kortare handläggningstider. • Frigjord kapacitet som möjliggör att mer tid kan läggas på andra ty- per av ärenden. • Behov av anpassning av arbetssätt och kompetens. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 60 Konsekvenser av de valda alternativen 6.1.3 Sammanfattning av konsekvenser för företag 6.1.3.1 Förslaget om bygglovsbefrielse 6.1.3.1.1 Företag som agerar byggherre • Lägre avgifter och kortare ledtider. • Minskad risk för tidskrävande överklagandeprocesser. • Ökat egenansvar. • Ökad risk för kostsamma ändringar eller rivning i efterhand, i avsak- nad av ett kommunalt myndighetsbeslut att stödja sig på. • Behov av extern kompetens, vilket kan minska de ekonomiska bespa- ringarna. 6.1.3.1.2 Andra företag • En större marknad för företag som uppför eller säljer typgodkända el- ler förprövar enbostadshus. • Begränsningar i verksamheten för företag som orsakar omgivnings- påverkan, exempelvis genom buller eller luftföroreningar, om lokali- seringsbesked ges i närheten av deras verksamheter. 6.1.3.2 Förslaget för typgodkännande • Förbättrad möjlighet till standardisering och serietillverkning. • Stordriftsfördelar och lägre kostnader över tid. • Minskad projekteringstid och lägre kostnader per projekt. • Minskad risk för olika tolkningar mellan kommuner. • Ökad förutsägbarhet i produktion och leverans. • Produktivitetsökningar och lägre byggkostnader. • Höga initiala kostnader för att utöka typgodkännandeorgans ackredi- tering och krav på interna kompetenshöjande åtgärder. • Höga initiala kostnader för typgodkännanden för företag som låter typgodkänna. 6.1.4 Sammanfattning av konsekvenser för andra enskilda 6.1.4.1 Förslaget om bygglovsbefrielse 6.1.4.1.1 Andra enskilda som agerar byggherre • Lägre avgifter och kortare ledtider. • Minskad risk för tidskrävande överklagandeprocesser. • Ökat egenansvar. • Ökad risk för kostsamma ändringar eller rivning i efterhand, i avsak- nad av ett kommunalt myndighetsbeslut att stödja sig på. • Behov av extern kompetens, vilket kan minska de ekonomiska bespa- ringarna, samt skapa en relativ fördel för erfarna byggherrar. • Ökad risk för feltolkning av detaljplaner och därmed fel som kan för- anleda ändringar eller rivning. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 61 Konsekvenser av de valda alternativen 6.1.4.1.2 Andra enskilda som är grannar • Begränsade möjligheter för grannar att få frågor om betydande olä- genhet prövade i förväg. Grannars rättigheter säkerställs i stället ge- nom möjligheten att initiera tillsyn och överklaga sådana beslut. • Risk för att tillsynsärenden inte prioriteras av kommuner, vilket kan medföra långa handläggningstider och att felaktigheter kvarstår under en längre tid. 6.1.4.2 Förslaget för typgodkännande 6.1.4.2.1 Andra enskilda som agerar byggherre • Lägre projekteringskostnader i enskilda projekt. • Kortare och mer förutsägbar byggprocess, särskilt avseende kommu- nens ärendehantering. • Tidsbesparingar genom användning av typgodkända handlingar, då behovet av kompletteringar under handläggningstiden minskar. • Minskad risk för omprojektering och förseningar. • Ökad trygghet i att samhällskraven uppfylls genom typgodkända lös- ningar. • Färre tvister kring vad som utgör godkända tekniska lösningar. • Minskad flexibilitet i möjligheten att bland annat välja egna tekniska lösningar och planlösningar. 6.1.5 Sammanfattning av övriga konsekvenser 6.1.5.1 Förslaget om bygglovsbefrielse • En något positiv, men svårkvantifierad, effekt på uppförandet av en- bostadshus främst genom tidsvinster, lägre risk för långa överklagan- deprocesser och potentiellt lägre produktionskostnader i de fall för- slaget utnyttjas. • Risk att naturvärden förbises när prövningen flyttas från bygglov till byggherren, vilket kan leda till irreversibla skador på naturmiljön. • Ökad risk att frågor om till exempel geoteknik, dagvatten, markmiljö, natur- och strandskydd inte fångas upp när bygglovsprövningen faller bort, särskilt i områden med äldre detaljplaner där sådant inte utretts. • Fler rivningar kan öka mängden byggavfall, men standardiserad fa- briksproduktion kan minska materialspill, effektivisera resursanvänd- ning och förbättra hållbarheten (mindre spill, färre fel, bättre trans- porter och arbetsmiljö). • Krav på tillgänglighet och användbarhet kvarstår oförändrade, men granskas senare (vid startbesked i stället för bygglov), vilket ökar ris- ken att brister upptäcks sent och blir svåra eller kostsamma att åt- gärda – både i bostaden och på tomten. Omfattas kraven av ett typ- godkännande eller om byggbedömare används minskar risken. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 62 Konsekvenser av de valda alternativen 6.1.5.2 Förslaget för typgodkännande • Minskade kostnaderna för uppförande av hus när systemet används, vilket förväntas kunna öka bostadsbyggandet, även om omfattningen är svår att kvantifiera. • Effektivare resursanvändning genom att viss prövning, särskilt åter- kommande sådan, flyttas från offentlig sektor till typgodkännandeor- gan. • Ökad enhetlighet i den nationella tillämpningen av regelverk. • Stärkt system för standardisering och kvalitetssäkring. • Ökad spridning av innovativa, verifierade lösningar. • Minskat antal överklagade ärenden i domstol. • Ökat beroende av att typgodkännandesystemet fungerar korrekt och oberoende. 6.2 Vilka som berörs av förslagen Nedan följer en sammanfattning av vilka aktörer som berörds av Bover- kets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus respektive Boverkets förslag om att typgodkännande även kan göras avseende ut- formningskraven på lämplighet och på tillgänglighet. Redovisningen är uppdelad utifrån berörda aktörer. 6.2.1 Staten Boverkets förslag innebär att myndigheten tillförs en ny uppgift att pröva ansökningar om förprövningsbesked för husmodeller som ska kunna upp- föras utan bygglov. Detta bedöms innebära utökade arbetsuppgifter, vil- ket kan leda till ett ökat resursbehov, i form av både personal och ut- veckling av digital ärendehantering. Vid genomförande av förslaget be- höver Boverket ta fram nya föreskrifter samt genomföra informations- och vägledningsinsatser, bland annat via PBL kunskapsbanken. Utöver detta innebär förslaget om att utöka möjligheten till typgodkän- nande en förändring av vilka krav som ett typgodkännande kan avse, vil- ket medför behov av ändring av PBL och PBF. Boverkets förslag innebär att Swedac, i egenskap av ackrediteringsorgan, tillförs en utökad verksamhet. Swedac ska ackreditera och utöva tillsyn gentemot de certifieringsorgan som ska typgodkänna småhus avseende utformningskraven för tillgänglighet och lämplighet. Detta förutsätter att Swedac sätter sig in i och granskar innebörden av de tillkommande certi- fieringskraven. Den tillkommande ackrediteringsverksamheten finansie- ras genom avgifter som tas ut av de certifieringsorgan som väljer att ack- reditera sig. Staten kan även påverkas genom en möjlig ökning av antalet överklagan- deärenden hos länsstyrelser och domstolar. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 63 Konsekvenser av de valda alternativen 6.2.2 Kommuner och regioner Kommunerna påverkas påtagligt, genom byggnadsnämnden, genom att deras roll som bedömare och beslutsfattare i bygglovsärenden ersätts av en mer rådgivande roll, där bedömning och prövning endast sker vid eventuell tillsyn. Kommunens roll som stödfunktion åt byggherrar i bygg- lovsskedet ersätts även av en rådgivande roll med begränsade möjligheter att ge stöd under informationsmötet. Eftersom förslaget inte berör kraven på regionplanernas innehåll bedöms regionernas planering eller arbete inte påverkas direkt. Regionernas roll med samordning och vägledning kan komma att påverkas av kommuners ändrade arbetssätt, exempelvis via behov av nya gemensamma plane- ringsunderlag för översiktsplanering. 6.2.3 Företag Flera olika typer av företag bedöms beröras av Boverkets förslag: • Företag verksamma inom utformning av enbostadshus. • Företag verksamma inom byggande av enbostadshus. • Företag verksamma inom viss arkitekt- och teknisk konsultverksam- het, som erbjuder experttjänster kopplat till bygglovsprocessen. • Företag vars verksamheter medför bullerstörningar, till följd av att buller inte prövas inom ramen för lokaliseringsbeskedet och att krav på att vidta åtgärder efter bygget av enbostadshuset riktas mot verk- samhetsutövare som orsakar bullerstörningen. Utöver de företag som anges ovan, bedöms Boverkets föreslag om att även typgodkännande kan göras avseende utformningskraven på lämplig- het och på tillgänglighet, även specifikt beröra följande företag: • Företag verksamma inom utformning och byggande av andra bygg- nader än enbostadshus. • Företag verksamma inom typgodkännande av byggprodukter, exem- pelvis certifieringsorgan som är ackrediterade av, eller väljer att ack- reditera sig hos, Swedac samt provningslaboratorier. 6.2.3.1 Antalet företag som potentiellt berörs Uppgifter om antalet företag per näringsgren som potentiellt kan beröras av Boverkets förslag har hämtats från Statistiska Centralbyråns (SCB) Företagsdatabas (FDB), för år 2025. Tabell 1 redovisar antal berörda fö- retag och deras storlek inom bostadsutveckling, entreprenadverksamhet och konsultverksamhet. Byggmaterialindustrier har utelämnats från tabel- len, men sysselsätter omkring 50 000 personer.15 15 Byggmaterialindustrierna. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 64 Konsekvenser av de valda alternativen Enligt statistiken fanns det cirka 27 000 verksamma företag inom bygg- entreprenad år 2025.16 Drygt 1 100 företag var registrerade inom närings- grenen ”utvecklare av byggprojekt”.17 Dessutom var omkring 570 företag registrerade inom näringsgren ”tillverkning av monteringsfärdiga trä- hus”.18 Branschorganisationen Trä- och möbelföretagen (TMF) hade år 2024 totalt 653 medlemsföretag med 25 315 anställda,19 varav 98 företag var verksamma inom hustillverkning.20 En stor andel, cirka 70 procent, av företagen i dessa näringsgrenar hade inga anställda år 2025 och utgjordes därmed av ensamföretagare. För samtliga branscher hade en mycket liten andel av företagen 50 eller fler anställda. Av de företag som redovisats ovan bedömer Boverket att det är främst byggherrar och byggföretag, som redan i dag utformar, bygger eller er- bjuder konsulttjänster avseende enbostadshus, som påverkas av förslaget om bygglovsbefriade enbostadshus. Boverkets förslag om att utöka möjligheten till typgodkännande bedöms, utöver de företag som anges ovan, även specifikt beröra certifieringsor- gan som är ackrediterade eller väljer att ackreditera sig för ändamålet. I dag finns två svenska organ som är ackrediterade av Swedac för att med- dela typgodkännanden: RISE och Kiwa Certification AB. Även företag inom teknisk provning och analys kan påverkas. Enligt SCB fanns 1 357 företag registrerade under den näringsgrenen år 2025, varav majoriteten saknade anställda. Tabell 1. Antal bostadsutvecklingsföretag, entreprenadföretag och konsultföretag. Antal och stor- 0 an- 1-9 an- 10-49 an- 50+ an- SNI Totalt leksklass 2025 ställda ställda ställda ställda Industri för mon- teringsfärdiga 16.231 357 134 47 25 563 trähus Utvecklare av 41.100 895 190 27 2 1114 byggprojekt Entreprenörer för bostadshus 41.200 16304 9137 1263 171 26875 och andra bygg- nader Fastighetsbolag, 68.201 22083 3061 319 131 25594 bostäder Arkitektkontor 71.110 3184 1099 132 17 4432 16 Summan av alla registrerade företag verksamma inom SNI 41.200. 17 SNI 41.100. 18 SNI 16.231. 19 Trä- och möbelföretagen (TMF) (2024): Ett år med trä- och möbelindustrin. 20 Trä- och möbelföretagen (TMF). Sök medlemsföretag. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 65 Konsekvenser av de valda alternativen Antal och stor- 0 an- 1-9 an- 10-49 an- 50+ an- SNI Totalt leksklass 2025 ställda ställda ställda ställda Tekniska kon- sultbyråer inom 71.121 8966 5419 421 58 14864 bygg- och an- läggningsteknik Tekniska kon- sultbyråer inom 71.124 3388 1763 200 24 5375 energi-, miljö- och vvs-teknik Övriga tekniska 71.129 2109 746 76 24 2955 konsultbyråer Tekniska prov- nings- och ana- 71.200 836 430 63 28 1357 lysföretag 6.2.4 Andra enskilda 6.2.4.1 Andra enskilda som agerar byggherrar Enskilda byggherrar som väljer att bygga bygglovsbefriade enbostadshus påverkas genom det ökade egenansvaret för byggprocessen. Byggherren påverkas genom att få begränsat med stöd och råd från kommunen och genom att själv ansvara för alla tolkningar och bedömningar som krävs för att upprätta bygglovbefriat enbostadshus. 6.2.4.2 Grannar Boverkets förslag om bygglovsbefriade enbostadshus innebär att grannars möjligheter att påverka och överklaga ändras. I stället för att överklaga ett bygglovsbeslut, får grannar göra en anmälan om tillsyn och överklaga ett eventuellt tillsynsbeslut. Det kan upplevas som en sämre möjlighet att tillvarata sina intressen. Risken för påverkan på grannfastigheter begränsas dock av att förprövade enbostadshus inte medger avvikelser från detaljplanen, samt att grannar tidigare haft möjlighet att yttra sig i planprocessen. Utanför detaljplane- lagt område har grannar fortsatt möjlighet att lämna synpunkter gällande lokaliseringen i samband med lokaliseringsbesked eller förhandsbeske- det. De har dock inte möjlighet att ta ställning till exakt placering och ut- formning, vilket i stället prövas i efterhand i en eventuell tillsynsprocess. 6.2.4.3 Allmänheten Boverkets förslag om bygglovsbefriade enbostadshus innebär att samhäl- lelig prövning och bedömning, genom byggnadsnämnden, av uppfyllan- det av de krav som ingår i förslaget i huvudsak sker i efterhand genom tillsyn i stället för på förhand. Detta kan medföra risk för skador på naturvärden, kulturvärden och bio- logisk mångfald som inte alltid går att åtgärda i efterhand, om byggherren Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 66 Konsekvenser av de valda alternativen gör en felaktig tolkning av gällande krav. Boverkets förslag om bygg- lovsbefriade enbostadshus innebär att samhällelig prövning och bedöm- ning, genom byggnadsnämnden, i huvudsak sker i efterhand genom till- syn i stället för på förhand. Det kan även finnas risk för att fler bostäder bland annat uppförs i buller- utsatta lägen eller på mark med luftföroreningar, vilket kan påverka en- skildas hälsa negativt. Den ökade kostnaden för tillsyn och samhällsservice bärs i slutändan av skattebetalarna. Fler felaktigt uppförda byggnader kan även leda till fler rivningar och större mängder byggavfall. Samtidigt kan förslaget medföra positiva effekter, såsom ökat bostads- byggande, lägre produktionskostnader och en potentiellt ökad tillgång till enbostadshus för fler grupper. 6.3 Staten Nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus respektive Boverkets förslag om att typgodkännande även kan göras avseende utformningskra- ven på lämplighet och på tillgänglighet för staten. Redovisningen är upp- delad utifrån respektive förslag. 6.3.1 Konsekvenser av förslaget om bygglovsbefrielse 6.3.1.1 Ekonomiska konsekvenser I det här avsnittet bedöms de ekonomiska konsekvenser för staten av Bo- verkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus. 6.3.1.1.1 Förprövningsbesked av Boverket Enligt utredningens förslag kan den som avser uppföra av ett nytt förprö- vat enbostadshus begära ett förprövningsbesked om huruvida en husmo- dell uppfyller kraven på storleksbegränsning samt god form-, färg- och materialverkan. Boverket prövar ansökningar om sådana förprövningsbe- sked och får ta ut avgifter för i dessa ärenden. Eftersom förprövningen endast är begränsad till ovan nämnda förutsätt- ningar, bedöms handläggningsprocessen för förprövningen vara relativt kort. För Boverket innebär förslaget en utökning av arbetsuppgifter, vil- ket bedöms leda till ett ökat personalbehov kopplat till handläggarkompe- tens och bemanning i förvaltningsorganisationen. Utöver behovet av per- sonella resurser, kan även behov uppstå av utrustning, såsom servrar, ex- empelvis gällande digital hantering av sådana ärenden. En mer exakt uppskattning av Boverkets administrationskostnader för förprövning samt storleken på en eventuell avgift är svår att göra innan Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 67 Konsekvenser av de valda alternativen ett ansökningssystem har utformats mer i detalj, vilket ligger utanför denna rapports avgränsning. Som referens kan dock nämnas att Boverket i dagsläget tar ut handläggnings- och administrationsavgifter i andra sam- manhang. Vad gäller Boverkets godkännande av intygsgivare kopplat till granskning av föreningars kostnadskalkyler eller ekonomiska planer, tas exempelvis en handläggningsavgift ut om 1 400 kronor eller 1 700 kro- nor, beroende på om ansökningen görs via Boverkets e-tjänst eller inte.21 Ärendetillströmningen för att förpröva enbostadshus bedöms initialt kunna bli relativt hög. Detta beror på att det kan finnas ett intresse, exem- pelvis från företag som producerar enbostadshus, att få befintliga husmo- deller förprövade för att dessa ska bli lovbefriade. Även arkitekter och privatpersoner kan förväntas söka förprövningsbesked. Tillströmningen av dessa ärenden bör dock vara jämnt fördelad över tid. De ekonomiska konsekvenserna beror även på antalet inkomna ansökningar, vilket är svårt att bedöma. Om Boverkets förslag med tillhörande författningsförslag genomförs be- höver myndigheten ta fram nya föreskrifter. Därutöver tillkommer kost- nader för kompletterande informations- och vägledningsinsatser efter att föreskrifterna har beslutats och implementerats. Boverket kan bland annat ta fram vägledningsmaterial om detta på PBL kunskapsbanken för be- rörda aktörer för att underlätta tillämpningen. 6.3.1.1.2 Arbetsbelastning för överklagande och tillsyn En ökad förekomst av bygglovsbefriade enbostadshus innebär att antalet bygglovsärenden och överklaganden av bygglov minskar. I stället får grannar göra en anmälan om tillsyn och överklaga tillsynsbeslut från byggnadsnämnden som går dem emot. Den samlade ärendemängden till länsstyrelser och domstolar bedöms minska något, eftersom antalet tillsynsanmälningar från grannar förväntas vara något lägre än antalet överklagade bygglov. Samtidigt uppskattas att en viss andel av de bygglov som i dag överklagas kan komma att ersättas av tillsynsanmälningar. Tillsynsärenden bedöms dock vara mer komplexa att hantera än bygglov- särden. Detta innebär att även om ärendemängden minskar något, kan ärende bli mer resurskrävande att pröva. Sammantaget bedöms förslaget därför inte leda till några betydande kostnadsbesparingar för länsstyrelser och domstolar, men inte heller till någon påtaglig ökning av arbetsbelast- ningen. Om antalet rättsliga processer mot kommunen ökar till följd av att bygg- herren anser att den fått felaktig rådgivning, medför detta även ett ökat 21 Boverket (2025): Föreningen väljer två intygsgivare. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 68 Konsekvenser av de valda alternativen antal ärenden i domstolar som prövar sådana frågor. Konsekvensen för kommuner beskrivs under avsnitt 6.4.1. 6.3.1.1.3 Den kommunala finansieringsprincipen Boverket bedömer att förslagets ekonomiska konsekvenser innebär att den kommunala finansieringsprincipen kan bli tillämplig. Se avsnitt 6.4.1.1.8 för mer detaljer. 6.3.1.2 Andra relevanta konsekvenser I det här avsnittet beskrivs andra relevanta konsekvenser för staten till följd av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbo- stadshus. 6.3.1.2.1 Trafikverket Eftersom buller inte prövas inom ramen för lokaliseringsbeskedet kan detta få konsekvenser för staten, exempelvis genom Trafikverket i dess roll som infrastrukturförvaltare för väg eller järnväg. Det kan innebära att bostadshus uppförs i bullerutsatta områden där riktvärden för trafikbuller vid fasad och uteplats inte uppfylls. I sådana fall kan det bli aktuellt för miljönämnden att bedriva tillsyn och ställa krav på Trafikverket, om det är det är deras infrastruktur som ger upphov till bullerstörningar. Detta kan resultera i ökade kostnader för Trafikverket, exempelvis genom be- hov av åtgärder i form av bullerskydd. 6.3.1.2.2 Länsstyrelser Som rådgivande och granskande myndighet krävs en kompetensutveckl- ing för länsstyrelser i samband med nya lagändringar. Länsstyrelser kan även behöva avsätta ytterligare resurser för att stötta kommuner när de anpassar sina arbetsprocesser till nya lagar. 6.3.1.2.3 Totalförsvaret och myndigheten för civilt försvar Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar ska i vissa fall under- rättas om en ansökan om lov eller förhandsbesked samt aktivt lämna medgivande till åtgärden. Detta gäller om den sökta åtgärden ska vidtas inom eller i anslutning till ett område av riksintresse och omfattas av krav på bygglov. Motsvarande krav på kommer att gälla för lokaliseringsbe- sked. Samma underrättelse och krav på medgivande gäller i dag även vid bygglov. För lovbefriade förprövade enbostadshus bortfaller denna möjlighet del- vis, eftersom åtgärderna inte omfattas av bygglov, utom i vissa särskilt angivna områden (liknande befintliga regler för komplementbostadshus) (jfr 9 kap. 36 § PBL). Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar har i dialog framfört att den nuvarande paragrafen inte är tillräcklig för att tillvarata deras intressen. Problematiken kan delvis förstärkas med infö- randet av förprövade enbostadshus, eftersom dessa i regel blir större än komplementbostadshusen. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 69 Konsekvenser av de valda alternativen Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar kommer även fortsatt ha möjlighet att ta ställning till lokaliseringen av enbostadshus, genom att underrättas om ansökningar om lokaliseringsbesked eller förhandsbesked och lämna medgivande. Detta innebär att deras intressen i huvudsak fort- satt kan tillvaratas och bedöms minska risken för negativ påverkan på totalförsvarets intressen. Däremot ges de inte möjlighet att ta ställning till den exakta placeringen eller utformningen av enbostadshuset, vilket kan påverka deras verksam- heter. Av dialog med Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar fram- går det i dag att dialog förs med byggnadsnämnden och byggherren i vissa bygglovsärenden, där åtgärder kan medges under förutsättning att mindre justeringar görs. Eftersom denna dialogmöjlighet i praktiken för- svinner utan en bygglovsprocess, kan det innebära att myndigheterna blir mer restriktiva med att lämna medgivande till lokaliseringsbesked eller förhandsbesked. 6.3.2 Konsekvenser av förslaget för typgodkännande 6.3.2.1 Ekonomiska konsekvenser I det här avsnittet bedöms de ekonomiska konsekvenser för staten av Bo- verkets förslag om möjligheten att typgodkänna även avseende utform- ningskraven på lämplighet och på tillgänglighet. 6.3.2.1.1 Utökad verksamhet för Swedac kopplat till typgodkännande Boverkets föreslag innebär att verksamheten vid ackrediteringsorganet Swedac behöver utökas för att möjliggöra ackreditering och tillsyn av certifieringsorgan avseende typgodkännande som omfattar utformnings- kraven för tillgänglighet och lämplighet. Detta förutsätter att Swedac sät- ter sig in i och granskar innebörden av de tillkommande certifieringskra- ven samt ser över sitt ackrediteringssystem för byggsystem. Den tillkommande ackrediteringsverksamheten finansieras genom avgif- ter som tas ut av de typgodkännandeorgan som väljer att ackreditera sig för ändamålet. Se avsnitt 6.5.2.1.1 för mer detaljer. 6.3.2.2 Andra relevanta konsekvenser En förändring av vilka krav som ett typgodkännande kan avse medför be- hov av ändring av PBL, PBF och författning från Boverket. 6.4 Kommuner och regioner Nedan följer en sammanfattning av konsekvenserna av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus respektive Boverkets förslag om att typgodkännande även kan göras avseende Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 70 Konsekvenser av de valda alternativen utformningskraven på lämplighet och på tillgänglighet för kommuner och regioner. Redovisningen är uppdelad utifrån respektive förslag. 6.4.1 Konsekvenser av förslaget om bygglovsbefrielse 6.4.1.1 Ekonomiska konsekvenser I det här avsnittet bedöms de ekonomiska konsekvenser för kommuner och regioner av Boverkets förslag om bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus. 6.4.1.1.1 Ekonomiska konsekvenser inom översiktsplanering Det kan antas att kommunerna kommer att möta en ökad ekonomisk be- lastning inom översiktsplaneringen i takt med att kraven på att hålla över- siktsplan och planeringsunderlag aktuella intensifieras. Detta sker mot bakgrund av en redan ökad arbetsbörda till följd av de nya kraven i 3 kap.

8 § Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhands- 1. beslut om planbesked, förhands- besked, startbesked, slutbesked och in- besked, lokaliseringsbesked, startbe- gripandebesked, sked, slutbesked och ingripandebe- sked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd, 3. informationsmöte och tekniska samråd, 4. slutsamråd, 5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 6. upprättande av nybyggnadskartor, 7. framställning av arkivbeständiga handlingar, 8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 108–112 §§, och 9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. 8 a § Om en avgift tas ut för handläggningen Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förhandsbesked enligt av ett ärende om förhandsbesked eller 8 § 1, 8 eller 9 eller ett ärende om lov lokaliseringsbesked enligt 8 § 1, 8 eller enligt 8 § 2, 8 eller 9, ska avgiften re- 9 eller ett ärende om lov enligt 8 § 2, 8 duceras med en femtedel för varje på- eller 9, ska avgiften reduceras med en börjad vecka som en tidsfrist enligt 9 femtedel för varje påbörjad vecka som kap. 99 § första stycket överskrids. en tidsfrist enligt 9 kap. 99 § första Avgiften ska dock inte reduceras om stycket överskrids. Avgiften ska dock tidsfristen överskrids på grund av ett inte reduceras om tidsfristen över- beslut enligt 9 kap. 102 §. skrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 102 §. Om en avgift enligt 8 § 1, 3 eller 9 tas ut för handläggningen av en anmälan för en åtgärd som avses i 9 kap. 55 §, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 a § överskrids. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 23 Författningsförslag

9 § Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, eller 2. nämnden ger startbesked för uppförande av ett nytt förprövat enbostads- hus, och 3. den fastighet som bygglovet eller startbeskedet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Paragrafen ändras genom att det införs en ny andra punkt med innebör- den att nämndens möjlighet att ta ut en planavgift även ska omfatta om den ger startbesked för uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 125 Författningskommentarer Ändringen görs för att täcka upp möjligheten att ta ut en planavgift även för den åtgärden, som i normalfallet inte omfattas av krav på bygglov. Ef- terföljande punkt får ett nytt nummer och även en följdändring med an- ledning av införandet av den nya andra punkten, så att nyttorekvisitet även ska gälla för den fastighet som det startbeskedet avser. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.4. 13 kap.

10 §§, 5. de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen, och 6. de handlingar som krävs för beslut om startbesked enligt 10 kap., om sö- kanden vill ge byggnadsnämnden förutsättningar att besluta om lov och startbe- sked samtidigt. En ansökan om bygglov ska också innehålla en kopia av ett beslut om skydds- rum enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2026:440) om skyddsrum och skyd- dade utrymmen, om en underrättelse krävs enligt 3 kap. 2 § samma lag. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 118 Författningskommentarer Paragrafen ändras så att även ansökan om lokaliseringsbesked ska omfat- tas av tillämpningen av bestämmelsen och som då också ska vara skriftlig och ha motsvarande innehåll. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

12 § För ett visst geografiskt område får re- För ett visst geografiskt område får re- geringen eller länsstyrelsen, om det geringen eller länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, besluta att det som finns särskilda skäl, besluta att det som enligt 10 och 11 §§ gäller för länssty- enligt 10 och 11 §§ gäller för länssty- relsens prövning av kommunens beslut relsens prövning av kommunens beslut också ska tillämpas i fråga om bygg- också ska tillämpas i fråga om bygg- nadsnämndens beslut om lov eller för- nadsnämndens beslut om lov, för- handsbesked enligt 9 kap. handsbesked eller lokaliseringsbesked Om länsstyrelsen beslutar att över- enligt 9 kap. pröva ett lov eller förhandsbesked, får Om länsstyrelsen beslutar att över- länsstyrelsen besluta att lovet eller för- pröva ett lov, förhandsbesked eller lo- handsbeskedet inte ska gälla förrän kaliseringsbesked, får länsstyrelsen be- prövningen har avslutats. sluta att lovet, förhandsbeskedet eller lokaliseringsbeskedet inte ska gälla förrän prövningen har avslutats. 12 kap.

14 § I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd, om 1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§, 2. ett sådant samråd inte är uppenbart obehövligt, eller 3. byggherren har begärt ett sådant samråd. Kallelsen ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansvariga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 123 Författningskommentarer detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt byggnadsnämn- dens bedömning bör ges tillfälle att delta. I fråga om uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus ska byggnadsnämn- den först efter att ett informationsmöte enligt 13 c § har genomförts utan dröjs- mål kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd enligt första och andra stycket. Paragrafen kompletteras med en särskild reglering av situationen när ett informationsmöte har hållits. Byggnadsnämnden ska då efter informat- ionsmötet utan dröjsmål kalla till tekniskt samråd. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.5. 23 d § Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt startbesked godkänna att en åtgärd som avser uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus får påbörjas, om åtgärden kan antas komma att uppfylla 1. de utformningskrav som gäller enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 samt 2 §, de tek- niska egenskapskrav som gäller enligt 8 kap. 4–6 §§ och föreskrifter om dessa utformningskrav och tekniska egenskapskrav som har meddelats med stöd av denna lag, och 2. om de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 84 a § är uppfyllda. Bestämmelsen är ny. Paragrafen reglerar vilka bestämmelser byggnadsnämnden ska bedöma inför ett startbesked i de fall ärendet rör ett uppförande av ett nytt förprö- vat enbostadshus. Omfattningen skiljer sig något i jämförelse med vad som ska bedömas i ärenden som inleds med ansökan om lov eller anmä- lan av andra åtgärder. 8 kap. 7 § om ändring eller flyttning av en byggnad blir till exempel inte aktuell. Angående vad som avses med att uppföra ett nytt förprövat enbostadshus, se författningskommentaren till 9 kap. 5 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.4 och 5.1.5. 11 kap.

16 § Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43–47 §§ förvaltningslagen (2017:900). Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detalj- plan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller juste- ringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslags- tavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43–47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen. Tiden för överklagande av ett beslut om lov, förhandsbesked eller lokalise- ringsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 108 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts på kommunens an- slagstavla. Paragrafen ändras i tredje stycket med ett tillägg så att även beslut om lo- kaliseringsbesked ska omfattas vid tillämpningen av bestämmelsen om utgångspunkten för beräkningen av överklagandetiden. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

18 § Om länsstyrelsen enligt 11 kap. 12 § har beslutat att överpröva en kommuns be- slut om ett lov, förhandsbesked eller lokaliseringsbesked, får länsstyrelsen be- sluta att ett överklagande av samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 127 Författningskommentarer Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheterna för länsstyrelsens samordning av ärenden när en länsstyrelse beslutar att överpröva ett kom- munalt beslut med stöd av 11 kap. 12 § samtidigt som samma kommu- nala beslut överklagas enligt 13 kap. Paragrafen ändras med ett tillägg så att även beslut om lokaliseringsbesked ska omfattas vid tillämpningen av bestämmelsen. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. 16 kap. Föreskrifter om förprövningsbesked 8 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om tillämpningen av bestämmelserna om förprövningsbesked i 9 kap. 42 b, 42 c och 74 b §§ samt om handläggningen och avgifter i sådana ärenden. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het regeringen bestämmer att i föreskrifter meddela bestämmelser om till- lämpningen av bestämmelserna om förprövningsbesked samt om hand- läggningen och avgifter i sådana ärenden, inkluderande till exempel om krav på tidsfrister för handläggningen. En myndighet får enligt 3 § av- giftsförordningen (1992:191) ta ut avgifter för tjänster som den tillhanda- håller bara om det följer av en lag eller förordning eller av ett särskilt be- slut av regeringen. Att regeringen bestämmer vilken myndighet som är prövningsmyndighet för ansökningar om förprövningsbesked finns regle- rat i 9 kap. 85 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 8.2 Förslag till ändring av plan- och byggförordningen (2011:338) 1 kap.

20 § först stycket förvaltningslagen (2017:900) finns dock en viss skyl- dighet för myndigheten att i första hand inom ramen för sin allmänna ser- viceskyldighet vägleda och hjälpa sökanden om en ansökan är ofullstän- dig eller oklar. Enligt andra stycket får myndigheten, om ett föreläggande enligt första stycket inte följs, avgöra ärendet i befintligt skick eller om ansökan inte går att pröva i sak avvisa ansökan. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 1 d § Boverket ska handlägga ärenden om förprövningsbesked skyndsamt och besluta i ärendet inom tio veckor från 1. den dag ansökan kom in till myndigheten (ansökningsdagen), 2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till myndigheten från sökanden på sökandens initiativ, eller 3. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om myndigheten inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 10 § första stycket att avhjälpa bristen. Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ären- det, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister för Boverkets hand- läggning av ärenden om förprövningsbesked. Enligt första stycket 1 ska Boverket besluta i ärenden om förprövningsbesked inom tio veckor från ansökningsdagen, vilket är den dag ansökan kom in till myndigheten. En- ligt första stycket 2 ska Boverket besluta om förprövningsbesked inom tio veckor från den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till myndigheten från sökanden på sökan- dens initiativ. Enligt första stycket 3 ska Boverket besluta om förpröv- ningsbesked inom tio veckor från den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om myndigheten inom tre veckor från den dag som anges i 1 el- ler 2 har förelagt sökanden enligt 10 § första stycket att avhjälpa bristen. Andra stycket innehåller en bestämmelse om förlängning av den tidsfrist som föreskrivs i första stycket. En förlängning av tidsfristen av Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 130 Författningskommentarer handläggningsskäl kan exempelvis bli aktuell när Boverket gett sökanden anstånd med att komma in med ytterligare underlag och underlaget inte kommit in vid den tidpunkt som myndigheten bestämt. En förlängning kan också bli aktuell om tidpunkten för att komma in med underlaget in- faller efter den ursprungliga tioveckorsfristen. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 1 e § Boverket ska 1. när en ansökan om förprövningsbesked har kommit in, skriftligen infor- mera sökanden om a) vilka tidsfrister som gäller för myndighetens beslut i ärendet, b) att den avgift som myndigheten får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut överskrids, och c) möjligheterna att överklaga myndighetens beslut, 2. om tidsfristen för beslut till följd av 11 § första stycket 2 eller 3 börjar löpa vid en annan tidpunkt än ansökningsdagen, skriftligen informera sökanden om den ändrade tidpunkten, och 3. om tidsfristen förlängs enligt 11 § andra stycket, innan den ursprungliga tidsfristen gått ut skriftligen informera sökanden om förlängningen och skälen för den. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om information till sökanden om tidsfrister, avgiftsreduktion och möjligheterna att överklaga Boverkets beslut. Angående information om möjligheterna att överklaga myndighet- ens beslut så framgår det av 13 kap. 6 § PBL. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 1 f § Om ett ärende om förprövningsbesked har återförvisats till Boverket för förnyad handläggning, ska bestämmelserna om tidsfrister och information i 11 och 12 §§ tillämpas. Det som sägs där om ansökningsdagen ska då i stället gälla den dag ärendet kom tillbaka till myndigheten. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrist och information till sö- kanden när ett ärende har återförvisats till Boverket för förnyad handlägg- ning. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 1 g § Ett positivt förprövningsbesked ska innehålla 1. en upplysning om att förprövningsbeskedet endast gäller för uppförandet av ett nytt förprövat enbostadshus, och 2. en upplysning om att förprövningsbeskedet inte innebär att åtgärden får påbörjas. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 131 Författningskommentarer Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka uppgifter som ska framgå av ett positivt förprövningsbesked. Angående vad som avses med ett nytt förprövat enbostadshus, se författningskommentaren till 3 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 1 h § Om Boverket tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om förprövnings- besked, ska myndigheten i sitt beslut om avgift redovisa hur avgiften har be- stämts. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om att Boverket i sitt beslut ska redo- visa hur den avgift som tas ut i ärendet har fastställts. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 1 i § Boverket får i ärenden om förprövningsbesked ta ut avgifter för 1. beslut om förprövningsbesked, 2. framställning av arkivbeständiga handlingar, och 3. expediering av förprövningsbesked. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om för vad Boverket får ta ut en av- gift vid handläggningen av ärenden om förprövningsbesked. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 1 j § Om en avgift tas ut för handläggningen av ett ärende om förprövningsbesked en- ligt 16 § 1 eller 3, ska avgiften reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som en tidsfrist enligt 11 § första stycket överskrids. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om reduktion av avgift om en tids- frist för handläggningen av ett ärende om förprövningsbesked överskrids. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. Anmälningsplikt 1 k § För en åtgärd som inte omfattas av krav på bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (2010:900) krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, om byggnaden har en byggnadsarea som är större än 50,0 kvadratmeter, Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 132 Författningskommentarer 2. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar påverkas väsentligt, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att byggnadens brand- skydd påverkas väsentligt, 4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller an- ordning för ventilation i en byggnad, 5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörj- ning eller avlopp i en byggnad, eller 6. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk. Paragrafbeteckningen är ny, men bestämmelsens innehåll motsvarar oför- ändrat den nuvarande 1 §. Rubriken flyttas för att följa den nya paragraf- beteckningen.

22 § Material, konstruktioner och anordningar får typgodkännas för användning i byggnadsverk. Ett sådant typgodkännande får endast meddelas av någon som är ackrediterad för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och 5 § lagen (2011:791) om ackreditering och tek- nisk kontroll eller som uppfyller motsvarande krav enligt bestämmelser i ett an- nat land inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområ- det. Om det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 § första stycket 4 ska ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning vara typgodkänd för att få användas i ett byggnadsverk (obligatoriskt typgodkän- nande). Även om ett typgodkännande inte är obligatoriskt, får ett typgodkän- nande meddelas på ansökan (frivilligt typgodkännande). Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 12 Författningsförslag Ett visst materialslag eller en viss Ett visst materialslag eller en viss konstruktion eller anordning som är konstruktion eller anordning som är typgodkänd ska anses uppfylla de tek- typgodkänd ska anses uppfylla de ut- niska egenskapskrav som avses i 4 § i formningskrav som avses i 1 § 1 och 3 de avseenden som typgodkännandet samt de tekniska egenskapskrav som gäller. avses i 4 § i de avseenden som typgod- kännandet gäller. 9 kap. Lov och förhandsbesked 9 kap. Lov, förhandsbesked, lokaliseringsbesked och för- prövningsbesked

36 § Inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse på grund av att de be- hövs för totalförsvarets anläggningar krävs det bygglov för 1. nybyggnad och tillbyggnad av komplementbostadshus och inredning av yt- terligare en bostad i ett enbostadshus, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält, 2. uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus och tillbyggnad av ett så- dant, om det är fråga om områden för flygplatser eller övnings- eller skjutfält, 3. fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsent- ligt ändras i ett område som omfattas av en detaljplan, 4. nybyggnad och tillbyggnad av ekonomibyggnad för hästhållning och änd- rad användning av ekonomibyggnad till hästhållning, om det är fråga om områ- den för flygplatser eller övnings- eller skjutfält, och 5. att sätta upp eller väsentligt ändra en ljusanordning, om den avsedda an- vändningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnytt- jandet av totalförsvarets anläggningar. Paragrafen utökas med en ny punkt som avser uppförande av nya förprö- vade enbostadshus och tillbyggnad av sådana hus. Förprövade enbostads- hus kommer liksom komplementbostadshus kräva bygglov inom vissa av totalförsvarets riksintresseområden, när det handlar om riksintressen för flygplatser eller övnings- eller skjutfält. Då denna punkt likt punkten 1 avser en form av bostadshus har den för tematisk ordnings skull införts Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 113 Författningskommentarer som en ny punkt 2, vilket får till följd att de tidigare punkterna 2, 3 och 4 förskjutits till punkterna 3, 4 respektive 5. Angående vad som avses med ett nytt förprövat enbostadshus, se författningskommentaren till 5 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. Förhandsbesked och lokaliseringsbesked

40 §§), 7. förhandsbesked, lokaliseringsbesked och förprövningsbesked (41–42 b §§), 8. rivningslov och marklov (43–50 §§), 9. åtgärder för totalförsvaret (51 §), 10. lov för åtgärder som inte omfattas av krav på lov (52–54 §§), 11. anmälningsplikt (55 §), 12. förutsättningar och villkor för lov, förhandsbesked, lokaliseringsbesked och förprövningsbesked (56–84 a §§), 13. handläggningen av ärenden om lov, förhandsbesked, lokaliseringsbesked och förprövningsbesked (85–113 §§), och 14. när lov börjar gälla och giltighetstiden för lov (114 och 115 §§). Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 111 Författningskommentarer Rubriken ändras som en följd av att bestämmelser om lokaliseringsbe- sked och förprövningsbesked införs i 9 kap. i lagen. Sjunde, tolfte och trettonde punkterna ändras som en följd av att bestäm- melser om lokaliseringsbesked och förprövningsbesked införs. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. 5 a § Trots 3 § krävs det inte bygglov för uppförande av ett nytt förprövat enbostads- hus i ett område som omfattas av en detaljplan, om 1. den fastighet som åtgärden avser a) överensstämmer med detaljplanen, b) avviker från detaljplanen men detaljplanens genomförandetid har gått ut för minst femton år sedan, eller c) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning enligt 3 kap. 2 § fastighetsbildningsla- gen (1970:988), 2. enbostadshuset inte strider mot detaljplanen, 3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, 4. enbostadshuset får en byggnadsarea som är högst 120,0 kvadratmeter, och 5. enbostadshuset får en taknockshöjd som är högst 5,5 meter. Bestämmelsen är ny. Paragrafen anger förutsättningarna för när ett förprövat enbostadshus får uppföras utan bygglov inom detaljplanelagt område. Den fastighet som åtgärden avser behöver överensstämma med detaljplanen, men vissa möj- liga avvikelser för fastigheten finns. Det hus som ska uppföras får dock inte strida mot detaljplanen och behöver rymmas inom vissa maximala mått. Med nybyggnad avses enligt definitionen i 1 kap. 4 § PBL uppfö- rande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Med uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus enligt fö- revarande bestämmelse avses endast uppförande av en ny sådan byggnad, inte flyttning av ett tidigare uppfört förprövat enbostadshus till en ny plats. Taknockshöjd räknas enligt praxis, i likhet med byggnadshöjd en- ligt 1 kap. 3 § andra stycket PBF, från den medelnivå som marken har in- vid byggnaden. Byggherren behöver här utgå från husmodellen i förpröv- ningsbeskedet. För att kunna uppföra det förprövade enbostadshuset på ojämn mark kan det behövas schaktning eller fyllning som i sig kan kräva marklov enligt 47 §. Byggherren behöver vid uppförandet även beakta om byggnaden avses placeras mindre än sex meter från allmän plats, ef- tersom beräkningen av höjden då i stället ska utgå från den allmänna plat- sens medelnivå invid tomten. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1 och 5.1.3. 5 b § Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 112 Författningskommentarer Trots 3 § krävs det inte bygglov för uppförande av ett nytt förprövat enbostads- hus i ett område som inte omfattas av en detaljplan, om 1. åtgärden omfattas av ett bindande förhandsbesked eller lokaliseringsbe- sked, 2. åtgärden inte strider mot förhandsbeskedet eller lokaliseringsbeskedet, 3. enbostadshuset får en byggnadsarea som är högst 120,0 kvadratmeter, och 4. enbostadshuset får en taknockshöjd som är högst 5,5 meter. Bestämmelsen är ny. Paragrafen anger förutsättningarna för när ett förprövat enbostadshus får uppföras utan bygglov utanför detaljplanelagt område. Det förprövade enbostadshuset behöver omfattas av ett lokaliseringsbesked eller för- handsbesked samt rymmas inom vissa maximala mått. Angående vad som avses med ett nytt förprövat enbostadshus, se författningskommenta- ren till 5 a §. Taknockshöjd räknas enligt praxis, i likhet med byggnads- höjd enligt 1 kap. 3 § andra stycket PBF, från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Byggherren behöver här utgå från husmodellen i förprövningsbeskedet. För att kunna uppföra det förprövade enbostadshu- set på ojämn mark kan det behövas schaktning eller fyllning som i sig kan kräva marklov enligt 48 §. Byggherren behöver vid uppförandet även beakta om byggnaden avses placeras mindre än sex meter från allmän plats, om området jämte tomten omfattas av en detaljplan, eftersom be- räkningen av höjden då i stället ska utgå från den allmänna platsens me- delnivå invid tomten. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1 och 5.1.2.

41 § Den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd eller en åtgärd som innebär uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov i ett område som inte omfattas av en detaljplan får begära ett förhands- besked i frågan om åtgärden kan lokaliseras till en viss plats. Rubriken ändras som en följd av införande av bestämmelser om lokalise- ringsbesked utöver förhandsbesked. Paragrafen ändras så att även en åtgärd som innebär uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov ska omfattas av möjligheten att begära ett förhandsbesked. Angående vad som avses med ett nytt förprövat enbostadshus, se författningskommenta- ren till 5 a §. Angående förutsättningarna för att få ett positivt förhands- besked, se 74 §. För uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus finns utöver förhandsbesked även möjligheten att i stället välja att begära ett lokaliseringsbesked, se 41 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. 41 a § Den som avser att vidta en åtgärd som innebär uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus i ett område som inte omfattas av en detaljplan får begära ett loka- liseringsbesked i frågan om åtgärden kan lokaliseras till en viss plats. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller en upplysning om möjligheten att begära ett lokali- seringsbesked i frågan om ett nytt förprövat enbostadshus kan uppföras på en plats i ett område som inte omfattas av någon detaljplan. Ett posi- tivt lokaliseringsbesked innebär att det förprövade enbostadshuset kan uppföras utan lov om även övriga krav i 5 b § är uppfyllda. Angående vad som avses med ett nytt förprövat enbostadshus, se författningskom- mentaren till 5 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. 42 a § Ett lokaliseringsbesked som innebär att åtgärden kan lokaliseras till en viss plats är bindande vid det kommande uppförandet av ett nytt förprövat enbostadshus, om uppförandet påbörjas inom två år från den dag då lokaliseringsbeskedet fick laga kraft. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 114 Författningskommentarer Bestämmelsen är ny. Paragrafen anger att ett lokaliseringsbesked är bindande vid uppförandet av ett nytt förprövat enbostadshus inom två år. Det innebär att byggherren behöver erhålla startbesked för det förprövade enbostadshuset inom två år. Bestämmelsen motsvarar vad som i 42 § anges om förhandsbesked. Angående vad som avses med ett nytt förprövat enbostadshus, se författ- ningskommentaren till 5 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. Förprövningsbesked 42 b § Den som vill möjliggöra en åtgärd som innebär uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus får begära ett förprövningsbesked i frågan om en husmodell upp- fyller kraven på storleksbegränsning samt god form-, färg- och materialverkan. Rubriken och bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller en upplysning om möjligheten att begära ett för- prövningsbesked i fråga om en husmodell uppfyller kraven på storleksbe- gränsning samt god form-, färg- och materialverkan som krävs för att hu- set ska kunna omfattas av definitionen för ett förprövat enbostadshus som införs i 1 kap. 4 §. Angående vad som avses med ett nytt förprövat enbo- stadshus, se författningskommentaren till 5 a §. Uppförande av ett förprö- vat enbostadshus är en anmälningspliktig åtgärd. Ett positivt förpröv- ningsbesked som visar att husmodellen uppfyller ovanstående krav behö- ver finnas med i innehållet vid en anmälan för uppförande av ett förprö- vat enbostadshus. Angående förutsättningarna för att få ett positivt för- prövningsbesked, se 74 b §. Ett beslut om förprövningsbesked får över- klagas i enlighet med 13 kap. 6 §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. 42 c § Ett förprövningsbesked som innebär att en husmodell uppfyller kraven på stor- leksbegränsning samt god form-, färg- och materialverkan är bindande vid det kommande uppförandet av ett nytt förprövat enbostadshus. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om giltigheten för förprövningsbe- sked. Ett förprövningsbesked har inte någon begränsning avseende giltig- hetstiden. Det är giltigt så länge de krav som är föremål för bedömning i förprövningen inte ändras. Skulle kraven på storleksbegränsning eller god form-, färg- och materialverkan i förprövningen ändras, så ändras även vad som omfattas av definitionen i 1 kap. 4 § och därmed också vad för Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 115 Författningskommentarer typ av förprövat enbostadshus som kan uppföras. Angående förutsätt- ningarna för att få ett positivt förprövningsbesked, se 74 b §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1. Förutsättningar för förhandsbesked och lokaliseringsbesked 74 a § Ett lokaliseringsbesked som innebär att ett uppförande av ett nytt förprövat en- bostadshus kan lokaliseras till en viss plats får ges om åtgärden 1. inte strider mot områdesbestämmelser, 2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 §, och 3. uppfyller de krav på lokalisering som följer av 2 kap. 1–2 §§, 4 §, 5 § första stycket 1–3 och 6 samt 9–10 §§ i de delar som inte har prövats i områdes- bestämmelser. Vid bedömningen enligt första stycket 2 om en åtgärds miljöpåverkan förut- sätter planläggning, ska hänsyn tas till de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan och som motsvarar de omständigheter som hänsyn ska tas till vid en undersökning av en åtgärds miljöpåverkan enligt 6 kap. miljöbalken. Om åtgärden kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och redan har miljöbedömts enligt 6 kap. miljöbalken, ska hänsyn tas till resultatet av den bedömningen. Rubriken ändras som en följd av införande av bestämmelser om lokalise- ringsbesked utöver förhandsbesked. Bestämmelsen är ny. Paragrafen redogör för förutsättningarna för att lämna lokaliseringsbe- sked för en åtgärd som avser uppförande av ett nytt förprövat enbostads- hus utanför detaljplanelagt område. Bestämmelsen är strukturerad på samma sätt som 74 § vilken avser förhandsbesked, men 74 a § första stycket 3 innebär en mer begränsad prövning utifrån bestämmelserna i 2 kap. jämfört med förhandsbesked. Paragrafens andra stycke är likaly- dande med 74 § andra stycket. Angående vad som avses med ett nytt för- prövat enbostadshus, se författningskommentaren till 5 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. Förutsättningar för förprövningsbesked 74 b § Ett förprövningsbesked som innebär att en husmodell uppfyller kraven på stor- leksbegränsning samt god form-, färg- och materialverkan får ges om modellen 1. uppfyller de krav på storlek som följer av 5 a § 4 och 5 och 5 b § 3 och 4, samt 2. uppfyller de krav som följer av 8 kap. 1 § 2. Rubriken och bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för ett förpröv- ningsbesked. Enligt första punkten får ett positivt förprövningsbesked, som innebär att en husmodell uppfyller kraven storleksbegränsning samt Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 116 Författningskommentarer god form-, färg- och materialverkan, ges om modellen uppfyller de krav på storlek avseende byggnadsarea och taknockshöjd som följer av de re- spektive bestämmelserna med förutsättningarna för bygglovsbefrielse för förprövade enbostadshus. Taknockshöjd räknas enligt praxis från den me- delnivå som marken har invid byggnaden. I prövningen i det här avseen- det behöver prövningsmyndigheten vid bedömningen av om kravet på taknockshöjd innehålls utgå från hur grunden på den ansökta husmo- dellen är utformad i de handlingar som ansökan innehåller, för att på så sätt kunna göra en bedömning av den tänkta medelmarknivån invid bygg- naden som då blir utgångspunkten för beräkningen av taknockshöjden. Vidare krävs det enligt andra punkten att modellen uppfyller de utform- ningskrav för byggnadsverk avseende god form-, färg- och materialver- kan som följer av 8 kap. 1 § 2. Det ska i den delen göras en platsobero- ende och fristående prövning av husmodellen i sig. Det handlar om vilka estetiska krav som kan ställas på byggnadens utformning och om byggna- dens egenvärde. I detta innefattas byggnadens arkitektoniska utformning och materialverkan på byggnadens yttre (jfr prop. 1997/98:117 s. 20 och prop. 2009/10:170 s. 257–258 och 460). Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1.

80 § För att lov, positivt förhandsbesked eller positivt lokaliseringsbesked ska kunna ges för en åtgärd i en ansökan som byggnadsnämnden ska underrätta Försvars- makten eller Myndigheten för civilt försvar om enligt 97 § krävs det ett medgi- vande från den myndighet som ska ha underrättats. Paragrafen ändras så att det vid tillämpningen av bestämmelsen krävs ett medgivande från nämnda myndigheter även för de fall det ska kunna ges ett positivt lokaliseringsbesked avseende lokaliseringen för uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus. Motsvarande ändring görs även i 97 § som den här bestämmelsen hänvisar till. Närmare överväganden finns i avsnitt 6.3.1.2.3. Villkor inför startbesked 84 a § Om kommunen i en detaljplan med stöd av 4 kap. 14 § har bestämt att lov endast får ges om en viss förutsättning är uppfylld, ska vid uppförande av ett nytt för- prövat enbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov en sådan förutsätt- ning i stället vara uppfylld för att startbesked ska få ges. Rubriken och bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om att en förutsättning, som enligt en detaljplan måste vara uppfylld för att kunna ge lov, i stället ska vara upp- fylld innan startbesked ges när det handlar om uppförande av ett nytt för- prövat enbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov, där det Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 117 Författningskommentarer således saknas möjlighet att beakta förutsättningen i en lovprövning eller ge lov med villkor enligt 83 §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.4. Prövningsmyndigheter

85 § Byggnadsnämnden prövar ansökningar om lov, förhandsbesked och lokalise- ringsbesked. Rubriken före paragrafen ändras till plural för att inkludera även pröv- ningsmyndigheten för förprövningsbesked. Paragrafen ändras så att även ansökningar om lokaliseringsbesked omfat- tas av tillämpningen av bestämmelsen och att dessa ska prövas av bygg- nadsnämnden. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. 85 a § Den myndighet som regeringen bestämmer är prövningsmyndighet för ansök- ningar om förprövningsbesked. Bestämmelsen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser med ett krav på regeringen att i före- skrifter ange vilken myndighet som ska pröva ansökningar om förpröv- ningsbesked. I 16 kap. 8 b § finns även ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att i föreskrifter meddela bestämmelser om tillämpningen av bestämmelserna om förprövningsbe- sked samt om handläggningen och avgifter i sådana ärenden. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.1.

86 § En ansökan om lov eller förhandsbe- En ansökan om lov, förhandsbesked sked ska vara skriftlig och innehålla eller lokaliseringsbesked ska vara skriftlig och innehålla 1. fastighetens beteckning, 2. byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress, 3. den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att på- börjas, 4. förslag på kontrollansvarig med uppgift om dennes person- eller organisat- ionsnummer och adress, om det behövs en kontrollansvarig enligt 10 kap. 9 och

90 § De handlingar som lämnas in i ansökan om lov, förhandsbesked eller lokalise- ringsbesked ska vara lämpliga för arkivering, om byggnadsnämnden begär det. Paragrafen ändras så att även handlingar som lämnas in i ansökan om lo- kaliseringsbesked ska omfattas av tillämpningen av bestämmelsen och som då behöver uppfylla samma krav på lämplighet för arkivering om byggnadsnämnden begär det. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

94 § Byggnadsnämnden ska underrätta enligt det som framgår av 95–97 §§, om en ansökan om lov, förhandsbesked eller lokaliseringsbesked avser 1. en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. en åtgärd som a) ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, b) inte är reglerad i områdesbestämmelser, och c) inte endast kompletterar ett en- eller tvåbostadshus med en sådan tillbygg- nad eller komplementbyggnad som avses i 59 § 1. Underrättelse behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges, eller att ansökan saknar betydelse för ägaren eller innehavaren av den särskilda rätten som avses i 96 § första stycket 1. Om ansökan ändras efter underrättelsen behöver en ny underrättelse endast ske om ändringen strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna. De som har haft synpunkter på den ursprungliga ansökan ska dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Paragrafen ändras så att även en ansökan om lokaliseringsbesked ska om- fattas av tillämpningen av bestämmelsen om byggnadsnämndens under- rättelseskyldighet. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

95 §, även underrätta Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, inom deras respektive ansvarsområden, om åtgärden i ansökan om lov, förhandsbe- sked eller lokaliseringsbesked 1. ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse på grund av att det behövs för totalförsvarets anläggningar, och 2. omfattas av krav på bygglov enligt bestämmelser som avses i 2 § andra stycket eller enligt det som följer av 3–7, 9–13, 15–17, 22, 23, 25, 26, 28, 29, 31, 32, 36, 39 och 40 §§ eller krav på marklov enligt det som följer av 47–50 §§ el- ler innebär uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 119 Författningskommentarer En sådan underrättelse krävs inte om Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar för viss åtgärd inom ett särskilt område har beslutat detta och un- derrättat kommunen om beslutet. Paragrafen ändras så att underrättelseskyldigheten även ska omfatta en ansökan om lokaliseringsbesked för uppförande av ett nytt förprövat en- bostadshus inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse på grund av att det behövs för totalförsvarets anläggningar. Angående vad som avses med ett nytt förprövat enbostadshus, se författningskom- mentaren till 5 a §. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

97 § Byggnadsnämnden ska i de fall som Byggnadsnämnden ska i de fall som avses i 94 §, genom ett meddelande avses i 94 §, genom ett meddelande enligt 95 §, även underrätta Försvars- enligt 95 §, även underrätta Försvars- makten eller Myndigheten för civilt makten eller Myndigheten för civilt försvar, inom deras respektive ansvars- försvar, inom deras respektive ansvars- områden, om åtgärden i ansökan om områden, om åtgärden i ansökan om lov eller förhandsbesked lov, förhandsbesked eller lokalise- ringsbesked 1. ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av riksintresse på grund av att det behövs för totalförsvarets anläggningar, och 2. omfattas av krav på bygglov en- 2. omfattas av krav på bygglov en- ligt bestämmelser som avses i 2 § ligt bestämmelser som avses i 2 § andra stycket eller enligt det som följer andra stycket eller enligt det som följer av 3–7, 9–13, 15–17, 22, 23, 25, 26, av 3–7, 9–13, 15–17, 22, 23, 25, 26, 28, 29, 31, 32, 36, 39 och 40 §§ eller 28, 29, 31, 32, 36, 39 och 40 §§ eller krav på marklov enligt det som följer krav på marklov enligt det som följer av 47–50 §§. av 47–50 §§ eller innebär uppförande av ett nytt förprövat enbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov. En sådan underrättelse krävs inte om Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar för viss åtgärd inom ett särskilt område har beslutat detta och un- derrättat kommunen om beslutet. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 18 Författningsförslag

98 § Innan byggnadsnämnden beslutar om Innan byggnadsnämnden beslutar om lov eller förhandsbesked ska nämnden, lov, förhandsbesked eller lokalise- om det inte är uppenbart obehövligt, ringsbesked ska nämnden, om det inte underrätta sökanden och fastighetsäga- är uppenbart obehövligt, underrätta sö- ren om allt underlag av betydelse för kanden och fastighetsägaren om allt beslutet och ge dem tillfälle att inom underlag av betydelse för beslutet och en bestämd tid yttra sig över underla- ge dem tillfälle att inom en bestämd tid get. yttra sig över underlaget.

99 § Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov, förhandsbesked och lokalise- ringsbesked skyndsamt och besluta i ärendet inom tio veckor från 1. den dag ansökan kom in till nämnden (ansökningsdagen), 2. den dag efter ansökningsdagen då ytterligare underlag eller en ändring av ansökan kom in till nämnden från sökanden på sökandens initiativ, 3. den dag efter ansökningsdagen då besked enligt 80 § kom in från Försvars- makten eller Myndigheten för civilt försvar, eller 4. den dag då sökanden avhjälpt en brist i ansökan, om nämnden inom tre veckor från den dag som anges i 1 eller 2 har förelagt sökanden enligt 91 § första stycket att avhjälpa bristen. Om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet, får tioveckorsfristen i första stycket förlängas en gång med högst tio veckor. Paragrafen ändras så att motsvarande tidsfrister som för lov och förhands- besked även ska gälla för handläggningen av ärenden om lokaliseringsbe- sked. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

100 § Byggnadsnämnden ska 1. när en ansökan om lov, förhandsbesked eller lokaliseringsbesked har kom- mit in, skriftligen informera sökanden om a) vilka tidsfrister som gäller för nämndens beslut i ärendet, b) att den avgift som nämnden får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut överskrids, och c) möjligheterna att överklaga nämndens beslut, Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 120 Författningskommentarer 2. om tidsfristen för beslut till följd av 99 § första stycket 2, 3 eller 4 börjar löpa vid en annan tidpunkt än ansökningsdagen, skriftligen informera sökanden om den ändrade tidpunkten, och 3. om tidsfristen förlängs enligt 99 § andra stycket, innan den ursprungliga tidsfristen gått ut skriftligen informera sökanden om förlängningen och skälen för den. Paragrafen ändras så att samma krav på skriftlig information till sökanden som i ärenden om lov och förhandsbesked även ska gälla när en ansökan om lokaliseringsbesked har kommit in till byggnadsnämnden. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

102 § Trots 99 § får byggnadsnämnden be- Trots 99 § får byggnadsnämnden be- sluta att ett ärende om lov eller för- sluta att ett ärende om lov, förhandsbe- handsbesked inte ska avgöras förrän sked eller lokaliseringsbesked inte ska 1. frågan om dispens från strand- avgöras förrän skydd har avgjorts, om ärendet om lov 1. frågan om dispens från strand- eller förhandsbesked avser en byggnad skydd har avgjorts, om ärendet om lov, eller ett markområde som också omfat- förhandsbesked eller lokaliseringsbe- tas av en ansökan om dispens från sked avser en byggnad eller ett mark- strandskydd, område som också omfattas av en an- 2. frågan om expropriation har av- sökan om dispens från strandskydd, gjorts, om ärendet om lov eller för- 2. frågan om expropriation har av- handsbesked avser en byggnad eller ett gjorts, om ärendet om lov, förhandsbe- markområde som också omfattas av en sked eller lokaliseringsbesked avser en Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 19 Författningsförslag ansökan om expropriationstillstånd, el- byggnad eller ett markområde som ler också omfattas av en ansökan om ex- 3. frågan om planarbete har avslu- propriationstillstånd, eller tats, om ärendet om lov eller förhands- 3. frågan om planarbete har avslu- besked avser en byggnad eller ett tats, om ärendet om lov, förhandsbe- markområde som också omfattas av ett sked eller lokaliseringsbesked avser en påbörjat arbete för att anta, ändra eller byggnad eller ett markområde som upphäva en detaljplan eller områdesbe- också omfattas av ett påbörjat arbete stämmelser. för att anta, ändra eller upphäva en de- Om kommunen inte har avslutat taljplan eller områdesbestämmelser. planarbetet enligt första stycket 3 inom Om kommunen inte har avslutat två år från det att ansökan om lov eller planarbetet enligt första stycket 3 inom förhandsbesked kom in till byggnads- två år från det att ansökan om lov, för- nämnden, ska dock ärendet om lov el- handsbesked eller lokaliseringsbesked ler förhandsbesked avgöras utan dröjs- kom in till byggnadsnämnden, ska mål. dock ärendet om lov, förhandsbesked eller lokaliseringsbesked avgöras utan dröjsmål. 104 a § Ett positivt lokaliseringsbesked ska in- nehålla 1. en upplysning om att lokalise- ringsbeskedet endast gäller om uppfö- randet av ett nytt förprövat enbostads- hus påbörjas inom två år från den dag då lokaliseringsbeskedet fick laga kraft, och 2. en upplysning om att lokalise- ringsbeskedet inte innebär att åtgär- den får påbörjas.

107 § Om byggnadsnämnden tar ut en avgift för handläggningen av ett ärende om lov, förhandsbesked eller lokaliseringsbesked, ska nämnden i sitt beslut om avgift re- dovisa hur avgiften har bestämts. Paragrafen ändras så att motsvarande redovisning av en avgift, som i be- slut om lov och förhandsbesked, även ska gälla för beslut om lokalise- ringsbesked. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

108 § Ett beslut om lov eller förhandsbesked Ett beslut om lov, förhandsbesked eller ska, tillsammans med en uppgift om lokaliseringsbesked ska, tillsammans vad den som vill överklaga beslutet med en uppgift om vad den som vill måste göra, delges överklaga beslutet måste göra, delges 1. sökanden och fastighetsägaren, och 2. dem som avses i 96 § första stycket 1 och som har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodosedda. Om delgivning är uppenbart obehövligt ska beslutet i stället skickas till dem som avses i första stycket. Delgivning med sökanden får inte ske enligt någon av bestämmelserna i 34– 38 eller 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932). Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 20 Författningsförslag

109 § Ett beslut om att ge lov, positivt förhandsbesked eller positivt lokaliseringsbe- sked ska kungöras genom ett meddelande om beslutet på kommunens anslags- tavla. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls till- gängligt anges. Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ären- den hos myndighet m.m. Paragrafen ändras så att motsvarande krav på kungörelse som för beslut om lov och förhandsbesked även ska gälla för beslut om lokaliseringsbe- sked. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2.

112 § Om byggnadsnämndens beslut om lov, förhandsbesked eller lokaliseringsbesked avser ett sådant ärende som avses i 97 §, ska byggnadsnämnden genast skicka beslutet till Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar. Paragrafen ändras så att kravet på att skicka beslutet till omnämnd och avsedd myndighet även ska gälla för beslut om lokaliseringsbesked. Närmare överväganden finns i avsnitt 5.1.2. Regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras 122 Författningskommentarer 10 kap.