Kommunstyrelsens — 15 juni 2026

§ 391 Samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 STK-2026-782 Sammanfattning Malmö stad stad ingår sedan 1988 tillsammans med kommunerna runt Segeå och Alnarpsån i Segeåns Vattendragsförbund, senare kompletterad med ett Vattenråd. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd driver sedan 2000 Segeå-projektet. I ärendet föreslås att Malmö stad går in i ny avtalsperiod för åtgärdsprogram 2028-2033. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner Segeåns Vattendragsförbunds och Vattenråds förslag om samarbetsavtal för perioden 2028-2033. 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger stadskontoret i uppdrag att tillsammans med miljöförvaltningen och fastighets- och gatukontoret framföra behov av fortsatt extern finansiering för att kunna öka takten på insatserna, framför allt relaterade till torka och vattenbrist samt skyfall. Beslutet skickas till Miljönämnden Tekniska nämnden Stadskontoret, Omvärld- och näringsliv Stadskontoret, Intern ledning och samordning, enheten ekonomi och utveckling Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260615 Samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 • Samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 • Följebrev till samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033 • Bilaga 1. Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033 • Bilaga 2. Hållbart vatten i Segeån 2028-2033 Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-06-12 Vår referens Linda Hassel Utvecklingssamordnare linda.hassel@malmo.se Samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 STK-2026-782 Sammanfattning Malmö stad stad ingår sedan 1988 tillsammans med kommunerna runt Segeå och Alnarpsån i Segeåns Vattendragsförbund, senare kompletterad med ett Vattenråd. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd driver sedan 2000 Segeå-projektet. I ärendet föreslås att Malmö stad går in i ny avtalsperiod för åtgärdsprogram 2028-2033. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner Segeåns Vattendragsförbunds och Vattenråds förslag om samarbetsavtal för perioden 2028-2033. 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger stadskontoret i uppdrag att tillsammans med miljöförvaltningen och fastighets- och gatukontoret framföra behov av fortsatt extern finansiering för att kunna öka takten på insatserna, framför allt relaterade till torka och vattenbrist samt skyfall. Beslutsunderlag • Samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 • Bilaga 1. Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033 • Bilaga 2. Hållbart vatten i Segeån 2028-2033 • Följebrev till samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028-2033 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260615 Samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Beslutsplanering Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-06-15 SIGNERAD 2026-06-01 Beslutet skickas till Miljönämnden Tekniska nämnden Stadskontoret, Omvärld- och näringsliv Stadskontoret, Intern ledning och samordning, enheten ekonomi och utveckling Stadskontorets handläggare Ärendet Malmö stad ingår sedan 1988 tillsammans med kommunerna runt Segeå och Alnarpsån i Segeåns Vattendragsförbund, senare kompletterad med ett Vattenråd. Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd driver sedan 2000 Segeå-projektet. Verksamheten finansieras solidariskt av medlemskommunerna. Nuvarande samarbetsavtal (STK-2021- 766) går ut den 31 december 2027. Fortsatt kommunalt samarbete bedöms av Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd som avgörande för att kunna fortsätta förbättra och förvalta vattenmiljöerna i Segeåns avrinningsområde. Kommunstyrelsens arbetsutskott har tidigare yttrat sig över förslag till samarbetsavtal efter miljönämndens beredning av ärendet. Det nya samarbetsavtalet föreslås gälla mellan 2028–2033. I yttrandet gjordes bedömning att arbetet inom vattenrådet och Segeå-projektet genomförs på ett effektivt och professionellt sätt. Den föreslagna sexåriga avtalstiden bedöms som positiv då den medför möjlighet till långsiktig planering och stabilitet till verksamheten. Kommunstyrelsens arbetsutskott framförde att avgiftsökningen för Malmö stads del bedöms stå i proportion till de mervärden som skapas inom Segeå-projektet. Mot bakgrund av detta ställde sig kommunstyrelsens arbetsutskott positiv till förslaget om nytt samarbetsavtal, och avsåg därmed delta i Segeå-projektet även fortsättningsvis. Samarbetsavtalet är bilagt tjänsteskrivelsen. Kostnaden för Malmö stad är per år 535 500 kronor (2026 års prisnivå). Till samarbetsavtalet finns två bilagor där det framgår målsättningar, syfte med arbetet och förslag på åtgärder. Dessa dokument utgör utgångspunkten för arbetet inom detta samarbetsavtal. Dock finns det ett visst utrymme för flexibilitet och anpassningar för arbetets bedrivande, om förutsättningarna för arbetet ändras, exempelvis gällande möjligheterna till extern finansiering. • ”Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033” (Bilaga 1) • ”Hållbart vatten i Segeån” - förstudie till samarbetet (Bilaga 2) Stadskontorets bedömning Stadskontorets bedömning är att det förslag till nytt samarbetsavtal som nu inkommit överensstämmer väl med tidigare presenterade förslag till avtal och rekommenderar därmed att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ingå avtal i enlighet med tidigare beslut den 27 april 2026 (STK-2026-347). Ansvariga Nicklas Löfström Nämndsekreterare Anna Bjärenlöv Enhetschef Andreas Norbrant Stadsdirektör Micael Nord Näringslivsdirektör Samarbetsavtal Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028 – 2033 Detta samarbetsavtal utgör grunden för det fortsatta samarbetet med genomförande av olika vattenvårdande åtgärder inom Segeåns vattenråds verksamhetsområde (Segeåns avrinningsområde, samt den del av Alnarpsåns avrinningsområde som ligger inom kommunerna Staffanstorp och Burlöv). Avtalets syfte är att parterna tillsammans ska kunna fortsätta arbeta systematiskt och effektivt med vattenfrågor inom verksamhetsområdet och över kommungränserna. Bakgrund Sedan år 2000 har kommunerna inom Segeåns vattenråds verksamhetsområde samarbetat kring vattenvårdande åtgärder inom ramen för ”Segeåprojektet”. Kommunerna har tidigare tecknat ett avtal för formerna kring samarbetet inom Segeåprojektet. Avtalen sträckte sig först mellan 2000–2009 och förlängdes därefter två gånger mellan 2010–2021 samt 2022–2027. Syftet med Segeåprojektet var att i Segeåns vattenråds verksamhetsområde genomföra åtgärder för bättre vattenkvalitet, ökade naturvärden och biologisk mångfald, ökade möjligheter till rekreation och friluftsliv samt vattenkvantitet som inrymmer såväl översvämningsproblematik som sjunkande grundvattennivåer. Målsättningar och åtgärdsarbete Samarbetsavtalets målsättningar, syfte med arbetet och förslag på åtgärder redovisas i Bilaga 1 och Bilaga 2. Dessa dokument utgör utgångspunkten för arbetet inom detta samarbetsavtal, men det behöver finnas utrymme för flexibilitet och anpassningar för arbetets bedrivande, om förutsättningarna för arbetet ändras, exempelvis gällande möjligheterna till extern finansiering. • ”Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033” (Bilaga 1) • ”Hållbart vatten i Segeån” - förstudie till samarbetet (Bilaga 2) Åtgärdsprogrammet är uppdelat i två etapper. Etapp 1 (2028–2030) avslutas med en utvärdering som syftar till att informera om det behövs justeringar i arbetssättet, åtgärdsarbetet och uppföljningar av genomförda åtgärder inför etapp 2 (2031–2033). Syfte och målsättningar har sin utgångspunkt i lokala behov och drivkrafter för vatten av bra kvalité och i tillräcklig mängd. Riktning ges från EU:s vattendirektiv och Vattenmyndighetens 6-åriga förvaltningsplaner för vatten. Även från nationella-, regionala- och kommunala miljömål, Översvämningsdirektivet, Havsmiljödirektivet, Baltic Sea Action Plan, samt Naturrestaureringsförordningen. Samarbetets målsättningar är att inom verksamhetsområdet: • Uppnå god ekologisk status i vattendragen och i Lommabukten enligt EU:s vattendirektiv • Reducera förorenings- och näringsbelastning till sjöar och vattendrag samt till Lommabukten och Öresund • Öka den vattenanknutna biologiska mångfalden • Minska effekterna av klimatförändringarna med avseende på torka och översvämningar • Minska utsläppen av växthusgaser från exempelvis utdikade torvmarker • Återskapa en mer naturlig hydrologi i vattendragen • Förbättra hushållningen av vatten • Utveckla och förstärka vattenanknutna ekosystemtjänster • Skapa nya och utveckla befintliga natur- och rekreationsvärden • Öka de landskapsbildsmässiga värdena • Bidra till att berörda nationella miljömål uppfylls • Genomföra kunskapshöjande insatser för att säkerställa långsiktig effekt och lokal förankring • God effekt av genomförda åtgärder Inriktning på och omfattningen av åtgärdsarbetet är bl.a. beroende av markägarnas medgivande och möjligheterna till statlig eller annan extern medfinansiering. Brist på extern finansiering medför att åtgärdsarbetet får anpassas till den kommunala grundfinansieringen. Målen uppnås bl. a genom åtgärder inom följande arbetsområden: Se Bilaga 1 för mer utförlig beskrivning • Våtmarker och dammar • Restaurering av vattendrag • Sjörestaurering • Vattenmagasinering och klimatåtgärder • Informationsspridning och utbildning • Rekreation och tillgänglighet • Uppföljning av miljöeffekter och miljönytta • Utveckling och kunskapsbyggande Organisation och genomförande • Genomförandet av Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 sker inom ramen för Segeåns vattenråd • Styrelsen för Segeåns vattenråd ansvarar för genomförandet • Styrelsen ska genomföra arbetet i enlighet med intentionerna i ”Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033” samt i förstudien ”Hållbart vatten i Segeå” • Vattenrådets stadgar, arbets- och delegationsordning reglerar arbetet Parter Detta avtal ingås mellan kommunerna Svedala, Malmö, Staffanstorp, Lund, Burlöv, Trelleborg och Vellinge. Avtalets villkor 1. Avtalstiden är 6 år, fr o m 2028-01-01 t o m 2033-12-31 2. Avtalstiden delas in i två etapper om vardera tre år 2028–2030 respektive 2031–2033 3. Var och en av parterna förbinder sig att varje år under avtalstiden anslå medel enligt finansierings-tabellen nedan 4. Detta avtal kan sägas upp av en enskild part med tolv (12) månaders uppsägningstid, räknat till utgången av kalenderår. Uppsägning ska ske skriftligen till styrelsen. Vid eventuella förhandlingar om uppsägning av avtalet ska frågan om de ekonomiska villkoren för utträdande part diskuteras, liksom frågan om fortsatt samarbete mellan återstående parter 5. Inga kommungemensamma åtaganden kvarstår efter avtalstiden 6. Avtalet förutsätter att entreprenader som genomförs beställs av den kommun där en åtgärd genomförs genom kommunintern delegationsordning 7. Avtalet förutsätter att kommunerna har försäkringar som täcker skador som kan uppkomma i samband med åtgärder som genomförs 8. Avtal för vattenvårdande åtgärder med privata markägare tecknas av den kommun där en åtgärd genomförs 9. I övrigt hänvisas till vattenrådets stadgar Finansiering, kostnadsfördelning och förvaltning av medel Den kommunala finansieringen utgör den ekonomiska basen för arbetet. Anslagen räknas årligen upp med entreprenadindex (E11) med januari 2026 som basår. Kostnaderna för projektet fördelas mellan parterna enligt följande: Kommun Andel (%) Kostnad per kommun och år i 2026 års prisnivå (kr) Svedala 50 1 468 900 Malmö 18,23 535 500 Staffanstorp 13,13 385 700 Lund 6,8 199 800 Burlöv 6,12 179 800 Trelleborg 3,09 90 800 Vellinge 2,63 77 300 Summa 100,0 2 937 700 För varje enskilt projekt som ska genomföras ska alltid möjligheterna till extern medfinansiering undersökas. Finansiering av eventuella större åtgärdsprojekt som inte ryms inom ramen för ordinarie finansiering äskas separat. Fördelningsmodellen av åtgärdsprogrammet är samma som för föregående samarbetsavtal och utgår från deltagande kommuners areal i verksamhetsområdet. I likhet med tidigare fördelningsmodell så syftar den till att spegla de olika behov och motiv som finns för landskapsvårdsåtgärder i de olika delarna av verksamhetsområdet. Röstetal hos kommunrepresentanter i vattenrådets styrelse skall följa principen ”en kommun – en röst” mellan de kommuner som deltar i Segeåns vattenråds åtgärdsprogram. Om det visar sig att de ekonomiska förutsättningarna förändras under åtgärdsprogrammets gång kan den kommunala finansieringen komma att omprövas. I det fall som åtgärdsprogrammet läggs ned i sin helhet ska tillgångar fördelas mellan medlemmarna efter vid upplösningstillfället gällande fördelningstal. • Anslagen inbetalas årligen efter avisering av Segeåns vattenråd till räntebärande konto • Anslagna medel förvaltas av Segeåns vattenråd • Anslagna medel är reserverade för arbetet med genomförandet av Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 • Segeåns vattenråd ska varje år lämna bokslut och verksamhetsberättelse till parterna som ingått i detta samarbetsavtal • Ansvarsfrihet för verksamheten och vattenrådets styrelse prövas årligen av vattenrådets årsstämma efter redovisning av projektets verksamhetsberättelse och ekonomiska redogörelse. Vattenrådets styrelse svarar för revision av verksamheten. Detta samarbetsavtal har upprättats digitalt. Underskrifter Erik Stoy Katrin Stjernfeldt Jammeh Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Svedala kommun Malmö stad Christian Sonesson Louise Rehn Winsborg Kommunstyrelsens ordförande Tekniska nämndens ordförande Staffanstorps kommun Lunds kommun Sara Vestering Mattias Andersson Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Burlövs kommun Trelleborgs kommun Gustav Schyllert Kommunstyrelsens ordförande Vellinge kommun Bilaga 1 till Samarbetsavtal för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Segeåns vattenråds Åtgärdsprogram 2028–2033 2026-02-05 Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Innehåll Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 ............................................................. 2 Inledning ............................................................................................................... 2 Områdesbeskrivning ............................................................................................... 2 Målsättningar ........................................................................................................ 3 Åtgärdsprogrammets målsättningar: ...................................................................... 3 Åtgärdsförslag ........................................................................................................ 3 Våtmarker och dammar ....................................................................................... 4 Restaurering av vattendrag ................................................................................... 4 Sjörestaurering ................................................................................................... 4 Vattenmagasinering och klimatåtgärder ................................................................. 5 Informationsspridning och utbildning .................................................................... 5 Rekreation och tillgänglighet ................................................................................ 5 Uppföljning av miljöeffekter och miljönytta ............................................................. 5 Utveckling och kunskapsbyggande ......................................................................... 5 Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Inledning Detta dokument är underlag till samarbetsavtalet 2028–2033 mellan kommunerna inom Segeåns vattenråds verksamhetsområde. Dokumentet beskriver hur vattenrådet ska arbeta med vattenvårdsåtgärder under 2028–2033. Mer detaljrik information om vattenrådets historia, roll och åtgärder finns beskrivet i ”Hållbart vatten i Segeån”. Segeåns vattenråd har bedrivit samordnat vattenvårdsarbete i över 30 år och är en pionjär i Sverige när det gäller mellankommunal samverkan för vattenvård. Arbetet har resulterat i omfattande åtgärder som våtmarksanläggning, restaurering av vattendrag och insatser för biologisk mångfald. Åtgärdsprogrammet 2028–2033 syftar till att fortsätta denna utveckling och möta nya och befintliga utmaningar kopplade till klimatförändringar, övergödning och behovet av hållbar vattenhantering. Målet är att uppnå god ekologisk och kemisk status i Segeåns, Alnarpsåns och Lommabuktens vattenförekomster, i enlighet med EU:s vattendirektiv och nationella miljömål. Områdesbeskrivning Segeån är ett vattendrag i sydvästra Skåne som rinner genom ett starkt exploaterat landskap med tätorter, jordbruksmark och industriområden, innan den mynnar i Lommabukten, Öresund. Avrinningsområdet omfattar cirka 21 000 hektar jordbruksmark och flera sjöar, däribland Börringesjön, Fjällfotasjön och Yddingesjön. Området är särskilt utsatt för övergödning, erosion och snabba flödesvariationer till följd av hårdgjorda ytor och dränering. Avrinningsområdet sträcker sig från inlandet vid Svedala till mynningen i Lommabukten, och omfattar kommunerna Burlöv, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Utöver Segeåns avrinningsområde, arbetar Segeåns vattenråd även inom den del av Alnarpsåns avrinningsområde som ligger inom kommunerna Staffanstorp och Burlöv. Alnarpsån har även sin mynning i Lommabukten. Båda vattendragen har genomgått omfattande förändringar under de senaste 150 åren, med uträtningar, kulverteringar och utdikning av våtmarker. Sedan utdikningarnas start har ca 90 % av vattenmiljöerna på land tagits bort i området och Skåne i stort. Detta har minskat landskapets naturliga vattenhållande förmåga och självrenande kapacitet. Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Målsättningar De mål som är vägledande för Segeåns vattenråds åtgärdsprogram är de nationella och regionala miljökvalitetsmålen samt vattenkvalitetsnormer inom ramen för arbetet med genomförandet av EU:s Vattendirektiv. Åtgärdsprogrammet kommer även att arbeta utefter riktlinjerna inom EU:s naturrestaureringsförordning. Det övergripande målet innebär att arbetet, förutom att genomföra praktiska vattenvårdsåtgärder, även ger lokal förankring och kunskapsuppbyggnad i samband med att åtgärderna planeras och genomförs. Åtgärdsprogrammets målsättningar: • Uppnå god ekologisk status enligt Vattendirektivet i vattendragen och i Lommabukten • Minska tillförseln av näringsämnen till sjöar och vattendrag samt till Lommabukten och Öresund • Öka den vattenanknutna biologiska mångfalden • Minska effekterna av klimatförändringarna med avseende på torka och översvämningar • Minska utsläppen av växthusgaser från exempelvis utdikade torvmarker • Återskapa en mer naturlig hydrologi i vattendragen • Förbättra hushållningen av vatten • Utveckla och förstärka vattenanknutna ekosystemtjänster • Skapa nya och utveckla befintliga natur- och rekreationsvärden • Öka de landskapsbildsmässiga värdena • Bidra till att berörda nationella miljömål uppfylls • Genomföra kunskapshöjande insatser för att säkerställa långsiktig effekt och lokal förankring • God effekt av genomförda åtgärder Åtgärdsförslag Mer ingående beskrivning av vissa åtgärder hänvisas till ”Hållbart vatten i Segeån”. Förslagen i åtgärdsprogrammet utgör utgångspunkten för arbetet inom ramen för samarbetsavtalet mellan kommunerna för åren 2028–2033. Åtgärdsprogrammet ska dock ej medföra hinder för flexibilitet och behov av eventuella anpassningar till ändrade förutsättningar till exempel beträffande möjligheterna till extern finansiering och möjligheterna att pröva nya eller modifierade typer av åtgärder. Etapp 1 (2028–2030) av åtgärdsprogrammet avslutas med en utvärdering som syftar till att ge information om behovet av att eventuellt justera arbetssätt, åtgärdsarbete och uppföljning av genomförda åtgärder inför etapp 2 (2031–2033). Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Förslag på åtgärder: Våtmarker och dammar • Anläggning av nya våtmarker på strategiska lägen • Restaurering av befintliga våtmarker • Anläggning av multifunktionella våtmarker som kombinerar vattenrening, flödesdämpning, bevattning och rekreation • Utforma vattenvårdsåtgärder för att bidra till grundvattenbildning • Anläggning av övriga vattenvårdsåtgärder för att minska förorenings- och näringsbelastning, exempelvis skyddszoner Restaurering av vattendrag • Återmeandring av rätade vattendrag • Inventering av vandringshinder i huvudfåror och biflöden • Anläggning av faunapassager och borttagande av vandringshinder • Biotopvård i vattendrag för att förbättra livsmiljöer för fisk och bottenfauna • Avfasning av branta dikeskanter, eller erosionsskydd för att stabilisera slänter och minska rasrisk • Skapande av bredare och flackare slänter som möjliggör vegetation och förbättrar vattenkvaliteten • Trädplantering av buskar och träd för ökad beskuggning och minskad erosion • Ombyggnad av rätade diken till tvåstegsdiken med terrasser för att minska erosion och fosfortransport • Uppbrytning av kulvertar för att återställa öppna vattendrag och naturliga flöden Sjörestaurering • Reglering av vattennivåer för att öka uppehållstiden och förbättra reningseffekten • Reduktionsfiske för att minska vitfiskbestånd och gynna rovfisk • Åtgärder för att minska internbelastning av fosfor i sjöar • Åtgärder för att återställa naturliga strandzoner och öka biologisk mångfald Segeåns vattenråds åtgärdsprogram 2028–2033 Vattenmagasinering och klimatåtgärder • Skapa svämplan och temporära översvämningsytor för att hantera höga flöden • Anlägga bevattningsvåtmarker/dammar för att minska uttag av grundvatten under torrperioder • Utreda och genomföra åtgärder för återvätning av torvmarker för att minska klimatpåverkan Informationsspridning och utbildning • Aktivt informera om vattenfrågor och om vattenrådets verksamhet • Arrangera vattendragsvandringar och dialogmöten med markägare och allmänheten • Driva skolprojekt och undervisning om vattenmiljöer • Kontinuerligt uppdatera digitala plattformar och informationskampanjer • Medverka på seminarier/workshop som deltagare eller föreläsare Rekreation och tillgänglighet • Öka allmänhetens tillgänglighet till vattenmiljöer i samarbete med kommunerna • Anlägga broar, bryggor och utsiktsplatser vid våtmarker och sjöar • Sätta upp informationsskyltar och naturpedagogiska inslag Uppföljning av miljöeffekter och miljönytta • Följa upp och utvärdera effekterna av genomförda åtgärder • Utföra reparation och underhåll av befintliga åtgärder Utveckling och kunskapsbyggande • Medverka i kommunernas övergripande samhällsplanering gällande vatten • Utreda möjligheter för utveckling och förbättringsåtgärder i befintliga åtgärder • Fortsätta arbete med utredningar och undersökningar • Öka samverkan med fastighetsägare, statliga- och regionala myndigheter, akademi, skolor och intresseorganisationer • Initiera och samverka i forskningsprojekt Bilaga 2 till Samarbetsavtal för Segeåns vatten råds åtgärdsprogram 2028–2033 Hållbart vatten i Segeån Underlag gällande förnyat mellankommunalt samarbete om vattenvårdande åtgärder inom Segeåns vattenråd efter 2027 22 augusti 2025 Slutversion Beställning: Segeåns vattenråd Framställt av: Segeåns vattenråd samt Ekologigruppen AB Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 22 augusti 2025 Uppdragsansvarig: Terese Liljeholm Medverkande: Tette Alström & Rebecka NIlsson Intern granskning av rapport: Isak Nyborg 2025-08-21 Foton: Om inget annat anges: Segeåns vattenråd Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB & Segeåns vattenråd Bild på framsidan från Segeåns vattenråds verksamhetsområde, Kolböra Mosse, Staffanstorp 1 3 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Innehåll Samordnat vattenvårdsarbete i över 30 år 2 Varför fortsatt vattenvårds-arbete inom Segeåns vattenråd? 3 Vattenfrågan ur olika perspektiv viktigare än någonsin 3 Behovet av samverkan ökar 3 Varför är Vattenrådet bra för kommunen? 6 Vattenvårdsarbetet i praktiken 9 Vattenvård och planering 9 Olika vattenvårdsåtgärder 9 Fortsatt vattenvårdsarbete 12 Genomfört vattenvårdsarbete 13 Genomförda åtgärder och annat vattenvårdsarbete 13 Miljöeffekter av åtgärdsarbetet 17 Bättre vattenkvalitet 17 Ökad biologisk mångfald 17 Mer miljönytta 18 Bilagor 1. Genomförda vattenvårdsprojekt inom Segeåns verksamhetsområde 2 4 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Samordnat vattenvårdsarbete i över 30 år Segeån har haft en samordnad vattenvårdsverksamhet sedan 1988. Under 2025/2026 pågår arbete med att uppdatera stadgarna och beslut har tagits att man ändrar namn från Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd till Segeåns vattenråd (benämns hädanefter som Segeåns vattenråd). Sedan 2000 driver Samarbetsavtalet är Segeåns vattenråd ett aktivt åtgärdsarbete inom Segeåns och Alnarpsbäckens grundläggande avrinningsområde genom Segeå-projektet. Åtgärdsprogrammet är en av fyra verksamhetsgrenar för vattenrådet och stöds av ett samarbetsavtal mellan Det kommunala kommuner i avrinningsområdet. För att vattenvårdsarbetet ska kunna fortsätta samarbetet har varit med kontinuitet efter 2027 arbetar vattenrådet med att ta fram ett nytt avgörande för ett lyckat samarbetsavtal som ska gälla under perioden 2028–2033. åtgärdsarbete Denna rapport är ett underlag inför beslut i kommuner och vattenråd rörande fortsatt samordnat vattenvårdsarbete inom Segeåns vattenråd efter 2027. Framtagandet av underlaget har samordnats med motsvarande underlag för Kävlingeåns vattenråd och Höje å vattenråd. SEGEÅNS VATTENRÅD - SYFTE OCH ORGANISATION Segeåns vattenråds verksamhet påbörjade 1988. De primära ändamålen är att övervaka vården och nyttjandet av vattensystemet, agera kontakt- och rådgivande organ samt ta initiativ till erforderligt åtgärdsarbete och vid behov administrera sådan verksamhet. I uppdraget ingår även att administrera den samordnade recipientkontrollen. Målet är att arbeta för att uppnå en god ekologisk- och kemisk status i Sege å till 2027 i enlighet med miljökvalitetsnormerna. Sedan 2000 driver Segeåns vattenråd ett aktivt åtgärdsarbete i Sege å avrinningsområde genom medlemskommunernas samarbetsprojekt Segeå-projektet. Projektet är ett samarbeta mellan Svedala, Malmö, Staffanstorp, Lund, Burlöv, Trelleborg och Vellinge kommuner. Samarbetet vilar på ett samarbetsavtal mellan kommunerna. Nuvarande avtalsperiod slutar 2027. I avtalet beskrivs målsättningarna för vattenvårdsarbetet och vilka åtgärdstyper som ska tillämpas. Vidare redovisas finansiering, både extern och kommunal, och den kommunala fördelningen som främst baseras på areal inom avrinningsområdet och befolkningstäthet (som ett mått på skatteunderlag). I avtalet beskrivs också hur förvaltning av medel ska skötas och hur arbetet ska organiseras och styras. Avtalet finns bilagt denna rapport i sin helhet (Bilaga 2). Segeåns vattenråds stadgar finns att få i särtryck genom kansliet. Mer information om Segeåns vattenråds verksamhet och Segeåprojektet finns att tillgå på vår hemsida; Segeå hemsida. 3 5 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Varför fortsatt vattenvårds-arbete inom Segeåns vattenråd? Vattenfrågan ur olika perspektiv viktigare än någonsin Anpassning till klimatförändringar är nödvändigt. Vår användning av landskapet är inte anpassad för de extrema svängningar i torka och nederbörd under året och mellan åren som vi nu upplever. Påverkan på såväl lantbruk, fiske, dricksvattenproduktion, ekosystemen och enskilda medborgare blir uppenbar. Den stora variationen ger även en negativ effekt på vattenkvalitén i våra sjöar, vattendrag och kustnära hav. Vattenbrist och översvämningar leder till en riskmedvetenhet som behöver mötas med genomarbetade åtgärder. Riskerna påverkar brett Behovet av en beredskap och långsiktig planering ökar när viktiga samhällsintressen står mot varandra. I Segeåns verksamhetsområde är livsmedelsproduktion högt prioriterad vid torka och samtidigt finns även ett ansvar för att vattentillgången i sjöar och vattendrag räcker till de djur och Dagvattenforskare växter som är beroende av vatten för att överleva. Vid för mycket vatten är det ser problemen omvända förhållanden och vattnet, som behöver ta plats, kan orsaka skador och kostnader, till exempel för lantbrukare som brukar marker som tidigare var ”Vi tappar helt naturliga översvämningsytor eller enskilda som drabbas av grundläggande saker, källaröversvämningar. Det finns behov av verktyg för att prioritera mellan olika som att vatten rinner intressen vid extrema situationer men även för att kommunicera hur och varför neråt och att den som man behöver göra en prioritering. råkar inneha lägsta punkten blir innehavare av ett problem alldeles Behovet av samverkan ökar oavsett vems ansvaret varit på vägen dit.” Ansvaret för vattenfrågan är splittrad I dag sprids ansvaret för vattnet som resurs på en mängd olika myndigheter. På den lokala nivån, där det praktiska förebyggande arbetet ska genomföras är vattenrådet ett föredöme som visar att samordning kan fungera. Men från nationella myndigheter saknas ett tydligt mandat, långsiktig finansiering, lagar och styrmedel för att underlätta detta arbete. Medvetenheten om behovet av samordning finns. Forskning och politiska initiativ kring förändring av lagstiftning och förvaltning pågår såväl som diskussioner mellan myndigheter för att möjliggöra en förbättring. 4 6 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Vattenrådet behövs för samverkan Segeåns vattenråd tillsammans med Kävlingeåns och Höjeås vattenråd är pionjärer i Sverige genom sin samverkan inom ett avrinningsområde. De verksamma kommunerna har tillsammans med övriga medlemmar visat att den samverkan som saknas i stora delar av förvaltnings-Sverige kan fungera på lokal nivå. Denna erfarenhet, av att bygga en fungerande stabil organisation i samverkan mellan de kommuner som ligger inom avrinningsområdena, är därför fortsatt mycket värdefull och viktig. Vattenråden har också varit modiga organisationer som tidigt insåg behovet av att arbeta i samråd med olika intressen, utreda motsättningar, hitta lösningar och verka för en kontinuerlig stabil finansiering av sitt arbete. Varje avrinningsområde är unikt Behov av åtgärder och specifika utmaningar inom ett avrinningsområde är kopplade till dess naturgivna förutsättningar, dess markanvändning, infrastruktur, näringsidkare, utdikning samt befolkning. Detta innebär också att det finns olika utmaningar och lösningar i varje enskilt huvudavrinningsområde. Samarbeten mellan olika intressen och behov av åtgärder kan därför inte kopieras från ett avrinningsområde till ett annat. Vattenrådets lokala förankring är värdefull En stabil organisation ger förtroende Åtgärdsarbetet behöver utföras på både landsbygden och i städerna. I städerna samordnat av VA-huvudmannen men där även enskilda fastighetsägare har ett ansvar. På landsbygden är det oftast på privata markägares fastigheter som åtgärder behöver genomföras men med hänsyn till ett aktivt skogs- eller jordbruk. Denna areal utgör den största delen av de flesta avrinningsområden och samverkan, dialog och stabilt förtroende på denna nivå är därför avgörande för vattenvårdsarbetet. Då är det viktigt att kontaktnät ut i avrinningsområdet underhålls och ständigt uppdateras. En långsiktig stabil lokal organisation med ett projektkontor där kunskap om lokala förutsättningar från alla inblandade Lokal samverkan intressenter och organisationer samlas och uppdateras är grundläggande för ett väl fungerande vattenvårdsarbete. fungerar Samverkan med förvaltare av mark utanför tätorten Vattenrådet har visat att lokalt kan Genomförande av vattenvårdsåtgärder på privat mark bygger på ömsesidig samverkan fungera förtroende som kontinuerligt måste upprätthållas. Vattenrådets arbetssätt har trots spretigt nationell byggt och upprätthållit detta förtroende mellan markägarna, kommunerna och och regionalt stöd. övriga intressenter. Segeåns avrinningsområde är ett utpräglat jordbrukslandskap och hänsyn till och förståelse för livsmedelsproduktionen är grundläggande för ett framgångsrikt åtgärdsarbete. Målsättningar inom både den nationella livsmedelsstrategin och i den Vattenkommission som initieras och drivs av LRF, se faktaruta nedan, lägger stor vikt vid vattenhushållning och vatteninfrastruktur. Åtgärdsarbetet inom Segeåns vattenråd behöver därför hitta nya strategier i samverkan med lantbruket så att dessa mål kan kombineras 5 7 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 så långt möjligt med till exempel minskat näringsläckage, ökad biologisk mångfald och en förbättrad flödeshantering. DEN NATIONELLA LIVSMEDEDLS STRATEGIN 2.0Då vattenrådets arbete Då vattenrådets arbete är beroende av god samverkan med lantbrukare är hänsyn till och förståelse för livsmedelsproduktion viktigt. I mars 2025 beslutade regeringen om en ny livsmedelsstrategi. Strategin förespråkar bl.a. en kraftsamling för jordbrukets vattenhushållning genom omfattande investeringar, mer kunskap, fler entreprenörer och kompetenta rådgivare, samverkan samt regelförändringar. Denna strategi kommer att påverka vattenrådets arbete som en del av de mål som åtgärdsarbetet måste förhålla sig till. Länk: Livsmedelsstrategin 2.0 LRF:S VATTENKOMMISSION TAR FRAM EN HÅLLBAR VATTENINFRASTRUKTUR Vattenkommissionen är en oberoende utredning finansierad av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Resultatet ska redovisas i december 2025. Målet är att ta fram en tydlig vision och färdplan för framtidens vatteninfrastruktur i odlingslandskapet. Länk: LRF vattenkommissionen Lokal samverkan gynnar andra kommunala målsättningar Redan nu bidrar vattenråden till en förstärkning av den biologiska mång- fladen i vattenmiljöer. Den nyligen antagna Naturrestaureringsförordningen, se faktarutan nedan, kommer att beröra vattenrådets arbete genom förordningens övergripande målsättningar; långsiktig, säkrad återhämtning av biologisk mångfald och tålig natur, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt att förbättra säkerheten för livsmedelsförsörjningen. Det är ännu oklart hur kommuner och till exempel markägare på landsbygden kommer att beröras av förordningens mål men genom sin unika lokala förankring och kunskap kommer vattenrådet kunna vara en viktig plattform för detta arbete med att restaurera och förstärka biotoper och på så vis trygga ekosystem kopplade till vattenmiljöer. NATURRESTAURERINGSFÖRORDNINGEN STÄRKER VATTENARBETET Den nyligen antagna Naturrestaureringsförordningen skapar ett ramverk för hur medlemsstaterna inom EU ska vidta restaureringsåtgärder inom alla ekosystem som behöver restaureras. Målet innebär att minst 20 % av ett lands ytas ekosystem ska restaureras/förbättras senast 2030 och minst 90 % senast 2050. I nuläget arbetar olika myndigheter med ett nationellt förslag på hur förordningen ska implementeras och hur formerna för restaureringsarbetet ska se ut kring styrmedel, finansiering, lagstiftning och ansvar i Sverige. Uppdraget ska redovisas i sin helhet 27 februari 2026. Uppdaterad information finns på Naturvårdsverkets webb. Länk: Förslag till nationell restaureringsplan och författningsändringar till följd av EU- förordning om restaurering av natur 6 8 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Varför är Vattenrådet bra för kommunen? Mycket pang för pengarna Vattenrådet har under 30 år visat att genom samordnat vattenarbete kan kommunala medel växlas upp till det dubbla genom externa medel. Att vattenrådet ligger i framkant i vattenvårdsarbetet såväl strategiskt som genom En krona blir två sin lokala förankring och erfarenhet ger även goda förutsättningar att få finansiering av utvecklingsarbete genom samverkan med forskning och andra Genom samordnat aktörer. vattenarbete kan kommunala medel växlas upp till det dubbla Åtgärder i en kommun gynnar en annan genom externa medel. Vatten rör sig naturligt över kommungränserna, när åtgärder genomförs i en 1 kommunal krona kommun kan en annan kommun få nytta av detta: Anläggning av dammar, matchas med 1 statliga våtmarker, översvämningsområden uppströms en kommun minskar krona i bidrag översvämningsrisken i nedströms kommun. Borttagning av vandringshinder i en kommun gör att fisk och annan vattenberoende fauna kan sprida sig uppströms till nästa kommun. Gemensamt utredningsarbete ger effektivitet För att fördelarna med åtgärderna ska bli tydliga behövs gemensamma planeringsunderlag. Som exempel kan nämnas att synliggöra vattenbalansen, dvs hur mycket vatten som finns att tillgå inom ett avrinningsområde och huruvida det räcker till alla behov. Ett annat exempel är att ta fram underlag för att reservera plats för vatten i landskapet i respektive kommuns översiktsplanering eller gemensamt ta fram detaljerade hydrologiska utredningar för att identifiera risker vid översvämning och torka. Vattenrådet ger mandat och kraft I jämförelse med en enskild kommun är vattenrådet en samlad kraft för att påtala behov av nationellt och regionalt stöd genom förändringar av till exempel lagstiftning och finansiering kopplat till vattenutmaningar. I samverkan med andra vattenråd ger detta en än större tyngd. Genom sitt konkreta och lokala arbete med åtgärder, fungerande samverkan mellan olika intressen samlar vattenrådet en unik erfarenhet. Ett projektkontor med kunnig och erfaren personal som förvaltar och vidareutvecklar vattenrådets arbete ger kommunerna en samlad kraft och hjälp att hålla sig i framkant inför framtidens vattenutmaningar. Kommunerna får stöd för att realisera sina miljömål Vattenrådets åtgärdsarbete har bidragit till att kommunerna förbättrar möjligheten att nå olika nationella och internationella miljömål. Arbetet inom vattenvårdsprogrammet har till exempel bidragit till mätbara förbättringar av vattenkvalité och biologisk mångfald. Ännu kvarstår dock mycket arbete innan olika miljömål och vattendirektivets miljönormer når godtagbara nivåer. 7 9 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Vattendirektivet realiseras genom åtgärdsarbetet Vattendirektivet är en viktig drivkraft som kommunerna måste förhålla sig till, Segeåns vattenråd se faktarutan nedan. Nytt för denna förvaltningscykel är att kommunerna ska ligger före! genomföra en förvaltningsövergripande planering som ska bedrivas i samverkan utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. Kommunernas medverkan Kommunerna har i Vattenrådet innebär att denna nya uppgift redan är uppfylld genom deras redan uppfyllt nya krav aktiva arbete inom avrinningsområdet med åtgärder som genomförs för att från vatten- miljökvalitetsnormerna följs. myndigheten genom sitt långvariga VATTENDIREKTIVET samarbete i avrinnings- EU:s vattendirektiv syftar till att skydda och förbättra alla vatten och är en viktig området. drivkraft för vattenvårdsarbetet. Målet med vattendirektivet regleras av MKN, miljökvalitetsnormer som fastställs för en vattenförekomst. I de flesta vattenförekomster ska God ekologisk status uppnås. En vattenförekomst kan även klassas som KMV (kraftigt modifierat vatten) om God status är omöjlig att nå av olika skäl. Åtgärdsarbetet drivs i sexårscykler och nuvarande pågår till 2027. Alla vattendrag som mynnar i Öresund tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt. Länk till pågående arbete: Förvaltningsplan för vatten 2022–2027 Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetet bidrar till förbättrade miljökvalitetsmål och Agenda 2030 Kommunerna ska arbeta aktivt med att nå olika nationella miljökvalitetsmål. Vattenrådets åtgärdsarbete bidrar till detta arbete och även till att uppfylla delar av de internationella målsättningarna som tagits fram inom ramen för Agenda 2030. Arbetstillfällen och landsbygdsutveckling Stabilt projekt- kontor ger kraft MILJÖKVALITETSMÅL OCH AGENDA 2030 HAR MÅL FÖR VATTEN Sveriges riksdag fattade 1999 beslut om miljökvalitetsmål. Av totalt 16 mål berör 6 Samordnare från tre av våra vattenmiljöer. Vattenrådet arbetar främst med målen Ingen övergödning, landets äldsta vattenråd Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv. I den har nu ett gemensamt senaste utvärderingen för Skåne (2025) uppnås inget av dessa mål. Bedömningen kontor i Lund. Detta ger visar dock på en positiv trend när det gäller myllrande våtmarker medan ett rikt växt- värdefullt utbyte och och djurliv har en negativ trend. Länk till arbetet med miljömålen i Skåne: Miljömålen kunskapstygnd! i Skåne Vattenrådet har en roll inom arbetet med Agenda 2030 för hållbar utveckling, antogs av alla FN-medlemmar (193 länder) år 2015. Den bygger på 17 globala mål för hållbar utveckling med det övergripande syftet " fred och välstånd för människor och planeten " – samtidigt som man bekämpar klimatförändringarna och arbetar för att bevara hav och skogar. Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla berör Vattenrådets arbete främst genom delmålen Säkert dricksvatten för alla, Integrerad förvaltning av vattenresurser, Skydda och återställ vattenrelaterade ekosystem. Länk till Sveriges nationella uppföljning: Agenda 2030 | Mål 6 | Rent vatten och sanitet för alla 8 10 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Vattenrådet skapar arbetstillfällen i närområdet för entreprenörer, konsulter och tjänstemän. Kommunala medel som projekten omsätter inom medlems- kommunerna tillsammans med betydande externa medel förstärker ekonomin. Cirka 60 % av insatta medel beräknas gå direkt till anläggningsarbeten som skapar lokala arbetstillfällen. Vattenvårdsprojekten kan i detta sammanhang ses som långsiktiga infrastrukturprojekt. I flera kommuner kan dessa projekt också ses som viktigt kommunalt engagemang för landsbygden. Investeringarna i förbättrad vattenmiljö ger även positiva effekter inom områdena turism, fiske, boendemiljöer och jordbruk. Genom sitt uppbyggda förtroende och kontaktnät på landsbygden kan vattenrådet även skapa möjlighet till rekreationsstråk för såväl stadsbor som kring mindre byar och tätorter. Ett bra exempel är Kolböra Mosse som är en tätsnära våtmarksmiljö utanför Staffanstorp som vattenrådet varit med och restaurerat. Bild 1. Restaurering av Kolböra Mosse, Staffanstorp. Ett bra exempel på hur vattenrådet anlägger tätortsnära vattenmiljöer. Foto: Isak Nyborg 9 11 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Vattenvårdsarbetet i praktiken Vattenvård och planering Plats för vatten vid Vattenvårdsåtgärder kräver ofta plats i landskapet och för att miljönyttan ska bli högflöden behöver hög gäller det att åtgärder placeras på lämpliga platser. För att vattenvårdsar- planeras betet ska kunna beaktas behöver detta in i planeringen. Vattenråden bör i sammanhanget kunna bidra med övergripande underlag för vattenplaneringen För att förebygga på avrinningsområdesnivå och ge stöd för motsvarande arbeten i berörda kom- översvämningar som ger muner i samband med till exempel den kommunala översiktsplaneringen. För stor skada behövs en att inte enbart jobba med små åtgärder utspridda i landskapet försöker Vatten- strategisk planering av rådet skapa ett nytt arbetssätt där man på delavrinningsområdesnivå tittar på markanvändning i helheten av åtgärdsmöjligheter och behov för att rätt åtgärd hamnar på rätt samverkan mellan stad och plats i landskapet. I detta arbete inkluderas även att se till annan verksamhet på land och dess olika aktörer. platsen och hur man i åtgärdsarbete kan bidra till att även denna verksamhet fungerar bättre för att större ytor ska kunna avsättas till naturvård utan att det inverkar negativt på exempelvis jordbruket. Bild 2. Översvämning vid Aggarp 2023. Foto: Anna Hansson Olika vattenvårdsåtgärder Nedan beskrivs, med avseende på typ, miljönytta och genomförbarhet, några av de typer av åtgärder som bedöms behöva genomföras framöver. Då lagstift- ning, stödformer och forskning förändras över tid behöver det finnas en öp- penhet för att ta in ny kunskap, förslag på nya åtgärder och arbetssätt. 10 12 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Restaurering av vattendrag, sjöar och våtmarker När naturrestaureringslagen ska genomföras i Sverige, se faktaruta ovan, kommer det troligen innebära större fokus på restaurering av våra vattenmiljöer än vad som tidigare genomförts i Höje å. Genom att höja vattennivån och återskapa våtmarksområde kan vattenrådet bidra till att värdefulla miljöer återskapas och vattendraget kan återfå ett naturligt lopp i landskapet. Restaurering ska ske där det är möjligt utan nämnvärd konflikt med livsmedelsproduktion och andra samhällsviktiga intressen. Våtmarker, dammar och vattenrening Anläggning och restaurering av våtmarker och dammar bedöms även fortsatt vara åtgärdstyper som ger stor miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt. Bero- ende på förutsättningar kan huvudsyftet vara vattenrening, biologisk mångfald eller flödesdämpning men oftast kan multifunktionalitet uppnås. Inom pro- jektet finns idag en stor kunskap om avrinningsområdena avseende förutsätt- ningar för anläggning av våtmarker och dammar. Sjörestaurering Sjöarna inom avrinningsområdena har fram till de senaste åren ägnats ganska liten uppmärksamhet, trots att även dessa vattenmiljöer är tydligt påverkade av näringsämnen och regleringar med ändrade biologiska förhållanden som följd. Åtgärder som kan genomföras för att förbättra situationen är att minska extern näringsbelastning och se över vattenreglering samt förutsättningarna för biolo- giska åtgärder, såsom reducering av vitfisk. Målsättningen är normalt att minska växtplanktonblomningar och erhålla klarare vatten. Inom ramen för Segeåprojektet har det skett reduktionsfiske i Yddingesjön. Vattendragsrestaurering Arbetet med att förbättra för vattenlevande arters möjligheter att röra sig och föröka sig rinnande vatten har genomförts. Detta har omfattat borttagning av vandringshinder och biotopvård. Arbete föreslås fortsätta. Underlag för arbetet finns i tidigare genomförda inventeringar. Riktade åtgärder för biologisk mångfald Utrymmet för biologisk mångfald är inom vissa delar av landskapet kraftigt be- gränsat genom intensiv användning av mark för främst jordbruk, vägar och ur- bana miljöer. Biologisk mångfald är att betrakta som en försäkring inför framti- den att ekosystemen ska kunna fortsätta leverera de ekosystemtjänster vi är be- roende av även i ett förändrat klimat. Åtgärdsarbete bör därför vara brett och omfatta allt från rinnande vatten, grundvattenförsörjda småvatten till stora häv- dade våtmarksområden. En variation av vattenmiljöer behövs för att gynna till exempel undanträngda groddjur, ryggradslösa djur, vattenväxter och våtmarks- fåglar. Arbetet innebär även att gynna fisk, som tydligt överlappar åtgärder av vandringshinder. I jordbrukslandskapet utgör vattendragen en viktig grönblå infrastruktur för de vilda växterna och djuren, med spridningsvägar och skydd. 11 13 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Åtgärder för vattenmagasinering, flödesdämpning Med ökat utnyttjande av landskapet för bebyggelse och infrastruktur och behov av effektiv odling med minskad miljöpåverkan krävs en hållbar vattenhantering som innebär både flödesdämpning och vattenmagasinering. Kvarhållande av vatten i landskapet på strategiska platser kan också bidra till ökad grundvatten- bildning. Dock vet vi för lite om var i landskapet dessa bör placeras för att få bäst effekt. Klimatanpassning innebär att landskapet bör rustas med möjligheter att reglera vattenflöden på platser där det är lämpligt att temporärt hålla vatten i situat- ioner med höga flöden. För att får bäst effekt för fördröjning av vatten behöver åtgärder genomföras i hela avrinningsområdet och gärna långt uppströms i vat- tensystemet. Arbetet bör samordnas med dagvattenhanteringen i tätorter och utmed vägar. Vatten behöver också lagras i bevattningsdammar för att tillgodose behovet inom växtodlingen. Genom att ta vatten från anlagda dammar minskar behovet att ta vatten från grundvatten eller från vattendragen sommartid vid lågvattenföring. Bevattning innebär bättre utnyttjande av tillförd växtnäring och växtnäringsläckaget minskar. Återvätning Vid återvätning av åker på torvmark finns potential för minskad avgång med nästan 30% från den totala torvmarken i hela Sverige. Utsläpp från torv inom skogsproduktion minskar med ca 5 ton COe per hektar och år vid återvätning, vilket är mycket lägre än för åker. Beroende på kostnader för intrångsersättning eller ersättning för produktionsbortfall är återvätning av torv på åkermark i första hand den mest kostnadseffektiva klimatåtgärden, därefter näringsrik skogsmark på torv. Grundvatteninfiltration Med ett landskap där många åtgärder syftat till att avleda vatten så effektivt och snabbt som möjligt har också möjligheterna till grundvattenbildning minskat. Samtidigt har i vissa områden vattenuttagen för dricksvatten och bevattning ökat. Stora avvikelser med nivåer under normala förhållanden har under senare år uppträtt i både små och stora grundvattenmagasin. Vattenvårdsåtgärder som genomförs bör i ökad grad beakta och om möjligt anpassas så att förutsätt- ningar för grundvattenbildning förbättras. Forskning om detta pågår och kon- takter med SGU och andra institutioner bör ske för samordning och samråd. Åtgärder för rekreation Vattenmiljöer har allmänt stor dragningskraft på människor och närhet eller ut- sikt över vatten innebär därför ofta attraktiva miljöer för rekreation och frilufts- liv och ibland också högre huspriser. Bad, båt- och kanotliv, jakt och fiske samt promenader utmed öppna vattenspeglar lockar många människor. Arbetet för att på lämpliga platser kanalisera och underlätta besök av vattenmiljöerna bör fortsätta genom åtgärder såsom stigar, broar, bryggor och information. 12 14 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Informationsspridning och undervisning Utbildning av skolungdomar, vattendragsvandringar, föreläsningar, informationskampanjer med mera betalar sig på kort sikt, genom att nå ut till intressenter, och på lång sikt genom att kommande vuxengenerationer har kunskapen om vattnets värden med sig i yrkeslivet. Förståelsen för vattenmiljöernas funktion och värde är viktigt för att vi som människor ska ha incitament och kunskap för att skapa framtidens hållbara vatten. Fortsatt vattenvårdsarbete Organisationen är väletablerad Segeåns vattenråd är en väl fungerande organisation med ett projektkontor där fast personal förvaltar kunskapen om avrinningsområdet, erfarenhet för att samordna, organisera och genomföra åtgärdsprojekt är väl etablerad. Fungerande system för ekonomihantering, redovisning och besluts- och delegationsordningar finns på plats. Vattenråden är också den organisationsform som det svenska vattenförvaltningsarbetet rekommenderar. Delaktigheten i styrelse och beredningsgrupp av kommunernas politiker, tjänstemän och andra aktörer i avrinningsområdet innebär en kontinuerlig kunskapsöverföring och anpassning av vattenvårdsarbetet till aktuella behov. 13 15 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Finansiering Befintliga former för finansiering av vattenvårdsarbetet innebär att kommunerna står för en basfinansiering. De kommunala anslagen växlas sedan upp genom olika typer av statliga stöd och en satsad kommunal skattekrona blir i praktiken blir värd två kronor eller mer i slutänden. Många statliga stöd kräver en motfinansiering varför den kommunala grundfinansieringen är både en nöd- vändighet och en framgångsfaktor för att erhålla statlig finansiering. Den flexibilitet avseende finansieringsformer som hittills kännetecknat vatten- vårdarbete kommer att behövas även i fortsättningen. Under de senaste åren har statliga stöden gett en externfinansiering på omkring 80 % och i ett längre perspektiv har medfinansieringen legat på ca 50 % av projektens totala kostna- der. För att säkerställa extern finansiering måste vattenrådet vara flexibla och hålla sig ajour med olika stödsystem. Samarbetsavtal mellan flera kommuner inom avrinningsområdet har inverkat positivt på tilldelningen av externa medel. Samarbetsavtal ger långsiktig stabilitet Vattenvårdsåtgärder tar ofta lång tid att genomföra. Detta kräver långsiktighet i åtgärdsarbetet, vilket kommunerna löst genom att tecknafleråriga samarbetsavtal med varandra. I samarbetsavtalen regleras de ingående kommunernas årliga anslag. Dessa har hittills baserats på areal inom avrinningsområdet och befolkning. Samma principer rekommenderas för det fortsatta vattenvårdsarbetet. Avtalstid och etapper Vattenvårdsarbetet har under senare tid varit synkroniserat med vattenförvalt- ningens sexårscykler (2016–2021, 2022–2027). Det förefaller naturligt att en fortsättning av åtgärdsarbetet tidsmässigt samordnas med Vattenmyndighetens vattenförvaltning som har en sexårscykel 2028–2033. Det bedöms också som lämpligt att sexårsperioden delas i två etapper; 2028–2030 och 2031–2033. Vid etappskiftet ges utrymme för utvärdering och möjligheter till justeringar av arbetet. Genomfört vattenvårdsarbete Genomförda åtgärder och annat vattenvårdsarbete Det samordnade vattenvårdsarbetet inom Segeån har resulterat i en lång rad fy- siska åtgärder i landskapet. Därutöver har arbetet bedrivits genom uppsökande verksamhet, framtagande av informationsmaterial, uppvaktningar av länsstyrel- sen och miljödepartementet med mera. Åtgärderna har tidigare beskrivits i olika redovisningar och rapporter, vilka finns tillgängliga via vattenrådets hemsida. 14 16 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Figur 1. Karta över Segeåns verksamhetsområde med platser för genomförda vattenvårdsåtgärder Dammar och våtmarker 105 hektar nya Arbetet med att anlägga och restaurera dammar och våtmarker har dominerat vattenytor vattenvårdsarbetet. Projekten har omfattat allt från små fosfordammar på cirka 0,1 hektar till större våtmarker på upp till 11 hektar. Huvudsyftena har oftast På 100 olika lägen har varit näringsämnesreduktion och att gynna växt- och djurliv som är beroende våtmarken och dammar av olika vattenmiljöer. Även om det ofta funnits uttalade huvudsyften med de anlagts inom avrinnings- enskilda åtgärderna har samtidigt multifunktionalitet eftersträvats. Målet för den området. Det enskilda anläggningen har därför varit att den om möjligt ska generera flera kommunala samarbetet olika nyttor, såsom förbättrad vattenkvalitet, ökad biologisk mångfald, bättre har varit avgörande för rekreationsmiljöer och flödesdämpning. Totalt har i storleksordningen 171 ett lyckat åtgärdsarbete. hektar (105 hektar vattenyta) damm- eller våtmarksyta anlagts i Segeåns verksamhetsområde. Arealen fördelas på drygt 100 olika åtgärder i Segeån (se karta nedan). Förteckningar av genomförda åtgärder redovisas i Bilaga 1. 15 17 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Bild 3. Drönarfoto över Klostervikens norra del från december 2024. Öar och halvöar har skapats för att gynna häckande fåglar. Foto. Anna Hansson Vattendragsrestaureringar Flera olika vattendragrestaureringar har genomförts. I arbetet har ingått återmeandring av rätade åsträckor, uppbrytning av kulvertar till öppet vatten, restaurering av åbottnar och förbättring av vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande djur. Under 2023 färdigställdes ett projekt där 150 meter långt jordbruksdike förvandlats till en 210 meter meandrande fåra, se figur X. Fåran är belägen i Svedala tätort i anslutning till Aggarpsvallen och det uteklassrum som anlades av Segeå-projektet 2019. Projektet färdigställdes sommaren 2023. Den meandrande fåran mynnar i Sege å i ett område som redan utgörs av ett naturligt promenadstråk och tillför ett nytt landskapselement till platsen. Under våren 2024 hölls de första skolexkursionerna i fåran av kansliets personal. Andra fysiska åtgärder En av målsättningarna i samarbetsavtalet för Segeå-projektet är att öka biologisk mångfald med anknytning till vatten i Segeåns och Alnarpsåns avrinningsområden. Våtmarker är en av de mest artrika naturmiljöerna. I alla åtgärdsprojekten har restaurering av våtmarksmiljöerna tillfört mervärden för biologisk mångfald bland annat genom ökad konnektivitet och utökning av livsmiljöer för arter knutna till vatten. 16 18 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 I delprojektet Restaurering av strandmiljöer i Klosterviken har öar och halvöar skapats i Klostervikens norra del för att gynna häckande fåglar, se bild 4. Särskilda häckningsöar för svarttärnan placeras årligen ut av ideella krafter för att särskilt gynna Svarttärnan. Svarttärnan har missgynnats av omfattande torrläggning och uppodling av grunda slättsjöar. Bild 4. Klosterviken strandzoner. Foto: Anna Hansson Informations & kommunikation Information om vattenvårdsprojekten har spridits via projektens hemsidor, genom ett stort antal broschyrer och rapporter, utställningar, deltagande på seminarier och föreläsningar, via tidningsartiklar samt inslag på radio och TV. I enlighet med samarbetsavtalet har Segeåns vattenråd bedrivit ett omfattande arbete för att främja utbildning om biologisk mångfald, minska tillförseln av närsalter och föroreningar till vattendrag samt öka den grundläggande kunskapen om vattenfrågor. Som en del av utbildningsinsatserna har elever från grund- och gymnasieskolor i samtliga medlemskommuner erbjudits möjligheten att delta i pedagogiska aktiviteter ute i fält. Dessa har inkluderat håvning och artbestämning av vattenlevande organismer, i kombination med lekar och samtal om vattenvård, ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Utöver skolaktiviteterna har föreläsningar, studiebesök och naturguidningar arrangerats genom vattenrådets verksamhet. Dessa aktiviteter har riktats till tjänstemän, politiker och allmänheten, med syfte att sprida kunskap och engagemang för vattenmiljöernas betydelse och bevarande. I genomsnitt får ca 700 elever/år möjlighet att ta del av den pedagogiska och utåtriktade verksamheten som drivs i vattenrådets regi. 17 19 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 Miljöeffekter av åtgärdsarbetet Bättre vattenkvalitet Baserat på genomförda långtidsstudier av dammar med analyser av in- och utgående halter av näringsämnen samt mätningar av vattenföring kan miljöeffekterna av anlagda dammar och våtmarker beräknas. Underlaget för beräkningarna är hämtade från dammar i Höje, Kävlingeån och Segeån samt ett stort antal andra studier. Åtgärderna avspeglar sig också i de långtidsmätningar som sker av utgående näringsämnesmängder från åarna till Öresund. Överlag märks nedåtgående trender för halterna i vattendragen men utvecklingen har stannat av under den senaste tioårsperioden. Det ska poängteras att det är flera faktorer som spelar in i förklaringen till förändrade halter i vattendragen men då vi genom forskning vet att våtmarkerna reducerar näringsämnen kan vi på goda grunder anta att nyanlagda dammar och våtmarker bidragit till nedgången. De anlagda åtgärderna inom Segeåns verksamhetsområde bedöms ha en reningseffekt på ca 64 ton kväve och 2,8 ton fosfor årligen. Att reducera motsvarande mängd övergödande ämnen i ett reningsverk skulle kosta ca 9,4 miljoner kronor om året. Effekten på havet är mycket svår att påvisa med Fåglar och insekter direkta mätningar, men om man jämför den beräknade retningseffekten från blir glada våtmarkerna med den årliga transporten 2023–2024 (som var 420–820 ton kväve och 13–24 ton fosfor) så innebär det att våtmarkerna kan stå för en reduktion motsvarande 8–15 % av kvävetransporten och 11–20 % av Nya vattenområden fosfortransporten, åtminstone under lågflödesår, vilket är ett bra resultat. har gett häcknings- platser till 440 vatten- anknutna fågelpar. Ökad biologisk mångfald Miljontals sländor och Omfattande uppföljningsstudier har gjorts för att studera växt- och djurliv i andra vattenlevande anlagda våtmarker. Men stöd av dessa studier kan betydelsen för den biologiska småkryp har fått nya mångfalden skattas grovt, se tabell 1. hem. Tabell 1. Beräknad betydelse av anlagda våtmarker i Höje å (ca 110 ha) och Kävlingeån (ca 500 ha) för djur knutna till vattenmiljöer. Område Anlagda Häckande Rastande Bottenfauna våtmarker fåglar fåglar (milj. (indv/år) * (hektar) (par/år) Indiv/år) Höje å 110 550 1 200 1 900 Kävlingeån 550 2 750 6 000 9 350 Segeån 105 520 1 550 1 890 18 20 Hållbart vatten i Segeån Slutversion 22 augusti 2025 * baseras på snitt per hektar, 10 individer/ha, vid investeringstillfällena Bland observationerna finns många vanliga arter men också sådana som är tydligt undanträngda i jordbrukslandskapet så som större vattensalamander, ägretthäger och skedand. Även rödlistade arter har noterats, såsom bandnate vilket är en undervattensväxt som förekommer rikligt vid Fru Alstad och fiskarten groplöja som lever i minst tre våtmarker inom Segeån. Utan att försöka kvantifiera har genomförda åtgärder även gynnat ett stort antal groddjur, många vattenanknutna växter och förbättrat vandringsvägar och lekmiljöer för fisk. Mer miljönytta Dammar och våtmarker är multifunktionella, de har alltså flera olika funktioner, Mindre näring till och bidrar i de allra flesta fall till ökad grundvattenbildning, dämpar Öresund flödesvariationer och fungerar som reningsverk för en rad ämnen till exempel bekämpningsmedels- och läkemedelsrester och metaller. I vissa fall används de Åtgärderna minskar också till bevattning inom jordbruket. kvävetransporten med Många anlagda och restaurerade vatten har också stor betydelse för rekreation, ca 13-24 % och friluftsliv och jakt. På vissa platser har särskilda satsningar gjorts genom att fosfortransporten med anlägga stigar, spänger, broar och informationstavlor. Ett bra exempel på detta 11-20 %. är Torups rekreationsområde där ett flertal våtmark anlagts, inom området går även Skåneleden. Anlagda våtmarker Reduktion kväve Reduktion fosfor Område (hektar) (ton/år) (ton/år) Höje å 110 44 2,2 Kävlingeån 550 220 11 Segeå 105 42 2,1 Genomförda åtgärder i Segeåns verksamhetsområde Segeåprojektet etapp 7 2021–2024 Tot.areal Vattenyta Nr Fastighet/namn Kommun (ha) (ha) Årtal 94 Svedala Börringekloster 1:56 Svedala 4,1 2022 95 Svedala 1:7, Svedala 304:34 Svedala 0,4 2023 96 Ugglarp 3:10/Ugglarp 3:49 Trelleborg 0,57 0,79 2024 97 Aggarp 3:30 Svedala 1,6 2024 98 Vinninge 12:2 Svedala 2024 99 Hyltarp 9:44 (Fiedal) Svedala 1,8 2024 100 Önsvala 2:2 Staffanstorp 0,6 0,6 2024 101 Mossheddinge 2:1 Staffanstorp 2024 Segeåprojektet etapp 6 2018–2021 Tot.areal Vattenyta Nr Fastighet/namn Kommun (ha) (ha) Årtal 76 Vinninge 12:2, 10:1 Svedala 2 3,4 2018 77 Mossheddinge 2:1 Staffanstorp 1,8 2,8 2018 78 Torkelstorp 1:1, Lilla Svedala 3:3 Svedala 0,2 0,4 2018 79 Oxie 26:1 Malmö 2018 80 Tottarp 5:1, 4:6 Staffanstorp 0,5 0,89 2018 81 Djurslöv 12:1 Staffanstorp 0,8 0,8 2019 82 Lilla Svedala 3:3 Svedala 2019 83 Lindholmen 1:28 Svedala 0,3 0,25 2019 84 Vinninge 9:1 Svedala 2,9 4,5 2019 85 Västra Kärrstorp 4:13/Hyltarp 2:13 Svedala 2020 86 Fårabäck 180:61 Malmö 0,5 0,5 2020 87 Fårabäck 180:60 & 180:61 Malmö 0,2 0,3 2020 88 Husie 173:155 Malmö 0,2 0,4 2020 89 Husie 173:155 Malmö 0,4 0,5 2020 90 Fårabäck 180:68 Malmö 0,3 0,6 2020 91 Fårabäck 180:68 Malmö 2020 92 Skabersjö 26:44 Svedala 0,55 1 2021 93 Aggarp 4:3 Svedala 0,4 1 2021 Segeåprojektet etapp 5 2014–2017 Tot.areal Vattenyta Nr Fastighet/namn Kommun (ha) (ha) Årtal 68 Tejarp 2:3 Svedala 1,8 1,6 2014 69 Hyltarp 6:35, 6:37 Svedala 0,34 0,65 2015 70 Hyltarp 6:46 Svedala 0,9 2,1 2016 71 Skabersjö 26:20 Svedala 3 6,96 2016 72 Vissmarlöv 1:6 Svedala 0,4 0,83 2016 73 Vissmarlöv 2:33 Svedala 0,6 1,1 2016 74 Åkarp 3:2 Burlöv 0,9 1,5 2016 75 Hässleberga 2:9 Lund 0,2 0,2 2017 Segeåprojektet etapp 4 2010–2013 Tot.areal Vattenyta Nr Fastighet/namn Kommun (ha) (ha) Årtal 56 Djurslöv 7:12 Staffanstorp 1 1,5 2010 57 Svedala 129:50 Svedala 0,2 0,34 2010 58 Aggarp 2:41 Svedala 0,5 0,75 2011 59 Hyltarp 9:44 (Fiedal) Svedala 0,17 0,65 2011 60 Vissmarlöv 9:12 Svedala 5,6 9 2011 61 Bjärshög 3:2 Svedala 2,3 2,7 2012 62 Toppeladugård 1:5 Lund 0,4 0,66 2012 63 Vinninge 12:2 Svedala 0,3 0,5 2012 64 Djurslöv 12:1 Staffanstorp 1,5 3,7 2013 65 Svedala 129:41 Svedala 1 1,5 2013 66 Vissmarlöv 13:5 Svedala 1,5 2,9 2013 67 Stridsmölla 1:3 Svedala 1 2,79 2013 Segeåprojektet etapp 3 2007–2009 Tot.areal Vattenyta Nr Fastighet/namn Kommun (ha) (ha) Årtal 34 Ebbarp 1:1 / Ebbarp 2:1 Svedala 1 1,4 2008 35 Ebbarp 1:1 / Ebbarp 2:2 Svedala 1,5 2 2008 36 Stora Mölleberga 4:1 Staffanstorp 0,7 1,7 2008 37 Sunnanå 12:1 Burlöv 3 3,3 2008 38 Svedala 100:4 (Harakärr) Svedala 1 1,21 2008 39 Särslöv 9:14/ Särslöv 7:8 Staffanstorp 0,3 0,8 2008 40 Svenstorp 1:1 Svedala 0,7 1 2008 41 Svenstorp 1:2 Svedala 2,9 4,5 2008 42 Aggarp 4:7 Svedala 0,4 0,86 2009 43 Fru Alstad 4:17 Trelleborg 0,3 0,43 2009 44 Fårabäck 180:39 Malmö 0,3 0,3 2009 45 Husie 173:155 Malmö 0,22 2009 46 Hyby 16:2 Svedala 1,1 1,4 2009 47 Hässleberga 2:12 Lund 0,5 1,1 2009 48 Lindholmen 1:2 (1:28) Svedala 1,9 1,4 2009 49 Lyngby 4:7 Lund 1 1,76 2009 50 Mossheddinge 3:3 Staffanstorp 0,4 0,62 2009 51 Oxie 23:7 (Fårabäck) Malmö 0,6 ? 2009 52 Oxie 26:1 Malmö 0,16 ? 2009 53 Roslätt 1:2 Svedala 0,7 0,84 2009 54 Vinninge 19:2 Svedala 1 ? 2009 55 Vissmarlöv 6:11 Svedala 0,7 1,7 2009 Segeåprojektet etapp 2 2004–2006 Tot.areal Vattenyta Nr Fastighet/namn Kommun (ha) (ha) Årtal Nr Fastighet Kommun Area Area År (kolumn 1) (kolumn 2) 20 Arlöv 11:4, 11:3 Burlöv 1 2 2004 21 Östra Kattarp 180:29 Malmö 0,56 1 2006 22 Östra Kattarp 180:30 Malmö 0,91 1,5 2006 23 Västra Kärrstorp 4:13 Svedala 0,5 0,5 2005 24 Östra Kattarp 180:13/ Sallerup Malmö 0,75 0,75 2005 180:32/ Sallerup 180:33 25 Östra Kattarp 180:13 Malmö 0,1 0,1 2005 26 Sallerup 180:29 Malmö 0,2 0,35 2005 27 Tjustorp 12:15 Svedala 3,5 4,3 2006 28 Tjustorp 12:15 Svedala 1,7 2 2006 29 Bjärshög 5:1 Svedala 0,14 0,3 2006 30 Bosarp 1:36 Svedala 0,7 1 2006 31 Börringe 10:1 m. fl Svedala 11,5 15 2006 32 Klågerup 1:3 Svedala 1,6 2 2006 33 Svenstorp 3:4/Västra Kärrstorp 4:13 Svedala 2,5 3,8 2006 Segeåprojektet etapp 1 1988–2003 Tot.areal Vattenyta Nr Fastighet/namn Kommun (ha) (ha) Klar 1 Fårabäck 180:68 Malmö 0,5 1 1990 2 Toarp 8:2/ Skabersjö 26:1 Svedala 5 5 1992 3 Torup 1:1 Malmö 3 3 1995 4 Aggarp 3:30 Svedala 1,1 1,8 2002 5 Hyltarp 3:41 (bestyckad till även Svedala 0,71 1,4 2002 Hyltarp 3:24) 6 Hässleberga 15:13 Lund 0,78 1,2 2002 7 Lyngby 7:23 Lund 0,74 0,98 2002 8 Törringe 11:1 / Törringe 4:1 Svedala 1,23 1,23 2002 9 V. Kärrstorp 15:1 Svedala 0,23 0,48 2002 10 Bjärshög 4:1 Svedala 0,5 0,78 2003 11 Börringekloster 1:56 Svedala 2,6 4,02 2003 12 Djurslöv 12:1 Staffanstorp 0,8 0,8 2003 13 Lilla Svedala 3:3 Svedala 0,8 1,7 2003 14 Månstorp 1:13 (1:17) Vellinge 1,1 3,5 2003 15 Risemölla 1:1 Svedala 0,6 1 2003 16 Stridsmölla 1:3 Svedala 1 2,79 2003 17 Svedala 315:1 Svedala 0,9 1,67 2003 18 Torreberga 1:2 Staffanstorp 2,5 7,7 2003 19 Västra Kärrstorp 4:13/ Hyltarp 2:13 Svedala 2,4 4 2003