Kommunstyrelsens — 23 mars 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 213 STK-2025-1509
beslutstyp: godkännandediarienr: malmo:STK:2025:1509
§ 213 Personalredovisning 2025
STK-2025-1509
Sammanfattning
Personalredovisningen beskriver statistik och utvecklingsinsatser inom personalområdet i
Malmö stad. Redovisningen utgör ett underlag för att identifiera positiv utveckling såväl
som utvecklingsbehov för vidare analys och åtgärder på kommunövergripande nivå eller i
enskilda förvaltningar. Personalredovisningen kompletterar Malmö stads årsredovisning
genom att i närmre detalj beskriva personalområdet.
I tillägg till att kommunfullmäktige föreslås godkänna Personalredovisningen är förslaget
även att kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att genomföra en fördjupad analys
av sjukfrånvaron i de åldersgrupper och yrkesgrupper där sjukfrånvaron är hög
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige
besluta
1. Kommunfullmäktige godkänner Personalredovisning 2025.
Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen, för egen del, besluta
1. Kommunstyrelsen ger stadskontoret i uppdrag att genomföra en fördjupad analys
av sjukfrånvaron i de åldersgrupper och yrkesgrupper där sjukfrånvaron är hög.
Uppdraget ska genomföras i samarbete med berörda förvaltningar och ska leda
till förslag på åtgärder för att förebygga sjukfrånvaro. Uppdraget ska
återrapporteras i ett särskilt ärende till kommunstyrelsen.
Reservationer och särskilda yttranden
Helena Nanne (M) lämnar särkilt yttrande, bilaga 1 § 213.
Beslutsunderlag
• G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Personalredovisning 2025
• Personalredovisning 2025
Bilaga 1 § 213
Särskilt yttrande
§ 213. Personalredovisning 2025
Personalredovisningen för 2025 visar på viss positiv utveckling. Sjukfrånvaron minskar något,
personalomsättningen sjunker och fler arbetar heltid. Det är välkomna steg i rätt riktning.
Samtidigt är det tydligt att de grundläggande problemen kvarstår och i flera fall är allvarliga.
Det mest bekymmersamma är situationen inom kompetensförsörjningen. Kraven i
välfärdsverksamheterna ökar, uppdragen blir mer komplexa och behovet av specialistkompetens
växer. Malmö stad har fortsatt svårt att både attrahera och behålla medarbetare. Att
formuleringen i redovisningen handlar om att fler ska orka stanna kvar säger mycket om
belastningen i organisationen.
Detta blir särskilt tydligt inom hälsa, vård och omsorg där personalomsättningen bland
sjuksköterskor uppgår till 19,5 procent. Det är en orimligt hög nivå. Samtidigt lämnar fler än som
anställs i flera centrala yrken såsom undersköterskor, barnskötare och stödassistenter. Det
innebär en tydlig risk för välfärdens långsiktiga kompetensförsörjning.
Vi noterar att den minskade personalomsättningen delvis förklaras av det ekonomiska läget och
en orolig omvärld. Det innebär en risk att utvecklingen inte är varaktig. När konjunkturen vänder
kan rörligheten öka igen om inte arbetsvillkoren förbättras i grunden.
Arbetsmiljöproblemen är fortsatt allvarliga. Hot och våld utgör en av de vanligaste orsakerna till
arbetsolyckor och en stor del av tillbuden handlar om psykiskt påfrestande arbete. Det är särskilt
oroande att en mycket stor andel av de långtidssjukskrivna själva uppger att arbetet har bidragit
till deras sjukskrivning. Att psykisk ohälsa står för en betydande del av de längre sjukfallen, och är
koncentrerad till välfärdens kärnverksamheter, visar att problemen är strukturella.
Vi noterar också att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män kvarstår, även inom
samma yrken. Att kvinnor har en väsentligt högre risk för längre sjukfall pekar på att
arbetsvillkoren inte är jämställda i praktiken.
Mot denna bakgrund är det positivt att ett riktvärde om högst 30 medarbetare per chef har
beslutats. Moderaterna har under lång tid drivit på för detta eftersom ett nära ledarskap är
avgörande för arbetsmiljö och kvalitet. Samtidigt är det problematiskt att målet ligger så långt
fram i tiden som 2030. Behovet av rimliga chefsspann är akut.
Det är också anmärkningsvärt att resurser inte används fullt ut. Att 16,1 miljoner kronor inom
Hälsa, vård och omsorgsnämnden inte har nyttjats för kompetenshöjande insatser är svårt att
motivera i ett läge där behovet av kompetensutveckling är stort. Dessa medel hade kunnat
användas för att stärka språkkunskaper hos personalen och se till att Malmö stad klarar av
kommande lagkrav, vilket också är avgörande för kvalitet och trygghet i verksamheten.
Under året har Malmö stad infört arbetsskor för delar av personalen i brukarnära verksamheter.
Moderaterna har i stället förespråkat ett riktat skobidrag som ger medarbetarna större valfrihet
och bättre träffsäkerhet. Nuvarande lösning riskerar att bli mindre effektiv och mer administrativ.
Vi vill även lyfta behovet av att minska beroendet av bemanningslösningar. Ett fortsatt högt
beroende av hyrpersonal, inte minst bemanningssjuksköterskor, är kostsamt och riskerar att
urholka både kontinuitet och kvalitet. Ett tydligt hyrstopp för bemanningssjuksköterskor är
fortsatt nödvändigt i kombination med åtgärder för att stärka den egna personalförsörjningen.
Sammanfattningsvis visar personalredovisningen att Malmö stad är på rätt väg i vissa avseenden,
men att de strukturella problemen inom arbetsmiljö, ledarskap och kompetensförsörjning
kvarstår. Det krävs ett tydligare fokus på kärnuppdraget och på reformer som gör att fler både
kan och vill arbeta kvar i stadens verksamheter.
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-23
Helena Nanne (M)