Kommunfullmäktige — 23 april 2026

§ 84 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 STK-2025-1956 Sammanfattning I ärendet presenteras förslag till Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027–2036. Den utgör stadens övergripande styrdokument för planeringen av verksamhetslokaler. I planen ges en övergripande bild av det befintliga beståndet av verksamhetslokaler, vad lokalerna kostar samt framtida behov av lokaler inom olika verksamhetsområden. Beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunfullmäktige godkänner Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027– 2036. 2. Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att se över planeringen av lokaler och anläggningar för fritidsändamål och återrapportera det i nämndens kommande lokalbehovsplan. Yrkanden m.m. Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Roko Kursar (L), Nichlas Holmsten Gellerstedt (SD) och Janne Grönholm (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Sadie Altundal (V) ändringsyrkar följande: 1. Välfärdslokalerna ska i huvudsak ägas av kommunen 2. Vi ska behålla förskolor för att kunna minska antalet barn per barngrupp 3. Skolor ska byggas så undervisning kan ske i mindre grupper. Geografisk närhet är viktigare än att bygga stora enheter. 4. Fritidshemmen ska ha anpassade lokaler för sin verksamhet. 5. LSS bostäder ska planeras utifrån Socialstyrelsens riktlinjer där 3-5 platser per boende är norm 6. Biståndsbedömda trygghetsboende ska ingå i planen 7. Lokalerna ska byggas så föreningslivet kan utnyttja dessa när ordinarie verksamhet är stängd 8. En långsiktig plan för värmestugor för hemlösa ska finnas i planen. Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar avslag på Sadie Altundals (V) yrkanden. Anton Sauer (C) yrkar bifall till Sadie Altundals (V) ändringsyrkande 2, 3, 5 och 7. Under överläggningen i ärendet yttrar sig även Haqvin Svensson (M). Beslutsgång Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning. Ordföranden ställer först proposition på bifall mot avslag till Sadie Altundals (V) yrkande 1, 4, 6 och 8 och finner att kommunfullmäktige beslutat att avslå yrkandena. 6 Ordföranden ställer sedan proposition på bifall mot avslag till Sadie Altundals (V) yrkande 2, 3, 5 och 7 och finner att kommunfullmäktige beslutat att avslå yrkandena. Ordföranden konstaterar slutligen att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut. Reservationer och särskilda yttranden Mot kommunfullmäktiges beslut anmäler Anders Skans (V) gruppreservation som samtliga ledamöter i Vänsterpartiet ställer sig bakom. Till kommunfullmäktiges beslut i ärendet har Håkan Fäldt (M) och Anton Sauer (C) inkommit med ett gemensamt särskilt yttrande som samtliga ledamöter inom Moderaterna och Centerpartiet ställer sig bakom. Det särskilda yttrandet intas som bilaga 1 § 84 till kommunfullmäktiges protokoll. Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa- vård och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljönämnden Revisorskollegiet Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Stadskontoret, ekonomiavdelningen Stadskontorets handläggare Beslutsunderlag • Förslag till beslut KS 260401 §164 med skriftlig reservation (V) och särskilt yttrande (M+C) och (SD) Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 • Förslag till beslut KSAU 260323 §206 med särskilt yttrande (M) Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 • Grundskolenämnden beslut 251217 § 195 Särskilt yttrande (M) och muntlig Reservation (V) • Lokalbehovsplan 2027-2036, Grundskolenämnden • Bilaga 1 - Drift och komponentutbyte 2026-2028 • Lokalbehovsplan 2027-2036 servicenämnden • Lokalförsörjarplan 2027–2036 servicenämnden • Servicenämnden beslut 251217 § 119 Särskilt yttrande (V) • Servicenämnden beslut 251217 § 120 Särskilt yttrande (M) • Barnkonsekvensanlays lokalbehovsplan fritidsförvaltningen 2026-2035 7 • Bilaga 1 - Sammanställning dialogunderlag och ändringshänvisning till lokalbehovsplan 2027-2036 fritidsnämnden • Förskolenämnden beslut 251229 § 159 Reservation (V) och Särskilt yttrande (M) • Lokalbehovsplan 2027-2036 Förskolenämnden • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 251218 § 371 Särskilt yttrande (V) och (SD) • Lokalbehovsplan 2027-2036 - beslutad av ASN 2025-12-18 • Bilaga 1 Hyror 2025 • Bilaga 2 Nyttjandegrad • Bilaga 3 Utvecklingsplan BiM lokaler - 2027-2036 • Kulturnämnden beslut 251218 § 152 • Lokalbehovsplan 2027-2036 (Kulturnamnden) • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 251218 §188 Särskilt yttrande (M) och (V) • Lokalbehovsplan 2027-2036 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Lokalbehovsplan 2027-2036 Tekniska nämnden • Tekniska nämnden beslut 251215 §321 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Stadsbyggnadsnämnden • Stadsbyggnadsnämnden beslut 251211 § 381 Särskilt yttrande (M+C) • Lokalbehovsplan 2027-2036 (Kommunstyrelsen) • Beslut KS 251203 §349 Lokalbehovsplan 2027-2036 - Kommunstyrelsen • Lokalbehovsplan 2027-2036 Funktionsstödsnämnden • Funktionsstödsnämnden beslut 251215 §127 Reservation (V) och Särskilt yttrande (M) - Lokalbehovsplan 2027-2036 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Valnämnden • Valnämnden beslut 231022 § 49 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Miljonämnden • Yttrande miljönämnden • Miljönämnden 251211 § 246 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Revisorskollegiet • Revisorskollegiet beslut 251217 §143 - Lokalbehovsplan 2027-2036 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden • Beslut hälsa-, vård- och omsorgsnämnden 251218 §126 Särskilt yttrande (M+C) • Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 • Delegationsbeslut 260311 Fritidsnämnden • Lokalbehovsplan 2027-2036 Fritidsnämnden reviderad • Tjänsteskrivelse fritidsförvaltningen • Fritidsnämnden beslut 251218 § 169 Reservation (V) 8 Bilaga 1 § 84 Särskilt yttrande Ärende 11. Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 Moderaterna och Centerpartiet välkomnar att planen nu innehåller en prognos för fastighetsunderhållet. Det är ett steg i rätt riktning. Samtidigt väcker den kraftiga ökningen av beräknade behov frågor om tidigare planering, underlagens tillförlitlighet och Stadsfastigheters kapacitet. Det saknas fortfarande en tydlig och långsiktig bild av det samlade underhållsbehovet, liksom analyser av risker, prioriteringar och effektiviseringspotential. Moderaterna och Centerpartiet efterlyser en mer utvecklad planering med tydligare nyckeltal och bättre beslutsunderlag för att undvika underinvesteringar och ett urholkat fastighetskapital. Moderaterna och Centerpartiet vill framhålla betydelsen av en rationell och resurseffektiv lokalförsörjning. Bristande underhåll och lokaler som inte är ändamålsenliga har under lång tid fått negativa konsekvenser. Den genomförda inventeringen är därför välkommen, men den kommande lokalutvecklingsstrategin måste säkerställa en långsiktigt hållbar planering. Samtidigt behöver arbetet med att effektivisera lokalutnyttjandet intensifieras, inte minst vad gäller stadens egna kontorsytor som i dag i flera fall överstiger rimliga nivåer. Moderaterna och Centerpartiet ser allvarligt på att likvärdigheten i förskolan brister. Skillnader i lokalstandard och tillgång påverkar barns förutsättningar och riskerar att urholka likvärdigheten. Samtidigt riskerar ökande lokalkostnader att tränga undan resurser från kärnverksamheten. Planeringen måste därför i högre grad säkerställa både kvalitet och kostnadskontroll. Moderaterna och Centerpartiet vill uppmärksamma att Socialdemokraterna på sikt avvecklar mindre skolenheter i den kommunala grundskolan. Vi anser att Malmö stad fortsatt ska erbjuda olika typer av skolor. Mindre skolor är efterfrågade av vårdnadshavare, elever och medarbetare och bidrar ofta till trygghet, studiero och kontinuitet genom närmare relationer. En sådan utveckling riskerar att leda till att fler väljer fristående huvudmän eller skolor i andra kommuner där mindre enheter finns. Det är i sig inget problem, men på sikt kan det försvaga den kommunala skolans attraktivitet och ställning i Malmö. Det är positivt att planen för gymnasie- och vuxenutbildningen betonar långsiktighet och effektivt resursutnyttjande. Samtidigt saknas konkreta lösningar på identifierade behov, exempelvis tillgång till idrottslokaler, vilket riskerar att påverka kvaliteten i utbildningen och elevernas förutsättningar. Moderaterna och Centerpartiet vill betona att lokalernas utformning är avgörande för kvaliteten i äldreomsorgen. I planeringen av nya särskilda boenden och renoveringar måste tydliga krav ställas på funktionalitet och boendemiljö. Särskilt viktigt är att säkerställa goda möjligheter till utevistelse, vilket har tydligt positiva hälsoeffekter. Flexibilitet, samnyttjande och samlokalisering bör utvecklas för att stärka kvaliteten och skapa fler mötesplatser. Samtidigt behöver ett tydligt äldreperspektiv finnas med tidigt i planeringen av nya stadsområden. Moderaterna och 9 Centerpartiet ser även ett behov av fler förebyggande insatser och mellanalternativ som trygghetsboende, som kan stärka äldres självständighet och skjuta upp behovet av särskilt boende. Slutligen ser Moderaterna och Centerpartiet med oro på utvecklingen inom LSS, där större och mer institutionsliknande boenden fortsätter att ersätta den småskalighet som är central för lagens intentioner. Planeringen bör i stället utgå från mindre enheter som stärker individens integritet, självständighet och livskvalitet. Moderaterna och Centerpartiet efterlyser sammantaget en mer kraftfull, långsiktig och resultatinriktad styrning av såväl fastighetsförvaltning som lokalplanering. Kommunfullmäktige 2026-04-24 Håkan Fäldt (M) Anton Sauer (C) Malmö stad Stadskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2026-03-12 Vår referens Mikael Kylsäter Utvecklingssamordnare mikael.kylsater@malmo.se Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 STK-2025-1956 Sammanfattning I ärendet presenteras förslag till Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027–2036. Den utgör stadens övergripande styrdokument för planeringen av verksamhetslokaler. I planen ges en övergripande bild av det befintliga beståndet av verksamhetslokaler, vad lokalerna kostar samt framtida behov av lokaler inom olika verksamhetsområden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027– 2036. 2. Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att se över planeringen av lokaler och anläggningar för fritidsändamål och återrapportera det i nämndens kommande lokalbehovsplan. Beslutsunderlag • Stadsbyggnadsnämnden beslut 251211 § 381 Särskilt yttrande (M+C) • Lokalbehovsplan 2027-2036 Stadsbyggnadsnämnden • Miljönämnden 251211 § 246 • Yttrande miljönämnden • Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut 251218 §188 Särskilt yttrande (M) och (V) • Lokalbehovsplan 2027-2036 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Tekniska nämnden beslut 251215 §321 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Tekniska nämnden • Beslut hälsa-, vård- och omsorgsnämnden 251218 §126 Särskilt yttrande (M+C) SIGNERAD 2026-03-17 • Kulturnämnden beslut 251218 § 152 • Lokalbehovsplan 2027-2036 (Kulturnamnden) • Bilaga 3 Utvecklingsplan BiM lokaler - 2027-2036 • Bilaga 2 Nyttjandegrad • Bilaga 1 Hyror 2025 • Arbetsmarknads- och socialnämnden beslut 251218 § 371 Särskilt yttrande (V) och (SD) • Lokalbehovsplan 2027-2036 - beslutad av ASN 2025-12-18 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Förskolenämnden • Förskolenämnden beslut 251229 § 159 Reservation (V) och Särskilt yttrande (M) • Fritidsnämnden beslut 251218 § 169 Reservation (V) • Barnkonsekvensanlays lokalbehovsplan fritidsförvaltningen 2026-2035 • Bilaga 1 - Sammanställning dialogunderlag och ändringshänvisning till lokalbehovsplan 2027-2036 fritidsnämnden • Servicenämnden beslut 251217 § 120 Särskilt yttrande (M) • Lokalförsörjarplan 2027–2036 servicenämnden • Bilaga 1 - Drift och komponentutbyte 2026-2028 • Servicenämnden beslut 251217 § 119 Särskilt yttrande (V) • Lokalbehovsplan 2027-2036 servicenämnden • Lokalbehovsplan 2027-2036, Grundskolenämnden • Grundskolenämnden beslut 251217 § 195 Särskilt yttrande (M) och muntlig Reservation (V) • G-Tjänsteskrivelse KSAU 260323 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027- 2036 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Revisorskollegiet • Lokalbehovsplan 2027-2036 Funktionsstödsnämnden • Lokalbehovsplan 2027-2036 Miljonämnden • Lokalbehovsplan 2027-2036 Valnämnden • Funktionsstödsnämnden beslut 251215 §127 Reservation (V) och Särskilt yttrande (M) - Lokalbehovsplan 2027-2036 • Lokalbehovsplan 2027-2036 (Kommunstyrelsen) • Beslut KS 251203 §349 Lokalbehovsplan 2027-2036 - Kommunstyrelsen • Valnämnden beslut 231022 § 49 • Revisorskollegiet beslut 251217 §143 - Lokalbehovsplan 2027-2036 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden • Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027-2036 • Lokalbehovsplan 2027-2036 Fritidsnämnden reviderad • Tjänsteskrivelse fritidsförvaltningen • Delegationsbeslut 260311 Fritidsnämnden Beslutsplanering Kommunstyrelseberedningen 2026-03-18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-03-23 Kommunstyrelsen 2026-04-01 Kommunfullmäktige 2026-04-23 Beslutet skickas till Arbetsmarknads- och socialnämnden Fritidsnämnden Funktionsstödsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälsa- vård och omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden Miljönämnden Revisorskollegiet Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden Stadskontoret, ekonomiavdelningen Stadskontorets handläggare Ärendet I ärendet presenteras förslag till Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027–2036. Den utgör stadens övergripande styrdokument för planeringen av verksamhetslokaler. I planen ges en övergripande bild av det befintliga beståndet av verksamhetslokaler, vad lokalerna kostar samt framtida behov av lokaler inom olika verksamhetsområden. Planen bygger på den lokalplanering som respektive nämnd redovisar i sin lokalbehovsplan och den lokalförsörjarplan som servicenämnden beslutar om. Lokalförsörjningsplanen ska användas som ett underlag av stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden i deras planering och av servicenämnden i sin roll som lokalförsörjare. Planen är ett inriktningsbeslut i enlighet med modellen för investeringsstyrning i Malmö stad. Varje enskild lokalanskaffning prövas i grindbeslut enligt lokalbeslutsprocessen och behöver sedan godkännas politiskt innan genomförande. Viktiga punkter i lokalförsörjningsplanen Givet den förväntade befolkningsutvecklingen har planeringen av för- respektive grundskolelokaler lagts om efter en tid av omfattande utbyggnad. Grundskolenämnden kommer att avveckla paviljonger och några mindre lokaler samt ställa om utbildningsplatser till anpassad grundskola. Inom förskolan finns ett antal nybyggnationer i planeringen för att ersätta tillfälliga och bristfälliga lokaler. 2028 väntas nya lokaler för Malmö Idrottsgymnasium och anpassad gymnasieskola stå färdiga på Stadionområdet. Under planeringsperioden utgår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden från en ökad andel elever i Malmös kommunala gymnasieskolor, särskilt inom vissa yrkesprogram. Som en följd av att antalet äldre förväntas bli fler i Malmö finns det ett behov av cirka 400 fler platser på vård- och omsorgsboenden under de kommande tio åren. Dessutom finns planering på att starta så kallade hemvårdshubbar där flera professioner som arbetar med vård i brukarens hem kan använda gemensamma lokaler. Det finns behov av fler platser inom både LSS och daglig verksamhet. Utbyggnaden av LSS-boenden har hittills försenats på grund av svårigheten att hitta lämpliga lokaliseringar. Nu finns dock ett antal nybyggnationsprojekt på gång. Gällande daglig verksamhet planeras det för fler större enheter där flera olika typer av verksamheter kan bedrivas i samma lokal. Det finns en omfattande planering för lokaler och anläggningar för fritidsverksamhet. Planeringen innehåller både ersättningar och nyanskaffningar. Exempelvis medför utvecklingen av Stadionområdet investeringar i flera anläggningar, de mest aktuella är Multisportbyggnaden och nya Malmö stadion. Dessutom bedömer fritidsnämnden att det finns behov av flera andra anläggningar i staden under planeringsperioden, bland annat is- och simhallar. Servicenämnden fick i samband med beslut om lokalförsörjningsplan för 2026–2035 i uppdrag att redovisa en dokumenterad underhållsplanering för stadens lokalbestånd. Servicenämnden redovisar i detta ärende vilka större underhållsåtgärder som planeras och hur det påverkar lokalnyttjande nämnder ekonomiskt under de kommande tre åren. Arbete pågår med att ta fram 10-åriga underhållsplaner per lokal tillsammans med lokalnyttjarna. Lokalkostnadernas andel av nämndernas totala kostnader har över lag varit stabilt de senaste åren. Undantaget är fritidsnämnden där lokalkostnadernas andel har ökat från 41 % till 51 % sedan 2021 till följd av att nya objekt tagits i bruk och att driftkostnaderna har ökat. På helheten bedöms inte lokalkostnadernas andel öka markant framöver, det främsta undantaget är fritidsnämnden. Stadskontorets bedömning Stadskontoret bedömer att fritidsnämnden på ett tydligare sätt behöver redovisa vilka behov som respektive planerad lokalinvestering tillgodoser. Planeringen kan också behöva revideras utifrån förändrade bedömningar av framtida befolkningsutveckling. Vissa av de kommunala bolagen och kommunalförbunden står inför stora investeringsbehov framöver gällande bland annat Va-system och energiinfrastruktur. Sammantaget med de investeringsbehov som finns i nämnderna riskerar det att leda till att stadens skuldsättning ökar. Därför är det viktigt att göra välavvägda prioriteringar i investeringsplaneringen framöver. Eftersom en stor del av driftkonsekvenserna av de planerade investeringarna i fritidsanläggningar inte kommer kunna hanteras inom fritidsnämndens befintliga ekonomiska ram behöver kommunstyrelse och kommunfullmäktige ett bra planeringsunderlag för att kunna fatta beslut om satsningar inom detta område. Därför föreslår stadskontoret att kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att se över sin lokalplanering och redovisa det till kommunfullmäktige i nämndens kommande lokalbehovsplan. I denna översyn ska den senaste befolkningsprognosen, lokalbeståndets ändamålsenlighet, framtida stadsutveckling och olika målgruppers behov särskilt belysas. Även delar av kulturnämndens planerade lokalutbyggnad kommer inte kunna hanteras inom befintlig ekonomisk ram, vilket i nuläget gäller framför allt nytt konstmuseum och nya lokaler för centralmagasinet. Därför kommer stadskontoret att revidera anvisningarna för fritidsnämndens och kulturnämndens kommande lokalbehovsplaner så att de på ett tydligare sätt redogör för behovsbedömningarna av de lokaler som inte kan finansieras inom nämndernas befintliga ekonomiska ramar. Ansvariga Nicklas Löfström Nämndsekreterare Emma Sandberg Enhetschef Anna Westerling Ekonomidirektör Andreas Norbrant Stadsdirektör Rapport Lokalförsörjningsplan för Malmö stad 2027–2036 Förvaltning Stadskontoret Avdelning Ekonomiavdelningen Upprättad 2026-03-12 Version 1.0 Ansvarig Mikael Kylsäter Sammanfattning • Givet den förväntade befolkningsutvecklingen har planeringen av för- respektive grundskolelokaler lagts om efter en tid av omfattande utbyggnad. Grundskolenämnden kommer att avveckla paviljonger och några mindre lokaler samt ställa om utbildningsplatser till anpassad grundskola. Inom förskolan finns ett antal nybyggnationer i planeringen för att ersätta tillfälliga och bristfälliga lokaler. 2028 väntas nya lokaler för Malmö Idrottsgymnasium och anpassad gymnasieskola stå färdiga på Stadionområdet. Under planeringsperioden utgår gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden från en ökad andel elever i Malmös kommunala gymnasieskolor, särskilt inom vissa yrkesprogram. • Som en följd av att antalet äldre förväntas bli fler i Malmö finns det ett behov av cirka 400 fler platser på vård- och omsorgsboenden under de kommande tio åren. Dessutom finns planering på att starta så kallade hemvårdshubbar där flera professioner som arbetar med vård i brukarens hem kan använda gemensamma lokaler. • Det finns behov av fler platser inom både LSS och daglig verksamhet. Utbyggnaden av LSS-boenden har hittills försenats på grund av svårigheten att hitta lämpliga lokaliseringar. Nu finns dock ett antal nybyggnationsprojekt på gång. Gällande daglig verksamhet planeras det för fler större enheter där flera olika typer av verksamheter kan bedrivas i samma lokal. • Det finns en omfattande planering för lokaler och anläggningar för fritidsverksamhet. Planeringen innehåller både ersättningar och nyanskaffningar. Exempelvis medför utvecklingen av Stadionområdet investeringar i flera anläggningar, de mest aktuella är Multisportbyggnaden och nya Malmö stadion. Dessutom bedömer fritidsnämnden att det finns behov av flera andra anläggningar i staden under planeringsperioden, bland annat is- och simhallar. • Servicenämnden fick i samband med beslut om lokalförsörjningsplan för 2026– 2035 i uppdrag att redovisa en dokumenterad underhållsplanering för stadens lokalbestånd. Servicenämnden redovisar i detta ärende vilka större underhållsåtgärder som planeras och hur det påverkar lokalnyttjande nämnder ekonomiskt under de kommande tre åren. Arbete pågår med att ta fram 10-åriga underhållsplaner per lokal tillsammans med lokalnyttjarna. • Lokalkostnadernas andel av nämndernas totala kostnader har över lag varit stabilt de senaste åren. Undantaget är fritidsnämnden där lokalkostnadernas andel har ökat från 41 % till 51 % sedan 2021 till följd av att nya objekt tagits i bruk och att driftkostnaderna har ökat. På helheten bedöms inte lokalkostnadernas andel öka markant framöver, det främsta undantaget är fritidsnämnden. Innehållsförteckning Sammanfattning............................................................................... 3 Inledning ........................................................................................... 5 Syftet med lokalförsörjningsplanen ................................................. 5 Planeringsförutsättningar ................................................................ 5 Samlad bedömning av nämndernas lokalplanering ......................... 8 Övergripande om lokalförsörjningen i Malmö stad .................... 16 Befintligt lokalbestånd ................................................................... 16 Miljö- och klimatpåverkan .............................................................. 20 Ekonomiska konsekvenser ........................................................... 22 Nämndernas lokalplanering .......................................................... 28 Lokaler för utbildningsverksamhet ................................................. 28 Lokaler för omsorg och socialtjänst ............................................... 32 Lokaler för kulturverksamhet ......................................................... 38 Lokaler för fritidsverksamhet ......................................................... 39 Administrativa lokaler .................................................................... 43 Planerade anskaffningar och avvecklingar ................................. 44 Planerade anskaffningar ............................................................... 44 Planerade avvecklingar ................................................................. 48 Inledning I detta avsnitt beskrivs syftet med lokalförsörjningsplanen, viktiga förutsättningar för lokalplaneringen samt stadskontorets samlade bedömning av stadens lokalplanering. Syftet med lokalförsörjningsplanen Det här är Malmö stads lokalförsörjningsplan för perioden 2027–2036. Den utgör stadens övergripande styrdokument för planeringen av verksamhetslokaler. Verksamhetslokaler är en avgörande förutsättning för att Malmö stad ska kunna erbjuda service och tjänster till Malmöborna. Lokalerna är en betydande kostnadspost och en viktig del i stadsutvecklingen. Nybyggnation och drift av lokaler står dessutom för en stor del av Malmö stads klimatpåverkan. Lokalplaneringen är därför av strategisk betydelse för stadens verksamheter och Malmös utveckling. Lokalförsörjningsplanen redovisar Malmö stads lokalbehov för de kommande tio åren och vilken planering som finns för att tillgodose behoven. Nämndernas lokalbehovsplaner ligger till grund för den planering som redovisas i planen. I planen beskrivs också stadens befintliga lokalbestånd, underhållsplanering, ekonomiska konsekvenser av lokalförsörjningen samt lokalanvändningens miljö- och klimatpåverkan. Lokalförsörjningsplanen ska användas som ett underlag av stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden i deras planering och av servicenämnden i sin roll som lokalförsörjare. Planen är ett inriktningsbeslut i enlighet med modellen för investeringsstyrning i Malmö stad. Varje enskild lokalanskaffning prövas i grindbeslut enligt lokalbeslutsprocessen och behöver sedan godkännas politiskt innan genomförande. Planeringsförutsättningar Nedan beskrivs några viktiga planeringsförutsättningar som påverkar stadens lokalplanering. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen är den enskilt viktigaste planeringsförutsättningen för stadens lokalplanering. Befolkningens storlek och sammansättning påverkar vilken kommunal service som efterfrågas och därmed vilka lokaler som behövs. Under stora delar av 2000-talet har Malmö stad haft hög befolkningstillväxt med en befolkningsökning på cirka 5 000 invånare per år. I den senaste befolkningsprognosen bedöms dock befolkningsökningen ligga runt 2 600 invånare per år framöver. Minskningen beror i huvudsak på minskad invandring och lägre barnafödande. Om prognosen blir verklighet kommer det övergripande behovet av nya lokaler inte öka lika snabbt framöver som under den senaste 20-års perioden. Lokalbehovet i olika verksamheter påverkas främst av hur specifika åldersgrupper utvecklas. Framför allt yngre och äldre efterfrågar lokalkrävande kommunal verksamhet. Barn och unga När det gäller de yngre åldersgrupperna förväntas antalet barn i både för- och grundskoleåldern att minska framöver. Barn i förskoleåldern förväntas minska med cirka 5 % fram till 2027 för att därefter plana ut. De förväntas öka i antal under 2030-talet baserat på en förväntad ökning i fruktsamheten. Gällande barn i grundskoleåldern förväntas en minskning under planeringsperioden med cirka 3 400 individer fram till 2035, vilket motsvarar en minskning på cirka 8 %. Antalet elever i gymnasieåldern förväntas öka fram till 2031 för att därefter börja minska. Äldre De äldre Malmöborna förväntas öka under det kommande decenniet. Åldersgruppen 66–79 år förväntas öka med 16 % och gruppen 80+ ökar med cirka 30 % fram till 2035. Även denna utveckling får en stor påverkan på det framtida lokalbehovet, framför allt för hälsa-, vård- och omsorgsnämnden. Även andra nämnder påverkas av att andelen äldre ökar, bland annat funktionsstödsnämnden som förväntas få fler äldre brukare inom sin LSS-verksamhet. Lokalbehov som inte korrelerar med den demografiska utvecklingen Det finns flera lokalbehov som har en svagare korrelation med den demografiska utvecklingen. Två exempel är anpassad grundskola och gruppbostäder inom LSS. Där har efterfrågan på platser ökat på ett sätt som inte står i direkt relation till hur aktuella befolkningsgrupper utvecklats. I dessa fall blir befolkningsprognosen ett något trubbigare planeringsverktyg för att bedöma det framtida lokalbehovet. Stadsutveckling Malmö växer och förändras. När områden förändras kan verksamheter behöva flyttas. Nedan följer ett antal utbyggnads- och stadsutvecklingsprojekt som påverkar stadens lokalbehov. Dessa lokalbehov är inte primärt drivna av befolkningsutvecklingen. Västra Flensburg I området Västra Flensburg planerades för en utbyggnad av Region Skånes verksamheter inom sjukhusområdet. Planeringen har medfört att fem förskolor inom området kan behöva omlokaliseras. Även arbetsmarknads- och socialnämnden bedriver verksamhet i området som skulle påverkas. Region Skåne utreder för närvarande om de i stället kan utöka sin verksamhet i anslutning till sin befintliga lokalisering. Utredningen väntas bli klar under våren 2026 och ännu finns inget definitivt besked. Befintliga förskolor inom området fortsätter för närvarande sin verksamhet. De förändrade planerna har försvårat förskolenämndens lokalplanering då en förskola avvecklats delvis mot bakgrund av den planerade exploateringen och de andra förskolorna har planerats för avveckling eller omlokalisering. Även för arbetsmarknads- och socialnämnden har de förändrade planerna på Västra Flensburg påverkat nämndens lokalplanering. Amiralsgatan och Station Persborg Planprogrammet för Amiralsgatan och Station Persborg beskriver den planerade utvecklingen av området under de närmaste decennierna. Förslaget innebär bland annat en utveckling av stationsområdet runt Persborg med nya bostäder, verksamhetslokaler och en ny förskola. I detta område bedriver kommunteknik inom serviceförvaltningen en stor del av sin verksamhet. För närvarande har inte detaljplaner startats för denna del av området, men om planerna genomförs måste verksamheterna lämna hela området. Parallellt pågår ett detaljplanearbete för fastigheten Verket 4 där kommunteknik hyr mark och lokaler. Denna ytkrävande verksamhet kommer behöva omlokaliseras inom några år. Stadionområdet Arbetet med att utveckla Stadionområdet har pågått en längre tid inom Malmö stad och med berörda externa aktörer. 2019 godkände kommunfullmäktige ett planprogram för området som legat till grund för utvecklingen. I programmet föreslogs att flera nya idrottsanläggningar ska uppföras på området som sammantaget medför stora investeringar och ökande driftkostnader för fritidsnämnden. Läs mer om Stadionområdets utveckling i avsnittet Lokaler för fritidsverksamhet. Beredskap Till följd av ett försämrat säkerhetsläge kommer beredskap med största sannolikhet bli ett viktigare perspektiv i stadens lokalförsörjning framöver. En del av stadens nämnder beskriver hur de arbetar med frågan i sina lokalbehovsplaner. Arbetsmarknads- och socialnämnden beskriver vikten av att deras verksamhet kan fortgå även vid olika typer av störningar. Nämnden arbetar bland annat med kontinuitetsplanering och att bygga redundans för att kunna omlokalisera verksamheter vid störningar. Servicenämnden lyfter behovet av ett beredskapslager inom kommuntekniks verksamhet för att kunna hantera extraordinära händelser. Samlad bedömning av nämndernas lokalplanering I detta avsnitt redogör stadskontoret för sin samlade bedömning av nämndernas lokalplanering. Syftet är ett ge en helhetsbild över vad som fungerar väl och vilka områden inom lokalförsörjningen som staden behöver ha särskilt fokus på framöver. Planeringsförmåga i nämnderna Stadskontoret bedömer att stadens nämnder över lag bedriver en god lokalplanering. Nämndernas förmåga att bedöma framtida lokalbehov har förbättrats, exempelvis genom att utveckla analyserna av hur vissa lokalbehov förhåller sig till befolkningsutvecklingen. Det finns dock skillnader i nämndernas planeringsförmåga, vilket sannolikt beror på hur trängande utbyggnadsbehov som funnits historiskt och att vissa lokalbehov är mer svårprognostiserade än andra. Det är värdefullt att nämnderna bedriver en god lokalplanering eftersom det ökar sannolikheten för att kunna tillgodose nämndernas lokalbehov med ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Eftersom det ofta tar lång tid att anskaffa nya lokaler kan bristfällig lokalplanering leda till dyrare och sämre lösningar. Trots att planeringen över lag är god bedömer stadskontoret att det finns områden att utveckla. Några nämnder redovisar exempelvis inte framtida lokalbehov och planerade anskaffningar på ett tillräckligt specifikt sätt i sina lokalbehovsplaner. Vidare ser stadskontoret ett behov av att ytterligare utveckla servicenämndens vakanshantering. Detta för att i ett tidigare skede identifiera vilka lokaler som kommer att bli vakanta och bedöma vilka verksamheter de eventuellt kan användas för. Lokalkostnadsutveckling Som visas i tabell 6 på sidan 23 har det inte skett några större förändringar i nämndernas lokalkostnader, sett som andel av totala kostnader, under de senaste fem åren. Undantaget är fritidsnämnden vars lokalkostnadsandel ökat från 41 % till 51 % sedan 2021. Figur 2–4 på sidorna 26–27 visar att Malmö stads lokalkostnader inom förskola, grundskola och gymnasieskola inte avviker på ett markant sett jämfört med landets tio största kommuner. Gällande förskolelokaler ligger Malmö en bit över riksgenomsnittet. Tabell 7 på sidan 24 visar nämndernas prognostiserade lokalkostnader utifrån den lokalplanering som är gjord. Över lag bedöms det inte bli någon större ökning av nämndernas lokalkostnader sett som andel av deras totala kostnader. Totalt bedöms lokalkostnaderna öka med 21 % för de åtta största lokalnyttjande nämnderna fram till 2035. Detta motsvarar en årlig ökningstakt på cirka 2,1 %. Givet framtida uppräkningar av nämndernas kommunbidrag kommer lokalkostnadsandelen därmed sannolikt inte att öka på helheten. Utifrån planeringen framåt är det tre nämnder som bedöms ha en högre lokalkostnadsutveckling. Dessa är fritidsnämnden, kulturnämnden och funktionsstödsnämnden. Hälsa-, vård- och omsorgsnämndens planerade utbyggnad av vård- och omsorgsboenden är inte inkluderad i denna bedömning eftersom de inte finns med i nämndens lokalbehovsplan. Förskolenämnden lyfter även i sin lokalbehovsplan att de ser en oro över att lokalkostnaderna per plats kommer att öka under planeringsperioden som en konsekvens av att nya lokaler tas i bruk samtidigt som antalet barn inte ökar. Samtidigt prognostiserar stadskontoret att förskolenämndens resurstilldelning för perioden 2026–2035 kommer att öka med drygt 30 %. Denna prognos inkluderar både indexuppräkning av nämndens kommunbidrag och demografieffekt till följd av att antalet barn i förskoleålder ändras. Sammantaget indikerar detta att lokalkostnadens andel, såväl per plats som för nämnden som helhet, inte kommer att öka. Prognosen baseras på nuvarande befolkningsprognos och kan ändras vid fortsatt låga födelsetal. Omläggning i planeringen av för- och grundskolelokaler Precis som för många andra kommuner och Sverige i stort har det under senare år skett förändringar i de demografiska framtidsutsikterna i Malmö. Under stora delar av 2000-talet har Malmö haft ett högt barnafödande och en hög generell befolkningstillväxt. Det gav upphov till en omfattande utbyggnad av framför allt för- och grundskolelokaler under denna period. Sedan 2018 har dock antalet barn i förskoleålder i Malmö minskat och sedan några år tillbaka har prognoserna för framtida barnafödande reviderats ned. Figur 1 illustrerar detta genom att jämföra prognosen över antalet 0-åringar i befolkningsprognoserna för Malmö stad beslutade 2015, 2020 respektive 2025. 2015 prognostiserades det att det skulle finnas cirka 5 800 0-åringar år 2025, medan utfallet blev cirka 4 400 0-åringar. Denna förändring i antalet nyfödda får såklart en påverkan på behovsbedömningarna av i första hand förskolelokaler, men med lite fördröjning även på grundskole- och gymnasielokaler. Figur 1. Antal 0-åringar i befolkningsprognoserna beslutade 2015, 2020 respektive 2025 7000 5840 5699 6000 5320 5011 4882 5000 4416 4000 3000 2000 1000 0 Befolkningsprognos 2015 Befolkningsprognos 2020 Befolkningsprognos 2025 Givet att det ofta tar flera år att anskaffa nya lokaler understryker detta vikten av att löpande se över lokalplaneringen och anpassa den efter förändrade förutsättningar. Hur har då förskole- respektive grundskolenämnden justerat sin lokalplanering utifrån förändringarna i befolkningsprognosen? Figur 2. Utbyggnads- och avvecklingsplanering i förskolenämndens lokalbehovsplaner beslutade år 2021 till 2025 Figur 2 ovan visar den planerade utbyggnaden och avvecklingen av antalet förskoleplatser under kommande tio år i förskolenämndens fem senaste lokalbehovsplaner. Nämndens utbyggnadsplanering har reviderats ner, från cirka 4 900 platser i planen 2022 till cirka 2300 platser i den senaste planen. Om den planerade avvecklingen beaktas innebär de två senaste 0184 0043 0141 0594 0572 0022 2163 0052 2111 8492 0003 25- 8132 6812 231 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2021 2022 2023 2024 2025 -1000 Utbyggnad Avveckling Netto planerna knappt nettoförändring i antalet platser. Detta ligger i linje med den senaste befolkningsprognosen som prognostiserar att antalet barn i förskoleåldern kommer vara i det närmaste oförändrat om tio år jämfört med idag. Figur 3 visar på motsvarande sätt hur grundskolenämndens lokalplanering har reviderats de senaste åren. Utbyggnadsplaneringen har justerats ned från cirka 5 000–6 000 platser för några år sedan till 840 platser i den senaste planen. Dessutom har nämnden ökat antalet platser som avses avvecklas, vilket gett en negativ nettoförändring av antalet platser i de två senaste planerna. Nämnden planerar att ställa om platser från grundskola till anpassad grundskola för att möta behovet inom den verksamheten. Figur 3. Utbyggnads- och avvecklingsplanering i grundskolenämndens lokalbehovsplaner beslutade år 2021 till 2025 Sammantaget bedömer stadskontoret att förskolenämnden och grundskolenämnden har gjort tillräckliga förändringar i sin lokalplanering för att hantera förändrade demografiska framtidsutsikter. Fritidsnämndens lokalplanering En ny Malmö stadion för tävlingar på internationell nivå inom friidrott och fotboll, en ny Multisportbyggnad, två nya simhallar, en tillfällig ishall, två nya permanenta ishallar, en ny gymnastikidrottshall, en ny bowlinghall, ombyggnation, alternativt nybyggnation av friidrottshallen Atleticum, ny aktivitetsyta i mobilitetshus på Stadionområdet, en ny sporthall på Rosengård, en ny gymnastiksal, två nya idrottsplatser samt upprustning av sju befintliga idrottsplatser är de lokaler och anläggningar som fritidsnämnden avser att anskaffa under planeringsperioden 2027–2036. 5194 529 0993 6326 577 1645 9275 0051 9224 0021 0033 0012- 048 0031 064- 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2021 2022 2023 2024 2025 -1000 -2000 -3000 Utbyggnad Avveckling Netto Denna planering innehåller både ersättning av befintliga och anskaffning av nya lokaler och anläggningar för fritid och evenemang. Figur 4 visar hur fritidsnämndens lokalplanering bedöms påverka framtida lokalkostnader vid genomförande. Totalt prognostiseras fritidsnämndens lokalkostnader öka från 379 till 638 mnkr fram till år 2035, vilket motsvarar en ökning med 68 %. Planeringen innefattar även de lokaler nämnden avser att lämna, vilket motsvarar minskade lokalkostnader med ca 15 mnkr under perioden. I de fall de finns politiska beslut om lokalanskaffning i enskilda projekt utgår prognosen från beslutade investeringsbelopp. Därför utgår prognosen från en totalutgift för nya Malmö stadion om 633 mnkr i enlighet med kommunfullmäktiges beslut hösten 2024. I februari 2026 fattade fritidsnämnden beslut om att ansöka om godkännande av utökat totalbelopp för nya Malmö stadion om 1 082 mnkr. Eftersom detta inte behandlats i kommunfullmäktige baseras prognosen på gällande beslut av kommunfullmäktige. Figur 4. Prognostiserade lokalkostnader för fritidsnämnden baserat på fritidsnämndens lokalbehovsplan (mnkr) 700 631 636 635 638 572 600 544 511 523 500 379 380 400 300 200 100 0 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Fritidsnämnden beskriver i sin lokalbehovsplan hur de arbetar för att utveckla lokalbeståndet för att bidra till kommunfullmäktiges mål i budgeten. I detta arbete lyfter nämnden bland annat att de avser att bidra till att sänka trösklarna för de grupper som är minst aktiva idag och att stärka Malmös roll som regional tillväxtmotor genom att tillhandahålla evenemangsanläggningar. Stadskontoret bedömer att fritidsnämnden på ett tydligare sätt behöver redovisa vilka behov som respektive planerad lokalinvesteringar tillgodoser. Planeringen kan också behöva revideras utifrån förändrade bedömningar av framtida befolkningsutveckling. Vissa av de kommunala bolagen och kommunalförbunden står inför stora investeringsbehov framöver gällande bland annat Va-system och energiinfrastruktur. Sammantaget med de investeringsbehov som finns i nämnderna riskerar det att leda till att stadens skuldsättning ökar. Därför är det viktigt att göra välavvägda prioriteringar i investeringsplaneringen framöver. Eftersom en stor del av den planerade utbyggnaden av fritidsanläggningar inte kommer kunna hanteras inom fritidsnämndens befintliga ekonomiska ram behöver kommunstyrelse och kommunfullmäktige ett bra planeringsunderlag för att kunna fatta beslut om satsningar inom detta område. Därför föreslår stadskontoret att kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att se över sin lokalplanering och redovisa det till kommunfullmäktige i nämndens kommande lokalbehovsplan. Fritidsnämnden lyfter i sin lokalbehovsplan att de avser föra dialog med privata aktörer gällande utveckling och nybyggnation av en evenemangshall och att i samverkan med olika aktörer uppföra en permanent ishall i Jägersro. Vilka aktörer som avses och hur samverkansformerna ska se ut specificeras inte i planen. I SKR:s rapport Äga eller hyra verksamhetslokaler redogör de för de principiella för- och nackdelar med att äga respektive hyra verksamhetslokaler (SKR, 2019). Fördelarna vid ägande är bland annat större rådighet över lokalerna och att de lättare kan anpassas utifrån förändrade behov. Fördelarna med att hyra lokaler är bland annat att det ger större flexibilitet, vilket kan vara fördelaktigt då ett lokalbehov inte är långsiktigt. Rapporten visar att det över tid som regel är ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att äga de verksamhetslokaler det finns ett långsiktigt behov av. Stadskontoret vill betona vikten av att väga dessa för- och nackdelar mot varandra innan beslut om att äga eller hyra en specifik verksamhetslokal tas. Aktivitetskravet kan ge upphov till nya lokalbehov Utredningen om aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd (SOU 2025:15) som överlämnades till regeringen i februari 2025 innebär att vuxna personer som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter motsvarande heltidsarbete för att vara berättigade till stöd. Aktiviteterna kan omfatta arbetsmarknadsförberedande insatser, utbildning, praktik, språkundervisning (SFI) och andra åtgärder som stärker förmågan till egen försörjning. Reformen, som kan komma att träda i kraft sommaren 2026, innebär att kommunen kan bli skyldig att erbjuda aktiviteter motsvarande heltidsarbete. I Malmö stads fall kan antalet individer som ska aktiveras komma att uppgå till uppskattningsvis 4700 individer per månad. En sådan förändring kommer att kräva utökade resurser, nya arbetssätt och fler lokaler anpassade för gruppaktiviteter, individuella möten och utbildning. Förändringen kan även ställa nya krav på samlokalisering med andra aktörer. Arbetsmarknads- och socialnämnden bevakar och utreder behoven kopplat till detta. Övergripande om lokalförsörjningen i Malmö stad I detta avsnitt redogörs för de övergripande förutsättningarna för lokalförsörjningen i Malmö stad gällande bland annat befintligt bestånd, ekonomiska konsekvenser och planeringsförutsättningar. Befintligt lokalbestånd Servicenämnden förvaltar på kommunfullmäktiges uppdrag Malmö stads egenägda verksamhetslokaler. De utgörs av totalt cirka 1,9 miljoner kvm lokalyta, varav drygt hälften är lokaler för utbildningsverksamhet. Total internhyra för 2026 uppgår till cirka 1 950 mnkr, vilket motsvarar Malmö stads självkostnad för lokalerna. Malmö stad hyr även in lokaler från externa hyresvärdar för sin verksamhet. Under 2025 hyrde staden in cirka 500 000 kvm lokaler för drygt 870 mnkr. Andelen inhyrda lokaler varierar mellan de olika nämnderna. Grundskolenämnden nyttjar i stort sett bara lokaler som Malmö stad äger medan exempelvis arbetsmarknads- och socialnämnden hyr majoriteten av sina lokaler från externa hyresvärdar. MKB hyr ut cirka 55 000 kvm till stadens nämnder och är den största hyresvärden efter servicenämnden. Vakanser och lokalbank Självkostnaden för stadens vakanta lokaler förvaltade av serviceförvaltningen är cirka 50 mnkr och dessa finansieras inom internhyresmodellen. Det motsvarar cirka 2 % av den totala lokalkostnaden hos serviceförvaltningen. Under början av 2026 lämnas nya objekt in till lokalbanken som kommer läggas in i lokalbanken 2027. I skrivande stund har sista dag för inlämning inte passerat, men den information stadskontoret fått från förvaltningarna är att det inte är några större objekt som kommer lämnas in. Dessa lokaler och de lokaler som sedan tidigare är vakanta finansieras inom internhyresmodellen genom att lokalernas budgeterade självkostnad delas upp på samtliga lokaler. Tabell 1 visar de största vakanta lokalerna för tillfället. Noterbart är att samtliga lokaler nedan är aktuella för ny användning kommande år. Tabell 1. Större vakanta objekt Självkostnad Objekt Status (mnkr) Heleneholm 4 10 Under utredning. Rapphönan 29, Kommunstyrelsen lämnar lokaler. Tas 5 Stadshuset delvis över av tekniska nämnden. Mölledalsskolan 1, Pågående projekt där nya 5 Mölledalsskolan Mölledalsskolan färdigställs 2029. Behandlingen 1, Sege 5 Under utredning. park Tidigare Casino Cosmopol, detta Kungshagen 1 5 avser den del som inte hyrs av kulturförvaltningen. Eva 3, Brandstationen 4 Under utredning. Summa 34 Serviceförvaltningen ska bedriva ett kontinuerligt arbete med Malmö stads vakanta lokaler. För de fall då det inte finns ett kommunalt behov av lokalen utvärderas om den bör utvecklas eller avyttras. Parallellt utvärderas om pågående detaljplaner och exploateringsprojekt kan ha nytta av lokaler som blivit vakanta. Fastighetsunderhåll Underhåll avser åtgärder för att reparera eller byta ut komponenter i stadens byggnader för att livslängden ska förlängas och byggnaden fungera även i framtiden. Behovet av underhåll avgörs till stor del av byggnadernas ålder. Olika delar av en byggnad har olika teknisk livslängd. Tabellen nedan visar fördelningen av stadens lokalbestånd utifrån byggår. En del av underhållsbehovet som serviceförvaltningen identifierat grundar sig i åtgärder kopplat till komponenternas olika livslängd utifrån när dessa är installerade. Exempelvis bedöms avloppsstammars tekniska livslängd vara cirka 50 år och serviceförvaltningen bedömer att cirka 200 byggnader behöver genomgå stamrenovering innan 2036. Tabell 2. Fördelning av lokalbeståndet utifrån byggår Byggår Andel 1960 eller tidigare 28 % 1961–1980 27 % 1981–2000 16 % 2001–2025 28 % I samband med att Lokalförsörjningsplan 2026–2035 beslutades i kommunfullmäktige gavs servicenämnden i uppdrag att redovisa en övergripande dokumenterad underhållsplan för Malmö stads befintliga lokalbestånd. I lokalförsörjarplanen som beslutades i servicenämnden 2025 finns en aggregerad beloppssatt underhållsplanering fördelad på respektive lokalnyttjare. Serviceförvaltningen har gjort en plan för driftunderhåll och komponentutbyte fördelat på respektive lokalnyttjare. Åtgärder för att vidmakthålla en komponents funktion och prestanda utgör driftkostnad medan åtgärder som syftar till att återställa komponenten till ursprungligt skick hanteras som investering. Denna planering redovisas i tabell 3 respektive tabell 4 nedan. Driftunderhåll finansieras som en del av internhyresmodellen. För 2026 ingår 70 kr per BTA1 för alla lokalkategorier utom bostäder som ligger på en högre nivå. I tabellen nedan redovisas att det finns en planering som överstiger den nivå som är satt i internhyresmodellen för 2026. För åren framåt kan det därför finnas ett behov av justering av schablonen för underhåll. Denna justering kommer i så fall göras för samtliga lokalnyttjare. Tabell 3. Planerat underhåll (drift) per lokalnyttjande nämnd Lokalnyttjande nämnd (belopp i mnkr) 2026 2027 2028 Kommunfullmäktige 0 0 0 Stadsrevisionen 0 0 0 Valnämnden 0 0 0 Stadsbyggnadsnämnden 0 1 1 Servicenämnden 4 8 9 Tekniska nämnden 1 1 1 Fritidsnämnden 17 16 21 Kommunstyrelsen 1 2 2 Kulturnämnden 5 4 10 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 6 6 14 Grundskolenämnden 27 41 46 Förskolenämnden 22 28 16 Hälsa-, vård och omsorgsnämnden 13 9 4 Arbetsmarknads- och socialnämnden 10 7 5 Funktionsstödsnämnden 10 8 4 Externa 22 26 22 Vakanta objekt 3 3 5 Totalt 140 160 160 Kr per BTA (Yta 1 870 000 BTA) 75 86 86 1 Bruttoarean är summan av alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas utsida. Gällande komponentutbyten har följande planering gjorts. Tabell 4. Planerade komponentutbyten per lokalnyttjande nämnd Lokalnyttjande nämnd (investeringsbelopp i mnkr) 2026 2027 2028 Kommunfullmäktige 1 0 1 Stadsrevisionen 0 0 0 Valnämnden 0 0 0 Stadsbyggnadsnämnden 1 3 3 Servicenämnden 13 23 25 Tekniska nämnden 2 3 4 Fritidsnämnden 69 47 60 Kommunstyrelsen 2 5 5 Kulturnämnden 29 12 27 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 17 16 41 Grundskolenämnden 121 116 131 Förskolenämnden 25 80 46 Hälsa-, vård och omsorgsnämnden 15 27 12 Arbetsmarknads- och socialnämnden 10 17 12 Funktionsstödsnämnden 11 23 12 Externa 76 70 61 Vakanta objekt 10 9 11 Totalt 400 450 450 I budget 2025 låg 300 mnkr för komponentutbyte i servicenämndens investeringsram. I budget 2026 ligger 400 mnkr för komponentutbyte. I sammanställningen ovan indikeras en ökning till 450 mnkr per år i komponentutbyte. Komponentutbyten är en investering och påverkar lokalkostnaderna framåt med ökande kostnader för avskrivningar och internränta. För att kunna skatta konsekvensen av dessa investeringar kan en schablon om 7,5 % användas som motsvarar en genomsnittlig avskrivningstid på tjugo år (5%) och en internränta på 2,5 %. Driftkonsekvensen ackumulerat för tre år för de interna lokalnyttjarna uppgår till 75 mnkr. För att sätta detta belopp i relation till internhyran för 2026 motsvarar det cirka 4 % (1,3 % per år). Det är av vikt att serviceförvaltningen arbetar gemensamt med lokalnyttjande förvaltningar för att kunna planera in underhåll så att det fungerar för verksamheternas planering samt att höjd tas ekonomiskt. Åtgärder kan innebära höjda kapitalkostnader för ett enskilt objekt även om förändringen i den totala nivån inte är så omfattande. Miljö- och klimatpåverkan Nedan beskrivs miljö- och klimatpåverkan av stadens lokalanvändning. Klimatpåverkan vid nyproduktion Serviceförvaltningen arbetar aktivt med att minska klimatpåverkan vid nybyggnation. För att uppnå detta sätts måltal för klimatpåverkan på alla nyproducerade byggnader. Måltalen skärps kontinuerligt utifrån nya klimatförbättrade material som kommer ut på marknaden. För byggnader som tas i bruk efter 2030 är målet att klimatpåverkan ska vara halverad relativt utsläppen från likvärdiga byggnader år 2021. För att Malmö stad ska nå målet i miljöprogrammet om att organisationen ska ha nettonollutsläpp 2030 är det viktigt att delmålet om klimatoptimering av nya byggprojekt (det vill säga en halvering av koldioxidutsläpp från och med 2025) implementeras. Konkreta aktiviteter för att ta klimatfrågan framåt i nybyggnation hanteras i serviceförvaltningens handlingsplan för klimateffektivt byggande och uppdateras årligen. Klimateffektiv förvaltning För att utföra drift och underhåll på ett klimateffektivt sätt så behövs en kulturförändring och nya arbetssätt. Serviceförvaltningen tillsammans med resten av staden behöver gå från att i första hand förbruka och byta ut komponenter, till att i stället agera varsamt med renovering som utgångspunkt. I samtliga projekt som drivs av serviceförvaltningen behöver metoden för utförandet utredas inledningsvis för att synliggöra huruvida bevarande är möjligt, exempelvis genom att utföra fönsterrenovering i stället för fönsterbyte. För att lyckas genomföra denna förändring är det av vikt att det finns en byggmarknad som kan hantera återbrukat material vid rivning och ombyggnationer som sedan kan nyttjas i både förvaltning och nyproduktion. Återbyggnadsdepån skulle kunna anpassas till detta behov, vilket är under utredning. Serviceförvaltningen ser också ett behov av ökade reparationsresurser kopplat till byggmarknaden som kan reparera kök, fönster, dörrar, vitvaror med mera. När en byggmarknad för återbrukat material, anpassat för serviceförvaltningens behov, är på plats kan serviceförvaltningen genom nya krav i ramavtalen skapa helt nya arbetssätt för leverantörer och drastiskt minska klimatbelastningen. Energi Mer än 440 av de 660 byggnader serviceförvaltningen förvaltar har energiklass E eller lägre. Minskad energianvändning skapar på sikt lägre driftskostnader och därmed lägre kostnad för lokalnyttjarna. Serviceförvaltningens mål är att minska den totala energianvändningen, inklusive verksamhetsel, med 35 % till 2034. EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv (EED) innebär höga krav på renoveringar och energieffektiviseringar av byggnader i den offentliga sektorn för att minska energianvändning och klimatpåverkan. Serviceförvaltningens målsättning, en minskning med 35 %, bedöms vara i linje med EED. I nedanstående tabell visas energiförbrukningen per BTA. Minskningen beror på ett löpande arbete med energieffektivisering och att nyproducerade byggnader är mer energieffektiva än äldre. Figur 5. Energiförbrukning kWh per BTA 250 200 150 100 50 0 Energiproduktion Sedan 2023 finns en organisation inom serviceförvaltningen och en investeringsplan för att utveckla produktionen av förnybar energi genom solceller på befintliga byggnader. Samtliga tak inom serviceförvaltningens bestånd har undersökts för möjlighet att sätta solceller. 1002 2002 3002 4002 5002 6002 7002 8002 9002 0102 1102 2102 3102 4102 5102 6102 7102 8102 9102 0202 1202 2202 3202 4202 Klimatanpassning Sedan 2024 pågår ett arbete med att skyfallssäkra serviceförvaltningens mest utsatta byggnader, baserat på en prioriteringsordning och omfattande cirka 200 byggnader. Målsättningen är att genomföra riskreducerande åtgärder på minst 40 av dessa senast år 2034. Åtgärderna genomförs både inom ramen för planerade underhållsprojekt och som fristående projekt med särskilt fokus på skyfallssäkring. Kemikaliehantering För att tillhandahålla sunda lokaler och utemiljöer arbetar serviceförvaltningen för att fasa ut mikroplaster från konstgräsplaner och platsgjutet granulat (gummiasfalt) enligt stadens handlingsplan. Vidare arbetar serviceförvaltningen med att byta ut gamla PVC-golv i skolor och förskolor. Inventeringen av dessa färdigställdes under verksamhetsåret 2024 och utbytet av identifierade golv ska därefter ske senast 2030. Ekonomiska konsekvenser Nedan beskrivs de ekonomiska konsekvenserna av stadens lokalanvändning. Lokalkostnadsutveckling och internhyra Ungefär 50 % av internhyran är kapitalkostnader, avskrivningar och internränta. Kapitalkostnader kan simuleras och nedan är serviceförvaltningens kapitalkostnader för byggnader. Tabell 5. Framtida kapitalkostnader (mnkr) 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Simulerad kapitalkostnad 1 040 986 942 898 856 815 767 726 684 650 Förändring mellan åren -0 -54 -44 -44 -41 -41 -48 -41 -42 -34 Möjlig investeringsvolym för komponentutbyte 0 722 586 593 552 550 638 546 560 458 (7,5%) Planerat 0 450 450 450 450 450 450 450 450 450 underhåll/komponentutbyte Investeringsutrymme för nyinvesteringar finansierat 0 371 185 195 139 136 256 131 150 11 av avskrivningar (5,5%) Tabellen kan läsas på följande sätt. Översta raden visar simuleringen från ekonomisystemet. Näst översta raden visar förändringen från föregående år. Raden därefter visar hur mycket som kan investeras så att kapitalkostnaden bibehålls. Antagandet är att reinvesteringar skrivs av på i genomsnitt på 20 år (20 år för ny ventilation men 40 år för ett nytt tak) samt en internränta på 2,5%. Med ett planerat underhåll/komponentutbyte på 400/450 mnkr framöver tar detta en del av investeringsutrymmet. Det som återstår är det möjliga beloppet för nyinvesteringar (nyinvesteringar har en längre genomsnittlig avskrivningstid än komponentutbyten, därav den lägre procentsatsen). Detta innebär att det beräknade underhållsbehovet kan finansieras inom internhyran utan hyresökning på helheten. Det kan dock innebära effekt för enskilda objekt och därmed för enskilda lokalnyttjare. Historisk lokalkostnadsutveckling för nämnderna Tabell 6 nedan visar lokalkostnadsutvecklingen per nämnd som andel av nämndens totala kostnader. För en majoritet av nämnderna har lokalkostnadernas andel varit mer eller mindre konstant jämfört med 2021. Fritidsnämnden avviker från detta i och med att nämndens lokalkostnadsandel ökat från 41 % till 51 % till följd av att nya anläggningar tagits i bruk och att vissa driftkostnader ökat. Tabell 6. Lokalkostnadernas andel av respektive nämnds totala kostnader Nämnd 2021 Prognos 2025 Förändring Arbetsmarknads- och socialnämnden 6% 7% 1% Fritidsnämnden 41% 51% 10% Funktionsstödsnämnden 11% 10% -1% Förskolenämnden 16% 16% 0% Grundskolenämnden 13% 13% 0% Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 14% 13% -1% Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden 6% 7% 1% Kommunstyrelsen 5% 5% 0% Kulturnämnden 20% 20% 0% Miljönämnden 5% 5% 0% Revisorskollegiet 4% 3% -1% Servicenämnden 2% 1% -1% Stadsbyggnadsnämnden 6% 6% 0% Tekniska nämnden 1% 1% 0% Valnämnden Framtida lokalkostnadsutveckling för nämnderna Under planeringsperioden bedöms kommunens samlade lokalkostnader inte öka snabbare än det ekonomiska utrymmet. Däremot varierar utvecklingen av lokalkostnaderna mellan nämnderna. Tabell 7 nedan visar prognosen över lokalkostnadsutvecklingen per nämnd. Endast de åtta nämnder som nyttjar störst lokalyta för sin verksamhet inkluderas i tabellen. Dessa är nämnderna i det sociala klustret, det pedagogiska klustret samt kulturnämnden och fritidsnämnden. I prognosen framträder fritidsnämnden som avvikande, då nämndens lokalkostnader bedöms öka markant som andel av de totala kostnaderna. Denna utveckling kan huvudsakligen förklaras av några större planerade investeringar, däribland Nya Malmö stadion, ny Multisportbyggnad samt Heleneholmsbadet. Därtill planeras uppförandet av nya ishallar, en ny evenemangsarena samt ytterligare en anläggning för elitfotboll på Rosengård. Tabell 7. Prognos över framtida lokalkostnader, miljoner kronor Nämnd 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Arbetsmarknads- och socialnämnden 237 239 243 248 252 256 252 256 261 266 Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden 320 325 330 335 338 343 346 350 353 358 Funktionsstödsnämnden 336 361 377 399 404 419 430 441 451 461 Förskolenämnden 448 442 461 455 461 467 478 490 501 516 Grundskolenämnden 867 860 856 869 881 878 878 877 860 865 Gymnasie- och 238 260 285 282 259 261 264 267 268 270 vuxenutbildningsnämnden Fritidsnämnden 379 380 511 523 544 572 631 636 635 638 Kulturnämnden 152 152 149 151 213 217 221 224 228 232 Summa 2977 3019 3212 3262 3352 3413 3500 3541 3557 3606 Årlig lokalkostnadsökning 42 193 50 90 61 87 41 16 49 Förändring jämfört med året innan 1,4% 6,4% 1,6% 2,8% 1,8% 2,5% 1,2% 0,5% 1,4% Även kulturnämndens lokalkostnader bedöms öka vilket främst är kopplat till planerna på ett nytt konstmuseum. Det råder dock fortsatt osäkerhet kring projektets genomförande, då detta förutsätter extern delfinansiering. År 2028 utmärker sig genom en större ökning av stadens lokalkostnader. Fritidsnämnden står för den största andelen av ökningen, vilket beror på att Heleneholmsbadet, nya Malmö stadion och Multisportbyggnaden med nya kontor för fritidsförvaltningen och andra idrottsrelaterade verksamheter samt utökade lokaler för Malmö idrottsgymnasium bedöms tas i bruk under detta år. I sammanställning ovan över nämndernas lokalkostnader saknas kostnaden för de fyra planerade nya vård- och omsorgsboenden då den kostnaden inte redovisas i hälsa- vård och omsorgsnämndens lokalbehovsplan. Kostnader för nybyggnation Servicenämnden har 2022 antagit en strategi för kostnadseffektiv nyproduktion som omfattar serviceförvaltningens verksamhetsområde. Som grund för strategin har nämnden antagit ett mål att minska investeringsutgiften per kvm bruttoarea (BTA) med 10 % senast år 2025 och att arbeta med yteffektivitetsmål (kvm per nyttjare) för respektive produktkategori. I strategin anges fyra områden som ligger i fokus. När det gäller byggnadens utformning arbetar servicenämnden tillsammans med lokalnyttjarna för att ta fram lokalprogram för de lokaltyper som byggs återkommande. Lokalprogram för anpassad grundskola respektive vård- och omsorgsboende är under framtagande. I närtid planeras lokalprogram för förskolors utemiljöer att påbörjas. Enligt strategin arbetar även nämnden med stöd och styrning med bland annat löpande utveckling av projekteringsanvisningarna. Det måltal som sattes inför antagandet av strategin har utvecklats och en första uppföljning har gjorts. Den visar att för grundskolor och LSS-boenden uppfylls måltalet, medan förskolor ligger något över måltalet för kostnadseffektivitet. Det finns också andra styrdokument som är väsentliga för kostnadseffektiva projekt, såsom funktions- och lokalprogram och verksamhetsbeskrivning. När det gäller upphandling uppger servicenämnden i sin lokalförsörjarplan att nämnden löpande arbetar med strategiska överväganden, både kopplat till upphandling av enskilda projektentreprenader och ramavtal. Att sträva efter kostnadseffektivitet är ett arbete som behöver göras tillsammans med både lokalförsörjare, lokalnyttjare och förutsättningsskapare. Detta är ett långsiktigt arbete som kommer ge kostnadseffektivitet över tid, eftersom projektcykeln för ett nybyggnadsprojekt sträcker sig över flera år. Genom ett nära samarbete och gemensam förståelse för byggprocessens förutsättningar skapas möjligheter att minska förekomsten av sena, kostnadsdrivande ändringar. Servicenämnden uppmanas att i lokalförsörjarplanen som beslutas 2026 avrapportera om nämndens strategiska mål om att minska investeringsutgiften per kvm bruttoarea (BTA) med 10 % uppnåtts. I framtiden, med tanke på den ändrade demografin kommer behovet av helt nya byggnader att minska. Stadens befintliga byggnader behöver byggas om och anpassas till andra verksamheter, om det är möjligt. Detta leder till ökad kostnadseffektivitet så väl som ökad klimateffektivitet. Malmös kostnader för skollokaler i jämförelse med andra kommuner Nedan redovisas hur Malmö stads kostnader för lokaler för olika skolverksamheter förhåller sig till andra kommuner. Uppgifterna är hämtade från Kolada som drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser. I diagrammen nedan jämförs Malmö stads kostnader med riksgenomsnittet och med de tio största kommunerna i landet. Dessvärre finns det inte jämförbara uppgifter när det gäller lokaler för andra kommunala verksamheter i Kolada. Figur 6. Nettokostnad lokaler i kommunal förskola, kr/inskrivet barn – 2024 Källa: Kolada. Figur 6 ovan visar att Malmö stads lokalkostnader per barn i den kommunala förskoleverksamheten ligger något högre än riksgenomsnittet, men i nivå med flera av de andra största kommunerna i landet. Figur 3 nedan visar att Malmö stads lokalkostnader per elev i den kommunala grundskoleverksamheten ligger nära riksgenomsnittet. rk 474 22 rk 828 82 rk 572 03 rk 106 13 rk 611 33 rk 533 33 rk 183 33 rk 600 43 rk 283 63 rk 629 04 rk 026 14 45 000 kr 40 000 kr 35 000 kr 30 000 kr 25 000 kr 20 000 kr 15 000 kr 10 000 kr 5 000 kr - kr Figur 7. Kostnad för lokaler i kommunal grundskola F-9, kr/elev - 2024 Källa: Kolada. Figur 8 nedan visar att Malmö stads lokalkostnader per elev i den kommunala gymnasieskolan ligger i nivå med riksgenomsnittet och flera av de andra större kommunerna i landet. Figur 8. Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev - 2024 Källa: Kolada. Sammantaget visar jämförelserna ovan att Malmö stads lokalkostnader inom förskola, grundskola och gymnasieskola inte avviker på ett markant sätt från övriga större kommuner i landet. Gällande förskola ligger dock Malmö stad högre över riksgenomsnittet än i de andra skolformerna. rk 515 71 rk 534 81 rk 481 32 rk 012 42 rk 227 42 rk 751 52 rk 661 52 rk 642 62 rk 210 13 rk 035 23 rk 592 33 35 000 kr 30 000 kr 25 000 kr 20 000 kr 15 000 kr 10 000 kr 5 000 kr - kr rk 409 71 rk 307 02 rk 442 52 rk 617 52 rk 048 62 rk 907 72 rk 162 82 rk 818 82 rk 017 92 rk 430 63 rk 998 93 45 000 kr 40 000 kr 35 000 kr 30 000 kr 25 000 kr 20 000 kr 15 000 kr 10 000 kr 5 000 kr - kr Nämndernas lokalplanering I detta avsnitt ges en övergripande bild av Malmö stads framtida behov av verksamhetslokaler och den planering som finns för att tillgodose det behovet. Behovsbeskrivningarna bygger på nämndernas beslutade lokalbehovsplaner. I detta avsnitt presenteras inte alla detaljer kring stadens framtida lokalbehov, utan syftet är att ge en övergripande bild och lyfta fram det som är mest intressant och angeläget ur ett helhetsperspektiv. För den som vill veta mer om respektive nämnds lokalplanering hänvisas till lokalbehovsplanerna som finns bifogade i ärendet. I bilaga till ärendet finns en sammanställning över samtliga nämnders lokalplanering på objektsnivå. Lokaler för utbildningsverksamhet Malmö stad har, som kommunal huvudman, ansvar för att bedriva utbildningsverksamhet inom flera olika skolformer, från förskola till vuxenutbildning. Nedan ges en övergripande bild av hur det framtida lokalbehovet ser ut per skolform. Förskola Förskolenämnden har cirka 180 förskoleenheter, motsvarande cirka 17 000 platser i kommunal regi. 3 200 platser finns i fristående förskolor. Cirka 70 % av de kommunala lokalerna ägs av Malmö stad och förvaltas av serviceförvaltningen, medan övriga hyrs externt. Befolkningsprognosen visar på minskade barnantal i förskoleåldern de första fem åren av planeringsperioden och att den förväntade ökningstakten i slutet av perioden är lägre och inträffa senare jämfört med tidigare års befolkningsprognoser. Förskolenämndens planering har därför anpassats med färre och senarelagda nybyggnadsprojekt än tidigare års lokalbehovsplaner. Under perioden ska lokaler med tillfälliga bygglov och bristande standard successivt avvecklas. Den geografiska obalansen i tillgången till förskoleplatser påverkar prioriteringarna. Förskolor i socioekonomiskt utsatta områden prioriteras för att stärka det kompensatoriska uppdraget. En strategisk lokalisering av nya förskolor kan motverka att bostadssegregation leder till förskolesegregation. Utbyggnaden syftar både till att minska geografiska skillnader och säkerställa likvärdig samhällsservice i hela Malmö. Förskolenämnden framhåller att ett minskat barnantal begränsar nämndens utrymme för ökande lokalkostnader då den planerade utbyggnaden kommer att få konsekvenser för lokalkostnadsutvecklingen. Nämnden bedömer att lokalkostnaden kommer att förväntas ta en större andel av nämndens ekonomiska ram i anspråk. Förskolenämnden efterfrågar därför förändrade ekonomiska förutsättningar för att underlätta finansieringen av ersättningsinvesteringar, där äldre och bristfälliga lokaler byts ut mot nya. Stadskontoret delar inte denna bedömning. Lokalkostnadernas andel av förskolenämndens totala kostnader uppgår till cirka 16 % år 2026, vilket är oförändrat jämfört med 2021, trots att antalet förskolebarn har minskat under perioden (se tabell 6, sidan 22). Förskolenämnden prognostiserar att lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna kommer att öka med 15 %, från 448 mnkr till 516 mnkr fram till 2035. Per plats beräknas ökningen uppgå till 14 %. Stadskontoret prognosticerar att förskolenämndens resurstilldelning för perioden 2026– 2035 kommer att öka med cirka 34 %, detta indikerar att lokalkostnadens andel, såväl per plats som för nämnden som helhet kommer att minska. Prognosen är dock förenade med osäkerhet och kan komma att justeras. Stadskontoret kommer därför att följa kostnadsutvecklingen i kommande lokalförsörjningsplaner. Grundskola Grundskolenämnden ansvarar för utbildning för barn i åldrarna 6–15 år Den kommunala verksamheten omfattar 80 grundskolor (varav fem resursskolor) och 18 anpassade grundskolor, totalt cirka 90 lokaler. År 2025 finns 42 500 barn i grundskoleålder. Till 2035 väntas antalet minska med cirka 3 400 barn (8 %). Hösten 2025 gick 86,6 % av barnen i kommunal grundskola. Lokalkostnadernas andel av nämndens totala kostnader har varit stabil de senaste åren och prognostiseras minska under de kommande åren, trots ett minskat elevantal. Inga nya skolor planeras tas i drift utöver det pågående nybyggnadsprojektet Mölledalsskolan. Befintliga lokaler ska i stället nyttjas mer effektivt. Det minskande elevantalet möjliggör avveckling av paviljonger och lokaler med brister samt en anpassning av befintliga lokaler för grundskola. Planeringen innebär en minskning med cirka 2 500 grundskoleplatser. Behovet av lokaler för anpassad grundskola ökar, dels till följd av ett ökat elevantal, dels på grund av behovet av att ersätta tillfälliga och icke ändamålsenliga lokaler. Detta möts genom en omorganisering inom befintligt lokalbestånd vilket möjliggörs av det minskande elevantalet. Om planen genomförs beräknas årshyran uppgå till cirka 870 miljoner kronor 2036, i nivå med 2026. Lokalkostnadernas andel av budgeten väntas minska från cirka 13,4 till 11,5 %, vilket innebär att det kommer finnas ett större utrymme för att fördela pengar till annat än lokaler mot slutet av planeringsperioden jämfört med idag. Höstterminen 2025 startades fem resursskolor i Malmö. Fyra mindre enheter som lokaliseras till befintliga grundskolor samt en större resursskola, Katrinelundskolan, som riktar sig till elever som har behov av att hela skolmiljön är anpassad. Under 2026 kommer Katrinelundskolans lokaler anpassas som ett ombyggnadsprojekt. I en resursskola läser eleverna enligt grundskolans läroplan men är i behov av särskilt stöd för att uppfylla betygskriterierna eller för att undvika svårigheter i sin skolsituation. Resursskolor är generellt mindre skolenheter som kännetecknas av anpassade lärmiljöer med små elevgrupper och hög personaltäthet. Sammanfattningsvis bedöms grundskolenämndens lokalbestånd vara tillräckligt under perioden, med i stort sett oförändrade kostnader och minskad andel av budgeten. Anpassad grundskola Under perioden kommer lokaler att anpassas från grundskola till anpassad grundskola. För ändamålet har nämnden under 2025 tagit fram ett nytt lokalprogram för att tillskapa anpassade grundskolelokaler med förutsättningar för minst 50 platser. De större enheterna förväntas ge förutsättningar för kollegiala lärandet och ge bättre förutsättningar för eleverna och verksamheten. Att tillfälliga och inte fullt ändamålsenliga lokaler tidigare har tagits i bruk beror på de senaste årens stora ökning av antalet elever i anpassad grundskola. Andelen elever i anpassad grundskola har ökat från cirka 0,8 % av den totala befolkningen i grundskoleålder 2015 till drygt 1,5 % idag. Det motsvarar en ökning om cirka 330 elever. Mot bakgrund i den utvecklingen planerar grundskolenämnden utifrån ett antagande om att andelen elever i anpassad grundskola fortsatt kommer öka de närmsta åren till en andel av 1,9 % på sikt av den totala befolkningen i grundskola. Den samlade planeringen motsvarar en utökning om totalt cirka 170 platser i anpassad grundskola. Under planeringsperioden finns en planering för att tillskapa cirka 440 platser i anpassad grundskola. Detta görs genom att omorganisera grundskoleenheter och anpassa lokaler för att kunna utöka befintliga anpassade grundskoleverksamheter samt för att tillskapa nya anpassade grundskoleenheter. Under perioden finns även planering för att lämna motsvarande cirka 270 platser inom anpassad grundskola då flera verksamheter i nuläget är belägna i paviljonger med tillfälligt bygglov eller lokaler som inte bedöms som fullt ändamålsenliga. Den samlade planeringen motsvarar således en utökning om totalt cirka 170 platser i anpassad grundskola. Gymnasieskola Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att anordna undervisning i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildning samt att fullfölja kommunens åtaganden i det kommunala aktivitetsansvaret. I nämndens gymnasieskolor går cirka 8 000 elever varav cirka 6 700 elever läser nationella program och cirka 1 300 elever läser introduktionsprogram. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden nyttjar ett lokalbestånd om cirka 151 000 kvm lokalarea (LOA) till en prognostiserad hyreskostnad om cirka 237 miljoner kronor. I hyreskostnaden ingår kostnader för externa lokaler för undervisning för idrott och hälsa. Antal personer i gymnasieålder (16–19 år) fortsätter enligt Malmö stads befolkningsprognos (2025–2035) att öka fram till 2029 med cirka 800 personer för att sedan successivt minska år för år fram till 2035. I slutet av prognosperioden förväntas antalet personer i gymnasieålder vara ungefär samma som 2025. Det planeras för en utökning av antalet platser genom att Idrottsgymnasiet expanderar med lokaler som färdigställs 2028 i Multihallen på Stadionområdet. För Skåne gäller fortsatt en förväntad brist på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning – exempelvis för el- och energiutbildade, fordonsutbildade och vård- och omsorgsutbildade. Nämnden planerar inför höstterminen 2027 att i samverkan med branschen öppna ett kompetenscenter för el- och energiutbildningar inom både gymnasieskola, vuxenutbildning och yrkeshögskola centralt beläget i staden. Nämnden planerar även att omlokalisera Valdemarsro gymnasium och Universitetsholmens gymnasium. Befintliga skollokaler samt ännu icke exploaterade tomter i Hyllie utreds som möjliga lokaliseringar för en ny skola med plats för cirka 100 elever inom anpassad gymnasieskola och cirka 400 elever inom lärlingsutbildningar, VVS- och fastighetsprogrammet samt eventuellt andra yrkesprogram. Anpassad gymnasieskola I anpassad gymnasieskola är elevantalet cirka 300, varav 165 elever läser nationellt program och cirka 135 elever läser individuella program. Utifrån grundskolans ökande andel elever på anpassad grundskola så kommer även behoven inom den anpassade gymnasieskolan öka. Samtidigt måste Valdemarsro gymnasium ersättas. Det sker genom att anordna fler platser på Idrottsgymnasiet och öppna en ny enhet på Kirseberg. Samtidigt så kommer lokalisering av ytterligare platser att utredas, troligtvis i kombination med ett nytt yrkesgymnasium. Vuxenutbildning Invandringen till Sverige minskar vilket gör att nämnden förväntar sig en minskning av behovet av antalet helårsplatser under planeringsperioden. Detta trots att alla invandrare garanteras tre år sfi från och med 2026. Nämndens sfi-verksamhet bedrivs idag i lokaler inom fastigheten Södervärnsskolan 2. Lokaler för omsorg och socialtjänst Malmö stad har som kommun skyldighet att erbjuda omsorg, stöd och sociala insatser till Malmöborna utifrån flera lagstiftningar, bland annat socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I Malmö stad ansvarar tre socialnämnder för detta uppdrag: arbetsmarknads- och socialnämnden, funktionsstödsnämnden samt hälsa-, vård- och omsorgsnämnden. Nedan beskrivs de framtida lokalbehoven för denna del av kommunens verksamhet. Vård- och omsorgsboenden för äldre Verksamheten består av 39 vård- och omsorgsboenden (gruppboenden och vårdboenden) samt tre korttidsboenden med cirka 1 700 lägenheter. Antalet äldre kommer under planeringsperioden öka vilket kommer öka efterfrågan av anpassande boenden även om det finns en nationell trend av minskad efterfrågan. Nämndens antagande är att äldreomsorgen i framtiden kommer att kräva vård- och omsorgsboenden som är utformade för att vårda äldre med en mer komplex sjukdomsbild. Det är svårt att prognostisera det framtida behovet. Hälsa-, vård-och omsorgsnämnden har i sin lokalbehovsplan tittat på olika scenarier för sitt framtida behov. Slutsatsen är att cirka 400 nya platser på vård- och omsorgsboenden behövs för att klara den demografiska utvecklingen. Parallellt har samtliga boenden under 2024 och 2025 inventerats utifrån bland annat funktionalitet och brandsäkerhet. Utredningen visar att det finns boenden som bör uppdateras om möjligt eller ersättas med nya boenden. Under 2025 har serviceförvaltningen tillsammans med stadsbyggnadskontoret och fastighets- och gatukontoret identifierat möjligheten att bygga runt 500 nya boendeplatser både genom utbyggnad av befintliga boenden och nybyggnation. Bedömningen är att det kommer tillgodose behoven av vård- och omsorgsboenden för äldre. Vård och omsorg i brukarens hem Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden bedriver dagligen hemtjänst med cirka 2 600 anställda och har lokaler som verksamheten utgår ifrån spridda över hela Malmö. Verksamhetens huvudsakliga lokalbehov omfattar utrymmen för möten och överlämningar, administration och dokumentation, personalutrymmen och omklädningsrum samt pentryn med möjlighet att sitta och äta. I anslutning till lokalerna behöver det även finnas möjlighet till parkering samt förvaring av ett stort antal cyklar och elcyklar. Förvaltningen har sedan ett par år tillbaka arbetat aktivt med ett samlokaliseringskoncept kallat hemvårdshubb. Samlokalisering kan innebära att flera hemtjänstsektioner samlas i samma lokal, men även att hemtjänst och hemsjukvård samlokaliseras i samma eller närliggande lokaler. Detta skapar bättre förutsättningar för informationsöverföring och kunskapsutbyte samt underlättar samarbete kring bemanning, ledning och administration mellan berörda funktioner. Under planeringsperioden innebär detta att många mindre lokaler kommer att avvecklas, samtidigt som förvaltningen aktivt kommer att ersätta dessa med nya lokaler för att etablera flera hemvårdshubbar. Förvaltningen har i dag tio mötesplatser lokaliserade på olika platser i staden. Utöver dessa bedrivs verksamhet även i andra lokaler genom samarbete med bland annat bibliotek och MKB. Därutöver finns två centralt belägna lokaler som förvaltningen hyr för pensionärsorganisationen PRO och seniororganisationen SPF. Dessa lokaler samnyttjas under vissa tider för aktiviteter riktade till Malmös seniorer. I Rosengård pågår arbete med att hitta en ny lokalisering för Seniorens hus i syfte att skapa bättre lokalmässiga förutsättningar för ett närmare samarbete med bland annat vårdcentral. Ambitionen är att utveckla detta koncept, kallat Seniorum, till en modern och tillgänglig samlingsplats för äldre med fokus på gemenskap, aktiviteter, information och stöd i vardagen. Lokaler för arbetsmarknads- och socialnämndens verksamhet Arbetsmarknads- och socialnämnden bedriver verksamhet i fyra typer av lokaler: • Verksamhetslokaler: Socialtjänstkontor, lokaler för öppenvård och arbetsmarknadssatsningar, familjecentraler samt kontorslokaler. • Gemensamhetsboende: Exempelvis HVB för vuxna med missbruk, boende för unga/unga vuxna 13–21 år inkl. ensamkommande och boende för familjer. • Skyddat boende: För flickor/kvinnor 14–22 år utsatta för hedersrelaterat våld samt kvinnor 18+ år (ev. med barn) utsatta för våld i nära relation/hedersförtryck. • Enskilt boende: Eftervård/rehabilitering för vuxna med missbruk och stödboende för unga 16–20 år. Det framtida behovet av lokaler styrs delvis likt andra nämnder av den demografiska utvecklingen men det finns även andra faktorer som påverkar, så som konjunkturen som påverkar arbetsmarknaden. Nationella och lokala politiska beslut om arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadsinsatser, liksom Arbetsförmedlingens förändrade roll och uppdrag påverkar verksamheten. Därmed kan det komma att påverka behovet av lokaler för arbetsmarknadsinsatser från nämndens sida. Nationell politik påverkar också nämndens framtida lokalbehov. Nedan listas tre utredningar/lagförslag som kan komma att påverka nämndens lokalbehov. En ny socialtjänstlag trädde i kraft under 2025, med ambitionen att skapa en mer tillgänglig och jämlik socialtjänst. Lagen innebär en reformering av socialtjänstens uppdrag med ökat fokus på förebyggande arbete, samverkan och tidiga stödinsatser. Bestämmelser för att tydliggöra socialtjänstens brottsförebyggande ansvar införs samtidigt. Det är ännu inte klart hur den nya socialtjänstlagen kommer att påverka nämndens lokalbehov i praktiken. En statlig utredning har presenterat förslag på en reform för vård och stöd till personer med skadligt bruk eller beroende (Samsjuklighets- utredningen). Förslagen i utredning är ännu inte beslutsplanerad. Utfallet av reformen kommer sannolikt innebära en förändrad ansvarsfördelning mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, vilket kan påverka behovet av nya typer av lokaler, anpassningar och ökad samlokalisering mellan aktörer. Utredningen om aktivitetskrav för rätt till försörjningsstöd (SOU 2025:15) som överlämnades till regeringen i februari 2025 innebär att vuxna personer som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter motsvarande heltidsarbete för att vara berättigade till stöd. Utredningen är en del av ett bredare reformpaket som även innehåller förslag om jobbpremie, bidragstak samt ökat samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen. Aktiviteterna kan omfatta arbetsmarknads- förberedande insatser, utbildning, praktik, språkundervisning (SFI) och andra åtgärder som stärker förmågan till egen försörjning. Beslut om reformen fattas i mars 2026 och reformen föreslås träda i kraft sommaren 2026, vilket innebär att kommunen kan bli skyldig att erbjuda aktiviteter motsvarande heltidsarbete. För staden och nämnden kan antalet individer som ska aktiveras komma att uppgå till uppskattningsvis 4 700 individer per månad. En sådan förändring kommer att kräva utökade resurser, nya arbetssätt och fler lokaler anpassade för gruppaktiviteter, individuella möten och utbildning. Förändringen kan även ställa nya krav på samlokalisering med andra aktörer. Nämnden bevakar och utreder behoven kopplat till detta. Nämndens planerade lokalanskaffningar avser: • Socialtjänstkontor: Kontoret på Bergsgatan utreds och utredningen kan komma att innebära tillkommande ytor. • Lokaler för sociala insatser: För att kunna möta nya lagar och omställningen av insatser pågår flera lokalutredningar som sannolikt kommer innebära tillkommande lokaler. • Sociala boenden: Inom nämnden pågår ett arbete med att anskaffa fler bostäder för socialt ändamål. Boenden enligt LSS och SoL Funktionsstödsnämnden bedriver flera olika former av boenden utifrån LSS- och SoL-lagstiftningarna. Totalt förfogar nämnden över cirka 270 lokaler omfattande cirka 91 000 kvm för denna verksamhet. Utvecklingen visar att stadens bestånd av LSS-boenden gradvis behöver ställas om genom att de mer generellt anpassade satellit- och servicebostäder ersätts av specialiserade boenden för personer med stora och komplexa stödbehov, men också av boende för äldre brukare vars behov av stöd, service och anpassning på många sätt skiljer sig från nytillkommande yngre brukare. Ur ett lokalperspektiv är det alltså inte främst den totala volymutvecklingen som styr lokalbehovet, utan brukargruppens sammansättning och stödbehov. Behovet beräknas uppgå till 64 lägenheter fram till 2030, varav 17 bedöms behöva vara särskilt anpassade för brukare med mycket stora behov. Under senare år har funktionsstödsförvaltningen, serviceförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och fastighets- och gatukontoret fokuserat på att hitta lämpliga lokaliseringar för LSS-boenden. Det finns i dagsläget konkretiserade utbyggnadsplaner för 49 lägenheter, varav åtta bedöms möta behoven hos brukare med mycket stora behov. Till år 2030 förväntas därmed lokalunderskottet uppgå till 15 lägenheter. Detta är delvis en följd av överklaganden och avslag på detaljplaner och bygglovsansökningar, vilket har lett till att antalet konkretiserade utbyggnadsprojekt minskat och efter 2030 finns i nuläget inga konkretiserade utbyggnadsprojekt. För att kompensera föregående och kommande års begränsade utbyggnad menar nämnden att ambitionen för den planerade utbyggnadstakten tillfälligt bör stegras från 12 till 18 lägenheter per år under 2031, alternativt att ytterligare minst två gruppbostäder färdigställs till 2030. Därefter kan den planerade utbyggnadstakten återgå till 12 lägenheter per år. För att hantera underskottet av gruppbostadslägenheter som väntas fram till 2031, arbetar förvaltningen i två parallella spår. För det första kommer förvaltningen fortsatt anvisa brukare till externa utförare. För det andra har nämnden påbörjat ett arbete för att förenkla och utveckla möjligheterna för brukare att byta bostad, både inom och utanför LSS-beståndet. I takt med att staden växer är det viktigt att utbyggnad av LSS-boenden integreras i stadsplaneringen. Nämnden påpekar vikten av att staden i tidiga skeden av exploatering och markanvisning avsätter lämplig mark för LSS-boenden, exempelvis i kommande utvecklingsområden som Jägersro och Nyhamnen. Daglig verksamhet Funktionsstödsnämnden bedriver daglig verksamhet och angränsande verksamheter i cirka 50 lokaler omfattande cirka 30 000 kvm. Sedan 2020 har antalet brukare i daglig verksamhet ökat med närmare 32 %, medan befolkningen i arbetsför ålder i Malmö endast ökat med cirka 6 %. Faktorer som bedöms bidra till ökat behov av daglig verksamhet är att fler diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, att antalet elever i anpassad gymnasieskola ökar samt att de generella kraven i samhället och på arbetsmarknaden ökar. Fram till 2031 bedömer funktionsstödsnämnden att antalet brukare inom daglig verksamhet kommer öka till cirka 1450 från dagens cirka 1050. Därefter förväntas ökningstakten dämpas något. Samtidigt kommer allt fler brukare nå pensionsålder under planeringsperioden, vilket gör att de inte längre har rätt till daglig verksamhet. Nämnden lyfter att det finns ett behov av att utveckla möjligheterna till alternativa meningsfulla aktiviteter, sammanhang och gemenskaper för denna grupp. För att möta det förväntade lokalbehovet inom daglig verksamhet finns elva konkretiserade lokalprojekt planerade att färdigställas mellan 2026 och 2029. Merparten av de tillkommande lokalerna består av inhyrningar, men Vårberga vid Bulltoftaparken utgör en nybyggnation i egen regi som förväntas stå färdig 2027. De planerade anskaffningarna täcker den förväntade behovsökningen fram till 2029, men i nuläget saknas konkretiserade lokalprojekt för att möta behovsökningen därefter. Lokaler för kulturverksamhet Kulturnämnden disponerar ett brett bestånd av lokaler för att utföra sitt uppdrag. Förutom lokaler för verksamhet i egen regi, såsom biblioteken, museerna, kulturskolan och stadsarkivet, upplåter nämnden även lokaler till det fria kulturlivet. Nedan redogörs för de viktigaste lokalfrågorna som nämnden lyfter i sin lokalbehovsplan. Nytt konstmuseum För att aktivera och förmedla Malmöbornas konstsamling samt förstärka Malmös roll som kulturstad och besöksmål fortsätter utvecklingen mot ett förverkligande av ett nytt konstmuseum. Kommunfullmäktige tog i september 2025 ett inriktningsbeslut gällande nytt museum (STK-2025- 659). Beslutet satte en ekonomisk ram för ett nytt museum på högst 35 mnkr i utökade driftkostnader för kulturnämnden. Dessutom gavs nämnden i uppdrag att fortsätta arbetet med Stiftelsen för Malmö Konstmuseum för att säkra extern kompletterande finansiering av driftkostnaderna. Centralmagasinet Den planerade utvecklingen av Nyhamnen kommer att påverka Centralmagasinets möjligheter att fortsatt bedriva sin verksamhet på nuvarande placering. Nämnden bedömer att det kommer ta lång tid att omlokalisera verksamheten och att en ny lokal behöver kunna tas i drift 2032. Biblioteken Kulturnämnden ser ett behov av att utöka biblioteksverksamheten i Lindängen, men har hittills haft svårigheter med att utöka befintliga lokaler eller anskaffa nya i anslutning till Lindängen centrum. Nämnden arbetar vidare med frågan tillsammans med berörda delar av Malmö stad. Givet den planerade utvecklingen av Kirseberg som innefattar omvandling av de tidigare lokstallarna anser nämnden att nuvarande lokalisering i norra delen av Kirseberg inte är optimal och ser gärna lokalisering av nytt bibliotek och mötesplats i de södra delarna av stadsdelen. Nämnden planerar för att omlokalisera befintlig sorteringsstation på stadsbiblioteket, vilket då skulle möjliggöra för att utvidga den publika ytan i stadsbiblioteket. Kulturskolan och allaktivitetshus Kulturnämnden avser att utöka kulturskolans verksamhet och allaktivitetshusmodellen framöver. Dessa verksamheter bedrivs i huvudsak i skollokaler och samverkan krävs därför med grundskolenämnden gällande lokalförändringar. Lokaler för det fria kulturlivet Nämnden har identifierat ett antal platser där aktuella omvandlingsprocesser kan komma att påverka befintliga ateljéföreningar och arbetar aktivt, utifrån de styrmedel som staden har, för att bevara eller bereda plats för lokaler till kulturproduktion i staden. Utvecklingen av kulturlotsfunktionen ger viktiga förutsättningar för arbetet. I budget 2025 gavs ett uppdrag om att föreslå en organisatoriskt och ekonomiskt hållbar lösning för lokaler åt det fria kulturlivet och icke- kommersiella kreativa näringar. Berörda förvaltningar har arbetat med uppdraget och ett förslag som innebär att tydliggöra roller och ansvar i frågan är nu på remiss (STK-2025-194). Lokaler för fritidsverksamhet Att tillhandahålla lokaler och anläggningar för fritidsverksamhet utgör ett av fritidsnämndens grunduppdrag. Nämnden förfogar över ett stort och mångfacetterat bestånd av lokaler och anläggningar för detta ändamål. Från is- och simhallar till fritidsgårdar och fotbollsplaner. Detta återspeglas i hur stor andel av nämndens ekonomiska resurser som läggs på lokaler. Sedan 2020 har lokalkostnaderna ökat från 41 % till 51 % av nämndens totala kostnader. Kostnadsökningen beror på att nya anläggningar tagits i drift och att driftkostnaderna ökat. Nedan beskrivs fritidsnämndens lokalplanering inom ett antal större lokalkategorier. Simhallar Fritidsnämndens behovsanalys beträffande ytor för simundervisning och simträning visar att Malmö är i ett stort behov av fler simytor (se även ärende STK-2024-1535). Simhallar besöks oftare av de barn och unga som av olika skäl inte söker sig till organiserad verksamhet, och att de därmed fungerar kompensatoriskt. Föreningslivet som nyttjar simanläggningarna upplever också ett behov av ytterligare ytor för att kunna expandera sin verksamhet. Simhallsbadet kommer att nå sin tekniska livslängd inom planeringsperioden. Det är beslutat om en ny simanläggning på Heleneholm med planerad byggstart 2026 och med fokus på simskola och föreningslivet (STK-2025-1285). Utöver det planeras även en ny simanläggning på Stadionområdet som inkluderar en simhoppsanläggning. Hylliebadet har redan nu nått har en kapacitetsmaximerad beläggning. Nämnden bedömer att byggandet av simanläggningarna under planeringsperioden kommer bidra till att Hylliebadet i större utsträckning kan återgå till att vara ett allmänhetsbad. Därför planeras ett nytt allmänhetsbad först bortom 2036 eftersom bedömningen görs att Hylliebadets kapacitet kommer räcka för allmänheten medan de övriga simanläggningarna planeras och byggs. Ishallar Fritidsnämnden bedömer att det finns ett behov av att skapa mer kapacitet för flertalet verksamheter i ishallarna. Förutom för föreningslivet vill nämnden även skapa utrymme för skolor och motionärer. Nämnden konstaterar att två ytterligare ishallar behövs för att fylla konståkningens behov samt för att öppna upp tider för motion och rekreation i nämndens bestånd. Inga större tävlingshallar är prioriterade, utan i stället ska enklare träningshallar för barn och ungdomsidrott samt rekreation prioriteras. Nämnden avser därför att först och främst verka för att anskaffa en tillfällig ishall på kort sikt i befintlig lokal eller i en tälthall för att skapa en utökning av is-tider med prioritering på att testa syntetisk is framför riktig is. Därtill avser nämnden att föra dialog med olika aktörer om att uppföra en permanent ishall i samverkan på Jägersro-området som en del av stadsutvecklingen i området. Denna anläggning ersätter den tillfälliga ishallen på längre sikt med ambitionen att färdigställas 2030. Den andra utökningen av permanenta ishallar planeras att anläggas på stadionområdet och anpassas i tid till utvecklingen av andra delen av etapp tre för stadionområdets utveckling. Ishallen kommer att fungera som ett komplement till isstadion, och väntas fylla konståkningens behov på lång sikt med planerat färdigställande 2032. Fritidsnämnden beskriver i sin lokalbehovsplan att något som utmärker nyttjandet av ishallar i relation till andra anläggningar är att många användare är folkbokförda i andra kommuner. Cirka en tredjedel av besökarna i stadens ishallar bor i andra kommuner. Nämnden gör bedömningen att staden behöver ta ett fortsatt regionalt ansvar för att isidrotterna ska kunna fortsätta utvecklas och breddas Stadionområdet Arbetet med att utveckla Stadionområdet har pågått en längre tid inom Malmö stad och med berörda externa aktörer. 2019 godkände kommunfullmäktige ett planprogram för området som legat till grund för utvecklingen (STK-2017-1609). I programmet föreslogs att flera nya idrottsanläggningar ska uppföras på området, bland annat friidrotts- och fotbollsanläggning, multisportbyggnad, simanläggning, ishall och gymnastikträningshall. Denna utbyggnad kommer kräva ekonomiska resurser, både i form av investeringsmedel och utökade kommunbidrag till fritidsnämnden. Anläggningarna i den kommande etappen är utrymmeskrävande och ska utvecklas på en begränsad yta vilket gör projektet komplext att genomföra. Det krävs därför en noggrann utredning om förutsättningarna för genomförandet av respektive anläggning framöver. Tabellen nedan visar de lokaler och anläggningar som uppförts på området sedan planprogrammets antagande och de som är planerade framåt. Under den närmaste 10 års perioden kommer det krävas logistiska lösningar för att påverkan för Malmös idrottsliv inte ska bli för stor av ombyggnationen av Stadionområdets lokaler. Det kommer vara en utmaning att hitta fullgoda lokaler som kan kompensera för de lokaler som behöver rivas för att kunna genomföra utbyggnaden. Tabell 8. Utveckling Stadionområdet (mnkr) Utökat Färdig- Total- Status Objekt kommunbidrag till ställande utgift fritidsnämnden Annebergsskolan med 2021 193 gymnastikhall Idrottsgrundskolan och Stadions 2022 298 1,9 Genomförda sporthall Ombyggnation Stadionhus A 2024 35 1,6 Inhyrning av driftlokaler i södra P- 2025 4,3 huset Ombyggnation plan 7 2026 26 Multisportbyggnad inklusive kontor 2028 1020 37,5 och gymnasieskola Beslutade Allmän platsmark och kvartersmark norra Stadionområdet (tekniska 2033 197 nämnden) Nya Malmö stadion 2029 633 31 Mobilitetshus inklusive aktivitetsyta 2029 för idrottsändamål Ishall 2031 Gymnastikträningshall 2032 Planerade Om- eller nybyggnation av 2032 Atleticum Simhall 2032 Bowlinghall 2034 Utemiljö Summa 2402 76,3 Utifrån uppdrag från kommunfullmäktige leds utvecklingen av Stadionområdet av kommunstyrelsen med deltagande av samtliga berörda nämnder där fritidsnämnden som framtida lokalnyttjare är en central aktör. Idrottshallar Utbyggnaden av idrottshallar är starkt kopplad till skolans utbyggnadsbehov. Eftersom det kommer byggas färre nya skolor framöver, kommer även utbyggnaden av idrottshallar att bli mindre omfattande. Under planeringsperioden ämnar nämnden anskaffa en ny sporthall på Rosengård 2029 för att ersätta befintlig sporthall på området som hyrs av privat hyresvärd. Nämnden kommer anskaffa sporthallar på Nydala och Mölledal i samband med grundskolans utbyggnad i nämnda områden. Fritidsnämnden arbetar med att på olika sätt göra hallarna mer multifunktionella för att på det sättet bredda målgruppen som använder hallarna. Idrottsplatser Under den kommande tioårsperioden har nämnden för avsikt att initiera byggnation av två nya idrottsplatser, Vintrie IP och Nyhamnen IP. Utöver detta ser nämnden ett behov av att utveckla Husiegårds IP med exempelvis både en ny konstgräsplan och en ny omklädningsbyggnad för att täcka behovet av idrottsplatser i samband med utvecklingen av Jägersroområdet. Förutom att nämnden ska anlägga två nya idrottsplatser utreds möjligheter till större förändringar av Rosengårds Södra IP de kommande tio åren, som en del av det mer omfattande stadsutvecklingsarbetet som sker inom Rosengård och Amiralsstaden. Det inkluderar nya läktare, en hybridplan och omklädningsrum som ska göra idrottsplatsen ändamålsenlig för elitverksamhet på näst högsta nivå inom herrfotbollen och högsta nivå inom damfotbollen. Tillsammans med Nya Malmö stadion, Malmö IP och Eleda stadion skulle detta vara en fjärde anläggning i Malmö som är anpassad för spel på denna nivå. Eleda stadion ägs dock inte av staden. Det årliga behovet gällande befintliga konstgräsplaner är att två till tre av de befintliga planerna behöver förses med nytt ytmaterial varje år. Administrativa lokaler Samtliga nämnder i Malmö stad har behov av olika typer av administrativa lokaler för att bedriva sin verksamhet. För vissa nämnder utgör kontor merparten av de lokaler de nyttjar, medan det för de flesta endast utgör en mindre del. I början av 2026 flyttar kommunstyrelsen sin verksamhet till tingsrättens tidigare lokaler i Rådhuset. Det innebär att de lämnar befintliga lokaler i stadshuset samt inhyrda lokaler på Brogatan och i kvarteret Uven. Servicenämnden utreder stadshusets framtida användning som en konsekvens av kommunstyrelsens flytt. Fritidsnämnden kommer att flytta sin administrativa verksamhet som idag finns på Amiralsgatan till de kontorslokaler som uppförs i Multisportbyggnaden på Stadionområdet. Både kulturnämnden och miljönämnden avser att säga upp sina externt inhyrda kontorslokaler under planeringsperioden för att hitta mer ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Miljönämnden ställer sig positiva till att flytta sin verksamhet till ett eventuellt ombyggt stadshus i framtiden. Planerade anskaffningar och avvecklingar Nedan redovisas de planerade anskaffningar och avvecklingar av lokaler som nämnderna redogör för i sina lokalbehovslaner. Beloppen är bedömda investeringsutgifter per februari 2026 och anges i miljoner kronor. Investeringsutgifterna är oftast erfarenhetsskattningar i tidiga skeden och först i samband med lokalanskaffningsärenden eller särskilt inriktningsbeslut sätts en investeringsram för enskilda projekt. Beloppen ligger på färdigställandeåret och avser inte löpande investeringsutfall. Om det inte finns en skattning av investeringsutgiften står det okänt och IH står för inhyrning från extern hyresvärd. Planerade anskaffningar Objekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Fritidsnämnden Tillfällig ishall Okänt Stadionområdet Multihall - (Endast fritidsnämndens andel) 681 Heleneholmsbadet - Nybyggnation simhall 556 Malmö stadion - Nybyggnation friidrott- och fotbollsarena 578 Limhamns IP plan 3 – Nyanläggning konstgräs 7 Mellanhedens idrottsplats - Omklädningsbyggnad 14 Mölledalsskolans gymnastiksal - Nybyggnation gymnastiksal 45 Bunkeflo idrottsplats - Omklädningsbyggnad 30 Aktivitetsyta i mobilitetshus stadionområdet – inhyrning aktivitetsytor extern IH hyresvärd Rosengårds sporthall - Nybyggnation sporthall 140 Rosengårds idrottsplats - Omklädningsbyggnad samt läktare 140 Objekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Ishall - Inhyrning i ishall extern hyresvärd IH Vintrie idrottsplats - Nybyggnation idrottsplats 101 Heleneholms idrottsplats - Nyanläggning konstgräs 15 Stadionområdet ishall - Nybyggnation ishall 90 Stadionområdet gymnastikidrottshall - Nybyggnation gymnastikidrottshall 170 Stadionområdet Atleticum – Ombyggnation/nybyggnation friidrottshall 200 Stadionområdet simhall - Nybyggnation simhall 400 Husiegårds idrottsplats – Konstgräs + Omklädningsbyggnad 30 Ishall - Nybyggnation ishall i Malmö 100 Baltiska bowlinghallen - Nybyggnation bowlinghall 40 Nyhamnens idrottsplats - Nybyggnation idrottsplats 30 Förskolenämnden Ängslätts förskola, ersättning tillfälligt bygglov, Bunkeflo 88 Ardennern förskola, Rosengård 66 Kranens förskola, ersättning tillfälliga bygglov, Västra Hamnen IH Regndroppens förskola, Hyllie 85 Hammars parks förskola, ersättning tillfälligt bygglov, Sibbarp 81 Hästhagens förskola, återuppbyggnad, Hästhagen 91 Bönans förskola (Södra Holma) 121 Frejas förskola, Hyllie 77 Lärkträdet 15, Värnhem 56 Lupinens förskola (Mellersta Holma) 91 Objekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Svågertorps förskola, återuppbyggnad 78 Bellevue förskola, återuppbyggnad 63 Harpans förskola (Öster om stadsdelsparlen) Hyllie 74 Brännaren, Norra Sorgenfri 72 Bryggeriet, Södra Sofielund 84 Förskola i Hindby 70 Förskola, Nyhamnen 1 84 Förskola, Lokstallarna etapp 1 84 Funktionsstödsnämnden Gruppbostad LSS Byskolan 1 42 Gruppbostad LSS Käglinge 11:3 53 Gruppbostad LSS Tygelsjö 44:2 52 Gruppbostad LSS Husie 172:386 52 Gruppbostad LSS Louisedal 1 51 Boende LSS barn och unga Bikupan Ängshaga 34 Gruppbostad LSS Bunkeflo 7:7 52 Daglig verksamhet Vårberga 46 Daglig verksamhet Okänt Hjälpmedelcentrum Okänt Handkraft IH Grundskolenämnden Katrinelundsskolan - Resursskola 34 Objekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Mölledalsskolan - Ny grundskola 364 Utökning Västra Innerstaden - Anpassad grundskola 10 Utökning Fosie - Anpassad grundskola 0 Utökning Rosengård - Anpassad grundskola 10 Utökning Hyllie - Anpassad grundskola 10 Permanenta lokaler Oxie - Anpassad grundskola 0 Ny enhet Bunkeflo - Anpassad grundskola 10 Ny enhet Bunkeflo - Anpassad grundskola 10 Ny enhet Rosengård - Anpassad grundskola 10 Utökning Hyllie - Anpassad grundskola 5 Utökning Västra Innerstaden - Anpassad grundskola 10 Utökning Fosie - Anpassad grundskola 10 Utökning Limhamn - Anpassad grundskola 10 Ny enhet Oxie - Anpassad grundskola 35 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kompetenscenter för energibranschen ink fastighetsförvärv 450 Gymnasieskola för introduktionsprogram 45 Utökning av Malmö Idrottsgymnasium 347 Ny gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 455 Kulturnämnden Nytt konstmuseum 749 Allaktivitetshus Objekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Kulturskola Nya lokaler för Lindängens bibliotek 75 Nya lokaler för Kirsebergs bibliotek 76 Ny sorteringsstation för biblioteken Servicenämnden Internt lager för återbruk Nya lokaler för Återbyggdepå Markytor för lagring inom kommuntekniks verksamhet Nya lokaler för serviceresor och specialtransporter Planerade avvecklingar Objekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Arbetsmarknads- och socialnämnden Öppenvård X Fritidsnämnden Kontorslokaler Amiralsgatan 20 X X Stadionområdet Kombihallen X Rosengårds sporthall X Baltiska bowlinghallen X Kirsebergs Ishall X Förskolenämnden 585 platser X Objekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 510 platser X 515 platser X 185 platser X Funktionsstödsnämnden Hjälpmedelscentral Regnvattengatan X Hjälpmedelscentral Hanögatan X Handkraft X Grundskolenämnden Paviljonger Bergaskolan X Paviljonger Oxie IP X Paviljonger Lusthuset X Lokal i Tygelsjö X Lokal i Kirseberg X Lokal i Kirseberg X Paviljonger Elinelundsskolan X Lokal i Bunkeflo X Paviljonger Videdalsskolan X Paviljonger Lindängeskolan X Paviljonger Tygelsjöskolan X Lokal i Limhamn X Lokal i Oxie X Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Objekt 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 Bellevue gymnasium, Slagan 3 X Valdemarsro gymnasium, Fältsippan 12 X Universitetsholmens gymnasium, Grytan 6 & 9 X Kulturnämnden Kontorslokaler för kulturstaben X Räddningsarkivet X Miljönämnden Kontor på Bergsgatan 17 X Stadsbyggnadsnämnden Del av kontorslokaler i Stadshuset X Servicenämnden Återbyggdepå X HR service Baltzarsgatan X Redovisningsenheten Västra station X